om statsbidrag till personalkooperativ barnomsorg
Prop.
1990/91:38
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifo-gade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 oktober 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Bengt Lindqvist
I propositionen redovisas under vilka förutsättningar statsbidrag skall kunnalämnas för barnomsorg i form av daghem och fritidshem som ägs och drivsav personal (personalkooperativ).
Riksdagen föreslås godkänna de angivna riktlinjerna för utvidgning avstatsbidraget.
De nya reglerna avses träda i kraft den 1 januari 1991.
1 Riksdagen 1990/91. 1 samt. Nr 38
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990.
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström,Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johans-son, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström,Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Lindqvist
Riksdagen antog i december 1985 regeringens förslag i propositionen omförskola för alla barn (prop. 1984/85:209, SoU 1985/86:5, rskr.27). Riksda-gen lade därmed fast principerna för att förverkliga en rätt för alla barn attdelta i kommunal barnomsorgsverksamhet från ett och ett halvt års ålder tilldess de börjar skolan. Utbyggnaden av verksamheten avsågs ske i sådan taktatt barnomsorgen skulle vara fullt utbyggd senast år 1991.
Det i propositionen beräknade utbyggnadsbehovet uppnåddes i praktikenredan vid mitten av år 1989. Behovet, och därmed efterfrågan på platser idaghem och familjedaghem har emellertid ökat för varje år. Denna ökadeefterfrågan kan i stort sett förklaras av den mycket kraftiga ökningen av an-talet födda barn under den senare delen av 1980-talet. Även kvinnornas för-längda arbetstider och en ökad invandring har bidragit till den ökade efter-frågan på barnomsorgsplatser. Tillgången på platser i förhållande till behovs-utvecklingen varierar emellertid mellan kommunerna.
Regeringen tillsatte i april 1990 en särskild grupp, kallad Aktionsgruppenför barnomsorg. Gruppens direktiv (dir. 1990:13) innebar bl.a. att gruppensnabbt skulle agera för att åstadkomma en förbättring av utbyggnadssituatio-nen inom barnomsorgen. Gruppen har nyligen redovisat sitt arbete i betän-kandet (SOU 1990:80) Förskola för alla barn 1991 - hur blir det?
Enligt aktionsgruppen bedömer en klar majoritet av landets kommuneratt de kommer att klara det uppställda målet. Ett antal kommuner har emel-lertid i en av aktionsgruppen genomförd enkätundersökning anmält att dehar svårigheter att klara utbyggnaden. Olika förklaringar till svårigheternahar framförts från dessa kommuners sida. Hit hör, förutom en oförutseddökad efterfrågan på platser, en försämrad ekonomisk situation, instabil poli-tisk majoritet i kommunen, tidsödande planeringsregler vid ny- och ombygg-nation och i många fall - främst i storstadsområdena - brist på personal ochlokaler.
För att underlätta för kommunerna att nå det av riksdagen uppsatta ut-
byggnadsmålet har olika åtgärder vidtagits. Fr.o.m. år 1990 höjdes således Prop. 1990/91:38statens årliga bidrag till kommunerna för barnomsorg med ca 900 miljonerkronor. Regeringen har vidare uppdragit åt socialstyrelsen att utarbeta ettsärskilt informationsmaterial om vilka regler och villkor som gäller när manstartar alternativ barnomsorg.
Socialstyrelsen genomför för närvarande en utvärdering av barnomsor-gens kvantitet, kvalitet och ekonomi.
I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil. 10) föreslogs en ök-ning av förskollärarutbildningen med 270 platser fr.o.m. höstterminen 1990.Riksdagen beslutade i enlighet med detta förslag (UbU 1989/90:22, rskr.233). För att ytterligare förbättra situationen i barnomsorgen beslutade rege-ringen den 8 mars 1990 att ökningen av förskollärarutbildningen år 1990skulle fördubblas till 540 nya platser.
1985 års riksdagsbeslut innebar också att mål och innehåll för barnomsor-gens förskoleverksamhet lades fast. För verksamheten finns numera ett avsocialstyrelsen utarbetat pedagogiskt program. I ett stort antal kommunerhar, som ett komplement till det pedagogiska programmet, utarbetats kom-munala riktlinjer för förskolans pedagogiska ledning och utveckling. Vidarehar socialstyrelsen nyligen presenterat ett särskilt komplement till det peda-gogiska programmet för de äldre barnen i förskolan. I detta sammanhangvill jag också nämna att sedan år 1984 avsätts särskilda statliga medel förutvecklingsinsatser i barnomsorgen. Hittills har ca 600 utvecklingsprojektgenomförts med stöd av dessa medel.
Av särskild betydelse för barnomsorgens kvalitetsmässiga utveckling ärmöjligheterna till fortbildning för personalen. Sedan år 1988 har särskildamedel för fortbildning avsatts inom ramen för statsbidraget. Svenska kom-munförbundet gör för närvarande i samarbete med socialdepartementet enanalys av utvecklingen på fortbildningsområdet.
Jag tar nu, mot bakgrund av nu lämnad redovisning, och då särskilt medavseende på personalsituationen, upp till behandling frågan om statsbidragtill alternativ barnomsorg i form av personalkooperativa daghem och fritids-hem.
Riksdagen beslutade år 1984 om riktlinjer för statsbidrag till alternativabarnomsorgsformer (prop. 1983/84:177, SoU 31, rskr. 387). Beslutet innebaratt statsbidrag lämnas till kommunen även för sådan barnomsorg i form avdaghem eller fritidshem som drivs av någon annan än kommunen (alternativbarnomsorg). Statsbidrag lämnas endast under förutsättning att den som dri-ver daghemmet eller fritidshemmet är antingen en sammanslutning av för-äldrar som gemensamt tar ansvaret för omsorgen om sina egna eller varand-ras barn, eller en sammanslutning som har anknytning till en ideell organisa-tion, erbjuder en speciell form av pedagogik eller arbetar på andra liknandeideella grunder. 3
De beslutade riktlinjerna innebär vidare att daghemmet eller fritidshem-met skall vara upptaget i kommunens barnomsorgsplan samt uppfylla dekrav som finns för motsvarande kommunal verksamhet, dvs. verksamhetenskall bedrivas fortlöpande, barnen skall vara inskrivna och det skall finnasen överenskommelse med föräldrarna om barnens vistelsetider.
Slutligen innebär riktlinjerna att statsbidrag inte lämnas till daghem ellerfritidshem som drivs i uppenbart vinstsyfte.
Föreskrifter om statsbidrag i enlighet med dessa riktlinjer trädde i kraftden 1 juli 1984 och återfinns numera i förordningen (1987:860) om statsbi-drag till kommunerna för barnomsorg. Socialstyrelsen meddelar verkställig-hetsföreskrifter om de förutsättningar som gäller för statsbidrag till alterna-tiva barnomsorgsformer. Dessa föreskrifter har redovisats för riksdagen i1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil.7, SoU 13, rskr. 179) ochhar därefter tillämpats av socialstyrelsen.
Mitt förslag: Statsbidrag för barnomsorg lämnas till kommunen ävenför daghem och fritidshem som ägs och drivs av personalen (personal-kooperativ). Den personal som ingår i kooperativet och som arbetarmed barnen skall ha sådan utbildning och erfarenhet att den kan till-godose barnens behov av omsorg och god pedagogisk verksamhet.Principen skall vara att barnen i verksamheten skall hämtas ur kom-munens kö enligt samma regler som gäller för placering i kommunaladaghem och fritidshem. För barnomsorg i personalkooperativ bör av-giften inte överstiga den som tillämpas i kommunens barnomsorg.
Skälen för mitt förslag: För att underlätta utbyggnaden till full behovstäck-ning, skapa fler alternativ i barnomsorgen och för att erbjuda utbildad perso-nal som i dag inte finns i barnomsorgen ytterligare en alternativ verksam-hetsform föreslår jag att daghem och fritidshem som ägs och drivs av ut-bildad, erfaren personal skall vara statsbidragsberättigade i likhet med för-äldrakooperativa daghem, daghem med alternativ pedagogik och daghemsom drivs av ideella organisationer. Aktionsgruppen för barnomsorg konsta-terar i sitt betänkande att det tycks vara en allmän uppfattning i de kommu-ner som gruppen har besökt att det finns personal som är intresserad av attstarta och driva dag- och fritidshem. Det torde i de flesta fall röra sig ompersonal som, i friare former än vad som hittills varit vanligt i den kommu-nala barnomsorgen, vill utveckla det pedagogiska arbetet.
Den kooperativa verksamhetsformen är internationellt välkänd och an-vänd, inte minst inom EG-länderna. Den personalkooperativa verksamhets-formen är enligt min mening ett lämpligt komplement till nuvarande alterna-tiv verksamhet i barnomsorgen.
Personalkooperativet utmärks av att medlemmarna såväl äger som arbetari verksamheten. Verksamheten sker inom ramen för kommunernas barnom-
sorg och de regler som gäller för statsbidrag. Delaktighet och insyn för allaparter kan garanteras.
Den vanligaste kooperativa driftformen är den ekonomiska föreningen.Jag anser att denna form är lämplig för att driva ett personalkooperativ. Entvingande bestämmelse i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar somkan utgöra ett hinder för att driva dag- eller fritidshem i form av personal-kooperativ är emellertid regeln om att det minsta antalet medlemmar i enekonomisk förening skall vara fem när det är fråga om fysiska personer. Iden allmänna debatten har det emellertid ofta åberopats att det kan finnasenskilda förskollärare som tillsammans med en yrkeskollega vill driva barn-omsorg. Jag menar mot den bakgrunden att det också måste vara möjligt fört.ex. två förskollärare att bilda ett personalkooperativ. Det lämpliga tillväga-gångssättet är då att bilda ett handelsbolag som anpassas till den kooperativaformen. Aktiebolag är däremot inte aktuella för statsbidrag.
En förutsättning för statsbidrag skall vidare vara att verksamheten finnsupptagen i kommunens barnomsorgsplan. Häri ligger ett hinder mot att un-dermålig barnomsorgsverksamhet får statsbidrag eftersom det får förutsättasatt kommunen i sin plan endast tar upp sådan verksamhet som uppfyllergrundläggande kvalitetskrav.
Enligt min mening bör kommunen, när den avgör om en verksamhet skalltas upp i planen, kunna bedöma om verksamhetsformen och verksamhetenskvalitet är tillfredsställande.
Socialstyrelsen bör dock noggrannt följa utvecklingen på området och årli-gen avlämna en rapport till regeringen.
Jag vill också understryka att kommunerna har det yttersta ansvaret enligtsocialtjänstlagen (1980:620) för socialtjänsten. Kommunen kan inte un-dandra sig detta ansvar genom att hänvisa till att verksamheten bedrivs avannan.
En förutsättning för att få statsbidrag skall också vara att verksamhetenägs och drivs av en sammanslutning av dem som arbetar på daghemmet/fri-tidshemmet. Beträffande personalen bör samma krav på utbildning gällasom för övrig i barnomsorgsplanen upptagen verksamhet. Självfallet skallockså de allmänna kraven för statsbidrag till alternativ barnomsorg gälla förverksamheten, dvs. den skall bedrivas fortlöpande, barnen skall vara in-skrivna och det skall finnas en överenskommelse med föräldrarna om bar-nens vistelsetider. Personalkooperativen skall, i likhet med övrig barnom-sorg, också ta emot barn med behov av särskilt stöd.
För att undvika att man får sociala skillnader mellan olika former av barn-omsorg bör principen vara att barnen tas ur kommunens kö enligt sammaregler som för kommunal barnomsorg i övrigt. Det bör dock vara möjligt förkommunen att medge undantag från denna princip när det gäller arbetsplats-daghem.
Avgiften för barn i personalkooperativ bör inte överstiga den som tilläm-pas i kommunens barnomsorg.
Om en familj inte önskar plats för sitt barn i ett personalkooperativ måsteden självfallet ha en bibehållen möjlighet till en kommunal barnomsorgs-plats.
Enligt gällande föreskrifter lämnas statsbidrag fr.o.m. den 1 januari 1990med 475 000 kr för varje femtontal barn i daghem och med 185 000 kr förvarje femtontal barn i fritidshem. Kommunen bör söka och betala ut statsbi-drag till personalkooperativ enligt samma ordning som för övriga typer avalternativ barnomsorg. Detta innebär att även de medel som är avsedda förinsatser för barn med behov av särskilt stöd eller för insatser för fortbildningav personalen överförs från kommunen till personalkooperativet, dock en-dast i den mån kooperativet har haft kostnader för dessa ändamål. I annatfall stannar dessa medel hos kommunen.
I detta sammanhang vill jag i fråga om s.k. arbetsplatsdaghem som minmening uttala att sådana enligt nuvarande föreskrifter kan erhålla statsbi-drag, om de uppfyller förutsättningarna för statsbidrag till alternativ barn-omsorgsverksamhet, exempelvis genom att ha formen av föräldrakoopera-tiv. Med mitt förslag kan arbetsplatsdaghem också ha formen av personal-kooperativ och få statsbidrag. Kommunerna bör, med hänsyn till barnensbästa, sträva efter att i första hand placera barn i daghem som ligger i närhe-ten av deras hem .
Kompletterande föreskrifter om statsbidragsvillkoren avses bli intagna iförordningen om statsbidrag till kommunerna för barnomsorg.
De nya föreskrifterna bör träda i kraft den 1 januari 1991.
Det finns inte något underlag för att bedöma hur många personaldrivna dag-och fritidshem som kommer att bildas med den konstruktion som jag före-slår. Utbetalningsbestämmelserna för statsbidrag till kommunerna för barn-omsorg innebär emellertid att det inte blir någon belastning på anslaget inne-varande budgetår.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen före-slår riksdagen
att godkänna de riktlinjer som jag har angett för statsbidrag tillbarnomsorg i form av daghem och fritidshem som ägs och drivs av per-sonal (personalkooperativ).
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragandenhar lagt fram.
gotab 96981, Stockholm 1990