Ändringar i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produktrer som kan andvändas i massförstörelsesyfte m.m.

Regeringens proposition 1993/94:176

Ändringar i lagen (1991:341) om förbud mot P-utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

Regeringen bverlämnar denna proposition tiU rikscfegen. Stockhohn den 24 mars 1994

Cari Bildt

Ulf Dinkebpiel (Uttikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas fbrsfeg om vissa ändringar i fol.a. lagen (1991:341) om fbrfoud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massfbrstbrelsesyfte, m.m.(massfbrstbrelsefegen). Fbrslaget mnefoär att lagens tillämpningsområde utvidgas tiU att avse också konttoU av dels högteknologiprodukter som nu regleras i fbrordningen (1986:89) om fbrbud mot viss utfbrsel, oavsett om dessa är av utländsk eUer inhemsk tiUverkning, dels kämämnen cKh sådan utmstning som särskUt har stäUts i ordning fbr bearfoetning, användning eUer framställning av kämämnen, som det nu finns bestämmelser om i fegen (1984:3) om kämteknisk verksainhet. I fegen infbrs också bestämmelser som gbr det mbjUgt fbr regeringen att delegera prbvningen av tiUståndsärenden tiU den myndighet som regeringen bestämmer.

Massfbrstbrelsefegen fbresfes få en ny mbrik, nämUgen Lag om strategiska prcxlukter.

Lagändringama fbreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

1 Riksdagen 1993194. 1 samL Nr 176

Innehållsförteckning Prop. 1993/94:176

1 Fbrslag tiU riksdagsbeslut............. .............. 4

2 Lagtext .................................................... ... 5

2.1 Förslag tiU feg om ändring i lagen (1991:341) om fbrfoud mot utfbrsel av vissa produkter som kan användas i massfbrstbrelsesyfte, m.m 5

2.2 Fbrslag tiU lag om ändring i lagen (1984:3) om kämteknisk verksamhet .......................................................... 9

2.2 Fbrslag tiU lag om ändring i lagen (1988:205) om

rättsprbvning av vissa fbrvalttiingsfoeslut... 10

3 Ärendet och dess foeredning ......................... 11

4 Nuvarande ordning......................................... 13

4.1 Den intemationeUa utvecklingen och det svenska konttoUsystemet 13

4.2 Krigsmateriel ....................................... 14

4.3 Produkter och teknologi som kan användas i massfbrstbrelsesyfte, m.m 16

4.4 ExportkonttoU mom EU ......................... .. 21

5 Fbrslag tiU ny reglering................................... 22

5.1 Hbgteknologiprodukter av dual use-karaktär 22

5.2 Kämtekniska produkter och material........... .. 24

5.3 Undantog från kravet på utförseltiUstånd.... 26

5.4 Generalklausul ..................................... 27

5.5 Ändrad mforik på lagen om fbrfoud mot utfbrsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m........ 28

5.6 Tidpunkt för lagens Ucraftttädande ......... . 29

5.7 Rättsprövning........................................ 29

6 ExporticonttoUens organisation......................... 30

6.1 Handläggnmgen av ärenden avseende sttategiska produkter 30

6.2 En sammanhåUen organisation mom regeringskansUet 32

7 Resursbehov................................................. . 33

8 Förfetmingskommentar.................................... . 34

8.1 Förslaget tiU ändring i lagen (1991:341) om förbud mot utfbrsel av vissa produkter som kan användas i massfbrstbrelsesyfte, m.m 34

8.2 Förslaget tUl ändring i lagen (1984:3) om kämteknisk verksamhet 36

8.3 Fbrslaget tiU ändring i lagen (1988:205) om rätt- Prop. 1993/94:176

sprbvning av vissa fbrvalttiingsfoeslut........ 37

BUaga 1 Sammanfetming av foetänkandet KonttoUen bver

export av strategiskt känsUga varor (SOU 1993:56) . . 38

Bilaga 2 Ufredarens lagförslag ......................... 45

BUaga 3 Sammanfettning av remissyttranden bver foe tänkandet (SOU 1993:56) KonttoUen bver export av strategiskt känsUga varor ................. 49

Bilaga 4 Lagrådsremissens fegtext...................... 57

1.1 Fbrslaget tiU lag om ändring i fegen (1991:341) om fbrfoud mot utfbrsel av vissa produkter som kan användas i massfbrstbrelsesyfte, m.m 57

1.2 Fbrslaget tiU ändring i lagen (1984:3) om kärateknisk verksainhet 60

1.3 Fbrslaget tiU feg om ändring i lagen (1988:205) om rättsprbvnmg av vissa fbrvalttungsfoeslut................................. 61

BUaga 5 Lagrådets yttrande............................. 63

Utdrag ur protokoU vid regeringssainmanträde

den 24 mars 1994................................................. 64

Rättsdatofolad..................................................... 65

1 Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1993/94:176

Regeringen fbreslår att riksdagen antar regeringens fbrsfeg tiU

1. lag om ändring i fegen (1991:341) om förbud mot utfbrsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.,

2. lag om ändring i fegen (1984:3) om kämteknisk verksamhet,

3. lag om ändring i fegen (1988:205) om rättsprbvning av vissa förvaltningsbeslut.

2 Lagtext Prop. 1993/94:176

Regeringen har fbljande förslag tiU lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

Härigenom fbreskrivs i fråga om lagen (1991:341) om fbrbud mot utfbrsel av vissa produkter som kan användas i massfbrstbrelsesyfte, m.m.

dels att mbriken tiU lagen samt 1, 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ skaU ha fbljande lydelse,

dels att 6 a § med ändring av dess lydelse enUgt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skaU ha fbljande lydelse,

dels att det i lagen skaU infbras en ny paragraf, 1 a §, av fbljande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreskigen lydebe

Lag om förbud mot utförsel av Lag om strategiska produkter vissa produkter som kan anvärulas i massförstörebesyfie, m.m.

l§'

Lagen gäUer i den utsträckning regeringen fbreskriver

1. fuUständiga rofoot- och raketsystem och andra ofoemannade luft-ferkoster som kan utnyttjas som foärare av massfbrstbrelsevapen,

2. delsystem, komponenter och konstmktionsmaterial fbr system som avses i 1 och som kan uppnå en räckvidd av minst 300 kUometer,

3. provnings- och tiUverkningsutmsbimg för system, delsystem och komponenter som avses i 1 och 2,

4. foiologiska agenser som kan användas i foiologiska vapen och kemiska produkter som kan användas fbr tiUverkning av kemiska vapen (kemiska prekursorer),

5. utmstning som kan användas fbr tiUverkning av foiologiska eUer kenuska vapen samt av sådana foiologiska agenser och kenuska prekursorer som avses i 4,

6. kämämnen, mineraler med haU av kämämne, vad som framstälUs av kämämne eller varor där sådarui ämnen ingår.

' Senaste lydelse 1993:106.

6. uttnstning eUer material som är av VäsentUg betydebe fbr framställning av kämladdningar och inte omfattas av lagen (1984:3) om kämteknisk verksamhet, och

7. programvam fbr automatisk datafoehandling och annan programvara särskUt utformade fbr prcxlukter som avses i 1-3 eUer sådan uttaisbiing som avses i 5-6.

7. utrustning eller material som har SärskiU konstruerctts eller iordningstälUs för bearbetning, användning eller framställning av kämämnen.

8. utmstning eUer material som kan användas fbr fiamstäUning av kämladdningar.

9. andra högteknologiska produkter som direkt eller irulirekt kan användas i förstörelse bringande syfte, och

10. programvaror fbr automatisk datafoehandling och andra programvaror särskUt utformade fbr prcxlukter som avses i 1-3 och 9 eller sådan utmstning eller material som avses i 5, 7 och 8.

Prop. 1993/94:176

1 a§

Frågor om tillstånd enUgt denna lag prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

2a f

I denna feg fbrsfes med

tillhandahållande: fbrsäljnmg, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva eller fbrmedling,

tillverkningsrätt: varje rätt att tiUverka en produkt som omfettos av lagens bestämmelser,

kämämne: uran, plutonium eller andra ämnen som används eller kan användas för utvinning av kämenergi (kämbränsle) eller föreningar där ett sådaru ämne ingår, torium eller andra ämnen som är ägnade att omvandlas till kämbränsle eller föreningar där ett sådant ämne ingår, och använt

Senaste lydelse 1993:106.

kämbränsle som inte har placerats i slutförvar

Prop. 1993/94:176

3§'

Produkter som avses i 1 § får mte fbras ut ur landet utan tiUstånd av regeringen. I fräga om programvara som avses i I § 7 UkstoUs med utfbrsel bverfbring tiU utlandet genom telekommunikation eller på annat Uknande sätt.

Produkter som avses i 1 § får mte fbras ut ur landet utan tiUstånd. I fråga om programvaror som avses i I § 70 UkstäUs med utförsel bverfbring tiU utiandet genom telekommunUcation eUer på annat Uknande sätt.

Regeringen får meddela föreskrifter om undamag från detta tiUståndskrav för utförsel tiU vissa kinder av vissa produkter.

5§

Avtal som innefoär upplåtelse eUer

överlåtelse av tiUverkningsrätt tiU

produkter som avses i 1 §

1-6 tiU någon i utiandet får mte

ingås här i landet utan tiUstånd av

regeringen.

Svenska myndigheter, svenska fbretog samt den som är bosatt eller stodigvarande vistos här får inte heUer utom landet mgå sådant avtal utan tillstånd av regeringen.

Avtal som innefoär upplåtelse eUer bverlåtelse av tillverkningsrätt tiU produkter som avses i 1 § l-5 och 7-9 tiU någon i utiandet får inte mgås här i landet utan tiUstånd.

Svenska myndigheter, svenska fbrefeg samt den som är foosatt eUer stodigvarande vistos här får mte heUer utom landet mgå sådant avtal utan tiUstånd.

5a§'

Avtal om tUlägg tiU eUer ändring av avtal av det slag som kräver tiUstånd enligt 5 § får inte ingås utan tiUstånd, om ändringen eUer tillägget avser

Avtal om tillägg tiU eUer ändring av avtal av det slag som kräver tiUstånd enUgt 5 § får inte ingås utan tUlstånd av regeringen, om ändringen eUer tiUägget avser

1. de produkter som omfettas av avtalet,

2. vidareupplåtelse eUer vidarebverlåtelse av rätt enUgt avtalet.

Senaste lydelse 1993:106. ■* Senaste lydelse 1993:106. ' Senaste lydelse 1993:106.

3. rätt att tiiUhandahåUa produkt tiU mottogare som inte angivits Prop. 1993/94:176 tidigare, eUer

4. fbrlängning av avtalets gUtighetstid.

6§*

Produkter som avses i 1 § (x;h som finns i utiandet får mte här i landet tillhandahåUas åt någon i utlandet utan dllstånd av regeringen.

Svenska myndigheter, svenska fbreteg samt den som är bosatt eUer stodigvarande vistos här får inte heUer i utiandet tillhandahålfe sådana prcxlukter utan tiUstånd av regeringen.

Produkter som avses i 1 § och som finns i utlandet fär inte här i fendet tillhandahållas åt någon i utiandet utan tiUstånd.

Svenska myndigheter, svenska fbretog samt den som är bosatt eUer stadigvarande vistas här fär mte heUer i udandet tillhandahåUa sådana produkter utan tiUstånd.

6a§

Prcxlukter som avses i 1 § 4 får inte fbras in i landet utan tiUstånd.

Produkter som avses i 1 § 4 får inte fbras in i landet utan tiUstånd av regeringen eller den myruiighet som regeringen bestämmer.

Regeringen får meddela fbreskrifter om undanteg från dette tiUståndskrav fbr vissa prcxlukter eUer fbr mfbrsel från vissa länder.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

* Senaste lydelse 1993:106.

' Lydelse enligt prop. 1993/94:120.

2.2 Förslag till ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Prop. 1993/94:176

Härigenom fbreskrivs att 1 § lagen (1984:3) om kärateknisk verksamhet skaU ha fbljande lydelse.

Nuvamnde lydebe

Föreslagen lydebe

\%

Denna lag gäUer kämteknisk verksamhet, m.m. Med sådan verksamhet avses

1. uppförande, mnehav eUer drift av kämteknisk anläggning,

2. fbrvärv, mnehav, överfetelse, hantering, bearfoebiing, ttansport av eller annan foefettning med kämämne eUer kämavfeU,

3. mfbrsel tiU riket och utförsel 3. mfbrsel tiU riket av kärnämne ur riket av kärnämne eUer kära- eUer kämavfeU, och

avfåU,

4. utfbrsel ur riket av kämayfaU.

4. utfbrsel ur riket av

a. mineral med haU av kämämne,

b. vad som har framstälUs av kämämne eller vam i viUcen sådartt ämne ingår,

c. utrustning eller material som har SärskiU konstruerats eller iordningsstäUts för bearbetning, användning eller framställning av kämämne, i den utsträckning regeringen föreskriver, och

5. upplåtebe eller överlåtelse från svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadlgvamnde vistas här i riket tiU någon i utlandet av rätt att tillverka sådan utrustning eller sådant material som avses i 4 c, i den utsträckning regeringen föreskriver.

Denna lag tiäder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Senaste lydelse 1993:107.

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om Prop. 1993/94:176

rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut

Härigenom foreskrivs att 2 § lagen (1988:205) om rättsprbvning av vissa förvaltningsbeslut skaU ha följande lydelse.

Nuvarande lydebe Föreskigen lydebe

2r

Lagen gäUer inte beslut av en sådan nämnd vars sammansättning är bestämd i lag och vars ordfbrande skaU vara eUer ha varit ordinarie domare. Lagen gäUer inte heUer

1. beslut av arrendenämnd, hyresnämnd eUer bvervakningsnämnd,

2. foeslut om svenskt medfoorgarskap,

3. foeslut om utiänningars vistelse i riket,

4. foeslut om värnpliktigas eUer reservpersonals inkaUelse eUer tjänstgbring mom fbrsvarsmakten,

5. foeslut enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

6. foeslut som rbr skatter eUer avgifter,

7. foeslut enUgt lagen (1992:1602) om valuto- och kreditreglering eller beslut i frågor om aUmän lUcviditetsindragning eller allmän prisreglering,

8. andra beslut enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel än sådana som avser återkallelse av tiUstånd enUgt 3 eUer 4 §,

9. foeslut om tillstånd tUl sådan 9. foeslut om tUlstånd tiU sådan verksamhet som avses i 1 § 3 - 5 verksamhet som avses i I § 3 - 4 lagen (1984:3) om kärateknisk lagen (1984:3) om kämteknisk verksainhet, verksamhet,

10. foeslut enligt lagen 10. beslut enligt lagen (1991:341) omförbud mot utförsel (1991:341) om strategiska pro- av vissa produkter som kan dukter

användas i massförstörelsesyfte, m.m.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer

10 Senaste lydelse 1992:1606.

3 Ärendet och dess beredning Prop. 1993/94:176

Sverige utbvar i likhet med andra västiiga industriländer konttoU bver utfbrseln av strategiskt känsUga varor TiU sådana räknas i internationella sammanhang inte foara traditioneU krigsmateriel utan också en rad produkter med foåde civU ckU mihtär användning, s.k. dual use-prcxlukter. Dessa produkter kan fbmtom sm etefolerade civife användning också fomkas fbr framställning eUer användning av massfbrstbrelsevapen och annan krigsmateriel eUer fbr andra miUtära syften.

Den svenska konttoUen foaseras på ett antal fegar och fbrordningar. Export m.m. av krigsmateriel konfroUeras i enUghet med fegen (1992:1300) om krigsmateriel (krigsmaterieUagen) och tiUhbrande förordning (SFS 1992:1303). Exporten av kämteknisk utmsttiing konttoUeras enligt lagen (1984:3) om kärateknisk verksamhet (kära-teknUdagen) och tiUhbrande fbrordning (SFS 1984:14). Produkter som kan användas i syfte att åstedkomma massfbrstbrelse konttoUeras enUgt lagen (1991:341) om fbrfoud mot utfbrsel av vissa prcxlukter som kan användas i massfbrstbrelsesyfte, m.m. (massfbrstbrelsefegen) och därtiU hörande fbrordning (SFS 1991:343). Export av vissa hbgteknologiska produkter konttoUeras enUgt fbrordningen (1986:89) om fbrfoud mot viss utfbrsel (hbgteknologifbrordningen). Genom denna sistaämnda fbrordning fbrfojuds export av vissa varor som är tiUverkade i utiandet och som är föremål för exportrestriktioner i tUlverkningslandet.

Flertalet ärenden enligt krigsmateriellagen, massfbrstbrelsefegen och käratekniklagen prbvas av regeringen. I handläggningen av dessa ärenden deltar flera departement och myndigheter. En central roU spelas av KrigsmaterieUnspektionen (KMI) inom Utrikesdepartementets handelsavdelning som bereder ärenden enUgt krigsmaterieUagen och massfbr-störelselagen. Ärenden som faUer under käratekniklagen bereds i dag inom Miljb- och natarresursdepartementet tiUsammans med Utrikesdepartementets politiska avdehiing och efter yttrande från Stetens kämkraftinspektion (SKI). SKI prbvar vissa ärenden avseende utfbrsel av små mängder kämämne. Ärenden som rbr hbgteknologiexporten handläggs på Utrikesdepartementets handelsavdelning. Medgivande tiU utfbrsel av hbgteknologi i enskilda ärenden lämnas av tallmyndighetema.

Det nuvarande regelverket och organisationen för att hantera det är fbr den enskUde svåröverskådUgt. Samma produkt kan omfettes av konfroU enUgt mer än ett regelverk och ingen myndighet har ett samfet grepp bver hela området. Av denna anledrung är en bversyn av systemet påkaUad.

Ett annat vUctigt motiv fbr en bversyn är att den intemationeUa ut veckUngen på exportkonfrollens område efter det kaUa krigets slut har ändrat inriktning. En rad västUga mdustriländer foedrev under stbrre delen av efterkrigstiden ett samarfoete för att hindra flödet av högtekno logi tiU det dåvarande östiilocket. Motivet fbr detta embargo har nu fbrsvunnit i och med det foma bstblockets upplbsning. Däremot växer foehovet att konfroUera fol.a. exporten tiU sådana länder som misstänks sttäva efter att fbrvärva eUer vUja tiUverka oUka former av massfbr- jj

störelsevapen. Ansträngningar gbrs i olika sammanhang att samla

vUctigare exportländer i ett interaationeUt samarfoete i syfte att fbrhindra Prop. 1993/94:176 spridnmgen tiU sådana länder av sttategiskt känsUga produkter och teknologi. För att Sverige ftiUt ut skaU kunna engagera sig i dette samarfoete krävs vissa fbrändringar i det system som hos oss tillämpas fbr konttoUen över bl.a. exporten av sådana produkter cx:h teknologi.

Samarfoetet på exportkontroUens omräde utveckfes nu ocksä inom Europeiska unionen, EU, foäde när det gäUer principer och kriterier fbr vapenexport CKh när det gäUer konfroUen över export av andra strategiska varor. Vad gäUer de senare prcxluktema är amfoitionen att åstedkomma en så långtgående harmonisering av medlemsländemas exportkonttoU gentemot utomstående länder, att dessa produkter - i enUghet med principen om den fria rbrUgheten pä EG:s inre marknad -kan tiUåtes att röra sig fritt inom unionen.

Mot foakgmnd av de brister som kunde identifieras i vårt nuvarande system fbr bl.a. exportkonttoU och de krav som den intemationelfe utvecklingen fbrväntodes stälfe, tillkaUade regeringen i oktofoer 1992 en särskUd utredare med uppdrag att "i ljuset av den interaationeUa utvecklingen pä exportkonttoUens område foedbma hur Sveriges konttoU bver exporten av strategiskt känsUga varor i fiamtiden fobr vara utformad och hur den fobr organiseras."

Ufredaren fede i juni 1993 fram sitt betänkande, KonttoUen bver export av strategiskt känsUga varor (SOU 1993:56). Betänkandet har remissbehandlats.

En sammanfettning av betänkandet finns i bilaga 1. Betänkandets lagsfbrslag finns i bilaga 2. En fbrteckning bver remissinstanseraa och en sammanstäUning av remissyttrandena finns i bilaga 3.

Lagrådet

Regeringen beslutode den 3 mars 1994 att inhämte Lagrådets yttrande

bver de lagförslag som finns i bikiga 4.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 5.

Lagrådet fbreslår en ändring i 3 § andra stycket i fbrslaget tiU ändring i

massfbrstbrelsefegen.

Regeringen har i propositionen fbljt Lagrädets fbrsfeg. Dessutom har

vissa redaktionelfe ändringar gjorts i lagtexten. Regeringen återkommer

tiU Lagrådets synpunkter i avsnitt 5.3 och i fbrfettningskommentaren tiU

ändringama av massfbrstbrelsefegen.

4 Nuvarande ordning Prop. 1993/94:176

4.1 Den intemationella utvecklingen och det svenska kontrollsystemet

Flertalet industriländer tillämpar en konbroU över utfbrseln av strategiskt känsUga pnxlukter. KonttoUen avser dels krigsmateriel och dels sådana prcxlukter som har en eteblerad civU användning men som CKksä kan utayttjas i massfbrstbrelsesyfte eUer annars i fbrstörelseforingande syfte. Den mtemationeUa utvecklingen pä fol.a. exportkontroUens omräde har under efterkrigstiden prägfets av de motsättningar som rätt mellan stormakterna. Fbrente stetema och dess NATO-aUierade har haft som mäl att fbrhindra export av krigsmateriel, kärateknik och högteknologi tiU Warszawapaktens medlemmar cx;h andra kommunistländer. Samaifoetet meUan NATO-ländema på exportkonttoUens område har bedrivits inom ramen fbr ett särskUt organ, COCOM (Coordinating Committee for Multilateral Export Conttols), som bUdades år 1949.

Warszawapaktens upplbsning cx:h Sovjetanionens sbnderfeU har lett tiU en helt ny sitaation pä exportkontroUens område. En successiv avveckling har inletts av det bst-västUga teknologiemfoargot. Samtidigt växer oron efter Gulfkriget fbr att strategiskt känsUga produkter och teknologi skaU spridas tiU sådana länder där de kommer tiU användning fbr att utveckla oUka slag av massfbrstbrelsevapen och konventioneUa vapensystem.

Ett intemationeUt samarfoete fbr att fbrhindra en sådan spridning har under senare år vuxit fram. Ett foegränsat antal länder, därifoland Sverige, har enats om ett samarfoete om exportkonttoU fbr att fbrhindra spridningen av nussUer och missUteknologi liksom av prcxlukter som kan användas fbr fiamstäUning av kemiska cx;h foiologiska stridsmedel. Ett motsvarande samarfoete har mletts när det gäUer viss kämteknisk utmstning. Fbrente nationemas konvention om förfoud mot utveckling, prcxluktion, innehav och användning av kemiska vapen samt deras fbrstbring omfettar också restriktioner fbr export av vissa ämnen som kan användas i kemiska vapen eUer utgbra utgångsämnen fbr sädana.

Ambitioneraa inriktes nu på att ytterUgare foygga ut det interaationeUa samarfoetet tiU att omfette fler länder och avse fler produkter. Ett exempel är en mfojudan som COCOM-ländema är 1992 riktede tiU de foraa Warszawapakts-ländema tiU ett samarbete fbr att ge dessa länder mbjUghet att infbra en egen exportkonttoU cx;h i takt med att dette gbrs få tiUgång tiU tidigare emfoargofoelagcfe produkter. Initfetivet är nu bverspelat, sedan foeslut tegits om att avveckfe COCOM tiU den 31 mars 1994 och i StäUet upprätte ett nytt samarbete om exportkonttoU med en bredare deltegarkrets som skaU vara inrikted på att fbrhindra export av strategiskt känsUga produkter tUl destinationer där man kan misstänka att de kan komma tiiU användning för utveckling cKh framställning av massfbrstbrelsevapen eUer fbr destefoUiserande mstning.

Inom EU pågår ett arbete att hamonisera medlemsländeraas export-konfroUsystem fbr strategiskt känsUga prcxlukter. Sedan den mre marknaden genomfbrts inom EU och gränskonttoUeraa avskaffats mellan

medlemmama, uppstär utan gemensamma normer fbr hur exportkonfrol- Prop. 1993/94:176

len skaU bedrivas en risk fbr att utfbrsel tiU tredje land sker via det land

som har den minst stränga konttoUen. Vid ett medlemskap kommer

krav att StäUas på Sverige att vår exportkonttoll gentemot tredje land

håller EU:s standard. Risk uppstår aimars att exportkonttoUen i varans

urspmngsland kan kringgås genom utfbrsel tiU tredje länder vfe

Sverige.

Sverige har under lång tid varit en aktiv deltegare i det mtemationelfe arfoetet fbr fred, avspänning och mstamgskonttoU. VUctiga delar i svensk nedmstningspoUtik är bl.a. ett stärkande av icke-spridningsfbr-draget beträffande kämvapen (NPT) och förstärkte icke-spridningsåt-gärder foeträffande andra massfbrstbrelsevapen tx:h missUteknologi. Den svenska konfroUen bver exporten av strategiskt känsUga produkter och teknologi utgbr ett medel fbr att foegränsa den mtemationeUa spridningen av konventioneU krigsmateriel och av massfbrstbrelsevapen. Konfrollen har således huvudsakUgen utrikes- och säkerhetspoUtiska motiv.

Samtidigt är det en strävan att ge exportkonttoUen en sådan utformning att våra handelspoUtiska mtressen tiUvarates. En vUctig uppgift är att medverka tiU att fol.a. trygga Sveriges unport av hbgteknologiprodukter, så att svenska fbreteg mte riskerar att hamna i ett underläge gentemot sina utiändska konkurrenter Den konttoU av exporten av hbgteknologiprodukter som hittiUs skett har haft tiU syfte att förhindra att Sveriges territorium utayttjas för att kringgå andra länders export-konttollfoestämmelser

Fbr Sverige med sitt stora utrikeshandelsfoeroende är den intemationella utvecklingen och det intemationella samarfoetet på exportkonttol-lens område av stbrste foetydelse. Exportkonttollen i Sverige liksom i flertalet västUga mdustriländer får sin utformning aUt mer i en växelverkan meUan intemationeUt samarfoete och nationeUa bverväganden. Denna tendens kan fbrväntes ytterUgare fbrstärkas under kommande år.

4.2 Krigsmateriel

Sverige tUlämpar sedan lång tid en strikt konttoU bver fol.a. exporten av krigsmateriel. Fbrfoud mot utförsel av krigsmateriel infbrdes i Sverige redan år 1918. Den nu gäUande lagen (1992:1300) om krigsmateriel (krigsmaterieUagen) ttädde i kraft den 1 januari 1993 och ersatte den tidigare lagen (1983:1034) om konfroU bver tiUverkningen av krigsmateriel, m.m., den s.k. tiUverkningslagen och lagen (1988:558) om fbrfoud mot utfbrsel av krigsmateriel, m.m., den s.k. utfbrsellagen. EnUgt krigsmaterieUagen har regeringen att utfärda fbreskrifter om viUca produkter som skaU anses utgbra krigsmateriel. Detto har skett i förordnmgen (1992:1303) om krigsmateriel (krigsmaterielfbrordningen), där produktema indefes i krigsmateriel fbr strid och bvrig krigsmateriel.

Lagstiftningen mnebär att regeringen konfroUerar utfbrsel och annan utiandssamverkan avseende krigsmateriel på gmndval av Sveriges utrikes-, fbrsvars- och säkerhetspoUtiska intressen. Regeringen tillmäter

också fbrhåUandena i mottogarlandet avgbrande betydelse fbr om export Prop. 1993/94:176

skaU tiUåtos eUer mte. Genom lagen konttoUeras inte foara utfbrsel av

krigsmateriel utan också tiUverkning av krigsmateriel, avtal med nägon

i utiandet om rätt att tiUverka krigsmateriel och samarfoetsavtal på dette

område, m.m. Praktiskt teget aUa länder, som exporterar krigsmateriel,

tiiUämpar en liknande konttoU.

I enskilda ärenden, som feUer under fegen, krävs tiUstånd av regeringen, som därvid skaU foeakte de riktlinjer som redovisades i propositionen 1991/92:174 om feg om krigsmateriel. EnUgt dessa är huvudfbmtsättningen för tiUstånd tiU utfbrsel eUer annan form av utlandssamverkan, att denna är erforderUg fbr att tiUgodose det svenska fbrsvarets foehov av materiel eUer kunnande. Utlandssamverkan måste sålunda medfbra en fbrdel fbr det svenska försvaret i form av foifoehåUen eUer bkad teknologisk kompetens eUer foefeggning i den svenska krigs-materieUndustrin. En fbmtsättning är också att bl.a. utfbrseln är säkerhetspolitiskt acceptobel och inte står i strid med principema och målen fbr Sveriges utrikespoUtik. Det fbmtsätts att inga utrikespoUtiska hinder finns vid bl.a. utförsel tiU de nordiska eUer traditioneUt neutrala ländema i Europa, men även utfbrsel tiU dessa Uksom annan utiandsam-verkan kräver regeringens tiUstånd. I takt med att samarbetet med ländema inom EU byggs ut, fobr samma principer fbr utfbrsel CKh annan utiandssamverkan tiUämpas i fråga om dessa länder

Hinder mot utfbrsel eUer annan utiandssamverkan finns om detto skulle strida mot en intemationeU bverenskommelse som Sverige tillttätt, mot foeslut av Fbrento nationeraas (FN:s) säkerhetsråd eUer mot foUcrättsliga regler om export från en neutral stot under krig. TiUstånd för utfbrsel eUer annan utiandssamverkan avseende krigsmateriel för strid fobr inte ges om det förekommer omfetfande och grova kränkningar av de mänskUga rättigheteraa i mottogarstoten, om denna foefinner sig i väpnad konflikt med arman stot, har inre väpnade oroUgheter eUer foefinner sig i en interaationeU konflikt som kan foefaras leda tiU krig. Fbr fol.a. utfbrsel av bvrig krigsmateriel gäUer något annorlunda riktlinjer. Ett tiUstånd kan återkaUas av regeringen om någon av lagens föreskrifter mte har följts, om t.ex.foUcrättsligt foindande sanktioner mtiäder eUer andra särskUda omständigheter fbreUgger.

Ingen glofoal bverenskommelse reglerar handeln med konventionelfe vapen, ttots att aUtsedan 1920-talet flera fbrsbk gjorts. Under senare år har FN fettot foeslut om fbrfoud mot export av vapen tiU enskUda länder bl.a. Haiti, Irak, det foraa Jugoslavien, SomaUa, Libyen och Liberia. Sverige är som ovan anfbrts skyldigt att efterkomma sådana beslut.

Efter kriget vid Persiska viken inledde säkerhetsrådets permanento medlemmar (P-5 stoteraa) diskussioner om ett samarbete fbr att foe gränsa vapenexporten tiU MeUanbstera. De fem har enats om att under rätto varandra i fbrväg om planerad export av vissa kategorier av vapen till ländema i regionen. Samarfoetet har dcx;k under senare tid mte kunnat utvecklas vidare på det sätt som man hade avsett. FN:s general- fbrsamling antog vidare år 1991 en resolution i viUcen medlemsländeraa uppmanas att årUgen redovisa sm export av vissa tyngre konventioneUa 15

vapen. Sverige har lämnat en sådan redogbrelse fbr år 1992.

COCOM (Coordinating Conunittee for Multifeteral Export Conttols) Prop. 1993/94:176 foUdades är 1949 av USA och andra NATO-länder fbr att samordna konttoUen bver exporten av strategiskt känsUga prcxlukter cx;h vapen tiU dåvarande Sovjetanionen och dess alUerade samt Kina. Inom COCOM har man utarbetet gemensamma riktlinjer och Ustor över kontroUerade prcxlukter. För krigsmateriel gäUer "The Intemational Munitions List". Beslut har nyUgen fettets om att avveckla COCOM (x;h i stäUet upprätta ett nytt mteraationeUt samarfoete avsett att om&tte säväl krigsmateriel som dual use-produkter, dvs.produkter som har bäde civU och miUtär användning. Samarbetet avses fä en bredare deltegarkrets. Det är ej tänkt att vara rikted mot de foma öststetema utan i stäUet vara inriktet på att fbrhindra export av strategiskt känsUga prcxlukter tiU destinationer där man kan misstänka att de kan komma tiU användning fbr framstäUning av massfbrstbrelsevapen eUer för destebiUserande mstning. Försfeg har fegts fram om att samarbetet CKksä skaU etefolera gemensamma kriterier för vapenexport cxh en fbrpUktelse att lämna underrättelse om stbrre exportefifarer, men nägon enighet om utformningen av samaifoetet på denna punkt har ännu mte nätts.

Inom EU gäUer att en medlemsstet, i enUghet med artikel 223 i Romfbrdraget, har rätt att vidte de åtgärder som den finner nödvändiga fbr att skydcfe väsentUga säkerhetsintressen som har samfoand med produktion av eUer handel med krigsmateriel. Dette mnefoär att krigsmaterielexporten är undantogen från den inre marknadens bestämmeler om den fria rörUghet fbr varor, som skaU gälfe meUan medlemsländerna. Ett arbete pågår fbr närvarande med att modemisera den fbrteckning över krigsmateriel som skaU vara tiUämpUg med avseende pä artikel 223 i Romfbrdraget. EG-länderaa kom är 1992 bverens om åtte kriterier som de avser foeakte vid foeslut om sin krigsmaterielexport. Dessa kriterier svarar väl mot de kriterier som tiUämpas vid den svenska tiUständsgivnmgen. EU-länderna kan med enhäUighet fette foeslut om vapenemfoargon mot enskUda länder. Ett EU-land kan aUtid gå längre i sma restriktioner mot ett visst land, än vad det gemensamma ställningstegandet omfettar.

Den mtemationeUa utvecklingen vad gäUer krigsmaterielexport m.m. fobr fbr närvarande inte fbranleda någon ändring av den svenska fegstiftningen. Ett svenskt medlemskap i EU skuUe inte heUer ändra foehovet av eUer fbmtsättningama fbr en pä gmndval av vär egen utrikes-, fbrsvars- cx;h säkerhetspoUtik utformad reglering cx;h konttoU på krigsmaterielområdet. Däremot torde krigsmaterielfbrteckningen, som redan nu tiU sin form och disposition står nära EU-ländemas fbrteckning, vid ett medlemskap tiehöva bringas i fiiU bverensstämmelse med denna.

4.3 Produkter och teknologi som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

16 Ett omfetiande intemationeUt samarbete har under senare är vuxit fram fbr att fbrhindra spridningen av dels massfbrstbrelsevapen (kämvapen, kemiska och foiologiska vapen) samt missUer och andra ofoemannade

luftferkoster med viss lastfbrmåga och räckvidd som kan transportera Prop. 1993/94:176 massförstörelsevapen, dels produkter cx;h komponenter som kan användas fbr utveckling, framställning eUer användning av dessa vapen och dels vissa andra produkter av strategisk foetydelse. Sverige deltar sedan år 1991 i det intemationelfe samarfoetet att kontroUera fol.a. handeln med dual use-prcxlukter pä dessa områden, vilket återspeglas i massfbrstbrelsefegen.

Kämteknisk utrustning

Det intemationeUa samarfoetet fbr att foegränsa spridningen av kämvapen gmndas på icke-spridningsavtalet (Non ProUferation Treaty, NPT) som trädde i kraft år 1970. TiU avtalet är i dag 162 steter anslutna, vilka steter utfast sig att fbrhindra kämvapenspridning och att verka fbr en aUmän käravapennedmstning. NPT foehandlar kämvapen och kämladdningar samt teknologi och utmstning som är av foetydelse fbr foearfoetaing, användning eUer framställning av kämämne. Bärare av käravapen, t.ex. raketer och rofootar, omfettas däremot inte. I avtalet åtar sig de parter som ej fbrfogar över käravapen att inte förvärva, tillverka eUer te emot foistånd fbr att tiUverka käravapen eUer andra käraladdningar. Sverige ratificerade NPT år 1969. NPT fbrfojuder inte export av de produkter som foerbrs av avtalet men fbreskriver att sådana produkter endast får tillhandahåUas, om käraämnet i mottegarlandet kommer att omfettes av konttoU av det interaationella atomenergiorganet, lAEA. Utmstning i sig stäUs däremot inte under konttoU enUgt NPT utan endast det kämämne som framstäUs, används eUer foearfoetes med hjälp av utmstningen. Kämladdningar omfettos i Sverige av krigsmateriellagstiftningen.

Fbr att feststäUa vilken slags utmstning och material som skuUe omfettos av NPT utarbetode en gmpp av femton länder med egen tiUverkning av kämteknisk utmstning, däribland Sverige, under åren 1971-1974 gemensamma riktlinjer fbr en toUcning och tiUämpning av fbr-draget. Arfoetet foedrevs i en kommitté, den s.k. Zangger-kommittén, som år 1974 presenterade två memoranda som anger vilka material och vilken utmstning som avses i NPT och som skaU utibsa konttoU genom L\EA.

Genom en ändring i dåvarande atomenergilagen (1956:306) infbrdes år 1972 foestämmelser som gjorde det mbjUgt fbr regeringen att tiil-ståndsfoelägga utfbrsel av viss kärateknisk utmstning. Lagen mnehbU sedan tidigare fbrfoud mot utfbrsel av kämänmen (uran, plutonium, m.m.) utan särskUt tiUstånd av regeringen. Utgående från Zangger-kommitténs rekommendationer utfärdade regeringen år 1975 fbrordningen (1975:20) om fbrbud mot utfbrsel av utmsttiing eUer materiel fbr utvinning av atomenergi m.m. Atomenergilagen omarfoetodes år 1984 tiU lagen (1984:3) om kämteknisk verksamhet (kärateknUdagen).

Som ett komplement tiU NPT-samarfoetet har en gmpp stoter (fbr närvarande 27), därifoland Sverige, i den s.k. Nuclear SuppUers Group (NSG), också kaUad London-gmppen, sedan år 1974 arfoetot fbr att

2 Riksdagen 1993/94. 1 samL Nr 176

fbrhindra att sådana länder, som fbrsbker foygga upp en kämvapenar- Prop. 1993/94:176 senal, får tUlgång tiU kärateknisk utrastaing. NSG kunde år 1976 enas om en produktfbrteckning foaserad på Zangger-kommitténs arfoete och på riktiinjer fbr export av dessa prcxlukter. Fbr att uppnå en konttoU också bver export av viss kärateknisk utmstning, som har annan användning utonfbr kämenergiområdet, åtempptog NSG under år 1991 sitt arfoete med bkat deltegande och delvis ny inriktning. Deltogama i NSG enades år 1992 om riktlinjer också fbr exporten av kämteknikrefeterade dual use-produkter och upprättode en Usto bver dessa. Dessa produkter konfroUeras i Sverige sedan den 1 april 1993 enUgt massfbrstbrelsefegen.

Missiler och missiUekrwlogi (bämre av massförstörebevapen)

De sju stbrsfa västUga industriländema inledde år 1983 bverfeggningar om konfroU bver exporten av missUer och missUteknologi. Detto ledde till ett tilUcännagivande år 1987 att dessa stoter var fbr sig foeslutot tillämpa exportkonttoU fbr att foegränsa spridningen av missUer och missUteknologi. Samarfoetet har fått foenämningen MissUe Technology Conttol Regime, MTCR. Kretsen av deltogare har successivt vidgats och omfettar fbr närvarande 25 länder MTCR:s riktiinjer har också påverkat utvecklingen i länder som inte deltar. Sålunda har foåde Ryssland och Kina deklarerat att de avser att följa MTCR:s riktlinjer i sin export tiU länder som står utanfbr samarfoetet. Sverige deltog uite i MTCR från foegynnelsen. Sedan en konttoll bver fol.a. exporten i enUghet med MTCR:s riktiinjer mfbrts genom massfbrstbrelsefegen år 1991, deltar också Sverige i MTCR-gmppens arfoete.

Massfbrstbrelsefegen ändrades år 1993 fbr att återspegla den skärpning av praxis som etoblerats inom MTCR. Från att tidigare endast ha omfettot missUer och teknologi fbr sådana med kapacitet att transportera kämvapen, tocker nu reglema aUa missiler som kan transportera aUa former av massfbrstbrelsevapen. I massfbrstbrelsefbrordningen fbrteck-nas de missilprcxlukter, den tiUverkningsutmstning och de komponenter och delsystem fbr dessa som omfettos av utfbrselkonttollen.

Massfbrstbrelsefegen mnehåUer fbrfoud mot utfbrsel, teknologibver-fbring och fbrmedling av prcxluktema och omfettar oclcså bverfbring av programvara. Från förhuden kan regeringen meddela undantog i det enskilda feUet. LUcsom foeträffande krigsmateriel följer regeringen i denna prövning kriterier som lagts fest i förarbetena (jfr prop. 1990/91:97 och 1992/93:154).

Den svenska lagstiftningen om konttoU bver exporten av missUteknologi motsvarar vad som gäUer i andra länder som anslutit sig tiU MTCR.

Ämnen och utmstning som kan användas för framställning av biologiska och kemiska vapen

Konventionen från år 1972 om biologiska vapen och toxinvapen fbr- Ig

bjuder aU utveckling, produktton och lagring av biologiska vapen och

organiska gifter fbr miUtärt fomk. TiU konventionen har omkring 130 Prop. 1993/94:176 länder anslutit sig, däribland Sverige. Vid den senaste granskningskon-ferensen som höUs i september 1991 fbreslogs en rad åtgärder for att skärpa bvervakningen av att konventionen efterlevs.

FN:s konvention om kemiska vapen slutfbrhandfedes år 1992 och bppnades fbr undertecknande den 13 januari 1993. Sverige undertecknade den samma dag och ratificerade den i juni 1993. Konventionen, som hittiUs har undertecknats av sammanlagt 154 söler, kan träda i kraft fbrst 180 dagar efter att minst 65 stoter ratificerat den, dock tidigast den 13 januari 1995. Konventionen fbrfojuder aUt innehav samt aU utveckling, prcxluktion cx;h användning av kemiska vapen och fbreskriver att existerande lager av kemiska vapen skaU fbrstbras. Anslutaa stoter är skyldiga att utbva konttoU också bver kemiska utgångsämnen som inte utgbr vapen cx;h att verifiera efterlevnaden av konventionen.

En proposition med de lagändringar, som folir en fbljd av en svensk ratificering av konventionen, har i decemfoer fbrra året lämnats tiU riksdagen (prop. 1993/94:120). RUcsdagen har den 16 mars 1994 anfagit lagfbrsfegen (rskr. 1993/94:174). De kemiska produkter som omfettos av FN- konventionen är i denna uppdelade på tre Ustor, varav den fbrsto avser rent mUitära varor som enligt propositionen tocks av krigsmateriellagstiftningen, medan de två bvriga avser prcxlukter med foåde miUtär och civU användning. Massförstörelselagens foemyndigande tiU regeringen att foestämma lagens tillämpningsområde gbr att erforderUg anpassning tiU konventionen i dessa delar kan ske genom en förordningsändring.

LUcsom på kämvapenområdet kompletteras denna konvention av ett samarbete, i vUket en mindre gmpp länder (fbr närvarande 25) samordnar sin nationeUa konttoU bver exporten av kemiska produkter. Gmppen som bildades år 1985 och kallas AustraUengmppen, har gjort upp en Usto bver produkter som fobr konttoUeras. Listan omfettar i dag 54 utgångsämnen (s.k. kemiska prekursorer), foiologiska agenser som kan användas som stridsmedel samt viss kemisk ckU foiologisk tiUverk-ningsutmsöiing.

Sverige anslbt sig tiU samarfoetet inom Australiengmppen år 1991, då massfbrstbrelsefegen ttätt i kraft. I lagen och den tiU lagen hbrande förordningen regleras utfbrseln av biologiska och kemiska produkter. I bilagor tiU massfbrstbrelsefbrordningen anges vilka produkter som skaU konttoUeras. Det reglerade onuådet motsvarar det som enUgt Australiengmppen bör konfroUeras. Samtiiga dessa produkter kan användas fbr framstälhimg av kemiska och biologiska vapen men har med enstaka undantog också en legitim civU användrung.

Övriga högteknologiprodukter av dual use-karaktär

De länder som deltogit i COCOM-samarbetet har sedan år 1949 gemen samt konfroUerat exporten av hbgteknologiprcxlukter tUl de länder som intiU nyUgen tillhbrde Warszawa-pakten. USA och vissa andra länder

har dämtbver tUlämpat nationella konfroUfoestämmelser, som i många Prop. 1993/94:176 fall gått längre än COCOM:s regler Svenska exportfbrefag insåg tidigt att de, fbr att själva kunna kbpa konttollerade produkter från COCOM-ländema, måste kunna garantera att dessa inte reexporterades tiU fbrbjudna destinationer eUer kom att ingå i svenska prcxlukter som exporterades tUl sådana länder.

Den dåvarande regeringen fbrklarade att den avsåg att se tiU att Sverige mte användes fbr att kringgå andra länders exportkonttoU. Är 1986 infbrdes därför en konttoU bver exporten av sädana utiändska hbgteknologiprcxlukter som var fbremål fbr exportkonttoU i tiUverk-ningslandet. Fbreskriftema fbr den svenska exportkonttoUen återfinns i fbrordningen (1986:89) om fbrfoud mot viss utfbrsel, den s.k. hbgteknologifbrordningen (senast ändrad genom SFS 1992:371). De produkter som omfetfas av exportkonttoU finns uppfagna i en tiU fbrordningen hbrande produktUsto, som i sm nuvarande form väsentUgen motsvarar COCOM :s industrivamUsto. COCOM-ländema har under senare år foehandfet Sverige i likhet med Finland, Irland, Nya Zeeland, Schweiz och Österrike som ett med COCOM samverkande land, vilket innebär att export från COCOM-länder tiU dessa länder atajuter samma fbrenk-lade licenshantering som gäller fbr export inom COCOM-kretsen.

Några ofläcieUa kontakter mellan Sverige och COCOM har mte fbrekommit fbrrän Sverige år 1992 tiUsammans med de bvriga samverkande ländema inbjöds att som observatör delfa i ett försfa möte meUan COCOM-ländema och de foraa östsfateraa i Paris i det s.k. COCOM Cooperation Fomm, CCF. Vid detfa tillfälle erbjöds de foma Warszawapakts-länderaa en UberaUsering av handeln med hbgteknologi i utbyte mot att de själva åtog sig att endast använda de tidigare konttollerade hbgteknologiprcxlukteraa fbr civUa ändamål och att infbra en egen nationeU konttoU fbr att fbrhindra reexport tUl fbrbjudna destinationer. Under det dryga år som gått synes de tidigare bstsfateraa med hjälp av enskUda COCOM-länder ha nått en bit på vägen att upprätfa nationeUa exportkonttoUsystem. Sverige har induekt foidragit tiU dessa ansträngningar genom det s.k. suveränitetsstbdet tiU de baltiska sfatema och med visst tekniskt bistånd på kämkraftsområdet. Vissa tidigare bststoter anses nu ha upprättat en egen exportkonttoU av COCOM-standard och kan därigenom få tUlgång tiU flertalet konttoUerade prcxlukter.

Som tidigare nämnts har beslut fagits om att avveckla COCOM tiU den 31 mars 1994.

De nuvarande medlemmama förhandlar fbr närvarande om ett fbrslag att upprätto ett nytt interaationeUt samarbete med en medlemskrets som är tänkt att omfetto aUa OECD-länder, ett antal foma bststoter och kanske oclcså några ledande länder i tredje världen.

Enligt hbgteknologifbrordningen får hbgteknologiprodukter som är tiUverkade i utiandet och föremål fbr exportkonttoU i urspungslandet inte fbras ut utan medgivande av myndighetema i tiUverkningslandet. Denna konfroU motiveras i fbrsto hand av ett behov att säkra fortsatt tiUgång tiU avancerad hbgteknologi fbr svensk industri. Fbrordningen 20

tiUkom i syfte att förhindra att Sverige används fbr att kringå andra

länders exportkonttoU. Om så skuUe ske, riskerade svenska tiUverkare Prop. 1993/94:176 att berbvas tiUgång tiU utfendska konttoUerade prcxlukter däribland tillverkningsutmstning, komponenter ckU material. Fbrordningen ändrades år 1992, varvid konttoUen utstiäcktes tiU hefe det av COCOM konttollerade området och en svensk prcxluktUsfa infbrdes som motsvarade COCOM:s industrivamUsto.

Den svenska exportkonttoUen på hbgleknologiområdet ger i sin nuvarande form mte regeringen mbjUghet att fbrfojuda export av svenska produkter som är upptogna på Ustan. I andra länder med motsvarande konttollsystem kan regeringen konfroUera exporten av känsUga varor, oavsett deras urspmng. Framfbr aUt på denna punkt svarar mte det nuvarande konttoUsystemet mot de krav som kommer att stäUas på Sverige i mtemationeUa sammanhcmg. I avsnitt 5 beskrivs de fbrändringar som regeringen fbreslår och motiven fbr dessa.

4.4 Exportkontroll inom EU

Samtiiga tolv EU-länder har ratificerat NPT och 1972 års konvention mot biologiska vapen och har undertecknat konventionen om kemiska vaf)en. De deltar alla i såväl NSG som AustraUen-gmppen och MTCR. AUa utom Irland deltar i COCOM. Irland betraktos i likhet med Sverige av COCOM som ett samarbetande land. Tillämpningen av de åtoganden de gjort inom ramen för de olika regimema varierar dock något mellan medlemsländeraa i EU.

Samarbetet på exportkonfrollens område intensifieras nu inom EG foåde när det gäller principer och kriterier fbr vapenexport och när det gäller konfrollen bver export av andra strategiskt känsliga produkter I fråga om de senare produkteraa är amfoitionen att åstodkomma en så långtgående harmonisering av exportkonttollen gentemot utomsfeende länder att dessa produkter - i enlighet med målsättaingen fbr EG:s inre marknad - kan tillåtos att röra sig fritt inom unionen.

Efter långa diskussioner mellan medlemmaraa har EG-kommissionen lagt fram ett fbrslag tiU reglering för att harmonisera de nationella exportkonttollbestämmelseraa för prcxlukter och teknologi av dual use-karaktär. Ett fbrslag tiU gemensam produktUsto, omfettande aUa produkter som konttoUeras i de olika konttoUfbrfårandena, har också utarbetots.

Några medlemmar har redan infört denna Usto i sin interaa lagstiftning. Arbetet har dock gått långsamt och ett antal frågor återstår ännu att lösa. EU-ländema kommer sannolUct inte att kunna gå vidare i frågan fbrrän de nuvarande COCOM-medlemmama kunnat enas om ett fbrslag till den nya regim som skall ersätto COCOM.

5 Förslag till ny reglering

5.1 Högteknologiprodukter av dual use-karaktär

Prop. 1993/94:176

Regeringens fbrslag: Massfbrstbrelselagens tiUämpningsområde utvidgas sä att den, i den utsträckning regeringen fbreskriver, även omfettar andra hbgteknologiska produkter som direkt eUer indirekt kan använcfes i fbrstbrelseforingande syfte. Lagens foe-stommelser om utförsel, tiUverkningsrätt och tUlhandahållande åt någon i utiandet gbrs tiUämpUga på sådana hbgteknologiprodukter.

Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag (se betänkandet s. 65-69).

Remissinstanserna: Remissinstansema tillstyrker fbrslaget.

Skälen för regeringens förslag: Fbrordningen (1986:89) om fbrbud mot viss utförsel reglerar export av sådana utiändska hbgteknologiprodukter som är underkastode exportrestriktioner i tillverkningslandet. Dessa produkter får enUgt huvudregien mte fbras ut ur landet, om de inte åtfbljs av ett certifikat utfärdat i tUlverkningslandet eUer annan handling som visar att de med hänsyn tiU tiUverkningslandets export-konttoUfoestämmelser får reexporteras tiU det land de avses foU utfbrda tiU. Fbr varor tUlverkade i ett COCOM-land som är destmerade till ett annat COCOM-land krävs dock mte certifikat eUer Uknande handling. Fbr prcxlukter som är tiUverkade i Sverige och inte regleras av massfbrstbrelsefegen finns mte någon mbjUghet att konttoUera exporten. Den nuvarande ordningen tedde sig natarUg i den sitaation som var rådande under huvuddelen av efterkrigstiden, nämUgen att de aktaeUa hbgteknologiska prcxluktema var fbremål fbr ett regehätt embargo från de NATO-aUierade ländemas sida gentemot Warszawapaktens länden Fbr Sverige som ett neutralt land fanns det anledning undvUca att genom en reglering också av inhemskt prcxlucerad teknologi skapa ett intryck av att delto i eUer anpassa sig tiU denna embargopoUtUc.

Sitaationen är nu emeUertid en annan. Warszawapakten är upplbst och ett arfoete har inletts fbr att lifoeraUsera handeln med hbgteknologiprodukter i takt med att dess foma medlemmar mfbr tiUfredsstäUande konttoUsystem. Samtidigt växer ett mtemationeUt samarfoete fram i en vidare länderkrets fbr att fbrhuidra att sådana högteknologiska produkter som duekt eUer induekt kan utayttjas i förstörelseforingande syfte hamnar i orätta händer.

Det nya interaationella samarbete för hbgteknologiprodukter som nu diskuteras är avsett att komplettera det samarfoete foettäffande andra produkter i viUcet Sverige redan ingår. En fömtsättaing fbr Sverige att

22

kunna delto är emeUertid att det svenska konttoUsystemet motsvarar vad Prop. 1993/94:176 som gäUer intemationeUt. Det foetyder att konfrollen mte längre som nu kan begränsas tiU att avse vidareexport av i urspmngslandet ex-portkonfroUerade varor utan måste avse aU export av ifrågavarande prcxlukter En sådan reglering firms i massfbrstbrelsefegen.

Det enklaste sättet att åstodkomma den bnskvärda heltockande konfrollen är att bverfbra regleringen av hbgteknologiprodukter tiU massfbrstbrelsefegen. Därigenom sammanfbrs tiU en fbrfettning konttoUen av hbgteknologiprcxlukter och den som gäUer andra produkter som kan användas i massförstörelsesyfte. Detto görs lämpligen genom att massförstörelselagens tUlämpningsorruäde utvidgas tiU att ocksä omfetto andra högteknologiska produkter som direkt eUer mdirekt kan använcfes i förstörelseforingande syfte. Massförstörelsefegen reglerar fbmtom utfbrsel även upplåtelse och bverlåtelse av tiUverkningsrätt (teknologi-överfbring) tiU någon i utiandet samt tillhandahållande till någon i utlandet (fol.a. fbrmedlingsfbrfoud). I fråga om programvara likstäUs med utfbrsel bverfbring tUl utiandet genom telekommunUcation eUer på annat lUcnande sätt. Att tillståndskravet fbr utfbrsel skall omfetto ifrågavarande hbgteknologiprodukter framgår av det som nu anfbrts. Vad gäUer reglema om teknologiöverföring framgår av förarbetena tiU massfbr-störelselagen (prop. 1990/91:97 s. 26 och prop. 1992/93:154 s. 21-22) att teknologiöverföring kan ses som ett altemativ till utförsel och att det inte finns något säkerhetspolitiskt mtresse som talar fÖr att svensk teknologi som riskerar att bU använd i massfbrstbrelsesyfte gbrs tiUgänglig i utiandet. Vidare sägs i förarbetena att, mot bakgmnd av inte bara de allmänpolitiska skälen utan också det allt mer intensiva intemationella samarbetet på exportkonttoUens område, Sverige eftersttävar att undvika att på något sätt utayttjas fbr att kringgå foestämmelser i andra länder som syftar tiiU icke-spridning. Vad som där sagts utgör också skäl att reglera upplåtelse och bverlåtelse av tillverkningsrätt avseende hbgteknologiprcxlukter

Infbrandet i massfbrstbrelsefegen av förfoudet mot tilUiandahåUande av produkter som finns i utiandet motiverades med att det var angeläget att förhindra att t.ex. någon här i landet utan konttoU köper upp tiU-verkningsutmstaing som finns i utiandet och säljer det vidare utan att det passerar svenskt territorium eUer fbrmedlar sådan utmstning som finns i utiandet tiU ett annat land. Ett sådant handlande skuUe strida mot de svenska nedmstaingssträvandena (prop. 1990/91:97 s. 30). Sedan dess har det utvidgade interaationeUa samarfoetet gjort det än mer angeläget att foifoehålla ett sådant förfoud. De skäl som anfördes när förfoudet infördes gäUer även fbr hbgteknologiprcxlukter Dessa fobr därtor omfettos av fbrbudet.

Tillstondsgivningen avseende hbgteknologiprcxlukter skaU, oavsett om varan är svensktillverkad eUer skaU reexporteras, gmndas på utrikes- och säkerhetspolitiska bverväganden och gäUa humvida produkten i mottogarlandet kan antos komma tiU användning för att storka den militära potentialen eller på annat sätt direkt eller indirekt användas i förstörelsebringande syfte. 23

Att låto exportkonfroUbestämmelsema också omfetto uihemskt tiUverkad högteknologi innefoär i och för sig en inte oväsentUg utvidgning av regleringen. Den möjlighet att meddela generella tiUstånd som i dag finns foeträffande de prcxlukter som omfettos av massfbrstbrelsefegen kan dock tiUämpas också på hbgteknologiprodukter. Antalet ärenden kan därigenom nedbringas. Som kommer att tas upp i det fbljande (avsnitt 5.3) bbr dämtbver export tiU vissa länder kunna undantas fiän tillståndsplikten.

Prop. 1993/94:176

5.2 Kämtekniska produkter och material

Massfbrstbrelselagens tUlämpningsområde i den utsträckning regeringen fbreskriver.

Regeringens förslag:

utvidgas så att den, även omfettar

1. kämämnen, mineraler med halt av kämämne och varor där sådana ämnen ingår,

2. utmstaing eUer material som har särskUt konstmerats eUer iordningställts för foearfoetaing, användning eUer framstäUning av käraämnen.

Lagens foestämmelser om utfbrsel, upplåtelse eUer bverlåtelse av tiUverkningsrätt och tillhandahållande åt någon i utiandet görs tillämpliga på sådan utmstaing och sådant material som anges i punkt 2. Lagens foestämmelser om utfbrsel och tiUhandahåUande görs tillämpliga på produkter som avses i punkt 1. Det nuvarande bemyndigandet fbr regeringen att utfärda fbreskrifter i fråga om käratekniska produkter av dual use-karaktär utvidgas från att avse utmstamg eller material som är av väsentUg betydelse fbr framstälhung av kämladdningar tiU att omfetto utmstning eUer material som kan användas fbr framstäUning av kämladdningar.

Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens fbrslag ( se foetänkandet s. 34-36, 65 och 74).

Remissinstanserna: Av remissinstonseraa tiUstyrker KMI och Försvarsindustriföreningen fbrslaget att under den nuvarande massfbrstbrelselagens foestämmelser fbra in konfrollen bver utfbrseln av käraämnen och annan sådan utmsttung som särskUt iordningstäUts för bearfoetning, användning eUer framstälhiing av kämämnen. Stotens kämkraftinspektion, SKI, pekar i sitt yttrande på de avgränsnings-profolem som kan uppsto meUan sådana prcxlukter som faUer under kämteknUclagen och sådana som faller under den utvidgade massförstörelsefegen. Övriga remissinstanser har inte berört utredarens förslag.

24

Skälen fbr regeringens förslag: Som tidigare redovisats återfinns i Prop. 1993/94:176 massfbrstbrelsefegen numera vissa käratekniska produkter av dual use-karaktär, som tidigare reglerades i käratekniklagen. Det är fråga om bl.a. utmstaing eUer material som är av väsentUg betydelse fbr framstäUning av kämladdningar. Däremot regleras aUtjämt i käratekniklagen bl.a. export av käraämnen och av sådan utmstning som särskUt konstmerats eUer iordningstäUts fbr bearbetning, användning eUer fiamstäUning av kämämne. Sådan export är underkastod konttoU fbr att Sverige slcall kunna uppfyUa sma fbrplUctelser enUgt icke-spridningsavtalet.

De prcxlukter vars export konfroUeras i kärateknikfegen är utformade fbr nukleär användning och omfettos av icke-spridningsavtalet eftersom de också kan användas fbr att tiUverka käravapen. Detto fbrhåUande gbr dem minst lika känsliga i strategiskt hänseende som de käratekniska produkter vilka i dag regleras i massfbrstbrelsefegen.

Mot denna bakgmnd är det natarUgt att även utfbrseUconttoUen av kärnämnen, mmeraler med halt av käraämne och varor i vilka sådana ämnen ingår, Uksom av utmstaing och material som särskilt har konstmerats eller iordningstäUts fbr bl.a. bearfoetning av kämämne, flyttos över från kämteknUclagen tUl massförstörelsefegen. Endast utförsel av kärnavfall ur riket kommer därfbr i fortsättningen att regleras i käratekniklagen.

Enligt kärateknUdagen är utfbrsel samt upplåtelse och bverlåtelse av tiUverkningsrätt avseende utmstaing och material som särskUt har konstmerats eUer iordningstollts for foearfoetaing, användning eller framstollning av kämämne fbremål fbr tiUståndsprbvning. Motsvarande foestämmelser i massfbrstbrelsefegen bör - av samma skäl som anförs under avsnitt 5.1 - gbras tillämpUga för dessa produktslag. Detsamma gäller massförstörelselagens förbud mot att utan tillstånd tillhandahålla produkter som finns i utiandet åt någon i utiandet. Sistaämnda bestämmelse bbr omfetto även kämämnen, mineral med halt av kärnämne och varor i vilket sådana ämnen ingår.

Frågan om bverlåtelse av käraämne kommer även fortsättningsvis att prbvas enligt käratekniklagen. Fbrslaget innebär aUtså att ärenden som avser käraämne som slcall föras ut ur landet och samtidigt överlåtos på annan person i utiandet kommer att behöva prövas enligt såväl lagen om strategiska produkter som käratekniklagen. Beredningen av sådana ärenden kommer att foehöva ske samordnat. Detto torde dock inte våUa några större praktiska foekymmer Underlaget fbr en sådan foeredning avses nämUgen såväl vad gäUer utfbrselärenden som bverlåtelseärenden i flertalet faU tos fram av samma myndighet, dvs. SKI.

De kriterier som Ugger tUl gmnd för regeringens tiUståndsprövning avseende kämtekniska produkter av dual use-karaktär har angivits i prop. 1992/93:154, s. 20-21. De faktorer som regeringen främst fobr väga in i sin bedbmning är:

- om mottogarstoten är part i något intemationellt bindande icke-sprid- ningavtol och är underkastod IAEA:s konttoU genom särskilt avtal med lAEA som tocker all kämteknUcverksamhet i landet 25

- om mottogarstoten inte är part i sådant avtal och har anläggningar eUer Prop. 1993/94:176 instaUationer som varken är eUer kommer att bli underkastode IAEA:s

konfroU

- om prcxiuktens uppgivna användning är frovärdig och rimUg

- om ansbkan avser något som har har samfoand med forskning, utveckling, utformning, konstmktion, användning eUer underhåU av en anrikningsanläggning, en upparfoetsanläggning eUer en anläggning fbr framstäUning av tangt vatten

- om stoten agerar i enUghet med sma interaationeUa åUgganden inom det nukleära området.

Samma kriterier bbr gäUa även för de nu överförcfe produktgmppema.

I varje tiUståndsärende skaU göras en totalfoedbmning av samtUga relevanto omständigheter och om så foedbms nbdvändigt skriftUga fbr-säkringar om produkteraas användning, t.ex. genom slutanvändarintyg införskaffas.

Befräffande de nu aktaeUa produktema fobr ett företog kunna meddelas generellt tillstånd avseende vissa produkter och viss tid. I avsnitt 5.3 lämnas vidare förslag som innefoär mbjUghet att undanto viss utfbrsel från tillstondsplikten.

Bemyndigandet vad avser kämtekniska prcxlukter av dual use-karaktär är avgränsat till att avse prcxlukter av väsentiig foetydelse för framställning av kämladdningar. När foestämmelsen infördes i kämteknUclagen motiverades den med att utforseUconfrollen endast foorde avse prcxlukter av betydelse ur fordragssynpunkt och att konfrollen därfbr endast foorde avse prcxlukter som är strategiskt betydelsefulla för framställning av kämladdningar (prop. 1983/84:60 s.53). Det kan emellertid inte uteslutos att även andra prcxlukter som kan användas för framställning av kämladdnmgar kan komma att omfettos av det intemationella samarbetet. För att ge regeringen bättre möjlighet att framdeles följa framför allt av Nuclear Suppliers Group rekommenderade ändringar, föreslås att bemyndigandet ändras tiU att omfetto utmstaing eUer material som kan användas för framställning av kämladdningar.

5.3 Undantag från kravet på utförseltillstånd

Regeringens förslag: Regeringen får meddela undantog från tillståndskravet för utförsel till vissa länder av vissa produkter.

Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens fbrslag (se foetänkandet s. 72).

Remissinstanserna: Remissinstansema har inte framfbrt några invändningar.

26 Skälen fbr regeringens fbrslag: I enlighet med den nuvarande tiU-lämpningen av massfbrstbrelsefegen kan regeringen i vissa faU medge ett fbretog ett generellt tiUstånd tiU utfbrsel eUer annan utiandssamverkan avseende vissa produkter tiU ett visst angivet land. Sådana tUlstånd ges för viss tid. BetydelsefiiUt fbr prbvningen av om ett sådant tiUstånd kan ges är humvida landet i fråga delfar i relevant intemationeUt samarfoete och självt har tiUfredsstäUande konttoUsystem. Denna ordning fobr gäUa även fortsättningsvis. EnUgt regeringens mening bbr man när det gäUer länder som har konttoUbestämmelser som bverensstämmer med de svenska i vissa fåU kunna gå ytterUgare ett steg och föreskriva undantog fiän kravet på tiUstånd fbr utfbrsel. Riksdagen fobr därfbr foemyndiga regeringen att meddela sådana fbreskrifter Såsom Lagrådet anfbrt i sitt yttrande fobr foemyndigandet på samma sätt som de genereUa tiUstånden utformats avse utfbrsel tiU vissa länder av vissa prcxlukter

Ett sådant foemyndigande fobr Icunna utayttjas främst i takt med att det intemationeUa samarfoetet stärks. Som tidigare sagts pågår också överväganden mom EU med syfte att i fråga om hbgteknologiprodukter åstodkomma den fria rbrlighet som vilar på Romfbrdragets foestämmelser.

Prop. 1993/94:176

5.4 Generalklausul

Regeringens bedömning: Frågan om infbrande av en generalklausul fobr fbr närvarande ansto. Regeringen kommer dock att utteda modeller fbr en skärpt lagstiftning.

Utredarens bedömning: Uttedaren fann efter att ha diskuterat det eventaella behovet av en generalklausul att vid tidpunkten fbr utredningens avlämnande anledning inte förelåg att infbra en sådan. Han pekade dock på den intemationelfe utvecklingen på området och fram-hbll att, om Sveriges vUctigaste handelspartners skuUe välja att använda sig av generalklausuler i sin exportkonttoU, risk skuUe uppsto att svenskt territorium skuUe komma att utayttjas fbr att kringgå exportkonttollen i andra länder 1 ett sådant läge kunde enUgt utredaren behov uppsto att mfbra en generalklausul också i Sverige (se betänkandet s. 72-74).

Remissinstanserna: Av remissinstanseraa fbreslår KMI och GeenraltaUstyrelsen infbrandet av en generalklausul. Båda pekar på den interaationella utveckUngen och anser sig kunna konstotera fbrekomsten av i dag fuUt lagliga transaktioner i Sverige som synes vara motiverade av en önskan att kringgå andra länders generalklausuler Delegationen i Bryssel pekar på utvecklingen inom EU på området och rekommenderar att de svenska reglema på området står i överensstämmelse med vad som kommer att gälla mom EU i detta avseende.

27

Skälen för regeringens bedömning: Den tekniska utvecklingen på Prop. 1993/94:176 massfbrstbrelseområdet är så snafofo, att det är i det närmaste ombjUgt att fbmtse vilka prcxlukter eUer vilket material som kan komma att användas för fol.a. massfbrstbrelsevapen. Som ett komplement tiU gällande foestämmelser och prcxluktUstor anser sig därfbr många länder behbva en genereU mbjUghet fbr sitt lands regering att fbreskriva t.ex. ett krav på exporttiUstånd, också fbr sådana produkter m.m. som mte är upptogna på Ustoma bver konttoUerade prcxlukter Flera länder har därfbr infört en generalkfeusul i sin nationelfe fegstiftaing. Utformningen av en sådan klausul varierar. Frågan om én generalkfeusul har diskuterats foåde mom Australiengmppen och MTCR.

Också inom EU diskuteras fbr närvarande humvicfe en generalklausul bbr infbras, men någon enighet har mte nåtts. EnskUcfe medlemsländer såsom Tyskland och Storbritannien har infört långtgående generalklausuler. I andra EU-länder, Nederländema, Spanien och Belgien har förslag lagts om att generalklausuler skaU införas.

De generalklausuler som finns är vanUgen utformade antingen på det sättet att en exportör som har anlednmg tto att en produkt som faUer utonfbr regleringen kan få en slutanvändning fbr t.ex. framstäUning av massfbrstbrelsevapen, skaU begära ett utförseltiUstånd fbr produkten i fråga, eller att regeringen på gmndval av mottogen information i det ensldlda fellet kan kräva att en exportbr skaU sbka ett utfbrseltiUstånd. Det förutsätts att exportören känner ansvar och förvissar sig om berörda prcxlukters slutiiga destination och användning.

Den svenska regleringen är utformad så att regeringen inom ramen fbr av riksdagen givna bemyndiganden meddelar fbreskrifter om bl.a. vilka produkter som skaU omfettos av regleringen. Om misstanke skuUe uppsto att t.ex. en viss högteknologisk produkt som omfettos av lagens bemyndigande, men fbr viUcen regeringen inte meddelat någon fbre-skrift, kan komma tiU användning i fbrstörelseforingande syfte, kan regeringen med kort varsel genom fbreskrifter besluto om att produkten skaU omfettos av lagens bestämmelser

Regeringen finner de uppgifter som GeneraltaUstyrelsen och KMI framfbr foettäffande riskema fbr att Sverige utayttjas fbr vidareexport oroande.

Regeringen avser därfbr snarast utreda tänkbara modeUer fbr en skärpt lagstiftning som bl.a. kan lösa problemet med vidareexport från Sverige. En generalklausul är en av de mbjUgheter som därvid bbr prbvas. Regeringen avser redovisa detto arbete infbr riksdagen.

5.5 Ändrad rubrik på lagen om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

Regeringens förslag: Rubriken på den nuvarande lagen om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massfbrstbrelsesyfte, m.m. ändras tiU Lag om strategiska prcxlukter.

28

Utredarens fbrslag: Ufredaren har fbresfegit att lagen ges ett mer neutralt namn än den har i dag (se betänkandet s. 69).

Remissinstanserna: Av remissmstansema tiUstyrker FOA cx;h Stockholms Handelskammare utredarens fbrsfeg. Övriga remissmstanser berbr inte frågan.

Skälen för regeringens fbrslag: Genom de ändringar som fbreslås kommer massfbrstbrelsefegen att berbra en rad prcxlukter, av vUka de flesto har en förettädesvis civU och helt legitim användning. Att ordet massfbrstbrelse ingår i benämningen kan därfbr leda tiU missuppfettningar.

Prop. 1993/94:176

5.6 Tidpunkt för lagens ikraftträdande

Regeringens fbrslag: Lagen träder i kraft vid den tidpunkt som regeringen bestämmer

Utredarens förslag: Uttedaren har inte fbresfegit någon tidpunkt när lagen fobr fräda i kraft.

Remissinstanserna: Remissinstansema har inte behandlat frågan.

Skälen fbr regeringens förslag: COCOM kommer att avvecklas den 31 mars 1994. FbrhandUngama om ett nytt interaationeUt samarfoete med en foredare deltogarkrets, i viUcet Sverige avser delto, pågår ännu och regeringen kan därfbr mte nu foedbma vUken slutiig utformning och omfettaing det nya samarfoetet kommer att få.

Tillämpningsfbreskriftema tiU lagen, särskilt vad avser prcxluktomfet-taingen, fobr svara mot den nya mtemationeUa bverenskommelsen. Med hänsyn härtiU och då ftäga om delegering tiU myndighet av ärenden på hbgteknologi- och massfbrstbrelseområdet får prbvas i det sammanhanget (se avsnitt 6), fobr lagen inte träda i kraft fbrrän fbrhandlingama om det nya intemationeUa samarfoetet är avslutode.

5.7 Rättsprövning

Regeringens fbrslag: I 2 § lagen (1988:205) om rättsprbvrung av vissa fbrvalttiingsfoeslut gbrs de ändringar som fbranleds av ändringaraa i massfbrstbrelsefegen och käratekniklagen.

Utredarens fbrslag: Uttedaren har inte foehandfet frågan. Remissinstanserna: Remissinstansema har inte foehandfet frågan.

29 Skälen för regeringens förslag: Lagen (1988:205) om rättsprbvning av vissa förvaltningsfoeslut har tiJl syfte att säkerstäUa att svensk fegstiftning genereUt motsvarar de krav på domstolsprövning som anges i den europeiska konventionen angående skydd för de mänskUga rättighetema och de gmndläggande frihetema (Europakonventionen). Beslut som regeringen och andra myndigheter meddelar i förvaltningsärenden och som inte kan komma under någon annan domstols prbvning kan enUgt lagen överprbvas av regeringsrätten, om ärendet rbr tillämpningen av fbreskrifter om något fbrhåUande som avses i 8 kap. 2 eUer 3 § regeringsformen, dvs. civilrättsUga och "foetangande" offentUgrättsUga föreskrifter Från prbvningsinstitatet undantos foeslut som knappast kan omfettos av Europakonventionens krav på tUlgång tiU domstolsprbvning, därifoland foeslut enUgt massfbrstbrelsefegen tx;h vissa beslut enUgt kärateknUdagen. Dessa beslut har mslag av sådana utrikes- och säkerhetspolitiska bedbmningar som en domstol inte lämpUgen bbr gbra. Också fbr de nu föreslagna produkteraa innehåUer foesluten sådana foedbmningar. De fobr därfbr undantos från lagens tiUämpningsområde. Ändringama i lagen fobr ttäda i kraft vid samma tidpunkt som bvriga ändringar.

Prop. 1993/94:176

6 Exportkontrollens organisation

6.1 Handläggningen av ärenden avseende strategiska produkter

Regeringens fbrslag: Regeringen bemyndigas att tiU den myndighet som regeringen foestämmer delegera prbvningen av foeslut i ärenden enligt lagen.

Utredarens förslag: Överensstämmer med regeringens fbrslag (se foetänkandet s. 75-76, 78-87).

Remissinstanserna: De flesto remissinstanser stbder utredningens förslag. KMI anser dock såvitt avser massfbrstbrelse- och hbgteknologiska produkter att man fobr avvakto med foeslut om delegering. Som skäl anfbrs att tiUståndsgivning tiU länder utanfbr de mtemationeUa konttoU-reguner, vUka Sverige deltar i eUer ensidigt tiUämpar, i flertalet fåU kräver en utrikespolitisk kompetens, som saknas på en myndighet. Vidare foedbms att ärendevolymen, särskUt med ett utayttjande av genereUa licenser vid utfbrsel tiU andra länder som deltar i intemationeUa exportkonttoUregimer, enligt de fbrfaranden som tillämpas mellan flertalet av dessa, mte konmier att foU så omfettande att det vore motiverat att bygga upp en erforderUg kompetens på myndighetsnivå. Man anser också att mbjUgheten att bverklaga en myndighets beslut innebär dubfola tiUståndsmstanser och därmed en risk fbr bkad administration och längre handläggningstider KMI anser därfbr att man fobr avvakto med en delegering tiU dess att detto visar sig vara klart administtativt motiverat.

30

GeneraltaUstyrelsen efterlyser en fbrstärkt och koncentrerad organisa- Prop. 1993/94:176 tion på regeringsnivå och ser inga fbrdelar med fbrslaget om delegering. KMI och SKI stöder dock utredningens forslag att handläggningen på myndighetsnivå av frågor om utförsel m.m. av kämtekniska produkter tiU länder med vilka Sverige har bUaterafe avtal bbr håUas samman på SKI.

Skälen for regeringens förslag: EnUgt regeringens mening foör ärenden enligt lagen delegeras tiU myndighet i den omfettning detto är mbjUgt och lämpligt. En sådan delegering fobr vara mbjUg ckU lämpUg när det gäUer ärenden som avser t.ex export tiU länder, som själva deltar i det relevanto intemationelfe samarbetet och som har en konttoU, som Ugger i linje med vår egen reglering. Även om vårt regelverk baserar sig pä utrikes- och säkerhetspoUtiska gmnder fobr i fåU som nyss nämnts en myndighet vid prbvningen av ett ärende endast foehbva verifiera omständighetema i det enskilda faUet och vad som gäller fbr prcxiukten eUer materialet i fråga tiU den aktaeUa destinationen. Skulle emeUertid fråga av principieU vUrt uppsfe vid handläggnmgen av ett ärende eUer myndigheten i bvrigt finna att omständighetema i ett enskUt ärende är sådana att det fobr underkastos en politisk foedbnming, foör myndigheten hänskjuto ärenden tiU regeringen fbr prbvning. Föreskrifter om detfa foör ges i fbrordningsform.

Vad fbrst gäller kämteknikprodukter har regeringen redan i dag givits bemyndigande att delegera prbvningen av vissa ärenden tiU myndighet. Så har skett i fråga om ärenden som avser tiUstånd tiU utfbrsel av sådana små mängder käraämnen som endast kan användas i laboratoriesammanhang. Dessa ärenden prbvas av SKI. SKI bereder även andra ärenden om utfbrsel inför regeringens beslut. Detto gäUer bl.a. utförsel till sådana länder med viUca Sverige har bUaterala avtal om civil användning, där SKI inhämtar garantier för prcxlukteraas avsedda användning. Även prbvningen av sådana ärenden foör enUgt regeringens mening hanteras av SKI. SKI fobr dock, som nyss sagts, hänskjufa ett ärende tiU regeringens prbvning, om myndigheten bedbmer omständighetema vara sådana att ärendet bbr underkasfas en poUtiska bedbmning.

I fräga om andra ärenden rbrande utfbrsel eUer annan utiandsamver-kan avseende kämtekniska prcxlukter tiU länder med viUca Sverige inte har bUaterala avtal måste garantier om civU användmg uihämfas på diplomatisk väg genom Utrikesdepartementets fbrsorg. Prövrungen av sådana ärenden bbr även fortsättaingsvis ankomma på regeringen. Antalet sådana ärenden, eller bvriga ärenden som av andra skäl kräver bverväganden av poUtisk natar, kan beräknas tiU hbgst ett tiotal per år.

När det gäUer andra produkter som omfetfas av lagen gbr regeringen fbljande bedömning. Genom att utsträcka konttoUen tiU att också omfat to även högteknologiprodukter väntos antalet ärenden bka som enhgt nuvarande ordning skuUe kräva beslut av regeringen. Samtidigt in tensifieras det intemationeUa samarbetet på området oclcså fbr dessa prcxlukter. Strävan inom de områden där interaationeUt samarfoete pågår 31

är att skärpa villkoren för fol.a. export tiU sådana länder, som ej gjort

motsvarande åtoganden som de deltogande och samtidigt underlätta Prop. 1993/94:176 handehi meUan de delfagande länderaa och med länder som gjort tiUfredsställande åfaganden och lever upp tUl dessa. Regeringen fömtser att en stor del av t.ex. exporten av berbrda varor också i fortsättningen kommer att ske tUl länder, som deltar i mtemationeUt samarfoetet på bl.a. exportkonttoUområdet. Sådana ärenden som gäUer export tiU eUer annan tiUståndspUktig samverkan med fbrefag i länder som deltar i relevant mtemationeUt samarbete fobr enUgt regeringens mening kunna hanteras på myndighetsnivå. Uttedaren har fbresfegit att denna myndighet skaU vara KommerskoUegium. LUcsom i fiäga om kämtekniska produkter fobr myndigheten i fråga hänskjufa ett ärende tiU regeringen, om ärendet är av principieU vUct eUer myndigheten i bvrigt finner att omständighetema i ett enskUt ärende är sådana att det fobr underkastas politisk foedbmning.

Humvida en delegering av nyssnämnda ärenden fobr ske är emeUertid i stor utsfräckning avhängigt av de krav som den intemationeUa utvecklingen på området kommer att medfbra. Det är nämUgen ännu fbr tidigt att uttala sig om viUcen utfomming ett nytt mtemationeUt samarfoete på högteknologiområdet kommer att få och viUca länder som kommer att delfa. Fbrst när detta är klart kan en bedbmning gbras om den fiamtida ärendevolymen och om viUca resurser som behbvs. Beslut om att delegera beslutsrätten tUl myndighet i dessa delar fobr därfbr ansfe tUl dess att regeringen kunnat bilda sig en klar uppfatming om de krav som kommer att stäUas på den framtida organisationen tiU fbljd av de mter-nationeUa förhandUngar som för närvarande förs.

1 prop. 1993/94:120, som förelagts riksdagen, fbreslås en ny paragraf, 6 a §, i massfbrstbrelsefegen som fbreskriver tiUståndskrav vid infbrsel av kemUcaUer Denna paragraf är föranledd av Sveriges tiUträde tiU Fbrento nationemas konvention om kenuska vapen. Paragrafen fbreslås ttäda i kraft den dag regeringen bestämmer, då Ucraftträdandet är beroende av att konventionen trätt i kraft i fbrhåUande tiU Sverige. I paragrafen fbreskrivs att det är regeringen eUer den myndighet som regeringen bestämmer som har att meddela tiUstånd. Med hänsyn tiU att det här föreslås en ny paragraf, 1 a §, som reglerar tiUständsgivnmgen föranleder detto ocksä en ändring i den fbreslagna 6 a §. Även för nu föreliggande lagfbrslag föreslås att det skaU träda i kraft den dag regeringen bestämmer, viUcet i sin tar foeror på utformningen av det nya mteraationeUa samarfoete som skaU ersätta COCOM. Det kan fbrmodas att nu föreUggande lagfbrslag kommer att ttäda i kraft tidigare än fbrslaget avseende 6 a §. Om så skuUe vara faUet kan givetvis den nu fbreslagna ändringen i 6 a § mte öäda i kraft fbrrän den dag de foestämmelser ttäder i kraft som fbranleds av anslutningen tiU konventionen om kemiska vapen.

6.2 En sammanhållen organisation inom regeringskansliet

Regeringen avser bverfbra ansvaret fbr handläggningen av aUa export-konfroUfrågor avseende dual use-produkter tiU en enhet mom

Uttikesdepartementets handelsavdehiing. TiU denna skaU sålunda över- Prop. 1993/94:176 fbras samtiiga de ärenden rbrande dual use-prcxiukter som i dag handläggs av KrigsmaterieUnspektionen (MTCR, AustraUen-gmppen cx;h NSG), liksom frågor med anknytning tiU de hbgteknologiprcxlukter som fbreslås bU reglerade i lagen om strategiska produkter TiU denna enhet bverfbrs också frågor om utfbrsel av vissa kämteknikprodukter Härigenom kan mom Utrikesdepartementets handelsavdelning aUa fiägor som rbr den strategiskt känsUga icke-mUitära exportkonttoUen samlas på ett stäUe. Samråd med Utrikesdeparttnentets poUtiska avdehiing fbmtses ske också i framtiden i fbrekommande fåU.

Genom att resursema på området samlas tiU en enhet inom regeringskansUet, fobr foetydande effektivitetsvmster kunna uppnås. Den bkade tUlståndsgivning som folir en konsekvens av fbreslagna lagändringar kommer dcx;k att kräva en viss resursfbrstärkning, vare sig tiUsfend sgivningen sker hos myndighet eller i regeringskansUet.

Inom regeringskansUet fobr en nära samverkan också i fortsättningen ske mellan KMI och den motsvarande enheten fbr konttoU av strategiska prcxlukter av dual use-karaktär. Vissa administrativa, juridiska och tekniska funktioner fobr kunna gbras gemensamma. Samordningen underlättos också genom att regeringen avser att låto KMI och exportkonttollen av strategiska prcxlukter ledas av en gemensam chef. Vid beredningen av krigsmaterielärenden samråder KMI med andra berbrda delar av regeringskansUet, i fbrsto hand med Utrikesdepartementets politiska avdelning. Handläggningen av krigsmatrielärenden kommer ej att påverkas av de fbreslagna ändringama av massfbrstbrelsefegen och kämtekniklagen. Däremot torde en nära samordning av handläggningen av krigsmatrielärenden och utfbrselärenden fbr strategiska produkter också vara av värde fbr KMI och medge en effektiv användning av resurser och informationskäUor

7 Resursbehov

Fbr tillståndsgivningen, på de områden som ligger utanfbr den käratekniska verksamheten, uppkommer frågan om resursfoehov. Dette gäller oavsett om hanteringen sker mom Utrikesdepartementets handelsavdelning eUer delegeras tiU en myndighet. Den intemationeUa utvecklingen på området (se avsnitt 6.1) får Ugga tiU gmnd fbr en mer konkret foedbmning om den fbrväntede framtida ärendevolymen och det därav föranledda resursbehovet. Resursbehovet avses tockas genom en omfördelning inom och meUan berbrda myndigheter.

33

3 Riksdagen 1993/94. 1 samL Nr 176

8 Författningskommentar Prop. 1993/94:176

8.1 Förslaget till ändring i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

Rubriken

Lagens mbrik ändras tiU Lag om strategiska produkter Därigenom markeras att lagens syfte är att reglera utfbrsel och utiandssamverkan av strategiska prcxlukter i start och inte foara prcxlukter som kan användas i massfbrstbrelsesyfte.

2a§ Prop. 1993/94:176

8.2 Förslaget till ändring i lagen (1984:3) om kämteknisk verksamhet

8.3 Förslaget till ändring i lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut

37

Sammanfattning av betänkandet Kontrollen över Prop. 1993/94:176

export av strategiskt känsliga varor (SOU 1993:56) ' l

Bakgrund

Ufredningen har haft som uppgift att i ljuset av den interaationeUa utvecklingen på exportkonttoUens område foedbma hur Sveriges konttoll över exporten av strategiskt känsUga varor i framtiden foör vara utformad och hur den fobr vara organiserad.

TiU strategiskt känsliga varor är att räkna dels krigsmateriel dels sådana varor som har en etoblerad civU användning men cxkså kan utayttjas i fbrstbrelseforingande syfte. Bestämmelser om konttoUen bver export av strategiskt känsUga varor finns i lagen (1992:1300) om krigsmateriel, lagen (1984:3) om kärateknisk verksainhet, lagen (1991:341) om fbrfoud mot utfbrsel av vissa varor som kan användas i massfbrstbrelsesyfte, m.m. och fbrordningen (1989:89) om fbrfoud mot viss utfbrsel.

Ufredningen har konstoterat att foakgrand och motiv tUl den exportkonttoU som Sverige utbvat under efterkrigstiden har varierat. Utrikes-och säkerhetspoUtiska bverväganden har varit bestämmande för konfroUen bver export av krigsmateriel och av käratekniska prcxlukter lUcsom av produkter och teknologi som kan komma till användning fbr framställning av massfbrstbrelsevapen. När det gäUer konfrollen av export av högteknologiska produkter har det också varit ett vUctigt ekonomiskt intresse att trygga vår industris tillgång tiU avancerad teknologi från andra länder

Att bakgmnd och motiv till exportkonttollen har varierat är oclcså en storkt bidragande orsak tiU att den i dag är baserad på en rad olika regelverk och att dess handläggning är spridd på många händer i regeringskansliet och på myndighetsnivå. Härigenom har regelsystemet blivit svårt att överskåda och den organisatoriska stmktaren ofta besvärUg att orientera sig i.

EnUgt utredningens mening är det angeläget att skapa bättre ÖverskådUghet i fiäga om de bestämmelser som gäUer över export av strategiskt känsUga produkter och en tydligare och mer koncentrerad organisatorisk stmktar för ärendenas handläggning.

Den intemationeUa utveclding som pågår och kan fbmses på exportkonttoUens område motiverar också en bversyn av vårt eget system fbr konttoU av strategiskt känsliga varor

Det vapen- och teknologiemfoargo som Förento stotema och deras NATO-aUierade upprätthbll mot Warszawa-paktens medlemmar Ufoera-liseras nu gradvis i utfoyte mot att dessa länder infbr en exportkonttoU av västerländskt snitt. Samtidigt har en ökad oro växt ftam på senare år - inte minst under intryck av Gulf-kriget - för att massförstörelsevapen och konventioneUa vapensystem skall spridas till nya länder Ansttängningar gbrs i en lång rad sammanhang för att fbrhindra en sådan spridning.

38

Samarfoetet på exportkonttoUens område utvecklas nu också inom EG, Prop. 1993/94:176 både när det gäUer principer och kriterier fbr vapenexport och när det Bilaga 1 gäller konfrollen bver export av andra strategiskt känsUga varor När det gäller de senare produktema är ambitionen att åstodkomma en så långtgående harmonisering av exportkonttoUen gentemot utomsfeende länder att dessa varor - i enUghet med målsättningen för EG:s inre marknad - kan tiUåtos att röra sig helt fritt inom gemenskapen.

Det är utredningens bedömning att en ansvarsfuU medverkan för svensk del i det mteraationeUa icke-spridningssamarfoetet kommer att ställa krav på ett effektivt exportkonttoUsystem, mom vars ram kvalificerade foedömningar måste kunna göras av utrikespoUtisk, ekonomisk och teknisk karaktär.

Lagstiftningen

Mot denna foakgmnd har utredningen som en försto uppgift haft att bedöma humvida den lagstiftning som idag ligger till gmnd för exportkonttollen har en sådan utformning att den kan på ett tillfredsstollande sätt mbto de krav som nu och i framtiden kan ställas på vårt exportkonttoUsystem.

I vad gäller konfrollen bver utfbrseln av krigsmateriel konstoterar utredningen att en ny krigsmaterieUag trätt i kraft så sent som den 1 januari i är. Några ytterligare fbrändringar i denna lagstiftaing synes fbr närvarande inte påkaUade och några sådana skulle enligt utredningen heller knappast aktaaliseras av ett svenskt medlemskap i EG.

Det är utredningens bedömning att ett svenskt EG-medlemskap inte ändrar behovet av eller fömtsättningama fbr en på gmndval av vår egen utrikes-, försvars-, och säkerhetspolitUc utformad reglering och konfroU på krigsmaterielområdet.

Den exportkonfroU som sker vid sidan av konfrollen bver krigsmateriel avser tUl helt bvervägande del s.k. dual use-prcxlukter Som den engelska termen låter fbrsto rbr det sig om prcxlukter med dubfoel användning, dvs, prcxlukter som har en etofolerad civU användning men som också direkt eller indirekt kan utayttjas i fbrstbrelseforingande syfte. Konfrollen över exporten av dessa produkter foaseras idag huvudsakligen på två regelverk, nämUgen den s.k. massförstörelsefegen och hbgteknologifbrordningen.

Massfbrstbrelselagens nuvarande foestämmelser omsätter i inhemsk lagstiftning de bverenskommelser som har träffats mom ramen för de särskilda multilaterala exportkontrollregimer (MTCR, Australiengmppen, NSG) vars syfte är att begränsa spridningen av missiler, missUteknologi, vissa käratekniska prcxlukter, tiUverknings- utmstaing för biologiska och kemiska stridsmedel samt vissa kemiska och biologiska prcxlukter som kan användas fbr tillverkning av strids medel. Dessa bestommelser har enligt utredningen en ändamålsenUg utformning och några fbrändringar av dem synes för närvarande inte påkallade av hänsyn till den interaationella utvecklingen. "

Däremot är det utredningens bedbmning att väsentUga fbrändringar är Prop. 1993/94:176 nbdvändiga i den lagstiftning som avser konttoUen bver export av hög- Bilaga 1 teknologiska prcxlukter Enligt utredningen krävs att en heltockande konttollagstiftning införs på det produktområde som idag tocks av hbgteknologifbrordningen. Detto betyder att konttoUen inte längre som nu bbr vara foegränsad tUl att avse vidareexport av i ursprangslandet ex-portkonttoUerade varor utan avse aU export av ifirågavarande prcxlukter oavsett om dessa är av utiändskt urspmng eller är - helt eUer delvis -inhemskt prcxlucerade.

EnUgt utredningens foedbnming är en såcfen fbrändring av lagstiftningen nbdvändig om Sverige fuUt ut ska kunna delto i det intemationella samarfoete som nu är under fiamväxt fbr att fbrhindra att hbgteknologi som kan utayttjas i fbrstbrelseforingande syfte hamnar i orätto händer. EnUgt utredningen ter det sig mte bara natarUgt utan starkt önskvärt att Sverige med sina traditioner på nedmstaingens och icke-spridningspoUtikens område engagerar sig i dessa interaationeUa ansttängningar.

En anpassning av detto slag av vår lagstiftaing skuUe också väsentiigt underlätto Sveriges deltogande i den Ucensfria handel med högteknolo-giska prcxlukter som idag äger mm mellan ett antal västUga industriländer och som i framtiden kan fbmtses successivt utvidgas tiU en bredare länderkrets. En sådan utvecklmg av lagstiftningen skulle också väl anslute sig till det harmoniserade system för konfroU över export av dual use-teknologi som nu är under uppbyggnad i EG. Enligt utredningen måste det anses osannolUct att Sverige skulle kunna inpassas i detto system utan att en sådan förändring företos i lagstiftningen.

Ufredningen anvisar som ett sätt att åstodkomma den bnskvärda heltockande konfrollen av hbgteknologiexporten att den nuvarande hbgteknologifbrordningen upphävs och att exporten av de aktaella högteknologiproduktema istället regleras av massfbrstbrelselagens bestämmelser.

Ufredningen konsfaterar vidare att massfbrstbrelsefegen numera m-rymmer de foestämmelser om utfbrsel av vissa käratekniska produkter av dual use-karaktär, som tidigare återfenns i käratekniklagen. Däremot regleras aUtjämt i den senare lagen export av kämänmen och av sådan utmstaing som särskilt iordningstäUts för framstäUning, foearfoetaing eller användning av kämämnen.

Dessa senare prcxlukter är utformade för nukleär användning och omfattos av icke-spridningsfördraget eftersom de också kan användas fbr att tiUverka kämvapen. Detto fbrhåUande gbr dem minst lika känsliga i strategiskt hänseende som de käratekniska prcxlukter, vilka idag regleras i massfbrstbrelsefegen. Ufredningen anser det därfbr natarligt att även denna exportkonttoll flyttos bver från kärateknUdagen tUl massförstörelsefegen.

Mot denna bakgrund lämrmr utredningen följande förslag:

- Den nuvarande hbgteknologifbrordningen upphävs och export av de

produkter som omfattes av fbrordningen regleras istäUet av massfbr- Prop. 1993/94:176 stbrelselagens foestämmelser, vilket umefoär att utförseln av de aktaeUa Bilaga 1 produkteraa - vare sig de är av utiändsk eUer inhemsk tiUverkning - inte får ske med mindre tiUstånd lämnas i det enskUda faUet. - TiU massförstörelsefegen överförs de bestämmelser i kärateknikfegen som avser konttoUen bver utfbrsel av kämämnen cx;h av sådan utmstning som särskUt iordningstäUts fbr bearfoetning, användning eUer framstäUning av käraämnen.

Då den nuvarande massfbrstbrelsefegen härmed skuUe få en vidare teckning och fol.a. reglera exporten av en rad hbgteknologiska produkter som har en fbrettädesvis civU och ftiUt legitim användning, anser utredningen att den således utvidgade lagen fobr ges ett nytt och mer neutralt namn.

Organisationen

Ufredningen har också haft att to stollning tUl hur exportkonfrollens handläggning bbr orgaruseras i regeringskansliet och på myndighetsnivå. Ufredningen har ansett att tre huvudsakliga krav bör ställas på en framtida organisation för exportkonttoU.

Den bör fbr det fbrsto vara lätt att orientera sig i och att nå kontakt med för de enskUda medborgare och företog som berörs av exportkonttollbestämmelseraa och den bör skyndsamt och effektivt kurma behandla de utfbrselärenden som anhängiggörs hos den.

Den bbr fbr det andra vara så utformad att den ansluter väl tiU det mbnster för interaationeUt samarbete på exportkonttoUens område som nu växer fram efter det kalla krigets avslutaing, i synnerhet det samarbete som tar form inom EG.

Den bbr slutiigen tillfredsställa krav på en så långtgående delegering av beslutsfettondet som mbjligt under vederfobrligt hänsynstogande tiU ärendenas standom känsliga karaktär.

Organisationen i regeringskansliet

Ufredningen anser att ansvaret fbr handläggningen i regeringskansliet av alla frågor som rbr export av strategiskt känsUga prcxlukter fobr samlas i UD:s handelsavdelning. Där fobr krigsmaterielinspektionen lUcsom hittills handlägga ärenden rbrande krigsmateriel, medan samtiiga frågor som rör export av s.k. dual use-prcxlukter foör fbras ihop tUl en sammanhållen handläggning i annan del av handelsavdelningen.

En sådan ordning fömtsätter att handläggnmgen av ärenden enligt den nuvarande massfbrstbrelsefegen flyttes från krigsmaterielinspektionen och fbrs samman med handläggningen av ärenden som rbr exporten av hbgteknologiska produkter liksom med handläggningen av utfbrselärenden rörande kämämnen och sådan utmsming som särskilt har

iordningställts för bearbetning, användning eller framställning av kära-

ämnen. De senare ärendena bör bverfbras från mUjb- och Prop. 1993/94:176 natarresursdepartementet. Bilaga 1

Härigenom upprätthålls också en klar åtskiUnad meUan utfbrsel av krigsmateriel å ena sidan och annan teknologi å den andra. En sådan åtskiUnad ansluter enUgt utredningen väl tiU det mbnster som gäUer i det interaationeUa samarfoetet och i andra länders exportkonttoUsystem. Detto gäUer inte minst inom EG, där en gmndläggande distinktion upprätthålls redan i Romfbrdraget meUan krigsmateriel å ena sidan och dual use-produkter å den andra. De senare skaU omfettos av gemenskapens regler om fri rbrlighet fbr varor cx;h tjänster medan handeln med krigsmateriel är strikt fbrbehåUen nationeUa beslut.

Mot denrw bakgmnd lämnar utredningen följande förslag:

- Ansvaret fbr handfeggningen i regeringskansliet av aUa frågor som rbr exportkonfroU av strategiskt känsliga produkter samlas tiU UD:s handelsavdelning respektive den i UD integrerade Krigsmaterielinspektionen. Konfrollen uppdelas i en "mUitär" del som avser krigsmateriel och en "civU" del som avser aUa s.k. dual use-produkter

- Handläggningen av ärenden enligt den nuvarande massfbrstbrelsefegen bverfbrs från Krigsmaterielinspektionen till annan del av UD:s handelsavdelning och förs där samman med handläggningen av andra ärenden rörande s.k. dual use-prcxJukter Krigsmaterielinspektionens befattning med exportkonfroU rencxllas till att avse krigsmateriel.- Handläggningen av ärenden som avser konttoll över export av kämämnen och sådan utmstaing som särskilt iordningställts för foearfoetaing, användning eller framställning av kämämnen fbrs över från mUjö- och natarresursdepartementet till UD:s handelsavdelning där de fbrs samman med handläggningen av bvriga dual use-frågor

Delegering

Ufredningen har oclcså haft att to ställning tiU i viUcen utsfräckning exportkonfrollen kan delegeras tiU myndighetsnivå och hur den i så feU bbr vara organiserad där.

Enligt utredningen är utrymmet fbr en delegering av beslut från regeringen till myndighetsnivå betydande. En väsentiig del av de ärenden som aktaaliseras enligt den nuvarande massfbrstbrelsefegen bbr enligt utredningen avgbras på myndighetsnivå lUcsom den heh bvervägande delen av de ärenden som blir aktaella tiU följd av den fbreslagna regleringen av hbgteknologiprodukter i en utvidgad massfbrstbrelse-lag. Även när det gäUer exportkonfroUen av kärntekniska produkter anser utredningen att en stbrre mängd ärenden av mtinartod. karaktär kan urskiljas, i vilka beslut bör fattos på myndighetsnivå.

Även i fråga om utfbrselärenden på krigsmaterielområdet anser utred ningen att utrymme finns fbr en delegering. De ärenden som idag 42 genom delegation beslutos av det fbredragande stotsrådet är enligt utred-

ningen av en sådan mtinartod karaktär att de med fbrdel kunde dele- Prop. 1993/94:176 geras tiU myndighetsnivå. Uttedningen anser emeUertid att en sådan Bilaga 1 förändring i beslutsordningen fobr ansto tiU dess att en klarare praxis etoblerats i vad avser tillämpningen av den nya krigsmaterieUagens bestämmelser

Mot denna bakgrund lämnar utredningen följande förskig:

- Till myndighetsnivå delegeras beslut i sådana ärenden enUgt massfbr stbrelsefegen som avser utfbrsel tUl länder, vilka deltar i de interaatio nella exportkonttoUregimer som Ugger tiU gmnd fbr vår egen reglering. Myndigheten ges möjlighet att hänskjuto ärenden tiU regeringen för beslut.

- Beslut i ärenden om högteknologiexport fettos på myndighetsnivå, dock med möjUghet fÖr myndigheten att hänskjuto enskilda ärenden tiJl regeringen.

- TUl myndighetsnivå delegeras beslut i sådana ärenden enligt den nuvarande kärateknUdagen som avser handel med länder med viUca Sverige har fräffat bilaterala avtal om civil användning.

Organisation på myndighetsnivå

En väsentiigt mer omfattande mängd exportkonttollärenden än vad fallet är nu skulle med utredningens fbrslag komma att hanteras på myndighetsnivå och det är utredningens mening att denna handläggning så långt som mbjligt bbr hållas samman inom en myndighet. Den myndighet som traditionellt fullgjort och idag fullgbr de licensierings- och tillståndsgivande funktioner som aktaaliseras på utrikeshandelns område. Kommerskollegium, synes enligt utredningen vara den lämpliga in-stonsen fbr dessa uppgifter I anslutaing till den ärendenhantering som härvid folir aktaeU fobr KommerskoUegium enligt utredningen också axla ett ansvar fbr information tiU fbretog och allmänhet om exportkonttoUens umefobrd och utgbra en samtalspartaer fbr de fbretog som foerörs av exportkonfrollbestämmelseraa lUcsom bisfe departementet vid interaationeUella förhandlingar.

Mot denna bakgrund lämnar utredningen följande förslag:

- Kommerskollegiet bör besluto i de ärenden enUgt den utvidgade massförstörelsefegen som delegeras till myndighetsnivå, utom befräffande utförsel av kämämnen och utrastaing som särskilt har utformats fbr att framställa, foearfoeto eller använda sådana ämnen. De senare besluten bör fattos av Stotens kämkraftinspektion.

43

Information Prop. 1993/94:176

Även med de förändringar i lagstiftningen som utredningen föreslår °

kommer behovet att kvarsto fbr foerbrda fbretog att på ett enkelt sätt orientera sig i gällande foestämmelser och handläggningsordning fbr exportkonfrollen. Fbr att tiUfredsstäUa detto foehov bör enUgt utredningen en vägledning eUer handbok sammanstäUas, som innehåUer ett uttbmmande register bver alfe de strategiskt känsUga varor som är fbremål fbr exportkonfroU, såväl krigsmateriel som dual use-produkter Den bbr också ange det eUer de lagmm enUgt vilka konfroUen utbvas lUcsom innehåUa en redovisning av de administrativa instanser som är inblandade och den handfeggningsordning som gäUer i fbrekommande fall.

Mot denna bakgmnd lämnar utredningen följande förslag:

- I syfte att skapa bättre bverskådlighet i fråga om de bestommelser och den handläggning som gäller fbr exportkonfrollen ges en handbok ut som tocker samtiiga fbr exportkonfrollen relevanto regelverk och pro-duktfbrteckningar samt de administrativa mtiner som gäUer i fbrekommande fall.

44

Utredarens lagförslag Prop. 1993/94:176

Bilaga 2

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

Härigenom fbreskrivs i ftäga om lagen (1991:341) om fbrfoud mot utfbrsel av vissa prcxlukter som kan användas i massfbrstbrelsesyfte, m.m.

dels att I, 2 a och 3§§ skaU ha följande lydelse.

dels att det i lagen skaU införas en ny paragraf 1 a §, av följande lydelse

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inledande bestämmelser

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet

Härigenom fbreskrivs att 1 § lagen (1984:3) om kärateknisk verksamhet skaU ha fbljande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydebe

1§

Denna lag gäUer kämteknisk verksamhet, m.m. Med sådan verksamhet avses 1. uppfbrande, innehav eller drift av kämteknisk anläggning, 2. fbrvärv, innehav, bverlåtelse, hantering, foearfoetaing, transport

Denna lag gäUer kämteknisk verksamhet, m.m. Med sådan verksamhet avses

1. uppfbrande, innehav eUer drift av kämteknisk anläggrung,

2. förvärv, iimehav, överlåtelse, hantering, bearbettung, transport

47

av eUer annan befattning med kämämne eUer kämavfaU,

3. införsel tiil riket och utförsel ur riket av käraämne eller käraavfall,

4. utförsel ur riket av

a. mineral med haU av käm ämne,

b. vad som har framstälUs av kämämne eller vara i vilken så dant ämne ingår,

c. utrustning eller material som har SärskiU iordningsstälUs för bearbetning, användning eller framställning av kämämne, i den utsträckning regeringen föres kriver, och

5. upplåtelse eller överlåtebe från svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vist a här i riket till någon i utlandet av rätt att tillverka sådan utrustning eller sådant material som avses i 4c, i den utsträckning regeringen före skriver

av eller annan befatming med käraämne eUer käraaviaU, 3. infbrsel tiU riket av kämämne eUer kämavfaU.

Prop. 1993/94:176 Bilaga 2

48

Sammanfattning av remissyttranden över betänkan- Prop. 1993/94:176 det (SOU 1993:56) Kontrollen över export av strå- bilaga 3 tegiskt känsliga varor

Efter remiss har yttranden över foetänkandet avgetts av: Justitiekanslem, RikspoUsstyrelsen, Krigsmaterielinspektionen (KMI), Sveriges EG-delegationen i Bryssel, Kommerskollegium, ÖverfoefaUiavaren, Fbrsvarets materielverk. Försvarets forskningsanstalt (FOA), Smittskyddsinstitatet, GeneraltaUstyrelsen, Riksrevisionsverket, Närings- och teknikutvecklingsverket (Nutek), KenukaUeinspektionen, Stotens kämkraftinspektion (SKI), Exportrådet, Stcx;kholms Handelskammare, Grossistförbundet Svensk Handel, Sveriges Industriförbund, Sveriges Verkstedsindustrier cx:h Sveriges Försvarsindustri-fbrening.

Flertalet remissinstanser tiUstyrker utredningens försfeg eUer lämnar dem utan erinran.

I det följande redovisas remissinstansemas yttranden på de punkter där de haft en annan uppfattaing än utredaren, eUer i bvrigt kommenterat dessa.

I. Massförstörebelagens tilUimpningsområde utvidgas så cttt den även omfattar högteknologiska produkter, som direkt eller indirekt kan anvärulas i förstörelsebringande syfte.

KMI: "I Uttedningens överväganden har en aUtför schematisk uppdelning gjorts i dels krigsmateriel, dels civU dual-use-materiel. Det foetonas, kanske under påverkan av EG-kommissionens strävan att mom EG late de varor som konfroUeras enUgt COCOM, AG, MTCR och NSG föras meUan ländema utan tiUståndspUkt, att dessa varor är civUa. Deras presumtiva förstbrelseforingande egenskaper kommer i utredningen i foakgmnden. I själva verket är vissa av dem foetydUgt farUgare i orätte händer än vissa typer av krigsmateriel. De utgbr poUtiska varor i samma utsträckning som krigsmaterielen. Man kan konstetera att det råder oenighet inom EG om vem som skaU ge tiUstånd, urspmngslandet eUer det land som importerat produkten, i det faU t.ex. en MTCR-pro-dukt skaU reexporteras tiU land utanför EG. Ett flertal EG-länder kräver att som urspmngsland ha inflytande på tiUståndsgivningen för sådana transaktioner.

Den klara åtskillnad meUan krigsmateriel och s.k. dual-use-produkter, som utredningen säger sig vUja eftersträva, kan därför främst avse regelverkets utformning och tUlämpning. Eftersom i detta avseende redan en klar åtskillnad gjorts i existerande foestämmelser, anvisningar och tiUämpning syns utredningens strävan redan uppfyUd. Den starka koppling som föreUgger meUan prcxluktgmppema ur utrikespoUtisk CK;h säkerhetspoUtisk synvinkel foorde i stäUet ha foetonats cx;h slutsatsen dragits att mycket starka skäl talar för att ärendena fobr enhgt KMI foeredas mom samma organisationsenhet. 45

4 Riksdagen 1993/94. 1 samL Nr 176

KMI delar utrednmgens uppfetttung att det är angefeget att en foättre Prop. 1993/94:176 bverskådUghet skapas och en mer samlad organisation foUdas för aren- Bilaga 3 denas handläggning. Det är därvid med hänsyn tiU fol.a. våra mtemationeUa åteganden nbdvändigt att som utredningen föreslår skyndsamt genomföra en ändamålsenUg konfrolfegstiftning för högteknologiprcxluk-tema.KMI foittäder därmed i princip försfeget att den nuvarande högtek-nologiförordnmgen mordnas i massförstbrelsefegen och förordningen. Det fobr dock härvid foeaktes att många prcxlukter i högteknologiförordningen inte har något samfoand med massförstbrelsevapen. Dette förhållande anser KMI att utredningen mte närmare har analyserat. Frågan om alfe produkter som nu finns upptegna i COCOM:s förteckning skaU exportkonttoUeras även om de har svenskt urspmng bör därför prövas i anslutning tiU propositionsskrivandet. Produkter som bandspelare, sig-nalanalysatorer, utmstningar för tiUverkning av halvledare, vissa datorer, telekommunikationsutymstning, akustiska sensorer för under-vattensforak, vissa kameror, fesrar cx:h optiska utmstamgar samt komponenter tiU dessa, magnetometrar radarstotioner, undervattensfårtyg, ytfårtyg och gastarfoinmotorer kan t.ex. svårUgen rymmas under foegreppet massförstbrelsevapen och det kan starkt ifrågasattes om sådana produkter med svenskt urspmng överhuvudteget skaU exportkonttoUeras om de inte utgbr krigsmateriel.

FOÄ delar uppfattningen att export av hbgteknologiprodukter skaU konfroUeras, även om de tiUverkats i Sverige. FOA anser också att utredningens förslag att minska antalet lagar/förordningar på vUken exportkonfroUen gmndas innefoär en förbättring. FOA anser dock att det mest bnskvärda hade varit en lag.

Generaltullstyrelsen anser att ett genomförande av förslaget skuUe medföra en förenkfed sitaation inte minst för näringsUvet, varför det tillstyrks.

Sveriges \krkstadsindustrier anför att föreningen efter hittiUs gjorda bedbmningar ej kunnat finna att den mbjliga skärpningen av lagen som uppstår när massförstörelsefegen och hbgteknologiförordningen läggs samman skuUe innebära aUvarUga profolem för företegen.

2. Massförstörelselagens tillämpningsområde utvidgas så att den även omfattar vissa kärrttekniska produkter.

SKI anser att utredningens försfeg om att bverföra kämtekniska produkter ftän käratekniklagen till massförstörelsefegen motiveras med Sveriges åteganden om icke-spridning av käravapen. Dette gäUer i sin heUiet för kämämne och käratekniska produkter som kan hänföras tiU NSG, Uste 1.

För radioaktivt ämne, annat än käraänme, som bUcfets i kämteknisk anläggning eUer material eUer annat som bUvit förorenat i en sådan anläggning och radioaktiva delar av en kämteknisk anläggnmg som avvecklats finns inte enUgt SKI:s bedömning, krav om exportkonfroU ut icke-spridningssynpunkt. Andra krav kan föreUgga, vilka dock inte redovisas av utredningen.

SKI anser att en sädan ordning skuUe medföra kompUkationer och att Prop. 1993/94:176 frågan fobr belysas ytterUgare. Bilaga 3

SKI anser att enUgt utredningens försfeg bverfetelse av kämämne cx;h kämavfaU förblir kärateknisk verksamhet, som kräver särskUt tiUstånd enUgt kärateknikfegen. I de feU cfe ansbkan om utförsel även mnefettar ansbkan om överfetelse skuUe utredningens försfeg innebära att för sådana ärenden frågan om bverfetelse behandlas av MUjö- och natarresursdepartementet och frågan om utfbrsel behandlas av Utrikesdepartementets handelsavdehiing. SKI anser att frågan om lämpUgheten av en sådan ordrung inte berörs av utredningen.

3. Regeringenfår meddela undarttag från tiUståndskravet vid utförsel till vissa länder.

KMI: Uttedningen stäUer sig positiv tiU att i vissa faU och tiU vissa länder undanteg må gbras fiän utförselförbudet, alterantivt att genereUa Ucenser utfärdas. KMI förordar mtiU ett EG-medlemskap den senare Ibsningen. Det engelska systemet med Open General License (OGL) synes enligt KMI fungera väl. Dess införande har inneburit att antalet årligen utfärdade Ucenser har mmskat från 100 000 tiU 26 OOO.Det är KMI:s uppfettning att ett sådant system skuUe innebära att antalet enskilda Ucensärenden, även sedan högteknologiprcxlukterna förts m under tiUståndsplikt, kommer att vara foegränsat.

4. Rubriken på den nuvarande lagen omförbud mot utförsel av vissa produkter som kan anvärulas i massförstörebesyfie, m.m. ändras.

FOA anser att det är positivt att man tänker sig ett nytt namn på den nya lagen så att ordet massförstbrelse försvmner.

Stockholms Handelskammare anser liksom utredningen att den nuvarande massförstbrelsefegen i och med den föreslagna förändringen fobr fä ett nytt och mer neutralt nanm. En foenämning som enUgt handelskammaren kan övervägas är Lag om exportkonfroU av vissa strategiskt känsUga produkter (ExportkonfroUagen).

5. Regeringen bemyndigas att till myndighet som regeringen bestämmer delegem beslut i ärenden enligt lagen. Myndigheten skall ges möjUghet cttt hänskjuta delegerade äreruien till regeringen för beslut.

KMI föreslår att det i lagen bppnas för möjUgheten att hänskjute vissa tiUståndsärenden tiU KommerskoUegium, men att konkrete åtgärder i denna riktning först vidtes om det skuUe visa sig att arfoetsomfattningen foUr så stor, att organisationen inte rimUgen i sin helhet kan inrymmas i regeringskansUet. Den organisation som skisseras i utredningen inom handelsavdelningen torde enUgt KMI sannolikt vara tillräckUg för att handha aUa ärenden. En delad handläggning av utförselärendena skuUe komma att ianspråkte stbrre personalresurser, förlänga handläggnings-

tiderna och motverka syftet att tiU gagn för industrin åstedkomma en Prop. 1993/94:176 samlad organisation för ärendeberedningen. Bilaga 3

Man kan enUgt KMI jämföra med de organisationer som länder med Ukartad storlek har. Norge har sin organisation koncentterad tiU UD, Fmland, som haft en spUttrad organisation, för sanunan den tiU UD och Danmark gör sammaledes. Att stora länder som Tyskland, England och USA har fegt stora delar av sin tiUståndsgivning pä myndighetsbasis förklaras av deras stora antal ärenden, minst tiofelt fler än vad vi kan förvänte oss.

Sammanfettningsvis finner KMI att man bör awakte med att dubblera tiUståndsorganisationen tiUs efiter ett EG-inträde. Den bör vidare då genomföras enbart om exportkonttoUorganisationen i regeringansUet skuUe avsevärt foehöva förstärkas utöver vad utredningen föresfegit.

GTS understryker vUcten av att kunna hänskjute enskUda ärenden tiU regeringen för foeslut. Omfattningen bedöms bU mycket Uten men mbjUgheten är av stbrste betydelse i feU dä den uttikes- eUer säkerhetspoUtiska aspekten är av svårbedbmd natar.

Ufredningen föreslär att KommerskoUegium fobr foeslute i de ärenden enUgt den utvidgade massförstbrelsefegen som delegeras tiU myndighetsnivå, utom vad foeträffar kämämnen o.d. GTS tycker att nackdelarna med en sådan ordnmg mte har belysts av uttednmgen. GTS påpekar att det visserUgen kan sägas vara principieUt riktigt att sbka skilja den materielfe tiUämpningen med tiUständsfiägor från konttoUftinktionen för att sbka nä en foalans i avvägningen meUan de ifoland motstridiga mtressena. Normalt är det dock så, att den myndighet som svarar för den materieUa tillämpningen också ges ansvar för tiUsyn och konttoU. Den åtskillnad som kan foehövas är en organisatorisk ftäga inom myndigheten. Den för taUverkets del rådande sitaationen med ett antal feck-myndigheter, med ansvar för konttoUen av den gränsbverskridande handeln, är mte ett utslag av någon princip, utan en fråga om rationaUtet. Ofoserveras foör att taUverkets konttoUverksamhet ifoland endast kompletterar fackmyndighetens eget ansvar för konttoU av inrikes transaktioner. När konfroUen av hbgteknologivaror infördes, saknades en natarUg feckmyndighet, varför arfoetet kom att stanna på taUverket. Någon natarUg fackmyndighet finns inte heUer i dag.

KommerskoUegium är en handelspoUtisk myndighet. Av foudgero- postionen framgår att regeringens strävan att renodfe myndighetens verksamhet tiU det handelspoUtiska området kvarstår. Den saknar tradi- tionsenUgt kompetens inom det utrikes- och säkerhetspoUtiska området det här är frågan om. Det finns natarUgtvis ett genereUt handelspoUtiskt intresse av att Sverige skaU kunna exportera så mycket som mbjUgt, men dette intresse är perifert i sammanhanget. Det anförda mnefoär, tiU skillnad ftän vad utredningen hävdar, att myndigheten mäste tiUföras ny kompetens i dette avseende. Vidare måste KommerskoUegiet enhgt GTS tiUföras en viss teknisk kompetens för att överhuvudteget kunna hantera tiJlståndsprbvningen. De profolem som uppstär, när fiägan om varan bverhuvudteget omfattas av vamförteckningen CKih hur den i sä faU skaU klassificeras, är mgalunda av lätt natar. 52

Hanteringen av tiUståndsärendena fordrar ofta stbd av en rikstockande Prop. 1993/94:176 organisation. Ett genereUt medgivande för ett visst företeg enUgt 4§ Bilaga 3 högteknologiförordningen fömtsätter att företeget foUr foesökt för genomgång av exportkonfroUmtiner, klassificeringar och andra fömtsättningar för medgivandet. Lämnade medgivanden måste sedan regehnässigt följas upp, då fömtsätttiingama för medgivandena förändras med tiden. 1 samfoand med ansökningar avseende enskUda sändningar foUr det ofta nödvändigt att på plats informera sig om varan cKh omständigheteraa kring transaktionen. Denna form av uppgifter skuUe visserUgen kunna stanna på taUverket genom att något sorts remissförfarande tiUämpades, men dette skuUe lecfe tUl en för företegen tidsödande byråkratisering. TilUcomsten av en ny myndighet i sammanhanget skuUe enUgt GTS inte heller foidra tiU att skapa den av utredningen eftersträvade klarheten i organisationen av exportkonfroUen.

Den interaationeUa underrättelseverksamheten inom området strategiska varor är intensiv. Med stbd av tallmyndighetema i respektive samarbetsländer har effektiva och förfroendefiiUa kontakter kuimat etobleras även med vissa utiändska tiUståndsmyndigheter Detto är natarUgtvis av störsto foetydelse även när det gäller att kunna följa tiU-lämpningen i dessa länder och inte mmst följa utvecklingen inom COCOM. Sådana mformationer är av störsto foetydelse för hanteringen av tillståndsfrågan. Det är onödigt att Sverige här uppträder mer restriktivt än vad som är nödvändigt, sett mot foakgmnd av den ifoland flytande tUlämpningen inom folocket. GTS anser att det säger sig självt att Kommerskollegiet skulle foehöva tiUföras resurser för att foygga upp och underhålla ett motsvarande kontaktaät, särskilt som man saknar den erforderliga mteraationella kontaktytan och erfarenhet av den här formen av verksainhet.

Kontakten med företogen i samfoand med foesök och i övrigt utgör i sig en värdefiiU kontaktyto ur underrättelseteknisk synvinkel. Här kan information om misstänkte förfrågningar från inköpsorganisationer och foulvaner fångas upp. Det är givet att denna del av informationsutfoytet inte kommer att förenkfes med ännu en myndighet mfolandad.

GTS finner att sammanteget det inte torde finnas några fördelar med den av utredningen föreslagna ordningen med KommerskoUegium som tillståndsmyndighet.

Kommerskollegium framhåUer att man är positiv tiU att te på sig de arbetsuppgifter som föreslås i betänkandet. Dessa ligger väl i Unje med KoUegiets nuvarande verksamhet. Resursfrågan måste dcx;k nännare preciseras.

Kollegiet noterar att utredaren tegit fest på den kompetens som KoUegiet byggt upp under många år som Ucensmyndighet på utrikeshandelns område. De arbetsområden som anges, information, företegskon-takter, expertstöd vid interaationeUa förhandlingar ete. är alla traditionella uppgifter för KoUegiet som Ucensmyndighet.

Kollegiets Ucensftmktion har som nänmts minskat från ett tjugotal handläggare tiU två handläggare på några år, som ett resultot av teko- regleringaraas awecklmg. Inom funktionen utrikeshandel finns resurser 53

motsvarande drygt en handläggare. Ufredningen har inte närmare be-

5 Riksdagen 1993/94. 1 samL Nr 176

handlat resursfrågan på myndighetsnivå, men de föreslagna arfoetsupp- Prop. 1993/94:176 giftema kräver således enUgt Kollegiet en förstärknmg av organisa- Bilaga 3 tionen.

KommerskoUegium är positivt tiU att to på sig de nya arfoetsuppgif-teraa. De skuUe utan stbrre profolem kunna passas in i KoUegiets Ucensftmktion med utayttjande av den datoriserade foehandling av Ucensärenden som redan sker i dag. Arfoete pågår om en framtida datoriserad bverföring av Ucensfoesked firån KommerskoUegium tiU tallverket och avrapportering av importen från taUverket tiU KommerskoUegium.

Kollegiet anser sig kunna endast i mycket foegränsad omfattning foe-manna en utvidgad organisation genom interaa omflyttningar och prioriteringar. Den kompetens som KoUegiet besitter som Ucens- cx;h funktionsmyndighet och det samarfoete som Ucensmyndigheten kommer att få med kommissionen och EG-länderaa vid EG/EU- medlemskap, skuUe dock ge de rationaUserings- och stordriftsfördelar som utredningen torde syfto på i dessa delar.

Om regeringen skulle komma att foesluto i enlighet med utredarens förslag utfoer sig KoUegiet att, innan foeslut fattos, närmare få presentera erforderUg organisation och foehov av resurser Redan nu kan sägas att ett rekryteringsfoehov av Ucenshandläggare med teknisk kompetens på flera områden och visst ökat juridiskt stbd skulle föreligga.

Stockholms Handelskammare inriktar sig på den framtida hanteringen av generella licenser motsvarande de nuvarande 4 § tillstånden samt anför att frågan om viUcen myndighet som i framtiden skaU foesluto om respektive revidera medgivande motsvarande s.k. 4 §-tUlstånd, är ej foehandlad av utredningen. Det natarligaste torde enligt handleskam-maren vara att Kommerskollegium - efter en lämplig bvergångsperiod -fick fatto foeslut om medgivande. Däremot foorde även i fortsättaingen revision och uppföljning åligga tallverket inom ramen för konttoU-besöksverksamheten.

Kriterieraa för tiiUståndsgivning när det gäller det område som i dag omfattos av hbgteknologiförordningen kommer med nbdvändighet att bU foetydUgt mer kompUcerade än när det gäller varor som duekt är avsedda för miUtär användning. Det är väsentiigt att tillståndsmyndigheten, vid foedbmningen av tUlståndsfiägor, utayttjar den kompetens och de kontaktvägar som i dag finns inom svenskt näringsUv.

SKI stbder förslaget att under vissa villkor delegera foeslut om tiUstånd för de varor som förtecknas i NSG listo 1 till SKI, under föratsättning att mottogande land gjort foindande åtogande om fredlig användning, tillämpning av NSG och att fiillständig lAEA-safeguards tiUämpas i mottogarlandet. SKI skaU ha rätt att överlämna ett ärende tiU regeringen för foedbmning, bl.a. om tvekan råder om fredlig användning av varan.

Om handläggningen på myndighetsnivå skriver SKI att SKI enUgt käratekniklagen är beredningsorgan för ansbkningar om export av kämämne, visst kärnavfall (i vissa faU är Stotens strålskyddsinstitat, SSI ansvarig myndighet) och käratekniska produkter (NSG listo 1). I de faU exporten omfettos av ett bUateralt avtal ombesbrjer SKI de mtiner som 54

erfordras enligt avtelet, bl.a. de villkor som stolls enligt NSG. I de faU Prop. 1993/94:176 där bilaterala avtal mte finns, inhämtos garantier enhgt NSG av UD. Bilaga 3

SKI instämmer med utredningen att ärenden som rbr exportkonfroU av kämämne och kämtekniska produkter bbr håUas samman på myndighetsnivå och att SKI även fortsättningsvis skaU vara ansvarig myndighet för foerednmg av ärenden om export av kämämne och kämtekniska prcxlukter SKI framhåUer att hanteringen av dual-use produkter med kämteknisk anknytning fobr hålfes samman med hanteringen av bvriga kämtekniska produkter I interaationeUa sammanhang förs diskussionerna om käratekniska produkter, vilka är upptogna på NSG Usto 1, och dual-use produkter, vilka är upptogna i NSG Usto 2 vid samma tillfäUen och i samma fora.

Industriförbundet Sveriges Xérkstadsindustri och Försvarsindustriföreningen, som stbder försfegen i foetänkandet, pekar fiämst på behovet för mdustrin att kunna vända sig till en enda instans i aUa ärenden som avser exportkonttoU. Man efterlyser också en mbjUghet för en exportbrer att på begäran kunna erhålla förhandsfoesked.

6. Ansvaret för handläggningen av alla exportkontroUfrägor överförs till en enhet irwm UD:s handelsavdelning.

KMI anser att gränsdragningen meUan Utrikesdepartementets handelsavdelnings och Miljbdepartementets ansvar i hithbrande frågor fobr klaras ut i propositionsarfoetet.

Generaltullstyrelsen anser det vara av stor vUa även för Generaltallstyrelsen, att den departementala fiinktionen avseende strategiska varor förstärks och koncentreras. Hur denna fråga nännare skaU Ibsas organisatoriskt inom Utrikesdepartementet finner inte styrelsen anledning att ha synpunkter på.

FOA stbder utredningens förslag att Utrikesdepartementets handelsavdelning skaU hantera alla ärenden som kräver regeringens foeslut. Uttedningen kunde dock ha varit något mera konkret då det gäUer utformningen av organisationen och verksamhetens ledningen. FOA anser det angeläget att den "miUtära" och "civUa" delen knyts så nära till varandra som mbjligt.

7. En enhetlig lista över alla kontrollerade vamr bildas genom en sammanslagning av de nuvarande listorrm för MTCR, Australien-gruppen, NSG lista 2 och exportkontrollförordningen. (NSG lista 1 och krigsmaterielUstan kommer att Ugga utanför den konsolidercule listan, men de produkter som omfattas av dessa kommer att finnas med i det korsregister som upprättas för alla kontrollistor.)

Fbrslaget har ej berbrts av remissinstanseraa.

8. Frågan om införandet av en generalklausul (catch all clause). Prop. 1993/94:176

En sådan skulle ge rätt att kunna kräva av exportörer att de inhämtade Bilaga 3 exporttillstånd också för icke kontrollercule vamr, om de känt tiU eller bort känrw till att vawma direkt eller indirekt skulle komma till användning i militärt eller förstörebebringande syfte.

Generaltullstyrelsen anför att sådana vUctiga handelspartners som Tyskland, Storbritannien och USA i dag har långtgående generalklausuler Redan nu finns exempel på att företog , för att undvUca att komma i konflikt med denna lagstiftning, styrt sin försäljning via Sverige. Frågan är därför av stbrre aktuaUtet än vad som framgår av utredningen och fobr redan i dagsläget bli föremål för bvervägande.

KMI noterar att också fiägan om en generalklausul diskuteras i utredningen. En sådan har införts av vissa EG-länder medan andra liksom Sverige varit tveksamma härtiU. Det förefaller därför f.n. mte kunna skapas en enighet inom EG att införa en sådan klausul. Den generalklausul som fol.a. Tyskland, Storforitannien och USA infört avser utförsel till vissa namngivna länder och gäller aUa prcxlukter Den foestår av två delar:

- en skyldighet för ett företog att sbka exportiicens om man har kännedom om att en produkt kommer att användas i massförstbrelsesyfte eUer för annat militärt ändamål.

- en mbjUghet för den exportkonttollerande myndigheten att påbjuda att ett företog skaU söka exporttiUstånd för en viss utförsel.

Vissa länder, bl.a. Holland har enfoart lagfäst den senare export-konfroUåtgärden. KMI anser att det fobr i samfoand med propositionsarfoetet prbvas om också vi fobr gå samma väg. Fbr detto talar att det på senare tid i några faU observerats transaktioner, som kan tyda på ett kringgående av andra länders generalklausuler Ett mförande av bestämmelsen skuUe enligt KMI mbjUggöra ett svenskt ingripande t.ex. på grandval av information från annat land om en i detto land olagUg export via Sverige.

9. I syfte att skapa bättre överskådUghet i fråga om de bestämmelser och den handläggning som gäller för exportkontrollen ges en handbok ut, som täcker samtUga för exportkorurollen relevarua regelverk och produktförteckningar samt de administrcttiva rutiner som gäller i förekommande fall.

Remissinstanseraa välkomnar starkt detto förslag och den mcxleU som ufredaren presenterar.

Generaltullstyrelsen anser att den fobr ingå i tallverkets handboksserie och att GTS bbr svara för tryckning, distribution och försäljning.

SKI anser att information om exportkonttoll, t.ex. utarfoetande av handfooken, i de delar som rör käraämne och kämtekniska prcxlukter bbr genomföras i nära samråd med SKI.

56 Lagrådsremissens lagtext

1.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:341) om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

dels att mbriken tiU lagen samt I, 2 a, 3, 5, 5 a och 6 §§ skaU ha följande lydelse,

dels att 6 a § med ändring av dess lydelse enhgt lagen (1994:000) om ändring i nämnda lag skaU ha följande lydelse,

deb att det i lagen skaU införas en ny paragraf, I a §, av följande lydelse.

Prop. 1993/94:176 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Lag om förbud mot utförsel av Lag om strategiska produkter vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

1§'

Lagen gäller i den utsfräckning regeringen föreskriver

1. hillstondiga rofoot- och raketsystem och andra ofoemannade luftfarkoster som kan utayttjas som bärare av massförstbrelsevapen,

2. delsystem, komponenter och konstmktionsmaterial för system som avses i 1 och som kan uppnå en räckvidd av minst 300 kilometer,

3. provnings- och tillverkningsutmsming för system, delsystem och komponenter som avses i 1 och 2,

4. biologiska agenser som kan användas i biologiska vapen och kemiska produkter som kan användas för tillverkning av kemiska vapen (kemiska prekursorer),

5. utmstaing som kan användas för tillverkning av biologiska eUer kemiska vapen samt av sådana biologiska agenser och kemiska prekursorer som avses i 4,

6. kämämnen, mineraler med haU av kämämne, vad som framstälUs av kämämne eller vamr där såckina ämnen ingår.

6. utmstaing eller material som är av VäsentUg betydelse för framstollning av kämladdningar och

7. utrustning eller material som har SärskiU konstruerats eller iordningstäUts för bearbetning.

Senaste lydelse 1993:107.

inte omfattas av lagen (1984:3) användning eller framställning av Prop. 1993/94:176 om kämteknisk verksamhet, och kämämnen, Bilaga 4

8. utmstaing eller material som kan användas för framställning av kämladdningar,

9. andra högteknologiska pm-dukter som direkt eller indirekt kan användas i förstörelsebringande syfte, och

7. programvara för automatisk 10. pmgramvaror för automatisk datofoehandling och anrmn pro- datofoehandling och andra pm-gramvara särskilt utformade för gramvamr särskUt utformade för prcxlukter som avses i 1-3 eUer produkter som avses i 1-3 och 9 sådan utmstning som avses i 5-6. eller sådan utmstning eller

material som avses 15,7 och 8.

1 a§

Frågor om tillstånd enUgt denrm lag prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer

2a§"

1 denna lag förstos med

tillhandahållande: försäljning, upplåtelse, utfojudande mot vederlag, lån, gåva eller förmedling,

tiUverkningsrätt: vaije rätt att tillverka en prcxlukt som omfattos av lagens foestämmelser,

kämämne: uran, plutonium eller andra ämnen som används eller kan användas för utvinning av kämenergi (kämbränsle) eller föreningar där ett sådant ämne ingår,

torium eller andra ämnen som är ägnade att omvarullas till kämbränsle eller föreningar där ett sådant ämne ingår, och

använt kämbränsle som inte har placerats i slutförvar

" Senaste lydelse 1992:1606

58 Prcxlukter som avses i 1 § får inte fbras ut ur landet utan tiUstånd av regeringen. I fråga om programvara som avses i 1 § 7 lUcstäUs med utförsel bverföring tUl utlandet genom telekonununUcation eller på annat liknande sätt.

3§'

Prcxlukter som avses i 1 § får inte föras ut ur landet utan tiUstånd. I fråga om pmgramvaror som avses i 1 § /O likstäUs med utförsel bverföring tiU utiandet genom telekommunikation eUer på annat liknande sätt.

Regeringenfår meddela föreskrifter om undaruagfrån detta tillståndskrav för utförsel till vissa länder.

Prop. 1993/94:176 Bilaga 4

5§"

Avtol som innefoär upplåtelse eUer

bverlåtelse av tillverkningsrätt tUl

prcxlukter som avses i 1 §

1 -6 till någon i utiandet får inte

ingås här i landet utan tiUsfend av

regeringen.

Svenska myndigheter, svenska företog samt den som är foosatt eller stodigvarande vistos här får inte heller utom landet ingå sådant avtol utan tillstånd av regeringen.

Avtal som innebär upplåtelse eUer bverlåtelse av tiUverkningsrätt tiU produkter som avses i 1 § 1-5 och 7-9 till någon i utiandet får mte ingås här i landet utan tUlstånd. Svenska myndigheter, svenska företog samt den som är bosatt eller stodigvarande vistos här får inte heller utom landet ingå sådant avtol utan tillstånd.

5a§'

Avtal om tillägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 5 § får inte mgås uton tillstånd, om ändringen eller tillägget avser

Avtal om tiUägg till eller ändring av avtal av det slag som kräver tillstånd enligt 5 § får inte ingås uton tillstånd av regeringen, om ändringen eller tUlägget avser

1. de produkter som omfattos av avtalet,

2. vidareupplåtelse eller vidarebverlåtelse av rätt enligt avtolet,

3. rätt att tillhandahålla prcxlukt till mottogare som mte angivits tidigare, eller

4. fbriängning av avtalets giltighetstid.

'■ Senaste lydelse 1993:106 ' Senaste lydelse 1993:106 '* Senaste lydelse 1993:106.

6§

Produkter som avses i 1 § och som finns i utiandet får mte här i landet tiUhandahåUas åt någon i utiandet utan tiUstånd av regeringen.

Svenska myndigheter, svenska företog samt den som är bosatt eller stodigvarande vistos här får inte heUer i utiandet tiUhandahåUa sådana prcxlukter utan tiUstånd av regeringen.

Produkter som avses i 1 § och som finns i utiandet får inte här i landet tillhandahåUas åt någon i utiandet utan tiUstånd.

Svenska myndigheter, svenska företog samt den som är bosatt eUer stodigvarande visfas här får inte heUer i utiandet tillhandahåUa sådana produkter utan tiUstånd.

Prop. 1993/94:176 Bilaga 4

6a§"

Prcxlukter som avses i 1 § 4 får Produkter som avses i 1 § 4 får

inte föras in i landet utan tiUstånd inte föras in i landet utan tiU-av regeringen eller den myruiighet stånd. som regeringen bestämmer.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantog från detta tiUståndskrav för vissa prcxlukter eller för införsel från vissa länder

Denna lag ttäder i kraft den dag regeringen foestämmer

'' Senaste lydelse 1993:106.

1.2 Förslag till ändring i lagen (1984:3) om kämteknisk verksamhet

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1984:3) om kämteknisk verksainhet skaU ha följande lydelse.

Prop. 1993/94:176 Bilaga 4

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydebe

1§'6

Denna lag gäUer kärateknisk verksamhet, m.m. Med sådan verksamhet avses

1. uppförande, innehav eUer drift av kärateknisk anfeggning,

2. förvärv, mnehav, överlåtelse, hantering, foearfoetaing, transport av eller annan foefettaing med käraämne eUer käraavfaU,

3. införsel till riket och utförsel 3. mförsel tUl riket av kämämne ur riket av kämämne eller käraav- eller käraavfaU, och

fall.

4. utförsel ur riket av

a. mineral med haU av kämämne,

b. vad som har framstälUs av kärnämne eller vara i vilken så dant ämne ingår,

c. utmstning eller material som har SärskiU konstmerats eller iordningsstälUs för bearbetning, användning eller framställning av kämämne, J den utsträckning regeringen föreskriver, och

5. upplåtelse eller överlåtelse från svensk myndighet, svenskt företag eller den som är bosatt eller stadigvarande vistas här i riket till någon i utlandet av rätt att tillverka sådan utrustning eller sådant material som avses i 4 c, i den utsträckning regeringen före skriver

4. utförsel ur riket av kämayfaU.

Denna lag fräder i kraft den dag regeringen foestämmer

'" Senaste lydelse 1993:107.

61 Prop. 1993/94:176 1.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:205) om Bilaga 4

rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsfoeslut skall ha följande lydelse.

Nuvarande tydelse Föreskigen lydelse

IV

Lagen gäUer mte foeslut av en sådan nämnd vars sammansättning är

foestomd i lag och vars ordförande skaU vara eUer ha varit ordinarie

domare.

Lagen gäUer inte heller

1. beslut av arrendenämnd, hyresnämnd eller bvervakningsnämnd,

2. beslut om svenskt medborgarskap,

3. beslut om utiänningars vistelse i riket,

4. beslut om vämplUctigas eller reservpersonals inkallelse eller tjänstgöring inom försvarsmakten,

5. beslut enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

6. beslut som rör skatter eller avgifter,

7. beslut enligt lagen (1992:1602) om valuto- och kreditreglering eller beslut i frågor om allmän likviditetsindragning eller allmän prisreglering,

8. andra beslut enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel än sådana som avser återkallelse av tillstond enligt 3 eller 4 §,

9. beslut om tillstond tiU sådan 9. beslut om tillstånd till sådan verksamhet som avses il § J - 5 verksamhet som avses il § i - 4 lagen (1984:3) om kämteknisk lagen (1984:3) om kämteknisk verksamhet, verksamhet,

10. beslut enligt lagen 10. beslut enligt lagen (1991:341) omförbud mot utförsel (1991:341) om strategiska av vissa produkter som kan an- produkter

vändas i nmssförstörelsesyfie, m.m.

Denna lag fräder i kraft den dag regeringen bestommer

' Senaste lydelse 1992:1606.

62

Lagrådets yttrande Prop. 1993/94:176

Bilaga 5 Lagrådet

Utdrag ur protokoU vid sammanträde 1994-03-15

Närvarande: f.d. justitierådet Ulf Gad, regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Bengt Lambe.

Enligt en lagrådsremiss den 3 mars 1994 (Utrikesdepartementet) har regeringen beslutot inhämto lagrådets yttrande över förslag tiU lag om ändringar i lagen (1991:341) om förfoud mot utförsel av vissa prcxlukter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m., m.fl.

Förslagen har infört Lagrådet föredragits av regeringsrättssekreteraren Christer Ljungqvist.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslag till lag om ändring i lagen om förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i massförstörelsesyfte. m.m.

3 § andra stycket

1 den allmänna motiveringen (s. 21) anförs, att regeringen i enlighet med den nuvarande tillämpningen av massförstörelsefegen kan i vissa fall medge ett företog ett generellt tillstånd till utförsel eller annan utiandssamverkan avseende prcxlukter till ett visst angivet land. Denna ordning bör, enligt remissen, gälla även fortsättaingsvis.

I linje med denna praxis föreslås att ett ytterligare steg nu tos. Regeringen fobr sålunda bemyndigas att meddela föreskrifter om undantog från kravet på tillstånd för utförsel till vissa länder

Enligt Lagrådet bbr lydelsen av 3 § andra stycket jämkas enligt nedanstoende för att foättre avspegla foestämmelsens innebörd:

"Regeringen får meddela föreskrifter om undantog från detto tiUstonds-krav för utförsel till vissa länder av vissa prcxlukter"

Övriga lagfbrslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

63 Utrikesdepartementet Prop. 1993/94:176

Utdrag ur protokoU vid regeringssanunanträde den 24 mars 1994

Närvarande: stotsministem Bildt, ordfbrande, och stotsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hbmlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dmkelspiel, HeUsvUc, Wifofole, Bjbrck, Davidson, Kbnfoerg, OdeU, Lundgren, Unckel, P. Westerfoerg

Föredragande: stotsrådet Dinkelspiel

Regeringen foeslutar proposition 1993/94:176 Ändringar i lagen (1991:341) om förfoud mot utförsel av vissa prcxlukter som kan användas i massförstörelsesyfte, m.m.

64 Rättsdatablad

Prop. 1993/94:176

Författningsrubrik

Bestämmelser som infbr, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande

Celecnummer för bakomliggande EG- regler

Lag (1991:341)001 strategiska produkter

1,3§