('angående anslag till klass- och ämneslårarutbildning in. m. för budgetåret 1968/69',)
Hänvisat till av
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 1
Nr 65
Kungl.Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till klass- och ämneslårarutbildning in. m. för budgetåret 1968/69; given Stockholms slott den 1 mars 1968.
Kungl. Maj.t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsproto kollet över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlatande till riksdagen föredragande departementschefen hem ställt.
GUSTAF ADOLF
Sven Moberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
I enlighet med riksdagens beslut år 1967 skall den 1 juli 1968 finnas samman lagt femton lärarhögskolor, nämligen lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala samt lä rarhögskolor för enbart klasslärarutbildning i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö. I varje kommun med lärarhög skola skall vidare finnas särskilda kommunala skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet, som har till uppgift att medverka vid grundutbildning, fort bildning och vidareutbildning av lärare i grundskolan och på det gymnasiala sta diet. Intagningskapaciteten vid lärarhögskolorna m. m. under budgetåret 1968/69 föreslås bli 1 776 platser för lågstadielärarutbildning, 2 136 platser för mellanstadielärarutbildning, 2 300 platser för ämneslärarutbildning och 511 platser för speciallärarutbildning. Medel beräknas för 322 ordinarie lärartjänster vid lärar högskolorna, 756 ordinarie särskilda lärarutbildningstjänster vid kommunala skol enheter för försöks- och demonstrationsverksamhet samt 497 arvodestjänster som handledare vid kommunala skolenheter för praktik. Två professurer i praktisk pe dagogik föreslås inrättade den 1 juli 1969, den ena vid lärarhögskolan i Linköping och den andra vid lärarhögskolan i Uppsala. 1 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 65
2 Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968
Utdrag av protokollet över utbildnings ärenden, hållet inför Hans Maf:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 1 mars 1968.
Närvarande: Statsministern E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden S träng , A ndersson , L ange , K ling , J ohansson , A spling , S ven -E ric N ilsson , L undkvist , G ustafsson , M yrdal , O dhnoff , W ickman , M oberg .
Tf. chefen för utbildningsdepartementet, statsrådet Moberg, anmäler efter ge mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter frågor angående anslag till klass- och ämneslärarutbildning m. m. för budgetåret 1968/69 och anför. I årets statsverksproposition (bil. 10 s. 354) har Kungl. Maj:t föreslagit riks dagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Lärarhögskolorna m. m. för budgetåret 1968/69 beräkna ett förslagsanslag av 126 500 000 kr. Jag anhåller nu att få anmäla dessa frågor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 3
1. Inledning
I enlighet med riksdagens beslut (prop. 1967:4, SU 51, rskr 143) skall den 1 juli 1968 finnas sammanlagt 15 lärarhögskolor, nämligen lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala och — under förutsättning att godtagbara överenskommelser träffas mellan staten och berörda städer — lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö. Vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm kommer hksom hittills att anordnas även speciaUärarutbildning. Fortbildningsavdelning kommer den 1 juli 1968 att finnas vid lärarhögskolorna i Göteborg, Linköping, Malmö, Stock holm, Umeå och Uppsala. Folkskoleseminariema i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs skall övergångsvis finnas kvar. Vid dessa intas fr. o. m. budgetåret 1968/69 småskollärare för utbildning i huvudsak enligt nu gällande undervisningsplaner. Folkskoleseminarierna i Göteborg, Linköping, Stockholm, Umeå och Uppsala avvecklas fr. o. m. läsåret 1968/69 med en årskurs i sänder. Ännu inte avslutade lärokurser av den nuvarande folkskoleseminarieorganisationen på övriga seminarieorter in ordnas organisatoriskt i de lärarhögskolor, som inrättas på dessa orter den 1 juli 1968. Kungl. Maj:t uppdrog den 14 april 1967 åt skolöverstyrelsen att vidta erforder liga förberedande åtgärder i anslutning till de förslag som framlagts i prop. 1967: 4 angående reformerad lärarutbildning och med beaktande av statsutskottets av riks dagen godkända utlåtande nr 51. Med anledning härav tillkallade dåvarande depar tementschefen såsom experter för organisationsfrågor avseende den nya lärarhögskoleorganisationen rektorn Erik Bhx, rektorn Bengt Bolin, byrådirektören Bertil Cederlund, undervisningsrådet Verner Engström och undervisningssrådet Einar Hårleman, med uppgift för Hårleman att vara expertgruppens ordförande. Expert gruppen skuhe för varje lärarhögskola framlägga förslag angående dels den utbild ning som borde anordnas, dels intagningens omfattning, dels lokalprogram, dels behov av personal och utrustning, dels ock behov och förläggning av försöks- och demonstrationsverksamhet samt praktikutbildning. Expertgruppens arbete skulle bedrivas i samråd med byggnadsstyrelsen samt i förekommande fall med veder börande lokal- och utrustningsprogramkommitté. Med skrivelse den 7 juni 1967 har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat förslag till timplaner m. m. för klasslärarutbildningen. Med skrivelse den 4 oktober 1967 har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat framställning om anslag för lärarhögskolor och folkskoleseminarier för budgetåret 1968/69. Till grund för skolöverstyrelsens anslagsframställning ligger statsmakternas beslut angående refor merad lärarutbildning samt tidigare fattade beslut angående speciallärarutbildning
4 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 ens inordnande i lärarhögskoleorganisationen. Samtidigt med anslagsframställ ningen redovisar skolöverstyrelsen vissa resultat av sitt utredningsarbete. Alltef tersom utredningsarbetet fortskridit, har skolöverstyrelsen successivt kompletterat anslagsframställningen. I det följande tar jag upp förslag som berör såväl lärarhögskoleorganisationen som folkskoleseminarieorganisationen. På vissa punkter redovisas för samman hangets skull även förslag, som inte kräver beslut av riksdagen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968 5
2. Skolöverstyrelsens förslag
2.1 Utbildning av klasslärare
2.1.1 Utbildningen vid lärarhögskola
2.1.1.1 Lågstadiet
Den nya utbildningen av lågstadielärare omfattar enligt riksdagens beslut fem terminer. Utbildningen rymmer ämnesstudier, pedagogik, metodik och praktik. Ämnesstudierna utformas så, att varje lärarkandidat genomgår en grundkurs i vart och ett av de åtta ämnen som ingår i utbildningen, nämligen svenska, engelska, matema tik, religionskunskap, hembygdskunskap, bild- och formarbete, musik och gymna stik. Grundkurserna är förlagda till utbildningens första del. Vidare skall varje lärarkandidat skaffa sig fördjupade kunskaper i två ämnen, vilket sker i form av obligatoriska tillvalskurser under utbildningens senare del. Under den tredje och femte terminen skall varje lärarkandidat således bedriva fördjupade studier i ett av ämnena svenska, engelska, matematik och orienteringsämnen (den första tillvals kursen) samt i ett av ämnena bild- och formarbete, musik och gymnastik (den andra tillvalskursen). Båda tillvalskurserna föreslås ge kompetens för undervisning på grundskolans mellanstadium. Utbildningen i pedagogik överensstämmer med motsvarande utbildning för mel lanstadiets lärare. Utbildningen i metodik knyter an till de grundkurser och tillvals kurser, som förekommer vid ämnesstudierna. Nästan hälften av timtalet i metodik hänför sig till ämnet svenska, medan övriga timmar fördelas mellan engelska, mate matik, orienteringsämnenas och den samlade undervisningens metodik, tekniska läromedel och handskrivning. I ämnena bild- och formarbete, musik och gymnastik samordnas metodikstudierna med ämnesstudierna.
Timplan för lågstadielärarutbildning vid lärarhögskola
Ämnesområde Antal timmar
ÄMNESSTUDIER A. Obligatoriska ämnen:
Orienteringsämnen:
Hembygdskunskap: Samhällskunskap Historia Geografi Biologi Kemi 160 Fysik Miljöinriktade moment Lägerskola
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Skolöverstyrelsen föreslår, att relationen mellan antalet timmar för varje 24-tal lärarkandidater och antalet lärartimmar blir 1:1,4 på lågstadielärarlinjen. 1960 års lärarutbildningssakkunniga räknade för klasslärarutbildningen med relationen 1:1,63. För handledning under övningsundervisning och praktiktjänstgöring beräk nar skolöverstyrelsen sammanlagt 29 timmar för varje lärarkandidat under dennes utbildningstid, varav 9 timmar förutsätts falla på övningsämnenas metodik. Skolöverstyrelsen föreslår en intagning av lägst 48 lågstadielärarkandidater per termin vid varje lärarhögskola. Vid intagning av 48 studerande per termin erhålls genom samläsning av lärarkandidater från två terminskurser ett studerandeunder lag om ca 24 lärarkandidater för varje ämne i den första tillvalskursen och ett stu derandeunderlag om ca 32 lärarkandidater för varje ämne i den andra tillvalskur sen.
Ämnesstudier i lågstadielärarutbildningen vid lärarhögskola
Antal undervisningstimmar
200 -
Sv Eng Ma Re1 Hb2 BoF Mu
CD Grundkurs Q Tillvalskurs
1 Tillvalskursen i religionskunskap ingår i hembygdskunskapens tillvalskurs. 2 Hembygdskunskapens tillvalskurs går under beteckningen orienteringsämnen.
2.1.1.2 Mellanstadiet
Utbildningen av mellanstadielärare omfattar enligt riksdagens beslut sex termi ner. Ämnesstudierna utgörs dels av grundkurser, dels av tillvalskurser. Den blivan de läraren på mellanstadiet genomgår grundkurs i tretton ämnen, nämligen i sven ska, engelska, matematik, religionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi, fysik, bild- och formarbete, musik och gymnastik. Ämnesfördjupningen sker i form av tre obligatoriska tillvalskurser, förlagda till den fjärde och sjätte terminen. Dessa tillvalskurser skall omfatta dels studier i ett av ämnena
Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968 9
religionskunskap, svenska, matematik, kemi och samhällskunskap (den första till valskursen), dels studier i ett av ämnena historia, engelska, fysik, biologi och geografi (den andra tillvalskursen), dels studier i ett av ämnena musik och gym nastik (den tredje tillvalskursen). Tillvalskursen i musik eller gymnastik ger endast kompetens att undervisa på grundskolans mellanstadium. De två förstnämnda till valskurserna föreslås ge kompetens att undervisa på grundskolans högstadium. Ämnena samordnas med varandra på ett sådant sätt, att de bildar fasta ämneskom binationer: religionskunskap och historia, svenska och engelska, matematik och fysik, kemi och biologi, samhällskunskap och geografi. Den lärarkandidat, som t. ex. valt tillvalskurs i kemi under den fjärde terminen, fullföljer således sina fördjupningsstudier med tillvalskurs i biologi under den sjätte terminen. Undervisningen i pedagogik omfattar lika många timmar på mellanstadielärarlinjen som på lågstadielärarlinjen. Utbildningen i metodik är huvudsakligen koncen trerad till grundkurserna och är förhållandevis jämnt fördelad på de olika ämnena. Bild- och formarbetets, musikens och gymnastikens metodik är, liksom på låg stadielärarlinjen, integrerad med ämnesstudierna i motsvarande ämnen. Den prak tiska utbildningen för mellanstadielärare består av dels tio praktikveckor med auskultationer och övningsundervisning, dels en praktiktermin, som utgör den femte terminen i utbildningen. Praktikveckorna fördelas på utbildningsterminerna på följande sätt: en praktikvecka förläggs till den andra terminen, två praktikveckor till den tredje, tre till den fjärde och fyra till den sjätte. Skolöverstyrelsen föreslår, att relationen mellan antalet timmar för varje 24-tal lärarkandidater och antalet lärartimmar blir 1:1,46 på mellanstadielärarlinjen. Lärarutbildningssakkunniga räknade med relationen 1:1,63. För handledning un der övningsundervisning och praktiktjänstgöring föreslås sammanlagt 29 timmar för varje lärarkandidat under dennes utbildningstid, varav 9 timmar beräknas falla på övningsämnenas metodik. Skolöverstyrelsen förutsätter en intagning av lägst 48 mellanstadielärarkandidater per termin vid varje lärarhögskola. För tillvalskurserna räknas med ett studeran deunderlag om cirka 24 lärarkandidater för varje ämne. Vad gäller den första och andra tillvalskursen, kan vid lärarhögskolor med en intagning av 48 lärarkandidater per termin utbildning anordnas i åtta ämnen (fyra ämneskombinationer) med nyss angivet antal lärarkandidater för varje ämne genom att lärarkandidater från två terminskurser samläser. Fördelningen av de olika tillvalskurserna på lärarhögskolor framgår av följande tabell. Det har eftersträvats att ämnena skall förekomma i lika antal och att samtliga ämneskombinationer skall finnas representerade inom varje region. Vid fördelningen har också hänsyn tagits till utrustningen vid de olika lärarutbildningsanstalternas institutioner. Vid uttagningen av deltagare i obligatorisk tillvalskurs bör enligt överstyrelsen hänsyn tas till den studerandes egna önskemål och till förkunskaper i ämnet. Preli minärt val av tillvalskurser förutsätts böra ske redan vid ansökan om inträde till lärarhögskola, eftersom samtliga tillvalskurser ej förekommer vid alla lärarhögsko lor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 11
2.1.2 Utbildningen vid folkskoleseminarium
2.1.2.1 Lågstadiet
Enligt riksdagens beslut skall övergångsvis utbildningen på den 3-åriga småskollärarlinjen vid folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs bedrivas i huvudsak enligt gällande undervisningsplaner. Skolöverstyrel sen föreslår i sin anslagsframställning vissa förändringar av dessa undervisningsplaner för att bringa dem i bättre överensstämmelse med den nya lågstadielärarutbildningen. Den praktiska utbildningen utvidgas med en vecka och undervisningen i engelska ökas från 6 till 9 veckotimmar. Lärarkandidat på 3-årig linje föreslås få samma behörighet att undervisa i engelska som de lärarkandidater, som genom gått den nya lågstadielärarutbildningen. Undervisningen i hemkunskap, trädgårds skötsel och slöjd bortfaller, eftersom undervisning i dessa ämnen ej förekommer i den nya utbildningen. Den 3-åriga småskollärarlinjens studieplan i teckning kom mer att överarbetas så att den överensstämmer med studieplanen i bild- och form arbete. Förändringarna föreslås äga tillämpning fr. o. m. läsåret 1968/69 i fråga om års kurs 1, fr. o. m. läsåret 1969/70 i fråga om årskurs 2 och fr. o. m. läsåret 1970/71 i fråga om årskurs 3.
2.1.2.2 Mellanstadiet
Utbildningen på den 4-åriga folkskollärarlinjen, som övergångsvis kommer att finnas vid vissa lärarhögskolor, skall enligt riksdagens beslut bedrivas i huvudsak efter gällande undervisningsplaner. För att dessa bättre skall överensstämma med den nya mellanstadielärarutbildningen föreslår skolöverstyrelsen, att den praktiska utbildningen utvidgas med en vecka och att undervisningen i engelska ökas från 12 till 15,5 veckotimmar. Denna undervisning skall, liksom den nya mellanstadielärarutbildningens grundkurs, leda till behörighet att undervisa i engelska på mel lanstadiet. Sommarkursen i engelska om 54 timmar utgår. Likaså bortfaller den frivilliga undervisningen i trädgårdsskötsel samt undervisningen i slöjd, eftersom undervisning i dessa ämnen inte förekommer i den nya utbildningen. Överstyrelsen kommer att överarbeta den 4-åriga folkskollärarlinjens studieplan i teckning så att den bringas i överensstämmelse med studieplanen i bild- och formarbete. Förändringarna föreslås äga tillämpning fr. o. m. läsåret 1968/69 i fråga om års kurs 1, fr. o. m. läsåret 1969/70 i fråga om årskurs 2, fr. o. m. läsåret 1970/71 i fråga om årskurs 3 och fr. o. m. läsåret 1971/72 i fråga om årskurs 4.
2.1.3 Dimensionering
I prop. 1967: 4 räknade dåvarande departementschefen med en intagning till ut bildningen av lärare för lågstadiet och mellanstadiet av ca 1 400 resp. 1 800 stu derande i början av 1970-talet. Skolöverstyrelsen föreslår av två skäl, att dessa tal höjs, och förordar en intagning av 1 536 lågstadielärarkandidater och 2 064 mel-
12 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
lanstadielärarkandidater per år i den nya lärarhögskoleorganisationen. Beträffande viss intagning övergångsvis på 3-årig småskollärarlinje och 4-årig folkskollärarlinje hänvisas till vad nedan anförs. Det första skälet för den ökade intagningen är att examinationen av lågstadielärare och mellanstadielärare, som en följd av utökningen av utbildningstiden, övergångsvis kommer att bli mycket låg. De lägsta talen, ca 700 resp. ca 600, nås under läsåret 1969/70. Med hänsyn till lärarbehovet under nu överskådlig tidspe riod bedömer skolöverstyrelsen det som angeläget, att denna minskning av exami nationen blir återhämtad genom att intagningen och därmed också examinationen ökas under de närmaste åren. Utbildningsanstalternas organisation bör dock inte för ändras språngvis. Utgångspunkt för beräkningen av intagningens storlek har därför varit att medeltalet utbildade klasslärare under de närmaste 15 åren skulle överensstämma med de tal som angetts i prop. 1967: 4, nämligen ca 1 400 låg st adielärarkandid ater och ca 1 800 mellanstadielärarkandidater per läsår. Det andra skälet för den föreslagna ökningen av intagningen på klasslärarlinjen hänger samman med själva utbildningsorganisationen. Med angiven total dimen sionering kan varje lärarhögskolas organisation baseras på en intagning av lägst 48 lärarkandidater per termin och linje. Skolöverstyrelsen bedömer effekten av en lägre intagning än 48 lågstadielärarkandidater och 48 mellanstadielärarkandidater per termin och lärarhögskola som ogynnsam av flera anledningar, främst på grund av tillvalssystemets utformning. Lågstadielärarutbildningen omfattar t. ex. fyra ämnen i den första obligatoriska tillvalskursen. Vid intagning av 48 studerande per termin och lärarhögskola erhålls genom samläsning av lärarkandidater från två terminskurser fyra grupper med ett antal av ca 24 studerande per grupp. Vid en lägre intagning, t. ex. av 24 lärarkandidater per termin, kan — om gruppstorleken bibehålls — endast undervisning i två ämnen anordnas i den första obligatoriska tillvalskursen. En minskning av den genomsnittliga gruppstorleken till 12 lärarkan didater per ämne skulle medföra alltför höga utbildningskostnader. En intagning av sammanlagt 96 klasslärarkandidater per termin och lärarhögskola anses vara en förutsättning för ett rationellt utnyttjande av materiel, biblioteksutrustning och övriga resurser. I den nya klasslärarutbildningsorganisationen finns flexibiliteten, när det gäller intagningens storlek, i första hand vid de större lärarhögskolorna. Om utbildnings behovet i fråga om lågstadielärare skulle minska, kan dock vid de mindre lärarhög skolorna, med fullt utnyttjande av de lokala resurserna, en intagning av 24 lågsta dielärarkandidater och 72 mellanstadielärarkandidater per termin tänkas. Därvid skulle lågstadielärarkandidaterna erbjudas utbildning i två ämnen i både den första och den andra tillvalskursen och mellanstadielärarkandidaterna utbildning i samt liga ämneskombinationer i såväl den första som den andra tillvalskursen. Skolöverstyrelsen föreslår, att folkskoleseminarierna i Hapa randa, Landskrona, Skara och Strängnäs avvecklas så snart som möjligt. Överstyrelsens motivering härför är, att den nya lärarutbildningsorganisationen har en stor utbildningskapacitet och att så många lärare som möjligt bör
14 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 Med samma motivering som i fråga om den treåriga småskollärarlinjen föreslår skolöverstyrelsen, att intagningen till den 4-åriga folkskollärarlinjen upphör läsåret 1971/72. Under vart och ett av läsåren 1968/69—1970/71 bör 72 lärarkandi dater tas in på denna linje, nämligen 24 var och en av lärarhögskolorna i Karlstad, Kristianstad och Luleå. För såväl ny som äldre lärarutbildningsorganisation föreslår skolöverstyrelsen således en sammanlagd intagning av 1 776 lågstadielärarkandidater och 2 136 mellanstadielärarkandidater läsåret 1968/69. Efter en successiv avveckling av den 3-åriga småskollärarlinjen och den 4-åriga folkskollärarlinjen förutsätts för läsåret 1971/72 och de därpå följande åren en intagning varje läsår av 1 536 lågstadie lärarkandidater och 2 064 mellanstadielärarkandidater.
2.2 Utbildning av ämneslärare
Den praktisk-pedagogiska utbildningen av blivande ämneslärare skall enligt 1967 års beslut om en lärarutbildningsreform vara uppdelad på en förberedande del i anslutning till de ämnesteoretiska studierna vid universitet eller högskola och en avslutande del vid lärarhögskola. Den förberedande delen föreslogs i prop. 1967: 4 bestå av en introduktionskurs och en s. k. pedagogisk strimma, dvs. inslag av peda gogik, metodik och praktik som skall ge en första kontakt med läraryrket redan under de ämnesteoretiska studierna. Den avslutande, egentliga lärarutbildningen omfattar ett år. Den består av en utbildningstermin vid lärarhögskola och en därpå följande termin med handledd praktik.
2.2.1 Förberedande praktisk-pedagogisk utbildning i anslutning till den ämnesteoretiska utbildningen
Skolöverstyrelsen föreslår, att den pedagogiska strimman får den omfattning och den organisatoriska uppläggning som 1960 års lärarutbildningssakkunniga föreslog. Detta innebär i fråga om metodik, att ämnesstudierna under den första terminen inleds med fyra timmar ämnesmetodik och under den andra terminen interfolieras av åtta timmar metodikundervisning, som fördelas över hela terminen och så långt möjligt samordnas med innehållet i de ämnesteoretiska studierna. Samordningen av de ämnesteoretiska studierna och den förberedande praktisk-pedagogiska utbild ningens praktikmoment föreslås ske på så sätt, att den studerande under sin andra studietermin i ett ämne bereds tillfälle att auskultera fyra timmar i en skola och att auskultationen förbereds och följs upp av metodiklektoms undervisning. De pedagogiska momentens samordning med den övriga utbildningen under de ämnesteoretiska studierna skulle enligt prop. 1967: 4 tillgodoses genom en intro duktionskurs, som förläggs till början av det första årets studier. Av olika skäl an ser sig skolöverstyrelsen inte nu kunna genomföra lärarutbildningssakkunnigas för
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968 15
slag. Det första skälet är organisatoriskt. Enligt riksdagsbeslutet skall alla stude rande på vissa utbildningslinjer ha rätt att delta i introduktionskursen, oavsett om de avser att bli lärare eller ej. Överstyrelsen har utgått ifrån att ca 8 800 studerande kan komma att delta i kursen läsåret 1968/69. Ett så stort deltagarantal gör det omöjligt att organisera kursen enligt lärarutbildningssakkunnigas förslag. Det andra skälet är pedagogiskt. Överstyrelsen anser, att en bättre effekt uppnås om all un dervisning i pedagogik fördelas jämnt över de tre studieåren förslagsvis så, att den studerande — för varje ämne han läser — får fyra timmar pedagogik i början av den första terminen i anslutning till den förberedande ämnesmetodiken och 10 tim mar under den andra terminen, varvid en långtgående integration med övriga kom ponenter i utbildningen är möjlig. Överstyrelsen framhåller dock, att det kan bli nödvändigt att pröva andra vägar för uppläggningen av den förberedande praktisk pedagogiska utbildningen.
Modell för timantal per termin i pedagogik, metodik och praktik under de tre första studieåren
Ämne Termin 1 Termin 2 Termin 3 Termin 4 Termin 5 Termin 6 * i
Det höga studerandeantalet leder till ett stort lärarbehov. Det är skolöverstyrel sens avsikt att successivt producera lärarersättande program. Redan för budgetåret 1968/69 begärs medel för ITV-produktion, som avses komma till användning i den pedagogiska strimman. Beträffande organisationen av den pedagogiska strim man vid universitetsfilialerna i Karlstad, Växjö och Örebro räknar överstyrelsen med att lärarhögskolan i Göteborg skall ha ansvar för utbildningen i Karlstad, lärarhögskolan i Malmö för utbildningen i Växjö och lärarhögskolan i Uppsala för utbildningen i Örebro.
2.2.2 Praktisk-pedagogisk utbildning vid lärarhögskola och under praktiktermin
Under utbildningsterminen vid lärarhögskola förekommer undervisning i peda gogik, ämnesmetodik, teknisk metodik, språkvård m. m. samt ca 50 auskultationer och 45—60 timmar undervisningsövningar. De praktiska och teoretiska mo menten samordnas så mycket som möjligt. Terminen inleds med fem till sex vec kors teoriundervisning och avslutas med två till tre veckors teoriundervisning. Den praktiska utbildningen delas upp på t r e olika treveckorsperioder, mel lan vilka ligger teoristudier om en vecka. För varje treveckorsperiod erhåller lärar kandidaten en handledare, som handleder honom huvudsakligen i ett ämne. Hand ledaren låter lärarkandidaten följa med till de klassavdelningar, där han själv un dervisar i det för lärarkandidaten aktuella ämnet. Efter en tids auskultation över-
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 17 Ämnesmetodiken upptar en huvuddel av timmarna på timplanen. Beträffande relationen 1:1,6 mellan antalet lärarkandidattimmar och antalet lärartimmar vid undervisning i ämnesmetodik framhåller skolöverstyrelsen, att skilda behov av gruppindelning förekommer mellan ämnena, varför relationen inte strikt kan tilllämpas på enskilt ämne. Relationen 1:1,6 ger i stället den totala ram, inom vilken gruppindelning skall ske. I varje ämne ges som regel dels en grundläggande meto disk utbildning om ca 40 timmar, dels en fortsatt metodisk utbildning om ytter ligare ca 20 timmar med sikte på det gymnasiala stadiets behov. Lärarkandidat med tre ämnen genomgår vanligtvis grundläggande metodisk utbildning i alla tre ämnena, medan en blivande gymnasielärare med två ämnen utbildas ca 60 timmar i varje ämne. Metodiklektorernas handledning vid undervisningsövningar och praktiktermin beräknas uppgå till sammanlagt 34 timmar för varje lärarkandidat. Med utgångs punkt häri har överstyrelsen framräknat den totala ram, inom vilken nämnda verksamhet får bedrivas. För enskild kandidat kan timtalet tillåtas variera inom vissa gränser. Av de 34 timmarna beräknas 21 timmar falla på den första utbildningsterminens undervisningsövningar och 13 timmar på praktikterminen. Över styrelsen föreslår dessutom beträffande praktikterminen, att seminarier i metodik skall kunna hallas under denna. I enlighet med lärarutbildningssakkunnigas förslag beräknas fyra seminarieövningar om vardera två lektionstimmar. Gruppernas stor lek bör få variera beroende på praktikplatsernas belägenhet i förhållande till var andra. Med utgångspunkt i en gruppstorlek av fyra lärarkandidater har översty relsen beräknat den timtalsram, inom vilken denna verksamhet får bedrivas.
2.2.3 Dimensionering
Den förberedande praktisk-pedagogiska utbildningen har förutsatts få 8 800 del tagare. Överstyrelsen räknar med en intagning av 2 300 ämneslärarkandidater för läsår vid lärarhögskola fr. o. m. budgetåret 1968/69. Den praktiska lärarkursen beräknas vara avvecklad med utgången av innevarande läsår. 2 300 utbildnings platser kan dock inte erhållas enbart i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Praktisk-pedagogisk utbildning måste därför förläggas även till andra orter och då i första hand till orter med universitetsfilialer, nämligen Karlstad, Växjö och Örebro. Denna utbildning bör emellertid organisatoriskt knytas till lärar högskolorna i Göteborg, Malmö och Uppsala. Hittills har alla därtill behöriga kunnat antas till praktisk lärarutbildning. Intag ningen till praktisk lärarubildning bör enligt överstyrelsen nu närmare planeras, dels med hänsyn till den totala kapaciteten, dels med hänsyn till nödvändigheten av att tillgodose varierande behov av utbildade lärare i skilda ämnen och ämnesgrupper.
2.3 Utbildning av speciallärare
Specialutbildning anordnas enligt tidigare fattade beslut vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm. Speciallärarlinjen är uppdelad på tre olika ut- 2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr 65
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 19
dels att antalet platser vid 3-veckorskurser ökas, dels att sådana kurser får anord nas även vid lärarhögskolan i Malmö. Föreslaget antal platser vid 3-veckorskurser framgår av nedanstående tablå.
Antal platser vid 3-veckorskurser vid lärarhögskolorna läsåret 1968/69
Deltagare Antal kursplatser Göteborg Malmö Stockholm Summa
Lärare i läroämnen för elever inom specialundervisning. . 24 24 24 72
96 96 96 288
Vad gäller 18-veckorskurser för övningslärare för elever inom specialundervis ning eller särskolor föreslås oförändrat antal platser, nämligen 24 platser vid lärar högskolan i Göteborg och 24 platser vid lärarhögskolan i Stockholm. Motsvarande 18-veckorskurs för yrkeslärare ges vid de yrkespedagogiska instituten. För deltagare i specialutbildning från övriga nordiska länder beräknar skolöver styrelsen sex utbildningsplatser, i första hand vid utbildningslinje 2. Överstyrelsen avser att senare framlägga förslag om storleken av den ersättning vederbörande land bör erlägga per utbildningsplats.
2.4 Lärarhögskolornas fortbildningsavdelningar
De nuvarande fortbildningsinstituten skall i enlighet med riksdagens beslut in ordnas i lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning den 1 juli 1968 som fortbildningsavdelningar. Vid den nyinrättade lärarhögskolan i Linköping upprättas en fortbildningsavdelning vid samma tidpunkt. Den personal, som tillförs lärarhögskolornas kansli i och med att fortbildningsin stituten inordnas i lärarhögskoleorganisationen, förutsätts bli integrerad med den övriga personalen i den utsträckning de lokala förhållandena vid varje lärarhög skola medger det. Skolöverstyrelsen har räknat med att chef och biträdande chef för avdelningen jämte en kurs- och konferenssekreterare samt en kansliskrivare helt skall avdelas för fortbildningsavdelningen och att övrig personal i en slutlig orga nisation skall ingå i andra kanslienheter. En sådan samordning anses medföra vissa rationaliseringsvinster. Vid flertalet lärarhögskolor beräknas dock fortbildningsavdelningens kansli tills vidare behöva förläggas utanför lärarhögskolans övriga kansli, såsom fallet nu är med fortbildningsinstituten. Huvuduppgift för fortbildningsavdelningens chef är att under medverkan av er forderlig expertis svara för utformningen av lärarfortbildningen med avseende på innehåll, arbetsformer och organisation samt att även svara för en fortgående ut veckling av samma verksamhet. I arbetsuppgifterna ingår vidare att göra upp
Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968 21
2.5 Organisation av lärarhögskolornas försöks- och demonstrationsverksamhet samt övrig praktisk lärarutbildning vid kommunala skolenheter
Enligt riksdagens beslut skall en eller flera skolenheter inom det kommunala skolväsendet ställas till varje lärarhögskolas förfogande för demonstrationer och försök. Dessa enheter benämns skolenheter för försöks- och d e monstrationsverksamhet. Vid sidan av försöks- och demonstrationsverksamheten skall vid dessa skolenheter även bedrivas viss praktisk lärarutbild ning i form av övningsundervisning och auskultationer. Verksamheten bör vid full utbyggnad i fråga om grundskolans låg- och mellanstadier omfatta 6—8 parallel ler och i fråga om grundskolans högstadium och de gymnasiala skolformerna 4—6 paralleller av varje skolform. Dessa skolenheter avses få en central uppgift i lärar utbildningen. Uppbyggnaden av försöks- och demonstrationsverksamheten har föreslagits ske som regel successivt. Vissa lärare som tjänstgör vid skolenheter för försöks- och demonstrationsverksamhet skall ha ordinarie kommunal tjänst med beteckning en Up och förordnas för sex år eller, om särskilda skäl föreligger, för kortare tid. Sådan kommunal tjänst lediganmäls för sökande från hela riket. Utöver dessa lä rare med Up-tjänst, i det följande kallade Up-lärare, finns för lärarkandidaternas auskultationer och övningsundervisning m. in. två kategorier handledare i det kom munala skolväsendet, nämligen lärare som förordnats som handledare för tre år och lärare som erhållit förordnande för ett läsår eller en termin för handledning i mind re omfattning. Även annan, icke korttidsförordnad lärare kan ifrågakomma för mer tillfällig medverkan i lärarutbildningen. En lärarhögskolas försöks- och demonstrationsverksamhet anses böra koncentre ras till så få skolenheter som möjligt. Demonstrationsverksamheten vid skolenheten kan exempelvis få formen av direktauskultationer av större grupper lärarkandida ter med eller utan förelagda auskultationsuppgifter, auskultationer genom s. k. oneway screen under lärares ledning eller inspelning av ITV-program. Up-lärarna tas inte alla på en gång i anspråk för försöks- och demonstrationsverksamhet. Sådana arbetsuppgifter förutsätts i stället kunna växla mellan dessa lärare. De lärare, som därvid inte leder försök och demonstrationer, handleder lärarkandidater vid övningsundervisning och tar emot auskultanter. Skolöverstyrelsen räknar med att den egentliga försöks- och demonstrationsverksamheten skall ha en omfattning som ungefär motsvarar två paralleller av varje årskurs på låg- och mellanstadiet samt beträffande högstadiet och det gymnasiala stadiet en omfattning som ungefär mot svarar sammanlagt sex tjänster, förutom den andel som kan bestridas genom meto diklektorernas s. k. skoltjänstgöring vilken i första hand skall förläggas till skol enhet med försöks- och demonstrationsverksamhet. Omfattningen av den egentliga försöks- och demonstrationsverksamheten föreslås kunna variera med antalet me todik- och pedagogiklektorer och antalet intagna lärarkandidater vid lärarhög skolan.
22 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning beräknas försöks- och demonstrationsverksamheten få en sådan omfattning redan läsåret 1968/69, att skolöverstyrelsen bedömer det som nödvändigt att i berörda kommuner inrätta sär skilda tjänster som koordinerande studierektor. Den reguljäre skolledaren vid resp. skolenhet med sådan verksamhet skall fortfarande ha vissa fastställda lärarutbildningsuppgifter, medan innehavaren av föreslagen särskild tjänst förutsätts ha ansvar för samordningen av försöks- och demonstrationsverksamheten i kom munen. Studierektorns verksamhetområde och arbetsuppgifter sammanfattas av överstyrelsen bl. a. på följande sätt. Studierektor skall 1) delta i planeringen av försöks- och demonstrationsverksamheten vid konferenser på lärarhögskolan med pedagogik- och metodiklektorer samt i konferenser med de Up-lärare som med verkar i verksamheten, 2) samordna försöks- och demonstrationsverksamheten och anpassa den till skolenhetens resurser med hänsyn till tillgången på klasser och lärare, 3) svara för att demonstrationsverksamheten blir ett effektivt medel att samordna de teoretiska och praktiska delarna av lärarutbildningen, vilket innebär att han dels från lärarhögskolans lektorer tar emot önskemål om lämpliga demonstrationslektioner, dels medverkar till att dessa kommer till stånd, dels schema mässigt planlägger besök av grupper av lärarkandidater, 4) svara för samordningen med annan försöksverksamhet på orten som drivs kommunalt eller i utvecklings blocken samt 5) informera lärarhögskolans lärare och ortens lärare i övrigt om pågående försöksverksamhet och om de resultat som sådan försöksverksamhet gett. En stor del av den praktiska lärarutbildningen, nämligen huvuddelen av lärar kandidaternas auskultationer och övningsundervisning samt all deras tjänstgöring under praktikterminen, måste förläggas till andra skolenheter än dem, som inrym mer försöks- och demonstrationsverksamhet. Vid dessa skolenheter för praktik förordnas särskilda handledare. Lågstadielärarkandidaternas praktik termin infaller som redovisats i det föregående under den fjärde utbildningsterminen och mellanstadielärarnas praktiktermin under den femte utbildningsterminen. Två lärarkandidater från klasslärarlinje handledes normalt av en handledare. Hand ledare och lärarkandidater undervisar var och en i genomsnitt 20 veckotimmar i två klasser, helst parallellklasser. Handledaren har 10 veckotimmar i vardera klas sen och varje lärarkandidat 20 veckotimmar i sin klass. Handledningen uppgår till i genomsnitt 5 veckotimmar per lärarkandidat. Ämneslärarkandidaternas praktik termin följer som redovisats i det föregående omedelbart efter utbildningsterminen vid lärarhögskola. Under praktikterminen tjänstgör den s. k. praktikläraren med undervisningsskyldigheten nedsatt med ungefär en tredjedel.
24 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
5. 147 lektorer i högstadiets metodik i Uo 21 vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning (8 785 200 kr.); ( + 72 lektorer, + 4 352 800 kr.). 6. 25 lektorer i högstadiets metodik i Uo 22 eller Uo 21 vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning (1 560 000 kr.); ( + 22 lektorer, +1 372 800 kr.). 7. 1 lektor i vuxenundervisningens metodik i U 22 eller U 20 vid lärarhögskolan i Stockholm (60 000 kr.). 8. 1 lektor i logopedi i Uo 20 vid lärarhögskolan i Stockholm (personlig tjänst 54 800 kr.). 9. 23 lektorer i specialundervisningens metodik i Uo 18 eller Uo 16 vid lärarhög skolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm (1 009 900 kr.); ( + 8 lektorer, + 351 200 kr.). 10. 50 lektorer i mellanstadiets metodik i Uo 17 (2 304 600 kr.); ( + 23 lektorer, + 1 060 116 kr.). 11. 110 lektorer i övningsämnenas metodik i Uo 17 (5 070 120 kr.); ( + 72 lek torer, + 3 318 624 kr.). 12. 15 lärare i musik (instrumentalmusik) i Uo 15 (+ 620 280 kr.). 13. 34 lektorer i lågstadiets metodik i Uo 17 eller Uo 14 (1 332 528 kr.); ( + 18 lektorer, +705 456 kr.). 14. 9 lärare i röst- och talvård i U 16 vid lärarhögskolorna för klass- och äm neslärarutbildning (391 100 kr.); ( + 3 lärare, +131 000 kr.). 15. Medel till lärartimmar över stat för undervisning i dramatik vid lärarhög skolan i Uppsala ( + 40 000 kr.). 16. Medel till lärartimmar över stat (16 093 894 kr.); (+9 231 894 kr.). Under denna punkt beräknas det totala behovet av timmar i pedagogik, ämnesmetodik, ämnesteori, mellanstadiets metodik, lågstadiets metodik, övningsämnenas metodik, instrumentalmusik, röst- och talvård, språkvård och muntlig framställning, special undervisningens metodik, vissa ämnen vid speciallärarlinjen, tekniska läromedel (lärarhögskolorna för enbart klasslärarutbildning), slöjd, välskrivning (de två sena re ämnena avser kvarvarande klasser av seminarieorganisationen) samt behovet av timmar till förfogande vid lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning. Sedan det totala antalet timmar räknats fram, har 75 procent av detta tagits i anspråk för ordinarie tjänster, i vilka i förekommande fall inkluderats s. k. skoltjänstgöring. De överskjutande timmarna har kostnadsberäknats enligt TFU, Avd. G. Särskilda bestämmelser, punkt 25. Därtill kommer 20 000 kr. för tillgodoräkningstimmar för lektorers besök hos praktiklärare. Lärarkostnader för introduktionskursen och den s. k. pedagogiska strimman redovisas under punkt 24. 17. Medel till lärartimmar över stat m. m. för undervisning i tekniska läromedel vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning (308 000 kr.). Skolöversty relsen framlägger vissa förslag till rationalisering av undervisning i ämnet tekniska läromedel. Förslagen innebär att undervisningen i viss utsträckning bedrivs med hjälp av programmerat material och att undervisningsgruppernas storlek ökas till minst 8 kandidater per grupp. Medel beräknas för dels en extra tjänsteman som skall svara för undervisningen i ämnet, dels en särskild institutionstekniker för
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 25
ämnet tekniska läromedel vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm. Dessa institutionstekniker föreslås utöver dem som redovisas i punkt 46. 18. Medel till lärartimmar över stat för nedsättning av undervisningsskyldigheten för 25 biträdande utbildningsledare (650 600 kr.); (+13 arvodestjänster, + 303 600 kr.). Vid lärarhögskola kan finnas inrättade arvodestjänster såsom bi trädande utbildningsledare för ämneslärarutbildning, för klasslärarutbildning och för speciallärarutbildning. Den undervisningsskyldighet som åvilar biträdande ut bildningsledare i dennes egenskap av lärare vid lärarhögskolan nedsätts enligt av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser. För budgetåret 1968/69 beräknar skolöver styrelsen, att arvodestjänster såsom biträdande utbildningsledare skall finnas in rättade till det antal som framgår av följande tabell och med den nedsättning av undervisningsskyldigheten, som framgår av anmärkningar till tabellen.
Typ av utbildning Lärarhögskolan i Lärarhög- ------------------------------------------------------ skolorna för Göte- Lin- Mal- Stock- Umeå Upp- enbart klass borg köping mö holm sala lärarutbild ning
Anmärkningar: 1 Undervisningen nedsätts med 80 procent. 2 Den med ifrågavarande två tjänster förenade undervisningsskyldigheten nedsätts med sam manlagt 160 procent av full undervisningsskyldighet på en tjänst. 3 Undervisningsskyldigheten nedsätts med 60 procent. 4 Den med ifrågavarande två tjänster förenade undervisningsskyldigheten nedsätts med sam manlagt 120 procent av full undervisningsskyldighet på en tjänst. 5 Undervisningsskyldigheten nedsätts med 40 procent.
19. Medel till lärartimmar över stat för nedsättning av undervisningsskyldigheten för en lektor i specialundervisningens metodik vid lärarhögskolan i Stockholm (ut bildningslinje 2 av speciallärarlinjen); (16 000 kr.). 20. Uppdragstillägg till lärare, som är biträdande utbildningsledare (288 300 kr.); ( + 149 916 kr.). Antal m. m. redovisas under punkt 18. 21. Uppdragstillägg till lärare, som är institutionsföreståndare (839 600 kr.); ( + 553 400 kr.). 22. Uppdragstillägg till lärare, som är bibliotekarie vid speciallärarlinjen vid lä rarhögskolorna i Göteborg och Stockholm (1 900 kr.). 23. 12 assistenter vid de naturvetenskapliga institutionerna vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning ( + 419 000 kr.). 24. Medel till introduktionskurs och den s. k. pedagogiska strimman ( + 985 000 kr.). Ämnet pedagogik fordrar under det första läsåret 1/3 lärartimmar per kan didat, metodik 4/9 lärartimme per kandidat och praktiken 4/5 lärartimme per kandidat. För administration av den pedagogiska strimman begär skolöverstyrelsen att medel tilldelas lärarhögskolorna motsvarande 20 kr. per deltagare. 25. Medel till engelska lärare vid sommarkurser i engelska (avser kvarvarande klasser av seminarieorganisationen, + 27 000 kr.).
26 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
26. Medel till utbildning av kyrkomusiker (avser kvarvarande klasser av seminarieorganisationen, + 74 000 kr.). 27. Medel till kurser i yrkesvägledningsfrågor (avser kvarvarande klasser av seminarieorganisationen, +60 200 kr.). 28. Medel till kurser och föreläsningar vid lärarhögskolor för enbart klasslärar utbildning (timmar till förfogande, + 45 000 kr.). 29. Tjänstgöringstillägg enligt AST 29 § Specialbestämmelser (del XIV. Avd. A. 4 mom.). Skolöverstyrelsen föreslår, att dessa kostnader, som innevarande bud getår belastar förevarande anslag, belastar anslagen till bidrag till driften av grund skolor m. m., resp. kommunala gymnasiala skolor (se 2.6.2 punkten C.).
De pedagogiska institutionerna vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning 30. 6 professorer i Uo 27 (424 600 kr.); ( + 2 professorer i Linköping och Upp sala, + 141 500 kr.). 31. 6 laboratorer i Uo 22 (383 900 kr.); ( + 4 laboratorer i Göteborg, Malmö, Stockholm, varav två tjänster vid lärarhögskolan i Malmö, +255 900 kr.). 32. Medel för forskartermin för professorer och laboratorer (80 800 kr.); ( + 40 200 kr.). Med hänsyn till föreslagen ökning av antalet tjänster har uppräk ning skett med en tiondel av årslönen för varje ny tjänst. 33. 4 skolpsykologer i A 28 (216 100 kr.); ( + 3 skolpsykologer i Göteborg, Malmö, Uppsala, +162 600 kr.). 34. 4 forskningssekreterare i U20 (216 700 kr.); (+1 forskningssekreterare i Umeå, +54 200 kr.). 35. 25 assistenter å 1 000 timmar (879 800 kr.); (+14 assistenter, +492 800 kr.). 36. Medel till vissa extra tjänster in. m. ( + 692 000 kr.). För varje lärarhögskola beräknas medel till en forskarassistent i U 17 och en institutionssekreterare i A 21 samt medel motsvarande en halv tjänst som lektor i U 22 för koordination och pro duktionsledning i fråga om annan ITV-produktion än den som föreslås under
2 . 6 . 1 . 4 .
37. Medel för experters (inkl. vissa lektorers) deltagande i forsknings- och ut vecklingsarbete ( + 420 000 kr.). 38. Medel till psykometrisk och statistisk expertis vid lärarhögskolan i Malmö (58 300 kr.); ( + 3 300 kr.). 39. Medel för slutförande av forskningsprojekt vid statens försöksskola i Lin köping ( + 238 400 kr.). Den forskningsverksamhet, som nu bedrivs vid försökssko lan i Linköping, anses inte kunna slutföras före skolans avveckling den 1 juli 1968. Enligt tidigare fastställt program kommer en del av undersökningarna att pågå un der budgetåret 1968/69. Skolöverstyrelsen föreslår därför, att de för forsknings uppgifter vid försöksskolan anställda tjänstemännen under budgetåret 1968/69 upptas på personalstaten för lärarhögskolan i Linköping med samma benämningar och förordnandeförhållanden som nu. Tjänstemännen är en försöksledare i Up 22,
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 27 en skolpsykolog i Ae 28, en forskningsassistent i Ae 23 och en kansliskrivare i Ae 11. Vid eventuellt ledigblivande bör tjänsterna inte få återbesättas eller uppe hållas utan särskilt medgivande av överstyrelsen. På lärarhögskolans avlöningsstat bör vidare upptas 60 000 kr. för ersättningar åt experter och extra biträdeshjälp i anledning av ifrågavarande forskningsverksamhet. Vissa omkostnader (sjukvård, reseersättningar och kostnader i anslutning till särskilda försök) beräknar översty relsen under lärarhögskolornas omkostnadsanslag. 40. Nedsättning av undervisningsskyldigheten för laboratorn i utvecklingspsyko logi vid lärarhögskolan i Stockholm (+ 5 900 kr.). 41. Medel för föreläsningar och testhandledning vid barnpsykologiska forsknings institutets psykologutbildning i Stockholm (6 000 kr.); ( + 300 kr.). 42. Auskultationsersättningar vid barnpsykologiska forskningsinstitutets psyko logutbildning i Stockholm (5 300 kr.); ( + 300 kr.).
Fortb i1dningsa vde1ning arna vid lärarhögskolorna för klass- och ä m n e s 1 ä r a r u t b il dni ng
43. Medel till personal m. m. (+ 1 519 000 kr.).
Bibliotekspersonal 44. Personal till bibliotek enligt följande tablå (690 244 kr.); (+416 444 kr.).
Tjänstebe- Löne Lärarhögskolan i Lärarhög n amning grad skolorna Göte Linkö Mai- Stock Umeå Upp för enbart borg ping mö holm sala klasslärar utbildning Bibliotekarie .. . A 24 1 l(+l) i 1 K+l/2) 1 Biblioteksassi- A 13 17 9(+9) Förste biblio- Biblioteksbiträde A 9 1 i 1 K+D K+D
För innehav av tjänst som biblioteksassistent förutsätts studentexamen samt 4—6 månaders statlig biblioteksutbildning vid kungl. biblioteket eller universitetsbiblio teken.
Personal till administration m. m.
45. Personal till administration m. m. (exkl. fortbildningsavdelningarna) enligt tablå på följande sida (3 888 504 kr.); (+1 977 772 kr.).
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 29
54. Kallortstillägg (110 000 kr.); ( + 85 000 kr.). 55. Organisationsföredragandetillägg ( + 21 688 kr.). 56. Vikariats- och övertidsersättningar m. m. (2 280 000 kr.); ( + 980 000 kr.). 57. Arvoden åt läkare och sköterska vid lärarhögskolorna för enbart klasslä rarutbildning ( + 91 452 kr.). Under omkostnadsanslaget till lärarhögskolor har in räknats medel för täckande av kostnader för granskning av inträdessökandes läkar intyg. 58. Avlöningsförmåner åt lärarkandidater (41 830 000 kr.); (+10 204 000 kr.). Dessa förmåner avser dels ämneslärarkandidater under den första utbildningsterminen vid lärarhögskolan (2 300 lärarkandidater, dvs. en ökning med 650 lärarkan didater), dels klasslärarkandidater under praktikterminen (816 lärarkandidater, dvs. en ökning med 96 lärarkandidater), dels deltagare i speciallärarutbildning (utbildningsarvoden). 59. Arvoden för skötsel av trädgårdar i Växjö och Härnösand (+1 080 kr.). 60. Utbildning av oexaminerade lärare på grundskolans låg- och mellanstadium ( + 423 000 kr., varav 281 000 kr. till lärarlöner, 32 922 kr. till biträdande utbild ningsledare, 24 012 kr. till skrivhjälp m. m., 79 791 kr. till omkostnader, 4 800 kr. till materiel, böcker m. m. samt 475 kr. till intagningsnämnd). Kungl. Maj:t upp drog den 29 juni 1966 åt skolöverstyrelsen att verkställa utredning angående ut bildning av oexaminerade lärare. Nu föreslagen utbildning, som förläggs till Stock holm och utformas i så nära anslutning som möjligt till den nya klasslärarutbild ningen, beräknas ta sin början i juli 1968 och få en linje för utbildning av lärare på lågstadiet och en linje för utbildning av lärare på mellanstadiet. För lärare på lågstadiet omfattar den teoretiska utbildningen dels dagundervisning under två fe riekurser (var och en om sex veckor), dels kvällsundervisning under två läsår, sam manlagt 1 050 timmar. För lärare på mellanstadiet omfattar den teoretiska utbild ningen dels dagundervisning under tre feriekurser (två om sex veckor och en om sju veckor), dels kvällsundervisning under två läsår, sammanlagt 1 445 timmar. För både lågstadielärare och mellanstadielärare börjar utbildningen med en ferie kurs. Det förutsätts, att den som genomgår utbildningen varit förordnad som lärare med full tjänstgöring på låg- och/eller mellanstadiet under minst fyra terminer. De studerande beräknas under studietiden ha förordnande som lärare med minst halv tjänstgöring på det stadium som utbildningen avser. Lärarkandidaternas prak tiska utbildning sker i direkt anslutning till deras lärartjänstgöring och under ledning av särskilt utsedda handledare. Skolöverstyrelsen föreslår, att lärarkandidat som an tagits till den förkortade utbildningen skall kunna förordnas som vikarie på tjänst utan att denna tjänst anmäls till den offentliga arbetsförmedlingen. Om utbildningen såsom överstyrelsen föreslår anordnas i Stockholm, kommer detta att innebära, att lärare från andra delar av landet, som önskar deltaga i utbildningen, först måste förvissa sig om minst halvtidsförordnande som lärare i Stockholm. Utbildningen bör dock i princip stå öppen för varje sökande, som uppfyller behörighetskraven, oberoende av nuvarande tjänstgöringsort och bör därför också annonseras för fri ansökan. Skolöverstyrelsen avser slutföra sin utredning med en enkät om behov och
Kungl. May.ts proposition nr 65 år 1968 31
högskolor för enbart klasslärarutbildning samt för kvarvarande klassavdelningar av den gamla seminarieorganisationen på alla lärarhögskoleorter utom Stockholm och Uppsala (se 2.6.3.1). Under innevarande budgetår utgår från förevarande anslag medel till omkost nader vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Uppsala och Umeå.
2.6.1.3 Lärarhögskolorna: Materiel, böcker m. in.
Skolöverstyrelsen beräknar under anslaget medel för 15 lärarhögskolor, nämli gen sex lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning m. m. och nio lärarhög skolor för enbart klasslärarutbildning samt för kvarvarande klassavdelningar av den gamla seminarieorganisationen på alla lärarhögskoleorter utom Stockholm och Uppsala (se 2.6.3.1). Under innevarande budgetår utgår från förevarande anslag medel till materiel, böcker m. m. vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala. Anslaget bör enligt skolöverstyrelsen ökas med 1 605 000 kr. och föras upp med 3 565 000 kr. Kostnaderna under anslaget har beräknats schablonmässigt med utgångspunkt i de belopp som under den senaste femårsperioden anvisats till materiel, böcker m. m. samt utrustning för lärarhögskolor och folkskoleseminarier med undantag för folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs. Övningsskolorna vid ifrågavarande utbildningsanstalter föreslås av skolöversty relsen upphöra den 1 juli 1968. Materielkostnaderna för övningsskolorna uppgår i genomsnitt till 20 procent av materielanslagen. Lärarhögskolornas och berörda folkskoleseminariers anslag har därför minskats med 20 procent. De fortsatta beräkningarna har gjorts efter bl. a. följande principer. 1. Av anslagen till materiel m. in. till lärarhögskolor och berörda folkskolesemi narier (exklusive övningsskolor) beräknas ca 75 procent användas till investeringar och 25 procent till förbrukningsmateriel. 2. Det för budgetåret 1967/68 framräknade beloppet för förbruknings materiel beräknas öka proportionellt mot förändringarna i antalet lärarkandi dater. 3. Det för åren 1963/64—1967/68 framräknade beloppet för investeringar har omräknats till 1966 års priser (konsumentprisindex 1949=100). Medel för reinvesteringar beräknas med utgångspunkt i en avskrivningstid på fem år. Avskrivningskostnaderna uppgår till en femtedel av återanskaffningsvärdet av de fem föregående årens inköpta utrustning av investeringskaraktär.
32 Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968 4. Behovet av medel till nyinvesteringar beräknas på följande sätt. För att även nytillkommande lärarkandidater skall tillförsäkras en utrustningsstandard jämförlig med tidigare, framräknas ett basbelopp för nyinvestering, vilket utgörs av 1967/68 års genomsnittliga investeringskostnad per närvarande lärar kandidat multiplicerad med antalet tillkommande studerande. 5. Det framräknade totalbeloppet har räknats upp med fem procent med hän syn till prisstegringar.
Medel till speciella ändamål (ITV, inlärningsstudio eller särskild ma teriel med anledning av lärarutbildningsreformen) bör enligt skolöverstyrelsen be gäras separat och med särskild motivering. För budgetåret 1968/69 begär över styrelsen medel för sådana ändamål under särskilt utrustningsanslag.
2.6.1.4 Lärarhögskolorna: Utrustning m. ni.
Skolöverstyrelsen föreslår, att ett nytt anslag med angiven rubrik upptas på riksstaten och uppförs med 6 170 000 kr. för kostnader avseende nyanskaffningar m. m. som föranleds av lärarutbildningsreformen.
A. Undervisningsmateriel m. m. för klass- och ämneslärarutbildningen (3 milj. kr.). Vid klasslärarlinjerna behövs enligt skolöverstyrelsen för budgetåret 1968/69 särskilda medel med anledning av de nya grundkursernas och tillvalskursemas ut formning. En förstärkt utrustning krävs i samtliga ämnen, för låg- och mellansta diets metodik samt för institutionen för tekniska läromedel. Vid ämneslärarlinjerna uppstår ett nytt och betydande utrustningsbehov för de nyupprättade lärarhög skolorna i Linköping och Umeå (den senare inrättad den 1 juli 1967). En prelimi när beräkning av utrustningsbehoven ger vid handen, att under treårsperioden 1968/69—1970/71 krävs ett sammanlagt belopp av 9 988 000 kr. och att för bud getåret 1968/69 bör utgå 3 000 000 kr.
B. Möbler, inventarier m. m. för klass- och ämneslärarutbildningen (1,2 milj. kr.).
Utarbetandet av lokalprogram m. m. för de olika lärarhögskolorna pågår f. n. Skolöverstyrelsen räknar med att budgetåret 1968/69 kunna ta i bruk nya läro salar, studie- och grupprum samt lektorsrum. De beräknade inredningskostnaderna anges per lärosal till 12 000 kr., per studie- och grupprum till 3 500 kr. för rum om 24 m2 och 2 000 kr. för rum om 12 m2 samt per lektorsrum till 2 500 kr. Det sam manlagda medelsbehovet för budgetåret 1968/69 uppskattas till 1,2 milj. kr. Ytterligare medel för detta ändamål kommer att behövas under följande två bud getår.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 33
C. Särskild utrustning för speciallärarutbildningen (157 000 kr.)
Behovet av nyutrustning för speciallärarlinjerna föranleds av dels beslutet att förlägga utbildningen av lärare för synskadade och hörselskadade till lärarhög skola, dels skolöverstyrelsens förslag att anordna utbildningslinje 3 av special lärarlinjen samt särskilda 3-veckorskurser vid lärarhögskolan i Malmö.
D. Intern television m. m. (776 000 kr.)
Enligt skolöverstyrelsen kan intern television (ITV) bidra till att lösa ett flertal utbildningsproblem, som eljest svårligen kan bemästras. Den nya lärarutbildningen bygger på samverkan mellan teori och praktik samt mellan ämnesstudier, pedago gik och metodik. Exemplifierande undervisningssituationer inpassas lättast på en bestämd plats i den teoretiska utbildningsgången genom användning av ITV eller videobandspelare. Rätt använd medför intern television stora kvalitativa förbätt ringar av utbildningen. ITV kan emellertid också rationalisera utbildningen och på sikt åstadkomma ekonomiska vinster, t. ex. genom att antalet auskultationstimmar per lärarkandidat i skolväsendet kan nedbringas. ITV löser vidare lärarutbildning ens växande kvantitetsproblem, t. ex. när det gäller att ge goda och målinriktade auskultationstillfällen till så många som möjligt under den s. k. pedagogiska strim man (se 2 . 2 . 1 ). Skolöverstyrelsen har låtit utreda investeringsbehov för ITV-utrustning vid lärar högskolorna med sikte på en etappvis uppbyggnad. De olika etapperna anges ne dan.
Etapp 1 (50 000 kr.) Den första etappen innebär installation av apparatur för återgivning av program som producerats vid annan lärarhögskola. För återgivning av sådana program krävs en videobandmaskin samt kontrollutrustning till fem observationslokaler med uni versalmottagare.
Etapp 2 (utan kontrollrum) ( + 50 000 kr.) Denna etapp innebär installation av förenklat 2-kamerasystem för begränsad produktion av egna program. Anläggningen kan användas för bandning med befint lig videobandmaskin eller direktsändning till observationslokalerna med eller utan samtidig bandning.
Etapp 3 (med kontrollrum) (+ 50 000 kr.)
Om kontrollrum disponeras, utökas möjligheterna för högkvalitativ upptagning väsentligt. 2 -kamerautrustningen för etapp 2 bör i denna etapp kompletteras med studiokontrollbord med utbyggbar ljud- och bildmixer samt anslutningsmöjligheter för i etapp 4 tillkommande apparatur. Kontrollfunktionerna kan valfritt förläggas till kontrollrummet eller studion. 3 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 65
34 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
Etapp 4 (4-kamerasystem) (+ 60 000 kr.) Studions möjligheter utökas väsentligt vid installation av 4-kamerasystem. Här för krävs två studiokameror på stativ med komplett fjärrmanövermöjlighet av nig- och svängrörelser och zoom-objektiv samt en översiktskamera och en repro kamera för återgivning av textunderlag, av- och påannonsering in. m.
Etapp 5 (+ 90 000 kr.) I denna etapp kompletteras utrustningen till den nivå, som motsvarar fullstän diga studiomöjligheter med ljud- och bildupptagning från studio och telecine-enhet samt samtidig redigering och distribution med tre videobandmaskiner.
Enligt skolöverstyrelsen bör vid lärarhögskola för enbart klasslärarutbildning nor malt etapp 1 och 2 komma till utförande samt etapp 3, om de lokala förhållande na medger separat kontrollrum. Lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stock holm förfogar f. n. över ITV-utrustning, som ungefär motsvarar etapp 4 och alltså möjliggör egen produktion, medan övriga lärarhögskolor helt saknar ITV. Över styrelsen hemställer, att varje lärarhögskola budgetåret 1968/69 förses med ITVutrustning motsvarande minst etapp 1 (beträffande Umeå och Uppsala etapp 2 därest den första etappen kommer till stånd under budgetåret 1967/68, varom framställning gjorts i särskild ordning) och beräknar ett medelsbehov av (12X50 000=) 600 000 kr. för utrustning. I anslagsframställningen för budgetåret 1968/69 lämnar skolöverstyrelsen även förslag till en centralplanerad produktion av program för lärarutbildningen. Den avses komma till stånd vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stockholm under läsåren 1968/69—1970/71 och omfattar 117 program under treårsperioden. Varje program beräknas omfatta 30 minuter och kosta ca 5 500 kr. För produk tion av 32 program läsåret 1968/69 begär överstyrelsen 176 000 kr. Erhålls de fyra tjänster som TV-tekniker som föreslås under lärarhögskolornas avlöningsanslag, anses beloppet för produktionskostnader kunna minskas i motsvarande mån.
E. Inlärningsstudio (600 000 kr.) Den ämnesfördjupning i engelska som blivande mellan- och lågstadielärare skall erhålla vid lärarhögskolorna utgörs till stor del av praktisk språkträning. Även för ämneslärarna är det viktigt, att utbildningen vid lärarhögskola ger ökad språkfär dighet. Endast med hjälp av inlärningsstudio anses den praktiska träningen kunna bli tillräckligt omfattande. Vidare anför överstyrelsen, att varje skola inom en snar framtid kommer att ha inlärningsstudio som standardutrustning. Också av den anledningen bör lärarkandidaterna få förtrogenhet med denna inlärningsform. Enligt överstyrelsens uppfattning bör varje lärarutbildningsanstalt vara försedd med inlärningsstudio. Överstyrelsen beräknar för budgetåret 1968/69 medel för en inlärningsstudio å 16 platser, en s. k. halvklassanläggning, för de lärarhögskolor, som ännu inte har fullgod sådan. Dessa är till antalet tolv och kostnaden beräknas till (12X50 000 = ) 600 000 kr. För de följande två budgetåren räknar överstyrel sen med utrustningskomplettering vid samtliga lärarhögskolor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 35
F. Särskild utrustning vid skolenheter med försöksoch demonstrationsverksamhet (485 000 kr.)
Vid skolenheter med försöks- och demonstrationsverksamhet ställer verksamhe ten krav på särskild utrustning utöver av kommunen bekostad normalutrustning. Enligt skolöverstyrelsen bör medel för ändamålet stå till lärarhögskolornas förfo gande.
2.6.2 Lärarutbildningskostnader vid kommunala skolenheter som används för praktisk lärarutbildning
Enligt skolöverstyrelsen bör samtliga kostnader för den praktiska lärarutbild ningen belasta anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kom munala gymnasiala skolor. Löner och andra ersättningar till i lärarutbildningen medverkande, kommunalt anställd personal avses skola utbetalas av kommunen. De särskilda lärarutbildningskostnaderna är av sex slag: kostnader som är för enade med inrättande av tjänst med beteckningen Up, kostnader som är förenade med inrättande av arvodestjänst som handledare med förordnande för tre år, tjänstgöringstillägg enligt AST 29 § Specialbestämmelser (del XIV. Avd. A. 4 mom.), avlöningsförstärkning enligt TFU Avd. A. 3 §, kostnader för särskilda tjänster som studierektor samt kostnader för nedsättning av praktiklärares undervisningsskyldighet. Klasslärare eller lärare i läroämnen, som innehar tjänst med beteckningen Up eller arvodestjänst som handledare med förordnande för tre år, beräknas bli tagen i anspråk för lärarutbildningsuppgifter under ca 50 % av sin undervisningstid. De sammanlagda kostnaderna för försöks- och demonstrationsverksamhet samt övrig praktisk lärarutbildning i det kommunala skolväsendet beräknas för budget året 1968/69 uppgå till 28 436 219 kr. Härav beräknas tre femtedelar belasta an slaget till bidrag till driften av grundskolor m. m. och två femtedelar anslaget till bidrag till driften av kommunala gymnasiala skolor. Fördelningen av denna total kostnad på olika huvudposter framgår av följande redovisning.
A. Lärare med beteckningen Up (13 161 590 kr.)
Av skolöverstyrelsen föreslaget antal tjänster framgår av följande tablå. Viss del av detta antal utgörs av tjänster för egentlig försöks- och demonstrations verksamhet. Övrig del är avsedd för den praktiska utbildningen av lärarkandidater. I fråga om antalet Up-tjänster för klasslärare utgör beräkningsgrunden en lärartjänst för varje klass som ingår i organisationen för försöks- och demonstrationsverk samhet. Antalet tjänster för lärare i läroämnen har för varje klass i organisa tionen beräknats med utgångspunkt i lärarkoefficienten 1,8 för gymnasiet, 2,0 för fackskolan och 1,3 för högstadiet. 3* — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 65
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968 37
C. Tjänstgöringstillägg enligt AST 29 § Specialbe stämmelser (del XIV. Avd. A. 4 mom.) (13 407 832 kr.) Ifrågavarande tjänstgöringstillägg utgår för följande slag av medverkan i praktisk lärarutbildning. 1. Rektor eller studierektor vid skola, där klasslärarkandidat eller ämneslärarkandidat fullgör praktiktermin (klasslärarutbildning 46 512 kr. och ämneslärarutbildning 108 300 kr.) 2. Handledning vid övningsundervisning och mottagande av auskultanter (klass lärarutbildning 2 485 080 kr., ämneslärarutbildning 3 895 717 kr. och speciallärar utbildning 225 351 kr.)
Anm. För varje ämneslärarkandidat beräknas 60 auskultationstimmar under den första utbildningsterminen. En del av dessa 60 auskultationstimmar kommer att ske hos lärare, som inte äger uppbära särskilt arvode härför, nämligen Up-lärare och handledare med förordnande för tre år. Särskilt auskultationsarvode förutsätts utgå till 50 procent av det totala antalet auskultationstimmar. Vid varje sådan tim me beräknas i medeltal fyra lärarkandidater samtidigt närvara.
3. Handledning under praktik (klasslärarutbildning 934 320 kr. och ämneslä rarutbildning 5 712 552 kr.) Anm. Under den andra utbildningsterminen på ämneslärarlinjen förordnas en handledare per kandidat och ämne. Det övervägande antalet kandidater har hand ledd praktik i två ämnen, medan de övriga, uppskattningsvis 10 procent, har hand ledd praktik i tre ämnen. Den senare kategorien väntas öka i den nya lärarutbildningsorganisationen. Budgetåret 1968/69 beräknas dock antalet lärare, som skall förordnas såsom handledare, uppgå till i medeltal 2,1 per lärarkandidat.
För lärare som meddelats förordnande att för en termin eller ett läsår medverka vid utbildning av klass- och ämneslärare, får tillägg som här avses sammanlagt inte utgå med högre belopp än som motsvarar skillnaden mellan lönen enligt den löneklass, i vilken läraren är placerad, och lönen enligt den löneklass, vars nummer med tre enheter överstiger numret för nämnda löneklass.
D. Avlöningsförstärkning enligt TFU Avd. A. 3 § (200 000 kr.) Skolledare vid skolenhet med försöks- och demonstrationsverksamhet. Närmare redogörelser för sådana skolenheters organisation har lämnats i det föregående.
E. Särskilda tjänster (400 000 kr.) Sju studierektorer för försöks- och demonstrationsverksamhet.
F. Kostnader för nedsatt undervisningsskyldighet för praktiklärare (skolöverstyrelsen har i annat sammanhang begärt medel här för) Praktiklärare får nedsättning av undervisningsskyldigheten med i genomsnitt en tredjedel av full undervisningsskyldighet.
Kungl. Maf:ts proposition nr 65 år 1968 39
avvecklas successivt med början läsåret 1968/69 och som under detta läsår kom mer att ha kvar särskilda rektorstjänster. Övningsskolorna vid dessa två semi narier föreslås upphöra med utgången av juni 1968. Överstyrelsen utgar från att den praktiska lärarutbildningen vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala skall i mån av behov kunna bedrivas med utnyttjande av de personella resurserna för motsvarande verksamhet vid lärarhögskolorna i Stockholm och Uppsala. Överstyrelsen föreslår sammanlagt tio intagningsklasser vid folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs. Antalet klassavdelningar vid dessa seminarier och folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala framgår av följande sammanställning.
Antal klassavdelningar vid folkskoleseminarierna
Folkskoleseminarium Antal avdelningar med 24 lärarkandidater Mellanstadie- Lågstadielärarutbildning Summa lärarutbildning p IF F II3 III3 I2 IF
Haparanda 3 2 9 Landskrona 2 9 2 5 Stockholm Strängnäs . 2 9 Uppsala .. 1 3
38
Undervisningen kommer att bedrivas i huvudsak enligt nu gällande undervisningsplaner. Kostnadsberäkningarna beaktar vissa förslag till förändringar i undervisningsplanerna för 3-årig småskollärarlinje som redovisats i det föregående (se
2 . 1 . 2 ).
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 41
3. Departementchefen
1967 års riksdag har beslutat om reformerad lärarutbildning (prop. 1967: 4, SU 51, rskr 143). Skolöverstyrelsen och universitetskanslersämbetet har haft Kungl. Maj:ts uppdrag att vidta erforderliga förberedande åtgärder och göra i samband därmed påkallade framställningar avseende reformens genomförande. Med anled ning härav har skolöverstyrelsen till Kungl. Maj:t överlämnat framställning om anslag för lärarhögskolor och folkskoleseminarier för budgetåret 1968/69. I enlighet med riksdagens beslut skall den 1 juli 1968 finnas sammanlagt fem ton lärarhögskolor, nämligen lärarhögskolor för klass- och ämneslärarutbildning i Göteborg, Linköping, Malmö, Stockholm, Umeå och Uppsala samt — under för utsättning att godtagbara överenskommelser träffas mellan staten och berörda städer — lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö. Statens förhandlingsnämnd har fört förhandlingar med berörda städer om vissa frågor i samband med inrättande av lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning samt med städerna Linköping och Umeå om klass- och ämneslärarutbildning på dessa orter. Villkorligt slutna avtal med dessa städer har av nämnden med skrivelse den 27 februari 1968 överlämnats till Kungl. Maj:t. Härtill återkommer jag i det följande. I fråga om intagning av klasslärarkandidater vid lärarhög skolorna och vid folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs för budgetåret 1968/69 föreslår skolöverstyrelsen sammanlagt 1 776 intagningsplatser för lågstadielärarkandidater och 2 136 intagningsplatser för mellanstadielärarkandidater, varav 1 536 resp. 2 064 platser vid lärarhögskolorna. Innevarande budgetår intas 1 296 lågstadielärarkandidater och 1 416 mellanstadielärarkandidater. Anledningen till den föreslagna intagningsökningen är, förutom aktuella beräkningar av lärarbehovet, att examinationen av lågstadielärare och mellanstadielärare som en följd av förlängningen av utbildningstiden övergångsvis kommer att bli mycket låg. De lägsta talen, ca 700 resp. ca 600, nås enligt skol överstyrelsen under läsåret 1969/70. Med hänsyn till lärarbehovet under nu överskådlig tidsperiod bedömer skolöverstyrelsen det som angeläget, att denna minskning av examinationen blir återhämtad genom att intagningen och därmed också examinationen ökas under de närmaste åren. Jag finner skolöverstyrelsens förslag om dimensionering av klasslärarutbildningen välgrundat. I lärarutbildningsorganisationen bör alltså budgetåret 1968/69 finnas 1 776 intagningsplatser på lågstadielärarlinje och 2 136 intagningsplatser på mellanstadielärarlinje. Kungl. Maj:t bör kunna fastställa antalet intagningsplatser för klasslärarutbildning. Skolöverstyrelsens förslag att avveckla folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs fr. o. m. läsåret 1969/70 är jag inte beredd att nu ta ställning till. Frågan bör ytterligare övervägas. Jag avser att i annat samman
42 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
hang föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t in komma med ett preciserat förslag angående avvecklingens utformning, lokalernas användning och personalens framtida placering. Härvid bör även skolöverstyrelsens förslag angående utbildning av finsktalande klasslärare redovisas. År 1965 fastställde statsmakterna (prop. 1965: 141, SU 173, rskr 411) riktlinjer för utbyggande och organisation av universitets- och högskoleväsendet fram till början av 1970-talet. Som en väsentlig del i dessa riktlinjer ingick frågan om en fastare organisation av den ämnesteoretiska utbildningen fram till primärexamen (s. k. fasta studiegångar) vid de filosofiska fakulteterna. Universitetskanslersämbetet har i uppdrag att inkomma med närmare förslag i frågan. Den praktisk-pedagogiska utbildningen för ämneslärare avsågs i prop. 1967: 4 bli uppdelad på en förbere dande del i anslutning till den ämnesteoretiska utbildningen och en avslutande del vid lärarhögskola. Dåvarande departementschefen räknade med att den förbere dande delen — i enlighet med 1960 års lärarutbildningssakkunnigas förslag — skulle bestå av en introduktionskurs och en s. k. pedagogisk strimma, dvs. inslag av pedagogik, metodik och praktik som skall ge en första kontakt med läraryrket redan under den ämnesteoretiska utbildningen vid univer sitet eller högskola. Enligt den preliminära tidsplanen avsågs de fasta studiegångarna komma att införas successivt med början läsåret 1968/69. Vissa förskjutningar i tidsschemat har emellertid uppstått trots att utredningsarbetet har bedrivits med största skyndsamhet. Fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna beräknas därför komma att införas först med början läsåret 1969/70. Detta innebär en senareläggning med ett år i förhållande till den ursprungliga planeringen, vilket på verkar skolöverstyrelsens förslag angående förberedande praktisk-pedagogisk ut bildning under läsåret 1968/69. Den föreslagna förberedande utbildningen är näm ligen intimt förknippad med de fasta studiegångarna och jag räknar därför inte med att den skall ta sin början förrän läsåret 1969/70. Mot den av skolöverstyrelsen föreslagna utformningen av den del av den förberedande praktisk-pedagogiska ut bildningen som utgörs av den pedagogiska strimman har jag i stort ingen erinran. Beträffande introduktionskursen föreslår skolöverstyrelsen en fördelning av tim marna i introduktionskursen på de olika studieterminerna men framhåller sam tidigt, att det kan bli nödvändigt att pröva andra vägar för uppläggningen av denna förberedande utbildning. Enligt min mening bör detta bl. a. kunna ske genom att den av lärarutbildningssakkunniga föreslagna uppläggningen av introduktionskursen prövas på åtminstone en universitetsort eller universitetsfilialort. Jag avser senare föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att försöksvis anordna intro duktionskurs i enlighet med vad jag anfört. Genom beslut den 4 juni 1964 uppdrog Kungl. Maj:t åt skolöverstyrelsen och lärarhögskolornas rektorer att fatta de beslut och vidta de åtgärder som erfordras för att öka intagningen av ämneslä rarkandidater i den ut sträckning som är möjlig. Sedan dess har också samtliga behöriga sökande an tagits till utbildning. Den ökade examinationen vid universitet och högskolor under senare år har medfört svårigheter för lärarutbildningsorganisationen att ta emot
Kungl. Mai:ts proposition nr 65 år 1968 43 alla sökande. Svårigheterna beror bl. a. på det förhållandet att antalet sökande inte fördelas jämnt på höst- och vårtermin. Antalet sökande till praktisk lärar utbildning var t. ex. för höstterminen 1966 drygt 1 400 och för vårterminen 1967 ca 1 050. För att lärarhögskolornas resurser skall kunna utnyttjas effektivt blir det nödvändigt att åstadkomma en bättre balans mellan höstterminsintagning och vårterminsintagning. Den ökande examinationen vid universiteten kan vidare leda till att alla sökande inte längre kan beredas plats vid lärarhögskola, eftersom möjlig heterna att öka lärarhögskolornas resurser i fråga om lämpliga handledare och praktikplatser har en gräns. Vid en eventuell begränsning av intagningen av ämneslärarkandidater bör i första hand de tas in som har ämnesteoretisk utbildning för adjunktstjänst. Kungl. Maj:t bör kunna fastställa antalet intagningsplatser för ämneslärarutbildning. I enlighet med vad dåvarande departementschefen uttalade i prop. 1967: 4 beräknar jag medel för en intagning av ca 2 300 ämneslärarkandidater under läsaret 1968/69. Om antalet sökande någon termin skulle överstiga antalet intagningsplatser, kommer det att krävas ett urvalsförfarande. Bestämmelser härom meddelas i den ordning Kungl. Maj:t bestämmer. I fråga om speciallärarutbildningen tillstyrker jag skolöverstyrel sens förslag, att utbildningslinje 3 av speciallärarlinjen, dvs. speciallärarutbildning för förskollärare, inrättas vid lärarhögskolan i Malmö den 1 juli 1968. Det totala an talet intagningsplatser på lärarhögskolornas speciallärarlinje bör för budgetåret 1968/69 vara i enlighet med skolöverstyrelsens förslag vid den första utbildnings linjen 360 platser, vid den andra utbildningslinjen 103 platser och vid den tredje utbildningslinjen 48 platser. Jag förordar vidare, att föreslaget antal fortbildnings kurser om 3 resp. 18 veckor kommer till stånd under nästa budgetår. Kungl. Maj: t bör kunna fastställa antalet intagningsplatser för speciallärarutbildning. De nuvarande fortbildningsinstituten skall den 1 juli 1968 inordnas som fortbildningsavdelningar i lärarhögskoleorganisationen. Därigenom kom mer grundutbildning och fortbildning att kunna knytas närmare samman och ut byte av erfarenheter underlättas. Det är enligt min mening värdefullt att lärare som sysslar med grundutbildning också kan engageras i fortbildning och omvänt. Reg lerna för detta bör närmare preciseras. Jag avser föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag till bestämmelser. Kungl. Maj:t har den 1 mars 1968 fastställt timplan för klasslärarutbildning vid lärarhögskola. Mot skolöverstyrelsens förslag i fråga om timplan för den praktisk-pedagogiska utbildningen av ämneslärare har jag intet att erinra. Beräkningen av antalet lärartimmar i ämnesmetodik bör dock liksom när det gäller klasslärar linjen grundas på en genomsnittlig gruppstorlek av 24 lärarkandidater. Metodiklektorerna beräknas av skolöverstyrelsen komma att medverka i den praktiska utbildningen under lärarhögskoleterminen och under praktikterminen med drygt trettio timmar för varje lärarkandidat på ämneslärarlinje. I fråga om lärarkandidat på klasslärarlinje föreslår skolöverstyrelsen, att metodiklektorer med verkar i ungefär samma omfattning. I den praktiska utbildningen av lärarkandidater medverkar därjämte dels särskilda handledare med lärartjänst som har beteck
44 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 ningen Up, dels handledare med särskild arvodestjänst. Tillkomsten av dessa särskilda tjänster i det kommunala skolväsendet den 1 juli 1968 innebär att handledarorganisationen väsentligt förbättras och stabiliseras. Det är angeläget att en rationell arbetsfördelning mellan handledare och metodiklektorer åstadkommes. En huvuduppgift för metodiklektorerna bör vara att medverka till att handledarnas lärarutbildningsinsats blir så effektiv som möjligt. Jag förutsätter att tidsåtgången för lektorernas direkta medverkan i den praktiska utbildningen härigenom kommer att minskas. Jag avser föreslå Kungl. Maj:t att uppdra åt skolöverstyrelsen att med dela de anvisningar rörande fördelning av handledares och metodiklektorers arbets uppgifter som fordras. Med anledning av den utvidgade ämnesfördjupningen i den nya klasslärarutbild ningen, bl. a. i form av olika tillvalskurser, föreslår skolöverstyrelsen att en ny tjänstetyp tillkommer vid lärarhögskolornas klasslärarlinjer. Det betydande behovet av timmar för undervisning i ämnesteori i klasslärarutbildningen motiverar också enligt min mening att en ny kategori lärare införs, som endast svarar för ämnesteoretisk utbildning och som därmed kompletterar befintliga lärarkategorier. Vid lärarhögskolorna bör alltså fr. o. m. den 1 juli 1968 för den ämnesteoretiska ut bildningen på klasslärarlinje kunna inrättas inte bara ordinarie eller extra tjänster som lektor i ämnesteori och ämnesmetodik, utan även ordinarie eller extra tjänster som adjunkt i ämnesteori. För klasslärarkandidaternas utbildning i ämnesteori räknar jag med ungefär lika många lektorstjänster som adjunktstjänster. Vid lärar högskola för enbart klasslärarutbildning bör vid full utbyggnad finnas tio tjänster som lektor i ämnesteori och ämnesmetodik. Adjunktstjänsterna skall kunna in rättas i ett eller i två ämnen, i senare fallet med eller utan företräde för visst ämne. Innehavare av adjunktstjänst skall, om så erfordras, kunna fullgöra viss fyllnads tjänstgöring inom det allmänna skolväsendet. I adjunktstjänst skall jämte annat ämne även kunna ingå pedagogik. Löneställningen för den nya tjänstetypen är beroende på förhandlingar mellan statens avtalsverk och berörda personalorgani sationer. Beträffande speciella extra ordinarie adjunktstjänster i enbart pedagogik återkommer jag i det följande. För nästa budgetår bör i fråga om nya tjänster som rektorer och lärare m. m. vid lärarhögskolorna medel beräknas för 10 tjänster som rektor, 13 ordina rie tjänster som lektor i pedagogik, 83 ordinarie tjänster som lektor i U 22 i äm nesteori och ämnesmetodik alternativt ämnesmetodik, 30 ordinarie tjänster som lek tor i U 22 eller U 21 i ämnesteori och ämnesmetodik alternativt ämnesmetodik, 60 ordinarie tjänster som adjunkt i ämnesteori alternativt ämnesteori och pedago gik, 8 ordinarie tjänster som lektor i specialundervisningens metodik, 23 ordina rie tjänster som lektor i mellanstadiets metodik, 72 ordinarie tjänster som lektor i övningsämnenas metodik, 18 ordinarie tjänster som lektorer i lågstadiets metodik, 15 ordinarie tjänster som lärare i musik och 3 extra ordinarie tjänster som lärare i röst- och talvård till en beräknad sammanlagd kostnad av 18 725 000 kr. (1, 3, 4, 6 , 9—14). Med anledning av förslaget angående medel för undervisning i dramatik vid lärarhögskolan i Uppsala förordar jag, att försöksverksamhet vid lärarhögskola
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 45
må efter beslut av rektor kunna anordnas inom ramen för av riksdagen anvisade medel till lärarhögskolan (15). För lärartimmar över stat beräknar jag en höjning av tidigare medelsanvisning med 6 500 000 kr. Vid anslagsberäkningarna för budgetåret 1969/70 bör överstyrelsen utgå från att av totalantalet timmar skall 75 % utgöra underlag för ordinarie tjänster och minst 15 % underlag för extra tjänster (16). Jag har intet att erinra mot skolöverstyrelsens förslag angående undervisning i tekniska läromedel vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning (17). Jag beräknar medel till ytterligare fyra arvodestjänster som bi trädande utbildningsledare vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning. Vid dessa lärarhögskolor finns redan denna typ av arvodestjänst. Skolöver styrelsen har i uppdrag att utreda hur ledningen av en lärarhögskola skall vara organiserad. I avvaktan på resultatet av denna utredning är jag inte beredd föreslå att arvodestjänster som biträdande utbildningsledare inrättas vid de nya lärarhög skolorna för enbart klasslärarutbildning. Däremot föreslår jag, att till dessa lärar högskolor anvisas 225 000 kr. till anställande av personal, som biträder rektor med pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter (18, 20). Medel bör beräknas för uppdragstillägg till lärare som är institutionsföreståndare (21). Jag tillstyrker över styrelsens förslag om medel till engelska lärare vid sommarkurser i engelska, till utbildning av kyrkomusiker, till kurser i yrkesvägledningsfrågor samt till vissa andra kurser och föreläsningar (25—28). Tjänstgöringstillägg av olika slag till medver kande i den praktiska lärarutbildningen har av överstyrelsen föreslagits belasta anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kommunala gymnasiala skolor och utbetalas av kommun. Gjorda undersökningar har gett vid handen, att en sådan anordning medför praktiska problem. Tjänstgöringstillägg av här nämnt slag bör liksom hittills utbetalas av lärarhögskolorna direkt till de medverkande. Jag beräknar 13 410 000 kr. för ändamålet under lärarhögskolornas avlöningsanslag. Professur i praktisk pedagogik finns f. n. vid de pedagogiska insti tutionerna vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö, Stockholm och Umeå. Enligt min mening bör två nya professurer i praktisk pedagogik inrättas den 1 juli 1969, den ena vid lärarhögskolan i Linköping och den andra vid lärarhögskolan i Uppsala (30). Samordning av verksamhetsformerna vid universitetens och lärar högskolornas pedagogiska institutioner är i flera avseenden angelägen bl. a. när det gäller tjänstetyper. Vid universiteten kommer fr. o. m. den 1 juli 1968 att kunna inrättas extra ordinarie tjänster som adjunkt i pedagogik. Motsvarande typ av tjänst bör också kunna finnas vid lärarhögskolorna. Behörig till sådan tjänst skall den vara som, om inte skolöverstyrelsen av särskilda skäl medger annat, har avlagt akademisk examen vari pedagogik ingår och som prövas för uppgiften lämplig. Jag beräknar medel till 18 sådana extra ordinarie tjänster. Spörsmålet om vilken forskning och forskarutbildning som skall äga rum vid lärarhögskolornas pedagogiska institutioner utreds f. n. av särskilda sakkunniga. I avvaktan på dessas förslag är jag inte beredd att nu föreslå fler tjänster vid de pedagogiska institutionerna än vad jag gjort i det föregående.
46 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 Vad gäller övriga förslag bör 96 000 kr. beräknas för bl. a. lärarhögskolornas produktion av interna televisionsprogram och vidare bör medlen till psykometrisk och statistisk expertis vid lärarhögskolan i Malmö räknas upp med 3 300 kr. (36 och 38). I anslagsframställningen angående utrustning m. m. vid lärarhög skolorna för budgetåret 1968/69 begär skolöverstyrelsen 176 000 kr. till viss centralplanerad produktion av interna televisionsprogram för lärarutbildningen. .lag avser i det följande beräkna medel för fyra tjänster som tekniker vid lärar högskolorna och upptar därjämte under lärarhögskolornas avlöningsanslag ett belopp av 69 800 kr. för den centralplanerade programproduktionen. Med hän visning till att den forskningsverksamhet som nu bedrivs vid statens försöks skola i Linköping inte kan slutföras före skolans avveckling den 1 juli 1968 har skolöverstyrelsen föreslagit, att de för forskningsuppgifter vid försöksskolan anställda tjänstemännen upptas på personalstaten för lärarhögskolan i Linköping under budgetåret 1968/69 med samma benämningar och anställningsförhållanden som nu. Jag har ingen erinran mot överstyrelsens förslag och beräknar medel i en lighet härmed (39). Medel bör vidare beräknas till ytterligare 1 000 assistenttimmar för laboratorn i utvecklingspsykologi vid lärarhögskolan i Stockholm. Jag tillstyrker föreslagen uppräkning av medlen till föreläsningar m. m. och auskultationsersättningar vid barnpsykologiska forskningsinstitutet i Stockholm (41 och 42). Jag vill i detta sammanhang nämna att familjeberedningen i betänkandet Barn stugor, barnavårdsmannaskap, barnolycksfall (SOU 1967: 8 ) tagit upp vissa frågor om det barnpsykologiska forskningsinstitutet vid lärarhögskolan i Stockholm. Efter som frågan om institutets verksamhet är så nära förknippad med den pedagogiska institutionens organisation och arbetsuppgifter vid lärarhögskolan, bör pedagogik utredningen få i uppdrag att behandla jämväl frågan om institutets framtida inrikt ning. Jag avser senare föreslå Kungl. Maj:t att lämna nämnda uppdrag till peda gogikutredningen . Beträffande personal m. m. vid lärarhögskolornas fortbildnmgsavdelningar har jag i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 373) beräknat medel för avlöningar och omkostnader vid fortbildningsavdelningarna samt för tillfällig biträdespersonal un der reservationsanslaget till lärares fortbildning. Jag övergår till bibliotekspersonal, personal till admini stration m. m. samt personal till vakttjänst och vissa in stitutioner m. m. vid lärarhögskolorna. Medel bör beräknas till föreslaget antal tjänster som bibliotekarie, förste biblioteksbiträde och biblioteksbiträde samt till nio halvtidstjänster som förste biblioteksassistent A 15 (44). Jag beräknar medel till föreslaget antal tjänster som kanslist, kontorsskrivare och kansliskrivare samt till en tjänst som byrådirektör och en som kamrerare och 26 hela tjänster och en halvtidstjänst som kontorist eller kontorsbiträde (45). Medel till personal till vakttjänst och vissa institutioner m. m. bör beräknas i enlighet med skolöver styrelsens förslag (46). Jag beräknar medel till extra biträdespersonal enligt över styrelsens förslag och föreslår vidare, att 45 000 kr. anvisas för biträdespersonal som tjänstgör som skrivningsvakt vid lärarhögskolorna. Tjänstgöring som skrivningsvakt bör ej fullgöras av lärare utan överlatas pa bitiädespersonal (47). Jag
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 47 tillstyrker att medel beräknas i enlighet med skolöverstyrelsens förslag beträf fande följande ändamål, nämligen arvoden till extra personal som biträder med pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter vid lärarhögskolorna för klass- och ämneslärarutbildning, arvoden till experter och särskilda sakkunniga vid lärarhög skolorna för klass- och ämneslärarutbildning, medel till expert- och assistenthjälp vid speciallärarutbildningen vid lärarhögskolorna i Göteborg, Malmö och Stock holm, medel till lokal ledning och administration av ämneslärarutbildning på annan ort än lärarhögskoleorten, medel till organisation av s. k. praktikcentra, medel till kallortstillägg samt medel till vikariats- och övertidstillägg m. m. (48— 52, 54, 56). Medlen till organisation av praktikcentra bör ställas till skolöver styrelsens disposition. Eftersom lärarhögskolorna i Växjö och Karlstad fr. o. m. budgetåret 1968/69 beräknas bli inordnade i organisationen för hälso- och sjuk vård för studerande, beräknar jag inte arvoden till läkare och sköterska vid dessa två lärarhögskolor utan tar upp ett belopp av 70 000 kr. för läkare och sköterska vid övriga lärarhögskolor för enbart klasslärarutbildning (57). Med anledning av det ökade antalet intagningsplatser på ämneslärarlinje vid lärarhögskola bör medel beräknas till avlöningsförmåner åt ytterligare 650 ämneslärarkandidater. Avlöningsförmåner åt lågstadielärarkandidater och mellanstadielärarkandidater under praktiktermin har hittills utbetalats från lärarhögskolornas avlöningsanslag. Efter den 1 juli 1968 bör lön till praktiklärare från klasslärar linje betalas av kommun och belasta anslaget till bidrag till driften av grundskolor m. m. Detsamma gäller redan för praktiklärare från ämneslärarlinje. Överlägg ningar har ägt rum med kommunförbundet och stadsförbundet som ej haft någon erinran mot förslaget. Det ankommer på skolöverstyrelsen att meddela erforderliga tillämpningsanvisningar beträffande praktiktermin för klasslärarkandidater. Kungl. Maj:t bör bemyndigas vidta härav påkallade ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser (58). Med anledning av riksdagens beslut om utbildningen av oexaminerade lärare upp drog Kungl. Maj:t den 29 juni 1966 åt skolöverstyrelsen att verkställa utredning och inkomma med förslag till åtgärder (jfr prop. 1967:4 s. 141). Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 8 februari 1968 framlagt förslag angående förkortad lärarut bildning för oexaminerade lärarvikarier på grundskolans låg- och mellanstadium. I fråga om innehåll, målsättning, uppläggning och organisation avses utbildningen utformas i nära anslutning till den nya klasslärarutbildningen. Skolöverstyrelsens förslag till utbildning bör ligga till grund för den utbildningsverksamhet, som bör börja nästa budgetår. Jag förordar, att medel beräknas för ändamålet. Kungl. Maj:t bör slutligt fastställa antalet intagningsplatser för denna utbildning. Behovet av medel till omkostnader och materiel, böcker m. m. för verksamheten har jag beaktat vid min beräkning av anslagen till omkostnader och materiel, böcker m. m. vid lärarhögskolorna (60). För viss försöksverksamhet med kompletterande utbildning i matematik, fysik och kemi för sådana lärarkandidater, som ej uppfyller kraven på förkunskaper i dessa ämnen, bör särskilda medel anvisas. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t
48 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
att meddela närmare bestämmelser. Denna försöksverksamhet bör koncentreras till ett begränsat antal lärarhögskolor (61). Anslaget till avlöningar vid lärarhögskolorna bör föras upp med 112 000 000 kr. Under anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna beräknar skolöverstyrelsen för budgetåret 1968/69 medel för folkskoleseminarierna i Haparanda, Landskrona, Skara och Strängnäs. Under samma anslag beräknas även medel för folkskoleseminarierna i Stockholm och Uppsala, som avvecklas fr. o. m. läsåret 1968/69 och som under nästa budgetår kommer att ha kvar sär skild rektorstjänst. Anslaget till avlöningar vid folkskoleseminarierna bör för bud getåret 1968/69 föras upp med sammanlagt 7 780 000 kr. Jag vill i detta sam manhang anmäla, att Kungl. Maj:t genom beslut den 26 januari 1968 förord nat, att den som dels vid utgången av juni 1968 är innehavare av extra ordi narie statlig lärartjänst vid folkskoleseminarium, vid lärarhögskolas övningsskola eller externa övningsskolklasser eller vid statens försöksskola i Linköping dels förordnats till innehavare av den extra ordinarie statliga tjänsten senast fr. o. m. början av höstterminen 1966, får kvarstå i denna tjänst övergångsvis intill ut gången av juni 1969. Denna övergångsanordning kan komma att medföra ett ökat medelsbehov för budgetåret 1968/69 under anslagen till avlöningar vid lärarhög skolorna och folkskoleseminarierna. I överensstämmelse med 1967 års riksdagsbeslut om lärarutbildning skall kom mun upplåta en eller flera skolenheter för lärarhögskolas för söks- och demonstrationsverksamhet. Jag räknar med att så dana skolor kommer att lämna viktiga bidrag till utvecklingen av vårt skolväsende. I kommun med skolenhet som upplåtits till lärarhögskolas försöks- och demon strationsverksamhet skall som tidigare redovisats fr. o. m. den 1 juli 1968 finnas särskilda kommunala ordinarie lärartjänster med beteckningen Up för tjänstgöring vid sådan skolenhet. Jag beräknar för budgetåret 1968/69 medel för 168 tjänster med beteckningen Up för lågstadielärare, 192 tjänster för mellanstadielärare, 320 tjänster för lärare i läroämnen samt, för lärarhögskolas speciallärarutbildning, 28 tjänster för speciallärare. Överstyrelsens förslag om Up-tjänster för övningslärare för tjänstgöring på grundskolans låg- och mellanstadium är jag däremot inte nu beredd att tillstyrka. I överensstämmelse med vad som förutsattes vid de överläggningar med personalorganisationerna, som föregick 1967 års proposition om reformerad lärarutbildning, beräknar jag medel för tjänster som övningslärare för tjänstgöring på grundskolans högstadium och på det gymnasiala stadiet. Jag räknar med 48 sådana tjänster, som främst avses för försök och demon strationer. Jag beräknar slutligen medel för sex särskilda kommunala tjänster som studierektor med de arbetsuppgifter som skolöverstyrelsen förordat. Det bör uppdras åt skolöverstyrelsen att till Kungl. Maj:t inkomma med förslag angående dessa tjänsters inplacering i det kommunala skolväsendet. Bestämmelserna om huvudlärare i grundskolan samt bestämmelserna om huvudlärare och institutions föreståndare i gymnasiet och fackskolan äger motsvarande tillämpning på skolenhet för försöks- och demonstrationsverksamhet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 49
Lärarkandidaternas tjänstgöring under praktiktermin och den del av deras auskultationer och övningsundervisning som ej är förlagd till skolenheter för försök och demonstrationer förläggs till skolenheter för praktik. För med verkan i denna lärarutbildning kan lärare erhålla särskilt uppdrag tills vidare för tre år som handledare. Sådan arvodestjänst kan avse praktisk-pedagogisk utbildning av lärare i läroämnen, utbildning av speciallärare eller utbildning av klasslärare för grundskolans låg- och mellanstadier. I enlighet med skolöverstyrelsens förslag beräknar jag medel till sammanlagt 497 sådana arvodestjänster att efter behov för delas mellan lärarhögskolorna. Kan tjänst med beteckningen Up av olika skäl ej tillsättas, räknar jag med att sådan tjänst skall få utbytas mot arvodestjänst som handledare, blott det sammanlagda antalet tjänster med beteckningen Up och tjänster som handledare ej överstiger 1 253. I enlighet med vad jag uttalat i årets statsverksproposition (bil. 10 s. 166 och 192) bör vissa kostnader för den praktiska lärarutbildningen belasta anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kommunala gymnasiala skolor. Detta bör gälla kostnader för lärare med beteckningen Up, arvodestjänster som hand ledare, avlöningsförstärkningar till skolledare vid skolenhet med försöks- och demonstrationsverksamhet, särskilda tjänster som studierektor samt för nedsatt undervisningsskyldighet för praktiklärare. Bortsett från sistnämnda kostnad räknar jag med en nettokostnad av ca 15 milj. kr. för ifrågavarande praktiska lärarut bildning under anslagen till bidrag till driften av grundskolor m. m. resp. kom munala gymnasiala skolor. Överläggningar har i dessa frågor ägt rum med kom munförbundet och stadsförbundet, som ej haft något att erinra. Kungl. Maj:t bör bemyndigas vidta härav påkallade ändringar i gällande statsbidragsbestämmelser. Beträffande tjänstgöringstillägg hänvisar jag till vad jag sagt i det föregående. Fr. o. m. budgetåret 1966/67 tillämpas nya grunder för fördelningen av ut gifter mellan omkostnadsanslag och materielanslag vid universiteten och vissa hög skolor (jfr prop. 1966: 1 bil. 10 s. 357 och 476). Materielanslagets karaktär av ramanslag för viss verksamhet inom ett utbildningsområde har härigenom blivit mer utpräglad. En motsvarande omläggning synes motiverad för lärarhögskolornas del. Jag har därför gjort en genomgång av det materiella innehållet i delposten till övriga expenser under lärarhögskolornas omkostnadsanslag och i högskolornas re servationsanslag till materiel, böcker m. m. Jag har därvid funnit, att medel för nästa budgetår bör beräknas under sistnämnda anslag för de ändamål, som nu bekostas ur delposten till övriga expenser under omkostnadsanslaget. Mina ställ ningstaganden till skolöverstyrelsens förslag angående omkostnader vid lärarhögskolorna och folkskoleseminarierna framgår — bortsett från den nyss nämnda delposten till övriga expenser — av den föregående uppställningen. Jag vill i detta sammanhang erinra om vad jag i årets statsverks proposition (bil. 10 s. 302) anfört om resebidrag till studerande. För nästa budgetår bör anslaget till materiel, böcker m. m. vid lärar högskolorna föras upp med 6 915 000 kr. Vid min anslagsberäkning har jag i en lighet med vad jag anfört i det föregående beaktat behovet av medel för sådana
50 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
kostnader, som innevarande budgetår bestrids från delposten till övriga expenser under omkostnadsanslaget. Anslaget skall fungera som ramanslag för vissa aktivi teter inom lärarhögskolornas verksamhetsfält. Åt skolöverstyrelsen bör uppdras att inkomma med förslag till fördelning av anslaget på de olika lärarhögskolorna och därvid redovisa de grunder efter vilka fördelningen bör ske. I det föreslagna anslagsbeloppet har jag inräknat 2 milj. kr. för vissa av de ändamål för vilka skolöverstyrelsen föreslagit att särskilt utrustningsanslag skulle upptas på riksstaten. Anslaget till materiel, böcker m. m. vid folkskoleseminarierna bör för budget året 1968/69 föras upp med 380 000 kr. Viss utrustning m. m. som föranleds av lärarutbildningsreformen bör planeras och upphandlas av utrustningsnämnden för universitet och högskolor. Jag avser att i annat sammanhang hemställa att särskild proposition angående bl. a. anslag för nästa budgetår till inredning och utrustning vid universitet, högskolor m. m. läggs fram för årets riksdag. Jag avser att därvid föreslå, att i utrustningsplanen för nästa budgetår förs upp tre kostnadsramar för utrustning för lärar högskolor, nämligen en delram för intern television m. m. av 600 000 kr., en delram för inlärningsstudior av 600 000 kr. och en delram för audivisuell materiel, laboratoriemateriel m. m. av 1 300 000 kr. Såsom jag inledningsvis nämnt har statens förhandlingsnämnd fört förhand lingar med städerna Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö om vissa frågor i samband med inrättande av lärar högskolor för enbart klasslärarutbildning samt med städerna Linköping och Umeå om klass- och ämneslärarutbildning på dessa orter. I den skrivelse, som nämnden överlämnat till Kungl. Maj:t, lämnas en redogörelse för de förda förhandlingarna och kommenteras avtalen närmare. Texten i skrivelsen och delar av avtalen med städerna Kalmar och Växjö torde få fogas som bilagor till statsrådsprotokollet i detta ärende. Avtalen med Kalmar stad och Växjö stad innebär vissa markbyten mellan staten och dessa städer. Denna fråga är av den art att den bör under ställas riksdagens prövning. För egen del finner jag avtalen med de elva städerna godtagbara. Jag har inte heller någon erinran mot vad förhandlingsnämnden i skrivelsen anfört vare sig allmänt eller speciellt, bl. a. beträffande avtalen med städerna Jönköping, Kalmar och Kristianstad. Jag förordar, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna avtalen med Kalmar stad och Växjö stad i de delar som gäller markbyte. Under åberopande av vad jag sålunda anfört och förordat hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vid lärarhögskolorna inrätta tio tjänster som rektor i Up 27, b) bemyndiga Kungl. Maj:t att inrätta två professurer i enlighet med vad jag förordat i det föregående, c) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om antalet intagningsplatser vid lärarhögskolorna och folkskoleseminarierna,
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 51
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att besluta om ändring av bestäm melserna om statsbidrag till driftkostnader för det allmänna skol väsendet och för gymnasiala skolor, e) bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag i det föregående förordat godkänna avtal med Kalmar stad och Växjö stad såvitt gäller markbyte, f) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstämmel se med av mig angivna grunder och riktlinjer, meddela de bestäm melser och andra föreskrifter, fatta de beslut samt i övrigt vidta de åtgärder, som fordras för vad jag i det föregående förordat, g) till Lärarhögskolorna: Avlöningar för budgetåret 1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 112 000 000 kr., h) till Lärarhögskolorna: Omkostnader för budgetåret 1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 6 420 000 kr., i) till Lärarhögskolorna: Materiel, böcker in. m. för budget året 1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservations anslag av 6 915 000 kr., j) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret 1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 780 000 kr., k) till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret 1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 842 000 kr., l) till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för bud getåret 1968/69 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reserva tionsanslag av 380 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas propo sition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
52 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 Bilaga 1
Statens förhandlingsnämnds skrivelse av den 27 februari 1968:
Till KONUNGEN
Överlämnande av avtal om lärarutbildning i vissa städer
Statens förhandlingsnämnd överlämnar härmed till Kungl. Maj:ts prövning mel lan nämnden och berörda städer villkorligt slutna avtal om klasslärarutbildning i Falun, Gävle, Härnösand, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kristianstad, Luleå och Växjö samt klasslärar- och ämneslärarutbildning i Linköping och Umeå. Avtalen har ingåtts på grundval av Kungl. Maj:ts uppdrag till nämnden den 4 november 1966 att ta upp de förhandlingar med företrädare för kommunal huvud man som kunde befinnas erforderliga för att anordna reformerad lärarutbildning i berörda städer. Efter utredningsarbete och förberedande diskussioner med vissa städer behand lades ett av nämnden framlagt förslag till normalavtal vid centrala överläggningar den 1 september 1967 med representanter för berörda städer samt Svenska Stads förbundet. Därvid nåddes enighet om ett avtal omfattande allmänna bestämmelser samt bestämmelser om avtalstidens längd. Sedermera har — i den mån speciella problem förelegat på olika orter — lokala förhandlingar ägt rum. Avtalen har därför träffats successivt fr. o. m. den 29 november 1967 fram till dagens datum. Till ledning vid prövningen av de överlämnade avtalen får nämnden anföra följande.
1. Gemensamma bestämmelser för samtliga avtal
Enligt föredragande departementschefens uttalande i prop. 1967:4 (s. 225— 226) bör — såsom en ledning vid planeringen av lärarhögskolornas verksamhet — antalet klasser inom de skolenheter som ställs till lärarhögskolans förfogande omfatta det tal som motsvarar i fråga om grundskolans låg- och mellanstadier 6—8 paralleller och i fråga om grundskolans högstadium och de gymnasiala skol formerna 4 —6 paralleller för varje skolform. Parterna har förutsatt, att en ökad lärarutbildning eller andra skäl i framtiden kan föranleda behov av ytterligare ett par paralleller inom respektive grupp. 1960 års lärarutbildningssakkunniga framhöll vikten av att de skolenheter som skall användas för försöks- och demonstrationsverksamheten är belägna i lärar högskolans närhet (jfr SOU 1963:29 s. 583). Nämnden har emellertid ansett det mindre lämpligt att avtalsmässigt fastslå, att så skall vara fallet. Mot kravet på försöks- och demonstrationsskolornas belägenhet måste nämligen ställas höga an språk på dessas lokaler och utrustning. Det kan inte förutsättas, att de skolenheter
Kungl. Maj .is proposition nr 65 år 1968 53
som är lämpligt placerade genomgående lokalmässigt motsvarar de krav som måste ställas på en försöks- och demonstrationsskola. Från städernas sida har dess utom framhållits, att stor hänsyn måste tas till de befolkningsmässiga förhållan dena. Om ändringar i skolorganisationen anses nödvändiga, bör det åtminstone undvikas, att de mindre barnen får långa eller från trafiksynpunkt olämpliga skol vägar. Parterna är dock ense om att det är angeläget att förlägga försöks- och demonstrationsverksamheten så nära lärarhögskolan som möjligt. Nämnden har vid förhandlingarna erinrat om att försöks- och demonstrationsskolorna skall användas även för lärarkandidaternas auskultationer och övnings undervisning. Dessutom skall stadens skolväsende i övrigt — liksom andra kom muners — stå till lärarhögskolans förfogande för praktikutbildning (jfr prop. 1967:4 s. 226—228). Den expertgrupp, som tillkallats att biträda skolöverstyrelsen med vissa frågor som sammanhänger med den reformerade lärarutbildningen, har aktualiserat frå gan om särskilda lokaler för lärarutbildningen inom de skolenheter som upplåts för försöks- och demonstrationsverksamheten, exempelvis för lärarkandidaternas förberedelser inför och lärarutbildarens genomgång efter övningslektioner. Om sådana lokaler erfordras har parterna, enligt vad som stadgas i 4 §, enats om att staten skall erlägga hyra härför. Vid hyrans fastställande skall även beaktas kost nader, som staden kan åsamkas genom nödvändiga ombyggnader av lokalerna. Enligt uttalande i prop. 1967:4 (s. 228) bör de extra kostnader, som kan vara förenade med lärarutbildningen på grund av särskilda krav på utrustning och per sonal, åvila staten. Av denna anledning har i 5 § stadgats, att den utrustning i form av inventarier och undervisningsmateriel (inkl. läroböcker), som erfordras speciellt för lärarutbildningen samt för den i samband därmed bedrivna särskilda försöks- och demonstrationsverksamheten, skall bekostas av staten. Den omständigheten att staten enligt avtalen skall bekosta viss utrustning bör inte utgöra hinder för att staden — efter överenskommelse — för statens räkning anskaffar utrustningen i fråga, om praktiska skäl talar för en sådan anordning. I detta sammanhang bör framhållas, att kommunerna enligt gällande bestämmel ser (2 kap. 30 § skolstadgan) har att bekosta inventarier och annan utrustning (även undervisningsmateriel inkl. läroböcker) i normal omfattning. Däremot har det inte ansetts nödvändigt att i avtalet reglera frågan om ersätt ning till staden för dess ökade kostnader för lärarpersonal i anledning av lärarut bildningen, eftersom dessa kostnader kommer att täckas av statsbidrag i annan ordning. Annan personal, som erfordras speciellt för lärarutbildningen, anställs av lärarhögskolan. Det kan därvid visa sig rationellt och praktiskt, att lärarhögskolan på deltid anlitar exempelvis ett inom det kommunala skolväsendet anställt skriv biträde och till staden betalar ersättning härför. Från städernas sida har framställts krav på att staten skall ersätta kostnaderna för det administrativa merarbete kommunernas skolväsende kommer att åsamkas genom lärarutbildningen. Eftersom i dagens läge erfarenhet saknas i detta avseende har parterna — såsom framgår av protokolls anteckning till 5 § — enats om att 4 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 65
54 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
städerna, sedan sådan erfarenhet vunnits, äger rätt att påkalla förhandlingar i frågan utan uppsägning av avtalen. Försöks- och demonstrationsverksamheten kan komma att föranleda andra mer kostnader än som ovan berörts, exempelvis ökad åtgång av förbrukningsmateriel och ökad förslitning. Parterna har varit ense om att dessa kostnader är svåra att närmare beräkna. De torde dessutom inte bli så stora, att de får någon betydelse för berörda städers ekonomi. Städerna har därför avstått från att yrka ersättning för dessa merkostnader. Kungl. Maj:t har genom beslut den 26 januari 1968 tagit ställning till de för hållanden som regleras i 6 § avtalen. Beslutet innebär, att övningsskola eller externa övningsskolldasser vid folkskoleseminariema i de berörda städerna skall upphöra vid utgången av juni 1968. Föreliggande avtal har emellertid — såsom inledningsvis nämnts — träffats successivt fr. o. m. den 29 november 1967. Nämn den har inte funnit tillräckliga skäl föreligga att med anledning av Kungl. Maj:ts nyss nämnda beslut ta upp överläggningar med berörda städer om ändring av 6 § avtalen, särskilt som vid tidpunkten för beslutet underskrivna avtal förelåg beträf fande sex städer. Vid de centrala överläggningarna konstaterades, att även om övningsskolverksamheten avvecklas och undervisningsorganisationen överflyttas till vederbörande stad, det kan visa sig angeläget att under en kort övergångstid bibehålla grund skoleverksamhet i övningsskolans hittillsvarande lokaler. Förutsättning för en sådan övergångsanordning bör vara att lokalerna i fråga inte oundgängligen erfordras för lärarhögskolan. Upplåtelsen till staden bör under sådana förhållanden ske hyresfritt. I detta sammanhang bör framhållas, att beträffande lärare vid folkskoleseminarium eller intern övningsskola, som blir övertalig i samband med omorganisationen av lärarutbildningen, gäller 2 kap. 34 § skolstadgan. Parterna har dessutom varit eniga om att berörda städer skall vara skyldiga att vid statsunderstödd skola vid behov mottaga lärare vid lärarhögskolan för fyll nadstjänstgöring. En jämförelsevis lång avtalsperiod har ansetts lämplig, eftersom avtalen huvud sakligen har karaktär av principavtal. Det bör framhållas, att lärarhögskoleorganisationen givetvis inte är bunden för hela avtalsperioden utan att erforderliga änd ringar i denna kan komma att vidtas efter av riksdagen i sedvanlig ordning med delade beslut. 2
2. Speciella bestämmelser beträffande vissa avtal
I vissa städer saknas tillfredsställande statliga seminariebyggnader eller också är de befintliga statliga seminarielokalema inte tillräckliga för den nya lärarhögskolan, även om nuvarande övningsskollokaler friställs för lärarhögskolan. Tvekan kan därvid råda, om nya statliga investeringar bör göras eller om den för dessa lärar högskolor avsedda utbildningskapaciteten skall kunna fördelas på återstående lärar-
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 55
högskolor. Med anledning härav har överläggningar ägt rum med representanter för dessa städer. Det har därvid konstaterats, att det varit en angelägenhet av vikt för staden, att en lärarhögskola kommer till stånd på orten. Staden har även varit beredd att vidta anordningar för att lokalbehovet skall kunna tillgodoses med endast begränsade statliga investeringar. Dessa anordningar består i att staden överlåter till staten en lämplig, för stadens skolväsende inte längre helt nödvändig skolbyggnad med tillhörande mark samt utför vissa kompletterande byggnadsar beten. Genom ett sådant samarbete mellan stat och kommun blir det alltså möjligt att vidmakthålla den för det lokala skolväsendet viktiga lärarutbildningen i dessa städer. Vad här sagts gäller lärarhögskolorna i Jönköping, Kalmar och Kristianstad.
2.1 Lärarhögskolan i Jönköping
De lokaler som disponeras av folkskoleseminariet i Jönköping är helt otillräck liga för en lärarhögskolas behov. En förutsättning för en förläggning till Jönköping av en lärarhögskola har därför varit, att lämpliga lokaler kunnat ställas till för fogande. Med undantag av musik- och gymnastikinstitutionerna kan lärarhögskolans lokalbehov tillgodoses i den skolbyggnad (Slottsskolan) som staden jämte tillhö rande tomtområde enligt 7 § avtalet överlåter till staten. Erforderliga ombyggnads åtgärder är av begränsad omfattning. Staden har förklarat sig villig att efter särskild överenskommelse utföra dessa på statens bekostnad. Nämnden vill erinra om att det ankommer på byggnadsstyrelsen att svara för byggnadsfrågorna för lärarhög skolorna samt att styrelsen äger träffa överenskommelser av ifrågavarande slag. På den överlåtna tomten är belägen en rivningsfastighet innehållande genomgångsbostäder. Fastigheten förblir stadens egendom. Parterna är ense om att denna fastighet bör rivas och bortforslas snarast möjligt samt att staden skall ställa i ord ning det avröjda området. Eftersom rivningen kan ske först sedan erforderliga ersättningsbostäder skaffats, har någon tidpunkt härför inte fastslagits i avtalet. Lärarhögskolans behov av lokaler för musikinstitutionen beräknas under första läsåret kunna tillgodoses inom den av staden överlåtna skolbyggnaden. Det ytter ligare lokalbehov som uppstår fr. o. m. höstterminen 1969 tillgodoses genom att staden för statens räkning uppför en musikinstitution, som enligt föreliggande förslag till lokalprogram skall omfatta ca 300 m 2 nettogolvyta. Staten svarar för 100 000 kr. av de totala byggnadskostnaderna. Intill den planerade lärarhögskolan är belägen den s. k. Junedalsskolan, en prak tisk realskola, som fr. o. m. läsåret 1966/67 börjat ombildas till högstadieskola. För att täcka lokalbehovet är det nödvändigt med en viss utbyggnad av skolan. Staden planerar även att för Junedalsskolans behov uppföra en gymnastikbyggnad. Parterna har enats om att denna byggnad skall dimensioneras så, att den täcker även lärarhögskolans behov av gymnastiklokaler, varigenom vissa rationaliserings vinster torde kunna göras. Staten skall därvid — med den begränsning som anges i 11 § avtalet — bidra med 35 % av de totala byggnads- och utrustningskostna-
56 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
derna, samtidigt som staden avstår från statsbidrag enligt kungörelsen den 31 maj 1957 (nr 318, ändrad senast 1966:197). Staden skall svara för driften av den pla nerade gymnastikbyggnaden. Särskild överenskommelse skall träffas om statens bidrag till driftkostnaderna. För att nå enklast möjliga administrativa förfarande bör därvid statens bidrag fastställas till viss procentuell andel av totala driftkost naderna. Utöver vad som framgår av avtalstexten kan nämnas, att staden förklarat sig villig att för lärarhögskolans lärare anordna 50 å 60 parkeringsplatser i skolans närhet. Staden har dessutom förbundit sig att i nuvarande folkskoleseminariets byggnad ställa lokaler till elevkårens förfogande. F. n. finns i Slottsskolan en värmecentral, som betjänar även Junedalsskolan. Staden har ansett det vara tveksamt, om rörsystemets dimensionering är tillräcklig för en utbyggnad av Junedalsskolan enligt föreliggande planer. Eftersom det av ekonomiska skäl synes vara angeläget att bibehålla en gemensam värmeanläggning, skall staden utreda möjligheterna härför. Skulle anläggningen även i fortsättningen bli gemensam, fordras ett särskilt samarbetsavtal.
2.2 Lärarhögskolan i Kalmar
Folkskoleseminariet i Kalmar disponerar, förutom de på seminarietomten beläg na byggnaderna, bl. a. ca hälften av den s. k. Nisbethska skolan, belägen på tomten nr 1 i kvarteret Falken samt den på tomten nr 3 i kvarteret Falken uppförda byggnaden. Dessa lokaler förhyrs av Kalmar stad mot en kostnad av 76 840 kr. respektive 23 400 kr. per år. Vidare disponerar seminariet på tomten nr 5 i kvar teret Gladan en skolbyggnad av trä med sex klassrum, vilken används för vissa av seminariets interna övningsskoleklasser, samt på stadsägan nr 277 i kvarteret Häggen en viilabyggnad, vars nedre våning används för undervisning i hushållsgöromål. Den övre våningen är uthyrd till en vaktmästare vid seminariet. Dessa båda sistnämnda byggnader liksom tomten nr 5 i kvarteret Gladan är statens egendom. Stadsägan nr 277, som seminariet sedan 1905 har dispositionsrätt till, är stadens egendom. Villabyggnaden på stadsägan nr 277 kan lämpligen ej användas av lärarhög skolan. Dess lokalbehov kan täckas genom disposition av, förutom övriga av seminariet disponerade lokaler, återstoden av Nisbethska skolan. Som framgår av 7 § avtalet överlåter staden till staten med tillträde den 1 januari 1968 fastigheterna nr 1 och 3 i kvarteret Falken. Staden har förklarat sig villig att efter särskild överenskommelse på statens bekostnad utföra erforderliga ombyggnadsåtgärder i fastigheten nr 1. Några byggnadsåtgärder erfordras ej i fastig heten nr 3. Ursprungligen var tänkt att den staten tillhöriga byggnaden i kvarteret Gladan skulle efter erforderlig ombyggnad utnyttjas för lärarhögskolans musikinstitution. Byggnaden skulle dock inte bli helt lämplig för sitt ändamål, bl. a. på grund av svårigheterna att åstadkomma tillfredsställande ljudisolering. Eftersom dessutom
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 57
staden av trafiktekniska skäl har stort intresse av att förvärva tomten nr 5 i kvar teret Gladan, har parterna enats om att staden — mot att staten till staden över låter denna tomt med tillhörande byggnad — på Nisbethska skolans tomt uppför en byggnad för lärarhögskolans musikinstitution. Byggnaden skall vara statens egendom. Staten skall svara för 100 000 kr. av de totala byggnadskostnaderna, ett belopp, som motsvarar beräknade ombyggnadskostnader enligt det tidigare nämnda ursprungliga alternativet. I övrigt skall byggnadskostnaderna falla på staden. Staten avstår från dispositionsrätten till stadsägan nr 277 fr. o. m. den dag avtalet träder i kraft. I samband därmed överlåter staten till staden den på stads ägan uppförda villabyggnaden. Staden, som har behov av stadsägan för trafik ändamål, har förklarat sig villig att därifrån avskilja en tomt av erforderlig storlek för villabyggnaden, vilken jämte den avskilda tomten kommer att upplåtas till lärarhögskolans elever att utnyttjas som kårlokal. Staden har också utlovat att på egen bekostnad ställa i ordning lokalen genom enklare åtgärder såsom invändig målning, tapetsering och mindre reparationer. Staden har dock velat förbehålla sig rätten att utbyta den här nämnda villabyggnaden mot annan som kårlokal lämpad byggnad. Närmare överenskommelse härom torde i förekommande fall få träffas mellan staden och elevkåren. Som framgår av 9 § avtalet är staden villig att under viss förutsättning medverka till statens förvärv av tomterna nr 2 och 4 i kvarteret Falken. Denna medverkan skall bestå i erforderlig stadsplaneändring, i förhandlingar om förvärv av fastig heterna samt i bidrag till förvärven med belopp, som motsvarar markvärdet vid tiden för förvärvet. Kostnaderna för inlösen av de på tomterna belägna bygg naderna skall falla på staten.
2.3 Lärarhögskolan i Kristianstad
De av folkskoleseminariet i Kristianstad disponerade lokalerna är inte tillräck liga för lärarhögskolans behov. Det ytterligare lokalbehov som erfordras kan till godoses genom att lärarhögskolan tar i anspråk en i dess närhet belägen skol byggnad, den s. k. Södra skolan, som staden enligt 7 § avtalet överlåter till staten. På Södra skolans tomt är även belägen en nyligen uppförd skolpaviljong. Denna erfordras inte f. n. för lärarhögskolan. Däremot har staden behov av paviljongen och planerar att fr. o. m. höstterminen 1968 dit förlägga fyra lågstadieklasser. Parterna har därför enats om att ett lämpligt område kring paviljongen skall avskiljas från skoltomten och kvarbli i stadens ägo. Staden har emellertid förklarat sig villig att framdeles överlåta även detta område till staten, om det skulle behövas för lärarutbildningen eller annan statlig utbildning. Staden har förklarat sig villig att efter särskild överenskommelse på statens bekostnad utföra erforderliga ombyggnadsåtgärder inom Södra skolan. Dessa bygg nadsåtgärder är inte av den karaktären, att de kan betecknas som ny- eller till byggnader.
58 Kungl. Maj.is proposition nr 65 år 1968 Skolpaviljongens värmeförsörjning sker genom Södra skolans panncentral. Sär skild överenskommelse torde böra träffas om stadens ersättning till staten för erhållen värme.
2.4 Lärarhögskolan i Linköping
Lärarhögskolan kommer t. v. att vara förlagd huvudsakligen till det nuvarande folkskoleseminariets lokaler. Gymnastiklokalerna vid seminariet är otillräckliga för lärarhögskolans behov. Det ytterligare lokalbehovet kan tillgodoses genom att sta den t. v. ställer en äldre gymnastikbyggnad vid Ågatan mitt emot stifts- och landsbiblioteket till lärarhögskolans förfogande. Byggnaden är belägen på staten tillhörig mark. Staden förbehåller sig dock rätt att låta stadens idrotts- och fritidsnämnd utnyttja gymnastikbyggnaden under lördagar och söndagar samt på kvällstid under övriga veckodagar. Byggnaden kräver vissa invändiga ombyggnads- och reparationsåtgärder för att kunna utnyttjas av lärarhögskolan. Särskild överenskommelse om dessa åtgärder får träffas i anslutning till den i 3 § avtalet nämnda överenskom melsen om villkoren för upplåtelsen. I samband härmed torde även en överlåtelse till staten av byggnaden kunna diskuteras.
2.5 Lärarhögskolan i Växjö
Folkskoleseminariet i Växjö disponerar det av staten ägda norra seminariet samt västra seminariet, som ägs av staden. Till västra seminariet gränsar den av staten ägda Västerledsskolan, en fortsättningsskola för hörselskadade. Norra seminariet uppfördes i början av 1900-talet och tillbyggdes enligt riks dagsbeslut 1945 för en kostnad av ca 500 000 kr. Byggnaden är i behov av upp rustning. Västra seminariet befinner sig i gott skick. Det är ett f. d. vårdhem, som på stadens bekostnad genomgick en fullständig renovering i samband med att riks dagen år 1947 beslöt att inrätta ett provisoriskt folkskoleseminarium i Växjö. Vid västra seminariet finns en välutrustad och välplanerad gymnastikbyggnad om ca 500 m 2 uppförd i början av 1960-talet. Staten erlägger f. n. en hyra av ungefär 170 000 kr. per år för västra seminariet. Avståndet mellan norra och västra seminarierna är ca 1 200 meter. I syfte att få en önskvärd koncentration av lärarhögskolans verksamhet bör denna förläggas till västra seminariet och Västerledsskolan. Verksamheten vid den senare skolan håller på att successivt avvecklas och beräknas vara helt avvecklad i och med utgången av läsåret 1970/71. Fr. o. m. läsåret 1968/69 beräknas en sådan minsk ning av elevantalet ha skett, att vissa delar av skollokalerna kan ställas till lärar högskolans förfogande. Staden har för sitt skolväsende behov av norra seminariets lokaler. Parterna har funnit det fördelaktigt för såväl staten som staden med ett byte, som innebär, att staden överlåter till staten västra seminariet med tillhörande tomt,
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 59
medan staten till staden överlåter norra seminariet med ca 21 300 m 2 av tomten, som omfattar ca 26 700 m2. Uppgörelsen innebär vidare, att staten till staden överlåter vissa markområden inom stadens sydöstra del, vilka tidigare ingått i S:t Sigfrids sjukhusområde, men som ej överlämnats till Kronobergs läns lands ting i samband med mentalsjukvårdsreformen. Staden har sedan länge varit ange lägen att förvärva dessa områden för bl. a. parkändamål. Överlåtelsen omfattar även ett på stadsägan nr 1218 beläget gravkapell, vilket såvitt kunnat utrönas är en enskild begravningsplats, som inte får överlåtas utan länsstyrelsens tillstånd. I en protokollsanteckning till 9 § har utsagts, att överlåtelsen i denna del är bero ende av sådant tillstånd. Intill södra delen av norra seminariets tomt gränsar stadsägan nr 295, vilken disponeras av fångvårdsanstalten i Växjö. Den del av norra seminariets tomt, som staten behåller, begränsas av en öst-västlig linje 20 meter norr om nämnda stadsägas norra gräns. Inom det för staten avsedda området är belägen en rektorsbostad. Avtalet innebär, att denna upplåts vederlagsfritt till staden för att av staden i sin tur upplåtas som kårlokaler för studerande eller för annat skoländamål. Staden svarar för erforderliga ombyggnads- och reparationsarbeten. Fångvårdsanstalten disponerar f. n. en del av norra seminariets tomt som träd gård. Staden har förklarat sig villig att till anstalten upplåta denna del av området så länge detta erfordras för anstaltens drift.
Hemställan
Med hänvisning till vad som anförts hemställer nämnden, att Kungl. Maj:t måtte godkänna bifogade villkorligt slutna avtal. I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad Rydback, ordförande, suppleanterna Eskilsson och Nygren. Därjämte har närvarit byråche ferna Jansson och Tengwall samt avdelningsdirektören Fredlundh, föredragande.
Un derdånigst Lennart Rydback Sture Jansson / L. Fredlundh
60 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 Bilaga 2
Avtalet med Kalmar stad har följande lydelse:
Avtal
mellan svenska staten och Kalmar stad om klasslärarutbildning i Kalmar.
Avd. I. Allmänna bestämmelser
1 §• Folkskoleseminariet i Kalmar ersättes den 1 juli 1968 av en lärarhögskola för klasslärarutbildning, här nedan kallad lärarhögskolan.
2 §.
För försöks- och demonstrationsverksamhet ställer staden till lärarhögskolans förfogande erforderligt antal klasser av låg- och mellanstadiet. Klasserna skall inrymmas i skolenheter, vilka uttages av staten efter samråd med staden. Staden skall sörja för att elevbehovet för försöks- och demonstrationsverksamheten tryggas. 3 §. Staden upplåter befintliga gymnastiklokaler m. m. i erforderlig omfattning till lärarhögskolan för lektioner i gymnastik och idrott samt simning. Särskild överenskommelse skall träffas om i vilken omfattning och på vilka villkor dylik upplåtelse skall ske. 4 §. I den mån särskilda lokaler erfordras för lärarhögskolan inom upplåten skol enhet, skall hyra utgå enligt särskild överenskommelse.
5 §. Inventarier och undervisningsmateriel, som erfordras speciellt för lärarutbild ningen och för den särskilda försöksverksamheten, bekostas av staten. Protokollsanteckning: Staden äger utan uppsägning av avtalet påkalla förhandlingar om ersättning för det admi nistrativa merarbete som lärarutbildningen medför. 6 §. Folkskoleseminariets interna och externa övningsskoleklasser skall upphöra med utgången av läsåret 1967/68 eller vid den senare tidpunkt som staten efter hörande av staden bestämmer.
Kungl. Maj.ts proposition nr 65 år 1968 61
Avd. II. Speciella bestämmelser
7 §. Staden överlåter till staten tomterna nr 1 och 3 i kvarteret Falken inom Kalmar stad med därpå befintliga byggnader. De överlåtna tomterna, som omfattar 11 223 m 2 respektive 1 243 in1', har på den såsom bilaga A till detta avtal fogade situationsplanen inramats med bred svart begränsningslinje. Staten har tillträtt tomterna den 1 januari 1968.
8 §. De överlåtna tomterna är avsedda för lärarhögskolan. Om staten ej längre bru kar tomt för lärarutbildning eller annan av staten anordnad utbildning, återgår den utan ersättning till staden. Staden erlägger dock lösen för av staten utförda nyoch tillbyggnader, varvid lösenbeloppet skall motsvara statens byggnadskostnad efter två procents årlig avskrivning, räknat från och med året för byggnadens fär digställande.
9 §. Om staten för lärarutbildningen eller annan av staten anordnad utbildning behö ver förvärva tomten nr 2 och/eller tomten nr 4 i kvarteret Falken, är staden beredd att medverka till sådant förvärv. Staden bidrager därvid till förvärvet med belopp motsvarande markvärdet vid tiden för förvärvet. Bestämmelserna i 8 § skall äga motsvarande tillämpning på dessa tomter, varvid eventuellt lösenbelopp skall be räknas jämväl på köpeskilling för vid förvärvet befintlig byggnad.
10 §. Staten överlåter till staden tomten nr 5 i kvarteret Gladan inom Kalmar stad med därpå befintlig byggnad. Den överlåtna tomten om 1 165 m 2 har streckmarkerats på bilaga A.
Staden tillträder tomten från och med ingången av månaden närmast efter den,
då den i 12 § nämnda byggnaden för lärarhögskolans musikinstitution har tagits i bruk.
11 §■
De i 7 och 10 §§ angivna tomterna överlåtes gravationsfria och i befintligt skick. Parterna tillhandahåller varandra alla för lagfart erforderliga åtkomsthandlingar. Alla inkomster och utgifter berörande de överlåtna fastigheterna fördelas mellan parterna med hänsyn till om de belöper på tiden före respektive från och med tillträdesdag.
62 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968
12 §.
Staden uppför för statens räkning på tomten nr 1 i kvarteret Falken en byggnad för lärarhögskolans musikinstitution. Byggnaden, som skall stå färdig snarast möj ligt och senast till vårterminen 1969, skall ha en nettogolvyta av ca 300 m2. Den skall innehålla lokaler enligt av staten uppgjort lokalprogram samt i övrigt utformas i enlighet med av staten lämnade anvisningar. Staten svarar för 100 000 kronor av de totala byggnadskostnaderna för byggna dens uppförande. 13 §. Statens dispositionsrätt till stadsägan nr 277 (del av kvarteret Häggen) upphör den 1 juli 1968. Vid samma tidpunkt överlåter staten till staden utan ersättning den på fastig heten belägna villabyggnaden.
Avd. III. Avtalstid
14 §. Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1968 och skall beträffande 1 —6 och 9 §§ gälla tjugo år. Sker ej uppsägning från någondera sidan minst två år före avtals tidens utgång, är avtalet förlängt med tio år. Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter tillämpas allt framgent.
Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 63
Bilaga 3
De speciella bestämmelserna i avtalet med Växjö stad har följande lydelse:
Avd. II. Speciella bestämmelser
7 §. Staden överlåter till staten tomten nr 10 i kvarteret Saturnus inom Växjö stad med därpå befintliga byggnader, det s. k. västra seminariet. Den överlåtna tomten, som omfattar cirka 14 000 m2, har streckmarkerats på den såsom bilaga A till detta avtal fogade situationsplanen.
8 §. Staten överlåter till staden cirka 21 300 m 2 av stadsägan nr 293 inom Växjö stad med därpå befintliga byggnader, det s. k. norra seminariet. Det överlåtna området har punktmarkerats på bilaga A. Avstyckningskostnaderna gäldas av staden. Den del av det överlåtna området, som för närvarande disponeras av fångvårdsanstalten, upplåtes utan ersättning till anstalten så länge detta erfordras för dess behöriga drift.
9 §. Staten överlåter vidare till staden stadsägan nr 1218 utgörande dels ett område om cirka 90 000 m 2 med därpå befintligt gravkapell (enskild begravningsplats), dels ett område om cirka 2 675 m 2 utgörande Sjöbackavägen, av stadsägan nr 1229 + 1239 + 1240 stadsägoområdet nr 1229 om cirka 5 500 m 2 utgörande del av Linnéparken, stadsägan nr 287 å Öster om 355 m 2 utgörande gammal gångväg i Linnéparken samt stadsägan nr 316 å Öster om 65 m 2 utgörande gatumark i Staglabergsgatan, allt inom Växjö stad. Med områdena följer i förekommande fall rätt till vatten och grund i Växjösjön enligt 12 kap. 4 § jordabalken. De överlåtna områdena har rödmarkerats på den såsom bilaga B till detta avtal fogade situationsplanen.
Protokollsanteckning: Överlåtelsen av den enskilda begravningsplatsen sker under förbehåll av att länsstyrelsen i Kronobergs län ger sitt tillstånd därtill.
10 §. De i 7—9 §§ angivna områdena överlåtes den 1 juli 1968 fria från penning inteckningar och i befintligt skick. För begravningsplatsen gäller vad därom i särskild ordning föreskrivits, vilka bestämmelser staden har att i tillämpliga delar
64 Kungl. Maj:ts proposition nr 65 år 1968 iakttaga. Efter särskild överenskommelse må part, som har behov därav, äga till träda överlåtet område före den 1 juli 1968. Parterna tillhandahåller varandra alla för lagfart erforderliga åtkomsthandlingar. Alla inkomster och utgifter berörande de överlåtna fastigheterna fördelas mellan parterna med hänsyn till om de belöper på tiden före respektive från och med tillträdesdag. Parterna erhåller ömsesidig optionsrätt till de enligt 7 och 8 §§ överlåtna områ dena. 11 §• Staten upplåter tills vidare, så länge fångvårdsanstalten disponerar i 8 § sista stycket omnämnt område, vederlagsfritt till staden den vid norra seminariet belägna rektorsbostaden med tillhörande markområde om cirka 3 400 m2 för att av staden i sin tur upplåtas som kårlokaler för studerande eller för annat skoländamål. Staden svarar för erforderliga underhållsarbeten.
12 §. Den i norra seminariet befintliga lösa egendomen förblir i statens ägo. Den i västra seminariet befintliga staden tillhöriga lösa egendomen förblir i stadens ägo.