Proposition

Tilläggsprotokoll till Europakonventionen - dödsstraffets totala avskaffande i Europa

Beteckning: Prop. 2002/03:32
Typ: Proposition
Datum: 2003-01-21

Hänvisat till av

Förarbeten

SÖ 2003:21: Protokoll nr 13 till konventionen den 4 november 1950 (SÖ 1952:35) om skydd för de mänskliga rättigheterna och de ..., SÖ 2003:21

Regeringens proposition 2002/03:32

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 16 januari 2003

Göran Persson

Pär Nuder (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner protokoll nr 13 till den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen). Protokollet innebär ett förbud mot dödsstraff under alla omständigheter. Som en följd av ett svenskt godkännande av protokoll nr 13 föreslås vidare en ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Ändringen föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut 3

2 Lagtext 4 2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna 4

3 Ärendet och dess beredning 11

4 Bakgrund 11

5 Överväganden 13

6 Kostnader 13

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 januari 2003 14

Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen 1. godkänner protokoll nr 13 till den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, 2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna[1] skall ha följande lydelse.

|Nuvarande lydelse |Föreslagen lydelse |

Som lag här i landet skall gälla den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna – med de ändringar som gjorts genom tilläggsprotokoll nr 11 till konventionen, och |– med de tillägg som gjorts |– med de tillägg som gjorts | |genom tilläggsprotokollen |genom tilläggsprotokollen | |nr 1, 4, 6 och 7 till |nr 1, 4, 6, 7 och 13 till | |konventionen. |konventionen. |

Konventionens och tilläggsprotokollens engelska och franska originaltexter, efter de ändringar och tillägg som nämns i första stycket, finns tillsammans med en svensk översättning intagna som en bilaga till denna lag. _______________

Denna lag träder i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Bilaga

Ärendet och dess beredning

Det har inom Europarådet utarbetats ett tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen), protokoll nr 13. Protokollet innebär ett förbud mot dödsstraff under alla omständigheter. Protokollet undertecknades av Sverige med förbehåll för ratifikation då det öppnades för undertecknande av Europarådets ministerkommitté den 3 maj 2002. Detta ärende saknar direkt betydelse för svenska myndigheter. Någon remissbehandling har därför inte ansetts behövlig. Lagrådet yttrade sig över förslaget till lag om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (prop. 1993/94:117). I lagen föreskrivs att konventionen och tilläggsprotokollen skall gälla som lag här i landet. Tilläggsprotokoll nr 13 innebär en utvidgning av det nuvarande förbudet mot dödsstraff i tilläggsprotokoll nr 6. Tillägget är tekniskt okomplicerat. Den lagändring som nödvändiggörs av tilläggsprotokoll nr 13 är en lagteknisk konsekvens av den metod som använts när Europakonventionen och vissa tilläggsprotokoll införlivats med svensk rätt. Lagrådets hörande skulle mot nu angiven bakgrund sakna betydelse i ärendet.

Bakgrund

Europakonventionen ratificerades av Sverige den 4 februari 1952 (prop. 1951:165, bet. 1951:UU11, rskr. 1951:2). Senare har Sverige också ratificerat ett flertal tilläggsprotokoll som antagits till konventionen. Konventionen och protokollen nr 1–8 till denna införlivades med svensk rätt genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (prop. 1993/94:117, bet. 1993/94:KU24, rskr. 1993/94:246). Lagen trädde i kraft den 1 januari 1995. Den utvidgades den 1 augusti 1995 till att avse även tilläggsprotokoll nr 9 (prop. 1994/95:115, bet. 1994/95:UU12, rskr. 1994/95:214). Genom tilläggsprotokoll nr 11 upphävdes eller ersattes vissa av de äldre protokollen. Detta beaktades genom en ändring i lagen som trädde i kraft den 1 november 1998 (prop. 1997/98:107, bet. 1997/98:KU24, rskr. 1997/98:251). Rätten till liv är en grundläggande mänsklig rättighet. Detta kommer till uttryck i artikel 2 i Europakonventionen, enligt vilken envars rätt till livet skall skyddas genom lag. Undantag görs dock för dödsstraff för att verkställa domstols dom i de fall då den dömde har begått ett brott som enligt lag är belagt med sådant straff. Som ett resultat av den fortgående utvecklingen av skyddet för de mänskliga rättigheterna stärktes rätten till livet genom antagandet år 1982 av tilläggsprotokoll nr 6 till konventionen. Enligt protokollet skall dödsstraffet vara avskaffat. En stat kan dock i sin lagstiftning föreskriva dödsstraff för handlingar som begåtts under krigstid eller under överhängande krigshot. Ett sådant straff skall tillämpas endast i de fall som anges i lagen och i enlighet med dess föreskrifter. Staten skall underrätta Europarådets generalsekreterare om de ifrågavarande föreskrifterna i lagen. Nästan alla Europarådets medlemsstater har ratificerat protokollet. Den fortsatta utvecklingen på området har – inte minst som ett resultat av framlidne riksdagsledamoten Hans Göran Francks (s) starka och långvariga engagemang i frågan – kommit till uttryck bl.a. i den praxis som Europarådets parlamentariska församling tillämpat när nya stater har velat bli medlemmar av Europarådet. Dessa stater har anmodats att införa ett omedelbart förbud mot att verkställa utdömda dödsstraff, att utmönstra dödsstraffet från sin nationella lagstiftning och att tillträda protokoll nr 6. År 1994 uppmanade den parlamentariska församlingen alla Europarådets medlemsstater som ännu inte hade tillträtt protokoll nr 6 att utan dröjsmål göra detta (resolution 1044 [1994]). Denna strävan att avskaffa dödsstraffet bekräftades också vid Europarådets toppmöte i Strasbourg i oktober 1997. I mötets slutdeklaration efterlystes ett globalt avskaffande av dödsstraffet. I avvaktan på att det målet uppnåddes borde de förbud mot att verkställa utdömda dödsstraff, som upprätthölls i Europa, fortsätta att gälla. Europarådets ministerkommitté uttalade sitt stöd för den parlamentariska församlingens strävan att avskaffa dödsstraffet. Ministerkommittén antog den 9 november 2000 en deklaration om att dödsstraff inte skall förekomma i Europa. Under år 1998 antogs inom Europeiska unionen riktlinjer för unionens förhållande gentemot tredjeländer när det gäller dödsstraffet. I riktlinjerna uttrycks unionens avståndstagande från dödsstraff. Ett omfattande arbete med målet att avskaffa dödsstraffet har också genomförts inom ramen för Förenta Nationernas verksamhet. När det gäller strävandena att avskaffa dödsstraffet inte bara i fredstid utan även i krigstid och under överhängande krigshot, togs denna fråga första gången upp av Europarådets parlamentariska församling i en rekommendation år 1994 till ministerkommittén att utarbeta ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen om ett avskaffande av dödsstraffet både i fredstid och i krigstid (rekommendation 1246 [1994]). Ytterligare ett steg togs i samband med Europakonventionens femtioårsjubileum år 2000. Vid den ministerkonferens som hölls i Rom den 3 och 4 november det året markerades avståndstagandet från användningen av dödsstraff i krigstid. I en resolution som då antogs uppmanades de medlemsstater som ännu inte avskaffat dödsstraffet eller ratificerat tilläggsprotokoll nr 6 att göra detta så snart som möjligt och att under tiden iaktta förbudet mot att verkställa utdömda dödsstraff. Vidare uppmanades ministerkommittén att överväga ett nytt tilläggsprotokoll till konventionen, som skulle avskaffa möjligheten att tillämpa dödsstraff i krigstid eller under överhängande krigshot. Mot denna bakgrund lade Sverige i december 2000 för ministerkommittén fram ett förslag om ett tilläggsprotokoll om dödsstraffets totala avskaffande. Styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH) behandlade förslaget under år 2001. Sedan detta arbete avslutats kunde ministerkommittén den 21 februari 2002 anta tilläggsprotokoll nr 13. Enligt artikel 1 i protokollet skall dödsstraffet vara avskaffat. Ingen får dömas till ett sådant straff eller avrättas. Protokollet öppnades för undertecknande den 3 maj 2002. Det har undertecknats av flertalet av Europarådets medlemsstater och har ratificerats av några. Det har ännu inte trätt i kraft.

Överväganden

Regeringens förslag: Riksdagen godkänner protokoll nr 13 till Europakonventionen. Protokollet införlivas med svensk rätt genom en ändring i lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Skälen för regeringens förslag: Arbetet mot dödsstraff, oavsett om det avser gärningar som har begåtts under fred eller i krigssituationer, är en fundamental uppgift i kampen för att slå vakt om de grundläggande mänskliga fri- och rättigheterna. När Europarådet nu, på svenskt initiativ, har tagit fram ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen som innebär ett totalt avskaffande av dödsstraffet är ett godkännande av protokollet genom ratificering en naturlig konsekvens av den aktiva roll Sverige spelat. Eftersom Sverige har inkorporerat Europakonventionen, med de ändringar som gjorts genom tilläggsprotokoll nr 11 och med de tillägg som gjorts genom tilläggsprotokoll nr 1, 4, 6 och 7, genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, bör tilläggsprotokoll nr 13 inkorporeras på samma sätt genom att lagen ändras. Sverige har sedan länge ett totalt förbud mot dödsstraff i sin nationella lagstiftning (2 kap. 4 § regeringsformen). För svenskt vidkommande aktualiserar alltså inte protokoll nr 13 några andra lagändringar än den nyss nämnda. Protokoll nr 13 träder i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en tid av tre månader räknat från den dag då tio av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara bundna av protokollet. När detta sker kan i dagsläget inte närmare överblickas. Ändringen bör därför träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Kostnader

Regeringens förslag innebär att bestämmelserna i tilläggsprotokoll nr 13 till Europakonventionen införlivas med svensk lag. Detta kan inte leda till några ökade kostnader för det allmänna.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 januari 2003

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, Pagrotsky, Messing, Engqvist, Lövdén, Ringholm, Bodström, J. O. Karlsson, Sommestad, H. Karlsson, Nykvist, Lund, Andnor, Nuder, Hallengren, Björklund

Föredragande: statsrådet Nuder

Regeringen beslutar proposition 2002/03:32 Tilläggsprotokoll till Europakonventionen – dödsstraffets totala avskaffande i Europa.

----------------------- [1] Lagen omtryckt 1998:712.