om vissa punktskattefrågor
Prop.
1992/93:166
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 4 februari 1993.
På regeringens vägnar
Bengt Westerberg
Bo Lundgren
I propositionen föreslås att skatten på vissa charterresor slopas den1 oktober 1993. Vidare föreslås på dryckesområdet dels att skatten påvissa dryckesförpackningar slopas, dels att skatten på spritdrycker höjsoch att skatten på starköl ytterligare differentieras. Sistnämnda föränd-ringar föreslås träda i kraft den 1 maj 1993.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 166
1 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1978:144) om skatt på vissaresor
Härigenom föreskrivs att lagen (1978:144) om skatt på vissa resor skallupphöra att gälla vid utgången av september månad 1993.
Den upphävda lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden somhänför sig till tiden före den 1 oktober 1993.
2 Förslag till
Lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på vissadryckesförpackningar
Härigenom föreskrivs att lagen (1984:355) om skatt på vissa dryckes-förpackningar skall upphöra att gälla vid utgången av april månad 1993.
Den upphävda lagen tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden somhänför sig till tiden före den 1 maj 1993.
1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 166
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt
Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1977:306) om dryckesskatt1 skallha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
10 §2 Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas ut med de beloppsom framgår av följande uppställning.
Alkoholhalt,volymprocent
Skatt, kronor per liter
grundbelopp
tilläggsbelopp
över 2,25 högst
3,5
3:-
" 3,5 "
4,5
9:-
" 4,5 "
12:—
" 7
17:10
" 10
26:70
. 13
36:60
47:50
47:50
5:10 för varje helvolymprocent somöverstiger 19
" 24
73:-
5:50 för varje helvolymprocent somöverstiger 24
" 29
100:50
6:20 för varje helvolymprocent somöverstiger 29
" 34
131:50
7:40 för varje helvolymprocent somöverstiger 34
" 39
168:50
7:50 för varje helvolymprocent somöverstiger 39
I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skallavrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal, om alkoholhaltenuppgår till del av hel volymprocent.
Föreslagen lydelse
10 §2 Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas ut med de beloppsom framgår av följande uppställning.
Alkoholhalt,volymprocent
Skatt, kronor per liter
grundbelopp
tilläggsbelopp
över 2,25 högst
3,5
3:-
3,5 "
4,5
8:50
4,5 "
12:50
17:10
" 10
26:70
” 13
36:60
" 16
47:50
" 19
47:50
5:10 för varje helvolymprocent somöverstiger 19
• 24
73:-
6:20 för varje helvolymprocent somöverstiger 24
" 29
104:—
6:40 för varje helvolymprocent somöverstiger 29
" 34
136:—
7:70 för varje helvolymprocent somöverstiger 34
" 39
174:50
7:80 för varje helvolymprocent somöverstiger 39
I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skallavrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal, om alkoholhaltenuppgår till del av hel volymprocent.
Denna lag träder i kraft den 1 maj 1993.
'Lagen omtryckt 1984:158.
2Senaste lydelse 1992:572.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträdet den 4 februari 1993
Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsrådenFriggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin,Hellsvik, Wibble, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P.Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Lundgren
Jag avser att i det följande ta upp frågan om slopande av skatten på vissacharterresor och på vissa dryckesförpackningar samt en höjning avskatten på starkare alkoholdrycker och en ökad differentiering av skattenpå starköl.
Mitt förslag: Skatten på charterresor med flyg avskaffas vid ut-gången av september månad 1993.
Skälen för mitt förslag: En särskild skatt på charterresor med flyginfördes 1978. Skatten utgår enligt lagen (1978:144) om skatt på vissaresor och tas sedan 1986 ut med 300 kr per passagerare över 12 år.
Reseskatten har kritiserats alltsedan införandet. Till en böljan gickkritiken främst ut på att skatten var diskriminerande gentemot flyget ochi synnerhet charterflyget eftersom den endast omlättar charterresor medflyg. Internationellt har skatten också kritiserats för att på ett otillbörligtsätt gynna inhemsk turism på bekostnad av turism i utlandet. För attunderlätta turism inom Norden har tidigare föreslagits att skatten endastskulle tas ut på utomnordiska resor. Ytterligare skäl som framförts förskattens slopande är att den rimmar illa med de svenska strävandena attharmonisera våra skatter med EG:s. Reseskatten har även ansetts stridamot ansträngningarna att bryta ned handelshinder inom GATT, EFTAoch OECD. Kritiken mot reseskatten har vuxit i styrka sedan Danmarkden 1 september 1991 avskaffat sin motsvarighet till reseskatten. Olikaåtgärder har därefter fått vidtas för att inte överströmningen av resenärer
från Sturup till Kastrup skall bli alltför stor. Bl.a. utbetalar Prop. 1992/93:166Luftfartsverket ett belopp till alla som startar sin charterresa från Sturupså att det inte skall vara dyrare att flyga från Sturup än från exempelvisKastrup. Det har ifrågasatts om inte dessa åtgärder strider mot vårainternationella åtaganden. Danska researrangörer har ansett attLuftfartsverkets bidrag är ett direkt statsstöd till privata researrangöreroch har därför anmält förfarandet till EG-kommissionen. I olikaframställningar till regeringen, bl.a. från Luftfartsverket, SAS samtdanska och svenska researrangörer, har framförts krav på att skattensnarast avvecklas.
Jag delar i stort den uppfattning om reseskattens avigsidor somframförts från olika håll. Sett också i ett EG-perspektiv är det knappastmöjligt att behålla skatten, i vart fäll inte vad avser resor inom EG-området. Jag har funnit att övervägande skäl talar för att skattenavvecklas innan de negativa verkningarna av skatten har blivit alltförstora. Min bedömning är att en avveckling med beaktande av ävenstatsfinansiella skäl lämpligen kan ske vid utgången av september månad1993. Eftersom skattskyldighet inträder först när charterflygning böljarkommer reseskatt inte att utgå för resor som påböijas den 1 oktober 1993eller senare även om resan beställts före denna tidpunkt.
Reseskatten har beräknats ge ca 310 miljoner kr för budgetåret1993/94. Den statsfinansiella effekten av skatten är dock lägre genom dekompensatoriska åtgärder som krävs för att upprätthålla trafiken frånbl.a. Sturup eller alternativt genom en minskning av antalet resenärersom betalar reseskatt. Jag beräknar därför det statsfinansiella bortfalletför budgetåret 1993/94 till ca 185 miljoner kr. Den varaktiga effekten förden konsoliderade offentliga sektorn, med hänsyn tagen till indirektaeffekter, beräknas bli ett bortfall om ca 140 miljoner kr per år.
Mitt förslag: Förpackningsskatten avskaffas vid utgången av aprilmånad 1993.
Skälen för mitt förslag: Redan 1973 infördes en särskild avgift påvissa dryckesförpackningar. Avgiften var enhetlig och utgick med 10 öreper förpackning. Innan ett rikstäckande pantsystem för aluminiumburkarintroducerades utreddes även förpackningsavgiften. Det konstaterades dåatt avgiften hade en liten styreffekt från miljösynpunkt. Avgiftenavvecklades därför på malt- och läskedrycksförpackningar. Denkvarvarande avgiften som enbart utgick på sprit- och vinförpackningargav inkomster i storleksordningen 65-70 miljoner kr per år. För attkompensera detta inkomstbortfall när avgiften helt slopades 1984 infördesen differentierad förpackningsskatt. Förhoppningen var att den skulle ha
vissa miljöförtjänster. Skatten konstruerades så att förpackningar av Prop. 1992/93:166papper och papp inte beskattas alls och att s.k. pantförpackningarbeskattas med 8 öre per förpackning. För övriga förpackningar varierarskatten mellan 10 och 25 öre beroende på storleken.
Enligt samstämmiga uppgifter från olika håll saknar skatten numeraeffekt som miljöpolitiskt styrmedel (jämför bl.a. förpackningsutredningeni delbetänkandet SOU 1990:85). Förpackningsutredningen har i sittslutbetänkande (SOU 1991:76) Förpackningar och miljön föreslagit bl.a.att förpackningsskatten skall tas bort.
Det har också påtalats att skatten kan bidra till att återtagningssystemetför aluminiumburkar kan äventyras. Sett i ett EG-perspektiv kan skatteninte finnas kvar i nuvarande utformning. Jag har mot nu angivenbakgrund funnit att övervägande skäl talar för att skatten slopas redan vidutgången av april månad 1993. I likhet med vad som gällde då densärskilda varuskatten, kassettskatten och videoskatten avskaffades så börav inte minst praktiska skäl någon återbetalning av skatt på inneliggandelager av beskattade varor inte ske.
Inkomstbortfallet från förpackningsskatten kan för budgetåret 1993/94beräknas till ca 150 miljoner kr. Den varaktiga effekten för denkonsoliderade offentliga sektorn beräknas bli ett bortfall om ca 80miljoner kr per år.
Mitt förslag: Skatten på starkare alkoholdrycker höjs och anpassasdärmed till konsumentprisutvecklingen för varor och tjänster i all-mänhet. Skatten på starköl justeras något.
Skälen för mitt förslag: Enligt det alkoholpolitiska beslutet från maj1977 skall skatten på alkohol justeras så att priset på de alkoholhaltigadryckerna följer prisutvecklingen för varor och tjänster i allmänhet.Under åren sedan dess har skatten höjts åtskilliga gånger, senast den 7maj 1990. Härefter har skatten på alkoholdrycker förändrats radikalt den1 juli 1992. Inom ramen för ett totalt sett oförändrat skatteuttag från helaalkoholområdet genomfördes en reformering av dryckesskatten. Denvärderelaterade delen av skatten avskaffades vilket innebar att skattennumera uteslutande bestäms av dryckens alkoholhalt. För drycker meden alkoholhalt upp till 19 volymprocent tas skatten ut med festa beloppinom vissa intervall. För starkare drycker tas skatten ut för varje helvolymprocent alkohol efter en progressiv skala. Omläggningen innebaratt prishöjningen blev mycket stor för starka och "billiga" drycker, dvs.drycker som oftast samtidigt utgör missbruksdrycker. Dyrare drycker,vilka sällan kan rubriceras som missbruksdrycker, och alkoholsvagaredrycker sjönk däremot i pris. Omläggningen fick därmed en klar
alkoholpolitisk profil och någon ytterligare prisjustering med hänsyn till Prop. 1992/93:166prisutvecklingen var inte nödvändig.
Det har under senare tid introducerats ett stort antal nyaalkoholprodukter som inte fenns 1977. Andra produkter har förändratsgenom att exempelvis alkoholhalten sänkts. Detta sammantaget med denstora omläggningen av beskattningen gör att prisjämförelserna över en sålång tid blivit än svårare. Den ur alkoholpolitisk synpunkt intressantaprisjämförelsen kan emellertid göras för enstaka produkter och då sådanasom också kan vara missbruksdrycker. En sådan prisjämförelse för tidenfrån maj 1977 och fram till nu visar att det finns en priseftersläpning förstarkare alkoholdrycker, dvs. spritdrycker. För Renat brännvin motsvarardet en höjning av priset med ca 3 %. Prisförändringarna på svagaredrycker, viner, ligger dock generellt över och på starköl mycket överkonsumentprisutvecklingen. Mot nu angiven bakgrund bör skatten höjasendast på de starkare alkoholdryckerna. Höjningen bör bestämmas så attpriset på Renat brännvin stiger med ca 3 %.
Den differentiering av skatten på starköl som genomfördes frånhalvårsskiftet har inneburit att det svagare ölet fått en ökande andel påbekostnad av det starkare. Det är positivt inte minst med utgångspunkti konsumtionen bland ungdomar. Under 1980-talet har deraskonsumtionsvanor ändrats mot en mindre andel sprit och vin och en ökadandel av det alkoholsvagare ölet. Genom att med en ökad differentieringav skatteuttaget stimulera en övergång från starkare till svagare starkölkommer den totala alkoholkonsumtionen ytterligare att minska. För attytterligare främja en övergång till alkoholsvagare alternativ bör därförbeskattningen av starkölet justeras. Skatten på det alkoholsvagarestarkölet bör sänkas med 50 öre per liter från 9 kr till 8 kr 50 öre perliter och skatten på de alkoholstarkare starkölet höjas med motsvarandebelopp från 12 kr till 12 kr 50 öre. Den nu förordade höjningen avskatten är av så begränsad betydelse att en motsvarande höjning av dens.k. schablontullen på alkoholdrycker som tas ut i vissa fäll på resandesinförsel kan underlåtas.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 maj 1993.
Mitt förslag om en ändrad dryckesskatt beräknas ge ökadeskatteinkomster med ca 40 miljoner kr per år, med hänsyn tagen tilländrade konsumtionsvolymer.
I enlighet med det anförda har inom Finansdepartementet upprättatsförslag till
1. lag om upphävande av lagen (1978:144) om skatt på vissa resor,
2. lag om upphävande av lagen (1984:355) om skatt på vissadryckesförpackningar,
3. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt.
De föreslagna ändringarna fäller inom Lagrådets granskningsområde. Deär dock av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle saknabetydelse. Yttrande från Lagrådet bör därför inte inhämtas.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslagen.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-den har lagt fram.
gotab 43195, Stockholm 1993