angående reglering au priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m.

Knngl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

1 Nr 95

Knngl. Maj.ts proposition till riksdagen angående reglering au priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Eric Holmquist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I avvaktan på resultatet av arbetet inom 1960 års jordbruksutredning framläggs i propositionen förslag angående reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret den 1 september 1965—den 31 augusti 1966. Förslagen grundas på en mellan statens jordbruksnämnd och jordbrukets förhandlingsdelegation träffad överenskommelse, som tillstyrkts av jordbruksnämndens konsumentdelegation. För prisregleringen under nästa regleringsår förordas att huvuddragen i nu gällande system alltjämt tillämpas.

Vidare framläggs i propositionen förslag angående anslag för nästa budgetår till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och särskilt stöd åt det mindre jordbruket.

I Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. ATr 95

2 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden hållet inför Hans Maj. t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 5 mars 1965.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Aspling, Palme,

Sven-Eric Nilsson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om reglering av priserna på vissa jordbruksprodukter, m. m., och anför.

I. Inledning

Under våren 1964 stod det klart att 1960 års jordbruksutredning inte skulle bli färdig i sådan tid att en ny jordbruksreglering på basis av utredningens arbete skulle kunna genomföras vid utgången av nu gällande reglerings giltighetstid. Med anledning härav fick statens jordbruksnämnd i uppdrag att, efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation, inkomma till Kungl. Maj :t med förslag till en provisorisk reglering för en tolvmånadersperiod för att överbrygga dröjsmålet i jordbruksutredningens arbete.

I en den 26 februari 1965 inkommen skrivelse har statens jordbruksnämnd med anledning av nämnda uppdrag framlagt förslag till provisoriska åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område för tiden den 1 september 1965—den 31 augusti 1966. Förslaget grundas på en den 18 februari 1965 träffad överenskommelse mellan jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation. Överenskommelsen har tillstyrkts av jordbruksnämndens konsumentdelegation.

Statens jordbruksnämnd har i skrivelse den 8 december 1964 gjort framställning om fraktbidrag för utsädespotatis.

Sveriges bageriidkareförening och Sveriges konditorförening har den 6 mars resp. den 25 april 1964 hemställt om prisutjämning på råvaror för vissa bageri- och konditorivaror.

I statsverkspropositionen (bil. 11 s. 68 och 70) har Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1965/66 beräkna till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag av 155 milj. kr. och till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket ett förslagsanslag av 95 milj. kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

3 II. Nuvarande förhållanden

Det nuvarande systemet för reglering av priserna på jordbruksprodukter grundas på beslut av 1959 års riksdag (prop. 147, JoU 29, rskr 283) och avser tiden den 1 september 1959—den 31 augusti 1965. Målsättningen för prispolitiken under perioden är att bereda jordbrukarna möjlighet att följa med i den allmänna inkomstutvecklingen och att efter hand utjämna vid periodens början befintlig klyfta mellan jordbrukarnas arbetsinkomst och industriarbetarnas årsinkomst genom att rationaliseringsvinsten inom jordbruket tillgodoförs jordbrukarna. Såsom underlag för jämförelsen med industriarbetarinkomsten används den genomsnittliga jordbrukarinkomsten vid jordbruk i storleksgrupperna 10—20 och 20—30 ha åker. Det förutsattes att man vid periodens utgång skulle vid inkomstjämförelsen övergå till jordbruk i storleksgruppen 20—30 ha åker.

Den erforderliga prisnivån på jordbrukets produkter upprätthålls i princip genom ett gränsskydd i form av införselavgift på varje viktigare produkt. Avgiften har bestämts med utgångspunkt från att ett visst s. k. mittpris på produkten skall kunna erhållas inom landet. Införselavgiften ändras dock i princip inte så länge priset på produkten ligger inom vissa fastställda prisgränser, kallade den övre och den nedre prisgränsen. Ligger priset utanför prisgränserna kan, förutom ändringar i införselavgiften, vissa andra åtgärder vidtas.

De införselavgifter, som fastställdes vid periodens början, ändras vid utlösningen av vissa spärregler. Genom den s. k. treprocentregeln motverkas för jordbrukets del effekten av ändringar i prisnivån på världsmarknaden och kostnadsnivån för jordbruksföretagen. Den s. k. inkomstregeln medför att inkomstutvecklingen inom jordbruket knyts till den allmänna löneutvecklingen för industriarbetare. Då någon av spärreglerna utlöses, skall normalt införselavgifterna ändras procentuellt lika mycket för alla produkter. Jordbruksnämnden har dock möjlighet att besluta om sådana avvikelser som kan anses motiverade av marknadsmässiga förhållanden. Under vissa förutsättningar skall ändringarna av införselavgifterna leda till ändrade mittpriser och prisgränser.

Införselavgifterna skall inom av riksdagen för varje regleringsår fastställd ram användas för regleringsändamål på jordbrukets område. För regleringsåret 1959/60 fastställdes den s. k. normalram, inom vilken införselavgifterna fick tas i anspråk, till 93 milj. kr.

Beträffande detaljbestämmelserna för regleringsåtgärderna hänvisas till prop. 1959:147.

Sedan 1959 har riksdagen varje år fattat beslut som i viss utsträckning inneburit ändringar i eller kompletteringar av förut nämnda grunder för prisregleringen.

4 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

År 1960 beslöt riksdagen (prop. 1960: 25, UU 2, rskr 140 ) i samband med att Sveriges anslutning till EFTA godkändes att ett visst belopp i enlighet med ett samtidigt godkänt svensk-danskt jordbruksavtal årligen skulle överföras till Danmark. Beloppet, som tills vidare beräknades till 10 milj. kr. för år, skulle utgå ur de regleringsavgifter som tas ut på fettvaror. Samma riksdag (prop. 1960: 153, JoU 31, rskr 311 och prop. 1960: 154, BevU 64, rskr 345) godkände en provisorisk lösning av vissa problem, som uppkom för livsmedelsindustrin och för jordbruket genom den avveckling av vissa tullar och avgifter som följde av anslutningen till EFTA. För vissa av livsmedelsindustrins produkter (choklad, kex, soppor, fiskkonserver in. m.) infördes en prisutjämning som på några av dessa varor kombinerades med en utjämningsskatt. Med hänsyn till de försämrade avsättningsförhållandena för vissa potatisprodukter beslöts att medel för viss prisutjämning på dessa produkter förskottsvis och i avvaktan på slutlig reglering fick utgå ur införselavgifterna på potatis.

Normalramen för de införselavgifter, som fick tas i anspråk under regleringsåret 1960/61, fastställdes till oförändrat 93 milj. kr.

1961 års riksdag (prop. 1961: 49, JoU 17, rskr 169) beslöt att stödet till spånadslinodlingen i fortsättningen skulle bestridas från vissa införselavgiftsmedel för fettvaror. Även för regleringsåret 1961/62 fastställdes normalramen för införselavgifterna till 93 milj. kr.

Vid 1962 års riksdag (prop. 1962: 95, JoU 10, rskr 199) lades gränsskyddet om för fjäderfäkött och levande fjäderfä. I anledning av EFTA-konventionens verkningar infördes prisutjämning för torkat äggalbumin och kärnbindemedel. Normalramen i fråga om införselavgifter för regleringsåret 1962/63 fastställdes till ett till 110 milj. kr. höjt belopp.

1963 års riksdag (prop. 1963: 178, UU 10, rskr 381) godkände ett jordbruksavtal med Danmark. Detta innebar bl. a. att i det föregående nämnt belopp höjdes till lägst 20 milj. kr. för år. Samma riksdag (prop. 1963: 134, JoU 14, rskr 180) höjde normalramen för användning av införselavgiftsmedel för den fortlöpande prisregleringsverksamheten för regleringsåret 1962/63 till 150 milj. kr. och bestämde den för vart och ett av regleringsåren 1963/64 och 1964/65 till 160 milj. kr. I normalramen för regleringsåret 1962/63 ingick gottgörelse till jordbruket för de genom tillkomsten av EEC försämrade exportförutsättningarna. Eventuella sådana förluster för regleringsåren 1963/64 och 1964/65 skulle täckas ur disponibla införselavgiftsmedel utanför normalramen.

Vid 1964 års riksdag (prop. 1964:77, JoU 14, rskr 240) fattades beslut om att övergå till den s. k. falltalsmetoden för att bestämma kvaliteten på brödsäd. På grund härav höjdes införselavgiften för brödsäd. Härigenom inflytande medel skulle redovisas för sig och disponeras enligt Kungl. Maj:ts bestämmande.

5 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Under den förflutna delen av prissättningsperioden 1959/60—1964/65 har treprocentregeln elva gånger och inkomstregeln sex gånger medfört ändringar av införselavgifternas storlek. Inkomstregelns utlösningar har beräkningsmässigt medverkat till att höja producentprisnivån med inemot 16 % i förhållande till mittpriserna vid periodens början. Den sammanlagda effekten av utlösningarna av treprocentregeln beräknas däremot vara mycket obetydlig. Den världsmarknadsprisindex (VM-index), som utgör en av komponenterna i regeln, har nämligen medfört en sänkning av producentprisnivån med ungefär lika mycket (10,1 %) som den andra komponenten, kostnadsindex (K-index), höjt densamma (10,3 %).

III. Jordbruksnämndens förslag

Allmänna grunder

Jordbruksnämnden har under förbehåll av Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande träffat överenskommelse med jordbrukets förhandlingsdelegation om grunderna för prissättningen på jordbrukets produkter under tiden den 1 september 1965—den 31 augusti 1966. överenskommelsen redovisas av jordbruksnämnden på följande sätt.

1. I avvaktan på att nya jordbrukspolitiska principer som resultat av 1960 års jordbruksutredning kan komma att fastställas av statsmakterna, har parterna vid överläggningarna utgått från att de allmänna riktlinjerna från 1947 års riksdagsbeslut med de ändringar och preciseringar, som sedermera skett, senast i samband med det s. k. sexårsavtalet, alltjämt skall vara vägledande och normerande för jordbrukspolitiken.

2. Den prisnivå för jordbruksprodukter, som kommer att råda vid utgången av sexårsavtalet den 31 augusti i år, skall bibehållas oförändrad vid övergången till ett nytt avtal, avseende tiden den 1 september 1965—den 31 augusti 1966. Härvid bortses från de eventuella ändringar, som vid övergången kan föranledas av de i punkt 6 nämnda justeringarna av prisgränserna.

3. Hittillsvarande bestämmelser för treprocentregelns tillämpning skall vara i kraft under avtalstiden. Efter en eventuell första utlösning av regeln under denna lid skall dock ske eu övergång till en K-index, grundad på vägningstal enligt kostnadsstrukturen vid typkalkylgårdarna av den genomsnittliga storleken 25 ha (normjordbruken). Vid tillämpningen av den nya K-index i samband med fortlöpande beräkningar enligt treprocentregeln skall denna index appliceras med 60 % på jordbrukets totala intäkter, räknade med utgångspunkt från den vid regelutlösningen rådande mittprisnivån.

VM-index bibehålls i princip med sin nuvarande effekt vid regeltillämpningar (bl. a. skall vikten liksom hittills utgöra 50 % av jordbrukets intäkter). VM-index med dess utslag skall dock ej längre påverka K-mjölkpriset1 i annan mån än alt tidpunkten för prisändringen alltjämt påverkas av denna index. Det skall vidare undersökas inom jordbruksnämndens indexkom-

1 K-mjölk = konsumtionsmjiilk.

It nihanfi till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr nr,

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 dr 1965

mitté huruvida tekniska möjligheter finns att avlägsna sådana olägenheter, som kan uppkomma genom att svängningarna i VM-priserna blir av sådan omfattning att de, på grund av de spärrar, som prisgränssystemet för de enskilda varorna utgör, ej kan återspeglas av de svenska partipriserna eller i ändringar av importavgifterna.

4. Inkomstregeln ersätts med ett inflationsskydd, innebärande att jordbruket fr. o. m. den 1 mars 1966 genom höjda importavgifter tillförs ett belopp, som per år räknat utgör 60 milj. kr. Skulle detta skydd mot förmodan visa sig otillräckligt får förhandlingar om en eventuell komplettering upptas.

Till detta kommer 6 milj. kr., som vid samma tidpunkt (den 1 mars 1966,) tillförs jordbruket av de regleringsmedel, som kvarstår oförbrukade vid utgången av sexårsavtalet.

5. I syfte att såvitt möjligt hålla priset på K-mjölk till konsumenterna oförändrat under avtalsperioden, tillförs mejerinäringen regleringsmedel inom den s. k. normalramen till belopp, svarande mot de direkta prishöjningar i partihandelsledet, som enligt avtalets innehåll eljest skulle bli erforderliga enligt treprocentregeln. Vid den första utlösning av denna regel, som kan komma att ske under avtalstiden, förfars på följande sätt. Det totalbelopp, som enligt fastställda regler skall tillföras (vid starkt stigande VM-priser avräknas från) jordbruket, minskas (ökas) med ett för K-mjölk i särskild ordning beräknat belopp. Återstående del av totalbeloppet fördelas via ändringar av importavgifterna procentuellt lika för alla i systemet ingående varor utom K-mjölk. Undantag från denna generella regel förutsätts få ske på liknande sätt som under sexårsavtalet.

Vid beräkningen av det belopp, som skall tillföras mejerinäringen, utgår man från utvecklingen av Iv-index sedan närmast föregående regelutlösning, varvid 60 % av den konstaterade indexförändringen tas i beaktande. Häremot svarande öretal för K-mjölk ersätts med motsvarande belopp av de regleringsmedel, som beräknas inflyta under avtalstiden intill en summa av 20 milj. kr. Skulle denna summa visa sig vara otillräcklig, får prishöjningar i partihandelsledet övervägas.

6. Vissa prisgränser och mittpriser in. in. skall undergå eu justering den 1 september i år. Sålunda skall bl. a. vete och råg från denna dag ha gemensamma prisgränser. Säsongperioderna för smör ändras från oktober —mars och april—september till oktober—april och maj—september.

7. Den regel, som nu gäller för justering av prisgränserna, skall tillämpas intill dess inflationsskyddet utlöses den 1 mars 1966. Vid detta tillfälle skall emellertid prisgränserna justeras oavsett om den i regeln förutsatta gränsen 3 % uppnåtts eller ej. Till grund för justeringen skall då läggas, förutom vad som beror av inflationsskyddet, summan av upplupen K-index sedan senast föregående justeringstillfälle.

8. Vid tilläggsavtalet våren 1963 fastställdes ramen för de regleringsmedel, som jordbruket efter överenskommelse med statens jordbruksnämnd äger att disponera över, till ett årsbelopp av 160 milj. kr. 1 detta belopp ingick ca 17 milj. kr., avsett för sockernäringen. Årsbeloppet kan nu uppskattas till ca 160 milj. kr. exklusive de medel, som inflyter i samband med importen av socker och sockerprodukter. Avtalet förutsätter att ramen exklusive socker fastställs till 160 milj. kr. för regleringsåret 1965/66.

9. De förluster, som uppstår vid svensk export av jordbruksprodukter genom bildandet av EEC, skall för regleringsåret 1963/64 ersättas genom ianspråktagande av de regleringsmedel, vilka kvarstår oförbrukade vid ut-

7 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

gången av sexårsavtalet. Detta sker i anslutning till de utfästelser, som lämnats i sexårsavtalet och i tilläggsavtalet våren 1963. Frågan om ersättning för förlusterna under regleringsåret 1964/65 tas upp av jordbruksnämnden och förhandlingsdelegationen så snart storleken av förlusterna kan överblickas.

10. Frågor, som har samband med EFTA, skall handläggas på samma sätt som under sexårsavtalet.

11. För försök och forskning på jordbrukets område skall, under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, av regleringsmedel inom normalramen få disponeras ett belopp av intill 2 milj. kr.

Jordbruksnämnden meddelar i detta sammanhang att nämnden efter en av konsumentdelegationen gjord framställning, som jordbrukets förhandlingsdelegation lämnat utan erinran, har överenskommit med statens prisoch kartellnämnd om att denna skall följa Sveriges lantbruksförbunds noteringsverksamhet för att klarlägga hur denna bedrivs och på vilket underlag noteringarna baseras.

Jordbruksnämnden framhåller vidare att, om ett andra provisorieår skulle visa sig erforderligt, parterna i punkt 4 av överenskommelsen har lagt grunden för ett tillvägagångssätt, som kan tillämpas för att bereda jordbruket skydd mot ändringar i penningvärdet.

De viktigaste av de ändringar av prisgränserna, som nämnts i punkt 6 av överenskommelsen, framgår av följande tablå.

Jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation har utgått från, att de för prisregleringen på jordbrukets område f. n. gällande bestämmelserna skall, där ej annat föreslås i framställningen, äga fortsatt giltighet under nästa regleringsår.

Jordbruksnämnden redovisar vidare att konsumentdelegationen vid sitt godkännande av ilen träffade överenskommelsen gjort följande uttalande

8 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Konsumentdelegationen har vid sammanträde med jordbruksnämnden lagt fram synpunkter och förslag inför överläggningarna mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation. Konsumentdelegationen har sedermera tagit ställning till nämndens sammanfattande förslag till uppgörelse med förhandlingsdelegationen och har därvid funnit, att en del av de av konsumentdelegationen framförda önskemålen har beaktats. Delegationen finner det särskilt viktigt att den automatiska sammankoppling med löneutvecklingen för andra grupper, som sexårsavtalets inkomstregel innebar, brutits. Visst hänsynstagande till den allmänna prisutvecklingen har därvid fått accepteras. Vid sina överväganden har konsumentdelegationen funnit sig för sin del böra godkänna uppgörelsen.

Jordbruksnämnden anmäler också att överenskommelsen tillstyrkts av styrelserna för Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens Folk.

Förslag för särskilda produkter

Vete och råg, m. m. Brödsädsodlingen har under de senaste åren karaktäriserats av en relativt stor odling av höstvete och en tillbakagång av odlingen av vårvete och råg. Detta har lett till betydande överskott av höstvete som med avsevärda kostnader fått avsättas på den internationella marknaden. Samtidigt har det varit nödvändigt med import för att fylla behovet av såväl vete av vårvetekvalitet som råg. Både jordbrukets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen har framhållit angelägenheten av en bättre balans inom brödsädsodlingen.

Mittpriset och prisgränserna för råg har hittills legat 4 kr./dt under motsvarande priser för vete. Detta hänger samman med att även inlösenpriset för råg enligt sexårsavtalet förutsattes ligga 4 kr./dt under vetepriset. Med hänsyn till att inlösenpriset för råg av 1965 års skörd förutsatts bli detsamma som för vete föreslår nämnden och förhandlingsdelegationen att enhetliga mittpriser och prisgränser skall gälla för vete och råg under regleringsåret 1965/66. Av marknadsmässiga skäl föreslås vidare att mittpriset för brödsäd skall vara 58 kr. och prisgränserna 52 resp. 64 kr./dt. Detta innebär en sänkning av mittpriset för vete med 3 kr. och en höjning av mittpriset för råg med 1 kr./dt.

Makaroner och spagetti m. m. Jordbruksnämnden har senast i januari 1962 i framställning rörande jordbruksregleringen föreslagit att varor, som hänförs till tulltaxenummer 19.03 (makaroner, spagetti och liknande produkter), överförs till jordbruksregleringen med hänsyn till att dessa varor närmast är jämförbara med mjöl. Jordbruksnämnden anser det vara av vikt för den berörda industrin, att gränsskyddet för angivna varor motsvarar avgiftsbelastningen för de vid tillverkningen använda råvarorna. Kungl. Maj :t har hittills inte biträtt nämndens förslag utan frågan har i

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

stället lösts genom att den för varugruppen gällande tullsatsen höjts. Tullen, som före år 1959 var 20 kr./dt, höjdes den 1 januari 1959 till 25 kr./dt, den 1 september 1959 till 35 kr./dt och den 1 juli 1962 till 45 kr./dt. För att lämna industrin kompensation för otillräckligt gränsskydd har jordbruksnämnden under tiden juli 1960—juli 1962 lämnat partiell återbäring av de avgifter, som belastat de vid tillverkningen använda råvarorna. Återbäringsbeloppen har varierat mellan 2: 50 kr. och 7: 25 kr./dt.

Även efter den 1 juli 1962 har tullskyddet som regel understigit införselavgifterna på råvaran. Jordbruksnämnden anger att i november 1964 det »negativa tullskyddet» var 12: 15 kr./dt. Nämnden föreslår, att den aktuella varugruppen överförs till jordbruksregleringen och beläggs med införselavgift som motsvarar avgiften på råvaran. I andra hand förordar nämnden att tullskyddet höjs i relation till nu aktuell avgiftsnivå.

Matärter och bruna bönor m. m. Till följd av en successiv minskning av den inhemska odlingen av matärter föreligger ett mindre importbehov. Jordbruksnämnden och förhandlingsdelegationen är ense om att införselavgiften den 1 september 1965 bör fastställas till 25 kr./dt, vilket i förhållande till f. n. gällande avgift innebär en ökning med 11:60 kr. Härigenom bör man kunna uppnå ett odlarpris av ca 90 kr./dt, vilket anses vara lämpligt för att motverka ytterligare nedgång i odlingen. Även odlingen av bruna bönor har minskat successivt och täcker f. n. endast omkring hälften av konsumtionsbehovet. För att motverka ytterligare arealminskning, har nämnden och förhandlingsdelegationen kommit överens om höjning av införselavgiften, som nu utgör 44: 25 kr., till 55 kr./dt.

Införselavgiften för hampfrö har hittills varit densamma som för bruna bönor. Det anses dock inte motiverat att höja denna avgift.

Prisgränser och prisbevakning för potatis. Erfarenheterna visar, att priset på matpotatis är känsligt för variationer i marknadsläget och kan undergå betydligt större procentuella förändringar än vad som är vanligt i fråga om andra produkter. För att prisrörelserna på potatismarknaden i normal omfattning skall kunna försiggå inom prisgränserna föreslår jordbruksnämnden, att avståndet mellan dessa och mittpriset ökas från nuvarande 15 % till 20 % av mittpriset. Med utgångspunkt från ett oförändrat mittpris av 43:50 kr./dt blir prisgränserna 35 (nu 37) resp. 52 (nu 50) kr./dt.

Till grund för bevakningen av prisgränserna för potatis läggs under viss del av året lantbruksförbundets notering för färsk sydsvensk potatis eller, i förekommande fall, ett ovägt medeltal av denna notering och stockholmsnoteringen för mälarpotatis. Av det material, som legat bakom noteringarna, framgår att den sydsvenska potatisen fått en något större marknadsandel än som förutsatts i nu gällande avtal. Jordbruksnämnden föreslår

10 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

därför, att direktiven för prisgränsbevakningen ändras så, att sammanvägningen av noteringen för sydsvensk potatis och noteringen för mälarpotatis sker med vikten 60 för den förstnämnda och vikten 40 för den sistnämnda noteringen.

Avgiftsbeläggning av vissa potatisprodukter. På vissa potatisprodukter tas ut en införselavgift, som beräknas efter den importerade varans sammansättning och som anpassas efter motsvarande införselavgifter för i varan ingående potatis och andra jordbruksvaror.

Potatismospulver och potatisflingor innehåller, förutom potatis, även torrmjölk. Införselavgiften utgör f. n. 1: 32 kr./kg pulver eller flingor, varav för potatisandelen 1: 28 kr. och för torrmjölksandelen 4 öre/kg.

För mjöl, gryn och flingor, som framställs direkt av potatis men utan tillsats av torrmjölk, tas ut eu särskild införselavgift som ursprungligen bestämdes till 40 kr./dt. På grund av regelutlösningar har avgiften sedermera successivt höjts till 116 kr./dt.

Jordbruksnämnden föreslog i sin framställning våren 1963 rörande jordbruksregleringen, att införselavgiften även för sistnämnda varor skulle beräknas efter sammansättningen. Förslaget biträddes inte eftersom att det ledde till en höjning av införselavgiften med ca 30 %. Skillnaden i avgiftsbeläggning enligt nuvarande system jämfört med det föreslagna har emellertid minskat avsevärt och utgör f. n. ca 10 %. Importen anses dock till följd härav ha förskjutits till förmån för produkterna utan tillsats av torrmjölk.

Med hänsyn till angivna förhållanden föreslår jordbruksnämnden att även på potatisprodukter hänförliga till stat. nr 11.05.001 och 009 tas ut en införselavgift som beräknas efter den importerade varans deklarerade sammansättning.

Oljeväxtfrö. På grund av utvecklingen av världsmarknadspriserna på flytande vegetabiliska oljor har det inhemska priset på oljeväxtfrö alltsedan sommaren 1962 fram till januari 1965 legat under eller, sedan januari 1965, endast obetydligt över nedre prisgränsen. För att få bättre balans mellan världsmarknadspris och prisgränser har i samband med förut nämnda överenskommelse enighet nåtts om att föreslå en sänkning av prisgränserna med 4 öre/kg. För rapsfrö med 47 % fetthalt i torrsubstansen och 18 % vattenhalt förordas därför en nedre prisgräns på 85 öre/kg och en övre prisgräns på 113 öre/kg. Mittpriset blir sålunda 99 öre/kg.

Prisgränsperioderna för smör. F. n. gäller för smör skilda prisgränser under månaderna oktober—mars och under månaderna april—september. Under den förstnämnda tiden ligger prisgränserna f. n. ca 57 öre/kg högre än under den sistnämnda. För att förebygga spekulation har jordbruks-

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1965 11

nämnden rätt att för olika år variera liden för övergången mellan de två perioderna.

Med stöd av marknadsmässiga erfarenheter under de senaste åren töreslår jordbruksnämnden att gränserna mellan de två prisgränsperioderna förskjuts så att de högre prisgränserna avser månaderna oktober—april och de lägre månaderna maj—september. Rätten för jordbruksnämnden att variera tiden för övergången bör kvarstå.

Hästkött, nötkött och fläsk m. m. Till följd av nedgången av landets hästbestånd får marknadsföringen av hästkött av inhemskt ursprung allt mindre betydelse. Tillräckliga skäl synes därför inte föreligga att behålla särskilda prisgränser m. m. för denna varugrupp. Ettersom hästkött i viss mån ersätter nötkött, bör det däremot — då åtgärder vidtas till skydd för nedre eller övre prisgränsen på nötkött — finnas möjligheter till samma åtgärder i fråga om hästkött. Detta syfte nas om nötkött och hästkött förs samman till en varugrupp.

Av det marknadsförda köttet beräknas under år 1965 hästköttet komma att utgöra 5 % och nötköttet 95 %. Om nu gällande mittpiiser för ostyckat hästkött och nötkött vägs ihop med utgångspunkt från nämnda relationstal, leder detta till ett gemensamt mittpris av 621 öre/kg. Såsom kompensation för de sänkningar av mittprisnivån, som föreslås för vissa andra varugrupper, har emellertid jordbruksnämnden och förhandlingsdelegationen överenskommit att det gemensamma mittpriset för nötkött och hästkött hör höjas till 652 öre/kg. Prisgränserna bör fastställas till 550 resp. 714 öre/kg. Införsel- och kompensationsavgifterna bör utgå med de belopp som gäller för nötkött.

Jordbruksnämnden föreslår, alt nämnden bemyndigas för nästa regleringsår genomföra angivna ändringar i prisregleringen för nötkött och för hästkött.

Införselavgiften för den sålunda sammanslagna varugruppen förutsatts i fortsättningen få utgöra grundval för beräkningen av införselavgifterna för styckat kött.

Med hänsyn till de prisfluktuationer, som förekommer på fläsk, anses den nuvarande spännvidden, 12 % av mittpriset, mellan nedre och övre prisgränsen — 448 resp. 571 öre/kg — vara något knapp. Jordbruksnämnden föreslår, att prisgränserna för ostyckat fläsk fr. o. in. den 1 september 1965 fastställs till 440 resp. 579 öre/kg, vilket motsvarar en spännvidd av ca 13,5 % av mittpriset.

Ägg och äjjKprodukter. När det nuvarande prisregleringssystemet infördes hade äggproduktionen en utpräglad säsongvariation. För prisreglei ingen på ägg fastställdes därför två prisgränsperioder, nämligen en för lågproduktionstiden under månaderna augusti—november och en för högproduktions-

12 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

tiden under månaderna december--juli. Även om en viss produktionstopp alltjämt är märkbar från slutet av december till mitten av februari, anses skillnaden mellan perioderna nu vara utjämnad. Jordbruksnämnden föreslär därför att för hela året gällande prisgränser införs. Marknadsutvecklingen gör det emellertid nödvändigt att samtidigt sänka mittpris och prisgränser. Hönsskötseln har nämligen under senare år rationaliserats intensivt. böljden har blivit eu kraftigt ökad produktion per höna och år samt en lagre toderåtgång. Samtidigt har omsättningen i den internationella agghandeln krympt bl. a. på grund av marknadsregleringar inom EEC-området. Äggpriset har till följd härav sedan slutet av oktober 1963 legat under den nedre prisgränsen. F. n. ligger priset 53 öre/kg under denna gräns.

Joidbruksnämnden räknar med att de internationella äggpriserna även under de närmaste åren kommer att ligga på så låg nivå, att det inhemska äg8PJiset ej kan hållas över den nuvarande nedre prisgränsen utan att exceptionellt kraftiga och utomordentligt kostnadskrävande skyddsåtgärder tillgrips. Till denna uppfattning ansluter sig Svenska ägghandelsförbnndet och jordbrukets förhandlingsdelegation, som framhåller att mittprisnivån bör sänkas med ca 50 öre/kg. Jordbruksnämnden föreslår därför att den nedre prisgränsen fr. o. in. den 1 september 1965 fastställs till 400 öre/kg, mittpriset till 454 öre/kg och den övre prisgränsen till 508 öre/kg. I normalbeloppet för införselavgiften för ägg, vilket f. n. är 160 öre/kg, föreslås ingen ändring. Jordbruksnämnden erinrar om att nu utgående införsel- och tillverkningsavgifter på fodermedel beräknas öka produktionskostnaden för ägg med ca 80 öre/kg.

Jordbruksnämnden räknar med att även i fortsättningen tillfälliga säsongöverskott av ägg uppkommer vilka måste avsättas genom export, som pnsutjämnas med anlitande av regleringsmedel. Strukturförhållandena inom ägghandeln anses inte göra det möjligt att belägga äggproduktionen med särskilda regleringsavgifter. Sveriges export- och importförening för ägg erhåller f. n. i stället medel för prisutjämning vid export genom att införselavgifter och tillverkningsavgifter för fodermedel, i första hand införselavgifterna för majs och kli, tilldelas föreningen. Under regleringsåret 1963/64, då äggexporten uppgick till något mer än 8 000 ton, anså°gs det inte möjligt att tillföra föreningen prisutjämningsmedel i den omfattning som skulle ha krävts för att hålla äggpriset inom landet över den nedre prisgränsen. Jordbruksnämnden föreslår, att för nästa regleringsår grunderna för tilldelningen av prisutjämningsmedel ändras så att föreningen får i stort sett de belopp som beräknas inflyta i införsel- och tillverkningsavgifter för de fodermedel som förbrukas inom ägg- och fjäderfäproduktionen. Med nuvarande avgiftssatser och produktionsförhållanden beräknar nämnden detta belopp till ca 15 milj. kr. per år.

Jordbruksnämnden anser vidare, att prisgränserna för heläggmassa, helägg pal ver och äggulepulver bör ändras till följd av förslagen rörande pris-

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965 13

gränserna för ägg. De förordade prisgränserna och mittpriserna redovisas i följande tabell.

Nedre prisgräns Mittpris övre prisgräns

öre/kg öre/kg öre/kg

Heläggmassa ....................... 405 465 525

Heläggpulver ....................... 1 900 2 146 2 392

Äggulepulver ....................... 1 850 2 085 2 320

Gödkyckling m. m. När prisregleringen för fjäderfäkött år 1962 lades om fastställdes mittpriset och prisgränser efter då rådande prisnivåer. Ända fram till mitten av år 1964 har det inhemska priset på dessa produkter legat mellan prisgränserna. Härefter har den ökade uppfödningen av kycklingar, främst gödkyckling (broiler), medfört att produktionen överstigit konsumtionsutrymmet inom landet. Den ökade tillförseln jämte viss konkurrens från andra länder har medfört att det inhemska priset på gödkyckling fått sänkas kraftigt. Det ligger sedan november 1964 ca 80 öre/kg under gällande nedre prisgräns. För att skydda det inhemska priset har jordbruksnämnden i olika omgångar höjt införselavgiften. Nuvarande belopp är 273 öre/kg, vilket är 47 öre högre än den normalavgift som skall gälla då priset betinner sig mellan prisgränserna. Härjämte har temporärt lämnats visst stöd av regleringsmedel för att genom lagring av kött av höns och kyckling skydda den nedre prisgränsen.

Det inhemska priset på gödkyckling mäts f. n. genom att vissa organisationer och företag till jordbruksnämnden lämnar vissa schematiska uppgifter om sina partiprisnoteringar. Jordbruksnämnden har överenskommit med vissa företag i branschen att de i fortsättningen skall i detalj redovisa sina faktiska priser vid försäljningar till olika köparekategorier med angivande av varusortiment, leveransvillkor och övriga priskonditioner. För envar av uppgiftslämnarna skall ett medelpris räknas fram. Nämnden föreslår att det aritmetiska medeltalet av dessa priser skall anses utgöra det inhemska priset. Detta beräknas komma att ligga ca 25 öre/kg lägre än vid beräkning enligt nuvarande metod.

Efter hörande av de företag och organisationer, som lämnar prisuppgifter, föreslår jordbruksnämnden i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation att mittpris och prisgränser för gödkyckling anpassas efter de ändrade marknadsförhållandena. De föreslagna ändringarna framgår av följande uppställning.

2f Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 95

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

I liäga om stöd till lagring av kött av höns och kyckling föreslår jordbruksnämnden, etter hörande av berörda branschföretag, att nämnden får använda de prisregleringsmedel, som avses för Sveriges export- och importtörening för ägg, för att lämna bidrag för fasta och rörliga lagringskostnader för sådant fjäderfäkött som uppslaktats vid kontrollslakteri vid de tillfällen då det inhemska priset inte överstiger mittpriset. En viss analogi nås härigenom med uppläggningen av lagringsstödet för nötkött in. m.

Lin och hampa. Frågan om stödet åt spånadslin- och hamphanteringen utreds f. n. Enligt vad jordbruksnämnden har inhämtat beräknas denna utredning inte bli slutförd innan ställning måste tas till frågan om stöd åt 1965 års skörd av dessa produkter. Efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation tar därför jordbruksnämnden nu upp frågan om eif provisoriskt stöd åt spånadsväxtodlingen under budgetåret 1965/66. Jordbruksnämnden erinrar om att 1956 års riksdag (prop. 1956: 38, JoU 6, rskr 130) fattade principbeslut angående stödet åt hanteringen av lin och hampa. Statliga pristillägg för framställd tiber skulle enligt vissa grunder utgå av budgetmedel. Genom beslut av 1961 års riksdag (prop. 1961:49, JoU 17, rskr 169) slopades systemet med stöd över budgeten till linodlingen. I stället kopplades stödet samman med det stöd åt oljelinodlingen som lämnas inom ramen för de införselavgifter som under vissa förutsättningar utgår till olje- \äxtodlingen. Pristillägg lämnas för högst 8 000 ton halm av spånadslin per år. Medelsbehovet, som förutsätts inte överstiga 1 040 000 kr., bestrids ludet belopp av 3 milj. kr., som får disponeras för i första hand stöd åt oljelinodlingen. För spånadslinfrö lämnas garantipris för högst 2 400 ton frövaror med 18 % vattenhalt. Även kostnaden härför bestrids ur nyssnämnda belopp.

Det statliga pristillägget för hampfiber utgår med högst 94,5 öre/kg upp till en högsta kvantitet av 720 ton fiber.

Riksförbundet Lin och hampa har i skrivelse till jordbruksnämnden föreslagit, att stöd åt odlingen av lin och hampa skall få utgå enligt oförändrade grunder även för 1965 års odling.

Med hänsyn till att behov av prisstöd kvarstår i oförminskad omfattning töreslår jordbruksnämnden att oförändrat stöd lämnas även för 1965 års skörd.

Vissa verkningar av europeisk handelsintegration

Jordbruksnämnden anser att tillräcklig anledning inte föreligger alt nu utvidga det system för prisutjämningar till livsmedelsindustrin, som har föranletts av Sveriges anslutning till EFTA. Förutsättningar föreligger ej heller att utan allvarliga ekonomiska återverkningar för jordbruket och lör den berörda livsmedelsindustrin slopa eller begränsa nu utgående pris-

15 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

utjämning. Jordbruksnämnden föreslår därför att nu gällande beslut rörande prisutjämningen på råvaror för choklad, kex, soppor, tiskkonsei vei, dextrin och äggalbumin in. m. förlängs.

Tidigare gjord utfästelse om prövning av erforderlig gottgörelse för jordbrukets förluster till följd av inverkan av EFTA bör enligt den nu träffade överenskommelsen utsträckas att avse åtminstone även nästa regleringsår. Frågan om ersättning för jordbrukets förluster under regleringsåret 1965/66 till följd av inverkan av EEC har förutsatts få prövas när förlusterna kan överblickas.

Införselavgiftsmedlens användning m. m.

Som allmän regel för användningen av införselavgiftsmedel gäller, att medlen i princip bör användas för regleringsändamål på jordbrukets område. Som regel skall införselavgiften för en viss produkt användas för att täcka förluster i samband med regleringsåtgärder lör samma eller likartad produkt. Införselavgifterna för fodermedel fördelas emellertid mellan de olika produktionsgrenarna i ungefärligt förhållande till deras användning av fodermedel, dock med viss prioritet för äggregleringen. Omfattningen och den huvudsakliga fördelningen av influtna och inflytande införselavgiftsmedel bestäms årligen av Kungl. Maj:t och riksdagen.

Användningen m. in. av införselavgifterna under regleringsåren 1963/64 och 1964/65 samt jordbruksnämndens förslag i detta hänseende för regleringsåret 1965/66 tramgår av följande tabell.

Införselavgiftsmedlens användning

Utgifter

Normalramen

Svensk spannmålshandel.............

Sveriges stärkelseproducenters förening,

införselavg. f. stärkelse.............

» » potatis .............

Sockerregleringsfonden...............

Sveriges oljeväxtintressenter .........

Svenska mejeriernas riksförening.....

Svensk kötthandel .................

Sveriges import- och exportförening för ägg..........................

1963/64

1 000 kr.

5 221

2 928 2 137 1 270 31 571 19 011 67 839

7 067

1964/65

prel.

1 000 kr.

16 000

2 300 1 500 16 800 30 000 21 000 39 400

6 900

1965/66 jordbruksnämndens förslag 1 000 kr.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Summa 81 088 45 709 22 895

01 LinTfnn,mt0rselavgiftsmedcl för ärter och bönor med 600 000 kr- samt för fodermedel med 21 500 000 kr.

Utom införselavgifter för varor som hör till sockerregleringen.

17 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

det möjligt att fr. o. m. den 1 mars 1966 höja jordbrukets inkomster med 60 milj. kr. En förutsättning för beräkningarna är vidare normala skördeoch marknadsförhållanden. Detaljredovisning av beräkningarna lämnas i följande tabell.1

Överenskommelsen innebär — bortsett från den i det föregående angivna jämkningen i fråga om tilldelningen av införselavgifter till äggregleringen — i sak inte någon ändring i de allmänna grunderna för användningen av införselavgiftsmedlen. Jordbruksnämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation förutsätter, att nämnden efter samråd med delegationen skall få företa de jämkningar i direktiven för användningen, som kan visa sig nödvändiga för att jordbruket som helhet skall kunna tillgodogöra sig avgifterna inom den medgivna normalramen.

Normalramen för de införselavgifter, som får tas i anspråk under regleringsåret 1965/66, utgör enligt överenskommelsen oförändrat 160 milj. kr. Införselavgifterna för de varor, som hör till sockerregleringen, skall dock utanför normalramen tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker.

I fråga om disposition av införselavgifter utanför normalramen meddelar jordbruksnämnden att veterinär styrelsen begär att få disponera dels högst 30 000 kr. för kostnader vid importkontroll av animala livsmedel, dels högst 120 000 kr. för statens kostnader vid pastöriseringskontrollen. Svensk Matpotatiskontroll (SMAK) anhåller att ett med 40 000 kr. höjt bidrag, eller 165 000 kr., anvisas till den upplysningsverksamhet rörande matpotatis, som organisationen leder.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning bör kostnaderna för de i veterinärstyrelsens framställning avsedda ändamålen i fortsättningen bestridas av andra medel än införselavgiftsmedel. Framställningen om bidrag till SMAK:s upplysningsverksamhet föranleder däremot ingen erinran från jordbruksnämndens sida. Nämnden har för sin del funnit den begärda höjningen vara väl motiverad.

För bidrag till Sveriges utsädesförenings kostnader för potatisförädlingsverksamhet bör — i avvaktan på resultatet av överläggningar med berörda intressenter — reserveras ett belopp av 50 000 kr.

I fråga om användningen av införselavgifter, som kvarstår från tidigare regleringsår, innebär den träffade överenskommelsen att 6 milj. kr. skall överföras till regleringsåret 1965/66 för att tillföras jordbruksregleringen. Detta belopp skall fördelas av jordbruksnämnden efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation. I överenskommelsen har förutsatts att härefter kvarstående införselavgifter skall i den omfattning, som Kungl. Maj:t godkänner, i första hand få användas för gottgörelse till jordbruket för sådana exportbortfall till följd av EEC, som kan visas ha uppstått för regleringsåret 1963/64. Vad härefter kan återstå har förutsatts få användas

1 Tabellen återfinns på s. 18—20.

Införselavgifter på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1964/65 och 1965/66

(Tecknet • är ulsatt i uppgiftskolumnerna för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel beräknas icke uppgå till 10 000 kr.)

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

—- 12 13

matpotatis (ej nyskördad, tullbelagd)...... 25 000

mjöl, gryn och flingor av potatis och andra

matpotatisprod.........................

Summa —

Stärkelse och stärkelseprodukter:

vete-, ris- odh potatisstärkelse............

andra slag av stärkelse: maniok- och arrowrot samt diverse stärkelsehaltiga slag av mjöl, gryn och flingor ..

druv- och stärkelsesocker ................

dextrin, glättmedel m. ..................

Summa

2 000

3 000 450 5 500

Socker m. m.:

råsocker ................................

sockerraffinad (även sockerkulör)..........

sirap ..................................

sockerbetor..............................

Summa

1 000 45 000 1 100 190 000

Fettråvaror och fettvaror.......... Summa

76 000

Mjölk- och mejeriprodukter:

hårdost och dessertost ...................

mesost .................................

smältost................................

torrmjölk ..............................

övriga slag (mjölk, grädde, smör, glass

m. m.)................................

Summa

8 000 80 700 100

Slaktvaror (samt slaktdjur; ej fjäderfä):

kalvkött (ostyckat)................

annat nötkött (ostyckat) ..........

fläsk (ostyckat)....................

1 200 3 200 3 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

Införselargifter pa jorJhrnkgregleringens område under regleringsåren 1964/65 och 1965/66 (forts.)

för maniok- och arrowrot in. m. 250 000 kr., för druv- och stärkelsesocker

1 För restitutioner har avdragits för majsstärkelse 900 000 kr.,

170 000 kr. och för dextrin 1 000 000 kr.

2 För restitutioner har avdragits 1 400 000 kr.

1 f0/, r®8leringsbidrag ocb restitutioner i övrigt har avdragits 5 000 000 resp. 5 300 000 kr.

2 Inkl' ränt!, uPPj;a8na sockeravgiftsmedel. Närmast däröver angivet belopp avser summa exkl. dylika medel.

Inkl. ranta på sockeiavgiftsmedel; beloppet närmast däröver är exkl. sådan ränta.

bo

O

Kungl. Maj. ts proposition nr 95 år 1965

21 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

till erforderlig utfyllnad av den för regleringsåret 1965/66 medgivna normalramen och eljest för uppkommande ändamål enligt bestämmande av jordbruksnämnden i samråd med förhandlingsdelegationen. —- Om normalramen trots eventuell utfyllnad inte uppnås, har enligt överenskommelsen förutsatts att kvarstående brist i rambeloppet i första hand skall minska det för behållande av prisnivån för konsumtionsmjölk avsedda beloppet av 20 milj. kr.

I anslutning till p. 11 i överenskommelsen hemställer jordbruksnämnden vidare om bemyndigande att låta regleringsföreningarna använda sammanlagt 2,5 milj. kr. för upplysning, försök och forskning. Till upplysning bör på samma sätt som hittills få disponeras sammanlagt högst 1 milj. kr. Av återstoden jämte medel som ej går åt för upplysningsverksamheten bör bildas ett anslag på högst 2 milj. kr. för försök och forskning. Tillskotten till detta forskningsanslag lämnas av de olika regleringsföreningarna i proportion som, efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, godkänns av jordbruksnämnden. Av anslaget skall i första hand medel kunna anvisas såsom jordbruksnäringens bidrag till sådana forsknings- och för söksorganisationer på jordbrukets område som Jordbrukstekniska föreningen i Ultuna och den i betänkandet Utredning om försöksverksamheten på husdjursförädlingens område (Stencil Jo 1964: 10) föreslagna stiftelsen för svensk animalieproduktion. Återstoden överförs till fonden för främjande av forsknings- och försöksverksamheten på jordbrukets område (Exportmedelsfonden). Jordbrukets förhandlingsdelegation framhåller enligt nämnden, att medel från anslaget vid behov även bör kunna utnyttjas för bidrag inom verksamhetsområdet för Institutet för växtförädling av frukt och bär i Balsgård.

Användningen av regleringsavgifter m. m.

Någon anledning att ändra reglerna för användningen av interna regleringsavgifter inom jordbruket (förmajningsavgifter, oljekraftfoderavgifter, tillverkningsavgifter för vissa produkter av potatis in. m., utjämningsavgifter för mjölk och mejeriprodukter, mjölkavgifter samt slaktdjursavgifter) och av motsvarande kompensationsavgifter anser jordbruksnämnden inte föreligga. Nämnden föreslår därför, att de bemyndiganden i ämnet, som nämnden nu har, utan ändring får gälla för nästa regleringsår.

Regleringsavgifter för fettvaror

Jordbruksnämnden har tidigare beräknat nettointäkterna av regleringsavgifter för fettvaror under budgetåren 1964/65 och 1965/66 till 22 resp. 24 milj. kr. Nämnden anmäler att erfarenheterna av den senaste tidens prisutveckling på världsmarknaden för margarinråvaror nu tyder på att

22 Kungl. Maj ds proposition nr 95 år 1965

regleringsavgifterna tills vidare måste hållas på så låg nivå att angivna nettointäkter inte kommer att nås. Det kan i varje fall befaras att de för budgetåret 1965/66 inte helt räcker till för det belopp på f. n. 20 milj. kr. för år, som skall utbetalas till Danmark.

Vid jordbruksnämndens avgörande av detta ärende har särskilt yttrande avgetts av byråchefen i nämnden Lars Juréen. Denne har ej någon erinran mot storleken av de medel, som enligt avtalet för ett år skall tilltöras jordbruket, men anser att utformningen av överenskommelsen har vissa brister. Dessa beror på att man nu i alltför hög grad har byggt på principer som hör samman med gällande långtidsavtal.

Juréen framhåller att i en ettårig överenskommelse framgår olägenheterna av en i princip oförändrad treprocentregel tydligt. Dessa kunde lätt avlägsnas om det s. k. VM-index bröts ut ur treprocentregeln. Vid korttidsavtal föreligger nämligen relativt täta möjligheter att avstämma de faktiska prisrelationerna och prisnivåerna inom landet gentemot utlandet. Mot bakgrunden härav bortfaller i stort sett behovet av en VMindex som särskilt prissättningsinstrument.

IV. Vissa framställningar

Fraktbidrag för norrländsk utsädespotatis. Statens jordbruksnämnd anför att den svenska potatisodlingen först de senaste åren har närmat sig övrig växtodling i fråga om intensitet. Då ett förstklassigt och sjukdomsfritt utsäde är en förutsättning för en högklassig odling vågar nämnden förutspå ökad efterfrågan på sådant utsäde. Framför allt i övre Norrland är betingelserna för produktion av utsädespotatis goda. För att stimulera efterfrågan på kvalitetsutsäde är det enligt nämndens uppfattning nödvändigt att tillgången är god och under en övergångstid överstiger efterfrågan. Om det sålunda tillskapade överskottet inte skall behöva avsättas till underpriser synes det nämnden nödvändigt att ekonomiskt stödja exporten av utsädespotatis med ett fraktbidrag av sådan storlek att fraktkostnaderna från produktionsområdet till en exporthamn täcks. Dessa kostnader har nämnden beräknat till ca 8 öre/kg. Nämnden anser det emellertid inte vara erforderligt med ett speciellt prisstöd för den utsädespotatis som skall försäljas inom landet.

Kommerskollegium hävdar i remissyttrande att det föreslagna fraktbidraget för transport inom Sverige får betraktas som en exportsubvention och att åtgärden sannolikt kommer att betraktas på samma sätt även av andra länder. Kommerskollegium anför vidare att det av interna skäl måste te sig tveksamt att uppta en produktion, som förutsätter en export, vilken endast kan ske med statliga subventioner. Härför synes böra krävas syn-

23 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

nerligen starka skäl. Kollegium redogör vidare för de handelspolitiska åtaganden som Sverige gjort inom ramen för GATT och EFTA. I anslutning härtill finner kollegium det uppenbart att nya subventioner till stöd för exporten är åtgärder, som inte ligger i linje med den målsättning för de regler för internationell handel som Sverige varit med om att söka fastlägga i internationella sammanhang. Även om svårigheter föreligger att bedöma hur utvecklingen i föreliggande fall kommer att te sig, finns emellertid enligt kollegiets mening betydande risk för ej önskvärda handelspolitiska återverkningar. Mot bakgrunden av vad sålunda anförts anser sig kollegium inte kunna tillstyrka det föreslagna stödet för export av norrländsk utsädespotatis.

Råvaruprisutjämning för bageri- och konditorinäringen. Sveriges bageriidkar ef öre ning anhåller att vid införsel av bageri- och konditori\ ai or, \ari ingår av jordbruksregleringen berörda råvaror och som enligt EFTA-konventionen hänförts till gruppen industrivaror, skall tas ut en kompensationsavgift för att utjämna skillnaden mellan råvarupriserna på världsmarknaden och i Sverige. Den som från Sverige exporterar dylika varor bör få gottgörelse efter samma grunder.

Bageriidkareföreningen framhåller, att nuvarande situation är högst otillfredsställande för bagerierna. Importen av cakes och Danish pastry var närmast dubbelt så stor år 1963 som år 1961. Den diskriminering, som det uteblivna skyddet inneburit, känns särskilt besvärande och svårförståelig mot bakgrunden av de långtgående importrestriktioner och råvaruprissubventioner, som på detta område gäller i Danmark.

Sveriges konditorförening ansluter sig till bageriidkareföreningens framställning och framhåller farhågor för att importen kommer att bli besvärande för konditoriernas del.

Statens jordbruksnämnd anför i remissyttrande, att det f. n. inte är tillåtet inom EFTA att ta ut utjämningsavgifter av ifrågasatt slag. Vissa undersökningar i ämnet pågår emellertid inom EFTA. Om dessa leder till positivt resultat är inte möjligt att nu bedöma.

Importen från EFTA-länderna av berörda produkter har ökat men minskat från övriga länder. Importen av cakes och Danish pastry har stigit från 224 ton år 1961 till inemot 600 ton år 1964. Totalproduktionen av dessa varor inom landet uppgick år 1961 till ca 14 000 ton.

Jordbruksnämnden har liksom tidigare den uppfattningen att en råvaruprisutjämning på skorpor, cakes och Danish pastry i princip är motiverad. EU system med utjämningsavgifter tillgodoser enligt nämndens uppfattning kraven på administrativ enkelhet. Eftersom ett dylikt system f. n. inte kan «odtas inom EFTA, föreslår dock nämnden att framställningarna inte skall föranleda någon vidare åtgärd.

24 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

V. Anslagsframställningar för budgetåret 1965/66

Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 155 milj. kr. I prop. 1965: 1 (bil. Ils. 68) har anslaget, såsom tidigare angetts, uppförts med ett beräknat belopp av 155 milj. kr.

Statens jordbruksnämnd föreslår att anslaget höjs med 5 milj. kr.

Anvisat Ökning

1964/65 1965/66

98 000 000 —

700 000 —

55 000 000 + 5 000 000

1 100 000 _

+ 5 000 000

Motiv. 1. Jordbruksnämnden förutsätter, att det allmänna mjölkpristilllägget för regleringsåret 1965/66 utgår med oförändrat belopp, eller 74,4 öre/kg mjölkfett. Då mjölkinvägningen antas få i stort sett samma omfattning som under innevarande budgetår beräknas medelsbeloppet bli oförändrat.

2. Jordbruksnämnden föreslår prisstöd med oförändrat 680 000 kr. till 196d års hampodling. Vidare förordas att statsbidrag på 14 000 kr. även nästa budgetår lämnas Riksförbundet Lin och hampa för att bestrida viss del av förbundets kostnader för tekniska undersökningar och försöksverksamhet. Ett oförändrat bidrag med 6 000 kr. föreslås även utgå till Sveriges allmänna linodlingsförening.

3. Kostnaderna för prisutjämningen under budgetåret 1964/65 beräknas understiga den härför beräknade anslagsposten på 55 milj. kr. med ca 10 milj- kr- En av de viktigaste råvarorna, sockret, har på grund av höga internationella priser en längre tid varit fritt från införselavgift eller belagts med relativt låg avgift. Till följd härav minskades medelsbehovet för prisutjämning för denna råvara.

För nästa budgetår bör enligt jordbruksnämnden anslagsposten böjas med 5 milj. kr. Det ökade medelsbehovet hänger närmast samman med den högre kostnad för prisutjämning på socker, som följer av de ändringar i sockerregleringen för tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966 som nämnden föreslagit i särskild skrivelse.

4. Jordbruksnämnden föreslår, att från anslagsposten till diverse kostna-

1. Allmänt mjölkpristillägg ................

2. Stöd åt odlingen och beredningen av hampa

samt till vissa odlingsförsök m. m. avseende spånadsväxter ..........................

3. Prisutjämning av vissa jordbruksreglerade

råvaror till livsmedelsindustrin ..........

4. Diverse kostnader ..........

25 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

der skall få bestridas utgifter av samma slag som budgetåret 1964/65. Från anslagsposten bör sålunda jordbruksnämnden få bestrida de till omkring 400 000 kr. beräknade kostnaderna för det stöd åt ullproduktionen som utgår enligt principbeslut av 1959 års riksdag. Härjämte beräknar nämnden högst 200 000 kr. för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för handhavande av vissa uppgifter, som hänger samman med regleringen av mjölk och mejeriprodukter. Av anslagsposten bör vidare inom ett beräknat belopp av 500 000 kr. efter Kungl. Maj :ts beslut i varje särskilt fall få bestridas sådana oförutsedda utgifter, som mera direkt kan föranledas av den prisreglerande verksamheten. Av beloppet bör Kungl. Maj :t äga disponera medel för att bestrida kostnader för skördeuppskattning och administration i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.

Särskilt stöd åt det mindre jordbruket. För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår under denna anslagsrubrik anvisats 95 milj. kr. Som tidigare anförts har anslaget i prop. 1965: 1 (bil. Ils. 70) uppförts med ett beräknat belopp av 95 milj. kr.

Lantbruksstyrelsen och statens jordbruksnämnd föreslår att anslaget sänks med 1,5 milj. kr.

Anvisat

1964/65

1. Arealtillägg ............................ 21 000 000

2. Leveranstillägg för mjölk................ 34 000 000

3. Extra mjölkpristillägg i norra Sverige.... 40 000 000

Ökning

eller

minskning

+ 3 000 000 — 6 000 000 + 1 500 000

— 1 500 000

Motiv. 1. Lantbruksstyrelsen framhåller, att det för innevarande budgetår beräknade medelsbehovet förutses komma att överskridas på grund av de år 1962 beslutade ändringarna i bidragsreglerna. Till följd av de år 1964 på nytt ändrade bidragsbestämmelserna väntas dock medelsåtgången sjunka. Samma inverkan har strukturrationaliseringen inom jordbruket.

2 och 3. Statens jordbruksnämnd framhåller att medelsförbrukningen för leveranstillägg och extra mjölkpristillägg blivit mindre än vad som tidigare beräknats. Till följd av en accelererad minskning av mjölkleveranserna från mindre jordbruk anser nämnden till fyllest att för leveranstillägg beräknas 28 milj. kr. och för extra mjölkpristillägg 41,5 milj. kr.

Fonden för förlag till statsverket. Kungl. Maj :t har genom särskilda beslut ställt sammanlagt 206 175 000 kr. till förfogande för lagring av jordbruksprodukter in. in. av investeringsanslagen Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter och Särskild lagring av

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

livsmedel. Under rubriken Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö anvisades för budgetåret 1953/54 ett investeringsanslag av 50 milj. kr.

Statens jordbruksnämnd föreslår, att angivna investeringsanslag skall få användas även under budgetåret 1965/66 för de med anslagen avsedda ändamålen.

VI. Departementschefen

Det nuvarande systemet för reglering av priserna på jordbruksprodukter grundas på beslut av 1959 års riksdag och avser tiden den 1 september 1959—den 31 augusti 1965.

Såsom inledningsvis berörts stod det under våren 1964 klart att 1960 års jordbruksutredning inte skulle bli färdig i sådan tid att på utredningens arbete grundad prisreglering skulle kunna träda i kraft den 1 september 1965. Statens jordbruksnämnd fick därför i uppdrag att, efter hörande av jordbrukets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, inkomma med förslag till en provisorisk reglering av prissättningen m. m. på jordbruksprodukter under en tolvmånader speriod.

Jordbruksnämndens nu framlagda förslag, för vilket jag närmare redogjort i det föregående, grundar sig väsentligen på en överenskommelse mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation. Nämndens konsumentdelegation har godkänt överenskommelsen. Förslaget avviker i vissa avseenden från det regleringssystem som nu gäller. De ekonomiska verkningarna för jordbrukarna och konsumenterna kan endast grovt uppskattas. Vid min prövning, som jag närmare redovisar i det följande, har jagfunnit att förslaget i allt väsentligt bör kunna godtas som grund för en provisorisk prisreglering under regleringsåret den 1 september 1965—den 31 augusti 1966.

Jag vill understryka, att detta provisorium är avsett att tillämpas endast under nästa regleringsår. Om en på jordbruksutredningens arbete grundad ny jordbruksreglering inte kan träda i kraft den 1 september 1966, får överläggningar om ett ytterligare provisorium tas upp i god tid dessförinnan. Förutsättningarna för dessa överläggningar kan inte anges nu.

Såsom förutsatts i jordbruksnämndens förslag bör de av 1947 års riksdag antagna jordbrukspolitiska riktlinjerna alltjämt utgöra allmän grund för reglering av prissättningen på jordbrukets produkter.

Vid övergången till nästa regleringsår bör i överensstämmelse med nämndens förslag den prisnivå, som gäller den 31 augusti 1965, vara oförändrad med undantag för de justeringar i fråga om vissa produkter som jag återkommer till i det följande.

Den i gällande regleringssystem ingående s. k. treprocentregeln, som för jordbrukets del motverkar effekten av ändringar i prisnivån på världs-

27 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

marknaden och i kostnadsnivån för jordbruksföretagen, skall enligt vad nämnden anfört tillämpas även under nästa regleringsår. Efter den första utlösningen av regeln skall användas en kostnadsindex som grundar sig på vägningstal enligt kostnadsstrukturen vid normjordbruk, dvs. vissa jordbruk med en genomsnittlig storlek av 25 ha åker. Vid beräkningar enligt treprocentregeln skall denna kostnadsindex, vilken inte omfattar arbetskostnader och ränta på eget kapital, ingå med vikten 60 % av jordbrukets totala intäkter som därvid räknas med utgångspunkt från den mittprisnivå som råder vid regelutlösningen. Detta innebär eu ändring i förhållande till gällande system där vikten 50 % används. Förändringar i kostnadsutvecklingen kommer härigenom att ge större utslag vid en utlösning av treprocentregeln. Den andra i denna regel ingående indexserien, världsmarknadsprisindex, föreslås i princip behålla sin nuvarande effekt vid regelutlösningar. Det förutsätts vidare att jordbruksnämndens indexkommitté skall undersöka vissa tekniska problem som är förknippade med tillämpningen av världsmarknadsprisindex. Vad sålunda föreslagits föranleder ingen erinran från min sida. Om de förutsatta undersökningarna leder till ändringsförslag av betydelse, bör dessa underställas Kungl. Maj :ts prövning.

I gällande regleringssystem ingår en regel, den s. k. inkomstregeln, som i princip innebär att prisnivån för jordbrukets produkter årligen skall justeras med hänsyn till löneutvecklingen för industriarbetare. Inkomstregeln avses inte gälla under nästa regleringsår. I stället tillförs enligt nämndens förslag jordbruket fr. o. m. den 1 mars 1966 genom höjda införselavgifter 60 milj. kr. för år räknat. Jordbruksnämndens konsumentdelegation har funnit det särskilt viktigt att den automatiska sammankopplingen med löneutvecklingen brutits och har uttalat att därvid visst hänsynstagande till den allmänna prisutvecklingen fått godtas. Mot denna bakgrund tillstyrker jag nämndens förslag, som innebär att för tiden den 1 mars—den 31 augusti 1966 jordbruket får möjlighet att öka sina intäkter med 30 milj. kr. När införselavgifterna justeras den 1 mars 1966 bör enligt min mening dessa såvitt möjligt ändras procentuellt lika mycket för samtliga berörda produkter. Kungl. Maj :t bör dock, om det bedöms erforderligt, äga medge nämnden rätt att avvika härifrån. Beslut om att ta upp sådana överläggningar, som förutsatts i nämndens förslag för det fall att förut nämnda belopp av 60 milj. kr. för år skulle visa sig otillräckligt, bör ankomma på Kungl. Maj :t. Beloppet kan självfallet inte ökas utan beslut av riksdagen.

Jag tillstyrker vidare att jordbruket såsom ett engångsbelopp den 1 mars 1966 tillförs 6 milj. kr. av odisponerade införselavgiftsmedel. Beloppet bör få användas enligt gällande regler för de införselavgiftsmedel, som inom den s. k. normalramen ställs till de olika regleringsföreningarnas förfogande.

Enligt nu gällande system skall mittpriser och prisgränser på visst sätt justeras, då införselavgifterna, räknat från föregående jusleringstillfälle,

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

till följd av bl. a. förändringar i kostnadsindex ändras med genomsnittligt mer än 3 % av den rådande mittprisnivån. I överensstämmelse med vad jordbruksnämnden föreslagit förordar jag, att angivna regel under nästa regleringsår skall tillämpas oförändrad intill den 1 mars 1966. Då skall mittpriser och prisgränser justeras även om införselavgifterna genomsnittligt ändrats mindre än 3 % i förhållande till rådande mittprisnivå. Till grund för justeringen skall därvid läggas, förutom vad som föranleds av den höjning av införselavgifterna som svarar mot förut nämnt belopp av 60 milj. kr., summan av upplupen kostnadsindex sedan närmast föregående justering av mittpriser och prisgränser. Den ekonomiska effekten av vad jag nu förordat är självfallet svår att beräkna. Jag uppskattar att jordbrukkets intäkter till följd av justeringen med hänsyn till upplupen kostnadsindex sannolikt kommer att öka med 30 milj. kr. under nästa regleringsår.

Priset på konsumtionsmjölk skall enligt nämndens förslag såvitt möjligt hållas oförändrat under regleringsåret 1965/66. I detta syfte skall, om höjning av priset på konsumtionsmjölk i partihandelsledet skulle ske i anledning av treprocentregelns utlösning, mejerinäringen tillföras högst 20 milj. kr. av införselavgiftsmedel enligt regler som angetts i nämndens framställning. Prishöjning på konsumtionsmjölk skall dock få övervägas om beloppet inte räcker till för att uppväga effekten av inträffande regelutlösningar. Pa grund av dessa förslag skall vid den första utlösningen av treprocentregeln under regleringsåret det totalbelopp, som skall tillföras eller avräknas från jordbrukets intäkter, minskas eller ökas med ett för konsumtionsmjölk i särskild ordning beräknat belopp. Det härigenom ändrade totalbeloppet skall genom ändringar i införselavgifterna fördelas procentuellt lika för alla i regleringssystemet ingående produkter utom konsumtionsmjölk. Jag finner nämndens förslag i denna del kunna godtas. Det får dock förutsättas att vad nämnden anfört om tillvägagångssättet vid den första utlösningen av treprocentregeln även skall tillämpas vid eventuellt ytterligare sådana utlösningar under regleringsåret. I likhet med vad jag förordat i fråga om den höjning av införselavgifterna, som skall ske den 1 mars 1966, bör Kungl. Maj :t äga medge nämnden rätt att även i förevarande fall avvika från en för alla produkter lika procentuell höjning av införselavgifterna.

Jag övergår härefter till att behandla jordbruksnämndens förslag rörande justering från den 1 september 1965 av prisgränser m. m. för vissa produkter. I detta sammanhang vill jag fästa uppmärksamheten på att nämnden överenskommit med statens pris- och kartellnämnd om att denna skall följa Sveriges lantbruksförbunds eller dess branschorganisationers noteringsverksarnhet för jordbruksprodukter. Jag finner detta vara värdefullt, eftersom dessa noteringar har stor betydelse för tillämpningen av systemet med prisgränser.

I fråga om vete och råg har nämnden föreslagit att gemensamma prisgrän-

29 Kunyl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

ser införs i syfte att stimulera en ökad odling av råg i stället för höstvete. Även enligt min mening är en sådan utveckling i och för sig önskvärd men jag vill erinra om att det erfarenhetsmässigt visat sig svårt att här i landet producera råg som fyller förädlingsindustrins kvalitetskrav. Nämndens förslag synes dock böra godtas. Mittpriset för vete och råg bör alltså fastställas till 58 kr./dt och prisgränserna till 64 resp. 52 kr./dt.

Nämndens förslag rörande ändrade prisgränser för potatis kan jag tillstyrka. Detta innebär att spännvidden mellan mittpris och prisgränser ökas från 15 % till 20 % av mittpriset som behålls oförändrat. De nya prisgränserna blir 52 resp. 35 kr./dt. Vad nämnden förordat om prisnoteringen på potatis föranleder ingen erinran från min sida.

Mittpris och prisgränser för oljeväxtfrö bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit, sänkas med 4 kr./dt. För rapsfrö med 47 % fetthalt i torrsubstansen och 18 % vattenhalt skall således mittpriset utgöra 99 kr./dt och prisgränsema 113 resp. 85 kr./dt.

Vad jordbruksnämnden förordat rörande ändring av prisgränsperioderna för smör innebär att de högre prisgränserna skall gälla under sju månader mot f. n. sex. Enligt uppskattningar, som jag låtit göra, medför detta att ungefär 3,5 milj. kr. kan tillföras jordbruket vid oförändrad smörkonsumtion. Med hänsyn till att detta förslag synes utgöra en integrerande del i den mellan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation träffade överenskommelsen bör det godtas.

I fråga om hästkött och nötkött har jordbruksnämnden föreslagit att gemensamt mittpris skall gälla och att spännvidden mellan det nya mittpriset och prisgränserna ändras. Införselavgifter och kompensationsavgifter skall utgå med de belopp som gäller för nötkött. Det nya mittpriset skall vara 6: 32 kr./kg och prisgränserna 7: 14 resp. 5: 50 kr./kg. Mot bakgrunden av rådande marknadsläge kan ändringen av den nedre prisgränsen för hästkött och den övre prisgränsen för nötkött få en effekt i form av ökade intäkter för jordbruket, som maximalt kan uppskattas till 7 milj. kr. resp. 17,5 milj. kr. Även detta förslag torde utgöra en integrerande del i den förut nämnda överenskommelsen. Med hänsyn härtill vill jag inte motsätta mig att förslaget godtas.

Nämndens förslag i fråga om fläsk innebär en från 12 % til! 13,5 % ökad spännvidd mellan prisgränserna och det oförändrade mittpriset. Jag har ingen erinran mot förslaget, som i rådande marknadsläge för fläsk sannolikt har ringa betydelse för såväl konsumenter som producenter. De nya prisgränserna bör alltså fastställas till 5: 79 resp. 4: 40 kr./kg.

För ägg bör i enlighet med nämndens förslag samma mittpris och prisgränser gälla för hela året. Jag tillstyrker även att mittpriset sänks till 4: 54 kr./kg och prisgränserna till 5: 08 och 4 kr./kg. Detta innebär endast att nedre prisgränsen närmats till det faktiska prisläge för ägg som på grund av överproduktion rått under relativt lång lid. Med hänsyn bl. a. härtill är jag

30 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

tveksam om lämpligheten av alt, såsom nämnden förordat, öka tilldelningen av införselavgiftsmedel m. m. för prisutjämning vid export av ägg och äggprodukter. I syfte att underlätta övergången till en lägre äggproduktion kan jag dock biträda förslaget såsom en engångsåtgärd för nästa regleringsår. En konsekvens av vad jag förordat rörande ägg bör vara att även mittpriser och prisgränser för heläggmassa, heläggpulver och äggulepulver sänks i enlighet med nämndens förslag.

Även förslaget om sänkning av mittpriset och prisgränser på gödkyckling (broiler) utgör en viss anpassning till nu gällande produktionskostnader och faktiska prisläge. Jag biträder att mittpriset fastställs till 6: 75 kr./kg och prisgränserna till 7: 50 resp. 6 kr./kg. Kungl. Maj :t bör äga besluta om hur den inhemska prisnivån skall mätas. Mot bakgrunden av vad jordbruksnämnden upplyst om produktionsutvecklingen i fråga om broiler anser jag att anledning inte finns att lämna bidrag för lagringskostnader då priset överstiger nedre prisgränsen.

Härjämte har jordbruksnämnden förordat ett bättre gränsskydd för matärter och bruna bönor med hänsyn bl. a. till att den svenska odlingen inte täcker konsumtionsbehovet. En teknisk omläggning av gränsskyddet på vissa potatisprodukter föreslås även. Vidare har nämnden upprepat tidigare framfört förslag att överföra varugruppen makaroner, spagetti och liknande produkter till jordbruksregleringen. Med hänsyn till att det nu är fråga om ett provisorium, som avses att gälla under endast ett regleringsår, anser jag att tillräckliga skäl inte föreligger att biträda dessa förslag.

För de införselavgiftsmedel, som får tas i anspråk för regleringsändamål på jordbrukets område, har riksdagen för regleringsåren 1963/64 och 1964/6o fastställt en normalram av 160 milj. kr. Jordbruksnämnden har föreslagit att för nästa regleringsår normalramen fastställs till oförändrat 160 milj. kr. men att i ramen inte längre skall ingå medel för sockerprisreglering. Detta innebär att ca 17 milj. kr., som inom nu gällande normalram avsatts för denna reglering, kan utnyttjas för prisreglering på andra produkter. Jag tillstyrker vad nämnden sålunda föreslagit.

I fråga om användningen av medlen inom normalramen har i den träffade överenskommelsen, under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande, föreslagits att intill 2 milj. kr. skall få användas som jordbruksnäringens bidrag till försök och forskning på jordbrukets område. Jag vill erinra om att införselavgifterna i likhet med tullmedlen är statliga medel. Mot bakgrunden härav kan j ag inte biträda detta förslag.

Jag har nu redovisat mina ställningstaganden till de förslag, som rör jordbrukets intäkter under nästa regleringsår. Enligt de uppskattningar, som angetts i det föregående, innebär vad jag förordat att jordbruket — bortsett från inverkan av eventuella utlösningar av treprocentregeln —- i merintäkter sammanlagt kan komma att tillföras ungefär 110 milj. kr. under regle-

31 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

ringsåret 1965/66. Som jag redan framhållit är vissa uppskattningar osäkra, eftersom bl. a. marknadsmässiga förutsättningar blir avgörande för det faktiska utfallet.

I prop. 1963: 134 har i fråga om täckning av export förluster för jordbruket till följd av ändrade marknadsförhållanden uttalats, att eventuella förlustbelopp för regleringsåren 1963/64 och 1964/65 skall fastställas så snart detta kan ske, varvid medel skall tas ur disponibla införselavgiftsmedel utanför normalramen. Jordbruksnämnden har nu föreslagit att den 1 septembei 1965 kvarstående odisponerade införselavgiftsmedel skall i den omfattning, som Kungl. Maj :t godkänner, i första hand få användas för gottgörelse till jordbruket för sådana exportbortfall till följd av verkningarna av EEC, som kan visas ha uppstått under regleringsåret 1963/64. Jag instämmer i vad nämnden anfört och förordar att detsamma skall gälla för eventuella förluster under regleringsåret 1964/65. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt nämnden att så snart som möjligt efter den 1 september 1965 i ett sammanhang inkomma med förslag till slutlig reglering av eventuella förluster under de nämnda båda regleringsåren. Kungl. Maj :t bör äga besluta i dessa frågor.

Jordbruksnämnden har förutsatt att frågan om eventuell ersättning för jordbrukets förluster på grund av exportbortfall till följd av EEC under iegleringsåret 1965/66 får prövas när dessa förluster kan överblickas. Med hänsyn bl. a. till att jordbruket vid utgången av nu gällande jordbruksreglering haft relativt lång tid till förfogande för att anpassa produktionen efter de ändrade marknadsförhållandena i Europa anser jag att någon ersättning inte bör komma i fråga för tiden efter den 1 september 1965.

Fråga om gottgörelse till jordbruket för eventuella förluster till följd av EFTA-konventionen, som kan ha uppstått under det nuvarande regleringssystemets giltighetstid, anser jag böra slutligt regleras så snart som möjligt efter den 1 september 1965. Jag återkommer till Kungl. Maj :t i denna fråga sedan jordbruksnämnden inkommit med förslag i ämnet.

Under regleringsåret 1965/66 bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit, den prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin, som vidtagits i anledning av EFTA, alltjämt gälla. Den utfästelse om prövning av eventuell gottgörelse till jordbruket till följd av inverkan av EFTA, som gjorts för tiden intill den 1 september 1965, anser jag böra gälla även för nästa regleringsår.

Tidigare har diskuterats att utsträcka nyss nämnda prisutjämning till att även gälla vissa bageri- och konditorivaror (skorpor, cakes och Danish pastry). Såsom närmare framgår av vad jordbruksnämnden anfört i yttrande över framställningar i ämnet från Sveriges bageriidkareförening och Sveriges konditorförening är det dock f. n. inte möjligt att utforma ett ur både administrativa och andra synpunkter godtagbart system för denna prisutjämning. Jag kan därför inte biträda framställningarna.

32 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

Kostnaderna för de åtaganden på jordbrukets område, som Sverige förbundit sig till inom EFTA och som godkänts av 1963 års riksdag, bör liksom hittills bestridas av medel som influtit såsom regleringsavgift och accis på fettvaror in. in. Med hänsyn till vad jordbruksnämnden upplyst rörande tillgången på dylika medel under budgetåren 1964/65 och 1965/66 torde dessa möjligen inte komma att förslå för att täcka angivna kostnader under budgetåret 1965/66. I sådant fall bör Kungl. Maj :t äga rätt att för ändamålet ta i anspråk kvarstående odisponerade införselavgiftsmedel eller medel ur anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Även de kostnadei för statsverket, som kan uppkomma till följd av sockerbetsimport från Danmark, bör enligt Kungl. Maj:ts bestämmande täckas på samma sätt.

Frågan om stöd till odlingen och beredningen av lin och hampa på längre sikt utreds f. n. av en särskilt tillkallad utredningsman. Jag räknar med att denna utredning skall vara färdig i sådan tid att frågan kan underställas riksdagen hösten 1965. Såsom jordbruksnämnden uttalat måste dock ställning nu tas till stödet för 1965 års skörd av lin och hampa. I likhet med nämnden förordar jag därför, att det nuvarande prisstödet behålls oförändrat under ytterligare ett år.

1 anledning av anhållan av 1964 års riksdag (JoU 14, rskr 240) har jordbruksnämnden utrett förutsättningarna att i vissa fall medge fraktbidrag i samband med avsättningen av utsädespotatis. Såsom framgår av redogörelsen i det föregående har nämnden föreslagit att av införselavgiftsmedel fraktbidrag skall lämnas vid export av utsädespotatis men ansett att ett särskilt prisstöd inte erfordras för den utsädespotatis som avsätts inom landet. Kommerskollegium har i sitt remissyttrande funnit att det föreslagna bidraget får betraktas som eu exportsubvention som är oförenlig med de handelspolitiska åtaganden som Sverige gjort inom ramen för GATT och EFTA. Med hänsyn bl. a. härtill är jag inte beredd att medverka till att införa fraktbidrag vid export av utsädespotatis.

Storleken och användningen av införselavgiftsmedlen under regleringsåret 1963/64 framgår av redogörelsen i det föregående. 1 detta sammanhang har också redovisats jordbruksnämndens preliminära beräkningar i ämnet för regleringsåret 1964/65. Mot dessa beräkningar, som i fråga om dispositionen av införselavgiftsmedlen står i överensstämmelse med vad 1964 års riksdag beslutat härom, har jag ingen erinran.

I fråga om införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1965/66 visar jordbruksnämndens beräkningar en total inkomst av 231,4 milj. kr., varav 55,7 milj. kr. beräknas inllyta vid import av de varor som hör till sockerregleringen. Jag vill framhålla att beräkningen givetvis är osäker bl. a. till följd av att skördeutfallet och importutvecklingen ej kan förutses. Nämnden har vidare upplyst att vid beräkningen hänsyn inte tagits till återverkningarna

Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

på införselavgifterna av intäktsförstärkningen för jordbruket den 1 mars 1966 och av eventuella utlösningar av treprocentregeln in. in.

Av de införselavgifter, som inflyter nästa regleringsår, bör i likhet med vad som nu gäller vissa belopp avdelas för ändamål som inte tillgodoses inom normalramen. Således bör av införselavgiftsmedlen för matpotatis och potatisprodukter samma belopp som innevarande regleringsår, eller högst 1 milj. kr., ställas till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund för att effektivisera matpotatisodlingen in. m. Eu mindre ökning av bidraget till SMAK:s upplysningsverksamhet finner jag motiverad. Under hänvisning till vad jag anfört i prop. 1965: 1 (bil. Ils. 59) bör SMAK därför av nyss nämnda införselavgiftsmedel tilldelas 150 000 kr. Av samma införselavgiftsmedel bör vidare Sveriges utsädesförening enligt Kungl. Maj :ts bestämmande erhålla bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten. Av införselavgifterna för slaktvaror och slaktdjur bör under budgetåret 1965/66 liksom nu 30 000 kr. utgå för att täcka veterinärstyrelsens kostnader för importkontroll av animala livsmedel och a^ införselavgifterna för mjölk och mejeriprodukter högst 120 000 kr. för de statliga kostnaderna för pastöriseringskontrollen. Dessutom skall av de införselavgiftsmedel, som inflyter utöver normalramen, bestridas utgifter för prisutjämning på torkat äggalbumin och kärnbindemedel.

Inom den för nästa regleringsår av mig i det föregående förordade normalramen, 160 milj. kr., bör liksom hittills de införselavgiftsmedel, som inflyter, av jordbruksnämnden i mån av behov överföras till de olika regleringsföreningarna in. in. på jordbrukets område och användas i enlighet med följande.

Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter bör tillföras Svensk spannmålshandel, ekonomisk förening. Den särskilda tilläggsavgiften a^

1: 65 kr./dt, vilken tillkommit såsom en följd av de år 1964 ändrade reglerna för kvalitetsbestämning av brödsäd, skall dock av nämnden avsättas till ett särskilt konto. Införselavgifterna för ärter, bönor, liampfrö och fodermedel samt malt bör användas för prisregleringarna för ägg, slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter genom resp. Sveriges export- och importförening för ägg u. p. a., Svensk kötthandel, ekonomisk förening, och Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. Medlen hör, i enlighet med vad som gäller under innevarande regleringsår, av jordbruksnämnden fördelas mellan de olika ändamålen efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation. Härutöver bör ifrågavarande införselavgiftsmedel, liksom under innevarande regleringsår, kunna tas i anspråk för stödköp av fodersäd, om Kungl. Maj:t så finner lämpligt, samt för bidrag vid export av kött av fjäderfä. I fråga om matpotatis och matpotatisprodukter bör införselavgiftsmedlen i mån av behov— sedan i det föregående särskilt nämnda bidrag till Sveriges potatisodlares riksförbund, SMAK och Sveriges utsädesförening utgått — tillföras Sveriges stärkelscproducentcrs förening för prisregleringen för potatis samt

31 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 dr 1965

enligt Kungl. Maj :ts bestämmande förskottsvis för den särskilda prisutjäm- 11 mg på stärkelseområdet som kan visa sig erforderlig till följd av EFTAkonventionen. Stärkelseföreningen bör vidare erhålla de införselavgiftsmedel, som inflyter för stärkelse och stärkelseprodukter, för att användas för prisreglering på fabrikspotatis. I fråga om fettvaror och fettråvaror bör införsel avgiftsmedlen liksom hittills dels användas för regleringsbidrag, dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter, förening u. p. a., för att täcka förluster i samband med inlösen av svenskt oljeväxtfrö samt för stöd åt linodlingen. Införselavgiftsmedlen för mjölk och mejeriprodukter m. m. bör tillföras Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa. Införselavgiftsmedlen för slaktvaror och slaktdjur (annat än fjäderfä) bör för prisregleringen på kött och fläsk in. m. tillföras föreningen Svensk kötthandel. Införselavgiftsmedlen för ägg, äggprodukter och fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör överföras till Sveriges export- och importförening för ägg för att användas för prisreglering m. in. av dessa varor. Jordbruksnämnden bör liksom tidigaie upprätta en preliminär fördelningsplan för användningen av införselavgiftsmedlen. Om jämkningar i fördelningen i förhållande till vad jag här angett visar sig nödvändiga, hör Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts bemyndigande, jordbruksnämnden äga besluta härom.

Tidigaie denna dag har jag anmält frågan om reglering av sockernäringen för tiden den 1 maj 1965—den 30 april 1966. I enlighet med vad jag då förordade bör under tiden den 1 september 1965—den 30 april 1966 införselavgiftei, som inflyter vid import av socker och andra till sockerregleringen hörande varor, utanför normalramen tillföras jordbruksnämndens regleringsfond för socker.

Av införselavgiftsmedel, som kvarstår från tidigare regleringsår, skall enhgt vad jag föreslagit i det föregående 6 milj. kr. den 1 mars 1966 tillföras jordbruket. Jag har också förordat att den 1 september 1965 odisponerade införselavgiftsmedel skall lå tas i ansprak lör slutlig reglering av vissa eventuella förluster för jordbruket samt i mån av behov för kostnader i samband med åtagandena inom EFTA. Härefter återstående belopp bör endast efter medgivande av Kungl. Maj :t få användas för utfyllnad av normalramen eller för andra regleringsändamål.

I fråga om användningen under nästa regleringsår av interna rcgleringsavgifter och av motsvarande kompensationsavgifter bör i enlighet med vad jordbruksnämnden föreslagit gälla samma föreskrifter som f. n.

Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område får enligt bemyndigande av 1964 års riksdag inom en ram av 1 milj. kr. etter joidbruksnämndens medgivande disponeras av regleringsföreningarna på jordbrukets område för upplysningsverksamhet inom föreningarnas intresseområden. Nämnden har hemställt om ett motsvarande bemyndigande för regleringsåret 1965/66. Häremot har jag intet att erinra.

35 Kungl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

För innevarande regleringsår enligt beslut av riksdagen gällande bestämmelser för prisregleringen på jordbrukets område, som ej särskilt berörts i det föregående, bör äga giltighet även under regleringsåret 1965/66.

I prop. 1965: 1 har, som tidigare nämnts, Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att till Prisrcglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1965/66 beräkna ett förslagsanslag av 155 milj. kr. Under anslaget bör för nästa budgetår beräknas medel för allmänt mjölkpristillägg, stöd åt odling och beredning av hampa in. in., prisutjämning på vissa prisreglerade råvaror till livsmedelsindustrin samt diverse kostnader i samband med jordbruksregler ingen.

Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under budgetåret 1965/66 har av jordbruksnämnden beräknats till oförändrat 98 milj. kr. Mot nämndens beräkning har jag intet att erinra.

Till stöd åt odlingen och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök in. in. avseende spånadsväxter bör för nästa budgetar beräknas samma medelsbehov som för innevarande budgetår eller 700 000 kr.

Vad angår prisutjämningen för råvaror till livsmedelsindustrin har jordbruksnämnden för budgetåret 1965/66 räknat med ett medelsbehov av ca 60 milj. kr. Detta innebär en ökning med 5 milj. kr. Denna beror på det ökade behovet av prisutjämning till följd av höjda införselavgifter för socker. Nämndens beräkning av medelsbehovet bör godtas.

För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen bör i enlighet med nämndens beräkning för budgetåret 1965/66 få disponeras högst 1,1 milj. kr. Härav bör få användas förslagsvis 400 000 kr. till fortsatt stöd åt ullproduktionen, högst 200 000 kr. till ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för arbetet med vissa uppgifter, som hänger samman med regleringen av mjölk och mejeriprodukter, samt 500 000 kr. till oförutsedda utgifter. Till sådana oförutsedda utgifter bör få hänföras bl. a. kostnader för skördeuppskattning och administration i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.

I det föregående har jag förordat, att anslaget får tas i anspråk löi vissa kostnader som i första hand skall bestridas av fettregleringsavgifter. Någon uppräkning av anslaget för nästa budgetår i anledning härav erfordras inte.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget beräknar jag således till 160 milj. kr. Anslaget bör uppföras med detta belopp.

Anslaget Särskilt stöd åt det mindre jordbruket har i prop. 1965: 1 (bil.

II s. 70) uppförts med ett beräknat belopp av 95 milj. kr. Enligt lantbruksstyrelsen och jordbruksnämnden uppgår medelsbehovet för budgetåret 1965/66 till 93,5 milj. kr. .lag anser det vara till fyllest att för arealtillägg, leveranstillägg för mjölk och extra mjölkpristillägg i norra Sverige beräkna 23, 28 resp. 41 milj. kr. under nästa budgetår. Anslaget bör alltså upp-

36 Kiuujl. Maj:ts proposition nr 95 år 1965

foras med 92 milj. kr., vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en minskning med 3 milj. kr.

För ut jamnings lagring av smör och köttvaror samt för beredskapslagring av vissa varor i jordbruksnämndens regi förfogar nämnden över tillhopa 206 175 000 kr. Medlen har anvisats såsom investeringsanslag under fonden för förlag till statsverket. Under anslagsrubrikerna Lagring av jordbruksprodukter och Ytterligare lagring av jordbruksprodukter har investeringsanslag för angivna ändamål anvisats senast för budgetåret 1953/54. För inlösen av oljeväxtfrö har under samma fond under rubriken Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö för budgetåret 1953/54 anvisats ett investeringsanslag av 50 milj. kr.

Angivna medel bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit, få användas även under budgetåret 1965/66 för de med anslagen avsedda ändamålen.

Lnder åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

1) godkänna de av mig angivna grunderna för reglering av priser m. in. på vissa jordbruksprodukter under regleringsåret 1965/66,

2) bemyndiga Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts medgivande, statens jordbruksnämnd att vidta erforderliga åtgärder för att genomföra prisregleringen under regleringsåret 1965/66,

3) godkänna vad i det föregående föreslagits om användningen av införselavgiftsmedel, som inflyter under i egleringsåret 1965/66, och av andra i samband med jordbruksregleringen under regleringsåret inflytande avgiftsmedel,

4) godkänna de förslag som framlagts i det föregående rörande dispositionen av införselavgiftsmedel, som inflyter eller influtit under regleringsåret 1964/65 eller tidigare regleiingsår, och av andra i samband med jordbruksregleringen under samma regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel,

5) godkänna att stöd åt odlingen av spånadslin och hampa anordnas enligt de riktlinjer som angetts i det föregående,

6) på riksstaten för budgetåret 1965/66 under nionde huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett förslagsanslag av 160 000 000 kr.,

b) till Särskilt stöd åt det mindre jordbruket ett förslagsanslag av 92 000 000 kr.,

37 Kungl. Maj.ts proposition nr 95 år 1965

7) medge att de under fonden för förlag till statsverket för budgetåret 1953/54 anvisade investeringsanslagen Lagring av jordbruksprodukter, Ytterligare lagring av jordbruksprodukter och Inlösen av inhemskt oljeväxtfrö under budgetåret 1965/66 används för de med anslagen avsedda ändamålen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: B. Siöalth

MARCUS BOKTR, STHIM ms 4S0I92