med förslag till för¬ ordning angående ändring i tulltaxan den 12 sep¬ tember 1958 (nr 475), in. m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1967
1 Nr 92
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning angående ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475), in. m.; given Stockholms slott den 17 mars 1967.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att anta härvid fogade förslag till
1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475),
2) förordning angående ändring av bilagan till förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt,
3) förordning om ändrad lydelse av 8 § tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),
4) förordning om ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution.
Enligt Vårt nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås ändringar i tulltaxan och förordningen om särskild varuskatt i anslutning till vissa beslut av Tullsamarbetsrådet i Bryssel. Ändringarna är huvudsakligen av teknisk natur. Vidare föreslås att tullskyddet för makaroner böjs med anledning av ökade råvarukostnader för de inhemska tillverkarna. Slutligen förordas vissa ändringar av teknisk natur i tulltaxeförordningen och förordningen angående tullrestitution. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 92
2 Kungl. Maj. ts proposition nr 92 år 1967
Förslag
till
Förordning
om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, alt tulltaxan den 12 september 1958 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges1.
TULLTAXA
Kap. 17. Socker och sockerkonfektyrer
■17.01 Socker från sockerbetor och sockerrör, i fast form........ fri
Kaj). 19. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk
19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter ...... 100 kg 60: —
Kap. 21. Diverse näringsmedel
21.07 Beredda näringsmedel---annat nummer:
A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av drycker ävensom konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer 10 %
B. andra slag ........................................ fri
Kap. 25. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer); gijys,
kalk och cement
Anmärkningar
2. Detta kapitel omfattar icke:
1 Tidigare ändringar beträffande tulltaxenr 19.03 se 1959 :26o ocli 1962:169, beträffande tulltaxenr 68.04 och 70.14 se 1961:164 och 1964:112, beträffande tulltaxenr 76.04 och Kap. 92 se 1961:164 och 1964: 839.
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1967
g) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av natriumklorid, vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska element av natriumklorid (nr 90.01);
Kap. 28. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorganiska och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper
Anmärkningar
3. Detta kapitel omfattar icke:
e) konstgjord grafit (nr 38.01); laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber, hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för detaljhandeln, hänförliga till nr 38.19; odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19;
h) optiska element, t. ex. av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).
Kap. 29. Organiska kemiska föreningar
Anmärkningar
2. Detta kapitel omfattar icke:
ij) optiska element, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).
Kap. 31. Gödselmedel
Anmärkningar
6. Detta kapitel omfattar icke:
c) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av kaliumklorid, vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska element av kaliumklorid (nr 90.01).
Anmärkningar
Kap. 38. Diverse kemiska produkter
2. Enligt nr 38.19--— i tulltaxan:
a) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g;
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1967
Kap. 39. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konstliartser och andra plaster) samt varor därav
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke :
1) optiska element av plast, glasögoninfattningar, ritinstrument och andra artiklar, hänförliga till kap. 90;
Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
e) plast, laminerad med papper eller papp (nr 39.01—39.06), vulkanfiber (nr 39.03) samt varor av dessa material (nr 39.07);
k) metallfolier, fastade på papper eller papp (avd. XV);
Kap. 51. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer Anmärkningar
1. Med syntetiska--— organiska polymerer:
b) genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (cellulosa, kasein, protein, alginat etc.), såsom viskosrayon-, kopparrayon-, acetat- och alginatfibrer (konstgjorda textilfibrer).
Kap. 68. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material
68.04 Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerskivor, skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (segment och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig sten, även agglomererad, av agglomererade naturliga eller konstgjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med delar (axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material men utan ställning:
68.05 Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg av naturlig sten, agglomererade slipmedel eller keramiskt material:
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1967
5 Kap. 70. Glas och varor därav
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
d) optiska element, optiskt bearbetade, samt injektionssprutor, konstgjorda ögon, termometrar, barometrar, areometrar och andra artiklar, hänförliga till kap. 90;
70.14 Glasvaror för belysnings- och signaleringsändamål; optiska element av glas, icke bearbetade för optiskt bruk och icke tillverkade av optiskt glas ................................ 15 %
70.18 Optiskt glas samt optiska element av optiskt glas, icke optiskt
bearbetade; ämnen till glasögonlinser .................... fri
Kap. 74. Koppar
74.05 Folier av koppar, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, med en tjocklek av högst 0,15 mm (förstärkningsmaterial icke inräknat) 5 %
Kap. 76. Aluminium
76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, med en tjocklek av högst 0,20 mm (förstärkningsmaterial icke inräknat) .............................................. 5 %
Kap. 78. Bly
78.04 Folier av bly, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, vägande mer än högst 1 700 g (förstärkningsmaterial icke inräknat); pulver och fjäll av bly ......................................
fri
6 Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1967
Kap. 80. Tenn
80.04 Folier av tenn, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, vägande per m2 högst 1 000 g (förstärkningsmaterial icke inräknat); pulver och fjäll av tenn:
Kap. 82. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar
av oädel metall
82.05 Verktyg (utbytbara) för verktygsmaskiner eller för mekaniska eller icke mekaniska handverktyg (för pressning, stansning, gängning, fräsning, brotschning, borrning, svarvning, skruvidragning o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbegripna:
Kap. 84. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap
84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slätter, tröskverk, halmoch foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensningsoch sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorteringsmaskiner för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin
avsedda maskiner och apparater ........................ 10 %
84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel:
A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill ........ fri
Kap. 85. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel Anmärkningar
2. Artiklar, vilka enligt ordalydelsen kunna hänföras såväl till nr 85.01 som till nr 85.08, 85.09 eller 85.21, tulltaxeras enligt något av sistnämnda tre nummer. Kvicksilverlikriktare med metallbehållare hänföras dock till nr 85.01.
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1967
7 Kap. 90. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
c) speglar av glas, icke optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av oädel eller ädel metall, icke utgörande optiska element (nr 83.12 och kap. 71);
90.01 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett materialet, omonterade, med undantag av dylika element av glas, icke optiskt bearbetade; polariserande skivor och plattor fri
90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett materialet, monterade, avsedda för instrument och apparater, med undantag av dylika element av glas, icke bearbetade för optiskt bruk;
Kap. 92. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av ljud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av bilder och ljud för television; delar och tillbehör till dylika instrument och apparater
Anmärkningar
1. Detta kapitel omfattar icke:
c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, stroboskop och annan elektrisk utrustning, avsedda för artiklar, hänförliga till detta kapitel, men icke hopbyggda med dessa artiklar och icke inneslutna i samma hölje som desamma (kap. 85 och 90); apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade med radiomottagningsapparater (nr 85.15);
Denna förordning träder i kraft såvitt avser tulltaxenr 21.07 den 1 september 1967 och i övrigt den 1 juli 1967.
8 Kungl. Maj. ts proposition nr 92 år 1967
Förslag
till
Förordning
angående ändring av bilagan till förordningen den 25 maj 1941 (nr 251)
om särskild varuskatt
Härigenom förordnas, att bilagan till förordningen den 25 maj 1941 om särskild varuskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges1.
Bilaga
Förteckning
över
varor för vilka särskild varuskatt skall erläggas,
i tulltaxan hänförliga till nedanstående tulltaxenummer
Denna förordning träder i kraft den 1 september 1967.
1 Senaste lydelse av bilagan se 1966: 221.
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1967
9 Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 8 § tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)
Härigenom förordnas, att 8 § tulltaxeförordningen den 13 maj 19601 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
8 Tullfrihet åtnjutes -------
2. varor, som införas av person vilken tillhör främmande makts härvarande beskickning eller är av främmande makt här i riket anställd såsom konsul, allt i den mån Konungen därom förordnar, därvid i förekommande fall hänsyn må tagas till huruvida den främmande makten medgiver Sverige motsvarande förmån;
3. varor, som införas för sådana organisationers eller personers räkning vilka enligt lag eller annan författning åtnjuta immunitet och privilegier, i enlighet med vad därom bestämts i stadga eller avtal vartill Sverige anslutit sig; 5
5. mindre maskiner---sjöf
ordnar.
huset räkning;
2, varor, som införas av främmande stats beskickning, av person som tillhör sådan beskickning eller av någon av hans familjemedlemmar, i enlighet med lagen den 16 december 1966 (nr 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier, samt, i den mån Konungen därom förordnar, för varor, som införas av person som är av främmande stat här i riket anställd såsom konsul; i förekommande fall må hänsyn tagas till huruvida den främmande staten medgiver Sverige motsvarande förmån;
3. varor, som införas för sådana internationella organisationers eller till tlylika organisationer knutna personers räkning vilka enligt lag eller annan författning äro berättigade till tullfrihet i enlighet med stadga eller avtal som gäller i förhållande till Sverige;
ilk, i den mån Konungen därom för-
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Senaste lydelse av 8 § se 1966: 395
10 Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1967
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307)
angående tullrestitution
Härigenom förordnas, att 6 a § förordningen den 4 oktober 1929 angående tullrestitution1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)
6 a §.
Förutom i—------tillfälligt brukande;
b) materiel, som införts för tillfälligt brukande
vid utförande av anläggnings-, byggnads- eller liknande arbeten eller komplettering, reparation, avprovning eller liknande arbeten på anläggning eller byggnad eller på fastighet som är inrättad för industriell verksamhet eller på maskiner tillhörande byggnad eller sådan fastighet, eller
för vetenskapligt,------avlämnade föremål.
Tullrestitution enligt —------tio procent.
Har vara —------ursprungliga tullbeloppet.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.
b) materiel, som införts för tillfälligt brukande
vid utförande av anläggnings-, byggnads- eller liknande arbeten eller komplettering, reparation, avprovning eller liknande arbeten å anläggning eller byggnad, eller
1 Senaste lydelse av 6 a § se 1964: 257.
Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1967
11 Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 17 mars 1967.
N ärvarande:
Statsråden Sträng, Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, LIolmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Odhnoff, Wickman.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa tullfrågor och anför.
Inledning
I skrivelser den 9 och 16 februari 1967 har generaltullstyrelsen — bl. a. med anledning av beslut av Tullsamarbetsrådet i Bryssel —lagt fram förslag till vissa ändringar av övervägande teknisk natur i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475) jämte därmed sammanhängande ändringar i vissa skatteförfattningar. Över generaltullstyrelsens förslag den 9 februari 1967 har, efter remiss, yttrande avgetts av kommerskollegium, som samrått med Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges mekanförbund och Textilrådet. Yttranden över styrelsens förslag i skrivelsen den 16 februari 1967 bar avgetts av kontrollstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiet har överlämnat yttranden av statens jordbruksnämnd, Sveriges kemiska industrikontor, Svenska choklad- och konfektyrfabrikantföreningen, Sveriges grossistförbund samt handelskamrarna i Stockholm, Göteborg och Malmö.
Vidare har en arbetsgrupp inom jordbruksdepartementet i ett betänkande den 30 november 1966 om industrins råvarukostnadsutjämning (Stencil Jo 1966: 16) framlagt vissa förslag rörande gränsskyddet för makaroner in. in. Utredningens betänkande i denna del har behandlats i yttranden arstatens jordbruksnämnd, Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet, Skånes handelskammare, Riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund och Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening.
Jag vill vidare ta upp ett förslag av generaltullstyrelsen i skrivelse den 1 mars 1967 angående vissa ändringar av bestämmelserna om tullfrihet för utländska beskickningar och internationella organisationer i tulltaxeförord-
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1967
ningen den 13 maj 1960 (nr 391). Samtidigt vill jag också anmäla en fråga om viss ändring av bestämmelsen om reducerad restitution i förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution.
Förslag och yttranden
1 sin skrivelse den 9 februari 1967 föreslår generaltullstyrelsen att tulltaxan ändras i överensstämmelse med ett beslut av Tullsamarbetsrådet i juni 1966 rörande den internationella tullnomenklaturens utformning. Tullsamarbetsrådets åtgärder syftar främst till att åstadkomma bättre överensstämmelse mellan de engelska och franska originaltexterna till nomenklaturen. Ändringarna i den svenska tulltaxan medför att vissa varor kommer att hänföras till andra varupositioner än tidigare. Den ändrade klassificeringen påverkar emellertid tullnivån endast för några varor på verktygsområdet för vilka en tullhöjning från 8 till 10 % inträder. Enligt generaltullstyrelsens mening saknar dock denna höjning praktisk betydelse.
I samma skrivelse har generaltullstyrelsen vidare föreslagit vissa ytterligare ändringar i tulltaxan. Syftet med dessa ändringar är i huvudsak att nå bättre överensstämmelse med den internationella nomenklaturen och anpassa texten till modernt tekniskt språkbruk. Ändringarna påverkar inte tullnivån för de berörda varorna.
Remissinstanserna har tillstyrkt generaltullstyrelsens förslag.
I skrivelsen den 16 februari 1967 tar generaltullstyrelsen upp en fråga som hänger samman med klassificeringen av konfektyrer tillverkade med andra sötningsmedel än socker och utan tillsats av kakao. Härvidlag har Tullsamarbetsrådet genom en s. k. Classification Opinion i november 1966 uttalat, att dessa konfektyrer bör hänföras till tulltaxenr 21.07 i Brysselnomenklaturen. 1 Sverige har, framhåller generaltullstyrelsen, sötsaker som inte innehåller kakao hittills tulltaxerats under tulltaxenr 17.04 (sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao) oavsett om de varit sötade med socker eller andra sötningsmedel. De har då belagts med 10 % tull. Härjämte har varorna varit skattepliktiga enligt förordningarna den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt och den 3 juni 1960 (nr 258) om utjämningsskatt å vissa varor. För varor som har områdesursprung enligt konventionen om den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) är tullen sedan den 31 december 1966 avvecklad.
Enligt generaltullstyrelsen bör Tullsamarbetsrådets uttalande för Sveriges del medföra att sötsaker, som inte innehåller socker, hädanefter tulltaxeras under tulltaxenr 21.07. Praktiska skäl talar enligt styrelsens mening för att dessa konfektyrer även i fortsättningen beläggs med tull och särskild varuskatt på samma sätt som sockerkonfektyrer, med vilka de konkurre-
Kungl. Maj.ts proposition nr 92 år 1967
rar. Styrelsen föreslår därför vissa ändringar i tulltaxan och i förteckningen över varor för vilka särskild varuskatt skall erläggas. Däremot är det enligt styrelsens mening tveksamt om utjämningsskatt bör tas ut för dessa varor, då de knappast innehåller mer än en ringa mängd sådana råvaror som berättigar till pr ^utjämningsbidrag. Om utjämningsskatt i fortsättningen inte skall tas ut för dessa konfektyrer påkallar detta enligt vad styrelsen framhåller en ändring också i utjämningsskatteförordningen. Den föreslagna tulländringen anses kunna genomföras utan hinder av bestämmelserna i EFTA-konventionen. Styrelsen finner inte heller att det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) innebär något direkt hinder för en sådan åtgärd.
I de yttranden som avgetts över förslaget har flertalet av de hörda remissinstanserna ansett, att Tullsamarbetsrådets uttalande om ändrad tulltaxering av de sockerfria sötsakerna inte bör medföra någon ändring i Sverige i fråga om tull och särskild varuskatt för dessa varor. Handelskamrarna i Stockholm och Göteborg har dock uttryckt tveksamhet om lämpligheten av en tulltaxeändring med hänsyn till de pågående GATT-förhandlingarna.
Beträffande frågan om utjämningsskatt fortsättningsvis bör utgå för de här aktuella varorna har de flesta remissinstanserna ansett övervägande skäl tala härför. Kommerskollegium uttalar, att utjämningsskatt i princip bör utgå endast för varor som innehåller utjämningsberättigade råvaror. Eftersom det ej är fullt klarlagt om sockerfria konfektyrer saknar sådana råvaror talar enligt kollegiets uppfattning bl. a. praktiska skäl för att utjämningsskatt tas ut för dessa konfektyrer i samma mån som för sockerkonfektyrer. Kontrollstyrelsen anser att inga särskilda skäl talar för olika skattebeläggning av skilda slag av sötsaker beroende på vilka råvaror som används vid tillverkningen. En skattebeläggning efter sådana principer skulle medföra, att marknadsutvecklingen kom att styras i viss riktning. Även kontrolltekniska skäl talar mot en åtskillnad för olika produkter inom sötvaruområdet. Sveriges kemiska indastrikontor understryker för sin del önskvärdheten av att den särskilda skattebeläggningen av sötsaker snarast avvecklas.
Statens jordbruksnämnd förordar att författningsändringarna på grund av den ändrade tullklassificeringen av sockerfria konfektyrer av praktiska skäl får träda i kraft den 1 september 1967 samtidigt som nya bestämmelser rörande jordbruksregleringen införs.
1960 års jordbruksutredning förordade i sitt förra året avlämnade betänkande »Den framtida jordbrukspolitiken» (SOU 1966:30) att behovet av kompletteringar till det nu tillämpade prisutjämningsförfarandet för livsmedelsindustrin borde utredas närmare. Med anledning härav har den tidigare omnämnda arbetsgruppen inom jordbruksdepartementet behandlat dessa frågor. Vissa frågor som aktualiserats av arbetsgruppen kommer att
14 Iiungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1967
anmälas av chefen för jordbruksdepartementet i samband med behandlingen av riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m. Nu vill jag endast ta upp frågan om gränsskyddet för makaroner och spagetti.
Beträffande nu nämnda varor framhöll 1952 års tulltaxekommitté att tullsatsen borde bestämmas med hänsynstagande till införselavgiften för råvaran, vetemjöl. I huvudsaklig överensstämmelse med kommitténs förslag fastställdes tullen år 1958 till 25 öre per kg. Den har sedan höjts två gånger på grund av det ökade vetepriset i Sverige, senast år 1962 (prop. 1962:137, BevU 48, rskr 240, SFS 1962: 169), och utgör nu 45 öre per kg. Skillnaden i råvarukostnader för svenska tillverkare av makaroner och deras konkurrenter utomlands har emellertid fortsatt att öka och motsvarar f. n. enligt vad arbetsgruppen visat 56 öre per kg färdig vara. Den överstiger sålunda nuvarande tull med 11 öre per kg. Arbetsgruppen konstaterar, att de problem som på grund av de förhöjda råvarukostnaderna kan uppstå för den svenska makaron tillverkningen skulle kunna lösas antingen genom tullhöjning eller genom att berörda varor fördes in under jordbruksregleringen och belädes med införselavgift. Gruppen erinrar emellertid om att förslag om ett överförande av makaroner och spagetti till jordbruksregleringen tidigare har avvisats vid flera tillfällen (prop. 1962:95, JoU 10, rskr 199; prop. 1965:95, JoU 15, rskr 254). Det framhölls därvid bl. a. att dessa varor inte räknas som jordbruksprodukter inom den europeiska ekonomiska gemenskapen, EEC.
Gruppen påpekar i sammanhanget att tullen för makaroner och spagetti inte har bundits i GATT och att produkterna i fråga faller under bilaga D i EFTA-konventionen och sålunda är undantagna från tullavvecklingen.
Vid remissbehandlingen av arbetsgruppens utredning har åtgärder med anledning av råvarukostnadsfördyringen för makarontillverkningen tillstyrkts eller lämnats utan erinran av statens jordbruksnämnd, Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet, Skånes handelskammare, Riksförbundet Landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund och Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening. I första hand förordas att makaroner och spagetti tas in under jordbruksregleringen men Sveriges industriförbund, Kooperativa förbundet och Skånes handelskammare anser dock att även möjligheten av att genomföra en lågprislinje borde ha undersökts.
Bestämmelser om tullfrihet för varor som införs av utländska beskickningar och konsuler är intagna i 8 § punkten 2 tulltaxeförordningen. Efter beslut av 1966 års riksdag (prop. 1966:148, UU 12, rskr 379) gäller fr. o. in. den 1 januari 1967 lagen den 16 december 1966 (nr 664) med vissa bestämmelser om immunitet och privilegier. Lagens bestämmelser grundas på den i Wien den 18 april 1961 avslutade konventionen om diplomatiska förbindelser.
I nyssnämnda proposition framhölls bl. a. att bestämmelserna i konven-
15 Kungl. Maj. ts proposition nr 92 ur 1967
tionen, för att underlätta tillämpningen, i viss omfattning borde inarbetas i författningar på de områden där bestämmelserna skulle komma att få praktisk betydelse för de tillämpande myndigheterna. I anslutning härtill har generaltullslijrelscn i sin skrivelse den 1 mars 1967 föreslagit att 8 § punkten 2 tulltaxeförordningen skall anpassas till konventionens lydelse. Samtidigt föreslås viss mindre ändring av punkten 3 i samma paragraf angående tullfrihet för vissa internationella organisationer och deras anställda.
Departementschefen
De ändringar i tulltaxan som förordats av generaltullstyrelsen är i allt väsentligt av teknisk natur och hänger samman med beslut av det internationella Tullsamarbetsrådet i Bryssel. I likhet med de remissinstanser som yttrat sig över förslagen tillstyrker jag att ändringarna genomförs. En ändrad varuklassificering på grund av beslut i tullsamarbetsrådet bör — som bl. a. generaltullstyrelsen framhållit — som princip inte leda till någon väsentlig ändring i tull- och skattebeläggningen i Sverige för enskilda varor. Flertalet av de föreslagna ändringarna i tulltaxan medför inte några sådana skillnader av praktisk betydelse. Beträffande de sockerfria konfektyrerna vill jag emellertid förorda, att erforderliga författningsändringar vidtas så att tull, särskild varuskatt och utjämningsskatt även i fortsättningen kan utgå för dessa varor liksom för andra konfektyrer.
Gränsskyddet för makaron- och spagettitillverkningen har avvägts med hänsyn till den svenska prisregleringen på råvaran. Den efter hand ökade skillnaden mellan de svenska spannmålspriserna och världsmarknadspriserna har vid olika tillfällen, senast år 1962, nödvändiggjort höjning av tullen för atl undvika en försämring av de svenska tillverkarnas konkurrensläge gentemot utlandet. Behov av en förnyad justering av gränsskyddet har nu konstaterats föreligga. Förslag att lösa gränsskyddsfrågan genom att föra in de aktuella varorna under jordbruksregleringen har tidigare avvisats och några nya motiv härför har inte nu framkommit. Jag förordar sålunda att även denna gång en höjning av tullen genomförs. Den av jordbruksregleringen betingade kostnadsför höj ningen för makaroner och spagetti har beräknats f. n. överstiga tullskyddet med ca 11 öre per kg färdig vara. Emellertid föreligger en viss osäkerhet om den framtida prisutvecklingen för spannmål både i Sverige och på världsmarknaden och någon marginal är därför önskvärd. Jag föreslår därför att tullen på makaroner och spagetti höjs med 15 öre per kg dvs. från 45 till 60 öre. Det bör framhållas att tullhöjningen kan ske utan hinder av våra åtaganden inom EFTA och GATT.
Den av generaltullstyrelsen föreslagna ändringen i 8 § tulltaxeförordningen är uteslutande av teknisk art och jag förordar att ändringen genomförs.
16 Kungl. Maj:ts proposition nr 92 år 1967
Enligt 6 a § förordningen angående tullrestitution åtnjuts reducerad restitution bl. a. för materiel som införs för att tillfälligt brukas vid arbeten på byggnader. Med stöd härav har reducerad restitution medgivits även i samband med arbete på maskiner som ansetts som tillbehör till byggnad. Då ny lagstiftning om vad som är fast egendom träder i kraft den 1 juli 1967, förordar jag att ett förtydligande görs i bestämmelserna om tullrestitution så att tveksamhet vid tillämpningen av dessa bestämmelser undviks. Jag förordar att 6 a § förordningen om tullrestitution ändras i överensstämmelse härmed.
Ändringen av 8 § tulltaxeförordningen torde böra träda i kraft den dag förordningen härom utkommer från trycket. De författningsändringar som avser tull och indirekta skatter på sockerfria konfektyrer bör som jordbruksnämnden föreslagit träda i kraft den 1 september 1967. Beträffande övriga författningsändringar föreslår jag att de träder i kraft den 1 juli 1967.
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t i proposition föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade förslag till
1) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 4-75),
2) förordning angående ändring av bilagan till förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om särskild varuskatt,
3) förordning om ändrad lydelse av 8 § tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),
4) förordning om ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 4 oktober 1929 (nr 307) angående tullrestitution.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet :
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670293