om tillämpning i fråga om Libyen av lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner
Prop.
1991/92: 132
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 maj 1992.
På regeringens vägnar
Birgit Friggebo
Alf Svensson
Förenta Nationernas säkerhetsråd antog den 31 mars 1992 en resolutionom vissa sanktioner mot Libyen. Till efterkommande av resolutionenförordnade regeringen den 15 april 1992 att 3 §, 4 § 1 — 3, 5 §. 7 § och 8 §lagen (1971:176) om vissa internationella sanktioner skall tillämpas i frågaom Libyen.
I anslutning till det nu nämnda förordnandet meddelade regeringenockså närmare föreskrifter om tillämpningen av sanktionerna.
Enligt lagen om vissa internationella sanktioner skall regeringens för-ordnande att tillämpa lagen underställas riksdagen för godkännande. Ipropositionen begärs ett sådant godkännande.
1 Riksdagen 1991/92. 1 saml. Nr 132
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 maj 1992.
Närvarande: statsrådet Friggebo, ordförande, och statsråden Johansson,Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Svensson
Enligt Förenta Nationernas stadga (prop. 1946:196) kan FN:s säkerhetsrådunder vissa förhållanden anta resolutioner om sanktioner av icke militärart för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. Sådana re-solutioner kan ges i form av bindande beslut eller rekommendationer. Enstat som är medlem i FN är enligt FN:s stadga skyldig att godta ochverkställa säkerhetsrådets bindande beslut om sådana sanktioner. En re-kommendation av rådet är däremot endast en uppmaning till medlemssta-terna utan beslutets bindande kraft.
För att ge regeringen möjlighet att snabbt vidta åtgärder i den månsådana påkallas med anledning av ett beslut eller en rekommendation somhar meddelats av FN:s säkerhetsråd antogs år 1971 lagen (1971:176) omvissa internationella sanktioner.
Lagen är en s. k. fullmaktslag som formellt är i kraft men som endast kantillämpas för att fullfölja säkerhetsrådets beslut eller rekommendationer.Det ankommer på regeringen att föreskriva att lagen skall tillämpas. Harlagen satts i tillämpning ger den regeringen bemyndigande att införa olikasanktioner.
En föreskrift om tillämpning av lagen skall underställas riksdagen förprövning inom en månad från utfärdandet, eller om riksmöte inte pågår,inom en månad från början av nästkommande riksmöte. Om underställ-ning inte sker inom angiven tid eller om riksdagen inte inom två månaderfrån underställandet godkänner regeringens föreskrifter, förfaller dessa.
Regeringen har hittills förordnat om lagens tillämpning mot fem länder,nämligen Rhodesia, Sydafrika och Namibia samt Irak och Kuwait. Sank-tionsåtgärderna mot Rhodesia gällde under tiden den 1 juli 1971 —den 22december 1979. Vad angår Sydafrika tillämpas lagen sedan år 1977 medanledning av det samma år av FN:s säkerhetsråd beslutade vapenembargotmot Sydafrika och sedan år 1987 för en handelsbojkott (SFS 1987:477,ändrad senast genom SFS 1991:1300). Namibia omfattades också av
handelsbojkotten men denna hävdes den 1 april 1990 i samband med attlandet blev självständigt (SFS 1990: 81).
Sanktionerna mot Irak och Kuwait började tillämpas fr. o. m. den 7augusti 1990 och föranleddes av Iraks invasion av Kuwait den 2 augusti1990. Sanktionerna har formen av en handelsblockad och har sin främstagrund i säkerhetsrådets beslut den 6 augusti 1990 (SFS 1990: 885, ändradsenast genom SFS 1991:1305). Den 7 mars 1991 upphävdes blockaden motKuwait (SFS 1991:107).
Den 21 januari 1992 antog FN:s säkerhetsråd resolution 731 (1992) angå-ende Libyen. Resolutionen var föranledd av att resultatet av utredningarnakring attackerna mot Pan Americans flight 103 och Union de transportsaérens flight 772 visade på libysk inblandning och att den libyska rege-ringen inte verksamt besvarat begäran om samarbete i fastställandet avansvaret för terroristhandlingarna mot de båda flygningarna. Säkerhetsrå-det uppmanar därför den libyska regeringen att genast verksamt besvarauppmaningarna för att därigenom medverka till elimineringen av interna-tionell terrorism.
Den 31 mars 1992 antog FN:s säkerhetsråd en resolution, nr 748 (1992),om sanktioner mot Libyen. Resolutionen i engelsk version och i svensköversättning bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
I resolutionen bekräftar säkerhetsrådet inledningsvis sin resolution 731(1992) och uttrycker sin oro över att libyska regeringen ännu inte lämnatnågot fullständigt gensvar på uppmaningarna i resolution 731 (1992).Rådet uttrycker sin övertygelse att undertryckandet av internationell ter-rorism, inkl, sådan i vilken stater är direkt eller indirekt inblandade, ärväsentligt för vidmakthållande av internationell fred och säkerhet. Vidarepåminner rådet om att medlemmarna av rådet i uttalande den 31 januari1992 uttryckte sitt djupa oro över internationella terroristhandlingar ochdärvid betonade behovet för det internationella samfundet att effektivt taitu med sådana handlingar. Rådet bekräftar på nytt, i enlighet med grund-satsen i paragraf 4 av artikel 2 i FN:s stadga, att varje stat har en skyldighetatt avhålla sig från att organisera, anstifta, bistå eller delta i terroristhand-lingar i annan stat eller att samtycka till organiserade aktiviteter inom dessterritorium som syftar till sådana handlingar, när handlingarna innefattarhot eller bruk av våld. Slutligen fastställer rådet att underlåtenheten frånden libyska regeringen att genom konkreta handlingar visa sitt avståndsta-gande från terrorism och i synnerhet dess fortsatta underlåtenhet attfullständigt uppfylla uppmaningarna i resolution 731 (1992) utgör ett hotmot internationell fred och säkerhet. Rådet uttrycker därvid sin beslutsam-het att eliminera internationell terrorism. Vidare erinrar rådet om att,enligt artikel 50 i FN:s stadga, staterna har rätt att vända sig till säkerhets-rådet om de på grund av vidtagna åtgärder ställs inför speciella ekonom-iska problem.
Säkerhetsrådet, som förklarar att det handlar med stöd av kap. VII i
FN:s stadga, beslutar i paragraf 1 att den libyska regeringen nu utan Prop. 1991/92:132ytterligare dröjsmål måste rätta sig efter resolution nr 731 (1992).
I paragraf 2 beslutar rådet att den libyska regeringen måste förbinda sigatt upphöra med alla former av terroristhandlingar och allt stöd tillterroristgrupper och att den genom konkreta handlingar omgående måstevisa sitt avståndstagande från terrorism.
I paragraf 3 beslutar rådet att alla stater den 15 april 1992 skall införa deåtgärder rådet i de följande paragraferna lägger fram, vilka åtgärder skalltillämpas till dess säkerhetsrådet beslutar att den libyska regeringen harrättat sig efter paragraf 1 och 2.
Paragraf 4 föreskriver att varje stat skall vägra flygplan tillstånd attstarta, landa eller flyga i deras territorium, om flygplanet är destinerat attlanda i eller har startat från Libyen. Undantag medges för det fall densanktionskommitté som inrättas enligt resolutionen godkänner flygningenpå grund av betydande humanitärt behov. Vidare skall varje stat förhindraatt Libyen förses med flygplan eller flygplansdelar, att underhåll, serviceeller tekniskt bistånd ges till libyska flygplan eller flygplansdelar eller att försådana flygplan luftvärdighetsintyg utfärdas, betalning sker av nya kravenligt existerande försäkringar eller nya försäkringar meddelas.
Enligt paragraf 5 åligger det varje stat att förhindra att Libyen förses medkrigsmateriel eller motsvarande materiel för polisiärt bruk liksom all typ avutrustning eller licensiering för tillverkning eller underhåll av sådan mate-riel inkl, tekniskt bistånd härför. Alla tjänstemän som är närvarande iLibyen för att ge råd åt libyska myndigheter i militära angelägenheter skallvidare dras tillbaka.
Enligt paragraf 6 skall staterna i betydande omfattning reducera antaletpå och nivån av personal vid de libyska beskickningarna och begränsa ellerkontrollera rörelsefriheten inom territoriet för all personal som blir kvar.Driften av alla Libyan Arab Airlines kontor skall hindras. Slutligen skallskäliga steg vidtas för att neka inresa av eller utvisa libyska medborgaresom har vägrats inresa eller har utvisats från andra stater på grund avinblandning i terroristaktiviteter.
I paragraf 7 uppmanar säkerhetsrådet alla stater, inklusive de som inteär medlemmar av FN, och alla internationella organisationer att handlastrikt i överensstämmelse med bestämmelserna i resolutionen, oavsettförekomsten av rättigheter eller skyldigheter enligt internationella överens-kommelser eller kontrakt ingångna eller licenser eller tillstånd beviljadeföre den 15 april 1992.
Paragraf 8 uppmanar alla stater att senast den 15 maj 1992 rapporteratill generalsekreteraren om de åtgärder de har vidtagit för att möta förplik-telserna i paragraferna 3 — 7.
I paragraf 9 beslutar rådet att tillsätta en kommitté inom säkerhetsrådetmed uppgift att bl. a. granska staternas rapporter, bevaka efterlevnaden avsanktionsåtgärderna och besluta om tillstånd till flygningar.
I paragraf 10 uppmanar rådet alla stater att till fullo samarbeta medkommittén.
Paragraf 11 anmodar generalsekreteraren att lämna kommittén allt
nödvändigt bistånd och paragraf 12 uppmanar generalsekreteraren att Prop. 1991/92: 132fortsätta sin roll som den definierats i resolution 731 (1992).
Slutligen beslutas i paragraf 13 att säkerhetsrådet var 120:e dag skallgranska de införda åtgärderna mot bakgrund av hur den libyska regeringenuppfyller sina förpliktelser.
Till efterkommande av säkerhetsrådets resolution nr 748 (1992) före-skrev regeringen den 15 april 1992 i förordningen (1992:186) om tillämp-ning i fråga om Libyen av lagen (1971:176) om vissa internationellasanktioner att 3 §, 4 § 1 — 3, 5 §, 7 § och 8 § i lagen skall tillämpas i fråga omLibyen. Förordningen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.
Samma dag utfärdade regeringen en förordning (1992:187) om vissasanktioner mot Libyen. Förordningen, vars innehåll redogörs för i avsnitt4, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 3.
De bestämmelser i lagen (1971:176) om vissa internationella sanktionersom satts i tillämpning genom regeringens förordnande den 15 april 1992(3 §, 4 § 1 — 3, 5 §, 7 § och 8 §) har följande lydelse.
3 § Regeringen får meddela förbud att från riket utföra vara avsedd attinföras till blockerad stat och förbud att till riket införa vara som härrörfrån blockerad stat.
4 § Regeringen får meddela förbud att
1. till blockerad stat införa vara,
2. inom blockerad stat tillhandahålla vara i verksamhet av ekonomiskart,
3. utanför blockerad stat tillhandahålla vara avsedd för verksamhet avekonomisk art som drives från den blockerade staten.
5 § Regeringen får meddela förbud att vidtaga åtgärd som är ägnad attfrämja enligt 3 eller 4 § förbjudet förfarande och som innebär
1. tillverkning, bearbetning, sammansättning, installering, underhålleller reparation av vara eller lämnande av tekniskt bistånd till sådanåtgärd,
2. lastning, lossning, transport eller mottagande till förvaring av varaeller tillhandahållande av transportmedel eller av utrustning eller förnö-denhet för transport,
3. överlåtelse eller förvärv av vara, upplåtelse eller förvärv av särskildrätt därtill eller meddelande av försäkring därå eller rättshandling somavser i 1 eller 2 nämnd åtgärd beträffande vara,
4. överlåtelse eller förvärv av uppfinning eller upplåtelse eller förvärv avsärskild rätt därtill, eller
5. lämnande eller förmedlande av uppdrag för åtgärd som anges i 1 —4.
7 § Regeringen får meddela förbud att utifrån verkställa betalning eller Prop. 1991/92: 132lämna kredit till mottagare i blockerad stat eller att verkställa betalning
eller lämna kredit till någon utanför blockerad stat, om betalningen ellerkrediten är avsedd för mottagare i den blockerade staten eller för verksam-
het av ekonomisk art som idkas där eller drives därifrån.
Regeringen får även meddela förbud att lämna eller förmedla uppdragför åtgärd som förbjudits enligt första stycket.
8 § Regeringen får meddela förbud att utöva trafik till lands samt sjö-eller luftfart till eller från blockerad stat eller att i fråga om sådan verksam-het samarbeta med trafikföretag, som drives i eller från nämnda stat, ellermed ägare eller brukare av transportmedel som är registrerat där.
Förbud enligt första stycket får riktas mot ägare och brukare av trans-portmedel samt mot befälhavare och besättningsman på transportmedel.
Regeringen får även meddela förbud att lämna eller förmedla uppdrag
att utöva verksamhet som förbjudits enligt första stycket.
Förordningen (1992:187) om vissa sanktioner mot Libyen omfattar krigs-materiel och liknande materiel jämte luftfartyg. Med krigsmateriel ochliknande materiel avses i förordningen dels materiel enligt förordningen(1988:561) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m., dels motsva-rande materiel utformad för polisiärt bruk, dels förnödenheter för tillverk-ning och underhåll av nämnd materiel.
Enligt 2 och 3 §§ gäller förbud mot införsel av krigsmateriel och liknandemateriel i Libyen vare sig det sker från Sverige eller på annat sätt. Enligt 4 §får inte heller sådan materiel tillhandahållas utanför eller inom Libyen omden är avsedd för ekonomisk verksamhet i Libyen. 5 § förbjuder vidareåtgärder som är ägnade att främja förbjudna förfaranden som t. ex. tillverk-ning, underhåll, reparation eller transport.
Enligt 6 § får flygplan som är destinerat till eller har startat från Libyeninte flyga i svenskt luftrum, såvida inte flygningen godkänts på grund avbetydande humanitärt behov av FN:s säkerhetsråd. Förbudet gäller enligt7 § ägare, brukare, befälhavare och besättningsman.
Enligt 8 och 9 §§ får inte flygplan eller flygplansdelar föras in i Libyenvare sig från Sverige eller på annat sätt. 10 § förbjuder åtgärder som ärägnade att främja olovlig införsel. Dessa åtgärder avser underhåll, repara-tion eller lämnande av tekniskt bistånd därtill av libyskt flygplan ellerflygplansdelar liksom meddelande av försäkring på sådant flygplan. Enligt11 § är det vidare förbjudet att verkställa betalning på grund av försäkrings-fall till mottagare i Libyen eller till någon utanför Libyen om betalningenavser någon i Libyen eller för ekonomisk verksamhet där.
12 § innebär, slutligen, att en svensk medborgare som utom riket brytermot 2 — 5 eller 8—11 §§ förordningen kan dömas enligt lagen (1971:176)om vissa internationella sanktioner även om gärningen är fri från ansvarenligt lagen på gärningsorten och även om vederbörande redan lagförts i
den främmande staten. Regeringen har vid utfärdandet av denna bestäm- Prop. 1991/92: 132melse stött sig på 11 § tredje stycket lagen om vissa internationella sank-tioner.
Bestämmelserna trädde i kraft den 24 april 1992.
Mitt förslag: Riksdagen godkänner regeringens förordnande omtillämpning av 3 §, 4 § 1 -3, 5 §, 7 § och 8 § i lagen (1971:176) omvissa internationella sanktioner med anledning av FN:s säkerhets-råds resolution 748 (1992).
Skälen för mitt förslag: Enligt 1 § 2 st lagen om vissa internationellasanktioner förfaller ett förordnande, om det inte inom en månad eller, omriksmöte inte pågår, inom en månad från början av nästkommande riks-möte underställs riksdagen för prövning av frågan om det skall bestå ochom det inte inom två månader från det underställningen skedde gillas avriksdagen. I den nyssnämnda resolutionen har säkerhetsrådet fattat bind-ande beslut som Sverige haft att efterfölja. Riksdagen bör därför godkännaregeringens förordnande.
Med hänsyn till att regeringens förordnande förfaller om inte riksdagengodkänt detta inom två månader från underställningen är ärendet brådsk-ande. Jag anser därför att regeringen bör föreslå riksdagen att besluta omatt motionstiden skall förkortas.
Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag att regeringen föreslårriksdagen att
godkänna regeringens förordnande om tillämpning av 3 §, 4 §1—3, 5 §, 7 § och 8§ lagen (1971:176) om vissa internationellasanktioner i fråga om Libyen.
Med hänsyn till ärendets brådskande natur bör ärendet behandlas underinnevarande riksmöte, och regeringen bör föreslå riksdagen att beslutaförkorta motionstiden till fem dagar.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragandenhar lagt fram.
The Security Council,
Reaffirming its resolution 731 (1992) of 21 January 1992,
Noting the reports of the Secretary-General,
Deeply concerned that the Libyan Government has still not provided afull and effective response to the requests in its resolution 731 (1992) of 21January 1992,
Convincedthat the suppression of acts of international terrorism, includ-ing those in which States are directly or indirectly involved, is essential forthe maintenance of international peace and security,
Recalling that, in the statement issued on 31 January 1992 on theoccasion of the meeting of the Security Council at the level of heads of Stateand Government, the members of the Council expressed their deep con-cern over acts of international terrorism, and emphasized the need for theinternational community to deal effectively with all such acts,
Reaffirming that, in accordance with the principle in Article 2, paragraph4, of the Charter of the United Nations, every State has a duty to refrainfrom organizing, instigating, assisting or participating in terrorist acts inanother State or acquiescing in organized activities within its territorydirected towards the commission of such acts, when such acts involve athreat or use of force,
Determining, in this context, that the failure by the Libyan Governmentto demonstrate by concrete actions its renunciation of terrorism and in
particular its continued failure to respond fully and effectively to therequests in resolution 731 (1992) constitute a threat to international peaceand security,
Determined to eliminate international terrorism,
Recalling the right of States, under Article 50 of the Charter, to consultthe Security Council where they find themselves confronted with specialeconomic problems arising from the carrying out of preventive or enforce-ment measures,
Acting under Chapter VII of the Charter,
1. Decides that the Libyan Government must now comply without anyfurther delay with paragraph 3 of resolution 731 (1992) regarding therequests contained in documents S/23306, S/23308 and S/23309;
2. Decides also that the Libyan Government must commit itself defini-tively to cease all forms of terrorist action and all assistance to terroristgroups and that it must promptly, by concrete actions, demonstrate itsrenunciation of terrorism;
3. Decides that, on 15 April 1992 all States shall adopt the measures setout below, which shall apply until the Security Council decides that theLibyan Government has complied with paragraphs 1 and 2 above;
4. Decides also that all States shall:
(a) Deny permission to any aircraft to take off from, land in or overflytheir territory if it is destined to land in or has taken off from the
Bilaga 1
territory of Libya, unless the particular flight has been approved ongrounds of significant humanitarian need by the Committee established byparagraph 9 below;
(b) Prohibit, by their nationals or from their territory, the supply of anyaircraft or aircraft components to Libya, the provision of engineering andmaintenance servicing of Libyan aircraft or aircraft components, thecertification of airworthiness for Libyan aircraft, the payment of newclaims against existing insurance contracts and the provision of new directinsurance for Libyan aircraft;
5. Decides further that all States shall:
(a) Prohibit any provision to Libya by their nationals or from theirterritory of arms and related material of all types, including the sale ortransfer of weapons and ammunition, military vehicles and equipment,paramilitary police equipment and spare parts for the aforementioned, aswell as the provision of any types of equipment, supplies and grants oflicensing arrangements, for the manufacture or maintenance of the afore-mentioned;
(b) Prohibit any provision to Libya by their nationals or from theirterritory of technical advice, assistance or training related to the provision,manufacture, maintenance, or use of the items in (a) above;
(c) Withdraw any of their officials or agents present in Libya to advisethe Libyan authorities on military matters;
6. Decides that all States shall:
(a) Significantly reduce the number and the level of the staff at Libyandiplomatic missions and consular posts and restrict or control the move-ment within their territory of all such staff who remain; in the case ofLibyan missions to international organizations, the host State may, as itdeems necessary, consult the organization concerned on the measuresrequired to implement this subparagraph;
(b) Prevent the operation of all Libyan Arab Airlines offices;
(c) Take all appropriate steps to deny entry to or expel Libyan nationalswho have been denied entry to or expelled from other States because oftheir involvement in terrorist activities;
7. Calls upon all States, including States not members of the UnitedNations, and all international organizations, to act in accordance with theprovisions of the present resolution, notwithstanding the existence of anyrights or obligations conferred or imposed by any international agreementor any contract entered into or any licence or permit granted prior to 15April 1992;
8. Requests all States to report to the Secretary-General by 15 May 1992on the measures they have instituted for meeting the obligations set out inparagraphs 3 to 7 above;
9. Decides to establish, in accordance with rule 28 of its provisional rulesof procedure, a Committee of the Security Council consisting of all themembers of the Council, to undertake the following tasks and to report onits work to the Council with its observations and recommendations:
(a) To examine the reports submitted pursuant to paragraph 8 above;
(b) To seek from all States further information regarding the action
Bilaga 1
taken by them concerning the effective implementation of the measuresimposed by paragraphs 3 to 7 above;
(c) To consider any information brought to its attention by Statesconcerning violations of the measures imposed by paragraphs 3 to 7 aboveand, in that context, to make recommendations to the Council on ways toincrease their effectiveness;
(d) To recommend appropriate measures in response to violations of themeasures imposed by paragraphs 3 to 7 above and provide information ona regular basis to the Secretary-General for general distribution to MemberStates;
(e) To consider and to decide upon expeditiously any application byStates for the approval of flights on grounds og significant humanitarianneed in accordance with paragraph 4 above;
(f) To give special attention to any Communications in accordance withArticle 50 of the Charter from any neighbouring or other State with specialeconomic problems that might arise from carrying out of the measuresimposed by paragraphs 3 to 7 above;
10. Calls upon all States to cooperate fully with the Committee in thefulfillment of its task, including supplying such information as may besought by the Committee in pursuance of the present resolution;
11. Requests the Secretary-General to provide all necessary assistance tothe Committee and to make the necessary arrangements in the Secretariatfor this purpose;
12. Invites the Secretary-General to continue his role as set out inparagraph 4 of resolution 731 (1992);
13. Decides that the Security Council shall, every 120 days or soonershould the situation so require, review the measures imposed by para-graphs 3 to 7 above in the light of the compliance by the Libyan Govern-ment with paragraphs 1 and 2 above taking into account, as appropriate,any reports provided by the Secretary-General on his role as set out inparagraph 4 of resolution 731 (1992);
14. Decides to remain seized of the matter.
Bilaga 1
10 Säkerhetsrådet,
Som bekräftar sm resolution 731 (1992) den 21 januari 1992,
Som noterar generalsekreterarens rapporter,
Som är allvarligt oroat över att den libyska regeringen ännu inte harlämnat ett fullständigt och verksamt svar på uppmaningarna i resolution731 (1992) den 21 januari 1992,
Som är övertygat om att undertryckande av internationella terrorist-handlingar, inklusive sådana i vilka stater direkt eller indirekt är inblan-dade, är väsentligt for upprätthållande av internationell fred och säkerhet,
Som erinrar om att rådsmedlemmarna i uttalandet den 31 januari 1992,vid tillfället för mötet med statsöverhuvuden och regeringschefer, ut-tryckte sin djupa oro över internationella terroristhandlingar och betonadebehovet för det internationella samfundet att effektivt ta itu med allasådana handlingar,
Som bekräftar att varje stat, i enlighet med grundsatsen i paragraf 4 avartikel 2 i Förenta Nationernas stadga, har en skyldighet att avhålla sig frånatt organisera, anstifta, bistå eller delta i terroristhandlingar i en annan stateller att samtycka till organiserade aktiviteter inom dess territorium somsyftar till att begå sådana handlingar, när sådana handlingar innefattar etthot eller bruk av våld.
Som fastslår, i detta sammanhang, att underlåtenheten av den libyskaregeringen att genom konkreta handlingar visa sitt avståndstagande frånterrorism och i synnerhet dess fortsatta underlåtenhet att fullständigtbesvara uppmaningarna i resolution 731 (1992) utgör ett hot mot interna-tionell fred och säkerhet,
Som är beslutet att eliminera internationell terrorism,
Som erinrar om staternas rätt att enligt artikel 50 i stadgan konsulterasäkerhetsrådet när de finner sig ställda inför speciella ekonomiska problemsom härrör från fullföljandet av förebyggande eller framtvingande åtgär-der,
Som handlar med stöd av kapitel VII i stadgan,
1. Beslutar att den libyska regeringen nu utan vidare dröjsmål måsteuppfylla paragraf 3 i resolution 731 (1992) avseende uppmaningarna idokument S/23306, S/23308 och S/23309;
2. Beslutar också att den libyska regeringen absolut måste förbinda sigatt upphöra med all form av terroristhandling och all hjälp till terrorist-grupper och att den omgående, genom konkreta handlingar, måste visa sittavståndstagande från terrorism;
3. Beslutar att alla stater den 15 april 1992 skall införa de åtgärder somläggs fram nedan, vilka åtgärder skall tillämpas till dess säkerhetsrådetbeslutar att den libyska regeringen har uppfyllt paragraf 1 och 2 ovan;
4. Beslutar också att alla stater skall:
(a) Vägra varje flygplan tillstånd att starta från, landa på eller flyga överderas territorium om det är destinerat att landa på eller har startat från
Bilaga 1
Libyens territorium, såvida inte den särskilda flygningen har godkänts pågrund av betydande humanitärt behov av den kommitté som bildas genomparagraf 9 nedan;
(b) Förbjuda, av dess medborgare eller från deras territorium, tillhanda-hållande av vilka flygplan eller flygplansdelar som helst till Libyen, till-handahållande av teknik och underhållsservice av libyska flygplan ellerflygplansdelar, utfärdande av luftvärdighetsbevis för libyska flygplan, be-talning av nya anspråk mot existerande försäkringskontrakt och tillhanda-hållande av ny direkt försäkring av libyskt flygplan;
5. Beslutar vidare att alla stater skall:
(a) Förbjuda varje tillhandahållande till Libyen av deras medborgareeller från deras territorium av vapen och liknande materiel av alla typer,inklusive försäljning och överlåtelse av vapen och ammunition, militärafordon och utrustning, paramilitär polisutrustning och reservdelar till deförutnämnda så väl som tillhandahållande av alla typer av utrustning,proviant och licensieringsarrangemang för tillverkning eller underhåll avde förutnämnda;
(b) Förbjuda varje tillhandahållande till Libyen av deras medborgareeller från deras territorium av tekniskt råd, bistånd eller träning somhänför sig till tillhandahållande, tillverkning, underhåll eller användningav artiklarna i (a) ovan;
(c) Dra tillbaka sina eventuella tjänstemän eller representanter som ärnärvarande i Libyen för att råda de libyska myndigheterna i militäraangelägenheter;
6. Beslutar att alla stater skall:
(a) I betydande omfattning reducera antalet och nivån på personalen vidlibyska diplomatiska beskickningar och konsulära poster och begränsa ellerkontrollera rörelsefriheten inom deras territorium av all sådan personalsom blir kvar; i fall av libyska beskickningar vid internationella organisa-tioner får värdlandet, som det anser nödvändigt, konsultera organisatio-nen i fråga om erforderliga åtgärder för genomförande av denna underpa-ragraf;
(b) Hindra driften av alla Libyan Arab Airlines kontor;
(c) Vidta alla lämpliga steg för att neka inresa för eller utvisa libyskamedborgare som har nekats inresa eller har utvisats från andra stater pågrund av sitt engagemang i terroristaktiviteter;
7. Uppmanar alla stater , inklusive stater som inte är medlemmar avFörenta Nationerna, och alla internationella organisationer, att handlastrikt i överensstämmelse med bestämmelserna i förevarande resolution,oaktat förekomsten av rättigheter eller skyldigheter tilldelade eller ålagdaav internationell överenskommelse eller av kontrakt som ingåtts ellerlicens eller tillstånd beviljat tidigare än den 15 april 1992;
8. Anmodar alla stater att rapportera till generalsekreteraren senast den15 maj 1992 om de åtgärder som de har vidtagit för att möta förpliktelsernaförelagda i paragraf 3 — 7 ovan;
9. Beslutar att i enlighet med 28 § i den provisoriska arbetsordningeninrätta en kommitté inom säkerhetsrådet bestående av alla medlemmar av
Bilaga 1
rådet för att fullgöra följande uppgifter och att rapportera om sitt arbete tillrådet med sina observationer och rekommendationer:
(a) Att granska rapporterna avgivna enligt paragraf 8 ovan;
(b) Att från varje stat begära ytterligare information avseende av demvidtagna årgärder som gäller det effektiva genomförandet av de enligtparagraf 3 — 7 ovan ålagda åtgärderna;
(c) Att beakta information som bringas till dess kännedom från staterangående överträdelser av de åtgärder som ålagts enligt paragraf 3 — 7 ovanoch i det sammanhanget ge rekommendationer till rådet om tillvägagångs-sätt att öka deras effektivitet;
(d) Att rekommendera lämpliga åtgärder som svar på överträdelser av deenligt paragraf 3 — 7 ovan ålagda åtgärderna och ordna med information påregelbunden basis till generalsekreteraren för allmän distribution till med-lemsstaterna;
(e) Att beakta och snabbt avgöra varje ansökan av staterna om godkän-nande av flygningar på grund av betydande humanitärt behov i överens-stämmelse med paragraf 4 ovan;
(f) Att i överensstämmelse med artikel 50 i stadgan ägna särskild upp-märksamhet åt varje meddelande från något grannland eller annan statmed speciella ekonomiska problem som kan uppkomma genom fullföljan-det av ålagda åtgärder enligt paragraf 3 — 7 ovan;
10. Uppmanar alla stater att till fullo samarbeta med kommittén ifullgörandet av dess uppgifter, inklusive att lämna sådan information somkan vara eftersökt av kommittén i enlighet med förevarande resolution;
11. Anmodar generalsekreteraren att lämna all nödvändig hjälp tillkommittén och att vidta nödvändiga arrangemang inom sekretariatet fördetta ändamål;
12. Uppmanar generalsekreteraren att fortsätta sin roll som den fram-ställs i paragraf 4 i resolution 731 (1992);
13. Beslutar att säkerhetsrådet var 120:e dag eller tidigare om si-tuationen så kräver skall se över ålagda åtgärder enligt paragraf 3 —7 ovani ljuset av den libyska regeringens uppfyllelse av paragraf 1 och 2 ovan medhänsynstagande till, där så är lämpligt, rapporter lämnade av generalsek-reteraren i dennes roll som den framställs i paragraf 4 i resolution 731(1992);
14. Beslutar att hålla sig informerad om ärendet.
Bilaga 1
13 Prop. 1991/92:132
Bilaga 2
Förordning
om tillämpning i fråga om Libyen av lagen (1971:176)om vissa internationella sanktioner;
utfärdad den 15 april 1992.
Regeringen föreskriver att 3 §, 4 § 1 - 3, 5 §, 7 § och 8 § lagen (1971:176)om vissa internationella sanktioner skall tillämpas i fråga om Libyen medanledning av resolution nr 748 (1992) som Förenta Nationernas säkerhets-råd antagit den 31 mars 1992.
SFS 1992:186
Utkom från trycketden 23 april 1992
Denna förordning träder i kraft den 24 april 1992.
På regeringens vägnar
ULF DINKELSPIEL
Pernilla Lindh
(Utrikesdepartementet)
14 Prop. 1991/92: 132
Bilaga 3
Förordning
om vissa sanktioner mot Libyen;
utfärdad den 15 april 1992.
Regeringen föreskriver följande.
Krigsmateriel och liknande materiel
1 § Med krigsmateriel och liknande materiel avses i denna förordning
1. materiel som är upptagen i bilagan till förordningen (1988:561) omförbud mot utförsel av krigsmateriel, m. m.,
2. motsvarande materiel utformad för polisiärt bruk,
3. förnödenheter särskilt avsedda för tillverkning eller underhåll avmateriel som anges i 1 och 2.
2 § Krigsmateriel och liknande materiel får inte föras ut ur Sverige, ombestämmelselandet är Libyen.
3 § Krigsmateriel och liknande materiel får inte föras in i Libyen.
4 § Krigsmateriel och liknande materiel får inte tillhandahållas utanförLibyen om den är avsedd för verksamhet av ekonomisk art som drivs frånLibyen.
Inte heller får genom upplåtelse av licens för tillverkning eller underhållsådan materiel tillhandahållas inom Libyen i verksamhet av ekonomiskart.
5 § Åtgärder får inte vidtas som är ägnade att främja sådana handlingarsom nämns i 2 —4 §§ och som innebär att
1. tillverka, bearbeta, sätta samman, installera, underhålla eller reparerakrigsmateriel eller liknande materiel eller lämna tekniskt bistånd till såda-na åtgärder,
2. lasta, lossa, transportera eller ta emot krigsmateriel eller liknandemateriel till förvaring,
3. överlåta krigsmateriel eller liknande materiel eller upplåta särskildrätt till materielen,
4. överlåta en uppfinning av krigsmateriel eller liknande materiel ellerupplåta särskild rätt därtill, eller
5. lämna eller förmedla uppdrag för åtgärder som anges i 1 —4.
SFS 1992:187
Utkom från trycketden 23 april 1992
Bilaga 3
SFS 1992:187
Luftfartyg m. m.
6 § Ett luftfartyg som är destinerat till eller har startat från Libyen fårinte flyga i svenskt luftrum.
Förbudet gäller inte om flygningen har godkänts på grund av betydandehumanitärt behov av Förenta Nationernas (FN) sanktionskommitté, upp-rättad med anledning av säkerhetsrådets resolution nr 748 (1992).
7 § Förbudet enligt 6 § första stycket gäller ägare och brukare av luftfar-tyg samt befälhavare och besättningsman på sådant fartyg.
8 § Luftfartyg och delar till luftfartyg får inte föras ut ur Sverige, ombestämmelselandet är Libyen.
9 § Luftfartyg och delar till luftfartyg får inte föras in i Libyen.
10 § Åtgärder får inte vidtas som är ägnade att främja sådana handlingarsom nämns i 8 och 9 §§ och som innebär att
1. underhålla eller reparera ett libyskt luftfartyg eller delar till ett sådantluftfartyg eller lämna tekniskt bistånd till sådana åtgärder, eller
2. meddela ny direkt försäkring på ett libyskt luftfartyg.
11 § Betalning på grund av försäkringsfall får inte verkställas från länderutanför Libyen till mottagare i Libyen, när betalningen avser luftfartygeller delar till luftfartyg. Inte heller får betalning verkställas på grund avförsäkringsfall till någon utanför Libyen, om betalningen är avsedd förnågon i Libyen eller för verksamhet av ekonomisk art som idkas i ellerdrivs från Libyen.
Gemensamma bestämmelser
12 § En svensk medborgare som utom riket företar en handling som ärförbjuden enligt 2 — 5 eller 8 — 11 §§ döms enligt lagen (1971:176) om vissainternationella sanktioner och vid svensk domstol, även om 2 kap. 2 eller3 § brottsbalken inte är tillämplig och utan hinder av 2 kap. 5 a § första ochandra styckena nämnda balk.
Denna förordning träder i kraft den 24 april 1992.
På regeringens vägnar
ULF DINKELSPIEL
Pernilla Lindh
(Utrikesdepartementet)
Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992