med förslag till lag an¬ gående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled

Kungl. Maj.ts proposition nr 15i år 1966

1 Nr 154

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled; given Stockholms slott den 11 november 1966.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled.

GUSTAF ADOLF

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås sådan ändring i lagen om flottning i allmän flottled att det blir möjligt att slå samman flottningsföreningar som är verksamma inom skilda vattensystem.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 154

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1966

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled

Härigenom förordnas, att dels rubriken till 64 och 65 §§ lagen den 19 juni 1919 om flottning i allmän flottled dels 65 § samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Om förvaltningen av skilda flottleder inom samma vattensystem.

65 Önska olika flottningsföreningar sammanslås till en, fatte var för sig beslut därom. Dylikt beslut jämte förslag till reglemente skall för fastställelse underställas Kungl. Maj :ts befallningshavandes prövning.

Kungl. Maj :ts befallningshavande Om sammanslagning —---—

(Föreslagen lydelse)

Om förvaltningen av skilda flottleder inom samma eller närbelägna vattensystem.

§•

Önska olika flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem sammanslås till en, skola de var för sig besluta därom. Dylikt beslut jämte förslag till reglemente skall för fastställelse underställas Kungl. Maj :ts befallningshavandes prövning.

----tillfredsställande skick.

---i vattenboken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.

Kungl. Maj.ts proposition nr löt år 1966

3 Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 28 oktober 1966.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Kling,

Johansson, Hermansson, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,

Gustafsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr t26) om flottning i allmän flottled och anför.

Domänstyrelsen har i skrivelse den 29 april 1966 hemställt om sådan ändring i lagen om flottning i allmän flottled (FL) att det blir möjligt att slå samman flottningsföreningar som är verksamma inom skilda vattensystem. Styrelsen har med skrivelsen överlämnat förslag till vissa ändringar i lagen. Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av vattenöverdomstolen — efter hörande av Mellanbygdens och Österbygdens vattendomstolar — samt av kammarkollegiet, skogsstyrelsen, länsstyrelserna i Västernorrlands och Västerbottens län, Svenska flottledsförbundet, Skogsindustriernas samarbetsutskott och Sveriges skogsägareföreningars riksförbund. Flottledsförbundet har överlämnat yttranden från ett tiotal flottningsföreningar.

Gällande bestämmelser m. m.

Rätten att använda allmän flottled för s. k. lösflottning står enligt FL öppen för envar (1 §). De som begagnar sig av denna rätt skall i princip utgöra en flottningsförening. Föreningen ombesörjer flottningsverksamheten (2, 23 och 53 §§). Medlemmarnas beslutanderätt rörande föreningens angelägenheter begränsas till år varunder de deltar eller bär deltagit i flottningen (55 §). Beslutanderätten utövas på flottningsstämma (53—59 §§). Föreningens verkställande organ, flottningsstyrelse och flottningschef, utses på flottningsstämman. Länsstyrelse kan under vissa förutsättningar utse en ledamot av styrelsen (38—49 §§).

Flottningsföreningens verksamhet är begränsad till vad som har samband

4 Kungl. Maj.ts proposition nr löi år 1966

med flottningen (23 §). Föreningens befogenhet att förvärva fast egendom begränsas på motsvarande sätt (24 §). Befogenheten att inteckna, pantsätta eller sälja fast egendom är också begränsad (25 §). Föreningen kan i princip inte genom avtal ett år binda andra än det årets flottande (26 och 27 §§).

Föreningens utgifter täcks genom uttaxering på de flottande (47 §). Genom detaljerade bestämmelser om kostnadernas beskaffenhet och fördelning på olika slag av flottgods och på olika geografiska distrikt (28 och 29 §§) har lagstiftaren sökt begränsa ansvaret för flottande till de kostnader som hans eget flottgods har medfört för flottningen. Uppstår överskott på flottningsverksamheten skall det återbäras (33 §). Överflyttning av kostnader från ett år till ett annat får förekomma endast i vissa fall som lagen anger.

För flottningsförening skall finnas reglemente som fastställs av länsstyrelsen. Däri regleras i huvudsak frågor om de flottandes inbördes förhållande inom flottningsföreningen samt hur föreningsangelägenheterna skall handhas och verksamheten bedrivas. I lagen anges närmare vilka frågor som måste bestämmas genom reglementet (34 §).

Prövningen av olika flottleds- och flottningsärenden fördelas mellan de allmänna domstolarna, vattendomstolarna och länsstyrelserna. De allmänna domstolarnas uppgifter omfattar prövning av tvister rörande flottningsskador samt av klander av vissa föreningsbeslut. Mellan vattendomstolarna och länsstyrelserna fördelas uppgifterna efter den huvudprincipen att frågor som hänför sig till själva flottleden och vattnet i den skall bedömas av vattendomstol. Länsstyrelserna avgör frågor rörande de flottandes inbördes förhållanden i flottningsföreningarna och har tillsynen över föreningarna.

FL innehåller under rubriken »Om förvaltningen av skilda flottleder inom samma vattensystem» i 64 och 65 §§ bestämmelser som avser att främja en rationell flottning i ett vattensystem där det finns flera självständiga flottningsföreningar. Bestämmelserna har tillkommit mot bakgrund av att flottningsarbetet särskilt i huvudälven är i hög grad beroende av hur flottningen sköts i bilederna när det gäller vattentillsläppningen från hålldammarna i dessa leder, virkestillförseln in. m. Det fordras alltså en viss enhetlighet i ledningen av flottningen inom de olika lederna. Flottningschef för nedströms belägen led har sålunda enligt 64 § rätt att i viss utsträckning bestämma om vattenhushållningen och flottningen i uppströms belägen led. Den eftersträvade enhetliga ledningen kan emellertid enligt motiven (se 1911 års flottningssakkunnigas bet. s. 440) bäst vinnas om samtliga föreningar inom ett och samma vattensystem sammanslås till en enda, som sköter alla leder inom vattensystemet. I 65 § anges villkoren för sådan sammanslagning. Som huvudregel gäller enligt första stycket att olika flottningsföreningar, som önskar gå samman till en, var för sig skall fatta beslut i saken. Det krävs alltså enighet mellan föreningarna för att samman-

5 Kungl. Maj.ts proposition nr 15b år 1906

slagningen skall komma till stånd. Besluten och förslag till reglemente skall underställas länsstyrelsen för fastställelse. Enligt andra stycket i samma paragraf kan länsstyrelsen emellertid i visst fall förordna om sammanslagning utan att enighet föreligger mellan föreningarna. Sådant förordnande förutsätter framställning från bivattendrags flottningsförening om att föreningen skall slås samman med huvudvattendragets förening. Sammanslagning får ske bara om den finnes lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt biledens byggnader och anstalter är i tillfredsställande skick. Länsstyrelsen skall underrätta vattendomstolen om sammanslagning av flottningsföreningar för anteckning i vattenboken (jfr 6 § kungörelsen den 8 oktober 1954, nr 622, om vattenbokens inrättande och förande).

Länsstyrelserna har före år 1949 i några fall medgett sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem. Regeringsrätten har emellertid nämnda år förklarat att sådan sammanslagning inte är tillåtlig enligt gällande lag (RÅ 1949 s. 135).

Frågans tidigare behandling

Skogsstyrelsen framlade år 1946 betänkandet »Ändrade grunder för flottningslagstiftningen in. in.» (SOU 1946:3). Betänkandet avsåg i huvudsak flottningsväsendets organisation och flottningskostnadernas fördelning. Styrelsens arbete fullföljdes av 1946 års flottningsutredning. Denna föreslog år 1950 i betänkandet »Ny lag om flottning i allmän flottled, in. in.» (SOU 1950:27) dels en i väsentliga delar ny flottningsorganisation, dels vissa ändringar i kompetensfördelningen mellan vattendomstol och länsstyrelse och dels i åtskilliga hänseenden ändrade grunder för flottningskostnadernas fördelning. En viktig nyhet var att även skogsägare som inte flottade skulle bli medlemmar i flottningsförening. De båda belänkandena, som också berörde frågan om sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem, har inte föranlett lagstiftning. En framställning av domänstyrelsen och skogsstyrelsen år 1964 om en allmän översyn av flottningslagstiftningen bereds f. n. inom justitiedepartementet.

I fråga om sammanslagning av flottningsföreningar föreslog skogsstyrelsen i sitt betänkande, att de allmänna flottlederna inom samma vattensystem i regel skulle ställas under gemensam förvaltning. Ansökan om sammanslagning skulle bifallas, om det inte förelåg särskilda skäl att behålla ordningen med självständiga förvaltningar. Om flottleder tillhörde skilda vattensystem, borde enligt styrelsens mening sammanslagning tillåtas endast om de berörda flottledsförvaltningarna var eniga. Förslaget tillstyrktes i princip i flertalet av de remissyttranden som berörde frågan.

Flottningsutredningen föreslog, att beslutanderätten i sammanslagningsärenden skulle flyttas från länsstyrelse till vattendomstol och där i regel

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 15 b år 1966

behandlas som ansökningsmål enligt vattenlagen. Enligt förslaget skulle flottningsföreningar som var verksamma inom samma eller närbelägna vattensystem kunna sammanslås, om det befanns lämpligt med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande och ingendera föreningens medlemmar betungades oskäligt därigenom. Det skulle inte längre fordras att de berörda föreningarna eller ens någon av dem biträdde ansökan om sammanslagning. Endast verkligt betydande olägenheter för endera föreningens medlemmar ansågs få hindra en annars lämplig sammanslagning. I fråga om flottningsföreningar inom skilda vattensystem förmodades endast sällan lika starka skäl för sammanslagning föreligga som då det gällde flottleder i samma vattensystem. Utredningen framhöll att flottgodsets ägare här inte på samma sätt var beroende av varandra som vid gemensam flottning i samma vattendrag. Några tvingande krav på enhetlig flottningsledning ansågs sällan kunna föreligga. Någon enstaka gång kunde dock lokala förhållanden göra en sammanslagning lämplig, exempelvis behovet att för flottleder, som utmynnar i samma havsvik eller eljest nära varandra, inrätta gemensamt skiljeställe eller gemensam flottläggningsplats. I allmänhet var det emellertid troligen önskemålen att åstadkomma en gemensam förenklad förvaltning och en rationell drift genom ett bättre utnyttjande av personal och maskiner som kunde utgöra skäl för sammanslagning av flottningsföreningar i varandra närbelägna vattendrag. Även en sådan rationalisering borde enligt utredningens mening underlättas av lagen.

Endast ett fåtal remissinstanser behandlade utredningens förslag i denna del. På ett par håll hävdades att enighet mellan de berörda föreningarna alltjämt borde vara en förutsättning för sammanslagning. I övrigt anmärktes bl. a. att det var mindre lämpligt att tillerkänna flottande eller skogsägare behörighet att vid sidan av berörd flottningsförening påkalla sammanslagning.

Domänstyrelsens framställning år 1966

Domänstyrelsen redogör inledningsvis för flottningsutredningens uttalanden om sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem. Styrelsen erinrar vidare om sin och skogsstyrelsens begäran om en allmän översyn av flottningslagstiftningen. Domänstyrelsen förmodar att rubriken till 64 och 65 §§ FL har utformats med utgångspunkt från den uppfattningen att skilda vattensystem representerar helt olika och sinsemellan oförenliga flottningsintressen. Enligt styrelsens mening är ett sådant synsätt numera förlegat. Flottningen i de skilda vattendragen har visserligen tidigare varit det enda möjliga sättet att transportera virket från produktionsområdena till förädlingsställena. Skogsbruket och skogsindustrierna har emellertid tvingats möta den ökade konkurrensen på utlandsmarknaden genom rationaliseringsåtgärder av olika slag. Skogsbilvägnätet har

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b år 1966 7

byggts ut, övergången från flottning till biltransport ökar år från år och skogsindustriernas fabriksenheter koncentreras alltmer. Denna utveckling har medfört en betydande utvidgning av inköpsområdena för de industrienheter som ligger vid vattensystemens utlopp och en ökning av antalet flottningsföreningar med samma styrelserepresentation.

Domänstyrelsen framhåller vidare, att ett betydelsefullt arbete bedrivs inom flottningsföreningarna i syfte att rationalisera flottningsverksamheten. Det är av vikt att detta arbete underlättas genom lagstiftningsåtgärder. Flottningslagstiftningen bör sålunda bl. a. öppna möjlighet för närliggande flottningsföreningar att ordna eu gemensam förenklad förvaltning och en rationell drift genom att samordna utnyttjandet av föreningarnas personal och maskiner. Styrelsen föreslår därför att FL ändras så att det blir möjligt att slå samman flottningsföreningar inom skilda vattensystem. En sådan partiell reform anses kunna genomföras utan att man avvaktar en allmän översyn av flottningslagstiftningen. Domänstyrelsens lagförslag överensstämmer med flottningsutredningens utom såtillvida att länsstyrelse alltjämt föreslås vara beslutande myndighet.

Remissyttrandena

Domänstyrelsens framställning har mottagits övervägande positivt av remissinstanserna. Nästan alla delar styrelsens uppfattning att nuvarande hinder mot sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem bör undanröjas. Flertalet remissinstanser biträder också de föreslagna lagändringarna. Några remissinstanser ifrågasätter emellertid om inte framställningens syfte kan vinnas utan att gällande förutsättningar för sammanslagning rubbas.

I fråga om behovet av de föreslagna lagstiftningsåtgärderna ansluter remissinstanserna sig i allmänhet till domänstyrelsens mening att åtgärderna är ägnade att stödja rationaliseringssträvandena inom flottningsväsendet. Enligt Svenska flottledsförbundet samt vissa flottningsföreningar kan dock de organisatoriska förenklingar som styrelsen åsyftar i huvudsak ske redan inom ramen för gällande lagstiftning. Umeå flottningsförening framhåller sålunda att föreningen sedan flera år har gemensam förvaltning med öre, Lögde älvs och Sävars flottningsföreningar. De fyra föreningarnas verksamhet är samordnad i fråga om kontorsorganisation, kontors- och fältpersonal, båtar, maskiner och redskap, verkstäder m. in. De olika föreningarna har visserligen i enlighet med FL:s föreskrifter skilda styrelser och reglementen. Reglementenas innehåll är emellertid identiskt och enligt flottningsförcningens mening innebär det knappast någon olägenhet med skilda styrelser, eftersom det lokala intresset i de olika ådalarna med nuvarande skogliga organisation kan tillgodoses bättre med skilda sty-

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1966

felser än med en gemensam styrelse. Även i fråga om Storsjöns—övre Indalsälvens, Indals älvs och Ljunga älvs flottningsföreningar har en liknande samordning kommit till stånd. Enligt dessa föreningar synes endast arbetet med de särskilda boksluten för varje förening kunna minska genom en sammanslagning. Denna arbetsminskning anses emellertid inte vara av större betydelse med hänsyn till de i FL föreskrivna detaljerade kostnadslördelningsprinciperna. Föreningarna anser det överhuvudtaget inte befogat att räkna med någon vinst i detta hänseende, om bokslutsarbetet handhas hos Skogsbrukets datacentral. Föreningarna ger uttryck åt den uppfattningen att lagändringen kan få någon praktisk betydelse endast om uttrycket »närbelägna» ges en sådan tolkning att alla flottningsföreningar i Norrland kan sammanslås.

Beträffande utformningen av lagförslaget anför kammarkollegiet att förslaget innebär en principiell avvikelse från gällande rätt när det gäller beslutsförfarandet. Kollegiet erinrar om att sammanslagning f. n. i princip förutsätter enighet mellan de berörda flottningsföreningarna och att skogsstyrelsens förslag år 1946 inte innebar någon ändring i detta hänseende. Enligt domänstyrelsens förslag som i denna del överensstämmer med flottningsutredningens skall beslutsmyndigheten däremot ingå i materiell prövning av frågan om sammanslagning, så snart någon förening har ansökt därom. Kollegiet motsätter sig inte en lagändring enligt förslaget men anser att det bör framgå av motiven att stort avseende måste fästas vid inställningen hos part som inte är sökande. Detta gäller i varje fall när ansökan avser sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem. Kollegiet ifrågasätter om inte framställningens syfte kan vinnas genom en mindre omarbetning av rubriken till 64 och 65 §§ samt av 65 § törsta stycket. Sveriges skogsägareföreningars riksförbund påpekar att flottningsutredningens reformförslag också innebar förbättrad representation för skogsägarintresset i flottningsföreningarna. Förbundet understryker att genomgripande förändringar på flottningens område kan medföra svårbedömda och ibland mycket långsiktiga verkningar för berörda skogsfastigheter. Förbundet vill inte motsätta sig domänstyrelsens förslag, om syftet inte kan nås genom frivillig samordning. Det är emellertid av vikt att privatskogsbruket på lämpligt sätt bereds tillfälle att bevaka sina intressen i sammanslagningsfrågor. Mellanbygdens vattendomstol framhåller, att det f. n. framgår av 65 § att endast de berörda flottningsföreningarna kan ta initiativ till en sammanslagning. Enligt lagförslaget blir kretsen av behöriga sökande obestämd. Vattendomstolen anser att någon utvidgning av denna krets inte bör göras utan ytterligare överväganden.

Vattenöverdomstolen har flera invändningar mot lagförslaget. Nuvarande huvudregel om beslutsförfarandet anses lämpligt även när det gäller sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem. Gällande

9 Kungl. Maj:ts proposition nr 15b ur 1966

bestämmelser om sammanslagning av bivattendrags och huvudvattendrags flottningsföreningar bör enligt domstolens mening inte ändras utan ytterligare utredning. Domstolen föreslår att 65 § sätts under särskild rubrik med lydelsen »Om sammanslagning av flottningsföreningar» och att 65 § första stycket förtydligas så att det framgår att bestämmelsen är tillämplig vid sammanslagning av flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem. Domstolen anser slutligen att bestämmelsen i 65 § tredje stycket om länsstyrelses skyldighet att underrätta vattendomstol om beslut rörande sammanslagning bör kvarstå med hänsyn till innehållet i kungörelsen den 8 oktober 1954 (nr 622) om vattenbokens inrättande och förande.

Departementschefen

Under rubriken »Om förvaltningen av skilda flottleder inom samma vattensystem» finns i 64 och 65 §§ FL vissa bestämmelser som avser att främja en rationell flottning i ett vattendrag, där flera självständiga flottningsföreningar är verksamma. Flottningschef för nedströms belägen led har sålunda enligt 64 § rätt att i viss utsträckning bestämma om vattenhushållningen och flottningen i uppströms belägen led. Vidare kan enligt 65 § olika flottningsföreningar under vissa förutsättningar slås samman till en. Sådan sammanslagning har i några fall förekommit även av flottningsföreningar inom skilda vattensystem. Det torde emellertid framgå av såväl den citerade rubriken som motiven till lagrummet att detta är tillämpligt endast beträffande flottningsföreningar inom samma vattensystem. Denna uppfattning bekräftas av ett yttrande år 1949 av regeringsrätten.

Redan år 1946 förordade skogsstyrelsen, att FL skulle ändras så att det blev möjligt att slå samman flottningsföreningar inom skilda vattensystem. Flottningsutredningens betänkande år 1950 upptog en uttrycklig bestämmelse i ämnet. Domänstyrelsen har nu aktualiserat frågan på nytt. Styrelsen erinrar om att flottningsföreningarna bedriver ett betydelsefullt arbete för att rationalisera flottningsverksamheten. Enligt styrelsens mening kan detta arbete underlättas om närliggande flottningsföreningar får möjlighet att efter sammanslagning ordna en förenklad förvaltning och i flottningsarbetet gemensamt utnyttja sina tillgångar på personal och maskiner. Domänstyrelsen föreslår därför att FL ändras så att det blir möjligt att slå samman även föreningar som är verksamma inom skilda vattensystem.

Enligt nuvarande bestämmelser kan sammanslagning av flottningsföreningar i princip komma till stånd endast under förutsättning att de berörda föreningarna är ense om åtgärden. Undanlag gäller för det fall att bivattendrags flottningsförening vill gå samman med huvudvattendragets. Länsstyrelsen kan då förordna om sammanslagning även mot den senare föreningens bestridande. En förutsättning för sådan sammanslagning är att åtgär-

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1966

den anses lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt att byggnader och anstalter i bileden är i tillfredsställande skick. Enligt domänstyrelsens förslag, som i denna del överensstämmer med flottningsutredningens, blir föreningarnas inställning till frågan om sammanslagning inte i något fall avgörande. Flottningsföreningar som har sin verksamhet inom samma eller närbelägna vattensystem skall sålunda kunna slås samman efter ansökan, om länsstyrelsen finner att åtgärden är lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande och att ingendera föreningens medlemmar betungas oskäligt genom sammanslagningen.

Isästan alla remissinstanser anser en lagändring i denna riktning önskvärd. Flertalet tillstyrker också domänstyrelsens lagförslag. I några yttranden ifrågasätts emellertid, om inte syftet med domänstyrelsens framställning kan vinnas utan att gällande förutsättningar för sammanslagning rubbas. Vattenöverdomstolen anser sålunda att nuvarande huvudregel om beslutsförfarandet är lämplig även vid sammanslagning av flottningsföreningar inom skilda vattensystem. Vattenöverdomstolen framhåller också, att nuvarande bestämmelser om sammanslagning av bivattendrags och huvudvattendrags flottningsföreningar inte bör ändras utan ytterligare utredning. Domstolen föreslår att 65 § sätts under särskild rubrik med lydelsen »Om sammanslagning av flottningsföreningar». Vidare föreslås att 65 § första stycket förtydligas så att det framgår att bestämmelsen är tillämplig vid sammanslagning av flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem.

I likhet med domänstyrelsen och de flesta remissinstanserna finner jag det önskvärt att FL ändras så att sammanslagning av flottningsföreningar kan genomföras även när föreningarna är verksamma i närheten av varandra men inom skilda vattensystem. En sådan lagändring torde kunna bidra till en rationalisering av flottningsväsendet. Domänstyrelsens förslag skiljer sig från nuvarande regel om sammanslagning mellan föreningar i samma vattensystem såtillvida att det som villkor för sammanslagning upptar, att sammanslagningen är lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande och att ingendera föreningens medlemmar betungas oskäligt därigenom. Förslaget förutsätter däremot inte enighet mellan föreningarna. Motsvarande utvidgning föreslås av möjligheterna att genomföra sammanslagning inom samma vattensystem mot flottningsförenings bestridande. Behovet av en sadan ändring har dock inte blivit närmare belyst vare sig i domänstyrelsens framställning eller vid remissbehandlingen. Även om skäl kan anföras för vidgade möjligheter till sammanslagning även mot de berörda föreningarnas vilja, synes behovet därav i allt fall mindre framträdande när det gäller sammanslagning inom skilda vattensystem. Jag är därför inte beredd att i detta sammanhang förorda en så pass genomgripande ändring som den domänstyrelsen föreslår. Enligt min mening bör man nu inte genomföra annan ändring än att den nuvarande regeln om samman-

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b år 1966 11

slagning utvidgas till att gälla även föreningar inom närbelägna vattensystem.

I lagtekniskt hänseende torde ändringen kunna ske i huvudsaklig överensstämmelse med vattenöverdomstolens förslag. Eftersom sammanslagning torde vara en sådan förvaltningsåtgärd som avses i nuvarande rubrik till 64 och 65 §§, föreslår jag att denna rubrik får lyda »Om förvaltningen av skilda flottleder inom samma eller närbelägna vattensystem». Av 64 § framgår att lagrummet är tillämpligt endast på åtgärder inom samma vattensystem. I anslutning till vattenöverdomstolens förslag förordar jag att bestämmelsen i 65 § första stycket uttryckligen görs tillämplig vid sammanslagning av flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem. Samtidigt torde en redaktionell jämkning böra vidtas i den nuvarande bestämmelsen.

De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 januari 1967.

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr A26) om flottning i allmän flottled. Förslaget torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga 21.

Föredraganden hemställer att lagrådets utlåtande över lagförslaget inhämtas för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet genom utdrag av protokollet.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet: Sigrid Lindblad

1 Bilagan har uteslutits här. Den är likalydande med det lagförslag som är fogat vid propositionen.

12 Kungl. Maj ds proposition nr 154 år 1966

Bilaga 1

Domänstyrelsens förslag till Lag

om ändrad lydelse av dels rubriken till 64 och 65 §§ lagen den 19 juni 1919 om flottning i allmän flottled och dels 65 § samma lag.

Härigenom förordnas dels att rubriken till 64 och 65 §§ lagen den 19 juni 1919 om flottning i allmän flottled och dels 65 § samma lag skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Om förvaltning av skilda flottleder inom samma vattensystem och om sammanslagning av flottningsföreningar

65 §.

KB må efter ansökan förordna, att flottningsföreningar, som hava sin verksamhet inom samma eller närbelägna vattensystem, skola sammanslås, om det finnes lämpligt med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande och ingendera föreningens medlemmar därigenom oskäligt betungas.

Förordnande om sammanslagning går ej i verkställighet innan reglemente fastställts för den genom sammanslagningen bildade föreningen. Om uppgörande av förslag till reglemente åligger det sökanden till sammanslagningen att föranstalta. I övrigt skall om reglementes antagande gälla vad i 34 och 35 §§ stadgas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1967.

Kungl. Maj.ts proposition nr 15b år 1966

13 Utdrag av protokoll, hållet i lagrådet den 11 november 1966.

Närvarande:

justitierådet Edling, regeringsrådet Hegrelius, justitierådet Petrén, justitierådet Joachimsson.

Enligt lagrådet den 11 november 1966 tillhandakommet utdrag av protokoll över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet den 28 oktober 1966 hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle för det i 87 § regeringsformen avsedda ändamålet inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr b26) om flottning i allmän flottled.

Förslaget, som finns bilagt detta protokoll, hade inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Peter von Möller.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet: Ingrid Hellström

14 Kungl. Maj.ts proposition nr 154 år 1966

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 11 november 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter lagrådets den 11 november 1966 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 28 oktober 1966 remitterade förslaget till lag angående ändring i lagen den 19 juni 1919 (nr 426) om flottning i allmän flottled.

Föredraganden hemställer att lagförslaget, som av lagrådet lämnats utan erinran, måtte jämlikt 87 § regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 66062