angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65 m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

1 Nr 150

Kungl. Maj. ts proposition till riksdagen angående komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65 m. m.; given Stockholms slott den 23 april 1964.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas mot bakgrund av den samhällsekonomiska utvecklingen en redogörelse för den ekonomiska politiken. Det i statsverkspropositionen framlagda riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65 kompletteras med hänsyn till senare inträffade förändringar i vad avser såväl budgetens inkomstsida som dess utgiftssida. I samband härmed lämnas en förnyad beräkning av budgetutfallet för innevarande budgetår. Beräkningarna såväl för innevarande som för nästa budgetår ger i stort sett samma resultat som i statsverkspropositionen. Sålunda förutses även nu för innevarande budgetår ett underskott på i runt tal 500 milj. kr. och för nästa budgetår beräknas ett underskott på ca 850 milj. kr.

Såsom särskilda bihang lämnas bl. a. en reviderad nationalbudget för år 1964, en långtidsbudget för budgetåren 1965/66—1967/68 och en promemoria angående ekonomisk långtidsplanering.

1 Bihang till riksdagens protokoll 19Gb. 1 saml. Nr 150

2 Kung,fl Maj. ts proposition nr 150 år 196b

Utdrag au protokollet över finansurenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23 april 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Ed enman, Johansson, Hermansson,

Holmqvist, Aspling, Palme.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning frågan om komplettering av riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65 och vissa därmed sammanhängande spörsm å I.

Härvid har jag att anmäla riksrevisionsverkets särskilda skrivelser dels den 2 april 1964 med redogörelse för approximativ beräkning rörande utfallet av statsregleringen för budgetåret 1963/64, dels den 1 april 1964 med förslag till förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1964/65 och den 15 april 1964 med tillägg till dess förnyade inkomstberäkning för budgetåret 1964/65. Dessa skrivelser torde såsom bihang A och B få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende. Inom finansdepartementet har sammanställts dels en reviderad nationalbudget för år 1964, dels en redovisning av förändringarna av statsutgifterna i förhållande till statsverkspropositionen och eu förnyad beräkning av driftbudgeten för budgetåret 1964/65, dels en långtidsbudget för budgetåren 1965/66—1967/68, dels ock en promemoria angående ekonomisk långtidsplanering, vilka torde såsom bihang C, D, E resp. F få fogas till statsrådsprotokollet.

Reviderad finansplan

Det samhällsekonomiska läget

Den internationella konjunkturutvecklingen. Förväntningarna för 1964 om en fortsatt snabb ekonomisk framstegstakt i industriländerna, vilka redovisades i statsverkspropositionen, har ytterligare befästs genom den senaste tidens ekonomiska utveckling och genom olika utländska bedömningar som sedermera framkommit. För OECD-området som helhet kan en vo-

3 Kiingl. Maj.ts proposition nr 150 år 196\

lymmässig produktionsstegring från 1963 till 1964 på i runt tal 5 procent förutses. En väsentlig osäkerhetsfaktor vid bedömningen av de internationella ekonomiska perspektiven bortföll i och med att det amerikanska skattesänkningsprogrammet godkändes av kongressen i slutet av februari; prognosen för en fortsatt expansion i Förenta staterna under 1964 får därmed anses väl underbyggd. Till den gynnsamma bilden hör också att råvaruländerna totalt sett fått sin situation förbättrad genom ökad valutareserv och höjda råvarupriser vid växande råvarubehov i industriländerna.

I Förenta staterna inleddes konjunkturförbättringen första kvartalet 1961. Västeuropa har, som helhet betraktat, åtnjutit en praktiskt taget oavbrutet uppåtgående konjunktur sedan senare delen av 1958. Endast Storbritannien har under denna period — närmare bestämt 1961 och 1962 — vidkänts en avmattning som framkallats av landets betalningssvårigheter 1961. Den pågående västeuropeiska expansionen överträffar i varaktighet den närmast föregående som pågick från mitten av 1953 till mitten av 1957 och hävdar sig väl med densamma i avseende på tillväxttakten, vilken för båda perioderna kan beräknas till ca 5 procent per år. Också i ett längre historiskt perspektiv framstår den nuvarande högkonjunkturen som ratt anmärkningsvärd. Drivkrafterna bakom den aktuella uppsvingskonjunkturen har emellertid varierat betydligt mellan dess skilda faser. Näringslivets investeringar, samt exporten till områden utanför Västeuropa spelade en central roll under expansionens första skede. Mot slutet av 1961 inträffade en avmattning i näringslivets investeringar som torde ha sammanhängt med att lönerna steg snabbare än produktiviteten vid stabila eller endast långsamt stigande produktpriser med en krympning av vinstmarginalerna som följd. Denna försvagning av investeringskonjunkturen som även berörde lagerinvesteringarna betecknade inledningen till ett andra skede och ledde till en omläggning av den ekonomiska politiken i expansionistisk riktning. Samtidigt som uppgången i den privata konsumtionen var markerad kom härigenom de offentliga utgifterna, framför allt för investeringar och bostadsbyggandet, att föra expansionen vidare genom 1962 och första hälften av 1963. Detta medförde ett särskilt övertryck inom byggnadssektorn i flera länder som i vissa fall utlöste motåtgärder av finanspolitisk och kreditpolitisk eller administrativ natur bl. a. i Västtyskland och Schweiz. Sedan våren 1963 har konjunkturens drivkrafter ånyo tenderat att bli mera allomfattande. Efterfrågan från länderna utanför Västeuropa började stiga markant och sedan årsskiftet 1963/64 har del privata näringslivets investeringar i byggnader och maskiner visat patagliga tecken till återhämtning förutom i Förenta staterna och Storbritannien även i Västtyskland, Belgien och Danmark. Eu förbättrad vinstutveckling och ett ökat kapacitetsutnyttjande förefaller ha bidragit härtill. Samtidigt tycks en omsvängning till stigande lagerinvesteringar ha ägt rum, i synnerhet i Storbritannien. Denna senaste fas i konjunkturen har föranlett eu omläggning av den

4 Kung,t. Maj:ts proposition nr 150 år 106i

ekonomiska politiken till ökad restriktivitet. Däri ingår bl. a. en viss dämpning i de offentliga utgifternas stegringstakt, vilken dock tar tid att genomföra. Den privata konsumtionens stegringstakt har vidare förblivit hög. Läget för närvarande är således att praktiskt taget alla efterfrågeområden expanderar förhållandevis kraftigt och ställer ökade anspråk på produktionsresurserna.

Arbetsmarknadsläget har därvid inte kunnat undgå afl bli alltmer ansträngt i ett flertal västeuropeiska länder. Ett starkt tryck mot pris- och kostnadsnivån samt en försvagning i bytesbalansen gjorde sig tidigast gällande i Frankrike, Schweiz och Italien. Sedermera har dylika inflationstendenser blivit påtagliga också i flertalet övriga västeuropeiska stater. Inför symptomen på överhettning av den interna ekonomin har den ekonomiska politiken sedan mitten av fjolåret i växande utsträckning stramats åt. Restriktiva åtgärder, enstaka eller samlade i stabiliseringsprogram, har således efter hand genomförts såväl i de nämnda länderna som i Belgien, Nederländerna, Storbritannien och Danmark. Med hänsyn till de på nytt snabbt växande överskotten i den västtyska bytesbalansen, vilka delvis är följden av den berörda utvecklingen i omvärlden, är det åtminstone med tanke på fördelningen av den internationella likviditeten tillfredsställande att någon omläggning av politiken i efterfrågedämpande syfte hittills inte aktualiserats i Västtyskland, trots att tecken på skärpt arbetsmarknadsläge och ökad prisstegringstakt på sistone inte saknats. Tvärtom har ett betydande skattesänkningsprogram aviserats.

Den amerikanska likviditetsställningen som under en följd av år försämrats genom en minskning av guldbehållningen och en ökning av korta dollarskulder av sammanlagt 3 å 4 miljarder dollar per år, har sedan hösten 1963 påtagligt stabiliserats. Härtill har förutom en gynnsam exportutveckling bl. a. bidragit den stramare kreditpolitiken och förslaget om en s. k. ränteutjämningsskatt, som begränsat det stora utflödet av privat kapital. Med tanke inte minst på de farhågor som i olika länder uppstått rörande det nuvarande internationella betalningssystemets stabilitet vid ett fortsatt kraftigt dollarutflöde är denna utveckling i riktning mot jämvikt i Förenta staternas betalningar att betrakta som mycket gynnsam. I Västeuropa däremot har läget påbetalningsområdet undergått enviss tillspetsning. Den italienska överkonjunkturen ledde redan under fjolåret till ett betydande underskott i betalningsbalansen, vars effekt på valutareserven dock kompenserats av en omfattande privat upplåning i andra länder. En fortsatt ökning av importöverskottet och ett tilltagande privat kapitalutflöde har i år framtvingat en skärpning av den ekonomiska politiken. För att förhindra att betalningssituationen i avvaktan på resultatet härav ytterligare förvärrades genom spekulativa kapitalrörelser bär Italien genom överenskommelser med ett flertal länder, framför allt Förenta staterna, erhållit möjlighet att vid behov låna avsevärda kapitalbelopp. I Frankrike har bytesbalansens överskott suc-

5 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

cessivt reducerats och det anses inte uteslutet att ett underskott kommer att redovisas för 1964. Det fortsatta kapitalinflödet från andra länder har emellertid varit av sådan omfattning att ökningen i landets guld- och valutareserver fortsatt. Efter att under ett par år ha utvecklats relativt lugnt har nu den tyska betalningsbalansen åter kommit i förgrunden. Handelsbalansens överskott har — delvis som en följd av den snabbt stigande exporten till Frankrike och Italien — ökat mycket markant. Samtidigt har inflödet av privat kapital tilltagit väsentligt bl. a. till följd av det höga ränteläget för obligationer. Därigenom har valutareserven ytterligare förstärkts. Denna utveckling har accentuerat de svårigheter för stabiliseringspolitiken i Västtyskland som kapitalrörelserna under en följd av år givit upphov till inom ramen för en långt driven kapitalliberalisering. Det är emellertid inte endast ur intern tysk balanssynpunkt utan också med tanke på fördelningen av den internationella likviditeten mellan länderna som det växande tyska betalningsöverskottet inger oro. Det är därför angeläget att avsedd effekt uppnås med de åtgärder som de tyska myndigheterna nu söker genomföra i syfte att begränsa kapitalinflödet utifrån utan att därmed samtidigt uppge den avinterna skäl motiverade restriktiviteten i kreditpolitiken. Till dessa åtgärder hör bl. a. beskattning av utlänningars ränteinkomster från innehav av tyska obligationer samt avskaffande av förräntningen på utlänningars tillgodohavanden i tyska banker.

Den fortgående prisstegringen har medfört att debatten om den interna ekonomiska politikens utformning såväl i de flesta länder som inom t. ex. OECD under de senaste åren kommit att inriktas på möjligheterna att förebygga en prisuppdrivande kostnadsstegring utan att samtidigt begränsa sysselsättning och framstegstakt. Den lösning man därvid framför allt fäst förhoppningar vid har varit att — utan att väsentligt påverka vinst- och efterfrågeutvecklingen — medelst direkta politiska ingripanden i lönebildningsprocessen förebygga alltför snabba lönestegringar. Jag har i finansplanen 1963 redogjort för skälen för den negativa svenska inställningen till att genom sådana ingripanden söka nå det uppställda målet. Vissa länder har emellertid på ett mer eller mindre långtgående sätt prövat en sådan politik. Under intryck av det stigande efterfrågetrvcket under det gångna året har emellertid svagheterna i en inkomstpolitik av denna art kommit att framstå klart. I Nederländerna, där det statliga inflytandet över lönebildningen varit mycket stort har man sålunda inte kunnat undgå en allvarlig snedvridning i inkomstfördelningen bl. a. genom eu kraftig — ehuru otillåten — löneglidning. För att återställa inkomstrelationerna har man därför nu måst tillåta en lönestegring som går vida utöver produktivitetsökningen. Även i andra länder har man gjort liknande erfarenheter. Vid rådande tendenser till stigande efterfrågan på varor och arbetskraft synes det mindre sannolikt att försök alt påverka lönebildningen genom statliga interventioner leder till bestående resultat. Inom ramen för en allmänt restriktiv eflerfrågepolilik

6 K ung.k Maj.ts proposition nr 150 år 1964

kan i stället andra selektiva ekonomisk-politiska medel bli aktuella. En utveckling i den riktningen pågår i själva verket också sedan någon tid. Förutom en ökad användning av arbetsmarknadspolitiken i dess vidaste bemärkelse har därvid åtgärder av typen direkta regleringar utnyttjats i påfallande hög grad. Dessa åtgärder bär i ett flertal länder omfattat statlig reglering av byggnadsverksamheten — i vissa fall med totalstopp för igångsättning av mindre angelägna projekt — tak för kreditinstitutionernas utlåning och variationer i bestämmelserna rörande avbetalningsvillkoren. Anmärkningsvärt är att även ett land som Schweiz med tidigare klart uttalade betänkligheter mot direkta regleringar nu sett sig föranlåtet vidta dylika åtgärder.

På det internationella betalningsområdet utgör de snabba aktionerna i mars 1964 till stöd för den italienska valutan en bekräftelse på de viktiga framsteg som gjorts i fråga om det mellanstatliga samarbetet i dessa frågor. Italien erhöll då dels möjligheter att vid behov låna ca 1 miljard dollar i Förenta staterna och Västeuropa, dels en kredit på 225 milj. dollar från internationella valutafonden. Det kan nämnas, att Sverige svarade för 10 milj. dollar av den senare krediten. Det borde inte vara uteslutet att ytterligare intensifiera detta samarbete så att riskerna för balansstörningar genom spekulativa kapitalrörelser till stor del elimineras. I fråga om kapitalrörelser av mera räntekänslig karaktär synes utvecklingen ha präglats av en vidgad förståelse för att ländernas interna ekonomisk-politiska rörelsefrihet kan kräva begränsande åtgärder. De svårigheter, som kapitalrörelserna skapat för uppnåendet av samhällsekonomisk balans, har också i länder där kapitalliberaliseringen varit i det närmaste fullständig, framtvingat olika speciella åtgärder för att påverka kapitalrörelserna. Sådana åtgärder är enligt min mening naturliga och önskvärda eftersom konjunkturutvecklingen är skiljaktig i olika länder och inte förlöper helt parallellt. Det är därför angeläget att åtgärder, som är betingade av den interna ekonomiska utvecklingen i ett land, inte får en sådan utformning att stabiliseringssträvandena i andra länder därigenom försvåras.

Den inhemska konjunkturutvecklingen. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under 1963 kännetecknades av en successiv övergång till en allt snabbare expansionstakt. Enligt nu framlagda beräkningar uppgick den totala produktionsökningen till över 3 1/2 procent, vilket var den siffra som redovisades i statsverkspropositionen. Produktionstillväxtens inriktning på privat och offentlig konsumtion, bostadsbyggande och kommunala investeringar framstår nu som ännu mera markerad än i de preliminära beräkningarna. Den privata konsumtionen beräknas ha stigit med 4 1/2 procent, den offentliga med 6 1/2 procent; privat och offentlig konsumtion tillsammans med 5 procent. Bostadsinvesteringarna beräknas ha ökat med 5 procent och kommunala investeringar utom bostäder med 16,5 procent. För byggnadsverksamheten totalt anges uppgången till 7 procent, vilket tyder på

7 Kungl. Mnj. ts proposition nr 150 år 1061

att byggnadsvolymens tillväxt blivit endast obetydligt lägre än som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten för 1963.

Utrikeshandeln fortsatte att utvecklas i ungefär samma takt som under 1962. Exportvolymen beräknas nu ha stigit med 8 1/2 procent och importvolymen med 6 1/2 procent. Inräknas nettot av sjöfarten och andra tjänster uppvisar export- och importvolymen i stort sett samma procentuella ökning. Under första halvåret visade exportutvecklingen en avmattning som förefaller att inte enbart ha varit bestämd av den stränga vintern. Under andra halvåret blev exportökningen desto snabbare och kom nu även att omfatta verkstadsprodukter. För hela 1963 blev verkstadsexportens uppgång (exkl. fartyg) dock förhållandevis obetydlig. Exportvolymen för massa, papper, järn och metaller samt fartyg ökade däremot kraftigt.

Den svenska guld- och valutareserven minskade under 1963 med 147 milj. kr., vilket innebär ett något gynnsammare utfall än som preliminärt kalkylerades vid årsskiftet. Handelsbalansen visade 1963 ett något lägre underskott än 1962, bytesbalansen däremot ett något större. Denna försämring i bytesbalansen förklarar endast till en mindre del omslaget i valutautvecklingen 1962___1963. Såsom mera betydelsefull framstår i detta sammanhang

en inträffad förändring i kapitalrörelserna. Sålunda redovisas för 1963 eu nettokapitalexport om ca 240 milj. kr. mot en nettokapitalimport om ca 360 milj. kr. 1962. Under 1963 har från norsk och dansk sida på den svenska kapitalmarknaden upptagits obligationslån om sammanlagt 100 milj. kr. varjämte utlåning via internationella valutafonden medfört en minskning av valutareserven med 26 milj. kr.

Den svenska industriproduktionens ökning 1963 har nu av konjunkturinstitutet beräknats till inemot 5 procent. Produktionstillväxten har varit starkast inom massa- och pappersindustrierna, som vid årets början hade betydande outnyttjad kapacitet. Medan industriproduktionen totalt ökade förhållandevis långsamt under årets första månader, synes ett omslag till snabbare produktionstillväxt ha ägt rum våren 1963. Vid årets slut rådde väsentligt högre kapacitetsutnyttjande och produktionstakt än vid dess ingång-

Priser och nominella inkomster steg under 1963 i något långsammare takt än under närmast föregående år. Hushållens disponibla inkomster beräknas nu ha ökat med nära 8 procent, under det att konsumentpriserna stigit med 3,4 procent eller — om den ökade spritbeskattningen frånräknas — knappt 3 procent. För realt disponibla inkomster beräknas uppgången till 4 1/2 procent och även den privata konsumtionens volym uppskattas nu ha stigit med 4 1/2 procent.

Medan arbetsmarknadsläget i början av 1963 kännetecknades av måttlig efterfrågan på arbetskraft gick utvecklingen sedan våren mot en allt livligare efterfrågan. Samtidigt kvarstod den geografiska och branschmässiga splittringen i arbetsmarknadsläget. Medan betydligt flera sysselsattes i be-

8 Kungl Maj. ts proposition nr 150 år 196b

redskapsarbeten och omskolning än 1962, särskilt i de nordligare länen, höll sig arbetslösheten under större delen av året på en lägre nivå än 1962.

Den ekonomiska utvecklingen under 1964 synes komma att kännetecknas av en ännu starkare efterfrågetillväxt än som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Sålunda pekar efterfrågeutvecklingen inom olika områden mot en ökning av den totala produktionen om 5 1/2 procent, dvs. inemot 2 procent mer än föregående år. Den snabbare tillväxten jämfört med 1962—63 förklaras ur efterfrågesynpunkt i första hand av den expansiva lagerkonjunkturen både i Sverige och utomlands. Omslaget från lagerminskningar 1963 till lagerökningar 1964 — framför allt inom delar av industrin beräknas bli av en omfattning som motsvarar nära en procent av bruttonationalprodukten. Detta omslag förklarar alltså hälften av ökningen i uppgångstakten för produktionen från 1962—63 till 1963—64. Den återstående utgiftsökningen fördelar sig på övriga efterfrågeområden.

Den totala exporten beräknas stiga ungefär lika mycket 1964 som 1963 eller med 8 procent. Frånräknas fartvgsexporten blir emellertid ökningstakten 10 procent mot 7 procent föregående år. Stegringen i år sammanhänger till stor del med lagerökningar utomlands särskilt på skogsproduktomiådet och för järn och stål. Liksom beträffande den inhemska lageruppbyS§naden har man här att göra med en faktor vars stimulans kan komma att avta under 1965.

Investeringarna i bostäder beräknas också komma att öka ungefär i samma takt i år som i tjol eller med ca 5 procent. Särskilt stora igångsättningar starkt mellan första och andra halvåret i år. Totala byggnadsinvesteringarna under törsta halvåret gör att stegringen i bostadsbyggandet blir speciellt Aäntas sliga avsevärt eller med 5 1/2 procent. För maskininvesteringarna gäller en något lägre ökningstakt. Ifråga om industriinvesteringarna pekar industrins egna planer på en om än obetydlig nedgång mellan 1963 och 1964. Om man bortser från bostadsbyggandet innebär dessa beräkningar en ökning med 4 procent för de privata investeringarna, med 5 procent för de statliga och med 11 procent för de kommunala.

För den privata konsumtionen kan man räkna med en viss dämpning av ökningstakten 1963—64 jämfört med 1962—63. Under förutsättning att löneglidningen blir ungefär densamma för båda åren bör lönesummans ökningstakt avtaga något, eftersom de avtalsmässiga lönehöjningarna blir mindre i ar än i fjol. Skärpningen av beskattningen under andra halvåret 1964 genom borttagandet av avdragsrätten för folkpensionsavgifterna kommer vidare att verka begränsande på de disponibla inkomsterna, vilka däremot förstärks genom höjda folkpensioner och barnbidrag. Prisutvecklingens inverkan på inkomsternas realvärde kommer att bli tämligen oförändrad från 1963 till 1964. Konsumentpriserna väntas nämligen under 1964 stiga med knappt 3 procent eller i obetydligt lägre takt än under 1963. Slut-

9 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i

ligen kan det även tänkas att den f. n. ovanligt höga räntan samt de skärpta kreditrestriktionerna kan verka återhållande på konsumtionen. Av dessa anledningar kan den privata konsumtionen förväntas stiga något långsammare i år än i fjol eller med omkring 3 1/2 procent, dvs. med samma procenttal som de realt disponibla inkomsterna. Den offentliga konsumtionen fortsätter däremot att stiga i snabb takt.

Vid den höga efterfrågan, som råder på olika områden kan importen förväntas komma att öka kraftigt eller volymmässigt med omkring 8 procent. Eftersom ökningen av exporten, tjänstesaldot inberäknat, väntas bli obetydligt lägre beräknas bytesbalansen komma att försämras något. I samma riktning verkar den under de senaste åren stadiga ökningen av turistutgifterna i förhållande till turistinkomsterna. Det är emellertid sannolikt att de mer kortfristiga kapitalrörelserna kommer att medföra ett ökat inflöde av valutor, så att valutareserven inte torde komma att utsättas för någon nämnvärd avtappning under 1964.

Kalkylen för de anspråk på de inhemska produktionsresurserna, som ställs från olika efterfrågeområden, utmynnar som jag tidigare framhållit i en stegring av bruttonationalprodukten på 5 1/2 procent. Detta innebär höga ökningstal för praktiskt taget all produktion av varor och tjänster, särskilt inom industrin, byggnadsverksamheten och skogsbruket, samt en skärpning av det redan ganska anspända läget på arbetsmarknaden. Inom industrin förutses produktionsstegringarna bli kraftiga inom gruv- och metallområdet, främst beroende på omslaget i lagercykeln för järn och stål från senare delen av 1963 såväl i Sverige som utomlands. Den nuvarande stegringstakten kommer därför troligen att efter hand anpassas nedåt till den löpande förbrukningen senare i år. Den matta utvecklingen för verkstadsindustrin i fjol håller nu på att brytas, i första hand till följd av den gynnsamma utvecklingen för exporten av verkstadsprodukter till utomeuropeiska länderområden och även vissa länder i Västeuropa. Utsikterna för denna bransch pekar närmast mot en gradvis skärpning av konjunkturen mot senare delen av 1964 med hänsyn till att efterfrågetillskott då sannolikt kan påräknas från industriinvesteringarna i Sverige och Västeuropa. Läget för skogsindustrierna fortsätter att förbättras — från hösten 1963 har även det tryckta läget på prissidan lättat — och produktionen kan beräknas stiga minst lika kraftigt 1963—64 som 1962—63.

Inom skogsbruket inträffar en kraftig stegring av aktiviteten i år. Skogsavverkningarna i fjol låg avsevärt under den löpande förbrukningen i samband med eu nödvändig anpassning av råvarulagren inom skogsindustrierna efter ansvällningen av dessa under 1962. I år måste virkesavverkningarna höjas upp i nivå med råvaruåtgången och en omkastning i virkesuttaget från eu nedgång med 5 procent 1962—63 till en stegring med 16 procent 1963—64 beräknas därvid komma till stånd.

Ur utbudssynpunkt är förutsättningarna för en förhållandevis kraftig

10 Kung,t. Maj. ts proposition nr 150 år 196i

produktionsökning från 1963 till 1964 gynnsamma såtillvida som det ekonomiska läget särskilt i början av 1963 kännetecknades av att kapaciteten delvis var outnyttjad inom vissa betydelsefulla exportinriktade näringsgrenar (skogsindustrierna, bondeskogsbruket) och av att produktionsförmågan inom andra betydelsefulla näringsgrenar (främst byggnadsindustrin) var nedsatt till följd av den hårda vintern. Ett inte oväsentligt tillskott i produktionstillväxten torde sålunda kunna uppnås enbart därigenom att dessa »reserver» blir utnyttjade under 1964. För att produktionsprognoserna för 1964 skall kunna förverkligas beräknas emellertid härutöver en icke oväsentlig ökning av sysselsättningen behöva komma till stånd. Speciellt gäller detta för industrin och byggnadsverksamheten men även för övriga områden av näringslivet väntas en stark efterfrågan på arbetskraft. På arbetsmarknadens utbudssida utgör den i år förlängda semestern en begränsande faktor. Regionalt sett väntas efterfrågetrycket bli störst i de södra och mellersta delarna av landet och lägre i norrlandslänen.

Arbetskraftsresurserna kommer mot denna bakgrund att bli hårt utnyttjade under 1964. Beräkningar av arbetskraftsutbudet ger vid handen, att antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor troligen kommer att öka jämförelsevis starkt, medan däremot antalet män respektive ogifta kvinnor i arbetskraften inte kommer att undergå större förändringar.

Den ekonomiska politiken

Konjunkturpolitiken 1963 och 1964. Under de första månaderna 1963, vilka kännetecknades av relativt svaga expansionstendenser inom den svenska ekonomin, bibehöll den ekonomiska politiken en allmänt efterfrågestimulerande inriktning. I mitten av januari sänkte riksbanken diskontot med ytterligare en halv procent till 3 1/2 procent. Genom ett samma månad utfärdat cirkulär uppmanades de statliga myndigheterna att tidigarelägga sina beställningar hos verkstadsindustrin. De investeringsfonder som under 1962 frisläppts för byggnadsinvesteringar kunde företagen fortsätta att utnyttja för detta ändamål intill utgången av april 1963; för maskinanskaffningar kunde investeringsfonder genom ett i december 1962 fattat beslut utnyttjas för sådana beställningar som gjordes före utgången av maj 1963.

Sedan den ekonomiska utvecklingen under våren 1963 antagit en mera expansiv prägel, blev den ekonomiska politikens inriktning successivt mera återhållande. De speciella stimulansåtgärderna inställdes. Riksbankens diskonto höjdes till 4 procent redan i juni 1963 och en väsentlig uppbromsning av den tidigare snabba utlåningsökningen ägde rum under senare delen av fjolåret. I början av innevarande år skärptes penningpolitiken ytterligare genom en ny räntehöjning i januari till 4 1/2 procent,

11 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

genom likviditetsindragande statslåneoperationer och skärpta villkor för bankernas upplåning i riksbanken. För att begränsa anspänningen på byggarbetsmarknaden senarelades hösten 1963 igångsättningen av vissa statliga byggnadsföretag; i början av 1964 utfärdades direktiv om en speciellt tidig avveckling av beredskapsarbeten under våren och nyligen har, som jag senare skall närmare redovisa, ytterligare åtgärder beslutats för att begränsa statens efterfrågan på byggarbetskraft.

Bedömer man budgetpolitiken under nuvarande uppgång i konjunkturen enbart efter budgetsaldots förändring kan utvecklingen synas dåligt harmoniera med stabiliseringspolitikens allmänna syftning. Efter ett totalbudgetöverskott 1962/63 av drygt 300 milj. kr. skulle nämligen budgeten för 1963/64 resultera i ett underskott på ca 500 milj. kr. Trots detta är emellertid ökningen i statsutgifterna 1963/64 väsentligt mindre än året innan — ca 1 600 milj. kr. mot 2 100 under 1962/63. Omsvängningen i budgetsaldot är i stället resultatet av en nedgång i statsinkomsternas ökningstakt. överskotten under de tre första budgetåren på 1960-talet betingades i väsentlig grad av att lönesumman och därmed skatteunderlaget steg med omkring 10 procent per år. Skulle denna tillväxttakt ha bestått också under 1963 och 1964 i stället för att då begränsas till 7 1/2 respektive drygt 6 procent, hade statens inkomster blivit väsentligt större. Även om statens utgifter samtidigt skulle ha ökat till följd av de pris- och kostnadsstegringar som en sådan allmän inkomstutveckling skulle ha medfört, är det sannolikt att budgeten uppnått totalbalans även under 1963/64. En stabilisering av den allmänna inkomstutvecklingen, som närmar denna till den reala resursökningen, har efter den föregående snabba stegringen varit ett önskvärt och eftersträvat mål för den ekonomiska politiken. Att ett realiserande av detta mål samtidigt har en återhållande verkan på tillväxten av statens inkomster kan inte ensidigt las som ett tecken på bristande anpassning av budgetpolitiken. Försämringen i budgetsaldot för 1963/64 beror vidare på speciellt stora utbetalningar till kommunerna genom slutreglering av tidigare uppburen kommunalskatt. 1 ill en del motverkas därför uppgången i det statliga lånebehovet av en minskning i den upplåning som kommunerna eljest skulle ha blivit tvingade till.

En närmare analys av budgetutvecklingens reala innebörd ger sålunda knappast anledning till att beteckna finanspolitiken under 1963/64 som mer expansiv än under året innan. Genom alt budgeten å andra sidan heller inte åtstramades har den successiva skärpningen av den ekonomiska politiken väsentligen skett via kreditpolitiken. Detta bär aktualiserat frågan huruvida den förda politiken varit förenlig med den inriktning och utveckling av investeringsverksamheten som samtidigt eftersträvats. Sålunda har på vissa håll farhågor uttryckts för att det för 1964 uppställda bostadsprogrammet skulle äventyras på grund av byggnadsindustrins svårigheter att erhålla kreditiv. Bostadsproduktionen kan emellertid för när-

12 Kung,K Maj. ts proposition nr 150 år 1964

varande anses som maximal i förhållande till byggnadsindustrins faktiska produktionsmöjligheter. Det har självfallet aldrig varit kreditpolitikens syfte att pressa ned bostadsbyggandet under den nivå som svarar mot den i rådande konjunkturläge tillgängliga reala kapaciteten. Så har heller inte skett. Igångsättningen av nya bostadsbyggen och utvecklingen hittills av byggnadskreditivgivningen — den högsta som skett under senare år — ger inte någon välgrundad anledning til! oro för att bostadsprogrammet inte skall uppfyllas. Finansieringsproblem i enstaka fall kan och bör inte i nuvarande ansträngda läge lösas genom vad som i praktiken vore en generell lättnad av kreditpolitiken.

Att den nuvarande kreditåtstramningen i viss män verkar dämpande på näringslivets och däribland även industrins investeringar är oundvikligt. Trots den skärpning av kreditpolitiken som inträtt tyder dock den senaste investeringsenkäten jämfört med höstenkäten på en uppjustering om än blygsam av industrins investeringsplaner för 1964. Samtidigt har sannolikheten för en mer betydande uppgång för industriinvesteringarna 1965 av flera skäl blivit större. Med hänsyn till de gynnsammare avsättningsmöjligheterna och prisutsikterna för exportindustrierna förefaller en viss förbättring av lönsamhet och självfinansieringsmöjligheter inom dessa industrier trolig under 1964. Vidare synes kapacitetsutnyttjandet ha stigit inom järn-, massa- och pappersindustrierna samt inom vissa grenar av verkstadsindustrin. Skattestimulansen genom särskilt investeringsavdrag gäller för beställningar utlagda under 1964 och ej enbart för investeringar verkställda under året. Den kan härigenom komma att verka höjande på industrins maskininvesteringar även och framför allt under 1965. En viss ökning av industrins fasta investeringar 1965 förefaller således trolig och är även med hänsyn till det svenska näringslivets utvecklingsmöjligheter välbehövlig.

Det mest dynamiska inslaget på investeringsområdet under 1964 utgöres av investeringar i lager. Omsvängningen från lager avveckling under 1963 till lageruppbyggnad under 1964 svarar för det största efterfrågetillskottet inom den svenska ekonomin i år. Det är inte minst detta omslag som bidragit till att resurserna för närvarande är så hårt ansträngda och som gjort kreditåtstramningen nödvändig. Det är också på lagerinvesteringarna som åtstramningen kan väntas ha en väsentlig del av sin effekt. En anpassning av lageruppbyggnaden och en förstärkt ekonomisering av lagerhållningen står heller inte i strid med politikens långsiktiga inriktning.

De nyligen avslutade centrala avtalsförhandlingarna har visat arbetsmarknadsparternas förmåga att självständigt och utan konflikt nå lösningar som bör vara förenliga med såväl parternas som samhällsekonomins intressen. För löntagarna innebär avtalet förutom lönehöjningar under detta och nästkommande år att väsentliga trygghetsfrågor kommit närmare sin lösning. Från företagens synpunkt är den sammanlagda kostnadsstegringen

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i

visserligen inte obetydlig men inte heller större än att det svenska näringslivet bör ha goda utsikter att hävda sina positioner i den internationella konkurrensen.

För statsbudgeten medför de träffade avtalen eu viss uppjustering i förhållande till de i statsverkspropositionen redovisade beräkningarna av skatteunderlagets ökning under 1964/65. Samtidigt har, som närmare kommer att framgå av det följande, inte obetydliga utgiftsökningar tillkommit. Även det reviderade riksstatsförslaget kommer därför att sluta på en viss ökning av det statliga lånebehovet trots den inkomstförstärkning som riksdagen nyligen beslutat. Statsinkomsterna återtar visserligen under 1964/65 eu mer normal ökningstakt efter den av delvis engångsartade skäl betingade uppbromsningen under innevarande budgetår. När lånebehovet ändå stiger, beror detta framför allt på en ovanligt snabb expansion av utgifterna för de statliga inkomstöverföringarna: höjda folkpensioner, höjda barnbidrag och utbyggnad av studiestödet. Till en del beror ökningen i underskottet vidare på ökade utbetalningar av statliga bostadslån, en ökning som återspeglar den kraftiga uppgången i bostadsbyggandet under de närmast föregående åren.

Skatteskärpningen från halvårsskiftet medför att ökningen i hushållens konsumtion -— de konsumtionsstimulerande sociala reformerna till trots — kan väntas begränsa sig till 3 1/2 procent, medan de totala fasta investeringarna synes komma att stiga med 5 1/2 procent. Stegringstakten i den svenska ekonomin ökar ytterligare under 1964 och användningen av de ökade resurserna harmonierar med eu framtidsinriktad politik. Mot denna bakgrund synes den ekonomiska politiken rätt väl avpassad. Kvar står dock frågan om den anspänning som för närvarande kännetecknar den svenska ekonomin är för stor. Läget är visserligen inte sådant att risker kan anses föreligga för en av en alltför stor efterfrågan framkallad allmän stegring av prisnivån eller uttömning av valutareserverna. Den höjning av konsumentprisnivån som enligt nationalbudgeten väntas 1964 synes i huvudsak vara bestämd från kostnadssidan och skulle förmodligen inträffa även om den inhemska efterfrågan som riktas mot varumarknaderna skulle bli något lägre än vad som nu förutses. Höjda arbetskostnader inom från internationell konkurrens avskärmade näringsgrenar med långsam produktivitetsutveckling, höjda kostnader för importerade råvaror och höjda hyreskostnader får sin inverkan på konsumentprisnivån även vid ett balanserat efterfrågeläge.

En annan och mer närliggande fråga gäller i vilken grad det för närvarande kan anses föreligga en för stor efterfrågan på arbetsmarknaden, med andra ord en efterfrågan på arbetskraft som är större än vad som vore behövligt för att säkerställa en eftersträvad hög sysselsättning och som därigenom skulle ge upphov till balansstörande löneglidning och desorganisationsfenomen på arbetsmarknaden. Den tillväxt av nationalprodukten med

14 K ung.k Maj.ts proposition nr 150 år 1964

inte mindre än 5 1/2 procent som nationalbudgetens kalkyler över den effektiva efterfrågan 1964 skulle medföra betecknar det maximala som för närvarande kan presteras av den svenska ekonomin. Riskerna är därför påtagliga för att ett allvarligt övertryck kan komma att uppstå på arbetsmarknaden. Arbetslöshetssiffrorna — de i beredskapsarbeten och i omskolning sysselsatta oräknade — är för den hittills gångna delen av 1964 de lägsta som vid denna årstid noterats sedan nuvarande statistik infördes år 1955.

I denna situation ställes stora krav på arbetsmarknadspolitiken. Dessa krav blir än större med hänsyn till att det ansträngda läget i södra och mellersta Sverige — främst på byggarbetsmarknaden — inte har sin motsvarighet i Norrland. Av central betydelse blir effektiva insatser för att ta i anspråk tillgängliga arbetskraftsreserver och underlätta arbetskraftens överflyttning till områden — lokalt och yrkesmässigt — där brist på arbetskraft nu framträder. Mer än 10 000 kommer att frigöras genom att beredskapsarbetena till sommaren radikalt skärs ned från en topp under vintern 1963—64 med ca 16 000 sysselsatta till omkring 2 000—3 000 sysselsatta, huvudsakligen handikappade och annan svårplacerad arbetskraft. Ytterligare arbetskraft kommer att frigöras genom att deltagare i omskolningsverksamheten i förtid får rekryteras av arbetsmarknaden. Sammanlagt torde deltagarna i omskolningsverksamheten för närvarande uppgå till närmare 16 000 personer. Vidare kommer inför sommaren extra ansträngningar att göras för att tillföra arbetsmarknaden de hundratusen ungdomar som önskar att ta anställning under sina ferier.

Arbetskraftssituationen är emellertid särskilt besvärande beträffande byggarbetsmarknaden, vars arbetskraftsrekrytering ytterligare försvårats av konjunkturuppsvinget inom näringslivet i övrigt. Särskilda åtgärder erfordras därför beträffande denna sektor av ekonomin.

Regeringen har i enlighet härmed utfärdat föreskrifter om åtgärder avsedda att dämpa statens efterfrågan på arbetskraft inom byggnads- och anläggningsverksamhet. Enligt dessa föreskrifter får tills vidare inga statliga husbyggnadsprojekt påbörjas utan särskild dispens. Beträffande redan pågående byggnads- och anläggningsarbeten begränsas vidare ianspråktagandet av arbetskraft inom ramen för de personalstyrkor som inom respektive myndighets område sysselsattes under senare delen av april 1964. Självfallet kommer det inte att vara möjligt eller ur allmänna synpunkter ens önskvärt att helt upphöra med igångsättningen av nya byggnadsobjekt. Å andra sidan är det uppenbart att endast de tidsmässigt mest angelägna projekten kan göras till föremål för dispens.

Arbetsmarknadsstyrelsen har vidare anmodat länsarbetsnämnderna att iaktta den största restriktivitet under sommaren och hösten vid meddelande av igångsättningstillstånd för sådana mindre och medelstora projekt som lämpligen kan utföras under vintern 1964—65. Vidare skall länsarbets-

Kungl. Maj. ts proposition nr töO år 7.964 15

nämnder och länsbostadsnämnder söka få till stånd en frivillig förskjutning mot vinterhalvåret av småhusbyggandet.

Dessa åtstramande åtgärder, som går utöver den begränsning som genomfördes hösten 1963, kan komma att inom flera centrala områden skapa problem. I och för sig ytterst angelägna projekt, som ofta avser att bemästra en bristsituation, får således stå tillbaka.

Den i prop. 1964: 95 föreslagna ändringen av lagen om igångsättningstillstånd för byggnadsarbeten kommer att möjliggöra en motsvarande prioritering på den privata byggnadsmarknaden inom områden med utpräglad arbetskraftsbrist. En förutsättning för att de här nämnda åtgärderna skall erhålla avsedd effekt är att kreditåtstramningen även i fortsättningen så långt möjligt begränsar övertrycket på byggnadsmarknaden utan att därmed behöva äventyra den betydande ökning av byggnadsvolymen som i och för sig torde vara genomförbar.

Budgetutvecklingen 1963/64 och 1964/65. Som jag tidigare nämnt beräknas budgetutfallet för 1963/64 nu liksom i statsverkspropositionen resultera i ett totalunderskott å i runt tal 500 milj. kr. mot ett överskott å drygt 300 milj. kr. 1962/63. Jag har framhållit, att saldots förskjutning i negativ riktning under innevarande budgetår i hög grad får ses som en följd av en utebliven inkomstökning. Genom att statsinkomsterna under nästa budgetår, delvis genom den beslutade avdragsreformen, åter uppvisar en markerad ökningstakt synes det möjligt att — trots en mycket kraftig utgiftsstegring — undgå en alltför ogynnsam förskjutning av budgetsaldot. Sålunda beräknas nu totalbudgeten för 1964/65 uppvisa ett underskott av samma storleksordning som i statsverkspropositionen eller ca 850 milj. kr.

Under innevarande budgetår beräknas statens inkomster nu öka med drygt 800 milj. kr., eller ca 100 milj. kr. mera än vad som förutsågs i statsverkspropositionen. Denna ökning är betydligt lägre än uppgången under budgetåren 1961/62 och 1962/63. Detta förklaras framför allt av skatteunderlagets lägre stegringstakt. Denna medför omedelbart en viss uppbromsning i ökningen av källskatteuppbörden. Därtill kommer, såsom jag berört vid åtskilliga tidigare tillfällen, kännbara effekter för de behållna statsinkomsterna vid en avtagande stegringstakt genom att inkomstskattetitelns utgiftssida belastas av växande kommunalskatteutbetalningar. Vidare belastas inkomstskattetiteln under l%3/64 av kvardröjande verkningar av 1961 års beslut om eu sänkning av den direkta beskattningen. Liksom i statsverkspropositionen baseras nu föreliggande beräkning av inkomstskatterna på ett antagande om en ökning av lönesumman med 7 å 8 procent under år 1963. För 1964 antogs i statsverkspropositionen en motsvarande ökning av 5 procent, vilken siffra nu till följd av den något reviderade konjunkturbedömningen och de kända löneökningarna uppjusterats till drygt 6 procent.

16 Kungk Maj:ts proposition nr 150 år 1065

Fortfarande kvarstår alltså ett antagande om eu i förhållande till de närmast föregående åren inte oväsentligt minskad takt i skatteunderlagets ökning. Den vidtagna uppjusteringen av lönesumman för 1964 påverkar dessutom endast obetydligt statsinkomsterna under innevarande budgetår. Den angivna ökningen i förhållande till beräkningen i årets statsverksproposition hänför sig till bolagsskatteinkomsterna. Fyllnadsinbetalningarna beräknas nämligen bli 100 milj. kr. större än tidigare beräknats i anslutning till den i den reviderade nationalbudgeten något uppjusterade siffran för produktionsökningen under fjolåret, en förändring som också bekräftas av nu tillgängliga uppgifter om bolagens taxerade inkomster vid 1964 års taxering.

För nästa budgetår innebär däremot den reviderade inkomstberäkningen en betydande uppjustering — drygt 900 milj. kr. — av statsverkspropositionen beräkning. Kalkylen grundar sig — förutom på den nyss berörda större ökningen av lönesumman och den högre nivån för aktiebolagens taxerade inkomster under 1964 — på antagandet om en ökning av lönesumman för 1965 med drygt 7 procent mot 4 procent i statsverkspropositionen. Dessa förändringar föranleder en uppräkning av inkomstskattetiteln med 650 milj. kr. I övrigt beräknas uppjusteringen av skatteunderlaget medföra ökade inkomster på bl. a. titlarna allmän varuskatt med 100 och tullmedel med 50 milj. kr. Den nya kalkylen innebär, att statsinkomsterna skulle öka med ca 2,3 miljarder kr. från 1963/64 till 1964/65. Trots att skatteunderlaget 1964/65 antas behålla den under innevarande budgetår inträdda långsammare stegringstakten, uppnås sålunda en mycket betydande ökning av statsinkomsterna efter den av speciella faktorer betingade uppbromsningen under 1963/64.

Utgiftsökningen under budgetåret 1963/64, drygt 1 600 milj. kr., kan jämföras med ökningarna under budgetåren 1961/62 och 1962/63 vilka uppgick till respektive 1 200 och 2 100 milj. kr. Det bör i sammanhanget erinras om att beloppen för 1962/63 bl. a. inkluderar kostnader för höjda folkpensioner och utgiftsökningal- för andra betydande inkomstöverföringar. Den för innevarande budgetår på riksstat och lilläggsstater anslagsmässigt budgeterade utgiftsökningen uppgår till inemot 2 000 milj. kr. Skillnaden mellan den budgeterade och faktiska medelsförbrukningen på inemot 400 milj. kr. ligger i hög grad på investeringsanslagen. Sålunda ligger särskilt investeringarna för försvaret betydligt under den budgeterade nivån och även under statens allmänna fastighetsfond förväntas nu en lägre medelsförbrukning än tidigare beräknats. Att den sålunda planerade investeringsverksamheten inte kommer att materialiseras är delvis en följd av svårigheterna att i den inträdda konjunkturen fullfölja planerna men det är också i hög grad ett uttryck för en målmedveten ekonomisk politik. Jag vill här ånyo erinra om det i september 1963 insatta förbudet mot igångsättning av större statliga byggnadsprojekt och den nyligen företagna ytterligare be-

17 Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 196t

gränsningen av byggnads- och anläggningsverksamheten, vilken sistnämnda givetvis får sin huvudsakliga effekt under nästa budgetår.

För 1964/65 beräknas nu statsutgifterna uppgå till ett belopp, som är ca 850 milj. kr. större än vad som redovisades i statsverkspropositionen. Merutgifterna hänför sig bl. a. till de statsanställdas löner och pensioner, folkpensioner, social hemhjälp, vissa anslag under ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde samt inköp av FN-obligationer. Den reviderade utgiftskalkylen innebär att statsutgifterna skulle öka med ca 2,6 miljarder kr. jämfört med det beräknade utfallet för 1963/64. Även om utgiftsberäkningen för budgetåret 1964/65 är mera komplett än fjolårets reviderade beräkning inför budgetåret 1963/64 såtillvida att kostnaderna för statstjänarlönerna genom tvåårsavtalet nu är kända, har hänsyn i år liksom tidigare givetvis inte kunnat tas till övriga erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter på tilläggsstat.

Den nu budgeterade utgiftsökningen för 1964/65, ca 2 600 milj. kr., kan jämföras med en vid motsvarande tidpunkt i fjol beräknad utgiftsökning av ca 1 200 milj. kr. för budgetåret 1963/64. Ökningarna enligt årets reviderade riksstatsförslag fördelar sig med en tredjedel på statlig konsumtion och investering och med två tredjedelar på övriga utgifter, varav transfereringsutgifterna utgör den helt dominerande delen, medan motsvarande relation i fjol utgjorde tre fjärdedelar respektive en fjärdedel. Om man mot denna bakgrund ser till myndigheternas faktiska möjligheter att i det nuvarande konjunkturperspektivet realisera den beräknade utgiftsexpansionen, måste den angivna dominansen av transfereringsutgifter i budgetförslaget beaktas. Möjligheterna att materialisera en utgiftsexpansion av denna typ begränsas inte av den rådande höga konjunktur, som jämsides med den ekonomiska politikens åtstramande effekt utgör förklaringen till att innevarande års investeringsplaner inte kommer att fullföljas. Vad realinvesteringarna beträffar har ju dessutom för nästa budgetår hänsyn nu kunnat tas till verkningarna av de återhållande inslagen i den ekonomiska politiken. Att den budgeterade utgiftsexpansionen 1963/64 inte i sin helhet realiseras kan således inte tagas till intäkt för antaganden om eu liknande utveckling 1964/65.

Det statliga uppläningsbehov om ca 850 milj. kr., som den reviderade beräkningen för nästa budgetår nu tyder på är visserligen obetydligt lägre än vad som förutsågs i statsverkspropositionen men det är samtidigt något större än innevarande budgetårs. Det innebär att det statliga kreditbehovet, trots den inkomstförstärkning som årets riksdag beslutat, är av en storleksordning som maximalt kan accepteras under eu högkonjunktur, där industrin och kommunerna redan i utgångsläget möter finansieringssvårigheter.

Utvecklingen på längre sikt. Utvecklingen under första hälften av 1960talet har kännetecknats av ett intensivt reformarbete på socialpolitikens område. Samhällets stöd till åldringarna, till de handikappade och till barn-

2 Bihang till riksdagens protokoll 196 i. 1 samt. AV 150

18 Kung.L Maj. ts proposition nr 150 år 196b

familjerna har förstärkts väsentligt på några få år. Samtidigt liar kraven på en snabb utbyggnad av den offentliga sektorn ökat och drivit fram omfattande statliga insatser inom bl. a. utbildning, forskning, kommunikationsväsende och olika vårdområden. Med de ökade samhällsinsatserna har följt en starkt uppåtriktad trend i statsutgifterna. Effekten på budgetbalansen av denna utgiftsexpansion har dock kompenserats av det starka inkomstinflöde som kännetecknade 1960-talets första år och som — förutom införandet av den allmänna varuskatten — betingades av en exceptionellt snabb uppgång i skatteunderlaget. Trots att statsinkomsternas ökningstakt, efter den delvis engångsartade avsaktningen 1963/64, återtar en mer normal stegring och trots att inte oväsentliga inkomstförstärkningar tillkommit i år, beräknas eu fortsatt ökning av underskottet 1964/65 inte kunna undgås. Svårigheterna att med nuvarande utgiftstrend framöver bevara en rimlig budgetbalans framträder ytterligare av den förnyade långtidsbudget som utarbetats inom finansdepartementet och för vilken en redogörelse lämnas i bihang E.

Jag har i tidigare kompletteringspropositioner utförligt berört de metodproblem som är förknippade med kalkyler över budgetutvecklingen på längre sikt och den osäkerhet som med nödvändighet måste omge kalkyler av detta slag. Jag vill därför här inskränka mig till att ånyo understryka att dylika beräkningar varken kan eller bör uppfattas som fixerade bindningar av utgifter och inkomster eller som prognoser för den faktiska budgetutvecklingen. I stället bör kalkylerna närmast uppfattas som ett hjälpmedel vid den långsiktiga planeringen. Då för huvuddelen av beräkningarna uppställts preciserade förutsättningar och i flera fall också angetts alternativa kalkyler föreligger också möjligheter att utifrån olika utgångspunkter använda långtidsbudgeten som ett arbetsinstrument i den långsiktiga budgetplaneringen.

De beräkningsmetoder som använts vid utarbetandet av den nya långtidsbudgeten överensstämmer med dem som tidigare tillämpats. Således har först kalkyler gjorts för vissa större specificerade utgiftsposter, omfattande tre fjärdedelar av utgiftssumman, vilka styrs av befolkningsutvecklingen och redan fattade beslut eller för vilka av andra skäl utgiftsberäkningarna kan ges en klar innebörd. Exempel härpå är anslagen till barnbidrag och folkpensioner samt anslagen till försvaret. Övriga icke-specificerade anslag har därefter överslagsmässigt budgetgranskats på grundval av de av myndigheterna anmälda utgiftsbehoven för budgetåren 1965/66—1967/68. Härvid har självfallet — liksom för de särredovisade anslagen — hänsyn bl. a. tagits till pågående och av riksdagen i princip godkända utbyggnadsplaner, liksom till utgiftseffekten av förskjutningar i befolkningsstrukturen. Slutligen har tillägg gjorts för löneökningar, varvid stegringen under beräkningsperioden antagits överensstämma med den förutsatta volymmässiga tillväxten av nationalprodukten.

Utifrån dessa utgångspunkter skulle utgifterna under treårsperioden öka

19 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 106 ^

med 1,9, 1,5 och 1,1 miljard kr. under respektive budgetår. Det följer av den använda metodiken, som i princip kan sägas innefatta endast ett förverkligande av redan accepterade målsättningar och beslut, att utgiftsserien representerar ett relativt restriktivt alternativ. För de särredovisade anslagen har nämligen endast undantagsvis inkalkylerats kostnader för reformer; utgiftsmässigt dominerande är härvid den för 1966 i enlighet med tidigare fastställd tidsplan upptagna standardhöjningen för folkpensionerna. Inte heller för de ospecificerade anslagen har upptagits kostnader för nya större reformer som kan komma att aktualiseras under perioden. Att långtidsbudgetens utgiftsserier därför normalt inte oväsentligt överskri des — speciellt gäller det utgifter för inkomstöverföringar — belyses inte minst av utgiftsförändringarna under budgetåret 1964/65. I jämförelse med beräkningarna i fjolårets långtidsbudget av utgiftsökningarna för detta budgetår har nämligen tillkommit utgifter av storleksordningen 1,1 miljard kr. Huvudparten av dessa tillkommande utgifter hänför sig till årets reformverksamhet och utgöres främst av ökade utgifter för inkomstöverföringar. De höjda barnbidragen och det förbättrade studiestödet svarar således tillsammans med tidigare icke medräknade kostnader för folkpensioner för ca två tredjedelar av de tillkommande utgifterna. Även för de under den ospecificerade utgiftsposten upptagna kostnaderna för bl. a. undervisning och olika vårdområden föreligger också betydande merutgifter i anledning av reformförslag till årets riksdag.

Den speciellt snabba stegringen av statsutgifterna under 1965/66 kan inte återföras på några få styrande utgiftsposters ökning. Den är i stället ett resultat av en reformpolitik på bred front som genom långsiktigt bindande utgiftsbeslut slår ut i betydande anslagsökningar på de flesta verksamhetsområden. Belysande härför är att utgiftsökningen under budgetåret är betydligt större än under budgetåret 1966/67, trots att för 1965/66 i motsats till 1966/67 inte beräknats någon höjning av folkpensionsbeloppen. Utgiftsexpansionen förklaras bl. a. därav, att kostnaderna för flera av årets reformer först budgetåret 1965/66 får helårseffekt. Den förbättrade studiefinansieringen för de studerande vid högre skolformer är ett exempel härpå. Andra exempel är kostnaderna för utbyggnaden av den sociala hemhjälpsverksamhelen och det ekonomiska stödet till frånskilda makars och ogifta mödrars barn, den förbättrade arbetslöshetsförsäkringen samt polisväsendets, åklagarmyndigheternas och rådhusrätternas förstatligande. Tillsammans svarar enbart de här uppräknade reformerna för en utgiftsökning av inemot 1/2 miljard kr. Härtill kommer den redovisade utgiftsökningen för de specificerade utgiftsposterna i övrigt, 0,7 miljard kr. Utifrån angivna förutsättningar för beräkningarna svarar här anslagen till försvaret, bostadslån, folkpensioner och vägar för huvudparten av ökningen. Utgiftstrycket framträder också däri, att ökningen av de ospecificerade anslagen, trots eu väsentlig nedskärning av de av myndigheterna redovisade anslagsbehoven

20 Kungh Maj:ts proposition nr 150 ur 1964

inte kunnat inrymmas inom den trendmässiga ökning som förelegat de senaste budgetåren. Härtill bidrager givetvis, såsom exemplifierats, att kostnaderna för inånga av årets reformer slår igenom med helårseffekt först 1965/ 66. Även med bortseende härifrån kvarstår dock en betydande ökning. Då dessa ospecificerade utgiftsposter domineras av kostnaderna för utbildning, forskning och olika vårdområden, är det naturligt att utgifterna expanderar i snabb takt.

När utgifterna i en långsiktig budgetkalkyl beräknas i oförändrade priser, bör härav följa att skatteunderlaget antages stiga i takt med den förutsatta totala produktionsökningen, dvs. motsvarande en inflationsfri inkomststegring i samhället. Om med denna utgångspunkt skatteunderlagets ökning vid oförändrade beskattningsregler upptages till 4 procent per år liv o. m. 1966 skulle statsinkomsterna under de aktuella budgetåren stiga med respektive ca 1,7, 0,7 och 0,5 miljard kr. Kalkylerna innebär sålunda för budgetåret 1965/66 en ytterligare ökning av statens upplåningsbehov i förhållande till 1964/65 till i absoluta tal drygt 1 miljard kr. Beräkningsgrunderna för såväl inkomsterna som utgifterna kan visserligen komma att radikalt påverkas som följd av allmänna skatteberedningens kommande förslag. Beräkningen av upplåningsbehovet torde emellertid i princip inte påverkas därav då beredningens kommande förslag skall utformas från utgångspunkten att den samlade statsfinansiella effekten av en omläggning blir neutral.

Ändringar i antagandet om skatteunderlagets utveckling påverkar däremot självfallet upplåningsbehovets storlek. Den här angivna inkomstökningen under det första budgetåret i perioden, 1965/66, förändras emellertid inte på något mer avgörande sätt ens vid en relativt kraftig höjning av antagandet om skatteunderlagets stegring. Skulle exempelvis vid nu gällande skattesatser stegringen upptas till årligen 7 procent från inkomståret 1966 och framåt, blir den ytterligare ökningen av statsinkomsterna inte mer än 0,3 miljard kr. under 1965/66. För de två därpå följande budgetåren skulle en årlig ökning av 0,7 miljard kr. tillkomma. Väljes ett sådant högre alternativ för skatteunderlagets stegring ändras emellertid samtidigt också förutsättningarna för beräkningarna av statsutgifterna. I sådant fall bör nämligen kalkylmässigt kostnaderna för statstjänstemännens löner och pensioner uppräknas i motsvarande grad och även antagandet om oförändrade priser uppges, vilket leder till ytterligare ökning av utgiftstakten. Den förbättring av budgetsaldot som inträder vid en uppgång i skatteunderlaget, som är större än den reala produktionsökningen i samhället, blir således väsentligt mindre än inkomstökningen. Vid en bedömning av nettoeffekten på upplåningsbehovet av en sådan uppgång i skatteunderlaget på sikt, bör också beaktas att det samhällsekonomiska utrymmet för eu underbalansering av budgeten samtidigt minskar.

Innebörden av här framlagda beräkningar framstår klarare om de sättes i

21 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år W6i

relation till den föregående utvecklingen. Som jag redan tidigare påpekat representerar utgiftskalkylen i praktiken ett minimialternativ. Detta framgår vid en jämförelse mellan tidigare, på samma sätt gjorda, förhandsberäkningar för budgetåren 1962/63, 1963/64 och 1964/65 och de slutliga riksstatsförslagen för samma budgetår. I förhållande till förhandsberäkningarna har nämligen för respektive budgetår de tillkommande utgifterna uppgått till 1,0, 0,6 och 1,1 miljard kr. Det är lätt alt inse att fortsatta utgiftsökningar i denna takt, lagda ovanpå de i årets långtidsbudget upptagna utgiftsökningarna, skulle vid oförändrade skatte- och avgiftssatser innebära en helt orealistisk statsfinansiell utveckling.

Givetvis kan inte för närvarande bedömas vad som under hela den period beräkningarna omspänner kommer att vara en samhällsekonomiskt riktigt avvägd budget. Delta hindrar inte att de slutsatser som kan dragas av de föreliggande kalkylerna är rätt ensartade. Skall nuvarande åtaganden på olika områden kunna infrias och en effektiv konjunkturpolitisk rörelsefrihet bevaras kommer utrymme för utgiftsökningar utöver dem som inrymmes i kalkylerna i stort sett alt saknas. Detsamma gäller för skattesänkningar. En sänkning för eu grupp måste således kompenseras av höjningar för andra. Mot bakgrund av de krav som samhällsutvecklingen ställer på ett fortsatt reformarbete inom olika statliga verksamhetsområden, varken kan eller bör dock nya och nu inte preciserade utgiftsökningar uteslutas. Politiken måste därför inriktas på att nya reformer kan inplaneras i budgetutvecklingen bara om utrymme genom särskilda åtgärder beredes dem på budgetens inkomst- eller utgiftssida. Riksstaten för nästa budgetår är ett bevis för att vi redan befinner oss i denna situation. De betydande reformer som förverkligas 1964/65 har inte kunnat finansieras enbart med den statliga inkomstökning som följer av skatteunderlagets stegring utan därutöver har särskilda finansieringskällor fått anvisas.

Eu fortsatt stegring av skatteunderlaget genom en fortgående allmän produktionsökning är eu avgörande förutsättning för att realisera de allmänt omfattande reformkraven. Alltmer framstår det därför som en central uppgift för politiken all främja den ekonomiska framstegstakten. Förutsättningarna för en snabb expansion är dessbättre rätt goda. Framstegstakten i den svenska ekonomin har sålunda hittills under 1960-talet varit högre än någonsin tidigare under efterkrigstiden. Under 1950-talet ökade den totala produktionen med i genomsnitt 3 1/2 procent per år. Från 1960 till 1964 beräknas tillväxttakten enligt Bihang F bli närmare 4 1/2 procent per år. Det betyder att takten i det ekonomiska framåtskridandet överträffat väd som kunde förutses, då 1959 års långtidsutredning angav den möjliga produktionsökningen till 4 procent per år. Industriproduktionen uppvisar en än snabbare slegringslakt. Den beräknas uppgå till ca 5 1/2 procent per år hittills under 1960-talet.

22 Kungk Maj:ts proposition nr 150 år 1964

Produktionsökningen har möjliggjort en snabb levnadsstandardsstegring för hushållen, som ökat sin konsumtion med drygt 4 procent per år. Samtidigt har statens och kommunernas utbud av tjänster och offentlig service kunnat växa avsevärt snabbare än vad som förutsågs; medan långtidsutredningen betraktade en årlig ökning av 4 procent som möjlig att uppnå, har den faktiska volymökningen varit ca 6 procent per år. Det kan erinras om att långtidsutredningen ansåg en snabbare ökningstakt än den antagna vara önskvärd, särskilt inom undervisning och sjukvård. Expansionsmöjligheterna betraktades emellertid som begränsade med hänsyn till svårigheterna att öka kapaciteten på dessa områden. Den snabba produktionsökningen har således medgivit starkt ökade insatser på ur allmän välfärdssynpunkt centrala områden.

Avgörande förutsättningar för denna gynnsamma utveckling har varit de framgångsrika insatserna för att effektivt utnyttja de knappa arbetskraftsresurserna och bibehålla eller t. o. in. öka takten i realkapitalbildningen. Tillgången på arbetskraft har nämligen endast ökat i mindre omfattning under 1%0-talets första år. Den kraftiga produktionsökningen innebär därför att produktiviteten i det svenska näringslivet kunnat höjas betydligt snabbare än tidigare. En effektiv arbetsmarknadspolitik, inriktad på att främja arbetskraftens rörlighet, omskolning och vidareutbildning, innebär att överflyttningsvinster snabbt kan utnyttjas och att arbetsinsatsernas avkastning stiger. Genom finans- och kreditpolitiken har förutsättningar skapats för en fortsatt utbyggnad och rationalisering av produktionsapparaten. De totala investeringarna har således kunnat lyftas drygt 20 procent och industrins investeringar höjdes redan i början av perioden närmare 20 procent över 1960 års nivå. De tendenser till avmattning i industriinvesteringarna, som därefter inträtt, har mötts med en rad stimulansåtgärder, för vilka jag tidigare redogjort. Bl. a. härigenom har industrins investeringar i stort sett kunnat bibehållas vid den i början av 1960-talet uppnådda höga nivån. Samtidigt har en snabb ökning av den totala investeringsvolymen även under senare år uppnåtts genom en kraftig investeringsexpansion inom stora delar av det övriga näringslivet, av bostadsbyggandet och inom den offentliga sektorn. Statens och kommunernas investeringar för bostadsbyggande, vägbyggande, utbildning m. m. har sålunda varit en viktig stimulansfaktor samtidigt som ett ökat underlag för fortsatt framåtskridande kunnat skapas.

Ett karakteristiskt drag i 1950-talets ekonomiska utveckling var att investeringarna nästan regelbundet ökade snabbare än konsumtionen. Efter vissa tendenser till en utjämning av ökningstakten visar utvecklingen under 1960-talet nu alltmer deciderade tecken till att ansluta sig till mönstret från tidigare delar av efterkrigstiden. Denna ökning av investeringskvoten och därmed av sparkvoten har väsentligt ökat möjligheterna till en snabb och stabil välståndsökning på längre sikt. Särskilt är att

23 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196\

observera att de enskilda hushållens sparande hittills under 1960-talet synes ha ökat mycket snabbt, under vissa år i snabbare takt än hushållens disponibla inkomster. Vid växande inkomster för de enskilda har således en utvidgad offentlig sektor och därmed sammanhängande ökade skatteintäkter mycket väl kunnat förenas med ett ökat personligt sparande.

Utvecklingen under 1960-talets första år ger vid handen, att den svenska ekonomin för närvarande befinner sig i en starkt expansiv fas. Under förutsättning att vår politik även i fortsättningen målmedvetet inriktas på att främja expansionen, ter sig möjligheterna goda att bibehålla och förstärka den höga framstegstakten. Jämsides med en eltektiv konjunkturpolitik för full sysselsättning och samhällsekonomisk balans kräver det en framsynt och på långsiktiga mål inriktad politik, där byggandet och planeringen för framtiden blir huvudtemat.

Såsom jag tidigare framhållit beror den ökade framstegstakten i stor utsträckning på en stigande produktivitet i ett allt effektivare näringsliv. Vi kan idag förutse en rad faktorer, som innebär att den framtida produktionsökningen i än högre grad måste hämtas från förbättrad teknik och högre arbetsproduktivitet. Befolkningen i arbetsför ålder ökar sålunda avsevärt långsammare under 1960-talets senare hälft eller med endast ca 120 000 personer, medan motsvarande åldersgrupp växte med ca 230 000 personer under perioden 1960—1964. En fortsatt inflyttning till vårt land och en ökad frekvens av förvärvsarbete bland de hemarbetande kvinnorna ökar visserligen tillgången på arbetskraft. Men utbudet hålles samtidigt tillbaka av det förhållandet, afl allt fler människor i de arbetsföra åldrarna befinner sig under utbildning. Tas dessutom hänsyn till kraven på fortsatt arbetstidsförkortning torde man ha att räkna med att stegringen av sysselsättningsvolvmen, mätt i arbetstimmar, i framtiden blir starkt begränsad.

Utvecklingen på arbetsmarknaden bör ses mot bakgrunden av att landets befolkning i icke arbetsföra åldrar beräknas öka snabbare under senare hälften av 1960-talet än under dess första del. Av den sammanlagda beräknade befolkningsökningen på ca 260 000 personer under perioden 1965—1969, avser sålunda 130 000 åldersgrupperna under 15 och över 67 år. Under perioden 1960—1964 minskade däremot befolkningen i dessa åldrar. Det betyder att de ej i produktionen sysselsatta grupperna ökar sin andel av den totala befolkningen. Genom transfereringar inom familjepolitiken och i form av studiestöd och pensioner får dessa grupper samtidigt ökade inkomster.

Dessa utvecklingstendenser visar, att vi om produktionsökningen skall fortgå även framöver som ett normalt inslag i vår ekonomi måste räkna med att efterfrågetrycket på arbetsmarknaden torde komma att bestå eller t. o. in. skärpas. Den tekniska utvecklingen och näringslivets strukturella omvandling inriktar till betydande del efterfrågan mot marknadens trånga

24 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1964

sektor, den utbildade arbetskraften. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken och en framsynt utbildningspolitik måste sörja för en genomtänkt hushållning med de knappa resurserna. Arbetsmarknads- och utbildningspolitiken är dessutom viktiga instrument för att påskynda och underlätta den ständigt pågående strukturomvandlingen av vårt näringsliv.

Om produktionsökningen trots knappheten på arbetskraftsresurser skall kunna fortskrida i den önskade takten, blir en fortsatt hög investeringsnivå nödvändig. Rationaliseringen och utnyttjandet av de tekniska framstegen kräver cn ständig förnyelse och utbyggnad av produktionsapparaten. Den strukturella omvandlingen av vårt näringsliv torde leda till att den ekonomiska livslängden hos realkapitalutruslningen sjunker och att investeringsbehoven ökar.

Kravet på ett fortsatt stort bostadsbyggande kommer att bestå under överskådlig lid.

Näringslivets utveckling och den ökade geografiska rörligheten skärper kraven på samhällets investeringsinsatser för att möjliggöra den basorganisation, som är en nödvändig förutsättning för ekonomisk expansion. Vidare måste insatserna för utbildning, forskning och tekniskt utvecklingsarbete fortsätta att öka om investeringarna skall ge den eftersträvade avkastningen.

Allt tyder sålunda på alt sparande-investeringsproblemet även i framliden kommer att inta en central plats i den ekonomiska politiken. Utvecklingstendensen när det gäller sparandet visar, att de stigande inkomsterna möjliggjort en kraftig ökning av hushållens sparande. Samtidigt är de nya finansieringskällor, som uppbyggts på kollektiv grund, under snabb tillväxt. Allmänna pensionsfonden uppgår nu till ca 5 miljarder kr. och dess årliga placeringsbehov kan under den närmaste femårsperioden beräknas öka med ca 0,5 miljard kr. per år. Dess placeringar har hittills till en dryg tredjedel avsett näringslivets investeringar, medan över 40 procent gått till bostadsbyggandet. Nya kreditinstitut har skapats för att kanalisera kapital till långsiktiga investeringar.

Det finns å andra sidan sektorer, vars möjligheter till fortsatt självfinansiering ter sig begränsade. Det skärpta konkurrensläget för näringslivet torde minska dess förmåga att ur uppsamlade vinstmedel finansiera sina investeringai. De starkt växande anspråken pa kommunernas insatser för investeringar och offentliga tjänster har medfört en snabb stegring av de kommunala skattesatserna som fört upp den kommunala utdebiteringen till för närvarande i genomsnitt ca 16,50 kr. mot ca 14,60 för fyra år sedan. Kommunerna torde därför komma att möta stigande svårigheter att öka sina skatteinkomster i takt med investeringsbehoven.

Det åtstramade vinstläget inom näringslivet behöver i och för sig inte betyda, att det totala samhälleliga sparandet kommer att nedgå. Ett minskat företagssparande kan motverkas av en fortsatt ökning av hushållsspa-

llungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i

randet och av sparandet i de nya kollektiva finansieringskällorna. Denna utveckling visar dock, att utrymme måste skapas för en starkt ökad finansiering på lånemarknaden av såväl enskilda som kommunala investeringar. Samtidigt innebär den tekniska utvecklingen att de enskilda investeringsprojekten växer i storlek och, bl. a. genom ökat inslag av forskning och utvecklingsarbete, innehåller ett större mått av risktagande än tidigare.

De ändrade förutsättningarna för investeringarnas finansiering understryker behovet av en effektivt fungerande kreditmarknad, som kan skapa ett rationellt investeringsurval. Förutsättningar måste även ges för sådan kreditgivning, som kan bära en del av det risktagande, som är nödvändigt för det ekonomiska framåtskridandet. Det kollektiva sparandet har därvid en viktig uppgift att fylla genom att i ökad utsträckning engageras i kreditgivning, som enligt traditionella synsätt innebär delaktighet i företagandets risker. Genom samverkan i särskilda former mellan stat och näringsliv kan stora utvecklings- och investeringsprojekt möjliggöras, t. ex. vid atomkraftens fredliga utnyttjande och vid exploateringen av våra naturtillgångar, där risktagande och kapitalinsatser överstiger de enskilda företagens resurser.

De framtida investeringsbehoven och sparandeutvecklingen kommer att bli föremål för ett ingående studium i den pågående långtidsutredningen. I anslutning härtill pågår även en undersökning av de finansiella långtidsperspektiven i syfte att klarlägga de utbuds- och efterfrågeförhållanden, som på längre sikt kan väntas råda på kreditmarknaden, och det utrymme för olika slag av investeringar, som därmed erhålles. Till bedömningen skall anknjdas en diskussion av riktlinjerna för en ekonomisk politik på detta område, som syftar till att skapa de marknadsmässiga förutsättningarna för en önskvärd realekonomisk utveckling.

Med hänsyn till det pågående utrednings- och planeringsarbetet är det idag för tidigt att närmare uttala sig om arten och omfattningen av de ytterligare åtgärder utöver de redan insatta, som kan komma att krävas för att skapa det nödvändiga investeringsutrymmet. Jag har dock i det föregående pekat på vissa drag i den ekonomiska utvecklingen — de stora investeringsbehoven, näringslivets och kommunernas begränsade förmåga att själva finansiera de växande investeringsbehoven — som redan nu understryker kraven på staten att säkerställa det sparande, som är förutsättningen för att vi skall kunna fortsätta byggandet för framtiden.

26 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

Budgetläget

En sammanfattande bild av utvecklingen av totalbudgetens huvudkomponenter 1962/63—1964/65 lämnas i följande tabell. Tabellen visar, att totalbudgetens saldo beräknas förskjutas i negativ riktning med ca 800 milj. kr. från föregående till innevarande budgetår samt att denna försvagning kan väntas fortsätta — om än i avsaktande tempo — nästa budgetår. Totalbudgeten beräknas sålunda under innevarande budgetår uppvisa ett underskott av inemot 500 milj. kr. och under nästa budgetår av ca 850 milj. kr. Jämfört med de beräkningar som redovisades i statsverkspropositionen innebär de nya kalkylerna praktiskt taget oförändrat totalsaldo under innevarande och nästa budgetår. Den karakteristik av budget utvecklingen som gavs i statsverkspropositionen är sålunda fortfarande giltig — en omsvängning från överskott till underskott under innevarande budgetår och en fortsatt försvagning nästa budgetår.

Totalbudgeten 1962/63—1964/63

Milj. kr.

Jag övergår härefter till en mera detaljerad redogörelse för budgetutvecklingen under innevarande och nästa budgetår. Jag uppehåller mig därvid först vid statsinkomsternas utveckling för att sedan lämna en redogörelse för utgifternas förändring och i ett sammanfattande avsnitt beröra saldoutvecklingen. En mera ingående beskrivning av såväl inkomsternas som utgifternas utveckling lämnas därjämte i senare avsnitt.

27 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1961

Inkomstutvecklingen. Driftbudgetens totala inkomster beräknas nu, som framgår av särskild tabell, till 20 704 milj. kr. för 1963/64 och 22 961 milj. kr. för 1964/65 innebärande ökningar med resp. 835 milj. kr. och 2 257 milj. kr. från närmast föregående hudgetår.

Den nya beräkningen avviker i fråga om 1964/65 rätt väsentligt från statsverkspropositionens beräkning, medan för 1963/64 någon större förändring inte inträffar. Den i statsverkspropositionen lämnade allmänna karakteristiken av inkomstutvecklingen —• en låg ökning innevarande budgetår som efterföljs av en väsentligt större ökning nästa budgetår —- är således fortfarande giltig, även om ökningstakten nästa budgetår blir avsevärt högre än tidigare beräknat. Avgörande för den något förändrade utvecklingsbilden är att statsverkspropositionens schablonantagande om skatteunderlagets ökning under 1964 och 1965 nu kunnat ersättas med mera realistiska, om än fortfarande osäkra uppskattningar.

Beräkningen av statsinkomsterna i statsverkspropositionen grundades på ett antagande om eu ökning av lönesumman från 1963 till 1964 med 5 procent och från 1964 till 1965 med 4 procent. Fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än tjänst beräknades efter samma ökningstal. För aktiebolagens taxerade inkomster antogs en femprocentig ökning vartdera året, varvid hänsyn dock inte togs till reduktionen av de taxerade inkomsterna till följd av de föreslagna särskilda investeringsavdragen under 1964.

Riksrevisionsverket har vid sin förnyade inkomstberäkning för 1964/65 antagit att lönesumman skall stiga med drygt 6 procent 1964 och drygt 7 procent 1965. Till grund för denna bedömning ligger bl. a. överenskommelsen mellan arbetsmarknadens huvudparter om lönehöjningar 1964 och 1965, vissa antaganden om ökningen av antalet yrkesverksamma och en övergång till högre betalda yrken samt en viss fortsatt löneglidning. Vidare tyder en enkät över aktiebolagens inkomster vid 1964 års taxering på en större ökning än den som ligger till grund för statsverkspropositionens inkomstberäkning. Den nya beräkningen grundas sålunda på antagandet att aktiebolagens taxerade inkomster stiger med 10 procent från 1963 till 1964 års taxering jämfört med beräknat 5 procent i statsverkspropositionen.

För inkomstskattetiteln beräknar riksrevisionsverket nu de behållna nettoinkomsterna under 1963/64 och 1964/65 till 8 400 resp. 9 700 milj. kr., innebärande ökningar från statsverkspropositionens beräkning med 100 resp. 650 milj. kr. Det reviderade antagandet om aktiebolagens inkomstökning har föranlett en uppräkning av fyllnadsbetalningarna under våren 1964 med 100 milj. kr. och en motsvarande nivålyftning för 1965. För budgetåret 1963/64 har i övrigt ingen förändring av den tidigare beräkningen företagits, eftersom den genom överenskommelsen mellan arbetsmarknadens parter höjda lönenivån endast obetydligt påverkar uppbörden under detta budgetår. De nya beräkningarna innebär att de behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln minskar med inemot 250 milj. kr. från 1962/63 till 1963/

28 Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 196 b

64 och ökar med 1 300 milj. kr. till 1964/65. Som jag närmare utvecklat i statsverkspropositionen betingas utvecklingen av den behållna inkomsten på inkomstskattetiteln under nu aktuella budgetår i hög grad av utvecklingen av utbetalningarna från titelns utgiftssida. Under 1963/64 stiger utbetalningarna av kommunalskattemedel mycket kraftigt, vilket huvudsakligen är en automatisk följd av skatteunderlagets snabba stegring under de första åren på 1960-talet. Den stora ökningen av utbetalningarna av överskjutande skatt utgör en efterverkan av 1961 års skattereform och är såtillvida en engångsföreteelse.

Driftbudgetens inkomster 1962/63 —1964/65

Milj. kr.

För övriga inkomsttitlar innebär de nya kalkylerna för budgetåret 1963/ 64 större avvikelser från årets statsverksproposition bl. a. i fråga om tullmedel som uppräknats med 40 milj. kr. samt för televerkets inlevererade överskott, som nedräknats med 85 milj. kr. För 1964/65 har den allmänna varuskatten uppräknats med 100 milj. kr. och diverse andra indirekta skatter med ca 85 milj. kr. till följd av de förändrade antagandena om skatteunderlagets utveckling och ett därmed sammanhängande förändrat antagande om konsumtionsutvecklingen. Beräkningen av affärsverkens inlevererade överskott har gjorts under förutsättning av vissa taxehöjningar, innefattande bl. a. en höjning av posttaxorna, vartill jag återkommer i det följande.

Utgiftsutvecklingen. Statens totala utgifter, här definierade som driftbudgetens utgifter exld. avskrivningar samt investeringsanslag på kapitalbud-

29 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

geten, i förekommande fält med hänsyn tagen till förändringar av reservationsmedelsbehållningar och rörliga krediter, uppgår enligt nu föreliggande beräkningar till 22,2 miljarder kr. 1963/64 och till 25,1 miljarder kr. 1964/ 65. Jämfört med närmast föregående budgetår innebär detta ökningar med 1,6 resp. 2,9 miljarder kr. Sett i perspektivet av de senaste årens utvecklingär utgiftsökningen nästa budgetår ovanligt stor, medan ökningen innevarande budgetår ligger nära genomsnittet för de närmast föregående budgetårens ökningstal.

Jämfört med statsverkspropositionen beräkning av de totala utgifterna enligt nyssnämnda definition innebär de nya beräkningarna för 1963/64 en ökning med ca 100 milj. kr. Tillkommande utgifter pa tilläggsstat, bl. a. för lönehöjningar åt de statsanställda 1964, samt nu förutsedda merutgifter på förslagsanslag motvägs inte fullt av en lägre medelsförbrukning än beräknat på kapitalbudgeten. För budgetåret 1964/65 innebär de nya kalkylerna en utgiftsökning på i runt tal 870 milj. kr. jämfört med de tidigare beräkningarna. Härav svarar lönehöjningarna 1964 och 1965 för de i statlig och statsunderstödd verksamhet på löneplan anställda för 370 milj. kr. Totalt innebär löneuppgörelsen med de statsanställda, inklusive affärsverkens, en kostnadshöjning med 570 milj. kr. Förändrade förutsättningar för anslagsberäkningen har vidare tillkommit genom utlösningen i april av ytterligare ett indextillägg till folkpensionerna och genom diskontohöjningen i februari. Härigenom uppkommer ett ökat anslagsbehov av sammanlagt ca 120 milj. kr.

De totala utgifterna på driftbudgeten inkl. avskrivningsmedel beräknas för 1963/6i till 19 973 milj. kr. eller ca 1,3 miljard kr. mer än 1962/63. Jämfört med statsverkspropositionen innebär den nya beräkningen en ökning med ca 100 milj. kr. Denna förändring är ett nettoresultat av å ena sidan tillkommande utgifter på tilläggsstat, däribland för höjda löner och pensioner för de statsanställda, och vissa merutgifter på förslagsanslag jämfört med tidigare beräkningar samt å andra sidan underförbrukning på vissa reservationsanslag, främst avskrivningsanslagen.

De föreslagna lönehöjningarna för de anställda inom det statliga avtalsområdet innebär bl. a. en generell lönehöjning för 1964 med 3,5 procent. Denna lönehöjning, som givits retroaktiv tillämpning fr. o. m. den 1 januari i år, medför en utgiftsökning för statsverket 1963/64 om ca 90 milj. kr. Härav avser 70 å 75 milj. kr. höjda löner och återstoden pensioner. Övriga i överenskommelsen ingående moment — lönegradsuppflyttningar och vissa andra förbättringar av anställningsvillkoren — påverkar budgeten först fr. o. in. budgetåret 1964/65.

På tilläggsstat It har i övrigt efter det att propositionen nr 2 avläts till riksdagen äskats sammanlagt 65 milj. kr. på driftbudgeten, varav 32 milj. kr. till avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Bland beloppsmässigt viktigare anslag har tillkommit 11 milj. kr. för materiel för en svensk bered-

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b

skapsstyrka för FN-tjänst och 15 milj. kr. för kostnader för svenskt deltagande i FN :s fredsstyrka på Cypern.

Vad beträffar medelsförbrukningen på förslagsanslag förutsågs i statsverkspropositionen en nettobesparing på 100 milj. kr. Riksrevisionsverket bär i sin prognos för utfallet innevarande år på grundval av uppgifter från de anslagsförvaltande myndigheterna räknat med en nettomerutgift om 98 milj. kr. Bland större merutgifter noteras drygt 90 milj. kr. på folkpensionsanslaget till följd av nya indextillägg. Statsbidraget till kommunala nykterhetsnämnder beräknas — såsom en engångsföreteelse —- öka med ca 15 milj. kr. på grund av ändringar i utbetalningsordningen. Härutöver förutses större merutgifter bl. a. på vissa avlöningsanslag, vilket dock motvägs av en besparing pa anslagen till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner. Vad beträffar reservationsanslagen beräknades i statsverkspropositionen att någon förändring av reservationsmedelsbehållningarna totalt sett inte skulle komma att inträffa. Detta antagande gjordes med avvikelse från en enkät bos de anslagsförvaltande myndigheterna som angav en total reservationsmedelsminskning på drygt 100 milj. kr. Riksrevisionsverket kalkylerar i sin utfallsberäkning för 1963/64, till vilken jag ansluter mig, med att någon förändring av de totala reservationsmedelsbehållningarna inte kommer att inträffa vad avser egentliga statsutgifter, medan däremot en ökning med ca 250 milj. kr. skulle uppkomma på anslagen till avskrivningar av nya kapitalinvesteringar. Denna ökning sammanhänger med en antagen ökning av anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten, vartill jag återkommer i det följande. Prognosen för den totala reservationsmedelsbehållningen innebär att den sedan åtskilliga år pågående reservationsmedelsuppbyggnaden på andra än avskrivningsanslagen avstannar under innevarande budgetår samtidigt som anslagsbehållningarna på kapitalbudgeten fortsätter att öka.

Medelsförbrukningen på kapitalbudgeten 1963/64 beräknades i statsverkspropositionen till 2 946 milj. kr. Till förfogande för investeringarnas finansiering beräknades stå 1713 milj. kr. dels i form av avskrivningsmedel från riksstaten, dels i form av medel som för de olika kapitalfonderna avsättes av dessas driftinkomster för årliga avskrivningar, dels i form av kapitalåterbetalningar och övriga disponibla likvida medel. Det återstående medelsbehovet beräknades sålunda till 1 233 milj. kr. Jämfört med statsverkspropositionens beräkningar har tillkommit ytterligare anslag på tillläggsstat på sammanlagt ca 100 milj. kr., varav 48 milj. kr. för nybyggnad av kaserner för Svea livgarde och Svea ingenjörregemente samt 35 milj. kr. till jordfonden. Å andra sidan minskar medelsförbrukningen genom en nu av liksrevisionsverket, på grundval av en enkät hos de anslagsförvaltande myndigheterna, beräknad ökning av anslagsbehållningarna om inte mindre än 435 milj. kr., varav försvarets fonder och statens utlåningsfonder, främst lånefonden för bostadsbyggande, samt statens allmänna fastighetsfond sva-

31 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år It)Oi

rar för huvudparten. Av finansdepartementet i december 1963 samt i januari och april 1964 företagna enkäter visar också en successiv förskjutning i myndigheternas bedömning mot minskad medelsförbrukning. Huvudsakligen är detta en reflex av en i förhållande till planerna reducerad statlig investeringsaktivitet till följd dels av den ekonomiska politikens åtstramning, dels av myndigheternas svårigheter att i nuvarande högkonjunktur i full utsträckning materialisera uppställda planer. Härtill kommer en viss eftersläpning i utbetalningarna av bostadslån.

De reviderade beräkningarna innebär att medelsförbrukningen på kapitalbudgeten skulle stanna vid 2 610 milj. kr. eller 336 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionens beräkning. Ianspråktagandet av avskrivningsmedel från riksstaten minskar därmed också proportionellt och de för investeringarnas finansiering tillgängliga medlen reduceras till nu beräknade 1 510 milj. kr. Det återstående medelsbehovet blir därigenom 1 100 milj. kr. eller 133 milj. kr. mindre än beräknat i statsverkspropositionen.

Myndigheternas disposition av rörliga krediter beräknades i statsverkspropositionen totalt sett inte komma att undergå någon förändring. En av finansdepartementet senare företagen enkät tyder emellertid på att myndigheternas disposition av rörliga krediter kommer att öka med drygt 100 milj. kr. Huvudparten hänför sig till telestyrelsen, vattenfallsstyrelsen och överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap. På grundval härav har i kalkylen intagits en ökad disposition av rörliga krediter.

De totala utgifterna på driftbudgeten 196^/65 beräknades i statsverkspropositionen till 21 970 milj. kr. innebärande en ökning från det då beräknade utfallet för 1963/64 med 2,1 miljarder kr. Enligt de reviderade beräkningarna för 1964/65 slutar driftbudgetens utgifter på 22 682 milj. kr. eller 2,7 miljarder kr. mer än den reviderade beräkningen för 1963/64. Jämfört med statsverkspropositionens beräkning har tillkommit utgifter på drygt 710 milj. kr., varav 370 milj. kr. för höjda löner och pensioner och inemot 150 milj. kr. i ökade avskrivningar av nya kapitalinvesteringar. Återstoden hänför sig till ett stort antal anslag för vilka beräkningen i statsverkspropositionen hade preliminär karaktär.

Efter det statsverkspropositionen framlades har genom särskilda propositioner föreslagits vissa kompletteringar av statsverkspropositionens förslag och vidare har riksdagen vid sin anslagsgranskning i vissa fall företagit ändringar. För eu redovisning av inträffade eller nu förutsebara ändringar torde få hänvisas till särskild sammanställning (bihang D). Sammanlagt har tillkommit utgifter på i runt tal 200 milj. kr. utöver höjda löner och större avskrivningar. Till betydande del betingas detta av att förutsättningarna för statsverkspropositionens beräkning i vissa fall ändrats. Som exempel kan nämnas utlösningen av ytterligare ett indextillägg till folkpensionerna, vilket medför ett med 70 milj. kr. ökat anslagsbehov 1964/ 65 samt diskontohöj ningen i februari och den därpå följande anpassningen

32 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1964

av marknadsräntorna, som medför en utgiftsökning av 30 milj. kr. för räntorna på statsskulden och 20 milj. kr. på anslaget till räntebidrag. Bland övriga beloppsmässigt mera betydande förändringar kan nämnas ett nytt anslag på 20 milj. kr. till bidrag till kommunerna för social hemhjälp samt eu ökning av ersättningen till statens järnvägar för drift av inte lönsamma järnvägslinjer med 15 milj. kr. Under ecklesiastikdepartementets huvudtitel har äskats ytterligare drygt 35 milj. kr., varav ca 10 milj. kr. till det studieekonomiska stödet till skolungdomen och ca 9 milj. kr. till teaterverksamhet. Överenskommelsen om de statsanställdas löner och pensioner medför en utgiftsökning på 370 milj. kr. budgetåret 1964/65. Av detta hänför sig huvuddelen eller drygt 295 milj. kr. till de generella höjningarna av löner och pensioner och 70 å 75 milj. kr. till lönegradsuppflyttningar och förbättringar av anställningsvillkoren i övrigt för vissa kategorier statsanställda (B- och C-listorna). Merutgifterna avses bestridas genom överskridanden av de i statsverkspropositionen beräknade avlöningsanslagen samtidigt som särskilda anslag motsvarande de beräknade överskridandenas totalbelopp äskas på försvars- och civildepartementens huvudtitlar. Vid sidan av de ökade utgifterna innebär lönehöjningarna vidare att de affärsdrivande verkens vinstinleveranser påverkas.

För de statliga affärsverken innebär årets lönerörelse en total kostnadsökning budgetåret 1964/65 med ca 200 milj. kr. Även om en intensivt bedriven rationaliseringsverksamhet till viss del kan motväga denna lönekostnadsstegring, som för nästa budgetår i genomsnitt utöver kostnaden för höjda ATP-avgifter och förlängda semestrar uppgår till drygt 8 procent över 1963 års lönenivå, aktualiseras i vissa fall ofrånkomligen frågan om taxehöjningar. Chefen för kommunikationsdepartementet har härvidlag tidigare denna dag framlagt förslag om en höjning av vissa postavgifter, vilken förutsätter riksdagens godkännande. Lönerörelsen beräknas för statens järnvägars del medföra en utgiftsökning under budgetåret 1964/65 av storleksordningen 100 milj. kr., varav ca 80 milj. kr. avser ökade löneutgifter och ca 20 milj. kr. ökade pensionsutgifter. Hänsyn till denna kostnadsökning måste givetvis tagas vid den överarbetning av järnvägstaxorna, som skall ske i anledning av statsmakternas beslut rörande den framtida trafikpolitiken. I detta sammanhang vill jag anmäla, att beredningen av frågan om nedskrivningen av statskapitalet för de trafiksvaga järnvägslinjerna ännu inte avslutats. Förslag i frågan torde kunna underställas riksdagens prövning under nästa budgetår.

I statsverkspropositionen antogs att en reservationsmedelsuppbyggnad om 200 milj. kr. skulle äga rum under 1964/65. Främsta skälet härtill var att anslaget till vägunderhåll i samband med en övergång till kalenderårsberäkning av anslaget är beräknat att täcka ett och ett halvt års medelsbehov. Några skäl att nu frångå denna beräkning synes inte föreligga.

Medelsförbrukningen på kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropo •

33 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

sitionen till 2 871 milj. kr. inklusive en beräknad minskning av anslagsbehållningarna med 100 milj. kr. De för investeringarnas finansiering till förfogande stående avskrivningsmedlen och kapitalåterbetalningarna beräknades till 1 889 milj. kr. och det återstående medelsbehovet följaktligen till 982 milj. kr. Den nya beräkningen slutar på en medelsförbrukning om 3 170 milj. kr., d. v. s. i det närmaste 300 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen. Under vårriksdagen har äskats ytterligare 99 milj. kr., varav 45 milj. kr. för inköp av FN-obligationer och 22 milj. kr. för byggnadsarbeten under statens allmänna fastighetsfond och 20 milj. kr till institutet för nyttiggörande av forskningsresultat (INFOR).

Den nya prognosen för medelsförbrukningen innefattar vidare ett reviderat antagande om utvecklingen av anslagsbehållningarna innebärande att dessa kommer att minska med 300 milj. kr. mot tidigare antaget 100 milj. kr. Till grund för detta antagande ligger resultatet av en av finansdepartementet företagen enkät hos myndigheterna, som visar att enligt dessas bedömning anslagsbehållningarna skulle minska med 585 milj. kr. under 1964/65. Denna mycket avsevärda minskning skall ses i samband med den kraftiga ökning som nu förutses för 1963/64. Uppenbarligen räknar myndigheterna med att under 1964/65 inte bara kunna fullfölja utgiftsplanerna för detta år utan också att inhämta den eftersläpning som uppkommer 1963/64. Erfarenhetsmässigt innebär emellertid myndigheternas bedömningar vid denna tid mycket stora överskattningar av möjligheterna att förbruka anslagsmedlen. Härtill kommer i år effekten av de nyligen utfärdade föreskrifterna om begränsning av den statliga byggnads- och anläggningsverksamheten. Då en mycket stor del av anslagsbehållningarnas förutsedda minskning, ca 400 milj. kr., hänför sig till utbetalningarna av bostadslån och därför endast delvis står i direkt samband med en real investeringsverksamhet under det framförliggande budgetåret, finner jag det dock sannolikt att en betydande del av den angivna ökningen av medelsförbrukningen skall kunna materialiseras.

Dispositionen av rörliga krediter antogs i statsverkspropositionen totalt sett inte komma att undergå någon förändring. Efter översyn av denna kalkyl finner jag nu ingen anledning att ändra detta antagande.

Saldoutvecklingen. Den i det föregående beskrivna inkomst- och utgittsutvecklingen har sammanfattats i följande tabell Totalbudgeten 1958/59— 196b/65, som också redovisar de budgetsaldon som framkommer vid den antagna utvecklingen av inkomster och utgifter. Som jag i det föregående påpekat inträffar innevarande år en omsvängning i budgetläget från de föregående årens överskott till underskott, som för innevarande år nu beräknas till ca 470 milj. kr. och för nästa budgetår till ca 850 milj. kr.

I den reviderade finansplanen föregående år beräknades totalbudgetens

3 Bihang till riksdagens protokoll 196i. t samt. Nr ISO

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

underskott 1963/64 till drygt en miljard kr. mot ca en halv miljard i årets statsverksproposition och enligt nu föreliggande kalkyler. Förskjutningen i bedömningen mot ett minskat underskott betingas främst av att statsinkomsterna stigit snabbare än beräknat, samtidigt som utgifterna totalt sett hållits på samma nivå som i den ursprungliga beräkningen genom att ofrånkomliga utgifter på tilläggsstat och vissa överskridanden på förslagsanslag på tillsammans inemot en halv miljard motvägs av minskad medelsförbrukning på investeringsanslag. Som jag utvecklat i det föregående är denna minskade medelsförbrukning delvis en effekt av en åtstramad finanspolitik, delvis en följd av att myndigheterna i rådande konjunkturläge ej kunnat i full utsträckning materialisera uppställda investeringsplaner.

Bedömningen av budgetutvecklingen 1964/65 är givetvis behäftad med stora osäkerheter, även om beräkningen av såväl inkomst- som utgiftsutvecklingen givits större stadga genom tvåårsuppgörelserna beträffande lönehöjningen. Utgiftsexpansionen 1964/65 domineras vidare av utgifter av transfereringsnatur av typen folkpensioner och barnbidrag, vilka låter sig beräknas på förhand med större relativ säkerhet. Å andra sidan har hänsyn givetvis inte kunnat tagas till erfarenhetsmässigt tillkommande utgifter på tilläggsstat. Sannolikheten för att dessa på sätt som skett under 1963/64 skulle komma att motvägas av jämfört med planerna minskad medelsförbrukning är mindre än föregående år med hänsyn till utgiftsexpansionens realekonomiska karaktär. Möjligheten till en större inkomstökning än den som nu förutses finns givetvis. Genom det ingångna tvåårsavtalet mellan arbetsmarknadens parter har dock bedömningen av inkomstutvecklingen kunnat göras med större realism än vid åtskilliga tidigare tillfällen.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1964/65

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition var i viss omfattning upptagna med endast beräknade belopp, beroende på att motsvarande investeringsanslag inte äskats definitivt. Jag får nu anmäla de förändringar som betingas av de definitiva anslagsäskandena samt förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen beräknade.

Under statens allmänna fastighetsfond har anslagen till förvärv av en fastighet från Nobelstiftelsen samt till nybyggnad av simhallsanläggning vid gymnastiska centralinstitutet definitivt äskats med samma belopp som preliminärt beräknats i statsverkspropositionen. Ifrågavarande avskrivningsanslag upptages alltså med oförändrade belopp.

För vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har i prop. nr 86 definitivt äskats 48 000 000 kr. jämfört med preliminärt beräknade 50 000 000 kr. Avskrivningsanslaget torde därför böra uppföras med 24 000 000 kr.

3f Biliang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr lbO

Totalbudgeten 1958/59-1964/65

Milj. kr.

Drijlbudgeten

Inkomster........................

Avsättning/återföring av kommunalskattemedel ................

Utgifter..........................

Driftbudgetens saldo

Kapilalbndgeten

Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel ........................

Investeringsanslag................

Återstående medelsbehov

Rörliga krediter

Ökad ( —), minskad (+) disposition..

Totalbudgetens saldo

Anm. Då avsättning till (—) och återföring från (+) budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte representerar någon kas utgift resp. inkomst för staten har nettobeloppen för dessa bokföringsmässiga transaktioner satts inom parentes.

1 Även inkluderat medel för fondering av sjukkassorna tillkommande arbetsgivarbidrag; 1958/59: 41 milj. kr., 1959/60: 177 milj. kr. 3 Därav riksstat 19 734 milj kr. och beräknad reservationsmedelsförbrukning 100 milj. kr.

3 Därav riksstat 2 869 milj. kr. och beräknad minskning av anslagsbehållningarna 10Ö milj. kr.

4 Därav riksstat 19 734 milj. kr., tilläggsstater 236 milj. kr. och besparingar på förslagsanslag 100 milj. kr.

A Därav riksstat 2 869 milj. kr. och tilläggsstater 77 milj. kr.

4 Därav riksstat 19 734 njilj. kr., tilläggsstater 391 milj. kr., överskridanden 98-milj. är. och reservationsmedelsökning 250 milj. kr.

7 Därav riksstat 2 869 milj. kr., tilläggsstater 176 milj. kr. och ökning av.anslagsbehållningarna 435 milj. kr.

8 Därav riksstatsförslag 22 170 milj. kr. och ökning av reservationsmedelsbehållningama 200 milj. kr.

8 Därav riksstatsförslag 2 771 milj. kr. och minskning av anslagsbehållningarna 100 milj. kr.

18 Därav kompletterat riksstatsförslag 22 882 milj. kr. och ökning av reservationsmedelsbehållningarna 200 milj. kr.

11 Därav kompletterat riksstatsförslag 2 870 rnilj. kr, och minskning av anslagsbehållningarna 300 milj. kr.

w

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196b

3G

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964

Till byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala respektive universitetet i Lund beräknades i statsverkspropositionen 5 786 000 kr. och 5 844 000 kr. I prop. nr 72 har anslag för ifrågavarande ändamål äskats definitivt med 3 856 000 kr. och 17 844 000 kr. I anslaget till byggnadsarbeten vid Lunds universitet ingår markförvärv med 220 000 kr., varför jag beräknar behovet av avskrivningsmedel till 1 928 000 kr. respektive 8 812 000 kr.

I statsverkspropositionen beräknades till byggnadsarbeten för sjukgymnastinstituten 1 000 000 kr. Detta anslag har i prop. nr 73 äskats definitivt med 800 000 kr. Avskrivningsanslaget torde böra uppföras med 400 000 kr.

Till byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan respektive statens skogsmästarskola har i prop. nr 44 äskats anslag med 5 752 000 kr. och 800 000 kr. Jag beräknar avskrivningsmedlen till 2 876 000 kr. och 400 000 kr.

I prop. nr 78 har äskats anslag till byggnadsarbeten för statens lantbrukskemiska laboratorium med 1 500 000 kr., varför avskrivningsanslaget till detta ändamål torde böra uppföras med 750 000 kr.

I prop. nr 28 har äskats anslag till gemensam administrationsbyggnad för Svenska turisttrafikförbundet m. fl. med 3 375 000 kr. Jag beräknar avskrivningsbehovet till 844 000 kr.

I prop. nr 45 och 88 har anslag äskats för tillbyggnad av institutet för metallforskning respektive nybyggnad för Chalmers provningsanstalt med 1 350 000 kr. och 1 200 000 kr. Avskrivningsanslagen torde böra uppföras med 675 000 kr. respektive 600 000 kr.

Till byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning har i prop. nr 51 äskats 600 000 kr., varför avskrivningsanslaget torde böra uppföras med 300 000 kr.

Under statens utlåningsfonder har anslaget till värnpliktslånefonden i prop. nr 110 definitivt äskats med samma belopp som preliminärt beräknats i statsverkspropositionen. Ifrågavarande avskrivningsanslag upptages alltså med oförändrat belopp.

Investeringsanslag för studiesociala ändamål har i prop. nr 138 definitivt äskats med samma totalbelopp som i statsverkspropositionen. Under statens lånefond för universitetsstudier respektive studiemedelsfonden har anslag äskats med 5 000 000 kr. och 89 000 000 kr. Anslaget till lånefonden för universitetsstudier avskrives på sedvanligt sätt i sin helhet. Även anslaget till studiemedelsfonden bör avskrivas helt, då de studielån som utlämnas från denna fond inte är i sedvanlig bemärkelse räntebärande. Vidare har under allmänna studielånefonden äskats anslag med 34 000 000 kr. Räntan å de lån som meddelas ur denna fond kommer från den 1 juli 1964 att sammanfalla med normalräntan. Till frågan om en eventuell reaktivering av avskrivningsmedel under universitetslånefonden, ur vilken endast skall utdelas lån till slutet av kalenderåret 1964, och under allmänna studielånefonden torde jag få återkomma.

Under fonden för låneunderstöd har i prop. nr 119 äskats anslag till in-

37 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

köp av FN-obligationer med 45 000 000 kr. Då förräntningen endast beräknas till 2 procent medan förräntningskravet å statens investeringar fastställts till 5 procent, bör denna investering avskrivas med 60 procent eller 27 000 000 kr.

Till lån till Svenska vanförevårdens centralkommitté respektive till föreningen Ervallahemmet har i prop. nr 56 och 86 äskats anslag med 300 000 kr. och 80 000 kr. Avskrivningsanslagen bör uppföras med motsvarande belopp.

I prop. nr 85 har till lån till byggande av sjukhem definitivt äskats anslag med samma belopp som preliminärt beräknats i statsverkspropositionen, nämligen 50 000 000 kr. Detta lån är avsett att löpa utan ränta under de fem första åren av en trettioårsperiod och bör således avskrivas med en sjättedel, d. v. s. 8 300 000 kr.

I prop. nr 72 har äskats anslag till lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse med 3 000 000 kr. Anslaget bör avskrivas helt.

Till institutet för nyttiggörande av forskningsresultat har i prop. nr 96 äskats anslag med 20 000 000 kr. Svårighet att få full förräntning på medlen torde uppkomma till en början. Avskrivning med 50 procent bör tilllämpas. Jag beräknar således avskrivningsbehovet till 10 000 000 kr.

Vidare har till lån till föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm för vissa ombyggnadsarbeten äskats 600 000 kr. i prop. nr 63. Detta anslag bör avskrivas helt.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till statsverkspropositionens förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar framgår av följande översikt.

Statens allmänna fastighetsfoncl

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

(prop. nr 86) ........................................

Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala (prop. nr 72) . . Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund (prop. nr 72) .. Byggnadsarbeten för sjukgymnastinstituten (prop. nr 73) .. Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan (prop. nr 44) .... Byggnadsarbeten vid statens skogsmästarskola (prop. nr 44) Byggnadsarbeten för statens lantbrukskemiska laboratorium

(prop. nr 78)..........................................

Gemensam administrationsbyggnad för Svenska luristtrafik-

förbundet m. fl. (prop. nr 28)) ........................

Tillbyggnad av institutet för metallforskning (prop. nr 45) . . Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning (prop. nr 51)..................................

Nybyggnad för Chalmers provningsanstalt (prop. nr 88) ..

Förändring, kr.

38 Kangl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964 Statens utlånings fonder

Statens lånefond för universitetsstudier (prop. nr 138) .... — 3 000 000

Studiemedelsfonden (prop. nr 138) .................... + 89 000 000

Fonden för låneunderstöd

Inköp av FN-obligationer (prop. nr 119).................. + 27 000 000

Lån till Svenska vanförevårdens centralkommitté (prop. nr

56) .................................................. + 300 000

Lån till byggande av sjukhem (prop. nr 85) .............. + 8 300 000

Lån till föreningen Ervallahemmet (prop. nr 86) ........ + 80 000

Lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse (prop. nr 72). . + 3 000 000

Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat (prop. nr

96) .................................................. + 10 000 000

Lån till föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm för vissa ombyggnadsarbeten (prop. nr 63) ........ + 600 000

+ 145 660 000

Det torde få ankomma på riksdagen att vidta de justeringar av de under lörevarande huvudtitel äskade anslagen som med anledning av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad som sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1964/65 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjuk-

hus m. m................................. 24 000 000

Ecklesiastikdepartementet:

Förvärv av en fastighet från Nobelstiftelsen .... 2 400 000

Nybyggnad av simhallsanlåggning vid gymnas-

, m, ' tiska centralinstitutet...................... 1000 000

Byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala .. 1 928 000

Byggnadsarbeten vid universitetet i Lund...... 8 812 000

Byggnadsarbeten för sjukgymnastinstituten .... 400 000

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan...... 2 876 000

Byggnadsarbeten vid statens skogsmästarskola 400 000

39 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

Byggnadsarbeten för statens lantbrukskemiska laboratorium .............. 750 000

Handelsdepartementet:

Gemensam administrationsbyggnad för Svenska

turisttrafikförbundet m. fl................. 844 000

Tillbyggnad av institutet för metallforskning .. 675 000

Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska undersökning ...................... 300 000

Nybyggnad för Chalmers provningsanstalt .... 600 000

Statens utlåningsfonder Försvarsdepartementet:

Vårnpliktslånefonden ................ 250 000

Ecklesiastikdepartementet:

Statens lånefond för universitetsstudier........ 5 000 000

Studiemedelsfonden ........................ 89 000 000

Fonden för låneunderstöd Utrikesdepartementet:

Inköp av FN-obligationer.................... 27 000 000

Socialdepartementet:

Lån till Svenska vanförevår dens centralkommitté 300 000

Lån till byggande av sjukhem................ 8 300 000

Lån till föreningen Ervallahemmet............ 80 000

Ecklesiastikdepartementet:

Lån till Kristofferskolans byggnadsstiftelse .... 3 000 000

Handelsdepartementet:

Institutet för nyttiggörande av forskningsresultat 10 000 000

Inrikesdepartementet:

Lån till föreningen för bistånd åt lytta och vanföra i Stockholm för vissa ombyggnadsarbeten 600 000

Kapitalbudgeten för budgetåret 1964/65

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition en beräknad investeringsplan för budgetåret 1964/65 jämte därvid fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medels-

40 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196b

äskandena i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats, samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda propositioner. En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom framgår av följande framställning, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag på 2 870 milj. kr. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida har i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvisningar under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka hänför sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte har de i investeringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel inom fonderna och övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade och föreslagna investeringarna ger följande resultat.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond .................. 13 000 000

B. Televerkets fond .................. 450 000 000

C. Statens järnvägars fond ............ 317 000 000

D. Statens vattenfallsverks fond........ 330 000 000

E. Domänverkets fond ................ 4 064 000

II. Luftfartsfonden ............

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .......... 281 250 000

B. Försvarets fabriksfond ............ 17 000 000

V. Statens utlåningsfonder ..........................

VI. Fonden för låneunderstöd ........................

VII. Fonden för statens aktier ........................

VIII. Fonden för förlag till statsverket..................

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond ____

Summa kr.

1 114 064 000

4 000 000 209 578 000

298 250 000

854 126 000 283 490 000 7 680 000 41 900 000

56 800 000 2 869 888 000

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond .................. 7 901 000

B. Televerkets fond .................. 460 900 000

C. Statens järnvägars fond ............ 340 000 000

41 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

D. Statens vattenfallsverks fond........ 243 200 000

E. Domänverkets fond ................ 1 000

II. Luftfartsfonden ................................

III. Statens allmänna fastighetsfond ..................

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .......... 231 181 000

B. Försvarets fabriksfond.............. 4 076 000

V. Statens utlåningsfonder ..........................

VI. Fonden för låneunderstöd ........................

VII. Fonden för statens aktier ........................

VIII. Fonden för förlag till statsverket..................

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond......

Summa kr.

1 052 002 000

7 001 000 128 425 000

235 257 000

238 330 000 207 525 000 1000

10 000 000

50 900 000 1 929 441 000

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena preliminärt beräknas till de belopp som framgår av följande.

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1964/65

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ................. 5 099 000

B. Televerkets fond ................. —10 900 000

C. Statens järnvägars fond ........... —23 000 000

D. Statens vattenfallsverks fond ...... 86 800 000

E. Domänverkets fond................ 4 063 000

II. Luftfartsfonden ................................

III. Statens allmänna fastighetsfond...................

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond ......... 50 069 000

B. Försvarets fabriksfond ........... 12 924 000

V. Statens utlåningsfonder .

VI. Fonden för låneunderstöd

VII. Fonden för statens aktier

VIII. Fonden för förlag till statsverket..................

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

62 062 000

— 3 001 000 81 153 000

62 993 000

615 796 000 75 965 000 7 679 000 31 900 000

5 900 000

Säger 940 447 000

42 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster ...... 1 000 000

övrig kapitalåterbetalning ............ 114 439 000 115 439 000

Summa kr. 825 008 000

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtle föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag efter denna dag, fastställa investeringsplan för budgetåret 1964/65 jämte därtill fogade stater i enlighet med här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel ............................ kr. 825 008 000

Förnyad beräkning av statsinkomsterna

Riksrevisionsverkets såsom Bihang B redovisade förnyade inkomstberäkning jämte ett efter avtalsförhandlingarnas slutförande avlämnat tillägg till denna liar avsett större samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Beräkningarna bygger på uppgifter soin infordrats från vederbörande myndigheter och under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

Inledningsvis framhåller riksrevisionsverket att dess bedömning i december av den ekonomiska utvecklingen alltjämt synes kunna i huvudsak läggas till grund för beräkningen av statsverkets inkomster. Beträffande lönesummans utveckling räknade riksrevisionsverket i december med eu ökning med 7 å 8 procent från 1962 till 1963. Något material som givit anledning till ändring av detta antagande har inte framkommit. Lönesummans ökning från 1963 till 1964 beräknade riksrevisionsverket i december till 5 procent. Vid denna bedömning tog riksrevisionsverket hänsyn till att lönenivån vid utgången av 1963 till följd av löneglidning översteg den för året genomsnittliga samt antog en viss fortsatt löneglidning och ökning av antalet anställda under 1964. Den ökning av lönesumman som därutöver kunde bli följden av avtalsrörelsen lät sig inte överblickas. Riksrevisionsverket konstaterar i ett särskilt tillägg till sin förnyade inkomstberäkning att sedan uppgörelse mellan arbetsmarknadens parter träffats, nya hållpunkter för eu beräkning av lönesummans utveckling från 1963 till 1964 tillkommit. Riksrevisionsverket räknar nu med en ökning av lönesumman med 6 procent från 1963 till 1964 och med 7 procent från 1964 till 1965. Beträffande fysis-

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196'i 43

ka personers inkomster av andra förvärvskällor än inkomst av tjänst har decemberberäkningens antaganden bibehållits.

Bolagens taxerade inkomster minskade med 6 procent mellan 1962 och

1963 års taxeringar. I decemberberäkningen antogs en ökning från 1963 till

1964 års taxeringar med 5 procent. Med ledning av en under mars 1964 företagen enkät antar riksrevisionsverket nu att bolagens taxerade inkomster kommer att stiga med drygt 19 procent från 1963 till 1964 års taxeringar.

Utvecklingen av inkomsts kattetiteln enligt riksrevisionsverkets nya beräkning har sammanfattats i särskild tabell, i vilken också redovisas verkets decemberberäkning. Det framgår av tabellen, att förändringarna jämfört med decemberberäkningen väsentligen hänför sig till titelns inkomstsida. Vad avser innevarande budgetår hänför sig avvikelsen framför allt till att fyllnadsbetalningarna våren 1964 uppräknats med 100 milj. kr. som en följd av det höjda inkomstantagandet för bolagen. I övrigt har endast obetydliga förändringar vidtagits. För budgetåret 1964/65 har i jämförelse med decemberberäkningen räknats med dels inverkan av slopandet av rätten till avdrag för folkpensionsavgiften, som antagits medföra en ökning av ca 70 milj. kr. per uppbördstermin från och med september 1964, dels med den ytterligare uppgång som betingas av det förändrade antagandet om lönesummans utveckling. Fyllnadsbetalningarna bär upptagits med samma belopp som i decemberberäkningen. Till grund härför ligger ett antagande om att den minskning av fyllnadsbetalningarna som i och för sig kunde väntas på grund av den nyligen beslutade rätten till avdrag för vissa maskininvesteringar kommer att uppvägas genom den nu antagna högre nivån för bolagsinkomsterna.

Inkonistskat tetitelns utveckling 1962/63—1964/63 Milj. kr.

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

Enligt stats- Enligt RRV:s Ökning(-f)

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna tidpunkt föreligger, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln till 8 400 milj. kr. för 1963/64 och 9 700 milj. kr. för 1964/65, vilket är 650 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

I fråga om transaktionerna över fonden för reglering av utbetalningarna av kommunalskattemedel räknar ämbetsverket med en nettoåterföring med 150 milj. kr. för 1963/64 mot 200 milj. kr. i decemberberäkningen och för 1964/65 med en nettoåterföring med 100 milj. kr. mot 425 milj. kr. i decemberberäkningen.

De förnyade beräkningarna beträffande övriga inkomsttitlar har föranlett riksrevisionsverket att förorda vissa förändringar, vilka sammanfattats i särskild tablå.

Inkomsttiteln tullmedel är i statsverkspropositionen uppförd med 900 milj. kr. Generaltullstyrelsen har på grundval av importprognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1964 uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 020 milj. kr. Vid beräkningen har beaktats den tullsänkning för varor av EFTA-ursprung som genomfördes den 31 december 1963 samt utgått från att den planerade tullsänkningen vid slutet av 1964 kommer att genomföras. Med avdrag för vissa restitutioner beräknar styrelsen nettouppbörden av tullmedel till 920 milj. kr. Riksrevisionsverket förordar att titeln uppföres med 950 milj. kr. vilket är 50 milj. kr. mer än i statsverkspropositionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964- 45

Inkomsttiteln allmän varuskatt föreslås uppräknas med 100 milj. kr. i förhållande till statsverkspropositionen.

Inkomsttiteln energiskatt är i statsverkspropositionen uppförd med 710 milj. kr. Under förutsättning av bifall till propositionen 1964: 60 om viss ändring av energibeskattningen beräknar riksrevisionsverket titeln energiskatt för budgetåret 1964/65 till 700 milj. kr. eller 10 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Inkomsttiteln postverket föreslås uppföras med 9 milj. kr. för 1963/64 och med 45 milj. kr. 1964/65. Beräkningen för 1964/65 förutsätter att förslag av generalpoststyrelsen om portohöjningar kommer att genomföras.

Inkomsttiteln televerket är i statsverkspropositionen uppförd med 160 milj. kr. I sin förnyade inkomstberäkning har telestyrelsen uppskattat det redovisade överskottet för 1964/65 till 160 milj. kr. eller samma belopp som beräknades hösten 1963. Vid beräkningen har förutsatts att hela inkomstökningen genom de fr. o. m. 1964/65 beslutade taxehöjningarna kommer att motsvaras av lika stora avskrivningar.

Beträffande leveranserna av överskottsmedel har telestyrelsen anfört följande:

»Som anmälts i skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1964 torde det under budgetåret 1963/64 bli nödvändigt att begränsa leveranserna av överskottsmedel till omkring det redan inlevererade beloppet, 35 000 000 kronor, mot tidigare beräknat och i riksstaten upptagna 120 000 000 kronor. Under budgetåret 1964/65 förutsättes telestyrelsen efter framställning härom till Kungl. Maj :t erhålla ökade rörelsemedel, varigenom det skulle kunna bli möjligt att under sistnämnda budgetår leverera dels ett från 1962/63 kvarstående belopp, 48 000 000 kronor, dels det beräknade överskottet för budgetåret 1963/64, vilket som ovan angivits nu beräknats uppgå till 100 000 000 kronor, dels slutligen det belopp av det beräknade inlevereringsbara överskottet, som blivit kontantmässigt under budgetåret 1964/65, vilket preliminärt beräknats uppgå till 30 000 000 kronor. Totalt skulle härigenom under budgetåret 1964/65 komma att inlevereras ca 180 000 000 kronor.»

Under de av telestyrelsen givna förutsättningarna beräknar riksrevisionsverket det inlevererade överskottet från telestyrelsen till 35 milj. kr. under innevarande budgetår. För nästkommande budgetår beräknas ökade löneutgifter komma att minska det angivna inlevererbara överskottet med 40 milj. kr. till 140 milj. kr. vilket är 20 milj. kr. mindre än i statsverkspropositionen.

Innebörden av riksrevisionsverkets nu gjorda beräkningar beträffande statsinkomsterna under budgetåren 1963/64 och 1964/65 jämfört med utfallet 1962/63 framgår av följande sammanställning (milj. kr.).

4 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr ISO

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

Jag ansluter mig till riksrevisionsverkets förslag till förändringar i den beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår som redovisades i statsverkspropositionen med de ändringar och kompletteringar jag i det följande kommer att ange.

Under förutsättning av bifall till prop. 1964: 75 förordar jag, att titeln omsättnings- och expeditionsståmplar uppföres med 160 milj. kr.

Titeln energiskatt uppfördes i statsverkspropositionen med 710 milj. kr. i avvakan på proposition med förslag till viss ändring av energibeskattningen. Förslag har sedermera framlagts i prop. 1964: 60. Under förutsättning av riksdagens bifall till förslaget beräknar jag, i likhet med riksrevisionsverket, inkomsterna under titeln energiskatt till 700 milj. kr. för 1964/65.

Chefen för inrikesdepartementet avser att senare framlägga förslag till nya föreskrifter angående exekutionsavgifter. De nya bestämmelserna, som det torde ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda i administrativ ordning, torde medföra en inkomst för statsverket budgetåret 1964/65 på 800 000 kr. Jag förordar att eu ny inkomsttitel benämnd exekutionsavgifter uppföres under rubriken uppbörd i statens verksamhet och att denna titel uppföres med 800 000 kr. för 1964/65.

I anslutning till i prop. 1964: 119 föreslaget inköp av FN-obligationer föreslår jag att titeln övriga diverse inkomster uppräknas med 45 milj. kr. och uppföres med 110 milj. kr. i riksstaten för 1964/65.

Inkomsterna av statens af för sverksfonder har av riksrevisionsverket beräknats med hänsyn till överenskommelsen om lönehöjningar för de statsanställda 1964 och 1965. Chefen för kommunikationsdepartementet har tidigare denna dag, efter förslag av generalpoststyrelsen, förordat vissa justeringar av gällande posttaxor. I likhet med riksrevisionsverket beräknar jag inkomsttiteln postverket till 9 milj. kr. för 1963/64 och, under förutsättning av bifall till förslaget om höjning av posttaxorna, till 45 milj. kr. 1964/65. Inkomsttiteln televerket beräknar jag i avvaktan på ställningstagande till förslag om ökade rörelsemedel för televerket i likhet med riksrevisionsverket till 140 milj. kr.

47 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med gällande grunder för budgetåret 1964/65 avsättning ske till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidigare avsatta belopp. I enlighet med riksrevisions^verkets förslag kan dessa avsättningar och återföringar nu beräknas resultera i en nettoåterföring av 100 milj. kr.

En sammanställning över de förändringar av inkomsterna och utgifterna å driftbudgeten för nästa budgetår som i enlighet med vad i det föregående anförts föreligger i förhållande till beräkningarna i statsverkspropositionen torde såsom bihang D få fogas till detta protokoll.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande procenttalet för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra, att detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som skall ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1964 års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 § förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära skatt för kalenderåret 1963.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer föredraganden, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som avses ilo § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt, skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1964/65 med 100 procent av grundbeloppet; samt

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1964/65 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade specifikationen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Sven-Olof Norberg

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196 i

Bilaga 1

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1964/65

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och rörelse:

a) Skatt å inkomst och för-

mögenhet m. in., bevillning ................

b) Kupongskatt, bevillning

c) Utskiftningsskatt och

ersättningsskatt, bevillning ................

d) Skogsvårdsavgifter, bevillning ..............

e) Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, bevillning..

f) Arvsskatt och gåvoskatt, bevillning......

g) Lotterivinstskatt, bevillning ..............

h) Omsättnings- och expe-

ditionsstämplar m. m., bevillning............

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning .................

b) Trafikomläggningsskatt,

bevillning............

c) Bensin- och brännolje-

skatt, bevillning......

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning ..

b) Allmän varuskatt, bevillning ..............

c) Särskilda varuskatter,

bevillning............

d) Omsättningsskatt å motorfordon, bevillning ..

9 700 000 000 8 000 000

1 000 000 10 200 000

3 000 000 140 000 000 92 000 000

160 000 000 10 114 200 000

550 000 000 95 000 000

1 265 000 000 1 910 000 000

950 000 000 3 400 000 000 430 000 000 300 000 000

49 Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 196b

e) Regleringsavgift och ac-

cis å fettvaror m. m., bevillning .............. 5 000 000

f) Tobaksskatt, bevillning 1 040 000 000

g) Rusdrycksförsäljnings-

medel av partihandelsbolag, bevillning...... 20 000 000

li) Rusdrycksförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, bevillning...... 45^000 000

i) Skatt å sprit, bevillning 1 475 000 000

j) Skatt å vin, bevillning . 140 000 000

k) Skatt å malt- och läskedrycker, bevillning .... 210 000 000

l) Energiskatt, bevillning. 700 000 000 8 715 000 000 20 739 200 000

11. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter............... 500 000

2. Inkomster vid fångvården............. 5 200 000

3. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten .............................. 9 550 000

4. Bidrag till riksförsäkringsverket och för-

säkringsrådet........................ 3 900 000

5. Personalsjukpenningar m. m........... 28 000 000

6. Inkomster vid statens vårdanstalter för

alkoholmissbrukare................... 350 000

7. Inkomster vid centrala sjukvårdsberedningen .............................. 20 000

8. Inkomster vid statens institut för folkhälsan .............................. 600 000

9. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium .......................... 6 000 000

10. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium ............................ 1 000 000

11. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium .......................... 1 600 000

12. Inkomster vid statens mentalsjukhus ... 50 000 000

13. Inkomster vid Vilhelmsro sjukhus...... 350 000

14. Inkomster vid karolinska sjukhuset .... 51 000 000

15. Inkomster vid serafimerlasarettet...... 11 000 000

16. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket, all tillföras automobilskaltemedlen . 1 400 000

17. Förrättningsavgifter vid statens bilin-

spektion, att tillföras automobilskaltemedlen ................................. 5 500 000

18. Avgifter för registrering av motorfordon . 13 000 000

19. Försäljning av sjökort m. m........... 750 000

20. Fyr- och båkmedel................... 23 000 000

21. Lotspenningar....................... 15 600 000

22. Skeppsmätningsavgifter............... 500 000

23. Inkomster vid Sveriges meteorologiska

och hydrologiska institut.............. 9 000 000

50 Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1964

24. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet......................... 120 000

25. Inkomster vid länsarkitektsorganisatio-

nen................................ 900 000

26. Inkomster vid statens geotekniska institut ................................. 1 400 000

27. Inkomster av datamaskindrift vid statskontoret ............................ 4 500 000

28. Inkomst av myntning och justering .... 22 000 000

29. Kontrollstämpelmedel................ 2 000 000

30. Bidrag till bankinspektionen........... 1 865 000

31. Bidrag för revision av sparbankerna .... 550 000

32. Bidrag till försäkringsinspektionen..... 1 670 000

33. Avgifter för granskning av biograffilm .. 260 000

34. Inkomster vid tandläkarhögskolorna____ 450 000

35. Inkomster vid lantbruksnämnderna .... 1 400 000

36. Inkomster vid statens jordbruksnämnd . 500 000

37. Inkomster vid statens centrala frökon-

trollanstalt.......................... 3 500 000

38. Avgifter för växtskyddsinspektion m. m. 1 000 000

39. Inkomster vid statens lantbrukskemiska

kontrollanstalt....................... 275 000

40. Inkomster vid statens maskinprovningar 350 000

41. Avgifter vid köttbesiktning............ 4 500 000

42. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt.......................... 1 700 000

43. Inkomster vid veterinärhögskolan...... 925 000

44. Inkomster vid lantmäteriväsendet...... 21 200 000

45. Inkomster vid rikets allmänna kartverk . 3 800 000

46. Avgifter för statskontroll å krigsmateriel-

tillverkningen....................... 70 000

47. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning ............................. 600 000

48. Inkomster vid statens provningsanstalt . 3 800 000

49. Inkomster vid statens skeppsprovnings-

anstalt.............................. 2 000 000

50. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor ........................ 375 000

51. Patent- och varumärkes- samt registre-

ringsavgifter......................... 18 500 000

52. Avgifter för registrering i förenings- m. fl.

register............................. 505 000

53. Inkomster av statens gruvegendom..... 4 500 000

54. Bidrag till kostnader för polisväsendet m.

m.................................. 154 000 000

55. Exekutionsavgifter.................. 800 000

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel.......................... 44 000 000

2. Totalisatormedel..................... 77 000 000

497 835 000

51 Kungh Maj:ts proposition nr 150 år 196b

3. Tipsmedel.............

4. Lotterimedel..........

5. Övriga diverse inkomster

105 000 000 130 000 000

110 000 000 466 000 000

21 703 035 000

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverks fonder:

1. Postverket, bevillning...........

2. Televerket....................

3. Statens järnvägar..............

4. Statens vattenfallsverk.........

5. Domänverket..................

II. Riksbanksfonden..................

III. Statens allmänna fastighets fond:

1. Slottsbyggnadernas delfond

2. Fångvårdsstyrelsens »

3. Beskickningsfastigheternas »

4. Medicinalstyrelsens »

5. Karolinska sjukhusets »

6. Sjöfartsstyrelsens »

7. Byggnadsstyrelsens »

8. Generaltullstyrelsens »

9. Uppsala universitets »

10. Lunds universitets »

45 000 000 140 000 000 1 000 000 285 000 000 30 000 000

1 000 3 350 000 1 850 000 11805 000 1 590 000 185 000 20 811 000 270 000 1 605 000 1 340 000

501 000 000 100 000 000

42 807 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond............. 40 523 000

2. Försvarets fabriksfond................ 3 850 000

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond.........

2. Värnpliktslånefonden.................

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället

vid Mörby..........................

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för

mindre bemedlade, barnrika familjer ... 2 900 000

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer

och stadsliknande samhällen........... 8 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden................ 200 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande....... 332 000 000

8. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrin................... 625 000

9. Lånefonden för allmänna samlingslokaler 1 400 000

10. Statens bosättningslånefond........... 2 000 000

11. Vattenkraftslånefonden............... 270 000

12. Luftfartslånefonden.................. 725 000

13. Tullverkets båtlånefond............... 1 000

14. Statens lånefond för universitetsstudier . 525 000

15. Allmänna studielånefonden............ 750 000

44 373 000

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

16. Lånefonden för inventarier i studentbostäder .........................

17. Jordbrukets lagerhusfond.............

18. Jordbrukets maskinlånefond...........

19. Statens sekundärlånefond för jordbrukare

20. Fonden för supplementär jordbrukskredit

21. Kraftledningslånefonden..............

22. Elektrifieringslånefonden..............

23. Egnahemslånefonden.................

24. Arrendelånefonden...................

25. Arbetarsmåbrukslånefonden...........

26. Kronotorparnas inventarielånefond.....

27. Statens avdikningslånefond............

28. Täckdikningslånefonden..............

29. Bevattningslånefonden................

30. Fiskerilånefonden....................

31. Statens fiskredskapslånefond..........

32. Skogsväglånefonden..................

33. Statens skogslånefond................

34. Lånefonden för insamling av skogsfrö ...

35. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ..............................

36. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ..............................

37. Statens hantverks- och industrilånefond

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond ...........

2. Lantbruksstyrelsens » ...........

3. Bostadsstyrelsens » ...........

4. Riksbankens » ...........

5. Riksgäldskontorets » ...........

VII. Fonden för statens aktier.................

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden..............

2. Civila tjänstepensionsfonden...........

3. Militära tjänstepensionsfonden.........

4. Allmänna familj epensionsfonden.......

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond ..

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet ..

2. Övriga diverse kapitalfonder..........

325 000 425 000

1 150 000

60 000 1 000 190 000 1 000 3 500 000 1 000 1 000 1 000

2 000 000

1 000 1 000 690 000 1 000 35 000 1 000 30 000

1 400 000

20 000 5 300 000

7 000 000 2 000 540 000 1 500 000 560 000

58 000 000 1 750 000 180 000 5 200 000 12 000 000 35 000

20 000 000 21 000 000

356 569 000

9 602 000 85 000 000

77 165 000

41 000 000

1 257 516 000

Summa kr. 22 960 551000

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

53 Förslag till

Investeringsstater för budgetåret 1964/65 I. Statens affärsverksfonder A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel Summa investerings-

inom fonden........ 7 900 000 anslag...........

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande............ 5 099 000

13 000 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel Summa investerings-

från riksstaten...... 13 800 000 anslag...........

inom fonden........ 446 700 000

Övriga kapitalmedel ... 400 000

Investeringsbemyndigande............— 10 900 000

450 000 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel Summa investerings-

från riksstaten...... 5 000 000 anslag...........

inom fonden........ 330 000 000

Övriga kapitalmedel ... 5 000 000

Investeringsbemyndigande............— 23 000 000

317 000 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel Summa investerings-

från riksstaten...... 30 700 000 anslag...........

inom fonden........ 212 000 000

Övriga kapitalmedel ... 500 000

Investeringsbemyndigande............ 86 800 000

Bilaga 2

13 000 000

13 000 000

450 000 000

450 000 000

317 000 000

317 000 000

330 000 000

330 000 000

330 000 000

54 Kungh Maj:ts proposition nr 150 år 196b

E. Domänverkets fond

Övriga kapitalmedel ... 1 000 Summa investerings-

Investeringsbemyn- anslag.............. 4 064 000

digande............ 4 063 000 _

4064 000 4 064 000

II. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel Summa investerings-

inom fonden ........ 7 000 000 anslag...........

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande............ — 3 001 000

4 000 000

4 000 000

4 000 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

IV. Försvarets fonder A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel

från riksstaten...... 213 725 000

inom fonden........ 17 455 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande............ 50 069 000

281 250 000 B. Försvarets

Avskrivningsmedel

inom fonden........ 4 075 000

Övriga kapitalmedel ... 1 000

Investeringsbemyndigande............ 12 924 000

Summa investeringsanslag.............. 281 250 000

281 250 000

fabriksfond

Summa investerings-

anslag.............. 17 000 000

17 000 000

17 000 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

55 Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

2 000 000

2 000 000

56 K ungt. Maj.ts proposition nr 150 ur 1964

Investeringsbemyndigande........

Jordbrukets maskinlånefond

1 000 000 Investeringsanslag

1 000 000

Fiskerilånefonden

Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk m. m.

Investeringsbemyn-

digande............ 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Statens hantverks- och indnstrilånefond

Investeringsbemyn-

digande............ 18 000 000 Investeringsanslag..... 18 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyn-

digande............ 1 000 Investeringsanslag..... 1 000

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

K ungt Maj:ts proposition nr 150 år 196i 57

VI. Fonden för låneunderstöd

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel ... 10 000 000 Summa investerings-

Investeringsbemyn- anslag...........

digande............ 31 900 000

41 900 000

41 900 000

41 900 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel Summa investerings-

från riksstaten...... 7 800 000 anslag...........

inom fonden........ 43 000 000

Övriga kapitalmedel ... 100 000

Investeringsbemyndigande............ 5 900 000

56 800 000

56 800 000

56 800 000

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel Summa investerings-

från riksstaten...... 796 576 000 anslag.............. 2 869 888 000

inom fonden........ 1 100 990 000

Övriga kapitalmedel ... 31 875 000

Investeringsbemyndigande............ 940 447 000

2 869 888 000

2 869 888 000

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b

Innehåll

Reviderad finansplan............................................

Det samhällsekonomiska läget..................................

Den internationella konjunkturutvecklingen ..................

Den inhemska konjunkturutvecklingen........................

Den ekonomiska politiken ....................................

Konjunkturpolitiken 1963 och 1964 ..........................

Budgetutvecklingen 1963/64 och 1964/65 ......................

Utvecklingen på längre sikt..................................

Budgetläget ..................................................

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 196b/65......

Kapitalbudgeten för budgetåret 196b/65 ..........................

Förnyad beräkning av statsinkomsterna ..........................

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budget-

året 1964/65 .............................................. 48

Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1964/65 ...... 53

Bihang A: Riksrevisionsverkets beräkning av budgetutfallet 1963/64 Bihang B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning Bihang C: Reviderad nationalbudget för år 1964

Bihang D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen för budgetåret 1964/65 m. m.

Bihang E: Långtidsbudget för perioden 1965/66—1967/68 Bihang F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640378

BIHANG A

RIKSREVISION SVERKETS BERÄKNING AV BUDGETUTFALLET 1963/64

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1963/6b

1 Bihang A

Till KONUNGEN

I enlighet med föreskrifterna i den för riksrevisionsverket gällande instruktionen får riksrevisionsverket härmed avgiva approximativ beräkning rörande utfallet av driftbudgeten för budgetåret 1963/64. Ämbetsverket

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 150. Bihang A

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

har även. utfört en beräkning av utfallet av kapitalbudgeten för samma budgetår.

Vid beräkningen av driftbudgetutfallet bär hänsyn jämväl tagits till de anslag, som före den 2 april 1964 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å driftbudgeten uppgår till 297,99 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den 12 december 1963, nr 413, samt propositionerna nr 2 och 105 till 1964 års riksdag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet med motsvarande beräkningar för föregående budgetår även avser förändringen i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i regel på de inom riksrevisionsverket förda bokföringsmässiga sammanställningarna ajv de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter för budgetårets åtta första månader samt på från samtliga huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseende budgetårets fyra sista månader.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens inkomstsida (bilaga) lramgar, att driftbudgetens inkomster beräknas överstiga de i riksstaten uppförda med 662,50 miljoner kronor. För de inkomsttitlar, som ingår i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden, redovisas en nettomerinkomst å 662,97 miljoner kronor, medan inkomsterna å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättes komma att understiga de ursprungligen beräknade med netto 0,47 miljon kronor. Inkomsterna å titeln för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt närmare framgår av ämbetsverkets skrivelse den 1 april 1964 angående förnyad inkomstberäkning för budgetåret 1964/65, komma att överstiga det i riksstaten upptagna beloppet med 400 miljoner kronor, medan riksstatens övriga inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa en nettomerinkomst på 262,50 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kan, om man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas komma att utvisa en nettomerutgift å 97,67 miljoner kronor. De be- 1°PP, som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angives i efterföljande sammanställning.

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1963/6b 3

Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna.............. — —

II. Justitiedepartementet...................... 6,55 —

III. Utrikesdepartementet................... — 5,10

IV. Försvarsdepartementet..................... 1,85 —

V. Socialdepartementet....................... 129,05 —

VI. Kommunikationsdepartementet............. 73,60 —

VII. Finansdepartementet........................ 31,84 —

VIII. Ecklesiastikdepartementet.................. 76,22 —

IX. Jordbruksdepartementet............... — 28,16

X. Handelsdepartementet..................... a— 3,58

XI. Inrikesdepartementet......... — 71,63

XII. Civildepartementet........................ — 71,93

XIII. Oförutsedda utgifter.......... 8,60 —

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.......... 0,36_—

Säger 328,07 180,40

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder...................

II. Luftfartsfonden...........................

III. Riksgäldsfonden...........................

V. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlus-

ter.....................................

Säger —_50,00

Summa 328,07 230,40

Nettomerutgift 97,67

I det följande lämnas en sammanställning över de anslag, som beräknas komma att utvisa mera betydande merutgifter eller besparingar.

Anslag Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

II. E 3 Fångvårdsanstalterna: Avlöningar . .. 4,00 —

III. R 2 Förenta nationerna................ — 3,03

IV. C 5 Armén: Avlöningar till aktiv personal

m. fl...................... 15,27 —

IV. C 10 Armén: Avlöningar m. m. till värn-

pbktiga................... — 3,50

IV. C 13 Armén: Bränsle m. m............... 3,70 —

IV. C 17 Armén: Mathållning................ 4,59 —

IV. C 39 Marinen: Avlöningar till aktiv personal

m. fl..................... 6,45 —

IV. C 65 Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl............. 10,06 —

IV. D 53 Familjebidrag..................... 3,78 —

IV. F 23 Reglering av prisstegringar......... — 31,73

IV. F 24 Täckning av beräknade merkostnader

för löner m. m................... — 20,00

lj- Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 160. Blhang A

50,00

4 Kungt. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

Anslag

Merutgifter Milj. kr.

Besparingar Milj. kr.

5,56

4,31

4,05

3,92

22,24

4,63

4,14

11,98

5 Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1963/64

Anslag Merutgifter Besparingar

Milj. kr. Milj. kr.

XII. E 10 Täckning av beräknade merkostnader

för löner och pensioner m. m...... — 71,83

XIII. 1 Oförutsedda utgifter............... 8,60 —

Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsattes på grund av uppkommande nettobrist å de till automobilskattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna samt merutgifter å anslag under specialbudgeten komma att över anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond påföras 73,23 miljoner kronor. Detta belopp förklarar den stora merutgift, som enligt ovan beräknats för kommunikationsdepartementets huvudtitel. Det enligt riksstaten och tilläggsstaten beräknade överskottet å automobilskattemedlens specialbudget, 145,80 miljoner kronor, förväntas sålunda vid realiserandet av budgeten komma att minska till 72,57 miljoner kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet av driftbudgeten komma att tillföras merinkomster å inkomsttitlar å netto 662,97 miljoner kronor samt belastas med merutgifter å anslag å netto 97,67 miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan inkomster och utgifter (överskott) på 299,57 miljoner kronor. Mot detta belopp samt de beräknade merinkomsterna å inkomsttitlar får ställas merutgifter å anslag och det sammanlagda beloppet av de anslag, som enligt vad som framhållits i det föregående anvisats eller förutsatts komma att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Härvid erhålles totalt ett belopp att överföras till budgetutjämningsfonden om (299,57 + 662,97 — 97,67 — 297,99 =) 566,88 miljoner kronor eller i runt tal 565 miljoner kronor. Utöver nyssnämnda i riksstaten upptagna inkomstöverskott på i runt tal 300 miljoner kronor har tidigare räknats med en återföring från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel till ett belopp av 275 miljoner kronor motsvarande tillhopa ett beräknat formellt överskott å statsregleringen av 575 miljoner kronor. Angivna återföring ar- kommunalskattemedel beräknas nu till 150 miljoner kronor och det formella överskottet (565 + 150 =) 715 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma sätt som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

6 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196i

Minskning (—) resp.

Ökning (+) Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

III. Utrikesdepartementet............. + 10

V. Socialdepartementet................................. -f- 10

VI. Kommunikationsdepartementet....................... -f 25

VIII. Ecklesiastikdepartementet......................... — 15

XI. Inrikesdepartementet................................ — 20

Utgifter för statens kapitalfonder:

IV. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar................ 4- 240

+ 250

Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar å reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att öka med sammanlagt 250 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp, som i det föregående beräknats komma att överföras till budgetutjämningsfonden, erhålles ett belopp av (250 + 565 =) 815 miljoner kronor. Sistnämnda summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda inkomsterna å driftbudgeten kan beräknas komma att överstiga de sammanlagda utgifterna å driftbudgeten under innevarande budgetår.

Resultatet av riksrevisionsverkets beräkning av utfallet av driftbudgeten kan också, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat har utgifterna upptagits till sammanlagt (19 734,07 + 297,99 =) 20 032,06 miljoner kronor. De faktiska utgifterna beräknas nu av riksrevisionsverket komma att uppgå till ett sammanlagt belopp av 19 880 miljoner kronor. Då inkomsterna beräknas till 20 695 miljoner kronor, kan alltså det kassamässiga överskottet å driftbudgeten beräknas till 815 miljoner kronor.

Den av riksrevisionsverket verkställda beräkningen av utfallet av kapitalbudgeten för budgetåret 1963/64 har utförts på liknande sätt som motsvarande beräkning för driftbudgeten. Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som före den 2 april 1964 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till riksdagen avlämnade propositioner är avsedda att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda redan anvisade eller äskade tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten uppgår till 176,10 miljoner kronor (jfr riksdagens skrivelse den 12 december 1963, nr 413, samt propositionerna nr 2 och 105 till 1964 års riksdag).

Anslagen till kapitalinvestering i statens kapitalfonder beräknas komma att belastas med utgifter å sammanlagt 2 610 miljoner kronor, vilket understiger det för budgetåret 1963/64 anvisade beloppet med 435 miljoner kronor. För finansieringen av dessa bruttoinvesteringar beräknas kom-

7 Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1963/6A

ma att disponeras avskrivningsmedel från riksstaten till ett belopp av 480 miljoner kronor och av de olika kapitalfondernas driftinkomster avsatta avskrivningsmedel till ett belopp av 880 miljoner kronor samt å fonderna disponibla medel i övrigt å 150 miljoner kronor. Det nettotillskott av kapitalmedel, som beräknas bli erforderligt för täckning av utgifterna å kapitalbudgeten, uppgår således till 1 100 miljoner kronor.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Thorson och Säfström samt t.f. byråchefen Lindahl, varjämte byrådirektören Jarder varit föredragande. Stockholm den 2 april 1964.

INGRID JARDER

Underdånigst BERTIL EHNBOM

8 Kungi. Maj. ts proposition nr i50 år 196 b

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida under

budgetåret 1963/64

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1963/64

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

Bih. A: Riksrevisionsverket: Budgetutfallet 1963/64

11 Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640380

BIHANG B

RIKSREVISION SVERKETS INKOMSTBERÄKNING

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964 Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

1 Bihang B

Till KONUNGEN

Enligt gällande instruktion åligger det riksrevisionsverket att före den 5 april till Kungl. Maj :t avlämna förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna vid nästföljande statsregle-

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr ISO. Bihang B

2 Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 196b

ring. För fullgörande av detta uppdrag har riksrevisionsverket från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar av inkomsterna under budgetåret 1964/65 på de större inkomsttitlarna samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar.

Allmänna förutsättningar för beräkningarna

I beräkningen i december 1963 anförde riksrevisionsverket, att av dåvarande tendenser att döma en allmän fortsatt ökning av efterfrågan kunde väntas såväl inom landet som på exportindustriernas marknader under 1964. Mot bakgrunden härav räknade riksrevisionsverket med en fortsatt ökning av nationalprodukten under 1964 vid full sysselsättning och ökande utrikeshandel. Till dessa allmänna utgångspunkter, som alltjämt synes kunna läggas till grund för beräkningen av statsverkets inkomster, knöt riksrevisionsverket antaganden om inkomstutvecklingen under beräkningsperioden för löntagare, övriga fysiska personer och svenska bolag m. fl.

Beträffande lönesummans utveckling från 1962 till 1963 fann riksrevisionsverket i decemberberäkningen en ökning med mellan 7 och 8 procent sannolik. Det ytterligare material som framkommit sedan dess ger icke anledning till ändring av detta antagande. Vid bedömningen av lönesummans utveckling under 1964 anförde riksrevisionsverket i december, att man i törsta hand hade att ta hänsyn till att lönenivån vid ingången av året till följd av löneglidning under 1963 översteg den för 1963 genomsnittliga. Vid den samhällsekonomiska utveckling som förutsatts föreföll en viss fortsatt löneglidning trolig, varjämte någon ökning av antalet anställda kunde väntas. Den ökning av lönesumman som därutöver kunde bli följden av avtalsrörelsen lät sig vid beräkningstillfället i december icke överblickas. Riksrevisionsverket anförde dock att utrymmet för löneökningar begränsades av vissa kostnadsstegringar för företagen samtidigt som den utländska konkurrensen beskar exportindustriernas möjligheter att täcka kostnadsstegringarna genom höjda priser. I decemberberäkningen räknade riksrevisionsverket därför med en lägre ökning av lönesumman under 1964 än under 1963 och hänvisade till att säkrare hållpunkter för ett bedömande av lönesummans stegring kunde väntas föreligga vid aprilberäkningen. Då uppgörelse mellan arbetsmarknadens parter ännu ej träffats är möjligheterna att beräkna lönesummans utveckling under 1964 ej nämnvärt större nu än vid beräkningstillfället i december. Riksrevisionsverket har därför bibehållit det i december gjorda antagandet om en ökning av lönesumman under 1964 med 5 procent som underlag för beräkningen av statsinkomsterna. Även det schablonmässiga antagandet om en 4-procentig ökning av lönesumman under 1965 har bibehållits.

Beträffande fysiska personers inkomster av andra förvärvskällor än in-

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 3

komst av tjänst har icke framkommit några uppgifter som skulle motivera en ändring av antagandena i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket räknar sålunda fortfarande med alt förändringen av de sammanlagda inkomsterna under ifrågavarande förvärvskällor kommer att vara av samma storlek vid 1964 års taxering som vid 1963 års och att dessa inkomster kommer att stiga med 5 procent mellan 1964 och 1965 års taxeringar och med 4 procent mellan 1965 och 1966 års taxeringar.

De taxerade bolagsinkomsterna minskade med 6 procent mellan 1962 och 1963 års taxeringar. Särskilt kraftig var nedgången för den i riksrevisionsverkets statistik redovisade grupp av bolag med aktiekapital över en miljon kronor, för vilka minskningen i de taxerade inkomsterna utgjorde 11 procent. Riksrevisionsverket har liksom föregående år i form av en enkät till ett antal större bolag, vilka tillsammans svarar för ca tre fjärdedelar av samtliga bolags taxerade inkomster, under mars månad inhämtat uppgifter om dessa bolags till statlig inkomstskatt taxerade inkomster vid årets taxering. Med ledning av denna enkät har riksrevisionsverket antagit, att bolagens till statlig inkomstskatt taxerade inkomster kommer att stiga med drygt 10 procent från 1963 till 1964 års taxering i stället för 5 procent enligt riksrevisionsverkets decemberberäkning. Bolagens taxerade inkomster skulle således vid 1964 års taxering beräknas komma att ligga på en något högre nivå än vid 1962 års taxering.

De antaganden som riksrevisionsverket lagt till grund för den nu företagna beräkningen av statsinkomsterna är, som framgår av det anförda, i stort sett desamma som vid decemberberäkningen. Förutom de hittills nämnda antagandena har vid beräkningarna i likhet med tidigare givetvis även förutsatts att utvecklingen icke kommer att störas av mera omfattande arbetskonflikter. I det följande framlägger riksrevisionsverket resultatet av de förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. över denna titel redovisas utöver uppbörden av de statsskatter, som slutgiltigt skall redovisas på titeln, även kommunalutskylder samt vissa skatter och avgifter som uppbäres i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 9 950 miljoner kronor, vilket var 250 miljoner kronor mer än enligt riksrevisionsverkets förslag. Slopandet av avdragsrätten för folkpensionsavgiften beräknades därvid ge sammanlagt 350 miljoner kronor medan inkomsterna föresattes minska med 100 miljoner kronor till följd av avdragsrätten för vissa maskininvesteringar.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln som nu utförts har riksrevisionsverket funnit det lämpligt att samtidigt med beräkningen av titeln för nästkommande budgetår bedöma utfallet för innevarande budgetär. Dessa beräkningar sammanfattas i följande sammanställning, varvid riksrevisionsverkets beräkningar i december 1963 medtagits som jämförelse (miljoner kronor):

lf Dihang till riksdagens protokoll 1 saml. Nr 150. Hihang H

4 Kungl. Maj.ts proposition nr i50 år i9(i'i

Beträffande innebörden av de olika posterna hänvisas till riksrevisionsverkets decemberberäkning.

Den redovisade avvikelsen mellan de nu företagna beräkningarna och decemberberäkningen i fråga om preliminär skatten hänför sig för innevarande budgetår främst till att fyllnadsbetalningarna våren 1964 uppräknats med 1U0 miljoner kronor som en följd av det höjda inkomstantagandet för bolagen. I övrigt har de nu kända uppgifterna om uppbördens storlek och fördelning i november 1963 och januari 1964 samt tillgängliga sammanfattande uppgifter om uppbörden i mars 1964 endast givit anledning till obetydliga justeringar.

För budgetåret 1964/65 har i jämförelse med decemberberäkningen för preliminär A-skatt räknats med dels inverkan av slopandet av avdragsrätten för folkpensionsavgiften, som antagits medföra en ökning av ca 70 miljoner kronor per termin från och med uppbördsterminen i september 1964, och dels dessutom med någon ytterligare uppgång med hänsyn till vad som nu är känt om uppbörden i mars 1964. Den preliminära B-skatten och fyllnadsbetalningarna bär upptagits med samma belopp som i decemberberäkningen. Den nedgång i fyllnadsbetalningarna om 100 miljoner kronor som enligt vad som uttalades i proposition 1964: 40 kunde väntas på grund av den

Hih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5

nytillkomna avdragsrätten för vissa maskininvesteringar liar antagits komma att uppvägas av att bolagens utrymme för fyllnadsbetalningar ökat i ungefär samma utsträckning genom den nu antagna högre nivån för bolagsinkomsterna.

För övriga poster räknas endast med obetydliga förändringar jämfört med decemberberäkningen, vilka beträffande socialförsäkringarna grundas på i skrivelse från riksförsäkringsverket den 14 mars 1964 erhållna uppgifter.

De avsättningar till respektive återlöringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel, som enligt de nu framlagda beräkningarna bör verkställas under budgetåren 1963/64 och 1964/65 framgår av följande sammanställning i vilken som jämförelse medtagits motsvarande belopp vid riksrevisionsverkets decemberberäkning (miljoner kronor):

1963/64 1964/65

december- ny beräk- december- ny beräk-

beräkning ning beräkning ning

Avsättning .................... 900 950 750 900

Återföring .................... 1 100 1 100 1 175 1 200

Nettoåterföring ................ 200 150 425 300

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment, som även vid denna tidpunkt föreligger och som vad gäller beräkningen av löneutvecklingen särskilt accentueras av det ovissa avtalsläget, uppskattar riksrevisionsverket de behållna inkomsterna på titein skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för budgetåret 1963/64 till 8 400 miljoner kronor och föreslår att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 9 200 miljoner kronor, vilket är 150 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Arvsskatt och gåvoskatt, i statsverkspropositionen är denna inkomsttitel uppförd med 140 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 11 mars 1964 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster uppföres med 130 miljoner kronor i riksstaten. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln arvsskatt och gåvoskatt i riksstaten uppföres med oförändrat 140 miljoner kronor.

Lotterivinstskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 89 miljoner kronor. I sin förenämnda skrivelse har generalpoststyrelsen beräknat inkomsterna på titeln till 90 miljoner kronor. Riksrevisionsverket, som beräknar inkomsterna på titeln till 90 miljoner kronor för innevarandebudgetår, förordar att titeln lotterivinstskatt i riksstaten uppföres med 92 miljoner kronor, vilket är 3 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Inkomsterna under denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 160 miljoner kronor. 1 sin

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1965

förenämnda skrivelse förordar generalpoststyrelsen under hänvisning till beräkningen av inkonistutfallet för innevarande budgetår, att inkomsterna pa titeln uppföres med 145 miljoner kronor. Vid denna uppskattning har styrelsen icke tagit hänsyn till den inverkan det i propositionen 1964: 75 framlagda förslaget till stämpelskatteförordning in. m. med däri föreslagna ändringar av vissa ansöknings- och expeditionsavgifter kan få på inkomstutfallet. Riksrevisionsverket förordar under förutsättning av bifall till nyssnämnda proposition, att titeln omsättnings- och expeditionsstämplar in. m. i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 160 miljoner kronor.

Fordonsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 550 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari—mars 1964 till 488,7 miljoner kronor, vilket är 38,4 miljoner kronor mer än det föregående år debiterade beloppet. Genom bestämmelserna om anstånd i vissa fall med att erlägga automobilskatt i kungörelsen den 15 augusti 1962 (nr 499) kan ett belopp av ca 39 miljoner kronor hänförligt till budgetåret 1963/64 beräknas inflyta först under budgetåret 1964/65. Å andra sidan inlevererades på grund av motsvarande anståndsbestämmelser drygt 30 miljoner kronor avseende debiteringen i februari-mars 1963 först under innevarande budgetår. Med ledning av de anförda uppgifterna har riksrevisionsverket beräknat inkomsterna på titeln till 515 miljoner kronor för budgetåret 1963/64 eller samma belopp som i decemberberäkningen. Enligt uppgifter från överståthållarämbetet och länsstyrelserna uppgick vid utgången av år 1963 antalet registrerade personbilar till ca 1 554 000 och antalet registrerade lastbilar till ca 127 000, vilket var ca 130 000 respektive ca 3 000 fler än vid utgången av år 1962. Beträffande beräkningen för nästkommande budgetår finner sig riksrevisionsverket kunna utgå från en ökning av fordonsbeståndet av i stort sett samma storlek som under innevarande budgetår. Riksrevisionsverket föreslår, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med 550 miljoner kronor, vilket är samma belopp som uppfördes i statsverkspropositionen.

Trafikomläggningsskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 105 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet och länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade trafikomläggningsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari—mars 1964 till 89,38 miljoner kronor. Riksrevisionsverket, som för innevarande budgetår beräknar titeln till 88 miljoner kronor, förordar att titeln trafikomläggningsskatt i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 95 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 7

Bensin- och brännoljeskatt. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 1 265 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kontrollstyrelsen och jordbruksnämnden erhållna uppgifter förordar riksrevisionsverket, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 1 265 miljoner kronor.

Tullmedel. I statsverkspropositionen är denna titel uppförd med 900 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 mars 1964 har generaltullstyrelsen uppskattat bruttouppbörden av tullmedel till 1 020 miljoner kronor för budgetåret 1964/65. Styrelsens uppskattning har företagits på basis av importprognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1964 och under förutsättning av att inga större förändringar kommer att inträffa med avseende på importens sammansättning. Generaltullstyrelsen har vid beräkningen beaktat dels den tullreducering om 10 procent för varor av EFTA-ursprung, som genomfördes den 31 december 1963, dels den ytterligare tullsänkning om likaledes 10 procent, som är avsedd att genomföras den 31 december 1964. Då värdet av importen från EFTA-området, inklusive Finland, utgör omkring 30 procent av det totala importvärdet, har generaltullstyrelsen beräknat, att varje reducering om 10 procent av tullen för EFTA-varor för närvarande medför ett inkomstbortfall av ca 30 miljoner kronor för helt budgetår. För restitutioner beräknar styrelsen ett belopp av 100 miljoner kronor, varigenom nettouppbörden av tullmedel under budgetåret 1964/65 skulle utgöra 920 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket, som beräknar titeln tullmedel för innevarande budgetår till 930 miljoner kronor, förordar att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 950 miljoner kronor, vilket är 50 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med 3 300 miljoner kronor. För innevarandet budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 3 110 miljoner kronor eller ungefär samma belopp som räknades med i decemberberäkningen. Med hänvisning till de allmänna förutsättningar angående den fortsatta ekonomiska utvecklingen, som riksrevisionsverket lagt till grund för sin beräknig, förordar ämbetsverket att inkomsterna på titeln allmän varuskatt i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 3 300 miljoner kronor.

Särskilda varuskatter. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med 415 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till 415 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor mer än vid decemberberäkningen. Riksrevisions-

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196i

verket förordar att titeln särskilda varuskatter i riksstaten för budgetåret 11164/65 uppföres med 430 miljoner kronor, vilket är 15 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna titel är i statsverkspropositionen upptagen med 280 miljoner kronor. För innevarande budgetår beräknar riksrevisionsverket nu inkomsterna på titeln till 280 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor mer än i decemberberäkningen. Riksrevisionsverket förordar att titeln omsättningsskatt å motorfordon i riksstaten uppföres med 300 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 050 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen uppskattat inkomsterna på titeln till 1 040 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar, att titeln tobaksskatt i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 1 040 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Skatt å sprit. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 1 450 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning uppskattat inkomsterna på titeln till 1 475 miljoner kronor. I anslutning till kontrollstyrelsens beräkning förordar riksrevisionsverket, att titeln skatt å sprit i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 1 475 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Skatt å vin. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 140 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens förnyade beräkning, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 140 miljoner kronor.

Skatt å malt- och läskedrycker. Inkomsterna under denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 200 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin förnyade beräkning angivit inkomsterna till 210 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar i anslutning till kontrollstyrelsens beräkning, att titeln skatt å malt- och läskedrycker i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 210 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Energiskatt. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 710 miljoner kronor. I sin förnyade beräkning har kontrollstyrelsen beräknat inkomsterna för nästkommande budgetår till samma belopp som för decemberberäkningen men framhållit, att i händelse av riksdagens bifall till proposi-

Bih. B: Riksreoisionsverkets inkomstberäkning

tion 1964: 60 inkomsten av energiskatt skulle komma att minska med 13 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar under förutsättning av bitall till nyssnämnda proposition, att titeln energiskatt i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 700 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

Totalisatormedlen uppfördes i statsverkspropositionen med 77 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar att titeln totalisatormedel i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 77 miljoner kronor.

Tipsmedel. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med 100 miljoner kronor. Riksrevisionsverket, som nu beräknar utfallet på titeln för innevarande budgetår till 105 miljoner kronor, föreslår att titeln tipsmedel i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 105 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Lotterimedlen upptogs i statsverkspropositionen med 125 miljoner kronor.

1 sin förnyade beräkning har Svenska penninglotteriet aktiebolag beräknat inkomsterna till 127 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar, att titeln lotterimedel i riksstaten uppföres med 130 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Postverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 7 miljoner kronor. I förnyad beräkning den 19 mars 1964 har generalpoststyrelsen angivit överskottet under nästkommande budgetår till 11 miljoner kronor. 1 jämförelse med beräkningen i december har styrelsen härvid uppräknat inkomsterna, främst avseende frankoteckensuppbörd och inkomster för befordran av tjänsteförsändelser, med 10 miljoner kronor och driftkostnaderna med 6 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har vid beräkningen av portoinkomsterna utgått från de porton som för närvarande gäller för olika försändelseslag och vid beräkningen av driftkostnaderna från nuvarande lönenivå. Generalpoststyrelsen har i skrivelsen nämnt att en procents ökning av lönerna från och med den 1 januari eller den 1 juli 1964 väntas minska driftresultatet för budgetåret 1964/65 med ca 4,1 miljoner kronor. Eu förnyad lönehöjning från och med den 1 januari 1965 försämrar driftresultatet med ytterligare 1,9 miljon kronor per lönehöjningsprocent.

Riksrevisionsverket föreslår, att titeln postverket vid oförändrad lönenivå beräknas till 11 miljoner kronor, vilket är 4 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Televerket. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen uppförd med 160 miljoner kronor. I förnyad inkomstberäkning den 21 mars 1964 har televerket uppskattat det redovisade överskottet för budgetåret 1964/65 till

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 dr 19(>'i

160 miljoner kronor, eller samma belopp som framräknades hösten 1963. Televerket har härvid förutsatt, att Kungl. Maj:t kommer att medgiva åt! hela inkomstökningen genom de från och med budgetåret 1964/65 beslutade taxehöjningarna kommer att motsvaras av lika stora extra avskrivningar. Televerket har vidare anfört följande:

»Genom att televerket fr. o. m. budgetåret 1963/64 kommer att åläggas skyldighet att erlägga ränta på ljudradio- och TV-fonderna har underskottet respektive överskottet på ljudradio- och TV-rörelserna påverkats. Sedan de beräknade under- respektive överskotten på radioionderna tillagts respektive fråndragits skulle i bokslutet för budgetåret 1964/65 120 miljoner kronor återstå att inleverera.

Det må här även anmälas att det inlevereringsbara överskott, som återstår efter avdrag av det belopp, som skall tillföras radiofonderna, för budgetåret 1963/64 beräknas komma att nedgå från det tidigare beräknade beloppet 120 miljoner kronor till ca 100 miljoner kronor, vilket till stor del beror på den ovannämnda räntan på radiofonderna.

Vid beräkningarna har hänsyn icke tagits till de pris- och löneökningar, som eventuellt kan komma att inträffa under åren 1964 och 1965.»

Beträffande leveranserna av överskottsmedel har telestyrelsen anfört följande:

»Som anmälts i skrivelse till riksrevisionsverket den 16 mars 1964 torde det under budgetåret 1963/64 bli nödvändigt att begränsa leveranserna av överskottsmedel till omkring det redan inlevererade beloppet, 35 miljoner kronor, mot tidigare beräknat och i riksstaten upptagna 120 miljoner kronor. Under budgetåret 1964/65 förutsättes telestyrelsen efter framställning härom till Kungl. Maj :t erhålla ökade rörelsemedel, varigenom det skulle kunna bli möjligt att under sistnämnda budgetår leverera dels ett från 1962/63 kvarstående belopp, 48 miljoner kronor, dels det beräknade överskottet för budgetåret 1963/64, vilket som ovan angivits nu beräknats uppgå till 100 miljoner kronor, dels slutligen det belopp av det beräknade inlevereringsbara överskottet, som blivit kontantmässigt under budgetåret 1964/65, vilket preliminärt beräknats uppgå till 30 miljoner kronor. Totalt skulle härigenom under budgetåret 1964/65 komma att inlevereras ca 180 miljoner kronor.»

Under de av telestyrelsen givna förutsättningarna beräknar riksrevisionsverket det inlevererade överskottet från telestyrelsen till 35 miljoner kronor under innevarande budgetår och till 180 miljoner kronor under budgetåret 1964/65, vilket är 20 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Statens järnvägar. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med ett lormellt belopp av 1 miljon kronor. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse till riksrevisionsverket den 13 mars 1964 meddelat att anledning ej finns att

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 11

ändra den prognos, som styrelsen redovisade hösten 1963. Riksrevisionsverket förordar, att inkomsttiteln statens järnvägar i riksslaten för budgetåret 1964/65 uppföres med ett formellt belopp av oförändrat 1 miljon kronor.

Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med 285 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 13 mars 1964 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att den anser, att inkomsterna under nästkommande budgetår fortfarande bör upptagas till 285 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar, att titeln statens vattenfallsverk i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 285 miljoner kronor.

Domänverket. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 30 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 9 mars 1964 har domänstyrelsen meddelat, att sådana förändringar i beräkningsgrunderna icke inträffat, vilka fordrar en revidering av överskottsberäkningen, varför styrelsen vidhåller tidigare lämnad uppgift på 30 miljoner kronor. Riksrevisionsverket förordar, att titeln domänverket i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med oförändrat 30 miljoner kronor.

Riksbanksfonden. Denna titel uppfördes i statsverkspropositionen med 100 miljoner kronor. I skrivelse till riksrevisionsverket den 12 mars 1964 har fullmäktige i riksbanken meddelat, att de icke funnit anledning föreslå ändring av detta belopp. Enligt fullmäktiges skrivelse bifogat protokollsutdrag hade herr Kollberg ansett att fullmäktige bort beräkna intäkten under riksbanksfonden för nästa budgetår till 150 miljoner kronor. Riksrevisionsverket föreslår i anslutning till fullmäktiges förslag, att titeln riksbanksfonden i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 100 miljoner kronor.

Förutom de i det föregående särskilt nämnda inkomsttitlarna har vissa andra inkomsttitlar nu behandlats inom riksrevisionsverket. Ämbetsverket har härvid funnit anledning förorda de ändringar för titlarna regleringsavgift och accis å fettvaror m. m., rusdryckförsäljningsmedel av detaljhandelsbolag, personals jukpenningar m. m., fyr- och båkmedel samt bötesmedel som framgår av den i det följande gjorda sammanfattande sammanställningen.

1 anslutning till vad sålunda anförts får riksrevisonsverket förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1964/65 upptages med nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp. Beträffande de affärsdrivande verken får dock riksrevisionsverket erinra om att de nu beräknade inlevererade överskotten kommer att påverkas av de utgifter, som kan bli följden av höjd lönenivå för de statsanställda.

12 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196i

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till riksstatsförslaget enligt statsverkspropositionen blir sålunda 270 miljoner kronor.

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under nästkommande budgetår har riksrevisionsverket även omprövat de kalkyler över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades i bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1963. De förnyade beräkningarna har utförts under samma allmänna förutsättningar som angavs i bilaga E, vilka bland annat innebar oförändrade skattesatser och en fortsatt ärlig ökning av nationalprodukten och dess komponenter i ungefär samma takt som hittills genomsnittligt under efterkrigstiden vid i stort sett stabil prisnivå.

De påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka utgör de intäkter som slutligt redovisas på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m„ kan under antagande av en årlig ökningstakt om 4 procent i skatteunderlaget vid 1967 och 1968 års taxeringar beräknas uppgå till följande belopp (miljoner kronor;:

Taxeringsår

1963 1964 1965 1966 1967 1968

7 790 8 630 9 180 9 700 10 200 10 740

+ 840 + 550 + 520 + 500 + 540

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 13

De behållna inkomsterna på inkomstskattetiteln kan under de ovan angivna antagandena beräknas öka med 700 miljoner kronor under budgetåret 1965/66, med ytterligare 400 miljoner kronor under budgetåret 1966/67 samt med ytterligare 600 miljoner kronor under budgetåret 1967/68.

För övriga inkomsttitlar har nu räknats med samma ökningstakt som i den tidigare kalkylen (bilaga E till ämbetsverkets decemberberäkning), vilken innebar en ökning med ca 700 miljoner mellan budgetåren 1964/65 och 1965/66, med ca 500 miljoner mellan budgetåren 1965/66 och 1966/67 samt med ca 300 miljoner kronor mellan budgetåren 1966/67 och 1967/68. Ojämnheterna i utvecklingen sammanhänger främst med att de bidrag som kommunerna skall erlägga till staten i samband med förstatligandet av polisväsendet beräknas komma att tillföras statsverket med 275 miljoner kronor under budgetåret 1965/66, men att dessa bidrag därefter utgår efter en fallande skala. Vidare må nämnas, att trafikomläggningsskatten bortfaller 1967/68.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom, Thorson och Säfström. Stockholm den 1 april 1964.

Underdånigst GÖSTA RENLUND

OLOF LINDAHL (föredragande)

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 or 196i Bili. B: Riksreoisionsverkets inkomstberäkning

1 Bihang B

itsurn.

•jtnlflSflHifi.-i-MKe j> ’ >il HiVrtQW* T-!

Till KONUNGEN

I skrivelse den 1 april 1964 avlämnade riksrevisionsverket förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1964/65. Sedan dess har uppgörelse träffats mellan

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

parterna på arbetsmarknaden vilket föranleder följande tillägg till den förnyade beräkningen.

Beträffande förutsättningarna för beräkningen av statens inkomster uppskattar riksrevisionsverket nu lönesummans ökning under 1964 till drygt 6 procent mot 5 procent i tidigare beräkning och under 1965 till drygt 7 procent mot ett tidigare schablonmässigt antagande om 4 procent. I övrigt har samma antaganden om skatteunderlagets utveckling och den allmänna ekonomiska utvecklingen använts som i beräkning den 1 april. I det följande anges för olika inkomsttitlar de tillägg till tidigare kalkyl för innevarande och nästkommande budgetår som föranledes av de nu gjorda ändrade antagandena.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. De beräkningar av de behållna inkomsterna på denna titel under innevarande och nästkommande budgetår som nu företagits sammanfattas nedan (miljoner kronor):

1963/64 1964/65

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar...... 17 240 19 200

Kvarstående skatt............................ 930 930

Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare .................................. 630 640

Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m. 400 400

Summa inkomster 19 200 21 170

Utgifter

Kommunalskattemedel ........................ 7 550 8 330

Överskjutande skatt .......................... 1 490 1 300

Övriga restitutioner............................ 50 50

Socialförsäkringsavgifter från direktdebiterade arbetsgivare .................................. 630 640

Förskott till allmänna försäkringskassorna m. in..... 920 950

Utbetalningar till allmänna pensionsfonden........ 170 200

Omföringar .................................. 30 30

Summa utgifter 10 840 11 500

Inkomster utöver utgifter...................... 8 360 9 670

Den antagna större ökningen av lönesumman under 1964 har förutsatts komma att föranleda en ökad uppbörd av preliminär A-skatt först under uppbördsterminen i juli 1964. För uppbörden av preliminär B-skatt har icke antagits någon ändring under uppbördsåret 1964—65 jämfört med beräkningen den 1 april. De angivna beloppen för innevarande budgetår är även för andra poster desamma som i den tidigare beräkningen. För budgetåret 1964/65 har räknats med ca 500 miljoner kronor större preliminärskatteuppbörd, främst av preliminär A-skatt, än i tidigare beräkning. Övriga inkomst- och utgiftsposter har upptagits med samma belopp som i beräkningen den 1 april.

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning

3 De avsättningar till och återföringar från kommunalskatteinedelsfonden, som de nu företagna beräkningarna ger anledning till framgår av följande sammanställning (miljoner kronor):

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna tidpunkt föreligger beräknar riksrevisionsverket för innevarande budgetår titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. till 8 400 miljoner kronor eller samma belopp som tidigare och föreslår att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 9 700 miljoner kronor, vilket är 500 miljoner kronor mer än i beräkningen den 1 april och 650 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Allmän varuskatt. Riksrevisionsverket beräknar denna titel för innevarande budgetår till oförändrat 3 110 miljoner kronor och föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 3 400 miljoner kronor vilket är 100 miljoner kronor mer än i beräkningen den 1 april och i statsverkspropositionen.

För affärsverken föranleder uppgörelsen beträffande de statsanställdas löner m. m. följande förändringar i de tidigare beräkningarna för innevarande och nästkommande budgetår.

Postverket. I riksrevisionsverkets utfallsberäkning den 2 april 1964 beräknades postverkets inlevererade överskott under innevarande budgetår till 1 miljon kronor och i den förnyade inkomstberäkningen upptogs överskottet för budgetåret 1964/65 till 11 miljoner kronor. Enligt underhand inhämtade uppgifter från generalpoststyrelsen kan nu för innevarande budgetår ett gynnsammare utfall förutses, varigenom det inlevererade överskottet skulle komma att uppgå till 9 miljoner kronor. För nästkommande budgetår beräknas föreslagna portohöjningar komma att medföra en inkomstökning om 68 miljoner kronor och ökade löner en utgiftsökning om 34 miljoner kronor jämfört med tidigare kalkyl. Det inlevererbara överskottet skulle således för nästkommande budgetår uppgå till 45 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln postverket till 9 miljoner kronor för innevarande budgetår och föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 45 miljoner kronor, vilket är 34 miljoner kronor mer än i den förnyade beräkningen och 38 miljoner kronor mer än i statsverkspropositionen.

Televerket. För televerket beräknades i riksrevisionsverkets utfallsberäkning att några ytterligare inleveranser av överskottsmedel utöver redan

Avsättning .. .

Återf öring.....

Nettoåterföring

1963/64

950 1 100 150

1964/65 1 100 1 200 100

4 Kungl. Maj.ts proposition nr löO år 196t

inlevererade 35 miljoner kronor icke skulle ske under innevarande budgetår. För nästkommande budgetår förordade riksrevisionsverket i den förnyade beräkningen att titeln skulle beräknas till 180 miljoner kronor. Enligt underhand inhämtade uppgifter från telestyrelsen finnes ej anledning ändra tidigare beräknat belopp för innevarande budgetår. För nästkommande budgetår beräknas ökade löneutgifter komma att minska det tidigare uppgivna inlevererbara överskottet med 40 miljoner kronor till 140 miljoner kronor.

Riksrevisionsverket beräknar inkomsterna på titeln televerket för innevarande budgetår till oförändrat 35 miljoner kronor och föreslår, att titeln i riksstaten för budgetåret 1964/65 uppföres med 140 miljoner kronor, vilket är 40 miljoner kronor mindre än i den förnyade inkomstberäkningen och 20 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.

För Statens järnvägar, statens vattenfallsverk och domänverket har riksrevisionsverket i enlighet med underhand inhämtade uppgifter icke funnit anledning föreslå ändringar i tidigare lämnade uppgifter vare sig för innevarande eller nästkommande budgetår.

För andra än de i det föregående nämnda inkomsttitlarna beräknar riksrevisionsverket inkomsterna under innevarande och nästkommande budgetår till tidigare angivna belopp. Sammanfattningsvis förordar sålunda riksrevisionsverket att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1964/65 upptages till nedanstående i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp.

Bih. B: Riksrevisionsverkets inkomstberäkning 5

Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till statsverkspropositionen blir sålunda 864 miljoner kronor, vilket är 594 miljoner kronor mer än i beräkningen den 1 april.

Beträffande beräkningarna rörande statsinkomsternas utveckling på längre sikt innebär de ändrade förutsättningarna, att de påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka utgör de inkomster som slutligt skall redovisas på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m., under antagande av en årlig ökningstakt av 4 procent i skatteunderlaget vid 1967 och 1968 års taxeringar kan uppskattas till följande belopp (miljoner kronor):

givna antagandena beräknas öka med 900 miljoner kronor under budgetåret 1965/66 och med ytterligare 200 miljoner kronor under vart och ett av budgetåren 1966/67 och 1967/68. För övriga inkomsttitlar har nu räknats med en ökning av ca 800 miljoner kronor mellan budgetåren 1964/65 och 1965/66, med ca 500 miljoner kronor mellan budgetåren 1965/66 och 1966/67 samt med ca 300 miljoner kronor mellan budgetåren 1966/67 och 1967/68.

Vid handläggningen av detta ärende har närvarit byråcheferna Ehnbom och Thorson samt t. f. byråchefen Jarder. Stockholm den 15 april 1964.

Underdånigst GÖSTA RENLUND

OLOF LINDAHL

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640381

BIHANG C

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1964

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

1 Bihang C

REVIDERAD NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1964

Inledning

Den reviderade nationalbudgeten för 1964 som härmed framläggs är utarbetad inom finansdepartementets ekonomiska avdelning och konjunkturinstitutet och bygger på material som insamlats från olika offentliga och privata institutioner. Vidare har utredningsrådet hörts. Dess ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning och bedömningar.

Kapitlen III, Utrikeshandeln, och VII, Investeringarna har i sin helhet sammanställts inom konjunkturinstitutet liksom även avsnitten om industriproduktionen i kapitel IV och om de disponibla inkomsterna i kapitel

VI. Ansvaret för bedömningen av Sveriges ekonomi 1964 — med undantag för de avsnitt eller punkter där konjunkturinstitutet uttryckligen åberopas — vilar på finansdepartementets ekonomiska avdelning. Den sammanfattande översikten har på särskilt uppdrag utarbetats av professor Börje Kragh.

Den reviderade nationalbudgeten för 1964 är avsedd att ersätta den rapport från konjunkturinstitutet som tidigare utkommit ungefär vid samma tidpunkt som den reviderade nationalbudgeten. Härigenom har visst dubbelarbete kunnat undvikas varjämte vid både finansdepartementets ekonomiska avdelning och konjunkturinstitutet resurser frigjorts för långsiktiga utredningsarbeten. Konjunkturinstitutet kommer liksom tidigare att utge en särskild höstrapport.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr iso. Bihang C

2 Knngl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i

I. Sammanfattande översikt

Enligt de senaste beräkningarna ökade bruttonationalprodukten i Sverige från 1962 till 1963 med mellan 3 1/2 och 4 procent. Detta är ett ölcningstal, som mycket nära sammanfaller med vad som uppskattningsvis angivits gälla för hela Västeuropa och även för Förenta staterna. Expansionstakten har överlag varit tillfredsställande i industriländerna, och vi har alltså följt med i den allmänna högkonjunkturen. De risker för en mera omfattande och djupgående konjunkturavmattning, som ännu för ett år sedan ansågs vara icke obetydliga, har alltså inte aktualiserats. I den mån behov därav förelegat har ekonomiskt-politiska motåtgärder satts in i flera länder redan på ett tidigt stadium. Såtillvida skiljer sig utvecklingen 1962—1963 radikalt från den senaste egentliga doppningen i den internationella konjunkturen 1957—1958. Vid sistnämnda tillfälle inträffade utomlands liksom nu senast ett bakslag för näringslivets fasta investeringar, som emellertid inte — i motsats till 1962—1963 —- kompenserades med en expansion av den offentliga sektorn och av bostadsbyggandet. Vidare tillkom 1957—1958 en allmän lagerkris, som nu senast i stället spridits ut över flera år och fick sin egentliga tyngdpunkt redan 1961.

Den internationella konjunkturuppgången har accentuerats under loppet av 1963, och för utvecklingen mellan 1963 och 1964 räknar man nu med ökningstal, som genomgående ligger över utfallet för 1962—1963. Både för Västeuropa och Förenta staterna skulle man enligt föreliggande prognoser komma upp i en ökning av bruttonationalprodukten på omkring 5 procent — något högre för EFTA och något lägre för EEC. I Förenta staterna sammanhänger den förväntade skärpningen av konjunkturen i första hand med den stimulans den privata konsumtionen kan beräknas få av den nu genomförda skattesänkningen. I Västeuropa kommer bostadsbyggandet att öka mycket kraftigt. Dessutom räknar man med relativt höga ökningstal för maskininvesteringarna, särskilt i Storbritannien. På flera viktiga varuområden föreligger också tendenser till ökade lagerinvesteringar.

Efter en endast kort andhämtningspaus har nu återigen behovet av konjunkturdämpning kommit att i de flesta länder uppfattas som det viktigaste problemet för den ekonomiska politiken. På sikt kan detta utmynna i ett tillbakahållande av de offentliga utgifterna och en begränsning av investeringarna på vissa byggområden. En relativt hög grad av kapacitetsutnyttjande och behovet av rationaliseringsinvesteringar gör det emellertid sannolikt att i industriländerna expansionen av näringslivets maskininvesteringar fortsätter inöver 1965. Den höga sysselsättningsgraden med relativt

3 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

stora lönestegringar driver också fram fortsatta kraftiga stegringar av den privata konsumtionen. Expansionen kan alltså förväntas fortsätta pa områden, som väger tungt i den internationella handeln. Ett ytterligare viktigt inslag är i detta sammanhang den ökade handeln med råvaruländerna. Deras export har gynnsamt påverkats av den stadiga konjunkturen i industriländerna, och deras import har i sin tur blivit en faktor av ökad betydelse. Viktigt är härvidlag den riktning lagerutvecklingen kan väntas få. Troligast är väl att lagerökningarna fortsätter i ungefär samma takt 1964—1965 som 1963—1964, vilket skulle innebära att ytterligare konjunktur stimulans från detta område skulle utebli. Å andra sidan har lagerutvecklingen hittills varit ganska moderat, så att någon risk för större lagerkris ej framstår som särskilt sannolik. Råvaruländernas exportinkomster skulle alltså ej behöva utsättas för sådana kastningar, som så ofta omöjliggjort för dem att upprätthålla intern stabilitet.

Den internationella högkonjunkturen avspeglas i den faktiska svenska exporten 1963 och exportutsikterna för 1964. Värdemässigt ökade exporten (exkl. fartyg) med 8 1/2 procent mellan 1962 och 1963 mot 5 1/2 procent mellan 1961 och 1962. Höga tal noteras 1962—1963 för exporten till vissa utomeuropeiska områden: —11 procent för Nordamerika och -j- 20 procent till yttre sterlingområdet. ökningstakten för exporten till Nordamerika kan förväntas bli minst lika hög 1963—1964. Värdet av exporten till Latinamerika sjönk 1962—1963, speglande eftersläpningen av konjunkturspridningen just till detta område. Även här kan man emellertid räkna med en kraftig exportökning 1963—1964.

Volymmässigt ökade exporten (exkl. fartyg) 7 procent 1962—1963. Prognosen för 1963—1964 utmynnar i en ökning på 10 procent (exkl. fartyg). Ökningstakten beräknas sakta av något för skogsvaruindustrierna men stegras kraftigt för järnmalm och verkstadsprodukter. Skiljaktigheterna i utvecklingsmönstret sammanhänger med fasningen av den internationella konjunkturen på olika områden.

För skogsprodukterna kom den förra konjunkturuppgången på ett relativt tidigt stadium i samband med en lageruppbyggnad i avnämarländerna åren 1960—1961. Lagercykeln har nu gått runt ett varv, och efter bakslaget 1%1—1962 satte en ny uppgång in under 1963. Volymökningen 1962—1963 blev 7 procent för trävaror, 12 procent för papper och 14 procent för massa. På samtliga områden, men särskilt för massan, kan upphörande lageravveckling respektive lageruppbyggnad utomlands förmodas ha utgjort en avgörande faktor i uppsvinget. Lageruppbyggnaden kan förväntas fortsätta 1963—1964 men med minskad påskjutningseffekt, varigenom exporten på dessa områden närmare skulle komma att ansluta sig till trenden för konsumtionstillväxten. Ökningstakten bör dock alltjämt förbli hög eller omkring 10 procent för både papper och för massa; för trävaror räknas med en exportökning om 3 procent.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

Tabell 1:1. Reviderad försörjningsbalans för 1964

Miljoner kronor i 1963 års priser

1 Talet innebär att lagerökningen 1964 beräknas bli 565 miljoner kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till 1963 med 826 miljoner kronor.

För järn- och stålexporten reflekteras också lageromsvängningen i en kraftig uppgång 1962—1963 på omkring 14 procent. Man räknar med fortsatta lagerökningar 1964, vilket liksom för massan bl. a. sammanhänger med spekulation i kommande prisstegringar. Därtill kommer en efterfrågeökning i samband med det allmänna uppsvinget utomlands i näringslivets investeringar. ökningstakten för järn- och stålexporten beräknas därför bli lika hög 1963—1964 som 1962-—-1963. Denna prognos bygger på exportföretagens egna bedömningar såsom dessa kommit till uttryck i en nyligen inom konjunkturinstitutet utförd enkät. En liknande enkät för verkstadsexporten anger en ökning 1963—1964 på drygt 10 procent. Även malmexporten har fått vind i seglen genom utlandskonjunkturen och beräknas komma upp i en stegring på 10 procent 1963—1964 mot 4 procent 1962—1963.

Fartygsexporten har framförallt genom en stor klump av leveranser mot slutet av 1963 kommit att av en tillfällighet uppvisa stor ökning (+25 procent) för 1962—1963 men beräknas i stället registrera en kraftig nedgång (—10 procent) för 1963—1964. Nedgången i exporten 1964 sammanhänger delvis med en ansvällning av leveranserna från svenska varv till den svenska handelsflottan innevarande år. Trenden är emellertid stigande, och under 1965 beräknas exporten åter öka. Fartygsexporten medräknad blir ökningstakten för tdtala exportvolymen ungefär densamma 1963—1964 som 1962—1963 eller omkring 8 procent. Men ökningstalen exklusive fartyg —

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b 5

respektive 7 och 10 procent — ger en bättre bild av konjunktnrtendenserna på exportvaruområdet under dessa år. De i tabell 1 angivna talen för exporten inkluderar också tjänstenettot. Den endast måttliga ökningen av sjöfartsnettot samt stigande underskott på »turistbalansen» drar ner ökningstalen för totala exporten av varor och tjänster till omkring 7 procent för både 1962—1963 och 1963—1964. Utsträcker man perspektivet utöver 1964 får man, bl. a. med ledning av de i prognosen för 1963—1964 implicita antagandena om utvecklingen mellan halvåren 1964, närmast intryck av någon avplaning av exportutvecklingen. Denna avplaning skulle avse exporten av malmer, metaller, trävaror och massa och sammanhänga bl. a. med den fortsatta utvecklingen av lagercykeln på dessa områden. Däremot är tendensen fortfarande uppåtriktad för papper och verkstadsprodukter. Verkstadsenkäten, som täcker även första halvåret 1965, ger i själva verket belägg för en sådan utveckling på detta område.

Den offentliga sektorn expanderade relativt kraftigt 1962—1963. Den offentliga konsumtionen (statlig och kommunal) steg med 6 1/2 procent, den offentliga investeringen (exkl. bostäder) med 7 procent, ökningstakterna låg alltså betydligt över stegringen i bruttonationalprodukten, så att den offentliga sektorns andel därav ökade. Anmärkningsvärd är den mycket starka stegringen av kommunernas investeringar —- skolor, hälso- och sjukvård, väg- och gatuarbeten m. m. — respektive stagnationen för de statliga investeringarna. Prognoserna och planerna för 1963—1964 pekar på en fortsatt stark expansion av den offentliga sektorn med praktiskt taget samma ökningstal som för 1962—1963: för den offentliga konsumtionen 6 1/2 procent och för den offentliga investeringen (exkl. bostäder) 7 1/2 procent. De statliga investeringarna kommer nu upp i en mer normal ökningstakt — bl. a. stiger de militära investeringarna kraftigt efter en minskning 1962— 1963. De kommunala investeringarnas expansion dämpas å andra sidan något. Men av de i försörjningsbalansen upptagna efterfrågekomponenterna uppvisar den kommunala investeringen alltjämt den klart starkaste expansionstendensen.

De privata investeringarna (exkl. bostäder) beräknas öka med 4 procent mellan 1963 och 1964 gentemot en ökning med endast en procent 1962—1963. Utvecklingen mellan åren utjämnas emellertid om man exkluderar handelsflottans investeringar, vilka företett kraftiga kastningar till följd av tillfälliga förskjutningar i leveranserna. I prognosen har det förutsatts fortsatt stagnation för industrins investeringar. De i februarienkäten redovisade investeringsplanerna har därvid uppjusterats i en omfattning som grovt taget svarar mot diskrepansen mellan februariplaner och utfall för 1963. Det synes dock realistiskt att räkna med att stagnationen kommer att brytas om inte redan i slutet av 1964 så i varje fall under 1965. För detta talar bl. a. den gynnsamma utveckling som man kan förvänta för efterfrågan på industriprodukter och för industriproduktionen under 1964 med en betydande

c

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

ökning av kapacitetsutnyttjandet och med tendenser till kapacitelsbrist som följd. Det ansträngda läget på arbetsmarknaden kan också länkas framtvinga ökade rationaliseringsinvesteringar. Därtill kommer att man torde kunna påräkna en förbättring av vinstläget inom industrin.

Bostadsinvesteringarna steg med 5 procent 1962—1963 och beräknas fortsätta att öka i ungefär samma takt eller t. o. m. något snabbai'e mellan 1963 och 1964. Igångsättningen av lägenheter under fjärde kvartalet 1963 blev mycket kraftig. Detta i förening med en förutsatt ökad koncentration av påbörjandet 1964 till första halvåret kan beräknas leda till en kraftig stegring i bostadsinvesteringarna mellan första och andra halvåret 1964. Trycket från bostadsbyggandet på byggmarknaden kan sedan åter förväntas lätta under första halvåret 1965.

Med ovan angivna utveckling för de olika delsektorerna kan de totala fasta investeringarna beräknas öka med 5 1/2 procent mellan 1963 och 1964 att jämföra med en uppgång på 4 procent 1962—1963. Om handelsflottans investeringar uteslutes ur beräkningarna utjämnas emellertid skillnaden i utvecklingstakt mellan åren. Av de totala investeringarna utgör byggnadsinvesteringarna det mest expansiva inslaget. De ökade med hela 7 procent

1962— 1963 och för 1963—1964 räknas med en fortsatt uppgång av storleken 5 1/2 procent. Maskininvesteringarna (exkl. fartyg) steg med endast 11/2 procent mellan 1962 och 1963 men förväntas öka något mer 1963— 1964 eller närmare bestämt med 3 1/2 procent.

Den privata konsumtionen steg 1962—1963 med 4 1/2 procent, dvs. något snabbare än bruttonationalprodukten. För 1963—1964 förutses en något svagare ökningstakt. Detta sammanhänger med de antaganden om inkomstutvecklingen på vilka prognosen baserats. Med ledning av de centrala avtalsförhandlingarnas resultat kan ökningen av den genomsnittliga avtalslönen för de anställda uppskattningsvis anges till drygt 1 procent lägre

1963— 1964 än 1962—1963. Detsamma skulle gälla totala ökningen i den mån löneglidningen blir densamma båda åren. För beräkningen av förändringen i lönesumman 1963—1964 tillkommer frågan om sysselsättningsförändringen. Denna kan endast i synnerligen begränsad utsträckning tänkas överträffa utfallet 1962—1963. I alla händelser är det här fråga om förändringar, som rör sig om några tiondels procent. De socialpolitiska överföringarna till hushållen från stat och kommun stiger både 1962—1963 och 1963— 1964 med 11 å 12 procent. Efter överslagsberäkningar för jordbrukarinkomster, transfereringar, kapitalinkomster m. m. kommer man fram till att hushållsinkomsterna (före skatt) skulle komma att stiga drygt 1 procent långsammare 1963—1964 än 1962—1963. Efter skatt framträder i själva verket en än mera påtaglig avsaktning; de disponibla inkomsternas tillväxt blir 11/2 procent lägre. Framförallt på grund av borttagandet av avdragsrätten för folkpensionerna från halvårsskiftet beräknas nämligen de direkta skatterna mellan andra halvåret 1963 och andra halvåret 1964 stiga inte

7 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

mindre än 16 procent jämfört med en inkomstökning (före skatt) på omkring 7 procent. Därigenom skulle inkomsterna efter skatt mellan dessa halvår komma att stiga med blott 5 procent och de direkta skatternas andel av inkomsterna mellan respektive perioder stiga från 18 1/2 till 20 procent. På det sättet kommer beskattningen att få en betydande dämpningseffekt på de disponibla inkomsterna och på den privata konsumtionen under loppet av 1964.

På grund av den förväntade dämpningen av lönestegringen 1963—1964 jämfört med 1962—1963 kan konsumentpriserna också beräknas stiga något långsammare i förstnämnda fallet. Kalkylen för utvecklingen av hushållens reala disponibla inkomster sammanfattas i följande tablå.

Procentuella förändringar 1962—1963 1963—1964

prognos

Löneinkomster (nominella exklusive arbetsgivaravgifter)........ 8,0 6,7

Totala hushållsinkomster (nominella).......................... 8,4 7,3

Direkta skatter och avgifter................................ 10,3 9,8

Disponibla inkomster (nominella)............................ 7,9 6,5

Konsumentpris ............................................ 3,2 2,8

Reala inkomster............................................ 4,6 3,6

Privat konsumtion ........................................ 4,6 3,5

Mellan 1962 och 1963 steg den privata konsumtionen parallellt med de reala inkomsterna dvs. sparandets andel av de senare förblev oförändrad. Här har nu samma antagande gjorts för 1963—1964. I och för sig kan prognosen på 3 1/2 procents stegring för den privata konsumtionen sägas representera ett minimiantagande, eftersom det vid en så relativt låg realinkomstökning som det här synes bli fråga om, konsumtionen tenderat att stiga snabbare än inkomsterna. Erfarenhetsmässigt synes emellertid kreditmarknadsläget kunna utöva ett visst inflytande även på den privata konsumtionen. Räntehöjningarna kan tänkas påverka sparandet positivt och återhållsamheten i bankernas kreditgivning få en återhållande effekt på efterfrågan på varaktiga konsumtionsvaror. Ur den synvinkeln kan därför konsumtionsprognosen inte anses vara tilltagen i underkant.

Under 1963 minskade den totala lagerhållningen med ett par hundra miljoner kronor. Minskningen avsåg främst lagren i industrin samt lagren i livsmedelshandeln. För 1964 räknar man tvärtom med ökning av industrins lager, särskilt råvarulager och likaså av lagren i livsmedelshandeln. Omslaget från lagerminskning 1963 till lagerökning 1964 beräknas till 800 miljoner kronor dvs. motsvara nära 1 procent av bruttonationalprodukten.

Den totala efterfrågan ökade 1962—1963 med 4 1/2 procent. Importen brukar normalt stiga avsevärt snabbare och ökade i själva verket också med 6 1/2 procent. För 1963—1964 ger en hopvägning av de olika efterfrågekomponenterna enligt de ovan diskuterade prognoserna en total efterfrågeökning på hela 6 procent (jämför tabell 1) dvs. avsevärt mer än

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i

1962— 1963. Följaktligen kan man räkna med eu motsvarande starkare stegring även av importen. Genom beräkningar, som också tar hänsyn till utvecklingen på olika delområden, kommer man fram till en importökning

1963— 1964 på omkring 8 procent. Särskilt kraftig kan ökningstakten förväntas bli för importen av industriråvaror, vilket sammanhänger med ovannämnda lagerökning på detta område.

Den beräknade ökningen av importvolymen är något större än den förut angivna ökningen för exporten av varor och tjänster. Vidare kan importpriserna komma att stiga något mer än exportpriserna. Bytesbalansen skulle enligt dessa prognoser alltså volymmässigt och även värdemässigt komma att undergå någon försämring. Ett sannolikt omslag från kapitalexport 1963 till obetydlig kapitalimport 1964 skulle på papperet ge en för båda åren ungefär lika stor minskning av valutareserven på omkring en halv miljard kronor. Tack vare förskjutningsposten hölls emellertid avtappningen 1963 nere vid 150 miljoner kronor. Sannolikheten talar för att förskjutningsposten skulle kunna öka något i positiv riktning 1964, vilket skulle innebära en i stort sett oförändrad valutareserv.

Beräkningen av efterfrågeförändringarna på olika områden och av den del som kan beräknas bli tillgodosedd importvägen resulterar en ökning av anspråken på de inhemska resurserna — en ökning av bruttonationalprodukten — på hela 5 1/2 procent. Detta innebär en kraftig stegring jämfört med ökningen 1962—1963 på knappt 4 procent. Ökningen 1963—1964 skulle emellertid, liksom 1962—-1963, komma att ligga väl i linje med den som i stort sett förväntas komma till stånd både för Västeuropa och för Förenta staterna. Förutsättningarna för en förhållandevis kraftig produktionsökning från 1963 till 1964 synes för Sveriges del vara gynnsamma såtillvida som det ekonomiska läget särskilt i början av 1963 kännetecknades av att kapaciteten delvis var outnyttjad inom vissa betydelsefulla exportinriktade näringsgrenar (skogsindustrierna, bondeskogsbruket) och av att produktionsförmågan inom andra betydelsefulla näringsgrenar (främst byggnadsindustrin) var nedsatt till följd av den hårda vintern. Ett inte oväsentligt tillskott i produktionstillväxten torde sålunda kunna uppnås enbart därigenom att dessa »reserver» blir utnyttjade under 1964. För att en så betydande produktionsökning som med 5 1/2 procent skall kunna förverkligas torde emellertid härutöver en icke oväsentlig ökning av insatsen av arbetskraft behöva komma till stånd. För vår del torde dock utgångsläget vad beträffar tillgången på arbetskraft vara mera ansträngt än i de flesta andra länder och möjligheterna att uppnå en så hög ökningstakt därför också iner begränsade.

Såsom närmare utvecklas i kapitel IV är prognoserna för efterfrågeutvecklingen så pass detaljerade att konsekvenserna för produktionen inom olika sektorer i grova drag kan anges; fortfarande då utan beaktande av

9 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

eventuella resurshinder. Kalkylerna härvidlag återges i följande tablå (procentuella förändringar):

1962—1963 1963—1964

Som framgår av tablån ovan skulle varuproduktionen behöva öka med 7 procent 1963—1964 för att möta den efterfrågan som nu förutses. Detta är en dubbelt så hög stegringstakt som 1962—1963. Exkluderas produktionen inom jordbruket blir skillnaden dock något mindre: 7 1/2 procent 1963— 1964 mot 4 1/2 procent 1962—1963. Som redan nämnts kan höjningen av ökningstakten för varuproduktionen i rätt betydande grad återföras på moderata omslag i lagerutvecklingen i Sverige och utomlands.

För industrins del ökade tillväxten i produktionen tydligt under loppet av fjolåret och produktionsresultatet för 1963 kom att överskrida de vid årets början ställda prognoserna med bred marginal. Produktionsökningen 1963—1964 förutses nu bli ytterligare större än 1962—1963. Detta gäller främst gruv-, metall- och verkstadssektorerna. Efterfrågan på malm och järn och stål är för närvarande starkt tilltagande — uppenbarligen i första hand beroende på omsvängning i lagerutvecklingen för särskilt järn och stål hos förbrukarna i såväl Sverige som i våra viktigare avnämarländer. Lagerkonjunkturen på detta område hade positiva effekter på produktionen redan under senare delen av 1963 och det kan förväntas att påskjutningen från lagercykeln successivt ebbar ut under loppet av 1964.

Efterfrågan på verkstadsprodukter för investering, konsumtion och varuinsats i andra industrier och i byggnadsverksamheten beräknas stiga med sammanlagt 5 procent eller samma ökning som registrerades 1962—1963. En mycket kraftig stimulans beräknas däremot komma från exportmarknaderna. Vidare synes verkstädernas färdigvarulager under loppet av 1963 ha bringats ned till i allmänhet normala nivåer, varför någon fortsatt negativ effekt härifrån på produktionen icke vore att förvänta i år. Fördelningen av den prognosticerade exportökningen på länder och länderområden enligt den senaste exportenkäten för verkstäderna ger vid handen, att den kraftiga exportökningen i år inte utgjort ett utslag av en begynnande åter-

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i

hämtning av investeringarna inom närigslivet i Västeuropa. En del västeuropeiska länder, såsom Storbritannien och Danmark, rapporteras visserligen som klart expansiva marknader, men den förväntade exportökningen faller till stor del på råvaruländerna och Nordamerika. Med hänsyn till att investeringskonjunkturen dock icke kan förväntas länge till förbli svag i varken Sverige eller Västeuropa, synes det därför närmast troligt att konjunkturen för den svenska verkstadsindustrin kommer att undergå en successiv skärpning under senare delen av 1964 eller början av 1965.

Produktionsökningen inom skogsindustrierna 1963—1964 kan väntas bli densamma eller något högre än 1962—1963. Genom åtstramningen på prissidan från senare delen av 1963 kan försäljningsintäkterna förutses stiga betydigt kraftigare i år än 1963. Skogsindustriernas lager av färdigvaror var små vid utgången av 1963 och ett visst behov av lagerpåfyllnad föreligger i år hos i vart fall massaindustrin. Även i avnämarländerna synes en viss lageruppbyggnad eftersträvas under särskilt första delen av 1964. En återgång till något lägre produktionsökningstakt kan därför påräknas inom skogsindustrin under senare delen av 1964 eller början av 1965. Även från kapacitetssynpunkt torde en avsaktning av produktionsstegringen framstå som ofrånkomlig.

Den under de senaste två åren karakteristiska saxningen i produktionsutvecklingen mellan industribranscher kan således i någon liten grad tänkas prägla utvecklingen även under 1964 och kanske början av nästa år att döma av utvecklingen för ovan berörda branscher. I fråga om övriga sektorer av industrin, där produktionsutsikterna dock endast kan anges i mycket vaga termer, förväntas produktionen 1963—1964 växa i samma eller kanske något högre takt än 1962—1963.

Återverkningarna på skogsbruket av den fortsatta expansionen inom skogsindustrin synes bli mycket kraftiga. Virkesawerknimgarna beräknas öka med ca 15 procent 1963—1964 mot en nedgång 1962—1963 på 5 procent. Att omkastningen blir så dramatisk sammanhänger med utvecklingen av råvarulagren i skogsindustrierna. De under 1962 kraftigt ökade virkeslagren kunde under 1963 åter dragas ned till normal nivå genom dels den gynnsamma produktionsutvecklingen dels genom återhållsamhet i virkesavverkningarna. Dessa var alltså i fjol väsentligt lägre än den löpande förbrukningen men måste i år lyftas i nivå med en förbrukning som bedöms bli avsevärt högre än 1963. Detta implicerar vidare med nödvändighet en väsentligt svagare expansion för skogsavverkningarna nästa år.

För de ovan nämnda sektorerna industri, byggnadsverksamhet och skogsbruk har de angivna produktionsprognoserna lagts till grund för beräkningar av efterfrågan på arbetare i respektive sektor. Inom industrin har därvid produktivitetstal för olika branscher uppskattats med utgångspunkt från bl. a. industristatistiken. Totalt för industrin erhålles en så hög produktivitetsökning mellan 1963 och 1964 som ca 5 1/2 procent, vilket ändå skulle

11 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

innebära att antalet arbetare behöver öka med närmare 15 000 för att produktionsprognosen skall kunna förverkligas.

Beträffande byggnadsverksamheten har antagits en produktivitetsökning på 4 procent mellan 1963 och 1964, vilket ligger i linje med utvecklingen de senaste åren. Härigenom blir det ökade behovet av antalet arbetare omkring 3 000 om produktionsprognosen skall kunna realiseras.

För skogsbruket kommer avverkningsökningen främst att ligga på den enskilda delen av denna sektor. Detta kommer troligen att inedföra att den enskilde skogsägaren ökar sin egen arbetsinsats. En viss ökning även av den anställda arbetskraftens sysselsättning torde emellertid behöva komma till stånd för att den kraftiga avverkningen skall kunna äga rum. Här uppskattas ökningen till 1 000 arbetare.

Om övriga sektorers sysselsättningsutveckling kan framskrivas med i stort sett samma tal som den trendmässiga utvecklingen har inneburit beräknas totalt härigenom antalet sysselsatta personer — såväl företagare som anställda — att behöva öka med i runt tal 45 000 personer dvs. med omkring 11/2 procent.

Utöver en direkt efterfrågeökning på arbetskraft till följd av den antagna produktionsökningen har man vidare att räkna med en utbudsminskning som resultat av den förlängda semestern. Möjligen behöver semesterförlängningen inte allmänt medföra en motsvarande ökning av antalet sysselsatta personer eftersom en viss elasticitet av allt att döma föreligger i övertidsuttaget; exempelvis låg andelen övertidstimmar för industriarbetarna 1963 lägre än för de närmast föregående åren.

Som framgår av kapitel V är resultaten av beräkningarna av arbetskraftsutbudet delvis osäkra till sin innebörd. Så mycket kan kanske ändå sägas, att antalet förvärvsarbetande gifta kvinnor troligen kommer att öka förhållandevis starkt, medan däremot antalet män respektive ogifta kvinnor i arbetskraften inte kommer att undergå större förändringar. En sysselsättningsökning mellan 1963 och 1964 inom tyngre industri och byggnadsindustri synes därför i stor omfattning endast kunna komma till stånd genom ett effektivare tillvaratagande av den manliga arbetskraft som är arbetslös eller sysselsatt i beredskapsarbeten. Dessutom bör ett visst utbud från personer under vidareutbildning och omskolning kunna ske. Det är dock tveksamt om arbetskraftstillgångarna kommer alt kunna räcka till för de väntade behoven. Däremot synes tjänstesektorernas behov av kvinnlig arbetskraft bli lättare att tillgodose.

Konfrontationen mellan prognoserna för å ena sidan efterfrågeutvecklingen 1963—1964 på olika områden och å andra sidan föreliggande produktionsresurser och resurstillskott ger alltså vid handen att läget på arbetsmarknaden kan betraktas som ganska ansträngt. Frågan är om det är realistiskt att räkna med en så stor ökning av bruttonationalprodukten som 5 1/2 procent. Även vid en bottenskrapning av resurserna kan sysselsätt-

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

ningen knappast öka med mer än, säg, 1 procent i arbetstimmar räknat. Under sådana omständigheter frår den i tabell 1 uppställda försörjningsbalansen sägas representera en maximikalkyl med snudd på efterfrågeöverskott på arbetsmarknaden.

Man skulle i och för sig kunna göra upp en ny försörjningsbalans, som skulle utgå från att totala produktionsökningen inte skulle kunna bli mer än, säg, 5 procent och anpassa efterfrågans storlek och fördelning därefter. Denna anpassning av efterfrågan till tillgängliga resurser kan emellertid ske pa olika sätt och det är svårt att på förhand säga hur och hur mycket olika efterfrågeområden kommer att beröras. Om inte industrin får sitt behov av arbetskraft tillfredsställt, kan detta komma till uttryck i förlängda leveranstider och orderstockningar och/eller en dämpning av lagerutvecklingen jämfört med den som här prognosticerats. Vidare kan byggnadsinvesteringarna komma att underskrida den produktionsökning som i och för sig synes sannolik med hänsyn till nu föreliggande program och planer. Bi ist på arbetskraft kan leda till en icke förutsedd förlängning av byggtiderna och en förskjutning av en del av byggnadsinvesteringarna över till 1965. Slutligen kan importen komma att uppjusteras i förhållande till här i försörjningsbalansen insatta prognos. Denna har beräknats under förutsättning av ett »normalt» samband mellan total efterfrågan och import. Men i ett anspänt läge är förmodligen detta samband inte »normalt», utan en onormalt stor del av efterfrågeökningen läcker ut i form av import.

En viktig fråga är i vad män den ovan antydda anpassningsprocessen — i den mån den nu aktualiseras — kan gå relativt friktionsfritt, eller om takten i löneglidningarna och prisstegringarna ytterligare pressas upp. I senare fallet skulle den privata konsumtionsefterfrågan tendera att öka utöver den i prognosen antagna vilket skulle ytterligare skärpa balansbristen. I sa fall skulle också på litet längre sikt vår konkurrenskraft gentemot utlandet försämras och importen tendera att öka ytterligare. En sådan utveckling skulle alltså i sista hand föra in vår valutaställning i farozonen.

Bi/i. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

13 II. Det internationella läget

1. Sammanfattande bedömning

De optimistiska förväntningarna för 1964 rörande den ekonomiska framstegstakten i industriländerna har väl motsvarats av en fortlöpande konjunkturförbättring under de första månaderna av 1964. För OECD-området som helhet kan på basis av nationella och internationella prognoser en produktionsstegring på volymmässigt totalt 5 procent förutses. Tillväxten beräknas bli ca 5 1/2 procent i EFTA — med Storbritannien något över genomsnittet — och ca 5 procent i Förenta staterna samt i EEC. Den emotsedda procentuella utvecklingen för bruttonationalprodukten, totalt och uppdelad på användningsområden, framgår av tabell 1. Till den gynnsamma bilden hör också att situationen för råvaruländerna totalt sett förbättrats genom höjda råvarupriser vid växande råvarubehov i industriländerna. Utvecklingen har emellertid varit splittrad; gynnsammast har den varit för utvecklade råvaruländer som Australien, Israel och Sydafrika medan läget i allmänhet knappast förbättrats för de underutvecklade icke oljeproducerande råvaruländerna i speciellt Latinamerika.

Flera betydande osäkerhetsmoment har förlorat i aktualitet under de senaste månaderna. För det första framstår de positiva bedömningarna av de internationella konjunkturperspektiven som bättre underbyggda sedan det amerikanska skattesänkningsförslaget lagfästes mot slutet av februari. För det andra förefaller det privata näringslivets fasta investeringar i industriländerna för närvarande expandera i en takt som överstiger vad som förutsågs i de kring årsskiftet redovisade försiktiga officiella prognoserna. Styrkan i det internationella konjunkturuppsvinget samt den aktuella utvecklingen i berörda länder har, för det tredje, reducerat eventuella tidigare farhågor för att de ekonomisk-politiska dämpningsaktionerna i Västeuropa skulle sänka tillväxttakten under vad som erfordras för bibehållande av full sysselsättning. Betecknande för optimismen rörande den fortsatta utvecklingen av den ekonomiska aktiviteten är att konjunkturinstitut och företrädare för näringslivet i Storbritannien respektive Förenta staterna räknar med att expansionen i dessa länder skall fortgå utan avmattning åtminstone genom första halvåret 1965.

Exporten representerar i flera västeuropeiska länder sedan sommaren 1963 det snabbast stigande produktions- och efterfrågeområdet vilket reflekterar den pågående konjunkturförbättringen. För Västeuropa totalt steg exportvärdet, säsongrensat och uppräknat till årsnivå, med 12 å 13 procent från första till andra halvåret 1963 — varav dock en del torde ha haft sin

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

Tabell 11:1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderområden 1961—1964.

Procentuella volymförändringar från närmast föregående år. Siffrorna för 1961 och 1962 avser utfall, för 1963 preliminära utfall och för 1964 reviderade prognoser

S* Källor: OECD, EEC, nationell statistik, konjunkturinstitutets uppskattningar oclTnationella prognoser.

förklaring i de speciella väderleksförhållandena första halvåret 1963. Uppgången hänförde sig främst till den europeiska intrahandeln, vilken på årsbasis expanderade 16 procent. Handelsutbytet har delvis stått under inflytande av påtagliga olikheter i balansen mellan utbud och efterfrågan inom skilda europeiska länder. Utförseln till det utomeuropeiska området har emellertid också accelererat väsentligt. Tempohöjningen berörde exporten till Förenta staterna medan ökningstakten i förhållande till länderna utanför OECD var oförändrad.

Exportens framträdande som den mest expansiva efterfrågefaktorn, de rapporter och förväntningar om förbättrade vinstförhållanden i näringslivet

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år t964 15

som framkommit nyligen i bl. a. Storbritannien och Västtyskland — i Förenta staterna har företagsvinsterna redan under en längre period utvecklats gynnsamt —- samt konstaterade förbättringar i kapacitetsutnyttjandet kan leda till att uppsvinget i näringslivets investeringar inom industriländerna inträder tidigare och blir snabbare än vad som i allmänhet förutsetts i tillgängliga prognoser. För detta talar såväl aktuella investeringsenkäter, orderstatistik samt förväntningarna om en fortsatt betydande konsumtionsstegring. Uppgifter om de aktuella tendenserna i bl. a. Förenta staterna, Västtyskland, Storbritannien, Belgien och Danmark synes tyda på att en dylik utveckling redan inletts. Ett visst återhållande inflytande på uppgången i företagsinvesteringarna skulle emellertid kunna emotses till följd av det starka kreditpolitiska inslaget i de åtstramningsåtgärder som vidtagits sedan mitten av 1963 och farhågor för en kostnadsbetingad dämpning i t. ex. Nederländerna, Finland och Schweiz. En stark uppgång i lagerinvesteringarna i Storbritannien och en något ökad positiv effekt från lagersidan i EEC 1964 har bedömts sannolik. I Storbritannien och Förenta staterna förefaller ett lageruppsving ha inletts under fjärde kvartalet i fjol.

Eftersom den privata konsumtionen i Västeuropa, som redan antytts, förutses komma att stiga i ungefär samma takt 1964 som 1963 medan den offentliga utgiftsexpansionen endast beräknas bli måttligt dämpad skulle, vid en omfattande ökning i de privata investeringarna i fast realkapital och lager, de internationella konjunkturperspektiven kunna anses innebära risker för skärpta tendenser till överskottsefterfrågan. Även i Förenta staterna har farhågorna för en snabbare pris- och kostnadsstegring fått ny näring sedan skatteprogrammet blivit godkänt. Som redan antytts i det föregående, och som redovisades i den preliminära nationalbudgeten, har den ekonomiska politiken i industriländerna utanför Nordamerika blivit gradvis alltmer restriktiv. Föreliggande skiljaktigheter i efterfrågetryckets styrka mellan olika västeuropeiska länder -— särskilt mellan EEC-länderna —- har skapat speciella problem för stabiliseringspolitiken.

Åtstramningsåtgärder aktualiserades först i Frankrike och Italien men har sedermera i växande omfattning genomförts i Belgien, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien, Danmark och Japan. Priser och löner föreföll i början av 1964, med bortseende från sannolikt temporär inverkan av prisregleringsåtgärder o. d. i allmänhet öka med jämfört med fjolåret närmast förhöjd takt. Detta gäller, vad beträffar priserna även i Västtyskland. Samtidigt har arbetsmarknadsläget tenderat att genomgående skärpas och ytterligare anspänning emotses med tanke på de expansiva produktions- och efterfrågeutsikterna. Betalningsbalansperspektiven är relativt splittrade — betydande försämringar förutses i Storbritannien, Nederländerna och Italien medan helårsresultatet för Förenta staternas del beräknas bli något gynnsammare än 1963. Nederländerna och Italien förfogar emellertid över relativt stora valutareserver — Italien ingick dessutom i mars avtal med

16 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196b

Tabell It: 2. Konsumentpriser samt timförtjänster i industrin under 1962 och 1963

Procentuella förändringar

1 3:e kv.-—3:e kv. 3 2:a lev.-—2:a kv. 3 Timlönetariffer.

Källor \ OECD och Finlands statistiska centralbyrå.

ett flertal länder om möjlighet att vid behov låna sammanlagt 1 miljard dollar — och uppkommande påfrestningar torde väl knappast bli av den storleksordningen att de inte kan lösas inom ramen för det internationella likviditetsamarbetet. En annan sak är om ifrågavarande stödarrangemang kommer att användas; den brittiska regeringen har emellertid tillkännagivit att den ämnar utnyttja dylika resurser för att överbrygga svårigheter vilka kan bedömas bli av temporär karaktär.

Att bedöma sannolikheten av att produktionsstegringen i industriländerna 1964 blir av förutsedd omfattning är givetvis vanskligt. Medan framstegstakten under de två föregående åren i första hand var bestämd från efterfrågesidan kan under 1964 utbudsproblem komma att aktualiseras i en ökad omfattning. Även om betydande kapacitetsmarginaler synes föreligga inom flera industrigrenar kan avstånden till kapacitetstaken vara fraktionella i andra, såsom t. ex. byggnadsämnesbranscherna; byggnadskapaciteten utnyttjas flerstädes sedan länge till bristningsgränsen. Arbetskraftstillgången förefaller genomgående alltmer komma att framstå som en produktionsbegränsande faktor. I några länder framhålls emellertid att efterfrågetillväxten antas bli starkast på områden där utbudssituationen är relativt minst ansträngd, främst exportindustrier men också kapitalvaruindustrierna. Fortfarande är det ovisst vilken inverkan den alltmer utbredda åtstramningen av den ekonomiska politiken kan väntas få. Den fortsatta konjunkturförstärkning som

17 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

kunnat konstateras under början av 1964 — även med bortseende från väderleksskillnaden i förhållande till fjolåret — torde ha reducerat farhågorna för en alltför stark kontraktiv effekt. Snarast kan frågan ställas om inte de vidtagna åtgärderna — räntehöjningar, utlåningstak, byggnadsregleringar, senareläggning av offentliga investeringar, punktskattehöjningar, skärpningar i avbetalningsvillkor samt direkta interventioner i pris- och inkomstbildningen i varierande kombinationer (se länderöversikterna) — kommer att visa sig för milda för att stävja tendenserna till påskyndad pris- och kostnadsutveckling och kanske i vissa fall desorganisationssymptom på arbetsmarknaden. (För en kompletterande behandling av vissa internationella ekonomisk-politiska aspekter hänvisas till finansplanen.)

2. Länderöversikter

Förenta staterna

Efter kortvariga avmattningssymptom kring mitten av 1962 har den amerikanska ekonomiska expansionen fortgått i en hög och jämn takt. Mellan fjärde kvartalen 1962 och 1963 ökade bruttonationalprodukten med drygt 4 procent medan uppgången räknat på helår uppskattas till knappt 4 procent. Utvecklingen under loppet av 1963 var accelererande — fjärde kvartalet steg bruttonationalprodukten säsongrensad i en årstakt av inemot 5 1/2 procent mot drygt 4 1/2 procent tredje kvartalet. Data över bl. a. stål- och bilproduktionen vittnar om en fortsatt betydande expansion.

Accelerationen under fjolårets senaste kvartal berörde i första hand exportnettot och lagren. De privata investeringarna och i mindre utsträckning de offentliga utgifterna fortsatte att expandera snabbare än totala efterfrågan, medan konsumtionsutgifterna ökade något långsammare. Uppgången i framstegstakten avspeglades emellertid ej i sysselsättningsuvtecklingen; ökningen av antalet sysselsatta var säsongrensad till och med något lägre än mellan andra och tredje kvartalet 1963 och understeg även tillväxten i labour force. Arbetslöshetsprocenten förblev således på en hög nivå; en minskning i februari 1964 förde emellertid ner den under 5,5 procent för första gången sedan oktober 1962.

Utsikterna för fortsatt produktionsstegring 1964 bedöms från efterfrågesidan vara mycket gynnsamma; på utbudssidan föreligger ännu inte några påtagliga hinder. Officiellt förväntas en produktionsstegring från 1963 till 1964 på realt 5 procent eller något därutöver; redan sista kvartalet 1963 låg bruttonationalprodukten inemot 2 procent över årsmedeltalet. Arbetslöshetsprocenten beräknas därvid nedgå till 5 procent, medan prisstegringarna förutses bli av i stort sett samma oinfattning som 1963. Den privata konsumtionen, stimulerad av den från början av mars effektiva skattesänkningen, väntas bidra med ca två tredjedelar av hela efterfrågeökningen. Skattesänkningen har beräknats innebära ett köpkraftstillskott till bushållen av ca 800

2 Bihang till riksdagens protokoll 196\. 1 samt. Nr ISO. Bihang C

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

miljoner dollar per månad, motsvarande ca 1 1/3 procent av bruttonationalprodukten. Ett underuttag av preliminärskatt 1964 medför emellertid vissa återbetalningar våren 1965; detta år sker dock ytterligare en sänkning av det slutliga skatteuttaget för fysiska personer. Det är tveksamt om effekten av skattesänkningen blir fullt så kraftig som administrationen räknar med. Sänkningen bär diskuterats i tva ar och hushållen kan antas delvis ha diskonterat den; konsumtionskrediterna ökade med 21 procent under 1962 och 1963, vilket är nästan dubbelt så mycket som under de två föregående åren. Aktuella indikatorer tyder emellertid på en kraftig expansion i efterfrågan. Köpen av nya bilar låg under januari—februari på en högre nivå än ett år tidigare och motsvarade en årsförsäljning av 8,4 miljoner (1963 7,7 miljoner; 1955 7,5 miljoner). Med ledning härav och av en enkät över hushållens utgiftsplaner, utförd i januari, har bilförsäljningarna i år antagits komma att inte understiga 8 miljoner enheter. Enkäten tydde också på en viss ökning i köpbenägenheten avseende hushållsutrustning. Detaljhandlarna förutser en 6-procentig real omsättningsökning 1963—1964. Av enkäten att döma skulle däremot en aning lägre proportion av hushållen planera förvärv av nytt hus i år.

Investeringsefterfrågan i den privata sektorn stimuleras av de goda vinstkonjunkturer som rått de senaste åren i samband med i stort sett stabila produktionskostnader per enhet och förbättrat kapacitetsutnyttjande, samt av skatteförmånerna från mitten av 1962. Den förutsedda kraftiga konsumtionsstegringen bör ytterligare främja investeringsviljan, samtidigt som finansieringsförmågan så småningom kommer att stärkas genom en sänkning av bolagsskatten i år från 52 till 50 procent och 1965 till 48 procent. En i mars verkställd enkät gav vid handen att näringslivet planerar öka sina fasta investeringar med 10 procent 1963—1964; för industrins vidkommande var den avsedda stegringen så kraftig som 13 procent. Från första till andra halvåret 1964 beräknas näringslivets investeringar stiga med 5 procent. Förväntningarna om en betydande uppgång stöds av orderstatistiken; orderinflödet till industrin ökade med 5 1/2 procent från fjärde kvartalet 1962 till fjärde kvartalet 1963 mot 2 1/2 procent året innan. Beställningarna till verktygsmaskinindustrin har stigit mycket kraftigt, och låg under perioden oktober 1963—januari 1964 ca en tredjedel högre än under föregående två kvartal. Orderstocken ökade med en tredjedel under loppet av 1963.

I kontrast till utvecklingen i fjol förutses inte bostadsbyggandet komma att bidra nämnvärt till produktionsstegringen. Lagerinvesteringarna kan däremot, med hänsyn till de i förhållande till produktion och orderläge låga lagren, väntas reagera relativt snabbt på en ökning i efterfrågan och produktionen. Uppgifterna för fjärde kvartalet kan tänkas tyda på att ett omslag till ökande lagerinvesteringar har inträtt.

Exportens vikt i totala efterfrågan är tämligen ringa — endast ca 5 procent — och produktionsförväntningarnas realiserande förutsätter därför att

19 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

expansionen i den inhemska privata efterfrågan, särskilt konsumtionen, blir så kraftig som beräknat. Mot slutet av fjolåret synes exportutvecklingen ha blivit mer uppåtriktad än tidigare under året, även med hänsyn tagen till effekterna av hamnstrejken i januari. Utsikterna för tillskott i stimulans via fortsatt ökad export förefaller goda med hänsyn till den förbättring i konkurrenskraften i förhållande till industriländerna i Västeuropa, som ägt rum under senare år, samt till den expansiva konjunkturutvecklingen och — utsikterna där. Även råvaruländernas förstärkta importförmåga stöder förväntningarna om en fortsatt amerikansk exportökning; denna förutses dock totalt inte bli nämnvärt större än den volymuppgång med ca 6 procent som registrerades 1963. Efterfrågestegringens väntade tonvikt på privat konsumtion och sannolikheten av ökande lagerinvesteringar kan förväntas innebära att importvolymen inte som i fjol kommer att expandera i avsevärt mindre omfattning i exporten. Exklusive speciella transaktioner reducerades underskottet i betalningsbalansen väsentligt under andra halvåret 1963 till en säsongrensad årsnivå på ca 1,9 miljarder dollar. I år hoppas administrationen att underskottet skall stanna vid ca 2 miljarder dollar mot 3,3 miljarder 1963 och 3,6 miljarder 1962.

Västeuropa

Storbritannien. Från att under de två föregående åren tillsammantagna inte ha expanderat med mer än ca 2 procent tillväxte den brittiska nationalprodukten med ca 5 procent i volym under loppet av 1963. Räknat på helårsbasis utgjorde produktionsstegringen 1963 ca 3 procent att jämföra med praktiskt taget stagnation 1961—1962. National Institute räknade i februari med att bruttonationalprodukten vid oförändrad ekonomisk politik skall expandera med realt ca 5 1/2 procent under loppet av 1964 och något långsammare under första hälften av 1965. En sådan ökningstakt skulle föra upp totala produktionen 1964 ca 6 procent över fjolårsnivån.

De fasta investeringarna representerade den mest expansiva efterfrågekomponenten i fjol med en ökning av inemot 10 procent mellan fjärde kvartalen 1962 och 1963. Expansionen berörde i det närmaste uteslutande de offentliga investeringarna och bostadsbyggandet, för vilka stegringar med ca 15 respektive inemot 20 procent registrerades, ökningen i de offentliga investeringarna kan, med hänsyn till eftersläpningar i utgiftsplanernas genomförande, beräknas fortgå i ungefär samma takt under 1964 medan bostadsbyggandet beräknas volymmässigt öka med ca 6 procent. Näringslivets investeringar har fallit sedan tredje kvartalet 1961; fjärde kvartalet 1963 låg utgiftsvolymen säsongrensad lägre än drygt två år tidigare. För de privata servicenäringarna synes eu vändpunkt ha inträtt våren 1963, så att investeringarna mot slutet av året kom att något överstiga den tidigare toppnivån. Av investeringsenkäter m. m. att döma kan investeringarna i denna sektor väntas stiga i en årstakt av ca 7 procent fram till mitten av nästa år. Indu-

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i

Diagram II: 1. Industriproduktionen i olika ländergrupper 1961—1963

Index: 3 kv. 1961 = 100. Säsongrensade siffror

Förenta staterna

1961 1962 1963

Nordamerika

Europeiska OECD

I_i_I_

1961 1962 1963

strins investeringar visade dock, tvärtemot förväntningarna, inte några tecken till återhämtning vid slutet av fjolåret. Indikatorer sådana som industriförbundets och handelsministeriets förfrågningar samt orderstatistik tyder tillsammans på en relativt kraftig uppgång från och med innevarande kvartal. National Institute räknar med en årlig stegringstakt av storleksordningen något under 20 procent fram till mitten av 1965. Dessa förväntningar synes stå i samklang med de senaste uppgifterna om vinstutvecklingen i industrin. Totalt förutses de fasta investeringarna expandera i en takt av i runt tal 10 procent per år mellan fjärde kvartalet 1963 och andra kvartalet 1965. Räknat på helår emotses en förändring från i det närmaste stagnation 1962 —1963 till ett uppsving med över 10 procent 1963—1964.

Lagerinvesteringarna föll fram till och med tredje kvartalet 1963; lagren verkade således dämpande på produktionsstegringen, samtidigt som lagerkvoten sjönk avsevärt under normal nivå. Ett kraftigt omslag ägde emellertid rum fjärde kvartalet i fjol, motsvarande på årsbasis nästan 2 procent av bruttonationalprodukten. Lagren väntas visa en avsevärd stegring under 1964 och första hälften av 1965, dock i en något lägre takt än under fjärde kvartalet 1963.

Den privata konsumtionen var en svag faktor i konjunkturförloppet fram till andra kvartalet 1963. Uppsvinget som då inleddes underbyggdes ytterligare under andra halvåret av en sänkning i de direkta skatterna. Konsumtionens ökning från fjärde kvartalet 1962 till fjärde kvartalet 1963 var ca 4,6 procent; under årets tre senare kvartal uppgick stegringstakten till 7 å 8 procent per år. Någon skattestimulans tillförs inte i år — den i april fram-

21 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år i96i

lagda budgeten upptar tvärtom vissa höjningar av vissa indirekta skatter —varför det skulle kunna anses motiverat att räkna med något mindre expansiv konsumtionsökning under 1964. Inkomstbildningen tenderar å andra sidan att bli mer expansiv och en fortsättning av den trenden ter sig sannolik i ljuset av framförda lönekrav och de allmänna konjunkturperspektiven. Den offentliga konsumtionen väntas stiga litet snabbare under innevarande år än med de 3 procent som registrerades för 1963.

Exportstegringen under fjolåret, inemot 6 procent i volym, överträffade de redovisade prognoserna. Uppgången var särskilt stark i utförseln till det kontinentala Europa, sammanhängande med såväl successivt förbättrad brittisk konkurrensförmåga som med akuta inflationssymptom i några av avnämar länder na. Data över handeln fram till och med februari 1964 tyder på att expansionen fortsätter; säsongrensat var exportvärdet för den tremånadersperiod som slutade nämnda månad på årsnivå ca 9 procent högre än föregående tremånadersperiod. National Institute förutser att denna ökningstakt skall kunna bibehållas genom hela 1964.

Tendenserna och utsikterna i början av 1964 tyder på en real efterfrågeökning i en takt av ca 6 procent fram till mitten av 1965. Den tekniska kapaciteten betraktas som i stort sett tillräcklig för att kunna tillgodose en dylik stegring, medan arbetskraftstillgångarna skulle löpa större risker att utsättas för balansrubbande övertryck. I omsorg om kostnadsnivån och för att ernå en successiv anpassning till en framstegstakt som kan ha större utsikter att kunna bibehållas på längre sikt, har myndigheterna gett den ekonomiska politiken en mer restriktiv anstrykning. Början gjordes i februari med en höjning av diskontot med en procentenhet varpå följde en viss finanspolitisk åtstramning i den kring mitten av april framlagda budgeten. En dämpning av efterfrågans ökningstakt till 4 procent bedöms minska risken för att mer drastiska åtgärder skall tvinga sig på längre fram. De påfrestningar på betalningsbalansen som emotses till följd av den intensiva lagerkonjunkturen — och som redan yttrat sig i en gradvis försämring i handelsbalansen — skulle därigenom kunna bli av övergående natur. Importen beräknas volymmässigt stiga med ungefär 10 procent under loppet av innevarande år, vilket är drygt dubbelt så snabbt som ökningen under fjolåret. Med omsvängningen i investeringarna kan kapitalvaruimporten förutses expandera betydligt kraftigare än 1963.

EEC

Som framgår av tabell 1 var den gemensamma marknadens ekonomiska framstegstakt 1963, ca 4 procent, ungefär en procentenhet lägre än 1961 och 1962 års expansion. Inom ramen för denna avsaktning kom eu viss utjämning till stånd genom att tillväxten modererades i Frankrike och Italien, medan den påskyndades i Nederländerna. Med hänsyn till sannolikheten av mer uppåtriktade privata investeringar förefaller, speciellt vid normal

22 Kunyl. Maj:is proposition nr 150 år 196t

väderlek och skörd, utsikterna för en snabbare produktionstillväxt för gemenskapen 1964 än 1963 relativt gynnsamma. En acceleration kan förutses för Västtyskland och Nederländerna medan tillväxttakten i de övriga länderna sannolikt blir i stort oförändrad. Prognosen för bruttonationalprodukten, importen och användningsområdena redovisas i tabell 1. Stålsituationen inom montanunionen har påtagligt förbättrats från och med fjärde kvartalet i fjol; i januari—februari ökade orderingången ytterligare med inemot en femtedel och uppnådde därvid en nivå som med inemot 30 procent översteg fjolårets. Till uppgången, som även om ock i mindre utsträckning berörde utomuniella order, synes såväl ökad konsumtion som upplagring ha bidragit.

Västtyskland. De tyska myndigheterna förutsåg i december en stegring i totalproduktionen 1964 med realt 4,5 procent mot drygt 3 procent 1963. EEC-sekretariatet har beräknat att de fasta investeringarna skall expandera med 6 1/2 procent i volym 1964 mot bara 2 procent i fjol. Byggnadsinvesteringarna antas stiga med 8 å 10 procent (1963 2 procent) medan maskinanskaffningarnas ökning väntas stanna vid ca 4 procent (1963 knappt 2 procent). Smärre höjningar förutses också i den privata konsumtionens och exportens reala stegringstakt; i det förra fallet med en halv procentenhet till 3 1/2 och i det andra med 1 procentenhet till 8 procent. För den offentliga konsumtionen kan en viss dämpning i ökningstakten emotses; utgifterna torde dock även fortsättningsvis komma att stiga snabbare än bruttonationalprodukten. Den antagna importvolymökningen, 7 procent, skulle innebära någon avsaktning i förhållande till 1963.

Uppgifter över den aktuella utvecklingen synes samstämmigt tyda på att dessa prognoser sannolikt underskattar tillväxten i efterfrågan, produktion och import. Redan andra halvåret 1963 översteg bruttonationalprodukten fjolårsnivån med 5 procent — delvis i samband med återhämtning av väderleksbetingad eftersläpning från första halvåret — och konjunkturförstärkningen förefaller ha fortsatt under början av 1964. Liksom i fjol är det exporten som leder förloppet. Värdemässigt var exporten under perioden december 1963—februari 1964 inemot en fjärdedel högre än ett år tidigare och, säsongrensat, ca 9 procent över genomsnittet för 1963. Industriproduktionen expanderade, säsongrensat, i en år stakt av ca 10 procent mellan de två Iremånadersperioder som slutade januari 1964. Speciellt de råvaru- och investeringsvaruproducerande industrierna visade i början av 1964 höga ökningstal gentemot fjolårsnivån. Stålproduktionen låg t. ex. i januari—februari 18 procent över motsvarande period 1963; orderutvecklingen förebådar fortsatt kraftig expansion i produktionen. Under tremånader sperioden per januari var orderingången totalt 10 procent större än ett år tidigare; exportorderna visade en ökning med drygt 20 procent mot ca 7 procent för hemmamarknadsorderna. Investeringsvaruindustriernas orderingång anslöt sig nära till genomsnittet för industrin. En anmärk-

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i

23 Diagram II: 2. OECD:» handel 1961—1963

Index: 3 kv. 1961 = 100. Säsongrensade kvartalssiffror

Europeiska OECD:s export

OECD:s import

120 -

Underutvecklade råvaruländer1

Nordamerika

Övriga icke OECD-Iander

100 -

Icke OECD-länder

1961 1962 1963 1961 1962 1963

ningsvärt kraftig uppgång kännetecknade investeringsvaruindustrins maskinbeställningar; dessa steg med ca en fjärdedel mellan jämförelseperioderna. I januari 1964 var maskinindustrins orderingång 20 procent större än leveranserna. Företagens investeringsbenägenhet har tilltagit, och berör numera även projekt avsedda att utvidga kapaciteten. Finansieringsförmågan kan väntas bli väsentligt förstärkt ■— myndigheterna räknar sålunda med att de behållna vinsterna skall stiga med inemot 10 procent 1964 efter att ha fallit med ett par procent förra året.

Utvecklingen på arbetsmarknaden tyder på eu alltmer anspänd situation. Arbetskraftsefterfrågan beräknas mot slutet av januari ha varit ca 10 procent högre än ett år tidigare. Antalet lediga platser fortsatte att öka, säsongrensat, under månaderna kring årsskiftet medan arbetslösheten samtidigt föll betydligt. Förhållandet lediga platser -— arbetslösa var enligt säsongrensade tal i februari 4:1, vilket är högre än genomsnittet för det ansträngda året 1961. Med hänsyn till styrkan i det tyska konjunkturuppsvinget och det spända läget på arbetsmarknaden är det tveksamt om löneutvecklingen i Västtyskland kommer att bli så lugn som myndigheterna räknar med, även om inga betydande avtalsförhandlingar skall äga rum förrän instundande höst. Prisutvecklingen har under månaderna kring årsskiftet visat en stigande tendens, såväl i konsument- och producentledet. Dessa ökningar har således även berört industrins färdigvarupriser vilka — delvis till följd av höjda råvarupriser — i februari 1964 översteg fjolårsnivån med 1 procent. Importen kännetecknades vidare i början av 1964

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196fi

av en tendens att expandera snabbare än förutsett i prognoserna. Även om också fortsättningsvis importen kommer att gå upp kraftigt under inflytande av den återhämtade inhemska efterfrågan, torde den sannolikt inte komma att överskrida exportens ökningstakt. Utvecklingen mot stigande handelsbalansöverskott, som starkt framträdde redan i fjol, torde därför bestå. De tyska myndigheterna har uttalat sig till förmån för övervägande av importstimulerande åtgärder, medan åtgärder som kan medföra stimulans till exporten borde undvikas. Motiveringen är dels trycket mot de inhemska produktionsresurserna, dels hänsyn till önskemålet att inte skärpa balansbristerna i fördelningen av den internationella likviditeten. Av större praktisk betydelse kan beskattningen av utlänningars ränteinkomster från innehav av tyska obligationer samt avskaffandet av förräntningen av utländska banktillgodohavanden visa sig bli. Vidare har centralbanken vidtagit åtgärder för att uppmuntra export av kortfristigt kapital, medan regeringen anbefallt försiktighet vid tillgodoseendet av eventuellt framkommande behov av efterfrågedämpande ekonomisk politik för att inte frammana ett högre exportöverskott och/eller en sänkt investeringsbenägenhet. Det kan vidare nämnas att ett skattesänkningsprogram lagts fram med verkan från 1965.

Frankrike. Den franska totalproduktionens tillväxttakt gick ned från drygt 6 procent 1962 till ca 4 1/2 procent 1963. Omfattande strejker och ogynnsamma väderförhållanden (för jordbruket och byggnadsverksamheten) förklarar en del av avsaktningen, vilken dock även återspeglade sjunkande investeringsbenägenhet inom det privata näringslivet. Ä andra sidan återhämtade sig exporten markant från den betydande avsaktning som ägt rum 1962 i samband med händelserna i Nordafrika. De offentliga investeringarna, bostadsbyggandet och den privata konsumtionen visade en påskyndad stegring. Åtstramningen i den ekonomiska politiken, vilken inleddes redan i perioden februari-—maj med kreditbegränsning och prisreglerande interventioner, hann knappast få någon påtaglig effekt under fjolåret — de mer genomgripande stabiliseringsåtgärderna genomfördes först under september—november.

Dessa åtgärder inbegrep bl. a. nedskärning av budgetunderskottet från 7 miljarder frcs 1963 till 4,7 miljarder frcs 1964, konjunkturpolitisk »timing» av offentliga investeringar, snävare gränser för bankernas utlåning, skärpning i avbetalningsvillkoren, likviditetsuppsugande statslån, diskontohöjning, prisstopp på industriprodukter och tullsänkningar på några industriella varor vilka stigit i pris. Våren 1964, dvs. ungefär ett halvår sedan programmet trätt i kraft, kunde vissa om än förmodligen delvis temporära resultat urskiljas: bytesbalansen och prisutvecklingen hade stabiliserats medan budgeten svängt från ett underskott på ca 300 miljoner frcs januari—februari 1963 till ett överskott under samma period i år. Löneökningstakten i industrin var visserligen lika hög under 1963 som 1962, men tecken

25 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

till avsaktning framträdde mot slutet av året. Prisstegringarna dämpades kring årsskiftet 1963/64, men detta kan främst vara en effekt av regleringsåtgärderna (se nedan).

Avspänningstendenserna har inte gjort sig gällande enbart inom investeringssektorn, utan har berört också produktionen i bl. a. pappers- och bilindustrierna. Enkäter och statistik över orderutvecklingen ger ännu knappast skäl för ett antagande om en snar återhämtning i det privata näringslivets fasta investeringar. Bostadsbyggnadskapaciteten blev ansträngd genom forceringen 1963, varför någon påfallande volymökning inte väntas i år. Den privata konsumtionen fortsätter emellertid att expandera i en (oförändrat) hög takt, underbyggd av en endast obetydligt dämpad inkomstbildning. Hittills har lättandet av efterfrågetrycket inte märkbart påverkat den reala produktionsstegringstakten —- för övrigt kan det vara en öppen fråga i vilken riktning en sådan påverkan kommer att gå. Industriproduktionen ökade, säsongrensad, i en årstakt av ca 8 procent mellan de tremånadersperioder som slutar januari 1964. Tillgängliga prognoser med undantag av EEC-kommissionens förutser att tillväxttakten för totalproduktionen skall modereras en aning 1964. Den franska nationalbudgetens antagande om en avsaktning byggde i första hand på förutsättningen att den privata konsumtionen skall tillväxa i en betydligt lägre takt än 1962— 1963 (6 procent) — någon dämpning har, som ovan antytts, ännu inte kunnat klart konstateras. Till följd av fortsatt expansion inom de offentliga företagen väntas näringslivets investeringar totalt stiga med realt 4 procent, vilket dock är en något mindre ökning än 1962—1963. Det privata näringslivets fasta investeringar antas förbli på fjolårets nivå. De övriga offentliga investeringarna har beräknats stiga med inemot 10 procent 1963 —1964 eller i något långsammare takt än 1962—1963. För exporten av varor och tjänster förutses en expansion med 7 å 8 procent medan importstegringen anslagits till 8 å 9 procent.

Italien. Den italienska ekonomin företedde under loppet av 1963 allt tydligare tecken på jämviktsbrist. Tillväxttakten sjönk från realt 6 procent 1961—1962 till ca 5 procent. Exportvolymens ökning stannade vid 4 å 5 procent mot 12 procent 1962 under inflytande av bl. a. en avmattad jordbruksproduktion. Å andra sidan expanderade den inhemska efterfrågan betydligt snabbare än nationalprodukten. Hushållens privata konsumtion steg volymmässigt med ca 8 1/2 procent mot 6 1/2 ä 7 procent 1962, understödd av en ytterst expansiv inkomstbildning. Timförtjänsterna i industrin översteg sålunda mot mitten av 1963 fjolårsnivån med 17 ä 18 procent, övertrycket i den italienska ekonomin 1963 resulterade förutom i en kraftig importökning — med inemot en fjärdedel — i en avsevärd prisstegring. Under året steg konsumentpriserna med ca 7 1/2 procent, vilket är betydligt mer än under 1962 (tabell 2). Vidare blev bristen på arbetskraft alltmer markant i de högt industrialiserade regionerna. Handels-

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

balansen försämrades under dessa omständigheter med 1,1 miljard dollar till ett underskott på 2,5 miljarder dollar, samtidigt som turistnettot sjönk något. Endast tack vare affärsbankernas kortfristiga upplåning utomlands förhindrades en markant avtappning av valutareserverna; sedan centralbanken i september vidtagit åtgärder mot denna upplåning sjönk de officiella reserverna till årets slut med ca 350 miljoner dollar. Det bör understrykas att den dåliga skörden 1963 var en väsentlig faktor i den italienska balansbristen — jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten gick ned, jordbrukspriserna pressades upp, exportutbudet reducerades samtidigt som en extraordinärt hög import erfordrades.

Begränsade dämpande åtgärder vidtogs hösten 1963, men det var inte förrän i februari 1964 som det blev politiskt möjligt att lägga fram ett stabiliseringsprogram. Detta omfattade bl. a. en punktvis skärpning i den indirekta beskattningen — berörda varor är bilar, lyxlägenheter och båtar samt viss hemutrustning —- mindre liberala avbetalningsregler samt förkortad värnpliktstjänstgöring. Den konjunkturdämpande effekten av programmet reducerades dock av att den statliga inkomstförstärkningen delvis skall användas för import och subventionering av livsmedel.

Under antagande om normal skörd 1964 kan den italienska ekonomin väntas expandera i ungefär samma takt som 1963, varvid exporten skulle växa snabbare och de inhemska efterfrågekomponenterna — till följd av dämpningsåtgärderna — snarare något mera måttligt än 1962—1963. Importens stegringstakt bör under sådana förhållanden avta väsentligt, men knappast tillräckligt för att motverka viss ytterligare försämring i handelsbalansen. EEC-kommissionen förutser en nedgång i importvolymens ökningstakt till 15 procent i år. Av betydelse för den konjunkturpolitiska rörelsefriheten är att de officiella valutareserverna är av ganska betryggande storlek; i början av året uppgick de till i runt tal 3 miljarder dollar, motsvarande 4 å 5 månaders import. Genom ökade internationella kreditmöjligheter på ca 1 miljard dollar gavs i mars ytterligare rådrum för den italienska ekonomiska politiken.

Nederländerna. Bruttonationalprodukten i Nederländerna tillväxte 1963 med ca 4 1/2 procent vilket är ca 1 procentenhet mer än året innan. Den ökade tillväxten återspeglade främst en påskyndad uppgång i den privata konsumtionen samt omsvängning från nedgång till uppsving i bostadsbyggnadsvolymen. Tempot i efterfrågans och produktionens expansion var klart stigande under loppet av året och berörde även näringslivets maskininvesteringar. Arbetskraftssituationen blev ansträngd mot mitten av året, prisstegringarna var större än 1962 och betalningsbalansen försämrades genom eu betydande stegring i importens ökningstakt. Avtalsförhandlingarna under sista kvartalet 1963 och början av 1964 gav vid handen att lönerna i den privata sektorn kunde beräknas komma att öka med ca 15 procent 1963—1964 och i den offentliga sektorn med 20 procent. Under perioden oktober 1963__

27 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

mars 1964 har en rad åtgärder vidtagits i syfte att begränsa inflationstendenserna. Åtgärderna innefattar bl. a. utlåningstak gentemot bankerna, diskontohöjning, skärpta regler för personliga lån och avbetalningshandel, uppskjutande av offentliga investeringar och av planerade skattesänkningar, punktskattehöjningar, priskontroll samt förkortning av värnpliktstjänstgöringen. Trots regleringsåtgärderna har prisstegringarna i början av 1964 varit anmärkningsvärda.

Enligt Centrala planbyråns prognos för 1964 — i vilken hänsyn bör ha tagits till effekten av stabiliseringsåtgärderna — skulle bruttonationalproduktens ökningstakt stiga något till 5 procent 1964. Byrån antar dock att högkonjunkturen skall mattas av mot slutet av året för att eventuellt följas av en nedgång 1965, vilket kan förefalla överraskande med tanke på de aktuella generellt expansiva internationella konjunkturperspektiven. Företagsinvesteringarna förutses realt växa med 9 procent, den privata konsumtionen med 6 1/2 procent (1963 5 å 6 procent), exporten med 6 procent (1963 7 procent) samt importen med 12 procent (1963 9,5 procent). Vidare väntas en avsevärd ökning i lagerinvesteringarna. Från i stort sett balans 1963 skulle betalningsbalansen enligt prognoserna komma att resultera i ett underskott på ca 1 miljard floriner 1964.

Belgien. Den belgiska ekonomin var likaledes utsatt för ett växande efterfrågetryck 1963, vilket yttrade sig i en ansträngning av arbetsmarknadsbalansen, en uppgång i prisernas och lönekostnadernas stegringstakt ( den senare uppgick till 12 procent 1962—1963) samt en försämring i bytesbalansen. Bruttonationalprodukten expanderade realt i samma takt som 1962, dvs. med 4 procent. Prognoserna för 1964 innebär en i stort sett oförändrad tillväxt. Prisstegringarna tenderade kring årsskiftet 1963/64 att fortgå i en allt hastigare takt, och för att stävja dessa tendenser har sedan januari vissa restriktiva åtgärder genomförts. I samband med utläggandet av nya statslån beslöts ett besparingsprogram vis-å-vis de offentliga utgifterna och större selektivitet i utställandet av statsgarantier för lån och i beviljandet av subventionerade krediter. För att begränsa kreditexpansionen har vidare överenskommelse träffats med bankerna om den maximala omfattningen av beviljade lån 1964. Dessutom har avbetalningsvillkoren stramats till. Den belgiska »nationalkommittén för den ekonomiska expansionen» — i vilken regeringen och arbetsmarknadsorganisationerna är företrädda — avgav i mars en rapport om det ekonomiska läget, innefattande rekommendationer om åtgärder för lättandet av övertrycket inom byggnadsverksamheten. Mot bakgrunden av möjligheten av att lönekostnaderna kan komma att stiga med ytterligare 11—19 procent 1963—1964 rekommenderas också ytterligare kreditåtstramning samt en allmän översyn av den ekonomiska politiken.

28 Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

Övriga västeuropeiska länder

Danmark. Stabiliseringsaktionerna från mitten av 1962 och våren 1963 — införande av omsättningsskatt, dämpning av byggnadsverksamheten, »helhetslösningen» med avseende på inkomst- och prisutvecklingen in. m. — ledde till att den inhemska efterfrågan mätt i fasta priser reducerades något från 1962 till 1963. ökningen i totalproduktionen med ca 1 1/2 procent i volym var sålunda i huvudsak genererad av en 11-procentig stegring i exporten av varor och tjänster. Även lantbruket kunde öka sin export väsentligt, delvis på grund av produktionsbortfall i andra europeiska länder. Dämpningen av den inhemska efterfrågan, vilken i första hand hänförde sig till investeringarna i fast realkapital och lager, medförde att importvolymen förblev oförändrad 1962—1963. Handelsbalansens underskott halverades och bytesbalansen visade ett litet överskott; valutareservens tillväxt, ca 1,7 miljarder danska kronor, återspeglade till väsentlig del upplåning i utlandet. Prisrörelserna blev påtagligt lugnare genom stabiliseringsaktionerna — medan konsumentpriserna och priserna på byggnadsmaterial steg med 4 å 5 procent mellan halvåren 1962 var de i stort sett oförändrade mellan halvåren 1963. Vissa lättnader i den ekonomiska politiken, såsom diskontosänkningar och avskaffande av prisstoppet kunde genomföras under andra halvåret.

Under de första månaderna i år har, enligt de officiella bedömningarna, symptom på förestående överansträngning börjat uppträda. De berör i synnerhet arbetskraftssituationen i byggnadsverksamheten. I motsats till förfarandet inför den överhettning som utvecklades under 1961 och 1962 har de danska myndigheterna denna gång redan på ett förberedande stadium inskridit med dämpande åtgärder. Vissa punktskatter har höjts, motsvarande en köpkraftsindragning på ca 260 miljoner kronor per helår räknat. Vidare har bestämts att inga nya offentliga byggnadsarbeten skall påbörjas före den 1 september.

Tillväxten i Danmarks bruttonationalprodukt från 1963 till 1964 torde knappast komma att underskrida 4 procent. Officiellt emotses en produktionsökning med 4 å 5 procent i stadsnäringarna. Industriexporten väntas komma att fortsätta att expandera i ungefär samma takt som de senaste åren — en fördubbling har skett sedan 1957 — medan utsikterna för ett fortsatt uppsving i lantbruksexporten 1964 bedöms vara mindre gynnsamma. Byggnadsverksamheten förefaller komma att expandera starkt och uppgången beräknas inbegripa jämväl industrins anläggningsinvesteringar. Även maskininvesteringarna väntas stiga under årets lopp. Under inflytande av ökade exportintäkter och byggnadsverksamhet m. m. väntas sysselsättning och inkomstbildning skapa grundval för en betydande uppgång i den privata konsumtionen. Vidare kan lagerinvesteringarna väntas öka något. Återhämtningen i den interna efterfrågans expansion anses leda till att importen sti-

29 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

ger 1963—1964 med i runt tal 10 procent i volym, vilket sannolikt skulle medföra ett smärre underskott i bytesbalansen.

Norge. Genom en oväntat kraftig produktionsökning under andra halvåret 1963 kom bruttonationalprodukten för helåret att överskrida fjolårsnivån med 5 procent mot 3 å 3 1/2 procent 1961—1962. Efterfrågan på norska exportvaror var den starkaste drivfjädern bakom denna acceleration; exportvolymen steg med 11 procent mot drygt 5 procent året innan. Även konsumtionen visade en klar tendens att påskyndas. Prisstegringarna var väsentligt lägre under 1963 än under 1962, (tabell 2) vilket emellertid främst sammanhänger med politiken att stabilisera prisnivån medelst subventioner mellan avtalsrörelserna. Bytesbalansens underskott ökade något 1963 till följd av större nettoimport av fartyg. Underskottet och en viss ökning i valutareserverna finansierades med en betydande utländsk upplåning.

Nasjonalbudsjettet förutsåg att bruttonationalprodukten skulle expandera realt i ungefär samma takt 1964 som 1963. Vid tidpunkten för prognosens tillkomst beräknades visserligen expansionen 1963—1964 komma att stanna vid 4 å 4 1/2 procent. Med hänsyn till styrkan i det fortsatta norska konjunkturuppsvinget i början av 1964 torde emellertid bedömningen oförändrad tillväxttakt ändå få representera en minimiprognos. Exporten fortsätter att utgöra den mest dynamiska efterfrågekomponenten; i januari—februari var således ökningen värdemässigt 18 å 19 procent utöver fjolårsnivån — vilken dock var förhållandevis låg. Den höjda tillväxttakt för den privata konsumtionen som uppnåddes tredje kvartalet 1963 — ca 4 1/2 procent -— synes ha bibehållits under månaderna kring årsskiftet. En fortsatt avsevärd expansion i den privata konsumtionen ter sig sannolik mot bakgrund av utvecklingen på arbetsmarknaden. Att döma av indikationer över produktion och import av industrivaror samt av uppgifter om igångsatta fabriksbyggnader fortsätter investeringsverksamheten att stiga. Ordertillflödet till verkstadsindustrin var fjärde kvartalet 1963 en fjärdedel högre än ett år tidigare och orderstocken steg med inemot 20 procent. Bostadsbyggandet förefaller hämta sig efter en svacka mot slutet av fjolåret.

Den överlag betydande tillväxten i efterfrågan har genererat höga ökningstal för såväl industriproduktionen som importen. Industriproduktionen översteg således i november 1963—januari 1964 föregående års nivå med ca 7 procent; för importen (exkl. fartyg) var ökningen december—februari 16 procent i förhållande till motsvarande fjolårsnivå. Prisstegringen i början av 1964 — inemot 3 procent under de två första månaderna — är till stor del ett resultat av subventionsavveckling inför avtalsrörelsen. I en rapport om det ekonomiska läget, avgiven för tre månader sedan av Statistisk Sentralbyrå, framhölls att gränsen för fullt utnyttjande av kapaciteten låg nära och att följaktligen ett betydande inflationstryck kunde emotses under loppet av året. Den ekonomiska politiken kunde, menade byrån, under dessa omständigheter inte anses vara tillräckligt restriktiv. Sålunda förutser budgeten en

30 Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1964

viss försvagning av statsfinanserna, medan den reduktion i kreditexpansionen som stipulerades i kredilavtalet för 1964 inte kan anses stark. Vidare har utrymmet för statsbankernas utlåning och för den reglerade byggnadsverksamheten utvidgats.

Finland. Medan ännu mot mitten av fjolåret den totala produktionsstegringen 1962—1963 förväntades bli begränsad till ca 2 procent syntes den i realiteten, främst tack vare en betydande ökning under andra halvåret, ha uppgått till ca 4 procent. Därmed blev framstegstakten ca 1 procentenhet högre än 1961—1962. Industriproduktionen steg, säsongrensad, med ca 4 procent mellan tredje och fjärde kvartalet 1963 och översteg under perioden november—januari motsvarande fjolårsnivå med ca 4 1/2 procent. Däremot har byggnadsverksamheten, mätt med volymen pågående byggen, förblivit i stort sett oförändrad från fjärde kvartalet 1962 till fjärde kvartalet 1963. Exporten var den efterfrågekomponent som bidrog starkast till den påskyndade framstegstakten under andra halvåret; värdemässigt var exporten då ca en fjärdedel högre än ett år tidigare. Under inflytande av den intensifierade efterfrågan visade importen en uppgång med 6 å 7 procent i värde mellan andra halvåren 1962 och 1963 efter att ha minskat mellan första halvåren. Totalt var importen något lägre 1963 än 1962 och handelsbalansens underskott reducerades till hälften.

Trots införande av priskontroll från början av 1963 steg konsumentpriserna med 5 procent under loppet av året. Främst till följd av införandet av en omsättningsskatt på 10 procent steg konsumentpriserna med inemot 4 procent i januari 1964. Denna oms utgjorde den väsentligaste beståndsdelen i det stabiliseringsprogram som diskuterades under senare hälften av fjolåret. Industriarbetarlönerna ökade med ca 8 procent under 1963, dvs. ungefär i samma takt som i Sverige (tabell 2). Avtalsförhandlingarna kring årsskiftet 1963/64 resulterade i en överenskommelse om generella höjningar på 6 procent från början av 1964 och på 3,8 procent från början av 1965. Avtalen innehåller även indexklausuler, av vilka en blev aktuell redan i januari. Antaganden om den fortsatta prisutvecklingen och om löneglidningen har resulterat i en bedömning av att totala lönestegringarna kan komma att uppgå till omkring 18 procent under avtalsperioden.

Konjunktur utsikterna betecknas på officiellt håll som goda, även om ökningen 1964 av totalproduktionen väntas bli svagare än i de flesta västeuropeiska länder. Medan exporten av trä- och pappersindustriprodukter väntas stiga med 8 procent emotses för vissa andra varugrupper en lägre ökning än 1963; till den senare kategorin hänförs metallindustriexporten till östblocket. Totala exportvärdet förutses inte gå upp med mer än 3—5 procent, vilket förefaller litet i ljuset av senaste halvårets utveckling och de internationella konjunkturperspektiven. Farhågor har emellertid uttryckts för att kostnadsutvecklingen kan komma att stiga mer än i konkurrentländerna och därmed hämma exporten. Byggnadsverksamheten väntas gå ned 1964 då vo-

31 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

lymen påbörjade byggen under fjolårets samtliga kvartal var 10 procent lägre än året innan.

Schweiz. Efter en stegring med 6 procent 1961—1962 expanderade den schweiziska nationalprodukten med ca 4 procent 1963. Under hösten var tillväxten i efterfrågan speciellt intensiv, vilket i första hand berörde den privata konsumtionen och byggnadsverksamheten. Arbetsmarknadssituationen blev alltmer ansträngd, vilket delvis berodde på myndigheternas åtgärder för att bromsa immigrationen av utländsk arbetskraft. Konsumentprisernas uppgång överträffade fjolårets och handelsbalansen försämrades kraftigt, eller med drygt 800 miljoner dollar. Nettotillflödet av kapital har emellertid snarast ökat något, och har således accentuerat tendenserna till överlikviditet. Under inflytande av den internationella högkonjunkturen förutses en fortsatt stigande efterfrågan i Schweiz under innevarande år.

För att mildra de rådande inflationstendenserna har de schweiziska myndigheterna vidtagit en rad åtgärder, delvis av typen direkta regleringar. Valet av åtgärder vittnar till stor del om att upphovet till överhettningen anses vara tillskotten i utländsk arbetskraft och kapital. Således skärptes mot slutet av februari 1964 de ca ett år tidigare införda restriktionerna gällande sysselsättningen av utländsk arbetskraft. De »gentlemen’s agreements» som avslutits med bankerna sedan augusti 1960 — enligt vilket bankerna förbundit sig att icke mottaga insättningar på mindre än tre månader, att icke betala ränta på utländska tillgodohavanden och att icke tillåta att sådana tillgodohavanden investeras i schweiziska värdepapper eller fast egendom — har nu givits en fastare form. Bankerna har sålunda ålagts att inte betala ränta på utländska insättningar mottagna efter 1 januari 1964 samt att till centralbanken inbetala motvärdet till ökningar i utländska behållningar.

Det i mars antagna stabiliseringsprogrammet öppnar också möjligheter för regeringen att ålägga bankerna att hålla kreditgivningen på en lägre nivå än under de senaste åren. Tak kan vidare läggas på byggnadskrediterna och på lån till jordförvärv. Slutligen har byggnadsreglering införts, innebärande stopp under ett år för byggandet av nöjes-, kultur- och idrottsanläggningar, administrationsbyggnader, sommarstugor samt lyxvillor. För övriga byggnader, utom en speciellt prioriterad kategori, erfordras licens så snart byggnadskostnaden överstiger 250 000 frcs.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

III. Utrikeshandeln

1. Exporten 1963

För totala exporten, exklusive fartyg, noteras en ökning 1962—1963 om drygt 7 procent i volym. Dettå är praktiskt taget samma ökningstakt som

1961—1962. I själva verket har exporten visat i stort sett samma, anmärkningsvärt konstanta, stegringstakt alltsedan början av 1960 enligt de säsongrensade halvårsdata som återges i diagram 1. Den mer ryckiga utvecklingen under 1963 får sannolikt till stor del tillskrivas skeppningssvårigheterna under första delen av året. Som framgår av diagrammet är den jämna utvecklingen för totalexporten ett nettoresultat av delvis mycket kraftiga konjunkturella variationer för de olika varugrupperna.

Jämfört med beräkningarna för 1963 års export enligt den preliminära nationalbudgeten 1964 blev utfallet 113 miljoner kronor högre. Närmare hälften av differensen är att hänföra till fartygsexporten. Markanta drag i 1963 års utveckling var den starka expansionen för skogsprodukterna massa och papper, delvis pådriven av en lageruppbyggnad eller upphörande lageravveckling i avnämarländerna. Lagerutvecklingen har troligen också spelat en viss roll för exporten av järn och stål liksom för järnmalm. Mot slutet av 1963 skedde en vändning i stålkonjunkturen i först Storbritannien och sedan även i montanunionen, vilket medförde att malmexporten mot slutet av året kunde öka ganska starkt. Exportökningen för järn och stål samt järnmalm skedde delvis på bekostnad av priserna. Verkstadsexporten ökade ganska måttligt bl. a. till följd av frånvaron av några påtagligt markerade uppgångstendenser i de för denna export relativt viktiga maskininvesteringarna i Västeuropa. Leveransvolymen av fartyg var mycket stor 1963, bl. a. beroende på en anhopning av leveranser i slutet av året.

Totalt ökade exporten 1963 8 1/2 procent i volym. Denna volymökning ledsagades av en höjning av genomsnittspriserna med 1 procent. Vid bedömningen av prisutvecklingen måste beaktas den starka prishöjning som indexmässigt inträffade för verkstadsprodukter, nämligen närmare 5 procent. Andra källor talar mot en reell prishöjning av denna storleksordning under 1963, och ökningen torde i stället få tillskrivas systematiska fel i indexserierna. Mot de smärre prishöjningar som inträffat för trävaror, massa och papper står en sänkning av malmpriserna och en fortsatt prisnedgång för järn och stål. Med beaktande av den troliga överskattningen av prisstegringen för verkstadsprodukterna förefaller det snarast som om exportpriserna genomsnittligt varit oförändrade 1962—1963. Detta skulle då implicera en högre reell exportökning än 8 1/2 procent.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

33 Diagram III: 1. Volymutvecklingen för exporten enligt varugrupper 1960—1964

Index: 1939 = 100. Säsongrensade halvårssiffror

Total export

Total export, exkl. fartyg

Malmer och skrot

150 -

Metaller

Verkstadsprodukter, exkl. fartyg

Trävaror

Massa

160 -

Papper, papp och träfiberplattor

1960 1961 1962 1963 1964

Livsmedel

Övriga varor

Anm. De streckade linjerna avser prognoser.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

3 Dihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr 150. Biliang C.

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964

2. Exporten 1964

De nu reviderade exportprognoserna tyder på en klart gynnsammare exportutveckling än vad som förutsågs enligt den preliminära nationalbudgeten. Den totala exportökningen, exklusive fartyg, synes komma att uppgå till 10 procent i volym, jämfört med den preliminära nationalbudgetens ökning om 5 1/2 procent. Då även prisprognosen uppreviderats från 11/2 procents till 3 procents ökning fås i värde räknat en exportökning, exklusive fartyg, med cirka 2 miljarder. Upprevideringarna berör främst metallsektorn: järnmalm, järn och stål samt verkstadsprodukter. Omsvängningen i den europeiska stålkonjunkturen har medfört ett avsevärt förbättrat avsättningsläge för våra järnmalmsgruvor. Detta gäller såväl de norrländska som de mellansvenska gruvorna. Exportkvantiteterna kan beräknas öka med cirka 2 miljoner ton. Enligt resultaten från enkäterna för järn- och stålverk samt verkstäder kan betydande ökningar väntas även från dessa branscher. På marknaden för skogsprodukter har sedan i höstas inträtt en viss åtstramning varvid man även här har att räkna med en högre export än som tidigare kunde förutses.

Nedan skall närmare redogöras för utsikterna för de olika varugrupperna med undantag av järn och stål samt verkstadsprodukter som behandlas i avsnitt 3. Prognoserna är sammanfattade i tabell 1 och vad avser halvårsfördelningen i diagram 1.

Trävaruexporten nådde under 1963 upp till praktiskt taget samma nivå som rekordåret 1960. Volymmässigt blev uppgången mellan åren 1962 och 1963 knappt 7 procent eller 1 procent mindre än uppskattningen i den preliminära nationalbudgeten. Utsikterna för trävaruexporten under innevarande år kan i ljuset av nu tillgänglig statistik och med större kännedom om de yttre förutsättningarna underkastas en säkrare bedömning än i december. Exportförsäljningarna av sågade och hyvlade trävaror för leverans under innevarande år nådde vid månadsskiftet februari—mars 735 tusen standards. Som jämförelse kan nämnas att motsvarande tal 1960 låg på 690 tusen standards. Den åtstramning av priserna på trävaror som skedde mot slutet av 1963 synes delvis vara ett resultat av den marknadens optimism, vilken inträdde tack vare konsumtionsåterhämtningen efter fjolårets stränga vinter och därutöver till följd av de allmänt mycket gynnsamma konjunkturutsikterna för innevarande år. Man kan inte helt bortse från möjligheten av att det goda försäljningsresultatet hittills avspeglar en viss spekulation i fortsatta prishöjningar. Om så är fallet är en i förhållande till tidigare säsonger betydligt lägre aktivitet under resten av året trolig. Prognoserna för byggnadsverksamheten i våra största exportländer tyder på att trävarukonsumtionen kommer att öka mer i år än mellan 1962 och 1963. De ofullständiga uppgifter man förfogar över beträffande lagren av trävaror i olika länder synes tala för en fortsatt svag lagerökning. När det gäller av-

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1961

35 Tabell III: 1. Exportutvecklingen 1962—1964

Trävoror............

Massa..............

Papper ............

Malm ..............

Metaller............

Verk stadspro dukte r ..

Livsmedel ..........

Övriga varor........

Totalt, exkl. fartyg Fartyg..........

Total export

Procentuella förändringar 1963—1964 (prognos)

Värde Volym Pris

7,5

- 5,5

- 15,5

9,5

13 10,5 10

2,5

2,5

■ 6

2 Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

sättningsförhållandena för de svenska trävarorna måste dock beaktas att Sverige de senaste sju, åtta åren inte förmått behålla sin andel på den europeiska marknaden utan successivt fallit tillbaka till förmån för Sovjetunionen, Kanada, och i viss mån även Finland. Detta torde framför allt sammanhänga med utbudsfaktorer. Genom utbyggnader av träförädlingsindustrin, i synnerhet massa- och pappersbruken i södra och mellersta Sverige har man kunnat få eu mer produktiv användning för råvaran, vilket gjort det allt mindre lönande att inrikta skogsbruket på att frambringa sådana virkesdimensioner som krävs för framställning av sågade och hyvlade trävaror på export. De minskade marknadsandelarna för svensk trävaruexport är speciellt framträdande när det gäller Storbritannien. Där har sedan 1957 halva marknadsandelen gått förlorad; i första hand till Sovjetunionen men även till Finland. En kombinerad utbuds- och konkurrenseffekt minskar de potentiella exportmöjligheterna för Sverige även under innevarande år.

I trävaruexporten ingår även en rätt stor del rundvirke (exportvärde cirka 109 miljoner kronor 1963), vilket huvudsakligen går till Norge. De norska virkesköpen i Finland väntas strypas mer eller mindre till följd av Finlands stora egna råvarubehov. Därför kan en större del av Norges marginella virkesbehov komma att täckas genom ökade köp i Sverige. Med hänsyn härtill kan volymökningen för hela trävaruexporten beräknas uppgå till 3 procent. Därtill kommer en prisökning på uppskattningsvis 5 procent. Till följd av bl. a. årets i förhållande till fjolåret klart mildare vinter förefaller det som om större delen av den prognosticerade exporten kommer att falla på första halvåret. Säsongrensat sett innebär detta att trävaruexporten kommer att minska successivt under året.

36 Kungl. Mnj:ts proposition nr 150 år 196i

Prognosen i den preliminära nationalbudgeten för 1964 angav en exportökning för massa med 6 procent, i stort sett motsvarande den beräknade konsumtionsökningen i Västeuropa. Med hänsyn till de i allmänhet uppreviderade förväntningarna om den ekonomiska utvecklingen kan konsumtionsökningen av massa väntas bli något större 1964, kanske omkring 7 procent. Det finns vidare anledning att räkna med en viss, delvis spekulativt betonad, lagerökning 1964 i avnämarländerna särskilt under första halvåret. Ytterligare ett par positiva faktorer väntas höja exporten av massa 1964. Den ena är minskad konkurrens från Nordamerika, vilket väntas medföra en något större marknadsandel på Västeuropa än förra året för de nordiska producenterna. Den andra är att utvecklingen på de översjöiska marknaderna bedöms bli gynnsammare i år.

Sammantaget beräknas dessa olika faktorer medföra en exportökning 1963 1964 på 9 1/2 procent. Denna ökning är, liksom för trävarorna, myc-

ket ojämnt fördelad under året. Till detta bidrar förutom effekten av väderleken även lagerförändringar hos avnämarna. Härigenom väntas en leveransökning av massa på inte mindre än 20 procent mellan första halvåren 1963 och 1964, medan andra halvåret 1964 kommer att ligga på ungefär samma nivå som motsvarande halvår 1963. Även om massapriserna förblir oförändrade i år, medför de under loppet av 1963 höjda priserna en uppgång på 6 å 7 procent i genomsnitt mellan åren räknat.

Prognosen för papper och papp är uppbyggd av delprognoser för olika varukategorier med utnyttjande av följande indelning: kraftpapper, tidningspapper, övrigt papper, papp, pappersvaror och träfiberplattor. För kraftpapper och övrigt papper är prognoserna baserade på efterfrågestudier för de skilda avnämarländerna. I övrigt är prognoserna i det väsentligaste bedömningar från branschhåll och trendprognoser.

På kraftpapper föreligger alltjämt begränsningar beträffande exportproduktionen. Under åren 1959—1962 har exporten av kraftpapper ökat cirka 10 procent per år. 1963 märkes en nedgång i ökningstakten till 4 procent. Man skulle kunna misstänka att denna relativt måttliga ökning är ett tecken på att marknaden börjar bli mättad. Ä andra sidan finns det skäl att anta en större exportökning på Storbritannien i år. I Västtyskland ägde vidare en viss lageravveckling rum 1963, vilket kan anses förklara exportminskningen på detta land. En återgång till den tidigare expansionstakten har därför bedömts som trolig och eftersom det föreligger överskottskapacitet på kraftpapper finns det i varje fall inga hinder från utbudssidan för att en prognosticerad exportökning på drygt 10 procent skulle kunna realiseras. I fråga om tidningspapper är världsmarknadsläget fortfarande tryckt till följd av att stora kapacitetsöverskott alltjämt föreligger i flertalet producentländer. Enligt branschutsagor borde Sverige dock kunna påräkna en något större andel av den västeuropeiska konsumtionsökningen under innevarande år. Gruppen papper utom kraft- och tidningspapper omfattar åt-

37 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

skilliga kvaliteter och sorter. Relativt goda samband mellan vår export och bruttonationalproduktutvecklingen i olika avsättningsländer har bär kunnat härledas. Appliceras dessa på de prognosticerade ökningstalen för bruttonationalprodukten fås en exportökning för övrigt papper på cirka 13 procent.

Den mest expansiva av de ovannämnda pappersgrupperna är pappexporten. Det är här sulfatkartongen (kraftliner) som nästan helt svarar för de senaste årens ökningar. Marknaden får betraktas som ganska gynnsam. Tillverkningen på kontinenten är relativt obetydlig med undantag för Frankrike. Kapaciteten på kraftliner torde för närvarande vara det väsentligaste hindret för en än snabbare exportökning. I gruppen ingår en stor del s. k. falskartong. Här är dock konkurrensen påtaglig och någon större exportökning kan näppeligen påräknas. Sammantaget beräknas pappen dock öka cirka 17 procent eller något långsammare än 1961—1962.

Den sedan 1960 stagnerande exporten av träfiberplattor (board) kan inte heller 1963—1964 förväntas öka nämnvärt. Främsta anledningen är den relativt svaga konsumtionsökningen i Västeuropa. Detta står i stark kontrast till den snabba konsumtionstillväxten för board i Sverige. Utbyggandet av EEC:s yttre tullmur drabbar denna export mycket hårt. Därtill kommer en stark konkurrens från Finland och vissa östeuropeiska stater. Beträffande det största enskilda avnämarlandet, Storbritannien, gynnas visserligen vår export av Efta-arrangemangen, relativt till den inhemska industrin, men där är konkurrensen i stället så mycket skarpare från Sydafrika som åtnjuter samväldespreferenser på detta varuslag. Sydafrika är beträffande board både kvalitativt, kvantitativt och prismässigt en stark konkurrent.

Sammantaget implicerar dessa delprognoser en volymökning för den totala pappersexporten 1963—1964 på drygt 10 procent. Prisnivån för papper har varit i stort sett stabil under de senaste två åren. Det kan inte anses uteslutet att prisuppgången på cellulosa kommer att öka möjligheterna till prishöjningar på vissa papperskvaliteter. Här är räknat med en prisstegring på drygt 2 procent.

Den hastiga omsvängningen på stålmarknaden sedan hösten 1963 och den därav följande ökade optimismen hos stålverken har i mycket hög grad kommit att ändra exportutsikterna för våra järnmalmsgruvor. Den genomgående bilden är att hela 1964 års malmproduktion är såld. Den under hösten inträffade lyftningen av fraktnivån innebar ett temporärt förbättrat konkurrensläge gentemot transoceana säljare. Att sedan fraktraterna åter sjunkit påverkar mindre årets export då malm huvudsakligen säljs med fasta årskontrakt. Av denna anledning är prisnedgången i år relativt måttlig, uppskattningsvis 2 å 3 procent. Den höjda fraktnivån torde även kvantitetsmässigt ha medfört viss försäljningsökning. Hur stor exportökning som kommer till stånd är något osäkert. Den snabba och kraftiga ansvällningen av orderingången till de europeiska stålverken kan tyda på alt den nuvarande stålkonjunkturen är orsakad av en lagerboom. Det är med hänsyn till

38 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b

detta som möjligheterna att på något längre sikt kunna upprätthålla den mycket höga produktionstakten i stålverken på kontinenten och i Storbritannien får betraktas som osäkra. Initierade bedömare räknar dock med att produktionsnivån hålles åtminstone fram till hösten. Risken för allvarligare bakslag anses inte vara påtaglig. Ovanstående talar för rimligheten av att räkna med ytterligare någon tilläggsförsäljning av malm i år bl. a. genom utnyttjande av optionsrätter. Redan nu sålda kvantiteter implicerar en exportökning på omkring 8 procent, men enligt föregående antaganden skulle man få en exportökning på ungefär 10 procent eller 2 miljoner ton. Den nuvarande höga efterfrågan på järnmalm i förening med den blida vintern gör att malmleveranserna under första halvåret i år kan väntas få samma omfattning som under andra hälften av 1963, då de var mycket höga. Denna leveranstakt förutsättes bli bestående även under andra halvåret.

Gruppen metaller utgörs till större delen av jarn och stål. Järn och stål liksom även verkstadsprodukterna behandlas i nästa avsnitt, varför framställningen här inskränks till de övriga metallerna. Exportvärdet för dessa utgjorde 277 miljoner 1963, därav 2/3 koppar och produkter av koppar. En annan stor post är aluminiumprodukter. Prognosinformationen för denna grupp är mycket rudimentär. Vad gäller de stora posterna i gruppen, halvfabrikat av koppar samt kopparlegeringar och aluminium synes man emellertid från branschhåll räkna med en ökning av exporten i storleksordningen 5 ä 10 procent. Exportutsikterna för råkoppar uppges vara mycket svårbedömbara; några väsentliga förändringar i exporten härav torde man emellertid inte behöva räkna med.

Exportprognoserna för livsmedel i nationalbudgeterna brukar vara systematiskt underskattade. Av denna anledning har den tidigare beräkningsmetoden övergivits. I enlighet med de antaganden som gjorts vid lagerberäkningarna om nötdjursbeståndets förändringar 1964 bör exportöverskottet pa kött minska med ca 50 miljoner kronor. Detta motiverar en minskning av exportvärdet för de reglerade jordbruksvarorna från 512 miljoner kronor 1963 till kanske 460 miljoner 1964. De övriga livsmedlen, främst produkter från livsmedelsindustrin, bedöms öka i ungefär samma takt som de senaste åren.

Prognosen för övriga varor är baserad på uppskattningar av sambanden mellan vår export och bruttonationalproduktens utveckling i respektive avnämarländer. Föreliggande beräkning för 1964 har reviderats såtillvida som vapenexporten har exkluderats samt att utvecklingen 1963 har beaktats i sambanden. Vapenexporten bär beräknats på grund av uppgifter som inhämtats genom kommerskollegium. Sammanlagt fås med denna metod en värdeökning på 16 procent. Åren 1959—1963 ökade denna export ganska konstant 11—12 procent per år. Fördelningen av den värdemässiga ökningen på en volym- och priskomponent är liksom för verkstadsprodukterna mycket svår och kan bara göras mer gissningsvis. En viss tendens till sti-

39 Bih. C.: Remderad nationalbudget för år 196b

gamle priser som förmärkts för gruppen kan tänkas medföra en lyftning av prisnivån med ett par procent.

Resultatet av vårens varvsenkät innebär beträffande leveranserna av fartyg till utländska beställare rätt små förändringar jämfört med höstenkäten. Den medför en nedgång i leveranserna i såväl volym som värde. Prisutvecklingen är mycket svårbedömbar. Ungefär 1/5 av leveransvärdet 1964 består av kylfartyg till Sovjet. För dessa fartyg har kontrakteringspriset varit lågt. Den relativt kraftiga skillnaden mellan 1963 års tal enligt preliminära nationalbudgeten för 1964 och utfallet är att tillskriva två faktorer. Vid bedömningen då ansågs ett par stora enheter, som skulle levereras vid årsskiftet, komma första dagarna i januari eller i varje fall ej registreras förrän då. Nu inträffade inte detta. Dels kom fartygen i december och dels skedde registreringen ovanligt snabbt.

Nedgången i varvens leveranser 1964 bör kunna betraktas mer som en tillfällighet och ligger helt på första halvåret. Orderläget för storvarven är generellt sett mycket bra och redan första halvåret 1965 skjuter leveranserna åter i höjden.

3. Exportenkäterna för järn och stål samt verkstäder

Konjunkturinstitutet har i samband med arbetet till den reviderade nationalbudgeten företagit enkäter bland järn- och stålverken samt verkstäder enligt samma mönster som de närmast föregående två åren. Härvid har prognosperioden försöksvis utsträckts ett halvår; den utförda enkäten omfattar alltså även första halvåret 1965. En annan viktig förändring är att urvalet för verkstäderna har förnyats och baserats på en aktuellare företagsförteckning. Liksom tidigare kan svarsfrekvensen i båda enkäterna betecknas som mycket tillfredsställande.

Järn- och stålverk

Den enkät som gjordes för ett år sedan uppskattade den värdemässiga exportökningen av järn och stål 1962—1963 till 7 procent. Jämfört med utfallet, en ökning på 9 procent, måste bedömningarna från stålverken sägas vara tillfredsställande. Den första enkäten i februari 1962 gav en prognos för 1962 med en avvikelse av samma storleksordning i motsatt riktning.

Sedan föregående enkättillfälle, augusti 1963, har företagens bedömning av exportutvecklingen 1964 undergått en förändring i klart positiv riktning. Nu räknar man med en ökning med i genomsnitt 19 procent mellan första halvåret 1963 och första halvåret 1964; augustienkäten angav 14 procent. Från andra halvåret 1963 till andra halvåret 1964 anger februarienkäten en ökning med 9 procent. För helåret 1964 medför enkätresultatet därför en ökning på närmare 14 procent över 1963. Då samtidigt företagen inte räknar med några nämnvärda prisförändringar innebär denna ökning en lika

40 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

stor volymförändring. De tidigare två årens erfarenheter talar närmast för att enkätens resultat accepteras utan korrigering. Prognosen innebär att exportvolymförändringen mellan de båda halvåren i år skulle bli rätt obetydlig säsongrensat sett.

Större delen av ökningen 1963—1964 i absoluta tal är koncentrerad till några få länder nämligen Storbritannien, Norge, Förenta staterna, Västtyskland och Danmark. Även relativt är ökningarna störst för Storbritannien och Norge med i båda fallen ca 50 procent.

Exporten första halvåret 1965 förväntas ligga på samma nivå som första halvåret 1964. Då man inte i tidigare enkäter inkluderat en så långt framskjuten tidsperiod är det här vanskligt att bedöma företagens möjligheter att ställa prognoser på sina leveranser.

Verkstäder

I likhet med järn- och stålenkäterna har verkstadsenkäterna i februari 1962 och 1963 uppskattat exportförändringarna 1961—1962 resp. 1962—1963 med en precision av 2 procents avvikelse från utfallen. Till en stor del kan avvikelserna återföras på en speciellt låg täckning i förhållande till tullstatistiken för första halvåret 1962. Till följd av det nya urvalet utgör de redovisade leveransvärdena i årets enkät en betydligt större del av tullstatistikens exportvärden jämfört med tidigare enkäter. Augustienkäten täckte sålunda 86 procent av exporten första halvåret 1963 medan motsvarande täckningsgrad för februarienkäten var 92 procent. Den högre täckningen beror på ett förbättrat urval bland främst de mellanstora och mindre verkstadsföretagen. Urvalsramen består nu av 1960 års industristatistik över arbetsställen. För konjunkturbarometer och enkäter har detta register inom konjunkturinstitutet bearbetats till att avse beslutsenheter (företag). Samtliga verkstadsföretag med ett avsaluvärde på över 15 miljoner kronor 1960 (drygt 100) ingår i enkäten (grupp 1 i tabell 2). Gränsen 15 miljoner kronor har valts därför att den ger just den grupp företag som även i de tidigare enkäterna totalundersökts. Genom denna kontinuitet i urvalet kan erfarenheterna från de tidigare enkäterna bättre utnyttjas. Dessa företag beräknas svara för ca 75 procent av totala verkstadsexporten. Övriga företag (ca 2 800) har uppdelats i tre storleksgrupper: företag med ett avsaluvärde 1960 understigande 1 miljon kronor (grupp 4 i tabell 2), företag med mellan 1 och 4 miljoner kronor i avsaluvärde (grupp 3) samt företag med mellan 4 och 15 miljoner kronor i avsaluvärde (grupp 2). Ur dessa tre grupper utlottades sammanlagt nästan 100 företag att ingå i enkäten.

I likhet med järn- och stålverkens bedömningar av exporten för första halvåret 1964 visar även verkstadsexportörerna en påtagligt ökad optimism jämfört med augustienkäten. Då angavs en exportökning på 6 procent från första halvåret 1963 till första halvåret 1964 medan februarienkäten visar en uppgång mellan dessa perioder på 16 procent (se tabell 2). En mindre del

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

41 Tabell 1X1: 2. Exportenkät för verkstäder i februari 1964

Källa: Konjunkturinstitutet.

av denna uppjustering hänför sig till ändrat företagsurval. Räknat på enbart de företag som besvarade enkäterna både i augusti och februari, får man en uppjustering från 6 till 13 procent. Mellan andra halvåret 1963 och andra halvåret i år anger februarienkäten en exportökning med närmare 12 procent och mellan helåren 1963 och 1964 skulle därmed leveransvärdet av verkstadsexporten öka med närmare 14 procent.

De större exportföretagen har i februari erfarenhetsmässigt skattat sin egen export väl. De medelstora och mindre företag, som tidigare ingått i enkäterna har lyckats sämre härmed. Man kan förvänta sig att det förbättrade urvalet från dessa sh>rleksgrupper minskat osäkerheten i enkätprognosen på dessa punkter. De krattiga exportökningarna för de mellanstora och mindre företagen är helt att häi-föra till ett fåtal, som uppger språngvisa ökningar med fördubbling eller än nera i sin export. Den kraftiga spridningen i leveransförändringarna mellan tfika företag ökar givetvis osäkerheten i enkätens prognosresultat. Liksom föregående två år har emellertid enkätens prognos accepterats utan korrigering.

När det gäller bedömningen av på vilka marknader som exportökningarna faller, ger enkäten av tidigare erfareaheter att döma en relativt osäker bild. Västeuropa som helhet förefaller dock vnte att bära upp exportökningen i lika stor utsträckning som tidigare år. Inom Västeuropa synes emeller-

42 Kungl. Mctj:ts proposition nr 150 år 1964

tid Danmark och Storbritannien vara klart expansiva marknader 19W medan exporten på Västtyskland och Norge anges komma att stagnera.

De av enkäten indikerade prisförändringarna 1964 är mycket obetydliga. Enkätens prisindikering säger emellertid mycket litet om hur de officiella prisserierna kommer att utveckla sig. I statistiska centralbyråns exportprisindex finns som förut nämnts en systematisk tendens till överskattning av prisökningarna. Enkätens prisprognos synes därför närmast korrespondera mot en prognos för den indexmässiga höjningen 1963—1964 på ca 3 procent. Den volymmässiga ökningen av verkstadsexporten 1963—1964 skulle därmed komma att uppgå till närmare 11 procent.

Enligt enkäten skulle verkstadsexporten fortsätta att stiga första halvåret 1965. Enkätbedömningarna får här — liksom för järn och stål — givetvis betraktas som relativt osäkra. I värde skulle exportleveranserna första halvåret nästa år överstiga nivån för första halvåret 1964 med närmare 11 procent. Eftersom prisförändringarna enligt enkäten även nästa år skulle bli obetydliga skulle, i enlighet med resonemanget ovan, den indexmässiga prishöjningen sättas till ca 3 procent och den volymmässiga höjningen alltså bli närmare 8 procent från första halvåret i år till första halvåret 1965. Säsongrensat sett skulle detta innebära att ökningstakten mellan halvåren i år (se diagram 1) skulle i stort sett bibehållas mellan andra halvåret 1964 och första halvåret 1965.

4. Importen 1963 och 1964 Importen 1963

Importen till Sverige steg med drygt 8 1/2 procent i värde och 6 1/2 procent i volym 1962—1963. Denna utveckling var relativt väl skattad i den preliminära nationalbudgeten för 1964.

Med utgångpunkt från den i tabell 3 och diagram 2 redovisade utvecklingen för skilda användningsgrupper kan konstateras att ökningen främst bars upp av konsumtionsvarorna i importen. Inom gruppen varaktiga Tconsumtionsvaror dominerar personbilarna. Bilimporten ste^ med inte mindre än 22 procent i värde och 20 procent i volym 1962 -1963. Utvecklingen sammanhänger dels med en kraftig ökning av avtalet nyregistreringar dels med en ökad andel för importbilarna. Anmärkningsvärda ökningar inträffade dock även för mattor, elektriska hushållsapparater och grammofoner. Importen av radio- och televisionsappar-Aer fortsatte att minska liksom de senaste tre åren.

Bland de icke-varaktiga konsumtionsoirorna (inkl. livsmedel) ökade främst importen av socker, kläder och skor. Sockerimporten nära nog tredubblades värdemässigt 1962/1963. Detta beror främst på den mycket kraftiga prisstegringen, men ä»"en importvolymen steg avsevärt — över en tredjedel.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1961

43 Tabell III: 3. Importutvecklingen 1962—1964

'Varaktiga konsumtionsvaror .... Icke varaktiga konsumtionsvaror Kapitalvaror exkl. fartyg, flygplan, vapen ................

Konsumtionsråvaror ..........

Andra industriråvaror..........

Byggnadsråvaror..............

Jordbruksråvaror..............

Bränslen......................

Totalt exkl. fartyg, flygplan, vapen ......................

Fartyg, flygplan, vapen........

Total import..................

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Importen av kapitalvaror (investeringsvaror exkl. fartyg, flygplan, vapen) steg värdemässigt mindre än vad som förutsattes i den preliminära nationalbudgeten (5,5 procent mot beräknat 8,5 procent). Till följd av en mycket kraftig prisstegring kom den volymmässiga skattningen att bli grovt felaktig. I avsnitten 1 och 3 av detta kapitel har berörts de systematiska felaktigheter som sannolikt vidlåder exportprisindex för verkstadsprodukter. Det förefaller troligt att samma felaktigheter återfinns hos motsvarande importprisindex, varför den angivna importvolymminskningen inte kan betraktas som realistisk. En reell volymökning om 2 ä 3 procent torde ligga närmast till hands.

Konsumtionsiåvarorna utgörs av råvaror och halvfabrikat som inom landet vidarebeareetas till icke-varaktiga konsumtionsvaror. Importutvecklingen 1962—1963 I,ar här medfört en avsevärt snabbare ökningstakt än tidigare år. Orsaken lärtill ligger till en del i den låga skörden; importen av vete steg med drygt <\5 procent värdemässigt 1962—1963. Även importen av oljefrön ökade kratigt. En stor del av ökningen faller på textila råvaror som garn och tråd sa^t vävnader. Detta sammanfaller med en väsentligt snabbare produktionstillväxt inom textil- och sömnadsindustrin. Tillväxten inom denna var 0,9 p-ocent för 1961—1962 och 2,9 procent för

1962—1963.

Övriga industriråvaror uppvisar en lik«.ande utveckling, i det att ökningen 1962—1963 kontrasterar mot ei utprägiwi stagnation under åren 1961 och 1962. Denna stagnation var til stor del beUngad av en fortgående ut-

44 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196b

Diagram III: 2. Volymutveckling för importen enligt användningsgrupper 1960_1964

Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror

140 - Total import

120 -

Varaktiga konsumtionsvaror

Icke varaktiga konsumtionsvaror

I_I_i_1 i

1960 1961 1962 1963 1964

Konsumtionsråvaror

150 -

Andra industriråvaror

130 -

Byggnadsråvaror

Jordbruksråvaror

Bränslen

I_I_i -!_

1960 1961 1969 1963 1964

1 Gruppen omfattar investeringsvaror exkl. fartyg, flygplan och vapm. Anm. De streckade linjerna avser prognoser.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

trängning av importerat handels järn till följd a*' nytillkommen svensk produktionskapacitet. Importen av handelsfärdgt järn och stål har volymmässigt fallit praktiskt taget oavbrutet frå* första halvåret 1960 till första halvåret 1963. Effekten förefaller ha vnngat ut under 1963, då en ökning inträffade mellan halvåren detta Mellan helåren 1962 och 1963 förblev därmed denna import oförändrad. Detta i sin tur medfört en mer normal ökning för gruppen Övriga in aror.

45 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196 b

Bland övriga importvarugrupper uppvisar bränslen och fartyg, flygplan och vapen de högsta ökningstalen. Den förra gruppens ökning kan troligen huvudsakligen hänföras till den stränga vintern.

Importen 196b

Den totala importen beräknas nu stiga med 8 procent i volym och 10,5 procent i värde 1963—1964. Detta utgör en avsevärd uppjustering jämfört med den prognos som gavs i den preliminära nationalbudgeten. Uppjusteringen beror dels på upprevideringar av prognoserna för den inhemska efterfrågan och dels på övergång till ny prognosmetodik.

Föreliggande prognos är baserad på sambandsekvationer för dels total import (exkl. fartyg, flygplan, vapen), dels för sex olika importvarugrupper. Sambanden har beräknats på perioden 1954—1963. Som oberoende variabel har för totalimporten använts bruttonationalprodukten, reducerad för de komponenter som antas ej ha något eller mycket litet importinnehåll. Sambandsberäkningarna har därvid utförts under antagande att importen utgör en konstant del av varje absolut förändring i bruttonationalprodukten (konstant marginell importbenägenhet). Som förklarande variabler för de olika importvarugrupperna har använts de efterfrågakomponenter som för respektive importvarugrupp förutsatts ha störst betydelse. Sambandsberäkningarna har därvid likaledes utförts under antagande om konstant marginell importbenägenhet. Med hjälp av de efterfrågeprognoser över de oberoende variablerna som redovisas i övriga kapitel av denna nationalbudget, har prognoser för de sex importvarugrupperna beräknats. De senare har kompletterats med prognoser över importen av jordbruksråvaror och bränslen, sammanställda inom kommerskollegium, som även svarar för prognoserna över importen av flygplan och vapen. Den direkta totalprognosen gav en importökning på 8 procent i volym medan den prognos som beräknats utifrån de disaggregerade modellerna gav en importökning på mellan 7 och 8 procent. Som importprognos för 1964 har accepterats en ökning på ca 8 procent. I enlighet härmed har prognoserna för olika importvarugrupper enligt de disaggregerade modellerna anpassats för att ge denna totalökning av importen (se tabell 3).

Som framgår av tabell 3 skulle importökningen exkl. fartyg, flygplan och vapen uppgå till ca 8 1/2 procent i volym 1963—1964 mot 6 1/2 procent 1962—1963. ökningen i stegringstakten skulle därvid beröra investerings- och råvarukategorierna i importen medan stegringstakten för konsumtionsvarugruppen icke skulle bli fullt lika hög som föregående år.

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i

5. Bytes- och betalningsbalansen 1963 och 1964

Bytesbalansen 1963 visade ett underskott på ca 300 miljoner kronor, dvs. ungefär det underskott som beräknades i den preliminära nationalbudgeten. Utfallet av handelsbalansen blev dock något bättre än beräknat, medan nettot av övriga tjänster minskade något kraftigare än som då beräknats.

Då ökningstakten för exporten och importen 1963—1964 enligt ovan presenterade prognoser skulle bli i stort sett densamma, skulle handelsbalansen för 1964 komma att förändras endast obetydligt i förhållande till 1963. Sjöfartsnettot har av statistiska centralbyrån beräknats öka med 2 1/2 procent från 1963 till 1964. Den lyftning av fraktnivån som inträffade i höstas blev inte bestående utan priserna har nu åter sjunkit till i stort sett utgångsläget före denna höjning. Detta implicerar att ökningen av sjöfartsnettot 1964 kommer att ske till i stort sett oförändrade priser. Den måttliga ökningen av sjöfartsnettot är ett uttryck för den relativa stagnationen i den svenska handelsflottans bestånd sedan ett par år tillbaka beroende på en hög export av begagnade fartyg.

Tabell III: 4. Betalningsbalansen 1962—1964

Miljoner kronor. Löpande priser

Källor: Statistiska centralbyrån, riksbanken och konjunkturinstitutet.

Det under senare år ständigt försämrade nettot av övriga tjänster är främst ett utslag av att turistutgifterna för svenska turister i utlandet ökat kraftigt samtidigt som turistintäkterna till Sverige förblivit relativt konstanta. Statistiken över turisttrafiken är mycket ofullständig men uppskattningsvis ökar svenskarnas turistutgifter utomlands för närvarande med 20—30 procent per år. Detta förhållande väntas medföra en fortsatt ökning av underskottet för övriga tjänster 1964. Underskottet i bytesbalansen

47 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

för 1964 kan därmed beräknas komma att öka med ett par hundra miljoner kronor jämfört med 1963. Hur valutareserven kommer att ändras under 1964 är mycket svårt att uttala sig om. Som framgår av tabell 4 beräknas kapitaltransaktionerna 1963 ha medfört ett valutautflöde om ca 240 miljoner kronor. För 1964 föreligger inte någon fullständig prognos — enbart de statliga kapitaltransaktionerna väntas medföra ett valutainflöde om ca 30 miljoner kronor. I den preliminära nationalbudgeten antyddes möjligheten av en minskning 1963—64 i den negativa diskrepansen mellan å ena sidan varvens leveranser av fartyg och å andra sidan fartygsbetalningarna. Det synes bl. a. av denna anledning finnas skäl att tro att eu ökning av restposten skulle komma till stånd samtidigt som posten kapitaltransaktioner sannolikt inte kommer att representera en lika betydande minuspost i betalningsbalansen som under 1963.

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964

IV. Produktionen

1. Industriproduktionen

Den svenska industriproduktionens ökning 1962—1963 har inom konjunkturinstitutet beräknats till inemot 5 procent. Det innebär, som framgår av tabell 1, en ökad tillväxttakt jämfört med närmast föregående år. För att fortsättningsvis undvika missuppfattningar vad gäller industriproduktionens utveckling såväl totalt som för vissa av delbranscherna skall här i korthet redovisas de korrigeringar som av institutet vidtages i den av statistiska centralbyrån publicerade månadsindexen.

Till och med år 1960 föreligger för närvarande faktisk industristatistik. Från och med år 1961 är produktionen av centralbyrån preliminärt beräknad dels med hjälp av faktiska produktionsuppgifter, dels med hjälp av sysselsättningsuppgifter. För de branscher vars produktion primärt mätes med sysselsättningsuppgifter (verkstadsindustrin, varven, delar av träindustrin samt vissa delar av de delbranscher som i tabell 1 sammanfattas under benämningen övriga branscher) har korrigeringar vad avser produktivitetsförändringar av konjunkturinstitutet vidtagits enligt följande.

Det på sysselsättningsserien för verkstadsindustrin applicerade produktivitetstalet är 6 procent per år. Detta är ett genomsnitt för produktivitetsökningen 1960—1963, som erhållits när produktionsökningen enligt institutets försörjningsbalans för verkstadsprodukter (tabell IV: 1 i den preliminära nationalbudgeten) sammanställts med de sysselsättningsuppgifter som ingår i centralbyråns produktionsindex för verkstadsindustrin. Centralbyrån applicerar för erhållande av sin produktionsindex en produktivitetsökning på 2,5 procent per år på sysselsättningsserien. De tal för de årsvisa förändringarna av produktionen inom verkstadsindustrin, som återges i tabell 1 utgörs däremot av produktionsförändringstalen enligt den aktuella försörjningsbalansen för verkstadsprodukter.

För varvsindustrins del applicerar institutet en produktivitetsökning av 5 procent per år på den sysselsättningsserie som ingår i centralbyråns produktionsindex. Även för denna bransch tillämpar centralbyrån en produktivitetsökning av 2,5 procent per år. Liksom för verkstadsindustrin söker institutet uppskatta de årliga förändringarna i varvens produktion med hjälp av en försörjningsbalans. De produktionsförändringstal för helåren som därvid erhållits utnyttjar institutet vid uppskattningen av helårsförändringen för den totala industriproduktionen enligt tabell 1. Med hänsyn till osäkerheten i skattningarna av varvens produktion återges denna ej separat i nämnda tabell.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1961

49 Tabell IV: 1. Industriproduktionen 1960—1963

Index 1959 = 100

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

För de övriga, delvis med sysselsättningsutveckling indikerade branscherna, har korrigeringar vidtagits för produktivitetsförändringar. Produktivitetstalet för respektive delbransch utgörs av den genomsnittliga produktivitetstillväxten 1955—1960 (tidigare korrigeringar baserades på den genomsnittliga produktivitetsförändringen 1952—1958). För den grafiska industrin har även vidtagits vissa andra justeringar som närmare framgår vid behandlingen nedan av produktionen inom denna bransch. I centralbyråns produktionsindex vidtages för nämnda delbranscher ingen produktivitetskorrigering av sysselsättningsserierna.

Under de senaste två åren har inom institutet sammanvägningen till en serie för den totala industriproduktionen skett med 1959 års förädlingsvärden som vikter för respektive branscher. Någon förändring härvidlag har inte vidtagits i nu publicerade produktionssiffror för industrin totalt.

Den totala effekten av institutets korrigeringar uppgår 1963 för den totala industriproduktionen till 2,6 procentenheter. Korrigeringarna för verkstäder och varv svarar tillsammans för 1,3 procentenheter. De övriga korrigerade branscherna — inklusive justeringen av den grafiska industrins produktionsutveckling — bidrar med 1,1 procentenhet medan det av institutet tillämpade viktsystemet höjer centralbyråns totalserie med 0,2 procentenheter.

Under de senaste månaderna har orderläget successivt förbättrats inom den egentliga verkstadsindustrin. Statistiska centralbyråns orderstatistik för fjärde kvartalet 1963 antydde en viss förstärkning av orderingången under fjolårets sista månader och då främst inom de mekaniska verkstäderna. För dessa låg — liksom för den elektrotekniska industrin — den procentuellt sett största ökningen på exportorderna. Inom manufaktursektorn minskade däremot exportorderingången, en minskning som dock uppvägdes av ökade beställningar från hemmamarknaden. Orderstocken var totalt inom denna

4 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 150. Bihang C

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196t

sektor något lägre vid senaste årsskiftet än ett år tidigare medan en viss mindre ökning av orderstocken skett under 1963 inom de mekaniska och elektrotekniska verkstäderna. Konjunkturinstitutets marsbarometer antyder fortsatta orderingångsökningar under såväl första som andra kvartalet i år till var och en av delbranscherna. Den ökade tillströmningen av order under första kvartalet har medfört att den inneliggande orderstocken per den 15 mars bedöms som lagom stor med hänsyn till produktionsnivån av en större andel företag än i de närmast föregående barometrarna; detta förhållande är mest påtagligt för manufakturbranschen.

Det förbättrade orderläget har medfört och beräknas enligt barometern medföra en accelererande ökningstakt av produktionen under första halvåret i år. Andra uttryck för en tilltagande expansion inom verkstadsindustrin är omdömena om lagersituationen; råvarulagren bedöms som för stora av en mindre andel företag än tidigare och tenderar att anses ungefär lagom stora samtidigt som färdigvarulagren för första gången på två år bedöms som lagom stora.

Försörjningsbalansen för verkstadsprodukter ger nu en klart större produktionsökning 1963—1964 än vad tillgänglig statistik i december till den preliminära nationalbudgeten angav. Det är främst exporten av verkstadsprodukter 1964 som uppreviderats mycket kraftigt i enlighet med den information som inhämtats via institutets exportenkät för verkstäder i februari i år (se kapitel III). Vidare ger den senaste investeringsprognosen en något större ökning än den preliminära nationalbudgetens för investeringarna i maskiner, en mindre uppjustering som dock på grund av att investeringskomponenten väger tungt medfört rätt betydande konsekvenser för prognosen över verkstadsproduktionen. Varuinsatsen har beräknats öka något iner 1964 än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten främst till följd av den större ökning i byggnadsverksamheten 1964 som de senaste beräkningarna antytt. Förändringarna vad avser import- och konsumtion är obetydliga och påverkar inte nämnvärt saldot (produktionen) i balansen. Komponentförändringarna i balansen implicerar en ökning av produktionen inom den egentliga verkstadsindustrin 1963—1964 med ca 6,5 procent, dvs. en klart större ökning än den 2,5-procentiga som balansen uppvisar 1962— 1963.

Utvecklingen inom varvsindustrin under 1963 kännetecknades av en hög leveranstakt och en god ordertillströmning. I statistiska centralbyråns orderstatistik -— där orderna mätes i antal arbetstimmar — var orderstocksökningen inemot 30 procent, ökningen var kraftigast för exportorderstocken men till följd av betydande beställningar från inhemska redare under andra halvåret 1963 steg även hemmaorderstocken relativt kraftigt. Den försörjningsbalans för varven, varom nämndes i början av detta kapitel talar för en närmast oförändrad eller obetydligt större produktionsökning 1963—1964 än 1962—1963.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

51 Tabell IV: 2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter (exklusiv* fartyg) 1961—1964

Miljoner kronor. 1959 års producentpriser

Källa: Konjunkturinstitutet.

Inom järn- och stålverken fortsatte aktiviteten att tillta under fjolårets sista månader. Produktionsökningen för järn- och metallverken 1962—1963 kom därmed att uppgå till ca 7 procent. Att döma av konjunkturinstitutets marsbarometer har produktionsuppgången fortsatt första kvartalet i år. Den ökade ordertillströmningen till stålverken under denna period samt förväntningar om en ytterligare förstärkning av orderingången under innevarande kvartal kommer sannolikt att resultera i en successiv tillväxt av produktionen under loppet av 1964 för järn- och stålverken. Jämfört med 1963 förefaller årets leveranser komma att ske till något högre priser på såväl hemma- som exportmarknaden.

Produktionsprognosen för 1964 har erhållits genom uppföljande av den försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål som låg till grund för prognosen i den preliminära nationalbudgeten. Liksom i försörjningsbalansen för verkstadsprodukter svarar i järn- och stålbalansen exporten för den kraftigaste upprevideringen. Exportprognosen för järn och stål behandlas närmare i kapitel III. Till följd av bl. a. den högre produktionsprognosen för verkstadsprodukter har insatsen av järn och stål i industrin uppjusterats. Den positiva lagerförändringen utgöres så gott som helt av en förväntad råvarulagerinvestering hos verkstäderna. Importökningen har arbiträrt satts till 7 procent bl. a. med hänsyn till den lagerökning som väntas i år. Balansens saldo (produktionen) ger därvid till resultat en produktionsökning för handelsfärdigt järn och stål 1963—1964 med ca 15,5 procent. Aven

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

Tabell IV: 3. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål 1961—1964

Miljoner kronor. 1959 års producentpriser

Källa: Konjunkturinstitutet.

för produktionen inom järn- och metallverken har erhållits en ökning 1963 —1964 med 15,5 procent.

Järnmalmsgruvornas produktion under 1963 kom att bli väsentligt större än vad som preliminärt beräknades i slutet av fjolåret. Den kraftiga stegring i produktionstakten hos järn- och stålverken i Västeuropa som började förmärkas mot slutet av tredje kvartalet medförde till följd av de låga järnmalmslagren hos köparna tämligen omedelbara leverans- och produktionsökningar för de svenska malmproducenterna. Detta kan i någon mån belysas med den kvartalsvisa volymutvecklingen för produktionen (säsongrensad) som hade följande utseende:

lfkv. 2jkv. 3 kv. 4 kv. Jämmalmsproduktionen 1963 ................ 100,0 103,4 104,8 110,3

Produktionsökningen 1962—1963, som uppgick till ca 5 procent, medförde en icke helt obetydlig — och som det förefaller avsiktlig — lagerökning på sälj arsidan mot slutet av året. Detta gäller främst Lapplandsfälten. Den för närvarande högt uppdrivna produktionstakten inom stålsektorn hänger sannolikt samman med ökade lagerinvesteringar. En minskning av ökningstakten torde därför komma att bli aktuell om någon eller några månader. Krav på korta leveranstider kan i kombination med de som nämnts låga köparlagren komma att nödvändiggöra en neddragning av säljarlagren under första halvåret i år säsongrensat sett. Ehuru en del av leveransökningarna 1964 troligen kommer att täckas genom lagerminskning bör man dock kunna räkna med en större produktionsökning för järnmalmsgruvorna 1963 —1964 än 1962—1963.

Tack vare en mycket betydande produktionsökning för gruppen övrig träindustri (möbel-, trähus- och byggnadssnickerifabriker) blev produktions-

53 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

ökningen 1962—1963 inom träindustrin totalt ungefär 5,5 procent. Detta är den största produktionsökning som uppmätts sedan 1960. Av diagram 1 framgår vidare den sedan 1961 relativt oförändrade produktionsnivån för sågverken. Den ojämna produktionsutvecklingen under fjolåret är främst en effekt av den stränga vintern; uppsvinget andra halvåret får icke tas som uttryck för en konjunkturell förändring. Exporten av sågade och hyvlade trävaror bedöms dock komma att öka något i år (se kapitel III) och denna ökning kommer sannolikt att medföra en viss produktionsökning 1963— 1964. Expansionen inom gruppen övrig träindustri kommer samtidigt att fortsätta. Detsamma kan sägas om boardindustrin ehuru ökningstakten här är något lägre. Produktionsökningen 1962—1963 var drygt 4 procent. Exporten av board väntas inte komma att öka 1963—1964 men då hemmamarknadsefterfrågan är starkt stigande kan man räkna med en produktionsökning 1963—1964 på inemot 5 procent. För hela träindustrin skulle ovannämnda delprognoser innebära en ungefär 4,5 procent större produktion 1964 än 1963.

Avsaluproduktionen inom massaindustrin ökade 13 1/2 procent 1962— 1963. Detta var en obetydligt mindre ökning än den i den preliminära nationalbudgeten angivna. Skillnaden — 1 procentenhet — förklaras delvis av leveranser från lager under fjärde kvartalet i något större omfattning än som var avsett och som medförde att sälj arlagren vid årsskiftet var nere på en nivå under den normala. De ovanligt gynnsamma skeppningsförhållandena under januari och februari har fått till följd att lagren minskat ytterligare. Med små sälj arlager och en under vinterhalvåret relativt moderat lageruppbyggnad i avnämarländerna från den tidigare låga nivån har massaproducenterna goda förutsättningar att uppnå en produktionsökning 1963— 1964 av minst samma storleksordning som 1962—1963. Efterfrågan var stor såväl under slutet av fjolåret som under de första månaderna i år och orderböckerna är för närvarande välfyllda. Det bör påpekas att den nuvarande höga produktionsökningstakten är föranledd av de exceptionellt stora leveranserna under de senaste månaderna men även av det förhållandet att man från producenthåll vill gardera sig för oförutsedda efterfrågeökningar under andra halvåret i år. En sådan gardering har fått aktualitet i och med uppnåendet av ett på sulfatsidan så gott som fullt kapacitetsutnyttjande någon gång under 1964.

Som framgår av diagram 1 har produktionen av sulfatmassa ökat mycket starkt under de senaste två åren i jämförelse med sulfitmassan. Även produktionen av dissolvingmassa ökade 1962—1963 dock utan att nå upp till 1961 års nivå. För den kemiska avsalumassan totalt blev ökningen i kvantitet 13,7 procent 1962—-1963. Motsvarande ökningstal för den mekaniska massan var 8 1/2 procent. Statistiska centralbyråns volymindex ger en ökning med 13,5 procent för den totala avsaluproduktionen av massa.

Prognosen för 1964 har gjorts med utgångspunkt från en försörjningsba-

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

Diagram IV: 1. Produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna 1959—1963

Index: 1959 = 100. Säsongrensade halvårssiffror

140 -

100 -

120 -

100 -

100 - /-

100 -

120 _ Bo ard industri

Tidningspapper

Pappersvaruindustri

1959 1960 196! 1962 1963 1959 1960 1961 1962 1963

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

lans för massa. Exporten har hämtats från utrikeshandelsavsnittet och hemmamarknadsleveranserna har erhållits utifrån de prognosticerade förändringarna i pappersproduktionen. Den lagerprognos som antagits innebär att lagren vid årsskiftet 1964/1965 fortfarande kommer att ligga något under vad som betraktas som normal lagernivå. Under dessa förutsättningar skulle den totala avsaluproduktionen av massa komma att öka med ca 15 1/2 procent 1963—1964.

Produktionsvolymen inom pappers- och pappindustrin ökade 1962—1963 med nästan 10 procent Vilket var en avgjort större ökning än den i 1963 års

55 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

reviderade nationalbudget prognosticerade. Största felkällan var den klart underskattade exportvolymen. Vanskligheterna är emellertid kanske speciellt stora inom denna bransch när det gäller att skatta exportutvecklingen. Framför allt saknas tillförlitlig lager- och prisstatistik. För den största procentuella produktionsökningen 1962—1963 svarade — liksom 1961—1962, då med 17 1/2 procent — gruppen papp och kartong med hela 26 procent. Denna kraftiga ökning är nästan helt att hänföra till de nya anläggningarna för kraftliner i Piteå. Även tillverkningen av journalpapper ökade i accelererad takt: 23 procent mot 11 procent 1961—1962. Vidare var ökningen betydande för gruppen omslagspapper (kraft-, sulfit- och smörpapper) eller omkring 11 procent.

Liksom för massa har prognosen för pappersproduktionen baserats på en försörjningsbalans. För exportprognosen redogörs närmare i kapitel III. De inhemska leveranserna har uppskattats med hjälp av ett erfarenhetsmässigt samband mellan leveranser till hemmamarknaden av papper och papp exkl. tidningspapper och bruttonationalproduktens utveckling i Sverige. För tidningspapperet har de uppgifter som finns tillgängliga för en bedömning av de inhemska leveranserna 1964 antytt en i det närmaste oförändrad ökningstakt (drygt 10 000 ton). En svaghet från anailyssynpunkt är dock att uppgifter saknas om papperslagren inom förbrukningssektorn. Förändringarna i dessa förefaller emellertid vara tämligen obetydliga och torde inte nämnvärt påverka saldot (produktionen) i balansen. Den på så sätt erhållna produktionsprognosen för 1964 ger en ökning med 9 1/2 procent. I volym räknat motsvarar denna kvantitetsökning ungefär 8 procent då de relativt billigare kvaliteterna expanderar och kommer att expandera kraftigare än de dyrare.

Produktionen inom livsmedelsindustrin blev 1963 endast ca 1 procent större än 1962. Ett försök till konsistensprövning av livsmedelsstatistiken i form av en försörjningsbalans har gjorts inom institutet. De förändringar av produktionen som därvid erhållits har visat relativt god korrelation med förändringarna i statistiska centralbyråns produktionsindex för livsmedelsindustrin. Den främsta förklaringen till den obetydliga produktionsökningen torde sökas i det förhållandet att konsumtionsökningen 1963 av livsmedelsprodukter motsvarades av en kraftig ökning av importen. Vidare var exportökningen 1962—-1963 avsevärt mindre än 1961—-1962. Lagerförändringen inom industri och handel uppgavs, vad beträffar färdigvaror, liksom under 1962 ha varit obetydlig.

Förutsatt en återgång till mer normal importandel kan man för livsmedelsindustrins produktion 1963—1964 sannolikt räkna med en ökning av storleksordningen 3 procent. Osäkerheten är dock stor vad avser prognonoserna för efterfrågevariablerna konsumtion, export och lager; felmarginalerna för produktionen är å andra sidan rätt små till följd av branschens relativt statiska produktionsutveckling.

56 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

Tabell IV: 4. Industriproduktionens utveckling 1962—1964

Procentuella förändringar

Källa: Konjunkturinstitutet.

Produktionen under 1963 inom läder- och skoindustrin översteg med drygt 5 procent 1962 års produktion. Genom produktionsminskningen 1961 —1962 innebar detta att fjolårets produktionsnivå låg ca 11/2 procent över 1961 års nivå. Barometerdata pekar mot en fortsatt produktionsuppgång 1963—1964, dock sannolikt i något lägre takt än 1962—1963.

Tillverkningen inom textil- och sömnadsindustrin ökade 1962—1963 med knappt 3 procent. Produktionen under fjärde kvartalet blev något lägre än vad som kunde förväntas med ledning av tillgänglig information från exempelvis institutets konjunkturbarometer i september; produktionsökningstakten mellan de tre första kvartalen 1962 och 1963 var 4,5 procent. För det expansiva inslaget svarade sömnadsindustrin vars produktion blev ca 5,5 procent större 1963 än 1962. Tillväxten inom textilindustrin stannade däremot vid knappt 1 procent.

Att döma av konjunkturinstitutets marsbarometer kan man räkna med en viss utjämning av ökningstakterna mellan de båda huvudsektorerna textil och sömnad under 1964. Inom väverier, spinnerier och beredningsverk förefaller således konjunkturbilden ha ljusnat jämfört med för ett halvår sedan medan expansionstakten inom sömnadsindustrin i varje fall inte synes vara tilltagande. Mot bakgrunden härav kan man kanske räkna med en produktionsökning 1963—1964 av storleksordningen 4 procent för textil- och sömnadsindustrin totalt.

För de olika delbranscherna som ingår i tabellerna 1 och 4 under benämningen övriga branscher är det statistiska underlaget förhållandevis bräckligt. Ett försök till analys av de tre förädlingsvärdemässigt tyngst vägande branscherna har emellertid gjorts inom institutet.

Den kemisk-tekniska industrin har under de senaste åren expanderat mycket starkt. Denna expansion fortsatte även 1963 då produktionen be-

57 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i

räknas ha legat drygt 10 procent över 1962 års nivå. Expansionen — främst knuten till plastsektorn och den petrokemiska industrin — väntas fortsätta även 1964 i åtminstone samma takt som 1962—1963.

De senaste årens produktion inom den grafiska industrin kan endast uppskattas med hjälp av sysselsättnings- och konsumtionsuppgifter. Sysselsättningen har sjunkit successivt (kraftigast 1962—1963) samtidigt som konsumtionen av grafiska produkter varit stigande —- i varje fall under de senaste två åren. Sannolikt har produktiviteten varit högre under de senaste åren än under 1950-talet främst då inom den litografiska sektorn. Institutet har med hjälp av konsumtionsuppgifter och konjunkturbarometerdata skisserat en produktionsutveckling för den grafiska industrin 1960—1963. Denna utveckling har visat sig i stort sett sammanfalla med den utveckling som ernås genom framskrivning av den på faktisk produktionsstatistik grundade utvecklingstrenden 1955—1960. Någon förändring av produktionsökningstakten under innevarande år torde inte vara att räkna med.

De uppgifter som finns om utvecklingen inom jord- och stenindustrin vittnar om en mycket hög aktivitet och en expansionstakt som ligger högre än hos större delen av den övriga industrin. Omkring 3/4 av branschen har beräknats vara direkt eller indirekt berörd av byggnadsverksamheten och det är denna del av branschen som utgör det expansiva inslaget. Strukturella förändringar — överflyttningen av produktionen från byggnadsplatserna till fabrikerna -—- är en betydande faktor bakom den höga tillväxttakten.

En jämförelse mellan produktionsutvecklingen inom jord- och stenindustrin och investeringsutvecldingen för byggnader och anläggningar (exkl. vägar) visar ett mycket gott statistiskt samband. Den senaste investeringsprognosen ger till resultat att man kan räkna med en produktionstillväxt 1963—1964 av nära nog samma storleksordning som 1962— 1963. En sammanvägning av produktionsprognoserna för de under benämningen övriga branscher sammanfattade produktionssektorerna ger en produktionsökning 1963—1964 av ungefär samma storleksordning som 1962— 1963 eller omkring 7 1/2 procent.

Som framgår av tabell 4 innebär de gjorda branschprognoserna en produktionsökning för industrin totalt 1963—1964 med ca 7,5 procent.

2. Skogsbruket

Effekten på skogsbruket av produktionsförändringarna inom skogsindustrierna återspeglas i försörjningsbalansen för rundvirke (tabell 5). Nu tillgängliga uppgifter om lagerutvecklingen 1963 har tillsammans med något reviderade produktionsuppgifter för sågverk och massafabriker 1963 medfört att avverkningsminskningen 1962—1963 uppskattas till ca 5 procent

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196A

Tabell IVs 5. Försörjningsbalans för rundvirke 1960—1964

1 000 kbm, fast mått utan bark

Källa: Konjunkturinstitutet.

i stället för den treprocentiga minskning som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Massafabrikernas råvarulager minskade hela 14 procent, vilket motsvarar 12 1/2 procent av massavedsförbrukningen 1963. Sågtimmerlagren ökade något 1963 — 2,5 procent räknat på förbrukningen. För innevarande år bör man räkna med en viss ökning av såväl sågtimmer- som massavedslagren, dock ej av tillnärmelsevis samma storleksordning som de senaste årens lagerförändringar. Den totala förbrukningsökningen har beräknats till 8,5 procent 1963—1964; motsvarande ökning 1962—1963 var ungefär 6 procent. Förutom omsvängningen i lagerutvecklingen bidrar också det växande exportöverskottet för rundvirke till att avverkningen 1964 beräknas bli drygt 16 procent större än 1963.

3. Övriga näringsgrenar

Jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten beräknas av jordbruksnämnden komma att öka med drygt 3 procent från 1963 till 1964. Vegetabilieproduktionen väntas öka med närmare 6 procent (främst brödsäd och oljeväxter) medan animalieproduktionen väntas öka endast med 1 procent. Animalieproduktionens ökning beror främst på att reduceringen av kreaturskapitalet väntas bli betydligt mindre under 1964 än under 1963. Avdragsposten för förnödenheter m. m. väntas minska med ca 1 procent under 1964.

Den totala förbrukningen av elkraft för prima ändamål beräknas av centrala driftledningen komma att öka med ca 6 1/2 procent 1963—1964. Den totala elkraftproduktionen kan, vid normal vattentillgång, väntas öka i ungefär samma takt.

59 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i

Byggnads- och anläggningsverksamheten beskrivs närmare i kapitel VII nedan. Där redovisade prognoser visar att bruttoinvesteringarna i byggnader och anläggningar väntas öka med 5 1/2 procent under 1964.

4. Den totala produktionen

En sammanvägning av de uppskattningar av produktionsförändringarna under 1964 som redovisats ovan ger vid handen att totala varu- och kraftproduktionen väntas öka med ca 7 procent 1963—1964 mot ca 3 1/2 procent 1962—1963. (I den preliminära nationalbudgeten angavs 4 1/2 procents ökning 1963—1964.) Jämförelsen med 1963 präglas framför allt av den kraftigare ökningstakten för industriproduktionen (7 1/2 mot 5 procent) samt avverkningen i skogsbruket (16 mot —5 procent) men även övriga sektorer visar högre ökningstal. Undantaget är byggnadsverksamheten (5 1/2 mot 7 procent). Den snabbare ökningen inom jordbruket och kraftproduktionen torde till en betydande del vara hänförlig till omslaget från dåliga produktionsbetingelser 1963 till väntade mer normala förhållanden 1964.

Vad tjänstesektorn, vilken svarar för ungefär 45 procent av den totala produktionen, beträffar är det statistiska underlaget för produktionsberäkningar mycket bristfälligt. Kanske kan man anta att tjänstesektorn kommer att öka med ca 4 procent under 1964, dvs. troligen lika mycket som under 1963. Antagandet synes också överensstämma med senaste långtidsutredningens bedömningar avseende perioden 1960—1965.

De antagna volymförändringarna kan sammanfattas i nedanstående tablå.

Denna mycket grova kalkyl av bruttonationalprodukten till marknadspris visar således att denna väntas öka med mellan 5 1/2 och 6 procent under 1964. Som framgår av kapitel I ovan antyder en uppskattning av bruttonationalproduktens ökning från användningssidan — dvs. en beräkning av de anspråk som kommer att ställas på produktionen för olika ekonomiska subjekts konsumtion och investering, kombinerad med en beräk-

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

ning över väntade lagerförändringar samt utrikeshandeln — en produktionsökning av ca 5 1/2 procent. De båda beräkningarna synes alltså stämma överens, men till alla övriga bristfälligheter i ovanstående kalkyl kommer det faktum att slutresultatet påverkas av det tämligen godtyckliga antagandet beträffande den tungt vägande tjänsteproduktionens utveckling.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i

61 V. Arbetsmarknaden

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1964

I den preliminära nationalbudgeten för 1964 angavs att arbetsmarknadsläget 1963 karaktäriserades av en återhämtning i förhållande till 1962. Under större delen av 1963 låg antalet hos arbetsförmedlingarna anmälda arbetslösa lägre än 1962. Samtidigt ökade antalet sysselsatta i beredskapsarbeten och i omskolningskurser mer än den registrerade arbetslösheten minskade. Speciellt i de sju nordligaste länen ökade antalet sysselsatta i beredskapsarbeten mycket kraftigt.

De första månaderna av 1964 präglas helt av den kraftiga minskningen av antalet arbetslösa. (Se tabell 1.) Utvecklingen av antalet arbetslösa får till stor del tillskrivas väderleksförhållandena. Minskningen av antalet arbetslösa i förhållande till föregående år gällde januari, februari och mars till respektive 75, 55 och 35 procent byggnadsarbetare. I mars 1964 var dock antalet arbetslösa byggnadsarbetare ca 300 högre än mars 1963 i de sju nordligaste länen. Även i de fyra mälarlänen (ej Stockholms län) var antalet arbetslösa byggnadsarbetare något högre än i mars 1963.

Under de två första månaderna 1964 ökade antalet sysselsatta i beredskapsarbeten och under de tre första månaderna 1964 antalet deltagare i omskolningskurser i förhållande till motsvarande månader 1963. Som framgår av tabell 2 var ökningen av dessa två kategorier i stort sett begränsad till de sju nordligaste länen där även i mars antalet sysselsatta i beredskapsarbeten var högre än föregående år.

Tillgängliga serier för efterfrågesituationen visar en ökning i förhållande till januari—februari 1963. Sålunda visade t. ex. tillsättningsprocenten (tabell 1) i både januari och februari de lägsta värdena för dessa månader sedan ett femtontal år.

Beträffande utvecklingen inom de olika näringsgrenarna skall här endast nämnas vissa uppgifter angående industrin.

Industrins sysselsättning i januari 1964, mätt i antal anställda arbetare var enligt statistiska centralbyrån 0,5 procent högre än januari 1963. (Januari 1963 låg emellertid 1,6 procent lägre än januari 1962.) Fortsatt minskning visas för bl. a. gruvindustri (— 12 procent), massa- och pappersindustri samt grafisk industri (— 2 procent). Metall- och verkstadsindustri visade en minskning med ca 1 procent. Bland de industrigrenar som visade ökning märks träindustri (8 procent) samt jord- och stenindustri (5 procent).

De företag som lämnar uppgifter till konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar uttalar sig också om den förväntade sysselsättningen samt om brist

to

Tabell V* 1. Arbetsmarknaden 1961—1964

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

63 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

på olika personalkategorier. Enligt marsbarometern synes för andra och tredje kvartalet 1964 en avsevärt större andel av företagen förvänta sig ökat antal anställda arbetare än man gjorde vid motsvarande tillfälle 1961 och

1962.

Nedanstående tablå visar hur stor andel av de företag som lämnat uppgifter, som uppgav brist på yrkesutbildade arbetare respektive andra arbetare vid olika tillfällen.

Barometer

Yrkesarbetare

mars........

jun! ........

september .. december....

Andra arbetare

mars........

juni ........

september .. december....

Av tablån framgår bl. a. att bristandelen, vad beträffar yrkesarbetare, varit ökande sedan mars 1963. Ännu har man dock ej nått 1961 års höga nivå, vilket man emellertid gjort beträffande gruppen andra arbetare.

Sammanfattningsvis kan tillgängliga data angående industrins sysselsättning första kvartalet 1964 sägas antyda att sysselsättningen är högre än motsvarande kvartal 1963 och att bristen på arbetskraft är väsentligt mer markerad än 1962 och 1963.

2. Utsikterna för 1964 Utbudet av arbetskraft

I den preliminära nationalbudgeten för 1964 hade den del av totala utbudsökningen som enbart beror på förändringar i folkmängden beräknats till ca 30 000 personer varav ca 9 000 kvinnor. Arbetsmarknadsstyrelsens reviderade beräkningar ger i stort sett samma resultat. Denna beräkning bygger på förutsättningen att andelen förvärvsarbetande inom olika befolkningsgrupper inte kommer att förändras mellan 1963 och 1964. Såvitt kan bedömas från tillgänglig statistik förekommer emellertid trendmässiga förändringar i dessa andelar. Tendensen kan sägas vara att de sjunker för yngre åldersgrupper (p. g. a. längre utbildningstider) samt för män totalt. Däremot ökar andelen förvärvsarbetande gifta kvinnor starkt. Med utgångspunkt från arbetskraftsundersökningarna och under antagande att andelen förvärvsarbetande förändras på i genomsnitt samma sätt som mellan 1961— 1963 skulle man för 1964 få en total utbudsökning av ca 72 000 personer varav ca 59 000 kvinnor. Osäkerheten i det statistiska materialet omöjliggör

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

Tabell V: 2. Arbetsmarknaden i olika delar av landet första kvartalet 1963_1964

Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.

emellertid en preciserad bedömning av utbudsökningen. Sammanfattningsvis kan sägas att större delen av utbudsökningen kommer att bestå av gifta kvinnor samt att denna del av utbudet torde vara rätt hårt bunden till efterfrågan på sådan arbetskraft. Om denna uteblir kommer således utbudsökningen ej att realiseras.

Sysselsättningen under 1964

Sysselsättningen i jordbruket mäts bl. a. av statistiska centralbyrån i juni varje år. Den genomsnittliga årliga minskningen i antalet sysselsatta har sedan 1952 varit ca 4,5 procent. Talet får anses ge ett rimligt uttryck även för den troliga sysselsättningsminskningen under 1964.

Avverkningsökningen inom skogsbruket beräknas av konjunkturinstitutet bli ca 16 procent 1963—1964, dvs. 3 procent mer än som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Att döma av marsrapporten från länsarbetsnämnderna samt senaste konjunkturbarometer för skogsbruket har en viss avverkningsökning kommit till stånd, vilken synes ha medfört en svag ökning av sysselsättningen. För andra och tredje kvartalet redovisas i barometersvaren en i det närmaste oförändrad sysselsättning jämfört med motsvarande perioder 1963. Vidare tyder barometeruppgifterna på en ökning av avverkningarna vintersäsongen 1964/65. Om avverkningarna för år 1964 skall kunna öka med 16 procent i förhållande till 1963 krävs troligen åtminstone någon sysselsättningsökning.

65 Bili. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

De produktionsbedömningar som redovisas i kapitel IV ovan tyder på en sysselsättningsökning av mer än 1 1/2 procent inom industrin under 1964. Vid en branschvis bedömning förefaller ökningen att främst ligga på massaindustri, järn- och metallverk, varv samt verkstadsindustri.

Produktionsprognosen 1964 för byggnadsverksamheten har uppreviderats från -J- 4 till + 5 1/2 procent i förhållande till den preliminära nationalbudgeten men visar fortfarande ett lägre ökningstal än 1962—1963. Mot bakgrund av att egentlig sysselsättningsstatistik saknas för byggnadsverksamheten är produktivitetsförhållandena svårbedömbara. Konjunkturinstitutets beräkningar för den senaste femårsperioden tyder dock på en genomsnittlig årlig produktivitetsökning på ca 4 procent. Appliceras detta tal på 1964 skulle sysselsättningsvolymen behöva öka med 11/2 procent för att möjliggöra den nämnda produktionsökningen.

För övriga näringsgrenar har konjunkturinstitutet för den reviderade nationalbudgeten gjort framskrivningar av den tidigare utvecklingen av sysselsättningen. Om sysselsättningen 1964 utvecklar sig på samma sätt som under tidigare år får man följande ökningar:

Arbetskraftsbalansen 1964

Den ovan skisserade utvecklingen inom olika grenar av ekonomin innebär en betydande förväntad sysselsättningsökning som grovt räknat uppgår till 40 000—50 000 personer. De resurser som finns för att möta denna består bl. a. av det ökade utbudet av arbetskraft, de arbetslösa och de i beredskapsarbeten sysselsatta. Men för att den skall kunna realiseras måste överströmningen av arbetskraft från områden och branscher med lägre till sådana med högre arbetskraftsbehov ske smidigt. Beträffande utbudsökningen måste hänsyn tas till det förhållandet att större delen av arbetskraftstillskottet kommer att avse kvinnor. Även om intresset av att anställa fler kvinnor i industrin ökar, torde det vara rimligt att anta att större delen av dem kommer att sysselsättas inom servicenäringarna. Industrin och byggnadsverksamheten kan därför komma att möta svårigheter att fylla sitt personalbehov.

Länsarbetsnämnderna räknar för de närmaste kvartalen i allmänhet med en betydande och ytterligare skärpt brist på arbetare inom industrin. Det viktigaste undantaget härifrån är norrlandslänen. Beträffande byggnadsverksamheten väntas allmänt hög sysselsättning (man synes då i allmänhet ha förutsatt att kreditrestriktionerna ej skall medföra att det planerade bostadsbyggandet hämmas) medan de verkligt besvärande bristerna synes vara koncentrerade till delar av mälarlänen och storstadsregionerna. Även 5 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr ISO. Bihang C

Samfärdsel

Handel

Stat

Kommuner

1 procent

2 procent

3 procent

4 procent

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i

inom övriga delar av näringslivet är arbetskraftsefterfrågan mycket hög enligt länsarbetsnämnderna.

Ett försök till helhetsbedömning synes böra utmynna i slutsatsen att arbetsmarknadens resurser kan komma att bli hårt ansträngda under 1964 om produktionen följer de linjer som skisserats ovan och i kapitel IV. Produktionens möjligheter att fylla sina personalbehov blir mycket beroende av dess möjligheter att tillgodogöra sig just de arbetskraftskategorier som ställs till marknadens förfogande. Imperfektioner bl. a. i detta avseende gör att man riskerar s. k. överhettning, åtminstone i de industrialiserade delarna av sydoch mellansverige. Särskilt industrin synes kunna få svårt att realisera de planerade sysselsättningsökningarna. Svårigheterna accentueras ytterligare genom den semesterförlängning som kommer att äga rum under 1964 och vilken i den preliminära nationalbudgeten uppskattades till 0,7—0,9 procent av hela arbetskraftens arbetstid.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i

67 VI. De enskilda konsumenternas ekonomi

1. De disponibla inkomsterna Löner

Den totala lönesumman beräknas enligt konjunkturinstitutet ha ökat med ca 8 procent mellan 1962 och 1963, vilket är något mer än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Till denna ökning uppskattas de avtalsmässiga lönehöjningarna ha bidragit med knappt 5 procentenheter, total löneglidning med närmare 2 procentenheter samt nettoeffekten av sysselsättningsförändringar med drygt 1 procentenhet.

Utöver kontantlönehöjningarna tillkom för företagen ökningar i vissa arbetsgivaravgifter. För närvarande föreligger förhållandevis säkra beräkningar av sådana indirekta lönekostnader endast för industriarbetarna. Förutom en ökning av ATP-avgiften med 0,7 procentenheter höjdes sjukförsäkringsavgiften med 0,4 procentenheter; dessutom infördes de avtalsmässiga grupplivförsäkringarna, vilka premieuttag beräknas till 0,7 procent av lönesumman för industriarbetarna. Dessa förändringar plus avtalsmässig löneökning med knappt 3 procent och löneglidning av storleken 4 procent beräknas medföra att industriföretagens lönekostnad per arbetstimme för industriarbetarna ökade med ca 8 1/2 procent mellan 1962 och 1963.

Ökningen av den totala lönesumman mellan 1963 och 1964 är till stor del beroende på avtalsförhandlingarnas resultat. När detta skrives föreligger resultat enbart från de centrala SAF-LO-förhandlingama och för statstjänstemännen. Det är givetvis i nuvarande läge ytterligt vanskligt att för olika yrkesgrupper och avtalsområden söka uppskatta vad de pågående förhandlingarna kommer att innebära i kontantlönehöjningar för 1964. Av den anledningen kommer här endast en uppskattning att göras för alla avtalsområden sammantagna, och utgångspunkten är det ökningstal på knappt 11/2 procent som förhandlingarna mellan SAF och LO medförde.

Först skall antas, att de övriga arbetstagarorganisationerna betraktar detta tal som ett minimikrav, vartill de lägger s. k. eftersläpningskrav. Vidare skall antas, att sådana krav kommer att tillgodoses i en utsträckning som medför att den avtalsmässiga lönehöjningen för alla avtalsområden genomsnittligt blir 3 1/2 procent. Löneglidningen förutsätts bli av samma storleksordning som under 1963, dvs. genomsnittligt närmare 2 procent för hela näringslivet, och sysselsättningsförändringarnas nettoeffekt1 på 1963

1 Här inräknas även övergång från lägre till högre betalda arbeten samt effekten av antagandet om ökad övertid under 1964.

68 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b

års lönesumma uppskattas bli ca 1 1/2 procent. Sammanlagt skulle härigenom den totala lönesummans ökning mellan 1963 och 1964 bli något under 7 procent.

Mellan 1963 och 1964 ökar lönekosinaderna generellt utöver kontantlöneökningen dels till följd av ATP-avgiftens höjning med 0,6 procentenheter, dels till följd av den med 3 dagar förlängda semestern. För industriföretagen beräknas denna semesterförlängning medföra en ökning av lönekostnaderna per arbetstimme för arbetarna med drygt 1 procentenhet; totalt skulle alltså lönekostnaderna per arbetstimme för industriarbetarna öka med närmare 2 procentenheter utöver kontantlönehöjningen.

Lönesummeutvecklingen mellan 1964 och 1965 är mot bakgrund av rådande avtalsförhandlingläge m. m. givetvis ännu svårare att bedöma än utvecklingen 1963—1964. En viss ledning erhålls emellertid av SAF-LOöverenskommelsen på knappt 3 1/2 procent. Härav kan troligtvis den slutsatsen dras, att de avtalsmässiga lönerna totalt kommer att öka något mer mellan 1964 och 1965 än mellan 1963 och 1964. Om löneglidningen blir av samma storlek som antagits för 1964 samt sysselsättningsförändringarnas nettoeffekt blir av normal storlek, d. v. s. ca +1 procent, skulle en total lönesummeökning på mellan 7 1/2 och 8 procent komma till stånd mellan 1964 och 1965.

Övriga inkomster

I den preliminära nationalbudgeten uppskattades jordbrukarnas inkomster av jordbruk och skogsbruk ha minskat med drygt 2 procent 1962—1963. Nu reviderade beräkningar ger en halv procent större minskning. Den individuella inkomsten kan antas ha ökat med ett par procent mellan de nämnda åren. Revideringen innebär för inkomster av jordbruk en mindre minskning än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten men för inkomster av skogsbruk en påtaglig minskning i stället för en oförändrad nivå. Beträffande skogsinkomsterna överskattades både avverknings- och prisutvecklingen vid föregående beräkningstillfälle.

Nu föreliggande prognoser från jordbruksnämnden över jordbruksinkomsterna pekar på en viss uppgång 1963—1964. I den preliminära nationalbudgeten förutsades en minskning på ca 3 procent. Uppjusteringen berör främst intäkterna från animalieproduktionen men i någon mån även intäkterna från vegetabilieproduktionen. Inkomsterna från skogsbruk uppskattas öka med inemot 30 procent 1963—1964 eller betydligt kraftigare än vad som tidigare beräknats. Uppjusteringen förklaras främst av att awerkningsvolymen i bondeskogarna nu förutses öka kraftigare. De sammanlagda inkomsterna av jordbruk och skogsbruk beräknas stiga med ca 10 procent

1963—1964. Inkomsten per jordbrukare kan antas öka ca 5 procent mer än totala inkomstsumman.

69 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

För utvecklingen mellan första halvåren 1964 och 1965 antyder en mycket preliminär prognos en ökning av jordbrukarnas sammanlagda inkomster med ca 5 procent. Inkomster av skogsbruk uppskattas svara för huvuddelen av denna ökning.

Beträffande utvecklingen 1963—1964 för övriga enskilda företagares inkomster liksom för hushållens kapitalinkomster har ingen revidering av prognosen i den preliminära nationalbudgeten på 3 procents ökning företagits. För dessa inkomster har ökningen mellan första halvåret 1964 och första halvåret 1965 arbiträrt antagits bli densamma som 1963—1964.

Inkomstöverföringar från stat och kommun 1963 har reviderats upp bl. a. med avseende på delposten studiebidrag och stipendier. Transfereringarna beräknas nu ha ökat med ca 11 procent 1962—1963. ökningen 1963—1964 anges nu till 12 procent vilket innebär uppjustering med 1 procentenhet. Eftersom de beslutade höjningarna i fråga om barnbidrag och studiebidrag träder i kraft först vid ingången av andra halvåret 1964 har ökningen från första halvåret 1964 till första halvåret 1965 beräknats bli betydande.

En viss revidering har skett beträffande posten utbetalda försäkringsbelopp. ökningen 1962—4963 torde ha varit ett par procentenheter mindre än tidigare beräknats eller drygt 33 procent, ökningstakten mellan 1963 och 1964 har beräknats bli betydligt lägre. En ytterligare minskning i ökningstakten har antagits för utvecklingen mellan första halvåren 1964 och 1965.

Direkta skatter och avgifter samt försäkringspremier

Enligt de i tabell 1 presenterade talen är ökningen i hushållens inbetalningar av skatter och avgifter, både vad beträffar 1962—1963 och 1963— 1964, något större än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Orsaken härtill är att småföretagarnas egenavgifter till allmänna tilläggspensionen nu har förts till skatteposten och inte som tidigare till posten för försäkringspremier. Exklusive egenavgifterna innebär föreliggande beräkningar en något lägre ökning både 1962—1963 och 1963—1964.

Skatter och avgifter torde ha ökat 1962—1963 med knappt 1,5 miljarder kronor och ökningen 1963—1964 beräknas bli av ungefär samma storleksordning. Procentuellt sett innebär detta en ökning med drygt 10 procent 1962—1963 och knappt 10 procent 1963—1964. Effekten av den beräknade lägre inkomstökningen 1963—1964 har delvis uppvägts av den inkalkylerade effekten av slopad avdragsrätt för folkpensionsavgifter och ökad kommunalutdebitering. ökningen mellan första halvåren 1964 och 1965 har beräknats bli så stor som drygt 11 procent. Detta förklaras dels av att inkomstökningen beräknats bli något större än 1963—1964 dels av att den ovan relaterade ändringen i avdragsreglerna träder i kraft först den 1 juli 1964 och därigenom får endast halv effekt 1963—1964 men full effekt mellan första halvåren 1964 och 1965.

70 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964

Tabell VI: 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1962—första halvåret 1965

Miljoner kronor i löpande priser

1 Inkl. småföretagares egenavgifter till ATP.

2 Exkl. egenavgifterna.

3 Första halvåret 1965.

Inbetalningar av försäkringspremier från hushållen, exklusive egenavgifter, beräknas ha ökat med ca 6,5 procent 1962—1963 och antas öka med ca 8 procent 1963—1964. ökningen mellan första halvåren 1964 och 1965 har förutsatts bli ca 6 procent.

Disponibla inkomster

I den preliminära nationalbudgeten underskattades inkomstutvecklingen 1962—1963 samtidigt som skatter och avgifter något överskattades. De disponibla inkomsterna torde enligt de reviderade beräkningarna ha stigit med nära 8 procent 1962—1963 i stället för drygt 7 procent som tidigare beräknats. En prisstegring under samma period på ca 3 procent ger en ökning i de reala disponibla inkomsterna på ca 4,5 procent eller en halv procent mer än som tidigare beräknats.

71 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

Såsom framgår av löneavsnittet ovan har lönestegringen 1963—1964 nu beräknats överstiga det lägre men underskrida det mellersta av de tre alternativ för löneökningen som presenterades i den preliminära nationalbudgeten. Härutöver räknas nu med något större inkomsttillskott till följd av ökad sysselsättning.

Nettoresultatet av ovan redovisade prognosrevideringar för hushållens inkomster och transfereringsutgifter 1963—1964 har blivit en sänkning av prognosen för hushållens disponibla inkomster i förhållande till mellanalternativet i den preliminära nationalbudgeten — med 0,1 procentenhet till 6,5 procent. Genom en uppjustering av prisprognosen för 1964 (se nedan) har den prognosticerade ökningen för hushållens reala disponibla inkomster reducerats med 0,3 procentenheter till ca 3,7 procent. Denna ökning är något högre än den som det lägre alternativet i den preliminära nationalbudgeten gav. Konsumtionsprognosen i den preliminära nationalbudgeten grundades slutgiltigt på det lägre alternativet för inkomstutvecklingen.

För utvecklingen mellan första halvåren 1964 och 1965 har de ovan angivna tentativa prognoserna gett till resultat en ökning i de disponibla inkomsterna med ca 7 procent nominellt och drygt 4 procent realt.

2. Konsumentpriserna Prisutvecklingen 1963

Från december 1962 till december 1963 steg konsumentpriserna enligt långtidsindex med 3,4 procent.

Drygt hälften av denna ökning eller ca 1,8 procentenheter är hänförlig till livsmedelsposten. Av uppgången i livsmedelspriserna — ca 6,1 procent — som ägt rum mellan december 1962 och december 1963 kan i sin tur ca hälften förklaras av höjda partipriser på jordbruksprodukter, medan återstoden främst haft karaktären av marginalökningar inom distribution och förädling. Knappt femtedelen eller ca 0,6 procentenheter av den totala prisstegringen kan förklaras av en ca 6,7-procentig ökning av priserna på vin, sprit, Öl och tobak. Huvuddelen av denna prisstegring kan återföras till höjda skatter på spritdrycker och vin.

Drygt 10 procent eller ca 0,5 procentenheter av den totala prisstegringen kan hänföras till bostad och bränsle. Bostadsposten steg med ca 3 procent mellan december 1962 och december 1963. Index för bränsle och lyse steg med ca 3,6 procent mellan december 1962 och december 1963. ökningen beror till stor del på höjda elströmspriser. Utanför nu uppräknade områden har prisstegringarna varit moderata. Det kan dock noteras att priserna på läs- och skrivmateriel stigit med drygt 8 procent och på nöjen och rekreation med knappt 6 procent.

72 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196i

Prisutsikter för 196i

Prisnivån har under de första månaderna 1964 rört sig förhållandevis måttligt uppåt. Konsumentprisindex har sålunda stigit med ca 0,7 procent mellan december och mars. Stegringen är till största delen en följd av att bostadsposten stigit på grund av diskontohöjningen i februari 1964 från 4,0 till 4,5 procent, av höjda kaffepriser samt av höjd fordonsskatt i och för omläggning till högertrafik. Det bör noteras att några avtalsmässiga löneökningar under denna period ej hunnit ske samt att jordbrukspriserna varit fallande.

På grundval av den i det följande presenterade kalkylen beräknas konsumentprisindex stiga med ca 2,8 procent mellan 1963 och 1964. Prisstegringarna under loppet av 1964 beräknas bli något lägre eller ca 2,7 procent.

1. As tidigare avsnitt i detta kapitel framgår att kontantlöneökningen per timme beräknas uppgå med i genomsnitt ca 7 procent mellan 1963 och 1964. Under förutsättning att lönestegringarna blir något högre inom handel och servicenäringar än inom industrin samt att produktivitetsökningarna inom denna sektor är lägre än inom näringslivet i sin helhet och att konkurrenssituationen är sålunda beskaffad att prisstegringarna återspeglar lönekostnadsstegringarna men ej en höjning av företagens bruttoersättning kan priserna antas stiga med i genomsnitt ca 1,5 procent på sådana varor och tjänster som ligger utanför bostadsförsörjningen, jordbruksproduktionen samt den internationellt bestämda prissättningen på råvaror och färdigfabrikat.

2. Den s. k. inkomstregeln som avser att tillförsäkra jordbrukets arbetskraft samma procentuella inkomstutveckling som gäller för industriarbetarna kan väntas få en effekt på ca 2 procent på producentprisindex från och med slutet av april 1964. Då endast ca 60 procent av alla livsmedel kommer från det svenska jordbruket och endast ca 50 procent av detaljhandelspriset utgör likvid till jordbrukarna skulle — vid ett antagande om fullt genomslag effekten på livsmedelsposten bli ca 0,6 procent och ca 0,2 på totalindex.

3. Den s. k. treprocentsregeln som syftar till att göra jordbrukarnas in-

komster — på sikt — oberoende av förändringar i världsmarknadspriser och vissa egna produktionskostnader utlöstes i december 1963, vilket vid för övrigt oförändrade förhållanden skulle ha medfört en sänkning av producentprisindex med ca 3,6 procent, av konsumentprisindex för livsmedel med ca 1,5 procent och av totala konsumentprisindex med ca 0,4 procent. Detta innebär i och för sig inte något antagande om att livsmedelspriserna faktiskt kommer att falla med 1,5 procent under 1964. Det faktiska utfallet blir beroende av sådana faktorer som marginalökningar inom distribution och förädling — beaktade under punkt 1 ovan — och (på kortare sikt) den internationella prisutvecklingen för jordbruksprodukter _

73 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

i princip beaktad nedan under punkt 5. Producentpriserna har från december 1963 till och med mars 1964 sjunkit med endast ca 2,7 procent varvid dock bör noteras att detta delvis kan uppfattas som ett uttryck för sjunkande världsmarknadspriser. Denna sänkning av producentpriserna skulle tydligen ha medfört en sänkning av livsmedelsposten på drygt 1 procent. Konsumentprisindex för livsmedel har dock sjunkit med endast ca 0,3 procent mellan december och mars, vilket till väsentlig del förklaras av kaffeprishöjningen med dess inverkan på ca 0,6 procentenheter på livsmedelsposten.

4. Prisindex för bostäder beräknas stiga med ca 5 procent under loppet av 1964, med en inverkan på ca 0,5 procent på den totala prisnivån.

a) En av statistiska centralbyrån genomförd preliminär beräkning av den inverkan på index som Kungl. Maj:ts beslut om generell hyreshöjning för vissa lägenhetstyper från och med den 1 januari 1964 medfört gav till resultat att index för hyreslägenheter steg med ca 0,7 procent mellan december 1963 och januari 1964 motsvarande ca 0,5 procent på den totala bostadsposten.

b) Diskontohöjningen i februari 1964 har medfört en uppgång av index på egna hem på ca 5,9 procent mellan januari och februari 1964 med en inverkan på totala bostadsposten med ca 1,8 procent.

c) Lönekostnadernas genomslag på driftskostnaderna i hyreslägenheter kan antas medföra en hyreshöjning på ca 1,5 procent motsvarande 1,1 procent på den totala bostadsposten.

d) En förändring i de statliga räntegarantierna för bottenlån i bostadshus kan antas medföra en höjning av hyrorna med i genomsnitt ca 1,4 procent från oktober 1964 med en inverkan på den totala hyresposten på ca 1,0 procent.

e) En successiv höjning av index för hyreslägenheter på 1,0 procent har slutligen antagits äga rum under 1964 allt eftersom hyresnivån på nytillkomna bostäder får inverkan på indexberäkningen, med en total inverkan på bostadsposten med ca 0,7 procent.

5. Den internationella prisutvecklingens inverkan på konsumentpriserna är självfallet särskilt svår att förutse. En av statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet gjord prognos visar att importpriserna (exkl. fartyg, flygplan och vapen) stiger med ca 2,5 procent mellan 1963 och 1964. Om denna siffra ger ett uttryck för den internationella prisutvecklingens direkta inverkan på den svenska prisnivån kan effekten på konsumentprisindex överslagsvis uppskattas bli ca 0,7 procent.

6. Höjd fordonsskatt (för trafikomläggning), taxehöjningar (avseende såväl teleavgifter som resekostnader inom Stockholm) samt höjd licensavgift på radioapparater kan beräknas inverka på totalindex med ca 0,4 procent.

74 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b

3. Den privata konsumtionen

Den privata konsumtionen ökade värdemässigt med 7,7 procent och i volym med 4,6 procent mellan 1962 och 1963. Motsvarande ökningstal mellan 1961 och 1962 var 8,2 respektive 3,5 procent. Då de reala disponibla inkomsterna såväl mellan 1961 och 1962 som mellan 1962 och 1963 steg med ca 4,5 procent kan olikheten i ökningstalen för konsumtionen förefalla överraskande stor. Skillnaden förklaras dock i stor utsträckning av att konsumtionen första kvartalet 1962 var exceptionellt låg på grund av omsättningsskattehöjningen vid årsskiftet 1961/62. Se diagram 1. Därigenom blev ökningstalet mellan första kvartalet 1962 och motsvarande kvartal 1963 så högt som 6,8 procent i volym, medan ökningstalet för de övriga tre kvartalen stannade vid i genomsnitt 3,6 procent i volym. Det bör noteras att ca 1,5 procentenheter av den volymmässiga konsumtionsökningen mellan 1962 och 1963 faller på fordon (inkl. drivmedel). Denna uppgång var sannolikt även påverkad av bestämmelsen om förestående kontroll av äldre bilar. Skulle denna post ha ökat i samma takt mellan 1962 och 1963 som den ökade mellan 1961 och 1962 skulle den privata konsumtionen ha ökat en halv procentenhet mindre än vad som faktiskt blev fallet.

Konsumtionsprognosen för år 1964 har beräknats på basis av det erfarenhetsmässiga sambandet mellan den halvårsvisa konsumtionen i löpande priser och disponibla inkomster, förändringen i disponibla inkomsten samt kreditmarknadsläget. Som kreditmarknadsprognos har antagits att det nuvarande skärpta kreditmarknadsläget kommer att bli bestående. Det resultat som därvid erhålls pekar på en konsumtionsökning på 3,3 procent i volym mellan 1963 och 1964. Denna prognos har dock inte direkt accepterats bl. a. med hänsyn till att bilkonsumtionen av allt att döma även under 1964 kommer att påverkas av lagstiftningen om kontroll av äldre bilar. Det har därför ansetts befogat att avrunda ovanstående prognos uppåt till 3,5 procent. Trots denna uppjustering skulle dock konsumtionsökningen mellan 1963 och 1964 bli klart lägre än vad som redovisats 1962—

1963.

Den fortsatta utvecklingen första halvåret 1965 har likaså prognosticerats på grundval av de ovan presenterade försöken till bedömning av hushållens inkomster samt konsumentprisutvecklingen för denna period. Ett direkt utnyttjande av prognosmetodiken ger härvid som resultat att konsumtionsvolymen första halvåret 1965 skulle överstiga den prognosticerade nivån för första halvåret i år med ungefär 3 procent.

Delposternas utveckling

I de kalkyler som redovisades i den preliminära nationalbudgeten byggde konsumtionsberäkningen för 1963 på delvis prognosticerade siffror — uppgifter om fjärde kvartalet fanns vid tidpunkten ifråga icke tillgängliga. De

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i

75 Diagram VI: 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1960—1961

Miljarder kronor. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror

Icke varaktiga varor

Disponibel inkomst

Tjänster

Varaktigt

Konsumtion

I ■ 1 1 3 - ! -------------

1960 1961 1962 1963 1964 1960 1961 1962 1963

Anm. De streckade linjerna avser prognoser Källa: Konjunkturinstitutet

data som presenteras i tabell 2 skiljer sig emellertid från de som presenterades i den preliminära nationalbudgeten, bortsett från de förändringar som betingas av att definitiva siffror för 1963 nu föreligger, så tillvida som de — i motsats till vad som gällde i den preliminära nationalbudgeten — helt överensstämmer med konjunkturinstitutets nationalräkenskapsberäkningar. I det följande berörs emellertid endast justeringar betingade av revideringar i grundmaterialet.

I det följande kommenteras också i korthet tabell 2 avseende utvecklingen av de olika delposterna mellan 1963 och 1964. De i förhållande till den preliminära nationalbudgeten förändrade antagandena avseende pris- och inkomstutvecklingen under 1964 har som tidigare nämnts resulterat i att den privata konsumtionen beräknas stiga ca 0,5 procentenheter mindre än enligt mellanalternativet i den preliminära nationalbudgeten, vilket då användes som utgångspunkt för beräkningen av delposternas utveckling. Detta kan antas medföra vissa implikationer även på konsumtionsstrukluren.

Livsmedelskonsumtionen ökade volymmässigt med ca 2 procent mellan 1962 och 1963 eller samma siffra som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Kraftiga prisstegringar inom detta område kan sannolikt till en del förklara denna relativt blygsamma uppgång. Trots att man för 1964 på samma sätt som för 1963 kan räkna med en fortsatt tendens till att kon-

76 Knngl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b

Tabell VI: 2. Privat konsumtion 1962—1964

sumera dyrare och mera förädlade livsmedel kan den minskade ökningstakten i hushållens realinkomster — dock till en del motverkat av en i förhållande till 1963 rimligtvis betydligt moderatare prisutveckling — antas resultera i att livsmedelskonsumtionen stiger ännu mindre under 1964 än vad som var fallet under 1963.

Sprit- och vinkonsumtionen sjönk i fasta priser med ca 2,5 procent mellan 1962 och 1963 på grund av en skattehöjning som resulterade i en prisstegring på i genomsnitt ca 12 procent. Nu tillgänglig statistik för de två första månaderna 1964 visar en kraftig volymmässig uppgång i förhållande till 1962 men en relativt kraftig nedgång i förhållande till 1963. Det bör då noteras att de första månaderna under 1963 kännetecknades av en våldsam köprush betingad dels av den väntade skattehöjningen på sprit och vin, dels av varsel om arbetskonflikt vid Spritcentralen. Det kan under sådana förhållanden vara rimligt att räkna med en förhållandevis kraftig uppgång av vin- och spritkonsumtionen under 1964.

Tobakskonsumtionen steg med knappt 2,5 procent i volym mellan 1962 och 1963. Av tillgänglig statistik över första kvartalet 1964 kan utläsas en icke obetydlig nedgång av tobakskonsumtionen i förhållande till 1963 samt en övergång från cigarretter till cigarrer, cigariller och piptobak, sannolikt till största delen orsakad av en i USA publicerad rapport angående cancerfaran vid tobaksrökning. Under förutsättning att utvecklingen i Sverige kommer att följa det amerikanska mönstret kan man dock räkna med en — om också rimligen blygsam —- ökning av tobakskonsumtionen även mellan 1963 och 1964.

Bostadskonsumtionen ökade med ca 4,5 procent i volym mellan 1962 och 1963. En uppskattning av nettotillskottet nya bostäder tyder på en i stort sett lika stor ökning även mellan 1963 och 1964.

77 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196t

Bränslekonsumtionen ökade mycket kraftigt eller knappt 10 procent i volym mellan 1962 och 1963 vilket kan antas bero på den kalla vintern 1963. Vid ett antagande om ett mera normalt uppvärmningsbehov kan bränslekonsumtionen antagas stiga relativt obetydligt mellan 1963 och 1964.

Beklädnadskonsumtionen ökade relativt kraftigt mellan 1962 och 1963 eller drygt 5 procent i volym. Orsaken härtill kan bl. a. antas vara en från konsumentens synpunkt mycket gynnsam prisutveckling. Den moderatare realinkomstutvecklingen under 1964 tillsammans med en antagen mindre gynnsam prisutveckling kan antas resultera i en något lägre konsumtionsökning under 1964 än under 1963.

Konsumtionen av inventarier steg mycket blygsamt mellan 1962 och 1963 eller ca 2 procent i volym trots en ur konsumentens synvinkel gynnsam prisutveckling. Särskilt inom gruppen el-artiklar synes trenden ha varit vikande (inkl. radio- och TV-branschen). En förhållandevis kraftigare ökning prognosticeras för 1964 även om det inte väntas att konsumtionen kommer att »lägga sig på» den långsiktiga trend som sannolikt gäller för denna varugrupp. En viss återhämtning av T V-för sälj ningen kan dock förmodas inträffa dels på grund av biläggandet av skådespelarstrejken vid Sveriges Radio, dels på grund av ökade ersättningsköp. En viss indikator på dessa utvecklingstendenser utgör statistiska centralbyråns undersökning av hushållens inköpsplaner i februari 1964; i förhållande till samma period 1963 uttryckte en större andel hushåll planer på TV-, radio- och tvättmaskinsköp.

Hushållens utgifter för nyinköp av bilar samt för drift och underhåll ökade mycket kraftigt eller ca 15 procent i volym mellan 1962 och 1963. Orsaken härtill är, som redan nämnts, det rekordartade antalet nybilsköp under 1963. Enligt registreringsstatistiken inregistrerades under 1963 ca 230 000 bilar, vilket är ca 35 000 eller drygt 17 procent mer än under 1962. Orsaken till denna utveckling behandlades mera ingående i den preliminära nationalbudgeten. Det hänvisades där till den parallella utvecklingen i Västeuropa samt till en av bl. a. den framtida obligatoriska bilbesiktningen orsakad strävan hos bilägarna att avveckla innehavet av vissa äldre fordon med en genererande effekt på såväl nybilsförsälj ningen som skrotningen.

Bilregistreringarna under det första kvartalet 1964 låg ca 8 procent över motsvarande kvartal 1963 varvid det dock bör noteras att påsken 1964 i motsats till 1963 inföll i mars.

En beräkning, baserad på den ovan nämnda undersökningen om hushållens inköpsplaner samt justerad för förhållandet mellan tidigare inköpsplaner och faktiskt utfall, tyder på att konsumtionsökningen för de två mellersta kvartalen skulle bli av samma storleksordning under 1964 som under 1963, dvs. 17 procent. Vid ett hänsynstagande till den faktiska utvecklingstrenden under det första kvartalet 1964 kan bilkonsumtionen antas öka med drygt 12 procent mellan 1963 och 1964.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1965

Konsumtionen av resor stod enligt nu föreliggande material praktiskt taget stilla under 1963. Till största delen får detta ses som en direkt konsekvens av den ökade bilkonsumtionen. En bidragande orsak är ytterligare att prisstegringarna på detta område var förhållandevis kraftiga. Sålunda steg konsumentprisindex för resor med ca 3,5 procent mellan 1962 och 1963. Det har kalkylerats med en svag volymmässig uppgång mellan 1963 och 1964. Detta kan ses som en konsekvens dels av den ovan nämnda bilprognosen, dels av att prisutvecklingen antas bli betydligt moderatare 1964.

Konsumtionen av sjukvård och hygien som bl. a. innehåller läkararvode, sjukvårds- och toalettartiklar, tvättmedel etc. har ökat mycket kraftigt mellan 1962 och 1963 eller drygt 5 procent i volym. I motsats till de senaste åren ökade priserna för denna grupp endast i samma takt som den genomsnittliga prisnivån. Då efterfrågan på de varor och tjänster det här är frågan om är starkt beroende av konsumenternas inkomster kan nedgången i inkomstökningen under 1964 i förhållande till 1963 antas ha en motsvarande effekt på konsumtionsutvecklingen.

Konsumtionen av varor inom gruppen övrigt ökade volymmässigt mycket kraftigt mellan 1962 och 1963 eller knappt 8 procent. Gruppen är mycket heterogen och innehåller t. ex. såväl TV- och radiolicens som tidningar och tidskrifter samt nöjen och restaurangtjänster. För 1964 har det kalkylerats med att volymutvecklingen blir betydligt blygsammare.

Bih. C., Reviderad nationalbudget för år 19t>4

79 VII. Investeringarna

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden Bostäder

Bostadsinvesteringarna exkl. underhåll beräknas ha ökat med knappt 7 1/2 procent mellan 1962 och 1963 enligt nu föreliggande, fortfarande preliminära utfallssiffror, vilket innebär en upprevidering med ca 1 1/2 procent jämfört med vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Revideringen uppåt ligger helt på investeringarna i flerfamiljshus vilka nu beräknas ha ökat med 8 procent mot tidigare uppskattade 5 procent, medan investeringarna i småhus bär justerats nedåt med ca 1/2 procent till knappt 7 1/2 procent (diagram 1). Uppjusteringen för flerfamiljshus beror i någon mån på att igångsättningen underskattades speciellt för fjärde kvartalet men i första hand sammanhänger den med att förlängningen av byggnadstiderna för lägenheter påbörjade under 1963 och slutet av 1962 har antagits bli mindre än vad som förutsattes i den preliminära nationalbudgeten.

Vid beräkningarna till den preliminära nationalbudgeten saknades ännu uppgifter om igångsättningen av lägenheter i flerfamiljshus under november och december månad. För att igångsättningen skulle uppgå till de 59 000 lägenheter som angavs i bostadsprogrammet för 1963, erfordrades ett påbörjande under fjärde kvartalet av samma rekordartade omfattning som under sista kvartalet 1962. Mot bakgrunden av arbetsmarknadsstyrelsens anmodan till länsarbetsnämnderna i oktober att iakttaga restriktivitet vid beviljandet av nya igångsättningstillstånd1, föreföll det emellertid realistiskt att räkna med en lägre igångsättning. Den angavs till 54 000 lägenheter för hela år 1963. Nu blev igångsättningen i stället något större än den i bostadsbyggnadsprogrammet angivna eller drygt 60 000 lägenheter (tabell 1), vilket kanske delvis kan bero på en eftersläpningseffekt till följd av en anhopning av redan beviljade men ej igångsatta projekt vid tiden strax före arbetsmarknadsstyrelsens anmodan till länsarbetsnämnderna. Revideringen av igångsättningen föranleder, som nämnts, endast en obetydlig uppkorrigering av beräkningarna över bostadsinvesteringarna för 1963, medan uppjusteringen för 1964 kan beräknas uppgå till hela 8 procent för enbart flerfamiljshus exkl. underhåll och 3 å 4 procent beräknat på totala

1 Arbetsmarknadsstyrelsen föreskrev i slutet av oktober 1963 bl. a. att länsarbetsnämnderna endast fick bevilja igångsättningstillstånd för sådana husbyggnads- och anläggningsarbeten, som beräknades kunna bli färdigställda före 1 maj 1964. För projekt med längre byggnadstid skulle nämnderna inhämta arbetsmarknadsstyrelsens medgivande om de ansåg att igångsättningstillstånd borde medgivas.

80 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1905

Diagram VII: 1. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri, exkl. reparationer och underhåll 1960—1963

Index: 1959 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade hal vårssiffror.

Investeringar i bostäder

Investeringar inom egentjig industri

Totalt

Byggnader och anläggningar

100 -

Flerfamiljshus

100 _

Småhus

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

investeringarna i bostäder inkl. underhåll. För 1964 och 1965 förutsätts vidare att den i bostadsbyggnadsprogrammet föreslagna igångsättningen av 58 000 respektive 57 000 lägenheter i flerfamiljshus kommer att förverkligas. Jämfört med den preliminära nationalbudgeten som endast innefattade beräkningar för 1964 har dock antagits att igångsättningen i högre grad är koncentrerad till törsta halvaret, vilket också medför en viss uppjustering av investeringsprognosen för 1964. Länsarbetsnämndernas rapporter om planerad igångsättning pekar i denna riktning. Möjligheterna att öka igångsättningen under första delen av året har dessutom förbättrats genom att länsbostadsnämnderna för första gången utnyttjar lånevillkoren som instrument häriör. De statliga lånen ges nu villkorligt och kan återkallas om igångsättningen inte kommit till stånd före 1 oktober. Utsikterna att realisera en hög igångsättning under första halvåret 1964 kan dock försvåras av den i början av året ytterligare skärpta kreditpolitiken.

På basis av uppgifter om byggnadstider för flerfamiljshus färdigställda under fjärde kvartalet 1963 och januari 1964 finns det nu något bättre underlag för att bedöma utvecklingen av byggnadstiderna för hus påbörjade i slutet av 1962 och i någon mån för hus påbörjade under första kvartalet 1963. Dessa uppgifter ger vid handen att förlängningen av byggnadstiderna inte synes bli så accentuerad som förutsattes i den preliminära nationalbudgeten. ökningen i medianbyggnadstiden mellan lägenheter påbörjade

81 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

Tabell VII: 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1959—1964

1 Uppskattade värden från uppgifter om färdigställda lägenheter och om igångsättningen för ett urval av kommuner.

Anm. Samtliga inom parentes angivna uppgifter är prognosticerade.

Källor: Bostadsstyrelsen och konjunkturinstitutet.

1962 och 1963 beräknas nu till knappt en månad mot 1 1/2 månad i den preliminära nationalbudgeten. Nedjusteringen i byggnadstiderna för lägenheter påbörjade kring årsskiftet 1963/1964 uppgår till ca en månad. Mot bakgrunden härav och av att igångsättningen under fjärde kvartalet 1963 blev betydligt högre än vad som antogs i den preliminära nationalbudgeten, synes det knappast längre motiverat att räkna med en successiv förkortning av byggnadstiderna under loppet av 1964 utan dessa har antagits ligga kvar på den under fjärde kvartalet uppnådda nivån. Som kalkylunderlag har dessa byggnadstider även använts för lägenheter påbörjade under första halvåret 1965. Den genomsnittliga golvytan har i brist på prognosunderlag beräknats öka trendmässigt.

För småhusbyggandet föreligger nu uppgifter om färdigställandet under

1963 med fördelning efter byggnadstidens längd samt om igångsättningen inom de s. k. månadskommunerna fram t. o. m. januari innevarande år. De revideringar som föranletts härav, är emellertid relativt obetydliga. Igångsättningen under 1963 och 1964 förutsättes uppgå till 27 000 respektive 28 000 dvs. samma antal som är upptagna i bostadsbyggnadsprogram-

6 Bihang till riksdagens protokoll i96b. I samt. Nr ISO. Bihang C

82 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196i

met. Dessa siffror torde närmast vara att uppfatta som maximialternativ. I den mån efterfrågan på statliga bostadslån för småhusbyggande ej svarar häremot, föreligger dock möjligheter att i motsvarande mån expandera utlåningen för byggandet av flerfamiljshus.

Med de förutsättningar som angivits ovan kan för 1964 nyinvesteringar

1 flerfamiljshus beräknas öka med drygt 3 1/2 procent och nyinvesteringarna i småhus med ungefär 10 1/2 procent. För bostadsinvesteringarna totalt exkl. underhåll betyder detta en ökning med 6 procent jämfört med

2 procent i den preliminära nationalbudgeten. Det kan här påpekas att nämnda uppjustering för 1963—1964 skulle ha blivit kraftigare om inte bostadsinvesteringarna (»basåret») 1963 även hade reviderats upp. Den höga igångsättningen under fjärde kvartalet 1963 och första halvåret 1964 medför en kraftig anspänning av bostadsbyggnadsaktiviteten under andra halvåret 1964. Bostadsinvesteringarna exkl. underhåll beräknas enligt säsongrensade uppgifter öka med inte mindre än 9 å 10 procent mellan första och andra halvåret 1964 för att sedan åter falla tillbaka mellan andra halvåret 1964 och första halvåret 1965 till en nivå som t. o. m. ligger något lägre än första halvåret 1964. Till en del kan dessa svängningar antas bli modifierade genom att kostnadernas fördelning i tiden inom ramen för en given byggnadstid för de olika projekten kommer att anpassas efter läget på byggnadsmarknaden något som inte beaktas vid nuvarande beräkningsteknik. Det är dock sannolikt att sådana omfördelningar av kostnaderna i tiden inte kan ske utan vissa anpassningssvårigheter.

Som framgår av följande tablå kan antalet inflyttningsfärdiga lägenheter beräknas ha uppgått till drygt 80 000 under 1963 och kan väntas bli av liknande omfattning under 1964:

å 85 000)

Eftersläpningen i serien för färdigställda lägenheter i förhållande till serien för igångsatta förklaras sannolikt av förlängningen i byggnadstiderna.

Industri

Investeringsutvecklingen inom industrin kan nu bedömas med ledning av februarienkäten, vilken innehåller preliminära utfallssiffror för andra halvåret 1963 och planuppgitter för 1964. Resultaten från denna undersökning kompletterade med utfallssiffror från novemberenkäten för första halvåret 1963 redovisas i tabell 2. De nya talen för 1963 har föranlett en endast obetydlig revidering för maskininvesteringarna. Dessa beräknas ha minskat volymmässigt med 2 1/2 procent mellan 1962 och 1963 mot 1 1/2 procent enligt den preliminära nationalbudgeten medan byggnads- och anläggningsinvesteringarna beräknas ha ökat med oförändrat 11/2 procent. Enkätupp-

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1961

83 Tabell VII: 2. Investeringsplaner inom industrin för 1964

Ny- och ombyggnadsverksamhet respektive ny- och ersättningsanskaffning

Miljoner kronor

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar. Källa: Statistiska centralbyrån.

gifterna har därvid uppjusterats med drygt 50 miljoner kronor tör såväl byggnads- som maskininvesteringar för en som det synes systematisk avvikelse mellan enkätresultaten i februari och de definitiva uppgifterna i majenkäten. Nämnda förändringstal ger för de totala industriinvesteringarna en minskning 1962—1963 med 1 1/2 procent.

Planerna för 1964 pekar enligt februarienkäten mot en fortsatt nedgång i investeringarna. För investeringar i byggnader och anläggningar (exkl. un*derhåll) emotses en minskning med närmare 9 procent och för investerings ar i maskiner (exkl. bilar och underhåll) med ca 7 procent beräknat på helt okorrigerade planuppgifter. Motsvarande planer enligt novemberenkäten an*

6f Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 150. Bihang C

84 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b

Tabell VH: 3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1957—1964

Procentuell förändring

Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar. Tabellen justerad för statistisk missvisning kring årsskiftet 1959/1960 (jämför 1962 års nationalbudgeter). Uppgifterna inom parentes avser preliminärt utfall.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

gav en minskning med 18 procent både för byggnads- och maskininvesteringar. Planerna har således justerats upp kraftigt. En upprevidering av planerna av denna storleksordning utgör emellertid ett tämligen normalt mönster i enkäterna, ehuru variabiliteten i upprevideringarna har varit betydande (tabell 3). Avvikelserna mellan februariplanerna och utfallet har i allmänhet varit mindre och har inte heller genomgående gått i en och samma riktning. Medan utfallet tidigare har legat lägre än februariplanerna har en omsvängning skett de båda sista åren. Speciellt för 1963 låg utfallet högt i förhållande till planerna. Underskattningen i februariplanerna kan för detta år beräknas ha uppgått till 7 procent i volym för byggnadsinvesteringarna och 5 procent för maskininvesteringarna. I den preliminära nationalbudgeten tolkades de kraftiga underskattningarna av investeringarna 1963 i såväl november- som februarienkäten som uttryck för att företagen bedömde läget som labilt samtidigt som de ansåg att rådande korta leveranstider medgav kortare planeringsperioder. Ett sådant resonemang tillämpades även vid tolkningen av enkäten i november 1963 vad avser 1964 års investeringar, varvid hänsyn dock togs till att en del av underskattningen 1963 kunde antas ha berott på frisläppandet av investeringsfonderna för maskiner i slu-

85 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

tet av november 1962. Novemberenkätens prognosuppgifter justerades alltså upp förhållandevis kraftigt. Av likalydande skäl har nu februarienkätens prognosuppgifter uppkorrigerats relativt mycket varvid viss hänsyn även tagits till att företagen beviljats 10 procents skatteavdrag för maskiner inköpta (orderutlagda) under 1964. Proposition härom förelädes visserligen riksdagen redan före februarienkäten men det har bedömts som sannolikt att resultaten av enkäten endast obetydligt påverkats härav. Gentemot denna tolkning av februarienkäten kan emellertid invändas att den nu ganska uppenbara konjunkturuppgången icke berättigar till det gjorda antagandet att företagen även inför 1964 hyser tveksamhet om elterfrågeutvecklingen. Detta skulle innebära att investeringsprognosen vore satt i överkant. Det kan emellertid å andra sidan också hävdas att konjunkturuppgången kommer att medföra en successiv upprevidering av planerna under loppet av

1964. Ur denna synvinkel kan kanske ett kvarhållande av prognosen sägas innebära en försiktig tolkning av utvecklingen. Nyinvesteringarna i byggnader och maskiner (exkl. bilar) beräknas under ovannämnda förutsättningar minska med 6 resp. 4 procent i volym mellan 1963 och 1964. Med antagande om ungefär oförändrat underhåll och en ökning i bilinköpen erhålles en minskning i de totala byggnadsinvesteringarna med 4 procent och i de totala maskininvesteringarna med 1 procent, vilket ger en minskning med 2 procent i volym för de totala industriinvesteringarna. Som framgått av vad som anförts ovan är prognosen självfallet osäker inom ganska vida marginaler och man kan inte bortse från möjligheten av en svag ökning av investeringarna. Å andra sidan antyder de uppgifter om den faktiska igångsättningen av industribyggnadsföretag som anförs i räkneexemplet i avsnitt 3 nedan snarast en starkare minskning av byggnadsinvesteringarna än som här har antagits. Oavsett detta torde man med fortsatt expansion av industriproduktionen och efterfrågan på industriprodukter kunna räkna med att den alltsedan 1961 rådande stagnationen i industriinvesteringarna bryts under 1965. De mycket osäkra säsongrensade halvårsuppgifterna indikerar en ökning av byggnadsinvesteringarna mellan andra halvåret 1963 och första halvåret 1964 och sedan åter en minskning medan maskininvesteringarna syns utvecklas i motsatt riktning med sjunkande investeringar mellan andra halvåret 1963 och första halvåret 1964 och sedan stigande investeringar mellan första och andra halvåren 1964.

En bedömning av investeringsutvecklingen inom de olika industrigrupperna blir med nödvändighet mycket osäker. För verkstadsindustrin (utom varven) vars planer brukar slå ganska väl in, synes man kunna räkna med eu ökning av investeringsaktiviteten. Planerna för järn- och stålverken indikerar däremot sjunkande investeringar. Det är dock möjligt att den på allra sista tiden framträdande 1'örsäljningshaussen på järn- och stålmarknaden kan medföra incitament till ökade investeringar för järn- och stålverken. Massaindustrin är eu annan bransch för vilken man eventuellt kan för-

86 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b

vänta en vändpunkt under året. Planerna för 1964 tyder visserligen på en fortsatt låg investeringsnivå, men man vet att kapacitetstaket kan uppnås under loppet av året för sulfatindustrin.

Övriga privata investeringar

Byggnadsinvesteringarna inom handel m. m. — inkl. fristående kontorsbyggnader m. m. — beräknas ha ökat med 14 procent mellan 1962 och 1963, en uppjustering jämfört med den preliminära nationalbudgeten med drygt 4 procent. Till någon del beror ändringen på underskattningar av påbörjandet av handelsbyggnader m. m. under fjärde kvartalet 1963, liksom även av underskattningen av bostadsinvesteringarna 1963, vilket genom beräkningsmetodiken automatiskt ledde till en underskattning av investeringarna i butikslokaler i bostadshus. Till största delen förklaras uppjusteringen dock av att en olämplig beräkningsmetodik kommit till användning och nu frångåtts. Liksom tidigare har i prognosen för 1964 antagits en jämfört med 1963 ungefärligen oförändrad igångsättning. Nämnda underskattning av igångsättningen av handelns byggnader under fjärde kvartalet 1963 liksom underskattningen av ökningstakten för bostadsinvesteringarna mellan 1963 och 1964 föranleder emellertid tillsammans med vissa justeringar i motsatt riktning, en uppjustering av investeringsprognosen för 1964 med 4 procentenheter. Byggnadsinvesteringarna inom handel m. m. beräknas härigenom öka med drygt 10 procent mellan 1963 och 1964.

Investeringarna i handelsflottan beräknas öka mycket kraftigt mellan

1963 och 1964. De svenska varvens leveranser av fartygsnybyggen kommer att till väsentligt större del gå till hemmamarknaden i år än förra året. Samtidigt väntas leveranserna från utländska varv till svenska redare att ligga kvar på samma nivå som i fjol. I prognosen har för 1964 räknats med eu ökning med närmare 60 procent för investeringarna inom handelsflottan.

För den enskilda kraftindustrin räknas liksom i den preliminära nationalbudgeten med en minskning i byggnadsinvesteringarna och med en betydande ökning i maskininvesteringarna. Ökningstakten i nyanskaffningen av motorfordon (i posten enskild samfärdsel) antas bli lägre mellan 1963 och

1964 än närmast föregående år.

Staten

Enligt nu föreliggande uppgifter uppgick den totala statliga investeringsökningen mellan 1962 och 1963 till ca 1 procent, ökningen föll i sin helhet på byggnads- och anläggningssidan och blev ca 2 1/2 procent, medan maskininvesteringarna minskade med ca 1/2 procent. De preliminära beräkningarna visade en ökning av totala investeringarna på omkring 2 procent. Nedjusteringen med 1 procent hänför sig till de militära investeringarna i materiel och utrustning, vilka blev betydligt lägre än beräknat under andra halvåret 1963.

De statliga affärsverkens investeringar minskade med 3 procent mellan

87 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

1962 och 1963. Som kunde konstateras i den preliminära nationalbudgeten sjönk investeringarna inom statens järnvägar och vattenfallsverket medan televerket ökade sina investeringar. Dessa utvecklingstendenser tycks bestå under 1964 enligt nu aktuella beräkningar. Affärsverkens totala investeringar väntas sjunka med ca 1 1/2 procent, en nedjustering i förhållande till beräkningarna i december som till sin huvudsakliga del är betingad av en uppjustering av prisprognosen för 1964. Den kraftigaste minskningen faller på maskinsidan medan däremot byggnads- och anläggningsverksamlieten väntas ligga kvar på ungefär samma nivå som 1963. En fortsatt minskning av investeringsvolymen synes vara att emotse under första halvåret 1965 trots att televerket, liksom tidigare år, svarar för en viss ökning.

Investeringarna i statliga vägar beräknas ha ökat med drygt 16 procent mellan 1962 och 1963. Någon fortsatt ökning är ej att förvänta under 1964. Tvärtom ger föreliggande prognos vid handen att väginvesteringarna kommer att minska med närmare 2 procent mellan 1963 och 1964. Den främsta anledningen till nedjusteringen av prognosen för innevarande år är en tidigareläggning av vissa beredskapsarbeten. Sålunda antogs i den preliminära nationalbudgeten att beredskapsarbeten i vägar skulle ske i samma volymmässiga omfattning som under 1963. Föreliggande beräkningar visar emellertid, att arbetena under andra halvåret 1963 blev större än vad som förväntades. Därtill kommer att prognosen för 1964 i absoluta tal har nedkorrigerats i motsvarande utsträckning. En annan orsak till nedjusteringen är den ändrade prognosen för vägunderhållet. Detta antas nu ligga kvar på i stort sett samma nivå som under 1963. Försvarets investeringar förutses öka med drygt 11 procent mellan 1963 och 1964. Denna siffra är något högre än den som angavs i den preliminära investeringsprognosen och kan helt hänföras till den oväntat låga materielanskaffningen under andra halvåret 1963.

En icke obetydlig expansion kom till stånd under 1963 beträffande myndigheternas (exkl. försvarets) byggnadsinvesteringar. Enligt de planer som föreligger för 1964 emotses en betydligt större ökning än fjolårets. Det erhållna primärmaterialet är emellertid svårtolkat. Det utgörs av uppgifter om den beräknade medelsförbrukningen för olika anslag på kapitalbudgeten och dessa beräkningar är i sin tur regelmässigt kraftigt överskattade i förhållande till utfallet. I vilken utsträckning denna överskattning är uttryck för en allmän tendens att ta till i överkant vid beräkningen av medelsförbrukningen eller för en reell efterfrågan som ej kunnat realiseras, är svårt att avgöra. För den skull har valts att göra en schablonmässig nedkorrigering. Även efter denna nedkorrigering torde man dock kunna förvänta en större ökning 1963—1964 än 1962—1963.

Om man betraktar de statliga industriaktiebolagen som helhet kan man konstatera att den expansiva investeringsutvecklingen under 1960-talets första år nu i det närmaste upphört, ökningen mellan 1962 och 1963 upp-

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i

gick till ca 2 procent och planutgifterna för 1964 tyder på att man kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå som föregående år, dock med betydande variationer i förändringarna mellan olika företag.

För hela den statliga sektorn innebär prognosen att investeringarna beräknas öka med ca 5 procent mellan 1963 och 1964 för såväl byggnader och anläggningar som maskiner.

Kommuner

Marsenkäten för kommunerna innehåller dels preliminära utfallssiffror för fjärde kvartalet 1963 dels planuppgifter för 1964 avseende investeringarna i primärkommuner och landsting (tabell 4). Med ledning av utfallssiffrorna för fjärde kvartalet 1963 har de totala kommunala investeringarna (exkl. bostäder) justerats upp något för 1963 jämfört med uppgifterna i den preliminära nationalbudgeten. ökningen mellan 1962 och 1963 beräknas nu ha uppgått till 16 1/2 procent mot tidigare 14 1/2 procent. För byggnadsoch anläggningsinvesteringar redovisas en stegring med 17 1/2 procent och för maskininvesteringar med 11 procent båda beräknade inkl. underhåll.

För nyinvesteringar i byggnader och anläggningar, som omfattar ca tre fjärdedelar av de totala kommunala investeringarna exkl. bostäder, planeras en ökning mellan 1963 och 1964 med 20 procent enligt marsenkäten jämfört med 17 procent enligt novemberenkäten allt beräknat på grundval av icke korrigerade uppgifter. Denna regelmässigt förekommande uppjustering av planerna mellan november- och marsenkäten visar sig sedan i allmänhet ge en överskattning av det faktiska utfallet. Utvecklingen enligt marsenkäten har därför dragits ned ett par procent till 18 procents ökning. I prognosen till den preliminära nationalbudgeten gjordes också en neddragning då från 17 till 14 procent. Det innebär att det nu skett en uppjustering av prognosen från 14 till 18 procent. Denna uppjustering kan i viss utsträckning tolkas såsom uttryck för en efterfrågeökning men den är framför allt motiverad av en, som det nu synes, alltför kraftig nedkorrigering av novemberplanerna i den preliminära nationalbudgeten. Med omräkning för en beräknad pristegring på 3 procent och med oförändrade prognoser för byggnadsunderhållet och för byggnadsinvesteringarna inom kommunala företag och stiftelser (exkl. bostäder) innebärande någon ökning för det förra och en minskning för de senare, erhålles en volymmässig ökning med 11 1/2 procent för de totala kommunala byggnadsinvesteringarna (exkl. bostäder) mellan 1963 och 1964. För maskiner har gjorts en svag uppjustering av nyinvesteringarna på grundval av den upprevidering av planerna för 1964 som skett mellan november- och marsenkäten. Maskininvesteringarna inkl. underhåll kan härigenom beräknas öka med 7 å 8 procent. För de totala kommuninvesteringarna exkl. bostäder erhålles med de angivna beräkningsmetoderna en ökning mellan 1963 och 1964 med 11 procent mot 9 procent i den preliminära nationalbudgeten. En osäkerhetsfaktor i prognosen är i vilken utsträckning

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1964

89 Tabell VII: 4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsplaner för 1964

Nyinvesterings- samt underhålls- och reparationskostnader Miljoner kronor

Anm. Som källa har använts statistiska centralbyråns kommunenkät. De siffror över kommunala investeringar som redovisas i tabell 5 överensstämmer inte med ovanstående, dels emedan kommunenkätens siffror vid beräkningarna till tabell 5 justerats med hänsyn till jämförbarheten med tidigare år, dels emedan tabell 5 även innefattar municipalsamhällenas, kyrkliga kommunernas samt kommunalförbundens investeringar.

den skärpta kreditpolitiken kan försvåra kommunernas upplåning och därigenom påverka investeringsaktiviteten inom kommunerna. Det råder även ovisshet om och i vilken mån eventuella kreditsvårigheter har beaktats i de lämnade uppgifterna om investeringsplanerna. En indikation på att kommunernas känslighet för utvecklingen på kreditmarknaden har ökat, kan vara att de enligt novemberenkäten räknar med en större upplåning 1964 än 1963.

2. Sammanfattning av den reviderade investeringsprognosen för 1964

I tabellerna 5 och 6 redovisas en resumé över investeringsutvecklingen 1960—1963 samt den reviderade investeringsprognosen för 1964. Investeringsökningen mellan 1962 och 1963 beräknas nu uppgå till 4 procent mot 3 1/2 procent i den preliminära nationalbudgeten. Uppjusteringen faller helt på byggnads- och anläggningsinvesteringarna, vilka har reviderats upp med

90 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

Tabell VII: 5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1960—1963 samt prognos för 1963—1964 för olika näringsgrenar, inklusive underhåll

1 Häri innefattas bl. a. även flertalet fristående kontorsbyggnader.

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

91 Tabell VII: 6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1960—1963 samt prognos för 1963—1964 för privat, statlig och kommunal sektor, inklusive underhåll

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet.

1 1/2 procentenhet medan maskininvesteringarna justerats ned med en procentenhet. Byggnadsinvesteringarna beräknas härigenom ha ökat med 7 procent medan maskininvesteringarna beräknas ha legat kvar på samma nivå som 1962.

Den reviderade prognosen för 1964 pekar nu mot en obetydligt kraftigare expansion av investeringarna än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten eller drygt 5 1/2 procent mot knappt 3 1/2 procent tidigare. Upprevideringen ligger framförallt på maskininvesteringarna, som nu beräknas öka i samma takt som byggnadsinvesteringarna eller t. o. m. något snabbare. En stor del av upprevideringen av maskininvesteringarna beror dock på att inköpen av fartyg framförallt från utlandet nu förutses bli större än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Exkluderas investeringarna i handelsflottan kan investeringarna i maskiner beräknas öka

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i

Diagram VII: 2. Totala byggnads- och maskininvesteringar, inkl. reparationer och underhåll 1960—1963

Index: 1959 = 100. 1959 års priser. Säsongrensade halvårssiffror

140 -

140 - Totala byggnadsinvesteringar

Totala maskininvesteringar 1

1960 1961 1962 1963 1960 1961 1962 1963

1 Handelsflottans Investeringar ingår ej i totala maskininvesteringarna.

Källa: Konjunkturinstitutet.

med 3 1/2 procent och de totala investeringarna med 4 1/2 procent. Uppjusteringarna av prognosen spänner praktiskt taget över samtliga områden. För väginvesteringar har dock en viss neddragning gjorts, vilket bl. a. sammanhänger med en tidigareläggning av beredskapsarbetena.

I den preliminära nationalbudgeten förväntades stagnationen i den privata sektorn bestå även över 1964. Den reviderade prognosen pekar nu mot en ökning på 4 procent i de privata investeringarna mot tidigare 1 procent. Drygt 2 procent av upprevideringen hänför sig dock till handelsflottan och bostäder. De statliga investeringarna beräknas öka med 5 procent mellan 1963—1964 dvs. samma förändring som angavs i den preliminära nationalbudgeten medan de kommunala investeringarna (exkl. bostäder) nu förutses öka med 11 procent, vilket är en något kraftigare expansion än den som uppgavs i den preliminära nationalbudgeten.

I diagram 2 redovisas utvecklingen av de totala byggnads- och maskininvesteringarna 1960—1963 enligt säsongrensade halvårsdata. För att i någon mån eliminera tillfälliga störningar har investeringarna inom handelsflottan exkluderats från maskininvesteringarna. Som framgår av diagrammet ökade såväl byggnads- som maskininvesteringarna mellan första och andra halvåret 1963, de förra med ca 3 och de senare med ca 6 procent. Enligt föreliggande mycket osäkra kalkyler över halvårsutvecklingen 1964 kan man för byggnadsinvesteringarna förvänta en fortsatt uppgång med omkring 3 procent mellan andra halvåret 1963 och första halvåret 1964 och sedan en svagare ökning mellan första och andra halvåret 1964 medan maskininvesteringarna närmast kan väntas sjunka något mellan andra halvåret 1963 och första halvåret 1964 för att därefter på nytt öka med ca 6 procent mellan första och andra halvåren 1964.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 19G't

3. Räkneexempel över den tillståndsberoende byggnadsverksamheten exkl. bostäder och kraftverk

Föreliggande kalkyler har grundats på den faktiska igångsättningen till och med februari 1964 men bygger därutöver på antaganden om igångsättningen under resten av året. Utgångspunkten för antagandena har varit de bedömningar angående påbörjandet under de tre första kvartalen i år, som under mars månad gjorts av länsarbetsnämnderna. Sådana prognoser har gjorts kvartalsvis sedan 1960, varvid igångsättningen under andra och tredje kvartalen brukar överskattas. (Enda undantaget utgör 1962, då frisläppandet av investeringsfonderna medförde att igångsättningen under tredje kvartalet blev avsevärt högre än vad prognoserna angav.) Med ledning av erfarenheterna av dessa prognoser har de nu aktuella prognoserna nedjusterats vad gäller andra och tredje kvartalen, medan påbörjandet under första kvartalet antagits bli ungefärligen i enlighet med länsarbetsnämndernas bedömningar. Med dessa antaganden skulle påbörjandet under de tre första kvartalen tillsammans bli ca 10 procent högre under 1964 än under 1963 mätt i fasta priser. Större delen av denna ökning hänför sig till ett stort vägprojekt som påbörjats under januari 1964, och om man exkluderar detta skulle ökningen under den diskuterade perioden stanna vid ungefär 1 procent i fasta priser. Denna relation i förhållande till 1963 har antagits gälla även för fjärde kvartalet 1964. Därmed skulle den totala igångsättningen under 1964 komma att ligga ca 7 procent över 1963 års nivå. Som en jämförelse kan nämnas att igångsättningen låg på i stort sett samma volymmässiga nivå under 1962 och 1963.

Kalkylerna över byggnadsvolymen är vidare gjorda under förutsättning av oförändrade byggnadstider. Det bör i detta sammanhang påpekas, att kalkylerna är mycket känsliga för variationer i byggnadstiderna; till följd av brist på uppgifter rörande spridning och säsongvariationer i byggnadstiderna är de också starkt schablonmässiga på denna punkt.

Tabell VII: 7. Nedlagda byggnadskostnader för den reglerade sektorn (exkl. bostäder och kraftverk) 1962—1964

Miljoner kronor i 1963 års priser

7 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 150. Bihang C

94 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

Under ovannämnda förutsättningar skulle byggnads- och anläggningsvolymen inom här berörda område öka med ungefär 3 procent från 1963 till 1964, medan ökningen 1962—1963 uppgick till ca 6 procent (tabell 7). Den största ökningen såväl relativt som absolut faller på vägar, gator o. dyl., som beräknas öka med ca 23 procent. Byggnadsvolymen beräknas också öka under 1964 för gruppen förvaltning, där en svag minskning noterades 1962 —1963, samt för grupperna handel samt skolor, kyrkor o. dyl., för dessa dock i något svagare takt än 1962—1963. För övriga byggnadsområden noteras minskningar, framför allt för industrin, där minskningen beräknas uppgå till ca 20 procent. Det måste i detta sammanhang påpekas att avgränsningen mellan de olika byggnadsområdena här skiljer sig något från den som förekommer i de övriga investeringsberäkningarna.

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196t

95 VIII. Den offentliga verksamheten

1. Allmänt

På försörjningsbalansens efterfrågesida ingår värdet av den offentliga sektorns, dvs. statens och kommunernas, ianspråktagande av resurser för investerings- och konsumtionsändamål. Som offentlig konsumtion räknas därvid utgifter för löner (inkl. pensioner) och för sådana inköp av varor och tjänster från andra sektorer som ej hänförs till investeringar. Till offentlig konsumtion räknas dock inte utgifter för sådana varor och prestationer som utgör ett mellanled i framställningen av de produkter och tjänster som av det ottentliga försäljs på marknaden i form av exempelvis industrivaror och transporttjänster. Betydande poster i den offentliga konsumtionen är utgifterna för undervisning, hälso- och sjukvård och försvar, medan resursanvändningen för rent administrativa ändamål utgör en liten del.

I detta kapitel lämnas en uppskattning av de statliga konsumtionsutgifterna 1964. (När det gäller den kommunala konsumtionen får bedömningen i den preliminära nationalbudgeten fortfarande anses gälla då nya data ej tillkommit sedan dess.) Vidare skall här lämnas vissa sammanfattande data rörande statsbudgeten som heihet. Det bör dock nämnas att de siffror som därvid lämnas avseende investeringarna endast gäller den del som finansieras med avskrivningsmedel från driftbudgeten eller med investeringsbemyndiganden från kapitalbudgeten. För en fullständlig bild av den statliga — liksom den kommunala •— investeringsverksamheten hänvisas till kapitel VII.

2. Statens inkomster och utgifter 1962—1964

Statsinkomsterna beräknas öka betydligt kraftigare mellan 1963 och 1964 än mellan 1962 och 1963 (se tabell 1). Denna förändring beror till största delen på att inkomsterna av de direkta skatterna väntas öka med 10 procent för 1964 medan en minskning på inemot 4 procent noterades för 1963. Sistnämnda nedgång kan dock huvudsakligen hänföras till vissa eftersläpningseffekter i samband med 1962 års skattereform samt till förskjutningar i utbetalningen av kommunalskattemedel.

De indirekta skatterna beräknas däremot öka mindre från 1963 till 1964 än från 1962 till 1963. Detta beror till väsentlig del på höjningen av skatterna på spritdryckerna i mars 1963.

Beträffande statsutgifterna kan först nämnas att deras omfattning och

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

Tabell VIII: 1. Statens inkomster och utgifter 1962—1964

Miljoner kronor i löpande priser

Anm. Tabellens uppgifter baseras på riksrevisionsverkets och finansdepartementets data, vilka till övervägande del är kassamässiga. Vissa undantag härvidlag föreligger dock, varför exakt överensstämmelse ej ernås med riksgäldskontorets statistik rörande budgetutfallen.

fördelning på budget- och kalenderår enligt den realekonomiska gruppering som redovisas i tabell 1 är osäker av flera skäl. Problemet ligger dels i omvandlingen av budgetårstal från riksstat och riksstatförslag till tal för kalenderår, dels i hur vissa totalskattningar av reservationsmedelsförbrukningar, anslagsöverskridanden och -besparingar skall fördelas mellan olika utgiftskategorier.

Den statliga konsumtionen, som till 3/4 består av utgifter för löner och pensioner, beräknas nu ha ökat något mer i volym från 1962 till 1963 än vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten —- ca 9 procent mot 7,5 procent enligt den tidigare beräkningen. Volymökningen för 1964 väntas däremot fortfarande bli 7,5 procent.

Volymförändringarna i statens, liksom kommunernas, efterfrågan på varor och tjänster för offentlig konsumtion och investering finns sammanförda i försörjningsbalansen.1 I anslutning därtill diskuteras den realekonomiska betydelsen av dessa förändringar. Vid sidan därav är emellertid statens inkomst- och utgiftsströmmar av intresse med tanke på att utvecklingen på kreditmarknaden påverkas härigenom. Som framgår av kreditmarknadskapitlet kan totalsaldot enligt tabell 1 anses ge ett visst mått på statsbud-

1 Posten statlig konsumtion i försörjningsbalansen avviker dock något från motsvarande post i tabell 1. Anledningen härtill är främst att ATP-avgifterna för statligt anställda ingår i den senare posten men ej i den förra.

97 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196k

getens inverkan på kreditmarknaden. Totalsaldot för 1964 innebär ett upplåningsbehov på 690 miljoner kronor. Detta skulle medföra en ökning i statens upplåningsbehov från 1963 till 1964 på ca 710 miljoner kronor. I den preliminära nationalbudgeten uppskattades motsvarande ökning till 520 miljoner kronor.

Sammanställningen i tabell 1 ger även ett annat mått på det finansiella utfallet av statsbudgeten. Det är den post som kallas finansiellt sparande och som erhålls som skillnaden mellan statens inkomster och utgifter, innan hänsyn tas till statens transaktioner på kreditmarknaden i form av upplåning och utlåning. För 1964 har det finansiella sparandet bedömts bli positivt och innebär ett inkomstöverskott med ca 450 miljoner. Jämfört med 1963 innebär detta en nedgång med 300 miljoner kronor. I den preliminära nationalbudgeten uppskattades motsvarande nedgång till ett något högre tal nämligen 460 miljoner kronor. Mellan budgetåren 1963/64 och 1964/65 beräknas det finansiella sparandet förbli praktiskt taget oförändrat med inkomstöverskott på 440 respektive 430 miljoner kronor samtidigt som totalbudgetsaldot — till följd av ökad utlåning — visar ett från 470 miljoner kronor till 850 miljoner kronor ökat underskott. Såsom framhållits i den preliminära nationalbudgeten är det förenat med betydande svårigheter att ange den realekonomiska innebörden av de beräknade förändringarna i det finansiella sparandet. Ytligt sett kan visserligen minskningen i denna post från 1963 till 1964 sägas innebära att staten ej genom uppbörd av skatter och avgifter eller andra inkomster till fullo motverkar den samhällsekonomiska effekten av sin utgiftsexpansion. Gentemot detta betraktelsesätt kan dock den grundläggande invändningen göras att utvecklingen av statens inkomster är beroende av den allmänna inkomstutvecklingen. Innebörden av ett visst finansiellt sparande får därför alltid bedömas med utgångspunkt från den allmänna inkomstutveckling inom samhällsekonomin som varit eller antages komma att bli en förutsättning för uppkomsten av detta sparande.

98 Kungl. Mcij:ts proposition nr 150 år 1964

IX. Kreditmarknaden

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1963

Den bild av upp- och utlåningsmönstren på kreditmarknaden 1962 och 1963 som presenteras i tabell 1 överensstämmer i allt väsentligt med de motsvarande uppgifter som lämnades i den preliminära nationalbudgeten, och vilka kommenterades relativt utförligt i denna. En viss uppjustering av den preliminära nationalbudgetens siffror för bostadssektorns upplåning har nu gjorts för de båda åren, medan upplåningssiffran för näringslivet synes bli något lägre 1963 än vad man tidigare räknade med. På långivarsidan reflekteras dessa justeringar bl. a. i en viss höjning av affärsbankernas totala finansieringsbidrag till realsektorerna.

Utvecklingen på kreditmarknaden 1963 sådan den speglas i tabellen karakteriserades bl. a. av att ökningen i totala kreditgivningen, som uppgick till ca 1 1/2 miljard, fördelades lika mellan staten och bostadssektorn, medan kreditgivningen till kommunerna och näringslivssektorn i stort sett stagnerade på den 1962 uppnådda höga nivån. Åtminstone till den sistnämnda sektorn hade kreditförmedlingen sannolikt blivit större om inte kreditbegränsande åtgärder insatts under årets lopp, vilka bl. a. medförde en sänkning av affärsbankernas kreditgivning räknat även i absoluta tal. Deras andel av långivningen på den organiserade kreditmarknaden minskade sålunda från nära 50 procent 1962 till knappt 30 procent 1963. En viss minskning noterades också för allmänhetens placeringar medan utlåningen från riksbanken och i synnerhet övriga kreditinstitut ökade kraftigt.

2. Finansieringsperspektiven för 1964

För statens del förutses ett totalbudgetunderskott kalenderåret 1964 av storleksordningen 700 miljoner (se kap. VIII). Detta underskott ger även uttryck för det statliga nettoupplåningsbehovet under året (härvid förutsätts att inga betydande ställningsslcillnader för statsverkets checkräkning skall föreligga mellan årets ingång och dess utgång) och har i tabell 2 införts som den statliga sektorns anspråk på kreditmarknaden 1964.

Under några år har kommunernas finansiella sparande minskat, vilket reflekterar en utgiftsökning som skett snabbare än inkomstökningen. Denna utveckling har även speglats i den kommunala upplåningen på kreditmarknaden vilken alltså uppvisat en kraftig stigande trend. Även under 1963 skedde en minskning av kommunernas finansiella sparande vilken dock inte motsvarades av en lika stor ökning av sektorns upplåning. I stället sy-

99 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196b

nes kommunernas likvida tillgångar ha upphört att öka, vilket innebär eu viss sänkning av kommunsektorns relativa likviditet.

I den preliminära nationalbudgeten räknade man med att 1964 för kommunernas del skulle komma att markera något av en vändpunkt. Tillgängliga inkomst- och utgiftsprognoser antydde att en viss ökning av kommunernas finansiella sparande skulle inträda och att nettofinansieringsbehovet sålunda åter skulle minska. Den upprevidering av kommunernas investeringsplaner för 1964 som nu vidtagits (se kap. VII) gör dock en sådan utveckling mindre sannolik, och det mest realistiska alternativet synes vara att räkna med ett från 1963 i stort sett oförändrat finansiellt sparande. De tillgängliga uppgifterna rörande kommunernas likvida ställning vid det senaste årsskiftet medger inte någon precis bedömning av kommunernas likviditetsstäilning, men på basis av långsiktiga utvecklingstendenser synes det vara rimligt att räkna med att kommunerna skulle ha ett visst behov av att fylla på sina likvida tillgångar. De gjorda bedömningarna leder sammantagna till antagandet att den kommunala nettoefterfrågan på kredit 1964 borde ligga ungefär på samma nivå som den upplåning som sektorn verkställde förra året. I tabell 2 har därför ett tal för det kommunala kreditbehovet 1964 på en miljard införts.

Även på bostadssidan har en icke obetydlig upprevidering av investeringsprognoserna vidtagits. I löpande priser beräknas investeringsökningen mellan 1963 och 1964 till mellan 400 och 500 miljoner kronor, vilket erfarenhetsmässigt skulle innebära en ökning av kreditefterfrågan från bostadssektorns sida som med det nämnda beloppet överstiger den realiserade upplåningen föregående år. Sektorns upplåning 1963 beräknas nu till inemot 4 miljarder efter den upprevidering som fått göras (se inledningen). Exklusive bostadsstyrelsens nettokreditgivning till bostäderna, som antas i stort oförändrad från 1963, antyder detta en kreditefterfrågan för 1964 av mellan 4 1/4 och 4 1/2 miljard. I tabell 2 har, med hänsyn till att tidigare bedömningar i regel varit underskattningar, det högre alternativet införts.

Den sektor för vilken upplåningsbehovet är svårast att beräkna är näringslivssektorn, dvs. den privata sektorn utom bostäder, hushåll och kreditinstitut. Utgångspunkten för kalkylerna rörande näringslivets nettokreditbehov utgörs regelmässigt av en beräkning som avser att bestämma förändringen av sektorns finansiella sparande mellan det gångna året och kalkylåret. En sådan kalkyl för 1963—1964 antyder att näringslivssektorns finansiella sparande 1964 skulle förbli ungefär oförändrat jämfört med 1963. Den offentliga sektorns finansiella sparande beräknas nämligen minska med ca 1/2 miljard kronor, bostadssektorns med inemot 1/2 miljard, hushållens kan beräknas öka med ca 1/4 miljard och utlandets finansiella sparande kan ävenledes beräknas öka med omkring 1/4 miljard kronor. Eftersom summan av alla förändringar av det finansiella sparandet definitionsmässigt blir noll, skulle näringslivet komma att öka sitt finansiella sparande

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1064

med omkring 1/2 miljard om totalkalkylen skall gå ihop. Härifrån får emellertid dras ökningen i kreditinstitutens finansiella sparande, vilken trämst till följd av allmänna pensionsfondens tillväxt kan beräknas till ea en halv miljard, och näringslivets finansiella sparande kan då approximativt beräknas bli ungefär oförändrat 1964. Detta implicerar en ökning av bruttosparandet parallellt med totala reala investeringarna, dvs. med omkring 13/4 miljard (lagerinvesteringar och fasta investeringar beräknas vardera öka med 800 å 900 miljoner).

Ett 1964 jämtört med 1963 oförändrat finansiellt sparande skulle i och för sig betyda att upplåningsbehovet också skulle bli ungefär detsamma de båda åren. Eventuellt kan man räkna med ett ökat finansieringstillskott trån utlandet, på omkring 1/4 miljard motsvarande en lika stor ökning av »torskjutningsposten*. Nettofinansieringsbehovet på kreditmarknaden skulle då bli ca 1/4 miljard lägre än föregående år. För en minimikalkyl rörande behovet av finansieringstillskott från kreditmarknaden skulle man —- under förutsättning att kalkylen i övrigt är rimlig — ytterligare behöva veta hur långt de likvida tillgångarna kan minskas (eller eventuellt behöva ökas) utan att beteendet med avseende på investeringarna enligt antagandena ovan förändrades. Hittills har i kalkylen implicerats att 1964 skulle visa samma utveckling härvidlag som 1963. Bristen på statistisk information rörande likviditetsutvecklingen under loppet av 1963 är tills vidare närmast total, men om man antar — vilket ej verkar orimligt — att en viss uppgång av kassa- och banktillgodohavanden ägde rum 1963 och att 1964 en förändring som är 1/2 miljard mindre än förändringen 1963 utgör den gräns utöver vilken man ej kan gå utan att få realekonomiska konsekvenser, erhålls ett nettofinansieringsbehov på kreditmarknaden från näringslivets sida som är 3/4 miljard lägre än den realiserade upplåningen 1963. Då denna uppgick till 3 600 miljoner har i tabell 2 insatts det avrundade talet 3 miljarder för näringslivssektorns upplåningsbehov på kreditmarknaden 1964. Detta tal är något lägre än enligt den preliminära nationalbudgetens kalkyl, vilket huvudsakligen beror på att den sedan dess företagna upprevideringen av bruttosparandet är kraftigare än den uppjustering som gjorts för investeringarnas del.

Det är givet att en kalkyl av ovanstående slag inte kan representera annat än en mycket grov karakteristik av förändringarna i finansieringsbehov och behovstäckning. Även om vinst- och investeringsutvecklingen prognosticerats korrekt är ju nettofinansieringsbehovet avhängigt av flera andra faktorer för vilka statistiska uppgifter saknas. Bl. a. spelar den allmänna likviditetssituationen i utgångsläget en stor roll liksom även hur investeringarna fördelar sig mellan dels företag med goda interna finansieringsmöjligheter (god vinst, hög likviditet), dels företag med sämre förutsättningar härvidlag. Ju mer investeringarna inom den givna totalramen koncentreras inom den sistnämnda kategorin desto större blir behovet av finansiering via kre-

101 Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år i96k

ditmarknaden, och vice versa. I den gjorda förändringskalkylen rörande investeringar och vinstutveckling impliceras i själva verket en jämn ökning över hela taltet av de båda variablerna, och kalkylen får därför närmast karaktären av ett mellanalternativ. Den i kalkylen antagna gränsen för hur mycket mer ogynnsam utvecklingen av kassalikviditeten kan bli 1964 jämfört med 1963 utgör dock närmast en gissning. I den mån man bedömer att en ännu ogynnsammare likviditetsutveckling kan äga rum utan att näringslivets investeringsverksamhet påverkas blir sektorns behov av finansieringsmedel från kreditmarknaden mindre än vad som här antagits. Det motsatta resonemanget kan givetvis också föras.

Beräkningarna rörande kreditutbudet har gjorts på sedvanligt sätt. Riksbankens beräknade placeringsbehov baserar sig således på en rent »mekanisk» kalkyl rörande den antagna utvecklingen av vissa dominerande poster på dess skuldsida: riksbanksvinsten, sedelomloppet, investeringsfondkonton och valutareserven. Övriga kreditinstituts utlåning och placeringar baseras på framskrivning av tidigare inlånings- och vinsttrender för de ingående institutens del (se anm. till tabell 1), samt för allmänna pensionsfonden dessutom på estimat av avgiftsinflödet under året. Allmänhetens placeringar är ett schablonbelopp baserat på genomsnittet för tidigare år. Erfarenhetsmässigt vet man dock att denna sektors förvärv av värdepapper tenderat att ligga över genomsnittet under perioder då den långa räntan legat högt varför det är möjligt att det i tabellen angivna beloppet kan vara något lågt. Beloppet av affärsbankernas nettofinansieringstillskott har framkommit som en restpost sedan övriga utbudskällor fixerats.

Jämfört med den preliminära nationalbudgeten antyder den nu föreliggande kalkylen enligt tabell 2 en ökning av efterfrågan på kredit på den reguljära kreditmarknaden, en ökning som är hänförlig till den kommunala sektorn och bostäderna. En viss nedjustering av näringslivets beräknade kreditbehov motverkar i någon mån denna tendens. Konsekvensen för utbudssidan har då blivit att — trots en viss uppjusterig av det beräknade kreditutbudet från övriga kreditinstituts sida — affärsbankernas nettofinansieringstillskott fått höjas. Tabellen förutsätter ju en efterfråge-utbudsbalans. Den utveckling av de avgörande faktorer (valutareserv, budgetutfall, sedelomlopp, avsättningar till investeringskonto, riksbanksvinst) som kan förutses antyder emellertid att, om ej kompenserande statsskuldoperationer vidtas, en utlåningsökning av den antydda storleksordningen inte kan komma till stånd utan en sänkning av affärsbankernas relativa likviditet. En sådan sänkning synes stå i viss motsättning till den restriktiva kreditpolitik som för närvarande råder.

Kreditpolitikens allmänna uppgift kan sägas vara att åstadkomma ett knapphetsläge på kreditmarknaden som står i överensstämmelse med de mål den ekonomiska politiken salt upp för utvecklingen av priser och kvantiteter på marknaderna för varor och arbetskraft. Frågan uppstår då om

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

Tabell IX :I. Kreditmaiknaden 1962 och 1963

Nettobelopp, miljoner kronor

Anm. Med näringslivet avses praktiskt taget hela den del av samhällsekonomin som ligger utanför staten, kommunerna, bostadssektorn och kreditinstituten.

Affärsbankernas utlåning till respektive staten, kommunerna och bostäderna omfattar inköp av statspapper, reverslån till kommunerna och köp av kommunobligationer samt bostadsbyggnadskrediter och köp av hypoteksobligationer. Utlåningen till näringslivet är en restpost och avser alla andra lån och obligationsköp än de nyssnämnda.

»Övriga kreditinstitut» omfattar sparbankerna, postbanken, jordbrukskasseorganisationerna, allmänna pensionsfonden, försäkringsbolag, riksförsäkringsverket och Sveriges Kommunalanställdas pensionskassa. Deras kreditgivning till staten, kommunerna, bostadssektorn och näringslivet innefattar såväl reverslån som köp av obligationer och andra värdepapper.

I uppgifterna för »allmänheten» ingår de obligationer, förlagsbevis, aktier och diverse statspapper, som försålts till andra köpare än de institutioner, som ingår i tabellens övriga långivarsektorer. Företagens, hushållens och diverse fonders och kassors värdepappersköp redovisas således i denna post. Riksbankens jubileumsfond (ökning med 250 miljoner kronor 1962) har även förts hit.

Tabellen innefattar endast uppgifter om kreditförmedling över den reguljära kreditmarknaden; kommersiella krediter eller andra finansiella transaktioner mellan och inom de reala sektorerna ingår således inte.

Summan för staten är här till skillnad från i tabell VIII:I baserad på riksgäldskontorets uppgifter.

ett realiserande av de i detta avsnitt framräknade upplåningsbehoven och därmed av de investeringsplaner m. m. som ligger bakom dessa är förenligt med samhällsekonomisk balans. Eftersom i sammanfattningskapitlet de samhällsekonomiska perspektiven för 1964 karakteriserats såsom innebärande »snudd på efterfrågeöverskott på arbetsmarknaden» är det tydligt att — allmänt sett — ett jämfört med 1963 ökat knapphetsläge på kredit är påkallat. Den bristfälliga informationen rörande elasticiteten i näringslivets behov av likvida medel samt den ovisshet som i sista hand råder om det exakta utrymmet för realekonomisk expansion medför emellertid att en

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 1961

103 Tabell IX: 2. Kreditmarknadskalkyl för 1964

Nettobelopp, miljoner kronor

Efterfrågan

Staten......

Kommuner Bostäder . Näringslivet

Utbud

750 1 000 4 500 3 000

Riksbanken ...........

Affärsbankerna (restpost) Övriga kreditinstitut .. . Allmänheten...........

500 2 500 5 750 500

Summa: 9 250

Summa: 9 250

preciserad siffra knappast kan anges för vilken total kreditgivning som är förenlig med ett uppnående av de mål man satt upp för den samhällsekonomiska utvecklingen. Frågan om kreditgivningens lämpliga omfattning — totalt och för affärsbankernas del — kan således inte avgöras enbart under hänvisning till kalkyler av det slag som ovan redovisats utan torde också i hög grad få göras beroende av en fortlöpande prövning av utvecklingen med avseende på den samhällsekonomiska balansen.

104 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1964

Innehåll

Inledning ...................................................... \

I. Sammanfattande översikt.................................. 2

II. Det internationella läget.................................... 13

1. Sammanfattande bedömning ............................ 13

2. Länderöversikter ...................................... 17

III. Utrikeshandeln ........................................... 32

1. Exporten 1963 .......................................... 32

2. Exporten 1964 .......................................... 34

3. Exportenkäterna för järn och stål samt verkstäder.......... 39

4. Importen 1963 och 1964 ................................ 42

5. Bytes- och betalningsbalansen 1963 och 1964 .............. 46

IV. Produktionen ............................................ 48

1. Industriproduktionen .................................. 48

2. Skogsbruket .......................................... 57

3. Övriga näringsgrenar................................... 58

4. Den totala produktionen ................................ 59

V. Arbetsmarknaden ........................................ 61

1. Läget på arbetsmarknaden i början av 1964 ................ 61

2. Utsikterna för 1964 .................................... 63

VI. De enskilda konsumenternas ekonomi ...................... 67

1. De disponibla inkomsterna.............................. 67

2. Konsumentpriserna .................................... 71

3. Den privata konsumtionen .............................. 74

VII. Investeringarna .......................................... 79

1. Investeringsutvecklingen inom olika områden.............. 79

2. Sammanfattning av den reviderade investeringsprognosen för

1964 ........ 89

3. Räkneexempel över den tillståndsberoende byggnadsverksamheten (exkl. bostäder och kraftverk) ...................... 93

VIII. Den offentliga verksamheten ............................... 95

1. Allmänt .............................................. 95

2. Statens inkomster och utgifter 1962—1964 ................ 95

IX. Kreditmarknaden ........................................ 98

1. Utvecklingen på kreditmarknaden 1963 .................... 98

2. Finansieringsperspektiven för 1964........................ 98

Tabellförteckning .............................................. 105

Diagramförteckning ............................................ 106

Bih. C.: Reviderad nationalbudget för år 196i

105 Tabellförteckning

I. 1. Reviderad försörjningsbalans för 1964 .................... 4

II. 1. Försörjningsbalansens poster i olika länder och länderom-

råden 1961—1964 ...................................... 14

2. Konsumentpriser samt timförtjänster i industrin 1962 och

1963 .................................................. 16

III. 1. Exportutvecklingen 1962—1964 .......................... 35

2. Exportenkät för verkstäder i februari 1964 ................ 41

3. Importutvecklingen 1962—1964 .......................... 43

4. Betalningsbalansen 1962—1964 .......................... 46

IV. 1. Industriproduktionen 1960—1963 ........................ 49

2. Försörjningsbalans för verkstadsprodukter (exkl. fartyg)

1961—1964 ............................................ 51

3. Försörjningsbalans för handelsfärdigt järn och stål 1961—

1964 ..................... 52

4. Industriproduktionens utveckling 1962—1964 .............. 56

5. Försörjningsbalans för rundvirke 1960-—1964 ............ 58

V. 1. Arbetsmarknaden 1961-—1964 ............................ 62

2. Arbetsmarknaden i olika delar av landet första kvartalet

1963—1964 ............................................ 64 VI. VII. VIII. IX.

VI. 1. De enskilda konsumenternas inkomster och utgifter 1962—

första halvåret 1965 .................................... 70

2. Privat konsumtion 1962—1964 .......................... 71

VII. 1. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående bostadsbyggen 1959—1964 ................................ 81

2. Investeringsplaner inom industrin för 1964 ................ 83

3. Planerade och faktiska förändringar av den egentliga industrins investeringar 1957—1964 ............................ 84

4. Kommunernas samt de kommunala bolagens och stiftelsernas investeringsplaner för 1964 .......................... 89

5. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1960—1963 samt prognos

för 1963—1964 för olika näringsgrenar, inkl. underhåll .... 90

6. Bruttoinvesteringarnas utveckling 1960—1963 samt prognos

för 1963—1964 för privat, statlig och kommunal sektor, inkl. underhåll ............................................. 91

7. Nedlagda byggnadskostnader för den reglerade sektorn (exkl.

bostäder och kraftverk) 1962-—1964 .................... 93

VIII. 1. Statens inkomster och utgifter 1962—1964.................. 96

IX. 1. Kreditmarknaden 1962 och 1963 ........................ 102

2. Kreditmarknadskalkyl för 1964 .......................... 103

106 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b Bih. C., Reviderad nationalbudget för år 196b

Diagramförteckning

II. 1. Industriproduktionen i olika ländergrupper 1961—1963 ____ 20

2. OECD :s handel 1961—1963 .............................. 23

III. 1. Volymutvecklingen för exporten enligt varugrupper 1960—

1964 ................................................. 33

2. Volymutveckling för importen enligt användningsgrupper 1960—1964 ........................................Tf.. 44

IV. 1. Produktionsutvecklingen inom skogsindustrierna 1959—1963 54

VI. 1. Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter

1960—1964 ............................................ 75

VII. 1. Investeringar i bostäder och inom egentlig industri 1960—1963 80

2. Totala byggnads- och maskininvesteringar 1960—1963 ...... 92

.....t..i;It.k - i«: -'iii.»- ’*> '.•/•? ;'i

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640348

BIHANG D

UTGIFTSFÖRÄNDRINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN

FÖR

BUDGETÅRET 1964/65 M.M.

1 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196b Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Bihang D

UTGIFTSFÖRÄNDRINGAR I FÖRHÅLLANDE TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN FÖR

BUDGETÅRET 1964/65 M. M.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr ISO. Bihang D

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964

Driftbudgeten för

Inkomster

Rih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

budgetåret 1964/65

Utgifter

tf Bihung till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Xr 160. liihang D

4 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196b

Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen för budgetåret 1964/65

Tusental kronor

Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

6 Kungl. Ma j.ts proposition nr 150 år 1964

Hili. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196 i

Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196i

Bih. D: Utgiftsförändringar i förhållande till statsverkspropositionen

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640385

BIHANG E

LÅNGTIDSBUDGET FÖR PERIODEN 1965/66-1967/68

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b Bih. E: Långtidsbudget

1 Bihang E

Långtidsbudget

för perioden 1965/66—1967/68

Inledning

I likhet med tidigare år har vissa beräkningar sammanställts av huvuddragen i den statsfinansiella utvecklingen under de närmaste budgetåren. Dessa kalkyler över budgetutvecklingen på längre sikt varken kan eller bör uppfattas som ett fixerat program eller som eu prognos för den faktiska framtida budgetutvecklingen. I stället bör beräkningarna närmast uppfattas som ett hjälpmedel vid eu långsiktig planering. Syftet med beräkningarna är sålunda bl. a. att kartlägga utvecklingstendenserna för att därigenom erhålla möjlighet att i god tid vidtaga de åtgärder som krävs för att möta de anpassningsproblem som utvecklingen aktualiserar-. De långsiktiga utgiftskalkylema syftar vidare till att förbereda och underlätta det årliga budgetarbetet.

Beräkningarna av hur statens utgifter och inkomster under vissa antaganden kan komma att utvecklas omfattar de tre budgetåren 1965/66—1967/68. Som underlag för kalkylerna har, såvitt avser utgiftssidan, uppgifter genom departementens försorg inhämtats från olika myndigheter och verk. I samband härmed har också vissa uppgifter införskaffats rörande utvecklingen av antalet anställda. När det gäller inkomstsidan har riksrevisionsverkel verkställt en beräkning över inkomsterna på driftbudgeten. Därjämte har uppgifter rörande vissa avskrivningar in. m. erhållits från vederbörande myndigheter och verk.

I det följande redogöres först för den beräknade utvecklingen av statsutgifterna under de närmaste budgetåren. För att belysa den samhällsekonomiska innebörden av utgiftsberäkningarna lämnas en redovisning av den realekonomiska utvecklingen. Vidare lämnas en redogörelse för den statliga personalutvecklingen. I ett följande avsnitt belyses den framtida utvecklingen av statsinkomsterna. Beräkningarna av statens inkomster och utgifter sammanfattas i ett avslutande avsnitt, där också eu redogörelse lämnas för utvecklingen av totalbudgetsaldot.

Till detta bihang har fogats en jämförelse mellan de kalkyler som lämnades i kompletteringspropositionen våren 1963 för utgiftsutvecklingen under budgetåret 1964/65 och de nu gjorda beräkningarna avseende samma budgetår. Vidare redovisas i tabellform de egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling under budgetåren 1954/55—1962/63.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. .Vr ISO. Bihang B

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1965

A. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1965/66—1967/68

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna

Vid utarbetandet av en förnyad kalkyl över den långsiktiga budge tu tvecklingen har använts samma metod som i fjolårets kompletteringsproposition. Utgångspunkten för bedömningen av utgiftsutvecklingen under de tre budgetåren 1965/66—1967/68 har i princip varit riksstaten för budgetåret 1964/ 65. Då beräkningarna verkställts innan riksstaten är fastställd, har de av praktiska skäl fått baseras på statsverkspropositionen jämte framlagda särpropositioner. Med avseende på den samhällsekonomiska utvecklingen grundas beräkningarna på förutsättningen om full sysselsättning och en fortgåend produktionsökning med i genomsnitt 4 procent per år. Kalkylerna utgår från den pris- och lönenivå, som lagts till grund för beräkningen av anslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65.

I de anvisningar som utfärdades till myndigheterna i samband med infordrandet av uppgifter till långtidsbudgeten, framhölls bl. a. att utgiftskalkylerna skulle baseras på analyser av de grundläggande faktorer som styr efterfråge- och behovsutvecklingen inom myndighetens verksamhetsområde. Bland sådana faktorer märks exempelvis vissa drag i befolkningsutvecklingen, viss trend i kriminalitetens utveckling, väntad tillströmning till skilda läroanstalter, viss standarhöjning som mål för investeringsverksamheten etc. I anvisningarna framhölls även att inverkan på efterfrågan av förändringar i avgifter, bidragsregler etc. borde uppmärksammas. Vidare underströks att utgiftsplanerna kritiskt skulle granskas med hänsyn till såväl deras angelägenhetsgrad som möjligheterna att genomföra dem med beaktande av tillgängliga reala resurser i form av väntad arbetskraftstillgång, lokalsituation, rekryteringsmöjligheter etc.

Det är självfallet förenat med stora svårigheter att göra en realistisk utgiftsprognos för kommande år. För en de! utgiftsområden låter sig visserligen utvecklingen förutsägas med en rimlig grad av säkerhet. Speciellt gäller detta om klart utformade planer finns fastställda av statsmakterna eller om utvecklingen kan återföras på vissa enkla faktorer, exempelvis befolkningsförändringar. Å andra sidan finns det många områden, för vilka det föreligger stora svårigheter att göra beräkningar över utgiftsutvecklingen. De förändringar i utgiftsdispositionen, som följer av t. ex. växlingar i konjunkturen och i den utrikespolitiska situationen, kan givetvis inte förutses. I stället får långtidskalkylerna i sådana fall baseras på schablonmässiga antaganden om en normal utveckling.

En av de föreliggande riskerna för feluppskattningar är den kombination av systematiska överskattningar och systematiska underskattningar som ofta sker; överskattningar av den utgiftsökning för det närmaste året, som

3 Bih. E: Långtidsbudget

efter budgetgranskning blir förverkligad, och underskattningar av utgifterna under längre fram liggande budgetår. Sistnämnda förhållande beror delvis på att beräkningarna utgår från att de utgiftsönskemål som hänför sig till det första budgetåret i sin helhet redan då blir tillgodosedda. Det är vidare ett uttryck för en även från andra sammanhang välkänd tendens att underskatta framtida behov. Denna underskattning av framtida utgiftskrav utgör ett av de svåraste hindren för en rationell, långsiktig budgetavvägning.

Resultatet av utgiftsberäkningarna har sammanfattats i tabell 1. Vid utarbetandet av denna har använts samma metod som under senare år. Först har vissa större utgiftsposter utskilts (I). De poster det här gäller, är sådana större anslag eller grupper av anslag som styrs av befolkningsutvecklingen eller redan fattade, till sina ekonomiska konsekvenser preciserade, beslut eller sådana anslag för vilka av andra skäl utgiftsberäkningarna kan ges en klar innebörd. För vissa utgiftsposter har i propositioner till årets riksdag förordade riktlinjer kunnat beaktas. I vissa fall har uttalanden av statsmakterna kunnat tjäna som vägledning vid angivandet av anslagsutvecklingen. Då vissa poster slutligen är beroende av ännu inte av statsmakterna fattade beslut har en framskrivning av den tidigare utgiftstrenden företagits. Vid framräknandet av utgiftsutvecklingen för de större utgiftsposterna har — med vissa i det följande redovisade undantag — förutsatts oförändrade förmåner och bidragsregler.

Sedan dessa specificerade större utgiftsposter utskilts har de av myndigheterna redovisade anslagsförändringarna avseende övriga statsutgifter (II) blivit föremål för bedömning inom respektive departement och överslagsmässigt budgetgranskats inom finansdepartementet. Även för dessa utgifter har givetvis beaktats bl. a. sådana förändringar i utgiftsutvecklingen som föranleds av förskjutningar i befolkningsstrukturen och av redan fattade beslut. Viss vägledning vid beräkningen av anslagen har även erhållits genom studium av utgiftsutvecklingen under senare år.

För att motverka den tidigare nämnda tendensen till underskattningar av framtida utgifter och för att erhålla en jämförelsenorm för bedömningen av den på grundval av uppgiftslämnarnas kalkyler beräknade utgiftsökningen har summan av de icke särredovisade anslagen framskrivits i takt med den faktiska utvecklingen för dessa anslag under budgetåren 1959/60—1962/63. Såsom närmare kommer att redovisas i det följande, är den nu förutsedda stegringstakten för övriga statsutgifter högre under budgetåret 1965/66 än i genomsnitt under budgetåren 1959/60 -1962/63. För budgetåret 1966/67 överensstämmer stegringstakten i stort med utgiftstrenden, medan för det sista året under beräkningsperioden den inom finansdepartementet beräknade stegringstakten däremot understiger den erfarenhetsmässiga utgiftsökningen. Skillnaden har i tabellen upptagits under en ospecificerad restpost

(HD.

Såsom angivits i det föregående har uppgiftslämnarnas utgiftskalkyler

4 Kungl. Mcij.ts proposition nr 150 år W64

Tabell 1. Statsutgifternas beräknade förändring 1965/66—1967/68

Milj. kr.

baserats på den lönenivå för de statsanställda som lagts till grund för beräkningen av anslagen i riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65. Detta innebär att kalkylerna över anslagsutvecklingen gjorts utifrån den beräkningstekniska hypotesen om konstant lönenivå (1963 års) för de statsanställda. För den kostnadsökning som uppkommer genom den nyligen avtalade löneökningen under kalenderåren 1964 och 1965, har — i analogi med täckningsanslagen under fjärde och tolfte huvudtitlarna — ett generellt tillägg gjorts i kalkylen. Vidare har för tiden därefter inlagts ett schablonmässigt tillägg

5 Bih. E: Långtidsbudget

för höjda löner (IV). Då beräkningarna av statsinkomsternas utveckling efter 1965 skett utifrån antagandet om en ökning av skatteunderlaget med 4 procent årligen, har i konsekvens härmed ett schablonmässigt tillägg gjorts för kostnadsökningen till följd av en likaledes fyraprocentig höjning av lönenivån inom den statliga och statsunderstödda verksamheten. Hänsyn har däremot i detta sammanhang inte tagits till förändringar i lönerna inom de statliga affärsverken, då lönerna vid dessa — med undantag för luftfartsverket — inte berör budgetens utgiftssida utan i stället beaktas vid beräkningarna av inkomsterna från statens kapitalfonder.

För att markera att kostnader för reformer kan uppkomma under perioden utöver de i kalkylen upptagna har till den beräknade summan av statsutgifterna lagts ett ospecificerat belopp, betecknat med symbolen R (— Reformer).

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden

I anslutning till utgifternas gruppering i tabell 1 lämnas i det följande vissa kommentarer till beräkningarna. Härvid behandlas först den antagna utgiftsutvecklingen för de större utgiftsposterna (I), som i tabellen uppförts i den ordning de är upptagna i riksstatsförslaget. Därefter följer en redogörelse huvudtitelsvis för de övriga statsutgifternas utveckling (II). I ett följande avsnitt belyses den realekonomiska innebörden av den siffermässigt redovisade utgiftsutvecklingen.

Antagen utgiftsutveckling för vissa större utgiftsposter

Tillsammans uppgår de större specificerade utgiftsposterna till närmare tre fjärdedelar av de totala statsutgifterna. Utifrån de förutsättningar som uppställts för de olika särredovisade posternas utveckling beräknas den totala utgiftsökningen för dessa under prognosperioden komma att uppgå till i genomsnitt drygt 0,7 miljard kr. eller drygt 4 procent per år.

Som jämförelse kan nämnas att ökningen under budgetåren 1959/60— 1964/65 uppgick i genomsnitt till närmare 1,2 miljard kr. i löpande priser eller drygt 8 procent per år. Avvikelsen mellan perioderna uppgår följaktligen till 1/2 miljard kr. per år. Delvis förklaras denna starkare ökning under 1960-talets första hälft av de pris- och löneökningar som ägt rum. Vid eu jämförelse av stegringstakten för utgifterna under de båda perioderna bör även erinras om att för den förra perioden ingår kostnaderna för reformer på olika utgiftsområden, medan detta endast undantagsvis är fallet för beräkningsperioden.

Den totala anslagssumman för det militära försvaret uppgår för budgetåret 1964/65 till 4 104 milj. kr. Härav hänför sig 3 962 milj. kr. till ramen för de egentliga försvarsutgifterna å drift- och kapitalbudgeten. Dessa utgifter har beräknats utifrån prisläget i maj 1963 och löneläget under andra lj Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 150. Bihang E

6 Kungt. Maj:ts proposition nr 150 år 196't

halvåret 1963. Härutöver ingår i den totala utgiftssumman ett prisregleringsanslag med 100 milj. kr. och anslag till flygtekniska försöksanstalten, investeringar i försvarets fabriksverk samt vissa ersättningsbyggnader m. m. med sammanlagt 42 milj. kr.

Bedömningen av utgiftsutvecklingen under budgetåren 1965/66—1966/67 grundas på de genom 1963 års försvarsbeslut godtagna riktlinjerna för krigsmaktens utveckling under fyraårsperioden 1963/64—1966/67. I enlighet härmed har en ökning med 2 1/2 procent per budgetår beräknats för teknisk utveckling. Vidare har hänsyn tagits till preliminärt kända kostnadsstegringar från maj 1963 till och med februari 1964. Detta förhållande är förklaringen till att utgiftsökningen under 1965/66 upptagits med ett högre belopp än under följande budgetår. När det gäller förändringen till budgetåret 1967/68, som ej omfattas av gällande försvarsöverenskommelse, har i detta sammanhang antagits fortsatt tillämpning av riktlinjerna enligt senaste försvarsbeslut, innebärande en kostnadsökning med ca 107 milj. kr. Skulle i stället något av de båda utredningsalternativ tillämpas som 1962 års försvarskommitté aktualiserat som underlag för kommande försvarsutredningar, blir kostnadsökningen ca 50 milj. kr. med det lägre alternativet och ca 195 milj. kr. med det högre alternativet. I kalkylerna har vidare för samtliga budgetår förutsatts ett oförändrat prisregleringsanslag av 100 milj. kr.

Utgiftsutvecklingen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde kommer i övrigt att bestämmas av de anslag som anvisas utanför kostnadsramen för det militära försvaret. Det blir härvid främst fråga om kostnader som uppkommer i samband med förflyttningen av vissa förband från Järvafältet. Dessa kostnader uppskattas för närvarande till ca 65 milj. kr. per år under perioden. Som framhållits i prop. 1964: 61 beräknas statsverkets kostnader komma att väl uppvägas av de värden som statsverket kan tillgodogöra sig vid bortflyttningen av den militära verksamheten. Med hänsyn härtill har inga belopp tagits upp i kalkylerna för kostnader i samband med utflyttningen från Järvafältet. Om förskjutningar mellan tidpunkterna när anslag anvisas och intäkterna inflyter skulle uppstå, kan dock en betydande nettobelastning på budgeten uppkomma de närmaste budgetåren.

Kostnader beräknas jämväl uppkomma för andra ersättningsbyggnader i samband med omlokalisering av militära etablissement för att möjliggöra civil exploatering. I kalkylerna har förutsatts att kostnaderna för dylika objekt kommer att minska i förhållande till budgetåret 1964/65. Utanför kostnadsramen för det militära försvaret har vidare — i enlighet med 1963 års försvarsbeslut — anslag beräknats bl. a. för investeringar i försvarets fabriksverk. Slutligen har medel beräknats för uppsättande och övning in. m. av eu svensk beredskapsstvrka för FN-tjänst i enlighet med förslag i prop. 1964: 81. Från dessa utgångspunkter har den totala utgiftsökningen för det militära försvaret i avrundade tal upptagits till 175 milj. kr. under

Bih. E: Långtidsbudget 7

budgetåret 1965/66 samt 105 milj. kr. under vartdera av budgetåren 1966/67 och 1967/68.

Anslaget till bidrag till folkpensioner m. in. beräknas under budgetåren 1965/66—1967/68 öka med respektive 102, 80 och 81 milj. kr. främst till följd av ökningen av antalet pensionärer. Beräkningen grundas härvid på antagandet att antalet ålderspensionärer, som f. n. uppgår till ca 830 000. kommer att öka med ca 18 000 per år och att 10 procent av därtill berättigade begagnar sig av rätten till förtida uttag av ålderspension. Det förtida uttaget innebär en tidigareläggning av kostnaderna. De lägre årliga pensionsbeloppen som följer av de förtida uttagen medför å andra sidan en kostnadsmässig utjämning på längre sikt. Fr. o. m. den 1 juli 1966 har vidare i enlighet med tidigare fastställd tidsplan räknats med en ny standardhöjning av folkpensionerna. Denna har förutsatts bli av samma storlek som den för innevarande år. Kostnaden härför beräknas till ca 287 milj. kr. Den totala ökningen under anslaget beräknas därför till resp. 102, 367 och 81 milj. kr. under de aktuella budgetåren eller tillsammans 550 milj. kr. Kalkylerna över anslagsutvecklingen har i enlighet med de allmänna förutsättningarna utgått ifrån oförändrat prisläge. Det bör erinras om att varje ytterligare indextillägg på folkpensionerna medför en kostnadsökning för staten med f. n. 68 milj. kr.

Beräkningen av folkpensionskostnaderna har utgått ifrån nuvarande principer för kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna. Frågan om en eventuellt ändrad fördelning härvidlag kommer att beröras i det följande i samband med anslagen till skatteersättning till kommunerna.

Anslaget till bidrag till sjukförsäkringen har beräknats öka med i genomsnitt 17 milj. kr. per år. Kalkylen har grundats på 1963 års siffror för sjukfrekvens in. m., vilka kommit att ligga på en väsentligt högre nivå än som tidigare förutsetts. Vidare har befolkningsutvecklingen, innebärande en förskjutning mot högre åldersgrupper, antagits medföra en årlig ökning av statsbidraget till den obligatoriska sjukförsäkringen med omkring 2 procent. Statsbidraget till läkarvård m. m. förutses öka med 5 procent per år, utöver vad som betingas av befolkningsutvecklingen, till följd av ökat ianspråktagande av läkarvård.

Med utgångspunkt i ett bidragsbelopp av 700 kr. per barn och år förutses anslaget till allmänna barnbidrag öka med omkring 10 milj. kr. under perioden. Antalet barn under 16 år, som f. n. uppgår till ca 1 710 000, beräknas minska med ca 5 000 mellan åren 1964 och 1965 för att sedan öka med 3 000 respektive 11 000 barn under åren 1966 och 1967. Vid slutet av sistnämnda år beräknas antalet bidragsberättigade barn således komma att uppgå till ca 1 720 000.

Anslaget till bostadsrabatter, som till dominerande del avser utgifterna för familjebostadsbidrag, har för budgetåret 1964/65 upptagits med 235

8 Kungl. Maj:ts proposition nr löO år 1964

milj. kr. Inkomstgränserna för familjebostadsbidragen höjdes väsentligt 1'r. o. m. 1 januari 1964, vilket tillsammans med slopandet av tidigare gällande årsgräns för bostadens färdigställande innebär att antalet bidragsberättigade ungefär fördubblades till ca 265 000. Utifrån förutsättningen om oförändrade inkomstgränser och bidragsbelopp kan anslaget under perioden beräknas ligga kvar på oförändrad nivå.

För väganslagen omfattande de ordinarie anslagen till statligt, kommunalt och enskilt vägbyggande — redovisas i föreliggande kalkyl en ökning med 100 milj. kr. för varje år under perioden. Stegringstakten anknyter till det uttalande om väganslagens ökning för de närmaste budgetåren som gjordes av statsutskottet i dess av riksdagen godkända utlåtande 1962:

6. Utskottet anförde därvid att en ökning av storleken 100 milj. kr. per år kunde utgöra utgångspunkt för ställningstagandena för de närmaste budgetåren i fråga om byggande och underhåll för såvitt det samhällsekonomiska läget gav förutsättningar härför. Den tillfälligt höga nivån för väganslagen 1964/65, som är föranledd av övergången till kalenderårsvis beräkning av vägunderhållsansiagen, har i förevarande sammanhang korrigerats genom att i tabell 1 endast upptagits den beräknade medelsförbrukningen under budgetåret.

Kostnaderna för övergång till högertrafik har beräknats i enlighet med de grunder som angivits i prop. 1963: 58. Av den beräknade totalkostnaden för trafikreformen — 400 milj. kr. — uppskattas 360 milj. kr. belasta budgetåren 1963/64—1967/68. Reformen finansieras genom en särskild trafikomläggningsskatt, till vilken hänsyn tagits vid beräkningen av statsinkomsterna under perioden.

Ersättningen till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer har i prop. 1964: 118 upptagits till 215 milj. kr. för budgetåret 1964/ 65. Anslagsminskningen under de följande budgetåren grundar sig på en bedömning av möjligheterna att genom järnvägsnedläggningar förbättra det ekonomiska resultatet. Härvid har utgångspunkten varit den i trafikpropositionen angivna nedgången av anslaget under de närmast följande budgetåren med 15 å 20 milj. kr. per år. I likhet med förevarande kalkyl byggde denna beräkning bl. a. på ett antagande om oförändrad pris- och lönenivå.

Mot bakgrunden av anslagsutvecklingen under senare år har investeringarna i kommunikationsverken — omfattande postverket, televerket, statens järnvägar, vattenfallsverket, luftfartsverket och väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond — i kalkylen upptagits med totalt sett oförändrade anslag under budgetåren 1965/66—1967/68. Som jämförelse kan nämnas att verken i sina redovisade investeringsplaner räknat med att medelsbehovet under budgetåret 1965/66 skulle öka med 50 milj. kr. för att under de följande åren nedgå med 10 respektive 25 milj. kr. Ifråga om postverket och statens järnvägar grundas verkens beräkningar på ett i huvudsak oföränd-

9 Hih. E: Långtidsbudget

rat anslagsbehov under perioden. Ett ökat medelsbehov har däremot redovisats framför allt för televerkets del, medan vattenfallsverkets investeringar minskar. I det följande redovisas översiktligt de mera betydande investeringar som affärsverken planerat under den aktuella perioden.

1 syfte att i görligaste mån eliminera köbildningen på telefonområdet har nivån för televerkets investeringar kraftigt höjts 1964/65. Bedömningen av investeringsbehovet under de följande budgetåren bygger på att trafikomfattningen på riks- och lokalnäten kommer att öka med 8 respektive 5 procent årligen, ökningen av antalet telefonapparater beräknas hålla sig på en hög nivå och uppgå till ca 180 000 per år. Betydande investeringar i fjärrförbindelseanläggningar krävs bland annat till följd av den fortsatta automatiseringen av telefontrafiken. — Investeringsverksamheten för statens järnvägar inriktas på fortsatta kapacitetshöjande och standardförbättrande åtgärder såsom utbyggnad av bangårdar, förstärkning av spåröverbyggnader, utbyggnad av anläggningar för fjärrblockering och automatisk tågkontroll samt modernisering av den rullande inaterielen. — Den beräknade nedgången av vattenfallsverkets investeringar utgår från föreliggande prognoser över elkraftefterfrågan inom verkets distributionsområden. För vattenkraftstalioner liksom för regleringsföretag förutses ett kraftigt sjunkande medelsbehov. Investeringsprogrammet för de förstnämnda omfattar i huvudsak fullföljandet av den påbörjade utbyggnaden av kraftstationer i Ajaure, Seitevare och Letsi. En betydande ökning av investeringarna förutses för anläggandet av atomkraftstationen i Marviken.

Utgiftsposten skatteersättning till kommunerna, m. m. omfattar skatteersättning i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer samt bidrag till skattetvngda kommuner (skattelindringsbidrag). I enlighet med statsmakternas tidigare beslut minskas successivt kompensationen i anledning av 1957 års ortsavdragsrelorm fram till och med år 1965. Skatteersättningen i samband med 1961 års ortsavdragsrefonn utgår däremot utan reducering fram till samma tidpunkt.

Frågan om den framtida utformningen av den kommunala skatteutjämningen är beroende av ställningstagandena till förslag av 1958 års skatteutjämningskommitté. Denna kommitté har haft att inom eu kostnadsram av omkring 750 milj. kr. framlägga förslag till ett allmänt skatteutjämningsbidrag och till ändrad fördelning av folkpensionskostnaderna mellan staten och kommunerna samt till de förändringar som kunde befinnas lämpliga beträffande speciella primärkommunala statsbidrag.

Anslagen till skatteersättning till kommunerna i anledning av 1957 och 1961 års ortsavdragsreformer samt till skattetyngda kommuner, in. m. är för nästa budgetår upptagna med tillsammans 760 milj. kr. En reformering av den kommunala skatteuljämningen i enlighet med de nyss angivna förutsättningarna kommer således att innebära en i stort sett oförändrad belastning på statsbudgeten. Den nu ifrågavarande utgiftsposten har där-

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196-i

för i kalkylerna upptagits med oförändrat belopp för de aktuella budgetåren. En del av kostnaderna torde dock komma att belasta anslaget till bidrag till folkpensioner m. in. Om eu skatteutjämningsreform genomföres fr. o. m. den 1 januari 1966, kommer under budgetåret 1963/66 såväl det nu gällande som det nya systemet att få tillämpas. Detta kan medföra, att för nämnda budgetår en tillfälligt ökad anslagsbelastning uppkommer. Någon hänsyn härtill har dock inte tagits i kalkylerna.

Driftbidraget till grundskolan påverkas av att antalet barn i skolpliktsåldern beräknas fortsätta att minska under perioden. Sålunda kommer antalet barn i åldern 7—15 år, som innevarande läsår uppgår till 996 000, att fram till läsåret 1967/68 sjunka med 50 000 till 946 000. Ur kostnadssynpunkt motverkas denna minskning av utbyggnaden av den nioåriga, obligatoriska grundskolan. Genomförandet av denna har innevarande budgetår påbörjats i närmare hälften av landets kommuner. Invånarantalet i dessa kommuner uppgår till drygt 70 procent av rikets folkmängd. Vid slutet av perioden beräknas genomförandet av grundskolan ha påbörjats i kommuner med 97,5 procent av rikets folkmängd. Antalet elever i grundskolan och folkskolan uppgår innevarande läsår till 850 000. Under läsåret 1967/68 beräknas antalet som resultat av de angivna förhållandena ha ökat till 890 000.

Som utgångspunkt för de årliga ställningstagandena beträffande omfattningen av skolbyggandet för grundskolan, fastställde 1962 års riksdag en långsiktig investeringsplan. Enligt denna skall investeringsramen uppgå till 325 milj. kr. under budgetåret 1965/66, 275 milj. kr. under 1966/67 samt 225 milj. kr. under budgetåret 1967/68. Förevarande kalkyl grundar sig på den av riksdagen godtagna investeringsplanen. I sammanhanget kan nämnas att skolöverstyrelsen i sin redovisning av den beräknade anslagsutvecklingen under perioden har förordat en höjning av investeringsramarna.

Under denna utgiftspost inryms även bidrag till byggande av yrkesskolor. Investeringsramarna för detta byggande beräknas under perioden ligga på en oförändrad nivå av 80 milj. kr. per år.

Kostnaden för de förslag till studiesociala åtgärder som förelagts årets riksdag, uppgår budgetåret 1964/65 till 493 milj. kr. Härav faller på driftbudgeten 365 milj. kr. för studiebidrag och på kapitalbudgeten 128 milj. kr. för lån och återbetalningspliktiga studiemedel. Den studiesociala reformen föreslås träda i kraft den 1 juli 1964 för studerande på gymnasiestadiet och den 1 januari 1965 för studerande vid högre utbildningsanstalter. Den kraftiga kostnadsökning som upptagits i kalkylen för budgetåret 1965/66 — 169 milj. kr. — beror främst på uppräkning av reformkostnaden i vad avser universitetsstuderande in. fl. till helt budgetår. Kostnadsökningen sammanhänger vidare med att antalet studerande i de aktuella skolformerna beräknas öka starkt under hela perioden.

11 Bili. E: Långtidsbudget

Studiesociala utredningen föreslog, att ett särskilt finansieringsinstitut skulle inrättas för anskaffningen av de återbetalningspliktiga studiemedlen för de studerande vid universitet och högskolor in. fl. skolformer. Såsom framgått av det anförda, har för budgetåret 1964/65 de erforderliga medlen föreslagits skola anvisas över kapitalbudgeten. I avbidan på ställningstagande till frågan om formen för finansiering av dessa medel, har i förevarande sammanhang medlen inräknats under kapitalbudgeten även föi de följande budgetåren under perioden.

För budgetåret 1964/65 har anslaget till räntebidrag upptagits med 205 milj. kr. Dessa bidrag avser att täcka den merkostnad för bostadskonsumenterna som uppkommer i den mån räntorna på de under statslånen liggande lånen överstiger vissa av staten garanterade räntesatser. I syfte att åstadkomma en jämnare hyresstruktur har denna garanti slopats för vissa årgångar av hus samtidigt som de garanterade räntesatserna höjts för vissa andra årgångar av hus och en sänkning genomförts för nyproduktionen. Anslagsutvecklingen beror, vid oförändrade regler, på ränteläget och storleken av det subventionerade beståndet av bostadshus. Vid beräkningen har antagits att det ränteläge som rådde i april 1964 kommer att förbli oförändrat under perioden. I anslutning härtill kan nämnas att en ränteändring med en halv procentenhet medför en förändring av statens utgifter med ca 50 milj. kr. Vid de efter beslut av årets riksdag gällande reglerna medför ett årstillskott av nuvarande storlek till det subventionerade bostadsbeståndet en anslagsökning av i runt tal 90 milj. kr.

Till utgiftsposten bostadslån har hänförts investeringsanslagen till lånefonden för bostadsbyggande och till räntefria lån till bostadsbyggande. Från den utgiftsmässigt helt dominerande lånefonden för bostadsbyggande utbetalas främst bostadslån till flerfamiljshus och småhus samt räntebärande förbättringslån. Bortsett från vissa förskott utbetalas bostadslånen sedan bostadshusen färdigställts och underliggande lån placerats. Igångsättningen av nya bostadshus under ett budgetår påverkar därför anslagsbehovet först 11/2 å 2 1/2 år senare.

För kalenderåren 1964 och 1965 har uppställts ett bostadsbyggnadsprogram omfattande en igångsättning av 85 000 lägenheter per år, varvid förutsatts att en ytterligare ökning bör komma till stånd om läget på arbetsmarknaden medger detta. För åren etter 1965 har här schablonmässigt antagits att den årliga ökningen av igångsättningen skall ungefär motsvara den stegringstakt som beräknas för bruttonationalprodukten eller ca 4 procent per år. För 1966, det sista år som påverkar anslagsbehovet under prognosperioden, har följaktligen räknats med eu ökning av igångsättningen med ca 4 000 lägenheter.

Det genomsnittliga lånebeloppet per lägenhet i flerfamiljshus beräknas öka. Främsta skälet härtill är den höjning av låneunderlagen som nyligen beslutats och som givits viss retroaktiv tillämpning på hus som påbörjats

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1065

under 1963. Den beslutade höjningen av låneunderlagen för hus som påbörjas fr. o. m. 1964 får däremot i huvudsak sin budgetmässiga effekt först fr. o. m. hudgetåret 1966/67. I fråga om lägenheter i småhus förutses en fortsatt minskning i de genomsnittliga lånebeloppen på grund av den år 1963 beslutade reformen av statslångivningen, innebärande att statslånen skall avse intervallet 70—90 procent av låneunderlaget mot tidigare 50— 90 procent. Den reducerande effekten härav motvägs anslagsmässigt endast delvis av den nyligen beslutade höjningen av låneunderlagen för småhus. Medelsförbrukningen för räntebärande förbättringslån beräknas öka från 1964/65 till 1965/66, främst till följd av den planerade intensifieringen av förbättringslångivningen till åldringsbostäder. Slutligen beräknas de inflytande amorteringarna öka med ca 40 milj. kr. per budgetår.

Utifrån de redovisade förutsättningarna beräknas medelsförbrukningen under lånefonden för bostadsbyggande minska från 940 milj. kr. 1964/65 till 895 milj. kr. 1965/66, för att därefter förbli omkring 900 milj. kr. under vartdera av de följande budgetåren. Att anslaget ökar med drygt 200 milj. kr. till budgetåret 1965/66 sammanhänger med att en betydande anslagsreservation kan tagas i anspråk under budgetåret 1964/65. Trots att medelsförbrukningen beräknas uppgå till 940 milj. kr. under nästa budgetår, har anslaget härigenom kunnat begränsas till 690 milj. kr. I och med att medelsreservationen förbrukas under 1964/65 uppkommer behov av en betydande anslagsförstärkning till 1965/66.

Till grund för beräkningen av civilförsvarets kostnader ligger den avriksdagen år 1963 godkända kostnadsramen. I enlighet härmed har för budgetåren 1965/66 och 1966/67 upptagits anslag med 97 milj. kr. per budgetår. För budgetåret 1967/68, som inte omfattas av försvarsöverenskommelsen, har i förevarande sammanhang räknats med oförändrat anslag. Då de föreliggande beräkningarna i princip baseras på medelkostnadsläget 1963/64, har någon hänsyn inte tagits till eventuellt uppkommande kostnadsförändringar under perioden.

Anslaget till personalpensionsförmåner in. m. ökar främst beroende på den årliga ökningen av antalet pensionärer. För de närmaste budgetåren påverkas anslagsutvecklingen även av den tidigare genomförda omläggningen av finansieringen av pensioneringen genom statens personalpensionsverk av vissa anställda i statsunderstödd verksamhet. Genom denna omläggning har övergångsvis uppkommit en ökad belastning under anslaget till följd av minskning av de inflytande pensionsavgifterna.

Från posten till arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen bestrides de avgifter som staten i sin egenskap av arbetsgivare har att erlägga utom vad avser affärsverken m. in. Anslagsutvecklingen har här beräknats med utgångspunkt från det avgiftsuttag som fastställts angående procentsatsen för uttag av avgift under 1965—1968 till försäkringen för tilläggspension, d. v. s. resp. 7 1/2, 8, 8 1/2 och 9 procent.

13 Bih. E: Långtidsbudget

I fråga om posten statsskuldräntor (underskott å riksgäldsfonden) gäller, att den beräknats med utgångspunkt från ett årligt statligt upplåningsbehov av en miljard kr. samt nuvarande ränteläge. Det antagande som redovisats beträffande det statliga upplåningsbehovet under perioden innebär att någon justering med hänsyn till framräknat totalbudgetunderskott på grundval av de nu framlagda kalkylerna inte har gjorts. I sammanhanget kan nämnas att en ränteändring med en halv procentenhet medför en förändring av statens utgifter med omkring 75 milj. kr. under perioden. Om statsskulden årligen ökar med 0,5 miljard kr., skulle utgiftsökningen vid oförändrat ränteläge förändras från i kalkylen upptagna 135 milj. kr. till 55 milj. kr. under perioden. Skulle åter upplåningsbehovet öka med 1,5 miljard kr. stiger anslagsökningen till 195 milj. kr.

Övriga statsutgifters ökning

Posten övriga statsutgifter (II), vari ingår utgifter under såväl driftsom kapitalbudgeten, innefattar mer än 4/5 av budgetens drygt 1 500 anslag. Jämfört med de till antalet betydligt färre särredovisade anslagen svarar de dock endast för en mindre del av budgetens utgiftssumma, nämligen drygt en fjärdedel. För dessa övriga statsutgifter redovisas efter en schematisk budgetgranskning en genomsnittlig utgiftsstegring per budgetår under perioden med närmare 500 milj. kr. eller 6,7 procent. I jämförelse med ökningen under 60-talets första del innebär detta en något snabbare stegringstakt. För budgetåren 1959/60—1962/63 uppgick nämligen den volymmässiga stegringen till 5,7 procent per år. Såsom närmare kommer att redovisas i den följande redogörelsen för utgiftsutvecklingen under de olika departementsområdena, betingas den snabbare ökningstakten delvis av att vissa tidigare beslutade reformer får sin fulla kostnadsmässiga effekt under budgetåret 1965/66.

Utgifterna på driftbudgeten under justitiedepartementets verksamhetsområde hänför sig främst till domstolarna och rättegångsväsendet i allmänhet samt kriminalvården. Förstatligandet av rådhusrätterna och åklagarväsendet fr. o. in. den 1 januari 1965 medför väsentligt ökade utgifter under huvudtiteln. Kostnaderna slår i sin helhet igenom först budgetåret 1965/ 66 och medför då en ökning av ifrågavarande anslag med ca 40 milj. kr. i jämförelse med riksstatsförslaget för budgetåret 1964/65. Till en del motvägs dock denna utgiftsstegring av de bidrag som berörda städer enligt förslag i prop. 1964: 157 under en övergångstid skall lämna. Dessa bidrag innefattas i inkomstberäkningarna. I övrigt bär förutsatts en viss fortsatt förstärkning av domstolarnas personalresurser samt en utgiftsökning under anslagen till rättegångsväsendet i allmänhet. För kriminalvårdens del har föreliggande beräkningar grundats på antagandet att antalet intagna vid

2f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 150. Bihang E

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196i

fångvårdsanstalterna kommer att stiga i ungefär samma takt som under senare år.

Departementets kapitalbudget omfattar i huvudsak anslaget till vissa byggnadsarbeten för fångvården. Anslagsbehovet under perioden bär beräknats med utgångspunkt från att ett inte oväsentligt platstillskott erfordras.

Utgiftsutvecklingen under utrikesdepartementets huvudtitel påverkas under perioden främst av anslagen till internationell biståndsverksamhet. I förevarande sammanhang har utgiftsstegringen för denna siffermässigt beräknats utifrån stegringstakten under de senaste budgetåren. I överensstämmelse med den använda beräkningsmetoden torde en utgiftsökning utöver den i kalkylen upptagna få inrymmas i den beloppsmässigt ospecificerade reform posten.

Vad gäller kapitalbudgeten har för utrikesdepartementets del räknats med att det för budgetåret 1964/65 upptagna anslaget på 45 milj. kr. för inköp av FN-obligationer bortfaller efter nämnda budgetår. Å andra sidan förutses en ökning av anslagsbehovet för byggande och förvärv av beskickningsfastigheter.

Beträffande utgiftsutvecklingen under försvarsdepartementets huvudtitel bär en redogörelse lämnats i det föregående.

Socialdepartementets huvudtitel domineras av anslagen till bidrag till folkpensioner m. m., bidrag till sjukförsäkringen, allmänna barnbidrag samt bostadsrabatter. Anslagen till dessa ändamål omfattar drygt 80 procent av huvudtitelns totalsumma. Redogörelser för den beräknade utvecklingen av nämnda anslag har lämnats i det föregående.

Under anslagen till social hemhjälp samt bidragsförskott beräknas väsentliga ökningar under perioden till följd av de reformförslag som förelagts årets riksdag. Den för dessa förslag erforderliga anslagsökningen 1965/66 uppgår till ca 55 milj. kr.

Anslagsutvecklingen under huvudtiteln bestämmes i övrigt väsentligen av utgifterna för hälso- och sjukvården. De största anslagsgrupperna inom detta område omfattar mentalsjukvården och undervisningssjukhusen, Mentalsjukvården skall fr. o. m. år 1967 övertas av landstingen. Från denna tidpunkt har räknats med bidrag till landstingen i enlighet med de av riksdagen efter förslag i prop. 1963: 171 fastställda bestämmelserna.

En fortsatt utbyggnad och upprustning av undervisningssj ukhusen beräknas ske under perioden, bl. a. för att möta de krav som den ökade läkarutbildningen ställer. Vid såväl de statliga som de kommunala undervisningssj ukhusen förutses vissa nya enheter tillkomma. En inte oväsentlig ökning av de statliga drift- och bidragskostnaderna beräknas därigenom uppkomma.

Anslagsutvecklingen på socialdepartementets kapitalbudget bestämmes i huvudsak av byggnadsanslaget för mentalsjukhusen, av anslagen till utbyggnad av karolinska sjukhuset och akademiska sjukhuset samt av det

15 Bih. E: Långtidsbudget

föreslagna anslaget till lån till byggande av sjukhem. I och med att landstingen övertar mentalsjukvården kommer statens byggande av mentalsjukhus att upphöra. Staten avses dock skola lämna bidrag bl. a. för en sådan utbyggnad som svarar mot vårdbehovet vid tiden för huvudmannaskapsreformen.

För utvecklingen under vissa större utgiftsposter inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde — väganslagen, kostnaderna för övergång till högertrafik samt anslagen till statens järnvägar och kommunikationsverkens investeringar — har redogörelser lämnats i det föregående.

Beträffande övriga anslag på driftbudgeten kan nämnas, att bidraget till vatten- och avloppsanläggningar har förutsetts komma att successivt öka. Vidare beräknas ersättningen till postverket för befordran av tjänsteförsändelser årligen öka med 2 å 3 milj. kr. Den ökning som förutsatts för vägbyggnadsväsendet återspeglas i en fortgående stegring av anslagen på vägtrafikväsendets område; bl. a. beräknas utgifterna för olika trafiksäkerhetsåtgärder öka successivt. På sjöfartsområdet förutses vidare en fortsatt rationalisering av lotsväsendet och automatisering av fyrarna, vilket å ena sidan föranleder ökade utgifter för anläggningar m. m., men å andra sidan medför minskade utgifter under lots- och fyrstatens avlöningsanslag.

Vad beträffar övriga anslag under kommunikationsdepartementets andel av kapitalbudgeten, har bl. a. kalkylerats med fortsatta byggnadsarbeten för TV och radio samt investeringar i kontorsbyggnader för statsförvaltningen.

Utgifterna inom finansdepartementets verksamhetsområde domineras av anslagen till skatteersättning till kommunerna, m. m. För den närmare utvecklingen av dessa anslag har en redogörelse lämnats tidigare.

Utgiftsutvecklingen under departementets huvudtitel i övrigt kommer bl. a. att påverkas av de förslag som framlagts i prop. 1964: 157 angående avveckling av vissa av städernas särskilda rättigheter och skyldigheter i förhållande till staten. Sålunda kommer anslaget till städerna för mistad tolag, som för nästa budgetår upptagits med 41 milj. kr., att successivt avvecklas i samband med att staten övertager huvudmannaskapet för rådhusrätterna och de kommunala uppbördsverken m. m. Det föreslagna förstatligandet av uppbördsverken påverkar inte budgetutvecklingen under de nu aktuella budgetåren. Städerna skall nämligen övergångsvis erlägga bidrag till statsverkets kostnader för uppbördsverken och dessa bidrag torde under de närmast berörda budgetåren i stort sett komma att täcka kostnaderna.

I övrigt har beträffande flertalet områden inom departementets verksamhetsområde räknats med en trendmässig ökning. Bl. a. har inkalkylerats ökade kostnader för försök med automatisk databehandling inom statsförvaltningen. Bland utgifterna må även nämnas kostnader för 1965 års folk- och bostadsräkning.

16 Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 196k

Anslagen till internationell biståndsverksamhet är inom finansdepartementets område upptagna med sammanlagt ca 106 milj. kr. för nästa budgetår på drift- och kapitalbudgeten. Utgiftsutvecklingen för biståndsverksamheten har behandlats i det föregående.

Under kapitalbudgeten har räknats med en viss ökning under budgetåret 1965/66 av anslaget till vissa projekteringskostnader. Ä andra sidan bortfaller nämnda budgetår ett för 1964/65 upptaget anslag till teckning av aktier i kreditinstitut för lantbruksnäringarna.

Vad gäller utgiftsutvecklingen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde erinras om vad som i det föregående anförts beträffande driftbidraget till grundskolan, skolbyggnadsbidragen och anslagen till studiesociala åtgärder. Vad övriga utgiftsändamål beträffar, har i kalkylen räknats med en fortsatt förstärkning av anslagsmedlen för kultur- och bildningsändamål. Sålunda inrymmes bl. a. ökade resurser till folkbildningsverksamhet och konstnärlig verksamhet.

Avvecklingen av realskolorna beräknas fortsätta under perioden till följd av grundskolans successiva utbyggnad. Antalet elever i fackskolorna antas stiga till omkring 25 000 år 1968. Det nya gymnasiet, som avses bli genomfört fr. o. m. läsåret 1966/67, leder till en ändrad struktur i riktning mot ökat fackgymnasialt inslag. Eftersom antalet 17-åringar avtar starkt under den period då det nya gymnasiet genomförs, väntas det totala antalet elever i gymnasierna växa endast obetydligt trots den förutsedda ökningen av gymnasiefrekvensen. En bidragande orsak är övergång till treårig studiegång.

För högre utbildning och forskning har räknats med ökat medelsbehov i anslutning till de riktlinjer för utbyggnaden av universitets- och högskoleväsendet, som beslöts av 1963 års riksdag. Härvid räknades med att antalet studerande i början av 1970-talet kommer att uppgå till drygt 80 000.

I fråga om lärarutbildning förutsätts en fortsatt utbyggnad av bl. a. förskollärarutbildningen. Medel har kalkylerats även för åtgärder mot lärarbristen och för fortbildning av lärare i anslutning till reformverksamheten inom skolväsendet.

Ecklesiastikdepartementets kapitalbudget domineras av anslagen till byggnadsarbeten vid universitet och högskolor samt anslaget till studiesociala åtgärder. För anslagsutvecklingen på det studiesociala området har en redogörelse lämnats i det föregående. Utbyggnaden av universiteten och högskolorna beräknas medföra ett totalt anslagsbehov under budgetåren 1965/66—1967/68 av storleken drygt en halv miljard kr. I övrigt har vid beräkningen av anslagsutvecklingen inkluderats kostnader för vissa byggnadsprojekt inom andra områden, omfattande lärarutbildning, blind- och dövskolor, kulturinstitutioner m. m.

Vad angår jordbruksdepartementets verksamhetsområde kommer anslagsutvecklingen under perioden till väsentliga delar att bestämmas av den

Bili. E: Långtidsbudget

jordbrukspolitiiska målsättning, som statsmakterna kan komma att fastställa i anledning av 1960 års jordbruksutrednings arbete. Detta gäller särskilt i fråga om utgifterna för jordbruksprisreglering och därmed sammanhängande frågor. Enligt de ursprungliga planerna skulle jordbruksutredningen slutföra sitt arbete i sådan tid att förslag om nytt prisregleringssystem skulle kunna föreläggas 1965 års riksdag. Som tidigare anmälts torde, om detta inte visar sig möjligt, det nuvarande sexårsavtalet få avlösas av ett provisorium intill dess jordbruksutredningens förslag hunnit behandlas.

I förevarande sammanhang har medelsbehovet till de olika ändamålen fått bedömas utifrån i princip oförändrad jordbrukspolitik målsättning. Anslagen till jordbruksprisregleringen och därmed sammanhängande ändamål — motsvarande ungefär hälften av huvudtitelns utgiftssumma — beräknas ligga i stort sett på oförändrad nivå. Medelsbehovet för den statliga verksamheten med jordbrukets och skogsbrukets rationalisering förutsättes öka. Den beslutade eller planerade upprustningen av högre undervisning, forskning och yrkesutbildning inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde har i sammanhanget även beaktats. Vidare förutses förstärkta resurser för den statliga naturvårdsverksamheten.

Utvecklingen inom handelsdepartementets område domineras av anslagen till atomenergiverksamhet. Sammanlagt anvisas budgetåret 1964/65 ca 200 milj. kr. till denna verksamhet, härav ca 170 milj. kr. under tionde huvudtiteln och 30 milj. kr. under sjätte huvudtiteln. Det senare anslaget avser anläggningskostnader för atomkraftstationen i Marviken. Av de totala kostnaderna om drygt 400 milj. kr. för denna anläggning hänför sig 150 milj. kr. till reaktordelen, för vilken AB Atomenergi bär att svara. Budgetåret 1964/65 har härför uppförts ett anslag av 42 milj. kr. Kostnader för reaktorn belastar anslagen fram t. o. m. budgetåret 1966/67. Övriga kostnader för Marviken-projektet anvisas, såsom tidigare berörts, under statens vattenfallsverk. Utgiftsutvecklingen för atomenergiändamål i övrigt under tionde huvudtiteln påverkas främst av fullbordandet av Ranstadsanläggningen. Huvuddelen av det anslag som upptagits för denna anläggning under budgetåret 1964/65 — 26 milj. kr. — faller härigenom bort budgetåret 1965/66.

Beträffande övriga anslagsändamål under tionde huvudtiteln kan nämnas, att viss fortsatt ökning av anslaget till teknisk forskning har beräknats. Likaså antages kostnaderna stiga under perioden för såväl idrotts- som friluftsändamål.

Vad gäller kapitalbudgeten har för handelsdepartementets del räknats med att det för 1964/65 upptagna anslaget till institutet för nyttiggörande av forskningsresultat (INFOR) icke återkommer under närmast följande budgetår. I slutet av den aktuella perioden förutses arbetet på att färdigställa Stekenjokkfältet för gruvdrift påfordra eu anslagsökning.

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år lOtii

I det föregående har lämnats en redogörelse för den beräknade anslagsutvecklingen i fråga om bostadslån, räntebidrag och civilförsvar. Beträffande övriga utgiftsändamål under inrikesdepartementets huvudtitel kan nämnas att den i prop. 1964: 100 föreslagna omorganisationen av polis- och exekutionsväsendet kraftigt påverkar utgiftsutvecklingen även under budgetåren 1965/66 och 1966/67. Således beräknas anslagen till dessa ändamål under inrikeshuvudtiteln öka med i runt tal 160 milj. kr. under 1965/66 för att därefter minska med omkring 35 milj. kr. under 1966/67. Utgiftsökningen 1965/66 betingas av uppräkning till helårskostnad. Nedgången 1966/67 beror på att vissa statsbidragsanslag till den kommunala polisorganisationen bortfaller. Till nämnda utgifter bör läggas det medelsbehov som mot slutet av perioden kan uppkomma för inlösen av kommunägda polishus samt för byggande av nya polislokaler. I detta sammanhang bör erinras om att även driftbudgetens inkomstsida påverkas av huvudmannaskapsreformen genom de kommunala driftbidrag som övergångsvis skall utgå. Nettobelastningen på budgeten av huvudmannaskapsreformen blir därför betydligt mindre än den angivna utgiftsökningen.

Medelsbehovet för arbetsmarknadsändamål blir väsentligen beroende av konjunkturutvecklingen. Vid beräkningarna har i enlighet med den allmänna förutsättningen om full sysselsättning antagits oförändrad volym för allmänna beredskapsarbeten i jämförelse med riksstatsförslaget för 1964/65. En fortsatt utbyggnad förutsättes ske av de sysselsättningsbefrämjande åtgärderna för handikappade och av omskolningsverksamheten. Genomförandet av de i prop. 1964: 115 föreslagna förbättringarna av arbetslöshetsförsäkringen kommer vidare att innebära en utgiftsökning under budgetåret 1965/66 av omkring 35 milj. kr. I avvaktan på de förslag som kan föranledas av betänkandet av kommittén för näringslivets lokalisering (SOU 1963: 58) har några medel för lokaliseringspolitiska åtgärder utöver vad som innefattats i anslaget till allmänna beredskapsarbeten inte inkalkylerats. Inte heller har beaktats de reformer som kan föranledas av arbetsmarknadsutredningens kommande förslag.

För länsstyrelsernas del har förutsatts en fortsatt utbyggnad av taxeringsorganisationen, i huvudsak enligt tidigare principbeslut, och av länsstyrelsernas resurser för planeringsuppgifter. Under 1965/66 och framför allt under 1966/67 tillkommer härutöver betydande personalökningar i samband med att den av riksdagen efter förslag i prop. 1963: 32 beslutade reformen med automatisk databehandling inom folkbokförings- och uppbördsväsendet genomföres. Även kapitalbudgeten påverkas budgetåret 1965/66, då ett antal nybyggnader färdigställes bl. a. för datakontoren.

Anslagsutvecklingen under civildepartementets huvudtitel påverkas väsentligen av anslagen till personalpensionsförmåner m. m. och arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen. Tillsammans svarar dessa båda anslag för över 90 procent av huvudtitelns totalsumma. För dessa an-

19 Bih. E: Långtidsbudget

slag har närmare redogjorts i det föregående. I övrigt har under huvudtiteln endast räknats med en trendmässig ökning. Under kapitalbudgeten har för civildepartementets del räknats med anslag under budgetåren 1966/67 och 1967/68 för uppförande av en kursgård för den statliga personalutbildningen.

3. Den realekonomiska utgiftsutvecklingen

Som framgått av föregående avsnitt (tabell 1) beräknas de totala statsutgifterna under perioden 1965/66—1967/68 stiga med i genomsnitt närmare 1,5 miljard kr. eller ca 6 procent per år. Bortses från det schablonmässiga tillägget för höjda löner åt de statsanställda, uppgår utgiftsstegringen till 1,2 miljard kr. eller närmare 5 procent per år. Detta innebär en något snabbare stegringstakt än under perioden 1959/60—1962/63, då den volymmässiga ökningen uppgick till 4,4 procent.

I detta avsnitt kommer den samhällsekonomiska innebörden av utgiftsutvecklingen att belysas. En redovisning av utgifterna i realekonomiska kategorier lämnas i tabell 2. Då den realekonomiska utgiftskalkylen bör återspegla den förutsatta volymmässiga utvecklingen har — i motsats till redovisningen i tabell 1 som korresponderar mot det gjorda antagandet om inkomstutvecklingen — ej inkluderats nagot tillägg för höjda löner åt statsanställda.

I tabell 2 har statens egna konsumtions- och investeringsutgifter sammanförts med statens bidrag till kommuner för motsvarande ändamål. Denna redovisningsmetod har valts för att få en mer rättvisande jämförelse mellan olika år. Utvecklingen av de olika utgiftsslagen skulle annars påverkas av de förändringar i fråga om huvudmannaskap som inträffar under de aktuella budgetåren. Som exempel härpå kan nämnas förstatligandet av polisväsendet resp. landstingens övertagande av mentalsjukvården. Den realekonomiska effekten av en expansion inom ett visst verksamhetsområde torde också i princip vara densamma, vare sig staten själv bedriver verksamheten eller kommunerna bedriver den med statsbidrag. I det följande avses följaktligen, såvida inte annat anges, med konsumtionsutgifter resp. investeringsutgifter såväl av staten som av kommunerna med statsbidrag bedriven verksamhet. I sammanhanget bör anmärkas, att skatteersättningen till kommunerna däremot behandlas som inkomstöverföring.

Av utgifterna på drift- och kapitalbudgeten hänför sig närmare 60 procent till sådan statlig eller statsunderstödd kommunal verksamhet som direkt tar produktiva resurser i anspråk och ca 40 procent till transfereringsutgifter av olika slag, utlåning och finansiella transaktioner. Av de statliga konsumtions- och investeringsutgifterna svarar det militära försvaret för drygt en tredjedel, medan återstoden hänför sig till olika civila verksamhetsområden, av vilka kommunikationsväsendet, utbildningen samt olika

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1961

vårdområden är de utgiftsmässigt dominerande. Den av kommunerna bedrivna offentliga verksamhet som helt eller till dominerande del finansieras genom bidrag från statsbudgeten gäller bl. a. utbildningen inom grundskolan och gatubyggandet.

Sett över perioden som helhet uppvisar utgiftsutvecklingen relativt obetydliga förskjutningar mellan de olika realekonomiska utgiftskategorierna. Konsumtions- och investeringsutgifterna ökar i samma takt som de totala utgifterna och svarar sålunda för inemot 60 procent av utgiftsökningen. De direkta inkomstöverföringarna och utlåningen ökar långsammare än totalutgifterna, medan de indirekta inkomstöverföringarna uppvisar en betydligt snabbare tillväxt. Vid en bedömning av det antydda utvecklingsmönstret bör observeras att detta i hög grad betingas av de för de större utgiftsposterna valda förutsättningarna, vilka bl. a. innebär att reformkostnader endast undantagsvis inkluderats i kalkylerna.

Den del av de statliga utgifterna som sammanfattats under rubriken konsumtionsutgifter beräknas stiga med i genomsnitt drygt 4 procent per år. Den statliga konsumtionen, varmed avses löner och omkostnader i statens löpande verksamhet, uppvisar en snabbare stegring än statsbidragen till den kommunala konsumtionen. Till viss del betingas detta av förstatligandet av polisväsendet fr. o. m. den 1 januari 1965 som får fullt utgiftsmässigt genomslag under budgetåret 1965/66. Den snabba ökningen av konsumtionsutgifterna får i övrigt ses som en följd av strävandena att möta den ökade efterfrågan på offentliga tjänster som befolkningsutveckling och stigande levnadsstandard ger upphov till. Huvuddelen av konsumtionsutgifternas ökning häntör sig sålunda till den fortsatta utbyggnaden av utbildningsväsendet och olika vårdområden.

Såväl den offentliga konsumtionens stegring som den privata konsumtionens sannolika utveckling ställer ökade krav på offentliga investeringar. Investei ingsulgifterna beräknas stiga i snabbare takt än konsumtionsutgifterna eller med 5,1 procent per år, vilket inte oväsentligt överstiger bruttonationalproduktens antagna stegringstakt. Av den totala ökningen av investeringsutgifterna svarar statens egna investeringar för den helt dominerande delen. Utifrån de valda förutsättningarna för beräkningarna hänför sig en tredjedel härav till väginvesteringarna. Utvecklingen på försvarets område beräknas medföra en ökning av försvarsinvestcringarna av samma storleksordning. Återstoden av investeringsutgifternas ökning hänför sig till den utbyggnad av utbildning, sjukvård m. m. i statlig och kommunal regi som berörts i det föregående. Vid bedömningen av den statliga investeringsutvecklingen bör observeras att affärsverkens investeringar upptagits med oförändrade belopp under perioden.

Av de direkta inkomstöverföringarna svarar inkomstöverföringarna till enskilda för huvudparten. De beloppsmässigt viktigaste inkomstöverföringarna är folkpensioner, barnbidrag och bidrag till sjukförsäkringen. Inkomst-

21 Bih. E: Långtidsbudget

Tabell 2. Den realekonomiska utgiftsutvecklingen 1965/66—1967/68

(Milj. kr. avrundade tal)

1 Häri ingår inte i den tabell 1 upptagna differensen mellan den erfarenhetsmässiga och den beräknade utgiftsökningen.

överföringarna till enskilda beräknas stiga med 4,2 procent per år eller i något långsammare takt än totalutgifterna. Av ökningen hänför sig huvuddelen till den förutsatta standardhöjningen av folkpensionerna 1966, som innebär en utgiftsökning om ca 290 milj. kr. Härtill kommer en ökning av antalet pensionärer som medför en årlig utgiftsökning med 80—100 milj. kr. Förskjutningen mot högre åldersgrupper påverkar också bidragen till sjukförsäkringen i höjande riktning, medan utgifterna för barnbidragen till följd av i stort sett oförändrat antal bidragsberättigade barn förblir i det närmaste oförändrade.

De indirekta transfereringarna, vartill hänförts bl. a. anslag till bostadsrabatter, räntebidrag, bidrag till enskilda vägar samt jordbruksstöd, beräknas sammanlagt öka med drygt 9 procent per år. Utgiftsökningen betingas framför allt av den förutsatta ökningen av räntebidragen.

Vad slutligen utgiftsposten utlåning och finansiella transaktioner beträffar bestäms den främst av den antagna utgiftsutvecklingen för bostadslån, studielån och statsskuldräntor.

22 Kangl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964

4. Vissa uppgifter om personalutvecklingen 1965/66—1967/68

I syfte att belysa de personalbehov som ligger bakom den av myndigheterna angivna utgiftsutvecklingen har, i likhet med närmast föregående år, inhämtats uppgifter beträffande de av myndigheterna beräknade personalförändringarna under de tre budgetåren 1965/66—1967/68. Enligt anvisningarna skulle redovisningsmetodiken överensstämma med den som används i statistiska centralbyråns personalstatistik. Denna statistik redovisar hos staten anställd personal. Härvid medtages i princip bl. a. såväl personal som är tjänstledig för sjukdom som deltidsanställd personal. Detta innebär att uppgifterna kan sägas vara ett mått på statens anspråk på arbetsmarknaden, men att de däremot överskattar antalet heltidsbefattningar. De årliga förändringstalen behöver således inte i och för sig återge förändringar i den statliga personalorganisationen. Särskilt markant är detta för försvaret med dess stora variationer i fråga om antalet vakanta tjänster.

De insamlade uppgifterna har i vissa avseenden justerats, men har icke samordnats med den beräkning som inom finansdepartementet gjorts beträffande utgiftsutvecklingen under motsvarande period. Det bör också anmärkas att det insamlade materialet i vissa avseenden inte är fullt jämförbart med det historiska materialet. Vidare bör framhållas att syftet med beräkningarna för den kommande treårsperioden endast varit att ange vissa utvecklingstendenser.

I tabell 3 anges den genomsnittliga årliga förändringen under prognosperioden. Som jämförelse bär medtagits motsvarande uppgifter beträffande treårsperioderna 1955/56—1957/58, 1959/60—1961/62 och 1962/63—1964/ 65. Beträffande budgetåren 1963/64 och 1964/65, liksom beträffande beräkningen av personalantalet den 1 oktober 1964, grundar sig uppgifterna på myndigheternas uppskattningar. I övrigt har använts statistiska centralbyråns personalredovisning, som i sin tur baseras på uppgifter från myndigheterna. Redovisningen omfattar tjänstemän och kollektivavtalsanställd personal — exklusive städningspersonal — vid statliga myndigheter. Däremot har tjänstemän inom den statsunderstödda sektorn, främst lärarpersonal, icke medtagits. Denna avgränsning innebär att i runt tal 80 procent av de anställda inom statlig och statsunderstödd verksamhet medtagits.

Såsom framgår av tabell 3 har den årliga ökningstakten beträffande antalet statstjänstemän under departementshuvudtitlarna stigit från genomsnittligt 2 300 tjänstemän per år under perioden 1955/56—1957/58 till genomsnittligt 5 100 tjänstemän per år under perioden 1962/63—1964/65. Bortses från försvarshuvudtiteln med dess speciella förhållanden är stegringen något mera dämpad. Motsvarande tal blir då 2 500 respektive 3 800. För prognosperioden uppskattas den årliga ökningstakten till omkring 4 400 respektive 4 100 exklusive försvaret.

Bili. E: Långtidsbudget

23 Tabell 3. Antal anställda inom statlig verksamhet 1955/56—1967/68

Till följd av statens övertagande från primärkommunerna av huvudmannaskapet för polis-, exekutions- och åklagarväsendet samt rådhusrätterna kommer den 1 januari 1965 inrikeshuvudtiteln att tillföras i runt tal ytterligare 14 500 befattningshavare och justitiehuvudtiteln i runt tal 2 000 befattningshavare. Å andra sidan kommer 1967 att från staten till landstingen överföras personalen vid mentalsjukhusen, f. n. inemot 15 000 befattningshavare. Förslaget om ändrat huvudmannaskap för gymnasierna och beslutet om de statliga realskolornas avveckling kommer vidare att innebära en överflyttning till primärkommunerna av inemot 11 000 befattningshavare. Dessa överföringar representerar emellertid endast omfördelningar inom den offentliga sektorn och har därför inte beaktats i förevarande beräkningar.

Den snabba stegringen i det årliga statliga personaltillskottet kan till väsentlig del återföras till den kraftiga utbyggnaden av den högre utbildningen under det senaste decenniet. Sålunda beräknas universitets- och högsko-

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

leorganisationen, som i oktober 1957 omfattade mindre än 5 000 tjänstemän, öka till mer än 16 000 vid samma tidpunkt 1967. Den årliga ökningstakten för detta område, som under perioden 1955/56—1957/58 uppgick till omkring 400 befattningshavare per år, beräknas under perioden 1965/ 66—1967/68 stiga till mer än det fyrdubbla. Härvid har endast beaktats de personalförändringar som direkt följer av den nu beräknade utvecklingen av studentantalet inom den högre utbildningen.

Även i övrigt beräknas utbildningssektorn snabbt expandera; bl. a. förutses en fortsatt utbyggnad av lärarutbildningen. Sammanlagt beräknas ecklesiastikhuvudtiteln under åren 1965/66—1967/68 komma att svara fölen årlig personalökning av drygt 2 000, d. v. s. inemot hälften av den sammanlagda årliga ökningen för samtliga huvudtitlar. Detta medför att personalökningen inom utbildningssektorn mer än fördubblas jämfört med perioden 1955/56—1957/58. Härvid har inte beaktats personaiökningen inom det statsunderstödda kommunala skolväsendet.

Inom flertalet av de övriga departementens verksamhetsområden förutses inga mera markanta förändringar i utvecklingstendenserna jämfört med den senaste treårsperioden 1962/63—1964/65. Den stegring i ökningstakten som sker inom justitiedepartementets område kan till stor del återföras på att ett antal nya kriminalvårdsanstalter beräknas bli färdigställda under perioden. Den avsaktning, som beräknas inträda inom kommunikationsdepartementets område, återspeglar dels rationaliseringar vid sjöfartsverket och dels en mera dämpad personalökning för väg- och vattenbyggnadsverket.

För försvarsdepartementets del påverkas utvecklingen främst av förändringar i vakansläget. Minskningen i personalantalet under perioden 1955/ 56 1957/58 betingas således främst av en försämrad vakanssituation. Un-

der perioden 1962/63—1964/65 har en väsentlig förbättring inträtt i fråga om rekryteringen, varigenom personalen under treårsperioden beräknas öka med inemot 4 000. Härav motsvaras mer än hälften av att vakanta tjänster kunnat eller beräknas kunna tillsättas. Även prognosuppgifterna innefattar vissa tillsättningar av fortfarande vakanta tjänster. Tillskottet av nya tjänster förutses under de kommande budgetåren bli något lägre, men samtidigt har anmälts behov av en gradvis förskjutning mot mera tekniskt kvalificerad personal.

Personalredovisningen belyser den snabba rationalisering som ägt rum vid ett flertal av affärsverken under senare år. Särskilt märkbart är detta beträffande statens järnvägar där den sammanlagda årliga personalminskningen sedan 1958/59 uppgått till 1 200 å 2 200 befattningshavare. För den kommande treårsperioden beräknas den årliga minskningen till 1 650 befattningshavare.

Personalutvecklingen vid statens vattenfallsverk karaktäriseras likaledes av betydande personalminskningar. Särskilt markant har minskningen va-

25 Eib. E: Långtidsbudget

rit under perioden 1962/63—1964/65, som uppvisar genomsnittliga årliga minskningstal för tjänstemän och kollektivavtalsanställda sammanlagt med ca 1 100. För prognosperioden uppskattas minskningen till omkring 250 anställda per år. Dessa minskningar är en följd av både långtgående rationaliseringar och en minskad utbyggnadstakt när det gäller vattenkrafttillgångarna.

Domänverket uppvisar relativt konstanta siffror vad gäller tjänstemannapersonalens storlek. Däremot bär de kollektivavtalsanställda, som ökade kraftigt budgetåren 1955/56—1957/58, stadigt minskat sedan dess. För perioden 1962/63—1964/65 beräknas minskningen till 450 anställda och för prognosperioden till 300 anställda per år. Dessa minskningar återspeglar i första hand den snabba rationaliseringen inom skogsbruket i allmänhet.

En motsatt utveckling präglar postverket, som under hela perioden från 1955/56 liksom under prognosperioden uppvisar mycket betydande personalökningar. För perioden 1965/66—1967/68 beräknas sålunda antalet tjänstemän vid postverket öka med omkring 1 700 per år. Delvis har dessa siffror dock sin förklaring i en ökad övergång till deltidsanställd personal. Som inledningsvis berörts betecknas nämligen två deltidsanställda som två arbetskrafter, trots att de fullgör uppgifter som i och för sig kunde fullgöras av en heltidsanställd. Å andra sidan belyser postverkets personalutveckling utan tvivel de svårigheter som är förknippade med rationalisering vid en serviceverksamhet av postdistributionens karaktär.

Sammanfattningsvis kan beträffande personalutvecklingen vid affärsverken konstateras att en betydande personalökning under den första treårsperioden 1955/56—1957/58 följdes av kraftiga personalminskningar under budgetåren 1959/60—1964/65. Minskningarna kunde väsentligen återföras till statens järnvägar och vattenfallsverket. För den kommande treårsperioden fram till 1967/68 förväntas vid affärsverken beträffande de kolleklivavtalsanställda en mera dämpad minskningstakt och beträffande tjänstemän en viss ökning. Detta senare kan helt återföras till att personalminskningen vid statens järnvägar och vattenfallsverket inte uppväger postverkets årliga personalökningar.

B. Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1965/66—1967/68

I det föregående har en beräkning av de totala statsutgifternas utveckling redovisats. Det utgiftsbegrepp som därvid kommit till användning omfattar samtliga anslag på driftbudgeten med undantag av avskrivningsanslagen samt investeringsanslagen på kapitalbudgeten. Ett mot detta utgiftsbegrepp svarande inkomstbegrepp innefattar, förutom inkomsterna på driftbudgeten, även avskrivningsmedel inom kapitalfonderna, övriga kapitalmedel samt kapitalåterbetalningar.

För utvecklingen av inkomsterna på driftbudgeten under budgetåren

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1965

1965/66—1967/68 har alternativa beräkningar utförts. Den av riksrevisionsverket i samband med den förnyade inkomstberäkningen och kompletteringen av denna redovisade kalkylen över inkomsterna på längre sikt (4-procentsalternativet), har härvid kompletterats med en alternativ kalkyl innebärande ett antagande om en snabbare stegring av skatteunderlaget (7-procentsalternativet). För utvecklingen av avskrivningarna inom fonderna in. m. har uppgifter inhämtats från vederbörande myndigheter.

Som utgångspunkt för riksrevisionsverkets beräkningar har i fråga om den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveckling tagits de förutsättningar beträffande de uppskattade utfallen av 1964, 1965 och 1966 års taxeringar, som legat till grund för beräkningen av statsinkomsterna under budgetåren 1963/64 och 1964/65. Sålunda har för 1964 års taxering räknats med en stegring av lönesumman med mellan 7 och 8 procent, medan fysiska personers företagar- och kapitalinkomster förutsatts öka lika mycket som mellan 1962 och 1963 års taxeringar eller inemot 2 procent. Bolagens taxerade inkomster har beräknats öka med 10 procent från 1963 till 1964 års taxering. Vid 1965 och 1966 års taxeringar har för lönesumman räknats med en ökning av drygt 6 respektive drygt 7 procent, medan för fysiska personers företagarinkomster och kapitalinkomster liksom för bolagens taxerade inkomster räknats med ökningar om 5 respektive 4 procent. För efterföljande år har schablonmässigt räknats med en årlig stegring om 4 procent för samtliga kategorier (4-procentsalternativet).

Under dessa förutsättningar skulle de påförda beloppen av statlig inkomstskatt, sjömansskatt, förmögenhetsskatt och folkpensionsavgifter, vilka utgör de inkomster som slutligt skall redovisas på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m., komma att uppgå till följande belopp i milj. kr.

Taxeringsår

1964 1965 1968 1967 1968

8 630 9 310 10 240 10 680 11 240

+ 680 + 930 + 440 + 560

Den betydande ökningen mellan 1965 och 1966 års taxeringar återspeglar, förutom att skatteunderlagets ökning antagits bli större mellan dessa år än för övriga berörda år, effekten av den slopade avdragsrätten för folkpensionsavgifterna. Att ökningen mellan taxeringsåren 1966 och 1967 förutses bli mindre än mellan de därpå följande taxeringsåren, mellan vilka också räknats med en 4-procentig stegring av skatteunderlaget, beror bland annat på att de avdragsgilla kommunalskatterna vid 1967 års taxering, som hänför sig till inkomståret 1965, är relativt sett större än vid 1968 års taxering.

De behållna inkomsterna på titeln skatt å inkomst och förmögenhet utvisar, som framgår av tabell 4, betydligt större variationer än de påförda skatterna. Inkomstskattetiteln beräknas komma att öka med 900 milj. kr. under budgetåret 1965/66 och med 200 milj. kr. under vartdera budgetåren

27 Bih. E: Långtidsbudget

1966/67 och 1967/68. Den låga ökningen under de båda sistnämnda budgetåren beror, förutom på den antagna lägre stegringstakten i skatteunderlaget, främst på en kraftig uppgång i utbetalningarna av kommunalskattemedel.

Tabell 4. Inkomstskattetitelns utveckling under budgetåren 1965/66—1967/68 (4-procentsaItemativet)

Milj. kr.

Resultatet av beräkningarna över statsinkomsternas utveckling redovisas i tabell 5. Den sjunkande stegringstakten för övriga inkomster som där redovisas, sammanhänger främst med att de bidrag kommunerna skall erlägga till staten i samband med förstatligandet av polisväsendet beräknas komma att tillföras statsverket med 275 milj. kr. under budgetåret 1965/66, men att dessa bidrag därefter utgår efter en fallande skala. Vidare bortfaller trafikomläggningsskatten budgetåret 1967/68.

I tabell 5 har också medtagits den alternativa beräkning som utförts på grundval av antagandet att lönesumman kommer att stiga med 7 procent såväl mellan 1966 och 1967 års taxeringar som mellan 1967 och 1968 års taxeringar (7-procentsalternativet). Denna stegringstakt, som motsvarar den antagna stegringen under nästkommande år, skulle givetvis medföra en ökning av statsinkomsterna utöver vad som kan antagas enligt 4-procentsalternativet. ökningen skulle framför allt göra sig gällande för inkomstskattetiteln, men också för vissa andra titlar som nära påverkas av skatteunderlagets löpande utveckling.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196A

Tabell 5. Alternativa beräkningar över statsinkomsternas förändring under budgetåren 1965/66—1967/68

Milj. kr.

C. Sammanfattning av långtidsbudgeten

De beräkningsmetoder som använts vid utarbetandet av långtidsbudgeten för perioden 1965/66—1967/68 överensstämmer med dem som tillämpats under de senare åren. Kalkyler har således först gjorts för vissa större specificerade utgiftsposter — omfattande tre fjärdedelar av utgiftssumman — vilka styrs av befolkningsutvecklingen eller redan fattade och till sina ekonomiska konsekvenser preciserade beslut eller för vilka av andra skäl utgiftsberäkningarna kan ges en klar innebörd. Till denna grupp av utgifter hör exempelvis anslagen till allmänna barnbidrag, folkpensioner och försvaret. Metoden innebär att folkpensionskostnaderna beräknats utifrån ökningen av antalet pensionärer samt med beaktande av den förutsatta standardhöjningen 1966, att bambidragsbeloppet antagits oförändrat och utvecklingen av kostnaderna således bestäms av förändringen i antalet bidragsberältigade barn. Anslagen till det militära försvaret och civilförsvaret bestäms likaså för större delen av perioden genom fastlagda regler för anslagens beräkning. Detsamma gäller också bl. a. utgifterna för personalpensionsförmåner och statens arbetsgivaravgift till den allmänna tilläggspensioneringen liksom kostnaderna för övergång till högertrafik. För andra större anslag av typen bostadslån och väginvesteringar har en framskriv-

29 Bih. E: Långtidsbudget

ning av den tidigare utgiftstrenden och uttalanden av statsmakterna kunnat tjäna som vägledning vid beräkningen av anslagsutvecklingen.

Övriga icke-specificerade anslag har därefter sammanförts till eu gemensam grupp. Beräkningen av utgiftsutvecklingen inom denna grupp baserar sig bl. a. på de av myndigheterna anmälda utgiftsbehoven. Dessa utgiftsönskemål, som främst avser kostnaderna för utbildning och forskning samt olika vårdområden, har överslagsmässigt budgetgranskats inom finansdepartementet. Härvid har självfallet hänsyn tagits till pågående och av riksdagen i princip godkända utbyggnadsplaner liksom till utgiftseffekten av reformförslag som förelagts årets riksdag. Det bör anmärkas, att kalkylerna utförts i fasta priser och att tillägg gjorts för löneökningar, varvid stegringen under beräkningsperioden antagits överensstämma med den förutsatta volymmässiga tillväxten av nationalprodukten.

Utifrån dessa utgångspunkter beräknas utgifterna under treårsperioden öka med ca 1,9, 1,5 och 1,1 miljard kr. under respektive budgetår (jmfr tabell 1). Den särskilt snabba stegringen av statsutgifterna under budgetåret 1965/66 kan inte återföras på några få styrande utgiftsposters ökning. Den är i stället ett resultat av en reformpolitik på bred front som genom långsiktigt bindande utgiftsbeslut slår ut i betydande anslagsökningar på de flesta verksamhetsområden. Belysande härför är alt utgiftsökningen under budgetåret är betydligt större än under budgetåret 1966/67, trots att för 1965/66 i motsats till 1966/67 inte beräknats någon höjning av folkpensionsbeloppen. Utgiftsexpansionen förklaras bl. a. därav, att kostnaderna för flera av årets reformer får helårseffekt först under budgetåret 1965/ 66. Den förbättrade studiefinansieringen för de studerande vid högre utbildningsanstalter är ett exempel härpå. Andra exempel är kostnaderna för utbyggnaden av den sociala hemhjälpsverksamheten och det ekonomiska stödet till frånskilda makars och ogifta mödrars barn, den förbättrade arbetslöshetsförsäkringen samt polisväsendets, åklagarmyndigheternas och rådhusrätternas förstatligande. Tillsammans svarar enbart de här uppräknade reformerna för en utgiftsökning av inemot 1/2 miljard kr. Härtill kommer den redovisade utgiftsökningen för de specificerade utgiftsposterna i övrigt med drygt 0,7 miljard kr. Utifrån angivna förutsättningar för beräkningarna svarar bär bidragen till folkpensioner och anslagen till försvaret, bostadslån samt vägväsendet för huvudparten av ökningen. Förutom kostnaden för standardhöjningen av folkpensioner, som för budgetåret 1966/67 beräknats till ca 290 milj. kr., har, främst som följd av att antalet pensionärer successivt ökar, för samtliga budgetår upptagits stegrade utgifter för folkpensioner med 80—100 milj. kr. per år. De genom 1963 års försvarsbeslut godtagna riktlinjerna för krigsmaktens utveckling under fyraårsperioden fram till 1966/67 medför likaledes eu utgiftsökning av storleksordningen 100 milj. kr. per år. När det gäller utgiftsförändringen

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1065

till 1967/68 har beräkningsmässigt i detta sammanhang förutsatts fortsatt tillämpning av riktlinjerna enligt senaste försvarsbeslut. Att försvarsutgifterna under budgetåret 1965/66 stiger snabbare än under de följande budgetåren betingas av att för detta budgetår hänsyn kunnat tagas till utgiftseffekten av nu kända kostnadsstegringar sedan maj 1963. Trots att medelsförbrukningen för bostadslån tillfälligt minskar något under 1965/66 beräknas anslagsbehovet öka med drygt 200 milj. kr. till följd av att anslagsreservationer tages i anspråk under 1964/65. För väganslagen har slutligen i anslutning till tidigare av riksdagen gjorda uttalanden upptagits en ökning med 100 milj. kr. under vart och ett av de kommande budgetåren.

Utgiftstrycket under 1965/66 framträder också däri, att ökningen av de ospecificerade posterna, trots att kraven på utgiftsökningar skurits ned med omkring en tredjedel, ändå inte kunnat inrymmas inom den trendmässiga ökning som förelegat de senaste budgetåren. Härtill bidrager givetvis, såsom angivits i det föregående, att kostnaderna för många av årets reformer slår igenom med helårseffekt först 1965/66. Även med bortseende från dessa utgiftsökningar kvarstår dock en ökning för övriga ospecificerade anslag med närmare 1/2 miljard kr. Då dessa ospecificerade poster domineras av kostnaderna för utbildningsväsendet och forskningen samt olika vårdområden är det förklarligt att utgifterna beräknas expandera i snabb takt. För budgetåren efter 1965/66 har utgiftsökningen för de ospecificerade anslagsposterna kunnat inrymmas i den trendmässigt beräknade stegringen. Detta får inte tas till intäkt för att utbyggnadstakten skulle avsakta inom dessa områden; snarare torde det få ses som ett uttryck för svårigheten att överblicka utgiftsutvecklingen på längre sikt. Av betydelse vid bedömningen av den faktiska utgiftsutvecklingen av de ospecificerade utgiftsposterna blir också den antagna storleken av anslagen till internationell biståndsverksamhet, som i kalkylen schablonmässigt upptagits med ett belopp motsvarande den genomsnittliga ökningstakten under senare budgetår.

Ett förverkligande av de i det föregående redovisade utgiftsplanerna skulle under åren framöver medföra en ökning av statliga investerings- och konsumtionsutgifter i något snabbare takt än den antagna stegringen av produktionen (jmfr tabell 2). Speciellt gäller detta under budgetåret 1965/ 66 och sammanhänger i vad avser konsumtionsutgifterna främst med den fortsatta utbyggnaden av utbildningsväsendet och olika vårdområden. Detta förhållande belyses också av de av myndigheterna redovisade framtida personalbehoven. Hälften av den redovisade personalökningen hänför sig sålunda till ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. På investeringssidan, som företer en ökning med ca 5 procent per år, domineras utgiftsökningen av vägbyggandet och försvarsinvesteringarna. Vid bedömningen av den statliga investeringsutvecklingen bör observeras att affärsverkens

31 Bill. E: Långtidsbudget

investeringsanslag beräkningsmässigt upptagits med oförändrade belopp under perioden. Vad gäller inkomstöverföringarna, soin utifrån gjorda antaganden beräknas öka i något långsammare takt än totalutgifterna, domineras dessa av folkpensionernas förutsatta höjning samt den successiva ökningen av antalet åldringar. Tillsammans svarar dessa faktorer för mer än två tredjedelar av inkomstöverföringarnas ökning.

Av den använda metodiken, som i princip kan sägas innefatta endast ett förverkligande av redan accepterade målsättningar och beslut, följer att utgiftsserien representerar ett förhållandevis restriktivt alternativ. För de särredovisade anslagen har nämligen endast undantagsvis inkalkylerats kostnader för reformer. Utgiftsmässigt dominerande är härvid den för 1966 i enlighet med tidigare fastställd tidsplan planerade standardhöjningen för folkpensionärerna. Inte heller för de ospecificerade anslagen har upptagits kostnader för nya större reformer som kan komma att aktualiseras under perioden. Att långtidsbudgetens utgiftsserier därför normalt inte oväsentligt överskrides belyses inte minst vid en jämförelse mellan tidigare, på samma sätt gjorda, förliandsberäkningar för budgetåren 1962/63, 1963/64 och 1964/65 och de slutliga riksstatsförslagen för samma budgetår. I förhållande till förhandsberäkningarna har nämligen för respektive budgetår de tillkommande utgifterna uppgått till 1,0, 0,6 och 1,1 miljard kr.

Huvudparten av dessa tillkommande utgifter hänför sig till kostnader för nya reformer och utgöres de år då avvikelserna är störst, 1962/63 och 1964/ 65, främst av ökade utgifter för inkomstöverföringar. Exempelvis svarar de höjda barnbidragen och det förbättrade studiestödet tillsammans med tidigare icke medräknade kostnader för folkpensioner under 1964/65 för ca två tredjedelar av de tillkommande utgifterna. Även för de under den ospecificerade utgiftsposten upptagna kostnaderna för bl. a. undervisning och olika vårdområden uppkommer dock nästa budgetår betydande merutgifter i anledning av reformförslag till årets riksdag.

När utgifterna i en långsiktig budgetkalkyl beräknas i oförändrade priser, bör härav följa att skatteunderlaget antages stiga i takt med den förutsatta totala produktionsökningen, d. v. s. motsvarande en inflationsfri inkomststegring i samhället. Om med denna utgångspunkt skatteunderlagets ökning vid oförändrade beskattningsregler upptages till 4 procent per år fr. o. m. 1966 skulle statsinkomsterna under de aktuella budgetåren stiga med respektive ca 1,7, 0,7 och 0,5 miljard kr. Den lägre inkomstökningen under de båda senare budgetåren förklaras framför allt av den antagna långsammare stegringstakten av skatteunderlaget efter 1965, men också av ökade utbetalningar av kommunalskattemedel och den successiva avvecklingen av kommunala bidrag i samband med polisväsendets förstatligande.

Beräkningarna av utvecklingstendenserna för statens utgifter och inkomster under budgetåren 1965/66— 1967/68 har sammanfattats i tabell 6.

32 Kungl. Maj:ts proposition nr ISO år W6i

Därvid har, för att inte fluktuationer i reservationsmedelsbehållningarna skall påverka den långsiktiga budgetkalkylen, antagits en oförändrad reservationsniedelspost.

Tabell 6. Totalbudgetsaldots beräknade utveckling under budgetåren 1965/66—1967/68

Milj. kr.

1 Häri ingår reservationsmedelsförbrukning.

För budgetåret 1965/66 innebär således kalkylerna en ytterligare ökning av statens upplåningsbehov i förhållande till 1964/65 med inemot 0,2 miljard kr. till i absoluta tal drygt en miljard kr. För de därefter följande budgetåren skulle enligt beräkningarna upplåningsbehovet, såsom framgår av tabell 6, öka vartdera året med ytterligare omkring 0,7 miljard kr. Beräkningsgrunderna för såväl inkomsterna som utgifterna under periodens senare del kan visserligen komma att radikalt påverkas av allmänna skatteberedningens kommande förslag. Med hänsyn till att beredningens förslag utformas från utgångspunkten att den samlade statsfinansiella effekten av en omläggning skall vara neutral, berörs emellertid i princip ej beräkningen av upplåningsbehovet.

Ändringar i antagandet om skatteunderlagets utveckling påverkar däremot självfallet, liksom eventuellt tillkommande kostnader för reformer, upplåningsbehovets storlek. Den här angivna inkomstökningen under det första budgetåret i perioden 1965/66 förändras emellertid inte på något mer avgörande sätt ens vid en relativt kraftig höjning av antagandet om skatteunderlagets stegring. Skulle exempelvis vid nu gällande skattesatser stegringen upptas till årligen 7 procent från inkomståret 1966 och framåt, blir den ytterligare ökningen av statsinkomsterna inte mer än 0,3 miljard kr. under 1965/66. För de därpå följande två budgetåren skulle en årlig ökning av 0,7 miljard kr. tillkomma. Väljes ett sådant högre alternativ för skatteunderlagets stegring ändras emellertid samtidigt också förutsättningarna för beräkningarna av statsutgifterna. I sådant fall bör nämligen kalkylmässigt kostnaderna för statstjänstemännens löner och pensioner uppräknas i motsvarande grad och även antagandet om oförändrade priser uppges, vilket leder till ytterligare ökning av utgiftstakten. I detta sammanhang kan näm-

33 Bih. E: Långtidsbudget

nas att kostnaderna för varje procents ökning av statstjänstemannens löner och åtföljande genomslag på pensionerna för helår uppgår till ca 70 milj. kr. Den förbättring av budgetsaldot som inträder vid en uppgång i skatteunderlaget, som är större än den reala produktionsökningen i samhället, blir således väsentligt mindre än inkomstökningen. Vid en bedömning av nettoeffekten på upplåningsbehovet av en sådan uppgång i skatteunderlaget på sikt, bör också beaktas att det samhällsekonomiska utrymmet för en underbal anser ing av budgeten samtidigt minskar.

I det föregående har utförligt berörts de metodproblem som är förknippade med kalkyler över utgiftsutvecklingen på längre sikt och den osäkerhet som med nödvändighet måste omge kalkyler av detta slag. Det är uppenbart att dessa svårigheter i än högre grad gör sig gällande beträffande beräkningar av det statliga upplåningsbehovet, som ju utgör en relativt liten skillnad mellan en stor inkomst- och en stor utgiftssumma. Avslutningsvis bör därför påpekas det självklara förhållandet, att beräkningarna varken kan eller bör uppfattas som fixerade bindningar av utgifter och inkomster eller som prognoser för den faktiska budgetutvecklingen. I stället bör kalkylerna närmast uppfattas som ett hjälpmedel vid den långsiktiga planeringen. Då för huvuddelen av beräkningarna uppställts preciserade förutsättningar och i flera fall också angetts alternativa kalkyler föreligger också möjligheter att utifrån olika utgångspunkter använda långtidsbudgeten som ett arbetsinstrument i den långsiktiga budgetplaneringen.

34 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1961

Bilaga 1

Jämförelse meilau fjolårets och årets utgiftsberäkningar för budgetåret 1964/65

I bihang E till fjolårets kompletteringsproposition redovisades vissa beräkningar till belysning av statsfinansernas utveckling under de tre budgetåren 1964/65—1966/67. I denna bilaga sker en jämförelse mellan fjolårets beräkningar för budgetåret 1964/65 och nu föreliggande beräkningar enligt riksstatsförslaget jämte framlagda särpropositioner. Resultatet av denna jämförelse framgår av tabell A. I anslutning till redovisningen i tabellen bör anmärkas, att de angivna utgiftsförändringarna framräknats utifrån de i riksstaten för 1963/64 upptagna beloppen.

Enligt fjolårets kalkyl beräknades totalutgifterna under budgetåret 1964/ 65 komma att stiga med närmare 1,7 miljard kr. Då den nu beräknade utgiftsökningen uppgår till 2,8 miljarder kr., föreligger en avvikelse på drygt 1,1 miljard kr. Vid bedömningen av denna avvikelse bör erinras om att i fjolårets beräkningar — i enlighet med de gjorda antagandena — något belopp inte reserverats för tillkommande reformkostnader eller oförutsedda utgiftsbehov. Avvikelsen är väsentligen att hänföra till kostnader av detta slag.

Vad de i beräkningarna specificerade större anslagsposterna beträffar (I), redovisades förra året som framgår av tabellen en ökning för dessa med närmare en miljard kr. Stegringen enligt de nu gjorda beräkningarna uppgår till 1,5 miljard kr., varför en differens mellan beräkningarna på drygt 1/2 miljard kr. föreligger. En betydande del av denna avvikelse hänför sig till vissa transfereringsutgifter, nämligen till utgiftsposterna bidrag till folkpensioner, allmänna barnbidrag och studiesociala åtgärder. Av reformkostnader under dessa större anslagsposter inkalkylerades förra året endast standardhöjning år 1964 för folkpensionärerna. Till följd bl. a. av ytterligare förbättringar av folkpensionsförmånerna m. in. har en utgiftsökning om ca 50 milj. kr. tillkommit jämfört med fjolårets kalkyl. Genom att vid beräkningen av utgiftsutvecklingen under dessa anslagsposter i övrigt endast beaktades de utgiftsförändringar som skulle uppkomma vid oförändrade normer och vid fullföljande av redan fixerade beslut, förklaras avvikelsen främst av att nya reformkostnader tillkommit. I anslutning till kalkylerna påpekades dock, att ytterligare kostnader under vissa anslag var att förutse. Detta gällde bl. a. för anslagen till de studiesociala ändamålen, vilka tillsammans med anslaget till de allmänna barnbidragen ökat med mer än 1/2 miljard kr. jämfört med fjolårets beräkningar.

Vad övriga större utgiftsposter beträffar, kan erinras om att ersättningen till statens järnvägar i avbidan på ställningstagande till 1953 års trafikutrednings förslag uppfördes med oförändrat belopp i fjolårets kalkyl. Det nu upptagna anslaget, som uppvisar en ökning med 85 milj. kr., grundar sig på de beslut som fattats med anledning av utredningens förslag.

En av orsakerna till avvikelserna är vidare att fjolårets kalkyler utgick

Bih. E: Långtidsbudget

35 Tabell A. Statsutgifternas beräknade förändringar till budgetåret 1964/65

Milj. kr.

1 Ej särredovisad i prop. 1963:150.

2 Exkl. reformkostnader.

från oförändrade priser och löner. I budgetförslaget för 1964/65 ingår däremot bl. a. kompensation för pris- och lönestegringar till försvaret med ca 80 milj. kr. och ytterligare två indextillägg till folkpensionerna på sammanlagt 136 milj. kr. Även ökningen av driftbidraget till grundskolan sammanhänger främst med inträffade lönehöjningar. För räntebidragen redovisas en avvikelse på 70 milj. kr. Denna beror på diskontohöjningarna i juni 1963 och februari 1964.

För vissa större utgiftsposter redovisas nu lägre anslagsökningar eller an-

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 106)

slagsminskningar jämfört med fjolårets beräkningar. Genom ökad behållning av reservationsmedel har således behovet av anslag till kommunikationsverkens investeringar och till bostadslån minskat.

För de övriga, icke särredovisade anslagen ( II) beräknades i kalkylen ökningen till närmare 1/2 miljard kr., medan den nu beräknas till drygt 1 miljard kr. Avvikelsen hänför sig nästan helt till driftbudgeten och betingas även här till stor del på pris- och lönestegringar.

Bland utgiftsområden som kraftigt uppräknats i förhållande till fjolårets kalkyler, kan nämnas anslagen till polisväsendet. För dessa föreligger en skillnad mellan de båda beräkningstillfällena på drygt 200 milj. kr. Detta beror främst på att kommunernas bidrag förra året räknades netto. I årets beräkningar har däremot upptagits ett belopp på drygt 150 milj. kr. både på budgetens inkomst- och utgiftssida. Vidare kan nämnas arbetsmarknadsanslagen, för vilka differensen uppgår till 85 milj. kr. Främst beror denna på ökade anslag till sysselsättningsåtgärder för handikappade och lokaliseringspolitiska åtgärder i form av industribyggen. Betydande kostnader ingår även för en snabbare ökning än enligt fjolårets antaganden på kulturens och forskningens områden liksom inom olika vårdområden. I övriga är avvikelsen ett nettoresultat av en rad smärre förskjutningar mellan olika anslag och anslagsgrupper.

I riksstaten för innevarande budgetår är uppförda täckningsanslag under fjärde och tolfte huvudtitlarna med respektive 20 och 72 milj. kr. för de i fjol genomförda lönegradsförändringarna och förbättringarna av vissa statstjänstemäns anställningsvillkor i övrigt. Summan av dessa anslag, 92 milj. kr., har i tabellen uppförts under posten tillägg för höjda löner. De i riksstaten för innevarande budgetår uppförda täckningsanslagen har nu givetvis i beräkningarna för budgetåret 1964/65 fördelats på respektive utgiftsområden. I enlighet med de för kalkylen gjorda antagandena antogs i fjol lönetillägget komma att utgöra 245 milj. kr. under budgetåret 1964/65. Enligt den nyligen träffade överenskommelsen med statstjänstemännens huvudorganisationer om ändringar i löneförmåner, kommer den nu beräknade kostnaden för 1964/65 att uppgå till 370 milj. kr. Förändringen till budgetåret 1964/65 enligt den nu gjorda beräkningen, 278 milj. kr., är skillnaden mellan de bortfallande täckningsanslagen för 1963/64 och de tillkommande för 1964/65. Differensen mellan denna beräkning och fjolårets uppgår sålunda under posten schablonmässigt tillägg för höjda löner till 33 milj. kr.

Sammanfattningsvis kan följande anföras beträffande jämförelsen mellan fjolårets utgiftsberäkningar för budgetåret 1964/65 och de nu föreliggande. Avvikelsen mellan de gjorda beräkningarna uppgår till drygt 1,1 miljard kr. Till stor del förklaras denna differens av att de valda förutsättningarna för beräkningarna av vissa utgiftsposters utveckling representerar en underskattning. I fjolårets kalkyler upptogs således utöver förutsatt standardhöjning av folkpensionerna inga belopp för tillkommande reformer. Enbart kostnaderna för höjningen av de allmänna barnbidragen samt för den studiesociala reformen uppgår till ca 1/2 miljard kr. Vidare har för såväl de särredovisade anslagsposterna som övriga poster pris- och lönestegringseffekter tillkommit som ej innefattades i fjolårets ulgiftskalkyler. Nettoawikelsen i övrigt förklaras av att utbyggnaden inom skilda områden kommit att realiseras snabbare än som förutsågs.

Bih. E: Långtidsbudget

37 Bilaga 2

Tabell B. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling under budgetåren 1954/55—1962/63

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

1 Exklusive 275 milj. kr. avseende fondering för framtida pensionsändamål under budgetåren 1956/57 och 1957/58.

Anm. I kolumnen för den genomsnittliga procentuella förändringen har sådana större utgiftsökningar som i huvudsak betingats av att nya utgiftsändamål tillkommit under perioden markerats med x.

Bih. E: Långtidsbudget

39 Innehåll

Inledning ...................................................... 1

A. Statsutgifternas utveckling under budgetåren 1965/66—1967/68 . .

1. Allmänna förutsättningar för beräkningarna..................

2. Utgiftsutvecklingen inom olika områden ....................

3. Den realekonomiska utgiftsutvecklingen .................... 19

4. Vissa uppgifter om personalutvecklingen .................... 22

B. Statsinkomsternas utveckling under budgetåren 1965/66—1967/68. . 25

C. Sammanfattning av långtidsbudgeten .......................... 28

Bilagor: 1. Jämförelse mellan fjolårets och årets utgiftsberäkningar för budgetåret 1964/65

2. De egentliga statsutgifternas volymmässiga utveckling under budgetåren 1954/55—1962/63

Stockholm 1964. Isanc Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640384

a* to to

BIHANG F

PM

ANGÅENDE

EKONOMISK LÅNGTIDSPLANERING

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196 i Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

1 Bihang F

PM

angående ekonomisk långtidsplanering1

1. Ekonomiska planeringsrådets verksamhet

Det ekonomiska planeringsrådet är ett organ för samråd mellan regeringen, näringslivet, arbetsmarknadsorganisationerna och den samhällsekonomiska forskningen i frågor, som rör den svenska ekonomins utveckling på längre sikt. Sedan planeringsrådets tillkomst i november 1962 har sammanlagt tio sammanträden hållits. Därvid har följande ämnen varit föremål för diskussion.

Sammanträde nr Diskussionsämnen

1 Uppläggningen av planeringsrådets arbete

2 a. Det handelspolitiska läget

b. Den aktuella situationen inom järn- och stålindustrin

3 a. De aktuella konjunkturutsikterna och därmed sammanhängan-

de ekonomisk-politiska frågeställningar b. Utformningen av det framtida långsiktiga ekonomiska prognosoch planeringsarbetet

4 Fransk ekonomisk planering (inledningsanförande av plankomkommissarie P. Massé, Paris)

5 a. Finansieringen av 1960-talets privata investeringar b. Långsiktiga problem inom den högre utbildningen

6 a. Prisförhållanden och prisutveckling inom husbyggnadsområdet b. De aktuella konjunkturutsikterna och därmed sammanhängande ekonomisk-politiska frågeställningar

7 Lokaliseringspolitikens utformning med utgångspunkt från lokaliseringsulredningens betänkande

8 Fortsatt diskussion av finansieringen av 1960-talets privata investeringar

9 a. Fortsatt diskussion av finansieringen av 1960-talets privata in-

vesteringar

b. Problem inom åldringsvården

10 a. Köerna, resursanvändningen och den ekonomiska framstegstakten

b. De aktuella konjunkturutsikterna och därmed sammanhängande ekonomisk-politiska frågeställningar 1 Promemorian har utarbetats inom finansdepartementets ekonomiska avdelning.

1 Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr ISO. Bihang !•'

2 Kungl. Maj:Is proposition nr 150 år 1964

2. Redogörelse för några huvudpunkter i den pågående nya långtidsutredningen

Sedan en tid tillbaka pågår arbetet med en ny utredning angående de långsiktiga utvecklingstendenserna i den svenska ekonomin. Som framgick av redogörelsen i fjolårets kompletteringsproposition (prop. nr 150/1963, bihang F) överensstämmer den nya utredningens syfte och uppläggning i stort med vad som gällt för tidigare långtidsutredningar. Vissa betydelsefulla förändringar, som syftar till en vidareutveckling och intensifiering av det hittillsvarande arbetet, har dock vidtagits. I det följande lämnas en kort redogörelse för några av huvudpunkterna i det pågående arbetet. I avsnitt 3 återges vissa resultat av en avstämning av den senaste långtidsutredningens prognoser.

Ett huvudsyfte med det pågående utredningsarbetet är liksom tidigare att göra en översiktlig kartläggning av utvecklingsperspektiven inom den svenska ekonomin. En väsentlig målsättning, som denna gång kommer att få en ökad tonvikt, är emellertid också att få fram och kunna tillhandahålla ett genomarbetat underlag för det mer detaljinriktade utrednings- och planeringsarbete, som bedrivs inom företag, organisationer, departement samt statliga och kommunala myndigheter. För att uppnå detta har en strävan varit att få till stånd ett långt gående samarbete mellan offentliga myndigheter, näringslivet och den ekonomiska forskningen. Särskilda överenskommelser bär träffats med bl. a. Industriens utredningsinstitut, Detaljhandelns utredningsinstitut och konjunkturinstitutet, rörande vissa större utredningsuppgifter. Vidare svarar olika departement och verk för undersökningar rörande de långsiktiga utvecklingstendenserna inom de områden som hör till deras verksamhetsområden.

Den nya långtidsutredningen behandlar i första hand perioden fram till 1970. På många områden binder emellertid de närmaste årens åtgärder handlingsmöjligheterna än längre fram i tiden. Vissa tentativa prognoser kommer därför att göras även för 1970-talet. Den närmare omfattningen av dessa prognoser har ännu inte slutgiltigt bestämts. I det följande berörs frågan något för där behandlade områden.

Vad först departementens och verkens medverkan i långtidsutredningen beträffar, påbörjades i början av detta år en insamling från verk och myndigheter av uppgifter rörande framtidstendenscrna för dels den statliga verksamheten, dels för det kommunala området (t. ex. skolor, sjukvård etc.) och dels även för produktionsgrenar med statligt stöd (t. ex. jordbruk och bostadsbyggande) som hör under vederbörande departement. De uppgifter som därvid inhämtas avser främst den förutsedda framtida utvecklingen av investeringar, driftutgifter och arbetskraftsåtgång. I fråga om specifisering av dessa uppgifter kan nämnas att för arbetskraftens del avsikten är att söka erhålla en sådan uppdelning efter yrkesfunktion och utbildning som är av

Bill. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering 3

intresse för utbildningspolitiken. Den period för vilka ovanstående uppgifter inhämtas avser i första hand åren 1964—70. I flera fall är det dock önskvärt att söka utsträcka perspektivet till att omfatta även en stor del av 1970-tale.t. Detta gäller ifråga om kraftverksbyggnader, högre utbildning etc.

Planeringen av produktion, investering, sysselsättning etc. måste utgå från bl. a. förutsägelser om behovet av och efterfrågan på de tjänster för vars tillhandahållande vederbörande departement och verk i eu eller annan form ansvarar. För att möjliggöra en meningsfylld bedömning av uppgifterna om investering etc. har därför förde olika områdena begärts en redovisning och analys av de grundläggande faktorer som bestämmer efterfråge- och behovsutvecklingen inom respektive myndighets verksamhetsområde. Bland sådana faktorer, som därvid avses, märks exempelvis vissa drag i befolkningsutvecklingen, personbilbeståndet, kriminalitetens utveckling, tillströmning till skilda läroanstalter och viss standardhöjning som mål för investeringsverksamheten. Av vikt har även ansetts vara att om möjligt även få inverkan på efterfrågan av förändringar i avgifter, bidragsregler etc. belysta.

För alt förbättra möjligheterna för att utföra de långsiktiga realekonomiska perspektiven i det statliga budgetarbetet planeras en samordning i grundläggande avseenden — däribland periodvalet — mellan nu pågående långtidsutredning och den långtidsbudget som kommer att utarbetas i början av 1965.

Vad beträffar de ovannämnda speciella utredningsuppdrag, som olika utredningsinstitut åtagit sig, så kommer de framtida utvecklingstendenserna inom industrin att undersökas av Industriens utredningsinstitut. När det gäller denna kartläggning är avsikten att denna skall ske genom två olika typer av studier. Den ena avser att belysa utvecklingen under perioden 1965—70, den andra syftar till att förlänga perspektivet ytterligare cirka ett decennium framåt i tiden.

Skillnaderna i den tidsperiod som studeras medför att skilda undersökningsmetoder kommer att användas vid de båda studierna. För en period om cirka fem år kan det antas att många företag, speciellt då de större bland dem, har någorlunda väl utformade förväntningar rörande produktionsutveckling, investeringsbehov, efterfrågan på arbetskraft etc. I den undersökning som avser åren 1965—70 kommer därför utredningsresultaten, på samma sätt som gällde för den senaste långtidsutredningen, att baseras på en enkät ställd till ett omfattande urval av industriföretag. Urvalet av företag kommer därvid att ske så att de olika branscherna blir representerade. Om möjligt kommer också vid urvalet hänsyn att tas till regionala förhållanden.

Det frågeformulär som skall tillställas företagen håller för närvarande på att utarbetas. Med hänsyn till att frågorna kan behöva ställas på olika sätt till skilda branscher sker utarbetandet av dem i samarbete med berörda branschorganisationer. Även om det kan antas att ett inte ringa antal företag har förväntningar för utvecklingen under den närmaste femårspe-

4 Kungl. Ma j. ts proposition nr 150 år 1961

rioden råder det ändå betydande osäkerhet om innebörden av de svar som erhålls vid enkäter av den planerade typen. Vilka antaganden har exempelvis företagen gjort rörande utvecklingen inom andra områden? Ett speciellt svårt problem utgör härvid det inom svensk industri förhållandevis vanligt förekommande underleverantörssystemet. För att få en närmare klarhet om hur svaren på en enkät av ifrågavarande slag utformas inom företagen liade det egentligen varit att föredra att först göra en jämförelse mellan företagens planer enligt den enkät som gjordes till närmast föregående långtidsutredning och den faktiska utveckling som kunnat registreras. En analys av de avvikelser som uppkommit kunde ge värdefull vägledning både för utformningen och tolkningen av den nya enkäten. Då en sådan jämförande studie blir möjlig först sedan prognosperioden 1960—65 gått tillända kommer det att bli nödvändigt att kollationera de svar som nu erhålls från företagen vid relativt ingående hearings med olika branscher för att på så sätt få en kompletterande och mera fördjupad bild av utvecklingstendenserna sådana de bedöms av branschens folk.

Vad beträffar undersökningen av utvecklingstendenserna på 10 å 15 års sikt förefaller metoden att genom enkäter bland företagen få en bild av utvecklingen betydligt mera tveksam. Endast i ett begränsat antal fall tycks företagen ha mera konkret utarbetade förväntningar för så långa perioder. De enskilda företagens möjligheter att bedöma de långsiktiga utvecklingstendenserna i branschen förefaller också ofta att vara begränsade. Som följd härav kommer studien av utvecklingsperspektiven för den svenska industrin på mycket lång sikt att ske dels genom en mera samlad bedömning av de svenska exportmöjligheterna, dels genom ett antal branschmonografier som mer eller mindre utförligt allt efter det statistiska grundmaterial som föreligger belyser efterfråge- och utbudsförhållandena inom branscherna.

För ett land som Sverige är exporten av fundamental betydelse för den ekonomiska utvecklingen. Det är därför viktigt att tillgänglig information om den internationella ekonomiska utvecklingen tillvaratas på ett systematiskt sätt och att alla möjligheter att belysa utvecklingstendenserna för exporten utnyttjas. Genom den nyssnämnda undersökningen rörande industrins utveckling räknar man med att få upplysning om exportutvecklingen fram till 1970 så som den bedöms av exportföretagen själva.

Som ett komplement härtill skall inom konjunkturinstitutet försök göras att belysa de svenska exportmöjligheterna ur internationell synvinkel. Detta innebär undersökningar i följande tre avseenden. För det första söker man bedöma utvecklingstendenserna i den totala efterfrågan för viktigare varor och avsättningsområden. För det andra försöker man bestämma importbenägenhetens storlek och utveckling i avsättningsländerna. Båda dessa moment får bygga på kvantitativa analyser av samband för en gången period samt på antaganden eller prognoser över befolknings- och realinkomstutvecklingen. För det tredje analyseras de svenska marknadsandelarnas ut-

Bili. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering 5

veckling för att få underlag för en bedömning av den sannolika utvecklingen av dessa. I princip omfattas all varuexport. Det kan dock — bl. a. på grund av bristande tillgång till statistiskt material — bli nödvändigt att, ifråga om den internationella efterfrågeutvecklingen, begränsa undersökningen till att avse endast viktigare avsättningsområden.

En undersökning med syfte att belysa utvecklingstendenserna inom varuhandeln för i första hand perioden 1965—70 utföres av Detaljhandelns utredningsinstitut.

Som underlag för prognosen görs en framskrivning av butiksbeståndet till 1970. Härvid utgår man från den nuvarande företagsstrukturen, som bestäms genom en särskild bearbetning av pris- och kartellnämndens butiksregister. Med ledning av tillgängliga konsumtionsprognoser kan utrymmet för detaljhandelns totala expansion fastställas.

Investeringsbenägenheten inom varuhandeln synes till en betydande del — kanske 50 procent eller mera — kunna härledas till ett fåtal storföretag och organisationer. Ett väsentligt led i utredningen utgör därför en inventering av de centrala planerna hos dessa organisationer och företag. Planinventeringen kommer att kompletteras med en företagsenkät bland ett urval av ca 1 000 detaljister, varigenom planerade investeringsåtgärder kan kartläggas och kvantifieras. En liknande enkät görs inom partihandeln.

För att ytterligare belysa omvandlingen inom detaljhandeln planerar man att utvälja ett mindre antal studieområden, omfattande en centralort med omland. Inom dessa bestäms förskjutningarna i butiksstrukturen under senare år på basis av pris- och kartellnämndens register och inventeras de fortsatta utbyggnadsplanerna genom intervjuer med berörda stadsmyndigheter.

Med ledning av den på så sätt erhållna informationen bör en tämligen realistisk bestämning av handelns investeringsanspråk kunna göras. Vissa kalkyler, som utvisar arbetskraftsåtgången vid den beräknade utvecklingen av butiksbeståndet, kommer också att uppställas.

Det kan i detta sammanhang erinras om att den i början av 1964 påbörjade utredningen om de finansiella långtidsperspektiven inom samhällsekonomin skall samordnas med den nya långtidsutredningen. Denna utredning skall söka klarlägga de utbuds- och efterfrågeförhållanden, som på längre sikt kan väntas råda på den svenska kreditmarknaden, och det utrymme för olika slag av investeringar som därmed erhålls. Bakgrunden skall utgöras av en kartläggning av det aktuella läget i fråga om det finansiella sparandets fördelning mellan olika kreditinstitutioner och lånemarknader samt hur kreditinstitutionerna i sin tur kanaliserar detta sparande till olika låntagargrupper. På utbudssidan erbjuder bl. a. allmänna pensionsfonden och dess finansiella förhållanden möjlighet alt diskutera utvecklingen av kreditutbudet på längre sikt. Härigenom erhålls även en belysning av de samhällsekonomiska verkningarna av pensionssystemet. Kartläggningen av kreditefterfrågan bör bl. a. avse näringslivets finansieringsproblein via utvecklingen

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 196b

av realinvesteringarna inom olika branscher (t. ex. exportindustrin) och formerna för deras finansiering, speciellt fördelningen mellan upplåning och självfinansiering. Till bedömningen skall anknytas en diskussion av riktlinjerna för en ekonomisk politik på detta område, som syftar till att skapa de kreditmarknadsmässiga förutsättningarna för en önskvärd realekonomisk utveckling.

Som ovan framhållits avses långtidsutredningen tillkomma genom ett brett upplagt samarbete. Uppgiften att samordna de olika undersökningarna, att utföra den sammanfattande analysen samt alt utforma den slutliga rapporten åvilar finansdepartementets ekonomiska avdelning. Till skillnad från vad som varit fallet vid de tidigare långtidsutredningarna har någon särskild kommitté inte tillsatts. Utredningsmaterialet kommer i stället att på expertnivå diskuteras i det till finansdepartementet knutna utredningsrådet. Utredningsresultaten avses bl. a. komma att ligga till grund för diskussioner inom det ekonomiska planeringsrådet.

Enligt den uppgjorda tidtabellen skall de preliminära resultaten av de olika delsektorutredningarna föreligga under hösten 1964. Därefter blir dessa utredningar föremål för analys och diskussion bl. a. vid hearings med sakkunniga inom branscher och delområden. Planerna och bedömningarna för delsektorerna beräknas kunna bli föremål för avstämning inbördes och gentemot utvecklingstendenserna inom ekonomin som helhet en bit in på 1965. 1 otalanalysen och utformningen av den slutliga rapporten är planerade att ske under våren och sommaren samma år. Publiceringen väntas äga rum under hösten 1965.

3. Den senaste långtidsutredningen och den faktiska utvecklingen

Den avstämning av den senaste långtidsutredningen (SOU 1962: 10) som här presenteras har lagts upp så att den genomsnittliga årliga förändringen av olika poster i utredningens kalkyl för hela perioden 1960—65 jämförs med de genomsnittliga årliga förändringarna som registrerats för delperioden 1960—64. Beträffande utvecklingen under 1964 har man härvid använt de prognoser som presenteras i den reviderade nationalbudgeten för nämnda år. (Bihang C) Genom att den gångna utvecklingen sålunda kunnat utsträckas till endast ett år före slutåret (1965) för den senaste långtidsutredningen föreligger nu också bättre möjligheter än vid tidigare avstämningar att överblicka på vilka punkter utredningens bedömningar kan väntas bli förverkligade eller komma att visa avvikelser.

Det bör i detta sammanhang påminnas om att de i långtidsutredningens prognos ingående förändringstalen avser en från konjunkturrörelser rensad trendutveckling. Under konjunkturcykelns olika faser är avvikelser från dessa genomsnittsvärden naturliga. Den faktiska utvecklingen kan så-

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

7 Tabell 1. Försörjningsbalans

Procentuell volymförändring per år

1 I samtliga tabeller har LU använts som förkortning för långtidsutredningen.

* Minustecknet i denna kolumn innebär i samtliga tabeller att den för 1965 förutsedda nivån för ifrågavarande område beräknas bli överträffad redan 1964; vid en minskning från 1964 till 1965 med angivet procenttal skulle nivån under 1965 överensstämma med långtidsutredningens bedömning.

ledes mycket väl avvika från prognosen men ändå ligga i linje med utredningens perspektiv. Å andra sidan behöver en exakt överensstämmelse mellan utfall och prognos inte betyda att utvecklingen följer den av utredningen förutsedda gången. Dessa omständigheter försvårar avstämningen och gör att den aldrig kan bli helt entydig.

Det perspektiv för den svenska ekonomin under perioden 1960—65 som tecknades i den senaste långtidsutredningen innebar fortsatta framsteg för såväl ekonomin som helhet som för det stora flertalet delområden. På det övervägande antalet områden ansågs möjligheter föreligga för en snabbare tillväxttakt under första hälften av 1960-talet än som ägt rum under 1950talet. Hörnstenen i långtidsutredningens kalkyl för den framtida ekonomiska utvecklingen utgjordes av bedömningen att den svenska nationalproduktens ökningstakt skulle kunna höjas från i genomsnitt 3 1/2 procent per år under 1950-talet till i genomsnitt 4 procent per år under perioden 1960—65. Den faktiska utvecklingen under de tre första åren av nämnda period och de beräkningar för 1964 som presenteras i den reviderade nationalbudgeten tyder på att denna prognos kan väntas bli överträffad. Enligt konjunkturinstitutets beräkningar ökade bruttonationalprodukten med ca 6 procent 1961, ca 3 1/2 procent 1962 och ca 4 procent 1963. Då produk-

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1964

tionen för innevarande år förutses stiga med ca 5 1/2 procent, skulle den genomsnittliga årliga ökningen för 1960—64 uppgå till 4 1/2 procent (tabell 1). Även om detta procenttal för alt bli rättvisande måste reduceras med någon tiondel på grund av vissa statistiska störningar för 1960 kvarstår ändå omdömet att en höjning av framstegstakten utöver 1950-talets nivå kommit till stånd i enlighet med långtidsutredningens bedömning. De presenterade siffrorna tyder t. o. m. på att den faktiska utvecklingen skulle ha inneburit en årlig ökningstakt som överträffat prognosen med i det närmaste 1/2 procent. För 1965 skulle erfordras en ökning av bruttonationalprodukten med endast 2 procent för att uppnå den stegring som långtidsutredningen förutsåg för hela femårsperioden.

Den snabbare produktionsstegringen 1960—64 har bildat underlag för eu ökning av både konsumtion och investering, som överträffar den av utredningen beräknade ökningstakten. Långtidsutredningen förutsåg här en ungefär likformig utveckling på båda dessa områden med en genomsnittlig årlig ökningstakt på ca 4 procent. Den faktiska utvecklingen fram till 1964 har dock mera anslutit sig till mönstret från 1950-talet, innebärande en något snabbare ökningstakt för investeringar än för konsumtionen. De totala investeringarna i byggnader och maskiner har ökat (volymmässigt) med drygt 5 procent per år och den totala konsumtionen med 4 1/2 procent per år.

Investeringsökningen har till stor del burits upp av den kraftiga expansionen på den kommunala sidan; dessa investeringar ökade 1960—64 med i genomsnitt närmare 11 procent per år mot 3 procent per år för statliga och 4 procent per år för privata investeringar. Jämfört med utvecklingen under 1950-talet har därmed den årliga tillväxttakten för privata investeringar ökat med ca 1/2 procentenhet, medan den för statliga investeringar fallit tillbaka. Ökningen för såväl statliga som kommunala investeringar från 1950 till 1960 utgjorde nämligen omkring 5 1/2 procent per år.

Inom konsumtionsområdet har utvecklingen för den privata delen legat väl i linje med utredningens bedömningar, innebärande en höjning av tillväxttakten från drygt 3 procent per år under 1950-talet till ca 4 procent per år under första hälften av 1960-talet. För den offentliga konsumtionen avviker däremot den faktiska utvecklingen från prognosen. Utredningen hade här räknat med samma tillväxttakt (4 procent per år) som för den privata delen, medan den fram till 1964 realiserade ökningen beräknas uppgå till ca 6 procent per år. Detta inebär också en inte oväsentlig stegring i förhållande till 1950-talet, då den genomsnittliga årliga ökningen utgjorde ca 4 procent. Bakgrunden härtill är delvis att söka i de expansionsmöjligheter för den offentliga sektorn som betingats av den speciella konjunktursituationen; avmattningen i det privata näringslivets efterfrågan har skapat utrymme för både starkt ökade offentliga investeringar och möjligheter att rekrytera personal till de offentliga sysselsättningsområdena. När det gäl-

Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

9 Tabell 2. Kapitalbildnings- och koinsuintionskvoternas utveckling

Procent av bruttonationalprodukten

Anm.: Beräkningarna har i princip gjorts med utgångspunkt från belopp i löpande priser.

ler att söka anledningar till den relativt stora avvikelsen från prognosen för offentlig konsumtion kan man emellertid sannolikt inte heller bortse från möjligheten att långtidsutredningen underskattat kostnaden per enhet för den planerade utbyggnaden bl. a. av den orsaken att kostnadsberäkningarna för väsentliga områden utfördes med hjälp av relativt oprövade metoder.

Det kan i detta sammanhang påpekas att det enligt långtidsutredningen hade varit önskvärt att den offentliga konsumtionen hade kunnat utvecklas i snabbare takt än vad prognosen angav. Expansionsmöjligheterna ansågs emellertid begränsade på grund av flaskhalsar för projekteringen av byggnader och otillräcklig tillgång på utbildad personal. Den faktiska utvecklingen har således avvikit från prognosen i en riktning som utredningen egentligen eftersträvade men ej trodde skulle kunna förverkligas.

De volymmässiga förändringarna av försörjningsbalansens olika poster har jämte förändringen i de relativa priserna resulterat i de förskjutningar i ulgiftsstrukturen som finns åskådliggjorda i tabell 2. Det framgår att den totala konsumtionens andel av bruttonationalprodukten var lika stor 1964 som 1960. Detta sammanhänger med att den fortsatta ökningen av den offentliga konsumtionens andel uppvägts av att den privata konsumtionens andel fallit tillbaka. De totala fasta bruttoinvesteringarnas andel har ökat sedan 1960. Kapitalbildningskvoten, dvs. summa fasta bruttoinvesteringar, lagerförändring och bytesbalansens saldo i procent av bruttonationalprodukten, visar däremot större fluktuationer år från år. Till följd av omslaget från kraftiga lagerökningar under 1960 och 1961 till en betydligt mindre ökning 1962 och en minskning 1963 sjönk också kapitalbildningskvoten dessa år under 1960 års nivå. En återhämtning beräknas dock äga rum i år genom den förutsedda betydande lageruppbyggnaden, varigenom kapital-

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196b

Tabell 3. Produktionen inom vissa sektorer

Procentuell volymförändring per år

bildningskvoten 1964 skulle komma att ligga på den för 1965 beräknade nivån. Sådana omkastningar i lagerhållningen är dock vanliga under konjunkturcykelns gång och försvårar en meningsfull avstämning avseende enskilda år.

Produktionssidan är för perioden 1960—64 inte lika väl statistiskt belyst som försörjningsbalansens användningssida. Vissa data är emellertid tillgängliga och de viktigare bland dessa har sammanförts i tabell 3. Produktionsökningarna inom både jordbruket och skogsbruket har varit obetydligt större än som förutsetts. I båda fallen är dock detta ett resultat av de för i år beräknade uppgångarna. Utvecklingen av industriproduktionen överensstämmer i stort sett med långtidsutredningens bedömning om en höjning av den årliga tillväxttakten från 3 1/2 procent 1950—60 till 5 procent 1960—65. Produktionen inom byggnads- och anläggningsverksamheten har ökat något snabbare än enligt utredningen.

De planer och bedömningar som långtidsutredningen inhämtade från olika exporterande industrier gav vid handen att deras möjligheter att exportera skulle komma att stiga i en sådan takt att en volymmässig stegring av varuexporten 1960—65 med ca 6 procent per år skulle möjliggöras. För importen förutsågs en något mindre ökning (5 procent per år). Tabellerna 4 och 5 visar att för 1960—64 har utvecklingen i båda fallen varit något snabbare än enligt prognosen. Trots att varuexporten under dessa år ökat

Tabell 4. Totala exportens och importens volymmässiga utveckling

Procent per år

11 Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

Tabell 5. Exporten av varor

Procentuell volymförändring per år

med i genomsnitt 7 1/2 procent per år mot importens 5 1/2 procent har detta endast räckt till för att åstadkomma en förbättring av bytesbalansens (statistiskt registrerade) saldo från ett underskott på närmare 600 miljoner kronor 1960 till ett underskott på drygt 450 miljoner 1964 (enligt den reviderade nationalbudgetens prognos). Denna ogynnsamma utveckling betingas bl. a. av att förhållandet mellan export- och importpriserna i motsats till långtidsutredningens antaganden inte kunnat undgå att försämras något. För 1965 ingick i långtidsutredningens kalkyl ett överskott på den (statistiskt registrerade) bytesbalansen med ca 200 miljoner kronor.

För exportens delgrupper förekommer betydande avvikelser från prognosen i ett par fall (tabell 5). Den snabbaste ökningen, 9 1/2 procent per år under 1960—64, har noterats för exportleveranserna av verkstadsprodukter, vilket kan jämföras med 6 procent per år i långtidsutredningens kalkyl för 1960—65. Långt under prognosen har däremot järn- och stålexporten utvecklats (9 procent per år mot prognosens 14); man kan i detta fall utgå från att exportmöjligheterna överskattats. I fråga om exporten av skogsprodukter har avvikelserna varit mindre; massaexporten har utvecklats något gynnsammare än enligt prognosen, medan motsatsen gäller beträffande exporten av papper.

Den ökning av investeringarna med omkring 4 procent per år som ingår i långtidsutredningens perspektiv för 1960—65 representerade inte en optimal resursanvändning enligt utredningens mening. En snabbare ökning hade varit önskvärd, men möjligheterna att öka investeringarna ansågs begränsade av flaskhalsar antingen inom byggnadsverksamheten eller inom den produktion som investeringarna avser att utveckla; den förutsedda årliga ökningstakten överensstämde dock med den som noterades under 1950talet. Den faktiska utvecklingen 1960—64 av de totala investeringarna beräknas uppgå till ca 5 procent per år. Det har således under dessa år varit

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196å

Tabell 6. Bruttoinvesteringarnas volymmässiga utveckling

Procent

möjligt att öka investeringarna snabbare än vad som antogs och vad som uppnåddes under det föregående decenniet.

De mest betydande investeringsökningarna (exkl. reparationer och underhåll) under första hälften av 1960-talet förutsågs enligt långtidsutredningen för industrin, vägarna, varuhandeln, bostäderna och det offentliga tjänsteområdet. Den faktiska utvecklingen fram till 1964 (tabell 6) har inneburit att den förutsedda ökningstakten kunnat överträffas på alla dessa områden utom vad industriinvesteringarna beträffar. Att även industriinvesteringarna totalt för perioden 1960—64 kunnat notera en så stark ökning som 18 procent sammanhänger helt med den kraftiga uppgång (22 1/2 procent) som ägde rum 1960—61. Därefter har dessa investeringar visat en något vikande tendens. Därigenom skulle industriinvesteringarna 1964 komma att ligga ca 18 procent under den nivå som ingick i utredningens kalkyl för 1965. Gruppen varuhandel m. m., som redan under 1950-talet visade den snabbaste expansionen, har även under 1960—64 ökat kraftigt, 13 procent per år mot förutsedda 6 procent. Denna grupps investeringar beräknas därmed 1964 komma att ligga mer än 20 procent över den nivå som förutsågs för 1965. Även beträffande offentliga tjänster, bostäder, samfärdsel samt jord- och skogsbruk beräknas investeringarna ligga högre än enligt

13 Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

Tabell 7. Kumulerade bruttoinvesteringar

Miljoner kronor i 1960 års priser

långtidsutredningens kalkyler för 1965. På de områden där långtidsutredningen förutsåg oförändrad nivå (kraftverk) eller tillbakagång (sjöfart, luftfart, järnvägar) har investeringarna blivit något mindre än enligt bedömningarna.

Utöver den beräknade investeringsnivån under 1965 angavs i långtidsutredningens kalkyler även en bedömning av den kumulerade investeringsvolymen för åren 1961—65. Detta betingades av att man i kalkylerna inte räknade med att investeringarna skulle utvecklas likformigt år från år. För vissa områden ansågs det vara nödvändigt att höja investeringsnivån relativt kraftigt redan under de första åren av 1960-talet, medan endast mindre höjningar förutsågs mot periodens slut. Detta gör att en avstämning genom jämförelser mellan uppnådda procentuella ökningar och den årliga ökningstakt, som erfordras för att uppnå den förutsedda nivån 1965, kan ge en ofullständig och missvisande bild av utvecklingen gentemot utredningens bedömningar. En avstämning av de totala investeringarna har därför gjorts i tabell 7.

För totala bruttoinvesteringarna innebar långtidsutredningens kalkyler att dessa under perioden 1961—65 skulle uppgå till sammanlagt 123,6 miljarder kronor, räknat i 1960 års priser. Detta investeringsbelopp var 24 procent större än under föregående femårsperiod 1956—60 (samma procen-

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 196i Bih. F: PM angående ekonomisk långtidsplanering

tuella ökning noterades också mellan 1951—55 och 1956—60). De faktiska investeringarna under 1961—64 beräknas uppgå till 99,4 miljarder kronor. För att realisera den för femårsperioden kalkylerade investeringssumman skulle investeringarna under 1965 behöva uppgå till 24,2 miljarder kronor, vilket är 9 procent mindre än den för 1964 beräknade investeringsvolymen. Medan investeringarna (exkl. reparationer och underhåll) således utvecklats gynnsammare än enligt kalkylerna, gäller motsatsen beträffande reparationer och underhåll. Utvecklingen har emellertid inte varit enhetlig i alla sektorer. Investeringarna (exkl. reparationer och underhåll) inom industrin samt inom kraftverk och eldistribution har inte uppnått den nivå som angetts av långtidsutredningen. Som helhetsomdöme kvarstår dock att den för det ekonomiska framåtskridandet avgörande investeringsverksamheten under de första åren av 1960-talet visat en expansionskraft som så gott som genomgående överträffat förväntningarna.

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640382