Utlandssvenskarnas rösträtt

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2013

Utlands

sveqskamas

Betönkandev av 1965 års valtekniska

utredning

ämm

1975:8

Statens offentliga utredningar % § 1975: 8 @ Justitiedepartementet

Utlandssvenskarnas

rösträtt

Betänkande V av 1965 års valtekniska utredning Stockholm 1975

lSBN 91-38-02111-0 Omslag: Jan Bohman LiberTryck Stockholm 1975

Till Statsrådet och chefen för

justitiedepartementet

Den 15 januari 1965 bemyndigade Kungl. Maj: t chefen för justitiedepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga med uppdrag att utreda vissa valtekniska frågor. Med stöd av detta bemyndigande tillkallade departementschefen såsom sakkunniga numera lagmannen Björn Widegren, riksdagsmannen Thure Dahlberg, numera direktören för regionmusiken Stig Lundgren, riksdagsmannen N. Yngve Nilsson, dåvarande ledamoten av riksdagens andra kammare, redaktör Olaus Nyberg och riksdagsmannen Ivan Svanström. Departementschefen förordnade Widegren att vara de sakkunnigas ordförande. De sakkunniga har antagit namnet 1965 års valtekniska utredning. Genom tilläggsdirektiv den l mars 1968 fick utredningen i uppgift att utreda frågan om att införa maskinell teknik i valförfarandet. Samtidigt utvidgades utredningens uppdrag till att avse en fullständig lagteknisk översyn av gällande vallagar däribland reglerna i kommunala vallagen (1930: 253) om val av kyrkofullmäktige. Utredningen erhöll ytterligare tilläggsdirektiv den 24 oktober 1969. Utredningen har tidigare i enlighet med sina direktiv avlämnat betänkandena (SOU 1965: 74) Gemensam valdag, (SOU 1967: 27) Förtidsröstning och gemensamma tvådagarsval, (SOU 1969: 19) Ny valteknik och (SOU 1971: 72) Maskinell teknik vid de allmänna valen. Sedan riksdagen i skrivelse den 25 februari 1970 (nr 79) givit Kungl. Majzt till känna vad konstitutionsutskottet anfört i utlåtande (KU 1970: 10) med anledning av vid 1970 års riksdag väckta motioner om en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar som kunde delta i val till riksdagen överlämnades skrivelsen i enlighet med beslut den 6 mars 1970 till utredningen. Därefter begränsades utredningens återstående uppdrag genom tilläggsdirektiv den 8 september 1972 till att avse frågan om vidgad rätt för utlandssvenskar att delta i val till riksdagen. Utredningen får härmed överlämna sitt femte betänkande Utlandssvenskarnas rösträtt. Utredningsuppdraget är härmed slutfört. Reservation har avgivits av herrar Dahlberg och Lundgren. Till sekreterare i utredningen förordnades den 13 april 1965 numera rättschefen vid statsrådsberedningen Per-Erik Nilsson och fr. o. m. den 10 november 1969 numera avdelningsdirektören Per-Ola Larsson. Till ny sekreterare förordnades fr. o. m. den 15 april 1972 hovrättsassessorn

John Boström, som tjänstgjort vid utarbetandet av detta betänkande. Vid genomförandet av en enkätundersökning bland i utlandet bosatta svenska medborgare har vidare medverkat direktören Sten Hultgren. Stockholm den 15 januari 1975

Björn Widegren

Thure Dahlberg Stig Lundgren N. Yngve Nilsson Olaus Nyberg Ivan Svanström /J. Boström

Innehåll

Sammanfattning

Kapitel 1 Utredningsuppdraget . . . . . . . . . . . . . . . . ll

Kapitel 2 Utlandssvenskarna: rösträtt förr och nu - en översiktlig redogörelse för utredningens bakgrund 13 2.1 Tidigare utredningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 2.1.1 1962 års betänkande (SOU 1962: 19) 14 2.1.2 1965 års betänkande (SOU 1965:73) 15 2.2 Prop. 1967: 145 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 16 2.2.1 Propositionens huvudsakliga innehåll 17 2.2.2 Riksdagsbehandlingen av prop. 1967: 145 18 2.3 Gällande bestämmelser 19 2.3.1 Regeringsformen 20 2.3.2 Vallagen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 21 2.3.3 Folkbokföringsförordningen . . . . . . . . . . . . 24 2.3.4 Lagen om svenskt medborgarskap 25 2.3.5 Passförfattningar . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 2.4 Frågans behandling i riksdagen efter 1967 28 2.4.1 Motionema . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 28 2.4.2 Riksdagsbehandlingen 29 2.5 Utlandssvenskarna och deras valdeltagande . . . . . . . . . 31

Kapitel 3 Förhållandena i vissa främmande länder 34 3.1 Förändringar i Finlands och Norges vallagstiftning sedan 1967 34 3.1.1 Finland 34 3.1.2 Norge 37

Kapitel 4 Allmänna överväganden; kretsen röstberättigade 4.1 Allmänna utgångspunkter . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.2 Upprättandet av röstlängd 4.2.1 Riksskatteverkets yttrande 4.2.2 Kommentarer till riksskatteverkets yttrande 4.2.3 Summering 4.3 Kretsen röstberättigade

Innehåll

5 Röstlängdsförfarande och valdeltagande . . . . . . . 54 Kapitel . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 5.1 Röstlängdsförfarandet 5.1.1 Kontrollen av rösträttsvillkor . . . . . . . . . . . . 55 5.1.2 Ansökan . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 57 i utlandet 61 5.2 Röstmottagning 5.2.1 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 Brevröstning 5.2.2 och röstmottagare . . . . . . . 62 Röstmottagningslokal 5.2.3 Valsedelsförsändelse . . . . . . . . . . . . . . . . 63 5.2.4 Röstkort - . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 pass

6 Informationsfrågor . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 Kapitel 6.1 Utlandsinformation inför 1973 års val . . . . . . . . . . . 66 6.1.1 Riksskatteverket . . . . . . . . . . . . . . . . . . 66 6.1.2 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 67 Sveriges Radio 6.1.3 . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 Övrig information . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 6.2 Utredningens bedömning

Reservation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73

och de svenska riksdagsvalen - Redo- Bilaga 1 Utlandssvenskarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 75 görelse för enkät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 107 Bilaga 2 Frågeformulär . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 117 Bilaga 3 Tabellöversikter

Sammanfattning

har varit att förutsättningslöst pröva frågan om Utredningens uppgift för utlandssvenskar att delta i val till riksdagen. vidgade möjligheter Utredningen har ansett att uppdraget inte är begränsat till frågan om en vidgning av kretsen röstberättigade. Även frågan om vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att underlätta för dem som sålunda är röstberättigade att utöva sin rösträtt har tagits upp. Hit hör dels frågor av mer teknisk natur, såsom hur röstlängd skall upprättas och röstmottagskall förberedas och genomföras, dels frågor om ningen praktiskt informationen kring valförfarandet. l syfte att skaffa sig en uppfattning av intresset bland utlandssvenskarna för deltagande i val till riksdagen och för att söka kartlägga de som kan vara förenade med deras deltagande i val har svårigheter en enkätundersökning bland i utlandet bosatta utredningen genomfört svenska medborgare. En sammanfattande redogörelse för undersökningen, utarbetad av direktören Sten Hultgren, finns i bilaga l. Det använda har tagits in i bilaga 2 och tabellöversikter över svaren i frågeformuläret bilaga 3. Innebörden av gällande regler i vallagen rörande utlandssvenskars rösträtt är den att svensk medborgare som inte är bosatt - kyrkobokförd - i Sverige är röstberättigad endast om han varit kyrkobokförd i landet någon gång under de senast förflutna fem åren samt, efter ansökan, har blivit i särskild röstlängd. Ansökan skall göras skriftligen och upptagen vara den centrala valmyndigheten - riksskatteverket - till handa senast den l juni det år röstlängden upprättas. Ansökan skall vara åtföljd av intyg som visar att sökanden enligt giltigt svenskt pass är svensk medborgare. Vad gäller huvudfrågan - om en vidgning av kretsen röstberättigade bör ske - föreslår utredningen den ändringen i gällande ordning att nyssnämnda femårsgräns slopas. Ansökningsförfarandet skall emellertidi bibehållas. Röstberättigad enligt utredningens förslag är således princip svensk medborgare, som inte är kyrkobokförd i Sverige men som varit det någon gång och som efter ansökan har tagits upp i röstlängd. förslag i denna fråga får ses mot bakgrund av såväl Utredningens principiella som praktiska skäl. Viss anknytning till Sverige bör enligt utredningens mening vara en förutsättning för rösträtt vid val till riksdagen. Svensk medborgare som aldrig varit bosatt i landet skall

8 Sammanfattning

sålunda inte vara röstberättigad. En lösning bör vidare sökas som bättre än den nuvarande schematiska regeln låter den enskildes intresse för det politiska livet i Sverige vara avgörande. Utredningen har - med hänsyn till att utlandssvenskarna inte omfattas av folkbokföringen - inte funnit det möjligt att framställa en röstlängd avseende utlandssvenskar med samma grad av automatik som då det gäller allmän röstlängd. Någon medverkan från utlandssvenskarna själva måste alltså krävas. Mot bakgrund av bl. a. enkätundersökningen har utredningen ansett sig kunna dra den slutsatsen att redan ett krav på medverkan, som utformats så att endast måttliga ansträngningar begärs av den enskilde, innebär att man uppnår en avgränsning som väl stämmer med utredningens principiella inställning i frågan. Vad härefter angår de tidigare antydda valtekniska frågorna föreslår utredningen vissa jämkningar och ändringar i förhållande till vad som nu gäller. Ansökningsförfarandet skall, som redan nämnts, i princip bibehållas också enligt utredningens förslag i huvudfrågan. Liksom hittills skall ansökan göras skriftligen hos centrala valmyndigheten. Denna skall upprätta särskilda röstlängder. Sista dag för ansökan skall fortfarande vara den l juni. Enligt utredningens förslag skall emellertid ansökan inte behöva göras mer än vart tredje år. Den som efter ansökan under ordinarie valår har tagits upp i särskild röstlängd skall alltså även tas upp i särskild röstlängd som upprättas de följande två åren, förutsatt att rösträttsvillkoren då fortfarande är uppfyllda. I fråga om ansökan föreslår utredningen vidare att sökanden inte skall behöva foga något särskilt intyg om medborgarskap till denna. Sökanden skall emellertid på heder och samvete försäkra att han alltjämt är svensk medborgare. Avsikten är att kontroll av medborgarskapet skall ske mot det av rikspolisstyrelsen förda centrala passregistret. Vad gäller den del av valförfarandet som angår själva röstningen har utredningen sökt finna lösningar som gör det lättare för den röstberättigade att avlämna sin valsedel. Utredningen har därvid bl. a. pekat på de möjligheter som vallagen redan erbjuder att anordna röstmottagning även på annan ort än den där utlandsmyndigheten är stationerad och att till röstmottagare förordna också person som inte är knuten till utlandsmyndigheten. Även sjukas och rörelsehindrades svårigheter beaktas enligt utredningsförslaget. F. n får valsedelsförsändelse inte avlämnas hos utlandsmyndighet genom annat bud än make. Utredningen finner inte skäl att göra någon skillnad mellan röstmottagning i Sverige och i utlandet och föreslår därför att också hos utlandsmyndighet skall få lämnas valsedelsförsändelse, anordnad enligt de särskilda regler som gäller för sjuk eller eljest rörelsehindrad väljare och alltså med vårdare eller nära släkting som bud. En annan lättnad som föreslås är slopandet av kravet på att den som inställer sig för att rösta skall medföra röstkort. Enligt utredningens mening bör det vara tillräckligt om han kan förete giltigt svenskt pass. På grundval av detta och kompletterande uppgifter från väljaren skall adresskort upprättas av röstmottagaren på samma sätt som förutsätts

Sammanfattning 9

kunna ske vid röstmottagning på fartyg. Angående informationsfrågorna anser sig utredningen med enkätundersökningen som underlag kunna konstatera att informationens betydelse är störst då det gäller själva ansökningsförfarandet. Att information inte nått fram förefaller ha utgjort ett större hinder än själva ansökningsförfarandet, när det gällt för utlandssvenskarna att bli upptagna i särskild röstlängd. Enligt utredningens mening kan vidare av enkäten utläsas att det informationsmedium som bäst når utlandssvenskarna är pressen, framför allt de större dagliga som kommer tidningar ut i Sverige. I betänkandet diskuterar utredningen vilka möjligheter som i övrigt står till buds för att sprida information och understryker därvid bl. a. vikten av att utlandsmyndigheterna verkar för att sprida information på ort och ställe bl. a. genom annonser i ortens press.

Ledamöterna Dahlberg och Lundgren har i avgiven reservation motsatt sig att den nuvarande femårsgränsen för utlandssvenskars rösträtt slopas och förordat att den bibehålls.

Utredningsuppdraget

Som framgår av det följande återstår av de utredningsuppdrag 1965 års valtekniska utredning (VTU) erhållit frågan om utlandssvenskarnas rösträtt. Enligt sina ursprungliga direktiv (Ju 1966:61) hade VTU att utreda vissa valfrågor av teknisk natur. Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt berördes inte i dessa. Genom tilläggsdirektiv (Ju 1969: 33) utvidgades utredningens uppdrag till att avse en fullständig lagteknisk översyn av gällande vallagar, dvs. lagen (1920: 796) om val till riksdagen och kommunala vallagen (1930: 253), och därmed också av bestämmelserna rörande val av kyrkofullmäktige. Inte heller i detta sammanhang aktualiserades uttryckligen nyssnämnda fråga. Så skedde först då riksdagen i skrivelse den 25 februari 1970 (nr 79) till Kungl. Majtt instämde i vad konstitutionsutskottet (KU) -i utlåtande (KU 1970: 10) med anledning av vid 1970 års riksdag väckta motioner - anfört om en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar som kunde delta ival till riksdagen. I enlighet med beslut den 6 mars 1970 har riksdagens skrivelse överlämnats till VTU. Efter det att VTU avgivit förslag i olika till utredningen hänvisade frågor återstod i början av år 1972 av utredningsuppdraget dels en Översyn av reglerna vid val av kyrkofullmäktige, dels frågan om vidgad rätt för utlandssvenskar att delta i val till riksdagen. I tilläggsdirektiv den 8 september 1972 (Ju 1973: 11) begränsades därefter utredningens återstående uppdrag till att avse sistnämnda fråga. I arbetet på denna fråga borde enligt direktiven vad som under riksdagsbehandlingen år 1970 anförts om en förutsättningslös prövning vara vägledande. Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt har vid åtskilliga tillfällen såväl före som efter 1970 - varit föremål för riksdagens behandling. Den redogörelse härför som lämnas i det följande (avsnitt 2.4) - särskilt redogörelsen för 1974 års riksdags behandling av frågan - ger en mera ingående belysning av det återstående utredningsuppdragets innebörd och omfattning. Den nu nämnda redogörelsen ger vid handen att utredningens uppdrag kan sägas innefatta två särskilda frågor, nämligen dels frågan hur kretsen röstberättigade utlandssvenskar skall bestämmas, dels frågan vilka åtgärder som kan och bör vidtas för att de röstberättigades valdeltagande skall underlättas. För VTU har det under utredningsarbetets gång

12 U tredningsuppdraget

kommit att framstå som angeläget att - för en förutsättningslös prövning - söka skaffa av intresset bland av dessa frågor sig en uppfattning utlandssvenskarna för deltagande i val till riksdagen samt att söka kartlägga de svårigheter som kan vara förenade med valdeltagande för svenska medborgare bosatta i utlandet. I detta syfte har utredningen genomfört en enkätundersökning bland i utlandet bosatta svenska medborgare. För enkätens uppläggning och genomförande har utredningen anlitat direktör Sten Hultgren vid datakonsultföretaget Semka, Stockholm. En av Hultgren utarbetad redogörelse för enkätundersökningen återfinns i bilaga 1 till detta betänkande. Det frågeformulär som har använts återges i bilaga 2 och tabellöversikter över svaren ibilaga 3.

Utlandssvenskarnas rösträtt förr och

-

nu en

översiktlig redogörelse för

utredningens bakgrund

Ännu så sent som 1967 innebar gällande regler att i utlandet bosatta svenska medborgare som ej var mantalsskrivna i Sverige - utlandssvenskarna - inte kunde delta i val till den svenska riksdagen. Då som nu fick endast nämligen den som var upptagen i röstlängd avge sin röst. Eftersom röstlängden upprättades efter mantalslängden i togs endast landet mantalsskrivna personer Hösten upp i röstlängden. 1967 antogs emellertid efter förslag i prop. 1967: 145 regler som innebar att i viss begränsad omfattning i utlandet bosatta svenska medborgare, som ej var mantalsskrivna i Sverige, kunde tas upp i röstlängd. trädde i Reglerna kraft den l januari 1968. Reformen föregicks av ett flertal utredningar. I det följande lämnas en redogörelse för dessa utredningar, propositionen och riksdagsbehandlingen av denna samt för gällande bestämmelser. Som redan antytts i föregående kapitel har frågan om utlandssvenskarnas rösträtt också efter 1967 års reform varit föremål för riksdagsbehandling. I det föreliggande kapitlet av betänkandet redovisas i korthet också de motioner som väckts i ämnet och riksdagens ställningstaganden till dessa. Slutligen lämnas i detta kapitel en översikt över utlandssvenskarnas valdeltagande i de allmänna riksdagsval som har ägt rum efter 1967.

2.1 Tidigare utredningar

Förslaget i prop. 1967: 145 föregicks av ett långvarigt utredningsarbete. Hösten 1958 fick 1955 års valutredning genom tilläggsdirektiv i uppdrag att överväga bl. a. spörsmålet om utlandssvenskarnas i deltagande allmänna val. Utredningen fann att frågan borde föras till en positiv lösning. I betänkandet (SOU 1962: 19) Utlandssvenskars deltagande i allmänna val förordade utredningen sålunda att utlandssvenskarna i princip skulle få rätt att delta i val till riksdagens andra kammare och i allmänna folkomröstningar. Förslaget utsattes för viss kritik i samband med remissbehandlingen. Med anledning därav tillkallades ijanuari 1963 en särskild utredningsman för att pröva om man kunde finna andra Dåvarande kammarvägar än den av valutredningen anvisade att lösa frågan om utlandssvensrättsrådet Sten von karnas rösträtt. Hans arbete resulterade i betänkandet (SOU 1965:73) Otter.

14 Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu

Utlandssvenskars registrering. Den principiella frågan om utlandssvenskarna borde ha rösträtt eller ej prövades inte i betänkandet.

2.1.1 1962 års betänkande (SOU 1962: 19)

Förslaget

Som redan nämnts fann valutredningen att frågan om utlandssvenskarnas rösträtt borde föras till en positiv lösning. Enligt utredningens förslag skulle utlandssvensk som varit bosatt utomlands viss begränsad tid kunna Utredningen stannade för att föreslå tas upp i den ordinarie röstlängden. att utlandssvensk som varit mantalsskriven i Sverige något av de fem åren som närmast föregått det år då röstlängden upprättades kunde tas upp i för det valdistrikt där han senast varit mantalsskriven. röstlängden såvitt utlandssvenskarna, inte kunde Eftersom mantalslängden, angick för röstlängden föreslog utredningen vidare ett system läggas till grund den utlandssvensk som önskade bli upptagen i röstlängden enligt vilket hade att rikta en ansökan därom till länsstyrelsen i det län, där han senast i röstlängden skulle i varit mantalsskriven. Ansökan att bli upptagen - 30 april det år då princip göras någon gång under tiden l januari Ansökan skulle vara skriftlig och bevittnad av röstlängden upprättades. minst en person. Den skulle innehålla uppgifter på heder och samvete om Enligt utredsökandens medborgarskaps- och myndighetsförhållanden. såväl utländskt medborgarskap (dvs. dubbelt ningens förslag skulle som utomlands diskvalificera medborgarskap) omyndighetsförklaring lämnas in till beskickning eller utlandssvensken. Ansökan skulle kunna

konsulat. kontrollera om femårskravet var uppfyllt och Länsstyrelsen skulle ansökan till den lokala Skattemyndigheten som därefter vidarebefordra sökanden inte i röstlängden skulle han få hade att pröva den. Upptogs underrättelse om detta. av röstlängd, anmärkningar mot sådan och I fråga om granskning besvär förutsatte valutredningen att samma regler skulle tillämpas vare sig svenska medborgare som var mantalsskrivna i Sverige röstlängden upptog eller utlandssvenskar.

Remissbehandlingen allmänt uppfattning att ut- Remissinstanserna delade valutredningens delta i landssvenskarna borde få rätt att i högre grad än som var fallet föreslagna systemet vann därandrakammarval. Det av valutredningen Sålunda ifrågasattes från skilda håll om en emot inte allmänt gillande. valsäkerhet kunde uppnås. Kontrollen av uppgifter tillfredsställande och myndighetsförhållanden var svår att genomrörande medborgarskapsbli upptagen som föra. Risk fanns också att en och samma person kunde och därför kunde komma att utöva röstberättigad i mer än en röstlängd rösträtt i flera valdistrikt. i rätten att efter ansökan bli I fråga om de föreslagna begränsningarna

Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu 15

upptagen i röstlängd godtog flertalet remissinstanser den uppfattningen att utlandssvensken åtminstone vid någon skulle ha varit tidpunkt mantalsskriven i Sverige. Den av utredningen förordade tidsbegränsningen var emellertid omstridd. En del remissinstanser ansåg att en tidsgräns borde finnas men att den borde Andra önskade göras generösare. komplettera femårsregeln på det sättet att en utlandssvensk fick rätt att räkna ny femårsperiod från det år då han efter ansökan senast blivit upptagen i röstlängd. Enligt en tredje mening borde tidsgränsen helt slopas för vissa kategorier, t. ex. representanter för svenska affärsföretag och den svenska pressens utlandskorrespondenter. En grupp remissinstanser var motståndare till varje form av tidsbegränsning.

2.1.2 1965 árs betänkande (SOU 1965. 73) Förslaget Den bärande idén i förslaget var att ett centralt över alla register utlandssvenskar skulle tillskapas vid sidan av folkbokföringen. Registret skulle föras av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU) - - och i första hand utgöra underlag dåvarande centrala valmyndigheten för utlandssvenskars upptagande i röstlängd men också andra tjäna ändamål, om så befanns lämpligt. Uppbyggandet av registret förutsatte frivillig medverkan från utlandssvenskarna. Den som önskade bli upptagen i registret kunde göra ansökan om det. Sedan han väl blivit upptagen i registret skulle han årligen endast behöva anmäla att han önskade kvarstå. Såväl ansökan som anmälan skulle åtföljas av skriftlig försäkran på heder och samvete att vederbörande var svensk medborgare. Ansökan skulle dessutom vara åtföljd av intyg om svenskt medborgarskap, utfärdat av behörig svensk myndighet eller av folkbokföringsmyndighet i annat nordiskt land. På grundval av registret skulle CFU upprätta röstlängder valdistriktsvis, vilka sedan och senast den 20 juni skulle vidarebefordras till resp. lokala skattemyndigheter. Sedan de särskilda röstlängderna kommit lokala skattemyndigheterna till handa, skulle de enligt förslaget behandlas på samma sätt som de vanliga röstlängderna för personer bosatta i landet. Som förutsättning för att bli upptagen i röstlängd gällde enligt förslaget att utlandssvensken var eller hade varit mantalsskriven i Sverige. Den som var mantalsskriven i landet skulle få vara med i registret endast om han flyttat utomlands efter den senaste mantalsskrivningsförrättningen. Någon tidsmässig begränsning - motsvarande valutredningens - inte femårsgräns uppställdes i förslaget. Systemet borde i stället utformas så att man hade stränga krav på registrets aktualisering. Härigenom vann man att endast utlandssvenskar som visat intresse för hemlandet blev uppförda i registret och därigenom röstberättigade. Till skillnad från 1962 års förslag skulle enligt 1965 års betänkande dubbelt medborgarskap inte utgöra hinder för utlandssvensk att upptas i register och röstlängd. Omyndighetsförklaring utomlands skulle utgöra

rösträtt 16 Utlandssvenskarnas förr och nu

hinder endast om den också i övrigt var giltig här i landet enligt den

svenska internationella privaträttens regler.

Remissbehandlingen

Bland remissinstanserna kunde en viss tvekan spåras om nyttan i andra än rösträttssammanhang av ett register över utlandssvenskarna. En förtjänst att man fick en med det föreslagna systemet var enligt flera remissinstanser central som kunde undanröja risken för att en röstberättigad prövning utlandssvensk blev upptagen i mer än en röstlängd. att registret över utlandssvenskar skulle bygga på ansök- Förslaget och årligen återkommande anmälningar föranledde inte någon ningar kritik från remissinstansernas sida. Också förslaget att tidigare mantals-

här i riket skulle utgöra en förutsättning för att utlandssvensk skrivning skulle och få rösträtt här tillstyrktes av flertalet tas upp i registret remissinstanser. Vissa tog emellertid upp frågan om inte en tidsgräns borde uppställas så att inte mantalsskrivningen kom att ligga alltför långt i tiden. en mening var en tidsgräns motiverad både från tillbaka Enligt praktiska och principiella synpunkter. Anknytningen till mantalsskrivning togs upp av CFU, som företrädde att kontrollen av vederbörandes personliga förhållanden uppfattningen den från teknisk blev lättare att genomföra om i stället synpunkt skedde till I yttrandet erinrades om att anknytning kyrkobokföringen. till CFU förvarade personakter för personer som fr. o. m. 1947 överförts eller avförts som utvandrare. Vid sidan av bok över obefintliga hade CFU ett sökregister som innehöll registerkort personakterna dels personer som antecknats som avseende dels nämnda kategorier, före 1947. Om en person återfanns i CFU:s register som obefintliga eller det av registerkortet i vilken utvandrad obefintlig framgick Mantalsskrivningsorten fanns församling han senast varit kyrkobokförd. eller kort. Beträffande som däremot inte antecknad i personakt personer avförts ur folkbokföringen före den l januari 1947 såsom utvandrade

saknades uppgifter i CFU: s register. CFU vidare tanken att denna skulle upprätta röstlängder avstyrkte över röstberättigade utlandssvenskar. Också förslaget att röstlängderna valdistriktsvis föranledde kritiska anmärkningar från skulle upprättas bl. a. CFU.

2.2 Prop. 1967: 145

nu rörande särskild röstlängd utvecklas Motiven till gällande regler närmare i prop. 1967: 145. Det förslag till ändringar i lagen om val till

riksdagen som propositionen innehåller godtogs utan egentliga ändringar av riksdagen (KU 1967:55, rskr 1967:379). Förslaget i propositionen förslagen utan överensstämmer inte med något av de tidigare omnämnda

utgör ett tredje alternativ. var Den fråga som tilldrog sig störst intresse vid riksdagsbehandlingen

Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu 17

inte den tekniska lösning som presenterades utan i stället frågan om tidsgräns för rätten att uppföras i särskild röstlängd.

2.2.1 Propositionens huvudsakliga innehåll I huvudsak innebar förslaget i propositionen följande. Svensk medborgare som hade flyttat utomlands och upphört att vara mantalsskriven i Sverige kunde efter ansökan tas upp i röstlängd och därmed få möjlighet att delta i val till riksdagens andra kammare och i allmän folkomröstning, om han uppfyllde de villkor som den då gällande riksdagsordningen (RO) föreskrev för rösträtt och varit kyrkobokförd i Sverige någon gång under de fem kalenderåren närmast före det år då röstlängden upprättades. Sitt svenska medborgarskap skulle sökanden styrka genom intyg om innehav av giltigt svenskt pass. Utlandssvenskarna skulle enligt förslaget tas upp isärskilda röstlängder som upprättades av CF U. Särskild röstlängd skulle upprättas valkrets-vis och utlandssvensken skulle i det enskilda fallet tas upp iröstlängden för den valkrets där han senast varit kyrkobokförd. Särskild röstlängd skulle upprättas varje år före den 30 juni. Ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd skulle vara CFU till handa senast den 30 april samma år som röstlängden upprättades. I fråga om granskning av särskild röstlängd och anmärkningar mot röstlängden skulle gälla bestämmelser likartade dem som enligt lagen om val till riksdagen fanns för de vanliga röstlängderna för personer som var mantalsskrivna i Sverige. Vissa av de funktioner som Valnämnden hade beträffande de vanliga röstlängderna skulle dock istället fyllas av länsstyrelsen. Det bakom förslaget liggande resonemanget kan sammanfattas i följande punkter. l. Utlandssvenskarna är en heterogen grupp. Man kunde grovt sett urskilja ett par kategorier, nämligen dels de utlandssvenskar som definitivt hade lämnat Sverige för att skapa sig en framtid iett annat land, dels de som bor i ett främmande land under ett begränsat antal år t. ex. för studier eller som representanter för svenska företag eller som tjänstemän i internationella organisationer. 2. Starka skäl talade för att bortovaro under endast några år inte skulle beröva någon rösträtt. Den kategori av utlandssvenskar som bor i ett främmande land under ett begränsat antal år borde alltså bibehållas vid sin rösträtt. 3. Man ansåg emellertid inte att reglerna kunde utformas så att de träffade just de utlandssvenskar som borde vara bevarade vid sin rösträtt under vistelse utomlands. Schematiska regler måste accepteras. 4. Som avgränsningsmetod kunde tanken att utöka de kategorier, som trots utlandsvistelse kvarstår i folkbokföringen, avföras ur diskussionen. Dels blev avgränsningen godtycklig, dels drog folkbokföringen med sig konsekvenser som var svåra att överblicka. 5. Principiellt ansågs att ett system, som fångar upp de utlandssvenskar som kan förväntas återkomma inom en inte alltför avlägsen

18 Utlandssvenskamas rösträtt förr och nu

framtid och alltså berörs mera påtagligt av de beslut som fattas i vara att föredra. Kriterier för en sådan begränsning stod riksdagen, emellertid inte att finna. Man fick i stället hålla sig till utlandssvenskens anknytning till Sverige i förfluten tid. 6. 1962 och 1965 års förslag innebar att endast utlandssvenskar som tidigare varit folkbokförda i Sverige skulle få rätt att delta i andrakammarval. 1962 års förslag innehöll också en regel om tidsgräns. Ovissheten huruvida en utlandssvensk någonsin skulle återvända till med Sverige blev större ju längre tid han hade varit ute. Förtrogenheten svensk och dagspolitik blev också mindre med samhällsutveckling tiden. Man ansåg att en femårsgräns fångade in alla de kategorier av utlandssvenskar som det var särskilt angeläget att få med. 7. Som skäl för en tidsgräns kunde ytterligare anföras att osäkerheten huruvida de som vill bli upptagna i röstlängd verkligen uppfyller de

allmänna rösträttsvillkoren i 16 § .ROz skulle kunna bli besvärande om

man inte hade en tidsgräns. Detta gällde inte minst villkoren att vederbörande skulle vara svensk medborgare. 8. I allt annat än sådant som hade med bosättningsförhållanden att borde man tillämpa samma villkor för utlandssvenskar som för göra andra. Således borde utländskt medborgarskap vid sidan av svenskt inte förta rösträtt och omyndighetsförklaring utomlands utgöra disnågon endast om den hade giltighet i Sverige i andra kvalifikationsgrund hänseenden än beträffande rösträtt. 9. En fast utgångspunkt för övervägandena var att systemet måste utöva sin rösträtt själva gav sig till känna. bygga på att de som ville Utlandssvenskens initiativ skulle inriktas direkt på att han skulle bli som röstberättigad i röstlängd. Handläggningen av ansökningsupptagen ärendena skulle ske centralt. CFU skulle upprätta särskilda röstlängder, en för varje valkrets. 10. I om den tidigare folkbokföringen borde, som CFU fråga förordat, knytas an till kyrkobokföringen och inte till mantalsskrivningen. Kontrollen formell av hos CFU avsågs bli huvudsakligen på grundval material som redan fanns hos CFU. Medborgarskapet skulle styrkas med färskt intyg från polismyndighet, beskickning eller konsulat.

2.2.2 Riksdagsbehandlingen av prop. 1 96 7: 145

Motioner att ta I samband med behandlingen av prop. 1967: 145 hade riksdagen till flera motioner som väckts dels under den allmänna ställning motionstiden (I: 81 och II: 110, I: 379 och II: 477, I: 380 och II: 474), I: 894 och dels med anledning av propositionen (I: 893 och II: 1108, II: 1107). l de under den allmänna motionstiden väckta motionerna framfördes “I samband med 1968/69 års författ- kravet att utlandssvenskarna skulle berättigas att delta i val till riksdagens ningsreform placerades framstod det dåvarande kravet andra kammare. För flertalet motionärer rösträttsreglerna i l4§ R0. på mantalsskrivning för rösträtt som stridande mot 16 § RO.

SOU 1975 :8 Utlandssvenskarnas rösträtt 19 förr och nu

Följdmotionerna till propositionen innefattade samtliga yrkande att den i propositionsförslaget uppställda tidsgränsen skulle slopas och rösträtt tillerkännas varje utlandssvensk som någon gång varit kyrkobokförd i landet. Tidsgränsen skulle nämligen enligt motionärernas mening drabba många utlandssvenskar vilkas uppgift var att företräda och tillvarata svenska intressen utomlands och vilka just därför var starkt beroende av nära kontakt med den ekonomiska och politiska utvecklingen i Sverige.

KU: s utlåtande KU: s utlåtande (1967: 55) följde propositionens förslag. Utskottet var emellertid inte enigt. Nio av utskottets ledamöter (h+fp+c) hävdade i en reservation till utlåtandet att starka skäl måste anföras för att utesluta någon från hans grundlagsenliga rösträtt om han då röstlängd upprättas är svensk medborgare och uppfyller övriga rösträttsvillkor. Ett sådant skäl är att röstlängden måste grundas på folkbokföringen. Detta förhållande motiverade kravet att rösträtt får utövas endast av den som någon gång varit kyrkobokförd i riket. Bärande skäl för ytterligare avsteg från huvudregeln att rösträtt tillkommer svensk medborgare fanns enligt reservanternas mening inte. Den i propositionen föreslagna tidsgränsen borde alltså inte accepteras. Härtill kom att själva förfarandet utformats på sådant sätt att det i varje enskilt fall kom att bli beroende av utlandssvenskens eget initiativ om han blev upptagen i röstlängden. Härav följde att endast personer med verklig anknytning till hemlandet kom att rösta.

Riksdagens beslut KU: s utlåtande antogs av riksdagen (i första kammaren med röstsiffrorna 62-49 och i andra kammaren med röstsiffrorna 108-94, RD:s prot. I: 50 och II: 50). I den debatt som föregick riksdagens beslut återspeglades de åsikter som framförtsi propositionen, motionerna och utskottsutlåtandet med reservation. Vad som framför allt tilldrog sig intresse i debatten var inte den tekniska lösning av frågan som föreslogs i propositionen. Vad man från reservant- och oppositionshåll hade föga förståelse för var uttalandet i propositionen att en positiv lösning förutsatte att regler som innebar en schematisk avgränsning av den röstberättigade personkretsen accepterades.

2.3 Gällande bestämmelser

Vid ett studium av vad som gäller i fråga om utlandssvenskarnas rösträtt är ett flertal författningar av intresse. De grundläggande bestämmelserna om rösträtt och röstlängd ges igrundlag medan utförligare regler om bl. a. röstlängds upprättande återfinns i vallagstiftningen. Eftersom folk-

20 Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu

bokföringen ligger till grund för röstlängderna är vidare de författningsbestämmelser som reglerar folkbokföringen av intresse. Förvärv och förlust av medborgarskap regleras i medborgarskapslagstiftningen, som i sin tur har betydelse för reglerna ide författningar som gäller utfärdande av pass.

2.3 .l Regeringsformen Den grundläggande bestämmelsen om rösträtt finns numera i den av 1974

års riksdag slutligt antagna regeringsformen3 (RF) (1974: 152). Enligt 3

kap. 2 § första stycket nya RF tillkommer rösträtt vid val till riksdagen svensk medborgare som är bosatt i riket. I fråga om rösträtt för svensk medborgare som ej är bosatt i riket hänvisar nya RF till bestämmelser i lag. Den som inte har uppnått 18 års ålder senast på valdagen eller som är omyndigförklarad av domstol har inte rösträtt. I paragrafens andra stycke föreskrivs vidare att frågan huruvida rösträtt föreligger avgöres på grundval av en före valet upprättad röstlängd. I fråga om folkomröstningsinstitutet slås i nya RF fast att endast rådgivande folkomröstning kan förekomma och att befogenheten att besluta om sådan skall ligga hos riksdagen. För sådana beslut skall riksdagen liksom hittills använda lagstiftningens form (8 kap. 4§ nya RF). Bestämmelserna om rösträtt var, som framgått av tidigare avsnitt, tidigare placerade i den numera upphävda RO. Enligt 14 § i denna tidigare RO tillkom rösträtt svensk medborgare som uppnått erforderlig ålder senast under kalenderåret före valet. Bestämmelsens avfattning har givit anledning till diskussioner huruvida det kan vara grundlagsenligt att förvägra svensk medborgare, bosatt i utlandet, rösträtt. I 3 kap. 2 § nya RF har nu direkt angivits att svenska medborgare bosatta i landet har en grundlagsfäst rösträtt. I fråga om de i utlandet bosatta föreligger inte en sådan grundlagsfäst rätt. De närmare lagreglerna rörande utlandssvenskarnas rösträtt kan självfallet utformas så att någon praktisk skillnad inte uppstår mellan de båda kategorierna medborgare. Frågan huruvida grundlagstextens avfattning ger uttryck för någon i denna fråga finner inget svar i motiven härtill. Av dessa kan uppfattning inte mera utläsas än att departementschefen liksom grundlagberedningen ansåg att grundlagsreglerna om rösträtten skulle innehålla ett uttryckligt förbehåll om att bestämmelser om rösträtt för svensk medborgare som inte är bosatt i riket skall meddelas i lag. Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt aktualiserades ånyo i samband med riksdagsbehandlingen av prop. 1973: 90 med förslag till ny RF. I ett par motioner (1973: 1787 och 1973: 1874) framfördes sålunda yrkandet att nya RF skulle ges det innehållet att rösträtt tillkommer svensk 3 Prop.1973:90,KU 26, medborgare utan avseende på bosättning. KU avstyrkte motionerna (se rskr 265, KU 1974:8, rskr 19. vidare 2.4).

Utlandssvenskamas rösträtt 21 förr och nu

2.3.2 Vallagen

Röstlängd Bestämmelserna om röstlängd återfinns i 4 kap. av 1972 års vallag (1972: 620), som första gången tillämpades vid 1973 års allmänna val. De motsvarar i allt väsentligt de genom 1967 års reform tillkomna bestämmelserna i 37-53 §§ och 53 a-j §§ lagen (1920: 796) om val till riksdagen, vilken upphävdes genom nu gällande vallag. Vallagen har sedan sin tillkomst ändrats vid ett par tillfällen, senast år 1974 med anledning av det slutliga antagandet av nya RF (prop. 1974: 35, KU 21, rskr 160). Vallagen skiljer mellan allmän röstlängd och särskild röstlängd. I den allmänna röstlängden upptas de svenska medborgare som är kyrkobokförda i valdistriktet den 1 juni det år röstlängden upprättas (4 kap. 2 §). Tidigare knytning till mantalsskrivning i Sverige har alltså övergivits. Svensk medborgare som är bosatt utom riket kan under vissa närmare angivna förutsättningar tas upp i särskild röstlängd. Svensk medborgare anses enligt vallagen bosatt utom riket om han enligt länsstyrelsens personband inte är kyrkobokförd här (4 kap. ll §). Som inledningsvis antytts gällde före tillkomsten av 53 a-j §§ lagen om val till riksdagen att röstlängden efter mantalslängden skulle uppta alla innevånare inom valdistriktet i fråga som uppnått eller under kalenderåret uppnådde viss ålder, då bestämd till 20 år. Mantalsskrivningen baserades i sin tur på folkbokföringen. Enligt folkbokföringsförordningen är det endast vissa snävt avgränsande kategorier som har möjlighet att vara upptagna i den svenska folkbokföringen även om de är stadigvarande bosatta utomlands. Reglerna i lagen om val till riksdagen och folkbokföringsförordningen medförde alltså att flertalet svenska medborgare som var bosatta utomlands inte var berättigade att rösta vid andrakammarval. Enligt nu gällande regler upptas i särskild röstlängd, efter ansökan, den som den 1 juni enligt länsstyrelsens personband varit kyrkobokförd här någon gång under de senast förflutna fem kalenderåren och inte på grund av 3 kap. 2 § RF är utesluten från rösträtt (4 kap. 11 och 12 §§). Den som inte uppnått 18 års ålder senast valdagen eller som är omyndigförklarad av domstol har inte rösträtt. Också den som den l juni ej fyllt 18 år tas emellertid med i särskild röstlängd om han fyllt eller före den 1 september det år röstlängden upprättas fyller 17 år. Den som vill bli upptagen i särskild röstlängd måste alltså göra en särskild ansökan därom. Ansökan skall göras skriftligen hos centrala valmyndigheten - numera riksskatteverket (RSV) - senast den l juni (4 kap. 13 §). Kommer ansökan in för sent upptas den inte till prövning. Vid ansökningshandlingen skall sökanden foga intyg som visar att han innehar ett giltigt svenskt pass och enligt passet är svensk medborgare. Intyget skall vara utfärdat av svensk beskickning, annan svensk utlandsmyndighet, som RSV bestämt, eller svensk polismyndighet samma år som röstlängden upprättas. Om ansökningshandlingen inte är åtföljd av sådant intyg tas ansökan inte upp till prövning. Särskild röstlängd upprättas av RSV, en för varje valkrets. Längden skall vara upprättad senast den 15 juni (4 kap. 12 §). Den som skall

22 Utlandssvenskamas rösträtt förr och nu

i röstlängden för den valkrets där han upptas i särskild röstlängd uppföres senast varit kyrkobokförd (4 kap. 14 §). Särskild röstlängd skall sedan den upprättats läggas fram för gransklänsstyrelse under tiden den 26 - 30 juni eller, ning hos vederbörande om sistnämnda dag är en lördag eller söndag, t. o. m. närmast följande skall göras i röstlängd får måndag (4 kap. 15 §). Den som vill att ändring senast den 15 juli skriftligen framställa anmärkning hos länsstyrelsen (4 mot röstlängd prövas vid offentligt sammanträde kap. 16 §). Anmärkning om denna eller hos länsstyrelsen den 22 juli eller, dag är en lördag närmast (4 kap. 17 §). Gransknings- och söndag, följande måndag är i allt väsentligt desamma som de vilka gäller anmärkningsreglerna allmän röstlängd. Särskild i likhet med allmän sådan fr. 0. m. den l röstlängd gäller det år den upprättas t. o. m. den 31 augusti påföljande år (4 september kap. 19 §).

Bestämmelser i vallagen avseende röstning m. m.

Vad angår röstningen och därtill anknytande frågor gör vallagen ingen svenska medborgare bosatta inom och skillnad mellan röstberättigade röstlängd är röstbeutom landet. För var och en som enligt gällande vid valet i fråga - dvs. vid val till riksdagen då det gäller rättigad - röstkort med uppgifter om den röstbe- Utlandssvenskar upprättas För röstberättigad som inte har känd adress upprättas rättigade. emellertid sådant kort endast om han begär det (7 kap. l §). Röstkortet skall sändas till den röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. i vallokalen för När val äger rum skall särskild röstlängd vara tillgänglig det valdistrikt som länsstyrelsen bestämmer (4 kap. 20 §). Röstberättigad om han befinner sig i landet, utöva sin utlandssvensk kan självfallet, rösträtt i vallokalen eller också rösta på posten. Liksom varje annan röstberättigad har han också möjlighet att avge sin röst hos utlands- Bestämmelserna om röstning hos utlandsmyndighet återfinns myndighet. i lO kap. 7-11 §§ vallagen. När val skall äga rum bestämmer RSV efter samråd med utrikesdepartementet hos vilka svenska utlandsmyndigheter röstning skall äga rum. får börja tidigast den 24: e dagen före Röstning hos utlandsmyndighet vara RSV valdagen och pågå så länge att avgivna valsedlar kan beräknas till handa senast klockan 12 dagen före valdagen (10 kap. 7 §). bestäms av När och var röstning äger rum hos utlandsmyndighet chef. I viss utsträckning förekommer det att beslut fattas myndighetens att röstmottagning skall ske på annan ort än den där utlandsmyndighet finns (se t. ex. RSV: s meddelande Av 1973: 3) (l0 kap. 7 §). att bestämmelser om Det bör i sammanhanget påpekas vallagens hos svensk inte kan tillämpas om röstmottagning utlandsmyndighet i det land där utlandsmyndigheten finns inte medger statsmakterna i landet. Röstmottagning har av detta skäl inte kunnat röstmottagning svenska medborgare i detta land har anordnas i Schweiz. Röstberättigade i kringliggande länder. Såväl Frankrihänvisats till utlandsmyndigheterna

Utlandssvenskamas rösträtt förr och nu 23

ke som Förbundsrepubliken Tyskland har senast vid 1973 års val motsatt sig att särskilda röstmottagningsstationer upprättas utanför ifrågavarande utlandsmyndigheters orter medan däremot Italien inte haft något att invända emot att sådan särskild station inrättades vid landets gräns mot Schweiz. Röstmottagare hos utlandsmyndighet är myndighetens chef eller den han utser (10 kap. 7 §). Vallagen uppställer inte något krav att den person utlandsmyndighetens chef anlitar skall tillhöra myndighetens personal. Det torde också i viss utsträckning förekomma att som röstmottagare vid röstmottagningsställe utanför myndighetens ort förordnas svensk medborgare som inte har någon anknytning till utlandsmyndigheten. I den lokal där röstningen äger rum skall väljarna ha tillgång till dels valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning för parti vilket är representerat i riksdagen (partimarkerade valsedlar), dels blanketter till valsedlar (6 kap. 9 §). Röstning hos utlandsmyndighet får inte ske utan att röstkort avlämnas (8 kap. 3 §). Det kan i sammanhanget anmärkas att väljare som innehar sjöfartsbok får rösta på fartyg utan att avlämna röstkort. I sådant fall skall röstmottagaren upprätta ett adresskort med ledning av sjöfartsboken och de uppgifter Väljaren kan lämna (10 kap. 14 §). Röstning hos utlandsmyndighet går till på följande sätt. Väljaren har först att visa upp sitt röstkort för röstmottagaren som förser väljaren med valkuvert. Sedan Väljaren i avskildhet lagt in sin valsedel i valkuvertet, lämnar han kuvert och röstkort till röstmottagaren som kontrollerar att kuvertet inte är försett med obehörig märkning. Därefter lägger röstmottagaren i väljarens närvaro in valkuvertet i ett ytterkuvert tillsammans med väljarens röstkort, vilket placeras närmast ytterkuvertets fönster, och tillsluter ytterkuvertet. Röstmottagaren tar slutligen hand om ytterkuvertet samt antecknar i en särskild förteckning väljarens namn, den valnämnd till vilken ytterkuvertet skall sändas och det värdepostnummer som finns på kuvertet (10 kap. 8 §). Röstmottagaren sänder mottagna ytterkuvert och nyssnämnda förteckning till RSV. Sändes kuvert med posten skall försändelsen anordnas som värdepost (10 kap. 10 §). Vallagen innehåller särskilda bestämmelser om röstning med valsedelsförsändelse. Väljare som är gift får således lämna valsedel genom sin make

(ll kap. l §). Väljare som på grund av sjukdom, rörelsehinder eller hög

ålder ej kan inställa sig i vallokalen för det valdistrikt där han är upptagen i röstlängd har möjlighet att lämna valsedel genom bud (11 kap. 3 §). Valsedelsförsändelse får vara anordnad tidigast 24 dagar före valdagen (ll kap. 1 och 3 §§). Valsedelsförsändelse från den som är gift lämnas på valdagen i vallokalen för det valdistrikt där väljaren är upptagen i röstlängd. Försändelsen får emellertid lämnas också på postanstalt, hos utlandsmyndighet eller på fartyg där röstning äger rum (ll kap. 2 §). Annan Valsedelsförsändelse kan däremot inte avlämnas annat än i vallokalen eller på postanstalt (l l kap. 3 §).

24 Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu

2.3.3 F0lkbokföringsförordningen

Enligt 11 § folkbokföringsförordningen (1967: 198) kyrkobokföres var och en iden församling och på den fastighet där han är bosatt om ej annat följer av bestämmelserna i 19-24 och 27 §§ förordningen. I detta sammanhang finns inte anledning att närmare granska samtliga nu nämnda lagrum. Av visst intresse är emellertid 20 och 27 §§. Av 20 § folkbokföringsförordningen följer att den som är anställd pä utländsk ort i svenska statens tjänst kyrkobokföres i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm med sin familj och svenska betjäning. Den kategori svenska medborgare som omfattas av denna bestämmelse kvarstår alltså i den svenska kyrkobokföringen trots bosättning utomlands. I och med detta kommer röstberättigade personer inom kategorin att tas upp i de allmänna röstlängderna. Enligt 27 § förordningen skall den som inte är bosatt på någon fastighet i den församling där han skall kyrkobokföras bokföras under rubrik på församlingen skrivna, om inte annat följer av 19, 20, 23 eller 24 §. De utlandssvenskar som är anställda utrikes i svenska statens tjänst bokföres sålunda inte under nyssnämnda rubrik. Av 27 § förordningen följer vidare att den som saknar känt hemvist bokföres under rubrik utan känt hemvist. Den som är inskriven i sjömansregistret får dock inte bokföras under sådan rubrik. Den som har för avsikt att bosätta sig stadigvarande i utlandet skall anmäla detta till pastorsämbetet i kyrkobokföringsorten. Anmälan skall göras före utresan och skall innehålla uppgift om utresedagen (34 §). Den som vid prövning av anmälan enligt 34§ anses ha flyttat till utlandet avregistrera: (28 §). Som utflyttad avregistreras, även om anmälan enligt 34 § inte gjorts, svensk medborgare som enligt säkra upplysningar vid två mantalsskrivningar i följd är stadigvarande bosatt i utlandet. I 28§ förordningen sägs vidare att den som vid två mantalsskrivningar i följd befunnits sakna känt hemvist överföres till obefintlighetsregistret. Vad som sägs i 28 § om avregistrering av svensk medborgare trots att anmälan enligt 34 § inte föreligger samt om överföring till obefintlighetsregistret gäller emellertid inte sådan svensk missianär eller präst som är anställd i utlandet och inte heller make eller barn under 15 år som åtföljer honom. Vid flyttning till utlandet upphör kyrkobokföringen att gälla fr. o. m. utresedagen. Anmäles flyttning till utlandet efter utresedagen, upphör dock kyrkobokföringen att gälla fr. o. m. den dag anmälan inkom (9 §). För den som flyttar in i landet från utlandet gäller vanliga regler. Enligt 33 § förordningen har den inflyttande således att inom två veckor anmäla förhållandet till pastorsämbetet i den efter flyttningen rätta kyrkobokföringsorten. Den praktiska hanteringen av flyttningsanmälningar sker på följande sätt. Då någon anmält utflyttning till pastorsämbetet skickar detta en underrättelse härom till vederbörande länsstyrelse som kompletterar med uppgiften. Länsstyrelsen trycker vidare upp ett personbandet särskilt kort som skickas till RSV, som handlägger centrala uppgifter inom och har tillsyn över folkbokföringsväsendet och dessutom är den

Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu 25

centrala valmyndigheten. Denna procedur sker en gång i veckan hos länsstyrelserna. Person som flyttat utrikes kvarstår ipersonbandet under en tid av tre år, bl. a. av hänsyn till kvarstående skattskyldighet. Då en person flyttar in i landet och anmält detta till pastorsämbetet skickar detta en uppgift härom på ett kort till RSV. RSV för ett sökregister upplagt som ett manuellt kortregister - över de personer som flyttat till Sverige och kyrkobokförts ilandet eller som varit kyrkobokförda här och som flyttat utrikes. Varje kort iregistret upptar en person och innehåller såvitt angår utflyttade personer följande uppgifter: . personnummer . namn . medborgarskap (vid utflyttningstillfället)

xløytgläwmr-

eventuell omyndighetsförklaring utflyttningsdatum församling, varifrån utflyttningen skedde utflyttningsland. Korten är ordnade efter personnummer. Då RSV från länsstyrelse erhåller kort med uppgift om utflyttning tillför RSV registret ifrågavarande kort. Om tidigare finns makuleras invandring registrerad, invandringskortet. Kort som RSV erhåller från pastorsämbete med anledning av persons inflyttning i landet granskas mot registret. Finns vederbörande upptagen i registret som tidigare Kyrkobokförd i Sverige underrättas pastorsämbetet härom och registerkortet sätts in i registret med markering om den aktuella kyrkobokföringen.

2.3.4 Lagen om svenskt medborgarskap

Rösträtt vid riksdagsval tillkommer endast svenska medborgare. Enligt l§ lagen (1950:382) om svenskt medborgarskap förvärvas svenskt medborgarskap vid födelsen av

l. barn i äktenskap, vars fader är svensk medborgare; 2. här i riket fött barn i äktenskap, av vars föräldrar endast modern är svensk medborgare, om fadern ej har medborgarskap i någon stat eller barnet inte vid födelsen förvärvar faderns medborgarskap; 3. barn utom äktenskap, vars moder är svensk medborgare.

l 7 § lagen anges de fall då svenskt medborgarskap förloras. Sålunda förloras svenskt medborgarskap av

1.den som förvärvar utländskt medborgarskap efter ansökan eller uttryckligt samtycke; 2. den som förvärvar utländskt medborgarskap genom att inträda i allmän tjänst i annan stat; 3. ogift barn under 18 år, som blir utländsk medborgare genom att utländskt medborgarskap, på sätt som anges under l och 2 ovan, förvärvas av föräldrar, som har vårdnaden;

rösträtt 26 Utlandssvenskarnas förr och nu

att 4. ogift barn under 18 år, som blir utländsk medborgare genom föräldrarna äktenskap med varandra; har barnet hemvist här i ingår inträder dock förlust av svenskt medborgarskap endast om riket, barnet innan det fyllt 18 år flyttar ur riket och då har utländskt

medborgarskap. svensk medborgare, som är född utom riket Enligt 8 § lagen förlorar och haft hemvist och inte heller uppehållit sig här under aldrig förhållanden som med Sverige, sitt svenska tyder på samhörighet medborgarskap, när han fyller 22 år. På dessförinnan gjord ansökan kan dock den centrala utlänningsmyndigheten medge att medborgarskapet bibehålles. När någon förlorar svenskt medborgarskap enligt nyssnämnda detta förlust av sådant medborgarskap även för hans barn, regel, medför som förvärvat medborgarskapet till följd av att han varit svensk medom inte förlusten skulle leda till att barnet kommer att sakna borgare, medborgarskap. Särskilda regler gäller i förhållande till Danmark, Finland och Norge. Dessa särskilda regler återfinns i 10 § a-c i lagen och innebär bl. a. att bestämmelsen i 8 § inte äger tillämpning på den som under sammanlagt minst i fördragsslutande stat, dvs. Danmark, Finland sju år haft hemvist och Norge (se 10 § medborgarskapskungörelsen [1969: 23 5]).

2.3.5 Passförfattningar

Svensk medborgare får inte resa ut ur riket till annat land än Danmark, Island eller Norge, om han inte innehar giltigt pass (se Finland, för svensk medborgare att vid

kungörelsen [l941:836] om skyldighet

utresa ur riket inneha giltigt svenskt pass). Enligt gällande regler skall den som ansöker att bli upptagen i särskild sitt ett intyg som visar att röstlängd styrka medborgarskap genom sökanden har giltigt svenskt pass och enligt passet är svensk medborgare. Pass utfärdas dels av inrikes passmyndigheter enligt kungörelsen inom riket av pass åt svensk medborgare för (1940: 471) om utfärdande

utrikes resa (passkungörelsen), dels av utlandsmyndighet enligt kungörel-

om utfärdande av pass å beskickningar och konsulat sen (1940:548)

(utrikesförvaltningens passkungörelse).

Passku ngörelsen

gäller bl. a. följande. Pass åt svensk medborgare Enligt passkungörelsen för utrikes resa utfärdas inom riket av länsstyrelse eller polismyndighet för utrikes ärendena får åt som är passmyndighet (l §). Också ministern svensk medborgare utfärda pass för utrikes resa. att för en tid av högst tio år eller om Pass får utfärdas gälla inte fyllt 18 år högst fem år från utfärdandet/å Giltighetspassökanden “ där Vid tiden för tiden får inte förlängas utom för resa till Sverige eller annat land 1967 års reform får ske bara en gång och passinnehavaren har sitt hemvist. Förlängning gällde som längsta tid fem år. för högst tre månader (3 §).

Utlandssvenskamas rösträtt förr och nu 27

Ansökan om erhållande av pass skall vara åtföljd av bl. a. personbevis eller annat intyg om sökandes födelseort, personnummer och svenska medborgarskap. Som intyg om medborgarskap får inte godtas pass, vars giltighetstid gått ut tidigare än ett år före ansökan om nytt pass (5 §). Passmyndigheten skall återkalla ännu gällande pass, då myndigheten erhåller kännedom om bl. a. att passinnehavare vid utfärdandet inte var svensk medborgare eller att han efter utfärdandet av passet förlorat sitt svenska medborgarskap (14 §).

Utrikesförvaltningens passkungörelse Enligt utrikesförvaltningens passkungörelse får vanligt pass, provisoriskt pass och kollektivpass utfärdas vid beskickningar och konsulat (generalkonsulat, vicekonsulat) (l §). Vanligt pass får endast utfärdas för svensk medborgare (3 §). Provisoriskt pass får utfärdas då sökandens svenska medborgarskap inte är styrkt eller eljest särskilda skäl föreligger. Vanligt pass får utfärdas för högst tio

år (4 §).5 I likhet med vad som gäller enligt passkungörelsen får

giltighetstiden inte förlängas annat än för hemresa. Också i övrigt gäller samma begränsningar som enligt passkungörelsen. Pass får enligt utrikesförvaltningens passkungörelse inte utfärdas om ej sökanden enligt passmyndighetens bedömande tillförlitligen styrkt sin identitet. Den som ansöker om vanligt pass eller kollektivpass skall förete intyg om personnummer (7 §). Passmyndigheten får återkalla av denna eller annan svensk myndighet utfärdat pass då sådana omständigheter kommer till passmyndighetens vetskap, som, om de varit kända för passmyndigheten vid tidpunkten för passets utfärdande, skulle föranlett passmyndigheten att vägra utfärdande av pass eller då passinnehavaren inte längre är svensk medborgare (10 §).

Passregister Enligt passkungörelsen skall varje passmyndighet föra ett register över utfärdade pass. Rikspolisstyrelsen (RPS) skall föra ett centralt passregister. Några motsvarande bestämmelser finns inte i utrikesförvaltningens passkungörelse. Registret omfattar emellertid också de pass som utfärdats av utlandsmyndighet. Endast de s. k. diplomatpassen faller utanför registret. Det centrala passregistret hos RPS är ett ADB-register. Det innehåller uppgifter om samtliga giltiga svenska pass med undantag för de förut nämnda diplomatpassen. Det kan nämnas att det årligen av inrikes passmyndigheter utfärdas ca 650 000 pass medan antalet av svenska utlandsmyndigheter utfärdade pass uppgår till 10-12000 varje år. Uppgifter rörande pass, utfärdade enligt utrikesförvaltningens passkungörelse, kommer dagligen från de svenska utlandsmyndigheterna och tillförs omedelbart det centrala registret. Det rör sig inte bara om uppgifter att pass utfärdats utan också om uppgifter att innehavare av s vid “den för 1967 års svenskt pass förlorat sitt svenska medborgarskap. Det centrala pass- reform fem år.

28 Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu

registrets adressuppgifter hänför sig självfallet till den tidpunkt då ifrågavarande pass utfärdades. I registret kan man söka på namn, personnummer eller passnummer.

2.4 Frågans behandling i riksdagen efter 1967

Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt har årligen varit föremål för riksdagsbehandling. l det följande lämnas en kortfattad redogörelse för motionsledes framställda yrkanden i ämnet, KU:s behandling av motionerna och de riksdagsbeslut som fattats med anledning därav.

2.4.1 Motionerna Det stora flertalet motioner har rört det sedan 1967 uppställda kravet på I stort kan två grupper motioner urskiljas. I den ena folkbokföring. är huvudtanken den att rösträtt skall föreligga oberoende av gruppen mantalsskrivning eller kyrkobokföring i landet (1968: I: 97 och II: 136, 1969 :I 1417, 1970 :I : 549 samt 1973 : 1787 och 1874). Iden andra gruppen motioner framställs kravet att kyrkobokföring i landet någon gång jämte innehav av giltigt svenskt pass skall vara till fyllest (1968 :I :303, 11:81 och II : 383, 1969112419 och Il 2490, 1970 :Il :363, 1971 : 526, 1972 : 802 samt 1974:919 och 929). I ett antal motioner har kravet att kyrkobokföring någon gång skall vara till fyllest försetts med begränsningar. Tanken har således framförts att kyrkobokföringen skall ha ägt rum sedan personen i fråga uppnått viss ålder, 12 resp. 19 år (1968: II: 560 och 1969: I: 408) eller att kyrkobokföringen skall ha ägt rum någon gång inom tio år före det år då upprättande av röstlängd sker (l969:II: 116, 1970:II:363 och 364, 1972: 1737 samt 1974: 1186). Kyrkobokföringskravet berörs i ytterligare en motion vari krävs en av detta så att ökade möjligheter skapas att vinna och uppmjukning bevara rösträtt genom besök i hemlandet (1969: I: 411). I ett par motioner har ansökningsförfarandet behandlats. Ett krav som framställts är att tidpunkten för ingivande av ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd bör senareläggas (1971:538). Det bör i sammanhanget påpekas att vid den tidpunkt då motionen väcktes sådan ansökan skulle vara centrala valmyndigheten till handa senast den 30 april. Enligt den nu gällande vallagens bestämmelser är sista ansökningsdag den 1 juni. I en annan motion har det kravet framställts att - i avbidan på en ändring i vallagen - ansökan att bli upptagen i röstlängd ej skall vara erforderlig annat år än då ordinarie val äger rum (1973: 977). Vid tillkomsten av nuvarande regler avvisades tanken att behandla vissa svenska medborgare i utlandet efter speciella regler. I en kategorier framställts att svenska tjänstemän i internamotion har det yrkandet tionella organisationer, där Sverige är medlem, skall vara röstberättigade även om de är bosatta utomlands under längre perioder än fem år

Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu 29

(1969: l: 163, 1971: 554). l en annan motion har ifrågasätts om inte utlandssvenska sjömän bör få behålla sin rösträtt också sedan fem år förflutit sedan de senast var kyrkobokförda i riket (1971: 7). Frågan om utlandssvenskarnas rösträtt gäller inte bara hur kretsen röstberättigade skall bestämmas utan också vilka åtgärder som bör vidtas för att de röstberättigade skall kunna utöva rösträtten. Den senare frågan har berörts i ett par motioner där krav framställts att tekniska, administrativa och andra hinder för ett effektivt utnyttjande av utlandssvenskarnas rösträtt undanröjs och att erforderliga informationsinsatser görs (1974: 919 och 1177). Slutligen må nämnas ett par motioner vari yrkas att VTU erhåller i uppdrag att framlägga förslag som ger en större krets av utlandssvenskar rätt att delta i allmänna val (1970: I: 448 och II: 63 l).

2.4.2 Riksdagsbehandlingen

De motioner som 1968 och 1969 års riksdagar hade att behandla avslogs i enlighet med KU: s utlåtanden (1968: 8 och 1969: 27) vari framhölls att riksdagen under höstsessionen 1967 antagit de nya reglerna om utlandssvenskarnas rösträtt och att det inte kunde anses påkallat att riksdagen tog något initiativ innan ytterligare erfarenhet vunnits. I sitt utlåtande (1970: 10) till 1970 års riksdag hemställde KU likaså om avslag på väckta motioner. Samtidigt föreslog emellertid utskottet att önskemål framfördes till Kungl. Majzt att en förutsättningslös prövning av möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar som kan delta i val till riksdagen borde ske. Utskottet hänvisade till att VTU då arbetade på ett förslag till ny och att vallagstiftning den förutsättningslösa prövningen av utlandssvenskarnas rösträtt borde ske i detta sammanhang. Riksdagens beslut avfattadesi enlighet med utskottets hemställan. Såväl 1971 som 1972 lämnade riksdagen väckta motioner utan bifall i enlighet med KU: s förslag (1971: 49 och 1972: 49). KU hade hänvisat till det förhållandet att VTU fått i uppgift att förutsättningslöst pröva möjligheterna att vidga den krets av utlandssvenskar som kan delta i val till riksdagen och att det i ett sådant läge inte fanns skäl till någon riksdagens åtgärd med anledning av motionerna. Ett par av de motioner som väckts år 1973 anknöt till förslaget i prop. 1973: 90 med förslag till ny RF (1973:1787 och 1874). Enligt motionärerna borde RF: s rösträttsregler så att det (3 kap. 2 §) utformas därav framgick att rösträtt tillkom svensk medborgare oberoende av om han var bosatt i riket eller ej. Utskottet (KU 1973:26) konstaterade att motionsförslagen inte var förenliga med vallagens bestämmelser rörande utlandssvenskarnas rösträtt, att dessa bestämmelser prövades av VTU och att utredningens arbete inte borde föregripas. Utskottet avstyrkte därför motionerna. Inte heller det motionsvis (1973: 977) framställda förslaget att ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd skulle krävas endast de år

30 Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu

då ordinarie val äger rum ansåg utskottet böra brytas ut för särbehandår avfattades riksdagens beslut i enlighet med ling. Liksom tidigare utskottets hemställan. utlandssvenskarnas rösträtt ägnades förhållandevis stort Frågan om vid 1974 ärs vårriksdag, som hade att ta ställning till ett i prop. utrymme i vallagen, föranlett av det 1974: 35 framlagt förslag till lag om ändring att här relativt slutliga antagandet av nya RF. Det kan vara anledning redovisa KU: s betänkande (1974: 21) och den därtill fogade utförligt reservationen. I betänkandet uttalar KU bl. a.: Erfarenheterna av de nuvarande om utlandssvenskarnas rösträtt ger enligt utskottets bestämmelserna mening anledning till antagande att de gjorda gränserna varit för snäva. visar emellertid att det är svårt att utforma regler som Frågans förhistoria sätt tillgodoser utlandssvenskars berättigade på ett i praktiken tillämpbart besluten i hemlandet. anspråk på att få vara med och påverka de politiska till stor In i bilden Svårigheterna ligger del på det praktiska planet. bl. a. vilka tekniska möjligheter som föreligger att nu överblicka kommer och fastställa utomlands bosatta svenska medborgares tidigare kyrkobok-

föring i Sverige. utskottets kan det förutsättas att det KU fortsätter: Enligt mening röstpågående utredningsarbetet med frågorna kring utlandssvenskarnas att hur bestämmelser om sådan rösträtt skall rätt kommer klarlägga utformas för att kunna i praktisk tillämpning medge att utlandssvenskar som har ett berättigat intresse därav kan delta i valen till den svenska riksdagen. Det kan också förutsättas att beslut på grundval av utrednings-

arbetet skall kunna fattas i så god tid före 1976 års val att nya och om utlandssvenskarnas rösträtt skall kunna generösare bestämmelser vid detta val. Med hänsyn till det anförda är det enligt tillämpas att nu, utan att avvakta resultaten av det utskottets mening inte påkallat till om hur ändrade utredningsarbetet, ta ställning frågan pågående om utlandssvenskarnas rösträtt skall utformas. bestämmelser KU anför ytterligare: Självfallet är det av största vikt att den rösträtt kan utnyttjas. Det är som tillkommer utlandssvenskar också i praktiken därvid att tillräcklig information lämnas om gällande regler betydelsefullt och om var röstavlämning kan ske m. m. Vidare för att få utöva rösträtt är det väsentligt att distribution av valmaterial, röstmottagningsanordtillfredsställande. Utskottet anser sig kunna ningar m. m. fungerar kommer att tillbörligt uppmärksammas såväl förutsätta att dessa frågor kring utlandssvenskarnas rösträtt inom det pågående utredningsarbetet som av RSV som central valmyndighet utan att något särskilt initiativ

skall behöva tas från riksdagens sida. borde mening de väckta Med det anförda enligt utskottsmajoritetens motionerna anses vara besvarade. (nr 2) uttalar reservanterna I den till betänkandet fogade reservationen av utlands- (c+m+fp) bl. a. att det inte finns skäl för en begränsning svenskarnas rösträtt vid val till riksdagen till viss tid efter utflyttningen. hinder av teknisk natur mot att Inte heller finns några avgörande För rösträtt bör dock krävas att vederbörande undanröja tidsgränsen.

Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu 31

någon gång varit kyrkobokförd i Sverige. Enligt reservanternas mening är det angeläget att nu föreslagna ändrade regler för utlandssvenskarnas rösträtt träder i kraft så att de kan börja tillämpas senast vid de allmänna valen 1976. Lagändringsförslag i detta hänseende bör därför föreläggas riksdagen i god tid dessförinnan och senast under år 1975, vilket riksdagen bör ge Kungl. Majzt till känna. l avvaktan härpå godtar reservanterna den utformning av 4 kap. 11 och 12 §§ vallagen som föreslås i prop. 1974: 35. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan med 165 röster för och 164 emot.

2.5 Utlandssvenskama och deras valdeltagande

De år 1967 antagna bestämmelserna om särskild röstlängd har tillämpats vid tre val, nämligen vid 1968 års andrakammarval samt vid 1970 och 1973 års val till enkammarriksdag. I det följande redovisas i tabellarisk form antalet ansökningar från utlandssvenskar om att bli upptagna i särskild antalet röstlängd, av dem som fått sina ansökningar bifallna, dessas valdeltagande och fördelning på Valkretsar och bosättningsländer.

Särskild röstlängd, antalet ansökningar till särskild röstlängd, antalet bifallna och icke bifallna ansökningar samt antalet röstande utlandssvenskar

på grund av mantalskrivning resp. kyrkobokföring i Sverige, 951 65 8 848 på grund av för sent inkommen ansökan, 1 26 7 3 5 1 på grund av avsaknad av föreskrivet intyg om svenskt medborgarskap, m. rn., 10 16 25 på grund av att utflyttningen ägt

Valdeltagande i procent, siffra inom parentes anger Valdeltagandet 81 84,9 88,1 i hela landet (89,3) (88,3) (90,8)

32 Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu

Antalet i särskild röstlängd upptagna utlandssvenskar per valkrets

1968 1970 197 3

482 475 928 Stockholms kommun Stockholms län 409 407 847

35 28 8 8 Uppsala län 45 47 7 3 Södermanlands län 57 66 102 Östergötlands län 49 28 5 O Jönköpings län 12 10 3 2 Kronobergs län Kalmar län 11 14 26

l 3 9 Gotlands län 13 12 36 Blekinge län 32 26 61 Kristianstads län 15 7 100 310 Fyrstad skretsen 42 46 115 Malmöhus län 29 27 84 Hallands län

Göteborgs kommun (resp. 160 109 400 Göteborgs stad)

Bohus län (resp. Göteborgs 46 45 91 och Bohus län) 27 9 62 Älvsborgs läns norra ll 1 1 49 Älvsborgs läns södra 24 25 5 9 Skaraborgs län 39 30 58 Värmlands län 21 28 50 Örebro län 5 4 5 8 1 06 Västmanlands län 31 26 42 Kopparbergs län 56 33 74 Gävleborgs län 36 36 58 Västernorrlands län 5 5 12 Jämtlands län

Utlandssvenskarnas rösträtt förr och nu 33

Antalet i särskild röstlängd upptagna utlandssvenskar fördelade pâ vissa länder 1968 1970 197 3 Europa

Afrika

A merika

Asien

Oceanien Australien 34 51 150

3 Förhållandena i vissa främmande länder

Frågan i vad mån en medborgare i ett land, som är bosatt i annat land, skall ha rösträtt i det förstnämnda landet besvaras olika i skilda länder. Följande redovisning av då gällande regler i ett antal europeiska länder gavsiprop. 1967: 145 (s. 27 f.). I 1962 och 1965 års betänkanden har lämnats redogörelser för valregler av intresse i detta sammanhang i vissa främmande länder. Av redogörelserna framgår att medborgare i Danmark, Finland, Island och Norge som regel saknar rätt att vid fast bosättning i annat land delta i hemlandets val. I det stora hela gäller motsvarande även beträffande medborgare i Belgien, Nederländerna, Schweiz, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. l Frankrike däremot är principen, att en fransk medborgare som är bosatt utomlands kan bli upptagen i fransk röstlängd och få delta i såväl parlamentsval som kommunalval ihemlandet. Enligt italiensk lagstiftning har italiensk medborgare, som inte avförts ur befolkningsregistret såsom emigrant, rätt att delta i allmänna val i Italien. Valdeltagande förutsätter emellertid att vederbörande reser hem och röstar personligen i den kommun ivars röstlängd han är uppförd. Röstmottagning på utländsk mark förekommer nämligen inte i samband med italienska val.

3.1 Förändringar i Finlands och Norges vallagstiftning sedan

3.1.1 Finland Ännu vid 1972 års riksdagsmannaval gällde enligt 6 § riksdagsordningen att v-arje finsk medborgare som före valåret fyllt 20 år var valberättigad men att valrätt dock ej tillkom den som inte under de tre sistförflutna åren varit mantalsskriven i landet såsom finsk medborgare. Såväl 1969 som 1971 hade propositioner med förslag till ändringar av dessa regler lagts fram utan att dock leda till något resultat; 1969 års proposition drogs tillbaka medan 1971 års: proposition på vissa praktiska grunder förkastades av riksdagen såvitt gällde bl. a. frågan om rösträtt för finska medborgare i utlandet. Nu gällande regler vilka föranletts av en efter 1972 års riksdagsmannaval framlagd proposition (1972 nr 32) och trätt ikraft den 15 maj 1972 innebär att finsk medborgare som före valåret fyllt 18 år är varje valberättigad utan avseende på boningsort (6 § riksdagsordningen).

Förhállandena i vissa främmande länder 35

Enligt 6 § riksdagsordningen gäller vidare att bestämmelser om vallängder som skall upprättas över de valberättigade meddelas i lag. Bestämmelserna om vallängder återfinns i 2 kap. lagen om riksdagsmannaval och har i huvudsak följande innebörd. Lagen skiljer mellan vallängd för röstningsområde och vallängd för valkrets. I vallängd för röstningsområde antecknas de valberättigade som under âret före valåret mantalsskrivits i Finland. vallängden upprättas särskilt för varje röstningsområde i kommun. I vallängd för valkrets upptas övriga valberättigade. Vallängd för röstningsområde upprättas av kommunal centralvalnämnd och vallängd för valkrets av befolkningsregistercentralen (2 kap. 12 § lagen om riksdagsmannaval). I vallängd för valkrets skall befolkningsregistercentralen ta upp varje finsk medborgare som inte mantalsskrivits i Finland för det år, på vars mantalsskrivning vallängderna för röstningsområden grundar sig men som är eller varit införd i befolkningsböcker i Finland. Varje röstberättigad person tas upp i vallängden för den valkrets, på vars område den kommun ligger, som i befolkningsregistret antecknats som hans senaste hemort (2 kap. 25 a § lagen om riksdagsmannaval). Person som enligt 2 kap. 25 a § skall tas upp ivallängd för valkrets får rikta skriftlig förfrågan till befolkningsregistercentralen huruvida hans namn kommer att införas i vallängden för valkretsen. Sådan förfrågan bör göras senast den 60: e dagen före valet (2 kap. 25 b § lagen om riksdagsmannaval). Befolkningsregistercentralen skall den 30: e dagen före valet fastställa de vallängder för valkrets som uppgjorts på i 2 kap. 25 a § nämnt sätt. I varje längd skall antecknas den valkrets för vilken den är vallängd. I befolkningsregistercentralens beslut om fastställelse av vallängd för valkrets får ändring inte sökas genom besvär (2 kap. 25 c § lagen om riksdagsmannaval). Till varje person som gjort förfrågan enligt 2 kap. 25 b § skall befolkningsregistercentralen omedelbart sedan vallängden för valkretsen fastställts under den postadress han angivit och med anlitande av blankett som fastställes av justitieministeriet sända ett meddelande antingen omi vilken valkrets han upptagits i vallängden för kretsen eller också om orsaken till att han inte upptagits i längden för någon valkrets. Den som upptagits i längden skall samtidigt tillsändas en förteckning över förhandsröstningsställena i utlandet. Som synes är det tillräckligt att vederbörande över huvud varit införd i befolkningsböcker i Finland. Någon tidsgräns har inte ställts upp. I 1972 års proposition anförs härom bl. a. följande: Om de finska medborgare som har flyttat bort från landet skulle beviljas valrätt, vore detta uppenbarligen ägnat att stärka deras kontakter med hemlandet och därmed också främja deras eventuella återkomst till Finland. Det måste betraktas som en olägenhet, att ehuru man i allmänhet har försökt få medborgarna i de nordiska länderna i jämbördig ställning oberoende av var i Norden de uppehåller sig, medför en flyttning från hemlandet till ett annat nordiskt land förlust av politiska - - rättigheter. Det är inte nödvändigt att uppställa någon tidsgräns för när en person senast borde ha varit mantalsskriven i Finland, emedan

36 Förhállandenaz vissa främmande länder

de reformer som har genomförts inom folkbokföringen numera gör det möjligt att med tillräcklig säkerhet konstatera de uppgifter som erfordras i fråga om en persons valrätt.

Det är vidare så att någon särskild ansökan om att bli upptagen i vallängd inte krävs. I den nyssnämnda propositionen fanns regler rörande ett ansökningsförfarande. Ansökan skulle enligt förslaget ipropositionen göras särskilt för varje riksdagsmannaval och efter det att sådant val senast hade förrättats men inte senare än 60:e dagen före valet. De ändringar i lagen om riksdagsmannaval som slutligt antogs innehåller emellertid inte något ansökningsförfarande. Angående denna fråga uttalade grundlagsutskottet i sitt betänkande (1972 nr 6) bl. a. följande:

Till denna del anser grundlagsutskottet, att valrätten är en sådan alla medborgare tillkommande politisk rätt, som man bör få utöva utan att särskilt begära det av en myndighet. Utskottet har därför ändrat stadgandena om uppgörandet av vallängder för Valkretsar så, att befolkningsregistercentralen ex officio i dessa längder får anteckna alla finska medborgare, som icke bör mantalsskrivas i Finland det år, vars mantalsskrivning vallängderna för röstningsområdena grundar sig på, men som är eller varit antecknade i befolkningsböcker i Finland. Därjämte borde vederbörande ha möjlighet att höra sig för, huruvida hans namn blir upptaget i vallängd för valkrets. Sedan förfrågan ingått skulle befolkningsregistercentralen ha att granska huruvida han med stöd av de uppgifter som finns i befolkningsregistercentralen kommer att upptas i nämnda längd samt i nekande fall att även undersöka, huruvida han efter de i förfrågningsskriften erhållna utredningarna skall intagas i vallängden för valkretsen.

De nya bestämmelserna i riksdagsordningen och lagen om riksdagsmannaval har ännu inte tillämpats i praktiken. En fråga av särskilt intresse i sammanhanget är kontrollen av medborgarskap. I lagen om riksdagsmannaval nämns ingenting härom. Enligt uppgifter från svenska ambassaden i Helsingfors underrättar inrikesministeriet, som är central instans i medborgarskapsfrågor, registermyndigheterna när uppgift kommer in om att någon förlorat sitt finska medborgarskap. Sådant meddelande kommer självfallet att beaktas vid upprättandet av vallängd. Frågan är emellertid om ministeriet får kännedom om alla emigranters förändrade medborgarskap. Enligt uppgift fungerar uppgiftslämnandet mellan de nordiska länderna. Med Nederländerna har Finland en särskild överenskommelse avseende dylika meddelanden men i fråga om övriga länder finns inga garantier. l praktiken torde uppgifter ofta komma in från Västtyskland, Kanada och Australien medan luckorna anses vara påfallande beträffande t. ex. USA. Enligt justitieministeriets anvisningar (Il) för 1972 riksdagsmannavalet i anslutning till föreskriften i lagen om riksdagsmannaval att den röstande skall förete pass eller annan hans identitet utvisande - som sådan utredning identitetsutredning godkänns bevis, av finsk myndighet utfärdat utrikespass, sjömansbok eller annan med fotografi försedd handling som utvisar vederbörandes identitet. Som redan nämnts har finsk medborgare bosatt i utlandet möjlighet att till befolkningsregistreringscentralen rikta en skriftlig förfrågan huruvida han kommer att tas med i vallängd för valkrets. Sådan förfrågan

Förhållandena i vissa främmande länder 37

skall göras på särskilt formulär och i detta skall anges fullständigt namn, födelsetid, födelseort och postadress samt vilken kommun i Finland som i befolkningsregister antecknats som hans senaste hemort. Inte heller i detta sammanhang förekommer av lagtexten att döma någon kontroll av medborgarskap.

3.1.2 Norge Enligt 50 § grundloven i dess tidigare lydelse uppställdes som villkor för rösträtt vid stortingsval bl. a. att vederbörande norske medborgare varit bosatt sammanhängande i fem år i riket och hade fast bostad i riket på valdagen. Norska diplomatiska och konsulära tjänstemän och deras husfolk hade emellertid rösträtt oberoende av om de hade fast bostad i Norge på valdagen. 1 enlighet med Stortingets beslut den 30 maj 1972 gäller numera enligt 50 § grundloven att norsk medborgare som senast valåret fyllt 20 år är röstberättigad. Det tidigare uppställda kravet att vederbörande skulle varit bosatt sammanhängande i fem år i riket har slopats. I frågan om rösträtt för norsk medborgare som är bosatt utanför riket hänvisar grundloven till lagen den 17 december 1920 om stortingsval som också den ändrats efter förslag därom i proposition (1972-1973 nr 38). De nya reglerna antogs 1973 och tillämpades första gången vid stortingsvalet den 10 september 1973. Innebörden av de ändrade reglerna i lagen om stortingsval är i huvudsak följande. Norsk medborgare som på valdagen är bosatt utanför riket är röstberåttigad om han - utom att uppfylla villkoren att vara norsk medborgare, att ha uppnått 20 år senast valåret samt att inte ha förlorat rösträtten enligt 53 § grundloven - de tio någon gång under valdagen föregående åren har varit införd i norskt folkeregister som bosatt i riket och efter ansökan blivit upptagen i röstlängd. Norska tjänstemän i diplomatisk eller konsulär tjänst och deras husfolk har emellertid, oavsett bosättningsort, rösträtt under samma förutsättningar som norska medborgare bosatta i landet. Röstlängd upprättas det år stortingsval hålles. Någon särskild röstlängd för norska medborgare bosatta i utlandet förekommer inte. I röstlängd införs dels de som den 1 juli är bosatta i valsognet och är röstberättigade, dels de i utlandet bosatta norska medborgare som enligt den särskilda rösträttsregeln är röstberättigade, dock endast under förutsättning att ansökan om att bli upptagen i röstlängden kommit in till röstlängdsupprättaren senast klockan 20 dagen två månader före valet. Ansökan skall innehålla sökandens försäkran att han alltjämt är norsk medborgare. Ansökan görs på särskild blankett, vari den sökande bl. a. har att försäkra att han är norsk medborgare. Den som är bosatt utom riket skall tas upp i röstlängden för det valsogn där han senast var införd i folkeregistret som bosatt iriket. De nu gällande reglerna bygger på betänkandet Instilling om stemmerett för norske borgere bosatt i utlandet, avgivet 1969 av en kommitté,

länder 38 Förhâllandenai vissa främmande

tillsatt för att utreda frågan om rösträtt för norska med borgare speciellt bosatta i utlandet. l instillingen uttalas sammanfattningsvis att övervägande skäl sy nes tala för utlandsnorrmännen. Utan att direkt tillråda för att utvidga rösträtten de myndigheterna något bestämt lösningsalternativ antog politiska kommittén att de bästa skälen talar för att avgränsa rösträtten i enlighet

med generella kriterier som inte begränsar sig till speciella persongrupper. Det antas vidare att det troligen skulle föra för långt att helt slopa kravet Efter att ha övervägt alla skäl stannade kommittén för en på bosättning. att vederbörande har varit bosatt i Norge någon gång regel som kräver under loppet av de sista tio åren före valet. nr 64 1971-72) uttryck för I en melding (St. meld. gav regeringen åsikter som i stort överensstämmer med kommitténs. Det måste enligt vikt vid att tveksamma situationer och skönsmeldingen läggas stor värderingar för valmyndigheterna undviks. Det ansågs därför mässiga av de röstberättigades krets företas i enlighet med bäst att avgränsningen generella kriterier som kan konstateras med stor grad av säkerhet. I fråga om ett totalt avskaffande av krav på bosättning i Norge någon att det skulle vara gång gavs i meldingen uttryck för den uppfattningen norsk lag om medborgarskap kan att gå för långt. Enligt gällande bevaras också under mycket långvarig frånvaro från medborgarskapet endast krav riket. Som kommentar till det finska förslaget, innebärande i Finland att förhållandena för på mantalsföring någon gång, anförs Finlands vidkommande synes vara något speciella och inte utan vidare med situationen för Norges vidkommande. Det finska helt jämförbara ses mot av det speciellt höga antal finska förslaget fick bakgrunden medborgare som arbetar och bor i Sverige och som man har en speciell önskan att bevara kontakten med. I uttalas vidare att man, om tanken att helt slopa meldingen till att som villkor uppställa att bosättningskravet avvisas, är hänvisad vederbörande varit bosatt/folkeregisterfört i Norge inom en viss näratid före valet. Det ligger i sakens natur - heter det vidare - att liggande att peka på någon objektivt riktig frist. det är besvärligt de överväganden som nu I den förut nämnda propositionen godtas som gav anledning att se redovisats. Några nytillkomna omständigheter annorlunda på problemet fanns således inte. finns i lagen den 16 januari 1970 Bestämmelser om folkeregistreringen nr l om folkeregistrering och i föreskrifter den 20 januari om ordningen

och føringen av folkeregistrene. förs över envar som är bosatt i För varje kommun folkeregister Dessutom förs ett centralt register över de personer som är kommunen. hemmahörande i någon kommun (l § lagen). Enligt 8 § lagen skall en eller minst sex person som är bosatt som har uppehållit sig i Norge när han flyttar till utlandet för att bosätta sig där eller för att månader, sex månader, före utresan anmäla detta till uppehålla sig där minst folkeregister. Den som har anmält bosättningsortens (ev. uppehållsortens) utresa skall också anmäla till samma folkeregister när han vänder tillbaka. från utlandet till ett norskt folkeregisterdistrikt för att Den som kommer

Förhållandenai vissa främmande länder 39

bosätta sig där, skall inom åtta dagar efter ankomsten personligen anmäla sig till folkeregistret och visa fram pass eller annat legitimationspapper. Detsamma gäller personer som kommer från utlandet för att uppehålla sig i ett norskt folkeregisterdistrikt i minst sex månader. När inte annat följer av bestämmelserna i 4 § ”föreskrifterna” räknas en person som bosatt där han regelmässigt tar sin dygnsvila, dvs. nattsömn eller motsvarande vila. En person räknas som bosatt iriket när han slagit sig ned där och har för avsikt att stanna inte bara tillfälligt. Vistelse av minst sex månaders längd räknas som bosättning från den tidpunkt då vederbörande slog sig ned i riket även om vistelsen inte är stadigvarande. De nya reglerna om rösträtt har som redan nämnts tillämpats första gången vid 1973 års stortingsval. Systemet har enligt uppgift från det norska utrikesdepartementet fungerat tillfredsställande. Vad angår frågan huruvida vederbörande är norsk medborgare förekommer inget krav på förevisande av norskt pass eller intyg om innehav av sådant i samband med ansökan om att bli upptagen i röstlängd. I den förut omnämnda ansökningshandlingen finns som redan nämnts plats för försäkran att den sökande fortfarande är norsk medborgare. Det ankommer på mantallsføreren att kontrollera om sökanden uppfyller villkoren för rösträtt. Enligt rundskrivelse från norska Utrikesdepartementet till utlandsmyndigheterna med anledning av 1973 års stortingsval skall väljare som är okänd för röstmottagaren avkrävas legitimation. Som legitimationshandling godtas bl. a. norskt pass, körkort, postens identitetskort och sjöfartsbok. Det anmärkes särskilt att röstmottagaren inte kan vägra att motta förhandsröst på den grund att vederbörande inte har rösträtt eller därför att han trots uppmaning inte kan visa fram legitimation. Frågan om en avgiven röst skall godkännas eller förkastas avgöres av vederbörande ”valgstyre”.

4 Allmänna kretsen

överväganden;

röstberättigade

Utredningens uppdrag att förutsättningslöst pröva frågan om vidgad rätt för utlandssvenskar att delta i val till riksdagen måste anses omfatta inte bara frågan om en vidgning bör ske av kretsen röstberättigade och i så fall i vilken utsträckning utan också frågan vilka åtgärder som kan och bör vidtagas för att underlätta för dem som sålunda är röstberättigade att utöva sin rösträtt. Den sistnämnda frågan rymmer i sig dels frågor av mera teknisk natur, såsom hur röstlängd skall upprättas och röstmottagningen praktiskt skall förberedas och genomföras, dels också frågan om information kring valförfarandet. I detta kapitel kommer utredningen att ta upp den principiella, mera politiskt betonade frågan om en vidgning av kretsen röstberättigade. Emellertid kan denna fråga inte ses helt isolerad från de grundläggande riktlinjerna för hur röstlängden lämpligen bör upprättas, sett även från tekniska Utredningen ingår därför redan i detta sammanutgångspunkter. hang i relativt stor utsträckning på olika modeller för framställning av röstlängd och de olika modellernas inverkan på den principiella frågan. I följande kapitel kommer utredningen därefter att behandla särskilda valtekniska frågor som den allmänna lösningen av utlandssvenskarnas rösträtt ger anledning till, med sikte inte minst på de praktiska problem av olika slag som i utlandet möter utlandssvensken vid val till den svenska riksdagen.

4.1 Allmänna utgångspunkter

Utlandssvensk är enligt 3 kap. 2 § första stycket regeringsformen svensk medborgare som inte är bosatt i landet. Av 4 kap. ll § vallagen följer vidare att svensk medborgare skall anses bosatt utom riket om han enligt länsstyrelsens personband inte är kyrkobokförd här. En definition av utlandssvensk i enlighet med det anförda omfattar således också den som aldrig varit bosatt i Sverige men som på grund av medborgarskapslagstiftningen fötts till ett svenskt medborgarskap. Detta kan han behålla livet ut trots att han hela tiden är bosatt i utlandet. Förutsättningen är att han före 22 års ålder ansöker om att få behålla sitt medborgarskap och att ansökan bifalles. Utlandssvenskarna är, som det har konstaterats vid åtskilliga tillfällen,

Allmänna kretsen överväganden; röstberättigade 41

en heterogen grupp. Några säkra uppgifter om hur många personer gruppen omfattar står inte att finna. Med utgångspunkt i enkäten och det på grundval av denna beräknade antalet utlandssvenskar som uppnått rösträttsålder skulle utredningen vilja våga påståendet att utlandssvenskarna uppgår till i vart fall 70 000 personer. Vad angår den principiella frågan om motiv finns för en avgörande vidgning av kretsen utlandssvenskar behöver röstberättigade en utredning i och för sig inte leda till annat än ett konstaterande att gällande femårsgräns bör bibehållas. Finner man däremot att tillräckliga skäl talar för en vidgning av kretsen är det att två olika möjligt gå efter vägar. Antingen utsträcks eller slopas nuvarande tidsgräns med generell giltighet eller också införs särskilda regler för vissa bestämda personkategorier. Vilken väg man än väljer finns det enligt utredningen skäl att undersöka huruvida röstlängd kan upprättas med samma automatik som den allmänna röstlängden eller om man måste bibehålla ett som system innebär viss mer eller mindre långtgående medverkan från utlandssvenskarna själva. Som redan inledningsvis antytts kan kretsen utlandsröstberättigade svenskar i och för sig vidgas så långt att alla svenska som medborgare enligt länsstyrelsens personband inte är bosatta i Sverige omfattas därav. Utredningen vill till en början ta upp frågan om det över huvud taget kan komma i fråga att vidga kretsen så långt att också personer som aldrig varit kyrkobokförda här skulle komma att tillerkännas rösträtt. Olika långt gående krav har under årens framställts rörande lopp lösningen av frågan vilken krets av utlandssvenskar som bör vara röstberättigad, däribland kravet att rösträtt skall föreligga oberoende av tidigare mantalsskrivning eller kyrkobokföring i riket. I de flesta fallen utredningen syftar här närmast på yrkanden framställda i motioner till riksdagen - har emellertid kraven, även där de i princip gällt rösträtt åt samtliga utlandssvenskar som uppfyller de allmänna förutsättningarna att ha uppnått viss ålder och ej blivit omyndigförklarade, försetts med den begränsningen att rösträtt dock inte skall tillkomma den som aldrig varit mantalsskriven resp. kyrkobokförd i landet. Enligt utredningens mening måste, oavsett vilken lösning man än väljer, det kravet upprätthållas att den som tillerkännes rösträtt också har någon anknytning till landet och intresse för de politiska besluten som fattas där. Självfallet kan det råda delade meningar om vilken av grad anknytning som bör krävas och om hur denna skall anknytning dokumenteras. Enbart den omständigheten att en som vid person, uppnådd rösträttsålder aldrig varit bosatt i landet, innehar svenskt medborgarskap, som han måhända förlorar vid fyllda 22 år, kan enligt utredningens mening inte utgöra tillräcklig grund för rösträtt. Det kan i sammanhanget erinras om de regler som relativt nyligen antagits i Finland på motsvarande område. De innebär en mycket vidsträckt avgränsning av de röstberättigades krets. Trots allt gäller dock den begränsningen att finska medborgare som inte har varit införda i befolkningsböcker är utestängda från rösträtt. Utredningen har således intagit den ståndpunkten att en vidgning av

42 Allmänna kretsen röstberättigade överväganden;

kretsen röstberättigade inte kan göras så långtgående att varje krav på tidigare bosättning i Sverige (kyrkobokföring) efterges. Som nyss har sagts är utlandssvenskarna en heterogen grupp. I prop. 1967: 145 övervägdes bl. a. frågan om det var möjligt att utforma om utlandssvenskars rösträtt så att man kunde fånga upp den reglerna utlandssvenskar som kunde förväntas återkomma inom en inte kategori alltför framtid och alltså berördes mera påtagligt av de beslut avlägsen som fattas i riksdagen. Kriterier för en sådan begränsning stod emellertid inte att finna. Också utredningen har övervägt om det finns möjligheter att urskilja och beskriva kategorier av personer som kan antas ha särskild anknytning till Sverige och därför bör bibehållas vid sin rösträtt. F. n. kan en kategori utlandssvenskar sägas vara särbehandlade i förevarande hänseende, nämligen de tjänstemän som tjänstgör vid landets utlandsmyndigheter. Dessa personer kan kvarstå i kyrkobokföringen med resultat att de förs i den allmänna röstlängden. En möjlighet som upp diskuterades och också awisades i samband med införandet av nu är att för ytterligare yrkeskategorier införa samma gällande regler, Alldeles bortsett från att ett kvarstående inom kyrkobokföreglering. medför oöverblickbara konsekvenser också på andra områden är ringen en lösning efter denna linje förenad med avsevärda nackdelar. En emot en kategorilösning är självfallet den att det är invändning förenat med stora svårigheter att dra gränserna mellan olika persongmpper efter deras yrke eller tjänstgöring och åstadkomma en avgränsning som är så klar att den inte ger upphov till svårigheter för myndigheter och enskilda vid Även om gränserna drages så att några tillämpningen. inte kvarstår med stor sannolikhet tolkningssvårigheter uppkommer invändningen att de är godtyckligt dragna. En härmed sammanhängande är den att det ständigt sker en utveckling som medför att en synpunkt med tiden ter och att grupper av gång dragna gränser sig som orättvisa medborgare kommer i den situationen att de med lika stor rätt som redan röstberättigade kategorier kan påstå att de bör bibehållas vid sin rösträtt. som utredningen nu pekat på föreligger oavsett om man De svårigheter att införa kategoribestämmelser i folkbokföringsförordningen eller väljer vallagen. Vad angår folkbokföringsförordningen vill utredningen ytterligare att bestämmelserna om folkbokföring är föremål för översyn tillägga inom hemvistsakkunniga (Fi 1970: 71). Enligt vad utredningen inhämtat arbetar hemvistsakkunniga efter den linjen att fortsättningsvis endast den som har verkligt hemvist i landet skall medtagas i kyrkobokföringen. Tanken är således den att inte heller utlandssvenskar i diplomatisk tjänst skall kunna kvarstå som inom landet om de inte har kyrkobokförda hemvist i landet utan är bosatta i utlandet under sin tjänstgöring. I sammanhanget kan vidare nämnas att tanken på en lösning byggd på varit föremål för i särbehandling av vissa yrkeskategorier överväganden med införandet av nu gällande i såväl Finland som Norge i samband regler dessa länder samt att tanken där avförts från vidare diskussion, inte minst till att utforma som inte ger upphov till med hänsyn svårigheterna regler tillämpningssvårigheter.

Allmänna överväganden; kretsen röstberättigade 43

Utredningen finner för sin del att vad som nu anförts innefattar skäl nog att avvisa en lösning efter kategoritanken. Utgångspunkten för utredningens vidare överväganden har därför varit att generella kriterier måste uppställas. I fortsättningen förutsätter sålunda utredningen dels att

kretsen röstberättigade under inga förhållanden bör vidgas därhän att

också utlandssvenskar som aldrig varit kyrkobokförda i landet tillerkännes rösträtt, dels att, om en vidgning av kretsen skall genomföras så att inte alla de som någon gång varit kyrkobokförda här kommer att omfattas, en begränsning bör sökas efter generella kriterier.

4.2 Upprättandet av röstlängd

Som framgått av föregående avsnitt finner utredningen det lämpligt att, innan den principiella frågan rörande kretsen röstberättigade upptas till närmare överväganden, förhållandevis utförligt uppehålla sig kring de grundläggande frågorna med anknytning till röstlängdsupprättandet. I ett tidigare kapitel (2.3) har redovisats vilka uppgifter om utlandssvenskarna som är tillgängliga för myndighet. Av särskilt intresse i detta sammanhang är det hos rikspolisstyrelsen (RPS) med hjälp av teknik för automatisk databehandling (ADB) förda passregistret och riksskatteverkets (RSV) kortregister över ut- och inflyttade personer. Det senare registret omfattar dock endast dem som flyttat ut 1947 eller därefter. En fråga som utredningen i sammanhanget ställt sig är om man med utgångspunkt endast från dessa uppgifter kan upprätta en röstlängd, som upptar alla svenska medborgare som inte är men varit kyrkobokförda i landet någon gång, eller om man måste kräva viss medverkan från de personer som skall tas med. För att erhålla ytterligare material till ett ställningstagande har utredningen inhämtat yttrande från RSV rörande möjligheten att på grundval av RSV: s kortregister och det centrala passregistret framställa röstlängd som upptar dem som flyttat ut 1947 eller senare. Utredningen har därvid som förutsättningar angivit att rösträtt skall tillkomma den som inte är kyrkobokförd i landet men som varit det antingen över huvud taget eller någon gång under viss angiven period samt att en persons svenska medborgarskap liksom hittills bäst styrkes genom giltigt svenskt pass av vilket framgår att vederbörande är svensk medborgare. Utredningen har i sammanhanget också berört frågan huruvida röstlängd avseende svenska medborgare bosatta i utlandet bör som nu upprättas centralt och i form av särskild röstlängd eller om samtliga röstberättigade svenska medborgare kan tas upp i allmän röstlängd oberoende av bosättning inom eller utom riket. Ytterligare har utredningen begärt belysning av frågan huruvida det medför särskilda problem att bibehålla ett ansökningsförfarande avseende sådana personer som flyttat ut före 1947. Slutligen har utredningen påpekat att ett system som ej förutsätter ansökningsförfarande medför ökade svårigheter att nå de röstberättigade med röstkort, något som i sin tur har betydelse för bestämmelserna i vallagen som kräver att den som röstar hos utlandsmyndighet skall förete

44 Allmänna överväganden; kretsen röstberättigade

röstkort. Angående denna fråga nämner utredningen i sin framställning som uppslag till en lösning att kravet på röstkort kunde mjukas upp så att den röstande medges att i stället förete giltigt svenskt pass.

4.2.1 Riksskatteverkets yttrande RSV har i sitt yttrande till utredningen redogjort för det kortregister som förs vid RSV samt redovisat olika alternativa lösningar såvitt angår upprättande av särskild röstlängd. I fråga om registret konstaterar RSV att detta inte är helt tillförlitligt. Det måste betraktas som ett hjälpregister för kyrkobokföringen. Enligt - - RSV: s mening bör kortregistret som omfattar ca 1,5 miljoner kort ersättas av ett ADB-register. Med hänsyn till planerade framtida ADB-system för folkbokföringen torde detta ej kunna ske så tidigt att en särskild röstlängd kan upprättas med hjälp av ADB till 1976 års val. RSV framhåller vidare att, om den särskilda röstlängden skall upprättas utan ansökningsförfarande, RSV: s register inte kan användas vid 1976 års val. Enligt de planer som f. n. föreligger torde RSV:s register överföras på ADB hösten 1979. Om det nuvarande registret framdeles skall användas för upprättande av särskild röstlängd utan ansökningsförfarande torde det vara nödvändigt att kontrollera registrets innehåll beträffande utvandrade svenska medborgare mot pastorsämbetenas emigrantregister. Sedan registrets innehåll överförts på ADB kan listor framställas för varje församling med uppgift om utvandrade svenska medborgare. Listoma sänds till pastorsämbetena för kontroll mot emigrantregistret. Om detta innehåller personakt för person som ej finns i RSV: s register underrättas RSV för rättelse. Kontrollarbetet blir omfattande men är av engångskaraktär, eftersom aktualiseringen av det nyupprättade ADB-registret kommer att ske automatiskt efter varje ny anmälan om utvandring eller invandring. Om således kortregistret inte kan användas för upprättande av särskild röstlängd åren 1976 och 1979 utan ansökningförfarande vill RSV ändå ifrågasätta om särskild röstlängd inte kan upprättas ADB-mässigt på annat grundmaterial. RSV har övervägt en lösning enligt följande principer. Utgångspunkten är att ansökningsförfarandet kombineras med själva röstningen. Den som uppsöker utlandsmyndigheten för att rösta måste kunna styrka sitt svenska medborgarskap med giltigt svenskt pass. Med ledning av passet upprättar röstmottagaren ett adresskort på samma sätt som sker vid röstning på fartyg, då väljaren visar sjöfartsbok. Adresskortet läggs i stället för röstkort tillsammans med valkuvertet i ett ytterkuvert, som sänds till RSV. Någon röstlängd skulle således inte föreligga vid själva röstningstillfället. Sådan upprättas av RSV först då adresskorten nått RSV. Uppgifterna i adresskortet - namn och hemort - tänkes bli personnummer, registrerade hos RSV på magnetband. I RSV: s kortregister - eller i vissa fall hos pastorsämbete - undersöks om personen är omyndigförklarad. Magnetbandet körs därefter i dator tillsammans med rösträttsbandet för

Allmänna överväganden; kretsen röstberättigade 45

hela riket. Det senare bandet innehåller alla som finns i de uppgifter allmänna röstlängderna. Genom denna körning kan de utlandsväljare som finns upptagna i allmän sållas bort. röstlängd Dessa personers röster sänds vidare till väljarens valdistrikt. För särskild övriga personer upprättas röstlängd för varje valkrets med hjälp av ADB. Den särskilda röstlängden kommer således att omfatta alla utlandsväljare, som enligt giltigt svenskt pass är svenska medborgare och som enligt länsstyrelsens personband inte är kyrkobokförda den l juni i Sverige. Det bör emellertid RSV observeras enligt att personer som enligt nu gällande rösträttsregler blir upptagna i särskild röstlängd får röstkort och kan rösta i Sverige. Det är inte tänkbart att låta sådana personer i det nu skisserade systemet rösta genom att visa sitt eller i pass på postanstalt vallokal. En utlandssvensk som i allmän ej är upptagen röstlängd och beräknar att rösta i Sverige bör därför få möjlighet att ansöka om upptagande i särskild Med hänsyn till röstlängd. det ringa antal personer det kan bli fråga om bör ansökningstiden kunna utgå förslagsvis den 15 augusti valåret. RSV undersöker om de personer som före ansökningstidens utgång ansökt om att bli upptagna i särskild röstlängd är upptagna i allmän röstlängd. Om så inte är fallet tas de upp i särskild röstlängd med särskild markering, varefter röstkort utfärdas. I fråga om den särskilda röstlängd som upprättas på grundval av förut nämnda adresskort innebär RSV:s att sådan senast förslag upprättas torsdagen före valdagen för att denna för dag vara tillgänglig offentlig granskning hos RSV. Samma torsdag sänds röstlängderna till vederbörande valnåmnd. En förutsättning för detta system är att utlandsröstningen avslutas i så god tid att rösterna beräknas vara RSV till handa minst en vecka före valdagen. Detta bör kompenseras med att förtidsröstningen utomlands får börja minst en vecka tidigare, varför röstningsperiodens längd blir densamma. Att röstningen kan RSV tidigarelåggs enligt upplevas som en negativ faktor. Det bör emellertid observeras att utlandssvensken, i sådant fall, behöver besöka utlandsmyndigheten endast en gång för att samtidigt ansöka om rösträtt och avlämna sin röst. Säkerheten i det skisserade systemet torde RSV vara större än enligt om särskild röstlängd upprättas utan med ansökningsförfarande RSV: s kortregister som grundval. Till frågan om systemet kan anses anför RSV i grundlagsenligt huvudsak följande. Regeringsformens krav att skall vara röstlängden upprättad före valet kan formellt upprätthållas. för lokal Något utrymme offentlig granskning eller anmärkningsförfarande finns emellertid inte. RSV bedömer emellertid att risken att inte bli upptagen i den särskilda röstlängden enligt det skisserade systemet ej är större än om en avlämnad röst skulle komma på awägar under till RSV och transport med nuvarande system inte komma fram innan röstsammanräkningen börjar. Sådana röster kan inte påverka Eventuella fel då det sammanräkningen. gäller distributionen av utlandsröster valbesvär påtalas genom i vanlig ordning. Det torde därför RSV vara tillfyllest enligt att den som på grund av avgiven utlandsröst inte blir upptagen i särskild röstlängd får möjlighet att anföra besvär över valet i vanlig ordning.

46 Allmänna överväganden; kretsen röstberättigade

Inte heller att det strider mot gällande rätt om en person invändningen att formellt vara röstberättigad är enligt RSV får avlämna sin röst utan som röstar med sjöfartsbok kan tänkas vara bärande. En sjöman i Sverige och därigenom ej upptagen i avregistrerad från folkbokföringen allmän Han tillåts ändå att rösta. Om det vid rösträttskontrolröstlängd. blir rösten ogill. Samma len visar sig att väljaren ej är röstberättigad torde enligt RSV vara hållbar i det här skisserade systemet. princip till diskuterat ytterligare ett RSV har i skrivelsen utredningen alternativt för upprättande av särskild röstlängd enligt följande system

riktlinjer. förs som förut nämnts ett ADB-register över Hos rikspolisstyrelsen Detta register skulle kunna passinnehavare (centrala passregistret). de av rösträttsbanden för samköras med länsstyrelserna upprättade allmän röstlängd. Därvid skulle erhållas ett magnetband (A) innehållande svenskt i alla personer som innehar giltigt pass och som inte är upptagna Bandet kommer emellertid att omfatta avlidna passallmän röstlängd. eftersom inte aktualiseras med dödsfallsaviseinnehavare, passregistret RSV undersökning om uppgifter om avlidna ring. F. n. pågår enligt Om en sådan aktualisering kan ske personer kan uteslutas ur passregistret. (B) selekteras på band för erhålles ett magnetband (B). Magnetbandet hemorten då varje valkrets med ledning av den registrerade (hemkommun av dessa band upprättas särskild passet utfärdades). Med ledning som allmän Därvid tillämpas samma röstlängd samtidigt röstlängd. f. n. Röstkort kan emellertid inte sändas ut eftersom tidsfrister som adress saknas. Röstning måste utomlands ske genom uppvisande av pass.

av den som vill rösta i Sverige. RSV Röstkort kan utfärdas på begäran inte förorda det nu redovisade systemet utan ytterligare kan emellertid utredning som måste ske i samråd med rikspolisstyrelsen. anför till utredningen att RSV Sammanfattningsvis RSV i sitt yttrande vill förorda den lösningen som innebär att nuvarande ansökningsförfaranatt svensk medborgare utomlands de för den särskilda röstlängden slopas, som sådan betraktas som får rösta genom att visa pass och att rösten en särskild upprättas av RSV med ansökan om rösträtt, att röstlängd av mottagna utlandsröster samt att utlandsröstningen påbörjas ledning trettioförsta dagen före valdagen, och avslutas tidigare än nu, förslagsvis tillhanda senast åttonde dagen före så att rösterna är RSV förslagsvis

valdagen.

4.2.2 Kommentarer till riksskatteverkets yttrande

förordade enligt vilken röstningen även anses Den av RSV lösningen, från att bli upptagen i röstlängd, har den innefatta en begäran väljaren fördelen framför nu gällande system att den enskilde inte obetydliga inför valet inte behöver taga kontakt med utlandsmynutlandssvensken då han besöker myndigheten för att digheten mer än en gång, nämligen Lösningen är emellertid inte invändningsfri. avge sin röst. framhållits i bl. a. prop. 1973:90 med förslag till ny regerings- Som karaktär av exklusivt bevismedel vid form (s. 247) har röstlängd

Allmänna kretsen överväganden; röstberättigade 47

avgörande av frågan om rösträtt föreligger för viss För att person. röstlängden skall kunna tjäna som exklusivt bevismedel har upprättandet av den förenats med en efterföljande och anmärkoffentlig gransknings- ningsprocedur. Röstlängd såväl allmän som särskild - skall således sedan den väl upprättats vara tillgänglig hos lokal skattemyndighet resp. länsstyrelse för att bereda kontrollera medborgarna möjlighet att ingen med orätt upptagits i längden eller uteslutits ur denna. kan Anmärkningar framställas mot längden inom viss tid och framställda anmärkningar prövas vid offentligt sammanträde. Även om förfarandet inte i någon större omfattning uppmärksammas från de enskilda medborgarnas sida och anmärkningar är tämligen sällsynta, innebär dock denna gransknings- och anmärkningsprocedur med dess möjligheter till insyn från allmänheten en ur demokratisk synpunkt värdefull garanti. Hela ändamålet med denna procedur skulle med den av RSV förordade lösningen i verkligheten gå förlorad. Formellt sett skulle visserligen beredas möjlighet till men inte inom granskning orten utan hos RSV och inte som normalt under en veckas tid utan endast under en dag. Någon anmärkningsprocess före valet finns det över huvud taget inte utrymme för. Enligt RSV är riskerna med ett sådant system inte så stora och eventuella felaktigheter kan påtalas genom besvär efter valet. RSV nämner särskilt att risken att ej bli upptagen i den särskilda röstlängden enligt det föreslagna systemet inte är större än om en avlämnad röst skulle komma på avvägar under till RSV och transport med nuvarande system ej komma fram innan röstsammanräkningen börjar. Utredningen kan i och för sig instämma i nyssnämnda påstående. Enligt utredningens mening måste man emellertid ta i beaktande förutom de nyss nämnda - också andra principiella Synpunkterna eventuellt uppkommande situationer. Det föreslagna innefattar systemet alltjämt ett ansökningsförfarande. Med utredningens att utgångspunkt rösträtt förutsätter kyrkobokföring i landet åtminstone någon gång måste det med nödvändighet inträffa att ansökan lämnas utan bifall därför att kontrollen avseende kyrkobokföringen ger vid handen att den sökande inte enligt tillgängliga uppgifter har varit kyrkobokförd i landet. Avgörandet kan vara byggt på bristfälligt underlag. Det kan i själva verket förhålla sig så att sökanden varit kyrkobokförd. I fall som dessa måste sökanden anses ha ett berättigat intresse att redan före valet kunna lämna sådana kompletterande uppgifter om sin senaste kyrkobokföring att det felaktiga beslutet kan rättas så att han kommer med i röstlängd. Systemet innehåller inte någon säker spärr mot att sökande som alltjämt innehar ett svenskt pass men förlorat sitt svenska medborgarskap kan komma att tillåtas att rösta. Åtminstone teoretiskt skulle det kunna inträffa att person som förlorat sitt svenska medborgarskap inte anmäler detta förhållande till passmyndighet utan utnyttjar innehavet av pass och inställer sig för att rösta hos utlandsmyndighet. En motsvarande risk kan visserligen sägas föreligga redan med det nuvarande ansökningsförfarandet. Skillnaden är emellertid den att enligt nu gällande regler vissa förutsättningar finns att

Allmänna kretsen 48 överväganden; röstberättigade

under och anmärkningsprocessen personer som innehar granskningssvenskt sitt svenska medborgarskap sållas bort. pass men som förlorat mening måste det vidare anses önskvärt att - i den Enligt utredningens en åtskillnad - de mån föreliggande yttre förhållanden inte föranleder som skall för av röstlängd är vare sig

regler gälla upprättande likartade

är om svensk medborgare bosatt i landet eller svensk medborgare fråga bosatt i utlandet. Det finns sålunda inte någon anledning att ställa mindre krav och kontroll då det gäller upprättandet av långt gående på säkerhet som i utlandet bosatta svenska medborgare. Snarare röstlängd upptar skulle man kunna i det senare fallet de möjligheter till påstå att speciellt kontroll som bör tillvaratas i största möjliga mån eftersom man erbjuds som inte kontinuerligt är föremål där har att göra med en grupp personer för registrering inom ramen för folkbokföringen. om det rent formellt kan hävdas att röstlängden i det nu Även till och före behandlade alternativet en lösning är upprättad föreligger och därmed också före valet, finner utredningen för sin del mot valdagen av det ovan anförda att den av RSV förordade lösningen bakgrund innebär ett alltför märkbart gällande valordning och särskilt avsteg från för bestämmelse om röstlängden som förutsättningarna grundlagens exklusivt bevismedel. Såvitt den rent tekniska utformningen av en lösning av detta slag angår för utlandssvenskarnas i röstlängdvill utredningen därutöver upptagande att det inte heller kan anses som helt invändningsfritt att den tillägga allmänna regeln om ansökan vid röstningstillfället måste kompletteras särskild ansökan för dem som kan tänkas vilja rösta i med regler om och därför måste vara upptagna i röstlängd redan då Sverige på valdagen de röstar. Ett dubbelt regelsystem skulle kunna medföra komplikationer inte bara för de tillämpande myndigheterna utan också för den enskilde. bör för samtliga röstberättigade Så långt möjligt enhetliga regler gälla svenska bosatta i utlandet så att inte den som tror sig vara medborgare huvudregeln finner sig vara avskuren från möjligheröstberättigad enligt ten att därför att han av förbiseende eller okunnighet försummat rösta, de särskilda för utlandssvenskar som avser att rösta i att, enligt reglerna Sverige, i tid ansöka om att bli upptagen i röstlängd. härefter alternativa lösningen som Vad angår den av RSV presenterade för utlandssvenskar - utan någon innebär att en särskild röstlängd ansökan från de därav berörda - framställs på grundval av passregister

och rösträttsband för hela riket kan till en början konstateras att RSV inte vill förorda detta Det framhålls att passregistret f. n. inte system. aktualiseras med dödsfallsavisering. Självfallet skulle det innebära ett visst

om passregistret kunde föras så att endast pass, vars innehavare framsteg omfattades av registret. Att så skulle kunna bli fallet inom en är i livet, överskådlig framtid förefaller emellertid mindre troligt. Man har nämligen att räkna med stora om man vill åstadkomma en dödsfallssvårigheter som inte bara avser dödsfall bland svenska medborgare rapportering bland utlandssvenskarna. Redan en bosatta i Sverige utan också dödsfall av dödsfall bland de inom landet boende är emellertid en rapportering inte förbättring om man tänker sig att framställa röstlängder oväsentlig

Allmänna överväganden; kretsen röstberättigade 49

på grundval av passregister och rösträttsband. Med ett på så sätt aktualiserat passregister skulle med större grad av säkerhet kunna sägas att en samkörning av passregisterband och rösträttsband ger besked om vilka svenska medborgare som flyttat ut ur riket och därför avregistrerats i kyrkobokföringen. Frågan kvarstår emellertid om dessa personer alltjämt är i livet. Också ett system som utgår från ett aktualiserat passregister förutsätter en kontroll av kyrkobokföringen. De personer som aldrig varit kyrkobokförda här måste sållas bort. Innebär systemet vidare att viss tidsgräns bibehålles måste också de personer som varit kyrkobokförda här vid tidpunkt som befinner sig på fel sida om tidsgränsen strykas. Ytterligare ett problem med anknytning till kyrkobokföringen är det att särskild röstlängd enligt gällande regler upprättas valkretsvis. Den som skall tas upp i särskild röstlängd uppföres i röstlängden för den valkrets där han senast varit kyrkobokförd. Utredningen kan för sin del inte finna att det är praktiskt möjligt att frångå den princip som vallagen ger uttryck för i denna fråga. Det kan således inte komma i fråga att ta upp samtliga röstberättigade utlandssvenskar i röstlängd för en enda valkrets eller ett antal särskilt utvalda kretsar. En naturlig fördelningsgrund är, mot bakgrund av vallagstiftningen i övrigt, senaste kyrkobokföringsort. Frågan är således hur ett band framställt på grundval av passregisterband och rösträttsband skall kunna fördelas så att i varje särskilt fall de röstberättigade hamnar i rätt valkrets. RSV:s förslag innebär att den uppgift om hemkommun som passregistret innehåller tas till utgångspunkt. Vid tillämpning av nyss nämnda fördelningsgrund kan emellertid inte enbart på grundval av dessa uppgifter en fördelning göras eftersom det inte är uteslutet att passinnehavare, som vid passets utfärdande var bosatt på viss ort i landet, därefter bytt kyrkobokföringsort en eller flera gånger och först därefter flyttat utrikes. Av RSV:s yttrande framgår att RSV:s manuellt förda kortregister kommer att i en framtid föras över på ADB men att registret ivart fall under de närmaste fem åren kommer att föras oförändrat manuellt. Såvitt utredningen kan förstå av RSV: s yttrande kommer ett framtida ADB-register visserligen att vara tillförlitligare än det nuvarande registret men samtidigt lida av samma brist som detta. Också det ADB-baserade registret kommer således att uppta endast dem som flyttat ut under 1947 eller senare. För den händelse den nuvarande tidsgränsen i vallagen slopas eller utsträckes så långt att också före 1947 utflyttade personer tillerkännes rösträtt måste tydligen särskilda kontrollåtgärder tillkomma avseende dem som inte återfinns i det framtida ADB-registret. I anslutning till de båda av RSV skisserade utkasten till lösningar till upprättande av röstlängd för utlandssvenskar vill utredningen något uppehålla sig också vid ett system som bygger på ett ADB-baserat flyttningsregister. Genom en körning av utflyttningsregisterband, länsstyrelsemas rösträttsband och passregisterband skulle ett underlag kunna erhållas som gav besked om vilka svenska medborgare som varit kyrkobokförda här 1947 eller senare men som inte är kyrkobokförda här. För dem som flyttat ut före 1947 måste som redan nämnts särskilda

50 Allmänna överväganden; kretsen röstberättigade

åtgärder tillgripas. Härifrån bortsesi detta sammanhang. Det underlag som erhålles på nu nämnda sätt är emellertid inte helt korrekt, något som är en följd av att de uppgifter som underlaget bygger på inte är fullständiga. Passregistret kan således innehålla uppgift om att en person innehar pass, vilken uppgift i och för sig är riktig. I verkligheten har emellertid personen i fråga förlorat sitt svenska medborgarskap utan att det kommit till passmyndigheternas kännedom. Något beslut om återkallelse av pass har således inte fattats. Inte heller är registret aktualiserat med dödsfall. De dödsfall som det i detta sammanhang rör sig om är sådana som inträffat under den senaste tioårsperioden. Bristen i dödsfallsrapporteringen skall därför inte överdrivas. Den föreliggande bristen aktualiserar snarare frågan i vilken mån man bör acceptera röstlängder som upptar personer som redan vid den tidpunkt som är röstlängdens kvalifikationsdatum är avlidna. Utredningen återkommer till denna fråga i det följande. Allvarligare är däremot bristen att svenskt medborgarskap inte med säkerhet kan konstateras endast med utgångspunkti passregistret. Utredningen har redan berört röstlängdens betydelse som exklusivt bevismedel. Enligt gällande regler i vallagen kan anmärkning riktas mot röstlängd som felaktigt upptar någon som inte var svensk medborgare den l juni. Vidare gäller att om det i anmärkningsärende framgår att någon upphört att vara röstberättigad på grund av omständighet som har inträffat efter den l juni så skall han inte vara upptagen i särskild röstlängd. Sedan anmärkningstiden utgått och röstlängden underskrivits gäller röstlängden emellertid som exklusivt bevismedel. Det nu sagda ger vid handen att varje system som bygger på automatik kommer att vara behäftat med brister, eftersom uppgiftsunderlaget inte alltid ger en korrekt bild. De brister som är förenade med en automatik är enligt utredningens mening så allvarliga att de inte kan anses botade

genom förekomsten av en efterföljande gransknings- oc_h anmärknings-

bör självfallet vara den att röstlängden endast procedur. Utgångspunkten upptar vid kvalifikationsdatum röstberättigade personer. Så långt det är bör undvikas att personer som vid denna tidpunkt är avlidna tas möjligt i röstlängden. Än viktigare är det att personer som vid denna upp tidpunkt inte är svenska medborgare inte tas med. Att röstlängderna är så korrekta som de faktiskt är beror inte bara på gransknings- och utan på den kontroll som är inbyggd i röstanmärkningsproceduren längdsförfarandet i dess helhet.

4.2.3 Summering Genomgången av olika system för upprättande av röstlängd ger enligt utredningen vid handen att det inte är möjligt att framställa röstlängd avseende utlandssvenskar med samma grad av automatik som då det gäller allmän röstlängd. Detta har sin grund i det faktiska förhållandet att det för de svenskar som avflyttat till utlandet inte finns tillgång till någon registrering liknande den som sker inom ramen för folkbokföringen. Det röstlängdsunderlag som kan åstadkommas genom en samkörning av olika

Allmänna överväganden; kretsen röstberättigade 51

register och rösträttsband ger med viss säkerhet uppgift om vilka utlandssvenskar som skall tas med i röstlängd. Bland de personer som tagits fram på detta sätt måste emellertid som framgått av det föregående en viss sållning företas. Utredningen kan för sin del inte acceptera ett system liknande det finska som är så uppbyggt att också personer som avlidit eller förlorat sitt medborgarskap tas upp i röstlängd. Om således någon fullständig automatik inte är möjlig återstår endast att kräva viss medverkan från de röstberättigade utlandssvenskarna. Det är därvid angeläget att kravet på medverkan ges ett sådant innehåll och en sådan utformning att valdeltagandet inte i onödan hämmas eller hindras. Till närmare överväganden i detta syfte återkommer utredningen i kap. 5 nedan.

4.3 Kretsen röstberättigade

svårigheterna att uppställa regler som fångar in just de utlandssvenskar som man vill skall vara bibehållna vid sin rösträtt har varit uppenbara för utredningen. Enighet råder inom utredningen om att rösträtt förutsätter viss anknytning till Sverige. Rösträtt bör sålunda inte under några förhållanden tillkomma svensk medborgare som aldrig varit bosatt (folkbokförd) i landet. Det är vidare utredningens uppfattning att varje begränsning, som ett krav på anknytning för med sig, måste ha generell giltighet, så att inte t. ex. skilda yrkeskategorier behandlas på olika sätt. Vad gäller de mera politiskt färgade frågorna rörande den grad av anknytning som bör krävas för rösträtt och det sätt varpå anknytningen skall dokumenteras har diskussionen förts efter olika linjer. Då nu gällande regler rörande utlandssvenskars rösträtt infördes, angavs som skäl för en femårig tidsgräns att några kriterier för en begränsning som fångade upp de utlandssvenskar, som borde bibehållas vid sin rösträtt efter bosättning utomlands därför att de kunde förväntas återkomma till Sverige inom en inte alltför avlägsen framtid, inte stod att finna. Därför fick man hålla sig till utlandssvenskens anknytning till Sverige i förfluten tid. En femårsgräns skulle fånga in alla de kategorier av utlandssvenskar som det var särskilt angeläget att få med. I sammanhanget nämndes också det förhållandet att svenskt pass då hade en giltighetstid av högst fem år. Utredningen tolkar för sin del de svar som framkommit i enkäten så, att utlandssvenskarnas intresse för deltagande i svenska val kvarstår på en i stort sett oförändrad nivå också då utlandsvistelsen varat väsentligt mer än fem år. Intressenivån är inte bara tämligen oförändrad utan också relativt hög. Nämnda förhållanden utgör ett stöd för uppfattningen att det inte är ovanligt att utlandssvensken stannar utomlands längre sammanhängande perioder än fem år utan att därför mista kontakten med hemlandet. Att intresset för Sverige avtar vid viss tidpunkt kan inte utläsas ur enkäten. I varje fall synes inte utgången av den första femårsperioden av utlandsvistelsen utgöra någon avgörande skiljelinje. Mot denna bakgrund har utredningen inte kunnat ansluta sig till ett

52 Allmänna överväganden; kretsen röstberättigade

resonemang efter linjer som de nyss redovisade. I stället har utredningen intagit den ståndpunkten att en sådan lösning bör eftersträvas som bättre än schematiska regler låter den enskildes intresse för det politiska livet i Sverige vara avgörande. Enligt vad utredningen tidigare konstaterat (4.2.3) är det - om man vill upprätthålla godtagbara krav på röstlängden som exklusivt bevis för rösträtt - i och för sig inte möjligt att upprätta en röstlängd avseende utlandssvenskar helt utan den enskilde utlandssvenskens medverkan. Vad angår det krav på medverkan som det nuvarande ansökningsförfarandet innebär, är utredningens på enkätundersökningen grundade uppfattning den att ansökningsförfarandet inte uppfattas som särskilt besvärande eller hindersamt trots den särskilda omgång som ligger i anskaffandet av medborgarskapsintyg. Enkätundersökningen ger å andra sidan vid handen att antalet utlandssvenskar som inför 1973 års val skulle ha kunnat ansöka om att bli upptagna i särskild röstlängd kan uppskattas till ca l5 000 personer. Siffran kan jämföras med antalet personer som verkligen ansökte härom. Sammanlagt uppgick antalet ansökningar till inte fullt 5 000. Därav lämnades emellertid i runt tal l 000 ansökningar utan bifall, ca 850 av den anledningen att sökanden var kyrkobokförd i landet den l juni och därför inte var att betrakta som utlandssvensk (jfr avsnitt 2.5). Det bör i sammanhanget nämnas att, av enkäten att döma, det förhållandet att informationen inte nått fram får ses som en i högre grad bidragande orsak till det förhållandevis låga antalet ansökningar än ansökningsförfarandet som sådant. Långt ifrån hela skillnaden mellan antalet i och för sig röstberättigade och antalet sökande kan emellertid förklaras härav. Även med beaktande av informationens betydelse anser utredningen sig kunna dra den slutsatsen att redan ett krav på medverkan, som utformats så att endast måttliga ansträngningar begärs av den enskilde, fungerar som en tröskel som inte passeras av andra än sådana som har ett så uttalat intresse för deltagande i det svenska riksdagsvalet att de bör bibehållas vid sin rösträtt. Av det föregående har redan framgått att utredningen av principiella skäl sett det som önskvärt att den nuvarande femårsgränsen slopas utan att ersättas med någon annan tidsgräns. Utredningens bedömning är också den att sådana tidsgränser från valteknisk synpunkt kan undvaras utan några egentliga nackdelar. En viss fördel skulle visserligen kunna uppnås om tidsgränsen fixerades vid år 1947 eller en senare tidpunkt. Den kontroll av kyrkobokföring som måste ske skulle nämligen då underlättas i viss mån eftersom kontrollen i princip kunde ske mot riksskatteverkets kortregister eller framtida ADB-register. Fördelarna bör emellertid inte överdrivas. Antalet personer, utflyttade före 1947, som skulle göra sig besvär att, vid ett bibehållet ansökningsförfarande, ansöka om att bli upptagna i särskild röstlängd är sannolikt inte stort och det utredningsarbete som måste göras hos pastorsämbeten kan därför inte bli särskilt betungande. Med tiden kommer för övrigt en tidsgräns som fixeras vid ett bestämt årtal att få minskad betydelse i praktiken för att

Allmänna överväganden; kretsen röstberättigade 53

slutligen bli helt utan verkan. Redan genom att uppställa ett i och för sig ofrånkomligt krav på medverkan från utlandssvenskar som vill upptas i röstlängd uppnår man sålunda enligt utredningens uppfattning en tillräcklig avgränsning som väl stämmer med utredningens principiella inställning att alla utlandssvenskar som bibehållit viss anknytning till Sverige skall ha rösträtt vid val till riksdagen. Med hänsyn härtill och då inte heller rent några valtekniska skäl kan anföras för ett bevarande av den nuvarande femårsgränsen förordar utredningen att denna Kravet gräns slopas. på initiativ från den enskilde som vill bli upptagen i bör vara röstlängd en tillräckligt avgränsande faktor.

5 och valdeltagande

Röstlängdsförfarande

vad i föregående kapitel skall rösträtt Enligt utredningen föreslagit tillkomma som på grund av bosättning utomvarje svensk medborgare lands inte är kyrkobokförd i Sverige men som varit det någon gång och En förutsättning för utövning av som uppfyller övriga rösträttsvillkor. rösträtt skall liksom enligt nu gällande regler vara att utlandssvensken tagits upp i röstlängd. Utredningen har funnit att det inte är möjligt att upprätta röstlängd avseende utlandssvenskar med samma automatik som röstlängd avseende svenska Kravet på medverkan från den i Sverige bosatta medborgare. sida har alltså bibehållits. l praktiken innebär detta krav att enskildes endast den som ansökt om det och vars ansökan bifallits tas upp i röstlängd. Det är således inte möjligt att nöja sig med ett anmälningsförfarande som skulle innebära att var och en som ger sig till känna utan som röstberättigad. Det behöver inte särskilt varje prövning registreras understrykas att den prövning som avses dock är snävt begränsad till ett villkor för att sökanden skall komma med i fåtal uttryckligen angivna röstlängden. Utredningens förslagi den principiella frågan hur kretsen röstberättigade utlandssvenskar skall bestämmas skiljer sig alltså på det sättet från vad som nu gäller att femårsgränsen slopas och ersätts med ett mera allmänt krav på kyrkobokföring. I och för sig påkallar en ändring i enlighet med utredningens förslag inte att någon annan bestämmelse i vallagen ändras än den i 4 kap. l l § som ger uttryck för principen att rösträtt upphör viss tid - fem år - efter utflyttningen från Sverige. Enligt utredningens mening finns det emellertid - vare sig kretsen röstberättigade bestäms på - att undersöka om inte de regler det ena eller andra sättet anledning som gäller upprättande av särskild röstlängd kan förenklas eller på annat sätt modifieras till lättnad för den enskilde. Vad som sagts nu gäller också de regler som direkt tar sikte på avlämnande av valsedlar hos utlandsmyn-

dighet.

5.1 Röstlängdsförfarandet

att bli upptagen i särskild Enligt de regler som nu gäller skall ansökan röstlängd göras skriftligen och senast den 1 juni vara centrala valmyndig-

Röstlängdsförfarande och valdeltagande 55

heten, dvs. riksskatteverket (RSV), till handa. Också kvalifikationsdatum är bestämt till den 1 juni. Enligt vallagen gäller generellt att frågan huruvida någon skall tas upp i röstlängd - allmän eller särskild - avgöres med utgångspunkt i de förhållanden som gäller den l juni det år röstlängden upprättas. De nyssnämnda ansökningarna prövas av RSV som också upprättar de särskilda röstlängderna, en för varje valkrets. Sedan röstlängd upprättats vidtar på länsstyrelseplan ett gransknings- och anmärkningsförfarande som i princip sammanfaller med det allmän röstlängd undergår. Utredningen år, som i tidigare sammanhang nämnts, av den uppfattningen att de regler som gäller för upprättande av röstlängd så långt möjligt skall vara likartade vare sig fråga är om röstlängd som avser utlandssvenskar eller röstlängd avseende i landet bosatta svenska medborgare. På det hela taget löper också de båda nu förekommande röstlängdsförfarandena parallellt efter likartade bestämmelser. Någon ändring som skulle innebära en mindre grad av principiell överensstämmelse mellan de två förfarandena bör inte eftersträvas. Redan den omständigheten att utlandssvensk inte tas med i röstlängd annat än efter ansökan måste medföra att vissa av de nu förekommande skillnaderna i förfarandet för upprättande av röstlängd för hemmavarande svenskar och de i utlandet bosatta kvarstår. Den gällande ordningen enligt vilken ansökningarna från Utlandssvenskar prövas centralt av RSV bör sålunda behållas liksom principen att röstlängderna upprättas valkretsvis av denna myndighet. Utredningen delar härvid den av RSV i dess yttrande uttalade uppfattningen att övervägande skäl talar för att särskilda röstlängder fortfarande upprättas för de utlandssvenskar som befinns röstberättigade och att dessa inte i särskild ordning slussas in i de allmänna röstlängderna. Vad som kan diskuteras är en jämkning och förenkling av förekommande särregler gällande ansökan att bli upptagen i röstlängd som innebär att särskilda krav ställs på utlandssvensk och som av den enskilde utlandssvensken kan upplevas som besvärande eller onödiga.

5.1.1 Kontrollen av röstráttsvillkor Hittills har kontrollen av tidigare kyrkobokföring och av myndighetsförhållande skett mot RSV:s kortregister. Kontrollen av att sökanden inte är bosatt i landet och därmed kommer med i allmän röstlängd har skett mot rösträttsbandet för hela riket. Underlaget för kontrollen finns alltså tillgängligt för den röstlängdsupprättande myndigheten utan några åtgärder från sökandens sida. Denna ordning bör givetvis behållas. Kontrollen av medborgarskap däremot har skett utifrån underlag som sökanden själv ålagts att införskaffa. Enligt vallagens bestämmelser skall sålunda ansökan vara åtföljd av intyg som visar att han är innehavare av giltigt pass och enligt passet är svensk medborgare. Ansökan som inte är åtföljd av intyg upptas inte till prövning.

56 och valdeltagande Röstlängdsförfarande

K yrkobokföringskravet

Som anmärkts i tidigare sammanhang upptar RSV: s kortregister endast dem som flyttat ut 1947 eller senare. Av RSV: s yttrande till utredningen framgår att registret än så länge är att betrakta som ett hjälpregister. Registret är sålunda behäftat med vissa bristfälligheter och det kan ibland finnas att kompletterande undersökning från det anledning begära där sökanden senast varit kyrkobokförd. Utredningen vill i pastorsämbete endast att en sådan undersökning alltid måste sammanhanget påpeka begäras då sökanden flyttat ut före 1947 och således inte förekommeri kortregistret. Situationen kommer inte att förändras på annat sätt, sedan överförts till ADB och i samband därmed kontrollerats och kortregistret än att det inte längre behöver betraktas som ett kompletterats, En förutsättning för en begäran om sådan undersökning är hjälpregister. givetvis att sökanden uppger senaste kyrkobokföringsort. Utredningen återkommer till detta i samband med behandlingen av de regler som bör gälla ansökan.

Medborgarskapskontroll Kravet att ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd skall vara åtföljd av intyg om svenskt medborgarskap innebär självfallet en extra omgång för den sökande. kontroll av sökandens medborgarskap måste Någon emellertid ske. Vid sina överväganden i frågan hur sökandens svenska skall kunna kontrolleras har utredningen funnit att man medborgarskap egentligen endast har att välja mellan två vägar. Den ena vägen innebär att myndigheten har att godta sökandens egna Denna utväg har valts i den norska vallagstiftningen. Den andra uppgifter. att liksom hittills endast den tas med i röstlängd som är vägen innebär innehavare av giltigt pass som visar att han är svensk medborgare. Vad angår sistnämnda utväg är det emellertid enligt utredningens mening inte nödvändigt att underlaget utgörs av intyg som utfärdas av av sökandens bör inte bli myndighet efter granskning pass. Kontrollen mindre säker om man i stället för att kräva ett intyg litar till det centralt förda passregistret. Har ett pass återkallats bör registret ha underrättats om detta och ha aktualiserats i enlighet härmed. Om någon däremot förlorat sitt svenska medborgarskap utan att detta föranlett återkallande att lämna felaktig uppgift. av passet kommer visserligen passregistret Risken är emellertid inte större än i det fallet att passinnehavaren med nuvarande regler påstår att han är svensk medborgare och styrker detta med pass som rätteligen bort vara återkallat. Snarare skulle det innebära vissa fördelar ur kontrollsynpunkt att lita till passregistret, nämligen om sitt svenska medborgarskap och detta i sin tur föranlett ett någon förlorat beslut om återkallande av pass som rapporterats till registret. Har trots beslutet passet i behåll kan han nämligen med passinnehavaren nuvarande inställa sig hos intygsutfärdande myndighet och få ordning denna att intyga att han enligt företett pass är svensk medborgare är således av den uppfattningen att kontrollen av Utredningen

Röstlängdsförfarande och valdeltagande 57

medborgarskap bör kunna ske väl så säkert mot passregistret som mot intyg. Vad angår utvägen att lita till sökandens egen uppgift i frågan vill utredningen inte överdriva riskerna med ett sådant system. I flertalet fall skulle säkerligen riktiga uppgifter lämnas. Det kan emellertid inte uteslutas att sökande på grund av missuppfattning eller av annan orsak felaktigt påstår att han alltjämt är svensk medborgare. Sådana risker bör i största möjliga utsträckning elimineras. Enligt sker utredningens mening detta bäst genom att kontrollen utförs mot passregistret. Eftersom passregistret inte alltid korrekt återspeglar den aktuella situationen vill utredningen inte helt släppa tanken på att utnyttja också sökandens egna uppgifter i medborgarskapsfrågan. Den i ett ansökningssystem föreliggande möjligheten att avkräva sökanden också uppgifter rörande medborgarskap bör inte lämnas outnyttjad. För sökanden kan det inte innebära något extra besvär att han i ansökan lämnar en försäkran att han alltjämt är svensk medborgare. Utredningen föreslår alltså att kontrollen av medborgarskap sker mot det av rikspolisstyrelsen förda centrala passregistret så att nuvarande krav att ansökan skall vara försedd med intyg kan slopas. Den ansökan som sökanden har att ge in skall emellertid innehålla en försäkran från sökanden att han alltjämt är svensk medborgare. Genom en körning av passregisterband mot rösträttsbandet för hela riket kan RSV ta fram ett underlag som omfattar alla svenska medborgare som är innehavare av giltiga svenska pass och som inte kommer att tas med i allmän röstlängd. Mot detta underlag kan sedan ansökningarna prövas och de personer i underlaget som aldrig varit kyrkobokförda i landet, som är avlidna eller som förlorat sitt svenska medborgarskap sållas bort.

5.1.2 Ansökan

Frågan om ärlig ansökan Enligt de regler som nu gäller upprättas särskild röstlängd liksom allmän röstlängd årligen. Röstlängd gäller från och med den l september det år den upprättas till och med den 31 augusti påföljande år. Enligt utredningens uppfattning finns det inte skäl att göra någon ändring i de regler som föreskriver att särskild röstlängd skall upprättas årligen så länge inte motsvarande övervägs beträffande allmän röstlängd. Vad som kan diskuteras är om ansökan bör krävas varje år. Utredningen har tillfrågat RSV om ett system är tänkbart enligt vilket ansökan krävs endast år då ordinarie val äger rum. I det yttrande som delvis redovisats i föregående kapitel tar RSV till en början upp frågan huruvida en upprättad röstlängd kan gälla för en treårsperiod. RSV säger sig inte utan vidare kunna överblicka de lagtekniska konsekvenserna av ett sådant förfaringssätt. Enligt 3 kap. 2 § andra stycket nya regeringsfonnen skall rösträtten grundas på en röstlängd som är upprättad före valet. Termen upprättad torde enligt

58 och valdeltagande Röstlängdsförfarande

RSV innebära att röstlängden i princip inte får ändras sedan den fastställts. Om det emellertid anses möjligt att ändra en röstlängd sedan den måste RSV - sedan särskild röstlängd upprättats - kontrolleupprättats ra om återinvandrade svenska medborgare är upptagna i särskild röstlängd. Detta kan utan svårighet ske med hjälp av RSV: s kortregister, isärskild I där markering finns för varje person som upptagits röstlängd. händelse av extra val till riksdagen under treårsperioden förtecknas återinvandrade personer valkretsvis. Listorna sänds till resp. länsstyrelse, som vid förrättning får besluta att ändra röstlängden. Med offentlig hänsyn till nyssnämnda bestämmelse i regeringsformen bör enligt RSV detta kanske ske i den formen att vallagen föreskriver att särskild röstlängd gäller ett år. Vid beslut om extra val upprättas ny särskild röstlängd av länsstyrelsen genom att den tidigare gällande röstlängden justeras med att återinvandrade personer stryks, varefter längden skrivs under av länsstyrelsen. är som nyss framförts den att särskild Utredningens uppfattning måste upprättas årligen. Utredningen har emellertid förståelse röstlängd för att den i utlandet bosatte det som onödigt att ansökan att upplever bli i särskild röstlängd måste förnyas varje år och därför upptagen underläter det under icke ordinarie valår, såvida inte fråga om extra val aktualiseras och information härom når ut före ansökningstidens utgång. Den situationen måste emellertid kunna uppkomma att frågan om extra val aktualiseras så sent att ansökningstiden redan gått ut då intresset för det förestående valet väcks till liv. Den skisserade situationen är sällan förekommande men kan i sådana fall ha desto större betydelse. förordar den lättnaden att ansökan som görs ordinarie valår Utredningen får avse också de två åren. En sådan lättnad går enligt

följande

utredningen inte så långt att den spärrfunktion som ligger i själva går förlorad. Genom att ansökan erfordras åtminansökningsförfarandet stone vart tredje år bör vidare erforderliga möjligheter till kontroll Att sådana uppgifter som adresser på de röstberättigade under föreligga. mellanåren inte alltid är helt aktuella torde kunna godtas för de sällsynta fall då ett extra val till riksdagen i verkligheten kan komma att utlysas. innebär i huvudsak följande. År då ordinarie val Utredningens förslag äger rum måste var och en som vill bli upptagen i särskild röstlängd göra ansökan om det. I detta sammanhang kontrolleras alltså kyrkobokföring, medborgarskap m. m. Det framgår också direkt att den sökande var i livet får i flertalet fall uppgift om då han gjorde ansökan och myndigheten aktuella adresser. behöver inte under följande två Den som tagits upp i sådan röstlängd år ansöka om att bli upptagen i röstlängd. Också under dessa år skall särskild av centrala valmyndigheten. Till grund för röstlängd upprättas röstlängderna under mellanvalsåren läggs den röstlängd som upprättades närmast föregående ordinarie valår. De som upptagits i denna senare röstlängd upptages också i den nya förutsatt att kontrollen inte ger vid handen att förlust av medborgarskap ägt rum under mellantiden och förutsatt att inte vederbörande återinflyttat, något som framgår vid en

Röstlängdsförfarande och valdeltagande 59

kontroll mot rösträttsbanden. l denna nya särskilda röstlängd upptages dessutom den som ansökt om att bli upptagen däri och som uppfyller kraven härför.

Sista dag för ansökan Liksom hittills måste en sista dag för ansökan fixeras. Vad angår denna fråga har i debatten vid skilda tillfällen gjorts gällande att den ordinarie valdagen är alltför avlägsen då tiden för ansökan går ut och att därför det riktiga intresset för deltagande i valet inte ännu inställt sig, vilket i sin tur får till följd att ansökningstiden utgår utan att den enskilde tagit något initiativ till ansökan. Utredningen erinrar dock om att sedan denna kritik framförts tiden för ansökan utsträckts från den 30 april till den l juni. Frågan är alltså om det är möjligt att ytterligare senarelägga sista ansökningsdagen. Utredningen har nyss uttalat sig för en huvudsaklig överensstämmelse mellan reglerna för upprättande av allmänna och särskilda röstlängder. Emot den av RSV skisserade lösningen, innebärande att ansökan och valsedel lämnas samtidigt, har utredningen också slagit fast att upprättandet av röstlängd måste ge utrymme för ett gransknings- och anmärkningsförfarande som innefattar reella möjligheter till demokratisk insyn. Enligt de beräkningar som orts i redogörelsen för enkäten uppgick antalet personer som i och för sig var berättigade att tas upp i särskild röstlängd till 15 000 personer. Av beräkningarna framgår vidare att om femårsgränsen ersatts med en gräns vid 1947 så hade antalet i och för sig röstberättigade uppgått till något mer än det dubbla antalet, dvs. i runt tal 30 000 personer. Hittills har ansökningsfrekvensen bland de i och för sig röstberättigade inte varit särskilt hög. Antalet sökande inför 1973 års val uppgick till inte fullt 5 000 personer. Det är självfallet omöjligt att göra någon bedömning av framtiden. Det måste dock anses alldeles klart att ett slopande av den nuvarande tidsgränsen måste komma att medföra en ökning av antalet i sökande. Mot bakgrunden av denna förväntade ökning av antalet sökande är det enligt utredningen inte någon framkomlig väg att genom en avkortning av den tidsfrist som vallagen ger för upprättandet av röstlängd, dvs. l-l5 juni, senarelägga sista dag för ansökan. Som utredningen redan givit uttryck för finns det inte heller skäl att avvika från nuvarande regler såvitt angår övriga tidsfrister. Skall en senareläggning av sista dag för ansökan ske, måste med andra ord en motsvarande senareläggning ske över hela linjen, så att tidsmässigt samma utrymme ges för granskning och anmärkning som hittills. nuvarande mot särskild - Enligt regler prövas anmärkning röstlängd liksom mot allmän röstlängd - vid offentligt sammanträde den 22 juli eller, om denna dag är en lördag eller söndag, närmast följande måndag. Senast dagen efter Sammanträdets slut meddelar länsstyrelsen beslut över varje särskild anmärkning. Vallagens regler innebär vidare att vid val röstkort skall upprättas för

60 Röstlängdsförfarande och valdeltagande

var och en som enligt gällande röstlängd är röstberättigad vid valet. Röstkorten skall sändas ut till de röstberättigade senast 30 dagar före valdagen. Framställningen och förberedelserna för distribution måste påbörjas redan tidigare. Särskilt i förhållande till utlandssvenskar måste det vara av värde att röstkort når den röstberättigade i god tid före valet. Om röstkort med säkerhet skall i tid nå fram till också avlägset belägna utrikes orter finns det enligt utredningens uppfattning inte utrymme för någon senareläggning av utsändandet av röstkort. Det sammanträde vid vilket prövning av anmärkningar sker äger senast rum den 24 juli. Tidigaste möjliga tidpunkt för ordinarie val är den 14 september. Utsändandet av röstkort skall vid sådant förhållande vara avslutat den 14 augusti. Den mellantid av tre veckor som sålunda finns för att utsända röstkort är inte lång. Möjligen skulle sista ansökningsdag kunna bestämmas till den 15 juni, vilket skulle medföra att endast en vecka stod till förfogande för att sända ut röstkorten. Enligt utredningens mening kan en så blygsam senareläggning inte vara av någon större betydelse. Det är inte troligt att intresset för valet är mycket mindre den l juni än den 15 juni. Utredningen föreslår därför att liksom enligt nuvarande ordning ansökan om att bli upptagen i särskild röstlängd skall göras sist den l juni och att för sent inkommen ansökan inte upptas till prövning.

Ansökans utformning och innehåll Enligt utredningens mening är det nödvändigt att också i fortsättningen uppställa kravet att ansökan skall vara skriftlig. Den behöver däremot inte avfattas på särskild blankett. l och för sig bör det inte uppställas andra krav på sökanden än att han i skriftlig form ger till känna att han önskar bli upptagen i särskild röstlängd och att han lämnar de uppgifter i övrigt som erfordras. Självfallet bör emellertid blanketter till ansökan finnas tillgängliga och kunna rekvireras från såväl samtliga utlandsmyndigheter som centrala valmyndigheten. Enligt utredningens mening vore det vidare av värde om blanketter fanns tillgängliga hos pastorsämbetena så att den som i vederbörlig ordning anmäler utflyttning i samband därmed kunde erhålla blanketter till ansökan för framtida bruk. Utöver själva tillkännagivandet att sökanden önskar bli upptagen i särskild röstlängd bör ansökningshandlingen innehålla vissa uppgifter. Utredningen har i det föregående förordat att sökanden försäkrar att han alltjämt är svensk medborgare. Denna försäkran bör ges i själva ansökningshandlingen. För att föreskrift härom skall få någon egentlig effekt bör därjämte föreskrivas att försäkran skall avges på heder och samvete. Härigenom kopplas en sanktionsmöjlighet till föreskriften. Osann försäkran kan straffas enligt brottsbalken 15 kap. l0 §. Vidare bör gälla att ansökningshandling som inte är försedd med - och inte heller före ansökningstidens utgång kompletteras med - sådan försäkran inte tas upp till prövning. Övriga uppgifter som bör komma i fråga i ansökan är uppgifter om

Röstlängdsförfarande och valdeltagande 61

Senaste kyrkobokföring, personnummer och aktuell adress. Vad angår dessa uppgifter är utredningens inställning den att om uppgift saknas detta inte bör medföra att ansökan inte tas upp till prövning. Däremot riskerar givetvis sökanden att ansökan avslås på grund av bristande möjligheter till kontroll av rösträttsvillkoren eller att såvitt angår underlåten adressanmälan - röstkort inte når honom trots att han förts upp i röstlängden. Så t. ex. bör den som flyttat ut före 1947 självfallet i eget intresse uppge senaste kyrkobokföringsort. En underlåtenhet på denna punkt medför ju att RSV inte kan konstatera att kyrkobokföringskravet är uppfyllt, då RSV: s kortregister inte sträcker sig längre tillbaka i tiden än till 1946. Undersökning hos pastorsämbete, som anges av den sökande, är alltså nödvändig. Utredningen vill i sammanhanget påpeka att också den som flyttat ut 1947 eller senare har anledning att uppge senaste kyrkobokföringsort. Det nämnda kortregistret är, som också RSV påpekat, än så länge behäftat med vissa bristfälligheter och kan inte betraktas som annat än ett hjälpregister vid kyrkobokföringskontrollen. Är registret felaktigt såvitt avser en sökande kan de av honom lämnade uppgifterna om senaste kyrkobokföring leda till att erforderlig utredning kan erhållas från pastorsämbetei den uppgivna kyrkobokföringsorten.

5.2 i utlandet

Röstmottagning

Enligt nu gällande regler kan utlandssvensk liksom svensk medborgare som är bosatt i Sverige rösta antingen här i landet - i den vallokal där den särskilda röstlängden finns eller på postanstalt - eller också hos utlandsmyndighet. Vad angår bestämmelserna rörande röstning i vallokal och på postanstalt finns enligt utredningen inte någon anledning att i detta sammanhang överväga några förändringar.

5.2.1 Brevröstning

Hittills har övervägande antalet utlandssvenskar som deltagit i val till riksdagen röstat vid besök hos utlandsmyndighet. Ingenting talar för att förhållandet skulle bli ett annat om kretsen röstberättigade vidgas i enlighet med utredningens förslag. En fråga med anknytning till det sagda som har aktualiserats genom enkätundersökningen är den huruvida avlämnandet av valsedlar utomlands kan förenklas, så att någon medverkan från utlandsmyndighetema inte erfordras. Att anordna röstmottagning på postkontor i utlandet enligt regler motsvarande dem som gäller här i landet är uppenbarligen inte möjligt. Återstår frågan om avlämnande av valsedel skulle kunna ske per brev, som befordras med vanlig postgång från avsändaren/väljaren till mottagande myndighet i Sverige. De problem som en närmare analys av frågan uppenbarar är många och svårlösta. En sådan försändelse med valsedel måste vara anordnad på det sättet att den dels ger besked om vem som röstat så att avprickning i röstlängd kan ske, dels hindrar att valhemligheten avslöjas. Teoretiskt kan

62 Röstlängdsförfarande och valdeltagande

röstning per brev. För sin väl ett regelsystem byggas upp som medger förutsätter ett sådant system emellertid att i princip varje tillämpning formaliteter. I praktiken är ett väljare korrekt iakttar alla uppställda möjligt om man vill bibehålla en reglering sådant system därför knappast utsträckning skyddar valhemligheten och medger som i hittillsvarande

kontroll av att varje valsedel verkligen avgivits av den person som uppges från andra. Åtminstone så och att detta skett utan obehörig inblandning vid allmänna val inte prövats för länge något system för brevröstning inom Sverige och därvid befunnits godtagbart saknas enligt röstavgivning utredningens mening också anledning att gå vidare in på denna tanke när

det gäller röstning utomlands.

5.2.2 Röstmottagningslokal och röstmottagare

att rösta i utlandet återstår Vill man göra det lättare för utlandssvensken utlandsmyndigheter eller tydligen utvägen att öka antalet röstmottagande flera särskilda röstmottagningsstationer inom den befintliga att öppna område. Genom sådana åtgärder kan den sträcka utlandsmyndighetens för att nå röstmottagningslokala grupper av väljare har att tillryggalägga

stället komma att minska.

Som redovisats förut är det RSV som efter samråd med utrikesdepartebestämmer hos vilka utlandsmyndigheter som röstning skall äga mentet chef som bestämmer när och var rum. Det är vidare utlandsmyndighetens Röstmottagare hos utlandsmyndigröstning äger rum hos myndigheten. het är myndighetens chef eller den han utser. RSV:s beslut att röstmottagning skall äga rum vid angivna utlands-

är för sin tillämpning beroende på vilken myndigheter självfallet inställning statsmakterna i landet i fråga har till röstmottagning på

botten. Så intar Schweiz den inställningen att man inte tillåter landets hos svensk utlandsmyndighet där. Enligt vad utredningen röstmottagning erfarit är det emellertid inte några länder utöver Schweiz som fullständigt

motsätter sig röstmottagning på landets botten. endast får Vallagen innehåller inte något krav som innebär att röstning är stationerad. Av den på den ort där utlandsmyndigheten äga rum vid som RSV upprättat över svenska utlandsmyndigheter, förteckning meddelanvilka röstmottagning kunde äga rum vid 1973 års val (RSV:s av röstmottagning då förekom vid den Av 1973:2 och 3), framgår utanför ifrågavarande utlandsmyndigsärskilda röstmottagningsstationer som i Afrika och Asien. hets ort i flera länder, såväl i Europa

sådana röstmottagningsstationer Förteckningen ger vidare vid handen att som ställts till förfogande av svenska företag i flera fall inrättats i lokaler

eller religiösa samfund. för utlandsmyndighets chef att Också då det gäller möjligheterna av särskilda röstmottagningsstationer är självfallet besluta om inrättande som landets statsmakter hyser i frågan avgörande. Enligt den inställning erhållit och Förbundsde uppgifter utredningen medger t. ex. Frankrike röstmottagningsstationer inrättas Tyskland inte att särskilda republiken ort. Detta fick vid 1973 års val till följd utanför resp. utlandsmyndighets

Röstlängdsförfarande och valdeltagande 63

att de i Schweiz bosatta utlandssvenskarna inte kunde hänvisas till röstmottagningsstationer vid Frankrikes och Förbundsrepubliken Tysklands gränser till Schweiz. Däremot fanns att rösta vid en möjlighet särskild sådan station på den italienska sidan av gränsen till Schweiz. Gällande regler i Vallagen lägger således inte hinder i vägen för att särskilda röstmottagningsstationer anordnas utanför utlandsmyndighetens ort. l vilken utsträckning så bör ske är självfallet beroende av dels ekonomiska överväganden, dels en bedömning av om det i det särskilda fallet finns ett tillräckligt för en sådan station. underlag Enligt utredningens uppfattning bör de extra kostnader som inrättandet av en särskild röstmottagningsstation innebär inte annat än undantagsvis få spela den avgörande rollen om det framstår som klart att en sådan station skulle för ett inte obetydligt antal personer innebära en beaktansvärd besparing av tid och pengar. Utredningen utgår ifrån att så inte heller är fallet. Utredningen vill emellertid vikten understryka av att frågan om inrättande av särskilda röstmottagningsstationer verkligen tas upp till bedömning inom utlandsmyndigheten så snart anledning föreligger till det samt av att till utlandsmyndighetens förfogande ställs medel så att inte frågan får förfalla enbart av det skälet att erforderliga medel saknas. I detta sammanhang uppkommer också den frågan huruvida utlandsmyndigheten har personal i tillräcklig utsträckning för att kunna inrätta särskilda röstmottagningsstationer. i Vallagen synes inte lägga hinder vägen för att utlandsmyndighets chef förordnar också annan än anställd vid myndigheten såsom har inte röstmottagare. Utredningen kunnat erhålla några säkra besked huruvida det också förekommit att förordnande som röstmottagare sålunda meddelats för person som inte normalt är knuten till en utlandsmyndighet. För framtiden bör - oavsett om det hittills förekommit i praktiken noteras att möjligheten finns att förordna utomstående lämplig person och att den också bör komma till utnyttjande i t. ex. fall då inrättande av särskild är motiverat röstmottagningsstation men då utlandsmyndighetens personal inte räcker till för att bemanna en sådan station. Självfallet kan det också i andra fall bedömas som praktiskt att en person som redan befinner sig på orten förordnas som röstmottagare.

5 .2 .3 Valsedels försändelse

En förkortning av det avstånd utlandssvensken har att tillryggalägga för att kunna avlämna sin valsedel kan på sina håll vara välkommen. En sådan åtgärd löser emellertid inte de problem som den av sjukdom drabbade eller rörelsehindrade kan ha. Enligt de regler som gällde före den nu gällande vallagens ikraftträdande kunde valsedelsförsändelse från och därmed sjuk jämställd väljare lämnas endast i vallokal. Den gällande lagen innebär att sådan försändelse får avlämnas också på postanstalt men däremot inte hos utlandsmyndighet (l l kap. 3 och 4 §§). I förarbetena till den nu gällande bestämmelsen (prop. 1972: 105 s. 131) erinras om att möjligheten för sjuk och därmed jämställd väljare att rösta genom valsedelsförsändelse öppnades 1966.

64 Röstlängdsförfarande och valdeltagande

Vidare hänvisas till KU: s uttalande i samband därmed (KU 1965: 40) att, hade vunnits, det borde prövas om inte när erfarenheter av systemet röstning kunde underlättas genom att ifrågavarande väljarkategoriers fick lämnas även på postanstalt. Av förarbetena valsedelsförsändelse hade använts vid framgår vidare att röstning genom valsedelsförsändelse väl. tre val och att systemet på det hela taget hade fungerat Gällande bestämmelser torde inte hindra utlandssvensk som är sjuk

från att möjligheten att avlämna sin valsedel genom bud, utnyttja förutsatt att budet lämnar valsedelsförsändelsen i vallokal eller på postanstalt i Sverige. Att så är fallet om utlandssvensken är på besök i vid tiden för valet är alldeles I det fall att Sverige uppenbart. utlandssvensken är gift kan han också anlita sin make för att avlämna hos svensk utlandsmyndighet, vilket i detta fall är valsedelsförsändelse tillåtet enligt 1 1 kap. 2 § vallagen. I och för sig rör det sig därför kanske eller inte om något stort antal utlandssvenskar som på grund av sjukdom därmed jämförbara förhållanden avhållit sig från att delta i val. Frågan kan emellertid få större praktisk betydelse om utredningens förslag att slopa Då nätet av platser där den nuvarande femårsgränsen genomförs. anordnas under alla förhållanden måste förbli oändligt röstmottagning än här i landet, bör också uppmärksammas att mycket glesare utomlands utlandssvenskar och andra som önskar rösta utomlands många gånger har svårare och får underkasta sig större besvär för att uppsöka avsevärt röstningslokalen än om de uppehållit sig i Sverige. Redan ett jämförelsekan alltså komma att avhålla utlandssvensken från vis lindrigt handikapp att ge sig i väg till röstmottagningsstället.

mening otillfredsställande att

Principiellt är det enligt utredningens utlandssvensk som till följd av sin bosättning måhända har lång väg till skall ha sämre möjligheter att lämna valsedelsförröstmottagningsstället sändelse med bud än den som bor i Sverige eller tillfälligt uppehåller sig

här. särskilda vanskligheter i att tillåta att Utredningen ser inte några från eller person lämnas valsedelsförsändelse sjuk eljest rörelsehindrad med bud också hos utlandsmyndighet på samma sätt som redan nu gäller Det måste sålunda enligt utredningens i fråga om äktamakeröstning. förutsättas att den som anlitas som bud och vittne behärskar mening med anknytning till svenska språket i sådan mån att några problem inte uppkommer. Några uttryckliga regler som anger att språksvårigheter av valsedelsförsändelse enligt ll vittne som anlitas vid iordningsställande från den som är gift skall vara svenskspråkigt finns inte. kap. 1 § vallagen att Lika litet behövs några särskilda regler för det fall det också tillåts med bud från en sjuk väljare får avlämnas på valsedelsförsändelse röstmottagningsställe i utlandet. föreslår alltså att valsedelsförsändelse med bud från sjuk Utredningen och därmed jämställd person får avlämnas också hos utlandsmyndighet. Rätten att av sådan valsedelsförsändelse bör givetvis begagna sig utan svensk medborgare som tillkomma inte bara utlandssvensk varje inte kan inställa sig hos vistas utomlands och på grund av t. ex. sjukdom närmaste utlandsmyndighet där röstmottagning äger rum.

Röstlängdsfärfarande och valdeltagande 65

5.2.4 Röstkort pass Med den av utredningen förordade ordningen för av upprättande röstlängd bör - åtminstone de år då ordinarie val äger rum - huvuddelen av de i särskild röstlängd upptagna utlandssvenskarna erhålla röstkort. Det måste emellertid inträffa att vissa adresser visar sig vara felaktiga eller att adressuppgift helt saknas. Man måste vidare räkna med att den internationella postbefordran ibland fungerar mindre tillfredsställande så att röstkort inte når fram till adressaten eller när fram för sent. Enligt gällande regler måste den som vill avge sin röst hos utlandsmyndighet kunna förete röstkort, vilket sedan medföljer den avgivna valsedeln till RSV. Vad gäller röstmottagning på fartyg gäller däremot att den som inte kan förete röstkort - som kan inträffa något redan av den anledningen att röstkort inte sänts ut då röstningen på fartyget äger rum - i stället får förete sjöfartsbok. Med ledning av denna och de uppgifter som väljaren kan lämna upprättas adresskort för honom, som i stället för röstkort får åtfölja valsedeln. Rent tekniskt synes ett system, som innebär att adresskort på motsvarande sätt upprättas av utlandsmyndighet på grundval av pass och de uppgifter väljaren lämnar, inte innebära några egentliga nackdelar. RSV har i sitt yttrande utgått ifrån att pass skulle kunna tjäna som underlag för adresskort. Enligt utredningen talar övervägande skäl för att tillåta den enskilde att, då han inställer sig för att rösta vid utlandsmyndighet, förete pass i stället för röstkort. Självfallet kan den situationen inträffa att någon som inte är röstberättigad inställer sig för att rösta och också lyckas att avge sin röst efter att ha företett pass. Som RSV påpekat föreligger samma risk vid röstning på fartyg. Eftersom utlandsmyndigheten inte företar någon prövning av frågan huruvida den som inställer sig för att rösta är röstberättigad är olägenheterna härav inte särskilt påfallande. Skall utlandssvensk kunna få förete pass i stället för röstkort då han inställer sig hos utlandsmyndighet bör samma rätt tillkomma varje svensk medborgare. Man undgår därigenom en prövning hos myndigheten huruvida den person som önskar rösta är utlandssvensk eller inte. Utredningen föreslår därför att varje svensk medborgare som inställer sig hos utlandsmyndighet för att rösta skall äga rätt till det, även om han inte medför förutsatt röstkort, att han kan förete ett giltigt svenskt pass. Enligt vad utredningen föreslagit i föregående avsnitt skall valsedelsförsändelse få avlämnas av bud också hos utlandsmyndighet inte bara när det gäller äktamakeröstning utan även vid röstning av väljare som till följd av sjukdom eller liknande inte kan själv inställa sig. Adresskort som upprättas hos utlandsmyndighet måste bygga på dels uppgifter som hämtas ur pass, dels uppgifter som väljaren kan lämna. Utredningen anser därför övervägande skäl tala för att bud som inställer sig med valsedelsförsändelse också skall medföra väljarens röstkort. Utredningens förslag att röstkort kan ersättas med pass gäller således endast för det fall att väljaren inställer sig personligen.

6 Informationsfrågor

Enligt utredningens uppfattning får av enkäten anses framgå att valdeltagandets storlek bland utlandssvenskarna är i hög grad beroende av att information i god tid når ut till de röstberättigade rörande det instundande valet och i första hand om tiden för ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd. Behovet av information torde snarare öka än minska, om utredningens förslag att också sedan lång tid tillbaka utflyttade svenska medborgare erhåller rösträtt genomförs. Samtidigt är det ofrånkomligt, att ekonomiska hänsyn begränsar informationens totala omfattning, och det måste vara en strävan att till buds stående resurser utnyttjas så effektivt som möjligt. i detta till diskussion vilka av till buds Utredningen upptar kapitel stående informationskanaler som i första hand bör väljas för att ett högt skall uppnås bland i och för sig röstberättigade utlandssvenvaldeltagande skar. I ett första avsnitt kommer utredningen att som en bakgrund vad inhämtat rörande informationskanaler och redovisa utredningen informationsutbud inför 1973 års val.

6.1 Utlandsinformation inför 1973 års val

6.1.1 Riksskatteverket Riksskatteverket (RSV) har redovisat verkets informationskampanj inför valet 1973 i en folder. Efter kontakt med RSV har utredningen erhållit rörande kampanjen. I stort har utredningen utifrån ytterligare uppgifter detta material fått följande bild av RSV: s verksamhet på informationsområdet inför 1973 års val. I januari 1973 startade i utlandsradion sändningar om ansökningsförfarandet till särskild röstlängd. Sändningama fortsatte hela våren. RSV kan för sin del inte närmare redovisa för det informationsutbud som förekom i utlandsradion. Sveriges Radio försågs emellertid med visst material, främst utkasten till de annonser som RSV använde sig av något senare under våren. Under februari månad samma år sände RSV ut en del redaktionellt material rörande särskild röstlängd och ansökningsförfarande till tidav redaktör E.V. Hummelgren, och Utlandsningen Sverige-Nytt, utgiven svenskarnas Förenings (UF) tidning Utlandssvenskarna.

Informationsfrågor

Den egentliga tidningsannonseringen inleddes under månad. april Annonsering skedde i de större dagliga tidningarna, Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Sydsvenska Dagbladet (SDS) och Göteborgsposten (GP), den 13 april och 1l maj. Dessutom fanns annonser införda i Sverige-Nytt den 10, 17 och 25 april och den 2 och 8 maj samt i april- och majnumren av Utlandssvenskarna. Under april månad sändes dessutom visst informationsmaterial ut till 58 svenska företag, särskilt större exportföretag. Avsikten var att informationen skulle flyta in i företagens personaltidningar, antingen i den form som RSV hade givit den eller också i bearbetad form. Under tiden 6-12 maj sändes i TV l och TV 2 en TV-spot, speciellt gjord med tanke på de utlandsröstande, vari lämnades om upplysningar särskild röstlängd, ansökningsförfarandet, sista ansökningsdag osv. RSV: s syfte härmed var att personer i Sverige skulle vidarebefordra informationen till eller påminna släkt och vänner bosatta i utlandet. Den av RSV utarbetade, för allmän spridning avsedda valbroschyren distribuerades under juni månad, då alltså ansökningstiden gått ut, till ambassader och konsulat. Enligt RSV:s anteckningar distribuerades ca 12000 exemplar av broschyren. RSV har sig inte bekant i vilken omfattning vidaredistribution ägde rum från utlandsmyndigheterna. Någon direktdistribution av valbroschyren till utlandssvenskar från RSV förekom inte. Annonsering inför själva Valdeltagandet pågick under augusti och september månader. Delvis var denna annonsering speciellt inriktad på utlandssvenskarna och dem som tänkte sig att rösta hos utlandsmyndighet. RSV hade således en annons med titeln ”Hur man röstar vid utlandsmyndigheter införd i DN, SvD, SDS och GP den 17 augusti samt i Sverige-Nytt den 6, 20 och 27 augusti och nr 9 av Utlandssvenskarna, vilket nummer distribuerades den sista veckan i augusti. Nyssnämnda annons delgavs också utlandsradion för upplåsning. Det kan vidare nämnas att särskilda radiomeddelanden med upplysningar om var och när röstmottagning ägde rum sändes ut i Radio Atlantico, Las Palmas, Radio ondas populares, Palma de Mallorca och Funchal, Madeira. Slutligen kan nämnas den allmänna information som i form av informationsblad sprids via pastorsämbetena. Informationsbladet, som anger villkoren för att tas upp i röstlängd och innehåller upplysningar om röstkort och ordinarie valår etc., delas sedan 1971 ut till alla svenska medborgare som till pastorsämbete anmäler flyttning till utlandet. Enligt RSV överträffade ansträngningarna i arbete och kostnader att nå utlandssvenskar inför 1973 års val tidigare valårs.

6.1 .2 Sveriges Radio

Utredningen har också från Sveriges Radio inhämtat uppgifter om omfattning, intensitet och innehåll av inslag berörande 1973 års val i utlandsprogrammets svenska sändningar inför detta val. Som redan nämnts förekom sändningar rörande ansökningsförfarandet redan under januari månad. Under hela perioden l januari 16

68 Informationsfrågor

september förekom sålunda ett omfattande inslag av s. k. trailers, dvs. korta meddelanden insprängda i ordinarie program, angående röstning och val. Under - 1973 sändes trailers med perioden januari maj information om villkoren för att få upptas i den särskilda röstlängden samt uppmaningar till den som uppfyllde villkoren och som önskade delta i valet att ansöka om att bli uppförd i längden. Dessa trailers förekom istörre utsträckning inför valet 1973 än inför valet 1970. Under - 1973 sändes vidare trailers med information perioden juni september om hur röstning utomlands skulle gå till. Under perioden 1 januari - 16 september 1973 förekom i utlandsradion vidare - liksom alla tidigare valår sedan 1950-talet - omfattande program om svensk politik. Enligt vad man erfarit vid Sveriges Radio finns det ett stort intresse för den inrikespolitiska utvecklingen hos lyssnarna och detta är anledningen till nyssnämnda satsningar. Det kan att den inrikespolitiska bevakningen också närmast före och tilläggas efter nämnda period varit betydande och att uppföljningen av valresultatet kom att pågå under 3/4 år. Det inrikespolitiska materialet kan i princip indelas i kommunikématerial och programmaterial. Det förstnämnda kännetecknas av nyhetskommunikéns inriktning och format. Under den aktuella perioden har inrikespolitiskt kommunikématerial förekommit nära nog dagligen i utlandsprogrammets sändningar. kännetecknas av en innehållsmässigt djupare och Programmaterialet bredare behandling av ämnet än vad kommunikén medger. Sveriges Radio har lämnat en fyllig redogörelse för de programpunkter och ämnen som förekommit. Därav framgår bl. a. att under perioden l januari - 23 juli stort utrymme ägnades åt riksdagen och dess arbete. Den politiska debatten refererades och sammanfattades fortlöpande. Opinionsunderredovisades och en lång rad presskrönikor sammanställdes. sökningar Utöver rena riksdagsfrågor togs också upp en rad andra politiska frågor. Under perioden 23 juli - 27 juli, dvs. i nära anslutning till den dag då fick sände utlandsprogrammet en serie röstning på fartyg påbörjas, med riksdagspartiernas ordförande. Serien riktades också till program dem som kunde röstningen vid ambassader och konsulat i slutet påbörja av augusti. Under perioden 28 juli - 16 september förekom så gott som dagligen ett eller flera program med inrikespolitiskt stoff.

6.1 .3 Övrig information

I det föregående har nämnts att RSV genom annonser i de större sökt sprida information kring valet. Utredningen utgår dagstidningarna ifrån att under första halvåret 1973 innehållit också dagspressen redaktionellt material i frågor som berör utlandssvenskarna. Utredningen har emellertid inte gjort någon undersökning härav. Det kan vidare noteras att föreningstidningarna Utlandssvenskarna och Sverigekontakt, det senare för Riksföreningen för svenskhetens bevrrande i organ utlandet, åt valfrågor i flera nummer inför 03h under ägnat utrymme

Informationsfrågor

valåret 1973. De båda nu nämnda månatligen utkommande tidningarna når en betydande läsekrets, eftersom de tillställes var och en som är medlem i UF resp. Riksföreningen. Det kan i sammanhanget nämnas att UF enligt medlemsförteckningen 1972 har ca 6 000 aktiva medlemmar, varav 4 200 bosatta i utlandet. Riksföreningens medlemmar uppgår till ca 6-7 000. Jämsides med de nyssnämnda bör också den en tidningarna gång iveckan utkommande Sverige-Nytt nämnas. Den information som hittills har berörts har gått via press eller radio. Men också en mer direkt information torde förekomma i viss utsträckning genom utlandsmyndigheterna, liksom genom de svenska företag som har utlandssvenskar i sin tjänst. Så bedrev t. ex. LM Ericsson enligt uppgifter som utredningen erhållit en egen verksamhet bland den svenska utlandspersonalen inför 1973 års val för att sprida information om sådant som förutsättningarna att bli upptagen i särskild röstlängd. LM Ericsson liksom flertalet andra har stora möjligheter företag att nå varje anställd med information. Enligt en av Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) gjord enkätundersökning bland 300 utlandsetablerade företag per den l januari 1974 uppgår antalet svenskar med kontrakt på över ett år utomlands till ca 3 200 personer. Den grupp som kan nås via företagen är således inte obetydlig. SAF brukar också enligt vad man upplyst informera utlandsföretagens personaladministratörer om förestående val, vilka regler som gäller osv. En del av dessa för informationen vidare till dotterföretag utomlands. I vilken omfattning så sker är emellertid inte bekant.

6.2 Utredningens bedömning

Enligt utredningens mening har såväl RSV som Sveriges Radios utlandsprogram på ett förtjänstfullt sätt skött informationen inför 1973 års val. Utredningen utgår ifrån att informationsfrågorna också i fortsättningen kommer att ägnas ett motsvarande intresse från RSV: s och radions sida. Informationen inför ett kommande val bör enligt utredningens uppfattning i huvudsak bedrivas efter samma principer som hittills. Utredningen syftar härvid inte så mycket på det rent innehållsmässiga som mera på valet av informationskanaler, tidpunkter för olika led i informationskampanjen etc. Vad angår dessa frågor kan till en början konstateras att, vare sig utredningens förslag i den principiella frågan hur kretsen röstberättigade skall bestämmas genomförs eller inte, det är av vikt att upplysning i tid sprids om ansökningsförfarandet och villkoren för att bli upptagen i särskild röstlängd. Informationen kan således innehållsmässigt och tidsmässigt indelas i två perioder, varav den första avser tiden under vilken ansökan att bli upptageni särskild röstlängd kan ske och den andra tiden därefter fram till dess att röstmottagningen äger rum. I frågan om val av informationskanaler anser utredningen att enkätundersökningen gett betydelsefulla erfarenheter. Det har redan framhållits att informationens betydelse för Valdeltagandet är stor och att t. ex. bristande information om ansökningsförfarandet förefaller ha medfört

70 Informationsfrågor

att fler personer ej ansökt i tid än själva ansökningsförfarandet med dess regler om skriftlig ansökan och medborgarskapsintyg. Enkäten ger emellertid dessutom det klara beskedet att det informationsmedium som bäst når utlandssvenskarna är pressen. Utredningen har sökt bilda sig en uppfattning vilka svenska tidningar som når störst publik utomlands. Någon samlad statistik över utlandsprenumeranternas antal, fördelade på olika tidningar finns inte att tillgå. Utredningen har emellertid gjort stickprovsvisa undersökningar och i samband därmed tagit kontakt med bl. a. Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet, som ombesörjer distribution av ca l 200 tidningsexemplar dagligen. Enligt föreningens uppgifter svarar DN och SvD för ca 30% av antalet av föreningen utsända tidningar. Också GP och SDS har en relativt hög andel. I övrigt är det ca 100 olika tidningar som distribueras, var och en i 2-3 exemplar per dag. - Mot denna bakgrund finns det goda skäl att - som RSV också gjort annonsera i de större dagstidningarna. Därmed är inte sagt att annonsering i mera lokalt betonade pressorgan skulle sakna betydelse. Avgörande för frågan vilka tidningar som bör anlitas bör vara graden av spridning som kan uppnås. Det finns vidare anledning att tro att annonser i de tidigare nämnda föreningstidningarna - Utlandssvenskarna och Sverigekontakt - når en vid läsekrets. Också dessa tidningar bör således liksom Sverige-Nytt utnyttjas för spridande av information i annonsform. Vid valet mellan press och radio bör man ha klart för sig att radion når sämre fram än tidningarna. Utredningen vill inte därmed ha sagt att utlandsprogrammen - eller Sveriges Radios sändningar för hemmapubliken - bör skäras ned. Utredningen har emellertid den uppfattningen att den rena sakinformationen rörande ansökningsförfarande och - i ett senare skede då ansökningstiden utgått och valdagen närmar sig - tid och och regler i övrigt för röstning utomlands som plats för röstmottagning meddelas i annonsform har bättre utsikter att tränga fram och spridas bland utlandssvenskarna om annonseringen sker i de nyss nämnda tidningarna. vill vidare understryka vikten av att material som kan Utredningen användas för redaktionella artiklar eller program i god tid distribueras till är medveten om svårigheterna för RSV tidningar resp. radio. Utredningen att tidningar och radio i deras utformning av artiklar eller påverka Det material som ställts till förfogande har emellertid väckt program. intresse och denna väg bör därför användas ånyo, inte minst med hänsyn till de relativt låga kostnader som är förbundna härmed för RSV. Det initiativ som RSV tog inför 1973 års val, bestående i att verket gav också ett antal exportföretag visst material att användas i företagstidfinner lovvärt och efterföljansvärt. I sådana fall bör ningar utredningen dock och radion i ännu högre grad än då det gäller dagliga tidningar ambitionen vara att materialet tillställes företaget i så god tid som Antalet nummer per år av sådana personaltidningar kan vara möjligt. har tillgång till materialet så begränsat och det gäller därför att tidningen att det kan flyta in i nummer som når ut före ansökningstidens utgång

In formations frâg0r 71

resp. röstmottagningens början. Utredningen vill i sammanhanget nämna den föreliggande möjligheten att via SAF sprida informationsmaterial till sådana till föreningen anslutna företag som har utlandspersonal. En fråga som diskuterats inom utredningen är vilka möjligheter som finns att sprida information direkt till de utlandssvenskar som efter ansökan tagits upp i röstlängd som röstberättigade. Sådan möjlighet ståri och för sig till buds, förutsatt att de adressuppgifter som de sökande lämnat är korrekta. Med hänsyn till att förhållandevis kort tid hinner förflyta från det att adressuppgifter lämnats till dess att röstlängden upprättats är de adressförändringar som hinner inträda under mellantiden sannolikt få. Om det således rent tekniskt är möjligt att framställa försändelser med korrekta adresser är det en helt annan sak om det ekonomiskt sett är försvarbart att sprida information på ett sådant direkt sätt. Kostnaderna för postbefordran utom Europa är höga, eftersom luftpost normalt måste användas om försändelserna med säkerhet skall nå fram inom rimlig tid. Det måste i sammanhanget tas i beaktande att antalet i röstlängd upptagna utlandssvenskar kommer att öka om utredningens förslag genomförs. Därmed ökas också antalet informationsförsändelser och kostnaderna härför. Enligt vallagen skall var och en som är upptagen i röstlängd tillställas röstkort. En förutsättning är dock att RSV känner till den röstberättigades adress. Som redan uttalats är det antagligt att de flesta i särskild röstlängd upptagna kan nås med röstkort, åtminstone om det är fråga om ordinarie valår. Redan enligt gällande bestämmelser skall röstkortet förses med uppgifter om valet till ledning för den röstberättigade. Dessa uppgifter kan självfallet byggas ut men endast till en viss grad eftersom utrymmet på röstkortet är begränsat. Av särskilt stort värde skulle enligt utredningens mening vara om upplysningar kunde meddelas rörande de utlandsmyndigheter vid vilka röstmottagning äger rum samt om tid och plats för röstmottagning vid dessa. Inför 1973 års val fanns dessa uppgifter tillgängliga i RSV:s meddelanden Av 1973: 2 ijuni månad. Ändringar och tillägg fanns tryckta den 21 augusti 1973 (Av 1973:3). Det kan självfallet diskuteras hur information i dessa frågor skall utformas och distribueras. Av kostnadsskäl är enligt utredningens mening att föredra att i en försändelse tillsammans med röstkortet sändes ut ett utdrag ur den nämnda förteckningen. Om dei förteckningen upptagna utlandsmyndigheterna förtecknades världsdelsvis skulle varje försändelse kunna förses med ett utdrag avseende den världsdel till vilken den är adresserad. Ytterligare en kanal för information utgör utlandsmyndigheterna. Som redan nämnts är det utlandsmyndighets chef som - om röstmottagning skall ske vid myndigheten - bestämmer när och var röstmottagningen äger rum. Myndighetens chef kungör vidare tid och ställe för röstningen. Dessa uppgifter flyter också in i den nyss berörda förteckningen som RSV publicerar. Vallagen anger inte hur kungörandet av tid och ställe för röstningen skall ske. I viss utsträckning sker kungörandet bl. a. genom annonsering i den ortspress som utlandssvenskarna vanligtvis läser. Vikten

Informationsfrågor

av den informationskälla som ortens press utgör bör inte underskattas. Det finns skäl att understryka betydelsen av att utlandsmyndighetens chef - i den mån så inte redan sker - utnyttjar de möjligheter till spridande av valinformation som tidningar, utkommande inom det land där myndigheten är verksam, erbjuder. Utlandsmyndigheterna har naturligtvis mer eller mindre ingående upplysningar om vilka svenska medborgare som är bosatta eller vistas inom myndighetens område. Någon fullständig förteckning över dessa medborgare finns dock som regel inte. Inte heller känner myndigheten till vilka svenska medborgare som är röstberättigade. Utlandsmyndighet kan således normalt inte nå alla svenska medborgare i dess närhet som med nuvarande lag är berättigade att ansöka om att bli upptagna i röstlängd. Än mindre blir myndighetens möjligheter om utredningens förslag, innebärande en vidgning av kretsen röstberättigade, genomförs. Vad gäller information till dem som tagits upp iröstlängd är situationen också den att utlandsmyndigheten inte - utan att rekvirera de särskilda eller motsvarande information - kan veta vilka dessa röstlängderna personer är. Enligt utredningens mening är det av stor vikt att utlandsmyndigheterna inför val kan fungera som informationscentraler. I största utsträckning bör överlämnas till vederbörande utlandsmyndighet att avgöra hur informationsverksamheten skall bedrivas. Det är självfallet av värde om information direktkontakter med berörda svenska kan spridas genom Som framgår av det föregående kan det vara förenat med medborgare. svårigheter att nå alla som kan ha ett intresse av informationen. Väsentligt är dock att utlandsmyndigheterna har de ekonomiska och personella resurser som behövs för en meningsfull informationsverksamhet, vare sig denna sker genom annonsering i tidningar på orten, genom spridande av informationsmaterial till enskilda, föreningar etc. eller genom direktkontakt. Det bör i sammanhanget understrykas att det antal broschyrer som inför 1973 års val distribuerades till utlandsmyndigheterna bör ökas om utredningens förslag såvitt angår omfattningen av kretsen röstberättigade genomförs. vill utredningen påminna om det informationsblad som sedan Slutligen 1971 delas ut till svenskar som hos pastorämbete anmäler utflyttning. anser denna information värdefull och föreslår för sin del att Utredningen inte bara informationsblad delas ut i samband med utflyttningsanmälan utan också blanketter för ansökan att bli upptagen i särskild röstlängd.

Reservation

av Thure Dahlberg och Stig Lundgren

I avsnitt 4:3 tar utredningen till kretsen ställning av röstberättigade bland utlandssvenskarna. Där medger utredningen att svårigheterna att uppställa regler som fångar in just de utlandssvenskar som man vill skall vara bibehållna vid sin rösträtt har varit uppenbara för utredningen. Trots detta vill utredningens majoritet slopa den nu gällande femårsgränsen och medge att alla, som varit kyrkobokförda i riket och vistas utomlands och alltjämt är svenska medborgare, skall ha möjlighet att uppföras i särskild röstlängd och äga rösträtt vid Man riksdagsval. åberopar härvid svaren på den enkät utredningen bland genomfört svenskar boende i utlandet och uttalar att utlandssvenskarnas intresse för deltagande i svenska val kvarstår på en istort sett oförändrad nivå också då utlandsvistelsen varat väsentligt mer än fem år. Intressenivån är inte bara tämligen oförändrad utan också relativt hög”. Bortsett från alla andra invändningar mot att slopa nu gällande regler måste vi konstatera att utredningsmajoritetens av enkäten är tolkning djärvare än utredningsmannens som konstaterar att redan ”4-5 år efter utvandringen har intresset att delta i svenska val avtagit bland utlandssvenskarna. Det tycks vara som lägst 6-9 år efter då emigrationen 21-46 procent anser det vara mycket viktigt att delta i svenska val. Huruvida detta är relativt höga tal som svar på den angenäma frågan om en utvidgad eller ny rättighet kan verkligen också diskuteras. Det allvarliga är dock frågan om det är rimligt att ge svenskar som varaktigt bosatt sig utomlands rösträtt i svenska Den riksdagsval. allmänna rösträtten är ju dock en politisk rättighet med vars hjälp man kan påverka samhällsutvecklingen i det land där man stadigvarande bor. De svenskar, som av många olika skäl har lämnat vårt land, har i själva verket avstått från denna rätt. Skulle de senare ilivet ändå återvända till det gamla landet så får de enligt gällande regler tillbaka denna rätt och därmed också möjligheten att påverka utvecklingen i vårt land. Det finns emellertid flera medborgare, som av olika skäl vistas utomlands under begränsade perioder men som har för avsikt att återvända hem. För dem torde gällande lagstiftning som ger dem möjlighet att behålla rösträtten under fem år i de allra flesta fall vara fullt tillräcklig. Till detta kommer att den principiella synen på rösträtten i vårt land ytterligare har förskjutits i här antydd riktning, så att vi nu tycks vara

74 Reservation

beredda att efter ganska kort tid ge våra invandrare kommunal rösträtt och valbarhet till kommunala församlingar just för att de skall få att påverka samhällsutvecklingen där de vistas. Vi delar denna möjlighet syn, som svårligen kan förenas med den egendomliga principiella att utvandrare samtidigt och under ett helt liv skall kunna uppfattningen påverka utvecklingen i det gamla landet där de kanske inte ens vill bo. Vi hävdar att ingenting har inträffat som motiverar en ändring av lagstiftning när det gäller utlandssvenskarnas rösträtt ivårt land. gällande

l Utlandssvenskarna

Bilaga och de svenska

V

riksdagsvalen

En enkätundersökning av valtekniska utredningen

Redogörelse utarbetad av Sten Hultgren

Bilaga] 77

Innehåll

De röstberättigade utlandssvenskarna . . . . . . . . . . . . . 79 Hur många röstberättigade utlandssvenskar finns det? . . . . . . 79 Hur stort var de röstberättigade utlandssvenskarnas valdeltagandei det svenska riksdagsvalet 1973? . . . . . . . . . . . . . . . 80 Hur stort är intresset att delta i svenska val bland de röstberättigade utlandssvenskarna, hur stort att delta i bosättningslandets? . . 80 Hur stort är utlandssvenskarnas maximala i .ett valdeltagande svenskt val? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 80 Vilka är de verkliga yttre hindren för utlandssvenskarnas deltagande i svenska val, hur rangordnas hindren efter svårighetsgrad, kan några åtgärder påtagligt öka Valdeltagandet? . . . . . . . . . 82 Avtar intresset för deltagande i svenska val med av längden utlandsvistelsen, och är i så fall femårsgränsen eller någon annan tidsgräns motiverad med hänsyn till önskan att delta i svenska val? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 83 Med vilka media kan man bäst sprida information om att val förestår, om det aktuella valets innebörd och allmänt om förhållandenaiSverige? . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 Hur starkt känns behovet av mer valinformation, och vilken information om de svenska valen känns mest angelägen för de röstberättigade utlandssvenskama? . . . . . . . . . . . . . 86 Finns samband mellan värdesättningen av rösträtten vid svenska val och bibehållet intresse för det gamla landet, Sverigekontakter och attityder till Sverige? . . . . . . . . . . . . . . . . . 87 Vad betyder täta, direkta personliga kontakter med Sverige? . . . 87 Vad betyder täta, indirekta kontakter med Sverige? . . . . . . . 88 Vad betyder kännedom om aktuella svenska förhållanden? . . . 89 Vad betyder kännedom om röstningsförfarandet? . . . . . . . . 89 Vad betyder erfarenhet av svenska val? . . . . . . . . . . . . . 90 Vad betyder planer på att återvända till Sverige? . . . . . . . . 90 Vad betyder positiva och negativa attityder till Sverige? . . . . . 91 Vad betyder medlemskap i lokala svenska och nordiska föreningar i utlandet? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92 Vad betyder intresset för Nordiska Rådet bland utlandssvenskarna i grannländerna? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 92

78 sou 1975:8 Bilaga]

De icke röstberättigade utlandssvenskarna . . . . . . . . . . . 93 Demografiska data om de ej röstberättigade utlandssvenskarna . . 93 Ej röstberättigade utlandssvenskars förankring i bosättningslandet 95 Ej röstberättigade utlandssvenskars personliga kontakter med Sverige . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 97 utlandssvenskars mediakontakter med Sverige . 97 Ej röstberättigade Ej röstberättigade utlandssvenskars intresse för svenska val . . . . 97 Vissa allmänna frågor om Sverige (och Nordiska Rådet) till ej röstberättigade utlandssvenskar . . . . . . . . . . . . . . . 98

Enkätens uppläggning och metoder . . . . . . . . . . . . . . 99 Undersökningsplanen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 100 Urvalskonstruktionen . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 10l Enkätens genomförande . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 102 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 103 Urvalens representativitet Jämförelse med registerdata . . . . . . . . . . . . . . . . . . 104

Bilaga] 79

l Utlandssvenskarna

Bilaga och de svenska

riksdagsvalen

Enkäten bland utflyttade utlandssvenskar födda 1952 och tidigare, har under fältarbetet och vid bearbetningen av svaren behandlats såsom två, från varandra fristående enkäter - dels med ett större av befolkningsurval sådana röstberättigade utlandssvenskar, dvs. utvandrade dels 1968-1972, med ett mindre urval av sådana utlandssvenskar som förlorat rösträtten, dvs. utvandrade före 1968, närmare bestämt under åren 1948-1967. Enkätens resultat redovisas utförligt i två tabelldelar med svarsfördelningar inom skilda delgrupper av de båda urvalen av utlandssvenskar och med statistiska analyser och sammanställningar av svaren på frågorna. I denna sammanfattning refereras i korthet endast förhållandevis säkra tendenser som ger svar på några av de viktigaste bland kommitténs frågeställningar. Även sammanfattningen mellan skiljer röstberättigade och icke röstberättigade dvs. utvandrade Utlandssvenskar, 1968 och senare respektive före 1968.

De röstberättigade utlandssvenskama

Hur många röstberättigade utlandssvenskar finns det?

1 anslutning till enkätens uppläggning bearbetades den fr.o.m. 1968 utförligare officiella statistiken om svenska medborgares för utvandring att få ett någorlunda begrepp om storleken, framförallt av de grupper utlandssvenskar som var röstberättigade vid valet 1973 (svenska medborgare födda 1952 eller tidigare och utvandrade under åren 1968-1972). En uppskattning på basis av dessa uppgifter, kompletterade med osäkrare beräkningar, på annat material, av dödsrisker, förlorat svenskt medborgarskap osv., angav antalet till ca 15 000. Av de utlandssvenskar som var röstberättigade vid valet 1973 var enligt enkäten 62 % kvinnor, mer än var femte var ogift, mycket få (4 %) var utan Släktband med Sverige, och få var också de som säkert räknade med att aldrig flytta tillbaka till Sverige (6 %). Enkäten visar också att ungefär 30 % är bosatta i något av länderna

Frankrike-Monaco-Schweiz-Italien-Spanien-Portugal, 25 % i något av våra tre grannländer, 20 % i Västtyskland-Holland-Belgien-England,

ungefär 15 % i

Sydamerika-Afrika-Asien-Australien, ungefär 10 % i

Nordamerika.

1 80 Bilaga

Av de röstberättigade utlandssvenskarna uppger nästan var tionde (8-9 %), att de är medborgare i bosättningslandet, och även har rösträtt där.

Hur stort var de röstberättigade utlandssvenskamas valdeltagande i det svenska riksdagsvalet I 973?

Av de röstberättigade utlandssvenskarna uppger 25 % att de deltog i 1973 års svenska val, 28 % att de anhöll om att bli upptagna i särskild alltså hade 3 % förberett sitt valdeltagande utan att det sedan röstlängd, blev av. Sjukdom och arbete hindrade mestadels de 3 % att gå till val. I ett mindre antal fall fick man aldrig något röstkort, trots att man begärt att bli upptagen i röstlängd. Av de utlandssvenskar som utnyttjade sin rösträtt, hade 96 % röstat vid minst ett svenskt val före utvandringen, och av dem som inte utnyttjade den 1973, hade 78 % röstat i Sverige före utvandringen.

Hur stort är intresset att delta i svenska val bland de röstberättigade utlandssvenskarna, hur stort att delta i bosättningslandets?

Det finns ett klart markerat intresse hos de röstberättigade utlandssvenskarna att delta i svenska val. 86 % av dem som var med och röstade 42 % av dem som inte deltog då. 1973 anser det mycket viktigt”, till vid svenska val är de sammanlagt 14 % som svarat Negativa röstning ”inte särskilt viktigt eller ”inte alls viktigt. är intresset för i svenska val klart större än Framförallt deltagande för i bosättningslandets val. 31 % av de röstberättigade deltagande utlandssvenskarna förklarade sig vara mycket intresserade” av att rösta totalt 53 % som ansåg det vara mycket viktigt att där de nu bor (mot delta i svenska val). Störst intresse för deltagande i de svenska valen har de som bosatt sig i De som stannat inom Norden är nästan lika intresserade av Nordamerika. att rösta i bosättningslandet som i Sverige.

Hur stort är utlandssvenskamas maximala valdeltagande i ett svenskt val?

Av den officiella valstatistiken vet vi att 88,1 % av de utlandssvenskar, i särskild sin rösträtt som på egen begäran upptagits röstlängd, utnyttjade vid det svenska valet 1973. Totalt var Valdeltagandet då officiellt 90,8 % bland alla röstberättigade, bosatta inom Sverige. enkäten röstade 88,8 % av de intervjuade utlandssvenskar som Enligt begärt att bli upptagna i särskild röstlängd och fått röstlängdsutdrag. Denna kan med Valdeltagandet bland dem som var procent jämföras bosatta i Sverige (90,8 %) och därför fick sitt röstlängdsutdrag automatiskt. Vidare visar enkäten att 85,7 % av de utlandssvenskar som röstade vid valet 1973 förklarade att de ansåg sin svenska rösträtt vara mycket som är ungefär i nivå med den som brukar bli viktig, en svarsprocent

Bilaga 1

resultatet av motsvarande opinionsfråga, när den ställs till röstande hemmasvenskar. Av röstberättigade utlandssvenskar som inte röstade 1973, var det mindre än hälften så stor del (4l,6 %) som värderade den svenska rösträtten så högt. Valdeltagande kan sägas vara beroende av bl. a. följande: l. Den vikt de röstberättigade fäster vid sin svenska rösträtt. 2. De praktiska hindren för att delta i ett val. Den betydelse de utlandssvenskar, som i tid före valet hade fått sina röstkort, fäster vid att få rösta svenskt, kan möjligen antas indikera utlandssvenskarnas röstningsbenägenhet sedan deras speciella röstningshinder undanröjts. Av samtliga intervjuade röstberättigade utlandssvenskar är det 52,6 % som säger att det är mycket viktigt för dem att få rösta vid svenskt val, mot 25,1 % som verkligen röstade 1973. Utan svårigheter med röstkortets anskaffande skulle man med ledning härav möjligen våga gissa att antalet röstande utlandssvenskar maximalt kunde fördubblas vid ett svenskt val, men knappast om rösträtten bibehölls mer, som nu, och svårigheterna att skaffa röstkort (inklusive eventuella brister i informationen om valet) nedbringades till ett minimum.

82 Bilaga 1

Vilka är de verkliga yttre hindren för utlandssvenskarnas deltagande i

svenska val, hur rangordnas hindren efter svårighetsgrad, kan nâgra

atgärder påtagligt Öka Valdeltagandet? De som begärde och blev upptagna i röstlängd, röstade också i största utsträckning vid 1973 års val. Bland det fåtal som inte utnyttjade rösträtten, trots att de tagits upp i särskild röstlängd, uppgav några helt personliga skäl, andra att de inte fick röstkortet i tid eller hindrades av arbetet. Den första åtgärden för att förbereda Valdeltagandet, att skriva och begära att bli införd i särskild röstlängd, blir tydligen för de flesta den stötesten ett eventuellt intresse stupar på. De främsta orsakerna till att man inte, ofta trots ett mycket stort begärde att bli införd i särskild röstlängd före valet 1973, var:

intresse,

Bosatta i: Totalt

Norden Övriga Nord- Syd- Övriga Europa ame- arne- världen rika rika % % % % % %

Bristande information om att det skulle bli val (mest ”fick veta för sent eller ”inte alls”) 36 29 34 11 22 30 Att det ansågs för krångligt med röstkortet 9 13 14 32 22 13 Bristande allmän information om svenska förhållanden (obekant med, ointresserad av svenska f örhållanden) 8 16 15 26 15 13 Ren slöhet (”blev inte av”) 13 13 11 16 22 14 Personliga skäl (arbete, sjukdom, m. m.) 19 22 2 3 1l 18 2 1 Krävde dyra resor 5 9 2 5 4 7

Enligt de inkomna svaren menar ca 20 % av alla, att de fick veta alltför sent att det skulle bli val i Sverige. Detta hinder anges av ungefär lika många överallt utom i Sydamerika, där man framförallt säger att det är med nuvarande röstningssystem. Långa och dyra resor till krångligt vallokalerna är en mindre vanlig orsak till utebliven begäran om röstkort.

Bilaga 1 83

Upplysningar som tränger ut ordentligt och sker i tid, om att ett svenskt val är förestående, när och hur begäran om röstkort skall göras, och när och var själva röstningen skall ske, skulle, av enkäten att döma, innebära en påtaglig ökning av utlandssvenskarnas valdeltagande. Själva krånglet” med röstningen, röstningssystemet, framhävs som ett verkligt motstånd bara där ointresset förefaller vara störst. Men tanken att få rösta vid svenska val utan särskild ansökan väcker entusiasm, och hela 74 % av de röstberättigade utlandssvenskarna uppger att de, om den reformen införs, säkert skulle rösta. Fick de poströsta, skulle detta öka intresset i nästan samma grad: 68 % skulle då säkert delta. Bättre besked om när och var röstningen sker skulle medföra att 54 % säkert röstade. De sistnämnda 54 % är dock inte större än det antal som redan nu anser det mycket viktigt att delta i svenska val (53 %).

Avtar intresset för deltagande i svenska val med längden av utlandsvistel-

sen, och ar i så fall femårsgränsen eller någon annan tidsgräns motiverad

med hänsyn till önskan att delta i svenska val? Procenten som anser det vara mycket viktigt” att delta i svenska val varierar på följande sätt efter nuvarande bosättningsland och längden av utlandsvistelsen:

Norden Övriga Nord- Övriga Hela Europa och Syd- världen världen amerika

Också svaren från de icke röstberättigade utlandssvenskarna har för fullständighetens skull medtagits i översiktstabellen. Redan 4-5 år efter utvandringen har intresset att delta i svenska val avtagit bland utlandssvenskarna. Det tycks vara som minst bland dem som emigrerade för 6-9 år sedan (alltså alldeles efter det att de förlorat rösträtten), men bland dem som varit utlandssvenskar ännu längre tycks intresset för de svenska valen sakta öka igen. De statistiska underlagen i grupperna Nord- och Sydamerika och övriga världen är små, och tendensen därför särskilt osäker i de två grupperna. Totalt sett är det verkliga (mycket stora) intresset att delta i svenska val efter mer än 15 års utlandsvistelse ungefär lika utbrett som det vari slutet av femårsperioden med bibehållen rösträtt, utom i grannländema där intresset dock är växande efter en nedgång.

84 I Bilaga

Med vilka media kan man bäst sprida information om att val förestár, om

det aktuella valets innebörd och allmänt om förhållandena i Sverige?

Det var de rikssvenska tidningarna som framförallt gav de röstberättigade

utlandssvenskarna den valinformation de fick före valet 1973: 89 % av

dem som röstade och 63 % av dem som inte röstade.

Näst viktigaste informationskälla var då brev från släktingar och vänner

i Sverige (45 resp. 39 %), därnäst rikssvenska radioprogram (32 resp.

26 %),

30 % av dem som röstade uppger sig ha fått valinformation direkt från

myndigheterna, och 6 % av dem som inte röstade.

De dagstidningar och tidskrifter som utges iSverige betyder mycket

överallt, de svenska hemmaprogrammen i radio mycket i grannländerna

men också bland dem i andra länder och Världsdelar som sedan röstade

(20-30 % fick valinformationen den vägen). Ju längre bort utlandssvens-

karna var bosatta desto mer betydde släktingars och vänners brev och

myndigheternas information.

Det verkar som om de allra flesta nåddes av valinfonnation före valet

i en eller annan form, men i svaren på andra frågor klagar många 1973 över att den nådde dem alltför sent.

De röstberättigade utlandssvenskarnas uppgifter om var de tagit del av

valinformationen återspeglar vilka media som stod till buds. De som

röstade hade i regel bäst tillgång till olika media.

i de nordiska grannländerna har i särklass bäst Utlandssvenskarna

mediakontakter med Sverige, eljest är kontaktmöjligheterna mycket

skiftande.

Kontaktvagar. Norden

Röstade Röstade inte

% %

i radio mycket bra 56 41 Hör svenska utlandsprogram i radio dåligt eller inte alls 21 31 Hör svenska utlandsprograrn i radio mycket bra 74 61 Hör svenska hemmaprogram iradio 21 25 Hör svenska hemmaprogram dåligt eller inte alls 62 57 Brevväxlar regelbundet med Sverige - 4 Brewäxlar aldrig med Sverige Telefonkontakt 71 56 regelbundet med Sverige - 2 Telefonkontakt aldrig med Sverige 82 51 Läser svenska tidningar och tidskrifter regelbundet - 4 Läser aldrig svenska tidningar och tidskrifter iradio 6 7 Lyssnar på svenska utlandsprogram regelbundet i radio 71 57 Lyssnar aldrig på svenska utlandsprogram iradio 65 55 Lyssnar på svenska hemmaprogram regelbundet iradio 9 18 Lyssnar aldrig på svenska hemmaprogram 82 54 Prenumererar på svenska tidningar eller tidskrifter 18 46 Prenumerera: inte på svenska tidningar eller tidskrifter med svensk beskickning ofta 21 1 Kontakt 15 57 Kontakt med svensk beskickning aldrig 27 8 Med i lokal svensk förening 6 6 Med ilokal nordisk förening 29 9 Med i annan svensk organisation

Bilaga]

K ontak tvägar. Övriga länder

Övriga Europa Nord- och Syd- Övriga världen amerika

Röstade Röstade Röstade Röstade Röstade Röstade inte inte inte % % % % % %

Hör svenska utlandsprogram iradio mycket bra 17 11 9 4 4 7 Hör svenska utlandsprogram i radio dåligt eller inte alls 51 67 . 71 79 65 62 Hör svenska hemmaprogram iradio mycket bra 3 2 - 1 - l Hör svenska hemmaprogram iradio dåligt eller inte alls 83 74 94 94 100 96 Brevväxlar med Sverige regelbundet 80 81 94 90 93 86 Brewäxlar aldrig med - 1 - l - - Sverige Telefonkontakt med Sverige regelbundet 39 38 l 1 14 16 7 Telefonkontakt med Sverige aldrig 6 7 17 16 38 46 Läser svenska tidningar och tidskrifter regelbundet 87 47 86 49 80 43 Läser aldrig svenska tidningar och tidskrifter - 5 - 6 2 2

Lyssnar på svenska utlandsprogram i radio regelbundet 19 11 14 4 18 8 Lyssnar aldrig på svenska utlandsprogram i radio 39 56 54 76 47 56 Lyssnar på svenska hemmaprogram i radio regelbundet 3 2 - - - 1

Lyssnar aldrig på svenska hemmapregram i radio 75 74 89 95 93 87 Prenumerera: på svenska tidningar och tidskrifter 91 53 89 54 86 53 Prenumerera: inte på svenska tidningar och tidskrifter 9 46 9 43 13 45

86 1 Bilaga

Övriga Europa Nord- och Syd- Övriga världen amerika

Röstade Röstade Röstade Röstade Röstade Röstade inte inte inte_ 70 % % % % %

Kontakt med svensk beskickning ofta 18 8 43 ll 44 8 Kontakt med svensk 9 19 - 20 4 27 beskickning aldrig Med ilokal svensk förening 52 25 74 29 51 26 Med i lokal nordisk förening 37 15 43 17 1 1 6 Med iannan svensk organisation 18 6 17 7 13 9

Kontakten med de svenska tidningarna, prenumeration och regelbunden är den största skillnaden mellan dem som röstade och dem läsning, som inte röstade 1973. Lyssnandet på svenska radioprogram markerar också en klar skillnad, även i delar av världen där man lyssnar regelbundet trots att man inte hör dem så bra. Beskickningarna spelar enligt enkäten också en stor roll vid spridandet av valinfonnation bland sådana som sedan röstade. Medlemskap i lokal svensk eller nordisk förening är, särskilt i Nord- och Sydamerika, en kontakt som innebär ett större valdeltagande.

Hur starkt känns behovet av mer valinformation, och vilken information

om de svenska valen lcänns mest angelägen för de röstberättigade utlandssvens karna ? Det är, såsom tidigare visats, redan den omständigheten att man inte i tid som hindrar utlandssvenskarnas valintresse att får reda på att val förestår resultera i en röst vid valet. I Nordamerika klagade inte mindre än 63 % av dem som inte röstade över att informationen avgörande punkten (hur man får sitt på den röstkort) var otillräcklig. Av dem som röstade 1973, var relativt få missnöjda med informationen om hur man skaffar sig röstkort (13 % av dem var missnöjda), tidpunkten (12 % var missnöjda), var de skulle rösta (9 % var missnöjda), debatten hur man fick tag på om den partipolitiska (8 % var missnöjda), valsedel (18 % var missnöjda). Mera utbrett var alltså missnöjet bland dem som inte röstade. 56 % av dem visste inte hur de skulle få röstkort, 42 % inte när de skulle rösta, 37 70 inte var de skulle 31% inte tillräckligt om den svenska rösta, partipolitiken, 51 % inte hur och var de skulle få tag på en valsedel.

Bilaga 1 87

Finns samband mellan värdesättningen av rösträtten vid svenska val och bibehåller intresse för det gamla landet, Sverigekontakter och attityder till Sverige? Enkäten visar att de utlandssvenskar som tämligen ofta personligen besöker Sverige, knappast skiljer sig från andra utlandssvenskar när det gäller valdeltagandet vid 1973 års val eller överhuvudtaget uppskattningen av att få rösta vid svenska val. Att besöka Sverige ofta tycks i varje fall inte påverka dem som utflyttat till de nordiska grannländerna, något men inte mycket utlandssvenskar som bor mera avlägset. Dessa senare får information om ett val genom rikssvenska tidningar i större utsträckning, och även genom brev från släkt och vänner i Sverige informeras de i förhållandevis stor utsträckning om ett aktuellt val. En mycket enkel analys av enkätsvaren som indikerar faktorer som verkar i röstningsförhöjande riktning, kan göras genom att jämföra svarsfördelningama för de stora grupper av utlandssvenskar (både röstberättigade och andra), som anser det mycket angeläget att få rösta vid svenska val, med den grupp som också deltog i valet 1973. En jämförelse mellan svarsfördelningarna för alla röstberättigade och för dem som är mycket angelägna att kunna delta i svenska val, kan på motsvarande sätt antyda faktorer som verkar öka intresset bland utlandssvenskarna för de svenska valen.

Vad betyder täta, direkta personliga kontakter med Sverige?

Av alla Av dem som avlagt täta besök i röstbe- Sverige: rättigade Från Från Från grann- övriga övriga länderna Europa världen % % % %

Mycket viktigt att rösta i Sverige 5 3 41 5 6 5 2 lnte särskilt eller inte alls viktigt att rösta 14 20 14 14 Vet tillräckligt om:

Fick information om valet 1973 genom: brev från släkt och vänner

Med täta besök avses: från grannländerna minst vartannat år från övriga Europa minst vart tredje år från övriga världen minst vart fjärde år

88 Bilaga 1

Av tabellen nedan synes framgå att täta Sverigebesök ökar uppfattningen att det är mycket viktigt att få delta i svenska val, men inte påverkar Valdeltagandet. Täta telefonkontakter hör ihop med intresset för rösträtten, men bland dem som röstade vid valet 1973 var det förhållandevis få som är i regelbunden telefonkontakt med svenska släktingar och vänner. Både de som är mycket intresserade av att kunna rösta vid svenska val och utlandssvenskar som röstade 1973, tycks i större utsträckning än andra brevväxla regelbundet med Sverige.

Av alla :öst- Av dem som Av dem berättigade anser det som rösmycket vik- tade 197 3 tigt att få rösta % % %

Besökt Sverige mer än 6 gånger 43 54 42 Brevväxlar regelbundet med Sverige 77 80 82 Regelbunden telefonkontakt med Sverige 37 42 36

Vad betyder täta, indirekta kontakter med Sverige?

Att prenumerera på rikssvenska tidningar och tidskrifter, att läsa dem regelbundet, är utmärkande för svenskvalsintresserade, och i ännu högre grad för de utlandssvenskar som röstade 1973.

Av alla röst- Av dem som Av dem berättigade anser det som rösmycket vik- tade 1973 tigt att få rösta % % %

Svenska utlandsprogram iradio hörs mycket bra 18 20 18 Svenska hemmaprogram i radio hörs mycket bra 16 15 9 Läser regelbundet svenska tidningar 5 8 7 3 86 Lyssnar regelbundet på svenska utlandsprogram i radio 11 15 17 Lyssnar regelbundet på svenska hemmaprogram iradio 14 14 8 Prenumerera: på svenska tidningar 62 75 89 Anställd vid svenskt företag 10 13 18 Ofta kontakt med svensk beskickning 1 l 19 24

Bilaga] 89

Vad betyder kännedom om aktuella svenska förhållanden? God kännedom om Sverige betyder utan tvekan också större intresse för svenska val och högre valdeltagande.

Av alla röst- Av dem som Av dem berättigade anser det som rösmycket vik- tade 1973 tigt att få rösta % % % Vet tillräckligt om Sverige 52 60 71

Vad betyder kännedom om röstningsförfarandet? Det är klart att de som röstade vid valet 1973 och har färska erfarenheter av röstningsförfarandet, i stor utsträckning anser sig veta hur man som utlandssvensk skall rösta. Man observerar att bland alla dem som inte röstade, förhållandevis få tycker att de känner väl till svensk partipolitik, liksom var man skall rösta om man är utlandssvensk. Det är även stor okunnighet bland dem som sätter värde på svensk rösträtt beträffande valdeltagandets verkliga stötesten: hur man skall förfara med anhållan om att uppföras i särskild röstlängd. Många av dem vet inte heller hur de skall få tag i valsedlar.

Av alla röst- Av dem som Av dem berättigade anser det som rösmycket vik- lade 1973 tigt att få rösta % % % Vet:

tillräckligt om partipolitiken i Sverige 62 83 87 hur man får tag i valsedel 40 53 77

Hörde om valet 1973:

Bilaga]

Vad betyder erfarenhet av svenska val?

Att rösta är en vana: av de utlandssvenskar som röstade 1973, hade inte mindre än 96 % röstat vid ett eller flera val innan de utflyttade. De som förklarar att de tycker det är mycket viktigt att få rösta vid svenska inte detta i handling före utflyttningen i större val, visade utsträckning än de som inte värderar rösträtten särskilt högt.

^ Av alla röst- Av dem som Av dem berättigade anser det som rösmycket vik- tade 1973 tigt att få rösta % % %

Röstade i Sverige före utflyttningen:

Vad betyder planer på att återvända till Sverige?

De som är helt inställda på att inte för alltid stanna kvar i det nya land som de utvandrat till, röstade i särskilt stor utsträckning 1973.

Av alla röst- Av dem som Av dem berättigade anser det som rösmycket vik- tade 1973 tigt att få rösta % % %

Tänker inte stanna hela livet i 28 30 39 bosättningslandet 13 15 18 Återvänder säkert till Sverige

Bilaga] 91

Vad betyder positiva och negativa attityder till Sverige? Det som allra mest utmärker en utlandssvensk som deltog i det svenska riksdagsvalet 1973, är att det talas bara svenska i hemmet. De som utflyttade för skatternas skull röstade i förhållandevis stor utsträckning i detta val. De som tycker att en utlandssvensk helst skall ha livlig kontakt med gamla landet, anser visserligen i stor utsträckning att rösträtten är mycket värdefull, men röstar inte mer än andra. Att vara utlandssvensk och gift med man/kvinna från det nya hemlandet, innebär att deltagandet i ett svenskt val sitter långt inne.

Av alla röst- Av dem som Av dem berättigade anser det som rösmycket vik- tade 1973 tigt att få rösta % % % Har mycket Sverigeintresserade

Utflyttade för att mannenlhustrun var från nya hemlandet 24 20 8 Utflyttade för att få lättare ut-

Bäst med livlig kontakt med Sverige 34 45 35 Bäst med ingen kontakt med

Som man kan vänta, har de negativa attityderna till Sverige inte verkat hämmande på utlandssvenskarnas intresse för, och deltagande i, svenska val.

Bilaga I

Vad i lokala svenska och nordiska föreningar i betyder medlemskap utlandet?

De utlandssvenskar som är medlemmar i de lokala svenska eller nordiska röstade i mycket stor utsträckning vid det svenska valet föreningarna, 1973. Deras allmänna uppskattning av möjligheten att rösta i Sverige, är trots detta inte mycket större än genomsnittet bland alla röstberättigade utlandssvenskar.

Av alla röst- Av dem som Av dem berättigade anser det som rösmycket vik- tade 1973 tigt att få rösta % % %

Medlem i lokal svensk förening 31 38 51 Medlem ilokal nordisk förening 16 22 32

Vad intresset Nordiska Rådet bland utlandssvenskarna i betyder för grannländerna?

De till utflyttade svenskar som har mycket stort intresse grannländerna för Nordiska Rådet, visar också mycket stor uppskattning av sin svenska men röstar inte mer än utlandssvenskarna i genomsnitt. Av dem rösträtt, som önskar mer samordnad nordisk lagstiftning, är det många som också det är mycket viktigt att få rösta svenskt - men det är inte säger att särskilt många som gör det.

Av alla röst- Av dem som Av dem berättigade anser det som rösmycket vik- tade 1973 tigt att få rösta % % %

Mycket intresserad av Nordiska Rådet 24 41 27 Önskar mer samordnade nordiska program iradio och TV 67 69 47 Önskar mer samordnad nordisk lagstiftning 75 82 74

sou i97szs 1 Bilaga 93

För att summera intrycken av samvariationerna och bristen på samvariation:

1. De som regelbundet läser rikssvensk tidning och prenumererar på en eller flera rikssvenska tidningar, har både hög uppskattning av den svenska rösträtten och högt valdeltagande. 2. De som talar bara svenska i hemmet utmärker sig för att tycka att rösträtten är mycket värdefull och framförallt i stor deltog utsträckning vid det svenska valet 1973. 3. Stor uppskattning av rösträtten och högt valdeltagande har också de som tycker sig ha mycket god kännedom om aktuella svenska förhållanden. 4. Planer att återflytta till Sverige tycks också göra en utlandssvensk mer benägen att rösta. 5. De som deltog i val före har haft lättare än andra att utflyttningen rösta från utlandet. 6. De som utvandrat för skatternas skull röstar svenskt i större utsträckning än andra utlandssvenskar. 7. Medlemskap i lokal svensk eller nordisk i utlandet förening höjer framförallt valdeltagandet. 8. Täta Sverige-resor garanterar hög av den svenska uppskattning rösträtten men inget högt valdeltagande. Ännu mer typiskt är detta för dem som regelbundet telefonkontaktar släkt och vänner i Sverige: utbredd hög uppskattning av rösträtten och ganska dåligt valdeltagande, främst bland utlandssvenskar bosatta i grannländerna. 9. Intresset för Nordiska Rådet visar sig förenligt med hög värdering av rösträtten men dåligt röstande vid valet 1973. 10. De svenska inte radioprogrammen tycks i hög grad påverka vare sig värderingen av rösträtten eller utnyttjandet av denna.

De icke röstberättigade utlandssvenskama

Demografiska data om de ej röstberättigade utlandssvenskarna..

Utlandssvenskar i rösträttsålder utflyttade från Sverige, som varit bosatta mer än 5 år utomlands och därför icke är röstberättigade i Sverige, skiljer sig demografiskt och geografiskt en del från de röstberättigade utlandssvenskarna. De båda grupperna är ungefär jämnstora, troligen med någon övervikt för icke röstberättigade (ca 15 000 resp. ca 18 000 personer). Svaren från de icke röstberättigade utlandssvenskama har ett särskilt intresse genom att de kompletterar de röstberättigades svar när olikheteri förhållanden och attityder kan antas ha samband med utlandsvistelsens längd. De icke röstberättigades svarsfördelningar kan på nästan varje punkt jämföras med de röstberättigades. De senares svarsprocent upprepas därför itabeller och inom parentes efter de icke röstberättigades, när sådana jämförelser kan vara befogade.

I 94 Bilaga

Fördelningarna på kön och civilstånd och efter nuvarande hemland ser ut på följande sätt i enkätens båda urvalsgrupper:

Av röstbe- Av icke röstberättigade ut- rättigade utlandssvenskar landssvenskar % % Kön Män 38 34 Kvinnor 52 55

Civilstdnd

Utflyttningsland Danmark

u-r-n OO

haha

Norge ›-›- Finland Frankrike-Monaco England-Irland Västtyskland i.: Schweiz Holland -Belgien-Luxemburg

Awwnwøapwwuwxønøxuu *fWChÅUIO-*ü-*ÖÅUIOOOOOON

Italien-Grekland -Malta Spanien-Portugal I-l Österrike-Jugoslavien Öststaterna och övriga Europa u. USA I-I Kanada Mexiko-Västindien-Sydamerika Australien-Nya Zeeland Asien Afrika

De som varit borta mer än 5 år (de icke röstberättigade), är talrikare framförallt i USA och Norge, medan de senare utflyttade finns i större Afrika och Asien. utsträckning i Spanien, Portugal, Schweiz, Utlandssvenskar i rösträttsålder, som varit borta från Sverige mer än 5 är av särskilt intresse för utredningen med avseende på deras år, nuvarande kontakter med Sverige, intresset för aktuella svenska förhållanden och för deltagande i svenska riksdagsval, men också med avseende om Sverige och på möjligheterna att från på brister i informationen effektivisera en sådan information. Eftersom urvalsgruppen Sverige utan rösträtt är mindre än de röstberättigades, och utlandssvenskar kontrollera den förra representativitet är svårigheterna att gruppens de icke svarsfördelningar bedömas ännu större, bör röstberättigades

försiktigare.

Bilaga 1 95

Ej röstberättigade utlandssvenskars förankring i bosättningslandet Utlandssvenskarna är ingen folkgrupp som är fast förankrad i bosättningslandet. Det gäller framförallt dem som varit bosatta utomlands 5 år eller kortare tid, men också dem som varit borta mer än 5 år. Återinvandringen är stor (uppskattad till 34% bland de röstberättigade under en femårsperiod, till ca 40 % bland de icke röstberättigade som jämnåriga utflyttat tidigare). Men i själva verket är bara 6 % av dem som utvandrade 1968-1972 och ännu är kvar i utlandet, 8 % av dem som ännu efter mer än 5 år bor utomlands, övertygade om att de aldrig kommer att flytta tillbaka till Sverige. Till en fastare i det nya hemlandet bidrar förankring bl. a. giftermål efter utvandringen: av dem som utvandrade 1948-1967 var 58 % gifta vid utvandringen (och nu är det 78 %). Av dessa utlandssvenskar är bara 24 % nu gifta med en svenskfödd man/hustru (av dem som utflyttade 1968-1972, 44 %! ). Nästan hälften (48 %) av dem som utvandrade före 1968 har barn. Nära en tredjedel av föräldrarna rapporterar att barnen har mycket stort intresse för Sverige. I dessa familjer, bosatta utomlands sedan mer än 5 år, är man mestadels tvåspråkig (53 %), men endast det nya hemlandets språk talas också hemma hos var fjärde (26%). Att det talas endast svenska hemma är ganska ovanligt (ll %). Att tala uteslutande bosättningslandets språk blir med tiden allt vanligare: i 22 % av hemmen efter 5-10 år, i 23 % efter 10-15 år, ochi 34 % efter 15-25 år. De helsvenskspråkiga är ll %, oförändrat genom åren. Av dem som varit längre utomlands (5-25 år) har 22% förvärvat medborgarskap i bosättningslandet vid sidan av sitt svenska (efter 5-10 år är det 10 %). Starkaste drivkraften till emigration har varit för dessa utlandssvenskar att de gift sig med någon från bosättningslandet: 39 % uppger det (24 % av röstberättigade). Det yrke man har är skälet nummer två, nämnt totalt som mycket betydelsefullt av 21 %. Att det alltmer blivit yrket som avgör utvandringen, förefaller ganska tydligt: bland dem som utvandrade för 15-25 år sedan bidrog det mycket till beslutet för 18 %, för 10-15 år sedan för 19 %, och för 5-10 år sedan för 25% (27 % av röstberättigade). Övriga efterfrågade orsaker till utvandringen har inte varit avgörande för många: skatterna i Sverige (13 %), tanken att få det lättare med utkomsten (10 %), äventyrslust (10 %), redan med från gift någon bosättningslandet (8 %), att annan anhörig utvandrade (6 %). Av dessa med minst 5 års erfarenhet av ett annat land, och med anställning i inhemskt företag, anser 69 % att en svensk har ungefär samma möjligheter att förtjäna sitt uppehälle vid ett inhemskt företag som de infödda själva (62 % av de röstberättigade). Fortsatt kontakt med Sverige tycker alla är bäst för inflyttad, var tredje - 36 % - av dem som har en uppfattning tycker t.o.m. att den kontakten bör vara livlig (34 % av röstberättigade).

96 Bilaga]

i ett land där man är stadigvarande bosatt, hör Till förankringen av en rad förhållanden som kan påverka trivseln. I enkäten accepterandet 10 sådana faktorer som fick jämföras med motsvarande efterfrågades av det gamla hemlandet Sverige. (Inom parentes motsvarande uppfattning bland de röstberättigade, dvs. de som uttlyttat under de svarsprocent

senaste 5 åren.)

Bosatta i:

Norden Övriga Nord- och Övriga Europa Sydamerika världen

Bättre Sämre Bättre Sämre Bättre Sämre Bättre Sämre % % % % % % % %

I Sverige är:

l5( 9) 22(30) 7( 5) 70(56) 6( 4) 79(88) 6( 7) 84(80) Beskattningen Möjligheterna att l6( 9) ll(24) 6( 7) 40(47) 2( 6) 72(67) 6(18) 6l(53) företag

driva 42(55) 3( 9) 61(60)

7( 8) 24(33) l8(14) 48(44) l5( 9)

Umgänget 78(82)

Klimatet 16(16) 6(11) 28(2l) 44(71) l6(l2) 62(56) l3(1l)

Möjligheterna att få ett bra arbete l1(13) 23(32) 21(17) 26(33) 6(14) 42(46) l3(32) 32(35) l( 7) 25(27) 26(20) 30(43) 39(42) l0(11) 29(29) 32(3l)

Laglydnaden 42(62) 26(18)

27(25) 8(16) 30(34) 32(30) 43(43) 14(l8)

Skolutbildmngen l6( 6)

29(35) l2(l3) 45(50) l8(l7) 70(66) 7( 8) 6l(74) Sjukvården Levnadsstandarden l( 2) 69(65) 5( 9) 39(40) 22(24) 48(72) 26(l4) 44(46) omvårdnaden om de 29(35) 7( 6) 73(68) 5( 8) 86(86) -( 4) 90(80) 3( 7) gamla

Av de icke som flyttat till något av de nordiska röstberättigade tycks de som fått det bättre vara något fler än de som grannländerna, anser att de fått det sämre ifråga om den allmänna laglydnaden,

emellan och möjligheterna att få ett bra arbete. I umgänget människor är det fler som tycker det är bättre där de nu bor med övriga Europa att driva ett företag. I beskattningen, umgänget, klimatet, möjligheterna Nord- och Sydamerika är det en klar övervikt som anser sig ha fått bättre

bättre att driva ett företag, bättre klimat, bättre beskattning, möjligheter att få ett bra arbete och bättre umgänge. I övriga delar av möjligheter bättre beskattning, bättre klimat, bättre världen anser sig fler ha vunnit att driva ett företag. umgänge och bättre möjligheter Vad man anser genom utvandringen är tydligen sig ha förlorat levnadsstandarden och även (på omvårdnaden om de gamla, sjukvården,

sina håll) skolutbildningen. mellan dem som utflyttat för mer än 5 år sedan och dem En jämförelse överensstämmelse i attitydersom flyttat senare, visar f. ö. en påfallande

na till det gamla hemlandet.

Bilaga 1 97

Ej röstberättigade utlandssvenskars personliga kontakter med Sverige De som bor i Nord- och Sydamerika och har vänner i Sverige, blir färre med åren; det gäller inte andra delar av världen och sammanhänger troligen med tillfällen att besöka Sverige efter utvandringen. Besök av svensk-am erikaner i gamla landet är förhållandevis sällsynta. Vanligast är att uppehålla de personliga kontakterna med släkt och vänner i Sverige genom en regelbunden brevväxling. Det gör 75 % av de ej röstberättigade (77 % av röstberättigade), och det är inte stor skillnad mellan dem som varit borta från Sverige kortare eller längre tid. Regelbunden telefonkontakt med Sverige har 33 % av dessa utlandssvenskar som utvandrat för mer än 5 år sedan (37 % av röstberättigade). Ju längre bort de bor, desto mindre regelbundna blir givetvis telefonkontakterna. Det varierar från 12 %, som från Amerika regelbundet telefonkontaktar svenska släktingar och vänner, till 36% från övriga Europa och 47 % från grannländerna.

Ej röstberättigade utlandssvenskars mediakontakter med Sverige Genom olika media håller sig dessa utlandssvenskar mer eller mindre å jour med vad som händer i Sverige. 55 % prenumererar på en eller flera rikssvenska tidningar (62 % av röstberättigade). De flesta av dem läser dem också regelbundet. 15 % lyssnar regelbundet på svenska hemmaprogram i radio (14 % av röstberättigade), 9 % på svenska utlandsprogram i radio (11 % av röstberättigade). Mottagningsförhållandena påverkar givetvis radiolyssnandet. De svenska hemmaprogrammen i radio är det bara 20 % av de icke röstberättigade utlandssvenskarna som kan höra helt tillfredsställande (”mycket bra), och de svenska utlandsprogrammen i radio ännu något färre (18 %). I Nord- och Sydamerika är det få som kan höra de svenska hemmaprogrammen och utlandsprogrammen i radio helt tillfredsställande (2 %), många (44 %) i de nordiska grannländerna. I det övriga Europa tycker 13 % att mottagningsförhållandena är mycket bra. Man kan också hålla kontakt med sitt gamla hemland genom att vara med i en lokal svensk förening, en lokal nordisk förening eller någon annan svensk organisation. Det är 31, 16 resp. 13 % (28, 17 resp. 10 % av röstberättigade). Täta kontakter med svensk beskickning har 15 % (ll % av röstberättigade). Dessa utlandssvenskar, som varit bosatta utanför Sverige längre än de röstberättigade, är mer tveksamma än de senare om värdet av kontakter med Sverige. 36 % tror emellertid att det är bäst för en utvandrad svensk med en livlig Sverigekontakt (34 % av röstberättigade), och ingen av dem rekommenderar att helt släppa kontakterna.

Ej röstberättigade utlandssvenskars intresse för svenska val Åtskilliga utlandssvenskar som varit borta från Sverige mer än 5 år räknar fortfarande med att ha kvar sin svenska rösträtt: 17 % av dem. Lika många, alltså 17 %, uppger att de också har rösträtt i bosättningslandet.

98 1 Bilaga

Före utflyttningen från Sverige hade 69 % röstat vid ett eller flera tillfällen, efter utflyttningen hade 18 % deltagit i något svenskt val. Intresset för att rösta i Sverige, bland ej röstberättigade utlandssvenskar, kan jämföras med intresset att vara med och rösta i bosättningslandet (inom parentes procenten bland de utlandssvenskar som ännu har svensk rösträtt).

Av alla ej röstberättigade % Mycket viktigt att rösta vid svenskt val 40 (5 3) Mycket viktigt att rösta i bosättningslandet 43 (31)

Intresset att rösta i de svenska valen växer med utlandsvistelsens längd i de nordiska grannländerna och övriga Europa, och är mer oförändrad genom åren på andra håll. De mycket angelägna av de icke röstberättigade är fåtaligast i de nordiska grannländerna (21 % anser det mycket viktigt att få rösta i

Sverige, 31 % är mycket intresserade av att få rösta ilbosättningslandet),

och Amerika (21 resp. 34 %), och betydligt talrikare i Europa utanför Norden (46 resp. 65 %). (Av röstberättigade: 41 resp. 27 % i Norden, 32 resp. 26 % i Amerika, 28 resp. 23 % i Europa utom Norden.) Ett mått på hur man söker hålla sig informerad om de svenska valen är att 61 % av de ej röstberättigade utlandssvenskama fick information om 1973 års svenska val genom rikssvenska tidningar (70 % av röstberättigade), 37 % (41 %) genom brev från släkt och vänner i Sverige, 27 % (28 %) genom rikssvenska radioprogram. Bara 5 % (3 %) hörde ingenting om valet (sämst i Nord- och Sydamerika, 10 %).

Vissa allmänna frågor om Sverige (och Nordiska Rådet) till ej röstberättigade utlandssvenskar Det är många av de utlandssvenskar som utvandrade för mer än 5 år sedan, som vill veta mer om Sverige, hela 55 % (44 % av de röstberättigade). Kunskaperna är varierande: 37 % visste att nästa ordinarie svenska riksdagsval kommer 1976. Men 21 % trodde det var 1977, en tredjedel (34 %) hade ingen aning. Buden var många om när man uppnår rösträttsålder i Sverige: 26 % svarade vid 18 år, 31 % vid 20 år, 17 % vid 21 år, och 20 % hade inget att föreslå. 69 % uppgav att september är valmånad i Sverige (26 % inget svar). 93 % att socialdemokraterna var i regeringsställning när uppgav enkäten genomfördes (7 % blev svarslösa). 97 % svarade att Olof Palme var svensk statsminister då (3 % visste inte).

Bilaga I 99

De som utflyttade senare (de röstberättigade) är bättre, men inte mycket bättre, orienterade på dessa punkter: bland dem visste 55 % att nästa val är 1976, 48% att en svensk får rösta vid 20 år, 86% att september är ordinarie valmånad, 94 % att socialdemokraterna regerar, och 97 % att Olof Palme är statsminister. De svenskar som utvandrat till de nordiska grannländerna för mer än 5 år sedan, känner till Nordiska Rådet i största utsträckning, och 23 % uppger att de är mycket intresserade av vad det utträttar. Det man tycker är särskilt viktigt är att det görs mer för att samordna den nordiska - 75 % av dem önskar det. Mer samordnade lagstiftningen nordiska radio- och TV-program är också ett önskemål som många nordiska Utlandssvenskar ställer sig bakom - 67 %. De som varit borta längre från Sverige visar samma intresse för Nordiska Rådet som de som utflyttat under de senaste 5 åren (28 70 av de röstberättigade är mycket intresserade), och likaså för mer samordnad nordisk lagstiftning (77 % av de röstberättigade), och för mer samordnade nordiska radio- och TV-program (68 % av de röstberättigade).

Enkätens uppläggning och metoder

Genom föreliggande enkät har med hjälp av utlandssvenskar födda 1952 och tidigare, röstberättigade och inte röstberättigade, insamlats uppgifter som avses belysa dessa svenska medborgares förhållande till de svenska riksdagsvalen. Intervjuernas syfte är att ge bidrag till valtekniska utredningens arbetsmaterial vid kommitténs klargörande av förutsättningarna för vidgad rösträtt för svenska medborgare i utlandet, och de praktiska möjligheterna för dem att delta i svenska riksdagsval. Kommittén beslöt att enkäten skulle genomföras i egen regi med utnyttjande av kommitténs sekreterare John Boström och justitiedepartementets kansli för administration och expediering. För enkätens uppläggning och den tekniska utformningen av fältarbetet, såsom rådgivare vid lösandet av praktiska problem under fältarbetets gång och fortlöpande kontrollant av enkätens kvalitet, för svarsmaterialets bearbetning, och vidare för tolkning och rapportering, anlitades såsom expert Sten Hultgren. Databehandlingen har utförts av datakonsultföretaget SEMKA, i samarbete med kommitténs expert. För att skydda de svarandes anonymitet har särskilda åtgärder vidtagits. På grund av enkätens syfte beslöts att den skulle genomföras med två skilda befolkningsurval: dels med utlandssvenskar som var röstberättigade vid 1973 års svenska val, dvs. födda 1952 och tidigare och utflyttade för högst 5 år sedan; dels med utlandssvenskar i rösträttsålder som förlorat rösträtten på grund av mer än 5 års utlandsvistelse. Tidigare erfarenheter från försök att införskaffa upplysningar om utlandssvenskarna, deras existens och förhållanden, tvingade kommittén att begränsa enkätens målsättning vad beträffar antalet intervjuer, och att acceptera ett större statistiskt bortfall än vid inhemska enkäter. Risken att alltför många skulle neka besvara en enkät av detta slag bedömdes

1 100 Bilaga

som men mindre allvarlig; den har bidragit till viss extra förefintlig försiktighet vid urvalet av enkätfonnulärets frågor och deras formulering. Efter granskning av tillgängliga möjligheter att skapa enkätens namnurval av utlandssvenskar, och att få fram aktuella adresser till dessa, två förutsättningar för en enkät, beslöt kommittén att genomföra primära enkäten med sikte på två urval med sammanlagt ca 2 000 fullt godkända intervjuer, med ca l 500 röstberättigade och ca 500 icke röstberättigade utlandssvenskar. Från det förstnämnda urvalet bedömdes det önskvärt med 60 % av sökta utlandssvenskar som och möjligt att uppnå intervju motsvarade definitionen - en procentsats som i en enkät av detta slag att det finns säkra uppgifter om kan uppskattas bara under förutsättning återinvandring, dödsfall, frivilligt avstående från det svenska medborgarintervjubortfall ur urvalet skapet osv. För att inte få helt okontrollerbart av utlandssvenskar utan rösträtt, begränsades det urvalet till sådana som utvandrat under åren 1948-1967. Ett större bortfall väntades ur detta urval som utvandrat och inte hos av personer tidigare registrerats pastorsämbetena såsom skett efter 1967. för enkätens och den utvecklades En plan upprättades genomförande, tidsmässigt såsom framgår av denna översikt.

Undersökningsplanen

Namnuppgifter söktes först i utflyttningsböckerna för ett representativt urval av landets Utom utförliga personuppgifter om pastorsämbeten. angavs u-tflyttningsland och senast kända adress både i Sverige utflyttade, och vänner i och utlandet, namn och adress på kvarboende släktingar Sverige. adresser kontrollerades därefter hos de svenska beskick- De utflyttades i 79 länder, där de uttagna utlandssvenskarna kunde sökas. För ningarna inte kunde bekräfta eller korrigera, söktes adresser som beskickningarna hos kvarboende släktingar och vänner, hos ny hjälp hos pastorsämbetena, i Sverige, hos i uppgivna främmande länder fungerande tidigare grannar ombud för Utlandssvenskamas Förening. Förnyade påstötningar gjordes hos ambassader, konsulat, pastorsämbeten, släktingar osv. I stor utsträckning rapporterades nu nya oprecisa adresser, som krävde ny efterforskning, uppgifter om återinvandring, frivilligt lämnade svenska medborgarskap, dödsfall, vård på anstalt osv. av enkätformuläret till 3 102 precisa, någorlunda säkra Utsändning adresser och personer skedde 17 oktober 1973, därefter fortlöpande kompletterade med frågeformulär till ytterligare 173 spårade, precisa adressuppgifter. Många kom i retur och kunde efter ny efterforskning var döda, återinflyttade, ej längre svenska expedieras igen, många medborgare osv. De som inte avhördes fick upprepade påminnelsebrev. Försök att eller få säkra uppgifter om svårfunna eller uppspåra oavbrutet från den 17 oktober 1973 t. o. m. oanträffbara, fortgick av februari månad 1974. Enstaka enkätsvar och rapporter från utgången i in- och utland fortsatte inkomma så sent som i början av medhjälpare maj 1974, då alla möjligheter att få svar från flera ansågs uttömda.

Bilaga 1 101

Urvalskonstruktionen Vid konstruktionen av de två namnurvalen beräknades att en femtedel skulle uttas av dem som utvandrat 1968-1972, och en femtondedel av dem som utvandrat 1948-1967. I första steget utlottades 335 av landets pastorsexpeditioner. En kontroll visade, att dessa församlingars invånare utgjorde ungefär förväntad andel av hela den svenska befolkningen

Si

( )_ ,S3 Ur dessa församlingars utflyttningsböcker (i vissa fall andra register) uttogs namn på följande sätt, och antecknades enligt instruktioner sökta uppgifter på personkort, ett för varje uttagen person. I ett kartotek infördes (urvalsgrupp l) namn och övriga uppgifter på alla församlingsbor födda 1952 och tidigare som utflyttat 1968-1972, i ett andra kartotek (urvalsgrupp 2) vart tredje namn (med tillhörande uppgifter) på personer födda 1952 och tidigare, som utvandrat 1948-1967. Vid uppvägningen av resultaten till befolkningstal skulle då första urvalsgruppens absoluta tal multipliceras med 5,53 och andra urvalsgruppens absoluta tal med 3 x 5,53. Det urval som utfördes av pastorsexpeditionerna gav 3 776 resp. 2 632 namn, vilket skulle motsvara 21 000 resp. 44 000 svenska medborgare i angivna åldrar som utvandrat under dessa 5 resp. 20 år. En jämförelse med officiell statistik i den mån motsvarande uppgifter finns försvåras av att officiella siffror, som sammanslås år för år, dubbelför de inte obetydliga antal som återinvandrar och utvandrat igen, registrerar som utvandrare en del som i denna speciellt konstruerade urvalsstatistik inte räknats med bland utvandrarna (p. g. a. snar återinvandring), och i andra fall släpar efter i den officiella registreringen upp till ett helt år (vilket särskilt drabbar jämförelser med urvalsgrupp l). En enkel sammanräkning av utvandrade svenska medborgare födda 1952 eller tidigare ur officiell statistik för åren 1968-1972, visar en summa av 27 543 personer, och för åren 1948-1967 ca 45 000 personer. Om officiell statistik över ut- och invandring efter 1967 är bra (bortsett från dubbelförda ut- och inflyttningar), så är den för tiden före 1968 mycket ofullständig, och kan i detta fall endast användas för approximationer. I alla händelser ger en jämförelse mellan de ur officiell statistik beräknade antalen utvandrade och de erhållna två urvalen, något lägre antal utvandrade i urvalsgrupp 1 än som kunde förväntas, men skillnaden kan förklaras bl. a. av att urvalsdragningen måste ske manuellt. Detsamma gäller bedömningen av namnutdraget för urvalsgrupp 2. De egentliga urvalen utgöres av dem bland dessa utvandrade i urvalsgrupp 1 och urvalsgrupp 2 som ännu är utlandssvenskar, dvs. fortfarande är i livet, inte återinvandrat, inte frivilligt avstått från ett svenskt medborgarskap, inte finns på anstalt eller är mentalt eller kroppsligt så sjuka att de inte kan besvara enkäten ens med hjälp.

1 102 Bilaga

E nkátens genomförande

För enkäten utarbetades ett frågeformulär, som inriktades på att klargöra de svarandes intresse för svenska riksdagsvalen, svårigheterna att rösta från utlandet, i svensk dagspolitik osv., med undvikande av orienteringen bl. a. kartläggning av partipolitiska ställningstaganden. Enkätformulärets innehåll bestämdes av kommittén, frågeformuleringarna finslipades efter muntliga och skriftliga testintervjuer bland ett antal återinvandrade utlandssvenskar. Den slutliga utformningen av frågeformuläret framgår av bilaga 2. Fältarbetet startade med samtidig utsändning av frågeformulären (17 oktober 1973) till samtliga i de båda urvalsgrupperna, för vilka erhållits och om vilka inga uppgifter dittills preciserade adressuppgifter framkommit som uteslöt dem ur enkäten. Vid starten av fältarbetet fanns 3 102 sådana namnuppgifter. Av dessa visade sig nu en del avse utlandssvenskar som hunnit återinvandra för gott till innan formuläret nådde dem, en del var förlegade, då Sverige adressaten flyttat, inte sällan till annat land och till okänd adress. Inte så få hade dött och andra var inte längre svenska medborgare. Den förhållandevis långt utdragna tiden för fältarbetet har berott framförallt efter sådana, vars adresser blivit inaktuella. Med på ny efterforskning mellanrum utsändes påminnelsebrev till de adressater som inte jämna givit sig till känna, och därvid uppdagades att post till utlandet i anmärkningsvärt stor utsträckning inte når fram. Under det att detta

fältarbete pågick, tillkom, genom beskickningars, pastorsämbetens och

privatpersoners fortsatta sökande efter aktuella adresser till de ursprungliga av pastorsämbetena uppförda namnurvalen, nya aktuella adresser till ett antal av 173 utöver de 3 102. Dessa söktes med enkäten, påmindes när de ej svarade omedelbart, söktes på nya adresser, eller avfördes ur urvalen i de fall de visade sig inte tillhöra någotdera av dem. Formulär från en enkät som denna kan inte kompletteras, om det är eller oklart besvarat, genom förnyade kontakter från ofullständigt undersökningsledningen, såsom sker vid enkätundersökningar inom landet. Önskade uppgifter har därför i mindre utsträckning blivit ofullständiöverförts till hålkort för databehandlingen. Detta ga, och i detta tillstånd s. k. interna bortfall är emellertid inte på någon punkt så stort att det försvårar materialets tolkning. Det redovisas i tabellbilagorna under rubriken ”uppgift saknas. Enkäten har genomgående bemötts mycket positivt. Mycket få har rapporterats. Endast ett femtiotal enkätformulär har varit ”vägrare” så dåligt ifyllda att de inte kunde användas vid enkätens bearbetning och tabulering. Ett mått på vilket omsorgsfullt arbete de svarande lagt ned på enkäten är att drygt 60% skrivit ned personliga synpunkter på hur utlandssvenskars röstning kan underlättas vid kommande val. Svarens logik har testats vid databehandlingen och befunnits vara utomordentligt god.

Bilaga 1 103

Urvalens representativitet

Någon fullständig statistik över hur fältarbetet lyckats i ansträngningarna att erhålla svar från så många som möjligt av de med frågeformulären sökta personerna, kan inte upprättas, därför att det i en enkät som denna är omöjligt att fastställa vilka av urvalspersonerna som tillhör de sökta populationerna. Det mesta som kan eftersträvas är en uppskattning av de sökta populationernas ungefärliga storlek, och därmed ett ungefärligt

mått på det s. k. statistiska bortfallets storlek. Denna uppskattning torde

tendera till en undervärdering av ursprungsurvalens naturliga reducering, dvs. någon övervärdering av bortfallet. Med hjälp av officiell statistik kan det naturliga bortfallet ur urvalsgrupp l uppskattas någorlunda väl, och motsvarande bortfall ur urvalsgrupp 2 uppskattas med större osäkerhet. Återinvandringen 1968-1973 av under 1968-1972 utvandrade svenska medborgare födda 1952 eller tidigare uppgår till ca 34 %, 4,5 % har dött (om svenska dödlighetstabeller är tillämpliga), l % är inte längre svenska medborgare (en gissning med hjälp av UD), 3 % är på anstalt eller så sjuka att de inte kan besvara enkäten (hälften så stor andel som i motsvarande rikssvenska befolkning). Återinvandringen 1948-1973 av under 1948-1967 utvandrade svenska medborgare i nämnda åldrar kan lågt räknat antas ha varit 40%, dödsfallen 18 %, lämnade svenska medborgarskap 3 %, på anstalt och svårt sjuka 4 %. Ursprungsurvalets urvalsgrupp 1, de som utvandrade 1968-1972, har genom återinvandring, dödsfall, lämnat svenskt medborgarskap osv. reducerats från 3 776 till 2 171. Urvalsgrupp 2, de som utvandrat 1948-1967, har genom samma naturliga avgång reducerats från 2 652 till 920 personer. Den förra reduceringen är den säkrare, då den till större delen bygger på fullgod officiell statistik över återinvandringen av svenska medborgare under åren 1968-1973. Med så beräknade och antagna reduceringar, skulle det egentliga urvalet i urvalsgrupp l (utvandrade 1968-1972) utgöras av 2171, av vilka l 416 intervjuats, alltså ett bortfall av 654 intervjuer (35 %), ochi urvalsgrupp 2 av 920 personer, mot 529 intervjuade, alltså ett bortfall av 391 intervjuer (43 %). Uppräkningen till befolkningstal av första urvalsgruppens svarsfördelningar med urvalsfraktionen 5,53, bestyrker en allmän uppfattning, att representativiteten kan förväntas vara tämligen acceptabel och svarsfördelningarnas tendenser därför i stort sett trovärdiga. Om vi antar att sammanlagda antalet (födda 1952 och tidigare) som utvandrat 1968-1972 i verkligheten uppgår till 25 000 i stället för framräknade 27 000, utan hänsyn till bl. a. dubbelräkningar, och reducerar den med 42,5 % (för återinvandring osv.) till 15 000, skulle denna sistnämnda siffra ange antalet utlandssvenskar med rösträtt vid 1973 års riksdagsval. Enkätens ur urvalsgrupp 1 reducerade aktuella urval av utvandrade 1968-1972 (3 776 - med urvalsfraktionen 42,5%), ger uppräknat (5,5 3) 12 000 röstberättigade vid senaste valet.

104 Bilaga 1

En jämförelse mellan från officiell statistik uppskattade antal röstberättigade utlandssvenskar, och enkätens uppräknade tal för urvalsgrupp l, visar en skillnad av 3 713 personer, vilket underskott samtidigt skulle vara ett mått på det statistiska bortfallets möjliga storlek i det första urvalssteget. Detta bortfall är emellertid inte systematiskt och även om urvalsgrupp l har underskattat antalet berättigade utlandssvenskar, kan den därför vara fullt representativ. Av de ur officiell statistik uppskattade ca 45 000 (födda 1952 och tidigare), som utvandrat under åren 1948-1967, återstår i dag (efter för återinvandring, dödsfall osv.) 15 000-20 000. Enkätens reducering ur urvalsgrupp 2 reducerade urval av utvandrade 1948-1967 (2 652 - 65 %) ger uppräknat med urvalsfraktionen (3 x 5,53) ca 15 000 utlandssvenskar som utflyttat under åren 1948-1967 och fortfarande är bosatta utomlands. Jämförelsen mellan enkätens urvalsgrupp 2 och de ur officiell statistik härledda talen baseras emellertid på båda sidor i så hög grad på uppskattningar att den inte kan åberopas som belägg för representativiteten hos den grupp icke röstberättigade utlandssvenskar som intervjuats. Att urvalsgrupp 2 har den väntade storleken, förstärker ett allmänt intryck av andra tendenser att detta urval av icke röstberättigade utlandssvenskar är acceptabelt representativt med hänsyn till målsättningen.

Jämförelse med registerdata För några av enkätens resultat finns jämförbara officiella siffror. Enligt enkäten begärde sålunda 28 % av de röstberättigade utlandssvenskarna att bli införda i särskild röstlängd före valet 1973. 28 % av det beräknade och uppskattade verkliga antalet röstberättigade utlandssvenskarna (15 000) blir 4 200 personer som begärde att bli införda i särskild röstlängd, mot det verkliga antalet 3 875. Enligt enkäten röstade 88,8 % av dem som uppgivit att de begärt bli införda i särskild röstlängd. Enligt den officiella valstatistiken var det 3 414 som röstade, dvs. 88,1 % av dem som begärt och fått röstlängdsutdrag. Andra siffror ur enkätmaterialet som kan bedömas med hjälp av registerdata, är vissa fördelningar inom första urvalsgruppens ursprungsmaterial (det oreducerade) och enkla sammanräkningar av uppgifter för åren 1968-1972 om utvandrade svenska medborgare födda 1952 och tidigare och även viss totalstatistik som inte berörs så starkt av åldersfördelningen bland de utvandrade. Sådana uppgifter är könsfördelningen och fördelningen på utflyttningsår. Könsfördelningen är denna i olika delar av urvalsmaterialet och enligt officiell statistik för motsvarande ålderskategorier:

Bilaga 1 105

Officiel Ursprungliga Enkätens svarande Officiell statistik statistik Utva ndrade Grupp 1 Grupp 2 Grupp 1 Grupp 2 Återinvan- 1968-1972 drade 1968-197 3

52,8

Den officiella statistikens könsfördelning är jämförbar med den i enkätens ursprungliga och den överensstämmelsen urval, är god. Att männen dör tidigare och visar förhållandevis större att benägenhet återinvandra, ökar successivt den kvinnliga övervikten. Könsproportionerna bland dem som besvarat enkäten indikerar en sådan väntad förskjutning. Officiella uppgifter om totala antalen utvandrade svenska medborgare finns årligen sedan 1948, och dessa kan ställas mot motsvarande uppgifter om enkätens ursprungsurval.

2 Bilaga Frågeformulär

VALTEKNISKA UTREDNINGEN Fack 103 10 STOCKHOLM Z

FRÅGOR TILL UT LANDSSVENSKAR

Den svenska riksdagen skall pröva om vidgad rätt för Utlandssvenskar frågan att delta i svenska riksdagsval. En kommitté har därför tillsatts. För att utreda frågan är angeläget att hos svenska medborgare i utlandet efterhöra deras kontakter med det gamla landet, deras intresse för vad som händer och sker där, och speciellt intresset att delta i valen osv.

Vi hoppas alla tillfrågade utlandssvenskar hjälper oss genom att ifylla bifogade frågeformulär. Frågorna är enkla och inte på något vis närgångna. De besvaras till största delen genom kryss i svarsrutorna: t ex 3. Det besvarade frågeformuläret kan sedan postas i. det bilagda svarskuvertet. Vet Ni säkert att Ni inte har kvar Ert svenska medborgarskap, behöver Ni inte besvara i frågorna formuläret, men vi ber Er markera detta genom att korsa svarsrutan nedan, och skicka tillbaka formuläret.

Vänliga hälsninga r

VA LT _ NISKA UT REDNINGEN g *L*

Ya

Qbkgz,

/ÃÄ

Är Ni svensk medborgare? Ja l 210 Nej Z Tveksam 3

108 Bilaga 2

1. Besvaras av alla a. Har Ni släkt och vänner i Sverige?

Ja, släkt

DEU www

Ja, vänner Nej, ingendera

b. Hur många gånger har Ni besökt Sverige efter utflyttgningen?

212 Ingen gång En gång Två gånger

®NIO\U1#WNP-

Tre

IHIKIHHII

gånger Fyra gånger Fem gånger Sex gånger Mer än sex gånger

C. För hur länge sedan lämnade Ni Sverige?

Mindre än 1 år sedan 01 213 1 år sedan 2 || II II 3 II 4 Il || II 5 ll

MHUHIIIJILIIIHJU

6 - 7 år sedan u 8 _ 9 n 10 år sedan 11-15 år sedan n 16 _ 20 u Zl _ 25 u u Mer än 25 år sedan

Har Ni möjlighet att i Er bostad höra. det svenska utlandsprogrammet i radio, avsett för utlandssvenskar?

Ja, hörs mycket bra 1 215 Ja, hörs ganska bra 2

EDGE!

Ja, men hörs inte så bra 3 Nej 4

Har Ni möjlighet att höra. de svenska hemmaprogrammen i radio, i Er bostad?

Hur intresserad är Ni av vad som händer i Sverige - t ex:

Regelbundet Då och då Aldrig Hur ofta brevväxlar Ni med släkt ü l E 2 E] 3 217 och vänner i Sverige? Hur ofta har Ni telefonkontakt med släkt och vänner i Sverige? 1 E] 2 B 3 Hur ofta läser Ni dagstidningar och B 1 E! 2 E] 3 tidskrifter som utges i Sverige? Hur ofta lyssnar Ni på det svenska utlandsprogrammet, avsett för utlandssvenskar? E] 1 D Z D 3 Hur ofta lyssnar Ni på de svenska radio? E] 1 U 2 E] 3 hemmaprogrammeni S 222-223

Bilaga 2 109

Prenumererar Ni på någon dagstidning eller tidskrift som utges i Sverige?

Ja, på en l 224 Ja, på flera 2 Nej 3

Besvaras av dem som bor i Danmark, Finland eller Island Norge, Hur intresserad är Ni av Nordiska rådets diskussioner?

Mycket intresserad 225 Något intresserad

AMNH

Inte alls intresserad Inte hört talas om

Skulle Ni önska:

Ja Nej Spelar ingen roll Att det vore mer samordnade nordiska radio- och TV-program? D 1 D 2 226 D 3

Att det gjordes mera för att samordna den nordiska lagstiftningen (t ex social- och familjelagstiftningen)? D I 2 D 3

Besvaras av alla a. Tror Ni att Ni kommer att:

Ja, sä- Ja, tro- Ja, möj- Nej Kan inte stanna hela livet i det kart ligen ligen jga land där Ni bor? 1 [j 2 3 4 5 2.28 återvända till

Sverige? 1 D 2 3 4 E 5

flytta till annat land än Sverige? D 1 D z D 3 D 4 D 5

Gift Ogift b. Var Ni gift eller ogift vid utflyttningen? 1 2 231

Är Ni gift eller ogift nu? E 1 E 2

Besvaras av dem som är gifta nu a. Är Er man/hustru svenskfödd?

Ja 1 232

Nej E 2

S 233-234

sou 195;3 110 Bilaga2

b. Har Ni barn och hur gamla är de i så fall nu? Har inte barn l 235

Om Ni har barn i IO-årsåldern och äldre: c. Hur stort är deras intresse för Sverige?

1 235 Mycket stort stort 2 Ganska särskilt 3 Inte alls 4 Inget intresse inte 5 Vet

d. Vilket språk talas hemma hos Er?

1 237 Endast svenska Z Både svenska och nya landets språk 3 Endast nya landets språk

. . . . D4

av alla Vet inte 5. Besvaras ,Ii Nej

land där Ni borü l E] 2 D 3 238 a. Har Ni medborgarskap idet

b. Hur mycket betydde följande för att Ni flyttade från Sverige?

Betydde Betydde Tveksam Betydde mycket något inget

D 2 D 3 D 4 229 Det yrke Ni har? D 1

Gift med någon från D 1 D 2 D 3 D 4 det land där Ni bor?

Gift med någon som :I 1 D 2 Ei 3 D 4 utflyttat från Sverige? Annan ut- › anhörig D 1 D 2 D 3 D 4 flyttade? Trodde det skulle bli

lättare att få Er utl 2 3 4 komst? ? 1 2 3 4 Skatterna i Sverige 1 Z 3 4 Äventyrslust? Andra skäl (Vi1ka? . . D2 D3 D4

. . . . . . . . ..)D1

i ett svenskt eller internationellt företag, i internationell c. Är Ni anställd

tjänst eller i ett inhemskt företag?

Svenskt l 247 företag Internationellt 2 företag Internationell 3 tjänst 4 Inhemskt företag Annat: . . . . . . . . . . . . . . 5

6 Ej yrke sa rbetande

S 248

Bilaga 2 111

Om Ni är anställd i ett inhemskt företag: Hur är möjligheterna för en inflyttad med Ert yrke att få sin utkomst på den öppna arbetsmarknademjämförda med de inIöddas möjligheter?

Mycket sämre 1:1 249 Något sämre D Lika

O\Ul›ÄWN“

Något bättre Mycket bättre Tveksam

Om Ni anser en inflyttade möjligheter är mycket sämre eller sämre: något Vad beror det på?

Beror på språket 250 M Beror på skolutbildningen

åta-VN!-

Beror på yrkeskunnigheten Beror inte på något av detta

Vad anser Ni vara bäst för en inflyttad svensk?

Att hålla livlig kontakt med Sverige 255 Att hålla en viss kontakt med Sverige

.pump-

Att helt släppa kontakten med Sverige Kan inte säga

Besvaras _______;_ av alla Hur ofta har Ni kontakt med svenska ambassaden eller svenskt konsulat?

Ofta 256

www

Ibland

13:13

Aldrig

Är Ni med i någon lokal svensk eller förening klubb i det land där Ni bor?

Är Ni med i någon lokal nordisk förening eller klubb? Ja 258 Nej Är Ni med i någon annan svensk organisation, i så fall vilken? Ja,i... . . . . . . . . . . . 259 Nej Har Ni rösträtt i det land där Ni bor? Har Ni rösträtt

i Sverige? E

S 262

SOU 197533 112 Bilaga2

f. Om Ni har rösträtt i Sverige nu: Skulle Ni delta eller ha lättare att delta i de svenska riksdagsvalen:

Ja. Ja Ja Nej säkert säkert inte troligen möjligen Om Ni fick rösta utan att särskilt ansöka om det ? D 1 D 2 D 3 D 4 263 Om Ni fick bättre reda på när och var Ni skall rösta? D 1 D 2 D 3 D 4 Om Ni fick rösta per D 1 D] 2 E] 3 D 4 post (med brev)?

7a. Besvaras av dem som uppnått rösträttsålder före utflyttningen Röstade Ni vid något val i Sverige innan Ni utflyttade?

Ja, vid ett val D 1 266 Ja., vid flera val 2 3 Nej Vet inte 4 b. Beavaras av alla Har Ni röstat vid något svenskt val sedan Ni utflyttat?

c. Besvaras av alla som utflvttat under åren 1968 - 1972 i särskild röstlängd före riksdagsvalet 1973? Anhöll Ni att bli upptagen

Ja 1 zss

Nej E 2

d. Om inte: Varför gjorde Ni inte det?

Behövde inte, därför att jag är uppröstlängd 269 M tagen i allmän

Blev inte av E

Fick veta försent

NIOUWAWNF

Visste inte alls om valet Mitt arbete hindrar mig Blev sjuk För krångligt Att fara och rösta kostar för mycket tid och pengar D 8 Inte tillräckligt intresserad D 9 Känner för litet till om Sverige nuförtiden D l Annat skäl (Vad? . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . D2

sou 1975:8 113 Bilaga 2

e. Om Ni efter ansökan blivit i särskild upptagen röstlängd: Röstade Ni vid det svenska riksdagsvalet (1973 års)?

Ja, röstade 1 306

Nej, röstade inte H 2

f. Om Ni inte röstade (vid 1973 års svenska. val): Varför röstade Ni inte?

8. Besvaras av alla

a. Skulle Ni vara intresserad av att vara med och rösta vid val i det land där Ni är bosatt?

b. Vet Ni var närmaste röstningsstället för röstning vid svenska val ligger?

Ja, l 309 Nej Z Tveksam 3

c. Om Ni vet var närmaste röstningsstället eller är tveksam: ligger Hur långt är det dit?

röstningsstället ligger Hur besvärligt anser Ni det är att resa från Er bostad för att rösta där?

S 313 -314

114 BiIagaZ

9. Besvaras av alla Kan Ni säga någonting som skulle underlätta för Er att rösta vid ett svenskt val?

10. Besvaras av ana a.. Hur viktigt känns det för Er personligen att få. vara med och rösta vid ett svenskt val?

b. Har Ni tillräcklig information för att kunna rösta vid ett svenskt val: Tillräcklig Inte tillräcklig Tveksam Om hur Ni skall få

Om partipolitiken i Sverige? E] 1 E] 2 E] 3 Om var och hur Ni får tag på valsedlar? El 1 E] 2 E! 3

c. Hörde eller läste Ni om det svenska valet i år före valet?

Ja, irneddelande från svensk myndighet E] 5

liej, hörde eller läste inte orn valet 7 11. Besvaras av alla a. Vad vet Ni om Sverige i dag - anser Ni att Ni vet tillräckligt eller skulle Ni vilja. veta. mer om vad som händer i Sverige? Vet tillräckligt 1 329

Vill veta mer E 2

S 330-331

Bilaga 2

llb. När är det ordinarie vali Sverige nästa gång, om vi bortser från 1973 års val? 1974 332 1975 1975

UZBUÄD ÖLDQUJNIF*

1977 1978 Vet inte

C. Från vilken ålder har en svensk rösträtt i dag?

Från det år

hanzhon fzller:

17 år 333 18 år 19 år 20 år

D

Zl år 22 år 23 år Vet inte

d. Vet Ni i vilken månad ordinarie val brukar hållas i Sverige?

Januari, februari 01 334 Mars, april Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Vet inte å

e. Vet Ni vilket eller vilka partier som har regeringsmakten i Sverige

Moderata samlingspartiet Folkpartiet

e

Centerpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet kommunisterna Annat . . . . . . . . Vet inte

f. Vad heter Sveriges statsminister?

C H Hermansson

i

Annan (Vem?. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .) 09 Vet inte 10 S 346-347

Bilaga2

12. Besvaras av alla

Vad av följande anser eller tror Ni är bättre och vad anser eller tror Ni är sämre i Sverige äni det land där Ni bor nu?

Bättre Sämre Lika Känner inte till i Sverige i Sverige D 1 D 2 D 3 D 4 348 Klimatet? Möjligheterna att få en bra D 1 D z D 3 D 4 anställning? Möjligheterna alt starta och driva ett eget l 2 3 4 företag?

Sjukvården? E 1 E 2 E 3 B 4

Omvårdnaden om de l Z 3 4 3 52 gamla? ? 1 Z 3 4 Laglydnaden 1 2 3 4 Skolutbildningen? Umgänget människor

Beekattningen?

Kön: Man D Födelseår: Utflxttat från:

Kvinna D I l I l I

lförsamlina Namn: . . . . . . . . . . . . . Nvahemlandet:

3 Bilaga Tabellöversikter

Anmärkningar till tabellöversikterna l. Med undantag av tabellerna 1-3 i de båda tabellöversikterna avser varje tabell en bestämd fråga i frågeformuläret, bilaga 2. Kombinationen siffra-bokstav inom parentes anger var i frågeformuläret frågan finns i sin fullständiga form.

2. Summorna av tabellemas procenttal 100 och Summorna av överstiger de absoluta talen antalet tillfrågade i de fall då flera svarsalternativ har utnyttjats (se t. ex. tabell 38 i tabellöversikt I).

Tabellöversikt I De röstberättigade utlandssvenskamas totala svarsfördelningar

Tabell l Tabell 3

3,3 ?--*-- Frankrike, Monaco 59 4,2 Total 1 416 100,0 79 England, Irland 5,6 Västtyskland 174 12,3 Schweiz 121 8,5 I-lolland, Belgien, Luxemburg 48 3,4 Italien, Grekland, Malta 72 5,1 Spanien, Portugal 160 11,3 Tabell 2 43 Österrike, Jugoslavien 3,0 Öststatema 3 0,2 Civilstånd Antal Procent Övriga Europa 2 0,1 USA 85 6,0 Ogift 314 22,2 Kanada 38 2,7 Gift 1 025 72,4 Mexiko, Västindien, Änka/änkling, frånskild 77 5,4 Sydamerika 52 3,7 Uppgift saknas 0 0,0 Australien, Nya Zeeland 43 3,0 j??? Sydöstasien, Indien, Pakistan, Total 1 415 100,0 Kina» Korea 5 0›4 Japan 15 1,1 Mellersta Östern, Främre Orienten 14 1,0 Israel 16 1,1 Nord- 0. Västafrika, Kongo,

118 3 Bilaga

Tabell 4 Tabell 7 Samtliga Samtliga

(lA) Släkt och vänner Antal Procent (lD) Kan höra svenskt Antal Procent i Sverige utlandsprogram i radio

Ja, släkt 1 364 96,3 Ja, hörs mycket bra 254 17,9 Ja, vänner 1 150 81,2 Ja, hörs ganska bra 238 16,8 Nej, ingendera 0 0,0 Ja, men hörs inte så bra 245 17,3 Uppgift saknas 3 0,2 Nej 552 39,0 Uppgift saknas 127 9,0 Total 1 416 100,0 Total l 416 100,0

Tabell 8 Tabell 5 Samtliga Samtliga (1E) Kan höra svenskt Antal Procent (IB) Ggr i Sverige efter Antal Procent hemmaprogram i radio utflyttningen

Tabell 9 Samtliga

(IF) Brewäxling med Antal Procent Sverige

Regelbundet 1 092 77,1 Tabell 6 Då och då 283 20,0 Samtliga Aldrig 16 1,1 Antal Procent Uppgift saknas 25 1,8 (lC) För hur länge sen lämnade ni Sverige

8-9 år sedan

21-25 6 0,4 Aldrig 151 10,7 Mer än 25 år sedan 15 1,1 Uppgift saknas 38 2,7 Uppgift saknas

1 416 100,0 Total 1 416 100,0 Total

Bilaga 3 Tabell ll Tabell 15 Samtliga De som bor i Norden

Tabell 12 Tabell 16 Samtliga De som bor i Norden

(lF) Lyssnar på svenskt Antal Procent (2B) Mer samordnade Antal Procent utlandsprogram nordiska program

Regelbundet 153 10,8 Ja 227 68,2 Då och då 391 27,6 Nej 27 8,1 Aldrig 783 55,3 Spelar ingen roll 73 21,9 Uppgift saknas 89 6,3 Uppgift saknas 6 1,8

Total l 416 100,0 Total 3 33 100,0

Tabell 17 Tabell 13 De som bor i Norden

Samtliga

(2B) Mer samordnad Antal Procent (lF) Lyssna: på svenskt Antal Procent nordisk lagstiftning

hemmaprogram

Tabell 18 Samtliga Tabell 14 Samtliga (3A) Stanna hela livet Antal Procent där ni bor (IG) Prenumererar på Antal Procent svensk tidning Ja, säkert 81 5,7

Bilaga 3

Tabell 19 Tabell 23 De som är gifta nu Samtliga

Antal Procent (4A) Man/hustru svenskfödd Antal Procent (3A) Återvända till Sverige

177 12,5 Ja 47 9 43,8 Ja, säkert 191 13,5 Nej 602 55 ,1 Ja, troligen 322 22,7 Uppgift saknas 12 1,1 Ja, möjligen Nej 88 6,2 327 23,1 Total 1 093 100,0 Kan inte säga Uppgift saknas 311 22,0

Total l 416 100,0

Tabell 24 De som är gifta nu

(4B) Har barn och ivilken Antal Procent

ålder

Tabell 20 Har inte barn 227 20,8 Samtliga, Har barn: under 10 år 431 39,4 Antal Procent Har barn: 10-14 år 27 2,5 (3A) Flytta till annat land 1-lar bam: 15-19 år 25 2,3 Ja, säkert S5 3,9 Har barn: 20-29 år 66 6,0 72 5,1 Har barn: 30 år och däröver 48 4,4 Ja, troligen 243 17,2 269 24,6 Ja, möjligen Uppgift saknas Nej 386 27,3 276 19,5 Total l 093 100,0 Kan inte säga 384 27,1 Uppgift saknas

Total 1 416 100,0 Tabell 25 Gifta nu och har barn 10 år och däröver

(4C) Barns intresse för Antal Procent

Sverige

Tabell 26 De som är gifta nu

Antal Procent (4D) Vilket språk talas Tabell 22 hemma Samtliga Endast svenska 303 27,7 nu Antal Procent Svenska och nya (3B) Gift/ogift

SOU 1975 : 8 Bilaga 3 121 Tabell 27 Tabell 31 Samtliga Samtliga

Tabell 28 Samtliga Tabell 32 Samtliga (SB) Yrkets betydelse för Antal Procent uttlyttningen Antal Procent (SB) Lättare att få utkomst

Tabell 29 Samtliga Tabell 33 (SB) Make/maka från Antal Procent Samtliga ert nya land (5B) Skatterna i Sverige Antal Procent

Tabell 30 Samtliga Tabell 34 Samtliga

122 sou 1975:8 Bilaga 3

Tabell 35 Tabell 39 Samtliga Samtliga

(SB) Andra skäl Antal Procent (SF) Bäst för inflyttad Antal Procent svensk Betydde mycket 297 21,0 Betydde något 22 1,6 Livlig kontakt med Sverige 482 34,0 Betydde inget 57 4,0 En viss kontakt med Sverige 633 44,7

Tabell 36 Samtliga

Tabell 37 Anställd vid inhemskt företag

Tabell 41 (5 D) Era möjligheter jäm- Antal Procent Samtliga förda med inföddas

(6B) Med ilokal svensk Antal Procent Mycket sämre 6 2,4 45 18,2 förening Något sämre

Tabell 38 lnflyttads möjligheter sämre Tabell 42 Samtliga (5E) Vad beror det på Antal Procent (6C) Med i lokal nordisk Antal Procent

Bilaga3 123

Tabell 43 Tabeu 47 5311111183 Rösträtt i Sverige (513) Med i annan SVenSk Antal Pmcent (6F) Visste var och när Antal Procent organisation man rösta; Ja 142 10,0 Ja, säkert 492 54,2

Tabell 44 Samtliga Tabell Rösträtt i Sverige (6E) Har ni rösträtt Antal Procent dä; ni bo; (6F) Fick rösta per post Antal Procent

Ja 121 3,5 Ja, säkert 617 68,0 Nej 1 179 83,3 Ja. troligen 71 7.8 Vet inte 25 1,8 Ja. möjligen 39 4.3 Uppgift saknas 91 6,4 N31, Säkert inte 58 6,4 j? Uppgift saknas 123 13,5 Total l 416 100,0 *L* Total 908 100,0

Tabell 45 Tfbel! 49_ _

Sam tüga Rostratt vid utñyttmngen

Antal Procent (7A) Röstat vid val före Antal Procent (6E) Har ni rösträtt iSverige utflyttningen

Uppgift i______ Vet inte 2 0,2 Total 1 416 100,0 Uppgift saknas 99 7,6

Total 1 310 100,0

Tabell 46 Rösträtt i Sverige Tabell 50 Samtliga (6F) Rösta utan särskild Antal Procent

Bilaga 3

Tabell 51 Tabell 55 Samtliga Samtliga (7C) Anhöll bli upptagen i Antal Procent (8A) Vill rösta i det nya Antal Procent

Nej Uppgift saknas 213 15,0 lnte särskilt intresserad 250 17,7 Inte alls intresserad 218 15,4 Total 1 416 100,0 Tveksam 126 8,9 Uppgift saknas 43 3,0

Tabell 52 Total 1 416 100,0 Anhöll ej bli upptagen i särskild röstlängd

(7D) Varför gjorde ni Antal Procent inte det

Behövde inte. Med i

Tabell 53 Ansökt bli upptagen i särskild röstlängd

Uppgift

(8C) Hur långt är det dit Anm Procent Total 401 100,0

Mindre än 50 km 664 61,8 50- 99 km 138 12,8 Tabell 54 100- 149 km 76 7,1 Röstade inte 150- 199 km 41 3,8

Antal Procent 200- 299 km 37 3,4 (7F) Om inte, varför

Uppgift Total 26 100,0 Total 1 074 100,0

12 5 Bilaga 3

Tabell 58 Tabell 62 Vet var man röstar Samtliga

Tabell 63 Samtliga

Tabell 59 (10B) Känner till partipo- Antal Procent litiken i Sverige Samtliga

Tillräckligt 883 62,4 (l0A) Viktigt rösta i Antal Procent svenskt val Inte tillräckligt 357 25,2

(10B) Vet var och hur få Antal Procent tag i valsedel

Samtliga Uppgift saknas 126 8,9 (10B) Vet hur ni skall få Antal Procent

valet i år (1973)

Ja, brev från släkt och bekanta 575 40,6 Ja, någon nämnde det vid Tabell 61 samtal 220 15,5 Samtliga Ja, i rikssvenskt radioprogram 392 27,7 (10B) Vet när ni skall rösta Antal Procent Ja, i rikssvensk tidning 986 69,6 Ja, från svensk myndighet 172 12,1 Tillräckligt 748 52,8 Ja, på annat sätt 262 18,5 Inte tillräckligt 487 34,4 Nej, hörde eller läste ej om Tveksam 57 4,0 valet 39 2,8 Uppgift saknas 124 8,8 Uppgift saknas 64 4,5

Total 1 416 100,0 Total l 416 100,0

126 Bilaga 3

Tabell 66 Tabell 69 Samtliga Samtliga Antal Procent (llD) I vilken månad Antal Procent (1 1A) Vet ni tillräckligt är det val om Sverige

Uppgift J uni 0 0,0 Total 1 416 100,0 Juli 1 0,1

Tabell 67

Samtliga

Procent Tabell 70 (11B) När är det val Antal Sam tliga nästa gång

Samtliga (l lF) Vad heter stats- Antal Procent

När erhåller man Antal Procent ministern (llC) rösträtt Bertil Ohlin - Gösta Bohman Från det år han/hon fyller: 4 0,3 Gunnar Helén

amomoummooo

17 år C.-H. Hermansson

PPP9P9?PP9P

18 år 424 29,9 136 0

mäcwowmuooo

53 3,7 Olof Palme 19 år 20 år 672 47,5 Tage Erlander 21 år 133 9,4 Gunnar Hedlund 0 0,0 Thorbjörn Fälldin 22 år 23 år 0 0,0 Annan Vet inte 60 4,2 Vet inte

Bilaga 3

Tabell 72 Tabell 76 Samtliga Samtliga

(12) Klimatet Antal Procent (12) omvårdnaden om Antal Procent de gamla Bättre iSverige 248 17,5 Sämre i Sverige 695 49,1 Bättre i Sverige 897 63,3 Lika 427 30,2 Sämre i Sverige 97 6,9 Känner inte till l 0,1 Lika 238 16,8 Uppgift saknas 45 3,2 Känner inte till 123 8,7 Uppgift saknas 61 4,3 Total l 416 100,0 Total 1 416 100,0

Tabell 73 Sam tliga Tabell 77 Samtliga (12) Möjligheter till bra Antal Procent arbete (12) Laglydnaden Antal Procent

Bättre i Sverige 246 17,4 Bättre i Sverige 293 20,7 Sämre i Sverige 493 34,8 Sämre iSverige 478 33,8 Lika 413 29,2 Lika 432 30,5 Känner inte till 147 10,4 Känner inte till 139 9,8 Uppgift saknas 117 8,3 Uppgift saknas 74 5,2

Total 1 416 100,0 Total 1 416 100,0

Tabell 74 Tabell 78 Samtliga Samtliga

(12) Möjligheter driva Antal Procent ( 12) Skolutbildningen Antal Procent företag

Samtliga (12) Umgänget människor Antal Procent (12) Sjukvården Antal Procent emellan

Bättre i Sverige 720 50,8 Bättre i Sverige 159 11,2 Sämre i Sverige 193 13,6 Sämre i Sverige 629 44,4 Lika 393 27,8 Lika 527 37,2 Känner inte till 44 3,1 Känner inte till 24 1,7 Uppgift saknas 66 4,7 Uppgift saknas 77 5,4

Total l 416 100,0 Total l 416 100,0

128 Bilaga 3

Tabell 80 Tabell 81 Sam tliga Samtliga Antal Procent (12) Beskattningen Antal Procent (12) Levnad sstand ard en

Uppgift saknas Total 1 416 100,0 Total 1 416 100,0

utlandssvenskarnas totala svarsfördelningar Tabellöversikt II De icke röstberättigade

Tabell 2

Änka/änkling,

Japan Mellersta Östern, Främre Orienten 0 0,0 Israel 2 0,4 Nord- 0. Västafrika, Kongo,

Bilaga 3 129

Samtliga (IE) Kan höra svenskt hem- Antal Procent (IB) Ggr i Sverige efter Antal Procent maprogram iradio utflyttningen

Tabell 9 Samtliga

(IF) Brewäxling med Antal Procent Sverige

Regelbundet 396 74,9 Tabell 6 Då och då 117 22,1 Samtliga Aldrig 2 0,4 Antal Procent Uppgift saknas 14 2,6 (IC) För hur länge sen lämnade ni Sverige

130 Bilaga 3

Tabell 16 Tabell 12 De som bor i Norden Samtliga

(2B) Mer samordnade Antal Procent (lF) Lyssnar på svenskt Antal Procent nordiska program utlandsprogram

Tabell Samtliga (2B) Mer samordnad Antal Procent (lF) Lyssnar på svenskt Antal Procent nordisk lagstiftning hemmaprogram

Aldrig Uppgift saknas 31 5,9 Total 150 100,0 Total 529 100,0

Tabell 18 Samtliga Tabell 14

Ja, på flera

Bilaga 3 131

Tabell 24 De som är gifta nu

(4B) Har barn och i Antal Procent vilken ålder Tabell 20 Har inte barn 44 10,7 Samtliga

Tabell 25 Gifta nu och har barn 10 är och däröver

(4C) Barns intresse för Antal Procent

Sverige Tabell 21 Mycket stort 30 30,9 Samtliga Ganska stort 35 36,1 Antal Procent Inte särskilt stort 11 11,3 (3B) Gift/ogift vid ut- Inget intresse alls 1 1,0 flyttningen

Tabell 26 De som är gifta nu

(4D) Vilket språk talas Antal Procent Tabell 22 hemma Samtliga Endast svenska 45 11,0 Antal Procent Svenska och nya landets (3B) Gift/ ogif t nu

Uppgift saknas 529 Total 410 100,0 Total 100,0

132 3 Bilaga

Tabell 28

Tabell 29 Samtliga Tabell 33 Antal Procent Samtliga (513) Make/maka från ert

Tabell 30 Samtliga Tabell 34

Samtliga (5B) Gift med någon som Antal Procent (SB) Äventyrslust Antal Procent utflyttat

43 8,1 Betydde mycket 50 9,5 Betydde mycket 3 0,6 Betydde något 72 13,6 Betydde något 114 21,6 Betydde inget 86 16,3 Betydde inget Tveksam 1 0,2 Tveksam 1 0,2

368 69,6 Uppgift saknas 320 60,5 Uppgift saknas

Total 529 100,0 Total 5 29 100,0

Bilaga 3

Tabell 36 Samtliga

Anställd vid inhemskt företag

Tabell 41 (SD) Era möjligheter jäm- Antal Procent Samtliga förda med inföddas

(6B) Med ilokal svensk Antal Procent

Tabell 38

134 3 Bilaga

Tabell 43 Tabell 47 Samtliga Rösträtt iSverige

Antal Procent (6F) Visste var och när Antal Procent (6D) Med i annan svensk

Nej 96 18,1 Ja, möjligen 7 7,6 Uppgift saknas Nej, säkert inte 6 6,5 Total 529 100,0 Uppgift saknas 26 28,3

Total 92 100,0

Tabell 44 Samtliga Tabell 48 Rösträtt i Sverige (6E) Har ni rösträtt där Antal Procent

Tabell 45 Tabell 49 Samtliga Rösträtt vid utflyttningen

(6E) Har ni rösträtt i Antal Procent (7A) Röstat vid val före Antal Procent Sverige utflyttningen Ja 92 17,4 274 51,8 Ja, vid ett val 82 17,8 Nej Vet inte 131 24,8 Ja, vid flera val 234 50,9 32 6,0 Nej 80 17,4 Uppgift saknas Vet inte 7 1,5 529 100,0 Uppgift saknas 57 12,4 Total

Total 460 100,0

Tabell 46 Rösträtt i Sverige Tabell 50

Samtliga (6F) Rösta utan särskild Antal Procent

Ja, troligen 6 6,5 Ja, vid flera val 29 5,5 Ja, möjligen 2 2,2 Nej 415 78,4 Nej, säkert inte 25 27,2 Uppgift saknas 19 3,6 Uppgift saknas

Total 92 100,0 Total 529 100,0

Bilaga 3 13 5 Tabell 51 Tabell 54 Samtliga Vet var man röstar (8A) Vill rösta i det nya Antal Procent (8D) Besvärligt resa dit Antal Procent landet

Tabell 55 Samtliga

(l0A) Viktigt rösta i Antal Procent svenskt val Tabell S2

Tabell 56 Samtliga

(l0B) Vet hur ni skall Antal Procent få röstkort

(8C) Hur långt är det dit Antal Procent

100,0

136 Bilaga 3

Tabell 59 Samtliga

(10B) Känner till partipoli- Antal Procent tiken i Sverige

valsedel Total 529 100,0

Tabell 61 Tabell 64 Samtliga Samtliga (IOC) Hörde om svenska Antal Procent (11C) När erhåller man Antal Procent valet iår (1973) rösträtt

Ja, brev från släkt och

Bilaga 3 Tabell 65 Tabell 68 Samtliga Samtliga (11D) I vilken månad är Antal Procent (12) Klimatet Antal Procent det val

(12) Möjligheter :ru bra Antal Procent arbete

Bättre i Sverige 76 14,4 Tabell 66 Sämre i Sverige 154 29,1

Sverige

Samtliga To tal 5 29 100,0 (l IF) Vad heter stats- Antal Procent ministern

100,0

138 3 Bilaga

Tabell 72 Tabell 75 Samtliga Samtliga

Procent (12) Umgänget människor Antal Procent (12) omvårdnaden om Antal emellan de gamla

Känner inte till 20 3,8 Uppgift saknas 22 4,2 Uppgift saknas

Total i 529 100,0 Total 5 29 100,0

Tabell 76 Tabell 73 Samtliga Samtliga

(12) Levnadsstandarden Antal Procent

Tabell 77 Tabell 74 Samtliga Samtliga

Antal Procent (12) Beskattningen Antal Procent (12) Skolutbildningen

173 32,7 Bättre i Sverige 47 8,9 Bättre i Sverige Sämre i Sverige 109 20,6 Sämre iSverige 314 59,4

188 35,5 Lika 116 21,9 Lika 34 6,4 Känner inte till 25 4,7 Känner inte till 25 4,7 Uppgift saknas 27 5 ,l Uppgift saknas

Total 529 100,0 Total 529 100,0

Statens offentliga 1975 utredningar

Kronologisk förteckning

Demokrati på arbetsplatsen. A. Psalmer och visor. Del 1: 1. U. Psalmer och visor. Del 1:2. U.

WWPPN?

Psalmer och visor. Dal 1:3. U. . Bättre bosättning för flera. S. . Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. U. * . Framtida studerandehälsovård. U. 8. Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju.

Statens offentliga utredningar 1975

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] Socia|departementet Bättre bosättning för flera. [5] Utbildningsdepartementet 1969 års psalmkommitté. 1. Psalmer och visor. Del 1:1. [2] 2. Psalmer och visor. Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 1:3. [4] Huvudmannaskapet för specialskolan och särsko- Ian. [6] Framtida studerandehälsovård. [7] Arbetsmarknadsdepartementet Demo k rati på a rbetsplatsen. [1]

Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarna nummer i den kronologiska förteckningen

i li*

ISBN 91-33-02111-0

LlberForlag

Allmänna Förlaget