med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91
EBsauai
Prop.
1990/91:125
Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdragur regeringsprotokollet den 21 mars 1991 för de åtgärder och de ändamålsom framgår av föredragandenas hemställan.
På regeringens vägnar
Odd Engström
Allan Larsson
1 propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget II till statsbudge-ten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår totalt till
2 549 milj.kr. De engångsvisa utgifterna uppgår till 2 543,9 milj.kr. Avde totala utgifterna finansieras 2 461 milj.kr. genom utgiftsbegränsningaroch rationaliseringar samt inom ramen för skattereformen.
I enlighet med tidigare beslutade riktlinjer föreslås i propositionen att2 000 milj.kr. anslås för kompensation för mervärdeskatt på krigsmate-riel till försvaret. Medlen är engångsvisa och motsvarar beräknade stats-inkomster för mervärdeskatt på krigsmateriel. För rationalisering inomtull- och bostadsadministration föreslås att sammanlagt 224,5 milj.kr.anvisas, varav 180 milj.kr. till tullverket. För regionalpolitiska insatseri form av lokaliseringsbidrag föreslås att ytterligare 200 milj.kr. anvisas.Vidare föreslås att 50 milj.kr. anvisas för elhushållningsåtgärder.
1 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 125
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellströ-m, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,Wallström, Lööw, Persson, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsråden Larsson, Freivalds, R. Carlsson, Thalén,G. Andersson, Åsbrink, Göransson, Lönnqvist, Hellström, Johansson
Statsrådet Larsson anför:
Riksdagen (rskr. 1990/91:112) har på tilläggsbudget I till statsbudgetenför budgetåret 1990/91 tagit upp de utgiftsanslag som specificerats ibilagan till finansutskottets betänkande 1990/91:FiU12.
Regeringen har därefter i prop. 1990/91:87 om näringspolitik förtillväxt föreslagit att 5 000 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget förinnevarande budgetår till en särskild infrastrukturfond för investeringari järnvägar, vägar och kollektivtrafikanläggningar.
Regeringen har vidare i prop. 1990/91:119 om särskilt kommunaltbostadstillägg till folkpension föreslagit att 150 milj.kr. anvisas förnämnda ändamål på tilläggsbudget för innevarande budgetår. Förslagetavser att kompensera pensionärer med ingen eller låg ATP för boende-kostnadsökningar utöver dem som skattereformen medfört, dvs. sådanaökningar som inte motsvarats av höjda kommunala bostadstillägg.Regeringen avser att återkomma med förslag om finansiering i 1991 årskompletteringsproposition.
De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kanöverblickas och andra frågor som bör tas upp i detta sammanhang börsammanfattas i en gemensam proposition angående utgifter på tilläggs-budget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91. Denna proposition börföreläggas riksdagen nu.
Statsråden föredrar frågor om förslag till anslag på tilläggsbudget II tillstatsbudgeten för budgetåret 1990/91. Anförandena redovisas i under-protokollen för resp, departement.
Statsrådet Larsson avslutar: Prop. 1990/91:125
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att besluta om anslag på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1990/91 och vidta åtgärder i enlighet med de förslagsom föredragandena har lagt fram.
Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden och beslutaratt genom proposition förelägga riksdagen vad föredragandena har anförtför de åtgärder och de ändamål som de har hemställt om.
Regeringen beslutar vidare att de anföranden som redovisas i under-protokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen nubegär skall bifogas propositionen enligt följande:
Justitiedepartementet
Bilaga
1 Försvarsdepartemen tet
Bilaga
2 Socialdepartementet
Bilaga
3 Kommunikationsdepartementet
Bilaga
4 Finansdepartementet
Bilaga
5 Utbildningsdepartementet
Bilaga
6 Arbetsmarknadsdepartementet
Bilaga
7 Bostadsdepartementet
Bilaga
8 Industridepartementet
Bilaga
9 Civildepartementet
Bilaga 10
Anslagsförteckning
Bilaga 11
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Freivalds
Bilaga 1
F 7. Allmänna advokatbyråer; Rörelsekapital m.m.
Under denna anslagsrubrik anvisades på tilläggsbudget II till statsbudget-en för budgetåret 1989/90 ett reservationsanslag på 6 760 000 kr. (prop.1989/90:125 bil. 1, s. 4 f, JuU36, rskr. 259). Från anslaget betalaskostnaderna för nedläggningen av de allmänna advokatbyråerna iKarlskrona och Vänersborg. På anslaget finns en reservation på905 515 kr. som åtminstone delvis kommer att behöva utnyttjas eftersomen del kostnader fortfarande återstår.
För innevarande budgetår finns inte något anslag för motsvarandeändamål upptaget i statsbudgeten.
Föredragandens överväganden
I princip skall var och en av de allmänna advokatbyråerna vara självbä-rande och konkurrera på lika villkor med enskilda advokatbyråer. Undersenare år har ett par allmänna advokatbyråer med dåligt rörelseresultatavvecklats och medel för att täcka uppkomna underskott har anvisats avriksdagen (se t.ex. prop. 1988/89:25 bil. 1 s. 6 f, JuUlO, rskr. 56).
På grund av bristande lönsamhet vid norra allmänna advokatbyrån iStockholm uppdrog regeringen den 17 maj 1990 åt domstolsverket attvidta erforderliga åtgärder för att avveckla verksamheten där.
Verksamheten vid norra allmänna advokatbyrån har nu avvecklats. Denupphörde den 31 december 1990.
Domstolsverket har beräknat kostnaderna för nedläggningen till5 677 000 kr. Drygt hälften av kostnaderna avser balanserade underskott,dvs. den samlade förlusten av verksamheten vid byrån. Återstoden avseravvecklingskostnader, bl.a. lönekostnader för jurister och administrativpersonal under uppsägningstiden.
Det balanserade underskottet för norra allmänna advokatbyrån belastaren rörlig kredit som de allmänna advokatbyråerna disponerar hosriksgäldskontoret. Gränsen för byråernas sammanlagda upplåning hosriksgäldskontoret är begränsad till ett visst belopp, för närvarande 26milj. kr. Ett kvarstående underskott kan således påverka de övriga
byråernas rörelsekapital och därmed bl.a. strida mot principen att varje Prop. 1990/91:125byrå skall utgöra en egen resultatenhet inom den allmänna advokat- Bilaga 1byråorganisationen. Mot denna bakgrund anser jag att medel snarast börtillföras för att täcka det underskott och de kostnader som den nunedlagda verksamheten har medfört. Alternativet till detta är att fortsättadriften vid byrån, vilket med säkerhet skulle innebära fortsatta drifts-underskott och därmed på sikt än högre kostnader för staten. Jag förordardärför att ett särskilt anslag, Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapitalm.m., förs upp på tilläggsbudget till statsbudgeten även för innevarandebudgetår, och att 5,5 milj. kr. anvisas mot bakgrund av vad jag nuanfört. Jag har därvid beaktat den reservation som beräknas återstå frånbudgetåret 1989/90.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Allmänna advokatbyråer: Rörelsekapital m.m. på till-läggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1990/91 anvisa ettreservationsanslag på 5 500 000 kr.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet R. Carlsson
Bilaga 2
[1] A 2. Utredningar m. m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisatsett reservationsanslag på 5,5 milj. kr. Den ingående reservationen underanslaget uppgick till 3 382 710 kr.
Under budgetåret 1990/91 har utredningsverksamheten blivit meromfattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäk-ningen hösten 1989. Kommittén för undersökning av allvarliga olycks-händelser har fått slutföra sin undersökning av branden ombord påfartyget Sally Albatross. Regeringen har beslutat att 1988 års försvars-kommitté, vars arbete skulle ha avslutats i december 1990, skall ombildastill en beredning med företrädare för regeringen och riksdagspartierna församråd som rör inriktningen av totalförsvaret under tiden 1992/93 —1996/97. Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på ca 2,5 milj,kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgetenför budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 2 500 000 kr.
[2] L 9. Mervärdeskatt på krigsmateriel
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten forbudgetåret 1990/91.
Riksdagen har beslutat (prop. 1989/90:150, FiU40, rskr. 358) att vissamyndigheter inom försvarsmakten får kompenseras för mervärdeskatt påkrigsmateriel under budgetåret 1990/91. Enligt prop. 1989/90:150 skullekraftiga merutgifter komma att drabba försvarsmakten när nuvarandeundantag för mervärdeskatt slopades på försvarsmateriel den 1 januari1991. Behov av ytterligare medelsanvisningar på anslagen förutsattesenligt propositionen tas upp i tilläggsbudget för budgetåret 1990/91.
Storleken på de merutgifter som mervärdeskatten på krigsmaterielkommer att medföra för myndigheter inom fjärde huvudtiteln är förnärvarande inte möjliga att beräkna exakt. Jag räknar emellertid med attmerkostnaderna överslagsmässigt kommer att uppgå till ca 2 000 milj. kr.Jag föreslår att ett nytt anslag för ändamålet förs upp på tilläggsbudgettill innevarande års statsbudget under fjärde huvudtiteln. Detta anslag fårendast belastas med myndigheternas faktiskt uppkomna utgifter förmervärdeskatten på krigsmateriel under budgetåret 1990/91. Jag avser attåterkomma till regeringen med förslag om föreskrifter för hur anslagetfår belastas.
Fr.o.m. den 1 juli 1991 har föreslagits att myndigheterna skallkompenseras för mervärdeskatt genom avräkning mot inkomsttitel på detsätt som anges i prop. 1990/91:100 (bil. 1 s.46 ff.). Då upphör behovetav ett särskilt anslag för detta ändamål.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Mervärdeskatt på krigsmateriel på tilläggsbudget II tillstatsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på2 000 000 000 kr.
Bilaga 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Thalén
Bilaga 3
A 2. Utredningar m.m.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik an-visats ett reservationsanslag på sammanlagt 33 340 000 kr. Den ingåen-de reservationen under anslaget uppgick till 876 000 kr.
Under budgetåret 1990/91 har utredningsverksamheten blivit mer om-fattande och kostnadskrävande än vad som förutsågs vid anslagsberäk-ningen hösten 1989. Pensionsberedningens omfattande uppdrag har av-slutats senare än beräknat. Vidare har de avtalsmässiga löneökningarnafått ett större genomslag i utredningsväsendet än vad som kunde förut-ses. Översynen av allmänna arvsfonden, utredningen angående barn-ombudsman och översynen av socialtjänstlagen är utredningar somtillkommit efter initiativ från riksdagen. Vidare har arbetet med struk-tur- och systemförändringar, exempelvis den lagfästa sjuklönen inomsocialförsäkringen, ökat behovet av utredning. Jag räknar nu med ettytterligare medelsbehov på ca 3,8 milj.kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 3 850 000 kr.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet G. Andersson
Bilaga 4
[1] A 2. Utredningar m.m.
Under detta anslag har i statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisats ettreservationsanslag på 3,9 milj.kr. Vid utgången av budgetåret 1989/90fanns på anslaget en reservation på 1 473 589 kr. Under innevarandebudgetår har dessutom 10,7 milj.kr. anvisats på tilläggsbudget I (prop.1990/91:25 bil. 2, TU10, rskr. 73). Det har dock visat sig att utred-ningsverksamheten blivit mer omfattande och kostnadskrävande än vadsom tidigare kunnat förutses — i huvudsak till följd av utredningen avScandinavian Star-olyckan samt översynen av det offentliga trafiksäker-hetsarbetets inriktning och organisation. Jag räknar nu med ett ytterligaremedelsbehov på 2 milj.kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m. m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 2 000 000 kr.
Jag vill i detta sammanhang erinra om följande.
I prop. 1990/91:87 om Näringspolitik för tillväxt föreslås en särskildinfrastrukturfond på sammanlagt minst 20 miljarder kr. för investeringari järnvägar, vägar och kollektivtrafikanläggningar.
Regeringen föreslår i propositionen bl.a. att därav anvisas 5 miljar-der kr. på tilläggsbudget budgetåret 1990/91 till infrastrukturinvesteringarpå trafikområdet (infrastrukturfonden).
Begäran om anslag återfinns under rubriken Ärendet till riksdagenunder punkt 59 i nämnda proposition.
1* Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 125
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Bilaga 5
Föredragande: statsrådet Larsson vad avser punkterna 1 och 3, statsrådet
Åsbrink vad avser punkten 2
[1] A 3. Utredningar m.m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisatsett reservationsanslag på 19 milj.kr. Vid budgetårets ingång fanns påanslaget en reservation på 3,2 milj.kr. Sammanlagt står alltså underinnevarande budgetår drygt 22,2 milj.kr. till förfogande under dettaanslag.
Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget under budgetåretblir mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vidanslagsberäkningen hösten 1989. Bland de utredningar som initierats efterdenna tidpunkt kan nämnas kommunalekonomiska kommittén och utred-ningen om statens fastighetsförvaltning. Jag beräknar kostnadsökningeni denna del till 1 milj.kr.
Dessutom har jag även tagit hänsyn till nödvändigheten att för olikauppgifter i finansdepartementets verksamhet, bl.a. inom finansmarknads-området och i frågor gällande de statliga bolagen, anlita konsulter ochannan expertis. Jag beräknar kostnaderna för dessa ändamål till 2 milj.kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 3 000 000 kr.
[2] E 7. Tullverket: Kostnader för tulldatasystemet (TDS)
I statsbudgeten för budgetåret 1990/91 har under anslaget E 1. Tullver-ket: Förvaltningskostnader anvisats ett förslagsanslag om 1 021 301 000kr. (prop. 1989/90:100 bil. 9, SkU24, rskr. 127). Under anslaget harsärskilt beräknats 80 milj.kr. för uppbyggnads- och investeringskostnaderför tulldatasystemet (TDS) i avvaktan på en förnyad redovisning av
medelsbehovet av generaltullstyrelsen.
I budgetpropositionen 1991 (bil. 9 s. 63 f.) redovisades det av general-tullstyrelsen uppskattade medelsbehovet for att kunna fortsätta attutveckla och införa TDS. Det rör sig enligt generaltullstyrelsen om totalt130 milj.kr. för budgetåret 1990/91 och 131,5 milj.kr. för budgetåret1991/92 för att täcka kostnaderna för lokaler m.m. för ADB-byrån iLuleå samt för systemkonstruktion, utbildning m.m. Av redogörelsen ibudgetpropositionen framgår vidare att de totala besparingarna somtullverket under de närmaste 5-6 åren behöver göra for att finansieraTDS utgör 352 årsarbetskrafter motsvarande ett ackumulerat belopp omca 225 milj.kr. samt ytterligare 75 milj.kr. genom tidigareläggning avföreslagna personalminskningar, inrättande av endast fyra tullregioneroch vissa ändringar i den lokala och centrala organisationen, dvs. totalt300 milj.kr.
Jag vill nu återkomma till behovet av medel för TDS. Med utgångs-punkt i de beräkningar som general tullstyrelsen har redovisat föreslår jagatt 180 milj.kr. anvisas på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret1990/91 för att täcka kostnaderna för fortsatt utveckling och införing avTDS. Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget på statsbudgetenför budgetåret 1990/91. Medlen bör därför anvisas under ett förändamålet särskilt inrättat reservationsanslag.
I enlighet med vad skatteutskottet tidigare har uttalat om behovet av enkontinuerlig uppföljning av kostnadsutvecklingen för TDS, avser jag atti nästa års budgetproposition återkomma till riksdagen med en redogör-else för kostnaderna för TDS.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Tullverket: Kostnader för tulldatasystemet (TDS) påtilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1990/91 anvisaett reservationsanslag på 180 000 000 kr.
Bilaga 5
[3] Bildande av en stiftelse för Svensk-Japanska studier ochforskning
Bakgrund
Svenska staten erhöll år 1939 medel som gåva för att köpa en centraltbelägen tomt i Tokyo om ca 6 200 m2 för uppförande av en ambas-sadanläggning. Donatorerna var en grupp svenska och Sverigeanknutnaaffärsmän i Japan.
Riksdagen bemyndigade genom beslut den 10 december 1986 (prop.1986/87:25 bil. 5, FiU9, rskr. 61) regeringen att sälja viss del av dentomt i Tokyo där den svenska ambassaden är belägen. Köpeskillingenuppgick till 1 177 000 000 kr. I anslutning till slutförhandlingamarörande försäljningen togs diskussioner upp om att av köpeskillingenavsätta ett belopp till en stipendiefond för svenskars studier och forskning
i Japan. Ett särskilt motiv för en sådan åtgärd var att fastigheten inköptsför medel som erhållits som gåva.
Köparen av den avyttrade delen av fastigheten, Mori Building Develop-ment Co Ltd, utföste sig i sammanhanget att, om en stipendiefond komtill stånd, komplettera denna genom att, för en inledande period om tioår, ställa två servicelägenheter till stipendiaternas förfogande i centralaTokyo. Med tanke på svårigheten för gästande forskare att till rimligtpris få bostad i Tokyo får denna utfästelse ses som ett mycket värdefulltkomplement till den planerade stiftelsen.
Byggnadsstyrelsen, som för statens räkning sålt fastighetsdelen, harefter regeringens medgivande avsatt 15 milj.kr. av försäljningsintäkternaför att möjliggöra bildandet av en stiftelse. Medlen har placerats påräntebärande konto och uppgick den 31 december 1990 till ca 17 milj.kr.
Bilaga 5
Föredragandens övervägande
Mot bakgrund av vad jag nu har anfört anser jag att staten bör bilda enstiftelse för Svensk-Japanska studier och forskning.
Stiftelsens syfte skall vara att främja utbytet mellan Sverige och Japangenom att göra japanskt samhällsliv inom olika områden tillgängligt försvenska forskare och studerande. Detta syfte skall tillgodoses genomutdelande av stipendier till svenska medborgare för studier och forskningi Japan. Stiftelsen skall också förvalta de bostadslägenheter i Tokyo somsvenska staten i samband med den ovan nämnda tomtförsäljningenerbjudits att disponera.
Stiftelsens tillgångar skall förvaltas så att de under betryggande säker-het ger största möjliga avkastning. Av stiftelsens avkastning skall årligentill stiftelsekapitalet läggas ett belopp som är stort nog för att bevarastiftelsens realvärde.
Enligt min mening bör stiftelsens styrelse bestå av högst fem ledamötersom utses av regeringen.
Det bör ankomma på regeringen att senare utförda stadgar förstiftelsen.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. medge att svenska staten bildar en stiftelse for Svensk-Japanskastudier och forskning,
2. godkänna att de medel som byggnadsstyrelsen avsatt för bildan-det av en stiftelse får tas i anspråk som stiftelsekapital.
12 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Göransson
Bilaga 6
o
[1] A 2. Utredningar m.m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisatsett reservationsanslag på 24 670 000 kr. Vid budgetårets ingång fannsen reservation på anslaget med 410 000 kr. Sammanlagt står alltså underinnevarande budgetår 25 080 000 kr. till förfogande under detta anslag.
Den utredningsverksamhet som bekostas från anslaget under budgetåretblir mer omfattande och kostnadskrävande än vad som kunde förutses vidanslagsberäkningen hösten 1989 främst beroende på förändringasarbetetinom skolområdet. Bl.a. har det visat sig nödvändigt med ytterligareresurser för särskilda kostnader för övergången till den nya myndighets-organisationen, för utveckling av utvärderings- och uppföljningssystemoch för läroplansarbete. Med hänsyn till ökade utredningskostnader görjag den bedömningen att ett tilläggsbudgetanslag på 5 100 000 kr.behövs.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbud-geten för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på5 100 000 kr.
[2] Tilläggsmedel för utsändning m.m. av SverigesRadios program
Televerket
Genom beslut av riksdagen (prop. 1988/89:129, KrU 21, rskr. 311 ochprop. 1989/90:100 bil. 10, KrU 25, rskr. 274) har televerket av TV-avgiftsmedel tilldelats 454 milj.kr. för år 1990 resp. 474,6 milj.kr. förår 1991. Medlen avser televerkets kostnader för insamling och distribu-
tion, dvs. utsändning, av Sveriges Radio-koncernens program.
Televerket har i skrivelser den 31 augusti och den 11 december 1990anmält att kostnadsökningarna för sådana kostnadsslag som skall täckasav de medel som anvisats för televerkets verksamhet med distributionoch insamling av Sveriges Radio-koncernens program under åren 1990och 1991, kommer att bli större än vad som kunde förutses i de aktuellaanslagsframställningarna. Orsaken är framför allt större generella kost-nadsökningar och ändrad energibeskattning.
De nya reglerna för mervärdeskatt innebär vidare att teletjänster skallvara skattepliktiga till mervärdeskatt. Det betyder att även televerketsverksamhet inom rundradioområdet blir skattepliktig och att kostnadernaökar i motsvarande grad.
Enligt televerket innebär de samlade merkostnaderna att verket kommeratt tvingas till så omfattande besparingar, att återverkningar på SverigesRadio-koncernens programverksamhet inte kan undvikas.
Televerket har mot denna bakgrund hemställt om att få överskrida deanvisade beloppen för 1990 års drifts- och investeringskostnader medsammanlagt 37,1 milj.kr. Televerket har också begärt dels att medelsan-visningama för år 1991 skall utgöra basen vid beräkningen av utgåendemervärdeskatt, vilket i praktiken innebär ett tillskott om 29,5 milj.kr.,dels att föreskrifter utfärdas om hur medel skall rekvireras för att täckaden mervärdeskatt som skall betalas in fr.o.m. år 1991.
Televerket har inför verksamhetsåret 1991 prövat ett nytt budgeterings-och redovisningssystem. Det innebär bl.a. att vissa gemensammakostnader som tidigare belastat driftsbudgeten nu belastar in-vesteringsbudgeten. De av riksdagen medgivna investerings- ochdriftsmedelsramarna kommer därför inte att kunna tillämpas. Televerkethar hemställt om att verket medges rätt att fr.o.m. år 1991 göraomfördelningar mellan medel för investeringar och driftskostnader.
Föredragandens överväganden
Televerket svarar på statens uppdrag för distributionen till allmänhetenoch för insamlingen av Sveriges Radio-koncernens program. De TV-avgiftsmedel som anvisas för detta ändamål beräknas täcka verketssjälvkostnader. Mot bakgrund av att kostnadsförutsättningama avsevärthar förändrats under senare år, tillstyrker jag att televerket erhåller visskompensation för merkostnader fr.o.m. år 1990. Därigenom kan riskenför återverkningar på Sveriges Radio-koncernens programverksamhetminskas.
Den nya mervärdeskatteplikten på teletjänster bör, enligt min mening,inte få inverka negativt på Sveriges Radio-företagens möjligheter attfullgöra sina uppgifter. Redan med de för år 1991 anvisade beloppenskulle — trots hänsynstagande till de avdrag för ingående mervärdeskattsom televerket kan tillgodogöra sig — nettokostnadsökningen uppgå tillnära 84 milj.kr. Medelstilldelningen till televerket bör därför beräknas såatt verket fr.o.m. den 1 januari 1991 kompenseras för netto-kostnadsökningar till följd av mervärdeskatt.
Bilaga 6
14 Mot denna bakgrund föreslår jag att televerket av TV-avgiftsmedel, Prop. 1990/91:125som kompensation för merkostnader under åren 1990 och 1991, anvisas Bilaga 6ytterligare 7 resp. 95 milj.kr. Jag utgår från att den del av medelstillskot-tet som avser år 1990 i redovisningen kan föras till rätt period, trots atten tid förflutit sedan årsskiftet. Huvudparten av 1991 års tillskott utgörsav kompensation för mervärdeskatt. Jag återkommer senare i vår, i ensärskild proposition om radio- och TV-frågor, till frågan om TV-avgiftens storlek fr.o.m. den 1 juli 1991.
Av medelsökningama bör de 7 milj.kr. för år 1990 tillföras posten fördriftsmedel. Av tilläggsmedlen för år 1991 bör 16,5 milj.kr. avseinvesteringar och 78,5 milj.kr. driftskostnader. Mitt förslag innebär attteleverket för åren 1990 och 1991 kommer att kunna disponera samman-lagt 165,4 milj.kr. resp. 180,7 milj.kr. för investeringar och 295,6milj.kr. resp. 388,9 milj.kr. för driftskostnader. Den sammanlagdamedelstilldelningen blir därmed 461,0 milj.kr. för år 1990 resp. 569,6milj.kr. för år 1991.
I konsekvens med mina förslag om att kompensation skall lämnas förmerkostnader för mervärdeskatt, bör televerkets möjligheter justeras, närdet gäller att i kostnadsutj ämnande syfte föra medel mellan verksam-hetsåren. Förslag bör därför läggas fram för riksdagen om att regeringen,eller efter beslut av regeringen televerket, bemyndigas att föra högst 11milj.kr. av de för ett år anvisade investeringsmedlen mellan åren 1991och 1992 som skuld resp, tillgodohavande. För driftsmedlen börmotsvarande bemyndigande avse 6 milj.kr.
De budgeterings- och redovisningsprinciper, som för närvarandetillämpas av televerket, gör att nuvarande beloppsangivelser i verketsinvesteringsplan inte längre är rättvisande. I avvaktan på att det nyasystemet stabiliseras, bör televerket ges rätt att omfördela medlen mellanposterna för investeringar och driftskostnader. Möjligheterna att föramedel mellan verksamhetsåren 1991 och 1992 bör i motsvarandeutsträckning kunna jämkas. Mina förslag utgår från att verkets in-vesteringsprogram får en profil som innebär en prioritering av de mestangelägna återinvesterings- och utbyggnadsprojekten.
I avvaktan på riksdagens behandling av de förslag jag nu har lämnat,bör utbetalningarna till televerket ligga på en sådan nivå att drastiskafluktuationer i verksamheten undviks och därmed att planeringsförutsätt-ningarna för programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen blirrimliga. Regeringen har därför den 21 februari 1991 beslutat omutbetalning av dels 7 milj.kr. avseende merkostnader under åren 1990, •dels 47,5 milj.kr. avseende merkostnader under första halvåret 1991.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. godkänna mitt förslag till medelsberäkning för televerketsinvesteringar,
2. godkänna mitt förslag till medelsberäkning för televerketsdriftskostnader,
3. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen Prop. 1990/91:125
televerket, att föra högst 11 000 000 kr. av investeringsmedlen Bilaga 6
mellan åren 1991 och 1992 som skuld resp, tillgodohavande,
4. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringenteleverket, att föra högst 6 000 000 kr. av driftsmedlen mellanåren 1991 och 1992 som skuld resp, tillgodohavande,
5. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen
televerket, att omfördela medel anvisade för investerings- ochdriftskostnader.
16 Utdrag ur protokoll vid regeringsammanträdet den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Sahlin
Bilaga 7
A 2. Utredningar m.m.
Under denna anslagsrubrik anvisades på statsbudgeten för budgetåret1990/91 ett reservationsanslag på 16 465 000 kr. Vid ingången avbudgetåret fanns dessutom en reservation på ca 5,6 milj.kr. kvar påanslaget.
Som en följd av regeringens överläggningar med arbetsmarknadensparter i februari 1990 beslöt regeringen att tillsätta en särskild förhand-lingsgrupp, den s.k. Rehnberggruppen, med uppgift att överlägga medarbetsmarknadens parter om stabiliseringsavtal. Gruppen presenteradeunder våren 1990 ett förslag till uppgörelse, som accepterades av flertaletorganisationer både på arbetstagar- och arbetsgivarsidan. Förslaget fölldock eftersom det förutsatte att alla skulle ansluta sig.
I början av september 1990 beslöt regeringen att ge förhandlings-gruppen i tilläggsuppdrag att undersöka förutsättningarna för ettstabiliseringsavtal, i första hand för år 1991.
Sedan gruppen ställt samman uppgifter om det ekonomiska läget ochden väntade utvecklingen inom ekonomin och på arbetsmarknaden,förklarade sig de centrala avtalsslutande partema under hösten 1990beredda att delta i förhandlingar om ett stabiliseringsavtal. Efter ingåendeöverläggningar med parterna lade gruppen den 20 december 1990 framett förslag till stabiliseringsavtal för avtalsåren 1991 och 1992. En klarmajoritet av partsorganisationema har accepterat förslaget.
Under de diskussioner som därefter förs i syfte att nå ett allmäntstabiliseringsavtal står förhandlingsgruppen till partemas förfogande.Avsikten är att gruppen skall biträda även sedan ett avtal har träffats.
Regeringen bemyndigade den 8 november 1990 mig att tillkalla ensärskild utredare med uppgift att
utvärdera det nya finansieringssystemet för arbetslöshetsförsäkringensom infördes den 1 januari 1989,
analysera konsekvenserna av och föreslå formerna för en höjning avegenavgiften i arbetslöshetsförsäkringen,
föreslå åtgärder för att förenkla det gällande systemet för att utjämnamedlemsavgifterna inom arbetslöshetsförsäkringen.
17 Den särskilde utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 maj1991.
Jag beräknar att kostnaderna för förhandlingsgruppens arbete fram tillden 1 juli 1991 samt kostnaderna för utredningen om arbetslöshets-försäkringen kommer att uppgå till 5 500 000 kr. Medlen bör anvisas påtilläggsbudget under innevarande budgetår.
Bilaga 7
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 5 500 000 kr.
18 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Lönnqvist
Bilaga 8
[1] B 23. Utveckling av ett ADB-system förbostadsadministrationen
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten förinnevarande budgetår.
Riksdagen har nyligen beslutat (prop. 1990/91:34, BoU4, rskr. 92) ominförandet av ett nytt bostadsfinansieringssystem. Beslutet innebär bl.a.att man slopar den nuvarande ordningen med ett statligt reglerat bostads-lån, dvs. sådana lån som idag kan beviljas av länsbostadsnämnden för ny-eller ombyggnad av bostäder och som utgör en förutsättning för statligaräntebidrag till kostnaden för ränta på bostadslånet och den underliggandekrediten. I stället införs ett stödsystem som bygger på att hela låne-behovet för ett ny- eller ombyggnadsprojekt skall tillgodoses på denallmänna lånemarknaden i konkurrens mellan kreditinstituten. Ränte-bidrag behålls i den utsträckning som behövs dels för att ge hyresgästeroch bostadsrättsinnehavare samma minskning av räntekostandema somegnahemsägare får via skattesystemet, dels för att hindra att räntelåne-systemet vid höga realräntor ökar den reala skuldbelastningen påfastigheten.
Det nya finansieringssystemet innebär att långivningen helt frikopplasfrån subventionssystemet.
Inom den nuvarande ordningen pågår uppbygganden av ett gemensamtdatasystem mellan Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, ochboverket/länsbostadsnämndema. Nyordningen innebär att det behövs ettsjälvständigt ADB-system för boverkets och nämndernas hantering avärenden om statliga subventioner m.m.
Regeringen har gett boverket i uppdrag att göra en genomgång avtänkbara systemval för att tillgodose ADB-behovet för ärendehanteringenm.m. samt att påbörja utveckling och upphandling av ett nytt ADB-system.
Boverket har lämnat en redogörelse för projektets uppläggning ochberäknade kostnader. Med hänsyn till att det nya finansieringssystemetavses träda i kraft vid årsskiftet 1991-1992 i fråga om nya hus kommer
projektet att genomföras i två steg. I det första steget utvecklas och tasi drift endast sådana datafunktioner som är nödvändiga för att myndig-heterna fr.o.m. den 1 januari 1992 skall kunna bevilja och betala utinvesteringsbidrag och räntebidrag för de ny- och ombyggander som inteomfattas av äldre räntebidragsbestämmelser. I det andra steget utvecklasoch tas i drift de ytterligare funktioner som behövs dels för att överföradet äldre beståndet i det nya subventionssystemet, dels för att kompletteratidigare utvecklade ADB-funktioner så att boverket och länsbostads-nämnderna får ett fullgott datastöd för sin bidragshantering.
Boverket beräknar kostnaderna för att utveckla och ta i drift ett nyttdatasystem till totalt 59,2 milj .kr. I beloppet ingår kostnader förprojektering, administration, analys/konstruktion, programmering, kvali-tetsgranskning, systemtest, maskinkostnad, dokumentation, omkostnaderoch utbildning av berörda användare. Det första steget som omfattarsammanlagt 56 datafunktioner för bidragshantering och som skall varafärdigt den 1 januari 1992 beräknas kosta 31,6 milj.kr. I denna ingårförutom kostnader för tillverkning av funktioner även kostnader föranskaffning av viss datautrustning till boverket till ett belopp av 3,3milj.kr. Kostnaden för det andra steget, som skall vara klart till den 1januari 1993 uppskattar verket till 27,6 milj.kr.
Boverket har i ärendet samrått med statskontoret.
Föredragandens överväganden
Vid utvecklingen av det nya ADB-systemet är det nödvändigt att användaden kunskap och kompetens som personalen vid boverket och länsbos-tadsnämnderna besitter. Med hänsyn till bl.a. arbetets komplexitet ochden korta tid som står till förfogande behöver också externa konsulteranlitas för projektets genomförande.
Boverket bör enligt min mening anvisas medel för dessa konsulter ochövriga externa kostnader för ändamålet på ett särskilt anslag på stats-budgeten. Den externa kostnaden kan bedömas till 56 milj.kr.
Som framgått av det föregående pågår uppbyggnaden av ett gemensamtdatasystem för SBAB och boverket/länsbostadsnämndema. Regeringenhar genom olika beslut ställt sammanlagt 83,2 milj.kr. till SBAB:sförfogande för att täcka kostnaderna för de myndighetsspecifika delarnai projektet - datastöd för länsbostadsnämndernas ärendehantering och ettcentralt system för utbetalning av bidrag m.m. På begäran av bolaget haröverläggningar hållits med företrädare för regeringskansliet om avveck-ling av projektet så vitt gäller utvecklingen av det centrala systemet.Överenskommelse har träffats om återbetalning av ej utnyttjade medel omsammanlagt minst 11,5 milj.kr. och att beloppet ställs till boverketsförfogande för att finansiera utvecklingen av det nya centrala datasys-temet hos verket. Slutlig avstämning med SBAB kommer att ske senareunder våren 1991.
Mot bakgrund av det anförda beräknar jag behovet av medel påstatsbudgeten för kostnaderna att utveckla och ta i drift ett nytt data-system för hantering, beräkning och utbetalning av bidrag till 44,5
Bilaga 8
milj.kr. Jag förordar att medel tas upp redan på tilläggsbudget under Prop. 1990/91:125innevarande budgetår på ett nyinrättat reservationsanslag benämnt Bilaga 8Utveckling av ett ADB-system för bostadsadministrationen.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utveckling av ett ADB-system för bostadsadministra-tionen på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 44 500 000 kr.
[2] E 1. Stöd till idrotten
Riksdagen beslutade våren 1990 (prop. 1989/90:100 bil. 13, s.80,KrU15, rskr. 161) att idrottens del av det statliga stödet till lokalungdomsverksamhet fr.o.m. budgetåret 1990/91 skulle anvisas överanslaget Stöd till idrotten. För budgetåret 1990/91 beräknade riksdagen113,9 milj.kr. för detta ändamål.
Statens ungdomsråd har i september 1990 inkommit med en slutredo-visning av stödet till lokalungdomsverksamhet för budgetåret 1989/90.
Enligt den av rådet lämnade redovisningen har slutbetalningen avbidraget liksom tidigare skett först efter utgången av det budgetår sombidraget avsåg. Till följd härav har ca 23,4 milj.kr. avseende stöd tilllokal ungdomsverksamhet inom idrottens område för budgetåret 1989/90betalats ut under innevarande budgetår. För att en slutreglering av dentidigare bidragsgivningen nu skall kunna ske utan omfattning av stödetför innevarande budgetår berörs bör ett belopp motsvarande den angivnautbetalningen anvisas på tilläggsbudget under anslaget Stöd till idrottenförbudgetåret 1990/91.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Stöd till idrotten på tilläggsbudget II till statsbudgeten förbudgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 23 439 000 kr.
21 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Hellström
Bilaga 9
[1] F 14. Bidrag till Standardiseringskommissionen
Från detta anslag lämnas bidrag till standardiseringsverksamheten viacentralorganet SIS-Standardiseringskommissionen i Sverige. I propositio-nen om vissa näringspolitiska frågor (prop. 1989/90:88 avsnitt 5.6.1,NU30, rskr. 325) har statens roll i standardiseringen samt ny finan-sieringsmodell för bidraget till standardiseringen redovisats. I statsbudge-ten för innevarande budgetår finns under denna rubrik uppfört ett anslagpå 32 279 000 kr. Vidare har på tilläggsbudget I anvisats ett anslag på1,2 milj.kr. (prop. 1990/91:25 bil. 7, NU17, rskr. 86) för allmänt bidragtill hälso- och sjukvårdsstandardiseringen. Sammanlagt har alltså närmare33,5 milj.kr. anvisats för budgetåret 1990/91.
SIS har nu begärt ytterligare tilläggsanslag med 5,1 milj.kr. avseendedet allmänna bidraget i finansieringsmodellen. Tilläggsanslaget utgör50% av 10,2 milj.kr., vilket är en ökning av intressenternas bidrag förinnevarande budgetår mot det som prognosticerats i augusti 1989.
Föredragandens överväganden
Enligt finansieringsmodellen utgår det allmänna bidraget med 50% avvad näringslivet, kommuner, landsting, affärsverk och statliga myn-digheter med uppdragsfinansierad verksamhet beräknas satsa på standar-diseringen samma år som bidraget utgår, dock högst med 30 milj.kr./åri 1989 års penningvärde. Bidraget beräknas på en prognos av intres-senternas bidrag. Bidraget justeras i efterhand mot faktiskt bidrag.
Intressenterna har nu ökat sitt bidrag till standardiseringen med 10,2milj.kr. för innevarande budgetår. Ökningen har sin grund i standar-diseringens nya och betydelsefulla roll i det europeiska harmoniserings-arbetet vilket bl.a. lett till att standardiseringen fått nya uppgifter, nyaprojekt och helt nya standardiseringsområden av intresse för svenskindustri och svenska myndigheter.
Det europeiska standardiseringsarbetet är i ett aktivt skede med storaarbetsuppgifter inför genomförandet av den inre marknaden den 1 januari1993. I detta arbete är det viktigt att svenska intressen kan ges en så god
position som möjligt. Det är en fördel om justeringsposten för det Prop. 1990/91:125allmänna bidraget kan utgå i nära anslutning till genomförande av det Bilaga 9standardiseringsarbete som bidraget är avsett att främja.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Bidrag till Standardiseringskommissionen på tilläggsbud-get II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett anslagpå 5 100 000 kr.
[2] G 1. Lokaliseringsbidrag m.m.
Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisatsett reservationsanslag på 350 milj.kr.
Över anslaget anvisas numera medel till följande ändamål:
- lokaliserings- och utvecklingsbidrag som beviljas av statensindustriverk eller regeringen,
- lån till privata regionala investmentbolag,
- administrationskostnader m.m. för Stiftelsen Industricentra, samt
- viss administration, uppföljning och utvärdering av regionalpolitisktstöd.
I årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 14) har regeringenföreslagit riksdagen att även för nästa budgetår, 1991/92, anvisa 350milj.kr. för dessa ändamål.
Regeringen har också föreslagit riksdagen att godkänna, att regeringenbeslutat att höja länsstyrelsernas beslutanderätt, när det gäller storlekenpå en investering till vilken lokaliserings- eller utvecklingsbidrag kanlämnas, till 20 milj.kr. från den 1 februari 1991.
Som jag även närmare redogjort för i budgetpropositionen så har detregionalpolitiska företagsstödet varit av stor betydelse under de senasteåren för att skapa nya arbetstillfällen i regionalpolitiskt utsatta orter ochregioner. Genom beslut under de två senaste budgetåren sammanlagtberäknas således mer än 10 000 nya arbetstillfällen tillkomma med hjälpav detta stöd. Genom dessa nya arbetstillfällen kan också resurser i formav underutnyttjad arbetskraft och samhällelig infrastruktur kan tas tillvara på ett sätt som innebär ekonomisk vinning för hela landet.
Efterfrågan på lokaliseringsbidrag har varit stor under de senaste åren.Trots en successivt ökad delegering av beslutanderätten till länsstyrelser-na har därför medelsbrist uppstått på detta anslag, som disponeras avstatens industriverk och regeringen. Under innevarande budgetår harstatens industriverk och regeringen hittills beslutat om lokaliserings- ochutvecklingsbidrag m.m. för sammanlagt över 300 milj.kr. En betydandedel av dessa medel har lämnats för utflyttning av arbetsplatser inom denprivata tjänste- och servicesektorn från Stockholmsregionen.
En översiktlig genomgång av kända stödprojekt för vilka beslut skall
fattas på central nivå visar att det sammanlagda beloppet för ansökningarom lokaliserings- och utvecklingsbidrag för närvarande uppgår till över1 miljard kronor.
Jag anser det i dagens läge, i en begynnande lågkonjunktur, särskiltangeläget att ta till vara den fortsatta investeringsviljan för att förverkligaytterligare investeringsprojekt i regionalpolitiskt prioriterade regioner.För beslut om lokaliserings- och utvecklingsbidrag, som beviljas avstatens industriverk och regeringen, beräknar jag mot bakgrund häravett sammanlagt behov av medelstillskott på 200 milj.kr. under inne-varande budgetår.
Bilaga 9
Stiftelsen Industricentra
Riksdagen godkände våren 1990 vad regeringen anfört i proposition1989/90:76 (avsnitt 7.4) om avvecklingen av Stiftelsen Industricentra ochanvändningen av de medel som kan tillföras staten i samband därmed(AU 13, rskr. 346).
Jag vill nu för riksdagens kännedom anmäla att stiftelsen nyligen såltsamtliga fastigheter som stiftelsen äger. Försäljningen har skett genomatt stiftelsen har avyttrat aktierna i ett helägt bolag, Norrlands Industri-centra AB, som äger fastigheter i Ljusdal, Sveg, Ange, Strömsund,Vilhelmina och Gällivare. Köpare av aktierna är ett konsortium beståendeav Länsförsäkringar Gävleborg, Länsförsäkringar Västerbotten, JämtlandsLänförsäkringsbolag, Västemorrlands läns Brandstodsbolag för försäkringsamt Hallström & Nisses AB.
Vidare har de fastigheter vilka ägts direkt av stiftelsen i Haparanda,Lycksele och Ånge sålts till respektive kommuns helägda industri-fostighetsbolag. En fastighet har sålts till en hyresgäst i Haparanda.
Den sammanlagda ersättningen för försäljningarna uppgår till ca 238milj.kr. När stiftelsens aktier och fastigheter sålts skall stiftelsensverksamhet upphöra och stiftelsen avvecklas. Stiftelsens tillgångar ochåtaganden överförs då till staten. Huvuddelen av stiftelsens personal harfått eller kommer att få nytt arbete på orten.
Regeringen har den 7 mars 1991 fattat beslut med anledning avförsäljningen av stiftelsens aktier och fastigheter. Sålunda har regeringen- i enlighet med riksdagens godkännande - godkänt försäljningarna ochi samband därmed beslutat att sammanlagt 39,4 milj.kr. skall utbetalastill de åtta kommuner som berörs och användas till allmänt näringslivs-främjande åtgärder inom resp, kommun.
Vidare har regeringen beslutat om att 5 milj.kr. skall användas för attteckna aktier i ett utvecklingsbolag som skall ägas gemensamt av staten,Norrlandsfonden och Norrlands Industricentra AB. Utvecklingsbolagetsändamål skall vara att främja etablering och utveckling av näringsverk-samhet i Norrland, företrädesvis i Norrlands inland.
I försäljningen av Stiftelsen Industricentras aktier ingår ett lån på 75milj.kr. som lämnats till Norrlands Industricentra AB. Lånet, som avsesomvandlas till ett avskrivningslån, skall successivt kunna avskrivas i taktmed att nya arbetstillfällen skapas i de berörda orterna. Slutligen kan
nämnas att i aktieförsäljningen ingår en av Stiftelsen Industricentra ställd Prop. 1990/91:125hyresintäktsgaranti vilken avses bli överförd på staten i samband med Bilaga 9stiftelsens avveckling.
Det kan också nämnas att de nya ägarna till aktierna i NorrlandsIndustricentra AB förbundit sig att verka för att bolaget avsätter 15milj.kr. till ett investmentbolag som helt skall rikta sin verksamhet motföretag på berörda orter och 5 milj.kr. till det utvecklingsbolag som jagnämnde.
De samlade insatserna för de kommuner som berörs av försäljningenav Stiftelsen Industricentras aktier och fastigheter beräknas till ca 144milj. kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen
1. föreslår riksdagen att till Lokaliseringsbidrag m.m. på till-läggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ettreservationsanslag på 200 000 000 kr.,
2. bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört omavvecklingen av Stiftelsen Industricentra m.m.
[3] H 12. Vissa åtgärder för effektivare användning avelenergi
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten förinnevarande budgetår.
Riksdagen beslöt år 1988 om ett program för effektivare användningoch ersättning av el (prop. 1987/88:90, NU40, rskr. 375). En del avprogrammet är ett stöd till teknikupphandling av eleffektiva och elersät-tande produkter, processer och system. Det totala medelsbehovet förstödet beräknades till 400 milj.kr. för en femårsperiod.
I statsbudgeten för budgetåret 1988/89 anvisades under reservations-anslaget XIV C 20. Vissa åtgärder för effektivare användning ochersättning av el 150 milj.kr., varav 3 milj.kr. för bl.a. vissa kansli-kostnader i samband med introduktionen av stödet. Över anslaget betalasutgifter för stöd enligt förordningen (1988:806, ändrad 1990:33) omstatligt stöd till teknikupphandling av eleffektiva och elersättandeprodukter, processer och system. Stöd kan lämnas i form av bidrag ochlån. Beslut om stöd fattas av statens energiverk.
Regeringen har våren 1990 medgivits bemyndigande att underbudgetåret 1990/91 ikläda staten ekonomisk förpliktelse i samband medstödet till teknikupphandling av eleffektiva och elersättande produkter,processer och system som innebär åtaganden om högst 50 milj.kr.(prop. 1989/90:100 bil. 16, NU25, rskr. 247). Detta medgivande harregeringen överlåtit på statens energiverk som administrerar stödet.
25 Föredragandens överväganden
Det är angeläget att verksamheten med elhushållning fortsätter i enlighetmed det av riksdagen godkända programmet. Statens energiverk har försin planering och organisation av insatserna inom stödet till teknik-upphandling behov av att kunna göra åtaganden gentemot beställare,m.fl. Under innevarande budgetår har energiverket gjort sådana åtagan-den inom den av riksdagen godkända bemyndiganderamen. Verketberäknar att under budgetåret utnyttja en betydande del av ramen.
Ett belopp om 50 milj.kr. bör anvisas för utgifter för stöd enligtförordningen om statligt stöd till teknikupphandling av eleffektiva ochelersättande produkter, processer och system. Jag har beräknat att ca 4milj.kr. av dessa medel krävs för kanslikostnader. Medlen bör föras uppunder ett nytt anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarandeår.
Det bör ankomma på regeringen att bestämma om formerna för admi-ninistration av stödet samt att utfärda de föreskrifter som skall gälla förstödet.
I proposition 1990/91:88 om energipolitiken har regeringen föreslagitett nytt program för effektiv användning av energi. Tyngdpunkten i dettaprogram är ett stöd till upphandling och introduktion av energieffektivteknik. I propositionen föreslås att riksdagen beviljar medel under ett nyttreservationsanslag, H 13. Vissa åtgärder för effektivare användning avenergi, för bl.a. täckande av kostnaderna i samband med stöd tillteknikupphandling.
Vid utgången av budgetåret 1990/91 kan en reservation eventuelltkomma att uppstå på det anslag jag nu föreslår skall begäras av riks-dagen. Denna eventuella reservation bör överföras till det i den energi-politiska propositionen föreslagna nya anslaget H 13. Vissa åtgärder föreffektivare användning av energi.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Vissa åtgärder för effektivare användning av elenergi påtilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisaett reservationsanslag på 50 000 000 kr.
Bilaga 9
26 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars 1991
Föredragande: statsrådet Johansson
Bilaga 10
[1] A 2. Utredningar m.m.
Under denna anslagsrubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1990/91anvisats ett reservationsanslag på 26 761 000 kr. Den ingående reser-vationen under anslaget uppgick till 4 232 052 kr. Utredningsverksam-heten beräknas bli mer omfattande och kostnadskrävande än vad somförutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1989. Som exempel kan nämnastillkommande undersökningar och utvidgade arbetsuppgifter för bl.a.1989 års affärstidsutredning (Fi 1988:10) och konkurrenskommittén(C 1989:03). Jag räknar nu med ett ytterligare medelsbehov på 3 500 000kr.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Utredningar m.m. på tilläggsbudget II till statsbudgetenför budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 3 500 000 kr.
[2] Täckande av statens löne- och pensionsverks underskott förbudgetåret 1989/90
Statens löne- och pensionsverks (SPV) verksamhet var under budgetåret1989/90 finansierad över två anslag, C 1. Statens löne- och pensionsverkoch C 2. Statlig personaladministrativ informationsbehandling. Detsenare var ett formellt anslag på 1 000 kr., under vilket har bokförtsintäkter och kostnader knutna till framför allt hanteringen av ett datasys-tem för utbetalning av löner, SLÖR, och för- och eftersystem till detta.För båda anslagen har verksamheten givit ett underskott under budgetåret1989/90. Verksamheten under det senare anslaget har dock för tidigarebudgetår givit ett överskott som räcker för att täcka underskottet under1989/90.
27 För ramanslaget C 1. visar bokslutet för budgetåret 1989/90, sedan Prop. 1990/91:125anslagssparande per den 30 juni 1989 har tagits i anspråk, ett underskott Bilaga 10på 8 528 839 kr. Av detta hänför sig 5 558 073 kr. till arbetsuppgiftersom pålagts SPV genom författningsändringar (huvudsakligen nya reglerför efterlevandeförmåner inom den allmänna försäkringen) och nyakollektivavtal som har tillkommit efter det att medlen till SPVs verksam-het för budgetåret 1989/90 har beräknats.
Föredragandens överväganden
Regeringen har tidigare i dag godkänt 5 558 073 kr. som merkostnaderför budgetåret 1989/90 på ramanslaget C 1. Statens löne- och pensions-verk. På grund av storleken av de medgivna merkostnaderna bör riks-dagen delges regeringens ställningstagande.
Regeringen har vidare beslutat att den återstående delen av underskot-tet, 2 970 766 kr., tills vidare skall täckas genom att överskott fråntidigare år på anslaget C 2. Statlig personaladministrativ infor-mationsbehandling får tas i anspråk.
Hemställan
Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle
att ta del av vad jag i det föregående har anfört omtäckande avunderskott för statens löne- och pensionsverk för budgetåret1989/90.
[3] C 18. Införande av nytt pensionssystem
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten förinnevarande budgetår.
Statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer harträffat en överenskommelse om ett nytt pensionsavtal för statsanställdam.fl. Regeringen har tidigare idag beslutat överlämna avtalet tillfinansutskottet för godkännande. Eftersom det nya avtalet kraftigt avvikerfrån det äldre avtalet, krävs särskilda insatser för att förbereda desstillämpning.
Det nya avtalet, som förväntas ge lägre administrationskostnader iframtiden, medför under införandefasen merkostnader för SPV på grundav anpassning av rutiner och system, personalutbildning m.m. Dessutomfinns ikraftträdandebestämmelser som medför att tillämpningen på vissaärenden av avtalet kommer att kräva mer handläggning under de förstaåren än därefter. På grundval av de beräkningar som SPV redovisade isin särskilda rapport i mars 1989 kan de totala kostnaderna för införandetberäknas till 15 milj.kr., varav en mindre del skulle avse kostnader underinnevarande budgetår.
28 Föredragandens överväganden
Regeringen bör ha möjlighet att anvisa medel för utförande av desärskilda arbetsuppgifter, som erfordras för att införa ett nytt pensions-avtal. Ett nytt anslag bör därför föras upp redan på tilläggsbudget förinnevarande budgetår. På anslaget bör regeringen även begära medel fördet arbete som skall utföras kommande budgetår.
Bilaga 10
Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Införande av nytt pensionssystem på tilläggsbudget II tillstatsbudgeten för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservations-anslag på 15 000 000 kr.
29 Förteckning Prop. 1990/91:125
över utgiftsanslag som regeringen begär på tilläggsbudget II till statsbud- Bilaga 11geten för budgetåret 1990/91
II. Justitiedepartementet
F7 Allmänna advokatbyråer:
Rörelsekapital m.m., reservationsanslag
IV. Försvarsdepartementet
A2 Utredningar m.m., reservationsanslag
L9 Mervärdeskatt på krigsmateriel, förslagsanslag
V. Socialdepartementet
A2 Utredningar m.m., reservationsanslag
VI. Kommunikationsdepartementet
A2 Utredningar m.m., reservationsanslag
VII. Finansdepartementet
A3 Utredningar m.m., reservationsanslag
E7 Tullverket: Kostnader för tulldatasystemet(TDS), reservationsanslag
VIII. Ut bi Idni ngsdepartementet
A2 Utredningar m.m., reservationsanslag
X. Arbetsmarknadsdepartementet
A2 Utredningar m.m., reservationsanslag
XI. Bostadsdepartementet
B23 Utveckling av ett ADB-system för bostads-administrationen , reservationsanslag
El Stöd till idrotten, reservationssanslag
XII. Industridepartementet
F14 Bidrag till Standardiseringskommissionen
G1 Lokaliseringsbidrag m.m., reservationsanslag
H12 Vissa åtgärder för effektivare användning avelenergi, reservationsanslag
5 500 000
2 500 000
2 000 000 000
3 850 000
2 000 000
3 000 000
180 000 000
5 100 000
5 500 000
44 500 000
23 439 000
5 100 000
200 000 000
50 000 000
30 XIII. Civildepartementet
Bilaga 11
A2 Utredningar m.m, reservationsanslag
3 500 000
Cl8 Införande av nytt pensionssystem,
reservationsanslag
15 000 000
Summa
2 548 989 000
gotab 98332, Stockholm 1991