om tillämpning i fråga om Irak och Kuwait av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner
Prop.
1990/91:48
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 18 oktober 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Anita Gradin
Förenta Nationernas säkerhetsråd antog den 6 augusti 1990 en resolutionom vissa ekonomiska sanktioner mot Irak och Kuwait. Till efterkomman-de av resolutionen förordnade regeringen den 7 augusti 1990 att 3 —5, 6och 7 §§ lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner skall tilläm-pas i fråga om Irak och Kuwait. Vidare antog säkerhetsrådet den 25september 1990 en resolution om flygembargo mot dessa länder. Regering-en förordnade med anledning därav den 4 oktober 1990 att 8§ lagen omvissa internationella sanktioner skall tillämpas.
I anslutning till de nu nämnda förordnandena meddelade regeringenockså närmare föreskrifter om tillämpningen av sanktionerna.
Enligt lagen om vissa internationella sanktioner skall regeringens förord-nande att tillämpa lagen underställas riksdagen för godkännande. I propo-sitionen begärs ett sådant godkännande.
1 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 48
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 1990
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande och statsråden Engström,
Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, G.
Andersson, Lönnqvist, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson,
Åsbrink
Föredragande: statsrådet Gradin
Enligt Förenta Nationernas stadga (prop. 1946:196) kan FN:s säkerhets-råd under vissa förhållanden anta resolutioner om sanktioner av ickemilitär art för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. Sådanaresolutioner kan ges i form av bindande beslut eller rekommendationer.En stat som är medlem i FN är enligt FN:s stadga skyldig att godta ochverkställa säkerhetsrådets bindande beslut om sådana sanktioner. En re-kommendation av rådet är däremot endast en uppmaning till medlemssta-terna utan beslutets bindande kraft.
För att ge regeringen möjlighet att snabbt vidta åtgärder i den månsådana påkallas med anledning av ett beslut eller en rekommendation somhar meddelats av FN:s säkerhetsråd antogs år 1971 lagen (1971:176) omvissa internationella sanktioner. Lagen är en s. k. fullmaktslag som formelltär i kraft men som endast kan tillämpas för att fullfölja säkerhetsrådetsbeslut eller rekommendationer. Det ankommer på regeringen att föreskri-va att lagen skall tillämpas. Har lagen satts i tillämpning ger den regeringenbemyndigande att infora olika sanktioner t. ex. förbud mot export till ellerimport från en blockerad stat.
En föreskrift om tillämpning av lagen skall underställas riksdagen förprövning inom en månad från utfärdandet, eller om riksmöte inte pågår,inom en månad från början av nästkommande riksmöte. Om underställ-ning inte sker inom angiven tid eller om riksdagen inte inom två månaderfrån underställandet godkänner regeringens föreskrift förfaller denna.
Regeringen har hittills förordnat om lagens tillämpning mot tre länder,nämligen Rhodesia, Sydafrika och Namibia. Sanktionsåtgärderna mot Rho-desia gällde undertiden den ljuli 1971—den 22 december 1979. Vad angårSydafrika tillämpas lagen sedan år 1977 med anledning av det samma år avFN:s säkerhetsråd beslutade vapenembargot mot Sydafrika.
Sanktionerna mot Sydafrika och Namibia har fr. o. m. den 1 juli 1987
omfattat en allmän handelsblockad. Denna har dock inte sin grund i någon Prop. 1990/91:48resolution av säkerhetsrådet eftersom försöken att nå enighet inom FN omen sådan inte kröntes med framgång i början av år 1987. Regeringen hem-ställde därför särskilt om riksdagens bemyndigande att få tillämpa lagen omvissa internationella sanktioner for en handelsbojkott mot Sydafrika ochNamibia. Detta bemyndigande erhöll regeringen genom lagen (1987:474)med bemyndigande att tillämpa lagen (1971:176) om vissa internationellasanktioner i fråga om en handelsblockad mot Sydafrika och Namibia. Medstöd av detta utfärdade regeringen förordningen (1987:476) om tillämpningi fråga om Sydafrika och Namibia av lagen (1971:176) om vissa internatio-nella sanktioner och förordning (1987:477) om förbud mot handel medSydafrika och Namibia. Sedan Namibia blivit fritt i mars 1990 tillämpasblockaden enbart mot Sydafrika (se SFS 1990: 77 och 1990: 81).
2.1 Resolution 661 (1990) m. m.
Irak invaderade Kuwait den 2 augusti 1990. Samma dag fördömde FN:ssäkerhetsråd (resolution 660 (1990) invasionen och krävde ett omedelbarttillbakadragande av Iraks trupper. Irak och Kuwait uppmanades att genastinleda förhandlingar. Då resolutionen inte ledde till något resultat antogrådet den 6 augusti 1990 en resolution, nr 661 (1990), om ekonomiskasanktioner mot Irak. Resolutionen i engelsk version och svensk översätt-ning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
I resolutionen 661 (1990) bekräftar säkerhetsrådet inledningsvis sinresolution 660 (1990) och uttrycker sitt bekymmer över att denna resolu-tion inte följts och att Iraks invasion av Kuwait fortsätter. Rådet uttalarsin beslutsamhet att få slut på Iraks invasion för att återupprätta Kuwaitssuveränitet, oberoende och territoriella integritet, noterar att Kuwaitslagliga regering förklarat sig redo att följa resolution 660 (1990) samt fasteruppmärksamheten på sina skyldigheter enligt stadgan att upprätthållainternationell fred och säkerhet. Vidare bekräftar rådet den naturligarätten till individuellt och kollektivt självförsvar som svar på Iraks väpna-de attack mot Kuwait.
Säkerhetsrådet, som förklarar att det handlar med stöd av kap. VII iFN:s stadga, fastslår i paragraf 1 att Irak hittills vägrat följa paragraf 2 iresolution 660 (1990) om ett omedelbart tillbakadragande av sina trupper.
Paragraf 2 innehåller beslut att vidta vissa åtgärder för att försäkra sigom att Irak uppfyller sina förpliktelser enligt nämnda paragraf. Dessaåtgärder räknas upp i de följande paragraferna 3 och 4.
I paragraf 3 beslutar rådet att alla stater skall förhindra införsel till ellerutförsel från Irak och Kuwait av varor och förhindra sina medborgare ellerannan inom sina territorier från att ta någon befattning med varor till ellerfrån dessa länder. Undantaget är endast leveranser uteslutande avseddaför medicinskt bruk och, under humanitära omständigheter, livsmedel. 3
fl Riksdagen 1990/91. lsaml.Nr48
I paragraf 4 beslutar rådet att förbjuda att kapital eller andra finansiella Prop. 1990/91:48eller ekonomiska resurser görs tillgängliga för dessa länder. Undantaget ärhär betalningar uteslutande för rent medicinska eller humanitära syftenoch, under humanitära omständigheter, livsmedel.
I paragraf 5 uppmanar rådet alla stater att handla strikt enligt föreskrif-terna i resolutionen utan hinder av avtal som slutits eller tillstånd somgivits före resolutionens datum och beslutar i paragraf 6 att tillsätta enkommitté inom säkerhetsrådet med uppgift att infordra information från deolika staterna och rapportera om de framsteg som görs i genomförandet avresolutionen. Rådet uppmanar i paragraf 7 alla stater att samarbeta medkommittén och anmodar i paragraferna 8 och 10 generalsekreteraren attlämna nödvändig hjälp till kommittén och att till rådet rapportera hur ge-nomförandet av resolutionen framskrider. I paragraf 9, slutligen, beslutarrådet att ingenting skall hindra hjälp till Kuwaits lagliga regering.
Till efterkommande av säkerhetsrådets resolution 661 (1990) föreskrevregeringen den 7 augusti 1990 i förordning (1990:884) om tillämpning ifråga om Irak och Kuwait av lagen (1971:176) om vissa internationellasanktioner att 3 — 5, 6 och 7 §§ i lagen skall tillämpas i fråga om Irak ochKuwait. Förordningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga
2.
Samma dag utfärdade regeringen förordning (1990:885) om vissa sank-tioner mot Irak och Kuwait. Förordningen, vars innehåll redogörs för iavsnitt 4.1, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
2.2 Resolution 670 (1990) m.m.
Iraks ockupation av Kuwait har fortsatt trots säkerhetsrådets uppmaningoch de ekonomiska sanktionerna. Under de drygt två månader som förflutitsedan resolution 661 (1990) antogs har säkerhetsrådet beslutat om ytterli-gare sanktioner. Den 25 september 1990 antog rådet en resolution om fly-gembargo, nr 670 (1990). Resolutionen i engelsk version och svensk över-sättning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.
I denna resolution bekräftar säkerhetsrådet inledningsvis sina tidigareresolutioner angående Irak och Kuwait samt fördömer Iraks fortsatta ocku-pation av Kuwait och dess behandling av invånare och egendom i Kuwait.Rådet uttalar sin beslutsamhet att se till att resolution 661 (1990) följs ochbetonar att Iraks underlåtenhet att rätta sig efter bestämmelserna kan ledatill ytterligare skärpta åtgärder från FN:s sida. Därvid betonas vikten av attdess beslut och artiklarna 25 och 48 i FN:s stadga respekteras.
Paragraf 1 uppmanar alla stater att fullgöra sina förpliktelser enligtresolution 661 (1990), och i paragraf 2 bekräftas att resolution 661 (1990)redan är tillämplig på alla transportmedel, inklusive flygplan.
1 paragraf 3 beslutar rådet att varje stat skall, oavsett vad som gällerenligt ingångna avtal, vägra flygplan tillstånd att starta från dess territoriumom det medför last till eller från Irak eller Kuwait av annat än livsmedelunder humanitära omständigheter eller för strikt medicinska ändamål ellerinom ramen för UNIIMOG (United Nations Iran-Iraq Military ObserverGroup). 4
Paragraf 4 föreskriver att varje stat skall vägra flygplan tillstånd att flyga Prop. 1990/91:48över dess territorium, om det är destinerat att landa i Irak eller Kuwait.
Undantag görs dels för att möjliggöra kontroll att flygplanet inte medförotillåtna varor, dels för det fall flygningen godkänts av den genom resolu-tion 661 (1990) bildade sanktionskommittén eller flygningen gäller UNI-1MOG.
Paragraf 5 ålägger varje stat att se till att bestämmelserna i resolutioner-na 661 (1990) och 670 (1990) efterlevs av de som berörs av paragrafen 4.
Enligt paragraf 6 åligger det varje stat vidare att underrätta sanktions-kommittén om varje flygning från dess territorium till Irak eller Kuwait påvilken kraven för att landa enligt paragrafen 4 inte är tillämpliga. Iparagraf 7 uppmanas staterna att samarbeta för att säkerställa implemen-teringen av resolutionsbestämmelserna.
Enligt paragraf 8 uppmanas alla stater att uppehålla irakiska fartyg sombrukas i strid mot resolution 661 (1990) och att neka dem tillträde till desshamnar. I paragraf 9 påminns om staternas förpliktelser att inom sina ter-ritorier spärra irakiska tillgångar och att skydda de kuwaitiska tillgångarnadär och att rapportera om sådana tillgångar till sanktionskommittén.
Paragraf 10 innehåller en uppmaning till alla stater att förse sanktions-kommittén med information om hur implementeringen av resolutionsbe-stämmelserna fortskrider, och paragraf 11 bekräftar världsamfundets viljaatt vidta alla de åtgärder som bedöms nödvändiga för att ge effekt åt reso-lutionerna.
I paragraf 12 beslutar rådet att överväga åtgärder mot den stat som sökerkringgå bestämmelserna i de aktuella resolutionerna och, slutligen, bekräf-tas i paragraf 13 att Genévekonventionen är tillämplig på Kuwait och attIrak som part är ansvarig enligt konventionen för de allvarliga överträdelserdet gjort sig skyldigt till.
Till efterkommande av säkerhetsrådets resolution föreskrev regeringenden 4 oktober 1990 genom ändring i förordningen (1990:884) om tillämp-ning i fråga om Irak och Kuwait av lagen (1971:176) om vissa internatio-nella sanktioner att 8 § i lagen skall tillämpas. Förordningen i dess ändradelydelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.
Samma dag utfärdade regeringen förordning om ändring i förordningen(1990:885) om vissa sanktioner mot Irak och Kuwait. Ändringarna, somredogörs för under i 4.2, bör fogas till protokollet i detta ärendesåsom bilaga 6.
De bestämmelser i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktionersom satts i tillämpning genom regeringens förordnande den 7 augusti (3 —
5, 6 och 7 §§) resp, den 4 oktober (8 §) har följande lydelse.
3 § Regeringen får meddela förbud att från riket utföra vara avsedd att Prop. 1990/91:48införas till blockerad stat och förbud att till riket införa vara som härrör
från blockerad stat.
4 § Regeringen får meddela förbud att
1. till blockerad stat införa vara,
2. inom blockerad stat tillhandahålla vara i verksamhet av ekonomisk
art,
3. utanför blockerad stat tillhandahålla vara avsedd för verksamhet avekonomisk art som drives från den blockerade staten,
4. från blockerad stat utföra vara.
5 § Regeringen får meddela förbud att vidtaga åtgärd som är ägnad attfrämja enligt 3 eller 4§ förbjudet förfarande och som innebär
1. tillverkning, bearbetning, sammansättning, installering, underhåll el-
ler reparation av vara eller lämnande av tekniskt bistånd till sådanåtgärd,
2. lastning, lossning, transport eller mottagande till förvaring av varaeller tillhandahållande av transportmedel eller av utrustning eller förnö-denhet för transport,
3. överlåtelse eller förvärv av vara, upplåtelse eller förvärv av särskildrätt därtill eller meddelande av försäkring därå eller rättshandling somavser i 1 eller 2 nämnd åtgärd beträffande vara,
4. överlåtelse eller förvärv av uppfinning eller upplåtelse eller förvärv
av särskild rätt därtill, eller
5. lämnande eller förmedlande av uppdrag för åtgärd som anges i 1—4.
6 § Regeringen får förbjuda åtgärd som anges i 5§ 1—3 och lämnandeeller förmedlande av uppdrag för sådan åtgärd i fråga om vara som utförtsfrån blockerad stat efter det att förbud som meddelats med stöd av 4§ 4trätt i kraft.
7 § Regeringen får meddela förbud att utifrån verkställa betalning ellerlämna kredit till mottagare i blockerad stat eller att verkställa betalningeller lämna kredit till någon utanför blockerad stat, om betalningen ellerkrediten är avsedd för mottagare i den blockerade staten eller för verksam-het av ekonomisk art som idkas där eller drives därifrån.
Regeringen får även meddela förbud att lämna eller förmedla uppdragför åtgärd som förbjudits enligt första stycket.
8 § Regeringen får meddela förbud att utöva trafik till lands samt sjö-eller luftfart till eller från blockerad stat eller att i fråga om sådan verksam-het samarbeta med trafikföretag, som drives i eller från nämnda stat, ellermed ägare eller brukare av transportmedel som är registrerat där.
Förbud enligt första stycket får riktas mot ägare och brukare av trans-portmedel samt mot befälhavare och besättningsman på transportmedel.
Regeringen får även meddela förbud att lämna eller förmedla uppdrag
att utöva verksamhet som förbjudits enligt första stycket.
4.1 Bestämmelserna utfärdade den 7 augusti 1990
Förordningen (1990:885) om vissa sanktioner mot Irak och Kuwait omfat-tar varor, med vilket enligt 1 § avses materiella ting av lös egendoms natur.Generellt undantaget från förordningens tillämpningsområde är publika-tioner och nyhetsmateriel, varor avsedda för humanitär hjälpverksamhetoch varor avsedda endast för medicinskt bruk. Som framgår under avsnitt
4.2 är dock inte de två sistnämnda varugrupperna generellt undantagnalängre.
Enligt 2 och 3 §§ gäller förbud mot införsel till Sverige av varor medursprung i Irak eller Kuwait och utförsel ur Sverige till dessa länder. Varorfår inte heller enligt 4 och 5 §§ föras in i eller ut ur Irak eller Kuwait ellertillhandahållas i verksamhet av ekonomisk art inom dessa länder ellertillhandahållas utanför dessa länder, om varorna är avsedda för verksam-het av ekonomisk art som drivs från Irak eller Kuwait.
Enligt 6 och 7 §§ är det vidare förbjudet att vidta åtgärder som är ägnadeatt främja förbjudna förfaranden som t. ex bearbetning, lastning och trans-port eller som innebär att befattning i övrigt tas med varor som förts ut urIrak eller Kuwait den 7 augusti 1990 eller senare.
Enligt 8§ får inte betalning verkställas eller kredit lämnas till Iraksregering eller annan mottagare i Irak eller Kuwait eller till någon utanfördessa länder, om betalningen eller krediten är avsedd för någon i dessaländer eller för verksamhet av ekonomisk art som idkas i eller drivs frånIrak eller Kuwait. Undantaget är betalningar för endast medicinska ellerhumanitära ändamål.
Bestämmelserna trädde i kraft den 7 augusti 1990.
4.2 Bestämmelserna utfärdade den 4 oktober 1990
4.2.1 Allmänt
Under de dryga två månader som förflutit sedan Iraks invasion av Kuwaithar säkerhetsrådet, som jag tidigare anfört, beslutat om ytterligare sank-tioner och uttalat sig om tolkningar av dessa. Ju längre krisen varar destostörre vikt måste läggas vid de uttalanden m. m. om sanktionerna som görsinom FN. Bl. a. med hänsyn härtill beslutade regeringen samtidigt med flyg-embargot också om vissa andra ändringar. Jag återkommer till dessa underavsnitt 4.2.3.
4.2.2 Flygembargot (9 —10 §§)
9 § förbjuder flygplan som är destinerat till Irak eller Kuwait att flyga isvenskt luftrum. Undantag görs för det fall att flygplanet skall landa iSverige för kontroll av att det inte medför varor som inte får föras in i ellerut ur Irak eller Kuwait. Undantag görs också för flygningar som godkäntsav sanktionskommittén eller som sker inom ramen för UNIIMOG.
Ett flygplan får vidare inte starta från Sverige om det medför varor till 7
f2 Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 48
eller från Irak eller Kuwait. Inte heller får uppdrag lämnas eller förmedlasfor nyssnämnda förbjudna åtgärder. Enligt 10§ riktar sig förbuden motägare och brukare av flygplan liksom mot befälhavare och besättningsmanpå flygplan.
Enligt 12 och 13 §§ lagen om vissa internationella sanktioner kan utbyteav brott mot lagen och egendom som använts som hjälpmedel vid brottmot lagen förklaras förverkad. Genom dessa bestämmelser får paragraf 8 iresolutionen om åtgärder mot irakiska fartyg anses vara uppfylld.
Bestämmelserna träder i kraft den 20 oktober 1990.
4.2.3 Övriga ändringar (1, 11 —15 §§)
Enligt de nya bestämmelserna är inte längre varor avsedda för humanitärhjälpverksamhet och varor för medicinskt bruk generellt undantagna. Förin- och utförsel av sådana varor krävs — liksom för andra varor — attregeringen medger dispens. Ändringen är ett led i regeringens strävandenatt kontrollera all varuhandel och anpassa den till vad som uttalas inomFN. Utförsel av varor kan i fortsättningen förutses ske främst genomhumanitära hjälporganisationer. I 11 § lämnar regeringen upplysning omtänkbara dispenssituationer.
Enligt paragrafen kan regeringen i det enskilda fallet medge undantagdels i enlighet med beslut, rekommendation eller uttalande av FN:s säker-hetsråd eller dess sanktionskommitté, dels för mediciner eller andra varorsom förs ut inom ramen för en humanitär hjälporganisation, dels om det iövrigt finns särskilda skäl.
12 § innebär att en svensk medborgare som utom riket bryter mot 2 — 9 §§förordningen kan dömas enligt lagen (1971:176) om vissa internationellasanktioner även om gärningen är fri från ansvar enligt lagen på gärningsor-ten och även om vederbörande redan lagförts i den främmande staten.Regeringen har vid utfärdandet av denna bestämmelse stött sig på 11 § tredjestycket lagen om vissa internationella sanktioner.
För att bedöma varors ursprung skall enligt 13 § förordningen (1984:59)om varors ursprung tillämpas. Enligt 14 § gäller att varor som inte får införastill Sverige skall förvaras på tullupplag eller förstöras under kontroll avtullmyndighet. Om varorna skall tas om hand på annat sätt krävs dispens avregeringen.
Varor som får in- eller utföras efter dispens från regeringen skall somregel åtföljas av licens av kommerskollegiet eller statens jordbruksnämnd.15 § innehåller upplysning härom.
Bestämmelserna träder i kraft den 20 oktober 1990.
Mitt förslag: Riksdagen godkänner regeringens förordnanden om till-lämpningav 3 — 5 och 6 —8§§ i lagen (1971:176) om vissa internatio-nella sanktioner med anledning av FN:s säkerhetsråds resolutioner661 (1990) och 670(1990).
Skälen för mitt förslag: Enligt 1 § 2 st lagen om vissa internationellasanktioner förfaller ett förordnande, om det ej inom en månad eller, omriksmöte ej pågår, inom en månad från början av nästkommande riksmöteunderställs riksdagen för prövning av frågan om det skall bestå och omdet ej inom två månader från det underställningen skedde gillas av riksda-gen. 1 de två nyssnämnda resolutionerna har säkerhetsrådet fattat bindan-de beslut som Sverige haft att efterkomma. Riksdagen bör därför godkän-na regeringens förordnanden.
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslårriksdagen att
godkänna regeringens förordnanden om tillämpning av 3 —5 och6 —8 §§ lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner i frågaom Irak och Kuwait.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan-den har lagt fram.
10 The Security Council,
Reaffirming its resolution 660 (1990) of 2 August 1990,
Deeply concerned that that resolution has not been implemented and thatthe invasion by Iraq of Kuwait continues with further loss of human life andmaterial destruction,
Determined to bring the invasion and occupation of Kuwait by Iraq toan end and to restore the sovereignty, independence and territorial integri-ty of Kuwait,
Noting that the legitimate Government of Kuwait has expressed itsreadiness to comply with resolution 660 (1990),
Mindfulof its responsibilities under the Charter of the United Nations forthe maintenance of international peace and security,
Affirming the inherent right of individual or collective self-defence, inresponse to the armed attack by Iraq against Kuwait, in accordance withArtide 51 of the Charter,
Acting under Chapter VII of the Charter of the United Nations,
1. Determines that Iraq so far has failed to comply with paragraph 2 ofresolution 660 (1990) and has usurped the authority of the legitimate Go-vernment of Kuwait;
2. Decides, as a consequence, to take the following measures to securecompliance of Iraq with paragraph 2 of resolution 660 (1990) and to restorethe authority of the legitimate Government of Kuwait;
3. Decides that all States shall prevent:
a) The import into their territories of all commodities and productsoriginating in Iraq or Kuwait exported therefrom after the date of the presentresolution;
b) Any activities by their nationals or in their territories which wouldpromote or are calculated to promote the export or transshipment of anycommodities or products from Iraq or Kuwait; and any dealings by theirnationals or their flag vessels or in their territories in any commodities orproducts originating in Iraq or Kuwait and exported therefrom after the dateof the present resolution, including in particular any transfer of funds to Iraqor Kuwait for the purposes of such activities or dealings;
c) The sale or supply by their nationals or from their territories or usingtheir flag vessels of any commodities or products, including weapons orany other military equipment, whether or not originating in their territori-es but not including supplies intended strictly for medical purposes, and,in humanitarian circumstances, foodstuffs, to any person or body in Iraqor Kuwait or to any person or body for the purposes of any businesscarried on in or operated from Iraq or Kuwait, and any activities by theirnationals or in their territories which promote or are calculated to promotesuch sale or supply of such commodities or products;
4. Decides that all States shall not make available to the Government ofIraq or to any commercial, industrial or public utility undertaking in Iraq
Bilaga 1
or Kuwait, any funds or any other financial or economic resources andshall prevent their nationals and any persons within their terrritories fromremoving from their territories or otherwise making available to thatGovernment or to any such undertaking any such funds or resourses andfrom remitting any other funds to persons or bodies within Iraq or Kuwait,except payments exclusively for strictly medical or humanitarian purposesand, in humanitarian circumstances, foodstuffs;
5. Calls upon all States, including States non-members of the UnitedNations, to act strictly in accordance with the provisions of the presentresolution notwithstanding any contract entered into or licence grantedbefore the date of the present resolution;
6. Decides to establish, in accordance with rule 28 of the provisionalrules of procedure of the Security Council, a Committee of the SecurityCouncil consisting of all the members of the Council, to undertake thefollowing tasks and to report on its work to the Council with its observa-tions and recommendations:
a) To examine the reports on the progress of the implementation of thepresent resolution which will be submitted by the Secretary-General;
b) To seek from all States further information regarding the actiontaken by them concerning the effective implementation of the provisionslaid down in the present resolution;
7. Calls upon all States to co-operate fully with the Committee in thefulfilment of its task, including supplying such information as may besought by the Committee in pursuance of the present resolution;
8. Requests the Secretary-General to provide all necessary assistance tothe Committee and to make the necessary arrangements in the Secretariatfor the purpose;
9. Decides that, notwithstanding paragraphs 4 through 8 above, nothingin the present resolution shall prohibit assistance to the legitimate Govern-ment of Kuwait, and calls upon all States:
a) To take appropriate measures to protect assets of the legitimateGovernment of Kuwait and its agencies;
b) Not to recognize any regime set up by the occupying power;
10. Requests the Secretary-General to report to the Council on theprogress of the implementation of the present resolution, the first report tobe submitted within thirty days;
11. Decides to keep this item on its agenda and to continue its efforts toput an early end to the invasion by Iraq.
Inom utrikesdepartementet verkställd översättning av resolutionen
Säkerhetsrådet,
Som bekräftar sin resolution 660 (1990) den 2 augusti 1990,
Som är allvarligt oroat över att denna resolution ännu inte har genomförtsoch att Iraks invasion av Kuwait fortsätter med ytterligare förluster avmänniskoliv och materiell förstörelse,
Som är beslutet att få slut på Iraks invasion och ockupation av Kuwait
Bilaga 1
och att återupprätta Kuwaits suveränitet, oberoende och territoriella integ-ritet,
Som noterar att Kuwaits lagliga regering har förklarat sig redo att efter-komma resolution 660 (1990),
Som är uppmärksam på sitt ansvar enligt Förenta Nationerna stadga attupprätthålla internationell fred och säkerhet,
Som bekräftar den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt själv-försvar, som svar på Iraks väpnade attack mot Kuwait, enligt artikel 51 istadgan,
Som handlar med stöd av kapitel VII i Förenta Nationernas stadga,
1. Fastslår att Irak hittills har vägrat att efterkomma paragraf 2 i resolu-tion 660 (1990) och har orättmätigt tillskansat sig makten hos Kuwaitslagliga regering;
2. Beslutar, som en följd härav, att vidta följande åtgärder för attförsäkra sig om Iraks efterlevnad av paragraf 2 i resolution 660 (1990) och attåterställa makten till Kuwaits lagliga regering;
3. Beslutar att alla stater skall förhindra:
a) Införsel till eget territorium av alla varor härrörande från Irak ellerKuwait utförda därifrån efter dagen för förevarande resolution;
b) Varje befattning av egna medborgare eller inom eget territorium somskulle främja eller är ägnad att främja utförsel eller omlastning av varorfrån Irak eller Kuwait; och varje befattning från egna medborgare eller avegna fartyg eller inom eget territorium med varor med ursprung i Irak ellerKuwait och utförsel därifrån efter dagen för förevarande resolution, inklu-sive i synnerhet all överföring av kapital till Irak och Kuwait i och för sådanaverksamheter eller handlanden;
c) Försäljning eller leverans från egna medborgares sida eller från egetterritorium eller med användning av egna fartyg av varor, inklusive vapenoch all annan militär utrustning, vare sig de härrör från eget territoriumeller inte, men inte omfattande leveranser uteslutande avsedda för medi-cinskt bruk, och, under humanitära omständigheter, livsmedel, till fysiskeller juridisk person i Irak eller Kuwait eller till annan fysisk eller juridiskperson då varan är avsedd att användas i affärsverksamhet som idkas ieller drivs från Irak eller Kuwait, samt all verksamhet av egna medborgareeller inom eget territorium som främjar eller är ägnad att främja sådanförsäljning eller leverans av sådana varor;
4. Beslutar att ingen stat får för Iraks regering eller för något kommersi-ellt eller industriellt företag eller allmän inrättning i Irak eller Kuwait göratillgängligt kapital eller andra finansiella eller ekonomiska resurser ochskall hindra egna medborgare och alla personer inom eget territorium frånatt från territoriet föra ut eller på annat sätt göra tillgängligt för denregeringen eller sådana företag sådant kapital eller sådana resurser och frånatt översända andra tillgångar till fysiska personer inom Irak eller Kuwait,med undantag för betalningar uteslutande för rent medicinska eller huma-nitära syften och , under humanitära omständigheter, livsmedel;
5. Uppmanar alla stater, inklusive stater som inte är medlemmar avFörenta Nationerna, att handla strikt i enlighet med föreskrifterna i föreva-
Bilaga 1
rande resolution, oavsett om kontrakt ingåtts eller licens beviljats före dagenför forevarande resolution;
6. Beslutar att i enlighet med 28 § i den provisoriska arbetsordningen försäkerhetsrådet tillsätta en kommitté inom säkerhetsrådet bestående av allamedlemmar av rådet för att fullgöra följande uppgifter och rapportera omsitt arbete till rådet med sina observationer och rekommendationer:
a) Att granska de rapporter om framsteg i genomförandet av förevaranderesolution som kommer att framläggas av generalsekreteraren;
b) Att från varje stat begära ytterligare information avseende av demvidtagna åtgärder som gäller genomförandet av föreskrifterna i förevaranderesolution;
7. Uppmanar alla stater att till fullo samarbeta med kommittén i fullgö-randet av dess uppgift, däribland att förse den med sådana upplysningarsom kommittén kan komma att begära för verkställandet av förevaranderesolution;
8. Anmodar generalsekreteraren att lämna nödvändig hjälp till kommit-tén och att vidta nödvändiga arrangemang inom sekretariatet för ändamå-let;
9. Beslutar att, oaktat paragraferna 4 — 8 ovan, ingenting i förevaranderesolution skall hindra hjälp till Kuwaits lagliga regering och uppmanar allastater:
a) Att vidta lämpliga åtgärder för att skydda tillgångarna hos Kuwaitslagliga regering och dess organ;
b) Inte erkänna någon regim som upprättats av ockupationsmakten;
10. Anmodar generalsekreteraren att rapportera till rådet om hur ge-nomförandet av förevarande resolution framskrider, varvid den första rap-porten skall vara avgiven inom trettio dagar;
11. Beslutar att behålla detta ärende på dagordningen och att fortsättasina ansträngningar att snarast få slut på Iraks invasion.
Bilaga 1
14 Bilaga 2
utfärdad den 7 augusti 1990.
Regeringen föreskriver att 3 —5, 6 och 7 §§ lagen (1971:176) om vissainternationella sanktioner skall tillämpas i fråga om Irak och Kuwait medanledning av resolution nr 661 (1990) som Förenta Nationernas säkerhets-råd antagit den 6 augusti 1990.
Denna förordning träder i kraft den 7 augusti 1990.
På regeringens vägnar
ALLAN LARSSON
C H Fallenius
(Utrikesdepartementet)
SFS 1990:884
Utkom från trycketden 7 augusti
15 Bilaga 2
utfärdad den 7 augusti 1990.
Regeringen föreskriver följande.
1 § Med varor avses i denna förordning materiella ting av lös egendomsnatur med undantag av
1. publikationer och nyhetsmateriel,
2. varor som är avsedda för humanitär hjälpverksamhet,
3. varor som är avsedda endast för medicinskt bruk.
2 § Varor får inte föras in i Sverige, om de har sitt ursprung i Irak ellerKuwait och har utförts därifrån den 7 augusti 1990 eller senare.
3 § Varor får inte föras ut ur Sverige, om bestämmelselandet är Irak ellerKuwait.
4 § Varor får inte föras in i eller ut ur Irak eller Kuwait.
5 § Varor får inte inom Irak eller Kuwait tillhandahållas i verksamhet avekonomisk art.
Ej heller får varor tillhandahållas utanför Irak eller Kuwait, om varornaär avsedda för verksamhet av ekonomisk art som drivs från Irak ellerKuwait.
6 § Åtgärder får inte vidtas som är ägnade att främja i 2 —5 §§ nämndahandlingar och som innebär
1. tillverkning, bearbetning, sammansättning, installering, underhåll el-ler reparation av varor eller lämnande av tekniskt bistånd till sådanaåtgärder,
2. lastning, lossning, transport eller mottagande till förvaring av varoreller tillhandahållande av transportmedel eller av utrustning eller förnö-denhet för transport,
3. överlåtelse eller förvärv av varor, upplåtelse eller förvärv av särskildrätt därtill eller meddelande av försäkring därå eller rättshandling somavser i 1 eller 2 nämnda åtgärder beträffande en vara,
4. överlåtelse eller förvärv av uppfinning eller upplåtelse eller förvärvav särskild rätt därtill, eller
5. lämnande eller förmedlande av uppdrag för åtgärder som anges i 1 —
4.
SFS 1990:885
Utkom från trycketden 7 augusti i 990
7 § Åtgärder som avses i 6 § 1—3 och lämnande eller förmedlande avuppdrag för sådana åtgärder får inte vidtas i fråga om varor som förts ut urIrak eller Kuwait den 7 augusti 1990 eller senare.
8 § Till Iraks regering eller till någon annan mottagare i Irak eller Kuwaitfår inte utifrån verkställas betalning eller lämnas kredit. Ej heller fårbetalning verkställas eller kredit lämnas till någon utanför Irak eller Ku-wait, om betalningen eller krediten är avsedd för någon i Irak eller Kuwaiteller för verksamhet av ekonomisk art som idkas i eller drivs från Irak ellerKuwait.
Ej heller får uppdrag lämnas eller förmedlas för sådana åtgärder som ärförbjudna enligt första stycket.
Förbuden i första och andra styckena omfattar inte betalningar somavser endast medicinska eller humanitära ändamål.
Bilaga 3
Denna förordning träder i kraft den 7 augusti 1990.
På regeringens vägnar
ALLAN LARSSON
C H Fallenius
(Utrikesdepartementet)
17 The Security Council,
Reaffirming its resolutions 660 (1990), 661 (1990), 662 (1990), 664 (1990),665 (1990), 666 (1990), and 667 (1990),
Condemning Iraq’s continued occupation of Kuwait, its failure to re-scind its actions and end its purported annexation and its holding of thirdState nationals against their will, in flagrant violation of resolutions 660(1990), 662 (1990), 664 (1990) and 667 (1990) and of international huma-nitarian law,
Condemning further the treatment by Iraqi forces of Kuwaiti nationals,including measures to force them to leave their own country and mistreat-ment of persons and property in Kuwait in violation of international law,
Noting with grave concern the persistent attempts to evade the measureslaid down in resolution 661 (1990),
Further noting that a number of States have limited the number of Iraqidiplomatic and consular oflicials in their countries and that others areplanning to do so,
Determined to ensure by all necessary means the strict and completeapplication of the measures laid down in resolution 661 (1990),
Determined to ensure respect for its decisions and the provisions ofArticles 25 and 48 of the Charter of the United Nations,
Affirming that any acts of the Government of Iraq which are contrary tothe above-mentioned resolutions or to Articles 25 or 48 of the Charter ofthe United Nations, such as Decree No. 377 of the Revolution CommandCouncil of Iraq of 16 september 1990, are null and void,
Reaffirming its determination to ensure compliance with Security Coun-cil resolutions by maximum use of political and diplomatic means,
Welcoming the Secretary-GeneraFs use of his good offices to advance apeaceful solution based on the relevant Security Council resolutions andnoting with appreciation his continuing efforts to this end,
Underlining to the Government of Iraq that its continued failure tocomply with the terms of resolutions 660 (1990), 661 (1990), 662 (1990),664 (1990), 666 (1990) and 667(1990) could lead to further serious action bythe Council under the Charter of the United Nations, including under Chap-ter VII,
Recalling the provisions of Article 103 of the Charter of the UnitedNations,
Acting under Chapter VII of the Charter of the United Nations,
1. Calls upon all States to carry out their obligations to ensure strict andcomplete compliance with resolution 661 (1990) and in particular para-graphs 3, 4 and 5 thereof;
2. Conjirms that resolution 661 (1990) applies to all means of transport,including aircraft;
3. Decides that all States, notwithstanding the existence of any rights orobligations conferred or imposed by any international agreement or anycontract entered into or any licence or permit granted before the date of
Bilaga 4
the present resolution, shall deny permission to any aircraft to take offfrom their territory if the aircraft would carry any cargo to or from Iraq orKuwait other than food in humanitarian circumstances, subject to auto-rization by the Council or the Committee established by resolution 661(1990) and in accordance with resolution 666 (1990), or supplies intendedstrictly for medical purposes or solely for UNIIMOG;
4. Decides further that all States shall deny permission to any aircraftdestined to land in Iraq or Kuwait, whatever its State of registration, tooverfly its territory unless:
a) The aircraft lands at an airfield designated by that State outside Iraqor Kuwait in order to permit its inspection to ensure that there is no cargoon board in violation of resolution 661 (1990) or the present resolution,and for this purpose the aircraft may be detained for as long as necessary;or
b) The particular flight has been approved by the Committee establis-hed by resolution 661 (1990); or
c) The flight is certified by the United Nations as solely for the purposesofUNUMOG;
5. Decides that each State shall take all necessary measures to ensurethat any aircraft registered in its territory or operated by an operator whohas his principal place of business or permanent residence in its territorycomplies with the provisions of resolution 661 (1990) and the presentresolution;
6. Decides further that all States shall notify in a timely fashion theCommittee established by resolution 661 (1990) of any flight between itsterritory and Iraq or Kuwait to which the requirement to land in paragraph4 above does not apply, and the purpose for such a flight;
7. Calls upon all States to co-operate in taking such measures as may benecessary, consistent with international law, including the Chicago Conven-tion, to ensure the effective implementation of the provisions of resolution661 (1990) or the present resolution;
8. Calls upon all States to detain any ships of Iraqi registry which entertheir ports and which are being or have been used in violation of resolution661 (1990), or to deny such ships entrance to their ports except in circums-tances recognized under international law as necessary to safeguard humanlife;
9. Reminds all States of their obligations under resolution 661 (1990)with regard to the freezing of Iraqi assets, and the protection of the assetsof the legitimate Government of Kuwait and its agencies, located withintheir territory and to report to the Committee established under resolution661 (1990) regarding those assets;
10. Calls upon all States to provide to the Committee established byresolution 661 (1990) information regarding the action taken by them toimplement the provisions laid down in the present resolution;
11. Affirms that the United Nations Organization, the specialized agen-cies and other international organizations in the United Nations systemare required to take such measures as may be necessary to give effect to theterms of resolution 661 (1990) and this resolution;
12. Decides to consider, in the event of evasion of the provisions of
Bilaga 4
resolution 661 (1990) or of the present resolution by a State or its nationals Prop. 1990/91:48or through its territory, measures directed at the State in question to prevent Bilaga 4such evasion;
13. Reaffirms that the Fourth Geneva Convention applies to Kuwaitand that as a High Contracting Party to the Convention Iraq is bound tocomply fully with all its terms and in particular is liable under the Conven-tion in respect of the grave breaches committed by it, as are individualswho commit or order the commission of grave breaches.
Inom utrikesdepartementet verkställd översättning av resolutionen
Säkerhetsrådet,
Som bekräftar sina resolutioner 660 (1990), 661 (1990), 662 (1990), 664(1990), 665 (1990), 666 (1990), och 667 (1990),
Som fördömer Iraks fortsatta ockupation av Kuwait, dess underlåtenhetatt upphäva sitt agerande och göra slut på sin påstådda annektering ochdess kvarhållande av tredje lands medborgare mot deras vilja i uppenbarstrid mot resolutionerna 660 (1990), 662 (1990), 664 (1990) och 667 (1990)och mot internationell humanitär lag;
Som vidare fördömer de irakiska truppernas behandling av kuwaitiskamedborgare, inklusive åtgärder att tvinga dem att lämna sitt land ochövergrepp mot personer och egendom i Kuwait i direkt strid mot inter-nationell lag;
Som är allvarligt oroat över de ihållande försöken att kringgå deåtgärder som uppställts i resolution 661 (1990);
Som vidare uppmärksammar att ett antal stater har begränsat antaletirakiska diplomatiska och konsulära tjänstemän i sina länder och att andraplanerar att göra så;
Som är beslutet att med alla nödvändiga medel säkerställa den exaktaoch fullständiga tillämpningen av de åtgärder som uppställts i resolution661 (1990),
Som är beslutet att garantera respekten för sina beslut och bestämmel-serna i artiklarna 25 och 48 i Förenta Nationernas stadga,
Som bekräftar att varje handling av Iraks regering som strider motovannämnda resolutioner eller mot artiklarna 25 och 48 i Förenta Natio-nernas stadga, såsom förordningen nr 377 av Iraks revolutionära komman-doråd den 16 september 1990, är ogiltig,
Som bekräftar sin beslutsamhet att garantera efterlevnaden av säkerhets-rådets resolutioner genom maximalt bruk av politiska och diplomatiskamedel,
Som välkomnar generalsekreterarens bona officia för att befordra en fred-lig lösning grundad på relevanta resolutioner av säkerhetsrådet och upp-märksammar med uppskattning hans oavbrutna försök i detta syfte,
Som understryker för Iraks regering att dess fortsatta underlåtenhet atträtta sig efter bestämmelserna i resolutionerna 660 (1990), 661 (1990), 662(1990), 664 (1990), 666 (1990) och 667(1990) kan leda till ytterligareallvar-
liga åtgärder av rådet med stöd av Förenta Nationernas stadga, inklusivekapitel VII;
Som erinrar om bestämmelserna i artikel 103 i Förenta Nationernasstadga,
Som handlar med stöd av kapitel VII i Förenta Nationernas stadga,
1. Uppmanar alla stater att fullfölja sina förpliktelser för att säkerställaexakt och fullständig efterlevnad av resolution 661 (1990)
och i synnerhet avsnitten 3, 4 och 5 därav;
2. Bekräftar att resolution 661 (1990) är tillämplig på alla transportme-del, inklusive flygplan;
3. Beslutar att varje stat, oaktat förekomsten av rättighet eller skyldig-het tilldelad eller pålagd av internationellt avtal eller kontrakt ingångeteller licens eller tillstånd beviljat före dagen för föreliggande resolution,skall vägra varje flygplan tillstånd att starta från eget territorium omflygplanet skulle komma att medföra last till eller från Irak eller Kuwaitannan än livsmedel under humanitära omständigheter, föremål för till-stånd av rådet eller den genom resolution 661 (1990) bildade kommittén,eller leveranser strikt avsedda för medicinska ändamål eller enbart förUNI1MOG;
4. Beslutar vidare att varje stat skall vägra varje flygplan destinerat attlanda i Irak eller Kuwait tillstånd, oavsett registreringsland, att flyga överdess territorium såvida inte:
a) Flygplanet landar på ett av staten bestämt flygfält utanför Irak ellerKuwait för att tillåta dess inspektion för att försäkra sig om att det intefinns någon last ombord i strid mot resolution 661(1990) eller förevaranderesolution, och för detta ändamål får flygplanet kvarhållas så länge som ärnödvändigt; eller
b) Den särskilda flygningen har godkänts av den genom resolution 661(1990) bildade kommittén; eller
c) Flygningen är av Förenta Nationerna bestyrkt som enbart för UNI-IMOGrs ändamål;
5. Beslutar att varje stat skall vidta alla nödvändiga åtgärder för attsäkerställa att varje flygplan registrerat inom dess territorium eller skött aven operatör som har sitt huvudsakliga driftställe eller hemvist inom dessterritorium iakttar bestämmelserna i resolution 661 (1990) och förevaran-de resolution;
6. Beslutar vidare att varje stat skall inom lämplig tid underrätta dengenom resolution 661 (1990) bildade kommittén om varje flygning mellandess territorium och Irak eller Kuwait för vilken fordringarna att landa iavsnitt 4 inte är tillämpbara, och avsikten med en sådan flygning;
7. Uppmanar alla stater att samarbeta i vidtagandet av sådana åtgärdersom kan vara nödvändiga, förenliga med internationell lag, inklusive Chi-cagokonventionen, för att säkerställa det effektiva genomförandet av be-stämmelserna i resolution 661 (1990) eller förevarande resolution;
8. Uppmanar varje stat att uppehålla varje fartyg med irakisk registre-ring som anlöper dess hamnar och som brukas eller har brukats i strid motresolution 661 (1990), eller neka sådant fartyg tillträde till dess hamnar
Bilaga 4
utom under omständigheter av internationell rätt erkända som nödvändi-ga för att rädda människoliv;
9. Påminner alla stater om deras förpliktelser enligt resolution 661(1990) med avseende på spärrandet av irakiska tillgångar och skyddet avden legitima kuwaitiska regeringens och dess organs tillgångar, belägnainom deras territorium och att rapportera till den genom resolution 661(1990) bildade kommittén avseende sådana tillgångar;
10. Uppmanar alla stater att förse den genom resolution 661 (1990)bildade kommittén med information avseende av dem vidtagna åtgärder föratt implementera bestämmelserna uppställda i förevarande resolution;
11. Fastslår att Förenta Nationernas organisation, specialorganen ochandra internationella organisationer inom Förenta Nationernas system för-väntas vidta sådana åtgärder som kan vara nödvändiga för att ge effekt åtbestämmelserna i resolution 661 (1990) och föreliggande resolution;
12. Beslutar att överväga, i händelse av att bestämmelserna i resolution661 (1990) eller föreliggande resolution kringgås av en stat eller dess med-borgare eller med hjälp av dess territorium, åtgärder riktade mot statenifråga för att förhindra kringgående;
13. Bekräftar att fjärde Genévekonventionen är tillämplig på Kuwaitoch att som avtalspart i konventionen Irak är tvingad att till fullo uppfyllaalla dess bestämmelser och i synnerhet är ansvarig enligt konventionen vadgäller de allvarliga överträdelser som begåtts av landet, liksom enskilda ärsom begår eller förmår annan att begå allvarliga överträdelser.
Bilaga 4
22 Bilaga 5
utfärdad den 4 oktober 1990.
Regeringen föreskriver att förordningen (1990:884) om tillämpning ifråga om Irak och Kuwait av lagen (1971:176) om vissa internationellasanktioner skall ha följande lydelse.
Lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner skall tillämpas ifråga om Irak och Kuwait i följande omfattning, nämligen
1. 3 — 5, 6 och 7 §§ med anledning av resolution nr 661 (1990) somFörenta Nationernas säkerhetsråd antagit den 6 augusti 1990,
2. 8 § med anledning av resolution 670 (1990) som Förenta Nationernassäkerhetsråd antagit den 25 september 1990.
SFS 1990:953
Utkom från trycketden 16 oktober 1990
Denna förordning träder i kraft den 20 oktober 1990.
På regeringens vägnar
ANITA GRADIN
Pernilla Lindh
(Utrikesdepartementet)
23 Bilaga 6
utfärdad den 4 oktober 1990.
Regeringen föreskriver i fråga om förordningen (1990:885) om vissasanktioner mot Irak och Kuwait
dels att 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i förordningen skall införas sju nya paragrafer, 9— 15 §§, avföljande lydelse.
I § Med varor avses i denna förordning materiella ting av lös egendomsnatur med undantag av publikationer och nyhetsmateriel.
9 § Ett luftfartyg som är destinerat till Irak eller Kuwait får inte flyga isvenskt luftrum, om inte
1. luftfartyget skall landa i Sverige i syfte att möjliggöra kontroll av attdet inte medför varor som inte får föras in i eller ut ur Irak eller Kuwait,
2. flygningen har godkänts av Förenta Nationernas (FN) sanktionskom-mitté, upprättad med anledning av säkerhetsrådets resolution nr 661(1990),
3. FN har bekräftat att flygningen sker inom ramen för United NationsIran —Iraq Military Observer Group (UNIIMOG).
Om ett luftfartyg medför varor med Irak eller Kuwait som bestämmelse-land eller varor som har sitt ursprung i något av dessa länder, får det intestarta från svenskt territorium.
Ej heller får uppdrag lämnas eller förmedlas för sådana åtgärder som ärförbjudna enligt första eller andra stycket.
10 § Förbuden enligt 9 § första och andra styckena gäller ägare ochbrukare av luftfartyg samt befälhavare och besättningsmän på sådantfartyg.
II § Regeringen kan i det enskilda fallet medge undantag från förbudenenligt 2 —9 §§
1. i enlighet med beslut, rekommendation eller uttalande av FN:s säker-hetsråd eller dess sanktionskommitté,
2. för mediciner och andra varor som skall föras in i eller ut ur Sverigeeller Irak eller Kuwait inom ramen för humanitära hjälporganisationersarbete,
3. om det i övrigt finns särskilda skäl.
112 § En svensk medborgare som utom riket företar en handling som är
SFS 1990:954
Utkom från trycketden 16 oktober 1990
förbjuden enligt 2 — 9 §§ döms enligt lagen (1971:176) om vissa internatio- Prop. 1990/91:48nella sanktioner och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller 3 § Bilaga 6brottsbalken ej är tillämplig och utan hinder av 2 kap. 5 a § första ochandra styckena nämnda balk.
13 § I fråga om varors ursprung enligt 2 och 9 §§ skall förordningen(1984:59) om varors ursprung tillämpas.
14 § Varor som inte får föras in i Sverige enligt denna förordning får intesändas genom tullområdet eller mellan orter inom detta, förvaras påtullager eller i frihamn, återutföras eller tas om hand på sätt som anges i 8 §första stycket tullagen (1987:1065). I övrigt gäller lagen (1973:980) omtransport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m. m.
15 § I förordningen (KFS 1987:1) om import- och exportlicenser inomkommerskollegiets licensområde och i förordningen (JNFS 1987:25) omimport- och exportlicenser inom statens jordbruksnämnds licensområdefinns bestämmelser om licenstvång för in- och utförsel av varor i vissa fall.
Denna förordning träder i kraft den 20 oktober 1990.
På regeringens vägnar
ANITA GRADIN
Pernilla Lindh
(Utrikesdepartementet)
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990