('med förslag till lag an\xad gående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967 1

Nr 145

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag an­ gående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen m. m.; given Stockholms slott den 6 oktober 1967.

Kungl. Maj :t vill, under åberopande av bilagda i statsrådet förda proto­ koll över justitieärenden, härmed föreslå riksdagen att antaga härvid foga­ de förslag till 1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen, 2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253).

Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Herman Kling

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i vallagstiftningen i syfte att bereda utlandssvenskar möjlighet att delta i andrakammarval och folkomröstning­ ar i Sverige. Enligt förslaget skall svensk medborgare, som flyttat utomlands och upp­ hört att vara mantalsskriven i Sverige, efter ansökan upptas i röstlängd och därmed få möjlighet att delta i val, om han uppfyller de villkor som riks­ dagsordningen föreskriver för rösträtt och har varit kyrkobokförd i Sve­ rige någon gång under de fem kalenderåren närmast före det år då röst­ längden upprättas. Sitt svenska medborgarskap skall sökanden styrka genom intyg om innehav av giltigt svenskt pass. Utlandssvenskarna skall enligt förslaget tas upp i särskilda röstlängder som upprättas av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Det skall finnas en särskild röstlängd för varje valkrets, och utlandssvensken skall 1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 145

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

i det enskilda fallet tas upp i röstlängden för den valkrets där han senast har varit kyrkobokförd. Särskild röstlängd skall upprättas varje år före den 30 juni. Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd skall vara centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden till handa senast den 30 april samma år som röstläng­ den upprättas. I fråga om granskning av särskild röstlängd och anmärk­ ningar mot röstlängden skall gälla bestämmelser likartade dem som finns för de vanliga röstlängderna för personer som är mantalsskrivna i Sverige. Vissa av de funktioner som valnämnden bär beträffande de vanliga röst­ längderna skall dock i stället fyllas av länsstyrelsen. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1968. Utlands­ svenskar skall alltså kunna delta redan i 1968 års andrakammarval.

Kungl. Maj.ts proposition nr 745 år 1967 3

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen

Härigenom förordnas i fråga om lagen den 26 november 1920 om val till riksdagen!, dels att 1, 12—14, 28, 30, 37—40, 51, 52, 55, 55 a, 56, 57, 61—63, 65, 70, 72, 73, 75, 77, 95 och 96 §§ samt rubriken närmast före 37 § skall er­ hålla ändrad lydelse på sätt nedan anges, dels att 53 och 53 a §§ skall er­ hålla beteckningarna 52 a respektive 53 §, dels att omedelbart efter den nya 53 § skall införas en ny rubrik och tio nya paragrafer, 53 a—53 j §§, av den lydelse som nedan anges.

1 §• För valen---------------- ------------------ valkretsar nämligen: 1. Stockholms stad ------------- ------------------- Hallands län. 7. Kalmar läns norra och södra 7. Kalmar läns norra och södra landstingsområden samt Gotlands landstingskommuner samt Gotlands län. län. 8. Blekinge län------------------------------------ Norrbottens län.

12 §. 1. Utgör landstingsområde egen 1. Utgör landstingskommun egen valkrets, förrättas val till första kam­ valkrets, förrättas val till första maren, som grundar sig å stadgan- kammaren, som grundar sig å stad­ dena i § 7 mom. 2 riksdagsordning­ gandena i § 7 mom. 2 riksdagsord­ en, av landstinget vid lagtima möte; ningen, av landstinget vid lagtima skall val äga rum på grund av före­ möte; skall val äga rum på grund av skrifterna i § 7 mom. 3 eller 4 riks­ föreskrifterna i § 7 mom. 3 eller 4 dagsordningen, sammanträder lands­ riksdagsordningen, sammanträder tinget till urtima möte. landstinget till urtima möte. 2. Omfattar valkrets ett lands­ 2. Omfattar valkrets en landstings­ tingsområde jämte en eller flera kommun jämte en eller flera stä­ städer, som ej deltaga i landsting, der, som ej deltaga i landsting, be­ bestämmer Konungens befallnings- stämmer Konungens befallningshahavande tid och ställe för valet. Val, vande tid och ställe för valet. Val, som grundar sig å stadgandena i som grundar sig å stadgandena i 7 § 2 mom. riksdagsordningen, 7 § 2 mom. riksdagsordningen, skall 1 Senaste lydelse se beträffande 1, 39, 40, 55 a och 57 §§ 1963:127, 12 och 13 §§ 1965:53, 14 § 1937:181, 28 § 1933:53, 30 § 1944:84, 37 § 1946:498, 38 § 1965:603, 51—53 och 53 a §§ 1966:153, 55, 56, 65, 70, 72, 73, 75 och 77 §§ 1962:71, 61 § 1944:84, 62, 63 och 96 §§ 1965:608 samt 95 § 1964:128.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr lh5 år 1967

skall utsättas att äga rum i sam­ utsättas att äga rum i samband med band med landstingets lagtima möte, landstingets lagtima möte, dock ti­ dock tidigast å andra dagen för mö­ digast å andra dagen för mötet. tet. I fall, till valman. 3. Tillhöra landstingsområden 3. Tillhöra landstingskommuner inom samma valkrets olika län, be­ inom samma valkrets olika län, be­ stämmer Konungen tid och ställe för stämmer Konungen tid och ställe för valet. Konungens befallningshavan- valet. Konungens befallningshavande i vart och ett av länen inom val­ de i vart och ett av länen inom val­ kretsen utfärdar kungörelse om va­ kretsen utfärdar kungörelse om va­ let och vidtager, där inom länet fin­ let och vidtager, där inom länet fin­ nes stad som ej deltager i lands­ nes stad som ej deltager i landsting, ting, de åtgärder som i övrigt äro de åtgärder som i övrigt äro före­ föreskrivna i 2 mom. andra stycket. skrivna i 2 mom. andra stycket. Inträffar för landstingsområde Inträffar för landstingskommun fall, varom i 6 § 7 mom. riksdags­ fall, varom i 6 § 7 mom. riksdags­ ordningen förmäles, sammanträder ordningen förmäles, sammanträder landstinget, där så erfordras, i god landstinget, där så erfordras, i god tid före valet till urtima möte för tid före valet till urtima möte för utseende av valmän såsom i nämn­ utseende av valmän såsom i nämn­ da mom. sägs. da mom. sägs. 4. Utgör stad------- ------------------ —• vid stadsfullmäktigsammanträde. 5. För deltagande----------------- — — — landstings möte.

13 §• Skall val,-------------------- - — ---------- ------ är stadgat. År stadsfullmäktig, vilken utsetts År stadsfullmäktig, vilken utsetts till valman för stad som ej deltager till valman för stad som ej deltager i landsting men tillhör samma val­ i landsting men tillhör samma val­ krets som landstingsområde, för­ krets som landstingskommun, för­ hindrad att inställa sig till valet, hindrad att inställa sig till valet, skall han ofördröjligen underrätta skall han ofördröjligen underrätta Konungens befallningshavande i lä­ Konungens befallningshavande i lä­ net, som till deltagande i valet in­ net, som till deltagande i valet in­ kallar vederbörande suppleant. kallar vederbörande suppleant.

14 §• Omfattar valkrets ej flera lands­ Omfattar valkrets ej flera lands­ tingsområden än ett, är landsting­ tingskommuner än en, är landsting­ ets ordförande valförrättare. Ingå ets ordförande valförrättare. Ingå flera landstingsområden i valkret­ flera landstingskommuner i valkret­ sen, är valförrättare den till levnads­ sen, är valförrättare den till levnads­ åren äldste av de ordförande i lands­ åren äldste av de ordförande i lands­ ting, som deltaga i valet. I stad, som ting, som deltaga i valet. I stad, som utgör egen valkrets, förrättas valet utgör egen valkrets, förrättas valet av stadsfullmäktiges ordförande. av stadsfullmäktiges ordförande. Valmännen utse------------ • ■—----------- — biträda valförrättaren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 5

Finnes vid---------------------------------- - platsens besättande. Omfattar valkretsen landstings­ Omfattar valkretsen landstings­ områden, tillhörande olika län, skall kommuner, tillhörande olika län, Konungens befallningshavande, som skall Konungens befallningshavan­ förrättar röstsammanräkningen, hos de, som förrättar röstsammanräk­ Konungen anmäla behovet av nytt ningen, hos Konungen anmäla be­ val för platsens besättande. hovet av nytt val för platsens besät­ tande.

30 8. För valen---------- valkretsar, nämligen: Stockholms stad; Stockholms stad; Stockholms läns landstingskom­ mun; Göteborgs stad; Göteborgs stad; Göteborgs och Bohus läns lands­ Göteborgs och Bohus läns lands­ tingsområde; tingskommun; Malmö, Hälsingborgs,---------------- - --------------- övriga län.

Om röstlängd Om allmän röstlängd

37 §• För varje valdistrikt skall röst­ För personer som äro mantals­ längd upprättas av lokal skattemyn­ skrivna i riket upprättas årligen dighet. för varje valdistrikt allmän röst­ längd. Allmän röstlängd upprättas av lo­ kal skattemyndighet.

38 §• Röstlängd upprättas före den 30 Allmän röstlängd upprättas före juni varje år och skall efter mantals- den 30 juni och skall efter manlängden för samma år upptaga alla talslängden för året upptaga alla in­ invånare inom valdistriktet, vilka vånare inom valdistriktet, vilka upp­ uppnått eller under kalenderåret nått eller under kalenderåret upp­ uppnå en ålder av tjugo år. Envar nå en ålder av tjugo år. Envar så­ sådan person, om vilken upplysning dan person, om vilken upplysning ej vinnes, att han den 10 juni bris­ ej vinnes, att han den 10 juni bris­ ter i något av vad lag stadgar så­ ter i något av vad lag stadgar så­ som villkor för rösträtt, antecknas som villkor för rösträtt, antecknas i längden såsom röstberättigad; i längden såsom röstberättigad; dock att i fråga om den, som först dock att i fråga om den, som först under kalenderåret uppnått eller under kalenderåret uppnått eller uppnår en ålder av tjugo år, an- uppnår en ålder av tjugo år, anmärmärkes, att rösträtt ej tillkommer kes, att rösträtt ej tillkommer ho­ honom förr än efter utgången av nom förr än efter utgången av lö­ löpande kalenderår. pande kalenderår. Närmare föreskrifter------------------- — av Konungen.

6 Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967

Senast den 30 juni skall röst- Senast den 30 juni skall allmän längd vara avsänd eller avlämnad röstlängd vara avsänd eller avlämtill ordföranden i valnämnden. nåd till ordföranden i valnämnden. Envar, som------------------------- - avskrift därav.

40 §• Från och-------------------------------------- ---- för granskning. Där å---------------- -------------------------- valdistriktets område. Det åligger Konungens befall- Det åligger Konungens befallningshavande att senast den 30 juni ningshavande att senast den 30 juni kungöra, på sätt i 41 § sägs, tid och kungöra, på sätt i 41 § sägs, tid och ställe för framläggandet av röst­ ställe för framläggandet av allmän längd. Å valnämndens ordförande röstlängd. Å valnämndens ordfö­ ankommer att ofördröj ligen till en­ rande ankommer att ofördröj ligen var i röstlängden upptagen person, till envar i röstlängden upptagen som däri icke antecknats såsom person, som däri icke antecknats röstberättigad, härom med allmän­ såsom röstberättigad, härom med na posten sända underrättelse med allmänna posten sända underrättel­ angivande av den eller de omstän­ se med angivande av den eller de digheter, på grund varav han från omständigheter, på grund varav han rösträtt uteslutits. Till dem, vilka från rösträtt uteslutits. Till dem, sakna stadigt hemvist, vare dock ej vilka sakna stadigt hemvist, vare nödigt att sända underrättelse. dock ej nödigt att sända underrät­ telse. I kungörelse samt underrättelse, I kungörelse samt underrättelse, varom i denna paragraf förmäles, varom i denna paragraf förmäles, skall jämväl angivas tiden, inom vil­ skall jämväl angivas tiden, inom ken anmärkning mot röstlängd för vilken anmärkning mot allmän att upptagas till prövning bör, jäm­ röstlängd för att upptagas till pröv­ likt 42 § här nedan, vara till val­ ning bör, jämlikt 42 § här nedan, nämndens ordförande inlämnad, vara till valnämndens ordförande samt tid och ställe för prövning en­ inlämnad, samt tid och ställe för ligt 45 § av sålunda gjorda an­ prövning enligt 45 § av sålunda märkningar. gjorda anmärkningar.

51 §■ Ej må vid klagan över beslut i Ej må vid klagan över beslut i fråga om anmärkning mot röst­ fråga om anmärkning mot allmän längd andra bevis gälla än de, som röstlängd andra bevis gälla än de, hos valnämnden varit i laga ordning som hos valnämnden varit i laga företedda. ordning företedda.

52 Har emot röstlängd, som blivit i Har emot allmän röstlängd, som föreskriven ordning framlagd, an­ blivit i föreskriven ordning fram­ märkning ej förekommit eller har i lagd, anmärkning ej förekommit anledning av framställd anmärkning eller har i anledning av framställd beslut givits och rättelse, där sådan anmärkning beslut givits och rät­ ifrågakoinmer, i längden gjorts, län- telse, där sådan ifrågakoinmer, i

Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967 7

de röstlängden, om annat ej följer längden gjorts, lände röstlängden, av 53 § eller 53 a §, till ovillkorlig om annat ej följer av 52 a § eller efterrättelse vid riksdagsmannaval, 53 §, till ovillkorlig efterrättelse vid som därefter hålles, intill dess ny riksdagsmannaval, som därefter hål­ röstlängd på föreskrivet sätt kom­ les, intill dess ny röstlängd på före­ mit till stånd. skrivet sätt kommit till stånd.

Om särskild röstlängd

53 a §. För personer som ej äro mantals­ skrivna i riket upprättas årligen för varje valkrets särskild röstlängd. Särskild röstlängd upprättas av central myndighet som Konungen bestämmer. Anmärkningar mot så­ dan röstlängd prövas för varje val­ krets av Konungens befallningshavande.

53 b §. I särskild röstlängd upptages, efter ansökan, den som 1) den 30 april det år då röst­ längden upprättas uppfyller de vill­ kor som enligt lag gälla för rösträtt och 2) ej är mantalsskriven i riket men varit kyrkobokförd här någon gång under de fem kalenderår som närmast föregått det år då röst­ längden upprättas. Den som fyller tjugo år det år då röstlängden upprättas upptages i denna, om hinder ej föreligger i övrigt. Därvid anmärkes dock att han blir röstberättigad först nästa kalenderår. Framgår i anmärkningsärende att någon upphört att vara röstberätti­ gad på grund av omständighet som inträffat efter den 30 april, skall han ej vara upptagen i särskild röst­ längd.

53 c §. Ansökan att bliva upptagen i sär­ skild röstlängd göres skriftligen se­ nast den 30 april hos den myndig­ het som upprättar röstlängden.

8 Iiungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

Vid ansökan skall fogas intyg som

visar att sökanden har giltigt svenskt

pass och enligt passet är svensk

medborgare. Intyget skall vara ut­

färdat av svensk beskickning eller

annan svensk utlandsmyndighet som

Konungen bestämt eller av svensk

polismyndighet samma år som röst­

längden upprättas.

Inkommer ansökan för sent, upp­

tages den ej till prövning. Detsam­

ma gäller, om ansökningen ej är åt­

följd av föreskrivet intyg om inne­

hav av svenskt pass.

Beslut över ansökan att bliva upp­

tagen i särskild röstlängd meddelas

så snart det kan ske.

Den som skall upptagas i särskild

röstlängd antecknas i röstlängden

för den valkrets inom vilken han

senast varit kyrkobokförd.

Särskild röstlängd skall vara upp­

rättad före den 30 juni. Så snart

röstlängden är färdig, sändes den till

Konungens befallningshavande. Hos

denne skall röstlängden vara fram­

lagd för granskning från och med

den 6 till och med den 12 juli.

Den som vill att ändring skall gö­

ras i särskild röstlängd äger skrift­

ligen framställa anmärkning mot

röstlängden hos Konungens befall­

ningshavande senast den 18 juli.

Inkommer anmärkning för sent,

upptages den ej till prövning.

Anmärkning mot särskild röst­

längd prövas vid offentligt samman­

träde den 5 augusti eller, om denna

dag är en lördag eller söndag, när­

mast följande måndag. Sammanträ­

det äger rum klockan sju eftermid­

Vid sammanträdet eller senast da­

gen efter sammanträdets slut avkun-

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 9

nar Konungens befallningshavande

beslut över varje särskild anmärk­

ning. Beslutet antecknas på anmärk-

ningsskriften med kort angivande av

Röstlängden rättas och underskri-

ves av Konungens befallningshavan­

de. Har anmärkning ej framställts

mot röstlängden inom föreskriven

tid, skall röstlängden förses med in­

tyg härom.

Mot beslut av Konungens befall­

ningshavande över anmärkning mot

särskild röstlängd får talan föras en­

dast i samband med besvär över val­

förrättning vid vilken beslutet länt

till efterrättelse. I sådant mål får ej

åberopas bevis som ej företetts hos

Konungens befallningshavande.

Har i mål som avses i första styc­

ket röstlängden förklarats felaktig i

någon del, rättar Konungens befall­

ningshavande röstlängden i enlighet

med förklaringen.

Särskild röstlängd länder till efter­

rättelse så snart den underskrivits

av Konungens befallningshavande

och gäller, om annat ej följer av

53 g § andra stycket, till dess ny

röstlängd kommit till stånd.

När val äger rum, skall särskild

röstlängd vara tillgänglig i valloka­

len för det valdistrikt som Konung­

ens befallningshavande bestämmer.

Dennes beslut i frågan meddelas vid

sammanträde som avses i 53 f §

första stycket och antecknas på den

särskilda röstlängden.

Granskning av röstlängd enligt

53 d § tredje stycket kungöres av

Konungens befallningshavande se­

nast den 30 juni. Sådan kungörelse

skall innehålla upplysning, förutom

om var och när röstlängden kom­

mer att vara framlagd för gransk-

10 Kungl. Maj.ts proposition nr H5 år 1967

ning, om tiden och sättet för fram­

ställande av anmärkning mot läng­

den och om tiden och platsen för

prövning av anmärkningar mot den­

na. Kungörelsen skall anslås på

kommunernas anslagstavlor i val­

kretsen och införas i en eller flera

ortstidningar inom valkretsen.

Upptages sökande ej i särskild

röstlängd, skall han genast under­

rättas om beslutet och om skälen

för detta. Därvid skall han även få

upplysning om vad han skall iakt­

taga om han vill framställa anmärk­

ning mot röstlängden och om tiden

och platsen för prövning av anmärk­

ningar mot röstlängden.

Har anmärkning framställts i rätt

tid mot att någon upptagits i sär­

skild röstlängd, skall denne genast

underrättas om innehållet i anmärk­

ningen och om tiden och platsen för

prövning av anmärkningar mot

röstlängden.

Ansökan att bliva upptagen i sär­

skild röstlängd, intyg om innehav

av svenskt pass samt underrättel­

se enligt 53 i § andra eller tredje

stycket böra avfattas enligt formu­

lär som fastställas av Konungen el­

ler myndighet som Konungen be­

stämmer.

Blanketter till ansökan och intyg

skola finnas tillgängliga hos den

myndighet som upprättar särskild

röstlängd samt hos svensk beskick­

ning och annan svensk utlandsmyn­

dighet som Konungen bestämmer.

Ytterligare föreskrifter för till-

lämpningen av bestämmelserna om

särskild röstlängd meddelas av

Konungen.

1. Val i----------- ---------------------- Konungen bestämmes. Om valdag, som bestämmes av Om valdag, som bestämmes av Konungen, skall generalpoststyrelsen Konungen, skall postverket underunderrättas. rättas. 2. Annat val till andra kammaren 2. Annat val till andra kammaren

Kungl. Maj.ts proposition nr H5 år 1967 11

än i 1 mom. sägs förrättas å sön- än i 1 mom. sägs förrättas å söneller helgdag, som Konungens befall- eller helgdag, som Konungens befallningshavande sist fyrtionde dagen ningshavande sist fyrtionde dagen förut låter kungöra i ortstidningar; förut låter kungöra i ortstidningar; och skall generalpoststyrelsen un­ och skall postverket underrättas om derrättas om valdagen. valdagen.

55 a §. Då val i hela riket till andra kam­ Då val i hela riket till andra kam­ maren skall förrättas, skall, i den maren skall förrättas, skall, i den mån icke Konungen annorledes för­ mån icke Konungen annorledes för­ ordnar, för envar i röstlängden som ordnar, för envar som enligt röst­ röstberättigad vid valet upptagen längd är röstberättigad vid valet person genom valnämndens försorg upprättas röstkort, utvisande den upprättas röstkort, utvisande den röstberättigades namn, yrke eller ti­ röstberättigades namn, yrke eller ti­ tel, det valdistrikt där den röstberät­ tel, det valdistrikt den röstberätti­ tigade äger anmäla sig till röstning, gade tillhör, dagen för valet samt dagen för valet samt den Konung­ den Konungens befallningshavande, ens befallningshavande, som skall som skall verkställa röstsammanräk­ verkställa röstsammanräkning för ning för den valkrets den röstberät­ den valkrets den röstberättigade till­ tigade tillhör. hör. Röstkort upprättas för den som är upptagen i allmän röstlängd av valnämnden och för den söm är upp­ tagen i särskild röstlängd av Ko­ nungens befallningshavande. Röstkorten skola------------------------- - de röstberättigade, Då annat----------------------------------- erhålla röstkort. Framställning om erhållande av Framställning om erhållande av röstkort skall göras skriftligen eller röstkort skall göras skriftligen eller muntligen till valnämnden. Vid muntligen hos den myndighet som framställningen skall uppgivas den enligt första stycket har att upp­ röstberättigades fullständiga namn rätta kortet. Vid framställningen och födelsetid samt hemvist i den skall uppgivas den röstberättigades ort, där han är uppförd i röstlängd. fullständiga namn och födelsetid Där så begäres skall röstkortet med samt hemvist i den ort, där han är posten tillställas den röstberättigade. uppförd i allmän röstlängd, eller, om Möter för upprättande av röstkort han är upptagen i särskild röstlängd, hinder, som icke omedelbart kan den ort i riket där han senast var delgivas sökanden, skall meddelan­ kyrkobokförd. Där så begäres skall de med angivande av hindrets art röstkortet med posten tillställas den ofördröj ligen översändas till honom. röstberättigade. Möter för upprättan­ de av röstkort hinder, som icke ome­ delbart kan delgivas sökanden, skall meddelande med angivande av hind­ rets art ofördröj ligen översändas till honom. Röstkort må ej utlämnas före det Röstkort må ej utlämnas före det röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista röstlängden blivit, på sätt i 45 § sista stycket sägs, underskriven eller för- stycket eller 53 f § sista stycket sägs,

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 1^5 år 1967

sedd med intyg, att anmärkning mot underskriven av valnämnden eller densamma ej inom behörig tid fram­ Konungens befallningshavande, ej ställts, ej heller senare än dagen heller senare än dagen före valda­ före valdagen. Röstkort som utfär­ gen. Röstkort som utfärdats för visst dats för visst val må användas vid val må användas vid val, som hålles val, som hålles därefter, såframt därefter, såframt röstlängden allt­ röstlängden alltjämt länder till efter­ jämt länder till efterrättelse. rättelse. Närmare föreskrifter — — ---------- — av Konungen.

56 §. 1. Då val valbara personer. 2. Anmälan skall göras skriftli­ 2. Anmälan skall göras skriftligen gen genom partiets i registerutdra­ genom partiets i registerutdraget an­ get angivna ombud eller genom nå­ givna ombud eller genom någon av gon av honom därtill förordnad honom därtill förordnad person person samt hava inkommit sist å samt hava inkommit sist å trettiotrettiosjunde dagen före valdagen. sjunde dagen före valdagen. Vid an­ Vid anmälan skola fogas intyg, ut­ mälan skola fogas intyg, utvisande visande att envar av de anmälda att envar av de anmälda kandida­ kandidaterna är i röstlängd för val­ terna enligt röstlängd är röstberätti­ distrikt inom valkretsen uppförd gad i valkretsen och senast valdagen såsom röstberättigad och senast val­ uppnått tjugotre års ålder, ävensom dagen uppnått tjugutre års ålder, intyg av varje kandidat, alt han läm­ ävensom intyg av varje kandidat, att nat partiet tillstånd att anmäla ho­ han lämnat partiet tillstånd att an­ nom. mäla honom. Giver anmälan------------- ---------------- —- anmälan skett. Senast å------------ -—----------—-------- -— intyg ingivas. 3. Två eller — — —----------- ------- — — för valet, Anmälan av tredje stycket, 4. Sedan den anses obefintligt. Över godkända av Konungen, Över Konungens över valet. 5. Därefter utfärdar i ortstidningar, I kungörelsen--------- varje valdistrikt; d) den i 4 mom. omförmälda d) uppgift om det valdistrikt där lista; den som är upptagen i särskild röstlängd för valkretsen äger an­ mäla sig till röstning; e) erinran om rätt för väljare att e) den i 4 mom. omförmälda i vissa fall utöva rösträtt inom riket lista; å postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat; samt f) då val i hela riket till andra f) erinran om rätt för väl i are att kammaren skola förrättas, erinran i vissa fall utöva rösträtt inom riket om rätt för väljare att i vissa fall å postanstalt samt utom riket hos utöva rösträtt å svenskt fartyg utom svensk utlandsmyndighet; samt riket.

Kungl. Maj. ts proposition nr U5 år 1967 13

g) då val i hela riket till andra

kammaren skola förrättas, erinran

om rätt för väljare att i vissa fall

utöva rösträtt å svenskt fartyg utom

1. Val förrättas------------—------------------ 91 § sags. Om rätt för väljare att i vissa fall Om rätt för väljare att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å post­ avlämna valsedel inom riket å post­ anstalt samt utom riket å svensk be­ anstalt samt utom riket hos svensk skickning, svenskt konsulat eller utlandsmyndighet eller d svenskt svenskt fartyg stadgas i 70—75 §§. fartyg stadgas i 70—75 §§. 2. Valet äger------- -------------------------inom vallokalen. Det åligger----------- —-----------------avbryta förrättningen. I vallokal----------- ------------ --------- omförmälda lista.

61 §. Envar som----------------------------• —-till ordföranden. Väljaren skall, då han överlämnar Väljaren skall, då han överläm­ valkuvertet, för valförrättaren upp­ nar valkuvertet, för valförrättaren giva sitt fullständiga namn och sitt uppgiva sitt fullständiga namn och hemvist inom valdistriktet. Sedan sitt hemvist inom valdistriktet eller, ordföranden förvissat sig om att väl­ om han är upptagen i särskild röst­ jaren är i röstlängden upptagen så­ längd, den ort i riket där han se­ som röstberättigad och tillsett, att nast var kyrkobokförd. Sedan ord­ kuvertet är tillslutet och utan annat föranden förvissat sig om att välja­ märke än i 96 § föreskriven ända- ren är i röstlängden upptagen såsom målsbeteckning, nedlägger ordföran­ röstberättigad och tillsett, att kuver­ den kuvertet i valurnan, i samman­ tet är tillslutet och utan annat märke hang varmed i röstlängden vid välja­ än i 96 § föreskriven ändamålsbe­ rens namn göres anteckning, att teckning, nedlägger ordföranden ku­ rösträtten utövats. Valkuvert, som vertet i valurnan, i sammanhang ej är tillslutet eller som är märkt varmed i röstlängden vid väljarens med annat kännetecken än föreskri­ namn göres anteckning, att rösträt­ ven ändamålsbeteckning, skall ej ten utövats. Valkuvert, som ej är mottagas. tillslutet eller som är märkt med annat kännetecken än föreskriven ändamålsbeteckning, skall ej mot­ tagas. Väljare, som därtill utser.

62 §. Äkta make —- — ------------------------ före valet. För valsedelsförsändelse----------- - - --------------- kuvert brukas. Väljaren skall själv frivilligt in­ Väljaren skall själv frivilligt in­ lägga sin valsedel i innerkuvertet och lägga sin valsedel i innerkuvertet tillsluta detta samt i närvaro av ett och tillsluta detta samt i närvaro av vittne inlägga innerkuvertet i ytter- ett vittne inlägga innerkuvertet i kuvertet, vilket omedelbart därpå ytterkuvertet, vilket omedelbart där­ tillslutes av väljaren. Därefter skall på tillslutes av väljaren. Därefter

14 Kungl. Maj:ts proposition nr li5 år 1967

väljaren på ytterkuvertet teckna för­ skall väljaren på ytterkuvertet teck­ klaring på heder och samvete att vid na förklaring på heder och samvete valsedelsförsändelsens anordnande att vid valsedelsförsändelsens an­ tillgått på detta sätt. Vid namnun­ ordnande tillgått på detta sätt. Vid derskriften tecknas uppgift på det namnunderskriften tecknas uppgift valdistrikt väljaren vid tiden för va­ på det valdistrikt, där väljaren äger let tillhör och hans hemvist inom anmäla sig till röstning, och hans valdistriktet. hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i särskild röst­ längd, den ort i riket där han se­ nast var kyrkobokförd. Vittnet intygar - aderton år.

63 §• Väljare, som------- ------------------------- före valet. För valsedelsförsändelse---------------- --------------- - kuvert brukas. Väljaren skall själv frivilligt in­ Väljaren skall själv frivilligt in­ lägga sin valsedel i innerkuvertet lägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt i närvaro av och tillsluta detta samt i närvaro av den som skall ingiva valsedeln och den som skall ingiva valsedeln och ett vittne inlägga innerkuvertet i ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket omedelbart där­ ytterkuvertet, vilket omedelbart där­ på tillslutes av väljaren. Därefter på tillslutes av väljaren. Därefter skall väljaren på ytterkuvertet teck­ skall väljaren på ytterkuvertet teck­ na förklaring på heder och samvete na förklaring på heder och samvete att han till följd av sjukdom, lyte, att han till följd av sjukdom, lyte, vanförhet eller hög ålder är oförmö­ vanförhet eller hög ålder är oförmö­ gen alt inställa sig vid valförrätt­ gen att inställa sig vid valförrätt­ ningen för sitt valdistrikt samt att ningen för sitt valdistrikt samt att vid valsedelsförsändelsens anord­ vid valsedelsförsändelsens anord­ nande tillgått på nu angivet sätt. nande tillgått på nu angivet sätt. Vid namnunderskriften tecknas upp­ Vid namnunderskriften tecknas upp­ gift på det valdistrikt väljaren vid gift på det valdistrikt, där väljaren tiden för valet tillhör och hans hem­ äger anmäla sig till röstning, och vist inom valdistriktet. hans hemvist inom valdistriktet eller, om han är upptagen i särskild röstlängd, den ort i riket där han senast var kyrkobokförd. Både den ■rton år.

65 §• Ej må någon i annan ordning än Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall om rätt att i vissa fall avläm­ skall om rätt att i vissa fall avläm­ na valsedel inom riket å postanstalt na valsedel inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskick­ samt utom riket hos svensk ut­ ning, svenskt konsulat eller svenskt landsmyndighet eller å svenskt far­ fartyg gälla vad i 70—75 §§ stadgas. tyg gälla vad i 70—75 § stadgas.

Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967 15

1. Är någon röstlängden uppförd. 2. Kan med skäl antagas, att röst­ 2. Kan med skäl antagas, att röst­ berättigad kommer att å valdagen berättigad kommer att å valdagen vistas utom riket eller att röstberät­ vistas utom riket eller att röstberät­ tigad, vilken utövar militärtjänst el­ tigad, vilken utövar militärtjänst el­ ler tillhör besättningen eller annan ler fullgör vapenfri tjänst i stället personal å fartyg eller personalen för värnpliktstjänstgöring eller till­ vid statens järnvägar eller vid en­ hör besättning eller annan personal skilt järnvägsföretag eller vid post-, å fartyg eller personalen vid statens tull- eller lotsverket, till följd av järnvägar eller vid enskilt järnvägs­ tjänstens utövning icke kan utöva företag eller vid post-, tull- eller lots­ sin rösträtt å valdagen, må sådan verket, till följd av tjänstens utöv­ röstberättigad före valdagen avläm­ ning icke kan utöva sin rösträtt å na valsedel, avseende valet i den valdagen, må sådan röstberättigad valkrets där han är i röstlängd upp­ före valdagen avlämna valsedel, av­ tagen, å postanstalt inom riket. seende valet i den valkrets där han är i röstlängd upptagen, å postan­ stalt inom riket. 3. Vistas röstberättigad utom ri­ 3. Vistas röstberättigad utom ri­ ket och kan med skäl antagas, att ket och kan med skäl antagas, att han till följd härav eller till följd han till följd härav eller till följd av tjänsteutövning som i 2 mom. av tjänsteutövning som i 2 mom. sägs icke kan utöva sin rösträtt å sägs icke kan utöva sin rösträtt å valdagen inom riket, äger han av­ valdagen inom riket, äger han av­ lämna valsedel, avseende valet i den lämna valsedel, avseende valet i den valkrets där han är i röstlängd upp­ valkrets där han är i röstlängd upp­ tagen, å svensk beskickning eller tagen, hos svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen be­ annan svensk utlandsmyndighet, som stämmer. Tillhör i fall som nu sagts Konungen bestämmer. Tillhör i fall den röstberättigade besättning eller som nu sagts den röstberättigade be­ annan personal å fartyg, där röst- sättning eller annan personal å far­ mottagning enligt vad nedan är stad­ tyg, där röstmottagning enligt vad gat skall anordnas, eller är han pas­ nedan är stadgat skall anordnas, el­ sagerare å dylikt fartyg, må han ock ler är han passagerare å dylikt far­ avlämna sådan valsedel å fartyget. tyg, må han ock avlämna sådan valsedel å fartyget. Förekommer, då--------------------- skall ske.

72 §• Röstmottagare är inom riket den Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av gene­ postfunktionär, som enligt av post­ ralpoststyrelsen meddelade före­ verket meddelade föreskrifter där­ skrifter därtill utses, samt utom ri­ till utses, samt utom riket utlands­ ket beskickningens eller konsulatets myndighetens chef eller fartygets chef eller fartygets befälhavare eller befälhavare eller den någon av dem den någon av dem i sitt ställe sätter. i sitt ställe sätter. Röstmottagning skall äga rum Röstmottagning skall äga rum från och med trettionde dagen före från och med trettionde dagen före valdagen till och med valdagen, valdagen till och med valdagen,

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 1 45 år 1967

utom riket dock ej längre än till dess utom riket dock ej längre än till dess avgivna valsedlar, enligt vad i 75 § avgivna valsedlar, enligt vad i 75 § sägs, skola insändas till överståthål- sägs, skola insändas till Konungens larämbetet eller översändas till be- befallningshavande i Stockholms län skickning eller konsulat för vidare- eller översändas till svensk utlandsbefordran till ämbetet. myndighet för vidarebefordran till Konungens befallningshavande i Stockholms län. Röstmottagning å----------------- — -— en timme. De väljare,-------------------- sina valsedlar. Ej må.— ----- ------------------ - — väljande tillåtas. Å postanstalt------------------------- - — denna lag. Där röstmottagning skall äga rum Där röstmottagning skall äga rum å beskickning eller konsulat, skall hos utlandsmyndighet, skall chefen chefen för beskickningen eller kon- för utlandsmyndigheten utfärda sulatet utfärda kungörelse angående kungörelse angående dagar och tidagar och tider samt ställe för röst- der samt ställe för röstmottagningmottagningen. Kungörelsen skall ge- en. Kungörelsen skall genom annom anslag samt, där så ske kan, slag samt, där så ske kan, även på även på annat lämpligt sätt bringas annat lämpligt sätt bringas till käntill kännedom. nedom. Där röstmottagning------- - — ombordvarandes kännedom.

73 Vid röstningen--------—--------------- i 96 §. Väljaren skall med ledning av Väljaren skall med ledning av röstkortet ifylla ytterkuvertet. Väl­ röstkortet ifylla ytterkuvertet. Väl­ jare, som enligt 71 § avlämnar val­ jare, som enligt 71 § avlämnar val­ sedel utan att innehava röstkort, sedel utan att innehava röstkort, skall på lämplig plats å ytterkuver­ skall på lämplig plats å ytterkuver­ tet teckna uppgift om fullständigt tet teckna uppgift om fullständigt namn, yrke eller titel, födelsetid, fö­ namn, yrke eller titel, födelsetid, fö­ delsenummer, om detta är för ho­ delsenummer, om detta är för ho­ nom känt, mantalsskrivningsort nom känt, mantalsskrivningsort samt bostads- och postadress. samt bostads- och postadress. År väl­ jaren upptagen i särskild röstlängd, skall han i stället för mantalsskriv­ ningsort uppgiva senaste kyrkobok­ föringsort här i riket. Väljaren skall----------------------sådan röstning. Finnes ytterkuvertet--------------------- ett valkuvert. Väljaren skall —-----------------till röstmottagaren. År valkuvertet -—-------- •-------- för avlämnandet. I sammanhang — ----------------- - fastställt formulär. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

75 §. Röstmottagare inom----------- verkställa röstsammanräkningen. Röstmottagare utom riket skall Röstmottagare utom riket skall översända nämnda ytterkuvert till översända nämnda ytterkuvert till överståthållarämbetet; dock må röst- Konungens befallningshavande i

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 17

mottagare å fartyg i stället översän­ Stockholms län• dock må röstmot­ da kuverten till svensk beskickning tagare å fartyg i stället översända eller svenskt konsulat för vidarebe­ kuverten till svensk beskickning el­ fordran till överståt hållar ämbetet. ler annan svensk utlandsmyndighet, Ytterkuverten skola vara inlagda i som Konungen bestämmer, för vida­ omslag, och skall, där ytterkuverten rebefordran till Konungens befallsändas med post, försändelsen an­ ningshavande i Stockholms län. Yt­ ordnas som värdepost. Översändan­ terkuverten skola vara inlagda i om­ det skall ske i så god tid, att kuver­ slag och skall, där ytterkuverten sän­ ten kunna beräknas vara överståt- das med post, försändelsen anordnas hållarämbetet till handa sist å fjär­ som värdepost. Översändandet skall de dagen efter valdagen. ske i så god tid, att kuverten kunna beräknas vara Konungens befallningshavande i Stockholms län till handa sist å fjärde dagen efter val­ dagen. Ytterkuvert, som från röstmotta­ Ytterkuvert, som från röstmot­ gare utom riket inkommit till över- tagare utom riket inkommit till ståthållar ämbetet, skall införas i Konungens befallningshavande i särskild förteckning samt, där väl­ Stockholms län, skall införas i sär­ jaren tillhör valkrets, för vilken skild förteckning samt, där välja­ överståthållarämbetet ej har att ren tillhör valkrets, för vilken an­ verkställa röstsammanräkning, sna­ nan än Konungens befallningsha­ rast möjligt med posten vidarebe­ vande i Stockholms län har att verk­ fordras till den Konungens befall- ställa röstsammanräkning, snarast ningshavande, som skall verkställa möjligt med posten vidarebefordras röstsammanräkningen. till den Konungens befallningsha­ vande, som skall verkställa röstsam­ manräkningen. Ytterkuvert, som — — under lås.

77 §. 1. Å utsatt----------- öppna dörrar. 2. Hava ytterkuvert förda protokollet. Inkomma ytterkuvert på valet. 3. Därefter granskas ytterkuver­ 3. Därefter granskas ytterkuver­ ten och därå tecknade uppgifter. ten och därpå tecknade uppgifter. Förekommer skälig anledning anta­ Förekommer skälig anledning an­ ga, att ytterkuvert blivit efter tillslu­ taga, att ytterkuvertet blivit efter tandet öppnat, eller finnas flera yt­ tillslutandet öppnat, eller finnas fle­ terkuvert härröra från samma väl­ ra ytterkuvert härröra från samma jare, lämnas dessa ytterkuvert orub­ väljare, lämnas dessa ytterkuvert bade, och däri inneslutna valsedlar orubbade, och däri inneslutna val­ inverka ej på valet. Lag samma vare, sedlar inverka ej på valet. Lag sam­ dels då väljaren icke är upptagen ma vare, dels då väljaren icke är såsom röstberättigad i det valdistrikt, upptagen såsom röstberättigad i all­ som angivits på ytterkuvertet, eller, män röstlängd för det valdistrikt om väljaren jämlikt 71 § avlämnat som angivits på ytterkuvertet, eller, valsedel utan att innehava röstkort, om väljaren jämlikt 71 § avlämnat i valdistrikt å den mantalsskriv- valsedel utan att innehava röstkort, 2 Dihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt Nr 145

18 Kungl. Maj.ts proposition nr Hd år 1967

ningsort, som angivits å ytterkuver- i allmän röstlängd för valdistrikt å tet, dels ock då väljaren utövat sin den mantalsskrivningsort som an­ rösträtt vid valförrättningen. givits på ytterkuvertet, eller, om väl­ jaren enligt anteckning på ytterkuvertet är upptagen i särskild röst­ längd, i den särskilda röstlängden för valkretsen, dels ock då väljaren utövat sin rösträtt vid valförrätt­ ningen. Övriga ytterkuvert----------------------- ----------------såsom ogillt. 4. Valprotokollen uppläsas,--------- --------------------- omslagen brytas.

95 §■ Valnämnden åligger------- ------------- --------- ordentligen verkställas. Kostnaden "för de anordningar, Kostnaden för de anordningar, som avses i 60 § och 60 a §, och för som avses i 60 § och 60 a §, och för kungörande, som åligger valnämn­ kungörande, som åligger valnämn­ dens ordförande, samt för blanketter dens ordförande, samt för blanket­ till röstkort skall gäldas av kommu­ ter till röstkort, som upprättas av nerna, vilka jämväl hava att tillhan­ valnämnderna, skall gäldas av kom­ dahålla lämpliga vallokaler. munerna, vilka jämväl hava att till­ handahålla lämpliga vallokaler. Röstmottagare å------- - —-------------- ----------- uppdragets fullgörande.

96 Kuvert, varom------- ------------ politiskt parti. I 62 och 63 §§ omnämnda ku­ I 62 och 63 §§ omnämnda ku­ vert och ytterkuvert som avses i vert och ytterkuvert som avses i 73 § skola i god tid före valet fin­ 73 § skola i god tid före valet fin­ nas tillgängliga hos valnämnden nas tillgängliga hos valnämnden ävensom hos de tjänstemän eller ävensom hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka valnämn­ andra personer, åt vilka valnämn­ den uppdrager att i sådant hänsen- den uppdrager att i sådant hänsenende tillhandagå väljarna. Nyss­ ende tillhandagå väljarna. Nyss­ nämnda ytterkuvert skola inom sam­ nämnda ytterkuvert skola inom sam­ ma tid härjämte finnas tillgängliga ma tid härjämte finnas tillgängliga å postanstalt samt å svensk beskick­ å postanstalt samt hos svensk be­ ning, svenskt konsulat eller svenskt skickning eller annan svensk ut­ fartyg, där röstmottagning äger landsmyndighet, som Konungen be­ stämmer, eller å svenskt fartyg, där rum. röstmottagning äger rum. Det åligger----------------------------------- 73 §§ sägs. Blanketter till-------------------------- tillhandahållas valnämnden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.

Kungl. Maj.ts proposition nr 1 'i5 år 1967 19

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253)

Härigenom förordnas, att 9 och 10 a §§, 11 § 2 mom., 20 § 1 inom., 31 §, 35 § 2 och 3 mom. samt 37, 40, 41 och 60 §§ kommunala vallagen den 6 juni 19301 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

Senast den --------------------- valnämndens ordförande, Envar äger--------------------- avskrift därav. Vad i lagen om val till riksdagen Vad i lagen om val till riksdagen stadgas om röstlängds framläggande stadgas om allmän röstlängds fram­ till granskning och om kungörelse läggande till granskning och om därom, om underrättelse till person, kungörelse därom, om underrättelse som i längden upptagits såsom icke till person, som i längden upptagits röstberättigad, om framställande av såsom icke röstberättigad, om fram­ anmärkning mot längden och om un­ ställande av anmärkning mot läng­ derrättelse till den, mot vilkens röst­ den och om underrättelse till den, rätt anmärkning framställts, om mot vilkens rösträtt anmärkning prövning av sådan anmärkning samt framställts, om prövning av sådan om längdens justering ävensom om anmärkning samt om längdens jus­ klagan över valnämndens beslut tering ävensom om klagan över val­ skall äga motsvarande tillämpning nämndens beslut skall äga motsva­ beträffande röstlängd, som avses i rande tillämpning beträffande röst­ detta kapitel. längd, som avses i detta kapitel.

10 §• Vad i lagen om val till riksdagen Vad i lagen om val till riksdagen stadgas om rättelse av uppenbart fel stadgas om rättelse av uppenbart fel i röstlängd äger motsvarande till- i allmän röstlängd äger motsvarande lämpning beträffande röstlängd som tillämpning beträffande röstlängd avses i detta kapitel. 11 som avses i detta kapitel.

11 §• 2 m o in. Annat än---------------------------av länsstyrelsen. Beträffande församling------------------------- är stadgat. Sådant val----------------------------------- äger rum. Om valdag, som i detta moment Om valdag, som i detta moment sägs, skall den myndighet som be- sägs, skall den myndighet som be­ stämt valdagen omedelbart under- stämt valdagen omedelbart under­ rätta generalpoststyrelsen. rätta postverket. 1 Senaste lydelse se beträffande 9 § 1963:128, 10 a § 1966:154, 11 § 2 mom., 20 § 1 mom., 31 §, 35 § 3 mom., samt 40 och 41 §§ 1962:72, 35 § 2 mom. 1961:606, 37 § 1966:94 samt 60 8 1965:609.

20 Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

1 ino m. När val------------— ---------------- ■ varje valdistrikt; d) erinran om rätt för väljare att d) erinran om rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom riket å å postanstalt samt utom riket hos svensk beskickning eller svenskt svensk utlandsmyndighet; samt konsulat; samt e) då fråga —------------ --------- utom riket. 31 §• Ej må någon i annan ordning än Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall om rätt att i vissa fall avläm­ skall om rätt att i vissa fall avläm­ na valsedel inom riket å postanstalt na valsedel inom riket å postanstalt samt utom riket å svensk beskick­ samt utom riket hos svensk utlands­ ning, svenskt konsulat eller svenskt myndighet eller å svenskt fartyg gäl­ fartyg gälla vad i 6 kap. stadgas. la vad i 6 kap. stadgas. 35 §• 2 mom. Kan med skäl antagas, 2 mom. Kan med skäl antagas, att röstberättigad kommer att å val­ att röstberättigad kommer att å val­ dagen vistas utom riket eller att dagen vistas utom riket eller att röst­ röstberättigad, vilken utövar mili­ berättigad, vilken utövar militär­ tärtjänst eller tillhör besättning el­ tjänst eller fullgör vapenfri tjänst ler annan personal å fartyg eller per­ i stället för värnpliktstjänstgöring sonalen vid statens järnvägar eller eller tillhör besättning eller annan vid enskilt järnvägsföretag eller vid personal å fartyg eller personalen post-, tull- eller lotsverket, till följd vid statens järnvägar eller vid en­ av tjänstens utövning icke kan ut­ skilt järnvägsföretag eller vid post-, öva sin rösträtt å valdagen, må så­ tull- eller lotsverket, till följd av dan röstberättigad före valdagen av­ tjänstens utövning icke kan utöva lämna valsedel å postanstalt inom sin rösträtt å valdagen, må sådan riket. röstberättigad före valdagen avläm­ na valsedel å postanstait inom riket. 3 mom. Vistas röstberättigad 3 mom. Vistas röstberättigad utom riket och kan med skäl antagas, utom riket och kan med skäl anta­ att han till följd härav eller till följd gas, att han till följd härav eller till av tjänsteutövning som i 2 mom. följd av tjänsteutövning som i 2 sägs eller till följd av omständig­ mom. sägs eller till följd av omstän­ het som angives i 1 mom. andra dighet som angives i 1 mom. andra stycket icke kan utöva sin rösträtt stycket icke kan utöva sin rösträtt å å valdagen inom riket, äger han av­ valdagen inom riket, äger han av­ lämna valsedel å svensk beskickning lämna valsedel hos svensk beskick­ eller svenskt konsulat, som Konung­ ning eller annan svensk utlandsmyn­ en bestämmer. Tillhör i fall som nu dighet, som Konungen bestämmer. sagts den röstberättigade besättning Tillhör i fall som nu sagts den röst­ eller annan personal å fartyg, där berättigade besättning eller annan röstmottagning enligt vad nedan är personal å fartyg, där röstmottag­ stadgat skall anordnas, eller är han ning enligt vad nedan är stadgat passagerare å dylikt fartyg, må han skall anordnas, eller är han passa­ ock avlämna valsedel å fartyget. gerare å dylikt fartyg, må han ock avlämna valsedel å fartyget. Förekommer, då----------- ---- ---------- -------------- skall ske.

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967 21

Röstmottagare är inom riket den Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av gene­ postfunktionär, som enligt av post­ ralpoststyrelsen meddelade före­ verket meddelade föreskrifter därtill skrifter därtill utses, samt utom ri­ utses, samt utom riket utlandsmyn­ ket beskickningens eller konsulatets dighetens chef eller fartygets befäl­ chef eller fartygets befälhavare eller havare eller den någon av dem i sitt den någon av dem i sitt ställe sät­ ställe sätter. ter. Röstmottagning skall äga rum Röstmottagning skall äga rum från och med trettionde dagen före från och med trettionde dagen före valdagen till och med valdagen el­ valdagen till och med valdagen eller, ler, vid annat kommunalval än som vid annat kommunalval än som av­ avses i 35 § 1 mom. första stycket, ses i 35 § 1 mom. första stycket, närmaste helgfria dag före valda­ närmaste helgfria dag före valda­ gen. Utom riket skall röstmottagning gen. Utom riket skall röstmottag­ ej i något fall äga rum längre än ning ej i något fall äga rum längre till dess avgivna valsedlar, enligt än till dess avgivna valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola insändas till vad i 40 § sägs, skola insändas till överståthållarämbetet eller översän­ Konungens befallningshavande i das till beskickning eller konsulat Stockholms län eller översändas till för vidarebefordran till ämbetet. svensk utlandsmyndighet för vidare­ befordran till Konungens befall­ ningshavande i Stockholms län. Röstmottagning å--------------------- ----------- - —-en timme. De väljare,-------------------------------- sina valsedlar. Ej må------- ------------ - ------------ väljande tillåtas. Å postanstalt --------denna lag. Där röstmottagning skall äga rum Där röstmottagning skall äga rum å beskickning eller konsulat, skall hos utlandsmyndighet, skall chefen chefen för beskickningen eller kon­ för utlandsmyndigheten utfärda kun­ sulatet utfärda kungörelse angående görelse angående dagar och tider dagar och tider samt ställe för röst- samt ställe för röstmottagningen. mottagningen. Kungörelsen skall ge­ Kungörelsen skall genom anslag nom anslag samt, där så ske kan, samt, där så ske kan, även på annat även på annat lämpligt sätt bringas lämpligt sätt bringas till kännedom. till kännedom. Där röstmottagning------- —----------------- — ombordvarandes kännedom.

40 Röstmottagare inom-------------------- — verkställa röstsammanräkningen. Röstmottagare utom riket skall Röstmottagare utom riket skall översända nämnda ytterkuvert till översända nämnda ytterkuvert till överståthållarämbetet; dock må Konungens befallningshavande i röstmottagare å fartyg i stället över­ Stockholms län; dock må röstmotta­ sända kuverten till svensk beskick­ gare å fartyg i stället översända ku­ ning eller svenskt konsulat för vida­ verten till svensk beskickning eller rebefordran till överståthållarämbe­ annan svensk utlandsmyndighet, som tet. Ytterkuverten skola vara inlag­ Konungen bestämmer, för vidarebe­ da i omslag och skall, där ytterku- fordran till Konungens befallnings-

22 Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967

verten sändas med post, försändel­ havande i Stockholms län. Ytterkusen anordnas som värdepost. Över­ verten skola vara inlagda i omslag sändandet skall ske i så god tid, att och skall, där ytterkuverten sändas kuverten kunna beräknas vara över- med post, försändelsen anordnas som ståthållarämbetet till handa sist å värdepost. Översändandet skall ske fjärde dagen efter valdagen. i så god tid, att kuverten kunna be­ räknas vara Konungens befallningshavande i Stockholms län till handa sist å fjärde dagen efter valdagen.

41 §• Ytterkuvert, som från röstmotta­ Ytterkuvert, som från röstmotta­ gare utom riket inkommit till över- gare utom riket inkommit till Ko­ ståthållarämbetet, skall införas i sär­ nungens befallningshavande i Stock­ skild förteckning samt snarast möj­ holms län, skall införas i särskild ligt med posten vidarebefordras till förteckning samt snarast möjligt den myndighet, som skall verkställa med posten vidarebefordras till den röstsammanräkningen. myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen. Ytterkuvert, som------------------------- ----------------under lås.

60 §. Kuvert, varom---------------------------- statsverkets försorg. I 26,-------------------------------------mot ersättning. Kuvert, som---------------------------- politiskt parti. I 28 och 29 §§ omnämnda kuvert I 28 och 29 §§ omnämnda kuvert av de slag, som erfordras för inom av de slag, som erfordras för inom valdistriktet förekommande val, samt valdistriktet förekommande val, samt ytterkuvert, som avses i 38 §, skola ytterkuvert, som avses i 38 §, skola i god tid före varje val finnas till­ i god tid före varje val finnas till­ gängliga hos valnämnden ävensom gängliga hos valnämnden ävensom hos de tjänstemän eller andra per­ hos de tjänstemän eller andra per­ soner, åt vilka valnämnden uppdra­ soner, åt vilka valnämnden uppdra­ ger att i sådant hänseende tillhanda- ger att i sådant hänseende tillhandagå väljarna. Sistnämnda ytterkuvert gå väljarna. Sistnämnda ytterkuvert skola inom samma tid finnas till­ skola inom samma tid finnas till­ gängliga även å postanstalt samt å gängliga även å postanstalt samt svensk beskickning, svenskt konsu­ hos svensk beskickning eller annan lat eller svenskt fartyg, där röstmot­ svensk utlandsmyndighet, som tagning äger rum. Konungen bestämmer, eller å svenskt fartyg, där röstmottagning äger rum. Det åligger---------------------------- 38 § sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968.

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 23

Utdrag av protokollet över justitieärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 6 oktober 1967.

Närvarande: Statsråden A ndersson , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , G eijer , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg .

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Kling, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om vidgade möjlig­ heter för utlandssvenskar att delta i allmänna val och anför.

Inledning

Frågan om rösträtt för utlandssvenskar har vid ett flertal tillfällen varit föremål för överväganden. Inom riksdagen har tid efter annan väckts motioner i ämnet. Olika statliga utredningar har också sysslat med frågan. Redan vid 1929 års riksdag begärdes i en motion utredning om möjlig­ heterna för svenska medborgare som är bosatta utomlands att delta i all­ männa val. Motionen avslogs av riksdagen på principiella grunder. Konsti­ tutionsutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande (KU 1929: 4) att personer som emigrerat från Sverige inte borde ha rösträtt här i landet även om de bevarade svensk medborgarrätt. Åtskilliga år senare gjorde socialstyrelsen en utredning i ämnet. I ett betänkande år 1941 »Ut­ landssvenskarna» (SOU 1941:36) avvisade styrelsen tanken på en reform och några lagstiftningsåtgärder kom inte till stånd. Så småningom kom emellertid frågan i ett nytt läge. Hösten 1958 fick 1955 års valutredning genom tilläggsdirektiv i uppdrag att överväga bl. a. spörsmålet om utlandssvenskars deltagande i allmänna val. Utred­ ningen fann att frågan borde föras till en positiv lösning. I betänkandet »Utlandssvenskars deltagande i allmänna val» (SOU 1962: 19)1 förordade utredningen att utlandssvenskar i princip skulle få rätt att delta i val till

1 Ledamöter i valutredningen vid behandlingen av betänkandet var regeringsrådet Bengt Hjern, ordförande, redaktören Jean Braconier, organisationschefen Hugo Brolin, byrådirektören Stig Lundgren och förbundssekreteraren Ragnar Moberg.

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

riksdagens andra kammare och i allmänna folkomröstningar. Tekniskt borde detta enligt utredningen lösas genom att svenskar, som inte var bo­ satta i Sverige och därför inte registrerade i den svenska folkbokföringen, fick rätt att bli upptagna i röstlängd efter särskild anmälan. Rätten att bli upptagen i röstlängd var enligt förslaget försedd med vissa begränsningar. Valutredningens betänkande remissbehandlades. Yttranden över betän­ kandet avgavs av statskontoret, statistiska centralbyrån, överståthållarämbetet, samtliga länsstyrelser, 1961 års utredning om översyn av medborgarskapslagstiftningen, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, Utlandssvenskarnas förening, Sveriges häradskrivarförening och Sveriges allmänna exportförening. Överståthållarämbetet och länsstyrelserna över­ lämnade yttranden från olika kommunala organ m. fl. Genom utrikesde­ partementets försorg inhämtades yttranden över betänkandet från nämn­ den för internationellt bistånd samt från ett femtiotal olika svenska be­ skickningar och konsulat i utlandet. Med anledning av kritik som under remissbehandlingen riktades mot valutredningens förslag tillkallades i januari 1963 en särskild utred­ ningsman, kammarrättsrådet Sten von Otter, för att pröva om man kunde finna andra vägar att lösa frågan om utlandssvenskarnas rösträtt än den som valutredningen anvisat. I december 1965 redovisade utrednings­ mannen i betänkandet »Utlandssvenskars registrering» (SOU 1965: 73) re­ sultatet av sitt arbete. Han föreslog för sin del att man skulle lägga upp ett särskilt register för utlandssvenskar vilket kunde tjäna som underlag för röstlängderna. Registreringen skulle enligt förslaget vara frivillig och bygga på ett ansökningsförfarande. Även detta förslag har remissbehandlats. Yttranden har avgetts av social­ styrelsen, riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån, centrala folkbok­ förings- och uppbördsnämnden (CFU), överståthållarämbetet, samtliga läns­ styrelser, de lokala skattemyndigheterna och valnämnderna i Stockholm, Göteborg och Malmö, Svenska landstingsförbundet, Svenska stadsförbun­ det, Svenska kommunförbundet, Föreningen Sveriges kronokamrerare, Utlandssvenskarnas förening, Sveriges allmänna exportförening och Riks­ föreningen för svenskhetens bevarande i utlandet. Vissa länsstyrelser har överlämnat yttranden från valnämnder, kronokamrerare och häradsskrivare m. fl. Vid yttrandet från valnämnden i Stockholm har fogats en av nämndens sekreterare upprättad promemoria. Jag anhåller nu att få ta upp frågan om vidgade möjligheter för utlands­ svenskar att delta i allmänna val till behandling på grundval av 1962 och 1965 års betänkande!! och remissyttrandena över dessa.

Kungl. Maj.ts proposition nr lb5 år 1967 25

Gällande bestämmelser

Enligt 16 § riksdagsordningen tillkommer rösträtt vid andrakammarval varje man och kvinna som är svensk medborgare och senast under näst­ föregående kalenderår uppnått tjugo års ålder. Rösträtt får dock inte ut­ övas av den som på grund av domstols förklaring är eller efter uppnådd myndighetsålder skall förbli omyndig. Dessa regler modifieras genom ett särskilt stycke i 16 § där det föreskrivs att till efterrättelse vid andrakam­ marval skall finnas röstlängd och att rösträtten skall, på sätt i vallagen närmare är bestämt, grundas på förhållandena vid tiden för röstlängdens tillkomst, även om förändring inträffar före valet. Röstlängderna skall enligt lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen (ValL) baseras på mantalslängderna. Härav följer att man­ talsskrivning i Sverige utgör en förutsättning för rösträtt vid andrakam­ marval. Mantalsskrivningen regleras i sin tur av folkbo kföringsförordningen den 9 juni 1967 (nr 198). Enligt folkbokföringsförordningen är det endast vissa snävt begränsade kategorier svenska medborgare som har möjlighet att vara upptagna i den svenska folkbokföringen även om de stadigvarande är bosatta utomlands. Dessa kategorier är: 1) de som är anställda i rikets tjänst på utrikes ort jämte deras familjer och svenska tjänstefolk, 2) svens­ ka sjömän som är inskrivna på svenskt sjömanshus samt 3) på utrikes ort anställda svenska präster och missionärer med familjer. Flertalet svenska medborgare som är bosatta utomlands kan alltså inte vara mantalsskrivna i Sverige och är därför inte berättigade att delta i andrakammarval. De närmare föreskrifterna om röstlängd vid andrakammarval finns upptagna i 37—53 a §§ ValL. Enligt dessa föreskrifter gäller för röstlängds iordningställande ett i detalj bestämt handlings- och tidsschema. På den lokala skattemyndigheten ankommer att upprätta röstlängd för varje val­ distrikt (37 §). Röstlängd skall upprättas varje år före den 30 juni och efter mantalslängden för samma år uppta alla invånare inom valdistriktet, som uppnått eller under året uppnår en ålder av tjugo år (38 §). Varje sådan person, om vilken ej upplyses att han den 10 juni brister i något av vad som föreskrivs i lag som villkor för rösträtt, antecknas i röstläng­ den såsom röstberättigad. I fråga om den som först under kalenderåret upp­ nått eller uppnår en ålder av tjugo år anmärks dock att rösträtt ej tillkom­ mer honom förrän efter utgången av löpande kalenderår. Senast den 30 juni skall röstlängden vara avlämnad till valnämndens ordförande (39 § första stycket). Den skall därefter vara framlagd för granskning fr. o. m. den 6 t. o. in. den 12 juli. Om tid och ställe för framläggandet utfärdar länsstyrelsen senast den 30 juni kungörelse som anslås på kommunens an­ slagstavla och, där så kan ske, införs i ortstidningar (40 § och 41 § första stycket). Så snart valnämndens ordförande mottagit röstlängden från den

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

lokala skattemyndigheten skall han sända underrättelse till varje person, som i röstlängden antecknats såsom icke röstberättigad. I underrättelsen skall anges skälet för att vederbörande uteslutits från rösträtt. Underrättel­ se behöver dock inte sändas till den som saknar stadigt hemvist (40 § och 41 § andra stycket). Såväl den av länsstyrelsen utfärdade kungörelsen som de särskilda underrättelserna skall innehålla upplysning om tid och sätt för framställande av anmärkning mot röstlängden samt om tid och ställe för prövning av sådan anmärkning. Anmärkning mot framlagd röst­ längd skall framställas hos valnämnden senast den 18 juli (42 §). Den skall göras skriftligen. Anmärkningsrätt tillkommer dels den som anser sig oriktigt utesluten från rösträtt, dels den som anser att annan oriktigt upp­ tagits som röstberättigad. Gör någon i rätt tid anmärkning med påstående att annan obehörigen upptagits som röstberättigad i röstlängden, skall val­ nämndens ordförande ofördröjligen sända underrättelse till denne och upp­ lysa om dagen för anmärkningens prövning (43 §). Anmärkning, som ej gjorts inom föreskriven tid, kan inte upptas till prövning (44 §). Valnämn­ den skall vid offentligt sammanträde den 25 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag, nästa söckendag pröva anmärkningarna mot röstläng­ den (45 g). Valnämnden skall omedelbart eller senast dagen efter slutad förhandling meddela beslut beträffande varje särskild anmärkning och i röstlängden införa de rättelser, som föranleds av nämndens beslut. Röst­ längden skall därefter underskrivas av valnämnden och är därmed i prin­ cip i slutgiltigt skick. För den som är missnöjd med något valnämndens beslut finns emellertid möjlighet att anföra besvär hos länsstyrelsen. ValL upptar i 46—49 §§ föreskrifter om vad som är att iaktta vid sådan besvärstalan. När besvärsmål hos länsstyrelsen är i skick att kunna avgöras, skall länsstyrelsen teckna sitt beslut på besvärshandlingarna samt därefter åter­ sända dessa till valnämndens ordförande, som har att införa eventuella rättelser i röstlängden. Över länsstyrelsens beslut kan klagan inte föras särskilt utan endast i samband med besvär över valförrättning, vid vilken beslutet tjänat till efterrättelse (50 §). Vid klagan över beslut i fråga om anmärkning mot röstlängd får inga andra bevis gälla än de som varit före­ tedda hos valnämnden (51 §). Har anmärkning ej framställts mot framlagd röstlängd eller har beslut över framställd anmärkning meddelats och därav eventuellt föranledd rättelse införts i längden skall röstlängden lända till ovillkorlig efterrättelse vid riksdagsmannaval, som därefter hålls, intill dess ny röstlängd kommit till stånd (52 §). Nyssnämnda regel om röstlängdens bindande verkan modifieras emellertid i vissa hänseenden genom bestäm­ melserna i 53 § och 53 a §. Har någon till följd av uppenbart fel inte blivit upptagen såsom röstberättigad i den för granskning framlagda röstlängden och har felet ej påtalats i föreskriven ordning genom anmärkning hos val­ nämnden, kan länsstyrelsen efter ansökan av den som felet rör eller av lokal skattemyndighet besluta om rättelse. Ansökan om rättelse får inte gö­

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 27

ras senare än den 1 september det år röstlängden upprättats (53 §). Om röstlängden i någon del förklarats felaktig genom beslut som fattats i sam­ band med besvär över valförrättning, skall länsstyrelsen införa de rättelser i längden som föranleds av beslutet, oavsett om felaktigheten länt till val­ förrättningens upphävande eller ej (53 a §). De bestämmelser som reglerar rösträtten vid andrakammarval har indi­ rekt betydelse för rösträtten även vid folkomröstning. Rösträtt vid allmän folkomröstning tillkommer enligt 49 § 2 mom. regeringsformen var och en som är röstberättigad vid andrakammarval. Dessutom är att märka att till ledamot av andra kammaren enligt 19 § riksdagsordningen kan väljas en­ dast person som har rösträtt inom valkretsen. Rösträtten vid kommunala val regleras i 6 § kommunallagen den 18 de­ cember 1953 (nr 753), 6 § kommunallagen den 1 mars 1957 (nr 50) för Stockholm, 7 § landstingslagen den 14 maj 1954 (nr 319) och 9 § lagen den 2 juni 1961 (nr 436) om församlingsstyrelse. Villkoren för rösträtt är i dessa lagrum angivna i huvudsak på samma sätt som i 16 § riksdagsordningen dock med den skillnaden att lagrummen såsom förutsättning för rösträtt uttryckligen upptar även krav på mantalsskrivning i kommunen eller för­ samlingen i fråga. Genom kravet på mantalsskrivning saknar utomlands bosatta svenska medborgare som regel möjlighet att delta i kommunala val. Bestämmelser om röstlängd vid kommunalval finns upptagna i 6—10 b §§ kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253; KVL). Bestämmelserna överensstämmer i stort med motsvarande bestämmelser i 37—53 a §§ V alL. ValL:s och KVL:s bestämmelser om röstlängd kompletteras genom vissa föreskrifter av Kungl. Maj:t i kungörelsen den 18 april 1947 (nr 186) om upprättande av röstlängd för val till riksdagens andra kammare samt av kommunal röstlängd. I kungörelsen föreskrivs bl. a. att röstlängd för andra­ kammarval och kommunal röstlängd skall upprättas som en gemensam handling.

Förhållandena i vissa främmande länder

T 1962 och 1965 års betänkanden har lämnats redogörelser för valregler av intresse i detta sammanhang i vissa främmande länder. Av redogörel­ serna framgår att medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge som regel saknar rätt att vid fast bosättning i annat land delta i hemlandets val. I det stora hela gäller motsvarande även beträffande medborgare i Belgien, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. I Frankrike däremot är principen, att en fransk medborgare som är bosatt utomlands kan bli upptagen i fransk röstlängd och få delta i såväl parla­

28 Ilungl. Maj:ts proposition nr 745 år 1967

mentsval som kommunalval i hemlandet. Enligt italiensk lagstiftning har italiensk medborgare, som inte avförts ur befolkningsregistret såsom emi­ grant, rätt att delta i allmänna val i Italien. Valdeltagande förutsätter emel­ lertid att vederbörande reser hem och röstar personligen i den kommun i vars röstlängd han är uppförd. Röstmottagning på utländsk mark förekom­ mer nämligen inte i samband med italienska val. För närmare kännedom om de berörda ländernas regelsystem hänvisas till betänlcandena (se SOU 1962: 19 s. 21 och SOU 1965: 73 s. 65).

1962 års förslag och remissyttrandena över detta

Förslaget 1955 års valutredning har i sitt betänkande »Utlandssvenskars deltagande i allmänna val» knutit an till den debatt i frågan om utlandssvenskarnas rösträtt som förts under tidigare skeden. När det gäller andrakamma rv a 1 och folkomröstning har utredningen kommit fram till slutsatsen att det inte finns några mera vägande skäl att motsätta sig kra­ ven på rösträtt för utlandssvenskar under förutsättning att man kan finna en tekniskt tillfredsställande lösning. Rösträtten framstår här som grundad i själva medborgarskapet och detta är, i varje fall numera, i princip obero­ ende av bosättningen. Sådana argument som att utlandssvenskarna genom sin frånvaro från Sverige blivit mer eller mindre främmande för förhållan­ dena hos oss har, framhåller utredningen, i varje fall inte generell giltighet. Den allmänna internationella utvecklingen för dessutom med sig att den grupp hland utlandssvenskarna som håller god kontakt med hemlandet successivt ökar. Det blir allt fler svenskar som vistas utomlands under en begränsad tid för studier eller som representanter för svenska företag. Be­ gränsningar kan behöva uppställas, men principiellt bör bosättning utom­ lands enligt utredningens mening inte medföra förlust av rösträtten. Beträffande kommunalval anser utredningen emellertid att saken ligger annorlunda till. Liksom vid andrakammarval krävs för rösträtt vid kommunalval svenskt medborgarskap men rösträtten i de särskilda kom­ munerna sammanhänger också med medlemskapet i den kommun som va­ let avser. Medlem av en kommun är enligt 2 § kommunallagen endast den som är mantalsskriven i kommunen eller som utan att vara mantalsskriven där äger eller brukar fast egendom i kommunen eller är taxerad till allmän kommunalskatt i kommunen. Reglerna äger tillämpning även i fråga om medlemskap i landstingskommun. Med hänsyn till sambandet mellan kommunal rösträtt och kommunalt medlemskap torde enligt valutredningens uppfattning en utvidgning av den kommunala rösträtten kunna ske endast inom ramen för vad som gäller med avseende på sådant medlemskap. Att utsträcka den kommunala rösträtten

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967 29

så att denna rösträtt tillkommer även andra än kommunmedlemmar låter sig inte göra. Det skäl, som i och för sig kan åberopas för en sådan utsträckning, hänför sig till sambandet mellan vissa kommunalval och valen till riksdagens första kammare. Innan översynen av statsskicket slutförts bör det emeller­ tid, anser valutredningen, inte komma i fråga att ändra rösträttsreglerna för kommunalvalen enbart för att ge utlandssvenskar möjlighet att vid kom­ munalvalen påverka första kammarens sammansättning. Den enda utvägen, om man vill ge utlandssvenskar rösträtt vid kommu­ nalval utan att bryta principen att rösträtten skall grundas på medlemskap i kommunen, är, påpekar valutredningen, att låta utlandssvensk rösta inom kommun, där han visserligen inte är mantalsskriven men har fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt. En sådan ordning är emellertid enligt utredningens mening olämplig av flera skäl. Dels skulle den få effekt endast för ett förhållandevis begränsat antal utlandssvenskar. Dels skulle följden bli att en utlandssvensk kunde vara röstberättigad i mer än en kom­ mun. Valutredningen erinrar om att man tidigare, när frågan om utlands­ svenskarnas rösträtt prövats, närmast utgått från att eu lösning av proble­ met förutsätter att utlandssvenskarna på ett eller annat sätt inordnas i folk­ bokföringssystemet. I praktiken är det emellertid ogörligt att inordna alla utlandssvenskar i folkbokföringen och kontinuerligt hålla en sådan registre­ ring aktuell. Att bygga ut de möjligheter, som nu finns för vissa yrkesgrup­ per (diplomater, sjömän, missionärer och präster) att vara folkbokförda i Sverige under tid då de är bosatta utomlands, är också svårt. Bl. a. skulle metoden ge upphov till gränsdragningsproblem. En nackdel med varje lös­ ning som utgår från att nya grupper av utlandssvenskar skall inordnas i folkbokföringen är vidare att en kyrkobokföring eller mantalsskrivning automatiskt för med sig åtskilliga rättsverkningar som inte har med röst­ rätten att göra. Av dessa skäl har valutredningen kommit till slutsatsen att den tekniska lösningen bör utformas så att utlandssvenskar kan bli upptag­ na i röstlängd utan att man behöver ta omvägen över folkbokföringen. Valutredningen föreslår att i vallagstiftningen skall införas bestämmelser med avseende på andrakammarval som ger en utlandssvensk rätt att efter anmälan bli upptagen i röstlängden för det val­ distrikt där han senast har varit mantalsskriven. Rätten att bli upptagen i röstlängd efter anmälan måste emellertid enligt utredningens mening begränsas på ett eller annat sätt. Beträffande vissa ut­ landssvenskar förhåller det sig uppenbarligen så att de har större anknyt­ ning till vistelselandet än till Sverige. Detta gäller bl. a. dem som utvandrat och inte har för avsikt att återvända till Sverige. Kategorin är svår att av­ gränsa. En faktor som enligt utredningens åsikt lämpligen kan tilläggas betydelse för rösträtten är tidigare mantalsskrivning i Sverige och den tid som för­

30 Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967

flutit sedan mantalsskrivningen upphört. Att den som aldrig varit bosatt i Sverige inte skall kunna upptas i röstlängd finner utredningen självklart. Men man kan, anser utredningen, inte stanna vid det. Ju längre tid som ut­ landsvistelsen fortgått desto större anledning finns det, generellt sett, att anta att vederbörandes kännedom om förhållandena i Sverige minskat. Dessutom talar även utrednings- och valsäkerhetsskäl för alt man tar hän­ syn till tidsfaktorn. Valutredningen föreslår att endast den utlandssvensk som varit mantalsskriven i Sverige under något av de f e m å r som när­ mast föregått det år då röstlängden upprättas skall kunna bli upptagen i röstlängden. I detta sammanhang kommer utredningen även in på frågan om de dubb­ la medborgarskapen. Om utlandssvensken blir medborgare i ett land där han vistas medför detta visserligen ofta att han förlorar sitt svenska med­ borgarskap. Men detta behöver ingalunda alltid bli fallet. Så t. ex. förlorar en svensk kvinna inte sitt svenska medborgarskap om hon gifter sig med en utlänning och därvid automatiskt blir medborgare i hans hemland. Bl. a. med hänsyn härtill föreslår valutredningen att den som vid sidan av sitt svenska medborgarskap även har utländskt medborgarskap inte skall kunna upptas i röstlängd vid bosättning utomlands. Ytterligare föreslår valutredningen att varje omyndighetsförkla­ ring, vare sig den meddelats av svensk eller utländsk myndighet, skall utgöra hinder mot att en utlandssvensk upptas i röstlängd. Beträffande den närmare utformningen av röstlängdsförfarandet har val­ utredningen föreslagit följande regler. Anmälan att bli upptagen i röstlängd skall i princip göras mellan den 1 januari och den 30 april det år då röst­ längden upprättas. Anmälan skall vara skriftlig och bevittnad av minst en person. Den skall innehålla uppgifter på heder och samvete om anmälarens medborgarskaps- och myndighetsförhållanden. Den kan inlämnas till be­ skickning eller konsulat men den skall vara ställd till länsstyrelsen i det län där vederbörande senast varit mantalsskriven. Länsstyrelsen kontrollerar att feir.årskravet är uppfyllt och vidarebefordrar därefter anmälan till den lokala skattemyndigheten som prövar den. Upptas vederbörande inte i röst­ längden skall han få underrättelse härom. Beträffande granskning av röst­ längden, anmärkningar mot denna och besvär hav valutredningen förutsatt att man skall tillämpa samma regler som gäller för den som är bosatt i Sverige. Valutredningen har inte gjort någon uppskattning av hur många personer som skulle komma att beröras av den av utredningen föreslagna reformen. Däremot har utredningen med ledning av en undersökning som utförts av Utlandssvenskarnas förening uttalat att man kan anta att antalet svenska medborgare som stadigvarande är bosatta utomlands överstiger 65 000. Siff­ ran är emellertid, som framgår av betänkandet (s. 26), mycket osäker. Valutredningens betänkande är inte enhälligt. En ledamot föreslår i en

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 31

reservation att regeln att utlandssvensk skall ha varit mantalsskri­ ven i Sverige någon gång under den senaste femårsperioden för att bli upp­ tagen i röstlängd skall uppmjukas på så sätt att ny femårsperiod får räk­ nas från det år då utlandssvensken efter anmälan senast blivit upptagen i röstlängd. Två andra ledamöter anser att ingen tidsbegränsning bör upp­ ställas med avseende på rätten att efter anmälan bli upptagen i röstlängd.

Remissyttrandena

Remissinstanserna har genomgående anslutit sig till valutredningens upp­ fattning att utlandssvenskarna i större utsträckning än nu är fallet bör få rätt att delta i andrakammarval. Endast i ett yttrande, avgivet av generalkonsulatet i New York, kommer en principiellt mer tveksam hållning till förslaget till uttryck. Det övervägande antalet remissinstanser som behandlat frågan delar också valutredningens åsikt att en reform som ger utlandssvenskarna röst­ rätt inte bör omfatta även kommunalval. I några yttranden fram­ hålls att utlandssvenskarna i allmänhet knappast torde ha något mera på­ tagligt intresse för lokala spörsmål och att deras deltagande i kommunal­ valen skulle medföra åtskilliga tekniska problem. En del remissinstanser, däribland Utlandssvenskarnas förening, Sveriges allmänna exportförening och några utlandsmyndigheter, anser att frågan om utlandssvenskars del­ tagande i kommunalval lämpligen bör anstå till dess klarhet vunnits om tvåkammarsystemet skall bibehållas. Endast i ett litet antal remissyttran­ den har den meningen kommit till uttryck att frågan redan dessförinnan hör få en positiv lösning. Enstaka utlandsmyndigheter anser att den kom­ munala rösträtten bör utsträckas till att omfatta åtminstone sådana ut­ landssvenskar som har fast egendom i Sverige eller som är taxerade till all­ män kommunalskatt här i landet. Det av valutredningen förordade systemet med rätt att efter an­ mälan bli upptagen i röstlängd har godtagits av åtskilliga re­ missinstanser. Från flera håll har emellertid också framförts starkt kritiska synpunkter. En synpunkt som går igen i de kritiska remissyttrandena är att det system, som valutredningen förordat, inte ger tillfredsställande valsäker­ het. Sålunda betonas att systemet inte medger någon egentlig kontroll av att den som anmäler sig för registrering i röstlängd verkligen är svensk medborgare och myndig. En remissinstans framhåller att de faktiska möj­ ligheterna att på straffrättslig väg beivra oriktiga uppgifter, som anmälaren lämnat rörande sina medborgarskaps- och myndighetsförhållanden, måste bli mycket begränsade beroende på vederbörandes vistelse i främmande land. I en del remissyttranden ifrågasätts om inte krav bör införas på att anmälarens uppgifter om medborgarskap och myndighet skall styrkas genom officiellt intyg. Flera utlandsmyndigheter för fram tanken att det

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

bör ankomma på svensk beskickning eller svenskt konsulat att företa viss kontroll av dessa uppgifter. Beskickningen i Oslo ställer sig emellertid tvek­ sam till en sådan generell ordning, särskilt som utredningar i medborgarskapsfrågor ofta visat sig ganska tidsödande. Sveriges allmänna exportför­ ening anser att svenskt pass som regel bör utgöra tillräckligt bevis om svenskt medborgarskap. I några yttranden, bl. a. det från länsstyrelsen i Kalmar län, diskuteras om inte särskilda krav bör uppställas på det vittne som valutredningen förutsatt skall medverka vid upprättande av anmälan. En annan från valsäkerhetssynpunkt framförd anmärkning mot förslaget gäller riskerna för att en och samma person blir upptagen såsom röstberät­ tigad i mer än en röstlängd och därför kan komma att utöva rösträtt i flera valdistrikt. Vissa remissinstanser understryker att förutsättningar inte ska­ pats för en tillförlitlig kontroll av att den som gjort anmälan inte blivit för innevarande år mantalsskriven i Sverige och därigenom automatiskt uppta­ gen i röstlängd eller genom anmälan till myndighet på annan ort redan upp­ tagen i röstlängd i den föreslagna ordningen. Svårighet att upptäcka dubbel­ anmälningar av sist angivet slag föreligger, framhålls det, i sådana fall då någon genom olika utflyttningar och återflyttningar blivit registrerad som utflyttad ur riket på mer än en ort. För att de påtalade svagheterna i syste­ met i möjligaste mån skall undanröjas föreslår några remissinstanser, bl. a. länsstyrelserna i Hallands och Älvsborgs län samt valnämnden i Stock­ holm, att anmälningarna skall inges till en central myndighet. Särskild uppmärksamhet har vid remissbehandlingen ägnats de av ut­ redningen föreslagna begränsningarna i rätten att efter anmälan bli upp­ tagen i röstlängd. En del remissinstanser, däribland sådana som företräder utlandssvenskarna själva, förordar en i huvudsak oinskränkt rätt för ut­ landssvenskar att delta i andrakammarval medan andra uttalar sig för mer eller mindre långtgående begränsningar i denna rätt. Det principiella kravet i valutredningens förslag att utlandssvensken åtminstone vid någon tidpunkt skall ha varit mantalsskriven i Sverige god­ tas av flertalet remissinstanser. Den som aldrig varit bosatt i Sverige så lång tid att han blivit mantalsskriven här, kan — framhåller man — knappast ha förvärvat den anknytning till landet och den kännedom om dess aktuella inre förhållanden som bör fordras för ett valdeltagande. På några håll ställer man sig emellertid avvisande eller tveksam. Länsstyrelsen i Skara­ borgs län och Sveriges allmänna exportförening förordar ett system där de utlandssvenskar som tidigare inte varit mantalsskrivna i Sverige får möj­ lighet att upptas i röstlängd i Stockholm. Utlandssvenskarnas förening före­ slår att sådana utlandssvenskar, som fullgjort studier eller värnplikt i Sve­ rige, skall beredas möjlighet till valdeltagande genom tillägg i folkbolcföringsbestäminelserna eller genom mildring av kravet på tidigare mantals­ skrivning. Den av utredningen förordade tidsbegränsningen, kravet på mantals-

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 33

skrivning under de senaste fem åren, är omstridd. Utredningsförslaget tillstyrks av bl. a. nio länsstyrelser. Sex länsstyrelser anser visserligen att en tidsgräns bör finnas men förordar att den görs generösare (7—12 år i stället för fem år). En del remissinstanser vill komplettera femårsregeln på det sättet att en utlandssvensk får rätt att räkna ny femårsperiod från det år då han efter anmälan senast blivit upptagen i röstlängd. Några ut­ landsmyndigheter föreslår att tidsgränsen skall slopas för vissa kategorier utlandssvenskar som direkt företräder svenska intressen, t. ex. represen­ tanter för svenska affärsföretag och den svenska pressens utlandskorrespondenter. Kvar står en grupp remissinstanser som är motståndare till varje form av tidsbegränsning när det gäller utlandssvenskarnas rösträtt. Dit hör, för­ utom tre länsstyrelser, Utlandssvenskarnas förening, Sveriges allmänna exportförening, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet och övervägande antalet utlandsmyndigheter. Utlandssvenskarnas förening, som utförligt utvecklat sina synpunkter på utredningens förslag i denna del, vill bestämt avvisa påståendet att en utlandssvensks kännedom om förhål­ landena i Sverige minskar allteftersom utlandsvistelsen fortgår. Det stora flertalet utlandssvenskar har, framhåller föreningen, i sin verksamhet an­ knytning till hemlandet. Utvecklingen inom kommunikationstekniken har också bidragit till att föra utlandssvenskarna närmare Sverige än tidigare. Med utredningens förslag skulle, påpekar föreningen vidare, betrodda med­ borgare som på grund av lång erfarenhet utsetts till svenska konsuler eller till ledamöter av svenska handelskammare eller kyrkoråd utomlands regel­ mässigt få se sig berövade sin rösträtt. I några remissyttranden betonas att sådana utlandssvenskar, som verkligen saknar anknytning till Sverige, san­ nolikt inte kommer att begagna sig av anmälningsmöjligheten och att en tidsbegränsning därför är onödig. Beträffande valutredningens förslag att utländskt medborgar­ skap skall diskvalificera från rösträtt menar somliga remissinstanser, bland dem Utlandssvenskarnas förening och Sveriges allmänna exportför­ ening, att det redan av principiella skäl ej är godtagbart. Diskvalifikationsgrunden har inte något stöd i grundlagen. Avgörande bör uteslutande vara om vederbörande är svensk medborgare eller ej. Ibland erhålls utländskt medborgarskap automatiskt, t. ex. genom födsel inom visst land eller genom giftermål med medborgare där. Ibland kan någon tilläggas svenskt med­ borgarskap utan att hans utländska medborgarskap därmed samtidigt går förlorat. I fall som dessa kan det — säger man i de kritiska remissyttran­ dena — inte vara riktigt att utesluta en utlandssvensk från rätt att efter anmälan bli upptagen i röstlängd. Utredningens förslag att en omyndighetsförklaring som med­ delats av utländsk myndighet skall medföra förlust av rösträtt har i allmän­ het inte föranlett någon erinran från remissinstansernas sida. Beskickning- 3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 145

34 Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967

en i Lagos anser dock att förslaget är för långtgående med hänsyn till vad som enligt svensk internationell rätt gäller i fråga om rättsverkan i Sverige av utländska myndigheters beslut. Samma utlandsmyndighet påpekar också att det i många länder finns mindre ingripande institut vart betydelse här med hänsyn till rösträtten skulle kunna ge anledning till tveksamhet om ut­ redningsförslaget genomfördes. En utförligare redogörelse för remissyttrandena över valutredningens förslag finns i SOU 1965: 73 s. 101.

1965 års förslag

Som redan nämnts inledningsvis tillkallades med anledning av remiss­ kritiken över valutredningens förslag en särskild utredningsman med upp­ gift att pröva om man kunde finna andra vägar för att lösa frågan om ut­ landssvenskarnas rösträtt än den som valutredningen anvisat. Bland de uppslag som skulle undersökas närmare nämndes i utredningsmannens di­ rektiv tanken på att låta nya grupper av utlandssvenskar få tillfälle att stå kvar i den svenska folkbokföringen under vistelse utomlands. I sitt betänkande »Utlandssvenskars registrering» förklarar utrednings­ mannen med hänvisning till direktiven att han inte ansett sig böra pröva den principiella frågan om utlandssvenskarna bör ha rösträtt eller inte. I frågan om en reform på området bör omfatta inte bara a n d r a k a ra­ mar v a 1 och folkomröstning utan även kommunalval in­ tar utredningsmannen, liksom tidigare valutredningen, en avvisande håll­ ning. Han anser att man i denna del i varje fall bör avvakta utgången av den pågående översynen av statsskicket. I betänkandet har utredningsmannen gjort en kartläggning av sambandet i riksdagsordningen och anslutande lagstiftning mellan rösträtt och valbar­ het, mellan bosättning och valbarhet, mellan mantalsskrivning och uppfö­ rande i röstlängd samt mellan bosättning och folkbokföring. Denna kart­ läggning har lett honom in på frågan om införande av rösträtt för utlands­ svenskar kräver grundlagsändring. Redan den omständigheten att antalet riksdagsmän i varje valkrets beräknas med utgångspunkt från folk­ mängden i valkretsen i förhållande till folkmängden i hela landet gör det enligt utredningsmannen tvivelaktigt om det är möjligt att ge utlandssven­ skarna rösträtt utan föregående ändring i riksdagsordningen. Utlandssven­ skarna i gemen medräknas inte i folkmängden när andrakammarmandaten fördelas på valkretsar. Än större anledning till tvivel finns det, säger utred­ ningsmannen, om man ser till sambandet mellan mantalsskrivning, rösträtt och valbarhet vid andrakammarvalen. Enligt 19 § riksdagsordningen kan till andrakammarledamot för viss val­ krets utses endast den som har rösträtt i valkretsen. Rösträtten är i sin tur

Knngl. Maj.ts propos'tion nr 145 år 1967 35

beroende på mantalsskrivning. Den om väljs Lill andrakammarledamot måste därför vara bosatt i valkretsen (mantalsskriven där). Om utlands­ svenskar får rösträtt, blir de valbara om andrakammarledamöter. Därmed skulle man enligt utredningsmanne uppfattning bryta med principen om bostadsbandet som villkor för val arhet. Utredningsmannen finner det föga troligt att man skulle vara bere d att behålla bostadsbandet för dem som är bosatta här i landet och sam idigt acceptera en ordning utan bostadsband för svenska medborgare so är stadigvarande bosatta utomlands. En sådan, ensidigt till utlandssvens arnas förmån verkande upplösning av bostadsbandet skulle inte vara före lig med den uppfattning om bostadsbandets betydelse som vid flera tillfä len kommit till uttryck i riksdagen. Visserligen finns det några enstaka grupper som redan nu har möjlighet att trots bosättning utomlands stå kvar folkbokförda här i landet och där­ med har möjlighet att rösta. Det är dock fråga om mycket små grupper. Utredningsmannen har för sin del kommit till slutsatsen att det krävs grundlagsändring för att genomföra en reform, som ger utlandssvenskar i gemen rösträtt och därmed också möjlighet att bli valda till andrakammar­ ledamöter. En tänkbar lösning är därvid att man upplöser sambandet mel­ lan rösträtt och valbarhetsvillkor och ändrar valbarhetsreglerna i riksdags­ ordningen så att det klart framgår att endast personer som är bosatta i Sverige kan väljas till ledamöter i riksdagens andra kammare. Beträffande de olika möjligheter, som står till buds för att tekniskt lösa frågan om utlandssvenskarnas rösträtt, erinrar utredningsmannen till en början om att diplomater, sjömanshusinskrivna sjömän samt svenska mis­ sionärer och präster redan nu liar rätt att stå kvar i den svenska folkbokföringen under vistelse utomlands och därige­ nom automatiskt behåller sin rösträtt. Bland utlandssvenskarna finns, säger utredningsmannen, ytterligare en grupp som från folkbokföringssynpunkt intar en särställning. Den grupp han åsyftar är sådana anställda hos svenska företag, som är bosatta utomlands endast för en begränsad tid. De bör enligt utredningsmannens mening inte ta ut något utvandringscertifikat och kan då fortsätta att vara folkbokförda i Sverige. I övrigt är frågan om vilka utlandssvenskar som skulle kunna få stå kvar i den svenska folkbokföringen komplicerad. Redan 1955 års valutredning påpekade svårigheterna att göra en tillfredsställante gränsdragning. Att gränsdragningsproblemen är svårlösta finner utredningsmannen framgå även av remissyttrandena över valutredningens betänkande i ämnet. Kret­ sen av utlandssvenskar är synnerligen heterogen. Ett uppslag som utredningsmannen har prövat är om man skulle kunna lösa frågan om utlandssvenskarnas rösträtt genom att knyta an till den all­ männa pensioneringens bestämmelser om pensionsförmåner för dem som är bosatta utomlands. Numera finns vidsträckta möjligheter att uppbära pension utomlands. I och för sig skulle det vara möjligt att i folkbokförings-

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967

förordningen ta in en föreskrift av innehåll att en svensk medborgare, som är bosatt utomlands och åtnjuter svensk folkpension eller allmän tjänste­ pension eller är registrerad hos allmän försäkringskassa, skall vara folkbokförd här i landet så länge han kvarstår registrerad hos den pensionsutbetalande myndigheten eller försäkringskassan. Utredningsmannen har emellertid funnit att han inte kan förorda cn sådan lösning. Konsekven­ serna skulle bli svåra att överblicka. Lösningen skulle stå i direkt strid med nu gällande principer för kyrkobokföring och mantalsskrivning. Kyr­ kobokföringen skulle bli otillförlitlig och mantalsskrivningen skulle behöva kompletteras med ett särskilt anmälningsförfarande i syfte att dels få in aktuella postadresser och dels möjliggöra kontroll av medborgarskapet. Systemet skulle också leda till orättvisa genom att betydande grupper av utlandssvenskar skulle komma att befinna sig utanför de röstberättigades krets. De undersökningar som utredningsmannen gjort har övertygat honom om att det överhuvudtaget inte är möjligt att på objektiva grunder göra en differentiering av utlandssvenskarna med hänsyn till deras större eller mindre anknytning till Sverige. Även praktiska skäl talar enligt utrednings­ mannens uppfattning mot att utlandssvenskar i väsentligt större omfattning än f. n. blir mantalsskrivna i Sverige under tid då de är bosatta utom­ lands. Utredningsmannen har i stället lagt fram ett förslag som innebär att utlandssvenskarnas rösträttsfråga löses med hjälp av en särskild re­ gistrering vid sidan av folkbokföringen. Den utlands­ svensk som så önskar skall enligt förslaget kunna bli upptagen i ett för hela landet gemensamt register som skall föras centralt av CFU. Tanken är att detta register i första hand skall utgöra ett underlag för utlands­ svenskens upptagande i röstlängd på motsvarande sätt som mantalslängden är ett i rösträttshänseende grundläggande dokument för den svensk som är bosatt i Sverige. Registret över utlandssvenskar skall emellertid samtidigt kunna tjäna även andra ändamål och det skall, liksom mantalslängderna, uppta även personer som är underåriga eller omyndigförklarade. En förfrågan som utredningsmannen har gjort hos ett antal myndigheter m. fl. om behovet av en registrering av utlandssvenskar i annat syfte än att underlätta valdeltagande har visserligen närmast gett vid handen alt något absolut behov inte föreligger. Utredningsmannen tror emellertid för sin del att en sådan registrering skall kunna komma till nytta i olika praktiska sammanhang, t. ex. vid planeringen av skolundervisningen för barn vilkas föräldrar bor utomlands eller vid försök, i ett krigshotande läge, att nå kon­ takt med utomlands bosatta svenskar som vill bevara de rättigheter och skyldigheter som är förenade med det svenska medborgarskapet. Registret över utlandssvenskar skall enligt utredningsmannens förslag bygga på frivillig medverkan av utlandssvenskarna själva. Första gången skall krävas en ansökan för att vederbörande skall bli upptagen i registret

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 37

och i fortsättningen skall han varje år göra särskild anmälan till registreringsmyndigheten för att få stå kvar i registret. CFU:s beslut i registreringsfrågor skall inte kunna överklagas. Villkoren för att någon skall bli upptagen i registret är enligt förslaget att han är svensk medborgare och att han är eller varit mantalsskriven i Sverige. Den som är mantalsskriven i Sverige skall få vara med i registret endast om han avflyttat utomlands efter den senaste mantalsskrivningsförrättningen. Utlandssvensken skall, både när han första gången ansöker om att bli upptagen i registret och när han gör anmälan för att få stå kvar, avge skriftlig försäkran på heder och samvete att han är svensk medborgare. Förstagångsansökan skall dessutom vara åtföljd av intyg om svenskt med­ borgarskap utfärdat av behörig svensk myndighet (beskickning, konsulat eller pastorsämbete) eller av folkbokföringsmyndighet i annat nordiskt land. Innehav av giltigt svenskt pass bör enligt utredningsmannen i regel an­ ses tillräckligt som bevis om svenskt medborgarskap. Som skäl för villkoret beträffande mantalsskrivningen framhåller utredningsmannen att detta ter sig berättigat åtminstone i bör­ jan av systemets tillämpning för att underlätta uppläggningen av registret. Registreringsmyndigheten kan komma att ställas inför uppgiften att på kort tid verkställa ett omfattande gransknings- och utredningsarbete. Några principiella betänkligheter föreligger emellertid inte, anser han, mot att i ett senare skede slopa kravet på tidigare mantalsskrivning såsom villkor för upptagande i registret över utlandssvenskar. I så fall bör emellertid ett motsvarande villkor införas i vallagstiftningen för att utlandssvensken skall bli upptagen i röstlängd. Annars skulle följden bli att man skulle bli tvungen att låta alla utlandssvenskar rösta i samma valdistrikt. Det är en bättre ordning, säger utredningsmannen, att utlandssvenskarna får rösta i sina resp. utflyttningsdistrikt. Utredningsmannen tar också upp frågan om kravet på tidigare mantals­ skrivning i Sverige bör förknippas med en tidsgräns så att de som lämnat Sverige för mycket lång tid sedan utesluts ur registret. Han anser sig inte kunna förorda en sådan tidsgräns. Systemet bör, framhåller han, i stället utformas så att man har stränga krav på registrets aktualisering. Härigenom vinner man att endast utlandssvenskar som visat intresse för hemlandet blir uppförda i registret och får rösträtt. Tillförlitligheten hos registreringen från valsäkerhetssynpunkt skulle enligt utredningsmannens uppfattning bli densamma vare sig utlandssvenskens mantalsskrivning lig­ ger närmare eller längre bort i tiden i förhållande till tidpunkten för regist­ reringen. Syftet med den föreslagna lösningen av rösträttsfrågan skulle, anser utredningsmannen, i stor utsträckning förfelas om man införde en tidsgräns. Den omständigheten att någon som ansöker om att bli upptagen i regist­ ret över utlandssvenskar vid sidan av sitt svenska medborgarskap har även utländskt medborgarskap bör enligt vad utredningsmannen

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

föreslår inte hindra bifall till ansökningen. Utredningsmannen erinrar i detta sammanhang om att det i Sverige finns åtskilliga politiska flyktingar, som blir svenska medborgare genom naturalisation men som inte kan få befrielse från sitt tidigare medborgarskap fastän det ligger i sakens natur att de önskar det. En begränsning av de rättsverkningar som är förenade med naturalisation skulle också, menar utredningsmannen, strida mot 33 § re­ geringsformen. Enligt regeringsformen skall naturaliserad utlänning åt­ njuta samma förmåner och rättigheter som en infödd svensk medborgare. Registret över utlandssvenskar är, som redan nämnts, avsett att ligga till grund för upprättande av röstlängder. Utredningsmannen föreslår att CFU skall göra upp särskilda röstlängder för svenska medborgare som inte är mantalsskrivna i Sverige, en för varje valdistrikt. Vid upprättande av röst­ längd har CFU att pröva om vederbörande utlandssvensk skall antecknas som röstberättigad eller inte. Därvid kan bl. a. uppkomma fråga om vilken verkan som bör tillmätas en omyndighetsförklaring som med­ delats av utländsk myndighet. I denna fråga står förslaget på den stånd­ punkten alt omyndighetsförklaringen skall utgöra rösträttshinder endast om den också i övrigt är giltig här i landet enligt den svenska internationella privaträttens regler. Detta är fallet endast om förklaringen meddelats i annat nordiskt land. Det av utredningsmannen föreslagna systemet är avsett att fungera så att årliga registreringsanmälningar kommer in till CFU före den 1 april. CFU upprättar röstlängder valdistriktsvis på grundval av registret över ut­ landssvenskar och översänder senast den 20 juni röstlängderna till resp. lokala skattemyndigheter. I fortsättningen behandlas de särskilda röstläng­ derna för utlandssvenskar på samma sätt som de vanliga röstlängderna för personer som är bosaLta i Sverige. Beträffande själva röstningsförfarandet skall i det hela gälla samma bestämmelser för utlandssvenskar som för andra. Om utlandssvensken inte är i Sverige vid valtillfället och kan rösta i sitt eget valdistrikt eller på posten, kommer han i stället att kunna rösta på svensk beskickning eller svenskt konsulat. På grundval bl. a. av uppgifter i statistisk årsbok om utvandring och invandring under tioårsperioden 1953—1962 beräknar utredningsmannen att antalet personer som vill komma med i registret över utlandssvenskar kommer att uppgå till ca 30 000 och att av dessa ca 20 000 kommer att delta i andrakammarvalen.

Remissyttrandena över 1965 års förslag

Några remissinstanser, bl. a. CFU och länsstyrelserna i Älvsborgs och Blekinge län, förklarar att de inte ansett sig böra ta ställning till själva principfrågan om utlandssvenskarnas rösträtt utan begränsat sin gransk­ ning till att gälla den av utredningsmannen föreslagna registreringen av

Kungl. Maj.ts pro po ition nr 745 år 1967 39

utlandssvenskar och de tekniska för tsättningarna för utlandssvenskarna att bli upptagna i röstlängd. Det sto a flertalet remissinstanser har emellertid uttryckligen gett sin anslutnin till en reform som syftar till att bereda utlandssvenskar ökade möjlighe er att delta i andrakammarval och folkomröstning. Däremot är det en ganska allmän u pfattning bland remissinstanserna att den tilltänkta reformen inte bör oinf ta även kommunalval. Svenska kommunförbundet och flera länssty Iser instämmer uttryckligen i utredningsmannens uttalanden i denna fr ga. Länsstyrelsen i Västmanlands län förklarar sig vara medveten om att ånga utlandssvenskar har ett levande intresse för sin hembygd. Mångåri vistelse utomlands torde emellertid fjärma utlandssvensken från bygdens ommunala liv och verksamhet i så hög grad att utövandet av kommunal rös rätt knappast kan ha något reellt innehåll för honom. Valnämnden i Rät viks kommun utvecklar liknande tankegångar. För dem som har varit bort en längre tid har, säger valnämnden, de lokala banden tunnats ut. Rösträt vid fullmäktigval och andra kommunala val torde därför inte ha någon etydelse för denna kategori svenskar, När det gäller rikspolitiken bör utla dssvenskarnas valdeltagande däremot vara synnerligen värdefull, eftersom tlandssvenskarna har fått en vidgad syn genom sin vistelse utanför vårt 1 nds gränser och inte genomsyrats av lokalt tänkande. En del remissinstanser motiverar in anslutning till utredningsmannens ståndpunkt under hänvisning till d t pågående reformarbetet på författningsområdet. Svenska stadsförbunde (majoriteten) finner sålunda att frågan om utlandssvenskars rösträtt hö nära samman med den nu pågående översynen av statsskicket. Enligt för undets mening är det välbetänkt att avvakta resultatet av denna översyn i nan ställning tas till frågan om att utsträcka utlandssvenskars rösträtt till tt omfatta även kommunala val. Samma uppfattning kommer till uttryck yttranden av Svenska landsting sförbundet, länsstyrelserna i Stockholms, Malmöhus och Kopparbergs län samt valnämnden i Stockholm. Utlandssvenskarnas förening finn r för sin del att goda skäl kan anföras för att utlandssvenskarna bör å även kommunal rösträtt, men föreningen är medveten om att detta är n komplicerad fråga som skulle kräva en särskild utredning. I princip anse föreningen det självklart att utländs­ svenskarna bör ha möjlighet att påv ka även första kammarens samman­ sättning, särskilt som vår nuvarand författning bygger på principen om två jämställda kamrar. En rösträtts eform som gäller utlandssvenskarnas deltagande i andrakammarval bör e ellertid enligt föreningens åsikt inte få fördröjas av ytterligare utredning eträffande rätten för utlandssvenskar att delta i kommunala val. Liknande ynpunkter kommer till uttryck i Sveriges allmänna exportförenings remis yttrande. Endast några enstaka remissinsta ser anser att en reform redan från

40 Kungl. Maj:ts proposition nr U5 år 1967

början bör omfatta även kommunalvalen. Detta gäller kronokamreraren i Hälsingborg och en minoritet inom Svenska stadsförbundet. Utredningsmannens uppfattning att en reform som ger utlandssvens­ karna i gemen rösträtt måste föregås av grundlagsändring godtas av överståthållaråmbetet, länsstyrelsen i Kopparbergs län, krono­ kamreraren i Hälsingborg och valnämnden i Rättviks kommun. Länssty­ relsen i Kopparbergs län påpekar att rösträttsreformen, om 19 § riksdags­ ordningen inte ändras, skulle medföra att utlandssvenskar blev valbara även till riksdagens andra kammare. Att så f. n. är fallet med svenska diplomater och vissa svenska präster och missionärer i utlandet bör, mot bakgrunden av att riksdagen under årens lopp vid flera tillfällen har avvisat förslag om bostadsbandets borttagande, inte få till följd att eu mångdubbelt större grupp utlandssvenskar utan inskränkning blir val­ bara. Ett sådant avsteg från bostadsbandet skulle i så fall motivera att frågan om dess bestånd åter tas upp till diskussion. Flertalet remissinstanser är emellertid kritiska mot utredningsmannens resonemang kring grundlagsfrågan. Detta gäller bl. a. en majoritet av läns­ styrelserna samt de organisationer vilka företräder utlandssvenskarnas in­

tressen. Länsstyrelserna i Stockholms och Jämtlands län menar att 16 §

riksdagsordningen uttömmande reglerar frågan om vilka som äger rösträtt vid andrakammarval och att paragrafen i sin gällande lydelse inte lägger hinder i vägen för den ifrågasatta reformen.

Utlandssvenskarnas förening uttrycker förvåning över att utrednings­

mannen kommer till det resultatet att införandet av rösträtt för utlands­ svenskar förutsätter grundlagsändring. I frågans tidigare behandling har någon sådan uppfattning veterligen inte kommit fram. 1955 års valutred­ ning räknade sålunda i sitt betänkande med att en reform rörande utlands­ svenskarna skulle kunna ske utan ändring av grundlag. Föreningen finner det därför vara anledning att noga granska de skäl som utredningsman­ nen anfört till stöd för sin ståndpunkt. I 16 § riksdagsordningen har nor­ merande bestämmelser getts beträffande rösträtt vid andrakammarval. Den principiella frågan om vem som äger rösträtt är reglerad genom para­ grafens första och andra stycken. Den i tredje stycket upptagna bestäm­ melsen, att till efterrättelse vid val skall finnas röstlängd och att valrätten skall grundas på förhållandena vid tiden för röstlängdens tillkomst, har karaktären av en tillämpningsföreskrift. Man skulle, säger föreningen, då kunna vänta sig att den i lagrummet omnämnda tillämpningsförfattningen, vallagen, och därtill anslutande författningar fått en sådan utformning att även utlandssvenskarna kan utöva sin rösträtt. Så är inte fallet. Även om denna brist historiskt kan förklaras — frågan om rösträtt för utlands­ svenskar hade i ett tidigare skede inte sa stor praktisk betydelse framstår den i dagens Sverige som oacceptabel. Den aktuella uppgiften blir där­ för inte att ändra grundlagen — denna utsäger klart nog att även i utlandet

Kungl. Maj. ts propos'tion nr 145 år 1967 41

bosatta svenska medborgare har röstr"tt — utan att justera tillämpningsidrfattningarna så att utlandssvenska na kan utöva sin lagliga rätt. Utlandssvenskarnas förening kan in e acceptera utredningsmannens åsikt att det av ordalagen i 15 och 19 §§ s t 16 § tredje stycket riksdagsord­ ningen skulle indirekt framgå att de för valbarhet och för utövande av rösträtt krävs bosättning här i landet Utredningsmannens slutsats bygger enligt föreningens mening på en b synnerlig tankeoperation, som när­ mast skulle kunna betecknas som ett slags baklängestänkande. Han utgår från begreppet »bostadsband» som någ t i sig givet. Detta begrepp är i första hand tillämpligt på valbarhet. Valba heten bygger emellertid på rösträtt, och därav skulle följa, att bostadsba det måste tillämpas även på röst­ rätten. Följaktligen skulle den som ej är bosatt i Sverige sakna såväl val­ barhet som rösträtt. Detta är enligt föreningens mening att ställa sakerna på huvudet. Rösträtt och valbarhet är två skilda begrepp. Att rösträtten är det primära och valbarheten det sekundära framgår klart av 19 § riksdags­ ordningen, där som villkor för valbarhet till andra kammaren uppställts krav på valrätt inom valkretsen. Det är sålunda naturligt nog valbarheten som bygger på rösträtten och inte tvärtom. I fråga om den praktiska konse­ kvensen av en reform beträffande utlandssvenskarna kan föreningen inte dela utredningens uppfattning att principen om bostadsband skulle allvar­ ligt rubbas. Kvar står ju det väsentliga att de i Sverige bosatta svenska med­ borgarna, alltså det stora flertalet, är valbara endast inom den valkrets, där de bor. De i utlandet bosatta svenskarna, som ju utgör blott en minoritet, bor i själva verket inte alls inom någon svensk valkrets. Att de av praktiska skäl i rösträttshänseende måste hänföras till en viss valkrets i Sverige — som regel den där de senast varit mantalsskrivna — kan inte betraktas som något verkligt avsteg från bostadsbandet. Föreningen fäster vidare uppmärksamheten på det förhållandet, att även utlänningar, som är mantalsskrivna i Sverige, inräknas i folkmängden, när det gäller att bestämma antalet mandat per valkrets. Utlänningarna som grupp kommer alltså att påverka mandatfördelningen mellan valkretsarna trots att de saknar rösträtt. Man kan, framhåller föreningen, sålunda inte hävda att det föreligger eu korrespondens mellan mandatfördelning och antalet röstberättigade personer. I så fall måste det emellertid också vara klart att man inte kan motsätta sig att ge rösträtt till svenskar som är bo­ satta utomlands under hänvisning till att dessa svenskar inte ingår i rikets folkmängd som den beräknas vid mandatfördelningen. Tankar, besläktade med dem som utvecklats av Utlandssvenskarnas för­ ening, framförs även av bl. a. Sveriges allmänna exportförening. Export­ föreningen tillägger att det för den enskilde utlandssvensken mången gång måste kännas diskriminerande att inte få utöva sin medborgerliga rättighet att rösta. Denna diskriminering har blivit påtagligare efter hand som in­ skränkningarna i rösträtten för de i Sverige mantalsskrivna myndiga svens­ karna har försvunnit.

42 Kungl. Maj. ts proposition nr 145 år 1967

Som förut nämnts har utredningsmannen i sitt betänkande avvisat tan­ ken på alt lösa utlandssvenskarnas rösträttsfråga genom att ge nya grupper av utlandssvenskar rätt att stå kvar i den svenska folk­ bokföringen under vistelse utomlands. Flertalet remissin­ stanser som uttalar sig i denna fråga godtar utredningsmannens bedömning. Länsstyrelsen i Älvsborgs län pekar i sammanhanget på mantalsskrivning­ ens rättsverkningar i andra hänseenden än i rösträttshänseende och på svå­ righeterna för folkbokföringsmyndigheterna att få reda på och registrera olika förändringar som rör utlandssvenskarna. Valnämnderna i Malmö och Lund anför liknande synpunkter. CFU, överståthållarämbetet samt länssty­ relserna i Stockholms, Södermanlands, Gotlands, Kalmar, Blekinge och Ska­ raborgs län instämmer i allmänt hållna ordalag i utredningsmannens slut­ satser. Utlandssvenskarnas förening erinrar om att det i utredningsmannens direktiv har framförts det uppslaget att man via folkbokföringen i Sverige skulle ge rösträtt åt vissa begränsade grupper av utlandssvenskar, vilkas samhörighet med Sverige är särskilt tydligt uttalad. Föreningen vill emel­ lertid instämma i utredningsmannens uttalande att det inte är möjligt att nå en godtagbar lösning efter denna linje. Enligt föreningens uppfattning går det nämligen inte att på objektivt hållbara grunder dela in utlands­ svenskarna i en grupp som bör ha rösträtt och en grupp som inte bör ha rösträtt. Hur gränsen än dras skulle den komma att verka godtyckligt. Själv­ fallet bör det inte finnas utrymme för något godtycke i rösträttssammanhang, där klara och entydiga kriterier är av nöden. Det enda hållbara krite­ riet i detta sammanhang är uppenbarligen det svenska medborgarskapet. Föreningen vill också framhålla att en anknytning av rösträtten till vissa yrken eller befattningar i själva verket skulle innebära en återgång till ett system, där rösträtten är beroende på tillhörighet till visst stånd. Detta sy­ stem avskaffades i Sverige för 100 år sedan. Den enda remissinstans som förordar en lösning efter folkbokföringslinjen är uppbördsdirektören i Stockholm. Han anser det visserligen möjligt att lösa utlandssvenskarnas rösträttsfråga på det sätt som utredningsmannen har föreslagit, men han finner att en metod, som innebär att utlandssvenskar inordnas i den svenska folkbokföringen, är förenad med åtskilliga fördelar. När utredningsmannen diskuterat möjligheten att mantalsskrivningsvägen lösa frågan har han i likhet med 1955 års valutredning utgått från att endast vissa grupper av utlandssvenskar med en mera markerad anknytning till Sverige skulle få komma in i den svenska folkbokföringen. Uppbördsdirek­ tören anser emellertid för sin del att folkbokföringsmetoden skulle kunna utformas på ett sådant sätt att varje svensk som utflyttar ur riket får rätt alt efter anmälan stå kvar i folkbokföringen i Sverige. Han har i sitt ytt­ rande utförligt redogjort för hur han tänker sig att systemet närmare skulle utformas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967 43

I den mån remissyttrandena innehåller allmänna uttalanden om den av utredningsmannen förordade metoden med en särskild registre­ ring vid sidan av folkbokföringen är dessa i regel positiva. Flera remissinstanser framhåller att den föreslagna metoden innefattar en enkel och ändamålsenlig lösning för att få utlandssvenskar upptagna i röst­ längd. Uttalanden av denna innebor görs av överståthållarämbetet, länssty­ relserna i Uppsala, Blekinge, Värmlands och Örebro län, Utlandssvenskar­ nas förening, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, lokala skattemyndigheten i Malmö, häradsskrivaren i Sölvesborgs fögderi samt val­ nämnden i Rättviks kommun. En fördel med den förordade registreringsmetoden är enligt länsstyrelsen i Västernorrlands län att man uppnår att en­ dast sådana utlandssvenskar som har verklig anknytning till Sverige omfat­ tas av reformen. Den frivilliga medverkan från utlandssvenskarnas sida som krävs för registrering utgör enligt länsstyrelsens uppfattning en god garanti för att de utlandssvenskar som enligt förslaget skall få rösträtt har den rätta intressegemenskapen med hemlandet. Uppbördsverket i Göteborg och läns­ styrelsen i Kalmar län tror dock att registreringen av utlandssvenskar kom­ mer att medföra ett betydande arbete för folkbokföringsmyndigheterna och att den i varje fall under en övergångstid kommer att föranleda svårigheter i tillämpningen. Sveriges allmänna exportförening har i princip inte något att erinra mot den registreringsmetod, som utredningsmannen förordat. Emellertid skulle föreningen även kunna tänka sig en administrativt enklare lösning som går ut på att registreringen sker parallellt med den årliga mantalsskrivningen. Farhågorna för dubbelregistreringar i röstlängd finner föreningen vara överdrivna. En viss tveksamhet kan spåras bland remissinstanserna om nyttan i andra sammanhang än rösträttssammanhang av ett register över utlandssvenskar. CFU påpekar att de av utredningsmannen verkställda undersökningarna närmast gett vid handen att det inte föreligger något absolut behov av ett centralt utlandssvenskt register av föreslagen typ. Samma påpekande gör länsstyrelsen i Gotlands län. Riksförsäkringsverket säger sig inte ha någon bestämd uppfattning om nyttan på socialförsäkringens område av ett utlandssvenskregister för rösträttsändamål, eftersom registrets blivande omfattning är svår att förutse. Verket vill från de synpunkter det har att företräda endast uttala att för­ slagets genomförande skulle medföra viss arbetslättnad och kanske större säkerhet vid a viser ingen om utlandssvenskars rätt till folk- och tilläggs­ pension. Statistiska centralbyrån, länsstyrelsen i Uppsala län, Utlandssvenskarnas förening och Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet tror däremot att ett register över utlandssvenskar skulle komma till nytta i olika praktiska sammanhang såsom när det gäller att nå intresserade utlands­

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

svenskar i t. ex. sådant som rör barnens skolgång eller bistånd från svenska myndigheter vid krig och oroligheter. Statistiska centralbyrån anser att registret kan göra det möjligt för byrån att få fram vissa statistiska upp­ gifter om utlandssvenskarna som hittills har saknats. Sådana uppgifter, som redan föreligger i fråga om flera andra länder, efterfrågas ganska ofta även hos oss. Värdet av registret begränsas emellertid, säger statistiska centralbyrån, av att den angivna statistiken inte kommer att omfatta alla utlandssvenskar utan endast vuxna som känner ett tillräckligt starkt sam­ band med Sverige för att varje år insända ansökan om att bli upptagna i registret. De som känner tvekan inför nyttan av ett utlandssvenskt register från andra synpunkter än rösträttssynpunkter har ibland framfört förslag om att registret skall begränsas till att omfatta endast sådana vuxna perso­ ner som uppfyller rösträttsvillkoren. Propåer i denna riktning framförs bl. a. av CFU, länsstyrelserna i Gotlands, Skaraborgs, Kopparbergs, Västernorrlands och Norrbottens län samt valnämnden och kronokamreraren i Hälsingborg. En förtjänst med det av utredningsmannen föreslagna systemet är, en­ ligt flera remissinstanser, att man får en central prövning som kan undan­ röja risken för att en röstberättigad utlandssvensk blir upptagen i mer än en röstlängd. CFU finner det rentav nödvändigt från valsäkerhetssynpunkt att man har en centraliserad procedur. Utredningsmannens förslag att registret över utlandssvenskar skall byg­ ga på ansökningar och årligen återkommande anmälningar har inte föran­ lett någon kritik från remissinstansernas sida. I ett par remissyttranden — länsstyrelserna i Södermanlands och Gotlands län — framkastas dock att det bör vara tillräckligt om anmälan sker endast de år då val skall äga rum. Frågan hur det svenska medborgarskapet skall styrkas behandlas av någ­ ra remissinstanser. CFU föreslår att ansökan om registrering obligatoriskt skall vara åtföljd av intyg från svensk beskickning eller lönat svenskt kon­ sulat att sökanden innehar giltigt svenskt pass. Utlandssvenskarnas förening gör ett uttalande av liknande innebörd. Föreningen håller det också för san­ nolikt att sådana utlandssvenskar, som är intresserade av att rösta, i det stora flertalet fall innehar svenskt pass. Till den i förslaget framförda tanken att svenskt medborgarskap skall få styrkas även genom intyg från pastorsämbete ställer sig några remissinstan­ ser tveksamma. Bland dessa märks länsstyrelsen i Västerbottens län och kronokamreraren i Hälsingborg. Enligt förslaget skall innehav av utländskt medborgarskap jämte det svenska inte utgöra hinder för registrering och rösträtt. Denna mening har vunnit anslutning från bl. a. Utlandssvenskarnas för­ ening, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, länsstyrelsen

Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967 45

i Stockholms län, valnämnden i Stockholm, valnämnden i Rättviks kommun och kronokamreraren i Hälsingborg. Utlandssvenskarnas förening framhål­ ler att en motsatt uppfattning skulle leda till att en utlandssvensks rösträtt blev beroende av utländsk lagstiftning, något som självfallet inte kan accep­ teras. Länsstyrelsen i Kristianstads län ifrågasätter däremot om inte rösträtt bör förvägras utlandssvenskar som har dubbelt medborgarskap. Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran försla­ get om att tidigare mantalsskrivning här i riket skall utgöra en förutsättning för att en utlandssvensk skall upptas i registret och få rösträtt här. Några, bland dem Utlandssvenskarnas förening, Riksförening­ en för svenskhetens bevarande i utlandet, länsstyrelserna i Göteborg och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län menar emellertid att ett sådant vill­ kor inte bör uppställas. De anser att svenskt medborgarskap bör vara det enda villkoret för registrering. Den föreslagna inskränkningen skulle, fram­ håller sålunda utlandssvenskarnas förening, likaväl som andra inskränk­ ningar i myndiga svenska medborgares rösträtt vara oförenlig med bestäm­ melserna i 16 § riksdagsordningen. I föreningens yttrande uttalas också att farhågorna för att kretsen »andragenerationssvenskar» skulle vara myc­ ket vidsträckt och svårbestämbar är i hög grad överdrivna. Antalet utom­ lands boende svenska medborgare som skulle drabbas av inskränkning­ en torde vara litet. Bland dem finns emellertid sådana som utgör den svenska kolonins stöttepelare och som i olika former gör värdefulla in­ satser för Sverige. Länsstyrelsen i Skaraborgs län påpekar att en tidigare mantalsskrivning, som kanske är enstaka och ligger långt tillbaka i tiden, i och för sig inte är något kriterium på samhörigheten med hemlandet. CFU, som liksom utredningsmannen anser att utlandssvenskarnas röst­ rätt bör vara avhängig av att vederbörande någon gång varit registrerad i den svenska folkbokföringen, vill anknyta till tidigare kyrkobokföring i Sverige och inte til! mantalsskrivning här. Enligt CFU :s uppfattning skulle kontrollen av vederbörandes personliga förhållande från teknisk synpunkt bli lättare att genomföra. CFU utvecklar sin uppfattning på följande sätt. Hos CFU förvaras personakter för personer som från och med 1947 över­ förts till bok över obefintliga eller avförts som utvandrade. Vid sidan av personakterna finns ett sökregister som innehåller registerkort avseende dels nämnda kategorier dels ock personer som antecknats såsom obefint­ liga före 1947. Om en person återfinns i CFU:s register såsom utvandrad eller obefint­ lig framgår det av registerkortet i vilken församling han senast var kyrkobokförd. Mantalsskrivningsort finns däremot ej antecknad i personakt eller kort. En bedömning av presumtiv mantalsskrivningsort kan visserligen göras med ledning av de flyttningsdata som finns antecknade på person­ akten men med säkerhet kan mantalsskrivningsorten ej fastställas. För efterforskning i mantalslängd erfordras dessutom uppgift om den fastighet där personen varit bokförd och denna framgår ej av personakten. I de fall

46 Kungl. Maj:ts proposition nr H5 ur 1967

sökanden ej kan lämna riktiga uppgifter om den fastighet och ort där han senast var mantalsskriven skulle det bli nödvändigt att hos pastorsämbetet inhämta upplysning därom. Beträffande personer som avförts ur folkbokföringen före den 1 januari 1947 såsom utvandrade saknas uppgift i CFU:s register. Att återfinna så­ dan person i mantalslängd där han senast varit mantalsskriven skulle bli förenat med stora svårigheter. Man torde kunna utgå ifrån att vederbö­ rande själv i många fall ej längre vet varken fastighetens beteckning eller år för utvandring. Genom de ändringar i fögderiindelningen som kan ha skett är det många gånger svårt att avgöra i vilken lokal skattemyndighets mantalslängd personen senast varit uppförd. För att utröna senaste kyr­ kobokföringsort blir man i första hand hänvisad till församlingarnas utflyttningsböcker. Även sådan efterforskning kan bli tidsödande men torde dock vara betydligt mindre arbetskrävande och även leda till större möjligheter att återfinna vederbörande. Har man på detta sätt kunnat fast­ ställa i vilken församling personen vid sin utvandring var kyrkobokförd, synes det överflödigt att även konstatera att han varit upptagen i mantals­ längd. Då de kategorier svenska medborgare, varom här är fråga, som regel torde ha varit såväl mantalsskrivna som kyrkobokförda i riket, skulle det ej innebära någon nämnvärd ändring av kretsen röstberättigade i förhål­ lande till utredningens förslag om man anknyter förutsättningarna för rösträtten till tidigare kyrkobokföring i riket i stället för mantalsskrivning. I administrativ ordning bör bestämmas inom vilken församling sökanden skall upptagas i röstlängd i de fall ändring i församlingsindelningen skett eller personen angivits tillhöra icke territoriell församling.

I samband med behandlingen av kravet på tidigare mantalsskrivning som förutsättning för utlandssvenskarnas rösträtt, tar vissa remissinstan­ ser upp frågan om en tidsgräns bör uppställas så att mantalsskriv­ ningen inte kommer att ligga alltför långt tillbaka i tiden. Tanken på en sådan tidsgräns avvisas av Utlandssvenskarnas förening, Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, länsstyrelserna i Stockholms, Sö­ dermanlands, Älvsborgs och Skaraborgs län samt valnämnden i Stockholm. Andra menar däremot att en tidsgräns är motiverad från både praktiska och principella synpunkter. Länsstyrelsen i Gotlands län framhåller att förslaget öppnar möjlighet till valdeltagande för stora grupper svenskar, som varit bosatta utomlands under mycket lång tid och som kanske lielt förlorat kontakten med och intresset för hemlandet eller som saknar kän­ nedom om här rådande politiska förhållanden. Liknande synpunkter an­ förs av länsstyrelserna i Kopparbergs och Gävleborgs län. Även länsstyrel­ sen i Göteborgs och Bohus län förordar en tidsgräns. Denna länsstyrelse påpekar att om mantalsskrivningen får ligga längre tillbaka i tiden än tio år så blir det mycket svårt att i mantalslängderna återfinna eller iden­ tifiera en person, vars ansökan är ofullständig. Medan utredningsmannens förslag att CFU skall vara registreringsmyndighet i allmänhet godtagits av remissinstanserna, har däremot förslaget att

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 47

C F U: s beslut i registreringsärende inte skall få över­ klagas väckt åtskillig kritik. CFU, öv er ståthållar ämbetet och valnämn­ den i Stockholm har dock godtagit förslaget, valnämnden under påpekande att praktiska skäl talar för den föreslagna ordningen. Kritiska till förslaget är länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Söder­ manlands, Gotlands, Hallands, Göteborgs och Bohns, Skaraborgs och Norr­ bottens län, Utlandssvenskarnas förening, samt valnämnden och kronokamr erar en i Hälsingborg. Dessa remissinstanser finner det av hänsyn till rätts­ säkerheten nödvändigt att möjlighet införs till överprövning av registreringsmyndighetens beslut. Länsstyrelsen i Stockholms län menar också att utredningsmannens förslag inte är hållbart från principiella synpunkter. Inom förvaltningsförfarandet är den som varit part i eit ärende regelmäs­ sigt berättigad att anföra besvär över beslutet i ärendet. Enligt gällande val­ lagar föreligger också rätt att anföra besvär i anledning av framställd an­ märkning mot röstlängden och sådan besvärsrätt föreligger oaktat pröv­ ningen av anmärkning som regel har samma formella karaktär och lämnar lika litet utrymme för diskretionär prövning som CFU :s föreslagna pröv­ ning av utlandssvensks ansökan att bli upptagen i utlandssvenskregistret. I vissa av de kritiska yttrandena har förslag förts fram hur möjlighet till överprövning av registreringsmyndighetens beslut lämpligen bör ordnas. Utlandssvenskarnas förening och länsstyrelsen i Gotlands län menar att CFU:s beslut i dessa frågor skall kunna överklagas till regeringsrätten. Länsstyrelsen anser också att registreringsmyndigheten bör få möjlighet till självrättelse. Tanken på att kammarrätten skall vara besvärsinstans förs fram av en länsstyrelse, medan en annan ifrågasätter om inte överpröv­ ningen bör äga rum hos lokal skattemyndighet. Länsstyrelsen i Norrbottens län utvecklar i sitt yttrande vissa förslag som närmast syftar till att inom ramen för gällande anmärkningsförfarande skapa möjlighet till här ifråga­ satt överprövning. Tanken i förslaget att CFU skall upprätta röstlängder över röstberättigade utlandssvenskar avstyrks av CFU själv. Enligt CFU:s uppfattning bör CFU endast föra registret över utlandssvenskarna och med ledning av registret tillställa lokal skattemyndighet uppgift om vilka ut­ landssvenskar som är röstberättigade inom fögderiet. På den lokala skatte­ myndigheten bör det därefter ankomma att införa vederbörande utlands­ svensk i ordinarie röstlängden för valdistriktet. Uppbördsdirektören i Stock­ holm uttalar sig i liknande riktning Utredningsmannens förslag att röstlängder över röstberättigade utlands­ svenskar skall upprättas valdi striktsvis har föranlett kritiska an­ märkningar från en del remissinstanser. CFU betvivlar att denna ordning är lämplig. Förfarandet blir tungrott och opraktiskt om CFU skall upprätta och underteckna röstlängder för ett mycket stort antal valdistrikt, av vilka de llesta upptar endast ett fåtal röstberättigade. Valnämnden i Stockholm

48 Kungl. Maj.ts proposition nr H5 år 1967

påpekar att upprättandet av röstlängderna skulle bli tidsödande särskilt med hänsyn till den årliga förändring som valdistrikten undergår av or­ ganisatoriska skäl och på grund av ny fastighetsindelning. I stället föreslår denna valnämnd att länsstyrelsen skall äga förordna att utlandssvenskar­ na inom en kommun skall sammanföras till visst eller vissa valdistrikt. Överståthållarämbetet ansluter sig till valnämndens förslag. Förslag av lik­ nande innebörd förs fram i valnämndens i Göteborg yttrande. I en prome­ moria, som åberopats av valnämnden i Stockholm och som upprättats av nämndens sekreterare, görs också gällande att övervägande skäl talar mot att låsa fast utlandssvenskarna vid valdistrikt på det sätt som utredningsmannen föreslagit. Den omständigheten att någon är omyndigförklarad skall enligt utred­ ningsmannens förslag inte hindra att han upptas i registret över utlands­ svenskar. En annan fråga är vilken verkan en omyndighetsförklaring har i röstlängdssammanhang. Utredningsmannen har föreslagit att av u tländsk myndighet meddelad omyndighetsförklaring av svensk medborgare inte skall diskvalificera från rösträtt. Detta förslag har godtagits av bl. a. CFU, länsstyrelsen i Stockholms län, valnämnden i Stockholm, Utlandssvenskarnas förening och kronokamreraren i Hälsing­ borg. I några remissyttranden, bl. a. från valnämnderna i Göteborg och Häl­ singborg, ifrågasätts om inte ansökan att bli upptagen i registret bör inne­ hålla en försäkran att sökanden inte är förklarad omyndig i Sverige eller annat nordiskt land.

Departementschefen

Sedan gammalt ligger mantalsskrivningen till grund för röstlängderna. Den har därigenom betydelse för rösträtten både vid andrakammarval och vid kommunala val. I praktiken betyder sammankopplingen av mantals­ skrivning och röstlängder att endast personer som är bosatta i Sverige är röstberättigade vid svenska val. Vissa svenskar som bor eller stadigva­ rande vistas utomlands kan dock fortsätta att vara mantalsskrivna i Sverige och därmed bevara sin rösträtt under bortovaron från hemlandet. Detta gäller diplomater, sjömän som är inskrivna i sjömanshus samt präster och missionärer. Tid efter annan har önskemål framförts att även andra utlandssvenskar än de som tillhör någon av dessa kategorier skall få rätt att delta i svenska val. Detta har visat sig vara en svårlöst fråga. Något säger det kanske i sammanhanget att det fortfarande är undantag i demokratiskt styrda länder att personer som bor utomlands får delta i hemlandets val. Var­ ken Danmark, Finland, Island eller Norge — för att nu bara se till våra nordiska grannländer — känner i princip någon rätt för det egna lan­ dets medborgare att delta i hemlandets val till folkrepresentationen eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 49

till kommunala församlingar under tid då de är bosatta i annat land. Tvärtom fordras ibland vid återflyttning till hemlandet viss tids bosättning där för att vederbörande skall få tillbaka sin rösträtt. I Finland gäller så­ lunda en karenstid på tre år och i Island en karenstid på fem år. Svårigheterna att tillgodose önskemålet om rösträtt för utlandssvenskar sammanhänger med att utlandssvenskarna utgör en mycket heterogen grupp. I gruppen ingår personer som emigrerat i egentlig mening, dvs. de­ finitivt lämnat Sverige i avsikt att skapa sig en ny framtid i ett annat land. Met det finns också utlandssvenskar som bor i ett främmande land under ett begränsat antal år t. ex. för studier eller som representanter för svenska företag eller som tjänstemän i internationella organisationer. Tänker man på emigranterna ter det sig knappast rimligt att de skall ha rösträtt vid svenska val, eftersom de inte alls eller endast i mycket ringa utsträckning påverkas av de beslut som riksdagen och svenska kommunala församlingar fattar. Tänker man däremot på den senare kategorin finner man att starka skäl talar för att bortovaro hemifrån under några få år inte skall behöva medföra ens temporär förlust av rösträtt. Antalet svenskar som vistas utom­ lands en kortare period för att sedan återvända hem har ökat under de senaste decennierna och kommer sannolikt också i framtiden att öka i takt med den ekonomiska integrationen i Europa och vidareutvecklingen av våra internationella förbindelser med världen i övrigt. Två utredningar har under senare år arbetat med uppgiften att finna en lösning på frågan om utlandssvenskarnas rösträtt, och de betänkanden som nu föreligger från dessa utredningar innehåller konkreta förslag i ämnet. Remissbehandlingen av betänkandena visar att det är en utbredd uppfatt­ ning bland remissinstanserna att man bör ge utlandssvenskar rätt att under vissa villkor delta i a n d r a k a in m a r v a 1. Jag delar denna uppfattning. Men jag vill genast göra klart att problemen på detta område är sådana att man aldrig kan komma fram till en helt idealisk lösning. Redan av vad jag tidigare har sagt framgår att det inte kan komma ifråga att ge röst­ rätt åt alla svenska medborgare som bor utomlands oavsett om de kan an­ tas återvända till Sverige och oavsett hur länge de varit borta hemifrån. Men det är å andra sidan inte möjligt att utforma regler som på ett oom­ tvistligt sätt skiljer ut just de utlandssvenskar som bör vara bevarade vid sin rösträtt under vistelsen utomlands. Om man vill ha en positiv lösning, måste man acceptera regler som innebär en schematisk avgränsning av den röstberättigade personkretsen. En reform som ger utlandssvenskar rätt att delta i andrakammarval för automatiskt med sig en motsvarande utvidgning av kretsen av röstberätti­ gade vid folkomröstning. För att reformen skall omfatta även k o mmunalval krävs däremot särskilda lagstiftningsåtgärder. I båda be­ tänkandena sägs denna fråga vara mindre angelägen, och denna åsikt de­ las av det stora flertalet remissinstanser. De som vill att en rösträtts- 4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 145

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 1A5 år 1967

reform skall omfatta även kommunalvalen hänvisar bl. a. till kommunal­ valens betydelse för första kammarens sammansättning. De anser det inkonsekvent att utlandssvenskarna skulle få vara med och välja andrakammarledamöter men inte få något inflytande på första kammaren, vars sammansättning bestäms av kommunalvalens utgång. Oberoende av vilken vikt man tidigare kan ha velat tillmäta detta argument, måste det numera anses ha förlorat sin tyngd. Författningsfrågan har kommit i ett sådant läge att man har anledning att räkna med att tvåkammarriksdagen inom kort kommer att ersättas med en enkammarriksdag som i sin helhet väljs i direkta val. Det kan också antas att utlandssvenskarnas intresse för valen är betydligt mindre när det gäller kommunala val än när det gäller riks­ dagsval. Jag finner inte något hinder mot att, som båda utredningarna har föreslagit, hålla kommunalvalen utanför den tilltänkta reformen. I 1965 års betänkande har utredningsmannen gett uttryck åt uppfatt­ ningen att frågan om utlandssvenskarnas rösträtt inte kan lösas utan grundlagsändring. Jag finner inte anledning att här ta upp hans resonemang till utförlig behandling. Jag kan i stort sett nöja mig med att konstatera att det inte finns någon bestämmelse i våra grundlagar som gör rösträtten beroende av bosättningen. De bestämmelser som gör att rösträt­ ten vid andrakammarval f. n. i huvudsak är begränsad till personer som är bosatta i Sverige återfinns uteslutande i ValL och folkbokföringsförordningen. Det är visserligen riktigt, som utredningsmannen påpekar, att en ut­ landssvensk som får rösträtt därmed också blir valbar som andrakammarledamot för den valkrets där han är röstberättigad, och det kan synas mindre tilltalande att en person som inte är bosatt i Sverige skall kunna väljas till riksdagsman. Några praktiska problem tror jag emellertid inte att denna formella möjlighet kommer att skapa, och jag kan i varje fall inte se att utredningsmannen har fog för sin åsikt att den skulle tvinga till en omprövning av valbarhetsbestämmelserna i 19 § riksdagsordningen. Den första frågan man ställs inför när det gäller att avgränsa den krets av utlandssvenskar som bör få rösträtt är vilken metod man bör välja för avgränsningen. Skall man försöka lösa rösträttsfrågan genom att välja ut vissa kategorier av utlandssvenskar som i likhet med diplomater, sjömän m. fl. skall kunna stå kvar i den svenska folkbokföringen trots att de stadig­ varande vistas utomlands? Eller skall man försöka finna generellt verkande kriterier som kan tillämpas på alla kategorier av utlandssvenskar? Båda utredningarna och en så gott som enhällig remissopinion har avvisat den förra metoden. Även jag är av den uppfattningen att man inte kan komma långt med en lösning inom folkbokföringens ram. Jag har redan påpekat att utlandssvenskarna är en utomordentligt heterogen grupp och en avgränsning av den röstberättigade personkretsen efter yrke eller annat liknande kriterium måste bli godtycklig om man går nämnvärt utanför de redan

Kungl. Maj.ts proposition nr i ko år 1967 51

na privilegierade kategorierna. Det skulle också vara svårt att göra krite­ rierna tillräckligt konturskarpa. Dessutom tillkommer även åtskilliga andra betänkligheter av vilka en del sammanhänger med att folkbokföring av en utlandssvensk får rättsverkningar på många andra områden än vallag­ stiftningens. Jag tror att tanken på att av rösträttsskäl mantalsskriva ut­ landssvenskar i Sverige i väsentligt större omfattning än som f. n. sker kan avföras ur diskussionen. Möjligheterna att finna lämpliga generella kriterier för avgränsning av den röstberättigade personkretsen är begränsade. Det bästa vore om man kunde finna ett kriterium som gjorde att vid varje val rösträtt förbehölls sådana utlandssvenskar som kan väntas återvända till Sverige inom en inte alltför avlägsen framtid. Det är ju dessa utlandssvenskar som på ett mera påtagligt sätt berörs av de beslut riksdagen skall fatta under den period som valet gäller. Det säger sig emellertid självt att något sådant kriterium inte står att finna. Man får i stället hålla sig till utlandssvenskens anknyt­ ning till Sverige i det förflutna. Båda utredningarna har föreslagit regler som innebär att endast utlands­ svenskar som tidigare varit folkbokförda i Sverige skall få rätt att delta i andrakammarvalen. 1955 års valutredning har i sitt förslag dessutom upp­ ställt krav på en tidsgräns som innebär att folkbokföringen i Sverige skall hänföra sig till något av de senaste fem åren före det år då röstläng­ den upprättas. Detta är enligt min mening en naturlig och riktig tanke. Dels är typiskt sett ovissheten större om utlandssvensken någonsin kom­ mer att återvända till Sverige ju längre han har varit borta. Dels måste man anta att förtrogenheten med svensk samhällsutveckling och med de pro­ blem som är aktuella i den svenska dagspolitiken generellt sett blir mindre ju längre tid som har förflutit från det utlandssvensken lämnade Sverige. Mot en tidsgräns kan inte med fog invändas att den är ett alltför grovt kriterium. Som jag tidigare framhållit ligger det i sakens natur att den röstberättigade personkretsen måste bestämmas på ett schematiskt sätt. Om man stannar vid fem år som valutredningen har föreslagit torde rösträttsreformen inbegripa alla de kategorier av utlandssvenskar som det är särskilt angeläget att få med. Som jag ser det är det väsentligaste skälet för den tilltänkta reformen att man bör anpassa vallagstiftningen till en mo­ dern tids förhållanden. Med det livliga ekonomiska och kulturella utbyte över gränserna som numera förekommer är det framför allt angeläget att se till att rösträtten inte går förlorad för de många svenskar som tillbringar några år i ett främmande land t. ex. för studier eller såsom led i yrkes­ verksamhet eller för att göra en insats i internationell biståndsverksamhet. För den av valutredningen förordade tidsgränsen kan emellertid anföras även andra skäl. Förändringar av betydelse för rösträtten som inträffar efter det utlandssvensken lämnat Sverige är svåra att få besked om för de svenska röstlängdsmyndigheterna. Osäkerheten om den som vill bli upptagen i

52 Kungl. Maj.ts proposition nr lk5 år 1967 röstlängd verkligen uppfyller de allmänna rösträttsvillkoren i 16 § riksdags­ ordningen skulle kunna bli besvärande om man inte hade en tidsgräns. Detta gäller inte minst det grundläggande rösträttsvillkoret att vederbörande skall vara svensk medborgare för att få komma med i röstlängden. Den bevis­ ning om medborgarskapet som man kan fordra i röstlängdssammanhang måste under alla förhållanden bli summarisk och den kan inte ge hundra­ procentig säkerhet. I sammanhanget kan erinras om att en svensk, som bosätter sig i annat nordiskt land, brukar kunna förvärva medborgar­ skap i hemvistlandet efter fem år. Han förlorar då samtidigt sitt svenska medborgarskap. Valutredningens förslag om ett femårsvillkor är alltså enligt min upp­ fattning välmotiverat från både principiella och praktiska synpunkter. Jag förordar att man tar fasta på förslaget vid lösningen av utlandssvenskarnas rösträttsfråga. Det jag hittills har sagt hänför sig till frågan i vilken utsträckning man för utlandssvenskarnas skull bör uppmjuka det krav på bosättning som i praktiken gäller som villkor för rösträtt vid andrakammarval. I allt annat än sådant som har med bosättningsförhållandena att göra bör man enligt min mening tillämpa samma villkor för utlandssvenskar som för andra. Den omständigheten att någon vid sidan av sitt svenska medborgarskap även har utländskt medborgarskap bör alltså i och för sig inte, som val­ utredningen förordat i sitt betänkande, hindra att han blir upptagen i röst­ längd. I konsekvens härmed men till skillnad från valutredningen anser jag också att en omyndighetsförklaring som meddelats av utländsk myndighet bör utgöra diskvalifilcationsgrund endast om omyndighetsför­ klaringen har giltighet i Sverige i andra hänseenden än beträffande röst­ rätten. Detta torde i allmänhet inte vara fallet. Har en svensk förklarats omyndig i Danmark, Finland, Island eller Norge gäller beslutet emellertid civilrättsligt här i landet och det bör då beaktas även i rösträttshänseende. Jag är medveten om att min ståndpunkt i sällsynta undantagsfall kan ge eu utlandssvensk en gynnad ställning. Det kan sålunda inträffa t. ex. att en svensk, som är bosatt i Tyskland och har blivit förklarad omyndig där, får delta i ett andrakammarval fastän han kanske, om han bott i Sverige, skulle ha förklarats omyndig även i vårt land och därmed förlorat sin rösträtt. Det är emellertid tvivelaktigt om det skulle stå i överensstämmelse med 16 § riksdagsordningen att i vallagstiftningen införa villkor som kompletterar riksdagsordningens bestämmelser om omyndighet som rösträttshinder. Även om detta vore möjligt skulle de kompletterande reglerna knappast komma att fungera i praktiken. Beträffande den tekniska utformningen av ett system som ger utlands­ svenskar möjlighet att delta i val i hemlandet är det en fast utgångspunkt att systemet måste bygga på att de som vill utöva sin rösträtt själva ger sig till känna för myndigheterna. Svenska myndigheter förfogar inte över så-

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 53

dana uppgifter beträffande svenskar som bor utomlands att ett officialförfarande är möjligt. I övrigt kan man gå fram efter olika linjer. Enligt valutredningens för­ slag i 1962 års betänkande skall utlandssvenskar efter anmälan tas upp i de vanliga röstlängderna som upprättas valdistriktsvis av de lokala skatte­ myndigheterna. Svagheten med ett sådant system är främst att en lokal handläggning av ärendena gör det svårt att kontrollera att utlandssvensken uppfyller villkoren för att bli upptagen i röstlängd. Möjligheterna att före­ bygga dubbelregistrering och dubbelröstning inom skilda valkretsar eller valdistrikt blir också små. Under remissbehandlingen har riktats åtskillig kritik mot utredningens förslag just från dessa synpunkter. En annan möjlighet anvisas i 1965 års betänkande. Utredningsmannen föreslår i betänkandet att man skall lägga upp ett centralt register över utlandssvenskar och att detta register skall användas som underlag för sär­ skilda röstlängder för utlandssvenskarna på motsvarande sätt som mantalslängderna utgör underlaget för de vanliga röstlängderna. Systemet är avsett att fungera så att anmälningar flyter in varje år till registret som förs av en central myndighet, CFU. Varje utlandssvensk, som någon gång varit mantalsskriven i Sverige, kan bli upptagen i registret vare sig han uppfyller de i 16 § riksdagsordningen föreskrivna rösträttsvillkoren eller inte. Men en förutsättning för att han skall få stå kvar i registret är att han gör ny anmälan varje år. På grundval av registret upprättar CFU valdistriktsvis särskilda röstlängder för utlandssvenskar. De särskilda röst­ längderna sänds sedan till de lokala skattemyndigheterna och fogas vid de vanliga röstlängderna. I fortsättningen skall enligt förslaget tillämpas samma procedur för de särskilda röstlängderna som för de vanliga, dvs. samma tillvägagångssätt för granskning, framställande och prövning av anmärkning mot röstlängdens innehåll etc. I sitt betänkande har utredningsmannen uttalat förhoppningen att ett re­ gister över utlandssvenskar skulle kunna bli till nytta i andra sammanhang än valsammanhang, t. ex. när våra myndigheter i en internationell kris­ situation vill nå kontakt med svenska medborgare i ett oroshörn av värl­ den. Han är emellertid inte själv övertygad om att det finns ett absolut behov av ett register över utlandssvenskar. Tvivlen har knappast skingrats genom remissbehandlingen. Det föreslagna registret måste bli betungande att föra för den centrala myndigheten, och ändå kommer det inte att ge fullständiga upplysningar om vilka svenskar som är bosatta på olika plat­ ser utanför vårt lands gränser. Endast de som låtit registrera sig och för­ nyat sin registrering på föreskrivet sätt kommer att finnas med. Jag tror för min del inte att nyttan av ett på detta sätt avgränsat register uppväger de administrativa olägenheterna och kostnaderna. Man kan också med skäl fråga sig om systemet i verkligheten skulle komma att fungera på det sätt som är tänkt. För många utlandssvenskar kan det te sig egendomligt att

54 Kungl. Maj.ts proposition nr Hd år 1967

anmälan om registrering skall behöva göras under mellanvalsåren. Det är inte säkert att kravet på årligen förnyade anmälningar skulle kunna upp­ rätthållas i längden. Inom justitiedepartementet har under ärendets beredning utarbetats ett tredje alternativ, som i likhet med valutredningens förslag innebär att ut­ landssvenskens initiativ skall inriktas direkt på att han skall bli upptagen som röstberättigad i röstlängd. Handläggningen av ansökningsärendena skall däremot, liksom i 1965 års förslag, ske centralt hos CFU, som har de bästa förutsättningarna att snabbt och säkert kontrollera sökandenas tidigare folkbokföringsförhållanden. CFU skall upprätta särskil­ da röstlängder för utlandssvenskar, en för varje valkrets. I det fort­ satta förfarandet får länsstyrelserna beträffande de särskilda röstlängder­ na överta de funktioner som valnämnderna har i fråga om de vanliga röst­ längderna, dvs. länsstyrelserna skall lägga ut röstlängderna för gransk­ ning och pröva anmärkningarna mot dem. Jag är för min del övertygad om att ett system med dessa huvuddrag bättre än de båda utredningsför­ slagen förenar kraven på att systemet dels skall vara enkelt och smidigt för den enskilde utlandssvensken och dels skall möjliggöra en snabb hand­ läggning hos myndigheterna och en tillfredsställande kontroll såväl av att endast personer som uppfyller föreskrivna villkor blir upptagna i röst­ längderna som av alt inga tillfällen ges till dubbelregistrering eller dub­ belröstning. Tanken att de särskilda röstlängderna för utlandssvenskar skall upprättas valkretsvis och inte valdistriktsvis tror jag är ägnad att spara åtskilligt arbete som CFU annars skulle få lägga ned på att placera in utlandssvenskarna i rätt valdistrikt. Valdistrikten är talrika — fler än 6 000 — och ändringar i distriktsindelningen förekommer ofta. En för­ delning av utlandssvenskarna på valdistrikt är inte nödvändig för att de skall kunna delta i andrakammarval eller folkomröstning. Däremot be­ hövs en fördelning på valkretsar. En sådan kan man få genom att varje utlandssvensk som är röstberättigad upptas i den särskilda röstlängden för den valkrets där han senast varit folkbokförd. Det arbete som är för­ bundet med att fördela röstberättigade utlandssvenskar på valkretsar torde inte skapa några större svårigheter för CFU. Beträffande villkoren för att en utlandssvensk skall bli upptagen i särskild röstlängd framgår av vad jag tidi­ gare har sagt alt man bör kräva dels att han uppfyller de allmänna rösträttsvillkoren enligt 16 § riksdagsordningen (dvs. att han är svensk med­ borgare, har uppnått rösträttsåldern och inte är omyndigförklarad) dels att han inte är mantalsskriven i Sverige men har varit folkbokförd här någon gång under de fem år som närmast föregått det år då röstlängden upprättas. I fråga om den tidigare folkbokföringen föreslår jag att man, i enlighet med vad CFU förordat, knyter an till kyrkobokföringen och inte

Kungl. Maj:ts proposition nr H5 år 1967 55

till mantalsskrivningen. Tidigare kyrkobokföring kan kontrolleras i CFU:s egna register och akter, medan detta däremot inte är fallet beträffande mantalsskrivningen. Den kontroll som CFU skall göra av att en utlandssvensk, som an­ söker om att bli upptagen i särskild röstlängd, uppfyller föreskrivna vill­ kor får bli huvudsakligen formell och kan i allmänhet ske med ledning av material som redan finns hos CFU. Endast beträffande villkoret att sökan­ den skall vara svensk medborgare uppkommer ett problem. Det är i allmän­ het svårt för utlandssvensken att prestera fullt övertygande bevisning att han fortfarande är svensk medborgare. Att lita enbart till en försäkran på heder och samvete av sökanden själv är knappast lämpligt. Ett uppslag, som kommit fram under remissbehandlingen av betänkandena och som jag däremot anser att man kan ta fasta på, är att utlandssvensken får styrka sitt medborgarskap genom ett färskt intyg från polismyndighet, be­ skickning eller konsulat om att han har ett giltigt svenskt pass och enligt passet är svensk medborgare. Jag föreslår att företeende av sådant intyg görs obligatoriskt. Visserligen föreligger inget passtvång inom Norden. Svenskar som bor i annat nordiskt land får emellertid förutsättas ha pass eller, om de önskar bibehålla sin rösträtt i Sverige, skaffa sig pass. Nor­ malt bör intyget om svenskt pass anses utgöra tillräcklig bevisning. Om det i något fall skulle visas att sökanden, trots att han företett föreskrivet intyg, inte längre är svensk medborgare måste dock helt naturligt denna motbevisning beaktas. Tidsschemat för handläggningen av ärenden angående särskild röstlängd kan lämpligen fastställas i nära anslutning till vad som gäller för de vanliga röstlängderna. Jag föreslår följande. 1. Ansökan skall komma in till CFU senast den 30 april. 2. CFU prövar ansökningarna så snabbt som möjligt och upprättar de särskilda röstlängderna. Röstlängderna upprättas före den 30 juni. 3. Röstlängd översänds till vederbörande länsstyrelse. Hos länsstyrelsen skall särskild röstlängd vara framlagd för granskning under tiden den 6—12 juli. 4. Anmärkning mot särskild röstlängd skall framställas hos länsstyrelsen senast den 18 juli. 5. Anmärkningar prövas och röstlängden justeras av länsstyrelsen den 5 augusti. 6. Om val skall hållas i september sänder länsstyrelserna omedelbart efter sammanträdet den 5 augusti röstkort till de utlandssvenskar som är röstbe­ rättigade. Själva röstningsf örfarandet erbjuder inte några speciella pro­ blem. Det kan vara lämpligt att länsstyrelsen får utse ett valdistrikt där den särskilda röstlängden för valkretsen skall vara utlagd när val hålls. På det

56 Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967

sättet får utlandssvensken möjlighet att rösta genom personlig inställelse om han är hemma vid valtillfället. Det normala måste emellertid antas bli att utlandssvensken röstar på beskickning eller konsulat eller, om han är i Sverige, på posten. Jag har förut sagt att det nya systemet bör vara så enkelt och smidigt som möjligt för utlandssvenskarna. För att underlätta för dem att anlita systemet bör blanketter till ansökan att bli upptagen i röstlängd och intyg om svenskt pass tillhandahållas kostnadsfritt hos CFU och på beskickning­ ar och konsulat. Av praktiska skäl är det nödvändigt att fordra ett strikt iakttagande av att ansökan och intyg skall vara CFU tillhanda senast den 30 april. Fn ofullständighet i ansökan i något hänseende bör emellertid inte föranleda att ansökan avslås om sökanden ändå kan återfinnas i CFU :s handlingar och han uppfyller villkoren för att bli upptagen i sär­ skild röstlängd. De formella kraven hör begränsas till ett nödvändigt mi­ nimum. Utlandssvenskarna bör få möjlighet att delta redan i 1968 års andrakammarval. De nya reglerna om särskild röstlängd för utlandssvenskar bör där­ för träda i kraft den 1 januari 1968. Bestämmelserna om särskild röstlängd bör få sin plats i ValL. Införan­ det av dessa bestämmelser kräver jämkningar även i KVL. Samtidigt bör emellertid göras vissa ändringar i dessa lagar som inte sammanhänger med frågan om utlandssvenskarnas rösträtt. De fristående ändringarna föranleds dels av att Stockholms stad och Stockholms län den 1 januari 1968 läggs samman till ett län (jfr prop. 1967:77, SU 97, rskr 221), dels av att vid sidan av värnpliktstjänstgöring numera införts en annan form av tjänste­ plikt, vapenfri tjänst (prop. 1966:107, IAU 45, rskr 269), som måste be­ aktas vid utformning av ValL:s och KVL:s regler om röstning före val­ dagen.

Specialmotivering

I avbidan på en lagteknisk översyn av ValL i dess helhet — en sådan översyn torde inte kunna anstå någon längre tid — bör de nya bestäm­ melserna om särskild röstlängd kunna införas i bokstavsbetecknade para­ grafer under rubriken »Om särskild röstlängd» omedelbart efter de nu­ varande bestämmelserna i ValL om den vanliga, av lokal skattemyndig­ het upprättade röstlängden. Den vanliga röstlängden bör därvid få be­ nämningen »allmän röstlängd».

Kungl. Mcij:ts proposition nr 145 år 1967 57

Förslag till lag angående ändring i lagen om val till riksdagen

1, 12, 13, 14, 28 och 30 §§. 1 och 30 §§ innehåller bestämmelser om landets indelning i valkretsar för förstakammar- resp. andrakammarval. Stockholms stad och Stockholms län läggs den 1 januari 1968 samman till ett län. Den nya länsindelningen är emellertid inte avsedd att påverka vare sig den landstingskommunala in­ delningen eller indelningen i andrakammarvalkretsar. Stockholms stad och Stockholms läns landstingskommun skall alltså utgöra var sin valkrets vid val till andra kammaren. Samtidigt med att 30 § jämkas i överensstämmel­ se härmed bör en redaktionell ändring göras i 1, 12, 13, 14 och 28 §§. ValL:s term landstingsområde bör utbytas mot det numera gängse uttrycket lands­ tingskommun.

37—53 §§. Röstlängd, som upprättas av lokal skattemyndighet, bör, som jag nyss sagt, i fortsättningen benämnas allmän röstlängd för att tydligt skilja den från särskild röstlängd som upprättas av CFU och avser enbart utlands­ svenskar. Denna ändrade nomenklatur fordrar vissa redaktionella jämk­ ningar i rubriken före 37 § och i vissa av de paragrafer som nu handlar om röstlängd. De två första paragraferna i avsnittet, vilket bör rubriceras »Om allmän röstlängd», bör jämkas något för att åstadkomma bättre överens­ stämmelse med inledningen till det nya avsnittet »Om särskild röstlängd». De nuvarande 53 § och 53 a § bör få de ändrade beteckningarna 52 a § och 53 §.

53 a §. Det nya avsnittet »Om särskild röstlängd» bör uppdelas på tio para­ grafer, 53 a—53 j §§. Avsnittet föreslås disponerat så att efter portalpara­ grafen, 53 a §, som talar om vad särskild röstlängd är och vilka myndig­ heter som tar befattning med sådan röstlängd, får följa en paragraf som uttömmande anger villkoren för att bli upptagen i särskild röstlängd. I fortsättningen bör dispositionen vara i huvudsak kronologisk. De två sista paragraferna kan lämpligen handla, 53 i § om kungörelse och underrättelser samt 53 j § om formulär, blanketter och tillämpningsföreskrifter. Avsikten är att CFU skall upprätta särskild röstlängd. Av lagtekniska skäl bör emellertid i 53 a § inte sägas annat än att särskild röstlängd upprättas av myndighet som Kungl. Maj :t bestämmer.

53 b §. Som nämnts i den allmänna motiveringen måste upprättandet av särskild röstlängd bygga på ett ansölcningsförfarande till skillnad från den allmän­ na röstlängden, som kommer till stånd genom att den lokala skattemyn­

58 Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967

digheten ex officio i röstlängden tar med alla som finns upptagna i mantalslängden och uppnått en viss ålder. Den allmänna röstlängden upptar både röstberättigade och icke röstberättigade personer (t. ex. utlänningar). Beträffande särskild röstlängd kan det inte fylla någon funktion att ta med andra än röstberättigade i längden. Givetvis bör dock även den som uppnår rösträttsåldern det år då röstlängden upprättas tas med i den särskilda röst­ längden. I den allmänna motiveringen har utvecklats vilka villkor som bör gälla för att någon skall bli upptagen i särskild röstlängd. I denna paragraf, där dessa villkor skall införas, bör även anges till vilken tidpunkt CFU:s pröv­ ning av att villkoren är uppfyllda skall hänföra sig. Jag föreslår att tidpunk­ ten bestäms till den 30 april då ansökningstiden utgår. Härigenom åstad­ kommer man att CFU kan ta itu med prövningen av ansökningarna på ett tidigt stadium och att besked om ev. avslagsbeslut kan meddelas utan onö­ digt dröjsmål. Det är av vikt att den som får avslag på en ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd får besked i så god tid att han har en reell möjlighet att anmärka på röstlängden och få sin sak prövad av länsstyrel­ sen. I princip skall alltså omständigheter som inträffar efter ansökningstidens utgång inte kunna inverka på ett ärende. Ett undantag är dock påkallat. Om det i ett anmärkningsärende skulle framgå att någon, som blivit upp­ tagen av CFU i särskild röstlängd, efter den 30 april förlorat sitt svenska medborgarskap eller av annan anledning upphört att vara röstberättigad, bör han strykas ur röstlängden.

53 c §. Beträffande ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd torde inte be­ höva föreskrivas annat än att den skall göras skriftligen och vara CFU till handa senast den 30 april. Vid ansökan skall vara fogat intyg om innehav av giltigt svenskt pass. Det bör föreskrivas att intyget skall vara utfärdat samma år som röstlängden upprättas. Intyg om innehav av giltigt svenskt pass bör kunna utfärdas av svensk polismyndighet och av svensk utlandsmyndighet. Paragrafen bör formu­ leras så att bemyndigande att utfärda intyg kan lämnas inte bara till svenska beskickningar utan även till svenska delegationer hos internationella orga­ nisationer och till svenska konsulat, såväl lönade som olönade.

53 d §. Den som skall antecknas i särskild röstlängd bör upptagas i röstlängden för den valkrets där han senast har varit kyrkobokförd. Har den församling där han senast varit kyrkobokförd överförts från en valkrets till en annan, bör han hänföras till den valkrets, inom vilken församlingen i fråga är belä­ gen det år då röstlängden upprättas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 145 år 1967 59

Den lid under vilken den särskilda röstlängden skall vara framlagd för granskning bör helt sammanfalla med den som gäller för granskning av den allmänna röstlängden (40 § första stycket). Att vem som helst har rätt att ta del av särskild röstlängd sedan den över­ lämnats till länsstyrelsen följer av tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet. Någon uttrycklig föreskrift härom motsvarande den som finns i 39 § andra stycket i fråga om den allmänna röstlängden torde därför inte behövas.

53 e §. Anmärkningstiden bör vara densamma som gäller för den allmänna röst­ längden. Beträffande anmärkningsrätten gäller i fråga om allmän röstlängd den begränsningen att ingen kan anmärka mot att någon annan ej upptagits som röstberättigad i röstlängd. Tanken är att den som vill utöva sin rösträtt själv bör vara aktiv för att tillvarata sin rätt. Eftersom den särskilda röst­ längden bygger på att den som vill bli upptagen i röstlängden själv skall ansöka om detta, torde det inte vara nödvändigt här med en motsvarande be­ gränsning.

53 f §. Sammanträde för prövning av anmärkningar som framställts mot allmän röstlängd skall enligt 45 § hållas den 25 jidi eller, om denna dag är en lör­ dag eller söndag, närmast följande vardag. Med tanke på att det måste fin­ nas tidsutrymme även för en utlandssvensk som bor i en avlägsen del av världen att bevaka sin rätt om någon skulle framställa anmärkning mot att han blivit upptagen i röstlängd bör anmärkningssammanträdet, när det gäl­ ler särskild röstlängd, förläggas till en senare dag. Som framgår av den all­ männa motiveringen har jag stannat för den 5 augusti som lämplig dag.

53 g §. Anmärkningar som framställts mot allmän röstlängd prövas av valnämn­ den. Valnämndens beslut i sådant ärende kan överklagas hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut får talan föras endast i samband med besvär över valförrättning. När det gäller särskild röstlängd skall, enligt vad jag har föreslagit i den allmänna motiveringen, valnämndens funktioner beträffande granskning och prövning av anmärkningar övertas av länsstyrelsen. Det finns inte ut­ rymme för någon reguljär överprövning av länsstyrelsens beslut, eftersom val skall kunna hållas inom mindre än två månader efter anmärknings­ sammanträdet. I samband med besvär över valförrättning bör emellertid länsstyrelsens beslut, på motsvarande sätt som gäller i fråga om allmän röstlängd, kunna överklagas hos regeringsrätten.

60 Kungl. Maj.ts proposition nr 145 år 1967

I anslutning till besvärsfrågorna vill jag fästa uppmärksamheten på att det av mig föreslagna röstlängdsförfarandet innehåller den rättssäkerhetsgarantin att ingen kan slutligt vägras rösträtt utan att han haft tillfälle att få sin sak prövad av två från varandra helt fristående myndigheter, CFU och vederbörande länsstyrelse. Enligt gällande bestämmelser kan rättelse göras i allmän röstlängd om någon till följd av uppenbart fel ej blivit upptagen som röstberättigad i röstlängden. Risken för att någon som är röstberättigad blir helt bortglömd vid upprättandet av allmän röstlängd sammanhänger med officialförfarandet. Några motsvarande felrisker torde inte finnas inom ramen för ett ansökningsförfarande och bestämmelser om rättelse behöver därför inte in­ föras i detta avsnitt.

53 h §. Som nämnts i den allmänna motiveringen bör en i den särskilda röstläng­ den upptagen väljare ha möjlighet att rösta i vallokal på valdagen. För att nå detia resultat föreslår jag att bär införs en bestämmelse om att länssty­ relsen skall utse ett valdistrikt inom valkretsen där den särskilda röstläng­ den skall ligga. I regel torde vara lämpligt att röstlängden är utlagd i ett val­ distrikt i residensstaden.

53 i §. De nya bestämmelserna bör innehålla vissa föreskrifter om kungörelse och underrättelser motsvarande vad som enligt 40, 41 och 43 §§ förekom­ mer vid det vanliga r ö stlängdsf ö r far an d e t. Skyldigheten att underrätta en sökande som fått avslag på sin ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd bör givetvis åvila CFU. Underrättelse till en sökande att annan framställt anmärkning mot att han upptagits i röstlängd bör lämnas av vederbörande länsstyrelse.

53 j §. Som tidigare nämnts bör både ansökan att bli upptagen i särskild röst­ längd och intyg om svenskt pass avfattas enligt särskilda formulär. Formu­ lären bör fastställas av Kungl. Maj :t eller myndighet som Kungl. Maj :t be­ stämmer. För tillämpningen i övrigt av bestämmelserna om särskild röstlängd ford­ ras vissa närmare föreskrifter som bör meddelas av Kungl. Maj :t. Bl. a. bör genom sådana föreskrifter meddelas anvisningar beträffande det närmare innehållet i särskild röstlängd. Bestämmelser torde också böra meddelas om skyldighet för beskickning och annan utlandsmyndighet att avgiftsfritt utfärda intyg om passinnehav samt att kostnadsfritt vidarebefordra ansök­ ningar om upptagande i särskild röstlängd. Det bör emellertid påpekas att utlandsmyndigheterna inte genom sådana tillämpningsföreskrifter kan åläg­

Kungl. Maj:ts proposition nr 1£5 år 1967 61

gas att stå risken för att ansökningar, som befordras genom myndigheternas försorg, hinner fram till CFU i rätt tid.

55 a §. Denna paragraf innehåller bestämmelser om röstkort. I paragrafen bör tilläggas att röstkort för den som upptagits i särskild röstlängd skall upp­ rättas av länsstyrelsen. I övrigt bör i paragrafen göras vissa jämkningar som föranleds av att man i fortsättningen får två slag av röstlängder.

56 §. Denna paragraf innehåller bl. a. föreskrifter om kungörelse som länssty­ relse skall utfärda inför varje val. I sådan kungörelse bör i framtiden ock­ så anges i vilket valdistrikt utlandssvenskar kan rösta genom personlig in­ ställelse. Bestämmelsen om röstmottagande utlandsmyndighet bör i denna para­ graf liksom även i 57, 65, 70, 72, 75 och 96 §§ jämkas till redaktionell över­ ensstämmelse med reglerna om intyg sutfärdande utlandsmyndighet i 53 c §.

61—63 §§. I förevarande paragrafer finns vissa bestämmelser om skyldighet för väljare att i samband med valförrättning uppge sitt hemvist inom valdistrik­ tet. Motsvarande skyldighet för utlandssvensk bör avse uppgift om var han senast var kyrkobokförd här i riket.

70 §. Den form av tjänsteplikt, s. k. vapenfri tjänst, som enligt lagen den 3 juni 1966 (nr 413) om vapenfri tjänst fullgörs av vissa personer som på grund av samvetsnöd inte vill göra värnplikt är inte att beteckna som mi­ litärtjänst i lagteknisk mening. Det är emellertid uppenbart att den som är förhindrad att rösta i sitt valdistrikt på valdagen på grund av att han fullgör vapenfri tjänst bör ha samma rätt som enligt denna paragraf tillkom­ mer värnpliktig att rösta på postanstalt före valdagen. Detta föranleder en jämkning i paragrafen.

55, 72, 73, 75, 77, 95 och 96 §§. I dessa paragrafer bör göras vissa smärre jämkningar som inte kräver någon närmare kommentar.

Förslag till lag om ändring i kommunala vallagen

De ändringar som jag nyss föreslagit i ValL kräver vissa följdändringar i 9, 10 a, 11, 20, 31, 35, 37, 40, 41 och 60 §§ KVL. Följdändringarna är av det slaget att de inte behöver kommenteras särskilt.

62 Kungl. Maj. ts proposition nr 1^5 år 1967

Hemställan

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till 1) lag angående ändring i lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val till riksdagen, 2) lag om ändring i kommunala vallagen den 6 juni 1930 (nr 253). Jag hemställer att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga lagförslagen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­ dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOK1R. STHLM 1957 670531