med förslag till lag an¬ gående ändrad Igdelse av 2 § i:o), 14:o), 16:o) och 17:o, lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
Hänvisat till av
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1962
1 Nr 162
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändrad Igdelse av 2 § i:o), 14:o), 16:o) och 17:o, lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt; given Stockholms slott den 30 mars 1962.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed jämlikt 87 § regeringsformen föreslå riksdagen att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 4:o), 14 :o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj :ts regeringsrätt.
GUSTAF ADOLF
Herman Kling
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås vissa ändringar i regeringsrättslagen, föranledda av ny lagstiftning. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 162
2 Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1962
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 § 4:o), 14:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
Härigenom förordnas, att 2 § 4:o), 14:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj :ts regeringsrätt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
4:o) mål om avlöningsförmåner —mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som enligt gällande författningar må beviljas eller skall på rekvisition utbetalas av statskontoret eller tillsynsmyndighet över registrerade understödsföreningar, eller av Konungens befallningshavande, där fråga ej är om bidrag till vägoch brobyggnadsföretag eller om skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform;
14 :o) mål om inmutning--— -
mål om registrering av luftfartyg, om utfärdande av, förlängning av giltighetstid för eller återkallande av luftfartscertifikat, behörighetsbevis för förare av luftfartyg eller sådant tillstånd, som avses i § 24 c) förordningen den 26 maj 1922 (nr 383) om luftfart;
mål om registrering av elektrisk — 16:o) mål om meddelande —--
mål om fördelning 1
§•
--av smitta;
mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som enligt gällande författningar må beviljas eller skall på rekvisition utbetalas av statskontoret eller tillsynsmyndighet över registrerade understödsföreningar, eller av Konungens befallningshavande, där fråga ej är om bidrag till vägoch brobyggnadsföretag eller om skatteersättning i anledning av 1957 eller 1961 års ortsavdragsreform; ---föra automobil;
mål om registrering av luftfartyg, om beslut i särskilda fall rörande certifikat eller behörighetsbevis för personal inom luftfarten eller rörande medgivande att utan certifikat göra tjänst å luftfartyg;
--andra personalstiftelser;
eller 12 § första stycket;
mål om beslut i särskilda fall rörande tillstånd eller föreläggande enligt förordningen om brandfarliga varor;
mål om åtgärd eller ersättning enligt 9 § brandlagen;
— och behandling;
1 Senaste lydelse av 2 § 4:o) se SFS 1957:266, av 2 § 14:o) se SFS 1960:699, av 2 § 16:o) se SFS 1960:219 samt av 2 § 17:o) se SFS 1961:311.
3 Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1962 (Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
17 :o) mål om kyrkotukt, om skolpliktiga barns skiljande från föräldrar eller målsmän;
mål om befrielse------
mål om bötesansvar; mål om annat föreläggande vid vite än sådant, som må givas enligt författningar rörande banker eller andra penninginrättningar, författningar rörande yrkesmässigt utövande av köp och försäljning i kommission av aktier, obligationer och liknande värdepapper, författningar rörande fondbörsverksamhet, lagen om polisväsendet i riket, lagen om uppsikt å jordbruk, lagen om rätt till fiske, lagen med särskilda bestämmelser om uppfinningar av betydelse för rikets försvar eller folkförsörjningen m. m., brandlagen, såvitt angår kommuns skyldigheter enligt samma lag, civilförsvarslagen, utom såvitt rör inrättandet av enskilda skyddsrum, lagen med vissa bestämmelser till skydd för försvaret m. m., lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar eller författningar rörande åtgärder för att trygga tillgången inom riket på mineralolja; mål om utdömande av vite enligt andra än nämnda författningar;
mål om häktads —------
för läkare;
mål om bötesansvar; mål om annat föreläggande vid vite än sådant, som må givas enligt författningar rörande banker eller andra penninginrättningar, författningar rörande yrkesmässigt utövande av köp och försäljning i kommission av aktier, obligationer och liknande värdepapper, författningar rörande fondbörsverksamhet, författningar rörande brandförsvaret, såvitt angår kommuns åligganden på detta område, lagen om polisväsendet i riket, lagen om uppsikt å jordbruk, lagen om rätt till fiske, lagen med särskilda bestämmelser om uppfinningar av betydelse för rikets försvar eller folkförsörjningen m. in., civilförsvarslagen, utom såvitt rör inrättandet av enskilda skyddsrum, lagen med vissa bestämmelser till skydd för försvaret in. m., lagen om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar eller författningar rörande åtgärder för att trygga tillgången inom riket på mineralolja; mål om utdömande av vite enligt andra än nämnda författningar; i brottmål;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1963, såvitt avser ändringen i 2 § 16:o) och de i 2 § 17:o) vidtagna ändringarna angående mål om kyrkotukt och om vitesföreläggande, samt i övrigt den 1 juli 1962.
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1962
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 16 mars 1962.
Närvarande:
Statsministern Erlander, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam,
Hermansson, Holmqvist.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, fråga angående ändring i lagen om Kungl. Maj. ts regeringsrätt samt anför därvid följande.
1. Enligt 2 § 4:o) regeringsrättslagen ankommer det på regeringsrätten att upptaga och avgöra bl. a. mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som enligt gällande författningar må beviljas eller skall på rekvisition utbetalas av, jämte andra myndigheter, länsstyrelse, där fråga ej är om bidrag till väg- och brobyggnadsföretag eller om skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform.
Skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform utgår enligt kungörelse den 16 maj 1957, nr 205. Ersättningen avser att ge kompensation för skattebortfall på grund av den höjning av de kommunala ortsavdragen, som beslöts av 1957 års riksdag, och den beräknas på grundval av ett av staten tillskjutet skatteunderlag. För kommuner, vilkas skattekraft understiger 60 procent av den genomsnittliga skattekraften i rikets samtliga landskommuner, köpingar och städer, motsvarar det tillskjutna skatteunderlaget i princip hela det skatteunderlagsbortfall som uppkom genom ortsavdragsreformen. För övriga kommuner sker en successiv reduktion av det tillskjutna skatteunderlaget. I skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform har inordnats den provisoriska skatteersättning, som tidigare utgick i anledning av 1950 års ortsavdragsreform enligt en förordning den 1 juni 1951, nr 568. Ersättningsbestämmelserna avser åren till och med 1965. Storleken av det av staten tillskjutna skatteunderlaget bestäms senast den 10 september årligen av länsstyrelse för nästföljande år. över länsstyrelsens beslut må ändring sökas hos Kungl. Maj :t genom besvär.
Mål om provisorisk skatteersättning i anledning av 1950 års ortsavdragsreform undantogs från regeringsrättens handläggning för att i stället prövas av Kungl. Maj :t i statsrådet. Såsom skäl härför anfördes, i samband med att regeringsrättslagen ändrades på denna punkt år 1951, alt avgörandet av dessa mål i betydande utsträckning torde komma att influeras av skälighets-
5 Kangl. Maj:ts proposition nr 162 år 1962
synpunkter och att målen dessutom ofta var av brådskande natur, eftersom utgången kunde bli avgörande för de kommunala utdebiteringsbesluten år 1951. Motsvarande skäl åberopades år 1957 vid ändring av regeringsrättslagen, varigenom mål om skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform undantogs från regeringsrättens prövning.
År 1961 beslöt riksdagen ytterligare böjning av de kommunala ortsavdragen. I proposition (nr 69) till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t hemställt om bemyndigande att, enligt i propositionen närmare angivna grunder, utfärda föreskrifter rörande statsbidrag för åren 1962—1965 till kommunerna i anledning av 1961 års ortsavdragsreform. Efter mönster av skatteersättningen i anledning av 1957 års ortsavdragsreform föreslås kompensationen utformad såsom ett statsbidrag med tillskjutet skatteunderlag. Storleken av skatteunderlaget avses skola bestämmas av länsstyrelse år 1962 på grundval av en omräkning av det antal skattekronor, som jämlikt bestämmelserna i kommunalskattelagen påföres de skattskyldiga vid 1962 års taxering. Det sålunda bestämda skatteunderlaget skall i princip utgöra grunden för statsbidraget för bidragsåren 1962—1965.
Mål om skatteersättning i anledning av 1961 års ortsavdragsreform synes böra följa den instansordning, som gäller för mål rörande motsvarande ersättning i anledning av 1957 års reform. I enlighet härmed bör under förutsättning att riksdagen antager förslaget om den nya skatieersättningen — ändring vidtagas i 2 § 4:o) regeringsrättslagen. Ändringen torde böra träda i kraft den 1 juli 1962.
2. Luftfartslagen den 6 juni 1957 (nr 297)1 har den 1 januari 1962 trätt i kraft i de delar den icke redan tidigare skolat tillämpas. Numera är således hela luftfartslagen gällande. Genom lagen har bl. a. förordningen den 26 maj 1922 (nr 383) om luftfart upphävts. Vissa tillämpningsbestämmelser till luftfartslagen är upptagna i luftfartskungörelsen den 24 november 1961 (nr 558).
Luftfartslagen och luftfartskungörelsen innehåller föreskrifter, enligt vilka det bl. a. kräves bevis om viss behörighet eller särskilda tillstånd för personal, som är sysselsatt inom luftfarten. Till bevis om behörighet att vara förare eller att förrätta viss annan tjänst å luftfartyg utfärdar luftfartsstyrelsen luftfartscertifikat. Detta, som gäller för viss tid, kan förnyas. Det kan även återkallas. För tjänstgöring av ifrågavarande slag å luftfartyg fordras som regel innehav av svenskt luftfartscertifikat eller av utländskt certifikat, vilket i vissa fall skall vara godkänt av luftfartsstyrelsen. Godkännande av utländskt certifikat kan förnyas och godkännandet kan också återkallas. Luftfartsstyrelsen äger i vissa fall lämna medgivande för den som saknar luftfartscertifikat alt göra viss tjänst å luftfartyg. (4 kap. luftfartslagen och 31—45 §§ luftfartskungörelsen.) Vidare äger luftfartsstyrelsen föreskriva, att innehavare av luftfartscertifikat ej får utöva viss verksamhet å luftfartyg, med mindre han erhållit särskilt bevis angående sin behörighet, s. k. behörighetsbevis. Även sådant bevis kan både förnyas och återkallas. Luftfarts-
1 Se prop. 1957:69; L'U 28; Rskr 310.
6 Kungl. Maj. ts proposition nr 162 år 1062
styrelsen äger därjämte meddela närmare föreskrifter om godkännande här i riket av utländskt behörighetsbevis. (47—49 §§ luftfartskungörelsen, jfr även 141 och 164 §§.) Jämväl i fråga om behörighet att inom markorganisationen eller eljest förrätta viss tjänst, som icke utövas å luftfartyg, finnes bestämmelser. Om certifikat och behörighetsbevis för sådan personal gäller regler, motsvarande dem som givits beträffande personal å luftfartyg. (6 kap. 15 § luftfartslagen och 80—83 §§ luftfartskungörelsen.)
De berörda stadgandena om behörighetshandlingar för markpersonal utgör en principiell nyhet jämfört med den äldre regleringen på detta område, som endast ägde avseende å flygande personal. I övrigt finnes motsvarigheter i de äldre bestämmelserna. Det bör emellertid beaktas, att den terminologi som tidigare använts ej återkommer oförändrad i den nya lagstiftningen.
Mot Iuf tf artsstyrelsens beslut får talan föras hos Kungl. Maj :t. Besvärsmål, som rör frågor av det slag som här berörts, hör jämlikt stadgande i 2 § 14 :o) regeringsrättslagen till regeringsrättens upptagande och prövande. Detta stadgande bör nu jämkas så, att det omfattar samtliga de mål av förevaTande slag, som kan förekomma enligt den nya luftfartslagstiftningen. I stadgandet synes kunna angivas mål om beslut i särskilda fall rörande certifikat eller behörighetsbevis för personal inom luftfarten eller rörande medgivande att utan certifikat göra tjänst å luftfartyg. Stadgandet kommer därigenom att omfatta bl. a. mål om utfärdande, förnyelse eller återkallelse av de olika förekommande certifikaten och luftfartsbevisen liksom av godkännande här i riket av utländskt certifikat eller behörighetsbevis. Lagändringen torde böra träda i kraft den 1 juli 1962.
3. Den 1 januari 1963 träder förordningen den 1 december 1961 (nr 568)1 om brandfarliga varor i kraft och ersätter därvid förordningen den 7 oktober 1921 (nr 876) angående eldfarliga oljor.
Enligt den nya förordningen fordras i vissa fall tillstånd av myndighet för befattning med brandfarliga varor. Detta gäller sådana fall, där verksamhet på grund av mängden brandfarlig vara eller sättet för befattning därmed ansetts innebära sådana faromoment, att det allmänna bör utöva viss kontroll. Krav på tillstånd uppställes sålunda under vissa förutsättningar beträffande förvaring av brandfarliga varor i upplag eller förråd (25 §), för yrkesmässig hantering (tillverkning eller bearbetning) av brandfarlig vara (33 §), för transport av brandfarlig vätska medelst rörledning (37 §) samt för yrkesmässig försäljning av brandfarlig vara (45 §). Meddelat tillstånd kan i vissa fall återkallas (16 § 3 inom.). Den som avser att nyttja eller åt annan upplåta visst område för förvaring av större mängder brandfarliga varor kan på ansökan erhålla förhandsbesked, huruvida området är lämpligt för ändamålet (27 §).
Fråga om tillstånd och förhandsbesked enligt den nya förordningen skall prövas av byggnadsnämnd (16 §). Såsom enda undantag från denna regel gäller, att länsstyrelsen eller Kungl. Maj :t skall pröva ärende om tillstånd för transport medelst rörledning, som sträcker sig genom mera än en kom-
1 Se prop. 1961: 173; L2U 48; Rskr 369.
7 Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1U62
mun (53 § 2 inom.). Detta undantag beräknas icke bli av praktisk betydelse under de närmaste åren. Tillstånd till förvaring, hantering eller försäljning av brandfarlig vara eller till transport medelst rörledning får icke utnyttjas, innan de för tillståndet avsedda anordningarna avsynats samt besked lämnats, att de får tagas i bruk. Avser tillståndet hantering av brandfarlig vara, kan emellertid brandchef medgiva, att försöksdrift får äga rum utan hinder av att avsyning ej verkställts (34 §). För transport medelst rörledning gäller att försöksdrift får äga rum efter medgivande av sprängämnesinspektionen (38 §). Har anläggning uppförts eller annan åtgärd vidtagits utan erforderligt tillstånd eller har meddelat tillstånd upphört att gälla, äger tillståndsmyndigheten meddela föreläggande för ägaren att ändra eller undanröja det utförda (65 §).
över byggnadsnämnds och brandchefs beslut enligt förordningen om brandfarliga varor må klagan föras hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut föres talan hos Kungl. Maj:t. Sprängämnesinspektionens beslut kan överklagas hos kommerskollegium., Besvär över beslut av kommerskollegium anföres hos Kungl. Maj:t.
Enligt gällande förordning angående eldfarliga oljor skall erforderliga tillstånd lämnas av polismyndighet och länsstyrelse. Valet av byggnadsnämnd såsom tillståndsmyndighet enligt den nya förordningen om brandfarliga varor har motiverats bl. a. med att många anordningar för befattning med brandfarliga varor, t. ex. de stora oljecisternerna, bensinstationer och fabriker för tillverkning av petroleumprodukter, är byggnadsföretag, för vilka byggnadslov kräves. Avsikten är att handläggningen av frågan om byggnadslov och frågan om tillstånd enligt förordningen om brandfarliga varor, vilka frågor plägar ha ett nära samband, i sådana fall skall samordnas. Även tillståndsärende, som ej har direkt anknytning till ärende om byggnadslov, brukar röra byggnader eller iordningställande i byggnad av anordningar av sådant slag, som uppmärksammats i byggnadslagstiftningen.
Vad sålunda sagts om sambandet mellan frågor om byggnadslov och frågor om tillstånd enligt förordningen om brandfarliga varor talar även för att till Kungl. Maj :t fullföljda mål, som rör sådana tillstånd, bör handläggas i samma ordning som gäller för mål om byggnadslov. I propositionen (nr 173) till 1961 års riksdag, varigenom förordningen om brandfarliga varor undeiställdes riksdagen för yttrande, förutsattes också, att — liksom 1. n. galler i fråga om mål om byggnadslov — mål om tillstånd enligt nämnda förordning borde tillhöra regeringsrättens prövning. Denna ordning synes böra galla även för mål om förhandsbesked, som utgör ett led i tillståndsförfarandet, och om brandchefs eller sprängämnesinspektionens medgivande till försöksdrift, vilket är en särskild form av tillstånd. Jämväl mål om föreläggande enligt förordningen torde vara av beskaffenhet all böra prövas i iegcringsrättcn.
Vad bär anförts bör föranleda sådan ändring av regeringsrättslagen, att mål om beslut i särskilda fall rörande tillstånd eller föreläggande enligt förordningen om brandfarliga varor kominer all tillhora regeringsrättens upp-
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1962
tagande och avgörande. En föreskrift av denna innebörd kan lämpligen införas i 2 § 16: o) regeringsrättslagen. Lagändringen torde böra träda i kraft den 1 januari 1963.
4. I proposition (nr 12) till årets riksdag har framlagts förslag till ny brandlag, avsedd att fr. o. m. den 1 januari 1963 ersätta 1944 års brandlag. Såsom en principiell nyhet i jämförelse med gällande lag innehåller lagförslaget en bestämmelse att anordning, som erfordras för det kommunala brandförsvaret, må anbringas å annan tillhörig mark eller byggnad. Detta lår ske, såframt oskäligt intrång inte orsakas därigenom. Beslut om åtgärden meddelas av kommunens brandstyrelse (9 § första stycket), över brandstyrelsens beslut får besvär anföras hos länsstyrelsen (15 §). Kommunen skall svara för kostnad och skada, som åsamkas genom åtgärden. Vid ersättningens bestämmande skall hänsyn tagas till den nytta åtgärden kan medföra för den ersättningsberättigade; är kostnaden eller skadan ringa utgår ej ersättning. Kan kommunen och den ersättningsberättigade ej enas om ersättningen, skall denna fastställas av länsstyrelsen (9 § andra stycket). Talan mot länsstyrelsens beslut, avseende åtgärd eller ersättning av"förevarande slag, föres hos Kungl. Maj:t (15 §).
lill Kungl. Maj :t fullföljda mål om anbringande av anordningar för det kommunala brandförsvaret å annan tillhörig mark eller byggnad torde böra tillhöra regeringsrättens upptagande och avgörande, särskilt med hänsyn till att de rör ingrepp i enskilds rätt. Mål av detta slag synes vara att hänföra till de mål, som enligt gällande stadgande i 2 § 16: o) regeringsrättslagen skall handläggas av regeringsrätten. Enligt detta lagrum hör nämligen mål om meddelande i särskilda fall av tillstånd, förbud eller föreläggande jämlikt författningar och föreskrifter rörande bl. a. brandförsvaret, med undantag av mål som avser kommuns skyldigheter enligt brandlagen, under regeringsrättens prövning.
Vad gäller prövning av fråga om rätten till ersättning för kostnad och skada, som åsamkas genom här ifrågavarande anordningar för brandförsvaret, må erinras om att ersättningsfrågor av liknande slag, vilka prövas i administrativ ordning, i allmänhet avser fall då ersättningen skall utgå av statsmedel. Till Kungl. Maj:t fullföljda mål om ersättning, som enligt gällande författningar utgår av statsmedel, hör enligt 2 § 4:o) regeringsrättslagen i regel under regeringsrättens prövning. Hit hör hl. a. mål om ersättningsanspråk, som är betingade av att egendom tagits i anspråk för det allmännas räkning eller att enskild genom det allmännas ingripande i annat avseende tillskyndats skada eller förlust. Det anförda torde leda till att även mål om ersättning i anledning av att anordningar för det kommunala brandförsvaret anbringas å annan tillhörig mark eller byggnad bör tillhöra regeringsrättens upptagande och avgörande. Under förutsättning att riksdagen antager den föreslagna lagen torde regeringsrättslagen följaktligen böra jämkas i enlighet härmed. Sambandet mellan beslut om åtgärden och ersättningsfrågan talar för att jämkningen göres på så sätt, att i 2 § 16: o) regeringsrättslagen införes en föreskrift rörande mål om ersättning enligt 9° §
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1962
andra stycket brandlagen. Den här avsedda lagändringen bör träda i kraft den 1 januari 1963.
5. Enligt 2 § 17: o) regeringsrättslagen hör mål om kyrkotukt till regeringsrättens upptagande och avgörande. Bestämmelser om kyrkotukt finnes för närvarande i 41 § första stycket a)—c) och 42 § lagen den 6 juni 1930 (nr 259) om församlingsstyrelse och i 45 § första stycket a)—c) och 46 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm.
I lagen den 2 juni 1961 (nr 436)1 om församlingsstyrelse finnes icke någon motsvarighet till nämnda bestämmelser. Genom denna lag, som skall träda i kraft den 1 januari 1963, upphäves 1930 års lagar. Föreskriften i 2 § 17: o) regeringsrättslagen att mål om kyrkotukt hör till regeringsrättens upptagande och avgörande bör därför utgå. Lagändringen torde böra träda i kraft den 1 januari 1963.
6. Enligt 2 § 17 :o) regeringsrättslagen hör även mål om skolpliktiga barns skiljande från föräldrar eller målsmän till regeringsrättens upptagande och avgörande. Denna bestämmelse går tillbaka på föreskrifter, som fanns redan i 1842 års folkskolestadga och som innebar att, om föräldrarna tredskades och trots varning försummade att hålla sina barn i skola, barnen kunde skiljas från föräldrarna och överlämnas till vård av andra personer samt kostnaderna härför uttagas av föräldrarna. Motsvarighet till denna föreskrift saknas i gällande lagstiftning (jfr prop. 1958:93 s. 35 och 1960: 155 s. 8—9) och har ej heller införts i det förslag till skollag, som Kungl. Maj:t genom beslut den 23 februari 1962 underställt lagrådets granskning och vilket avses skola framläggas i proposition till årets riksdag.
Sistnämnda föreskrift i regeringsrättslagen bör nu utgå. Den här avsedda lagändringen torde böra träda i kraft samtidigt med den föreslagna skollagen eller den 1 juli 1962.
I enlighet med vad sålunda anförts har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § 4:o), 14:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar, måtte för det i 87 § regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av detta protokoll.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Konungen.
Ur protokollet: Margit Hirén
1 Se prop. 1961:70; KU 16; Rskr 342.
10 Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1962
Bilaga
Förslag
till
Lag
angående ändrad lydelse av 2 § 4:o), 14:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt
Härigenom förordnas, att 2 § 4:o), 14:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj :ts regeringsrätt1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
2 §.
4:o) mål om avlöningsförmåner — mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som enligt gällande författningar må beviljas eller skall på rekvisition utbetalas av statskontoret eller tillsynsmyndighet över registrerade understödsföreningar, eller av Konungens befallningshavande, där fråga ej är om bidrag till vägoch brobyggnadsföretag eller om skatteersättning i anledning av 1957 års ortsavdragsreform;
14 :o) mål om inmutning ■—• ■--
mål om registrering av luftfartyg, om utfärdande av, förlängning av giltighetstid för eller återkallande av luftfartscertifikat, behörighetsbevis för förare av luftfartyg eller sådant tillstånd, som avses i § 24 c) förordningen den 26 maj 1922 (nr 383) om luftfart;
mål om registrering av elektrisk — 16:o) mål om meddelande — —- —
---av smitta;
mål om sådant bidrag eller understöd av statsmedel, som enligt gällande författningar må beviljas eller skall på rekvisition utbetalas av statskontoret eller tillsynsmyndighet över registrerade understödsföreningar, eller av Konungens befallningshavande, där fråga ej är om bidrag till vägoch brobyggnadsföretag eller om skatteersättning i anledning av 1957 eller 1961 års ortsavdragsreform;
---— föra automobil;
mål om registrering av luftfartyg, om beslut i särskilda fall rörande certifikat eller behörighetsbevis för personal inom luftfarten eller rörande medgivande att utan certifikat göra tjänst å luftfartyg;
--andra personalstiftelser;
eller 12 § första stycket;
mål om beslut i särskilda fall rörande tillstånd eller föreläggande enligt förordningen om brandfarliga varor;
mål om ersättning enligt 9 § andra stycket brandlagen;
mål om fördelning-------- och behandling;
1 Senaste lydelse av 2 § 4:o) se SFS 1957:266, av 2 § 14:o) se SFS 1960:699, av 2 § 16:o) se SFS 1960:219 samt av 2 § 17:o) se SFS 1961:311.
Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1962
(Gällande lydelse) (Föreslagen lydelse)
17 :o) mål om kyrkotukt, om skolpliktiga barns skiljande från föräldrar eller målsmän;
mål om befrielse —------i brottmål;
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1963, såvitt avser ändringen i 2 § 16:o) och den i 2 § 17:o) vidtagna ändringen angående mål om kyrkotukt, samt i övrigt den 1 juli 1962.
12 Kungl. Maj.ts proposition nr 162 år 1962
Utdrag av protokoll, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 29 mars 1962.
Närvarande:
justitierådet Regner, regeringsrådet Jarnerup, justitieråden af Trolle,
Bomgren.
Enligt lagrådet den 29 mars 1962 tillhandakommet utdrag av protokoll över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 16 mars 1962, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändrad lydelse av 2 § b:o), 14:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av hovrättsassessorn L. Brundin.
Lagrådet yttrade:
I proposition nr 12 till årets riksdag med förslag till ny brandlag och brandstadga upptages i 9 § första stycket brandlagen bestämmelse, att brandstyrelse äger besluta att för det kommunala brandförsvaret erforderlig anordning må anbringas å annan tillhörig mark eller byggnad, såframt oskäligt intrång icke orsakas därigenom. Mål härom föreslås nu skola tillhöra regeringsrättens prövning. Därvid ha målen ansetts vara att hänföra till de i 2 § 16:o) regeringsrättslagen upptagna mål, som röra meddelande i särskilda fall av tillstånd, förbud eller föreläggande jämlikt författningar och föreskrifter angående bl. a. brandförsvaret. Emellertid torde de ifrågavarande målen icke vara av den art att de kunna hänföras till den nyssnämnda gruppen mål. De böra därför upptagas som en särskild grupp under 16 :o) tillsammans med mål om ersättning enligt 9 § andra stycket brandlagen.
Enligt 2 § 17 :o) i dess nuvarande lydelse äro från regeringsrättens prövning undantagna mål om föreläggande vid vite enligt brandlagen, såvitt angår kommuns skyldigheter enligt samma lag. I förenämnda proposition nr 12 har föreslagits att bestämmelse om vitesföreläggande mot kommun icke skall såsom för närvarande upptagas i brandlagen utan i brandstadgan. Kommer den föreslagna lagstiftningen till stånd, bör stadgandet i regeringsrättslagen jämkas i enlighet härmed.
Ur protokollet:
Margit Hirén
Kungl. Maj:ts proposition nr 162 år 1962
13 Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 30 mars 1962.
Närvara nde:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, lagrådets den 29 mars 1962 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 16 mars 19b2 remitterade förslaget till lag angående ändrad lydelse av 2 § b:o), lb:o), 16:o) och 17:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) om Kungl. Maj:ts regeringsrätt.
Efter redogörelse för lagrådets utlåtande och med förmälan att lagförslaget torde böra ändras i enlighet med lagrådets hemställan föreslår föredraganden, att det sålunda ändrade lagförslaget måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Margit Hirén
Stockholm 1962. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner