Dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Luxemburg
Prop.
1996/97:43
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 24 oktober 1996
Göran Persson
ErikÅsbrink
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett nytt dubbelbeskatt-ningsavtal mellan Sverige och Luxemburg och antar en lag om detta dubbel-beskattningsavtal. Det avses bli tillämpligt på inkomst som förvärvas resp,förmögenhet som innehas efter utgången av det år då avtalet träder i kraft.Det nya avtalet ersätter ett avtal från 1983.
1 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 43
1 Förslag till riksdagsbeslut ............................3
2 Lagtext ..........................................3
Förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellan
Sverige och Luxemburg..............................3
3 Ärendet och dess beredning..........................38
4 Lagförslaget......................................38
5 Översiktligt om inkomst- och förmögenhetsskattesystemet
i Luxemburg......................................39
5.1 Bolagsbeskattningen ........................39
5.1.1 Allmänt.......... 39
5.1.2 Utdelning och ränta ...................40
5.1.3 Kommunalskatt och statlig
förmögenhetsskatt.....................41
5.1.4 Holdingbolag ........................41
5.1.5 Captive Re-Insurance bolag.............41
5.1.6 Värdepappersfonder och fondbolag.......41
5.1.7 Coordination Centres och Finance
Companies ..........................42
5.1.8 Inskränkt skattskyldiga.................42
5.2 Fysiska personer ...........................42
6 Dubbelbeskattningsavtalets innehåll...................43
6.1 Bakgrund.................................43
6.2 Avtalets tillämpningsområde..................44
6.3 Definitioner m.m............................44
6.4 Avtalets beskattningsregler...................46
6.5 Metoder för undanröjande av dubbelbeskattning ..51
6.5.1 Allmänt.............................51
6.5.2 Skattefrihet i Sverige för utdelning från
bolag i Luxemburg till svenskt bolag .....51
6.6 Särskilda bestämmelser......................52
6.7 Slutbestämmelser........ 53
6.8 Regler mot skatteflykt .......................53
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 24 oktober 1996 ..................................... 55
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner avtalet mellan Sverige och Luxemburg för undvikande avdubbelbeskattning och förhindrande av skatteflykt beträffande skatter på in-komst och på förmögenhet,
2. antar regeringens förslag till lag om dubbelbeskattningsavtal mellanSverige och Luxemburg.
Vidare föreslår regeringen att riksdagen beslutar att förkorta motionstidentill sju dagar.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Det avtal för undvikande av dubbelbeskattning och förhindrande avskatteflykt beträffande skatter på inkomst och på förmögenhet som Sverigeoch Luxemburg undertecknade den 14 oktober 1996 skall, tillsammans meddet protokoll som är fogat till avtalet och som utgör en del av detta, gällasom lag här i landet.
Avtalets och protokollets innehåll framgår av bilaga till denna lag.
2 § Avtalets beskattningsregler skall tillämpas endast i den mån dessa medförinskränkning av den skattskyldighet i Sverige som annars skulle föreligga.
3 § Om en person som är bosatt i Sverige förvärvar inkomst som enligtbestämmelserna i avtalet beskattas endast i Luxemburg, skall sådan inkomstinte tas med vid taxeringen i Sverige.
1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
2. Denna lag skall tillämpas
a) beträffande skatt på inkomst som förvärvas den 1 januari året efter detår då lagen träder i kraft eller senare, och
b) beträffande skatt på förmögenhet som taxeras andra kalenderåretnärmast efter det år då lagen träder i kraft eller senare.
3. Genom lagen upphävs lagen (1984:174) om dubbelbeskattningsavtalmellan Sverige och Luxemburg samt förordningen (1985:132) om dubbel-beskattningsavtal mellan Sverige och Luxemburg.
De upphävda författningarna skall dock fortfarande tillämpas
a) beträffande skatt på inkomst som förvärvas före den 1 januari året efterdet år då lagen träder i kraft, och
b) beträffande skatt på förmögenhet som taxeras första kalenderåretnärmast efter det år då lagen träder i kraft eller tidigare.
Bilaga
(Översättning)
CONVENTION entre le Royaume de Suéde etle Grand-Duché de Luxembourg tendant å évi-ter les doubles impositions et ä prévenir lafraude fiscale en matiére d'impöts sur le revenuet sur la fortune
Le Gouvemement du Royaume de Suéde etle Gouvemement du Grand-Duché de Luxem-bourg désireux de conclure une Conventiontendant ä éviter les doubles impositions et åprévenir la fraude fiscale en matiére d'impötssur le revenu et sur la fortune sont convenus dece qui suit:
PERSONNES VISEES
La présente Convention s'applique auxpersonnes qui sont des résidents d'un Etatcontractant ou des deux Etats contractants.
AVTAL mellan Konungariket Sverige ochStorhertigdömet Luxemburg för undvikande avdubbelbeskattning och förhindrande av skatte-flykt beträffande skatter på inkomst och på för-mögenhet
Konungariket Sveriges regering och Stor-hertigdömet Luxemburgs regering, som önskaringå ett avtal för undvikande av dubbelbeskatt-ning och förhindrande av skatteflykt beträffan-de skatter på inkomst och på förmögenhet, harkommit överens om följande:
PERSONER PÅ VILKA AVTALETTILLÄMPAS
Detta avtal tillämpas på personer som harhemvist i en avtalsslutande stat eller i båda av-talsslutande staterna.
IMPOTS VISES
1. Les impöts auxquels s'applique laConvention sont:
a) en ce qui conceme le Luxembourg:
(i) 1'impöt sur le revenu des personnesphysiques;
(ii) 1'impöt sur le revenu des collectivités;
(iii) 1'impöt spécial sur les tantiémes;
(iv) 1'impöt sur la fortune et
(v) 1'impöt commercial communal;
SKATTER SOM OMFATTAS AV
AVTALET
1. De skatter på vilka detta avtal tillämpas är:
a) i Luxemburg:
1) skatten på fysisk persons inkomst,
2) skatten på bolagsinkomst,
3) den särskilda skatten på styrelsearvoden,
4) förmögenhetsskatten, och
5) kommunalskatten på affärsverksamhet
(ci-aprés dénommés "impöt luxem-bourgeois");
b) en ce qui conceme la Suéde:
(i) 1’impöt d’Etat sur le revenu (den statligainkomstskatten), y compris 1’impöt sur lessalaires des gens de mer (sjömansskatten) et1’impöt retenu sur les dividendes (kupong-skatten);
(ii) 1’impöt sur le revenu des non-résidents(den särskilda inkomstskatten för utomlandsbosatta);
(iii) 1’impöt sur le revenu des artistes etathlétes non-résidents (den särskilda in-komstskatten för utomlands bosatta artisterm.fl.);
(iv) 1’impöt communal sur le revenu (denkommunala inkomstskatten);
(v) 1’impöt sur les moyens destinés ä desfins d’expansion (expansionsmedelsskatt) et
(vi) 1’impöt sur la fortune (den statligaförmö genhetsskatten);
(ci-aprés dénommés "impöt suédois").
2. La Convention s'applique aussi aux impötsde nature identique ou analogue qui seraientétablis aprés la date de signature de la Con-vention et qui s'ajouteraient aux impöts visésau paragraphe 1 ou qui les remplaceraient. Lesautorités compétentes des Etats contractants secommuniqueront les modifications importantesapportées å leurs législations fiscales re-spectives.
DEFINITIONS GENERALES
1. Au sens de la présente Convention, åmoins que le contexte n'exige une interpre-tation différente:
a) le terme "Luxembourg" désigne le Grand-Duché de Luxembourg et, employé dans unsens géographique, il désigne le territoire duGrand-Duché de Luxembourg;
(i det följande benämnda "luxemburgskskatt");
b) i Sverige:
1) den statliga inkomstskatten, sjömans-skatten och kupongskatten däri inbegripna,
2) den särskilda inkomstskatten för utom-lands bosatta,
3) den särskilda inkomstskatten för utom-lands bosatta artister m.fl.,
4) den kommunala inkomstskatten,
5) expansionsmedelsskatten, och
6) den statliga förmögenhetsskatten
(i det följande benämnda "svensk skatt").
2. Avtalet tillämpas även på skatter av sam-ma eller i huvudsak likartat slag, som efterundertecknandet av avtalet påförs vid sidan aveller i stället för de skatter som anges i punkt 1.De behöriga myndigheterna i de avtalsslutandestaterna skall meddela varandra de väsentligaändringar som gjorts i respektive skattelagstift-ning.
ALLMÄNNA DEFINITIONER
1. Om inte sammanhanget föranleder annat,har vid tillämpningen av detta avtal följandeuttryck nedan angiven betydelse:
a) "Luxemburg" åsyftar StorhertigdömetLuxemburg och omfattar, när uttrycket användsi geografisk betydelse, Storhertigdömet Luxem-burgs territorium;
b) le terme "Suéde" désigne le Royaume deSuéde et, employé dans un sens géographique,il inclut le territoire national, les eaux terri-toriales de Suéde ainsi que les autres zones ma-ritimes sur lesquelles la Suéde, conformémentau droit intemational, exerce ses droits de sou-veraineté ou son autorité judiciaire;
c) les expressions "un Etat contractant” etTautre Etat contractant" désignent, suivant lecas, le Luxembourg ou la Suéde;
d) le terme "personne" comprend les per-sonnes physiques, les sociétés et tous autresgroupements de personnes;
e) le terme "société" désigne toute personnemorale ou toute entité qui est considéréecomme une personne morale aux fins d'im-position;
f) les expressions "entreprise d'un Etatcontractant" et "entreprise de Tautre Etat con-tractant" désignent respectivement une entre-prise exploitée par un résident d'un Etatcontractant et une entreprise exploitée par unrésident de Tautre Etat contractant;
g) Texpression "trafic intemational" désignetout transport effectué par un navire ou unaéronef exploité par une entreprise d’un Etatcontractant, sauf lorsque le navire ou Taéronefn'est exploité qu'entre des points situés dansTautre Etat contractant;
h) le terme "national" désigne:
(i) toute personne physique qui posséde lanationalité d’un Etat contractant;
(ii) toute personne morale, société depersonnes ou association constituée con-formément å la législation en vigueur dans unEtat contractant;
i) Texpression "autorité compétente" désigne:
(i) en ce qui conceme le Luxembourg, leministre des Finances ou son representantautorisé;
(ii) en ce qui conceme la Suéde, le ministredes Finances, son representant autorisé ouF autorité désignée comme autorité com-pétente au sens de la présente Convention.
b) "Sverige" åsyftar Konungariket Sverigeoch innefattar, när uttrycket används i geogra-fisk betydelse, Sveriges territorium, Sverigesterritorialvatten och andra havsområden övervilka Sverige, i överensstämmelse med folk-rättens regler, utövar suveräna rättigheter ellerjurisdiktion;
c) "en avtalsslutande stat" och "den andraavtalsslutande staten" åsyftar Luxemburg ellerSverige, beroende på sammanhanget;
d) "person" inbegriper fysisk person, bolagoch annan sammanslutning;
e) "bolag" åsyftar juridisk person eller annansom vid beskattningen behandlas såsom juri-disk person;
f) "företag i en avtalsslutande stat" och"företag i den andra avtalsslutande staten" åsyf-tar företag som bedrivs av person med hemvisti en avtalsslutande stat respektive företag sombedrivs av person med hemvist i den andraavtalsslutande staten;
g) "internationell trafik" åsyftar transport medskepp eller luftfartyg som används av företag ien avtalsslutande stat utom då skeppet ellerluftfartyget används uteslutande mellan platseri den andra avtalsslutande staten;
h) "medborgare" åsyftar:
1) fysisk person som har medborgarskap ien avtalsslutande stat,
2) juridisk person, handelsbolag och annansammanslutning som bildats enligt den lag-stiftning som gäller i en avtalsslutande stat;
i) "behörig myndighet" åsyftar:
1) i Luxemburg: finansministern eller den-nes befullmäktigade ombud, och
2) i Sverige: finansministern, dennes befull-mäktigade ombud eller den myndighet åt vil-ken uppdras att vara behörig myndighet vidtillämpningen av detta avtal.
2. Pour 1'application de la Convention å wmoment donné par un Etat contractant, toutterme ou expression qui n'y est pas défmi a,sauf si le contexte exige une interpretationdifférente, le sens que lui attribue le droit de cetEtat concemant les impöts auxquels s'appliquela Convention, le sens attribue å ce terme ouexpression par le droit fiscal de cet Etat pré-valant sur le sens que lui attribuent les autresbranches du droit de cet Etat.
RESIDENT
1. Au sens de la présente Convention,Texpression "résident d'un Etat contractant"désigne toute personne qui, en vertu de lalégislation de cet Etat, est assujettie å 1'impötdans cet Etat, en raison de son domicile, de sarésidence, de son siége de direction ou de toutautre critére de nature analogue. Toutefois,dans le cas des sociétés de personnes ou dessuccessions, Texpression est applicableuniquement dans la mesure ou les revenus per-?us ou la fortune possédée par de telles sociétésde personnes ou successions sont soumis å1’impöt dans cet Etat comme les revenus ou lafortune d’un résident, soit dans leur chef, soitdans le chef de leurs associés. L’expression«résident d’un Etat contractant» ne comprendpas les personnes qui ne sont assujetties å1'impöt dans cet Etat que pour les revenus desources situées dans cet Etat ou pour la fortunequi y est située.
2. Lorsque, selon les dispositions duparagraphe 1, une personne physique est unrésident des deux Etats contractants, sasituation est réglée de la maniére suivante:
a) cette personne est considérée comme unrésident de 1'Etat ou elle dispose d'un foyerd'habitation permanent; si elle dispose d'unfoyer d'habitation permanent dans les deux
2. Då en avtalsslutande stat tillämpar avtaletvid någon tidpunkt anses, såvida inte samman-hanget föranleder annat, varje uttryck som intedefinierats i avtalet ha den betydelse somuttrycket har vid denna tidpunkt enligt den sta-tens lagstiftning i fråga om sådana skatter påvilka avtalet tillämpas, och den betydelse somuttrycket har enligt tillämplig skattelagstiftningi denna stat äger företräde framför den betydel-se uttrycket har enligt någon annan lagstiftningi denna stat.
HEMVIST
1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftar ut-trycket "person med hemvist i en avtalsslutandestat" person som enligt lagstiftningen i dennastat är skattskyldig där på grund av domicil,bosättning, plats för företagsledning eller annanliknande omständighet. Beträffande handels-bolag och dödsbon, inbegriper emellertid detangivna uttrycket sådan person endast i denutsträckning dess inkomst eller förmögenhet ärskattepliktig i denna stat på samma sätt sominkomst eller förmögenhet som förvärvas re-spektive innehas av en person med hemvistdär, antingen hos handelsbolaget eller dödsboeteller hos dess delägare. Uttrycket "person medhemvist i en avtalsslutande stat" inbegriperemellertid inte person som är skattskyldig idenna stat endast för inkomst från källa i dennastat eller för förmögenhet belägen där.
2. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1fysisk person har hemvist i båda avtalsslutandestaterna, bestäms hans hemvist på följande sätt:
a) han anses ha hemvist i den stat där han haren bostad som stadigvarande står till hansförfogande; om han har en sådan bostad i bådastaterna, anses han ha hemvist i den stat med
Etats, elle est considérée comme un résident de1'Etat avec lequel ses liens personnels etéconomiques sont les plus étroits (centre desintéréts vitaux);
b) si l'Etat ou cette personne a le centre deses intéréts vitaux ne peut pas étre déterminé,ou si elle ne dispose d'un foyer d'habitationpermanent dans aucun des Etats, elle estconsidérée comme un résident de 1'Etat ou elleséjoume de fa^on habituelle;
c) si cette personne séjoume de fa^onhabituelle dans les deux Etats ou si elle neséjoume de faijon habituelle dans aucun d'eux,elle est considérée comme un résident de 1'Etatdont elle posséde la nationalité;
d) si cette personne posséde la nationalité desdeux Etats ou si elle ne posséde la nationalitéd'aucun deux, les autorités compétentes desEtats contractants tranchent la question d'uncommun accord.
3. Lorsque, selon les dispositions duparagraphe 1, une personne autre qu'unepersonne physique est un résident des deuxEtats contractants, elle est considérée commeun résident de 1'Etat ou son siége de directioneffective est situé.
ETABLISSEMENT STABLE
1. Au sens de la présente Convention,Texpression "établissement stable" désigne uneinstallation fixe daffaires par Tintermédiaire delaquelle une entreprise exerce tout ou partie deson activité.
2. L'expression "établissement stable" com-prend notamment:
a) un siége de direction,
b) une succursale,
c) un bureau,
d) une usine,
e) un atelier et
vilken hans personliga och ekonomiska förbin-delser är starkast (centrum för levnadsintres-sena);
b) om det inte kan avgöras i vilkenavtalsslutande stat han har centrum för sinalevnadsintressen eller om han inte i någonderastaten har en bostad som stadigvarande står tillhans förfogande, anses han ha hemvist i denstat där han stadigvarande vistas;
c) om han stadigvarande vistas i bådastaterna eller om han inte vistas stadigvarande inågon av dem, anses han ha hemvist i den statdär han är medborgare;
d) om han är medborgare i båda staterna ellerom han inte är medborgare i någon av dem,skall de behöriga myndigheterna i deavtalsslutande staterna avgöra frågan genomömsesidig överenskommelse.
3. Då på grund av bestämmelserna i punkt 1annan person än fysisk person har hemvist ibåda avtalsslutande staterna, anses personen ifråga ha hemvist i den stat där den har sinverkliga ledning.
FAST DRIFTSTÄLLE
1. Vid tillämpningen av detta avtal åsyftaruttrycket "fast driftställe" en stadigvarande platsför affärsverksamhet, från vilken ett företagsverksamhet helt eller delvis bedrivs.
2. Uttrycket "fast driftställe" innefattar sär-skilt:
a) plats för företagsledning,
b) filial,
c) kontor,
d) fabrik,
e) verkstad, och
f) une mine, un puits de pétrole ou de gaz,une carriére ou tout autre lieu d'extraction deressources naturelles.
3. Un chantier de construction ou de montagene constitue un établissement stable que si sadurée dépasse 12 mois.
4. Nonobstant les dispositions précédentesdu present article, on considére qu'il n'y a pas"établissement stable" si:
a) il est fait usage d'installations aux seulesfins de stockage, d'exposition ou de livraison demarchandises appartenant å 1'entreprise;
b) des marchandises appartenant å 1'entre-prise sont entreposées aux seules fins destockage, d'exposition ou de livraison;
c) des marchandises appartenant å 1'entre-prise sont entreposées aux seules fins de trans-formation par une autre entreprise;
d) une installation fixe d'affaires est utiliséeaux seules fins d'acheter des marchandises oude réunir des informations, pour l'entreprise;
e) une installation fixe d'affaires est utiliséeaux seules fins d'exercer, pour l'entreprise,toute autre activité de caractére préparatoire ouauxiliaire;
f) une installation fixe d'affaires est utiliséeaux seules fins de 1'exercice cumulé d'activitésmentionnées aux alinéas a) å e), å conditionque 1'activité d'ensemble de 1'installation fixed'affaires résultant de ce cumul garde uncaractére préparatoire ou auxiliaire.
5. Nonobstant les dispositions des para-graphes 1 et 2, lorsqu'une personne - autrequ'un agent jouissant d'un statut indépendantauquel s'applique le paragraphe 6 - agit pour lecompte d'une entreprise et dispose dans un Etatcontractant de pouvoirs qu'elle y exerce habi-tuellement lui permettant de conclure des con-trats au nom de l'entreprise, cette entreprise estconsidérée comme ayant un établissement
f) gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott ellerannan plats för utvinning av naturtillgångar.
3. Plats för byggnads-, anläggnings- eller in-stallationsverksamhet utgör fast driftställe en-dast om verksamheten pågår mer än tolv måna-der.
4. Utan hinder av föregående bestämmelser idenna artikel anses uttrycket "fast driftställe"inte innefatta:
a) användningen av anordningar uteslutandeför lagring, utställning eller utlämnande avföretaget tillhöriga varor,
b) innehavet av ett företaget tillhörigt varu-lager uteslutande för lagring, utställning ellerutlämnande,
c) innehavet av ett företaget tillhörigt varu-lager uteslutande för bearbetning eller föräd-ling genom annat företags försorg,
d) innehavet av stadigvarande plats föraffärsverksamhet uteslutande för inköp avvaror eller inhämtande av upplysningar förföretaget,
e) innehavet av stadigvarande plats föraffärsverksamhet uteslutande för att för före-taget bedriva annan verksamhet av förbere-dande eller biträdande art,
f) innehavet av en stadigvarande plats föraffärsverksamhet uteslutande för att kombineraverksamheter som anges i punkterna a-e, underförutsättning att hela den verksamhet som be-drivs från den stadigvarande platsen för affärs-verksamhet på grund av denna kombination ärav förberedande eller biträdande art.
5. Om en person, som inte är sådan obero-ende representant på vilken punkt 6 tillämpas,är verksam för ett företag samt i en avtals-slutande stat har och där regelmässigt använderfullmakt att sluta avtal i företagets namn, ansesdetta företag - utan hinder av bestämmelserna ipunkterna 1 och 2 - ha fast driftställe i dennastat i fråga om varje verksamhet som dennaperson bedriver för företaget. Detta gäller dock
10 Prop. 1996/97:43
stable dans cet Etat pour toutes les activités quecette personne exerce pour l'entreprise, å moinsque les activités de cette personne ne soientlimitées å celles qui sont mentionnées auparagraphe 4 et qui, si elles étaient exercéespar rintermédiaire d'une installation fixed'affaires, ne permettraient pas de considérercette installation comme un établissementstable selon les dispositions de ce paragraphe.
6. Une entreprise d’un Etat contractant n'estpas considérée comme ayant un établissementstable dans Tautre Etat contractant du seul faitqu'elle y exerce son activité par 1'entremise d'uncourtier, d'un commissionnaire général ou detout autre agent jouissant d'un statut indé-pendant, å condition que ces personnesagissent dans le cadre ordinaire de leur activité.
7. Le fait qu'une société qui est un résidentd'un Etat contractant contröle ou est controléepar une société qui est un résident de TautreEtat contractant ou qui y exerce son activité(que ce soit par Tintermédiaire d'un établisse-ment stable ou non) ne suffit pas, en lui-méme,å faire de Tune quelconque de ces sociétés unétablissement stable de Tautre.
REVENUS IMMOBILIERS
1. Les revenus qu'un résident d'un Etatcontractant tire de biens immobiliers (ycompris les revenus des exploitations agricolesou forestiéres) situés dans Tautre Etatcontractant, sont imposables dans cet autreEtat.
2. L'expression "biens immobiliers" a le sensque lui attribue le droit de 1'Etat contractant oules biens considérés sont situés. L'expressioncomprend en tous cas les accessoires, lecheptel mort ou vif des exploitations agricoleset forestiéres, les droits auxquels s'appliquent
inte, om den verksamhet som denna person be-driver är begränsad till sådan som anges ipunkt 4 och som om den bedrevs från en sta-digvarande plats för affärsverksamhet inteskulle göra denna stadigvarande plats föraffärsverksamhet till fast driftställe enligt be-stämmelserna i nämnda punkt.
6. Företag i en avtalsslutande stat anses inteha fast driftställe i den andra avtalsslutandestaten endast på den grund att företaget bedri-ver affärsverksamhet i denna stat genom för-medling av mäklare, kommissionär eller annanoberoende representant, under förutsättning attsådan person därvid bedriver sin sedvanligaaffärsverksamhet.
7. Den omständigheten att ett bolag medhemvist i en avtalsslutande stat kontrollerareller kontrolleras av ett bolag med hemvist iden andra avtalsslutande staten eller ett bolagsom bedriver affärsverksamhet i denna andrastat (antingen från fast driftställe eller på annatsätt), medför inte i och för sig att någotderabolaget utgör fast driftställe för det andra.
INKOMST AV FAST EGENDOM
1. Inkomst, som person med hemvist i en av-talsslutande stat förvärvar av fast egendom(däri inbegripet inkomst av lantbruk ellerskogsbruk) belägen i den andra avtalsslutandestaten, får beskattas i denna andra stat.
2. Uttrycket "fast egendom" har den bety-delse som uttrycket har enligt lagstiftningen iden avtalsslutande stat där egendomen är belä-gen. Uttrycket inbegriper dock alltid tillbehörtill fast egendom, levande och döda inventarieri lantbruk och skogsbruk, rättigheter på vilka
11 Prop. 1996/97:43
les dispositions du droit privé concemant lapropriété fonciére, les bätiments, 1'usufruit desbiens immobiliers et les droits å des paiementsvariables ou fixes pour 1'exploitation ou la con-cession de l'exploitation de gisements mi-néraux, sources et autres ressources naturelles;les navires, bateaux et aéronefs ne sont pasconsidérés comme des biens immobiliers.
3. Les dispositions du paragraphe 1s'appliquent aux revenus provenant de Texploi-tation directe, de la location ou de l'affermage,ainsi que de toute autre forme d'exploitation debiens immobiliers.
4. Les dispositions des paragraphes 1 et 3s'appliquent également aux revenus provenantdes biens immobiliers d'une entreprise ainsiqu’aux revenus des biens immobiliers servant å1'exercice d'une profession indépendante.
BENEFICES DES ENTREPRISES
1. Les bénéfices d'une entreprise d'un Etatcontractant ne sont imposables que dans cetEtat, å moins que 1'entreprise n'exerce sonactivité dans Tautre Etat contractant parTintermédiaire d'un établissement stable qui yest situé. Si 1'entreprise exerce son activitéd'une telle fa?on, les bénéfices de 1'entreprisesont imposables dans Tautre Etat mais unique-ment dans la mesure ou ils sont imputables åcet établissement stable.
2. Sous réserve des dispositions duparagraphe 3, lorsqu'une entreprise d'un Etatcontractant exerce son activité dans Tautre Etatcontractant par Tintermédiaire d'un établisse-ment stable qui y est situé, il est imputé, danschaque Etat contractant, å cet établissementstable les bénéfices qu'il aurait pu réaliser s'ilavait constitué une entreprise distincte exer^antdes activités identiques ou analogues dans des
bestämmelserna i privaträtten om fast egendomtillämpas, byggnader, nyttjanderätt till fastegendom samt rätt till föränderliga eller fastaersättningar för nyttjandet av eller rätten attnyttja mineralförekomst, källa eller annannaturtillgång. Skepp, båtar och luftfartyg ansesinte vara fast egendom.
3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas påinkomst som förvärvas genom omedelbart bru-kande, genom uthyrning eller annan använd-ning av fast egendom.
4. Bestämmelserna i punkterna 1 och 3 till-lämpas även på inkomst av fast egendom somtillhör företag och på inkomst av fast egendomsom används vid självständig yrkesutövning.
INKOMST AV RÖRELSE
1. Inkomst av rörelse, som företag i en av-talsslutande stat förvärvar, beskattas endast idenna stat, såvida inte företaget bedriver rö-relse i den andra avtalsslutande staten från därbeläget fast driftställe. Om företaget bedriverrörelse på nyss angivet sätt, får företagets in-komst beskattas i den andra staten, men endastså stor del därav som är hänförlig till det fastadriftstället.
2. Om företag i en avtalsslutande stat be-driver rörelse i den andra avtalsslutande statenfrån där beläget fast driftställe hänförs, om intebestämmelserna i punkt 3 föranleder annat, ivardera avtalsslutande staten till det fasta drift-stället den inkomst som det kan antas attdriftstället skulle ha förvärvat, om det varit ettfristående företag, som bedrivit verksamhet avsamma eller liknande slag under samma eller
12 Prop. 1996/97:43
conditions identiques ou analogues et traitanten toute indépendance avec 1'entreprise dont ilconstitue un établissement stable.
3. Pour déterminer les bénéfices d'unétablissement stable, sont admises en déductionles dépenses exposées aux fms poursuivies parcet établissement stable, y compris les dé-penses de direction et les frais générauxd'administration ainsi exposés, soit dans 1'Etatou est situé cet établissement stable, soitailleurs.
4. Aucun bénéfice n'est imputé å unétablissement stable du fait qu'il a simplementacheté des marchandises pour 1'entreprise.
5. Aux fms des paragraphes précédents, lesbénéfices å imputer å 1'établissement stablesont déterminés chaque année selon la mémeméthode, å moins qu'il n'existe des motifsvalables et suffisants de procéder autrement.
6. Lorsque les bénéfices comprennent deséléments de revenu traités séparément dansd'autres artides de la présente Convention, lesdispositions de ces artides ne sont pasaffectées par les dispositions du présent artide.
liknande villkor och självständigt avslutataffärer med det företag till vilket driftställethör.
3. Vid bestämmandet av fast driftställesinkomst medges avdrag för utgifter somuppkommit för det fasta driftstället, härunderinbegripna utgifter för företagets ledning ochallmänna förvaltning, oavsett om utgifternauppkommit i den stat där det fasta driftstället ärbeläget eller annorstädes.
4. Inkomst hänförs inte till fast driftställeendast av den anledningen att varor inköpsgenom det fasta driftställets försorg för före-taget.
5. Vid tillämpningen av föregående punkterbestäms inkomst som är hänförlig till det fastadriftstället genom samma förfarande år från år,såvida inte goda och tillräckliga skäl föranlederannat.
6. Ingår i inkomst av rörelse inkomst sombehandlas särskilt i andra artiklar av dettaavtal, berörs bestämmelserna i dessa artiklarinte av reglema i denna artikel.
NAVIGATION MAR1TIME ET AERIENNE
1. Les bénéfices provenant de 1'exploitation,en trafic intemational, de navires ou d'aéronefspar une entreprise d’un Etat contractant ne sontimposables que dans cet Etat.
2. En ce qui conceme les bénéfices réaliséspar le consortium de transport aérien "Scandi-navian Airlines System (SAS)'' les dispositionsdu paragraphe 1 ne s’appliquent qu’å la partiedes bénéfices qui se rapporte å la participationdétenue dans ledit consortium par "AB Aero-
SJÖFART OCH LUFTFART
1. Inkomst som förvärvas av företag i en av-talsslutande stat genom användningen av skeppeller luftfartyg i internationell trafik beskattasendast i denna stat.
2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpasbeträffande inkomst som förvärvas av luft-fartskonsortiet Scandinavian Airlines System(SAS) endast i fråga om den del av inkomstensom motsvarar den andel i konsortiet som inne-has av AB Aerotransport (ABA), den svenske
13 Prop. 1996/97:43
transport (ABA)", le partenaire suédois du"Scandinavian Airlines System (SAS)".
3. Les dispositions du paragraphe 1s'appliquent aussi aux bénéfices provenant dela participation å un pool, une exploitation encommun ou un organisme intemational d'ex-ploitation.
ENTREPRISES ASSOCIEES
1. Lorsque
a) une entreprise d'un Etat contractantparticipe directement ou indirectement å ladirection, au contröle ou au Capital d'uneentreprise de Tautre Etat contractant, ou que
b) les mémes personnes participentdirectement ou indirectement ä la direction, aucontröle ou au Capital d'une entreprise d'un Etatcontractant et d'une entreprise de Tautre Etatcontractant,
et que, dans Tun et Tautre cas, les deuxentreprises sont, dans leurs relationscommerciales ou financiéres, liées par desconditions convenues ou imposées, quidifférent de celles qui seraient convenues entredes entreprises indépendantes, les bénéficesqui, sans ces conditions, auraient été réaliséspar Tune des entreprises mais n'ont pu Tétre enfait å cause de ces conditions, peuvent étreinclus dans les bénéfices de cette entreprise etimposés en conséquence.
2. Lorsqu'un Etat contractant inclut dans lesbénéfices d'une entreprise de cet Etat - etimpose en conséquence - des bénéfices surlesquels une entreprise de Tautre Etat con-tractant a été imposée dans cet autre Etat, etque les bénéfices ainsi inclus sont des béné-fices qui auraient été réalisés par 1'entreprise dupremier Etat si les conditions convenues entreles deux entreprises avaient été celles quiauraient été convenues entre des entreprises
delägaren i Scandinavian Airlines System(SAS).
3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas ävenpå inkomst som förvärvas genom deltagande ien pool, ett gemensamt företag eller en inter-nationell driftsorganisation.
FÖRETAG MED INTRESSEGEMENSKAP
1. Ifall då
a) ett företag i en avtalsslutande stat direkteller indirekt deltar i ledningen eller kontrollenav ett företag i den andra avtalsslutande stateneller äger del i detta företags kapital, eller
b) samma personer direkt eller indirekt deltari ledningen eller kontrollen av såväl ett företagi en avtalsslutande stat som ett företag i denandra avtalsslutande staten eller äger del i bådadessa företags kapital, iakttas följande.
Om mellan företagen i fråga om handels-förbindelser eller finansiella förbindelser av-talas eller föreskrivs villkor, som avviker fråndem som skulle ha avtalats mellan av varandraoberoende företag, får all inkomst, som utansådana villkor skulle ha tillkommit det enaföretaget men som på grund av villkoren i frågainte tillkommit detta företag, inräknas i dettaföretags inkomst och beskattas i överens-stämmelse därmed.
2.1 fall då en avtalsslutande stat i inkomstenför ett företag i denna stat inräknar - och iöverensstämmelse därmed beskattar - inkomst,för vilken ett företag i den andra avtalsslutandestaten beskattats i denna andra stat, samt densålunda inräknade inkomsten är sådan somskulle ha tillkommit företaget i den förstnämn-da staten om de villkor som avtalats mellanföretagen hade varit sådana som skulle ha avta-lats mellan av varandra oberoende företag,
14 Prop. 1996/97:43
indépendantes, Tautre Etat procéde å unajustement approprié du montant de 1'impöt quiy a été per?u sur ces bénéfices. Pour déterminercet ajustement, il est tenu compte des autresdispositions de la présente Convention et, sic'est nécessaire, les autorités compétentes desEtats contractants se consultent.
skall denna andra stat genomföra vederbörligjustering av det skattebelopp som påförts förinkomsten där. Vid sådan justering iakttas öv-riga bestämmelser i detta avtal och de behörigamyndigheterna i de avtalsslutande staternaöverlägger vid behov med varandra.
DIVIDENDES
1. Les dividendes payés par une société quiest un résident d'un Etat contractant å unrésident de Tautre Etat contractant sontimposables dans cet autre Etat.
2. Toutefois, ces dividendes sont aussiimposables dans 1'Etat contractant dont lasociété qui paie les dividendes est un résident,et selon la législation de cet Etat, mais si lapersonne qui repoit les dividendes en est lebénéficiaire effectif, 1'impöt ainsi établi ne peutexcéder 15 pour cent du montant brut desdividendes.
3. Nonobstant les dispositions du paragraphe2, les dividendes sont exemptés dans 1'Etatcontractant dont la société qui paie lesdividendes est un résident, si le bénéficiaireeffectif est une société (autre qu'une société depersonnes) qui détient directement durant unepériode ininterrompue de douze moisprécédant la date du paiement de cesdividendes au moins 10 pour cent du Capital dela société qui paie les dividendes. L'exemptionne s'applique qu'aux dividendes relatifs auxtitres qui ont été la propriété ininterrompue dela société bénéficiaire des dividendes durantladite période de douze mois.
4. Les dispositions des paragraphes 2 et 3n'affectent pas Timposition de la société autitre des bénéfices qui servent au paiement desdividendes.
UTDELNING
1. Utdelning från bolag med hemvist i enavtalsslutande stat till person med hemvist iden andra avtalsslutande staten får beskattas idenna andra stat.
2. Utdelningen får emellertid beskattas äveni den avtalsslutande stat där bolaget sombetalar utdelningen har hemvist, enligt lag-stiftningen i denna stat, men om mottagaren harrätt till utdelningen får skatten inte överstiga15 procent av utdelningens bruttobelopp.
3. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2skall utdelning vara undantagen från beskatt-ning i den avtalsslutande stat i vilken det bolagsom betalar utdelningen har hemvist, om densom har rätt till utdelningen är ett bolag (medundantag för handelsbolag) som under en oav-bruten period av tolv månader före tidpunktenför utdelningen direkt innehar minst 10 procentav det utbetalande bolagets kapital. Befrielsengäller endast utdelning som hänför sig tillvärdepapper som oavbrutet har innehafts av detmottagande bolaget under den nämnda perio-den av tolv månader.
4. Bestämmelserna i punkterna 2 och 3 berörinte bolagets beskattning för den vinst avvilken utdelningen betalas.
15 Prop. 1996/97:43
5. Le terme "dividendes" employé dans lepresent article désigne les revenus provenantd'actions ou autres parts bénéficiaires ä1'exception des créances, ainsi que les revenusd'autres parts sociales soumis au méme régimefiscal que les revenus d'actions par ‘ lalégislation de 1'Etat dont la société distributriceest un résident.
6. Les dispositions des paragraphes 1 ä 3 nes'appliquent pas lorsque le bénéficiaire effectifdes dividendes, résident d'un Etat contractant,exerce dans Tautre Etat contractant dont lasociété qui paie les dividendes est un résident,soit une activité industrielle ou commercialepar Tintermédiaire d'un établissement stable quiy est situé, soit une profession indépendante aumoyen d'une base fixe qui y est située, et que laparticipation génératrice des dividendes s'yrattache effectivement. Dans ce cas, les dispo-sitions de Tarticle 7 ou de Tarticle 14, suivantles cas, sont applicables.
7. Lorsqu'une société qui est un résident d'unEtat contractant tire des bénéfices ou desrevenus de Tautre Etat contractant, cet autreEtat ne peut percevoir aucun impöt sur lesdividendes payés par la société, sauf dans lamesure ou ces dividendes sont payés å unrésident de cet autre Etat ou dans la mesure oula participation génératrice des dividendes serattache effectivement å un établissement stableou å une base fixe situés dans cet autre Etat, niprélever aucun impöt, au titre de Timpositiondes bénéfices non distribués, sur les bénéficesnon distribués de la société, méme si lesdividendes payés ou les bénéfices non distri-bués consistent en tout ou en partie en béné-fices ou revenus provenant de cet autre Etat.
5. Med uttrycket "utdelning" förstås i dennaartikel inkomst av aktier eller andra rättigheter,som inte är fordringar, med rätt till andel ivinst, samt inkomst av andra andelar i bolag,som enligt lagstiftningen i den stat där det ut-delande bolaget har hemvist vid beskattningenbehandlas på samma sätt som inkomst avaktier.
6. Bestämmelserna i punkterna 1 till 3tillämpas inte, om den som har rätt tillutdelningen har hemvist i en avtalsslutande statoch bedriver rörelse i den andra avtalsslutandestaten, där bolaget som betalar utdelningen harhemvist, från där beläget fast driftställe ellerutövar självständig yrkesverksamhet i dennaandra stat från där belägen stadigvarandeanordning, samt den andel på grund av vilkenutdelningen betalas äger verkligt samband meddet fasta driftstället eller den stadigvarandeanordningen. I sådant fall tillämpas bestäm-melserna i artikel 7 respektive artikel 14.
7. Om bolag med hemvist i en avtalsslutandestat förvärvar inkomst från den andra avtals-slutande staten, får denna andra stat inte be-skatta utdelning som bolaget betalar, utom iden mån utdelningen betalas till person medhemvist i denna andra stat eller i den mån denandel på grund av vilken utdelningen betalasäger verkligt samband med fast driftställe ellerstadigvarande anordning i denna andra stat, ochej heller beskatta bolagets icke utdelade vinst,även om utdelningen eller den icke utdeladevinsten helt eller delvis utgörs av inkomst somuppkommit i denna andra stat.
16 Prop. 1996/97:43
INTÉRÉTS
1. Les intéréts provenant d'un Etatcontractant et payés å un résident de Tautre Etatcontractant ne sont imposables que dans cetautre Etat si ce résident en est le bénéficiaireeffectif.
2. Le terme "intéréts" employé dans leprésent artide désigne les revenus des créancesde toute nature, assorties ou non de garantieshypothécaires ou d'une clause de participationaux bénéfices du débiteur, et notamment lesrevenus des fonds publics et des obligationsd'emprunts, y compris les primes et lotsattachés å ces titres. Les pénalisations pourpaiement tardif ne sont pas considérées commedes intéréts au sens du présent artide.
3. Les dispositions du paragraphe 1 nes'appliquent pas lorsque le bénéficiaire effectifdes intéréts, résident d'un Etat contractant,exerce dans Tautre Etat contractant d’ouproviennent les intéréts, soit une activitéindustrielle ou commerciale par Tintermédiaired'un établissement stable qui y est situé, soitune profession indépendante au moyen d'unebase fixe qui y est située, et que la créancegénératrice des intéréts s'y rattache effective-ment. Dans ce cas, les dispositions de Tarticle 7ou de Tarticle 14, suivant les cas, sontapplicables.
4. Lorsque, en raison de relations spécialesexistant entre le débiteur et le bénéficiaireeffectif ou que Tun et Tautre entretiennent avecde tierces personnes, le montant des intéréts,compte tenu de la créance pour laquelle ils sontpayés, excéde celui dont seraient convenus ledébiteur et le bénéficiaire effectif en Tabsencede pareilles relations, les dispositions du
RÄNTA
1. Ränta, som härrör från en avtalsslutandestat och som betalas till person med hemvist iden andra avtalsslutande staten, beskattas en-dast i denna andra stat, om personen i fråga harrätt till räntan.
2. Med uttrycket "ränta" förstås i dennaartikel inkomst av varje slags fordran, antingenden säkerställts genom inteckning i fast egen-dom eller inte och antingen den medför rätt tillandel i gäldenärens vinst eller inte. Uttrycketåsyftar särskilt inkomst av värdepapper somutfärdats av staten och inkomst av obligationereller debentures, däri inbegripet agiobeloppoch vinster som hänför sig till sådanavärdepapper, obligationer eller debentures.Straffavgift på grund av sen betalning ansesinte som ränta vid tillämpningen av dennaartikel.
3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte,om den som har rätt till räntan har hemvist i enavtalsslutande stat och bedriver rörelse i denandra avtalsslutande staten, från vilken räntanhärrör, från där beläget fast driftställe eller ut-övar självständig yrkesverksamhet i denna and-ra stat från där belägen stadigvarande anord-ning, samt den fordran för vilken räntan betalasäger verkligt samband med det fasta driftställeteller den stadigvarande anordningen. I sådantfall tillämpas bestämmelserna i artikel 7 re-spektive artikel 14.
4. Då på grund av särskilda förbindelsermellan utbetalaren och den som har rätt tillräntan eller mellan dem båda och annan personräntebeloppet, med hänsyn till den fordran förvilken räntan betalas, överstiger det beloppsom skulle ha avtalats mellan utbetalaren ochden som har rätt till räntan om sådana för-bindelser inte förelegat, tillämpas bestäm-
2 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 43
présent artide ne s'appliquent qu'å ce demiermontant. Dans ce cas, la partie excédentairedes paiements reste imposable selon la légis-lation de chaque Etat contractant et comptetenu des autres dispositions de la préseiiteConvention.
REDEVANCES
1. Les redevances provenant d'un Etatcontractant et payées ä un résident de TautreEtat contractant ne sont imposables que danscet autre Etat, si ce résident en est le béné-ficiaire effectif.
2. Le terme "redevances" employé dans leprésent artide désigne les rémunérations detoute nature payées pour 1'usage ou laconcession de 1'usage d'un droit d'auteur surune oeuvre littéraire, artistique ou scientifique,y compris les films cinématographiques et lesfilms ou bändes utilisés pour les émissionsradiophoniques ou télévisées, d'un brevet,d'une marque de fabrique ou de commerce,d'un dessin ou d'un modéle, d'un plan, d'uneformule ou d'un procédé secrets ou pour desinformations ayant trait å une expérienceacquise dans le domaine industriel, commercialou scientifique.
3. Les dispositions du paragraphe 1 nes'appliquent pas lorsque le bénéficiaire effectifdes redevances, résident d'un Etat contractant,exerce dans Tautre Etat contractant d'ou pro-viennent les redevances, soit une activitéindustrielle ou commerciale par Tintermédiaired'un établissement stable qui y est situé, soitune profession indépendante au moyen d'unebase fixe qui y est située, et que le droit ou lebien générateur des redevances s'y rattacheeffectivement. Dans ce cas, les dispositions deTarticle 7 ou de Tarticle 14, suivant les cas, sontapplicables.
melserna i denna artikel endast på sistnämndabelopp. I sådant fall beskattas överskjutandebelopp enligt lagstiftningen i vardera avtals-slutande staten med iakttagande av övriga be-stämmelser i detta avtal.
ROYALTY
1. Royalty, som härrör från en avtalsslutandestat och som betalas till person med hemvist iden andra avtalsslutande staten, beskattasendast i denna andra stat, om personen i frågahar rätt till royaltyn.
2. Med uttrycket "royalty" förstås i dennaartikel vaije slags betalning som tas emot så-som ersättning för nyttjandet av eller för rättenatt nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligteller vetenskapligt verk, häri inbegripetbiograffilm och film eller band för radio- ellertelevisionsutsändning, patent, varumärke,mönster eller modell, ritning, hemligt recepteller hemlig tillverkningsmetod eller för upp-lysning om erfarenhetsrön av industriell, kom-mersiell eller vetenskaplig natur.
3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte,om den som har rätt till royaltyn har hemvist ien avtalsslutande stat och bedriver rörelse i denandra avtalsslutande staten, från vilken royaltynhärrör, från där beläget fast driftställe ellerutövar självständig yrkesverksamhet i dennaandra stat från där belägen stadigvarande an-ordning, samt den rättighet eller egendom ifråga om vilken royaltyn betalas äger verkligtsamband med det fasta driftstället eller den sta-digvarande anordningen. I sådant fall tillämpasbestämmelserna i artikel 7 respektive artikel14.
18 Prop. 1996/97:43
4. Lorsque, en raison de relations spécialesexistant entre le débiteur et le bénéficiaireeffectif ou que l'un et Tautre entretiennent avecde tierces personnes, le montant des rede-vances, compte tenu de la prestation pourlaquelle elles sont payées, excéde celui dontseraient convenus le débiteur et le bénéficiaireeffectif en Tabsence de pareilles relations, lesdispositions du présent artide ne s'appliquentqu'å ce demier montant. Dans ce cas, la partieexcédentaire des paiements reste imposableselon la législation de chaque Etat contractantet compte tenu des autres dispositions de laprésente Convention.
GAINS EN CAPITAL
1. Les gains qu'un résident d'un Etatcontractant tire de Taliénation de biensimmobiliers visés å Tarticle 6 et situés dansTautre Etat contractant, ou de Taliénationd’actions d’une société dont Tactif est constituéprincipalement par de tels biens, sontimposables dans cet autre Etat.
2. Les gains provenant de Taliénation debiens mobiliers qui font partie de Tactif d'unétablissement stable qu'une entreprise d'un Etatcontractant a dans Tautre Etat contractant, oude biens mobiliers qui appartiennent å une basefixe dont un résident dun Etat contractantdispose dans Tautre Etat contractant pourTexercice d'une profession indépendante, ycompris de tels gains provenant de Taliénationde cet établissement stable (seul ou avecTensemble de 1'entreprise) ou de cette base fixe,sont imposables dans cet autre Etat.
4. Då på grund av särskilda förbindelsermellan utbetalaren och den som har rätt tillroyaltyn eller mellan dem båda och annan per-son royaltybeloppet, med hänsyn till det nytt-jande, den rättighet eller den upplysning förvilken royaltyn betalas, överstiger det beloppsom skulle ha avtalats mellan utbetalaren ochden som har rätt till royaltyn om sådana för-bindelser inte förelegat, tillämpas bestämmel-serna i denna artikel endast på sistnämndabelopp. I sådant fall beskattas överskjutandebelopp enligt lagstiftningen i vardera avtals-slutande staten med iakttagande av övriga be-stämmelser i detta avtal.
REALISATIONSVINST
1. Vinst, som person med hemvist i enavtalsslutande stat förvärvar på grund av över-låtelse av sådan fast egendom som avses iartikel 6 och som är belägen i den andra avtals-slutande staten, eller på grund av avyttring avandelar i ett bolag vars tillgångar i huvudsakbestår av sådan egendom, får beskattas i dennaandra stat.
2. Vinst på grund av överlåtelse av lösegendom, som utgör del av rörelsetillgångamai fast driftställe, vilket ett företag i en av-talsslutande stat har i den andra avtalsslutandestaten, eller av lös egendom, hänförlig tillstadigvarande anordning för att utöva själv-ständig yrkesverksamhet, som person medhemvist i en avtalsslutande stat har i den andraavtalsslutande staten, får beskattas i dennaandra stat. Detsamma gäller vinst på grund avöverlåtelse av sådant fast driftställe (för sigeller tillsammans med hela företaget) eller avsådan stadigvarande anordning.
19 Prop. 1996/97:43
3. Les gains qu'un résident d'un Etatcontractant tire de Taliénation de navires ouaéronefs exploités en trafic intemational ou debiens mobiliers affectés å Texploitation de cesnavires ou aéronefs, ne sont imposables quedans cet Etat.
En ce qui conceme les gains réalisés par leconsortium de transport aérien "ScandinavianAirlines System (SAS)", les dispositions duprésent paragraphe ne s’appliquent qu’å lapartie des gains qui se rapporte å laparticipation détenue dans ledit consortium par"AB Aerotransport (ABA)", le partenairesuédois du "Scandinavian Airlines System(SAS)".
4. Les gains provenant de Taliénation de tousbiens autres que ceux visés aux paragraphes 1,2 et 3 ne sont imposables que dans 1'Etatcontractant dont le cédant est un résident.
5. Nonobstant les dispositions du paragraphe4, les gains qu'une personne physique qui a étéun résident d’un Etat contractant et qui estdevenue un résident de Tautre Etat contractant,tire de Taliénation de tous biens, sontimposables dans le premier Etat lorsqueTaliénation des biens survient å un momentquelconque pendant les cinq années suivantimmédiatement la date ä laquelle la personnephysique a cessé d’étre un résident du premierEtat.
PROFESSIONS INDEPENDANTES
1. Les revenus qu'une personne physique quiest un résident d'un Etat contractant tire d'uneprofession libérale ou d'autres activités decaractére indépendant ne sont imposables quedans cet Etat, å moins que ce résident nedispose de fa<?on habituelle dans Tautre Etatcontractant d'une base fixe pour Texercice deses activités. S'il dispose d'une telle base fixe,
3. Vinst som person med hemvist i enavtalsslutande stat förvärvar på grund av över-låtelse av skepp eller luftfartyg som används iinternationell trafik, eller lös egendom som ärhänförlig till användningen av sådana skeppeller luftfartyg, beskattas endast i denna stat.
Beträffande vinst som förvärvas av luft-fartskonsortiet Scandinavian Airlines System(SAS) tillämpas bestämmelserna i denna punktendast i fråga om den del av vinsten sommotsvarar den andel i konsortiet som innehasav AB Aerotransport (ABA), den svenskedelägaren i Scandinavian Airlines System(SAS).
4. Vinst på grund av överlåtelse av annanegendom än sådan som avses i punkterna 1, 2och 3 beskattas endast i den avtalsslutande statdär överlåtaren har hemvist.
5. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 4får vinst, som fysisk person som har haft hem-vist i en avtalsslutande stat och som har erhållithemvist i den andra avtalsslutande statenförvärvar på grund av överlåtelse av egendom,beskattas i den förstnämnda staten om över-låtelsen av egendomen sker vid något tillfälleunder de fem åren närmast efter det datum dåden fysiska personen upphört att ha hemvist iden förstnämnda staten.
SJÄLVSTÄNDIG YRKESUTÖVNING
1. Inkomst, som en fysisk person med hem-vist i en avtalsslutande stat förvärvar genom attutöva fritt yrke eller annan självständigverksamhet, beskattas endast i denna stat omhan inte i den andra avtalsslutande staten harstadigvarande anordning, som regelmässigt stårtill hans förfogande för att utöva verksamheten.Om han har sådan stadigvarande anordning,
20 Prop. 1996/97:43
les revenus sont imposables dans Tautre Etatmais uniquement dans la mesure ou ils sontimputables å cette base fixe.
2. L'expression "profession liberale" com-prend notamment les activités indépendantesd'ordre scientifique, littéraire, artistique, éduca-tif ou pédagogique, ainsi que les activitésindépendantes des médecins, avocats, ingén-ieurs, architectes, dentistes et comptables.
får inkomsten beskattas i denna andra stat menendast så stor del av den som är hänförlig tilldenna stadigvarande anordning.
2. Uttrycket "fritt yrke" inbegriper särskiltsjälvständig vetenskaplig, litterär och konst-närlig verksamhet, uppfostrings- och undervis-ningsverksamhet samt sådan självständig verk-samhet som läkare, advokat, ingenjör, arkitekt,tandläkare och revisor utövar.
PROFESSIONS DEPENDANTES
1. Sous réserve des dispositions des artides16, 18 et 19, les salaires, traitements et autresrémunérations similaires qu'un résident d'unEtat contractant re?oit au titre d'un emploisalarié ne sont imposables que dans cet Etat, åmoins que Temploi ne soit exercé dans TautreEtat contractant. Si Temploi y est exercé, lesrémunérations re^ues å ce titre sont imposablesdans cet autre Etat.
2. Nonobstant les dispositions du paragraphe1, les rémunérations qu'un résident d'un Etatcontractant re?oit au titre d'un emploi salariéexercé dans Tautre Etat contractant ne sontimposables que dans le premier Etat si:
a) le bénéficiaire séjoume dans Tautre Etatpendant une période ou des périodes n'excédantpas au total 183 jours durant toute période dedouze mois commen^ant ou se terminant durantTannée fiscale considérée, et
b) les rémunérations sont payées par unemployeur ou pour le compte frun employeurqui n'est pas un résident de Tautre Etat, et
c) la charge des rémunérations hest passupportée par un établissement stable ou unebase fixe que 1'employeur a dans Tautre Etat.
ENSKILD TJÄNST
1. Om inte bestämmelserna i artiklarna 16,18 och 19 föranleder annat, beskattas lön ochannan liknande ersättning som person medhemvist i en avtalsslutande stat uppbär pågrund av anställning, endast i denna stat, såvidainte arbetet utförs i den andra avtalsslutandestaten. Om arbetet utförs i denna andra stat, fårersättning som uppbärs för arbetet beskattasdär.
2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 1beskattas ersättning, som person med hemvist ien avtalsslutande stat uppbär för arbete somutförs i den andra avtalsslutande staten, endasti den förstnämnda staten, om
a) mottagaren vistas i den andra staten undertidsperiod eller tidsperioder som sammanlagtinte överstiger 183 dagar under en tolvmåna-dersperiod som börjar eller slutar under be-skattningsåret i fråga, och
b) ersättningen betalas av arbetsgivare sominte har hemvist i den andra staten eller pådennes vägnar, samt
c) ersättningen inte belastar fast driftställeeller stadigvarande anordning som arbets-givaren har i den andra staten.
21 Prop. 1996/97:43
3. Nonobstant les dispositions précédentesdu présent article, les rémunérations re<;ues autitre d'un emploi salarié exercé å bord d'unnavire ou d'un aéronef exploité en traficintemational par une entreprise d’un Etat con-tractant sont imposables dans cet Etat.Lorsqu’un résident de Suéde re<?oit des ré-munérations au titre d’un emploi salarié exercéä bord d’un aéronef exploité en traficintemational par le consortium de transportaérien "Scandinavian Airlines System (SAS)”,ces rémunérations ne sont imposables qu’enSuéde.
TANTIEMES
Les tantiémes, jetons de présence et autresrétributions similaires qu'un résident d'un Etatcontractant re?oit en sa qualité de membre duconseil d'administration ou de surveillanced'une société qui est un résident de Tautre Etatcontractant sont imposables dans cet autre Etat.
3. Utan hinder av föregående bestämmelser idenna artikel får ersättning för arbete, somutförs ombord på skepp eller luftfartyg, somanvänds i internationell trafik av ett företag i enavtalsslutande stat, beskattas i denna stat. Omperson med hemvist i Sverige uppbär inkomstav arbete, vilket utförs ombord på ett luftfartygsom används i internationell trafik av luft-fartskonsortiet Scandinavian Airlines System(SAS), beskattas inkomsten endast i Sverige.
STYRELSEARVODE
Styrelsearvode och annan liknandeersättning, som person med hemvist i en avtals-slutande stat uppbär i egenskap av medlem istyrelse eller annat liknande organ i bolag medhemvist i den andra avtalsslutande staten, fårbeskattas i denna andra stat.
ARTISTES ET SPORTIFS
1. Nonobstant les dispositions des artides 14et 15, les revenus qu'un résident d'un Etatcontractant tire de ses activités personnellesexercées dans Tautre Etat contractant en tantqu'artiste tel qu'un artiste de théätre, de cinéma,de la radio ou de la télévision, ou qu'un musi-cien, ou en tant que sportif, sont imposablesdans cet autre Etat.
2. Lorsque les revenus d'activités qu'unartiste ou un sportif exerce personnellement eten cette qualité sont attribués non pas å Tartisteou au sportif lui-méme mais å une autrepersonne, ces revenus sont imposables, non-
ARTISTER OCH SPORTUTÖVARE
1. Utan hinder av bestämmelserna i artik-larna 14 och 15 får inkomst, som person medhemvist i en avtalsslutande stat förvärvargenom sin personliga verksamhet i den andraavtalsslutande staten i egenskap av under-hållningsartist, såsom teater- eller filmskå-despelare, radio- eller televisionsartist ellermusiker, eller i egenskap av sportutövare, be-skattas i denna andra stat.
2. I fall då inkomst genom personlig verk-samhet, som underhållningsartist eller sport-utövare bedriver i denna egenskap, inte till-faller underhållningsartisten eller sportutövarensjälv utan annan person, får denna inkomst,
22 Prop. 1996/97:43
obstant les dispositions des articles 7, 14 et 15,dans 1'Etat contractant ou les activités de1'artiste ou du sportif sont exercées.
utan hinder av bestämmelserna i artiklarna 7,14 och 15, beskattas i den avtalsslutande statdär underhållningsartisten eller sportutövarenbedriver verksamheten.
PENSIONS, ANNUITES ET PAIEMENTSSIMIL AIRES
1. Les pensions et autres rémunérationssimilaires, les paiements effectués en vertu dela législation sur la sécurité sociale et lesannuités provenant d’un Etat contractant, ycompris les pensions payées par un Etat con-tractant ou l'une de ses subdivisions politiquesou collectivités locales, soit directement soitpar prélévement sur des fonds qu'ils ontconstitués, et payés å un résident de Tautre Etatcontractant sont imposables dans le premierEtat contractant.
2. Le terme "annuité" désigne une sommedéterminée payable périodiquement å desépoques déterminées pendant la vie d'unepersonne ou pendant une période de tempsspécifiée ou déterminée en exécution d’uneobligation d’effectuer les paiements en échanged’une contre-prestation appropriée et intégraleen argent ou 1'équivalent de 1'argent.
FONCTIONS PUBLIQUES
1. a) Les rémunérations, autres que lespensions, payées par un Etat contractant oul'une de ses subdivisions politiques oucollectivités locales å une personne physique,au titre de services rendus ä cet Etat ou å cettesubdivision ou collectivité, ne sont imposablesque dans cet Etat.
PENSION, LIVRÄNTA OCH LIKNANDEBETALNING
1. Pension och annan liknande ersättning,betalningar enligt socialförsäkringslagstiftning-en och livränta som härrör från en avtals-slutande stat däri inbegripet pension, som beta-las av, eller från fonder inrättade av, en avtals-slutande stat, en av dess politiska underavdel-ningar eller lokala myndigheter och som beta-las till en person med hemvist i den andra av-talsslutande staten, får beskattas i den först-nämnda avtalsslutande staten.
2. Med uttrycket "livränta" förstås ett fast-ställt belopp, som utbetalas periodiskt på fast-ställda tider under en persons livstid eller underangiven eller fastställbar tidsperiod och somutgår på grund av förpliktelse att verkställadessa betalningar som ersättning för däremotfullt svarande vederlag i pengar eller pengarsvärde.
OFFENTLIG TJÄNST
1. a) Ersättning (med undantag för pension),som betalas av en avtalsslutande stat, en avdess politiska underavdelningar eller lokalamyndigheter till fysisk person på grund avarbete som utförts i denna stats, under-avdelnings eller myndighets tjänst, beskattasendast i denna stat.
23 Prop. 1996/97:43
b) Toutefois, ces rémunérations ne sontimposables que dans Tautre Etat contractant siles services sont rendus dans cet Etat et si lapersonne physique est un résident de cet Etatqui:
(i) posséde la nationalité de cet Etat, ou
(ii) n'est pas devenu un résident de cet Etat åseule fin de rendre les services.
2. Les dispositions des artides 15 et 16s'appliquent aux rémunérations payées au titrede services rendus dans le cadre d'une activitéindustrielle ou commerciale exercée par unEtat contractant ou Tune de ses subdivisionspolitiques ou collectivités locales.
b) Sådan ersättning beskattas emellertidendast i den andra avtalsslutande staten omarbetet utförs i denna andra stat och personen ifråga har hemvist i denna stat och
1) är medborgare i denna stat, eller
2) inte fick hemvist i denna stat uteslutandeför att utföra arbetet.
2. Bestämmelserna i artiklarna 15 och 16tillämpas på ersättning som betalas på grund avarbete som utförts i samband med rörelse sombedrivs av en avtalsslutande stat, en av desspolitiska underavdelningar eller lokala myndig-heter.
ETUDIANTS
Les sommes qu'un étudiant ou un stagiairequi est, ou qui était immédiatement avant de serendre dans un Etat contractant, un résident deTautre Etat contractant et qui séjoume dans lepremier Etat å seule fin d'y poursuivre sesétudes ou sa formation, re?oit pour couvrir sesfrais d'entretien, d'études ou de formation nesont pas imposables dans cet Etat, å conditionqu'elles proviennent de sources situées endehors de cet Etat.
AUTRES REVENUS
1. Les éléments du revenu d'un résident d'unEtat contractant, d'ou qu'ils proviennent, qui nesont pas traités dans les artides précédents dela présente Convention ne sont imposables quedans cet Etat.
2. Les dispositions du paragraphe 1 nes'appliquent pas aux revenus autres que lesrevenus provenant de biens immobiliers tels
STUDERANDE
Studerande eller affärspraktikant, som hareller omedelbart före vistelsen i en avtalsslu-tande stat hade hemvist i den andra avtalsslu-tande staten och som vistas i den förstnämndastaten uteslutande för sin undervisning ellerpraktik, beskattas inte i denna stat för beloppsom han erhåller för sitt uppehälle, sin under-visning eller praktik, under förutsättning att be-loppen härrör från källa utanför denna stat.
ANNAN INKOMST
1. Inkomst som person med hemvist i enavtalsslutande stat förvärvar och som inte be-handlas i föregående artiklar av detta avtal be-skattas endast i denna stat, oavsett varifråninkomsten härrör.
2. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas intepå inkomst, med undantag för inkomst av fastegendom som avses i artikel 6 punkt 2, om
24 Prop. 1996/97:43
qu'ils sont définis au paragraphe 2 de Tarticle 6,lorsque le bénéficiaire de tels revenus, résidentd'un Etat contractant, exerce dans Tautre Etatcontractant, soit une activité industrielle oucommerciale par Tintermédiaire d'un établisse-ment stable qui y est situé, soit une professionindépendante au moyen d'une base fixe qui yest située, et que le droit ou le bien générateurdes revenus s'y rattache effectivement. Dans cecas, les dispositions de Tarticle 7 ou de Tarticle14, suivant les cas, sont applicables.
FORTUNE
1. La fortune constituée par des biénsimmobiliers visés au paragraphe 2 de Tarticle6, que posséde un résident d'un Etat contractantet qui sont situés dans Tautre Etat contractant,ou par des actions d’une société dont Tactif estprincipalement constitué par de tels biens estimposable dans cet autre Etat.
2. La fortune constituée par des biensmobiliers qui font partie de Tactif d'unétablissement stable qu'une entreprise d'un Etatcontractant a dans Tautre Etat contractant, oupar des biens mobiliers qui appartiennent å unebase fixe dont un résident d'un Etat contractantdispose dans Tautre Etat contractant pourTexercice d'une profession indépendante, estimposable dans cet autre Etat.
3. La fortune constituée par des navires etdes aéronefs exploités en trafic intemationalpar une entreprise d’un Etat contractant, ainsique par des biens mobiliers affectés' åTexploitation de ces navires ou aéronefs, n'estimposable que dans cet Etat.
4. Tous les autres éléments de la fortune d'unrésident d'un Etat contractant ne sontimposables que dans cet Etat.
mottagaren av inkomsten har hemvist i enavtalsslutande stat och bedriver rörelse i denandra avtalsslutande staten från där beläget fastdriftställe eller utövar självständig yrkesverk-samhet i denna andra stat från där belägenstadigvarande anordning, samt den rättigheteller egendom i fråga om vilken inkomsten be-talas äger verkligt samband med det fasta drift-stället eller den stadigvarande anordningen. Isådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7respektive artikel 14.
FÖRMÖGENHET
1. Förmögenhet bestående av sådan fastegendom som avses i artikel 6 punkt 2, vilkenperson med hemvist i en avtalsslutande statinnehar och vilken är belägen i den andraavtalsslutande staten, eller förmögenhet bestå-ende av andelar i bolag vars tillgångar huvud-sakligen utgörs av sådan egendom, får beskat-tas i denna andra stat.
2. Förmögenhet bestående av lös egendom,som utgör del av rörelsetillgångama i fastdriftställe, vilket ett företag i en avtalsslutandestat har i den andra avtalsslutande staten, ellerav lös egendom hänförlig till stadigvarande an-ordning för att utöva självständig yrkesverk-samhet, som person med hemvist i en avtals-slutande stat har i den andra avtalsslutande sta-ten, får beskattas i denna andra stat.
3. Förmögenhet bestående av skepp ochluftfartyg som används i internationell trafik avföretag i en avtalsslutande stat samt av lösegendom som är hänförlig till användningen avsådana skepp och luftfartyg beskattas endast idenna stat.
4. Alla andra slag av förmögenhet, somperson med hemvist i en avtalsslutande statinnehar, beskattas endast i denna stat.
25 Prop. 1996/97:43
5. Nonobstant les dispositions du paragraphe4, la fortune que posséde une personnephysique qui a été un résident d’un Etatcontractant et qui est devenue un résident deTautre Etat contractant, est imposable dans lepremier Etat å tout moment pendant les cinqannées suivant la date ä laquelle la personnephysique a cessé d’étre un résident du premierEtat. Lorsque cet Etat ne peut pas imposer ceséléments de fortune en vertu de sa législation,la fortune n’est imposable que dans Tautre Etatcontractant.
6. En ce qui conceme la fortune que possédele consortium de transport aérien ''Scandi-navian Airlines System (SAS)", les dispositionsdes paragraphes 3 et 4 ne s’appliquent qu’ä lapartie de la fortune qui se rapporte ä laparticipation détenue dans ledit consortium par"AB Aerotransport (ABA)", le partenairesuédois du SAS.
ELIMINATION DES DOUBLESIMPOSITIONS
1. En ce qui conceme le Luxembourg, ladouble imposition est évitée de la maniéresuivante:
a) Lorsqu'un résident du Luxembourg re?oitdes revenus ou posséde de la fortune qui,conformément aux dispositions de la présenteConvention, sont imposables en Suéde, leLuxembourg exempte de 1'impöt ces revenusou cette fortune, sous réserve des dispositionsdes sous-paragraphes b) et c), mais peut, pourcalculer le montant de 1'impöt sur le reste desrevenus ou de la fortune du résident, appliquerles mémes taux d'impöt que si les revenus ou lafortune n'avaient pas été exemptés.
b) Lorsqu'un résident du Luxembourg re^oitdes revenus qui, conformément aux disposi-tions de 1'article 10, de Tarticle 13 paragraphe 5
5. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 4får förmögenhet, som innehas av fysisk personsom har haft hemvist i en avtalsslutande statoch som har erhållit hemvist i den andra avtals-slutande staten, beskattas i den förstnämnda av-talsslutande staten under de första fem årensom följer efter det datum då den fysiska perso-nen upphört att ha hemvist i den förstnämndastaten. Om denna stat enligt lagstiftningen istaten i fråga, inte kan beskatta detta slags till-gångar, beskattas dessa endast i den andra av-talsslutande staten.
6. Beträffande förmögenhet som innehas avluftfartskonsortiet Scandinavian AirlinesSystem (SAS), tillämpas bestämmelserna ipunkterna 3 och 4 endast i fråga om sådan för-mögenhet som motsvarar den andel i konsortietsom innehas av AB Aerotransport (ABA), densvenske delägaren i SAS.
UNDANRÖJANDE AVDUBBELBESKATTNING
1. Beträffande Luxemburg skall dubbel-beskattning undvikas på följande sätt:
a) Om person med hemvist i Luxemburgförvärvar inkomst eller innehar förmögenhetsom enligt bestämmelserna i detta avtal fårbeskattas i Sverige, skall Luxemburg, såvidainte bestämmelserna i punkterna b) och c)föranleder annat, undanta sådan inkomst ellerförmögenhet från skatt, men får, vid bestäm-mandet av skatten på denna persons åter-stående inkomst eller förmögenhet tillämpasamma skattesatser som skulle ha gällt om in-komsten eller förmögenheten inte hade undan-tagits från skatt.
b) Om person med hemvist i Luxemburg för-värvar inkomst som enligt bestämmelserna iartikel 10, artikel 13 punkt 5 och artikel 18 får
26 Prop. 1996/97:43
et de Tarticle 18 sont imposables en Suéde, leLuxembourg accorde sur 1'impöt qu'il penjoitsur les revenus de ce résident, une déductiond'un montant égal ä 1'impöt payé en Suéde.Cette déduction ne peut toutefois excéder lafraction de 1'impöt, calculé avant déduction,correspondant å ces éléments de revenus re^usde Suéde.
c) Lorsqu'une société qui est un résident duLuxembourg re<;oit des dividendes de sourcessuédoises, le Luxembourg exempte de 1'impötces dividendes, pourvu que cette société qui estun résident du Luxembourg détienne directe-ment depuis le début de son exercice social aumoins 10 pour cent du Capital de la société quipaie les dividendes et si cette société estassujettie en Suéde å un impöt correspondant å1'impöt sur le revenu des collectivités luxem-bourgeois. Les actions ou parts susvisées de lasociété suédoise sont, aux mémes conditions,exonérées de 1'impöt luxembourgeois sur lafortune.
2. En ce qui conceme la Suéde, la doubleimposition est évitée de la maniére suivante:
a) Lorsqu’un résident de Suéde re<;oit desrevenus, qui en vertu de la législation duLuxembourg et conformément aux dispositionsde la présente Convention, sont imposables auLuxembourg, la Suéde accorde - sous réservedes dispositions prévues par la législationsuédoise en matiére de déduction des impötsétrangers (et de toute modification ultérieure decette législation qui n’en affecterait pas leprincipe général) - sur 1’impöt qu’elle per^oitsur ces revenus une déduction d’un montantégal å 1’impöt payé au Luxembourg sur cesrevenus. Lorsqu’un résident de Suéde possédede la fortune qui, conformément auxdispositions de la présente Convention, estimposable au Luxembourg, la Suéde accordesur 1’impöt qu’elle per^oit sur cette fortune unedéduction d’un montant égal å 1’impöt sur lafortune payé au Luxembourg sur cette fortune.Cette déduction ne peut, toutefois, excéder lafraction de 1’impöt suédois sur la fortune,
beskattas i Sverige, skall Luxemburg frånskatten på denna persons inkomst avräkna ettbelopp motsvarande den skatt som betalats iSverige. Avräkningsbeloppet skall emellertidinte överstiga den del av skatten, beräknad utansådan avräkning, som belöper på den inkomstsom uppburits från Sverige.
c) Om ett bolag med hemvist i Luxemburguppbär utdelning från svensk källa skallLuxemburg undanta sådan utdelning från skatt.Detta gäller endast om bolaget med hemvist iLuxemburg, sedan ingången av räkenskapsåretinnehar direkt minst 10 procent av det utde-lande bolagets kapital och om detta bolag iSverige är underkastat en beskattning motsva-rande skatten på bolagsinkomst i Luxemburg.Ovan nämnda aktier eller andelar i det svenskabolaget är, under samma förutsättningar, un-dantagna från förmögenhetsskatten i Luxem-burg.
2. Beträffande Sverige skall dubbelbeskatt-ning undvikas på följande sätt:
a) Om person med hemvist i Sverigeförvärvar inkomst som enligt luxemburgsklagstiftning och i enlighet med bestämmelsernai detta avtal får beskattas i Luxemburg, skallSverige - med beaktande av bestämmelserna isvensk lagstiftning beträffande avräkning avutländsk skatt (även i den lydelse de framdeleskan få genom att ändras utan att den allmännaprincip som anges här ändras) - från densvenska skatten på inkomsten avräkna ettbelopp motsvarande den luxemburgska skattsom erlagts på inkomsten. Om en person medhemvist i Sverige innehar förmögenhet som ienlighet med bestämmelserna i detta avtal fårbeskattas i Luxemburg, skall Sverige frånskatten på denna persons förmögenhet avräknaett belopp motsvarande den förmögenhetsskattsom erlagts i Luxemburg på denna förmögen-het. Avräkningsbeloppet skall emellertid inteöverstiga den del av den svenska förmögen-hetsskatten, beräknad utan sådan avräkning,
27 Prop. 1996/97:43
calculé avant déduction, correspondant å lafortune imposable au Luxembourg.
b) Lorsqu’un résident de Suéde re^oit desrevenus qui, conformément aux dispositions dela présente Convention, ne sont imposablesqu’au Luxembourg, la Suéde peut, pourdéterminer le taux progressif de 1’impötsuédois, tenir compte des revenus qui ne sontimposables qu’au Luxembourg.
c) Nonobstant les dispositions du sous-paragraphe a) du présent paragraphe, lesdividendes payés par une société qui est unrésident du Luxembourg å une société qui estun résident de Suéde sont exemptés de 1’impötsuédois conformément aux dispositions pré-vues par la législation suédoise réglant l’ex-emption en matiére d’impöt sur les dividendespayés aux sociétés suédoises par leurs filialessituées å 1’étranger.
NON-DISCRIMINATION
1. Les nationaux d'un Etat contractant ne sontsoumis dans Tautre Etat contractant ä aucuneimposition ou obligation y relative, qui estautre ou plus lourde que celles auxquelles sontou pourront étre assujettis les nationaux de cetautre Etat qui se trouvent dans la mémesituation. La présente disposition s'appliqueaussi, nonobstant les dispositions de Tarticle 1,aux personnes qui ne sont pas des résidentsd'un Etat contractant ou des deux Etats con-tractants.
2. L'imposition d'un établissement stablequ'une entreprise d'un Etat contractant a dansTautre Etat contractant n'est pas établie dans cetautre Etat d'une fapon moins favorable queTimposition des entreprises de cet autre Etatqui exercent la méme activité. La présentedisposition ne peut étre interprétée commeobligeant un Etat contractant å accorder aux
som belöper på den förmögenhet som fårbeskattas i Luxemburg.
b) Om en person med hemvist i Sverigeförvärvar inkomst som enligt bestämmelserna idetta avtal beskattas endast i Luxemburg, fårSverige vid fastställandet av skattesatsen försvensk progressiv skatt beakta den inkomstsom skall beskattas endast i Luxemburg.
c) Utan hinder av bestämmelserna i a) ovanär utdelning från bolag med hemvist i Luxem-burg till bolag med hemvist i Sverige undan-tagen från svensk skatt enligt bestämmelserna isvensk lag om skattebefrielse för utdelning somerhålls av svenska bolag från dotterbolag utom-lands.
FÖRBUD MOT DISKRIMINERING
1. Medborgare i en avtalsslutande stat skallinte i den andra avtalsslutande staten bliföremål för beskattning eller därmed samman-hängande krav som är av annat slag eller mertyngande än den beskattning och därmed sam-manhängande krav som medborgare i dennaandra stat under samma förhållanden är ellerkan bli underkastad. Utan hinder av bestäm-melserna i artikel 1 tillämpas denna bestäm-melse även på person som inte har hemvist i enavtalsslutande stat eller i båda avtalsslutandestatema.
2. Beskattningen av fast driftställe, somföretag i en avtalsslutande stat har i den andraavtalsslutande staten, skall i denna andra statinte vara mindre fördelaktig än beskattningenav företag i denna andra stat, som bedriververksamhet av samma slag. Denna bestäm-melse anses inte medföra skyldighet för en av-talsslutande stat att medge person med hemvist
28 Prop. 1996/97:43
résidents de Tautre Etat contractant lesdéductions personnelles, abattements et ré-ductions d'impöt en fonction de la situation oudes charges de famille qu'il accorde å sespropres résidents.
3. A moins que les dispositions duparagraphe 1 de Tarticle 9, du paragraphe 4 deTarticle 11 ou du paragraphe 4 de Tarticle 12ne soient applicables, les intéréts, redevanceset autres dépenses payés par une entreprised'un Etat contractant å un résident de TautreEtat contractant sont déductibles, pour ladétermination des bénéfices imposables decette entreprise, dans les mémes conditions ques'ils avaient été payés å un résident du premierEtat. De méme, les dettes d'une entreprise d’unEtat contractant envers un résident de TautreEtat contractant sont déductibles, pour ladétermination de la fortune imposable de cetteentreprise, dans les mémes conditions que sielles avaient été contractées envers un résidentdu premier Etat.
4. Les entreprises d'un Etat contractant, dontle Capital est en totalité ou en partie, directe-ment ou indirectement, détenu ou contrölé parun ou plusieurs résidents de Tautre Etatcontractant, ne sont soumises dans le premierEtat å aucune imposition ou obligation yrelative, qui est autre ou plus lourde que cellesauxquelles sont ou pourront étre assujetties lesautres entreprises similaires du premier Etat.
5. Les dispositions du présent articles'appliquent, nonobstant les dispositions deTarticle 2, aux impöts de toute nature oudénomination.
i den andra avtalsslutande staten sådant person-ligt avdrag vid beskattningen, sådan skatte-befrielse eller skattenedsättning på grund avcivilstånd eller försöijningsplikt mot familjsom medges person med hemvist i den egnastaten.
3. Utom i de fall då bestämmelserna i artikel
9 punkt 1, artikel 11 punkt 4 eller artikel 12punkt 4 tillämpas, är ränta, royalty och annanbetalning från företag i en avtalsslutande stattill person med hemvist i den andra avtals-slutande staten avdragsgilla vid bestämmandetav den beskattningsbara inkomsten för sådantföretag på samma villkor som betalning tillperson med hemvist i den förstnämnda staten.På samma sätt är skuld som företag i en avtals-slutande stat har till person med hemvist i denandra avtalsslutande staten avdragsgill vidbestämmandet av sådant företags beskattnings-bara förmögenhet på samma villkor som skuldtill person med hemvist i den förstnämndastaten.
4. Företag i en avtalsslutande stat, varskapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras,direkt eller indirekt, av en eller flera personermed hemvist i den andra avtalsslutande staten,skall inte i den förstnämnda staten bli föremålför beskattning eller därmed sammanhängandekrav som är av annat slag eller mer tyngande änden beskattning och därmed sammanhängandekrav som annat liknande företag i den först-nämnda staten är eller kan bli underkastat.
5. Utan hinder av bestämmelserna i artikel 2tillämpas bestämmelserna i denna artikel påskatter av vaije slag och beskaffenhet.
29 Prop. 1996/97:43
PROCEDURE AMIABLE
1. Lorsqu'une personne estime que lesmesures prises par un Etat contractant ou parles deux Etats contractants entrainent ouentraineront pour elle une imposition nonconforme aux dispositions de la présenteConvention, elle peut, indépendamment desrecours prévus par le droit inteme de ces Etats,soumettre son cas å 1'autorité compétente delEtat contractant dont elle est un résident ou, sison cas reléve du paragraphe 1 de Tarticle 24, åcelle de 1'Etat contractant dont elle posséde lanationalité. Le cas doit étre soumis dans lestrois ans qui suivent la premiére notification dela mesure qui entraine une imposition nonconforme aux dispositions de la Convention.
2. L'autorité compétente s'efforce, si ’ laréclamation lui parait fondée et si elle n'est paselle-méme en mesure d'y apporter une solutionsatisfaisante, de résoudre le cas par voied'accord amiable avec 1'autorité compétente deTautre Etat contractant, en vue d'éviter uneimposition non conforme å la Convention.L'accord est appliqué quels que soient lesdélais prévus par le droit inteme des Etatscontractants.
3. Les autorités compétentes des Etatscontractants s'efforcent, par voie d'accordamiable, de résoudre les difficultés ou dedissiper les doutes auxquels peuvent donnerlieu Tinterprétation ou Tapplication de laConvention. Elles peuvent aussi se concerter envue d'éliminer la double imposition dans lescas non prévus par la Convention.
4. Les autorités compétentes des Etatscontractants peuvent communiquer directement
FÖRFARANDET VID ÖMSESIDIGÖVERENSKOMMELSE
1. Om en person anser att en avtalsslutandestat eller båda avtalsslutande staterna vidtagitåtgärder som för honom medför eller kommeratt medföra beskattning som strider mot be-stämmelserna i detta avtal, kan han, utan attdetta påverkar hans rätt att använda sig av derättsmedel som finns i dessa staters internarättsordning, lägga fram saken för den behörigamyndigheten i den avtalsslutande stat därpersonen har hemvist, eller om fråga är omtillämpning av artikel 24 punkt 1, i den avtals-slutande stat där han är medborgare. Sakenskall läggas fram inom tre år från den tidpunktdå personen i fråga fick vetskap om den åtgärdsom givit upphov till beskattning som stridermot bestämmelserna i avtalet.
2. Om den behöriga myndigheten finner in-vändningen grundad men inte själv kan få tillstånd en tillfredsställande lösning, skall myn-digheten söka lösa frågan genom ömsesidigöverenskommelse med den behöriga myndig-heten i den andra avtalsslutande staten i syfteatt undvika beskattning som strider mot avtalet.Överenskommelse som träffats skall genom-föras utan hinder av tidsgränser i de avtals-slutande staternas interna lagstiftning.
3. De behöriga myndigheterna i de avtals-slutande staterna skall genom ömsesidigöverenskommelse söka avgöra svårigheter ellertvivelsmål som uppkommer i fråga om tolk-ningen eller tillämpningen av avtalet. De kanäven överlägga i syfte att undanröja dubbel-beskattning i fall som inte omfattas av avtalet.
4. De behöriga myndigheterna i de avtals-slutande staterna kan träda i direkt förbindelse
30 Prop. 1996/97:43
entre elles en vue de parvenir å un accordcomme il est indiqué aux paragraphesprécédents.
ECHANGE DE RENSEIGNEMENTS
1. Les autorités compétentes des Etatscontractants échangent les renseignementsnécessaires pour appliquer les dispositions dela présente Convention ou celles de lalégislation inteme des Etats contractantsrelative aux impöts visés par la Conventiondans la mesure ou 1'imposition qu'elle prévoitn'est pas contraire å la Convention. L'échangede renseignements n'est pas restreint parTarticle 1. Les renseignements retjus par unEtat contractant sont tenus secrets de la mémemaniére que les renseignements obtenus enapplication de la législation inteme de cet Etatet ne sont communiqués qu'aux personnes ouautorités (y compris les tribunaux et organesadministratifs) concemées par Tétablissementou le recouvrement des impöts visés par laConvention, par les procédures ou poursuitesconcemant ces impöts, ou par les décisions surles recours relatifs å ces impöts. Ces personnesou autorités n'utilisent ces renseignements qu'åces fms. Elles peuvent faire état de cesrenseignements au cours d'audiences publiquesde tribunaux ou dans des jugements.
2. Les dispositions du paragraphe 1 ne peuv-ent en aucun cas étre interprétées comme im-posant å un Etat contractant Tobligation:
a) de prendre des mesures administrativesdérogeant å sa législation et ä sa pratiqueadministrative ou å celles de Tautre Etatcontractant;
b) de foumir des renseignements qui nepourraient étre obtenus sur la base de salégislation ou dans le cadre de sa pratiqueadministrative normale ou de celles de TautreEtat contractant;
med varandra i syfte att träffa överenskom-melse i de fall som angivits i föregåendepunkter.
UTBYTE AV UPPLYSNINGAR
1. De behöriga myndigheterna i deavtalsslutande staterna skall utbyta sådana upp-lysningar som är nödvändiga för att tillämpabestämmelserna i detta avtal eller i de avtals-slutande staternas interna lagstiftning beträf-fande skatter som omfattas av avtalet, i denmån beskattningen enligt denna lagstiftninginte strider mot avtalet. Utbytet av upplysning-ar begränsas inte av artikel 1. Upplysningarsom en avtalsslutande stat mottagit skall be-handlas såsom hemliga på samma sätt somupplysningar, som erhållits enligt den internalagstiftningen i denna stat och får yppas endastför personer eller myndigheter (däri inbegripetdomstolar och förvaltningsorgan) som fast-ställer, uppbär eller indriver de skatter somomfattas av avtalet eller handlägger åtal ellerbesvär i fråga om dessa skatter. Dessa personereller myndigheter skall använda upplysning-arna endast för sådana ändamål. De får yppaupplysningarna vid offentlig rättegång eller idomstolsavgöranden.
2. Bestämmelserna i punkt 1 anses intemedföra skyldighet för en avtalsslutande stat att
a) vidta förvaltningsåtgärder som avvikerfrån lagstiftning och administrativ praxis idenna avtalsslutande stat eller i den andraavtalsslutande staten,
b) lämna upplysningar som inte är tillgäng-liga enligt lagstiftning eller sedvanligadministrativ praxis i denna avtalsslutande stateller i den andra avtalsslutande staten,
31 Prop. 1996/97:43
c) de foumir des renseignements quirévéleraient un secret commercial, industriel,professionnel ou un procédé commercial ou desrenseignements dont la communication seraitcontraire å 1'ordre public.
ASSISTANCE EN MATIERE DE
RECOUVREMENT
1. Les Etats contractants s’engagent å sepréter aide et assistance pour le recouvrementdes impöts qui font 1’objet de la présenteConvention et pour celui des intéréts, des frais,des suppléments d’impöt et des amendes quin’ont pas le caractére pénal.
2. La demande formulée å cette fin doit étreaccompagnée des documents exigés par les loisde 1’Etat requérant pour établir que les sommeså recouvrer sont définitivement dues.
3. Au vu de ces documents, les significationset mesures de recouvrement et de perceptionont lieu dans 1’Etat requis conformément auxlois applicables pour le recouvrement et laperception de ses propres impöts. Les titres deperception, en particulier, sont rendus exé-cutoires dans la forme prévue par la législationde cet Etat.
4. Les créances fiscales å recouvrer ne serontpas considérées comme des créances privi-légiées dans 1’Etat requis.
5. En ce qui conceme les créances fiscalesqui sont encore susceptibles de recours, 1’Etatcréancier peut, pour la sauvegarde de sesdroits, demander å Tautre Etat de prendre desmesures conservatoires, auxquelles lesdispositions précédentes sont d'applicationcorrespondante.
c) lämna upplysningar som skulle röja affärs-hemlighet, industri-, handels- eller yrkeshem-lighet eller i näringsverksamhet nyttjat förfa-ringssätt eller upplysningar, vilkas överläm-nande skulle strida mot allmänna hänsyn (ordrepublic).
BISTAND MED INDRIVNING
1. De avtalsslutande staterna förbinder sig attlämna varandra bistånd och handräckning föratt driva in skatter som omfattas av avtalet,räntor som utgår på dessa, kostnader, tillägg tilldessa skatter samt viten som inte har straff-rättslig karaktär.
2. Framställning om sådan handräckningskall vara åtföljd av handlingar som enligtlagstiftningen i den stat som begärt handräck-ningen krävs för att fastställa att de belopp somskall indrivas förfallit till betalning.
3. Med iakttagande av dessa handlingar skerdelgivningar samt indrivnings- och uppbörds-åtgärder i den stat där handräckning skall skeenligt den statens lagstiftning om indrivningoch uppbörd av dess egna skatter. I synnerhetskall beslut om uppbörd göras exigibla på sättsom anges i denna stats lagstiftning.
4. Den skattefordran som skall drivas in an-ses inte som förmånsberättigad fordran i denstat där handräckningen sker.
5. I fråga om skattefordran som ännu inteblivit slutgiltigt fastställd kan borgenärsstaten,för att säkerställa sin rätt, göra framställninghos den andra staten om säkringsåtgärder.Beträffande sådana åtgärder äger föregåendebestämmelser motsvarande tillämpning.
32 Prop. 1996/97:43
MEMBRES DES MISSIONS
DIPLOMATIQUES ET PÖSTES
CONSULAIRES
MEDLEMMAR AV DIPLOMATISK
BESKICKNING OCH KONSULAT
Les dispositions de la présente Conventionne portent pas atteinte aux priviléges fiscauxdont bénéficient les membres des missionsdiplomatiques ou pöstes consulaires en vertusoit des régles générales du droit intemational,soit des dispositions d'accords particuliers.
Bestämmelserna i detta avtal berör inte deprivilegier vid beskattningen som enligt folk-rättens allmänna regler eller bestämmelser isärskilda överenskommelser tillkommer med-lemmar av diplomatisk beskickning eller kon-sulat.
ENTREE EN VIGUEUR
1. Chaque Etat contractant notifiera å TautreEtat Taccomplissement des formalités consti-tutionnelles requises pour Tentrée en vigueurde la présente Convention.
2. La Convention entrera en vigueur trentejours apres la date de la demiére de cesnotifications et s’appliquera:
a) au Luxembourg:
(i) en ce qui conceme les impöts retenus åla source, aux revenus attribués le ou apres lepremier janvier suivant immédiatement ladate å laquelle la Convention entre envigueur;
(ii) en ce qui conceme les autres impöts,aux périodes imposables prenant fin le ouapres le premier janvier suivant immédiate-ment la date å laquelle la Convention entreen vigueur;
b) en Suéde:
(i) en ce qui conceme les impöts sur lerevenu, aux revenus attribués le ou apres lepremier janvier suivant immédiatement ladate å laquelle la Convention entre envigueur;
(ii) en ce qui conceme Timpöt sur lafortune, å Timpöt qui est établi pour la
IKRAFTTRÄDANDE
1. De avtalsslutande staterna skall meddelavarandra när de åtgärder vidtagits som enligtrespektive lagstiftning krävs för att detta avtalskall träda i kraft.
2. Detta avtal träder i kraft trettio dagar efterden dag då det senare av dessa meddelandentas emot och tillämpas:
a) i Luxemburg:
1) beträffande källskatter, på inkomst somförvärvas den första januari närmast efter dendag då avtalet träder i kraft eller senare;
2) beträffande övriga skatter, på beskatt-ningsperioder som slutar den första januarinärmast efter den dag då avtalet träder i krafteller senare;
b) i Sverige:
1) beträffande skatter på inkomst, på in-komst som förvärvas den första januarinärmast efter den dag då avtalet träder i krafteller senare;
2) beträffande förmögenhetsskatten, påskatt som utgår på grund av taxering andra
3 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 43
deuxiéme année civile suivant celle au coursdelaquelle la Convention entre en vigueur et pourles années suivantes.
3. La Convention du 14 juillet 1983 entre leGrand-Duché de Luxembourg et le Royaumede Suéde tendant å éviter les doubles impo-sitions et å établir des procédures d’assistanceadministrative réciproque en matiére d’impötssur le revenu et sur la fortune cessera ses effetsau moment de la mise en application de laprésente Convention et du Protocole y joint.Les dispositions de la Convention de 1983cesseront de s'appliquer å partir de la date oules dispositions correspondantes de la présenteConvention et du Protocole y joint serontapplicables, conformément aux dispositions duparagraphe 2 du présent article, pour lapremiére fois.
DENONCIATION
La présente Convention demeurera envigueur tant qu'elle n'aura pas été dénoncée parun Etat contractant. Chaque Etat contractantpeut dénoncer la Convention par voie diplo-matique par écrit avec un préavis minimum desix mois avant la fm de chaque année civile.Dans ce cas, la Convention cessera d’étreapplicable aux revenus attribués et å la fortunepossédée le ou aprés le premier janvier de1’année civile suivant immédiatement la fm dela période de six mois.
EN FOI DE QUOI les soussignés, dumentautorisés å cet effet, ont signé la présenteConvention.
kalenderåret efter det då avtalet träder i krafteller senare.
3. Avtalet den 14 juli 1983 mellanKonungariket Sverige och StorhertigdömetLuxemburg för undvikande av dubbelbeskatt-ning och fastställande av bestämmelser omömsesidig handräckning beträffande skatter påinkomst och på förmögenhet skall upphöra attgälla från det datum detta avtal med därtillhörande protokoll skall tillämpas. Bestämmel-serna i 1983 års avtal skall upphöra att tilläm-pas från och med det datum då motsvarandebestämmelser i detta avtal med därtill hörandeprotokoll för första gången blir tillämpliga ienlighet med bestämmelserna i punkt 2 i dennaartikel.
UPPHÖRANDE
Detta avtal förblir i kraft till dess det sägsupp av en avtalsslutande stat. Vardera avtals-slutande staten kan på diplomatisk väg sägaupp avtalet genom skriftlig underrättelse häromminst sex månader före utgången av vaijekalenderår. I händelse av sådan uppsägningupphör avtalet att gälla beträffande inkomstsom förvärvas eller förmögenhet som innehasden första januari det kalenderår som följernärmast efter utgången av sexmånadersperio-den eller senare.
Till bekräftelse härav har undertecknade,därtill vederbörligen bemyndigade, underteck-nat detta avtal.
34 Prop. 1996/97:43
Fait å Stockholm, le 14 octobre 1996, endouble exemplaire en langue fran^aise.
Pour le Gouvemement duRoyaume de Suéde
Thomas Östros
Som skedde i Stockholm, den 14 oktober1996, i två exemplar på franska språket.
För Konungariket
Sveriges regering
Thomas Östros
Pour le Gouvemement du
Grand-Duché de Luxembourg
Frangois Bremer
För Storhertigdömet
Luxemburgs regering
Frangois Bremer
35 Prop. 1996/97:43
PROTOCOLE
A la signature d'aujourd'hui de la Conventionentre le Royaume de Suéde et le Grand-Duchéde Luxembourg tendant å éviter les doublesimpositions et å prévenir la fraude fiscale enmatiére d'impöts sur le revenu et sur la fortune(ci-aprés dénommée "la Convention"), lessoussignés sont convenus que les dispositionssuivantes font partie intégrante de la Conven-tion:
1) La Convention ne s'applique pas auxsociétés holding au sens de la législationparticuliére luxembourgeoise régie actuelle-ment par la loi du 31 juillet 1929 et 1'arrétégrand-ducal du 17 décembre 1938 ni auxorganismes de placement collectif au sens de lalégislation luxembourgeoise du 30 mars 1988.Elle ne s'applique pas non plus aux autresentités soumises å un régime fiscal similaireintroduit aprés la signature de la présenteConvention.
2) La Convention ne s'applique pas å uneentreprise d'un Etat contractant qui tire sesrevenus principalement d'autres Etats si cesrevenus supportent un impöt considérablementinférieur que des revenus ayant leurs sourcesdans cet Etat contractant.
EN FOI DE QUOI les soussignés, dumentautorisés å cet effet, ont signé le présentProtocole.
PROTOKOLL
Vid undertecknandet i dag av avtalet mellanKonungariket Sverige och StorhertigdömetLuxemburg för undvikande av dubbelbeskatt-ning och förhindrande av skatteflykt beträf-fande skatter på inkomst och på förmögenhet (idet följande benämnt "avtalet"), har underteck-nade kommit överens om att följande bestäm-melser skall utgöra en integrerande del av av-talet:
1) Avtalet tillämpas inte beträffande delsholdingbolag i den mening som avses i denspeciella lagstiftning i Luxemburg som för när-varande gäller enligt lagen den 31 juli 1929och storhertigens förordning den 17 december1938, dels beträffande åtaganden för kollektivainvesteringar (organismes de placementcollectif) som avses i den luxemburgska lagenden 30 mars 1988. Avtalet tillämpas inte hellerbeträffande andra subjekt som underkastas lik-nande lagstiftning som tillkommer efter under-tecknandet av detta avtal.
2) Avtalet tillämpas inte beträffande företagmed hemvist i en avtalsslutande stat som för-värvar sina inkomster huvudsakligen från andrastater om sådan inkomst beskattas väsentligtlägre än inkomst som härrör från denna avtals-slutande stat.
Till bekräftelse härav har undertecknade,därtill vederbörligen bemyndigade, underteck-nat detta protokoll.
36 Prop. 1996/97:43
Fait å Stockholm, le 14 octobre 1996, endouble exemplaire en langue franfaise.
Pour le Gouvemement duRoyaume de Suéde
Thomas Östros
Som skedde i Stockholm, den 14 oktober1996, i två exemplar på franska språket.
För Konungariket
Sveriges regering
Thomas östros
Pour le Gouvemement du
Grand-Duché de Luxembourg
Franqois Bremer
För Storhertigdömet
Luxemburgs regering
Frangois Bremer
37 Nu gällande avtal med Luxemburg för undvikande av dubbelbeskattning ochfastställande av bestämmelser om ömsesidig handräckning beträffandeskatter på inkomst och på förmögenhet undertecknades den 14 juli 1983.Avtalet godkändes av riksdagen och böljade tillämpas retroaktivt fr.o.m.1982 års taxering (prop. 1983/84:18, bet. 1983/84:SkU 21, rskr. 1983/84:144, SFS 1984:174).
Avtalet innehåller bestämmelser som i kombination med lagstiftning sominförts i Luxemburg efter avtalets tillkomst innebär möjligheter till skatte-flykt. På begäran av Sverige inleddes därför förhandlingar om ett nytt avtal iLuxemburg i november 1995. Slutförhandlingar ägde rum i Stockholm i maj
1996. Ett utkast till nytt avtal paraferades den 8 maj 1996. Avtalsutkastet,som är upprättat på franska, har översatts till svenska. Avtalet har remitteratstill Kammarrätten i Jönköping och Riksskatteverket. Remissinstanserna haruttryckt önskemål om att vissa avtalsbestämmelser förklaras närmare ipropositionen.
Det nya avtalet undertecknades den 14 oktober 1996. Ett förslag till lagom dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och Luxemburg har upprättatsinom Finansdepartementet.
Närmast under avsnitt 4 redovisas lagförslaget. Avsnitt 5 behandlar över-siktligt skattesystemet i Luxemburg. Avtalets innehåll presenteras i avsnitt 6.
Enligt art. 29 skall de avtalsslutande statema underrätta varandra när deåtgärder vidtagits som enligt resp, lagstiftning krävs för att avtalet skallkunna träda i kraft. Avtalet träder då i kraft trettio dagar efter det att densenaste underrättelsen överlämnats. För att avtalet skall kunna tillämpas frånden 1 januari 1997 måste således den svenska underrättelsen överlämnasallra senast fredagen den 29 november 1996. Av detta skäl finns därföranledning att riksdagen beslutar om en förkortad motionstid för följ dmotionertill propositionen.
Lagrådet
Såsom framgår av 2 § i den föreslagna lagen skall avtalets beskattningsreglertillämpas endast i den mån de medför inskränkning av den skattskyldighet iSverige som annars skulle föreligga. Regeringen anser på grund härav och pågrund av förslagets beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna betydel-se. Lagrådets yttrande har därför inte inhämtats.
Lagförslaget består dels av paragraferna 1-3, dels av en bilaga som inne-håller den överenskomna avtalstexten samt därtill fogat protokoll på franskaspråket och med en svensk översättning.
I förslaget till lag föreskrivs att avtalet tillsammans med det protokoll somär fogat till avtalet skall gälla som lag här i landet (1 §). Vidare regleras där
frågan om hur avtalets beskattningsregler skall tillämpas i förhållande tillannan skattelag (2 §). Bestämmelsen innebär att beskattning inte kan ske pågrund av avtalets regler. Endast om det i annan skattelag såsom kommu-nalskattelagen (1928:370, KL), lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt(SIL) etc. föreskrivits en skattskyldighet kan beskattning komma i fråga.
I 3 § i förslaget föreskrivs att då en här bosatt person förvärvar inkomstsom enligt avtalet beskattas endast i Luxemburg skall sådan inkomst inte tasmed vid taxeringen här, dvs. någon progressionsuppräkning skall då inte ske.Sverige har genom progressionsregeln i art. 23 (metodartikeln) punkt 2 b idär angivet fall rätt att höja skatteuttaget på en persons övriga inkomster.Sverige avstår emellertid numera regelmässigt från att utnyttja den rätt tillprogressionsuppräkning som ges i dubbelbeskattningsavtalen. Skälen härtillär flera, bl.a. innebär det en minskad arbetsbörda för skattemyndigheternaoch en förenkling av regelsystemet. Dessutom är det bortfall av skatt som blirföljden av ett avstående från progressionsuppräkning helt försumbart frånstatsfmansiell synpunkt. Dessa skäl motiverar ett avstående från pro-gressionsuppräkning även i förhållande till Luxemburg.
Enligt art. 29 i avtalet skall statema underrätta varandra när de åtgärdervidtagits som krävs för att avtalet skall träda i kraft. Avtalet träder i krafttrettio dagar efter den dag då den sista underrättelsen tagits emot. Det ärsåledes inte möjligt att nu avgöra vid vilken tidpunkt avtalet kommer att trädai kraft. I lagförslaget har därför föreskrivits att lagen träder i kraft den dagregeringen bestämmer.
Bolag som är hemmahörande ("resident") i Luxemburg är i allmänhet skatt-skyldiga där för all sin inkomst, oavsett varifrån den härrör. Såsom hemma-hörande anses bolag som är registrerade och har sitt säte i Luxemburg ellersom har sin verkliga ledning där. Skattesatsen för bolag är för närvarande34,32 % för beskattningsbara inkomster som överstiger 1 312 000 LUF(luxemburgska francs). För beskattningsbara inkomster som inte överstiger400 000 LUF är skattesatsen 20,8 % och för inkomster mellan 400 000 och1312 000 LUF tillämpas särskilda skattesatser och särskilda beräknings-grunder. Det har föreslagits att bolagsskatten skall sänkas fr.o.m. 1997.
Alla driftskostnader i rörelsen är i regel avdragsgilla. Kostnader hänförligatill inkomst som undantas från beskattning är emellertid inte avdragsgilla.Avskrivningar medges med procentsatser från 2 % till 25 % på affärslokaler,fabriker, maskiner, fordon etc. Förlustavdrag medges under obegränsad tid(carry forward). Däremot får förluster inte dras av mot tidigare års vinster(carry back).
39 Lagstiftningen innehåller även vissa särskilda beskattningsregler för kon-cernbolag. En förlust i ett koncernbolag kan kvittas mot en vinst i ett annatkoncernbolag under samma år om båda bolagen erlägger full bolagsskatt ochom moderbolaget innehar direkt eller indirekt minst 75 % av aktiekapitalet idotterbolaget. En sådan integrerad beskattning av hela koncernen är under-kastad godkännande av finansministern och måste omfatta en period omminst fem år.
Luxemburg tillämpar i princip det klassiska bolagsskattesystemet. Dettainnebär att skatt utgår på bolagets inkomster och att lämnad utdelningbeskattas hos aktieägaren fullt ut. Systemet har dock modifierats på så sätt attfysiska personer beskattas endast för hälften av utdelningen enligt deförutsättningar som anges nedan. Mottagen utdelning ingår som huvudregel iden beskattningsbara inkomsten. Under vissa förutsättningar kan emellertidutdelning som mottas av ett bolag i Luxemburg eller av fast driftställe iLuxemburg som innehas av ett bolag inom EU eller ett avtalsland undantasfrån bolagsskatt enligt reglerna om s.k. "participation exemption". Förskattefrihet krävs att både det utdelande och det mottagande bolaget är under-kastade "full" bolagsskatt i Luxemburg eller om det utdelande bolaget intehar hemvist i Luxemburg att detta är underkastat en därmed jämförligutländsk skatt (15 %). Vidare krävs i princip att det luxemburgska bolagetsdirekta ägande uppgår till minst 10 % av det utdelande bolagets kapital elleratt anskaffningskostnaderna för aktierna uppgår till minst 50 miljoner LUF.Slutligen måste det luxemburgska bolaget innehaft aktierna sedan början avräkenskapsåret utan avbrott. Skattefriheten gäller endast för utdelning påsådana aktier som innehafts utan avbrott i tolv månader före utgången avräkenskapsåret.
Även realisationsvinster hänförliga till försäljning av aktier undantas frånbeskattning om det bolag i vilket aktierna innehas är underkastat fullbolagsskatt i Luxemburg eller därmed jämförlig utländsk skatt. Vidare krävsatt det bolag som avyttrar aktierna är underkastat full bolagsskatt i Luxem-burg och direkt innehar minst 25 % av det utdelande bolagets kapital ellerhar anskaffningskostnader för aktierna som uppgår till minst 250 miljonerLUF samt att aktierna vid början av det räkenskapsår försäljningen skerinnehafts i minst tolv månader utan avbrott. Övriga realisationsvinster påaktier ingår i beskattningsbar inkomst.
Källskatt utgår med 25 % på utdelningar - förutom när utdelningen be-talas av ett holdingbolag - och på ränta på .obligationer med rätt till andel ivinst. Utdelning mellan bolag är undantagen från källskatt om det utdelandebolaget är underkastat full bolagsskatt och om mottagaren är ett normal-beskattat bolag med hemvist i Luxemburg som sedan början av räken-skapsåret direkt innehaft minst 10 % av dotterbolagets kapital eller omanskaffningskostnaderna för aktierna uppgått till minst 50 miljoner LUF.Skattefriheten har utsträckts till att gälla om mottagaren är ett bolag inom EUsom under minst två år före utdelningstillfället utan avbrott innehaft minst
25 % av aktierna i det utdelande bolaget. Förvärvas aktier gäller kravet påtvå års innehav även för dessa aktier. Även för mottagare som är filialer iLuxemburg till bolag inom EU eller i avtalsland gäller skattefriheten.
Bolag är skattskyldiga till den kommunala skatten på rörelseinkomster och påförmögenhet nedlagd i rörelse. Den effektiva skattesatsen varierar mellan 7,2och 12 % för rörelseinkomster resp. 0,36 och 1 % för förmögenhet. Det harföreslagits att den kommunala förmögenhetsskatten skall avskaffas fr.o.m.
1997.
Härutöver är bolag underkastade den statliga förmögenhetsskatten för allsin egendom. Skattesatsen uppgår till 0,5 %.
Luxemburgsk lagstiftning innehåller specialbestämmelser för olika typer avholdingbolag. Holdingbolag upprättade enligt 1929 års lagstiftning får endastbedriva viss icke-industriell verksamhet. Holdingbolagen undantas från in-komstskatt, förmögenhetsskatt och källskatt. Stämpelskatt på 1 % utgårvanligen på tillskjutet kapital och vid nyemission. Holdingbolagen erläggeren årlig avgift ("taxe d’abonnement") som varierar beroende på vilken typ avbolag det är fråga om. Avgiften är dock mycket låg, t.ex. 0,2 % av kapitaletför ett s.k. "standard holding company".
Holdingbolag som i Luxemburg benämns SOPARFI (société departicipation financiére), är underkastade inkomstskatt, kommunalskatt ochförmögenhetsskatt. De omfattas av de förmånliga reglerna om "participationexemption" som redovisats ovan.
Captive re-insurance bolag (återförsäkringsbolag) måste ha ett minsta egetkapital på 50 miljoner LUF. Bolagen är underkastade full bolagsskatt, menerhåller en skattemässigt gynnad ställning på grund av de goda reserve-ringsmöjligheter som är tillgängliga. Avsättningsbestämmelsema är utfor-made på så sätt att någon beskattning i princip inte kommer i fråga så längepremieintäkterna ökar.
Värdepappersfonder och övriga åtaganden för kollektiva investeringar(organismes de placement collectif) regleras i en lag från 1988.1 lagen regle-ras tre olika typer av kollektiva investeringar: "fonds commun de placement"(FCP), "société d’investissement å Capital fixe" (SICAF) och "société
4 Riksdagen 1996/97. 1 saml. Nr 43
d’investissement å capitai variable" (SICAV). Dessa associationer är i prin-cip befriade från alla inkomstskatter och förmögenhetsskatter. I ställeterlägger de en årlig avgift (taxe d’abonnement) på högst 0,06 % av netto-tillgångarna. Registreringsavgift på 50 000 LUF utgår vid associationernasbildande.
FCP är inte en juridisk person. Fonden måste förvaltas av ett manage-mentbolag (société anonyme) med säte i Luxemburg. Detta bolag är så längedet förvaltar endast en fond enligt ovan nämnda lagstiftning inte heller skatt-skyldigt för inkomst- och förmögenhetsskatt.
SICAV och SICAF är juridiska personer och kan endast drivas som ettbolag. Investmentbolagen kan assisteras av ett s.k."advisory company" sombeskattas under vissa förutsättningar som ett "standardholdingbolag”.
Den förmånliga beskattning av s.k. coordination centres (sociétés decoordination) som reglerades i ett cirkulär, "la circulaire L.I.R. no 119 den 12juni 1989" och av finansbolag som reglerades i ett cirkulär, "la circulaireL.I.R no 120 den 14 juli 1989" har upphört att gälla.
Bolag som inte har hemvist i Luxemburg beskattas i huvudsak för inkomstfrån fast driftställe i Luxemburg, för inkomst från fast egendom belägen iLuxemburg och för ränta på lån med säkerhet i fastighet i Luxemburg.Källskatt utgår med 25 % på utdelning och ränta på obligationer med rätt tillandel i vinst, med 12 % på royalty avseende patent och med 10 % på royaltyavseende konstnärlig verksamhet. Vidare är sådana bolag skattskyldiga tillden statliga förmögenhetsskatten för förmögenhet hänförlig till fast driftställei Luxemburg samt till den kommunala inkomst- och förmögenhetsskatten förviss inkomst med källa resp, förmögenhet i Luxemburg.
Fysiska personer med skatterättsligt hemvist i Luxemburg är skattskyldiga tillinkomstskatt och förmögenhetsskatt för all inkomst och förmögenhet. Dettagäller i princip oavsett varifrån inkomsten härrör eller var egendomen ärbelägen. Fysisk person anses i princip ha skatterättsligt hemvist i Luxemburgom han har sitt domicil eller stadigvarande vistas där. Gifta makars inkomsterläggs samman för beskattningsändamål och halveras därefter, vilket innebäratt samma skattesats tillämpas två gånger på halva deras sammanlagdainkomst. Avdrag medges för kostnader för intäkternas förvärvande. Somhuvudregel gäller att inga avdrag medges för kostnader hänförliga tillinkomst som undantagits från beskattning. Vissa personliga avdrag medges
också. Skatten är progressiv och ligger i skiktet 10-50 % av beskattningsbar Prop. 1996/97:43inkomst. Härutöver tillkommer en tilläggsskatt på 2,5 %.
Utdelning som förvärvas av aktieägare bosatta i Luxemburg ingår ibeskattningsbar inkomst. Sker utdelningen från bolag med hemvist i Luxem-burg som är underkastade den normala bolagsskatten är halva utdelnings-inkomsten skattefri. Avräkning sker med den källskatt på 25 % som utgått påutdelningsinkomsten. Spekulativa realisationsvinster gällande försäljning avegendom vars värde uppgår till minst 10 000 LUF ingår i beskattningsbarinkomst. Realisationsvinster anses vara spekulativa om innehavstidenunderstiger sex månader beträffande lös egendom och två år beträffande fastegendom. Realisationsvinst avseende fast egendom beskattas med halva dennormala skattesatsen om innehavstiden överstiger två år. Samma beskattninggäller för realisationsvinster avseende avyttring av aktier som innehas i merän sex månader om fråga är om ett väsentligt innehav (mer än 25 %). Annanrealisationsvinst som inte anses spekulativ beskattas inte. Källskatt utgår med25 % på ränta på obligationer med rätt till andel i vinst. En särskild källskattutgår på styrelsearvoden som betalas till styrelseledamöter i bolag iLuxemburg. Skattesatsen uppgår till 20 %.
Vidare är fysiska personer med hemvist i Luxemburg skattskyldiga till ensärskild kommunalskatt på rörelseinkomst med en effektiv skattesats somvarierar mellan 7,2 och 12 %. En liknande kommunalskatt utgår också påförmögenhet ingående i rörelse och uppgår då till mellan 0,36 och 1 %. Dethar föreslagits att den kommunala förmögenhetsskatten skall avskaffasfr.o.m. 1997. Statlig förmögenhetsskatt utgår med 0,5 % på all förmögenhet.
Fysiska personer som inte är bosatta i Luxemburg ("non-residents") ärskattskyldiga för viss inkomst som härrör från Luxemburg. Vidare utgårkällskatt med 25 % på utdelning och ränta på obligationer med rätt till andeli vinsten (profit-sharing bonds), med 10 % på royalty avseende upphovs-rätter och med 12 % på royalty avseende patent och varumärke. Ränta påbankmedel i luxemburgska banker som betalas till fysiska personer som inteär bosatta i Luxemburg beskattas inte i Luxemburg. För styrelsearvoden sombetalas av bolag i Luxemburg till personer som inte är bosatta där utgår enkällskatt på 28,2 %. Fysiska personer som inte är bosatta i Luxemburg ärskattskyldiga till statlig förmögenhetsskatt för viss förmögenhet som ärbelägen i Luxemburg och till kommunal inkomst- och förmögenhetsskattavseende egendom hänförlig till fast driftställe i Luxemburg.
Avtalet är utformat i nära överensstämmelse med de bestämmelser somOrganisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) rekom-menderat för bilaterala dubbelbeskattningsavtal ("Model Tax Convention onIncome and on Capital”, 1992). Vissa viktiga förändringar har gjorts iförhållande till nuvarande avtal. Reglerna om skattefrihet för mottagenutdelning har ändrats. Avtalet innehåller dessutom regler som uttryckligen
utesluter från avtalets tillämpning personer som inte beskattas alls eller Prop. 1996/97:43endast i mycket begränsad omfattning.
Art. 1 anger de personer som omfattas av avtalet. I enlighet med denna be-stämmelse, som överensstämmer med motsvarande bestämmelse i OECD:smodellavtal, skall avtalet tillämpas på personer som har hemvist i enavtalsslutande stat eller i båda avtalsslutande statema. För att avtalet skallvara tillämpligt krävs således dels att fråga är om sådan person som avses iart. 3 punkt 1 d eller e, dels att denna person i enlighet med bestämmelsernai art. 4 punkt 1 har hemvist i en avtalsslutande stat. På grund av dessa be-stämmelser är avtalet således endast tillämpligt i fråga om person som enligtden interna lagstiftningen i en avtalsslutande stat är skattskyldig där på grundav domicil, bosättning, plats för företagsledning eller annan liknande om-ständighet. Uttrycket inbegriper endast person som är oinskränkt skattskyl-dig, dvs. inte person som är skattskyldig i en avtalsslutande stat endast förinkomst från källa i denna stat. Den skattskyldighet som avses här är intenågon formell eller symbolisk skattskyldighet. Personen skall i princip varaskyldig att erlägga skatt enligt de reguljära inkomstskattetabeller som normalttillämpas för personer hemmahörande i staten i fråga för de olika inkomsterdenne uppbär. Det är således inte tillräckligt att personen endast har en sådananknytning till hemviststaten som för den kategori den tillhör normalt medföroinskränkt skattskyldighet till bolagsskatt.
Art. 2 upptar de skatter på vilka avtalet är tillämpligt. Det kan noteras attden statliga fastighetsskatten inte omfattas av avtalet. Dubbelbeskattning avt. ex. privatbostad som en i Sverige bosatt person innehar i Luxemburg kandock undanröjas med tillämpning av lagen (1986:468) om avräkning avutländsk skatt. Av punkt 2 framgår att avtalet skall tillämpas på skatter avsamma eller i huvudsak likartat slag, som efter undertecknandet av avtaletpåförs vid sidan av eller i stället för de i punkt 1 angivna skatterna.
Art. 3 innehåller definitioner av vissa uttryck som förekommer i avtalet.Innehållet i artikeln överensstämmer i stort sett med motsvarande artikel iOECD:s modellavtal, dock att definitionen av "internationell trafik"(punkt 1 g) har fått en i förhållande till modellavtalet något avvikande ut-formning. I stället för verklig ledning har hemvistet valts som kriterium vidbestämmandet av vilken stat som skall ha den uteslutande beskattningsrättentill inkomst av internationell trafik enligt art. 8 punkt 1. Definitioner före-kommer även i andra artiklar t.ex. art. 10, 11 och 12, där den inkomst sombehandlas i resp, artikel definieras. När det gäller tolkning av dubbelbeskatt-ningsavtal och då bl.a. den i art. 3 punkt 2 intagna bestämmelsen får hänvisastill vad som anförts därom i propositionen om dubbelbeskattningsavtalmellan de nordiska länderna (prop. 1989/90:33 s. 42 f.). Här skall endast
framhållas att Wienkonventionen om traktaträtten tar sikte på att vid tvistmellan parterna om avtalets innebörd tolka partemas, dvs. staternas, avsiktmed en bestämmelse i ett visst avtal och inte att reglera förhållandet mellanskattskyldiga och staten. Dubbelbeskattningsavtalen skall i princip tolkassom annan svensk lagstiftning, dvs. enligt sin ordalydelse och med stöd avoffentliga förarbeten.
Art. 4 innehåller regler som avser att fastställa var en person skall anses hahemvist vid tillämpningen av avtalet. Reglerna brukar ibland benämnastiebreaker-regler och är avsedda att lösa fall av s.k. dubbel bosättning, dvs.fastställa var en person skall anses ha hemvist när reglerna i avtalet skalltillämpas. Hemvistreglema i avtalet har således inte någon betydelse för varen person skall anses vara bosatt enligt intem skattelagstiftning utan såsomuttryckligen framgår av avtalstexten regleras endast var en person har sitthemvist vid tillämpning av avtalet. Detta innebär att avtalets hemvistreglersaknar relevans exempelvis då det gäller att avgöra om utdelning frånsvenska bolag skall beläggas med kupongskatt. Utdelning från svenskt bolagtill en fysisk person som i skattehänseende anses bosatt i Sverige enligt intemsvensk skattelagstiftning, men som har hemvist i ett annat land enligt ettdubbelbeskattningsavtal, skall således inte beläggas med kupongskatt. Närdet gäller reglerna i de avtalsslutande staternas interna rätt inverkar de där-emot på avtalets hemvistbegrepp eftersom frågan var en fysisk eller juridiskperson vid tillämpningen av avtalet skall anses ha hemvist i första handavgörs med ledning av den interna lagstiftningen i resp. stat.
Punkterna 2 och 3 reglerar s.k. dubbel bosättning, dvs. fall där den skatt-skyldige enligt svenska regler för beskattning anses bosatt i Sverige och en-ligt reglerna för beskattning i Luxemburg anses bosatt där. Vid tillämpningenav avtalet skall i sådana fall den skattskyldige anses ha hemvist endast i denavtalsslutande stat i vilken han har hemvist enligt angivna avtalsbestäm-melser. En person som anses bosatt i såväl Sverige som Luxemburg enligtresp, stats interna regler men som vid tillämpningen av avtalet anses ha hem-vist i Luxemburg skall således i fråga om de inkomster till vilka Sverige harbeskattningsrätten enligt avtalet vid taxeringen i Sverige beskattas enligt deregler som gäller för här bosatta, vilket medför rätt att erhålla t.ex. grund-avdrag och allmänna avdrag.
Fall av dubbel bosättning för juridisk person regleras i punkt 3. Juridiskperson anses vid dubbel bosättning ha hemvist endast i den avtalsslutandestat där den har sin verkliga ledning.
Art. 5 definierar uttrycket "fast driftställe" i avtalet. Artikeln överens-stämmer helt med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal. Punkt2 innehåller endast en uppräkning - på intet sätt uttömmande - av exempel,som vart och ett kan anses utgöra fast driftställe. Dessa exempel skall dockses mot bakgrund av den allmänna definitionen i punkt 1. Detta innebär att deexempel som räknas upp i punkt 2 skall tolkas så att dessa platser för affärs-verksamhet utgör fasta driftställen endast om de uppfyller villkoren i punkt 1.
Bestämmelserna om "fast driftställe" i svensk lagstiftning finns i punkt 3av anvisningarna till 53 § KL. För att ett företag i Luxemburg skall kunnabeskattas för inkomst av rörelse från fast driftställe i Sverige enligt art. 7 iavtalet krävs att sådant driftställe föreligger enligt bestämmelserna i avtalet.
45 Naturligtvis förutsätter detta att skattskyldighet föreligger även enligt svenskskattelagstiftning (jfr 2 § i den föreslagna lagen om dubbelbeskattningsavtalmellan Sverige och Luxemburg). I de flesta fall torde fast driftställe i den an-givna situationen föreligga även enligt bestämmelserna i KL.
Art. 6-21 innehåller avtalets regler om fördelning av beskattningsrätten tillolika inkomster. Avtalets uppdelning i olika typer av inkomster har endastbetydelse för tillämpningen av avtalet och således inte vid bestämmandet avtill vilket inkomstslag och vilken förvärvskälla inkomsten skall hänförasenligt svensk intern skattelagstiftning. När beskattningsrätten fördelats enligtavtalet sker beskattning i Sverige enligt svensk lagstiftning. Har rätten attbeskatta viss inkomst här inskränkts genom avtal måste denna begränsningiakttas. I fall en inkomst "får beskattas" i en avtalsslutande stat enligt bestäm-melserna i art. 6-21, innebär detta naturligtvis inte att den andra statenfråntagits rätten att beskatta inkomsten i fråga. Beskattning får ske även i denandra staten om så kan ske enligt dess interna beskattningsregler, men dendubbelbeskattning som uppkommer måste i sådana fall undanröjas. Hur dettagenomförs regleras i art. 23.
Inkomst av fast egendom får enligt art. 6 beskattas i den stat däregendomen är belägen. Artikeln överensstämmer med motsvarande bestäm-melser i OECD:s modellavtal, bortsett från att definitionen av fast egendomuttryckligen omfattar även "byggnader". Bakgrunden till detta är att byggnadenligt svensk rätt i vissa fall är lös egendom. Vid tillämpningen av avtaletanses alltid byggnad som fast egendom och inkomst av sådan byggnad fårbeskattas här om byggnaden finns i Sverige även om inkomsttagaren harhemvist i Luxemburg. Enligt KL beskattas inkomst av fastighet i vissa fallsom inkomst av näringsverksamhet. Vid tillämpning av avtalet bestäms dockrätten att beskatta inkomst av fastighet med utgångspunkt från art. 6, dvs. denstat i vilken fastigheten är belägen får beskatta inkomsten. Detta hindrar dockinte Sverige från att beskatta inkomsten som inkomst av näringsverksamhetvid taxeringen här. Observera att artikeln endast behandlar situationen att enperson med hemvist i en avtalsslutande stat förvärvar inkomst av fast egen-dom belägen i den andra avtalsslutande staten. Inkomst av fast egendom somär belägen i hemviststaten eller i en tredje stat behandlas i art. 21 (annan in-komst). Royalty från fast egendom eller för nyttjande av eller rätten att nyttjamineralförekomst, källa eller annan naturtillgång behandlas också som in-komst av fast egendom vid tillämpningen av avtalet. Annan royalty beskattasenligt art. 12.
Art. 7 innehåller regler om beskattning av rörelseinkomst. Sådan inkomstbeskattas enligt huvudregeln i punkt 1 endast i den stat där företaget ärhemmahörande. Om företaget bedriver rörelse från fast driftställe i den andrastaten, får emellertid inkomst som är hänförlig till driftstället beskattas idenna stat.
Begreppet "fast driftställe" har definierats i art. 5 och avser att reglera närett företag i en avtalsslutande stat skall anses ha sådan närvaro eller aktivitet
i den andra avtalsslutande staten att denna andra stat skall få beskatta del avföretagets rörelseinkomst. Bestämmelserna i artikeln är med ett undantagidentiska med motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal. Undantagetbestår i att punkt 4 i OECD:s modellavtal har uteslutits.
Om ett företag hemmahörande i Luxemburg bedriver rörelse i Sverigefrån fast driftställe här, skall vid inkomstberäkningen i första hand tillämpassvenska regler men beräkningen får inte stå i strid med bestämmelserna idetta avtal.
Vid fördelningen av inkomster mellan fast driftställe och huvudkontorskall armslängdsprincipen användas, dvs. till det fasta driftstället skallhänföras den inkomst som detta driftställe skulle ha förvärvat om det - istället för att avsluta affärer med huvudkontoret - hade avslutat affärer medett helt fristående företag som bedrivit verksamhet av samma eller liknandeslag under samma eller liknande villkor och avslutat affärer på normalamarknadsmässiga villkor (punkt 2).
Punkt 3 innehåller vissa regler för hur utgifter som uppkommit för ett fastdriftställe skall behandlas. Därvid klargörs att t.ex. allmänna förvalt-ningskostnader som uppkommit hos företagets huvudkontor för ett fast drift-ställe är en utgift som får dras av hos det fasta driftstället.
Ingår i inkomst av rörelse inkomster som.behandlas särskilt i andra artik-lar i detta avtal regleras beskattningsrätten till dessa inkomster i de särskildaartiklarna (punkt 6).
Art. 8 behandlar beskattning av inkomst av rörelse i form av sjöfart ochluftfart i internationell trafik. Sådana inkomster beskattas enligt punkt 1endast i den stat där det företag som bedriver verksamheten har hemvist.Detta gäller även om företaget har fast driftställe i den andra staten. De sär-skilda reglema för SAS i punkt 2 innebär att avtalet endast reglerarbeskattningen av den del av SAS inkomst som är hänförlig till den svenskedelägaren.
Art. 9 innehåller regler om omräkning av inkomst vid obehörigvinstöverföring mellan företag med intressegemenskap. De i punkt 1 angivnareglema innebär givetvis varken någon begränsning eller utvidgning av enavtalsslutande stats rätt att enligt intem lagstiftning vidta omräkning av ettföretags resultat utan anger endast i vilka fall den i punkt 2 angivna juste-ringen är avsedd att göras.
Art. 10 behandlar beskattningen av utdelningsinkomster. Definitionen avuttrycket "utdelning", som återfinns i punkt 5, överensstämmer i huvudsakmed den i OECD:s modellavtal. Definitionen gäller som brukligt endast vidtillämpning av art. 10. Om uttrycket förekommer i andra artiklar kan det haen annan betydelse. För att utdelning från bolag i Luxemburg skall varaskattefri för ett svenskt bolag enligt artikel 23 punkt 2 c, krävs att fråga är omutdelning enligt svensk skattelagstiftning. Art. 10 eller motsvarande bestäm-melser i OECD:s modellavtal kan således inte användas för att avgörainnebörden av uttrycket i andra sammanhang. Anledningen till att uttrycketdefinierats i art. 10 är att de betalningar beträffande vilka rätt föreligger att taut en källskatt enligt de i artikeln angivna skattesatserna måste kunna av-gränsas från andra betalningar. Samma princip gäller även för ränta ochroyalty (se art. 11 och 12).
47 Enligt punkt 2 får utdelning från bolag med hemvist i en avtalsslutandestat beskattas även i den stat där bolaget som betalar utdelningen har hemvist(källstaten). Skatten får dock inte överstiga 15 % av utdelningens brutto-belopp. Om utdelningens mottagare är ett bolag (med undantag för handels-bolag) som direkt innehar minst 10 % av det utbetalande bolagets kapital ärutdelningen skattebefriad i källstaten (punkt 3). För skattefrihet har dess-utom, på initiativ av Luxemburg, uppställts krav på att aktieinnehavet vidutdelningstillfället skall ha varat utan avbrott under tolv månader. Vidare gesskattefrihet endast för utdelning som hänför sig till den del av aktierna sominnehafts under denna period. Detta innebär att om nya aktier förvärvas undertolvmånadersperioden medges inte skattefrihet för utdelning hänförlig tilldessa aktier. En motsvarande bestämmelse finns i Luxemburgs interna rätt(dock med en tvåårsperiod) och tillämpas i förhållande till andra EU-stater.
För svenska bolag med dotterbolag utomlands är bestämmelserna om be-gränsning av källstatens rätt att ta ut källskatt på utdelning en av de mest cen-trala bestämmelserna i svenska dubbelbeskattningsavtal. Eftersom Sverigenormalt undantar utdelning från utländska dotterbolag som betalas tillsvenska moderbolag från skatt minskar varje procent i källskatt direkt netto-avkastningen på investeringen utomlands.
De nu redovisade begränsningarna i källstatens beskattningsrätt gällerendast då "mottagaren har rätt till utdelningen". Av detta villkor, vilket ävenuppställs i fråga om ränta (art. 11 punkt 1) och royalty (art. 12 punkt 1),följer att den angivna begränsningen av skatten i källstaten inte gäller när enmellanhand, exempelvis en representant eller en ställföreträdare, sätts inmellan inkomsttagaren och utbetalaren. Villkoret avser att förhindra attskattelättnad ges när den som har rätt till utdelningen inte har hemvist i denandra avtalsslutande staten.
I vissa fall skall rätten att beskatta utdelning fördelas med tillämpning avavtalets regler för beskattning av inkomst av rörelse eller av självständigyrkesutövning. Dessa fall anges i punkt 6.
Punkt 7 innehåller förbud mot s.k. extra-territoriell beskattning avutdelning (beträffande detta slag av beskattning se punkterna 33-39 ikommentaren till art. 10 punkt 5 i OECD:s modellavtal).
Art. 11 behandlar ränta. Enligt punkt 1 får ränta beskattas endast i denstat där mottagaren har hemvist. Vad som i denna artikel menas med räntaframgår av punkt 2.
Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas inte i de fall som avses i punkt 3, dvs.då räntan är hänförlig till fordran som äger verkligt samband med fastdriftställe eller stadigvarande anordning som den som har rätt till räntan har iden andra avtalsslutande staten. I sådant fall skall beskattningsrätten tillräntan i stället fördelas med tillämpning av art. 7 resp. art. 14 som behandlarinkomst av rörelse resp, självständig yrkesutövning. Enligt svensk internskattelagstiftning utgör såväl inkomst av rörelse som inkomst av självständigyrkesutövning i allmänhet inkomst av näringsverksamhet. Den här beskrivnabeskattningsrätten för källstaten kan bli tillämplig i Sverige - i de fallbosättning i Sverige enligt intern skattelagstiftning inte föreligger - endastom räntan skall hänföras till intäkt av näringsverksamhet. Dessutom fordras
att fast driftställe föreligger enligt intern svensk rätt eller att inkomsten hänförsig till här belägen fastighet (53 § 1 mom. a KL och 6 § 1 mom. SIL).
Royalty som avses i art. 12 punkt 2 och som härrör från en avtalsslutandestat (källstaten) och betalas till person med hemvist i den andra avtals-slutande staten, får enligt punkt 1 beskattas endast i denna andra stat.Definitionen av uttrycket "royalty" omfattar i likhet med OECD:s modellavtalinte leasingavgifter och andra ersättningar för rätten att nyttja lös egendom.
Från de redovisade bestämmelserna i punkt 1 görs i punkt 3 undantag försådana fall då den rättighet eller egendom .för vilken royaltyn betalas, harverkligt samband med fast driftställe eller stadigvarande anordning som densom har rätt till royaltyn har i den andra avtalsslutande staten. I sådant fallfördelas beskattningsrätten till royaltyn mellan statema med tillämpning avbestämmelserna i art. 7 resp. art. 14 som behandlar inkomst av rörelse resp,självständig yrkesutövning.
Art. 13 behandlar beskattning av realisationsvinst. Bestämmelsernaskiljer sig något från motsvarande bestämmelser i OECD:s modellavtal.Vinst vid avyttring av skepp eller luftfartyg som används i internationelltrafik resp, lös egendom som är hänförlig till användningen av sådana skeppeller luftfartyg skall enligt punkt 3 endast beskattas i den stat där personen ifråga har hemvist. Denna regel gäller beträffande SAS den del av SASinkomst som är hänförlig till den svenske delägaren (jfr art. 8 punkt 2). Ipunkt 5 återfinns en bestämmelse som möjliggör för Sverige att beskattafysisk person med hemvist i Luxemburg för realisationsvinster under fem årefter det att personen i fråga upphört att ha hemvist i Sverige.
Enligt art. 14 beskattas inkomst som fysisk person förvärvar genom attutöva fritt yrke eller annan självständig verksamhet i regel endast i den statdär yrkesutövaren har hemvist. Utövas verksamheten från en stadigvarandeanordning i den andra staten som regelmässigt står till hans förfogande fårdock inkomsten beskattas även i verksamhetsstaten. Den del av inkomstensom i sådana fall får beskattas i denna andra stat är dock begränsad till vadsom är hänförligt till den stadigvarande anordningen där.
Innebörden av uttrycket "fritt yrke" belyses i punkt 2 med några typiskaexempel. Denna uppräkning är endast exemplifierande och inte uttömmande.Det bör observeras att denna artikel behandlar "fritt yrke eller annansjälvständig verksamhet". Artikeln skall sålunda inte tillämpas när fråga ärom anställning, t.ex. på läkare som tjänstgör som anställd tjänsteläkare ellerpå ingenjör som är anställd i ett av honom ägt aktiebolag. Artikeln är inteheller tillämplig på sådan självständig verksamhet som artister eller sport-utövare bedriver, utan deras verksamhet omfattas av art. 17.
Art. 15 behandlar beskattning av inkomst av enskild tjänst. Punkt 1innehåller en huvudregel som innebär att sådan inkomst endast beskattas iinkomsttagarens hemviststat. Detta gäller alltid om arbetet utförs i hemvist-staten eller i en tredje stat. Enligt bestämmelsen får emellertid inkomstenbeskattas i verksamhetsstaten om arbetet utförs där. Undantag från dennaregel gäller vid viss korttidsanställning under de förutsättningar som anges ipunkt 2.1 sådana fall sker beskattning endast i inkomsttagarens hemviststat.Dessa bestämmelser överensstämmer helt med OECD:s modellavtal. Ipunkt 3 har intagits särskilda regler om beskattning av arbete ombord på
skepp eller luftfartyg i internationell trafik. Denna punkt innehåller också Prop. 1996/97:43regler för anställda hos SAS. Beskattning av SAS-anställda med hemvist iSverige som arbetar ombord på luftfartyg som används av SAS i inter-nationell trafik sker enligt avtalet endast i Sverige.
Styrelsearvoden och annan liknande ersättning får enligt art. 16 beskat-tas i den stat där bolaget som betalar arvodet eller ersättningen har hemvist.
Beskattning av inkomst som artister och sportutövare uppbär genom sinverksamhet regleras i art. 17. Artikeln överensstämmer i sak med mot-svarande bestämmelse i OECD:s modellavtal. Sådan inkomst får beskattas iden stat där verksamheten utövas (punkt 1). Detta gäller oavsett om in-komsten förvärvas under utövande av fritt yrke eller enskild tjänst. Enligtpunkt 2 får inkomsten beskattas i den stat där artisten eller sportutövarenutövar verksamheten, även om ersättningen tillfaller en annan person (t.ex.arbetsgivare hos vilken artisten eller sportutövaren är anställd) än artisteneller sportutövaren själv.
Art. 18 behandlar beskattning av pension och annan liknande ersättning,livränta samt utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen. Sådanaersättningar får beskattas i källstaten. Med pension avses här såväl pensionpå grund av privat tjänst som på grund av offentlig tjänst.
Inkomst av offentlig tjänst - med undantag för pension - beskattas enligtart. 19 i regel endast i den stat som betalar ut inkomsten i fråga (punkt 1 a).Under vissa i punkt 1 b angivna förutsättningar beskattas emellertid sådanersättning endast i inkomsttagarens hemviststat. Utgår ersättning på grund avarbete som utförts i samband med rörelse som bedrivs av en stat, kommune.d. gäller de ovan redovisade bestämmelserna i art. 15 och art. 16.
Art. 20 innehåller regler för studerande och affärspraktikanter ochöverensstämmer med OECD:s modellavtal. Studerande från en av de avtals-slutande statema som vistats i den andra avtalsslutande staten för studier be-skattas inte i denna andra stat för uppburen studierelaterad ersättning omdenna härrör från källa utanför denna stat.
Inkomst som inte behandlas särskilt i art. 6-20 beskattas enligt art. 21punkt 1 (annan inkomst) som huvudregel endast i inkomsttagarens hem-viststat. Dessa bestämmelser tillämpas dock normalt inte i de fall då in-komsten är hänförlig till fast driftställe eller stadigvarande anordning i denandra staten (punkt 2). I dessa fall får jämväl denna andra stat beskattainkomsten. Som tidigare påpekats är det viktigt att notera att artikelnstillämpningsområde inte är begränsat till inkomst som härrör från en avtals-slutande stat, utan också avser inkomst från tredje stat. Detta innebär bl.a. attden kommer till användning vid konkurrens mellan flera olika dubbelbeskatt-ningsavtal, se vidare kommentaren till art. 21 i OECD:s modellavtal.Observera att artikelns tillämpningsområde även omfattar inkomster av deslag som tidigare nämnts i andra artiklar, t.ex. inkomst av ränta och royalty ifall då inkomsten härrör från en tredje stat eller härrör från den stat i vilkenden skattskyldige har hemvist.
Art. 22 behandlarförmögenhet. Förmögenhet som utgörs av fast egendomeller av lös egendom som utgör tillgång hänförlig till fast driftställe eller sta-digvarande anordning får beskattas i den stat där den fasta egendomen resp,driftstället eller anordningen finns (punkterna 1 och 2). Av punkt 1 framgår
dessutom att förmögenhet bestående av andelar i bolag vars tillgångar huvud-sakligen består av fast egendom får beskattas i den stat där egendomen ärbelägen. Tillgångar som utgörs av skepp eller luftfartyg m.m. som används iinternationell trafik beskattas endast i hemviststaten (punkt 3). Övriga för-mögenhetstillgångar beskattas endast i innehavarens hemviststat (punkt 4).Bestämmelserna i punkt 5 möjliggör dock för Sverige att beskatta fysiskperson med hemvist i Luxemburg för sådana förmögenhetstillgångar somavses i punkt 4 under fem år efter det att personen i fråga upphört att hahemvist i Sverige. Bestämmelserna tar sikte på fall där personen är bosatt iSverige enligt intern lagstiftning, men har skatterättsligt hemvist i Luxem-burg enligt avtalet. Subject-to-tax regeln i sista meningen har tillkommit påbegäran av Luxemburg, som tillämpar exemptmetoden för att undanröjadubbelbeskattning.
De särskilda reglema för SAS i punkt 6 innebär att avtalet endast reglerarbeskattningen av den del av SAS tillgångar som än hänförliga till densvenske delägaren.
Bestämmelserna om undanröjande av dubbelbeskattning finns i art. 23.Sverige tillämpar enligt punkt 2 a avräkning av skatt ("credit of tax") somhuvudmetod för att undvika dubbelbeskattning. Luxemburg använder där-emot huvudsakligen undantagandemetoden (“exempt") för att undvikadubbelbeskattning (punkt 1 a).
Innebörden av avräkningsmetoden är att en person med hemvist i den enastaten taxeras där även för sådan inkomst som enligt avtalet får beskattas iden andra staten. Den uträknade skatten minskas därefter i princip med denskatt som enligt avtalet har tagits ut i den andra staten. Vid avräkning av skattpå inkomst i Sverige tillämpas bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräk-ning av utländsk skatt. Därvid beräknas svensk inkomstskatt på inkomsten påvanligt sätt.
Art. 23 punkt 2 c reglerar frågan om skattefrihet i Sverige för utdelning frånbolag i Luxemburg till svenskt bolag. Beträffande utdelning av vinstmedelsom uppkommit i Luxemburg uppställs i nu gällande avtal inget krav på attden inkomstbeskattning som bolaget i Luxemburg underkastats är jämförligmed den inkomstbeskattning som skulle ha skett om inkomsten förvärvats avett svenskt företag. Ett sådant krav har införts i det nya avtalet genom enhänvisning till bestämmelserna i de interna svenska reglema om skattefrihetför utdelning från utländska dotter- och intressebolag i 7 § 8 mom. SIL.
51 Prop. 1996/97:43
I art. 24 återfinns bestämmelser om förbud i vissa fall mot diskrimineringvid beskattningen. I punkt 1 slås fast att medborgare i en avtalsslutande statinte i den andra avtalsslutande staten skall bli mindre fördelaktigt behandladän vad en medborgare i denna andra stat blir behandlad under samma för-hållanden. Med medborgare avses såväl fysisk som juridisk person, se art. 3punkt 1 h. När det gäller uttrycket "under samma förhållanden" har detta encentral betydelse och avser skattskyldig som vid tillämpningen av allmännalagar och föreskrifter på skatteområdet både rättsligt och faktiskt befinner sigi en i huvudsak likartad situation som den person som är medborgare i denandra staten. Om således en utländsk medborgare hävdar att han i enlighetmed bestämmelserna i denna punkt diskrimineras skall bedömningen av omså är fallet grunda sig på en jämförelse mellan hur en svensk medborgareskulle ha behandlats under i övrigt lika förhållanden. Endast om en svenskmedborgare vid denna jämförelse skulle ha getts en fördelaktigare skatte-mässig behandling än den utländske medborgaren kan diskriminering före-ligga enligt punkt 1 (se t.ex. RA 1988 ref. 154). Av detta följer t.ex. att om enavtalsslutande stat gör åtskillnad mellan sina egna medborgare beroende påom de i skattehänseende är att betrakta som bosatta i landet eller inte, ärdenna stat inte skyldig att behandla medborgare i den andra staten, vilkaskattemässigt inte är att betrakta som bosatta i landet, på samma sätt som sinaegna medborgare som är skattemässigt bosatta i landet, utan endast förpliktadatt ge dem samma behandling som i landet icke bosatta egna medborgare.
Punkt 4 förbjuder en avtalsslutande stat att ge företag mindre förmånligbehandling på grund av att dess kapital helt eller delvis ägs eller kontrolleras- direkt eller indirekt - av person med hemvist i den andra avtalsslutandestaten. Viktigt att observera såvitt avser denna bestämmelse är att den endastavser beskattningen av företaget som sådant och således inte omfattarbeskattningen av de personer som äger eller kontrollerar företagets kapital.Bestämmelsens syfte är att tillförsäkra skattskyldiga med hemvist i sammastat lika behandling.
Av punkt 5 framgår att dessa regler är tillämpliga på skatter av vaije slagoch beskaffenhet och inte endast på sådana som omfattas av detta avtal. Dettainnebär att bestämmelserna i denna artikel kan åberopas beträffande arvs-och gåvoskatt, mervärdesskatt, energiskatt etc.
Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse regleras i art. 25 ochbestämmelserna om utbyte av upplysningar finns i art. 26.
Art. 27 innehåller bestämmelser om ömsesidigt bistånd med indrivningav skatt. Bestämmelserna är identiska med motsvarande bestämmelser i nugällande avtal.
I art. 28 finns vissa föreskrifter beträffande medlemmar av diplomatiskbeskickning och konsulat.
52 Prop. 1996/97:43
Art. 29 och 30 innehåller bestämmelser om avtalets ikraftträdande ochupphörande.
Enligt art. 29 träder avtalet i kraft trettio dagar efter dagen för det sistameddelandet om att de avtalsslutande statema vidtagit de åtgärder som krävsför att avtalet skall kunna träda i kraft tagits emot. Avtalet tillämpas i Sverigepå inkomst som förvärvas den 1 januari det år som följer närmast efter det årdå avtalet träder i kraft eller senare. Beträffande förmögenhetsskatten tilläm-pas avtalet på skatt som utgår på grund av taxering andra kalenderåret efterdet år då avtalet träder i kraft eller senare.
I den interna lagstiftningen i Luxemburg finns bestämmelser som medgervissa företag skattelättnader som är av sådant slag att dessa inte bör omfattasav avtalets skatteförmåner. I protokollet har därför i förtydligande syfte tagitsin vissa bestämmelser som uttryckligen utesluter vissa personer från avtaletstillämpningsområde. Redan av bestämmelserna i art. 4 följer, som redogjortsför ovan, att avtalet endast är tillämpligt på personer som faktiskt är under-kastade en reell beskattning.
Dubbelbeskattningsavtal syftar till att eliminera eller minska de skatte-hinder som finns för ett fritt utbyte av varor, kapital och tjänster. Genomregler för att undvika dubbelbeskattning, reducera eller eliminera beskattningav betalningar från källstaten (utdelning, ränta och royalty) samt förhindradiskriminerande beskattning kan avtalen på étt verksamt sätt bidra till ökadeinvesteringar och ett ökat utbyte av varor och tjänster mellan de avtals-slutande statema. Avtalen är däremot inte avsedda att användas som instru-ment för att med konstlade metoder åstadkomma total skattefrihet ellermycket låg eller symbolisk skattebelastning för inkomster som rätteligen böringå i beskattningsunderlaget och beskattas i den avtalsslutande stat därinvesteraren är hemmahörande. Flera medlemsstater i OECD har genomintem lagstiftning infört bestämmelser som tar udden av sådan verksamhetsom redovisats i det föregående. Majoriteten av medlemsländerna är liksomSverige inte beredda att medge personer som bedriver sådan verksamhetförmåner genom dubbelbeskattningsavtal.
Från avtalets tillämpningsområde har genom punkt 1 i protokollet ute-slutits dels holdingbolag som regleras enligt en lag från den 31 juli 1929 ochstorhertigens förordning den 17 december 1938, dels åtaganden för kollek-tiva investeringar som avses i en lag från den 30 mars 1988. Holdingbolagenomfattas inte heller av det nu gällande avtalet. De bolag eller fonder (FCP,SICAV, SICAF, managementbolag etc.) som erhåller särskilda skattelätt-nader enligt 1988 års lag utesluts nu också uttryckligen från avtalets tillämp-ningsområde.
Bestämmelserna i punkt 2 i protokollet avser att förhindra att avtals-förmåner ges för offshoreverksamhet. Offshoreverksamhet är verksamhetsom typiskt sett inte bedrivs av bolag som bedriver näringsverksamhet i
egentlig mening i en avtalsslutande stat, utan av bolag vars inkomster härrör Prop. 1996/97:43från verksamhet utanför en avtalsslutande' stat. Sådana bolag är formelltupprättade enligt en stats lagstiftning men registreras i allmänhet i speciellaregister och deras verksamhet begränsas av särskilda regler. Oftast får endastpersoner hemmahörande i utlandet vara delägare i sådant bolag. Bolagen fårnormalt inte bedriva verksamhet på den interna marknaden i den stat där deär upprättade. Avsikten är att bolagen endast skall bedriva sin verksamhetoch konkurrera på marknader utanför staten i fråga. I stället för skatt utgår enfast årlig avgift eller en mycket låg skatt ofta på en helt schablonmässig bas.Den grundläggande tanken bakom tillhandahållandet av sådana speciellaregister och sådan lagstiftning är att attrahera utländska "investerare" sombedriver den egentliga verksamheten i utlandet att upprätta formellabolagsetableringar i den egna staten. De utländska investerarna fårhärigenom ett instrument för att undgå beskattning i de stater där de ärhemmahörande. De typer av "verksamhet" som är vanligast förekommande idetta sammanhang är internationell sjöfart, försäkrings- och finansverk-samhet och annan liknande verksamhet som inte är geografiskt bunden tillnågon speciell plats för verksamhetens bedrivande. Staternas intresse av attfå dessa utländska verksamheter knutna till den egna staten är dels de intäkteri form av skatt eller avgifter som verksamheten genererar, dels att bolagenför att erhålla registrering ofta tvingas anställa ett visst antal personer bosatta
i staten.
Ett slag av offshoreverksamhet som bestämmelserna avser att motverka ärverksamhet i form av "operational headquarters" och "coordination centres"(fanns tidigare i Luxemburg). Den verksamhet som bedrivs av dessa enheterär att mot ersättning tillhandahålla finansiella, administrativa eller andratjänster till en grupp av närstående bolag som bedriver verksamhet utanförstaten i fråga. Den ersättning för utförda tjänster som därvid uppbärs är av-sedd att vara avdragsgill i utbetalarstaten och beskattas inte alls eller mycketlågt i mottagarlandet. Förfarandet har som väsentligt syfte att omvandlabeskattningsbar inkomst i den egentliga verksamhetsstaten till låg- eller ickebeskattad inkomst i den stat där offshorebolaget är beläget.
Enligt punkt 2 i protokollet omfattas därför inte de personer som förvärvarsina inkomster huvudsakligen från andra stater än hemviststaten och varsinkomster beskattas väsentligt lägre än inkomst som härrör från denna stat.
54 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1996
Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Freivalds, Wallström, Tham, Asbrink, Schori, Blomberg,Andersson, Winberg, Uusmann, Sundström, Lindh, Johansson, von Sydow,Klingvall, Ahnberg, Pagrotsky, Messing
Föredragande: statsrådet Asbrink
Regeringen beslutar proposition 1996/97:43 Dubbelbeskattningsavtal mellanSverige och Luxemburg.
gotab 52287, Stockholm 1996