Kungl. Maj:ts proposition om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m.m.
Hänvisat till av
- Prop. 1972:27: Kungl. Maj:ts proposition tiII riksdagen angående studiesocialt stöd, avsnitt 4
- Prop. 1975/76:145: om ändrade regler för bostadstillägg, avsnitt 5.5
- SOU 1972:34: Familjestöd, avsnitt 2 och 451700
- Bet. 1972:SoU5: Socialutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar för budgetåret 1972/73 inom socialdepartementets verksamhetsområde jämte motioner
Kungl. Majrts proposition nr 156 år 1971 Prop. 1971:156
Nr 156
Kungl. Mai:ts proposition om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m. m.; given Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Kungl, Maj:t vill härmed, under åberopande av bUagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemsfäUt,
Under Hans Maj:ts Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
CARL GUSTAF
CAMILLA ODHNOFF
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag om kraftigt höjda bostadstiUägg för barnfamiljer, särskilt familjer med många bam och familjer med höga boendekostnader,
I fråga om de statliga bostadstUläggen föreslås att den nuvarande uppbyggnaden med grandbelopp och bostadsanknutna tiUäggsbelopp ersätts av ett enhetligt inkomstprövat stöd med 75 kr. i månaden för varje barn, oberoende av bostadsstandard. Det innebär en förenkling av systemet och ger samtidigt ett förstärkt stöd främst tUl familjer med låga inkomster och många barn.
Vidare föreslås en kraftig förstärkning av de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen. Den andel av hyran över 400 kr, i månaden som kompenseras genom tUläggen föreslås höjd från 40 % till 80 %, Det betyder en fördubbling av stödet för de famUjer som nu har kommunala bostadstUlägg enligt statsbidragsnormema. Dessutom föreslås en uppräkning av de övre hyresgränserna för statsbidragsberättigande kommunala bostadstUlägg, De nya övre hyresgränserna föreslås bli 650 kr,/mån, för famUjer med ett eUer två barn, 800 kr,/mån, för familjer med tre eller fyra bam och 925 kr,/mån, för familjer med fem eUer flera barn. För famUjer med hyror som går upp tiU de nya gränserna innebär förslaget mer än en fördubbling av det kommunala tiU-lägg som nu utgår enligt statsbidragsreglerna.
1 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 156
Förbättringarna föreslås träda i kraft den 1 april 1972, Kostnadsökningen beräknas till ca 300 milj, kr, för helt år. Denna kostnadsökning bör i sin helhet falla på staten. Kommunerna kompenseras för sina kostnader dels genom en höjning av statsbidraget för de kommunala bostadstiUäggen från 50 till 60 %, dels genom en höjning av statsbidragen till kommunernas kostnader för driften av daghem och fritidshem. Statsbidraget för daghem höjs från 2 800 kr, till 4 000 kr. per plats och för fritidshem från 1 500 kr. till 2 000 kr. per plats.
Utredningsarbetet beträffande ett bostadssocialt stöd till låginkomsttagare utan barn bedrivs med sikte på att det skall finnas möjligheter att införa ett sådant stöd under år 1973. Preliminärt beräknas ett sådant stöd kosta i runt tal 100 milj. kr.
Prop. 1971:156 3
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet på Stockholms slott den 29 oktober 1971.
Närvarande: statsministem PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, MYRDAL, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.
Statsrådet Odhnoff anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om höjda bostadstillägg för barnfamiljer, m. m. och anfÖr,
Gällande bestämmelser m. m.
Bostadstillägg till barnfamiljer infördes den 1 januari 1969 efter beslut av 1968 års riksdag. Gällande bestämmelser finns i kungörelsen (1968: 425) om statiiga bostadstillägg till barnfamiljer (ändrad senast 1971: 120) och kungörelsen (1968: 426) om statsbidrag tiU kommunala bostadstillägg till barnfamiljer (ändrad 1969: 583), Tillämpningsföreskrifter meddelas av bostadsstyrelsen.
Bostadstillägg utgår tiU familj med barn under 16 år som helt eUer delvis försörjs inom familjen. Som föratsättning för rätt tUl tillägg gäller att familjen är bosatt i Sverige,
Det StatUga bostadstillägget består dels av ett grundbelopp som utgår oberoende av bostadsvillkor, dels av bostadsanknutna tilläggsbelopp. Grundbeloppet utgår med 60 kr. i månaden för familjer med ett barn. Beloppet ökar med 20 kr. i månaden för varje tUlkommande barn. Familjer med ett barn får endast grundbeloppet. Till familjer med två eller flera barn kan ytterligare stöd utgå beroende på bostadens storlek och utrustning.
För högsta belopp tiUämpas en trångboddhetsnorm som innebär att bostaden skall vara minst så stor att antalet boende per rum, köket oräknat, är högst två personer. Större bostad än fyra rum och kök krävs dock inte. Utgångspunkten för uppbyggnaden av de statliga bostadstilläggen är att beloppet ökas med 60 kr, i månaden för varje ram utöver det första upp till det ramsantal som följer av trångboddhetsnormen. Vid tillämpning av utrymmesnormen medräknas inte ram som är uthyrt. Som uthyrning räknas all upplåtelse av ram till andra än släktingar.
Uppbyggnaden av det statliga bostadstillägget (före inkomstprövning) visas i följande sammanställning som avser tvåförälderfamiljer där barnen är under 16 år.
Bostads viUkor
Antal barn under 16 år
2 3 4
5 Mänadsbelopp i kr.
Ej särskilda villkor
80 100 120
2 rum och kök
140 160 180
3 rum och kök
140 220 240
4 rum och kök el. större
140 220 240
320 När det gäller utrustningsviUkoren krävs för att en familj med två barn skall få det högre bostadstiUägget att familjen har egen bostad, som är försedd med vatten- och avloppsledningar samt har tiUgång till badrum eller duschrum i det hus där bostaden är inrymd. För familj med tre eller flera barn krävs för högre bostadstUlägg än grundbeloppet att familjen har egen bostad som är försedd med vatten- och avloppsledningar. För högsta bostadstiUägg krävs därutöver att familjen har tillgång till badram eller duschrum i det hus där bostaden är inrymd.
En sammanfattning av det nuvarande statUga bostadstilläggets års-belopp (före inkomstprövning) visas i följande tablå.
Antal boende och antal
Antal barn under 16
år
rum (köket oräknat)
a) Antal boende per
rum är mer än två
personer och familjen disponerar ett rum
1 680
två rum
1 920
2 160
2 400
tre rum
2 160
3 120
b) Antal boende per rum är högst två personer eller familjen disponerar minst fyra rum
2 640
2 880
3 840
Inkomstprövningen för bostadstiU'ägg sker på grandval av familjeförsörjarens beskattningsbara inkomst tUl statlig inkomstskatt enligt den taxering, varom uppgift är tillgänglig vid beslutstiUfäUet, Avgörande för bidragsrätten under år 1972 är således normalt inkomsten under år 1970 som faststäUs vid 1971 års taxering. Om inkomsten senare minskat väsentiigt kan hänsyn tas till den aktueUa inkomsten. Enligt bostadsstyrelsens anvisningar avses därvid en minskning med minst en tredjedel, I fråga om makar läggs deras sammanlagda beskattningsbara inkomst
till grund för beräkningen av bostadstilläggets storlek, om de ej lever åtskilda.
Enligt de regler som gäUer för bidragsgivningen under år 1972 utgår oreducerat bostadstillägg om familjeförsörjarens beskattningsbara inkomst ej överstiger 10 000 kr. Överstiger inkomsten detta belopp reduceras bostadstillägget på sätt som framgår av följande tablå.
Statligt beskatt- Motsvarande årsinkomst Bidraget reduceras
ningsbar inkomst ------------------------- med följande andel av
för gift vars för ensam- den beskattningsbara
make saknar stående med inkomsten i resp,
inkomst, ca barn, ca inkomstskikt
10 100—16 000 kr, 20 000—26 000 kr 23 000—29 000 kr 12 % 16 100—20 000 » 26 000—30 000 » 29 000—33 000 » 18 % 20100—24 000» 30 000—35 000» 33 000—38 000» 24% 24100— » 35 000— » 38 000— » 30%
För familjer där båda makarna har förvärvsarbete kan den angivna beskattningsbara inkomsten motsvaras av en faktisk årsinkomst upp till samma belopp som här angetts för ensamstående med barn. Detta gäller enUgt de skatteregler som var i kraft t, o, m, inkomståret 1970, På grund av eftersläpningen vid inkomstprövningen av bostadstiUäggen får de nya skatteregler som gäller fr, o, m, den 1 januari 1971 betydelse för bostadstilläggen först år 1973, Vid inkomstprövningen tas även hänsyn tiU eventuell förmögenhet.
Bostadstillägg beviljas för högst ett kalenderår i sänder och utgår fr, o, m, kvartalet närmast efter det kvartal då rätt tiU sådant tUfägg uppkommit. Beträffande ändring i bostadstilläggets belopp gäller en garantiregel som innebär att bostadstillägg aldrig får minskas av den anledningen att antalet barn under sexton år i familjen har ökat, vilket annars skuUe kunna ske på grund av bostadsvillkoren. Den som uppbär bostadstillägg har upplysningsplikt angående inträffad omständighet som har betydelse för rätt till bostadstillägg.
Ansökan om bostadstillägg görs hos det kommunala organ som handhar bidragen (förmedlingsorganet) enligt formulär som faststäUs av bostadsstyrelsen. När förmedlingsorganet erhållit ansökan skall det pröva ärendet och därvid låta besiktiga bostaden om det är nödvändigt.
Utbetalning av bostadstillägget görs månadsvis av förmedlingsorganet. Rätt att uppbära bostadstUlägg tillkommer familjeförsörjaren, I fråga om makar tillkommer rätten makarna gemensamt. Utbetalningen av bostadstillägget sker till den som sålunda har rätt att uppbära bostadstiUägget, Beträffande makar går utbetalningen till den av makarna som anges av dem. Om båda makarna så önskar utbetalas tillägget till hyresvärden eller — i fråga om egnahem — till kreditgivaren under förutsättning att hyresvärden resp. kreditgivaren samtycker till detta. Undantags-
!* Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 156
vis — om det föreligger särskilda skäl — kan länsbostadsnämnden eller, efter nämndens bemyndigande, förmedlingsorganet besluta att bostadstillägget i StäUet skall utbetalas till barnavårdsman eller annan lämplig person att användas tiU familjens bästa.
Beträffande statsbidrag till kommunala bostadstillägg till barnfamiljer gäller följande.
Statsbidrag utgår tUl kommun som utger bostadstillägg till barnfamiljer med höga bostadskostnader. För att statsbidrag skall lämnas gäller — i likhet med reglerna för det statliga bostadstillägget — att bostadstiUägg utgår tUl familjer med barn under 16 år som helt eller delvis försörjs inom familjen, Däratöver gäller emellertid att hänsyn skall tas även till barn över 16 år, som åtnjuter förlängt barnbidrag enligt förordningen (1964: 400) om förlängt barnbidrag eller studiebidrag enligt studiehjälpsreglementet (1964: 402), under förutsättning att familjen uppbar kommunalt bostadstiUägg då barnet fyllde 16 år. Bostadstillägg kan utgå t, o, m, det kalenderår under vilket barnet fyller 19 år, oavsett om tiUfäUigt uppehåll skett i studierna. Denna regel är avsedd att hindra en alltför kännbar minskning av förmånerna när barnet fyller 16 år.
Förutsättning för statsbidragsberättigande kommunalt bostadstUlägg är att familjen har egen bostad (hyrd, ägd eller med bostadsrätt), att bostaden är försedd med vatten- och avloppsledningar och att familjen har tillgång till badrum eller duschram i det hus där bostaden är inrymd. Vidare får antalet boende per rum, köket oräknat, vara högst två personer om bostaden är mindre än fyra ram och kök. Sålunda uppstäUs här samma standardkrav som gäller för högsta statliga tillägg. I vissa fall kan — under en skälig övergångstid — kommunalt bostadstillägg enligt reglerna om statsbidrag utgå även om nyssnämnda krav på bostadens storlek inte är uppfyllda.
Statsbidrag utgår för kommunala bostadstUlägg avseende barnfamiljs bostadskostnad, som med minst 25 kr. överstiger 400 kr. i månaden. Vid beräkningen av statsbidraget beaktas inte sådan del av bostadskostnaden som överstiger vissa hyresgränser. Den andel som berättigar tiU statsbidrag utgör 40 % av hyran som ligger inom dessa intervall eller avrundat 10 kr. i månaden för varje 25-tal kr. av hyresbelopp mellan dessa gränser. Statsbidraget utgår med hälften av kostnaderna för bostadstillägget.
Gränserna för de kommunala bostadstillägg som ger rätt till statsbidrag med 50 % av kommunens kostnad framgår av följande tabell.
Beträffande inkomstprövningen gäller samma regler som för de statliga bostadstiUäggen, Vid reducering av bostadstiUäggen med hänsyn till inkomsten skall de statliga och kommunala bostadstilläggen läggas samman och det statliga bostadstiUägget reduceras i första hand.
Prop. 1971:
156
7
Antal barn
Bostadskostnad per män.
Kommunalt tillägg per mån.
1 2 3 4 5 eller flera
400—525 kr. 400—525 » 400—625 » 400—625 » 400—725 »
10— 50 kr. 10— 50 » 10— 90 » 10— 90 » 10—130»
Vid beräkningen av bostadskostnadens storlek skall kommunen följa de anvisningar som bostadsstyrelsen meddelar.
Beträffande bl, a, förmedlingsorgan, beräkning av bostadstiUäggets storlek, rätt att uppbära bostadstillägg, beräkning av antalet ram och antalet boende per rum, begynnelsetid för utgivande av bostadstiUägg, gUtighetstid för beviljandet av bostadstillägg, inträffad omständighet som föranleder ändring av bidragsbeloppets storlek, ansökningsförfarande, ärendets prövning, utbetalning av bostadstillägg och betalningsmottagare gäller samma regler som för statliga bostadstillägg. Om del av lägenheten är uthyrd skall bostadskostnaden minskas med hänsyn härtill.
Statsbidrag till kommunala bostadstiUägg utgår för kalenderår i efterskott. Förskott kan dock utbetalas månadsvis till kommunen.
Samtliga kommuner hade den 1 januari 1971 infört kommunala bostadstiUägg, av vilka flertalet följde statsbidragsnormerna. Några kommuner hade i vissa avseenden gått utöver statsbidragsnormema. Avvikelserna gäller sänkt nedre hyresgräns för vissa familjetyper (Storstockholm, Göteborg, Norrköping), höjd övre hyresgräns (Storstockholm, Norrköping) och höjd procentsats (Storstockholm, Göteborg, Norrköping, Lund), Malmö och Lund har särskUda påbyggnader där bidraget anges i relationstal mellan årsinkomsten och hyran,
MeUan december 1969 och december 1970 ökade antalet famUjer med bostadstillägg från ca 422 000 tiU ca 452 000 som framgår av följande tablå.
December 1969 December 1970
Antal familjer
421 900
451 700
Därav med
endast statligt tillägg
281 200
253 400
statligt och kommunalt tillägg
122 500
174 300
endast kommunalt tillägg
18 200
24 000
Andelen familjer med kommunalt tUlägg var 33 % år 1969 och 44 % år 1970, Omkring 30 % av familjerna med kommunalt bostadstillägg hade sådant tillägg enligt förmånligare regler än som gäller för statsbidrag.
För de familjer som i december 1970 hade bostadstillägg var fördelningen efter barnantal följande.
Prop. 1971:156
Antal barn
Antal familjer
2 3 4 5 eller flera
147 300
194 000
80 900
21 700
7 800
451 700
100 Antalet barn för vilka bostadstillägg utgick var ca 900 000, dvs. omkring h'älften av alla barn under 16 år.
I fråga om familjer med två eller flera barn är som nämnts bostads-tUläggets belopp beroende av bostadens storlek och utrustning.
Fördelningen på resp. tilläggstyp för familjer med två eller flera barn framgår av följande tablå, som också avser förhållandena i december 1970.
Samtliga
Därav med grundbelopp
mellan-tillägg
högsta tillägg
Antal flerbarnsfamiljer med statligt bostacjstillägg
Därav med
2 barn
3 »
4 »
5 eller flera barn
292 100
185 100
78 100
21 100
7 800
12 200
11000 £00
200 200
11 000
7 300 2 000 1 700
268 900
174 100
70 000
18 900
5 900
Endast ca 23 000 familjer med två eUer flera barn hade alltså lägre belopp än högsta tillägg. 92 % av flerbarnsfamiljerna med statiigt bostadstUlägg hade en bostadsstandard som medgav högsta tiUägg. Motsvarande siffra för maj 1969 var ca 27 000 familjer, dvs. 10 % av flerbarnsfamiljerna med statligt bostadstillägg.
EnUgt nuvarande regler kan kostnaden för år 1972 beräknas tUl ca 490 mkr. för de statliga tilläggen och ca 165 mkr. för de statsbidragsberättigande kommunala tilläggen.
Familjepolitiska kommitténs promemoria
Familjepolitiska kommitténi har ett omfattande utredningsuppdrag beträffande det ekonomiska stödet tiU barnfamiljerna. Kommitténs huvuduppgift är att undersöka effektiviteten av olika stödformer och pröva deras inbördes sammansättning och avvägning. I direktiven anges att de allmänna barnbidragen även i fortsättningen bör bilda stommen i kon-
Generaldirektören Lars-Äke Äström, ordförande, riksdagsledamoten Nils Carlshamre, rättschefen Ingrid Hilding samt riksdagsledamöterna Gördis Hörnlund, Einar Larsson, Grethe Lundblad och Ingemar Mundebo.
sumtionsstödet. Barnbidragen bör kompletteras med särskUda stödformer. Kommittén skall pröva frågan om ett vårdbidrag och är i övrigt oförhindrad att även undersöka och lägga fram förslag om andra nya inslag i familjestödet. Genom att variera stödformernas sammansättning och nivå bör kommittén enligt direktiven utarbeta ett antal utbyggnadsalternativ.
Vid sidan av de ursprungliga direktiven har kommittén fått ett antal särskUda arbetsuppgifter tiU följd av riksdagsskrivelser o. d. Kommittén skall således bl, a, se över bestämmelserna om bostadstillägg till barnfamiljer och pröva möjligheterna att utvidga bostadstilläggssystemet till låginkomsttagare utan barn, se över reglerna om bosättningslån, ompröva vissa medborgarskapsregler, pröva frågan om ekonomiskt stöd i samband med adoption, se över vissa bestämmelser om bidragsförskott och pröva frågan om sjukpenning vid vård av sjuka barn.
Enligt vad jag erfarit arbetar kommittén nu med sitt slutbetänkande som väntas bli klart under första halvåret 1972, Den proposition som nu läggs fram synes inte behöva medföra några större förändringar i tidsplanen för kommitténs arbete.
För att snabbt kunna lägga fram förslag till riksdagen om ett förstärkt kontantstöd till barnfamiljer i låga inkomstlägen, särskUt familjer med höga hyror, anmodade Kungl, Maj:t den 15 oktober 1971 kommittén att omgående redovisa sina dittiUsvarande överväganden rörande utformningen av bostadstUläggen till barnfamiljerna. Med anledning härav har kommittén tUl mig överlämnat en arbetspromemoria jämte visst bakgrundsmaterial, I missivskrivdsen framhåller kommittén att promemorian avsetts att ligga till grund för ett av avsnitten i ett kapitel i kommitténs kommande slutbetänkande. Vissa andra frågor rörande bostadstilläggen, däribland inkomstprövningssystemet är föremål för undersökningar i kommittén. Vidare påpekar kommittén att dess diskussioner om utbyggnadsmöjligheter för olika familjepolitiska stödformer — vilka inte minst berör bostadstiUäggen — ännu inte är avslutade,
I fråga om innehållet i kommitténs promemoria vill jag framhåUa följande.
Beträffande de statliga bostadstilläggen understryks att grundbeloppet i det nuvarande systemet medför att alla barnfamiljer med låga inkomster får bidrag. Systemet är också utformat så att stödet ökar när ett barn tiUkommer även om familjen då blir trångbodd. Skillnaden mellan familjer som uppfyller resp, inte uppfyller bostadskraven kan emellertid vara stor. En fembarnsfamilj med enbart grundbidrag får 140 kr, per månad, medan en fembarnsfamilj med högsta tUlägg får 320 kr, per månad dvs, 180 kr, mer per månad. Denna skUlnad i stöd är oberoende av hyran och av familjens ekonomiska situation i övrigt,
Äv bostadsstyrelsens undersökning i maj 1969 framgår att andelen bidragstagare som inte uppfyller villkoren för högsta tUlägg är liten.
ca 10 % för hela den aktueUa grappen (familjer med två barn eller flera). Av ettbarnsfamiljerna, som i statligt bostadstillägg endast kan erhålla grundbelopp, hade ca 75 % en bostadsstandard som uppfyllde viUkoren för kommunalt bostadstillägg. Att det inte återstår särskilt mycket för att uppnå det bostadspolitiska mål som ställts upp för det statliga bostadstillägget illustreras också med en kostnadskalkyl. Det statUga tillägget beräknas totalt kosta över 450 milj, kr. De tillkommande kostnaderna för att ge alla familjer statligt bostadstillägg som om de uppfyllde kraven för högsta tillägg skulle inskränka sig till ca 25 milj, kr.
Av undersökningen i maj 1969 framgår också att de som inte uppfyller bostadsvillkoren har lägre inkomster än de som uppfyller kraven. Bland de bidragstagare (även ettbarnsfamiljer) som hade en beskattningsbar inkomst på mindre än 6 000 kr, var andelen som hade högsta tillägg 77 %, medan andelen med högsta tillägg var 89 % för dem som hade en beskattningsbar inkomst över 6 000 kr.
De grapper som nås med ökat stöd, om man ger bostadstUlägg till alla oberoende av bostadsvillkoren, är således familjer med flera bam och låga inkomster, dvs, de grapper som det enligt kommitténs allmänna bedömningar är mest angeläget att ge ökat stöd. Mot denna bakgrand finner kommittén det inte längre motiverat att upprätthålla kraven på bostadens utrustning och utrymme som viUkor för att delar av stödet skall utgå,
I kommitténs promemoria pekas också på nackdelen att det nuvarande systemet ger varierande belopp för det första och de följande barnen i familjen. Det är en följd av att grandbeloppet i dag endast ökar med 20 kr, per barn och månad och att det stöd, som mångbarnsfamil-jerna är i behov av med hänsyn tiU sin allmänt låga ekonomiska standard, är knutet till vissa bostadsvillkor. Med hänsyn till familjernas behov borde tiUägget åtminstone utgå med lika belopp per barn räknat.
Kommittén anser därför att det statliga bostadstillägget bör ändras till ett inkomstprövat tillägg med lika belopp per bam utan bostadsanknytning. Tillägget kan enligt kommittén lämpligen kallas barntillägg.
När det gäller tilläggets nivå anser kommittén att 75 kr. per barn och månad är ett minimum. Genom ett bidrag på denna nivå skulle åtskilliga flerbarnsfamiljer få betydande förstärkningar, samtidigt som beloppet medger någon förbättring även för familjer som nu har högsta tillägg. För mångbarnsfamiljerna blir ökningarna förhållandevis stora.
Kostnadema för ett tiUägg på 75 kr. per månad för varje barn beräknar kommittén tiU drygt 100 milj. kr.
Beträffande de kommunala bostadstilläggen framhålls i kommitténs arbetspromemoria bl. a. följande.
De nuvarande bostadstilläggen infördes den 1 januari 1969, efter be-
slut under år 1968. Det betyder att tUläggen bara funnits en relativt kort tid och att erfarenheterna av dess verkningar ännu är begränsade. Enligt kommitténs mening finns det därför inte skäl att nu gå utanför de ramar som ställdes upp i statsmakternas beslut 1968. Kommittén erinrar om att en utredning om bostadspolitiken — bocndeutredningen — nyligen tillsatts, vilken bl. a. har att pröva stödet till bostadskonsumtionen. EventueUa långsiktiga förändringar av det bostadspolitiska innehållet bör anstå tiU dess bocndeutredningen framlägger sina förslag på detta område.
Kommittén framhåller att bostadskostnaden kan vara en utomordentligt tung post i en familjs budget. Den bostadspolitiska stimulanseffekten med bostadstilläggen ligger numera väsentligen i den komniunala hyresanknutna delen, som fått allt större betydelse både i vad gäller kostnader och antalet bidragstagare. Detta får ses mot bakgrunden av att aUt fler barnfamiljer flyttar in i nyproducerade, relativt dyra lägenheter.
Kommittén erinrar om det resonemang som låg bakom de övre hyresgränserna för det kommunala bostadstiUägget (enligt statsbidragsnormerna) när dessa fastställdes år 1968 och redovisar vissa uppgifter om hyresutvecklingen de senaste åren.
Mot bakgrund av uppgifterna om hyreskostnadsutvecklingen och med hänsyn tUl bostadskostnadens betydelse för familjens möjligheter att i övrigt upprätthålla en rimlig konsumtionsnivå finner kommittén det motiverat att det hyresanknutna stödet ökas.
De regler som kan förändras inom det nuvarande systemet är främst
1) den nedre hyresgränsen
2) den övre hyresgränsen
3) procentsatsen efter vilken stödet utgår.
Kommittén redovisar effekterna ;iv förstärkningar av det kommunala bostadstillägget enligt tre olika alternativ, vUka alla kostar ca 100 milj. kr.
En sänkning av den nedre hyresgränsen innebär att fler bidragstagare får ett förhållandevis mindre belopp. Målet att ge ett koncentrerat högkostnadsskydd uppfylls i mindre grad. Mot den bakgranden ser kommittén det som mindre angeläget att sänka den nedre hyresgränsen. Genom att bostadskostnaderna stigit, medan gränsen legat stiUa, har ändå allt fler barnfamiljer kommit att få del av det kommunala stödet.
Kommittén anser att de förändringar som bör göras nu är en höjning av procentsatsen, förslagsvis från 40 till 60 %, och en höjning av de övre hyresgränserna enligt följande:
från 525 tUl 625 kr. per månad för ett- och tvåbarnsfamiljer
från 625 till 725 kr. per månad för tre- och fyrabarnsfamiljer
från 725 till 925 kr. per månad för familjer med fem eller flera barn.
Det kommunala tilläggets maximibelopp blir då för familjer med ett eller två barn 135 kr. per månad (-f 85 kr.)
tre eller fyra barn 195 kr. per månad (-f 105 kr.)
fem eUer flera barn 315 kr. per månad (4- 185 kr.)
Kostnaden för en sådan förbättring av det kommunala bostadstiU-lägget beräknar kommittén tUl 100 milj, kr, per år. Vid bibehållande av nuvarande finansieringsregler skulle 50 milj, kr, härav falla på kommunerna. Kommittén har den bestämda uppfattningen att kommunema på lämpligt sätt bör kompenseras av staten för kostnadsökningen. Det torde kunna ske t, ex, genom avlastning av kommunala kostnader för barntUlsyn eUer bidragsförskott.
Det förhållandet att ett antal kommuner som nämnts har infört kommunala bostadstillägg som går utöver statsbidragsnormerna gör att de diskuterade förbättringarna av det kommunala stödet till en del endast kommer att innebära att redan i dag utgående bidrag kommer att bli statsbidragsberättigande. Ätt dessa kommuner får stöd tiU sina extra påbyggnader av stödet betyder att de avlastas vissa kostnader. Kommittén konstaterar för sin del att denna avlastning ger kommunerna utrymme att vidta förbättringar för barnfamiljerna antingen via förbättrade bostadstillägg eller på annat sätt,
I fråga om de krav på bostadens storlek och utrastning som f, n, gäUer för kommunala tilVägg påpekar kommittén att det torde vara relativt ovanligt att lägenheter, som inte uppfyUer dessa krav, har hyror som berättigar till bidrag. Den i snabb takt pågående saneringen medför att de lägenheter som inte uppfyller kraven försvinner mer och mer. Det går heller inte att säga att lägenheter som inte uppfyller kraven ovUl-korligen är dåliga lägenheter. Slopande av standardkraven innebär dessutom en betydande administrativ lättnad. Kommittén finner det därför motiverat att slopa standardkraven som villkor för att kommunalt bostadstUlägg skall utgå. Kostnaderna för en sådan åtgärd beräknas bli obetydliga.
En frikoppUng från standardkraven aktualiserar frågan om eventuellt missbrak i form av höga bulvanhyror. Kommittén bedömer risken för att hyresvärd och hyresgäst i samråd skulle sätta för höga hyror för att få ut bostadstUlägg som förhåUandevis liten — den finns för övrigt redan i dag i de fall lägenheten uppfyller standardkraven. Vissa skäl finns emellertid för att ge de kommunala myndigheterna möjlighet att ingripa i de fall där hyran bedöms som oskäligt hög.
Föredraganden
Allmänna synpunkter
De nuvarande bostadstilläggen till barnfamiljer infördes den 1 januari 1969, Bakom reformen låg ett betänkande från familjepolitiska kom-
mitten (SOU 1967: 52), där kommittén förordade ett förstärkt ekonomiskt stöd till familjer i lägre inkomstlägen, särskUt familjer med flera barn. Till denna bedömning av inriktningen av ett ökat kontantstöd tUl barnfamUjerna anslöt sig remissinstanserna genomgående. För egen del betonade jag i propositionen om de nya bostadstiUäggen (prop, 1968: 42) att man genom selektiva åtgärder kan sätta in en långt större förstärkning av det ekonomiska familjestödet till de barnfamiljer som har de största ekonomiska svårighetema på grand av barnens försörjning än vad man skulle kunna göra genom generella åtgärder.
De nya bostadstilläggen har tillämpats i snart tre år. De har otvivelaktigt haft stor betydelse för en förbättring av bostadsförhållandena och den allmänna konsumtionsstandarden för bamfamUjer med låga inkomster. Beloppen har varit oförändrade medan inkomstgränsen för oreducerat bidrag successivt höjts med hänsyn till inkomstutvecklingen.
Jag anser det nu motiverat att genomföra en betydande höjning av bostadstilläggen tiU barnfamiljer, särskilt familjer med många barn och familjer med höga boendekostnader. Förbättringarna bör träda i tillämpning så snart det är praktiskt möjUgt, Detta fordrar att beslut härom fattas av riksdagen redan under innevarande höstsession,
Kungl, Maj:t anmodade nyligen familjepolitiska kommittén att omgående redovisa sina dittillsvarande överväganden om utformningen av bostadstilläggen till barnfamiljerna. Kommittén har med anledning härav redovisat en arbetspromemoria med synpunkter på hur en förstärkning av bostadstiUäggen kan utformas. För innehållet i kommitténs promemoria har jag redogjort i det föregående.
Det direkta kontantstödet som samhäUet idag genom barnbidrag och bostadstiUägg ger barnfamiljerna täcker inte hela den kostnad barnen medför. Ju lägre inkomst och ju flera bam familjen har desto mer begränsade är föräldrarnas möjligheter att genom inskränkningar i de egna utgifterna bereda utrymme för barnkostnadema, I låga inkomstiä-gen är barnens levnadsstandard i hög grad beroende av det bidrag tiU barnkostnaderna som samhället ger familjen,
Äv taxeringsstatistiken kan man utläsa en tendens till minskade in-komstskUlnader inom grappen barnfamiljer under senare år. Fortfarande är emellertid skillnaderna stora. Som en iUustration kan nämnas att en fjärdedel av alla bamfamUjer i år beräknas ha årsinkomster under ca 30 000 kr,, medan den fjärdedel av bamfamiljerna som har de högsta inkomsterna har årsinkomster över ca 54 000 kr. För den första gruppen är medianinkomsten ca 22 000 kr, och för den senare ca 67 000 kr. Den fjärdedel av barnfamiljerna som har de högsta inkomsterna bar aUtså i genomsnitt ungefär tre gånger så höga inkomster som den fjärdedel som har de lägsta inkomsterna. Även om skatt och bidrag leder till att skiU-nadema i den disponibla inkomsten är mindre, har dock de existerande inkomstskillnaderna på många sätt betydelse för familjernas levnadsvUl-
kor och barnens uppväxtmiljö. Bostaden och den omgivande miljön är av väsentlig betydelse för välbefinnandet hos både barn och vuxna. Olika undersökningar har visat att familjer med låga inkomster, särskilt mång-bamsfamUjer, genomsnittligt har sämre bostadsförhållanden än andra barnfamiljer. De är också i större utsträckning än andra hänvisade tiU bostadsområdet även för sin fritidsaktivitet.
Att de ekonomiska svårigheterna ibland blir övermäktiga för barnfamiljer med låga inkomster framgår av socialhjälpsstatistiken. Antalet barnfamiljer som uppbär socialhjälp har ökat från ca 64 000 år 1969 till ca 75 000 år 1970, Enförälderfamiljer och mångbarnsfamiljer är starkt överrepresenterade bland socialhjälpstagarna.
Som framhålls i familjepolitiska kommitténs promemoria är bostadskostnaden i regel en tung post i en barnfamiljs ekonomi, Hushålls-budgetundersökningen visar att bostadskostnaderna i genomsnitt utgör ungefär en sj'ättedel av en barnfamiljs totala konsumtion. Bostadskostnadens andel av konsumtionen är högre då familjen har låg inkomst. Ju lägre inkomsten är och ju högre bostadskostnaden är, desto mindre blir det över tiU föräldrarnas och barnens övriga angelägna utgifter. Bostadskostnaden är också en post i hushållsbudgeten sorn familjen på grund av begränsade valmöjUgheter ofta har svårt att påverka. De relativt höga hyrorna i nybyggda bostadshus kan också i många fall vara ett hinder för familjer som vill flytta till en rymligare och modernare bostad.
Det är ett väsentligt intresse, inte minst för barnfamiljerna, att kommunerna — som har det primära ansvaret för bostadsproduktionen — medverkar tUl att hålla bostadskostnaderna nere. En ökning av stödet till barnfamiljer med höga hyreskostnader bör ses som ett komplement till de åtgärder kommunema i övrigt kan vidta.
Bostadsvillkoren i det statliga bostadstillägget har idag i praktiken mycket begränsad betydelse. Möjligheten att få ett större statligt bostadstiUägg genom flyttning tiU en större eller modernare lägenhet gäUer endast ca 23 000 familjer, dvs, mindre än 10 %, av dem som uppbär bostadstillägg. Stimulansen för bamfamiljerna att skaffa sig bättre bostäder har alltmer kommit att ligga i de kommunala hyresanknutna tilläggen. Det stora flertalet av de familjer som idag är trångbodda eller bor omodernt skulle sannolikt välja en bättre bostad om en sådan fanns att tUlgå och om inte utgifterna för den nya bostaden blev alltför betungande för familjens ekonomi. Ett ökat stöd tUl barnfamiljer med höga boendekostnader ser jag som ett verksamt medel att motverka kvarvarande trångboddhet bland barnfamiljer i lägre inkomstlägen. Ett förr stärkt hyresanknutet stöd ger också barnfamiljer i lägre inkomstlägen, bättre möjligheter att flytta in i väl utrastade bostadsområden som erbjuder en god miljö.
Mot bakgrunden av det anförda, anser jag att en kraftig förstärkning
av bostadstilläggen bör genomföras. Detta bör ske dels genom en förenkling och ökning av det statliga bostadstillägget, dels genom en kraftig förstärkning av de statsbidragsberättigande kommunala bostadstiU-läggen. Jag ansluter mig således till huvudlinjerna i familjepolitiska kommitténs arbetspromemoria. Vid beredningen av dessa frågor har jag samrått med chefen för inrikesdepartementet. Likaså har samråd skett med den särskUda interdepartementala arbetsgruppen för låginkomstfrå-gor. Den närmare utformningen av förslagen anges i det följande.
Det är angeläget att rätten till bostadstillägg bedöms efter en så aktuell inkomst som möjligt och att det inkomstbegrepp som används vid bidragsprövningen ger ett så långt möjligt rättvisande uttryck för familjens behov av stöd. Den nuvarande eftersläpningen i inkomstprövningen ger i vissa fall otillfredsställande resultat. Det är emellertid också nödvändigt att se tiU att systemet inte Wir alltför invecklat och tungrott. Som jag nämnt pågår undersökningar rörande inkomstprövningssystemet inom familjepoUtiska kommittén. Översynen av inkomstprövnings-reglerna torde också komma att beröra den skala som f. n. gäller för inkomstreduceringen av bostadstilläggen. Bedömningen av dessa frågor bör göras när kommittén slutfört och redovisat sina undersökningar.
Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1972/73 berört frågan om utbetalningen av bostadstilläggen. Styrelsen vill få möjlighet att ändra tiUämpningsföreskrifterna så att utebliven hyresbetalning under längre tid skall kunna utgöra tiUräckligt skäl för länsbostadsnämnden eller, efter dess bemyndigande, förmedlingsorganet att besluta att annan betalningsmottagare än familjen utses. Även frågan om utbetalning av bostadstilläggen till hyresvärden har aktualiserats i framstäUningar till regeringen.
Jag finner det angeläget att familjepolitiska kommittén i samband med sin översyn av bestämmelserna om bostadstilläggen ägnar uppmärksamhet åt hela frågan om systemet för utbetalning av bostadstilläggen. Botsadsstyrelsens framställning jämte en inkommen skrivelse i frågan har överlämnats till kommittén. När kommittén redovisat sitt uppdrag beträffande utbetalningsfrågan i dess helhet avser jag att efter remissbehandling återkomma härtiU samtidigt med den nyss berörda frågan om inkomstprövningsreglerna.
Även många låginkomsttagare utan barn har höga hyreskostnader i förhållande till inkomsten. I familjepolitiska kommitténs uppdrag ingår att pröva möjligheterna att utvidga bostadstilläggssystemet till låginkomsttagare utan barn. Jag räknar med att utredningsarbetet i denna del skall vara avslutat i sådan tid att det skall finnas möjligheter att införa ett sådant stöd under år 1973. Kostnadema härför torde preliminärt kunna uppskattas tiU i runt tal 100 milj. kr.
Jag vill i detta sammanhang beröra den situation som i bidragshänseende uppkommer när något av barnen i en familj fyller 16 år. Det
allm'änna barnbidraget för detta barn upphör då från det följande kvartalsskiftet och samtidigt upphör bostadstilläggets statliga del, vad avser detta barn. Om barnet studerar, börjar i stäUet att utgå ett allmänt studiebidrag med 100 kr. i månaden, dvs. samma belopp som barnbidraget räknat per månad. Vidare har barnet möjlighet att få del av de inkomst-och behovsprövade tUläggen inom studiehjälpen. De av mig förordade nya granderna för bostadstUlägg aktualiserar vissa justeringar i fråga om de inkomst- och behovsprövade tiUäggen fr. o.m. nästa bugetår för att möjliggöra ökad samordning mellan de statliga bostadstUläggen och studiehjälpen. Överväganden härom pågår inom utbildningsdepartementet. Förslag avses komma att redovisas vid nästa års vårriksdag.
Bostadstilläggens utformning
Jag vill först behandla frågan om en förenkling och förbättring av de statliga bostadstilläggen.
Vid det senaste undersökningstillfället (december 1970) var det endast ca 23 000 bidragsberättigade familjer med två eller flera bam som inte redan uppfyllde bostadsviUkoren för högsta statliga tillägg. Över 90 % av flerbarnsfamiljerna har redan en bostad som uppfyller bostadsvillkoren. För dessa familjer har bostadsvillkoren ingen betydelse — i vart fall så länge de inte blir trångbodda genom att de får ett barn till. Det statliga bostadstillägget fungerar för dem — och för alla ettbarnsfamiljer — redan idag närmast som ett inkomstprövat stöd utan bostadsvillkor. De förstärkningar jag här förordar i fråga om de kommunala bostadstUläggen kommer vidare att kraftigt öka de ekonomiska möjligheterna för barnfamiljerna i lägre inkomstlägen att skaffa sig moderna och tillräckligt rymliga lägenheter.
Att de nuvarande statiiga bostadstilläggen byggts upp kring trångboddhetsnormen medför att beloppen blir olika för det första och de följande barnen. Framför allt blir det tillkommande beloppet för det fjärde barnet betydligt lägre än för andra, tredje och femte barnet.
Jag ansluter mig till bedömningen i familjepolitiska kommitténs arbetspromemoria att det inte längre finns tillräckliga skäl för att upprätthålla kraven på bostadens utrustning och utrymme som villkor för delar av det statliga tUlägget, Jag ansluter mig också till bedömningen att det statliga tillägget (före inkomstprövning) bör utgå med lika belopp per barn.
Jag förordar att det statiiga bostadstillägget utgår med 75 kr, per månad för varje barn. Därmed kommer samtliga familjer att få förbättringar, men framför allt kommer åtskiUiga flerbarnsfamUjer att få betydligt höjda belopp.
Följande sammanställning visar verkningarna före reducering med hänsyn tUl inkomsten av ett enhetligt bostadstiUägg med 75 kr, per månad för varje barn jämfört med nuvarande tUlägg,
Prop.
1971: 156
17
Antal barn
Bidragstyp
Nuvarande tillägg kr, per månad
Förslag
kr. per månad
Skillnad
grundbelopp
-f 15
grundbelopp högsta tillägg
80 140
150 150
-f- 70 -h 10
grundbelopp mellantillägg högsta tillägg
100 160 220
225 225 225
-1-125 + 65 -h 5
grundbelopp mellantillägg högsta tillägg
120 180 240
300 300 300
-H80 -f]20 -t- 60
grundbelopp mellantillägg I mellantillägg II högsta tillägg
140 200 260 320
375 375 375 375
-f235 -fl75 -fll5 -t- 55
Av kommitténs arbetspromemoria framgår att den mindre grupp familjer som nu — helt eller delvis — inte uppfyller de krav på utrustning och utrymme som krävs för högsta tUlägg genomsnittiigt har en sämre ekonomisk ställning p. g. a. lägre inkomst och större barnantal än de familjer som har högsta tillägg. Det av mig förordade systemet kommer i fråga om dessa famUjer att i regel betyda en ökning med ca 70 kr. i månaden för familjer med två eller tre barn och med 115-175 kr. i månaden för familjer med fyra eller fem barn. Särskilt för familjer med fyra eUer flera barn kan alltså ökningarna bli relativt stora. För de familjer som tidigare hade högsta tiUägg blir bidragsökningen mindre. De här redovisade ändringarna av det statliga bostadstillägget bör också ses i sammanhang med de förbättringar jag i det följande kommer att förorda i fråga om de hyresanknutna kommunala tilläggen.
Följande sammanställning visar bidragsbeloppen enligt inkomstprövningsreglerna för år 1972 i olika inkomstlägen vid ett enhetligt stöd med 75 kr, per bam och månad.
Beskattnings-
Motsvarande
Antal barn
bar inkomst
faktisk årsinkomst för familj med hemmamake
ca
10 000
20 000
15 000
25 000
20 000
30 000
—
25 000
36 000
—
,—.
—
30 000
42 000
—
—
—
—
30 Faktisk årsinkomst
då bidraget upphör ca
27 000
32 000
36 000
39 000
43 000
För familjer där båda makarna förvärvsarbetar och för enförälderfamiljer kan motsvarande inkomst ligga upp tiU 3 000 kr. högre.
Kostnaderna för de ändringar av de statliga bostadstilläggen som här förordats beräknar jag till ca 110 milj. kr. för helt år.
Jag övergår nu till att behandla frågan om de statsbidragsberättigande kommunala bostadstilläggen.
Tyngdpunkten i försfärkningen av bostadsstödet bör enligt min mening läggas på denna del av bostadstilläggen vilken inom vissa gränser är direkt anknuten till familjens faktiska bostadskostnad. Som anges i familjepolitiska kommitténs arbetspromemoria finns det tre faktorer som kan ändras i de nuvarande statsbidragsreglerna för att man skaU nå detta syfte, nämUgen den procentandel av hyran som stödet utgår med, den nedre hyresgränsen samt den övre hyresgränsen.
Jag ansluter mig till kommitténs bedömning att förstärkningen bör få formen av dels en höjning av procentandelen, dels en uppräkning av de övre hyresgränserna.
Jag förordar att den procentandel av hyran över 400 kr, i månaden som stödet utgår med höjs från 40 % till 80 %, Det betyder en fördubbling av det kommunala bostadstiUäggets belopp för alla de familjer som idag har sådant tillägg enligt statsbidragsnormema. Statsbidragsberättigande kommunalt bostadstillägg kommer således att utgå med 80 kr, för varje 100-tal kronor varmed hyran överstiger 400 kr, i månaden upp till de övre hyresgränserna.
De övre hyresgränserna bör enligt min mening räknas upp väsentiigt för att i högre grad ta hänsyn tiU inflyttningshyrorna i nyproducerade lägenheter i storstäderna. Jag förordar att de övre hyresgränserna höjs tUl följande belopp.
Familjestorlek Övre hyresgräns kr. per mån.
nu förslag
1—2 barn 525 650
3—4 » 625 800
5 eller flera barn 725 925
Följande sammanställning visar det statsbidragsberättigande kommunala bostadtiUäggets maximibelopp, dvs. de belopp som före reducering med hänsyn till inkomst kommer att utgå till familjer med en hyra som uppgår tiU eller överstiger de nya övre hyresgränserna.
I en del kommuner, bl. a. inom stockholmsområdet, utgår de kommunala bostadstilläggen för närvarande efter gynnsammare regler än de gäUande statsbidragsnormema. Självfallet bör de nya statsbidragsnormema inte vara något hinder för kommunerna att även i fortsättningen sj'älva lämna tiUägg utöver vad som följer av statsbidragsvillkoren, om detta anses motiverat med hänsyn till de lokala förhållandena.
Prop. 1971:156
19
Familjestorlek
Utgående kommunalt bostadstillägg vid de övre hyresgränserna, max. kr. per mån. Nuvarande Förslag Skillnad regler
1—2 barn
3-4 »
5 eller flera barn
50 200
90 320
130 420
H-150 -1-230 -1-290
Kostnadsökningen för den föreslagna förbättringen av det statsbidragsberättigande kommunala bostadstUlägget kan — under förutsättning att alla kommuner tillämpar de nya normerna — beräknas till ca 190 milj, kr, för helår. Härav faller med nuvarande statsbidragsregler hälften eller ca 95 milj, kr, på kommunema, I likhet med familjepolitiska kommittén anser jag att kommunema bör kompenseras så att kostnadsökningen helt faller på staten. Kommittén har därvid pekat på möjligheten att göra detta t, ex, genom en avlastning av kommunala kostnader för barntiUsyn, För egen del anser jag att kompensationen tiU kommunerna bör ges formen av dels en höjning av statsbidraget till kommunala bostadstUlägg från 50 till 60 %, dels en höjning av statsbidragen till kommunernas kostnader för driften av daghem och fritidshem. Det statliga driftbidraget för daghem bör höjas frän 2 800 kr, tiU 4 000 kr, per plats och för fritidshem från 1 500 kr, till 2 000 kr, per plats.
Jag ansluter mig till bedömningen i familjepolitiska kommitténs promemoria att ett slopande av bostadsvillkoren i det statliga bostadstUl-lägget också bör medföra att man avskaffar de krav på utrustning och utrymme som nu gäller för kommunalt tUlägg, Till de skäl kommittén anfört härför kan fogas följande.
Under senare år har bostadsproducenterna visat ökat intresse för bostäder med flexibla planlösningar dvs, lägenheter med möjlighet att ändra rumsantalet på en given yta. Det finns anledning att räkna med att det i framtiden kommer att bli ett ökat utbud av lägenheter med anpassbara planlösningar. Denna utveckling har betydelse för möjligheterna att tiUämpa trångboddhetsnormen vid bidragsprövningen. Vissa hushåll kan tänkas föredra planlösningar som leder till formell trångboddhet medan andra kan vara reellt trångbodda trots att formell trångboddhet inte finns.
Som kommittén anfört aktualiserar ett slopande av standardkraven även för de kommunala tilläggen frågan om eventuellt missbruk t, ex, i form av höga bulvanhyror. De förordade övre hyresgränserna är avsedda att inrymma de hyresnivåer som blir aktuella för nyproducerade lägenheter i storstadsområdena. Bostadskostnaderna kan emellertid variera betydligt beroende på byggnadsår och ort. Höjningen av de övre hyresgränserna är inte avsedd att leda tUl en utrymmesstandard, som
Prop. 1971:156
20
väsentUgt överstiger de normer som gäller för bostadsbyggnadsplaneringen enligt beslut av 1966 års riksdag. Med hänsyn tiU den kraftiga höjningen av såväl bidragsandelen som hyresgränserna bör förmedlingsorganet ha möjlighet att i bidragshänseende räkna med en lägre hyra än den uppgivna i de faU där den uppgivna hyran bedöms som oskäligt hög med hänsyn tiU barnantal och hyresläget på orten för jämförlig bostad eller för bostad som överensstämmer med nämnda utrymmesnormer. Eftersom detta familjestöd endast tar sUite på bam under 16 år samt studerande upp tiU 20 år bör förmedlingsorganets nuvarande möjligheter att r'äk-na med en reducerad bidragsberättigande hyra i de fall då del av lägenhet disponeras av annan 'även kutma tiUämpas betr'äffande släktingar. Det ankommer på bostadsstyrelsen att meddela närmare anvisningar i dessa frågor.
Sammanfattningsvis förordar jag alltså att bostadstilläggen förstärks på följande s'ätt. Det statliga bostadstUlägget görs om tiU ett enhetligt stöd med 75 kr, per månad för varje bam. Statsbidragsberättigande kommunala bostadstUlägg utgår med 80 % av den del av hyran som överstiger 400 kr, i månaden upp till en hyra på 650 kr, i månaden för familjer med ett eller två barn, 800 kr, i månaden för familjer med tre eller fyra barn och 925 kr, i månaden för familjer med fem eller flera barn. Kommunerna bör kompenseras för sina kostnader dels genom höjning av statsbidraget tUl de kommunala bostadstilläggen, dels genom höjning av statsbidragen tiU driften av daghem och fritidshem.
Av följande sammanstäUning framgår för vissa inkomstlägen de sammanlagda bostadstiUäggens nya belopp efter antal barn och hyra om de
Faktisk
<400
Hyra kr./mån.
Antal
barn
årsinkomst ca
20 000
75 (+15)
235 (-f 125)
275 ( + 165)
275 (+165)
275 (+165)
30 000
— —
115 (-1-115)
155 ( + 155)
155 (+155)
155 (+155)
20 000
150(-f-10)
310(-H20)
350 (+160)
350 ( + 160)
350 (+160)
30 000
30 (-M0)
190 ( + 120)
230 (+160)
230 ( + 160)
230 (+160)
40 000
— —
10 (+ 10)
50 (+ 50)
50 (+ 50)
50 (+ 50)
20 000
225 (-(- 5)
385 (+ 85)
465 (+155)
545 (+235)
545 (+235)
30 000
105 (-{■ 5)
265 (+ 85)
345 ( + 155)
425 (+235)
425 (+235)
40 000
—-------
85 (+ 85)
165 ( + 155)
245 ( + 235)
245 ( + 235)
20 000
300 (-1-60)
460 ( + 140)
540 ( + 210)
620 ( + 290)
620 (+290)
30 000
180 (-1-60)
340 ( + 140)
420 (+210)
500 (+290)
500 (+290)
40 000
--------------------------------- ■
160 ( + 140)
240 (+210)
320 (+290)
320 (+290)
20 000
375 (-f 55)
535(+135)
615 (+175)
695 ( + 245)
775 (+325)
30 000
255 (-f 55)
415 (+135)
495 (+175)
575 (+245)
655 (+325)
40 000
75 (-1-55)
235 (+135)
315 (+175)
395 ( + 245)
475 ( + 325)
av mig förordade förändringarna genomförs. Inom parentes anges ökningen av det sammaiUagda stödet i förhållande tiU nuvarande regler för familjer som uppfyller de bostadsvUUcor som nu gäller.
Sammanfattningsvis kan ifråga om familjer med relativt höga hyror — 700 kr. i månaden eller mera — konstateras följande. Ettbarnsfamiljer med inkomster under 30 000 kr, per år får genom de förstärkningar jag förordat drygt 150 kr, i månaden i ökat stöd. Detsamma gäller tvåbarnsfamiljer med inkomster under ca 35 000 kr, per år. För tre-barnsfamiljer med inkomster under 40 000 kr. per år blir bidragsökningarna ca 150-200 kr, i månaden. För famUjer med fyra eller fem barn och höga bostadskostnader kan förbättringarna uppgå tUl ca 250-300 kr, i månaden.
Kostnader och ikraftträdande
Som jag tidigare nämnt beräknas kostnadsökningarna för de förordade förstärkningarna av bostadsstödet uppgå till ca 110 milj, kr, för de statiiga tUläggen och ca 190 milj, kr, för de kommunala tilläggen eller sammanlagt ca 300 milj, kr, räknat för helt år. Genom uppräkningen av statsbidragsandelen för de kommunala bostadstUläggen och genom höjningen av statsbidragen till daghem och fritidshem kommer hela kostnadsökningen att faUa på staten.
De förordade förbättringarna av bostadstilläggen bör träda i kraft den 1 april 1972, Höjningarna av de kommunala bostadstUläggen är beroende av särskilda kommunala beslut. De höjningar av statsbidragen som förordas för att kompensera kommunernas kostnadsökningar bör emellertid gälla redan från den 1 januari 1972,
Anslagsbehovet för bostadstilläggen under innevarande budgetår beräknas öka med 65 milj, kr. De höjda statsbidragen tUl daghem och fritidshem, som för helt år kan beräknas kosta 65 milj, kr,, kommer i enlighet med bidragsbestämmelserna att utbetalas första gången under andra halvåret 1972 och påverkar därför anslagsbehovet först under budgetåret 1972/73,
Hemställan
Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl, Maj:t föreslår riksdagen att
1) godkänna de av mig förordade ändringarna i granderna för statiigt bostadstillägg för barnfamiljer,
2) godkänna de av mig förordade ändringarna i granderna för statsbidrag till kommunala bostadstiUägg för bamfamUjer,
3) godkänna de av mig förordade ändringarna i grunderna för statsbidrag till daghem och fritidshem,
4) till Bostadstillägg för barnfamiljer m. m. på tiUäggsstat I tUl
Prop. 1971:156 22
riksstaten för budgetåret 1971/72 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 65 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemstäUt förordnar Hans Kungl, Höghet Kronprinsen-Regenten att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bUaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet: Britta Gyllensten
Prop. 1971:156 23
Innehållsförteckning
Sid,
Propositionens huvudsakliga innehåll 1
GäUande bestämmelser m, m, 3
FamUjepolitiska kommitténs promemoria 8
Föredraganden 12
AUmänna synpunkter 12
Bostadstilläggens utformning 16
Kostnader och ikraftträdande 21
Hemställan 21