('angående godkännande au avtal mellan Sverige och Nederländerna för und\xad vikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning be\xad träffande skatter på inkomst och förmögenhet',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968 1

Nr 133

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande au avtal mellan Sverige och Nederländerna för und­ vikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning be­ träffande skatter på inkomst och förmögenhet; given Stockholms slott den 29 augusti 1968.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansoch utrikesdepartementsärenden för den 8 mars 1968 och över finansärenden för denna dag samt med överlämnande av ett den 12 mars 1968 underteck­ nat avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbe­ skattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig hand­ räckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jämte ett vid av­ talet fogat protokoll vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen att dels godkänna avtalet och det därvid fogade protokollet, dels bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen före­ dragande departementschefen hemställt. Under Hans Maj :ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige och Nederländerna ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fast­ ställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt ett vid avtalet fogat protokoll. Avtalet och protokollet ersätter ett den 25 april 1952 mellan Sverige och Nederländerna ingånget avtal i samma ämne och en tilläggsöverenskommelse den 7 och 18 maj 1962 rörande ömsesidig skattebefrielse för studerande. Det nya avtalet och protokollet blir, efter ratifikation, tillämpliga beträf­ fande beskattningsår som börjar efter ratifikationsåret. 1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 133

2 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Avtal mellan Sverige och Nederländerna Yerdrag tussen het Koninkrijk Zweden för undvikande av dubbelbeskattning och en het Koninkrijk der Neder'anden tot fastställande av bestämmelser angående het vermijden van dubbele belasting en ömsesidig handräckning beträffande tot het vaststellen van regelen voor skatter på inkomst och förmögenhet wederzijdse administratieve hulp met betrekking tot de belastingen naar het inkomen en naar het vermogen

Hans Majestät Konungen av Sve­ Zijne Majesteit de Koning van rige och Hennes Majestät Drottning­ Zweden en Hare Majesteit de Koen av Nederländerna ha, i syfte att ning;in der Nederlanden, de wens ersätta det i Stockholm den 25 april koesterende het op 25 april 1952 te 1952 undertecknade avtalet för und­ Stockholm ondertekende Verdrag tot vikande av dubbelbeskattning och het vermijden van dubbele belasting fastställande av bestämmelser angå­ en tot het vaststellen van regelen ende ömsesidig handräckning beträf­ voor wederzijdse administratieve fande skatter på inkomst och förmö­ hulp met betrekking tot belastingen genhet med ett nytt avtal, för detta van inkomsten en van vermogen te ändamål utsett till Sina befullmäkti- vervangen door een nieuw verdrag, gade ombud: hebben daartoe tot hun gevolmachtigden benoemd:

Hans Majestät Konungen av Sve­ Zijne Majesteit de Koning van rige: Zweden: Sitt Utomordentliga och Befulä- de Heer Jens Mailing, Buitengemäktigade Sändebud i Haag, Am­ woon en Gevolmachtigd Ambassabassadören Jens Mailing, deur te ’s-Gravenhage,

Hennes Majestät Drottningen av Hare Majesteit de Koningin der Nederländerna: Nederlanden: Statssekreteraren i Utrikesministe­ de Heer H. J. de Koster, Staatsriet, H. J. de Koster, secretaris van Buitenlandse Zaken, vilka, efter att ha delgivit varandra die, na elkaar mededeling te heb­ sina fullmakter, som befunnits i god ben gedaan van hun volmachten, och behörig form, överenskommit welke in goede en behoorlijke vorm om följande bestämmelser: werden bevonden, het vol gen de zijn overeengekomen:

KAPITEL I HOOFDSTUK I Avtalets tillämpningsområde Reikwijdte van het Verdrag Artikel 1 Artikel 1 Skattskyldiga Personen op wie het Verdrag van toepassing is Detta avtal är tillämpligt på per­ Dit Verdrag is van toepassing op soner, som äga hemvist i en av sta­ personen die inwoner zijn van een terna eller i båda staterna. van de Staten of van beide Staten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968 3

Artikel 2 Artikel 2 Skatter Belastingen inaarop het Verdrag van toepassing is

§ 1. Avtalet är tillämpligt på skat­ 1. Dit Verdrag is van toepassing ter på inkomst och förmögenhet, op belastingen naar het inkomen som uppbäras av envar av staterna en naar het vermogen die, ongeacht eller av dess politiska underavdel­ de wijze van heffing, worden geheven ningar eller lokala myndigheter, obe­ ten behoeve van elk van de Staten of roende av sättet för skattens utta­ van de staatkundige onderdelen of gande. plaatselijke publiekrechtelijke lichamen daarvan. § 2. Med skatter på inkomst och 2. Als belastingen naar het in­ förmögenhet förstås alla skatter, som komen en naar het vermogen worden utgå på inkomst eller på förmögen­ beschouwd allé belastingen die wor­ het i dess helhet eller på delar av den geheven naar het gehele inko­ inkomst eller förmögenhet, därunder men, naar het gehele vermogen of inbegripna skatter på vinst genom naar bestanddelen van het inkomen avyttring av lös eller fast egendom, of van het vermogen, daaronder beskatter på ett företags totala löneut­ grepen belastingen naar voordelen betalningar samt skatter på värde­ verkregen uit de vervreemding van stegring. roerende of onroerende zaken, be­ lastingen naar het bedrag van de door ondernemingen betaalde lonen of salarissen, alsmede belastingen naar waardevermeerdering. § 3. De för närvarande utgående 3. De bestaande belastingen waarop skatter, på vilka avtalet skall äga till- het Verdrag van toepassing is, zijn lämpning, äro särskilt: met name: a) Beträffande Nederländerna: a) voor Nederland: 1) Inkomstskatt, 1) de inkomstenbelasting 2) skatt på arbetslön, 2) de loonbelasting 3) bolagsskatt, 3) de vennootschapsbelasting 4) skatt på utdelning, 4) de dividendbelasting 5) skatt på styrelsearvoden samt 5) de commissarissenbelasting 6) förmögenhetsskatt; 6) de vermogensbelasting (skatt av sådant slag benämnes i det (hierna te noemen: „Nederlandse följande »nederländsk skatt»), belasting”); b) Beträffande Sverige: b) voor Zweden: 1) Den statliga inkomstskatten, 1) den statliga inkomstskatten, sjömansskatten och kupongskatten sjömansskatten och kupongskatten däri inbegripna, däri inbegripna (de nationale inkomstenbelasting, met inbegrip van de belasting van zeelieden en de couponbelasting) 2) bevillningsavgiften för vissa 2) bevillningsavgiften för vissa of­ offentliga föreställningar, fentliga föreställningar (de belasting van beroepsartiesten) 3) ersättningsskatten, 3) ersättningsskatten (de belas­ ting op niet-uitgedeelde winst) 4) utskiftningsskatten, 4) utskiftningsskatten (de belas­ ting op uitgedeelde winst)

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

5) den kommunala inkomstskat­ 5) den kommunala inkomstskat­ ten (de gemeentelijke inkomstenbeten samt lasting) 6) den statliga förmögenhetsskat­ 6) den statliga förmögenhetsskat­ ten (de nationale vermogensbelasten; ting) (skatt av sådant slag benämnes i det (hierne te noemen: „Zweedse belasföljande »svensk skatt»). ting”). § 4. Avtalet skall likaledes tilläm­ 4. Dit Verdrag zal ook van toepaspas på skatter av samma eller i hu­ sing zijn op elke gelijke of in wezen vudsak likartat slag, som framdeles gelijksoortige belasting, die in de toeuttagas vid sidan av eller i stället för­ lcomst naast of in de plaats van de de för närvarande utgående skatter­ bestaande belastingen wordt gehena. De behöriga myndigheterna i sta­ ven. De bevoegde autoriteiten van de terna skola meddela varandra mera Staten zullen elkaar alle wezenlijke väsentliga ändringar i skattelagstift­ wijzigingen die in hun onderscheiningen. dene belastingwetten zijn aangebracht, mededelen.

KAPITEL II HOOFDSTUK II

Definitioner Begripsbepalingen Artikel 3 Artikel 3 Allmänna definitioner Algemene begripsbepalingen

§ 1. Där icke sammanhanget an­ 1. In dit Verdrag, temzij het zinsnat föranleder, skola i detta avtal verband änders vereist: följande uttryck ha nedan angiven betydelse: a) Uttrycket »stat» åsyftar Sve­ a) betekenl de uitdrukking „Staat” rige eller Nederländerna, alltefter Zweden of Nederland, al naar het som sammanhanget kräver. zinsverband vereist; betekent de uit­ Uttrycket »staterna» åsyftar Sve­ drukking ,,Staten” Zweden en Neder­ rige och Nederländerna. land; b) Uttrycket »Nederländerna» in­ b) omvat de uitdrukking „Nederbegriper den del av Konungariket land” het deel van het Koninkrijk Nederländerna som är belägen i Eu­ der Nederlanden dat in Europa is geropa och den del av havsbottnen och legen, en het onder de Noordzee gedennas underlag under Nordsjön, legen deel van de zeebodem en de över vilken Konungariket Nederlän­ ondergrond daarvan, waarop het Ko­ derna har suveräna rättigheter i ninkrijk der Nederlanden, mede överensstämmelse med konventionen overeenkomstig het Verdrag inzake den 29 april 1958 om kontinental­ het Continentale Plateau, gedagtesockeln. kend 29 april 1958, soevereine rechten heeft; c) Uttrycket »Sverige» åsyftar Ko­ c) omvat de uitdrukking ,,Zwe­ nungariket Sverige, inbegripet den den” het Koninkrijk Zweden, met del av havsbottnen och dennas un­ inbegrip van het onder het Skagerak, derlag under Skagerack, Kattegatt, het Kattegat, de Sont en de Oostzee Öresund och Östersjön, över vilken gelegen deel van de zeebodem en de

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968 5

Konungariket Sverige har suveräna ondergrond daarvan, v a arop het Korättigheter i överensstämmelse med ninkrijk Zweden, mede overeenkonventionen den 29 april 1958 om komstig het Ver drag inzake het Conkontinentalsockeln. tinentale Plateau, gedagtekend 29 april 1958, soevereine rechten heeft; d) Uttrycket »person» inbegriper d) omvat de uitdrukking „peren fysisk person, ett bolag och varje soon” een natuurlijke persoon, een annan sammanslutning av personer. lichaam en elke andere vereniging van personen; e) Uttrycket »bolag» åsyftar varje e) betekent de uitdrukking „lislag av juridisk person eller varje chaam” elke rechtspersoon of elke subjekt, som i beskattningshänseen­ eenheid die voor de belastingheffing de behandlas såsom juridisk person. als een rechtspersoon wordt behandeld; f) Uttrycken »företag i en av sta­ f) betelcenen de uitdrulckingen terna» och »företag i den andra sta­ ,,onderneming van een van de Sta­ ten» åsyfta ett företag, som bedri- ten” en „onderneming van de andere ves av en person med hemvist i en Staat” onderscheidenlijk een onderav staterna respektive ett företag, nemiong gedreven door een inwoner som bedrives av en person med hem­ van een van de Staten en een ond er vist i den andra staten. neming gedreven door een inwoner van de andere Staat; g) Uttrycket »behörig myndighet» g) betekent de uitdrukking „beåsyftar: voegde autoriteit”: 1) 1 Sverige: Finansministern eller 1. in Zweden: de Minister van hans befullinäktigade ombud, Financién of zijn bevoegde vertegnwoor diger; 2) I Nederländerna: Finansminis­ 2. in Nederland: de Minister van tern eller hans befullmäktigade om­ Financién of zijn bevoegde vertegenbud. woordiger. § 2. Då en av staterna tillämpar 2. Voor de toepassing van het Verbestämmelserna i detta avtal, skall, drag door elk van de Staten heeft, såvitt icke sammanhanget annorlun­ tenzij het zinsverband änders vereist, da kräver, varje däri förekommande elke niet änders omschreven uit­ uttryck, vars innebörd icke särskilt drukking de betekenis welke die uit­ angivits, anses ha den betydelse, som drukking heeft volgens de wetten van uttrycket har enligt den statens lag­ die Staat met betrekking tot de bestiftning rörande sådana skatter, lastingen die het onderwerp van dit som omfattas av avtalet. Verdrag uitmaken.

Artikel 4 Artikel 4 Skattercittsligt hemvist Fiscale woonplaats § 1. Vid tillämpningen av detta 1. Voor de toepassing van dit Ver­ avtal åsyftar uttrycket »person med drag betekent de uitdrukking „inhemvist i en av staterna» varje per­ woner van een van de Staten” iedere son, som enligt den statens lagstift­ persoon die, ingevolge de wet van die ning är underkastad beskattning Staat, aldaur aan belasting is onderdärstädes på grund av hemvist, bo­ worpen op grond van zijn woon­ sättning, pilats för företagsledning plaats, verblijf, plaats van leiding of eller varje annan liknande omstän­ enige andere soortgelijke omstandigdighet. heid.

6 Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

§ 2. Då på grund av bestämmel­ 2. Indien een natuurlijke persoon serna i 1 § en fysisk person äger ingevolge de bepaling van het eerste hemvist i båda staterna, skall föl­ lid inwoner van beide Staten is, geljande gälla: den de volgende regels: a) Han skall anses äga hemvist i a) hij wordt geacht inwoner te zijn den stat, i vilken han har ett hem van de Staat waarin hij een duursom stadigvarande står till hans för­ zaam tehuis to t zijn beschikking fogande. Om han har ett sådant hem heeft. Indien hij in beide Staten een i båda staterna, anses han äga hem­ duurzaam tehuis tot zijn beschik­ vist i den stat, med vilken hans per­ king heeft, wordt hij geacht inwoner sonliga och ekonomiska förbindelser te zijn van de Staat waarmede zijn äro starkast (centrum för levnads- persoonlijke en economische betrekintressena). kingen het nauwst zijn (middelpunt van de levensbelangen); b) Om det icke kan avgöras, i vil­ b) indien niet kan worden bepaald ken stat centrum för levnadsintres- in welke Staat hij het middelpunt sena befinner sig, eller om han icke van zijn levensbelangen heeft, of in­ i någondera staten har ett hem, som dien hij in geen van de Staten een stadigvarande står till hans förfogan­ duurzaam tehuis tot zijn beschikking de, anses han äga hemvist i den stat, heeft, wordt hij geacht inwoner te i vilken han stadigvarande vistas. zij n van de Staat waarin hij gewoonlijk verblijft; c) Om han stadigvarande vistas i c) indien hij in beide Staten of in båda staterna eller om han icke vis­ geen van beide gewoonlijk verblijft, tas stadigvarande i någon av dem, wordt hij geacht inwoner te zijn van anses han äga hemvist i den stat, i de Staat waarvan hij onderdaan is; vilken han är medborgare. d) Om han är medborgare i båda d) indien hij onderdaan is van staterna eller om han icke är med­ beide Staten of van geen van beide borgare i någon av dem, skola de be­ zullen de bevoegde autoriteiten van höriga myndigheterna i staterna av­ de Staten de aangelegenheid in ongöra frågan genom överenskommel­ derlinge overeenstemming regelen. se. § 3. Då på grund av bestämmel­ 3. Indien een andere dan een na­ serna i 1 § en person, som ej är fy­ tuurlijke persoon ingevolge de be­ sisk person, äger hemvist i båda sta­ paling van het eerste lid inwoner van terna, skall den anses äga hemvist i beide Staten is, wordt hij geacht in­ den stat, i vilken dess verkliga led­ woner te zijn van de Staat waarin ning är belägen. de plaats van zijn werkelijke leiding is gelegen. § 4. Vid tillämpningen av detta 4. Voor de toepassing van dit Veravtal skall en fysisk person, som till­ drag wordt een natuurlijke persoon hör en stats beskickning eller kon­ die deel uitmaakt van een diploma­ sulat i den andra staten eller i en tieke of consulaire vertegenwoorditredje stat och som är medborgare ging van een van de Staten in de i den utsändande staten, anses äga andere Staat of in een derde Staat en hemvist i den utsändande staten. die onderdaan is van de zendstaat, geacht inwoner van de zendstaat te zijn.

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

Artikel 5 Artikel 5 Fast driftställe Vaste inrichting

§ 1. Med uttrycket »fast drift­ 1. Voor de toepassing van dit Verställe» förstås i detta avtal en stadig­ drag betekent de uitdrukking „Vaste varande affärsanordning, i vilken fö­ inrichting” een vaste bedrijfsinrichretagets verksamhet helt eller delvis ting waarin de werkzaamheden van utövas. de onderneming geheel of gedeeltelijk worden uitgeoefend. § 2. Uttrycket »fast driftställe» 2. De uitdrukking „vaste in­ innefattar särskilt: richting” omvat in het bijzonder: a) plats för företagsledning, a) een plaats waar leiding wordt gegeven; b) filial, b) een filial; c) kontor, c) een kantoor; d) fabrik, d.) een fabriek; e) verkstad, e) een werkplaats; t) gruva, stenbrott eller annan f) een mijn, een steengroeve of plats för utnyttjandet av naturtill­ een andere plaats waar natuurlijke gångar, rijkdommen worden gewonnen; g) de uitvoering van een bouwrg) plats för byggnads-, anlägg­ werk of van constructie- of montagenings- eller installationsarbete, som werkzaamheden waarvan de duur varar mer än tolv månader. twaalf maanden overschrijdt. § 3. Uttrycket »fast driftställe» 3. Een vaste inrichting wordt niet skall icke anses innefatta: aanwezig geacht, indien: a) användningen av anordningar, a) gebruik wordt gemaakt van avsedda uteslutande för lagring, ut­ inrichtingen, uitsluitend voor de opställning eller utlämnande av företa­ slag, uitstalling of aflevering van aan get tillhöriga varor, de onderneming toebeborende goederen of koopwaar; b) innehavet av ett företaget till­ b) een voorraad van aan de on­ hörigt varulager, avsett uteslutande derneming toebehorende goederen för lagring, utställning eller utläm­ of koopwaar wordt aangehouden, nande, uitsluitend voor de opslag, uitstalling of aflevering; c) innehavet av ett företaget tillhö­ c) een voorraad van aan de on­ rigt varulager, avsett uteslutande för derneming toebehorende goederen of bearbetning eller förädling genom koopwaar wordt aangehouden, uit­ ett annat företags försorg, sluitend voor de bewerking of verwerking door een andere onderneming; d) innehavet av en stadigvarande d) een vaste bedrijfsinrichting affärsanordning, avsedd uteslutande wordt aangehouden, uitsluitend om för inköp av varor eller införskaf­ voor de onderneming goederen of fande av upplysningar för företagets koopwaar aan te kopen of inlichtingräkning, en in te winnen; e) innehavet av en stadigvarande e) een vaste bedrijfsinrichting affärsanordning, avsedd uteslutande wordt aangehouden, uitsluitend voor för att för företagets räkning ombe­ reclamedoeleinden, voor het geven sörja reklam, meddela upplysningar, van inlichtingen, voor wetenschappebedriva vetenskaplig forskning eller lijk onderzoek of voor soortgelijke

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

utöva liknande verksamhet, som är werkzaamheden voor de onderneav förberedande eller biträdande art. ming die van voorbereidende aard zijn of het karakter van hulpwerkzaamheden hebben. § 4. En person som är verksam 4. Een persoon die in een van de i en av staterna för ett företag i den Staten voor een onderneming van andra staten — härunder inbegripes de andere Staat werkzaam is — niet icke sådan oberoende representant zijnde een onafhankelijke vertegensom avses i 5 § — behandlas såsom woordiger in de zin van het vijfde ett fast driftställe i den förstnämnda lid — wordt als een in de eerststaten, om han innehar och i denna bedoelde Staat aanwezige vaste instat regelbundet använder en full­ richting beschouwd, indien hij een makt att sluta avtal i företagets machtiging bezit om namens de namn samt verksamheten icke be­ onderneming overeenkomsten af te gränsas till inköp av varor för före­ sluiten en dit recht in die Staat tagets räkning. gewoonlijk uitoefent, tenzij zijn werkzaamheden beperkt blijven tot de aankoop van goederen of koopwaar voor de onderneming. § 5. Ett företag i en av staterna 5. Een onderneming van een van anses icke ha ett fast driftställe i de Staten wordt niet geacht een vaste den andra staten endast på den inrichting in de andere Staat te grund att företaget uppehåller af­ bezitten op grond van de enkele färsförbindelser i denna andra stat omstandigheid dat zij aldaar zaken genom förmedling av en mäklare, doet door middel van een makelaar, kommissionär eller annan oberoende commissionair of enige andere representant, under förutsättning onafhankelij ke vertegenwoordiger, att dessa personer därvid utöva sin indien deze personen in de normale vanliga affärsverksamhet. uitoefening van hun bedrijf han­ delen. § 6. Den omständigheten, att ett 6. De enkele omstandigheid dat een bolag med hemvist i en av staterna lichaam dat inwoner is van een van kontrollerar eller kontrolleras av ett de Staten, een lichaam beheerst of bolag, som har sitt hemvist i den door een lichaam wordt wordt be­ andra staten eller som uppehåller heerst, dat inwoner is van de andere affärsförbindelser i denna andra stat Staat of dat in die andere Staat zaken (antingen genom ett fast driftställe doet (hetzij niet behulp van een eller annorledes), skall icke i och för vaste inrichting, hetzij op andere sig medföra att någotdera bolaget wijze), stempelt een van de beide betraktas såsom ett fast driftställe lichamen niet tot een vaste in­ för det andra bolaget. richting van het andere.

KAPITEL III HOOFDSTUK III Beskattning av inkomst Belastingheffing naar het inkomen Artikel 6 Artikel 6 Fastighet Inkomsten uit onroerende goederen § 1. Inkomst av fastighet må be­ 1. Inkomsten uit onroerende skattas i den stat i vilken fastigheten goederen mogen worden beläst in är belägen. de Staat waarin deze goederen zijn gelegen.

Kungl. Maj. ts proposition nr i33 år 1968

§ 2. Uttrycket »fastighet» skall ha 2. De uitdrukking „onroerende den betydelse som uttrycket har en­ goederen” heeft de betekenis die ligt gällande lagar i den stat, i vilken daaraan wordt toegekend door het egendomen i fråga är belägen. Un­ recht van de Staat waarin de desder detta uttryck inbegripas dock betreffende goederen zijn gelegen. alltid egendom som utgör tillbehör De uitdrukking omvat in ieder geval till fastighet, levande och döda in­ de goederen die bij de onroerende ventarier i lantbruk och skogsbruk, goederen behoren, levende en dode rättigheter på vilka föreskrifterna i have van landbouw- en bosbedrijven, allmän lag angående fastigheter äga rechten waarop de bebepalingen van tillämpning, nyttjanderätt till fastig­ het privaatrecht betreffende de het och rätt till föränderliga eller grondeigendom van toepassing zijn, fasta ersättningar för nyttjandet av vruchtgebruik van onroerende goe­ eller rätten att nyttja gruvor, källor deren en rechten op veranderlijke och andra naturtillgångar. Fartyg of vaste vergoedingen ter zake van och luftfartyg skola däremot icke de exploitatie, of het recht tot exbetraktas såsom fastigheter. ploitatie van minerale aardlagen, bronnen en andere natuurlijke rijkdommen; schepen en luchtvaartuigen worden niet als onroerende goederen beschouwd. § 3. Bestämmelserna i 1 § skola 3. De bepaling van het eerste lid äga tillämpning såväl på inkomst, is van toepassing op de inkomsten vilken förvärvas genom omedelbart verkregen uit de rechtstreekse ex­ brukande av fastighet, som på in­ ploitatie, uit het verhuren of verkomst, vilken erhålles genom uthyr­ paehten, of uit elke andere worm ning av fastighet eller genom annan van exploitatie van onroerende användning av fastigheten. goederen. § 4. Bestämmelserna i 1 och 3 §§ 4. De bepalingen van het eerste en skola även äga tillämpning på sådan derde lid zijn ook van toepassing op inkomst av fastighet som förvärvas inkomsten uit onroerende goederen av ett företag ävensom inkomst av van een onderneming en op in­ fastighet som användes vid utövan­ komsten uit onroerende goederen det av fria yrken. gebezigd voor de uitoefening van een vrij beroep.

Artikel 7 Artikel 7 Rörelse Winst uit onderneming

§ 1. Inkomst av rörelse, som för­ 1. De voordelen van een onder­ värvas av ett företag i en av stater­ neming van een van de Staten zijn na, skall beskattas endast i denna slechts in die Staat belastbaar, tenzij stat, såvida icke företaget bedriver de onderneming in de andere Staat rörelse i den andra staten från ett haar hedrijf uitoefent niet behulp där beläget fast driftställe. Om före­ van een aldaar gevestigde vaste intaget bedriver rörelse på nyss angi­ richting. Indien de onderneming vet sätt, äger den andra staten be­ aldus haar bedrijf uitoefent, mogen skatta företagets inkomst men en­ de voordelen van de onderneming in dast så stor del därav, som är hände andere Staat worden beläst, maar förlig till det fasta driftstället. slechts in zoverre als zij aan die vaste inrichting kunnen worden toegerekend.

t2 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 133

10 Iiungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

§ 2. Om ett företag i en av sta­ 2. Indien een onderneming van een terna bedriver rörelse i den andra van de Staten in de andere Staat staten från ett där beläget fast drift­ ha ar bedrijf uitoefent met behulp ställe, skall i vardera staten till det van een aldaar gevestigde vaste infasta driftstället hänföras den in­ richting, worden in elk van de Staten komst av rörelse, som driftstället kan a an die vaste inrichting de voordelen antagas skola ha förvärvat, om detta toegerekend die zij geacht zou kunvarit ett fristående företag, som be­ nen worden te behalen, indien zij drivit verksamhet av samma eller een zelfständige onderneming zou liknande slag under samma eller lik­ zijn, die dezelfde of soortgelijke nande villkor och självständigt av­ werkzaamheden zou uitoefenen slutat affärer med det företag till onder dezelfde of soortgelijke omvilket driftstället hör. standigheden en die geheel onafhankelijk transacties zou aangaan niet de onderneming waarvan zij een vaste inrichting is. 3. Bij het bepalen van de voordelen § 3. Vid bestämmandet av in­ komst, som är hänförlig till det fasta van een vaste inrichting worden in driftstället, skall avdrag medgivas aftrek toegelaten kosten — daaronför kostnader som uppkommit för der begrepen kosten van de leiding det fasta driftställets räkning, här­ en algemene beheerskosten — die under inbegripna kostnader för före­ ten behoeve van de vaste inrichting tagets ledning och allmänna förvalt­ zijn gemaakt, hetzij in de Staat ning, antingen kostnaderna uppkom­ waarin de vaste inrichting is mit i den stat, i vilken det fasta drift­ gevestigd, hetzij elders. stället är beläget eller annorstädes. § 4. Vad i 2 § stadgas skall emel­ 4. Voor zover het in een van de lertid — i den mån i en av staterna Staten gebruikelijk is de voordelen inkomst hänförlig till ett fast drift­ die aan een vaste inrichting kunnen ställe brukat bestämmas på grundval worden toegerekend te bepalen op av en fördelning av företagets hela basis van een verdeling van de to­ inkomst på de olika delarna av före­ tale winst van de onderneming over taget — icke hindra, att i denna stat haar verschillende delen, belet het den skattepliktiga inkomsten bestäm­ tweede lid die Staat niet de te bemes genom ett dylikt förfarande. lasten voordelen te bepalen volgens Förfarandet skall dock vara sådant de gebruikelijke verdeling; de geatt resultatet står i överensstämmel­ volgde methode van verdeling moet se med de i denna artikel angivna cchter zodanig zijn, dat het resultaat principerna. in overeenstemming is met de in dit artikel neergelegde beginselen. § 5. Inkomst skall icke anses hän­ 5. Geen voordelen worden aan een förlig till ett fast driftställe endast vaste inrichting toegerekend enkel av den anledningen att varor inkö­ op grond van aankoop door die vaste pas genom det fasta driftstället för inrichting van goederen of koopwaar företagets räkning. voor de onderneming. § 6. Vid tillämpningen av före­ 6. Voor de toepassing van de voorgående paragrafer skall inkomst, gaande leden worden de voordelen som är hänförlig till det fasta drift­ die aan de vaste inrichting kunnen stället, bestämmas genom samma worden toegerekend, van jaar tot förfarande år från år såvida icke jaar volgens dezelfde methode besärskilda skäl föranleda annat. paald, tenzij er een goede en genoegzame reden bestaat om hiervan af te wijken.

hungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

§ 7. Ingår i rörelseinkomsten in­ 7. Indien in de voordelen bestandkomstslag, som äro särskilt behand­ delen zijn begrepen die afzonderlijk lade i andra artiklar av detta avtal, in andere artikelen van dit Verdrag skola bestämmelserna i dessa artik­ worden behandeld, worden de belar icke beröras av reglerna i föreva­ palingen van die artikelen niet rande artikel. aangetast door de bepalingen van dit artikel.

Artikel 8 Artikel 8 Sjö- och luftfart Zeevaart en luchtvaart

§ 1. Inkomst, som förvärvas ge­ 1. Voordelen uit de exploitatie van nom utövande av sjöfart eller luft­ schepen of luchtvaartuigen in interfart i internationell trafik, skall be­ nationaal verkeer zijn slechts belastskattas endast i den stat, i vilken fö­ baar in de Staat waarin de plaats retaget har sin verkliga ledning. van de werkelijke leiding van de onderneming is gelegen. § 2. Om ett sjöfartsföretag har sin 2. Indien de plaats van de werke­ verkliga ledning ombord på ett far­ lijke leiding van een scheepvaartontyg, skall denna anses belägen i den derneming zich aan boord van een stat, i vilken fartyget har sin hem­ schip bevindt, wordt deze plaats gemahamn eller, om sådan hamn icke acht te zijn gelegen in de Staat waa­ finnes, i vilken fartygets redare äger rin de thuishaven van het schip is hemvist. gelegen, of, indien er geen thuisha­ ven is, in de Staat waarvan de exploitant van het schip inwoner is.

Artikel 9 Artikel 9 Intressegemenskap mellan företag Gelieerde ondernemingen

I fall då Indien: a) ett företag i en av staterna di­ a) een onderneming van een van rekt eller indirekt deltager i ledning­ de Staten onmiddellijk of middellijk en eller övervakningen av ett företag deelneemt aan de leiding van, aan i den andra staten eller äger del i het toezicht op dan wel in het kapidetta företags kapital, eller taal van een onderneming van de andere Staat, of b) samma personer direkt eller in­ b) dezelfde personen onmiddellijk direkt deltaga i ledningen eller över­ of middellijk deelnemen aan de lei­ vakningen av såväl ett företag i en ding van, aan het toezicht op dan wel av staterna som ett företag i den in het kapitaal van een onderneming andra staten eller äga del i båda van een van de Staten en een onder­ dessa företags kapital, neming van de andere Staat, skall iakttagas följande. Om mel­ en in het ene of in het andere ge­ lan företagen i fråga om handel eller val tussen de beide ondernemingen andra ekonomiska förbindelser av­ in haar handelsbetrekkingen of fitalas eller föreskrivas villkor, som nanciéle betrekkingen voorwaarden avvika från dem som skulle ha av­ worden aanvaard of opgelegd, die aftalats mellan av varandra oberoende wijken van die welke zouden wor­ företag, må alla inkomster, som utan den overeengekomen tussen onafsådana villkor skulle ha tillkommit hankelijke ondernemingen, mogen

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

det ena företaget men som på grund alle voordelen die zonder deze voorav villkoren i fråga icke tillkommit waarden zouden zijn opgekomen aan detta företag, inräknas i detta före­ een van de ondernemingen, maar tags inkomst och beskattas i överens­ tengevolge van die voorwaarden haar stämmelse därmed. niet zijn opgekomen, worden begrepen in de voordelen van die onderneming en dienovereenkomstig wor­ den beläst.

Artikel 10 Artikel 10 Utdelning Dividenden

§ 1. Utdelning från ett bolag med 1. Dividenden betaald door een hemvist i en av staterna till en per­ lichaam dat inwoner is van een van son med hemvist i den andra staten de Staten aan een inwoner van de må beskattas i denna andra stat. andere Staat, mogen in die andere Staat worden beläst. § 2. Den stat, i vilken det utbeta­ 2. Deze dividenden mogen echter lande bolaget äger hemvist, må dock in de Staat waarvan het lichaam dat enligt sin egen lagstiftning beskatta de dividenden betaalt inwoner is, utdelningen, men därvid får skatte­ overeenkomstig de wetgeving van die satsen icke överstiga 15 procent av Staat worden beläst, maar de aldus geheven belasting mag 15 percent utdelningens bruttobelopp. van het bruto-bedrag van de dividen­ den niet overschrijden. 3. Niettegenstaande de bepalingen § 3. Utan hinder av bestämmelser­ na i 2 § skall den stat i vilken bola­ van het tweede lid mag de Staat get äger hemvist icke beskatta ut­ waarvan het lichaam inwoner is, geen belasting heffen op dividenden delning från detta bolag till ett bo­ lag, vars kapital helt eller delvis är betaald door dat lichaam aan een lichaam waarvan het kapitaal geheel fördelat på aktier och som har hem­ vist i den andra staten och direkt of gedeeltelijk in aandelen is verdeeld en dat inwoner is van de ande­ äger minst 25 procent av det utbeta­ re Staat en onmiddellijk ten minste lande bolagets kapital. 25 percent bezit van het kapitaal van het lichaam dat de dividenden betaalt. 4. De bevoegde autoriteiten van de § 4. De behöriga myndigheterna i staterna skola träffa överenskom­ Staten zullen in onderlinge overeenstemming de wijze van toepassing melse om tillämpningen av 2 och 3 van het tweede en derde lid regelen.

§§.

§ 5. Bestämmelserna i 2 och 3 §§ 5. De bepalingen van het tweede en derde lid laten onverlet de belasskola icke beröra bolagets beskatt­ ning för vinst av vilken utdelningen tingheffing van het lichaam ter zake van de winsten waaruit de dividen­ utbetalas. den worden betaald. § 6. Med uttrycket »utdelning» 6. De uitdrukking „dividenden” zoals gebezigd in dit artikel betekent förstås i denna artikel inkomst av inkomsten uit aandelen, winstaandeaktier, andelsbevis eller andra lik­ len of winstbewijzen, mijnaandelen, nande bevis med rätt till andel i oprichtersaandelen of andere rechten vinst, andelar i gruva, stiftarandelar op een aandeel in de winst, alsmede eller andra rättigheter med rätt till

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968 13

deltagande i vinst ävensom inkomst inkomsten uit winstdelende obligaav obligationer med rätt till andel i ties en inkomsten uit andere venvinst samt inkomst av andra andelar nootschappelijke rechten die door de i bolag, som enligt skattelagstiftning­ belastingwetgeving van de Staat en i den stat, i vilken det utdelande waarvan het lichaam dat de uitdebolaget äger hemvist, jämställes med ling doet inwoner is, met inkomsten inkomst av aktier. uit aandelen worden gelijkgesteld. § 7. Bestämmelserna i 1—3 §§ äro 7. De bepalingen van het eerste, icke tillämpliga, om mottagaren av tweede en derde lid zijn niet van utdelningen äger hemvist i en av sta­ toepassing, indien de genieter van de terna och innehar ett fast driftställe dividenden, inwoner van een van de i den andra staten, i vilken det utbe­ Staten, in de andere Staat waarvan talande bolaget äger hemvist, samt het lichaam dat de dividenden be­ den andel, av vilken utdelningen i taalt inwoner is, een vaste inrichting fråga härflyter, äger verkligt sam­ heeft en de deelneming uit hoofde band med det fasta driftstället. I så­ waarvan de dividenden worden bedant fall skola bestämmelserna i ar­ taald, tot het bedrijfsvermogen van tikel 7 äga tillämpning. die vaste inrichting behoort. In een zodanig geval zijn de bepalingen van artikel 7 van toepassing. § 8. Om ett bolag med hemvist i en 8. Indien een lichaam dat inwoner av staterna uppbär inkomst från den is van een van de Staten, voordelen andra staten, får icke i denna and­ of inkomsten verkrijgt uit de andere ra stat påföras någon skatt på ut­ Staat, mag die andere Staat geen bedelning, som av bolaget utbetalas till lasting heffen op de dividenden bepersoner, som ej äga hemvist i denna taald door het lichaam aan personen andra stat, och ej heller någon skatt die geen inwoner zijn van die andere på bolagets icke utdelade vinst; det Staat, noch de niet-uitgedeelde winst sagda gäller även om utdelningen el­ van het lichaam onderwerpen aan ler den icke utdelade vinsten helt el­ een belasting op niet-uitgedeelde ler delvis utgöres av inkomst, som winst, zelfs indien de betaalde divi­ härrör från den andra staten. denden of de niet-uitgedeelde winst geheel of gedeeltelijk bestaan uit voordelen of inkomsten die uit die andere Staat afkomstig zijn.

Artikel 11 Artikel 11 Ränta Interest

§ 1. Ränta, som härrör från en av 1. Interest afkomstig uit een van staterna och utbetalas till en person de Staten en betaald aan een inwo­ med hemvist i den andra staten, skall ner van de andere Staat, is slechts in beskattas endast i denna andra stat. die andere Staat belastbaar. § 2. Med uttrycket »ränta» förstås 2. De uitdrukking „interest” zoals i denna artikel inkomst av värdepap­ gebezigd in dit artikel betekent in­ per som utfärdats av staten, av ob­ komsten uit overheidsleningen, obligationer som icke medför rätt till ligaties — met uitzondering van andel i vinst, av debentures och var­ winstdelende obligaties —, schuldje annat slags fordran vare sig de ut­ bewijzen en schuldvorderingen van färdats mot säkerhet i egendom eller welke aard ook, al dan niet verzeicke, ävensom all annan inkomst, kerd door hypotheek, alsmede alle som enligt skattelagstiftningen i den andere inkomsten die door de be-

14 Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

stat från vilken räntan härrör jäm- lastingwetgeving van de Staat waarställes med inkomst av försträck­ uit de inkomsten afkomstig zijn, met ning. inkomsten uit geldlening worden gelijkgesteld. § 3. Bestämmelserna i 1 § äro icke 3. De bepaling van het eerste lid is tillämpliga, om mottagaren av rän­ niet van toepassing, indien de ge­ tan äger hemvist i en av staterna nieter van de interest, inwoner van och innehar ett fast driftställe i den een van de Staten, in de andere Staat andra staten, varifrån räntan här­ waaruit de interest afkomstig is een rör, samt den fordran av vilken rän­ vaste inrichting heeft en de vordetan härflyter äger verkligt samband ring uit hoofde waarvan de interest med det fasta driftstället. I sådant verschuldigd is, tot het bedrijfsverfall skola bestämmelserna i artikel mogen van die vaste inrichting be- 7 äga tillämpning. hoort. In een zodanig geval zijn de bepalingen van artikel 7 van toepassing. § 4. Beträffande sådana fall, då 4. Indien, tengevolge van een bijsärskilda förbindelser mellan utbe­ zondere verhouding tussen de schultalaren och mottagaren eller mellan denaar en de schuldeiser of tussen dem båda och annan person föran­ hen beiden en een derde, het bedrag leda att det utbetalade räntebeloppet van de betaalde interest, in aanmerkmed hänsyn till den skuld, för vil­ ing nemende de schuldvordering ter ken räntan erlägges, överstiger det zake waarvan zij wordt betaald, hö­ belopp som skulle ha avtalats mel­ ger is dan het bedrag dat zonder zulk lan utbetalaren och mottagaren om een verhouding door de schuldenaar sådana förbindelser icke förelegat, en de schuldeiser zou zijn overeenskola bestämmelserna i denna arti­ gekomen, vinden de bepalingen van kel gälla endast för sistnämnda be­ dit artikel slechts op het laatstbedoellopp. I sådant fall skall den över­ de bedrag toepassing. In dat geval skjutande delen av utbetalningarna blijft het daarboven uitgaande deel beskattas enligt lagstiftningen i var­ van het betaalde bedrag belastbaar dera staten med iakttagande av öv­ overeenkomstig de wetgeving van elk riga bestämmelser i detta avtal. der Staten, zulks met inachtneming van de overige bepalingen van dit Verdrag.

Artikel 12 Artikel 12 Royalty RoyaIty’s

§ 1. Royalty, som härrör från en 1. Royalty’s afkomstig uit een van av staterna och utbetalas till en per­ de Staten en betaald aan een inwo­ son med hemvist i den andra staten, ner van de andere Staat, zijn slechts skall beskattas endast i denna and­ in die andere Staat belastbaar. ra stat. § 2. Med uttrycket »royalty» för­ 2. De uitdrukking „royalty’s” zoals stås i denna artikel varje slag av ut­ gebezigd in dit artikel betekent be­ betalning, som uppbäres såsom er­ talingen van welke aard ook als versättning för nyttjandet av eller rät­ goeding voor het gebruik van, of voor ten att nyttja upphovsrätt till litterä­ het recht van gebruik van een aura, konstnärliga eller vetenskapliga teursrecht op een werk op het geverk, kinematografisk film däri in­ bied van letterkunde, kunst of webegripen, patent, varumärke, möns- tenschap — daaronder begrepen

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968 15

ter eller modell, ritning, hemligt re­ films-, van een octrooi, een fabriekscept eller fabrikationsmetod även­ of handelsmerk, een ontwerp of mo­ som för nyttjandet av eller rätten del, een plan, een geheim recept of att nyttja industriell, kommersiell werkwijze, dan wel voor het gebruik eller vetenskaplig utrustning eller för van, of het recht van gebruik van upplysningar om erfarenhetsrön av nijverheids-, handels- of wetenschapindustriell, kommersiell eller veten­ pelijke uitrusting, of voor inlichting­ skaplig natur. en omtrent ervaringen op het gebied van nijverheid, handel of wetenschap. § 3. Bestämmelserna i 1 § äro icke 3. De bepaling van het eerste lid is tillämpliga, om mottagaren av royal- niet van toepassing, indien de genie­ tyn äger hemvist i en av staterna och ter van de royalty’s, inwoner van een innehar ett fast driftställe i den and­ van de Staten, in de andere Staat ra staten, varifrån royaltyn härrör, waaruit de royalty’s afkomstig zijn, samt den rättighet eller egendom av een vaste inrichting' heeft en het vilken royaltyn härflyter äger verk­ recht of de zaak uit hoofde waarvan ligt samband med det fasta driftstäl­ de royalty’s verschuidigd zijn, tot let. I sådant fall skola bestämmelser­ het bedrijfsvermogen van die vaste na i artikel 7 äga tillämpning. inrichting behoort. In een zodanig geval zijn de bepalingen van artikel 7 van toepassing. § 4. Beträffande sådana fall, då 4. Indien, tengevolge van een bijsärskilda förbindelser mellan utbe­ zondere verhouding tussen de schultalaren och mottagaren eller mellan denaar en de schuldeiser of tussen dem båda och annan person föran­ hen beiden en een derde, het bedrag leda att det utbetalade royaltybelop- van de betaalde royalty’s, in aanmerpet med hänsyn till det nyttjande, king nemende het gebruik, het recht den rätt eller de upplysningar, för vil­ of de inlichtingen waarvoor zij worka royaltyn erlägges, överstiger det den betaald, höger is dan het bedrag belopp, som skulle ha avtalats mellan dat zonder zulk een verhouding door utbetalaren och mottagaren om så­ de schuldenaar en de schuldeiser zou dana förbindelser icke förelegat, sko­ zijn overeengekomen, vinden de be­ la bestämmelserna i denna artikel palingen van dit artikel slechts op het gälla endast för sistnämnda belopp. laatstbedoelde bedrag toepassing. In I sådant fall skall den överskjutan­ dat geval blijft het daarboven uitde delen av utbetalningarna beskat­ gaande deel van het betaalde bedrag tas enligt lagstiftningen i vardera sta­ belastbaar overeenkomstig de wetgeten med iakttagande av övriga be­ ving van elk van de Staten, zulks met stämmelser i detta avtal. inachtneming van de overige bepa­ lingen van dit Verdrag.

Artikel 13 Artikel 13 Begränsning av artiklarna 10,11 Beperking van de artikelen 10, och 12 11 en 12

Ingendera staten skall vara skyldig Geen van de Staten is verplicht de att tillämpa bestämmelserna i artik­ bepalingen van de artikelen 10, 11 en larna 10, 11 och 12 på internationel­ 12 toe te passen op internationale la organisationer, deras organ eller organisaties, haar organen of functjänstemän och ej heller på personer, tionarissen, of op personen deel uitsom tillhöra en tredje stats beskick- makende van een diplomatieke of

16 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

ning eller konsulat, i de fall då de consulaire vertegenwoordiging van vistas i en av staterna och där äro een derde Staat, die in een van de befriade från skatter på utdelning, Staten verblijven en aldaar zijn vrijränta eller royalty, som uppbäres gesteld van belastingen op dividen­ från den andra staten. den, interest of royalty’s, die uit de andere Staat zijn verkregen.

Artikel 14 Artikel 14 Realisationsvinst V ermogenswinsten

§ 1. Vinst på grund av avyttring 1. Voordelen verkregen uit de verav sådan fastighet som avses i arti­ vreemding van onroerende goederen kel 6 § 2 må beskattas i den stat, i zoals omschreven in artikel 6, tweede vilken fastigheten är belägen. lid, mogen worden beläst in de Staat waarin deze goederen zijn gelegen. § 2. Vinst på grund av avyttring 2. Voordelen verkregen uit de verav lös egendom, som är att hänföra vreemding van roerende zaken, deel till anläggnings- eller driftkapital i uitmakende van hetbedrijfsvermogen ett fast driftställe, vilket ett företag van een vaste inrichting die een oni en av staterna innehar i den andra derneming van een van de Staten in staten, eller av lös egendom, som in­ de andere Staat heeft, of van roeren­ går i en stadigvarande affärsanord- de zaken hehorende tot een vast midning över vilken en person med hem­ delpunt dat een inwoner van een van vist i en av staterna förfogar i den de Staten in de andere Staat tot zijn andra staten för utövande av fritt beschikking heeft voor de uitoefeyrke, däri inbegripet vinst genom av­ ning van een vrij beroep — daaronyttring av sådant fast driftställe (för der begrepen voordelen verkregen uit sig eller i samband med avyttring av de vervreemding van de vaste inrich­ hela företaget) eller av sådan stadig­ ting (alleen of te zainen met de gevarande anordning, må beskattas i hele onderneming) of van het vaste den andra staten. middelpunt — mogen in die andere Staat worden beläst. § 3. Utan hinder av bestämmelser­ 3. Niettegenstaande de bepaling na i 2 § skall vinst på grund av av­ van het tweede lid, zijn voordelen yttring av fartyg och luftfartyg, som verkregen uit de vervreemding van användas i internationell trafik, schepen en luchtvaartuigen, geéxävensom lös egendom, som är hän- ploiteerd in internationaal verkeer, förlig till användningen av sådana en van roerende zaken die worden fartyg och luftfartyg, beskattas en­ gebruikt bij de exploitatie van deze dast i den stat, i vilken företaget har schepen en luchtvaartuigen, slechts sin verkliga ledning. Härvid skola belastbaar in de Staat waarin de bestämmelserna i artikel 8 § 2 äga plaats van de werkelijke leiding van tillämpning. de onderneming is gelegen. De bepalingen van artikel 8, tweede lid, vinden hierbij toepassing. § 4. Vinst på grund av avyttring 4. Voordelen verkregen uit de ver­ av annan än i 1—3 §§ angiven egen­ vreemding van alle andere zaken dan dom skall beskattas endast i den die genoemd in het eerste, tweede en stat, i vilken säljaren äger hemvist. derde lid zijn slechts belastbaar in de Staat waarvan de vervreemder in­ woner is.

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968 17

§ 5. Bestämmelsen i 4 § skall icke 5. De bepaling van het vier de lid påverka Nederländernas rätt att en­ tast niet aan het recht van Nederland ligt sin egen lagstiftning uttaga skatt om overeenkomstig zijn eigen wetgepå vinst på grund av avyttring av ving belasting te heffen op voordeaktier eller bevis med rätt till andel i len uit de vervreemding van aandelen vinst i ett bolag, vars kapital helt of winstbewijzen in een lichaam eller delvis är fördelat på aktier och waarvan het kapitaal geheel of gesom äger hemvist i Nederländerna, deeltelijk in aandelen is verdeeld en under förutsättning att aktierna el­ dat inwoner is van Nederland, mits ler vinstandelsbevisen innehas av en de aandelen of winstbewijzen het fysisk person med hemvist i Sverige, eigendom zijn van een natuurlijke persoon, inwoner van Zweden: a) som är medborgare i Nederlän­ a) die onderdaan van Nederland is, derna utan att vara svensk medbor­ zonder onderdaan van Zweden te gare och zijn; en b) har ägt hemvist i Nederländer­ b) die in de loop van de laatste vijf na under loppet av de senaste fem jaren voorafgaande aan de vervreem­ åren före avyttringen av aktierna el­ ding van de aandelen of winstbewij­ ler vinstandelsbevisen samt zen inwoner van Nederland is geweest; en c) under loppet av samma tid­ c) die, in de loop van hetzelfde rymd, direkt eller indirekt innehade, tij dvak, onmiddellijlc of middellijk, ensam eller tillsammans med make alleen of the zamen met zijn echtgeoch skyldeman i rätt upp- eller ned­ noot en zijn bloed- en aanverwanten stigande släktskap och i andra ledet in de rechte linie en in de tweede på sidolinjen, minst en tredjedel graad van de zij linie, ten minste een samt, ensam eller tillsammans med derde gedeelte, alsook alleen of te zamake, mer än 7 procent av nominel­ men meet zijn echtgenoot, meer dan 7 la värdet av det för bolaget inbetala­ percent van het nominaal gestorte de kapitalet. kapitaal van bedoeld lichaam heeft bezeten.

Artikel 15 Artikel 15 Oskiftat dödsbo Onverdeelde nalatenschap

Om enligt bestämmelserna i detta Indien ingevolge de bepalingen van avtal en person med hemvist i Ne­ dit Verdrag een inwoner van Neder­ derländerna är befriad från eller be­ land is vrij gesteld van of recht heeft rättigad till nedsättning av svensk op vermindering van Zweedse be­ skatt, skall motsvarande befrielse el­ lasting, is een soortgelijke vrijsteller nedsättning tillgodoräknas ett ling of vermindering van toepassing oskiftat dödsbo, i den mån en eller op de onverdeelde nalatenschap van flera av dödsbodelägarna äga hem­ een overledene, voor zover een of vist i Nederländerna. meer van de begunstigden inwoner van Nederland is.

Artikel 16 Artikel 16 Fritt yrke Zelfständige arbeid

§ 1. Inkomst, som förvärvas av en 1. Voordelen verkregen door een person med hemvist i en av staterna inwoner van een van de Staten in de genom utövande av fritt yrke eller uitoefening van een vrij beroep of ter •j-3 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 133

18 Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1968

annan därmed jämförbar självstän­ zake van andere zelfstandige werkdig verksamhet, skall beskattas en­ zaamheden van soortgelijke aard zijii dast i denna stat, om han icke i den slechts in die Staat belastbaar, tenandra staten har en stadigvarande zij hij in de andere Staat voor het anordning, som regelmässigt står till verrichten van zijn werkzaamheden hans förfogande för utövandet av geregeld over een vast middelpunt verksamheten. Därest han har en så­ beschikt. Indien hij over zulk een dan stadigvarande anordning, må vast middelpunt beschikt, mogen de den del av inkomsten som är hänför- voordelen in de andere Staat worden lig till denna anordning beskattas i beläst, maar slechts in zoverre als den andra staten. zij aan dat vaste middelpunt kunnen worden toegerekend. § 2. Uttrycket »fritt yrke» inbegri­ 2. De uitdrukking „vrij beroep” per självständig vetenskaplig, litte­ sluit in zelfstandige werkzaamheden rär och konstnärlig verksamhet, upp- op het gebied van wetenschap, letterfostrings- och undervisningsverk­ kunde, kunst, opvoeding of ondersamhet samt sådan självständig wijs, alsmede de zelfstandige werk­ verksamhet som utövas av läkare, zaamheden van artsen, advocaten, advokater, ingenjörer, arkitekter, teclinici, architecten, tandart sen en tandläkare och revisorer. accountants.

Artikel 17 Artikel 17 Enskild tjänst Niet-zelfstandige arbeid

§ 1. Där icke bestämmelserna i ar­ 1. Onder voorbehoud van de betiklarna 18, 20, 21, 22 och 23 annat palingen van de artikelen 18, 20, 21, föranleda, skola löner och liknande 22 en 23 zijn salarissen, lonen en an­ ersättningar, som en person med dere soortgelijke belöningen verkrehemvist i en av staterna uppbär på gen door een inwoner van een van de grund av arbetsanställning, beskat­ Staten ter zake van een dienstbetrek­ tas endast i denna stat, såvida icke king slechts in die Staat belastbaar, arbetet utföres i den andra staten. tenzij de dienstbetrekking in de an­ Om arbetet utföres i den andra sta­ dere Staat wordt uitgeoefend. Indien ten, må ersättningen på grund av an­ de dienstbetrekking aldaar wordt ställningen beskattas i denna andra uitgeoefend, mag de ter zake daarvan stat. verkregen belöning in die andere Staat worden beläst. § 2. Utan hinder av bestämmelser­ 2. Niettegenstaande de bepalingen na i 1 § skall ersättning, som en per­ van het eerste lid is de belöning ver­ son med hemvist i en av staterna kregen door een inwoner van een van uppbär på grund av arbete som ut­ de Staten ter zake van een in de an­ föres i den andra staten, beskattas dere Staat uitgeoefende dienstbetrek­ endast i den förstnämnda staten, un­ king slechts in de eerstbedoelde Staat der förutsättning att belastbaar, indien: a) inkomsttagaren vistas i den a) de genieter in de andere Staat andra staten under en tidrymd eller verblijft gedurende een tijdvak of tidrymder, som sammanlagt icke tijdvakken, die in het desbetreffende överstiga 183 dagar under beskatt­ belastingjaar een totaal van 183 da­ ningsåret i fråga, gen niet te boven gaan, en b) ersättningen betalas av eller på b) de belöning wordt betaald door uppdrag av en arbetsgivare, som ej of namens een werkgever die geen in­ äger hemvist i den andra staten, och woner van de andere Staat is, en

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968 19

c) ersättningen ej såsom omkost­ c) de belöning niet ten laste komt nad belastar ett fast driftställe eller van een vaste inrichting die, of van en stadigvarande anordning, som ar­ een vast middelpunt dat de werkgebetsgivaren har i den andra staten. ver in de andere Staat heeft. § 3. Utan hinder av vad som stad­ 3. Niettegenstaande de voorgaande gas ovan i denna artikel skall ersätt­ bepalingen van dit artikel is de be­ ning, som en person med hemvist i löning genoten door een inwoner van en av staterna uppbär på grund av een van de Staten ter zake van een anställning ombord på fartyg eller dienstbetrekking, uitgeoefend aan luftfartyg i internationell trafik, be­ boord van een schip of luchtvaartuig skattas endast i denna stat. in internationaal verkeer slechts in die Staat belastbaar.

Artikel 18 Artikel 18 Styrelsearvoden Bestuurders- en commissarissenbeloningen

Styrelsearvoden eller liknande er­ Bestuurders- en commissarissenbesättningar, som uppbäras av en per­ loningen en soortgelijke betalingen, son med hemvist i en av staterna i verkregen door een inwoner van een egenskap av styrelseledamot i ett bo­ van de Staten in zijn hoedanigheid lag med hemvist i den andra staten, van lid van de raad van beheer of må beskattas i denna andra stat. van de raad van toezicht van een lichaain, dat inwoner is van de ande­ re Staat, mogen in die andere Staat worden beläst.

Artikel 19 Artikel 19 Artister och idrottsmän Artiesten en sportbeoefenaars

Utan hinder av bestämmelserna i Niettegenstaande de bepalingen artiklarna 16 och 17 må inkomst, van de artikelen 16 en 17 mogen som teater- eller filmskådespelare, voordelen of inkomsten, verkregen radio- eller televisionsartister, musi­ door beroepsartiesten, zoals toneelker och idrottsmän förvärva genom spelers, film-, radio- of televisieartiessin personliga verksamhet i denna ten en musici, alsmede door sportbe­ egenskap, beskattas i den stat, i vil­ oefenaars, uit hun persoonlijke werkken verksamheten utövas. zaamheden als zodanig, worden be­ läst in de Staat waarin deze werkzamheden worden verricht.

Artikel 20 Artikel 20 Pensioner Pensioenen

Där icke bestämmelserna i artikel Onder voorbelioud van de bepa­ 21 §§ 1 och 2 annat föranleda, skola lingen van artikel 21, eerste en tweepensioner och liknande ersättningar, de lid, zijn pensioenen en andere soxn i anledning av tidigare anställ­ soortgelijke belöningen betaald aan ning utbetalas till en person med een inwoner van een van de Staten hemvist i en av staterna, beskattas ter zake van een vroegere dienstbe­ endast i denna stat. trekking, slechts in die Staat belast­ baar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Artikel 21 Artikel 21 Ersättningar av offentligrättslig Belöningen van publiekrechtelijke natur aard

§ 1. Ersättningar, pensioner däri 1. Belöningen, daaronder begrepen inbegripna, som utbetalas av — eller pensioenen, betaald door, of uit fond­ från fonder inrättade av — en av sen in het leven geroepen door een staterna, dess politiska underavdel­ van de Staten of een staatkundig onningar eller lokala myndigheter till derdeel of een plaatselijk publieken fysisk person på grund av arbete, rechtelijk lichaam daarvan aan een som utförts i tjänst hos denna stat, natuurlijke persoon ter zake van dess underavdelning eller lokala diensten bewezen aan die Staat of myndighet må beskattas i denna stat. aan dat onderdeel of dat plaatselijke publiekrechtelijke lichaam daarvan in de uitoefening van overheidsfuncties, mogen in die Staat worden be­ läst. § 2. Pensioner, som utbetalas en­ 2. Pensioenen, uitbetaald krachligt bestämmelser om allmän social­ tens de bepalingen van een publiek­ försäkring i en av staterna till en rechtelijke regeling inzake sociale person med hemvist i den andra sta­ zekerheid van een van de Staten aan ten, må beskattas i den förstnämnda een inwoner van de andere Staat, staten. mogen in de eerstbedoelde Staat worden beläst. § 3. Utan hinder av 1 § skola be­ 3. Niettegenstaande het eerste lid stämmelserna i artiklarna 17, 18 och van dit artikel vinden de bepalingen 20 äga tillämpning på ersättningar van de artilcelen 17, 18 en 20 toepaseller pensioner, som utbetalas för sing op belöningen of pensioenen ter tjänster utförda i samband med rö­ zake van diensten bewezen in het ka­ relse som bedrivits av en av staterna, der van een op winst gericht bedrijf, dess politiska underavdelning eller uitgeoefend door een van de Staten of lokala myndighet. een staatkundig onderdeel of een plaatselijk publiekrechtelijk lichaam daarvan.

Artikel 22 Artikel 22 Professorer och lärare Professoren en leraren

§ 1. En professor eller lärare, som 1. Vergoedingen, die een professor äger hemvist i Nederländerna och of leraar, die inwoner is van Nesom vistas i Sverige i syfte att be­ derland en die in Zweden verblijft driva undervisning eller forskning inet het doel gedurende een periode under en tidrymd ej överstigande van ten hoogste twee jaar onderwijs två år vid universitet, högskola el­ te geven of zich met wetenschappeler annan inrättning i Sverige för un­ lijk onderzoek bezig te houden aan dervisning eller forskning, skall be­ een universiteit, hogeschool of an­ skattas endast i Nederländerna för dere inrichting voor onderwijs of ersättning som han uppbär för så­ wetenschappelij k onderzoek in Zwe­ dan undervisning eller forskning. den, voor dat onderwijs of dat onder­ zoek ontvangt, zijn slechts in Nederland belastbaar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 133 år 1968 21

§ 2. En professor eller lärare, som 2. Yergoedingen, die een professor äger hemvist i Sverige och som vis­ of leraar, die inwoner is van Zweden tas i Nederländerna i syfte att be­ en die in Nederland verblijft met driva undervisning eller forskning het doel gedurende een periode van under en tidrymd ej överstigande ett ten hoogste één jaar onderwijs te år vid universitet, högskola eller an­ geven of zich met wetenschappelijk nan inrättning i Nederländerna för onderzoek bezig te houden aan een undervisning eller forskning, skall universitet, hogeschool of andere inbeskattas endast i Sverige för ersätt­ richting voor onderwijs of wetenning som han uppbär för sådan un­ schappelijk onderzoek in Nederland, dervisning eller forskning. voor dat onderwijs of dat onderzoek ontvangt, zijn slechts in Zweden belastbaar. § 3. Denna artikel skall ej äga till- 3. Dit artikel vindt geen toepassing lämpning på ersättning för forsk­ op inkomsten verkregen met het ning, om forskningen bedrives icke i verrichten van wetenschappelijk allmänt intresse utan främst för att onderzoek, indien dit onderzoek niet tillgodose viss persons eller vissa wordt verricht in het algemeen bepersoners enskilda vinstsyfte. lang, maar in de eerste plaats voor het persoonlijke nut van een bepaalde persoon of personen.

Artikel 23 Artikel 23 Studerande Studenten

§ 1. En studerande eller affärs- 1. Betalingen, die een student of eller liantverkspraktikant, som äger een voor een beroep of bedrijf eller tidigare ägt hemvist i en av opgeleid wordende persoon, die in­ staterna och som vistas i den andra woner van een van de Staten is of staten uteslutande för sin undervis­ vroeger was en die in de andere Staat ning eller utbildning, skall ej be­ verblijft uitsluitend voor zijn studie skattas i denna andra stat för belopp, of opleiding, ontvangt ten behoeve som han uppbär till bestridande av van zijn onderhoud, studie of op­ sitt uppehälle, sin undervisning el­ leiding, zijn in die andere Staat niet ler sin utbildning, om beloppen i belastbaar, mits deze betalingen aan fråga utbetalas till honom från ut­ hem worden gedaan uit bronnen landet. buiten die andere Staat. § 2. Ersättning, som en studeran­ 2. Belöningen, die een student aan de vid universitet, högskola, skola een universiteit, hogeschool, school eller liknande undervisningsanstalt of soortgelijke onderwijsinstelling in i en av staterna uppbär på grund een van de Staten ontvangt ter zake av tjänst som utövats i den andra van werkzaamheden of persoonlijke staten under en tidrymd eller tid­ diensten verricht in de andere Staat rymder, vilka sammanlagt icke över­ gedurende een tijdvak of tijdvakken stiga 100 dagar under beskattnings­ van in totaal niet meer dan 100 året, i syfte att erhålla praktisk er­ dagen in het belastingjaar teneinde farenhet i anslutning till studierna praktische ervaring op te doen in eller utbildningen, skall ej beskat­ verband met zijn studie of opleiding, tas i denna andra stat. zijn in die andere Staat niet belast­ baar.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Artikel 24 Artikel 24 Övriga inkomstslag Overige inkomsten

Inkomst, beträffande vilken ingen Bes tanddelen van het inko men uttrycklig bestämmelse meddelats i van een inwoner van een van de föregående artiklar av avtalet och Staten, die niet uitdrukkelijk in de som uppbäres av en person med voorgaande artikelen van dit Yerdrag hemvist i en av staterna, skall be­ zijn vermeld, zijn slechts in die skattas endast i denna stat. Staat belastbaar.

KAPITEL IV HOOFDSTUK IV Beskattning av förmögenhet Belastingheffing naar het vermogen Artikel 25 Artikel 25

§ 1. Förmögenhet bestående av så­ 1. Vermogen bestaande uit onroedan fastighet som avses i artikel 6 § rende goederen zoals omschreven in 2 må beskattas i den stat, i vilken artikel 6, tweede lid, mag worden fastigheten är belägen. beläst in de Staat 'waarin deze goederen zijn gelegen. § 2. Förmögenhet bestående av 2. Vermogen bestaande uit roerenlös egendom, som är att hänföra till de zaken die deel uitmaken van het anläggnings- eller driftkapital i ett bedrijfsvermogen van een vaste införetags fasta driftställe, eller av lös ricliting van een onderneming, of egendom, som ingår i en stadigva­ uit roerende zaken die behoren tot rande anordning för utövandet av een vast middelpunt gebezigd voor de fritt yrke, må beskattas i den stat, uitoefening van een vrij beroep, mag i vilken det fasta driftstället eller worden beläst in de Staat waarin den stadigvarande anordningen är de vaste inrichting of het vaste mid­ belägen. delpunt is gelegen. § 3. Fartyg och luftfartyg, som an­ 3. Schepen en luchtvaartuigen vändas i internationell trafik, även­ geexploiteerd in international versom lös egendom, som är hänförlig keer en roerende zaken die worden till användningen av sådana fartyg gebruikt bij de exploitatie van deze och luftfartyg, skola beskattas en­ schepen en luchtvaartuigen, zijn dast i den stat, i vilken företaget i slechts belastbaar in de Staat waarin fråga har sin verkliga ledning. Här­ de plaats van de werkelijke leiding vid skola bestämmelserna i artikel van de onderneming is gelegen. De 8 § 2 äga tillämpning. bepalingen van artikel 8, tweede lid, vinden hierbij toepassing. § 4. Alla andra slag av förmögen­ 4. Alle andere bestanddelen van het, som innehavas av en person het vermogen van een inwoner van med hemvist i en av staterna, skola een van de Staten zijn slechts in die beskattas endast i denna stat. Staat belastbaar.

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968 23

KAPITEL V HOOFDSTUIv V Metoder för undvikande av dubbel­ Wijze van vermijding van dubbele beskattning belasting Artikel 26 Artikel 26

§ 1. Nederländerna äger vid fast­ 1. Nederland is bevoegd bij het ställande av skatt på personer, som heffen van belasting van zijn inha hemvist där, i det beskattnings­ woners in de grondslag waarnaar underlag på vilket sådana skatter på­ de belasting wordt geheven, de beföras inräkna inkomst eller förmö­ standdelen van het inkomen of het genhet, som enligt bestämmelserna i ver mogen te begrijpen die, overeendetta avtal må beskattas i Sverige. komstig de bepalingen van dit Verdrag, in Zweden mogen worden beläst. § 2. Med förbehåll för tillämpning­ 2. Onder voorbehoud van de toeen av bestämmelserna om förlustut­ passing van de bepalingen betrefjämning i nationella föreskrifter för fende de verliescompensatie in de undvikande av dubbelbeskattning, eenzijdige voorschriften tot het verskall Nederländerna medgiva ned­ mijden van dubbele belasting, versättning av den skatt som beräk­ leent Nederland een vermindering op nats i överensstämmelse med 1 § av liet overeenkomstig het eerste lid van denna artikel. Nedsättningen skall dit artikel berekende belastingbemotsvara den del av skatten vilken drag. Deze vermindering is gelijk står i samma förhållande till denna aan dat gedeelte van het belastingskatt som beloppet av den inkomst bedrag dat tot dat belastingbedrag in eller förmögenhet som må beskattas dezelfde verhouding staat, als het i Sverige enligt artiklarna 6, 7, 9, bedrag van de bestanddelen van het 10 § 7,' 11 § 3, 12 § 3, 14 §§ 1 och inkomen of het vermogen die volgens 2, 16, 17 § 1, 18, 19, 21 samt 25 §§ de artikelen 6, 7, 9, 10, zevende lid, 1 och 2 av detta avtal står till belop­ 11, derde lid, 12, derde lid, 14, pet av inkomst eller förmögenhet eerste en tweede lid, 16, 17, eerste som avses i 1 § av denna artikel. lid, 18, 19, 21 en 25, eerste en tweede lid, van dit Verdrag in Zweden mogen worden beläst, staat tot het bedrag van het inkomen of het vermogen dat de in het eerste lid van dit artikel bedoelde grondslag vormt. Nederländerna skall vidare från Nederland verleent voorts een sålunda beräknad nederländsk skatt vermindering op de aldus berekende medgiva avdrag för den inkomst som belasting voor die bestanddelen van må beskattas i Sverige enligt artikel het inkomen die volgens artikel 10, 10 § 2 och som inräknas i det belopp tweede lid, in Zweden mogen worden som avses i 1 § av förevarande arti­ beläst en zijn begrepen in de in kel. Avdragsbeloppet skall vara det het eerste lid van dit artikel belägsta av följande belopp: doclde grondslag. Het bedrag van deze vermindering is het laagste van de volgende bedragen: a) det belopp som motsvarar den a) het bedrag dat gelijk is aan svenska skatten; de in Zweden geheven belasting; b) det belopp av nederländsk b) het bedrag van de Nederlandse

24 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

skatt vilket står i samma förhållan­ belasting, dat tot het overeenkomstig de till skattebeloppet, beräknat i het eerste lid van dit artikel beöverensstämmelse med 1 § av denna rekende belastingbedrag in dezelfde artikel, som nämnda inkomst står verhouding staat als het bedrag van till den inkomst som avses i 1 § av de genoemde bestanddelen van het denna artikel. inkomen staat tot het bedrag van het inkomen dat de in het eerste lid van dit artikel bedoelde grondslag Arormt. § 3. Bestämmelserna i 2 § skola 3. De bepalingen van het tweede även tillämpas i den mån ett oskiftat lid zijn ook van toepassing voor dödsbos inkomst eller förmögenhet zover de voordelen of inkomsten of tillkommer en dödsbodelägare med het vermogen van een onverdeelde hemvist i Nederländerna och sådan nalatenschap van een overledene inkomst eller förmögenhet får be­ toekomen aan een begunstigde die skattas i Sverige enligt bestämmel­ inwoner van Nederland is en deze serna i detta avtal. voordelen of inkomsten of dit ver­ mogen ingevolge de bepalingen van dit Verdrag in Zweden belastbaar zijn. § 4. När en person med hemvist i 4. Indien een persoon, die inwoner Sverige förvärvar vinst som enligt van Zweden is, voordelen verkrijgt, bestämmelserna i artikel 14 § 5 må die overeenkomstig de bepalingen beskattas i Nederländerna, skall Ne­ van artikel 14, vijfde lid, in Neder­ derländerna från nederländsk skatt land mogen worden beläst, verleent på sådan vinst avräkna ett belopp Nederland een vermindering op de motsvarande den svenska skatt som Nederlandse belasting over die voor­ belöper på vinsten enligt proportio­ delen tot het bedrag van de Zweedse nell beräkning. belasting dat naar evenredigheid aan die voordelen kan worden toegerekend. § 5. När en person med hemvist i 5. Indien een inwoner van Zweden Sverige uppbär inkomst eller inne­ inkomen verkrijgt of vermogen bezit har förmögenhet som enligt bestäm­ dat overeenkomstig de bepalingen van melserna i detta avtal må beskattas dit Verdrag in Nederland mag worden i Nederländerna, skall Sverige, så­ helast, verleent Zweden, behoudens vida icke fall föreligger som avses in het geval bedoeld in artikel 14, i artikel 14 § 5, vijfde lid, a) från skatten på inkomsten av­ a) een vermindering op de be­ räkna ett belopp motsvarande den lasting naar het inkomen tot een inkomstskatt som erlagts i Neder­ bedrag dat gelijk is aan de in Neder­ länderna; land betaalde inkomstenbelasting; b) från skatten på förmögenheten b) een vermindering op de be­ avräkna ett belopp motsvarande den lasting naar het vermogen tot een förmögenhetsskatt som erlagts i Ne­ bedrag dat gelijk is aan de in Ne­ derländerna. derland betaalde vormogensbelasting. Avräkningsbeloppet skall emeller­ In elk van beide gevallen overtid icke i något fall överstiga be­ schrijdt de vermindering echter niet loppet av den del av inkomstskatten dat deel van de inkomstenbelasting, eller förmögenhetsskatten som utan onderscheidenlijk de vermogensbesådan avräkning belöper på den in- lasting, zoals deze berekend is vöör

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968 25

komst respektive förmögenhet som het verlenen van de vermindering, må beskattas i Nederländerna. dat, naar gelang van het geval, kan worden toegerekend aan het in­ komen of het vermogen, dat in Nederland mag worden beläst. När en person med hemvist i Sve­ Indien een inwoner van Zweden rige uppbär inkomst eller innehar inkomen verkrijgt of vermogen bezit förmögenhet som enligt artiklarna dat overeenkomstig artikel 8, eerste 8 § 1, 14 § 3 och 25 § 3 skall beskat­ lid, artikel 14, derde lid, en artikel tas endast i Nederländerna, skall så­ 25, derde lid, slechts in Nederland dan inkomst eller förmögenhet va­ belastbaar is, is dit inkomen of ra undantagen från beskattning i vermogen vrij gesteld van Zweedse Sverige. Den svenska progressiva belasting; evenwel mag het progresskatten må dock beräknas efter den sieve tarief van de Zweedse belasting skattesats som skulle ha varit till­ worden toegepast alsof het aldus lämplig, om inkomst eller förmögen­ vrijgestelde inkomen of vermogen in het som sålunda undantagits från het bedrag van het totale inkomen of beskattning hade inräknats i den vermogen was begrepen. skattepliktiga inkomsten eller för­ mögenheten. § 6. Oberoende av bestämmelser­ 6. Niettegenstaande de bepalingen na i 5 § skall utdelning från ett bo­ van het vijfde lid, zijn dividenden lag med hemvist i Nederländerna till betaald door een lichaam dat in­ ett bolag med hemvist i Sverige va­ woner is van Nederland aan een ra undantagen från svensk skatt i lichaam dat inwoner is van Zweden, den mån utdelningen enligt svensk vrij gesteld van Zweedse belasting, lag skulle ha varit undantagen från mits de dividenden overeenkomstig skatt, om båda bolagen hade varit de wetgeving van Zweden van be­ svenska bolag, lasting zouden zijn vrij gesteld, dock att i den mån beloppet av ut­ indien beide lichamen Zweedse delning som för ett beskattningsår lichamen waren geweest, en voorts utbetalas av ett bolag med hemvist i niet dien verstande dat, voor zover Nederländerna motsvaras av utdel­ het bedrag van de dividenden, door ning, som detta bolag, direkt eller een lichaam dat inwoner is van Ne­ genom förmedling av juridisk per­ derland over een belastingjaar son, under samma eller tidigare be­ vastgesteld, dividenden vertegenskattningsår uppburit på aktier el­ woordigt, die dat lichaam, rechtsler andelar i bolag med hemvist i treeks of door een andere rechtstredje stat, undantag från svensk persoon, in hetzelfde of in een vroeger skatt som i första stycket sägs gäller belastingjaar heeft ontvangen op aan­ endast såvitt den utdelning som upp- delen van een lichaam dat inwoner burits på aktier eller andelar i bolag is van een derde Staat, de vorenbemed hemvist i denna tredje stat, un­ doelde vrijstelling van Zweedse be­ derkastats bolagsskatt i Nederlän­ lasting slechts wordt verleend voor derna eller, om så ej är fallet, ut­ zover de dividenden, ontvangen op delningen skulle ha varit undan­ aandelen van het lichaam dat in­ tagen från svensk skatt, om aktierna woner is van die derde Staat, in Ne­ eller andelarna innehafts direkt av derland aan vennootschapsbelasting det svenska bolaget. onderworpen zijn geweest, of, indien dit niet het geval is, voor zover de dividenden van Zweedse belasting

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

zouden zijn vrijgesteld, indien het Zweedse lichaam de aandelen rechtstreeks had bezeten.

KAPITEL VI HOOFDSTUK VI

Särskilda bestämmelser Bijzondere bepalingen

Artikel 27 Artikel 27 Likställighet mellan skattskyldiga Non-discriminatie

§ 1. Medborgare i en av staterna, 1. Onderdanen van een van de oavsett om de äga hemvist i denna Staten, ongeacht of zij inwoner zijn stat eller ej, skola icke i den andra van die Staat of niet, worden in de staten bli föremål för någon beskatt­ andere Staat niet aan enige belastingning eller något därmed samman­ heffing of daarmede verband houhängande skattekrav av annat slag dende verplichting onderworpen, die eller mer tyngande än medborgarna änders of zwaarder is dan de bei denna andra stat under samma för­ lastingheffing en daarmede verband hållanden äro eller kunna bli un­ houdende verplichtingen, waaraan derkastade. onderdanen van die andere Staat on­ der dezelfde omstandigheden zijn of kunnen worden onderworpen. § 2. Uttrycket »medborgare» bety­ 2. De uitdrukking »onderdanen” der: betekent: a) Alla fysiska personer som äga a) alle natuurlijke personen die en av staternas nationalitet. de nationaliteit van een van de Sta­ ten bezitten; b) Alla juridiska personer och and­ b) alle rechtspersonen, vennootra sammanslutningar, som bildats schappen en verenigingen die hun jämlikt gällande lag i en av staterna. rechtspositie als zodanig ontlenen aan de wetgeving die in een van de Staten van kracht is. § 3. Beskattningen av ett fast drift­ 3. De belastingheffing van een ställe, som ett företag i en av sta­ vaste inrichting die een onderneming terna har i den andra staten, skall i van een van de Staten in de andere denna andra stat icke vara mindre Staat heeft, is in die andere Staat fördelaktig än beskattningen av fö­ niet ongunstiger dan de belasting­ retag i den andra staten, som bedri­ heffing van ondernemingen van die va samma verksamhet. andere Staat die dezelfde verkzaamheden uitoefenen. Vad nu sagts skall icke anses med­ Deze bepaling mag niet aldus wor­ föra förpliktelse för någon av stater­ den uitgelegd, dat een van de Staten na att medgiva personer med hem­ verplicht zou zijn aan inwoners van vist i den andra staten personliga av­ de andere Staat bij de belastinghef­ drag vid beskattningen, skattebe­ fing de persoonlijke aftrekken, tegefrielser och skattenedsättningar på moetkomingen en verminderingen grund av civilstånd eller försörj­ uit hoofde van burgerlijke staat of ningsplikt mot familj, som medgivas gezinslasten te verlenen, die eerstbepersoner med hemvist i den först­ doelde Staat aan zijn eigen inwoners nämnda staten. verleent.

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968 27

§ 4. Företag i en av staterna, vil­ 4. Ondernemingen van een van de kas kapital helt eller delvis äges eller Staten, waarvan het kapitaal geheel kontrolleras, direkt eller indirekt, of gedeeltelijk, onmiddellijk of midav en eller flera personer med hem­ dellijk, in het bezit is van of wordt vist i den andra staten, skola icke i beheerst door een of meer inwoners den förstnämnda staten bli föremål van de andere Staat, worden in de för någon beskattning eller något eerstbedoelde Staat niet aan enige därmed sammanhängande skatte­ belastingheffing of daarinede ver­ krav, som är av annat slag eller mer band houdende verplichting ondertyngande än den beskattning och worpen, die änders of zwaarder is därmed sammanhängande skatte­ dan de belastingheffing en daarmede krav som andra liknande företag i verband houdende verplichtingen, denna förstnämnda stat äro eller waaraan andere soortgelijke onder­ kunna bli underkastade. nemingen van die eerstbedoelde Staat zijn of kunnen worden onderworpen. § 5. I denna artikel avser uttryc­ 5. In dit artikel ziet de uitdrukket »beskattning» skatter av varje king ..belastingheffing” op belasslag och beskaffenhet. tingen van elke soort en benaming.

Artikel 28 Artikel 28 Förfarandet vid ömsesidig Regeling voor onderling overleg överenskommelse

§ 1. När en person med hemvist i 1. Indien een inwoner van een van en av staterna gör gällande, att i en de Staten van oordeel is dat de maatstat eller i båda staterna vidtagits regelen van een van de Staten of van åtgärder, som för honom medfört beide Staten voor hem leiden of zuleller komma att medföra en mot det­ len leiden tot een belastingheffing die ta avtal stridande beskattning, äger niet in overeenstemming is met dit han — utan att hans rätt att använ­ Verdrag, kan hij, onverminderd de da sig av i dessa staters interna rätts­ rechtsmiddelen waarin de nationale ordning givna rättsmedel därav på­ wetten van die Staten voorzien, zijn verkas — göra framställning i saken geval voorleggen aan de bevoegde hos den behöriga myndigheten i den autoriteit van de Staat waarvan hij stat, i vilken han äger hemrist. inwoner is. 2. De bevoegde autoriteit zal, in- § 2. Om denna behöriga myndig­ dien het bezwaar hem gegrond voorhet finner framställningen grundad komt en indien hij niet zelf in staat men ej själv kan åvägabringa en till­ is tot een bevredigende oplossing te fredsställande lösning, skall myndig­ komen, trachten de aangelegenheid heten söka lösa frågan genom ömse­ in onderlinge overeenstemming met sidig överenskommelse med den be­ de bevoegde autoriteit van de andere höriga myndigheten i den andra sta­ Staat te regelen teneinde een belas­ ten i syfte att undvika en mot detta tingheffing die niet in overeenstem­ avtal stridande beskattning. ming is met dit Verdrag, te vermijden. § 3. De behöriga myndigheterna i 3. De bevoegde autoriteiten van de staterna skola genom ömsesidig över­ Staten zullen trachten moeilijkheden enskommelse söka avgöra svårighe­ of twijfelpunten die mochten rijzen ter eller tvivelsmål som uppkomma niet betrekking tot de uitlegging of rörande tolkningen eller tillämp­ de toepassing van dit Verdrag in ningen av detta avtal. De kunna även onderlinge overeenstemming op te

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

överlägga i syfte att undanröja dub­ lössen. Zij kunnen ook niet elkaar belbeskattning i sådana fall som ej overleg plegen teneinde dubbele beomfattas av detta avtal. lasting ongedaan te maken in geval­ len waarvoor in dit Verdrag geen voorziening is getroffen. § 4. De behöriga myndigheterna i 4. De bevoegde autoriteiten van de staterna kunna träda i direkt förbin­ Staten kunnen zich rechtstreeks met delse med varandra för att träffa elkaar in verbinding stellen teneinde överenskommelse i de fall som angi­ een overeenstemming als bedoeld in vits i föregående paragrafer. Om de voorgaande leden te bereiken. In­ muntliga överläggningar anses un­ dien voor het bereiken van overeen­ derlätta en överenskommelse, kunna stemming een mondelinge gedachsådana överläggningar äga rum inom tenwisseling raadzaam lijkt, kan ramen för en kommitté bestående av zulk een gedachtenwisseling plaatsrepresentanter för de behöriga myn­ vinden in een commissie die bestaat digheterna i staterna. uit vertegenwoordigers van de be­ voegde autoriteiten van de Staten.

Artikel 29 Artikel 29 Utbyte av upplysningar Uitwisseling van inlichtingen

De behöriga myndigheterna i sta­ De bevoegde autoriteiten van de terna skola fortlöpande eller på be­ Staten zullen, ambtshalve of op vergäran utbyta sådana upplysningar zoek, zodanige inlichtingen uitwisse- (av beskaffenhet att stå till dessa len (zijnde inlichtingen die deze myndigheters förfogande under de­ autoriteiten geordend voorhanden ras sedvanliga tjänsteutövning) som hebben) als nodig zijn om uitvoering äro nödvändiga för att tillämpa be­ te geven aan dit Verdrag, in het bijzstämmelserna i detta avtal, särskilt onder om fraude te voorkomen, alsför att förebygga bedrägeri och för mede om uitvoering te geven aan att tillämpa givna föreskrifter till wettelijke voorzieningen tegen wetförebyggande av skatteflykt i fråga sontduiking met betrekking tot de om skatter som omfattas av detta belastingen waarop dit Verdrag van avtal. De utbytta upplysningarna toepassing is. Elke aldus uitgewisselskola behandlas såsom hemliga och de inlichting zal geheim worden gefå icke yppas för andra personer el­ houden en niet ter kennis worden ler myndigheter än dem som hand­ gebracht van andere personen of lägga taxering och uppbörd av de autoriteiten dan die, beläst met de skatter som avses i detta avtal. vaststelling of invordering van de be­ lastingen die het onderwerp van dit Verdrag uitmaken.

Artikel 30 Artikel 30 Biträde och handräckning Hulp en bijstand

§ 1. Staterna förbinda sig att läm­ 1. De Staten nemen op zich elkaar na varandra biträde och handräck­ hulp en bijstand te verlenen bij de ning för indrivning av sådana skat­ invordering van de belastingen die ter, som avses i detta avtal, tillika het onderwerp van dit Verdrag uit­ med ränta, kostnader samt tilläggs­ maken, met inbegrip van interest, belopp till skatterna ävensom viten kosten, verhogingen van belasting en utan straffrättslig karaktär. boeten van niet-strafrechtclijke aard.

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968 29

§ 2. Då fråga är om framställning 2. In geval van verzoeken tot in­ rörande indrivning av skatter, skola votering van belastingen zullen onsådana skatteanspråk från en av sta­ herroepelijk vaststaande belastingterna, vilka äro exigibla i denna stat, vorderingen van elk van de Staten erkännas såsom exigibla av den and­ door de andere Staat ter invordering ra staten och indrivas där i enlighet worden aanvaard en in die Staat wormed dess lagstiftning beträffande in­ den gelnd overeenkomstig de wetten drivning och uppbörd av egna skat­ die van toepassing zijn voor de in­ ter. Sådana anspråk skola icke åt­ vordering en inning van zijn eigen njuta förmånsrätt i sistnämnda stat. belastingen. Zulke vorderingen zul­ Den stat, till vilken framställning­ len in de laatstbedoelde Staat geen en gjorts, skall icke vara pliktig att wettelijke voorrang genieten. De tillgripa verkställighetsåtgärder, som aangezochte Staat zal niet gehouden icke äro i överensstämmelse med lag­ zijn over te gaan tot executoriale stiftningen i den stat, som gjort fram­ maatregelen va ar vo or de wet van de ställningen. verzoekende Staat geen voorziening inhouat. § 3. Vid varje framställning skola 3. Elk verzoek zal vergezeld gaan fogas handlingar, utvisande att skat- van bescheiden waaruit blijkt dat teanspråken enligt lagstiftningen i volgens de wetten van de verzoeken­ den stat, från vilken framställningen de Staat de belastingen onherroepegöres, där äro exigibla på sätt stad­ lijk zijn komen vast te staan in de gas i 2 § av denna artikel. zin van het tweede lid van dit arti­ kel. § 4. Handräckning, som föreskri- 4. De hulp, bedoeld in dit artikel, ves i denna artikel, skall icke med­ zal niet worden verleend ten aanzien givas såvitt angår medborgare eller van onderdanen of lichamen van de bolag i den stat till vilken framställ­ aangezochte Staat. ning göres. Artikel 31 Artikel 31 Begränsning av artiklarna 29 och 30 Beperking van de artikelen 29 en 30

§ 1. Bestämmelserna i artiklarna In geen geval zullen de bepalingen 29 och 30 skola i intet fall anses med­ van de artikelen 29 en 30 aldus wor­ föra skyldighet för en av staterna den uitgelegd dat zij een van de Sta­ ten de verplichting opleggen: a) att vidtaga förvaltningsåtgär- a) maatregelen te nemen die in der, som avvika från lagstiftning el­ strijd zijn met de wetten of het geler praxis i denna stat eller i den bruik van die of van de andere Staat; andra staten; b) att lämna upplysningar, som b) bijzonderheden te verstrekken icke äro tillgängliga enligt lagstift­ die niet verkrijgbaar zijn volgens de ningen eller under sedvanlig tjänste­ wetten of in de normale gång van utövning i denna stat eller i den and­ zaken in de administratie van die of ra staten; eller van de andrere Staat; c) att lämna upplysningar, som c) inlichtingen te verstrekken die skulle röja affärshemlighet, indu­ een handels-, bedrijfs-, nijverheidsstri-, handels- eller yrkeshemlighet of beroepsgeheim of een fabrieks- of eller i näringsverksamhet nyttjat för­ handelswerkwijze zouden onlhullen faringssätt, eller upplysningar, vilkas dan wel inlichtingen waarvan het överlämnande skulle strida mot all­ verstrekken in strijd zou zijn met de männa hänsyn. openbare orde.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Artikel 32 Artikel 32 Diplomatiska och konsulära Diplomatieke en consulaire befattningshavare ambtenaren

Bestämmelserna i detta avtal på­ De bepalingen van dit Verdrag verka icke privilegier i beskattnings­ tasten in geen enkel opzicht de fiscahänseende, som enligt folkrättens le voorrechten aan die diplomatieke allmänna regler eller stadganden i of consulaire ambtenaren en beambsärskilda överenskommelser tillkom­ ten ontlenen aan de algemene rege­ ma diplomatiska eller konsulära be­ len van het volkenrecht of aan de be­ fattningshavare. palingen van bijzondere overeenkomsten.

Artikel 33 Artikel 33 Tillämpningsföreskrifter Uitvoeringsvoorschriften

§ 1. Behöriga myndigheter i envar 1. De bevoegde autoriteiten van av staterna äga, i överensstämmelse elk van de Staten kunnen, in overmed vad som är brukligt i den sta­ eenstemming met het gebruik van ten, meddela erforderliga föreskrifter die Staat, uitvoeringsvoorschriften rörande tillämpningen av detta avtal. vaststellen die nodig zijn om de be­ palingen van dit Verdrag nit te voeren. § 2. Vad angår detta avtals före­ 2. Ten aanzien van de bepalingen skrifter om utbyte av upplysningar van dit Verdrag met betrekking tot och ömsesidig handräckning för de uitwisseling van inlichtingen en skatteindrivning må de behöriga de wederkerige bij stånd bij de inmyndigheterna genom ömsesidig vordering van belastingen, kunnen överenskommelse föreskriva regler de bevoegde autoriteiten in gemeenavseende förfaringssätt, formen för schappelijk overleg regelen vaststel­ framställningar och svar på desam­ len betreffende de te volgen gedragsma, omräkning av valuta, redovis­ lijn, de formulieren voor aanvragen ning av indrivna medel, minsta be­ en voor antwoorden daarop, de herlopp som framställning om indriv­ leiding van de munteenheid, de bening må avse samt därmed sam­ schikking over de geinde bedragen, manhängande spörsmål. de minima der voor invordering in aanmerking komende bedragen en daarmede verband houdende aangelegenheden.

Artikel 34 Artikel 34 Territoriell utvidgning av avtalet Uitbreiding tot andere gebieden

§ 1. Detta avtal må, antingen i dess 1. Dit Verdrag kan, hetzij in zijn helhet eller med erforderliga jämk­ geheel, hetzij met de noodzakelijke ningar, utvidgas till att avse endera wijzigingen, worden uitgebreid tot elk eller båda länderna Surinam eller van de landen of beide landen Suri- Nederländska Antillerna, under för­ name en de Nederlandse Antillen, utsättning att där påföras skatter, indien het desbetreffende land be­ som äro i huvudsak likartade med lastingen heft die in wezen gelijkdem som omfattas av avtalet. Sådan soortig zijn aan de belastingen waarutvidgning av avtalet skall gälla från op dit Verdrag van toepassing is.

Kungi. Maj:ts proposition nr 133 år 1968 31

den dag och med de jämkningar Zulk een uitbreiding zal van kracht och villkor, däri inbegripet villkor worden niet ingång van de dag en om avtalets upphörande, som må met inachtneming van de wijzigingöverenskommas och angivas i noter, en en voorwaarden, daaronder bevilka utväxlas på diplomatisk väg. grepen voorwaarden ten aanzien van de beéindiging, nåder overeen te ko­ rnen en vast te stellen bij diploma­ tieke notawisseling. § 2. Om icke annat överenskom- 2. Tenzij änders is overeengekomits, skall uppsägning av avtalet en­ men, zal de opzegging van het Verligt artikel 36 icke medföra att av­ drag op de voet van artikel 36 niet talet även upphör att gälla beträf­ tevens de toepasselijkheid van het fande något land till vilket avtalet Ver drag op het land waartoe het inutvidgats enligt denna artikel. gevolve dit artikel is uitgebreid, beéindigen.

KAPITEL VII HOOFDSTUK VII

Slutbestämmelser Slotbepalingen Artikel 35 Artikel 35 Ikraftträdande Inwerkingtreding

§ 1. Detta avtal skall ratificeras 1. Dit Verdrag zal door de Hoge av de höga fördragsslutande parter­ Verdragsluitende Partijen worden na i enlighet med vardera statens bekrachtigd overeenkomstig de ter grundlagar och övriga föreskrifter. zake in de Grondwet of de wetten Ratifikationshandlingarna skola ut­ van hun land neergelegde voorschrifväxlas i Stockholm snarast möjligt. ten. De akten van bekrachtiging zullen zo spoedig mogelijk te Stockholm worden uitgewisseld. § 2. Avtalet skall träda i kraft med 2. Het Verdrag treedt in werking utväxlingen av ratifikationshand­ op het ogenblik van de uitwisseling lingarna och dess bestämmelser sko­ van de akten van bekrachtiging en la äga tillämpning beträffande be­ de bepalingen ervan vinden toepasskattningsår och beskattningsperio- sing voor belastingjaren en tijdvakder, som börja den 1 januari året ef­ ken die aanvangen op of na 1 janu­ ter det under vilket sådan utväxling ari van het jaar volgend op het jaar ägt rum eller senare dag. waarin deze uitwisseling plaatsvindt. § 3. Det i Stockholm den 25 april 3. Het op 25 april 1952 te Stock­ 1952 undertecknade avtalet mellan holm ondertekende Verdrag tussen Konungariket Sverige och Konunga­ het Koninkrijk Zweden en het Koriket Nederländerna för undvikande nonkrijk der Nederlanden tot het av dubbelbeskattning och faststäl­ vermijden van dubbele belasting en lande av bestämmelser angående tot het vaststellen van regelen voor ömsesidig handräckning beträffan­ wederzijdse administratieve hulp met de skatter på inkomst och förmögen­ betrekking tot belastingen van in­ het skall upphöra att gälla vid den komsten en van vermogen, houdt op tidpunkt då bestämmelserna i detta toepassing te lunden op het tijdslip avtal skola träda i tillämpning. Be­ waarop de bepalingen van dit Ver­ stämmelserna i det förstnämnda av- drag van toepassing worden. De be-

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

talet skola dock alltjämt gälla be­ palingen van het eerstgenoemde Verträffande beskattningsår och be- drag blijven echter van toepassing skattningsperioder, som utlöpa före voor belastingjaren en tijdvakken die den tidpunkt då bestämmelserna i zijn verstreken vöör het tijdstip förevarande avtal skola träda i till- waarop de bepalingen van dit Verlämpning. drag van toepassing worden. § 4. Tilläggsöverenskommelsen rö­ 4. De aanvullende overeenkomst rande ömsesidig skattebefrielse för niet betrekking tot wederzijdse vrijstuderande, som träffats mellan Ko­ stelling van studenten, tot stånd genungariket Sveriges och Konungari­ komen tussen de Regeringen van het ket Nederländernas regeringar ge­ Koninkrijk Zweden en het Koninknom noteväxling, vilken dagtecknats rijk der Nederlanden door uitwisseden 7 maj 1962 och den 18 maj 1962, ling van nota’s gedagtekend 7 mei skall upphöra att gälla vid den tid­ 1962 en 18 mei 1962, houdt op toe­ punkt då bestämmelserna i föreva­ passing te vinden op het tijdstip rande avtal skola träda i tillämpning. waarop de bepalingen van dit Verdrag van toepassing worden.

Artikel 36 Artikel 36 Upphörande Beeindiging

Detta avtal skall förbliva i kraft Dit Verdrag blijft van kracht totintill dess detsamma uppsagts av en­ dat het door een van de Hoge Verdera av de höga fördragsslutande dragsluitende Partijen is opgezegd. parterna. Envar av parterna kan på Elk van de Partijen kan het Verdrag diplomatisk väg uppsäga avtalet ge­ långs diplomatieke weg opzeggen nom underrättelse senast sex måna­ door ten minste zes maanden voor der före utgången av varje kalender­ het einde van enig kalender jaar na år senare än år 1972. I händelse av het jaar 1972 van de beeindiging kensådan uppsägning skall avtalet upp­ nis te geven. In dat geval houdt het höra att gälla för beskattningsår och Verdrag op van toepassing te zijn beskattningsperioder, som börja ef­ met betrekking tot belastingjaren en ter utgången av det kalenderår un­ tijdvakken die aanvangen na het der vilket underrättelsen om upp­ einde van het kalender jaar waarin sägning har givits. van de opzegging kennis is gegeven. Till bekräftelse härå ha ovan­ TEN BLIJKE WAARVAN de bonämnda befullmäktigade ombud un­ vengenoemde gevolmachtigden dit dertecknat detta avtal och försett Verdrag hebben ondertekend en er detsamma med sina sigill. hun zegels aan hebben gehecht. Som skedde i Haag, den 12 mars GEDAAN te ’s-Gravenhage, de 1968, i två exemplar på svenska och 12de maart 1968, in de Zweedse en nederländska språken, vilka båda in de Nederlandse taal, in twee exem­ texter äga lika vitsord. plaren, zijnde beide teksten gelijkelijk authentiek. För Konungariket Sverige Voor het Koninkrijk Zweden, Jens Mailing Jens Mailing För Konungariket Nederländerna Voor het Koninkrijk der Nederlanden, H. J. de Koster H. J. de Koster

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968 33

Protokoll Protocol

Vid undertecknandet av det denna Bij de ondertekening van het Verdag ingångna avtalet mellan Sverige drag tot het vermijden van dubbele och Nederländerna för undvikande belasting en tot het vaststellen van av dubbelbeskattning och faststäl­ regelen voor wederzijdse administralande av bestämmelser angående öm­ tieve hulp niet betrekking tot belassesidig handräckning beträffande tingen naar het inkomen en naar het skatter på inkomst och förmögenhet vermogen, heden tussen het Koninkha undertecknade befullmäktigade rijk Zweden en het Koninkrijk der ombud överenskommit att följande Nederlanden gesloten, zijn de gevolbestämmelser skola utgöra en inte­ machtigden die dit Protocol hebben grerande del av avtalet. ondertekend, overeengekomen dat de volgende bepalingen een integrerend deel van het Verdrag zullen vormen.

I. till Artikel 10 I. Ad Artikel 10

Ansökningar om restitution av Verzoeken om teruggaaf van belasskatt som påförts i strid mot bestäm­ ling die in strijd niet de bepalingen melserna i artikel 10 skola ingivas van artikel 10 is geheven, moeten bij till vederbörande myndighet i den de desbetreffende autoriteit van de stat som påfört skatten inom tre år Staat die de belasting heeft geheven, från utgången av det kalenderår un­ worden ingediend binnen een tijdvak der vilket skatten påförts, om sökan­ van drie jaren na het einde van het den icke har godtagbara skäl för att kalenderjaar waarin de belasting is ej iakttaga denna frist. geheven, tenzij de verzoeker genoegzame redenen heeft om die termijn niet in acht te nemen.

II. till Artikel 26 II. Ad Artikel 26

Såvitt angår nederländsk inkomst­ Het is wel te verstaan dat, voor skatt eller bolagsskatt är förutsatt zoveel de Nederlandse inkomstenbeatt det beskattningsunderlag som av­ lasting of vennootschapsbelasting beses i artikel 26 § 1 består av »on- treft, de in het eerste lid van artikel zuivere inkomen» eller »winst» i den 26 bedoelde grondslag is het onzuibetydelse dessa begrepp ha i den ne­ vere inkomen of de winst in de zin derländska inkomstskattelagen re­ van de Nederlandse wetten op de spektive bolagsskattelagen. inkomstenbelasting, onder scheidenlijk de vennootschapsbelasting.

III. till Artikel 29 III. Ad Artikel 29

Skyldigheten att utbyta upplys­ De verplichting tot het uitwisselen ningar avser icke upplysningar er­ van inlichtingen strekt zich niet uit hållna från banker eller andra lik­ tot inlichtingen die verkregen zijn nande inrättningar. Uttrycket »and­ van banken of van daarmede gelijkra liknande inrättningar» innefattar gestelde instellingen. De uitdrukking försäkringsbolag. „daarmede gelijkgestelde instelling­ en” omvat mede verzekeringsmaatscliappijen.

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Till bekräftelse härå ha de veder­ TEN BLIJKE W A AR VAN de onbörligen befullmäktigade ombuden dergetekenden, daartoe behoorlijk undertecknat detta protokoll och för­ gevolmachtigd, dit Protocol hebben sett detsamma med sigill. ondertekend en er hun zegels aan hebben gehecht. Som skedde i Haag, den 12 mars GEDAAN te ’s-Gravenhage, de 1968, i två exemplar på svenska och 12de maart 1968, in de Zweedse en nederländska språken, vilka båda in de Nederlandse taal, in twee exem­ texter äga lika vitsord. plaren, zijnde beide teksten gelijkelijk authentiek. För Konungariket Sverige Voor het Koninkrijk Zweden, Jens Mailing Jens Mailing För Konungariket Nederländerna Voor het Koninkrijk der Nederlanden, H. J. de Koster H. J. de Koster

Kungi. Maj.ts proposition nr 133 år 1968 35

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 8 mars 1968.

Närvarande:

Statsministern E rland :: t ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersscn i ange , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg .

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om godkännande av förslag till avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt anför. Den 25 april 1952 slöts mellan Sverige och Nederländerna ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser an­ gående ömsesidig handräckning beträffande skatter å inkomst och förmö­ genhet. Avtalet med tillhörande protokoll godkändes av riksdagen (prop. 1952: 235; BeU 54; rskr 325) och tillämpades första gången beträffande 1952 års taxering (SFS 1952: 46 och 47). Genom diplomatisk skriftväx­ ling den 7 och den 18 maj 1962 träffades en tilläggsöverenskommelse an­ gående beskattning av inkomst av praktikantanställning (SFS 1962: 252). Förslag om ändring i 1952 års avtal framfördes från nederländsk sida re­ dan under år 1961. Förslaget föranleddes av en då pågående beskattningsreform i Nederländerna, som omfattade bl. a. beskattningen av kapitalin­ komster. Förhandlingar om ändringar i 1952 års avtal ägde rum under år 1962 i Stockholm mellan särskilt utsedda delegationer. Mot bakgrund av den ovisshet som då rådde angående den slutliga utformningen av nederländsk skattelag, ledde emellertid dessa förhandlingar inte till åsyftat resultat. Delegationerna enades om att studera avtalsfrågorna i avvaktan på att re­ formarbetet i Nederländerna slutfördes. Under våren 1966 meddelades från nederländsk sida att reformarbetet avslutats. Med anledning härav enades man från svensk och nederländsk sida om att återuppta de förhandlingar om ändring i 1952 års avtal, som inletts år 1962. Förhandlingar mellan särskilt utsedda delegationer ägde rum i Haag under tiden den 20—den 26 september 1966. Vid förhandlingar­ na nåddes överenskommelse om ett på engelska språket avfattat förslag till nytt avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbe­

36 Kungi. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

skattning och fastställande av bestämmelser om ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt förslag till ett vid av­ talet fogat protokoll. Genom efterföljande skriftväxling nåddes vidare enig­ het om texter på svenska och nederländska språken. Förslaget till avtal med tillhörande protokoll är avsett att ersätta den nu gällande avtalsregieringen. över förslagen till avtal och protokoll har yttrande inhämtats från kam­ marrätten, som förklarat sig inte ha funnit anledning till erinran mot de­ samma. Genom skriftväxling har överenskommelse därefter träffats om smärre, i huvudsak formella ändringar i den ursprungliga lydelsen. Det sålunda justerade avtalsförslaget med tillhörande protokoll torde få fogas som bilagor1 till statsrådsprotokollet i detta ärende. Från nederländsk sida har meddelats, att man är beredd att underteckna avtalsförslaget med därtill hörande förslag till protokoll. Jag får tillstyrka att förslagen godkänns från svensk sida. Under erinran att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande undertecknande av avtalet och protokollet hemställer föredragande departementschefen härefter, att Kungl. Maj :t för sin del godkänner det föreliggande förslaget till avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på in­ komst och förmögenhet jämte det till avtalet fogade protokollet. Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga leda­ möter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

1 Bilagorna har uteslutits här. Det vid propositionen fogade avtalet och protokollet överens­ stämmer med förslagen utom därutinnan att ombudens namn tillagts i ingressen till avtalet, att ratifikationsortens namn införts i art. 35 § 1 samt att, sedan datering och underskrift verkställts, uppgift härom införts.

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968 37

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stock­ holms slott den 8 mars 1968.

Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L änge , K ling , J ohansson , H olmqvist , A spling , P alme , S ven -E ric N ilsson , G ustafsson , G eijer , O dhnoff , W ickman , M oberg .

Föredragande: Ministern för utrikes ärendena. I enlighet med föredragandens av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj :t Konungen uti ärendena l:o)—5:o) fatta det beslut, som vid varje ärende antecknats.

3:o) Kungl. Maj:t har förut denna dag på föredragning av chefen för finans­ departementet godkänt förslag till avtal mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser an­ gående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och för­ mögenhet samt förslag till ett vid avtalet fogat protokoll. Avtalet och protokollet, vilka skall ratificeras, avses skola undertecknas i Haag.

Kungl. Maj:t uppdrager åt beskickningschefen i Haag att underteckna ifrågavarande avtal och protokoll.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 29 augusti 1968.

Närvarande:

Statsråden S träng , K ling , L änge , G eijer .

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter. Sedan Kungl. Maj :t den 8 mars 1968 uppdragit åt beskickningschefen i Haag att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Nederlän­ derna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestäm­ melser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet samt ett vid avtalet fogat protokoll, har avtalet och proto­ kollet undertecknats den 12 mars 1968. Utöver vad jag den 8 mars 1968 meddelat i ärendet får jag anföra följan­ de. I Nederländerna tas skatter på inkomst och förmögenhet ut av staten. Lokala myndigheter har rätt att i begränsad omfattning ta ut vissa tilläggs­ skatter. Den statliga inkomstbeskattningen är grundad på en allmän inkomstskatt på fysiska personers inkomst och på en bolagsskatt. Dessa skatter komplet­ teras av särskilda källskatter på arbetslöner, utdelningar och styrelsearvo­ den. Skattskyldiga till inkomstskatt är fysiska personer med hemvist i Ne­ derländerna för inkomst som förvärvats såväl inom Nederländerna som utomlands. Personer med hemvist utomlands erlägger inkomstskatt för in­ komst från inkomstkällor i Nederländerna. Inkomstskatten är progressiv och utgår med varierande belopp beroende på den skattskyldiges civilstånd och antal barn. Källskatten på arbetslön innehålls av arbetsgivaren enligt tabell och utgör i regel den slutliga skatten på löneinkomsten. Löneinkoms­ ten taxeras dock till inkomstskatt i fall då inkomsten överstiger visst be­ lopp (12 000 hfl; kurs f. n. 100 floriner = 143: 15 kr.) eller då andra om­ ständigheter, såsom sidoinkomst, kostnadsavdrag m. m. föranleder det. Erlagd källskatt avräknas i dessa fall från den slutligt fastställda inkomst­ skatten. Den nederländska bolagsskatten tas ut av såväl inhemska som utländska bolag. I beskattningsunderlaget ingår för nederländska bolag, som driver rörelse, i regel all inkomst. Undantag gäller dock för utdelning från annat bolag om det mottagande bolaget äger väsentlig del i det utdelande bolaget,

Iiungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968 39

i regel minst 25 % av aktiekapitalet. Beträffande utdelning från utländskt bolag gäller som förutsättning för frikallelse från skattskyldighet dessutom att det utdelande bolaget skall vara skyldigt att erlägga bolagsskatt i hem­ viststaten som är jämförbar med den nederländska bolagsskatten. Neder­ ländska bolag är vidare fritagna från skattskyldighet för inkomst i form av utdelningar, vissa royalties samt räntor som uppbärs genom ett fast drift­ ställe i utlandet och för räntor på lån (utom obligationslån) för vilket ut­ ländsk fastighet utgör säkerhet. Som villkor för skattefrihet gäller dock även här, att inkomsten är skattepliktig i den stat där det fasta driftstället eller fastigheten ligger. För s. k. holdingbolag gäller särskilda regler. Ut­ ländska bolag är skyldiga att erlägga bolagsskatt för inkomst av verksam­ het som bedrivs i Nederländerna, t. ex. inkomst av fastighet och inkomst från fast driftställe i Nederländerna. Bolagsskatten tas i princip ut efter en proportionell skattesats av 47 % av beskattningsbar inkomst. Om denna understiger 100 000 hfl, utgår skatten med lägst 43 och högst 46 % av in­ komsten. Nederländska bolag är skyldiga att vid utbetalning av aktieutdelning och av ränta på obligationer med rätt till andel i vinst göra avdrag för källskatt på utdelning efter en skattesats av 25 %. Undantag från denna skyldighet gäller dock bl. a. om mottagaren är ett bolag som äger väsentlig del i det utbetalande bolaget. Aktieägare med hemvist i Nederländerna får avräkna innehållen källskatt från den slutliga skatten. För mottagare i utlandet är källskatten på utdelning i regel definitiv. Skatten på styrelsearvoden utgår på ersättningar som utbetalas av ne­ derländska bolag till dess styrelseledamöter. Denna skatt innehålls och inbetalas av bolagen efter en skattesats av 30 % av inkomst mellan 1 000 och 5 000 hfl samt 50 % av inkomst överstigande 5 000 hfl. Skatten avräk­ nas inte från inkomstskatten men medges som omkostnadsavdrag vid be­ räkning av beskattningsunderlaget för denna. Förmögenhetsskatt tas ut av fysiska personer med hemvist i Nederländer­ na för förmögenhetstillgångar såväl inom landet som utomlands. Fysiska personer med hemvist utomlands är skattskyldiga för förmögenhetstillgång­ ar med anknytning till Nederländerna, såsom fast egendom i Nederländer­ na, fordringar mot säkerhet av inteckning i där belägen fast egendom och rörelsetillgångar där. Förmögenhetsskatten utgår med 0,6 % av nettoför­ mögenheten efter vissa grundavdrag. Grundavdragen uppgår för ogift per­ son till 40 000 hfl och för gift person till 55 000 hfl vartill kommer 13 500 hfl för varje barn. Bolag är inte skattskyldiga för förmögenhet. Till lindring i internationell dubbelbeskattning erhåller fysiska och ju­ ridiska personer med hemvist i Nederländerna lättnad enligt nederländsk lagstiftning vid beskattningen av vissa slag av inkomst från utlandet, om inkomsten i princip är skattepliktig även i utlandet. Detta gäller bl. a. in­ komst av rörelse eller fritt yrke, som utövas från ett fast driftställe i utlan­

40 Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968

det, inkomst av fastighet i utlandet, inkomst av tjänst på grund av verk­ samhet utomlands samt ränta på lån, utom obligationslån, för vilket fas­ tighet i utlandet utgör säkerhet. Om dubbelbeskattningsavtal inte är tilllämpligt, medges lättnad vid beskattningen i Nederländerna i form av av­ räkning från inkomstskatten eller bolagsskatten på totalinkomsten av ett belopp motsvarande den del av nederländsk skatt som vid proportionell be­ räkning belöper på den utländska inkomsten. Ett liknande avräkningsför­ farande tillämpas vid beskattning av förmögenhetstillgång som är belägen utomlands.

Det nya avtalet med Nederländerna har, som omnämnts i samband med anmälan av fråga om dess godkännande, tillkommit med syfte att anpassa avtalsbestämmelserna till den nederländska skattelagstiftningen sådan den­ na utformats efter en beskattningsreform. Samtidigt har avtalet i dess hel­ het anpassats till de av OECD rekommenderade reglerna för bilaterala dub­ belbeskattningsavtal. De viktigaste sakliga skillnaderna i förhållande till gällande avtalsreglering avser utformningen av bestämmelserna angående utdelningsbeskattningen, beskattningen av personer anställda vid sjö- och luftfartsföretag samt metoden för undvikande av dubbelbeskattning. Angående det huvudsakliga innehållet i avtalet får jag anföra följande. I art. 1 och 2 anges de personer och de skatter på vilka avtalet skall tilllämpas. Avtalet får tillämpning på personer som har skatterättsligt hemvist i Sverige eller i Nederländerna eller i båda staterna. Vad angår skatterna avses avtalet i princip skola omfatta samtliga skatter som nu eller fram­ deles tas ut i de båda länderna på inkomst och förmögenhet. Till skillnad mot gällande avtal omfattar förslaget på svensk sida även den särskilda bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar samt ersättningsskat­ ten och utskiftningsskatten. Även sjömansskatten uppräknas i art. 2 § 3 bland de svenska skatter som skall inbegripas under avtalet. Art. 3—5 in­ nehåller definitioner av vissa uttryck som begagnas i avtalet. Beträffande definitionen av skatterättsligt hemvist i art. 4 må anmärkas, att reglerna bygger på OECD:s rekommendation, vartill fogats ett tilläggsstadgande i 4 § angående bestämmande av hemvist för diplomatisk och konsulär per­ sonal vid avtalets tillämpning. De föreslagna bestämmelserna innebär i sak inte någon ändring i förhållande till gällande reglering av fall av dubbel bosättning. I art. 6—24 återfinns regler angående beskattningen av särskilda in­ komstslag. I art. 6 föreskrivs att inkomst av fastighet får beskattas i den avtalsslu­ tande stat där fastigheten är belägen. Inkomst av rörelse får enligt art. 7 beskattas i den stat där rörelsen bedrivs från ett fast driftställe. Vad som för­ stås med fast driftställe anges i art. 5. Som ett undantag från regeln om beskattning av rörelseinkomst gäller dock enligt art. 8 att inkomst av sjö­ fart eller luftfart i internationell trafik skall beskattas uteslutande i den

Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968 41

stat där det företag som bedriver sådan verksamhet har sin verkliga led­ ning. Stadgandet i art. 9 angående intressegemenskap mellan företag inne­ bär att vardera staten förbehålls rätt att enligt sin nationella lagstiftning verkställa omräkning av inkomst av rörelse om obehörig vinstöverföring till utlandet föreligger t. ex. i förhållandet mellan moderföretag i den ena sta­ ten och dotterföretag i den andra staten. För Sveriges del får bestämmelsen betydelse vid tillämpningen av 43 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370; senaste lydelse av 43 § se 1965: 573). Enligt 1952 års avtal gäller beträffande beskattningen av inkomst av kapital som huvudprincip att sådan inkomst skall beskattas endast i den stat där inkomsttagaren har hemvist. Svensk skatt får dock med avvi­ kelse från gällande huvudregel tas ut med högst 10 % av utdelning som ut­ betalas av ett svenskt bolag till en person med hemvist i Nederländerna, så­ vida inte aktieägaren behärskar minst hälften av röstetalet för aktierna i det svenska bolaget. I avtalet bibehålls huvudprincipen att inkomst i form av utdelning och ränta beskattas i inkomsttagarens hemviststat. Bestämmelser härom har in­ tagits i art. 10 § 1 och art. 11 § 1. Beträffande utdelning har emellertid källstaten tillagts en begränsad beskattningsrätt. Enligt art. 10 § 2 medges så­ lunda den stat i vilken det utbetalande bolaget har hemvist rätt att enligt sin egen lagstiftning ta ut skatt med högst 15 % av utdelningens bruttobe­ lopp. Som framgår av art. 10 § 7 gäller inte denna begränsning av skatte­ satsen i fall då utdelningen utgör avkastning på kapital som investerats i ett fast driftställe i källstaten. För skatt som erlagts i källstaten erhåller den skattskyldige kompensation vid beskattningen i hemlandet på sätt som anges i art. 26. Detta innebär för utdelningsmottagare med hemvist i Sve­ rige att den nederländska källskatten på utdelning från ett nederländskt bolag avräknas från den svenska skatten på utdelningen. För en person med hemvist i Nederländerna som uppbär utdelning från ett svenskt bolag sker nedsättning av nederländsk skatt enligt bestämmelserna i art. 26 § 2, andra stycket. Beträffande utdelning mellan bolag gäller särskilda bestämmelser i två avseenden. Sålunda föreskrivs i art. 10 § 3 att källstaten inte får beskatta utdelning som utbetalas till ett aktiebolag med hemvist i den andra staten, om detta senare bolag äger minst 25 % av det utbetalande bolagets kapital. Utan hinder av denna bestämmelse får dock källstaten beskatta utdel­ ningen, om den är hänförlig till ett fast driftställe som det mottagande bolaget har i denna stat (art. 10 § 7). Vidare återfinns i art. 26 § 6 en särskild regel som berör aktieutdelning mellan bolag och som har till syfte att undvika kedjebeskattning av bolagsvinst. Bestämmelsen utgör ett undan­ tag från regeln i art. 26 § 5 att man på svensk sida i princip skall använda credit of tax-metoden för att undvika dubbelbeskattning. Regeln innebär att den befrielse från skattskyldighet för utdelning mellan svenska bolag

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

som anges i 54 § komimmalskattelagen och 7 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt utvidgas att omfatta utdelning från ett nederländskt bolag till ett bolag med hemvist i Sverige. Denna regel har sin motsvarighet i ett stort antal svenska dubbelbeskattningsavtal. I avtalet med Nederländerna är skattebefrielsen dock förenad med vissa villkor, som avser det fall att det nederländska bolagets egen utdelning motsvaras av utdelning som uppburits av det nederländska bolaget från ett bolag i tredje stat. I sådant fall medges skattebefrielse endast under förutsättning antingen att utdelningen från bolaget i denna tredje stat underkastats bolagsskatt i Nederländerna eller att utdelningen skulle ha varit undantagen från svensk skatt om det svenska bolaget direkt innehaft de aktier eller andelar på vilka utdelningen utgör avkastning. Sistnämnda villkor är således uppfyllt om i ett dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och den tredje staten intagits bestämmelse som föreskriver skattebefrielse av den art som nyss redovisats. De nämnda villkoren har intagits i avtalet för att förhindra ej avsedda skatte­ lättnader som kan uppkomma på grund av den skattefrihet som enligt vad jag tidigare anfört gäller för nederländska bolag i fråga om utdelning från utlandet i vissa fall. Bestämmelsen överensstämmer i princip med de regler som i motsvarande syfte intagits i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sve­ rige och Schweiz (prop. 1965: 177, SFS 1966: 554). I art. 12 föreslås att royalty liksom enligt gällande avtal skall beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat. Bestämmelsen är utformad i över­ ensstämmelse med OECD:s rekommendation om beskattning av royalty. I fråga om internationella organisationer, deras organ och tjänstemän m. fl., som åtnjuter skatteförmåner i vistelselandet, innehåller art. 13 ett undantag från den förut redovisade beskattningen av utdelning, ränta och royalty. Beskattningen av realisationsvinst behandlas i art. 14. Vinst vid försälj­ ning av fastighet beskattas i den stat där fastigheten är belägen. Om för­ säljningen avser lös egendom som ingår i anläggnings- eller driftkapitalet i ett fast driftställe eller i en affärsanordning för utövande av fritt yrke, sker beskattning av försäljningsvinsten i den stat där driftstället resp. affärsanordningen ligger. Vinst som uppkommer vid försäljning av fartyg och luft­ fartyg som används i internationell trafik eller av lös egendom hänförlig till sådana fartyg och luftfartyg skall beskattas endast i den stat där före­ taget har sin verkliga ledning. Realisationsvinst av annat slag beskattas endast i säljarens hemviststat. Bestämmelsen i art. 14 § 5 innebär att Nederländerna i visst fall förbehålls rätt att tillämpa nationell lagstiftning beträffande beskattning av vinst vid aktieförsäljning. Art. 15 upptar bestämmelser om inkomst som dödsbodelägare uppbär av oskiftat dödsbo. Bestämmelsen avser att ge dödsboet samma avtalsenliga behandling som dödsbodelägare varit berättigad till, om han uppburit in­ komsten direkt.

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968 43

Den i art. 16 intagna bestämmelsen föreskriver i likhet med OECD:s mot­ svarande mönsterbestämmelse att inkomst av fritt yrke som huvudregel beskattas endast i den stat där inkomsttagaren liar hemvist. Om yrket utövas från en stadigvarande affärsanordning i den andra staten, beskat­ tas inkomsten i denna stat till den del inkomsten är hänförlig till verk­ samheten där. Beskattningen av inkomst av enskild tjänst regleras i art. 17. Sådan inkomst beskattas i allmänhet endast i inkomsttagarens hemviststat. Om arbetet utförs i den andra staten får inkomsten dock enligt art. 17 § 1 be­ skattas där. Inkomst av arbete, som utförs under kortvarig vistelse i den­ na andra stat, högst 183 dagar under beskattningsåret, beskattas likväl i hemviststaten under förutsättningar som anges i art. 17 § 2. Beskatt­ ningen av inkomst av anställning ombord på fartyg och luftfartyg be­ handlas särskilt i art. 17 § 3. Enligt gällande avtal förbehålls beskatt­ ningen den stat vars nationalitet fartyget äger. Enligt det nya avtalet skall sådan inkomst beskattas i den stat där inkomsttagaren har hemvist. Denna regel, som avviker från OECD:s rekommendation, har utformats med hän­ syn till nederländsk lagstiftning på detta område. Art. 18 och 19 behandlar beskattningen av styrelsearvoden och inkomst som förvärvas av artister och idrottsmän. Arvoden och liknande ersättningar till ledamot av styrelse i bolag får beskattas i den stat där det bolag som ut­ betalar arvodet har hemvist. Ersättningar till artister och idrottsmän be­ skattas där de utövar sin verksamhet. Löner och pensioner som utgår från stat och kommun beskattas i all­ mänhet i den stat varifrån ersättningen utbetalas (art. 21 §§ 1 och 3). Denna princip, som får anses vedertagen i avtalssammanhang, har i avta­ lets art. 21 § 2 utvidgats att gälla även pensioner som utbetalas enligt be­ stämmelser i nationell lagstiftning om allmän socialförsäkring. Pension som utgår från annat håll beskattas enligt art. 20 i pensionstagarens hem­ viststat. Art. 22 och 23 upptar specialregler avseende inkomster som uppbärs un­ der viss undervisnings- eller forskningsverksamhet, praktikanttjänstgöring m. m. En lärare från Nederländerna, som bedriver undervisning eller forskning i Sverige, beskattas enbart i Nederländerna för sin inkomst, om verksamheten utövas under en begränsad tid av högst två år. En gästpro­ fessor med hemvist i Sverige, som besöker Nederländerna, beskattas enligt samma princip endast i Sverige för tjänsteinkomst, men tidsperioden har för detta fall bestämts till ett år i anslutning till den s. k. ettårsregeln som gäller för beskattning av inkomst av anställning utomlands enligt 54 § första stycket h) kommunalskattelagen och 7 § första stycket k) förordningen om statlig inkomstskatt. I fråga om inkomst av praktikantanställning har nu gällande bestämmelser i tilläggsöverenskommelsen den 7 och den 18 maj 1962 i allt väsentligt överförts till det nya avtalet (art. 23 § 2).

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

Inkomstslag som inte behandlats i föregående artiklar beskattas enligt art. 24 i inkomsttagarens hemviststat. Beskattningen av förmögenhetstillgångar behandlas i art. 25. Fastigheter och tillgångar nedlagda i fast driftställe och stadigvarande affärsanordningar får beskattas i den stat där de befinner sig. Fartyg och luftfartyg som an­ vänds i internationell trafik samt lös egendom hänförlig till sådana fartyg skall beskattas endast där företaget har sin verkliga ledning. Beskattningen av andra slag av förmögenhetstillgångar är förbehållen den stat där inne­ havaren har sitt hemvist. I fråga om metoden för undvikande av dubbelbeskattning enligt gällande avtal begagnas för Sveriges del principen om uppdelning av beskattnings­ rätten, den s. k. exemptmetoden. Även på nederländsk sida används ett lik­ nande förfarande i anslutning till föreskrifter i nederländsk lagstiftning. I art. 26 av det nya avtalet har för svenskt vidkommande liksom i andra avtal som ingåtts på senare år föreskrivits credit of tax-metod (avräkning av skatt) som huvudprincip för undvikande av dubbelbeskattning. Enligt denna metod skall skattskyldig med hemvist i Sverige taxeras i vanlig ord­ ning även för inkomst och förmögenhet som enligt avtalet får beskattas i Nederländerna. Från den svenska skatten på den sammanlagda inkomsten och förmögenheten skall enligt art. 26 § 5 avräknas den inkomst- och för­ mögenhetsskatt som den skattskyldige har erlagt i Nederländerna enligt be­ stämmelserna i avtalet. Det skattebelopp som skall avräknas får inte över­ stiga den svenska skatt som belöper på den i Nederländerna beskattade in­ komsten resp. förmögenheten. Undantag från detta förfarande gäller dock beträffande beskattning av sådan person med hemvist i Sverige som avses i art. 14 § 5 och som förvärvar vinst vid försäljning av aktier i nederländskt bolag. I sådant fall åligger det enligt art. 26 § 4 Nederländerna att vidta åt­ gärd för att förhindra dubbelbeskattning. Från tillämpningen av credit of tax-förfarandet undantas vidare inkomst av internationell sjöfart och luft­ fart samt förmögenhet nedlagd i sådan verksamhet när beskattningsrätten förbehålls Nederländerna enligt bestämmelser i art. 8, 14 och 25. Som fram­ gått av redogörelsen för reglerna om beskattning av aktieutdelning har i art. 26 § 6 intagits en bestämmelse om att utdelning, som ett svenskt bolag uppbär från källa i Nederländerna, under vissa förutsättningar skall vara skattefri i Sverige. Det nu avtalade förfarandet på nederländsk sida för undvikande av dub­ belbeskattning innebär inte någon saklig ändring i förhållande till gällande avtalsregler. För en person med hemvist i Nederländerna inräknas enligt art. 26 § 1 i beskattningsunderlaget inkomst och förmögenhet som enligt be­ stämmelse i avtalet får beskattas i Sverige. Lättnad i nederländsk beskatt­ ning medges genom att skatten på den totala inkomsten resp. förmögenheten nedsätts med det skattebelopp som belöper på inkomst eller förmögenhet som får beskattas i Sverige. Vid beskattning av utdelning från ett bolag i

Kungl. Maj. ts proposition nr 133 år 1968 45

Sverige till en person med hemvist i Nederländerna kan avräkning av svensk skatt från nederländsk skatt på utdelningen komma i fråga som alternativ metod. Detta sker om beloppet av den svenska skatten på utdelningen under­ stiger det belopp som framkommer vid beräkning enligt den tidigare redovi­ sade proportionella metoden (art. 26 § 2 andra stycket). Art. 27 och 28 innehåller regler rörande likställighet mellan skattskyldiga medborgare i de båda staterna resp. förfarandet vid ömsesidig överenskom­ melse om avtalets tillämpning. Föreskrifterna i art. 29 och 30 om utbyte av upplysningar för taxeringsändamål och om biträde och handräckning för indrivning av skatter som avses i avtalsförslaget har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med gällande avtalsregler. Detsamma gäller bestämmelserna i art. 31 om be­ gränsning av staternas skyldigheter vid tillämpningen av dessa båda artik­ lar. Det bör observeras, att enligt anteckning i det protokoll som fogats vid avtalet föreligger inte skyldighet att utbyta upplysningar från bl. a. banker och försäkringsbolag. Såsom förutsatts i art. 33 torde de behöriga avtalsmyndigheterna böra överenskomma om kompletterande detaljföreskrifter av samma slag som f. n. gäller beträffande förfarandet vid utbyte av upp­ lysningar och handräckning för indrivning av skatter. Överenskommelse torde även böra träffas angående förfarandet vid nedsättning i källstaten av skatt på utdelning, ränta och royalty enligt art. 10—13. Utöver de nämnda bestämmelserna innehåller avtalet i art. 32 en regel rörande diplomatiska och konsulära befattningshavare, som utformats en­ ligt OECD:s rekommendation samt en regel i art. 34 som gör det möjligt att på diplomatisk väg utsträcka avtalets tillämpningsområde till Surinam och Nederländska Antillerna. Enligt art. 35 skall det nya avtalet ratificeras och träda i kraft i och med utväxlingen av ratifikationshandlingarna. Det nya avtalet kommer efter ra­ tifikation att tillämpas för beskattningsperioder som börjar den 1 januari året efter ratifikationsåret eller senare. De nya bestämmelserna träder då i stället för gällande avtal samt tilläggsöverenskommelsen den 7 och 18 maj 1962 rörande skattebefrielse för studerande. Art. 36 innehåller uppsägningsbestämmelser.

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. 1952 års svensk-nederländska dubbelbeskattningsavtal har väl fyllt syftet att underlätta de ekonomiska för­ bindelserna mellan de båda länderna. Mot bakgrund av de ändringar som på senare år vidtagits i nederländsk skattelagstiftning har det emellertid blivit angeläget att ansluta avtalsbestämmelserna till nationell beskattningsrätt. Det nya avtalet reglerar beskattningen mellan de båda länderna med hänsyn tagen till den nya nederländska lagstiftningen och synes lösa avtalsfrågorna på ett för Sverige tillfredsställande sätt. Som en betydelsefull ändring i av­ talsförhållandet till Nederländerna införs genom avtalet för Sveriges del — liksom i andra på senare år ingångna dubbelbeskattningsavtal — s. k. credit

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 133 år 1968

of tax som generell metod för undvikande av dubbelbeskattning. Genom det nya avtalet förebyggs även viss dubbelbeskattning av inkomst som kvarstår enligt 1952 års avtal. Avtalet innebär också en anpassning till de avtalsbe­ stämmelser som rekommenderats av OECD för bilaterala dubbelbeskatt­ ningsavtal. Eftersom det föreliggande nya avtalet och protokollet enligt min mening även i övrigt innebär förbättringar och förtydliganden i förhållande till gällande avtalsreglering, får jag tillstyrka att avtalet och protokollet fö­ reläggs riksdagen för godkännande. Under åberopande av det nu anförda och vad jag anfört i ärendet den 8 mars 1968 hemställer jag, att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riks­ dagen att dels godkänna det den 12 mars 1968 undertecknade avtalet mellan Sverige och Nederländerna för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande skatter på in­ komst och förmögenhet med tillhörande protokoll, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att, i den mån det fordras med anledning av avtalet och protokollet, meddela föreskrifter om ändringar i taxeringar, som rör statliga eller kommunala skatter, och i andra åtgärder varigenom sådana skatter påförts.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksda­ gen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet: Britta Gyllensten

MARCUS BOKTR. STHLM 1968 680244