om import av och partihandel med starköl
Prop.
1992/93:253
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 juni 1993.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Bengt Westerberg
Inför EES-avtalets ikraftträdande och ett svenskt närmande till EG före-slås ändringar av gällande regler för import av och partihandel medstarköl så att utländska tillverkare av starköl ges tillträde till den svenskamarknaden på samma villkor som de svenska tillverkarna.
I propositionen behandlas ändringar i lagen (1977:293) om handel meddrycker (LHD) så att utländska tillverkare av starköl ges rätt att föra ineget tillverkat starköl i landet samt bedriva partihandel med starköl. Föratt även utländska tillverkare som inte avser att etablera partihandel iSverige skall få tillträde till den svenska marknaden föreslås att den somenligt LHD har tillstånd att servera starköl även får rätt att importerastarköl till den egna serveringsverksamheten.
De myndigheter som har tillsyn över alkoholområdets olika sektorerbör uppmärksamt följa utvecklingen med tanke på risken att marknads-föringen av starköl ökar eller att andra alkoholpolitiska olägenheter upp-står i och med att fler aktörer kommer in på den svenska marknaden.
1 Riksdagen 1992193. 1 samt. Nr 253
Härigenom föreskrivs att 17, 18, 23 och 49 §§ lagen (1977:293) omhandel med drycker skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 §'Spritdrycker, vin och starköl får, med de undantag som anges i 18 §,införas till landet endast av partihandelsbolaget.
Spritdrycker, vin och starköl fårinte tas om hand på sätt som avsesi 8 § första stycket tullagen(1987:1065) av annan än parti-handelsbolaget. Sådana varor fårav annan än bolaget ej förvaras påannat tullager än sådant som harinrättats för förvaring av proviantm.m. I övrigt gäller lagen(1973:980) om transport, förva-ring och förstöring av införsel-reglerade varor, m.m.
Spritdrycker och vin får inte tasom hand på sätt som avses i 8 §första stycket tullagen (1987:1065)av annan än partihandelsbolaget.Sådana varor får av annan änbolaget inte förvaras på annattullager än sådant som har inrät-tats för förvaring av proviantm.m. I övrigt gäller lagen(1973:980) om transport, förva-ring och förstöring av införsel-reglerade varor, m.m.
Spritdrycker och sådant vin, som ej har tillverkats inom landet, fårsäljas för export endast av partihandelsbolaget.
18 §2
Spritdrycker, vin och starköl får införas till landet
1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 6 § lagen (1987:1069) omtullfrihet m.m.,
2. av handelsresande som medför varan som prov, i och för dennesrörelse,
3. av resande eller av person, som utför arbete på transportmedel, föreget eller familjens bruk eller som gåva till närstående för dennes ellerdennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas avregeringen,
4. i form av enstaka gåvoförsändelse till enskild person för denneseller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelasav regeringen,
5. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmel-ser,
6. av en enskild person, som flyttar in till landet eller återvänder hitefter längre tids vistelse utomlands, om dryckerna är avsedda för egeteller familjens personliga bruk, enligt bestämmelser som meddelas avregeringen,
1 Senaste lydelse 1987:1194.
2 Senaste lydelse 1987:1194.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7. av en enskild person som har mottagit dryckerna i arv eller genomtestamente, om dryckerna är avsedda för eget eller familjens personligabruk, enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.
Vin och starköl, som medföres som proviant på järnvägståg i inter-nationell trafik, får införas i den utsträckning som kräves för serveringav passagerare under tågets färd inom landet.
Starköl får införas till landet avtillverkaren eller den som hartillstånd att servera varan.
23 §3
Den som enligt lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. hartillstånd att tillverka vin får sälja av honom tillverkad vara för exportoch till partihandelsbolaget.
Den som har tillstånd att till-verka starköl får sälja sådan varaför export, till partihandelsbo-laget, till detaljhandelsbolaget ochtill annan tillverkare av starkölsamt till den som har rätt att ser-vera starköl.
Den som har tillstånd att till-verka starköl samt utländsk tillver-kare som avses i 18 § tredje styck-et får sälja starköl för export, tillpartihandelsbolaget, till detaljhan-delsbolaget och till annan till-verkare av starköl samt till densom har rätt att servera starköl.
Överföres tillstånd till servering av alkoholdrycker enligt 36 § andrastycket på annan, får överlåtaren sälja sitt lager av dessa drycker till sinefterträdare.
För konkursbo eller dödsbo får utan hinder av bestämmelserna i dennalag spritdrycker, vin och starköl säljas till parti- eller detaljhandels-bolaget samt starköl och öl säljas till tillverkare av sådan dryck enligt deföreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bestäm-mande, Socialstyrelsen. Motsvarande gäller även i andra fall om särskil-da omständigheter annars visas föreligga.
Tillståndshavare är skyldig atthos detaljhandelsbolaget köpa allaspritdrycker, allt vin och allt ut-ländskt starköl som behövs för
49 §
Tillståndshavare är skyldig atthos detaljhandelsbolaget köpa allaspritdrycker och allt vin sombehövs för rörelsen.
rörelsen.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
3 Senaste lydelse 1980:290.
1* Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 253
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 juni 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Thurdin,Hellsvik, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg,Ask
Föredragande: statsrådet B. Westerberg
I prop. 1991/92:170 om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)bil. 4 s. 27, konstateras att EES-avtalet inte innebär förändringar av densvenska alkoholpolitikens mål. I vissa avseenden kan emellertid ändring-ar i alkohollagstiftningen behöva genomföras som en anpassning tillEG:s regelsystem. En alkoholpolitisk kommission har fått i uppdrag attse över lagstiftningen från bl.a. denna synpunkt.
Vidare sägs i propositionen att de svenska alkoholmonopolen inte kankarakteriseras som diskriminerande i Romfördragets mening. Det finnsdock en formell olikhet vad gäller restaurangernas inköp av svensktrespektive utländskt starköl. Det är angeläget att försäljningen av starköltill restauranger sker på ett icke diskriminerande sätt. När det gällerförsäljning av starköl till restauranger föreligger den formella olikheten,att svenska bryggerier har rätt att sälja starköl direkt till sådana restau-ranger som har rätt att servera starköl, medan restaurangerna köperutländskt starköl från Systembolaget AB som i sin tur köper det utländ-ska starkölet från V&S Vin & Sprit AB.
I bet. 1992/93:EU1 uttalade EES-utskottet bl.a. att utskottet i likhetmed regeringen och socialutskottet anser att alkoholmonopolen inte ärdiskriminerande i Romfördragets mening. Enligt utskottet är det dock avvikt att monopolföretagen drivs under sådana former att någon diskrimi-nering inte förekommer.
Mot denna bakgrund har inom Socialdepartementet utarbetats prome-morian Starkölsförsäljning till restauranger. I promemorian redovisas tvåolika förslag som möjliggör för utländska tillverkare av starköl att fåtillträde till den svenska marknaden på samma villkor som de svenska
tillverkarna. Kretsen partihandlare bör vidgas till att omfatta även ut-ländska tillverkare av starköl. En sådan ordning förutsätter att tillverka-ren även ges rätt att föra in eget tillverkat starköl i landet.
Det ena förslaget innebär att det i lagen (1977:293) om handel meddrycker (LHD) införs ytterligare ett generellt undantag från import- ochpartihandelsmonopolet så att utländska tillverkare av starköl får föra instarkölet i landet samt rätt till partihandel och därigenom också rätt attsälja direkt till restauranger.
Det andra förslaget innebär att ett särskilt tillståndssystem för att be-driva partihandel med starköl införs. Ett sådant tillståndssystem skullestå vid sidan av tillverkningsrätten och omfatta i princip alla intressentersom bedöms vara lämpade att bedriva sådan partihandel, inklusivesvenska och utländska tillverkare av starköl.
Till protokollet i detta ärende bör som bilaga 1 fogas de alternativalagförslag som lämnats i promemorian.
Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas till proto-kollet i detta ärende som bilaga 2. Remissyttrandena finns att tillgå iärendet hos Socialdepartementet (dnr. S93/1067/IFO).
Regeringen beslutade den 19 maj 1993 att inhämta Lagrådets yttrandeöver förslag till ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker. Dettill Lagrådet remitterade lagförslaget bör fogas till protokollet i dettaärende som bilaga 3.
Lagrådet har den 28 maj 1993 beslutat lämna förslaget utan erinran.Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet som bilaga 4.
Efter lagrådsgranskningen har vissa redaktionella ändringar gjorts iförhållande till det remitterade lagförslaget. Vidare har senast tillgäng-liga uppgifter angående alkoholförsäljning tillförts under avsnitt 2.5.
Grunddragen i den svenska alkoholpolitiken slogs fast av riksdagen år1977 (prop. 1976/77:108, bet. 1976/77:SkU40, rskr. 1976/77:231).Riksdagens beslut innebär bl.a. att samhället måste vidta åtgärder på enmängd områden i syfte att minska alkoholkonsumtionen och därmedalkoholskadorna. Riksdagen har därefter vid olika tillfällen uttalat sittstöd för en fortsatt aktiv svensk alkoholpolitik bl.a. i bet. 1990/91 :SoU23Vissa folkhälsofrågor.
I sistnämnda utskottsbetänkande upprepade utskottet med hänvisningtill sin tidigare uttalade ståndpunkt (1990/91 :SoU4y) att det europeiskaintegrationsarbetet från svensk sida inte får bedrivas så att en effektivsvensk alkoholpolitik försvåras. Riksdagen beslutade att ge regeringendenna uppfattning tillkänna (rskr. 1990/91:376). Även i bet. 1991/92:SoU 15upprepades denna ståndpunkt.
Riksdagen har således vid flera tillfällen slagit fast att målsättningenför den svenska alkoholpolitiken skall vara att sänka den totala alkohol-konsumtionen för att därigenom minska alkoholskadorna och att dettaskall ske genom att grundelementen i den svenska alkoholpolitiken bibe-hålls. Det europeiska integrationsarbetet får från svensk sida inte be-drivas så att en effektiv svensk alkoholpolitik försvåras.
Alkoholhandelsutredningen som tillkallades i juni 1984 för att göra enöversyn av vissa regler inom alkohollagstiftningen redovisade i mars1986 i en särskild promemoria, Partihandel med starköl (Ds S 1986:4),förslag till ändringar av reglerna om partihandel med starköl.
Alkoholhandelsutredningen föreslog att reglerna om rätt att bedrivapartihandel med starköl skulle utvidgas så att partihandelsrätten skildesfrån tillverkningsrätten. Utredningen föreslog ett system med särskildatillstånd för partihandel med starköl. Enligt förslaget skulle sådana till-stånd beviljas restriktivt och bara ges åt den som med hänsyn till sinaekonomiska förhållanden och övriga omständigheter kunde antas varalämpad att bedriva sådan handel.
Utredningens förslag resulterade emellertid inte i några lagändringar.
Regeringen beslutade den 19 december 1991 att en alkoholpolitisk kom-mission (S 1991:17) skulle tillkallas med uppgift bl.a. att formulera enstrategi för att uppfylla målet att minska den totala alkoholkonsumtio-nen för att begränsa alkoholens skadeverkningar. I den mån kommissio-nen finner att delar av det svenska regelsystemet behöver förändras,med hänsyn till EG:s regelverk eller av andra skäl, skall kommissionenlägga fram förslag till sådan reviderad lagstiftning.
Kommissionen skall vidare kartlägga och redovisa de ökade svårig-heter att uppfylla de alkoholpolitiska målen som en svensk anpassningtill EG kan inrymma. Kommissionen skall presentera förslag till insatsersom medför att de alkoholpolitiska målen kan uppfyllas, även inomramen för EG-integrationen.
Kommissionen väntas avsluta sitt arbete före utgången av år 1993.Med tanke på det pågående integrationsarbetet kommer kommissionenatt behandla frågorna som rör EG-integrationen med förtur.
Regeringen bemyndigade den 27 maj 1992 chefen för Socialdeparte-mentet att tillkalla en särskild utredare för att göra en analys av bl.a.förutsättningarna för och konsekvenserna av att tillståndsgivningen enligtlagen (1977:293) om handel med drycker (LHD) överförs till kommu-nerna (S 1992:09). Utredningen har den 7 april 1993 överlämnat be-tänkandet Kommunernas roll på alkoholområdet och inom missbrukar-vården (SOU 1993:31). Utredningen föreslår att kommunen skall ta överansvaret för prövning av frågor om tillstånd till detalj- och partihandelmed öl klass II samt alla typer av tillstånd till servering av alkoholdryck-
er. Vidare föreslår utredningen att kommunen ges ett utökat ansvar förtillsyn enligt LHD samt ansvaret för återkallelse m.m. av meddeladetillstånd. Länsstyrelsernas tillsyn får därmed ett delvis ändrat innehålloch kan mera inriktas på stöd till kommunerna och övervakning av derasärendehandläggning.
Starköl får enligt 9 § lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m.(LTD), inte tillverkas utan särskilt tillstånd. Tillverkare av starköl fårenligt 13 § samma lag förfoga över av honom tillverkad dryck för för-säljning endast enligt lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD).Socialstyrelsen är enligt 23 § LTD tillstånds- och tillsynsmyndighet.
Försäljningen av alkoholdrycker regleras i lagen om handel meddrycker. Handeln med spritdrycker, vin och starköl är uppdelad på tvåstatliga monopolbolag, V&S Vin & Sprit AB, partihandelsbolaget, ochSystembolaget AB, detaljhandelsbolaget .Vin & Sprit svarar för export,import och partihandel. Systembolaget har hand om detalj försälj ningeninkl, försäljning till restaurangerna av drycker för servering. Inhemskttillverkat starköl utgör emellertid ett undantag. Enligt LHD får den somhar tillstånd att tillverka starköl exportera, sälja till partihandelsbolaget,till detaljhandelsbolaget och till annan tillverkare av starköl samt till densom har rätt att servera starköl (23 §).
Rätten för tillverkare av starköl att sälja till den som har serverings-tillstånd infördes i samband med 1977 års alkohollagstiftning. Den ord-ningen som tidigare gällde innebar att bryggerierna levererade direkt tillrestaurangerna medan försäljningen bokföringsmässigt skedde via Sys-tembolaget. Detta ansågs vara en onödig administrativ omgång.
Enligt 22 § LHD har Systembolaget vid sidan av svenska bryggare rättatt i parti sälja starköl till den som har erhållit tillstånd att servera stark-öl.
Starköl får, med vissa undantag, införas till landet endast av parti-handelsbolaget. Vin & Sprit har alltså i princip monopol på import avstarköl (17 och 18 §§ LHD). Systembolaget har monopol på detaljhan-delsförsäljningen av importerat starköl. Den som har tillstånd att serverastarköl är enligt 49 § samma lag skyldig att hos detaljhandelsbolagetköpa allt utländskt starköl som behövs för rörelsen.
Den totala försäljningen av alkoholdrycker minskade med ca 22 %mellan åren 1976 och 1984. Därefter ökade försäljningen fram till år1989. De följande åren har kurvan vänt och den totala försäljningenvisar nu på en minskad konsumtion. Av den totala alkoholförsäljningenår 1992 på 6,33 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre utgjordestarkölsförsäljningen 1,22 liter.
Under de senaste decennierna har svenskarnas konsumtionsmönsterlångsiktigt förändrats, så till vida att det skett en omfördelning av kon-
sumtionen från spritdrycker till svagare alkoholdrycker, bl.a. starköl. Prop. 1992/93:253Starkölets andel av den totala alkoholförsäljningen har ökat från 3 % imitten av 1970-talet till 19 % år 1992. Även försäljningen av öl klass IIhar förändrats på motsvarande sätt och utgjorde år 1992 21% av dentotala alkoholförsäljningen. Det var i samband med att mellanölet intro-ducerades på den svenska marknaden under åren 1965-1977 som ölför-säljningens andel av den totala alkoholförsäljningen ökade kraftigt. Dentotala ölkonsumtionen är dock, trots den relativa ökningen, mindre i dagän i början av 1970-talet. Starkölsförsäljningen har emellertid stadigtökat. Ökningen har de senaste tio åren varit sammanlagt ca 60 %.
TABELL
Försäljning av starköl i liter ren alkohol per år och invånare 15 år och däröversamt starkölets andel av den totala försäljningen av alkoholdrycker och restau-rangförsäljningens andel, åren 1975-1992.
År
Antal liter
Andel av dentotala förs.
i %
Restaurangernasandel i % av dentotala starkölsförs.
0,21
30,9
0,37
23,6
0,78
23,5
0,83
23,6
0,85
26,9
0,96
27,9
1,04
29,2
1,17
32,8
1,26
34,3
1,26
35,4
1,17
36,5
1,22
41,4
Alkoholdryckernas tillgänglighet har ökat under det senaste årtiondet,särskilt på utskänkningssidan. Antalet serveringsställen med tillstånd attservera sprit, vin eller starköl till allmänheten har ökat från ca 4 100 år1982 till ca 8 300 år 1992. Utvecklingen har inneburit att restauranger-nas andel av den totala försäljningen av alkohol mer än fördubblatsunder de senaste tio åren och år 1992 utgjorde 13,7 % av den totalaförsäljningen. Ökningen av restaurangernas starkölsförsäljning har varitsärskilt markant. Mellan åren 1982 och 1992 ökade deras försäljning avstarköl med ca 194 %. Restaurangernas andel av den totala starköls-försäljningen har ökat från 23,5 % år 1980 till 41,4 % år 1992.
Svensktillverkat starköl dominerar försäljningen i såväl detaljhandelnsom i restauranger. År 1991 utgjorde importerat starköl 14,2 % av dentotala starkölsförsäljningen i detaljhandeln och endast 2,9 % av försälj-ningen vid restauranger.
TABELL
Försäljningen i detaljhandeln av svenskt respektive importerat starköl,1 000-tal liter.
Ar
Svensktstarköl
Utländsktstarköl
Andelenutländskt
95 671
9 901
9,4
93 028
11 944
11,4
89 291
15 278
14,6
88 326
14 663
14,2
TABELL
Försäljningen vid restauranger av svenskt respektive importerat starköl,1 000-tal liter.
Är
Svensktstarköl
Utländsktstarköl
Andelenutländskt
53 792
1 347
2,4
55 892
1 610
2,8
58 228
1 887
3,1
68 266
2 061
2,9
De svenska bryggeriernas distribution sker i huvudsak direkt till kunder-na från tillverkningsställena eller från lokala lager (s.k. depåer). I vissutsträckning utnyttjas också lokala distributörer (ombud). Det kan t.ex.vara fråga om läskedryckstillverkare, som önskar erbjuda sina kunder ettbredare sortiment än vad den egna produktionen tillåter och även om-fatta bl.a. starköl. Dessa lokala distributörer driver en från bryggeriernafristående partihandel, bl.a. i form av ett från bryggeriet juridiskt settfristående dotterbolag. En sådan distributionsform är formellt sett intetillåten enligt LHD. Försäljningen av starköl i parti får, som tidigarenämnts, bedrivas endast av den som innehar tillverkningstillstånd, dvs.ett bryggeri. För att dessa distributions- och försäljningsformer skall ståi överensstämmelse med bestämmelserna i LHD har bryggerierna teck-nat avtal om deltidsanställning för sina ombud. Omfattningen av deltidenmotsvarar då starkölsförsäljningens andel av ombudets totala omsättningav bryggeriets produkter.
Bryggerinäringen har genomgått en kraftig omstrukturering under hela1900-talet. Produktionen har i stort sett stadigt ökat men koncentreratstill ett mindre antal tillverkare. Som framgår av följande tabell har deöver tvåhundra produktionsställen som fanns i början av 1900-talet redu-cerats till för närvarande sju bryggeriföretag som tillverkar öl vid elvaproduktionsställen. Starkölsmarknaden domineras av AB Pripps Brygge-rier, Spendrups Bryggeri AB och Bryggeri AB Falken, som delar påcirka 90 % av den svenska starkölsmarknaden. Utöver dessa tillverkasstarköl av AB Åbro Bryggeri, Appeltofftska Bryggeri AB, Banco Bryg-gerier AB och Sofiero-Kiviks Bryggeri AB.
TABELL
Bryggeriernas tillverkning av maltdrycker (svagdricka ej inräknat),åren 1900-1992.
År
Antal prod.ställen
Försäljn.milj, liter
540 (uppskattning)
2.7 Bryggerinäringens inflytande inom restaurangbranschenGenom den lagändring som genomfördes år 1977, och som innebar attsvenska tillverkare av starköl fick sälja starköl direkt till restaurangerna,underlättades bryggeriernas marknadsföring av sina produkter. Produk-terna kunde lanseras först i restaurangledet och därefter, som en följd avkundernas efterfrågan, i systembutikerna.
Denna aktiva marknadsföring har inte motverkats eller hindrats avgällande bestämmelser om marknadsföring av alkoholdrycker, som bl.a.innehåller reklamförbud beträffande starköl.
Den tätare kontakten mellan bryggeribranschen och restauratörema harlett till att bryggerierna i ökad utsträckning har engagerat sig finansiellti restaurangerna. Bryggerierna har t.ex. använt sig av speciella rabatt-system, marknadsföringsbidrag, fördelaktiga lån och borgensåtagandenriktade till restauranger. Detta ökade ekonomiska engagemang i restau-rangnäringen från bryggeriernas sida är betänkligt utifrån näringspoli-tiska aspekter och står i strid med en viktig princip i svensk alkoholpoli-tik, nämligen att tillverknings- och serveringsleden förutsätts hållassträngt åtskilda i fråga om drift och ansvar.
Lämpligheten av bryggeriernas engagemang kan alltså ifrågasättasutifrån såväl näringspolitiska som alkoholpolitiska synpunkter. Syftet ärotvivelaktigt att öka försäljningen av det egna bryggeriets produkter, iförsta hand ölet. Det ekonomiska engagemanget kan ses som en investe-ring från bryggeriernas sida, som det är nödvändigt att få avkastning på.Vid förlustrisker kan det vara frestande att bortse från eller underskattade sociala olägenheter som kan uppkomma med anledning av en ökadkonsumtion av öl och starköl.
Under medverkan av Näringsfrihetsombudsmannen har Svenska Bryg-gareföreningens medlemmar ingått en överenskommelse om regler förförsäljning av bryggeriföretagens produkter till restauranger. Avtaletinskränker s.k. exklusivitetsklausuler och vissa former av marknads-föringsbidrag samt förbjuder direkt finansiellt understöd. Avtalet gäller
från och med den 1 januari 1989, med årsvis förlängning, fram till dessatt någon av parterna säger upp avtalet.
För kontrollen av avtalets efterlevnad inrättades BryggareföreningensGranskningsnämnd som består av en representant från Industriförbundet,ordföranden i Bryggareföreningen samt en auktoriserad revisor. Nämn-den har att efter granskning av anmälda ärenden påpeka överträdelser.Nämnden har även möjlighet att i vissa fall utdöma ett vite om minst50 000 kronor.
Granskningsnämnden har i sin senaste rapport, den 23 juni 1992, redo-visat erfarenheterna från treårsperioden 1989-1991.
Av granskningsnämndens rapport framgår att man under de två förstaåren påtalade åtskilliga avtalsbrott men avstod från att utnyttja möjlig-heten att utdöma vite. Under andra halvåret 1991 har nämnden emeller-tid i tre fall utdömt viten om vardera 50 000 kronor. Vidare framgår avrapporten att kontrollverksamheten bidragit till att eliminera ensamrätts-avtal. Vidare har enligt granskningsnämnden en betydande sanering skettvad gäller lån, borgen och förskottsrabatter - allteftersom gamla avtalfrån tiden före år 1989 löpt ut. Förekomsten av sådana ekonomiskaförmåner har minskat kraftigt och förutsättningar för ökad konkurrensinom branschen har förbättras.
I USA finns sedan mer än 50 år tillbaka bestämmelser enligt vilka detär förbjudet för producenter och leverantörer av sprit, vin och öl attfinansiera detaljhandlare (inbegripet restauranger) i syfte att uppnå en-samrätt för försäljning av sina produkter. Det är således förbjudet förleverantör av sprit, vin och öl att förvärva eller inneha något ekonomisktintresse i detaljhandlarens eller restauratörens egendom eller att hyra,sälja eller eljest förse denne med tillbehör, inventarier, varor, pengar,tjänster eller annat av värde, ge detaljhandlaren kredit på osedvanligtlång tid etc. Enligt dessa regler, som återfinns i lagstiftningen i nästansamtliga delstater, är överträdelse av finansieringsförbudet straffbart.
I Danmarks alkohollagstiftning finns vissa bestämmelser som berörbryggeribranschens inflytande i restaurangverksamhet. Enligt dessa fårutskänkningstillstånd till bolag meddelas endast om det i bolagsordning-en intagits bestämmelser om att aktier inte får utställas eller överlåtas tillnågon som framställer eller försäljer dryckesvaror, att alla aktier skallvara ställda till viss man och att det för överlåtelse krävs samtycke avstyrelsen. Vidare föreskrivs att innehavare av utskänkningstillstånd ochföreståndare för utskänkningsrörelse inte utan medgivande från handels-ministern får ta emot lån från någon som framställer eller försäljerdryckesvaror. Motsvarande gäller gåvor av inte obetydligt värde, avsed-da att användas i tillståndshavarens verksamhet. Det är inte heller tillåtetatt åta sig förpliktelser, för vilkas uppfyllande det ställs säkerhet avnågon som framställer eller försäljer dryckesvaror.
I andra europeiska länder är förhållandena ofta annorlunda. Det ärmycket vanligt att bryggerierna äger utskänkningsställen eller på annatsätt har ekonomiska intressen i verksamheten.
!*• Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 253
Riksdagen har nyligen antagit regeringens förslag till ny konkurrenslag(prop. 1992/93:56, bet. 1992/93:NU17, rskr. 1992/93:144). Den nyalagen (SFS 1993:20) träder i kraft den 1 juli 1993. Lagen är utformadefter förebild från såväl Romfördragets som EES-avtalets konkurrens-regler. De nya reglerna innebär att principiella förbud ställs upp motkonkurrensbegränsande samarbete mellan företag och mot missbruk frånett eller flera företags sida av en dominerande ställning på den svenskamarknaden.
Förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete innebär en övergri-pande rättslig reglering som träffar alla varierande former av kon-kurrensbegränsande samarbete. Förbudet avser såväl avtal mellan före-tag i samma led (horisontella avtal) som avtal mellan exempelvis tillver-kare och deras återförsäljare (vertikala avtal).
Förbudet mot missbruk av dominerande ställning riktar sig mot åt-gärder som företag med dominerande ställning vidtar mot andra företag.Ett exempel är påtvingande av oskäliga inköps- eller försäljningspriser.Det kan t.ex. gälla s.k. underprissättning i syfte att slå ut svagare kon-kurrenter som inte har förmåga att hålla sådana priser under någon läng-re tid. Andra exempel på missbruk är diskrimineringsåtgärder, leverans-vägran och kopplingsförbehåll.
Konkurrensverket kan dock enligt 8 § konkurrenslagen i det särskildafallet besluta om undantag från konkurrensbegränsande samarbete undervissa förutsättningar. S.k. gruppundantag kan komma i fråga under vissaförutsättningar enligt bl.a. förordningen (1993:73) om gruppundantagenligt 17 § konkurrenslagen (1993:20) för exklusiva inköpsavtal. Genomförordningen görs, med undantag av vissa artiklar som berör ölleverans-avtal, kommissionens förordning (EEG) nr 1984/83 tillämplig försvenskt vidkommande. Avtal om ölleveranser kommer alltså inte attsärbehandlas i den svenska rätten.
En av grundprinciperna för svensk alkoholpolitik är att det privata vinst-intresset i handeln med alkoholdrycker skall begränsas. Import, exportoch partihandel med starkare alkoholdrycker i form av spritdrycker, vinoch starköl, skall i princip förbehållas statliga monopolföretag. Av prak-tiska skäl har dock undantag gjorts för i Sverige tillverkat starköl.Bryggerier som har tillstånd enligt LTD att tillverka starköl får säljasådant öl för export, till partihandelsbolaget, till detaljhandelsbolaget, tillannan tillverkare av starköl samt till den som har rätt att servera starköl.
I utlandet tillverkat starköl får endast föras in i landet av V&S Vin &Sprit AB, som i sin tur säljer det till Systembolaget AB. Den som hartillstånd att servera starköl är skyldig att köpa det utländska ölet från
detaljhandelsbolaget. Till skillnad från svenska bryggerier har utländskabryggerier således inte direkt tillgång till den marknad som bl.a. restau-rangnäringen utgör. Min bedömning är att dessa regler innebär att ut-ländska tillverkare diskrimineras i förhållande till svenska.
Inför EES-avtalet och ett svenskt närmande till EG är det nödvändigtatt diskriminerande inslag i lagstiftningen avskaffas. Jag ser två möjligavägar för att uppnå likställighet mellan svenska och utländska tillverkareav starköl. Å ena sidan kan den ordningen införas att all försäljning avstarköl sker via Systembolaget, dvs. även svensktillverkat starköl. Aandra sidan kan den krets som ges rätt att bedriva partihandel med stark-öl vidgas till att även omfatta utländska tillverkare.
Jag vill i detta sammanhang också något kommentera den ordning somgällde före år 1977, då svenska bryggerier fick rätt att bedriva parti-handel med starköl. Den innebar att handeln visserligen formellt gickvia Systembolaget men att alla försäljningskontakter och leveransersköttes direkt av bryggerierna själva. Systembolagets roll inskränktessåledes i praktiken till fakturering och debitering av redan gjordaöverenskommelser. Denna ordning avskaffades därför att den bedömdessom omständlig, orationell och byråkratisk. Dessa argument måste ansesgiltiga även i dag.
Vidare bidrar som tidigare nämnts direktkontakterna mellan svenskabryggerier och restauratörer till att ge de svenska tillverkarna en gynnadställning framför de utländska. Om det system som gällde före år 1977skulle återinföras krävs det för att likställighet skall uppnås mellansvenska och utländska tillverkare att Systembolaget ges inte bara denformella utan också den faktiska kontrollen över all handel med starköl.Bolaget behöver i så fall bygga upp en distributionsverksamhet somomfattar allt starköl, dvs. såväl fat- och bulkdistribution som mindreförpackningar (burkar och flaskor). Att nu införa en sådan ordning ärenligt min mening inte lämpligt.
Utgångspunkt för regleringen av handeln med starköl bör därför varaatt restauranger med tillstånd att servera starköl ges rätt att inköpa varandirekt av tillverkaren, oberoende av om varan tillverkas i Sverige eller inågot annat land. För att utländska tillverkare av starköl skall få tillträdetill den svenska marknaden på samma villkor som de svenska tillverkar-na måste i så fall kretsen partihandlare vidgas till att även omfatta ut-ländska tillverkare av starköl. En sådan ordning förutsätter att tillverka-ren även ges rätt att föra in starköl i landet. Därmed kan även ett ut-ländskt bryggeri lagerhålla varan i särskilda lager eller depåer, på mot-svarande sätt som de svenska bryggerierna gör. De kan då även hanterareturförpackningar och kan således även sälja på fat och bulk.
13 Prop. 1992/93:253
Mitt förslag: Lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD)ändras så att utländska tillverkare av starköl ges rätt att föra ineget tillverkat starköl i landet samt bedriva partihandel med stark-öl. Den som enligt LHD har erhållit tillstånd att servera starkölfår även rätt att importera starköl till den egna serveringsverksam-heten.
Promemorians förslag: I promemorian föreslås två alternativa mo-deller för att uppnå likställighet mellan svenska och utländska tillverkareav starköl.
Dels redovisas (alternativ A) förslag om att det i lagen om handel meddrycker (LHD) införs ett ytterligare generellt undantag från import- ochpartihandelsmonopolet så att utländska tillverkare av starköl får föra instarkölet i landet och rätt att sälja direkt till restaurangerna. Den somenligt LHD har tillstånd att servera starköl föreslås även få rätt att im-portera starköl till den egna serveringsverksamheten.
Dels redovisas (alternativ B) förslag om att ett särskilt tillståndssystemför partihandel med starköl införs. Ett sådant tillståndssystem skulle ståvid sidan av tillverkningsrätten och omfatta i princip alla intressentersom bedöms vara lämpade att bedriva sådan partihandel, inklusivesvenska och utländska tillverkare av starköl. Med partihandelstillståndetföljer rätt att föra in starköl i landet. Länsstyrelsen svarar för tillstånds-prövningen och tillsynen över verksamheten. Den som enligt LHD hartillstånd att servera starköl får rätt att köpa sådant öl även från den somenligt samma lag har tillstånd att bedriva partihandel med starköl.
Remissinstanserna: Av de 29 remissinstanser som inkommit med svarhar 17 tillstyrkt något av förslagen i promemorian. Alternativ A för-ordas av åtta remissinstanser, fem tillstyrker båda förslagen och alterna-tiv B förordas av fyra instanser.
Rikspolisstyrelsen, Konsumentverket, Konkurrensverket, Kammar-rätten i Stockholm, Länsrätten i Stockholms län, Länsstyrelsen i Stock-holms län, Länsstyrelsen i Västerbottens län och Göteborgs kommuntillstyrker alternativ A.
Sundsvalls kommun, Sveriges Hotell- och Restaurangförbund, Hotell-och Restauranganställdas Förbund och Föreningen LänsstyrelsernasAlkoholhandläggare tillstyrker alternativ B.
Generaltullstyrelsen, Kommerskollegium, Kammarrätten i Jönköping,Länsrätten i Örebro län och Grossistförbundet Svensk Handel anser attbåda alternativen är acceptabla.
Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Alkoholpolitiska kommissionen,Stockholms stad, Systembolaget AB, V&S Vin & Sprit AB och SvenskaBryggareföreningen avstyrker båda förslagen och förordar att Alkohol-kommissionens förslag och EG-förhandlingarna skall avvaktas.
Östersunds kommun, Nykterhetsrörelsens Landsförbund, UngdomensNykterhetsförbund och Kristna Socialdemokraterna (Broderskapsrörel-
sen) avstyrker båda förslagen och anser att en återgång bör ske till denordning som gällde före år 1977. Kvinnoorganisationernas Samarbetsrådi Alkohol- och Narkotikafrågor (KSAN) avstyrker båda förslagen.
Rikspolisstyrelsen, Länsrätten i Stockholms län och Göteborgs kom-mun anför som huvudskäl för alternativ A att en sådan konstruktion ärenkel och obyråkratisk.
Kammarrätten i Stockholm har som nämnts förordat alternativ A och ifråga om detta alternativ anfört bl.a. följande. Genom förslaget kommerde diskriminerande inslagen i LHD att avskaffas på ett enkelt sätt. För-slaget innebär också att antalet nya aktörer blir tämligen begränsat,eftersom endast tillverkaren själv ges rätt att bedriva partihandel. Vadgäller restaurangernas rätt att importera starköl framhålls i promemorianbl.a. att en lämplighetsprövning sker redan i samband med prövningenav serveringstillstånd och att den som erhållit serveringstillstånd väluppfyller de krav som bör ställas på den som får rätt att importera stark-öl till den egna verksamheten. Domstolen instämmer i denna bedömningoch vill för egen del anföra att missbruk av rätten att importera starkölbör kunna läggas till grund för återkallelse av serveringstillståndet. Be-träffande utländska tillverkare saknas möjligheter att ingripa om dessainte iakttar lagens föreskrifter. Den svagheten är emellertid enligt dom-stolens mening inte av sådan betydelse att förslaget inte bör genomföras.I promemorian redovisas för övrigt åtgärder som kan vidtas om alkohol-politiska olägenheter uppstår.
Alternativ B förordas som nämnts av Sundsvalls kommun, Hotell- ochRestauranganställdas Förbund och Föreningen Länsstyrelsens Alkohol-handläggare, som bedömer att detta alternativ ger bättre möjligheter tillkontroll och tillsyn.
Motiven för de 12 remissinstanser som avstyrker de båda förslagen ipromemorian är i huvudsak alkoholpolitiska. Folkhälsoinstitutet anser attförslagen som behandlas i promemorian "innebär båda långtgående av-steg från de principer som ligger till grund för vår alkoholpolitik. Bådainnebär inte bara att monopolet på import av starköl bryts utan också atträtten att importera starköl sprids ut på ett stort antal händer. Båda för-slagen innebär vidare, om de genomförs, att det privata vinstintresset fåren markant förstärkt ställning på den svenska alkoholmarknaden. Detskulle i sin tur innebära påtagliga risker såväl från folkhälsosynpunktsom från näringspolitiska synpunkter, något som också understryks ipromemorian."
Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Alkoholpolitiska kommissionen,Stockholms stad, Systembolaget AB och Vin & Sprit AB anför dessutomatt det är olämpligt att genomföra en uppluckring av det statliga mono-polet på alkoholsidan innan förhandlingarna om Sveriges medlemskap iEG är slutförda samt innan den Alkoholpolitiska kommissionen utrettoch tagit ställning i frågan. Några av dem anser att eventuella framtidajusteringar av de alkoholpolitiska lagarna bör genomföras i ett samman-hang för att undvika sociala problem. Systembolaget anser att det ärtillräckligt från EG:s synpunkt att statsmakterna uttalar "att nuvarandelagstiftning skall tillämpas på ett icke diskriminerande sätt.---Det
som fordras är att Systembolaget åtar sig att, genom Vin & Sprit, tahem de märken av utländskt starköl som restaurangerna vill köpa, att deutländska bryggerierna ges samma möjligheter som de svenska att gerabatter till restauranger, och att distributionen genom Systembolagetoch Vin & Sprit sköts rationellt, så att den inte kan anses innebäradiskriminerande fördyring."
Några av de remissinstanser som är negativa till båda förslagen i pro-memorian förordar i stället den ordning som gällde före år 1977, medSystembolaget som ensam ansvarig för all försäljning av starköl.
Skälen för mitt förslag: I valet mellan de olika alternativ som redo-visas i promemorian har jag i likhet med flertalet av de remissinstansersom är positiva till en förändring stannat för förslaget att generellt iLHD medge alla tillverkare av starköl, dvs. även utländska sådana,undantag från import- och partihandelsmonopolet (Alternativ A). Ettsådant alternativ är enkelt och obyråkratiskt till sin konstruktion, vilketockså framhållits av ett antal remissinstanser.
Förslaget att införa ett särskilt tillståndssystem för partihandel medstarköl (alternativ B) innebär visserligen att en lämplighetsprövning görsav den som ansöker om tillstånd. Det uppstår dock svårigheter att angerättvisa kriterier för en tillståndsprövning som begränsar kretsen till-ståndshavare. Rätten att bedriva partihandel med starköl skulle vidarekomma att omfatta såväl tillverkare av starköl som grossistföretag ochandra distributörer inom dagligvaruhandeln. Jag ser vissa svårigheter förtillsynsmyndigheterna att bevaka verksamheter utifrån alkoholpolitiskaaspekter på det sätt som ett sådant system förutsätter.
För att utländska tillverkare av starköl skall få tillträde till den svenskamarknaden på samma villkor som svenska tillverkare bör således 18 och23 §§ LHD ändras så att samtliga tillverkare omfattas av undantag frånimport- och partihandelsmonopolet.
I 13 § LTD föreskrivs att tillverkare av alkoholdrycker får förfogaöver de tillverkade dryckerna för försäljning endast enligt LHD. Dennasammankoppling av tillverkningsrätt och partihandelsrätt medför vissaproblem när det gäller möjligheten att ingripa mot utländska tillverkaresom inte iakttar LHD:s föreskrifter. Enligt LTD skall tillståndsmyndig-heten återkalla tillverkningstillstånd om verksamheten inte bedrivs ienlighet med gällande bestämmelser. Tillståndsmyndigheten kan medhänsyn till särskilda förhållanden i stället för att återkalla tillståndetmeddela varning. I de fall en svensk tillverkare av starköl missbrukarrätten att sälja starköl i parti kan sanktionen omfatta även tillverknings-rätten. Därtill kan den som t.ex. säljer starköl till annan än den som hanhar rätt att sälja till bestraffas enligt LHD. En utländsk tillverkare om-fattas inte av motsvarande sanktionssystem. En person som är anställdvid tillverkarens partihandel kan visserligen bestraffas om han anskaffareller bedriver olaglig försäljning av alkoholdrycker. Partihandelsrättenför den utländska tillverkaren kan dock inte inskränkas, eftersom deninte är beroende av tillstånd av svenska myndigheter.
I likhet med Kammarrätten i Stockholm anser jag emellertid med hän-syn till de åtgärder som ändå kan vidtas enligt vad jag nyss har anfört
att nämnda skillnader inte har sådan betydelse att förslaget inte börgenomföras.
Ytterligare en fråga som kan uppkomma är huruvida import- och parti-handelsrätten bör omfatta även fristående dotterbolag till bryggerier. Deutländska bryggerier som vill etablera partihandel i Sverige kan ha in-tresse av att bilda sådana separata dotterbolag. Dessa företagsformerförekommer även inom svensk bryggerinäring. Att genom undantag iLHD vidga import- och partihandelsrätten till att omfatta även friståendedotterbolag till bryggerier ter sig dock knappast lämpligt med hänsyn tillsvårigheterna att definiera och avgränsa vad som skall avses med dotter-bolag till ett utländskt bryggeri. I praktiken skulle dessutom svårigheteruppstå, främst för tullmyndigheterna, att bedöma om den som i ett visstfall vill föra in en vara är att betrakta som dotterbolag knutet till ut-ländskt bryggeriföretag. Övervägande skäl talar därför för att den gene-rella partihandelsrätten begränsas till det företag som tillverkar starkölet.
Utländska tillverkare som inte avser att etablera partihandel i Sverigebör också få möjlighet att direkt utan mellanled försälja starköl tillsvenska restauranger. Det kan ske genom att den som fått serverings-tillstånd ges rätt att själv köpa in och importera starköl från de utländskatillverkarna. En sådan utvidgning av rätten att köpa in starköl från ut-ländska bryggerier innebär visserligen att ett relativt stort antal intres-senter får möjlighet att importera starköl. Det prövningsförfarande somsker redan i samband med prövningen av serveringstillstånd innebäremellertid en lämplighetsprövning utifrån alkoholpolitiska bedömnings-grunder. Den som fått serveringstillstånd har redan enligt nuvarandebestämmelser rätt att köpa svenskt starköl direkt av bryggerierna ochutländskt via Systembolaget. Det finns därmed ingen saklig grund för attdirektinköp av utländskt starköl bör kräva en särskild prövning. Denlämplighetsprövning som görs vid ansökan om serveringstillstånd enligtLHD uppfyller väl de krav som bör ställas för rätt att importera starkölavsett för den egna verksamheten. Därtill kommer att sådana restaurang-er som serverar bl.a. starköl står under tillsyn av såväl länsstyrelsensom polisen och socialtjänsten. Om verksamheten missköts så att alko-holpolitiska olägenheter uppstår kan serveringstillståndet dras in ochdärmed följer förlust av importrätten.
I och med att fler aktörer kommer in på den svenska starkölsmarkna-den uppstår en risk att marknadsföringen av starköl inom restaurang-näringen ökar. Som tidigare nämnts är restaurangerna viktiga för till-verkningsindustrins marknadsföring av produkterna. Jag anser därför attde myndigheter som har tillsyn över alkoholområdets olika sektorer upp-märksamt måste följa utvecklingen. Om alkoholpolitiska olägenheteruppstår, som inte kan åtgärdas inom ramen för tillsyns- och sanktions-bestämmelserna, bör bestämmelser som ytterligare begränsar reklam ochmarknadsföring av alkoholdrycker samt regler som begränsar tillverk-ningsindustrins ekonomiska intressen i och annat inflytande över restau-rangbranschen övervägas.
17 I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Socialdepartementet upp-rättats förslag till lag om ändring i lagen (1977:293) om handel meddrycker.
17 §
I propositionen föreslås bl.a. att partihandelsbolagets ensamrätt till im-port av starköl upphävs. I konsekvens med detta bör andra stycket iförevarande paragraf ändras så att den som har rätt till import av starkölockså får rätt till s.k. hemtagning och förvaring på tullager.
18 §
Förevarande paragraf innehåller undantag från huvudregeln i 17 § omatt spritdrycker, vin och starköl får importeras endast av partihandels-bolaget. Tillverkare av starköl liksom den som har tillstånd att serverastarköl föreslås få rätt att importera ölet. En regel av denna innebörd harinförts i ett nytt, tredje stycke, i paragrafen.
Avsikten är inte att utvidga starkölsimporten i vidare mån än att lik-ställighet uppnås beträffande tillgängligheten till den svenska markna-den. Utländska tillverkare ges genom förslaget endast möjlighet att förain eget tillverkat starköl i landet samtidigt som innehavare av serverings-tillstånd får rätt att föra in utländskt starköl för serveringen.
Servering av alkoholdrycker får i princip ske endast om tillstånd harmeddelats. I 37 § första stycket anges att tillstånd kan avse servering tillallmänheten året runt eller årligen under viss tidsperiod, servering islutet sällskap årligen eller under viss tidsperiod samt servering videnstaka tillfälle eller underviss tidsperiod. Vid tillståndsprövningen skallenligt 40 § första stycket särskilt beaktas behovet av serveringen, sökan-dens lämplighet att bedriva servering av alkoholdrycker och serverings-ställets tjänlighet för ändamålet. Vid prövningen skall enligt paragrafensandra stycke särskild hänsyn tas till sökandens lämplighet med avseendepå laglydnad och benägenhet att fullgöra sina skyldigheter mot det all-männa.
Tillstånd till servering kan enligt 37 § första stycket ges även för ettenstaka tillfälle eller för en enstaka tidsperiod. Med hänsyn till att äveni dessa fall en prövning görs av bl.a. behovet av serveringen och sökan-dens lämplighet och till att import av starköl i samband med tillfälligaserveringstillstånd knappast torde bli av någon nämnvärd omfattningsaknas anledning att i detta sammanhang göra någon åtskillnad mellanolika typer av tillståndshavare. Självfallet bör dock tillståndsfrågan varaklar innan införsel får ske.
Enligt 9 § lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. får vin,starköl eller öl inte tillverkas utan tillstånd om det inte gäller tillverkningi hemmet för eget behov. Någon inskränkning i fråga om kravet på att
den som tillverkar starköl i Sverige skall ha tillstånd till detta är inte Prop. 1992/93:253avsedd. Beträffande utländska tillverkare av starköl kan något krav påtillstånd för tillverkning inte uppställas i svensk lag utan detta får be-dömas med hänsyn till den lagstiftning som gäller i respektive land.
Den generella rätten till import av starköl begränsas till det företagsom tillverkar ölet. Som närmare har utvecklats i det föregående (avsnitt3.2) avses inte att rätten till import och partihandel skall utvidgas till attäven omfatta fristående dotterbolag till bryggerier. Skälet till detta ärbl.a. svårigheten att definiera och avgränsa vad som skall avses meddotterbolag till ett utländskt bryggeriföretag.
En redaktionell ändring har gjorts i paragrafens tredje stycke i för-hållande till lagrådsremissens förslag.
23 §
Enligt förslaget skall utländska tillverkare av starköl likställas med sven-ska när det gäller rätten att sälja sådant öl. Lydelsen av paragrafensandra stycke har ändrats i enlighet härmed. Liksom när det gäller importkan i svensk lag inte uppställas något krav på att utländska tillverkareskall ha tillstånd att tillverka starköl för att sådan försäljning skall fåske. I fråga om svenska tillverkares rätt till försäljning av starköl förut-sätts även fortsättningsvis att de har tillstånd att tillverka sådant öl. Detkan också i detta sammanhang påpekas att någon ändring av bestämmel-sen i 24 § tredje stycket om att vid partihandel med alkoholdryckerendast får anlitas anställd personal inte är avsedd.
En redaktionell ändring har gjorts i paragrafens andra stycke i för-hållande till lagrådsremissens förslag.
49 §
Enligt den föreslagna lydelsen av 23 § andra stycket får tillverkare avstarköl sälja sådan vara bl.a. till den som har serveringstillstånd. I kon-sekvens härmed bör förevarande paragraf ändras.
Ändringen medför samtidigt att partihandelsbolaget kan sälja utländsktstarköl direkt till den som har serveringstillstånd.
Ikraftträdande
Lagförslaget är som framgår av den allmänna motiveringen föranlett avbehovet av en anpassning av de svenska reglerna om starkölsförsäljningtill de krav på likabehandling som följer av EES-avtalet. Med hänsyn tillatt det inte kan förutses när avtalet kommer att träda i kraft bör rege-ringen få möjlighet att bestämma tidpunkten för ikraftträdandet av det ipropositionen framlagda lagförslaget.
19 Prop. 1992/93:253
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringenföreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i lagen(1977:293) om handel med drycker.
Ärendet kan behandlas först under nästa riksmöte.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutaratt genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredra-ganden har lagt fram.
20 Prop. 1992/93:253
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att 17, 18, 23 och 49 §§ lagen (1977:293) omhandel med drycker skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
17 §lSpritdrycker, vin och starköl får, med de undantag som anges i 18 §,införas till landet endast av partihandelsbolaget.
Spritdrycker, vin och starköl fårinte tas om hand på sätt som avsesi 8 § första stycket tullagen(1987:1065) av annan än parti-handelsbolaget. Sådana varor fårav annan än bolaget ej förvaras påannat tullager än sådant som harinrättats för förvaring av proviantm.m. I övrigt gäller lagen(1973:980) om transport, för-varing och förstöring av införsel-reglerade varor, m.m.
Spritdrycker och vin får inte tasom hand på sätt som avses i 8 §första stycket tullagen (1987:1065)av annan än partihandelsbolaget.Sådana varor får av annan änbolaget ej förvaras på annattullager än sådant som har inrät-tats för förvaring av proviantm.m. I övrigt gäller lagen(1973:980) om transport, för-varing och förstöring av införsel-reglerade varor, m.m.
Spritdrycker och sådant vin, som ej har tillverkats inom landet, fårsäljas för export endast av partihandelsbolaget.
18 §2
Spritdrycker, vin och starköl får införas till landet
1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 6 § lagen (1987:1069) omtullfrihet m.m.,
2. av handelsresande som medför varan som prov, i och för dennesrörelse,
3. av resande eller av person, som utför arbete på transportmedel, föreget eller familjens bruk eller som gåva till närstående för dennes ellerdennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas avregeringen,
4. i form av enstaka gåvoförsändelse till enskild person för denneseller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelasav regeringen,
5. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmel-ser,
' Senaste lydelse 1987:1194.
2 Senaste lydelse 1987:1194.
21 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6. av en enskild person, som flyttar in till landet eller återvänder hitefter längre tids vistelse utomlands, om dryckerna är avsedda för egeteller familjens personliga bruk, enligt bestämmelser som meddelas avregeringen,
7. av en enskild person som har mottagit dryckerna i arv eller genomtestamente, om dryckerna är avsedda för eget eller familjens personligabruk, enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.
Vin och starköl, som medföres som proviant på järnvägståg i inter-nationell trafik, får införas i den utsträckning som kräves för serveringav passagerare under tågets färd inom landet.
Starköl får införas till landet avden som har rätt att servera ellersom tillverkar sådan vara.
Bilaga 1
23 §3
Den som enligt lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. hartillstånd att tillverka vin får sälja av honom tillverkad vara för exportoch till partihandelsbolaget.
Den som har tillstånd att till-verka starköl får sälja sådan varaför export, till partihandels-bolaget, till detaljhandelsbolagetoch till annan tillverkare av stark-öl samt till den som har rätt attservera starköl.
Tillverkare av starköl får säljasådan vara för export, till parti-handelsbolaget, till detaljhandels-bolaget och till annan tillverkareav starköl samt till den som harrätt att servera starköl.
Överföres tillstånd till servering av alkoholdrycker enligt 36 § andrastycket på annan, får överlåtaren sälja sitt lager av dessa drycker till sinefterträdare.
För konkursbo eller dödsbo får utan hinder av bestämmelserna i dennalag spritdrycker, vin och starköl säljas till parti- eller detaljhandels-bolaget samt starköl och öl säljas till tillverkare av sådan dryck enligt deföreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bestäm-mande, Socialstyrelsen. Motsvarande gäller även i andra fall om särskil-da omständigheter armars visas föreligga.
49 §
Tillståndshavare är skyldig atthos detaljhandelsbolaget köpa allaspritdrycker, allt vin och allt ut-ländskt starköl som behövs för
rörelsen.
Tillståndshavare är skyldig atthos detaljhandelsbolaget köpa allaspritdrycker och allt vin sombehövs för rörelsen.
Denna lag träder i kraft den xx XXX 199x.
3 Senaste lydelse 1980:290.
22 Prop. 1992/93:253
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:293) om handel meddrycker
dels att 17, 18, 20, 23, 49, 57 och 63 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 23a §, av följandelydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
17§'Spritdrycker, vin och starköl får, med de undantag som anges i 18 §,införas till landet endast av partihandelsbolaget.
Spritdrycker, vin och starköl fårinte tas om hand på sätt som avsesi 8 § första stycket tullagen(1987:1065) av annan än parti-handelsbolaget. Sådana varor fårav annan än bolaget ej förvaras påannat tullager än sådant som harinrättats för förvaring av proviantm.m. I övrigt gäller lagen(1973:980) om transport, för-varing och förstöring av införsel-reglerade varor, m.m.
Spritdrycker och vin får inte tasom hand på sätt som avses i 8 §första stycket tullagen (1987:1065)av annan än partihandelsbolaget.Sådana varor får av annan änbolaget ej förvaras på annattullager än sådant som har inrät-tats för förvaring av proviantm.m. I övrigt gäller lagen(1973:980) om transport, för-varing och förstöring av införsel-reglerade varor, m.m.
Spritdrycker och sådant vin, som ej har tillverkats inom landet, fårsäljas för export endast av partihandelsbolaget.
18 §2
Spritdrycker, vin och starköl får införas till landet
1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 6 § lagen (1987:1069) omtullfrihet m.m.,
2. av handelsresande som medför varan som prov, i och för dennesrörelse,
3. av resande eller av person, som utför arbete på transportmedel, föreget eller familjens bruk eller som gåva till närstående för dennes ellerdennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas avregeringen,
4. i form av enstaka gåvoförsändelse till enskild person för denneseller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelasav regeringen,
5. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmel-ser,
1 Senaste lydelse 1987:1194.
2 Senaste lydelse 1987:1194.
23 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6. av en enskild person, som flyttar in till landet eller återvänder hitefter längre tids vistelse utomlands, om dryckerna är avsedda för egeteller familjens personliga bruk, enligt bestämmelser som meddelas avregeringen,
7. av en enskild person som har mottagit dryckerna i arv eller genomtestamente, om dryckerna är avsedda för eget eller familjens personligabruk, enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.
Vin och starköl, som medföres som proviant på järnvägståg i inter-nationell trafik, får införas i den utsträckning som kräves för serveringav passagerare under tågets färd inom landet.
Starköl får införas till landet avden som har tillstånd att bedrivapartihandel med starköl.
Bilaga 1
20 §
Partihandel med spritdrycker,vin och starköl får, med de i 22och 23 §§ angivna undantagen,bedrivas endast av partihandels-bolaget.
Partihandel med spritdrycker,vin och starköl får, med de i 22,23 och 23a §§ angivna undan-tagen, bedrivas endast av parti-handelsbolaget.
23 §3
Den som enligt lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. hartillstånd att tillverka vin får sälja av honom tillverkad vara för exportoch till partihandelsbolaget.
Den som har tillstånd att till-verka starköl får sälja sådan varaför export, till partihandels-bolaget, till detaljhandelsbolagetoch till annan tillverkare av stark-öl samt till den som har rätt attservera starköl.
Överföres tillstånd till servering av alkoholdrycker enligt 36 § andrastycket på annan, får överlåtaren sälja sitt lager av dessa drycker till sinefterträdare.
För konkursbo eller dödsbo fårutan hinder av bestämmelserna idenna lag spritdrycker, vin ochstarköl säljas till parti- eller detalj -handelsbolaget samt starköl och ölsäljas till tillverkare av sådandryck enligt de föreskrifter sommeddelas av regeringen eller, efterregeringens bestämmande, Social-styrelsen. Motsvarande gäller äveni andra fall om särskilda om-ständigheter annars visasföreligga.
1 Senaste lydelse 1980:290.
För konkursbo eller dödsbo fårutan hinder av bestämmelserna idenna lag spritdrycker, vin ochstarköl säljas till parti- eller detalj-handelsbolaget samt starköl och ölsäljas till tillverkare av sådandryck eller till den som har rättatt bedriva partihandel med sådanavaror. Regeringen eller, efterregeringens bestämmande, Social-styrelsen får meddela föreskrifterom sådan försäljning. Motsvaran-de gäller även i andra fall omsärskilda omständigheter annarsvisas föreligga.
24 Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
23a 5
Bilaga 1
49 Tillståndshavare är skyldig atthos detaljhandelsbolaget köpa allaspritdrycker, allt vin och allt ut-ländskt starköl som behövs förrörelsen.
Tillstånd till partihandel medstarköl kan meddelas den som medhänsyn till sin verksamhet ochövriga omständigheter får antasvara lämplig att bedriva sådanverksamhet.
Tillstånd får endast meddelas förförsäljning till partihandelsbolaget,till detaljhandelsbolaget, till annaninnehavare av partihandelstillståndför starköl och till den som harrätt att servera starköl samt förexport. Tillstånd får förenas medde föreskrifter som behövs.
Tillstånd enligt första stycketgäller tills vidare.
§
Tillståndshavare är skyldig atthos detaljhandelsbolaget köpa allaspritdrycker och allt vin som be-hövs för rörelsen. Starköl får baraköpas hos bolaget eller hos densom har tillstånd att bedriva parti-handel med starköl.
57 §
Tillstånd till parti- och detaljhandel med öl meddelas av länsstyrelsen idet län där försäljningsstället är beläget.
Tillstånd till partihandel medstarköl enligt 23a § meddelas avlänsstyrelsen i det län där den somvill bedriva verksamheten har sittdriftställe eller, beträffande före-tag, där företaget har sitt säte.Har företaget inte säte inom landetmeddelas tillstånd av länsstyrelseni Stockholms län.
63 §4
Har den som fått tillstånd tilldetaljhandel med öl eller till ser-vering av alkoholdrycker avlidit,försatts i konkurs eller fått för-valtare enligt 11 kap. 7 § föräldra-balken med uppdrag som omfattarrörelsen och vill dödsboet, kon-kursboet eller förvaltaren fortsättarörelsen, skall anmälan göras tilltillståndsmyndigheten med uppgift
Har den som fått tillstånd tilldetaljhandel med öl, partihandelmed starköl eller till servering avalkoholdrycker avlidit, försatts ikonkurs eller fått förvaltare enligt11 kap. 7 § föräldrabalken meduppdrag som omfattar rörelsenoch vill dödsboet, konkursboeteller förvaltaren fortsätta rörelsen,skall anmälan göras till tillstånds-
4 Senaste lydelse 1988:1285.
25 Nuvarande lydelse
om föreståndare. Anmälan skallha inkommit senast två månaderefter dödsfallet respektive ed-gångssammanträdet eller beslutetom förvaltare. Har anmälan inteinkommit inom föreskriven tid,upphör tillståndet att gälla den daganmälningstiden utgick.
Föreslagen lydelse
myndigheten med uppgift omföreståndare. Anmälan skall hainkommit senast två månader efterdödsfallet respektive edgångs-sammanträdet eller beslutet omförvaltare. Har anmälan inte in-kommit inom föreskriven tid,upphör tillståndet att gälla den daganmälningstiden utgick.
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den xx XXX 199x.
26 Av de remissinstanser som uppmanats eller erbjudits att inkomma medsynpunkter på promemorian har följande inkommit med synpunkter:Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Rikspolisstyrelsen, Generaltullstyrel-sen, Konsumentverket, Konkurrensverket, Kommerskollegium, Alkohol-politiska kommissionen, Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten iJönköping, Länsrätten i Stockholms län, Länsrätten i Örebro län, Läns-styrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västerbottens län, Stock-holms stad, Göteborgs kommun, Sundsvalls kommun, Östersunds kom-mun, Systembolaget AB, V&S Vin & Sprit AB, Svenska Bryggareföre-ningen, Sveriges Hotell- och Restaurangförbund, Hotell- och Restau-ranganställdas Förbund, Grossistförbundet Svensk Handel, FöreningenLänsstyrelsernas Alkoholhandläggare, Nykterhetsrörelsens Landsför-bund, Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotika-frågor (KSAN) och Ungdomens Nykterhetsförbund.
Därutöver har inkommit yttrande från Kristna Socialdemokraterna -Broderskapsrörelsen.
I promemorian, som remissbehandlats, redovisas två alternativa förslagför att uppnå likställighet mellan svenska och utländska tillverkare avstarköl.
Alternativ A
Lagen om handel med drycker (LHD) ändras så att utländska tillverkareav starköl ges rätt att föra in starköl i landet samt bedriva partihandelmed starköl. Den som enligt LHD har tillstånd att servera starköl fåräven rätt att importera starköl till den egna restaurangverksamheten.
Alternativ B
Ett särskilt tillståndssystem för partihandel med starköl införs som om-fattar såväl svenska som utländska tillverkare av starköl samt andraintressenter som efter ansökan anses lämpade att bedriva sådan verksam-het. Med partihandelstillståndet följer rätt att föra in starköl i landet.Länsstyrelserna svarar för tillståndsprövningen och tillsynen över verk-samheten. Den som enligt LHD har tillstånd att servera starköl får rättatt köpa sådant öl även från den som enligt samma lag har tillstånd attbedriva partihandel med starköl.
Bilaga 2
27 Prop. 1992/93:253
Bilaga 2
Tillstyrker något av förslagen
Av de 29 remissinstanser som inkommit med svar tillstyrker 17 något avförslagen.
Alternativ A förordas av 8 remissinstanser; Rikspolisstyrelsen, Konsu-mentverket, Konkurrensverket, Kammarrätten i Stockholm, Länsrätten iStockholms län, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Väster-bottens län och Göteborgs kommun.
Rikspolisstyrelsen, Länsrätten i Stockholms län och Göteborgs kom-mun anför som huvudskäl till alternativ A att en sådan konstruktion ärenkel och obyråkratisk. Länsstyrelsen i Stockholms län vill dock varnaför att båda alternativen kan inge vissa betänkligheter ur alkoholpolitisksypunkt i och med att tillgängligheten till starköl ökar och anser att dettorde krävas ökad tillsyn inom området. Även Konsumentverket under-stryker behovet av ökad tillsyn i sitt remissvar.
Konkurrensverket ställer sig positivt till Socialdepartementets förslagsom syftar till att uppnå likställighet mellan svenska och utländska till-verkare av starköl. Enligt Konkurrensverket bör detta praktiskt ske medså litet inslag av reglering som möjligt. Konkurrensverket anser attutifrån promemorian framstår, från konkurrenssynpunkt, alternativ Avara att föredra.
Vad gäller frågan om sanktioner mot utländska tillverkare som kantänkas missköta partihandeln anser Länsstyrelsen i Stockholms län attden frågan bör utredas vidare. Kammarrätten i Stockholm och Läns-rätten i Stockholms län intar en motsatt ståndpunkt så tillvida att deanser att detta inte har sådan betydelse att förslaget inte bör genomföras.Kammarrätten anför: "Beträffande utländska tillverkare saknas möjlig-heter att ingripa om dessa inte iakttar lagens föreskrifter. Den svaghetenär emellertid enligt domstolens mening inte av sådan betydelse att för-slaget inte bör genomföras. I promemorian redovisas för övrigt åtgärdersom kan vidtas om alkoholpolitiska olägenheter uppstår".
Alternativ B förordas av 4 remissinstanser; Sundsvalls kommun,Sveriges Hotell- och Restaurangförbund, Hotell- och Restauranganställ-das Förbund och Föreningen Länsstyrelsernas Alkoholhandläggare.
Av dessa uttrycker Sundsvalls kommun, Hotell- och Restauranganställ-das Förbund och Föreningen Länsstyrelsernas Alkoholhandläggare oroöver att tillgängligheten till och marknadsföringen av starköl troligtviskommer att öka och att det finns risk att alkoholpolitiska olägenheteruppstår. Sundsvalls kommun anför att "större starkölssortement, enklaredistribution och ökat vinstintresse kommer med stor sannolikhet att fånegativa alkoholpolitiska konsekvenser." Alternativ B bedöms ge bättremöjligheter till kontroll och tillsyn. Sundsvalls kommun anser att enligt"den ordning som nu gäller har det varit svårt att få lokal kännedom omt.ex. starkölsförsäljningen. Socialtjänsten har i sitt yttrande över för-slaget påtalat att bryggerier levererar drycker per tankbil direkt till res-taurangerna. Socialtjänsten har därmed haft begränsade möjligheter att
följa hur dryckesvanorna förändras. Alternativ B innebär förbättrademöjligheter i detta avseende."
Föreningen Länsstyrelsernas Alkoholhandläggare framhåller att kretsenpartihandlare bör avgränsas på ett mer precist sätt än vad utredningengjort. Föreningen förordar en begränsning av alternativ B på så sätt attendast "tillverkare och av tillverkare ägda distributionsbolag skall fåkomma ifråga för partihandelstillstånd". Vidare anser föreningen attnågon form av lämplighetsprövning också bör finnas.
Kammarrätten i Stockholm anför vissa farhågor beträffande alternativB så till vida att "detta alternativ ger inte i sig någon begränsning av an-talet aktörer på partihandelssidan och det kan förväntas medföra, i vartfall i ett inledningsskede, ett relativt omfattande arbete för tillstånds-myndigheten." Kammarrätten anser vidare att det "kan inte uteslutas attintresset för att erhålla tillstånd till partihandel blir stort."
Båda förslagen tillstyrkes av 5 remissinstanser; Generaltullstyrelsen,Kommerskollegium, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i Örebro länoch Grossist- förbundet Svensk Handel. Kammarrätten i Jönköping ochLänsrätten i Örebro län befarar att alternativ B kan medföra ökade kost-nader.
Avstyrker förslagen
Av de 29 remissinstanser som inkommit med svar avstyrker 12 de för-slag som redovisas i promemorian.
Av dessa anser 7 stycken att den nuvarandeordningenbör behållas tillsvidare. Socialstyrelsen, Folkhälksoinstitutet, Alkoholpolitiska kommis-sionen, Stockholms stad, Systembolaget AB och V&S Vin & Sprit ABanför att det är olämpligt att genomföra en uppluckring av det statligamonopolet på alkoholsidan innan förhandlingarna om medlemskap i EGär slutförda samt innan den Alkoholpolitiska kommissionen utrett ochtagit ställning i frågan.
Folkhälsoinstitutet anser att förslagen som behandlas i promemorian"innebär båda långtgående avsteg från de principer som ligger till grundför vår alkoholpolitik. Båda innebär inte bara att monopolet på importav starköl bryts utan också att rätten att importera starköl sprids ut på ettstort antal händer. Båda förslagen innebär vidare, om de genomförs, attdet privata vinstintresset får en markant förstärkt ställning på den sven-ska alkoholmarknaden. Det skulle i sin tur innebära påtagliga riskersåväl från folkhälsosynpunkt som från näringspolitiska synpunkter, någotsom också understryks i promemorian."
Alkoholpolitiska kommissionen anser att det inte går "att avvisa möj-ligheten att kommissionens överväganden om regeländringar kan kommaatt beröra frågor om monopolen." Kommissionen framhåller vidare att”det är önskvärt att de förslag som genomförs tillsammans utgör enhelhet och ett sammanhållet lagkomplex. Först då kan riskerna meddellösningar motverkas. Allmänt sett finns risk för förluster i följsamhettill de grundläggande principer som kommer att läggas fast i politiskordning. Förluster i rättssäkerhet och effektivitet tillhör också riskerna.
Bilaga 2
29 Enskildheter kan således behöva jämkas samman, samordnas eller even-tuellt bygga på gemensamma lösningar i fråga om t.ex. organisationeller offentlig kontroll."
Systembolaget anser att det är möjligt att även fortsättningsvis hävdaatt nuvarande lagstiftning skall tillämpas på ett icke diskriminerande sätt.Bolaget anför bl.a. "Det som fordras är att Systembolaget åtar sig att,genom Vin & Sprit, ta hem de märken av utländskt starköl som restau-rangerna vill köpa, att de utländska bryggerierna ges samma möjlighetersom de svenska att ge rabatter till restauranger, och att distributionengenom Systembolaget och Vin & Sprit sköts rationellt, så att den intekan anses innebära diskriminerande fördyring." Folkhälsoinstitutet anförliknande argument.
Vin & Sprit "föreslår att resultatet av kommissionens arbete avvaktassamt att bolaget, med bibehållande av importmonopolet, ges rätt tilldirektdistribution av utländskt starköl till restauranger."
Stockholms stad anser att frågan bör avgöras när den alkoholpolitiskakommissionen redovisat vilka övriga förändringar i den svenska alkohol-politiken som ett närmande till EG kräver och att de möjligheter somredan finns att främja konkurrensen måste tas till vara. Vidare anförsbl.a. att det finns skäl att behandla samtliga förändringar i ett samman-hang så att sociala problem kan minimeras samtidigt som onödig byrå-krati kan undvikas. Därför bör frågan om starkölsförsäljningen till res-tauranger slutligt avgöras först när kommissionens redovisning är känd.
Svenska Bryggareföreningen anser att "anpassningen av distributions-systemen inte bör ske samtidigt som den nödvändiga och av marknads-skäl framtvingade prissänkningen på alkoholdrycker." Föreningen anservidare att om det nuvarande systemet måste överges bör "alternativ B,som erbjuder de bästa möjligheterna att upprätthålla den nuvarandeaffärsmässiga och alkoholpolitiska standarden på verksamheten väljas."
Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet och Systembolaget anser att enandrahandslösning är att överväga att återgå till den ordning som gälldeföre år 1977, då Systembolaget formellt ansvarade för all starkölsförsälj-ning, dvs. även svenskt starköl. Slutligen anser dessa tre remissinstanseratt om importmonopolet tvingas överges bör antalet privata importörerbegränsas till vad som ofrånkomligen är nödvändigt, t.ex. att enbartomfatta tillverkare av starköl, såväl svenska som utländska.
Ytterligare 5 remissinstanser avvisar de förslag som redovisas i prome-morian; Östersunds kommun, Nykterhetsrörelsens Landsförbund, Ung-domens Nykterhetsförbund, Kristna Socialdemokraterna - Broderskaps-rörelsen samt Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- ochNarkotikafrågor (KSAN). Som huvudskäl redovisas alkoholpolitiskamotiv.
De förstnämnda organisationerna förordar i stället den ordning somgällde före år 1977, med Systembolaget som ensam ansvarig för allförsäljning av starköl.
Nykterhetsrörelsens Landsförbund anser att förslaget "utgör ett allvar-ligt hot mot 1977 års alkoholpolitiska beslut. Utredningen beaktar ej detav riksdag och regering antagna WHO-målet, som fått ökad intematio-
Bilaga 2
nell förståelse." Nykterhetsrörelsens Landsförbund anser vidare att ut- Prop. 1992/93:253redningen inte har beaktat ”möjligheten att Systembolaget skall kunna Bilaga 2handlägga ärendet i anslutning till att bryggeriet får koncession förmarknadsföring och distribution av varan. Med dagens data- och nät-verksteknik borde det administrativt vara enkelt att åstadkomma detta
förfarande."
31 Prop. 1992/93:253
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 17, 18, 23 och 49 §§ lagen (1977:293) omhandel med drycker skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17 §'Spritdrycker, vin och starköl får, med de undantag som anges i 18 §,införas till landet endast av partihandelsbolaget.
Spritdrycker, vin och starköl fårinte tas om hand på sätt som avsesi 8 § första stycket tullagen(1987:1065) av annan än parti-handelsbolaget. Sådana varor fårav annan än bolaget ej förvaras påannat tullager än sådant som harinrättats för förvaring av proviantm.m. I övrigt gäller lagen(1973:980) om transport, för-varing och förstöring av införsel-reglerade varor, m.m.
Spritdrycker och vin får inte tasom hand på sätt som avses i 8 §första stycket tullagen (1987:1065)av annan än partihandelsbolaget.Sådana varor får av annan änbolaget inte förvaras på annattullager än sådant som har inrät-tats för förvaring av proviantm.m. I övrigt gäller lagen(1973:980) om transport, för-varing och förstöring av införsel-reglerade varor, m.m.
Spritdrycker och sådant vin, som ej har tillverkats inom landet, fårsäljas för export endast av partihandelsbolaget.
18 §2
Spritdrycker, vin och starköl får införas till landet
1. av den som har rätt till tullfrihet enligt 6 § lagen (1987:1069) omtullfrihet m.m.,
2. av handelsresande som medför varan som prov, i och för dennesrörelse,
3. av resande eller av person, som utför arbete på transportmedel, föreget eller familjens bruk eller som gåva till närstående för dennes ellerdennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelas avregeringen,
4. i form av enstaka gåvoförsändelse till enskild person för denneseller dennes familjs personliga bruk enligt bestämmelser som meddelasav regeringen,
5. som proviant på fartyg eller luftfartyg enligt särskilda bestämmel-ser,
6. av en enskild person, som flyttar in till landet eller återvänder hitefter längre tids vistelse utomlands, om dryckerna är avsedda för egeteller familjens personliga bruk, enligt bestämmelser som meddelas avregeringen,
' Senaste lydelse 1987:1194.
2 Senaste lydelse 1987:1194.
32 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7. av en enskild person som har mottagit dryckerna i arv eller genomtestamente, om dryckerna är avsedda för eget eller familjens personligabruk, enligt bestämmelser som meddelas av regeringen.
Vin och starköl, som medföres som proviant på järnvägståg i inter-nationell trafik, får införas i den utsträckning som kräves för serveringav passagerare under tågets färd inom landet.
Starköl får införas till landet avden som tillverkar eller som harfått tillstånd att servera varan.
23 §3
Den som enligt lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, m.m. hartillstånd att tillverka vin får sälja av honom tillverkad vara för exportoch till partihandelsbolaget.
Bilaga 3
Den som har tillstånd att till-verka starköl får sälja sådan varaför export, till partihandels-bolaget, till detaljhandelsbolagetoch till annan tillverkare av stark-öl samt till den som har rätt attservera starköl.
Tillverkare av starköl får säljasådan vara för export, till parti-handelsbolaget, till detaljhandels-bolaget och till annan tillverkareav starköl samt till den som harrätt att servera starköl.
Överföres tillstånd till servering av alkoholdrycker enligt 36 § andrastycket på annan, får överlåtaren sälja sitt lager av dessa drycker till sinefterträdare.
För konkursbo eller dödsbo får utan hinder av bestämmelserna i dennalag spritdrycker, vin och starköl säljas till parti- eller detaljhandels-bolaget samt starköl och öl säljas till tillverkare av sådan dryck enligt deföreskrifter som meddelas av regeringen eller, efter regeringens bestäm-mande, Socialstyrelsen. Motsvarande gäller även i andra fall om särskil-da omständigheter annars visas föreligga.
49 Tillståndshavare är skyldig atthos detaljhandelsbolaget köpa allaspritdrycker, allt vin och allt ut-ländskt starköl som behövs förrörelsen.
§
Tillståndshavare är skyldig atthos detaljhandelsbolaget köpa allaspritdrycker och allt vin sombehövs för rörelsen.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
3 Senaste lydelse 1980:290.
33 Prop. 1992/93:253
Bilaga 4
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-05-28
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, regeringsrådet Stig von Bahr,justitierådet Inger Nyström.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 19 maj 1993 har rege-ringen på hemställan av statsrådet Bengt Westerberg beslutat inhämtalagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1977:293) omhandel med drycker.
Förslaget har inför lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn IngridStenkula.
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
34 Prop. 1992/93:253
Propositionen..................................1
Propositionens huvudsakliga innehåll ...................1
Propositionens lagförslag...........................2
Utdag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 juni 1993 .... 4
1. Inledning ................................4
2. Bakgrund ................................5
2.1 Riksdagen och alkoholpolitiken................5
2.2 Alkoholhandelsutredningen ..................6
2.3 Andra alkoholpolitiska utredningar .............6
2.4 Gällande ordning ........................7
2.5 Försäljning och konsumtion av starköl ...........7
2.6 Bryggerinäringens utveckling.................9
2.7 Bryggerinäringens inflytande inom
resturangbranschen ......................10
2.8 Ny konkurrenslagstiftning..................12
3. Överväganden och förslag .....................12
3.1 Allmänna synpunkter.....................12
3.2 Rätten till import av och partihandel med
starköl..............................14
4. Upprättat lagförslag.........................18
5. Specialmotivering ..........................18
6. Hemställan ..............................20
7. Beslut .................................20
Bilaga 1 Promemorians lagförslag...................21
Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden............27
Bilaga 3 Lagrådsremissens lagförslag.................32
Bilaga 4 Lagrådets yttrande.......................34
gotab 43940, Stockholm 1993