om ökade insatser för europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete
Prop.
1992/93:79
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp ibifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 november 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Per Westerberg
Våren 1992 beslöt riksdagen att till det under tolfte huvudtiteln upptagnaanslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete anvisa 211miljoner kronor.
Under förutsättning att avtalet om ett europeiskt ekonomiskt sam-arbetsområde, EES, träder i kraft den 1 januari 1993, skall från anslagetca 50 miljoner kronor betalas till EG:s FoU-budget. Beslutat stöd tillsvenska samarbetsprojekt inom EGts ramprogram för forskning ochteknisk utveckling, samt summan av projektansökningar för vilka kon-traktsskrivning kan bli aktuell före EES-avtalets ikraftträdande, överstigeranslaget med drygt 75 miljoner kronor. För att kunna medge stöd till desvenska projekt som nu behandlas i EG föreslås en ökning av anslaget med80 miljoner kronor.
1 Riksdagen 1992/93. 1 saml. Nr 79
Omtryckt
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 november 1992.
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden
B.Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Thurdin,Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet P. Westerberg
Under en följd av år har det svenska deltagandet i Europeiskagemenskapens, EG:s, forskningsprogram breddats och fördjupats. Målet iintegrationsprocessen kan sägas vara huvudsakligen nått när avtalet om etteuropeiskt ekonomiskt samarbetsområde (EES) träder i kraft och Sverigedärmed blir medlem i EG:s tredje ramprogram för forskning och tekniskutveckling. Svenska företag och institutioner får då samma rättigheter somEG:s företag och forskningsinstitutioner att delta i projekt, erhållaprojektstöd från EG:s FoU-budget samt att utnyttja forskningsresultat.Enligt avtalet skall Sverige bidra till EG:s FoU-budget enligt en BNP-baserad nyckel.
Våren 1992 beslöt riksdagen att till det under tolfte huvudtiteln upptagnaanslaget F 7. Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete förbudgetåret 1992/93 anvisa 211 miljoner kronor (prop. 1991/92:100, bet.1991/92:NU20, rskr. 1991/92:237). Av dessa disponeras 182,2 miljonerkronor av Närings- och teknikutvecklingsverket, NUTEK, för stöd tillprojekt som utförs inom ramen för EG:s ramprogram för forskning ochutveckling, FoU. NUTEK har per augusti 1992 fattat beslut om sådantprojektstöd till ett värde av 102 miljoner kronor. Svenska projekt-ansökningar som nu behandlas i EG och för vilka kontraktsskrivning kanbli aktuell före EES-avtalets ikraftträdande, uppgår till ett värde av 107miljoner kronor. Under förutsättning att EES-avtalet träder i kraft den 1januari 1993, skall från anslaget ca 50 miljoner kronor betalas till EG:sFoU-budget. Sammantagna överstiger dessa utgifter anslaget med drygt 75miljoner kronor.
Ett av målen för EG:s FoU-program är att stärka den europeiska industrinsvetenskapliga och tekniska bas och göra den mera konkurrenskraftig påden internationella marknaden. Inom de industriellt inriktade delarna avEG:s FoU-program växer fram system, koncept och standarder som är av-passade för den kommande inre marknaden. Denna blir av vital betydelseför svensk industri som således har ett starkt intresse av att kunna delta iden europeiska teknologiutvecklingen for att behålla och stärka sin posi-tion på den europeiska marknaden. En fortsatt breddning av samarbetet ärav detta skäl önskvärd speciellt på de industristrategiska områdena infor-mationsteknologi, telematiksystem, produktions- och material teknologim.fl. områden. Jag vill framhålla att omfattande energiforskning bedrivsinom EG. Det är av största vikt att svensk energiforskning deltar i interna-tionellt samarbete för att ytterligare höja den svenska forskningsnivån.Utveckling av icke-nukleär energi utgör en viktig del av EG:s tredjeramprogram för FoU. Budgeten för detta delprogram är i dag 1,2 mil-jarder kronor, men föreslås av EG-kommissionen öka till 2,5 miljarderkronor, varför potentialen för svenskt samarbete inom detta program dåockså vidgas.
Ett andra skäl för att bredda samarbetet är att svensk forskning så snartsom möjligt bör få ekonomisk utdelning av integrationen med den europe-iska forskningen. Genom att delta i många projekt kan den svenska FoU-verksamheten tillgodogöra sig det insatta bidraget till EG:s FoU-budget iform av projektstöd. Storleken på detta stöd står i direkt relation till antaletprojekt och storleken på de projekt som svenska företag och institutionerdeltar i. För att svenska företag och institutioner skall bli accepterade ochkunna delta i ett brett spektrum av projekt krävs att goda samarbetsrelatio-ner etableras tidigt när programmen startar. De industristrategiska pro-grammen inom EG:s tredje ramprogram är samtliga i sitt inledningsskedeunder år 1992. Projektdeltagarna formerar sig nu, vilket får betydelse forprogrammens hela livslängd. När projektdeltagarna väl har formerat sigoch programverksamheten är i gång kan det vara svårt for nya deltagareatt komma in i nya projekt.
Ett stort antal projekt med svenskt deltagande behandlas nu i EG. Kon-traktsskrivningar för dessa kan bli aktuella före EES-avtalets ikraftträdan-de. I de projekt som startar före denna tidpunkt måste det svenska delta-gandet finansieras nationellt under projektens hela livslängd. Inom dennuvarande ramen för anslaget till europeiskt forsknings- och utvecklings-samarbete medges inte sådant nationellt stöd till nya EG-projekt medsvenskt deltagande.
Om Sverige till fullo skall kunna utnyttja de möjligheter som EES-avtaleterbjuder bör svenska företag och institutioner ges tillfälle att delta i deindustristrategiska programmen från början. Om pågående kontraktsför-handlingar måste avbrytas innebär det att Sverige dels förlorar förtroende-kapital i EG, dels får en svag position i ett antal program under de när-maste åren.
Mot här angiven bakgrund föreslår jag en ökning av anslaget med 80 Prop. 1992/93:79miljoner kronor för nationellt stöd till projekt som startar före EES-avtaletsikraftträdande.
Jag avser att senare återkomma med förslag om den successiva förstärk-ning av Energiteknikfonden som erfordras med anledning av att anslagetför budgetåret 1992/93 finansieras med nu icke förbrukade medel i Energi-teknikfonden som står till regeringens förfogande.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete på tilläggs-budget till statsbudgeten for budgetåret 1992/93 under tolfte huvud-titeln anvisa ett reservationsanslag på 80 000 000 kr.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar attgenom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragandenhar lagt fram.
gotab 42226. Stockholm 1992