Kungl. Maj:ts proposition angående tullpreferenser för Bulgarien, Rumänien och MaIta, m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1974 Prop. 1974:176
Nr 176
Kungl. Maj:ts proposition angående tullpreferenser för Bulgarien, Rumänien och Malta, m. m.; giren den 25 oktober 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
CARL GUSTAF
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att tullpreferenser införs för Bulgarien, Rumänien och Malta. Samtidigt förordas att utjämningsskatten för öl av typ B (mellanöl) och starköl liksom under innevarande år inte skall tas ut under år 1975.
1 Riksdagen 1974.1 saml. Nr 176
Prop. 1974:176
Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor
Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor,
dels att mbriken till förordningen skall ha följande lydelse: "Lag om
utjämningsskatt på vissa varor",
dels att i 12 § orden "Kungl. Maj:t" skall bytas ut mot "regeringen", dels att i 1, 6 och 12 §§ ordet "förordning" skall bytas ut mot "lag", dels att utjämningsskatt för öl av typ B och för starköl ej skall utgå
under år 1975.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Förekommer i lag eller annan författning ordet "förordning" i olika böjningsformer och avses därmed förordningen om utjämningsskatt å vissa varor skall detta vid ikraftträdandet av denna lag bytas ut mot "lag" i motsvarande form.
Prop. 1974:176
Utdrag av protokollet över finansärenden hållet inför Hans Majrt Konungen den 25 oktober 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN,
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tullpreferenser för Bulgarien, Rumänien och Malta, m. m. och anför.
Inledning
Bulgarien, Rumänien och Malta har vid flera tillfällen framfört önskemål om att få åtnjuta tullfrihet inom ramen för systemet med tullpreferenser för varor från utvecklingsländerna. Yttranden i frågan har avgetts av generaltullstyrelsen och kommerskollegium. Kollegiet har inhämtat yttranden från statens jordbruksnämnd och närmast berörda näringslivsorganisationer, nämligen Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges kemiska industrikontor. Svenska garveriidkare-föreningen. Svenska pälsbranschens centralkommitté. Svenska plywood-föreningen. Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Jernkontoret, Sveriges mekanförbund och Sveriges möbelindustriförbund,
I två den 23 september och den 15 oktober 1974 till finansdepartementet inkomna skrivelser har Industrins livsmedelsgrupp hemställt om en sänkning av utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers. Sveriges bageriförbund har för egen del i skrivelse till finansdepartementet den 11 oktober 1974 anslutit sig till framställningen. Vidare har Svenska bryggareföreningen i skrivelse den 14 augusti 1974 hemställt att utjämningsskatten liksom under innevarande år inte skall tas ut under år 1975 för mellanöl och starköl. Skrivelserna har remissbehandlats och yttranden har avgetts av generaltullstyrelsen, kommerskollegium, statens jordbruksnämnd och riksskatteverket.
Tullpreferenser Förslag och yttranden
Det svenska preferenssystemet, som trädde i kraft den 1 januari 1972, innebär tullfrihet vid import från utvecklingsländerna av flertalet varor utanför jordbruks- och livsmedelssektorn. Liksom i praktiskt taget alla andra industriländer har undantag gjorts för varor som erfarenhetsmäs-
It Riksdagen 1974. 1 saml Nr 176
sigt är särskilt utsatta för lågpriskonkurrens. För Sveriges del omfattar dessa bl. a. väv av bomull och konstfibrer samt vissa trikåvaror, kläder, handskar och skor. Inom jordbruksvaruområdet medges tullfrihet för bl. a. fiskkonserver, vissa oljor och fetter, frakt- och köksväxtberedning-ar, tobaksvaror samt drycker av olika slag.
Det svenska preferenssystemet innefattar en skyddsklausul som gör det möjligt att vidta åtgärder för att hindra eller motverka marknadsstörning. Åtgärderna skall normalt föregås av konsultationer med det exporterande u-landet. Skyddsåtgärder i form av tullar eller importbegränsningar kan införas selektivt mot det land eller de länder vars export orsakar eller hotar att orsaka marknadsstörning.
Tullfrihet i Sverige åtnjutes av ett stort antal utomeuropeiska länder samt av Jugoslavien.
De östeuropeiska statshanddsländerna åtnjuter på tullområdet mest-gynnad-nationsbehandling, oavsett om de är anslutna till det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) eller inte. Det system som gäller för öststaternas utrikeshandel har emellertid skapat ett behov att reglera handeln med dessa länder i bilaterala avtal. För import av vissa varor från de östeuropeiska ländema erfordras sålunda importlicens. För övervägande delen av de icke frilistade varorna kan införseln begränsas till överenskomna nivåer för att undvika akuta risker för marknadsstörning i Sverige. Till denna varugrupp bör bl. a. vissa kemiska produkter, textilvaror, skor och porslinsvaror samt järn och stål. Räknat på 1973 års importvärde utgör den icke frilistade importen av industrivaror ca 15 % av den totala importen av dessa varor från-de östeuropeiska länderna.
Av andra industriländer har Finland, Österrike, Canada, Japan, Australien och Nya Zeeland vid olika tidpunkter infört tullpreferenser för varor från Bulgarien och Rumänien, Dessa tillämpas på samma villkor som gäller för u-landsvaror. Det är dock att märka att vissa av de angivna länderna inte medger tullfrihet för alla preferensberättigade varor från u-ländema utan endast en större eller mindre sänkning av tullarna, I EG-länderna är den preferensberättigade importen av känsliga varor maximerad. Sedan den 1 januari 1974 medges tullpreferenser för varor från Rumänien, varvid särskilda undantag dock gjorts,
I handeln med Bulgarien och Rumänien föreligger för Sveriges del exportöverskott, vilket är särskilt markant i fråga om Bulgarien, Sveriges import från Bulgarien uppgick år 1973 till ca 20 milj, kr. Införseln utgörs traditionellt till övervägande del av varor inom livsmedelssektorn, som svarar för drygt 70 % av totalimporten, Sveriges export var samma år ca 100 milj, kr,, varav huvuddelen utgjorde varor inom verkstadssektorn.
Importen från Rumänien uppgick till ca 130 milj, kr. varav 20 milj. utgjorde livsmedel och närmare 50 milj. kr. eldningsoljor. Äv hel- och
halvfabrikat importerades för 60 milj. kr. varav drygt hälften avsåg möbler, Sveriges export till Rumänien uppgick till ca 165 milj, kr, varav drygt 85 % utgjorde hel- och halvfabrikat, främst varor inom verkstadssektorn samt järn och stål.
Omslutningen i handeln med Malta var drygt 16 milj. kr,, varav 6 milj, utgjorde export.
Bland remissinstanserna pekar kommerskollegium på att preferenser för Rumänien skulle bryta den likabehandling i handelspolitiskt avseende som hittills har tillämpats av Sverige i förhållande till statshanddsländerna. Enligt kollegiets bedömning måste för övrigt särskilda undantag övervägas mot Rumänien, varigenom den generella karaktären hos preferenssystemet för u-landsvaror delvis skulle gå förlorad. De tullförhandlingar på världsvid bas som nu inleds inom GATT bör kunna ge Rumänien möjlighet att öka avsättningen på bl, a, den svenska marknaden. Enligt kollegiets uppfattning bör därför inga ändringar nu göras i det svenska preferenssystemet när det gäller mottagarlandskretsen.
Flera av näringslivets organisationer framhåller att exporten från statshanddsländerna kan ske tUl priser som skapar allvarliga störningar på den svenska marknaden. Om man genom tullpreferenser vill stimulera exporten bör det enligt industriförbundets och kemikontorets uppfattning krävas att dessa länder inte tillämpar en marknadsstörande prissättning, Jernkontoret och industriförbundet anför att alla länder inom COMECON bör behandlas lika i handelspolitiskt avseende, Mean/ör-bundet förutsätter att Sverige snabbt och effektivt kan ingripa vid marknadsstörning genom den i det svenska preferenssystemet ingående skyddsklausulen. Grossistförbundet menar; att det från allmänna utgångspunkter finns skäl att från svensk sida välvilligt överväga de av Bulgarien och Rumänien framförda önskemålen. Samtidigt kan emellertid enligt förbundet ifrågasättas värdet av att ge statshanddsländer pre- . ferenser. Dessa bedöms inte få någon större praktisk betydelse eftersom åtskilliga andra faktorer som varukvaliteter och leveransförhållanden i högre grad än tullar påverkar avsättningsmöjligheterna på den svenska marknaden.
Flertalet remissinstanser anser att eventuella tullpreferenser till Ru mänien inte bör få samma varamässiga omfattning som preferenserna till de egentiiga utvecklingsländema. Detta sammanhänger med att ris ken för marknadsstömingar anses vara särskilt stor vid import från öst länderna. Kommerskollegiet, kemikontoret och mekanförbundet förut sätter att undantag görs för de varor som nu är undantagna i det svens ka preferenssystemet och förordar att licensbdagda varor och andra va ror som är särskilt känsliga för marknadsstörning undantas. Grossistför bundet ifrågasätter dock starkt lämpligheten av att göra särskilda undan tag för enskilda länder. Undantagen bör begränsas till de varuslag som redan är upptagna i nu gällande preferenssystem. ..
Statens jordbruksnämnd framhåller att man vid ett eventuellt utsträckande av preferenserna till europeiska statshanddsländer måste beakta de risker fÖr störning på den svenska marknaden som tullpreferenser åt dessa länder kan ge upphov till på grund av ländernas ekonomiska system.
Departementschefen
De svenska tullpreferenserna för utvecklingsländerna, som innebär tullfrihet för flertalet industriella hel- och halvfabrikat och för vissa livsmedel, har fastställts bl. a. med hänsynstagande till åtgärderna i andra länder. Tullfriheten medges för varor från ett stort antal länder och områden. Av östeuropeiska länder ingår endast Jugoslavien i det svenska preferenssystemet,
I vissa andra industriländer — Finland, Österrike, Canada, Japan, Australien och Nya Zeeland — omfattar tullpreferenserna även varor från Bulgarien och Rumänien, I EG-ländernas preferenssystem ingår Rumänien, Inom detta system, som i flera hänseenden är mer restriktivt än det svenska, har dock särskilda undantag gjorts för åtskilliga rumänska varor,
I likhet med flertalet utvecklingsländer har Bulgarien och Rumänien ännu ett förhållandevis starkt inslag av jordbruksprodukter och råvaror i exporten. Med hänsyn härtill och då andra större handelsnationer numera medger Bulgarien och Rumänien tullättnader finner jag skäl tala för att dessa länder får preferenser i Sverige, I likhet med flertalet remissinstanser anser jag dock att särskilda undantag bör göras för vissa varor, utöver dem som är undantagna i nu gällande preferenssystem för u-länder. Dessa undantag bör lämpligen bestämmas med beaktande av de undantag som andra länder gjort för varor från Rumänien, Preferensmedgivandet bör i princip inte omfatta licensbe-lagda varor. Förteckning över de varor som bör undantas samt över preferensberättigade varor på jordbrukets område torde få fogas som bilaga 1 och 2 till statsrådsprotokollet i detta ärende. I den mån kon-konkurrensförhållandena ger anledning härtill bör Kungl. Maj:t i likhet med vad som gäller i fråga om de nu preferensberättigade länderna ha rätt att slopa undantag i bilaga 1.
I likhet med flera remissinstanser finner jag att preferenserna för Bulgarien och Rumänien bör utformas så att Sverige — på sätt som redan gäller för nu medgivna preferenser — har rätt att vid behov vidta åtgärder för att hindra eller motverka marknadsstörning.
I fråga om villkoren i övrigt för import av preferensberättigade varor från Bulgarien och Rumänien torde de allmänna bestämmelserna i gällande preferenssystem få tillämpas.
Då det gäller Malta föreslår jag att detta land inkluderas bland de preferensberättigade länderna i det svenska systemet angående tullpreferenser till förmån för utvecklingsländerna.
Formellt bemyndigande för Kungl. Maj:t att medge tullpreferenser för utvecklingsländer finns i 4 § 3 tullförordningen (1973: 979). Av prop. 1971: 93 framgår att bemyndigandet får utnyttjas för vissa särskilt angivna länder och gäUer med vissa begränsningar beträffande varuområdet. Riksdagen bör därför beredas tillfälle att avge yttrande i frågan om tullpreferenser för de nu aktuella länderna.
Tullpreferenserna för Bulgarien, Rumänien och Malta bör införas fr. o, m, den 1 januari 1975.
Utjämningsskatt
Förslag och yttranden
Utjämningsskatt utgår enligt förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor för choklad- och konfektyrvaror (med vissa undantag), vissa biscuits och wafers samt öl av typ B (mellanöl) och starköl när varorna tillverkas yrkesmässigt för försäljning eller införs till landet. Utjämningsskatten har till syfte att täcka kostnaderna för den intema prisutjämning för vissa livsmedelsprodukter, som infördes i anslutning till upprättandet av den Europeiska frihanddssammanslutningen (EFTA) år 1960. Genom prisutjämningen ges de inhemska producenterna möjlighet att få tillgång till råvaror för sin tillverkning till världsmarknadspris. Utjämningsskatten utgick från början med 50 öre, höjdes den 1 juli 1966 till 60 öre samt sänktes den 1 april 1973 till 50 öre, den 1 januari 1974 till 40 öre och den 1 juli 1974 till 25 öre per kilogram. Ändringarna har varit betingade av utvecklingen vad beträffar kostnadema för utjämningsbidragen, .
För mellanöl och starköl infördes utjämningsskatt med 3 resp, 4 öre för liter den 1 januari 1967. Samtidigt infördes en intern råvaruprisutjämning av samma typ som hade tillämpats inom bl. a. choklad- och konfektyrområdet. Utjämningsskatten för mellanöl och starköl höjdes den 1 januari 1970 till 5 resp. 6 öre för liter, sänktes 1 april 1973 till 4 resp. 5 öre för liter och är suspenderad under år 1974. Även dessa åtgärder sammanhängde med ändringar i kostnaderna för prisutjämningen.
Industrins livsmedelsgrupp framhåller att prisutjämningsbidraget för torrmjölk ytterligare nedgått sedan utjämningsskatten senast sänktes samt att sänkningen av förmalningsavgifterna för spannmål kommer, att medföra en väsentlig reduktion av prisutjämningsbidraget för mjöl. Härigenom skulle de genomsnittliga bidragen för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers komma att ligga betydligt under beloppet för den nu utgående utjämningsskatten om 25 öre för kilogram. Livsmedels-
Prop. 1974: ne 8
gruppen hemställer att en ytterligare sänkning av utjämningsskatten för nämnda produkter snarast genomförs. Sveriges bageriförbund ansluter sig till industrins livsmedelsgrupps framställning och understryker betydelsen av att bagerierna inte får betala högre skatt än vad som utbetalas som utjämningsbidrag.
Statens jordbruksnämnd räknar i sitt remissyttrande med att prisut-järtmingsbeloppet för choklad- och konfektyrvaror under budgetåret 1974/75 kommer att iippgå till 26 öre för kilogram, vilket nära överensstämmer med den nu utgående utjämningsskatten. Prisutjämningsbidraget kan enligt nämnden antas bli oförändrat, främst med hänsyn till att sänkningen för mager torrmjölk uppvägs av höjningen för glykos. Däremot förutser nämnden en viss sänkning av bidragsbeloppet för biscuits och wafers, som beräknas bli 17 öre för kilogram. Genomsnittligt skulle prisutjämningen för de båda varugrupperna tillsammans komma att uppgå till 24 öre för kilogram. Med hänsyn till att man nu inte har anledning att räkna med några nämnvärda ändringar av prisutjämnings-beloppen samt att man bör söka undvika alltför täta ändringar i skattesatsen avstyrker jordbraksnämnden förslaget att sänka utjämningsskat-ten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers.
Enligt kommerskollegium skiille ett mindre överskott visserligen uppkomma om utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers ej ändras. Kollegiet avstyrker dock en sänkning med hänsyn bl. a. till svårigheten att uttala sig om utvecklingen av världsmarknadspriser och utjämningskostnader. Det är enligt kollegiets mening inte heller önskvärt med alltför täta ändringar av skattesatsen.
Riksskatteverket anser att skattesatsen på choklad- och konfektyrvaror får anses väl anpassad till den aktuella för varugruppen genomsnittliga prisutjämningskostnaden. Då det gäller varagruppen biscuits och wafers kan det enligt riksskatteverkets mening finnas anledning att ifrågasätta om beskattning och prisutjämning över huvud taget.bör bibehållas.
Generaltullstyrelsen framhåller i sitt yttrande att inga invändningar finns — från de synpunkter tullverket närmast har att bevaka — mot en justering av utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers.
När det gäller utjämningsskatten på maltdrycker hänvisar Svenska bryggareföreningen till att mycket höga världsmarknadspriser på spannmål väntas även under år 1975. Något utjämningsbidrag för korn och malt torde då inte komma att utgå, varför ett återinförande av utjämningsskatten för maltdrycker skulle få karaktären av en för konsumenten fördyrande produktskatt vid sidan av maltdrycksskatten. Föreningen hemställer att suspenderingen av utjämningsskatten för mellanöl och starköl får omfatta också år 1975.
De i ärendet hörda remissinstanserna har tillstyrkt att utjämningsskatten på mellanöl och starköl suspenderas även under år 1975.
Prop. 1974:176 9
Departementschefen
Utjämningsskatten har till syfte att finansiera kostnaderna för prisutjämningen på vissa livsmedelsprodukter. För choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers utgör skatten 25 öre för kilogram. För mellanöl och starköl är utjämningsskatten suspenderad under år 1974. Genom prisutjämningen undanröjs den särskilda kostnadsbdastning på grund av jordbruksregleringen som apnars kunde missgynna svenska producenter i konkurrens med utländska företag.
Utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror sänktes senast den 1 juli 1974 från 40 öre till 25 öre för kilogram. Sänkningen var betingad av utvecklingeri vad beträffar "kostriaderria för utjämriirigsbidrä-geri, Urider härivisnirig till de stegrade världsmarknadspriserria har iri-dustrins livsmedelsgrupp och Sveriges bageriförbund hemställt att.utjämningsskatten nu ytterligare sänks. Remissmyndigheterna har emellertid avstyrkt förslaget med hänvisning till att man inte kan förutse några nämnvärda ändringar av prisutjämningsbdoppen och att utjämningsskatten får anses väl anpassad till dessa. Vidare framhålls angelägenheten av att undvika täta ändringar i skattesatsen.
För egen del kan jag ej finna skäl att nu vidta en sänkning av utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers. De beräkningar som gjorts visar att endast en obetydlig skillnad föreligger mellan skatteintäkt och utjämningskostnader. En differentiering av skattesatsen på skilda varuområden bör inte övervägas så länge världsmarknadspriserna på råvarorna inte kan sägas ha stabiliserats,
I likhet med remissinstansema anser jag att någon utjämningsskatt på öl av typ B (mellanöl) och starköl inte bör tas ut år 1975,
I den nya regeringsformen finns en bestämmelser som innebär att vissa författningar skall betecknas som lag. Med anledning härav förordar jag att erforderliga ändringar i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor vidtas.
HemstäUan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t dels föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor,
dels bereder riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om tullpreferenser för Bulgarien, Rumänien och Malta,
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Prop. 1974:176 10
Bilaga 1
Varor hänförliga till 25—99 kap. tulltaxan som ej är berättigade till tullpreferens vid import från Bulgarien och Rumänien
Tulltaxenr Varaslag
28,56 A. Kalciumkarbid
29.04 A, och ur C, Acykliska alkoholer med undantag av metanol ur 29,15 B, Ftalsyraanhydrid
31,02 A.—C, Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska
31.05 A, och B,l. Andra gödselmedel; varor enhgt detta kapitel i
form av tabletter, pastiller e,d, eller i förpackningar med en bruttovikt ej överstigande 10 kg
ur 35,02 B,i Äggalbumin, otjänligt till människoföda
35,05' Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och ros-
tad stärkelse; stärkdseklister
38,12 A,i och ur B.i Beredda glätt-, appretur- och betmedd av sådana slag som användes inom textil-, pappers- eller läderiridustrin eller inom liknande industrier, innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med undantag av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck högst 1 kg netto
38,19 G,i Kärnbindemedel, innehållande stärkelse eller
stärkelseprodukter
39.1 Kondensations-, polykondensations- och polyaddi-tionsprodukter (inbegripet linjära produkter), även modifierade eller polymeriserade (t. ex, fenoplaster, aminoplaster, alkyder, polyallylestrar och andra omättade polyestrar, silikoner)
39.2 Polymerisations- och sampolymerisationsprodukter (t.ex, polyeten, polytetrahalogeneten polyisobuten, polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, poly-vinylkloridacetat och andra polyvinylderivat, po-lyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat, kuma-ronindenhartser)
ur 39,03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat
och andra cellulosaestrar, cdlulosaetrar och andra kemiska cellulosaderivat, även mjukgjorda (t,ex, kollodium, celluloid); vulkanfiber: samtiiga tull-belagda varaslag
39.06 A,2,1 Stärkelse, företräd, förestrad eller på annat sätt
modifierad
39.07 Varor av material av sådana slag som är nämnda i nr 39,01—39,06
1 Jordbruksreglerade varor.
Tulltaxenr Varuslag
40,11 Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt
slangar och fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul
42,03 Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder, av
läder eller konstläder
51,01 A.l, och B, Garn av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar med undantag av garn, annat än cordgarn, av syntetiska fibrer
51.03 B, Gam av ändlösa regenererade fibrer i detaljhan-
delsuppläggningar
51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller regenererade fibrer, inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor enligt nr 51.01 eller 51,02
53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i detaljhandelsuppläggningar
53.11 Vävnader av fårull eller fina djurhår
54.03 A,l, och B, Garn av hn eller rami, ej i detaljhandelsupplägg-
ningar med undantag av enkelt garn över nr 35 engelsk numrering
54.4 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar
54.5 Vävnader av lin eller rami
55.05 A, och B.l, Gam av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar,
med undantag av garn, annat än sytråd, över nr 89 engelsk numrering
55.06 Gai"n av bomull i detaljhandelsuppläggningar
ur 55.07 Gasivävnader av bomull med undantag av oblekta,
ej nierceriserade vävnader
55.8 Haiidduksfrotté och liknande frottévävnader, av bomull
55.9 Andra vävnader av bomull
56.01 B, Korta regenererade fibrer, ej kardade, kammade
eller på annat sätt beredda för spinning
56.04 B, Korta regenererade fibrer och avfall av regene-
rerade fibrer, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning
56.05 A,2, Gam av korta regenererade fibrer eller av avfall
av regenererade fibrer, ej i detaljhandelsuppläggningar
56.6 Gam av korta syntetiska eller regenererade fibrer eller av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer, i detaljhandelsuppläggningar
56.7 Vävnader av korta syntetiska eller regericrerade fibrer eller av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer
57.10 Vävnader av jute eller av andra bastfibrer för textilt ändamål enligt nr 57,03
58.02 B, Andra mattor (även konfektionerade) ävensom
kelim-, soumak- och karamanievävnader samt liknande vävnader (äveri konfektionerade) med un-
Tulltaxenr Vamslag
dantag av mattor av kokosfibrer utan inblandning av andra fibrer
58.4 Sammets-, ögle- och sniljvävnader (andra än hand-duksfrotté och liknande frottévävnader av bomull, hänförliga till nr 55,08, samt band hänförliga till nr 58:05)
58.5 Vävda band samt band bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer, andra än varor hänförliga till nr 58,06
58.6 Vävda etiketter, märken o.d,, ej broderade, som längdvara eller tillskurna
58,08 A. Fisknät
ur 59,01 A, Varor av vadd
59.2 Filt samt varor av filt, även med impregnering eller överdrag
59.3 Fiberduk, likande duk av gam samt varor av sådan duk, även med impregnering eller överdrag
59.4 Bind- och segelgarn, tågvirke och linor, även flätade
59.5 Nät som längdvara eller i avpassade stycken och varor av nät, tillverkade av bind- eller segelgam, tågvirke eller linor, ävensom avpassade fisknät och andra fiskredskap ay nät tillverkade av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke dier linor
59.7 Textilvävnader överdragna med- gummi arabicum e.d, eller med stärkelseprodukter, av sådana slag som användes till bokpärmar o,d,; kalkerväv; preparerad målarduk; kanfas och liknande vävnader för tillverkning av hattstommar eller liknande ändamål
59.8 Textilvävnader, impregnerade, överdragna belagda eller laminerade med cellulosaderivat eller andra plaster
59,13 A, Band av elastiska vävnader (andra än trikåvaror)
bestående av textilmaterial i förening med gummitråd
59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilma-
terial, även med invändig beläggning, armering eller tillbehör av annat material
ur 59,17 B. Ändlös, vävd maskinfilt, vävd maskinfilt med s.k,
dippersöm härander inbegripen .
60,01 Trikåväv, ej elastisk och ej gummibehandlad
60.3 Strumpor, understrampor, sockor, ankdsockor, strumpskyddare o.d, av trikå, ej elastiska och ej gummibehandlade
60.4 Underkläder ay trikå, ej elastiska och ej gummi-behandlade
60.5 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, ej elastiska och ej gummibehandlade
ur 60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, elastiska eller
Tulltaxenr Varaslag
gummibehandlade (inbegripet elastiska knäskydd och elastiska strumpor) med undantag av åder-bråcksstrumpor
61,03
61,04
61,09
ur 62.04
64.01—64.02
Överkläder för män eller gossar Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn Underkläder för män eller gossar, inbegripet kragar, skjortbröst och manschetter Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängs-len, strumphållare, strumpeband o.d. (inbegripet sådana artiklar av trikå), även elastiska Res- och sängfiltar
Sänglinne och bordslinne samt toaletthanddukar, kökshanddukar och liknande artiklar; gardiner och andra artiklar för rumsinredning Presenningar och markiser
Skodon med yttersulor av läder, konstläder, gummi eller plast
69.11 Bordsartiklar och andra artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushålls- eller toalettändamål, av porslin (inbegripet biskviporslin och parian)
69.12 Bordsartiklar och andra artiklar av sådana slag som vanligen användes för hushålls- eller toalettändamål, av andra keramiska material
70,05 Planglas, draget eller blåst (inbegripet överfångs-
glas), obearbetat, av kvadratisk eller rektangulär form
70,10 Damejeanner, flaskor, burkar, krakor, tablettrör
och liknande kärl av glas, av sådana slag som vanligen användes för transport eller förpackriirig av varor; proppar och andra tillslutningsanordningar av glas
70.13 Glasvaror (andra än artiklar hänförliga till nr 70,19) av sådana slag som vanhgen användes som bords-, köks-, toalett- eller kontorsartiklar, som prydnadsartiklar inomhus eller för liknande ända mål
73,02 A,
73,06 B,
73,07
73,08
73,09
73,10
Kisdjärn och kisdmanganjärn, innehållande mer än 15 % kisel
Göt, block, oregelbundna styckeri o,d, av jäm eller stål
Biooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämrien, grovt tillformade genom smidning, av järn eller stål
Plåtämnen i rullar, av järn eller stål Universåljärn och universalstål Stång (inbegripet valstråd), annan än profilstång, av jäm eller stål, varmvalsad, smidd, strängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad (även kalibrerad) i kallt tillstånd; ihåligt bergborrstål
Tulltaxenr Varaslag
ur 73,11 Profilstårig av järn eller stål, varmvalsad, smidd,
strängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd: samtliga tullbdagda varuslag
73.12 B, Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat, ej
pläterat med eller överdraget med aluminium, bly eller tenn
73.13 B, Plåt av jäm eller stål, varm- eller kallvalsad, ej
pläterad med eller överdragen med aluminium, bly eller tenn
73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan dektrisk isolering
73.15 Logerat stål och kolrikt stål, i sådana former som är nämnda i nr 73,06—73,14
ur 73.16 B, Banbyggnadsmaterid av järn eller stål för järn-
vägar eller spårvägar, nämligen moträler och sliprar samt valsade rälskarvjärn och valsade underläggsplattor
73,17 B, Rör av gjutjärn med en invändig diameter under-
stigande 510 mm
73,IS Rör och rörämnen av järn (annat än gjutjärn)
eher stål, med undantag av högtrycksrör för elektriska vattenkraftverk
73,20 Rörddar (t,ex, skarvrör, knärör, muffar och flän-
sar) av järn eller stål
73,40 Andra varor av järn eller stål
74,03 Stång av koppar; tråd av koppar
76.2 Stårig av alumiriium; tråd av alumiriium
76.3 Plåt och band av aluminium
76.4 Folier av aluminium (även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller på baksidan förstärkta med papper eller annat material) med en tjocklek (förstärkningsmaterial ej inräknat) av högst 0,20 mm
76.06 Rör och rörämnen av aluminium; ihålig stång av
aluminium ur 84.61 Kranar, ventiler och liknande anordningar för
rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbe gripet reducerventiler och termostatreglerade ven tiler, av tack- och gjutjärn 84,62 Kullager, rullager och nåhager
ur 85.01 Generatorer, motorer och roterande omformare
85.03 Galvaniska element och batterier
85.23 Isolerad elektrisk tråd, kabel (även koaxialkabd),
stång o.d, (inbegripet lackerade eller anodoxidera-de), även med kopplingsanordningär ur 85.24 A.l. och B.2,Grafitelektroder
87.2 Motorfordon för person- eller godsbefordran (inbegripet sportfordon, andra än fordon enligt nr 87,09) .
87.3 Bilar för speciella ändamål (såsom bärgningsbilär.
Tulltaxenr Varaslag
brandbilar, stegbiiar, bilar med anordning för sop-ning, snöplogning eller spolning, kranbilar, strål-kastarbilar, verkstadsbilar och röntgenbilar), ej hänföriiga till nr 87,02
87.04 B, Underreden försedda med motor, till motorfordon
hänföriiga till nr 87,02 eller 87,03
87.05 A, och ur B, Karosserier (inbegripet förarhytter) till motorfor-
don hänföriiga till nr 87,02 eller 87,03 87,10 Cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar) utan
motor ur 87,12 Ddar och tillbehör till artiklar hänförliga till nr
87,10 94.01 Stolar och andra sittmöbler (andra än sådana som
är hänförliga till nr 94,02), även bäddbara, samt
ddar därtiU 94,03 Andra möbler samt delar därtill
Prop. 1974:176
16
Bilaga 2
Varor hänförliga tili 1—24 kap. tulltaxan (1971:920) som är berättigade till tullpreferens vid import från Bulgarien och Rumänien
Tulltaxenr
Varaslag
ur 03,02 03,03 A,2,
04,06 05,03 B,
ur 07,01 Cl, och C,2, ur 07,03
ur 07.04
07,06 A,
08.04 A,l,
ur 08,06 B,l,
08,07 B,l,
ur 08,09 A,l,
13.03 A,
15,07 A,2,
15,08 A.
15.10 B.
ur 16,04
16,05 A, och
ur B,
ur 17,04
Fisk, saltad, torkad eller rökt (även varmrökt): samtliga fullbelagda varaslag Ostron, med eller utan skal, färska (levande eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade, andra än ostronyngd eller ungostron, som i minsta diameter eller bredd ej håller 5 cm eller som har större dimension men ej uppnår en vikt av 35 kg för 1 000 st,, avsedda att användas uteslutande för odlingsändamål Naturlig honung
Tagel, annat än råtagel, även anbringat på underlag eller mellan två skikt av annat material Vitiök, färsk eller kyld, under tiden I juli—29 febraari
Oliver och kapris, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavdsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion
Torkad, dehydratiserad eller evaporerad vitlök, hel, i bitar, skivad, krossad eller pulveriserad, men ej vidare beredd
Jordärtskockor, färska eller torkade, hela eller i bitar
Vindruvor, färska, under tiden 1 juli—31 oktober Kvittenfrukter, färska, under tiden 16 juli—31 december
Persikor, färska, under tiden 1 juli—15 oktober Honungs- och ogenmeloner, färska, under tiden 16 juni—30 september Vetegluten, även torkat Pektinämnen, pektinater och pektater Linolja, blekt
Linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja Fettalkoholer
Fisk, beredd eller konserverad, inbegripet kaviar och kaviarersättning: samtliga fullbelagda varaslag Kräftdjur, andra än räkor, och blötdjur, beredda eller konserverade
Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med undantag av fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat, i bulk
Tulltaxenr Varaslag
18.3 Kakaomassa (i bulk eller i block), även avfettad
18.4 Kakaosmör (fett eller olja)
18.5 Kakaopulver, ej sötat
ur 18,06 Blockchoklad; chokladkakor, konfekt och andra
sötsaker av choklad eller överdragna med choklad, för direkt konsumtion
19.05 Livsmedelsberedningar erhållna genom svallning eller röstning av spannmål eller spannmålsproduk ter (rostat ris, majsflmgor och liknande produk ter)
ur 19,08 Biscuits och wafers
ur 20,01 Oliver och kapris samt frukter, beredda eller kon-
serverade med ättika eller ättiksyra, även med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap
20.02 D, och ur E, Oliver, tomater, kapris samt röd och grön paprika,
beredda eller konserverade på annat sätt än med ättika eller ättiksyra 20,04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kandera-
de, glaserade eller på liknande sätt beredda med socker
20.06 B, och C, Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt,
med eller utan tillsats av socker eller sprit
20.07 A,l.a., ur Saft av ananas och citmsfrukter, osockrad, ojäst A,l,b,, A,2,a,, och ej innehållande sprit; saft av tropiska frukteri A,2,b., ur A,2,c. och köksväxtsaft, osockrad eller sockrad men ojäst och ur B. och ej innehållande sprit
21.3 Senapspulver och beredd senap
21.4 Såser; blandningar utgörande preparat för smaksättning
21.05 A, Soppor och buljonger i flytande eller fast form
eller i pulverform
21.06 A, och ur B, Inaktiv naturiig jäst; beredda bakpulver
ur 21,07 A, Konfektyrer, ej hänföriiga till annat nummer
22.3 Maltdrycker
22.4 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust vars jäsning avbratits på annat sätt än genom tillsats av alkohol
22.5 Vin av färska druvor; druvmust vars jäsning avbrutits genom tillsats av alkohol
22.6 Vermut och annat vin av färska dmvor, smaksatt med aromatiska extrakter
22.7 Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päronvin och mjöd
ur 22,08 B, Etanol (etylalkohol) och finsprit, odenaturerade,
med en styrka av 80° eller högre
22,09 Sprit (etanol, etylalkohol), ej hänföriig till nr
22,08; likör och andra sprithaltiga drycker; sam-
Med tropiska frukter avses här mango, guava, papaya, kasjufrukter, tamarind, avocadofrukter, mangostan, Utchi, fikon samt växtdelar av ingefära och angelika.
Tulltaxenr Varuslag
mansatta alkoholhaltiga beredningar (s,k, koncentrerade extrakt) för framställning av drycker
22,10 Ättika
24,02 A.—C, Cigarrer, cigariller, cigarretter och röktobak