om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.
Regeringens proposition 1992/93:167
om rätt för Statens
Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.
Regeringen föreslår riksdagen att ante de förslag som har tegits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 februari 1993.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bo Lundgren
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att Stetens Bostedsfinansieringsaktiebolag, SBAB får rätt att beslute om uppsägning och övertagande m.m. i frågor om stetligt reglerade räntebärande lån som beviljats under medverkan av Bostedsstyrelsen eller länsbostedsnämnd samt i frågor om lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostedsändamål. Bakgmnden är att låneförvaltningen vid länsbostedsnämndema läggs ner. Den nya ordningen föreslås böija gälla den 1 juli 1993.
1 Riksdagen 1992/93. 1 samL Nr 167
Propositionens lagförslag p™p- 1992/93:167
1 Förslag till
Lag om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om förvaltningen av statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.
Härigenom föreskrivs följande.
Regeringen får överlämna till Stetens Bostedsfinansieringsaktiebolag, SBAB att fette beslut som innebär myndighetsutövning i frågor om förvaltningen av stetligt reglerade räntebärande lån som beviljats under medverkan av Bostedsstyrelsen eller en länsbostedsnämnd samt i frågor om lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostedsändamål.
Förvaltningsuppgifter som avses i denna lag utövas enligt föreskrifter som regeringen besluter.
Denna lag träder i kraft den 1 juni 1993.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1992:1775) om ändring i sekretesslagen (1980:100);
Härigenom föreskrivs att lagen (1992:1775) om ändring i sekretesslagen (1980:100)' skall ändras så att bilagan samt ikraftträdandebestämmelsen får följande lydelse.
Bilaga
Nuvarande lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att te del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingama hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fell med hänvisning till numret i Svensk förfettningssamling (SFS) på den förfettning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
\érksamhet
Riksprovplatseraa Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag
Stiftelsen Svenska institutet
kontroll som riksprovplats (SFS 1992:1119)
all verksamhet
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
' Lagen omtryckt 1992:1474.
r Riksdagen 1992/93. 1 samL Nr 167
Föreslagen lydelse
I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att te del av handlingar hos myndighet i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som nämns nedan i den mån handlingama hör till där angiven verksamhet hos organet. Verksamheten anges i förekommande fell med hänvisning till numret i Svensk förfettningssamling (SFS) på den förfettning med stöd av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.
Organ
\érksamhet
Riksprovplatseraa Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag
Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB
Stiftelsen Svenska institutet
kontroll som 1992:1119)
riksprovplats (SFS
förvaltning av statligt reglerade räntebärande lån för bostadsändamål sorn beviljats under medverkan av Bostadsstyreben eller länsbostadsnämnd samt frågor om lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål (SFS 1993:000)
all verksamhet
1. Denna lag träder i kraft, ifråga orn bilagan den 1 juli 1993, och i övrigt den dag regeringen bestämmer.
2. Intill dess lagen (1992:1119) om teknisk kontroll träder i kraft skall rätten att ta del av handlingar i stället tillämpas i verksamhet enligt lagen (1989:164) om kontroll genom teknisk provning och om mätning.
Finansdepartementet Pfop- 1992/93:167
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 febmari 1993
Närvarande: stetsministem Bildt, ordförande, och stetsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hömlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: stetsrådet Lundgren
Proposition om rätt för Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB att besluta i frågor om statligt reglerade lån för bostadsändamål, m.m.
1 Ärendet och dess beredning
Genom riksdagens beslut den 17 december 1991 (prop. 1991/92:56, bet. 1991/92:BoU9, rskr. 1991/92:75) infördes ett nytt bostedsfinansierings-system fr.o.m. den 1 januari 1992. Det innebär bl.a. att den stetligt reglerade bostedslånegivningen numera är avskaffed såvitt gäller nya ny-och ombyggnadsprojekt. Istället erbjuder steten en kreditgaranti för lån på den allmäima lånemarknaden i motsvarande säkerhetsläge för sådana projekt. En särskild steflig myndighet, Stetens bostedskreditnämnd, finns inrätted för att handha dessa kreditgarantier. Den särställning som Stetens Bostedsfinansieringsaktiebolag, SBAB tidigare haft i samband med bostedsfmansieringen har därmed upphört. SBAB bedriver numera låneverksamhet under samma fömtsättningar som andra kreditaktiebolag. Som en följd av beslutet att avskaffe den särskilda bostedslånegivningen skall länsbostedsnämndemas befettning med förvaltningen av utestående bostadslån upphöra. Ett avtel har träffets med SBAB som innebär att bolaget successivt, med början under år 1992, ter över all förvaltning av bostedslån - såväl de anslagsfmansierade som de bolagsfinansierade -i egen regi. Överföringen skall vara fiillt genomförd den 1 juli 1993. Med anledning härav har jag funnit att SBAB bör tillerkännas befogenheten att fatte beslut i vissa frågor som rör förvaltningen av sådana lån. Regeringen beslutede den 4 febmari 1993 att inhämte Lagrådets yttrande över dels ett förslag till lag om rätt för Stetens Bostedsfman-sieringsaktiebolag, SBAB att beslute i frågor om förvaltningen av stetligt reglerade lån för bostedsändamål, dels ett förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Lagrådsremissen föregicks av remiss till Boverket och SBAB. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i dette ärende som bilaga.
De lagförslag jag nu lägger fram överensstämmer med en lagteknisk Prop. 1992/93:167 jämkning med de lagförslag som remitterats till Lagrådet.
2 Bakgrund
Stetens Bostedsfmansieringsaktiebolag, SBAB, som är ett stetligt helägt kreditaktiebolag, bildades år 1984. Bolagets uppgift var urspmngligen att genom upplåning på kreditmarknaden fiaansiera bostedslån för ny- och ombyggnad av bostäder beviljade av de stetliga lånemyndighetema, främst länsbostedsnämnderaa. Tidigare fmansierades dessa lån över stetsbudgeten. Bolagets verksamhet begränsades till upplåningssidan (prop. 1983/84:90 s. 8-9 och bil. 2 s. 46-47). Upplånade medel skuUe lämnas ut i enlighet med beslut av lånemyndigheteraa. Lånemyndighe-teraa skulle sköte alla åtgärder som hade samband med lånebesluten samt avisering och indrivning. Bolaget hade inte rätt att gå in i enskilda låneärenden eller på annat sätt styra långivning eller förvaltning av bolagets lån. Dette innebar motsvarande begränsning av bolagsorganens
ansvar.
År 1988 beslutede riksdagen (prop. 1987/88:115, bet. 1987/88:BoU16,' rskr. 1987/88:273) om vissa ändringar såvitt gäller förvaltningen av de stetligt reglerade lånen inom dåvarande Bostedsdepartementets ansvarsområde. Beslutet innebar bl.a. att SBAB fr.o.m. den 1 juli 1989 övertog förvaltningen av bolagsfinansierade lån samt på uppdrag av steten hade att svara för förvaltningen av sådana lån som finansierats över stetsbudgeten. Enligt ett mellan steten och bolaget ingånget ramavtel ålades bolaget att överlåte till de regionala lånemyndigheteraa att svara för den praktiska låneförvaltningen beträffende såväl anslagsfmansierade, som bolagsfinansierade lån. Som en följd härav svarar idag länsbostedsnämnderaa formellt för alla beslut som innebär myndighetsutövning gentemot den enskilde i fråga om utestående lån som omfettes av ramavtelet. SBAB:s befettning med lånen är bl.a. att med hjälp av länsbostedsnämndemas personal sköte redovisning, avisering, utbetehiing och indrivning samt att svara för förvaring och hantering av säkerheter för lånen.
3 Överväganden
Mitt förslag: Regeringen bemyndigas att till SBAB överlämna att fatte beslut som innebär myndighetsutövning i frågor om förvaltningen av stetligt reglerade räntebärande lån som beviljats under medverkan av Bostedsstyrelsen eller en länsbostedsnämnd samt i frågor om lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostedsändamål. Regler härom tes in i en särskild lag.
Principen om handlingsoffentlighet skall gälla i den verksamhet som SBAB ter över efter länsbostedsnämnderaa.
Skälen för mitt förslag: Som framgått av vad jag har anfört om ärendet och dess beredning är avsikten att SBAB självt skall förvalte alla de lån som bolaget idag enligt avtel med steten aviserar ränte och amortering på. Det innebär i sak bl.a. att bolaget med egen personal och i egna lokaler nu kommer att svara även för förvaringen av låneförbindelser och säkerhetshandlingar (pantbrev och borgensutfästelser). Dette har som framgått länsbostedsnämndema hittills gjort.
Det innebär emellertid också att SBAB kommer att behöva befogenhet att te ställning till och agera i en rad frågor som uppkommer under den tid ett lån utestår. Det gäller t.ex. beslut om övertegande av lån i samband med att festigheten eller tomträtten övergår till ny ägare eller tomträttshavare och beslut om att säga upp lån på gmnd av utebliven betelning. Vidare kan det gälla sanering av lånebilden genom nedsättning och andra åtgärder i fråga om inteckningssäkerheten för det förvaltede lånet. Det kan även handla om ackord och andra eftergifter av lånefordringar på anslagsfinansierade lån.
Idag är det myndigheter - i förste hand länsbostedsnämndema - som utövar befogenheter av det angivna slaget med stöd av bestämmelser i låne- och bidragsförordningar. Verksamheten omfetter även sådana lån som finansierats av SBAB, om de beviljats med stöd av sådana bestämmelser. Besluten som myndighetema fetter inom ramen för dessa befogenheter har ofte en sådan rättsverkan att de far anses innefette vissa moment av myndighetsutövning. Jag vill särskilt peka på den betydelse som stetligt reglerade bostedslån generellt sett har för rätten till stetliga räntesubventioner i form av räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostäder. Principen är här att utan bostedslån erhåller man inget räntebidrag. Det innebär att en ny ägare av ett hus inte kan få räntebidrag om han inte får överte bostedslånet. Ett annat exempel på myndighetsutövning är beslut om utbetelning av tidigare beviljade bostedslån.
Enligt 11 kap. 6 § regeringsformen kan förvaltningsuppgift överlämnas till bolag, förening, samfällighet, stiftelse eller enskild individ. Innefetter uppgiften myndighetsutövning skall dock enligt samma lagmm överlämnandet ske med stöd av lag.
Mot bakgmnd av vad jag nu har anfört förordar jag att regeringen i en Prop. 1992/93:167 särskild lag bemyndigas att till SBAB överlämna att beslute i frågor om övertegande, uppsägning m.m. av lån som bolaget förvalter enligt avtel med steten. Enligt min mening är det en mera rationell ordning när länsbostedsnämndemas befettning med lånefrågor nu skall upphöra, än t.ex. att överföra uppgifteraa till en annan stetlig myndighet. SBAB har redan nödvändig kompetens och resurser för uppgiften. Ändringen kan ske inom ramen för den överenskommelse om SBAB:s rätt till ersättning av steten för förvaltningen av de anslagsfinansierade lån som har träffets med stöd av riksdagens beslut år 1990 (prop. 1989/90:112, bet. 1989/90:BoU15, rskr. 1989/90:215).
Det föreslagna bemyndigandet för regeringen bör dessutom innefette rätt att överlämna beslut i frågor om s.k. ersättningslån, dvs. lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostedsändamål. Avsikten med ersättningslånegivningen är att underlätte en förtida återbetelning av anslagsfmansierade bostedslån enligt äldre bestämmelser. De lån jag avser här är bostedslån beviljade enligt bostedsfinansieringsförordningen (1974:946) eller motsvarande äldre bestämmelser som betelats ut före den 1 juli 1985 samt senare utbetelade bostedslån för förvärv som villkors-mässigt är knutna till tidigare beviljade bostedslån. För dessa lån gäller sedan år 1989 att de skall sägas upp till betelning, om det hus som avses med lånet övergår till ny ägare. Den nye ägaren skall dock samtidigt erbjudas ett ersättningslån som SBAB finansierar till ett belopp som högst motsvarar kapitelskulden på bostedslånet vid tidpunkten för uppsägningen. Ersättningslån kan också erhållas om låntegaren frivilligt vill lösa in ett anslagsfinansierat bostedslån i förtid. Det är enligt min mening naturligt att SBAB tilläggs denna funktion som direkt sammanhänger med den övriga låneförvaltningen.
Bemyndigandet bör begränsas till sådana lån för vilka låntegaren betelar ränte. Frågor som rör villkoren på räntefria lån, exempelvis lån enligt förordningen (1983:1021) om tilläggslån för ombyggnad av bostedshus m.m. bör fortferande prövas av myndigheteraa, i förste hand av länsbostedsnämnderaa och senare, om vad jag har föreslagit om awecklingen av länsbostedsnämnderaa godkänns (prop. 1992/93:172), av Boverket.
Det bör i övrigt ankomma på regeringen att genom förordning närmare precisera omfettningen av SBAB:s befogenheter. Utgångspunkten bör vara att bolaget tiUerkänns samma beslutsbefogenheter som länsbostedsnämnderaa har idag; de beslut som enligt förordning får eller skall fettes av länsbostedsnämnd skall i fortsättningen fettes av SBAB.
När det sedan gäller rätten för låntegaren att i förvaltningsrättslig ordning överklaga beslut som SBAB meddelar anser Boverket, som idag prövar överklaganden av länsbostedsnämnderaas beslut i lånefrågor, att en sådan rätt bör gälla även i fortsättningen men att rätten bör begränsas till sådana beslut som innebär myndighetsutövning. SBAB anser att någon rätt till överklagande av beslut som SBAB fetter inte bör införas över
huvud teget. Som motiv anför bolaget att man vid övertegande av lån Prop. 1992/93:167 endast kommer att göra en kreditprövning av bankmässig karaktär.
För egen del anser jag att utgångspunkten bör vara att omläggningen skall genomföras med så små förändringar som möjligt sett från låntegarens synpunkt. Nuvarande ordning ger låntegaren rätt att överklaga beslut av länsbostedsnämnden i alla frågor som låntegaren väcker och som har bäring på lånet och dess villkor. Låneregleraa ger alltså låntegaren rätt att överklaga även beslut av länsbostedsnämnden som endast innebär partsbesked. Principiellt sett borde denna rätt inte ändras enbart därför att beslutsbefogenheterna överförs till SBAB. Samfidigt kan det från praktisk synpunkt te sig som en onödig komplikation att ge låntegaren möjlighet att överklaga partsbesked. I händelse av oenighet är parteraa ändå tvungna att vända sig med frågan till allmän domstol. Min bedömning är att det principiella skälet för en fortsatt rätt att överklaga beslut tills vidare överväger. Nuvarande rätt för låntegaren att i förvaltningsrättslig ordning överklaga beslut bör alltså behållas. Möjligheten att överklaga SBAB:s beslut bör dock vara begränsad till en instens, nämligen Boverket. Det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter om i vilken utsträckning beslut får överklagas.
Bemyndigandet bör även innefette rätt för regeringen att till SBAB överlämna att medverka vid ackord och eljest efterge fordringar på anslagsfmansierade lån helt eller delvis när låntegaren är på obestånd som inte endast är tillfälligt. Beslut i dessa frågor fettes idag av regeringen med tillämpning av Kungl. Maj:ts cirkulär (1940:677) angående bemyndigande för Kungl. Maj:t att biträda ackord och eljest eftergiva stetens rätt med avseende å lån från stetens utlåningsfonder m.m. Denna bestämmelse medför inte någon självständig rätt för en låntegare att under vissa fömtsättningar slippa fullgöra sina åteganden enligt låneförbindelsen utan innebär att stetens inställning som part läggs fest. De bedömningsgmnder som därvid tillämpas är uteslutande låntegarens ekonomiska förmåga att fiillgöra sina åteganden. En sådan bedömning kan lika väl göras av SBAB. Även rationella skäl telar för en sådan ordning eftersom frågor av denna typ ofte kräver en snabb behandling.
Med hänsyn till SBAB:s myndighetsutövande fiinktion och till att handhavandet av verksamheten berör allmänna medel till avsevärda belopp bör principen om handliagsoffentlighet gälla för bolaget.
1 1 kap. 8 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) anges att vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att te del av handlingar hos myndighet skall i tillämpliga delar gälla hos de organ som anges i bilagan till den lagen, i den mån handlingama hör till den verksamhet som nämns där. Jag föreslår att den verksamhet SBAB ter över efter länsbostedsnämnderaa tes in i bilagan till sekretesslagen.
Boverket har i anslutning härtill anfört att det råder viss tveksamhet humvida de lån som finansierats av SBAB omfettes av sekretess enligt 9 kap. 5 § sekretesslagen och ifrågasatt om inte ett förtydligande bör göras i nämnda bestämmelse såvitt gäller dessa lån. SBAB anför att bolaget fömtsätter att offentlighetsprincipen i allt väsentligt är förenlig
med de regler för banksekretess som gäller för bolagets övriga verksam- Prop. 1992/93:167 het.
Vad gäller dessa invändningar har jag inhämtet att 9 kap. 5 § sekretesslagen har tillämpats i praxis även på lån som finansierats av kreditinsfitut (Kammarrätten i Jönköping Mål nr 2951-1991), Något förtydligande av regeln är därför inte nödvändigt. Enligt min mening bör SBAB med tillämpning av denna regel ha möjlighet att upprätthålla en tillfredsställande sekretess för de kunders förhållanden som omfettas av den i bilagan till sekretesslagen angivna verksamheten hos SBAB.
4 Upprättade lagförslag
1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom Finansdepartementet upprättets förslag till
1. lag om rätt for Stetens Bostedsfinansieringsaktiebolag, SBAB att beslute i frågor om förvaltningen av stetligt reglerade lån för bostedsändamål, m.m.
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Lagförslag 2 har upprättets efter samråd med stetsrådet Laurén. Förslagen har granskats av Lagrådet.
5 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att ante de upprättede lagförslagen.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och besluter att genom proposition föreslå riksdagen att ante de förslag som föredraganden har lagt fram.
10 Bilaga Prop. 1992/93:167
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-02-16
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr, justitierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 4 februari 1993 har regeringen på hemställan av stetsrådet Lundgren beslutet inhämte lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om rätt för Stetens Bostedsfinansieringsaktiebolag, SBAB att beslute i frågor om förvaltningen av stefligt reglerade lån för bosteds ändamål, m.m.
2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslagen har inför lagrådet föredragits av rättschefen Hans Jacobson. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.