om biskoparna i kyrkomötet, m.m.
Prop.
1990/91:122
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Föredragande vid regeringssammanträde har varit statsrådet Wallström.
Stockholm den 7 mars 1991
På regeringens vägnar
Odd Engström
Margot Wallström
I propositionen föreslås vissa ändringar i fråga om biskoparnas ställning ikyrkomötet och om behörighetskraven för att utnämnas på tjänster sombiskop eller biträdande biskop.
Förslagen innebär i huvudsak följande.
— De som innehar tjänster som biskop eller biträdande biskop skall när-vara vid kyrkomötets sammanträden. De får väcka motioner, delta ikyrkomötets överläggningar och ställa yrkanden, men delta i beslutenbara om de är ledamöter av kyrkomötet.
— I likhet med vad som gällde före den 1 januari 1989 skall den somutnämns till biskop inte behöva vara prästvigd. Detsamma skall gällaför den som utnämns till biträdande biskop.
Förslagen föranleder ändringar i lagen (1982:942) om svenska kyrkanoch i prästanställningslagen (1988:184).
Ändringarna avses träda i kraft den 1 juni (991.
1 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 122
Som ett led i en försöksverksamhet har denna proposition utformatspå ett nytt sätt. Den nya utformningen syftar till att vinna erfarenhe-ter för en eventuell övergång till en ändamålsenligare utformning avregeringens förslag m. m. till riksdagen.
Det regeringen vill att riksdagen skall ta ställning till redovisas ipropositionen under rubriken Ärendet till riksdagen, som alltså mot-svarar den tidigare rubriken Hemställan.
1982 års kyrkomötesreform (prop. 1981/82:192, KU 1982/83:2, rskr. 2och skr. 1982:2, 1 SäU 1, kskr. 28) innebar bl. a. att biskoparna inte längreskulle vara självskrivna ledamöter av kyrkomötet. I stället ålades biskopar-na närvaroplikt med rätt att delta i kyrkomötets överläggningar, men deltai besluten bara om de är ledamöter av kyrkomötet.
I enlighet med vad som uttalades i samband med riksdagsbehandlingenav kyrkomötesreformen har reformen utvärderats. Sålunda beslutade re-geringen i oktober 1986 att tillsätta en särskild utredare (generalsekreterarenSören Ekström t.o. m. den 9 april 1987, därefter generaldirektören PederTörnvall) för att göra en utvärdering och analys av kyrkomötesreformenstillämpning.
Resultatet av utvärderingen har redovisats dels i rapporten (Ds C1987:13) Läroansvar i kyrkan — teologisk belysning, som var en rapportfrån en arbetsgrupp vid de teologiska fakulteterna, dels i rapporten(Ds 1989:58) Kyrkomötesreformen — en utvärdering. Den senare rappor-ten har remissbehandlats. För kännedom och eventuellt beaktande i sam-band med remissbehandlingen fogades förutom den förstnämnda rapporten(Ds C 1987:13) och riksrevisionsverkets rapport (1987:1529) Den rikskyrk-liga organisationen — Utvärdering av vissa ekonomiska frågor också riks-skatteverkets promemoria den 11 maj 1987 angående erfarenheter från 1986års val till kyrkomötet tillsammans med en sammanställning av remissytt-randena över promemorian.
En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av derasyttranden finns intagen i svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse till1990 års kyrkomöte (CsSkr 1990:9) med förslag till vissa förändringarrörande kyrkomötet, m. m.
1990 års kyrkomöte har i skrivelse till regeringen (kskr. 1990:6) hem-ställt att riksdagen föreläggs förslag om sådana ändringar i lagen(1982:942) om svenska kyrkan (omtryckt 1988:1429, ändrad senast1990:298) som innebär dels att biskoparna i kyrkomötet ges rätt attframställa förslag, dels att biträdande biskopen i Uppsala stift åläggsnärvaroplikt i kyrkomötet samt i övrigt ges samma yttrande- och förslags-rätt som stiftsbiskoparna.
1990 års kyrkomöte har också anhållit om ändringar av föreskrifterna iprästanställningslagen (1988:184, ändrad senast 1990:301) om behörig-hetskraven för tillsättning av biskopstjänster (kskr. 1990:2).
Kyrkomötets skrivelser finns fogade till propositionen som bilagorna 1och 2.
Regeringen tar på grundval av kyrkomötets skrivelser i det följande uppfrågor om biskoparnas ställning i kyrkomötet i avsnitt 2 och om behörighetatt utnämnas till biskopstjänster i avsnitt 3.
I övrigt anser vi att den gjorda utvärderingen av kyrkomötesreformenoch de i sammanhanget remitterade rapporterna inte föranleder någonytterligare åtgärd från vår sida.
Regeringens förslag: De som innehar tjänster som biskop i svenskakyrkan skall också i fortsättningen ha närvaroplikt i kyrkomötet.
Förutom rätt att delta i kyrkomötets överläggningar skall bisko-parna också få framställa förslag, men delta i besluten bara om de ärledamöter av kyrkomötet.
Detsamma skall gälla för den som innehar en tjänst som biträdan-de biskop.
Kyrkomötet skall också behandla kyrkliga ärenden som harväckts genom motion av den som innehar en tjänst som biskop ellerbiträdande biskop.
Förslaget genomfors genom ändringar i 5 och 6 §§ lagen om svens-ka kyrkan.
1990 års kyrkomöte: Kyrkomötets förslag motsvarar i huvudsak vårt(CsSkr 1990:9, 2KL4, kskr. 6).
Skälen för regeringens förslag
Stiftsbiskopar
Biskoparna har en särställning inom svenska kyrkan genom sitt ansvar förfrågor som hänger samman med kyrkans lära. 1982 års kyrkomötesreforminnebar bl. a. att ett kyrkomöte med en bredare förankring och med enmera demokratisk uppbyggnad skulle tillskapas. 1 samband med reformendiskuterades därför frågan om biskoparnas självskrivenhet. Man var dockinte beredd att bryta den grundläggande principen att bara fritt valdaledamöter skall ingå i ett organ av det nya kyrkomötets karaktär.
Genom biskoparnas närvaroplikt och yttranderätt skulle garantier ska-pas för att debatten före kyrkomötets beslut i t. ex. lärofrågor tillfördes densakkunskap som biskoparna besitter. Av samma skäl får kyrkomötet enligt32 § lagen (1982:943) om kyrkomötet (ändrad senast 1990:299) besluta atten eller flera biskopar, även om de inte är ledamöter i kyrkomötet, fårdelta i ett utskotts överläggningar men inte delta i besluten (jfr prop.1981/82:192 s. 26foch 70 f).
Enligt 4 kap. 17 § kyrkliga kungörelsen (SKFS 1983:4) om arbetsord-ning för kyrkomötet (ändrad senast SKFS 1990:2) ingår vidare biskoparnatillsammans med åtta av kyrkomötet valda ledamöter i kyrkomötets läro-nämnd. Läronämnden har till uppgift att som ett led i kyrkomötets bered-ning av ärendena avge yttranden i ärenden som avser svenska kyrkanslära, det kyrkliga ämbetet, svenska kyrkans böcker eller svenska kyrkanssakrament, gudstjänst och handlingar.
Efter genomförandet av kyrkomötesreformen har frågan om ett själv-skrivet ledamotskap för biskoparna i kyrkomötet tagits upp vid flera olikatillfällen, bl. a. i motioner till 1983, 1985 och 1988 års kyrkomöten. Vidkyrkomötena år 1985 och 1988 bifölls motionerna.
Med anledning av bl. a. svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse Prop. 1990/91: 122(CsSkr 1990:9) med förslag till vissa förändringar rörande kyrkomötet,m.m. behandlade 1990 års kyrkomöte frågan om biskoparnas ställning ikyrkomötet. Kyrkomötet beslöt därvid (kskr. 6) att hos regeringen hem-ställa om sådana lagändringar som innebär att biskoparna i kyrkomötetges rätt att framställa förslag. Kyrkomötet gick därmed emot centralstyrel-sens förslag. Centralstyrelsen hade nämligen med knapp majoritet föresla-git att biskoparna och den biträdande biskopen i Uppsala stift skulle blisjälvskrivna ledamöter i kyrkomötet.
Biskoparna är de främsta företrädarna för läroämbetet. I denna egen-skap har de betydelsefulla uppgifter också när det gäller behandlingen avmånga av de frågor som det ankommer på kyrkomötet att besluta om.Enighet råder om att deras ställning i kyrkomötet därför bör stärkas.Kyrkomötet har ansett att det bör ske genom att biskoparna ges förslags-och motionsrätt. En majoritet av ledamöterna har avvisat ett självskrivetledamotskap med hänvisning till att endast fritt valda ledamöter bör ingå ien beslutande församling av det slag kyrkomötet är.
Regeringen har för sin del ingen erinran mot att biskoparnas ställningförändras på det sätt som kyrkomötet har föreslagit. De bör alltså gesförslags- och motionsrätt i kyrkomötet.
Biträdande biskop
Riksdagen beslöt under hösten 1989 om ändringar i bl. a. prästanställ-ningslagen för att göra det möjligt att avlasta ärkebiskopen vissa av hansuppgifter som biskop i Uppsala stift (prop. 1989/90:11, KU 17, rskr. 47).Regeringen har därefter under år 1990 inrättat och tillsatt en tjänst sombiträdande biskop i Uppsala stift.
1 samband med lagändringarna om biträdande biskop togs inte ställningtill frågan om tjänsteinnehavarens ställning i kyrkomötet. 1990 års kyrko-möte har på förslag från svenska kyrkans centralstyrelse hemställt att denbiträdande biskopen skall jämställas med övriga biskopar i kyrkomötet(CsSkr 1990:9, 2KL4, kskr. 6).
I likhet med kyrkomötet anser vi att den som innehar en tjänst sombiträdande biskop bör åläggas samma närvaroplikt samt ges samma ytt-rande- och förslagsrätt i kyrkomötet som stiftsbiskoparna. Det får ankom-ma på kyrkomötet att genom kyrklig kungörelse meddela de föreskriftersom behövs i fråga om biträdande biskopens möjlighet att ta del i kyrko-mötets beredning av dess ärenden.
Ikraftträdande m. m.
Våra förslag om stiftsbiskoparnas och den biträdande biskopens ställning ikyrkomötet medför ändringar i 5 och 6 §§ lagen om svenska kyrkan.
För att göra det möjligt för biskoparna att kunna väcka motioner redantill 1991 års kyrkomöte bör den nya lagstiftningen träda i kraft redan den 1juni 1991. Några särskilda övergångsbestämmelser behövs dock inte.
Förslagen förutses inte innebära några kostnadskonsekvenser.
Regeringens förslag: Den som inte är prästvigd skall vara behörig attutnämnas på tjänster som biskop och biträdande biskop.
Förslaget genomförs genom ändringar i 17 § prästanställnings-lagen.
1990 års kyrkomöte: Kyrkomötets Förslag motsvarar i huvudsak vårt(CsSkr 1990:5, 2KL2, kskr. 2).
Skälen för regeringens förslag: Enligt 17 § andra stycket prästanställ-ningslagen gäller att en prästtjänst bara får tillsättas med den som får utövadet kyrkliga ämbetet.
Kyrkomötet fick år 1989 möjligheter att genom kyrklig kungörelse med-dela föreskrifter om det kyrkliga ämbetet (jfr prop. 1987/88:31 avsnitt 4).Kyrkomötet har i kyrkliga kungörelsen (SKFS 1989:8) om behörighet attutöva prästämbetet som en huvudregel föreskrivit att bara den som isvenska kyrkans ordning har vigts till präst är behörig att utöva ämbetet.
Med anledning av svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse (Cs 1990:5)om vissa frågor rörande svenska kyrkans prästtjänster beslöt 1990 årskyrkomöte (kskr. 2) att hos regeringen hemställa om sådana ändringar iprästanställningslagen att en icke prästvigd person blir behörig att tillsättaspå en biskopstjänst.
De behörighetsvillkor för prästtjänster i prästanställningslagen, somkyrkomötet har önskat få ändrade, har sin motsvarighet i 6 § den numeraupphävda lagen (1957:577) om prästval, där det bland annat föreskrevs att”till prästerlig tjänst får ifrågakomma endast den som äger utöva prästäm-betet”.
Prästanställningslagen trädde i kraft den 1 juli 1989 och ersatte dåprästvalslagen. Emellertid blev den nya lagen tillämplig — förutom påpräster i svenska kyrkan som har anställning i territoriella pastorat ochstiftssamfälligheter — också på biskopar med anställning i svenska kyrkan.Det behörighetskrav för biskopstjänster som fördes in genom prästanställ-ningslagen kom till efter förslag av kyrkommittén (SOU 1986:17 och 18).Kommittén angav inga särskilda skäl för sitt förslag i denna del. Såsomandra kyrkolagsutskottet (2KL 1990:2) konstaterar uppmärksammades detnytillkomna behörighetskravet för biskopar inte vare sig av remissinstan-serna i sina yttranden över betänkandet eller av kyrkomötet i sitt yttrandeöver lagförslaget (KL 1987:5).
Den ordning som tidigare har gällt i fråga om behörighet till biskops-tjänster bör, såsom kyrkomötet har föreslagit, återinföras. Vi föreslårdärför att 17 § andra stycket prästanställningslagen ändras så att också densom inte är behörig att utöva det kyrkliga ämbetet som präst blir behörigatt utnämnas på en tjänst som biskop eller biträdande biskop. Ändringeninnebär också att prästvigning inte blir ett krav för valbarhet vid bis-kopsval.
Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den 1 juni 1991. Några särskilda
övergångsbestämmelser behövs inte. Förslaget förutses inte innebära någ- Prop. 1990/91: 122ra kostnadskonsekvenser.
I enlighet med vad som anförts har inom civildepartementet upprättatsförslag till
1. lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan,
2. lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184).
Med hänvisning till det anförda föreslår regeringen att riksdagen
dels i den ordning som anges i punkt 9 första stycket övergångsbestäm-melserna till regeringsformen antar förslaget till lag om ändring i lagen(1982:942) om svenska kyrkan,
dels antar förslaget till lag om ändring i prästanställningslagen(1988:184).
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan
Propositionenslagförslag
Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1982:942) om svenska kyr-kan' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5§Kyrkomötet sammanträder varje år.Biskoparna i stiften skall närvaravid kyrkomötets sammanträdenoch får deltaga i kyrkomötets över-läggningar, men i besluten endastom de är ledamöter av kyrkomötet.
De som innehar tjänster som bis-kop eller biträdande biskop i svens-ka kyrkan skall närvara vid kyrko-mötets sammanträden och får deltai kyrkomötets överläggningar och
framställa förslag, men delta i be-sluten endast om de är ledamöterav kyrkomötet.
6§
Kyrkomötet skall behandla ären-den som riksdagen eller regeringenöverlämnar till kyrkomötet samtkyrkliga ärenden som väcks av nå-gon av kyrkomötets ledamöter ge-nom motion eller av organ som en-ligt lag har tillsatts av kyrkomötet.
Kyrkomötet skall behandla ären-den som riksdagen eller regeringenöverlämnar till kyrkomötet.
Kyrkomötet skall också behandlakyrkliga ärenden som väcks genommotion av någon av kyrkomötets le-damöter eller av den som innehar entjänst som biskop eller biträdandebiskop. Detsamma gäller kyrkligaärenden som väcks av ett organ somenligt lag har tillsatts av kyrkomö-tet.
Kyrkomötet får besluta i frågor som anges i grundlag eller i annan lag. Iövrigt får kyrkomötet besluta om yttranden och framställningar till rege-ringen.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1991.
Lagen omtryckt 1988:1429.
2 Förslag till
Lag om ändring i prästanställningslagen (1988:184)
Propositionenslagförslag
Härigenom föreskrivs att 17 § prästanställningslagen (1988:184) skall haföljande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
17§
Av lagen (1982:942) om svenska kyrkan framgår att endast den sombekänner svenska kyrkans lära får tillsättas på en prästtjänst.
En prästtjänst får tillsättas endast En prästtjänst får tillsättas endastmed den som får utöva det kyrkliga med den som får utöva det kyrkligaämbetet. ämbetet som präst. Detta gäller
dock inte för tjänster som biskop el-ler biträdande biskop.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1991.
Kyrkomötet
KYRKOMÖTETS SKRIVELSE 1990:2
Bilaga 1
REGERINGEN
Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1990:2 om vissa frågor rörandesvenska kyrkans prästtjänster
Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötetden 29 augusti 1990 bifallit vad utskottet hemställt.
Stockholm den 29 augusti 1990
Göran Åstrand
/Bengt Törnell
10 Kyrkomötet
KYRKOMÖTETS SKRIVELSE 1990:6
Bilaga 2
REGERINGEN
Andra kyrkolagsutskottets betänkande 1990:4 om kyrkomötet, m. m.
Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att kyrkomötetden 30 augusti 1990 bifallit vad utskottet hemställt.
Stockholm den 30 augusti 1990
Göran Astrand
/Bengt Törnell
11 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1991
Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallen, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, Johansson, Lindqvist,G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin,Sahlin, Åsbrink
Statsrådet Wallström anmäler frågor om lagstiftning om biskoparna ikyrkomötet, m. m.
Regeringen beslutar att genom proposition lämna förslag till riksdagenom biskoparna i kyrkomötet, m. m. i enlighet med bilagan till detta proto-koll.
Ur protokollet:
Maud Melin
12 Innehållsförteckning
Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1
1 Inledning.................................................. 3
2 Biskoparnas ställning i kyrkomötet ........................... 4
3 Behörighet till biskopstjänster................................ 6
4 Upprättade lagförslag....................................... 7
5 Ärendet till riksdagen....................................... 7
Propositionens lagförslag...................................... 8
Bilagal Kyrkomötets skrivelse 1990:2 ......................... 10
Bilaga 2 Kyrkomötets skrivelse 1990:6 ......................... 11
Utdrag ur regeringsprotokollet den 7 mars 1991 .................. 12
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991