om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1994
Hänvisat till av
Regeringens proposition 1987/88: 24
om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1994
Prop.
1987/88: 24
Regeringen föreslår riksdagen all anla det förslag som har tagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 oklober 1987.
På regeringens vägnar Ingvar Carlsson
Ulf Lönnqvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen alt ställa en .ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år 1994 i Östersund och Åre under förutsällning all Internationella olympiska kommittén beslutar förlägga spelen till dessa orter.
1 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
Jordbruksdepartementet Prop. 1987/88:24
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 oktober 1987
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén
Föredragande: statsrådet Lönnqvist
Proposition om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1994
1 Inledning
Från svensk sida har inför såväl 1984 års, 1988 års som 1992 års tävlingar gjorts ansökningar hos Internationella olympiska kommittén (lOK) om atl få arrangera olympiska vinterspel. Enligl lOK: s regler fordras normalt all en arrangör av olympiska spel (OS) av staten tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens genomförande. Riksdagen har med anledning av bl. a. denna regel vid de tidigare ansökningstillfällena lämnat sådana slalsgaranlier (prop. 1977/78:146, KrU 23, rskr. 275, prop. 1980/81:200, KrU 35, rskr. 428 och prop. 1985/86:104, KrU 23, rskr. 331). lOK beslutade dock i de nu nämnda fallen atl erbjuda OS till andra orter, nämligen Sarajevo i Jugoslavien, Calgary i Canada resp. Albertville i Frankrike.
I framställning lill regeringen den 2 juni 1987 anhöll Östersunds och Åre kommuner genom elt gemensamt bildat bolag - Vinterspelen Östersund/ Åre Aktiebolag - om fullständiga ekonomiska garantier från slalen för all ansöka om alt få arrangera de olympiska vinlerspden i Sverige är 1994. Kommunerna har också bildat en särskild stiftelse — Stiftelsen för Vinter-OS i Östersund 1994, med representanter för förutom de båda kommunerna också Sveriges riksidrotlsförbund (RF), Sveriges olympiska kommitté (SOK) och näringslivel. Bolaget är en för kommunerna gemensam avtalspart vid överläggningar med staten om statlig ekonomisk garanti för spelen.
Framställningen med en utredning om förutsättningarna för olympiska vinlerspd i Östersund och Åre år 1994 har remissbehandlats. På grundval av utredningen, remissyttrandena och vissa kompletterande uppgifter från bolaget har överläggningar förts mellan företrädare för å ena sidan staten och å andra sidan Vinlerspden Östersund/Åre AB samt Östersunds och Åre kommuner om statliga ekonomiska garantier för genomförandel av de olympiska vinlerspden år 1994. Överläggningarna har resulterat i ell avlal mdlan staten och del av kommunerna bildade bolaget.
Till protokollet i delta ärende bör fogas dels kommunernas framställning med den därtill hörande utredningen som bilagal, dels en remissammanställning som bdaga 2, dels också del mellan staten och bolaget träffade avtalet som bdaga 3.
2 Föredragandens överväganden Prop. 1987/88:24
Svensk idrottsrörelse och vid olika tidpunkter aktudla värdorter eller regioner har målmedvetet verkat för all olympiska vinlerspd förläggs lill vårt land. Näringslivet och särskilt turislseklorn har likaså i ökad utsträckning aktivt verkat för ell OS i Sverige.
Den svenska idrottsrörelsen har således i flera sammanhang uttryckt önskemål om alt olympiska vinterspel förläggs till.Sverige. Idrottsrörelsen har därvid bedömt atl ell sådant arrangemang är av slorl idrottsligt intresse samfidigt som del skulle ha ell betydande propagandavärde för svensk idrott. Från regionala företrädare har framförts atl olympiska vinlerspd med sin alltmer ökade internationella uppmärksamhet skulle vara av slor betydelse för orternas utveckling saml ge regional sfimulans.
Den som ansöker om alt få arrangera de olympiska vinterspelen år 1994 har atl före utgången av januari 1988 hos lOK redovisa förutsättningarna för en sådan ansökan. Ansökningen kommer därefter atl behandlas slutligt vid lOK: s session i Söul den 15 september 1988. lOK utser därvid värdort bland de sökande. Innan en ansökan kan inges måsle slaten ekonomiskt garantera spelens genomförande.
Den av bolaget genomförda utredningen av fömtsättningarna för att arrangera de vinlerolympiska spelen år 1994 har gjorts efter samråd med SOK och RF. De i utredningen föreslagna investeringarna och utgiftsprogrammen har beräknats i samråd med berörda intressenter, myndigheter och förelag saml därefter godkänts av SOK och de olympiska specialförbunden.
Utredningen redovisar så långl möjligl bruUoförhållanden avseende såväl kostnader som intäkter. Kostnaderna beräknas i prislägel mars 1987 till 1940 milj. kr. inkl. oförutsedda kostnader med 324 milj. kr. Intäkterna beräknas i fast pris och under vissa nedan angivna antaganden till 2010 milj. kr. Bland större invesleringar märks ny- och ombyggnader av ishockeyhallar, ny bob- och roddbana saml nybyggnader av skidstadion och skridskoarena i Östersund. I Åre krävs invesleringar huvudsakligen i befintliga alpina anläggningar och ell nyll presscenler. Utgångspunkten vid bedömningen av slalsgaranfin är alt de beräknade kostnaderna uppräknade med index skall täckas av de beräknade intäkterna.
De huvudsakliga intäkterna i kalkylen uppkommer genom försäljningen av sändningsrätten för TV. Dessa intäkter anges till 1 168 milj. kr. Intäkterna har beräknats med utgångspunkt i de avlal som värdorten för vinlerspe-len år 1988, Calgary, har slutit. Del angivna beloppet motsvarar 65% av summan för Calgarys avlal räknat efter en dollarkurs av 7 kr. Den totala intäkten av spelen beräknas som nämnts fill 2010 milj. kr. I della belopp ingår fömtom TV-intäkler bl. a. sponsor- och försäljningsintäkter, biljellin-takter saml vissa s. k. restvärden efter spelen.
Kalkylen är en investerings- och driftkalkyl. I kalkylen beaktas inle bestående invesleringsvärden eller andra samhällsekonomiska effekter, såsom ytterligare ianspråktagande av samhällelig service, skatteinkoms ter, valulainläkler, sysselsättnings- eller regionalekonomiska effekter. Vis sa sådana bedömningar har dock redovisats i utredningen. -,
Utredningen har remissbehandlats. Remissinstanserna lillstyrker utred- Prop. 1987/88:24 ningsförslagen och ställer sig positiva lill elt svenskt OS-artangemang. Byggnadsstyrelsen har särskill granskat utredningens investeringskalkyler och konstaterar all dessa är väl genomarbetade med den noggrannhet man kan begära i della tidiga skede. Kalkylerna har också granskats inom jordbruks- och finansdepartementen. Med kalkylerna som gmnd har överläggningar förts med syftet all kunna lämna en lolalgaranti för spelens genomförande. Avlal har slutits med förbehåll för bl. a. regeringens godkännande.
Kalkylen är beräknad i prisläget mars 1987. Hänsyn fill index för kostnadsutvecklingen måste senare tas, vilkel förhållande också omfattas av ' avtalet. Avtalet förutsätter alt oförutsedda kostnader också för verksamhet och investeringsobjekt som omfattas av garantiramen skall kunna fmansieras genom omprioriteringar. Endast för sådana kostnader för arrangerande av de olympiska spelen som uppkommer efter det all avtalet slutits och som inte kunnat påverkas av bolaget medger avtalet atl garantiramen efter förhandling kan höjas.
Med hänsyn till valet av avtalskonstruktion bör de beräknade intäkterna enligl min mening väl svara mol utgifter om ca 1,6 miljarder kr. Staten bör därför kunna lämna en garanti om 1 616 milj. kr., vilkel belopp motsvarar de av arrangören beräknade kostnaderna i 1987 års prisläge.
Slalsgaranlins syfte är atl täcka eventuella förluster i etl ulgiflsprogram om 1616 milj. kr. i den mån det saknas finansiering genom intäkter. Stalsgaranlin är begränsad till det angivna beloppet.
Överläggningarna mellan staten och kommunerna har utgått från all kommunerna tar ansvar för de olympiska vinterspelens genomförande och ekonomi. Det råder också enighet om atl den ekonomiska verksamhelen inom OS-budgeten skall bedrivas så att inte onödiga likvidiletskostnader eller behov av alltför tidig lånefinansiering uppstår. Investeringsåtaganden på en rimlig nivå bör också bidra lill att kommunernas ekonomiska ansvar efter spelen för anläggningar och därtill knutna driftkostnader kan upprätthållas. SOK och berörda specialförbund har godkänt anläggningarnas utformning med avseende på tekniska krav och standard. En viktig del i strävan all begränsa driftkostnaderna är den ideella arbetsinsats som idrottsrörelsen bidrar med. Etl positivt ekonomiskt resultat av vinterspelen bör därför tillfalla svensk idrott.
Statens garantiåtagande gäller endast mot bolaget, som skall vara ekonomiskt ansvarigt för genomförande av OS. Bolaget skall således om det visar sig nödvändigt genom garantin få intäklsunderskott täckt inom ramen för i avtalet redovisade utgiftsprogram. Som etl villkor för garantin skall bl.a. gälla alt staten ges insyn genom revisorer i verksamheten. Staten kommer som jag tidigare nämnt inte att ställa nägra garantier för de lån som kommer atl behöva tas upp av OS-huvudmannen före spelens genomförande. Lånen behövs i avvaktan på att OS-budgeten får sina slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år 1994. Sådana lån förutsätts den ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla mot bakgmnd bl.a. av det positiva gensvar en svensk ansökan rönt hos näringslivet.
Avstämning av OS-budgelens utveckling behöver ske fortlöpande. I ett 4
senare skede skall enligt avtalet överläggningar tas upp om fastställande av Prop. 1987/88: 24 index för en justering av garantiåtagandet med hänsyn till kostnadsutvecklingen. Vid denna senare tidpunkt bör också, om spelen förlagts till Sverige, avtal om intäkter från försäljningen av rätten till TV-sändningar ha slutils.
Av avgörande belydelse för det ekonomiska resultatet av arrangemangen är storleken av inläklerna och deras periodisering. Med hänsyn främsl till att försäljningen av TV-rätligheterna förutsätts svara för huvuddelen av intäkterna skall enligt avtalet detta försäljningsavlal underställas regeringen för godkännande. Det är också av slor betydelse all OS-budgeten tillförsäkras största möjliga intäkter av försäljningen av rätten att använda OS-symbolen.
Sammanfatlningsvis vill jag sålunda framhålla att slalen bör kunna lämna en från ekonomisk synpunkt tillräcklig garanti för en vinlerolympiad i Östersund och Åre år 1994.
3 Hemställan
Med hänvisning lill vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen alt ikläda staten ekonomiska åtaganden i överensstämmelse med lill denna proposition bifogat avlal.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen all anla det förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1987/88: 24 Bilaga 1
"Ofsjo SNN
Förutsättningar för olympiska vinterspel i
ÖSTERSUND 1994
VINTERSPELEN ÖSTERSUND/ÅRE AB • MA] 1987 7
# ,._, - ... \
Vdsnn'10'"
Östersund 1987 06 02
BOX iy.]
5-enuiosnRSUND. SNVEDSN Till
TELEPHONE INT-466J10199J
NAT 063101994 Rcgeringen
l\T -4663101982 SAT 063-1019 6;
Jordbruksdepartementet
44124 0'iOESI S
Ansökan om statlig garanfi för olympiska vinterspel 1994
Svensk idrottsrörelse har enhälligt beslutat fonsätta sina ansträngningar att få stå som värd för ett olympiskt vinterspel. Riksidrottsstyrelsen (RF) och Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) har enhälligt beslutat stödja Östersund som ny svensk kandidat för ett vinter-OS 1994. I nära samverkan mdlan Östersunds och Åre kommuner, idrotisrörelsen och näringslivet pågår nu ett omfattande arbete för att utforma och marknadsföra den nya svenska kandidaturen inför Internationella Olympiska Kommitténs (lOK) beslut den 15 september 1988 i Söul om arrangörson och värdland för vinter-ÖS 1994.
Östersund anmälde den 13 april 1987 till lOK sin kandidatur. Senast 1 februari 1988 ska definitiva handlingar inges till lOK. Denna slutliga ansökan ska enligt IOK:s regler åtföljas av en statlig garanti för spelens ekonomi och genomförande. Underlag för en sådan garanti har nu utarbetats av det särskilda planeringsbolag som bildats av Åre och Östersunds kommuner. Uppdraget sker i näia samverkan med styrelsen för den stiftelse, som bildats för et: vinter-OS i Östersund 1994 med företrädare för de båda kommunerna, RF och SOK. Dessutom ingär näringslivet, som helt svarar för marknadsföringskosmadema.
Underlaget för garanriansökan har utformats efter anvisningar och samråd vid överläggningar med berörda departement.
Ett vinter-Ös i Sverige skulle bli den största idrottsfesten och det största internationella evenemanget någonsin i vän land. Genom Östersunds ansökan och ett eventuellt uppdrag att genomfora spelen fär Sverige en unik möjlighet at: marknadsföra sig.
Det nya svenska konceptet med spelen i en sammanhållen region - Jämtlands län - skulle också innebära mycket stora möjligheter att utveckla en region med speciella fömtsätmingar för turism- och besöksnäringar. De stora satsningar som här skett frän staten, kommuner, landstinget och näringslivet skulle med ett vinter-OS kunna förstärkas och få bestående effekter av utomordenfiigl stor regionalpolitisk betydelse. Det skulle dessutom påverka även nationell ekonomi och handel. Sådana effekter har nåtts på andra håll i världen där olympiska vinterspel utnyttjats för en regional utveckling och nationell tursimsatsning. Som ett led i planeringsarbetet för vinter-OS i Östersund 1994 ingär därför också en studie utförd inom länsstyrelsen av de närings- och regionalpolitiska effektema och möjligheterna för Jämtlands län.
Prop. 1987/88:24
,999/
Den hittillsvarande marknadsföringen och internationella kontakter tyder på att Sverige nu fatt fram det bästa OS-konceptet någonsin. Sverige som ledande idrottsnarion bedöms nu uppenbarligen ha reella möjligheter att äntligen fi bjuda igen fill världens idrottsungdom. I Jämtlands län har OS-planema fält bredast tänkbara uppslutning polifiskt, idrottsligt, hos befolkningen och näringslivet. Nu krävs en bred nationell uppställning frän riksdag, regering, departement, ambassader, handelskontor, stadiga verk och myndigheter för att ta vara på den här stora chansen till marknadsföring och utveckling.
Självfallet är vi som ansvariga sökande angelägna att uppbyggnaden av. anläggningar och spelens genomförande ska präglas av en sund och realistisk ekonomi. Den kalkyl vi nu presenterar ska ses utifrån en sådan ambition. Men ett olympiskt spel som medel för en kraftfull näringslivs- och regionalpolitisk effekt i en utsatt men utvecklingsbar region bör i hög grad också prägla prövningen av kalkylen. Goda effekter av ett OS till Sverige och Östersund kan uppnäs mycket snabbt efter ett positivt beslut och bör därtill kunna planeras och genomföras så att betydande och bestående sysselsätmingseffekter uppnås.
Med hänvisning till föreliggande underlag för en ekonomisk kalkyl för ett vinter -OS i Jämtiand 1994 hemställes att regeringen förelägger riksdagen förslag om statiig garanti för vinter-OS i Sverige 1994. Med hänsyn till den utomordentligt kona tid som står till förfogande för marknadsföringen hemställes om största möjliga skyndsamhet i handläggningen.
För Vinterspelen Östersund/.Are AB
"-_?
/y-KMui-. M/7
Nils Ericsson lohn-Bruao Jaéobsson Beng: Asengärd
Ordförande VVice ordfoiande VD"
(l:e vice ordf i kom- (ordf i kommunstyrelsen i
styrelsen i Östersunds Are kommun) kommun)
För Sfiftelsen för Vinter-OS i Östersund 1994
Thore Holmberg Ordförande
(Ordf i kommunstyrelsen . '
i Östersunds kommun) 10
IHUEHAllsFÖRTEC k H i mg sid nr Prop. 1987/88:24
Ansökan om statlig garanti
1 BAKGRUND
2 ÖSTERSUND~ÄRES:s FÖRUTSÄTTNINGAR
3 ORGANISATION
4 INVESTERINGAR ARENOR
5 INVESTERINGAR OLYMPISK BY
6 INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR
7 INVESTERINGAR PRESS- OCH RADIO-TV-CENTRA 3 INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE
9 INVESTERINGAR OCH DRIFT RADIO OCH TV
10 RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÅRD, POLIS MM
11 KOMMUNIKATIONER
12 BOENDE, SERVICE OCH KULTUR
13 ARRANGÖRENS DRIFTKOSTNADER
14 INTÄKTER
15 TIDPLAN
16 KAPITALKOSTNADER
17 KOSTNADSSAMMANSTÄLLNING
18 SAMHÄLLSEFFEKTER
19 HUR ÖSTERSUND LYCKADES GENOMFÖRA SPELEN
Q __
laHBHALLSFÖRTECKNIHG Sid nr Prop. 1987/88:24
Ansökan om statlig garanti
1 BAKGRUND
1.1 Varför OS-frågan auktualiserats igen
1.2 Internationella relationer
1.3 Tidigare OS-utredningar
1.4 Vinterspelen Östersund-Äre Aktiebolag
1.5 Utredningsarbetet
1.6 Planeringsunderlag
1.7 Fortsatt planläggning
- Bil lA Kontoplan
- Bil IB Kontaktpersoner
2 ÖSTERSUND-ÄRE FÖRUTSÄTTNINGAR
2.1 Olymiska vinterspel mitt i Norden
2.2 Vintersporttraditioner
2.3 Östersunds förutsättningar
2.4 Äras förutsättningar
2.5 Tele-, radio/TV- och dataservice
2.6 Sjukvård, säkerhet m m
- Bil 2A Översikt Östersund
- Bil 2B Översikt Rannåsdalen
- Bil 2C Översikt Are
3 ORGANISATION
3. 1 Organisation för marknadsföring av
kanditaturen 3.2 Organisation för spelens genomförande
- Bil 3A Östersunds OS-kanditatur,
organisationsskiss 20.5 -87
4 ' INVESTERINGAR, ARENOR
4.1 Arenor i Östersund
4.11 Arenakomplement och gemensamt
4. 12 Hoppbackar 70 m och 90 m
4.13 Längdskidstadion
4.14 Skidskyttestadion
4.15 Spårområde
4.16 Ishallar
4. 17 Skridskostadion 4.18 Bob och rodel
4.2 Arenor i Äre
4. 21 Arenakomplement och gemenseunt
4.22 Störtlopp H och H-komb
4.23 Störtlopp D, D-komb och Super G - H 4. 24 Super G - D samt Storslalom H och D, 4.25 Slalom H och H-komb
4. 26 Slalom D och D-komb
4.27 Träningsbackar
4 ARENOR I ÖSTERSUND OCH ÄRE, KOSTNADER
12
5 INVESTERINGAR OLYMPISK BY Prop. 1987/88:24
5.1 Permanenta lokaler
5.2 Temporära lokaler och anläggningar
5.3 Utrustning och inredning
5 OLYMPISK BY, KOSTNADER
6 INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR
6.1 Kommunikationer
6.2 VA-försörjning 6. 3 Kraftförsörjning
6.4 Tele och data
6 INFRASTRUKTUR, KDSTNADER
7 INVESTERINGAR, PRESS- OCH RADIO/TV-CENTRA
7.1 Presscenter m m i Östersund
7.2 Radio/TV-center i Östersund
7.3 Massmediarestaurang i Östersund
7.4 Massmediacenter i Äre
7 PRESS- OCH RADIO/TV-CENTRA, KOSTNADER
8 INVESTERINGAR OCH DRIFT, TELESERVICE
8.1 Teleservice
8.2 Televerket Radio, rundradio
8.3 Finansiering
8 TELESERVICE OCH TELEVERKET RADIO, INVESTERINGAR OCH DRIFT, KOSTNADER
- Bil 8A Östersund, vinter-OS 1994
Fdrbindelsebehov för rundradio
- Bil BB Äre, vinter-OS 1994
Forbindelsebehov för rundradio
- Bil SC Vinter-OS 1994. Bildförbindelser
9 INVESTERINGAR OCH DRIFT, RADIO OCH TV
9 INVESTERINGAR OCH DRIFT, RADIO OCH TV. KOSTNADER
- Bil 9A Radio- och TV-bevakning vid
OS 1994 i Östersund/Äre
10 Räddningstjänst; sjukvård, polis m m
10.1 Räddningstjänst 10. 2 Sjukvård
10.3 Polis
10.4 Östersunds armfegarnison
10.5 Länsstyrelsen, civilförsvaret
10.6 Kommunalteknisk service
10 Räddningstjänst, sjukvård, polis m m. kostnader
11 KOMMUNIKATIONER Prop. 1987/88:24
11.1 Preliminär trafikanalys
11.2 Flyg
11.3 Järnväg
11.4 Allmänna vägnätet
11.5 Kommunala gatu- och vägnätet
11.6 Buss- och taxitrafik
11.7 Parkering
11.8 Trafikcentral
12 BOENDE, SERVICE OCH KULTUR
12.1 Boende
12.2 Service och kultur
13 ARRANGÖRENS DRIFTKOSTNADER
13.1 Personal
13.2 Resekostnader
13.3 Kontorshyror
13.4 Allmänna cmkostnader kontor
13.5 Köpta tjänster
13.6 Säkerhet
13.7 Övriga kostnader
13 ARRANGÖRENS DRIFTKOSTNADER, SAMMANSTÄLLNING
14 INTÄKTER
14.1 Biljetter
14.2 Sponsors- och försäljningsintäkter
14.3 TV-in takter
14.4 Restvärden
14.5 Intäkternas fördelning i tiden
14 INTÄKTER, SAMMANSTÄLLNING
15 TIDPLAN
- Bil 15Ä Investeringar i Östersund -
Tidplan
- Bil 15B Investeringar i Äre - Tidplan
- Bil 15C Investeringar Teleservice,
Radio och TV - Tidplan
16 KAPITALKOSTNADER
- Bil 16A Grafisk redovisning av in-
täkter och kostnader exkl kapitalkostnader
- Bil 16B Grafisk redovisning av likvi-
ditet, intäkter och kostnader inkl kapitalkostnader
17 KOSTNADSSAMMANSTÄLLNING
17.1 Kostnader
17.2 Intäkter
17.3 Netto
18 SAMHÄLLSEFFEKTER Prop. 1987/88:24
18.1 Allmänna effekter för Sverige och Jämtlands län
18.2 Mätbara effekter av OS
18.3 Direkta effekter i Jämtland av OS
18.4 Andra effekter i Jämtlands län 1989-94 av OS
18.5 Sysselsättning och skatter
18.6 Sammanfattning
19 HUR ÖSTERSUND LYCKADES GENOMFÖRA SPELEN
19.1 Utredning och kampanj
19.2 Genomförandet
19.3 Olympiska vinterspelens betydelse
15 Prop. 1987/88:24 BA.'Q3:iUND
.. 1 varfPi' os-frågan atrtualiseras igen
Sverige har deltagit i samtliga vinter-OS sedan 1924; då de första spelen genomfördes i Chamonix, Frankrike. Vi är en av de mest framgångsrika nationerna genom tiderna i vinterspelen. Vi har ännu aldrig stått som värd. Sedan 60-talet; då frågan första gången aktualiserades, har flera utredningar gjorts. Dessa har resulterat i tre ansökningar med Faltm och Äre som arrangörsorter. För 1984 års spel var Göteborg sökande stad tillsammans med Falun, Äre och Hammarstrand.
- 1978 i Aten sökte vi 1984-års spel. Den gången fick Sarajevo stå som värd för spelen.
1981 sökte vi spelen igen vid lOC-kongressen i Baden-Baden. Då hade vi behövt ytterligare 9 röster av 81 för att få värdskapet. Denna gång gick spelen till Calgary.
1986 kandiderade Falun för tredje gången med en stark övertygelse cm att "nu är det var tur". lOC-ledamöterna vid denna kongress som hölls i Lausanne var dock av en annan mening och länt-nade 199 2-års spel till Albertville - ett beslut som rönte både förvåning och förstäitining.
Avståndet mellan Falun och Äre har uppfattats som en svag punkt i kandidaturen för spelen 1992. Kanske tog man också för lätt på denna fråga i marknadsföringsorganisationen, vilket ledde till att de konkurrerande orterna i det närmaste obesvarat kunde använda sig av denna Faluns akilleshäl i sin egen marknadsföring.
I Östersund har det sedan länge funnits ett starkt intresse av att fä stå som arrangör för olympiska vinterspel. Staden var Sveriges första kandidat till ett vinter-OS ;med en kampanj på 60-talet för att få spelen 1976. Detta misslyckades då till följd av att staten ej var villig att ställa de nädiga ekonomiska garantierna. Sedan dess har Östersund inte sökt mera utcui enbart stött Falun/ Äres kandidatur. Under tiden har Östersund utvecklats snabbt som stad, men behållit kvaliteterna med stora fritidsområden i direkt anslutning till stadscentrum och bostadsområden. Staden var därför väl förberedd när frågan kom upp den 17 oktober i fjol om Östersunds möjligheter att träda in som svensk kandidat till vinterspelen 1994.
Sveriges Olympiska Kommitté och Riksidrottsförbundet beslutade den 7 januari 1987 att stödja Öster-sund/Äres kandidatur. Beslutet grundades på att man måste fortsätta söka för att någon gång få det vinter-OS vi som stark vintersportnation förtjänat. Sverige skulle också kandidera med starkast möjliga alternativ för att klara den knivhårda konkurrens som i dag gäller om arrangörsskapet.
Med de förutsättningar som ligger i kombinationen Östersund/Are torde Östersund internationellt kunna framstå som en mycket stark kandidat. Konkurrensen från de övriga kandidaterna Anchorage, Sofia, Lausanne, Lillehammer och Berchtesgaden skall dock ej underskattas, även om det nu "är vår tur" och Östersund är ett mycket bra alternativ.
Förutom det självklara i att en stor vintersportnation som Sverige någon gång rtBste "bjuda igen", är det också hög tid att vi, på hemmaplan, far uppleva ett olympiskt vinterspel. Den stimulans för de tusentals människor, som på ett eller annat sätt engageras i arbetet samt det ökade intresset för vintersport som blir följden, kan med säkerhet inte överskattas. Det ekonomiska risktagandet, mot bakgrund av senare års erfarenheter, kan nu också bedömas vara litet.
Frågan om vilken stad som får förtroendet att arrangera 1994-års olympiska vinterspel avgörs vid lOCs kongress i Seoul 15 september 1988.
1. 2 T.ntemationella relationer
Sverige har spelat en betydelsefull roll i det internationella idrottsutbytet under, hela 1900-talet. sålunda var en svensk; Viktor Balck, medlem i den första Internationella Olympiska kommittén. Sigfrid Edström var ordförande 1947-1951. En rad andra svenskar har Vcirit och är medlemmar: Gujstav Dyrssen, Bo EStelund; Sven Thofelt, Matts Carlgren och Gunnar Ericsson.
Många svenskar har deltagit och deltar i det internationella arbetet; bl a genom att inneha platser i en rad specialförbunds och andra organs styrelser. Därav följer att ett mycket brett kontaktnät finns etablerat med de organisationer som påverkar beslut om värdskapet för olympiska spel. Detta utnyttjas självfallet i största möjliga utsträckning i marknadsföringen av Sveriges kandidatur .
2 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 24
Prop. 1987/88:24 1. 3 Tidicjare os-utredningar
1. 31 Olympislca vinterspelen 1984
1977 års OS-utredning lade i oktober 197 7 fram sitt betiänkande (Ds Jo 1977:8) "Förutsättningar för vinter-OS i Sverige 1984". Utredare var riksdagsman Rolf Rämgård.
Efter förhandlingar med berörda parter - bl a de då aktuella arranrskommunerna - föreslog regeringen i en proposition (1977/78:146) riksdagen att lämna nödvändiga statsgarantier för spelens anordnande. Riksdagen biföll propositionen (KrU 1977/78:23, rskr 1977/78:275). Den svenska ansökan om att år 1984 få arrangera de olympiska vinter-spelen i Göteborg, Falun, Åre och Hammarstrand vann emellertid inte bifall vid Internationella Olympiska kommitténs (lOK) sammanträde i maj 1978.
1. 32 Olympiska vinterspelen 1988
I slutet av november 1980 överlämnade Falu kommun till regeringen utredningen "Förutsättningar för olympislca vinterspel i Falun/Äre 1988" med hemställan cm ekonomiska garantier för spelen. Utredningen hade utförts av en för ändamålet särskilt sammansatt kommitté. De ekonomiska kalkylerna i denna utredning grundades till del på en indexuppräkning av 1977 års kalkyl. Nya kalkyler gjordes i de fall de ändrade förutsättningarna antogs påverka kostnaden. I övrigt antog kommittén att slutsatser i Rolf Rämgårds utredning 1977 fortfarande ägde aktualitet.
Den av staten särskilt tillsatta granskaren av utredningen konstaterade i sitt betänkande "ett möjligt underskott i storleksordningen 70 Mkr", samtidigt som detta var den bedömda risken för en förlust. Granskaren påpekade att utfallet i mångt och mycket var beroende av TV-intäkterna•
Regeringens proposition 1980/81:200 beslutades i maj 1981. ,
Frågan om statens ekonomiska garanti för spelens genomförande behandlades därefter av riksdagen.
på grundval av riksdagsbeslutet undertecknades i septeniber 1981 ett avtal om ekonomisk garanti för 1988- års spel. Avtalsparter var staten, Falu kommun; Äre kommun och Sveriges Olympiska kommitté.
Vid omröstningen i Baden-Baden valdes Calgary som arrangör för 1988 års vinterspel
1.33 Olympiska vinterspelen 1992
Utredningen "Förutsättningar för olympiska vinterspel i Falun/Äre 1982" färdigställdes i april 1985. För utredningen svarade Falun Äre Organisation FOC AB.
I denna utredning gjordes en fördjupad och förutsättningslös inventering av program och förutsättningar. Utredningen gjordes med målsättningen att befintliga arenor i första hand skulle nyttjas. Ätskilliga moderniseringar krävdes dock, liksom kompletteringar för de nya grenar och tävlingsmoment som tillkommit.
Kostnader pch intäkter beräknades i prisläge januari 198 5.
I utredningen för 1992 års vinterspel beräknades intäkterna totalt till 1724 Mkr och kostnaderna till totalt 1539 Mkr.
Utredningens beräknade nettoresultat var sålunda 185 Mkr.
November 1985 överlämnades utredningen till staten med hemställan om ekonomisk garanti för vinterspelen 1992.
Regeringens proposition 1985/86:104 beslutades 3 april 1986. Frågan om statens ekonomiska garanti för spelens genomförande behandlades därefter av riksdagen.
Avtal om statsgaranti undertecknades mellan staten och Falun Åre Organisation FOC AB.
Vid omröstningen i lausanne 17 oktober valdes Albertville som arrangör för 1992-års vinterspel.
1.4 Vinterspelen Östersund-Are Aktiebolag
Bör förhandlingar i frågor som rörde 199 2-års olympiska vinterspel framfördes från statens sida att man gärna såg en juridisk person som förhandlingspart .
Underhandskontakter med staten har gett vid handen att man även denna gång gärna ser en juridisk person att förhandla och teckna avtal med.
Östersunds och Are kommuner har därför gemensamt bildat det till hälften vardera ägda bolaget "Vinterspelen Östersund-Äre Aktiebolag". För förvaltningen av bolaget har kommunerna tecknat ett separat samarbetsavtal.
19 Prop. 1987/88:24
I ett första skede är bolagets uppgift att ta fram denna utredning som underlag för förhandlingar med staten on statsgaranti för spelen.
Avtal om statsgaranti avses tecknas med bolaget efter särskilt godkännande av bolagets ägare, kommunerna .
Den fortsatta verksamheten i bolaget om Östersund får stå som värå för 1994-års vinterspel avses kunna klaras ut hösten 1988 före lOCs beslut i Seoul.
Styrelsen i bolaget består av ledamöter från respektive kommuns kommunstyrelses arbetsutskott.
Ordförande :
Nils Eriksson, kommunalråd Östersunds kommun
831 82 Östersund Tfn 063-14 30 00
Vice ordförande:
John-Bruno Jacobsson, koitunimalråd Äre kommun
Box 201
830 05 Järpen Tfn 0647-108 50
Verkställande direktör:
Bengt Äsengård Tfn tMT 010-501082
Bolagets adress: c/o OS-kansliet
Box 1994
831 01 Östersund Tfn 063-10 19 94
20
1.5 Dtredningaarbetet
Medverkande i utredningen framgår av bilaga IB.
Målsättning med utredningen har primärt varit att ta frara ett bra underlag för överläggningar med staten om en statsgaranti för spelen.
Målsättningen har vidare varit att skapa ett bra underlag för den fortsatta planeringen inför spelen, sålunda redovisas även förutsättningar och funktioner som ej påverkar det ekonomiska resultatet av spelen.
För anläggningar och funktioner i Östersund har en fördjupad inventering av program och förutsättningar gjorts undantaget bob- och rodelbanan, vars program och pris i huvudsak grundas på uppgifter hämt:ade ur utredningen för vinterspelen 1992.
Program och förutsättningar för "Aredelen" bygger på vad som redovisades för Äre i tidigare utredning för vinterspelen 199 2. Justering och anpassning har dock gjorts med hänsyn till nu aktuella . förhållanden och priser.
Likt tidigare utredningar baseras program och kalkyl på de vid utredning still få Het gällande tav-lingsreglerna, standardkraven och praxis för internationella tävlingar.
Tolv dagars tävlingsprogram har förutsatts. Vinterspelen i Calgary har på försök utökats till sexton dagar (tre helger) - detta efter önskemål från TV och sponsorer.
så långt möjligt har i utredningen eftersträvats att utnyttja befintliga anläggningar. . På arenasidan krävs dock åtskillig nyanläggning. Ebr Östersunds del innebär detta i stort sett nya arenor för samtliga tävlingsmoment, medan Are kan nyttja en stor del av befintliga .arenor.
Programarbetet har bedrivits i seunråd med SOK och berörda svenska special förbund. Så långt möjligt har uppgifter om Calgarys program inhämtats.
21 Prop. 1987/88:24
Genomförandet av olympiska spel kräver dock insatser långt utöver vad själva tävlingarna beträffar, närför har också olika myndigheter medverkat i utredningen med information och synpunkter på kr ingårrangemangen. Sålunda har de båda kommunernas olika organ lämnat uppgift om förutsättningar på respektive ort. Andra samhällsorgan som medverkat med faktauppgifter är Televerket, Polisen, Landstinget, Länsstyrelsen, Försvaret; Sveriges Radio och Sveriges Television liksom representanter för övriga massmediaorgan. Det har exempelvis gjorts särskilda utredningar av Televerket och Sveriges Radio/ Sveriges Television som underlag för vad som här redovisas.
Kostnaderna har i allmänhet framtagits genom förenklad referenskalkyl, sararåd med entreprenörer och prisuppgifter från leverantörer/tillverkare.
Redovisade kostnader avser koscnadsläge mars 1987.
I redovisade anläggningskostnader ingår de kostnader som framgår av bifogade kontoplan, bilaga 1 A (ingående kostnader inringade).
Investeringskalkylen redovisas som bruttokalkyl med eventuella restvärden som intäkt efter genomförda spel.
Dokumentationen av de olika objekten, den utrustning och de funktioner, som erfordras för att genomföra vinterspelen, har gjorts detaljerat så långt att läsaren får en god uppfattning om innehåll och standard.
Den nu föreliggande utredningen skiljer sig i vissa avseenden från den tidigare utredningen för 1992-års vinterspel förlagda till Falun/Are.
Valet av Östersund som arrangörsort innebär ökade kostnader för arenor samtidigt som närheten till Are ger möjlighet till rationaliseringar och därmed minskade kostnader.
Merkostnaden jämfört med Falun för Östersunds del ligger i huvudsak i hoppbackar och skidstadion. Samtidigt innebär kombinationen Östersund-Are, att flygplats Molanda och Rödöbron kan utgå ur programmet. Samordningsvinster tas även tillvara med os-by endast i Östersund liksora för övriga funktioner såsom press m m.
De år som förflutit sedan förra utrednngen har givetvis inneburit kostnadsökningar pga att den allmänna prisnivån i dag (mars 87) är högre (prisökning + 11 % enligt konsumentprisindex).
22
Med referens till uppgifter ora Calgarys program tycks även spelens omfattning ha ökat - vad avser antal tävlande (+ 30 %), officials (+ 20 %) och antalet press-; Radio- och TV-personal {+ 50 %). I utrednigen har hänsyn tagits även till dessa förändr.ingår.
Utredningen har gjorts under mycket stark tidspress. Detta har inneburit att kontakter med berörda förbund, organisationer etc av tidsskäl har nast begränsas. Anläggningarnas lokalisering har likaså av tidsskäl gjorts utan de ingående studier och samråd som hade varit önskvärda.
Tack vare den goda viljan från alla som medverkat i utredningen har den ändå kunnat göras relativt fullständig. Eventuella brister bedöms ej vara större än att de innefattas i de belopp som reserverats för oförutsedda kostnader (investering 15 %; drift 30 %) .
De utredningar som rapporten grundar sig på har så långt möjligt gjorts både seriöst och grundligt. Det resultat och de slutsatser som redovisas torde väl motsvara vad vi i dag vet konmier att krävas av arrangemangen för att de olympiska vinterspelen i Östersund 1994 skall bli lyckade.
23
Prop. lS|87/88:24
1.6 Planeringsunderlag
1.61 TSvlingsprograM
Vinterspelen förutsätts omfatta 12 dagar + en extra dag för ishockeyturneringen. Preliminärt förutsätts spelen förläggas till tidsperioden Ti 15/2 t o m SÖ 27/2 1994.
Utredning och kalkyl omfattar sedvanliga OS-
grenar enligt följande redovisning:
Tävlingsgren respektive antal tävlingsrnoment eller
matcher.
Backhoppning
Längdåkning
Skidskytte Ishockey
Konståkning
Skr id sko
Bob och rodel
H 70 m, ,90 m och 90 m lag 3
H Kombination 70 m och
70 m lag 2
H 15 km; 30 km; 5 0 km och
4x10 km 4
D 5 km; 10 km; 20 km och
4x5 km 4
H Kombination 15 km och
3x10 km 2
H 10 km; 2 0 km och
4x7, 5 km 3
12 lag grundserier 2x6 lag 30
Finalspel 4 lag 6
Matcher om 5-12 plats 4
H. Obl pr, Kort pr,
Fritt program 3 D. Obl pr, Kort pr,
Fritt program 3 Isdans • Obl pr i; Obl pr 2
Fri dans 3 Paråkning. Kort pr,
Fritt program 2
Uppvisning 1
H 500 m, 1000 m, 1500 m,
5000 m och 10 000 m 5
D 500 m, 1000 m, 1500 m
och 3000 m 4
H 1-mcUis och 2-mans rodel 6
D 1-mans rodel 4
H 2-mans och 4-mans bob 8
24
Alpint H Störtlopp, Super g; stor-
slalom och spec.slalom 6
D Störtlopp, Super g; stor slalom och spec.slalom 6
_____________ H och D Kombination______ 6
Totalt antal obligatoriska tävlingsmoment
eller matcher 115
Till detta kommer öppningsceremoni och avslutningsceremoni .
Prisutdelning förutsätts ske kvällstid på central plats i Östersund respektive Are.
Utökning av programmet kan ske dels p g a nya lOC-beslut; dels i form av uppvisningsgrenar. I Calgary ingår curling och freestyle som uppvisningsgrenar på särskilda arenor. Dessutom är short-track och handikapptävlingar med som uppvisningsgrenar - dessa kan dock bedrivas inom det ordinarie arenaprogrammet.
Utökning i form av tillkommande grenar eller annan ändring är under diskussion. Utöver curling och fresstyle kan nämnas
- Längdskidåkning herrar: Tillkommande längre sträcka 70-90 km
- Längdskidåkning damer: Tillkommande längre sträcka 40-50 km.
- Skidskytte damer 10 km, 15 km och 3x7; 5 km.
- Skridsko damer: Tillkommande sträcka 5000 m.
Beslut om utökat ordinarie program innebär för vissa grenar helt nya arenor (t ex freestyle och curling), för andra grenar en ökad belastning på en arena som redan ingår i kalkylen.
Indirekt innebär tillkommande grenar en uppdimen-sionering av den olympiska byn, större organisationsapparat och en uppräkning av data och kostnader vad ller Radio/TV, tele, press, publik; infrastruktur m m.
Om utökning sker med uppvisningsgrenar löses boendet utanför den olympiska byn och mot särskilda (högre) avgifter. Organisationsapparaten m m får dock en högre belastning även av dessa grenar .
25
1.62 glaneringadata
I jämförelse med Falun/Ares program för OS 1992 har antalet direkt OS-engagerade höjts med raellan 20 % och 50 % (olika för olika kategorier). Detta grundar sig på att vi nu haft tillgång till bättre referensdata från Sarajevo och Calgary.
Nationstrupper ca 60 st
(Därav i alpina grenar ca 7 50 pers)
lOC-ledamöter och andra officials
Massmediapersonal (Därav med Äre som huvudsaklig verksamhetsort ca 1500 pers)
Publik: Uppskattning av
antal sålda biljetter 800000 st
Därav i Äre (150000 st)
Uppskattning av max publik/arena :
Hoppbackar 50000 pers
Längdskidstadion (inkl
spårområde) 45000 pers
A-hallen 9000 pers
B-hallen 2500 pers
Skridskostadion 11000 pers
Bob och rodel 10000 pers
Störtlopp 30000 pers
Slaloni/Storslalom 20000 pers
Max saratidigt i Rannåsdalen Max samtidigt i Äre
3000 pers
600 pers 6000 pers
50000 pers 30000 pers
Anställd personal: Successiv ökning till 1993-94
Teknisk personal + frivillig administrativ personal på deltid med max antal 1994
Frivillig personal ca
Dessutom förutsätts medverkan av militär och förstärkning av personal i offentlig tjänst.
135 pers
100-200 pers 4000 pers
26 Prop. 1987/88:24
1.63 Klimatdnta
Temperaturstatistik 1951-1980; Frösön: Normaltemperaturen varierar mellan -6;4° och -8,8° i februari.
Normaltemperaturen varierar mellan -i;8° och -e; 2° i mars.
Max- och min-temperaturer 1961-1975:
Dygnets varmaste mätvärde var lägre än -15° under i genomsnitt 1,4 dygn i februari och 0,1 dygn i mars. Dygnets kallaste nätvärde var lägre än -15° under i genomsnitt 5,7 dygn i februari och 2;1 dygn i mars.
Under januari-mars 1987 har särskilda mätningar gjorts i den aktuella OS-terrängen. Under delar av perioden har ovanligt sträng kyla rått. Mätning har skett vid Rannås-tjärn, på sluttningen V om Rannåstjärn, nuvarande skidstadion och Remonthagen. Under nattligt kalla perioder är skillnader i temperaturer dagtid relativt små. Nattetid har lägre liggande mätpunkter genomgående lägre värden. Vid sträng kyla äir skillnaden större och gäller även dagtid .
Mätresultatet innebär att man vid lokalisering till Rannåsdalen bör söka arenalägen en bit upp på sluttningen. Den öppning av terrängen, sora nya E75 och övrig utbyggnad innetär, kan förväntas medföra en viss utdränering av kalluft och ett förbättrat lokalklimat.
Vindstatistik från Frösön perioden 1965-1984, februari och mars månader och observationer dagtid 07.00-16.00 varje hel timme ger följande i sammanfattning:
Vindstilla 12 % av tiden
1 - 5 knop (0,5 - 2,5 m/sek) 34; 9 %
6-10 knop (3 - 5 m/sek) 33; 1 %
11-16 knop (5,5 - 8 nt/sek) 1 s; 5 %
17 - 22 knop (3.5 -11,5 m/sek) 3,5 %
Över 22 knop (li;5 nvsek) i; 1 %
Den klart dominerande vindriktningen är från 180O (söder) . I andra hand dominerar vindar från ca 120-130° (sydost) och 280-320° (nordväst).
Snödjup enligt statistik 1930-1980:
15 februari: Alltid snö.
3-7 2 cm, medeldjup 41 cm
15 mars: Snöfritt 1972 och 1973 (2 av 51 år).
I övrigt 2-84 cm, medeldjup 40 cm.
27
7ortsatt plr.nläggning
Även om denna utredning haft en hög målsättning att klara ut de frågor som Sciramanhänger raed genomförande av ett OS, återstår många:frågor att besvara .
Det är därför av vikt att planeringen för vinter-OS 1994 fortsätter och att tiden fram till lOCs beslut i september 1988 nyttjas för denna planering.
Före beslutet bör en förbokning. göras av den bädd-och servicekapacitet som ligger inom arranrens ansvar.
Oraedelbart efter lOCs beslut måste en raängd viktiga beslut tas, som påverkar och formar spelens utförande.
Detta förutsätter en god planering i ett tidigt skede. Här redovisad utredning bör därför fördjupas och kompletteras till en programhandling. Organisationsformen naste även klaras ut.
En detaljerad tidplan fram till juni 1988 bör upprättas på basis av framtaget program och utifrån en upprättad grov tidplan tom 1994. Plan bör upprättas för internationella och nationella kontakter .
Väl genomförda vinterspel med gott ekonomiskt resultat förutsätter en god och kvalificerad planering. Därför bör planeringen påbörjas omgående, så att organisationen står väl rustad och förberedd den dag spelen tilldelas Östersund, påbörjas planeringen för sent, är risken uppenbar att det blir oraständigheterna som styr planeringen i stället för att planeringen styr utvecklingen.
28 Prop. 1987/88:24
ÖSTSRSUND-AREs FÖRUTSÄTTNINGAR
Illustrationer: Bilaga 2A Översikt Östersund Bilaga 2B Översikt Rannåsdalen Bilaga 2C Översikt Äre
2.1 Olympiska vinterspel mitt i Horden
Östersund har med sitt läge mitt i Norden goda förbindelser via "Mittnordenvägen" Trondheim-Äre-Östersund-Sundsvall(-Vasa).
Europaväg 75 har i dag en mycket god standard. Fbre 1994 kommer dessutom den norra förbifarten kring Östersund att vara utbyggd.
Östersunds flygplats har med helt ny flygstation hög kapacitet och tar emot både in- och utrikes-trafik. Genom samarbete med railitärflyget F4 och raed komplettering av taxibanor kan tillräcklig kapacitet nås även för en högfrekvent OS-trafik med omfattande utlandscharter.
Goda järnvägsförbindelser finns till Syd- och Mellansverige och med Sundsvall och Trondheim. En upprustning av sträckan Östersund-Äre för 185 Mkr koraraer att vara genomförd före 1994, vilket ger förstärkt kapacitet inför OS.
Båda tävlingsorterna kan erbjuda mycket saralade lösningar med korta avstånd. I Östersund finns arenor, Olyrapiska byn, press- och radio/TV-centra ra ra inom 2,5 km från centrum. Äreskutan ligger inom synhåll från Östersund och endast 74 km från flygplatsen. I Äre ligger arenornas målområden praktiskt taget i centrum.
En god vintersportmiljö kan erbjudas med lämplig terräng, vacker natur och garanterad snö säkerhet.
Arrangörsorterna koraraer att kunna erbjuda bäddkapacitet i centrala lägen för alla direkt OS-engagerade. För tillresande publik utnyttjas bäddar inora ett omland med 1-2 timmars reseavstånd. Sammanlagt finns i dag ca 56 500 täddar i regionen + en årlig tillväxt , sora med ett positivt OS-beslut kan förväntas uppgå till 1500 täddar/år.
29 Prop. 1987/88:24
2. 2 Vinteraport traditioner
Ett vinter-OS 1994 skulle innebära 100-årsjubileum för Östersund, eftersom de första stora nationella skidtävlingarna lär ha hållits i Östersund 1894.
Jämtlands länsinnevånare har ett dokumenterat stort idrottsintresse - med vintersporterna på ett naturligt sätt i fokus. Detta avspeglas också i den breda uppslutning, som finns bakom kandidaturen; bl a i form av en imponerande lokal sponsring .
Många kända idrottsprofiler har fostrats i länet. Duktiga ledare och arrangörer finns med vana från en lång rad större arrangeméing, som t ex
- Skid-SM hela åtta gånger, senast 1983
- VM i skridsko 1958
- 3-landskamp i skridsko
- World Cup-tävlingar i skridsko 1986 och 1987
- SM i konståkning 1986
- Ishockeylandskamp i Z-kupolen
- EM i rodel
- Alpina VM 1954
- World Cup-tävlingar i både slalom, storslalom och störtlopp - arrangemang som gett Are mycket gott renommé.
Östersund skall även stå som värd för O-ringen 1989; där man väntar 18 000 tävlande och totalt 30-40 000 besökande.
Erfarenheterna från dessa arrangemeuig är av stort ■värde. Dat publika intresset har också varit glädjande med publiksiffror, som legat högre än då motsvarande tävlingar hållits i Mellansverige.
2. 3 Östersunds förutsättningar
Östersund kan bjuda på starkt koncentrerade spel med både arenor, olympisk by och press-radio/TV-center inom gångavstånd från stadslärnan.
Som residensstad, utbildnings- och militarst.ad och turistort har Östersiind en väl utbyggd service
- dimensionerad för långt fler än de 56 500 invå narna. I stadskärnan finns ca 300-tal butiker och ett 30-tal restauranger. Östersund är ett kora- mersiellt och kulturellt centrum för ett stort oraland och har den största norgehandeln av alla orter i landet.
Under 1986 tog Östersund steget upp som Sveriges fjärde kongressort efter de tre storstäderna.
30
I Östersund ordnas årligen många evenemang, som lockar stor publik. Expo Norr, Östersunds musikvecka och Storsjöyran är några exempel. Storsjöyran är en fest mitt i stan, som lockade en publik på 100 000 betalande under ett veckoslut i juli 1986.
För sport- och fritidsaktiviteter finns det mycket att välja på i staden och i fritidsområden direkt intill bebyggelsen.
Kulturutbudet är också rikligt. Vid ett OS finns det en nangd lokaler och anläggningar, som är lämpliga för specialarrangemang vid sidan av de olympiska tävlingarna.
Den kommunaltekniska servicen kan klaras med temporära förstärkningar.
2.31 Tävlingsarenor
Östersund har i Rannåsdalen och Torrå sen-området en skidterräng med utslagsgivande spår, som vid senaste skid-SM fick mycket beröm. Detta har varit en viktig förutsättning för lokalisering av skidstadion.
I förstudier gjorda under vintern 1986-87 har möjligheten att bygga ut befintliga arenor studerats och ställts mot nyetablering i flera alternativa lägen. Studierna har visat att nyetableringar både ger bättre funktioner och kan byggas till sctmma totalkostnader - bl a med hänsyn till infrastruktur och samordningsvinster.
Totalkostnaden byggs upp bl a av arenor, massmediainvesteringar och infrastruktur i samspel. Detta gör att man för att få en komplett kalkyl måste välja ett läge som ka 1 kyl förut sä ttn ing . På den korta tid som stått till förfogande kunde man konstatera att en lokalisering till Rannåsdalen dels är planmässigt och tekniskt realiserbar, dels ger en god saraordning. För andra diskuterade lägen fanns osäkerheter i planeringsförutsättningarna> som av tidsskäl inte kunde utredas färdigt. Hoppbackarna studerades först på Östberget; Frösön, men flyttades pga luftfartsverkets synpunkter till Rannåsdalen.
Utredningen bygger således på en koncentration av alla arenor till Raniwsdalen utom bob/rodelbanan, som av terrängskäl endast kan placeras på Östberget .
31
Den slutlifa placeringen av arenor får dock inte anses fastställd.
En öppen attityd naste hållas inför nya argument, marknadsföringsskäl m ra, som kan leda till att man för en eller flera arenor återupptar och fullföljer ett alternativstudiura.
Hoppbackar
Nya backar byggs i ett utförande som påminner om Holmenkollens 90 m-backe, med uppbromsningsplan i en tor schaktad "gryta". Schaktmassorna utnyttjas till att bygga upp underbackens övre del. Backen vänder sig raot "Olympiatorget", som är förplats till alla arenorna. Den föreslagna lösningen ger mycket bra publikplatser och hög publikkapacitet.
Hopptornen kommer att annonsera Östersund på långt håll längs E75.
Längdskidstadion och skjutbana
Ny skidstadion byggs i sluttningen ned mot Rannåsdalen. Start- och målområdet skärs in i den flackt lutande terrängen. Man får på sätt en inre slänt som blir naturlig publikyta med hög kapacitet.
Från det föreslagna läget kan man ansluta till befintligt spårsystem och dessutom göra extra slingor i sluttningen ovanför stadion. Befintliga spår rustas upp och kompletteras med nya delar för att klara hela det breda tävlingsprograraraet.
För skidskyttet utförs en ny skjutbana med 30 platser. Banan orienteras så att en stor del av skidstadions publik både kan se skjutmomentet, start och målgång.
Arenorna görs permanenta - raed endast vissa delar temporära för OS.
Ishallar
En stor "Olympiahall" byggs. Den planeras för att i framtiden kunna fungera som fotbollshall, mässhall ra ra. För de olyrapiska vinterspelen utrustas hallen med temporära installationer till A- och C-hall för ishockey och konståkning.
Z-kupolen har tillräcklig kapacitet för att bli B-hall. En allnän upprustning ingår i kalkylerna.
32
Skridskostadion
Ny anläggning byggs i Rannåsdalen. Även här utnyttjas skärning i terränrjen för att skapa naturliga publikgradänger.
Arenan görs permanent men med en relativt stor mängd temporära delar för att höja kapaciteten under OS.
Bob och rodel
En konstfryst kombinerad bob- och rodelbana byggs på Östberget. Berget bedöms ha lämplig profil och erforderlig nivåskillnad (för konstfryst bana) både mot söder och öster. Exakt läge och sträckning måste studeras av fackexpertis - något som inte har varit möjligt under den korta utredningstiden .
Planer och kalkyler för Falun har använts som referens i denna utredning.
2. 32 Olynpisfc by
I förstudien har två idéer diskuterats.
- Att i likhet med Falun anpassa ett regemente till olympisk by.
- Att bygga ett riytt bostadsområde som först utnyttjas som olympisk by
Det senare alternativet har valts. Ett bostadsområde bedöms kunna erbjuda en bättre miljö och blir dessutom något billigare.
Med en placering i och kring nuvarande skidstadion vid ÖSK får m2ui kortast möjliga avstånd både till arenor och till stadscentrura.
För tävlande i alpina grenar kan övernattning eventuellt arrangeras i Are.
2.33 Press- och radio-TV-centra
Utomordentligt goda förutsättningar erbjuds i form av Arméns Tekniska Skola (ATS) och Försvarets för valtningsskola (FörvS). Skolhuset och teknikhuset p>å sammanlagt 60 000 nf2 motsvarar med bred marginal behoven. Byggnaderna har dessutom en teknisk struktur och installationer sora väl passar för ändamålet
33
3 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
2.34 ?ublikservice
Under OS kommer en speciell trafikapparat att byggas upp inora Östersund raed extra busslinjer raellan terminaler, boendeanläggningar och arenor. Taxi-och busservicen byggs ut.
Privatbilister kommer att slussas in från alla infartsvägar till temporära parkeringar på gångavstånd till arenorna.
I arenaområdena görs temporära etableringar av serveringar, kioskförsäljning, toaletter ra m.
Kvällslivet utvecklas genom ökat öppethållande och ett särskilt program för aktiviteter, kultur och underhållning vid sidan av tävlingsprograraraet.
2. 4 Äres förutsättningar
Äre har sedan sekelskiftet förknippats raed turism och idrott. I saraband med järnvägens byggande kora de första "luftgästerna" på besök och Äre som turistort var född. Är 1909 byggdes sedan bergbanan inom ramen för det första Äreprojektet inir-tierat av ingenjören Rahm. Äre utvecklades efter detta både som kurort och skidort. Sveriges första släplift byggdes vid nuvarande störtloppets målskjuts år 1939. Äre utvecklades allt mer raot en alpin raetropol och 1954 fick man äran att arrangera världsmästerskapen i alpin skidsport.
World Cup-tävlingarna i utförsåkning startade på 70-talet. Sverige fick snart framgångar genom Ingemar Stenmark. Det blev då naturligt att Sverige tilldelades en deltävling och lika naturligt var det att Äre 1977 valdes som tävlingsort. Are hade ju med hjälp av staten byggt upp nya anläggningar med en kabinbana som kronan på verket.
Dessa väl arrangerade tävlingar medförde att Are tilldelades ytterligare tävlingar år 1979, 1981 och 1984. Kulmen hittills nåddes med en WC-tävling i störtlopp 1986 sora fick högsta betyg av deltagarna .
■.Turismanläggningar byggs kontiriuerligt ut. Mellan 1985 och 1988 bedöms investeringarna uppgå till storleksordningen 300 Mkr.
34
utvecklingen har inneburit att Are i dag har mycket av vad sora krävs för att kunna arrangera den alpina delen av ett OS. Med tanke på den framtidstro sora för närvarande finns i Äre, kommer förutsättningarna att förbättras ytterligare fram till 1994.
Den kommunaltekniska servicen kan klaras raed temporära förstärkningar.
2.41 gävlingsarenor
Äre har i dag etablerade tävlingsarenor. Dessa måste dock byggas ut och korapletteras för att klara det kompletta programmet som omfattar 10 discipliner med sammanlagt 18 delmoraent. Anpassning måste också göras till de successivt höjda kvalitets- och svårighetskraven.
En ny stollinbana vid störtloppets övre del, "Olyrapia II", förutsätts vara utbyggd före 1994. De investeringar som krävs speciellt för OS utöver komplettering av tävlingsbanor är en stollinbana till damernas störtlopp (övre delen), utbyggnad av konstsnbanläggningar samt åtgärder i start- och målområden.
Störtlopp
Herrarna använder sig av den nya störtloppsbanan. En ny nedfart (ca 1500 m), öster om den nuvarande störtloppsbanan, byggs för damernas störtlopp.
Super-G
Tävlingsformen har prövats imder några år i World Cup-sammanhang. Disciplinen komraer att finnas med i Calgary för första gången sora OS-gren. Herrarna kommer att starta en bit ned i den nya nedfarten för damernas störtlopp. Damerna startar vid Hummelstugan och använder längre ned den nya nedfart som byggs för storslalom.
Storslalora
Den nuvarande storslalombanan är för sraal, vilket innebär svårigheter att lägga två banor. I stället för att bredda den nuvarande nedfarten, föreslås att en ny nedfart bygjs öster om denna. Fördelen raed detta är att de bada banorna kan sättas helt utan störningar. Detta gäller både herr-och damtävlingen.
35
Slalom
Äre har i dag en mycket fin pist för slalom. Tanken är att inför de olyrapiska spelen förbättra den ytterligare genora att förlänga den.något i backens övre del. Här avgörs herrarnas tävling. Daraernas tävling avgörs i den nedre delen av den nuvEurande stors lalombanein.
Kombinationstävlingen slalom - störtlopp
Denna disciplin skall till skillnad raot tidigare bedrivas sora helt separata tävlingar och på något kortare banor än ordinarie störtlopp respektive slalom.
Störtlopp herrar startar längre ner i störtloppsbanan
" deuner utnyttjar sararaa start sora herrar-
nas Super-G i den.nya störtloppsbanan för damer
Slalom herrar utnyttjar nedre delen av slalora-
backen
" damer utnyttjar- nedre delen av stor-
slalombacken
2.42
Press- och radio-TV-centra
En ny sporthall uppförs centralt i Äre inom os-budgetens ram. Den anpassas temporärt till massmediacenter under OS.
2.43
Publiks arvice
Under OS kommer speciell styrning av trafiken att tillämpas för att ge prioritet åt arrangörens trafik och kollektivtrafiken.
Privatbilister komraer att slussas ned från infarterna öster och väster an Äre till parkeringar på Äresjön.
I anslutning till målorarådena görs temporära etableringar av serveringeur, kioskförsäljning, toaletter mm.
Äres turisratraditioner innebär i övrigt att raan utan större problem kan bjuda publiken på aktiviteter och underhållning i befintliga anlägg-ningcu:.
36 Prop. 1987/88:24
2. 5 Tele-, radio/W- och dataservice
Särskilda utredningar har gjorts för televerkets och radio-TVs insatser under OS, se pkt 8 och 9. Vissa investeringar kommer att få bestående värde : för Jämtlands län.
Särskilda anläggningar komraer att krävas för tidtagning, resultatgivning, databehandling och informationsdistribution. Dessa har inte detaljut-retts i detta skede. Utformningen kommer att baseras på erfarenheter från Calgary och anpassas till fortlöpande teknikutveckling. Systemen kommer delvis att. leasas. En höjning av datateknikkunnandet i länet blir ett troligt positivt resultat.
2. 6 Sjukvård, säkerhet: m m
Räddningstjänst, sjukvård och polisiära insatser kommer att klaras med förstärkning av befintliga organisationer.
För den säkerhet som krävs för nationstrupper' och officials kommer en särskild organisation att skapas .
37
Prop. 1987/88:24 3 ORGiNISATION
3.1 Organisation för marknadsföring av kandidaturen
Östersunds OS-kandidatur sköts av en stiftelse, som bildats för detta ändamål. Stiftelsen har bildats av Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) och har tre huvudintressenter - kommunerna (Östersund och Are), idrottsrörelsen och näringslivet. Dessa tre parter finns representerade i stiftelsens styrelse. Styrelsen har huvudansvaret för hela kampanjarbetet fram till omröstningen i Seoul den 15 september 1988. Under styrelsen arbetar en kampanjorganisation med anställd personal på OS-kansliet samt frivilligt engagerade i nio kommittéer. Över hundra personer är direkt engagerade i kampan jorganisationen . Dessutom finns en stor kampanj toraraitté med prins Bertil sora ordförande. Kampanj kommitténs huvuduppgift är. att via fortlöpande information från kärapanjorganisationen sprida kunskap och goodwill om Sveriges kandidatur för vinterspelen 1994. Till stöd för kampanjarbetet finns det av Östersund och Are gemenscimt ägda bolaget Vinterspelen i Östersund-Äre AB samt sponsorgruppens organisation.
Se bilaga 3A
3.11 Bolaget
Bolagets uppgift är att svara för utredningar, program, analyser och kalkyler seimt avtal med staten (bl a ingår denna rapport i bolagets arbete) . Dessutom behandlar bolaget gemensamma frågor i kandidaturen för de båda berörda koraraunerna. Bolagets styrelse bildas av ledanöter från koraraun-styrelsens cirbetsutskott i de båda koraraunerna. Se även punkt 1.4.
3.12 Sponsorerna
Överst i sponsororganisationen finns ett OS-ting, där alla sponsorer deltar. Styrelsen består av alla huvudsponsorer, de som bidragit raed 500 000 kronor vardera till kampanjen. Dessutom finns ett arbetsutskott och sex arbetsgrupper. Sponsororganisationen svarar för finansieringen av hela kampanjen, arrangemang för sponsorerna samt aktiviteter till stöd för kampanjen. Bl a ordnar de många lokala arrangeraang i länet.
38
3.13 Kansliet
os-kansliet skall verkställa styrelsens beslut och se till att den allmänna policyn efterlevs och att fastställda mål uppnås.
Huvuduppgifterna är:
- lOC-information - regelbimden information till de 92 beslutande i Internationella Olympiska Kommittén
- Samordning av kampanjen - kontakt med alla som arbetar för kandidaturen
- Planering av kampanjen - tidplaner för aktiviteter och produktion av material
Kansliet finns på Artilleriganan 3 i Östersund. Det har adressen Box 1994, .831 01 Östersund och telefon 063 - 10 19 94.
3.14 Koumittéer
Kommittéerna har följéuidé huvuduppgifter:
MARKNADSFÖRINGSKOMMITTÉN lägger upp strategin för marknadsföringen och ser tillsamraans med kansliet till att erforderligt material tas fram. Komraittén planerar alla internationella karapanjinsatser. Under marknadsföringskommittén arbetar tre kommittéer:
INTERNATIONELLA OLYMPISKA RELATIONER,. ISF-RELATIO-NER och MEDIA. De båda förstnämnda kommittéerna svarar för kontakterna med den internationella olympiska rörelsen respektive med de sex berörda internationella vintersportförbunden. Mediakommittén arbetar med material till och kontakt med mediarepresentanter internationellt och.nationellt.
ANLÄGGNINGSKOMMITTÉN har till uppgift att samla in och bearbeta alla tekniska uppgifter kring de blivande anläggningarna och att orientera sig om de olika internationella regler och bestämmelser som gäller för anläggningar och tävlingsgenomförande. Kommittén är även referensgrupp till Vinterspelen i Östersund-Are AB.
39 Prop. 1987/88:24
KULTURKDMMITTÉN ger idéer till presentation av kulturen i Sverige och Jämtland i kampanjen samt arbetar fram ett kulturprogram till ett vinter-OS.
SÄKERHETSKOMMITTÉN arbetar med frågor sora rör säkerhet under spelen. Även planering för sjukvård ingår i denna kommitté.
TRANSPORTKDMMITTÉN planerar transporter under ett vinter-OS i Östersund. Det gäller både transport till Östersund/Are och inom tävlingsorterna..
LÄNSIDROTTENS KOMMITTÉ svarar för information till hela idrottsrörelsen i länet samt tillför regional idrottserfarenhet i kampanjarbetet.
Östersunds kandidatur är en angelägenhet för Sverige och har ett brett stöd från befolkningen, politiska partier, näringslivet och idrottsrörelsen. Arbetet drivs med stor bredd och inånga "ambassadörer" anlitas. För kommittéarbetet anlitas specialister inom respektive område.
3.2 Organisation för spelens genomförsmde
De olyrapiska vinterspelen i Östersund kommer att genomföras inom ramen för vad som stadgas i 01 ym-pic Charter.
på en organisation för olympiska spel måste kraven ställas, att organisationen väl anpassas för sitt ändcunål, att organisationen får klara och entydiga linjer osv. Därutöver, och inte rainst viktigt, bör organisationen ges sådan form att beslut och budgetansvcur kan decentraliseras inom ramen för klara ansvarsområden och ekonomiska ramar.
Vidare måste organisationen kunna anpassas till verksaraheten i de olika skedena från förberedelse till genomförande och avveckling av spelen.
Med hänsyn till förväntad statlig garanti för spelen är det rimligt att antaga, att staten ställer krav på att få tillsätta statlig revisor.
Den centrala delen av organisationen planeras att sättas upp i Östersund. Under vissa perioder kommer dock delar av organisationen och speciella funktioner att vara lokaliserade till Äre.
Arrangörens kostnader för organisationen redovisas under punkt 13.
40
Prop. 1987/88:24 4 T.2iVESTBRi:iGAR. ARENOR
4.1 Arenor i Östersund
Nya arenor byggs dels i Rannåsdalen, dels på Östberget (bob och rodel)
4. 11 Arenakomplement och gemensamt
4.111 Markförvärv och arrenden
Inga markförvärv erfordras för utbyggnad i Rannåsdalen. För bob/rodel innebär det östra alternativet marklösen från domänverket.
-För spårområdet finns idag arrende- och nyttjan-deavtal. Dessa kompletteras för nya sträckningar och för att även omfatta inhägnader, avspärrningar
0 dyl.
4.112 Homologisering eller motsvarande
Alla arenor skall homologiseras eller på annat sätt dokumenteras, besiktigas, godkännas och registreras. .
4.113 Ceremoniplatser
Olympisk eld arrangeras i Rannnåsdalen.
Invigning hålls i hoppbacken som har störst publikkapacitet. A- och C-hallarna fungerar som förberedelseutrymmen.
Avslutningsceremoni hålls i A-hallen.
2 omg flaggspel (ca 60 nationer + OS-flaggor m m) anordnas vid entrésidan respektive på ceremoniarenan .
Vid bob/rodelbanan anordnas flaggspel med ca 30 stänger .
För hyllning av medaljörer utförs i alla arenor mobila eller fasta podier med "prispallar" och flaggstänger.
Prisutdelning förutsätts ske i centrala Östersund, exempelvis vid rådhuset. Förberedelseutrymmen förutsätts finnas i befintliga byggnader.
1 omg flaggspel (ca 6 5 st) anordnas + flaggor till medaljörer.
41 Prop. 1987/88: 24
4.114 Markarbeten, Rannåsdalen
Se illustrationsskiss, bilaga 2B.
Oraschaktning av relativt stora volymer för att ge trafik- och publikytor acceptabla lutningar och god anslutning till arenor.
Trafikytor
In- och utfarter särat angöringstorg för bussar, taxi, handikappfordon och transportcentralens fordon (asfalterade ytor).
In- och utfarter samt uppställningsplatser för charterbussar (grusyta).
Interna vägar mellan uppställningsplatser samt transportvägar till hoppbackarnas byggnader och nordost ora arenorna {grusyta).
Uppställningsplatser för OB-bussar ra ra (4 st ci 300 m2).
Gångvägar inom arenaområdet. (Gångvägar till området redovisas under infrastruktur.)
Helikopterplatta.
Publikytor
Publiktorg m ra iordningställs i huvudsak som gräsyta raen med förstärkta zoner för temporära etableringar och med viss del hårdgjord yta.
Gröna ytor
Gräs- och buskytor kring byggnader och trafikytor med anpassningszoner mot naturmark. Trädplantering utförs som vindskyddande och miljöskapande element .
42 Prop. 1987/88:24
4.115 Yttre VA, El m m.. Rrnnåedalen
VA-system inora arenaområdet inklusive avvattning av "hoppbacksgrytan" och anslutningar till temporära etableringeu:. Pumpstation för avlopp.
Vattenreservoar för brandsläckningsberedskap 400 m3.
Trafo-cuiläggningar och kanalisation raellan arenor och inora området.
Belysnings- och högtalarmaster scimt anslutningar till temporära etableringar.
Tele-investeringar redovisas separat.
Försörjning till arenaområdet redovisas under infrastruktur.
4.116 Tenporära anläggningar
Rannåsdalen
- Podium och scenarrangemang samt festanyckning, nationsskyltar ra ra till invigningsceremoni
- Entréportaler/skärratéik med biljettförsäljning och publikinsläpp 3-st
- Biljettförsäljningskiosker längs
gångvägar mot Rannåsdalen 20x10 m2 200 m2 BTA
- Informationscentral och boknings-
central ca 200 m2 BTA
- TPC-expedition, värmestuga för TPC-trafikanter, chaufförer, trafik- och parkeringsvakter
m fl ca 200 m2 BTA
- Värme stugor/tält med enkel servering till publik, ca 2500 sittplatser ca 3 500 m2 BTA
- Toalettvagnar med totalt ca 150 toaletter
- Försäjningsvagnar/kiosker: Souvenirer, tidningar, varm korv, varm dryck, godis m m.
43 Prop. 1987/88:24
FröSÖn/östberget
- Entréportaler/skärmtak med biljettförsäljning och publikinsläpp prel 2 st
- Biljettförsäljningskiosker längs
gångvägar till arenan 5x10 nC 50 in2 BTA
- TPC-expedition och mindre värme-stuga ca 50 nC BTA
- Toalettvagnar med totalt ca 25 toaletter
- Rjrsäljningsvagnar
Prisutdelningsplats. Östersund
- Ceremonipodiura med prispall,
flaggor, orkester utrymme ca 100 ni2 BTA
- Utsmyckning
- TV-plattform och fålla för fotografer
- Avspärrningar m m för publik
- Läktare för hedersgäster
4. 117 Utrustning till arenaområden
Avspärrningar av alla arenaområden och spårområdet i Rannåsdalen. Skyltning m m för kanalisation av publikströmmar. Kbntrollpunkter/inslapp för publik i spårområdet.
Utrustning för snöpreparering i Rannåsdalen och transporter ut i spårområdet förutsätts vara befintlig i kommunens ägo + inlånade/hyrda enheter.
Utrustning till arrangörens sjukvårdsberedskap och radiosamband förutsätts kunna lånas/hyras från militär och civilförsveu:.
Förråd för utrustning och maskiner redovisas till respektive arena..
Skyltning av samtliga arenor.
44
4.12 Hoppbackar 70 m och 90 m
Nya hoppbackar byggs i Rannåsdalen.
Tävlingsprogreira:
Herrar 70 m, 90 m och 90 ra lag
Herrar kombination 70 m och 70 m lag
Backarna disponeras för träning en vecka före tävling.
Ca 20 deltagande etablerade nationer (+ nya) med 4-6 hoppare + tränare och ledare. Max 4 per nation och gren innebär ca 80 tävlande per gren.
Läktare/gradänger/släntytor för publik ca 20 000 personer.
Anslutande markområden och slänter prepareras för ytterligare 20 - 30 000 personer.
Markyta reserveras för fretmtida raindre backar.
90 m-backens torn förutsätts även kunna fungera som utsiktstorn.
4.121 Tävlingszon
Backarna byggs med profil och mått inora de raraar som anges i de internationella tävlingsreglerna (Edition 1983). Skiss och kalkyl baseras på en prelirainär tolkning.
Överbackarna utförs för preparering med snö, bredd 2,5 m -1- trappor på båda sidor.
Snöprofil markeras med räls för snövagn med hyvel som drivs med elektriskt spel.
Startplats utförs av typ fjäderbelastad bom, in-ställbar för nivåskillnader h = O,5 ra och sido-placerade plattformar för på tagning av skidor.
Stolpar för montering av vindnät ovanför trädnivån.
Underbacken utförs med konstsnöauiläggning och enkel snötransportör. Preparering sker med rol-ler/vibrator på wire-spel (= Falun).
I underbacken utförs skylt- och linjemarkeringar.
Underbackarna utförs med trappor utmed sidorna, som nyttjas av hoppmätarna. Bakora trapporna utförs plattformar för sekreterare respektive hopp-längdsdomare (6 st).
45
utrustning: 2 st vindmätare, hastighetsmätare och startsignalsystem.
Belysnings- och högtalarmaster.
Överbacken i 70 m-backen förbereds för kakelspår, underbacken förbereds för plastbeläggning och sprinklersystem.
4.122 Byggnader m m
Byggnadsprogrcira i eller i anslutning till överbackarnas torn:
- Oraklädningsrum raed toaletter och enkel tvagningsavdelning (markplan) ca 120 m2 .
- Vallnings- och servicerum
(markplan) 50 m2
- Personal- och funktionärsrum (markplan) ca 50 m2
- Eiitréutrymmen för besökande
till 90 m-torn ca 50 m2
- "Värraestugor" för tävlande nära startplattformar (refe rens Calgary). 40 m2 i 70 m- torn. 60 m2 -H kök för enkel servering i 90 m-torn (även utsiktsrum för besökande turis ter) . Toaletter upptill i båda
tornen. Total prograrayta ca 130 ra2
- Länkterminal för Televerket
Radio 20 m2
Summa programyta 420 m2
Tillägg för biutrymmen, kommuni kationsyta, väggyta, tekniska utrymmen mm 180 ni2
Sumraa totalyta 600 m2 BTA
Till detta komraer tornkonstruktioner, torntrappor, hissar och vindskydd till startplattforraeu:.
90 m-tornet förses med fast röd hindersbelysning (flygsäkerhetskrav)
46 Prop. 1987/88: 24
Domartorn samt utrymmen för officials och press. Placering enligt tävlingsreglerna
- Domarrum (5 st), teknisk delegat och tävlingsledare: Ca 45 m2 per
backe 90 ni2
m2
m2
m2
m2
m2
m2
m2
- Sekretariat och utrymme för resul ta tbehandling
- Speakerrum
- Juryrum
- Kontrollrum Radio/TV
- Fasta kommentatorshytter 6-8 st
- Uppehållsrum för officials med servering och med uppsikt" över hoppzonen
- Uppehållsrum för press
Summa programyta 500 m2
Tillägg för biutrymmen, komrauni-
kationsyta, väggyta, tekniska
utrymmen ra ra ca 50 % 250 m2
Summa totalyta 750 m2 BTA
Central för olycksfallsberedskap och doping-kontroll förutsätts bli placerad i skidstadion.
Byggprograra övrigt:
Trä narplattformar placerade och utformade enligt internationella regler. 2 st på ca 25 m2 för 20-40 personer + trappa (referens Calgary).
4.123 Ptiblikutrymmen
Läktare för officials med 150 st sittplatser. Pressläktare intill domartornet med 150 sittplatser .
Stå pl a t sg radäng er för publik vid sidan av underbacken .
Slänt med stödräcken för publik runt uppbroms-ningsplanet.
4.124 TransportanlSggning
Enkel släplift från publiktorgets nivå till torn.
47 Prop. 1987/88:24
4.125 Teaporära anläggningar
- plats för ca 10 fabrikantvagnar för vallning och service. Elanslutning till samtliga.
- 40 st komraentatorshytter
- TV-plattformar för 7 st kameror
4.126 Sekretariats- och informationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling
- Resultattavla och storbildstavla
- Ljudanläggning
48 Prop. 1987/88: 24
4.13 Längdskidstadion
Ny skidstadion byggs i Rannåsdalen. Tävlingsprogram:
Längdskidåkning Herrar 15 km, 30 km, 50 km och
4x10 km " Damer 5 km, 10 km, 20 km och
4x5 km
Nordisk komb Herrar 15 km och 3x10 km stafett
Skidskytte Herrar 10 km; 2 0 km och 4x7,5 km
25-30 deltagande etablerade nationer (+ nya) i längdskidåkning, ca 3 5 (+ nya) i skidskytte.
Max 4 deltagare/nation och totalt ca 100 per gren i längdskidåkning respektive 120 i skidskytte.
Läktare/gradänger/släntytor för publik ca 35 000 personer i stadion, varav 1500 i fasta läktare. Planering görs dessutom för ytterligare 5-10 000 personer inom spårområdet.
4.131 Tävlingszon
Tävlingszonen planeras enligt gällande internationella tävlingsregler och med en bredd av ca 40 meter (= Falun). Måttet innebär att stafettstart kan ske med 20 lag i första ledet.
Tävlingszonens längd minst 300 meter.
Stafettstarten är dimensionerande med:
- 15-20 spår de första 100 metrarna
- pistat och ospårat de andra 100 metrarna
- 3-4 spår de tredje 100 metrarna, där ytan kan vara smalare.
För stafett krävs en raksträcka ora 200 meter före stafettväxling.
I skidskytte krävs en raksträcka om 100 meter såväl före som efter växlingszonen.
För att funktionärer, press ra ra inte skall korsa tävlingsspår på väg till innerplanen av tävlingszonen, kan det vara lärapligt att varvande skidåkare åker upp på brygga, vall eller liknande i skidstadions inre del.
4 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
Inom tävlingszonen skall det finnas en start och en målfålla. Startporten skall ha en bredd på 3 -5 meter. Målporten min 3 m. Vid stafettstart arrangeras en tillfällig startlinje på hela stadions bredd.
För stafettväxling arrangeras ett avspärrat område om 10x30 meter.
Området efter målgång avspärras i fållor för tävlande, funktionärer respektive press. De senare skall ha étt väl beläget arbetsområde för intervjuer och fotografering.
In- och utpassering av de tävlande skall vara avskilt från publik.
Fasta belysnings- och högtalarmaster.
Eluttag för 220V och 3SOV, utplacerade inom sta-dionområdet.
4. 132 Byggnader
Nationstrupper
- Omklädning herrar med bastu 40 n(2
- Ctnklädning damer med bastu 40 m2
- Central för olycksfallsberedskap och dopingkontroll (som även betjänar backhoppning) 50 m2
- Rum för klädförvaring 30 m2
- Rum för skid- och gevärsmärkning 20 mg
Summa__ 180 m2
Administration
- Tidtagning med uppsikt över
start och mål 100 m2
- Speaker med uppsikt över
start och mål 30 m2
- Sekretariat 70 ni2
- Gemensamt kontor med 5-6 kontorsrum cm ca 100 ni2 och sammanträ des-/juryrum ca 30 m2 130 m2
- Maskincentral för data ra m
(förutsätts även betjäna övriga utearenor) 150 ro2
- Värmestuga för funktionärer 50 ni2
Summa 530 m2
50 Prop. 1987/88:24
Officials
- Uppehållsrum med servering och raed uppsikt över tävlingsora-
rådet 135 m2
- Speciellt rum för officials 15 m2
Surama 150 m2
Massmedia och televerket
ra2
m2
m2
m2
- 10 st fasta kommentatorsplatser k 6 m2
- Uppehållsrura för press
- Kontrollrura
- Utrymme för televerket
Summa 300 m2
Sumraa programyta värmda lokaler 1160 m2
- Tillägg för biutrymraen, komrau- nikationsyta, väggyta, tekniska utryramen ra ra ca 50 % 580 m2
Summa totalyta 1740 m2 BTA
I anslutning till skidstadion ut förs en garage- och förrådsbyggnad med värmd garage- och verkstadsdel (med smörjgrop) på 50 m2 och kall förråd för utrustning och maskiner enligt 4.117 på 2 50 ra2 300 m2 BTA
4.133 Publikutrymmen
Permanent läktare i anslutning till byggnaden och sora delvis nds mot skidskyttestadion. Totalt 1500 platser, varav 150 sittplatser för officials mot skidstadion och 150 sittplatser mot skjutbanan samt på raotsvarande sätt 150 + 150 sittplatser för skrivande press.
Övriga publikutrymmen utförs som slänt med stödräcken. EMstaka gradänger anlägges som gångzoner. Dimensionerande mått 0,3 m2/person (= Falun).
51 Prop. 1987/88:24
4.134 Tewporära anläggningar
- "Nationslagsby". Ca 20 bodar, stugor eller vagnar om ca 30 m2, för vallning, service, taktikgenoragång och uppladdning. Toalett skall finnas. Elanslutning. Placeras intill utgående spår.
- Plats för 10 st servicebodar för fabrikanter (husvagnar) intill nationslagsby. Elanslutning,
- Kommentatorshytter, 30 st å 6 m2 = 180 m2.' Placeras ovanpå eller i anslutning till permanent byggnad och pressläktare.
- TV-plattformar
4.135 Sekretariats- och inforaationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling
- Tidtagningsutrustning
- Resultattavla och storbildstavla
- Ljudanläggning
52 Prop. 1987/88:24
4. 14 Skidskyttestadion
Ny skjutbana för skidskytte byggs i anslutning till skidstadion i Rannåsdalen.
Tävlingsprogram ra m: Se 4.13
Skidstadion med publikutrymraen utnyttjas även för skidskytte tävlingar, jfr 4.13.
4.141 Skjutbana
Skjutbanan orienteras så att skytten har solen i ryggen, då han står vänd raot skjutmålet. Tävlingarna äger norraalt rura mellan 11.00 och 13.00.
Skjutavstånd 50 ra. Banans bredd 30 platser a 2, 5 ra = 75 ra.
Skjutvallen utgörs av en fast och jämn, preparerad plan snöyta som efter 1,0 m får slutta bakåt upp till 10 %.
Måltavlor placeras med centrura O,5 ra över skjutvallen. Under måltavlorna byggs en markörgrav bestående av betonggolv raed 1-1,5 ra bredd och en ca 2 m hög betongvägg sora motfylles raed jord.
Skyddsvall utförs bakora måltavlorna till 5 ra utanför banan i sidled Scimt längs banans sidor. Krön-höjd 2, 5 m över tavlans överkant.
Ett 15 m brett tävlingsområde avskärmas för in-och utåkande skidskyttar och funktionärer. Bakom detta oraråde spärras ett område av för lagledare, max 2 st för varje lag.
Straffrunda läggs nära publiken i skidstadion.
Utrustning:
- Tavelsystem typ Karvinen (1,35 x i;35 ra). Träff skall kunna kontrolleras från markörgraven.
- Vid var fjärde skjutbana uppsatts vimplar 10 m från skjutvallen.
- Belysnings- och högtalarmast
- Eluttag för 220 och 380V inom området
- Vindmätare
- TV-plattform
53 Prop. 1987/88: 24
4.142 Publikutrymmen
Gemensamma raed skidstadion enligt pkt 4.133.
på publikslänten ovanför stadion mittför skjutbanan avdelas en särskild yta för 50 st ledare.
4.143 Sekretariats- och inforMationsutrustning
Gemensam med skidstadion, se pkt 4.135.
54 Prop. 1987/88: 24
4.15 Sp&rorfide
I FIS tävlingsregler finns utförlig beskrivning av hur en bana bör utformas. Där anges även de största nivåskillnaderna (HD-talet), största enstaka backes nivåskillnad (MM-talet) och största totala uppförsbackar (MT-talét) inom ett lopp.
R3r skidskytte finns motsvarande anvisningar i UIPMB tävlingsregler.
4.151 Tävlingszon
Stora delar av de fina spår som använts för bl a SM-tävlingar komraer att utnyttjas. Dessa behöver dock breddas, röjas, dräneras, doseras m m för att motsvara OS-standard och för att kunna prepareras även med litet snödji).
Det är troligen nödvändigt att nyanlägga spår för 30 % av behovet för att få en total spårlängd på 50 km. Preparerad spårbredd ca 5 m -h min 1 m fritt på vardera sidan.
Det skall finnas såväl tränings- som tävlingsspår och spår för fri och klassisk åkning.
För att åstadkomma planskilda korsningar mellan olika spår eller mellan spårområde och passage för åskådare erfordras ca 10 skidbroar eller skidvia-dukter.
Kring vissa intressanta korsningspunkter, backar m m kan det finnas anledning att avgränsa spårområdet från publik med stängsel.
Utrustning mm:
- Spårområdet närks enligt FIS regler i olika kulörer.
- Vid varje kilometerpassering skall finnas en kilometerangivelseskylt.
- Elförsörjning till tidtagningsstationer och TV-stationer längs banorna. -
- Utrustning för lokal speaker vid intressanta publikplatser.
4.152 Temporära anläggningar
- Mindre publikläktare vid spektakulära passager
- Förfriskningsstationer (4 st för 50 km herrar)
- TV-plattformar
4.153 Sekretariats- och informationsutrustning
- Tidtagningsstationer för mellantider
55 Prop. 1987/88:24
4. 16 Ishallar
En stor "Olympiahall" byggs i Rannåsdalen. Den planeras för att i freimtiden kunna fungera som fotbollshall, mässhall ra ra. För de olympiska vinterspelen utrustas hallen till A- och C-hall för ishockey och konståkning.
Befintlig ishall, Z-kupolen, upprustas och används som B-hall.
Tävlingsprogreira ishockey:
12 st deltagande nationer delas upp i två grupper. Alla nöter alla inom respektive grupp. De två V»sta från varje grupp går till final, där alla möter alla.
Övriga lag spelar om platserna 5-12. 3-orna i respektive grupp möter varandra för platserna 5-6 osv. Detta innebär att 40 matcher skall genomföras.
Utöver matcher tränar varje lag ca 1 timme/dag.
Tävlingsprogram konståkning:
Herrar: Obligatoriskt program,
kort program och friåkning. Damer: Obligatoriskt program, kort
program och .friåkning. Isdans : Obligatoriskt program 1 och 2,
fri dans. Paråkning: Kort program, fri paråkning. Uppvisning.
35-40 deltagande nationer. Max 100 t:ävlande per gren.
För OS planeras A-arenan med plats för 9000 åskådare. Av dessa är 3000 platser permanenta.
B-hallen tar i dag 1300 sittande + 700 stående (eller ca 3000 stående).
C-öurenan används i huvudsak för träning.
Den avskiljs från A-arenan med ljudisolerande
mellanvägg.
56 Prop. 1987/88: 24 4.161 A- och C-hall Permamenta utrymmen
Hallkonstruktion
Konstruktion, materialval och basinstallationer planeras för användningen efter OS.
Utrymmen för tävlande
- Omklädningsrura för nationstrup- 350 ra2 per, 4 st. Dusch, tvättrum,
massage och bastu i anslutning till omklädningsrixn.
- Materialrura för respektive na- 40 ra2 tion, 4 st
- Tvätt- och torkrum, 4 st 20 m2
- Sliprura och verkstad, 4 st 20 ra2
Sumraa programyta 430 m2
Adrainistration och drift
m2
m2
ra2
ra2
ra2
ra2
2 50
m2
m2
m2
- Sekretariat
- Speakerrum
- Administrationslokaler
- Sammanträ desrum, 20 pers/ juryrum
- Utrymmen för funktionärer
- Läkarrum och utrymme för dopingtest + sjukrum
- Materialförråd
- Inlastning, soputrymmen, städcentral ra m
Sumraa programyta
Massmedia och officials
m2
m2 m2
m2
- 4 st komraentatörhytter
- Kontrollrum, TV
- Uppehållsrum för officials med servering och med sikt över A-arenan
Sumraa prograrayta
57 Prop. 1987/88:24
Publikutrymmen
- Entréer, 6-8 inslapp (dim för 100 ra2 3000 pers)
- Sittplatsläktare för 3000 1700 m2 pers, varav 50 platser för rullstolsburna
- Foajé för 3 000 pers 600 ra2
- Kiosker för publik, 2 st (med 100 m2 biutrymmen)
- Toaletter för publik (dim för 50 m2 3000 pers)
Summa programyta 2550 ra2
4.16 2 A- och C-hall Tenporära anläggningar
Arenafunktioner och utrymmen för nationstrupper
- Ishockeyrinkar med kringytor 2100 m2 enl gällande regler samt temporära installationer och utrustningar .
- Oraklädningsrimi, 6 st. Duschrum, 500 m2 tvättrum, massage och bastu i anslutning till oraklädningsrum
- Servering för aktiva och funk- 150 ra2 tionärer, 100 platser
Sumraa programyta 2 750 m2
Administvation och drift
- Qttklädningsrum för driftperso- 250 to2 nal, vakter, försäljare,
domare ra m
(Dessa kategorier ryms i framtiden i permanenta omklädningsrum.)
- Kontorsutryramen för ishockey- 100 ra2 förbundet, konståkningsdoraare
m m
- Kylmaskineri placeras i skrid skostadion _____
Surama programyta 350 m2
58 Prop. 1987/88: 24
Massmedia och officials
- Presscentrum - Subcenter för 500 m2 Rannåsdalen med bl a 40-50 skrivplatser och telefonhytter
- Uppehållsrura med servering 100 m2 för press ra fl
- Intervjiihöma intill A-arenan 20 m2
- Reserverade platser på läktare, 150 officials, 100 skrivande press; 50 fotografer, 52 TV-radiokommentatorer (ingår i generell läktaryta)
- TV-plattformar -
Summa programyta 620 m2
Publikutrymraen
- Entréer till arenan, 15 inslapp 200 m2
- Sittplats läktare för 6000 pers, 3 500 m2 varav ca 350 reserverade enl
ovan
- Foajé för 6000 personer 1200 ra2
- Kiosker för publik, 6 st (med 200 m2 biutrymmen)
- Servering för publik, 200 plåt- 300 ra2 ser (med biutrymmen)
- Toaletter för publik 200 m2
- Souvenirförsäljning, 4 st 100 m2
Summa programyta 5700 m2
4.163 A- och C-hall YtsaamanstäIlning
Funktionsprogrammet enligt ovan stående punkter innebär en to tal programyta på 13280 m2
Bruttoarean bestäms både av OS-
krav och fotbollens krav. För
att samstämma dessa har en test-
skissning genomförts som ger
bruttoytan 23300 ni2 BTA
Permanent del = fotbolls- och
mässhall ca (16200 m2 BTA)
4.164 A- och C-hall Sekretariats- och informationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling
- Resultattavla och storbildstavla
- Ljudanläggning
59 Prop. 1987/88: 24
4.165 B-hall. Oobyggnad befintliga utrymmen
Ishockeyrink m ra Läktare sora bl a iordningställs med särskilda platser för officials 50 st, press 50 st, fotografer 2 5 st och Radio-TV-koramentatorer 40 st Foajé Kiosk
Toaletter, exp Omklädningsrum, 4 st Förråd
Tekniska utrymmen, personal Squash (annan temporär OS-anvä ndn ing) Kommentatorer, speaker
m2
15
m2
60
m2
m2
m2
m2
m2
70
m2
4. 166
B-hall. Tenporära anläggningar
Servering för tävlande, mass media och funktionärer 100 m2 Servering för officials 80 m2 Servering för publik 200 ni2 Kontrollrum för TV 20 m2
4. 167
B-hall. Sekretariats- och informationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling
- Resultattavla
- Ljudanläggning
60 Prop. 1987/88: 24
4.17 Skridskostadion
Ny skridskoarena byggs i Rannåsdalen.
Tävlingsprogram:
Herrar 500 m, 1000 m, 1500 ra, 5000 m och
10 000 ra.
Daraer 500 ra, 1000 ra, 1500 ra och 3000 m.
25-30 deltagande etablerade nationer (+ nya). Max 4 deltagande p)er nation och totalt max 100 tävlande per gren.
Stadion planeras för 11 000 åskådare.
Isbanan förbereds för att även kunna användas för bandy.
4.171 Tävlingsarena
- Konstfrusen 400-metersbana, 5800 m2 2 banor å 4,5 ra -i- uppvärmnings bana 4, 5 ra + 1 m - total
bredd 14,5 ra
- Belysnings- och högtalarraaster
4.172 Byggnader (permanenta)
Utrymmen för nationstrupper
- Qnklädningsrum, herr och dam. 300 m2 Dusch, tvättriam, massage och
bastu i anslutning till omklädningsrum.
- Sliprum och verkstad i anslut- 20 ra2 ning till omklädning sr ura _____
Sumraa programyta 320 m2
Administration och drift
m2
iti2
m2
m2
m2
m2
m2
m2
m2
m2
- Sekretariat
- Speakerrum
- Juryrum
- Läkarrum och sjukrum
- Värmestuga för funktionärer
- Kiosker, 2 st
- Inlastning, soprum, städ-utryramen
- Material förråd
- Kylmaskinrum (även till A-och C-hall)
Summa programyta
61 Prop. 1987/88: 24
Massmedia och officials
- 4 st kommentatorhytter
- Kontrollrum TV
- Uppehållsrura för press
- Uppehållsrura för officials med servering och med uppsikt över arenan
- TV-plattformar
Sumraa programyta
m2
m2
m2
m2
ra2
Total programyta permanenta
byggnader 1170 m2
- Tillägg för .biutryramen, kom- raunikationer, väggyta, tek niska utryramen ra ra 45-50 % 530 ra2
Surama totalyta perraanta byggnader 1700 m2 BTA
4.17 3 Publikutrymmen
Permanent läktare utförs som gradänger på mark för 7000.per soner 2500 m2, BTA
- 150 st sittplatser för officials
- 150 st sittplatser för press
- Övriga platser är ståplatser för publik
4.174 Tenporära anläggningar
m2
m2
m2
m2
m2
BTA
m2
BTA
- Administrationslokaler , 80 m2
- Värmestuga för personal och funktionärer
- 37 st komraentatorshytter
- Entréer, 20 inslapp
Summa programyta (byggnad) Motsvarande en totalyta på ca
- Ståplatsläktare för 4000 pers
4.175 Sekretariats- och informationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling
- Resultattavla och storbildstavla
- Ljudanläggning
62 Prop. 1987/88: 24
4.18 Bob och rodel
Ny kombinerad, konstfryst bob- och rodelbana byggs på Östberget. Lämplig markprofil och erforderlig nivåskillnad bedöms finnas både raot söder och öster. Val av läge och sträckning koramer att göras efter besiktning av internationell expertis i juni 1987. Transporter förutses ske raed bil på befintligt vägnät. (Vid läge norr ora Gustavsbergs-backen kan eventuell samordning med stollinbana till slalombacken studeras.)
Program och kalkyl baseras helt på utredning från ansökan om OS i Falun 1992.
Tä vlingsprogrcim:
H 2-mans bob (4 heat) och 4-mans bob (4 heat)
H 1-raans rodel (4 heat) och 2-mans rodel (2 heat)
D 1-mans rodel (4 heat)
Obligatorisk träning
20-25 deltagande etablerade nationer i bob, 25-30 i rodel. Nya kan tillkomma.
Varje nation får starta med 2 lag i 2- respektive 4-raans bob, 3 st i 1-mans rodel och 2 lag i 2-man3 rode1.
Nationstrupper kan omfatta 2-2 5 tävlande + 2-12 ledare.
Publik, max 5-10 000/dag, vid målområdet och längs banan - gångvägar byggs på båda sidor. I första hand anordnas publikplatser genom preparering av omgivande naturmark.
4.181 Bana inklusive fundament och startramper
Banan utförs av betong med en längd på 1200 ra och raedellutning 9-12 % i enlighet med FILs och FIBTs internationella regler.
1200 ra är minimilängd för konstfryst bana. (Naturisbana är för låg standardnivå för OS. Med naturis krävs dessutom 1500 ra längd med påföljande krav på större nivåskillnad. En sådan bana inryms inte på Östberget.)
63 Prop. 1987/88: 24
4. 182 Byggnader
Starthus 1 med verkstad och förråd
för bobar/rodlar, personalriom m ra ca 350 m2
Starthus 2 (damstart) med omklädnings rum, WC, förråd, tidtagning, kontroll rum mm ca 200 m2
Målhus med rura för tävlingsledare, jury, tidtagning, press ra ra ca 150 m2
Maskinriom för kylanläggning, personal-
rimi rara ca 250 ra2
4. 183 Mark m m
Markarbeten utmed hela banan. Vatten- och avloppsanläggning.
Markplanering runt byggnader, stödmurar, åskådarplatser .
Kylanläggning, sol skyddsanordningar . Belysnings- och högtalarmaster. Ledningar via kontrollstationer för indikering, tidtagning och teleförbindelse.
4.184 Sekretariats- och informationsutrustning
- Utrustning för tidtagning och resultatbehandling
- Resultattavla
4.185 Temporära anläggningar
- 32 st kommentatorshytter
- Eventuell publikläktare intill målet
4.186 Övrigt
Det södra läget innebär att banan korsar en väg och att irärskild anpassning får göras till lift och utförsåkningsområde. Viss del av banan måste lyftas på pelare (eller eventuellt passera under lift/skidbacke).
I det östra läget tillkommer kostnader för markköp samt kostnader för publikparkering, som sannolikt måste anordnas på Storsjöns is med busspendel och gångvägar upp till tävlingsområdet.
I avvaktan på mer detaljerade studier och val av läge tas en merkostnad för banan i det södra läget upp.
64 Prop. 1987/88: 24
4.2 Arenor i Åre
Befintliga arenor och transportanläggningar utgör stommen till OS-arenorna. Det breda tävlingsprogrammet innebär anellertid att kompletteringar är nödvändiga liksom en upprustning till att motsvara aktuella tävlingsregler och gängse standardkrav.
Tävlingsprogram:
Herrar: Störtlopp, Super Gi storslalom, special-slalom och kombination (separata tävlingar)
Daraer: Störtlopp, Super g; storslalom, special-slalom och kombination (separata tävlingar)
35-40 deltagande etablerade nationer (+ ev nya).
Max 4 deltagare/nation och normalt ca 100/gren.
4.21 Arenakomplonent och gemensamt
4.211 Markförvärv och arrenden
Markförvärv för utvidgning av störtloppets målan-råde.
Mark för nya bansträökningar och transportanläggningar, som inte ägs av Are kommun eller ÄKAB arrenderas. Kostnad för första avtalsperioden redovisas som OS-investering.
4.212 Hcmologisering
Alla arenor skall homologiseras.
4.213 Cereaoniplatser
Vid målområdena arrangeras flaggspel (2x65 st).
För hyllning av medaljörer utförs i båda målområdena mobila eller fasta podier med "prispallar" och flaggstänger.
Prisutdelning hålls kvällstid i centrala Äre, t ex på torget, sora förutsätts vara färdigplanerat 1994. 1 cmg flaggspel (ca 65 st) anordnas + flaggor till medaljörer.
5 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
4.214 Teftporära anläggningeur
Prisutdelningsplats:
- Ceremonipodium med prispall,
flaggor, orkesterutrymrae ra m ca 100 m2 BTA
- Utsmyckning
- TV-plattform och fålla för fotografer
- Avspärrningar för publik
- Läktare för hedersgäster
4.215 Utrustning till arenaområden
Avspärrningar av arenaområden raed nätstängsel, ca 17 km, med ca 15 st insläppsportaler samt ca ,6 kra stängsel för kanalisation av publikströmmar.
Komplettering görs av tävlings- och träningsutrustning, t ex portmarkeringeu:, borrar, snöskotrar, pulkor, komraunikationsradio ra ra.
Förråd för utrustning redovisas till respektive arena .
Skyltning av samtliga arenor.
66 Prop. 1987/88: 24 4. 22 Störtlopp H och H-koinb
4. 221 Transportanläggningar
För materialtransporter utnyttjas befintlig kabinbana till startområdet.
För träning och tävling förutsätts att planerad linbana Olympia II från -820 till startområdet är utbyggd före 1992 (ej OS-investering) alternativt att stollinbana enligt 4.231 används i.kombination med 1000 ra-linbanan.
4.222 Startoaråde
Ny startramp byggs för att ge tillräcklig starthastighet .
Nytt startområde ansluts till banan vid -H155 för H-kombination/tillika reservstart för H vid hårt väder.
Nya starthus 25 m2 byggs till båda startplatserna.
Servering till kabinbanans bergstation förutsätts vara utbyggd före 1994 och kan då fungera som värme stuga (ej OS-kostnad) .
4. 223 Tävlingabana
Markarbeten i bansträckningen är klara.
Konstsnöanläggning är utbyggd.
Skyddsnät är utbyggda i erforderlig omfattning.
För 3 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd .
Markberedning för helikopterlandningsplatser görs på två platser. I övrigt sker preparering med pistmaskin .
10 st TV-plattformar 5 m2 och 4 st fotoplattformar 10 m2 byggs. De senare skall vara grundlagda 6 ra från skyddsnät och ha utkragad plattform för sikt över skyddsnät.
67 Prop. 1987/88: 24 4.224 Måloaråde
Terrassering av mcurk för provisorisk läktare ovanför E75.
Ny gångväg och trappor för publik mellan E75 och läktare.
Terrasserings- och markberedningsarbeten för utvidgning av målområdet, för anpassning av upp-brorasningsplanet till ny fast byggnad och läktare och för provisoriska läktare; 2 st.
Uppställningsyta för CB-bussar och TPC-bilar.
Gångvägar/trappor för publik.
Belysningsraaster för belysning av hela raålanrådet och målskjutsen.
1 st målport och nytt mobilt målhus för handtidtagning 10 m2.
Permanent läktare utförs raed 200 sittplatser (officials) och 1000 ståplatser.
Provisoriska läktare byggs med 1500 + 2800 + 2000 ståplatser.
"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande.
32 st provisoriska komraentatorshytter på provisoriska läktare inkl elförsörjning, belysning och värme. - Tele/radio/TV-installationer ingår i respektive nyttjares kalkyl.
Byggprograra övriga funktioner
m2
m2
m2
m2
m2
m2
m2
- Värmestuga för press och tävlande
- Central för olycksfallsberedskap samt dopingkontroll
- Förrådsyta enligt 4.215
- Serviceutrymme för skidfabri-kanter 8x20 m2
- Tekniskt utrymme för televerket
- 18 st permanenta komraentatorshytter på permanenta läktare
- Kontrollrum Ifeidio/TV
- Servering för officials: Befintligt i Lundsgården
68 Prop. 1987/88:24
Seunmanträdesrum för tävlingsjury förutsätts finnas i Lundsgården alternativt i befintligt målhus
Summa programyta 640 m2
Tillägg för biutrymmen, komrau- nikationsyta, väggyta, tek niska utrymmen m m ger en to talyta på ca 1000 m2 BTA
Lokalerna förutsätts byggas som permanent byggnad kombinerad med fast läktare.
4.225 Sekretariats- och informationsutrustning
- utrustning för resultatbehandling inklusive tidtagning och internt ledningssystem
- Resultattavla för mellan- och,sluttid vid start, längs banan och vid mål
- Storbildstavla
- Ljudanläggning
69 Prop. 1987/88: 24 4. 23 Störtlopp D, D-komb och Super G - H
4.231 Transportanläggningar
Ny stollinbana (2-stols) byggs från Olympia I:s bergstation till platån söder om "Konjaksstenen" på ca +1100. Därifrån sker transport på skidor till respektive startplats.
4. 232 StartoMråden
Startområde för störtlopp D etableras på -Kl035 på ryggen ovanför Svartberget.
Permanent starthus 25 m2 och värmestuga 50 m2• (Skall senare kunna kompletteras till enklare servering .)
Startområde för D-komb - tillika reservstart för , störtlopp D samt för Super G - H etableras på -1-930 i anslutning till bansträckningen.
Permanent starthus på 25 m2.
4.233 Tävlingsbana
Ny bansträckning byggs från start på -1-1035 genom gamla "störtloppsravinen" till turistnedfart parallell med störtlopp H samt mellan turistnedfart och målskj uts.
I turistnedfartsdelen görs kompletteringsarbeten.
Vid korsningen med Ärevgen, Bräcke\gen och "Röda Rappet" utförs skidtunnlar (lika befintliga vid störtlopp H).
Konstsnöanläggning byggs ut i nya bände lar och i befintlig turistnedfart. Längd ca 1850 m.
Transformatorstation byggs och elkablar läggs för strömförsörjning i banan.
Skyddsnät byggs till en sammanlagd längd på ca 400 ra.
För 2 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd.
Markberedning för helikopterlandningsplatser utförs på två platser.
5 st TV-plattformar och 2 st fotoplattformar byggs (jfr 4.223) .
70
4.234 Målområde Se 4.224.
4.235 Sekretariats- och informationsutrustning
Se 4.225.
71
Prop. 1987/88:24 4. 24 Super G - D samt Storslalom H och D
4.241 Transportanläggningar
Befintliga bansystem kan utnyttjas.
4. 242 Startområden
Markberedning för 3 st nya startområden och starthus.
3 st nya permanenta starthus 25 m2.
Befintlig servering på Hummeln förutsätts fungera som värmestuga.
4.243 Tävlingsbanor
1 nedre delen av befintlig bana för storslalom (bana 1) görs justeringsarbeten.
Ny bana (bana 2) etableras. Längd ca 1350 m. Bredd 45-50 m (inklusive publikutrymmen). Banan planeras ut till jämn yta för att snabbt kurina prepareras med konstsnö.
Väg till Fjällgården byggs om för att ge plats för bana 2. Längd ca 500 ra, nivåskillnad 45 ra med tre kurvor. Vägbredd 6 ra raed mötesplatser.
Konstsnöanläggning byggs ut i banans övre del, längd ca 350 m och i bana 2, längd ca 1450 ra.
Transformatorstation byggs och elkablar läggs i Super G-banan för strömförbrukning.
Skyddsnät byggs i Super G-banan, längd 200 m.
Helikopterlandningsplatser förutsätts kunna beredas med pistmaskiner.
Utrymningsväg för räddningspulkor ifill Vakthögen förkättras, längd ca 50 m.
2 st nya TV-plattformar byggs i banornas övre del och 4 st nya i bana 2.
72
4.244 Målområde
Utskjutande rygg vid befintligt målhus schaktas ned helt så att ett brett samlat målområde skapas.
Vall mellan uppbromsningsplan och köyta till WC-linbanan schaktas om och anpassas till nya läktare .
Slänt öster cm Stjärnlinbanan terrasseras till publikgradänger.
Tillfartsväg för transporter till målområdet skärs in i slänten norr ora kabinbanans dalstation. Vägen skall ha min 4 m fri höjd under kabin och stolar.
Gångvägar och trappor till målområdet iordningställs (utförs i samband med nybyggnad öster on dalstationen) .
Belysning rustas upp och korapletteras i hela målområdet .
Nytt målhus 50 nC byggs mitt i raålorarådet. Mobilt målhus 10 m2 utförs för handtidtagning storslalora och Super G. 2 st nya målportaler byggs.
Permanent läktare byggs med 200 sittplatser (officials, slalom) och 800 ståplatser.
Provisoriska läktare byggs med 200 sittplatser (officials, storslalora och Super G) och 800 + 500 ståplatser.
"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande till båda sidorna av målområdet.
32 st provisoriska kommentatorshytter på provisoriska läktare (jfr 4.224).
Byggprograra övriga funktioner
- Sammanträdesrum för tävlingsjury
- Ceremoniiitrymmen
- Central för olycksfallsberedskap samt dopingkontroll
- Förråd (enligt 4.215)
- Värmestuga för press och tä vlände
- Uppehållsrum för officials med servering och uppsikt över målområdet
- Kontrollrum Radio/TV
m2
ra2
m2
m2
m2
ra2
ra2
73
- Tekniskt utrymme för televerket 90 m2
- 18 st permanenta komraentatorshytter utförs på permanent
läktare 110 ni2
Summa programyta 720 ra2
Tillägg för biutrymmen, koramu-
nikationsyta, väggyta, tekniska
utrymmen m ra ger en totalyta
på ca 1200 ra2 BTA
Lokalerna förutsätts kunna inrymmas i - en nybyggnad öster om kabinbanans dalstation.
4.245 Sekretariats- och informationsutrustning
- Utrustning för resultatbehandling inklusive tidtagning och internt ledningssystem
- Resultattavla för mellan- och sluttid vid stcu:t, längs banan och vid mål
- Storbildstavla
- Lj ixäanläggning
74
Prop. 1987/88:24 4. 25 Slalom H och H-komib
4.251 Transportanläggningar
Befintlig stollinbana kan utnyttjas.
4.252 Startområden
Markarbeten görs för nytt startområde på -K635 NV ora nuvarande start séimt för skidväg från WC-banans bergstation till starten.
Nytt starthus 25 m2 byggs för slalom H.
För slalom H-komb utnyttjas befintligt startområde och starthus.
4.253 Tävlingsbanor
Befintlig med förlängning raot NV till ny startplats. Längd ca 100 m, bredd ca 50 m.
4.254 Målområde Se 4.244
4.255 Sekretariats- och informationsutrustning Se 4.245.
75 Prop. 1987/88: 24 4. 26 Slalom D och D-komb
4.261 Transportanläggningar
Befintlig stollinbana kan nyttjas.
4.262 Startområde
Röjning och markarbeten för nytt startområde in-r till storslalombanan (bana 1) på +615.
Permanent starthus 25 m2 byggs.
4.263 Tävlingsbana
Enligt 4.243, bana 1.
4.264 Målområde Se 4.244
4. 265 Sekretariats- och informationsutrustning
Se 4.245
76 Prop. 1987/88:24
4.27 TräningsbacXar
Befintliga backsystem förutsätts bli utnyttjade. För slalom och storslalom: Tottbacken, Snobbrän-nan. Tvättbrädan och Hararebacken. "Schuss-träning" och vallatest för•störtlopp: Rödkullen och Högasensadeln .
4.271 Transportanläggningar
Befintliga systera kan utnyttjas.
4.27 2 Start områden
Inga investeringskrav.
4.27 3 Träningsbanor
Konstsnöanläggning i Snobbrännan rustas upp och
förbättras.
Ny konstsnöanläggning i Tvättbrädan.
4.274 Övrigt
Tidtagningssystem förutsätts hållas av nationstrupperna. Värmestugor på viss distans får accepteras . Inga OS-investeringar.
77
4 IHVBSTERI3IGAR ARENOR
Pos Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/Restvärde
4 ARENOR I ÖSTERSUND
OCH Are; kostnader 596 OOO Rv 3 920
4. 1 Arenor i Östersund 503 000 Rv 2 580
4.11 Arenakomplement
och gemensamt 67 000 Rv 580
4.111
Markförvärv och ar-
-
renden
-
4.112
Homogolisering el-
ler motsvarande
700
4.113
Ceremoniplatser
4
900
4.114
Markarbeten,
Rannåsdalen
38
580
4. 115
Yttre VA, El m m
Rannåsdalen
12
130
4. 116
Temporära anläggningar, Rannåsda-
len
6
250
4.117
Utrustning till
arenaområdet
4
440
4.12
Hoppbackar 70 m
och 90 m
100 000
4.121
Tävlingszon
57
780
4.122
Byggnader m m
30
180
4.123
Publikutrymraen
6
7 90
4.124
Transportanlä gg-
ning
900
4.125
Temporära
anläggningar
1
890
4.126
Sekretäriats-och informations-
utrustning
2
460
4.13
Längdskidstadion
32 000
4.131
Tävlingszon
8
550
4.132
Byggnader
16
420
4.133
Publikutrymraen
1
820
4.134
Temporära anlägg-
ningar
1
610
4.125
Sekretareats-och informations-
utrustning
3
600
78
4. 14 Skidskyttestadion 3 000
4.141 Skjutbana 3 000
4.142 Publikutrymraen
4.143 Sekretariats-och införraations-utrustning
12 000
9 020 1 170
1 810
178 500 Rv 2 000
4.
15 Spåroraråde
4.
151 Tävlingszon
4.
15 2
Temporära anläggningar
4.
15 3
Sekretariats-och informationsutrustning
4.
16 Ishallar
4.
161 A- och C-hall,
perraanenta ut rymmen 85 000
4.162 A- och C-hall, temporära anläggningar 58 700 Rv 2 000
4.163 A- och C-hall, ytsamraanstäIlning
4.164 A- och C-hall, Sekretariats-och informationsutrustning 22 100 Kostnad A- och
C-hall 165.800
4.165 B-hall, onibyggnad
av bef utrymmen 5 500
4.166 B-hall, temporära anläggningar 4 700
4.167 B-hall, sekretariats- och infor-raationsutrustning 2 500 Kostnad B-hall 12.700
4. 17 Skridskostadion 43 500
4.
171 Tävlingsarena
4.
172 Byggnader (perma-
nenta)
4.
173 Publikutrymmen
4.
174 Temporära anlägg-
ningar
4.
175 Sekretäriats-och informations-
utrustning
4.
181 Bana inkl fundament och start-
raraper
4.
182 Byggnader
4.
183 Mark m m
4.
184 Sekretär iats--och informations-
utrustning
4.
185 Temporära anlägg-
ningar
4.
186 Övrigt
4.
2 21
Arenor i Afe
4.
Arenakomplement
och geraensarat
Prop. 1987/88: 24 4.18 Bob och rodel 67 000
93 000 Rv 1 340
8 850 Rv 1 200
4.211 Markförvärv och arrenden 670
4.212 Homologisering 200
4.213 Cereraonipl3tser 1 200
4.214 Temporära anläggningar 1 080
4.215 Utrustning till
arenaområdn 5 700 Rv 1 200
Rv 140
26 900 Rv 140'
4. 22 Störtlopp H och
H-komb
4.221 Transportabla gg-
ningar
-
4.222 Startområde
4.223 Tävlingsbana
340'
4.224 Målområde
4. 225
Sekretariats-och informations-
utrustning
4.23 Störtlopp 0. D-
komb och super G-
H
19 800
4.231 Transportanlägg-
ningar
6 300
4.232 Stårtoraråden
4. 233
Tävlingsbana
12 800
4.234 Måloraråde
-
4. 235
Sekretariats-och informations-
utrustning
-
80
4.24 Storslalom H och
D samt Super G -D
4.241 Transportanlägg-
ningar
-
4.242 Stårtoraråden
4. 243
Tävling sområden
8 660
4.244 Måloraråde
18 060
4. 245
Sekretäriats-och informations-
utrustning
7 900
4.25 Slalom H och H- komb
4.251 Transpor tanlä gg-
ningar
-
4.252 Startområden
4.253 Tävlingsbanor
4.254 Målområde
-
4. 255
Sekretariats-
35 200
och inforraations-utrustning
1 000
4.
26 Slalom D och D-komb
4.
261 Transpor tanlä gg-ningar
4.
2 62
Startområde
4.
26 3
Tävlingsbanor Målområde
4.
4.
265 Sekretariats-och informations' utrustning
4.
27 271
Träningsbackar
4.
Tränsportanlägg-
ningar
4.
272 Står toraråden
4.
273 Trä ning sbanor
4.
2 74
Övrigt
1 000
1 000
81 6 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
INVESTERINGAR OLYMPISK BT
Olympiska byn dimensioneras för nationstrupper på sammanlagt 3000 personer.
Som olympisk by disponeras ett bostadsområde som byggs i nära anslutning till Rannåsdalen. En boendestandard raed 2 personer per rumsenhet + några 1-personsrum per nation har förutsatts.
Byn bestar av en boendezon - inre zon och en yttre zon, dit även andra ackrediterade, t ex press, har tillträde.
Hela byn inhägnas och bevakas raed TV-karaeror och vakter. Inpassering sker via vaktstuga till yttre zon och därifrån via ny vakt till inre zon. Vakt finns dessutom vid varje byggnadsentré.
5.1 Permanenta lokaler
Bostadsområdet byggs med 700 lägenheter. Till dessa hör normala bostadskoraplement som förråd, tvättstugor, kvarterslokaler, gcurage, parkeringar ra ra, som också nyttjas av nationstrupperna.
4 st förskolor och en butik förutsätts bli utbyggda i området.
1 års hyra beräknas täcka tiden från färdigställande tills dess att lägenheterna är uthyrda.
I kalkylen ingår en temporär anpassning för OS-användning och kostnad för återanpassning/upprustning till norraalt bostadsområde.
5.11 Inre zon
- 600 lägenheter för aktiva, ledare
och servicepersonal 45 600 ni2
- 25 lägenheter för sällskapsutrymraen 1 900 m2
- 50 lägenheter för kontor/expeditioner
till nationstrupper 3 800 m2
- 25 lägenheter för läkarexpeditioner 1 900 m2
- Förråd och verkstäder placeras i befintliga förråd och garage 9 000 m2
- Kvarterslokaler disponeras av nationstrupperna för genomgångar, videouppspelningar och rekreation 1 000 m2
- 2 st förskolor disponeras som informationslokaler och mindre restauranger
med egen kökskapacitet 1 000 m2
82 Prop. 1987/88:24
5. 12 Yttre zon
2 stycken förskolor disponeras för följande funktioner:
- Lokaler för mindre presskonferenser 150 .m2
- Ackreditering, inforraation, bank, post,
tele 350 m2
- Keratvätt, fotobutik, blomsterbutik m m 300 m2
- "Träffstuga" med enkel servering 200 m2
I den yttre zonen placeras' även en per manent livsmedelsbutik. Denna drivs och 500 m2 bekostas'av handlaren själv.
5. 2 Temporära lokaler och anläggningar
- Inhägnader, grindar ra ra
- Vaktstugor 2 st (till yttre resp inre
zon) 100 m2
Lokaler i inre zonen:
- Bio, 150 platser 200 m2
- Discotek 200 m2
- Servering raed 600.platser 1 000 m2
För serveringarna gäller:
Öppethållande dygnet runt, internationell
matsedel.
Basmat förutsätts bli tillagad centralt
på skolor och regementen.
Kök skall finnas för komplettering och
specialraenyer, där även nationstruppernas
egna kockar skall kunna arbeta.
5. 3 Utrustning och inredning
Lägenheter inreds i enkel hotellstandard särat raed bord och stolar i kök.
Övriga lokaler såsom sällskapsutrymraen, kontor, läkarexpeditioner, serveringar m m inreds och utrustas i normal omfattning.
Efter spelens slut avyttras inredningen.
83
INVESTERINGAR OLYMPISK BY
Pos Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/restvärde
5 OLYMPISK BY, KOST-
NADER * 95 000 Rv 13 400
Rv 3 800
Rv 9 600
5.1 Perraanenta lokaler 33 100
5.11 Inre zon
5. 12
yttre zon
5. 2
Teraprära lokaler
och anläggningar
19 900
5. 3
Utrustning och inredning
42 000
Som investeringar för olympisk by har följande kostnader inräknats:
1 års hyra för bostadsområdet, jämför punkt 5.1 Temporär anpassning för OS-användning Utrustning och inredning - Återställande/upprustning till normalt bostadsområde
84
Prop. 1987/88: 24 6 INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR
6. 1 KCTmnunikationer
Beskrivning av planerade funktioner finns under pkt 11. Här tas endast de' delar upp som innebär särskilda OS-investeringar. . ,
6.11 Flyg
- stationsplattan utökas från nuvarande 4 till 5 platser
- Befintlig taxibana breddas
- Ny parallell taxibana byggs
6.12 Allmänna vägnätet - Are
- Ny väg byggs mellan E75 och väg 638 (jfr 11.43).
- E75 breddas för temporära av- och påstignings-fickor för bussar intill störtloppsarenan. En längd på 150 ra förutsätts.
6.13 Kommunala gatu- och vägnätet i Östersund
- Ombyggnad för utökad kollektivtrafik vid järnvägsstationen inklusive temporär bussterminal /värmestuga.
- Lokal breddning av Litsvägen i Rannåsdalen med extra körfält för svängande trafik.
- Ny gångväg längs Litsvägen mellan Genvägen och Rannåsdalen. Gångbanor mot centrum breddas. Ny gångtunnel under väg 88 i Rannåsdalen. Markköp krävs för genomförandet.
- Temporär vinterväg för TPC-trafik mellan Rannåsdalen (hopptornen) och press- och radio-TV-centra i ATS.
6.14 KcMmnunala gatu- och vägnätet i Are
- Befintlig väg norr om E75 raellan målorarådena korapletteras, för-att fungera som huvudgång- stråk.
85 Prop. 1987/88:24
6.2 VA-försörjning
6.21 Rannåsdalen
Ny vattenledning och tryckledning för avlopp ansluts till konmunala VA-nätet intill Slakteriet vid Litsvägen. Ledningarna förutsätts följa ny gångväg enligt pkt 6.13.
Pumpstation redovisas under pkt 4.115.
6.22 Östberget
I avvaktan på val av lägesalternativ har VA-frå-gorna ej utretts.
6. 23 Äre
Temporära förstärkningsåtgärder för VA-verk och ledningar, extra personal, extra leasad maskinutrustning m m erfordras.
Kostnaden redovisas som driftkostnad under pkt 13.
6.3 Kraftförsörjning
6.31 Rannåsdalen
Kraft försörj ning saknas till blivande OS-cmråde .
Uppvärmning förutsätts ske med elbaserade värmesystem.
Effektbehoven för anläggningarna är så stora att normala lågsfänningsleveranser inte är möjliga. Högspänning sieveranser (20 respektive 10 kV) innebär att erforderliga transforraatorstationer inte ingår i JKABs einläggningskostnader (ägs av abonnenten och redovisas under pkt" 4.115).
Försörjningen' ordnas lämpligen genom att befintlig 20 kV-kabel i I5-skogen kapas•och skarvas fram till mottagningsstation (abonnentanläggning) vid A-hallen.
Uppskattat effektbehov, ca 4 MW, nödvändiggör re-servmatningsmöj lighet genora ytterligare en ulimat-ning från Lugnvik. Denna utföres med luftledning från industriområdet - parallellt med nya E75 -ner efter Litsvägen mot OS-området. Intill mottagningsstationen förläggs ledningen i mark.
86 Prop. 1987/88:24
6.32 Östberget
Befintligt 10 kV-nät saknar nödvändig kapacitet.
Ny 10 kV-kabel förlägges från Näsvägen frara till bob/rodelbanan och vidare mot Frösödal. Fullgod reservmatningsmöjlighet erhålles.
Uppskattat effektbehov för anläggningen 1,1-1, 5 MW. JKABs leverans sker i abonnentstation i anslutning till bob/rodelbanan.
6. 33 Are
Flertalet av de anläggningar som erfordras för OS antas enligt programmet ingå i den ordinarie exploateringen av Äre-regionen och redan vara byggda före 1994. Således inga OS-investeringar.
Nya byggnader i målområdena respektive de nya lift- och snökanonanläggningarna som byggs antas kr af t försörj as från ÄKABs befintliga högspännings-abonnemang. En utökning av abonnerad effekt kan bli nödvändig, däremot inga investeringskostnader för JKABs del i detta skede. (Ny fördelningsstation uppföres i Are 1987.)
6.34 Reservkraft
Reservkraftanläggning med styrutrustning hyrs in för ceiitrala drifts- och datafunktioner.
Reservkraft till arenor och till press-radio- . TV-centra redovisas under pkt 4 för respektive arenaoraråde och under pkt 7.
6.4 Tele och data
Televerkets investeringar redovisas under pkt 8.
OS-arrangören skall hålla inhägnade uppställningsplatser för transportabla satellitstationer med fri sikt mot söder.
- Östersund 200 m2 (ATS)
- Are 100 m2
Central datautrustning förutsätts bli leasad och redovisas sora driftkostnad under pkt 13.
87 Prop. 1987/88: 24 6 INVESTERINGAR INFRASTUKTUR
42 000
Pos Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/Restvärde
6
INFRASTRUKTUR KOSTNADER
4:
6.1 Kommunikationer
36 900
6.11 Flyg
6. 12
Allmänna vägnätet
i Are
6.13 Kommunala gatu-och vägnätet i
Östersund
6.14 Kbimiunala gatu-och vägnätet i Are
6.2 VA-försörjning
2 200
6.21 Rannåsdalen
6.22 Östberget
-
6.23 Äre
—
6.3 Kraftförsörjning
2 900
6.31 Rannåsdalen
6. 32
Östberget
6.33 Are
-
6.34 Reservkraft
6.4
Tele och Data
-
Prop. 1987/88:24 7 investeringar; PRESS- och RADIO/TV-CENTRA
I Östersund får ATS och FörvS anläggningar Scunt A4s restaurang disponeras.
I Are förutsätts en ny sporthall uppföras inora os-budgetens ram. Hallen anpassas temporärt till massmedias behov.
Subcenter, kommentatorshytter, teknikutryramen m m på arenor redovisas under pkt 4.
7. 11
7.1 Presscenter m m i Östersund
Program presscenter
- Adrainistration
nö
- Skrivrum
m2
- Reception
- Tryckeri, kopiering
- TV-rum
10 200 200
ni2 m2 m2
- Sammanträdesrum
m2
- Tidningsrum
- Cafeteria
100 200
m2 m2
- Nyhetsbyråer
- TeleforVboxar
430 140
m2 m2
- Telexservice
m2
- Telefaxservice
m2
- Våtrum för bildbyråer
- Onklädning
- Kontorsutryramen för uthyrning (alternativt reserv för skriv- utrymme)
- Informationscentral
700 250 600
m2 m2
m2
Stimma programyta för skrivande press, fotografer, bildbyråer, fotolab mm m
m2
Vissa utryraraen kan ge hyresintäkter.
7.12 Program presskonferensutrymmen
Utrymmena skall kunna ta emot 400 personer, varav 250 sittande, + podium och vara utrustat för simultantolkning ca 500 m2
Entré och foajéutrymmen
89 Prop. 1987/88: 24
7.13 Program gemenseumna ytor för press och Radio/TV
- Utrymmen för ackreditering 200 m2
- Bank och post 150 m2
- Tax free shop och bar __ 250 m2
Summa programyta gemensamma ut ryraraen 600 nc Dessutom krävs en restaurang för raassraediapersonal
7.14 Anpassning av Skolhuset ATS och FörvS till press center m m
Skolhuset kan med enkla medel omvandlas till ett väl fungerande presscenter för skrivande press och fotografer. Dessutom föreslås geraensarama lokaler enligt 7.13 (utom restaurang) bli placerade i Skolhuset.
Den resebyrå som redan finns passar väl in i os-användningen.
Av byggnadens totala yta på ca 21 000 m2 BTA beräknas drygt 16 000 m2 tas i anspråk. Viss reservyta finns således även om alla utrymmen av praktiska skäl inte kan ställas till förfogande.
Byggåtgärder erfordras endast för våta utryramen (fotolab ra ra) som placeras i vagnhall och plan 3 i flyglarna J och L.
Byggnaden har ett väl utbyggt telenät med 10 par teleledningar till varje lektionssal och komplett högtalaranläggning. Detta gör att kompletterings-behovet blir begränsat.
Anpassningsarbeten och utrustning
- Vagnhall förses med enkel spånskivevägg innanför ytterväggen och delas upp i tre delar.
- våtutrymraen i skeppen J och, L, plan 3, förses raed temporärt golv av spånskivor (skydd mot fotokemikalier) .
- Våtrumsdelar förses raed anordningar för riskavfall som pumpas till tankar
- Cafeteriautrustning
- Återställande och ävstädning'av hela skolbyggnaden.
90 Prop. 1987/88:24
7.15 Anpassning av Gymnastikbyggnaden ATS till press-
Xonferensutrymmen
Byggnaden har en totalyta på 1850 m2 BTA med en gymnastiksal på ca 800 m2 + publikutrymrae. Utrym meskrav för presskonferenser tillgodoses raed god marginal. '
Anpassningsarbeten utrustning m m
- >eblering med 250 bekväma fåtöljer
- Uppbyggnad av podium längs en kortsida
- Aters-täIlande och avstädning av hela gymnastikbyggnaden
7.2 Radio/TV-center i Östersund
7.21 Progr
1 620
m2
ra2
ra2
m2
ra2
m2
m2
m2
50
m2
m2
m2
ra2
m2
50
m2
m2
ra2
ra2
1 365
ra2
2 500
m2
1 000
m2
- Studioblock för gästande bolag, 30 st
- Större radiostudio
- TV-studio för gästande bolag
- Masterkontroll + VB-rum
- CAR
- ENG-redigering, 2 st
- Off-tube kommentering, 15 st
- Kontrollrum för off-tube -Uppehållsrura för tekniker
- Sammanträdesrura, 4 st
- Briefingrum
- Köntor för administration, RR + SVT; 2 0 st
- Teknikbokning
- "Rental service"
- Tekniskt varmförråd, 2 st
- Tekniskt kallförråd
- Tekniskt underhåll
- Redaktion för gästande TV-bolag, 21 st
- Dito för större TV- bolag; 5 st
- Yta för svenska TV-sporten
Sumraa programyta för Radio-TV 9 025 m2
Övriga utrymmen
- Yta för amerikanskt TV-bolag
(prel) 2 000 ra2
- Televerket Radio 200 ni2
- Informationscentral 200 m2
- Cafeteria 280 ni2
Sumraa prograrayta 2 680 m2
91 Prop. 1987/88:24
utrymme för raasterkontroll ra ra raåste börja byggas upp i oktober 199 3. Övriga lokaler skall disponeras januari tom mars 1994.
OS-arrangören skall hålla raed reservkraft till verksamheten.
Vissa utryramen för utländska bolag kan ge hyresintäkter.
7. 22 Anpassning av Teknikhuset ATS till Radio-TV-
center
Av byggnadens totala yta på ca 28 800 m2 BTA beräknas ca 16 000 m2 tas i anspråk. Reservyta finns således även om alla utrymmen av praktiska skäl inte kan s-tällas till förfogande.
Byggnaden har en struktur som är mycket lämplig för ändamålet. De stora hallarna delas upp raed temporära byggelement till raindre studioblock, redaktioner ra ra. Gårdshusens lokaler förutsätts kunna nyttjas utan byggåtgärder.
Anpassningsarbeten ra m
- Ombyggnad av utbildningshallar till studioblock, redaktioner ra ra
- Återställande och avstädning av hela skolbyggnaden
- Inredning och utrustning förutsätts hållas av Radio-TV-bolagen.
7.3 Massmediarestaurang i Östersund
A4s restaurang med kapacitet på 2000 personer/ timme ställs till förfogande.
7.4 Massmediacenter i Are 7.41 Program Presscenter
- Utrymmen för nyhetsbyråer, admi nistration, skrivrum, samraan-
traden ra ra 400 m2
- våtutrymmen för bildbyråer 200 m2
Summa progremyta 600 m2
92
7. 42 Program Radio-TV-center
- Radiostudios för gästande bolag, 50 m2
- TV-studio för gästande bolag 100 m2
- Bokningskontor 20 m2
- Uppehållsrum för tekniker 30 m2
- Tekniskt förråd 30 m2
- Tekniskt underhåll 30 m2
- Kontor för adrainistsration,
RR + SVT, 5 st 100 m2
- VB-rura, CAR 50 m2
- Redaktioner för gästande bolag,
15 st 240 ni2
Summa programyta 650 m2
OS-arrangören skall hålla raed reservkraft till verksamheten.
7,43 Program gemensamma utrymmen
- Ackreditering och inforraations-
central 100 m2
- Bank och post 100 ra2
- Taxfree shop 160 ra2
- Servering (cafeteria + enklare
raat) 340 ra2
Sumraa programyta 700 m2
1. 44 Ny sporthall som massmediacenter
Som massraediacenter i Äre förutsätts nybyggnad av sporthall. Inför olyrapiska spelen byggs sporthallens "skal" . Inom detta utföres temporära lokaler enligt progrcunraet. Hallen utnyttjas delvis i två plan.
Blivande omklädnings- och förrådsdelar används till våtutrymraen för foto och temporärt kök. Efter avslutade spel färdigställs hallen till permanent sporthall.
Sumraa programyta 1 950 m2 NTA
Sporthallens bruttoarea enligt
preliminär skiss 2 150 m2 BTA
Erforderlig tilläggsyta i form
av temporärt mellanbjälklag ca 700 m2 BTA
Markarbeten inklusive ca 100 p-platser för OS-behovet och framtida användning.
93
Anpassningsarbeten inredning ra ra
- Tanporärt mellanbjälklag
- Indelning av hallytor i mindre rumsenheter och block enligt program
- Temporär köksutrustning ,
- Temporär inredning i presscenter och gemensamma utrymmen (Radio-TV-bolagen förutsätts hålla egen inredning och utrustning).
94 Prop. 1987/88: 24 7 INVESTERINGAR PRESS- och RADIO/TV-CENTRA
Pos Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/Restvärde
7 PRBSS- och RADIO/
TV-CENTRA, KDSTNADER 38 000 Rv 600
7.1 Presscenter ra ra
i Östersund , 7 500 Rv 3 00
7.14 Anpassning av Skolhuset ATS till,presscenter
ra ra 6 100 Rv 100
7.15 Anpassning av Gyranastikbygg- naden ATS till presskonferens- utrymmen 1 400 Rv 2 00
7. 2 Radio/TV-cen ter i Östersund 9 700
7.22 .Anpassning av- Teknikhus ATS till Radio/TV- center 9 700
7.3 Massmediarestau-
rang i Östersund
7. 4 Massmediacenter
i Are 20 800 Rv 300
7.44 Ny sporthall som
massraediacenter 20 800 Rv 3 00
95 Prop. 1987/88: 24 INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE
8.1 Teleservice
Utredningen har gjorts av sakansvariga enheter inora respektive område och sammanställts av Anders Hansson vid Östersunds teleområde.
Deltagande enheter har varit
- Telekontoret, Östersund
- Televerkets Nätavdelning, Farsta
- Televerket Radio, Sundsvall och Farsta
Utgångsmaterial har varit beräkningarna från Falun/Are 1992. Effekter sora den kontinuerliga tek-nikutveckningen förväntas ge, har vägts in. Det gäller såväl nätstruktur som nya användarkrav.
Utvecklingen inom telekonnunikationsorarådet är ju oerhört expansiv just nu och detta förhållande gör att racm kan tänka sig flera alternativa lösningar i de enskilda fallen. Givetvis har utgångspunkten genoragående varit att man skall använda den teknik sora i dag är tillgänglig och kommersiellt gångbar. I vissa avsnitt bygger dock utredningen på rätdelar som ännu bara finns i långsiktiga planer som kan komma att ändras. Det ligger därför en viss osäkerhet i beräkningarna sora kan slå åt båda hållen vad beträffar kostnaderna.
Kostnadsberäkningen består av två delar: hyres-och servicekostnader för ett uppskattat antal apparater, växlar, förbindelser etc samt kapitalkostnader för de investeringar, som måste göras (tillfälligt, för tidigt eller permanent) enbart för OS 1994.
Hyres- och servicekostnaderna har beräknats på en användningstid av två kvartal; 93-1 och 94-1, utom för abonnentväxeln. Denna beräknas vara i drift under tiden juli 199 2 tom juni 1994.
För tillfälliga installationer (terminaler och dylikt) är restvärdet på materielen efter nedmon-teringen minskad med nedtagningskostnaden.
Kostnadskalkylen bygger således på att televerket på egen hand anskaffar erforderligt investeringskapital. OS-arrangören belastas enbart med sedvanliga hyres-; abonnemeuigs- och serviceavgifter samt kapital- och driftkostnader för de extra investeringar som erfordras enbart för spelen.
96 Prop. 1987/88: 24
Trafikavgifter för telefoni, telex och data har ej beräknats och är ej heller med i kostnadskalkylen. Eventuellt täckes dessa kostnader med intäkter för försålda tjänster från nyttjarna.
8.11 Förstärkning av telenätet
I televerkets preliminära planering ingår optiska fiberkablar från Duved till Östersund, från Östersund till Sundsvall och från Östersund via inlandet söder ut. Dessa kabelsystem beräknas vara idriftsatta senast år 1991 oberoende av os-pla-nerna. Diskussioner pågår också cm att samraanbinda Duved raed Meråker (Norge), varvid ett obrutet optiskt fibersystem erhålles mellan Östersund och Trondheim 1991/92. Förutsättningarna för ett telenät med hög kapacitet och säkerhet är därför mycket goda. Endast tillfålliga utökningar krävs, speciellt i linjeanläggningarnas ändpunkter.
Telefoninätet utökas i Östersund med en tillfållig containermonterad AXE-koncentrator innehållande 2000 nr. AXE-stationerna i Östersund odi Järpen utökas liksom övriga telefonstationer inom de områden där åskådare förväntas bo i större omfattning. Utlandsstationerna, såväl automatiska som manuella, utökas i relativt omfattande grad.
DATEX-, TELEX- och IMT-näten förstärks.
Kostnader för utökning av utlandsstationer, Datex och Telex-näten belastar ej OS-arrangören. Dessa beräknas täckas av ökade trafikavgifter.
8.12 Abonnentväxel
Abonnentväxelsystem med totalt 1800 linjer monteras i televerkets lokaler i Östersund. Ab-växeln har utflyttade växelenheter inom Östersund och Are. Den förses också med datakonmunikation och hänvisningsdator. Televerket betjänar telefonistfunktionen, vilken uppskattas till 59 manår under tiden juli 1992 tom juni 1994.
7 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 24
8.13 Terminaler
För att utnyttja de olika teletjänsterna har vi räknat med nedanstående olika typer av terminaler. Även cm utvecklingens snabba takt gör att 1994 års teletjänster är av8e\rt olika dagens, så anger detta ändå en relatistisk kostnadsnivå. Uppskattat antal anges inom parentes: telex (180), PC med konununikation (45), telefax (100), videotexmodera (350), datexmodera (70), telefonapparater (1000), telefonautomater (250), telefonhytter (150), telefonkiosker (100), MBS-apparater (150), minicall (370), NMT-apparater (40) samt diverse tillsatser, såsom samtalsmätare, telefonsvarare etc i ett ospecificerat antal.
8. 14 Interna nät
Samtliga arenor förbinds med Press- och radio-TV-centra, som är placerade i ATS-lokalerna. I Are anordnas ett "Sub-center" som dels har förbindelser till saratliga arenor; dels till ATS. Nät inom arenorna förutsätts ingå i kostnaderna för respektive arena.
Internnäten omfattar såväl arrangörens kommtjnika-tionsbehov sora radio/TV samt press och åskådare.
8.15 Kabel-TV
Vid samtliga arenor och övriga funktioner finns anordnat ett KabelTV-nät med 20 kanalä:. Detta skall ge arrangörer, massmedia, aktiva samt publik möjlighet att följa aktiviteterna vid de olika arenorna. KabelTV-nätet byggs även ut i Östersunds centrtan till fromma för köpmännen och deras kunder. I Are finns ett redan etablerat löbel/TV-nät.
8.16 Förhyrda ledningar
Are och Östersund sammankopplas med erforderligt antal ledningar för telefoni; data samt radio/TV-förbindelser i en befintlig optisk fiberkabel. Fbr att erhålla högsta möjliga säkerhet uppkopplas en reservväg för sträckan Are-Östersund via Trondheim-Oslo-Karlstad-Mora. Reservvägen står uppkopplad och övervakad. Den har full kapacitet och switchas in vid behov på ögonblicket.
98 Prop. 1987/88:24
Från Östersund finns ett antal geografiskt skilda 'Vägar. TV-programraen sänds från Östersund antingen via radiolänksystem eller satellit.
8.17 Konmunikationsradio
Frekvensutrymmet i Sverige för radiokommunikation med stora system har hittills varit begränsat. Gemensamt i Europa utvecklas ett nytt digitalt mobiltelefonsystem, som kallas CEPT-GSM. Detta system beräknas vara tillgängligt 1993/94 och klarar utan vidare 3000 bärbara enheter. Med detta system kan arrangörspersonal, funktionärer; lagledare, tränare m fl hyra lämpligt antal enheter var och en efter sina behov. Systemet medger också obegränsade telefoneringsmöjligheter ut i det publika telefonnätet på seunma sätt sora IWT. Televerket Radio är tillsammans med Ericsson Radio mycket intresserad av att introducera detta systera i samband med OS. De bärbara enheterna hyrs ut, förslagsvis via arrangörsorganisationen.
8.18 Jourtjänstj reservdelar
Funktionen hos anläggningarna för telekommunikation måste i möjligaste raån säkerställas. Vid behov skall felsökning/felavhjälpning eller annan tänkbar åtgärd, t ex cxnkoppling, snabbt kunna påbörjas. För detta krävs utökade personella insatser raotsvarande ca 40 manmånader (inklusive testtävlingar) i form av jourtjänstgöring eller liknande Scunt utökad reservdelshållning.
6.19 Larm- och bevakningsanläggningnr
En uppskattad totalsumma presenteras beträffande anläggningar för inbrottslarm, passagekontroll och TV-övervakning.
99 Prop. 1987/88:24
8. 2 Televerket Radio; rundradio
Kalkylen är baserad på tillsaramans med Sveriges Radio bedömda överföringsbehov mellan tävlingsplatserna och till utlandet. Kostnaderna anges i 1987 (mars) års prisnivå. Det förutsätts att särskilda medel anslås för Televerket Radios kostnader för radio- och TV-verksamheten i samband med OS 1994.
Kostnader för lokala kabelbundna förbindelser och förbindelser mellan Are-Östersund samt ljudförbindelser, huvtidsakligen komraentatorförbindelser från Östersund till utlandet, ingår i den av tele-oraråde Östersund uppgjorda kalkylen. Detta gäller även telefontjänster (växlar o dyl).
Utöver nedan angivna behov kan det bli aktuellt att utländska prograraföretag begär att få disponera särskilda transportabla jordstationer för egen räkning. Eventuella kostnader för dessa förutsätts bli debiterade direkt på respektive programbolag.
Kalkylen bygger på nu gällande planer. Varje förändring beträffande lokalisering av tävlingsarenor kan medföra stora förändringar av kostnaderna.
Lokaler
Televerket Radio förutsätter att arrangören tillhandahåller ändamålsenliga lokaler för tillfällig uppställning av teknisk utrustning, expeditioner, personalrum m m liksom erforderlig värrae, elektrisk energi inklusive reservkraft, vvs och säkerhet sbe vakning ."
Vidare förutsätts att logi bokas in för tjänst-yrande driftpersonal (ca 30 personer i Östersund och ca 20 i Are) under tävlingsperioden i nära anslutning till respektive tävlingsplats.
Lokalbehov i direkt anslutning till Sveriges Radio:
- Störtloppsmål 20 m2 - 5 kVA
- Slalommål 20 m2 5 k VA
- Teknisk central Are 60 m2 10 kVA
- IBC Östersund 200 m2 15 k VA
100 Prop. 1987/88:24
International Broadcasting Center
- Tillgångar till antennbärare förutsätts.
Länkterminal i Rannåsdallen
- lokalbehov 20 m2 10 kVA
- hopptorn utcpr antennbärare
Plats för fordonsuppställning
- I anslutning till IBC och saratliga tävlingsplatser rami Östersund motsvarande 20 parkeringsplatser.
- I anslutning till störtloppsmål, slalommål och teknisk central i Are motsvarande 15 parkeringsplatser .
Uppställningsplats utomhus (inhägnad) för transportabla satellitstationer med fri sikt mot söder
Östersund
200 m2
50 kVA
Are
100 m2
20 kVA
Tillgång krävs till vissa lokaler ca 1993-10-01 och till övriga i början av januari 1994 fram till en månad efter OS. Motsvarande gäller i begränsad omfattning vid eventuellt för-OS.
8. 21 Investeringskostnader
För att möta de förväntade kraven behövs en avsevärd ökning av kapaciteten för rundradions del. I stor utsträckning kan detta ske genom tidigareläggning av planerad utökning/modernisering. För att eenare kunna använda utrustningen i rundradions ordinarie verkseunhet måste dock viss omdisponering ske.
Efterföljande sammanställning visar hur den uppskattade totala bruttoinvesteringskostnaden (materiel och därmed förenade arbetskostnader) på ca 130 Mkr kan tärledas ur olika investeringsändamål.
101 Prop. 1987/88:24
Bruttoinv Restvärde
Lokala förbindelser för bild och ljud samt kontroll- och kopplingsutrustningar på tävlingsplatser och masterkontroll
- Östersund 17 11
- Are 8 6 Förbindelser från
Östersund till
utlandet________________ 105__________ 95____
Summa Mkr 130 112
De angivna kostnaderna är beräknade på nu känd teknik och utrustning. I vilken omfattning den tekniska utvecklingen påverkar angivna kostnader beror inte enbart j» utrustningens pris och kapacitet utan även på de krav och förväntningar användarna ställer på ny teknik och utrustning.
För genomförandet av bruttoinvesteringen erfordras under åren 1989-1991 ca 3 5 Mkr/år och 1992 ca 25 Mkr. Restvärdet ca 95 Mkr beräknas kunna utnyttjas för rundradions investeringar raed 10 Mkr 1992; 20 Mkr 1994; 25 Mkr 1998 och 40 Mkr 1999. (Några räntekos-tnader har inte inräknats i dessa siffror .)
8.22 Driftkostnader
Följande sararaanstäIlning får betraktas sora prelirainär avsedd att belysa storleksordningen av de kostnader som skall belasta OS-kommittén och inkluderar ett begränsat för-OS 1993. Merparten av kostnaderna utfaller till betalning i samband med spelen, varför behov av förskottsmedel för detta ej beaktas i denna kalkyl. Behov av driftmedel, ca 1 Mkr; komraer dock att erfordras under perioden 1989-1992.
- Förplanering och projektering 6
- Utbildning och bemanning för distribution, övervakning och service 5
- FörbindelsebestäIlningskontor Frekvensplanering
- Hyra av jordstation, satellit-transponder, helikopter, transportabel radiolänk; terminalfordon ra m 5
Summa 16 Mkr
102 Prop. 1987/88:24
8.23 Kapitalkostnader
I rundradions kalkyl ingår ett restvärde sora beräknas kunna utnyttjas med 2 5 Mkr 1993 och 40 Mkr 1999. Av denna anledning kompletteras kalkylen raed en räntekostnad; 13 %, för de fyra respektive fera år sora anläggningarna står outnyttjade. Om extra anslag kan tillskjutas Rundradiofonden för ytterligare tidigareläggning av planerad utökning/modernisering, minskar kapitalkostnaden i motsvarande proportion. Kostnaden redovisas under pkt 16.
Rundradiofonden, som byggs upp med licensraedel, har till uppgift att finansiera erforderliga investeringar för radio- och TV-överföring. Fonden kan normalt ej utnyttjas för förvägsinvesteringar .
103 Prop. 1987/88: 24
8. 3
Fiaansiering
8.31 Betalningsterminer
Televerket kompenseras löpande för kapital- och driftkostnader i takt med investeringarnas utförande. Fakturering sker per 1 juli varje år enligt nedanstående betalningsplan. De investeringeu:, som görs för radio- och TV-sändningar, måste i sin helhet bestridas av OS-arrangören. Efter spelens avslutande återbetalas det beräknade restvärdet minskat med nedtagningskostnader och räntekostnader för. tiden fram till dess utrustningarna beräknas kunna utnyttjas i rundradions normala verksamhet.
Betalningsmottagare
1990 1991 1992 1993 1994 Summa
Östersunds teleområde
1 10 70 10 11 102 Mkr
Televerket Radio
36 36 36 26 -56 78 "
Surama
37
46 106
-45 180 Mkr
8. 32
Mervärdeskatt
I investeringar i telenätet ingår den mervärdeskatt televerket har att erlägga till sina leverantörer .
I övrigt utgår vid tillfället gällande mervärdeskatt på samtliga terminaler, telefonapparater och tillsatser seunt serviceavgifter för dessa och abonnentväxeln. Även uthyrning av radioenheter är momspliktig liksom larra- och bevakningsanläggningar.
104 Prop. 1987/88:24
8 INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE
Pos Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr
Anm/Restvärde
8 TELESERVICE OCH
TELEVERKET RADIO, INVESTERINGAR OCH DRIFT, KDSTNADER
8.1 Teleservice
Investering
8.11 Förstärkning
8.12 Abonnentväxel
8.13 Terminaler 8. 14 Interna nät 8.15 KabelTV
8. 16 Förhyrda ledn
8. 17 KOm-radio
8.18 Jourtjänst, reservdelar
8.19 Larm och bevakn
Drift
000.
Rv
197 000
000 Rv
85 000
400 Rv
85 000
46 800
Rv
29 000
14 400
Rv
8 600
16 600
Rv
4 600
29 600
Rv
17 500
1 000
Rv
33 000
Rv
22 000
Rv
3 000
12 000
34 600
8.11 Förstärkning
8. 12
Abonnentväxel
8.13 Terminaler
8. 14
Interna nät
8.15 Kabel-TV
8. 16
Förhyrda ledn
8. 17
Kom-radio
Inkomst 5,
(6;0-5;0 Mkr)
är avräknai
8. 18
Jourtjänst reservdelar
8. 19
Larm och bevakn.
3 00
8. 2
Televerket Radio
146 000 Rv 112 000
8. 21
Investeringar Lokal utr Öster-
000 Rv 112 000
sund
000 Rv 11 000
Lokal utr Åre
000 Rv 6 000
Förbitidelser
från Östersund
till utlandet
000 Rv 95 000
8. 22
Drift
105 Prop. 1987/88: 24 INVESTERINGAR och KIIFT; RADIO och TV
Radio och TVs medverkan har utförligt redovisats och sauTtraanställts av Sveriges Television, servicedivisionen
"PM OM RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 1994 I ÖSTERSUND OCH ÄRE" .
Denna PM bifogas: Bilaga 9A.
Redovisningen orafattar:
I Policy, förutsättningar
II Samraanfattning av kostnader
III Lokalbehov Bilagor 1-8.
Lokalbehovet har tillgodosetts på följande sätt:
- Radio- och TV-center i Östersund. 9025 m2. Lokaler har anvisats i Teknikhuset ATS, där även stora reserver finns att tillgå för utländska TV-bolag ra m. Stora parkeringsytor finns i direkt närhet. Se pkt 7.2.
- Radio- och TV-center i Äre. 65 5 m2.
Lokaler har anvisats i en planerad ny sporthall i Åre. I kalkylen ingår även nya parkeringsplatser . Se pkt 7. 4.
- Komraentatorshytter o dyl på arenor. 1700 m2. Ytorna ingår i program och kalkyl för respektive arena. Se pkt 4.
- Ytor för CB-bussar m ra har planerats in vid varje arena. Se pkt 4.
106 Prop. 1987/88:24 9 INVESTERINGAR OCH DRIFT; RADIO OCH TV
Pos Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anra/restvärde
9 RADIO- OCH TV-BE-
VAKN ING
INVESTERING OCH drift; KDSTNADER 116 000
9.1 Investerings-
19 300
9.2 Driftkostnader 96 700
kostnader
Pa arenorna (PM
bil 2)
700 I radio- och TV-
centra (PM bil
3).
- Östersund
12 600
- Äre
3 000
Driftkostnader
Tekniska resurser
på arenor (PM bil
2) + avrundning
400 Tekniska resurser
i radio-och TV-
centra (PM bil
3).r
- Östersund
7 600
- Äre
300 Personalkostnader
(PM bil 4)
000 Planer ihgskostna-
nader (PM bil 7)
600 Övriga driftkost-
nader (PM bil 5)
800 Intäkter enligt
kalkyl (PM bil 8)
-5
107 Prop. 1987/88:24 10 RÄDDNINGSTJÄNST. SJUKVÄRO, POLIS mm
10.1 Räddningstjänst
10.11 Östersund
Kommunala räddningstjänsten har i nuläget betydande resurser för att göra insatser vid olika slag av olyckshändelser. Sålunda finns i dag på hiwudbrandstationen i Östersund sju man på heltid för att rycka ut inom 90 sekunder och fem raan på deltid för att rycka ut inora åtta rainuter. På ytterligare tre orter i komratmen finns brand-, stationer raed sammanlagd beredskapsstyrka av 13 man, som kan rycka ut inora fera minuter.
Under tid för olympiska vinterspel komraer befolkningen inom koraratinen att öka i stor orafattning, vilket ställer krav på ytterligare resurser, sora kan redovisas på följande sätt:
- Heltidsstyrkan på huvudbrandstationen ökas från sju till tio raan, eventuellt fördelade på två platser beroende av hur anläggningar för OS-spel anordnas.
- Närliggande kommuner skall genom avtal kunna lämna bistånd vid större olyckor.
- Förstärkningsraateriel upplå nas från civilförsvaret. Erforderlig materiel som ej kan upplånas inköps.
- Försvarsmakten bistår,med personal och materiel vid större olyckor särat speciellt raed bandvagnar för transporter av sjuka och skadade i terräng.
- Vid arrangemang, där mycket folk samlas, skall finnas brandvakter, som kan ingripa omedelbart. Lämpligt är att dessa arbetar tillsararaanis raed Röda Körs-personal, sora svarar för sjukvårdsberedskap.
Insatser vid större olyckor bör vara planerade. Lämpligen finns en ledningsgrupp under OS-spelen raed representanter i första hand för räddningstjänsten, sjukvården och polisen.
108 Prop. 1987/88:24
10. 12 Are
Nuvarande organisation med deltidsanställd personal på sex man i beredskapsstyrkan och fera rainuter s anspänningstid kommer ej att vara tillräckligt raed tanke på den anstormning av människor och därmed ökade räddningstopografi, sora ett olyrapiskt spel innebär.
Det fordras således bl a en personal förstärkning under spelen.
- En heltidsstyrka på brandsstationen i Äre, be stående av en brandraästare sora utryckningsbeSl samt fyra brandmän i dygnsbemanning, med 90 se kunders anspänningstid. Nuvarande styrka, en brandförraan och fera brandmän, förstärker hel tidsstyrkan. Totalt kan då insättas två beSl + nio brandmän inom fem minuter efter larm.
Det totala personal förstärkningsbehovet = 20 man .
- Förläggningen av fem man (jourstyrkan) kan ske genom inhyrning av husvagnar, sora placeras i nära anslutning till brandstationen för att personalen skall klara anspänningstiden 90 sekunder .
- Förläggningen av de övriga 15 brandraännen kan ske pa annat håll, centralt i Äre, raen det måste alltså tillses att bostad finns att tillgå.
- För utlarmning av heltidsstyrkan anskaffas personsökare samt korapletteras radioutrustningen.
- Personlig utrustning {larmkläder) o dyl inköps.
- Civilförsvarsraateriel kan till viss del upplånas. Försvarsmakten kan bistå med personal och materiel i händelse av större olycka.
109 Prop. 1987/88:24 10.2 Sjukvård
10.21 Sjukvårdens inriktning under OS
Vid ett OS-arrangemang kan hälso- och sjukvårdens resurser inom länssjukvården, Östersunds sjukhus samt primärvården inom Östersunds sjukhus. Krokoms och Äre kommuner ställas till förfogande. Länssjukvården finns i Östersund. Här finns länets enda akutsjukhus med seunlade kvalificerade vårdresurser. Inom Östersunds sjukhus svarar lasarettet för den del av kroppssjUkvården, som kräver akut- och/eller specialistvård. I länet finns en väl utbyggd primärvård. Primärvården omfattar bl a distriktsläkarnas och distriktssköterskornas resurser på hälsocentraler och mottagningar.
Den primära inriktningen är att under OS-dagarna inställa planerad verksamhet inom öppen och sluten vård i förhållande till vad som bedöms erforderligt för arrangemanget.
10. 22 Kapacitet8beskri'vning
Totalt omfattar lasarettet ca 500 vårdplatser, fördelade i huvudsak på specialiteterna medicin, kirugi, ortopedi, obstretik-gynekologi, öron-,, näsa-, hals, ögon, barn samt infektion. Dessutom finns serviceavdelningar, anestesi, intensivvård, centräloperation, röntgen, kemiskt laboratorinn, fysiologiskt laboratorium scunt bakteriologiskt laboratorium. Dessutom finns en väl utbyggd specialisttandvård. De somatiska specialiteterna finns sålunda koncentrerade inora Östersund inom en enhet, vilket innebär en rationell vårdorganisation och ett ■välutrustat sjukhus med de flesta av det stora sjukhusens resurser.
110 Prop. 1987/88: 24
Lasarettet har inom aktuella kliniker bl a följande resurser.
Klinik/avdelning Vårdplatser Intagna Läkarbesök/behand
Medicin
800 Lung
500 Infektion
500 Kirurgi
000 Ortopedi
500 Ögon
000 Öron-, näsa-, hals
000 Barn
600 Obstretik-gynekologi
500 Hud
500 Akutmott
000 Kl in kem lab (analyser)
2 100
000 Klin fys lab
000 Röntgenavd
000 Anestesiavd
000 Klin bakt lab
000 Isotopavd
600 Antalet operationer beräknas för 1987 uppgå
till ca 10 000
Vid inställd planerad verksamhet kan optimalt öppenvårdsresurser motsvarande 265 läkarbesök frigöras per dag .
Ett hundratal vårdplatser bör även kunna frigöras.
Antalet specialistkorapetenta läkare uppgår till totalt 101 st.
Sjuksköterskepersonal finns inora länssjukkvården motsvarande 451,01 tjänster.
För primärvården inora Östersunds koramun redovisas resurser enligt följande.
- 27 distriktsläkare fördelade på 8 hälsocentraler
- 31,75 distr .sköterskor
- Folktandvård på 6 hälsocentraler
Prinärvården har inora Krokoms koraraun följande resurser .
- 8 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler
- 10,5 distr .sköterskor
- Folktandvård på 3 hälsocentraler
111 Prop. 1987/88: 24
vid Åre sjukhus finns riks- och länssjukvård innehållande bl a ortopedisk rehabilitering. Även priraärvården får riks- och länskaraktär, eftersom turister från hela landet besöker öppenvårdsraot-tagningarna. Vid hälsocentralen i Äre ökas öppethållandet under turistsäsongen och läkarberaanning och jour finns både i Äre och Järpen.
Prinärvårdsverksaraheten omfattar i stort följande.
7 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler
- 10 distr.sköterskor
- Folktandvård på 3 hälsocentraler
Vid berörda sjukhus och hälsocentraler inora primärvården kan den planerade verkscimheten inställas, varvid beredskap finns för följande antal läkarbesök per dag.
Östersund
50 Krokom
40 Äre
45 Surama 13 5
Vid Äre sjukhus uppskattas 25 vårdplatser kunna s-tällas till förfogande.
10.23 S juktransportorganisation
Landstinget har i samarbete med bl a Östersunds koramun en mycket on fattande och rationell organisation för sjuktransporter. Organisationen bedöms ej som tillräcklig för att klara transporterna vid OS.
Assistans krävs från bl a försvarsmakten och civilförsvaret .
10.24 Katastrofberedskap
För Östersunds sjukhus finns en katastrofplan. Denna skall användas då sjukhusets ordinarie kapacitet bedöras otillräcklig. Instruktionerna i planen avser att raöjliggöra en snabb omorganisation och mobilisering av sjukhusets resurser vid ett katastrof läge.
10.25 Övrigt
Eftersom framför allt akutsjukvård för den bofasta befolkningen i Östersund måste fungera även under ett OS, måste lokaler anvisas och utrustas för att tillgodose akutbehovet för de tillresande.
112 Prop. 1987/88:24
Berörd personal måste utbildas i "turist-engelska/ tyska".
Apoteksservice måste tillgodoses och transporter av besökande i primärvården raåste ordnas i tjänsten .
10.3 Polis
Planering och kostnadsanalyser bygger på en total polisiär insats av ca 1000 polisiära befattningshavare och 200 -vräktare. I följande organisationstablå redovisas i stort hur personalresurserna fördelas och nyttjas.
3 9 kommissarier 400 inspektörer 500 polisassistenter
90 adrainistsrativa 200 väktare (motsv)
Den totala kostnaden för polisinsaterna under OS har kalkylerats till storleksordningen 60 Mkr. De olympiska vinterspelen förutsätts bli bedömda som ideell verkscimhet, varvid samhället ansvarar för polisverksamheten. Som OS-kostnad tas därför endast upp specifika merkostnader. Dessa har (bl a genom uppräkning av Falun/Äre-kalkylen) bedörats till 5 Mkr.
10.4 Östersunds armfegarnison
Vid ett OS i Östersund/Äre 1994 torde stora anspråk komma att ställas på bist:ånd från försvarsmakten .
Önskemål om bistånd ställs i samlad form från organisationskommittén till Chefen Östersunds arraé-garnison. .
För att lösa räddningsfrågor, säkerhetsfrågor m m kan Östersunds armégarnison bidra med personal och materiel för bl a
- sjuktransporter i terräng
- omhändertagande av skadade (tält)
- samband, tråd, radio, racord
- trafiktjänst.
Ovan angivna funktioner ingår i utbildningen av ■värnpliktiga och kan därför infogas som en naturlig del i deras ordinarie utbildning, ett förhållande som medför att kostnaderna för dessa forraer av bistånd kraftigt kan begränsas.
8 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
10.5 Länsstyrelsen, civilförsvaret
Inora Jämtlands län finns en stor mängd materiel förrådsställd och avsedd att användas av civilförsvarets krigsorganisation vid beredskapstillstånd och i krig. Materielen består dels av utrustning för personalen (personlig utrustning) och dels av utrustning, sora är avsedd att användas av organisationens olika enheter (geraensam utrustning) .
Utrustningen är modern och. mycket ändamålsenlig . Den geraensarama utrustningen består i -väsentliga delar av materiel för krigsräddningstjänsten. Den lämpar sig därför wäl som förstärkningsraateriel för fredstida räddningstjänst.
Länsstyrelsen kan medverka i samverkan raed Statens Räddningsverks räddningsskola. Sandö, vid ett genoraförande av Olympiska spel i Östersund-Äre-orarå-det dels genom utlåning av civilförsvarsraateriel och dels genom förmedling av kontakter mellan berörda komrauner och centrala rayndigheter frärast rörande räddningstjänstfrågorna.
Länsstyrelsen kommer givetvis dessutom att ha den beredskap, som kan krävas av myndigheten för att vid behov medverka vid ledning av räddningstjänst.
Diskussioner förs i Sverige ora att söka utnyttja civilförsvarspersonal för räddningstjänstinsatser i fredstid. Ianspråktagande av det slaget måste ske genom frivilliga å-taganden. Formerna för detta är ännu inte klara. Om frivilliggrupper har hunnit organiseras inom länet år 1994, kan länsstyrelsen medverka med att - ora behov föreligger - engagera sådan personal.
OS-budgeten belastas endast, av kostnader för freira-tagning, utlåning och återställande av raaterielen scirat vissa lånekostnader (ingår i 10.1).
10.6 Kommunalteknisk service
Östersunds och Äre kommuner koraraer liksom kraftleverantören ra fl att få en starkt ökad belastning under OS-perioden. Detta kan ta sig uttryck i ökad planering och administration, temporära förstärkningar, extra personal, extra leasad/lånad utrustning, höjd serviceberedskap rara.
114 Prop. 1987/88:24
Exerapel på berörda arbetsområden
- Kraftförsörjning
- VA-försörj ning
- Renhållning
- Väghållning
- Trafikplanering och ledning
Merkostnader för OS är svåra att beräkna och kan endast grovt uppskattas.
115 Prop. 1987/88: 24 10 drift; räddningstjänst; sjukvArd; polis m ro
Pos I nvesteringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/Restvärde
10 RÄDDNINGSTJÄNST,
SJUKVARD, POLIS m ra
KDSTNADER 40 000
10.1 Räddningstjänst 1 500
10.11 Östersund 1 000
10.12 Äre 500
10.2 S jukvård 15 000
10.3 Polis 5 000
10.4 Östersunds arraé-
garnison 5 000
10.5 Länsstyrelsen,
Civilförsvaret - Ingår i 10. 1
10.6 Kommunalteknisk
service 13 500
116 Prop. 1987/88:24 11 KOMMUNIKATIONER
Östersund och Äre har generellt sett goda förbindelser utåt inom alla trafikslag och väl fungerande lokala väg- och trafiknät. Planer finns för ytterligare utbyggnader, sora beräknas vara färdigställda före 1994. De olyrapiska vinterspelen innebär dock en väsentligt ökad belastning. Följande redovisning belyser översiktligt hur detta kan klaras. De investeringar, sora krävs pga OS och sora annars ej skulle genomföras, tas upp som OS-kostnad under pkt 6: Investeringar infrastruktur. Ex-tra driftkostnader för OS, som ej leder till raotsvarande intäkter, redoyisas under pkt 13: Driftkostnader.
11.1 Preliminär trafikanalys
I spelen engageras direkt cirka 15 000 personer och en publik av 50 000 - 80 000 personer/dag. Fördelningen raellan Äre och Östersund kan uppskattas vara ungefär följande:
OS-engagerade Publik/dag
Östersund 9 000 30 000-50 000
Are 3 000 10 000-30 000
Publiken består av lokalt boende, flerdagsbesökare och dagsbesökare.
11.11 Till- och frånresor
Det antas att de OS-engagerade anländer under en 14-dagarsperiod raed stegrat antal de sista dagarna. Avresa sker med stark koncentration till 2 da-geu: .
Publiken anländer och avreser tänder hela tävlingstiden, d v s 13 dagar med toppar första och sista dagarna .
Dimensionerande blir avresedagarna.
En gissad fördelning på färdmedel kan se ut på följande sätt:
117 Prop. 1987/88: 24 Bruttotrafik i en riktning och sararaanlagt under 2 dygn
Antal
Flyg
Tåg
Väg
Lokalt boende
1 000
400 5 000 10 500
Nationstrupper Officials
000 600
700 600
Press, radio, TV, televerket
500 Funktionärer och
personal-förstärkningar
200 Publik 80 000
1 000
800 3 000
48 000 16 500
Sumraa
95 000
13 000
12 000 50 000
20 000
Detta kan ge ett kapacitetsbehov maxiraalt för flyg respektive tåg av 7000 8000 personer under en dag .
Marktransporter till flygfält respektive järnvägsstation i Östersund behöver då diraensioneras för att under en dag frakta sararaanlagt cirka 15000 personer i en riktning.
11.12 Dagspendling till och från Östersund-Are
Pendlingsfrekvensen beror på var publiken kan beredas övernattningsmöjligheter. Huvudparten torde kunna bo inom 10-15 rail från axeln Östersund-Äre och koraraer att i hög grad utnyttja egen bil eller charterbussar för pendling till tävlingarna. Det är dock inte osannolikt att 5000 k 10000 rtanniskor per dag kan utnyttja tåg utraed linjen Sundsvall-Östersund-Are-Storlien-Trondheira. Marktransporter till tåg erfordras.
118 Prop. 1987/88:24
11.13 Utpendling mellan Are och Östersund
Det kan uppskattas att 5000 å 10000 raänniskor per dag koramer att förflytta sig mellan förläggning/ v bostad på ena orten och tävlingsområdet på andra orten. Det är av vikt att dessa förflyttningar kan ske i anslutning till tävlingars början respektive slut, helst inom en tidsrymd av ett par timmar.
En "gissad" fördelning på färdmedel kan vara följande :
Tåg 2 000-5 000 personer/riktning
Charterbuss 1 000-2 000 "-
Reguljär buss 100- 500 "-
Egen bil 2 000-2 500 "-
Siffrorna kan tjäna till ledning för beräkning av kapacitetsbehov på respektive färdmedel seunt par-keringsutryrame. För tågresenärer tillkommer kravet på anslutande bussar.
11.14 6s-organisationens egna transporter
Organisationen skall hålla transportservice till alla ackrediterade.
Alla grupper skjutsas till och från flyg respektive tåg.
En normalstor nationstrupp betjänas med rainst 3 personbilar/minibussar. Varje ishockeylag skall disponera l.buss.
lOC-delegater skall ha bil raed chaufför till förfogande .
För massmediapersonal hålls transportservice mellan boendet-arenor-press, radio, TV-centra och andra aktuella resmål samt mellan Östersund och Are.
Funktionärer ra fl har stora transportbehov.
För att klara detta byggs en transportcentral upp - TPC - raed central adrainistration och boknings~ expeditioner, rura för chaufförer ra ra vid de raest frekventa resmålen. Bokningssystemet samordnas med övriga buss- och taxitransporter.
Särskilda parkeringsytor reserveras.
os-organisationen bör också sörja för att ett stort antal hyrbilar finns att disponera.
119 Prop. 1987/88: 24
11.15 Trafikförsörjning till Rannåsdalen
Följande räkneexempel visar hur 50 000 personer kan komma till eller, från Rannåsdalen.
Gående
10 %
10 %
20 %
5 000
5 000
10 000
Egen bil
40 % .
60 %
25 %
20 000
30 000
12 500
2, 5 pers/bil
8 000 p
12 000 p
5 000 p
25 ha
36 ha
15 ha
Charterbuss
15 %
10 %
20 %
7 500
5 000
10 000
50 pass/buss
buss-p
buss-p
buss-p
2 ha
1,5 ha
2,5-3 ha
Allmän buss
25 %
10 %
30 %
12 500
5 000
15 000
50 pass/buss
enkel väg
2,5 turer/buss
100 bus-
40 bus-
120 bus-
sar
sar
sar
Taxi, Liraou-
10 %
10 %
5 %
sine
5 000
5 000
2 500.
3 pass/bil
1 700
1 700
enke1 vä g
700 bi-
700 bi-
350 bi-
2,5 turer/bil
lar
lar
lar
Följande slutsatser kan dras ora dimensionerings-förutsättningar.
- Det erfordras goda gångvägar mellan centrura och tävlingsområdet.
- För bilparkering krävs en scimraanlagd yta av 25-3 5 hektar som rymmer 8 000-12 000 bilplatser. Parkering bör av kapacitetsskäl spridas till flera platser inom max 1-1,5 km avstånd från arenaområdet. (Parkering på längre avstånd kräver en betydande insats av pendelbussar.) Handikapp-parkering erfordras i anslutning till entréer. Gång-\ögar bör ordnas mellan parkering och arenor.
- För allmän busstrafik erfordras kapacitet för att transportera 10 000-15 000 passagerare inom en tidsrymd av 1 - 2 timmar. Eftersom det måste förutsättas att norraal trafikförsörjning - eventuellt med undantag av skolskjutsar - skall fungera också under spelen, innetär detta att
100--talet extra bussar erfordras.
120 Prop. 1987/88:24
Angöringsplatser bör ryrama minst 10--talet allmänna bussar.
För charterbussar krävs ytor för avlämnande av passagerare. Parkering för 150 - 200 bussar bör anordnas i direkt anslutning till entréer. Med denna lösning kan påstigning ske på parkeringsplatsen .
Taxi och liraousine koramer att krävas för betal-starka besökare till OS (t ex representation). Ett tillskottsbehov av 300-500 bilar är inte orimligt.
Särskilda angöringsområden reserveras för transporter av nationstrupper, officials, funktionärer och massmediapersonal.
11.16 Trafik i Are
Prograraraet baseras på tidigare OS-utredningar, där bl a erfarenheter från WC--tävlingar vägts in.
11.17 Generella trafikkrav
I den koramande trafikplaneringen skall särskild omsorg ägnas åt följnade kategorier.
- räddningstjänst
- servicefordon
- varutransporter
- handikappade
11.2 Flyg
11.21 Reguljärflyg och charterflyg
Reguljärflyg Östersund-Stockholm tor kan bedrivas raed varierande intensitet. Som grund kan en tidtabell på 30 rain mellan avgångarna läggas. Som alternativ kan non-stop-trafik tillämpas vilket ger stora möjligheter att följa bokningsläget dag för dag och därmed fylla på raed avgångar efter behov.
Charterflyget, raed plan på upp till 200-300 passagerare, passar in raot reguljärflyget. Under OS-veckorna kommer Frösön att fungera som en storflygplats. Man koramer då att ta till s k "slotts" dvs styrning på ankomsterna.
121 Prop. 1987/88:24
Bansystem och plattor
Befintliga taxibanor behöver breddas. Dessutom krävs en ny parallell taxibana.
Stationsplattan utökas från nuvarande 4 till 5 platser.
För charterplan förutsätts att den railitära sidan får utnyttjas.
Terrainal
Den nya terminalen klarar en snabb genoraströraning även vid -tät tidtabell med 3-4 samtidiga plan i storleken 115-140 platser.
Charterflyget föreslås styras till railitärsidan där provisoriska terminalfunktioner inklusive pass och tull etableras (för ackriditerade skall enligt den olymiska chartern förenklade rutiner tillämpas) .
Buss- och bilsidan
Genom viss styrning av privatbilarna till förmån för bussar och taxi, klarar sig angöringssidan utan investeringar.
11.22 Helikopterflyg
Verksamheten organiseras och utgår från Jämtlands Aeros anläggning i Göviken. Extra landningsplatser kan anordnas på isen.
Temporära helikopterlandningsplatser anordnas i Rannåsdalen och på ATS. - Snöröjd yta ca 40x40 ra raed fria in- och utflygningsriktningar. Området inhägnas.
I Are snöröjs Ärevallen och prepareras som landningsplats. Befintlig hangar utnyttjas.
En kapacitet på ca 25 pers/tim mellan Östersund och Äre har lagts som preliminär förutsättning.
Utöver den kommersiella trafiken används helikoptrar av polis och i räddnings/sjukvårdstjänst. Fentuella krav på särskild trafikledning och seun-ordning utreds senare.
122 Prop. 1987/88: 24
11.23 Privatflyg
Privatflyg till Östersund hänvisas till Ope-fältet som förutsätts vara upprustat före 1994.
I Äre prepareras en landningsbana på 800x50 m på Äresjöns is. Taxibana och uppställningsplatser prepareras liksom väganslutning till Äre Strand.
11.3 Järnväg
SJ planerar en utbyggnad och modernisering av anläggningar och bana på linjen Östersund-Storlien. Åtgärderna planeras vara klara till 1994 på sträckan Östersund-Duved.
Planerna omfattar bl a utbyggnad av Äre och Duveds stationer till raoderna terrainaler, sora kan i utbyggt skick mottaga väsentligt flera resenärer än i dag.'
En provisorisk hållplats vid Havremagasinet har diskuterats raen ej tagits raed i detta skede.
11.31 Pendeltrafik Östersund-Are-Östersund
Pendeltrafik kan bedrivas i 1-tirames intervall med körtid på 70-75 minuter.
Varje tågsätt består normalt av 13 st moderna 2-klassvagnar och kan ta upp till ca 1000 resande.
Kapacitetsexempel: Boende i Östersund skall se en
utförsåkningstävling i Are. Tävlingstid normalt kl
11.00 till 14.00/15.00.
Ö-A: Körperiod 06.15-10.30 = 4 000 resande
Ä-Ö: Körperiod 14.15-18.30 = 4 000 resande
Tävlingarna i Östersund ligger tidsmässigt mer spridda över dagen. Detta gör att boende i Äre, som dagspendlar till Östersund, kan sprida sitt resande över längre tid, vilket ger högre kapacitet .
Om arrangörerna för lOC eller andra intressenters räkning önskar särskilda konferensvagnar, kan SJ sälja sådana under OS-perioden. Dessa kan placeras i pendeltågen.
Pendeltågen är utrustade med högtalarsystem, där information ora OS-arrangemang ra m kan förmedlas.
123 Prop. 1987/88:24
11.32 Pendeltrafik Trondheim-Are-Trondheim
Genom NSB försorg kan motpendeltrafik ordnas med en beräknad kapacitet per dag på ca 4000 personer.
För resenärer från Trondheim-Storlien till/från Östersunds-arrangemangen sker omstigning i Åre till pendeln Äre-Östersund-Åre.
11.33 Fjärrtrafiken till och från Jämtland
Trafiken från Stockholmsområdet samt Malmö/Göteborg kan ge en kapacitet som svarar mot dagens toppvintersport, dvs 3000 resande/dag. För tillresor före os och frånresor efter OS kan kapaciteten uppgå till 5000 resande/dag. Tågen naste dock enligt preliminär bedömning ha Östersund som slutpunkt raed omstigning till pendeltågen raot Åre.
Om efterfrågan finns, kan toppkapaciteten 5000 resande utnyttjas dagligen under OS-perioden.
11.4 Allmänna vägnätet
11.41 Utbyggnad av E75
Utbyggnad av E75 i ny sträckning nordöst on Östersund är högt prioriterad i den flerårsplan för byggande av riksvägar i länet, som vägverket skall fasts-tälla i höst. Den kommer med säkerhet att i planen redovisas raed färdigställande 1993 eller 1994. Om Östersund skulle få arrangera OS 1994, kan dock ett färdigställande 1993 förutsättas.
11.42 Bro över Rödösundet
En bro förkortar väsentligt restiden från flygplatsen till Åre. Den ger Scuntidigt en avlastning av trafik från Östersunds centrala delar. Vid ett OS får detta stor betydelse.
Bron har vid länsstyrelsens behandling av flerårsplan för byggande av länsvägar getts låg prioritet. Av den anledningen kan raan inte räkna med att bron komraer att ingå i vägplanen för perioden 1988-1997. Till skillnad från tidigare utredning om OS i Falun-Åre kan pengar ur OS-budgeten nu inte motiveras.
En bro över Rödösundet är dock intressant för länet och vägverket, då den ersätter en färjeled. Man bör därför kunna ta upp en diskussion med vägverket ora en finansiering av bron före OS.
124 Prop. 1987/88: 24
11.43 Vägar i Äre
Ny väg byggs mellan E75 och väg 538. Vägen ersätter den väg vid Lundsgården, som blivit avskuren av störtloppsmålet. Nivåskillnad 40 ra, beräknad längd ca 550 m. Bredd 7,5 + 2,25 ra gångbana på en sida. - os-investering.
11.5 KCTmnunala gatu- och -vägnätet
11.51 Östersund
Under ett flertal år har i Östersund planerats för fortsatt utbyggnad och förbättring av en trafik-ring med stor kapacitet runt centrumområdet. Vidare planeras ombyggnad av en bes-vrlig gatukorsning på väg 88. Enligt vägverkets förslag till s k fördelningsplan finns möjlighet att erhålla Statsbidrag till dessa åtgärder under början och mitten av 1990-talet enligt nedan.
Beräknad Tidpunkt Objekt kostnad enl fördel- ___________________ Mkr ningsplan
Grindplan (kors ningen Idhus- gatan-Stuguvägen) 3,2 1990
Samordnade tra fiksignaler längs Rådhusgatan 2i 3 1990
Ombyggnad kors ningen Litsvägen- Fält jägargränd 3, 5 1991
Ombyggnad Gräns gatan rara 9,0 1993
Ombyggnad
Strandgatan 8,5 1994
Qn OS förlägges till Östersund 1994 bör åtgärder enligt ovan kunna tidigareläggas och vara slutförda senast 199 3.
Den nya trafikringen ger tillsammans med en komplett E75-förbi fart en ökad smidighet och kapacitet. Detta är speciellt viktigt under OS, då alternativa raöjligheter till ledning av trafiken raåste kunna utnyttjas.
125 Prop. 1987/88: 24
Följande åtgärder föreslås bli genoraförda speciellt för OS:
omdisponering av ytorna 'kring järnvägsstationen för att ge kollektivtrafiken bättre förhållanden. Nuvarande parkeringsyta reserveras för bussar. Förbindelsen raot Strandgatan/Gränsgatan öppnas för bussar.
- Temporär bussteminal/värmestuga utförs vid järnvägsstationen.
Litsvägen breddas lokalt i Rannåsdalen med extra körfålt för svängande trafik. Ny gångväg utförs längs Litsvägen mellan Genvägen och Rannåsdalen. Gångbanor raot centrura breddas.
- Gångtunnel utförs under Litsvägen för gående från parkeringsytor på I5-området (jfr 11.71) och från en eventuell OS-hållplats vid Havremagasinet.
- Ny väg raellan publiktorget och hopptornen har redovisats under pkt 4. 114. En tanporär vinterväg för TPC-trafik utförs i. förlängningen av denna väg raot press- och radio-TV-centra i ATS.
Särskilda trafikreglerande åtgärder genomförs -bl a kan Litsvägen behöva reserveras helt för kollektivtrafik och TPC-trafik. Eventuellt erfordras särskilda trafikåtgärder kvällstid pga aktiviteter i centrum. Åtgärderna innebär planering, temporär skyltning, avstängningar ra ra särat personalinsatser ute på fältet.
11.52 Are
Speciellt för OS utförs följande åtgärder:
Befintlig -väg norr ora E75 mellan målområdena korapletteras för att fungera sora huvudgång-stråk. - Ombyggnad av väg till Fjällgården är förorsakad av arenautbyggnad och redovisas under pkt
4.243.
Särskilda trafikreglerande åtgärder enligt
samraa mönster som för Östersund.
Breddad plogning för avkörnings- och raötesrcun-
per, parkering rara.
126 Prop. 1987/88: 24 11.6 Buss- och taxitrafik
11.61 Östersund
Kollektivtrafiken förutsätts få företräde under OS-perioden. Diskuterade .transportlösningar:
Matartrafik raellan järnvägsstationen och tävling sarenorna, anpassade till tågtiderna (eventuellt utan turlista) .
Transfertrafik raellan flygstationen och arenor respektive hotell/boendeanläggningar. Speciella ringlinjer raellan järn-vägsstation, höte 11/boendeanläggningar och arenor. Trafik mellan centrum och Rannåsdalen, där generösa ytor reserveras för kollektivtrafiken.
Mellan länets övriga komnuner till och från Östersund bör länstrafiken utföra en omfattande specialtrafik.
Mellan flygstationen och Åre utförs trafik med direktbussar.
Kollektiva resor kan som komplement till järnvägen ske med buss i linjetrafik och en (troligen omfattande) chartertrafik.
11.62 Äre
Av- och på stigningsfickor för 20-30 bussar anordnas intill raålområdena - befintliga vid kabinbanan, nya yid Störtloppet. Hållplatser anordnas på torget sora förutsätts vara reserverat för kollektivtrafik. Vändslingor planeras.
Uppställning för bussar finns intill järn-vägsstationen.
Planerad parkeringsyta öster och väster om kyrkogården reserveras för bussparkering. Dessutom anordnas temporär bussparkering på snöröjda tjälade ängsytor norr och öster om planerad bilparkering. Detta kan ge plats för ca 100 bussar.
Ytterligare 100 bussar bereds uppställningsplats genom snö röjning och preparering av ängsmark i utkanten av samhället.
Temporär bussterminal(-er) 100 m2 BTA utförs. Hyrda bodar förutsätts.
Eventuellt anordnas busspendel mellan isparkering och arenor.
127 Prop. 1987/88: 24
11.63 Organisation
Linjetrafiken bedöms kräva ca 100 st extra bussar. Dessutom behövs bussar i TPC-trafik och charterbussar. Inhyrning raot speciella avtal och tidi-garelagd produktion bör studeras.
Behovet av en saunordning av de olika transportinsatserna koraraer att vara mycket orafattande. Eventuellt bör inte endast busstrafiken inordnas i ett gemensamt system utan även taxi och chartertrafik.Investeringar behövs dels för en sambandscentral, dels för utrustning i samtliga fordon.
11.7 Parkering
Privatbilister kommer att styras mot temporära parkeringsplatser från ett flertal punkter längs tillfartsvägarna. Samordning sker via radio- och sambandscentral.
11.71 Östersund
Parkering anordnas genom snöröjning, tjälning och preparering av tillgängliga ytor inora 1, 5 kra avstånd från Rannåsdalen.
Viss översyn av tillfartsvägar torde bli nödvändigt liksom preparering av in- och utfarter till' parkeringsytor.
Erforderlig yta 25-35 ha finns på I5s och A4s övning soraråden i form av körgårdar, skjutbanor, öppna ängsytor o dyl och på kommunens mark i området Tennishallen-Björkbacka. (Erfarenheter från O-ringen 1989 komraer att kunna utnyttjas.) Från parkeringsplatser prepareras temporära gångvägar till arenorna i Rannåsdalen.
11.72 Frösön
Lösningen kommer att vara beroende av valt alternativ för bob/rodel.
Till det södra läget finns tillräckligt stora och an-vändbara ytor i Lövstaområdet.
Till det östra läget anordnas isparkering raed särskilda gångvägar och busspendel till bob-rodelba-nan.
128 Prop. 1987/88: 24
11.73 Are
Parkering för publik anordnas på Åresjön för 3000 + 2000 bilar. 2 st tillfarter prepareras från Vik respektive väster ora störtloppsraålet. För tillfart från Öster breddas E75 med nytt avfartskörfält. Anslutningsvag mot sjön ses över och korapletteras (-västra sidan) .
Söder ora störtloppsraålet iordningställs en parkerings- och uppställningsyta på ca 1000 ra2 raellan järnvägen och sjön.
De båda utfarterna utförs med manuellt bevakade plankorsningar med järn-vägen. Temporära gångvägar utförs till Åre Strand respektive störtloppsraålet.
Allnänna parkeringsplatser i centrala Äre och intill arenorna reserveras för tävlingsarrangören.
11.8 Trafikcentral
Kravet på saraordning av den totala trafikbilden blir mycket stor och direkt avgörande för kvalitet och servicenivå. Här föreslås upprättandet av en ledningscentral bestående av alla tänkbara kommu-nikationsslag, Seunt andra, viktiga funktioner, såsom tull; passpolis och railitära rayndigheter. Möjligheterna till snabba beslut och rätt kommunikation i en ledningscentral blir direkt avgörande för den totala transportapparaten sora koraraer att få väsentlig betydelse i ett OS.
9 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 24
Prop. 1987/88:24 12 boende; SERVICE och KULTUR
12.1 Boende
Nationstruppernas boende har samlats till en Olympisk By i Östersund - se pkt 5.
Övrigt boende enligt nedan ingår i OS-arrangörens administrativa ansvar, men skall (utom för funktionärer) helt bära sina egna kostnader. Detta gäller även om exempelvis en alpin deltrupp föredrar att ordna sitt boende i Äre.
Arrangören bör före hösten 1988 förboka erforderlig bädd- och servicekapacitet.
12.11 Officials; Boende och kongresser
Enligt nu gällande tradition och praxis skall ett exklusivt boende och högvärdig service erbjudas lOC-raedleraraar och övriga officials, sora beräknas uppgå till ca 600 personer.
"lOC-hotellen" skall bokas helt av OS-organisatio-nen och ha särskild bevakning.
Ackreditering sker på respektive hotell.
En lOC-kongress konuner sannolikt-att hållas 2-3 dagar före spelen. Lämplig lokal kan vara teatern eller Folkets Hus- Tolkar och tolkutrustning förutsätts hållas av lOC.
Det kan dessutom förväntas att många internationella specialförbund och andra organisationer bokar kongresser i OS-orterna fr o ra den dag beslut tas ora var spelen skall hållas t o ra os-veckorna.
12.111 "lOC-hotell" i Östersund
Befintliga 1:a-klasshotell + planerade, sora förutsätts vara byggda 1994, har erforderlig bädd- och servicekapacitet.
12.112 "lOC-hotell" i Are
Diploraat-Åregården kommer, efter den utbyggnad som planerats, att ha erforderlig bädd- och servicekapacitet. Andra alternativ kan också diskuteras,.
130 Prop. 1987/88:24
12.12 Massmedia
Enpersonsrum med TV och telefon för skrivande press i hotell, stugbyar eller lägenheter efterfrågas. Lägenheter kan vara turistlägenheter eller temporärt anpassade hyreshus.
6000 personer beräknas komraa. Ackreditering sker i press-Radio/TV-centra i Östersund respektive Åre.
Det normala boenderaönstret innebär en uppdelning på presspersonal, radio-TV-reportrar respektive tekniker och dessutora efter länder/världsdelar. Boendet kan därför delas upp på många anläggningar
- dock raed relativt centralt läge och med trans portservice till press-radio-TV-centra och are nor .
12.121 Massmediapersonal i Östersund
Följande alternativa boendemöjligheter erbjuds.:
- Hotell och pensionat som ej bokats för officials
- Elevbostäder, vandrarhem
- stugbyar - bl a vid campingplatserna
- Anpassade bostadslägenheter
- Militära artläggningar - exempelvis ATS kasern byggnad som har hög boendestandard.
12.122 Massmediapersonal i Are
Hotell och stugbyar, som ej bokats för officials, räcker med god marginal för de ca 1500 personer som förutsätts bo i Äre.
I tidigare utredningar har ett utbyggt Sunwing planerats som "iournalistby", medan tekniker ra fl bokas in pa hotell och stugbyar inom Björnen-Åre-Duvedsorarådet. Utan särskild Olympisk By i Äre kan nu även Äre Fjällby disponeras för massmedia. Ett flertal dispositioner och boendemönster blir därraed möjliga.
12.13 Funktionärer m fl
En stor del av funktionärsstaben förutsätts tillhöra lokalbefolkningen och bo inora dagspendlings-avstånd.
Militär personal som medverkar i organisationen förutsätts bo i egna anläggningar.
131 Prop. 1987/88:24
För inlånade funktionärer, tekniker m m bokas bäddar i stugbyar, anpassade lägenheter eller i militära anläggningar.
Saraordnad bokning görs också för förstärkning av personal i offentlig tjänst.
12.14 PUBLIK
I planeringen förutsätts ca 800 000 sålda biljetter på 12 dagar. Detta innebär i snitt 67 000 per dag eller med ojämn fördelning raellan 50 000 och 90 000 biljetter per dag.
Antalet personer, som ser på tävlingarna under en dag, är svårt att greppa, då en och sararaa person kan se flera tävlingar. Personantalet blir därför lägre än biljettantalet. I biljettantalet ingår även nationstruppernas biljettköp, vilket ytterligare reducerar siffran för "publik", som kräver boende och/eller transport.
Publik finns av flera kategorier, t ex
- Boende i Östersund-Are-området + de extra gäster raan bjuder hera under OS.
- Publik utifrån sora efterfrågar bädd och service under hela OS-perioden eller enstaka dagar. Få-dagsbesökare kan exempelvis vara paketresor med nattåg + övernattning för att ge en kort och intensiv OS-upplevelse. Det kan också vara företag som bjuder kunder på en eller flera dagars
- Dagspendlare på tåg Sundsvall-Trondheim eller med charterbuss och bil från ett större om-land .
För boendet finns i dag följande totala bäddkapacitet:
- Hotell, vandrarhem och stugbyar i Östersund-Äre 9 200
- Övriga hotell, vandrarhem och stugbyar inom 10 mils
avstånd från arenorna 7 500
- Hotell, vandrarhem och stug byar i Härjedalen 6 200_________
Surama kommersiella bäddar i Z-län 22 900
Bäddar i fritidshus inora Järatland
(ej Härjedalen) 33 600
Suraraa bäddar 56 500
132 Prop. 1987/88:24
Av dessa reserveras 600 för officials, 6000 för massmedia och 1-2000 för funktionärer och personal. Övriga kan nyttjas av publik.
Till detta kan läggas följande bäddar på något större res-avstånd:
- Hotell, vandrarhem och stugbyar i Sundsvallsområdet 3 200
- Hotell i Trondheirasorarådet 3 000
Surama bäddar 6 200
■ytterligare möjligheter finns i form av
- Privata bostadslägenheter
- Stugbyar och fritidshus i Trondelag
- Fritidshus inom dagsreseavstånd i angränsande län
- pågående och planerad utbyggnad av turistbäddar inora dagsreseavstånd, sora raed nuvarande takt och med OS som
raorot, bedöras kunna uppgå till + 1500 bäddar/år
133 Prop. 1987/88:24 12.2 Service och kultur
12.21 Östersund
Östersund är en besöks- och servicestad med "nära till allt". Det är också en vacker stad raed utsikt över sjö och fjäll. För sport och fritidsaktiviteter finns mycket att välja på i staden och i fritidsområden direkt intill stadsbebyggelsen. Dessa vardagskvaliteter har kommunen slagit vakt om och sökt utveckla.
Kommunen har drygt 56 500 invånare men en service, som är dimensionerad för många fler. Genom att Östersund är länscentrura och den klart största staden i hela Norrlands inland finns det gott ora kommersiell service och samhällsservice samt raånga anläggningar för fritid och kultur. I stadscentrum finns inte raindre än 3 00 butiker och ett 30-tal restauranger.
Östersund är också en utbildningsstad och militärstad. Sammanlagt utbildas över 1000 elever på högskolan, 3000 elever på gymnasieskolor, 3000 -värnpliktiga och 500-1000 officerare och civil-anställda på Arméns Tekniska Skola, Försvarets förvaltningsskola och de tre regementena.
Under 1986 tog Östersund steget upp som Sveriges fjärde kongressort efter de tre storstäderna.
Östersund har också den största norgehandeln av alla svenska orter.
Under vinterspelen bör handeln, restaurangnäringen, bank, post ra fl utan större problera kunna bygga på sin kapacitet och öka öppethållandet för att klara kravet på service.
Den komraunaltekniska servicen är väl utbyggd och kan med temporära personal fö rs-tärkningar klara den toppbelastning som OS innebär.
134 Prop. 1987/88:24
stadens skolor inräknas sora en speciell resurs under OS-veckorna, då det förutsätts ett allmänt skollov. Kök och matsalar utnyttjas för matdistribution till Olympiska byn och för mat till funktionärer och extra personal. De kan, om så behövs; även fungera som komplement till" den allmänna restaurangnäringen. Andra utrymmen i skolorna kan komma till användning som administrationslokaler, fritidssysselsättning och speciella aktiviteter.
OS-besökare skall också erbjudas ett sortiment av aktiviteter och kultur vid sidan av de olympiska tävlingarna. Östersund har redan i dag ett brett utbud:
- Länsbibliotek och ett flertal koramundelsbibliotek
- Länsmuseet med fornbyn Jamtli
- Stadanuseet
- Bilrauseura
- Frösö Zoo
- Ett stort antal konstgallerier
- Två teatrar och Folkets Hus
- Saralings- och föreläsningssalar i skolorna
- Statskyrkor, frikyrkor och församlingsgårdar
- Travbana
- Ett modernt 3:e generationens bad och flera traditionella badanläggningar
- Fritidsgårdar
- 8 st full stora sporthallar (handboll smått) + ett antal mindre
- Tennishall med 3 banor
- Curlinghall
- Skidbackar mitt i staden
- Flera system med vandringsleder och motionsspår, bl a ett 20 km långt sammanhängande elljusspår.
Karakteristiskt för Östersund är att det mesta av det uppräknade ligger inora gångavstånd från stadskärnan-.
Specialarrangemang kan ordnas under OS-veckorna i de nämnda lokalerna och utomhus. Östersund har speciella traditioner på detta cmråde, såsom Expo Norr, Musikveckan, marknader och "yror". Storsjöyran, sora är en fest raitt i stan, lockade 1986 en -publik på 100 000 betalande under ett veckoslut. Under OS kan dessa evenemang ges i speciell tappning. Konst- och musikfestivaler kan ordnas liksom aktiviteter på isen.
135 Prop. 1987/88: 24
12.22 Äre
Äre har utvecklats till en internationell turistort av rang.
Servicen är anpassad till turistsäsongerna, då befolkningstalet ökar väsentligt. En anpassning till OS-krav bör därför kunna genomföras spontant och utan särskilda OS-kostnader.
I SJs planer för upprustning av sträckan Östersund-Äre ingår bl a utbyggnad av servicecentrat "Knutpunkt Åre".
Den kommunaltekniska servicen har byggts ut kraftigt i samband med det s k Äreprojektet. För VA-verket finns planer på utbyggnad - oavsett OS eller ej.
Skolorna förutsätts kunna disponeras på samraa sätt sora i Östersund (12.21).
Vid sidan av tävlingarna kan besökaren bjudas på aktiviteter, kultur och naturupplevelser, t ex:
- Ett mycket varierat utförsåkningsoraråde raed ett 30-tal liftar.
- Ett vinterlandskap sora inbjuder till turåkning och naturupplevelser från vida fjäll utblickar till vattenfall och intiraa fäbodrailjöer.
- Kulturbyggnader i Äre, Husa, vålådalen. Engelska Villan ra f1.
- Kyrkor och en försaralingsgård i Äre som förutsätts vara utbyggd till 1994.
- Skolornas lokaler - samlingssalar, bad, sporthallar rara.
Are kan i likhet med Östersund anordna specialarrangemang under OS-veckorna.
136 Prop. 1987/88:24
13 ARRANGÖRENS DRIFTKOSTNADER
Nedan redovisas bedörada driftkostnader för den organisation sora avses sättas upp för att planera och genomföra speleri.
Kostnaderna har bedömts raed utgångspunkt från en i Östersund centralt placerad organisation. Viss del av organisationen kan under vissa perioder komma att vara lokaliserad till Åre.
Organisationen utgör den organisationskommitté, OCOG, sora den nationella olympiska koramittén enligt lOC Olyrapic Charter har att utse för spelens förberedande, genomförande och avveckling.
I här redovisade driftkostnader ingår ej driftkostnader för Sveriges Radio TV och Televerket. Dessa driftkostnader redovisas under punkt 8 och 9.
Avsättning för täckande av drift- och underhållskostnader etc för anläggningarna efter spelen har tagits upp som driftkostnad.
13.1 Personal
I icke obetydlig omfattning förutsattes att raili--tär personal raedverkar. Några kostnader för denna personalkategori upptas dock ej, då det förutsattes att mili-tärens medverkan kan ske som övning.
13.11 Anställd personal
personer
"
17 II
27 II
■1
36 II
80 II
120 II
"
20 II
manmån
54 II
102 II
324 II
432 II
216 II
480 II
1440 II
405 II
60 II
30 II
3 mån
6
6 12 12
6
6 12
3
3
6
Kostnad totalt______________________ 3552 "
Lönekostnad inkl sociala avgifter 220 000 kr/år. Lönekostnad totalt = 65;1 milj kronor.
137 Prop. 1987/88:24
13.12 Frivillig personal i centrala organisationen
Det antages att dessa i antal personer uppgår till 30 % av antalet anställd personal vid varje till-få lie, dvs totalt 1066 manraånader.
För denna personalkategori utgår ej lön raen ersättning för uppehälle och utlägg, sora beräknas uppgå till 22 000 kr/person och år.
Kostnad = 2,0 milj kronor
13.13 Frivillig personal under spelen
För denna personalkategori utgår ej lön men ersättning för uppehälle och utlägg, som beräknas uppgå till 3 000 kr/person under testtävlingar 1993 och 7 000 kr/person under spelen 1994,
Östersund
Äre
Totalt .
1600 pers
3800 pers
Kostnad
31,4 milj k
ronor
Utöver frivillig personal som ovan, för vilken ersättning utgår, förutsattes även frivillig personal som raedverkar uteui krav på ersättningar.
13.2 Resekostnader
Avser resekostnader för fast anställd personal som vardera beräknas göra 1 resa/nånad inora landet och 0,5 resa/månad internationellt. Det förutsattes att raaxiraalt 35 % av personalen har behov av inrikesresor och 25 % behov av utrikesresor.
Varje inrikesresa beräknas kosta totalt 2 000 kr/ resa och internationellt 11 000 kr/resa (för in ternationella resor har fri flygbiljett förut satts) .
Kostnad inrikesresor 2', 5 railj kr
" internationella resor 4,9 "
Kostnad totalt______________________ 7 ,4 railj kr
13.3 Kontorshyror
Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig personal) i den centrala organisations koraraittén.
138 Prop. 1987/88:24
13.3 Kontorshyror
Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig personal) i den centrala organisa-tionskomraitté n.
Erforderlig yta beräknas som 30 m2 per fast anställd och beräknas då inkludera erforderlig yta för frivillig personal i den centrala organisationen .
Bedönd hyreskostnad = 1 000 kr/m2 år. I beräkningen förutsattes att kontorslokalerna successivt utökas respektive rainskas i takt raed behovet.
Kostnad 9,3 milj kronor
Den maximalt erforderliga kontorsytan för organisationen uppgår till ca 4100 m2 (1994).
13.4 Allnänna oBikostnader kontor
Allmänna omkostnader för drift av kontoret beräknas som 15 % av total lönekostnad.
Kostnad 9,8 railj kronor
13.5 Köpta tjänster
Data, resultatgivning, dokumentation m ra. Bedönd kostnad med utgångspunkt från kända motsvarande kostnader för Sarajevo, budget Calgary samt vissa erfarenheter från internationella tävlingar hållna i Sverige.
Kostnad 24 railj kronor
13.6 Säkerhet
Kostnad för säkerhetstjänst enligt erfarenheter från Saraje-vo, utredning inför Falu-Äres ansökan 1992 och överläggningar raed organisationen i Calgary.
Kostnad 11 railj kronor
139 Prop. 1987/88:24
13. 7 Övriga kostnader
13. 71 Expenser
Marknadsföring, material, värd- 15 milj kr
skåp vid lOC och vintersport-förbundens sararaanträden, resor Östersund-Äre för gäster ra ra.
os-organisationens egna trän- 6 milj kr
sporter (se pkt 11.4)
lOK-session, medaljer mm 11 railj kr
Invigning, avslutning, pris- 22 railj kr
ceremonier ra ra
Filra och videodokumentation, 25 milj kr
resor till lOC-sessioner, specialförbundskongresser ra ra samt någon ans-tälld under något år efter 1994.
Sammanställning och tryckning av avrapportering.
Kostnad totalt_____________________ 79 railj kr
13.72 Zrsättning SOK
Ersättning till SOK för rätten till de olympiska ringarna.
Kostnad 25 railj kronor
13.73 Drift arenor
Preparering och pistning av spår och nedfarter, konstsnö, konstis m ra.
Kostnad Östersund 3,5 railj kr
Kostnad Äre 1,5 railj kr
Kostnad totalt______________________ 5,0 railj kr
13. 74 publikparkeringar
Parkeringar förutsätts vara avgiftsbelagda och sjäIvfinansierande.
140 Prop. 1987/88:24
13.75 Merkostnader efter spelen
Merkostnader för drift och underhåll av anläggningar etc, sora överdimensionerats för spelen eller anläggningar som av andra skäl drar stora freuntida driftkostnader. Att beräkna nämnda kostnader är i nuläget svårt då ett mera detaljerat os-program erfordras för detta. Det är dock rimligt att, likt Calgary, medel avsätts till en fond för täckande av dessa framtida kostnader. I budget för OS 94 bör därför avsättning till fond betraktas och redovisas sora OS-kostnad.
Kostnad 25 railj kronor
141 Prop. 1987/88:24
13 ARRANGÖRENS DRIFTKOSTNADER
Pos- Investeringsdel Kostn i 1000-tal kr Anm/restvärden
13 ARRANGÖRENS DRIFT-
KDSTNADER, SAMMAN FATTNING 294.000
13. 1 Personal
13.11 Anställd personal 65 100 98 500
13.12 Frivillig personal i centrala organisationer 2 000
13.13 Frivillig personal under spelen 31 400
Kontorshyror
300 Allmänna omkostnader kontor
800 Köpta tjänster
000 Säkerhet
000 Övriga kostnader
13.2 Reskostnader 7 400
13. 5 13.6 13.7
13.71 Expenser 79 000
13.72 Ersättning SOK 25 000
13.73 Drift arenor 5 000
13.74 Publikparkeringar
13.75 Merkostnader efter spelen 2 5 000
142 Prop. 1987/88:24 14 INTÄKTER
Liksom i de tidigare utredningarna för Olympiska vinterspel förlagda till Falun och Äre; 1988 och 1992, föreligger det svårigheter att bedöma de totala intäkter som vinterspel i Östersund 1994 skulle generera.
I utredning an vinterspelen 1992, beräknades intäkterna med ledning av kända -värden från Sarajevo och Calgary. Hänsyn togs härvid till att möjliga intäkter på den nordamerikanska kontinenten är större än i Europa, bl a beroende av tidsskillnad. I övrigt gjordes en försiktig bedömning, eftersom rärmare sju år återstod till spelen.
Vid tidpunkten för denna utredning har inga avtal cm TV-rättigheter för 1992-års vinterspel i Albertville tecknats. Detta innebär att kalkylen även denna gång måste grundas på järaförelser och analyser genteraot Calgary-OS.
Trenden av ökande TV-intäkter är i dag bruten. TV-bolagen talar t o m om minskade ersättningar. Huruvida detta är taktik från TV-bolagens sida eller verklighet är svårt att bedöma. Samtidigt skall raan vara medveten om att ett annat förhallande kan råda den dag då Östersund, ca 1989, skall teckna avtal ora TV-rättigheterna. Den spridning av spelen raed soraraar- respektive vinterspel i tvåårsintervaller torde återigen kunna öka intresset för spelen och därraed också intäkterna.
Vid tidpunkten för utredningen om vinterspelen 1992, färdigställd våren 1985, sattes dollarkursen till 7 SEK, även om den verkliga kursen då låg strax under 9 SEK. Dollarkursen har sedan dess sjunkit kraftigt gentemot den svenska kronan.
Valutcimarknaden präglas för närvarande av fortsatt press nedå-t på dollarn. Detta innebär att dollarn är något övervärderad och bör ligga på avistakurs omkring 6 SEK. En annan orsak till denna kurströ är det stora budgetunderskott, som USA dras med trots besparingsåtgärder.
Vad som talar emot ovanstående avistakurs är Sveriges ekonomi. I det séunmanhanget finns två orsaker att beakta.
- Inflationstakten i Sverige
- Sveriges eventuella medverkan i EMS
143 Prop. 1987/88:24
våra mest kända ekonomer räknar med en inflationstakt på omkring 4 % årligen. Detta innebär kursförändringar uppåt saratidigt som devalveringsresonemang koramer in i bilden.
En svensk medverkan i EG-ländernas EMS-system är inte alls orealistiskt. England vill vara raed, vilket i sin tur drar raed Norge. Att Sverige i ett sådant läge kan vara "neutralt" är inte troligt.
Med bakgrund av ovanstående teorier bör dollarkursen sättas till ca 7 SEK. Detta styrks av-ar-bitragehandlarna.
En ställd ränta på SEK 1994 är per 1987-05-14 11,57 %. En motsvarande ränta på USD är 9,50 %. Om raan tittar på räntedifferansen och räknar om detta till ören per år, finner vi att kursen för USD ligger på 7 SEK.
Samraanfattning:
Trolig nivå på USD 1994 bör vara 7 SEK avistakurs. Motiveringen till detta är dels arbitrageavdel-ningarnas prognoser seunt Sveriges ekonorai och finanspolitik. En inflationstakt på 4 % årligen är inte någon orealistisk siffra, varför yäxel-kursrörelsen skulle bli en depreciering av kronan.
Med stöd av de teorier, sora redovisas ovan, kan det vara riktigt att även denna gång bygga intäktsberäkningarna på en dollarkurs om 7 SEK.
Intäkterna har här beräknats bl a med ledning av de belopp, som Calgary erhåller fram till 1988, och lagts in i kalkylen som en intäkt i prisnivå mars 1987. En betydande del av intäkterna 'bör för Östersunds del kunna lyftas kring 1990.
Kalkylen förutsätter att ökningen av intäkterna motsvarar in-täkternas uppräkning raed index fram till utbetalningstillfället.
14.1 Biljetter
Intäkter från försäljning av biljetter har beräknats med utgångspunkt från en försiktig uppskattning av publik och möjligt biljettpris. Intäkter från test-tävlingar 1993 och andra evenemang och -tävlingar har ej tagits upp.
144 Prop. 1987/88:24
Totala publikantalet i Östersund bedöms uppgå till 650 000 personer. Motsvarande siffra för Åre bedöms till 150 000 personer..
In-täkterna beräknas raed utgångspunkt från ett ge-norasnittligt biljettpris av 55 kr/person.
Intäkter 44 railj kronor
14.2 Sponsors- och försäljningsintäkter
Med ledning av Calgarys beräknade intäkter för vinterspelen 1988 sattes i utredning för OS 1992 sponsors- och försäljningsintäkterna försiktigt till 75 milj USD (50 % av Calgarys beräknade intäkter) . I beloppet ingick intäkter av OS-mynt och OS-frimärken.
Sarajevos intäkter är ej kända.
Det finns i dag inga skäl för att tro på en framtida ökning av sponsors- och försäljningsintäkterna. Beloppet justeras därför endast med hänsyn till penning-värdeförändringen februari 1985 -mars 1987. Intäkterna blir då 8 3,3 railj USD, som oraräknas efter en kurs på 7 SEK.
Intäkter 583 milj kronor
14.3 TV-intäkter
I tidigare utredning, Vinter-OS 1992, beräknades TV-intäkterna uppgå till 60 % av Calgarys beräknade TV-intäkter.
Enligt resonemanget i ingressen kan någon ökning från ansökan ora vinterspelen 199 2 inte för-väntas. Eftersom bedöraningarna då var mycket försiktiga, finns heller inga klara motiv för en minskad intäkt.
Beloppet justeras därför endast med 'hänsyn till penningvärdeförändringen febr 1985 - mars 1987. Intäkten blir då totalt 228 milj USD. ,
Av beloppet tillfaller 20 % oavkortat organisationskommittén i värdlandet för bekostande av faciliteter för massmedia. Resterande 80 % delas mellan lOC 1/3 och organisationskoraraittén i värdlandet 2/3.
USD oraräknas efter en kurs av 7 SEK. Intäkten blir för arrangören 1168 railj SEK
10 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr24-
14.4 Restvärden
Saramanfattning av restvärden som detaljredovisats i pkt 4-9.
Arenor
Olympisk by
Infrastruktur
Press-, radio-TV-centra
Teleservice
Televerkets radio
Radio/TV
4 Mkr 13 "
0 "
1 " 85 "
112 " 0 "
tvärden
215 Mkr
8. 1
14.5 Intäkternas fördelning i tiden
Följande fördelning av intäkterna i tiden har förutsatts vid beräkning av kapitalkostnader, punkt 16
Biljetter:
- l:a kv 1994
Sponsors/försä1jningsintäkter, TV-rättigheter
l:a kV 1990
%
%
%
%
%
Fördelningen har gjorts enligt Calgarys utbetalningsplan för TV-rättigheterna.
14 IHTÄKTER, SAMMAHSTÄIJjniHG
14.1 Biljetter
14. 2
Sponsors- och försälj
ning sintakter
14. 3
TV-intakter
14.4 Restvärden
Totala in-täkter
44 Mkr
l(_
"—
ll__
2010 Mkr
146 Prop. 1987/88:24 15 TIDPLAN
Som underlag för beräkning av kapitalkostnader, punkt 16, hcur översiktliga tidplaner upprättats. Bilaga 15 A - C.
För tidplanerna har följande förutsättningar gällt:
- Utredningar och projektering påbörjas omedelbart efter lOC-beslut, dvs tidplanen förutsätter förplanering på sätt som anges i punkt 1.7.
- Anläggnings- och byggnadsarbeten påbörjas efter cirka 1 år, dvs under senare delen av 1989.
- Projekten har fördelats med hänsyn till årstiden, möjlighet till tidigare användning av anläggningarna samt lämplig fördelning av arbetena med hänsyn till jämn sysselsättning i regionen.
- Tävlingsarenor görs i huvudsak klara för testtävlingar l:a kvartalet 1993.
- Tunga investeringar, som har liten påverkan på sysselsättningseffekten, färdigställs så sent som raöjligt.
Här redovisad tidplan är ej semiordnad och tar ej heller hänsyn till alla de komplexa kopplingar och restriktioner, sora naturligtvis koraraer att finnas i en tidplan, sora baseras på fördjupade studier.
147 Prop. 1987/88:24
16 KAPITALKOSTNADER
Kapitalkostnaderna har beräknats raed utgångspunkt dels från den tidplan, sora redovisas linder punkt 15, dels från vad sora i övriga avsnitt anges beträffande likviditetsbehov i tiden. Beräkningen är gjord för att få en uppfattning om nettoräntans storlek. Osäkerheten i denna beräkning ligger dels i svårigheten att på detta stadiura upprätta en relevant tidplcin, dels i svårigheten i att rätt bedöraa kostnadernas fördelning i tiden.
Kostnadsräntor har beräknats efter en räntesats om 11,5 % inklusive kreditivkostnader (f n 4 % över diskonto).
Intäktsräntor har beräknats efter en räntesats om 9 % (f n 1,5 & över diskonto).
Räntorna läggs till kapitalet årsvis och har beräknats kvartalsvis t o ra första kvartalet 1994. Räntorna är beräknade från början av respektive kvartal.
Räntekostnader avseende Televerket Radios uppgift (punkt 8.23) om att restvärdet 65 Mkr faller ut först under åren 1998 och 1999 har beaktats.
- Ränteintäkt 30 Mkr
- Räntekostnad ■ -/• 91 "
Nettoränta ./. 61 Mkr
Bilaga 16 A Grafisk redovisning av intäkter och kostnader exklusive kapitalkostnader
Bilaga 16 B Grafisk redovisning av likvidtet, intäkter och kostnader inklusive kapitalkostnader
148 Prop. 1987/88: 24
17 KOSTNADSSAMMANSTÄIJJirilirG
Belopp anges i miljoner kronor (Mkr) Prisnivå mars 1987.
17.1 Kostnader
17.11 Investeringskostnader
4.1 Arenor Östersund 503 Mkr
4. 2 " Åre 93 "-
5. Olympisk by 95 "- 6.1 Infrastruktur Östersund 39 "-
6. 2 " Åre 3 "-
ll_
153 II _
130 II
19 II _
ll_
1234,
Mkr
7.1 Press-, Radio-TV-centra, Östersund 17 "-
7.2 Press-, Radio-TV-centra, Åre
8.1 Teleservice
8.2 Televerket Radio 9. Radio-TV Oförutsett 15 %
Suraraa investeringskostnader_____
17.12 Pri ftkostnader
8.1 Teleservice 35 Mkr
8.2 Televerket Radio 16
9. Radio-TV 97
10. Räddningstjänst mm 40 13. Arrangörens driftkostnader 294 Oförutsett 30 % 145
Summa driftkostnader 627 Mkr
17.13 Kapitalkostnader
16. Nettöränta 61 Mkr
Oförutsett 30 % 18 "-
Suraraa kapitalkostnader ________ 79 Mkr
17.14 Totala kostnader
17.11 Investeringskostnader 1234 Mkr
17.12 Driftkostnader 627 "-
17.13 Kapitalkostnader 79 "-
Totala kostnader 1940 Mkr
149 Prop. 1987/88: 24
17.2 Intäkter
14. 1
Biljetter
14.2 Sponsors/försäljning
14. 3
TV-in takter
14. 4
Restvärden
Totala intäkter
44 Mkr
583 II
ll__
ll_
2010 Mkr
17.3 Setto
17.2 Totala intäkter 2010 Mkr
17. 1 Totala kostnader 1940 "-
Netto totalt 70 Mkr
Resultatet 70 Mkr har belastats raed oförutsedda kostnader uppgående till 32 4 Mkr.
Som tidigare framgått av utredningen har ej freuntida förändringar av kostnader och intäkter avseende index medtagits.
Känslighet för förändrade förutsättningar
Olyrapiska vinterspelen i Östersund 1994 ger, raed utgångspunkt från denna utredning, ett "O-resultat", ora t ex endera av följande inträffar:
- Totala beloppet för oförutsett ökar från 324 Mkr till 394 Mkr, för att då utgöra 24 % av total beräknad kostnad för investering och drift inklusive kapitalkostnader.
- Oförutsett avseende investeringskostnader ökar från 15 % till 22 % (161 Mkr till 231 Mkr).
- Oförutsett avseende driftkostnader ökar från 30 % till 45 % (145 Mkr till 215 Mkr).
- Oförutsett avseende kapitalkostnader ökar från 18 Mkr till 88 Mkr.
- Intäkterna uppgår till 96,5 % av beräknade.
- Dollarkursen sättes till 6, 70 SEK/USD raot i beräkningarna förutsatt kurs ora 7 SEK/USD
( sponsors/försäljnings- och TV-intäkter) .
150 Prop. 1987/88: 24
18 SAMHÄLLSEFFEKTER
18.1 Allmänna effekter för Sverige och Jämtlands län
Olympiska vinterspel i Östersund-Åre är en händelse som
- gör Sverige känt
- underlättar för svensk näringsliv på världsmarknaden
- stimulerar utveckling av näringslivet i Jämtlands län
Olympiska vinterspel i Östersund-Äre och i Sverige innebär att såväl idrotts- som allmänintresserade i hela världen lär sig urskilja nationen och landet Sverige från namnlika länder och områden. Sverige lyfts fram och blir känt. För de intresserade koraraer Sverige och Östersund-Äre att vara ett aktivt begrepp under decennier framåt. Det är fråga ora en total raarknadsföring av Sverige, som får en plats på världskartan också i andra länder, Sverige blir ett begrepp åtminstone för en generation framåt. Värdet av detta går ej att mäta.
Olympiska vinterspel i Östersund-Åre kommer inom Sverige att fokusera intresset till Jämtlands län och arenaorterna. Länets invånare och näringsliv får ett hoppfullt framtidsperspektiv att arbeta mot. Den image som skapas blir en lokaliseringsfaktor. Rätt utnyttjat får länet i arbetet inför spelen en motor som genererar en positiv utveckling i hela näringslivet. Det skapas också goda möjligheter för etablering och utveckling av nya företag, inte minst service och kunskapsföretag. Befintlig kabelkapacitet till Östersund och planerad till Äre ger de fysiska förutsättningarna för datakonmunikation.
Det blir intressant för ungdomen att söka sig till de nya arbeten som skapas. Till länet kommer det att bli lättare att rekrytera kvalificerad arbetskraft och nyckelpersoner. Länet blir ett intressant etableringsområde. Till länet komraer att lokaliseras företag och verksaraheter som vill utvecklas med länets övriga näringsliv. Länet tillförs goodwill som koramer näringsliv, offentlig förvaltning och de enskilda individerna till godo i många avseenden.
Jämtlands län har givetvis de bästa förutsättningarna att tillvarata det intresse som riktas mot turisranäringen. Denna får under hela förberedelsetiden och de långsiktiga goodwillvärden som spelen skapar en utoraordentligt betydelsefull injektion .
151 Prop. 1987/88:24
En utvecklingsvind av samma kraft för Sverige och länet kan inte skapas med andra statliga eller enskilda satsningar. De Olyrapiska vinterspelen tillför landet och Jämtlands län kvaliteter sora inte går att kvantifiera.
18. 2 Hätbara effekter av OS
18. 21 Goodwillvärdet för svenskt näringsliv
Svensk industri satsar enorma belopp på marknadsföring av sina produkter. Att industrin har framgång är avgörande för sysselsättning och välfärd i landet. Hur kan betydelsen av OS värderas i detta sammanhang?
Reklam i anslutning till idrottsarrangemang har blivit ett av medlem för landets näringsliv att skapa goodwill och marknadsföra sig. Näringslivets idrottssponsring omsätter ca 750 Mkr/år. Det går naturligtvis inte att säkert beräkna värdet på . världsmarknaden av ett OS i Sverige. Att -världens idrottsintresserade ges systematiskt redaktionell information i radio-TV och press under 5-6 förbe-redelseår samt dagligen under 14 dagars spel kan inte säkert -värderas. Spelens attraktionskraft gör att TV-rättigheterna betalas med miljardbelopp. TV-bolagens kunder betalar än mer för rätten till reklam i anslutning.till TV-sändningarna. Vilket värde naste inte då ligga i att Sverige-OS exponeras i hundratals timmar. Den draghjälp ora kunder och raarknadsandelar, som ges Sveriges näringsliv, raåste värderas till att vara flera gånger högre än -värdet av det svenska näringslivets årliga idrottssponsringsinsatser inom landet. TV-bolagens -värdering av OS som reklambärande attraktion bekräftar detta. Draghjälpen av OS kan därför raed säkerhet -värderas i miljarder kronor.
18.22 OS betydelse för svensk turismnäring
Svenskar reser utomlands för 20 miljarder/år. Svenska flyg- och färjefö.retag satsar årligen ca 300 Mkr på internationell marknadsföring; 200 Mkr satsas av hotell, diverse organisationer m fl. Sverige får in 10 miljarder kronor genom utlänningars besök.
152 Prop. 1987/88: 24
Om olympiska vinterspel ökar intresset för Sverige så att de sora redan besöker Sverige ökar sin vistelsetid raed 10 % eller besöksstrommen ökar med 10 %, innebär detta ytterligare intäkter på 1 miljard kronor/år. Cm denna effekt uppnås under 1989-94, ger detta en bruttoinkomst på 6 miljarder kronor och en direkt sysselsättningseffekt motsvarande 12 800 årsarbeten.
18.23 Valutaeffekter
Sveriges goodwill är av betydelse för värderingen av valutan och valutaflödet. Här redovisas dock bara de direkta effekterna för valutaflödet av OS.
Utländska reklamintakter under OS tillför Sverige en miljard kronor.
05 medför att den utländska tur ismstrommen till Sverige i kronor ökar med 10 % under 6 år frara till och raed OS 1994. Därigenom tillförs Sverige
6 miljarder kronor.
Med hänsyn tagen till valutaläckage på grund av ökad import ger OS ett netto på drygt 4, miljarder kronor i utländsk valuta.
Valutaeffekterna genom svenskt näringsliv i övrigt har inte beräknats.
18.3 Direkta effekter i Jämtland av OS
18.31 Investeringar
Investeringskostnaderna beräknas uppgå till i runda tal 750 miljoner i byggnader, anläggningar och inventarier.
Investeringarna för radio-TV-distributionen beräknas till 300 Mkr.
Investeringarna ger regionen (750" x 40 % + 300" X 20 % ./• 14 %) ca 2 500 årsarbeten.
18.32 Drift
Driften av anläggningarna och genomförandet av OS ger 1 750 årsarbeten.
153 Prop. 1987/88: 24
18.4 Andra effekter i Jämtlands län 1989-94 av OS
OS 1994 i Östersund-Äre ger Jämtlands län ett raedel för utveckling. OS-förberedelser och en ökad- turistström ger en ekonomisk injektion. OS ger länet ett hoppfullt framtidsperspektiv, som i sig genererar utveckling.
Länet får en dynamisk iraage och komraer för många att erbjuda en möjlighet till utveckling. Effekterna blir raångfacetterade, cm möjligheterna tas tillvara.
Beräkningar kommer här att ske av de direkta effekterna för turismnäringen. De indirekta effekterna på andra näringar skattas enbart genom en multiplikatorberäkning. I en sådan beräkning dväljs effekterna inora livsraedelsindustrin, transportväsendet, gross- och detaljhandel, tjänsteföretag etc.
OS betydelse för turisraen i Jämtlands län
Östersund firade 200-årsjubileura 1986. Att man firade och vad sora då erbjöds besökare, har sannolikt inte varit allmänt känt i landet. Trots detta kom att till staden förläggas ett stort antal konferenser medförande 20 000 gästnätter.
Analyser av bäddkapaciteten i Östersund-Äre-området visar, att här finns betydande kapacitet för en ökad besöksström med undantag för månaderna mars och juli .
Mot denna bakgrund och den utbyggnad, som nu sker av informations- och arrangemangsorganisationer beräknas att det under åren 1989-1994 årligen genereras 50 - 80 000 gästnätter utöver nuvarande besöksvolym. Detta sker genora såväl nyskapade besöksanledningar p g a OS som förlängning av ordinarie vistelser till följd av OS-intresset. Det finns god kapacitet att ta emot ökningen, en ökning som helt kan hänföras till raarknadsvärdet av de förestående spelen.
Spelen komraer att föregås av en betydande tävling sverksarahet på internationell nivå. Syftet är att trimma anläggningar och organisation. Tävlingarna kan till viss del läggas på tid, då allmän-: turismen inte utnyttjcur all bäddkapacitet. Tävlingarna ger då ge en ökad turismomsättning. Intresset att besöka gamla OS-arenor och orter under åren 1995-2004 kommer årligen att generera 10 000-tals gästnätter.
154 Prop. 1987/88:24
OS medför att kapacitetsutbyggnaden i länet tidi-gareläggs. Denna beräknas försiktigtvis till att 1000 bäddar varje år tidigareläggs 1 år under 5 år. Denna kapacitet ger 500 000 ytterligare gästnätter, då det är kapacitetsbrist i de intressanta områdena i ca 15 veckor.
Fram till OS kan turisraen väntas tillföra länet drygt 1 railjard kronor i ökade turisrain-täkter och ca 2300 ytterligare direkta årsarbeten.
Efter OS kan raerintäkterna frara till sekelskiftet skattas till å-taninstone flera hundratals miljoner kronor och de bestående långsiktiga sysselsättningseffekterna till 100--tals årsarbeten.
18.5 Sysselsättning och skatter
Det är viktigt understryka att OS ur samhällssynpunkt är av vida större betydelse än det som mä-tes i antal sysselsatta, skatter etc. OS effekter på sysselsättning och skatter är dock så omfattande att de här skall särredovisas.
OS investeringar enl 18.31 OS drift enl 18.32
2 500 årsarbeten 1 750 årsarbeten
Effekter på turisranäringen 1989-94 i landet genom ökad utländsk turism enl 18.4
12 800 årsarbeten
Effekter för turismnäringen i länet kan till stor del bero på omfördelning inom landet, varför någon nettoeffekt ej beräknas här. (För länet tillkoraraer 2300 årsarbeten.)
Sumraa direkta arbetstillfållen 17 050 årsarbeten
Indirekt 0.25
4 250 årsarbeten
21 300 årsarbeten
Vid en lönekostnad inklusive sociala avgifter på 140 000 kronor per årsarbete ger OS i löneskatter (21 300 x 140' X 34 %)
sociala avgifter (21 300 x 140' X 36 %)
1 015 railj kronor 1 070 milj kronor
155 Prop. 1987/88:24
I mervärdeskatteintäkter erhålles.
Från investeringar för
OS 150 railj kronor
Från driften för OS 50 railj kronor
Från den ökade utländska
turisraströraraen 1 200 milj kronor
Från den ökade svenska turismen till Jämtland bortses; då det till viss del torde vara fråga om omfördelning av resande och intäkter inom landet.
Från niervärdeskatt på multiplikatoreffekten bortses.
OS genererar raerinvesteringar och raerinkomster för främst turismnäringen i landet. Det är investeringar och in täkter som i allt väsentligt ej görs/uppstår utan ett OS. För staten och till någon del kommuner innebär därför OS i Sverige merintäkter fördelade under en 6-årsperiod på sammanlagt 3 500 railj kronor
OS är enbart av detta skäl en nationell angelägenhet.
Investeringar och drift av de.specifika OS-anlägg-ningarna och den ökade sysselsättningen inora turismföretag och andra näringar ger i länet 7 600 årsarbeten.
I genorasnitt ges årligen ytterligare 1200 personer arbete. Sannolikt blir arbetskraftsefterfrågan tidvis så hög att sysselsättningseffekterna sprids i hela Mellannorrland.
156 Prop. 1987/88: 24
18.6 Sammanfattning
OS 1994 ger Sverige:
- en egen identitet i utlandet
- för några år en "high light"
- goodwilleffekter för näringslivet som kan uppskattas till ett värde av flera miljarder kronor
- årligen ytterligare 1000 Mkr i utländska turismintäkter och drygt 3000 nya årsarbetstill-fällen
-: 3300 Mkr i skatter och avgifter på de raerinkomster som uppstår tom 1994
- ett nettobidrag till valutabalansen fram t o ra 1994 på 4000 Mkr.
OS 1994, ger JäratlandS; län:
-. en förstärkt och raer mångfacetterad profil
- förutsättningar för näringslivsutveckling
- människorna ett mål att arbeta raot, en grund för vidareutveckling
- investeringar i byggnader m m med bestående värde för 600 Mkr
- investeringar i kommunikationssystem med bestående värde för 200 Mkr
- minst 500 årsarbetstillfällen under 6 år för investering och drift av specifika OS-anläggningar (exkl multiplikation)
- 400 årsarbetstillfällen ytterligare inora befintlig och utbyggd turisraindustri (exkl multiplikation)
- indirekta sysselsättningseffekter motsvarande 300 arbetstillfällen under 6 år ,
- hundratals bestående långsiktiga arbetstillfällen efter OS
157 Prop. 1987/88: 24
19 HÖR ÖSTERSUND LYCKADES GENOMFÖRA SPELEN
Efter att de 17:e Olymiska vinterspelen 1994 genomförts i Östersund skulle man i korthet kunna samraanfatta planering, utbyggnad, följdeffekter m m sålunda:
Alltsedan 1924 har Sverige deltagit i vinter-OS och tillhört de raest framgångsrika nationerna. På 60-talet aktualiserades frågan ora Sverige sora värdnation. Flera utredningar gjordes om spelen. Ansökningar inläranades för OS 1984, 1988 och 1992. Vid lOC-kongressen i Baden-Baden om OS 1988 fattades bara 9 röster. Optimisraen var därför stor inför lOC-kongressen i Lausanne om OS 1992, men spelen gick då till Albertville. Då Östersund tog över kandidaturen inför 1994 års spel kunde man presentera ett raycket starkt koncept och arbetet drevs raen en känsla för att "nu eller aldrig" .
19.1 Utredning och kampanj
Östersunds och Äre komrauner bildade på våren 1987 det geraensarama bolaget "Vinterspeleri Östersund-Äre Aktiebolag".
I maj 1987 presenterade bolaget utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1994.
Utredningen innehöll en grundlig analys av Östersunds förutsättningar och en uppdatering av tidigare redovisningar ora Äres förutsättningar. Trots den korta utredningstiden var ambitionen att ge en relativt väl täckande bild av vad som krävdes för att de olympiska vinterspelen i Östersund 1994 skulle bli lyckade. I prisläget mars 1987 beräknades den totala kostnaden för investering och drift inkl kapitalkostnader till 1 940 Mkr och de totala intäkterna till 2 010 Mkr. Vid beräkning av intäkter gjordes jämförelser raot bl a budgeten för Calgary OS 1988. Med hänsyn till osäkerhet speciellt gällande TV-intäkter valdes för Östersund en betydligt lägre nivå.
I juni 1987 överlämnade bolaget utredningen till regeringen raed begäran om att staten till fullo skulle ställa de ekonomiska garantierna för spelen. För Östersund och Äre kommuner var det en ofrånkoralig förutsättning att staten skulle ställa upp på detta sätt.
158 Prop. 1987/88: 24
Regeringens granskning av utredningen, sora påbörjades snarast efter överlämnandet, gjordes utifrån en helhetsbedömning av beräknade kostnader och intäkter och med hänsyn till de positiva samhällseffekter som skulle bli följden av olympiska vinterspel i Sverige.
Under höstriksdagen 1987 bifölls regeringens proposition. Avtal ora ekonomiska garantier för spelen tecknades mellan staten och Vinterspelen Östersund-Are AB, huvudsakligen i överensstämraelse med de förutsättningar sora koraraunerna tidigare ställt som villkor.
Parallellt raed utredningsarbetet arbetade en organisation för att marknadsföra kandidaturen. En stiftelse hade bildats av Sveriges Olyrapiska Kommitté (SOK) med tre huvudintressenter - komnunerna (Östersund och Are), idrottsrörelsen och näringslivet. Kampanjen bedrevs med stor bredd. Ett os-kansli upprättades och frivilligt engagerade organiserades i nio kommittéer. Dessutora skapades en karapanjkommitté med prins Bertil som ordförande .
Det lokala näringslivet hade agerat snabbt och organiserat en sponsororganisation,., som svarade för finansieringen av kampanjen.
Kbramittéernas idoga arbete kröntes slutligen raed framgång då lOC vid sin session i Seoul den 15 september 1988 beslutade att tilldela Östersund de 17:e Olympiska vinterspelen 1994.
Tack vare regeringens positiva ins-tällning hade OS-bolag et redan hösten 1987 kunnat" starta förplaneringen för spelens genomförande - en planering som innebar att man vid IOC:s beslut yrai väl framrae i olika program- och organiationfrågor.
Denna tidiga planering innebar att arbetet med att organisera och förbereda spelen var 1 full gång redan vid årsskiftet 1988/1989. Förhandlingar ort TV-rättigheter kom snabbt igång vilket senare skulle visa sig oerhört värdefullt ur bl a likviditetssynpunkt.
159
19.2 Genomförandet
I såväl Östersund som Are kom utbyggnaden av arenor och- anläggnignar i gång redan.under hösten 1989. Huvuddelen färdigställdes till "testtävlingarna 1993". All utbyggnad hade planerats raed hänsyn till jämn sysselsättning och med målsättningen att hålla räntekostnaderna nere. Tunga investeringar, som inte nämnvärt påverkade sysselsättningen, hade sålunda förlagts till åren 1992 och 1993.
Investeringsprogrammet hade fortlöpande prövats och följts upp på sådant sätt att det blev en god balans raellan intäkter och utgifter.
Kostnader för Radio- och TV-bevakningen kunde hållas nere pga att man till stor del hyrde in ■ teknisk utrustning. Samtliga tävlirigseveneraang inkl invigning och avslutning bevakades. Alla nationer sora så önskade erbjöds multinationella oredigerade TV-progreun. Radiobevakningen innebar produktion av internationellt ljud. Mot betalning erbjöds även resurser för unilatéralt bruk, i första hand då resurser för produktion av egna radio- och TV-prograra och inslag för överföring till hemlandet.
För att möte de förväntade kraven krävdes av Televerket en avse-värd utbyggnad. En stor del av denna utbyggnad kunde dock göras som tidigarelagda investeringair.
Förberedelsearbetet var krävande men eftersom alla i seim>ället slöt upp bakom projektet kunde allt fullföljas enligt planerna.
Genomförandet av spelen 1994 gav soni bekant arrangörsorterna och Sverige ett mycket gott renoraé.
19.3 Olympiska vinterspelens betydelse
Det faktum att Sverige, Östersund pch Are exponerats i TV över hela -världen under förberedelseåren och under OS-veckorna har gjort att dessa namn blivit kända för en bred allmänhet runt hela jorden .
Den stora satsningen har gett länets innevånare och framför allt ungdomen en tro på fraratiden. En utvecklingsvind av sararaa kraft för Sverige och länet hade inte kunnat skapas raed andra statliga eller enskilda satsningar. De Olympiska vinterspelen har tillfört .landet och Jämtlands län kvaliteter sora inte alla går att kvantifiera raen som vi nu känner nyttan av.
160 Prop. 1987/88:24
Det svenska rä ringslivet har kunnat utnyttja de olymiska vinterspelen för att skapa goodwill och som draghjälp i marloiadsföringen . Detta har gett unika möjligheter att knyta internationella kontakter .
Turismen har ökat både till Sverige och Järatlands län. Ökningen var närkbar redan från den dag beslutet togs i Seoul.
Många effekter har långtidsverkan och kommer att vara gynnsamma för Sverige och länet under årtionden framåt.
os 1994 har för Sverige betytt:
- en egen identitet i utlandet
- för några år en "high light"
- goodwilleffekter för näringslivet som kan uppskattas till ett värde av flera miljarder kronor
- årligen ytterligare en miljard i utländska turismintäkter och drygt 3000 nya årsarbetstillfällen
- 3300 Mkr i skatter fx:h avgifter på de raerinkomster sora uppstår tom 1994
- ett nettobidrag till valutabalansen fram tom 1994 på 4000 Mkr
os 1994 har för Jämtlands län betytt:
- en förs-tärkt och mer mångfacetterad profil
- förutsättningar för näringslivsutveckling
- en framtidstro för länsinnevånarna
- investeringar i byggnader m ra med bestående värde för 600 Mkr
- investeringar i kommunikationssystem med bestående värde för 200 Mkr
- minst 500 årsarbetstillfällen under 5 år för investering och drift av specifika OS-anlägg-ningar
- 400 årsarbetstillfällen ytterligare inora befintlig och utbyggd turismindustri
- indirekta sysselsättningseffekter motsvarande 300 arbetstillfållen under 6 år
- hundratals bestående långsiktiga arbetstillfällen efter OS
11 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
os 1994 har för idrottsrörelsen betytt:
- ökade resurser genom spelens överskott
- förnämliga anläggningar för framtida idrott
- goda internationella kontakter och fler svenskar sora engageras i internationella idrottsorganisationer
Hur det gick för våra Svenska idrottstalanger - ja det vet Ni ju redan.
Östersund i maj 1987
VINTERSPELEN ÖSTERSUND-ÄRE AKTIEBOIAG
Bengt Asengärd
162 Prop. 1987/88: 24
Bilaga 1A
J)!
bs
UM
ukn
o
SS
a
©
S
B.
s
i
m m
t: i
Il i ill ml ijiiiiiiii 111 Ii!
s s
2 B g p.
8 s $s is
Ses s
3 3
K J
g i B III
IlljllJil lill
i
I a
illJ
aildiillll
a
■ b v S
10 D.
> «
« >
s«
— o. ho n
■»"3
Ig 3 e
. c
I ""
i p
ta
bo I
IS e" ■3 5
mUilUi
a t
li
I
|lli pill
& 5„
! !
l! iflllflti i 1 1
é&
i
o
c " •3 "g
" .s
5-3
a
■o E
fl
gt-
0
•g m
:3 e u o
163 Prop. 1987/88:24 Bilaga IB
Utredningen har utförts av Vinterspelen Östersund-Äre AB. Följande har medverkat.
Vinterspelen Östersund-Äre AB
Bengt Äsengård
NMT 010-50 10 82 063-10 19 94
Östersunds koramun Äre koramun
Kjell-Ove Eskilsson 063-14 30 00 Bertil Lindberg 0647-108 50
Länsstyrelsen OS-kansliet
Jan Billow Barbro Bent
063-14 60 00 063-10 19 94
Saraordning
Program: Kalkyl:
K-Konsult K-Konsult
Hans Jäderberg Nils Jacobsson
063-12 45 20 063-12 45 20
Program, skiss och kalkyl
K-Konsult
FFNS Arkitekter AB HJS Arkitekter AB JG Arkitektkontor AB AB Jacobsons.Widmark
Hans Jäderberg Lennart Köpsén Rolf Bergsten Jörgen Grönvik Thorbjörn Moströra
063-12 45 20 063-12 79 90 063-12 78 30 063-10 80 00 063-12 73 10
Radio-TV-Tele
Sveriges Radio Riksradion Sveriges Television
Televerket
Håkan Fahlberg Bengt Sundströra Kjell Ove Andersson Allan Börjefors Anders Hansson
08-784 12 47 08-784 20 28 08-784 24 36 08-784 35 88 063-901 00
Räddningstjänst sjukvård, polis
ra fl
Östersunds koraraun (Samordnande)
Äre koramun
Jämtlands läns
Landsting
Länsstyrelsen
Polisen
ÖAG
Äke Jönsson
Roland Lundström
Christer Bråting Evert Fogelberg Lars Svärd Claes Andersson
063-14 30 00
0647-108 50
063-14 12 20 063-14 60 00 063-12 48 40 063-15 80 00
164 Prop. 1987/88: 24
Östersunds armégarnison
Chefen ÖAG Leif Nilsson
063-15 80 00
Konununikation
Luftfartsverket
Linjeflyg
SJ
Vägverket
Östersunds kommun
Z-Trafik
AB Jämtlandsbuss
Kjell Uhlin Lars Tengqvist Bertil Hardin Kjell Byström Göran Lundin Nils Harvard Sture Lyrén
063-448 90 060-57 90 89 0690-117 87 063-12 48 00 063-14 30 00 063-11 72 70 063-10 84 00
Företrädare för idrotten
SOK
Sv Bob o rodelförb
Sv Ishockeyförb
Sv Konståkningsförb
Sv Skidförb
Sv Skr id sko fö rb
Sv Militära Idrotts-
förb
j/h Idrottsförb
Gunilla Lindberg Björn Walden Sven Nordstrand Birger Rosén Johan Sägner Iwan Egerstål Kenneth Lundgren Gösta Gardin
Bo Mårtensson Thorbjörn Jansson
08-713 61 70 08-717 30 58 0660-112 28 0302-117 88 08-745 08 18 063-12 08 45 016-11 57 60 08-788 99 42
063-12 48 40 063-12 76 10
Samt raedlemmar i
anläggningskommittén
(J/H)
165 Prop. 1987/88:24
166 Prop. 1987/88:24
Översikt Östersund K-KONSULT maj 1987
167 Prop. 1987/88:24
'-T
* \
*v: *\'- -'v-
Publik-P
168 Prop. 1987/88:24
-.*M
Bilaga 2B
'
-'vv''*
A
Olympiska vinterspel i Östersund 1994
Översikt Rannåsdalen
50
i_i__
100ni
—f
s
/
.*- » -A-
maj 1987
K-Konsult Arkitekter FFNS Arkitekter AB HJS Arkitektkontor AB JG Arkitektkontor AB
.lOlYMf,
a
'NOVif
169
\ STÖRTLOPP h!5 •1274.0
STJxrtLOPP H- '200__ -KBmB. .1155.0 >
STÖRTLOPP D ' . 1035.0
SUPER;6-0
-STtmflflPP D-KOMB. OCH SUreR G - H • 930.0
-- - rc..■
%'
fe-
si * ■ > - % -v
.*>'-~*- c>.v
v ' ■""' - J ■■
••"'r-j-
,x>C ■ '-"'/* '•:
-■■■jW'';'
K\\.- - V >
l\\X * -. • *
.<.*, ,* K »,i - :. +\
V vX/---»"
x v-»+•-:.•. :\
vX?:.
#/
#/
-JTk
170 Prop. 1987/88: 24
Bilaga 2C
STORSLALOM o • 7900
-.>xj:-
V
STORSLALOM H.-.-A W ■ A . 840.0 Ir- .h
-, :fÅlkl \v\y
, .-c' ;PLAL0MDÄ
■
P
N.
\
Fjillgirdm
-\
X'/
<' %'
\/l
A
J
\]'
}
ÅK
-V
l
<
■ ((
v
n")
ABerg- /
A
\
\- ,
"■ /
'Ä
■'A banén
g-V •./•615.0 • ,.,fc\ \-\ V-/?.T="i>= " i>!.X-X SULOM rf-KOMB. Cl Wi \< / ' »'*
350 \ / <<;:j » + -, -' - ./;■.>,:. x-v*\ -. V--C.-
- ' •' *w \/* ■» iMil- \ ; •
- ■"• +.-.,'" ♦/x '■'.'> Xpmride V,. <-.<;- j'* » * ';+*Z X* '.A •"0.0> "
Olympiska vinterspel i Östersund 1994
Översikt Åre
K-KONSULT maj 1987
<----->
Prop. 1987/88:24 Bilaga 3A
TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrf
ÖSTERSUND. VTSTER-OS 19W
Förbindelsebehov för rundradio
Bilaga 8A 1987-05-05
Kabel-TV
nit 20 kanaler
"tittar"
Tfn Vx OS
ISO ankn 50 HL
Tfn vx
Rundradio
250 ankn (lokalt)
Telex Telefax 10 st
14 yjdeor
I SPAR- xj SLIBGA
X)
X)
LSngd-Ikning
Back-hoppnin)
Bob/Rsdel
Skrid - 1 sko
video
video
»tereopar
120 lokalpar
video
video
stereooar
134 lokalpar
video
video
stereopar
96 lokalpar
video
video
stereopar
122 lokalpar
T
at
tt
:0:
o «2
TERMIRERIHG
Video UTLANDET
7 st
Stereopar 15 st
TkHi %D st
4-tr8dar 240 st
X)
Ishockey A
video
video
stereooar
158 lokalpar
IT
vi deo
Ishockey., 1 video
s t creop.ir
120 Inkaloar
vidfo
video
t-tereopar
loKalpaF"
1 OS-byn
vi dceo
t st ereopar
lokjIpar
Press-ccnftr
20 lolcalpar
xc
tt=q
XL
a
E <
' '
■"■
<
(-
Z
KJ
U
U
tr
:<
«
a
B..
m
2;
•X.
u.
a
Ui
t-
A
ae
Transportabla jordstationer för överföring via satellit
Are -Östersund- Are
video
4 st 3 st
Stereopar 6 st 1' 6 st
4-t r.*id jr
ij 75st 7 kllt 20 st
x) = Olympiacentrum,
173
TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrf
Bilaga 8B 1987-05-05
ARE, VINTER-OS 1994 Forbindelsebehov för rundradio
/ t K
Transportabla jordstationer fcr överföring via satellit
t t
Störtlopp
Slalom
«0
tj
10 TV-kanaler
kabel-TV-lät, för tittar"
1_±
i'—11
Teknisk central
Tfn
-växel
OS
50
ankn
+
15
HL
1 t
ÖSTERSUND
5 st telex, telefax etc.
174 TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrf
VINTER-OS 199C Bildförbindelser
Bilaga BC 1987-04-29
Intelsat
Jordstationer
Jordstationer
Eutelsat
SVT EBU
Helsingfors
175 RADIO-OCH 1Y-BEVAKNING
VID OS 19941 ÖSTERSUND/ÄRE
PLANER - KALK/LER
MAJ -87
5 rr yvr
Bilaga 9A
176 Prop. 1987/88: 24
SVERIGES TELEVISION SERVICEDIVISIONEN KJELL OVE ANDERSSON 1987-05-14
PM OM RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 92 I ÖSTERSUND OCH ÄRE. UPPSKATTNING AV KOSTNADER OCH LOKALBEHOV.
I. Policy, förutsättningar.
II. Samman-fattning av kostnader.
III.Lokalbehov.
Bilagor:
Bilaga 1: Tävlingsschema.
Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning.
Bilaga 3: Behov av tekniska resurser i radio- och TV-cent ra i Östersund och Äre.
Bilaga 4: Driftspersonal - behov och kostnader.
Bilaga 5: Övriga driftskostnader
Bilaga 6: Lokalbehov för radio och tv.
Bilaga 7: Förplanering.
Bilaga 8: Intäktskalkyl.
0. INLEDANDE SYNPUNKTER.
Förutsättningarna för de föreslagna Olympiska Spelen i Östersund/Äre liknar för SR-koncernens vidkommande i. alla väsentliga delar de som gällde för tvä år sedan för kalkylen för Falun/Äre. Denna kalkyl är uppbyggd identiskt med denna.
Alla kostnader har schablonmässigt skrivits upp med 11% motsvarande penningvärdets utveckling under de två senaste åren. Några få kostnader har anpassats till aktuell prisutveckling. Möjligheten att hyra Masterkontroll frän EBU har upphört varför denna kostnad ökar med ca 4 Mkr!
En annan faktor som påverkat kostnaderna väsentligt är att ett antal nya grenar i befintliga sporter har tillkommit vilket i sin tur medfört att det antagna tävlingsprograranet utökats med tre dagar, från 13 till 16. Detta motsvarar exakt planeringsunderlaget för Calgary.
För SR:s del har således placeringen i Östersund i stället för Falun bara marginell betydelse, TV-center och arenabevakning blir likadana i bägge fallen. På grund av det välfyllda och komprimerade tävlingsprogrammet kan ytterligare samutnyttjande av tekniska resurser inte uppnås. 177
12 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 24
I. POLICY. FÖRUTSÄTTNINGAR.
1. En absolut förutsättning för att de moderna Olympiska Spelen blivit internationella storhändelser och därmed av stort PR-värde fbr värdnationen är en väl fungerande mass mediabevakning. Radio och tv ger möjlighet för i stort sett hela jordens befolkning att följa spelen och ett stort ansvar åvilar arrangerande lands rundradiobolag.
Insatserna från de ansvariga radio- och tv-bolagen vid olympiaderna under 60-, 70- och 80-talen har varit betydande och absolut senaste "state-of-the-art" hos teknisk utrustning har alltid utnyttjats.
En utgångspunkt för Sveriges Radio-bolagens planering inför vinter-OS -94 i Östersund/Äre är att hålla samma höga standard och säkerhet som under tidigare spel.
Det direkta underlaget för denna rapport är erfarenheter och uppgifter från tidigare spelen främst vinter-OS i Sarajevo och planeringsunderlaget för Calgary -88.
2. Radio- och tv-bevakningen av OS 94 i Östersund och Äre har ur RR's och SVT's synpunkt två syften
- att bevaka samtliga tävlingsevenemang inkl prisutdelningar,invigning och avslutning och erbjuda alla nationer som sä önskar multinationella oredigerade tv-program och produktion av internationellt ljud. Tre multilaterala kanaler planeras.
- att mot betalning erbjuda resurser för unilatéralt riktat material. I första hand avses resurser för produktion av egna radio- och tv-program och inslag för överföring till hemlandet.
Vissa nationer, t. ex. USA och Japan fordrar vanligen avsevärda resurser och arrangemang utöver denna service. Man tar med sig stora mängder egna tekniska resurser som kräver lokaler, kameraplatser, parkeringsytor, kraftförsörjning, förbindelser etc. Detta har EJ beaktats i kalkylen.
4. Televerket Radio/Rundradio svarar för alla förbindelser enligt det ordinarie avtalet mellan bolagen. Normalt avses dä all överföring av programmaterial med tillhörande kommandoförbindelser till och från samt mellan produktionsplatserna. Inom produktionsplatserna svarar normalt programbolagen själva för erforderliga förbindelser. På grund av den stora omfattningen och komplexiteten hos vissa arrangemang (utförsåkning o längd-åkning pä skidor) kommer Televerket att svara även för vissa överföringar mellan enskilda kameror och OB-enheterna.
RR och SVT har försett Televerket med uppgifter om de aktuella förbi ndelsebehoven.
178
Prop. 1987/88:24
5. Radions och TVs behov av teletjänster Sr omfattande.
Uppgifter om dessa behov har överlämnats till Televerket. Kostnader för detta har inte medtagits i kalkylen.
6. Tävlingsprogrammet som redovisas i bilaga 1 utgör den primära planeringsbasen som direkt bestämner omfattningen av insatser i form av tekniska resurser och personal. Programnet är utarbetat inom SVT som ett förslag, i avsikt att minimera resursbehoven. Ändringar i förhällande till bilaga 1, t ex curling, freestyle etc, medför kostnadsökningar.
7. Policyn vid kalkylering av kostnader för tekniska resurser har varit att i möjligaste mån undvika investeringar. RR's och SVT's egna resuser räcker bara till att täcka en bråkdel av resursbehoven. Planeringen förutsätter att avsevärda resurser i både apparatur och personal kan hyras frän andra länders rundradioorganisationer, främst inom Norden.
Radio- och tv-centrena i Östersund och Äre kräver emellertid omfattande installationer och specialutrustningar som inte är möjliga att hyra eller återvinna.
8. Alla priser är beräknade i prisläge mars -87 och inkluderar mervärdesskatt.
Det är numera regel att värdlandet tar betalt av gästande radiobolag för exklusiva tjänster såsom redaktionsrum med inredning och utrustning, studioutnyttjande, reportageteam, videobandredigering etc. Det är alltså rimligt att räkna med vissa intäkter.
10.Samtliga lokaler anskaffas, byggs och grundinredes av arrangören utan kostnad för Sveriges Radio-koncernen. Programbolagén {RR och SVT) svarar för installation av teknisk utrustning.
11.Arrangören svarar för kraftförsörjning enligt specifikationer frän Sveriges Radio. Arrangören svarar också för reservkraft för fasta anläggning- ar säsom Radio- och TV-center i Östersund och Äre. SVT svarar för reservkraft pä OB-platser.
12. Arrangören svarar för att elektriska signaler representerande tidtagning och resultatredovisning överföres kostnadsfritt till SVT's utrustning.
13. SR förutsfätter att koncernens kostnader för bevakning av de Olympska Spelen enligt ovan inte belastar rundradiofonden.
179
Prop. 1987/88: 24
Kostnaderna för produktion enligt här angivna förutsättningar betalas av OS-konmittén enligt särskilt avtal mellan kommittén och SR-koncernen.
II. SAMMANFATTNING AV KOSTNADER.
Sammanställning av de kostnader som redovisas i bilagorna:
Driftskostnader.
Tekniska resurser pä arenor (bil 2) 20.2 Mkr
Tekniska resurser i radio- och TV-centra..(bil 3)
- Östersund
- Äre
Personalkostnader (bil 4) Planeringskostnader (bil 7) Övriga driftskostnader (bil 5)
7.6 0.3
37.0
27.6
8.8
SUMMA DRIFTSKOSTNADER:
101.5 Mkr
2. Anskaffningskostnader. Pä arenorna (bil 2)
I radio- och TV-centra (bil 3)
- Östersund
- Äre
3.7 Mkr
12.6 Mkr 3.0
SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 3. Budgetreserv. 15%
19.3 Mkr 18.0 Mkr
4. Summa kostnader.
Enligt ovan 1) , 2) och 3)
5. Intäkter.
Enligt kalkyl (bil 8)
6. Nettokostnad.
Enligt ovan 1) - 5)
138.8 Mkr
5.0 Mkr
*************
* *
* 133.8 Mkr *
* *
*************
180
Prop. 1987/88: 24
7. Behov av likvida medel.
Merparten av kostnaderna såsom teknikhyror och personalkostnader utfaller till betalning i samband med spelen. Eventuella behov av förskottsmedel för detta har ej beaktats.
För anskaffning av teknisk materiel och planering krävs tidigare tillgänglighet.
en
För anskaffningar:
l:a kvartalet 1992 6.0
3:e " 1992 3.7
4:e " 1992 9.6
Mkr
För planering
1:a
kvartalet
1988
0.2
1:a
Ii
1989
1.0
1:a
II
1990
4.3
l:a
II
1991
3.0
l:a
II
1992
3.7
l:a
II
1993
12.0
l:a
II
1994
3.4
Mkr
III. LOKALBEHOV.
Behoven redovisas i detalj i bilaga 6. Sammanlagt behövs uppskattningsvis
I radio- och TV-centret i Östersund j II " " II II pg
Kommentatorhytter o dyl pä arenorna
9025 kvadratmeter 655 1700
Radio- och TV-verksamhet ställer särskilda krav pä lokaler. Det gäller en stabil kraftförsörjning till elektroniken, väl tilltagna ventilationsanläggningar för att leda bort förlustvärme samt god ljudisolering för studiolokalerna.
Lokalerna för skall vara väl samlade, huvuddelen mäste vara i samma byggnad.
Beräkningen har tagit hänsyn till Televerkets behov av utrymme för termineringsutrustning och förstärkaranläggningar i radio-och TV-centra.
181
Prop. 1987/88:24
Särskilt viktigt är att erforderliga uppställningsytor för OB--bussar ställs till förfogande vid arenorna.
1 anslutning till TV-centra erfordras parkeringsplatser för i storleksordningen 150 och 50 bilar i Östersund respektive Äre.
Hänsyn mäste tagas till behoven av kameraplatser pä arenorna.
Kontaktpersoner;
För Sveriges Radio Håkan Fahlberg tel 784 1247
För Riksradion Bengt Sundström 784 2028
För Sveriges Television Kjell Ove Andersson 784 2436
Allan Börjefors 784 3588
182
Bilagor:
Bilaga 1: Tävlingsschema.
Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning.
Bilaga 3: Behov av tekniska resurser i radio- och TV-cent ra i Östersund och Äre.
Bilaga 4: Driftspersonal - behov och kostnader.
Bilaga 5: Övriga driftskostnader
Bilaga 6: Lokalbehov för radio och tv.
Bilaga 7: Förplanering.
Bilaga 8: Intäktskalkyl.
Prop. 1987/88: 24
183
POPSLAC TILL TXVLINCSPPOCRilll POP VINTEP-OS I ÖSTERSUND 1994
9 10
13 Oppnlngiccrtaonl
Backhoppning 70a
90b
Ul 90>]
Nordlak loBb
La( TOo
Lag 3>10 k«
TOb
IS ka
Ltngdåkning
IS ka H
30 ka n
JO ka H
«ilO ka K
S ka C
10 ka D
20 ka D
*iS ka D
Skldkkttc 10 ka
70 ka
«i7,S ka
Alpint alaloa H
•toralalra H
super G H
startlopp H
koab störtlopp H
koab si slöa H
aXs3oa D
storslaloa D
super G D
störtlopp D
koab störtlopp D
koab ilsloB D
Skridsko SOOn H
lOOOa H
ISOOa H
SOOOa N
lOOOOa H
SOOa D
lOOOa D
ISOOa D
3000b O
5000a D
- Rodel 1 aans H
: Bsns H
1 asns O
1«-1«
13-16
9-1!
8-ii: B-ii
13-16
9-1?
10-13
9-lJ
8-11
9-lJ
13-15
13-16
9-12
13-15
11-11 10-1?
9-12
11-15
9-12
13-16
9-12
11-1*
9-12
11-15
9-13
11-15
13-16
Bob
7 Bsni H
4 asns H
Konståkning obl H kort pr H Irls H obl D kort pr D fris B Isdans obl 1 . Isdsns obl 2 Pri dans Par kort fr Psr fris Uppvisning
Ishockey Ishockey
Avslutning
13-I0I 13-10 13-10
15-17
19-2?
13-20
19-::
1*-17
13-20
13-15
13-20
13-20
19-2?
19-22
13-20
I 13-20
..J...J
13-20
13-15;13-15
19-22
13-20
19-22
13-20
17-19 13-20
184 Prop. 1987/88: 24
BILAGA 2:
BEHOV AV TEKNISKA RESURSER FOR ARENABEVAKNING.
Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik, egna eller inhyrda enheter. Evenemangens art, storlek och vikt kräver att OB-bussarna måste kompletteras med ett större antal lösa kameror och annan tv-teknisk utrustning.
Särskilda länkar eller speciella fiberkabel system måste arrangeras för överföring av kamerasignaler från otillgängliga platser till OB-bussarna.
Radions behov av teknik på arenorna inskränker sig i stort sett till kommentatorsystem.
Sammanställningen nedan redovisar behoven av tekniska resurser arenavis.
1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.
PLATS/GREN OB
KAMEROR
VB
SLO-MO
TEXTG
OVE KOMM-POS
ÖSTERSUND:
Ishockey A Konståkning 1
10
2
3
2
1 52
Ishockey B 1
10
2
3
2
1 40
Skridsko 1
10
2
2
2
1 41
Skidor Skidskytte 1
20
2
2
2
1 40
Backe 1
7
2
2
2
1 46
Bob/Rodel 1
20
2
3
2
1 32
ÄRE:
Slalom etc 1
10
2
2
2
1 49
Störtlopp etc 1
15
2
2
2
1 49
SUMMA: 8
102
16
19
16
8 349
Kalkylen förutsätter att OB-enheterna inhyres kompletta med ovanstående utrustning.
185
Prop. 1987/88:24
Programbolagen räknar med att själva svara för reservkraft med
mobila aggregat pä samtliga arenor. Om kollisioner mellan
tävlingar kan undvikas i rimlig grad torde visst sambruk kunna åstadkommas.
Sammanlagt 5 st aggregat behövs:
- Äre/slalom och störtloppsbackarna gemensamt
- Bob/rodel
- Ishockey A och konståkning
- Ishockey B och skridsko gemensamt
- Skidor, skidskytte och backe.
2. EKONOMISK ANALYS.
Hyrestiden för OB-enheter är i genomsnitt 23 dagar per enhet inkl riggning, produktionstid samt rivning.
Kostnader: a) OB-bussar.
Kostnad kkr (H=hyra, A=an-skaffning)
Marknadspriset pä dagshyra för en modern OB-buss kompletterad till erforderlig nivä (10 kameror, extra slow-motion, vb, textgenerator och digitala videoeffekter) är 90 kkr 8 st bussar i 23 dagar blir
b) Extra kamerakedjor.
10 st i 20 dagar för 3.5 kkr/dag
c) Kotimentatorenheter (inkl monitorer).
Hyreskostnaden beräknas till ca 5.6 kkr/enhet
För erforderliga 349 enheter blir kostnaden
ca
Inköp av kommentatormonitorer, 3 st till
varje hytt för 3.1 kkr/st.
d) Gemensamt HF-kommandosystem.
Sambandssystem via HF inklusive person-sökarsystem
e) Reservkraftsaggregat.
Hyrestid 23 dagar, 8.3 kkr/dag och 5 enheter ger
H =16.560
700
1.954 3.246
A = 448
955
186
f) Sammanställning av kostnader.
SUMMA HYRESKOSTNADER : 20.169 kkr
Kostnaderna utfaller till betalning under l:a kvartalet 1994.
SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 3.694 kkr Likvida medel behövs 3:e kvartalet 1992.
Prop. 1987/88:24
187
Prop. 1987/88:24 BILAGA 3:
FHOV AV TEKNISKA RESURSER I RADIO- OCH TV-CENTRA I ÖSTERSUND OCH RE.
1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.
a) ÖSTERSUND/ATS.
Radio- och tv-centret i Östersund/ATS (Arméns Tekniska Skola) är knutpunkten för all verksamhet, såväl tekniskt som administrativt. Alla inkommande signaler från arenorna på Skidstadion, Bob-banan och Äre termineras här. Signalerna bearbetas vid behov och sammanställs till tre parallella utgående multilaterala tv-kanaler. En unilateral kanal produceras i centret.
Samtliga 349 komnentatorledningar termineras och rangeras till rätt mottagarland i RR/SVT-centret.
Faciliteter för kommentering från tv-monitorer, sk off-tube kommen-tering erbjudes.
Registrering och bearbetning för unilatéralt bruk av materialet som överförts från tävlingsarenorna sker i vb-centralen med sina 8 vb-block.
Anläggningen är tekniskt komplex och kräver avsevärda tekniska installationer.
Vidare innehåller centret tv- och radiostudior för gästande rundradiobolag, redaktionslokaler för dessa, central administration, bokningskontor, förråd och underhällsverkstäder.
Teknisk apparatur:
25 st outrustade radiostudior 6 st utrustade "
26 st tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning
2 st tv-studior utrustade med
- 3 kameror
- bildmixer
- ljudmixer -textgenerator
- ljusreglering
- inställationsmateriel
(Planeringen utgår från att försörjning sker med mindre OB-bussar.)
VB-central
- 20 vb-maskiner grupperade i 2- och 3-maskinsblock
- underväxel 2 st ENG-block
2 st ENG-team för uthyrning
15 st kommentatorenheter för off-tube kommentering
Masterkontroll
- 3 st PK'n
- dispatch
- kommentatorväxel
Central växel, gränssnitt mot Televerket
HF-system för distribution av 20 videokanaler ("kabel-tv")
b) ÄRE.
Centret är en sambandscentral för aktiviteterna i backarna i Äre och är dimensionerat för att merparten av efterarbetet kommer att utföras i Östersund. Viss teknik för vb-bearbetning erfordras samt terminering och rangering av inkommande ledningar. Några få radiostudior för intervjuer och uppföljningar för uthyrning till gästande bolag behövs.
1 övrigt innehäller centret lokaler för ledning och administration, förråd och underhållsverkstäder.
Teknisk apparatur:
2 st utrustade radiostudior
15 st mindre tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning
4 VB-maskiner för referensinspelning
Central växel, gränssnitt mot Televerket
HF-system för distribution av 10 videokanaler ("kabel-tv")
2. EKONOMISK ANALYS.
Grundutrustning såsom ÖB-bussar, Masterkontroll, videobandmaskiner, ljudblock etc förutsattes kunna hyras.
Installationerna är emellertid omfattande och kräver avsevärda mängder kabel och växel system.
189
a) ÖSTERSUND/ATS.
Hyreskostnad kkr
5 st ljudbussar för radiostudior
353
2 st OB-bussar för tv-studior
941
20 vb-maskiner
1036
2 st ENG-block
207
2 st ENG-team
277
15 st off-tube kommentatorsyst.
270
Masterkontroll
3500
Kommentatorrangeri ng
1000
SUMMA:
7584 kkr
Anskaffni
ngskostnad kki
Grundutrustning till 30 st radiostudior
784
HF-kommando inkl personsökare
280
HF-sändare RR
308
Monitorer, VHS
3090
Bärbara bandspelare RR
370
Radiomottagare
50
"Kabel-TV system"
560
Kabel utjämning
538
Växel
112
VB-väljare, kringutrustning
448
Mätutrustning
112
ENG-block, kringutrustning
112
kabel, inställationsmateriel RR+TV
1523
övrigt
470
projektering (inkl Äre) RR+TV
2072
installation RR+TV
1719
SUMMA:
12548 kkr
b) ÄRE.
Hyreskostnad kkr
2 st ljudbussar för radiostudior 141
4 st vb-maskiner 185
SUMMA: 326
Anskaffningskostnad kkr
Grundutrustning till 2 st radiostudior 52
"Kabel-TV system" 336
HF-sändare RR 123
Bärbara bandspelare RR 146
Monitorer, VHS 538
Kabel utjämning 202 Växel 67
VB-väljare, kringutrustning 224
Mätutrustning 112
kabel, installationsmateriel 336
övrigt 235
installation RR+TV 672
SUMMA: 3043 kkr 190
c) Sammanställning av kostnader.
Suinna hyreskostnader 7910 kkr
Kostnaderna utfaller till betalning 1:a kvartalet 1994.
Summa anskaffningskostnader 15591 kkr
Behov av likvida medel:
1992 l:a kvartalet 6.0 Mkr 1992 4:e " 9.6 "
Prop. 1987/88:24
191
Prop. 1987/88:24 BILAGA 4:
DRIFTSPERSONAL - BEHOV OCH KOSTNADER.
Bevakning av en olympiad är en personalkrävande operation. Ett stort antal specialister inom tekniska och programmässiga yrken behövs för att utsändningarna skall kunna ske på ett professionellt och säkert sätt. Ett stort serviceansvar gentemot gästande radio-och tv-bolag från hela världen åvilar arrangerande nation. Exempel på erforderliga personalkategorier
- TOM - Ljudtekniker
- Bildingenjörer - Mixertekniker
- TV-fotografer - Ljudassistenter
- Elektriker - OB-assistenter
- Servicetekniker - Kommentatortekniker
- Videobandtekniker - Slow-motion tekniker
- Grafiker - Ateljépersonal
- Producenter - Scriptor
- Bandredaktörer - Förrådspersonal
- Ekonomer - Sekreterare
- Bokare - Tolkar
- Ledning - Växel personal
- Studiomän - Liason officers
Utgängspunkten för personalplaneringen är det antagna tävlingsprogrammet enligt bilaga 1. Hänsyn måste också tas till tid för riggning, genrep och rivning/avveckling.
Maximalt behöver ca 630 personer vara i tjänst samtidigt.
Riksradion och Televisionen kan inte försörja OS-bevakningen med egen personal. Stora andelar måste inhyras "externt" i Sverige och från i första hand de övriga nordiska länderna.
Viss nyckel personal i TV-centret i Östersund samt merparten av kommentatorteknikerna tas frän övriga Europa.
RESURSBEHOV OCH KOSTNADER.
1. Löner.
Totalt åtgär ca 73 000 arbetstimmar till
en kostnad pä ca 310 kr/tim 22 630 kkr
192
2. OB-tillägg.
Tidsätgängen för själva produktionen (dvs
exkl riggning och rivning) är ca 60 000 tim.
Ca 50% av denna tid är OB-grundande till en
kostnad av ca 39 kr/tim 1 170 kkr
3. Traktamenten.
Nuvarande dygnstraktamente för svensk personal är 237 kr. Antag 50% utländsk personal med 392 kr/dag. 3.700 kkr
4. Hotell kostnader.
Normala hotell kostnader dvs ca 600 kr
natten förutsattes 7 000 kkr
5. Resor.
Special pri ser med Linjeflyg antages, 50% av alla tekniker kommer från de andra Nordiska eller övriga Europa.
Totalt 1 000 kkr
6. Utbildning.
I viss begränsad utsträckning behöver
extrainsatt personal utbildning. 50
personer i 10 dagar a 2240 kr. Totalt
inklusive lärarkostnader 1 560 kkr
SUMMA TOT: 37 000 kkr
193 13 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 24
Prop. 1987/88: 24
BILAGA 5:
ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER.
1. Transporter. kkr
- Materi el transporter (hyrd utrustning från
Stockholm och utlandet)
- Hyrbilar, tot 15 st i en månad
- Hyra snöskotrar för riggning o dyl
- Buss för personal transporter
- Helikopter för riggning och produktion
- Skyliftar som kamerakranar
280 100 50 56 157 121
2.
Datasystem för resursbokning/planering.
- hyra 8 mänader inkl systemutveckling
672
3.
Bevakningskostnader.
1120
4.
Administrativ materiel (kopiering, papper etc)
672
5.
Magnetband.
- 1-tums videoband, 200 tim a 1120 kr
- ENG-kassetter
- ljudband
224 11 11
6.
Reservdelar.
-batterier, VB-huyuden, plumbikoner etc etc
560
7.
Kläder
- Specialjackor, kängor etc för personal
2240
8.
Kontorsmöbler
1120
9.
Representation.
448
10
.Förbrukningsmateriel, övrigt
896
SUMMA:
8738 kkr
194
Prop. 1987/88:24
BILAGA 6:
LOKALBEHOV FOR RADIO OCH TV.
1. Radio- och tv-center i Östersund/ATS
(kvm).
SVT
Antal
å
RR
Gemens.
Studioblock för gästande
bolag(kontor+k-rum+studio)
30
54
1620
Större radiostudio
1
100
100
TV-studior för gästande bo-
lag (k-rum+studio)
2
100
200
Masterkontrol1+vb-rum
400
400
CAR (apparatrum, stativ)
300
300
ENG-redigering
15
30
Off-tube kommentering
15
6
90
Kontrollrum för off-tube
20
20
Uppehållsrum för tekniker
50
50
Sammanträdesrum
25
100
Briefingrum
200
200
Kontor för adm, RR + SVT
20
20
200
200
Teknikbokning
100
100
"Rental service"
50
50
Tekniskt varmförräd
100
75
125
Tekniskt kallförråd (Barra-
200
200
cudatält?)
Tekniskt underhäll
100
100
Redaktion för gästande tv-
bolag, normal storlek
21
65
1365
Dito för större tv-bolag
500
3500
SUMMA:
1995
5420
1610
TOTALT:
9025
kvm
Samtliga lokaler förutsattes ligga i samma byggnad. Förråd i nära
anslutning till tv-centret.
Därutöver behövs parkeringsplats för ca 150 bilar.
2. Radio- och tv-center i Äre (kvm).
Antal å
RR
SVT
Gemens
Radiostudio för gästande
bolag
2
25
TV-studio för gästande bo-
lag
1
100
50
100
195
Prop. 1987/88: 24 Antal a RR SVT Gemens
Bokningskontor
20
20
Uppehållsrum för tekniker
30
30
Tekniskt förråd
30
30
Tekniskt underhäll
30
30
Kontor för adm RR+SVT
20
40
60
VB-rum, CAR
50
50
Redaktioner för gästande
15
15
225
bolag
SUMMA: 90 210 355 TOTALT: 655 kvm
Därutöver behövs parkeringsplats för ca 50 bilar.
3. Arenorna.
Vid varje arena krävs uppställningsplats för OB-bussar med följefordon på ca 300 kvm.
Därutöver behövs på varje arena lokaler inomhus för koimentatorer samt kontrollrum för kommentatoranläggningen.
a) Hall för ishockey A och konståkning.
Läktarplatser för 52 kommentatorer - kvm
Kontrollrum 20 kvm 20
b) Hall för ishockey B.
Läktarplatser för 40 koranentatorer
Kontrollrum 20 kvm 20
c) Skridskoarena.
41 st kommentatorhytter a 6 kvm 246
Kontrollrum 20 kvm 20
d) Skidor, skidskytte
40 st kommentatorhytter a 6 kvm 240
Kontrollrum 20 kvm 20
e) Backhoppning
46 st kommentatorhytter a 6 kvm 276
Kontrollrum 20 kvm 20
f) Bob/Rodel
32 st kommentatorhytter a 6 kvm 192
Kontrollrum 20 kvm 20
196
g) Slalom etc (Äre)
49 st koimientatorhytter a 6 kvm Kontrollrum 20 kvm
h) Störtlopp etc (Äre)
49 st kommentatorhytter a 6 kvm Kontrollrum 20 kvm
294 20
294 20
Totalbehov för kommentatorer
1702 kvm
197
Prop. 1987/88: 24
BILAGA 7:
FORPLANERING.
Efter ett eventuellt beslut i september 1988 i Söul startar planeringsarbetet. För RR's och SVT's del innebär den första tiden att en mängd uppgifter mäste lämnas till arrangörerna i framför allt byggfrågor. Man kan alltså räkna med att resurser mäste ställas till förfogande redan frän ärsskiftet 1988/89.
Nästa viktiga aktivitet inträffar i samband med OS 88 i Calgary och Albertville -92.
Ätagandet växer sedan succesivt för att från mitten av 1992 uppskattningsvis 16 personer måste arbeta heltid.
Totalt uppskattas en planeringskapacitet på ca 60 manår till en kostnad av 17 Mkr. Omkostnaderna för planeringsarbetet beräknas till 5.6 Mkr.
Ett nödvändigt moment i OS-förberedelser är att genomföra ett antal provtävlingar från evenemang pä de slutliga tävlingsplatserna ett är före spelen, tidigare kallat "FÖR-OS", ett begrepp som börjar försvinna. Dessa tävlingar bör TV-produceras i begränsad omfattning. Uppskattad produktionskostnad 5 Mkr.
Behov av likvida medel för lön och omkostnader fördelas i tiden enl i gt:
0.2
Mkr
l:a k\
rarta
let
1988
1.0
l:a
1989
4.3
l:a
1990
3.0
l:a
1991
3.7
l:a
1992
12.0
l:a
1993
3.4
l:a
1994 för avveckling
SUMMA KOSTNADER 27.6 Mkr.
198
Prop. 1987/88:24 BILAGA 8:
INTÄKTER.
Den del av radio- och tv-produktionen som avser unilateral produktion och där RR och SVT ger service till gästande bolag som ej medtagit egen teknisk utrustning, förutsattes bli avgiftsbelagd. Detta förfaringssätt har i större eller mindre utsträckning tillämpats vid de senare spelen. Vid OS i Los Ängeles erbjöds teknisk service till mycket höga kostnader för användarna.
Det är alltid svårt att bedöma vilka intäkter som kan komma att uppstä. Den tekniska dimensioneringen i bilagorna 2 och 3 baseras pä erfarenheter från Sarajevo och vad som då kunde "säljas".
Den tekniska utvecklingen har dock på senare tid lett till att det blivit enklare att ta med egen utrustning varför hyrbehoven minskar och därmed intäkterna.
Normalt skickar arrangerande land förfrågningar tvä och ett är före spelen där deltagande länder får uppge sina behov. Den tekniska kapaciteten kan då dimensioneras mer exakt efter behoven.
En grov uppskattning av möjliga intäkter vid uthyrning av tekniska resurser är 5 Mkr inkl moms.
199
Bilaga 15A
OLYMPISKA VINTERSPEL 1 ÖSTERSUND 1994
1 Maj 1987 1
INVESTERINGAR I ÖSTERSUND - TIDPLAN
tf-
\ou
hPisi
< 71
mu
S=>EI
.
~
rn
O"
1
JM
O»
1 1
o»
CD
o
ICC
-BIS
LJT .
■ ■ lULJIII p
r
Ol
c 'c
"c
<
i *■
■ 1
i
t 1
■
ii
i\
* 1 1
il
•
1 -
•
i
1 *"
3 '
l \t
3 r
i
-1
o
1
J
i
(
1 |i
<
ri
31 H
>
700 Bilaga 15B
OLYMPISKA VINTERSPEL 1 ÖSTERSUND 1994
1 Maj 1987
INVESTERINGAR I ARE - TIDPLAN
-»
H
•—
OU
hPii
K\ 1
/Ih
TER
SEI
.
1
m
o>
—
—
-
»M
O»
'
1
—
—
o»
1
---
o
T
—
o
*~
o»
o
f
ICC
-Bt
SL
JT .
■
'
J
:j
?
■ 1
2 3
■<
)
1
)
.
J
3
""
fi
0 J
i
;i
Ol
•
-1
4
1 J
i '
a :(
1
1
-1
1
f
c
Ol
-
i 1
j
1 i
5
1 '-
fl •
1
(
1
rH
Ol
1
3 t
j
4 )
-1 n
3
B
1
c
<
1
;
t
3 ( J J 5 l
0 :
h
i
a
i
<
14 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 24
201 Bilaga 15C
OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1994
Maj 1987
INVESTERINGAR TELESERVICE, RADIO OCH TV - TIDPLAN
ou
Pl')K\ 7ITERS3E
o» o»
fM
o»
o» o»
o
O'
o oo
o»
SS
ICC
BtSLJT
I
Ol
Ol Ol
8
s
202 OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1994
GRAFISK REDOVISNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER EXKLUSIVE KAPITALKOSTNADER
Bilaga 16A
L+- -
-------------------
"T
o-o-
•-
NTÄKTER
rr
4. .Z X
o-
C'
o
o-
o:
UJ
a
b
n
< z •-
i
\
\ \
—
\
\
\
*~
L", \
\
\
\
\
o
L. -V-
o-
\
\
\
\
«o
1
1
< 1 1
IIII
1 1 1 i lill'
—
O O
o o
o o
r>4 «-
S g S 8 S
V r tn
203 OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1994
GRAFISK REDOVISNING AV LIKVIDITET. INTÄKTER OCH KOSTNADER INKLUSIVE KAPITALKOSTNADER.
Bilaga 16B
Bilaga 2 Prop. 1987/88:24
Sammanställning av remissyttrandena över utredningen Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1994
Yttranden över framställningen och den därtill hörande utredningen har inkommit från överbefälhavaren (ÖB), byggnadsstyrelsen, televerket, länsstyrelsen i Jämtlands län, Jämtlands läns landsting, Sveriges riksidrottsförbund (RF), Svenska olympiska kommittén (SOK) och Sveriges turistråd. Sveriges industriförbund har meddelat att man avstår från att yttra sig. Sveriges riksradio AB anser sina synpunkter tillgodosedda genom deltagande i det tidigare utredningsarbetet. Sveriges television AB, som också deltagit i utredningsarbetet, har inte inkommit med remissvar. Byggnadsstyrelsen har särskilt granskat utredningens investeringskalkyler och lämnar därför inga synpunkter i samband med remissen.
Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ärendet ställer sig i sak positiva till ett svenskt OS-arrangemang. Ett fåtal.remissinstanser har synpunkter på bl. a. de ekonomiska villkoren för medverkan eller förutsättningarna för praktisk medverkan. I flera fall understryks de positiva effekter ett OS har för turism, näringsliv och sysselsättning inte bara regionalt för Jämtland utan också internationellt. Härvid påpekas också att OS är en riksangelägenhet som ger en "good-will" för nationen och svensk idrott. Den ar-rangemangsmässiga omfattningen av olympiska spel i Sverige leder också några remissinstanser till bedömningen att det nationella intresset ställer krav på statligt engagemang utöver en ekonomisk garanti.
Sveriges riksidrotlsförbund anför att det är angeläget för den samlade svenska idrottsrörelsen att större internationella idrottsevenemang förläggs till Sverige. Detta innefattar tävlingar som europa- och världsmästerskap och olympiska spel.
Vid sammanträde i februari 1987 beslöts att stödja Östersunds och Åres arbete att utforma en gemensam kandidatur inför vinter-OS år 1994 och att aktivt delta i kampanjarbetet. RF finner det således viktigt att ånyo betona att ett evenemang av detta slag är en angelägenhet för den samlade svenska idrottsrörelsen. RF kan i detta sammanhang notera att de erfarenheter och den kunskap som de berörda specialidrottsförbunden besitter har tagits i anspråk.
Med hänvisning till RF: s tidigare remissvar med anledning av kandidaturen för olympiska vinterspel i Falun/Åre 1992 vill RF återigen framhålla att olympiska spel i Sverige skulle ha stor betydelse för att ge svensk idrott stimulans, utbredning och internationell uppmärksamhet. RF anser att utredningen inte har belyst detta i sin beskrivning av "Samhällseffekter" m. m.
Som angivits i samband med tidigare kandidaturer finner RF det avgörande för om arrangemanget skall komma till stånd att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret med hänsyn till det allmänna nationella intresse som olympiska spel har. Dock är det angeläget att än en gång påpeka
att en eventuell statsgaranti inte skall avräknas mot de åriigen tillkomman- Prop. 1987/88: 24 de statsmedlen till idrotten och dess organisationer.
RF noterar att utredningen föreslår att 25 milj. kr. avsätts till en fond för att täcka driftkostnader efter spelen. I tillägg till detta kan det finnas anledning att redan nu tillsätta en kommitté, som får till uppgift att analysera storleken av de merkostnader för drift och underhåll av anläggningarna som följer efter ett genomförande av spelen. Kommittén bör - i samarbete med berörda specialidrottsförbund - planera för att alla existerande anläggningar av rikskaraktär kan utnyttjas på ett tillfredsställande sätt också efter spelen.
Sammanfattningsvis konstaterar RF att man finner utredningen väl genomarbetad med en realistisk ekonomisk kalkyl och att förutsättningarna för att Östersund skall kunna genomföra spelen i samarbete med idrottsrörelsen är goda.
Sveriges olympiska kommitté anför att den föreliggande utredningen är utformad enligt vid tidigare ansökningar använt mönster och ger ett gott underlag för bedömning av en ansökan. Övertygande skäl föreligger för en tillstyrkan.
SOK bedömer att förutsättningarna för ett för Sverige positivt beslut har ökat genom att avståndet mellan de två tillämpade tävlingsplatserna har minskat högst avsevärt och är likvärdigt med eller understiger avstånd som har accepterats för exempelvis Vinter-OS i Calgary år 1988. På resp. tävlingsplats Östersund och Åre är arenorna jämförelsevis starkt koncentrerade. Eftersom värdskapet för sommar-OS ej kommer att avgöras samtidigt, kan man bortse från den ömsesidiga påverkan sådana beslut kan ha och tidigare uppenbarligen har haft.
Vid årsmöte i SOK den 26 november 1986 behandlades frågan om en förnyad ansökan från Sverige om värdskapet för ett vinter-OS. Därvid rapporterades att kommitténs arbetsutskott och de vinterolympiska specialidrottsförbunden enhälligt uttalat sig för en svensk kandidatur för vinter-OS 1994. Årsmötet godkände enhälligt uttalandet.
Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller att olympiska vinterspel i Östersund år 1994 kommer att ha utomordentligt stor positiv betydelse för regionen såväl under tiden före år 1994 som därefter. Länsstyrelsen tillstyrker därför att statliga garantier lämnas. Staten bör också genom olika aktiviteter utnyttja kandidaturperioden för att marknadsföra landet samt förbereda hur arbetet skall bedrivas efter ett positivt beslut i Seoul i september 1988.
Utredningen om förutsättningarna för Olympiska vinterspel i Östersund 1994 har avseende sysselsättningsfrågorna begränsat sig till perioden fram t.o.m. år 1994. Länsstyrelsen anser att de där gjorda antagandena och kalkylerna avseende effekter på turistnäringen är försiktigt hållna och bör kunna överträffas. Utredningen har avstått ifrån att beräkna värdet av de positiva effekter OS får för övrigt näringsliv i landet. De direkta och kalkylerbara effekterna av ett OS är dock så stora att de olympiska vinter spelen med säker och bred marginal bör bli en mycket god ekonomisk affär för nationen. Det måste därför vara en nationell angelägenhet att försöka få arrangera vinterspelen. 206
Länsstyrelsen ser i OS ett medel för utvecklingen av hela landet. Spelen Prop. 1987/88: 24 bör dessutom kunna bli den största och lönsammaste regionalpolitiska satsning som någonsin diskuterats. Länet får nya möjligheter till utveckling, framtidstron kommer att förstärkas och en god grund skapas för ett livskraftigt näringsliv och en god miljö för befolkningen i regionen. OS-ut-redningen har inte redovisat några bedömningar av sysselsättningseffekterna av OS för perioden efter år 1994. Det är enligt länsstyrelsens bedömning realistiskt att räkna med att det efter OS år 1994 i länet kommer att finnas 2000 fler sysselsatta än om OS ej tilldelas Östersund. Spelen torde också få positiva effekter för sysselsättningen i grannlänen. Till följd av den marknadsföring Sverige får kan det antas att turismnäring och exportberoende företag i övriga Sverige också kommer att ha många ytterligare sysselsatta.
De investeringar som måste göras inför OS är med få undantag av stor långsiktig betydelse för turismnäringen och länet i stort. Arenorna är viktiga aktivitetsanläggningar för turismen, den uppbyggda infrastrukturen behövs för turismen i Åre och för näringsliv och permanentboende i Östersund, kommunikationerna likaså. Den olympiska byn kommer att utnyttjas för boende också efter spelen. Det är i allt väsentligt fråga om investeringar som förr eller senare måste göras och som nu tidigareläggs. Det ligger stora värden i att beslut tas om dessa investeringar och att en tidsplan fastställs.
Spelen kräver vissa investeringar och driftkostnader som saknar värde efter spelen. De är reella kostnader och täcks också helt av spelens intäkter.
Länsstyrelsen har även försökt bedöma andra effekter av OS, främst sociala, miljömässiga och kulturella. Det kommer naturligtvis att uppstå problem till följd av en omfattande och snabb utbyggnad av olika anläggningar, kraftigt ökat informationsbehov, ökade resandevolymer etc. Ar-betspendlingen kan tidvis bli betydande. Åre och Östersunds kommuner måste under någon tid prioritera byggnadsplaneärenden m. m. som är strategiska för att kunna genomföra en tidsmässigt styrd utbyggnad av OS-anknutna investeringar. Kulturella institutioner kommer att behöva prioritera publicering och spridning av sina produkter framför ett mer långsiktigt dokumentations- och utvecklingsarbete. Det kan finnas sociala inslag i ett ökat resande och en ökad turism som inte är önskvärda etc. De positiva effekterna av ökade arbetsmöjligheter samt utvecklingsmöjligheter för individer och företag är dock så stora och av sådan grundläggande betydelse för länets befolkning att de samlade sociala, ekonomiska, kulturella och miljömässiga effekterna av olympiska spel år 1994 är klart positiva.
Länsstyrelsen meddelar vidare att den inför utformandet av sitt yttrande samrått med vägförvaltningen i länet och länsarbetsnämnden.
Jämtlands läns landsting anför att utredningen visar i många stycken att goda förutsättningar finns för att skapa en god beredskap av sjukvårds- och räddningsinsatser. Dessa behov liksom exempelvis transportbehov kan till stor del utan större praktiska olägenheter klaras av genom omprioritering ar av ordinarie verksamhet. 207
Genom de variationer i beläggning som turismen i dag har finns det Prop. 1987/88: 24 redan inom landstingets verksamheter erfarenhet för anpassning av planeringen mot toppbelastningar. Under år 1989 genomförs orienteringstävlingen O-ringen i Jämtland varför ytterligare erfarenheter av stora arrangemang kommer att finnas som grund före ett OS-genomförande.
Jämtlands läns landsting ser mycket positivt på ett OS-projekt inom länet, då detta innebär en injektion för utvecklingen av näringslivet och då främst turismen som genom ett OS får tillfälle till marknadsföring över hela vår värld.
Enligt landstingets uppfattning får tillfället ej gå länet ur händerna i ett skede när OS-projektet så väl behövs för att kompensera ett vikande befolkningsunderlag, en kraftig utflyttning av ungdomar och en nedåtgående arbetsmarknad.
Ett OS-projekt kan bidra till framtidstro och ett fillskott av kapital och resurser, vilket är nödvändigt för Jämtlands läns överlevnad.
Med hänsyn till den positiva effekt ett OS får för hela landet ser landstinget det som naturligt med ett ekonomiskt delansvar från statens sida även för de extrakostnader som ett OS medför för Jämtlands läns landsfing.
Bygg/jflt/.wfyre/ien som i särskild ordning granskat investeringskalkylerna har lämnat dessa utan erinran. Styrelsen konstaterar att kalkylerna är väl genomarbetade och med den noggrannhet man kan begära i detta tidiga skede. Byggnadsstyrelsen konstaterar vidare att kalkylerna med dess antaganden om kvaliteter, utföranden, mängder, priser etc. är styrande för det fortsatta projekteringsarbetet, vilket kräver ett fast grepp om utvecklingen för att projekten inte skall öka i såväl standard som kostnad. Styrelsen föreslår mot denna bakgrund att det för statens del vore en lämplig modell att byggnadsstyrelsen utför fortlöpande revision under projekterings-, upphandlings- och genomförandefaserna.
Televerket anför att ett eventuellt arrangemang av olympiska spel i Östersund/Åre kommer att betyda en kraftig, temporär belastning på telenätet i speciellt Östersundsregionen. Televerket tvingas därför att göra extra investeringar i nätet. Efter det att eventuellt spel slutförts bedöms inte behov av denna kapacitet finnas utan utrustningen nedmonteras och återuppsätts på annan plats. Det är då naturligt att arrangören belastas med televerkets merkostnader för dessa investeringar.
Det sätt man i utredningen valt att beräkna dessa merkostnader är att från investeringarna dra bort restvärdet minus nedtagningskostnader. Televerket bedömer detta vara en riktig metod. Arrangemangen innebär också extra driftkostnader för televerket, vilka specificerats i utredningen., Beräkningen av dessa är enligt televerkets uppfattning den bästa som för närvarande kan göras.
Televerket tillstyrker således utredningens kostnadsberäkning för den teleservice som erfordras för eventuella olympiska spel i Östersund/Åre år 1994 och anser att kostnaderna fill fullo skall bestridas av OS-arrangören.
Överbefälhavaren konstaterar inledningsvis att utredningen tillmäter insatser från försvarsmakten stor betydelse.
De områden där försvarsmaktens medverkan är särskilt angelägna är 208
förslagen om tillbyggnad av flygfältet på Frösön samt utnyttjande av den Prop. 1987/88: 24 militära delen av flygfältet för civil flygtransport och utbyggnad av väg E 75 nried tillfartsvägar varvid övningsfält kan användas för parkeringsändamål. Vidare föreslås utnyttjande av försvarets skollokaler för massmedias behov samt skjutbanor och andra lokaler för tävlingsarrangemang. I förutsättningarna ingår också utnyttjande av artilleriregementets militärrestau-rant för utspisning av massmediapersonal. Härutöver föreslås ett utnyttjande av trupp för arbeten såväl i förberedelser som under och efter tävlingsperioden, liksom insatser av såväl personal som materiel inom räddnings- och sjukvårdstjänst.
Enligt ÖB: s bedömning kommer insatser av ovan angivet slag att krävas successivt under flera år med sikte på full insats vid såväl förolympiska tävlingar år 1993 som vid OS år 1994.
ÖB ställer sig principiellt positiv till försvarsmaktens medverkan vid eventuellt OS år 1994 i Östersund/Åre. Stora merkostnader och betydande planeringsproblem för Östersunds armégarnison och förvaltningsskolan kommer dock att uppstå. ÖB förutsätter att såväl investerings-, drifts-samt övriga merkostnader för försvaret betalas inom ramen för de olympiska vinterspelens budget.
ÖB framhåller att medverkan av värnpliktiga inte kommer att ha ett värde för den militära utbildningen. Trots detta kan ÖB acceptera en medverkan av den art som skisseras i utredningen under förutsättning att omfattningen kan hållas på en sådan nivå att de värnpliktigas användbarhet i krigsförband inte påverkas negativt i avgörande grad.
Beträffande charterflygets lokalisering till den militära sidan av flygfältet kan ÖB inte biträda utredningens förslag främst av säkerhetsskäl.
ÖB förutsätter vidare att ett nära samarbete fortlöpande sker på alla nivåer med företrädare för försvarsmakten vad gäller fortsatt planläggning och ekonomi.
Sveriges turistråd tillstyrker ansökan om statlig garanti för olympiska vinterspel i Östersund/Äre är 1994. Rådet delar i allt väsentligt de bedömningar och ståndpunkter som framförs i den framlagda utredningen. Enligt turistrådets mening skulle ett OS i Sverige få omedelbara positiva effekter på en mängd områden. Detta gäller också effekterna på längre sikt. För marknadsföringen i utlandet av Sverige som turistmål skulle det få effekter långt utöver de ordinarie marknadsföringsinsatser som görs av stat, näring och kommuner. Sverige som turistland kommer vid ett OS-arrangemang i världens blickpunkt, inte bara under de 14 dagar som spelen pågår, utan lång tid före och efter spelens genomförande.
Härutöver bedömer turistrådet att goodwill-effekterna för näringslivet kan värderas till flera miljarder kronor. Dessutom kommer nettobidraget till valutabalansen enligt turistrådet att fram till år 1994 bli minst de fyra miljarder kronor som beräknas i utredningen.
Vidare kommer de regionalpolitiska effekterna för Jämtlands län att bli betydande genom de investeringar i byggnader och kommunikationer som måste göras. Detta kommer i sin tur att skapa bättre förutsättningar för inte bara en turistisk framtida utveckling, utan även öka förutsättningarna för
övrigt näringslivs expansion och därmed sysselsättningen, servicen och Prop. 1987/88: 24 ekonomin i regionen.
Turistrådet kommer att aktivt engagera sig i arbetet med att få de olympiska spelen till Sverige och vill samtidigt erinra om att rådet beslutat utveckla samarbetet turism/idrott också i övrigt i avsikt att utveckla andra större aktiviteter och arrangemang inom idrotten för en internationell publik.
Turistrådet anser att enbart en ansökan om vinterspelen till Sverige skulle få en positiv marknadsföringseffekt i sig. Den skulle också innebära att en önskvärd samverkan i olika marknadsföringsinsatser på utlandet skulle underlättas. Sveriges turistråd är under sådana förhållanden berett att med kraft engagera sig i att samordna såväl rent turistiska marknadsföringsåtgärder som tänkbara initiativ från industrin och näringslivet i övrigt.
210 Bilaga 3 Prop. 1987/88:24
AVTAL
träffat mellan svenska staten och Vinterspelen Östersund/Åre Aktiebolag, nedan kallat bolaget, om statsgaranti för genoniförande av olympiska vinterspel år 1994 i Östersund och Åre.
Bakgrund
Östersunds kommun har i samförstånd med Åre kommun, nedan kallade kommunerna, ansökt om att i Sverige få anordna 1994 års olympiska vinterspel. Ansökan har gjorts under förutsättning av att staten lämnar ekonomisk garanti för spelens genomförande. Kommunerna har genom bolaget gemensamt gjort en utredning om förutsättningarna för dessa olympiska vinterspel. Utredningen är benämnd Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1994, daterad 2 juni 1987. Utredningen anger kostnader, standard och omfattning vad beträffar de investeringar och den verksamhet som bedöms krävas för att spelen skall kunna genomföras. Anordnandet av spelen förutsätter att de alpina grenarna genomförs i Åre. Sveriges olympiska kommitté jämte de olympiska specialidrottsförbunden har godkänt de anläggningar som behövs för att genomföra spelen i det utförande och i den standard som beskrivs i utredningen. Kommunerna skall till det gemensamt bildade bolaget helt överlåta att förbereda, genomföra och avveckla spelen. Bolaget skall inte ha någon annan verksamhet.
Efter förhandlingar har parterna enats om under vilka villkor en statsgaranti för genomförandet av spelen skall kunna göras gällande. Den träffade överenskommelsen redovisas i detta avtal.
Statsgarantin och villkor för att garantin skall gälla
1§
Staten åtar sig att på de villkor som anges i detta avtal ställa medel till förfogande för att täcka den förlust som kan uppstå om kostnaderna för den verksamhet och de investeringsobjekt som finns redovisade i bilaga 1 till detta avtal inte skulle komma att vid en slutlig avstämning täckas av intäkterna av de olympiska spelen.
Garantin för denna verksamhet och dessa investeringsobjekt lämnas dock med ett belopp om sammanlagt och högst I 616 milj. kr. i prisläget mars 1987.
De sammanlagda kostnaderna för den verksamhet och de investeringsobjekt som redovisas i avtalsbilaga 1 beräknas i enlighet med bilaga 2 till högst 1 616 milj. kr. (garantiramen). Det förutsätts även att samtliga kostnader för massmediabevakning och telekommunikationer m. m. täcks av garantiramen.
Statens garantiåtagande omfattar kostnader under en sexårsperiod räknat fr. o. m. den dag kommunerna tilldelas de olympiska spelen. Spelens ekonomiska resultat skall slutredovisas före utgången av år 1994.
Statens garantiåtagande gäller endast gentemot bolaget och under förutsättning att kommunernas gemensamma aktieinnehav i bolaget representerar minst två tredjedelar av röstvärdet i bolaget. För beslut i bolagets styrelse krävs att beslutet biträds av kommunernas valda ledamöter. Staten utser revisorer i verksamheten.
Detra avtal innebär inte att staten åtar sig något ansvar att medverka i bolagets verksamhet.
3§
Det ankommer på bolaget att vidta nödvändiga åtgärder för de olympiska
spelens genomförande och finansiering.
4§
Intäkter av spelen skall i första hand räknas av mot statens garantiåtagande.
Som intäkter räknas alla intäkter som är en följd av att spelen arrangeras, vilka intäkter annars inte skulle ha uppkommit. Till intäkter av spelen hänförs sålunda bl. a. intäkter av försäljningen av televisionssändningsrät-tigheter och av s. k. OS-emblem samt direkta bidrag liksom intäkter av sponsoring, entréintäkter och intäkter av försäljning av visst material m. m. efter spelen (restvärden).
5§ -
Om kostnader för arrangerande av de olympiska spelen uppkommer sedan detta avtal slutits och dessa kostnader inte kunnat påverkas av bolaget, skall förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen skall höjas. Det åligger bolaget att teckna i sammanhanget sedvanliga försäkringar.
6§
Om statliga bidrag i form av exempelvis arbetsmarknadsmedel kommer att
lämnas för ändamål som har samband med de olympiska spelen, skall
förhandlingar upptas mellan parterna om med vilket belopp garantiramen
skall jämkas.
7§
Index för korrigering av garantiramen med hänsyn till förändringar i kostnadsnivån från mars 1987 skall fastställas efter överläggningar mellan parterna.
8§
I förhandlingar om försäljning av rätten till televisionssändningar frän de
olympiska spelen har staten rätt att delta och avtal om sådan försäljning
skall underställas staten för godkännande. 212
Statsgarantin förutsätter att bolaget i avtal med Sveriges olympiska kommitté och Sveriges riksidrottsförbund kan tillförsäkra sig rätten att i emblem för de olympiska vinterspelen använda de fem olympiska ringarna.
10 §
Ett eventuellt överskott av spelen skall användas för ändamål som är angelägna för svensk idrottsrörelse. Beslut om disposition av ett eventuellt överskott skall godkännas av regeringen.
Godkännande av avtal
11§
Detta avtal gäller under förutsättning av regeringens samt kommunfullmäktiges i Östersunds och Åre kommuner godkännande.
Detta avtal har upprättats i fyra likalydande exemplar varav parterna samt Östersunds och Åre kommuner tagit var sitt.
Stockholm den 21 okt. 1987 Östersund den 21 okt. 1987 Åre den 21 okt. 1987
För staten För Vinterspelen Öster-
sund/Åre Aktiebolag
Ulf Lönnqvist Nils Ericsson John-Bruno
Jacobsson
213 Bilaga 1 tid avtal Prop. 1987/88: 24
Verksamhet och investeringar Investeringar i Östersund
Ändamål
Hoppbackar. Nybyggnad
Längdskidstadion. Nybyggnad
Skidskyttestadion. Nybyggnad
Spårområde. Ombyggnad
Ishockey A-hall och C-hall. Nybyggnad
Ishockey B-hall. Ombyggnad
Skridskostadion. Nybyggnad
Bob- och rodelbana. Nybyggnad
Markarbeten för tävlingsområden m. m. jämte parkering, infrastruktur,
friytor, reservkraftanläggning samt kraftförsörjning m. m. Press-center. Anpassningskostnader m. m. Press-by. Förhyrning i nybyggda lägenheter OS-by. Förhyrning i nybyggda lägenheter Flygplatsen Frösön. Tillbyggnad
o
Investeringar i Are exkl. Freestylearrangemang
Ändamål
Störtlopp H. Tillbyggnad samt utvidgning målområde Störtlopp D -h Super G-H. Nybyggnad Storslalom m. m. Ombyggnad inkl. nytt målområde Slalom H och D samt träningsbackar. Ombyggnader Massmediacenter. Nybyggnad Träningsbackar. Ombyggnad Utrustning m. m.
Investeringar i och drift av Tele/TV m.m.
Kalkylerna är till delar — särskilt avseende televerket — beräkningar där i dag existerande investeringsprogram tidigareläggs och anpassas till de krav ett OS medför. Kostnaderna för vissa investeringar ersätts därför i dessa delar av räntekostnader, hyror, leasing eller motsvarande. Eventuella restvärden har tillförts intäktskalkylen.
Investeringar inkl. restvärden. Driftkostnader
Driftkostnader för organisation av OS m. m.
Central organisationskommitté intill avveckling år 1994 Löner inkl. sociala avgifter
214 Frivillig personal, vissa ersättningar Prop. 1987/88: 24
Hyror, resor. Allmänna omkostnader
Marknadsföring, värdskapskostnader, gäster m.m., lOK-session, medaljer
Invigning, ceremonier, avslutning, film och video. Avrapportering
Data, resultatgivning
Säkerhetstjänst, polisbevakning, militärbevakning
Sjukvårdskostnader (landsting), Östersund och Åre kommuner för kommunalteknisk verksamhet, brandförsvar, sjukvård m. m.
Ersättning till SOK för OS-ringar. Intäktsgenererande utgift
Likviditetskostnader
Avsättning för rivningskostnader efter spelen, för drift av arenor m. m.
Försäkringspremier
215 Bilaga 2 lid avlal Prop. 1987/88: 24
Gemensamt upprättad beräkning av garantiram för olympiska vinterspel i Östersund år 1994
Investeringskostnader enligt utredning 1 234 milj. kr.
./. Belopp oförutsett investering ./. 161 milj. kr.
Driftkostnader enligt utredning 627 milj. kr.
./. Belopp oförutsett drift ./. 145 milj. kr.
Kapitalkostnader enligt utredning 79 milj. kr.
./. Belopp oförutsett kapitalkostnader ./. 18 milj. kr.
Totalt i prisläget mars 1987 exkl. kostnader _________
för index 1616 milj. kr.
Norstedts TryckGri. Stockholm 1987 216