Proposition

om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1998

Beteckning: Prop. 1990/91:55
Typ: Proposition
Datum: 1990-12-31

Hänvisat till av

Förarbeten

Prop. 1993/94:240: Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 2002, avsnitt 4

Regeringens proposition 1990/91:55

"-'-J

om statlig garanti för anordnande av Prop.

olympiska vinterspel i Sverige år 1998 1990/91: 55

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 oktober 1990.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposifionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel år 1998 i Östersund och Åre under förutsättning att Internationella olympiska kommittén beslutar förlägga spelen till dessa kommuner

1 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Bostadsdepartementet Prop. i990/9i:55

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1990

Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Proposition om statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sverige år 1998

1 Inledning

Från svensk sida har inför såväl 1984 års, 1988 års, 1992 års som 1994 års tävlingar gjorts ansökningar hos Internafionella olympiska kommittén (lOK) om att få arrangera olympiska vinterspel. Enligt IOK:s regler fordras normalt att en arrangör av olympiska spel (OS) av staten tillförsäkras ekonomiska garantier för spelens genomförande. Riksdagen har med anledning av bl.a. denna regel vid de fidigare ansökningsfillfällena beslutat om sådana statsgarantier (prop. 1977/78: 146, KrU23, rskr. 275, prop. 1980/81:200, KrU35, rskr. 428, prop. 1985/86: 104, KrU23, rskr. 331 och prop. 1987/88: 24, KrU8, rskr. 87). lOK beslutade dock i de nu nämnda fallen att erbjuda OS till andra orter, nämligen Sarajevo i Jugoslavien, Calgary i Canada, Albertville i Frankrike resp. Lillehammer i Norge.

1 fi"amställning till regeringen 21 februari 1990 anhöll Östersunds och Åre kommuner genom ett gemensamt bildat bolag - Vinterspelen i Östersund/Åre Akfiebolag (bolaget) - om fullständiga ekonomiska garanfier från staten för att ansöka om att få arrangera de olympiska vinterspelen i Sverige år 1998. Bolaget är det för kommunerna gemensamma organet för förberedelserna och genomförandet av vinterspelen. Härigenom representerar det också kommunerna vid överläggningar om statlig ekonomisk garanu för spelen. För att bedriva kampanjen för kommunernas kandidatur fram ull 10K:s beslut om val av arrangör för OS 1998 har Sfiftelsen för Vinter-OS i Östersund 1998 bildats med representanter för Sveriges olympiska kommitté (SOK), de båda kommunerna samt Sveriges riksidrottsförbund och näringslivet.

Framställningen med en bifogad utredning om förutsättningarna för olympiska vinterspel i Östersund och Åre år 1998 har remissbehandlats. Bolaget har under ärendets beredning inkommit med kompletterande handlingar.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels bolagets framställan med Prop. 1990/91: 55 därtill hörande utredning som bilaga 1, dels en remissammanställning som bilaga 2.

2 Föredragandens överväganden

Östersunds och Åre kommuner har beslutat ansöka om värdskapet för vinter-OS 1998. Ansökningen kommer att behandlas sluthgt vid IOK:s session i Birmingham den 15 juni 1991. lOK utser därvid värdort bland de sökande. Innan lOK tar avgörande ställning krävs att statlig ekonomisk garanti för spelens genomförande lämnas.

Efter samråd med SOK har kommunerna utrett förutsättningarna för att arrangera de vinterolympiska spelen år 1998. De i utredningen föreslagna investeringarna och programmen har beräknats i samråd med berörda intressenter, myndigheter och företag samt därefter godkänts av SOK och de berörda olympiska specialförbunden.

Utredningen visar att de infrastrukturella förutsättningarna att föriägga ett vinterolympiskt spel fill Östersund och Åre är mycket goda. Nödvändiga kompletteringar såsom utbyggnader av kommunikationer och kapacitet för boende är huvudsakligen planerade att genomföras inom befinthga planer för orternas behov.

Bland större investeringar som redovisas märks nybyggnader av ishockeyhallar, ny bob- och rodelbana, nya hoppbackar, nytt skidskytte-stadion, nybyggnader av skidstadion och skridskoarena samt en olympisk by i Östersund. I Åre rör det sig om investeringar huvudsakligen i befintliga alpina anläggningar samt ett nytt presscenter. Kostnader förutses även för investeringar i telekommunikation.

1 utredningen redovisas beräknade kostnader och intäkter för spelens genomförande i prisläget december 1989. Kostnadema beräknas uppgå till 2 911 milj.kr. och intäkterna till 2 271 milj.kr.

De huvudsakliga intäkterna i kalkylen utgörs av försäljningen av sändningsrätten för TV. Dessa intäkter har beräknats till 1 443 milj.kr. med utgångspunkt dels i senast kända avtalsförslag från lOK fill värdorten för sommarspelen år 1996, Atlanta, dels i erfarenheter från Calgary och Albertville samt beräkningar för Lillehammer. Utöver TV-intäkterna har beräknats bl.a. sponsor- och försäljningsintäkter, biljettintäkter samt vissa s.k. restvärden efter spelen.

Kalkylen är en investerings- och driftskalkyl. I kalkylen beaktas inte samhällsekonomiska effekter, såsom ytterligare ianspråktagande av samhällehg service, skatteinkomster, valutaintäkter, sysselsättnings- eller regionalekonomiska effekter. Vissa sådana bedömningar har dock redovisats i utredningen och i flera remissvar.

Utredningen har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser ställer sig positiva till ett svenskt OS-arrangemang. Byggnadsstyrelsen har särskilt

granskat utredningens investeringskalkyler och konstaterar att dessa är väl Prop. 1990/91: 55

genomarbetade och med den noggrannhet som låter sig göras i detta tidiga

skede.

Riksrevisionsverket (RRV) anger i sitt remissutlåtande, att det finns förutsättningar att genomföra en vinterolympiad i Östersund/Åre som såväl samhällsekonomiskt som statsfinansiellt kan balansera. Osäkerheten i främst intäktsberäkningama är dock stor. RRV pekar på att bedömningama är mycket svåra att göra beroende på den långa tiden fram till spelens genomförande. Därav följer att med olika antaganden kan utfallet av resultaten variera.

Sveriges turistråd har analyserat konsekvenserna för svensk turism om spelen hålls i Sverige 1998. Rådet pekar på att samhälleliga basinvesteringar i stora och komplexa anläggningar inom turistnäringen ofta är det som erfordras för att från olika håll locka fram risk\'illigt kapital i form av följd- och kompletteringsinvesteringar. Enligt turistrådet kommer ett OS att för mrismen huvudsakligen innebära varaktiga och positiva effekter under en period av minst 10 är efter spelen, men även ansökan i sig ger en positiv fokusering på Sverige och kommunerna ur turismsynpunkt.

1 sitt remissutlåtande uttalar länsstyrelsen i Jämfiands län att den ser avgörande fördelar i Sveriges kandidatur. En viktig fördel är den befinfiiga infrastrukturen som vid en jämförelse ger klart lägre investeringskostnader för basinvesteringar i Östersund/Åre än för tidigare arrangörsorter. Enligt Stiftelsen för OS i Östersund 1998 har ledande företrädare för svenskt näringsliv ställt i utsikt att under vissa förutsättningar bära investeringskostnader för arenor vid ett OS i Östersund och Åre 1998.

För egen del anser jag det vara av stor vikt för såväl Sverige som för svensk idrott att större internationella idrottsevenemang kan förläggas till vårt land. Ett arrangemang som OS ger näringsliv och samhälle direkta inkomster genom ett ökat antal besökare fill landet och bidrar samtidigt fill att göra Sverige känt utomlands. Redan det förhållandet att Sverige kandiderar till OS har positiv betydelse i detta sammanhang. Jag anser att det därför är motiverat att staten, liksom tidigare, ställer erforderlig ekonomisk garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Östersund/Åre. Jag förutsätter därvid att näringslivet lever upp till den ekonomiska medverkan man givit uttryck för

Under förutsättning att riksdagen godkänner mitt förslag bör regeringen senare ta upp förhandlingar med bolaget om de närmare förutsättningarna för en stathg garanti. I det följande redovisar jag de riktlinjer som bör gälla för en sådan garanti.

Statsgarantin bör omfatta det av bolaget redovisade utgiftsprogrammet om 2 911 milj.kr. Oförutsedda kostnader för verksamhet och investeringsobjekt som omfaftas av garantiramen skall kunna finansieras genom ompriorite-ringar. Samtliga ekonomiska beräkningar bör ta sin utgångspunkt i prisläget december 1989.

Av avgörande betydelse för det ekonomiska resultatet av arrangemangen är storleken av intäkterna och deras periodisering. Med hänsyn främst till att försäljningen av TV-rättighetema förutsätts svara för huvuddelen av intäk- 4

tema bör detta försäljningsavtal underställas regeringen för godkännande. Det Prop. 1990/91: 55 är också av stor betydelse att OS-budgeten tillförsäkras största möjliga intäkter genom försäljning av rätten att använda OS-symbolen.

Som jag redan berört är osäkerheten stor när det gäller de intäktsbedömningar som kan göras för närvarande. Det finansiella kontraktet mellan arrangören och lOK sluts direkt efter det att arrangörsorten är utsedd vilket är sju år innan spelen hålls. Förändringar i valutakurser vad gäller de huvudsakliga intäkterna, internationella TV-intäkter, är svåra an förutse. Detta gäller även storleken av intäkterna från t.ex. sponsring. Med den konstruktion av statsgarantin somjag förordar kommer utvecklingen i fråga om intäkterna att vara avgörande för om statsgarantin behöver tas i anspråk. Jag vill betona vikten av att alla möjligheter tas till vara att täcka de beräknade kostnadema genom ökade intäkter

Överläggningar mellan staten och bolaget bör utgå från att kommunema suveränt tar ansvar för de olympiska vinterspelens genomförande och ekonomi. Den ekonomiska verksamheten inom OS-budgeten bör bedrivas så att inte onödiga likviditetskostnader eUer behov av alltför tidig lånefinansiering uppstår. Kommunala investeringsåtaganden på en rimlig nivå bör också bidra till att kommunemas ekonomiska ansvar efter spelen för anläggningar och därtill knutna driftkostnader kan upprätthållas.

Statens garantiåtagande bör gälla endast mot bolaget. Som ett vilUcor för garantin bör bl.a. gälla att staten ges insyn genom revisorer i verksamheten. I detta sammanhang vill jag åter nämna att staten inte bör ställa några garantier för de lån som kommer att behöva tas upp av OS-huvudmannen efter att arrangören utsetts men före spelens genomförande. Lånen behövs i avvaktan på att OS-budgeten får sina slutliga intäkter efter genomförda tävlingar år 1998. Sådana lån förutsätts den ordinarie kreditmarknaden kunna förmedla mot bakgrund bl.a. av det positiva intresset hos näringslivet.

Näringslivets uttalade intresse för att medverka med olika investeringar måste tas till vara. Bolaget bör uppta erforderliga kontakter med näringslivet om detta snarast.

Idrottsrörelsens medverkan med ideellt arbete är av avgörande betydelse för OS-arrangemangets genomförande.

De samhällsekonomiska effektema har tidigare beskrivits. Låt mig avslutningsvis peka på betydelsen av flera positiva aspekter. Staten erhåller ökade indirekta skatteintäkter genom arrangerandet av ett OS i vårt land. Sveriges valutabalans gynnas av att ett så stort arrangemang genomförs i Sverige. Spelen innebär såväl varaktiga som tillfälliga sysselsättnings- och investeringsökningar i främst Jämtlands län, men även i angränsande län. Ett olympiskt spel innebär också en mängd ej mätbara positiva upplevelser för många människor.

Sammanfattningsvis vill jag sålunda framhålla att staten bör kunna lämna en från ekonomisk synpunkt fillräcklig garanti för en vinterolympiad i Östersund och Åre år 1998.

3 Hemställan Prop. 1990/91: 55

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen att ställa en statlig garanti för anordnande

av olympiska vinterspel i Sverige år 1998, i enlighet med de rikfiinjer

som jag här har redovisat.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1998

Vinterspelen i Östersund/Åre AB

Prop. 1990/91- 55 VINTERSPELEN I ÖSTERSUND/ÄRE AB „., i77u/:.i. jj

Bilaga 1

Östersund 1990-02-21

Till

Regeringen

Bostadsdepartementet

Ansökan om statlig garanti för Oljrmpiska vinterspel 1998

Svensk Idrottsrörelse har enhälligt beslutat att fortsätta sina ansträngningar att få stå som värd för ett olympiskt vinterspel. Riksidrottsstyrelsen (RF) och Sveriges Olympiska kommitté (SOK) har enhälligt beslutat stödja Östersunds kandidatur inför 1998 och på sina årsmöten under 1989 gjort uttalanden till stöd för kandidaturen. Kommunfullmäktige i Are och Östersunds kommuner har med stor majoritet ställt sig bakom en ny ansökan. I samverkan med näringslivet och idrottsrörelsen startas en ny kampanj för att marknadsföra Östersund inför omröstningen om 1998 års vinterspel som sker i Birmingham, Storbritannien i juni 1991.

Östersund skall anmäla sin kandidatur senast den 1 mars 1990 och ansökan skall vara hos den Internationella Olympiska Kommittéen (lOC) senast den 1 november 1990. Ansökan skall för att vara giltig åtföljas av en statlig garanti för spelens ekonomi och genomförande. Underlag för en sådan garanti har nu utarbetats av kommunernas gemensamma bolag. Vinterspelen i Östersund/Are AB, som tecknade avtalet för 1994 med staten. Utredningen baseras på ansökan till 1994 med de kompletteringar i bestämmelser och avtal som erhållits från lOC, med erfarenhet från spelen 1 Calgary och planeringen för spel 1 Albertville och Lillehammer.

Ett Vinter-OS 1 Östersund och Sverige skulle bli den största Idrottsfesten och det största internationella evenemanget någonsin i vårt land. Olympiska spel ger en helt unik marknadsföring av ett land och mycket stora möjligheter att knyta nya affärskontakter. Regionalt 1 Jämtland skulle ett Vinter-OS innebära nyinvesteringar, stimulans och utveckling av en omfattning som är svår att beskriva.

Utvecklingen i Lillehammer tyder redan nu på mycket omfattande nyinvesteringar och nyetableringar 1 anknytning till spelen. För de länder som ansöker om och arrangerar olympiska spel ingår det nästan alltid i en nationell och regionalpolitisk strategi för att utveckla ett land eller en region. Samma synsätt bör gälla i Sverige och möjligheterna att ta till vara detta tillfälle är utomordentligt goda för regionen och hela Sverige. Turism- och besöks-näringen har en stor betydelse redan idag och är en Internationellt ökande näringsgren. Sverige har mycket stora möjligheter att få en ökande turism från Europa när samarbetet Inom EG ökar. För det krävs en marknadsföringsinsats med utomordentligt stor genomslagskraft. Inget torde överträffa Olympiska Spel 1 detta avseende.

Ekonomin i ett Vinter-OS kan beskrivas på olika sätt. Arrangören skall göra en kalkyl som redovisar de företagsekonomiska kostnaderna och intäkterna. Spelen genererar också stora intäkter till samhället dels direkt genom ökade skatter och avgifter till stat, kommun och landsting p g a spelen dels via de intäkter som erhålls genom en ökad turism och därav följande omsättning och sysselsättning. I utredningen redovisas dels arrangörens kalkyl dels de intäkter som samhället erhåller i form av skatter och förbättrad valutabalans. Arrangörens kalkyl visar ett underskott med 337 miljoner kronor beroende på ökade driftkostnader och försämrade TV-inkomster sedan förra ansökan. I ökade skatter och avgifter erhålls emellertid 4,2 miljarder kronor. Den ökade turismen beräknas förbättra bytesbalansen med 5 miljarder kronor. Det bör noteras att enbart inkomsterna för staten i form av moms på investeringar i anläggningar och driftkostnader under spelen uppgår till minst 550 miljoner kronor. De direkta inkomsterna i form av moms är således större än arrangörens underskott till vilken det behövs en statlig garanti. Utöver detta ligger samhällets övriga intäkter för skatter, avgifter och marknadsföringseffekter. Olympiska Vinterspel ger pä den nivå som beskrivs i utredningen ett stort samhällsekonomiskt överskott och även ett stort överskott i statens samlade budget. T111 detta skall läggas nya arbetstillfällen i en region som fortfarande behöver ett omfattande regional-politiskt stöd.

Med hänvisning tUl föreliggande underlag och ekonomisk kalkyl för ett Vinter-OS 1 Jämtland 1998 hemställes att regeringen förelägger riksdagen förslag om statlig garanti för Vinter-OS 1 Sverige 1998.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Jruno Wcobsson rice ordförande (Oppositionsråd i Are kommun)

För Vinterspelen östersut

{Ufiotc----

Nils Ericsson

Ordförande

(1:e vice ordf i

kommunstyrelsen 1

Östersunds kommun)

; (j-vXii-i,

Uno Svaleryd VD

jlsen för Vinter-OS i Östersund 1998

Sven Heurgren\ Ordföra/ide

ANSÖKAN OM OLYMPISKA VINTERSPEL TILL ÖSTERSUND 1998

Östersund kandiderade till de Olympiska Vinterspelen 1994 i Seoul. Spelen tilldelades Lillehammer. Resultatet var trots det en stor framgång. Östersund var den enda nya kandidaten bland fyra konkurrenter och hade eftersom vinterspelen flyttades från 1996 till 1994 en mycket kort kampanjtid. Östersund hade endast behövt ytterligare fyra röster för att bli tilldelad spelen. Det är det bästa resultatet av de ansökningar som Sverige gjort.

Sverige har med Östersund en mycket stark kandidat. Östersunds förslag med koncentrerade arenor, en olympisk by, ett stabilt vinterklimat och dokumenterad organisationserfarenhet mötte mycket stor respekt bland medlemmarna 1 den Internationella Olympiska Kommittéen (lOC) och de representanter för de internationella vintersportförbunden som besökte och undersökte Östersund. Det framgår även klart av de rapporter som upprättats av olika undersökningskommissioner att Östersund har mycket goda förutsättningar att arrangera Olympiska Vinterspel.

Kampanjen för 1994 upplevdes som mycket positiv 1 Jämtland och Östersund. Den starka uppslutningen kring kampanjen skapade en sammanhållning och ett samarbete mellan näringsliv, organisationer och kommuner som har stor betydelse för länets utveckling. Kampanjen visade på länets stora naturliga mojligheter till utveclllng när viljan och sammanhållningen finns.

Östersund och Are står därför som kandidat till de Olympiska Vinterspelen nu för 1998. Huvudskälen för en ansökan är de sammma som Inför ansökan till 1994.

0 Sverige som är en av de största vlntersportnatlonerna bör en gång få stå som värd för ett Vinter-OS.

9 Ett olympiskt spel i Sverige är en kraftfull stimulans för svensk Idrottsrörelse, främst då vintersporterna.

t I Östersund och Are skapas ett starkt vintersport-centrum. Nordens vintersportcentrum, som gynnar både idrotten och turismen.

• Ett Vinter-OS är med säkerhet den största och starkaste regionalpolltiska insats som Jämtland kan få. Investeringar pä omkring 2 miljarder kronor och driftkostnader på 0,9 miljarder kronor ger sysselsättningsökning, krlnglnveste-rlngar, ökad turism, förbättrad bytesbalans med 5 miljarder och ökade skatteintäkter med 4,2 miljarder kronor.

Ansökan Inför 1998 har fatt ett mycket starkt stöd av kommuner, organisationer och näringsliv.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

10 Prop. 1990/91: 55

• Sveriges Olympiska Komm1tté;s styrelse beslöt 1 februari _., 1989 att ställa sig bakom en ny ansökan. S0K:s årsmöte Bilaga 1 uttalade i november sitt stöd.

t Riksidrottsmötet antog i november ett uttalande för Östersunds kandidatur.

• Kommunfullmäktige i Östersunds och Are kommuner har med stor majoritet beslutat att ansöka om Vinter-OS 1998.

• Regionens näringsliv ställer upp som sponsorer av en ny kampanj med stöd av bidrag frän regering och länsstyrelse.

Det är således med ett starkt stöd som en organisation för en ny kampanj nu byggs upp.

Organisation och kampanj

Kampanjen Inför 1998 kommer att bedrivas inom en stiftelse där Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) är stiftare. Landshövding Sven Heurgren är ordförande och hedersordförande talman Tage Pettersson. Stiftelsen ansvarar för själva kampanjen som slutar 1 juni 1991 med en omröstning 1 Birmingham. Arbetet Inriktas i mycket hög grad på personlig bearbetning av I0C:s 94 medlemmar. En giltig ansökan till lOC om att få stå som kandidat vid omröstningen i Birmingham förutsätter en statlig garanti som garanterar spelens genomförande.

Det är 1 likhet med ansökan till 1994 kommunerna som tillsammans med SOK och en speciell organisationskommitté ansvarar för ett genomförande av eventuella spel och därmed även behöver den statliga garantin. Are och Östersunds kommuner har därför gemensamt bildat det till hälften vardera ägda bolaget "Vinterspelen 1 Östersund-Are AB" som utarbetar förslag och kalkyler samt ansöker om statlig garanti. Avtal om statsgaranti avses tecknas med bolaget efter särskilt godkännande av bolagets ägare, kommunerna.

Tidigare OS-utredningar

Falun och Are ansökte om Olympiska Vinterspel vid tre tillfällen, nämligen till 1984, 1988 och 1992. Riksdagen beslutade 1 samtliga fall att bevilja statlig garanti.

Inför Östersunds första ansökan till 1994 gjorde Vinterspelen 1 Östersund/Are AB en utredning "Förutsättningar för olympiska vinterspel 1 Östersund 1994", som i juni 1987 överlämnades till regeringen. Efter förhandlingar och remissbehandling föreslog regeringen 1 prop 1987/88:24 riksdagen "att bemyndiga regeringen att ikläda staten ekonomiska åtaganden 1 överensstämmelse med till denna proposition bifogat avtal". Riksdagen biföll förslaget och avtal träffades mellan staten, kommunerna och Vinterspelen i Östersund/Are AB.

11 Förutsättningar vid ansökan till 1998 Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1 Den utredning som nu föreläggs baseras 1 hög grad pä ansökan till 1994. Förändringar har gjorts p g a ändringar 1 det olympiska programmet, noggrannare programanalyser under den förra kampanjen och förändring och flyttning av några arenor 1 Östersund. Utredningen har dessutom tillförts erfarenheter och kalkylunderlag från Calgarys slutredovisning samt Albertvilles och Llllehammers kalkyler.

Utredningen baseras pä nu gällande program, standardkrav och tävlingsregler som ställs av vintersportförbunden och godkänts av ICC. I0C:s charter och andra bestämmelser som "Minimum requirement for press and media" samt senast kända förslag till avtal mellan arrangör och lOC ligger även till grund för utredningen.

Kostnader redovisas 1 kostnadsläge december 1989.

Följande ändringar har gjorts av lOC 1 programmet för Vinter-OS

- Skidskytte damer tillkommit med 3 grenar

- Skidor längdåkning har fått ytterligare 2 grenar

- Skidor freestyle puckelpist tillkommer

- Kortäkning pä skridsko (shorttrack) tillkommer (1992)

- Konståkning obligatoriska programmet utgär

- Inga s k demonstrationssporter tilläts

Bland annat med ledning av dessa programförändringar föresläs följande ändring av arenor 1 Östersund

• Skidor och skidskytte pä separata stadlon vid nuvarande skidstadion och den s k Remonthagen.

• Backhoppning pä Frösön (östberget).

• Ishallar flyttas till Odensala Sportfält där en ersättningshall till den nerbrunna Z-kupolen skall uppföras.

• Hastlghetsäkning pä skridsko förläggs till nuvarande skridskoarena Lövsta.

Lillehammer projekterar och planerar just nu spel med 1 stort sett samma underlag som denna ansökan. Jämförelser med Llllehammers beräkningar har gjorts. Det bör emellertid observeras att Lillehammer f n arbetar med olika alternativ och ej med sitt slutliga förslag.

Programmet baseras på ett tävlingsprogram med 16 tävlings-dagar liksom Calgary, Albertville och Lillehammer. Antalet aktiva ledare, delegater av olika slag och massmedia representanter ökar successivt. En uppräkning med ca 10 X har gjorts från den tidigare kalkylen. Anläggningskostnaderna har mellan mars 1987 och december 1989 stigit med ca 25 X.

12

utredningen bygger pä ett genomförande av tävlingar av hög Prop, 1990/91:55 internationell klass i moderna anlägggningar med en väl Bilagal fungerande service. Förslaget bygger pä koncentrerade anläggningar 1 Östersund och Are med en olympisk by i en region och stad som erbjuder genuin olympisk stämning.

Medverkande i utredningen framgår av bilaga 12.

Förslag till arenor och anläggningar

Planeringsdata

utredningen baseras pä uppgifter frän Lillehammer och egna uppskattningar.

Aktiva och ledare, ca 60 nationstrupper 3 300 pers

lOC-ledamöter, NOC och IF representanter, 750 pers tekniska delegater, bedömare och jurymedlemmar

Massmediarepresentanter 6 000 pers

varav i Are ca 1 500 pers

Publik, antal sålda biljetter 1 000 000 st

varav 1 Are 150 000 st

Anställd personal: Successiv ökning till 300 pers

Teknisk personal och specialiserade

funktionärer vid tävlingarna 200 pers

Frivll1Iga 7 000 pers

Polis och säkerhetsvakter 2 000 pers

Dessutom förutsätts medverkan av militär och förstärkning av personal 1 offentlig tjänst.

Tävlingsprogram redovisas 1 bilaga 6.

13 Arenor med kapacitet och andra nyckeltal

GREN ANLÄGGNING NYCKELTAL

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Backhoppning

östberget.

70 m ind H

Frösön

90 m ind H

90 m lag H

70 m komb H

70 m komblag H

Länqdskidäknlnq

ÖSK-skld-

stadion.

15 km, 30 km kl H

Östersund

15 km. 50 km fri H

10 km. 15 km kl D

10 km. 30 km fri D

Stafett 4x10 km H

Stafett 4x5 km D

Kombination 15 km

Ind

Kombination sta-

fett 3x10 km

öppningsceremoni

Skidskytte

Remonthagen

10 km. 20 km H

Östersund

7.5 km, 15 km D

Stafett 4x7,5 km H

Stafett 3x7,5 km D

Skridsko

Lövsta,

500 m, 1 000 m.

Frösön

1 500 m, 5 000 m

10 000 m H

500 m, 1 000 m.

1 500 m, 3 000 m.

5 000 m D

Bob och Rodel

Östberget,

2-mans bob 4 heat H

4-mans bob 4 heat H

1-mans rodel 4 heat

2-mans rodel 2 heat

1-mans rodel 4 heat

Ishockey, konståk-

A-Hall.

ning, shorttrack

Odensala

Ishockeyturnering

Sportfält

med 12 lag

70 m och 90 m backe

50 000 åskådare

Permanent byggyta 1 650 m

Provisoriska lokaler 1 100 m

40 000 äskädare pä stadion 10 000 åskådare ute 1 spär Permanent byggyta 2 870 m Provisoriska lokaler 1 250 m Spårområde 35 km

15 000 åskådare pä läktare 5-10 000 " ute 1 spår Provisoriska lokaler 1 690 m Spårområde 10 km

Konstfrusen 400 meters utebana Total yta 12 000 m 10 000 åskådare Permanent byggyta 1 440 m Provisoriska lokaler 2 010 m

Bobbana 1 500 m

Rodelbana 1 200 m

20 000 åskådare

Permanent byggyta 1 600 m

Provisoriska lokaler 1 350 m

9-10 000 sitt- och ståplatser

14 Konståkning

Kort program, fri åkning H Kort program, fri åkning D Isdans, obligatoriskt program 1 o 2. fri dans Kort progr. fri åkning par

Avslutningsceremoni 1 A-hallen

B-hall.

Odensala.

Sportfält

C-hall Odensala

2 st träningshallar inom 20 km frän Östersund

5 000 sittplatser

Befintlig nyuppförd hall 2 000 - 3000 sittplatser

700 - 1 000 åskådare

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Skidäknlnq alpint Område 1 Störtlopp D. H Störtlopp komb D. H Super G. H

Område 2

Slalom D. H Slalom komb D, Storslalom D, Super G. D Puckelpist D,

Are

Befintligt störtlopp byggs ut med ny nedfart 30 000 åskådare Läktare för 7 800 pers Permanent byggyta 1 450 m

Åskådare 20 000 pers Läktare 3 500 pers Permanent byggyta 1 725 m

Arenornas placering framgår av karta 1 och 2. Arenorna ligger 1 Östersund Inom 4 km frän olympisk by och presscentrum. Läget för respektive arena är valt efter nuvarande användning och en fortsatt framtida användning.

Hoppbackar byggs nytt pä Östberget Frösön Intill nuvarande slalombacke enligt nya normer frän FIS. Backarna syns väl frän stora delar av Östersund och hopptornen tjänar som utsiktstorn över staden och omlandet.

Den helt nya konstfrusna kombinerade bob- och rodelbanan byggs ocksä pä Östberget 1 en syd-väst sluttning. Erfarenhetsvärden från Albertville har utnyttjats.

Pä Frösön placeras även anläggningen för hastlghetsäkning på skridsko. Den nuvarande banan byggs om till konstfrusen och med nya byggnader. Anläggningen är 1 framtiden konstfrusen skridskobana och bandyplan.

Nuvarande skidstadion vid ÖSK-stugan byggs ut till ett stort skidstadion. Den naturliga sluttningen utnyttjas till läktare. Anläggningen utnyttjas för öppningsceremonien och

har den officiella olympiska elden. Den välkända SM-ter- Prop. 1990/91:55 rangen används som spårområde. Skidstadion används efter Bilaea 1 spelen även för skidskytte. °

Ett separat provisoriskt skidskyttestadlon byggs nära presscentrum pä Remonthagen. Skytteanläggningen kan användas efter spelen då anläggningen ligger på militär mark. Utökningen av antalet grenar i skidskytte och skidor samt kravet på helt separata banor för skidor och skidskytte för tävling eller träning varje dag har medfört separata skid-och skidskyttestadlon.

Ishallarna förläggs pä Odensala Sportfält. Pä sportfältet som f n 1 huvudsak används till fotboll kommer under de närmaste åren att byggas en mindre ishall, ev curlinghall. samt fotbolls- och friidrottsarena. Ny A-hall och B-hall anläggs på området.

De alpina grenarna genomförs liksom tidigare 1 Are. Komplettering sker med en ny nedfart för störtlopp damer och super G herrar. Storslalombacken utvidgas med en ny nedfart. I övrigt kompletteras med byggnader och läktare.

För olympisk by utnyttjas ett bostadsområde som vid spelens genomförande är under uppförande. Lämpliga områden finns 4--5 km frän Östersunds centrum. Bostadsområdet som nybyggs bör innehålla ca 700 lägenheter vilka används för boende. Barnstugor, skola och befintlig affär utnyttjas för de servicefunktioner som skall finnas inom den olympiska byn. Till förräd och verkstäder används befintliga garage och förrädsutrymmen. Området inhägnas och förses med särskilda säkerhetsåtgärder.

Press-, radio- och TV-centrumet ligger 1 direkt anslutning till den olympiska byn. Arméns Tekniska Skola (ATS) och Försvarets förvaltningsskola (Försv) har utomordentligt goda lokaler för press, radio och TV. Skolhuset och teknikhuset med sammanlagt 60 000 m byggnadsyta gör det möjligt att lägga dessa tre funktioner 1 samma anläggning. Skolorna förutsätts flytta ut sin verksamhet under olymplaäret.

I Are anläggs ett mindre presscentrum 1 en byggnad som därefter skall användas som kongress- och sporthall.

Särskilda utredningar har gjorts för televerkets och radio-TV:s insatser under OS. Östersund har redan idag en väl utbyggd teleservice men extra utbyggnader erfordras. Vissa av dessa Investeringar får ett framtida bestående värde, vissa del av utrustningen kommer att avyttras. Radio och TV hyr 1 hög grad In sin utrustning men måste ha en stor personalstyrka för att sköta sändningar och service till andra bolag.

Behovet av databehandling är mycket stort. System behövs för resultatgivning och resultatservice. Informationssystem

om de aktiva, tidigare tävlingsresultat och meriter samt Prop, 1990/91:55 som administrativt hjälpmedel. Det medför behov av stora Bilaea 1 centrala datorer och ca 1 500 terminaler/persondatorer.

Räddningstjänst, sjukvård och polisära Insatser genomförs genom förstärkning av befintliga organisationer och genom militärt understöd. En omfattande säkerhetstjänst byggs upp för att ge nationstrupper och officiella personer tillräckligt skydd. 2 000 personer kan totalt behövas Inom säkerhetsorganisationen. För transporter utnyttjas 1 första hand befintliga flyg-, jänvägs- och busstransporter. En kraftig utökning av turtätheten förutsätts ske och klaras av de ordinarie trafikanordnarna. Mellan Are och Östersund Inrättas pendeltrafik med snabbtåg. I Östersund och Are byggs upp en särskild transportorganisation som sköter interna transporter mellan arenor och anläggningar och hanterar de bilar och fordon som skall stä till lOC-ledamöterna och truppernas förfogande.

Boende förutsätts ske pä följande sätt

Aktiva, ledare, tränare Olympisk by

lOC-ledamöter och represen- Hotell Östersund och tanter för nationella olym- delvis Are piska kommittéer och internationella sportförbund

Medla Medlaby Östersund

Bostadsrättslägenheter 1

Are

Elevbostäder

Turistanläggningar

Inbjudna hedersgäster Hotell Östersund/Are

Sponsorer Hotell Are/Östersund

Bostadsrättslägenheter i Are

Ett tillskott med minst 500 hotellrum 1 Östersund är nödvändigt liksom att bostadsrättslägenheter och andelslägenheter för turlstboende kan reserveras för spelen. Kostnader för Olympisk by, medlaby och den subventionerade delen 1 övrigt boende finns med 1 kalkylen, resterande delar förutsätts finansleras kommersiellt.

2 Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Detaljerade programbeskrivningar och övriga underlag för kalkylerna återfinns i bilagedelen

Prop, 1990/91: 55 Bilaga 1

Arenor

Olympisk by

Medlaby

Infrastruktur

Mediacentra

Radio- och TV-bevakning

Teleservice

Boende

Räddningstjänst, sjukvård, polis

Arrangörens driftkostnader

Tidplan. likviditetsbedömning

Medverkande 1 utredning

bilaga

1 2 3 4 5 6 7 8 9

10 11 12

INVESTERINGAR

KOSTNAD

I TKR

ARENOR

HOPPBACKAR

000 SKIDSTADION. LÄNGD

000 SKIDSKYTTESTADION

000 SKRIDSKOARENA

000 BOB OCH RODELBANA

000 STÖRTLOPP. SUPER G

000 STORSLALOM, SLALOM

000 ISHALLAR

000 ÖVRIGT Ceremoniplatser

500 Resultattävl/tl

dtagn

000 Div

000 RESTVÄRDEN TKR

300 700 400 600

2 000

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

4 200

12 000

10 000

22 000

201 200

958 500

118 000

98 000

216 000

BOENDE OLYMPISK BY MEDIA BY

MEDIA

9 100

18 900

1 400

30 000

27 000

152 000

65 000

133 000

88 000

370 000

155 000

16 500

60 000

20 000

220 000

10 000

PRESSCENTER ÖSTERSUND

RADIO/TV-CENTER ÖSTERSUND

MEDIACENTER ARE

RADIO-TV UTRUSTNING

TELESERVICE

TELEVERKET RADIO

INFRASTRUKTUR

SÄKERHETSANORDNINGAR

DATAUTRUSTNING

SJUKVÅRD. DOPING

SUMMA TOTALT 1 851 000

19 DRIFTKOSTNADER

Driftkostnaderna för ett genomförande av olympiska spel är svära att uppskatta. De är beroende av lokala förutsättningar, befintlig service och i mycket hög grad den am-bltlonsnivä som spelen skall genomföras pä. Beräkningarna är vidare beroende av de insatser som olika myndigheter gör med sina vanliga resurser och inom egen budget. Kalkylen nedan baseras dels på egna beräkningar och dels pä underlag frän Lillehammer och Calgary. Underlag för bedömningarna äterfinns 1 bilaga 10.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

BELOPP I

TKR

000 ADMINISTRATION

- personal

- frivilliga

- styrelse, kommittéer

- resor

- kontorshyror, omkostn

- konsulter

- data, resultatgivn, dokumentation

50 000

301 000

TRANSPORTER

40 000

BOENDE

25 000

TELESERVICE

50 000

RADIO/TV

135 000

TELEVERKET RADIO

24 000

SERVICE

- Sjukvård, doping

- Säkerhet, m m

20 30

000 000

50 000

ARRANGEMANG

- lOC-session, medaljer

- Invigning, avslutning

- Kulturprogram

20 50 30

000 000 000

100 000

MARKNADSFÖRING, PR. INFORMAT

80 000

ERSÄTTNING SOK

25 000

ANLÄGGNINGAR Hyra under spelen Drift anläggningar Framtida driftkostnader

20 10 20

000 000 000

50 000

880 000

20 INTÄKTER Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1 Beräkningen av inkomsterna är grundade pä det senast kända

avtalsförslaget mellan lOC och arrangörer av olympiska

spel. I detta fall avtalsförslaget för arrangörerna av

sommar-OS 1996. Vissa förändringar till spelen 1998 är

kända. Vad gäller storleken pä olika Intäkter grundar sig

beräkningarna pä erfarenheter från Calgary och Albertville

samt Llllehammers TV-avtal.

I beräkningarna nedan används den nu aktuella dollarkursen som är ca 6.30 SEK per US dollar.

TV-intäkter

Avtalet mellan arrangörerna och lOC om fördelningen av TV-intäkterna förändras successivt. I Calgary gick ca 74 X av TV-bolagens ersättningar till arrangören. I Albertville och Lillehammer är motsvarande andel 68--70 X. I avtalet inför sommar-OS 1996 blir fördelningen 60 t till arrangören och 40 Z- till lOC.

Den sammanlagda summan av avtalen för Lillehammer uppskattas till 350 MUSD. Med motsvarande TV-lntäkt 1998 blir arrangörens intäkt 1 323 miljoner kronor.

Sponsoravtal

lOC marknadsför tillsammans med arrangörerna av olympiska spel och de olika nationella olympiska kommittéerna ett internationellt sponsorprogram. Det andra programmet som avser 1992 och Barcelona/Albertvllie omfattar 100 MUSD. Det tredje programmet som avser 1994 1 Lillehammer och 1996 års sommarspel beräknas omfatta 150--160 MUSD. Motsvarande Intäkt används här för det program som skall omfatta 1998--2000. Ersättning 1992 fördelas med 1/2 till lOC och NOC 2/6 till sommararrangören och 1/6 till vinterarrangören. Det skulle motsvara 168 miljoner kronor för Östersund 1998.

Arrangören äger sedan rätt att sälja egna sponsoravtal inom några väl angivna produktområden. Albertville har eget sponsoravtal omfattande 800 miljoner franc vilket motsvarar 800 milj SEK. Reklamvärdet av spel 1 Sverige är förmodligen av samma storleksordning. En stor sponsor är det dataföretag som får ensamrätt under spelen. Den större delen av anskaffningskostnaderna i datautrustning förutses finansieras med ett sponsoravtal. Sammantaget uppskattas sponsoringen lokalt i Sverige inkl datautrustning uppgå till 700 miljoner kronor. Totalt sponsoravtal ca 870 miljoner kronor.

21 Biljettintäkter Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1 Antalet åskådare totalt under spelen uppskattas till mellan 1.0 och 1.2 miljoner. Det är 1 nivå med Calgary där ändå intresset för skidsporterna var begränsat. Ett genomsnittligt biljettpris pä 80 kr är lågt i förhållande till internationella förhållanden.

Biljettintäkter 80 miljoner kronor.

Olympiska mynt, frimärken m m

Omfattande program för olympiska mynt. frimärken m m ges ut till alla olympiska spel. Omfattningen och Intresset 1 Sverige är svårt att uppskatta. Här förutsätts att även statliga lotterier till förmån för spelen kan ges ut. Totalt bör det vara möjligt att erhålla 100 miljoner kronor i nettointäkt.

SUMMA INTÄKTER TKR

TV-avtal 1 323 000

Sponsoravtal lOC 170 000

Sponsoravtal egna 700 000

Biljettintäkter 80 000

Mynt, frimärken, lotterier 100 000

Restvärden 207 000

2 580 000

Kapitalkostnader

Investeringarna måste påbörjas i tid så att testtävlingar kan genomföras under 1997. Några samlade för-olymplska spel behöver ej anordnas. Det kan vara önskvärt att sprida ut byggandet av anläggningarna för att få en jämnare byggsys-selsättnlng och lägre priser. Förslag till tidplan finns 1 bilaga 11. En summarisk bedömning av hur kostnader och Intäkter fördelas 1 tiden framgår även där. Kostnadsränta beräknas efter en räntesats av 12 procent och intäktsränta efter 9 procent.

Räntekostnad 210 Mkr

Ränteintäkt 30 Mkr

Summa kapitalkostnad 180 Mkr

22 TOTAL KOSTNADS- OCH INTÄKTSKALKYL FÖR ARRANGÖREN Prop. 1990/91:55

Bilaga 1

INVESTERINGAR

958

500

216

000

370

000

306

500

1 851

000

301

000

209

000

100

000

50

000

105

000

105

000

880

000

180

000

2 911

000 Arenor Boende Media Övrigt

DRIFTKOSTNADER Administration, personal Tele. Radio och TV Arrangemang Anläggningar Service, boende Marknadsföring m m

KAPITALKOSTNADER Summa utgifter

INTÄKTER

TV-ersättnlngar 1 323 000

Sponsoravtal 870 000

Biljetter 80 000

Försäljning, mynt m m 100 000

Restvärden 201 000

SUMMA INTÄKTER 2 574 000

UNDERSKOTT 337 000

23

Samhällseffekter Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1 Allmänna effekter för Sverige och Jämtlands län

Olympiska vinterspel 1 Östersund - Are är en händelse som

- gör Sverige känt

- underlättar för svenskt näringsliv på världsmarknaden

- stimulerar utveckling av näringslivet 1 Jämtlands län

Olympiska vinterspel i Östersund - Are och 1 Sverige Innebär att såväl Idrotts- som allmänintresserade i hela världen lär sig urskilja nationen och landet Sverige frän namnlika länder och områden. Sverige lyfts fram och blir känt. För de intresserade kommer Sverige och Östersund -Are att vara ett aktivt begrepp under decennier framåt. Det är fråga om en total marknadsföring av Sverige, som får en plats pä världskartan också i andra länder, Sverige blir ett begrepp åtminstone för en generation framåt. Värdet av detta går ej att mäta.

Olympiska vinterspel 1 Östersund - Are kommer inom Sverige att fokusera Intresset till Jämtlands län och arenaorterna. Länets Invånare och näringsliv får ett hoppfullt framtidsperspektiv att arbeta mot. Den image som skapas blir en lokaliseringsfaktor. Rätt utnyttjat får länet 1 arbetet inför spelen en motor som genererar en positiv utveckling 1 hela näringslivet. Det skapas ocksä goda möjligheter för etablering och utveckling av nya företag, inte minst service och kunskapsföretag.

Det blir Intressant för ungdomen att söka sig till de nya arbeten som skapas. Till länet kommer det att bli lättare att rekrytera kvalificerad arbetskraft och nyckelpersoner. Länet blir ett intressant etablerlngsområde. Till länet kommer att lokaliseras företag och verksamheter som vill utvecklas med länets övriga näringsliv. Länet tillförs goodwill som kommer näringsliv, offentlig förvaltning och de enskilda individerna tillgodo i många avseenden. Redan under den första kampanjen har märkts de effekter som här beskrivits.

Jämtlands län har givetvis de bästa förutsättningarna att tillvarata det intresse som riktas mot turismnäringen. Denna får under hela förberedelsetiden och de långsiktiga goodwillvärden som spelen skapar en utomordentligt betydelsefull Injektion.

En utvecklingsvind av samma kraft för Sverige och länet kan Inte skapas med andra statliga eller enskilda satsningar. De Olympiska vinterspelen tillför landet och Jämtlands län kvaliteter som inte går att kvantifiera.

24 Goodwillvärdet för svenskt näringsliv Prop. 1990/91:55

Bilaga 1 Svensk industri satsar enorma belopp pä marknadsföring av sina produkter. Att industrin har framgång är avgörande för sysselsättning och välfärd i landet. Hur kan betydelsen av OS värderas i detta sammanhang ?

Reklam 1 anslutning till Idrottsarrangemang har blivit ett av medlen för landets näringsliv att skapa goodwill och marknadsföra sig. Näringslivets idrottssponsring omsätter ca 750 Mkr/år. Det går naturligtvis inte att säkert beräkna värdet på världsmarknaden av ett OS i Sverige. Att världens idrottslntresserade ges systematiskt redaktionell information 1 radio-TV och press under 5--6 förberedelseår samt dagligen under 16 dagars spel kan inte säkert värderas. Spelens attraktionskraft gör att TV-rättigheterna betalas med miljardbelopp. TV-bolagens kunder betalar än mer för rätten till reklam 1 anslutning till TV-sändningarna. Vilket värde måste inte då ligga 1 att Sveriges-OS exponeras 1 hundratals timmar. Den draghjälp om kunder och marknadsandelar, som ges Sveriges näringsliv, måste värderas till att vara flera gånger högre än värdet av det svenska näringslivets årliga idrottssponsrlngsinsatser Inom landet. TV-bolagens värdering av OS som reklambärande attraktion bekräftar detta. Draghjälpen av OS kan därför med säkerhet värderas 1 miljarder kronor.

OS betydelse för svensk turismnäring

Svenskar reser utomlands för 30 miljarder/år. Svenska flyg-och färjeföretag satsar ärligen ca 300 Mkr pä internationell marknadsföring, 200 Mkr satsas av hotel, diverse organisationer m fl. Sverige får in 14 miljarder kronor genom utlänningars besök.

Om Olympiska vinterspel ökar Intresset för Sverige sä att de som redan besöker Sverige ökar sin vistelsetid med 10 X eller besöksströmmen ökar med 10 X. innebär detta ytterligare Intäkter på 1,4 miljarder kronor/år. Om denna effekt uppnäs under 1993--1998, ger detta en bruttoinkomst på 8 miljarder kronor och en direkt sysselsättningseffekt motsvarande 12 800 årsarbeten.

Valutaeffekter

Sveriges goodwill är av betydelse för värderingen av valutan och valutaflödet. Här redovisas dock bara de direkta effekterna för valutaflödet av OS.

Utländska reklamintäkter under OS tillför Sverige 1--1,5 miljarder kronor.

os medför att den utländska turismströmmen till Sverige 1 Pop. 1990/91:55 kronor ökar med 10 X under 6—7 år fram till och med OS Bilagal 1998. Därigenom tillförs Sverige 8 miljarder kronor.

Med hänsyn tagen till valutaläckage på grund av ökad Import ger OS ett netto pä drygt 5 miljarder kronor 1 utländsk valuta.

Valutaeffekterna genom svenskt näringsliv i övrigt har Inte beräknats.

Direkta effekter 1 Jämtland av OS

Investeringar

Investeringskostnaderna beräknas uppgå till 1 runda tal 1 100 miljoner 1 byggnader, anläggningar och inventarier.

Investeringarna för teletrafik och rad1o-TV-d1str1but1onen beräknas till 320 Mkr.

De direkta investeringarna i anläggningar ger ca 3 000 årsarbeten. Till detta skall läggas de investeringar som kommer att ske på kommersiell grund 1 hotell, restauranger, turistanläggningar m m.

Drift

Driften av anläggningarna och genomförandet av OS ger 1 750 årsarbeten.

Andra effekter 1 Jämtlands län 1991 — 1998 av OS

OS 1998 1 Östersund - Are ger Jämtlands län ett medel för utveckling. OS-förberedelser och en ökad turistström ger en ekonomisk Injektion. OS ger länet ett hoppfullt framtidsperspektiv, som 1 sig genererar utveckling.

Länet får en dynamisk Image och kommer för mänga att erbjuda en möjlighet till utveckling. Effekterna blir mångfacetterade, om möjligheterna tas tillvara.

Beräkningar kommer här att ske av de direkta effekterna för turismnäringen. De indirekta effekterna på andra näringar skattas enbart genom en multlplikatorberäknlng. I en sådan beräkning dväljs effekterna inom livsmedelsindustrin, transportväsendet, gross- och detaljhandel, tjänsteföretag etc.

OS betydelse för turismen 1 Jämtlands län

Östersund firade 200-ärsjubneum 1986. Att man firade och vad som då erbjöds besökare, har sannolikt inte varit allmänt känt 1 landet. Trots detta kom att till staden förläggas ett stort antal konferenser medförande 20 000 gästnätter.

26 Analyser av bäddkapaciteten i Östersund - Are-området Prop. 1990/91: 55 visar, att här finns betydande kapacitet för en ökad be- Bilaea 1 söksström med undantag för månaderna mars och juli.

Mot denna bakgrund och den utbyggnad, som nu sker av informations- och arrangemangsorganisationer beräknas att det under åren 1992—1998 ärligen genereras 50--80 000 gästnätter utöver nuvarande besöksvolym. Detta sker genom såväl nyskapade besöksanledningar p g a OS som förlängning av ordinarie vistelser till följd av 0S-1ntresset. Det finns god kapacitet att ta emot ökningen, en ökning som helt kan hänföras till marknadsvärdet av de förestående spelen.

Spelen kommer att föregås av en betydande tävlingsverksamhet på internationell nivå. Syftet är att trimma anläggningar och organisation. Tävlingarna kan till viss del läggas pä tid, då allmänturismen Inte utnyttjar all bäddkapacitet. Tävlingarna ger då en ökad turismomsättning. Intresset att besöka gamla OS-arenor och orter under och efter spelen kommer årligen att generera 10 OOO-tals gästnätter.

OS medför att kapacitetsutbyggnaden 1 länet tidigareläggs. Denna beräknas försiktigtvis till att 1 000 bäddar varje är tidigareläggs 1 är under 5 år. Denna kapacitet ger 500 000 ytterligare gästnätter, då det är kapacitetsbrist 1 de Intressanta områdena i ca 15 veckor.

Fram till OS kan turismen väntas tillföra länet drygt 1 miljard kronor i ökade turismintäkter och ca 2 300 ytterligare direkta årsarbeten.

Efter OS kan merintäkterna under en 5-ärsperiod skattas till åtminstone flera hundratals miljoner kronor och de bestående långsiktiga sysselsättningseffekterna till 100-tals årsarbeten.

Sysselsättning och skatter

Det är viktigt understryka att OS ur samhällssynpunkt är av vida större betydelse än det som mätes 1 antal sysselsatta, skatter etc. OS effekter på sysselsättning och skatter är dock så omfattande att de här skall särredovisas.

OS investeringar 3 000 årsarbeten

OS drift 1 750 årsarbeten

Effekter på turismnäringen

1992—98 1 landet genom ökad

utländsk turism 12 800 årsarbeten

Effekter för turismnäringen i länet kan till stor de1 bero på omfördelning inom landet, varför någon nettoeffekt ej beräknad här. (För länet till kommer 2 300 årsarbeten.) _____________

Summa direkta arbetstillfällen 17 550 årsarbeten

27 Indirekt 0.25 4 350 årsarbeten Prop, 1990/91: 55

21 900 årsarbeten ''Sa 1

Vid en lönekostnad exklusive

sociala avgifter på 140 000

kronor per årsarbete ger OS i

inbetalda skatter (21 900 x

140 ' X 34 X) 1 042 milj kronor

sociala avgifter (21 900 x

140 ' X 36 X) 1 103 milj kronor

I mervärdesskatteintäkter erhålles.

Från investeringar för OS 400 milj kronor

Från driften för OS 150 milj kronor

Från den ökade utländska turism- strömmen 1 500 milj kronor

Frän den ökade svenska turismen till Jämtland bortses, dä det till viss del torde vara fråga om omfördelning av resande och Intäkter Inom landet.

Frän mervärdesskatt pä multlplika-toreffekten bortses.

OS genererar merinvesterlngar och merinkomster för främst turismnäringen i landet. Det är investeringar och intäkter som i allt väsentligt ej görs/uppstår utan ett OS. För staten och till någon del kommuner Innebär därför OS i Sverige merintäkter fördelade under en 6-årsper1od på sammanlagt 4 200 milj kronor

OS är enbart av detta skäl en nationell angelägenhet.

Investeringar och drift av de specifika OS-anläggnlngarna och den ökade sysselsättningen inom turismföretag och andra näringar ger i länet 7 600 årsarbeten.

I genomsnitt ges ärligen ytterligare 1 200 personer arbete. Sannolikt blir arbetskraftsefterfrågan tidvis så hög att sysselsättningseffekterna sprids 1 hela Mellannorrland.

28 Sammanfattning Prop. 1990/91: 55

OS 1998 ger Sverige Bilaga 1

- en egen identitet 1 utlandet

- för några år en "high llght"

- goodwilleffekter för näringslivet som kan uppskattas till ett värde av flera miljarder kronor

- årligen ytterligare 1 000 Mkr 1 utländska turismintäkter och drygt 3 000 nya årsarbetstillfällen

- 4 200 Mkr 1 skatter och avgifter på de merinkomster som uppstår tom 1998

- ett nettobidrag till valutabalansen fram tom 1998 på 5 000 Mkr

OS 1998 ger Jämtlands län

- en förstärkt och mer mångfacetterad profil

- förutsättningar för näringslivsutveckling

- människorna ett mål att arbeta mot, en grund för vidareutveckling

- investeringar 1 byggnader m m med bestående värde för 1 100 Mkr

- investeringar i kommunikationssystem med bestående värde för 200 Mkr

- minst 500 årsarbetstillfällen under 7 år för Investering och drift av specifika OS-anläggnlngar (exkl multiplikation)

- 400 årsarbetstillfällen ytterligare Inom befintlig och utbyggd turismindustri (exkl multiplikation)

- indirekta sysselsättningseffekter motsvarande 300 arbetstillfällen under 6 är

- hundratals bestående långsiktiga arbetstillfällen efter OS

29

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

30

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Förutsättningar för olympiska vinterspel i Östersund 1998

Vinterspelen i Östersund/Åre AB

31 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998

BILAGA NR 1

TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI

INVESTERINGAR ARENOR

1. BACKHOPPNING I--- 3? I 6. ISHOCKEY och KONSTÅKNING

2, LANGDSKIDAKNING i HR ] 7, ALPINA GRENAR ARENA 1

3, SKIDSKYTTE \/JT~~J 8, ALPINA GRENAR ARENA 2

4, SKRIDSKO V O y ®" KOMPLEMENT ÖSTERSUND

5, BOB och RODEL V'1 10, KOMPLEMENT ARE

( $ J 11, KALKYL

K-KOKSULT

JÄMTLAND AB JANUARI 1990

32 Prop, 1990/91: 55 Bilaga 1 BACKHOPPNING

Nya hoppbackar byggs på Östberget.

Tävlingsprogram:

Herrar 70 m {normalbacke), 90 m (storbacke) och 90 m

lag

Herrar kombination 70 m och 70 m lag

Backarna disponeras för träning en vecka före tävling .

Ca 20 deltagan-le etableraäe nationer (+ nya) med 4-6 hoppare + tränare och ledare. Max 4 per nation och gren innebär ca 80 tävlande per gren.

Läktar- och gradängområdet planeras för 40 000 personer. Med utnyttjande av anslutande delar av slalombacken kan man ta emot de 50 000 personer som angetts som maxvärde.

90 m-backens torn förutsätts även kunna fungera som utsiktstorn.

1.1 Tävlingszon

Backarna byggs med profil och mått enligt de handlingar som upprättats för lOCs och Internationella skidfederationens granskning - daterade 880414.

Överbackarna utförs med yta för preparering med snö, bredd 2,5 m + traoDor på båda sidor.

Snöprofil markeras med räls för snövagn med hyvel som drivs med elektriskt spel.

Startplats utförs av typ fjäderbelastad bom, in-ställbar för nivåskillnader h = 0,5 m och sido-placerade plattformar för påtagning av skidor.

Vindnät skall finnas för montering på fasta stolpar ovanför trädnivån.

Underbacken utförs med konstsnöanläggning och enkel snötransportör. Preparering sker med roller/vibrator på wire-spel.

I underbacken utförs skylt- och linjemarkeringar.

Underbackarna utförs med trappor utmed sidorna, som nyttjas av hoppmätarna. Bakom trapporna utförs plattformar för sekreterare respektive hopplängds-domare (6 st) .

33

3 Regeringens proposition. I saml. Nr 55

Prop, 1990/91: 55 Bilaga 1

utrustning: 2 st vindmätare, hastighetsmätare och startsignalsystem.

Tävlingszonen skall ha belysning för preparation och för träning.

I 70 m-backen förbereds överbacken för kakelspår. Underbacken förbereds för plastsbeläggning och sprinkler system.

I kalkyl för tävlingszonen ingår även grovschakt för publikläktare och gradänger.

1.2 Byggnader m m

Byqgnadsprogram i anslutning till överbackarnas torn:

- Omklädningsrum med toaletter och enkel tvagningsavdelning

(markplan) ca 120 m2

- Vallnings- och servicerum

(markplan) 50 m2

- Personal- och funktionärsrum

(markplan) ca 50 m2

- Entréutrymmen för besökande

till 90 m-torn ca 50 m2

- "Värmestugor" för tävlande nära startplattformar (refe rens Calgary). 40 m2 i 70 m- torn. 60 m2 + kök för enkel servering i 90 m-torn (även utsiktsrum för besökande tu rister). Toaletter upptill i båda tornen.

Total programyta ca 130 m2

- TPC-central 30 m2

- Länkterminal för Televerket

Rad io 20 m2

Summa programyta 450 m2

Med tillägg för biutrymmen, kom munikationsyta, väggyta, tekniska utrymmen m m bedöms totalytan bli ca 650 m2 BTA

Till detta kommer tornkonstruktioner, torntrappor, hissar och vindskydd till startplattformar.

90 m-tornet förses med fast röd hindersbelysning (flygsäkerhetskrav).

34 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Domartorn samt utrymmen för officials och press:

Domarrummens läge styrs av tävlingsreglerna.

Övriga utrymmen anpassas till det framräknade läget.

- Se även handlingar dat 880414.

- Domarrum (5 st), teknisk delegat och tävlingnsledare: Ca 45 m2 per

backe 90 m2

- Sekretariat, resultatbehandling, informationscentral 80 m2

- Speakerrum 10 m2

- Juryrum 20 m2

- Kontrollrum Radio/TV 20 m2

- Fasta kommentatorhytter för TV 4 st

och för radio 4 st 40 m2

- Uppehållsrum för officials med servering och med uppsikt över

hoppzonen 150 m2

Summa programyta permanent byggnad 410 m2

Med tillägg för biutrymmen, kommunika tionsyta, väggyta, tekniska utrymmen m m bedöms totalytan bli ca 600 m2 BTA

Temporära byggnader i anslutning till domartorn:

- Uppehållsrum för massmediapersonal ca 150 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms

totalytan bli ca 200 m2 BTA

- Kominentatorhytter för TV min 26 st och för radio min > 21 st

Entrébyggnad, permanent del: Byggnaden placeras intill Vintervägen.

- Central för olycksfallsberedskap och dopingkontroll

- Informations- och boknings-central + TPC

- Entréer och publikinsläpp (stor andel förköpta biljetter förutsätts) ca

- Permanenta toaletter för publik

Summa programyta

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca

BTA

35 Prop, 1990/91: 55 Bilaga 1

Kallförrådsbyggnad för utrustning m m: 50 m2 BTA

Temporära byggnader intill Vintervägen och publikytor:

- Presscentrum - Subcenter 250 m2

- Värmestuga med enklare servering för 200-250 personer ca 350 m2

- Kiosker och souvenirbutiker ca 100 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms

totalytan bli ca 900 m2 BTA

Temporära toaletter för publik ca 120 st

Byggprogram övrigt:

Tränarplattformar placeras och utformas enligt internationella regler. 2 st på ca 25 m2 för 20-40 personer.

Plattformar utförs för TV (min 4 st) och pressfotografer .

Inredning

1.3 Läktare, gradänger m m

Grovschakt ingår i 1.1

- Sittplatsläktare för officials,

200 platser 150 m2

- Sittplatsläktare för skrivande

press - min 300 platser. 250 m2

Summa läktaryta (intill domartorn) med

tak, vindskydd, och stråIvärmeinstal-

lation 400 m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 650 -700 sittplatser

36

Prop, 1990/91: 55 Bilaga 1

Intervjuyta intill uppbromsnings-plan

Plats för fotografer (totalt min 100), läktaryta ca 50 m2 Ståplatsgradänger för publik vid sidan av underbacken (0,3 m2/person) Slänt med stödräcken för publik runt uppbromsningnsplanet (0,3 m2/person)

1.4 Transportanläggning

Stollinbana med dalstation nära uppbromsningsplanet och bergstation nära hopptornen. EVentuell samordning med Gustafsbergsbacken studeras i senare skede.

1. 5 Markarbeten m m

- Gräs- och buskytor samtvindskyddande planteringar utförs runt nya anläggningar.

- Gångvägar för publik, gång- och skidvägar till liftar m m prepareras.

- Ny tillfartsväg byggs från Frösötornet till hopptornen och vidare ned tilldomartornet -

ca 700 m delvis som serpentin i brant terräng.

- Parkering för officials, massmedia, OS-organisa-tion och nationstrupper anordnas i maximal omfattning i den övre zonen - permanenta och temporära p-platser.

- Angöringszoner planeras vid torn och domartorn. Bilar parkerade på distans förutsät.ts kunna anropas per radio.

- Vid Vintervägen byggs ett angöringstorg för effektiv genomströmning av ackrediterad trafik (ej parkering). Omfattande arbeten med schakt, stödmurar och slänter erfordras.

- Plats för OB-bussar m m 300 m2.

- Plats för 10 st fabrikantvagnar för vallning och service med elanslutning anordnas i den övre zonen.

- Avvattning av hoppbacksgropen till Storsjön.

- Övriga VA- och elanläggningar inom området. (Försörjning till området redovisas under infrastruktur.)

37 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

1.6 Informations- och ceremoniutrustning

- Ljudanläggning inkl master (samordnas med belysning)

- Flaggspel. Ca 30 stänger

- "Prispallar" och flaggning för medaljörer.

1.7 Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv förutsätts ej krävas.

- Homologisering/certifikat, besiktningar m m.

- Skyltning och avspärrningar.

1.9 Kalkyl

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

1.1 Tävlingszon 61 500

1.2 Byggnader mm 46 000 200

1.3 Läktare, gradänger mm 7 000

1.4 Transportanläggning 4 000

1.5 Markarbete 13 500

1.6 Inf. o ceremoniutr 1 000 100

1.7 Förvärv, avgifter mm 1 000

Summa 134 000 300

38 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 längdskidAkning

Nuvarande skidstadion vid ÖSK byggs ut till en komplett OS-anläggning.

Tävlingsprogram:

Längd skidåkning

Herrar klassisk stil 15 km och 30 km

fri stil 15 km och 50 km

stafett 4 X 10 km

Damer klassisk stil 10 km och 15 km

fri stil 10 km och 30 km

stafett 4 X 5 km

Nordisk kombination

Herrar individuellt 15 km

stafett 3 X 10 km

25-30 deltagande etablerade nationer (+ nya).

Max 4 deltagare/nation och totalt ca 100 per gren.

Läktare, gradänger och släntytor iordningställs för en publik på 35 000-40 000 oersöner i stadion. Dessutom görs temporära åtgärder intill stadion och i spårområdet så att man totalt kan ta emot 45 000 personer.

2.1 Tävlingszon, skidstadion

Tävlingszonen planeras enligt gällande internationella tävlingsregler och med en bredd av 40 m + 5 a 10 m sidoutrymmen på båda sidor. Måttet innebär att stafettstart kan ske med 20 lag i första ledet. Sidoutrymmena medger passage för funktionärer, ledare och tävlande under uppvärmning.

Tävlingszonens längd minst 300 meter.

Stafettstarten är dimensionerad med:

- 20 spår de första 100 metrarna

- pistat och ospårat de andra 100 metrarna

- 3-4 spår de tredje 100 metrarna, där ytan kan vara smalare.

För stafett krävs en raksträcka om 200 m före stafettväxling.

Planskild korsning med tävlingsspår utförs till innerplanen - för funktionärer och media m fl.

39 Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Inom tävlingszonen skall det finnas en start och en mål få Ila. Startporten skall ha en bredd på 3 m. Målporten bör vara min 5 m. Vid stafettstart arrangeras en tillfällig startlinje på hela stadions bredd .

För stafettväxling arrangeras ett avspärrat område om 10 X 30 m.

Området efter målgång avspärras i fållor för, tävlande, funktionärer och fotografer. De senare skall ha väl belägna arbetsområden både i stadion och längs spåret.

In- och utpassering av de tävlande skall ske avskilt från publik.

Tävlingsområdet skall ha belysning för preparering och träning.

Eluttag för 220 V och 380 V, utplaceras inom sta-d ionområdet.

Snöproduktionsanläggning utförs inklusive tryckstegringsstation .

Den generalplan som redovisats 890303 motsvarar i berörda delar de krav scm formulerats ovan. I kalkyl för tävlingszonen ingår också den publikslinga med viadukt och den planskilda spårkorsningen vid in-och utgående spår som generalplanen visar. Av den redovisade skjutplatsen tas uppfyllnad till plan markyta med i kalkylen eftersom denna behövs för "nationsby" (ej skyddsvallar, utrustning m m).

2.2 Byggnader

Nationstrupper, Permanent byggnad:

- Entréutrymmen och 20-25 nationsrum å ca 20 m2 470 m2

- Omklädning herrar med bastu 40 m2

- Omklädning damer med bastu 40 m2

Summa programyta 550 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m

bedöms totalytan bli ca 800 m2 BTA

40 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Nationstrupper, temporära utrymmen;

Stugor/vagnar för vallning och service å ca 10 m2. 1 st per nation + dubblering för samtidig träning för de större trupperna. Ca 40 st

400 m2 BTA

Administration, permanent byggnad:

- Tidtagning och speaker med uppsikt över start och mål samt sekretariat

- Kontorsutrymmen för FIS och tävlingsarrangörer, utrymmen för data och kopiering samt juryrum (30 m2)

- Central för olycksfallsberedskap och dopingkontroll

Summa programyta

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca

(Bef sekretariatsbyggnad förutsätts bli flyttad till annan anläggning)

200 m2

50 m2

450 m2

650 m2 BTA

Administration, temporära utrymmen;

- TPC-expedition, väntrum och värmestuga för chaufförer, p-vakter m fl. Ca 100 m2

- Värmestuga för funktionärer inom stadionområdet. Ca 50 m2.

Summa yta

150 m2 BTA

Officials, permanent byggnad:

- Entréutrymmen

- Uppehållsrum med servering i anslutning till läktare

Summa programyta

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca

50 m2

150 m2

200 m2

300 m2 BTA

41 Massmedia och televerket, permanenta lokaler;

- Kommentatorhytter för TV 4 st och för rad io 4 st

- Intervjurum/studio m m

- Kontrollrum radio/TV

Summa programyta

Med tilläggsyta för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

40 m2

20 m2

100 m2

150 m2 BTA

Massmedia och televerket, temporära utrymmen:

- Utrymmen för televerket, 90 m2

- Intervjuutrymme för skrivande press intill målområdet.

Ca 20 m2

- Sub-center för skrivande press och fotografer. Ca 250 m2.

- Uppehållsrum med servering för massmediapersonal. Ca 150 m2

Med tilläggsytor för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca

700 m2 BTA

Kommentatorhytter för TV 26 st och för radio 16 st

Driftutrymmen, permanenta ytor:

- Personalutrymmen - driftpersonal

- Garage och verkstad - uppvärmt

- Kallförråd för utrustning och maskiner

Summa programyta

Med tillägg för biutrymmen m m bedöms totalytan bli ca 400 m2 BTA

Idag finns 2 st servicebyggnader på 120 och 160 m2. Det faktiska os-behovet blir därför följande:

- Flyttning av bef vallningsbod och förråd

- Tillbyggnad ca

120 m2 BTA

Inredning

42 Prop. 1990/91: 55. Bilaga 1

2.3 Läktare, gradänger m m

- sittplatsläktare för officials,

200 pers 150 m2

- Sittplatsläktare för skrivande

press, 300 pers 300 m2

Summa läktaryta med tak, vindskydd

och strålvärmeinstallation 450 m2 BTA

Efter os omdisponeras ytan till 700 - 800 sittplatser.

- TV-plattformar, 4-5 st

- Stålplatsgradänger i slänt för 20 000 personer -ca 6000 m2 + gångar

- Temporära läktare för ca 15 000 personer, 4500-5000 m2 inkl gångar och trappor

- Slänt med stödräcken för ca 5000 pers - 1500-1800 m2.

2.4 Publikservice

- Entréportaler/skärmtak med biljettförsäljning och publikinsläpp, skärmtaksyta 100 m2, värmd yta ca 30 m2

Dessutom anordnas biljettkontroll i gångtunnel under publikslinga.

- Inom acceptabelt gångavstånd finns Utsikten, Hemvärnsstugan och ÖSK-stugan. Dessa bedöms med viss anpassning och komplettering kunna täcka behovet av ytor för information/bokning, värmestuga och servering.

- Temporära kiosker för souvenirer, tidningar, varm korv, varm dryck, godis m m, ca 300 m2.

- Temporära toaletter 120-150 st.

2.5 Markarbeten

Gräs- och buskytor samt vind skyddande plantering utförs runt nya anläggningar och som anpassning mot omgivande naturmarkytor.

Gångvägar för publik inom området.

Ombyggnad av infartsvägar från väg 88.

43 Prop, 1990/91: 55 Bilaga 1

Terrassering och preparering för permanenta

(20-25 %) och temporära parkeringar intill väg 88.

Dessa parkeringar skall betjäna OS-organisationen,

officials och media.

Uppställningsplats för OB-bussar m m, ca 300 m2.

Plats för 10 st servicebodar för fabrikanter (husvagnar). Elanslutning skall finnas,

VA- och elanläggningar inom området (försörjning till området redovisas under infrastruktur).

2.6 Spårområde

I FIS tävlingsregler finns utförlig beskrivning av hur en bana bör utformas. Området erbjuder goda möjligheter till att få ut erforderlig variation, höjdskillnader m m.

Stora delar av de spår som använts för bl a SM-tävlingar kommer att utnyttjas. Dessa behöver dock breddas, röjas, dräneras, doseras m m för att motsvara OS-standard och för att kunna prepareras även med litet snödjup. Dessutom erfordras nya spår för att täcka in det idag utvidgade programmet och för att få variation mellan spår för klassisk åkning och fri åkning

Utbyggnadsprogram:

- Helt nya spår 20 km. Preparerad spårbredd 5 m + 1 m fritt på vardera sidan

- Upprustning av befintliga spår 15 km

- Uppvärmningsspår i anslutning till skidstadion

- Yta med lämplig lutning för glidspår och valltest

- Skidviadukter vid korsande tävlingsspår och korsning mellan spår och publikvägar, prel 15 st

- TV-plattformar prel 15 st

- Tidtagningsstationer

- Plats för OB-bussar, mobila länkstationer o dyl

- El- och telekanalisation

- Flyttning av krutkällare.

Utrustning m m:

- Spårområdet märks enligt FIS regler i olika kulörer och med Km-skyltar

- Förfriskningsstationer.

44 Prop, 1990/91: 55 Bilaga 1

Anläggningar för publik:

- Skidspår för publik

- Publikläktare vid spektakulära passager med TV-bild, tidredovisning och speaker. Totalt skall det planeras för 5000 personer. 50 % bedöms komma stå i natuliga slänter medan det för 50 % erfordras byggda temporära läktare.

2.7 Informations- och ceremoniutrustning

- Ljudanläggning inkl master (samordnas med belysning

- Flaggspel. Ca 40 stänger

- "Prispallar" och flaggning för medaljörer

2.8 Förvärv, avgifter, övrig utrustning:

- Markförvärv - del av STG 184 N

- Homologisering/certifikat, besiktningar m m

- Skyltning och avspärrningar avseende både stadionområdet och spårområdet.

2.9 Kalkyl

1 1

000 Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

2.1 Tävlingszon, skidstadion

2.2 Byggnader 31 000 500

2.3 Läktare, gradänger m m

2.4 Publikservice 6 000 200

2.5 Markarbeten

2.6 Spårområde

2.7 Inf. o ceremoniutrustning

2.8 Förvärv, avgifter m m

Summa 94 000 700

45 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

SKIDSKYTTE

Nytt stadion byggs i Remonthagen - huvudsakligen som temporär anläggning.

Tävlingsprogram: Herrar 10 km, 20 km och 4 x 7,5 km

Damer 7,5 km, 15 km och 3 x 7,5 km

35 deltagande etablerade nationer (+ nya).

Max 4 deltagare/nation och totalt ca 120 per gren.

Läktare/gradänger/släntytor för publik ca 15 000 personer.

3.1 Skidskyttestadion

Start-, mål- och växlingsområde planeras enligt gällande internationella tävlingsregler. Området skall ligga i anslutning till skjutbanan.

För individuell start gäller att man skall ha en i huvudsak rak och plan sträcka (alt svagt medlut) på 100 m.

Stafettstart skall ske på plan yta eller i svagt medlut. De första 100 metrarna skall vara spårade c/c 2 m. Därefter följer 100 m pistad och ospårad yta scm kan ha avsmalnande form. I reglerna finns ej antalet soår föreskrivna. Skiss och kalkyl baseras på att start- och växlingszonen görs 25 m bred. Vid stafettstart kan man dessutom med rätt utformning nyttja lagledarytan och bakre delen av skjutvallen för att öka kapaciteten. Start i 2 led blir dock sannolikt nödvändigt.

Vid stafettväxling skall det finnas en växlingszon på 30 m med bredden 15-20 m och relativt raka åksträckor på 100 m både före och efter växlingszonen .

Området efter målgång avspärras i fållor för tävlande, funktionärer, fotografer och för skrivande press .

46 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Skjutbana:

Skjutbana orienteras så att skytten har solen i ryggen, då han står vänd mot skjutmålet. Tävlingarna äger normalt rum mellan 10.00 och 15.00.

Skjutavstånd 50 m. Banans bredd 32 platser å 2,5 m = 80 m.

Skjutvallen utförs av en fast och jämn, preparerad plan snöyta scm efter 1,0m får slutta bakåt upp till 10 %.

Måltavlor placeras med centrum 0,5 m över skjutvallen. Under måltavlorna byggs en markörgrav bestående av betonggolv med 1,0-1,5 m bredd och en ca 2 m hög batongvägg som motfylles med jord.

Skyddsvall utförs bakom måltavlorna till 5 m utanför banan i sidled samt längs banans sidor. Krönhöjd 2,5 m över tavlans överkant, eller till den höjd som bedöms erforderlig med hänsyn till omgivningen. Vallar byggs med tillgängliga schaktmassor från planeringen av skidområdet och kompletteras i erforderlig omfattning med snö (jfr WC-tävling 1989).

Utrustning;

- Tavelsystem typ Kurvinen (1,35 x 1,35 m). Träff skall kunna kontrolleras från markörgraven.

- Vid var fjärde skjutbana uppsatts vimplar 10 m från skjutvallen.

- Vindmätare

Ett 15 m brett tävlingsområde avskärmas för in- och utåkände skidskyttar och funktionärer. Bakom detta spärras ett område av för lagledare, max 2 st för varje lag. Djup min 3 m.

Straffrunda med längd 150 m läggs nära publiken i skidstadion, på plan yta.

3.2 Utrymmen i anslutning till stadion

Nationstrupper:

Det korta avståndet till den olympiska byn gör att behovet kan begränsas.

- Ca 35 nationsstugor eller vagnar på ca 20 m2 med elanslutning.

- Omklädningsstugor eller vagnar 2 st (D resp H).

- Toaletter (helst i nationsstugan).

47 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Administration;

- Sekretariatsbyggnad med tidtagning, speaker, tävlingsadministration, kopiering, information, juryrum m m. Prel bedömd yta 300 m2.

- Värmestuga för funktionärer, chaufförer, parkeringsvakter m fl. Ca 100 m2.

- Central för olycksfallsberedskap och dopingkontroll, 50 m2.

- Rum för kläd förvaring, 30 m2 .

- Väder- och vindskyddad yta för gevärsmärkning, 10 m2.

Officials:

- Uppehållsrum med servering i anslutning till läktare. Ca 100 m2.

Massmedia och televerket:

- Kommentatorhytter för TV 30 st och för rad io 20 st

- Intervjurum/studio

- Kontrollrum radio/TV

- Utrymme för televerket

- Uppehållsrum med servering för med iapersonal

I övrigt hänvisas mediapersonal till det intilliggande mediacentret på ATS.

Service lokaler:

Garage och verkstad som komolement till servicelokalerna på skidstadion. Prel ca 50 m2.

3.3 Läktare m m

Officials prel 200 sittplatser 150 m2

Skrivande press 250-300 platser 300 m2

på publikläktare mittför skjutbanan avdelas en

särskild yta för 50 st ledare.

Plats för min 150 fotografer anordnas bakom och

vid sidan av skjutbanan.

TV-plattformar 4-5 st

Publikläktare med ståplats för ca 15 000 personer

vilket beräknas motsvara 4500-5000 m2 inkl gångar

och trappor.

48 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 3.4 Publikservice

- Entréportaler/skärmtak med information, biljett försäljning och publikinsläpp. Skärmtaksyta

100 m2. Värmd yta 30 m2.

- Värmestuga med enklare servering, 200-300 m2.

- Kiosker för souvenirer, tidningar, varm korv, varm dryck, godis m m, ca 100 m2.

- Toaletter, 40-50 st.

3.5 Markarbeten

Stadionanläggningen placeras så långt möjligt på öppen ängsyta - för att skogsavverkning skall und v i ka s .

Schaktarbeten m m för att klara regel krav ingår i 3.1.

- Temporär omläggning görs av väg mellan A4/ATS och övningsområdet på en sträcka av ca 700 m. Elljusspårets sträckning kan följas i viss del.

- Parkering för officials nära VIP-entré, 50-100 platser.

- Parkering för massmedia nära pressentré, 50-100 platser.

- Parkering för OS-organisationen och nationstrupper nära entréer, ca 150 platser.

- Uppställningsplats för OB-bussar m m, ca 300 m2.

- Uppställningsplats för 10 st servicebodar/vagnar för fabrikanter. Elanslutning skall finnas.

- Gräs-, busk- och trädplantering görs på berörda ytor och för anpassning mot angränsande terräng.

- VA- och elanläggningar byggs ut inom området. (Försörjning till området redovisas under infrastruktur) .

3.6 Spårområde

Spåren planeras på området mellan Remonthagen-ÖSK och Ranåsdalen. I området finns goda möljligheter att skapa den variation och de profiler som föreskrivs i UIPMBs tävlingsregler.

Enligt aktuella regler kan ett komplett tävlingsprogram genomföras på 2 st 4 km-slingor med avkort-ningsspår till 3 km resp 2,5 km.

Beträffande spårstandard och upprustningsbehov för bef spår gäller samma som för längdlöpning enl 2.6

4 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

utbyggnad sprogram:

- Helt nya spår, 5 km

- Upprustning av befintliga spår, 5 km

- Uppvärmningsspår i anslutning till "Nationsbyn"

- Yta med lämplig lutning för glid spår och vallatest

- Skidviadukter vid korsande spår och där spår korsar publikvägar, prel 10 st.

- TV-plattformar, 2-3 st

- Tidtagningsstationer

- Plats för OB-bussar m m

- El- och telekanalisation.

Utrustning m m:

Spårområdet märks enligt FIS regler i olika kulörer och med Km-skyltar.

3.7 Informations- och ceremoniutrustning

- Ljudanläggning

- Flaggsspel. Ca 40 stänger

- "Prispallar" och flaggning för medaljörer.

3.8 Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv erfordras ej

- Homologisering/certifi kat, besiktningar m m

- Skyltning och avspärrning avseende både stadion och spårområdet.

3.9 Kalkyl

Investerinqsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

3.1 Skidskyttestadlon 8 000

3.2 Utrymmen i anslutning

till stadion 10 000 350

3.3 Läktare m m

3.4 Publikservice

3.5 Markarbeten

3.6 Spårområde

3.7 Informations- och ceremoniutrustning

3.8 Förvärv, avgifter mm 1 500 50

Summa 36 000 400

50 Prop, 1990/91:55 Bilaga 1 SKRIDSKO

Den olympiska skridskoarenan görs som utomhusarena genom ombyggnad och utbyggnad på Lövstas IP. Kalkylen baseras på en preliminär ocn mycket översiktlig dispositionsskiss för området.

Tävlingsprogram:

Herrar 500 m, 1000 m, 1500 m, 5000 m och 10 000 m Damer 500 m, 1000 m, 1500 m, 3000 m och 5000 m

25-30 deltagande etablerade nationer (+ nya). Max 4 deltagande per nation och totalt 50-100 tävlande per gren.

Shorttrack förutsätts få samma program som planeras för 1994 i Lillehammer - dvs 2 kvällspass i en ishall.

Skridskostadion planeras för 10 000 åskådare + officials och massmediapersonal.

Särskilda entréer skall finnas för nationstrupper, press och officials separerade från publik.

4.1 Tävlingsarena

Konstfrusen 400-metersbana med mått och utformning enligt internationella tävlingsregler.

Total yta ca 12 000 m2

Konstfrusen del för skrinnaroval 6 000 m2

Konstfrusen del - komplettering för

bandy, ca 4 500 m2

Friområde runt banan skall innehålla utrymme för ledare och matchare, skyddszoner samt plats för fotografer.

Ljusanläggning utförs för hela arenaområdet - bef belysningsmaster flyttas.

4.2 Byggnader m m i anslutning till arenan

Utrymmen för nationstrupper, temporära anläggningar:

- 20 st "nationsstugor" å ca 30 m2 BTA utrustade för omklädning, tvagning, massage, vila och slipning av skridskor. 5 tävlande + ledare/stuga. Stugorna placeras bakom läktaren på bortre långsidan.

- Värmestuga på ca 50 m2 intill de tävlandes utgång till arenan.

51 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 Sekretariatsbyggnad, media och officials:

Bef byggnad förutsätts bli omdisponerad och tillbyggd samt återanpassad efter OS.

(bef

m2 : b) m2

30 m2

45 m2

(bef b)

10 m2

55 m2

(bef b)

20 m2

40 30 30

m2 m2 m2

m2 BTA

- Tävlingssekretariat och speaker

- Informationscentral, administration, kopiering m m

- Juryrum

- Sjukvårdscentral och dopingkontroll

- Utrymme för mobil ceremoniutrustning

- Kpr, toaletter och uppehållsrum för funktionärer

- Kontrollrum TV

- Kommentatorhytter för TV 4 st och för radio 4 st

- Intervjurum/studio

- Permanenta publiktoaletter

Ombyggd/anpassad yta

Tillbyggnad 250 m2 NTA + trapphus.

Med tillägg för biutrymmen m m bedöms

totalytan bli ca 400 m2 BTA

Temporära utrymmen i anslutning till sekretariat och huvud läktare:

- Uppehållsrum med servering för

mediapers 150 m2

- Uppehållsrum med servering och med

uppsikt över banan för officials. 150 m2

- TPC-expedition och uppehållsrum

för chaufförer 30 m2

Med tilläggsyta för biutrymmen m m

bedöms ytan (exkl kommentatorhytter)

uppgå till 450 m2 BTA

- Kommentatorhytter för TV 26 st och för radio 16 st.

Sub-center för skrivande press 250 m2 och utrymme för televerket förutsätts kunna inrymmas i bef cmkl-och personalbyggnad. Omdisponering och temporär anpassning görs för OS. Därefter återställs lokalerna och upprustas för användning efter OS.

Berörd yta ca 350 m2 BTA

52 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Driftutrymmen;

- Material förråd ca 200 m2

- Kylmaskinrum ca 100 m2

- Uppställningsplats för 2 st ismaskiner ca 60 m2

Summa 360 m2 NTA motsvarande en totalyta på ca 400 m2 BTA.

Övrigt:

Ett permanent publikinsläpp byggs med skärmtak 30 m2 och värmt utrymme 10 m2.

Inredning

4.3 Läktare, gradänger m m

- Sittplatsläktare för officials,

200 platser 150 m2

- Sittplatsläktare för skrivande

press 200-250 platser. 250 m2

Summa läktaryta med tak, vindskydd

och strålvärmeinstallation. 400 m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 650-700 sittplatser

- Plats för fotografer (totalt min 150 st), läktaryta ca 50 m2.

- TV-plattform 5 st

- Ståplatsläktare för publik utförd som gradänger på mark i befintlig och utbyggd slänt. Ca 1200 m2 kan disponeras enl prel skiss. Kapaciteten bedöms till ca 4000 personer. Prel görs 2/3 permanent och 1/3 som temporär lösning.

- Temporära läktare byggs längs bortre långsidan med ståplatser för ca 6000 personer motsvarande 1800-2000 m2 inkl gångar och trappor.

4.4 Publikservice, temporära anläggningar

- Entréportaler/skärmtak med biljettförsäljning och publikinsläpp. Skärmtaksyta 100 m2. Värmd yta

30 m2 fördelas prel på 2 enheter.

- Värmestuga med enklare servering, ca 350 m2. (Dessutom kan AMU hålla sin mat och caféservice öppen för allmänheten).

- Kiosker och souvenirförsäljning, ca 100 m2

- Toaletter prel ca 40 st.

4.5 Markarbeten

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Väg för ackrediterad trafik dras genom områdets norra del.

Gångvägar prepareras inom området. Parkering för ackrediterad trafik utförs inom områdets norra och västra del.

Uppställningsplats för OB-bussar m m, 300 m2. Flyttning av tennisbanor och ny väganslutning till idrottsplatsen.

Justering av marknivåer och nya ytskikt i anslutning till permanenta och temporära anläggningar. Vind skyddande trädplantering väster om arenan. (För fortsatt användning av skrinnarovalen efter att temporär läktare demonterats). VA- och elanläggningar inom området (försörjninng till området redovisas under infrastruktur).

4.6 Informations- och ceremoniutrustning

- Ljudanläggning inkl master (samordnas med belysning

- Flaggspel ca 40 stänger

- "Prispallar" och flaggning för medaljörer

4.7 Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv förutsätts ej krävas

- Certifikat, besiktningar o dyl

- Skyltningar och avspärrningar

4.9 Kalkyl

Investeringsdel

4.1 Tävlingsarena

4.2 Byggnader i ansl till arenan

4.3 Läktare, gradänger m m

4.4 Publikservice

4.5 Markarbete

4.6 Informations- och ceremoniutr

4.7 Förvärv, avgifter m m

Kostnad Kkr

000 Anm/Restvärde

600 Summa

57 000

54 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1 BOB och RODEL

Ny konstfryst kombinerad bob- och rodelbana byggs på Östberget. Lämplig markprofil och erfordelig nivåskillnad finns mot sydväst. Start sker för bob vid Frösötornet, för rodel H sydväst om radiolänkstationen samt för rodel D och 2-mannarodel i Landängsbacken. Måloråde byggs vid hoppbackens uppbroms-ningsplan intill Lövstabadet.

Tävlingsprogram:

H 2-mans bob (4 heat) och 4-mans bob (4 heat)

H 1-mans rodel (4 heat) och 2-mans rodel (2 heat)

D 1-mans rodel (4 heat)

Obligatorisk träning

20-25 deltagande etablerade nationer i bob, 25-30 i rodel. Nya kan tillkomma.

Varje nation får starta med 2 lag i 2- respektive 4-mans bob, 3 st i 1-mans rodel och 2 lag i 2-mans rodel .

Nationstrupper kan omfatta 2-25 tävlande + 2-12 ledare.

Publikintresset är störst för bobtävlingarna.

En publik på max 20 000 personer förutsätts da som

planeringsgrund . I övrigt 5-10 000/dag.

5.1 Bana inklusive fundament och startramper

Med rådande höjdskillnader och väderstreck är konstfryst bana ett krav.

Bansträckningen har skissats av den internationellt verksamme experten Jan Stehler.

Banan utförs preliminärt av betong i huvudsak på eller ned schaktad i mark men på vissa sträckor upplyft på pelare.

Bandata Bob: Längd 1500 m, medellutning B %, 19

kurvor Bandata Rodel: Längd 1200 m, medellutning 9,6 %, 15

kurvor.

55

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Anläggningar längs banan:

- Förberedda lägen (ev ramper) för träningsstarter

- Kontrolltorn, 3 st för övervakning (bemanning eller TV-kameror)

- Plattformar för tränare

- Sjuvårdsstationer

- Vattenledning med uttag för spolning längs bela banan

- Belysning

5.2 Byggnader

Starthus 1: Bob

- Omklädningsavdelning/uppehå11s-

rum för ca 30 personer. Ca 60 m2

- Tävlingsadm, start. Ca 20 m2

- Bob-Verkstad Ca 70 m2

Summa programyta 150 m2

Programytan kan beräknas motsvara en

total yta på drygt 200 m2 BTA

Start sker under skärmtak.

Bob-garage intill starthus 1

Kallgarage med låsbara avdelningar

för varje nation - 2-mans och 4-mans

bob. Prel yta 300-400 m2 BTA

Starthus 2: Rodel H

- Omklädningsavdelning/uppehåIls-rum för ca 30 personer. Ca 60 m2

- Tävlingsadm, start. Ca 20 m2

Summa programyta 80 m2

Programytan kan beräknas motsvara en

totalyta på ca 120 m2 BTA

Starthus 3: Rodel D och 2-mans

Program lika starthus 2. Ca 120 m2 BTA

56 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Maltorn

Utrymmen för tävlingsledning, tid tagning, informationsbearbetning, juryrum, permanenta kommentatorhytter 3 + 3 st m m samt värmestuga för funktionärer. Prel yta 240 m2 BTA

Målhus

Utrymmen för vägning, sjukvårds- central, dopingkontroll m m. Prel yta 120 m2 BTA

Utrymmen för teknisk drift

Kylmaskinrum, drift- och personalutrymmen m m (E>/ fördelat till olika lägen)

Preliminärt bedömd yta 200 m2 BTA

Temporära anläggningar för radio och TV

- Kommentatorhytter för radio 17 st och för TV 22 st

- Kontrollrum TV

- TV-plattformar ca 10 st samt plattformar för fotografer

Utrymmen för officials och press - temporära

- Presscentrum - Subcenter 250 m2

- Uppehållsrum med servering för officials respektive massmediapersonal 200 m2

- TPC-expedition 20 m2

Summa programyta 470 m2

Utrymmena kan ligga nära målläktaren eller måltornet.

Programytan kan beräknas motsvara en

total yta på drygt 600 m2 BTA

57 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

5.3 Läktare, gradänger m m

- Sittplatsläktare för officials,

200 pers 100-150 m2

- Sittplatsläktare för skrivandepress,

100 personer (min 75) 100 m2

- Läktarplats och platser i terräng eller på plattformar för fotografer, min 150 st

- Publikgradänger och släntytor i anslutning till målet och storbildstavla

- Publikplatser längs bansträckningen - i första hand anordnade som preparering av omgivande naturmark.

Vid en första genomgång har det bästa publikläget bedömts vara ovanför sträckan 17-18 intill mål-tornet .

Övriga lägen som bedömts attraktiva är bob-start, intill kurvorna 3 och 4, ovanför sträckan 10-11 och i omega-kurvan.

5.4 Publikservice, temporär etablering

- Entréportaler/skärmtak med biljett försäljning och publikinsläpp (3 st) samt informations- och boknings-

central ca 100 m2

- Värmestuga med enklare servering

för ca 200 personer 300 m2

- Kiosker och souvenirbutiker 50 m2

Summa programyta (grovt uppskattad) 450 m2

Programytan kan beräknas motsvara en

totalyta på ca 650 m2 BTA

- Toaletter prel ca 50-60 st

5.5 Markplanering

- För publik och funktionärer utförs gångvägar, körbara med 4-hjulsdrivna fordon längs banan som ansluter till publikgradänger, kontrolltorn m m

- Tillfarter till 3 st start- och målområden samt via Byvägen till mellanzonen och via Fröjavägen till målhuset

58 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Befintlig parkering vid Lövstabadet reserveras för officials, massmedia och OS-organisationen samt för bussangöring.

Dessutom anordnas parkering för ackrediterad trafik nära startområden och vid målhus.

Transporter av bobar och rodlar förutsätts ske med bil

VA- och elanläggningar inom området.

5.6 Informations- och ceremoniutrustning

- Ljudanläggning inkl master (samordnas med belysning )

- Flaggspel ca 35 stänger

- "Prispallar" och flaggning för medaljörer

5.7 Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv och/eller avtal

- Homologisering/certifikat, besiktningar o dyl

- Skyltning och avspärrningar

5.9 Kalkyl

Om Llllehammers kalkyl tas som referens blir kostnaden efter valuta- och index justering i storleksordningen 180 000 Kkr.

59 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1 ISHOCKEY och KONSTÅKNING

Utbyggnad förutsätts ske på Odensala Sportfält. Hallar för träning kan ha annan lokalisering

Tävlingsprogram ishockey:

12 st deltagande nationer delas upp i två grupper. Alla möter alla inom respektive grupp, vilket innebär 30 matcher i grundserien.

Slutspelet cmfattar 12 matcher.

Utöver matcher har varje lag rätt till minst 1 timmes träningstid per dag.

Tävlingsprogram konståkning:

Herrar: Kort program och friåkning

Damer: Kort program och friåkning

Isdans: Obligatoriskt program 1 och 2, fri

dans Paråkning: Kort program, fri paråkning.

Uppvisning.

Antalet deltagande nationer kan idag uppskattas till max 30.

Antalet tävlande blir för singel sannolikt ca 30 per gren och för paråkning och isdans max 50 per gren.

6.1 Ishallsprogram

A-hall

Hallen planeras för 9000 sittande inklusive reserverad läktare för officials och media (alt 7000 sittande + 3000 stående = Llllehammers koncept).

B-hall

Hallen planeras med 5000 sittplatser för publik inklusive reserverade platser för officials och med ia.

C-hall

Hallen planeras för ishockeymatcher med begränsat publikintresse - prel för 2000-3000 sittande åskådare inklusive viss yta för officials och media.

60

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1 Träningshallar

2 st träningshallar med begränsad publikkapacitet, men son medger viss mediabevakning.

För A-hallen finns ett mer detaljerat lokalprogram utarbetat från kampanjperioden inför tidigare ansökan - senaste datering 871112. För övriga hallar saknas detaljprogram.

A- och B-hallar nybyggs på Odensala Sportfält.

Den hall som nu planeras på Sportfältet förutsätts få sådan status att den kan fungera som C-hall.

Hallar med kapacitet för träning förutsätts vara utbyggda före 1998 (Nälden och Brunflo alt Sportfältet) .

6.9 Kalkyl

Underlag saknas för att göra en egentlig kalkyl. Kostnaderna baseras därför på referenser - i första hand Lillehammer - men även på erfarenhetsvärden från andra hallar och på kommunförbundets statistik.

För C-hall och träning srinkar, som förutsätts vara befintliga före 1998 har en schablonkostnad reserverats för os-anpassning + ev efterarbeten.

Inventeringsdel Kostnad KKr Anm/Restvärde

A-hall 185 000

B-hall 85 000

C-hall 6 000

Träningsarena 1 2 000

Träningsarena 2 2 000

Summa 280 000

61 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1 7 ALPINA GRENAR ARENAOMRÄDE 1

Arenacmråde 1 avser anläggningar för störtlopp samt Super G, herrar med gemensamt målområde.

Befintliga arenor och transportanläggningar utgör stommen till OS-arenorna. Det breda tävlingsrogram-met innebär emellertid att kompletteringar är nödvändiga liksom en upprustning till att motsvara aktuella tävlingsregler och gängse standardkrav.

Tävlingsprogram:

Herrar: Störtlopp, Super G och störtlopp kombination Damer: Störtlopp och störtlopp kombination

35-40 deltagande etablerade nationer (+ ev nya).

Max 4 deltagare/nation och normalt ca 100/gren.

Planering görs för en publik på max 30 000 pers.

7.1 Transportanläggningar

För mäterialtransporter utnyttjas befintlig kabinbana till startcmrådet för störtlopp.

För träning och tävling utnyttjas Olympialiften och Olympiatoppen.

För att nå startområden för damstörtlopp och Super G byggs en ny stollinbana (2-stols) från Olympialiftens bergstation till platån söder om "Konjaksstenen" på ca + 1100. Därifrån sker transport på skidor till respektive startplats.

7.2 Startområden

Störtlopp herrar:

Ny startramp byggs för att ge tillräcklig starthastighet .

Nytt startområde ansluts till banan vid + 1155 för H-kombination/tillika reservstart för H vid hårt väder .

Nya starthus 25 m2 byggs till båda startplatserna.

Servering till kabinbanans bergstation förutsätts vara utbyggd före 1994 och kan då fungera som värmestuga (ej OS-kostnad).

62 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 Störtlopp damer och Super G herrar:

Startcmråde för störtlopp D etapleras på + 1035 på ryggen ovanför Svartberget.

Permanent starthus 25 m2 och värmestuga 50 m2. (Skall senare kunna kompletteras till enklare servering).

Startområde för D-komb - tillika reservstart för störtlopp D samt för Super G - H etableras på + 930 i anslutning till bansträckningen.

Permanent starthus på 25 m2.

7.3 Tävlingsbanor

Störtlopp herrar:

Markarbeten i bansträckningen är klara.

Konstsnöanläggning är utbyggd.

Skyddsnät är utbyggda i erforderlig omfattning.

För 3 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vind skydd.

Markberedning för helikopterlandningsplatser görs på två platser. I övrigt sker preparering med pistmaskin .

10 st TV-plattformar 5 m2 och 4 st fotoplattformar 10 m2 byggs. De senare skall vara grundlagda 6 m från skyddsnät och ha utkragad plattform för sikt över skyddsnät.

Störtlopp damer och Super G herrar:

Ny bansträckning byggs från start på + 1035 genom gamla "störtloppsravinen", till turistnedfart parallell med störtlopp H samt mellan turistnedfart och må Iskjuts.

I turistnedfartsdelen görs kompletteringsarbeten.

Vid korsningen med Ärevägen, Bräckevägen och "Röda Rappet" utförs skidtunnlar (lika befintliga vid störtlopp H).

Konstsnöanläggning byggs ut i nya bandelar och i befintlig turistnedfart. Längd ca 1850 m.

63 Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Transformatorstation byggs och elkablar läggs för strömförsörjning i banan.

Skyddsnät byggs till en sammanlagd längd på ca 400 m.

För 2 st räddningsstationer i öppen terräng byggs vindskydd .

Markberedning för helikopterlandningsplatser utförs på två platser.

5 st TV-plattformar och 2 st fotoplattformar byggs (jfr störlopp herrar).

Preparering för publikplatser görs längs alla tre banorna.

7.4 Målområde inkl publikläktare, byggader m m

Markarbeten o dyl;

Ovanför E75 utförs terrassering av mark för provisorisk läktare.

Ny gångväg och trappor för publik byggs mellan E75 och läktare.

Terrasserings- och markberedningsarbeten utförs för utvidgning av målcmrådet, för anpassning av uppbromsningsplanet till ny fast byggnad och läktare och för provisoriska läktare, 2 st.

Uppställningsyta för OB-bussar m m ca 300 m2.

Gångvägar/trappor byggs ut för publik.

Belysningsmaster planeras för belysning av hela målområdet och målskjutsen.

Målport och nytt mobilt målhus för handtidtagning 10 m2.

"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande utförs som avskärmningar i målcmrådet. För fotografer skall sammanlagt 200 platser anvisas längs banan och i målområdet.

64 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Anläggningar för publik;

- Sittplatsläktare för officials,

200 platser 150 m2

- Sittplatsläktare för skrivande

press, 300 platser 300 m2

Summa läktaryta med tak, vindskydd

och strålvärmeinstallation 450 m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 700-800 sittplatser.

Permanent ståolatsläktare byggs för 1000 personer.

Provisoriska läktare byggs med 1500 + 2800 + 2000 ståplatser.

I övrigt prepareras ytor intill tävlingszonen för stående publikservice till publik:

- Entréportaler/skärmtak med publikinsläpp

- Kiosker och souvenirförsäljning - temporära

- Temporära toaletter ca 50 st

- Behovet av serveringar förutsätts bli täckt av etablerade anläggningar inom gångavstånd.

Byggprogram, permanent byggnad;

- Värmestuga för press och tävlande 100 m2

- Central för olycksfallsberedskap

samt dopingkontroll 50 m2

- Förrådsyta 100 m2

- Serviceutrymme för skidfabrikanter

8x20 m2 160 m2

- Tekniskt utrymme för televerket 90 m2

- Kommentatorhytter för TV 3 st

och för radio 3 st ca 30 m2

- Kontrollrum Radio/TV 20 m2

Summa programyta 5 50 m2

Programytan kan beräknas motsvara en

totalyta på ca 850 m2 BTA

Befintligt utrymme i målhuset förutsätts räcka för tävlingssekretariat.

Servering för officials, juryrum, TPC-central m m förutsätts finnas eller kunna etableras i Lunds-glrden.

5 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

65 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Temporära anläggningar;

- Kommentatorhytter för TV 27 st och för radio 22 st

- TV-plattformar 2 st

7.5 Informationsutrustning m m

- Ljudanläggning

- Vid målområdet arrangeras flaggspel med ca 50 flaggstänger

7.6 Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Markförvärv erfordras för utvidgning av störtloppets målområde

- Mark för nya bansträckningar och transportanläggningar, scm inte ägs av Are kommun eller Äre-liftarna AB arrenderas

- Homologisering, besiktningar o dyl

- Avspärrningar av arenaomraden med nätstängsel, ca 9 km, med 7 st insläppsportaler samt ca 3 km stängsel för kanalisation av publikströmmar.

7.9 Kalkyl

Programmet överensstämmer i huvudsak med stadsgaran-tihandlingar inför 1994 års spel (viss omredigering har gjorts). På några punkter har högre standard förutsatts - detta är baserat på erfarenheter som gjorts under marknadsföringen av tidigare kandidatur .

Kalkylen baseras därför i huvudsak på värden från tidigare ansökan.

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

7.1 Transportanläggningar 9 500

7.2 Startområden 2 500

7.3 Tävlingsbanor 20 500

7.4 Målområde mm 29 000 200

7.5 Informationsutr mm 1 500

7.6 Förvärv, avgifter mm 1 000

Summa 64 000 200

66

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1 8 ALPINA GRENAR ARENAOMRADE 2

Arenaområde 2 avser anläggningar för Super G damer, storslalom och special slalom samt puckelpist med gemensamt målområde.

Befintliga arenor och transportanläggningar utgör stommen till OS-arenorna. Det breda tävlingsprogrammet innebär emellertid att kompletteringar är nödvändiga likscm en upprustning till att motsvara aktuella tävlingsregler och gängse standardkrav.

Tävlingsprogram;

Herrar; Storslalom, specialslalom, specialslalom kombination och puckelpist

Damer; Super G, storslalom, specialslalom, specialslalan kombination och puckelpist

35-40 deltagande etablerade nationer (+ ev nya).

Max 4 deltagare/nation och normalt, ca 100/gren.

Planering görs för en publik på max 20 000 pers.

8.1 Transportanläggningar

Befintliga lift- och bansystem kan utnyttjas.

8.2 Startområden

Super G damer samt storslalom herrar och damer:

Markberedning för 3 st nya startområden och starthus .

3 st nya permanenta starthus å 2 5 m2.

Befintlig servering på Hummeln förutsätts fungera som värmestuga.

Slalom herrar och puckelpist:

Markarbeten görs för nytt startcmråde på + 635 NV om nuvarande start samt för skidväg från WC-banans bergstation till starten.

Nytt starthus 25 m2 byggs.

Krav för puckelpist har ej utretts. T v förutsätts att endast mindre kompletteringar erfordras.

67 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Slalom damer:

Röjning och markarbeten för nytt startområde intill storslalombanan (bana 1) på + 615.

Permanent starthus 25 m2 byggs.

8.3 Tävlingsbanor

Super G damer samt storslalom herrar och damer;

I nedre delen av befintlig bana för storslalom (bana 1) görs justeringsarbeten i

Ny bana (bana 2) etableras. Längd ca 1350 m bredd 45-50 m (inklusive publikutrymmen). Banan planeras ut till jämn yta för att snabbt kunna prepareras med konstsnö.

Väg till Fjällgården byggs om för att ge plats för bana 2 Längd ca 500 m, nivåskillnad 45 m med tre kurvor. Vägbredd 6 m med mötesplatser.

Konstsnöanläggning byggs ut i bana l:s övre del, längd ca 350 m och i bana 2, längd ca 1450 m.

Transformatorstation byggs och elkablar läggs i Super G-banan.

Skyddsnät byggs i Super G-banan, längd 200 m.

Helikopterlandningsplatser förutsätts kunna beredas med pistmaskiner.

Utrymning svag för räddningspulkor till Vakthögen förbättras, längd ca 50 m.

Ca 15 st nya TV-plattformar byggs intill banorna.

Slalom herrar och puckelpist;

Befintlig med förlängning mot NV till ny startplats. Längd ca 100 m, bredd ca 50 m.

Krav för puckelpist har ej utretts. T v förutsätts att endast mindre justeringar av banprofilen erfordras .

Slalom damer:

Bana 1 för storslalom enligt ovan.

68 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 8.4 Målområde inkl publikläktare, byggnader m m

Markarbeten o dyl;

Utskjutande rygg vid befintligt målhus schaktas ned helt så att ett nivåmässigt samlat målområde skapas. Dessutom breddas målområdet för ny målgång till bana 2.

Vall mellan uppbromsningsplan och köyta till WC-linbanan schaktas om och anpassas till det breddade målområdet.

Tillfartsväg för transporter till målområdet skärs in i slänten norr on kabinbanans dalstation. Vägen skall ha min 4 m fri höjd under kabin och stolar.

Plats reserveras för OB-bussar m m ca 300 m2.

Gångvägar och trappor till målområdet iordningställs (utförs i samband med nybyggnad öster om dalstationen) .

Belysning rustas upp och kompletteras i hela målområdet.

Nytt målhus 50 m2 byggs mitt i målområdet. Mobilt målhus 20 m2 utförs för hand tid tagning storslalom och Super G. 3 st nya målportaler byggs.

"Korridorer" för press, fotografer, ledare och tävlande arrangeras som avskärmningar i olika delar av målcmrådet. För fotografer skall sammanlagt minst 150 platser anvisas längs banorna eller intill respektive målplatser.

Det breda målområdet med 3 st målportar (+ ev anslutande free-stylearenor) innebär att placering av läktare, avstängningar, dragning av publikvägar m m måste ägnas omsorgsfulla studier för att fungera vid ett komprimerat tidsschema.

Anläggningar för publik;

- Sittplatsläktare för officials,

200 platser 150 m2

- Sittplatsläktare för skrivande

press, 300 platser 300 m2

Summa läktaryta med tak, vindskydd

och strålvärmeinstallation 450 m2 BTA

Efter OS omdisponeras ytan till 700-800 sittplatser.

69 Permanent ståplatsläktare byggs för 1000 personer,

Provisoriska läktare byggs med 1500-2000 platser och med placering anpassad till det breddade målområdet.

I övrigt prepareras ytor intill tävlingszoner för publik.

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Service till publik;

- Entréportaler/skärmtak med publikinsläpp

- Kiosker och souvenirbutiker - temporära

- Temporära toaletter, ca 50 st

- Behovet av serveringar förutsätts vara täckt av etablerade anläggningar inom gångavstånd.

Byggprogram, permanenta byggnader: Målhus - se ovan

- Tävlingsadministration, TPC m m

- Sammanträdesrum för tävlingsjury

- Ceremoniutrymmen

- Central för olycksfallsberedskap samt dopingkontroll

- Förråd

- Värmestuga för press och tävlande

- Uppehållsrum för officials med servering och uppsikt över målcmrådet

- Kontrollrum Radio/TV

- Tekniskt utrymme för televerket

- Kommentatorhytter för TV 3 st och för radio 3 st ca

Summa programyta

Programytan kan beräknas motsvara en total yta på ca

100 m2

30 m2

70 m2

50 m2

100 m2

150 m2 20 m2 90 m2

30 m2 740 m2

1 100 m2 BTA

Lokalerna förutsätts dels kunna inrymmas i en nybyggnad öster om kabinbanans dalstation, dels byggas ihop med permanenta läktare. Efter OS skall ytorna delvis kunna disponeras om till kontor eller försaljningsyta.

Temporära anläggningar:

- Kommentatorhytter för TV 27 st och för radio 22 st

- TV-plattformar prel 6 st

70 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

8.5 Informationsutrustning m m

- Ljudanläggning

- Vid målområdet arrangeras flaggspel med ca 50 flaggstänger

8.6 Förvärv, avgifter, övrig utrustning

- Mark för nya bansträckningar och transportanläggningar, som inte ägs av Are kommun eller Äre-liftarna AB arrenderas

- Homologisering, besiktningar o dyl

- Avspärrningar av arenaområden med nätstängsel, ca 8 km, med 8 st insläppsportaler samt ca 3 km stängsel för kanalisation av publikströmmar.

8.9 Kalkyl

Programmet överensstämmer i huvudsak med stadsgaran-tihandlingar inför 1994 ars spel (viss omredigering har gjorts). Freestyle/puckelpist har tillkommit. På några punkter har högre standard förutsatts -detta är baserat på erfarenheter som gjorts under marknadsföringen av tidigare kandidatur.

Kalkylen baseras i huvudsak på värden från tidigare ansökan.

Investeringsdel Kostnad/Kkr Anm/Restvärde

8.1 Transportanläggningar

8.2 Startområden

8.3 Tävlingsbanor

8.4 Målområde m m

8.5 Informationsutr m m

8.6 Förvärv, avgifter m m

Summa

71 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1 9 KOMPLEMENT, ÖSTERSUND

9.1 Ceremoniutrustning

Olympisk eld. Stor modell på invigningsarenan + 5 st av mindre modell på övriga arenor.

Utrustning i övrigt till invignings- och avslutningsceremonier förutsätts bli upptaget som driftkostnad .

9.2 Ceremoniplats

Prisutdelning förutsätts ske i centrala Östersund, exempelvis vid Rådhuset. Förberedelseutrymmen förutsätts finnas i befintliga byggnader.

Som temporära anordningar utförs följande;

- Ceremonipodium med prispall,

flaggor, orkesterutrymme ca 100 m2 BTA

- 1 omg flaggspel ca 65 st

- TV-plattform och fålla för fotografer

- Avspärrningar m m för publik

- Läktare för hedersgäster

9.3 Sekretariats- och informationsutrustning

- Tidtagningsutrustning

- Resultattavlor/storbildstavlor

9.9 Kalkyl

Investeringsdel Kostnad/Kkr Anm/Rest värde

9.1 Ceremoniutrustning 12 000

9.2 Ceremoniplats 1 500

9.3 Sekretariats- och informationsutrustning 25 000

Summa 38 500

72 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1 10 KOMPLEMENT, ÅRE

10.1 Ceremoniutrustning

Olympisk eld 2 st av mindre modell, 1 st/målområde.

Prisutdelning förutsätts hållas kvällstid inan målområdet till respektive arena där ett fast podium med prispallar ochflaggstänger anordnas.

10.2 Sekretariats- och informationsutrustning

- Tidtagningsutrusting inkl internt ledningssystem

- Resultattavlor för mellan- och sluttid vid start, längs banan och vid mål

- Storbilds- och resultattavlor

10.3 Träningsbackar

Befintliga backsystem förutsätts bli utnyttjade. För slalom och storslalom; Tottbacken, Snobbrännan, Tvättbrädan och Hamrebacken.

"Schuss-träning" och vallatest för störtlopp: Rödkullen och Höga sensadeIn.

Transportanläggningar: Befintliga system kan utnyttjas,

Startområden;

Inga investeringskrav.

Träningsbanor;

Konstsnöanläggning i Snobbrännan rustas upp och förbättras . Ny konstsnöanläggning i Tvättbrädan.

Övrigt;

Tidtagingssystem förutsätts hållas av nationstrupperna Värmestugor på viss distans får accepteras. Inga OS-investeringar.

73

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 10.4 Utrustning m m

Komplettering görs av tävlings- och träningsutrustning, t ex port markeringar, borrar, snöskotrar, pulkor, kommunikationsradio m m.

10.9 Kalkyl

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Rest värde

10.1 Ceremoniutrustning 2 000

10.2 Sekreteriats- och informationsutrustning 15 000

10.3 Träningsbackar 1 500

10.4 Utrustning mm 8 500 2 000

Summa 27 000 2 000

74 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1 11 Kalkyl

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

1 Backhoppning 134 000 300

2 Längdskidåkning 94 000 700

3 Skidskytte 36 000 400

4 Skridsko 57 000 600

5 Bob och rodel 180 000

6 Ishockey och konståkning 280 000

7 Alpina grenar, arena 1 64 000 200

8 Alpina grenar, arena 2 48 000

9 Komplement Östersund 38 500

10 Komplement Are 27 000 2 000

Summa arenor 958 500 4 200

Kostnaderna gäller prisläget december 1989.

75 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998

BILAGA NR 2

TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI

0559 INVESTERINGAR OLYMPISK BY

1. INRE ZON

2. YTTRE ZON

3. SÄKERHET

4. INREDN. o UTRUSTN,

5, KALKYL

H-HOMSULT

JÄMTLAND AB

JANUARI 1990

76 Prop, 1990/91: 55 Bilaga 1 INVESTERINGAR OLYMPISK BY

Totala antalet deltagare i nationstrupper har enligt senaste referenser ökat till 3300.

Olympiska byn i Östersund dimensioneras för ca 60 nationstrupper på sammanlagt 3000 personer.

Ca 300 personer ur trupperna - ledare tekniker m fl - förutsätts bo i Are utan att speciella säkerhetsarrangemang behöver vidtagas där. För både träning och tävling reserveras dessutom utrymmen centralt i Are i form av "Daghotell". Här skall erbjudas möjligheter till vila, samvaro, omklädning, administration, skötsel av tävlingsutrustning m m. Detta förutsätts ej belasta OS-budgeten.

Som olympisk by disponeras ett bostadsområde med preliminär lokalisering till Spikbodarnaområdet.

En boendestandard med 2 personer per rumsenhet + några 1-personrum per nation har förutsatts.

Byn består av en boendezon - inre zon - och en yttre zon dit även andra ackrediterade, t ex press, har tillträde.

Hela byn inhägnas och bevakas med TV-kameror och vakter. Inpassering sker via vaktstuga till yttre zon och därifrån via ny vakt till inre zon. Vakt finns dessutom vid varje byggnadsentré.

Bostadsområdet byggs med 700 lägenheter. Till dessa hör normala bostadskomplement som förråd, tvättstugor, kvarterslokaler, garage, parkeringar m m, som också nyttjas av nationstrupperna.

4 st förskolor, LM-skola med fritidshem samt en butik förutsätts bli utbyggda i området.

I kalkylen ingår en temporär anpassning för OS-användning och kostnad för återanpassning/upprustning till normalt bostadsområde.

77 INRE ZON

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

600 lägenheter för aktiva, ledare och servicepersonal

25 lägenheter för sällskapsutrymmen 50 lägenheter för kontor/expeditioner till nationstrupper

25 lägenheter för lä karexpeditioner Förråd och verkstäder placeras i förråd och garage planerade för bostadsbehovet

Kvarterslokaler disponeras av nations trupperna för genomgångar, videoupp spelningar och rekreation 2 st förskolor disponeras som informa tionslokaler och mindre restauranger med egen kökskapacitet för nationer med speciella krav 1 000 m2

LM-skola och fritidshem disponeras temporärt som restaurang, bio, disco- tek, samvaro och när-hälsovård 2 000 m2

Mat förutsätts i stor utsträckning beredas i andra skolanläggningars kök och i regementskök för transport och slutlig tillredning i den Olympiska Byn.

YTTRE ZON

2 st förskolor disponeras för följande funktioner:

- Lokaler för mindre presskonferenser 150 m2

- Ackreditering, information, bank, post,

tele 350 m2

- Kemtvätt, fotobutik, blomsterbutik m m 300 m2

- "Träffstuga" med enkel servering samt aktivitetsytor 400 m2

I den yttre zonen placeras även en per manent livsmedelsbutik. Denna byggs och drivs helt på kommersiell grund 500 m2

SÄKERHET

Området inhägnas. Vid entré(-er) och transport-infart(-er) samt vid passage mellan zonerna anordnas vaktstugor.

Efter spelens slut rivs inhägnaden. Vaktbyggnader omdisponeras eller flyttas bort.

78 Prop, 1990/91: 55 Bilaga 1 INREDNING och UTRUSTNING

Lägenheter inreds i enkel hotellstandard samt med bord och stolar i kök.

Övriga lokaler såsom sällskapsutrymmen, kontor, läkarexpeditioner, serveringar m m inreds och utrustas i normal omfattning.

Efter spelens slut avyttras en stor del av inredningen .

KALKYL

Kostnader gäller prisläget i december 1989.

För bostäder med biutrymmen har som investering räknats 6 månaders hyra baserat på 12 % ränta. Till detta har lagts en uppskattad kostnad för uppfräschning och färdigställande till normalt bostad sområde.

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

1 Inre zon 65 000

2 Yttre zon 5 000

3 Säkerhet 5 000 500

4 Inredning och utrustning 43 000 11 500

Summa 118 000 12 000

79 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998

BILAGA NR 3

TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI

INVESTERINGAR

MEDIABY

1, BOENDE 2, SERVICE 3. KALKYL

H-HOMSULT

JÄMTLAND AB

JANUARI 1990

80 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 INVESTERINGAR MEDIABY

Mediapersonalen bedöms enligt senaste referenser uppgå till ca 6000 personer.

Av dessa bedöms 1500 - 2000 personer ha Are som huvudsaklig verksamhetsort. Dessa förutsätts få sitt boende ordnat inom (år 1998) existerande turistbädd kapacitet i Areområdet.

För övriga bör boendet ordnas i eller i anslutning till Östersund. För att klara detta förutsätts att man som en dellösning kan erbjuda ett nybyggt bostadsområde som temporärt ställs till förfogande som mediaby.

BOENDE

Byn dimensioneras preliminärt för 2100 personer.

Boendestandarden förutsätts vara 1 person/rum (sovrum resp vardagsrum). Lägenheterna möbleras med säng och skrivarbetsplats i varje rum, sittgrupp med TV i vardagsrum och matbord och stolar i kök.

Ett bostadsområde på 700 normalstora lägenheter (snittstorlek 3 RK) och ca 53 000 m2 LY motsvarar detta program. Storleken blir därmed lika som för den Olympiska By som ingick i ansökan om statsgaranti för 1994 års spel.

Inredning

SERVICE

Inom det normala byggbeståndet av kvartersgårdar och förskolor som byggs i området anpassas ca 1000 m2 BRA till temporära servicelokaler för mediapersonalen.

Lokalerna skall innehålla ackredit er ing och information, servering, pub, bar, sällskapsrum, TV/videorum m m.

Bostadsområdet förutsätts ge underlag för en livsmedelsbutik som skall vara i drift under OS. Denna förutsätts ej belasta OS-budgeten.

Inredning

6 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1 KALKYL

Kalkylen baseras helt på delkostnader ur beräkningar för Olympisk By i statsgarantiunderlaget. för 1994 års spel.

Kostnaderna är framräknade till prisläget december 1989.

Investeringar har räknats enligt följande:

- 6 månaders hyra för bostadsområdet baserat på 12 % ränt,a

- Temporär anpassning för OS-användning

- Återställande/upprustning till normalt bostadsområde

- Inredning

10 000

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

1 Boende:

Hus

500 Inredning

2 Service:

Hus

500 Inredning

000 Summa

82

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998

BILAGA NR 4

TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI

999 INVESTERINGAR INFRASTRUKTUR

L KOMMUNIKATIONER

2. VA-FÖRSÖRJNING

3. KRAFTFÖRSÖRJNING

4. KALKYL

csilaafeIa

ÖSTERSUNDS och ÅRE KOMMUNER JÄMTKRAFT och K-KONSULT

JANUARI 1990

83 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 KOMMUNIKATIONER

Östersund och Are har generellt sett goda förbindelser utåt inom alla trafikslag och väl fungerande lokala väg- och trafiknät. Planer finns för ytterligare utbyggnader, som beräknas vara färdigställda före 1998. De olympiska vinter spelen innebär dock en väsentligt ökad belastning.

Följande redovisning belyser översiktligt hur detta kan klaras. De investeringar, scm krävs p g a OS och som annars ej skulle genomföras, tas här upp som OS-kostnad. Extra driftkostnader för OS, som ej leder till motsvarande intäkter, redovisas under Driftkostnader.

Preliminär trafikanalys

I spelen engageras direkt cirka 15 000 personer och en publik av 40 000 - 100 000 personer/dag. Fördelningen mellan Are och Östersund kan uppskattas vara ungefär följande:

OS-engagerade Publik/dag

Östersund 9 000 30 000-80 000

Are 3 000 5 000-30 000

Publiken består av lokalt boende, flerdagsbesökare och dagsbesökare.

Till- och frånresor

Det antas att de OS-engagerade anländer under en 14-dagarsperiod med stegrat antal de sista dagarna. Avresa sker med stark koncentration till 2 dagar.

Publiken anländer och avreser under hela tävlingstiden, d v s 13 dagar med toppar första och sista dagarna.

Dimensionerande blir avresedagarna.

En gissad fördelning på färdmedel kan se ut på följande sätt;

84 Bruttotrafik i en

riktning

och sammanlagt u

inder 2

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

dygn

Antal

Flyg

Tåg Väg

Lokalt boende

Nationstrupper Officials

300 700

2 700 700

300 300

Press, rad io, TV, televerket

4 000

1 500 1 000

500 Funktionärer ocl personal-förstärkningar

h 7

1 200

500 700

4 600

Publik

5 000

10 500 48 000

26 500

Summa

13 600

12 800 50 000

31 600

Detta kan ge ett kapacitetsbehov maximalt för flyg respektive tåg av 7000 å 8000 personer under en dag.

Marktransporter till flygfält respektive järnvägsstation i Östersund behöver då dimensioneras för att under en dag frakta sammanlagt cirka 15000 personer i en riktning.

Dagspendling till och från Östersund-Are

Pendlingsfrekvensen beror på var publiken kan beredas övernattningsmöjligheter. Huvudparten torde kunna bo inom 10-15 mil från axeln Östersund-Are och kommer att i hög grad utnyttja egen bil eller charterbussar för pendling till tävlingarna. Det är dock inte osannolikt att 5000 å 10000 människor per dag kan utnyttja tåg utmed linjen Sundsvall-Ös t er sund -Are- Storlien-Trondheim. Marktransporter till tåg erfordras.

85 Utpendling mellan Are och Östersund

Det kan uppskattas att 5000 å 10000 människor per dag kommer att förflytta sig mellan förläggning/ bostad på ena orten och tävlingsonrådet på andra orten. Det är av vikt att dessa förflyttningar kan ske i anslutning till tävlingars början respektive slut, helst inom en tidsrymd av ett par timmar.

En "gissad" fördelning på färdmedel kan vara följande ;

Tåg 2 000-5 000 personer/riktning

Charterbuss 1 000-2 000 "-

Reguljär buss 100- 500 "-

Egen bil 2 000-2 500 "-

Siffrorna kan tjäna till ledning för beräkning av kapacitetsbehov på respektive färdmedel samt parker ing sutrymme . För tågresenärer tillkommer kravet på anslutande bussar.

os-organisationens egna transporter

Organisationen skall hålla transportservice till alla ackrediterade.

Alla grupper skjutsas till och från flyg respektive tag.

En normalstor nationstrupp betjänas med minst 3 per sonbilar/minibussar. Varje ishockeylag skall disponera 1 buss.

IOC-med lemmar, ordförande och generalsekreterare i nationella olympiska kommittén m fl skall ha bil med chaufför till förfogande.

För mediapersonal hålls transport service mellan boendet, arenor, mediacentra och andra aktuella resmål samt mellan Östersund och Are.

Funktionärer m fl har stora transportbehov.

För att klara detta byggs en transportcentral upp -TPC - med central administration och bokningsexpedi-tioner, rum för chaufförer m m vid de mest frekventa resmålen. Bokningssystemet samordnas med övriga buss- och taxitransporter.

Särskilda parkeringsytor reserveras.

OS-organisationen bör också sörja för att ett stort antal hyrbilar finns att disponera.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

86 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Trafikförsörjning till de mest publikdragande arenorna i Östersund

Följande räkneexempel visar hur 50 000 personer kan komma till eller från en arena.

Gående 10 % 10 % 20 %

5 000 5 000 10 000

Egen bil 40 % 60 % 25 %

20 000 30 000 12 500

2,5 pers/bil 8 000 p 12 000 p 5 000 p

25 ha 36 ha 15 ha

Charterbuss

15 %

10 %

20 %

7 500

5 000

10 000

50 pass/buss

buss-p

2 ha

1,5 ha

2,5-3 ha

Allmän buss

25 %

10 %

30 %

12 500

5 000

15 000

50 pass/buss

enkel väg

2,5 turer/buss

bussar

Taxi, Limou- 10 % 10 % 5 %

sine 5 000 5 000 2 500

3 pass/bil 1 700 1 700 800

enkel väg 700 700 350

2,5 turer/bil bilar bilar bilar

Följande slutsatser kan dras om dimensioneringsförutsättningar .

- Det erfordras goda gångvägar mellan centrum och tävlingscxnrådena.

- För bilparkering krävs en sammanlagd yta av 25-35 hektar som rymmer 8 000-12 000 bilplatser. Parkering bör av kapacitetsskäl spridas till flera platser inom max 1-1,5 km avstånd från arenaområdet. (Parkering på längre avstånd kräver en betydande insats av pendelbussar.) Hand i kapparke-ring erfordras i anslutning till entréer. Gångvägar bör ordnas mellan parkering och arenor.

- För allmän busstrafik erfordras kapacitet för att transportera 10 000-15 000 passagerare inom en tidsrymd av 1 - 2 timmar. Eftersom det måste förutsättas att normal trafikförsörjning - eventuellt med undantag av skolskjutsar - skall fungera också under spelen, innebär detta att 100-talet extra bussar erfordras.

87 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

- För charterbussar krävs ytor för avlämnande av passagerare. Parkering för 150 - 200 bussar bör anordnas nära arenorna.

- Taxi och limousine kommer att krävas för betal-starka besökare till OS (t ex representation). Ett tillskottsbehov av 300-500 bilar är inte orimligt.

- Särskilda angöringsområden reserveras för transporter av nationstrupper, officials, funktionärer och massmediapersonal.

Trafik i Are

Programmet baseras på tidigare OS-utredningar, där bl a erfarenheter från WC-tävlingar vägts in.

Generella trafikkrav

I den kommande trafikplaneringen skall särskild (ansorg ägnas ät följnade kategorier.

- räddningstjänst

- serviceforiäon

- varutransporter

- handikappade

Trafikcentral

Kravet på samordning av den totala trafikbilden blir mycket stor och direkt avgörande för kvalitet och servicenivå. Här föreslås upprättandet av en ledningscentral bestående av alla tänkbara kommunikationsslag, samt andra viktiga funktioner, såsom tull, passpolis och militära myndigheter. Möjligheterna till snabba beslut och rätt kommunikation i en ledningscentral blir direkt avgörande för den totala transportapparaten som kommer att få väsentlig betydelse i ett OS.

1.1 Flyg

1.11 Reguljärflyg och charterflyg

Reguljärflyg Östersund-Stockholm tor kan bedrivas med varierande intensitet. Som grund kan en tidtabell på 30 min mellan avgångarna läggas. Som alternativ kan non-stop-trafik tillämpas vilket ger stora möjligheter att följa bokningsläget dag för dag och därmed fylla på med avgångar efter behov.

88 Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

Charterflyget, med plan på upp till 200-300 passagerare, passar in mot reguljär flyget. Under OS-veck-orna kommer Frösön att fungera som en stor flygplats. Man kommer då att ta till s k "slotts" dvs styrning på ankomsterna.

Bansystem och plattor

Befintliga taxibanor behöver breddas. Dessutom krävs en ny parallell taxibana.

Stationsplattan utökas från nuvarande 4 till 5 platser.

För charterplan förutsätts att den militära sidan får utnyttjas.

Terminal

Den nya terminalen klarar en snabb genomströmning även vid tät tidtabell med 3-4 samtidiga plan i storleken 115-140 platser.

Charterflyget föreslås styras till militärsidan där provisoriska terminal funktioner inklusive pass och tull etableras (för ackrediterade skall enligt den olymiska chartern förenklade rutiner tillämpas).

Flygstat.ionens buss- och bilsida

Genom viss styrning av privatbilarna till förmån för bussar och taxi, klarar sig angöringssidan utan investeringar.

1.12 Helikopterflyg

Verksamheten organiseras och utgår från Jämtlands Aeros anläggning i Göviken. Extra landningsplatser kan anordnas på isen.

Temporära helikopterlandningsplatser anordnas i anslutning till arenor och på ATS - snöröjd yta ca 40x40 m med fria in- och utflygningsriktningar. Området inhägnas.

I Are snöröjs Arevallen och prepareras som landningsplats. Befintlig hangar utnyttjas.

En kapacitet på ca 25 pers/tim mellan Östersund och Are har lagts som preliminär förutsättning.

Utöver den kommersiella trafiken används helikoptrar av polis och i räddnings/sjukvårdstjänst. Eventuella krav på särskild trafikledning och samordning utreds senare.

1.13 Privatflyg

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Privatflyg till Östersund hänvisas till Ope-fältet som förutsätts vara upprustat före 1998.

I Are prepareras en landningsbana på 800x50 m på Åres jons is. Taxibana och uppställningsplatser prepareras liksom väganslutning till Are Strand.

1.2 Järnväg

SJ planerar en utbyggnad och modernisering av anläggningar och bana på linjen Östersund-Storlien. Åtgärderna planeras vara klara till 1998 på sträckan Östersund-Duved.

Planerna omfattar bl a utbyggnad av Are och Duveds stationer till moderna terminaler, scm kan i utbyggt skick mottaga väsentligt flera resenärer än i dag.

1.21 Pendeltrafik Östersund-Are-Östersund

Pendeltrafik kan bedrivas i 1-timmes intervall med körtid på 70-75 minuter.

Varje tågsätt består normalt av 13 st moderna 2-klassvagnar och kan ta upp till ca 1000 resande.

Kapacitetsexempel: Boende i Östersund skall se en utförsåkningstävling i Are. Exempel på tider och kapacitet:

Ö-A: Körperiod 06.15-10.30 = 4 000 resande A-Ö: Körperiod 14.15-18.30 = 4 000 resande

Tävlingarna i Östersund ligger tidsmässigt mer spridda över dagen. Detta gör att boende i Are, som dagspendlar till Östersund, kan sprida sitt resande över längre tid, vilket ger högre kapacitet.

Om arrangörerna för lOC eller andra intressenters räkning önskar särskilda konferensvagnar, kan SJ sälja sådana under OS-perioden. Dessa kan placeras i pendeltågen.

Pendeltågen är utrustade med högtalarsystem, där information om OS-arrangemang m m kan förmedlas.

90 Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

1.22 Pendeltrafik Trondheim-Are-Trondheim

Genom NSB försorg kan motpendeltrafik ordnas med en beräknad kapacitet per dag på ca 4000 personer.

För resenärer från Trondheim-Storlien till/från Östersunds-arrangemangen sker omstigning i Are till pendeln Are-Östersund-Are.

1.23 Fjärrtrafiken till och från Jämtland

Trafiken från Stockholmsområdet samt Malmö/Göteborg kan ge en kapacitet som svarar mot dagens toppvin-tersport, dvs 3000 resande/dag. För tillresor före OS och frånresor efter OS kan kapaciteten uppgå till 5000 resande/dag. Tågen måste dock enligt preliminär bedömning ha Östersund som slutpunkt med omstigning till pendeltågen mot Are.

Om efterfrågan finns, kan toppkapaciteten 5000 resande utnyttjas dagligen under OS-perioden.

1.3 Allmänna vägnätet

1.31 Utbyggnad av E75

Utbyggnad av E75 i ny sträckning nordöst om Östersund är högt prioriterad i den flerårsplan för byggande av riksvägar i länet, som vägverket skall fastställa i höst. Den kommer med säkerhet att i planen redovisas med färdigställande före 1998.

1.32 Bro över Rödösundet

En bro förkortar väsentligt restiden från flygplatsen till Are. Den ger samtidigt en avlastning av trafik från Östersunds centrala delar. Vid ett OS får detta stor betydelse.

Bron har vid länsstyrelsens behandling av flerårsplan för byggande av länsvägar getts låg prioritet. Av den anledningen kan man inte räkna med att bron kommer att ingå i vägplanen för perioden 1988-1997.

En bro över Rödösundet är dock intressant för länet och vägverket, då den ersätter en färjeled. Diskussioner pågår om annan finansiering av bron.

91 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

1.3 3 Ny allmän väg i Are

Ny väg byggs mellan E75 och väg 638. Vägen ersätter den väg vid Lundsgården, som blivit avskuren av störtloppsmålet, nivåskillnad 40 m, beräknad längd ca 550 m. Bredd 7,5 + 2,25 m gångbana på en sida -OS-investering.

1.4 Busstrafik

Kollektivtrafiken förutsätts få företräde under OS-perioden. Diskuterade transportlösningar;

- Matartrafik mellan järnvägsstationen och tävlingsarenorna, anpassade till tågtider (eventuellt utan turlista).

- Transfertrafik mellan flygstationen och arenor respektive hotell/boendeanläggningar.

- Speciella ringlinjer mellan järnvägsstation, hotell/boendeanläggningar och arenor.

- Trafik mellan centrum och arenor där generösa ytor reserveras för kollektivtrafiken.

I Östersund bedöms följande åtgärder behöva vidtagas ;

- Omdisponering av ytorna kring järnvägsstationen för att ge kollektivtrafiken bättre förhållanden. Nuvarande parkeringsyta reserveras för bussar. Förbindelsen mot Strandgatan/Gränsgatan öppnas för bussar.

- Temporär bussteminal/värmestuga utförs vid järnvägsstationen.

Mellan länets övriga kommuner till och från Östersund bör länstrafiken utföra en omfattande specialtrafik - direkt till arenorna eller med omstigning till lokallinjer.

Mellan flygstationen och Are utförs trafik med d irektbussar.

Kollektiva resor kan som komplement till järnvägen ske med buss i linjetrafik och en (troligen omfattande) chartertrafik.

92 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 Organisation

Linjetrafiken bedöms kräva ca 100 st extra bussar. Dessutom behövs bussar i TPC-trafik och charterbussar. Inhyrning mot speciella avtal och tidi-garelagd produktion bör studeras.

Behovet av en samordning av de olika transportinsatserna kommer att vara mycket omfattande. Eventuellt bör inte endast busstrafiken inordnas i ett gemensamt system utan även taxi och chartertrafik. Investeringar behövs dels för en sambandscentral, dels för utrustning i samtliga fordon.

1. 5 Lokala trafiksystem

Östersunds trafikmönster

Under ett flertal år har i Östersund planerats för fortsatt utbyggnad och förbättring av en trafikring med stor kapacitet runt centrumområdet. Vidare planeras ombyggnad av en besvärlig gatukorsning på väg 83. Enligt vägverkets förslag till s k fördel-ningsplan finns möjlighet att erhålla statsbidrag till dessa åtgärder under början och mitten av 1990-talet enligt nedan.

Beräknad Tidpunkt Objekt kostnad (1987) enl fördel- ___________________ Mkr____________ ningsplan

Samordnade tra fiksignaler längs Ridhusgatan 2,3 1990

Ombyggnad kors ningen Litsvägen- Fältjägargränd 3,5 1991

Ombyggnad Gräns gatan mm 9,0 1993

Ombyggnad

Strandgatan 8,5 1994

Grindplan (kors ningen Rådhus- gatan-Stuguvägen) 3,2 1995

Åtgärder enligt ovan förutsätts vara slutförda före 1998.

93

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Den nya trafikringen ger tillsammans med en komplett E75-förbifart en ökad smidighet och kapacitet. Detta är speciellt viktigt under OS, då alternativa möjligheter till ledning av trafiken måste kunna utnyttjas.

I kalkyl för 1.51-1.57 upptas alla förberedande arbeten i väg- och gatusystemet som investeringskostnad medan preparering av temporära parkeringsytor, avstängningar, skyltningar, trafikledning o dyl tas upp som driftkostna(3er.

Trafik till och från arenaomraden föreslås ske efter följande mönster;

1.51 Backhoppning Östberget

Max publik 50 000 personer.

Busslinjer till hoppbackarna dras i enkelriktad slinga med angöring på Byvägen.

Avstängning eller hård reglering av all annan trafik förutsätts inom Hornsbergsområdet under de mest. publikdragande tävlingarna.

Bilparkering för publik anordnas på Storsjöns is med 5000-8000 platser. Tillfart föreslås från nuvarande vintervägutfart vid hamnen, från Minnesgärde och från Frösödal Isen prepareras med snöröjning för att ge ökad istjocklek samt ev beläggning med fiberduk och vattenspolning/frysning.

Från isparkeringen prepareras gångvägar till de två gångtunnlar under Vallaleden som finns vid Trädgårdsvägen och Frösödal. Intill gångtunnlarna anordnas hållplatser och erforderliga vändslingor för pendelbussar, som för publiken vidare till arenorna på Frösön.

Parkering för charter- och långfärdsbussar anordnas på skolgårdar och på gator inom Hornsbergsområdet.

Vissa gator reserveras som huvudgångstråk för publik.

94 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

1.52 Längdskidåkning, Skidstadion

Max publik 40 000-45 000 personer.

Busshållplatser med vändslingor anordnas dels på "Trekanten" mellan Litsvägen och Genvägen, dels vid Utsikten genom ombyggnad och komplettering av befintlig parkering. ÖSK-vägen breddas för att klara mötande bussar.

Charterbussar och långfärdsbussar anvisas parkeringsplats på temporärt prepareade ängsytor intill ÖSK-vägen och på gator inom närområdet.

Bilparkeing för publik - prel ca 5000 platser -anordnas inom närområdet på I5s mark, där körgårdar, skjutbanor m m förutsätts kunna nyttjas. Temporära ytor iordningsställs genom snöröjning, tjälning och preparering av ytan med fiberduk och pistad/packad snö. Viss översyn, komplettering eller breddning av tillfartsvägen torde bli nödvändig, likscxi byggande av infarter till temporära p-ytor.

Från parkeringsplatserna på I5-cmrådet iordningställs gångvägar mot Skidstadion. Vissa permanenta förberedande arbeten + temporär preparering av ytskiktet förutsätts.

Väg 88 förutsätts bli avstängd eller hårt trafikregi er ad under tävlingar.

Gångvägssystem mellan centrum och Skidstadion och Utsikten byggs ut genom breddning av trottoarer och komplettering till befintliga gångvägar.

Vid maximal publikbelastning kan även parkering till skidskyttestadlon enligt 1.53 behöva nyttjas (anpassning av tävlingsschemat förutsätts). Vissa åtgärder kan komma att krävas för att kanalisera gående genom eller förbi Sollidenområdet.

1.53 Skidskytte, Remonthagen

Max publik 15 000 personer.

Hela ytan mellan arenaområdet och E75/Stuguvägen (ca 10 ha) prepareras temporärt som trafik-, angörings-och parkeringsytor (parkeringsytor för administration, officials och nationstrupper ligger utanför ytan och ingår i arenakalkylen). Preparering kan göras med teknik enligt 1.52.

In- och utfarter från Stuguvägen kompletteras.

Angöringsplatser anordnas nära arenan för bussar i linjetrafik och pendeltrafik samt för charter och långd istansbussar.

95 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

övriga disponibla ytor används i första hand för uppställning av bussar, i andra hand som parkering för publik.

Parkeringskapaciteten för personbilar kommer med säkerhet att vara otillräcklig. Två möjligheter finns till komplettering - preparering av p-platser på A4s skjutbanor eller att man utnyttjar p-ytor enligt 1.51/1.52 med busspendel till Remonthagen. Valet beror delvis på hur tävlingsschemat kommer att se ut.

Gångvägssystem inom området prepareras så att publik så långt möjligt separeras från ackrediterade.

Gångvägar mot centrum och järnvägsstationen upprustas till erforderlig kapacitet.

1.54 Skridsko, Lövsta IP

Max publik 10 000 personer.

Parkering för personbilar prepareras på Ändsjön.

Befintlig parkering längs Mällbyvägen omdisponeras för att fungera som busshållplats för linje- och pendelbussar från parkering på Storsjön och Ändsjön.

Planerad ny parkering mittför AMU-center förutsätts vara utbyggd före 1998. Ytan omdisponeras till angöringsplats för charterbussar o dyl.

Lövstaskolans gård reserveras för bussuppställning.

Gräsytan söder om AMU prepareras till temporär parkering i första hand för bussar, i andra hand för bilar.

Personbilar hänvisas i övrigt till isparkeringår med busspendling till arenan.

Gångvägar från parkeringar och angöringsplatser till publikentréer kompletteras och rustas upp till erforderlig kapacitet.

1.55 Bob och Rodel, Östberget - Kvarnsved

Max publik 20 000 personer.

Angöring för bussar anordnas på befintlig parkeringsplats vid Lövstabadet och på Byvägen dels vid Lövsta gård, dels intill uppfart mot Frösötornet.

96 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Uppställningsplatser för bussar anordnas inom närområdet och i samordning med skridskotävlingar på Lövsta IP enligt 1.54.

Personbilar hänvisas i huvudsak till isparkeringår enligt 1.51 och 1.54 med busspendling till arenan.

1.56 Ishockey och konståkning. Sportfältet

Max publik 14 000 personer.

Busshållplatser förutsätts vara utbyggda på de tre omgivande vägarna. Vid OS kan en utbyggnad av kapaciteten erfordras, likaså tillkommer ett behov av vändytor och väntplatser för pendeltrafik.

Uppställningsplatser för bussar och bilparkering förutsätts kunna ordnas inom området som permanenta lösningar (kostnad redovisas i kalkyl för arenor) och som temporär preparering av ängs- och gräsytor, bollplaner mm- 4-5 hektar.

1.57 Alpina grenar. Are

Max publik 30 000 personer.

Av- och påstigningsfickor för 20-30 bussar anordnas intill målområdena - befintliga vid kabinbanan, nya vid Störtloppet. Hållplatser anordnas på torget som förutsät.ts vara reserverat för kollektivtrafik. Vänd slingor planeras.

Uppställning för bussar finns intill järnvägsstationen .

Planerad parkeringsyta öster och väster om kyrkogården reserveras för bussparkering. Dessutom anordnas temporär bussparkering på snöröjda tjälade ängsytor norr och öster om planerad bilparkering. Detta kan ge plats för ca 100 bussar.

Ytterligare 100 bussar bereds uppställningsplats genom snöröjning och preparering av ängsmark i utkanten av samhället.

Temporär bussterminal(-er) 100 m2 BTA utförs. Hyrda bodar förutsätts.

Eventuellt anordnas busspendel med småbussar mellan isparkering och arenor.

97

7 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Parkering för publik anordnas på Aresjön för 3000 + 2000 bilar. 2 st tillfarter prepareras från Vik respektive väster om störtloppsmålet. För tillfart från öster breddas E75 med nytt avfartskörfält . Ans lutning svag mot sjön ses över och kompletteras (västra sidan).

Söder om störtloppsmålet iordningställs en parkerings- och uppställningsyta på ca 1000 m2 mellan järnvägen och sjön.

De båda utfarterna utförs med manuellt bevakade plankorsningar med järnvägen. Temporära gångvägar utförs till Are Strand respektive störtloppsmålet.

Allmänna parkeringsplatser i centrala Are och intill arenorna reserveras för tävlingsarrangör och ackre-d iterade.

Befintlig väg norr om E75 mellan målområdena kompletteras för att fungera som huvudgångstråk.

Särskilda trafikreglerande åtgärder vidtas enligt samma mönster som för Öst ersund/Frösön. Breddad plogning utförs för avkörnings- och mötesramper, parkering m m.

1.9 Kalkyl

Kostnader är beräknade i prisläget december 1989.

1 200

150 Invest eringsdel Kostnad Kkr

Parkering Storsjön

Gångvägar m m Skid st.ad ion

Parkering Skidstadion

Parkering Remonthagen

Parkering Lövsta, Ändsjön

Parkering m m Sport fältet Trafikanordningar Centralstat ion Diverse

Summa åtgärder i Östersund 3 800

För Are har kostnader för allmänna och kommunala vägnätet hämtats från kalkyl till 1994 års spel. Med hänsyn till att vissa arbeten kan ha hunnit göras p g a senareläggningen har summan reducerat s något.

Till budgeten tas efter reduktion och indexfram-räkning 3 900 Kkr.

98 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

2 VA-FÖRSÖRJNING

2 .1 VA i Östersund

Den enda platsen där VA-systemet behöver förstärkas är på Frösön i Kvarnsvedsområdet. Detta beror på att drift av snökanoner vid hoppbacken samtidigt med uppbyggnad av rodelbana kräver stora momentana flöden. För ett uttag på 20 1/s för dessa ändamål krävs följande åtgärder;

- Tryckstegringsstationen "Fyrkanten" sätts i stånd och förses med nya pumpar

- Tryckstegringsstationen "Kvarnsved" rustas upp och

förses med nya pumpar

- Tryckstegringsstationen "Frösötornet" rustas upp och förses med nya pumpar.

Totalt bedöms VA-kostnad en till 800 Kkr.

2.2 VA i Are

Erforderlig utbyggnad förutsätts vara gjord före 1998. Eventuella temporära förstärkningar tas upp som driftkostnader.

99 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

KRAFTFORSORJNING

Åtgärder och kalkyl baseras på en utredning gjord av Jämtkraft AB.

Samtliga kostnader i prisnivå december 1989.

Frösön

Lövsta, 1 st transf stn 2 x 800 kVA 900 Kkr Östberget, 1 st transf stn 1 x 800 kVA 640 Kkr (backhoppning)

Östberget, 3 st transf stn 1 x 800 kVA 1 850 Kkr (bob/rodel)

Östersund

Skidstadion, 1 st transf stn 2 x 800 kVA 550 Kkr

Remonthagen, 1 st transf stn 1 x 800 kVA 840 Kkr

Olympiabyn, 2 st 1 x 800 kVA och

1 st 2 x 800 kVA 2 200 Kkr

Inga kostnader är medtagna för Sportfältet, mediacentra och mediabyn.

Alpina arenor, 2 st transf stn 1x800 kVA 1 010 Kkr

Stationerna skall täcka behoven för resultattavlor, TV, provisoriska läktare m m. Den permanenta försörjningen av liftar, snökanoner, byggnader m m sker från befintligt hsp-abonnemang.

Kronor 7 990 Kkr

Totala anläggningskostnaden uppskattas alltså till ca 8 miljoner kronor exkl moms. Restvärdet för de stationer scm kommer att demonteras efter OS förutsätts preliminärt motsvara momskostnaden, varför till budgeten förs 8 000 Kkr.

100 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 KALKYL

Kostnaderna gäller prisläget december 1989.

Investeringsdel

Kostnad

Kkr

1 Kommunikationer

Ö-sund Are

3 3

800 900

2 VA-försörjning

Ö- s und Are

3 Kraftförsörjn.

Ö-sund Are

000 000

Summa

500 Anm/Rest värde

101 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998

BILAGA NR 5

TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI

999 INVESTERINGAR

MEDIACENTRA

1.PRESSCENTER i ÖSTERSUND

2.RADIÖ/TV-CENTER i ÖSTERSUND

3.MEDIACENTER i ARE

4. KALKYL

K-HOUSULT

JÄMTLAND AB

JANUARI 1990

102 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 INVESTERINGAR. MEDIACENTRA

I Östersund får ATS och FörvS skolbyggnad, gymnastiksal och teknikhus disponeras. På A4s område finns militärrestaurangen, som utan speciella omdisponeringar blir en utmärkt pressrestaurang.

I Are förutsätts en ny kongress- och sporthallsanläggning uppföras. Anläggningen anpassas temporärt till massmedias behov.

Subcenter, kommentatorshytter, teknikutrymmen m m på arenor redovisas till respektive arena.

PRESSCENTER I ÖSTERSUND

Presscenter arbetslokaler

- Administration

- Skrivrum

- Reception

- Tryckeri, kopiering

- TV-rum

- Sammanträdesrum

- Tidningsrum

- Cafeteria

- Nyhetsbyråer

- Telefonboxar

- Telexservice

- Telefaxservice

- våtrum för bildbyråer

- Omklädning

- Kontorsutrymmen för

uthyrning

(alternativt reserv

för skriv-

utrymme)

- Informationscentral

Summa programyta för skrivande press, fotografer, bildbyråer, fotolab mm m 10 500 m2

103 Presscenter, övriga utrymmen

- Entréutrymmen, canklädningsrum (foto), kpr och toaletter

- Uppehållsrum, bibliotek, tidningsrum

- Cafeteria/bar

Presskonferenser

Utrymmet skall kunna ta emot

400 personer, varav 250 sittande,

+ podium och vara utrustat för

simultantolkning ca 500 m2

Entré och foajéutrymmen

Gemensamma ytor för press och Radio/TV

- Sjukvårdsservice 300 m2

- Utrymmen för ackreditering 200 m2

- Bank, post och resebyrå 200 m2

- Taxfree shop och bar 300 m2

Summa programyta 1 000 m2

Anpassning av Skolhuset och Gymnastiksalen till presscenter

Skolhuset kan med enkla medel omvandlas till ett väl fungerande presscenter för skrivande press och fotografer.

Stora presskonferenslokalen föreslås bli placerad i Gymnastikbyggnaden, där temporär anpassning, utrustning och inredning görs.

Gemensamma lokaler placeras i Skolhuset. Den resebyrå som redan finns passar väl in i OS-använd-ningen.

Av byggnadens totala yta på ca 21 000 m2 BTA beräknas drygt 16 0000 m2 tas i anspråk. Viss reservyta finns således även om alla utrymmen av praktiska skäl inte kan ställas till förfogande.

Byggåtgärder erfordras endast för våta utrymmen (fotolab m m) som placeras i vagnhall och plan 3 i flyglarna J och L.

Byggnaden har ett väl utbyggt telenät med 10 par teleledningar till varje lektionssal och komplett högtalaranläggning. Detta gör att kompletteringsbehovet blir begränsat.

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

104 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1 Anpassningsarbeten och utrustning

- Vagnhall förses med enkel spånskivevägg innanför ytterväggen och delas upp i tre delar.

- våtutrymmen i skeppen J och L, plan 3, förses med temporärt golv av spånskivor (skydd mot fotokemikalier) .

- Våtrumsdelar förses med anordningar för riskavfall son pumpas till tankar

- Cafeteriautrustning

- Återställande och avstädning av hela skolbyggnaden.

RADIO/TV-CENTER I ÖSTERSUND

Program arbetslokaler

- Studioblock för gästande bolag,

30 st 1 620 m2

- Större radiostudio 100 m2

- TV-studio för gästande bolag 200 m2

- Masterkontroll + VB-rum 400 m2

- CAR 300 m2

- ENG-red igering, 2 st 30 m2

- Off-tube kommentering, 15 st 90 m2

- Kontrollrum för off-tube 20 m2

- Uppehållsrum för tekniker 50 m2

- Sammanträdesrum, 4 st 100 m2

- Briefingrum 200 m2

- Kontor för administration,

RR + SVT, 20 st 400 m2

- Teknikbokning 100 m2

- "Rental service" 50 m2

- Tekniskt varmförråd, 2 st 200 m2

- Tekniskt kallförråd 200 m2

- Tekniskt underhåll 100 m2

- Redaktion för gästande TV-bolag,

21 st 1 365 m2

- Dito för större TV- bolag, 5 st 2 500 m2

- Yta för svenska TV-sporten 1 000 m2

Summa programyta för Radio-TV 9 025 m2

Utrymme för masterkontroll m m måste börja byggas upp i oktober 1997. Övriga lokaler skall disponeras januari tom mars 1998.

Speciella arbetsutrymmen

- Yta för amerikanskt TV-bolag

(prel) 4 000 m2

- Televerket Radio 200 m2

- Informationscentral 200 m2

Summa programyta 4 400 m2

övriga utrymmen

- Entréutrymmen, omklädningsrum, kpr och toaletter

- Uppehållsrum, bibliotek, tidningsrum

- Cafeteria/bar

Anpassning av Teknikhuset ATS till Radio/TV-center

Av byggnadens totala yta på ca 28 800 m2 BTA beräknas ca 20 000 m2 tas i anspråk för Radio/TV-centret.

Ytterligare reservyta finns kvar även om alla utrymmen av praktiska skäl inte kan ställas till förfogande.

Byggnaden har en struktur som är mycket lämplig för ändamålet. De stora hallarna delas upp med temporära byggelement till mindre studioblock, redaktioner m m. Gårdshusens lokaler förutsätts kunna nyttjas utan byggåtgärder.

Anpassningsarbeten m m

- Ombyggnad av utbildningshallar m m till studioblock, redaktioner m m

- Återställande och avstädning av hela skolbyggnaden

- Inredning och utrustning förutsätts hållas av Rad io-TV-bolagen.

Markarbeten

Befintliga gårdsytor och parkeringar förutsätts ha tillräcklig yta för parkering, Hkp-landningsplat.s o dyl

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

106 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

MEDIACENTER I ArE

Presscenter

- Utrymmen för nyhetsbyråer, administration, skrivrum, sammanträden m m 400 m2

- våtutrymmen för bildbyråer 200 m2

Summa programyta 600 m2

Rad io/TV-center

- Radiostudios för gästande bolag, 50 m2

- TV-studio för gästande bolag

- Bokningskontor

- Uppehållsrum för tekniker

- Tekniskt förråd

- Tekniskt underhåll

- Kontor för administration, RR + SVT, 5 st

- VB-rum, CAR

- Redaktioner för gästande bolag, 15 st

Summa programyta

os-arrangören skall hålla med reservkraft till verksamheten.

Gemensamma utrymmen

- Ackreditering och informationscentral 100 m2

- Bank och post 100 m2

- Taxfree shop och bar 160 m2

- Servering (cafeteria + restaurang) 340 m2

Summa programyta 700 m2

Massmediacenter i Are:

Summa programyta 1 950 m2

107 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Ny kongress- och sporthallsbyggnad som mediacenter

Kongressdelen anpassas temporärt till de speciella OS-kraven för presscenter.

Inför olympiska spelen byggs sporthallens "skal". IncOT detta utföres temporära lokaler enligt programmet. Hallen utnyttjas delvis i två plan. Blivande omklädnings- och förrådsdelar används till vitutrymmen för foto och temporärt kök. Efter avslutade spel färdigställs hallen till permanent sporthall.

Ca 100 p-platser utförs för OS-behovet och framtida användning.

Anpassningsarbeten inredning m m

- Temporärt mellanbjälklag

- Indelning av hallytor i mindre rumsenheter och block enligt program

- Temporär köksutrustning

- Temporär inredning i presscenter och gemensamma utrymmen (Radio-TV-bolagen förutsätts hålla egen inredning och utrustning).

KALKYL

Kalkylen baseras på delkostnader ur beräkningar för 1994 års spel. Tillägg har gjorts för ändrade programförutsättningar, bl a avseende restaurang, presskonferensutrymmen och sjukvårdsservice.

Kostnaderna är framräknade till prisläget december 1989.

Investeringsdel Kostnad Kkr Anm/Restvärde

1 Presscenter i Östersund 9 100 200

2 Radio/TV-center i Östersund 18 900 1 400

3 Mediacenter i Are 30 000 400

Summa 58 000 2 000

108 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Bilaga 6

[Kgi(äD@= @©h Wbmmkmm

M ©S 1ii© D Ar(i/@@ft®o=@yc(ä

PLANER OCH KALKYLER

DECEMBER -89

€33

,

109 SVERIGES TELEVISION ProD. 1990/91: 55 SERVICEDIVISIONEN

KJELL OVE ANDERSSON Bilaea 1

1989-12-20 u"aj,a i

PM OM RADIO- OCH TV-BEVAKNINGEN AV OS 98 I ÖSTERSUND OCH ÅRE.

UPPSKATINING AV KOSTNADER OCH LOKALHKIIOV.

I. PolicN', ftirulsaltningar.

II. Sammanfaiining av kosinadcr.

III. Lokalbehov.

Bilagor:

Bilaga I: Tjvjiiig.sscjiema.

Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning.

Bilaga 3: Behov av tekniska resurser i radio- och TV-centra i Östersuiul

och Are.

Bilaga 4: Drifispersonal - bchi)\ och kostnader.

Bilaga 5: Övriga driftskostnader

Bilaga 6:Lokalbehov för radio och tv.

Bilaga 7:Förplanering.

Bilaga 8:Intäktskalkyl.

I. POLICV, FÖRUTSÄT1 NINGAR.

I. En absolui foruisäitning for au de moderna Olympiska Spelen hinn inicMi.iiioiiclia sior-hiindelser och därmed av slori i'R-värde för värdnationen är en val lunyeiiinde massmedia-bevakning. Radio och tv ger möjlighet för i stort sett hela jordens befolkning att följa spelen och ett ston ansvar åvilar arrangerande lands rundradiobolag.

Insatserna från de ansvariga radio- och tv-bolagen vid olympiaderna iiiuler ()()-. 70- och SO-talen har varit betydande och absolut senaste "state-of-the-art" hos teknisk utrustning liiir alltid utnyttjats.

En utgångspunkt för Sveriges Radio-bolagens planering inför vinter-OS -OS i Östersund/Åre är att hålla saniina höga standard och säkerhet som under tidigare spel.

Det direkta underlaget för denna rapport är erfarenheter och up()git'ter frän tidigare spelen främst vinter-OS i Calgary och planeringsunderlaget för Albertville ->2.

111 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

2. En helt ny tv-teknik kommer sannolikt att långsamt införas under 90-talet. Det är den sk HDTV (High Defintion TV, högupplösnings-tv) som innebär en avsevärt bättre bild jämfört med nuvarande PAL-system. Den högre kvaliteten medger att tittaren kommer kunna av njuta en avsevärt större bild med ett höjd/bredd-förhållande på 9:16. Redan under Söul-OS användes HDTV på experimentbasis - tekniken anses ligga speciellt väl till för sport i rv och planeras även för kommande Olympiska Spel..

HDTV-utrustning kommer sannolikt vara betydligt dyrare än nuvarande 625/50/PAL gissningsvis dubbelt så dyr. I denna kalkyl har inga hänsyn tagits till det systemskifte en övergång till HDTV-teknik kommer att innebära.

3. Radio- och tv-bevakningen av OS 98 i Östersund och Åre har enligt ur SR's uppfattning två syften

• att bevaka samtliga tävlingsevenemang inkl prisutdelningar, invigning och avslutning och erbjuda alla nationer som så önskar multinationella oredigerade tv-program och produktion av internationellt ljud. Tre multilaterala kanaler planeras.

• att mot betalning erbjuda resurser för unilateralt riktat material. I första hand avses resurser för produktion av egna radio- och tv-program och inslag för överföring till hemlandet.

4. Vissa nationer, USA, Japan m fl fordrar vanligen avsevärda resurser och arrangemang utöver denna service. Man tar med sig stora mängder egna tekniska resurser som kräver lokaler, kameraplatser, parkeringsytor, kraftförsörjning, förbindelser etc. Detta har inle beaktats i kalkylen.

5. Televerket Radio/Rundradio svarar för alla förbindelser enligt det ordinarie avtalet mellan bolagen. Normalt avses då all överföring av programmaterial med tillhörande kommandoförbindelser till och frän samt mellan produktionsplatserna. Inom produktionsplatserna svarar normalt programbolagen själva för erforderliga förbindelser. Pä grund av den stora omfattningen och komplexiteten hos vissa arrangemang (utförsåkning o längdåkning på skidor) kommer Televerket att svara även för vissa överföringar mellan enskilda kameror och OB-enheterna.

RR och SVT har försett Televerket med uppgifter om de aktuella förbindelsebehoven.

6. Radions och TVs behov av teletjänster är omfattande. Uppgifter om dessa behov har överlämnats till Televerket. Kostnaderna har inte medtagits i denna kalk7l.

7. Tävlingsprogrammet som redovisas i bilaga 1 utgör den primära planeringsbasen som direkt bestämmer omfattningen av insatser i form av tekniska resurser och personal. Programmet är utarbetat inom SVT som ett förslag, i avsikt att minimera resursbehoven. Ändringar i förhållande till bilaga 1, t ex tillkomst av nya tävlingsgrenar o dyl, medför kostnadsökningar.

8. Policyn vid kalkylering av kostnader för tekniska resurser har varit att i möjligaste mån undvika investeringar. RR's och SVT's egna resuser räcker bara till att täcka en bråkdel av resursbehoven. Planeringen förutsätter att avsevärda resurser i både apparatur och personal kan hyras från andra länders rundradioorganisationer, främst inom Norden.

112 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Radio- och tv-centrena i Östersund och Åre kräver emellertid omfattande installationer och specialutrustningar som inte är möjliga att hyra eller återvinna.

9. Alla priser är beräknade i prisläge december -89 och inkluderar mervärdesskatt.

10. Det är numera regel att värdlandet tar betalt av gästande radiobolag för exklusiva tjänster såsom redaktionsrum med inredning och utrustning, studioutnyttjande, reportageteam, videobandredigering etc. Det är alltså rimligt att räkna med vissa intäkter.

11. Samtliga lokaler anskaffas, byggs och grundinredes av arrangören utan kostnad för Sveriges Radio-koncernen. Programbolagen (RR och SVT) svarar för installation av teknisk utrustning.

12. Arrangören svarar för kraftförsörjning enligt specifikationer från Sveriges Radio. Arrangören svarar också för reservkraft för fasta anläggningar såsom Radio- och TV-center i Östersund och Åre. SR svarar för reservkraft på OB-platser.

13. Arrangören svarar för att elektriska signaler representerande tidtagning och resultatredovisning överföres kostnadsfritt till SR's utrustning.

14. SR förutsätter att koncernens kostnader för bevakning av de Olympska Spelen enligt ovan inte belastar rundradiofonden. Kostnaderna för produktion enligt här angivna förutsättningar betalas av OS-kommitlén enligt särskilt avtal mellan kommittén och SR-koncer-nen.

II. SAMMANFATTNING AV KOSTNADER.

Sammanställning av de kostnader som.redovisas i bilagorna:

1. Driftskostnader.

Tekniska resurser på arenor (bil 2) 36.2 Mkr Tekniska resurser i radio- och TV-centra (bil 3)

Xstersund 10.6

re 0.4

Personalkostnader (bil 4) 49.7

Planeringskostnader (bil 7) 33.1

Övriga driftskostnader (bil 5) 11-4

SUMMA DRIFTSKOSTNADER: 141.4 Mkr

2. Anskaffningskostnader.

På arenorna (bil 2) 7.4 Mkr

I radio- och TV-centra (bil 3)

Xstersund 15.5 Mkr

re 3.7

SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER: 26.6 Mkr

8 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

3. Budgetreserv. 15% 25.2 Mkr

4. Summa kostnader.

Enligt ovan 1), 2) och 3) 189.9 Mkr

5. Intäkter.

Enligt kalkyl (bil 8) 6.0 Mkr

6. Nettokostnad

Enligt ovan 1)-5) 187.2 Mkr

7. Behov av lik-vida medel.

Merparten av kostnaderna såsom teknikhyror och personalkostnader utfaller till betalning i samband med spelen. Eventuella behov av förskottsmedel för detta har ej beaktats.

För anskaffning av teknisk materiel och planering krävs en tidigare tillgänglighet.

För anskaffningar:

l:a kvartalet 1996 8.0 Mkr

3:e " 1996 5.0

4:e " 1996 13.6

För planering:

l:a k-vartalet 1992 0.3 .VIkr

1993 1.2

1994 5.2

l:a

l:a l:a l:a l:a

1995 3.6

1996 4.5

1997 14.3

1998 4.0

III. LOKALBEHOV.

Behoven redovisas i detalj i bilaga 6. Sammanlagt behövs uppskattningsvis

I radio-och TV-centret i Östersund 9125 kvm

Dito Åre 655

Kommentatorhytter o dyl på arenorna 2310

Radio- och TV-verksamhet ställer särskilda krav pä lokaler. Det gäller en stabil kraftförsörjning till elektroniken, väl tilltagna ventilationsanläggningar för att leda bort förlustvärme samt god ljudisolering för studiolokalerna.

114 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Lokalerna för skall vara väl samlade, huvuddelen måste vara i samma byggnad.

Beräkningen har tagit hänsyn till Televerkets behov av utrymme för termineringsutrustning

och förstärkaranläggningar i radio- och TV-centra.

Särskilt viktigt är att erforderliga uppställningsytor för OB-bussar ställs till förfogande vid

arenorna.

I anslutning till TV-centra erfordras parkeringsplatser för i storleksordningen 300 och 100 bilar i Östersund respektive Åre.

Hänsyn måste tagas till behoven av kameraplatser på arenorna.

Kontaktpersoner:

För Sveriges Radio

Håkan Fahlberg

784 1247

För Riksradion

Lennart Hagström Bengt Sundström

784 1350 784 2028

För Sveriges Television Kjell Ove Andersson 784 8899

115 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Bilagor:

Bilaga 1: Tävlingsschema.

Bilaga 2: Behov av tekniska resurser för arenabevakning.

Bilaga 3: Behov av tekniska resurser i radio- och TV-centra i Östersund och

Are.

Bilaga 4: Driftspersonal - behov och kostnader.

Bilaga 5: Övriga driftskostnader

Bilaga 6: Lokalbehov för radio och tv.

Bilaga 7: Förplanering.

Bilaga 8: Intäktskalkyl.

116 CM •-

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

0

7 I

o

T

I

o

I o

VO

I

o

7

1 o

*"

" -,

VO

KS

■*

o\ «>

o\

KS

o

—

*-

a '

K>

VO

lf\

5? f-

▼-

*-

g

m •

é

*

X

ir\

ITv

O

M

pr\

if\

5

7 T

C*J

»-

r-

■

"

t<

K\

iTs

as •♦

>

<4

1 CNJ

X

ä

N

iT»

o KS

1 O

n

OJ

*

«-

M

g C

t

m

IH

1 cg

1 <7

r £ C C B

K r s s K c e

c c c £

c o o

o r-cr>

E

u cm

Cl H

m c

U) o.

c a

.rt o

ää

a o o A

o

K CB

5oJ, t—.- t-i

B

O ö fs • to c;

.O (t It to H .O

« o

r.1 M

(fl

o

ir>o o .-.- Ksin M

SO

C

I J .§ J 5 5 B a " a p, " e> a

pnapnOQuMrMTMrsr-tf-ivooBBnHOoS >>

ir- •dtfP.fHrHOO

„ _ o »-* M o +»

t-r-lrH 3+>-H»«»rH B

H

Kaa«da3hhac — h »•.Oi-irwo5:o:Ore

o o l/N o l/S ■*->

C

XI .Q

•- .- CVI

I I I

h- KS o\

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

CVI (VI

I

7 I

irv

I

(VI

I

7 I

(TV

I

VO

I O

(r>

I

(Tv

7 (VI

I

Ov

■5 t"-

I

CVI

I

K H El VO

I

VO

I

Ov

a u t"

I

7 I

(TV

u o

B. CO

u z rg

>

:<

7 I

(VI

I

zzzcttzz

ta s ts

H B B

O O O

o o o »rv o trv

K O

*»a4»<«4»4»«'»»a

OhOtlOOllOh

■ a B P P

a C B

m n a

■o "O «

It «

B, p,

ts te p p n n p BBBBaead

o iH rH

.H .H i-(

d d P,.C jC

3 >, .

OOOOOOO rttCtCP 0000000.0

00lr0tf004• b a a a ■

ir>o .-.-KMnMaBBeg

v- o et tS Ii n

.M i a B e B '

«- (M t- (M ;

XI

O

m

118 BILAGA 2:

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER FÖR ARENABEVAKNING.

Samtliga arenor tv-bevakas med konventionell OB-teknik, egna eller inhyrda enheter. Evenemangens art, storlek och vikt kräver att OB- bussarna måste kompletteras med ett större antal lösa kameror och annan tv-teknisk utrustning.

Särskilda länkar eller speciella fiberkabelsystem måste arrangeras för överföring av kamerasignaler från otillgängliga platser till OB-bussarna.

Radions behov av teknik på arenorna inskränker sig i stort sett till kommeniatorsystem.

Sammanställningen nedan redovisar behoven av tekniska resurser arenavis.

1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING.

PLATS/GREN

OB

KAMEROR

VB

SLO-

ÖSTERSUND:

Rådhuset, prisutdelning Ishockey A Konståkning Ishockey B Skridsko

1 1

3 10 10 10

2 2 2

3 3 2

Skidor

2 Skidskytte

2 Backe'

2 Bob/Rodel

3 ÅRE:

Slalom etc

2 Störtlopp etc

55 SUMMA:

10 125

445 Kalkylen förutsätter att OB-enheterna inhyres kompletta med ovanstående utrustning.

Programbolagen räknar med att själva svara för reservkraft med mobila aggregat på samtliga arenor. Om kollisioner mellan tävlingar kan undvikas rimlig grad torde vis.st sambruk kunna åstadkommas.

119 Sammanlagt 6 st aggregat behövs: Prop. 1990/91: 55

; Bilaga 1

- Are/slalom och störtloppsbackarna gemensamt

- Bob/rodel - Ishockey A och konståkning

- Ishockey B och skridsko gemensamt

- Skidskytte, backe

- Skidor.

2. EKONOMISK ANALYS.

Hyrestiden för OB-enheter är i genomsnitt 27 dagar per enhet inkl riggning, produktionstid samt rivning.

Kostnader:

a) OB-bussar. !i?"""J"' K

' (H = hvra,A = an-

skafrnmg)

Marknadspriset på dagshyra för en modern OB-buss

kompletterad till erforderlig nivå (10 kameror, extra

slow-motion, vb, textgenerator och digitala videoeffekter)

är 110 kkr 10 st bussar i 27 dagar blir H = 29.700

b) Extra kamerakedjor.

10 st i 20 dagar för 4 kkr/dag H = 800

c) Kommentatorenheter (inkl monitorer).

Hyreskostnaden beräknas till ca 7 kkr/enhet.

För erforderliga 445 enheter blir kostnaden ca H= 3.115

Inköp av kommentatormonitorer, 3 st till

varje hytt för 5 kkr/si. A = 6.825

d) Gemensamt HF-kommandosystem.

Sambandssystem via HF inklusive person-

sökarsystem A = 538

e) HF-sändare med programkvalitet. Frekvens frågorna är besvärliga. Televerket svarar för koor dinering och tillståndsgivning. Avser driftskostnader H= 1.000

f) Reservkraftsaggregat.

Hyrestid 27 dagar, 10 kkr/dag och 6 enheter ger H= 1.620

g) Sammanställning av kostnader. Prop. 1990/91:55

Bilaga 1

SUMMA HYRESKOSTNADER : 36.235 kkr Kostnaderna utfaller till betalning under l:a kvartalet 1998.

SUMMA ANSKAFFNINGSKOSTNADER : 7.363 kkr Likvida medel behövs 3:e kvartalet 1996.

121 BILAGA 3: Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

BEHOV AV TEKNISKA RESURSER I RADIO- OCH TV-CENTRA I ÖSTERSUND OCH ÅRE.

1. TEKNISK PRODUKTIONSUTRUSTNING. a) ÖSTERSUND/ATS.

Radio- och tv-centret i Östersund/ATS (Arméns Tekniska Skola) är knutpunkten för all verksamhet, såväl tekniskt som administrativt. Alla inkommande signaler från arenorna i Östersund och Åre lermineras här. Signalerna bearbetas vid behov och sammanställs till tre parallella utgående multilaterala tv-kanaler. En unilateral kanal produceras i centret.

Samtliga 445 kommentatorledningar termineras och rangeras till rätt mottagarland i RR/SVT-centret.

Faciliteter för kommentering från tv-moniiorer, sk off-tube kommentering erbjudes.

Registrering och bearbetning för unilateralt bruk av materialet som överförts från tävlingsarenorna sker i vb-centralen med sina ca 16 vb-block.

Anläggningen är tekniskt komplex och kräver avsevärda tekniska installationer.

Vidare innehåller centret tv- och radiostudior för gästande rundradiobolag, redaktionslokaler för dessa, central administration, bokningskontor, förråd och underhållsverkstäder.

Teknisk apparatur:

25 st outrustade radiostudior 6 st utrustade

26 st tv-redaktioner med förbindelser och grundutrustning 3 st tv-studior utrustade med

- 3 kameror

- bildmixer

- ljudmixer

- textgenerator

- ljusreglering

- installationsmateriel

(Planeringen utgår från att försörjning sker med mindre OB-bussar.)

VB-central

- 35 vb-maskiner grupperade i 2- och 3-maskinsblock

- underväxel 2 st ENG-block

2 st ENG-team för uthyrning

15 st kommentatorenheter för off-tube kommentering

122 Masterkontroll Prop. 1990/91: 55

-3stPK'n BUagal

- dispatch

- kommentatorväxel

Central växel, gränssnitt mot Televerket

HF-system för distribution av 20 videokanaler ("kabel-tv")

b) ÅRE.

Centret är en sambandscentral för aktiviteterna i backarna i Åre och är dimensionerat för att merparten av efterarbetei kommer att utföras i Östersund. Viss teknik för vb-bearbet-ning erfordras samt terminering och rangering av inkommande ledningar. Några få radiostudior för intervjuer och uppföljningar för uthyrning till gästande bolag behövs.

1 övrigt innehåller centret lokaler för ledning och administration, förråd och underhålls verkstäder.

Teknisk apparatur:

2 st utrustade radiosiudior

15 st mindre tv-redaktioner med förbindelser och grunduirustning

4 VB-maskiner för referensinspelning

Central växel, gränssnitt mot Televerket

HF-system för distribution av 10 videokanaler ("kabel-tv")

2. EKONOMISK ANALYS.

Grundutrustning såsom OB-bussar, Masterkontroll, videobandmaskiner, ljudblock etc förutsattes kunna hyras.

Installationerna är emellertid omfattande och kräver avsevärda mängder kabel och växejsys-tem. Av de investeringar som måste göras torde endast ett fåtal objekt vara möjliga att återanvända.

a) OSTERSUND/ATS.

Hyreskostnad kkr

- 5 st ljudbussar för radiostudior 420

- 2 st OB-bussar för tv-studior 1700 -20 vb-maskiner 2170

- 2 st ENG-block 250

- 2 st ENG-team 330

- 15 st off-tube kommentatorsyst. 320

- Masterkontroll 4200

- Kommentatorrangering 1200

SUMMA: 10590

123 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

- Grundutrustning till 30 st radiostudior

- HF-kommando mkl personsökare

- HF-sändare RR

- Monitorer, VHS

- Bärbara bandspelare RR

- Radiomottagare

- "Kabel-TV system"

- Kabeiutjämriing

- Växel

- VB-väljare, kringutrustning

- Mätutrustning

- ENG-block, kringutrustning

- kabel, installationsmateriel RR-)-TV

- övrigt

- projektering(inkl Are) RR -i-TV

- installation RR-t-TV

SUMMA: b) ÅRE.

- 2 st ljudbussar för radiostudior

- 4 st vb-maskiner

SUMMA:

- Grundutrustning till 2 st radiostudior

- "Kabel-TV system"

- HF-sändare RR

- Bärbara bandspelare RR

- Monitorer. VHS

- Kabelutjämning

- Växel

- VB-väljare, kringutrustning

- Mätutrustning

- kabel, installationsmateriel

- övrigt

- installation RR-t-TV

SUMMA:

c) Sammanställning av kostnader.

Summa hyreskostnader

Kostnaderna utfaller till betalning l:a kvartalet 1998.

Summa anskafTningskostnader

Behov av lik-vida medel:

1996 l:a kvartalet 7.8 Mkr

1996 4:e 12.6

Aniikafrningskostnad kkr

370 3710

440 60

130 1830

560 2490 2060

llyrrsktistnad kkr

170 220

390 AnskalTningskostnad kkr

60 400 150 180 650 240

80 270 130 400 280 810

124 BILAGA 4: Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

DRIFTSPERSONAL- BEHOV OCH KOSTNADER.

Bevakning av en olympiad är en personalkrävande operation. Cti siort antal .specialister inom tekniska och programmä.ssiga yrken behövs för att utsändningarna skall kunna ske på ett professionellt och säkert sätt. Ett stort serviceansvar gentemot gästande radio- och tv-bo-lag från hela världen åvilar arrangerande nation. Exempel på erforderliga personalkategorier

-TOM -Ljudtekniker

- Bildingenjörer - Mixertekniker

- TV-fotografcr - Ljudassisienter

- Elektriker -OB-assistenter

- Servicetekniker - Kommentatortekniker

- Videobandteknikcr - Slow-motion tekniker

- Grafiker - Ateljépersonal

- Producenter - Scriptor

- Bandrcdaklörer - Förrådspersonal

- Ekonomer - Sekreterare

- Bokare - Tolkar

- Ledning - Växelpersonal

- Studiomän - Liason officers

Utgångspunkten för personalplaneringen är det antagna tävlingsprogrammet enligt bilaga 1.

Hänsyn måste också tas till tid för riggning, genrep och rivning/avveckling.

Maximalt behöver ca 700 personer vara i tjänst samtidigt.

Riksradion och Televisionen kan inte försörja OS-bevakningen med egen personal. Stora

andelar måste inhyras "externt" i Sverige och från i första hand de övriga nordiska länderna.

Viss nyckelpersonal i TV-centret i Östersund samt merparten av kommeniatorteknikerna

tas från övriga Europa.

RESURSBEHOV OCH KOSTNADER, (kkr)

1. Löner.

Totalt åtgår ca 81 000 arbetstimmar till en kostnad av

ca 372 kr/tim .30L'2

2. OB-tillägg.

Tidsåtgången för själva produktionen (dvs exkl riggning

och rivning) är ca 66 000 tim. Ca 50% av denna :io är

OB-grundande till en kostnad av ca 47 kr/tirn 1551

3. Traktamenten.

Nuvarande dygnstraktamente för svensk personal är 277 kr.

Antag 50% utländsk personal med 470 kr/Jag. 4183

4. Hotellkostnader.

Normala hotellkosinader dvs cj 800 kr natten förutsattes 10640

125 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

5. Resor.

Specialpriser med Linjeflyg antages, 50% av alla tekniker

kommer från de andra Nordiska eller övriga Europa. Totalt 1300

6. Utbildning.

I viss begränsad utsträckning behöver extrainsatt personal

utbildning. 50 personer i 10 dagar ä 2700 kr.

Totalt inklusive lärarkostnader 1870

SUMMA TOT: 49676

126 BILAGAS: Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

ÖVRIGA DRIFTSKOSTNADER.

1. Transporter. kkr

- Materieltransporter (hyrd utrustning från Stockholm och utlandet) 340 -Hyrbilar 240

- Hyra snöskotrar för riggning o dyl 60

- Buss för personaltransporter 70

- Helikopter för riggning och produktion 190

- Skyliftar som kamerakranar 150

2. Datasystem för resursbokning/planering.

- hyra 8 månader inkl systemutveckling 1200

3. Bevakningskostnader. 1800

4. Administrativ materiel (kopiering, papper etc) 810

5. Magnetband.

- 1-tums videoband, 200 tim a 1350 kr 270

- ENG-kassetter 20

- ljudband 13

6. Reservdelar.

-batterier, VB-huvuden, plumbikoner etc etc 'i7()

7. Kläder

- Specialjackor, kängor etc för personal 2700

8. Kontorsmöbler 1350

9. Representation 550 lO.Förbrukningsmateriel, övrigt 1080 SUMMA: 11393

127 BILAGA 6:

Prop. 1990/91: 55 BUaga 1

LOKALBEHOV FÖR RADIO OCH TV.

l. Radio- och (v-center i Östcrsund/ATS (kvm).

Antal å Radio TV Gemensamt

SLMMA: TOTALT:

Studioblock tör gästande

bolag(kontor -i- k-rum -(- studio)

1620 Större radiostudio

100 TV-studior för gästande bo-

lag (k-rum-i-studio) Vlasterkontroll -(-vb-rum

40(1

CAR (apparatrum, stativ) ENG-reaigering

.v()()

30 Off-tube kommentering

'»()

Kontrollrum för off-tube

20 Uppehållsrum för tekniker

50 Sammantradesrum

1(10

Briefingrum

:(){)

Kontor för adm, SR/EBU

200 Teknikbokning

lOO

10(1

"Rental service"

.M)

Tekniskt varmförråd

125 Tekniskt kallförråd (Barra-

cudatält?)

Tekniskt underhåll

100 Redaktion f()r gästande tv-bolag.

normalstorlek

1365 Dito för större tv-bolag

3500 Utrymmen för EBU-administration

1995 5520 9125 kvm

Samtliga lokaler förutsattes ligga i samma byggnad. Förråd i nära anslutning till tv-centret. Därutöver behövs parkeringsplats för ca 300 bilar.

2. Radio- och tv-cenler i Åre (kvm).

Antal

Radio TV Gemensamt

Radiostudio för gästande bolag 2 25

TV-studio för gästande bolag 1 100

Bokningskontor 1 20

Uppehållsrum för tekniker 1 30

50

20 .0

128 Prop. 1990/91:55

Bilaga 1

Antal

Radio

Gemen.samt

Tekniskt förråd Tekniskt underhåll Kontor för adm SR/EBU VB-rum, CAR Redaktioner för gästande bolag

1 1 5 1 15

30 30 20 50 15

60 50

.0 .30

225 SUMMA:

.355

TOTALT:

655 kvm

Därutöver behövs parkeringsplats för ca 100 bilar. 3. Arenorna.

Vid varje arena krävs uppställningsplats för OB-bussar med följefordon i)å ca 300 kvm. Därutöver behövs på varje arena lokaler inomhus för kommentatorer samt kontrollrum för kommentaloranläggningen.

a) Hall för ishockey A och konståkning.

Läktarplatser för 52 kommentatorer - kvm

Kontrollrum 20 kvm 20

b) Hall för ishockey B.

L-äktarplatser för 40 kommentatorer

Kontrollrum 20 kvm 20

c) Skridskoarena.

50 st kommentatorhytter ä 6 kvm 300

Kontrollrum 20 kvm 20

d) Skidor.

45 st kommentatorhytter å 6 kvm 270

Kontrollrum 20 kvm 20

e) Skidskytte.

50 st kommentatorhytter ä 6 kvm 300

Kontrollrum 20 kvm 20

f) Backhoppning

55 st kommentatorhytter ä 6 kvm 330

Kontrollrum 20 kvm 20

9 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

g) Bob/Rodel

45 st kommentatorhytter ä 6 kvm Kontrollrum 20 kvm

h) Slalom etc (Åre)

55 st kommentatorhytter ä 6 kvm Kontrollrum 20 kvm

h) Störtlopp etc (Åre)

55 st kommentatorhytter a 6 kvm Kontrollrum 20 kvm

TOTALBEHOV FÖR KOMMENTATORER:

2310 kvm

130 BILAGA 7: Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

FÖRPLANERING.

Efter ett eventuellt beslut i september 1991 i Birmingham startar pkiiicringsarhctet. For RR's och SVT's del innebär den första tiden att en mängd uppgilicr nuisic lämnas till arrangörerna i framför allt byggfrågor. Man kan alltså räkna med att resurser måste ställas till förfogande redan från årsskiftet 1992.

Nästa viktiga aktivitet inträffar i samband med OS 92 i Albertville och i .illchaminer -94.

Åtagandet växer sedan succcsivi för att från mitten av 1996 uppskattningsvis 16 personer måste arbeta heltid.

Totalt uppskattas en planeringskapacitet på ca 60 manår till en kostnad av 20.4 Mkr. Omkostnaderna för planeringsarbetet beräknas till 6.7 Mkr.

Ett nödvändigt moment i OS-torheredelser är att genomtVira eii anuil iiniMiislingar från evenemang pa de slutliga tävlingsplatserna ett år före spelen, tidig;iic k;ill;it "lÖR-OS". ett begrepp som börjar försvinn;i. Dessa tävlingar bör TV-produceras i hLL:i.iiiN;Rl omraitning. Lppskaiiad produktionskostnad 6 Mkr.

Behov av likvida medel för lön och omkostnader fördelas i tiden enligt:

0.3 Mkr l:a kvartalet 1992

1.2 l:a 1993

5.2 l:a 194

3.6 l:a 1995

4.5 l:a 1996

14.3 l:a 1997

4.0 l:a 1998 för avveckling

SUMMA KOSTNADER .\\l Mkr.

131 BILAGAS: Prop. 1990/91: 55

Bilaga 1

INTÄKTER.

Den del av radio- och tv-prodiikiionen som avser unilateral procliikiion ncb där RR och SVT ger service till gästande bolag som ej medtagit igen teknisk uirustning. förutsattes bli asgiftsbelagd. Detta fcirfaringssäii har i större eller mindre utsiräckiiiiii; lilläiiipais vid de senare spelen. Vid OS i Söul erbjöds teknisk service till mycket h(')ga kosinadcr för användarna.

Det är alltid svårt att bedöma vilka intäkter som kan komma ait uppsi.i. Den tekniska dimensioneringen i bilagorna 2 och 3 baseras på erfarenheter frän ( algary och vad som da kunde "säljas".

Den tekniska utvecklingen har dock på senare tid lett till att det bliv ii enklare alt ta med egen utrustning varför hyrbelioven minskar och därmed intäkterna.

Normalt skickar arrangerande land förfrågningar två och ett år forc spelen där dellagande länder får uppge sina behov. Den tekniska kapaciteten kan då dimensioneras mer e.xakl efter behoven.

En grov uppskattning av möjliga intäkter vid uthyrning av tekniska lesurscr är 6 Mkr inkl moms.

132 Bilaga 7 Prop. 1990/91:55 1 (11) Bilagal

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE

Teleservice

Utredningen har gjorts av sakansvariga enheter inom respektive område och sammanställts av Anders Hansson vid Östersunds teleområde.

Deltagande enheter har varit

- Telekontoret, Östersund

- Televerkets Nätavdelning, Farsta

- Televerket Radio, Sundsvall och Farsta

Utgångsmaterial har varit beräkningarna från Östersund/Are 1994. Effekter som den kontinuerliga teknikutvecklingen förväntas ge, har vägts in. Det gäller såväl nätstruktur som nya användarkrav.

Utvecklingen inom telekommunikationsområdet är ju oerhört expansiv just nu och detta förhållande gör att man kan tänka sig flera alternativa lösningar i de enskilda fallen. Givetvis har utgångspunkten genomgående varit att man skall använda den teknik som idag är tillgänglig och kommersiellt gångbar. I vissa avsnitt bygger dock utredningen på nätdelar som ännu bara finns i långsiktiga planer som kan komma att ändras. Det ligger därför en viss osäkerhet i beräkningarna som kan slå åt båda hållen vad beträffar kostnaderna.

Kostnadsberäkningen består av två delar: hyres- och servicekostnader fbr ett uppskattat antal apparater, växlar, förbindelser etc samt kapitalkostnader för de investeringar, som måste göras (tillfälligt, för tidigt eller permanent) enbart för OS 1998.

Hyres- och servicekostnader har beräknats på en användningstid av två kvartal: 97-1 och 98-1, utom för abonnentväxeln. Denna beräknas vara 1 drift under tiden juli 1996 tom juni 1998.

För tillfälliga installationer (terminaler och dylikt) är restvärdet på materielen efter nedmonteringen minskad med nedtagnlngskostnaden.

Kostnadskalkylen bygger således på att televerket på egen hand anskaffar erforderligt Investeringskapital. OS-arran-gören belastas enbart med sedvanliga hyres-, abonnemangs-och serviceavgifter samt kapital- och driftkostnader för de extra investeringar som erfordras enbart för spelen.

133

Trafikavgifter för telefoni, telex och data har ej beräknats och är ej heller med i kostnadskalkylen. Eventuellt täckes dessa kostnader med intäkter för försålda tjänster från nyttjarna.

FÖRSTÄRKNING AV TELENÄTET

Fr o m 1992 har Televerket optiska fiberkablar från Storlien via Östersund till Sundsvall samt längs Inlandsbanan från Dalarna och norrut i trafik. Östersund - Are-områdena är således väl försörjda med grundkapacitet för telekommunikationer. Förutsättningarna för ett telenät med hög kapacitet och säkerhet är därför mycket goda. Endast tillfälliga utökningar krävs, i huvudsak inom tävUngsorterha och dess närhet.

Telefoninätet utökas i Östersund med en tillfällig con-tainermonterad AXE-koncentrator innehållande 2000 nr. AXE-stationerna 1 Östersund och Järpen utökas liksom övriga telefonstationer inom de områden där åskådare förväntas bo 1 större omfattning. Utlandsstationerna, såväl automatiska som manuella, utökas i relativt omfattande grad.

DATEX-, TELEX- och NMT-näten förstärks.

Kostnader för utökning av utlandsstationer, Datex och Telex-näten belastar ej OS-arrangören. Dessa beräknas täckas av ökade trafikavgifter.

Abonnentväxel

Abonnentväxelsystem med totalt 1800 linjer monteras i televerkets lokaler i Östersund. Ab-växeln har utflyttade växelenheter inom Östersund och Are. Den förses också med datakommunikation och hänvisningsdator. Televerket betjänar telefonistfunktionen, vilken uppskattas till 59 manår under tiden juli 1996 tom juni 1998.

TERMINALER

Det är mycket svårt att 1 dagsläget (1989) sia om vilka terminaltyper som 1997--1998 kommer att anslutas till telenätet för ljud-, text- och dataöverföring. Telekommunikationsområdet utvecklas högre takt än någon annan verksamhetsbransch. Marknaden blir också allt friare från monopol och centralstyrning.

Inklusive något tusental telefonapparater för bla anslutning till abonnentväxeln, föreslås att en summa motsvarande 12 Mkr anslås för div terminaler och tillbehör. Dessa terminaler förutses användas inom administrationen, förläggningar och presscentra.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

134 Interna nät

Samtliga arenor förbinds med Press- och radio-TV-centra. som är placerade i ATS-lokalerna. I Are anordnas ett "Sub-center" som dels har förbindelser till samtliga arenor; dels till ATS. Nät inom arenorna förutsätts ingå i kostnaderna för respektive arena.

Internnäten omfattar såväl arrangörens kommunikationsbehov som radio/TV samt press och åskådare.

Kabel/TV

Vid samtliga arenor och övriga funktioner finns anordnat ett Kabel/TV-nät med 20 kanaler. Detta skall ge arrangörer, massmedia, aktiva samt publik möjlighet att följa aktiviteterna vid de olika arenorna. Kabel/TV-nätet byggs även ut i Östersunds centrum till fromma för köpmännen och deras kunder. I Are finns ett redan etablerat Kabel/TV-nät.

Förhyrda ledningar

Are och Östersund sammankopplas med erforderligt antal ledningar för telefoni, data samt radio/TV-förbindelser i en befintlig optisk fiberkabel. För att erhålla högsta möjliga säkerhet uppkopplas en reservväg för sträckan Are-östersund. Reservvägen står uppkopplad och övervakad. Den har full kapacitet och switchas In vid behov på ögonblicket.

Från Östersund finns ett antal geografiskt skilda vägar. TV-programmen sänds från Östersund antingen via radiolänk-system el ler satel1 it.

Kommunikationsradio

Frekvensutrymmet 1 Sverige för radiokommunikation med stor kapacitet är begränsat. Det är därför synnerligen viktigt att planeringen av radiostrukturen planeras 1 ett tidigt skede. Televerket har tillsammans med Ericsson Radio System förutsättningar för att optimera radiokommunikationsnäten 1 Are och Östersund.

Man kan utgå ifrån att behovet av ett väl fungerande radio-kommunikationssystem för arrangörspersonal, säkerhetstjänst - inkl polis och räddningstjänst - samt transportsystem är stort. Dessutom krävs planering av frekvensutnyttjandet för deltagarnationernas medhavda radiosystem.

För dessa ändamål har 10 Mkr uppskattats i investeringsbehov.

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

135 Jourtjänst, reservdelar

Funktionen hos anläggningarna för telekommunikation måste i möjligaste mån säkerställas. Vid behov skall felsök-ning/felavhjälpning eller annan tänkbar åtgärd, t ex omkoppling, snabbt kunna påbörjas. För detta krävs utökade personella insatser motsvarande ca 40 manmånader (inklusive testtävlingar) i form av jourtjänstgöring eller liknande samt utökad reservdelshållning.

Larm- och bevakninqsanläggnlngar

En uppskattad totalsumma presenteras beträffande anläggningar för inbrottslarm, passagekontroll och TV-övervak-ning.

Televerket Radio, rundradio

Kalkylen är baserad på tillsammans med Sveriges Radio bedömda överföringsbehov mellan tävlingsplatserna och till utlandet, enl bilaga 1--3. Kostnaderna anges i 1989 (dec) års prisnivå. Vi förutsätter att särskilda medel anslås för bestridande av Televerket Radlos kostnader för radio- och TV-verksamheten 1 samband med OS-98.

Kostnader för lokala kabelbundna förbindelser och förbindelser mellan Are och Östersund, samt ljudförbindelser huvudsakligen kommentatorförbindelser frän Östersund till utlandet Ingår i den av tio Östersund uppgjorda kalkylen. Detta gäller även telefontjänster (växlar och dyl).

Utöver nedan angivna behov kan det bli aktuellt att utländska programföretag (motsvarande) begär att få nyttja särskilda transportabla jordstationer för egen räkning. Eventuella kostnader härför förutsätts komma att debiteras respektive företag direkt.

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

INVESTERINGSKOSTNADER

För att möta de förväntade kraven erfordras en avsevärd ökning av överföringskapaciteten för rundradions del. I stor utsträckning kan detta ske genom tidigareläggning av planerad utökning/modernisering. För att senare kunna använda utrustningen i rundradions ordinarie verksamhet måste dock viss omdisponering ske.

Efterföljande sammanställning visar hur den uppskattade totala bruttoinvesteringskostnaden (materiel och därmed förenade arbetskostnader) på ca 133 Mkr kan härledas ur olika Investeringsändamål.

136 Rundradions kostnader

Bruttoinvestering

Restvärde

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Lokala förbindelser för bild och ljud samt kontroll- och kopplingsutrustningar på tävlingsplatser och masterkontroll

- Are

- Östersund

Mast och hus i ÖSK Fritidsområde, Östersund

Förbindelser från Östersund till utlandet

Summa

10 18

103

133 Mkr

7 13

68

88 Mkr

De angivna kostnaderna är beräknade på i huvudsak nu känd teknik och utrustning. I vilken omfattning den tekniska utvecklingen påverkar angivna kostnader beror inte enbart på utrustningens pris och kapacitet utan även på de krav och förväntningar användarna ställer på ny teknik och utrustning, t ex högupplösnings-TV och 15 kHz stereoförbindelser för kommentatorer.

För genomförandet av bruttoinvesteringen erfordras under åren 1993—1995 ca 35 Mkr/år och 1996 ca 28 Mkr. Restvärdet ca 88 Mkr beräknas kunna utnyttjas för rundradions investeringar med 28 Mkr 1997, 22 Mkr/år 1998—1999 samt 16 Mkr år 2000. Några räntekostnader har inte inräknats.

DRIFTKOSTNADER

Följande sammanställning får betraktas som preliminär avsedd att belysa, storleksordningen av de kostnader som skall belasta OS-kommittén och Inkluderar ett begränsat för-OS 1997. Merparten av kostnaderna utfaller till betalning i samband med spelen varför behov av förskottsmedel för detta ej beaktats i denna kalkyl. Behov av driftmedel, ca 1,5 Mkr, kommer dock att erfordras under perioden 1993—1996.

137 Förplaneringen och projektering

Utbildning och bemanning för distribution, övervakning och service

Förbindelsebeställningskontor Frekvensplanering

>

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Hyra av jordstationer, satellitkapacitet, helikoptrar transportabel radiolänk, terminal-fordon m m

■10 24

LOKALER

Televerket Radio, Rundradiotjänster förutsätter att arrangören utan kostnad för oss tillhandahåller ändamålsenliga lokaler för tillfällig uppställning av teknisk utrustning, expeditioner, personalrum och för andra motsvarande ändamål liksom erforderlig värme, elektrisk energi inkl reservkraft, VVS och säkerhetsbevakning.

Vidare förutsätts att arrangören tillförsäkrar Televerket Radio, Rundradiotjänster, logimöjligheter för tjänstgörande driftpersonal (ca 30 personer i Östersund och ca 20 1 Are) under tävlingsperioden 1 nära anslutning till respektive tävlingsplats.

Lokalbehov 1 direkt anslutning till Sveriges Radio:

Störtloppsmäl 20 m

Slalommål 20 m

Teknisk central Are 60 m

IBC Östersund 200 m

(International Broadcasting Centre)

Tillgång till antennbärare vid IBC förutses

5 kVA

10 kVA

Länkterminal i hopptorn, Östersund (lokal + antennbärare)

20 m

10 kVA

Plats för fordonsuppställning:

I anslutning till störtloppsmål. slalommål och teknisk central 1 Are motsvarande 15 parkeringsplatser.

138

I anslutning till IBC och samtliga tävlingsplatser m m i Östersund motsvarande 20 parkeringsplatser. Uppställningsplats utomhus (inhängnad) för transportabla jordstationer med fri sikt mot söder:

Are 200 m 20 kVA

Östersund 400 m 50 kVA

Tillgång till vissa lokaler ca 1997-10-01 och resten 1 början av januari 1998 fram till 1 månad efter OS. Motsvarande gäller i begränsad omfattning vid ett för-OS. Dessutom erfordras tillgång till mark för mast 50 m hög + hus i ÖSK Fritidsområde.

Finansiering

Betalningsterminer

I takt med att teleanläggningar beställs och byggs ut förutsattes att Televerket självt tillhandahåller erforderliga investeringsmedel, varför räntekostnader för förtidigt gjorda investeringar ingår 1 redovisade driftkostnader.

Betr de investeringar som görs för Radio- och TV-sänd-ningar, måste dessa i sin helhet och vid utförandet, bekostas av os-arrangören. Efter spelens genomförande återbetalas det beräknade restvärdet - minskat med nedtagnings- och räntekostnader för tiden fram till dess utrustningarna beräknas kunna utnyttjas i rundradions normala verksamhet.

Mervärdesskatt

Fr o m 1991 kommer sannolikt alla teletjänster att beläggas med mervärdesskatt. Därför ingår lagstadgad skatt i samtliga kostnader enl 1989 års mervärdesbeskattning (23.46 X)

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

139

Kostn i 1000-tal kr

152 000

50 000

143 000

24 000

INVESTERINGAR OCH DRIFT TELESERVICE

Investerinqsdel

TELESERVICE OCH

TELEVERKET RADIO.

INVESTERINGAR OCH

DRIFT, KOSTNADER

Teleservice

Investering

Förstärkning i

nätet

57

400 Abonnentväxel

18

600 Terminaler

14

800 Interna nät

29

900 Kabel TV

1

600 Förhyrda ledn

Kom-radlo

12

400 Jourtjänst, reserv-

delar

Larm och bevakn

17

300 Drift

Förstärkning

10

000 Abonnentväxel

15

800 Terminaler

4

300 Interna nät

4

200 Kabel-TV

200 Förhyrda ledn

9

400 Kom-radio

600 Jourtjänst reserv-

delar

5

000 Larm och bevakn

500 Televerket Radio

Investeringar

Lokal utr öster-

sund

20

000 Lokal utr Are

10

000 Förbindelser

från Östersund

till utlandet

103

000 Budgetreserv

10

000 Drift

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Anm/Restvärde

369 000

Rv

153 000

202 000

Rv

65 000

Rv

65 000

Rv

30 100

Rv

7 400

Rv

4 900

Rv

9 500

Rv

500

8 600

4 000

167 000

Rv 88 000

Rv 13 000

Rv 7 000

Rv 68 000

140 TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrf

ÅRE, Vinter-OS 1998

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

i

■O

C

)

-D

C

D

1 C

0 O

l-

JX

-o •>

o E

T5

0 E

fN

00.

,°5

?—

v£).

»i

' 1

' '

_J

' '

Störtlopp

S alom

i

)

k-

C-

ro

Q. IM

Cl

O

-ii

O

OJ

-o

■O

01 k.

Cl

•>

fN

(NI

Ffni

fSI'

r

fN'

mjr

rsi'

Tek

nisk central

i L

. i

L

)

N X

k.

Q. "D

rv

4j

O

■».ro

4mJ

-o

■O

OJ 4-J

"•r

1/1

t/1

LO

f

-'i

v

"1

Transportabla jordstatipner ibr överföring via satellit

10 TV-kanaler

I kabel-TV-

nät, för

"tittar"

Tfn-växel OS

50 ankn +

15 HL

5 St telex, telefax etc.

Östersund

141 TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrf

Prop. 1990/91: 55

ÖSTERSUND Vinter-OS 1998

Kabel-TV

nät

20 kanaler

tittar"

Tfn Vx

750 ankn

50 HL

Tfn Vx Rundradio 250 ankn

(lokalt)

Telex

Telefax

10 st

14 video

3 video

Länd-åknmg

1 video

INTERNATIONAL BROADCASTING CENTRE (IBC) Armens Tekniska Skola, ATS

Spårslinga

3 Jtereopar

* n

200 lokalpar

i

14 video

3 video

' -

k TERMINERING

Skidskytte

1 video

f UlLANDbr

Spär-slinga

3 stereopar

Video

10 st

200 lokalpar i

Stereopar •fS st ■

2 video

• -

Back- hoppning

1 video

3 stereopar

7 kHz

40 st

134 lokalpar

i 1 -

4-frådar

2 video "

240 st

Bob/Rodel

1 video

3 stereopar

96 lokalpar

1 1

2 video

y \

Skridsko

/ 11

1 video

vy/X / 1

3 stereopar

TxOx/

r—/£\,

122 lokalnar I

y\M\

3 video

-/ i \

Ishockey A

1 video

>M

J siereopar

1 "v

* 200 lokaloar |

2 viceo

Transportabla jordstationer för över-

Ishockey B

1 video

3 stereopar

föring via satellit

120 lokalnar

------- 1—.

2 video

Are-östersund-Are

Rådhuset

2 video

3 Stereopar

1 'c

c 1

video

m '

4 Jt 3 tt

25 lokalpar |

2 video

b It

Press-center

1 video

3 stereopar

4.trädar

i n

JL

75 st 142

25 lokalpar |

7 kHz

20 It

TELEVERKET RADIO Rundradio, Rrf

Vinter-OS 1998

Prop. 1990/91:55 1989-12-01

Bildförbindelser

Jcrdetotloner

Jordetotloner

Helsing-fcrs

143 Bilaga 8 1(5)

BOENDE, SERVICE OCH KULTUR

Boende

Nationstruppernas boende har samlats till en Olympisk By i Östersund - se punkt 5.

övrigt boende enligt nedan ingår i OS-arrangörens administrativa ansvar, men skall (utom för vissa funktionärer) helt bära sina egna kostnader. Detta gäller även om exempelvis en alpin deltrupp föredrar att ordna s1tt boende i Are.

Arrangören bör före hösten förboka erforderlig bädd- och servicekapacitet.

Officials: Boende och kongresser

Enligt nu gällande tradition och praxis skall ett exklusivt boende och högvärdig service erbjudas lOC-medlemmar, deras gäster, NOC- och Ip-representanter, jury och IQCis stab. som beräknas uppgå till ca 750 personer.

"lOC-hotellen" skall bokas helt av OS-organisatipnen och ha särskild bevakning.

Ackreditering sker på respektive hotell.

En lOC-kongress kommer att hållas 2--3 dagar före spelen. Lämplig lokal kan vara teatern. Arrangören håller tolkar och tolkutrustning.

Det kan dessutom förväntas att mänga internationella specialförbund och andra organisationer bokar kongresser i OS-orterna fr o m den dag beslut tas om var spelen skall hållas tom OS-veckorna.

Befintliga 1 :a-klasshotel1 och ett hotell med internationell hög standard som förutsätts vara byggt 1998, har erforderlig bädd- och servicekapacitet.

Daghotell för lOC 1 Are.

Ett lobbyutrymme och några rum reserveras för lOC-medlemmar och deras gäster som önskar ett uppehållsställe i Are.

Massmedia

6 000 personer beräknas komma. Ackreditering sker 1 press-Radio/TV-centra i Östersund respektive Are.

Enpersonsrum med TV och telefon för skrivande press i hotell samt stugbyar eller lägenheter efterfrågas. Lägenheter kan vara turistlägenheter eller temporärt anpassade hyreshus.

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

144

Det normala boendemönstret innebär en uppdelning på presspersonal, rad1o-TV-reportrar respektive tekniker och dessutom efter länder/världsdelar. Boendet kan därför delas upp på många anläggningar - dock med relativt centralt läge och med transportservice till press-radio-TV-centra och arenor.

En mediaby anordnas 1 Östersund för 2 100 personer.

400 personer erbjuds hotellstandard i Östersund.

1 500—2 000 personer som beräknas bevaka de alpina grenarna erbjuds lägenhets- eller hotellstandard i Are.

Övriga 2 000 inkvarteras 1 elevbostäder, turistanläggningar och i vanliga lägenheter som förhyrs.

Funktionärer m fl

En stor del av funktionärsstaben förutsätts tillhöra lokalbefolkningen och bo inom dagspendlingsavstånd.

Militär personal som medverkar i organisationen förutsätts bo 1 egna anläggningar.

För inlånade funktionärer, tekniker m m bokas bäddar i stugbyar, anpassade lägenheter eller i militära anläggningar.

Samordnad bokning görs också för förstärkning av personal 1 offentlig tjänst.

Övriga gäster

Arrangören beräknas inbjuda ca 200 VIP-gäster som erbjuds boende i det tänkta lOC-hotellet.

Framtida arrangörer - ca 100 personer samt personal utifrån som arbetar med kulturprogrammet m m ca 100 erbjuds lägenheter i Are.

Sponsorerna beräknas önska bäddar för 15 000 personer fördelade på 3--5 dagars vistelse. 5 000 bäddar av hög kvalitet finns 1 bostadsrättslägenheter i Are.

PUBLIK

I planeringen förutsätts ca 1 000 000 sålda biljetter på 12 dagar. Detta Innebär i snitt 84 000 per dag eller med ojämn fördelning mellan 60 000 och 100 000 biljetter per dag.

Antalet personer, som ser på tävlingarna under en dag är svårt att beräkna, då en och samma person kan se flera tävlingar. Personantalet blir därför lägre än biljettantalet. 1 biljettantalet ingår även nationstruppernas biljettköp, vilket ytterligare reducerar siffran för "publik", som kräver boende och/eller transport.

10 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

145 Publik finns av flera kategorier, t ex

- Boende i östersund-Are-området + de extra gäster man bjuder hem under OS.

- Publik utifrån som efterfrågar bädd och service under hela OS-perioden eller enstaka dagar. Fådagsbesökare kan exempelvis vara paketresor med nattåg + övernattning för att ge en kort och intensiv OS-upplevelse. Det kan också vara företag som bjuder kunder på en eller flera dagars OS.

- Dagspendlare på tåg Sundsvall-Trondheim eller med charterbuss och bil från ett större omland.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

För boendet finns i dag följande totala bäddkapacitet

TOTALT CA 70 000 Ytterligare möjligheter finns i form av

- Stugbyar och fritidshus i Tröndelag

- Fritidshus inom dagsreseavständ i angränsande län

- Pågående och planerad utbyggnad av turistbäddar inom dagsreseavstånd, som med OS som morot, bedöms kunna uppgå till 1 000 bäddar/år

Service och kultur

Hotell Kommer- Bostads- Plan Totalt siellt rätter 91—92 självhus-håll

Östersund 1

2 200

Are 1

(10 000) 10 350

övriga Are kommun 2

4 420

8 290

övriga Jämtland

1 490

Trondheim-området 3

3 200

6 200

tom Sundsvall 2

3 180

Härjedalen 2

600 980

3 600 10 760

6 200

13 TÖ"

34 710

Bäddar i fritids-

hus i Jämtlands

län 26 000 hus

100 000 varav

4 000 hus i Are

kommun dvs

20 000 bäddar i

Jämtland 33 600

33 600

146 Östersund

Östersund är en besöks- och servicestad med "nära till allt". Det är också en vacker stad med utsikt över sjö och fjäll. För sport och fritidsaktiviteter finns mycket att välja på i staden och i fritidsområden direkt intill stadsbebyggelsen. Dessa vardagskvaliteter har kommunen slagit vakt om och sökt utveckla.

Kommunen har drygt 58 000 invånare men en service, som är dimensionerad för många fler. Genom att Östersund är länscentrum och den klart största staden i hela Norrlands inland finns det gott om kommersiell service och samhällsservice samt många anläggningar för fritid och kultur. I stadscentrum finns inte mindre än 300 butiker och ett 30-tal restauranger.

Östersund är också en utbildningsstad och militärstad. Sammanlagt utbildas över 1 500 elever på högskolan, 3 000 elever på gymnasieskolor, 3 000 värnpliktiga och 500--1 000 officerare och civilanställda på Arméns Tekniska Skola, Försvarets förvaltningsskola och de tre regementena.

Under vinterspelen bör handeln, restaurangnäringen, bank, post m fl utan större problem kunna bygga på sin kapacitet och öka öppethållandet för att klara kravet på service.

Den kommunaltekniska servicen är väl utbyggd och kan med temporära personalförstärkningar klara den toppbelastning som OS innebär.

Stadens skolor inräknas som en speciell resurs under OS-veckorna, då det förutsätts ett allmänt skollov. Kök och matsalar utnyttjas för matdistribution till Olympiska byn och för mat till funktionärer och extra personal. De kan, om så behövs även fungera som komplement till den allmänna restaurangnäringen. Andra utrymmen i skolorna kan komma till användning som administrationslokaler, fritidssysselsättning och speciella aktiviteter.

OS-besökare skall också erbjudas ett sortiment av aktiviteter och kultur vid sidan av de olympiska tävlingarna. Östersund har redan idag ett brett utbud

- Länsbibliotek och ett flertal kommundelsbibllotek

- Länsmuseet med fornbyn Jamtli

- Stadsmuseet

- Frösö Zoo

- Ett stort antal konstgallerier

- Två teatrar och Folkets Hus

- Samlings- och föreläsningssalar 1 skolorna

- Statskyrkor, frikyrkor och församlingsgårdar

- Travbana

- Ett modernt tredje generationens bad och flera traditio-

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

147

nella badanläggningar

- Fritidsgårdar

- 8 st fullstora sporthallar (handbolIsmått) + ett antal mindre

- Tennishall med 3 banor

- Curlinghall

- Skidbackar mitt i staden

- Flera system med vandringsleder och motionsspår, bl a ett 20 km långt sammanhängande elljusspår

Karakteristiskt för Östersund är att det mesta av det uppräknade ligger inom gångavstånd från stadskärnan.

Specialarrangemang kan ordnas under OS-veckorna i de nämnda lokalerna och utomhus. Östersund har speciella traditioner på detta område, såsom Expo Norr, Musikveckan, marknader och "yror". Storsjöyran är en stor fest mitt i stan, kan under OS ges i speciell tappning. Konst- och musikfestivaler kan ordnas liksom aktiviteter på isen.

Are

Are har utvecklats till en Internationell turistort av rang.

Servicen är anpassad t1ll turistsäsongerna, då befolkningstalet ökar väsentligt. En anpassning till OS-krav bör därför kunna genomföras spontant och utan särskilda OS-kostnader.

I SJ:s planer för upprustning av sträckan Östersund-Are ingår bl a utbyggnad av servicecentrat "Knutpunkt Are".

Den kommunaltekniska servicen har byggts ur kraftigt i samband med det s k Areprojektet.

Skolorna förutsätts kunna disponeras på samma sätt som i Östersund.

Vid sidan av tävlingarna kan besökaren bjudas på aktiviteter, kultur och naturupplevelser, t ex

- Ett mycket varierat utförsåkningsområde

- Ett vinterlandskap som Inbjuder till turåkning och naturupplevelser från vida fjällutbl lekar till vattenfall och Intima fäbodmiljöer

- Kulturbyggnader i Are, Husa, Vålådalen, Engelska Villan m fl

- Kyrkor och en församlingsgård i Are

- Skolornas lokaler - samlingssalar, bad, sporthallar m m

Are kan i likhet med Östersund anordna specialarrangemang under OS-veckorna.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

148

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL ÖSTERSUND - 1998

BILAGA NR 9

TILL ANSÖKAN OM STATLIG GARANTI

999 INVESTERINGAR RÄDDNINGSTJÄNST m m

X

RÄDDNIlSrGSTJXlSrST

2 s j xj K:/■Ä R D

3

r)OFXisrGK:oisra?R.oL3i.

4

:e>olis

5 ÖSTERS UISTDS ARMEGARNX SON

6 r.XN S S TIjTRE L S EN CXVXI1.FÖRSVAR

y

V

K.OiyiiyiUNA.LTEK:NX SK

Tb>

SERVXCE KLAX-PCVr.,

r

ÖSTERSUNDS KOMMUN mfl

JANUARI 1990

149 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

RÄDDNINGSTJÄNST, SJUKVÄRD, POLIS m m

RÄDDNINGSTJÄNST

1.1 Östersund

Kommunala räddningstjänsten har i nuläget betydande resurser för att göra insatser vid olika slag av olyckshändelser. Sålunda finns i dag på huvudbrandstationen i Östersund sju man på heltid för att rycka ut inom 90 sekunder och fem man på deltid för att rycka ut inom åtta minuter. På ytterligare tre orter i kommunen finns brandstationer med sammanlagd beredskapsstyrka av 13 man, som kan rycka ut inom fem minuter.

Under tid för olympiska vinterspel kommer befolkningen inom kommunen att öka i stor omfattning, vilket ställer krav på ytterligare resurser, som kan redovisas på följande sätt:

- Heltidsstyrkan på huvudbrandstationen ökas från sju till tio man, eventuellt fördelade på två platser beroende av hur anläggningar för OS-spel anordnas.

- Närliggande kommuner skall genom avtal kunna lämna bistånd vid större olyckor.

- Förstärkningsmateriel upplånas från civilförsvaret. Erforderlig materiel som ej kan upplånas inköps.

- Försvarsmakten bistår med personal och materiel vid större olyckor samt speciellt med bandvagnar för transporter av sjuka och skadade i terräng.

- Vid arrangemang, där mycket folk samlas, skall finnas brandvakter, som kan ingripa omedelbart. Lämpligt är att dessa arbetar tillsammans med Röda Kors-personal, som svarar för sjukvårdsberedskap.

Insatser vid större olyckor bor vara planerade. Lämpligen finns en ledningsgrupp under OS-spelen med representanter i första hand för räddningstjänsten, sjukvården och polisen.

1.2 Are

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Nuvarande organisation med deltidsanställd personal på sex man i beredskapsstyrkan och fem minuters anspänningstid kommer ej att vara tillräckligt med tanke på den anstormning av människor och därmed ökade räddningstopografi, som ett olympiskt spel innebär.

Det fordras således bl a en personal förstärkning under spelen.

- En heltidsstyrka på brandsstationen i Are, be stående av en brandmästare scm utryckningsbefäl samt fyra brandmän i dygnsbemanning, med 90 se kunders anspänningstid. Nuvarande styrka, en brand förman och fem brandmän, förstärker hel tidsstyrkan. Totalt kan då insättas två befäl + nio brandmän inom fem minuter efter larm.

Det totala per sonaiför st ärkningsbehovet = 20 man.

- Förläggningen av fem man (jour styrkan) kan ske genom inhyrning av husvagnar, scm placeras i nära anslutning till brandstationen för att personalen skall klara anspänningstiden 90 sekunder .

- Förläggningen av de övriga 15 brandmännen kan ske på annat håll, centralt i Are, men det. måste alltså tillses att bostad finns att tillgå.

- För utlarmning av heltidsstyrkan anskaffas personsökare samt kompletteras radioutrustningen.

- Personlig utrustning (larmkläder) o dyl inköps.

- Civil försvarsmateriel kan till viss del upplånas. Försvarsmakten kan bistå med personal och materiel i händelse av större olycka.

151 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

SJUKVÅRD

Sjukvårdens inriktning under OS

Vid ett OS-arrangemang kan hälso- och sjukvårdens resurser inom länssjukvården, Östersunds sjukhus samt primärvården inom Östersunds sjukhus. Krokoms och -Are kommuner ställas till förfogande. Länssjukvården finns i Östersund. Här finns länets enda akutsjukhus med samlade kvalificerade vårdresurser. Inom Östersunds sjukhus svarar lasarettet för den del av kroppssjukvården, som kräver akut- och/eller specialistvård. I länet finns en väl utbyggd primärvård. Primärvården omfattar bl a distriktsläkarnas och distriktssköterskornas resurser på hälsocentraler och mottagningar.

Den primära inriktningen är att under OS-dagarna inställa planerad verksamhet inom öppen och sluten vård i förhållande till vad som bedöms erforderligt för arrangemanget.

Kapacitetsbeskrivning

Totalt omfattar lasarettet ca 500 vårdplatser, fördelade i huvudsak på specialiteterna medicin, kirugi, ortopedi, obstretik-gynekologi, öron-, näsa-, hals, ögon, barn samt infektion. Dessutom finns serviceavdelningar, anestesi, intensivvård.

centraloperation, röntgen, kemiskt laboratorium, fysiologiskt laboratorium samt bakteriologiskt laboratorium. Dessutom finns en väl utbyggd specialisttandvård. De somatiska specialiteterna finns sålunda koncentrerade inom Östersund incm en enhet, vilket innebär en rationell vårdorganisa tion och ett välutrustat sjukhus med de flesta av det stora sjukhusens resurser.

152 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1 Lasarettet har inom aktuella kliniker bl a följande resurser.

Klinik/avd elning vårdplatser Intagna Läkarbesök/behand

Med icin

800 Lung

500 Infektion

500 Kirurgi

000 Ortopedi

500 Ögon

000 Öron-, näsa-, hals

000 Barn

600 Obstretik-gynekologi

500 Hud

500 Akutmott

000 Klin kem lab (analyser)

2 100

000 Klin fys lab

000 Röntgenavd

000 Anestesiavd

000 Klin bakt lab

000 Isotopavd

600 Antalet operationer beräknas för 1987 uppgå

till ca 10 000

Vid inställd planerad verksamhet kan optimalt öppenvårdsresurser motsvarande 265 läkarbesök frigöras per dag.

Ett hundratal vårdplatser bör även kunna frigöras.

Antalet specialistkompetenta läkare uppgår till totalt 101 st.

Sjuksköterskepersonal finns inom länssjukkvlrden motsvarande 451,01 tjänster.

För primärvården inom Östersunds kommun redovisas resurser enligt följande.

- 27 distriktsläkare fördelade på 8 hälsocentraler

- 31,75 distr.sköterskor

- Folktandvård på 6 hälsocentraler

Primärvården har inom Krokoms kommun följande resurser .

- 8 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler

- 10,5 distr.sköterskor

- Folktandvård på 3 hälsocentraler

vid Are sjukhus finns riks- och länssjukvård innehållande bl a ortopedisk rehabilitering. Även primärvården får riks- och länskaraktär, eftersom turister från hela landet besöker öppenvårdsmottagningarna. Vid hälsocentralen i Are ökas öppethållandet under turistsäsongen och lä karbemanning och jour finns både i Are och Järpen.

Primärvårdsverksamheten omfattar i stort följande.

7 distriktsläkare fördelade på 3 hälsocentraler

- 10 distr.sköterskor " "

- Folktandvård på 3 hälsocentraler

Vid berörda sjukhus och hälsocentraler incm primärvården kan den planerade verksamheten inställas, varvid beredskap finns för följande antal läkarbesök per dag.

Östersund

50 Krokom

40 Are

45 Summa 135

Vid Are sjukhus uppskattas 25 vårdplatser kunna ställas till förfogande.

Sjuktransportorganisation

Landstinget har i samarbet.e med bl a Östersunds kommun en mycket omfattande och rationell organisation för sjuktransporter. Organisationen bedöms ej som tillräcklig för att klara transporterna vid OS.

Assistans krävs från bl a försvarsmakten och civil försvaret.

Katastrofberedskap

För Östersunds sjukhus finns en katastrofplan. Denna skall användas då sjukhusets ordinarie kapacitet bedöms otillräcklig. Instruktionerna i planen avser att möjliggöra en snabb omorganisation och mobilisering av sjukhusets resurser vid ett katastrofläge.

Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

154 Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

övrigt

Eftersom framför allt akutsjukvård för den bofasta befolkningen i Östersund måste fungera även under ett OS, måste lokaler anvisas och utrustas för att tillgodose akutbehovet för de tillresande.

Berörd personal måste utbildas i "turist-engelska/ tyska".

Apoteksservice måste tillgodoses och transporter av besökande i primärvården måst.e ordnas i tjänsten .

DOPINGKONTROLL

Ett dopinglaboratorium inrättas vid Östersunds Sjukhus genom att ett transportabelt laboratorium stationeras där och byggs ut. Av lOC godkänt labo-rat.orium finns vid Huddinge Sjukhus i Stockholm. För anpassning, komplettering och drift unptas 10 Mkr.

POLIS

Planering och kostnadsanalyser bygger på en total polisiär insats av ca 1000 polisiära befattningshavare och 1000 väktare. I följande organisationstablå redovisas i stort hur personalresurserna fördelas och nyttjas.

39 kommissarier

400 inspektörer

500 polisassistenter

- 90 administsrativa

- 1000 väktare (motsv)

Den totala kostnaden för polisinsaterna under OS har kalkylerats till storleksordningen 60 Mkr. De olympiska vinterspelen förutsätts bli bedömda som ideell verksamhet, varvid samhället ansvarar för polisverksamheten. Som OS-kostnad tas därför endast upp specifika merkostnader. Dessa har bedömts till 10 Mkr.

155 ÖSTERSUNDS ARMEGARNISON

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

vid ett OS i Östersund/Are 1998 torde stora anspråk komma att ställas på bistånd från försvarsmakten .

Önskemål om bistånd ställs i samlad form från organisationskommittén till Chefen Östersunds armé-garnison .

För att lösa räddningsfrågor, säkerhetsfrågor m m kan Östersunds armégarnison bidra med personal och materiel för bl a

- sjuktransporter i terräng

- CTnhänd er tagande av skadade (tält)

- samband, tråd, radio, mcord

- trafiktjänst.

Ovan angivna funktioner ingår i utbildningen av värnpliktiga och kan därför infogas scm en naturlig del i deras ordinarie utbildning, ett förhållande som medför att kostnaderna för dessa former av bistånd kraftigt kan begränsas.

LANSSTYRELSEN, CIVILFÖRSVARET

Inom Jämtlands län finns en stor mängd materiel förrådsställd och avsedd att användas av civilförsvarets krigsorganisation vid beredskapstillstånd och i krig. Materielen består dels av utrustning för personalen (personlig utrustning) och dels av utrustning, som är avsedd att användas av organisationens olika enheter (gemensam utrustning ) .

Utrustningen är modern och mycket ändamålsenlig. Den gemensamma utrustningen består i väsentliga delar av materiel för krigsräddningstjänsten. Den lämpar sig därför väl som förstärkningsmateriel för fredstid a räddningstjänst.

Länsstyrelsen kan medverka i samverkan med Statens Räddningsverks räddningsskola. Sandö, vid ett genomförande av Olympiska spel i Östersund-Are-området dels genom utlåning av civilförsvarsmateriel och dels genom förmedling av kontakter mellan berörda kommuner och centrala myndigheter främst rörande räddningstjänstfrågorna.

Länsstyrelsen kommer givetvis dessutom att ha den beredskap, scm kan krävas av myndigheten för att vid behov medverka vid ledning av räddningstjänst.

156 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Diskussioner förs i Sverige om att söka utnyttja civilförsvarspersonal för räddningstjänstinsatser i fredstid. Ianspråktagande av det slaget måste ske genom frivilliga åtaganden. Formerna för detta är ännu inte klara. Om frivilliggrupper har hunnit organiseras inom länet år 1998, kan länsstyrelsen medverka med att - om behov föreligger - engagera sådan personal.

OS-budgeten belastas endast av kostnader för fram-tagning, utlåning och återställande av materielen samt vissa lånekostnader (ingår i 10.1). Dessa ingår i driftbudgeten.

KOMMUNALTEKNISK SERVICE

Östersunds och .Are kommuner kommer liksom kraftleverantören m fl att få en starkt ökad belastning under OS-perioden. Detta kan ta sig uttryck i ökad planering och administration, temporära förstärkningar, extra personal, extra leasad/lånad utrustning, höjd serviceberedskap m m.

Exempel på berörda arbetsområden

- Kraftförsörjning

- VA-försörjning

- Renhållning

- Väghållning

- Trafikplanering och ledning

Merkostnader för OS är svåra att beräkna och kan endast qrovt uppskattas.

KALKYL

Kostnaderna gäller prisläget december 1989.

Driftkostnader Kostnad Kkr Anm/Rest värde

1.1 Räddningstjänst Ö-sund 1 000

1.2 " Are 500

2. Sjukvård 15 000

3. Dopingkontroll 5 000

4. Polis 10 000

5 Östersunds armégarnison 5 000

6 Länsstyrelsen, civilförsvar

7 Kommunalteknisk service 13 500

Summa 50 000

Investeringar

Dopinglaboratorium 10 000

157 Bilaga 10 Prop. 1990/91: 55

f"" Bilagal

DRIFTKOSTNADER

Kalkylen täcker arrangörens driftkostnader. Utöver de kostnader som redovisas nedan kan kostnader uppstå hos olika statliga myndigheter och hos kommunerna. SJ, Linjeflyg m m har kostnader men även Intäkter. Vi förutsätter att dessa har en prissättning som täcker kostnaderna.

Kostnaderna är baserade på underlag från Lillehammer och Calgary men också på egna beräkningar och bedömningar. I Östersund byggs en samlad organisation upp med en avdelning i Are. De goda kommunikationsmässiga förutsättningarna och den mycket samlade lösningen på respektive ort medför goda möjligheter att ordna rationella lösningar och ett effektivt resursutnyttjande. Kalkylerna förutsätter vidare att den mycket stora organisationserfarenhet av stora idrottsevenemang som finns i Sverige utnyttjas i Östersund under spelen.

Personal

En administration byggs successivt upp med anställd personal. I administrationen ingår också frivillig personal. För dessa beräknas inga löner men ersättning för uppehälle, resor och andra utlägg.

Följande personalstyrka förutsätts:

1991

6 personer

6 måna

ider

36 manmånad

1992

20 "

12 "

240 "

1993

20 "

12 "

240 "

1994

30 "

12 "

360 "

1995

40 "

12 "

480 "

1996

100 "

12 "

1

200 "

1997

150 "

12 "

1

800 "

1998

300 "

4 "

1

200 "

1999

10 "

8 '■

80 "

5 636

Lönekostnad inkl sociala avgifter 200 tkr/år och person TOTALT anställd personal 94 000 tkr

Frivilliga

Den frivilliga personalen 1 administrationen beräknas uppgå till 30 procent av antalet anställda dvs totalt ca 2 100 manmånader. Kostnaden beräknas till 2 000 kr/person och månad eller 4 200 tkr.

Under spelen erfordras ett stort antal frivilliga i många olika funktioner. Det är medhjälpare under tävlingarna som spårvakter och pistvakter, det är personal vid parkeringar som vägvisare 1 pressanläggningar som chaufförer m m. Totalt beräknas 7 000 frivilliga. Mänga av dessa bor 1 Östersund och Are och har inga direkta kostnader. Följande delkostnader beräknas

158 Kläder och utrustning 7 000 x 1 000 kr =7 000 tkr

Uppehälle och resor 1 600 pers vid testtävl = 4 800 tkr

Uppehälle och resor 3 800 pers under spelen = 30 400 tkr

Utbildning = 5 600 tkr

47 800 tkr

Frivilliga i administration (se ovan) 4 200 tkr Totalt frivilliga 52 000 tkr

Styrelse och kommittéer 20 000 tkr

Ledningsorganisationen vid Olympiska spel är omfattande med en stor organisationskommitté, en styrelse som behöver sammanträda ofta och ett stort antal kommittéer får utformning av anläggning och genomförande av tävlingar.

Arvoden och resor

Resor 20 000 tkr

Den fast anställda personalen har ett stort resbehov för att hämta in erfarenheter från tidigare arrangörer och för överläggningar med lOC, internationella sportförbund, sponsorer, leverantörer m m.

Kontorshyror och omkostnader 35 000 tkr

Avser kontorslokaler för personal (fast anställd och frivillig personal) 1 den centrala organisationskommittén.

Erforderlig yta beräknas som 30 m per fast anställd och beräknas då inkludera erforderlig yta för frivillig personal i den centrala organisationen..

Bedöms hyreskostnad = 1 200 kr/m år. I beräkningen förutsätts att kontorslokalerna successivt utökas respektive minskas i takt med behovet.

Den maximalt erforderliga kontorsytan för organisationen uppgår till ca 9 000 m (1998).

Kostnad 21 000 tkr

Allmänna omkostnader för drift av kontoret beräknas som 15 X av total lönekostnad eller 14 000 tkr.

Konsulter 30 000 tkr

Det kommer att finnas ett stort behov av olika slag av specialkompetens inom många olika områden. Konsultstöd för planering och byggande av anläggningar ingår i byggkostnaderna. Bland driftkostnaderna upptas kostnader för jurister, ekonomer, revisorer, transportkonsulter m m.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

159 Data, resultatgivning, dokumentation 50 000 tkr

Datamaskiner och datautrustning upptas bland inventarierna. Driftkostnaderna utgör av programkostnader anpassning och utveckling samt drift. Särskilda resurser behövs för en effektiv resultatgivning i huvudsak dock bundet till datasystemet. Spelen skall dokumenteras i form av en film och en bok. Därutöver behövs en löpande dokumentation av planeringsarbetet.

Transport

Mkr OS-bussar ., (50) 2,5 Mkr

Lokaltrafik " (75) 4,0 Mkr 6,5

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Trupper Bussar 3,2 Mkr

Bilar (utan förare) 1.5 Mkr Gods 2,0 Mkr 6,7

Funktionär Bilar (200) 1,6 Mkr Limousin (200) 4,8 Mkr Helikopter 1,0 Mkr 7,4

Transporter sponsorer 0,9 Mkr 0.9

Transportcentral

Bemanning och utbildn 2,0 Mkr

Radio + ADB 6.0 Mkr

Lokaler 2.5 Mkr

Mobila enheter 200 st 6,0 Mkr

Planering 2.0 Mkr 18,5

SUMMA 40,0 Mkr

Övriga transporter och parkering finansieras helt via avgifter.

1) Utnyttjas även för transport av frivilliga funktionärer till och från tävlingarna

Boende och övriga lokalkostnader

Boende och annan service beskrivs i bilaga 8. Merparten av kostnaderna för detta boende betalas av hyresgästen själv. För vissa kategorier av besökare har arrangören ett ansvar för att anordna boende 1 vissa fall utan kostnad och 1 vissa fall till en i förväg angiven kostnad. Även kontors-och konferenslokaler skall ställas till förfogande. Nedan görs en uppskattning av de kostnader som kan belasta arrangören.

Olympisk by 13 000 tkr

Kostnaden per dygn beräknas till

500 kr varav 300 kr debiteras de 160

nationer som bor 1 byn

Prop. 1990/91:55

Bilaga 1

lOC, IF 600 personer betalar max 5 000 tkr 700 kr/person

Domare, jurymedlemmar mm 3 000 tkr

har gratis boende

Medicinkommissionen gratis boende 2 000 tkr och gratis resor till Östersund

Lokaler för konferenser, sammanträden 2 000 tkr som lOC, sportförbund m m har före

och under spelen

25 000 tkr

161

11 Regeringens proposition. 1 saml. Nr 55

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

OLYMPISKA VINTERSPEL 1 ÖSTERSUND 1998

Jan. 1990

INVESTERINGAR I ÖSTERSUND - TIDPLAN

CO

o.

OLi'

Pl;

( VI

N TPOC

El.

P 1 C

I\0

nO

o»

LTl

m

fC)C

-BES

LUT

[ 1 1

1 cn

'c

C71 O)

•.ro

c <

Q

=) 1/1

UJ

1-

D

Dl

C

L-Q)

c

O)

1. 4->

»O

o

a o

X

1-

o 1

OJ

> •a

10 1/1

. tn T3 O

C

uo

-J

c c

T n

4-

c

■c

•r I.

3 'c 3 -t .» t

t \

C s 1 t

3 £

1 a

Ll

3 5

3 r 3 ..

•O

fl C

C

u 1

> t—

o

1 o

■o

(O

q:

I vt

a;

__ 1

Q. It 3 2

■»

C C7)

c fl

ns

l-:fl

1-

E OJ

1—

C

c

t. (

7>

162 Bilaga

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

11:2

OLYMPISKA VINTERSPEL 1 ÖSTERSUND 1998

Jan. 1990

INVESTERINGAR I ARE - TIDPLAN

CO

o»

—

1

lrPl

;k

/IN

'El-,

■

1 vO

in

o»

c-

■

c cn cn

■.JO

c <

c

z

OJ 4->

•a

13 +-»

L. ■M W

o

c fl

-Q

o.

Q. O

4-»

:o

■M

1. o c fl

1 fl

s

c/1

fl :fl

c

Q) -O •fl

o .o

c c

■■

01 4-»

C 0)

u

■5

i

t/) fl

o>

•.to

c fl

i. :fl u o

cn

c

u

163 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Bilaga 11;3

OLYMPISKA VINTERSPEL 1 ÖSTERSUND 1998 1

Jan. 1990

INVESTERINGAR TELESERVICE' RADIO OCH TV - TIDPLAN

oo

Os

01.1'

./Pl

(\ '

/INTE

=EI

1 1

o.

1 m

1 ]

m

1

1 -

c-

1 c 'c

C31

cn

■JO

c

4-

a

4-

;rc

c

c LU c:

LJ -.-

1— c

> -

Ce: t. LiJ -.CZ LT) 4-LU 1/

_t i~ UJ :c

1— Ll

T o;

X

:fl

c o

-Q

1-

fl

c:

t-

4-1

'.fO

C

c

4-)

> 1-

fl

O)

c

c ■a

0)

fl -o

>»

-1-

O

T3 fl

I- l/l C O

■I-» fl

-i£

=J

E E

1- fl

(U

•o

OJ

J-

4-»

l/l :fl

•r-> ■♦-»

S-

O

cn

c

fl

OJ

Q

C

u o

fl

-1

O O

a:

»—

UJ

Q:: LU

LU

—I

LU

"O

C

(U 4->

D

C 4->

1. +->

=1

fl O

_l

OJ

C *-> »

S 4-1

fl O

■O

c fl

4-»

1 ■O

C

LO t-Oi 4-> VI

-O

:o u.

o o

o

C

z

OJ

c fl

Q_

fl Ol

E= 4-«+-

fl

tn

164 OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1998

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Bilaga 114

GRAFISK REDOVISNING AV LIKVIDITET EXKL. KAPITALKOSTNADER

165 OLYMPISKA VINTERSPEL I ÖSTERSUND 1998

GRAFISK REDOVISNING AV INTÄKTER OCH KOSTNADER EXKLUSIVE KAPITALKOSTNADER

Prop. 1990/91: Bilaga 1 Bilaga 115

55 a:

UJ

o <

I/) o

.

N

\ ..

i-

l.\

= 4-

166 Bilaga 12

Utredningen har utförts av Vinterspelen Östersund/Äre AB. Följande har medverkat

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

Vinterspelen Uno Svaleryd 063-14 37 70 Östersund/Are AB Barbro Bent 0647-108 50

Länsstyrelsen Jan Billow 063-14 60 00

Arenor m m

Program K-Konsult Hans Jäderberg 063-12 45 20 Kalkyl K-Konsult N1ls Jacobsson 063-12 45 20

Radio-TV-Tele

Sveriges Radio Håkan Fahlberg 08-784 12 47

Riksradion Bengt Sundström 08-784 20 28

Sveriges Television Kjell Ove Andersson 08-784 24 36

Televerket Anders Hansson 063-901 00

Räddningstjänst m m Ake Jönsson 063-14 30 00

Kommunikationer Ingemar Liljegren 063-10 84 00

Jämtlandsbuss

167

STADSCENTRUM med

QS-administration "lOC -hotell-Kommunal adm. Länsstyrelse

Köpcentrum - 300 butiker 30 restauranger Teatrar

Museer o gallerier Bibliotek Kyrkor Sporthallar mm.

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

168 Prop. 1990/91:55 Bilaga 1

Prop. 1990/91: 55 Bilaga 1

\ STÖRTLOPP Hl .1274.0

STpfftLOPP H-1200_—1<6mB. .1 155.0 n

STÖRTLOPP D ' . 1035.0

super;

• sesE

».-ti

-störtlopp d-komb. och

SUPER G - H . 930.0

. ./>•-

.,""' > ' '.. 7. \

900 X--» .- - "T-CA

\. - y '

'tä

■■ ' ' "* *'Z-*

Vvi

/'■*" •"' - "- v<

r-- -N-VV V

/.'■' * , ' V'.'!-*

Stt—, » />-!?/

K' y''- >

=-Vr.' . ■ \ iS-

'tOK *

.- - t

> M

#/

170 Sammanställning av remissyttrandena över Prop. 1990/91: 55

utredningen Förutsättningar för olympiska Bilaga 2

vinterspel i Östersund 1998

Yttranden över framställningen och den därtill hörande utredningen har inkommit från överbefälhavaren (ÖB), televerket, länsstyrelsen i Jämtlands län, riksrevisionsverket (RRV), byggnadsstyrelsen, Jämtlands läns landsting, Sveriges olympiska kommitté (SOK), Sveriges riksidrottsförbund (RF) och Sveriges turistråd. Sveriges riksradio AB och Sveriges television AB har avstått från att lämna remissvar.

Remissinstanserna ställer sig i sak positiva till ett vinter-OS i Sverige. Bl.a. understryks de positiva effekter ett OS kan ha på turism, näringsliv och sysselsättning inte bara lokalt och regionalt utan för Sverige som helhet. Omfattningen av ett OS-åtagande leder flera remissinstanser til! slutsatsen att ett OS bör betraktas som en nationell angelägenhet med dithörande engagemang från statens sida. Några remissinstanser understryker även behovet av statlig budgetstyrning för att begränsa den ekonomiska risktagningen vid ett ev. OS.

Sveriges riksidrottsförbund hänvisar inledningsvis till att riksidrottsstyrelsen enhälligt beslutat stödja Östersunds kandidatur. Vid riksidrottsmötet i november 1989 antogs ett uttalande där det understryks att internationella tävlingar innebär en stimulans för hela den svenska idrotten och ett tillfälle för idrottsledare och organisationer att visa prov på kunskaper och erfarenheter som arrangör. Sverige har i Östersund sin starkaste kandidat för olympiska vinterspel. Riksidrottsmötet stöder det projekt Östersund redovisat för att bringa de olympiska vinterspelen tUl Sverige 1998 och uppmanar aUa, aktiva och ledare att verka för ett förverkligande.

RF konstaterar att den gjorda utredningen är väl genomarbetad. Med hänsyn till att garantiansökningen denna gång innehåller ett underskott i kalkylen, föreslås dock att såväl kostnads- som intäktsidan bör ges en noggrann, löpande ekonomisk styrning så snart beslut om spelen fattats. Enligt RF är det ocksä avgörande att staten tar det slutliga ekonomiska ansvaret med hänsyn till det allmänt nationella intresse som olympiska spel har. De samhällspolitiska effektema som redovisas i utredningen skall vägas in i projektets bärighet och bör enligt RF belysas på ett tydligare sätt.

Avslutningsvis hänvisar RF till sin tidigare principiella inställning att ett ev. ianspråktagande av statsgaranti icke får avräknas mot de årligen återkommande statsmedlen till idrotten och dess organisationer.

Även Sveriges olympiska kommitté tillstyrker förslaget till statlig garanti för Vinter-OS i Sverige 1998. SOKs årsmöte den 29 november 1989 har uttalat sitt fulla stöd för en ansökan och uppmanat alla specialidrottsförbund, aktiva och ledare att stödja Sveriges och Östersunds OS-kandidatur. Enligt SOK är beräkningarna i den presenterade budgeten realistiskt grundade. Den försiktigt beräknade intäktsandelen frän försäljningen av sänd- j-j

ningsrättighetema för televisionen anser SOK borde balanseras av ökade Prop. 1990/91: 55 intäkter från internationella sponsoravtal. Det underskott som budgeten ut- Bilaga 2 visar anser SOK vara acceptabelt med hänsyn till statens ökade inkomster för mervärdeskatt som skulle bli följden av ett OS-arrangemang. SOK understryker även att ett antal önskvärda idrottsanläggningar finansieras genom budgeten. Idrottsanläggningar som annars skulle komma att finansieras med skattemedel. SOK anser även att den samhällsekonomiska betydelsen för Sverige som ett OS-värdskap innebär bör tillmätas utomordendigt stort värde.

Sveriges Turisttåd delar i allt väsentligt de bedömningar och ståndpunkter som framförs i den framlagda utredningen. För marknadsföringen i utlandet av Sverige som turistmål skulle en olympiad få effekter långt utöver de ordinarie marknadsföringsinsatser som görs av stat, näring och kommuner. Sverige som turistland kommer vid ett OS-arrangemang i världens blickpunkt såväl under som före och efter spelen. Goodwill-effekterna för näringslivet kan värderas till flera miljarder kronor. Turistrådet anser att enbart ansökan om vinterspelen skulle få en positiv marknadsföringseffekt i sig. Den skulle också innebära att en önskvärd samverkan av olika marknadsföringsinsatser på utlandet skulle underlättas.

Enligt turistrådet kommer även de regionalpolitiska effekterna för Jämtlands län att bli betydande genom de investeringar i byggnader och kommunikationssystem som måste göras. Detta skapar bättre förutsättningar för en turistisk framtida utveckling och ökar förutsättningarna för övriga näringslivets expansion och därmed sysselsättningen, servicen och ekonomin i länet.

Riksrevisionsverket menar att det finns förutsättningar att genomföra en vinterolympiad i Åre/Östersund som såväl samhällsekonomiskt som stats-finansiellt skulle kunna gå ihop. RRV varnar dock för risken att det statsfinansiella underskottet kan komma att uppgå till bortåt 2 miljarder kr. RRV ser det av detta skäl som angeläget att säkerheten i beslutsunderlaget ökas innan ställning tas till en stadig garanti. RRV pekar tex på möjligheten av att konstruera en del av de planerade anläggningarna så att de efter spelen kan säljas för uppmontering på annan ort. RRV anser vidare att staten, innan garanti ges, bör träffa överenskommelse med näringslivet om att de budgeterade sponsoravtalen garanteras uppgå till ininst 700 milj. kr. Slutligen föreslår RRV att staten, innan garanti lämnas, träffar överenskommelse med Östersund/Åre om en delning av oförutsedda kostnader som kan komma att belasta spelen.

Byggnadsstyrelsen finner i sitt remissvar att de ekonomiska kalkylerna är väl genomarbetade och med den noggrannhet som låter sig göras i detta tidiga skede. Beträffande bob, rodel samt A- och B-hall för ishockey är Lillehammars kostnader tagna som referens.

Överbefälhavaren (ÖB) erinrar i sitt remissvar att OS-förslaget förutsätter bl a medverkan från Östersunds armégamision och Jämtlands flygflottilj samt utnyttjande av övningsområde, flygfält, militärrestauranger, skol- och utbildningsbyggnader och värnpliktig trupp. Vidare tillkommer vissa investe ringar för ombyggnad av lokaler samt breddning och nyanläggning av s k ..,2

taxibanor m m. ÖB ställer sig därvidlag positiv till försvarsmaktens medver- Prop. 1990/91: 55 kan, förutsatt att försvarsmakten inte belastas med extra kostnader för spelens Bilaga 2 genomförande samt hålls skadeslös beträffande förlorade hyresintäkter m m för utlånade byggnader. ÖB förutsätter även att investeringar för ombyggnader och återställande belastar arrangören. ÖB understryker avslutningsvis det angelägna i att planläggningen av ett ev. OS bedrivs i nära kontakt med de regionala myndigheterna och att konkreta och preciserade önskemål presenteras i så god tid så att de kan inarbetas i myndighetemas 5-årsplaner.

Enligt Televerket Jämtland motsvarar de i ansökan redovisade kosmadema för teleservice de av televerket framräknade. Enbart hittillsvarande marknadsbehov i Östersund/Åre-områdena har därvidlag varit styrande för utbyggnadstakten. Även utanför Jämtiandsregionen kommer enligt Televerket telenätets kapacitetsbehov att påverkas av ett olympiskt spel. Dessa kapacitetsökningar beräknas dock täckas av ett motsvarande större intäktsutbyte, varför OS-arrangörema inte har belastats av krav på kostnadstäckning.

Allmänt konstaterar Televerket att ett Vinter-OS i Östersund och Sverige skulle ge unika möjligheter till marknadsföring av Sverige och inte minst Jämtland. Det skulle också vara den största och starkaste regionalpolltiska insatsen som regionen skulle kunna erhålla. Jämtland skulle bli attraktivt som etableringsområde med de positiva effekter detta skulle medföra på möjligheter att rekrytera kvalificerad arbetskraft och nyckelpersoner.

Jämtlands läns landsting framhåller att stora idrottsevenemang är av väsentlig betydelse som drivkraft i marknadsföringsarbetet och utvecklingen av näringsliv. Olympiska spel medför därvidlag möjligheter till slagkraftig information om länets kvalitéer till stora delar av jordens befolkning. Landstinget uttrycker även sin vilja att vid ett positivt utfall bidra till att de olympiska spelen förutom själva idrottsarrangemanget även utnyttjas för länet såväl från kulturell, hälsovårds, som regional och näringspolitisk synpunkt.

Även Länsstyrelsen i Jämtlands län tillstyrker att statliga garantier lämnas för ansökan och understryker spelens utomordentliga stora betydelse för regionen såväl före som efter 1998. Länsstyrelsen anser att ansökningens antaganden och kalkyler avseende effektema på turismnäringen är försiktigt hållna och bör kunna överträffas. Enligt länsstyrelsen har de positiva effektema av ett OS för näringslivet i övriga delar av Sverige inte beräknats. Länsstyrelsen framhåller att dessa effekter blir så stora att spelen med säker och bred marginal bör kunna bli en mycket god ekonomisk affär fbr nationen. Arrangörsbolagets kalkylerade underskott utgör därvidlag knappt en tiondel av de ökade samhällsintäktema i form av skatter och avgifter som uppstår i direkt anslutning till spelen inom turistindustrin. Det måste enligt länsstyrelsen därför vara en nationell angelägenhet att stödja ansträngningarna att få arrangera spelen, vilket fortsättningsvis bör markeras tydligare.

Enligt länsstyrelsen bedömning skulle ett OS 1998 medföra 2 000 fler sysselsatta i länet efter 1998, vartill kommer positiva sysselsättningseffekter även för grannlänen och i övriga delar av Sverige. Investeringarna inför ett OS är enligt länsstyrelsen med få undantag av långsiktig betydelse för turism näringen ~i länet och i stort. Dessa är i allt väsentiigt Udigarelagda investe- ,.j

ringar, som annars ändå måste göras. Pågående investeringar i länet i bl a Prop. 1990/91: 55 järnvägssystemet och datakommunikationsanordningar får likaså stor bety- Bilaga 2 delse för genomförandet av OS.

Länsstyrelsen tar även upp problem som kan komma att uppstå till följd av en omfattande och snabb utbyggnad av olika anläggningar, kraftigt ökat informationsbehov, ökade resevolymer m.m. Även sociala inslag i ett ökat resande och en ökad turism som inte är önskvärda kan föreligga. Länsstyrelsen menar dock att de problem som ett ev OS medför enbart innebär en tidsmässig koncentration av byggnader, resande m.m. som annars skulle komma längre fram. De positiva effektema av ökade arbetsmöjligheter samt utvecklingsmöjligheter för individer och företag är ocksä så stora och av sådan grundläggande betydelse för länets befolkning att de samlade sociala, ekonomiska, kulturella och miljömässiga effektema av Olympiska spel 1998 är klart positiva.

gotab 97S30, Stockholm 1990