om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister

Regeringens proposition 1990/91:159

om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister, m.m.

Prop. 1990/91:159

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 mars 1991.

På regeringens vägnar Odd Engström

Erik Åsbrink

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås att reglerna om uttag av eller befrielse från bevillningsavgift slopas. Vidare slopas det nuvarande systemet med tillståndskrav för ulländska artister. I stället föreslås en ny lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister som utövar artistisk verksamhet i Sverige. Även utomlands bosatt person som tillhandahåller eller arrangerar artistisk verksamhet med utländsk artist här i landet beskattas. Förslaget omfattar också utomlands bosatt idrottsman.

Skattepliktig inkomst föreslås för ulomlands bosatt artist, idrottsman eller artistförelag hemmahörande i utlandet bli vad som erhålls i kontant ersättning eller annat vederlag. För arrangör hemmahörande i utlandet utgörs den skattepliktiga inkomsten av de intäkter i form av biljettintäkter, reklamintäkter m.m. av en tillställning som arrangören uppbär. Från skattepliktig inkomst undantas vederlag i form av nödvändig resa och förmån av kost och logi. Avdrag för kostnader medges inte. Möjligheten att genom särskill beslut erhålla skattebefrielse försvinner.

Den särskilda inkomstskatten skall i sin helhet tillfalla staten. Skattesatsen föreslås bli 15 % för samtliga skattesubjekt, dvs. artist, artistföretag och arrangör.

Riksskatteverket blir beskattningsmyndighet. Överklagande sker till kammarrätten. Det allmännas talan förs av elt allmänt ombud. Uppbörd m.m. sker i huvudsak enligt reglerna i uppbördslagen.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

1 propositionen föreslås också en viss utvidgning av skattefriheten för s.k. korsvisa personalrabatler.

1 Riksdagen 1990191. 1 saml Nr 159

1 Förslag till Prop.

Lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister 1990/91:159 m.fl.

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Till staten skall särskild inkomstskatt betalas enligt bestämmelserna i denna lag.

2 § Beteckningar som används i kommunalskallelagen (1928:370), lagen (1947:576) om slatlig inkomstskatt och uppbördslagen (1953:272) har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

3 § I denna lag avses med

bosan utomlands: om fysisk person att denne inte är bosatt här i riket eller stadigvarande vistas här,

hemmahörande i utlandet: om fysisk person atl denne är bosatt utomlands och om juridisk person att denne inte är registrerad här i riket och inte heller har fast driftställe här,

artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid Ijud-eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,

artist: den som utövar artistisk verksamhet,

idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller genom ljud- eller bildupplagning,

idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhel,

artislföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot ersättning tillhandahåller artist eller idrottsman,

arrangör, fysisk eller juridisk person som anordnar tillställning med artistisk eller idrottslig verksamhet,

svenskt fartyg: sådant svenskt handelsfartyg som avses i 1 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller sådant utländskt handelsfartyg som avses i punkt 1 av anvisningarna till nämnda paragraf.

Skattskyldighet

4 § Skattskyldiga är fysiska personer som är bosatta utomlands och juridiska personer som är hemmahörande i utlandet och som uppbär enligt denna lag skattepliktig inkomst.

5 § Skattskyldighet föreligger inte för en artist eller idrottsman, om han uppbär inkomsten från ett artislföretag som är hemmahörande i udandet.

Sådana personer som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) är inte skattskyldiga enligt denna lag.

Betalningsskyldighet

6 § Ansvarig för betalning av särskild inkomstskatt är den som är redovis ningsskyldig enligt 14 §.

Betalningsskyldigheten för den som har alt betala annans skatt får efterges av beskattningsmyndigheten, om särskilda skäl föreligger.

Skattepliktig inkomst Prop.

7 § Skattepliktig inkomst för artist, idrottsman eller artistföretag är kontant 1990/91:159 ersättning eller annat vederlag som uppbärs från Sverige för artistisk eller

idrottslig verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskt fartyg.

Skattepliktig inkomst för arrangör är de inkomster i form av biljettintäkter, reklamintäkter eller andra intäkter av en tillställning i Sverige eller på svenskt fartyg som arrangören uppbär.

8 § Från skattephkt enligt denna lag undantas

1. frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande får,

2. inkomst av näringsverksamhet som hänför sig till fast driftställe i Sverige,

3. inkomst av royaity eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av materiella efler immateriella tillgångar,

4. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av överenskommelse eller beslut som avses i 72 § kommunalskattelagen (1928:370),

5. vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi i samband med inkomsternas förvärvande eller för styrkta kostnader härför,

6. ersättning i annan form än kontanter och därmed likställt vederlag, om det sammanlagda värdet från en utbetalare under en redovisningsperiod uppgår till högst 0,03 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, avrundat till närmaste hundratal kronor.

Vid tillämpning av första stycket 3 skall ersättning från ljudradio eller television anses som inkomst av royaity eller periodvis utgående avgift till den del den inte avser förstagångssändning från sändare här i riket.

Skattesats

9 § Särskild inkomstskatt tas ut med 15 procent av den skattepUktiga inkoms ten.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

Beskattningsmyndighet m.m.

10 § Riksskatteverket är beskattningsmyndighet enligt denna lag.

11 § Hos beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål enhgt denna lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer utser det allmänna ombudet och ersättare för denne.

Skatteavdrag m.m

12 § Den som betalar ul ersättning till artist, idrottsman eller artislföretag, som för mottagaren utgör skattepliktig inkomst enligt denna lag, skall göra skatteavdrag för betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt.

Åtnjuter mottagaren jämte kontant belopp andra skattepliktiga förmåner, skall skatteavdraget för dessa beräknas med tillämpning av 8 § uppbördslagen (1953:272).

Om den kontanta ersättningen inte är så stor att föreskrivet avdrag kan göras, är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskillnaden så som om skatteavdrag gjorts.

Har den som har att vidkännas skatteavdrag för särskild inkomstskatt enligt denna lag att betala kvarstående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras, är utbetalaren skyldig att vid utbetalningen göra

avdrag också för den kvarstående skatten, om han erhållit beslut av skatte- Prop. myndigheten om detta. Betalningen av den kvarstående skatten skall ske i 1QQ0/Q1-1S9 enlighet med vad som sägs i 39 § 1 mom. andra stycket tredje och fjärde meningarna uppbördslagen och i övrigl enligt punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 39 § uppbördslagen i tillämpliga delar.

13 § Om det belopp som betalas ut inte är så stort att skatteavdrag kan göras för både särskild inkomstskatt och den kvarstående skatt som belöper på ut betalningstillfället skall del belopp som kan innehållas i första hand anses avse den särskilda inkomstskatten.

Uppbörd av skatt

14 § Särskild inkomstskatt enligt denna lag skall redovisas och inbetalas till beskattningsmyndigheten av den som har att göra skatteavdrag enligt 12 § senast den 18 i månaden efter den då den skattepliktiga ersättningen har be talats ut till artisten, idrottsmannen eller artistförelaget och av arrangör, se nast den 18 i månaden efter den då tillställningen ägt rum.

I de fall en betalningsmottagare är företrädare för en grupp av artister eller idrottsmän utan att vara ett artistföretag lämnas uppgift om inkomstens och skattens fördelning på medlemmar i gruppen.

Redovisning enligt denna paragraf skall lämnas på heder och samvete samt skrivas på blankett enligt fastställt formulär.

Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272).

15 § Av redovisning enligt 14 § skall för artist, idrottsman och artistföretag framgå

1. utbetalarens namn, adress och person- eller organisationsnummer,

2. namn, adress och hemvistland för den artist, idrottsman eller det artislföretag som redovisningen gäller,

3. tid och plats för den verksamhet för vilken ersättning har utgått samt verksamhetens art,

4. tidpunkt för utbetalning av ersättning och

5. skatteavdraget.

Av redovisning enligt 14 § skall för arrangör framgå

1. arrangörens namn, adress och hemvistland,

2. tid och plats för de tillställningar som redovisningen avser och

3. skatten.

16 § Om en inkomst på grund av bestämmelsen i 8 § 4 inte är skattepliktig är utbetalaren ändå skyldig alt lämna redovisning.

17 § Den som betalar ut ersättning skall vid varje utbelalningslillfälle lämna mottagaren kvitto som utvisar skattepliktig inkomst och alt skatteavdrag gjorts. Om det utbetalda beloppet avser flera personer lämnas kvitto till var och en.

18 § Beskattningsmyndigheten skall övervaka att den som är redovisningsskyldig enligt 14 § behörigen fullgör sina skyldigheler.

Beskattningsmyndigheten skall på begäran lämna besked i ftågor, som angår skyldigheten att verkställa skatteavdrag, beräknandet av sådant avdrag eller tillämpning i övrigl av bestämmelserna i 12-16§§.

Skönstaxering Prop.

19 § Har den som är skyldig alt lämna redovisning enligt 14 § underlåtit atl 1990/91:159 fullgöra denna skyldighel och har underlåtenheten medfört all skatt inle be talats eller betalats med för lågt belopp eller föreligger annars grundad an ledning atl anta att skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp, skall beskattningsmyndigheten besluta om den skatt som skall belalas. Därvid får

underlaget för beskattningsbeslutet bestämmas efter skälig grund.

Beskattningsmyndighelens beslut skall meddelas före utgången av del sjätte året efter del kalenderår under vilkel det uppbördsår, då skatten rätteligen skulle ha redovisats, har gått ul.

Återbetalning av skatt

20 § Har särskild inkomstskatt inbetalats i slrid med beslämmelserna i denna lag har den skaltskyldige rätt till återbetalning av vad som inbetalats för mycket.

Ansökan om återbetalning skall göras skriftligen hos beskattningsmyndighelen senast vid ulgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomslskalt inbetalats för sökanden.

På vad som återbetalas enligt försia stycket utgår ränta enligt vad som föreskrivs i 69 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272). I övrigl gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 68 § 6 mom. uppbördslagen.

Överklaganden m.m.

21 § Den skattskyldige, den som är redovisningsskyldig enligt 14 § och det allmänna ombudet får överklaga beslut av beskaltningsmyndigheten enligt denna lag hos kammarrätten.

22 § Vid överklagande gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 8 kap. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Med beskattningsår avses därvid det år under vilket ersättningen har betalats ut.

Övrigt

23 § I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om uppbörd i 52 §, om förseningsavgift i 54§ 2 och 3 mom., om indrivning m.m. i 57a-59 och 61—64§§, om avkortning och avskrivning av skatt i 65-67§§, om rätt atl taga del av preliminär självdeklaration m.m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt m.m. i 77, 77 a och 78 §§, om straffbestämmelser m.m. i 79, 80, 81 och 83§§, om omprövning m.m. i 84-94§§, om beslut om särskilda debiteringsåtgärder i 95 § samt om överklagande m.m. i 97, 99 och 103 §§ uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbelsgivare skall då gälla den som är redovisningsskyldig enligt 14 § denna lag och vad som där sägs om skallemyndighet skall gälla riksskatteverket. Med uppbördsdeklaration avses enligt denna lag redovisning enligt 14 §. Beslul om anstånd skall skyndsamt meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne.

24 § Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum för skall som las ut enligt denna lag.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1992.

Genom lagen upphävs lagen (1908:128 s.l) om bevillningsavgifter för sär-

skilda förmåner och rättigheter samt kungörelsen (1913:380) om rätt för den Prop. som är bosatt i utlandet att giva eUer medverka i offentlig förestäflning m.m. 1990/91; 159 i Sverige. Beträffande verksamhet som anordnas av en arrangör under en sammanhängande tidsperiod och avser tid både före och efter lagens ikraftträdande skall - om den skattskyldige så yrkar - äldre bestämmelser äga lill-lämpning för verksamheten under hela perioden.

2 Förslag till Prop.

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 1990/91:159

Härigenom föreskrivs att 54 § och punkt 3 b av anvisningarna lill 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 §' Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag;

b) i udandet bosatt person: b) i udandet bosatt person:

för sådan inkomst, för vilken av- för sådan inkomst, som avses i la- gift enligt lagen om bevillningsavgif- gen (1991:000) om särskild inkomst- ter för särskilda förmåner och rättig- skatt för utomlands bosatta artbter heter skad erläggas eller beträffande m.fl. och som inte är undantagen vilken befrielse från sådan avgift från skatteplikt enligt 8§ 2 och 3 skall åtnjutas jämlikt sårskilt stad- nämnda lag; gande i samma lag;

c) ägare av sådan faslighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152):

för inkomst av fasligheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning;

d) ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 § fastighelstaxeringslagen: för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan

egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

f) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning efler annan därmed jämförlig förmån på grund av annan anställning där än anställning ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen i den omfattning som anges i punkt 3 av anvisningarna.

Av 70 § framgår att personer som där avses är frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster.

(Se vidare anvisningarna)

Anvisningar till 32 §

3 b.- Som exempel på personalvårdsförmåner enligt 32 § 3e mom. första stycket kan följande nämnas:

förfriskningar och annan enklare förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid, som inte kan anses som måltid,

sedvanliga rabatter vid inköp av sedvanliga rabatter vid inköp av varor och tjänster som ingår i arbets- varor och tjänster som ingår i arbets givarens ordinarie utbud, givarens ordinarie utbud eller i ett

möjlighet till enklare slag av mo- annat företags ordinarie utbud om

' Senaste lydelse 1990:650. 2 Senaste lydelse 1987:1303.

Nuvarande lydelse

tion och annan friskvård om

den utövas inom en anläggning som regelbundet disponeras av arbetsgivaren eller en till arbetsgivaren anknuten personalstiftelse,

den utövas enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denne till anläggningens innehavare, den är av kollektiv natur eller den i andra fafl i ringa omfattning utövas av den anställde.

Föreslagen lydelse

företaget år närstående arbetsgivarens företag och varorna eller tjänsterna har ett nära samband med arbetsgivarens verksamhet,

möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård om

den utövas inom en anläggning som regelbundet disponeras av arbetsgivaren eller en till arbetsgivaren anknuten personalstiftelse,

den utövas enligt abonnemang som tecknats av arbetsgivaren och betalas direkt av denne till anläggningens innehavare,

den är av kollektiv natur eller

den i andra fall i ringa omfattning utövas av den anställde.

Prop. 1990/91:159

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992 såvitt avser ändringen i 54§. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om sådan inkomst för vilken avgift enligt lagen (1908:128 s.l) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken befrielse från sådan avgift skall medges enligt särskilt stadgande i samma lag.

Ändringen av punkt 3 b av anvisningarna lill 32 § träder i kraft den 1 juh 1991 och tillämpas första gången vid 1992 års taxering.

3 Förslag till Prop.

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 1990/91:159

Härigenom föreskrivs att 27 § 2 mom. och 68 § 5 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 § 2 mom.' Vid debitering av slutlig skatt skall skattskyldig gottskrivas:

1) debiterad preliminär B-skatt;

2) sådan preliminär A-skatt, som den skattskyldiges arbetsgivare i strid mot denna lag eller med stöd av lagen meddelade bestämmelser underlåtit att innehålla genom skatteavdrag och som till följd härav fastställts till betalning;

3) annan än under 1) och 2) avsedd preliminär skatt, som av den skattskyldige erlagts; samt

4) överskjutande ingående mervärdeskatt.

Vid debitering av slutlig skatt Vid debitering av slutlig skatt

skall skattskyldig också gottskrivas skall skattskyldig också gottskrivas särskild inkomstskatt som betalats särskild inkomstskatt som betalats enligt lagen (1991:000) om särskild enligt lagen (1991:000) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta inkomstskatt för utomlands bosatta för tid under beskattningsåret då samt enligt lagen (1991:000) om sär-den skattskyldige varit bosatt i Sve- skild inkomslskaU för utomlands bo-rige eller stadigvarande vistats här. satta artister m.fl. för tid under beskattningsåret då den skaltskyldige varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här.

68 §

5 mom.-' Vad i 3 och 4 mom. sägs 5 mom. Vad i 3 och 4 mom. sägs äger motsvarande tillämpning, då äger motsvarande dllämpning, då den som är berättigad att återbe- den som är berättigad att återfå skatt komma skatt har att erlägga sjö- har att betala sjömansskatt, särskild mansskatt, bevillningsavgift för sär- inkomstskatt för utomlands bosatta, skilda förmåner och rättigheter sär- särskild inkomstskatt för utomlands skild inkomstskatt för utomlands bo- bosatta artister m.fl. eller kupong- satta eller kupongskatt. skatt.

I lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter finns också föreskrifter som begränsar rätten till återbetalning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om bevillningsavgifter som skall uppbäras enligt bestämmelserna i lagen (1908:128 s.l) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

' Lagen omtryckt 1991:97.

Nuvarande lydelse enligt prop. 1990/91:107 om beskattning av inkomst av tjänst från

Sverige m.m.

' Nuvarande lydelse enligt prop. 1990/91:107 om beskattning av inkomst av tjänst från

Sverige m.m.

Prop. 1990/91:159

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter' skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 4 §2 Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgåu till 1 000 kronor,

2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyUt 65 år,

3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eller med anledning av barns födelse, till den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbelsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 § eller 4 kap. 18 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. uppdragsersättning för vilken 4. ersättning för vilken skall beta bevillningsavgift har erlagts enligt la- las särskild inkomstskatt enligt lagen gen (1908:128) om bevillningsavgif- (1991:000) om särskild inkomstskan ter för särskilda förmåner och rättig- för utomlands bosatta artister m.fl., heter,

5. ersättning som en arbetsgivare utgett till barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen,

6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft att täcka med ersättningen,

7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dagpenning,

8. ersättning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om aflmän försäkring,

9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,

10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte utgör skattepliktig intäkt,

11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,

12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370),

13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt,

14. ersättning till en och samme idrottsutövare från en sådan ideell förening som avses i 7§ 5 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året inte uppgått till etl halvt basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.

Bestämmelsen i första stycket 6 är tillämplig endasl om kostnaderna kan

' Lagen omtryckt 1989:633.

•Senaste lydelse 1991:121. 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe Prop.

beräknas uppgå till minst 10 procent av arbetstagarens ersättning från ar- 1990/91:159 betsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnader i viss verksamhet.

I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

5 Förslag till

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte-

och avgiftsprocessen

Härigenom föreskrivs att 1 § bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte-och avgiftsprocessen skall ha följande lydelse.

Prop. 1990/91:159

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydebe

Denna lag är tillämplig vid revi sion efler annan granskning för fast ställande av tull, annan skatt eller avgift enligt lagen (1908:128 s 1) om bevillningsavgifter för särskilda för måner och rättigheter, uppbördsla gen (1953:272), taxeringslagen (1990:324), lagen (1958:295) om sjö mansskatt, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, kupongskattelagen (1970:624), vägtrafikskattelagen (1973:601), tullagen (1973:670), la gen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen

(1984:404) om stämpelskatt vid in skrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på ak tier, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1986:1225) om tillfällig för mögenhetsskatt för livförsäkrings bolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, tullagen (1987:1065) och vägtrafikskattela gen (1988:327).

1§'

Denna lag är tillämplig vid revi sion eller annan granskning för fast ställande av tull, annan skatt efler avgift enligt lagen (1908:128 s 1) om bevillningsavgifter för särskilda för måner och rättigheter, uppbördsla gen (1953:272), taxeringslagen (1990:324), lagen (1958:295) om sjö mansskatt, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, kupongskattelagen (1970:624), vägtrafikskattelagen (1973:601), tullagen (1973:670), la gen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen

(1984:404) om stämpelskatt vid in skrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på ak tier, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1986:1225) om tillfällig för mögenhetsskatt för livförsäkrings bolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, tullagen (1987:1065), vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1991:000) om sär skild inkomstskan för utomlands bo satta och lagen (1991:000) om sär skild inkomstskatt för utomlands bo satta artister m.fl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Senaste lydelse 1990:366.

6 Förslag till Prop.

Lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617) 1990/91:159

Härigenom föreskrivs att 21 § allmänna ordningsstadgan (1956:617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

21 §1

Barn under femton år må ej medverka vid offentlig cirkusföreställning, tivoli- och marknadsnöjen eller därmed jämförlig offentlig tillställning. Länsstyrelsen äger dock medgiva undantag, om deltagandet kan anses icke menligt inverka på barnets andliga eller fysiska hälsa.

Vid offentlig tillställning må ej förekomma hypnotiska eller därmed likartade experiment, med mindre socialstyrelsen funnit del kunna ske utan våda.

Om filmförevisning vid offentlig Om filmförevisning vid offendig tillställning, tävling med fordon på fillställning, tävling med fordon på väg, tävling eller uppvisning med väg, tävling eller uppvisning med luftfartyg samt om tillställning, för luftfartyg, gälla särskilda föreskrif-vdken bevillningsavgift för särskilda ter utöver bestämmelserna i denna förmåner och rättigheter skad utgå, stadga, gälla särskilda föreskrifter utöver bestämmelserna i denna stadga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Senaste lydelse 1982:344. 13

7 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna 1990/91:159

sammankomster

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1956:618) om allmänna sammankomster skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe

12 §1

Vid allmän sammankomst, som ej utgör led i undervisningen vid högre läroanstalt, må ej förekomma hypnotiska eller därmed likartade experiment, med mindre socialstyrelsen funnit det kunna ske utan våda.

Om biografföreställning och om Om biografföreställning gäller allmän sammankomst, för vilken be- särskilda föreskrifter utöver bestäm-villningsavgift för särskilda förmåner melserna i denna lag. och rättigheter skall utgå, gälla särskilda föreskrifter utöver bestämmelserna i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

' Senaste lydelse 1976:1005. 14

8 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa 1990/91:159

fall från artistersättning m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fafl från artistersättning m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe

2§

Bestämmelserna i 1 § gäller inte. Bestämmelserna i 1 § gäller inte,

om bevillningsavgift tas ut enligt la- om skatt tas ut enligt lagen gen (1908:128 s. 1) om bevillningsav- (1991:000) om särskild inkomstskan gifter för särskilda förmåner och rät- för utomlands bosatta artbter m.fl. tigheter eller om befrielse från sådan avgift skall åtnjutas enligt bestämmelse i samma lag.

Utges ersättning som avses i 1 § av fysisk person eller dödsbo, skall preliminär A-skatt betalas endast om ersättningen utgör omkostnad i rörelse.

Riksskatteverket får medge att preliminär A-skatt inte skall betalas för ersättning som tillkommer viss juridisk person.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om ersättning beträffande vilken avgift tas ut enligt beslämmelserna i lagen (1908:128 s. 1) om särskilda förmåner och rättigheter eller om befrielse från sådan avgift skall åtnjutas enligt bestämmelse i samma lag.

9 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid 1990/91:159

återbetalning av skatter och avgifter

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydebe Föreslagen lydebe

1§' Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i

1. uppbördslagen (1953:272),

2. lagen (1958:295) om sjömansskatt,

3. lagen (1968:430) om mervärdeskatt med undantag av 76 a §,

4. tullagen (1973:670), tullförordningen (1973:979), lagen (1973:981) om frihet från införselavgift, tuflagen (1987:1065), lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. eller lagen (1987:1066) om frihet från skatt eller avgift vid införsel,

5. lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar,

6. lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter eller lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

7. lagen (1984:151) om punktskat- 7. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter eller ter och prisregleringsavgifter eller författning som anges i 1 kap. 1 § författning som anges i 1 kap. 1 § första stycket samma lag, i de fafl då första stycket samma lag, i de fall då utbetalningen ankommer på riks- utbetalningen ankommer på riksskatteverket, eller skatteverket,

8. lagen (1974:992) om nedsatt- 8. lagen (1974:992) om nedsätt ning av allmän energiskatt. ning av allmän energiskatt,

9. lagen (1991:000) om särskild in komstskatt för utomlands bosatta, el ler

10. lagen (1991:000) om särskild inkomstskatt för utomlamb bosatta artbter m.fl.

Vad som sagts i första stycket 7 gäller inte utbetalning enligt 27 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt, 6 § lagen (1961:372) om bensinskatt och 13 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

' Senaste lydelse 1987:1196. 16

10 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt 1990/91:159

Härigenom föreskrivs alt 1 § 1 mom. lagen (1958:295)' om sjömansskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

l§ 1 mom.- Sjömansskatt enligt denna lag skall erläggas av sjöman för inkomst ombord på svenskt handelsfartyg med en brutlodräklighet av minst 100, vilkel huvudsakligast nyttjas i sådan närfarl eller fjärrfarl, som i 2 § sägs.

Sjömansskatt skall icke erläggas Sjömansskatt skall icke erläggas

av sjöman ombord på svenskt han- av sjöman ombord på svenskt han delsfartyg i fart inom landet huvud- delsfarlyg i fart inom landel huvud sakligen i hamnar eller på floder, ka- sakligen i hamnar eller på floder, ka naler eller insjöar eller inomskärs naler eller insjöar eller inomskärs vid kusterna eller i Kalmarsund vid kusterna eller i Kalmarsund (inre fart) ulom i fall som avses i 7 § (inre fart) utom i fall som avses i 7 § 2 mom. andra styckel. 2 mom. andra stycket. Sjömansskatt

skall icke heller erläggas för sådan ersättning avses i lagen (1991:000) otn särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. och som inte är utidantagna från skatteplikt enligi 8 § 2 och 3 tiätnnda lag. Den som för redarens räkning tjänstgör som kontrollant under fartygs byggande eller biträder vid fartygels utrustning för atl senare tillträda befattning på fartyget skall erlägga sjömansskall för inkomsterna under kontrollant- eller utrustningstiden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

' Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.

- Senaste lydelse 1982:255, 17

2 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 159

Finansdepartementet Prop.

1990/91:159 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 21 mars 1991

Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister, m.m.

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Reglerna för beskattning av utländska artister som tillfälligt uppträder i Sverige bygger på lagstiftning från seklets början som är både sakligt och formellt föråldrade. Området har tidigare behandlats av utredningen om beskattning av ulländska artister, vars förslag om arlislavgift (SOU 1977:96) dock inte ledde till lagstiftning.

År 1985 tillsattes en kommitté med uppdrag att göra en översyn av beskattningen av utländska artister m. fl. Kommittén, som antog namnet artist-beskattningskommitlén, lade den 28 februari 1989 fram belänkandel (SOU 1989:9) Särskild inkomstskatt för ulländska artister m. fl.

Förslagel har remissbehandlats. En förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet finns fogad som bilaga 1 till protokollet. En sammanställning över remissyttrandena har upprättats och flnns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 1589/89).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 14 februari 1991 alt inhämta lagrådets yttrande över bl.a. elt förslag till lag om särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. De till lagrådel remitterade lagförslagen bör fogas till protokollet som bilaga 2.

Lagrådets yttrande bör fogas lill protokollet som bilaga 3. Jag återkommer till lagrådets synpunkter i den allmänna motiveringen och i specialmoliveringen.

Jag kommer nu först att redovisa mitt förslag lill nya regler för beskattning av utomlands bosatta artister m.fl. Förslaget bygger på arlislbeskattnings- kommitténs belänkande. Därefter kommer jag alt ta upp en fråga som rör beskattningen av personalrabatler. 18

1.2 Nuvarande regler Prop.

1990/91'159 Utomlands bosatta artister som framträder i Sverige betalar bevillningsavgift

enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter, BevL. Bestämmelserna är knutna lill ett tillståndsförfarande som regleras i kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m. m. i Sverige.

Bestämmelserna innebär i huvudsak följande. I utlandet bosatt fysisk person som medverkar vid offentlig föreställning m. m. här i landet (utländsk artist) skall betala bevillningsavgift på ersättningen för framträdandet. Avgiften beräknas på hela bruttoersättningen inkl. naturaförmåner, kostnadsersättningar och omkostnader som har betalats direkt av arrangören. Avgiften uppgår till 30 % av ersättningen. Anordnaren av föreställningen ansvarar för att avgiften betalas. Bevillningsavgift skall också betalas av utomlands bosatt fysisk person eller utländsk juridisk person som anordnar offentlig föreställning m. m. här i riket (utländsk anordnare). Avgiften är i detta fall 15 % av bruttointäkten.

Befrielse från skyldighet att betala bevillningsavgift föreligger dels för gatumusikanter och liknande som endast uppbär frivilliga bidrag, dels för deltagare i idrottstävlingar som har anordnats av en organisation som är ansluten till Sveriges riksidrottsförbund eller representerad inom Sveriges olympiska kommitté eller som genom särskilt beslut av regeringen förklaras likställd med dessa. Vidare kan befrielse för visst framlrädande medges genom särskilt beslut av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (fr. o. m. den 1 april 1990 riksskatteverket). En redogörelse för praxis i ärenden om befrielse från bevillningsavgift finns i prop. 1989/90:50 s. 111.

Inkomster på vilka BevL är tillämplig undantas från kommunal och statlig inkomstbeskattning. Detta gäller även vid befrielse från avgift. Av belydelse i sammanhanget är naturligtvis också beslämmelserna i de dubbelbeskattningsavtal som Sverige slutit med andra länder.

Bevillningsavgiften tillfaller med hälften vardera staten och den primärkommun där artisten framträder.

1.3 Artistbeskattningskommitténs betänkande

1 artistbeskattningskommitténs betänkande föreslås att systemet med tillstånd, uttag av eller befrielse från bevillningsavgift slopas. I stället föreslås en ny lag med personlig inkomstskatt för utländska artister som utövar artistisk verksamhet i Sverige. Även utländsk person som tillhandahåller eller arrangerar artistisk verksamhet med utländsk artist här i landet beskattas. Förslagel omfattar också utländsk idrottsman. Skatten kallas särskild inkomstskatt.

Kommittéförslaget bygger på att den typ av inkomst som det här är fråga om skall beskattas i källstaten. I de flesla fall skall inkomstredovisning och beskattning även ske i hemviststaten. I regel får den skattskyldige då avräkna den skatt som erlagts i Sverige mot debiterad slutlig skatt i hemlandet. På så vis får skatten i Sverige karaktär av preliminär skall med det förbehållet att den inte återbetalas även om den blir högre än skatten i hemlandet.

19 Vissa inkomster från artistisk verksamhet skall undantas från beskattning. Prop. Från skattepliktig inkomst undantas vidare ersätlning för resor och transpor- 1990/91:159 ter. Ersältning för kost och logi eller värdet av fri sådan förmån är skattepliktig-

Avdrag för koslnader skall enligt kommitténs förslag medges antingen i form av schablonavdrag (30 % av skattepliktig inkomst vid betalning till artist eller 50 % vid betalning lill artislföretag) eller, efter särskild ansökan, för faktiska kostnader nedlagda i Sverige. Särskilda regler skall gälla när artistisk verksamhet bedrivs i egen regi av utländska artister eller andra utländska personer.

Skattesatsen föreslås av kommitién bli 30 % av beskattningsbar inkomst, dvs. den skattepliktiga inkomsien minskad med kostnadsavdrag.

Den särskilda inkomstskatten föreslås i sin helhet tillfalla staten.

1.4 Remissinstansernas inställning i stort till artistbeskattningskommitténs betänkande

Förslaget har fått ett blandat mottagande av remissinslanserna. Myndigheterna är i stort positiva till förslagel, men föreslår språkliga och redaktionella ändringar i lagförslagen.

Stiftelsen Svenska institutet och slatens kulturråd understryker viklen av att de institutioner och andra arrangörer som berörs av förslaget kompenseras för sina ökade kostnader. Statens kulturråd påpekar att avtal med utländska artister ofta gäller nettogage, dvs. ersättning efter skatt. Delta innebär att skatten i stor utsträckning kommer atl drabba arrangörerna. Kostnaderna kommer att öka för en lång rad arrangörer som anlilar utländska artister. Vidare hänvisar statens kulturråd lill dubbelbeskattningsavtal med vissa länder (främst utvecklingsländer och östländer) som innebär alt ersätlning som utgår inom ramen för kulturellt ulbyte mellan Sverige och annat land undantas från beskattning. Detsamma gäller ersättningar som till viss del betalas av offentlig institution eller myndighet i artistens hemland och ersättningar till artister som är anslällda av främmande stat. Slalens kulturråd påpekar att detta kan leda till atl arlistengagemangen förskjuls mol dessa länder

RepreseniatUer för arrangörer inotn kulturlivet och andra företrädare för kulturlivet är nästan alla kritiska till förslaget. De synpunkter som Svenska inslilutel och statens kulturråd lämnai om ökade koslnader och förskjutningen mot artister från öststaterna betonas. Ett antal arrangörer menar att kulturverksamhet som åtnjuter samhällets stöd bör undantas. Folkparkernas Centralorganisation och Cirkusakademien pekar speciellt på atl cirkusar bör undantas.

Musikelablissemenlels förening (MEF) och Ema-Telslar tillstyrker förslaget i stort. De anför dock alt koslnader i utlandet bör vara avdragsgilla. Ema-Telslar anser att dispensmöjligheten bör finnas kvar för sådan musikform, t. ex. jazz, som ej har etl naturligt kommersiellt syfte.

Svenska Musikerförbundet och Svenska Tealerförbundel är också i huvudsak positiva till förslagel. De anser dock att skattesatsen bör vara 40 %.

Riksidrollsförbundel avstyrker kommitténs förslag. Förbundet pekar på de ökade kostnader som förslaget innebär. Vidare framhålls atl förslagel in- _„

nebär ökad administrativ belastning för idrottsrörelsen.

2 Ny lag om beskattning av utomlands bosatta artister m.fl.

Prop. 1990/91:159

2.1 Allmänna synpunkter på beskattning av utomlands bosatta artister och idrottsmän

2.1.1 Inledning

Reglerna för beskattning av utomlands bosatta (utländska) artister är både sakligt och formellt föråldrade. Artistbeskatlningskommilténs förslag innebär att en nödvändig modernisering av regelsystemet företas. Det finns anledning att vid de fortsatta övervägandena ulgå från kommitténs förslag. Vissa ändringar i förhållande till förslaget bör dock göras.

Reglerna för beskattning av utländska artister bör vara enkla och klara. Beskattningen bör vara neulral gentemot beskattningen av svenska artister. Systemet bör inle vara svårl atl hantera för artister, artistföretag och myndigheter. Möjligheterna till skatteflykt bör minimeras.

Mot denna bakgrund är etl källskattesystem, åtskilt från beskattningen av inhemska skattskyldiga och utan deklaration och taxering i efterhand, det mest ändamålsenliga sättet att beskatta utländska artister som framträder i Sverige, Skälen för detta är följande. Beskattningen måste ske så snabbt som möjligt. Utbelalare av ersätlning måsle ansvara för att skatten betalas, eftersom artisten i allmänhet har lämnat landet innan ett skattekrav kan riktas mot honom. Möjligheterna att få de skattskyldiga att lämna deklaration med styrkta uppgifter om kostnadsavdrag m.m. är inte stora. Lagstiftningen om beskattning av inhemska, obegränsat skattskyldiga bör inte belastas med ytterligare komplicerade regler. Kommittén har också föreslagit all ufländska artister skall beskattas på detta sätt.

Jag vill i delta sammanhang nämna alt regeringen denna dag också beslutat om en proposition till riksdagen om beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m. (prop 1990/91:107) som innebär uttag av en definitiv källskatt för utomlands bosatta enligt ett förfarande som i sina huvuddrag är detsamma som i de förslag jag här lägger fram. Det förstnämnda förslaget innebär att utomlands bosatta beskattas för inkomst av tjänst från Sverige med en statlig definitiv källskatt på 25 % fr.o.m. år 1992. Kostnadsavdrag medges inte och deklarationsskyldigheten för inkomst av tjänst upphör för den som är bosatt utomlands.

Lagrådet har vid sin granskning av de lill lagrådet remitterade lagförslagen funnit att förslaget till lag om särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl. har ett sådant samband med förslaget till lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta att lagarna bör samordnas. Ell utkast till en gemensam lag har upprättats av lagrådet. Lagrådet har angivit atl etl alternativ lill en gemensam lag är att ge de båda lagarna en så långt möjligt enhetlig utformning.

Liksom lagrådet anser jag alt en närmare samordning bör ske av de två lagarna. När det gäller hur en sådan samordning bör ske gör jag följande bedömning. Beträffande arbetstagare som vistas tillfälligt i Sverige under sådana förhållanden alt skattskyldighet föreligger anser jag del vara av största

vikt all de i huvudsak likabehandlas med här bosatta arbetstagare. De upp- Prop. bär ersältning för sitt arbele som i alll väsentligt är att jämställa med lön 1990/91:159 som uppbärs av andra anställda. Artister som tillfälligt vistas här uppbär i allmänhet ersättningar som är av annat slag och som är avsedda att läcka en rad direkta och indirekta kostnader som en löntagare i normalfallet inte har. Av det skälet är också skattesatsen lägre vid beskattningen av utomlands bosatta artister. Anmärkas kan också att en artist enligt förslaget till lag om beskallning av utomlands bosatta artister beskattas för härifrån uppburen ersätlning oavsett om vistelsen är myckel kortvarig och oberoende av huruvida ulbetalaren av ersättningen har fasl driftställe eller annan anknytning lill Sverige. Della är inle fallel beträffande en löntagare som tillfälligt vistas här. Medan en artist som tillfälligt vistas här beskattas för emottagen ersättning beskattas som regel inle eventuellt medföljande scenarbelare och andra som avlönas av artisten. (Jfr den s.k. 183-dagarsregeln i förslagel till särskild inkomstskatt och molsvarande regler i dubbelbeskattningsavtalen.) Sammantaget kan konstateras att skattskyldighetsreglerna beträffande utländska artister och utländska arbetstagare såväl genom de föreslagna inlerna reglerna som på grund av åtaganden i dubbelbeskattningsavtalen skiljer sig ål saml att de ersättningar som beskattas enligt de föreslagna lagarna är av skilda slag. Den omständigheten atl en artist i vissa speciella situationer också kan erhålla ersältning i form av lön samlidigt som han uppbär ersättning i sin egenskap av artist motiverar inte enligt min uppfaltning alt regler om beskattningen av de två slagen av ersätlning skall finnas i samma lag. Vidare kan nämnas alt del bl.a. belräffande beskattningen av naturaförmåner är motiverat med skilda materiella regler för utomlands bosatta artister och andra grupper skattskyldiga.

Lagrådets förslag innebär också alt RSV inle skulle bli beskattningsmyndighet när det gäller beskattningen av utomlands bosatta artister. Med hänsyn till den särskilda kompetens som byggts upp hos RSV:s beskatlningsav-delning i Ludvika när det gäller beskattningen av ulländska artister och då dessa ärenden på grund av sin särskilda karaktär bör hållas samlade hos en beskattningsmyndighet är det inte lämpligt med samma forumregler för ärenden rörande artister som beträffande övriga kategorier skattskyldiga. Även i övrigt finns det bärande skäl för att i vissa avseenden ha andra förfaranderegler för utomlands bosalla artister än de som bör gälla övriga kategorier skattskyldiga.

1 en gemensam lag skulle del således bli nödvändigl att ha betydelsefulla skillnader såväl i de materiella som de processuella reglerna för artister resp. för de övriga grupper av skallskyldiga som skulle omfattas av lagen. Enligt min uppfaltning skulle därför en gemensam lag snarast leda till att del blir svårare för såväl skattskyldiga som skatteförvaltning att överblicka vilka regler som gäller i olika situationer. Jag anser inte alt de fördelar av närmast lagtekniskt slag som en gemensam lag skulle innebära uppväger dessa nackdelar. Min uppfatlning är således alt regleringen av beskattningen av ulomlands bosatta och ulomlands bosatta artister bör ske i två separata lagar, men med siörsta möjliga samordning mellan de regler som har nära samband. Förslaget till lag om särskild inkomstskatt för ulomlands bosatta artister har

utformats i nära överensstämmelse med de av lagrådet redovisade synpunk- Prop. terna. 1990/91:159

2.1.2 Huvuddragen i det nya regelsystemet

Som kommittén anför bör beskattningen ligga så nära den slutliga mottagaren av ersältning som möjligl. Detta innebär all ersältning som betalas i flera led beskattas först i det sista ledet, nämligen när artisten slår som mottagare av ersättningen. Från denna princip måsle ett avsteg göras. När ersättningen utbetalas till ulländskt artistförelag eller liknande är utbetalaren tvungen atl göra skatteavdrag trots alt artisten inte står som mottagare av ersättningen. 1 annat fall skulle reglerna lätt kunna kringgås. För artist eller annan ulomlands bosatt person som själv arrangerar artistisk verksamhel i Sveriges saknas utbetalare som kan verkställa skatteavdrag. I detta speciella fall måsle arrangören själv svara för redovisning och betalning av skallen.

Del finns starka förenklingsskäl som lalar för att vederlag i form av nödvändig resa och förmån av kost och logi i samband med uppträdandet bör undantas från skatteplikt. Däremol lalar kontrollskäl mot atl undanta kontant reseersättning från beskattning. I dessa avseenden har kommitién föreslagit en annan lösning.

Förenklingsskäl talar också för all skatten bör beräknas på den kontanta ersättningen och att avdrag för kostnader beaktas på så säll all skattesatsen bestäms lill en förhållandevis låg procentsats, 15 %, för samtliga skattesubjekt. Även dessa förslag avviker från kommitténs.

Vissa typer av inkomster bör inte leda till skyldighel atl betala särskild inkomstskatt. Dessa undanlag bör anges i lagen.

Likformighetsskäl talar för att beskatta ulländska idrottsmän på samma sätt som utländska artister. Idrottsmän bör således inte undantas från beskattning. Vidare bör beskattningen i möjligaste mån vara neulral gentemot beskattningen av svenska artister och idrottsmän. Jag anser atl det inte finns tillräckligt starka skäl för att härvid särbehandla cirkusartister. Möjligheten att genom särskilt beslut få befrielse från beskattning bör las bort. 1 sammanhanget vill jag framhålla atl befrielsemöjligheter saknas i så gott som samtliga av de länder vilkas regler för beskattning av utländska artister arlistbe-skattningskommittén studerat. Undanlag från beskattning får i stället övervägas i samband med förhandlingar vid ingående av eller ändring i dubbelbeskattningsavtal med andra länder. Svenska artister kan då i motsvarande grad bli skattebefriade vid framträdanden utomlands.

EG-aspekter

Arlislbeskatlningskommiltén har som jag nyss nämnt inhämtat uppgifter från några utländska stater om reglerna i respektive stat för beskattning av utländska artister och idrottsmän. Av redogörelsen framgår all även i de län der som är medlemmar i EG är beskattningsreglerna på detta område slarki varierande. I några länder finns källbeskatlning av liknande slag som den svenska men även andra system, såsom nettobeskattning, tillämpas. Enligt vad som inhämtats finns för närvarande inga planer inom EG på alt utarbeta för EG-länderna gemensamma regler för beskattning av utländska artister

och idrottsmän.

2.2 Skattskyldighet m.m.

Prop. 1990/91:159

Mitt förslag: Skattskyldigheten enligt lagen om särsk. i inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl. (LSI) skall omfatt; utomlands bosatt artist och idrottsman samt artislföretag och arrangör hemmahörande eller bosalt i utlandet.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Kommittén gör dock ingen terminologisk skillnad mellan artister och idrottsmän. Vidare föreslår kommittén att med utländsk skall såvitl gäller fysisk person förstås den som inte är kyrkobokförd här i riket.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser'" Istyrker förslaget eller lämnar det utan erinran i denna del. Krit"k riktas jock av några remissinstanser mol bl.a. vissa av de definitioner kommittén föreslagit.

Skälen för mitt förslag

Ariistbegreppet

Med artist avses den som utövar artistisk verksamhet. Begreppen artist och artistisk verksamhet är centrala och av avgörande betydelse för tillämpningen. De måste därför belysas närmare.

Utgångspunkten bör härvid vara uttryckens betydelse i normalt språkbruk. Efler mönster från 4 § 1 mom. BevL och 3 § lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fall från arlislersättning m.m. kan man dock i den nya lagen genom en uppräkning av olika artistiska uttrycksformer beskriva de vanligaste formerna för artistisk verksamhet. Definitionen återfinns i 3 § i lagförslaget.

För atl förebygga gränsdragningsproblem kan det finnas anledning att här kommentera dels föredrags- och föreläsningsverksamhet, dels gudstjänster och andra religiösa uttrycksformer med artistiska inslag.

Ren undervisnings- eller bildningsverksamhet resp. andaktsulövning skall inte ge upphov till skattepliktig inkomst enligt LSI.

Det förekommer emellertid atl en artist under ell engagemang både undervisar och ger en konsert. I elt sådant fall skall den del av ersättningen som avser undervisningen inte beskattas enligt LSI. Konsertdelen däremot skall beskallas om ersättningen uppbärs härifrån. Om det av avtalet mellan parterna inte går alt utläsa hur ersättningen skall fördelas måste en uppskattning göras av hur stor del av ersättningen som belöper på konsertdelen resp. undervisningsdelen. Detta kan också bli aktuellt i de fall fördelningen i avtalet av ersättningen på undervisningsdel resp. konsertdel är orimlig. Bedömningen får i sådana fall göras efler vad som är rimligl och skäligt.

Det förekommer också att ell uppträdande sker på sådant sätt och i sådant sammanhang atl det är svårl atl avgöra om del är fråga om konsert eller föredrag eller deltagande i andaktsulövning. I dessa fall bör bedömningen ske utifrån en huvudsaklighetsprincip. En föreläsning kan t. ex. vara uppblan-

24

dad med ett antal sånginslag. I tveksamma fall får man söka ledning i vad Prop.

som framstår som del huvudsakliga syftet med föreställningen eller vad som 1990/91:159

är den framträdandes yrke eller normala sysselsättning.

Vad gäller gränsdragningen mellan andakt och konsert är avsikten att eventuell inkomst från deltagande i själva andaktsutövandet inte skall beskattas enligt LSL Om en artist i sin egenskap av artist framträder vid en andakt med t. ex. ett sångnummer bör ersättningen till artisten beskattas enligt LSI. Om artisten däremot deltar som ledare för andaklen, läser en betraktelse efler liknande eller håller en predikan kan han inte anses bedriva artistisk verksamhet.

Framträdandet skall ske inför publik som anlingen är personligen närvarande eller kan se eller lyssna till framträdandet med hjälp av ljud- eller bildupptagning.

Alla som framträder med artistisk verksamhet på t. ex. en scen skall omfattas av lagen. Utanför faller scenpersonal och tekniska biträden. Detsamma gäller sådana kategorier som regissörer och koreografer. Del skulle av inte minst praktiska skäl för både skattskyldiga, arrangörer och beskattningsmyndighelen vara enklare om beskattning enligt LSI kunde omfatta samtliga som medverkar i t. ex. en utländsk artistgrupp. Fördelning av ersättning på deltagarna inför skatteberäkningen skulle då kunna ske på ett smidigt sätt. Det förhållandet att en del av gruppens medlemmar inte omfattas av LSI och kanske över huvud taget inte är skattskyldiga i Sverige kan leda till tvistigheter beträffande hur fördelningen skall göras. Reglerna i OECD:s modellavtal, som många av de svenska dubbelbeskattningsavtalen är anpassade till, och i övriga avtal ger dock inte utrymme för en anpassning i detta avseende. Avtalstexterna medger således inga undanlag från kravet på personligt framträdande på scen e.d.

Det ligger i sakens natur att beskattningsmyndigheten vid sin bedömning av frågan om artistisk verksamhel föreligger och vilka personer som skall beskattas enligt LSI i stor utsträckning får hta på de uppgifter och den bedömning som görs av utbetalaren eller arrangören.

Det kan påpekas att ersättning som i enlighet med vad jag angett i det föregående inte blir skattepliktig enligt LSI i stället kan bli skattepliktig enligt de i annat sammanhang föreslagna reglerna om beskattning av inkomst av Ijänsl från Sverige.

Idrottsman

I utländsk rätl innefattas i många fall inkomster av idrottslig verksamhet i regelsystemet för artistbeskallningen. Även OECD:s modellavtal innefattar sådana inkomster. Jag kan för min del inte finna att det föreligger bärande skäl för att undanta idrottslig verksamhet från beskattning. Det kan dock vara av visst värde att hålla isär begreppen artistisk resp. idrottslig verksamhet.

Det bör i regel vara lätt att bestämma om idrottslig verksamhet föreligger eller inte. Med idrottslig verksamhel avses här framträdanden inför publik, direkt eller genom radio- och TV-inspelning, vid tävling eller uppvisning. I de fall gränsdragningsfrågor uppkommer torde inkomsterna ofta ändå vara

skalleplikliga enligt LSI på grund av reglerna om skatteplikt för artistisk Prop. verksamhet. När jag i fortsättningen lalar om artister, artistisk verksamhet 1990/91:159 och liknande avser jag även idrottsmän och idrottslig verksamhet m.m.

Artislföretag hemmahörande i udandet

Mitl förslag innebär alt även artislföretag hemmahörande i utlandet skall vara skattskyldiga enligt LSI. Detta är nödvändigl om reglerna inte skall kunna kringgås. Om sådana regler inte införs skulle sannolikt betalning för en artists framträdande i Sverige i många fall ske till annan mottagare än artisten personligen.

Med begreppel artislföretag bör avses fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot ersältning tillhandahåller utländsk artist (3 § i förslaget till LSI).

Jag ser inle skäl atl, som en remissinstans (Teatrarnas Riksförbund) föreslår, skilja mellan sådana förelag där artisten har ett avgörande inflytande och andra företag. Skälen lill della är alt en sådan uppdelning ger upphov till kontroll- och gränsdragningsproblem. En annan sak är all problem av detta slag ändå kan uppkomma till följd av alt vissa dubbelbeskattningsavtal som Sverige slutit med annat land (jämför avtalet med Canada) endasl ger möjlighet att beskalla artistförelag i vilket artisten eller honom närstående person direki eller indirekt deltar i kontrollen av eller har del av företagets vinst.

1 sammanhanget vill jag också kommentera punkt 2 av artikel 17 i OECD:s modellavtal som ingår i många svenska dubbelbeskattningsavtal. Punklen har följande lydelse.

"I fall då inkomst genom personlig verksamhel, som artist eller idrottsman utövar i denna egenskap, inte tillfaller artisten eller idrottsmannen själv utan annan person, får denna inkomst, utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskallas i den avlalsslutande stal där artisten eller idrottsmannen utövar verksamheten."

Kommittén anför att det råder viss ivekan om hur bestämmelserna skall tolkas. Frågan gäller om bestämmelserna möjliggör beskattning av det belopp som utgår till arlistförelagel men inle utbetalas till artisten eller idrottsmannen. En beskattning av detta belopp får som effekt att indirekt beskattning sker av artislföretagets vinstandel.

Den ursprungliga avsikten med bestämmelsen var alt motverka skalteun-dandraganden genom att betalning till en artist sker via ell bolag som artisten har inflytande i. Genom detta arrangemang kunde beskattning tidigare undgås, eftersom bolaget saknade fast driftställe i verksamhetslandel.

Även om den ursprungliga avsiklen med bestämmelsen var den nämnda finns del enligt min mening ingenting som hindrar atl arlislföretagels vinst beskattas i verksamhetslandel. Bestämmelsen förhindrar således inte att hela ersättningen lill arlistförelagel beskattas.

Kommitién har vidare föreslagil vissa särregler för ulländska artislföretag i syfle att förhindra beskallning av ersättning som avser förelagets egen vinst. Som framgår av del tidigare sagda anser jag all en sådan beskattning inte strider mot punkl 2 i artikel 17 av OECD:s modellavial. Kommittén an-

för att man genom särregleringen undviker att komma i konflikt med diskri- Prop. mineringsklausulen i dubbelbeskattningsavtalen. Denna klausul är i de flesta 1990/91:159 avtalen utformad efter mönster av artikel 24 i modellavtalet och har följande lydelse.

"1. Medborgare i en avtalsslutande stat skall inte i den andra avtalsslutande staten bli föremål för beskattning eller därmed sammanhängande krav som är av annat slag eller mer tyngande än den beskattning och därmed sammanhängande krav som medborgare i denna andra stat under samma förhållanden är eller kan bli underkastad. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 1 tillämpas denna bestämmelse även på person som inte har hemvist i en avtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande staterna. 2. Uttrycket 'medborgare' åsyftar:

a) fysisk person som har medborgarskap i en avtalsslutande stat;

b) juridisk person och annan sammanslutning som bildats enligt den lagstiftning som gäller i en avtalsslutande stal."

Jag kan för egen del inte finna att en beskattning av artistföretagets egen vinst skulle innebära en otiflåten diskriminering enligt ifrågavarande artikel. Såvitt gäller utländskt artistföretag som är fysisk person kan samma bestämmelser tillämpas för såväl svenska medborgare som utländska medborgare. Svenska medborgare som är bosatta utomlands kommer härvid att beskattas på samma sätt som utländska medborgare bosatta utomlands. Någon otillåten diskriminering uppkommer inte.

Av samma skäl anser jag heller inte att den föreslagna regleringen kan anses stå i strid med artikel 7 i Romfördraget (EG avtalet den 25 mars 1957). Sistnämnda artikel förbjuder i likhet med artikel 24 i modellavtalet diskriminering på grund av nationalitet.

Vad gäller juridiska personer är svenska juridiska personer skattskyldiga enligt 6 § 1 mom. första stycket b lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt (SIL) för all inkomst, som de förvärvat här i riket eller på uUändsk ort. Svenskt artistföretag som är juridisk person är således skatlskyldigl enligt SIL. Artistföretag hemmahörande i uUandet som är juridisk person föreslås däremot bli skatlskyldigl enligt LSI. Att härvid beskatta det belopp som är att hänföra till artistföretagets egen vinst strider enligt min mening inte mot diskrimineringsklausulen. En annan sak är att skattesatsen vid en bruttobeskattning, som det här av praktiska skäl är frågan om, måste sättas så låg att artistföretag hemmahörande i utlandet generellt inte beskattas hårdare än svenska juridiska personer som är artistföretag. I sammanhanget vill jag peka på att utländska skadeförsäkringsföretag beskattas på ett liknande sätt enligt 2 § 6 mom. åttonde stycket SIL. För dessa utländska företag gäller att som nettointäkt anses en viss procent av företagets premieinkomst av här bedriven försäkringsrörelse.

Arrangör hemmahörande i utiandei

Kommittén anför att nuvarande regler i BevL om beskattning av utländska arrangörer tillämpas mycket sällan och alt det synes höra till undantagen att artistisk verksamhet i Sverige bedrivs i egen regi av ufländska artister eller andra utländska personer. Särskilda regler för dessa fall är enligt kommitténs uppfattning ändå nödvändiga för att undvika artistisk verksamhet med ut- 27

ländska arrangörer i skatteundandragande syfte. Jag delar denna bedöm- Prop. ning. 1990/91:159

De lagregler jag föreslår för denna lyp av verksamhet ansluter sig så nära som möjligl lill bestämmelserna för ulländska medverkande artister och för artistföretag.

Med begreppet arrangör bör avses den som anordnar tillställning med artistisk eller idroltshg verksamhel (3 § i förslaget tfll LSI). Vad jag anfört ovan om beskattning av utländskt arlislförelags egen vinst äger motsvarande till-lämpning vid beskattning av utländsk arrangör.

Fysisk person bosalt utomlands och juridisk person hemmahörande i utiandei

Kommiltén föreslår att kyrkobokföringen skall vara avgörande för om skattskyldighet skall föreligga enhgt LSI. Som skäl för att inte använda bosätl-ningsbegrepp som används i kommunalskallelagen (1928:370), KL, anför kommittén att tillämpning av begreppen "stadigvarande vistelse" och "väsentlig anknytning" ofta kräver ingående och tidskrävande utredningar. Gränsdragningsproblemen är många och svårbemästrade och begreppen anses därför inte passa in i ett syslem med definitiv källskatt som kräver enkelhet och snabbhet. Kommittén anser att besvärliga bosättningsregler bör undvikas inte minst av hänsyn till de utbetalare som skall göra skatteavdrag.

Enligt min mening lalar emellertid starka principiella och prakliska skäl för att samma bosältningsbegrepp används i LSI som i övrig skattelagstiftning. Det av kommittén föreslagna bosättningsbegreppet används inte i övrig intern skattelagstiftning och inle heller i de dubbelbeskattningsavtal som Sverige har slutit med andra länder. Jag kan därför inte ansluta mig tiU kommitténs förslag utan anser i likhet med riksskatteverket att samma bosättningsbegrepp skall användas som i KL. Med utomlands bosatt fysisk person bör därför förstås den som inte är bosatt eller stadigvarande vistas i riket.

Med utländsk juridisk person avses enligt 16 § 2 mom. SIL associafion, som enligt lagstiftningen i den stal där den är hemmahörande kan förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter och föra talan inför domstolar och andra myndigheter och över vilkens förmögenhetsmassa de enskilda delägarna inle fritt kan förfoga.

I sammanhangel vill jag nämna att en juridisk person betraktas som svensk om den är registrerad i Sverige. Ideella föreningar m.fl. räknas som svenska om styrelsen eller liknande har silt säte i Sverige. Begreppet juridisk person hemmahörande i udandet bör ha samma betydelse i LSI som begreppet utländsk juridisk person i SIL.

Lagrådet har föreslagit definitioner för begreppen "bosatt utomlands" och

28

"hemmahörande i udandet". Dessa definitioner har tagits in i 3 § i lagförslaget.

2.3 Skattepliktig inkomst

Prop.

1990/91:159

Mitt förslag: Skattepliktig inkomst är inkomst som uppbärs från Sverige och avser verksamhet som bedrivs i Sverige eller på svenskl fartyg. För artist och artislföretag är skattepliktig inkomst vad som erhålls i kontant ersättning eller annat vederlag.

För arrangör är skattepliktig inkomst vad som uppbärs i form av biljetfintäkter, reklamintäkter eller andra intäkter av en fillställning.

Kommitténs förslag: Förslaget överensstämmer med mitt vad avser att inkomsten skall ha uppburits från Sverige och avse verksamhet som bedrivits här eller på svenskt fartyg.

För artist och artistföretag är enligt kommitténs förslag all inkomst av artistisk verksamhet skattepliktig med undantag för ersätlning för resor och transporter i samband med inkomstförvärvet till den del de motsvaras av faktiska kostnader för artisten eller arfistföretaget. Värdet av fri kost och logi föreslås således bli skattepliktigt.

Vad gäller värderingen av annat vederlag än kontanter eller därmed likställt vederlag föreslår kommittén särskilda värderingsregler.

För arrangör överensstämmer kommitténs förslag med mitt såvitt gäller vilka inkomster som skall vara skattepliktiga.

Remissinstanserna: Riksskatteverket anför att det finns risk såväl för att ersättning som rätteligen utgör skalteplikfig inkomst rubriceras som resekostnads- ersättning som för att avdrag för faktiska kostnader yrkas för belopp som täckts av skattefri ersältning. Flera representanter för kuUurlivet och idrotts- rörelsen ifrågasätter de föreslagna reglerna för kost och logi. Det påpekas att reglerna kommer att innebära ett betungande och onödigt merarbete då redovisning skall ske även om ingen skatt skall utgå. 1 några remissyttranden efterlyses ett skattefritt bottenbelopp.

Skälen för mitt förslag

Inkomsten skad uppbäras från Sverige

En förutsättning för att inkomsten skall vara skattepliktig är att den uppbärs från Sverige (7§ LSI). Uttrycket "uppburits härifrån" fanns tidigare i 53 § 1 mom. a KL. Lydelsen av bestämmelsen kunde emellertid i vissa fall leda fill total skattefrihet för personer som utsänts till Sverige från annat land. Bestämmelsen har därför ändrats från och med år 1990 (prop. 1989/90:47, SkU16, rskr. 102, SFS 1989:1039), varvid uUrycket "uppburils häriftån" borttagits.

Förslagel till LSI avser elt källskattesystem där utbetalaren av ersältning för artistisk verksamhet görs avdrags-, redovisnings- och betalningsskyldig för svensk skall. Det ligger i sakens natur att beskattning endast kan avse

29

inkomst med källa i Sverige. I klargörande syfte vill jag emellertid påpeka att med uttrycket "uppbärs från Sverige" även skall avses ersättning som utländsk arrangör utger fill utländsk artist eller arfistföretag för arfistisk verksamhet här i riket. En sådan vid tolkning av uttrycket är nödvändig för att undvika skatteundandragandeh.

Lagrådet har påpekat att det i lagtexten behövs ett förtydligande av att inkomst från ett utländskt artistföretag till en utländsk arfist som uppträtt i Sverige inte skall beskattas hos artisten utan bara hos artistföretaget. Ett sådant förtydligande har tagits in i lagförslaget (5 § LSI).

Verksamheten skall ha bedrivits i Sverige eller på svenskt fartyg

BevL anses inte tillämplig vid framträdande på svenskt fartyg. Utländsk artist med engagemang på svenskt fartyg skall i stället erlägga sjömansskatt.

Jag anser, i likhet med kommittén, att den särskilda inkomstskatten skall betalas inte bara för inkomst av verksamhet här i riket utan även för inkomst av verksamhet på svenskt fartyg. Bestämmelserna återfinns i 7 § i lagförslaget.

Prop.

1990/91:159

Arrangör hemmahörande i utlandet

Som tidigare nämnts tillämpas BevL:s regler om beskattning av ufländska arrangörer mycket sällan. För att undvika skatteundandraganden är särskilda regler för arrangörer ändå nödvändiga i LSI.

I skattepliktig inkomst för arrangörer ingår alla intäkter som arrangören har i samband med viss tillställning i Sverige. Biljetlintäkter efler annan form av entréavgifter, t. ex. abonnemang, torde vara den största och vanligaste posten. Men även andra intäkter i samband med tillställningen t. ex. intäkt av reklam, försäljning av programblad m. m. kan ingå i skalteplikfig inkomst. Bestämmelsen återfinns i 7 § i förslaget till LSI.

2.4 Undantag från skatteplikt

Mitt förslag: Som skattepliktig inkomst räknas inte frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande erhåller eller inkomst av näringsverksamhel som bedrivs här från fast driftställe. Vidare skall inkomst av royaity eller periodvis utgående avgift undantas från beskattning enligt LSI. Ersättning från svensk ljudradio eller television skall anses som inkomst av royaity till den del den inte avser förstagångssändning från sändare här i riket..

Som skattepliktig inkomst räknas inte heller vederlag i form av nödvändig resa eller transport eller förmån av kost och logi i samband med den artistiska eller idrottsliga verksamheten.

Ersättning som ulgår i annan form än kontanter eller därmed likställt vederlag undantas från skatteplikt om det sammanlagda värdet från en utgivare under en redovisningsperiod uppgår till högst 0,03 basbelopp.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i storl sett med mitt.

30

Remissinstanserna: Svenska Musikerförbundet och Svenska Tealerförbun- Prop. det anser atl reprisersättning skall betraklas som anslällningsinkomst eller 1990/91:159 uppdragsinkomst och således inte som royaity.

Skälen för mitt förslag: Skälen för att undanta gatumusikanter och liknande är kontrollaspekten och svårigheter för privatpersoner att tillämpa de särskilda skattereglerna. Med denna grupp avses sådana personer som uppträder med musik, sång, akrobatik och liknande aktiviteter på gator, torg, tunnelbanestationer m. fl. platser. Betecknande för denna typ av underhållning är att inträdesavgifter inle förekommer och atl ersättning endast betalas på frivillig väg.

Inkomst av näringsverksamhet som hänför sig fill fast driftställe här bör inte beskattas enligt LSI utan enligt bestämmelserna i KL och SIL. Sådana inkomster bör därför undantas från beskattning enligt LSI.

Ett undantag som avser royaity och liknande ersättningar är en naturlig följd av grunderna för beskattningen av artister m. fl. enligt OECD:s modellavial och dubbelbeskattningsavtalen. Sådana inkomster som kan hänföras till royaity omfattas inle av artistbeskattningsreglerna i avtalen ulan de beskattas enligt andra regler, normalt endast i hemvistslalen. Undantag från huvudregeln görs främst när innehavaren av rätten lill royaity har fast driftställe i källstaten.

Betalning av royaity innebär att man gottgör artisten för utnyttjandet av dennes upphovsrätt lill sin prestation. Undantaget från LSI skall även avse ersätlning i form av periodvis utgående avgift. Till sådan ersätlning - alltså royaltyliknande ersättning kan t. ex. hänföras betalning för prestationsutnyttjande då betalningen inle har upphovsrällslig grund, exempelvis i fråga om, idrotlsutövning.

Gränsdragningen mellan ersätlning av gagekaraklär som skall beskattas enligt LSI och royaity och liknande kan vara besvärlig vid den praktiska hanteringen av ersättning för artistisk verksamhet. Inom radio/TV anses ersättning av gagekaraklär föreligga om en person las in till studio (eller motsvarande) för sändning - eller upptagning för senare sändning - liksom vid direktsändning i egen regi eller tillsammans med annan (samarrangör) och ersättning utgår för uppträdandet. Jag vill i sammanhangel slå fast alt skattskyldigheten enligt LSI såvitl gäller radio/TV-sändningar bör avgränsas lill ersättning som avser förstagångssändning från sändare här i riket och all annan ersättning bör anses som inkomst av royaity eller royalty-liknande ersättning. Ersättningen för reprissändningen bör dock vara klart angiven och överensstämma med gängse principer. Är avtalad ersättning som avser reprissändningen obetydlig i förhållande lill den totala ersättningen bör hela ersättningen kunna beskallas enligt LSI.

Undantag enligt dubbelbeskattningsavtal.

Inkomst av artistisk verksamhet kommer i de flesta fall att omfattas av ingångna avtal för undvikande av dubbelbeskattning. Kommitién föreslår alt sådan inkomst skall behandlas som skattepliktig lill dess efler ansökan beslut om avtalels tillämpning föreligger av beskattningsmyndighelen. Om del vid utbelalningslillfällel inte föreligger särskilt beslul av beskallningsmyndighe-

ten föreslås alltså att utbetalaren i princip är skyldig alt göra skatteavdrag. Prop. Om ersättningen är undaniagen från beskattning enligt dubbelbeskattnings- 1990/91:159 avtal kan ulbetalaren dock nöja sig med atl på egel ansvar endast lämna redovisning utan skatteavdrag.

Riksskatteverket har härvid anmärkt att det är oförenligt med dubbelbeskattningsavtalens betydelse alt, utan uttryckligt slöd i avtalet, göra fillämp-ningen av elt avtal beroende av ansökan. Är inkomsien undantagen från beskattning i Sverige skall den enligt verket inte beskattas här oavsett om någon ansökan om delta föreligger eller inte.

Jag anser också att tillämpningen av dubbelbeskattningsavtal inte skall vara beroende av ansökan. Beskaltningsmyndigheten bör således ulifrån tillgängliga uppgifter pröva om inkomsien skall beskattas i Sverige. Beskattningsmyndigheten bör kunna lämna upplysningar i denna fråga och detta även på begäran av utbetalare. Annars får ulbetalaren således på eget ansvar ta ställning till om skatteavdrag skall göras eller inte.

Vederlag i form av resa samt kost och logi

Flera remissinstanser är kriiiska mol de av kommitién föreslagna reglerna för kost och logi. Del anförs att reglerna kommer atl innebära ett betungande och onödigt extraarbete då redovisning skafl ske även om ingen skatt skall utgå.

Jag delar remissinstansernas uppfaltning alt redovisning i dessa fall inte bör ske då ingen skatt skall ulgå. Å andra sidan finns del risk för skatteundandraganden om kontant ersätlning som utgår till artisten och betecknas som reseersättning eller ersättning för kost och logi inte behöver redovisas. Ersättning som är skattepliktig kan nämligen felakligt rubriceras som reseersättning eller ersättning för kost och logi.

En lämplig lösning på problemet är enligt min mening alt skatteplikt och redovisningskyldighet inte skall föreligga i de fall ulbetalaren direkt lill t. ex. resebyrå eller hotell betalar resa, kost och logi. Därmed får också jämställas de fall då den skaltskyldige i efterhand mot kvitto eller liknande redovisning får ersättning för utlägg för nödvändig resa, kost och logi. Om däremot ersätlning för resa, kost och logi ingår i den kontanta ersättningen är även denna del av ersättningen skattepliktig. Delta kommer naturligtvis att innebära atl utbetalaren i stor utsträckning kommer atl direki belala sådana kostnader. Jag kan inte se att del skulle innebära några belydande olägenheter för artisten eller ulbetalaren. Bestämmelserna ålerfinns i 8 § lagförslaget.

Skattepliktig ersätlning kan utges kontant eller som naturaförmån. Som lidigare sagts är fri kost och logi inte skatteplikligt enligt milt förslag. Av förenklingsskäl bör ersättning som utgår i form av naturaförmåner och som är av begränsat värde undantas från skatteplikt. Jag föreslår därför att ersättning som ulgår i annan form än kontanter eller därmed likställt vederlag undantas från skatteplikt om del sammanlagda värdel från en utgivare under en redovisningsperiod uppgår lill högsl 1000 kr. i dagens penningvärde. Beloppsgränsen bör uttryckas i basbelopp enligt lagen om allmän försäkring.

Kommittén föreslår belräffande övriga naturaförmåner en lösning där utgångspunkten är utgivarens anskaffningskostnad efter avdrag för ingående

32

mervärdeskatt. Avdraget är en följd av den utländske besökarens räll alt i Sverige köpa varor fria från mervärdeskatt.

Jag anser att annat vederiag än kontanter och därmed likställt vederlag på samma sätt som i inkomstskattesystemet i övrigt bör värderas till marknadsvärdet. Detta får också gälla andra skaUeplikliga naturaförmåner än nytlo-varor.

Slutligen vill jag i delta sammanhang ta upp frågan om ersättning för repe-tilionstid. Om utbetalare betalar för repetitionstid i direkt anslutning till etl framträdande skall sådan ersättning utgöra skattepliktig inkomst enligt LSI. Detta skall gälla även om sådan ersättning inte ingår i det egentliga gaget.

1 lagrådsremissen föreslogs att från skatteplikt skulle undantas ersältning som utbetalas av en fysisk person eller ett dödsbo och som avser framträdande vid en privat tillställning.

Lagrådet har påpekat atl den föreslagna undanlagsbestämmelsen kan leda fill att den föreslagna lagen om särskild inkomstskatt för ulomlands bosalla i stället blir tillämplig på ersättningen.

Jag föreslår därför med hänsyn fill lagrådets synpunkter alt undantagsbestämmelsen tas bort så atl LSI blir tillämplig även för denna ersätlning. Det är enligt min mening enklast för privatpersoner att den utbetalda ersättningen kan bli skattepliktig endast enligt den nu föreslagna lagen.

Prop.

1990/91:159

2.5 Bruttobeskattning

Mitt förslag: Beskattningen skall vara en bruttobeskattning. Avdrag för kostnader medges således inte.

Kommitténs förslag: Till skillnad från mitt förslag medges avdrag för kostnader anlingen i form av schablonavdrag (30 % av skattepliktig inkomst för artist eller 50 % för artistföretag och arrangör). Efler särskild ansökan kan avdrag för faktiska kostnader nedlagda i Sverige medges.

Remissinstanserna: Riksskatteverket släller sig positivt till förslaget om schablonavdrag med möjlighet till avdrag för faktiska kostnader efler ansökan. Samtidigt påpekas dock att utredningarna om faktiska kostnader kan bli ytterst svåra och betungande för beskattningsmyndigheten om ansökningarna blir många. Delta gäller inte minsl i de fall då utbetalning skett och artisten lämnat Sverige. Cirkusakademien förordar att schablonavdraget höjs till 50 % för att bättre än föreslagna 30 % motsvara de genomsnittliga kostnaderna för utländska artister. Flera remissinstanser anser att schablonavdraget inte bör vara högre för arfistföretag och arrangörer än för utländska artister. En del instanser hävdar att även kostnader som nedlagts utomlands bör vara avdragsgilla. Det anförs även alt avdrag för anskaffning av inventarier skall medges.

Skälen för mift förslag: Kommittén har föreslagit aU elt schabloniserat kostnadsavdrag medges för alt uppnå effeklen atl endasl nettoinkomsten beskattas. Vid den föreslagna skattesatsen på 30 % kommer skatten på bruttoersättningen, förutom reseersättning, alt bli 21 % vid ett schablonavdrag

33

3 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 159

på 30 % och 15 % vid ett schablonavdrag på 50 %. Samma resultat kan uppnås vid en brultobeskatlning om hänsyn las fill kostnaderna genom en låg skattesats. Jag föreslår att skattesatsen bestäms till 15 % för samtliga skattesubjekt. Eftersom jag anser det möjligt att även beskatta utländska artistföretag och arrangörer för deras egen vinst finns inte anledning att för dessa skattesubjekt ha en lägre procentsats. Jag kommer senare att yllerligare utveckla varför skattesatsen bör vara 15 %.

Problemet vid en bruttobeskattning är att avdrag inte kan medges för faktiska kostnader vilket kan medföra bristande neutralitet då kostnaderna för olika artistframträdanden kan variera påtagligt. Emellerfid kommer utredningar om faktiska koslnader såvitt jag kan se att ofta bli mycket svåra och betungande. Det kommer således all bli synnerligen svårt alt på elt korrekt sätt bestämma avdragsgilla kostnader vid större ufländska produktioner och det är också svårt att ulforma rättvisa regler vad gäller kostnader nedlagda utomlands och för inventarier. Härfill kommer de ulredningssvårigheter som uppstår genom att artisten ofta lämnat landet vid tidpunkten för beskattningsmyndighetens utredning. Enligt min uppfattning bör därför inte avdrag för faktiska kostnader kunna medges. Hänsyn till sådana kostnader kan i stället tas genom en låg skattesats och genom att vederlag i form av nödvändig resa och förmån av fri kost och logi inte blir skattepliktigt.

I lagrådsremissen föreslogs en särskild paragraf som innehöll en bestämmelse om att beskattningsbar inkomst är densamma som skattepliktig inkomst. I enlighet med lagrådets förslag har beslämmelsen tagits bort eftersom den inte kan anses nödvändig.

Prop. 1990/91:159

2.6 Skattesats m.m.

Mitt förslag: Särskild inkomstskatt utgår med 15 % av den skattepliktiga inkomsten som i princip är bruttoinkomsten. Socialavgifter eller särskild löneskatt skall inte tas ut.

Kommitténs förslag: Särskild inkomstskatt utgår med 30 % av den beskattningsbara inkomsten. Ett schabloniserat avdrag medges för att endast nettoinkomsten skall beskattas. Schablonavdraget är 30 % av inkomsten för utländska artister och 50 % av inkomsten för ulländska artistföretag och arrangörer. Skatten på bruttoersätlningen, förutom reseersättning, blir 21 % vid ett schablonavdrag på 30% och 15 % vid elt schablonavdrag på 50%. Sociala avgifter skall inle utgå.

Remissinstanserna: Åtskilliga remissinstanser anför kritik mot de av kommittén föreslagna skattesatserna och anser dem för höga.

Skälen för mitt förslag: Bevillningsavgift utgår för närvarande för medverkande artist med 30 % på bruttoinkomsten. Denna skattesats, som i praktiken kan bli avsevärt högre för artister med stora omkostnader, har kritiserats. Del har t. o. m. hävdats alt höjningen år 1969 från 20 % lill 30 % resulterade i att de totalt influtna bevillningsavgifterna minskade. Detta kan dock inte verifieras. Osäkerheten kring del ekonomiska utfallet av befrielseären-

34

dena är alltför slor. Höjningen av avgiften föranleddes av önskemål främst från inhemska arlistorganisationer som menade alt de utländska artisterna vid längre engagemang i Sverige skattemässigt gynnades av den låga avgiften. Vid bestämmandel av underlaget för arbetsgivaravgifter skall för närvarande bortses från bl. a. uppdragsersättning för vilken bevillningsavgift erlagts. Däremol skall ersättning för vilken skyldighet atl erlägga bevillningsavgift föreligger ingå i avgiftsunderlaget om mottagaren av ersättningen varit arbetstagare. Detta gäller trots att arbetstagaren för sådan ersätlning inle har rätt till förmåner av den allmänna försäkringen.

Den direkta beskattningen av i Sverige bosatta personer har sänkts från och med år 1991 i samband med skattereformen (prop. 1989/90:110, SkU30, SFS 1990:650 m.fl.).

Enligt arlistbeskaltningskommittén ligger skattesatsen i de länder vi har störst utbyte med vanligen i intervallet 20-30%.

Kommitténs förslag innebär en skatt på bruttoersätlningen på i regel 21 % för ulländska artister och 15 % på artistföretag och arrangörer.

Jag anser att man bör eftersträva en skattesats som inle medför alt utomlands bosatta artister gynnas i förhållande till svenska artister. Skattesatsen bör å andra sidan inte leda lill inskränkningar i del internationella artistutbytet eller till en diskriminering av utomlands bosatta arfister. Socialavgifter bör inte ulgå då inkomsterna inle är förmånsgrundande och den ulomlands bosatte artisten därför i sitt gage måste ta hänsyn lill behovel av försäkringsskydd. Särskild löneskatt bör inle heller las ut men beakias vid skallesatsens bestämmande. Vid mina överväganden har jag kommit fram till att 15 % är en lämplig skattesats för utomlands bosatta arfister. Eftersom jag anser det möjligt att beskalla artislföretag och arrangörer hemmahörande i utlandet för deras egen vinst finns ingen anledning alt för dessa skattesubjekt ha en lägre procentsats.

I sammanhangel kan nämnas atl den svenska skallen ofta är avräknings-bar mot den skatt som artisten betalar i hemlandet. Endast i de fall den svenska skatten är högre än hemlandsskatten kommer arfislens sammanlagda skattebörda därför att öka.

Slulligen vill jag påpeka atl den omständigheten atl skalteullagel i vissa fall skulle kunna bli högre enligt LSI än enligt lagen om slatlig inkomstskall inte utgör någon otillåten diskriminering enligt OECD:s modellavtal bl. a. på grund av atl svenska artister bosatta utomlands beskattas på samma sätt som ulländska artister.

Bestämmelserna om skattesatsen har tagils in i 9 § förslaget till LSI.

Prop. 1990/91:159

2.7 Beskattningsmyndighet

Mitt förslag: Riksskatteverket blir beskattningsmyndighet.

Kommitténs förslag: Länsskattemyndighelen i Örebro län blir beskattningsmyndighet.

35

Remissinstanserna: Riksskatteverket förordar att antingen riksskatteverkets beskattningsavdelning i Ludvika eller länsskatlemyndigheterna i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs- och Bohus och Västernorrlands län görs till beskattningsmyndigheter för den särskilda inkomstskatten

Ingen annan remissinstans har berört frågan.

Skälen för mitt förslag: Nuvarande system med 24 skattemyndigheter som handlägger bevillningsavgifter är behäftat med många nackdelar. Vissa skattemyndigheter har så få ärenden att kompetensen inom området kan vara svår att upprätthålla. Vid turnéer som omfattar olika län uppkommer samordningsproblem och svårigheler att räkna fram rält underlag för avgiften. Kontrollen försvåras också.

Det finns naturligvis också fördelar med nuvarande system. Myndigheten har genom lokalkännedom, bevakning av massmedier m. m. goda möjligheter att få kännedom om de framträdanden som äger rum.

I SOU 1977:96 föreslogs alt endast länsstyrelsen i Stockholm skulle vara skattemyndighet. Förslaget bemöttes i denna del i huvudsak positivt av remissinstanserna. Fördelarna, med avseende på ärendemängd och beslutsmyndighetens kompetens ansågs vara betydande. Kommittén har mot bakgrund härav föreslagit att en beskattningsmyndighet handlägger ärenden om särskild inkomstskatt för hela riket.

Kommittén har vidare anförl alt många skäl talar för att beslutsmyndigheten bör vara belägen i Stockholmsområdet men att arbetsuppgifterna med skatten är sådana att en utlokalisering till annan ort inte behöver innebära några påtagliga nackdelar. Kommiltén förordar länsskattemyndigheten i Örebro län, bl. a. med hänsyn till att den administrerar inbetalning och redovisning av preliminärskatten för svenska artister.

Jag finner för min del alt fördelarna med alt endast ha en beskattningsmyndighet uppväger nackdelarna. Riksskatteverket har anfört starka skäl för att rikskatteverkets beskaltningsavdelning i Ludvika bör handlägga frågor enligt LSI. Härlill kommer att befrielseärendena enligt BevL sedan den 1 april 1990 prövas där och att kunskap om artistmarknaden således håller på att byggas upp i Ludvika. Jag föreslår därför atl riksskatteverket skafl vara beskattningsmyndighet.

Prop. 1990/91:159

2.8 Förfarande m.m.

Mitt förslag: Den som utbetalar ersättning till artist eller artistföretag görs ansvarig för skatteavdrag, redovisning och betalning (utbetala-ransvar). Redovisning och betalning skall ske senast den 18 i månaden efter utbetalningen och skalleavdraget.

Arrangörer blir skyldiga att själva redovisa och betala särskild inkomstskatt. Redovisning skall ske senast den 18 i månaden efter den då tillställningen ägt rum.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i storl sett med mitl. Kommittén föreslår dock att utländska arrangörer skall redovisa och belala särskild in-

komstskatt inom en vecka efter tillställningen. Förslaget innehåller vidare Prop. deklarafionsplikt även för skattefri reseersättning saml avviker i en del delal- 1990/91:159 jer från mitt.

Remissinstanserna: Riksskatteverket har en del synpunkter på detaljer i kommitténs förslag lill vilka jag återkommer i det följande. Ett flertal remissinstanser, däribland Teatrarnas Riksförbund och Sveriges Radio AB, anför att förslaget bygger på fiktionen all den utländske artisten är den skatlskyldige. På grund av praktiska problem görs emellertid i själva verkei den svenska arrangören/arbetsgivaren skallskyldig.

Skälen för mitt förslag: Enligt min mening är det lämpligt att den utomlands bosatta artisten görs skattskyldig för inkomst som han uppbär härifrån samt att utbetalaren görs ansvarig för skatteavdrag, redovisning och betalning (utbetalaransvar).

Vid utbetalning av ersättning till artislföretag hemmahörande i utiandei avseende tillhandahållande av ulomlands bosatt artist bör skattskyldighet föreligga för det (utländska) artistföretaget med molsvarande utbetalaransvar för arrangören som föreslagits beträffande utbetalning till utomlands bosatt artist. Bestämmelserna återfinns i 12 § i förslaget lill LSI.

Om en utbetalning görs till ett svenskt artistföretag som i sin tur gör utbetalning till en utomlands bosatt artist eller etl artislföretag hemmahörande i utlandet skall alltså skatteavdrag inle ske i det första utbelalningsledet. Det svenska artistföretaget blir i stället skyldigt atl dra av, redovisa och betala skatt på de utbetalningar som företagel gör i sin egenskap av utbetalare lill den skattskyldige.

Även för arrangör föreslås etl motsvarande förfarande.

Beskaliningshändebe, skatteavdrag och redovisning.

Utbetalaren av ersättningen skall således beräkna ell beskattningsunderlag för arfislen eller artistföretaget och svara för skatteavdrag samt redovisa och betala skatten. Skatteavdrag görs vid utbetalningslillfället. Varje utbetalning som sker skall anses ulgöra en beskattningshändelse som föranleder beräkning av skattepliktig inkomst, skalleavdrag och redovisning.

Om utländskt artistföretag fakturerar svensk utbelalare under etl år men erhåller betalning först nästa år föranleder fakturan inte någon beskattningåtgärd. En annan sak är att utbetalaren, om denne är bokföringsskyldig, måste redovisa fakturan i sina räkenskaper för det första året.

Vid sidan av kontanl ersättning utgör även annat vederlag skattepliktig inkomst. För vederlag i form av varor motsvarar överlämnandet av varan utbetalning av skattepliktig ersättning. För vederlag i form av skattepliktig tjänst (vilket torde bli mycket ovanligl) får tidpunkten för tjänstens åtnjutande anses som utbetalning. Ulgivaren blir här ansvarig för redovisning och betalning av skatten som skall beräknas till 15 % av varans eller tjänstens värde. Om den kontanta ersättningen inte är så stor att föreskrivet avdrag kan göras från ersättningen ansvarar ulbetalaren för mellanskillnaden.

Redovisning och betalning av skatt skall ske senast den 18 i månaden efter utbetalningen. Redovisningsskyldighet föreligger inte om endast skattefri ersättning utgetts. Om ersättningen i sig skulle bli skalteplikfig enligt LSI

37

men undantagen från beskattning enligt dubbelbeskattningsavtal föreligger Prop. dock redovisningsskyldighet. 1990/91:159

För arrangör gäller att redovisning och betalning skall ske senast den 18 i månaden efter den då tillställningen ägt rum. Den angivna liden gäller även då en arrangör i sin lur skall redovisa och betala särskild inkomstskatt för artist eller artistföretag.

Ansvarighet för skatt

Mitt förslag innebär att skattskyldigheten fullgörs, såvitt avser betalning till artist eller artistföretag, genom skatteavdrag från det belopp som utbetalas. Arrangörer däremot blir skyldiga att själva svara för och betala in skatten. Från den sistnämnda kategorin bortses i det följande.

En effekfiv beskattning förutsätter alt någon här i landet bosatt eller hemmahörande om möjligt kan göras ansvarig för skatten. Vid bristande betalning måste staten ha reell möjlighet att utkräva ekonomiskt ansvar. Detta sker i sista hand genom exekutiva åtgärder. Till det betalningsrättsliga ansvaret kommer också ett straffrättsligt ansvar som normalt aktualiseras vid grövre försummelser (uppsåt eller grov oaktsamhet) avseende skyldigheten att redovisa och betala skatt.

I princip borde den skaltskyldige - i detta fall artisten - i försia hand göras betalningsansvarig för det belopp som motsvaras av icke verkställt skatteavdrag, eftersom denne erhållit skattebeloppet. Vid den tidpunkt när eventuell ansvarighet skulle komma att utkrävas har emellertid den skatlskyldige, som kanske varit här på ett kortare gästspel, oftast hunnit lämna landet. Indrivning av svensk skattefordran utomlands är vidare inte bara en mödosam och dyrbar historia utan också en ofta verkningslös åtgärd. Då detta är ett känt förhållande skulle följden bli att syftet med skattskyldigheten och ansvarigheten i stor utsträckning förlorades om endast artisten gjordes betalningsansvarig. När skattskyldigheten avser elt utländskt artistföretag är problemen ännu större. Praktiska skäl talar således för att utbetalaren görs betalningsansvarig.

Det finns också andra skäl som talar för ansvarighet för svensk utbetalare. Engagemanget här organiseras kanske t. o. m. i detalj av svensk arrangör och/eller svenskt produktionsbolag. I kontraktet finns ofta avtalat endast etl nettobelopp, dvs. utbetalaren skall ändå svara för skatten. Konlakler med myndigheterna sköls helt och hållet av dessa utbetalare.

Ansvarigheten för den som utbetalar ersättning till utländsk artist kan jämföras med vad som gäller för den som betalar ut ersättning till inhemsk artist. I korthet gäller härvid följande.

Enligt uppbördslagen (1953:272), UBL, och lagen (1990: 328) om skaUe-avdrag i vissa fall från artislersättning skall utbelalare av ersätlning för artistisk verksamhel göra skatteavdrag även om ersättningen inte utgör mottagarens huvudsakUga inkomst av tjänst. Den s.k. artistskatten sträcker sig således utöver UBL:s regler om skatteavdrag vid anställning. Underlag för det 40-procentiga skatteavdraget är bruttoersättning exkl. särskilt avtalad reseersättning. Den som är skyldig alt göra artistskalteavdrag omfattas också av beslämmelserna om arbetsgivares ansvarighet i 75-78 §§ UBL.

38 Enligt dessa ansvarsbestämmelser är bl.a. arbetsgivare som "utan skälig Prop.

anledning underiåter att göra avdrag för skatt" ansvarig för den skatt 1990/91:159

han borde ha dragit av (och betalat in fill skattemyndigheten). Denna ansvarighet är solidarisk mellan arbetsgivaren (den avdragsskyldige) och arbetstagaren (den skattskyldige). Detta innebär bl. a. att ansvarigheten kan utkrävas direkt av arbetsgivaren när arbetstagaren inte vistas på känd ort i Sverige, eller när arbetstagaren är okänd.

Jag föreslår beträffande ulbetalares ansvarighet för skatt regler i LSI som i stort sett svarar mot UBL:s regler angående arbetsgivares ansvar för arbetstagares skatt. Vid den tidpunkt, då en utbetalares ansvar för ett icke verkställt skatteavdrag blir aktuellt att utkräva, vistas artisten i regel inte i Sverige. Följden blir att ansvaret kommer atl hävdas direkt mot ulbetalaren.

Lagrådet har ansett att det inte är en rimlig reglering att kräva att en utländsk arrangör skall verkställa skatteavdrag och följa alla de regler angående uppbörd m.m. i uppbördslagen som hänvisas till i 23 § LSI.

I lagen måste finnas klara bestämmelser om vem som är ansvarig för att skatteavdrag görs. Jag anser att övervägande skäl talar för atl i de fall då en utländsk arrangör engagerar en utländsk artist för ett framträdande i Sverige, arrangören är den som blir ansvarig för att skatt dras av och redovisas. Det måste i de flesta fall vara avsevärt svårare för den enskilde artisten än för en arrangör, som kan antas syssla med frågor av detta slag betydligt oftare, att ta reda på vilka bestämmelser som gäller i olika länder.

Redovisning och betalning av särskild inkomstskatt följs i regel inte av något beslut eller besked från skattemyndigheten. Endast om myndigheten önskar kompletterande upplysningar i ett visst ärende sker således ytterligare skriftväxling.

Om redovisning inte har lämnats eller om skatten på grund av brister i underlaget för skatteberäkningen inte kan beräknas på ett fillförlifligt sätt skall skatten fastställas till ett skäligt belopp. Riksskatteverket har härvid efterlyst grunder för den skönsmässiga uppskattningen. Jag vill här anmärka att det här lika lite som vid skönstaxering enligt taxeringslagen (1990:324) finns några särskilda regler i fråga om lämpliga arbetsmetoder när ett skäligt belopp skall beräknas. Eftersom omständigheierna skiftar från fall fill fall måste varje ifrågasatt skönstaxering föregås av en särskild utredning och prövning med hänsyn till omständigheterna. Beskaltningsmyndigheten bör dock kunna skaffa sig sådana kunskaper om artistbranschen atl goda förutsättningar för rimliga beslut kommer att finnas.

Lagrådel har efterlyst en bestämmelse om möjlighet lill eftergift från betalningsskyldighet om särskilda skäl föreligger. En sådan bestämmelse har tagits in i 6 § LSI.

Övrigt

Beträffande frågor om omprövning, anstånd, indrivning av restförd skatt, återbetalning av skatt, företrädaransvar, revision, vite, straff m. m. hänvisas

i huvudsak lill bestämmelserna i UBL. Detta kommenteras ytterligare i spe- Prop. cialmofiveringen. 1990/91:159

2.9 Överklagande m.m.

Mitt förslag: Beskattningsmyndighetens beslut enligt denna lag överklagas hos kammarrätten.

Hos beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan hos förvahningsdomstol i mål enligt denna lag.

Kommitténs förslag: Länsskattemyndighetens beslut överklagas hos vederbörande länsrätt. Länsskattemyndigheten för även det aflmännas talan. Riksskatteverket har rätl att överta del allmännas lalan samt att föra talan mot myndighetens beslut.

Remissinstanserna: Länsrätten i Örebro län anser, med hänsyn till vad som i övrigt gäller i processen om mål om beskattning, att ett renodlat tvåparts-system är att föredra. Bestämmelser om att det allmännas talan förs av elt allmänt ombud samt att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall förordna ett sådant ombud bör därför införas.

I övrigt har inte remissinslanserna haft några synpunkter på kommitténs förslag i denna del.

Skälen för mitt förslag: Jag har föreslagit att riksskatteverket skall vara beskattningsmyndighet. Det faller sig då naturligt att överklagande på samma sätt som enligt lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ske till kammarrätten. Det är enhgt min mening inle lämpligt att riksskatteverket som beslutsmyndighet handhar processföringen i dessa mål. Jag föreslår därför att det allmännas processföring skall åligga ett fristående allmänt ombud.

I övrigl ansluter mitt förslag fill UBL:s förfaranderegler.

En skattemyndighets beslul enligt BevL överklagas fifl kammarrätt. Kammarrätten blir också besvärsinstans enligt förslaget till LSI. Antalet ärenden enligt LSI kan visserligen antas bli större än antalet ärenden rörande BevL. Å andra sidan innebär förslaget kraftiga förenklingar och dessutom för betydande grupper skattskyldiga en avsevärt lägre skattesats. Sistnämnda faktorer och den särskilda inkomstskattens konstruktion bör leda till en låg överklagandefrekvens. Någon ökad arbetsbelastning för förvaltningsdomstolarna bör de föreslagna förändringarna därför inte leda till.

2.10 Destination av skattemedel

Mitt förslag: Den särskilda inkomstskatten skall i sin helhet tfllfaUa staten.

Kommitténs förslag: Överenstämmer med mitt. Svenska kommunförbun-

40

det anför att primärkommunerna bör fillförsäkras hela skatteintäkten. Slockholms drätselnämnd yrkar att nuvarande hälftendelning mellan stat och kommun av intäkterna från beskattning av utländska artister m. fl. behåfls.

Skälen för mitt förslag: Bevillningsavgiften tillfaller med hälften vardera staten och den primärkommun där arfislen framträder. Förfarandet är, som kommittén framhåller, administrafivt betungande.

Nuvarande fördelningsgrund är svår eller omöjlig att tillämpa såvitt gäller särskild inkomstskatt eftersom den skatten i fråga om utländska artister och artistföretag är i princip frikopplad från de enskilda tillställningarna och därmed också från de enskilda kommunerna. Vid l.ex. turnéer med framträdanden i flera kommuner saknas grund för riktig fördelning av skatten mellan kommunerna. Det är också i regel fråga om små belopp som vid en fördelning skulle kunna ullfalla de enskilda kommuneraa.

Jag föreslår därför att den särskilda inkomstskatten i sin helhet skall tillfalla staten.

Prop. 1990/91:159

2.11 Ikraftträdandedatum och övergångsfrågor

Mitt förslag: Den nya lagen skall träda i kraft den 1 januari 1992. Samfidigt upphävs BevL och fillståndskungörelsen. Bestämmelserna i BevL och tillståndskungörelsen får dock gälla sammanhängande engagemang hos samme anordnare som påbörjats innan LSI trätt i kraft.

Kommitténs förslag: Kommittén föreslår samma övergångsregler som jag men lämnar frågan om dag för ikraftträdande öppen.

Remissinstanserna: Riksskatteverket föreslår med hänsyn till skattereformen beträffande inkomstbeskattningen, företagsbeskattningen och de indirekta skatterna som genomförs år 1991 och som kräver mycket stora resurser vid genomförandet, att reglerna om särskild inkomstskatt genomförs från och med inkomståret 1993. Statens kulturråd pekar på att många avtal med utländska artister om framträdande i Sverige tecknas i mycket god tid, ofta flera år i förväg. Arrangörerna måste ges utrymme att anpassa avtalen utifrån de förändrade förutsättningar införandet av en ny lagsfiftning skulle medföra.

Skälen för mitt förslag

Ikraftträdandedatum

Jag anser det angeläget att det nya systemet för beskattning av artister börjar gälla så snart som möjligt. De skäl som anförs för att lagen inte skall börja gälla förrän år 1993 eller för att speciella hänsyn till redan träffade avtal skall tas anser jag inte har sådan styrka att ikrafträdandefidpunkten skall skjutas fram längre än lill den 1 januari 1992. Att lagsliftningen kan komma att ändras är något som man har att räkna med när man sluter avtal för lång tid framöver. Härtill kommer att artistbeskattningskommittén lämnade sitt förslag redan i februari 1989.

41 Övergångsfrågor Prop.

När de nya reglerna trätt i kraft föreligger inte längre någon skyldighel enligt 19"0/yi; 159 fillståndskungörelsen för anordnare av offentlig tillställning att söka lillslånd och betala bevillningsavgift för tillställningar som anordnas efler LSI:s ikraftträdande. Skulle bevillningsavgift ha betalats i förväg för tid efter ikraftträdandet får sådan avgift återbetalas lill anordnaren.

Även befrielsestadgandet i 4 § 10 mom. BevL upphör automatiskt i och med LSI:s ikraftträdande. Beträffande tillställningar efter ikraftträdandet föreligger således inle någon befrielsemöjlighet såvida inte särskilda övergångsregler skapas. Om riksskatteverket begränsar medgivandet av befrielse till endast tillställningar som ges före ikraftträdandet av LSI behövs i princip inga övergångsbestämmelser såvitt gäller befrielserna.

Befrielse enligt 4 § 10 mom. BevL kan emellertid avse även sammanhängande engagemang som börjar före men pågår efter LSI:s ikraftträdande. Tillstånd enligt tillståndskungörelsen - liksom befrielse från BevL - avseende bl.a. sådana engagemang kan dock komma i fråga endast för en lid av sammanlagt högst tre månader. Praktiska skäl talar för att bestämmelserna i BevL och tillståndskungörelsen bör få gälla sammanhängande engagemang hos samme anordnare som påbörjats innan LSI trätt i kraft. Utan en sådan regel torde del kunna uppkomma lillämpningssvårigheter såsom fördelningsproblem beträffande gage, kostnader m.m., både såvitt gäller BevL och LSI.

I lagen (1971:1072) om förmånsberältigade skattefordringar m.m. och skatiebroltslagen (1971:69) finns hänvisningar lill lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter. Ersätts denna lag med en ny lag om inkomstskatt för utomlands bosatta arfister m.fl. innebär det att följdändringar måste göras i dessa lagar. Förslag om nödvändiga följdändringar i nämnda lagar kommer all läggas fram i annal sammanhang.

2.12 Inkomster från skatten

Kommittén har beräknat alt inkomsterna från den särskilda inkomstskatten bör bli minst fem gånger högre än de 6 milj. kr. som bevillningsavgifterna 1989 uppgick till. Intäkterna beräknas till ca 30 milj. kr. Härifrån skall dras koslnader för administration av skatten, ADB-stöd, och ytterligare kostnader i samband med ikraftträdandet. Kostnaderna är svåra att uppskatta men torde inte inklusive initialkostnader översliga 5 milj. kr. första året.

Milt förslag torde innebära att inkomsterna blir något lägre än om kommitténs förslag genomförs. Med hänsyn till kostnadsutvecklingen är det ändå rimligl all räkna med ca 30 milj. kr. i inkomster och 5 milj. kr. i kostnader första året.

Med hänsyn till den låga skattesatsen, att förmån av resor, kost och logi undantas från beskattning och förslagels utformning i övrigt anser jag inte alt del finns anledning föreslå kompensation för de ökade kostnader som i en del fall kan uppstå för vissa arrangörer.

42

3 Personalvårdsförmåner Prop.

1990/91:159 3.1 Bakgrund

I och med skattereformens genomförande har beskattningen av förmåner skärpts. Värdet av alla förmåner som utgår på grund av tjänsten är i princip skattepliktig inkomst för mottagaren och därmed också föremål för uttag av socialavgifter.

En grupp förmåner som dock fortfarande är skattefria är s.k. personalvårdsförmåner. Härmed avses förmåner som inte är direkt vederlag för utfört arbete utan avser enklare åtgärder av mindre värde vilka syftar tfll att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller utgår på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som del är fråga om. Bestämmelserna om personalvårdsförmåner återfinns i 32 § 3 e mom. KL.

I och med skattereformen har förutsättningarna skärpts för att förmåner skall kunna hänföras till skattefri personalvård. För att skattefrihet skall komma ifråga skall det röra sig om enklare åtgärder av mindre värde. Dessa krav skall vara uppfyllda även i del fall en förmån utgår på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet det handlar om.

Som personalvårdsförmåner räknas inte förmåner vars värde den anställde får byta mot kontant ersältning, förmåner som inte riktar sig mot hela personalen samt andra förmåner som den anställde får åtnjuta utanför arbelsgivarens arbetsplatser mot betalning med kupong eller annat motsvarande betalningssystem. Exempel på skattefria personalvårdsförmåner är förfriskningar och enklare förtäring i samband med arbetet, sedvanliga rabatter vid inköp av varor och tjänster ur arbetsgivarens ordinarie sortiment (rabattförmåner) saml friskvård. Exemplifieringen av de skattefria personalvårdsförmånerna återfinns i punkl 3 b av anvisningarna till 32 § KL.

Riksskatteverket, RSV, har utgivit rekommendationer, RSV Dt 1990:16, som skall lillämpas fr.o.m. 1992 års taxering, angående vissa förmåner. Beträffande rabattförmåner sägs atl med sedvanlig rabatt avses rabatt som lämnas på grund av sedvänja inom yrket eller verksamhelen och som i princip är tillgänglig för hela företagets personal. För atl rabatten skall anses som sedvanlig skall den ligga på en rimlig nivå. För att en rabatt skall kunna godtas som skattefri bör krävas att den inte är större än vad den anställde som kund eller personalen som grupp skulle kunnat utverka på annat håll. Rabatten skall vidare avse normala inköp av varor och tjänster för den anställde och hans familjs egen konsumtion. Sedvanlig rabatt föreligger vidare endasl avseende arbelsgivarens ordinarie utbud.

Skattepliktig är dock enligt RSV:s rekommendationer "rabatt som lämnas mellan företag i ex.vis en koncern, s.k. korsvisa rabatter, eller rabatt som lämnas från etl förelag lill personalen i ett annal företag i samma koncern". För det fall en förmån är skattepliktig föreligger även skyldighet att utge socialavgifter beräknat på förmånens värde även om den som mottagit förmånen inte är anslälld av utgivaren.

Idag föredrar man inom vissa förelag att lägga företagets funktioner .som t.ex. ledning, finansiering och forskning i olika bolag. Verksamheten kan också vara så organiserad alt olika bolag svarar för tillverkning av delkompo- 43

nenter som sammanfogas till färdiga produkter av ett annat bolag. Så är t.ex. Prop.

1990/91:159

fallet i delar av bilindustrin. Detta innebär att många anställda arbetar i företag där den formelle arbetsgivaren saknar sortiment av färdiga produkter.

3.2 Rabattförmåner

Mitt förslag: Personalvårdsförmån i form av sedvanliga rabatter vid inköp av varor och tjänster som ingår i det ordinarie utbudet från ett företag som är närstående arbetsgivarens företag skall vara skattefri i den mån varorna eller tjänsterna har ett nära samband med arbetsgivarens verksamhet.

Skälen för mitt förslag: Skattereformen har i och för sig inte ändrat förutsättningarna för beskattningen av s.k. korsvisa rabatter. Den nuvarande fill-lämpningen av reglerna rörande personalrabatter medför emellertid att ett företags organisation kan bli avgörande för huruvida en rabattförmån är skattepliktig eller ej för den anställde. Detta innebär alt en anställd som t.ex. tUlverkar en komponent till en bil inte kan få en skattefri rabatt vid inköp av själva bilen för det fall biltillverkningen är uppdelad i olika företag.

Detta torde i många fall framstå som orättvist och svårförklarligt för de anställda. Det finns därför enligt min mening skäl för en liberalisering av tillämpningen av reglerna om rabattförmåner. Jag föreslår därför att en ny bestämmelse införs av innehåll att en rabatlförmån som en anställd erhåller vid köp av en vara eller en tjänst från ett företag som är närstående arbetsgivarens företag skall vara skattefri för det fall varan eller tjänsten har ett nära samband med arbetsgivarens verksamhet. Med närstående företag avses företag mellan vilka råder intressegemenskap. För att etl nära samband skall anses föreligga skall arbetsgivarföretaget ingå i en funktion som bidrar till den färdiga produkten eller tjänsten i fråga, t.ex. kan det gälla ledning, forskning eller produktion av delkomponenter. Det bör inte vara fillräckligt för att ett nära samband skall anses föreligga att arbetsgivarföretaget deltagit enbart genom finansiering. Detta förslag föranleder en ändring i punkt 3 b av anvisningarna fill 32 § KL.

Förändringen torde inte innebära något nämnvärt bortfall av skatteintäkter.

4 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl.,

2. lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgifts-processen.

44

6. lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617), Prop.

7. lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster, 1990/91:159

8. lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fall från arlislersättning m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter samt

10. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

Förslaget under 4 har upprättats i samråd med chefen för socialdepartementet och förslagen under 6 och 7 i samråd med chefen för justitiedepartementet.

Förslagen till ändring i punkt 3 b av anvisningarna till 32 § KL, 27 § 2 mom. UBL samt i lagen om sjömansskatt har inle granskats av lagrådet. Förslagen är enligt min mening av sådan beskaffenhet alt lagrådels hörande skulle sakna betydelse.

5 Specialmotivering

5.1 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

1§

I denna paragraf anges atl särskild inkomstskatt är en statlig skatt.

2§

Enligt paragrafen har i denna lag använda beteckningar, om inte annal sägs, samma innebörd som i KL, SIL och UBL.

3§

1 denna paragraf återfinns definitioner som alla kommenteras utförligt i den allmänna motiveringen, avsnitt 2.2. Genom uttrycket "eller liknande" i tredje ledet framgår att fråga är om en exemplifiering. Liknande verksamhel bör för att kunna anses som artistisk ligga nära någon av de uppräknade formerna.

Lagrådet har föreslagit definitioner av begreppen "bosatt ulomlands" och "hemmahörande i utlandet". Dessa definitioner har lagts till paragrafen. Lagrådet har vidare föreslagit att begreppet "idrottslig verksamhet" definieras i lagtexten samt en ändrad definition av begreppet "svenskt fartyg". Dessa ändringar har också gjorts i paragrafen.

4§

I paragrafen anges vilka som är skattskyldiga enligt denna lag. Paragrafen har fått en lydelse som följer lagrådels förslag.

I paragrafen anges undantagen från skattskyldighet. Paragrafens innehåll 45

och placering är i enlighel med lagrådels förslag.

I lagrådsremissen fanns i den paragraf som föreslogs reglera skallskyldig- Prop. heten en bestämmelse avseende inkomst som undantas från beskattning på 1990/91:159 grund av överenskommelse eller beslut som avses i 72 § KL. Placeringen av bestämmelsen följde därvid den uppbyggnad som finns i KL. Lagrådet har emellertid föreslagit att bestämmelsen flyttas till den paragraf som reglerar undantag från skatteplikt. Lagrådels förslag har här följts.

6§

I paragrafen anges vem som är ansvarig för alt skatt betalas enligt denna lag. Detta har utförligt kommenterals i den allmänna motiveringen, avsnitl 2.8. I paragrafen har efter förslag från lagrådet införts en bestämmelse om möjlighet till eftergift om särskilda skäl föreligger.

7§

Bestämmelsen reglerar vad som är skattepliktig inkomst enligt denna lag. Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnilt 2.3. Paragrafen har omformulerats med anledning av vad som föreslagits av lagrådet.

8§

I paragrafen ges en uttömmande uppräkning av inkomst som är undaniagen från skatteplikt. Beslämmelserna har kommenterats i avsnilt 2.4. I förhållande till lagrådsremissens förslag har den förändringen gjorts all undantaget för ersättning som utbetalas av fysisk person eller dödsbo och som avser framträdande vid en privat tillställning slopats. Formuleringarna i paragrafen följer i övrigt lagrådets förslag.

9§

Denna bestämmelse reglerar skattesatsens storlek.

10-11 §

Av lagrummen framgår att riksskatteverket är beskattningsmyndighet och alt det allmännas lalan förs av ell allmänl ombud i mål enligt den föreslagna lagen.

12 §

I paragrafen anges alt den som utbetalar skattepliktig inkomst enligt denna lag är skyldig alt göra skatteavdrag för betalning av den särskilda inkomstskatten. Detta gäller dock inle den som utger ersältning till en arrangör.

I paragrafen har efler förslag från lagrådel lagits in en värderingsregel avseende annat vederlag än kontanter och därmed likställt vederlag. En liknande värderingsregel fanns lidigare i specialmotiveringen till lagrådsremissens 8 §.

Vidare har på förslag av lagrådel intagits bestämmelser angående kvarstå ende skatt. 46

13 § Prop. Paragrafen reglerar förfarandet vid avdrag för kvarstående skatt och har i 1991/91.139 stort utformats i enlighet med lagrådets förslag.

14 §

Bestämmelsen reglerar när särskild inkomstskatt skall redovisas. Redovisningsperioderna sammanfaller med vad som enligt UBL gäller för inbetalning av avdragen preliminärskalt. Redovisning skall ske för varje ulbetal-ningstillfälle. Del saknar därvid betydelse om det rör sig om en slutbetalning eller endasl en förskottsbetalning.

Lagrådel har ansett att den i paragrafen föreslagna bestämmelsen angående de fall då en betalningsmottagare är företrädare för en grupp av artister utan att vara artislföretag närmast är ägnad att skapa oreda eftersom en betalningsmottagare enligt lagrådels mening bör vara antingen ombud för artisterna eller också ett artistföretag som tillhandahåller artister.

Det föreligger emellertid ett praktiskt behov av denna beslämmelse varför den behållits med det av lagrådel påpekade tillägget alt den bör avse även den som är företrädare för en grupp idrottsmän.

15 §

I paragrafen anges vad som skall framgå av en redovisning enligt 14 § denna lag.

Lagrådet har föreslagit att dessa bestämmelser inte skall tas in i lagen utan alt frågorna i slället skall regleras genom fillämpningsföreskrifter.

Bl.a. med hänsyn lill alt det torde vara en klar fördel ur de redovisningsskyldigas synvinkel att att även dessa regler direkt framgår av lagtexten har reglerna behållits i lagförslaget.

16 §

I bestämmelsen anges att om en inkomst inte är skattepliktig enligt denna lag på grund av beslämmelse i avtal för undvikande av dubbelbeskattning, är utbetalaren ändå skyldig all lämna redovisning enligt 14 § denna lag.

17 §

Bestämmelsen är nödvändig för att arfislen eller arlislföretaget skall kunna avräkna den särskilda inkomstskatten i hemvisllandei. Skyldigheten är ovillkorlig.

18 §

Av paragrafen framgår atl beskattningsmyndigheten skall övervaka alt den som är redovisningsskyldig enligt 14 § behörigen fullgör sina skyldigheter.

Lagrådel har föreslagit etl klargörande av beskattningsmyndighelens skyldighet att på begäran lämna besked i frågor som rör skyldighet att verkställa skatteavdrag, beräknandet av sådanl avdrag eller lillämpning i övrigl av bestämmelserna i 12-16 §§. Etl sådant förtydligande har därför lagils in i paragrafen.

47

Paragrafen har i övrigt omformulerats i huvudsak i enlighet med lagrådets Prop. yttrande. 1990/91:159

19 §

Bestämmelserna i denna paragraf ger beskattningsmyndighelen rätl att i vissa fall besluta om att skatt skall utgå på ett underlag beräknat enligt skönsmässiga grunder.

20 §

I paragrafen anges att den skattskyldige kan ansöka om återbetalning av skatt som inbetalats i strid med bestämmelserna i denna lag. Paragrafen har justerats i enlighet med lagrådets förslag.

21 §

Beslut enligt denna lag överklagas hos kammarrätten.

22 §

Bestämmelsen anger vad som skafl gälla vid överklagande genom en hänvisning fifl 8 kap. lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. I paragrafen har i enlighet med vad lagrådet har föreslagit tagits in en bestämmelse om att med beskattningsår avses i denna lag det år under vilket ersättningen har betalats ut.

23 §

Av bestämmelsen framgår att beträffande anstånd, förseningsavgift, indrivning av skatt, utbetalares ansvar för verkställt skatteavdrag, straffbestämmelser, revision m.m., vite samt omprövning gäller UBL:s regler i tillämpliga delar. Med skattemyndighet avses därvid enligt denna lag riksskatteverket. Paragrafen har formulerats i enlighet med lagrådets förslag med de avvikelser som ansetts påkallade för det här aktuella lagförslaget.

24 §

I paragrafen anges att införsel enligt utsökningsbalken får äga rum.

Övergångsbestämmelser

Har utförligt kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnilt 2.11.

5.2 Kommunalskattelagen

54 §

Ändringen är en följdändring med anledning av att BevL ersätts med lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.

48 Punkt 3 b av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen Prop.

I lagrummet exemplifieras personalvårdsförmåner som 1990/91.159

är skattefria enligt 32 § 3 e mom. KL.

Bestämmelsen kompletteras på så sätt att även rabatter som anslälld erhåller vid inköp av varor och tjänster från arbetsgivaren närstående företag blir skattefria i den mån det föreligger etl nära samband mellan de rabatterade varorna och tjänsterna och arbelsgivarens verksamhet.

Ett exempel där det föreligger ett nära samband är där olika företag tillverkar de komponenter som slutligen sammanfogas till en slutlig produkt. De anställda i de företag som tillverkar komponenterna får alltså enligt denna beslämmelse möjlighet att köpa den slutliga produkten till rabatterat pris utan att någon skattepliktigt förmån uppkommer. Några socialavgifter utgår naturligtvis inte heller på den skattefria förmånen.

Med närslående förelag avses företag mellan vilka råder intressegemenskap. Därmed menas atl företagen ingår i en koncern (moder- och dotterföretag) eller att företagen slår under en i huvudsak gemensam ledning.

5.3 Övriga lagförslag

De i övriga lagar föreslagna ändringarna är i allt väsentligt följdändringar med anledning av att BevL ersätts med lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta arfister m.fl. samt förslagel i prop. 1990/91:107 om beskattning av inkomst av tjänst från Sverige.

Den i lagrådsremissen föreslagna övergångsbestämmelsen lill 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter saknar praktisk betydelse och har därför tagits bort.

Del bör anmärkas att sistnämnda paragraf föreslås ändrad också i prop. 1990/91:141 om rehabilitering och rehabiliteringsersättnig m.m. I förhållande till lagrådsremissens förslag har den förändringen gjorts all i förtydligande syfte i 1 § 1 mom. lagen om sjömansskatt angetts alt ersättningar som omfatlas av lagen om särskild inkomstskatt för ulomlands bosatta artister är undantagna från sjömansskatt. Vidare har föreslagits en ändring i 27 § 2 mom. UBL som innebär att särskild inkomstskatt som betalats för lid under vilken den skattskyldige varit bosatt eller stadigvarande vislats här skall gottskrivas honom vid debitering av slutlig skatt.

6 Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen föreslår riksdagen att anla förslagen till

1. lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m. fl.,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skalle- och avgiftsprocessen,

6. lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617),

7. lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,

4 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 159

8. lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fall från artis- Prop. tersättningm.m., 1990/91:159

9. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av Bilaga 1 skatter och avgifter samt

10. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt.

7 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med hemställan.

50 Sammanställning av remissyttranden över Prop.

artistbeskattningskommitténs betänkande (SOU 1990/91:159

1989:9) ®''s

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av Stiftelsen Svenska institutet, riksförsäkringsverket (socialavgifter), riksskatteverket efter hörande av länsskattemyndigheterna i Stockholms, Östergötlands, Kalmar, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Örebro, Kopparbergs och Jämtlands län, statens kulturråd, kammarrätten i Jönköping, länsrätten i Örebro län, Kungl. Teatern AB (Operan), som föruiom egel yttrande hänvisat till yttr rande av Teatrarnas Riksförbund, Stiftelsen Svenska Rikskonserter, som förutom eget yttrande hänvisat fill yttrande av Teatrarnas Riksförbund, Stiftelsen Drottningholms teatermuseum, som förutom eget yttrande hänvisat fill yttrande av Teatrarnas Riksförbund, Sveriges Radio AB, som förutom eget yttrande hänvisat till yttrande av Teatrarnas Riksförbund, Musikaliska akademiens styrelse. Svenska Kommunförbundet, Sveriges Redareförening, Cirkusakademien, Ema-Telslar AB, Folkets Husföreningarnas riksor-gansiation. Folkparkernas Centralorganisation, Göteborgs Musiktealer AB (Stora Teatern), som förutom eget yttrande hänvisat till yttrande av Teatrarnas Riksförbund, Göteborgs Konsert AB, Konserlbolaget AB, Musik-etablissementets Förening (MEF), Sfiftelsen Gävleborgs symfoniorkester, som förutom eget yttrande hänvisat till yttrande av Teatrarnas Riksförbund, Stiftelsen Malmö Symfoniorkester, som förutom eget yttrande hänvisat till yttrande av Teatrarnas Riksförbund, Stiftelsen Symfoniorkestern Norrköping, som förutom eget yttrande hänvisat till yttrande av Teatrarnas Riksförbund, Stockholms Konserthusstiftelse, som förutom eget yttrande hänvisat lill yttrande av Teatrarnas Riksförbund, Svenska Konserlbyrån AB, Svenska Musikerförbundet, Svenska Tealerförbundel, Svensk Konserdirektion AB, Teatrarnas Riksförbund och Sveriges Riksidrottsförbund, som bilagt och hänvisat till yttrande av Svenska Friidrottsförbundet, Svenska Ridsportens Centralförbund, Svenska Squashförbundel, Svenska Badmintonförbundel, Slockholm Open, Svenska Bowlingförbundet, Svenska Fotbollsförbundet, Svenska Handbollsförbundet, Svenska Ishockeyförbundet och Sveriges Militära Idrottsförbund.

Svenska Friidrottsförbundet har bilagt yttrande från Stadionklubbarna och Wärnamo Sportklubb.

Härutöver har yttranden inkommit från Riksförbundet Sveriges Kammarmusikarrangörer, Svenska Musikfestivaler, Stockholms drätselnämnd, som åberopat tjänslememorial från kammarkontoret och Kontaktnätet (riksor-gansiation för en icke-kommersiell kultur).

51 Lagrådsremissens lagförslag Prop.

1990/91:159 1 Förslag till Bilaga 2

Lag om särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl.

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § Till staten skall särskild inkomstskatt betalas enligt beslämmelserna i denna lag.

2 § Beteckningar som används i kommunalskallelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och uppbördslagen (1953:272) har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

3 § I denna lag förstås med

artistbk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid Ijud-eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,

artist: den som utövar artistisk verksamhel,

idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet,

artislföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mot ersättning tillhandahåller utländsk artist eller idrottsman,

arrangör: den som i Sverige eller på svenskt fartyg anordnar tillställning med artistisk eller idrottslig verksamhet,

svenskt fartyg: sådant svenskl eller därmed likställt handelsfartyg som avses i 1 § lagen (1958:295) om sjömansskatt.

4 § Riksskatteverket är beskattningsmyndighet enligt denna lag.

5 § Hos beskattningsmyndigheten skall det finnas ett allmänt ombud som för det allmännas talan hos förvaltningsdomstol i mål enligt denna lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen besiämmer utser det allmänna ombudet och ersättare för denne.

Skattskyldighet

6 § Skaltskyldig är fysiska personer som inte är bosalla eller stadigvarande vistas i Sverige och juridiska personer som inte är hemmahörande i Sverige och som uppburit enligt denna lag skattepliktig inkomst.

Skattskyldighet föreligger inle om inkomsten är undaniagen från beskattning på grund av överenskommelse eller beslut som avses i 72 § kommunalskallelagen (1928:370).

Skattepliktig inkomst

7 § Skattepliktig inkomst enligt denna lag är sådan inkomst som anges i 8 § och som uppburits från Sverige av artistisk eller idrottslig verksamhel som bedrivs här eller på svenskl fartyg, med undantag för

1. ersättning som utbetalas av fysisk person eller dödsbo och som avser framträdande vid en privat tillställning,

2. frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande får,

3. inkomst av näringsverksamhet som hänför sig lill fasl driftställe i Sverige, samt 52

4. inkomst av royaity eller periodvis utgående avgift. Prop.

Vid tillämpning av första stycket 4 skall ersätlning från ljudradio eller tele- 10on/Ql • 1 SO vision anses som inkomst av royaity eller periodvis utgående avgift till den '

del den inte avser förstagångssändning från sändare här i riket. tJiiaga z

8 § Skattepliktig inkomst för artist, idrottsman eller artistföretag är vad som erhålls i kontant ersättning eller annal vederlag. Som skattepliktig inkomst räknas dock inte vederlag i form av nödvändig resa eller transport och inte heller förmån av kost och logi i samband med den arfisliska eller idrottsliga verksamheten.

Som skattepliktig inkomst räknas inte heller ersätlning i annan form än kontanter och därmed likställt vederlag om del sammanlagda värdet från en utgivare under en redovisningsperiod uppgår lill högsl 0,03 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, avrundat till närmaste hundratal kronor.

Skattepliktig inkomst för arrangör är de inkomster i form av biljetlintäkter, reklaminläkier eller andra intäkter av en tillställning som arrangören uppbär.

9 § Ansvarig för skatt som skall betalas enligt beslämmelserna i denna lag är den som är redovisningsskyldig enligt 13 §.

Beskattningsbar inkomst

10 § Beskattningsbar inkomst är den skattepliktiga inkomsien.

Skattesats

11 § Särskild inkomstskatt tas ut med 15 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten borlfaller.

Skatteavdrag m.m.

12 § Den som betalar ut ersättning till artist, idrottsman eller artistföretag, som för mottagaren utgör sådan skattepliktig inkomst som avses i 8 §, skall göra skatteavdrag för särskild inkomstskatt som mollagaren är skyldig att betala.

Om den kontanta ersättningen inte är så stor alt föreskrivet avdrag kan göras från ersättningen ansvarar utbetalaren för mellanskillnaden.

13 § Särskild inkomstskatt enligt denna lag skall av den som har att göra skat teavdrag enligt 12 § redovisas och inbetalas till beskattningsmyndighelen se nast den 18 i månaden efter den då den skattepliktiga ersättningen har beta lats ut till artisten, idrottsmannen eller arlistförelagel eller för utländsk ar rangör, senast den 18 i månaden efter den då fillställningen ägt rum.

I de fall en betalningsmottagare är företrädare för en grupp av artister utan att vara ett artislföretag lämnas uppgift om inkomstens och skattens fördelning på medlemmar i gruppen.

Redovisning enligt denna paragraf skall lämnas på heder och samvete samt skrivas på blankett enligt fastställt formulär.

14 § Av redovisning enligt 13 § skall för artist, idrottsman och artistföretag framgå

1. utbetalarens namn, adress och person- eller organisationsnummer, 53

2. namn, adress och hemvistland för den artist, idrottsman eller del artist- Prop. företag som redovisningen gäller samt för fysisk person medborgarskap, 1990/91 ■ 159

3. fid och plals för den verksamhet för vilken ersättning har ulgåtl saml verksamhetens art. Bilaga 2

4. tidpunkl för utbetalning av ersätlning,

5. beskattningsbar inkomst,

6. den särskilda inkomstskattens belopp.

Av redovisning enligt 13 § skall för arrangör framgå

1. arrangörens namn, adress och hemvislland saml för fysisk person medborgarskap,

2. fid och plats för de tillställningar som redovisningen avser,

3. beskattningsbar inkomst och

4. den särskilda inkomstskattens belopp.

15 § Om en inkomst på grund av bestämmelsen i 6 § andra stycket inte är skattepliktig är utbetalaren ändå skyldig alt lämna redovisning.

16 § Den som betalar ut ersältning skall vid varje utbetalningstillfälie lämna mottagaren kvitto som utvisar beskattningsbar inkomst och alt skatteavdrag gjorts. Om det utbetalda beloppet avser flera personer lämnas kvitto till var och en.

17 § Beskattningsmyndighelen skall övervaka atl den som är skallskyldig för inkomst av artistisk eller idrottslig verksamhet och den som utger ersätlning för sådan verksamhet fullgör sina skyldigheler enligt denna lag.

Beskattningsmyndigheten granskar redovisningar och andra handlingar som rör särskild inkomstskatt och beslutar om betalningsskyldighet m.m.

I förekommande fall har beskattningsmyndighelen rält atl anmana utbelalare eller arrangör att lämna redovisning eller de andra uppgifter som behövs för beskattningen.

18 § Har den som är skyldig att lämna redovisning enligt 13 § underlåtit att fullgöra denna skyldighet och har underlåtenheten medförl atl skatt inte be talats eller betalats med för lågt belopp eller om del annars finns grundad anledning att anta att skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp skall beskattningsmyndigheten besluta om den skatt som skall betalas. Där vid får beskallningsbeslutet fallas efler skälig grund.

Beskattningsmyndighetens beslul skall meddelas före ulgången av det femte årel efler det kalenderår under vilkel del uppbördsår, då skallen rätteligen skulle ha redovisats, har gått ul.

Återbetalning av skatt

19 § Har särskild inkomstskatt inbetalals i strid med beslämmelserna i denna lag har den skattskyldige rätt till restitution av vad som inbetalats för mycket.

Ansökan om restitution skall göras skriftligen hos beskaltningsmyndigheten senast vid utgången av femte kalenderåret efter det då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om atl särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden.

Överklaganden m.m.

20 § Den skattskyldige, den som är redovisningsskyldig enligt 13 § och det allmänna ombudet får överklaga beskattningsmyndighetens beslut hos kam marrätten.

54 Prop.

21 § Vid överklagande gäller i fillämpliga delar vad som sägs i 8 kap. lägen 1990/91-159

(1984:151) om punktskatter och prisregieringsavgifter. "

ijilaga 2.

Övrigt

22 § För skatt som tas ut enligt denna lag gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 49-53 §§, 54 § 3 mom., 57 a - 59 och 61 - 67 §§, 68 § 6 mom., 69 § 2 mom., 73, 77 , 77 a, 78-95,97-99 och 103 §§ uppbördslagen (1953:272). Vad som där sägs om arbetsgivare skall då gälla den som är redovisningsskyldig enligt 13 § denna lag och vad som där sägs om skattemyndighet skall gälla riksskatteverket.

23 § Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum för skatt som tas ut enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Genom lagen upphävs lagen (1908:128 s.l) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter samt kungörelsen (1913:380) om rätt för den som är bosatt i utlandet att giva eller medverka i offentlig föreställning m.m. Beträffande verksamhet som anordnas av samme arrangör under en sammanhängande tidsperiod och avser tid både före och efter lagens ikraftträdande skall - om den skattskyldige så yrkar - äldre bestämmelser äga till-lämpning för verksamheten under hela perioden.

2 Förslag till Prop.

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 1990/91:159

Härigenom'föreskrivs att 54 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha Buaga 2 följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 §' Från skattskyldighet/riÄ:a/te: a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosall person: b) i utlandet bosatt person:

för sådan inkomst, för vilken av- för sådan inkomst, för vflken sär-

gifi etdigt lagen om bevillningsavgif- skild inkomstskatt skall betalas enligt

ler för särskilda förmåner och rättig- lagen (1991:000) otn särskdd in-

heter skaU erläggas eller beträffande komstskatt för ulländska artbter

vilken befrielse från sådan avgift m.fl. eller vilken är undantagen från

skall åttijutas jämlikt särskiU stad- skatieplikt enligt 7 § 1 och 2 nämnda

gande i samma lag; lag.

c) ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152):

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2 § faslighetstaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning;

d) ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen: för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan

egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

f) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av annan anslällning där än anställning ombord på svenskt fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen i den omfattning som anges i punkl 3 av anvisningarna.

Av 70 § framgår atl personer som där avses är frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster.

(Se vidare anvisningarna)

Denna lag iräder i krafl den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om sådan inkomst för vilken avgift enligt lagen (1908:128 s.l) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande '.ilken befrielse från sådan avgift skall medges enligt särskill stadgande i samma lag.

Senaste lydelse 1990:650. 56

3 Förslag till Prop.

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272) 1990/91:159

Härigenom föreskrivs att 68 § 5 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha B>laga 2 följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 mom. Vad i 3 och 4 mom. sägs äger motsvarande fillämpning, då den som är berättigad att återbe-komma skatt har att erlägga sjömansskatt, särskild inkomstskatt, bevillningsavgif t för särskilda förmåner och rättigheter eller kupongskatt.

I lagen (1985:146) om avräkning vid finns också föreskrifter som begränsar

5 mom. Vad i 3 och 4 mom. sägs äger motsvarande tillämpning, då den som är berättigad att återfå skatt har att betala sjömansskatt, särskild inkomstskatt enligt lagen (1991:000) om särskild inkomstskatt eller lagen (1991:000) om särskild inkomstsl-skattför utländska artister m.fl. eller kupongskatt.

återbetalning av skatter och avgifter rätten fill återbetalning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om bevillningsavgifter som skall uppbäras enligt bestämmelserna i lagen (1908:128 s.l) om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

' Lagen omtryckt (1972:75). Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. Nuvarande lydelse enligt lagrådsremiss den 7 februari 1991 om beskattning av inkomst av tjänst från Sverige m.m.

57

4 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1981:691)'om socialavgifter 1990/91:159

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1981:691) om socialavgifter tJi'agä 2 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap. 4 §2 Vid bestämmande av avgiftsunderlaget skall bortses från

1. ersättning till en och samme arbetstagare om den under året inte uppgått fill 1000 kronor,

2. ersättning till arbetstagare som vid årets ingång fyllt 65 år,

3. ersättning till arbetstagare vid sjukdom eller ledighet för vård av barn eUer med anledning av barns födelse, tifl den del ersättningen motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning som arbelsgivare får uppbära enligt 3 kap. 16 § eller 4 kap. 18 § lagen (1962:381) om allmän försäkring,

4. uppdragsersättning för vilken 4. ersättning för vilken skaU beta bevillningsavgift har erlagts enligt la- las särskild inkomstskatt enligt lagen gen (1908:128) om bevillningsavgif- (1991:000) om särskild inkomstskatt ter för särskilda förmåner och rätiig- för utländska artister m.fl.,

heter,

5. ersättning som en arbetsgivare utgett lill barn för arbete som utförts i hans förvärvsverksamhet i de fall avdrag för ersättningen inte får göras vid inkomsttaxeringen,

6. ersättning till den del denna motsvarar kostnader i arbetet som arbetstagare haft all täcka med ersättningen,

7. ersättning för tjänstgöring i verkskydd enligt 47 § tredje stycket civilförsvarslagen (1960:74), i den mån ersättningen utgör eller motsvarar dagpenning,

8. ersätlning för arbete som har utförts utomlands, till den del denna inte räknas som lön enligt 11 kap. 2 § första stycket lagen om allmän försäkring,

9. ersättning för skiljemannauppdrag i fall där parterna i skiljeförfarandet är av utländsk nationalitet,

10. ersättning som på grund av bestämmelserna i 5 § lagen (1984:947) om beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige inte utgör skattepliktig intäkt,

11. ersättning som avses i 3 kap. 2 a § lagen om allmän försäkring,

12. intäkt som avses i 32 § 1 mom. första stycket h och i kommunalskattelagen (1928:370),

13. sådan ersättning som enligt 1 § första stycket 2-6 lagen (1990:659) om särskild löneskatt utgör underlag för nämnda skatt.

Beslämmelsen i första stycket 6 är fillämplig endast om kostnaderna kan beräknas uppgå till minsl 10 procent av arbetslagarens ersättning från arbelsgivaren under utgiftsåret. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får fastställa schablon för beräkning av arbetstagares kostnader i viss verksamhet.

I fråga om inkomst från fåmansföretag och fåmansägt handelsbolag skall föreskrifterna i punkt 13 av anvisningarna lill 32 § kommunalskallelagen (1928:370) tillämpas vid bestämmande av avgiftsunderlaget.

' Lagen omtryckt 1989:633.

2 Senaste lydelse 1990:1429. 58

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser gäller Prop.

dock fortfarande i fråga om uppdragsersättning för vilken bevillningsavgifter 1990/91:159

har erlagts enligt lagen (1908:128 s. 1) om bevfllningsavgifter för särskilda Bilaga 2 förmåner och rätfigheter.

5 Förslag till Prop.

Lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- 1990/91:159 och avgiftsprocessen Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 1 § bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte-och avgiftsprocessen skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 Denna lag är tillämplig vid revi sion eller annan granskning för fast ställande av tull, annan skatt eller avgift enligt lagen (1908:128 s 1) om bevillningsavgifter för särskilda för måner och rättigheter, uppbördsla gen (1953:272), taxeringslagen (1990:324), lagen (1958:295) om sjö mansskatt, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, kupongskattelagen (1970:624), vägtrafikskattelagen (1973:601), tullagen (1973:670), la gen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen

(1984:404) om stämpelskatt vid in skrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskatt på ak tier, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1986:1225) om Ullfällig för mögenhetsskatt för livförsäkrings bolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, tullagen (1987:1065) och vägtrafikskattela gen (1988:327).

Denna lag är fillämplig vid revi sion eller annan granskning för fast ställande av tull, annan skatt eller avgift enligt lagen (1908:128 s 1) om bevillningsavgifter för särskilda för måner och rättigheter, uppbördsla gen (1953:272), taxeringslagen (1990:324), lagen (1958:295) om sjö mansskatt, lagen (1968:430) om mervärdeskatt, kupongskattelagen (1970:624), vägtrafikskattelagen (1973:601), tullagen (1973:670), la gen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, lagen

(1984:404) om stämpelskatt vid in skrivningsmyndigheter, lagen (1984:405) om stämpelskaU på ak tier, lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, lagen (1986:1225) om ullfällig för mögenhetsskatt för livförsäkrings bolag, understödsföreningar och pensionsstiftelser, tullagen (1987:1065), vägtrafikskattelagen (1988:327), lagen (1991:000) om sär skild inkomstskatt och lagen (1991:000) om särskild inkomstskatt för utländska artbter m.fl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Senaste lydelse 1990:366.

6 Förslag till Prop.

Lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617) 1990/91:159

Härigenom föreskrivs att 21 § allmänna ordningsstadgan (1956:617) skall bilaga 2 ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe

21 §'

Barn under femton år må ej medverka vid offentlig cirkusföreställning, tivoli- och marknadsnöjen eller därmed jämförlig offentlig tiflstäflning. Länsstyrelsen äger dock medgiva undantag, om deltagandet kan anses icke menligt inverka på barnets andliga eller fysiska hälsa.

Vid offentlig tillställning må ej förekomma hypnotiska eller därmed likartade experiment, med mindre socialstyrelsen funnit det kunna ske utan våda.

Om filmförevisning vid offentlig Om filmförevisning vid offentlig tillställning, tävling med fordon på tillställning, tävling med fordon på väg, tävling eller uppvisning med väg, tävling eller uppvisning med luftfartyg saml om tillställning, för luftfartyg, gälla särskilda föreskrif-vilken bevillningsavgift för särskilda ter utöver bestämmelserna i denna förmåner och rättigheter skad utgå, stadga, gälla särskilda föreskrifter utöver bestämmelserna i denna stadga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

' Senaste lydelse 1982:344. 61

7 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna 1990/91:159

sammankomster Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1956:618) om allmänna sammankomster skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydebe

12 §'

Vid allmän sammankomst, som ej utgör led i undervisningen vid högre läroanstalt, må ej förekomma hypnotiska eller därmed likartade experiment, med mindre socialstyrelsen funnit det kunna ske utan våda.

Om biografföreställning och om Om biografföreställning gäller allmän sammankomst, för vilken be- särskilda föreskrifter utöver bestäm-vdlningsavgift för särskilda förmåner melserna i denna lag. och rättigheter skad utgå, gälla särskilda föreskrifter utöver bestämmelserna i denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

' Senaste lydelse 1976:1005. 62

8 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa 1990/91:159

fall från artistersättning m.m. Bilaga 2

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fall från artistersättning m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Bestämmelserna i 1 § gäller inte. Bestämmelserna i 1 § gäller inte,

om bevillningsavgift tas ut enligt la- om skatt tas ut enligt lagen gen (1908:128s. 1) om bevillningsav- (1991:000) om särskild inkomslskaU gifter för särskilda förmåner och rät- för utländska artister m.fl. tigheter eller om befrielse från sådan avgift skad åtnjutas enligt bestämmelse i samma lag.

Utges ersättning som avses i 1 § av fysisk person eller dödsbo, skall preliminär A-skatt belalas endast om ersättningen utgör omkostnad i rörelse.

Riksskatteverket får medge att preliminär A-skatt inte skall betalas för ersättning som tillkommer viss juridisk person.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Äldre bestämmelser gäller dock fortfarande i fråga om ersättning beträffande vilken avgift las ut enligt bestämmelserna i lagen (1908:128 s. 1) om särskilda förmåner och rättigheter eller om befrielse från sådan avgift skall åtnjutas enligt bestämmelse i samma lag.

9 Förslag till Prop.

Lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid 1990/91:159

återbetalning av skatter och avgifter Bilaga 2

Härigenom föreskrivs alt 1 § lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§' Avräkning enligt denna lag skall göras från belopp som återbetalas eller annars utbetalas på grund av bestämmelse i

1. uppbördslagen (1953:272),

2. lagen (1958:295) om sjömansskatt,

3. lagen (1968:430) om mervärdeskatt med undantag av 76 a §,

4. lullagen (1973:670), tullförordningen (1973:979), lagen (1973:981) om frihet från införselavgift, lullagen (1987:1065), lagen (1987:1069) om tullfrihet m.m. eller lagen (1987:1066) om frihet från skatt eller avgift vid införsel,

5. lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersältningar,

6. lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter eller lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,

7. lagen (1984:151) om punktskat- 7. lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter eller ter och prisregleringsavgifter eller författning som anges i 1 kap. 1 § författning som anges i 1 kap. 1 § första stycket samma lag, i de fall då första stycket samma lag, i de fall då utbetalningen ankommer på riks- utbetalningen ankommer på riksskatteverket, eller skatteverket,

8. lagen (1974:992) om nedsatt- 8. lagen (1974:992) om nedsätt ning av allmän energiskatt. ning av allmän energiskatt,

9. lagen (1991.000) om särskild inkomstskatt, eller

10. lagen (1991:000) om särskild inkomstskatt för utländska artbter m.fl. Vad som sagts i första stycket 7 gäller inte utbetalning enligt 27 § lagen (1957:262) om allmän energiskatt, 6 § lagen (1961:372) om bensinskatt och 13 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

Senaste lydelse 1987:1196. 64

Lagrådet Prop.

1990/91:159 Utdrag ur protokoll vid sammanlräde 1991-03-14 p...

Närvarande: justitierådet Böret Palm, regeringsrådet Sigvard Berglöf, justitierådet Lars K Beckman.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 februari 1991 har regeringen på hemställan av slalsrådel Erik Åsbrink beslulal inhämla lagrådets yttrande över förslag lill

1. lag om ändring i kommunalskallelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om särskild inkomstskatt,

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

5. lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

6. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),

7. lag om ändring i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt,

8. lag om ändring i lagen (1990:326) om skalleavdrag i vissa fall från folkpension m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1990:327) om skatteavdrag från sjukpenning m.m.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av departementssekreteraren Kerstin Boström.

Enligt prolokoll vid regeringssammanträde den 14 februari 1991 har regeringen på hemställan av statsrådet Allan Larsson beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag lill

1. lag om särskild inkomstskatt för utländska artister m.fl.,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

5. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen,

6. lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617),

7. lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,

8. lag om ändring i lagen (1990:328) om skalleavdrag i vissa fall från artistersättning m.m.,

9. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid ålerbetalning av skatter och avgifter.

Förslagen har inför lagrådet föredragils av departementsrådet Carl Gustav Fernlund och kammarrättsassessorn Ulla Werkell. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet.

Inledning

Förevarande två lagrådsremisser (i fortsättningen kallade förslag 1 och förslag II) har föredragits i en följd inför lagrådel. Lagrådet har funnit dem ha ett sådant samband alt de måsle handläggas gemensaml. Detta yttrande omfallar därför båda remisserna.

5 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 159

I båda ärendena föreslår regeringen en ny beskattningsform för utomlands Prop. bosatta personer. I syfte alt nå ett enkelt skattesystem har skatten, som kal- 1990/91:159 las särskild inkomstskatt, i princip utformats som en definitiv källskatt på Bilaga 3 bruttoinkomsten.

En väsentlig grupp i kretsen av skattskyldiga enligt förslag I är utflyttade svenska medborgare som uppbär pension och annan inkomst av fidigare verksamhet i Sverige. Förslaget omfattar emellertid också alla utomlands bosatta som tillfälligt kommer hit och uppbär inkomster av olika tjänster och uppdrag. Förslag II träffar också personer i denna senare kategori, nämligen om deras inkomster härrör från vad som enligt förslaget utgörs av artistisk eller idrottslig verksamhet. Enligt detta förslag "inkomstbeskattas" också vissa former av rörelse, nämligen tillhandahållande av artister eller idrottsmän för verksamhet i Sverige samt anordnande av artistiska eller idrottsliga tillställningar här.

Det är lydligt att båda lagarna kan bli samtidigt tillämpliga för en arbetsgivare som skall betala ersältning fill personer med olika arbeten och uppgifter. Förhållandet har berörts i moliven till förslag II (se avsnitt 2.2 under rubriken "Ariistbegreppet"). Likaså står det klart alt en och samma person vid en lillfällig vistelse här kan bli underkastad båda systemen för skatteuttag. Ändå har systemen utformats helt olika, inte bara när det gäller skattesals utan också - såvitl lagrådet kan se utan några tvingande skäl - när det gäller både grundläggande regler och detaljerna i själva förfarandet. Såvitt gäller artistisk och idrottslig verksamhet skall beskattningen hanleras av riksskatteverket och speciella, från det vanliga beskallningsförfarandel skilda regler har utformats för bl.a, redovisning fill myndigheten. För andra lyper av arbelen eller uppdrag har däremot i förslag I förfarandet så långl möjligt inordnats i sedvanliga rutiner för beskattning såväl när det gäller val av myndigheter som arbetsgivarnas och inkomsttagarnas åligganden. Förslagen skiljer sig ål också bl.a. såtillvida att enligt förslag I det förutsätts att särskill beslut fallas av en beskattningsmyndighet om den särskilda inkomstskatten. Vidare undantas i förslag II förmåner i form av kost, logi etc. från beskattning enligt regler som inte stämmer överens med den lösning som valts i förslag I. Lagförslagen har också språkligt och redaktionellt i övrigt ulformals på hell olika sätt.

Komplikationer av denna karaktär kan i och för sig uppstå också med da gens system, där beskattningsreglerna avseende artistisk verksamhet i 1908 års lag om bevillningsavgifter skiljer sig avsevärt från annars tillämpliga skat teregler. Tillämpningsproblem av denna art kan emellertid inte godtas vid en ny lagsliftning annat än om de kan väntas uppslå bara i undanlagsfall. Enligt lagrådets mening torde det emellertid tvärtom vara så att vid artist- och idroltsframträdanden den typiska situationen är alt scenarbelare, funk tionärer av olika slag och andra personer som inle är artister eller idrottsmän medverkar. I sådana fall kan bl.a. en högre skattesats bli lillämplig för de lägre avlönade. Tänkbara exempel på fall där problemen kan uppkomma beträffande en och samma person som besöker Sverige kan vara att någon ägnar sig ål både undervisning och fiämlrädanden inför publik eller att en representant för idrotten dels arbetar som tränare och dels uppbär ersältning när han själv deltar i tävlingar. I motiven till förslag II har andra situationer 66

antytts där gränsdragningsproblem eller en given uppdelning mellan de två Prop. beskallningssyslemen kan bli aktuella. 1990/91:159

Lagrådet anser alltså att de två lagarna måste samordnas. Ett av de valda Bilaga 3 beskaltningssystemen får dä väljas. Lagrådet har undersökt hur en gemensam lag skulle kunna utformas och fogar fill detta yttrande etl utkast som har upprättats (se Bilaga). Utkastet kan inte tolkas som elt bestämt ställningstagande till vilket system som bör väljas. Inte heller den närmare utformningen skall betraktas som ett förslag av lagrådet utan enbart som elt underlag för forlsatla överväganden.

Ett alternativ till en gemensam lag är att ge de båda lagarna en så långt möjligt enhetlig ulformning. Del har inte angetts i någon av remisserna varför en uppdelning har skett. Förutom atl artistverksamheten f.n. särbehandlas kan det givetvis anföras att skattesubjekten i de två lagarna är av olika karaktär Detta förefaller emellertid lagrådet snarast böra leda till en uppdelning så att personer som uppbär inkomster från arbeten och uppdrag vid tillfällig vistelse i Sverige, inklusive artister och idrottsmän, särbehandlas i förhållande till de i utiandei stationära, som uppbär pension eller andra fortlöpande inkomster på grund av tidigare anställningar här eller statliga eller kommunala uppgifter ulomlands. Vid en sådan uppdelning borde man kunna uppnå en större överensstämmelse i beskattningen av alla inkomster som härrör från olika slag av tillfällig verksamhet här. De mer komplicerade regler som behövs för den sistnämnda kategorin kan då för de tillfälliga inkomsttagarna ersättas av enklare regler (jfr t.ex. reglerna om skattepliktig inkomst i 4§ i förslag 1 och 8§ i förslag II).

I det följande redovisas vissa synpunkter på olika bestämmelser i de två remitterade lagförslagen angående särskild inkomstskatt, vilka synpunkter har påverkal utformningen av det av lagrådet utarbetade utkastet till gemensam lag.

Förslaget till lag om särskdd inkomstskatt (förslag I)

2§

Begreppen arbetsgivare och arbetstagare används i lagförslaget på ett sätt motsvarande det som gäller för uppbördslagen enligt 39 § 1 mom. i den lagen. Detta framgår av 10 § i förslagel. Denna grundläggande bestämning hör bäitre hemma i ett andra stycke i 2 §. De särskilda beteckningarna kan emellertid avvaras, om i stället orden utbelalare och mottagare av skattepliktig inkomst används på samma sätt som i förslag II.

3-6§§

3§ innehåller vissa regler om skattskyldighet och vidare bestämmelser om vem som skall vara ansvarig för den särskilda inkomstskatten. I 4§ anges de skattepliktiga inkomsterna. De två följande paragraferna har som gemensam rubrik "Begränsning av skattskyldigheten". Enligt 5 § är svenska diplomater i utlandstjänst och deras familjer frikallade från skattskyldighet enligt lagen. 6§ innehåller en uppräkning av inle skattepliktiga inkomster.

Enligt lagrådels mening bör under rubriken "Skattskyldighet" samlas alla 67

regler om skattskyldighet.

Undantaget i första stycket rörande de s.k. dubbelbeskattningsavtalen bör Prop. tas upp bland undaniagen från vad som annars ulgör skalteplikfig inkomst. 1990/91:159 Bestämmelsen i 3 § andra styckel i förslaget om vem som är ansvarig för atl Bilaga 3 skatten betalas in hör inle heller samman med skattskyldigheten utan bör brytas ut till en särskild bestämmelse.

Arbetsgivarens ansvar har i det remitterade förslaget gjorts absolut. Lagrådet ifrågasätter om inte omständigheierna kan vara sådana att en eftergift från betalningsansvaret är motiverad. Arbetsgivaren kan ha haft skälig anledning att underlåta avdrag för särskild inkomstskatt. Har det till exempel av misslag eller på grund av felaktiga upplysningar utfärdats en skattsedel avseende preliminär A-skatl och har arbetsgivaren innehållit ett belopp för skatten enligt tabell, bör han normalt inte anses ansvarig för ytterligare skatt, om det senare visar sig att skatt hade bort innehållas enligt reglerna i den föreslagna lagen och den skatten skulle vara högre.

Beslämmelserna om betalningsansvaret och möjligheten till eftergift kan lämpligen få den särskilda rubriken "Betalningsskyldighet".

Den uppräkning som finns i 6 § i det remitterade förslagel innefattar undantag från de i 4§ angivna skattepliktiga inkomsterna. Den inledande raden i 6§ bör därför lyda: "Från skatteplikt enligt denna lag undantas:". De båda paragraferna bör följa på varandra under den gemensamma rubriken "Skattepliktig inkomst". Rubriken närmast före 5 § i förslaget skall då utgå.

I fråga om undantaget för resekostnader m.m. i 6§ hänvisar lagrådel till sitt yttrande vid 8 § förslagel till lag om särskild inkomstskatt för arfister m.fl.

7och8§§

Del sägs i 7 § alt den beskattningsbara inkomsten skall vara den skattepliktiga inkomsten. I 8§ anges att den särskilda inkomstskatten skall utgå med 25 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Den särskilda inkomstskatten skall enligt förslaget inbetalas varje månad, i regel av en arbetsgivare i den mening den termen har i lagen. Det kan alltså förekomma att flera arbetsgivare betalar in skatt för samma period. Den er-lagda skatten är en definitiv källskatt och del medges enligt förslaget inte något grundavdrag eller kostnadsavdrag från den skattepliktiga inkomsten.

Enligt lagrådets mening föreligger det inte någon anledning atl fastställa en beskattningsbar inkomst. Ett sådant begrepp kan uppfattas avse inkomst för en normal skatteperiod. Vidare kan begreppet ge intryck av att fråga är om den totala skattepliktiga inkomsien för avsedd period från samtliga arbetsgivare. Slutligen kan del ge intryck av att ett nettobelopp skall räknas fram.

Med hänsyn till del anförda anser lagrådet att föreslagna 7 § jämte rubriken före det lagrummet bör utgå.

Om den föreslagna skattesatsen, 25 procent, förtjänar det att anmärkas att den inte i alla lägen framstår som låg. Enligt en skattetabell, beräknad på en kommunal skattesals om 28 procent, ger som en följd av grundavdraget den sedvanliga beskattningen en lägre skatt vid en tvåveckorslön om högst ca 5 800 kronor, dvs. en månadslön om högst ca 12 500 kronor.

9§ Prop.

Enligt huvudregeln i den föreslagna paragrafen skall beslul om särskild in- 1991/91.159 komstskatt meddelas av skattemyndigheten i Slockholms län. Har någon un- Bflaga 5 der tillfällig vistelse här inkomst för arbete som utförs här, skall beslut i slället meddelas av skattemyndigheten i det län där arbetsgivaren är registrerad eller, om arbetsgivaren inte är registrerad, i det län där han är bosatt. Det sägs i motiven att såväl arbetsgivare som arbetstagare kan ansöka om beslut men det framgår inte om avsikten är atl elt beslul alltid måste meddelas i frågan huruvida särskild inkomstskatt enligt lagen skall utgå eller inte. Bl.a. innehållet i 11 § tyder emellertid på alt detta är tanken. Har nägon ansökan inte gjorts innan utbetalning av den skattepliktiga ersättningen skell och har skattemyndigheten inte på egel initiativ beslutat dessförinnan, bör arbelsgivaren - p.g.a. bestämmelserna i 40 § 1 mom. uppbördslagen - ha innehållit ett belopp motsvarande preliminär A-skatl enligt vanlig skattetabell. Eftersom det därmed normalt finns medel för skatten fyller ett beslut även i efterhand en funktion.

Det framgår inle av remissprotokollet eller lagförslaget om skattemyndighetens beslut skall avse den konkreta utbetalningen eller om beslutet kan meddelas att gälla tills vidare i fråga om exempelvis pensionsutbetalningar till en viss pensionär. Det senare alternativet, som förefaller praktiskt, möjliggörs om lagrådets förslag godtas, atl evenluelll meddelande om skatteavdrag för kvarskatt inle behöver tas in i beslutet (se vid 10§).

10 §

Första stycket skall ändras om lagrådels förslag vid 2 § följs. Beteckningen "lön", som föreslås här för alla lyper av inkomster enligt lagen, är missvisande för en del inkomstslag och kan i de paragrafer där den använts lält ersättas med andra uttryck.

Enligt 14 § i förslaget svarar arbetstagaren själv för skatten, när han saknar arbetsgivare här i landet. 110 § första stycket har emellertid inte gjorts någol undanlag för arbetsgivare i utlandet när det gäller skyldigheten att göra skatteavdrag. Detta måste uttryckligen ske.

Det sägs i tredje stycket all arbelsgivaren skall svara för mellanskillnaden, om skatten - på grund av utgivna förmåner - är så slor att den kontanta utbetalningen inte förslår till fullt skatteavdrag. Detta följer emellertid redan av 3§ andra stycket. För atl uppbördsreglerna skall fungera är det däremot lämpligl att ange atl arbelsgivaren svarar för betalning av mellanskillnaden så som om skalleavdrag gjorts.

Enligt fjärde stycket av förslagel skall arbelsgivare vid betalning av "lön" som är skattepliktig enligt lagen göra skatteavdrag också för kvarskatt "om skattemyndigheten meddelat beslut om detta". I specialmofiveringen sägs detta innebära atl arbelsgivarens skyldighel lill kvarskatteavdrag inträder om beslut i fråga om avdraget meddelats "i beslulel om särskild inkomstskatt". Är avsikten denna måsle laglexten ändras. Villkoret förefaller emellertid inte praktiskl lämpligt. Arbetsgivarens åliggande i detta avseende är motiverai så snart han innan någon utbetalning skett får meddelande om skattemyndighetens beslut angående avdrag för kvarskatt. Lagtexten enligt

6 Riksdagen 1990191. 1 saml. Nr 159

förslaget bör därför ändras endast så att del - med hänsyn lill att arbetsgiva- Prop.

ren enligt lagen är ansvarig för skatten - framgår klarl att meddelande om 1990/91:159

skatteavdraget skall ha kommii honom tillhanda före betalningen. Bilaga 3

11§

Enligt första stycket i paragrafen skall en arbelslagare, som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt, överlämna beslut om sådan skatt till arbetsgivaren omedelbart efter det att han mottagit det. Fullgör inle arbetstagaren sin skyldighet enligt försia stycket, skall enligt andra stycket skatteavdrag göras i enlighet med vad som sägs i 40§ 1 mom. andra-fjärde slyckena uppbördslagen, dvs. förhöjt avdrag för sedvanlig preliminärskalt skall göras.

Enligt 40§ 3 mom. uppbördslagen lillämpas inle de bestämmelser om skatteavdrag som gäller när skattsedel inle lämnats, om arbelsgivaren erhållit besked av skattemyndigheten beträffande vederbörligt skalleavdrag från arbetstagarens lön. I sådant fall skall arbelsgivaren göra skalleavdrag enligt det erhållna beskedet. Motsvarande bör gälla här.

140 § 2 mom. uppbördslagen finns bestämmelser om skyldighel för arbetsgivaren atl göra ett schabloniserat avdrag för kvarstående skatt, om inte arbetstagaren visar att han inle är skyldig atl erlägga kvarstående skall. Förevarande paragraf behandlar fallel att arbetsgivaren inle känner lill alt arbetstagaren skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt. Det är därför naturligt att angivna bestämmelser om skyldighel att göra avdrag för kvarstående skatt görs tillämpliga här.

Det bör anmärkas att den omständigheten att skatteavdrag görs för preliminärskalt inte innebär en övergång lill vanlig beskattning.

17§

Enligt förslaget får skattemyndigheten, om del föreligger en s.k. uppbördsöverenskommelse, under vissa förutsättningar besluta alt skalleavdrag inte skall göras. Bestämmelsen, som motsvarar 44 a § uppbördslagen, kompletteras av bestämmelserna i 69 a § uppbördslagen, som på grund av en hänvisning i 23§ i det remitterade förslaget gäller även här. Hänvisningen lill 69 a§ uppbördslagen bör enligt lagrådets mening göras i förevarande paragraf. Härvid bör första styckel i 69 a§ skrivas ul och anknytas till beslut enligt förevarande lag.

18-20§§

I dessa paragrafer har tagits upp de bestämmelser som avses gälla i fråga om uppbörd av skatt enligt lagen. Ett sista datum för inbetalning anges för arbetsgivare i 18 § och för arbetstagare ulan svensk arbelsgivare (jfr 14 § i del remitterade förslaget) i 20 § försia meningen. Vidare hänvisas - såvitt gäller arbetsgivare i 19 § och såvitt avser arbetstagare i 20 § andra meningen - lill 52-54 §§ och 55 § 2 mom. uppbördslagen.

52 § uppbördslagen innehåller regler om hur inbetalning skall göras och när den skall tillgodoräknas betalaren vid girering. Det anges också att inbe talningen skall vara kostnadsfri. Reglerna kan utan svårighet lillämpas för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Bestämmelserna i 53 och 54 §§ är där- 70

emot, frånsett alt de rör skatter av andra slag, avfattade så all det inle är lätt Prop.

att se hur de skall tolkas när del gäller en betalningsskyldig arbetstagare. 55 § 1990/91:159

2 mom. kan överhuvudtagel inte vara aktuell annat än för en arbelsgivare. Bilaga 3

Även om betalningsskyldighet för arbelslagare enligt 14 § är ett ovanligt fall, måsle del krävas atl laglexten är sådan att personer utan specialkunskap om det svenska skattesystemet skall kunna förstå dem. Enligt lagrådels mening bör det för dessa fall kunna föreskrivas en särskild, enkel rufin.

När det gäller såväl den som betalar ul ell skattepliktigt belopp som mollagaren bör särskilda, anpassade föreskrifter om innehåll i uppbördsdeklarafion och annan redovisning kunna meddelas av regeringen eller myndighel som regeringen bestämmer.

I förslag II har en redovisningsskyldighet gentemot beskattningsmyndighelen föreskrivits inte bara efter del skalleavdrag gjorls ulan också när arbetsgivaren underlåter avdrag för att han anser att elt dubbelbeskattningsavtal befriar från skatt. Motivet för denna föreskrift, all ett sådant ställningstagande bör kunna överprövas av myndigheten, torde gälla också fall som omfattas av förslag I.

22 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om restitution av skatt. På grund av en hänvisning i 23 § i det remitterade förslaget gäller beslämmelserna om restitution i 68 § 6 mom. och 69 § 2 mom. uppbördslagen även här. Hänvisningen till dessa bestämmelser i uppbördslagen bör enligt lagrådels mening göras i förevarande paragraf. Hänvisningen bör utformas så atl det klarl framgår alt ränta skall ulgå vid ålerbetalning av särskild inkomstskatt.

23 §

I paragrafen hänvisas till ett stort anlal paragrafer i uppbördslagen. Enligt vad lagrådel föreslagit vid 17 respeklive 22 § bör hänvisningen här inle avse 68 § 6 mom., 69 § 2 mom. eller 69 a § uppbördslagen. Hänvisningen bör inle heller omfatta paragrafer som har upphävts (70, 71, 72 a och 82§§). Enligt 50 § uppbördslagen meddelas beslul om anstånd av den skattemyndighet som har utfärdat skattsedel på den skall som anståndet avser. Den bestämmelsen kan inte tillämpas här och bör ersättas av en bestämmelse om all an-slåndsbeslut meddelas av den skattemyndighet som meddelat beslul om särskild inkomstskatt. I övrigt behövs av 50 § endasl en motsvarighet till bestämmelsen i Iredje slyckel om alt beslut om anstånd skyndsamt skall meddelas den skattskyldige utan kostnad för denne. 64 §, som medtagits i uppräkningen i förslag II, bör tas med också här.

Uppräkningen av paragrafer kan lämpligen kompletteras med de rubriker under vilka paragraferna hör i uppbördslagen.

Förslagel till lag om särskild inkomstskatt för ulländska artister m.fl. (förslag II)

3§

Paragrafen innehåller enligt del remitterade förslagel de särskilda definifio-

ner som funnits behövliga. Med artist avses den som utövar artistisk verk- '

samhet och med idrottsman den som utövar idrottslig verksamhet. Artistisk Prop. verksamhet har fått en särskild definilion men däremot inte idrottslig verk- 1990/91:159 samhet. Lagrådet anser alt lagtexten bör återge uttalandet i motiven (avsnitt Bilaga 3 2.2) atl med idrottslig verksamhet avses framlrädande inför publik direki eller genom ljud- eller bildupptagning.

I det remitterade förslaget definieras "svenskt fartyg" som sådant svenskl eller därmed likställt handelsfartyg som avses i 1 § lagen (1958:295) om sjömansskatt. Enligt punkl 1 av anvisningarna lill nämnda paragraf i lagen om sjömansskatt likställs med anställning på svenskt handelsfartyg anställning på uUändskt handelsfartyg som svensk redare förhyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos denne eller någon av honom anlitad arbelsgivare. Definitionen på svenskt fartyg i förevarande paragraf bör ges följande lydelse: "sådant svenskl handelsfartyg som avses i 1 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller sådant utländskt handelsfartyg som avses i punkl 1 av anvisningarna lill nämnda paragraf."

6§

Bestämmelsen i andra stycket rörande s.k. dubbelbeskattningsavtal synes inte ha samband med skattskyldighet ulan bör tas upp som etl undanlag från vad som utgör skattepliktig inkomst.

7§

Enligt paragrafen skall bl.a. en artist under lid då han inte är bosall eller stadigvarande vistas här beskattas för inkomst av artistisk verksamhet om inkomsten uppburils från Sverige och verksamhelen bedrivits här eller på svenskl fartyg. Del påpekas i den allmänna motiveringen, avsnilt 2.3, under rubriken "Inkomsien skall ha uppburils från Sverige" alt med ullrycket "uppburits från Sverige" skall avses även ersältning som utländsk arrangör utger lill bl.a. utländsk artist för artistisk verksamhet här i riket. Samtidigt avses ullrycket innebära atl ersätlning från etl utländskt artislföretag till en utländsk artist som uppträtt i Sverige inte skall beskattas hos artisten utan bara hos artistföretaget. Lagtexten är enligt lagrådels mening alllför otydlig i dessa avseenden.

I första stycket försia punkten i det remitterade förslaget undantas från skatteplikt ersättning som utbetalas av en fysisk person eller dödsbo och som avser framträdande vid en privat tillställning. Som skäl för detta undantag anges i remissprolokollel (se avsnilt 2.4) konlrollaspeklen och svårigheten för privatpersoner atl tillämpa de särskilda skattereglerna. Resultatet av del föreslagna undantaget kan emellertid bli alt den föreslagna lagen i förslag I i slället skall lillämpas. Del är alltså angeläget att del i 6§ fjärde punklen sistnämnda lag föreslagna undantaget - som avser 1908 års bevillningslag och som inle föreslagits ändrat i förslag II - utformas så alt det omfattar de undantag frän skatteplikt som görs i förslag II.

I första stycket fjärde punkten undantas inkomst av royaity eller periodvis utgående avgift. Sistnämnda ullryck bör anknytas närmare till formuleringen i punkt tre av anvisningarna lill 53 § kommunalskallelagen och ges följande lydelse: "4. inkomst av royaity eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar."

72

8§ Prop.

I paragrafen föreslås vissa undantag från skatteplikten när del gäller resa 1990/91:139 m.m. De föreslagna beslämmelserna överensstämmer inte med motsva- öilaga 3 rande undantag i 6 § förslagel lill lag om särskild inkomstskall. Del framstår som särskilt angeläget att dessa undantagsbestämmelser ges en enhetlig utformning. Härvid bör utgångspunkten vara atl del lydligt framgår av laglexten och inte bara av motivutlalandena alt, föruiom direki utgivna förmåner, också styrkta koslnader undantas.

9§

I fråga om möjlighet lill eftergift av en ulbetalares ansvar för betalning av mottagarens skatt hänvisas till vad lagrådel anförl vid 3-6§§ i förslag I.

Se beträffande betalningsansvaret också vad lagrådet anför i anslutning till 12§.

10 och 11§§

Del sägs i 10 § alt den beskattningsbara inkomsten skall vara den skattepliktiga inkomsien. 111 § anges att den särskilda inkomstskatten skall tas ut med 15 procent av den beskattningsbara inkomsien. Lagrådet hänvisar till vad som ovan anföris angående 7 och 8 §§ förslaget till lag om särskild inkomslskaU.

Skattesatsen 15 procent, som valts för att systemet i princip inte medger avdrag för omkostnader, måste trots den låga nivån i vissa fall kunna leda till en hög beskattning om man jämför med den "normala" beskattningen i Sverige. Till förhållandet att de icke avdragsgilla kostnaderna i vissa företag kan uppgå lill en slor andel av intäkterna kommer atl den del som slulligen ulgår i ersättning till artisten, idrottsmannen eller artistförelaget innebär en dubbel beskallning av beloppet (jfr vid 7§).

12 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om skyldighet all göra skatteavdrag. Lagrådet hänvisar i tillämpliga delar lill vad som ovan anföris angående 10 § förslaget till lag om särskild inkomstskatt. Av vad som anförts där framgår bl.a. att i 14 § av del förslagel gjorts etl undantag för "arbelsgivarens" ansvar för betalning av "arbetstagarens" skatt, nämligen för det fall arbelsgivaren inte finns här i landet. I förevarande förslag förutsätts däremot atl, när arrangören av en artistisk eller idrottslig fillställning är hemmahörande i ullandel, arrangören ändå skall vara den belalningsansvarige för arfislens, idrottsmannens eller arlislföretagels skatt. Arrangören har därmed atl verkställa skatteavdrag och följa alla de regler angående uppbörd m.m. i uppbördslagen som hänvisas lill i 22 §. Lagrådet finner alt detta, även om efterlevnaden underlättas genom blanketter och anvisningar, inte är en rimlig reglering.

13§

I paragrafen anges när särskild inkomstskatt skall redovisas. Enligt andra

styckel i del remitterade förslaget lämnas i de fall en betalningsmottagare är '3

företrädare för en grupp av artister ulan att vara ett artistförelag uppgift om Prop. inkomstens och skattens fördelning på medlemmar i gruppen. Del kan påpe- 1990/91:159 kas atl bestämmelsen endast avser artister och inte idrottsmän. Enligt lagra- Bilaga 3 dets mening är den föreslagna beslämmelsen emellertid närmasl ägnad alt skapa oreda, eftersom en betalningsmottagare bör vara antingen ombud för artisterna eller också etl artistförelag som tillhandahåller artisterna. Lagrådet anser därför all bestämmelsen bör utgå.

14 §

Med hänvisning till vad lagrådel anfört vid 18-20 §§ i förslag I förordar lagrådet att delaljföreskrifterna i denna paragraf ges i form av lillämpningsbestämmelser. Jfr också vad som anföris om beskattningsbar inkomst under 10 och 11 §§.

17 §

Föreskrifterna i andra och iredje slyckena är av den karaktären atl de lämpligast meddelas som tillämpningsbestämmelser.

19 §

Tidsfristen för ansökan om restitution måste överensstämma med fristen i 22§ i förslag I.

20-22 §§

Med den ordning beträffande beskattningsmyndighet som valts i detta förslag har lagrådet inte någon anledning till erinran mot beslämmelserna frånsett elt par påpekanden.

1 21 § anges att vid överklagande bestämmelserna i 8 kap. lagen om punktskatter och prisregieringsavgifter (förfarandelagen) skall gälla i tillämpliga delar. Lagrådet anmärker att uttrycket beskattningsår som används i 8 kap. 2§ förfarandelagen inte är tillämpligt när det gäller den särskilda inkomstskatten.

Enligt 22 § skall i ett flertal avseenden bestämmelserna i uppbördslagen i tillämpliga delar gälla för den i förslagel angivna skallen. Hänvisningen till bestämmelserna i 96-103 §§ uppbördslagen är emellertid felaktig såtillvida att 98 § bör utgå.

Övriga lagförslag iförslag I och II

Lagrådet har med hänsyn lill sin principiella inställning inte funnit det påkallat att lämna synpunkter på de remitterade förslagen.

74 Bilaga

Prop.

nu lagrådets

1990/91:159

yttrande

Bilaga 3

1991-03-14

Lag om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta personer m.fl.

Jfr i förslag I och II;

Inledande bestämtnelser

1:1§ H: 1§

1 § Till staten skall särskild inkomstskatt belalas enligt beslämmelserna i denna lag.

I:2§ 11:2 §

2§ Beteckningar som används i kommunalskattelagen (1928:370), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt och uppbördslagen (1953:272) har samma betydelse i denna lag, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget.

I: -II: 3 §

3 § I denna lag avses med

bosatt utomlands: om fysisk person att denne inte är bosatt här i riket eller stadigvarande vistas här,

hemtnahörande i utlandet: om fysisk person att denne är bosatt utomlands och om juridisk person att denne inle är registrerad här i riket och inte heller har fast driftställe här,

artistisk verksamhet: personligt framträdande inför publik eller vid Ijud-eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande,

artist: den som utövar artistisk verksamhet,

idrottslig verksamhet: personligt framträdande inför publik direkt eller genom ljud- eller bildupplagning,

idrottsman: den som utövar idrottslig verksamhet,

artistföretag: fysisk eller juridisk person som utan att vara arrangör mol ersättning tillhandahåller arfist eller idrottsman,

arrangör: fysisk eller juridisk person som anordnar fillställning med arfisfisk eller idrottslig verksamhet,

svenskl fartyg: sådanl svenskl handelsfartyg som avses i 1 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller sådant utländskt handelsfartyg som avses i punkl 1 av anvisningarna till nämnda paragraf.

75

Skattskyldighet Prop.

1990/91:159

4 § Skattskyldiga är fysiska personer som är bosatta utomlands och uppbär enligt 7-11 §§ skattepliktig inkomst.

Skattskyldighet föreligger också för juridiska personer som är hemmahörande i ullandel och uppbär enligt 8, 10 och 11 §§ skattepliktig inkomst av artistisk eller idrottslig verksamhel.

I:5§ II: -

5§ Skattskyldighet föreligger inte för en artist e 'jr idrottsman, om han uppbär inkomsten från etl artislföretag som är hemmahörande i utlandet.

Sådana personer som avses i 69 § kommunalskattelagen (1928:370) är inte skattskyldiga enligt denna lag.

Betalningsskyldighet

I:3§ II: 9 §

6 § Ansvarig för betalningen av särskild inkomstskatt är den som enligt 14 § har att göra skatteavdrag. Är denne hemmahörande i utiandei svarar den skatlskyldige själv för betalningen på samma sätt som gäller för arrangör i fall som avses i 8 § sista stycket.

Betalningsskyldigheten för den som har att belala annans skatt får efterges av beskattningsmyndighelen, om särskilda skäl föreligger.

Skattepliktig inkotnsl

I:4§ II: -

7 § Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anslällning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan anslällning eller annal uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamol eller suppleanl i styrelse eller annal liknande organ i svenskl aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring lill den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskoU eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, lill den del beloppet överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a§ sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i 76

nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension Prop.

som skulle ha utgått om sådan samordning inte skett, och för annan ersätt- 1990/91:159

ning enligt lagen om allmän försäkring; Bilaga 3

5. pension på grund av anslällning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänslepen-sionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse;

7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;

8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om stadigt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning fill sjömän;

9. dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enhgt lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

10. limstudiestöd och inkomstbidrag enligt studiestödslagen (1973:349);

11. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter, restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter i den mån avdrag har medgetts för avgifterna samt avgifter som avses i 46§ 2 mom. första stycket 3 kommunalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet.

Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.

Verksamhet på grund av anställning i svenskl företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra fillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex. handelsresande).

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

I:-II: 8 §

8 § Såvitt gäller artistisk och idroltshg verksamhet gäller följande i stället för bestämmelserna i 7§.

Skattepliktig inkomst för artist, idrottsman eller artistföretag är kontant ersätlning eller annal vederlag för artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige eller på svenskt fartyg.

Skattepliktig inkomst för arrangör är de inkomster i form av biljettintäk-

77

ter, reklaminläkier eller andra intäkter av en tillställning som arrangören Prop. uppbär. 1990/91:159

I:6§ II:-

9§ Från skatteplikt enligt 7§ undantas utomlands bosatta personer för:

1. avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kommun, om

a) mottagaren av inkomsten vistas här i riket, under tidrymd eller tidrymder, som sammanlagt inte överstiger 183 dagar under en lolvmånadersperiod, och

b) ersättningen betalas av arbetsgivare, som inte har hemvist här i riket eller på dennes vägnar, samt

c) ersättningen inte belastar fast driftställe, som arbelsgivaren här här i riket;

2. avlöning eller därmed jämförlig förmån eller pension, som utgått på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten, om mollagaren är medborgare i anställningslandet och anställts av svensk utlandsmyndighet el ler utomlands för fältprojekt för bilateral biståndsverksamhet (lokalan ställd).

I:-II: 7 §

10 § Från skatteplikt enligt 8§ undantas

1. ersätlning som utbetalas av en fysisk person eller ett dödsbo och som avser framträdande vid en prival tillställning,

2. frivilliga betalningar som gatumusikanter och liknande får,

3. inkomst av näringsverksamhel som hänför sig till fasl driftställe i Sve-

"ge,

4. inkomst av royaity eller periodvis utgående avgift för utnyttjande av materiella eller immateriella tillgångar.

Vid tillämpning av första styckel 4 skall ersättning från ljudradio eller television anses som inkomst av royaity eller periodvis utgående avgift till den del den inte avser förstagångssändning från sändare här i riket.

I:3och6§§ II: 6 och 8 §§

11 § Från skatteplikt enligt denna lag undantas

1. inkomst som är undantagen från beskattning på grund av överenskommelse eller beslut som avses i 72 § kommunalskallelagen (1928:370),

2. vederlag för nödvändig resa eller transport samt förmån av kost och logi i samband med inkomsternas förvärvande eller styrkta kostnader härför,

3. ersättning i annan form än kontanter och därmed likställt vederlag, om del sammanlagda värdel från en utbelalare under en uppbördsmånad uppgår till högst 0,03 basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, avrundat till närmasle hundratal kronor.

Bilaga 3

78 Skattesats

Prop. 1990/91:159

I:8§ ., ,

II:11§ Bilaga 3

12 § Särskild inkomstskatt tas ut med 15 procent av skattepliktig inkomst av artistisk eller idrottslig verksamhet och med 25 procent av annan enligt denna lag skattepliktig inkomst.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatten bortfaller.

Beskattningsmyndighet m.m.

I:9§ II: 4 §

13 § Beslut om särskild inkomstskatt meddelas av skattemyndigheten i Stockholms län, som också är beskattningsmyndighet utom i fall som sägs i andra stycket.

Beskattningsmyndighet för skattskyldig som vistas tillfälligt här i riket och uppbär inkomst av arbete som utförs här är skattemyndigheten i det län där den som betalar ut ersättningen är registrerad som arbetsgivare. Är arbelsgivaren inte registrerad men bosatt här är skattemyndigheten i det län där han är bosatt beskattningsmyndighet.

Skatteavdrag m.m.

I: 10 §

II:12§

14 § Den som betalar ut kontant belopp eller annat vederlag, som för motta garen utgör skattepliktig inkomst enligt lagen, skall göra skatteavdrag för betalning av mottagarens särskilda inkomstskatt. Detta gäller inte, om ulbe talaren är hemmahörande i utlandet.

Åtnjuter mottagaren jämte kontant belopp andra skattepliktiga förmåner, skall skatteavdraget för dessa beräknas med lillämpning av 8§ uppbördslagen (1953:272).

Om det kontanta beloppet inte är så stort att föreskrivet avdrag kan göras, är utbetalaren betalningsansvarig för mellanskillnaden så som om skatteavdrag gjorts.

Har den som har att vidkännas skatteavdrag för särskild inkomstskatt, att betala kvarstående skatt, som har debiterats året före det år skatteavdraget skall göras, är utbetalaren skyldig att vid utbetalningen göra avdrag också för den kvarstående skatten, om han erhållit beslut av skattemyndigheten om detta. Betalningen av den kvarstående skatten skall ske i enlighet med vad som sägs i 39 § 1 mom. andra stycket tredje och fjärde meningarna uppbördslagen och i övrigt enligt punkterna 3 och 4 av anvisningarna fill 39 § i tillämpliga delar.

79 Pll§ Prop.

"•- 1990/91:159

15 § Den som skall vidkännas avdrag för särskild inkomstskatt skall omedel- Bilaga 3 bart efler det atl han erhållit beslutet från skattemyndigheten överlämna det

till den som har att göra avdraget.

Fullgörs inte skyldigheten enligt första stycket och är inte förhållandena sådana som sägs i 40 § 3 mom. uppbördslagen (1953:272), skall avdrag såsom för preliminär skatt och i förekommande fall kvarstående skatt göras i enlighet med vad som sägs i 40§ 1 mom. andra-fjärde slyckena och 2 mom. samma lag. I övrigl gäller vad som sägs i tredje-femte samt sjunde styckena av anvisningarna till 40 § uppbördslagen.

I: 12 § II:-

16 § Om del belopp som skall betalas ut inte är så slort atl skatteavdrag kan göras för både särskild inkomstskall och den kvarstående skatt som belöper på utbetalningslillfället skall det belopp som kan innehållas i försia hand an ses avse den särskilda inkomstskatten. I övrigt gäller 42 § uppbördslagen (1953:272) i fillämpliga delar.

I:13§ II:16§

17 § I fråga om skyldighet att lämna uppgift till den skattskyldige om det be lopp som innehållits genom skatteavdrag enligt 12 § gäller vad som i fråga om arbetsgivare sägs i 43 § 1 mom. försia stycket första meningen uppbördslagen (1953:272).

I:15§ II: 17 §

18 § Beskattningsmyndigheten skall övervaka att de som är redovisnings skyldiga enligt 20-22 §§ behörigen fullgör sina skyldigheter.

Beskattningsmyndigheten skall på begäran lämna besked i frågor som angår skyldigheten att verkställa skatteavdrag, beräknandet av sådant avdrag eller tillämpningen i övrigt av bestämmelsema i 14-17 §§.

I:17§ H:-

19 § Utför någon, som har hemvist i en främmande stat med vilken Sverige har ingått överenskommelse för undvikande av att skatt tas ut i mer än en av staterna (s.k. uppbördsöverenskommelse), arbele här i riket, får skattemyn digheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta att skatteavdrag enligt denna lag får underlåtas, om avdrag för skatt på grund av arbetet görs i den främmande staten.

Har skattemyndigheten meddelat elt beslut enligt första stycket, får myn digheten enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer besluta att skatt, som på grund 80

av arbelel har innehållits dessförinnan enligt denna lag, skall överföras till Prop.

den främmande staten för att där gottskrivas den skatlskyldige. I övrigt gäl- 1990/91:159

ler i tillämpliga delar vad som sägs i 69 a § andra-femte styckena uppbörds- Bilaga 3 lagen (1953:272).

Uppbörd av skatt

I: 18-19 §§ II: 13-14§§

20 § Den som enligt 14 § har alt göra skatteavdrag skall betala den särskilda inkomstskatten senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast ef ter utgången av den månad då skatteavdraget gjordes. Om inbetalningen och uppgifter i samband därmed, om anstånd med betalningen saml om skyl dighet atl avge uppbördsdeklaration och påföljder av all skyldigheten under låts gäller 52-54§§ uppbördslagen (1953:272) i tillämpliga delar. Rege ringen eller den myndighet regeringen bestämmer får dock besluta om avvi kelser från bestämmelsema om inbetalningssätt och om uppbördsdeklaratio nens innehåll.

Om redovisning av innehållen kvarskatt gäller 55 § 2 mom. uppbördslagen.

21 § Den som till någon som är skattskyldig enligt 4 och 5§§ betalat ut be lopp, som är undantaget från skatteplikt enligt denna lag enbart på grund av bestämmelsen i 11 § 1, skall senast vid tid som sägs i 20 § tillställa beskalt ningsmyndigheten meddelande om detta.

I:20§

II: 13-14§§

22 § Skatt som skall betalas av den skattskyldige själv skall erläggas och redo visas senast den 18 i månaden efter den månad då inkomsten uppbars. Om inbetalningssättet och redovisningen meddelas särskilda föreskrifter av rege ringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Kontroduppgift

I:21§ II:-

23 § Den som har gjort skatteavdrag enligt denna lag är skyldig all lämna kontrolluppgift. För sådan uppgift gäller bestämmelserna om kontrollupp gift i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter i tillämpliga delar.

Skönstaxering

I:16§ I:18§

24 § Har den som är skyldig att lämna uppbördsdeklarafion eller redovisning enligt denna lag eller föreskrifter med slöd av lagen underiåtit att fullgöra

denna skyldighet och har underlåtenheten medfört all skatt inte betalats el- 81

ler betalats med för lågl belopp eller föreligger annars grundad anledning att Prop. anla atl skatt inte betalats eller betalats med för lågt belopp, skall skallemyn- 1990/91:159 digheten besluta om den skatt som skall betalas. Därvid fär underlaget för Bilaga 3 beskallningsbeslutet bestämmas efter skälig grund.

Beslut enligt första stycket meddelas av beskaltningsmyndigheten. Beslutet skall meddelas före utgången av det sjätte året efler det kalenderår under vilkel det uppbördsår, då skatten rätteligen skulle ha redovisats har gåtl ut.

Ålerbetaltung av skatt

I:22§ II: 19 §

25 § Har särskild inkomstskatt inbetalats i slrid med bestämmelserna i denna lag har den skatlskyldige räll lill återbetalning av vad som inbetalals för mycket.

Ansökan om ålerbetalning skall göras skriftligen hos skaltemyndigheten senast vid utgången av sjätte kalenderåret efter det år då inkomsten uppbars. Vid ansökningshandlingen skall fogas intyg eller annan utredning om att särskild inkomstskatt inbetalats för sökanden.

På vad som återbetalas enligt första stycket utgår ränta enligt vad som föreskrivs i 69§ 2 mom. uppbördslagen (1953:272). I övrigt gäller i tillämpliga delar vad som sägs i 68 § 6 mom. uppbördslagen.

Övrigl

I:23§ Il:22§

26 § I fråga om särskild inkomstskatt gäller i tillämpliga delar vad som sägs om anstånd med inbetalning av skatt i 49 och 51 §§, om indrivning m.m. i 57a-59 och 61-64 §§, om avkortning och avskrivning av skatt i 65-67 §§, om cenlral lillsyn m.m. i 72 §, om räll att taga del av preliminär självdeklara tion m.m. i 73 §, om arbetsgivares ansvarighet i 77,77 a och 78 §§, om straff bestämmelser m.m. i 79, 81 och 83 §§, om omprövning m.m. i 84-94 §§, om beslul om särskilda debileringsåtgärder i 95 § saml om överklagande m.m. i 96—103§§ uppbördslagen (1953:272). Beslut om anstånd som avses i 49 § nämnda lag meddelas av den skallemyndighel som är beskattningsmyndig het enligt denna lag. Beslul om anstånd skall skyndsamt meddelas den skatt skyldige ulan kostnad för denne.

I:24§ II:23§

27 § Införsel enligt 15 kap. utsökningsbalken får äga rum för skatt som las ut enligt denna lag.

82 INNEHALL Prop.

Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... 1 1990/91:159

Propositionens lagförslag.............................................. 2 Bilaga 3

1. lag om särskild inkomslskalt för utomlands bosatta artister m.

fl.,............................................................................ 2

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 7

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),.......... ......... 9

4. lagom ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter, 10

5. lag om ändring i bevissäkringslagen (1975:1027) för skatte- och avgiftsprocessen, 12

6. lag om ändring i allmänna ordningsstadgan (1956:617) 13

7. lag om ändring i lagen (1956:618) om allmänna sammankomster, 14

8. lag om ändring i lagen (1990:328) om skatteavdrag i vissa fall

från arfistersättning m.m.,...................................... 15

9............................................................................. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid ålerbetal ning av skatter och avgifter.................................... 16

10. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt 17

Utdrag ur regeringsprotokollet den 21 mars 1991 ....... 18

1 Inledning ................................................................ 18

1.1 Bakgrund

Lagrådet.......................................................... ....... 18

1.2 Nuvarande regler............................................. ....... 19

1.3 Artistbeskattningskommitténs betänkande ..... 19

1.4 Remissinstansernas inställning i stort fill arfistbeskalt-ningskommitténs betänkande ......................................................................... 20

2 Ny lag om beskallning av utomlands bosatta artister m.fl. ... 21

2.1.................................................................... Allmänna synpunkler på beskattning av utomlands bo satta artister och idrottsmän............................ 21

2.1.1 Inledning............................................... ....... 21

Lagrådel........................................................... ....... 21

2.1.2 Huvuddragen i det nya regelsystemet... 23

2.2 Skattskyldighet m.m......................................... 24

Ariistbegreppet................................................ 24

Idrottsman....................................................... ....... 25

Artislföretag hemmahörande i utlandet............ 26

Arrangör hemmahörande i ullandel.................. 27

Fysisk person bosalt utomlands och juridisk person hem mahörande i ullandel........................................ 28

2.3 Skattepliktig inkomst........................................ 29

Inkomsten skall uppbäras från Sverige............ 29

Verksamhelen skall ha bedrivits i Sverige eller på svenskl

fartyg............................................................... ....... 30

Arrangör hemmahörande i utlandet................. ....... 30

2.4 Undantag från skatteplikt................................ ....... 30

Undanlag enligt dubbelbeskaltningsavtai........ 31

Vederlag i form av resa saml kost och logi....... 32

83

2.5 Bruttobeskattning.................................. 33 Prop.

2.6 Skattesatts m. m................................... 34 1990/91:159

2.7 BeskaUningsmyndighet............................ ..... 35 Bilaga 3

2.8 Förfarande m.m..................................... 36

Beskattningshändelse, skatteavdrag och redovisning .... 37

Ansvarighet för skatt.............................. 38

Övrigt.................................................. ..... 39

2.9 Överklagande m.m.................................. 40

2.10 Destination av skattemedel...................... 40

2.11 Ikraftträdandedatum och övergångsfrågor... 41

Ikraftträdandedatum............................... 41

Övergångsfrågor.................................... 42

2.12.......................................................... Inkomster från skaUen 42

3 Personalvårdsförmåner ................................ ..... 43

3.1 Bakgrund.............................................. ..... 43

3.2 Rabattförmåner ..................................... 44

4 Upprättade lagförslag................................... 44

5 Specialmolivering......................................... 45

5.1 Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. .......................................................... 45

5.2 Kommunalskattelagen.............................. 48

5.3 Övriga lagförslag ................................... 49

6 Hemställan................................................. 49

7 Beslut....................................................... .... 50

Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser (SoU 1989:9) 51

Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag..................... 52

Bilaga 3 Lagrådels yttrande................................. .... 65

gotab 98286. Stockholm 1991

84