om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension
Prop.
1990/91: 119
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 februari 1991.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Ingela Thalén
I propositionen föreslås att ett särskilt kommunalt bostadstillägg införssom komplement till det nuvarande kommunala bostadstillägget till folk-pension. Förslaget avser att kompensera pensionärer med ingen eller lågATP för boendekostnadsökningar utöver dem som skattereformen med-fört, dvs. sådana ökningar som inte motsvarats av höjda kommunalabostadstillägg. Det särskilda kommunala bostadstillägget skall fylla utskillnaden mellan å ena sidan den pensionsberättigades allmänna pensionoch övriga inkomster enligt reglerna för beräkning av årsinkomst vidprövning av KBT och å andra sidan socialbidragsnormen i den pensions-berättigades kommun. Från inkomsterna skall avdrag göras för skäligboendekostnad.
Bestämmelserna om särskilt kommunalt bostadstillägg tas in i en sär-skild lag, som avses träda i kraft den 1 maj 1991 och gälla till utgången avsamma år. Bostadstillägget skall utges retroaktivt fr. o. m. januari 1991.
Administrationen av det särskilda kommunala bostadstillägget föreslåsbli en uppgift för riksförsäkringsverket och försäkringskassorna.
Kostnaden för det särskilda kommunala bostadstillägget, som antaskomma att omfatta 50000 — 60000 personer eller ca 30000 hushåll, beräk-nas till 300 milj. kr. per år. Kostnaderna för det särskilda tillägget bestridsav kommunerna med bidrag från staten med 25 % av kostnaderna. Kostna-derna för retroaktivt utbetalt tillägg för tiden 1 januari —30 april 1991täcks helt av staten. För innevarande år svarar därmed, i princip, statenoch kommunerna för vardera hälften av kostnaderna.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 119
1 § Till den som uppbär kommunalt bostadstillägg enligt 2 § första styc-ket lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg tillfolkpension skall kommunen utge ett särskilt kommunalt bostadstilläggenligt vad som anges i denna lag.
2 § Det särskilda kommunala bostadstillägget utges om den pensionsbe-rättigades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understigerkommunens socialbidragsnorm, allt räknat per månad. Tillägget utgör isådant fall skillnadsbeloppet.
Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen
a) folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock intehandikappersättning,
b) pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott, dockminskat med 25 procent av basbeloppet när fråga är om pensionstillskotttill förtidspension,
c) tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring till den del pen-sionen föranlett minskning av pensionstillskott,
d) särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensions-tillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,
e) kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutilläggoch kommunalt bostadstillägg till folkpension,
f) hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av årsin-komst enligt 5 § sistnämnda lag.
Inkomsterna enligt andra stycket a) —c) skall sammanlagda alltid ansesutgöra lägst 1,5 gånger basbeloppet för den som är ogift och lägst 1,325gånger basbeloppet för den som är gift.
3 § Frågor om förmåner enligt denna lag prövas utan ansökan av denallmänna försäkringskassa, hos vilken den pensionsberättigade är inskri-ven.
4 § Kommunen skall snarast underrätta den allmänna försäkringskassanom de beslut som fattas i fråga om socialbidragsnormer. Om ett beslutinnebär att någon sådan norm ändras, skall underrättelse lämnas i god tidföre den dag då den ändrade normen skall börja tillämpas.
5 § Det särskilda kommunala bostadstillägget skall bekostas av denkommun där den pensionsberättigade är mantalsskriven.
Till kommunens kostnader enligt första stycket lämnas statsbidrag enligtföreskrifter som regeringen meddelar.
6 § Om inte annat följer av denna lag, skall vad som föreskrivs omkommunalt bostadstillägg i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kom-munalt bostadstillägg till folkpension eller i annan författning tillämpas pådet särskilda kommunala bostadstillägget.
1. Denna lag träder i kraft den 1 maj 1991 och gäller till utgången av år1991. Lagen skall dock tillämpas från och med den 1 januari 1991 för densom vid ikraftträdandet uppbär kommunalt bostadstillägg enligt 2 § förstastycket lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstilläggtill folkpension.
2. I fråga om särskilt kommunalt bostadstillägg för tid före ikraftträdan- Prop. 1990/91:119det och för maj 1991 skall vid beräkning enligt 2 § tillämpas den socialbi-
dragsnorm som gällde den 1 februari 1991 samt de uppgifter om denpensionsberättigades inkomster och bostadskostnad, som skall läggas tillgrund för prövning av dennes rätt till tillägget för maj 1991.
3. Till kommunens kostnader för särskilt kommunalt bostadstilläggsom avser tid före ikraftträdandet lämnas statsbidrag som täcker kostna-derna helt.
fl Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 119
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 februari 1991
Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-Wal-lén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lind-qvist, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Molin, Sahlin,Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Thalén
I finansieringen av den nyligen genomförda skattereformen, som för detstora flertalet inkomsttagare har medfört lägre inkomstskatt än tidigare,har ingått bl. a. höjda indirekta skatter, höjd fastighetsskatt och reduceraderäntebidrag. Pensionärer som saknar eller har låg ATP och som tidigareinte erlagt någon inkomstskatt eller en låg sådan har inte genom reformenfått någon skattelättnad men däremot vissa kostnadsökningar för främstboendet. Åtgärder för dessa sämst ställda pensionärer vidtogs därför ge-nom uppjustering av pensionstillskott och övre beloppsgränsen för statsbi-drag till kommunalt bostadstillägg (prop. 1989/90: 145, SfU20, rskr. 347).
Ökningen av boendekostnaderna under år 1991 har emellertid kommitatt i många fall väsentligt överstiga den ökning som betingats av skattere-formen. Som redovisas i det följande beräknas ökningen av hyreskostna-derna per den 1 februari 1991 till genomsnittligt ca 24%.
De totala hyreshöjningarna har således väsentligt överstigit den höjningav det kommunala bostadstillägget, som beslutades i samband med skatte-reformen och detta gäller även i de kommuner som höjde den övre hyres-gränsen i underlaget för kommunalt bostadstillägg med 200 kr. per månad.Ett problem i sammanhanget är att vissa kommuner inte ökat det kommu-nala bostadstillägget på ett sätt som svarar mot höjningen av statsbidraget,något som har lett till att den samlade effekten blivit en annan än denförväntade. Det har visat sig att många av de sämst ställda pensionärernahar hamnat i en svår ekonomisk situation under år 1991. En förstärkningav bostadsstödet kan därför anses motiverad för denna kategori pensionä-rer med kommunalt bostadstillägg. Ett sådant stöd bör ha den innebördenatt pensionären utan särskild framställning garanteras skälig levnadsnivåmed utgångspunkt i socialbidragsnormen i den egna kommunen. Jag be-handlar nu denna fråga och lägger fram förslag till den lagstiftning somfordras för att genomföra det förbättrade bostadsstödet.
Kommunalt bostadstillägg (KBT) är en inkomstprövad förmån som kanutges till den som uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspen-sion, omställningspension eller särskild efterlevandepension och är man-talsskriven i kommunen. KBT kan också utges till den som är mantalsskri-ven i kommunen och som uppbär hustrutillägg till folkpension eller änke-pension i form av folkpension. Bestämmelserna om bostadsstödet finns ilagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folk-pension.
Det kommunala bostadstillägget utges enligt de grunder som kommunensjälv bestämmer. Det varierar därför storleksmässigt kommunerna emel-lan. Avvikelse från de i lagen fastställda inkomstprövningsreglerna fårdock inte göras. För att statsbidrag skall lämnas krävs vidare att tilläggetutges med lägst det belopp som motsvarar den del av bostadskostnadensom skall täckas av bostadstillägg.
Enligt förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostads-tillägg till folkpension gäller att statsbidrag med 25% av kommunenskostnader för KBT lämnas under förutsättning att bostadstillägget föreinkomstprövning och oberoende av bostadens storlek täcker minst 80% avden del av den månatliga bostadskostnaden som ligger mellan 80 och 1 900kr. för ensamstående pensionstagare samt mellan 80 och 2050 kr. förmakar. Kommunerna har möjlighet att låta KBT utgå även för högrebostadskostnader än de angivna, men dessa merkostnader ingår inte istatsbidragsunderlaget. Statsbidrag lämnas inte heller för kostnader förKBT som inte är knutna till bostadskostnaden.
Kommunalt bostadstillägg är inkomstprövat. Reglerna härom innebär iprincip att förmånen minskas med den försäkrades inkomster vid sidan avfolkpensionen. Även förmögenhet beaktas vid inkomstprövningen. Omden årliga sidoinkomsten överstiger 750 kronor för den som är gift och1 000 kronor för annan minskas tillägget med 35% av inkomstdelen överdenna summa.
Med årsinkomst avses den inkomst för år räknat som den pensionsberät-tigade kan antas komma att få under den närmaste tiden. Därvid inbegripsinkomster av alla slag, såsom tilläggspension, tjänstepension, räntein-komst och avkastning av fastighet. Såsom inkomst räknas dock inte t. ex.allmänt barnbidrag, folkpension eller tilläggspension till den del den föran-lett minskning av pensionstillskott.
För den som uppbär folkpension i form av ålderspension tas vid in-komstprövningen inte heller hänsyn till inkomster av förvärvsarbete sombeskattas såsom inkomst av tjänst. Fr.o. m. den 1 januari 1991 beaktasinte heller en ålderspensionärs intäkt av aktiv näringsverksamhet.
Värdet av förmögenhet och avkastning därav beräknas enligt föreskrif-ter som utfärdats av riksförsäkringsverket (RFFS 1979:5). Enligt dessabeaktas på närmare angivet sätt vid beräkning av förmögenhet och avkast-ning av förmögenhet tillgångar i form av bl. a. aktier och obligationer,
banktillgodohavanden, kontanter, fordringar, bostadsrättslägenhet, an-delar i ekonomiska föreningar och fastigheter. Till förmögenhets avkast-ning skall enligt lagreglerna läggas 10% av det belopp varmed förmögenhe-ten överstiger för den som är gift 60000 kr. (för makar tillhopa således120000 kr.) och för annan 75 000 kr.
Fr. o. m. den 1 januari 1991 tas inte längre vid inkomstprövningenhänsyn till förmögenhet eller avkastning av förmögenhet i form av privat-bostadsfastighet eller privatbostad. I konsekvens härmed får inte hellerskuld som hänför sig till sådan fastighet räknas av mot annan förmögen-het.
För sammanlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgörahälften av makarnas sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhethälften av deras sammanlagda förmögenhet.
Till ålderspension som uppbärs för tid före den månad då den pensions-berättigade fyller 65 år kan inte utgå kommunalt bostadstillägg.
Den nu genomförda skattereformen innebär genomgripande förändringarav vårt skattesystem. Framför allt medför de nya reglerna att den statligainkomstskatten sänkts väsentligt, medan indirekta skatter ökat för att ihuvudsak finansiera reformen.
De särskilda inkomstskattereglerna för folkpensionärer har också änd-rats och innebär i huvudsak följande.
En skattskyldig som varit bosatt här i riket under hela eller någon del avinkomståret och vars inkomst till inte obetydlig del utgjorts av folkpensionhar rätt till särskilt grundavdrag (SGA). Folkpension anses utgöra en inteobetydlig del av inkomsten om den uppgått till minst 6 000 kr. eller minsten femtedel av den sammanräknade inkomsten. Som folkpension räknasockså pensionstillskott och den del av ATP som minskat pensionstillskott.
Folkpension i form av barnpension, vårdbidrag eller handikappersätt-ning ger inte rätt till SGA.
De pensionsförmåner som kan ge rätt till SGA är således folkpension iform av
— ålderspension
— förtidspension/sjukbidrag
— omställningspension
— förlängd omställningspension
— särskild efterlevandepension
— änkepension
— hustrutillägg.
Det högsta SGA för år 1991 är 48 300 kr. (1,5 basbelopp) för ensamstå-ende folkpensionär. Beloppet gäller också för gift folkpensionär när makeninte samtidigt har folkpension och för gift man vars hustru har hustru-tillägg, dvs. i de fall gift person har pension som ensamstående.
När två makar samtidigt har folkpension är det högsta SGA för var ochen av dem 42 665 kr. (1,325 basbelopp).
SGA minskas på grund av inkomst som överstiger 48 300 kr. resp. Prop. 1990/91:11942 600 kr.
Reglerna for minskningen av SGA är olika beroende på om man hadefolkpension redan före inkomståret eller om man får folkpension underinkomståret.
Bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) skall vara ett komplement tillförmåner från socialförsäkringssystemet och övriga ekonomiska förmåneri samhället. Rätt till bistånd inträder om den enskilde behöver hjälp till sinförsörjning och livsföring i övrigt och behovet inte kan tillgodoses på annatsätt, t. ex. därför att den enskilde själv eller dennes familj saknar förmågaatt tillgodose detta behov. Med försörjning menas medel för att klara mat,hyra och andra levnadskostnader. Livsföring i övrigt omfattar allt annatsom har betydelse när det gäller att bedöma om den enskilde har en skäliglevnadsnivå eller inte. Rätten till bistånd kan avse olika individinriktadeinsatser från socialtjänsten, varav den vanligaste är ekonomiskt bistånd,s. k. socialbidrag.
Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå.Det ankommer i första hand på kommunerna att bestämma vad som utgörskälig levnadsnivå. Socialbidrag utges efter en behovsprövning i varjesärskilt fall. Med syfte att förenkla handläggningen av socialbidragsärende-na kan kommunernas fullmäktige eller socialnämnden fastställa vägledan-de socialbidragsnormer. Socialstyrelsens Allmänna råd Socialbidrag(1985:1) och kompletterande meddelandeblad kan vara hjälpmedel vidfastställande av dessa normer. Bidragsbeloppen är enligt dessa allmännaråd baserade på konsumentverkets hushållsbudgetar och anknutna tillbasbeloppet samt därigenom värdesäkrade. Denna basbeloppsanknytningtillämpas så gott som undantagslöst i landets kommuner.
För en ensamstående var socialbidragsnormen enligt de allmänna råden115% av basbeloppet och för samboende 190% av basbeloppet. Boende-kostnaden ligger alltid utanför normen men är i flera kommuner maxime-rad till de normbelopp som gäller vid beräkning av underhållsbidrag(Socialstyrelsens Meddelandeblad nr 24/90 angående Normer för bostads-kostnader 1990/91). Enligt socialstyrelsens senaste meddelandeblad(nr 2/91) angående socialbidrag har procenttalen för normen höjts med 1 %för ensamstående och med 2 % för samboende.
Grundbeloppen enligt den redovisade socialbidragsnormen är sålundaför år 1991 116% av basbeloppet eller 3114 kr. för ensamstående och192 % eller 5 160 kr. för samboende, allt per månad.
De senast tillgängliga uppgifterna om socialbidragsnormema i landetskommuner är från februari 1988.1 Statistiska meddelanden S45 SM 8801redovisar Statistiska centralbyrån (SCB) vägledande socialbidragsnormerför landets 284 kommuner. Enligt denna kartläggning hade samtliga kom-muner fastställt sådana vägledande normer och i alla kommuner utom trevar normerna basbeloppsanknutna.
I 231 kommuner hade fastställts en bidragsnorm medan 53 kommuner
hade två olika normer — en for korttidsbidrag och en norm för mera Prop. 1990/91: 119långvariga socialbidrag.
Den högsta normen — 130% eller mer av basbeloppet för ensamstående— hade 23 kommuner, medan det intervall där de flesta kommuner låg var100 — 114% för ensamstående. De tre kommuner med lägsta normen låg iintervallet 93 — 95%.
Som framhållits tidigare och som framgår av de nämnda siffrorna ärbidragsnormerna i landets kommuner inte helt enhetliga och det finns ivissa fall väsentliga avvikelser i bedömningarna av skälig levnadsnivå.
Vad som hänt i fråga om normerna efter år 1988 finns det inga heltäc-kande uppgifter om. SCB insamlar for närvarande uppgifter från kommu-nerna om normerna per den 1 februari 1991, men sammanställningen avdessa uppgifter dröjer och har inte kunnat beaktas i det sammanhang somhär är aktuellt. De höjningar av procentsatserna som enligt vad nyssnämnts aktualiserats i socialstyrelsens senaste meddelandeblad torde inteha gett effekt på de socialbidragsnormer som gällde den 1 februari 1991.
Hyreshöjningen per den 1 februari 1991 har förde allmännyttiga bostads-företagens del beräknats uppgå till totalt ca 24 %. Statens pris- och konkur-rensverk, som fått i uppdrag av regeringen att redovisa skattereformenseffekt på hyrorna, har beräknat att en hyreshöjning på 13,9% kan hänförastill ändringar i skattesystemet.
Hyreskostnaderna och företagna höjningar av dessa skiljer sig av naturli-ga skäl åt mellan olika företag och olika delar av landet.
Boendekostnaderna inom andra sektorer av boendet, framför allt egna-hemsboende, har också ökat.
De faktiska KBT-beloppen i kommunerna överstiger de lägsta belopp, somfordras för rätt till statsbidrag, men skillnaderna i KBT-belopp varierarmycket mellan kommunerna.
I följande tabell från pensionsberedningens huvudbetänkande Allmänpension (SOU 1990:76) redovisas maximalt KBT i årsbeloppsintervallerår 1990 i olika kommuner.
Årsbelopp för KBT
Ogift pensionstagareAntal kommuner
Gift pensionstagare
Antal kommuner
1 Prop. 1990/91: 119
Utöver vad som framgår av tabellen kan nämnas att för en kommun varden övre hyresgränsen år 1990 99999 kr. och i tre kommuner fanns ingenövre hyresgräns. I dessa fyra kommuner reducerades emellertid den KBT-berättigande hyran vid stor bostad.
Att märka är att inte någon kommun år 1990 utgav KBT på statsbidrags-reglernas miniminivå. I samtliga kommuner var alltså KBT-beloppet hög-re än denna nivå.
De stora skillnaderna i KBT-belopp mellan kommunerna följer intenågon klar struktur. Visserligen har de flesta kommunerna i Stockholmslän relativt höga KBT-belopp men det finns också exempel på motsatsen ilänet. De större städerna utom Stockholm har inte heller höga KBT-beloppmedan flera relativt små landskommuner har ganska höga maximibelopp.
Som nyss angetts tillämpar ingen enda kommun KBT-belopp på mini-minivån för statsbidrag. Trots detta har flertalet kommuner höjt KBT-beloppen från den 1 februari 1991 eller däromkring. Av landets 284kommuner har sålunda enligt uppgifter från riksförsäkringsverket 243kommuner höjt beloppen men omfattningen och inriktningen på höjning-arna är inte enhetliga och går alltså inte att generellt redovisa.
31 kommuner har oförändrade KBT-belopp och 23 kommuner har sänktbeloppen. För den senare kategorin går det emellertid inte att generelltpåstå att sänkningen medfört en försämring eftersom sänkningen kan hagällt en viss del av beräkningsgrunderna (exempel 80% i stället för tidigare100% av viss del av hyran) och kommunen samtidigt höjt beloppet ochdärmed inräknas i den nyss nämnda kategorin kommuner som svarat förförbättring av tilläggen. En faktisk sänkning har sålunda vidtagits i endastnågra få kommuner.
I kommuner med oförändrade eller måttligt höjda KBT-belopp finnsmånga pensionärer som fått vidkännas betydande hyreshöjningar, sominte täckts med höjd KBT.
Som angetts har hyresnivån i det allmännyttiga bostadsbeståndet ökatgenomsnittligt med närmare 25% den 1 februari 1991. Ökningen av boen-dekostnaderna för övriga hyreslägenheter kan beräknas ha samma stor-leksordning som i det allmännyttiga beståndet.
Förvärvsarbetande kompenseras i allt väsentligt för de ökade boende-kostnaderna genom lättnader i inkomstbeskattningen. Pensionärer medingen eller låg ATP har tidigare varit helt eller till stor del befriade fråninkomstskatt och får genom skattereformen ingen direkt inkomstförstärk-ning. Inom ramen för skattereformen ges dock kompensation för de hyres-och prisökningar som beror på skattereformen genom höjningen av pen-sionstillskotten från 50% till 54% av basbeloppet och höjningen av övrehyresgränsen för KBT med 200 kr.
Enligt föreliggande uppgifter har den ekonomiska situationen för mångai den aktuella kategorin — de sämst ställda pensionärerna — försämrats.De totala hyreshöjningarna torde i de flesta fall ha överstigit ökningen avKBT och för många pensionärer inneburit en standardsänkning så attdessa pensionärer inte uppnår en skälig levnadsnivå. De har därför blivitsocialbidragsberoende och bidragsberättigade enligt tillämplig socialbi-dragsnorm.
Även om omfattningen av socialbidragsberoendet inte kan bedömasannat än översiktligt så är det ett mycket rimligt krav att pensionärer skallha pensionsförmåner som räcker till att leva på skälig levnadsnivå. För attbestämma denna nivå får socialbidragsnormen i resp, kommun tas tillutgångspunkt. En pensionär i Sverige bör inte annat än i undantagsfall fåbli beroende av socialbidrag.
Mot denna bakgrund synes det motiverat att pensionärer i en sådanekonomisk situation att de inte når upp till socialbidragsnormen i kommu-nen erhåller ett tillägg till sin pension som kompletterar pensionsinkoms-ten upp till socialbidragsnivå. En sådan kompletterande förmån bör knytastill KBT och benämnas särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension.Eftersom socialbidrag bekostas av vederbörande kommun är det rimligtatt kommunerna får en del av kostnadsansvaret för denna nya förmån.
Särskilt kommunalt bostadstillägg bör administreras av riksförsäkrings-verket och de allmänna försäkringskassorna i anslutning till KBT-hante-ringen. Förmånen bör utges i första hand under år 1991. En utredning föröversyn av KBT-systemet kommer att föreslås inom kort.
10 Prop. 1990/91:119
Mitt förslag: En pensionär som uppbär KBT och som med sinpensionsinkomst och övriga inkomster som skall beaktas vid KBT-beräkningen inte uppnår den nivå som motsvarar socialbidragsnor-men i hemortskommunen blir utan ansökan berättigad till särskiltkommunalt bostadstillägg. Sådant tillägg skall utgöra skillnadenmellan å ena sidan socialbidragsnormen i den pensionsberättigadeskommun och å andra sidan dennes angivna inkomster sedan avdraggjorts för skälig boendekostnad. Vid inkomstberäkningen tas hän-syn till marginalskatteeffekter enligt schablon.
De grundläggande bestämmelserna om det särskilda kommunalabostadstillägget tas in i en särskild lag.
Skälen för mitt förslag: Som framhållits nyss bör pensionärer med ingeneller låg ATP och som fått ekonomiska problem genom att den ökning avboendekostnaderna som skett i början av år 1991 endast i begränsadutsträckning täckts av höjt KBT få rätt till ett särskilt ekonomiskt stöd iform av ett nytt kommunalt bostadstillägg som ger dem möjligheter attäven fortsättningsvis uppnå skälig levnadsnivå.
Särskilt kommunalt bostadstillägg bör relateras till den norm for social-bidrag som fastställts i kommunen och som används vid prövning av rätttill ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen för de kommuninvånaresom ansöker om socialt stöd.
Socialbidragsnormerna varierar över landet, men en tendens till alltstörre enhetlighet de olika kommunerna emellan har konstaterats. Attanknyta den här föreslagna förmånen till socialbidragsnormen i vederbö-rande kommun synes därför ge relativt enhetlig effekt for kommunernatotalt.
Det föreslagna särskilda bostadstillägget bör sålunda utges utan ansökansom ett komplement till utgående pensionsförmåner upp till den nivå somkommer till uttryck i socialbidragsnormen i den formånsberättigades kom-mun. Då uträkningen av den nya förmånen måste ske med ledning avuppgifter som finns hos försäkringskassorna är det nödvändigt med vissschablonisering. Enbart socialbidragsnormens belopp bör sålunda beaktas.Bidrag for de eventuella ytterligare kostnadsslag som kan ligga utanförnormen får sökas av den enskilde på sedvanligt sätt hos de sociala myndig-heterna i kommunen.
Vid utformningen av det särskilda bostadstillägget behöver man beaktaskillnaden mellan den del av pensionen som understiger det särskildagrundavdraget vid inkomstbeskattningen och den del som överstiger sam-ma grundavdrag. Pensionsbelopp som understiger det särskilda grundav-draget kan schablonmässigt anses fritt från marginalskatteeffekt, medanöverskjutande del av pensionen ger marginalskatteeffekter. Dessa margi-nalskatteeffekter består av kommunalskatt och minskat särskilt grundav-drag. Om kommunalskatten är 30% och det särskilda grundavdraget av-
trappas mot 65% av den del av pensionen som for ensamstående översti-ger 1,5 basbelopp, blir ett genomsnittligt samman vägt värde på dennamarginaleffekt 50%. Till dessa förhållanden bör hänsyn tas när reglerna förinkomstberäkningen bestäms.
Särskilt kommunalt bostadstillägg bör därför utges enligt följande mo-dell med inslag av schablonberäkning.
Pensionärens folkpension och pensionstillskott samt ATP, till den delden reducerat pensionstillskottet, och, i förekommande fall, särskilt pen-sionstillägg for långvarig vård av sjukt eller handikappat barn läggs sam-man med 50% av den framräknade årsinkomsten för KBT. Vid beräkningav inkomst för en förtidspensionär avgår från pensionstillskottet ett be-lopp som utgör 25% av basbeloppet, dvs. vad som schablonmässigt svararmot skatten på den del av pensionstillskottet som är högre än for enålderspensionär. Det sammanlagda beloppet for folkpension, pensionstill-skott och ATP, till den del den reducerat pensionstillskottet, beräknasalltid till lägst 1,5 gånger basbeloppet för den som är ogift och till lägst1,325 gånger basbeloppet för den som är gift. Från det sålunda framräkna-de beloppet dras pensionärens bostadskostnad till den del den anses skäligenligt kommunens regler vid prövning av socialbidrag. Uppstår därvid ettunderskott i förhållande till kommunens socialbidragsnorm utbetalas det-ta belopp som särskilt kommunalt bostadstillägg.
Jag vill framhålla att den nämnda beräkningsregeln for det sammanlag-da beloppet av pension har betydelse for vissa pensionsberättigade somhar reducerad pension enligt AFL eller konventionsbestämmelser. Utandenna regel skulle särskilt kommunalt bostadstillägg utöver bostadskostna-den komma att felaktigt kompensera lagenliga reduceringar av folkpensio-nen.
Vid uträkningen av det särskilda bostadstillägget bör i regel användasden KBT-grundande bostadskostnaden. En maximering av godtagbarkostnad för bostad som kommunen kan ha bestämt for användning isocialbidragsärenden är dock nödvändig också i förevarande samman-hang. En vanligt förekommande sådan begränsning anknyter till de beloppför boendekostnad som rekommenderas av socialstyrelsen och riksförsäk-ringsverket vid beräkning av underhållsbidrag. Mot denna bakgrund bör iförfattningstext anges att avdrag vid beräkningen skall göras för skäligbostadskostnad.
En komplikation vid användande av KBT-underlaget for uträkningenav särskilt KBT är att arbetsinkomst vid sidan av ålderspension intekommer att medräknas och att hänsyn till denna inkomst inte kan tas foruträkning av den nya förmånen. Då det emellertid är nödvändigt attanvända tillgängligt underlag för uträkningen och att utbetalningar måstekunna verkställas utan omständlig administration blir det nödvändigt attbortse från eventuellt förekommande arbetsinkomst.
En annan fråga är i vad mån innehav av förmögenhet skall inverka pårätten till den nya förmånen.
Det finns vissa skäl att införa en särskild formögenhetsgräns och attsätta denna gräns relativt lågt och därvid anknyta till principerna vidbedömning av rätt till socialbidrag.
12 Vad som talar emot en sådan ytterligare förmögenhetsprövning vid Prop. 1990/91:119bestämmande av rätt till särskilt kommunalt bostadstillägg är, att hänsynredan tagits till avkastningen av förmögenhet vid bedömningen av rättentill ordinärt KBT.
Innehav av förmögenhet bör sålunda inte inverka på rätten till särskiltkommunalt bostadstillägg på annat sätt än vad som sker vid beräkning avårsinkomst for ordinärt KBT.
De grundläggande bestämmelserna om det särskilda kommunala bo-stadstillägget kräver lagform, eftersom de kommer att innefatta åliggandeför kommunerna. Bestämmelserna bör tas in i en ny lag om särskiltkommunalt bostadstillägg till folkpension.
Mitt förslag: Särskilt kommunalt bostadstillägg finansieras av kom-munerna, varvid statsbidrag lämnas enligt reglerna för KBT.
Skälen för mitt förslag: Särskilt kommunalt bostadstillägg skall komplet-tera pension och vissa övriga inkomster så att pensionärer med ingen ellerlåg ATP-pension uppnår skälig levnadsnivå enligt de socialbidragsnormersom fastställts i hemkommunen. Om det särskilda bostadstillägget intefunnes skulle rätt for pensionären i fråga föreligga att erhålla socialbidragfrån kommunen. En motsvarande kostnad uppstår nu i stället för den nyaförmånen och det är enligt mitt förmenande principiellt riktigt att respek-tive kommun bestrider denna kostnad. Jag finner det emellertid skäligt attstaten på samma sätt som för de ordinära kommunala bostadstilläggenbidrar till finansieringen med 25 %.
För år 1991 beräknas de totala kostnaderna för det särskilda kommunalabostadstillägget till ca 300milj. kr. Finansieringen av denna åtgärd presen-teras i kompletteringspropositionen.
Mitt förslag innebär en kostnadsökning för anslaget D3. Bidrag tillkommunala bostadstillägg till folkpension med 150 milj. kr. för budgetåret1990/91. Jag återkommer i kompletteringspropositionen vad beträffarkostnadseffekterna för budgetåret 1991/92.
Mitt förslag: Lagen om särskilt kommunalt bostadstillägg träder ikraft den 1 maj 1991 och skall gälla till utgången av år 1991. Denskall dock tillämpas fr. o. m. januari 1991 för den som vid ikraftträ-dandet uppbär KBT. Särskilt tillägg som utges för tid före ikraft-trädandet bekostas helt genom statsbidrag.
Skälen för mitt förslag: Det är angeläget att den nya lagen träder i kraft
snarast. Med hänsyn till den tid som beräknas åtgå for riksdagsbehandling- Prop. 1990/91:119en torde lagen kunna träda i kraft tidigast den 1 maj 1991.
De ekonomiska svårigheter for de sämst ställda pensionärerna sommotiverat förslaget till ny bostadsförmån har uppkommit vid tidpunktenför ökningen av boendekostnaden och det är därför angeläget att detsärskilda bostadstillägget kan kompensera kostnadsökningar från dennatidpunkt. De flesta hyreshöjningar har skett per den 1 februari 1991. Medhänsyn till svårigheten att överblicka kostnadssituationen generellt ochönskvärdheten av lättast och snabbast möjliga administrativa hanteringföreslås att den nya förmånen skall kunna utges retroaktivt från den 1januari 1991. Detta bör gälla for pensionsberättigade som uppbär KBT vidtidpunkten för reformens genomförande den 1 maj 1991.
Den socialbidragsnorm som gällde i resp, kommun den 1 februari 1991bör utgöra beräkningsunderlag for särskilt kommunalt bostadstillägg förtid t. o. m. maj 1991. Vidare bör av administrativa skäl beräkningen förretroaktiv tid före ikraftträdandet ske på grundval av de uppgifter om denpensionsberättigades inkomster och bostadskostnader som utnyttjas forberäkning av särskilt kommunalt bostadstillägg for maj 1991.
I avsnitt 4.2 angående kostnadsansvaret för den nya förmånen har jagföreslagit att kommunerna skall finansiera förmånen, varvid bidrag frånstaten skall lämnas med 25% av kostnaderna.
När det gäller kostnaderna for retroaktiv utbetalning anser jag att ansva-ret inte kan påläggas kommunerna. Staten bör därför ta det fulla kostnads-ansvaret for de utbetalningar av särskilt kommunalt bostadstillägg somavser tiden 1 januari —30 april 1991. Sammantaget for år 1991 innebärdetta att finansieringen i princip sker till hälften vardera av staten ochkommunerna.
I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats för-slag till lag om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension.
1§
Paragrafen anger att sådana pensionsberättigade till vilka kommunen skallutge KBT också har rätt att få ett särskilt kommunalt bostadstillägg enligtvad som följer av den nya lagen. Av hänvisningen till 2 § lagen (1962:392)om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension följer attsärskilt kommunalt bostadstillägg kan utges till den som uppbär folkpen-sion i form av ålderspension, förtidspension, omställningspension, sär-
skild efterlevandepension eller änkepension eller till hustru som uppbär Prop. 1990/91: 119hustrutillägg. Det är samma kommun som svarar för KBT till den pen-sionsberättigade som har att svara för det särskilda tillägget.
2§
Bestämmelserna i paragrafen avser villkoren för och storleken av detsärskilda kommunala bostadstillägget. Någon närmare behovsprövning pågrundval av uppgifter som lämnas av den pensionsberättigade eller somannars kan inhämtas är inte avsedd. I stället skall, med utgångspunkt iuppgifter som finns registrerade hos försäkringskassan, göras en jämförelsemellan å ena sidan den pensionsberättigades inkomster efter avdrag förbostadskostnaden och å andra sidan den socialbidragsnorm som enligtbeslut av kommunen gäller vid tillämpning av bestämmelserna om biståndi socialtjänstlagen. Om de ifrågavarande inkomsterna, som preciseras när-mare i andra stycket i paragrafen, för hel kalendermånad sammanlagt ochefter föreskrivet avdrag för bostadskostnad understiger socialbidragsnor-men (uttryckt i ett månatligt belopp) skall särskilt kommunalt bostads-tillägg utges med det belopp som utgör skillnaden.
Som framgår av en övergångsbestämmelse skall vid beräkning av detsärskilda tillägget för tiden januari —maj 1991 beräknas på grundval avden socialbidragsnorm som gällde i kommunen den 1 februari 1991.
Kommunernas socialbidragsnormer utgör ofta s. k. bruttonormer, dvs.de innefattar de flesta normala kostnader för livsuppehället. I normernainräknas dock inte bostadskostnaden. Det finns vidare kommuner somtillämpar nettonormer som endast inbegriper kostnader för mat och denödvändigaste förbrukningsvarorna. Olika mellanformer förekommerockså. Oavsett vilken av dessa typer av socialbidragsnormer som fastställtsi kommunen skall den bestämda normen läggas till grund vid beräkningenenligt paragrafens första stycke. 1 de kommuner där man använder s. k.korttids- resp, långtidsnormer avses de senare ligga till grund för tillämp-ningen. För ensamstående skall naturligtvis socialbidragsnormen för ensådan person gälla, medan normen för makar/samboende kommer tillanvändning i övrigt när befintliga uppgifter för pensionsberäkning hosförsäkringskassan utvisar att så bör ske. Ändrade socialbidragsnormerefter lagens ikraftträdande skall beaktas.
För bostadskostnad skall normalt avdrag kunna göras motsvarande denbostadskostnad som används vid beräkningen av KBT, dvs. bruttokostna-den. En begränsning har dock gjorts såtillvida att bostadskostnaden avräk-nas enbart i den mån den är skälig. Som framgår av vad som anförts i denallmänna motiveringen (avsnitt 4.1) avses att tillämpningen i detta avseen-de skall utgå ifrån de grunder som kommunen kan ha bestämt när detgäller att bedöma vad som är godtagbar kostnad för bostad i samband medprövning av rätt till socialbidrag. Godtagbar bostadskostnad skall i nuförevarande sammanhang utgöras av enhetliga belopp som kan tillämpaspå varje pensionärshushåll.
Enligt paragrafens andra stycke skall vid prövningen av rätt till särskiltkommunalt bostadstillägg beaktas pensionsförmåner inkl, kommunalt
bostadstillägg, som utges till den pensionsberättigade, enligt vad som Prop. 1990/91:119anges under a) —e). Enligt vad som anges under f) skall även beaktassådana inkomster, inkl, avkastning av förmögenhet, som skall medräknasvid bestämmande av årsinkomst enligt 5 § lagen om hustrutillägg ochkommunalt bostadstillägg till folkpension. Av skäl som anförts i denallmänna motiveringen (avsnitt 4.1) tas vid inkomstberäkningen på ettschablonmässigt sätt hänsyn till marginalskatteeffekter. Därför medräknasinkomst som nämns under f) endast till 50% och reduceras pensionstill-skott till förtidspension med 25% av basbeloppet. Av folkpensionsförmå-nerna skall handikappersättning, som ju ersätter särskilt hjälpbehov ellersärskilda merkostnader, undantas helt.
1 paragrafens tredje stycke har föreskrivits att pensionsinkomstemaunder a) —c), dvs. folkpension, pensionstillskott och ATP, alltid skallberäknas utgöra lägst 1,5 gånger basbeloppet for den som är ogift och 1,325gånger basbeloppet för den som är gift. Bestämmelsen har ansetts behövligmed hänsyn till vissa pensionsberättigade som har reducerad pension pågrund av t. ex. förtida uttag, försummad avgiftsbetalning eller ålderskvali-fikationsreglerna inom änkepensioneringen.
Av 5 § fjärde stycket lagen om hustrutillägg och kommunalt bostads-tillägg till folkpension framgår hur beräkningen av årsinkomst skall görasför makar; av 9 § framgår att gift pensionsberättigad under vissa förutsätt-ningar likställs med ogift pensionsberättigad och att den som stadigvaran-de sammanbor med annan med vilken han varit gift eller har eller har haftbarn likställs med gift pensionsberättigad.
Av paragrafen följer motsatsvis att någon särskild förmögenhetsprövninginte skall göras vid tillämpning av den nya lagen. Detta motiveras av atthänsyn till förmögenhet har tagits vid bestämmande av KBT.
Rätten till särskilt kommunalt bostadstillägg är inte beroende av attsocialbidrag inte utges till den pensionsberättigade. Vid sammanträffandeav dessa förmåner är bestämmelsen i 17 kap. 1 § andra stycket lagen(1962:381) om allmän försäkring (AFL) tillämplig. Det innebär att, i defall kommunen till en pensionär utgett socialbidrag som i väsentlig månhaft betydelse för försörjningen, kommunen efter framställning hos försäk-ringskassan får uppbära särskilt kommunalt bostadstillägg som beviljatspensionären retroaktivt.
3§
Paragrafen anger att fråga om förmåner enligt lagen skall prövas av denförsäkringskassa hos vilken den pensionsberättigade är inskriven. Pröv-ningen skall ske utan ansökningsförfarande.
4§
I paragrafen har tagits in en föreskrift om skyldighet för kommunen attsnarast underrätta försäkringskassan om de beslut kommunen fattar ifråga om socialbidragsnormer. Underrättelse skall lämnas i god tid före detatt ändrade normer skall börja tillämpas. Försäkringskassorna behöver
uppgift om ändrade normer senast den 15:e i månaden före den fr. o. m. Prop. 1990/91: 119vilken ändringen skall gälla. Uppgift om ändring som skall genomföras vidårsskifte behöver vara kassan till handa senast en månad i förväg.
5§
Paragrafen slår fast att det särskilda kommunala bostadstillägget skallbekostas av den pensionsberättigades hemkommun och att statsbidrag förkostnaderna lämnas enligt vad regeringen föreskriver. Motsvarande be-stämmelser finns i 14 § lagen om hustrutillägg och kommunalt bostads-tillägg till folkpension.
6§
Paragrafen hänvisar till vad som gäller om KBT i lagen 1962:392 och iandra författningar. KBT utges månadsvis och betalas ut tillsammans medfolkpension enligt 16 kap 4 § AFL. Särskilt kommunalt bostadstillägg skallbetalas ut på motsvarande sätt så länge som rätt därtill föreligger. Rättentill särskilt kommunalt bostadstillägg uppkommer tidigast vid den tid-punkt då den som uppbär folkpension blir berättigad till KBT.
Genom hänvisningen till vad som sägs om KBT i andra författningarskall särskilt kommunalt bostadstillägg inte räknas som skattepliktig in-komst, jfr. 19 § kommunalskattelagen (1928:370).
Av nämnda hänvisning följer vidare bl. a. att förordningen (1986:778)om förtroendemannamedverkan i ärenden enligt lagen om hustrutillägg ochkommunalt bostadstillägg till folkpension är tillämplig. Av 4 § förordningenframgår att ärenden avgörs av socialförsäkringsnämnd i vissa omprövning-ssituationer.
Beslut i ärenden om särskilt kommunalt bostadstillägg överklagas enligtde regler som gäller för KBT.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. anta förslaget till lag om särskilt kommunalt bostadstillägg tillfolkpension.
2. till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension påtilläggsbudget 2 till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 underfemte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 150000000 kr.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandenhar lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991