Finansiering av tilläggsavgift för mjölkkvoter, m.m.
Prop.
1995/96:76
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 12 oktober 1995
Ingvar Carlsson
Margareta Winberg
(Jordbruksdepartementet)
Medlemskapet i EU innebär att Sverige omfattas av EG:s kvotsystem formjölk. En överenskommelse mellan staten och Lantbrukarnas riksför-bund (LRF) har träffats som innebär att parterna åtar sig att intill ettbelopp om 160 miljoner kronor betala hälften vardera av den eventuellatilläggsavgift som kan bli följden av att mjölkproduktionen underkvotåret 1995/96 överskrider den landskvot som Sverige har tilldelats.Statens ansvar är således begränsat till högst 80 miljoner kronor. Avgiftsom därutöver kan bli aktuell betalas av LRF.
Som medlem i EU skall Sverige införa ett stödprogram för planteringav skog på åkermark.
I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att vidtade beskrivna åtgärderna och godkänner att medel disponeras föråtgärderna.
1 Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 76
1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3
2 Ärendet och dess beredning....................... 3
3 Allmänna utgångspunkter ........................ 4
4 Finansieringen av en eventuell tilläggsavgift ........... 5
5 Ett svenskt program för skogliga åtgärder inom jordbruket
inom ramen för rådets förordning (EEG) nr 2080/92 ...... 7
Bilaga Överenskommelse mellan staten och Lantbrukarnas riks-förbund (LRF) om finansiering av en eventuelltilläggsavgift för överskridande av Sveriges mjölkkvotinom EU................................ 10
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 12 oktober 1995 ................................ 11
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att godkänna överenskommelsen medLantbrukarnas riksförbund om åtgärder under mjölkkvotåret 1995/96,
2. godkänner att eventuella tilläggsavgifter som kan bli följden av attSveriges landskvot för mjölkproduktion överskrids under kvotåret1995/96 får betalas från nionde huvudtitelns anslag Miljöersättningarinom jordbruket intill ett belopp av högst 80 miljoner kronor,
3. bemyndigar regeringen att utarbeta ett förslag till svenskt programenligt rådets förordning (EEG) nr 2080/92 om inrättande av ett EGstödprogram för skogliga åtgärder inom jordbruket,
4. godkänner att medel för de skogliga åtgärderna disponeras frånnionde huvudtitelns anslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m.
Inom EG infördes år 1984 ett system med mjölkkvoter för att begränsamjölkproduktionen och hålla uppe producentpriserna. Systemet innebäratt varje medlemsland har en nationell kvot och att medlemslandetsmjölkproducenter har individuella kvoter inom ramen för den nationellakvoten. Överskrids landets kvot skall de producenter som har bidragit tilldetta betala en tilläggsavgift för den mjölkmängd med vilken kvoten haröverskridits. Tilläggsavgiften uppgår till 115 % av riktpriset på mjölk.
Sverige har från och med kvotåret 1995/96 en nationell mjölkkvot på3 303 miljoner kg mjölk med en fetthalt av 4,33 %. I förhandlingarnaom medlemskap i EU gavs Sverige möjlighet att låta kvotfördelningentill producenterna anstå till kvotåret 1996/97. Detta innebär emellertidinte att Sveriges skyldighet att erlägga tilläggsavgift om mjölkproduk-tionen överstiger landskvoten bortfaller. Från svensk sida har strävanvarit att bestämma individuella kvoter redan för det första medlemskaps-året. Under riksdagsbehandlingen av propositionen 1994/95:19 Sverigesmedlemskap i Europeiska unionen, uttalade sig jordbruksutskottet ifrågan i sitt yttrande till utrikesutskottet (bet. 1994/95:UU5). Jordbruks-utskottet pekade på att ett tidsödande detaljarbete förestod för att fördelaSveriges mjölkkvot på de produktionsplatser som levererar mjölk. Enligtutskottet talade praktiska skäl för att tidpunkten för tillämpningen avEG:s regler borde senareläggas till den 1 april 1995.
1 * Riksdagen 1995/96. 1 saml. Nr 76
En slutlig kvotfördelning har dock hittills inte kunnat genomföras. För Prop. 1995/96:76att undvika en neddragning av mjölkproduktionen vill regeringen utnyttjadet friår som Sverige har fatt i förhandlingarna om medlemskap i EU.Regeringen har träffat en uppgörelse med Lantbrukarnas riksförbund(LRF) som innebär en delad finansiering av den tilläggsavgift som måstebetalas om Sverige överskrider sin nationella mjölkkvot. Överenskom-melsen, som gäller under förutsättning av regeringens godkännandesedan riksdagen har fattat de beslut som behövs, finns i bilagan.
I det följande tas upp frågan om riksdagens bemyndigande för åtgärdersom föranleds av att Sverige utnyttjar friåret enligt anslutningsavtalet.Genom medlemskapet i EU är Sverige förpliktat att vidta vissa s.k.kompletterande åtgärder som ingår i den gemensamma jordbrukspoliti-ken. Till dessa åtgärder hör bl.a. ett miljöprogram för jordbruket förvilket det ges ett omfattande stöd som medfinansieras av EG. Ytterligareen sådan åtgärd är EG:s program för skogliga åtgärder inom jordbruk.Regeringen behandlar i det följande frågan om införandet av ett sådantprogram i Sverige.
EU:s mjölkkvotsystem regleras av rådets förordning nr (EEG) 3950/92av den 28 december 1992 om införandet av en tilläggsavgift inomsektorn för mjölk och mjölkprodukter samt av kommissionens förordningnr (EEG) 536/93 av den 9 mars 1993 om tillämpningföreskrifter förtilläggsavgiften för mjölk och mjölkprodukter. Systemet innebär att varjemjölkproducent tilldelas en kvot som företagets årliga mjölkproduktioninte far överskrida. Dessa indidviduella kvoter härrör ur en nationell kvotsom tilldelas medlemslandet. Producenten tar en risk om företagetsproduktion överskrider mjölkkvoten eftersom en tilläggsavgift skallbetalas om den nationella kvoten överskrids.
Regeringens förordning (1994:1714) om mjölkkvoter m.m. trädde ikraft den 1 januari 1995. Samtliga mjölkproducenter skall enligtförordningen fa tillgodoräkna sig en kvot som motsvarar ett genomsnittav den egna produktionen under åren 1991-1993. De som har börjatmed mjölkproduktion efter år 1991 kan istället begära att få sin kvotberäknad efter antalet godkända koplatser multiplicerade med antingenden egna genomsnittliga produktionen per ko eller den genomsnittligaavkastningen enligt den s.k. kokontrollen regleringsåret 1992/93. Denframräknade mjölkmängden skall reduceras med en självrisk. Mjölkpro-ducenter som har ökat sin produktion antingen genom att fylla tomma,befintliga platser med kor eller genom att göra en om- eller tillbyggnadsom ger ytterligare koplatser kan fa sin kvot beräknad på ett liknandesätt. Utökningen beräknas och läggs till den avkastning som producentenhade innan utökningen skedde. Antalet utökade koplatser multiplicerasmed genomsnittlig avkastning i kokontrollen regleringsåret 1992/93 eller 4
med den egna genomsnittliga avkastningen per ko under åren
1991-1993. Den kvantitet som räknats fram reduceras sedan med en Prop. 1995/96:76självrisk. Producenter av ekologisk mjölk drabbas inte av någonsjälvrisk. Alla foretag skall uppfylla de miljökrav som gäller förmjölkproducenter för att bli tilldelade mjölkkvot.
I förordningen om mjölkkvoter m.m. har det uppdragits åt Statensjordbruksverk att administrera kvotsystemet och fördela kvoterna. Omdet återstår någon del av landskvoten att fördela efter det att den förstafördelningen har genomförts i enlighet med förordningens regler skallJordbruksverket föreskriva hur denna kvantitet skall fördelas. Verketskall härvid särskilt beakta behoven i norra Sverige. Jordbruksverketkommer även att vara den myndighet som administrerar en omfördelningav mjölkkvoterna genom t.ex. köp och försäljning av mjölkkvoter.
Jordbruksverket har fördelat preliminära kvoter till samtliga pro-ducenter på grundval av deras genomsnittliga produktion under åren1991-1993. De mjölkproducenter som har börjat att producera mjölkefter år 1991 har fatt preliminära besked om kvottilldelning. Kvotbeskedhar skickats till de flesta mjölkproducenter som har utökat sin produk-tion under perioden. Handläggningen har dragit ut på tiden på grund avatt många av ansökningarna inte har varit kompletta. Dessutom harmånga mjölkproducenter begärt omprövning av Jordbruksverketspreliminära besked.
Regeringens förslag: En överenskommelse föreligger sominnebär att staten och Lantbrukarnas riksförbund åtar sig attgemensamt betala hälften vardera av den eventuella tilläggsav-gift som kan bli följden av att mjölkproduktionen underkvotåret 1995/96 överskrider den landskvot som Sverige hartilldelats. Riksdagen bör
1. bemyndiga regeringen att godkänna överenskommelsen,
2. godkänna att regeringen for detta ändamål far disponeramedel från anslaget Bli. Miljöersättningar inom jordbruket.
Skälen för regeringens förslag: I Sverige finns det ca 18 000 mjölkpro-ducenter som skall tilldelas en mjölkkvot. För Jordbruksverket har dettainneburit ett omfattande arbete som har tagit stora resurser i anspråk. Detär inte oväntat att detta arbete tar tid. Erfarenheter från andra ländervisar att fördelningen av mjölkkvoter är en tidskrävande uppgift.Mjölkproduktionen är beroende av många faktorer som producenten intekan påverka. Dessutom varierar produktionen periodvis relativt kraftigt.Det krävs därför ett grundligt arbete för att fördelningen av mjölkkvoterskall bli så rättvis som möjligt.
Jordbruksverket har sänt ut preliminära besked om mjölkkvoten till
mjölkproducentema. Dessa kvoter är baserade på företagens genomsnitt- Prop. 1995/96:76liga produktion under åren 1991-1993. De mjölkproducenter som harönskat fa sin kvot beräknad efter andra principer har fatt ansöka omdetta. Jordbruksverket har tagit emot ca 10 000 sådana ansökningar,vilket innebär att över hälften av mjölkproducentema framfört önskemålom särskild beräkning av kvottilldelning. Det har föranlett ett betydandearbete att behandla dessa ärenden och i ett inte obetydligt antal av demhar Jordbruksverket behövt samla ett mycket omfattande underlagsmate-rial innefattande kompletterande information. Ca 1 000 producenter somhar ansökt om att få sin kvot beräknad enligt de principer som gäller fördem som börjat producera mjölk efter år 1991. Ca 4 600 ansökningaravser producenter som ökat produktionen under åren 1991-1994.Ytterligare ca 3 900 producenter har begärt omprövning av preliminärakvoter som baseras på genomsnittet av produktionen under åren1991-1993. Skälen för omprövning är många, allt från sjukdomar ibesättningen som leukos och BVD (bovint virus diarré) till mjölkpro-ducentens egen hälsa. Fördelningsarbetet är omfattande på grund avsystemets komplexitet. Den slutliga fördelningen av mjölkkvoter ärdärför kraftigt försenad.
Förseningen har lett till konsekvenser för den svenska mjölkproduk-tionen och i förlängningen även för mejeriindustrin. Uppgifter visar attantalet insemineringar har minskat. För vissa producenter har utslaktningvarit ett alternativ till att dra ned produktionen. För att anpassa densvenska mjölkproduktionen till den nationella kvoten måste produktionenminska under kvotåret 1995/96 med 2 procent jämfört med produktionenår 1994. Flertalet mjölkproducenter har emellertid, av rädsla att drabbasav den höga tilläggsavgiften, kraftigt dragit ned sin produktion. Derasoro för att producera för mycket mjölk skulle kunna leda till att Sverigeinte fyller den nationella kvoten under kvotåret 1995/96 vilket gerogynnsamma effekter på arbetsmarknad, lönsamhet och exportförut-sättningar.
Regeringen anser det önskvärt att de svenska mjölkproducentema fåren så smidig övergång till det nya mjölkkvotsystemet som möjligt. Föratt åstadkomma detta bör Sverige utnyttja friårets möjlighet att avstå frånatt fördela den nationella kvoten på den enskilde producenten. En sådanåtgärd innebär att producenten inte blir betalningsansvarig för en över-produktion vid det egna företaget. Härigenom kan den oro som nu finnsdämpas och neddragningen av produktionen hejdas. Åtgärden kanbedömas leda till en produktion som är tillräckligt stor för att Sverigeskall fylla sin landskvot. Det finns emellertid samtidigt fog för be-dömningen att produktionskapaciteten inte är större än att det totalaresultatet bör bli att landskvoten inte överskrids. Regeringen har mot denbeskrivna bakgrunden tagit upp överläggningar med LRF om en deladfinansiering av den tilläggsavgift som kan uppkomma om den totalamjölkproduktionen i Sverige överskrider den nationella kvoten. Enöverenskommelse med LRF har undertecknats.
Överenskommelsen innebär att staten och LRF åtar sig att gemensamt
- intill ett belopp av högst 160 miljoner kronor - betala hälften vardera 6
av den eventuella tilläggsavgift som kan bli följden av att mjölkproduk-
tionen under kvotåret 1995/96 överskrider den kvot som Sverige Prop. 1995/96:76tilldelats. Kostnaderna för en tilläggsavgift utöver denna nivå betalas avLRF. Statens åtagande är följaktligen begränsat till högst 80 miljonerkronor. Om Sveriges mjölkproduktion inte överstiger den nationellakvoten på 3 303 miljoner kg under kvotåret 1995/96 betalas såledesingen tilläggsavgift och den statliga garantin behöver inte infrias.
I det fall som tilläggsavgift kommer att utkrävas, bör statens andel avkostnaderna få belasta nionde huvudtitelns anslag Miljöersättningar inomjordbruket. De nu beräknade utgifterna för miljöersättningar budgetåret1995/96 blir lägre än vad som anvisats under anslaget. Regeringen görbedömningen att även om statens åtaganden beträffande tilläggsavgiftskulle behöva infrias fullt ut så skall detta inte innebära kostnader förstaten utöver det budgeterade beloppet under anslaget.
Regeringens förslag: Riksdagen bör
1. bemyndiga regeringen att utarbeta ett förslag till svensktprogram enligt rådets förordning (EEG) nr 2080/92 om in-rättande av ett EG stödprogram för skogliga åtgärder inomjordbruket,
2. godkänna att medel för de skogliga åtgärderna disponerasfrån nionde huvudtitelns anslag Omställningsåtgärder i jord-bruket m.m. Programmet får kosta högst 160 miljoner kronorför en fyraårsperiod, varav EG medfinansierar hälften.
Skälen för regeringens förslag: Genom EU-medlemskapet får Sverigeen möjlighet att vidta olika strukturåtgärder för jordbruket inom ramenför den gemensamma jordbrukspolitiken. År 1992, i samband med densenaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, infördes somett nytt inslag i politiken, s.k. kompletterande åtgärder. Av dessaåtgärder har Sverige utarbetat ett miljöprogram för jordbruket. Sverigemåste emellertid också införa ett nationellt program för skogliga åtgärderinom jordbruket inom ramen för rådets förordning (EEG) nr 2080/92 avden 30 juni 1992 om en gemenskapsordning för stöd till skogsbruksåt-gärder inom jordbruket. Enligt förordningen skall medlemsstaternagenomföra en stödordning med hjälp av fleråriga program. Bidrag kanlämnas för skogsplantering på åker, för underhållskostnader ochinkomstbortfall till följd av skogsplantering samt för vissa förbättringarav befintlig skogsmark. EG:s medfinansiering av stödet är 50 procent.
Medlemsländerna skall dock själva föreslå den inriktning och tillämp- Prop. 1995/96:76ning av programmet som man avser att införa.
Miljö- och landskapsfrågoma har stor tyngd i den rådande livsmedels-politiken. Redan i riksdagens beslut år 1990 om en ny livsmedelspolitik(prop. 1989/90:146, bet. 1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327) angavs ettmiljöpolitiskt mål. Miljömålet för jordbrukssektorn är bl.a. att slå vaktom ett rikt och varierat odlingslandskap samt att bevara den biologiskamångfalden och landskapets kulturvärden. Ett stöd för skogsplanteringpå åkermark bör utformas i linje härmed. En sådan utformning av stödetvar också utgångspunkten i medlemskapsförhandlingama där Sverigefick stöd för att områden med låg andel jordbruksmark kan uteslutas frånbeskogningsprogrammet.
Det svenska jordbrukslandskapet skiljer sig i många avseenden fråndet övriga Europas. I dag utgörs endast 7 procent av Sveriges landarealav åkermark och 1,5 procent av betesmark. Andelen jordbruksmark harminskat markant sedan slutet av 1940-talet. Nedläggning av sådan markhar framför allt skett i skogs- och mellanbygder. Att genom ytterligareskogsplantering ta mark ur jordbruksproduktion är därför, främst frånmiljösynpunkt i vid mening, inte önskvärt i områden där det öppnalandskapet redan är begränsat till sin omfattning. I norra Sverige och isödra Sveriges skogsbygder lämnas dessutom miljöstöd för att bibehållalandskapet öppet. I slättbygderna kan situationen vara annorlunda.Värdetav beskogning av sådan åkermark kan öka om slättlandskapet tillförsvariation. Lanskapsbilden och den biologiska mångfalden gynnas. För attbeakta miljömålet för den svenska skogspolitiken bör åtgärderna syftatill att skapa en lövskog med flera arter av inhemska trädslag. Tätorter-nas behov av rekreationsområden kan i detta sammanhang också nämnassom en av utgångspunkterna för hur stödet utformas.
Vid utformningen av regler för stödet bör stor tonvikt läggas vidnatur- och kulturmiljövärdena i odlingslandskapet. Stöd far inte beviljastill åtgärder som innebär att värdefulla natur- och kulturmiljöer förstörs.En ökad skogsplantering i slättbygderna, särskilt i helåkersbygder, kanom den utformas på ett riktigt sätt bidra till att öka den biologiskamångfalden och i vissa fall återställa eller förtydliga kulturmiljövärdenai odlingslandskapet. Även odlingslandskapets betydelse för rekreationoch friluftsliv kan förbättras, särskilt i tätortsnära områden. Exempel pålämpliga åtgärder är anläggning av skiktade bryn i övergångszonenmellan skog och åker. Sådana övergångszoner gynnar viltet och denbiologiska mångfalden i form av en ökad artrikedom.
Stödet är således avsett att bidra till att uppfylla miljömålen inomjordbrukspolitiken och skall riktas till sådana områden i södra ochmellersta Sveriges slättbygder där skogsplantering är önskvärd av miljö-skäl. Det är därvid viktigt att stödet samverkar med det redan beslutademiljöprogrammet för jordbruket, så att optimal miljönytta kan uppnåsvid varje åtgärd. Tekniska och administrativa erfarenheter från hante-ringen av det svenska anläggningsstödet för bl.a. skogsplantering på åkerkan utnyttjas vid den närmare utformningen (prop. 1989/90:146, bet.1989/90:JoU25, rskr. 1989/90:327). Det föreslagna nya stödet skall inte 8
kunna beviljas för åtgärder som tidigare beviljats stöd.
Den nationella delen av kostnaden för stödet föreslås belasta nionde Prop. 1995/96:76huvudtitelns anslag Omställningsåtgärder i jordbruket m.m. Därvid börde medel som avsatts till anläggningsstöd men som inte bedöms kommaatt tas i anspråk för detta ändamål kunna utnyttjas. Sammanlagt bör förprogrammet beräknas ett högsta belopp av 160 miljoner kronor för enfyraårsperiod inklusive medfinansiering från EG-budgeten. Medlen förprogrammet anvisas som anslagsposter under nionde huvudtitelns anslagMiljöersättningar inom jordbruket respektive under anslaget Från EG-budgeten finansierade miljöersättningar.
Bilaga
Överenskommelse mellan staten och Lantbrukarnas riksförbund(LRF) om finansiering av en eventuell tilläggsavgift för över-skridande av Sveriges mjölkkvot inom EU.
Sverige har tilldelats en årlig mjölkkvot inom EU på 3,3 miljoner ton.Ett överskridande av denna kvot medför enligt EU:s regler en skyldighetatt till EU erlägga en tilläggsavgift motsvarande 115 % av riktpriset påmjölk. Kvoten skall fördelas mellan de enskilda mjölkproducentema. Eneventuell tilläggsavgift betalas av producenten, om kvoten sedermeraöverskrids. Någon definitiv fördelning på producenterna har dock ännuinte kunnat göras.
Vid sitt medlemskap i EU fick Sverige möjlighet att avvakta med denindividuella kvotfördelningen till den 31 mars 1996. EU:s ministerrådför jordbruksfrågor har vid sitt möte i juni 1995 förklarat att finans-ieringen av en eventuell tilläggsavgift för innevarande kvotår fårhanteras av Sverige i enlighet med nationella regler.
Mellan staten och LRF träffas följande överenskommelse.
Staten och LRF åtar sig gemensamt att intill ett belopp av högst 160miljoner kronor betala hälften vardera av den eventuella tilläggsavgiftsom kan bli följden av att mjölkproduktionen under kvotåret 1995/96överskrider den kvot som Sverige tilldelats. Kostnaderna för en tilläggs-avgift utöver denna nivå betalas av LRF ensamt.
Statens åtagande är således begränsat till högst 80 miljoner kronor.
Denna överenskommelse gäller under förutsättning av regeringens god-kännande sedan riksdagen fattat de beslut som behövs.
Stockholm den 14 september 1995
För staten För Lantbrukarnas riksförbund
Margareta Winberg Hans Jonsson
10 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1995
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin,
Hellström, Peterson, Thalén, Freivalds, Wallström, Tham, Schori,
Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann,
Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Winberg
Regeringen beslutar proposition 1995/96:76 Finansiering av tilläggsav-gift för mjölkkvoter, m.m.
gotab 49084, Stockholm 1995