om ersättningsnivåer för vissa pensionsförmåner m.m.
Regeringens proposition 1992/93:116
om ersättningsnivåer för vissa pensionsförmåner m.m.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 oktober 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Könberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att metoden för värdesäkring av pensionsförmåner m.m. med hjälp av basbeloppet skall ligga fast. Vid beräkning av folk- och tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension, efterlevandepension och bamtillägg enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott, hustmtillägg enligt lagen (1962:392) om hustmtillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension samt delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring föreslås dock att basbeloppet minskat med två procent används.
Vidare föreslås att lagen (1991:162) om särskilt konmiunalt bostadstillägg till folkpension skall ges förlängd giltighet till utgången av år 1993,
Slutligen föreslås särskilda regler för utbetalning av statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension och särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension för år 1993.
1 Riksdagen 1992193. 1 saml Nr 116
Propositionens lagförslag
1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
'eT
Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp.
Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp. Vissa beräkningar skall dock göras med anknytning tdl ett särskilt basbelopp enligt vad som anges i tredje stycket.
Basbeloppet fastställs av regeringen för varje år och utgör 29 700 kronor multiplicerat med det tal (jämförelsetal) som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i oktober året före det som basbeloppet avser och prisläget i oktober 1989. Därvid skall bortses från de prisförändringar som följer av ändringar av den statliga fastighetsskatten, av indirekta skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet, allt i den mån åtgärderna vidtagits för att finansiera den sänkning av den statliga inkomstskatten som genomförs åren 1990 och 1991. Basbeloppet avrundas Jill närmaste hundratal kronor.
Det särskilda basbeloppet utgör det enligt andra stycket fastställda beloppet minskat med två procent och används vid beräkning av
a) folkpension i form av ålderspension, förtidspension och efterlevandepension enligt 6-8 kap. samt änkepension, barnpension och barntillägg som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i denna lag,
b) allmän tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension och efterlevandepension enligt 12-14 kap. samt änkepension och barnpension som uppbärs med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om ändring i denna lag.
' Lagen omtryckt 1982:120. Senaste lydelse 1990:656.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:116
/ fråga om efierlevandepension som utgörs av barnpension skall det särskilda basbeloppet inte användas när det gäller den beloppsgräns som anges i 8 kap. 3 § andra meningen.
Deima lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången på förmåner som beräknas med ledning av basbeloppet för år 1993.
2 Förslag till Prop. 1992/93:116
Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 §' Delpension fastställs till det belopp som motsvarar 65 procent av den försäkrades pensionsunderlag.
Fastställd delpension anknyts till Fastställd delpension anknyts till basbeloppet och omräknas vid basbeloppet och omräknas vid förändring av detta. förändring av detta. Därvid skall
1 kap. 6 § tredje stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
tillämpas.
Detma lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången på delpension som beräknas med ledning av basbeloppet för år 1993.
' Senaste lydelse 1987:202.
3 Förslag till Prop. 1992/93:116
Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott
Härigenom föreskrivs att 2 och 2 a §§ lagen (1969:205) om pensionstillskott skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§'
Pensionstillskottet till ålderspen- Pensionstillskottet till ålderspen sion, omställningspension, särskild sion, omställningspension, särskild efterlevandepension eller änkepen- efterlevandepension eller änkepen sion är femtiofyra procent av sion är femtiofyra procent av det basbeloppet enligt 1 kap. 6 § särskilda basbeloppet enligt 1 kap. lagen (1962:381) om allmän för- 6 § lagen (1962:381) om allmän säkring, om inte aimat följer av försäkring, om inte annat följer av bestämmelsema i andra och tredje bestämmelsema i andra och tredje styckena. styckena.
För den som har börjat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den månad under vilken han fyller sextiofem år är pensionstillskottet det belopp som framkommer om det i första stycket angivna procenttalet minskas eller ökas i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas enligt 6 kap. lagen om allmän försäkring.
Pensionstillskottet till änkepension, som enligt 8 kap. 4 § andra eller tredje stycket lagen om allmän försäkring i detta lagmms lydelse vid utgången av år 1989 betalas ut med minskat belopp, är det belopp som framkorruner om det i första stycket angivna procenttalet minskas i motsvarande mån. Pensionstillskottet till halv respektive en ärdedels ålderspension är hälften av respektive en fjärdedel av det pensionstillskott som angetts i första eller andra stycket. För den som har två tredjedelar av hel särskild efterlevandepension eller halv sådan pension eller har änkepension, som med tillämpning av punkt 6 i övergångsbestämmelsema till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring betalas ut med viss andel av en oreducerad sådan pension, är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som angetts i första stycket.
2 a § Pensionstillskottet till förtidspen- Pensionstillskottet till förtidspen sion är etthundrafyra procent av sion är etthundrafyra procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § det särskilda basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän för- I kap. 6 § lagen (1962:381) om säkring, om inte amiat följer av allmän försäkring, om inte annat bestämmelsema i andra stycket. följer av bestämmelsema i andra
stycket.
För den som har två tredjedelar av hel förtidspension eller halv förtidspension är pensionstillskottet motsvarande andel av det pensionstillskott som anges i första stycket. För den som får förtidspension för tid efter
[ Senaste lydelse 1992:379. ' Senaste lydelse 1990:775.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1992/93:116
det att ålderspension upphört att betalas ut enligt 6 kap. 3 § lagen om allmän försäkring skall pensionstillskottet minskas i motsvarande mån som förtidspensionen minskas enligt 7 kap. 4 § andra stycket lagen om allmän försäkring.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1993 och tillämpas första gången på pensionstillskott som beräknas med ledning av basbeloppet för år 1993.
4 Förslag till Prop. 1992/93:116
Lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension
Härigenom föreskrivs att lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, som gäller till utgången av år 1992', skall fortsätta att gälla till utgången av år 1993.
Derma lag träder i kraft den 1 januari 1993.
' Lagen senast förlängd 1991:1986.
Socialdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992
Närvarande: statsministem Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Höralund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg,
Föredragande: statsrådet Könberg
Proposition om ersättningsnivåer för vissa pensionsförmåner m.m.
1 Inledning
Regeringen har i proposition 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin aviserat olika åtgärder på pensionsområdet i syfte att minska kostnadema för det allmänna pensionssystemet. Propositionen bygger på den överenskommelse som träffats mellan regeringen och det socialdemokratiska arbetarepartiet. Jag konmier i det följande att läinna vissa förslag till åtgärder i enlighet med den träffade överenskommelsen.
2 Sänkta ersättningsnivåer på pensionsområdet
Mitt förslag: Metoden för värdesäkring av pensionsförmåner m.m. med hjälp av det s.k. basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring ligger fast. Vid beräkning av folk- och tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension, efterlevandepension och bamtillägg enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott, hustmtillägg enligt lagen (1962:392) om hustmtillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension samt delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring används dock basbeloppet minskat med 2 %.
Skälen för mitt förslag: Den uppgörelse som träffats mellan regeringen och det socialdemokratiska arbetarepartiet syftade till att komma till rätta med problemen i den svenska ekonomin. Detta fömtsattes ske bl.a. genom en minskning av de offentliga utgiftema. En rad åtgärder har som jag nänmt föreslagits eller aviserats i regeringens proposition
1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin. Dessa åtgärder har i stor utsträckning berört den yrkesverksamma befolkningen. I överenskommelsen har det därför också ansetts motiverat att föreslå åtgärder på pensionsområdet.
Pensionsförmånema är värdesäkrade med hjälp av det s.k, basbeloppet. Detta fastställs varje år med utgångspunkt från förändringama i konsumentprisema. Beräkningsgrunderna för basbeloppet bör ligga fast. Vid beräkning av vissa pensionsförmåner bör emellertid basbeloppet minskas med 2 %. Denna reduktion bör göras vid beräkning av folk- och tilläggspension i form av ålderspension, förtidspension, efterlevandepension och bamtillägg enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott, hustratillägg enligt lagen (1962:392) om hustratillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension samt delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring. Handikappersättning och vårdbidrag berörs inte av reduceringen. Inte heller berörs särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg för långvarig vård av sjukt eller handikappat bam.
För att mildra effektema för de sämst ställda pensionärema bör denna gmpp tillföras ca 500 miljoner kronor. Jag avser att senare återkomma med förslag till hur dessa medel skall disponeras. Åtgärderna beräknas sammantaget minska pensionsutgiftema med ca 3 000 miljoner kronor.
Förslagen föranleder ändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring och lagen (1969:205) om pensionstillskott.
De föreslagna ändringaraa i lagen om allmän försäkring får effekter också på hustratillägg enligt lagen (1962:392) om hustratillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.
3 Särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension
Mitt förslag: Giltighetstiden för lagen (1991:162) om särskilt konununalt bostadstillägg till folkpension, som gäller till utgången av år 1992, förlängs till utgången av år 1993.
Skälen för mitt förslag: Särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension (SKBT) utges sedan den 1 januari 1991 till pensionärer som är berättigade till kommunalt bostadstillägg (KBT) och som på grand av storleken på sin pension och utgift för bostaden inte når upp till Socialstyrelsens socialbidragsnorm. Lagen, som redan frän början tidsbegränsades i avvaktan på förslag från kommittén för översyn av kommunalt bostadstillägg (S 1991:06), gavs förlängd giltighetstid till den 31 december 1992 efter förslag av kommittén.
Kommittén överlämnade sitt betänkande, SOU 1992:21 Bostadsstöd till pensionärer, i mars 1992. Betänkandet har remissbehandlats och beredning av ärendet pågår. Regeringen har i propositionen 1992/93:36 om vissa frågor inom den kommunala ekonomin bedömt att ett förstatligande av KBT enligt utredningens förslag inte kan ske under år 1993. Mot denna bakgrand föreslårjag att SKBT skall utges även under år 1993.
Med utgångspunkt från Riksförsäkringsverkets beräkningar angående de förväntade kostnadema för SKBT under år 1993 och med beaktande av hyresutvecklingen har jag beräknat merbelastningen under budgetåret 1992/93 på anslaget Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension till 40 miljoner kronor utöver statsbudgetens anslagsbelopp. Jag återkommer i samband med 1993 års budgetproposition om medelsbehovet för budgetåret 1993/94.
4 Statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension
Min bedömning: En kommun skall, utöver ordinarie statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT), erhålla statsbidrag med 75 % av kommunens kostnader för KBT under år 1993 inom den statsbidragsberättigande delen av KBT. Statsbidraget utbetalas månadsvis med en tolftedel varje månad. På motsvarande sätt skall en kommun, utöver ordinarie statsbidrag till särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension (SKBT), erhålla statsbidrag med 60 % av kommunens kostnader för SKBT under år 1993.
Skälen för mitt förslag; Under förra riksmötet beslutade riksdagen om ett nytt statligt utjämningsbidrag till kommunema (prop. 1991/92:150 del II, bet. l991/92:FiU29, rskr. 1991/92:345). Härvid föratsattes bl.a. att bostadsstödet till pensionärer skulle överföras till statligt huvudmannaskap fr.o.m. den 1 januari 1993. För att ekonomiskt reglera denna förändring minskades den totala statsbidragsramen till kommunema med 4 860 miljoner kronor för år 1993, vilket belopp motsvarade kommunernas statsbidragsberättigade nettokostnad för KBT och SKBT under året. Denna suimna skulle lyftas av kommuneraa genom det ändrade huvudmannaskapet.
Enligt gällande regler får kommunema statsbidrag med 25 % av sina kostnader för KBT. Som föratsättning för att statsbidrag skall lämnas gäller att bostadstilläggen enligt kommunens grander, oberoende av bostadens storlek täcker minst 80 % av varje del av den månatliga bostadskostnad som överstiger 80 kronor, men inte I 900 kronor, för en ogift pensionär och 2 050 kronor, för ett pensionärspar. Statsbidrag
lämnas inte för konmiunens kostnader utanför de angivna intervallen. Prop. 1992/93:116
Statsbidrag för ett visst år utanordnas med en tolftedel den 18:e varje månad. Statsbidrag lämnas vidare till en kommun med 40 % av kommunens kostnader för SKBT. Statsbidraget för SKBT utanordnas samtidigt som statsbidraget för KBT.
Ett förstatligande av bostadsstödet till pensionäreraa bedöms, som jag angivit (avsnitt 3), inte kunna ske under år 1993. Till följd av den reglering jag redovisat måste regleraa för statsbidrag kompletteras för år 1993, Det belopp som lyfts av kommuneraa för år 1993 måste således återföras till kommunema. Jag föreslår att denna återföring sker på följande sätt.
Statsbidrag lämnas till kommunema dels med ordinarie statsbidrag till KBT enligt förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg till folkpension, dels i form av ett särskilt statsbidrag med 75 % av kommunens kostnader för KBT under år 1993 inom den statsbidragsberättigande delen av KBT. Statsbidraget utbetalas månadsvis med en tolftedel varje månad. En bestämmelse med denna innebörd bör tas in i nämnda förordning.
På motsvarande sätt lämnas statsbidrag dels med ordinarie statsbidrag till SKBT enligt förordningen (1991:228) om statsbidrag till särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension, dels i form av ett särskilt statsbidrag med 60 % av konmiunens kostnader för SKBT under år 1993. En bestämmelse med sådan innebörd bör därför tas in i nämnda förordning.
Om statens totala kostnader för det särskilda statsbidraget på 75 resp. 60 % för KBT och SKBT under år 1993 avviker från den summa på 4 860 miljoner kronor som tidigare lyfts av kommunema bör skillnaden regleras mellan staten och kommunema som kollektiv under år 1994. Den sammantagna effekten för staten respektive kommunema år 1993 bör bli neutral i förhållande till vad som skulle ha blivit fallet med nuvarande regler.
5 Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Socialdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
3. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
4. lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension.
6 Hemställan Prop. 1992/93:116
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
2. lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,
3. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,
4. lag om fortsatt giltighet av lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension.
7 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
12 Innehållsförteckning Prop. 1992/93:116
Proposition............................................................ 1
Propositionens huvudsakliga innehåll ....................... 1
Propositionens lagförslag.......................................... 2
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 oktober 1992 . . 8