om rätt för Sveriges exportråd att bevilja visering
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som tagits upp i bifogadeutdrag ur regeringsprotokollet den 1 april 1993.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Birgit Friggebo
I propositionen föreslås att regeringen skall kunna bemyndiga ett organ somär knutet till Sveriges exportråd att bevilja visering.
I Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 203
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529) skall haföljande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
7§
Beslut om visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd meddelas av
Statens invandrarverk. Beslut om visering och uppehållstillstånd får meddelasockså av Utrikesdepartementet.
Regeringen och, i den utsträckning regeringen föreskriver, Invandrar-
verket får ge andra myndigheter rätt att besluta om sådana tillstånd.
Regeringen får ge ett organ somär knutet till Sveriges exportråd rättatt besluta om visering.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 april 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,Johansson, Laurén, Hörnlund, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik,Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Westerberg,Ask
Föredragande: statsrådet Friggebo
Regeringen beslutade den 25 mars 1993 att inhämta lagrådets yttrande över ettförslag till ändring i utlänningslagen innebärande att regeringen får ge ettorgan som är knutet till Sveriges exportråd rätt att besluta om visering. Detlagförslag som remitterades till lagrådet bör fogas till protokollet i detta ärendesom bilaga 1.
Lagrådet har den 30 mars 1993 yttrat sig över förslaget. Yttrandet börfogas till protokollet som bilaga 2. Lagrådet har inte haft något att erinra motförslaget.
Enligt 2 kap. 7 § första stycket utlänningslagen (1989:529) meddelas be-slut om visering av Statens invandrarverk. Beslut om visering får enligtsamma stycke meddelas även av Utrikesdepartementet. Enligt andra stycketfår regeringen och, i den utsträckning regeringen föreskriver, Invandrarverketge andra myndigheter rätt att besluta om visering.
Enligt 2 kap. 2 § utlänningsförordningen (1989:547) får visering beviljasav en svensk beskickning eller ett svenskt konsulat efter bemyndigande avUtrikesdepartementet eller Statens invandrarverk.
Statens invandrarverk har i 7 kap. 11 § utlänningsförordningen bemyndi-gats att - efter samråd med Utrikesdepartementet - meddela närmare före-skrifter om svenska utlandsmyndigheters handläggning av tillståndsärenden.
I 3 kap. 7 § respektive 4 kap. 10 § utlänningsförordningen har regleratsvar en ansökan om uppehållstillstånd respektive arbetstillstånd skall ges in.Huvudregeln är att ansökan skall ges in till svensk utlandsmyndighet i utlän-ningens hemland eller i det land där han är stadigvarande bosatt. Särskildaregler om var en ansökan om visering skall ges in finns däremot inte.
Mellan Utrikesdepartementet och Statens invandrarverk har en uppdelningav viseringsärenden skett på så sätt att Utrikesdepartementet i princip svararför handläggning av viseringsärenden rörande personer med diplomatpass
som reser i tjänsten medan Statens invandrarverk svarar för handläggning avövriga viseringsärenden.
Statens invandrarverk har bemyndigat samtliga svenska beskickningar ochkarriärkonsulat att självständigt meddela beslut i viseringsärenden (senastgenom Statens invandrarverks författningssamling, SIVFS 1992:14). Be-myndigandena är mer eller mindre omfattande på så sätt att vissa utlands-myndigheter endast har bemyndigats att bevilja visering för en utlänning somär medborgare i stat inom respektive myndighets verksamhetsområde eller ärfast bosatt där, vissa myndigheter får bevilja visering oavsett sökandensmedborgarskap och några har även bemyndigande att avslå en ansökan omvisering.
I nämnda bemyndiganden har Statens invandrarverk även angett närmareförutsättningar för när visering skall få beviljas av utlandsmyndigheten. Avbemyndigandet framgår vidare att en utlandsmyndighet som saknar behörig-het att avgöra en viseringsansökan skall lämna över ansökan till Invandrar-verket för beslut. Detsamma gäller om myndigheten är osäker på hur enansökan bör bedömas.
Av 7 kap. utlänningslagen framgår att beslut i ärende om visering inte kanöverklagas - oavsett vem som fattat beslutet.
Förslag: Regeringen ges möjlighet att bemyndiga även ett organsom är knutet till Sveriges exportråd att meddela beslut i ärenden omvisering.
Skälen för förslaget. Genom Invandrarverkets nämnda bemyndigandehar ett drygt hundratal svenska utlandsmyndigheter givits rätt att i större ellermindre utsträckning meddela beslut i ärenden rörande visering. Det är ettstarkt svenskt intresse att visering, inte minst för affärsmän, kan erhållassnabbt och på ett smidigt sätt. Frågan har därför kommit upp om det finnsandra svenska organ i utlandet än beskickningar och karriärkonsulat somskulle kunna bemyndigas att besluta i ärenden om visering. I detta samman-hang måste också beaktas de aktuella planerna att lägga ned flera svenskautlandsmyndigheter.
I länder som är av särskilt intresse för svensk export finns särskildahandelskontor. På samma platser finns dock regelmässigt svenska beskick-ningar eller karriärkonsulat, varför det inte i nämnvärd grad skulle underlättamöjligheterna för någon att få svensk visering om även handelssekreterarengenerellt bemyndigades att utfärda visering.
Taiwan utgör i detta sammanhang ett särfall. Taiwan har inte erkänts avSverige. Diplomatiska förbindelser saknas följaktligen. Det svensk-taiwane-siska handelsutbytet har på senare år tilltagit i omfattning. Behovet av attunderlätta handläggning av viseringsärenden för personer med pass utfärdade
av myndigheter i Taiwan har i samband med det ökade handelsutbytet vuxit. Prop. 1992/93: 203Antalet viseringsansökningar föregående år uppgick till knappt 1.600.
Till skillnad från handelskontoren är det exportkontor som finns i Taiwaninte en myndighet. Kontoret lyder direkt under Sveriges exportråd; ett organsom har till främsta uppgift att främja svensk export och för vilket staten ochdet svenska näringslivet har ett gemensamt ansvar.
Beslut i viseringsärenden är en form av myndighetsutövning. Av 11 kap.
6 § tredje stycket regeringsformen framgår att förvaltningsuppgift som inne-fattar myndighetsutövning kan överlämnas till annan än myndighet om detsker med stöd av lag. Ett bemyndigande för exportkontoret i Taiwan attbesluta i ärenden rörande visering kräver därför ett uttryckligt bemyndigande iutlänningslagen.
Det bör vara regeringen som beslutar om bemyndigande för annan änmyndighet att meddela beslut i ärenden om visering. Däremot bör närmareföreskrifter om handläggningen kunna utfärdas av Statens invandrarverk,som redan i dag svarar för föreskrifter om handläggningen av viserings-ärenden hos beskickningar och konsulat. På samma sätt som beträffandesådana föreskrifter bör Invandrarverket samråda med Utrikesdepartementet.Det kräver ändring i 7 kap. 11 § utlänningsförordningen.
Ärenden om visering omfattas av sekretess enligt bestämmelserna i 7 kap.
14 § sekretesslagen (1980:100). Sekretesslagens bestämmelser omfattar docki princip endast myndigheter. Någon anledning att införa en särskild bestäm-melse om tystnadsplikt för exportkontorets personal ser jag inte eftersom det iallmänhet torde vara fråga om harmlösa uppgifter. Det finns för övrigt underalla förhållanden inte anledning att räkna med annat än att de personer som fårtillgång till uppgifterna behandlar dem med varsamhet.
Jag har i ärendet samrått med statsrådet Dinkelspiel.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom Kulturde-partementet upprättat förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529).
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragandenlagt fram.
Härigenom föreskrivs att 2 kap. 7 § utlänningslagen (1989:529) skall haföljande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 kap.
7§
Beslut om visering, uppehållstillstånd och arbetstillstånd meddelas av Statensinvandrarverk. Beslut om visering och uppehållstillstånd får meddelas ocksåav Utrikesdepartementet.
Regeringen och, i den utsträckning regeringen föreskriver.
Invandrarverket får ge andra myndigheter rätt att besluta om sådana tillstånd.Regeringen får ge ett organ som ärknutet till Sveriges exportråd rätt attbesluta om visering.
Bilaga I
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-03-30
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,justitierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1993 har rege-ringen på hemställan av statsrådet Wibble beslutat inhämta lagrådets yttrandeöver förslag till lag om ändring i utlänningslagen (1989:529).
Förslaget har inför lagrådet föredragits av rättschefen Marianne Eliason.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
Bilaga 2
gotab 43514, Stockholm 1993