Vissa avgiftsfrågor på finansmarknadsområdet

Regeringens proposition 2013/14:30

Vissa avgiftsfrågor på finansmarknadsområdet Prop. 2013/14:30

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 10 oktober 2013

Fredrik Reinfeldt

Beatrice Ask

(Finansdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Europaparlamentet och rådet antog den 26 juni 2013 förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen). Tillsammans med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG utgör tillsynsförordningen ett införlivande på EU-nivå av de nya kapital- och likviditetsreglerna i den globala Basel 3-överenskommelsen. Förordningen ska börja tillämpas den 1 januari 2014.

I propositionen föreslås en ny lag med kompletterade avgiftsbestämmelser till tillsynsförordningen. Förslaget syftar till att möjliggöra för Finansinspektionen att kunna ta ut avgifter för inspektionens tillsyn och prövning av ansökningar och anmälningar med anledning av EUförordningen.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2014.

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om avgifter enligt EU:s förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag,

2. lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om avgifter enligt EU:s förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 .

För att bekosta Finansinspektionens tillsyn enligt förordning (EU) nr 575/2013 ska de institut som omfattas av förordningen betala en årlig avgift.

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifter enligt första och andra styckena.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

1 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0575).

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 10 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder ska ha följande lydelse.

12 kap.

10 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

1

Senaste lydelse av lagens rubrik 2013:563.

2

Senaste lydelse 2012:192.

3 Ärendet och dess beredning

Europaparlamentet och rådet antog den 26 juni 2013 förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen). Tillsammans med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG utgör tillsynsförordningen ett införlivande på EU-nivå av de nya kapital- och likviditetsreglerna i den globala Basel 3-överenskommelsen. Förordningen, jämte rättelse till förordningen , finns som bilagorna 1 och 2.

I augusti 2013 remitterade Finansdepartementet en promemoria med förslag om en ny lag med kompletterande avgiftsbestämmelser till tillsynsförordningen. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. En remissammanställning finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2013/3049).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 26 september 2013 att inhämta Lagrådets yttrande över förslag till det lagförslag som finns i bilaga 5.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet har lämnat förslaget utan erinran.

Efter lagrådsföredragningen har det lagts till ett förslag till ändring i 12 kap. 10 § lagen (2004:46) om värdepappersfonder. Ändringen avser en rättelse av en felaktig hänvisning till en annan bestämmelse i samma lag. Ändringen är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande över den inte är nödvändig.

4 Bakgrund

4.1 Det nya regelverket och nödvändiga anpassningar av svensk rätt

Den 20 juli 2011 presenterade Europeiska kommissionen dels ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag samt om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat [KOM

1 EUT L 176, 27.6.2013, s. 1 (Celex 32013R0575). 2 EUT L 176, 27.6.2013, s. 338 (Celex 32013L0036). 3 EUT L 208, 2.8.2013, s. 68 (Celex 32013R0575R[01]).

(2011) 453], dels ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag [KOM (2011) 452]. Syftet med förslagen var bl.a. att genomföra den s.k. Basel 3-överenskommelsen inom EU samt att ytterligare harmonisera EU-rätten inom det finansiella området när det gäller regler om kapitaltäckning.

Kommissionens förslag innebär att Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut samt Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut ersätts och omarbetas till en ny förordning och ett nytt direktiv. Direktiven kommer därmed att upphöra att gälla vid ikraftträdandet av förordningen och det nya direktivet. Förhandlingar rörande förslagen har förts i rådet och Europaparlamentet.

Förhandlingarna inom EU har dragit ut på tiden och avslutades först under våren 2013. Europaparlamentet och rådet antog den 26 juni 2013 förordning (EU) nr 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (tillsynsförordningen). Tillsammans med Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG utgör tillsynsförordningen ett införlivande på EU-nivå av de nya kapital- och likviditetsreglerna i den globala Basel 3-överenskommelsen. Förordningen ska börja tillämpas den 1 januari 2014 och medlemsstaterna ska senast den 31 december 2013 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktiv 2013/36/EU.

Det har påbörjats ett arbete med att anpassa svensk lagstiftning till tillsynsförordningen och med att genomföra direktivet. Regeringen tillsatte den 19 april 2012 en utredning som ska lämna förslag till de lagändringar som krävs för att i svensk rätt genomföra de reviderade kapitaltäckningsregler m.m. som följer av EU-förhandlingarna (dir. 2012:34). Utredningen överlämnade den 16 september 2013 betänkandet Förstärkta kapitaltäckningsregler (SOU 2013:65). Betänkandet remissbehandlas för närvarande. Med hänsyn till den svenska lagstiftningsprocessen kommer dock inte de nödvändiga lagändringarna att kunna träda i kraft till den 1 januari 2014.

4.2 Behörig myndighet enligt tillsynsförordningen

En EU-förordning är direkt tillämplig i varje medlemsstat. En sådan rättsakt varken ska eller får genomföras i eller omvandlas till nationell rätt. Tillsynsförordningen förutsätter dock att vissa nationella åtgärder vidtas, bl.a. ska en behörig myndighet utses.

4 EUT L 177, 30.6.2006, s. 1 (Celex 32006L0048). 5 EUT L 177, 30.6.2006, s. 1 (Celex 32006L0049).

I förordningen anges att den behöriga myndigheten ska vara en offentlig myndighet eller ett offentligt organ som officiellt har erkänts i nationell lagstiftning och som enligt nationell lagstiftning har befogenhet att utöva tillsyn över institut som en del av tillsynssystemet i den berörda medlemsstaten (artikel 4.40). Institut definieras i förordningen som kreditinstitut eller värdepappersföretag (artikel 4.3).

I Sverige har Finansinspektionen ansvaret för tillsynen över sådana finansiella företag som enligt tillsynsförordningen är institut, och bör således utses till behörig myndighet enligt förordningen.

Regeringen förväntas utse Finansinspektionen till behörig myndighet enligt tillsynsförordningen genom en ändring i förordningen (2009:93) med instruktion för Finansinspektionen. Därigenom får Finansinspektionen, från tidpunkten för ikraftträdandet av tillsynsförordningen, de befogenheter som den behöriga myndigheten har direkt på grund av den.

5 Avgifter till Finansinspektionen

Regeringens förslag: Finansinspektionen får ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt tillsynsförordningen. För att bekosta Finansinspektionens tillsyn enligt förordningen ska de institut som omfattas av förordningen betala en årlig avgift.

Regeringen får meddela föreskrifter om avgifterna.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen erinran mot det.

Skälen för regeringens förslag: De kostnader som Finansinspektionen får genom att utses till behörig myndighet enligt tillsynsförordningen kräver finansiering.

Finansinspektionens verksamhet finansieras dels via anslag på statsbudgeten, dels via avgifter för prövningar av ansökningar och anmälningar. Avgifter som tas ut med stöd av förordningen (2001:911) om avgifter för prövning av ärenden hos Finansinspektionen får inspektionen behålla. De företag som står under tillsyn betalar vidare avgifter till inspektionen enligt förordningen (2007:1135) om årliga avgifter för finansiering av Finansinspektionens verksamhet. Sistnämnda avgifter ska vara proportionella mot de kostnader som inspektionen haft för tillsynen över respektive företagskategori. Dessa avgifter får inspektionen dock inte behålla utan de ska redovisas mot inkomsttitel på statsbudgeten.

Den verksamhet som Finansinspektionen kommer att bedriva till följd av tillsynsförordningen kommer att bestå dels i prövning av ansökningar och anmälningar, dels i övervakning och kontroll över att förordningens bestämmelser följs. Ansökningar som ska prövas är t.ex. sådana som rör beslut om att bevilja ett institut tillstånd att använda interna modeller enligt artikel 363 i tillsynsförordningen. Anmälningar kan t.ex. vara en anmälan om en transaktion enligt artikel 248.1 i förordningen. Dessa

uppgifter är av det slaget att de bör finansieras genom uttag av avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar.

De institut som omfattas av tillsynsförordningen bör bekosta Finansinspektionens tillsyn genom att finansiera den med årliga avgifter. En sådan bestämmelse finns redan i dag i 10 kap. 20 § lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar. En bestämmelse med motsvarande innehåll bör därför införas även avseende tillsynsförordningen.

Med hänsyn till det pågående arbetet och de nära förestående anpassningarna av svensk rätt på kapitaltäckningsområdet föreslås att en ny lag införs med kompletterade avgiftsbestämmelser till tillsynsförordningen.

I den nya lagen bör Finansinspektionen även ges rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar enligt tillsynsförordningen.

Regeringen bör få meddela föreskrifter om bägge slagen av avgifter.

6 Ikraftträdande

Regeringens förslag: Den nya lagen om avgifter enligt tillsynsförordningen ska träda i kraft den 1 januari 2014. Detsamma gäller lagen om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna tillstyrker förslaget eller har ingen erinran mot det.

Skälen för regeringens förslag: I artikel 521.2 i tillsynsförordningen anges att förordningen ska gälla från och med den 1 januari 2014. Förordningen blir vid denna tidpunkt till alla delar bindande och direkt tillämplig. Den nya lagen bör därför träda i kraft samma dag, dvs. den 1 januari 2014.

Lagen om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder bör träda i kraft den 1 januari 2014.

7 Förslagens konsekvenser

Tillsynsförordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2014 och medför i sig olika konsekvenser för aktörerna på de finansiella marknaderna. I detta avsnitt redogörs för de konsekvenser som förslagen i promemorian kan bedömas medföra.

De förslag som lämnas i denna promemoria bedöms inte ge några omedelbara effekter på samhällsekonomin. Förslagen möjliggör för Finansinspektionen att, enligt de föreskrifter som regeringen meddelar, kunna täcka kostnader som uppkommer för myndigheten för prövningar av ansökningar och anmälningar enligt tillsynsförordningen. Härigenom undviks att en statsfinansiell belastning uppstår till följd av att förordningen ska börja tillämpas. Förslagen berör alla kreditinstitut och

värdepappersbolag under Finansinspektionens tillsyn (260 företag i augusti 2013).

För instituten innebär förslagen att de, på samma sätt som under befintlig lagstiftning, kommer att vara skyldiga att betala avgifter till Finansinspektionen för myndighetens prövning av ansökningar och anmälningar samt för årlig avgift för Finansinspektionens övervakning av regelefterlevnaden. Finansinspektionen uppskattar att de berörda institutens avgifter för prövning av ansökningar och anmälningar kommer att uppgå till cirka fyra miljoner kronor per år.

I nuläget kan det inte förutses att de förslag som lämnas i promemorian medför några ytterligare konsekvenser.

8 Författningskommentar

8.1 Förslaget till lag om avgifter enligt EU:s förordning om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag

8.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (2004:46) om värdepappersfonder

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 575/2013

av den 26 juni 2013

om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR kvantitet och kvalitet i banksystemet så snart den ekono­ ANTAGIT DENNA FÖRORDNING miska återhämtningen är säkrad. I den deklarationen

uppmanar man också till införande av ett komplette­

rande icke-riskbaserat mått för att begränsa uppbygg­

naden av hävstångseffekter i banksystemet, samt till att med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktions­ ramar för starkare likviditetsbuffertar ska tas fram. Som sätt, särskilt artikel 114, svar på detta enades i september 2009 gruppen av cen­

tralbankschefer och tillsynschefer (GHOS) om ett antal

åtgärder för att stärka regleringen av banksektorn. Dessa

åtgärder fick stöd av G20-ledarna vid toppmötet i Pitts­

burgh den 24-25 september 2009 och fastställdes i detalj med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, i december 2009. I juli och september 2010 utfärdade

GHOS ytterligare två meddelanden om utformning och

kalibrering av dessa nya åtgärder. I december 2010 of­

fentliggjorde Baselkommittén för banktillsyn de slutliga efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de natio­ åtgärderna, som går under benämningen Basel III-regel­ nella parlamenten, verket.

(2) Högnivågruppen för finansiell tillsyn i EU, med Jacques med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande ( 1 ), de Larosière som ordförande (nedan kallad de Larosière-

gruppen), uppmanade unionen att utarbeta en mer har­

moniserad reglering av finansmarknaden. När det gäller

hur den framtida tillsynen ska utformas i Europa beto­

nade Europeiska rådet den 18 och 19 juni 2009 behovet med beaktande av Ekonomiska och sociala kommitténs yttran­ av att utarbeta ett enhetligt europeiskt regelverk som kan de ( 2 ), tillämpas på alla kreditinstitut och värdepappersföretag

på den inre marknaden.

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och (3) I enlighet med vad som anges i de Larosière-gruppens

rapport av den 25 februari 2009 (nedan kallad de Laro­

sière-rapporten) bör en medlemsstat få anta strängare

nationella tillsynsåtgärder som landet anses behöva för av följande skäl: att garantera finansiell stabilitet under förutsättning att

den inre marknadens principer och de överenskomna

grundläggande minimistandarderna respekteras.

(1) I G20-deklarationen av den 2 april 2009 om stärkandet

av det finansiella systemet uppmanas till internationellt (4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av

enhetliga ansträngningar för att nå ökad öppenhet, an­ den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verk­

svarighet och reglering genom att förbättra kapitalets samhet i kreditinstitut ( 3 ), och Europaparlamentets och

rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om ( 1 ) EUT C 105, 11.4.2012, s. 1. ( 2 ) EUT C 68, 6.3.2012, s. 39. ( 3 ) EUT L 177, 30.6.2006, s. 1.

Bilaga 1

L 176/2 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut ( 1 ) stort antal alternativ och möjligheter för medlemsstaterna har flera gånger genomgått betydande förändringar. att införa striktare regler än de som föreskrivs i dessa Många av bestämmelserna i direktiven 2006/48/EG och direktiv. Detta leder till skillnader i nationell lagstiftning 2006/49/EG är tillämpliga på såväl kreditinstitut som som kan hindra i synnerhet gränsöverskridande tillhan­ värdepappersföretag. För att öka tydligheten och se till dahållande av tjänster och etableringsfrihet och därmed att dessa bestämmelser tillämåpas på ett enhetligt sätt bör skapa hinder för en smidigt fungerande inre marknad. de samlas i nya lagstiftningsakter som ska tillämpas på både kreditinstitut och värdepappersföretag, nämligen denna förordning och Europaparlamentets och rådets di­ (9) Av rättssäkerhetsskäl och på grund av behovet av lika rektiv 2013/36/EU ( 2 ). För att bli mer tillgängliga, bör villkor inom unionen är det mycket viktigt att det finns bestämmelserna i bilagorna till direktiven 2006/48/EG en samlad uppsättning bestämmelser för alla marknads­ och 2006/49/EG ingå i den normativa delen av direktiv aktörer, för att den inre marknaden ska fungera väl. För 2013/36/EU och denna förordning. att undvika snedvridningar av marknaden och regelar­

bitrage bör maximal harmonisering därför garanteras ge­

nom minimitillsynskrav. Av den anledningen är de över­

gångsperioder som föreskrivs i denna förordning avgö­

rande för ett smidigt genomförande av denna förordning

och för att osäkerhet för marknaderna ska kunna undvi­

kas. (5) Tillsammans bör denna förordning och direktiv 2013/36/EU utgöra den rättsliga ramen för behörigheten att utöva verksamhet, tillsynsramen och tillsynsreglerna (10) Med beaktande av det arbete som genomförandegruppen för kreditinstitut och värdepappersföretag (nedan gemen­

för Baselkommittén för banktillsyn (nedan kallad Basel­ samt kallade institut). Denna förordning bör därför läsas kommittén) utför när det gäller att övervaka och se över tillsammans med det direktivet. medlemsstaternas genomförande av Basel III-regelverket

för kapitalkrav, bör kommissionen fortlöpande tillhanda­

hålla uppdaterade rapporter, åtminstone varje gång som

Baselkommittén offentliggör en framstegsrapport om ge­

nomförandet av Basel III och om genomförandet och det

nationella antagandet av Basel III-regelverket i andra vik­ (6) Direktiv 2013/36/EU grundar sig på artikel 53.1 i för­ tiga jurisdiktioner, inbegripet en bedömning av huruvida draget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-för­ andra länders lagstiftning och regelverk stämmer överens draget) och bör bland annat innehålla bestämmelser om med internationella minimistandarder i syfte att fastställa behörighet att utöva verksamhet i institut samt styrelse­ skillnader som kan ge upphov till tvivel om huruvida det former och tillsynsramen i samband med detta, t.ex. be­ råder lika villkor. stämmelser om verksamhetstillstånd, förvärv av kvalifice­ rade innehav, utövande av etableringsfriheten och frihe­ ten att tillhandahålla tjänster, vilka befogenheter de be­ (11) För att avlägsna handelshindren och snedvridningen av höriga myndigheterna har i hem- respektive värdmed­ konkurrensen beroende på skilda nationella regelverk, lemsstaten i detta avseende samt bestämmelser om start­ samt för att förhindra uppkomsten av framtida liknande kapital och tillsyn av institut. handelshinder och snedvriden konkurrens, är det därför

nödvändigt att anta en förordning som fastställer enhet­

liga regler som ska tillämpas i alla medlemsstater.

(12) Genom att utforma tillsynskrav i form av en förordning

skulle man säkerställa att kraven direkt kommer att bli (7) I denna förordning bör bland annat anges tillsynskrav för

direkt tillämpliga. Detta skulle också garantera lika för­ institut som direkt rör bank- och finanssektorns verk­

utsättningar då det förhindrar att olika nationella krav samhet och är till för att garantera finansiell stabilitet införs som ett resultat av införlivandet av ett direktiv. hos aktörerna på dessa marknader och en hög skydds­ Denna förordning skulle medföra att alla institut som nivå för investerare och insättare. Denna förordning syf­ enligt förordningen definieras som sådana följer samma tar till att på ett avgörande sätt bidra till en smidigt

regler i hela unionen, vilket även skulle stärka förtroendet fungerande inre marknad och bör därför grundas på be­ för institutens stabilitet, särskilt i kristider. En förordning stämmelserna i artikel 114 i EUF-fördraget, tolkade i skulle också göra regelverket enklare och minska kost­ enlighet med domstolens fasta rättspraxis. naderna för att efterleva detta, särskilt för institut som

bedriver gränsöverskridande verksamhet samt bidra till

att eliminera konkurrenssnedvridningar. Mot bakgrund

av särdragen i de nationella fastighetsmarknaderna som

kännetecknas av skillnader i ekonomisk utveckling och

specifika rättsliga olikheter mellan medlemsstater, regio­ (8) Även om man genom direktiven 2006/48/EG och ner eller lokala områden, bör de behöriga myndigheterna 2006/49/EG i viss utsträckning har harmoniserat med­ kunna fastslå högre riskvikter eller tillämpa strängare kri­ lemsstaternas tillsynsbestämmelser innehåller dessa ett terier på vissa områden, grundat på tidigare erfarenheter

av fallissemang och förväntad marknadsutveckling för ( 1 ) EUT L 177, 30.6.2006, s. 201. exponeringar som är säkrade genom panträtt i fast egen­ ( 2 ) Se sidan 338 i detta nummer av EUT. dom.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/3

(13) På de områden som inte omfattas av denna förordning, finnas en unionsmekanism som kan förhindra att natio­ till exempel dynamiska avsättningar, bestämmelser om nella åtgärder fullföljs om det finns mycket starka bevis nationella ordningar för säkerställda obligationer som för att relevanta villkor inte är uppfyllda. Även om en­ inte är relaterade till behandlingen av säkerställda obliga­ hetliga mikrotillsynsregler för institut fastställs genom tioner enligt de regler som fastställs i denna förordning denna förordning bibehåller medlemsstaterna sin ledande samt förvärv och innehav av andelar i både den finansi­ roll i fråga om makrotillsyn på grund av sin expertis och ella och den icke-finansiella sektorn för ändamål som sitt befintliga ansvar när det gäller finansiell stabilitet. I inte är relaterade till de tillsynskrav som anges i denna det särskilda fallet, eftersom ett beslut om att anta natio­ förordning, bör de behöriga myndigheterna eller med­ nella makrotillsynsåtgärder inbegriper vissa bedömningar lemsstaterna kunna få införa nationella bestämmelser, avseende risker som i sista hand kan påverka den makro­ under förutsättning att de är förenliga med denna för­ ekonomiska situationen, de offentliga finanserna och ordning. budgetläget i den berörda medlemsstaten, är det nödvän­

digt att rådet tilldelas befogenhet att, i enlighet med ar­

tikel 291 i EUF-fördaget på förslag av kommissionen,

avslå de nationella makrotillsynsåtgärder som föreslagits.

(14) De viktigaste rekommendationerna som förordas i de Larosière-rapporten och som senare har införts i unionen var inrättandet av ett enhetligt regelverk och en europeisk ram för makrotillsyn, varvid båda syftade till att i kom­ (17) När kommissionen har förelagt rådet ett förslag om att bination med varandra säkerställa finansiell stabilitet. Ge­ avslå nationella mikrotillsynsåtgärder bör rådet utan nom det enhetliga regelverket sörjer man för en solid och dröjsmål behandla det förslaget och fatta beslut om huru­ enhetlig rättslig ram som främjar den inre marknadens vida de nationella åtgärderna ska avslås eller inte. En funktion och förhindrar möjligheterna till regelarbitrage. omröstning kan genomföras i enlighet med rådets arbets­ På den inre marknaden för finansiella tjänster kan emel­ ordning ( 3 ) på begäran av en medlemsstat eller kommis­ lertid makrotillsynsriskerna skilja sig åt på flera olika sätt sionen. I enlighet med artikel 296 i EUF-fördraget bör med en rad nationella särdrag, vilket innebär att man kan rådet motivera sitt beslut avseende uppfyllandet av de urskilja variationer i exempelvis banksektorns struktur villkor för rådets ingripande som anges i denna förord­ och storlek i förhållande till ekonomin som helhet och ning. Med tanke på betydelsen av makrotillsynsrisker och kreditcykeln. systemrisker för finansmarknaden i den berörda medlem­

staten och följaktligen även behovet av ett snabbt ingri­

pande, är det viktigt att tidsfristen för ett sådant råds­

beslut fastställs till en månad. Om rådet, efter en grundlig

behandling av kommissionens förslag om att avslå den

föreslagna nationella åtgärden, kommer fram till att de (15) I denna förordning och direktiv 2013/36/EU har man

villkor för avslag av nationella åtgärder som fastställts i inlemmat flera verktyg för att förebygga och reducera

denna förordning inte har uppfyllts, bör det alltid ange makrotillsynsrisker och systemrisker, varigenom man sör­

sina skäl på ett klart och tydligt sätt. jer för flexibilitet och samtidigt säkerställer att använd­ ningen av dessa verktyg är underkastad lämplig kontroll så att de inte skadar den inre marknadens funktion men så att användningen av dessa verktyg är transparent och enhetlig.

(18) Fram till dess att likviditetskraven har harmoniserats un­

der 2015 och bruttosoliditeten har harmoniserats under

2018 bör medlemsstaterna kunna tillämpa dessa åtgärder

så som de finner lämpligt, vilket inbegriper åtgärder som (16) Utöver de buffertverktyg mot systemrisker som ingår i reducerar makrotillsynsrisker eller systemrisker i en viss direktiv 2013/36/EU, i fall där makrotillsynsrisker eller medlemsstat. systemrisker berör en medlemsstat, bör de behöriga eller utsedda myndigheterna i den berörda medlemsstaten ha möjlighet att möta dessa risker med vissa specifika na­ tionella makrotillsynsåtgärder när detta ses som mer ef­ fektivt för att hantera risken. Europeiska systemrisknämn­ den (ESRB), som inrättades genom Europaparlamentets (19) Det bör vara möjligt att tillämpa buffertar mot system­ och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 no­ risker eller individuella åtgärder som vidtas av medlems­ vember 2010 ( 1 ) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Eu­ staterna för att möta systemrisker rörande dessa med­ ropeiska bankmyndigheten) (EBA), som inrättades genom lemsstater, på banksektorn i allmänhet eller på en eller Europaparlamentets och rådets förordning (EU) flera delar inom sektorn, dvs. delar av institut som upp­ nr 1093/2010 av den 24 november 2010 ( 2 ) bör ha visar liknande riskprofiler i sin affärsverksamhet, eller på möjlighet att yttra sig om huruvida villkoren för sådana exponeringar mot en eller flera inhemska ekonomiska nationella makrotillsynsåtgärder är uppfyllda och det bör eller geografiska sektorer inom banksektorn.

( 1 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 1. ( 3 ) Rådets beslut 2009/937/EU av den 1 december 2009 om antagande ( 2 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12. av rådets arbetsordning (EUT L 325, 11.12.2009, s. 35).

Bilaga 1

L 176/4 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

(20) Om två eller fler av medlemsstaternas utsedda myndig­ tut. Omfattningen av sådana tillsynsarrangemang bör heter konstaterar att det förekommer samma föränd­ bland annat fastställas i direktiv 2013/36/EUeftersom ringar i intensiteten inom en systemrisk eller en makro­ de behöriga myndigheterna själva bör få besluta vilka tillsynsrisk och att detta utgör en risk för den finansiella arrangemang man vill införa. stabiliteten på nationell nivå i var och en av dessa med­ lemsstater och de utsedda myndigheterna anser att den bättre kan mötas med nationella åtgärder, kan medlems­ staterna lämna in en gemensam anmälan om detta till rådet, kommissionen, ESRB och EBA. Vid anmälan till (26) Denna förordning bör inte inverka på de behöriga myn­ rådet, kommissionen, ESRB och EBA bör medlemssta­ digheternas möjlighet att införa särskilda krav i enlighet terna lägga fram relevanta belägg, inbegripet en motive­ med den tillsyns- och utvärderingsprocess som fastställs i ring av den gemensamma anmälan. direktiv 2013/36/EU, som bör vara särskilt anpassade till

institut specifika riskprofil.

(21) Kommissionen bör dessutom bemyndigas att anta en delegerad akt om en tillfällig höjning av kapitalbaskrav­ (27) Förordning (EU) nr 1093/2010 syftar till att förbättra nivån, krav för stora exponeringar och för offentliggöran­ kvaliteten och enhetligheten i den nationella tillsynen de. Sådana bestämmelser bör tillämpas under ett år om och stärka kontrollen av gränsöverskridande företags­ inte Europaparlamentet eller rådet inom två månader har grupper. invänt mot den delegerade akten. Kommissionen bör ange skälen för tillämpningen av ett sådant förfarande. Kommissionen bör endast bemyndigas att införa striktare tillsynskrav för exponeringar som uppkommer genom marknadsutvecklingen inom unionen eller utanför unio­ (28) Med hänsyn till utökningen av uppgifter för EBA enligt nen och som påverkar alla medlemsstater. denna förordning och direktiv 2013/36/EU, bör Europa­

parlamentet, rådet och kommissionen se till att tillräck­

liga personalresurser och finansiella medel ställs till för­

fogande.

(22) Det är motiverat att se över makrotillsynsreglerna för att kommissionen bland annat ska kunna bedöma om verk­ tygen för makrotillsyn i denna förordning eller i direktiv 2013/36/EU är verksamma, effektiva och genomblickba­ (29) Enligt förordning (EU) nr 1093/2010 ska EBA vara verk­ ra, om man bör föreslå nya instrument, om täckningen sam inom tillämpningsområdet för direktiv 2006/48/EG och de tänkbara graderna av överlappning av verktygen och direktiv 2006/49/EG. EBA ska också agera inom för makrotillsyn mot liknande risker i denna förordning verksamhetsområdet institut när det gäller frågor som eller i direktiv 2013/36/EU är lämpliga och hur interna­ inte direkt omfattas av dessa direktiv, förutsatt att det tionellt överenskomna standarder för systemviktiga insti­ krävs sådana åtgärder för att säkerställa att dessa direktiv tut samspelar meddenna förordning eller i direktiv tillämpas på ett ändamålsenligt och enhetligt sätt. Denna 2013/36/EU. förordning ska ta hänsyn till EBA:s roll och funktion och

underlätta EBA:s utövande av sina befogenheter enligt

förordning (EU) nr 1093/2010.

(23) Om medlemsstaterna antar allmänna riktlinjer, i synner­ het på områden där man inväntar kommissionens anta­ gande av förslag till tekniska standarder, bör dessa riktlin­ (30) Efter observationsperioden och det fullständiga genom­ jer varken stå i motsättning till unionsrätten eller under­ förandet av likviditetstäckningskravet i denna förordning minera dess tillämpning. bör kommissionen bedöma huruvida beviljande av initia­

tivrätt till EBA för att intervenera med bindande medling

vad beträffar uppnående av gemensamma beslut från de

behöriga myndigheterna i enlighet med artiklarna 20 och

21 i denna förordning skulle underlätta det faktiska bil­ (24) Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att i dandet av och den faktiska verksamheten inom enskilda förekommande fall införa motsvarande krav på företag likviditetsundergrupper samt fastställande av huruvida som inte omfattas av förordningens tillämpningsområde. kriterierna för en särskild behandling inom en grupp

för gränsöverskridande institut är uppfyllda. Därför bör

kommissionen vid den tidpunkten som ett inslag i en av

de återkommande rapporterna om EBA:s verksamhet en­

ligt artikel 81 i förordning (EU) nr 1093/2010 särskilt (25) De allmänna tillsynskrav som fastställs i denna förord­ undersöka behovet av att bevilja EBA sådana befogenhe­ ning kompletteras av individuella arrangemang som fast­ ter och ta med resultatet av denna undersökning i sin ställs av de behöriga myndigheterna på grundval av re­ rapport, som i tillämpliga fall bör åtföljas av lämpliga sultaten från den fortlöpande tillsynen av enskilda insti­ förslag.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/5

(31) I de Larosière-rapporten angavs det att mikrotillsyn inte (37) För att säkerställa att institut inom en grupp är tillräckligt kan garantera finansiell stabilitet på ett effektivt sätt om solventa är det väsentligt att kapitalkraven tillämpas ut­ inte utvecklingen på makronivå beaktas, medan makro­ ifrån gruppens konsoliderade situation. För att vidare sä­ tillsyn inte är meningsfull om den inte på något sätt kan kerställa att kapitalbasen är lämpligt fördelad inom grup­ påverka tillsynen på mikronivå. Ett nära samarbete mel­ pen och, om så krävs, kan utnyttjas för att skydda spar­ lan EBA och ESRB är en grundförutsättning för att ESRB medel bör kapitalkraven tillämpas på de enskilda institu­ till fullo ska kunna fungera och dess varningar och re­ ten inom en grupp, såvida inte detta mål kan uppnås kommendationer följas upp på ett effektivt sätt. I synner­ effektivt på annat sätt. het bör EBA ha möjlighet att till ESRB överlämna all relevant information som samlats in av de behöriga myn­ digheterna i enlighet med rapporteringsskyldigheterna i denna förordning.

(38) De minoritetsintressen från förmedlande finansiella hol­

dingföretag som omfattas av kraven i denna förordning

på delgruppsnivå får också, inom tillämpliga gränser vara

medräkningsbara i gruppens kärnprimärkapital på grupp­ (32) Med tanke på den senaste finansiella krisens förödande nivå eftersom ett förmedlande finansiellt holdingföretags effekter är förordningens övergripande mål att upp­ kärnprimärkapital hänförbart till minoritetsintressen och muntra ekonomiskt nyttig bankverksamhet som tjänar den del av samma kapital som är hänförbar till moder­ allmänintresset och avskräcka från ohållbar finansiell spe­ företaget båda pari passu stöder sina dotterföretags för­ kulation utan verkligt mervärde. Detta förutsätter en luster, om sådana uppkommer. övergripande reform av det sätt på vilket besparingar används till produktiva investeringar. För att garantera en hållbar och diversifierad bankmiljö i unionen bör de behöriga myndigheterna ha befogenhet att införa högre kapitalkrav för systemviktiga institut som på grund av sin

(39) De närmare redovisningsmetoder som ska användas vid affärsverksamhet skulle kunna utgöra ett hot mot den beräkning av kapitalbasen och vid bedömningen av dess globala ekonomin. tillräcklighet med hänsyn till ett instituts riskexponering

och av koncentrationen av exponeringar bör stå i över­

ensstämmelse med bestämmelserna i rådets direktiv

86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut

och sammanställd redovisning för banker och andra fi­

nansiella institut ( 1 ), som i vissa avseenden anpassar be­ (33) Det behövs enhetliga finansiella krav på institut som

stämmelserna i rådets sjunde direktiv 83/349/EEG av den innehar kontanter eller värdepapper som tillhör deras

13 juni 1983 om sammanställd redovisning ( 2 ) eller Eu­ kunder för att se till att spararna ges likvärdigt skydd

ropaparlamentets och rådets förordning (EG) och för att skapa rättvisa konkurrensvillkor mellan jäm­

nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av förbara grupper av institut.

internationella redovisningsstandarder ( 3 ), beroende på

vilken av dessa rättsakter som reglerar institutens redovis­

ning enligt nationell lagstiftning.

(34) Eftersom institut konkurrerar direkt på den inre mark­ naden bör kraven på övervakning vara likvärdiga i hela unionen, med beaktande av institutens olika riskprofiler. (40) För att lämplig solvens ska kunna säkerställas är det

viktigt att fastställa kapitalkrav där tillgångar och poster

utanför balansräkningen vägs efter graden av risk.

(35) Närhelst det inom ramen för tillsyn är nödvändigt att fastställa den konsoliderade kapitalbasen för en företags­ grupp bestående av institut, bör beräkningen utföras i (41) Den 26 juni 2004 antog Baselkommittén för banktillsyn enlighet med denna förordning. ett ramavtal om internationell konvergens avseende ka­

pitalmätning och kapitalstandarder (Basel II-regelverket).

De bestämmelser i direktiv 2006/48/EG och direktiv

2006/49/EG som införlivas i denna förordning motsvarar

bestämmelserna i Basel II-regelverket. I och med att de

kompletterande delarna i Basel III-regelverket också inför­ (36) Enligt denna förordning tillämpas kapitalbaskraven på livas, kommer denna förordning att motsvara bestämmel­ individuell nivå och på gruppnivå om inte de behöriga serna i Basel II- och Basel III-regelverken. myndigheterna finner det lämpligt att inte tillämpa tillsyn på individuell nivå. Enskild, gruppbaserad och gränsöver­ ( 1 ) EGT L 372, 31.12.1986, s. 1. skridande gruppbaserad tillsyn är värdefulla instrument ( 2 ) EGT L 193, 18.7.1983, s. 1. för att utöva kontroll över institut. ( 3 ) EGT L 243, 11.9.2002, s. 1.

Bilaga 1

L 176/6 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

(42) Det är nödvändigt att ta hänsyn till de skillnader som utnyttja den kapitallättnad som följer av stödfaktorns till­ finns mellan institut i unionen genom att erbjuda alter­ lämpning uteslutande för att kunna tillhandahålla ett till­ nativa metoder för beräkning av kapitalkrav för kredit­ räckligt kreditflöde till små och mellanstora företag som risker med olika nivåer av riskkänslighet och varierande är etablerade inom unionen. Behöriga myndigheter bör komplexitetsgrad. Användningen av extern kreditvär­ regelbundet övervaka kreditinstitutens totala antal expo­ dering och av institutens egna estimat av enskilda kredit­ neringar mot små och medelstora företag och den totala riskparametrar ökar väsentligt kreditriskbestämmelsernas mängden kapitalavdrag. riskkänslighet och sundhet i stabilitetsavseende. Institut bör uppmuntras till att övergå till mer riskkänsliga me­ toder. I samband med upprättande av de estimat som behövs för att tillämpa kreditriskmetoderna i denna för­ (45) I linje med Baselkommittén för banktillsyns beslut och ordning bör instituten förstärka sina metoder för mät­ med stöd av GHOS den 10 januari 2011, ska samtliga ning och hantering av kreditrisker för att göra sådana primärkapitaltillskott och supplementärkapitaltillskott i metoder tillgängliga för fastställande av föreskrivna ka­ ett institut kunna skrivas ner fullständigt och permanent pitalbaskrav som återspeglar arten och omfattningen av eller helt omvandlas till kärnprimärkapital vid den tid­ enskilda instituts metoder samt deras komplexitet. Data­ punkt då institutet inte längre är livskraftigt. Lagstiftning behandling i samband med tillkomst och hantering av som är nödvändig för att säkerställa att kapitalbasinstru­ exponeringar mot kunder bör i detta sammanhang anses ment omfattas av mekanismen för absorbering av ytter­ omfatta utveckling och validering av system för hantering ligare förluster bör införlivas i unionsrätten som en del och mätning av kreditrisker. Detta ligger inte bara i in­ av de krav som avser återhämtning och rekonstruktion stitutens legitima intressen utan avspeglar också syftet av institut. Om den unionsrätt som styr kravet på att med denna förordning, nämligen att utnyttja bättre me­ kapitalinstrument fullständigt och permanent bör kunna toder för mätning och hantering av kreditrisker och skrivas ner till noll eller omvandlas till kärnprimärkapital­ också utnyttja dem för föreskrivna kapitalbaskrav. Oaktat tillskott om ett institut inte längre anses livskraftigt ännu ovan sagda kräver mer riskkänsliga metoder avsevärd inte har antagits den 31 december 2015 bör kommis­ sakkunskap och betydande resurser samt statistik av sionen se över och rapportera om frågan huruvida en god kvalitet och tillräcklig omfattning. Instituten bör där­ sådan bestämmelse bör införas i denna förordning och, för uppfylla höga normer innan de tillämpar sådana me­ mot bakgrund av den översynen, lägga fram lämpliga toder för föreskrivna kapitalbaskrav. Mot bakgrund av det lagstiftningsförslag. pågående arbetet med att säkerställa lämpliga säkerhets­ mekanismer i interna modeller, bör kommissionen ut­ arbeta en rapport om möjligheten att utvidga Basel Igolvet och, om så krävs, tillsammans med ett lagstift­ (46) Bestämmelserna i denna förordning står i överensstäm­ ningsförslag. melse med proportionalitetsprincipen och tar särskilt

hänsyn till mångfalden av olika institut när det gäller

verksamhetens storlek och omfattning samt verksamhets­

område. Överensstämmelsen med proportionalitetsprinci­ (43) Kapitalkraven bör stå i proportion till de risker som ska pen innebär också att enklast möjliga kreditvärderings­

förfarande, även inom ramen för intern riskklassificering täckas. Särskilt bör den minskning av risknivåer som

("internmetoden"), erkänns för exponeringar mot hushåll. beror på innehav av ett stort antal exponeringar som

Medlemsstaterna bör se till att kraven i denna förordning var för sig är relativt små återspeglas i kapitalkraven.

tillämpas på ett sätt som står i proportion till arten och

omfattningen av de risker som är förenade med ett in­

stituts affärsmodell och verksamhet samt komplexiteten i

dessa risker. Kommissionen bör se till att delegerade ak­ (44) Små och medelstora företag utgör en av pelarna i unio­ ter och genomförandeakter, tekniska standarder för till­ nens ekonomi sett till deras grundläggande betydelse när syn och tekniska standarder för genomförande är för­ det gäller att skapa ekonomisk tillväxt och erbjuda sys­ enliga med proportionalitetsprincipen, för att garantera selsättning. Återhämtningen och den framtida tillväxten i att förordningen tillämpas på ett proportionerligt sätt. unionens ekonomi beror i stor utsträckning på tillgäng­ EBA bör därför se till att alla tekniska standarder för ligheten till kapital och finansiering för små och medels­ tillsyn och genomförande utformas på ett sådant sätt tora företag som är etablerade inom unionen för att att proportionalitetsprincipen beaktas och upprätthålls. dessa ska kunna genomföra nödvändiga investeringar för att tillägna sig ny teknik och utrustning som kan stärka deras konkurrenskraft. Den begränsade mängden alternativa finansieringskällor har gjort små och medels­ (47) De behöriga myndigheterna bör i tillräcklig grad upp­ tora företag som är etablerade inom unionen än mer märksamma fall där de misstänker att information be­ känsliga för bankkrisens effekter. Därför är det viktigt traktats som företagsintern eller konfidentiell i syfte att att fylla det existerande likviditetsgapet för små och me­ undvika offentliggörande av sådan information. Trots att delstora företag och säkerställa ett tillräckligt flöde av ett institut får välja att inte offentliggöra information bankkrediter till dessa företag under nuvarande förhållan­ eftersom informationen betraktas som företagsintern eller den. Kapitalkraven för exponering mot små och medels­ konfidentiell innebär det faktum att informationen be­ tora företag bör minskas genom tillämpning av en stöd­ traktas som företagsintern eller konfidentiell inte att an­ faktor motsvarande 0,7619 för att kreditinstituten ska svarsskyldigheten bör upphöra om det skulle visa sig att kunna öka utlåningen till små och medelstora företag. det uteblivna offentliggörandet har haft en betydande För att uppnå detta mål bör kreditinstituten faktiskt inverkan.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/7

(48) Denna förordnings "utvecklingsbara karaktär" gör det godkännande av tekniker för riskreducering. I detta sam­ möjligt för institut att välja mellan tre metoder för kredit­ manhang bör särskild uppmärksamhet ägnas möjligheten risker med varierande komplexitet. För att i synnerhet att beakta försäkring inom ramen för de enkla metoderna små institut ska kunna välja den riskkänsligare internme­ för att beräkna kapitalkrav för operativa risker. toden bör de relevanta bestämmelserna tolkas så att ex­ poneringsklasserna innefattar alla exponeringar som di­ rekt eller indirekt likställs med dem i denna förordning. Som allmän regel gäller att de behöriga myndigheterna (53) Övervakning och kontroll av ett instituts exponeringar inte bör göra någon åtskillnad mellan de tre metoderna bör ingå som en integrerad del av tillsynen över institu­ när det gäller tillsynsprocessen, dvs. institut som utnyttjar

tet. Därför kan en alltför stor koncentration av expone­ schablonmetoden ska inte bli föremål för strängare tillsyn ringar mot en enskild kund eller grupp av kunder med enbart av den anledningen. inbördes anknytning medföra en oacceptabelt hög för­

lustrisk. Denna situation kan anses äventyra ett instituts

solvens.

(49) Tekniker för kreditriskreducering bör erkännas i ökad utsträckning och omfattas av ett regelverk som säkerstäl­ ler att solvensen inte undergrävs av att åtgärder felaktigt

(54) När man fastställer förekomsten av en grupp av kunder erkänns som riskreducerande. I möjligaste mån bör sä­ med inbördes anknytning och därmed exponeringar som kerheter som normalt används av banker i de olika med­ utgör en gemensam risk, är det även viktigt att ta hänsyn lemsstaterna för att minska kreditrisken erkännas enligt till risker som uppkommer genom en gemensam källa till schablonmetoden och även enligt de andra metoderna.

viktig finansiering som tillhandahålls av institutet självt,

dess finansiella grupp eller parter med inbördes anknyt­

ningar.

(50) För att säkerställa att kapitalkraven för institut i tillräcklig utsträckning beaktar risker och riskreducering i samband med institutens verksamheter och investeringar inom vär­ (55) Även om det är önskvärt att basera beräkningen av ex­ depapperisering är det nödvändigt att införa bestämmel­ poneringsbeloppet på det värde som anges för att be­ ser om en riskkänslig och stabilitetsmässigt sund behand­

stämma kapitalbaskraven, är det lämpligt att anta regler ling av sådana verksamheter och investeringar. I detta för övervakning av stora exponeringar utan att tillämpa syfte krävs det en tydlig och övergripande definition av riskvikter eller risknivåer. De metoder för kreditriskredu­ värdepapperisering som omfattar varje transaktion eller cering som tillämpas i solvenssystemet har dessutom ut­ program varigenom den kreditrisk som är förenad med

formats utifrån antagandet att kreditrisken är väl diversi­ en exponering eller en grupp exponeringar delas upp i fierad. När det gäller stora exponeringar i samband med trancher. En exponering som skapar en direkt betalnings­ koncentration till ett enda namn är kreditrisken inte väl skyldighet för en transaktion eller ett program som an­ diversifierad. Effekterna av sådana tekniker bör därför vänds för att finansiera eller förvalta materiella tillgångar omfattas av tillsynsregler. Det är därför nödvändigt att bör inte betraktas som en exponering mot en värdepap­ se till att man får en effektiv återvinning av kreditrisk­ perisering, även om transaktionen eller programmet har skyddet vid stora exponeringar. betalningsskyldigheter av varierande senioritet.

(56) Eftersom en förlust som uppkommer på grund av en (51) Utöver tillsyn för att garantera finansiell stabilitet behövs exponering mot ett institut kan vara lika allvarlig som mekanismer för att stärka och utveckla en effektiv tillsyn

en förlust på grund av någon annan exponering, bör och förebygga potentiella bubblor för att säkra en opti­ sådana exponeringar behandlas och rapporteras på mal kapitalallokering mot bakgrund av de makroekono­ samma sätt som vilka andra exponeringar som helst. miska utmaningarna och målen, i synnerhet med tanke En alternativ kvantitativ begränsning har införts för att på långsiktiga investeringar i den reella ekonomin. mildra den oproportionerliga inverkan som ett sådant

förfaringssätt har på mindre institut. Dessutom undantas

mycket kortfristiga exponeringar avseende penningöver­

föring, inbegripet utförande av betalningstjänster, clea­ (52) Operativa risker är en betydande kategori av risker som ring, avveckling och förvaringstjänster för kunder, så att institut ställs inför och som måste täckas av kapitalbasen. finansmarknaderna och deras infrastruktur ska kunna Det är nödvändigt att ta hänsyn till de skillnader som fungera smidigare. Dessa tjänster omfattar till exempel finns mellan olika institut i unionen genom att erbjuda clearing och avveckling av kontanttransaktioner samt an­ alternativa metoder för beräkning av kapitalkrav för ope­ nan verksamhet för att underlätta avveckling. De relate­ rativa risker med olika nivåer av riskkänslighet och va­ rade exponeringarna inbegriper exponeringar som ett rierande komplexitetsgrad. Institut bör ges lämpliga inci­ kreditinstitut eventuellt inte kan förutse och därför inte tament för att övergå till mer riskkänsliga metoder. Mot till fullo kontrollera, bland annat saldon på interbank­ bakgrund av att teknikerna för mätning och hantering av konton till följd av kundbetalningar, inbegripet kredite­ operativa risker är under utveckling bör bestämmelserna rade och debiterade avgifter och räntor, och andra betal­ fortlöpande ses över och uppdateras när så är lämpligt, ningar för kundservice, samt ställda eller erhållna säker­ inbegripet i fråga om kraven på olika affärsområden och heter.

Bilaga 1

L 176/8 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

(57) Det är viktigt att intressena hos de företag som omfor­ bör handhas på ett helt självständigt sätt i enlighet med mar lån till överlåtbara värdepapper och andra finansiella principerna om sund förvaltning, utan hänsyn till några instrument (originatorer eller medverkande institut) och andra omständigheter. Detta är särskilt viktigt vid stora de företag som investerar i dessa värdepapper eller in­ exponeringar och i fall som inte enbart rör administra­ strument (investerare) sammanfaller. För att uppnå detta tion eller vanliga transaktioner inom gruppen. De behö­ bör originatorn eller det medverkande institutet behålla riga myndigheterna bör fästa särskild uppmärksamhet vid en väsentlig intresseandel i de underliggande tillgångarna. sådana exponeringar inom en grupp. Sådana standarder Det är därför viktigt för originatorerna eller de medver­ behöver dock inte tillämpas, om moderföretaget är ett kande instituten att bibehålla en exponering mot risken finansiellt holdingföretag eller ett kreditinstitut eller om för lånen i fråga. Mer generellt bör värdepapperiserings­ övriga dotterföretag är antingen kreditinstitut eller finan­ transaktioner inte struktureras så att en tillämpning av siella institut eller anknutna företag, under förutsättning bibehållandekraven undviks, särskilt genom avgifter eller att samtliga dessa företag omfattas av tillsynen av kredit­ premier eller båda. Ett sådant bibehållande av riskexpo­ institutet på gruppnivå. neringen bör tillämpas i alla situationer där den ekono­ miska substansen i en värdepapperisering kan tillämpas, oavsett vilka rättsliga strukturer eller instrument som an­ vänds för att uppnå denna ekonomiska substans. Särskilt i de fall kreditrisken överförs genom värdepapperisering bör investerare fatta sina beslut först efter att ha gjort en (61) Med tanke på att bestämmelserna om kapitalkrav är risk­ noggrann genomgång, för vilken de behöver adekvat in­ känsliga, är det önskvärt att fortlöpande kontrollera om formation om värdepapperiseringarna. de har väsentliga effekter på konjunkturcykeln. Kommis­

sionen bör med beaktande av Europeiska centralbankens

(ECB) synpunkter rapportera om dessa aspekter till Eu­

ropaparlamentet och rådet.

(58) I denna förordning föreskrivs också att behållningskravet inte ska tillämpas mer än en gång. För en given vär­ depapperisering räcker det att antingen originatorn, det medverkande institutet eller den ursprunglige långivaren omfattas av kravet. Om värdepapperiseringstransaktioner (62) Kapitalkraven för råvaruhandlare, inbegripet handlare inbegriper andra värdepapperiseringar som underliggande som i dag är undantagna från kraven i Europaparlamen­ exponeringar, bör på motsvarande sätt behållningskravet tets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april endast tillämpas på den värdepapperisering som omfattas 2004 om marknader för finansiella instrument ( 1 ), bör av investeringen. Förvärvade fordringar bör inte omfattas ses över. av behållningskravet, om de hänför sig till företagsverk­ samhet där de överlåts eller säljs till diskonterat värde för att finansiera sådan verksamhet. De behöriga myndighe­ terna bör tillämpa riskvikten avseende bristande efterlev­ nad av kraven på tillbörlig aktsamhet och riskhanterings­ skyldigheter i samband med värdepapperiseringar vid (63) Liberaliseringen av marknaderna för gas och elektricitet större överträdelser av riktlinjer och förfaranden som är är ett i både ekonomiskt och politiskt avseende viktigt relevanta för analysen av de underliggande riskerna. mål för unionen. Med tanke på detta bör de kapitalkrav Kommissionen bör också studera huruvida undvikandet och andra tillsynsregler som tillämpas på företag som är av en upprepad tillämpning av behållningskravet skulle verksamma på dessa marknader vara proportionerliga kunna leda till praxis för att undgå detta krav och huru­ och inte i onödan göra det svårare att uppnå liberalise­ vida värdepapperiseringsregler tillämpas på ett effektivt ring. Detta mål bör man särskilt ha i åtanke vid över­ sätt av de behöriga myndigheterna. syner av denna förordning.

(59) Tillbörlig aktsamhet bör tillämpas för korrekt bedömning av de risker som hänför sig till värdepapperiseringsexpo­ (64) Institut som placerar i återvärdepapperiseringar bör utöva neringar både inom och utanför handelslagret. Dessutom tillbörlig aktsamhet även beträffande underliggande vär­ bör kraven på tillbörlig aktsamhet vara proportionerliga. depapperiseringar och exponeringar som inte är vär­ Förfaranden för tillbörlig aktsamhet bör bidra till att depapperiseringar vilka är underliggande instrument för bygga upp ett större förtroende mellan originatorer, med­ de förra. Institut bör bedöma om exponeringar i sam­ verkande institut och investerare. Det är därför önskvärt band med program för tillgångsbaserade certifikat utgör att relevanta uppgifter om förfaranden för tillbörlig akt­ återvärdepapperiseringsexponeringar, inbegripet expone­ samhet redovisas korrekt. ringar i samband med program genom vilka man för­

värvar högt rangordnade trancher av separata grupper av

hela lån, där inget av dessa lån, är en värdepapperise­

ringsexponering eller återvärdepapperiseringsexponering

och där förstaförlustskyddet för varje investering tillhan­ (60) När ett institut exponerar sig mot sitt moderföretag eller dahålls av säljaren av lånen. I den sistnämnda situationen mot andra dotterföretag till moderföretaget, är särskild försiktighet påkallad. Sådana exponeringar för institut ( 1 ) EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/9

bör i allmänhet en gruppspecifik likviditetsfacilitet inte (69) Om det i en extern kreditvärdering av en värdepapperi­ betraktas som en återvärdepapperiseringsexponering, ef­ seringsposition tas hänsyn till effekten av ett kreditskydd tersom den utgör en tranch i en enskild tillgångsgrupp som det investerande institutet självt tillhandahåller, bör (dvs. den tillämpliga gruppen av hela lån) som inte in­ institutet inte få utnyttja den lägre riskvikt som följer av nehåller några värdepapperiseringsexponeringar. Däremot detta skydd. Värdepapperiseringspositionen bör inte dras skulle en kreditförstärkning för hela programmet som av från kapitalet, om det finns andra sätt att fastställa en endast täcker en del av förlusterna utöver det av säljaren riskvikt som överensstämmer med den faktiska risk som tillhandahållna skyddet i de olika grupperna i allmänhet är förenad med positionen utan att det kreditskyddet utgöra en uppdelning på trancher av risken när det gäller beaktas. en grupp av flera tillgångar som innehåller minst en värdepapperiseringsexponering och skulle därför vara en återvärdepapperiseringsexponering. Om ett sådant pro­ gram emellertid helt finansierar sig självt med en enda kategori företagscertifikat och om antingen kreditförs­ tärkningen för hela programmet inte är en återvärdepap­ (70) Med tanke på de dåliga resultat som interna modeller perisering eller företagscertifikatet till fullo stöds av det nyligen uppvisat vad gäller beräkning av kapitalkrav för medverkande institutet, vilket gör att investeraren i före­ marknadsrisker, bör standarderna skärpas. Framför allt tagscertifikatet blir reellt exponerad för det medverkande bör förmågan att fånga upp risk kompletteras i fråga företagets fallissemangsrisk i stället för de underliggande om kreditrisker i handelslagret. Dessutom bör det i be­ grupperna eller de underliggande tillgångarna, bör emel­ räkningen av kapitalkraven även ingå en komponent som lertid detta företagscertifikat i allmänhet inte betraktas täcker stressituationer för att skärpa kapitalkraven med som en återvärdepapperiseringsexponering. tanke på försämrade marknadsförhållanden och för att

minska risken för konjunkturförstärkande effekter. Insti­

tut bör också genomföra omvända stresstester för att

utröna vilka scenarier som skulle kunna hota deras livs­

kraft, såvida de inte kan visa att ett sådant test är onö­

digt. Mot bakgrund av de särskilda svårigheter som nyli­ (65) Bestämmelserna om försiktig värdering av handelslagret

gen framkommit när det gäller att behandla värdepappe­ bör tillämpas på alla instrument som tas upp till verkligt

riseringspositioner med metoder som bygger på interna värde, såväl i handelslagret som i övrig verksamhet, för

modeller, bör erkännandet av institutens modeller för institut. Det bör klargöras att skillnaden i absolut värde

värdepapperiseringsrisker för att beräkna kapitalkrav i bör dras från av kapitalbasen, om en försiktig värdering

handelslagret begränsas och ett standardiserat kapitalkrav skulle leda till redovisning av ett lägre värde än vad som

gälla för dessa värdepapperiseringar, om inte annat före­ faktiskt bokförts.

skrivs.

(66) Institut bör kunna välja att antingen tillämpa ett kapital­ krav på eller att från kärnprimärkapital dra av sådana (71) I denna förordning fastställs begränsade undantag för viss värdepapperiseringspositioner som enligt denna förord­ korrelationshandel där ett institut av sin tillsynsmyndig­ ning ges en riskvikt på 1 250 %, oberoende av om po­ het kan tillåtas beräkna ett samlat riskkapitalkrav med sitionerna ligger i eller utanför handelslagret. beaktande av strikta krav. I sådana fall bör institutet

åläggas att för denna handel åsätta ett kapitalkrav som

är lika med det högre av det kapitalkrav som beräknats

enligt denna internt utvecklade metod och 8 % av ka­

pitalkravet för den specifika risken enligt schablonmeto­

den. Institutet bör inte ha skyldighet att låta dessa expo­ (67) Originatorer eller medverkande institut bör inte kunna

neringar omfattas av kapitalkravet vid ytterligare risk kringgå förbudet mot implicit stöd genom att utnyttja

men de bör tas med i både VaR-värden (value-at-risk) sina handelslager för sådant stöd.

och stressjusterade VaR-värden.

(68) Utan att det påverkar de offentliggöranden som uttryck­ ligen krävs genom denna förordning bör syftet med in­ (72) Med tanke på arten och omfattningen av de oväntade formationskraven vara att ge marknadsaktörerna korrekt förluster som drabbade institut under den finansiella och fullständig information om de enskilda institutens och ekonomiska krisen, är det nödvändigt att ytterligare riskprofiler. Det bör därför kunna krävas att institut of­ förbättra kvalitet och harmonisering av den kapitalbas fentliggör ytterligare information som inte uttryckligen som krävs av institut. Detta bör innefatta införande av nämns i denna förordning, om ett sådant offentliggö­ en ny definition av de viktigaste delarna av det kapital rande behövs för att uppfylla nämnda syfte. De behöriga som finns tillgängligt för täckning av oväntade förluster myndigheterna bör samtidigt i tillräcklig grad uppmärk­ när dessa inträffar, utveckling av definitionen av hybrid­ samma fall där de misstänker att information betraktas kapital och enhetliga försiktighetsjusteringar av kapitalba­ som företagsintern eller konfidentiell av ett institut i syfte sen. Det är också nödvändigt att höja nivån på kapital­ att undvika offentliggörande av sådan information basen betydligt, med nya kapitalrelationer inriktade på de

Bilaga 1

L 176/10 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

viktigaste delarna av kapitalbasen som finns tillgängliga underlåtit att uppfylla en skyldighet enligt fördragen, har för att täcka förluster när de uppkommer. Det förväntas befogenhet att föra ärendet vidare till Europeiska unio­ att institut vilkas aktier är upptagna till handel på en nens domstol. reglerad marknad uppfyller kapitalkraven för de viktigaste delarna av kapitalet endast med sådana aktier som upp­ fyller en rad strikta kriterier för kärnkapitalinstrument och institutets redovisade reserver. För att i tillräcklig (75) Denna förordning bör inte påverka de behöriga myndig­ utsträckning ta hänsyn till de olika rättsliga former enligt heternas möjlighet att bibehålla processer för förhands­ vilka institut i unionen är verksamma bör de strikta kri­ godkännande av avtal som reglerar primärkapitaltillskott terierna för kärnkapitalinstrument garantera att kärnka­

och supplementärkapital. I dessa fall bör sådana kapital­ pitalinstrument för institut vilkas aktier inte är upptagna instrument endast tas med bland institutets övriga pri­ till handel på en reglerad marknad är av högsta kvalitet. märkapital för kapitaltäckningsändamål eller supplemen­ Detta bör inte hindra institut från att, för aktier som har tärkapital när de med framgång gått igenom dessa pro­ differentierad rösträtt eller saknar rösträtt, betala en ut­

cesser för godkännande. delning som är flera gånger större än den som betalas för aktier som har relativt sett större rösträtt, förutsatt att de strikta kriterierna för kärnprimärkapitaltillskott uppfylls oberoende av rösträtten, inklusive de kriterier som rör betalningsflexibilitet, och förutsatt att, om utdelning be­ (76) För att stärka marknadsdisciplinen och öka den finansi­ talas, den ska betalas på alla aktier som givits ut av det ella stabiliteten måste mer detaljerade krav på upplys­ berörda institutet. ningar om det lagstadgade kapitalets form och art samt

om försiktighetsjusteringar införas, för att säkerställa att

investerare och insättare får tillräcklig information om

institutens solvens. (73) Handelsfinansieringsexponeringar är sinsemellan olika i sitt slag, men har bland annat det gemensamt att de är av lågt värde, har kort löptid och har en identifierbar finansieringskälla för återbetalning. De är baserade på (77) De behöriga myndigheterna måste dessutom ha känned­ varu- och tjänsterörelser som stöder den reella ekonomin om, minst i form av en sammanfattning, om institutens och i de flesta fall hjälper små företag i deras dagliga repor, värdepapperslån och alla former av panträttsarran­ behov, och därigenom skapar ekonomisk tillväxt och

gemang. Sådan information bör meddelas de behöriga arbetstillfällen. In- och utflöden matchar för det mesta myndigheterna. För att förstärka marknadsdisciplinen varandra, och därför är likviditetsrisken begränsad. bör det finnas mer detaljerade krav på upplysningar

om repor och säkrad finansiering.

(74) Det är lämpligt att EBA upprätthåller en uppdaterad för­ teckning över de olika former av kapitainstrument som i varje medlemsstat räknas som kärnprimärkapitaltillskott. (78) Den nya definitionen av kapital och lagstadgade kapital­ EBA bör från denna förteckning avföra icke-statliga stöd­ krav bör införas på ett sätt som tar hänsyn till att det instrument utgivna efter ikraftträdandet av denna förord­ finns olika startpunkter och förhållanden i olika länder ning som inte uppfyller de kriterier som anges i denna och att de initiala olikheterna kommer att minska under förordning och offentliggöra sådant avförande. Om in­ övergångsperioden. För att säkra lämplig kontinuitet i strument som av EBA har avförts från förteckningen kapitalbasens nivå kommer de instrument som gavs ut åtnjuter fortsatt erkännande också efter EBA:s offentlig­ inom ramen för en återkapitaliseringsåtgärd enligt reg­ görande, bör EBA till fullo utöva sina befogenheter, sär­ lerna om statligt stöd, före den dag då denna förordning skilt de som tilldelats EBA genom artikel 17 i förordning började tillämpas, att bibehållas under hela övergångs­ (EU) nr 1093/2010 om överträdelser av unionsrätten. perioden. Utnyttjandet av statligt stöd bör undvikas så Det bör erinras om att en trestegsmekanism tillämpas långt det är möjligt i framtiden. I den utsträckning som för en reaktion som står i proportion till allvaret i fall statligt stöd visar sig vara nödvändigt i vissa situationer av felaktig eller otillräcklig tillämpning av unionsrätten, bör denna förordning tillhandahålla en ram för hante­ genom vilken EBA, som ett första steg, har befogenhet ringen av sådana situationer. Framför allt bör det i denna att göra utredningar om det påstås att nationella myn­ förordning anges hur kapitalbasinstrument som givits ut digheter i utövandet av tillsyn tillämpat skyldigheter en­ inom ramen för en rekapitaliseringsåtgärd enligt reglerna ligt unionsrätten felaktigt eller ofullständigt, och därefter om statligt stöd bör hanteras. Möjligheten för institut att utfärda en rekommendation. Som ett andra steg, om den dra nytta av sådan behandling bör vara föremål för behöriga nationella myndigheten inte följer rekommen­ strikta villkor. I den mån sådan behandling ger möjlighet dationen, har kommissionen befogenhet att avge ett for­ till avvikelser från de nya kriterierna för kapitalbasinstru­ mellt yttrande med beaktande av EBA:s rekommendation, mentens kvalitet bör dessa avvikelser dessutom begränsas med en anmodan till den behöriga myndigheten att vidta så långt det är möjligt. Behandlingen för befintliga ka­ de åtgärder som krävs för att uppfylla bestämmelserna i pitalinstrument som givits ut inom ramen för en reka­ unionsrätten. Om i exceptionella fall den behöriga myn­ pitaliseringsåtgärd enligt reglerna om statligt stöd bör digheten i fråga ihållande underlåter att agera, har EBA, tydligt göra åtskillnad görs mellan de kapitalinstrument som ett tredje steg, befogenhet att, som en sista utväg, som uppfyller kraven i denna förordning och de kapital­ anta beslut riktade till enskilda finansiella institut. Det instrument som inte gör det. Lämpliga övergångsbestäm­ bör också erinras om att kommissionen enligt artikel 258 melser avseende det senare fallet bör därför fastställas i i EUF-fördraget, om den anser att en medlemsstat har denna förordning.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/11

(79) Enligt direktiv 2006/48/EG måste kreditinstituten den tionsfaktor vid beräkning av kraven på kapitalbas för 31 december 2011 ha en kapitalbas som minst motsva­ motpartsriskexponeringar i samband med OTC-derivat rar ett angivet minimibelopp. Med tanke på de fortsatta och värdepappersfinansierade transaktioner mot vissa fi­ effekterna av finanskrisen inom banksektorn och de för­ nansiella institut. Institut bör också vara skyldiga att vä­ längda övergångsbestämmelserna för kapitalkrav som an­ sentligt förbättra mätning och hantering av motpartsris­ tagits av Baselkommittén för banktillsyn, är det lämpligt ker genom att på ett bättre sätt åtgärda korrelationsrisker, att åter införa en nedre gräns under en begränsad tid tills högt skuldsatta motparter och säkerheter, åtföljt av mot­ tillräckliga kapitalbasbelopp har etablerats i enlighet med svarande förstärkningar inom utfallstester och stresstester. de övergångsbestämmelser för kapitalbasen som anges i denna förordning, vilka kommer att införas stegvis mel­ lan tidpunkten för denna förordnings tillämpning och 2019.

(84) Handelsexponeringar mot centrala motparter gynnas van­

ligen av den multilaterala nettnings- och förlustdelnings­

mekanism som de centrala motparterna tillämpar. De

innebär därför en mycket låg motpartsrisk och bör om­ (80) För företagsgrupper med en väsentlig bank- eller vär­ fattas av mycket låga kapitalbaskrav. Samtidigt bör detta depappersverksamhet och försäkringsverksamhet finns krav vara positivt för att se till att institut följer upp och specifika regler i Europaparlamentets och rådets direktiv övervakar sina exponeringar mot centrala motparter som 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn en del av god riskhantering och för att avspegla att inte över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappers­ heller handelsexponeringar mot centrala motparter är företag i ett finansiellt konglomerat ( 1 ) för att åtgärda riskfria. sådant "dubbelt utnyttjande av poster i kapitalbasen". Direktiv 2002/87/EG grundas på internationellt överens­ komna principer för riskhantering i olika sektorer. Denna förordning förstärker hur dessa regler för dessa finansiella konglomerat ska tillämpas på bank- och investerings­ (85) En obeståndsfond hos en central motpart är en meka­ grupper och garanterar en fast och enhetlig tillämpning nism som möjliggör delning (ömsesidighet) av förlusterna av dem. Eventuella ytterligare förändringar som blir nöd­ bland medlemmarna i den centrala motparten. Den an­ vändiga kommer att åtgärdas vid översynen av direktiv vänds när de förluster som den centrala motparten ådrar 2002/87/EG, som förväntas 2015. sig då en clearingmedlem fallerar överstiger de marginal­

säkerheter och bidrag till obeståndsfonden från denna

clearingmedlem och alla andra åtgärder som den centrala

motparten kan ta till, innan den använder de övriga

clearingmedlemmarnas bidrag till obeståndsfonden. Ris­ (81) Finanskrisen visade tydligt att institut gravt underestime­ ken för förluster vid exponeringar som härrör från bidrag rat nivån på motpartsrisken kopplad till OTC-derivat. G till obeståndsfonden är därför högre än förlustrisken vid 20 uppmanade därför i september 2009 till att fler OTC- handelsexponeringar. Denna typ av exponeringar bör derivat skulle clearas genom en central motpart. De be­ därför omfattas av högre kapitalbaskrav. gärde också att sådana OTC-derivat som inte kunde clea­ ras centralt skulle omfattas av högre kapitalbaskrav för att korrekt återspegla de högre risker som är förbundna med dessa derivat.

(86) Det "hypotetiska kapital" som innehas av en central mot­

part bör vara en nödvändig variabel för att bestämma

kapitalbaskravet för en clearingmedlems exponeringar

med hjälp av dennes bidrag till den centrala motpartens (82) Efter dessa krav från G 20 gjorde Baselkommittén för obeståndsfond. Det bör inte tolkas som någonting annat. banktillsyn, som en del av Basel III-regelverket, stora för­ Det bör i synnerhet inte tolkas som det kapital som en ändringar av reglerna för motpartsrisker. Basel III-regel­ central motpart enligt sin behöriga myndighet måste in­ verket förväntas innebära stora ökningar av kapitalbas­ neha. kraven för transaktioner för finansiering av instituts OTC-derivat och värdepapper och starka incitament för institut att använda centrala motparter. Basel III-regelver­ ket förväntas också ge ytterligare incitament till stärkt riskhantering för motpartsriskexponeringar och översyn (87) Översynen av behandlingen av motpartsrisk, i synnerhet av det gällande systemet för behandling av motpartsrisk­ införandet av högre kapitalbaskrav för bilaterala derivat­ exponeringar mot centrala motparter. kontrakt för att avspegla den högre risk som sådana

kontrakt innebär för det finansiella systemet, utgör en

integrerad del av kommissionens försök att garantera

effektiva, säkra och sunda derivatmarknader. Denna för­

ordning kompletterar därför Europaparlamentets och rå­ (83) Instituten bör ha en ytterligare kapitalbas på grund av dets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om risken för kreditvärdighetsjustering i samband med OTC- OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregis­ derivat. Instituten bör också tillämpa en högre korrela­ ter ( 2 ).

( 1 ) EUT L 35, 11.2.2003, s. 1. ( 2 ) EUT L 201, 27.7.2012, s. 1.

Bilaga 1

L 176/12 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

(88) Kommissionen bör se över de relevanta undantagen för (93) I december 2010 offentliggjorde Baselkommittén för stora exponeringar senast den 31 december 2015. I av­ banktillsyn riktlinjer som fastställer metoden för att be­ vaktan på resultatet av den översynen bör medlemssta­ räkna bruttosoliditeten. Enligt dessa regler ska det finnas terna även fortsättningsvis tillåtas besluta om undantag en observationsperiod från och med den 1 januari 2013 för vissa stora exponeringar från dessa regler under en till den 1 januari 2017 under vilken bruttosoliditeten, tillräckligt lång övergångsperiod. Med utgångspunkt i det dess komponenter och dess verkan i förhållande till det arbete som har utförts inom ramen för utarbetandet av riskbaserade kravet kommer att övervakas. På grundval och förhandlingarna om Europaparlamentets och rådets av resultaten från denna observationsperiod avser Basel­ direktiv 2009/111/EG av den 16 september 2009 om kommittén för banktillsyn att göra eventuella slutjuste­ ändring av direktiven 2006/48/EG, 2006/49/EG och ringar av definitionen och kalibreringen av bruttosolidi­ 2007/64/EG vad gäller banker anslutna till centrala kre­ teten under första halvåret 2017, med avsikten att övergå ditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora ex­ till ett bindande krav den 1 januari 2018 efter lämplig poneringar, tillsynsrutiner och krishantering ( 1 ) och med översyn och kalibrering. Enligt Baselkommitténs riktlinjer hänsyn till den internationella utvecklingen och unions­ ska kraven på upplysning om bruttosoliditeten och dess utvecklingen i dessa frågor bör kommissionen se över komponenteter tillämpas från och med den 1 januari huruvida dessa undantag även i fortsättningen bör till­ 2015. lämpas skönsmässigt eller på ett mer allmänt sätt och om huruvida de risker som är förbundna med dessa expone­ ringar hanteras genom andra verkningsfulla medel enligt denna förordning.

(94) Bruttosoliditet är ett nytt reglerings- och övervaknings­

instrument för unionen. I enlighet med internationella

överenskommelser ska den först införas som en extra

faktor, som kan tillämpas på enskilda institut efter beslut (89) För att säkerställa att undantag för exponeringar av be­ av tillsynsmyndigheterna. Genom att instituten måste höriga myndigheter inte permanent äventyrar konsekven­ lämna rapporter möjliggörs lämplig översyn och kalibre­ sen hos de enhetliga regler som fastställs genom denna ring, med sikte på en bindande åtgärd 2018. förordning bör de behöriga myndigheterna, efter en över­ gångsperiod och i avsaknad av resultat av den översynen, rådfråga EBA om huruvida det är lämpligt att fortsätta att utnyttja möjligheten att undanta vissa exponeringar eller inte. (95) Vid granskningen av hur bruttosoliditeten påverkar olika

affärsmodeller bör särskild uppmärksamhet ägnas sådana

modeller som anses innebära låg risk, t.ex. lån säker­

ställda med panträtt och specialutlåning till regionala el­

ler lokala självstyrelseorgan eller offentliga organ. EBA

bör, på grundval av de uppgifter som mottagits och de (90) Åren före den finansiella krisen kännetecknades av en

tillsynsresultat som erhållits under en observationsperiod, kraftig ökning av institutens exponeringar i förhållande

i samarbete med behöriga myndigheter utarbeta en klas­ till den egna kapitalbasen (bruttosoliditet). Under den

sificering av affärsmodeller och risker. Med utgångspunkt finansiella krisen tvingades institut på grund av förluster

i en lämplig analys där också historiska uppgifter och och bristande finansiering att på kort tid kraftigt stärka

stresscenarier tas i beaktande bör en bedömning göras sin bruttosoliditet. Detta förstärkte den nedåtgående pres­

av vilka bruttosoliditetsnivåer som är lämpliga för att sen på tillgångspriserna och orsakade ytterligare förluster

återhämtningsförmågan i respektive affärsmodell ska ga­ för institut, vilket i sin tur ledde till ytterligare minskning

ranteras, samt av frågan om huruvida dessa nivåer bör av deras kapitalbas. Slutresultatet av denna negativa spiral

fastställas som tröskelvärden eller som intervaller Efter var en minskad tillgång till krediter i den reella ekonomin

observationsperioden och kalibreringen av respektive och en djupare och längre kris.

bruttosoliditetsnivåer, samt på grundval av bedömningen,

bör EBA offentliggöra en lämplig statistisk översikt över

bruttosoliditeten, som inbegriper medelvärden och stan­

dardavvikelser. Efter att ha antagit bruttosoliditetskravet

bör EBA offentliggöra en lämplig statistisk översikt, som (91) Riskbaserade kapitalbaskrav är av största vikt för att sä­

inbegriper medelvärden och standardavvikelser, över kerställa tillräcklig kapitalbas för täckning av oväntade

bruttosoliditeten i förhållande till de fastställda kategori­ förluster. Krisen visade emellertid också att enbart dessa

erna av institut. krav inte räcker för att förhindra att institut tar alltför stora och ohållbara bruttosoliditetsrisker.

(96) Institut bör som en del av den interna bedömningen av

kapitaltäckningen följa upp bruttosoliditetsnivån och för­ (92) I september 2009 beslutade G 20-ledarna att det skulle ändringar samt bruttosoliditetsrisken. Denna uppföljning tas fram internationella regler för att förhindra alltför låg bör ingå i tillsynsförfarandet. I synnerhet efter det att bruttosolidet. Därför stödde de införandet av belånings­ kraven avseende bruttosoliditeten har trätt i kraft bör grad som ett kompletterande mått i Basel II-regelverket. de behöriga myndigheterna övervaka utvecklingen i före­

tagsmodellen och motsvarande riskprofil för att säker­ ( 1 ) EUT L 302, 17.11.2009, s. 97. ställa att klassificeringen av institut är aktuell och korrekt.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/13

(97) Goda företagsstyrningsstrukturer, transparens och offent­ undvikas. Under en första observationsperiod bör därför liggörande är avgörande för en sund ersättningspolitik. en bred uppsättning kvalitetstillgångar beaktas och an­ Institut bör, för att säkerställa att deras ersättningsstruk­ vändas för utvecklingen av en definition av ett likviditets­ turer och de risker de är förenade med i tillfredsställande täckningskrav. När en enhetlig definition av likvida till­ grad kan överblickas av marknaden, offentliggöra detal­ gångar fastställs bör åtminstone statsobligationer och sä­ jerade uppgifter om sin ersättningspolicy och ersättnings­ kerställda obligationer som handlas på transparenta praxis och, av sekretesskäl, sammanlagda belopp för de marknader med en fortlöpande omsättning förväntas bli medarbetare vilkas tjänsteutövande väsentligt kan påverka bedömda som tillgångar med extremt hög likviditet och institutets riskprofil. Denna information bör göras till­ kreditkvalitet. Lämpligen borde också tillgångar som sva­ gänglig för alla intressenter. Dessa särskilda krav bör rar mot artikel 416.1 a–c ingå i bufferten utan begräns­ inte påverka tillämpningen av mer allmänna krav på ningar. När institut använder likviditetsreserven bör de offentliggörande rörande den ersättningspolicy som är göra upp en plan för hur deras innehav av de likvida tillämplig horisontellt i alla sektorer. Dessutom bör med­ tillgångarna ska återställas och de behöriga myndighe­ lemsstaterna tillåtas kräva att institut lämnar mer detal­ terna bör kontrollera att planen är tillräcklig och att jerad information om ersättningar. den genomförs.

(101) Reserven av likvida tillgångar bör vara tillgänglig närhelst

det behövs för att täcka utflödet av likvida medel. Vid

kortvariga likviditetsproblem bör behovet av likvida me­

del beräknas på ett standardiserat sätt för att garantera

enhetliga standarder för sundhet och jämlika konkurrens­ (98) Godkännandet av ett kreditvärderingsinstitut som ett ex­

villkor för alla. Man bör garantera att en sådan standar­ ternt kreditvärderingsinstitut bör inte öka avskärmningen diserad beräkning inte får några oavsiktliga konsekvenser av en marknad som redan domineras av tre centrala

för finansmarknaderna, kreditgivningen och den ekono­ företag. EBA och ESCB:s centralbanker bör utan att

miska tillväxten och även ta hänsyn till olika affärs- och göra förfarandet enklare eller mindre krävande se till

investeringsmodeller och finansiella förutsättningar hos att fler kreditvärderingsinstitut kan godkännas som ex­ institut inom hela unionen. Kravet på likviditetstäckning terna kreditvärderingsinstitut för att på detta sätt öppna

bör därför omfattas av en observationsperiod. På grund­ marknaden för andra företag.

val av de gjorda observationerna bör kommissionen med

stöd av EBA:s rapporter ges befogenhet att anta en dele­

gerad akt för ett införande vid lämplig tidpunkt av de­

taljerade och harmoniserade krav på likviditetstäckning

för unionen. För att säkerställa global harmonisering på

området likviditetsreglering bör eventuella delegerade ak­

ter om införande av ett krav på likviditetstäckning vara (99) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den jämförbara med kravet på likviditetstäckning i enlighet 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med med det slutliga internationella regelverket för mätning avseende på behandling av personuppgifter och om det av, standarder för och övervakning av likviditetsrisk som

1 utarbetats av Baselkommittén, med beaktande av unio­ fria flödet av sådana uppgifter ( ) och Europaparlamentets

nens särdrag och nationella särdrag. och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 decem­ ber 2000 om skydd för enskilda då gemenskapens insti­ tutioner och organ behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter ( 2 ) ska vara fullt (102) I detta syfte bör EBA under observationsperioden se över tillämpliga på behandlingen av personuppgifter inom ra­ och bedöma bl.a. lämpligheten av en tröskel på 60 % för men för den här förordningen. likvida tillgångar på nivå 1, ett tak på 75 % av inflöden

till utflöden och en infasning av likviditetstäckningskravet

från 60 % från och med den 1 januari 2015 som stegvis

ökas till 100 %. EBA bör vid bedömningen och rappor­

teringen om de enhetliga definitionerna av reserven av

likvida tillgångar beakta den definition av likvida till­

gångar av hög kvalitet som Baselkommittén för banktill­

syn formulerat som utgångspunkt för sin analys, med (100) Institut bör ha en diversifierad buffert av likvida tillgångar beaktande av unionens särdrag och nationella särdrag. som de kan använda för att täcka likviditetsbehoven vid Medan EBA bör identifiera de valutor där institut etable­ kortvariga likviditetsproblem. Eftersom det inte är möjligt rade inom unionen behov av likvida tillgångar överstiger att på förhand veta med säkerhet vilka specifika tillgångar tillgången till sådana likvida tillgångar i de valutorna bör inom varje klass av tillgångar som i efterhand kan bli EBA också årligen undersöka huruvida undantag, inbegri­ föremål för chocker, är det lämpligt att främja en diver­ pet de undantag som fastställs i denna förordning, bör sifierad och högkvalitativ likviditetsbuffert bestående av tillämpas. Därtill bör EBA årligen bedöma huruvida när olika kategorier av tillgångar. En koncentration av till­ det gäller något sådant undantag samt undantag som gångar och alltför stor tilltro till likviditeten på mark­ redan fastställs i denna förordning ytterligare villkor naden skapar systemrisker för finanssektorn och bör bör kopplas till deras användning av institut etablerade

inom unionen eller de befintliga villkoren bör ses över. ( 1 ) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31. EBA bör lägga fram resultaten av analysen i en årlig ( 2 ) EGT L 8, 12.1.2001, s. 1. rapport till Europeiska kommissionen.

Bilaga 1

L 176/14 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

(103) För att öka effektiviteten och minska de administrativa säkerheter hos monetära myndigheter. Kommissionen bördorna bör EBA upprätta en enhetlig ram för rappor­ bör ta upp specifika mekanismer för fortsatt tillämpning tering på grundval av en harmoniserad uppsättning stan­ av äldre regler på omsättningsbara tillgångar som har darder för likviditetskrav som bör tillämpas i hela unio­ givits ut eller garanteras av enheter som har beviljats nen. I detta syfte bör EBA utarbeta enhetliga rappor­ unionsgodkännande av statsstöd, som en del av den de­ teringsformat och it-lösningar i vilka bestämmelserna i legerade akt som den antar i enlighet med denna för­ denna förordning och direktiv 2013/36/EU beaktas. In­ ordning i syfte att fastställa likviditetstäckningskravet. I stituten bör fortsätta att uppfylla sina nationella rappor­ detta hänseende bör kommissionen beakta den omstän­ teringskrav fram till den tidpunkt då likviditetskraven digheten att institut som beräknar likviditetskraven i en­ börjar gälla fullt ut. lighet med denna förordning bör tillåtas att inkludera

NAMA:s prioriterade obligationer som tillgångar av ex­

tremt hög likviditets- och kreditkvalitet fram till decem­

ber 2019. (104) EBA bör, i samarbete med ESRB, utfärda riktlinjer om principerna för användningen av den likvida reserven i en stressituation.

(108) På motsvarande sätt är obligationer som givits ut av

Spanish Asset Management Company särskilt viktiga för (105) Det bör inte tas för givet att institut kommer att få lik­ de spanska bankernas återhämtning och ingår i en över­ viditetsstöd från andra institut inom samma grupp när de gångsåtgärd understödd av kommissionen och ECB som får problem med att uppfylla sina betalningsskyldigheter. en integrerad del av omstruktureringen av det spanska Under vissa strikta villkor och med alla berörda behöriga banksystemet. Eftersom utgivningen av dessa obligationer myndigheters enskilda samtycke, bör de behöriga myn­ ingår i det samförståndsavtal om villkoren för finanspoli­ digheterna dock kunna avstå från att tillämpa likviditets­ tiken som undertecknades av kommissionen och de kravet på enskilda institut och i stället tillämpa ett grupp­ spanska myndigheterna den 23 juli 2012, och över­ baserat krav på dessa institut, så att de ges möjlighet att föringen av tillgångar kräver godkännande av kommis­ hantera sin likviditet centralt på grupp- eller under­ sionen som en statlig stödåtgärd för att avlägsna pro­ gruppsnivå. blemtillgångar från vissa kreditinstituts balansräkning,

och i den utsträckning dessa obligationer garanteras av

den spanska staten och är godtagbara säkerheter hos

monetära myndigheter, bör kommissionen ta upp speci­ (106) Om inget undantag beviljas, bör på motsvarande sätt fika mekanismer för fortsatt tillämpning av äldre regler likviditetsflöden mellan två institut som tillhör samma på omsättningsbara tillgångar som har givits ut eller ga­ grupp och är föremål för gruppbaserad tillsyn, när lik­ ranteras av enheter som har beviljats unionsgodkännande viditetkravet blir en bindande åtgärd, endast ges förmån­ av statsstöd, som en del av den delegerade akt som den liga in- och utflödesnivåer i de fall där alla nödvändiga antar i enlighet med denna förordning i syfte att fastställa skyddsåtgärder vidtagits. Sådan specifik förmånsbehand­ likviditetstäckningskravet. I detta hänseende bör kommis­ ling bör definieras snävt och förutsätta att ett antal sionen beakta den omständigheten attt institut som be­ stränga och objektiva villkor uppfylls. Den specifika be­ räknar likviditetskraven i enlighet med denna förordning handling som ska tillämpas på ett visst flöde inom en bör tillåtas att inkludera Spanish Asset Management grupp bör uppnås genom användning av objektiva krite­ Companys prioriterade obligationer som tillgångar av ex­ rier och parametrar för att fastställa specifika in- och tremt hög likviditets- och kreditkvalitet åtminstone fram utflödesnivåer mellan institutet och motparten. På grund­ till december 2023. val av de gjorda observationerna bör kommissionen, med stöd av EBA:s rapport i tillämpliga fall och som en del av den delegerade akt som den antar i enlighet med denna förordning i syfte att fastställa likviditetstäckningskravet, ges befogenhet att anta delegerade akter för att fastställa (109) På grundval av de rapporter som EBA är skyldiga att dessa specifika behandlingar inom gruppen samt den lämna in och vid utarbetandet av förslaget till delegerad metod och de objektiva kriterier som de är kopplade akt om likviditetskrav bör kommissionen också avgöra till samt gemensamma beslutsmetoder för bedömningen om prioriterade obligationer som givits ut av juridiska av dessa kriterier. personer motsvarande NAMA i Irland eller Spanish Asset

Management Company, som tillkommit i samma syfte

och är särskilt viktiga för bankernas återhämtning i nå­

gon annan medlemsstat, ska beviljas samma behandling, i (107) Obligationer som getts ut av National Asset Management den utsträckning de garanteras av staten i den berörda Agency (NAMA) i Irland är särskilt viktiga för de ir­ medlemsstaten och är godtagbara säkerheter hos mone­ ländska bankernas återhämtning och denna utgivning tära myndigheter. har fått förhandsgodkännande från medlemsstaterna och har godkänts som statligt stöd av EU-kommissionen som en stödåtgärd för att avlägsna problemtillgångar från vissa kreditinstituts balansräkning. Utgivningenn av dessa obligationer, som är en övergångsåtgärd understödd av (110) Vid utarbetandet av förslagen till tekniska standarder för kommissionen och ECB, är en integrerad del av omstruk­ tillsyn för att fastställa metoder för mätning av ytterligare tureringen av det irländska banksystemet. Dessa obliga­ utflöde bör EBA överväga om en historisk tillbakablic­ tioner garanteras av irländska staten och är godtagbara kande schablonmetod ska användas för sådan mätning.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/15

(111) I avvaktan på införandet av den stabila nettofinansie­ skapa stabil finansiering för långsiktiga investeringar, in­ ringskvoten som en bindande minimistandard bör insti­ begripet decentraliserade bankstrukturer för att kanalisera tutionerna iaktta en allmänna finansieringsskyldighet. likviditet eller specialiserade hypoteksbaserade värdepap­ Den allmänna finansieringsskyldigheten bör inte vara per som handlas på höglikvida marknader eller är upp­ ett kvotkrav. Om, i avvaktan på införandet av den stabila skattade investeringar för långsiktiga investerare. Dessa nettofinansieringskvoten, en stabil finansieringskvot in­ strukturella faktorer måste omsorgsfullt beaktas. I detta förs som en minimistandard genom en nationell bestäm­ syfte är det mycket viktigt att EBA och ESRB, efter det att melse bör institutionerna rätta sig efter denna minimi­ de internationella standarderna färdigställts, och på standard. grundval av den rapportering som krävs i denna förord­

ning, utvärderar hur stabila finansieringskrav bör utfor­

mas för att fullt ut ta hänsyn till de många olika finan­

sieringsstrukturer som finns på bankmarknaden i unio­ (112) Förutom de kortsiktiga likviditetsbehoven bör institut nen. också anta finansieringsmodeller som är stabila över längre tid. I december 2010 beslutade Baselkommittén för banktillsyn att nettofinansieringskvoten ska övergå till minimistandard den 1 januari 2018 och att Basel­ kommittén ska införa strikta rapporteringsprocesser för (117) För att garantera ökande konvergens mellan kapitalbasen att övervaka kvoten under en övergångsperiod och fort­ och de försiktighetsjusteringar som tillämpas på definitio­ sätta att granska hur dessa standarder påverkar finans­ nen av kapitalbas inom hela unionen och på definitionen marknaderna, kreditgivningen och den ekonomiska till­ av kapitalbas enligt denna förordning under en över­ växten och vid behov åtgärda oavsiktliga konsekvenser. gångsperiod, bör de kapitalbaskrav som anges i denna Baselkommittén för banktillsyn beslutade därför att net­ förordning införas stegvis. Det är av största vikt att denna tofinansieringskvoten kommer att vara föremål för en infasning sker i överensstämmelse med de senaste förs­ observationsperiod och omfattas av en översynsklausul. tärkningar av kapitalbaskravet som införts av medlems­ I detta sammanhang bör EBA göra en bedömning av hur staterna och den definition av kapitalbas som gäller i kravet på stabil finansiering ska utformas, med utgångs­ medlemsstaterna. Av detta skäl bör de behöriga myndig­ punkt i de rapporter som krävs enligt denna förordning. heterna under övergångsperioden, inom angivna övre På grundval av denna utvärdering bör kommissionen och nedre gränsvärden, fastställa hur snabbt det lagstad­ lägga fram rapporter för Europaparlamentet och rådet, gade kapitalbaskravet och försiktighetsjusteringarna enligt tillsammans med lämpliga förslag, för införande av ett denna förordning ska införas. sådant krav senast 2018.

(113) Brister i företagsstyrningen har i många institut bidragit (118) För att underlätta en smidig övergång från de diverge­ till ett överdrivet och oförsiktigt risktagande inom bank­ rande försiktighetsjusteringar som i dag tillämpas i med­ sektorn, vilket har lett till enskilda kreditinstituts fallis­ lemsstaterna till de försiktighetsjusteringar som föreskrivs semang och systemproblem. i denna förordning, bör de behöriga myndigheterna un­

der en övergångsperiod kunna fortsätta kräva att institu­

ten i begränsad omfattning gör sådana försiktighetsjuste­

ringar av kapitalbasen som avviker från denna förord­ (114) För att underlätta kontrollen av institutens företagsstyr­ ning. ningspraxis och förbättra marknadsdisciplinen, bör insti­ tut offentliggöra sina arrangemang för företagsstyrning. Ledningsorganet bör godkänna och offentliggöra ett ut­ talande, där den försäkrar allmänheten att dessa arrange­ mang är adekvata och ändamålsenliga. (119) För att garantera att det finns tillräcklig tid för instituten

att uppfylla de nya lagstadgade nivåerna för och defini­

tionerna av kapitalbas, bör vissa kapitalinstrument som

inte uppfyller den definition av kapitalbas som fastställs i (115) För att kunna ta hänsyn till att instituten uppvisar många denna förordning fasas ut mellan den 1 januari 2013 och olika affärsmodeller på den inre marknaden bör vissa den 31 december 2021. Vissa kapitaltillskott från staten långsiktiga strukturkrav, såsom den stabila nettofinansie­ bör dessutom fullt ut godkännas som kapitalbas under en ringskvoten och bruttosoliditeten, undersökas noggrant, i begränsad period. Dessutom bör överkursfonder relate­ syfte att främja mångfalden av sunda bankstrukturer som rade till poster som var kvalificerade som kapitalbas en­ redan har varit och bör fortsätta att vara till gagn för ligt nationella införlivandeåtgärder för direktiv unionens ekonomi. 2006/48/EG under vissa förhållanden vara kvalificerade

som kärnprimärkapital.

(116) För att finansiella tjänster ska kunna tillhandahållas kon­ tinuerligt till hushåll och företag är en struktur för stabil finansiering nödvändig. Långsiktiga finansieringsflöden i (120) För att garantera en ökande konvergens mot enhetliga bankbaserade finanssystem i många medlemsstater kan upplysningsregler för institut för att ge marknadsaktö­ generellt sett ha andra särdrag än de som finns på andra rerna korrekt och heltäckande information om enskilda internationella marknader. Dessutom kan specifika finan­ instituts riskprofil, bör kraven på att lämna upplysningar sieringsstrukturer ha utvecklats i medlemsstaterna för att införas stegvis.

Bilaga 1

L 176/16 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

(121) För att ta hänsyn utvecklingen på marknaden och erfa­ ökad samstämmighet i tillsynspraxis, att utöka förteck­ renheterna från tillämpningen av denna förordning bör ningarna över exponeringsklasser för schablonmetoden kommissionen vara skyldig att avge rapporter till Euro­ eller internmetoden i syfte att beakta utvecklingen på paparlamentet och rådet, i lämpliga fall med lagstiftnings­ finansmarknaderna, att anpassa vissa belopp som är re­ förslag, om de möjliga effekterna på konjunkturcykeln av levanta för dessa exponeringsklasser i syfte att beakta kapitalkrav, kapitalbaskrav vid exponeringar i form av inflationseffekter, att anpassa förteckningen över och säkerställda obligationer, stora exponeringar, likviditets­ klassificeringen av poster utanför balansräkningen, att krav, bruttosoliditet, exponeringar mot överförda kredit­ anpassa specifika bestämmelser och tekniska kriterier av­ risker, motpartsrisker och ursprungligt åtagandemetoden, seende behandlingen av motpartsrisker, schablonmetoden hushållsexponeringar, definitionen av godtagbart kapital och internmetoden, reducering av kreditrisker, värdepap­ och på tillämpningsnivån för denna förordning. perisering, operativa risker, marknadsrisker, likviditet,

bruttosoliditet och information i syfte att ta hänsyn till

utvecklingen på finansmarknaderna eller utvecklingen av

redovisningsstandarder eller unionsrätten eller med tanke

på samstämmighet i tillsynspraxis och riskmätning och

hänsyn till resultatet av översynen av diverse frågor

kopplade till tillämpningsområdet för direktiv

2004/39/EG. (122) Huvudsyftet med den rättsliga ramen för kreditinstitut bör vara att säkerställa att de tjänster som är absolut nödvändiga för den reella ekonomin fungerar samtidigt som de moraliska riskerna begränsas. En strukturell upp­ delning mellan banktjänster till privatpersoner och mindre företag och investmentbanktjänster inom en (125) Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i bankgrupp kan vara ett av de viktigaste redskapen för EUF-fördraget bör också delegeras till kommissionen när att främja detta mål. Ingen bestämmelse i det nuvarande det gäller att föreskriva en tidsbegränsad minskning av regelverket bör därför hindra åtgärder genom vilka en kapitalbasnivåer eller riskvikter som anges i denna för­ sådan uppdelning införs. Kommissionen bör uppmanas ordning för att ta hänsyn till särskilda omständigheter, att analysera frågan om en strukturell uppdelning i unio­ förtydliga undantaget för vissa exponeringar från tillämp­ nen och lägga fram en rapport, i lämpliga fall med ett ningen av denna förordnings bestämmelser om stora ex­ lagstiftningsförslag, för Europaparlamentet och rådet. poneringar, ange belopp som ska gälla vid beräkning av

kapitalkrav för handelslagret för att ta hänsyn till utveck­

lingen inom ekonomin och penningpolitiken, anpassa

kategorierna av värdepappersföretag som kan komma i

fråga för vissa undantag från föreskrivna kapitalbasnivåer

i syfte att beakta utvecklingen på finansmarknaderna,

förtydliga kravet att värdepappersföretag bör ha en ka­

pitalbas som motsvarar en fjärdedel av de fasta omkost­ (123) Likaså bör medlemsstaterna i syfte att skydda insättare naderna under föregående år i syfte att säkerställa en och bevara den finansiella stabiliteten också tillåtas att enhetlig tillämpning av denna förordning, fastställa från anta strukturåtgärder som kräver att kreditinstitut som vilka delar av kapitalbasen som avdrag för ett instituts har tillstånd i den medlemsstaten minskar sina expone­ innehav av instrument i relevanta enheter ska göras, in­ ringar mot olika juridiska personer beroende på verksam­ föra ytterligare övergångsbestämmelser för hur försäk­ heten, oberoende av var verksamheten utövas. Eftersom ringstekniska vinster och förluster ska behandlas vid mät­ sådana åtgärder kan få negativa konsekvenser genom att ning av institutens förmånsbestämda pensionsfondskul­ splittra den inre marknaden bör de godkännas endast på der. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför strikta villkor i avvaktan på ikraftträdandet av ett kom­ lämpliga samråd under det förberedande arbetet, även på mande rättsakter där sådana åtgärder uttryckligen harmo­ expertnivå. Kommissionen bör, när den förbereder och niseras. utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar

översänds till Europaparlamentet och rådet samtidigt och

i god tid.

(126) I enlighet med förklaring nr 39 till artikel 290 i EUF- (124) För att specificera de krav som anges i denna förordning

fördraget, bör kommissionen, i enlighet med sin fasta bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290

praxis, fortsätta att samråda med av medlemsstaterna i EUF-fördraget delegeras till kommissionen när det gäller

utsedda experter vid utarbetandet av utkast till delegerade att göra tekniska anpassningar av denna förordning för

akter på området finansiella tjänster. att förtydliga definitionerna i syfte att säkerställa en en­ hetlig tillämpning av denna förordning eller ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna, att anpassa termino­ login och definitionerna till senare relevanta akter, att anpassa bestämmelserna om kapitalbas i denna förord­ ning för att ta hänsyn till utvecklingen av redovisnings­ (127) Tekniska standarder för finansiella tjänster bör säkerställa standarderna eller unionslagsrätten eller med tanke på harmonisering, enhetliga villkor och adekvat skydd för

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/17

insättare, investerare och konsumenter inom hela EU. om kommissionen antar en teknisk standard för tillsyn Eftersom EBA har högt specialiserad kompetens, är det som är identisk med det förslag till teknisk standard för lämpligt och ändamålsenligt att EBA anförtros uppgiften tillsyn som EBA överlämnat, bör den period under vilken att utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn och Europaparlamentet och rådet får göra invändningar mot genomförande som inte inbegriper politiska avgöranden, en teknisk standard för tillsyn förlängas ytterligare med för överlämnande till kommissionen. I samband med ut­ en månad om det är lämpligt. Dessutom bör kommis­ arbetandet av förslag till tekniska standarder för tillsyn sionen eftersträva att anta tekniska standarder för tillsyn i bör EBA se till att det finns effektiva förfaranden för god tid, så att Europaparlamentet och rådet kan använda administration och rapportering. Rapporteringsformaten hela granskningen, med hänsyn till omfattningen av och bör stå i proportion till arten, omfattningen och kom­ komplexiteten hos tekniska standarder för tillsyn samt plexiteten av institutens verksamhet. särdragen hos Europaparlamentets och rådets arbetsord­

ningar, tidsplaner för arbetet och sammansättning.

(128) Kommissionen bör anta EBA:s förslag till tekniska stan­ darder för tillsyn inom områdena ömsesidiga bolag, koo­ perativa sammanslutningar, sparbanker eller liknande, vissa kapitalbasinstrument, försiktighetsjusteringar, avdrag (132) Föra att säkerställa en hög grad av öppenhet bör EBA från kapitalbasen, ytterligare kapitalbasinstrument, mino­ inleda samråd om de förslag till tekniska standarder som ritetsintressen, tjänster med anknytning till bankverksam­ avses i denna förordning. EBA och kommissionen bör så het, behandling av kreditriskjusteringar, sannolikhet för snart som möjligt börja utarbeta sina rapporter om lik­ fallissemang, förlust vid fallissemang, metoder för risk­ viditetskrav och bruttosoliditet, i enlighet med denna för­ viktning av tillgångar, samstämmighet i tillsynspraxis, lik­ ordning. viditet och övergångsarrangemang för kapitalbasen ge­ nom delegerade akter i enlighet med artikel 290 i EUFfördraget och artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. Det är av särskild betydelse att kommis­ sionen genomför lämpliga samråd under sitt förbere­ dande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen och EBA bör se till att dessa standarder och krav kan (133) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av

denna förordning bör kommissionen tilldelas genom­ tillämpas av alla berörda institut på ett sätt som står i

förandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i proportion till dessa institut och deras verksamheter i fråga om deras art, omfattning och komplexitet. enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om faststäl­

lande av allmänna regler och principer för medlemssta­

ternas kontroll av kommissionens utövande av sina ge­

nomförandebefogenheter ( 1 ). (129) Genomförandet av vissa delegerade akter som föreskrivs i denna förordning, till exempel delegerade akter avseende likviditetstäckningskravet, kan eventuellt ha en betydande effekt på institut som varit föremål för tillsyn och på den reella ekonomin. Kommissionen bör se till att Europapar­ lamentet och rådet alltid får tillräcklig information om den relevanta utvecklingen på internationell nivå och om (134) I enlighet med artikel 345 i EUF-fördraget enligt vilken de rådande idéerna inom kommissionen redan före of­ fördragen inte i något hänseende ska ingripa i medlems­ fentliggörandet av delegerade akter. staternas egendomsordning, ska denna förordning varken

favorisera eller diskriminera de typer av egendomsord­

ningar som omfattas av denna förordning.

(130) Kommissionen bör också bemyndigas att anta tekniska standarder som utvecklats av EBA avseende konsolide­ ring, gemensamma beslut, rapportering, informationsläm­ nande, exponeringar säkrade genom panträtter, risk­ bedömning, metoder för riskviktning av tillgångar, risk­ (135) Europeiska datatillsynsmannen har hörts i enlighet med vikter och specificering av vissa exponeringar, behandling artikel 28.2 i förordning (EG) nr 45/2001 och har avgett av optioner och warranter, positioner i aktieinstrument ett yttrande ( 2 ). och valutatransaktioner, användning av interna modeller, bruttosoliditet och poster utanför balansräkningen, ge­ nom genomförandeakter i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget och artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

(136) Förordning (EU) nr 648/2012 bär ändras i enlighet med

detta.

(131) Med hänsyn till särdragen hos och antalet tekniska stan­ ( 1 ) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. darder för tillsyn som ska antas enligt denna förordning, ( 2 ) EUT C 175, 19.6.2012, s. 1.

Bilaga 1

L 176/18 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE Artikel 4

Definitioner

1. I denna förordning gäller följande definitioner:

DEL ETT

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

AVDELNING I (1) kreditinstitut: ett företag vars verksamhet består i att från

allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetal­

SYFTE, TILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER bara medel och att bevilja krediter för egen räkning.

Artikel 1

Tillämpningsområde

(2) värdepappersföretag: en person enligt definitionen i led I denna förordning fastställs enhetliga regler för allmänna till­ 1 i artikel 4.1 i direktiv 2004/39/EG och som omfattas synskrav som institut som omfattas av Direktiv 2013/36/EU ska av de krav som åläggs genom det direktivet, med un­ uppfylla med avseende på följande punkter: dantag av

a) kreditinstitut,

a) Kapitalbaskrav rörande fullkomligt mätbara, enhetliga och

standardiserade delar av kreditrisk, marknadsrisk, operativ risk och avvecklingsrisk. b) lokala företag,

b) Krav på begränsning av stora exponeringar. c) företag som inte har tillstånd att tillhandahålla sådana

sidotjänster som avses i bilaga I avsnitt B punkt 1 i

direktiv 2004/39EG som tillhandahåller endast en

eller flera av de investeringstjänster eller den investe­ c) Efter att den delegerade akt som avses i artikel 460 har trätt i ringsverksamhet som avses i punkterna 1, 2, 4 och 5

kraft, likviditetskrav som rör fullständigt mätbara, enhetliga i avsnitt A i bilaga I till det direktivet, som inte får

och standardiserade delar av likviditetsrisken. inneha kontanter eller värdepapper som tillhör före­

tagets kunder och som därför aldrig får stå i skuld

gentemot dessa.

d) Rapporteringskrav i fråga om leden a, b och c och brutto­

soliditet.

(3) institut: ett kreditinstitut eller ett värdepappersföretag.

e) Krav på offentliggörande.

(4) lokalt företag: företag som handlar för egen räkning på

marknader för finansiella terminer eller optioner eller

andra derivatinstrument och på kontantmarknader en­

bart i syfte att säkra positioner på derivatmarknader, Denna förordning reglerar inte offentliggörandekrav för behö­

eller som handlar för andra medlemmars räkning på riga myndigheter inom området reglering och tillsyn av institut,

de marknaderna och som är garanterade av clearingmed­ vilka anges i Direktiv 2013/36/EU.

lemmar på samma marknader, där ansvaret för att säker­

ställa efterlevnaden av de avtal som ingås av sådana

företag bärs av clearingmedlemmar på samma mark­

nader.

Artikel 2

Tillsynsbefogenheter

För att säkerställa att denna förordning efterlevs ska de behöriga (5) försäkringsföretag: försäkringsföretag enligt definitionen myndigheterna ha de befogenheter och följa de förfaranden som i artikel 13.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv fastställs i Direktiv 2013/36/EU. 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upp­

tagande och utövande av försäkrings- och återförsäk­

ringsverksamhet (Solvens II) ( 1 ).

Artikel 3

Institutens tillämpning av striktare krav (6) återförsäkringsföretag: återförsäkringsföretag enligt defi­

Denna förordning ska inte hindra institut från att hålla en ka­ nitionen i artikel 13.4 i direktiv 2009/138/EG. pitalbas och komponenter i kapitalbasen som överstiger kraven i denna förordning, eller tillämpa åtgärder som är striktare. ( 1 ) EUT L 335, 17.12.2009, s. 1.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/19

(7) företag för kollektiva investeringar eller fond: ett företag (14) medverkande institut (sponsor): ett institut, annat än det för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper en­ institut som är originator, som upprättar och förvaltar ligt definitionen i artikel 1.2 i Europaparlamentets och ett program för tillgångssäkrade företagscertifikat eller rådets direktiv 2009/65/EG av den 13 juli 2009 om annat värdepapperiseringsprogram som förvärvar expo­ samordning av lagar och andra författningar som avser neringar från tredje part. företag för kollektiva investeringar i överlåtbara vär­ depapper (fondföretag) ( 1 ), inbegripet, om inget annat föreskrivs, enheter i tredjeland med liknande verksamhet (15) moderföretag: vilka är underkastade tillsyn enligt unionsrätten eller enligt lagstiftningen i ett tredjeland vilket tillämpar till­ syns- och regleringskrav som minst motsvarar de krav som tillämpas i unionen, en alternativ investeringsfond a) Ett moderföretag i den mening som avses i artiklarna (AIF) enligt definitionen i artikel 4.1 a i Europaparlamen­ 1 och 2 i direktiv 83/349/EEG. tets och rådets direktiv 2011/61/EU av den 8 juni 2011 om förvaltare av alternativa investeringsfonder ( 2 ), eller en icke EU-baserad AIF-fond enligt definitionen i arti­ b) Vid tillämpning av avdelning VII kapitlen 3 och 4 kel 4.1 aa i det direktivet. avsnitt II samt avdelning VIII i direktiv 2013/36/EU

och del fem i den här förordningen är ett moderfö­

retag ett företag enligt definitionen i artikel 1.1 i

direktiv 83/349/EEG samt alla företag som utövar (8) offentliga organ: ett icke-kommersiellt administrativt or­

ett faktiskt bestämmande inflytande över ett annat gan som är ansvarigt inför nationella regeringar eller företag. delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter eller myndigheter som utövar samma ansvar som del­ statliga och lokala självstyrelseorgan, eller ett icke-kom­ mersiellt företag som ägs av eller som har etablerats och (16) dotterföretag: stöds av nationella regeringareller delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter som har uttryckliga garantiordningar, vilket kan omfatta självstyrande organ a) Ett dotterföretag enligt definitionen i artiklarna 1 och reglerade av lag som står under offentlig tillsyn. 2 i direktiv 83/349/EEG.

(9) ledningsorgan: ledningsorgan enligt definitionen i led 7 i b) Ett dotterföretag enligt definitionen i artikel 1.1 i artikel 3.1 i Direktiv 2013/36/EU. direktiv 83/349/EEG samt alla företag över vilka ett

moderföretag utövar ett faktiskt bestämmande infly­

tande.

(10) verkställande ledningen: verkställande ledning enligt de­ finitionen i led 9 i artikel 3.1 i Direktiv 2013/36/EU.

Alla dotterföretag till dotterföretag ska också anses vara

dotterföretag till det moderföretag som är överordnat

dessa företag. (11) systemrisk: systemrisk enligt definitionen i led 10 i ar­ tikel 3.1 i Direktiv 2013/36/EU.

(17) filial: ett driftställe som utgör en rättsligt beroende del av

ett institut och som självständigt utför alla eller vissa av

de transaktioner som är hänförliga till verksamhet i in­ (12) modellrisk: modellrisk enligt definitionen i led 11 i ar­

stitut. tikel 3.1 i Direktiv 2013/36/EU.

(18) anknutet företag: ett företag vars huvudsakliga verksam­ (13) originator: en enhet som het består i att äga eller förvalta fast egendom, tillhan­

dahålla datatjänster eller bedriva liknande verksamhet a) själv eller via anknutna enheter, direkt eller indirekt, som har samband med ett eller flera instituts huvud­

var part i det ursprungliga avtal som gav upphov till sakliga verksamhet. de förpliktelser eller potentiella förpliktelser för gäl­ denären, eller den potentiella gäldenären, som ligger till grund för den exponering som värdepapperiseras, eller (19) kapitalförvaltningsbolag: ett kapitalförvaltningsbolag en­

ligt definitionen i artikel 2.5 i direktiv 2002/87/EG och

en förvaltare av alternativa investeringsfonder enligt de­

finitionen i artikel 4.1 b i direktiv 2011/61/EU, inbegri­ b) förvärvar tredje parts exponeringar för sin egen räk­ pet, om inget annat föreskrivs, enheter i tredjeländer

ning och därefter värdepapperiserar dem. med liknande verksamhet vilka är underkastade lagstift­

ningen i ett tredjeland som tillämpar tillsyns- och regle­ ( 1 ) EUT L 302, 17.11.2009, s. 32. ringskrav som minst motsvarar de krav som tillämpas i ( 2 ) EUT L 174, 1.7.2011, s. 1. unionen.

Bilaga 1

L 176/20 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

(20) finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut vars dot­ (27) enhet i den finansiella sektorn: något av följande: terföretag uteslutande eller huvudsakligen är institut eller finansiella institut, varvid minst ett av dotterföretagen a) Ett institut. ska vara ett institut, och som inte är ett blandat finan­ siellt holdingföretag.

b) Ett finansiellt institut.

(21) blandat finansiellt holdingföretag: blandat finansiellt hol­ c) Ett anknutet företag som ingår i den konsoliderade dingföretag enligt definitionen i artikel 2.15 i direktiv finansiella situationen för ett institut. 2002/87/EG.

d) Ett försäkringsföretag.

(22) holdingföretag med blandad verksamhet: ett moderföre­ tag som inte är ett finansiellt holdingföretag eller ett e) Ett försäkringsföretag i tredje land. institut eller ett blandat finansiellt holdingföretag och som har minst ett institut bland sina dotterföretag.

f) Ett återförsäkringsföretag.

(23) försäkringsföretag i tredjeland: försäkringsföretag i tred­ g) Ett återförsäkringsföretag i tredje land. jeland enligt definitionen i artikel 13.3 i direktiv 2009/138/EG.

h) Ett försäkringsholdingföretag.

(24) återförsäkringsföretag i tredjeland: återförsäkringsföretag i) Ett holdingföretag med blandad verksamhet. i tredjeland enligt definitionen i artikel 13.6 i direktiv 2009/138/EG.

j) Ett försäkringsholdingföretag med blandad verksam­

het enligt definitionen i artikel 212.1 g i direktiv

2009/138/EG. (25) erkända värdepappersföretag i tredjeland: ett företag som uppfyller samtliga följande villkor:

k) Ett bolag som är undantaget från tillämpningsområ­ a) Om det hade upprättats inom unionen, skulle det det för direktiv 2009/138/EG i enlighet med artikel 4

omfattas av definitionen av värdepappersföretag. i det direktivet.

l) ett företag i tredjeland vars huvudsakliga verksamhet b) Det har auktoriserats i ett tredjeland. är jämförbar med någon av de enheter som avses i

leden a–k ovan.

c) Det omfattas av och uppfyller tillsynsregler som en­ (28) moderinstitut i en medlemsstat: ett institut i en med­

ligt de behöriga myndigheternas uppfattning är minst lemsstat som har ett institut eller ett finansiellt institut

lika stränga som de som fastställts i denna förordning som dotterföretag, eller som har ett ägarintresse i ett

eller i Direktiv 2013/36/EU. sådant institut eller finansiellt institut, och som inte

självt är ett dotterföretag till ett annat institut som auk­

toriserats i samma medlemsstat eller till ett finansiellt

holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag (26) finansiellt institut: ett företag som inte är ett institut

som är etablerat i samma medlemsstat. men vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att utföra en eller flera av de verksamheter som är upptagna i punkterna 2–12 och (29) moderinstitut inom EU: ett moderinstitut i en medlems­ 15 i bilaga I till direktiv 2013/36/EU, inbegripet ett stat som inte självt är ett dotterföretag till ett annat finansiellt holdingföretag, ett blandat finansiellt holding­ institut som auktoriserats i en medlemsstat eller till ett företag och ett betalningsinstitut i den mening som av­ finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt hol­ ses i Europaparlamentets och rådets direktiv dingföretag som är etablerat i någon medlemsstat. 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjäns­ ter på den inre marknaden ( 1 ) samt ett kapitalförvalt­ ningsbolag, men däremot inte försäkringsholdingföretag (30) finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat: ett fi­ och försäkringsholdingföretag med blandad verksamhet nansiellt holdingföretag som inte självt är ett dotterföre­ enligt definitionen i artikel 212.1 g i direktiv tag till ett institut som auktoriserats i samma medlems­ 2009/138/EG. stat eller till ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat

finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma med­ ( 1 ) EUT L 319, 5.12.2007, s. 1. lemsstat.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/21

(31) finansiellt moderholdingföretag inom EU: ett finansiellt c) Att båda eller alla dessa personer kontrolleras genom moderholdingföretag i en medlemsstat som inte självt är en varaktig förbindelse till samma tredje part. ett dotterföretag till ett institut som auktoriserats i nå­ gon medlemsstat eller till ett annat finansiellt holding­ företag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i någon medlemsstat.

(39) grupp av kunder med inbördes anknytning: endera av

följande:

(32) blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlems­ a) Två eller flera fysiska eller juridiska personer som, stat: ett blandat finansiellt holdingföretag som inte självt om inte annat visas, utgör en helhet ur risksynpunkt är ett dotterföretag till ett institut som auktoriserats i därför att någon av dem utövar direkt eller indirekt samma medlemsstat eller till ett finansiellt holdingföre­ kontroll över den eller de andra. tag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är etablerat i samma medlemsstat.

(33) blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU: ett b) Två eller flera fysiska eller juridiska personer som inte blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat står i sådant kontrollförhållande som beskrivs i led a som inte självt är ett dotterföretag till ett institut som men som bör betraktas som en helhet ur risksyn­ auktoriserats i någon medlemsstat eller till ett annat punkt på grund av inbördes anknytning, vilken med­ finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt hol­ för att om en av dem drabbas av ekonomiska pro­ dingföretag som är etablerat i någon medlemsstat. blem, framförallt finansierings- eller återbetalnings­

problem, drabbas sannolikt även den eller alla de

andra av finansierings- eller återbetalningsproblem.

(34) central motpart: en central motpart enligt definitionen i artikel 2.1 i förordning (EU) nr 648/2012.

Trots vad som sägs i led a och b, om en nationell

regering har direkt kontroll över eller direkt anknytning (35) ägarintresse: ett ägarintresse i den mening som avses i

till mer än en fysisk eller juridisk person, får gruppe­ artikel 17 första meningen i rådets fjärde direktiv

ringen bestående av den nationella regeringen och alla 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa

de fysiska eller juridiska personer som direkt eller in­ typer av bolag ( 1 ) eller direkt eller indirekt ägande av

direkt kontrolleras av den enligt led a, eller har anknyt­ 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i ett företag.

ning till den enligt led b, anses som att den inte utgör en

grupp av kunder med inbördes anknytning. Huruvida

det föreligger en grupp av kunder med inbördes anknyt­ (36) kvalificerat innehav: direkt eller indirekt ägande i ett ning bestående av den nationella regeringen och andra företag, där innehavet representerar 10 % eller mer av fysiska eller juridiska personer kan i stället bedömas kapitalet eller samtliga röster eller möjliggör ett väsent­ separat för var och en av de personer som direkt kont­ ligt inflytande över ledningen av detta företag. rolleras av den enligt led a, eller har direkt anknytning

till den enligt led b, och alla de fysiska och juridiska

personer som kontrolleras av denna person enligt led

a eller har anknytning till denna person enligt led b, (37) kontroll: förhållandet mellan ett moderföretag och ett inklusive den nationella regeringen. Samma princip till­ dotterföretag enligt, definitionen i artikel 1 i direktiv lämpas för delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller 83/349/EEG, eller redovisningsstandarder som ett insti­ myndigheter på vilka artikel 115.2 är tillämplig. tut måste följa enligt förordning (EG) nr 1606/2002, eller en liknande koppling mellan någon fysisk eller juri­ disk person och ett företag.

(40) behörig myndighet: en offentlig myndighet eller eller ett

offentligt organ som officiellt har erkänts i nationell (38) nära förbindelser: en situation där två eller flera fysiska

lagstiftning och som enligt nationell lagstiftning har be­ eller juridiska personer är förenade på något av följande

fogenhet att utöva tillsyn över institut som en del av sätt:

tillsynssystemet i den berörda medlemsstaten. a) Ägarintresse i form av ett innehav, direkt eller genom

kontroll av 20 % eller mer av rösterna eller kapitalet i

ett företag.

(41) samordnande tillsynsmyndighet: en behörig myndighet

som ansvarar för att utöva gruppbaserad tillsyn av mo­ b) Kontroll. derinstitut inom EU och av institut som kontrolleras av

finansiella moderholdingföretag inom EU eller blandade ( 1 ) EGT L 222, 14.8.1978, s. 11. finansiella moderholdingföretag i EU.

Bilaga 1

L 176/22 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

(42) auktorisation: ett myndighetstillstånd i någon form som på ett underliggande finansiellt instrument eller på nå­ innebär en rätt att bedriva affärsverksamhet. gon annan underliggande faktor, en räntesats eller ett

index.

(43) hemmedlemsstat: den medlemsstat i vilken ett institut har beviljats auktorisation.

(51) startkapital: det belopp och den typ av kapitalbas som

anges i artikel 12 i direktiv 2013/36/EU för kreditinsti­ (44) värdmedlemsstat: den medlemsstat i vilken ett institut tut och i avdelning IV i det direktivet för värdepappers­ har en filial eller där det tillhandahåller tjänster. företag.

(45) ECBS-centralbanker: nationella centralbanker som ingår i Europeiska centralbankssystemet (ECBS) och Europeiska (52) operativ risk: risken för förluster till följd av ej ända­ centralbanken (ECB). målsenliga eller fallerade processer, människor, system

eller yttre händelser, inbegripet legala risker.

(46) centralbanker: ECBS-centralbanker och tredjeländers cen­ tralbanker.

(53) utspädningsrisk: risken för att ett fordringsbelopp mins­

kar på grund av krediteringar, kontant eller i annan (47) konsoliderad situation: den situation som blir resultatet form, till gäldenären. av att kraven i del ett, avdelning II kapitel 2 i denna förordning tillämpas på ett institut på samma sätt som om det institutet, tillsammans med ett eller flera andra enheter, utgjorde ett enda institut. (54) sannolikhet för fallissemang ("probability of default",

PD): sannolikheten för en motparts fallissemang under

en ettårsperiod. (48) på gruppnivå: på grundval av den konsoliderade situa­ tionen.

(55) förlust vid fallissemang ("loss given default", LGD): kvo­ (49) på undergruppsnivå: på grundval av den konsoliderade ten av förlusten på en exponering till följd av en mot­ situationen i ett moderinstitut, det finansiella holding­ parts fallissemang och det utestående beloppet vid tiden företaget eller blandade finansiella holdingföretaget ex­ för fallissemanget. klusive en undergrupp av enheter eller på grundval av den konsoliderade situationen i ett moderinstitut, finan­ siellt holdingföretag eller blandat finansiellt holdingföre­ tag som inte är det yttersta moderinstitutet, finansiella (56) konverteringsfaktor: kvoten av det för närvarande out­ holdingföretaget eller blandade finansiella holdingföreta­ nyttjade beloppet av ett åtagande som kan komma att get. utnyttjas och som därför skulle vara utestående i hän­

delse av fallissemang och det för närvarande outnyttjade

beloppet av åtagandet, varvid åtagandets storlek ska fast­ (50) finansiella instrument: endera av följande: ställas genom den aviserade limiten såvida inte den icke

aviserade limiten är högre. a) Varje avtal som ger upphov till en finansiell tillgång

för en part, samtidigt som en annan part ådrar sig en

finansiell skuld eller utfärdar ett ägarandelsbevis.

(57) kreditriskreducering: en teknik som används av ett in­

stitut för att minska den kreditrisk som är förenad med b) Ett instrument som avses i avsnitt C i bilaga I till en eller flera exponeringar som detta institut kontinuer­

direktiv 2004/39/EG. ligt innehar.

c) Derivatinstrument.

(58) betalt kreditriskskydd: en teknik för kreditriskreducering,

där minskningen av kreditrisken för ett instituts expo­ d) Primärt finansiellt instrument. nering härrör från en rätt för institutet att, i händelse av

en motparts fallissemang eller om andra särskilt angivna

kredithändelser som rör motparten inträffar, likvidera, få e) Kontantinstrument. överlåtna, förvärva eller återta vissa tillgångar eller be­

lopp eller att minska beloppet för exponeringen till eller

ersätta det med det belopp som motsvarar skillnaden De instrument som avses i leden a, b och c är finansiella mellan beloppet för exponeringen och beloppet för en instrument endast om deras värde är beroende av priset fordran på institutet.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/23

(59) obetalt kreditriskskydd: en teknik för kreditriskreduce­ för att genomföra denna uppgift, vars struktur är utfor­ ring, där minskningen av kreditrisken för ett instituts mad för att avskilja specialföretagets förpliktelser från de exponering följer av tredje redosmans skyldighet att be­ förpliktelser det institut som är originator har, och där tala ett belopp i händelse av en låntagares fallissemang de personer som har vinstintresse i företaget har obe­ eller om andra särskilt angivna kredithändelser inträffar. gränsad rätt att pantsätta eller omsätta dessa intressen.

(60) kontantliknande instrument: ett insättningsbevis, inklu­ (67) tranch: genom avtal fastställt segment av den kreditrisk sive obligationer, säkerställda obligationer eller andra som är förenad med en eller flera exponeringar, varvid icke-efterställda instrument, som har givits ut av institu­ en position i segmentet medför större eller mindre risk tet, för vilket institutet redan erhållit full betalning och för kreditförlust än en position på samma belopp i varje vilket ska villkorslöst återbetalas av institutet till det annat sådant segment, utan beaktande av kreditriskskydd nominella värdet. som ges av tredje man direkt till innehavarna av posi­

tioner i segmentet eller i andra segment.

(61) värdepapperisering: en transaktion eller ett program vari­ genom den kreditrisk som är förenad med en expone­ (68) marknadsvärdering: värdering av positionerna mot lätt­ ring eller en grupp exponeringar delas upp i trancher, tillgängliga avräkningskurser från oberoende källor, in­ och som har båda följande egenskaper: begripet börskurser, skärmpriser eller noteringar från

flera oberoende och ansedda mäklare. a) Betalningarna inom ramen för transaktionen eller

programmet är beroende av utvecklingen av expone­ ringen eller gruppen av exponeringar.

(69) modellvärdering: varje typ av värdering som måste jäm­

föras med, extrapoleras från eller på annat sätt beräknas

utifrån ett eller flera indata från marknaden. b) Prioriteringen av trancherna avgör hur förluster för­

delas under den tid transaktionen eller programmet

pågår.

(70) oberoende priskontroll: en process där marknadspriser

eller modellvärdering bedöms regelbundet avseende kor­

rekthet och oberoende. (62) position i värdepapperisering: exponering mot en vär­ depapperisering.

(71) godtagbart kapital: summan av

a) primärkapital enligt artikel 25, och (63) återvärdepapperisering: värdepapperisering i vilken den risk som är förenad med en underliggande grupp av exponeringar delas upp i trancher och minst en av de underliggande exponeringarna är en värdepapperise­

b) supplementärt kapital enligt artikel 71 som är lika ringsposition.

med eller understiger en tredjedel av primärkapitalet.

(64) återvärdepapperiseringsposition: exponering mot en åter­ (72) erkänd börs: en börs som uppfyller samtliga följande värdepapperisering.

villkor:

a) Den är en reglerad marknad.

(65) kreditförstärkning: ett avtalsmässigt arrangemang, ge­ nom vilket kreditkvaliteten hos en position i en vär­ depapperisering förbättras i förhållande till om ingen b) Den har ett clearingförfarande genom vilket kontrakt förstärkning hade tillhandahållits, däribland även den angivna i bilaga II är föremål för dagliga marginalsä­ förstärkning som ges genom lägre prioriterade trancher kerhetskrav som enligt de behöriga myndigheternas i värdepapperiseringen, och andra slag av kreditrisk­ uppfattning ger ett lämpligt skydd. skydd.

(73) diskretionära pensionsförmåner: extra pensionsförmåner (66) specialföretag för värdepapperisering: ett aktiebolag eller som ett institut på individuell nivå beviljar en anställd en annan enhet än ett institut, som inrättats för att som en del av dennes rörliga ersättning och som inte genomföra en eller flera värdepapperiseringstransaktio­ omfattar ackumulerade förmåner som en anställd tjänat ner, och vars verksamhet inte går utöver vad som krävs in enligt villkoren i företagets pensionssystem.

Bilaga 1

L 176/24 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

(74) pantlånevärde: värdet av fast egendom som det har fast­ institutet möjlighet att överlåta eller pantsätta ett en­ ställts genom en försiktig bedömning av möjligheterna skilt värdepapper eller en enskild råvara till mer än till en framtida försäljning av fastigheten genom att be­ en motpart vid varje tidpunkt och har förpliktat sig akta långsiktigt hållbara aspekter på fastigheten, normala att återköpa dem. och lokala marknadsvillkor, nuvarande användning och annan lämplig användning av fastigheten.

b) Värdepapper eller råvaror av motsvarande slag till ett

fastställt pris och vid en tidpunkt i framtiden som är (75) bostadsfastighet: en bostad som innehas av ägaren eller fastställd eller ska fastställas av den som överlåter

instrumentet. Avtalet är en repa för det institut bostadsrättshavaren, inbegripet rätten att bo i en lägen­

som säljer värdepapperen eller råvarorna och en om­ het i bostadsrättsföreningar i Sverige.

vänd repa för det institut som köper dem.

(76) marknadsvärde: innebär när det gäller fast egendom det (83) repa: varje transaktion som regleras av ett avtal som beräknade värde till vilket en villig säljare skulle sälja omfattas av en repa eller en omvänd repa. fastigheten till en i förhållande till honom oberoende köpare på värderingsdagen efter lämplig marknadsföring där båda parterna har agerat med insikt, försiktighet och utan tvång. (84) enkel repa: en repotransaktion omfattande en endatill­

gång eller liknande okomplicerad tillgång i motsats till

en korg av tillgångar.

(77) tillämpliga redovisningsregler: de redovisningsstandarder som institutet måste följa enligt förordning (EG)

(85) positioner som innehas i avsikt att bedriva handel: en­ nr 1606/2002 eller direktiv 86/635/EEG.

dera av följande:

a) Egna positioner och positioner som härrör från verk­

samhet för kunders räkning och som marknads­ (78) ettårig fallissemangskvot: kvoten mellan antalet fallis­ garant. semang som inträffat under en period som inleds ett år före dagen T och antalet gäldenärer som åsatts denna exponeringsklass ett år före denna dag.

b) Positioner avsedda för försäljning på kort sikt.

(79) spekulativ finansiering av fast egendom: varje lån som c) Positioner med avsikt att dra nytta av faktiska eller upptas med tanke på förvärv av, exploatering av eller förväntade kortsiktiga skillnader mellan inköps- och byggnation på mark i samband med fast egendom, eller

försäljningspris eller andra pris- eller räntevariationer. av eller i samband med sådan egendom, med avsikten att sälja egendomen med vinst.

(86) handelslager: alla positioner i finansiella instrument och

råvaror som innehas av ett institut, antingen i avsikt att (80) handelsfinansiering: finansiering, inbegripet garantier, i bedriva handel eller för att säkra positioner som innehas samband med utbyte av varor och tjänster med hjälp i avsikt att bedriva handel. av finansiella produkter med fast kortfristig löptid, i all­ mänhet mindre än ett år, utan automatisk förlängning.

(87) multilateral handelsplattform: multilateral handelsplatt­

form enligt definitionen i artikel 4.15 i direktiv

2004/39/EG. (81) statsstödda exportkrediter: lån eller krediter för finansie­ ring av export av varor och tjänster för vilka ett statligt exportkreditorgan tillhandahåller garantier, försäkring el­ ler direktfinansiering. (88) kvalificerad central motpart: en central motpart som an­

tingen har auktoriserats i enlighet med artikel 14 i för­

ordning (EU) nr 648/2012 eller godkänts i enlighet med

artikel 25 i den förordningen. (82) repa och omvänd repa: avtal enligt vilket ett institut eller dess motpart överlåter värdepapper eller råvaror eller garanterade rättigheter som avser endera av följande:

(89) obeståndsfond: en fond som inrättats av en central mot­ a) Äganderätt till värdepapper eller råvaror om garantin part i enlighet med artikel 42 i förordning (EU)

har utfärdats av en erkänd börs som innehar rätten nr 648/2012 och används i enlighet med artikel 45 i

till värdepapperen eller råvarorna och avtalet inte ger den förordningen.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/25

(90) förfinansierat bidrag till en central motparts obestånds­ (99) utsett kreditvärderinginstitut: ett externt kreditvärdering­ fond: ett bidrag till en central motparts obeståndsfond institut som har utsetts av ett institut. som betalats in av ett institut.

(100) ackumulerat annat totalresultat: har samma betydelse (91) marknadsexponering: nuvarande exponering, inbegripet som i den internationella redovisningsstandarden IAS 1 en variationsmarginal som ska betalas till en clearing­ som tillämpas enligt förordning (EG) nr 1606/2002. medlem men som denne ännu inte mottagit, och en potentiell framtida exponering av en clearingmedlem el­ ler en kund mot en central motpart i samband med sådana kontrakt och transaktioner som förtecknas i ar­ (101) primärkapital: har den innebörd som avses i artikel 88 i tikel 295.1 a-e samt initial säkerhetsmarginal. direktiv 2009/138/EG.

(92) reglerad marknad: reglerad marknad enligt definitionen i (102) försäkringsposter i primärkapitalet: primärkapitalposter i artikel 4.14 i direktiv 2004/39/EG. företag som omfattas av kraven i direktiv 2009/138/EG,

om dessa poster klassificeras som primärkapital till­

hörande nivå 1 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med

artikel 94.1 i det direktivet. (93) bruttosoliditet: den relativa storleken av ett instituts till­ gångar, förbindelser utanför balansräkningen och an­ svarsförbindelser att betala eller leverera eller ställa sä­ kerheter, inbegripet skyldigheter som härrör från motta­ (103) övriga försäkringsposter i primärkapitalet: primärkapital­ gen finansiering, gjorda åtaganden, derivat eller repor, poster i företag som omfattas av kraven i direktiv men med uteslutande av skyldigheter som endast kan 2009/138/EG, om dessa poster klassificeras som till­ genomdrivas i händelse av institutets likvidation, ställt i hörande nivå 1 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med förhållande till institutets kapitalbas. artikel 94.1 i det direktivet, och inräknande av dessa

poster begränsas av de delegerade akter som antagits i

enlighet med artikel 99 i det direktivet. (94) risk för alltför låg bruttokonsoliditet: den risk som beror på ett instituts sårbarhet på grund av dess bruttosoliditet eller eventuella bruttosoliditet och som kan kräva opla­ (104) försäkringsposter i supplementärkapitalet: kapitalbaspos­ nerade korrigeringar av dess affärsplan, däribland en ter i företag som omfattas av kraven i direktiv framtvingad utförsäljning av tillgångar som kan leda 2009/138/EG om dessa poster klassificeras som till­ till förluster eller värderingskorrigeringar för de kvarva­ hörande nivå 2 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med rande tillgångarna. artikel 94.2 i det direktivet.

(95) kreditriskjustering: det belopp som har avsatts som spe­ (105) försäkringsposter i den utvidgade kapitalbasen (tier 3): cifik och allmän kreditförlustreserv för kreditrisker och kapitalbasposter i företag som omfattas av kraven i di­ har redovisats i institutets finansiella rapporter i enlighet rektiv 2009/138/EG om dessa poster klassificeras som med tillämpliga redovisningsregler. tillhörande nivå 3 i direktiv 2009/138/EG i enlighet med

artikel 94.3 i det direktivet.

(96) intern säkring: en position som i väsentlig grad täcker komponentriskdelen mellan ett handelslager och en po­ (106) uppskjutna skattefordringar: har den innebörd som sition utanför handelslagret eller av en grupp av positio­ anges i tillämpliga redovisningsramar. ner.

(107) uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida (97) referensförpliktelse: en förpliktelse som används för att

lönsamhet: uppskjutna skattefordringar vars framtida fastställa kontantvärdet på avvecklingen av kreditderiva­

värde kan realiseras endast om institutet uppvisar be­ tet.

skattningsbar vinst i framtiden.

(98) externt kreditvärderinginstitut: ett kreditvärderingsinsti­ tut som är registrerat eller certifierat i enlighet med (108) uppskjutna skatteskulder: har den innebörd som anges i

tillämpliga redovisningsramar. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1060/2009 av den 16 september 2009 om kredit­ värderingsinstitut ( 1 ) eller en centralbank som utfärdar kreditvärderingar som inte omfattas av förordning (EU) (109) förmånsbestämda pensionsplaner: tillgångarna i en för­ nr 1060/2009. månsbestämd pensionsfond eller pensionsplan, beroende

på vad som är tillämpligt, beräknade efter avdrag av ( 1 ) EUT L 302, 17.11.2009, s. 1. summan av förpliktelserna i samma fond eller plan.

Bilaga 1

L 176/26 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

(110) utdelningar: betalning av utdelning eller ränta i någon fysiska eller juridiska personer än de som ingår i institu­

form. tets konsolidering i stabilitetssyfte.

(111) finansiellt företag: har den innebörd som anges i arti­ (121) vinst: har den innebörd som anges i tillämpliga redovis­

kel 13.25 b och d i direktiv 2009/138/EG. ningsramar.

(112) reserveringar för allmänna risker i bankrörelse: har den (122) korsvist ägande: ett instituts innehav av kapitalbasinstru­

innebörd som anges i artikel 38 i direktiv 86/635/EEG. ment eller övriga kapitalinstrument som givits ut av

enheter i den finansiella sektorn om dessa enheter också

äger kapitalbasinstrument som givits ut av institutet. (113) goodwill: har den innebörd som anges i tillämpliga re­

dovisningsramar.

(123) balanserade vinstmedel: balanserad vinst och förlust från

föregående räkenskapsår i enlighet med tillämpliga redo­ (114) indirekt innehav: en exponering som ett institut har mot visningsramar.

en förmedlande enhet som i sin tur är exponerad mot

kapitalinstrument utgivna av en enhet i den finansiella

sektorn, som innebär att institutet, i den händelse de

(124) överkursfond: har den innebörd som anges i tillämpliga

kapitalinstrument som givits ut av enheten i den finan­

redovisningsramar. siella sektorn varaktigt skulle skrivas av, skulle åsamkas en förlust till följd härav som inte på något betydande sätt skiljer sig från den förlust som institutet skulle åsamkas vid ett direkt innehav av de kapitalinstrument (125) temporära skillnader: har den innebörd som anges i till­ som givits ut av enheten i den finansiella sektorn. lämpliga redovisningsramar.

(115) immateriella tillgångar: har den innebörd som anges i

(126) syntetiskt innehav: en investering som ett institut gör i

tillämplig redovisningsram och inbegriper goodwill. ett finansiellt instrument vars värde är direkt kopplat till

värdet av de kapitalinstrument som ges ut av en enhet i

den finansiella sektorn. (116) övriga kapitalinstrument: kapitalinstrument som givits ut

av enheter i den finansiella sektorn och som inte räknas

som kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott

(127) ömsesidigt garantisystem: ett system som uppfyller

eller supplementärkapitalinstrument eller försäkringspos­

samtliga följande villkor: ter i primärkapitalet, övriga försäkringsposter i primärka­ pitalet, försäkringsposter i supplementärkapitalet eller i a) Instituten omfattas av samma institutionella skydds­ den utvidgade kapitalbasen (tier 3). system som det vilket avses i artikel 113.7.

(117) övriga reserver: reserver med den innebörd som anges i

b) Instituten är helt och hållet konsoliderade, i enlighet

tillämpliga redovisningsramar, om vilka upplysningar

med artikel 1.1 b, c, d eller 1.2 i direktiv 83/349/EEG

måste lämnas enligt denna tillämpliga redovisningsstan­

och via grupptillsyn omfattas av tillsynen av ett in­

dard, utom sådana belopp som redan ingår i ackumule­ stitut som är moderinstitut i en medlemsstat, i enlig­

rat annat totalresultat eller balanserade vinstmedel.

het med del ett avdelning II kapitel 2 i denna för­

ordning, och omfattas även av kapitalbaskrav.

(118) kapitalbas: summan primärkapital och supplementärka­

pital.

c) Moderinstitutet i en medlemsstat och dotterföretagen

är etablerade i samma medlemsstat och är underkas­

tade auktorisation och tillsyn av samma behöriga (119) kapitalbasinstrument: kapitalinstrument som givits ut av myndighet.

institutet och som räknas som kärnprimärkapitalinstru­

ment, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital­

instrument.

d) Moderinstitutet i en medlemsstat och dotterföretagen

har ingått ett avtalsgrundat eller lagstadgat skydds­

system som skyddar dessa institut och särskilt sörjer (120) minoritetsintresse: det kärnprimärkapitalbelopp inom ett för deras likviditet och solvens för att vid behov

dotterföretag till ett institut som kan hänföras till andra undvika konkurs.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/27

e) Det finns system som garanterar omedelbar tillgång Artikel 5

till finansiella resurser i form av kapital och likviditet

om så krävs enligt det avtalsgrundade eller lagstad­ Särskilda definitioner med avseende på kapitalkrav för

gade skyddssystem som avses i led d. kreditrisker

Vid tillämpningen av del tre avdelning II gäller följande defini­

tioner:

f) Den behöriga myndigheten övervakar regelbundet

huruvida de system som avses i leden d och e är (1) exponering: en tillgång eller post utanför balansräkningen.

adekvata.

(2) förlust: ekonomisk förlust, inbegripet väsentliga diskon­

teringseffekter och väsentliga direkta eller indirekta kost­

nader vid inkassering av instrumentet.

g) Ett dotterföretags minimifrist för att frivilligt lämna

skyddssystemet är tio år.

(3) förväntad förlust ("expected loss", EL): kvoten av det be­

lopp som förväntas gå förlorat på en exponering till följd

av möjligt fallissemang hos en motpart eller utspädning

h) Den behöriga myndigheten har befogenhet att för­ under en ettårsperiod och det utestående beloppet vid tiden

hindra att ett dotterföretag frivilligt lämnar skydds­ för fallissemanget.

systemet.

AVDELNING II

KRAVENS TILLÄMPNINGSNIVÅ

(128) utdelningsbara medel: vinsten vid slutet av föregående

räkenskapsår plus balanserad vinst och reserver som KAPITEL 1 får användas för det ändamålet före utdelning till inne­

Tillämpning av kraven på individuell nivå

havare av kapitalbasinstrument minus balanserad förlust, vinst som inte är utdelningsbar i enlighet med bestäm­ Artikel 6 melser i lagstiftningen eller institutets bolagsordning och summor som placerats i icke utdelningsbara reserver i Allmänna principer

enlighet med tillämplig nationell lagstiftning eller institu­ 1. Instituten ska uppfylla kraven i delarna två–fem och åtta

tets stadgar, eftersom dessa förluster och reserver ska på individuell nivå. fastställas på grundval av institutets enskilda redovisning och inte på grundval av den sammanställda redovisning­ en.

2. Varje institut som antingen är ett dotterföretag i den med­

lemsstat där det auktoriserats och står under tillsyn eller ett

moderföretag och varje institut som ingår i konsolideringen

enligt artikel 19 ska inte vara skyldiga att uppfylla kraven i 2. När det i denna förordning hänvisas till fast egendom eller artiklarna 89, 90 och–91 på individuell nivå. bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter eller panträtt i sådan egendom, inbegrips andelar i finländska bostadsaktiebolag som är verksamma enligt den finländska lagen om bostadsaktie­ 3. Varje institut som antingen är ett moderföretag eller ett bolag av år 1991 eller senare antagen lagstiftning med mot­ dotterföretag och varje institut som ingår i konsolideringen svarande innehåll. Medlemsstaterna eller deras behöriga myndig­ enligt artikel 19 ska inte vara skyldiga att uppfylla kraven i heter får tillåta att aktier som utgör ett likvärdigt indirekt in­ del åtta på individuell nivå. nehav av fast egendom behandlas som direkt innehav av fast egendom under förutsättning att ett sådant indirekt innehav särskilt regleras i den berörda medlemsstatens nationella lags­ 4. Kreditinstitut och värdepappersföretag som auktoriserats tiftning och att, när de är intecknade som säkerhet, fordrings­ att tillhandahålla de investeringstjänster och den investerings­ ägare ges ett likvärdigt skydd. verksamhet som anges i punkterna 3 och 6 i avsnitt A i bilaga

I till direktiv 2004/39/EG ska uppfylla kraven i del sex på indi­

viduell nivå. I avvaktan på kommissionens rapport i enlighet

med artikel 508.3 får behöriga myndigheter undanta värdepap­ 3. Handelsfinansiering som avses i led 80 i punkt 1 är van­ persföretag från uppfyllandet av de krav som fastställs i del sex ligtvis obekräftad och det krävs en tillfredsställande styrkande med beaktande av arten och omfattningen av värdepappersföre­ transaktionsdokumentation för varje begäran om kreditutnytt­ tagens verksamhet samt dess komplexitetsgrad. jande; finansieringen kan nekas vid tvivel i fråga om kreditvär­ digheten eller den styrkande transaktionsdokumentationen. Återbetalning av exponeringar mot handelsfinansiering sker 5. Instituten, utom värdepappersföretag enligt artiklarna 95.1 vanligtvis oberoende av låntagaren; medel kommer i stället och 96.1 samt institut för vilka behöriga myndigheter begärt från kontanter som mottagits av importörer eller som kommer undantag enligt artikel 7.1 eller 7.3, ska uppfylla kraven i del sju från försäljningen av de underliggande varorna. på individuell nivå.

Bilaga 1

L 176/28 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

Artikel 7 b) De förfaranden för bedömning, värdering och kontroll av

risk som är av betydelse för gruppbaserad tillsyn omfattar Undantag från tillämpningen av tillsynskrav på individuell moderinstitutet i en medlemsstat.

nivå

1. Behöriga myndigheter får välja att inte tillämpa artikel 6.1 på ett dotterföretag till ett institut, om både dotterföretaget och institutet omfattas av auktorisation och tillsyn i den berörda Den behöriga myndighet som tillämpar denna punkt ska under­ medlemsstaten, dotterföretaget omfattas av den gruppbaserade rätta de behöriga myndigheterna i alla andra medlemsstater. tillsynen över det institut som är dess moderföretag och samt­ liga följande villkor är uppfyllda, i syfte att säkerställa att ka­ pitalbasen är lämpligt fördelad mellan moderföretag och dotter­ företag:

Artikel 8

Undantag från tillämpningen av likviditetskrav på individuell nivå

a) Det finns inte några rådande eller förutsebara väsentliga

1. De behöriga myndigheterna får helt eller delvis avstå från praktiska eller rättsliga hinder för att moderföretaget snabbt att tillämpa del sex på ett institut och alla eller några av dess ska kunna överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala dotterföretag inom unionen och utöva tillsyn över dem som en skulder. enda likviditetsundergrupp så länge de uppfyller samtliga föl­ jande villkor:

b) Moderföretaget uppfyller behöriga myndigheters krav på

sund förvaltning av dotterföretaget och har åtagit sig att,

a) Moderinstitutet uppfyller på gruppnivå eller dotterinstitutet med samtycke av den behöriga myndigheten, svara för dot­

uppfyller på undergruppsnivå kraven i del sex. terföretagets åtaganden, alternativt löper dotterföretaget en­ dast försumbara risker.

b) Moderinstitutet övervakar på gruppnivå eller dotterinstitutet

c) Moderföretagets förfaranden för bedömning, värdering och övervakar på undergruppsnivå och utövar kontinuerlig tillsyn

kontroll av risker omfattar även dotterföretaget. över likviditetspositionerna i alla institut i den grupp eller undergrupp för vilken man tillämpar undantaget och sörjer för en tillräcklig likviditetsnivå för alla dessa institut.

d) Moderföretaget innehar mer än 50 % av rösträtten knuten till

aktier och andelar i dotterföretagets kapital eller har rätt att utse eller avsätta en majoritet av medlemmarna i dotterföre­ c) Instituten har ingått avtal, som av de behöriga myndighe­ tagets ledningsorgan. terna bedöms som tillfredsställande, som medger fri över­

föring av medel dem emellan, i syfte att kunna uppfylla

enskilda och gemensamma skyldigheter när de uppkommer.

2. De behöriga myndigheterna får utnyttja den möjlighet som anges i punkt 1 om moderföretaget är ett finansiellt hol­ dingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag som är d) Det finns inte några rådande eller förutsebara praktiska eller etablerat i samma medlemsstat som institutet, under förutsätt­ rättsliga hinder mot att de avtal som åsyftas i ning att det omfattas av samma tillsyn som institut och särskilt led c uppfylls. av de standarder som fastställs i artikel 11.1.

Kommissionen ska senast den 1 januari 2014 rapportera till 3. De behöriga myndigheterna får avstå från att tillämpa Europaparlamentet och rådet om eventuella rättsliga hinder artikel 6.1 på ett moderinstitut i en medlemsstat om institutet som skulle kunna omöjliggöra tillämpningen av led c i första omfattas av auktorisation och tillsyn i den berörda medlems­ stycket, och uppmanas att senast den 31 december 2015, i staten och av den gruppbaserade tillsynen, och alla följande förekommande fall, lägga fram ett lagförslag för att eliminera villkor är uppfyllda, i syfte att säkerställa att kapitalbasen är dessa hinder. lämpligt fördelad mellan moderföretag och dotterföretag:

2. De behöriga myndigheterna får helt eller delvis avstå från a) Det finns inte några rådande eller förutsebara väsentliga att tillämpa del sex på ett institut och alla eller några av dess

praktiska eller rättsliga hinder för att snabbt överföra medel dotterföretag, om samtliga institut i likviditetsundergruppen är ur kapitalbasen eller återbetala skulder till moderinstitutet i auktoriserade i samma medlemsstat och om villkoren i punkt 1 en medlemsstat. är uppfyllda.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/29

3. Om instituten i likviditetsundergruppen har auktoriserats i 2. Förfarandet i punkt 1 ska endast vara tillåtet om moder­ flera medlemsstater, ska punkt 1 tillämpas först efter att det institutet på ett tillfredsställande sätt kan påvisa för de behöriga förfarande som anges i artikel 21 har genomförts och endast myndigheterna att det föreligger omständigheter och förfaran­ på de institut vars behöriga myndigheter är eniga om följande den, däribland även rättsliga förfaranden, som gör att det inte delar: finns några rådande eller förutsebara väsentliga praktiska eller

rättsliga hinder för att dotterföretaget snabbt ska kunna överföra

medel ur kapitalbasen eller återbetala förfallna skulder till mo­

derföretaget. a) Bedömningen av huruvida institutets organisation och dess

behandling av likviditetsrisker uppfyller kraven i artikel 86 i

direktiv 2013/36/EU och att detta är fallet för hela den

enskilda likviditetsundergruppen.

3. Om en behörig myndighet utnyttjar den valmöjlighet som

anges i punkt 1 ska den regelbundet, dock minst en gång per år,

informera de behöriga myndigheterna i alla övriga medlemssta­ b) Fördelningen av belopp, lokalisering och ägandeskap för de ter om användningen av punkt 1 och om de omständigheter

nödvändiga likvida tillgångarna inom den enskilda likviditets­ och förfaranden som avses i punkt 2. Om dotterföretaget är

undergruppen. beläget i tredjeland ska de behöriga myndigheterna även lämna

samma information till de behöriga myndigheterna i detta tred­

jeland. c) Fastställander av de lägsta belopp för de likvida tillgångar

som måste innehas av de institut för vilka undantaget för del sex ska utnyttjas.

Artikel 10

Undantag för kreditinstitut som är permanent underställda

d) Behovet av striktare parametrar än dem som anges i del sex. ett centralt organ

1. De behöriga myndigheterna får, i enlighet med nationell

lagstiftning, helt eller delvis bevilja undantag från kraven i de­ e) Ett oinskränkt och fullständigt informationsutbyte mellan de larna två till åtta för ett eller flera kreditinstitut i samma med­

behöriga myndigheterna, lemsstat som permanent underställts ett centralt organ som

övervakar dem och som är etablerat i samma medlemsstat,

om följande villkor är uppfyllda:

f) Full insikt i konsekvenserna av ett sådant undantag.

a) För åtaganden som gjorts av det centrala organet och dess 4. De behöriga myndigheterna får också tillämpa punkterna underställda institut gäller antingen solidariskt ansvar eller 1, 2 och 3 på institut som ingår i samma institutionella skydds­ också garanteras de senare institutens åtaganden fullt ut av system som avses i artikel 113.7 b, under förutsättning att de det centrala organet. uppfyller samtliga krav i artikel 113.7, och på andra institut som har en sådan relation med varandra som avses i arti­ kel 113.6, under förutsättning att de uppfyller samtliga krav i den artikeln. De behöriga myndigheterna ska i detta fall besluta b) Solvens och likviditet för det centrala organet och alla dess att ett av de institut som omfattas av undantaget uppfyller del underställda institut övervakas som en helhet grundat på den sex, grundat på den konsoliderade situationen för samtliga in­ sammanställda redovisningen från dessa institut. stitut i den enskilda likviditetsundergruppen.

c) Det centrala organets ledning är bemyndigad att utfärda in­ 5. Om ett undantag har beviljats i enlighet med punkt 1 eller

struktioner till ledningen för varje underställt institut. punkt 2, får de behöriga myndigheterna också tillämpa arti­ kel 86 i direktiv 2013/36/EU eller delar därav på en enskild likviditetsundergrupp och avstå från att tillämpa artikel 86 i direktiv 2013/36/EU eller delar därav på individuell nivå.

Medlemsstaterna får bibehålla och använda befintlig nationell

lagstiftning avseende tillämpningen av det undantag som avses

i första stycket förutsatt att den inte strider mot denna förord­

Artikel 9 ning och direktiv 2013/36/EU.

Individuell konsolideringsmetod

1. Om inte annat föreskrivs i punkterna 2 och 3 i denna artikel och i artikel 144.3 i direktiv 2013/36/EU får de behöriga 2. Om de behöriga myndigheterna är övertygade om att de myndigheterna genom beslut i varje enskilt fall tillåta att ett villkor som fastställs i punkt 1 är uppfyllda, och om det centrala moderinstitut i sin beräkning av kravet i artikel 6.1 medräknar organets skuldförbindelser eller åtaganden garanteras fullt ut av dotterföretag som uppfyller kraven i artikel 7.1 c och 7.1 d och de underställda instituten, får de behöriga myndigheterna bevilja vilkas väsentliga exponeringar eller skulder avser detta moder­ undantag från delarna två till åtta för det centrala organet på institut. individuell nivå.

Bilaga 1

L 176/30 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

KAPITEL 2 5. Utöver de krav som anges i punkt 1–4, och utan att det

påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i denna förord­

Konsolidering under tillsyn ning och direktiv 2013/36/EU, får de behöriga myndigheterna,

A v s n i t t 1 om det är motiverat av tillsynsskäl på grund av de särskilda

omständigheterna kring risken eller institutets kapitalstruktur

T i l l ä m p n i n g a v k r a v p å g r u p p n i v å eller om medlemsstaterna antar nationell lagstiftning som kräver

Artikel 11 en strukturell uppdelning av verksamheterna inom en bank­

grupp, kräva att de strukturellt uppdelade instituten fullgör de

Allmänna förfaranden skyldigheter som föreskrivs i del två till fyra och del sex till åtta

i denna förordning samt i avdelning VII i direktiv 2013/36/EU 1. Moderinstitut i en medlemsstat ska, i den omfattning och

på undergruppsnivå. på det sätt som anges i artikel 18, uppfylla de skyldigheter som föreskrivs i delarna två till fyra och sju, på grundval av institu­ tens konsoliderade situation. De moderföretag och dotterföretag till dessa som omfattas av denna förordning ska inrätta en lämplig organisationsstruktur och lämpliga interna kontroll­ mekanismer för att säkerställa att de data som krävs för kon­ Tillämpningen av den metod som avses i första stycket ska inte solidering behandlas och översänds på vederbörligt sätt. De ska i påverka en effektiv tillsyn på gruppnivå och får inte medföra synnerhet se till att dotterföretag som inte omfattas av denna oproportionerligt negativa effekter på hela eller delar av det förordning genomför sådana arrangemang, processer och ruti­ finansiella systemet i andra medlemsstater eller i unionen som ner som garanterar en korrekt konsolidering. helhet och den får inte heller utgöra eller skapa ett hinder för

den inre marknadens sätt att fungera.

2. Institut som kontrolleras av ett finansiellt moderholding­ företag eller ett blandat finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat ska, i den omfattning och på det sätt som anges

Artikel 12

i artikel 18, uppfylla de skyldigheter som föreskrivs i delarna två–fyra och sju, på grundval av det finansiella holdingföretagets Finansiella holdingföretag och blandade finansiella eller det blandande finansiella holdingföretagets konsoliderade holdingföretag som har både ett dotterkreditinstitut och situation. ett dottervärdepappersföretag

Om ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt

holdingföretag har minst ett kreditinstitut och ett värdepappers­

företag som dotterföretag, ska de krav som ska tillämpas på Om fler än ett institut kontrolleras av ett finansiellt moderhol­ grundval av det finansiella holdingföretagets eller det blandade dingföretag eller av ett blandat finansiellt moderholdingföretag i finansiella holdingföretaget konsoliderade situation tillämpas på en medlemsstat, ska första stycket endast tillämpas på det in­ kreditinstitutet. stitut som ska omfattas av gruppbaserad tillsyn i enlighet med artikel 111 i direktiv 2013/36/EU.

Artikel 13

3. Moderinstitut inom EU och institut som kontrolleras av ett finansiellt moderholdingföretag inom EU och institut som Tillämpning av upplysningskrav på gruppnivå kontrolleras av ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU ska uppfylla kraven i del sex, på grundval av moderinstitu­ 1. Varje moderinstitut inom EU ska uppfylla kraven i del åtta tets, det finansiella holdingföretagets eller det blandade finansi­ på grundval av sin konsoliderade situation. ella holdingföretagets konsoliderade situation, om gruppen om­ fattar ett eller flera kreditinstitut eller värdepappersföretag som är auktoriserade att tillhandahålla de investeringstjänster och den investeringsverksamhet som avses i punkterna 3 och 6 i avsnitt A bilaga I till direktiv 2004/39/EG. I avvaktan på kom­ missionens rapport i enlighet med artikel 508.2, och om grup­ Betydande dotterföretag till moderinstitut inom EU samt dotter­ pen endast består av värdepappersföretag, får behöriga myndig­ företag som har väsentlig betydelse för sin lokala marknad ska heter undanta värdepappersföretag från uppfyllandet av de krav offentliggöra de uppgifter som anges i artiklarna 437, 438, 440, som fastställs i del sex på gruppnivå med beaktande av arten 442, 450, 451 och 453, individuellt eller på undergruppsnivå. och omfattningen av värdepappersföretagens verksamhet samt dess komplexitetsgrad.

2. Institut som kontrolleras av ett finansiellt moderholding­ 4. Om artikel 10 tillämpas, ska det centrala organ som avses företag inom EU eller ett blandat finansiellt moderholdingföre­ i den artikeln uppfylla kraven i del två till åtta på grundval av tag inom EU ska uppfylla kraven i del åtta på grundval av det den konsoliderade situationen i den helhet som utgörs av det finansiella holdingföretagets eller det blandade finansiella hol­ centrala organet tillsammans med dess underställda institut. dingföretagets konsoliderade situation.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/31

Betydande dotterföretag till finansiella moderholdingföretag Artikel 15 inom EU eller blandade finansiella moderholdingföretag inom EU samt dotterföretag som har väsentlig betydelse för sin lokala Undantag från tillämpning av kapitalbaskrav på gruppnivå marknad ska offentliggöra de uppgifter som anges i artiklarna för grupper av värdepappersföretag 437, 438, 440, 442, 450, 451 och 453, individuellt eller på 1. Den samordnande tillsynsmyndigheten får genom beslut i undergruppsnivå. varje enskilt fall avstå från att tillämpa del tre i denna förord­

ning och avdelning VII kapitel 4 i direktiv 2013/36/EU på

gruppnivå, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:

3. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas, helt eller delvis, på moderinstitut inom EU, institut som kontrolleras av ett finan­ a) Alla värdepappersföretag inom EU i gruppen använder den siellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt alternativa metoden för att beräkna totalt riskvägt expone­ moderholdingföretag inom EU, om de ingår i likvärdig infor­ ringsbelopp enligt artikel 95.2. mation på gruppnivå som lämnas från ett moderföretag som är etablerat i tredjeland.

b) Alla värdepappersföretag i gruppen omfattas av kategorierna

i artiklarna 95.1 och 96.1.

4. Om artikel 10 tillämpas ska det centrala organ som avses i den artikeln uppfylla kraven i del åtta på grundval av det cen­ c) Vart och ett av värdepappersföretagen inom EU i gruppen trala organets konsoliderade situation. Artikel 18.1 ska tillämpas uppfyller kraven i artikel 95 på individuell nivå och drar på det centrala organet och de underställda instituten ska be­

samtidigt av ifrån sitt kärnprimärkapital alla ansvarsförbin­ handlas som dotterföretag till det centrala organet. delser till förmån för värdepappersföretag, finansiella institut,

kapitalförvaltningsbolag och anknutna företag, vilka annars

skulle ingå i den sammanställda redovisningen.

Artikel 14

d) Varje finansiellt holdingföretag som i en medlemsstat är fi­

Tillämpning av kraven i del fem på gruppnivå nansiellt moderholdingföretag till ett värdepappersföretag 1. Moderföretag och deras dotterföretag som omfattas av som tillhör gruppen innehar minst lika mycket kapital, vilket denna förordning ska uppfylla kraven i del fem på grupp- eller här anges som summan av de poster som avses i artiklarna undergruppsnivå för att säkerställa att de arrangemang, proces­ 26.1, 51.1 och 62.1 som behövs för att täcka summan av ser och rutiner som ingår i kraven är enhetliga och väl integre­ följande: rade och att alla data och upplysningar som är av betydelse för tillsynen kan tas fram. Företagen ska i synnerhet se till att dotterföretag som inte omfattas av denna förordning genomför sådana arrangemang, processer och rutiner som garanterar att i) Summan av det fulla bokförda värdet av innehav, efter­ dessa bestämmelser efterlevs. ställda fordringar och instrument som avses i artiklarna

36.1 h och i, 56.1 c och d, samt 66.1 c och d, i vär­

depappersföretag, finansiella institut, kapitalförvaltnings­

bolag samt anknutna företag som annars skulle ingå i

den sammanställda redovisningen.

2. Institut ska tillämpa en ytterligare riskvikt i enlighet med artikel 407 vid tillämpningen av artikel 92 på grupp- eller undergruppsnivå, om kraven i artikel 405 eller 406 inte upp­ ii) Totalsumman av ansvarsförbindelser till förmån för vär­ fylls av en enhet etablerad i tredjeland som ingår i gruppen i depappersföretag, finansiella institut, kapitalförvaltnings­ enlighet med artikel 18 om överträdelsen är betydande ställd i bolag samt anknutna företag som annars skulle ingå i relation till gruppens samlade riskprofil. den sammanställda redovisningen.

e) Gruppen innehåller inga kreditinstitut. 3. Skyldigheter som inträder enligt del fem som rör dotter­ företag som inte själva omfattas av denna förordning ska inte gälla om ett moderinstitut inom EU eller ett institut som kont­ rolleras av ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett Om kriterierna i det första stycket är uppfyllda ska varje vär­ blandat finansiellt moderholdingföretag inom EU kan visa för de depappersföretag inom EU ha system för att övervaka och kont­ behöriga myndigheterna att tillämpning av del fem är olaglig rollera kapital- och finansieringskällorna för alla finansiella hol­ enligt lagstiftningen i det tredjeland där dotterföretaget är eta­ dingföretag, värdepappersföretag, finansiella institut, kapitalför­ blerat. valtningsbolag samt anknutna företag inom nivågruppen.

Bilaga 1

L 176/32 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

2. De behöriga myndigheterna får också tillämpa undantaget A v s n i t t 2 om de finansiella holdingföretagen har en lägre kapitalbas än det belopp som beräknats enligt punkt 1 d, men inte lägre än M e t o d e r f ö r k o n s o l i d e r a d t i l l s y n summan av de kapitalbaskrav som på individuell nivå krävs av Artikel 18 värdepappersföretag, finansiella institut, kapitalförvaltningsbolag och företag som tillhandahåller anknutna tjänster, som annars Metoder för konsoliderad tillsyn skulle omfattas av koncernredovisningen, och den totala sum­ 1. De institut som måste uppfylla kraven i avsnitt 1 på man av ansvarsförbindelser till förmån för värdepappersföretag, grundval av deras konsoliderade situation ska genomföra en finansiella institut, kapitalförvaltningsbolag samt anknutna före­

fullständig konsolidering av alla institut och finansiella institut tag som annars skulle omfattas av den sammanställda redovis­

som är dotterföretag, eller i relevanta fall dotterföretag till ningen. Vid tillämpningen av denna punkt är kapitalbaskravet samma finansiella moderholdingföretag eller blandade finansiella för värdepappersföretag i tredjeland, finansiella institut, kapital­ moderholdingföretag. Punkterna 2–8 i denna artikel ska inte förvaltningsbolag och anknutna företag.

tillämpas när del sex tillämpas på grundval av ett instituts kon­

soliderade situation.

2. De behöriga myndigheterna får emellertid genom beslut i

Artikel 16 varje enskilt fall medge att en proportionell konsolidering görs

grundad på den kapitalandel som moderföretaget innehar i dot­

Undantag från tillämpningen av kraven avseende

terföretaget. Proportionell konsolidering får endast medges då

bruttosoliditetsgraden på gruppnivå för grupper av

samtliga följande villkor är uppfyllda:

värdepappersföretag

När alla enheter i en grupp av värdepappersföretag, inbegripet moderenheten, är värdepappersföretag som är undantagna från tillämpningen av kraven i del sju på individuell nivå enligt artikel 6.5. får modervärdepappersföretaget besluta att inte till­ a) Moderföretagets ansvar är begränsat till den del av kapitalet

som moderföretaget innehar i dotterföretaget med tanke på lämpa kraven i del sju på gruppnivå.

övriga aktieägares eller medlemmars ansvar.

b) Övriga aktieägares eller medlemmars solvens är tillfredsstäl­

lande.

Artikel 17

Tillsyn av värdepappersföretag som undantagits från kapitalbaskraven på gruppnivå

1. Värdepappersföretag i en grupp som har beviljats ett så­ c) Övriga aktieägares och medlemmars ansvar har klart fast­ dant undantag som anges i artikel 15 ska underrätta de behö­ ställts på ett rättsligt bindande sätt. riga myndigheterna om sådana risker som skulle kunna under­ gräva deras ekonomiska ställning, inbegripet sådana som sam­ manhänger med sammansättningen av och källorna till deras kapital och finansiering. 3. Om företagen har en sådan förbindelse med varandra som

avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG ska de behöriga

myndigheterna avgöra hur konsolideringen ska ske.

2. Om de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen 4. Den samordnande tillsynsmyndigheten ska kräva propor­ av värdepappersföretaget tillämpar det undantag från skyldighe­ tionell konsolidering enligt den andel av kapitalet som innehas ten att utöva gruppbaserad tillsyn enligt artikel 15, ska de vidta av institut och finansiella institut som leds av ett företag som andra lämpliga åtgärder för att övervaka riskerna, i synnerhet ingår i konsolideringen, jämte ett eller flera företag som inte stora exponeringar, för gruppen som helhet, inklusive alla före­ ingår i konsolideringen, när dessa företags ansvar är begränsat tag som inte är belägna i en medlemsstat. till den andel av kapitalet som de innehar.

5. Om det finns andra ägarintressen eller andra former av

kapitalbindningar än de som anges i punkterna 1 och 2, ska de 3. Om de behöriga myndigheter som ansvarar för tillsynen behöriga myndigheterna avgöra om och hur konsolideringen av värdepappersföretaget tillämpar det undantag från kapitalbas­ ska ske. De får tillåta eller kräva att kapitalandelsmetoden an­ kraven på gruppnivå, som anges i artikel 15, ska kraven i del vänds. Tillämpning av den metoden ska dock inte innebära att åtta tillämpas på individuell nivå. företagen i fråga omfattas av gruppbaserad tillsyn.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/33

6. De behöriga myndigheterna ska avgöra om och hur kon­ för det berörda företaget är mindre än det lägsta av följande två solidering ska ske i följande fall: belopp:

a) När de behöriga myndigheterna bedömer att ett institut ut­ a) 10 miljoner EUR.

övar ett väsentligt inflytande över ett eller flera institut eller

finansiella institut, utan att institutet innehar ett ägarintresse

eller andra kapitalbindningar till dessa institut.

b) 1 % av totalsumman av tillgångar och poster utanför balans­

räkningen i moderföretaget eller det företag som har ägar­

intresse.

b) När två eller flera kreditinstitut eller finansiella institut har

samma ledning utan att detta följer av avtal eller bestämmel­

ser i stiftelseurkund, bolagsordning eller motsvarande.

2. De behöriga myndigheter som enligt artikel 111 i direktiv

2013/36/EU har till uppgift att utöva gruppbaserad tillsyn får i

varje enskilt fall besluta att undanta ett institut, ett finansiellt

institut eller ett anknutat företag från den gruppbaserade till­ De behöriga myndigheterna får särskilt medge eller kräva att synen när institutet eller företaget är ett dotterföretag eller ett den metod som föreskrivs i artikel 12 i direktiv 83/349/EEG företag i vilket ägarintresse innehas, i följande fall: ska användas. Tillämpning av den metoden ska dock inte inne­ bära att företagen i fråga omfattas av gruppbaserad tillsyn.

a) Om företaget i fråga är beläget i ett tredjeland där rättsliga

hinder föreligger för överföring av nödvändig information. 7. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de villkor enligt vilka konsolidering ska ske i de fall som avses i punkterna 2–6 i denna artikel.

b) Om företaget i fråga är av försumbar betydelse när det gäller

syftet med att övervaka kreditinstitut.

EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2016. c) Om de behöriga myndigheter som har ansvar för den grupp­

baserade tillsynen bedömer att konsolidering av den finansi­

ella ställningen i företaget i fråga skulle vara olämplig eller

vilseledande med hänsyn till syftet med att övervaka kredit­ Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska stan­ institut. darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

3. Om, i de fall som avses i punkt 1 och punkt 2 b, flera

företag var för sig uppfyller de kriterier som där anges ska de

ändå omfattas av konsolideringen om de tillsammans är av icke 8. När gruppbaserad tillsyn ska utövas i enlighet med arti­

oväsentlig betydelse med hänsyn till det angivna syftet. kel 111 i direktiv 2013/36/EU ska anknutna företag och ka­ pitalförvaltningsbolag enligt definitionen i artikel 2.5 i direktiv 2002/87/EG ingå i konsolideringen i de fall och i enlighet med de metoder som anges i denna artikel.

Artikel 20

Gemensamma beslut om tillsynskrav

1. De behöriga myndigheterna ska arbeta tillsammans i full­

A v s n i t t 3 ständigt samråd

T i l l ä m p n i n g s o m r å d e f ö r k o n s o l i d e r a d t i l l s y n

Artikel 19 a) när det gäller ansökningar om sådana tillstånd som avses i

artiklarna 143.1, 151.4, 151.9, 283, 312.2 och 363, vilka

Enheter som inte omfattas av tillämpningsområdet för

inlämnas av ett moderinstitut inom EU och dess dotterföre­

konsoliderad tillsyn

tag eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt 1. Ett institut, ett finansiellt institut eller ett anknutet företag moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finansiellt vilket är ett dotterföretag eller ett annat företag som är föremål moderholdingföretag inom EU, för att besluta om det be­ för ägarintresse behöver inte ingå i konsolideringen, om den gärda tillståndet bör beviljas eller inte samt eventuella villkor totala summan av tillgångar och poster utanför balansräkningen och bestämmelser som ska gälla för tillståndet,

Bilaga 1

L 176/34 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

b) för att fastställa om kriterierna är uppfyllda för en särskild Den samordnande tillsynsmyndigheten ska översända beslutet

behandling inom en grupp enligt artiklarna 422.9 och 425.5 till moderinstitutet inom EU, det finansiella moderholdingföre­ och EBA:s tekniska standarder för tillsyn enligt artiklarna taget inom EU eller till det blandade finansiella moderholding­ 422.10 och 425.6. företaget inom EU samt till övriga behöriga myndigheter.

Ansökningarna ska endast inges till den samordnande tillsyns­ myndigheten.

Om någon av de berörda behöriga myndigheterna har hänskju­

tit ärendet till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) Den ansökan som avses i artikel 312.2 ska innehålla en be­ nr 1093/2010 när sexmånadersperioden har löpt ut, ska den skrivning av den metod som används för att fördela operativt samordnande tillsynsmyndigheten skjuta upp sitt beslut i fråga riskkapital mellan de olika enheterna i gruppen. I ansökan ska om punkt 1 a i den här artikeln och invänta eventuella beslut anges om och hur diversifieringseffekter är avsedda att beaktas i som EBA kan fatta enligt artikel 19.3 i den förordningen och riskmätningssystemet. fatta sitt beslut i överensstämmelse med EBA:s beslut. Denna

sexmånadersperiod ska anses utgöra förlikningsskedet i den me­

ning som avses i den förordningen. EBA ska fatta sitt beslut 2. De behöriga myndigheterna ska göra allt som står i deras inom en månad. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det makt för att nå ett gemensamt beslut inom sex månader när det att sexmånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut gäller har fattats.

a) ansökan som avses i punkt 1 a,

5. Om de behöriga myndigheterna inte kan fatta ett gemen­ b) bedömningen av kriterierna och fastställandet av den sär­ samt beslut inom sex månader ska den behöriga myndighet

skilda behandling som anges i punkt 1 b. som ansvarar för tillsynen av dotterföretaget på individuell

nivå fatta ett eget beslut om tillämpningen av punkt 1 b.

Det gemensamma beslutet ska redovisas i ett dokument som innehåller en fullständig motivering till beslutet och skickas till den sökande av den behöriga myndighet som avses i punkt 1.

Beslutet ska redovisas i ett dokument som innehåller en full­

ständig motivering där synpunkter och reservationer från övriga 3. Den period som avses i punkt 2 ska inledas vid följande

behöriga myndigheter som kommit till uttryck under sexmå­ tidpunkt:

nadersperioden beaktas.

a) Den dag då den samordnande tillsynsmyndigheten mottar

den fullständiga ansökan som avses i punkt 1 a. Den sam­ ordnande tillsynsmyndigheten ska utan dröjsmål vidarebe­ fordra den fullständiga ansökan till de övriga behöriga myn­ Beslutet ska översändas till den samordnande tillsynsmyndighe­

digheterna. ten som ska underrätta moderinstitutet inom EU, det finansiella

moderholdingföretaget inom EU eller det blandade finansiella

moderholdingföretaget inom EU. b) Den dag då de behöriga myndigheterna mottar en rapport

som utarbetats av den samordnande tillsynsmyndigheten med en analys av åtagandena inom gruppen.

Om den samordnande tillsynsmyndigheten har hänskjutit ären­

4. Om de behöriga myndigheterna inte kan fatta ett gemen­ det till EBA i enlighet med artikel 19 i förordning (EU) samt beslut inom sex månader ska den samordnande tillsyns­

nr 1093/2010 när sexmånadersperioden har löpt ut, ska den myndigheten fatta ett eget beslut om tillämpningen av punkt 1

behöriga myndighet som är ansvarig för tillsynen av dotterfö­ a. Den samordnande tillsynsmyndighetens beslut ska inte be­ retaget på individuell nivå skjuta upp sitt beslut i fråga om gränsa de behöriga myndigheternas befogenheter enligt arti­ punkt 1 b i den här artikeln och invänta eventuella beslut kel 105 i direktiv 2013/36/EU.

som EBA kan fatta enligt artikel 19.3 i den förordningen och

fatta sitt beslut i överensstämmelse med EBA:s beslut. Denna

sexmånadersperiod ska anses utgöra förlikningsskedet i den me­ Beslutet ska redovisas i ett dokument som innehåller en full­ ning som avses i den förordningen. EBA ska fatta sitt beslut ständig motivering där synpunkter och reservationer från övriga inom en månad. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det behöriga myndigheter som kommit till uttryck under sexmå­ att sexmånadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut nadersperioden beaktas. har fattats.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/35

6. Om ett moderinstitut inom EU och dess dotterföretag, av de kriterier som fastställs i artikel 8. Om inget beslut kan dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag inom fattas inom sexmånadersperioden ska den samordnande tillsyns­ EU eller till ett blandat finansiellt moderholdingföretag inom myndigheten samråda med EBA på begäran av någon av de EU samtliga använder en internmätningsmetod som anges i övriga behöriga myndigheter som berörs. Den samordnande artikel 312.2 eller en internmetod som anges i artikel 143, tillsynsmyndigheten får samråda med EBA på eget initiativ. ska de behöriga myndigheterna tillåta att kvalifikationskriteri­ erna i artiklarna 321 och 322 eller del tre avdelning II kapitel 3 avsnitt 6 uppfylls av moderföretaget och dess dotterföretag

Det gemensamma beslutet kan också innebära begränsningar tillsammans, på ett sätt som följer gruppens struktur, riskhan­

för lokalisering och ägandeskap för likvida tillgångar och kräva teringssystem, processer och metoder.

att likvida tillgångar till ett visst minimibelopp innehas av in­

stitut som är undantagna från tillämpningen av del sex.

7. De beslut som avses i punkterna 2, 4 och 5 ska betraktas

Det gemensamma beslutet ska redovisas i ett dokument som som slutgiltiga och tillämpas av de behöriga myndigheterna i de innehåller en fullständig motivering till beslutet och skickas av berörda medlemsstaterna. den samordnande tillsynsmyndigheten till moderinstitutet för

likviditetsundergruppen.

8. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för ge­ 2. Om inget gemensamt beslut kan fattas inom sex månader nomförande för att specificera det gemensamma beslut som ska respektive behörig myndighet med ansvar för tillsyn på avses i punkt 1 a vad gäller ansökningarna om sådana tillstånd individuell nivå fatta sitt eget beslut. som avses i artiklarna 143.1, 151.4, 151.9, 283, 312.2, och 363, för att underlätta gemensamma beslut.

Endera av de behöriga myndigheterna får emellertid under sex­

månadersperioden till EBA hänskjuta frågan om huruvida vill­

koren i artikel 8.1 a–d är uppfyllda. I det fallet får EBA genom­ EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för föra sin icke-bindande medling i enlighet med artikel 31 c i genomförande till kommissionen senast den 31 december förordning (EU) nr 1093/2010 och samtliga behöriga myndig­ 2014. heter som är berörda ska avvakta med sina beslut tills resultatet

av den icke-bindande medlingen är klart. Om ingen överens­

kommelse mellan de behöriga myndigheterna uppnåtts efter tre

månaders medling ska respektive behörig myndighet som har Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska stan­ ansvar för tillsyn på individuell nivå fatta sitt eget beslut med darder för genomförande som avses i första stycket i enlighet beaktande av förhållandet mellan nytta och risk i den medlems­ med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010. stat där moderinstitutet har sitt säte och förhållandet mellan

nytta och risk i den medlemsstat där dotterföretaget har sitt

säte. Ärendet får inte hänskjutas till EBA efter det att sexmå­ nadersperioden har löpt ut eller ett gemensamt beslut har fat­ tats.

Artikel 21

Gemensamma beslut om tillämpningsnivån för

likviditetskrav Det gemensamma beslut som avses i punkt 1 och de beslut som

avses i andra stycket i denna punkt, ska vara bindande. 1. Efter ansökan från ett moderinstitut inom EU eller ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat finan­ siellt moderholdingföretag inom EU eller ett undergruppsdotter­ företag till ett moderinstitut inom EU eller till ett finansiellt 3. Varje berörd behörig myndighet får också om den mot­ moderholdingföretag inom EU eller till ett blandat finansiellt sätter sig beslutet under sexmånadersperioden samråda med moderholdingföretag inom EU ska den samordnande tillsyns­ EBA om villkoren i artikel 8.3 a–d. I det fallet får EBA genom­ myndigheten och de behöriga myndigheter som ansvarar för föra sin icke-bindande medling i enlighet med artikel 31 c i tillsynen av dotterföretag till ett moderinstitut inom EU eller förordning (EU) nr 1093/2010 och samtliga behöriga myndig­ ett finansiellt moderholdingföretag inom EU eller ett blandat heter som är berörda ska avvakta med sina beslut tills resultatet finansiellt moderholdingföretag inom EU i en medlemsstat av den icke-bindande medlingen är klart. Om ingen överens­ göra allt som står i deras makt för att nå ett gemensamt beslut kommelse mellan de behöriga myndigheterna uppnåtts efter tre om huruvida de villkor som anges i artikel 8.1 a–d är uppfyllda månaders medling ska respektive behörig myndighet som har och som identifierar en enda likviditetsundergrupp för tillämp­ ansvar för tillsyn på individuell nivå fatta sitt eget beslut. ning av artikel 8.

Artikel 22

Undergruppskonsolidering av företag i tredjeländer

Det gemensamma beslutet ska fattas inom sex månader efter att den samordnande tillsynsmyndigheten lämnat in en rapport Dotterinstitut ska tillämpa kraven i artiklarna 89–91 samt i som identifierar enskilda likviditetsundergrupper på grundval delarna tre och fem på undergruppsbasis, om sådana institut,

Bilaga 1

L 176/36 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

eller deras moderföretag om det är ett finansiellt holdingföretag KAPITEL 2 eller blandat finansiellt holdingföretag, har ett institut eller ett finansiellt institut som dotterföretag i ett tredjeland eller har ett Kärnprimärkapital ägarintresse i ett sådant företag. A v s n i t t 1

K ä r n p r i m ä r k a p i t a l p o s t e r o c h - i n s t r u m e n t

Artikel 26

Kärnprimärkapitalposter

1. Kärnprimärkapitalposterna i ett institut utgörs av

Artikel 23

Företag i tredjeländer a) kapitalinstrument, under förutsättning att villkoren i arti­

kel 28, eller i tillämpliga fall artikel 29, är uppfyllda, Vid tillämpning av gruppbaserad tillsyn enligt detta kapitel ska begreppen värdepappersföretag, kreditinstitut, finansiellt institut och institut även tillämpas på företag som etablerats i tredje­

b) överkursfonder relaterade till de instrument som avses i led länder om dessa, ifall de varit etablerade i unionen, skulle upp­ a, fylla definitionerna av dessa termer i artikel 4.

c) balanserade vinstmedel,

d) ackumulerat annat totalresultat,

Artikel 24 e) övriga reserver,

Värderingen av tillgångar och poster utanför balansräkningen

f) reserveringar för allmänna bankrisker. 1. Värderingen av tillgångar och poster utanför balansräk­ ningen ska utföras i enlighet med den tillämpliga redovisnings­ ramen. De poster som avses i c-f ska enbart erkännas som kärnprimär­

kapital, om de är tillgängliga för institutet för obegränsad och

omedelbar användning för att täcka risker eller förluster så snart

som dessa uppkommer.

2. Vid tillämpningen av punkt 1 c får instituten inräkna del­

års- eller årsöverskott i kärnprimärkapitalet innan stämmobeslut 2. Med avvikelse från punkt 1 får de behöriga myndigheterna föreligger som fastställer årets slutliga resultat, dock endast med kräva att institut utför värderingen av tillgångar och poster förhandstillstånd från behörig myndighet. Den behöriga myn­ utanför balansräkningen samt fastställandet av kapitalbasen i digheten ska bevilja tillstånd, om följande villkor är uppfyllda: enlighet med internationella redovisningsstandarder enligt för­ ordning (EG) nr 1606/2002.

a) Överskottet har verifierats av personer som har en obero­

ende ställning gentemot institutet och som är revisionsansva­

riga för institutet i fråga.

b) Den behöriga myndigheten finner det styrkt att institutet har

gjort avdrag för förutsebara kostnader och utdelningar från

DEL TVÅ detta överskott.

KAPITALBAS

AVDELNING I Kontrollen av institutets delårs- eller årsöverskott ska på ett

nöjaktigt sätt visa att detta överskott har värderats i enlighet

KAPITALBASKATEGORIER med principerna i tillämpliga redovisningsramar.

KAPITEL 1

Primärkapital 3. De behöriga myndigheterna ska bedöma huruvida utgivna

kärnprimärkapitalinstrument uppfyller de kriterier som anges i

Artikel 25 artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29. I fråga om emis­

sioner som görs efter den 31 december 2014 får instituten

Primärkapital

klassificera kapitalinstrument som kärnprimärkapitalinstrument Ett instituts primärkapital består av summan av kärnprimärka­ endast om tillstånd beviljas av de behöriga myndigheterna, som pital och övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål. får rådgöra med EBA.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/37

I fråga om kapitalinstrument, med undantag för statligt stöd, iv) ett liknande institut, eller som av den behöriga myndigheten anses vara godtagbara för klassificering som kärnprimärkapitalinstrument, men för vilka det enligt EBA är mycket komplicerat att fastställa om kriteri­

v) ett kreditinstitut som i sin helhet ägs av ett av de institut erna i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29 är uppfyllda,

som avses i leden i–iii och som enligt relevant behörig ska de behöriga myndigheterna ge sin motivering till EBA.

myndighet har rätt att tillämpa bestämmelserna i denna

artikel, förutsatt att, och så länge som, 100 % av de

utgivna stamaktierna i kreditinstitutet direkt eller indirekt EBA ska på grundval av information från varje behörig myn­ innehas av ett institut som avses i dessa led. dighet upprätta, uppdatera och offentliggöra en förteckning över samtliga former av kapitalinstrument i varje medlemsstat som räknas som kärnprimärkapitalinstrument. EBA ska för första

b) Villkoren i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29 är gången upprätta denna förteckning och offentliggöra den senast

uppfyllda. den 1 februari 2015.

De ömsesidiga bolag, kooperativa sammanslutningar och spar­ EBA får, efter en sådan granskningprocess som föreskrivs i banker som enligt nationell lagstiftning erkänts som sådana före artikel 80 och, om man finner starka belägg för att dessa in­ den 31 december 2012 ska fortsätta att klassificeras som sådana strument inte uppfyller de kriterier som anges i artikel 28 eller, i

vid tillämpningen av denna del förutsatt att de fortsätter att tillämpliga fall, artikel 29, besluta att från förteckningen avföra uppfylla de villkor som varit avgörande för detta erkännande. kapitalinstrument utan statligt stöd som ges ut efter den 31 de­ cember 2014 och tillkännagöra detta.

2. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

för att specificera villkoren enligt vilka de behöriga myndighe­ 4. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn terna ska fastställa att ett företag som erkänns enligt tillämplig i syfte att specificera innebörden av "förutsebara" vid bedöm­ nationell lagstiftning är ett ömsesidigt bolag, en kooperativ sam­ ningen av om förutsebara kostnader och utdelningar har dragits manslutning, en sparbank eller liknande institut vid tillämp­ av. ningen av denna del.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 februari 2015. tillsyn till kommissionen senast den 1 februari 2015.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 27 Artikel 28

Kapitalinstrument i ömsesidiga bolag, kooperativa Kärnprimärkapitalinstrument sammanslutningar, sparbanker eller liknande institut i

kärnprimärkapitalposter 1. Kapitalinstrument ska endast räknas som kärnprimärka­

pitalinstrument om samtliga följande villkor är uppfyllda: 1. Kärnprimärkapitalposter ska innefatta alla kapitalinstru­ ment som ges ut av ett institut i enlighet med dess stadgar under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) Instrumenten har givits ut direkt av institutet efter godkän­

nande av institutets ägare eller, om så är tillåtet enligt till­

lämplig nationell lagstiftning, institutets ledningsorgan. a) Institutet är av en typ som fastställs i tillämplig nationell

lagstiftning och som de behöriga myndigheterna vid tillämp­

ningen av denna del i varje enskilt fall anser är

b) Instrumenten är till fullo betalda och förvärvet finansieras

inte direkt eller indirekt av institutet.

i) ett ömsesidigt bolag,

c) Instrumenten uppfyller samtliga följande villkor när det gäl­

ler deras klassificering:

ii) en kooperativ sammanslutning,

i) De räknas som kapital enligt artikel 22 i direktiv

iii) en sparbank, 86/635/EEG.

Bilaga 1

L 176/38 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

ii) De räknas som eget kapital enligt tillämpliga redovis­ v) De villkor som gäller för instrumenten innefattar inte ningsramar. någon skyldighet för institutet att lämna utdelning till innehavarna och institutet har inte heller på andra grun­ der någon sådan skyldighet. iii) De räknas som eget kapital vid bedömning av insolvens i balansräkningen, i de fall detta är tillämpligt enligt nationell obeståndslagstiftning. vi) Om institutet inte lämnar någon utdelning innebär detta inte fallissemang från institutets sida.

d) Instrumenten redovisas klart och åtskilt i balansräkningen i institutets finansiella rapporter. vii) Inställd utdelning medför inte några begränsningar för institutet.

e) Instrumenten är eviga. i) I jämförelse med alla kapitalinstrument som ges ut av in­ stitutet absorberar instrumenten den främsta och proportio­ nellt sett största delen av förlusterna när de inträffar, och f) Instrumentens kapitalbelopp får inte sänkas eller återbetalas, varje instrument absorberar förluster i samma omfattning utom i något av följande fall: som alla andra kärnprimärkapitalinstrument.

i) Institutet går i likvidation. j) Instrumenten prioriteras efter alla andra fordringar i hän­ delse av insolvens eller likvidation av institutet.

ii) Diskretionära återköp av instrumenten eller andra dis­ kretionära åtgärder för att minska kapitalet, efter att in­ k) Instrumenten ger innehavarna en fordran på institutets res­ stitutet erhållit förhandstillstånd från behörig myndighet terande tillgångar, vilken, i händelse av likvidation och efter i enlighet med artikel 77. betalning av alla prioriterade fordringar, står i proportion till summan av de utgivna instrumenten, inte är fast och inte omfattas av någon cap, utom när det gäller de kapitalinstru­ g) De bestämmelser som reglerar instrumenten tyder inte ut­ ment som avses i artikel 27. tryckligen eller underförstått på att instrumentens kapitalbe­ lopp skulle eller skulle kunna sänkas eller återbetalas utom i fall av institutets likvidation, och institutet har inte före eller l) Instrumenten är utan säkerhet eller föremål för en garanti vid utgivningen på annat sätt lämnat sådana uppgifter, utom som ökar förmånsrätten vilken lämnats av när det gäller de instrument som avses i artikel 27 om institutet enligt tillämplig nationell lagstiftning inte får vägra att lösa in dessa. i) institutet eller dess dotterföretag,

h) Instrumenten uppfyller följande villkor i fråga om utdelning: ii) institutets moderföretag eller dotterföretag,

i) Det finns ingen preferensutdelningsbehandling när det gäller ordningsföljden för betalningarna av utdelning, iii) det finansiella moderholdingföretaget eller dess dotterfö­ inte heller avseende andra kärnprimärkapitalinstrument, retag, och de villkor som gäller för instrumenten ger inga preferensrätter till betalning av utdelning. iv) holdingföretaget med blandad verksamhet eller dess dot­ terföretag, ii) Utdelning till innehavare av instrumenten får endast betalas ut från utdelningsbara medel. v) det blandade finansiella holdingföretaget och dess dot­ terföretag, eller iii) De villkor som gäller för instrumenten omfattar inte någon cap eller annan restriktion för det maximala belopp som får delas ut, utom när det gäller de instru­ vi) ett företag som har nära förbindelser till de enheter som ment som avses i artikel 27. avses i leden i–v.

iv) Utdelningsbeloppet grundas inte på det belopp som m) Instrumenten omfattas inte av något arrangemang, avtals­ instrumenten förvärvades för vid utgivningen, utom mässigt eller annat, som ökar förmånsrätten vid insolvens när det gäller de instrument som avses i artikel 27. eller likvidation.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/39

Det villkor som anges i första stycket led j ska anses vara upp­ Artikel 29 fyllt oavsett om instrumenten i kraft av artikel 484.3 räknas som primärkapital- eller supplementärkapitaltillskott, förutsatt Kapitalinstrument som ges ut av ömsesidiga bolag, att de är likställda. kooperativa sammanslutningar, sparbanker och jämförbara

institut

1. Kapitalinstrument som ges ut av ömsesidiga bolag, koo­ 2. Villkoren i punkt 1 i ska anses vara uppfyllda oaktat en perativa sammanslutningar, sparbanker och jämförbara institut

ska endast räknas som kärnprimärkapitalinstrument om vill­ permanent nedskrivning av kapitalbeloppet för primärkapital-

koren i artikel 28, med de ändringar som följer av tillämp­ eller supplementärkapitaltillskott.

ningen av denna artikel, är uppfyllda.

Villkoret i punkt 1 f ska anses vara uppfyllt oaktat minskningen av instrumentets kapitalbelopp inom ramen för ett rekonstruk­ 2. Följande villkor ska vara uppfyllda när det gäller inlösen tionsförfarande eller som en följd av en nedskrivning av kapital­ av kapitalinstrumenten: instrument på begäran av den rekonstruktionsmyndighet som ansvarar för institutet.

a) Institutet ska kunna vägra att lösa in instrumenten, utom när

detta är förbjudet enligt tillämplig nationell lagstiftning. Villkoret i punkt 1 g ska anses vara uppfyllt oaktat de bestäm­ melser som reglerar kapitalinstrumentet som explicit eller im­ plicit anger att instrumentets kapitalbelopp ska eller får minskas inom ramen för ett rekonstruktionsförfarande eller som en följd b) Om institutet enligt tillämplig nationell lagstiftning inte får av en nedskrivning av kapitalinstrument på begäran av den vägra att lösa in instrumenten ska de regler som gäller för rekonstruktionsmyndighet som ansvarar för institutet. instrumenten möjliggöra för institutet att begränsa inlösen.

3. Villkoret i punkt 1 h iii ska anses vara uppfyllt oavsett om

c) Vägran att lösa in instrumenten, eller begränsning av inlösen instrumentet betalar en flerfaldig utdelning, förutsatt att sådan

av instrumenten när så är tillämpligt, utgör inte fallissemang flerfaldig utdelning inte resulterar i utbetalningar som leder till

från institutets sida. en illa avvägd broms på egna medel.

4. Vid tillämpningen av punkt 1 h i ska differentierad utdel­ 3. Kapitalinstrumenten får endast omfatta en cap eller be­ ning endast återspegla differentierad rösträtt. I detta avseende gränsning av maximibeloppet för utdelningar om denna cap ska högre utdelning endast gälla kärnprimärkapitalinstrument eller begränsning anges i tillämplig nationell lagstiftning eller i med färre eller inga rösträtter. institutets bolagsordning.

5. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn 4. Om kapitalinstrumenten ger innehavaren rätt till institu­ som specificerar tets reserver i händelse av insolvens eller likvidation som är

begränsad till instrumentens nominella värde, ska denna be­

gränsning i samma omfattning gälla innehavare av alla övriga

kärnprimärkapitalinstrument som givits ut av detta institut. a) tillämplig form och art för indirekt finansiering av kapital­

basinstrument,

Villkoret i första stycket ska inte påverka möjligheten för ett b) om och när flerfaldiga utdelningar skulle utgöra en illa av­ ömsesidigt bolag, en kooperativ sammanslutning, en sparbank

vägd broms på egna medel, eller liknande institut att som kärnprimärinstrument godkänna instrument som inte ger innehavaren rösträtt och som uppfyller samtliga följande villkor:

c) innebörden av preferensutdelningar.

a) Den fordran som innehavarna av instrumenten utan rösträtt EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för har vid institutets insolvens eller likvidation står i proportion tillsyn till kommissionen senast den 1 februari 2015. till den andel av det totala antalet kärnprimärkapitalinstru­

ment som instrumenten utan rösträtt utgör.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med b) Instrumenten är i övrigt kvalificerade som kärnprimärkapital­ artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. instrument.

Bilaga 1

L 176/40 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

5. Om kapitalinstrumenten ger innehavarna en fordran på e) Kapitalinstrumenten kan absorbera förluster. institutets tillgångar vid insolvens eller likvidation som är fast eller omfattas av en cap, ska denna begränsning i samma om­ fattning gälla alla innehavare av alla övriga kärnprimärkapital­ instrument som utgivits av detta institut. f) Med undantag för de kapitalinstrument som avses i artikel 27

ger kapitalinstrumenten vid likvidation innehavarna en ford­

ran på institutets resterande tillgångar efter betalning av alla

prioriterade fordringar. 6. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de begränsningar av inlösen som krävs om det enligt tillämplig nationell lagstiftning inte är tillåtet för in­ stitutet att vägra lösa in kapitalbasinstrument. g) De utgör en lämplig utträdesmekanism för staten eller i till­

lämpliga fall en berörd offentlig myndighet eller ett berört

offentligt organ. EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 februari 2015.

h) Den behöriga myndigheten har gett förhandstillstånd och har

offentliggjort sitt beslut tillsammans med en motivering av Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska

det beslutet. standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

2. EBA ska, efter en motiverad begäran från och i samarbete

Artikel 30 med den berörda behöriga myndigheten, betrakta de kapital­

instrument som avses i punkt 1 såsom likställda med kärnpri­

Konsekvenser av att villkoren för

märkapitalinstrument vid tillämpningen av denna förordning.

kärnprimärkapitalinstrument inte längre är uppfyllda

Om villkoren för ett kärnprimärkapitalinstrument i artikel 28 eller, i tillämpliga fall, artikel 29 inte längre är uppfyllda, gäller

A v s n i t t 2 att

F ö r s i k t i g h e t s m a r g i n a l e r

a) instrumentet omedelbart upphör att räknas som ett kärnpri­ Artikel 32

märkapitalinstrument Värdepapperiserade tillgångar

1. Ett institut ska från sina kapitalbasposter undanta alla

ökningar av det egna kapitalet enligt tillämpliga redovisnings­ b) överkursfonder som rör instrumentet omedelbart upphör att

ramar som härrör från värdepapperiserade tillgångar, inklusive

räknas som kärnprimärkapitalposter.

följande:

Artikel 31

a) En ökning som hör till framtida marginalintäkter som är ett

Kapitalinstrument som tecknats av offentliga myndigheter i

resultat av institutets vinst vid försäljning.

krissituationer

1. I krissituationer får behöriga myndigheter tillåta att institut som kärnprimärkapital inbegriper kapitalinstrument som åtmin­ stone uppfyller villkoren i artikel 28.1 b–e om samtliga följande b) Om institutet är originator för en värdepapperisering, netto­

vinsten från den kapitalisering av framtida inkomster från de villkor är uppfyllda:

värdepapperiserade tillgångarna som ger kreditförstärkning

till positionerna i värdepapperiseringen.

a) Kapitalinstrumenten utfärdades efter den 1 januari 2014.

2. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn b) Kapitalinstrumenten betraktas som statligt stöd av kommis­ för att ytterligare specificera begreppet vinst vid försäljning som

sionen. anges i punkt 1 a.

c) Kapitalinstrumenten är utfärdade inom ramen för rekapitali­

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

seringsåtgärder i enlighet med då gällande regler för statligt

tillsyn till kommissionen senast den 1 februari 2015. stöd.

d) Kapitalinstrumenten är fulltecknade och innehas av staten Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska

eller en berörd offentlig myndighet eller ett berört offentligt standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

organ. artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/41

Artikel 33 Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska

standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med Säkring av kassaflöden och förändringar av värdet av egna artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

skuldförbindelser

1. Instituten ska i sin kapitalbas inte inräkna följande poster:

Artikel 34

Ytterligare värdejusteringar

a) Den del av reserverna för verkligt värde som härrör från

vinster eller förluster på säkring av kassaflöden av finansiella Vid beräkning av kapitalbasen ska instituten tillämpa kraven i

instrument som inte värderas till verkligt värde, inbegripet artikel 105 på samtliga sina tillgångar som är bokförda till

förväntade kassaflöden. verkligt värde och ska från kärnprimärkapitalet dra det ytterli­

gare belopp som är nödvändigt för värdejustering.

b) Vinster eller förluster på egna skuldförbindelser som värderas

Artikel 35

till verkligt värde och som beror på ändringar av institutets

egen kreditstatus. Orealiserade vinster och förluster som tas upp till verkligt

värde

Med undantag av de poster som avses i artikel 33 ska instituten c) Alla vinster och förluster i verkligt värde som härrör från inte göra några justeringar för att från kapitalbasen undanta

institutets egen kreditrisk avseende derivatskulder. sådana orealiserade vinster eller förluster på tillgångar eller skul­

der som bokförts till verkligt värde.

2. Instituten ska vid tillämpningen av punkt 1 c inte räkna av vinster och förluster i verkligt värde som härrör från institu­ A v s n i t t 3 tets egen kreditrisk mot sådana vinster och förluster som härrör från motpartsrisk. A v d r a g f r å n p o s t e r i k ä r n p r i m ä r k a p i t a l ,

u n d a n t a g o c h a l t e r n a t i v

U n d e r a v s n i t t 1 3. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1 b får A v d r a g f r å n p o s t e r i k ä r n p r i m ä r k a p i t a l institut inkludera summan av vinster och förluster på de egna skulderna i kapitalbasen om samtliga följande villkor är upp­ Artikel 36 fyllda:

Avdrag från poster i kärnprimärkapital

1. Instituten ska från kärnprimärkapitalposterna dra av föl­

jande: a) Skulderna har formen av sådana obligationer som avses i

artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG.

a) Förluster för innevarande räkenskapsår.

b) Förändringarna i värdet av institutets tillgångar och skulder

beror på samma förändringar i institutets egen kreditvärdig­ het. b) Immateriella tillgångar.

c) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida c) Det finns ett nära samband mellan värdet av de obligationer

lönsamhet.

som avses i led a och värdet av institutets tillgångar.

d) Negativa belopp från beräkningen av förväntade förluster i d) Det är möjligt att lösa in hypotekslånen genom att köpa

enlighet med artiklarna 158 och 159, om institutet beräknar

tillbaka de obligationer som finansierat hypotekslånen till riskvägd marknadsvärde eller nominellt värde. exponering med hjälp av internmetoden.

4. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn e) De förmånsbestämda pensionsfondstillgångarna i institutets för att specificera vad som utgör dessa nära samband mellan balansräkning. värdet av obligationerna och värdet av tillgångarna, enligt vad som avses i punkt 3 c.

f) Institutets indirekta och syntetiska innehav av egna kärnpri­

märkapitalinstrument, inklusive egna kärnprimärkapital­ EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för instrument som institutet har en faktisk eller villkorad för­ tillsyn till kommissionen senast den 30 september 2013. pliktelse att köpa enligt befintlig kontraktsförpliktelse.

Bilaga 1

L 176/42 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

g) Direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärka­ 1 a, c, e, f, h, i och 1 i den här artikeln och därmed samman­ pitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka hängande avdrag som avses i artiklarna 56 a, c, d och f samt 66 institutet har ett korsvist ägande som enligt den behöriga a, c och d. myndigheten är avsett att på konstlad väg blåsa upp institu­ tets kapitalbas.

EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn för kommissionen senast den 1 februari 2015. h) Tillämplig summa av institutets direkta, indirekta och synte­ tiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn, om institutet inte har något väsentligt Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska innehav i dessa enheter. standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

i) Tillämplig summa av institutets direkta, indirekta och synte­ tiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den 3. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn finansiella sektorn, om institutet har ett väsentligt innehav i för att specificera de typer av kapitalinstrument i finansiella dessa enheter. institut och, i samråd med Europeiska tillsynsmyndigheten (Eu­

ropeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten) (Eiopa),

som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning

(EU) nr 1094/2010 av den 24 november 2010 ( 1 ), försäkringsj) Den summa som måste dras av från övrigt primärkapital i enlighet med artikel 56, som överstiger institutets övrigt och återförsäkringsföretag i tredjeland samt företag som är un­ primärkapital för kapitaltäckningsändamål. dantagna från tillämpningsområdet för direktiv 2009/138/EG i

enlighet med artikel 4 i det direktivet som ska dras av från

följande poster i kapitalbasen:

k) Exponeringsbeloppet för följande poster som uppfyller kra­ ven för 1 250 % riskvikt, om institutet drar av detta expo­

a) Kärnprimärkapitalposter. neringsbelopp från beloppet för kärnprimärkapitalposter som ett alternativ till att tillämpa en riskvikt på 1 250 %:

b) Övrigt primärkapital.

i) Kvalificerade innehav i företag utanför den finansiella

sektorn.

c) Supplementärkapitalposter.

ii) Värdepapperiseringspositioner, i enlighet med artiklarna

243.1 b, 244.1 b och 258. EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn för kommissionen senast den 1 februari 2015.

iii) Transaktioner utan samtidig prestation, i enlighet med

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska

artikel 379.3.

standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

iv) Positioner i en korg för vilka ett institut inte kan fast­

ställa riskvikten enligt internmetoden, i enlighet med ar­

Artikel 37

tikel 153.8.

Avdrag av immateriella tillgångar

Instituten ska fastställa beloppet för avdrag av immateriella till­ v) Aktieexponeringar enligt en internmetod, i enlighet med gångar på följande sätt:

artikel 155.4.

a) Det belopp som ska dras av ska minskas med summan av l) Varje skattepålaga som rör kärnprimärkapitalposter som kan tillhörande uppskjutna skatteskulder som skulle utsläckas om förutses när beräkningen görs, utom då institutet på lämpligt de immateriella tillgångarna skrevs ned eller togs bort från sätt justerar summan för kärnprimärkapitalposter i den mån balansräkningen enligt tillämpliga redovisningsramar. sådana skattepålagor minskar den summa upp till vilken dessa poster får användas för att täcka risker eller förluster.

b) Det belopp som ska dras av ska innefatta goodwill som

inräknats i värderingen av institutets väsentliga innehav. 2. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera tillämpningen av de avdrag som avses i punkt ( 1 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 48.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/43

Artikel 38 a) För stora skatteinbetalningar för innevarande år.

Avdrag av uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet

b) Innevarande års skatteförluster som förts till tidigare år, vil­ 1. Instituten ska fastställa det belopp för uppskjutna skatte­ ket ger upphov till en fordran på en nationell regering, ett fordringar som är beroende av framtida lönsamhet och som delstatligt självstyrelseorgan eller en lokal skattemyndighet. måste dras av i enlighet med denna artikel.

2. Uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av 2. Det belopp för uppskjutna skattefordringar som är bero­

framtida lönsamhet ska vara begränsade till uppskjutna skatte­ ende av framtida lönsamhet ska beräknas utan att reduceras

fordringar som härrör från temporära skillnader, om samtliga med summan av institutets tillhörande uppskjutna skatteskulder,

följande villkor är uppfyllda: utom då villkoren i punkt 3 är uppfyllda.

3. Det belopp för uppskjutna skattefordringar som är bero­ a) De ersätts utan dröjsmål automatiskt och tvingande av en ende av framtida lönsamhet får minskas med summan av in­ skattekredit om institutet inrapporterar en förlust när institu­ stitutets tillhörande uppskjutna skatteskulder, under förutsätt­ tets årsredovisning fastställs formellt eller om institutet drab­ ning att följande villkor är uppfyllda: bas av likvidering eller insolvens.

a) Enheten har laglig rätt enligt tillämplig nationell lagstiftning b) Ett institut ska enligt tillämplig nationell lagstiftning kunna

att kvitta dessa skattefordringar mot aktuella skatteskulder. kvitta en skattekredit enligt led a mot en skatteskuld för

institutet eller för ett annat företag som i skattehänseende

ingår i samma konsolidering som institutet enligt den lags­ b) De uppskjutna skattefordringarna och de uppskjutna skattes­ tiftningen eller för ett annat företag som är föremål för

kulderna hänför sig till skatter debiterade av samma skatte­ gruppbaserad tillsyn i enlighet med kapitel 2 i del ett avdel­ myndighet och avseende samma skattesubjekt. ning II.

4. Institutets tillhörande uppskjutna skatteskulder som an­ c) Om skattkrediterna enligt led b överstiger skatteskulderna vänds i enlighet med punkt 3 får inte inkludera uppskjutna enligt samma led ska överskottet ofördröjligen ersättas med skatteskulder som minskar den summa av immateriella till­ en direkt fordran ställd till den nationella regeringen i den gångar eller förmånsbestämda pensionsplaner som måste dras medlemsstat vars jurisdiktion institutet tillhör. av.

Instituten ska tillämpa en riskvikt på 100 % på de uppskjutna 5. Beloppet för tillhörande uppskjutna skatteskulder enligt skattefordringarna om villkoren i leden a, b och c är uppfyllda. punkt 4 ska fördelas på

Artikel 40

a) uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida

lönsamhet och som härrör från temporära skillnader som Avdrag av negativa belopp från beräkningen av förväntade

inte dras av i enlighet med artikel 48.1, förlustbelopp

Det belopp som ska dras av i enlighet med artikel 36.1 d ska

inte reduceras genom en ökning av uppskjutna skattefordringar b) alla övriga uppskjutna skattefordringar som är beroende av

som är beroende av framtida lönsamhet, eller någon annan

framtida lönsamhet.

ytterligare skatteeffekt, som skulle kunna inträffa om avsättning­

arna skulle öka till samma nivå som förväntade förluster som

avses i avdelning I kapitel 3 avsnitt 3. Instituten ska fördela de tillhörande uppskjutna skatteskulderna proportionellt i enlighet med andelen uppskjutna skatteford­ ringar som är beroende av framtida lönsamhet, som avses i leden a och b. Artikel 41

Avdrag av förmånsbestämda pensionsplaner

Artikel 39 1. Vid tillämpning av artikel 36.1 e ska summan av förmåns­

bestämda pensionsplaner som ska dras av reduceras med

För stora skatteinbetalningar, skatteförluster som förts till tidigar år och uppskjutna skattefordringar som inte är beroende av framtida lönsamhet

a) summan av alla tillhörande uppskjutna skatteskulder som 1. Följande poster ska inte dras av från kapitalbasen och ska skulle kunna utsläckas om tillgångarna skrevs ned eller inte omfattas av en riskvikt enligt kapitel 2 eller 3 i del tre togs bort ur balansräkningen enligt tillämpliga redovisnings­ avdelning II: ramar,

Bilaga 1

L 176/44 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

b) summan av de tillgångar i den förmånsbestämda pensions­ dexvärdepapper mot korta positioner i egna kärnprimärka­

planen som institutet har obegränsad rätt att utnyttja, under pitalinstrument som härrör från korta positioner i underlig­

förutsättning att den behöriga myndigheten på förhand har gande index, inbegripet i de fall de korta positionerna inne­

gett tillstånd till detta. De tillgångar som används för att bär en motpartsrisk, förutsatt att båda följande villkor är

minska det belopp som ska dras av ska åsättas en riskvikt uppfyllda: i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3, beroende på vad som är tillämpligt.

i) De långa och de korta positionerna ingår i samma un­

derliggande index. 2. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera de kriterier enligt vilka en behörig myndighet ska tillåta ett institut att minska tillgångsbeloppet i den för­ månsbestämda pensionsplanen på det sätt som anges i punkt ii) Såväl de långa som de korta positionerna innehas an­ 1 b. tingen i handelslagret eller utanför handelslagret.

EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för Artikel 43 tillsyn för kommissionen senast den 1 februari 2015.

Väsentligt innehav i en enhet i den finansiella sektorn

När det gäller avdrag, ska ett institut anses ha ett väsentligt

innehav i en enhet i den finansiella sektorn om något av föl­ Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska

jande villkor är uppfyllt: standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

a) Institutet äger mer än 10 % av de kärnprimärkapitalinstru­

Artikel 42 ment som har givits ut av enheten.

Avdrag av innehav i egna kärnprimärkapitalinstrument

Vid tillämpning av artikel 36.1 f ska instituten beräkna innehav

b) Institutet har nära förbindelser med enheten och äger i egna kärnprimärkapitalinstrument grundat på bruttobeloppet

kärnprimärkapitalinstrument som givits ut av enheten. för långa positioner, med följande undantag:

a) Instituten får beräkna summan av innehav av egna kärnpri­ c) Institutet äger kärnprimärkapitalinstrument som givits ut av

märkapitalinstrument grundat på nettobeloppet för långa enheten och enheten ingår inte i konsolideringen som följer

positioner, under förutsättning att båda av följande villkor av del ett avdelning II kapitel 2, men ingår i den samman­

är uppfyllda: ställda redovisning som lämnas av institutet vid finansiell

rapportering enligt tillämpliga redovisningsramar.

i) De långa och korta positionerna har samma underlig­

gande exponering och de korta positionerna inte innebär Artikel 44

någon motpartsrisk.

Avdrag av innehav i kärnprimärkapitalinstrument hos enheter i den finansiella sektorn när ett institut har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg blåsa upp kapitalbasen

ii) Såväl de korta som de långa positionerna innehas an­

tingen i handelslagret eller utanför handelslagret. Instituten ska göra de avdrag som anges i artikel 36.1 g–i, i

enlighet med följande:

b) Instituten ska bestämma det belopp som ska dras av för

direkta, indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepap­ a) Innehav av kärnprimärkapitalinstrument och andra kapital­

per, genom att beräkna den underliggande exponeringen instrument i enheter i den finansiella sektorn ska beräknas

mot egna kärnprimärkapitalinstrument som ingår i indexen. på grundval av bruttobeloppen för långa positioner.

c) Instituten får "netta" bruttovärdet av långa positioner i egna b) Försäkringsposter i primärkapitalet ska behandlas som inne­

kärnprimärkapitalinstrument som härrör från innehav av in­ hav av kärnprimärkapitalinstrument när det gäller avdrag.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/45

Artikel 45 och som uppstår ur temporära skillnader.

Avdrag av innehav av kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn

Institutet ska göra de avdrag som krävs enligt artikel 36.1 h och

iii) Artiklarna 44 och 45. i, i enlighet med följande bestämmelser:

a) Direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimärka­ b) Beloppet för institutets direkta, indirekta och syntetiska in­

pitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn får beräk­ nehav av kärnprimärkapitalinstrument i de enheter i den

nas på grundval av nettovärdet för långa positioner med finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt

samma underliggande exponering, under förutsättning att innehav, delat med totalsumman av institutets direkta, in­

båda av följande villkor är uppfyllda: direkta och syntetiska innehav av kapitalbasinstrument i

dessa enheter i den finansiella sektorn.

i) De korta positionernas löptid motsvarar de långa positio­

nernas löptid eller har en återstående löptid på minst ett 2. Instituten ska inte inräkna sådana emissionsgarantipositio­

år. ner som innehas i fem eller färre arbetsdagar i summan i punkt

1 a och vid beräkning av faktorn i punkt 1 b.

ii) Såväl de korta som de långa positionerna innehas an­

tingen i handelslagret eller utanför handelslagret.

3. Det belopp som ska dras av i enlighet med punkt 1 ska

fördelas mellan alla kärnprimärkapitalinstrument som innehas.

Instituten ska fastställa andelen innehav av kärnprimärkapital­

instrument som ska dras av i enlighet med punkt 1 genom att b) De ska fastställa det belopp som ska dras av för direkta, multiplicera den summa som anges i led a i denna punkt med

indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper genom den andel som anges i led b i denna punkt: att beräkna den underliggande exponeringen mot kapital­ instrumenten i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

a) Summan av det innehav som måste dras av enligt punkt 1.

Artikel 46

Avdrag av innehav av kärnprimärkapitalinstrument i det fall ett institut inte har ett väsentligt innehav i en enhet i

b) Andelen av den totala summan av institutets direkta, in­

den finansiella sektorn

direkta och syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstru­ 1. Vid tillämpning av artikel 36.1 h ska instituten beräkna ment i enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet den summa som ska dras av genom att multiplicera beloppet i inte har något väsentligt innehav, representerat av varje led a i denna punkt med den faktor som erhålls från beräk­ kärnprimärkapitalinstrument som innehas. ningen i led b i denna punkt:

4. Summan av de innehav som avses i artikel 36.1 h och a) Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och som högst är lika med 10 % av institutets kärnprimärkapital­

syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primär­ poster efter tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 a i–iii, ska

kapitaltillskott samt supplementärkapitalinstrument i enheter inte dras av och ska åsättas lämplig riskvikt i enlighet med del

i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsent­ tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och kraven i del tre avdelning

ligt innehav överstiger 10 % av det totala beloppet för insti­ IV, beroende på vad som är tillämpligt. tutets kärnprimärkapitalposter beräknat efter tillämpning av följande på kärnprimärkapitalposterna:

5. Instituten ska fastställa den del av innehavet av kapitalbas­

i) Artiklarna 32–35. instrument som är riskvägd genom att dividera summan i led a

med summan i led b:

ii) Avdragen i enlighet med artikel 36.1 a–g, k ii–k v och l,

exklusive det belopp som ska dras av för uppskjutna a) Summan av det innehav som måste åsättas en riskvikt enligt

skattefordringar som är beroende av framtida lönsamhet punkt 4.

Bilaga 1

L 176/46 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

b) Det belopp som anges i led i dividerat med det belopp som tetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i dessa enhe­

anges i led ii. ter som uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimärka­

pitalposter, beräknas med tillämpning av

i) Det totala summan av kärnprimärkapitalinstrumenten. i) artiklarna 32–35,

ii) artikel 36.1 a–h, k ii–k v och l, exklusive uppskjutna

ii) Den totala summan av institutets direkta, indirekta och

skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet

syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i en­

och som uppstår till följd av temporära skillnader. heter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsentligt innehav.

2. Vid tillämpning av punkt 1 ska tröskelbeloppet motsvara

den summa som avses i led a i denna punkt multiplicerat med

Artikel 47 det procenttal som avses i led b i denna punkt.

Avdrag av innehav av kärnprimärkapitalinstrument om ett institut har ett väsentligt innehav i en enhet i den

finansiella sektorn a) Restvärdet för posterna i kärnprimärkapitalet, efter det att de

justeringar och avdrag som avses i artiklarna 32–36 har till­ Vid tillämpningen av artikel 36.1 i ska i det belopp som ska lämpats fullt ut och utan tillämpning av de tröskelvärden för dras av från kärnprimärkapitalposterna inte inräknas emissions­ undantag som anges i den här artikeln. garantipositioner som innehas i fem eller färre arbetsdagar och beloppet ska fastställas i enlighet med artiklarna 44 och 45 samt underavsnitt 2.

b) 17,65 %.

U n d e r a v s n i t t 2 3. Vid tillämpning av punkt 1 ska institutet fastställa andelen

uppskjutna skattefordringar i det totala beloppet av poster som

U n d a n t a g f r å n o c h a l t e r n a t i v t i l l a v d r a g

inte behöver dras av genom att dividera summan i led a i denna

f r å n K ä r n p r i m ä r k a p i t a l p o s t e r

punkt med summan i led b i denna punkt:

Artikel 48

Tröskelvärden för undantag från avdrag från

kärnprimärkapitalposter a) Andelen uppskjutna skattefordringar som är beroende av

framtida lönsamhet och och som härrör från temporära skill­ 1. Vid avdrag enligt artikel 36.1 c och i ska instituten inte nader och tillsammans uppgår till högst 10 % av institutets behöva dra av sådana belopp i de poster som förtecknas i leden kärnprimärkapitalposter. a och b i denna punktsom sammantaget uppgår till högst det tröskelbelopp som avses i punkt 2:

b) Summan av följande:

a) Uppskjutna skattefordringar som är beroende av framtida

lönsamhet och som härrör från temporära skillnader, och i) Det belopp som avses i a. tillsammans uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimär­ kapitalposter, beräknade med tillämpning av

ii) Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av

kärnprimärkapitalinstrument i enheter i den finansiella

sektorn där institutet har ett väsentligt innehav, vilket

i) artiklarna 32–35,

uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimärkapital­

poster.

ii) artikel 36.1 a–h, k ii–k v och l, exklusive uppskjutna

skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet Andelen väsentliga investeringar i det totala beloppet i poster

och som uppstår till följd av temporära skillnader. som inte behöver dras av ska vara lika med ett minus den andel

som avses i första stycket.

b) om ett institut har ett väsentligt innehav i en enhet i den 4. Beloppet i de poster som inte dras av i enlighet med

finansiella sektorn, ska institutets direkta, indirekta och syn­ punkt 1 ska åsättas en riskvikt på 250 %.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/47

Artikel 49 tillsyn enligt del ett avdelning II kapitel 2 inte dra av innehav av

kapitalbasinstrument som givits ut av enheter i den finansiella Krav gällande avdrag då konsolidering, extra tillsyn eller sektorn som avser gruppbaserad tillsyn, om inte de behöriga

institutionella skyddssystem tillämpas myndigheterna av specifika skäl, särskilt för strukturell separe­ 1. Om de behöriga myndigheterna kräver eller tillåter att ring av bankverksamhet och planering för rekonstruktion och instituten tillämpar metod 1, 2 eller 3 i bilaga I till direktiv avveckling, fastställer att dessa avdrag krävs. 2002/87/EG vid beräkning av den egna kapitalbasen på indi­ viduell nivå, på delgruppsnivå och på gruppnivå får de behöriga myndigheterna tillåta instituten att inte dra av innehav av ka­ pitalbasinstrument i en enhet i den finansiella sektorn i vilken

Tillämpningen av det tillvägagångssätt som avses i första stycket moderinstitutet, det finansiella moderholdingföretaget eller det

får inte medföra oproportionerligt negativa effekter för hela eller blandade finansiella moderholdingföretaget eller institutet har

delar av det finansiella systemet i andra medlemsstater eller i ett väsentligt innehav, förutsatt att följande villkor i leden a–e

unionen som helhet eller skapa ett hinder för den inre mark­ i denna punkt är uppfyllda:

nadens sätt att fungera.

a) Enheten i den finansiella sektorn är ett försäkringsföretag,

återförsäkringsföretag eller försäkringsholdingföretag.

3. De behöriga myndigheterna får vid beräkning av kapital­

basen på individuell nivå eller på delgruppsnivå tillåta instituten b) Försäkringsföretaget, återförsäkringsföretaget eller försäk­ att inte dra av innehav av kapitalbasinstrument i följande fall:

ringsholdingföretaget omfattas av samma extra tillsyn enligt direktiv 2002/87/EG som det moderinstitut, det finansiella moderholdingföretag eller det blandade finansiella moderhol­ dingföretag eller institut som har innehavet. a) Om ett institut har ett innehav i ett annat institut och vill­

koren i leden i–v är uppfyllda.

c) Institutet har fått de behöriga myndigheternas tillstånd i för­

väg.

i) Instituten omfattas av samma institutionella skydds­ d) De behöriga myndigheterna har, innan de beviljar det till­ system som avses i artikel 113.7.

stånd som avses i led c och under en längre fortlöpande

period, försäkrat sig om att graden av samordnad förvalt­

ning, riskhantering och intern kontroll avseende de enheter

som ska ingå i konsolideringen enligt metod 1, 2 eller 3 är ii) De behöriga myndigheterna har gett sitt medgivande i

tillräcklig. enlighet med artikel 113.7.

e) Innehaven i enheten tillhör något av följande:

iii) Villkoren i artikel 113.7 är uppfyllda.

i) Moderinstitutet.

ii) Det finansiella moderholdingföretaget. iv) Det inom ramen för det institutionella skyddssystemet

upprättas en sammanställd balansräkning enligt arti­

kel 113.7 e eller, om en sådan sammanställd redovisning

iii) Det blandade finansiella moderholdingföretaget. inte behöver upprättas, en utvidgad aggregerad beräk­

ning, som av de behöriga myndigheterna bedöms som

tillfredsställande och som är likvärdig med bestämmel­ serna i direktiv 86/635/EEG, som i vissa avseenden an­ iv) Institutet. passar bestämmelserna i direktiv 83/349/EEG eller för­ ordning (EG) nr 1606/2002, som reglerar den samman­

ställda redovisningen för grupper av kreditinstitut. En

v) Ett dotterföretag till någon av de enheter som avses i extern revisor ska verifiera att denna utvidgade aggrege­

leden i–iv vilket omfattas av konsolidering enligt del I rade beräkning är likvärdig, och särskilt att en flerfaldig

avdelning II kapitel 2. användning av sådana delar som är godtagbara för be­ räkning av kapitalbasen liksom att ett otillbörligt ska­ pande av kapitalbas mellan medlemmarna av det institu­

Den valda metoden ska tillämpas konsekvent över tiden. tionella skyddssystemet inte tagits med i beräkningen.

Den sammanställda balansräkningen eller den utvidgade

aggregerade beräkningen ska rapporteras till de behöriga 2. Vid beräkning av den egna kapitalbasen på individuell nivå myndigheterna minst lika ofta som vad som anges i och på delgruppsnivå får institut som omfattas av gruppbaserad artikel 99.

Bilaga 1

L 176/48 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

v) De institut som ingår i ett institutionellt skyddssystem A v s n i t t 4 uppfyller tillsammans på gruppnivå eller utvidgad aggre­ gerad nivå kraven i artikel 92 och rapporterar om efter­ K ä r n p r i m ä r k a p i t a l levnaden av dessa krav i enlighet med artikel 99. Inom Artikel 50 ramen för ett institutionellt skyddssystem krävs det inte att avdrag görs för ränta som betalats ut till medlemmar Kärnprimärkapital

av en kooperativ sammanslutning eller till juridiska en­ Ett instituts kärnprimärkapital ska utgöras av kärnprimärkapital­

heter som inte är medlemmar av den institutionella poster efter tillämpning av de justeringar som anges i artiklarna

skyddssystemet, förutsatt att en flerfaldig användning av

32–35, avdragen i artikel 36 och undantagen och alternativen i

sådana delar som är godtagbara för beräkning av kapital­

artiklarna 48, 49 och 79. basen liksom att ett otillbörligt skapande av kapitalbas mellan medlemmarna av det institutionella skyddssyste­ met och minoritetsaktieägaren inte tas med i beräkning­ en. KAPITEL 3

Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål

A v s n i t t 1

b) Ett regionalt kreditinstitut har ett innehav i sitt centrala eller Ö v r i g t p r i m ä r k a p i t a l o c h

ett annat regionalt kreditinstitut och villkoren som fastställs i p r i m ä r k a p i t a l t i l l s k o t t

led a i–v är uppfyllda. Artikel 51

Övrigt primärkapital

Övrigt primärkapital ska utgöras av

4. Innehav för vilket avdrag inte görs i enlighet med punk­ terna 1, 2 eller 3 ska räknas som exponeringar och ska åsättas en riskvikt i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3, a) kapitalinstrument, om villkoren i artikel 52.1 är uppfyllda, beroende på vad som är tillämpligt.

b) överkursfonder relaterade till instrumenten i led a.

5. Om ett institut tillämpar metod 1 eller 2 i bilaga I till

Instrument som omfattas av punkt a ska inte räknas som direktiv 2002/87/EG ska institutet offentliggöra det finansiella

kärnprimärkapitalposter eller supplementärkapitalposter. konglomeratets extra kapitalbaskrav och kapitalrelation som be­ räknats i enlighet med artikel 6 och bilaga I i det direktivet.

Artikel 52

Primärkapitaltillskott

6. För tillämpningen av denna artikel ska EBA, Eiopa och 1. Kapitalinstrument ska endast räknas som primärkapitaltill­ Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers och skott, om följande villkor är uppfyllda: marknadsmyndigheten) (Esma), som inrättats genom Europapar­ lamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 ( 1 ) Esma genom den gemensamma kom­

a) Instrumenten är utgivna och fullt betalda. mittén, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera villkoren för tillämpning av de beräkningsmetoder som anges i bilaga I, del II i direktiv 2002/87/EG avseende de alternativ till avdrag som avses i punkt 1 i denna artikel. b) Instrumenten har inte förvärvats av

i) institutet eller dess dotterföretag, eller

EBA, Eiopa och Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 1 februari

ii) ett företag i vilket institutet har ett ägarintresse i form av 2015.

ett innehav, direkt eller genom kontroll, av 20 % eller

mer av rösterna eller kapitalet i det företaget.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska c) Förvärvet av instrumenten har inte direkt eller indirekt fi­ standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med nansierats av institutet. artiklarna 10-–14 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) nr 1094/2010 respektive förordning (EU) nr 1095/2010.

d) Instrumenten prioriteras lägre än supplementärkapitalinstru­ ( 1 ) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84. ment i händelse av institutets insolvens.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/49

e) Instrumenten är utan säkerhet och omfattas inte av någon k) Institutet anger inte, varken uttryckligen eller underförstått, garanti som ökar förmånsrätten för att den behöriga myndigheten skulle godkänna en begäran

om inlösen eller återköp av instrumenten.

i) institutet eller dess dotterföretag,

l) Utdelningen från instrumenten uppfyller följande villkor:

ii) institutets moderföretag eller dess dotterföretag,

i) Den betalas ut från utdelningsbara medel.

iii) det finansiella moderholdingföretaget eller dess dotterfö­

retag,

ii) Utdelningens storlek ändras inte beroende på kreditvär­

digheten hos institutet eller dess moderföretag.

iv) det finansiella holdingföretaget med blandad verksamhet

eller dess dotterföretag,

iii) De bestämmelser som reglerar instrumenten ger institu­

tet full bestämmanderätt att när som helst ställa in be­

talning av utdelning på instrumentet för obegränsad tid v) det blandade finansiella holdingföretaget och dess dot­ och på icke-kumulativ grund, och institutet får utan

terföretag, begränsning använda sådana inställda betalningsmedel

för att uppfylla sina skyldigheter när de förfaller.

vi) varje företag som har nära förbindelser med de enheter

som avses i led i-v.

iv) Inställd utdelning innebär inte ett fallissemang från in­

stitutets sida.

f) Instrumenten omfattas inte av något arrangemang, avtals­ mässigt eller annat, som ökar förmånsrätten vid insolvens eller likvidation. v) Inställd utdelning medför inte några begränsningar för

institutet.

g) Instrumenten är eviga och i de bestämmelser som gäller instrumenten finns inget incitament för institutet att lösa m) Instrumenten bidrar inte till att fastställa att institutets skul­ in dem. der överstiger dess tillgångar, om ett sådant fastställande

utgör ett test av insolvensen enligt tillämplig nationell lags­

tiftning. h) Om de bestämmelser som reglerar instrumenten innehåller en eller flera köpoptioner, kan utgivaren ensam fatta beslut om köp. n) De bestämmelser som reglerar instrumenten kräver att in­

strumentens kapitalbelopp permanent eller tillfälligt skrivs

ned eller omvandlas till kärnprimärkapitalinstrument om i) Instrumenten kan endast lösas in eller återköpas om vill­ en utlösande händelse skulle inträffa. koren i artikel 77 är uppfyllda, och tidigast fem år efter utgivningsdatum, utom då villkoren i artikel 78.4 är upp­ fyllda. o) De bestämmelser som reglerar instrumenten innehåller inget

som skulle kunna hindra att institutet rekapitaliseras.

j) De bestämmelser som reglerar instrumenten anger inte ut­ tryckligt eller underförstått att instrumenten skulle eller skulle kunna lösas in eller återköpas och institutet ger inte p) Om instrumenten inte ges ut direkt av ett institut, ska båda

följande villkor vara uppfyllda: på annat sätt någon sådan indikation, utom i följande fall:

i) Efter det att institutet går i likvidation. i) Instrumenten ges ut av en enhet inom gruppen i enlighet

med del ett avdelning II kapitel 2.

ii) Diskretionära återköp av instrumenten eller andra dis­

kretionära åtgärder för att minska primärkapitaltillskott­ ii) Avkastningen är omedelbart tillgänglig för detta institut

beloppet, om institutet har fått förhandstillstånd från den utan begränsning och i en form som uppfyller villkoren i

behöriga myndigheten i enlighet med artikel 77. denna punkt.

Bilaga 1

L 176/50 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

Det villkor som anges i punkt 1 d i första stycket ska anses vara instrument inte ska göras, om ingen utdelning görs på dessa uppfyllt oavsett om instrumenten räknas som primärkapital el­ primärkapitaltillskott. ler supplementärkapital enligt artikel 484.3, under förutsättning att dessa likställs.

c) En skyldighet att ersätta betalning av ränta eller utdelning

med någon annan form av utbetalning. Institutet ska inte för 2. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn övrigt omfattas av någon sådan skyldighet. som specificerar

Artikel 54

a) form och art för incitament till inlösen,

Nedskrivning eller konvertering av primärkapitaltillskott

1. Vid tillämpning av artikel 52.1 n ska följande bestämmel­ b) arten av eventuell uppskrivning av ett primärkapitaltillskotts ser gälla för primärkapitaltillskott:

kapitalbelopp efter en tillfällig nedskrivning av dess kapital­

belopp,

a) En utlösande händelse inträffar när kärnprimärkapitalrelatio­

nen i ett institut som avses i artikel 92.1 a är lägre än endera c) förfaranden och tidpunkter för att av följande:

i) fastställa att en utlösande händelse har inträffat, i) 5,125 %;

ii) skriva upp ett primärkapitaltillskotts kapitalbelopp efter ii) En nivå högre än 5,125 % när detta fastställts av institutet

en tillfällig nedskrivning av dess kapitalbelopp, och anges i de bestämmelser som reglerar instrumentet.

d) egenskaper hos instrumenten som skulle kunna hindra in­ b) Instituten får i de bestämmelser som reglerar instrumentet

stitutets rekapitalisering,

ange en eller flera utlösande händelser utöver den som avses

i led a.

e) användning av specialföretag för indirekt utgivning av ka­

pitalbasinstrument.

c) Om de bestämmelser som reglerar instrumenten kräver att

dessa ska konverteras till kärnprimärkapitalinstrument vid en

utlösande händelse ska i dessa bestämmelser specifikt anges EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för antingen tillsyn för kommissionen senast den 1 februari 2015.

i) en konverteringsfaktor och ett gränsvärde för det belopp Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska som får konverteras, eller standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

ii) ett intervall inom vilket instrumenten kommer att kon­

verteras till kärnprimärkapitalinstrument.

Artikel 53

Restriktioner avseende inställda utdelningar på

primärkapitaltillskott och egenskaper som skulle kunna d) Om de bestämmelser som reglerar instrumenten kräver att

hindra institutets rekapitalisering instrumentens kapitalbelopp skrivs ned vid en utlösande

händelse ska denna nedskrivning minska samtliga följande Vid tillämpning av artikel 52.1 punkt 1 v och o ska de be­

belopp: stämmelser som reglerar primärkapitaltillskott i synnerhet inte innehålla följande:

i) Den fordran som innehavaren av instrumentet har vid

insolvens eller likvidation av institutet. a) Ett krav på att utdelning på instrumenten ska göras om en

utdelning sker på ett instrument som givits ut av institutet

och prioriteras till samma nivå eller lägre än ett primärka­

pitaltillskott, inklusive ett kärnprimärkapitalinstrument. ii) Det belopp som måste betalas i händelse av inlösen eller

återköp av instrumentet.

b) Ett krav på att betalning av utdelning på kärnprimärkapital­

instrument, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital­ iii) De utdelningar som gjorts på instrumentet.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/51

2. Nedskrivning eller konvertering av ett primärkapitaltill­ Artikel 55 skott ska enligt tillämpliga redovisningsregler generera poster som är kvalificerade som kärnprimärkapitalposter. Konsekvenser av att villkoren för primärkapitaltillskott

inte längre är uppfyllda

Om de villkor för primärkapitaltillskott som anges i artikel 52.1

inte längre är uppfyllda, gäller att 3. Beloppet för de primärkapitaltillskott som godkänns som övrigt primärkapital ska vara begränsat till minimibeloppet för de kärnprimärkapitalposter som skulle genereras om primärka­ pitaltillskottens kapitalbelopp fullständigt skulle skrivas ned eller konverteras till kärnprimärkapitalinstrument. a) instrumentet omedelbart ska upphöra att räknas som ett

primärkapitaltillskott,

4. Det totala beloppet för de primärkapitaltillskott som måste skrivas ned eller konverteras om en utlösande händelse

b) den del av överkursfonden som rör instrumentet omedelbart skulle inträffa får inte vara lägre än det lägsta av följande:

ska upphöra att räknas som övrigt primärkapital.

a) Det belopp som krävs för att fullständigt återställa institutets

kärnprimärkapitalkvot till 5,125 %. A v s n i t t 2

A v d r a g f r å n ö v r i g t p r i m ä r k a p i t a l

Artikel 56

b) Instrumentets fullständiga kapitalbelopp.

Avdrag från övrigt primärkapital

Instituten ska från övrigt primärkapital dra av följande: 5. När en utlösande händelse inträffar ska instituten göra följande:

a) Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av pri­

märkapitaltillskott, inbegripet egna primärkapitaltillskott som a) Omedelbart underrätta de behöriga myndigheterna.

institutet skulle kunna vara skyldigt att köpa på grund av

befintliga kontraktsförpliktelser.

b) Underrätta innehavarna av primärkapitaltillskotten.

b) Direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapital­

tillskott i enheter i den finansiella sektorn med vilka institu­ c) Utan dröjsmål, dock senast inom en månad, skriva ned in­ tet har ett korsvist ägande som enligt den behöriga myndig­

strumentens kapitalbelopp eller konvertera instrumenten till heten är avsett att på konstlad väg blåsa upp institutets

kärnprimärkapitalinstrument i enlighet med kraven i denna kapitalbas. artikel.

6. Ett institut som ger ut primärkapitaltillskott som konver­ c) Tillämplig summa för direkta, indirekta och syntetiska inne­ terar till kärnprimärkapitalinstrument om en utlösande händelse hav av primärkapitaltillskott i enheter i den finansiella sek­ skulle inträffa ska säkerställa att dess aktiekapital vid alla tid­ torn, fastställd i enlighet med artikel 60, om institutet inte punkter räcker för att alla sådana konvertibla primärkapitaltill­ har ett väsentligt innehav i dessa enheter. skott ska kunna konverteras till aktier om en utlösande händelse inträffar. Alla tillstånd som krävs ska ha inhämtats den dag då sådana konvertibla primärkapitaltillskott ges ut. Institutet ska vid alla tidpunkter ha inhämtat de förhandstillstånd som krävs d) Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av pri­ för att ge ut de kärnprimärkapitalinstrument till vilka primärka­ märkapitaltillskott i enheter i den finansiella sektorn, om pitaltillskotten skulle konverteras om en utlösande händelse in­ institutet har ett väsentligt innehav i dessa enheter, undan­ träffar. taget sådana emissionsgarantipositioner som innehas i fem

eller färre arbetsdagar.

7. Ett institut som ger ut primärkapitaltillskott som konver­ terar till kärnprimärkapital om en utlösande händelse skulle inträffa ska säkerställa att det inte finns några förfarandemässiga e) Summan av de poster som måste dras av från supplemen­ hinder för konverteringen i dess bolagsordning eller stadgar eller tärkapitalet i enlighet med artikel 66 och som överstiger bestämmelser i avtal. institutets supplementärkapital.

Bilaga 1

L 176/52 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

f) Varje skattepålaga som rör övrigt primärkapital som kan a) Innehavet av primärkapitaltillskott ska beräknas på grundval

förutses när beräkningen görs, utom då institutet på lämpligt av bruttovärdet av långa positioner. sätt justerar summan för övrigt primärkapital, i den utsträck­ ning sådana skattepålagor minskar den summa upp till vil­ ken dessa poster får tillämpas för att täcka risker eller för­

luster. b) Vid avdrag av försäkringsposter i övrigt primärkapital ska

dessa behandlas som innehav av primärkapitaltillskott.

Artikel 57

Avdrag av innehav av egna primärkapitaltillskott Artikel 59

Vid tillämpning av artikel 56 a ska instituten beräkna innehav Avdrag av innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den av egna primärkapitaltillskott grundat på bruttobeloppet för finansiella sektorn långa positioner, med följande undantag: Instituten ska göra de avdrag som krävs i artikel 56 c och d, i

enlighet med följande:

a) Instituten får beräkna summan av innehav av egna primärka­

pitaltillskott grundat på nettobeloppet för långa positioner,

under förutsättning att båda följande villkor är uppfyllda: a) Direkta, indirekta och syntetiska innehav av primärkapital­

tillskott i enheter i den finansiella sektorn får beräknas på

grundval av nettovärdet för långa positioner med samma

underliggande exponering, under förutsättning att båda föl­

i) De långa och korta positionerna har samma underlig­ jande villkor är uppfyllda: gande exponering och de korta positionerna inte innebär någon motpartsrisk.

i) Löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för

de långa positionerna eller har en återstående löptid på

ii) Såväl de korta som de långa positionerna innehas i han­ minst ett år.

delslagret eller båda innehas utanför handelslagret.

b) Instituten ska fastställa det belopp som ska dras av för di­ ii) Såväl de korta som de långa positionerna innehas an­

rekta, indirekta eller syntetiska innehav av indexvärdepapper, tingen i handelslagret eller utanför handelslagret. genom att beräkna den underliggande exponeringen mot egna primärkapitaltillskott i dessa index.

b) De ska fastställa det belopp som ska dras av för direkta,

indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper genom c) Instituten får "netta" bruttovärdet av långa positioner i egna att beräkna den underliggande exponeringen mot kapital­

primärkapitaltillskott som härrör från innehav av indexvär­ instrumenten i enheter i den finansiella sektorn i dessa index.

depapper mot korta positioner i egna primärkapitaltillskott som härrör från korta positioner i underliggande index, in­ begriper i de fall de korta positionerna innebär en motparts­ risk, under förutsättning att båda följande villkor är uppfyll­ Artikel 60 da:

Avdrag av innehav primärkapitaltillskott när ett institut inte har ett väsentligt innehav i en enhet i den finansiella sektorn

i) De långa och korta positionerna ingår i samma underlig­

1. Vid tillämpning av artikel 56 c ska instituten beräkna den

gande index.

summa som ska dras av genom att multiplicera beloppet i led a

i denna punkt med den faktor som erhålls från beräkningen i

led b i denna punkt:

ii) Såväl de korta som de långa positionerna innehas an­

tingen i handelslagret eller utanför handelslagret.

a) Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och

syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primär­

Artikel 58 kapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument i enheter i

den finansiella sektorn överstiger 10 % av institutets kärnpri­

Avdrag av innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den

märkapitalposter beräknat genom tillämpning av

finansiella sektorn när ett institut har ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg blåsa upp kapitalbasen

Instituten ska göra de avdrag som krävs enligt artikel 56 b, c och d, i enlighet med följande: i) artiklarna 32–35,

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/53

ii) artikel 36.1 a–g, k ii–k v och l, exklusive uppskjutna i) Det totala summan av kärnprimärkapitalinstrumenten. skattetillgångar som är beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till följd av temporära skillnader,

ii) Den totala summan av institutets direkta, indirekta och

iii) artiklarna 44 och 45. syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i en­

heter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har

något väsentligt innehav. b) Summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska inne­

hav av primärkapitaltillskott i de enheter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har ett väsentligt innehav, delat med totalsumman av institutets alla direkta, indirekta och

A v s n i t t 3 syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primär­ kapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument i dessa Ö v r i g t p r i m ä r k a p i t a l f ö r enheter i den finansiella sektorn. K a p i t a l t ä c k n i n g s ä n d a m å l

Artikel 61

2. Instituten ska inte inräkna sådana emissionsgarantipositio­ Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål ner som innehas i fem eller färre arbetsdagar i summan i punkt 1 a och vid beräkning av faktorn i punkt 1 b. Ett instituts övriga primärkapital för kapitaltäckningsändamål

ska utgöras av övrigt primärkapital efter avdrag för de poster

som avses i artikel 56 och efter tillämpning av artikel 79. 3. Den summa som ska dras av enligt punkt 1 ska fördelas mellan alla primärkapitaltillskott som innehas. Den summa som ska dras av från varje primärkapitaltillskott enligt punkt 1 ska beräknas genom att multiplicera summan i led a i denna punkt KAPITEL 4 med andelen i led b i denna punkt:

Supplementärkapital

A v s n i t t 1 a) Summan av det innehav som måste dras av enligt punkt 1.

S u p p l e m e n t ä r k a p i t a l p o s t e r o c h - I n s t r u m e n t

b) Den summ som anges i led i delad med den summ som Artikel 62

anges i led ii:

Supplementärkapitalposter

Supplementärkapitalposter ska utgöras av

i) Det totala summan primärkapitaltillskott.

ii) Den totala summan av institutets direkta, indirekta och a) kapitalinstrument och efterställda lån, under förutsättning att

syntetiska innehav av primärkapitaltillskott i enheter i den villkoren i artikel 63 är uppfyllda, finansiella sektorn i vilka institutet inte har något väsent­ ligt innehav.

4. Summan av de innehav som avses i artikel 56 c och som b) överkursfonder relaterade till de instrument som avses i led uppgår till högst 10 % av institutets kärnprimärkapitalposter a, efter tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 a i, ii och iii, får inte dras av och ska åsättas lämplig riskvikt i enlighet med del tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och kraven i del tre av­ delning IV, beroende på vad som är tillämpligt. c) generella kreditriskjusteringar och bruttoberäknade skatte­

effekter på upp till 1,25 % av beloppen för riskvägd expo­

nering beräknade i enlighet med del tre avdelning II kapitel 5. Instituten ska fastställa den del av innehavet av kapitalbas­ 2, om institutet beräknar beloppen för riskvägd exponering i instrument som är riskvägd genom att dividera summan i led a enlighet med avdelning II kapitel 2, med summan i led b:

a) Summan av det innehav som måste åsättas en riskvikt enligt d) positiva belopp, brutto exklusive skatteffekter, som är resul­

punkt 4. tatet av beräkningen i artiklarna 158 och 159, på upp till

0,6 % av beloppen för riskvägd exponering beräknade i en­

lighet med del tre avdelning II kapitel 3, om institutet be­ b) Det belopp som anges i led i dividerat med det belopp som räknar beloppen för riskvägd exponering i enlighet med av­

anges i led ii. delning II kapitel 3.

Bilaga 1

L 176/54 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

Poster som omfattas av led a ska inte räknas som kärnprimärka­ g) Instrumentens eller de efterställda lånens, beroende på vad pitalposter eller övrigt primärkapital. som är tillämpligt, ursprungliga löptid är minst fem år.

Artikel 63

h) I de bestämmelser som reglerar instrumenten eller de efter­

Supplementärkapitalinstrument

ställda lånen, beroende på vad som är tillämpligt, finns inget Kapitalinstrument och efterställda lån ska endast räknas som incitament för institutet att lösa in eller återbetala kapital­ supplementärkapitalinstrument om följande villkor är uppfyllda: beloppen, beroende på vad som är tillämpligt, innan de

löper ut.

a) Instrumenten har givits ut eller de efterställda lånen har upptagits, beroende på vad som är tillämpligt, och fullt betalda. i) Om instrumenten eller de efterställda lånen, beroende på

vad som är tillämpligt, omfattar en eller flera köpoptioner

eller optioner om återbetalning i förväg, beroende på vad b) Instrumenten har inte förvärvats eller de efterställda lånen som är tillämpligt, beslutar utgivaren eller gäldenären, bero­ har inte beviljats, beroende på vad som är tillämpligt, av ende på vad som är tillämpligt, ensam om när dessa ska

utnyttjas. i) institutet eller dess dotterföretag, eller

ii) ett företag i vilket institutet har ägarintresse i form av ett j) Instrumenten eller de efterställda lånen, beroende på vad

innehav, direkt eller genom kontroll, av 20 % eller mer som är tillämpligt, kan endast lösas in eller återköpas eller

av rösterna eller kapitalet i företaget. återbetalas i förväg, om villkoren i artikel 77 är uppfyllda,

och tidigast fem år efter utgivnings- eller upptagandedatum,

beroende på vad som är tillämpligt, utom då villkoren i c) Förvärvet av instrumenten eller beviljandet av de efterställda artikel 78.4 är uppfyllda. lånen, beroende på vad som är tillämpligt, har inte direkt eller indirekt finansierats av institutet.

k) De bestämmelser som reglerar instrumenten eller de efter­ d) Fordran på instrumentens kapitalbelopp enligt de bestäm­ ställda lånen, beroende på vad som är tillämpligt, anger inte melser som reglerar instrumenten eller fordran på de efter­ uttryckligen eller underförstått att instrumenten eller de ef­ ställda lånens kapitalbelopp enligt de bestämmelser som terställda lånen, beroende på vad som är tillämpligt, skulle reglerar de efterställda lånen, beroende på vad som är till­ eller skulle kunna lösas in, återköpas eller återbetalas i för­ lämpligt, är helt efterställd alla fordringar från prioriterade väg, beroende på vad som är tillämpligt, av institutet, utom fordringsägare. vid institutets insolvens eller likvidation, och institutet ger

inte på annat sätt någon sådan indikation. e) Instrumenten eller de efterställda lånen, beroende på vad som är tillämpligt, är utan säkerhet eller föremål för en garanti som ökar förmånsrätten, vilken lämnats av l) De bestämmelser som reglerar instrumenten eller de efter­

ställda lånen, beroende på vad som är tillämpligt, ger inte i) institutet eller dess dotterföretag, innehavaren eller långivaren, beroende på vad som är till­

lämpligt, rätt att tidigarelägga framtida planerade utbetal­

ningar av ränta eller kapital, annat än vid institutets insol­ ii) institutets moderföretag eller dess dotterföretag, vens eller likvidation.

iii) det finansiella moderholdingföretaget eller dess dotterfö­

retag, m) Storleken på ränta eller utdelning, beroende på vad som är

tillämpligt, från instrumenten eller de efterställda lånen, be­

roende på vad som är tillämpligt, ändras inte beroende på iv) holdingföretaget med blandad verksamhet eller dess dot­

kreditvärdigheten hos institutet eller dess moderföretag.

terföretag,

v) det blandade finansiella holdingföretaget eller dess dot­

n) Om instrumenten inte ges ut direkt av ett institut eller om

terföretag,

de efterställda lånen inte har upptagits direkt av ett institut,

beroende på vad som är tillämpligt, ska båda av följande vi) varje företag som har nära förbindelser med de enheter villkor vara uppfyllda:

som avses i led i-v.

f) Instrumenten eller de efterställda lånen, beroende på vad i) Instrumenten har givits ut eller de efterställda lånen har som är tillämpligt, omfattas inte av några arrangemang upptagits, beroende på vad som är tillämpligt, av en som på något annat sätt ökar förmånsrätten för fordring­ enhet som ingår i gruppen i enlighet med del ett avdel­ arna på instrumenten respektive de efterställda lånen. ning II kapitel 2.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/55

ii) Avkastningen är omedelbart tillgänglig för institutet utan myndigheten är avsett att på konstlad väg blåsa upp institu­

begränsning i en form som uppfyller villkoren i denna tets kapitalbas. punkt.

c) Tillämplig summa, fastställd i enlighet med artikel 70, för

Artikel 64 direkta, indirekta och syntetiska innehav av supplementärka­

pitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn, om insti­

Avskrivning av supplementärkapitalinstrument tutet inte har ett väsentligt innehav i dessa enheter.

I vilken omfattning supplementärkapitalinstrument räknas som supplementärkapitalposter under de sista fem åren av instru­ mentens löptid beräknas genom att resultatet av beräkningen i d) Institutets direkta, indirekta och syntetiska innehav av sup­ led a multipliceras med summan i led b enligt följande: plementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sek­

torn, om institutet har ett väsentligt innehav i dessa enheter,

undantaget sådana emissionsgarantipositioner som innehas i

färre än fem arbetsdagar. a) Instrumentens eller de efterställda lånens nominella belopp

den första dagen av den sista femårsperioden av den avtal­ senliga löptiden, delat med antal kalenderdagar i den perio­ den. Artikel 67

Avdrag för innehav i egna supplementärkapitalinstrument

Vid tillämpning av artikel 66 a ska instituten beräkna innehav b) Antalet återstående kalenderdagar av instrumentens eller de grundat på bruttobeloppet för långa positioner, med följande

efterställda lånens återstående avtalsenliga löptid. undantag:

Artikel 65 a) Instituten får beräkna summan av innehav grundat på net­

tobeloppet för långa positioner, under förutsättning att båda

Konsekvenser av att villkoren för supplementärkapital­

av följande villkor är uppfyllda:

instrument inte längre är uppfyllda

Om villkoren i artikel 63 för ett supplementärkapitalinstrument inte längre är uppfyllda gäller att

i) De långa och korta positionerna har samma underlig­

gande exponering och de korta positionerna innebär

inte någon motpartsrisk. a) instrumentet omedelbart ska upphöra att räknas som ett

supplementärkapitalinstrument,

ii) Såväl de korta som de långa positionerna finns antingen i

handelslagret eller utanför handelslagret.

b) överkursfonder som rör instrumentet omedelbart ska upp­

höra att räknas som supplementärkapitalposter.

b) Instituten ska fastställa det belopp som ska dras av för di­

rekta, indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper

genom att beräkna den underliggande exponeringen för egna

A v s n i t t 2 supplementärkapitalinstrument i dessa index.

A v d r a g f r å n S u p p l e m e n t ä r k a p i t a l p o s t e r

Artikel 66

c) Instituten får "netta" bruttovärdet av långa positioner i egna

Avdrag från supplementärkapitalposter supplementärkapitalinstrument som härrör från innehav av

indexvärdepapper mot korta positioner i egna supplementär­ Följande avdrag ska göras från supplementärkapitalposter:

kapitalinstrument som härrör från korta positioner i under­

liggande index, inbegriper i de fall de korta positionerna

innebär en motpartsrisk, under förutsättning att båda av

följande villkor är uppfyllda: a) Ett instituts direkta, indirekta och syntetiska innehav av egna

supplementärkapitalinstrument, inbegripet egna supplemen­

tärkapitalinstrument som ett institut kan vara skyldigt att

köpa på grund av befintliga kontraktsförpliktelser. i) De långa och korta positionerna har samma underlig­

gande index.

b) Direkta, indirekta och syntetiska innehav av supplementärka­

pitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn med vilka ii) Såväl de korta som de långa positionerna finns antingen i

institutet har ett korsvist ägande som enligt den behöriga handelslagret eller båda finns utanför handelslagret.

Bilaga 1

L 176/56 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

Artikel 68 a) Det totala belopp med vilket institutets direkta, indirekta och

syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument, primär­ Avdrag för innehav i supplementärkapitalinstrument i kapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument i enheter i enheter i den finansiella sektorn och när ett institut har den finansiella sektorn överstiger 10 % av institutets kärnpri­ ett korsvist ägande som är avsett att på konstlad väg blåsa märkapitalposter beräknat genom tillämpning av

upp kapitalbasen

Institutet ska göra de avdrag som krävs enligt artikel 66 b, c och d, i enlighet med följande bestämmelser: i) artiklarna 32–35,

a) Innehavet av supplementärkapitalinstrument ska beräknas på ii) artikel 36.1 a–g, k ii–k v och l, exklusive den summa

grundval av bruttovärdet av långa positioner. som ska dras av för uppskjutna skattetillgångar som är

beroende av framtida lönsamhet och som uppstår till

följd av temporära skillnader,

b) Innehavet av försäkringsposter i supplementärkapitalet och i

den utvidgade kapitalbasen (tier 3) ska behandlas som inne­ iii) artiklarna 44 och 45, hav av supplementärkapitalinstrument när det gäller avdrag.

b) Summan av institutets direkta, indirekta och syntetiska inne­

hav av supplementärkapitalinstrument i de enheter i den

Artikel 69

finansiella sektorn, delat med totalsumman av institutets Avdrag av innehav av supplementärkapitalinstrument i alla direkta, indirekta och syntetiska innehav av kärnprimär­

enheter i den finansiella sektorn kapitalinstrument, primärkapitaltillskott och supplementärka­

pitalinstrument i dessa enheter i den finansiella sektorn. Instituten ska göra de avdrag som krävs enligt artikel 63 c och d, i enlighet med följande:

2. Instituten ska inte inräkna sådana emissionsgarantipositio­

ner som innehas i fem eller färre arbetsdagar i summan i punkt a) Direkta, indirekta och syntetiska innehav i supplementärka­ 1 a och vid beräkning av faktorn i punkt 1 b.

pitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn får beräk­

nas på grundval av nettovärdet för långa positioner med

samma underliggande exponering, under förutsättning att 3. Den summa som ska dras av enligt punkt 1 ska fördelas

båda följande villkor är uppfyllda: mellan alla supplementärkapitalinstrument som innehas. Institu­

ten ska fastställa den andel av innehavet supplementärkapital­

instrument som ska dra av genom att multiplicera summan i led

a i denna punkt med andelen i led b i denn punkt:

i) Löptiden för de korta positionerna motsvarar löptiden för

de långa positionerna eller har en återstående löptid på

minst ett år.

a) Den totala summan för det innehav som måste dras av enligt

punkt 1.

ii) Såväl de korta som de långa positionerna innehas an­

tingen i handelslagret eller utanför handelslagret. b) Den summa som anges i led i delad med den summa som

anges i led ii.

b) Instituten ska fastställa det belopp som ska dras av för di­

i) Den totala summan för supplementärkapitalinstrument. rekta, indirekta och syntetiska innehav av indexvärdepapper, genom att gå igenom den underliggande exponeringen mot kapitalinstrument i enheter i den finansiella sektorn i dessa

index. ii) Den totala summan av direkta, indirekta och syntetiska

innehav av de supplementärkapitalinstrument i enheter i

den finansiella sektorn i vilka institutet inte har något

väsentligt innehav.

Artikel 70

Avdrag av supplementärkapitalinstrument när ett institut

4. Summan av de innehav som avses i artikel 66.1 c och

inte har ett väsentligt innehav i en relevant enhet

som högst är lika med 10 % av institutets kärnprimärkapital­ 1. Vid tillämpning av artikel 66 c ska instituten beräkna den poster efter tillämpning av bestämmelserna i punkt 1 a i–iii, ska summa som ska dras av genom att multiplicera beloppet i led a inte dras av och ska åsättas lämplig riskvikt i enlighet med del i denna punkt med den faktor som erhålls från beräkningen i tre avdelning II kapitel 2 eller 3 och kraven i del tre avdelning led b i denna punkt: IV, beroende på vad som är tillämpligt.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/57

5. Instituten ska fastställa den del av innehavet av kapitalbas­ 2. De behöriga myndigheterna ska bevilja det tillstånd som instrument som är riskvägd genom att dividera summan i led a avses i punkt 1 endast om de anser att samtliga följande villkor med summan i led b: är uppfyllda:

a) Institutets förmåga att inställa betalningarna enligt instru­ a) Summan av det innehav som måste åsättas en riskvikt enligt mentet skulle inte påverkas negativt av den beslutanderätt

punkt 4. som avses i punkt 1 eller av den form i vilken utdelningen

kan ske.

b) Det belopp som anges i led i dividerat med det belopp som b) Instrumentets förmåga att absorbera förluster skulle inte på­

anges i led ii. verkas negativt av den beslutanderätt som avses i punkt 1

eller av den form i vilken utdelningen kan ske.

i) Det totala summan av kärnprimärkapitalinstrumenten. c) Kapitalinstrumentets kvalitet skulle inte på annat sätt mins­

kas genom den beslutanderätt som avses i punkt 1 eller

genom den form i vilken utdelningen kan ske.

ii) Den totala summan av institutets direkta, indirekta och

syntetiska innehav av kärnprimärkapitalinstrument i en­ 3. Kapitalinstrument för vilka en annan juridisk person än

heter i den finansiella sektorn i vilka institutet inte har det institut som ger ut dem har rätt att besluta eller kräva att

något väsentligt innehav. betalning av utdelning på instrumentet ska göras i annan form

än kontanter eller kapitalbasinstrument ska inte kunna betraktas

som kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott eller

supplementärkapitalinstrument.

A v s n i t t 3

S u p p l e m e n t ä r k a p i t a l

4. Instituten får använda ett brett marknadsindex som en av

Artikel 71 baserna för att fastställa utdelningsnivån för primärkapitaltill­

skott och supplementärkapitalinstrument.

Supplementärkapital

Ett instituts supplementärkapital ska utgöras av institutets sup­ plementärkapitalposter efter de avdrag som anges i artikel 66 5. Punkt 4 ska inte tillämpas när institutet är en referens­ och efter tillämpning av artikel 79. enhet i detta breda marknadsindex utom när båda följande vill­

kor är uppfyllda:

KAPITEL 5 a) Institutet anser att rörelserna i detta breda marknadsindex

Kapitalbas inte har någon betydande korrelation med kreditvärdigheten

för institutet, dess moderinstitut eller finansiella moderhol­

Artikel 72 dingföretag eller blandade finansiella moderholdingföretag

eller moderholdingföretag med blandad verksamhet.

Kapitalbas

Ett instituts kapitalbas ska utgöras av summan av primärkapital och supplementärkapital. b) Den behöriga myndigheten har inte kommit fram till en

annan bedömning än den som anges i led a.

KAPITEL 6 6. Instituten ska rapportera och offentliggöra de breda mark­

Allmänna krav nadsindex som deras kapitalinstrument är beroende av.

Artikel 73

Utdelning på kapitalbasinstrument 7. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

för att fastställa de villkor enligt vilka index ska anses kunna 1. Kapitalinstrument för vilka ett institut har ensamrätt att

betraktas som breda marknadsindex enligt punkt 4. besluta att betala utdelning i annan form än kontanter eller ett kapitalbasinstrument ska inte kunna betraktas som kärnprimär­ kapitalisntrument, primärkapitaltillskott och supplementärka­ pitalinstrument om inte institutet har fått förhandstillstånd av EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för de behöriga myndigheterna. tillsyn för kommissionen senast den 1 februari 2015.

Bilaga 1

L 176/58 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska d) De behöriga myndigheterna bedömer tillräckligheten hos de standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med kontrollprocesser som avses i led c åtminstone en gång om artikel 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010. året och är övertygade om att de fortfarande är lämpliga.

2. När den behöriga myndigheten har gett förhandstillstånd,

Artikel 74 får ett institut använda en konservativ skattning av institutets Innehav av kapitalinstrument som givits ut av reglerade underliggande exponering mot kapitalinstrument som är inklu­ enheter i den finansiella sektorn som inte räknas som derade i index som alternativ till att ett institut beräknar sin

lagstadgat kapital exponering mot de poster som anges i led a eller led b eller

båda: Instituten ska inte dra av några delar av direkta, indirekta eller syntetiska innehav i kapitalbasen i kapitalinstrument som givits ut av en reglerad enhet i den finansiella sektorn som inte räknas som lagstadgat kapital hos den enheten. Instituten ska tillämpa a) Egna kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och riskvikter för sådana innehav i enlighet med del tre avdelning II supplementärkapitalinstrument som är inkluderade i index. kapitel 2 eller 3, beroende på vad som är tillämpligt.

b) Kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott och sup­

plementärkapitalinstrument i enheter i den finansiella sek­

Artikel 75 torn och är inkluderade i index.

Avdrags- och löptidskrav för korta positioner

Löptidskraven för korta positioner enligt artiklarna 45 a, 59 a 3. De behöriga myndigheterna ska endast bevilja det tillstånd och 69 a ska anses vara uppfyllda för positioner när följande som avses i punkt 2, om de finner det styrkt att det skulle vara villkor är uppfyllda: operativt betungande för institutet att övervaka den underlig­

gande exponeringen mot de poster som anges i led a eller led b

i punkt 2 eller båda, beroende på vad som är tillämpligt.

a) Institutet har kontraktsenlig rätt att vid ett bestämt framtida

datum till den motpart som tillhandahåller risksäkringen

sälja den långa position som säkras. 4. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

som specificerar

b) Motparten som tillhandahåller institutet säkringen är kont­ a) när en skattning som används som alternativ till att beräkna

raktsenligt förpliktad att vid detta bestämda framtida datum den underliggande exponering som avses i punkt 2 är till­ köpa den långa position som avses i led a av institutet. räckligt försiktig,

b) innebörden av operativt betungande vid tillämpning av

Artikel 76 punkt 3.

Indexinnehav av kapitalinstrument

1. Vid tillämpning av artiklarna 42 a, 45 a, 57 a, 59 a, 67 a och 69 a får instituten reducera summan av en lång position i EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för ett kapitalinstrument med den del av indexet som utgörs av tillsyn för kommissionen senast den 1 februari 2015. samma underliggande exponering som säkras, under förutsätt­ ning att följande villkor är uppfyllda:

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska

standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010. a) Såväl den långa säkrade positionen som den korta positionen

i ett index som används för att säkra den långa positionen

finns i handelslagret eller båda finns utanför handelslagret.

Artikel 77

Villkor för reducering av kapitalbasen

b) De positioner som avses i led a har sitt verkliga värde på Ett institut ska inhämta förhandstillstånd från den behöriga

institutets balansräkning. myndigheten för att

a) minska, inlösa eller återköpa kärnprimärkapitalinstrument c) Den korta position som avses i led a uppfyller kraven för en som givits ut av institutet på ett enligt den nationella lags­

effektiv säkring enligt institutets interna kontrollprocesser. tiftningen tillåtet sätt, och/eller

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/59

b) verkställa köp, inlösen, återbetalning eller återköp av primär­ ii) Institutet kan på ett tillfredsställande sätt visa för de be­

kapitaltillskott eller supplementärkapitalinstrument, beroende höriga myndigheterna att den rättsliga omklassificeringen

på vad som är tillämpligt, före den avtalsenliga löptidens av dessa instrument inte rimligen kunde förutses vid tid­ utgång. punkten för utgivningen.

Artikel 78 b) Det har skett en förändring i den tillämpliga skattemässiga

behandlingen av dessa instrument och institutet kan på ett

Tillstånd från tillsynsmyndighet för att reducera

tillfredsställande sätt visa för de behöriga myndigheterna att

kapitalbasen

denna är väsentlig och inte rimligen kunde förutses vid tid­ 1. Den behöriga myndigheten ska lämna tillstånd för ett punkten för utgivningen. institut att minska, återköpa, köpa eller lösa in kärnprimärka­ pitalinstrument, primärkapitaltillskott eller supplementärkapital­ instrument om något av följande villkor är uppfyllt:

5. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

som specificerar

a) Institutet ersätter de instrument som avses i artikel 77 med

kapitalbasinstrument av likvärdig eller högre kvalitet till vill­

a) innebörden av hållbar när det avser institutets inkomstkapa­ kor som är hållbara för institutets inkomstkapacitet, tidigare

citet, än eller samtidigt med den åtgärd som anges i artikel 77.

b) lämpliga grunder för den begränsning av inlösen som avses i b) Institutet har för den behöriga myndigheten på ett tillfreds­

punkt 3, ställande sätt visat att institutets kapitalbas efter den aktuella åtgärden skulle överskrida de krav som fastställs i artikel 92.1 i denna förordning och det kombinerade buffertkravet som

definieras i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU med en c) processen och datakraven för institutets ansökan om tillstånd

marginal som den behöriga myndigheten anser vara nödvän­ från den behöriga myndigheten att genomföra en av åtgär­

dig på grundval av artikel 104.3 i direktiv 2013/36/EU. derna i artikel 77, inbegripet den process som ska tillämpas

vid inlösen av aktier som har givits ut till medlemmar i

kooperativa sammanslutningar samt tidsfristen för att be­

handla en sådan ansökan. 2. När de behöriga myndigheterna enligt punkt 1 a bedömer hållbarheten hos ersättningsinstrumenten för institutets in­ komstkapacitet ska de beakta den utsträckning i vilken dessa ersättande kapitalinstrument skulle vara dyrare för institutet än EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för de instrument de skulle ersätta. tillsyn för kommissionen senast den 1 februari 2015.

3. Om ett institut vidtar en åtgärd som avses i artikel 77 a Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska och det enligt tillämplig nationell lagstiftning är förbjudet att standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med vägra att lösa in sådana kärnprimärkapitalinstrument som avses artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010. i artikel 27, får den behöriga myndigheten göra undantag från de villkor som fastställs i punkt 1 i denna artikel, under för­ utsättning att den behöriga myndigheten kräver att institutet på lämpligt sätt begränsar inlösen av sådana instrument. Artikel 79

Tillfälligt undantag från avdrag från kapitalbasen

1. Om ett institut tillfälligt innehar kapitalinstrument eller 4. De behöriga myndigheterna får tillåta institut att lösa in

har beviljat efterställda lån, i tillämpliga fall, som räknas som primärkapitaltillskott och supplementärkapitalinstrument tidi­

kärnprimärkapitalinstrument, primärkapitaltillskott eller supple­ gare än fem år efter utgivningsdatum endast om villkoren i

mentärkapitalinstrument i en enhet i den finansiella sektorn och punkt 1 och i leden a och b i denna punkt är uppfyllda:

den behöriga myndigheten bedömer att dessa innehav syftar till

att ge finansiellt bistånd för att rekonstruera och rädda enheten,

får den behöriga myndigheten bevilja ett tillfälligt undantag från a) Det har skett en ändring i den rättsliga klassificeringen av bestämmelserna om avdrag som annars skulle gälla för dessa

instrumenten som troligen leder till att de utesluts från det instrument. egna kapitalet eller omklassificeras som en form av eget kapital av lägre kvalitet och båda följande villkor är upp­ fyllda:

2. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

för att specificera begreppet tillfälligt vid tillämpning av punkt 1

och de villkor enligt vilka en behörig myndighet får göra be­

i) Den behöriga myndigheten anser att en sådan förändring dömningen att dessa tillfälliga innehav är avsedda som finansi­

är tillräckligt säker. ellt bistånd för att rekonstruera och rädda en relevant enhet.

Bilaga 1

L 176/60 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för AVDELNING II tillsyn för kommissionen senast den 1 februari 2015.

MINORITETSINTRESSEN OCH PRIMÄRKAPITALTILLSKOTT OCH SUPPLEMENTÄRKAPITALINSTRUMENT UTGIVNA AV DOTTERFÖRETAG

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med Artikel 81 artiklarna 10–-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Minoritetsintressen som får inräknas i konsoliderat kärnprimärkapital

Artikel 80 1. Minoritetsintressen ska bestå av summan av kärnprimär­

kapitalinstrumenten, överkursfonder relaterade till dessa instru­

Fortlöpande granskning av kapitalbasens kvalitet

ment, balanserade vinstmedel och andra reserver för ett dotter­ 1. EBA ska övervaka kvaliteten på kapitalbasinstrument som företag om följande villkor är uppfyllda: har givits ut av instituten i unionen, och ska omedelbart med­ dela kommissionen om man finner starka belägg för att instru­ menten inte uppfyller kriterierna i artikel 28 eller, i tillämpliga a) Dotterföretaget är endera av följande: fall, artikel 29.

i) Ett institut.

De behöriga myndigheterna ska utan dröjsmål och på begäran av EBA överlämna all information om nya utgivna kapitalinstru­ ii) Ett företag som enligt tillämplig nationell lagstiftning om­ ment som EBA bedömer vara relevant för att EBA ska kunna fattas av kraven i denna förordning och i direktiv övervaka kvaliteten på kapitalbasinstrument som har givits ut av 2013/36/EU. instituten i unionen.

b) Dotterföretaget ingår utan förbehåll i gruppen enligt del ett

avdelning II kapitel 2. 2. Ett meddelande ska omfatta följande:

c) Kärnprimärkapitalposterna, som avses i den inledande me­ a) En detaljerad förklaring av den upptäckta bristens art och ningen i denna punkt, ägs av andra personer än företagen i

omfattning. gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2 eller dessa per­

soner har en fordran på dessa poster, beroende på vad som

är tillämpligt. b) Teknisk rådgivning om vilka åtgärder som EBA anser är

nödvändiga från kommissionens sida. 2. Minoritetsintressen som direkt eller indirekt finansieras

genom ett specialföretag eller på annat sätt av institutets mo­

derföretag eller dess dotterföretag ska inte räknas som konsoli­ c) Viktigare förändringar av EBA:s metoder för stresstestning av derat kärnprimärkapital.

institutens solvens.

Artikel 82

3. EBA ska lämna teknisk rådgivning till kommissionen om Kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäcknings­ alla större förändringar av definitionen av kapitalbas som EBA ändamål, primärkapital, supplementärkapital och kvalifice­ anser krävs på grund av något av följande: rande kapitalbas

Kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål, a) Relevant utveckling av marknadsnormer eller marknadsprax­ primärkapital, supplementärkapital och kvalificerande kapitalbas

is. ska utgöras av minoritetsintressen, primärkapitaltillskott eller

supplementärkapitalinstrument, beroende på vad som är till­

lämpligt, samt relaterade balanserade vinstmedel och överkurs­ b) Förändringar av relevanta rättsliga normer eller bokförings­ fonder, för ett dotterförtag för vilket följande villkor är upp­

standarder. fyllda:

a) Dotterföretaget är endera av följande: c) Viktigare förändringar av EBA:s metoder för stresstestning av

institutens solvens.

i) Ett institut.

4. EBA ska lämna teknisk rådgivning till kommissionen se­ ii) Ett företag som enligt tillämplig nationell lagstiftning om­ nast den 1 januari 2014 avseende möjlig behandling av orea­ fattas av kraven i denna förordning och i direktiv liserade vinster värderade till verkligt värde, förutom att utan 2013/36/EU. justering låta dem ingå i kärnprimärkapitalet. Sådana rekom­ mendationer ska beakta relevant utveckling inom internationella redovisningsstandarder och i internationella avtal om tillsyns­ b) Dotterföretaget ingår utan förbehåll i gruppen enligt del ett standarder för banker. avdelning II kapitel 2.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/61

c) Instrumenten ägs av andra personer än företagen i gruppen Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska

enligt del ett avdelning II kapitel 2. standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 83 Artikel 84

Kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäcknings­ ändamål och supplementärkapital utgivet av ett specialfö­ Minoritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnpri­ retag märkapitalet

1. Övrigt primärkapital för kapitaltäckningsändamål och sup­ 1. Instituten ska fastställa summan av ett dotterföretags mi­ plementärkapital som givits ut av ett specialföretag samt relate­ noritetsintressen som ingår i det konsoliderade kärnprimärka­ rad överkursfonder ska endast räknas som kvalificerande övrigt pitalet genom att från detta företags minoritetsintressen dra primärkapital för kapitaltäckningsändamål, primärkapital eller resultatet av att summan i led a multipliceras med procenttalet supplementärkapital eller kvalificerande kapitalbas, beroende i led b: på vad som är tillämpligt, om följande villkor är uppfyllda:

a) Dotterföretagets kärnprimärkapital minus det lägsta av föl­ a) Specialföretaget som ger ut dessa instrument ingår utan för­ jande:

behåll i gruppen enligt del ett avdelning II kapitel 2.

i) Det belopp för kärnprimärkapitalet i dotterföretaget som b) Instrumenten och relaterad överkursfonder räknas endast behövs för att uppnå den summa som krävs i artikel 92.1

som kvalificerande övrigt primärkapital för kapitaltäcknings­ a, de krav som avses i artiklarna 458 och 459, det sär­

ändamål om villkoren i artikel 52.1 är uppfyllda. skilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv

2013/36/EU, det kombinerade buffertkravet som definie­

ras i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU, kraven i arti­

kel 500 och ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer, c) Instrumenten och relaterad överkursfonder räknas endast i den mån som dessa krav ska uppfyllas av kärnprimärka­

som kvalificerande supplementärkapital om villkoren i arti­ pital. kel 63 är uppfyllda.

ii) Det belopp för konsoliderat kärnprimärkapital som rör d) Den enda tillgången i specialföretaget är dess innehav i ka­ detta dotterföretag som på gruppnivå behövs för att

pitalbasen i moderföretaget eller ett därtill hörande dotterfö­ uppnå den summa som krävs i artikel 92.1 a, de krav

retag som fullt ut ingår i konsolideringen enligt del ett av­ som avses i artiklarna 458 och 459, de särskilda kapital­

delning II kapitel 2, vilken följer de relevanta villkoren som baskrav som avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU,

fastställs i artikel 52.1 eller 63, beroende på vad som är till­ det kombinerade buffertkravet som definieras i arti­

lämpligt. kel 128.6 i direktiv 2013/36/EU, kraven i artikel 500

och ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer, i den

mån som dessa krav ska uppfyllas av kärnprimärkapital.

Om den behöriga myndigheten anser att de andra tillgångarna i ett specialföretag än dess innehav i kapitalbasen i moderföreta­ get eller ett därtill hörande dotterföretag som fullt ut ingår i b) Minoritetsintressena i dotterföretaget uttryckta som en pro­ konsolideringen enligt del ett avdelning II kapitel 2 är minimala centandel av samtliga kärnprimärkapitalinstrument i det fö­ och obetydliga för en sådan enhet, får den behöriga myndighe­ retaget plus relaterad överkursfonder, balanserade vinstmedel ten göra undantag från villkoret i led d i första stycket. och andra reserver.

2. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn 2. Den beräkning som avses i punkt 1 ska genomföras på för att specificera de typer av tillgångar som kan hänföra sig till delgruppsnivå för varje dotterföretag som avses i artikel 81.1. driften av specialföretagen samt begreppen minimala och obe­ tydliga i punkt 1 andra stycket.

Ett institut får besluta att inte göra denna beräkning för ett

dotterföretag enligt artikel 81.1. När ett institut fattar ett sådant EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för beslut får minoritetsintresset i dotterföretaget inte ingå i det tillsyn för kommissionen senast den 1 februari 2015. konsoliderade kärnprimärkapitalet.

Bilaga 1

L 176/62 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

3. Om en behörig myndighet väljer att inte tillämpa tillsyns­ ska dessa institut inte omfattas av bestämmelserna om avdrag i krav i enskilda fall, såsom föreskrivs i artikel 7, ska minoritets­ den här artikeln, och de får fullt ut betrakta andra minoritets­ intresset inom de dotterföretag som undantaget gäller inte be­ intressen som uppstår inom ramen för ett system för motga­ traktas i kapitalbasen på undergrupps- eller gruppnivå, beroende rantier. på vad som är tillämpligt.

4. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn Artikel 85 för att specificera den beräkning på delgruppsnivå som krävs enligt punkt 2 i denna artikel, artiklarna 85 och 87. Kvalificerande primärkapitalinstrument som ingår det

konsoliderade primärkapitalet

1. Instituten ska fastställa summan av ett dotterföretags kva­

lificerande primärkapital som ingår i den konsoliderade kapital­ EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för

basen, genom att från detta företags kapitalbas dra resultatet av tillsyn för kommissionen senast den 1 februari 2015.

att summan i led a multipliceras med procenttalet i led b:

Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska stan­ darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

a) Dotterföretagets primärkapital minus det lägre av följande: artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

5. De behöriga myndigheterna får välja att inte tillämpa

i) Det belopp för primärkapitalet i dotterföretaget som be­ denna artikel på ett finansiellt moderholdingföretag som upp­

hövs för att uppnå den summa som krävs i artikel 92.1 fyller samtliga följande villkor:

b, de krav som avses i artiklarna 458 och 459, de sär­

skilda kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv

2013/36/EU, det kombinerade buffertkravet som definie­ a) Dess huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier ras i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU, kraven i arti­

eller andelar. kel 500 och ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer,

i den mån dessa krav ska uppfyllas av primärkapital.

b) Det omfattas av gruppbaserad tillsyn.

ii) Det belopp för konsoliderat primärkapital som rör detta

dotterföretag som på gruppnivå behövs för att uppnå den c) Det konsoliderar ett dotterinstitut där det endast har ett summa som krävs i artikel 92.1 b, de krav som avses i

minoritetsägande på grund av att det kontrolleras genom artiklarna 458 och 459, de särskilda kapitalbaskrav som

en förbindelse enligt artikel 1 i direktiv 83/349/EEG. avses i artikel 104 i direktiv 2013/36/EU, det kombine­

rade buffertkravet som definieras i artikel 128.6 i direktiv

2013/36/EU, kraven i artikel 500 och ytterligare lokala

tillsynsregler i tredjeländer, i den mån dessa krav ska d) Mer än 90 % av det konsoliderade kärnprimärkapitalet här­ uppfyllas av primärkapital.

rör från det dotterinstitut som avses i led c, beräknat på undergruppsnivå.

b) Kvalificerande primärkapital i dotterföretaget uttryckt som en

Om ett finansiellt moderholdingföretag som uppfyller villkoren procentandel av samtliga primärkapitalinstrument i det före­ i första stycket efter den 31 december 2014 dagen för denna taget plus relaterad överkursfonder, balanserade vinstmedel förordnings ikraftträdande blir ett blandat finansiellt moderhol­ och andra reserver. dingföretag, får de behöriga myndigheterna bevilja det finansi­ ella moderholdingföretaget det undantag som avses i första stycket, under förutsättning att det uppfyller villkoren i det stycket.

2. Den beräkning som avses i punkt 1 ska genomföras del­

gruppsnivå för varje dotterföretag som avses i artikel 81.1.

6. Om kreditinstitut som är varaktigt knutna till ett nätverk i ett centralt organ och institut som har inrättats inom ramen för ett institutionellt skyddssystem som omfattas av villkoren i ar­ tikel 113.7 har inrättat motgarantiordningar där det varken Ett institut får besluta att inte göra denna beräkning för ett finns några rådande eller förutsägbara väsentliga, praktiska eller dotterföretag enligt artikel 81.1. När ett institut fattar ett sådant rättsliga hinder för att medel från kapitalbasen utöver reglerings­ beslut får det kvalificerade primärkapitalet i dotterföretag inte kraven ska kunna överföras från motparten till kreditinstitutet, ingå i det konsoliderade kärnprimärkapitalet.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/63

3. Om en behörig myndighet väljer att inte tillämpa tillsyns­ supplementärkapitalposter samt relaterad överkursfonder, ba­ krav i enskilda fall, såsom föreskrivs i artikel 7, ska kärnprimär­ lanserade vinstmedel och andra reserver. kapitalinstrument inom de dotterföretag som undantaget gäller inte betraktas i kapitalbasen på undergrupps- eller gruppnivå, beroende på vad som är tillämpligt.

2. Den beräkning som avses i punkt 1 ska genomföras del­

gruppsnivå för varje dotterföretag som avses i artikel 81.1.

Artikel 86 Ett institut får besluta att inte göra denna beräkning för ett Kvalificerande primärkapital som ingår det konsoliderade dotterföretag enligt artikel 81.1. När ett institut fattar ett sådant

övriga primärkapitalet för kapitaltäckningsändamål beslut får den kvalificerade kapitalbasen i dotterföretaget inte

ingå i den konsoliderade kapitalbasen. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 84.5 och 84.6 ska instituten fastställa summan av ett dotterföretags kvalifice­ rande primärkapital som ingår i det konsoliderade övriga pri­ märkapitalet för kapitaltäckningsändamål, genom att från det 3. Om en behörig myndighet väljer att inte tillämpa tillsyns­ kvalificerande primärkapitalet i det företaget som ingår i det krav i enskilda fall, såsom föreskrivs i artikel 7, ska kapitalbas­ konsoliderade primärkapitalet dra de minoritetsintressen för instrument inom de dotterföretag som undantaget gäller inte det företaget som ingår i det konsoliderade kärnprimärkapitalet. betraktas i kapitalbasen på undergrupps- eller gruppnivå, bero­

ende på vad som är tillämpligt.

Artikel 88 Artikel 87

Kvalificerande kapitalbasinstrument som ingår det Kvalificerande kapitalbas som ingår i konsoliderad konsoliderade supplementärkapitalet kapitalbas

1. Instituten ska fastställa summan av ett dotterföretags kva­ Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 84.5 och 84.6 lificerande kapitalbas som ingår i den konsoliderade kapitalba­ ska instituten fastställa summan av ett dotterföretags kvalifice­

rande kapitalbas som ingår i det konsoliderade supplementärka­ sen, genom att från detta företags kvalificerande kapitalbas dra resultatet av att summan i led a multipliceras med procenttalet i pitalet, genom att från detta företags kvalificerande kapitalbas led b: som ingår i den konsoliderade kapitalbasen dra det kvalifice­

rande primärkapitalet för det företaget som ingår i det konsoli­

derade primärkapitalet.

a) Dotterföretagets kapitalbas minus det lägre av följande:

AVDELNING III

KVALIFICERANDE INNEHAV UTANFÖR DEN FINANSIELLA SEKTORN

i) Det belopp för kapitalbas i dotterföretaget som behövs Artikel 89

för att uppnå den summa som krävs i artikel 92.1 c, de

krav som avses i artiklarna 458 och 459, det särskilda Riskviktning och förbud mot kvalificerande innehav

kapitalbaskrav som avses i artikel 104 i direktiv utanför den finansiella sektorn

2013/36/EU, det kombinerade buffertkravet som definie­ 1. Ett kvalificerande innehav vars belopp överstiger 15 % av

ras i artikel 128.6 i direktiv 2013/36/EU, kraven i arti­ institutets godtagbara kapital, i ett företag som inte är något av

kel 500 och ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer. de följande, ska omfattas av de bestämmelser som fastställs i

punkt 3:

ii) Det belopp för kapitalbas som rör detta dotterföretag a) En enhet i den finansiella sektorn. som på gruppnivå behövs för att uppnå den summa som krävs i artikel 92.1 c, de krav som avses i artiklarna 458 och 459, det särskilda kapitalbaskrav som avses i

artikel 104 i direktiv 2013/36/EU, det kombinerade buf­ b) Ett företag som inte är en enhet i den finansiella sektorn och

som bedriver verksamhet som den behöriga myndigheten

fertkravet som definieras i artikel 128.6 i direktiv

bedömer 2013/36/EU, kraven i artikel 500 och ytterligare lokala tillsynsregler i tredjeländer.

i) vara en verksamhet som har direkt samband med bank­

verksamhet,

b) Kvalificerande kapitalbas i företaget, uttryckt som procentan­

del av samtliga kapitalbasinstrument i dotterföretaget som

ingår i kärnprimärkapitalposter, övrigt primärkapital och ii) tillhandahålla till bankverksamhet anknutna tjänster, eller

Bilaga 1

L 176/64 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

iii) vara leasing, factoring, förvaltning av värdepappersfon­ godtagbart kapital i enlighet med den artikeln, om något av

der, databehandling eller annan jämförbar verksamhet. följande villkor är uppfyllt:

2. Totalsumman av de kvalificerande innehav ett institut har i andra företag än de som avses i punkt 1 a och 1 b som a) Aktierna innehas tillfälligt under en finansiell biståndsinsats överstiger 60 % av det godtagbara kapitalet, ska omfattas av enligt artikel 79. de bestämmelser som fastställs i punkt 3.

b) Innehavet av aktierna är en garanterad position som innehas 3. De behöriga myndigheterna ska tillämpa kraven i led a

i fem eller färre arbetsdagar. eller b på institutens kvalificerande innehav enligt punkterna 1 och 2:

c) Aktierna innehas i institutets namn och för andras räkning. a) Vid beräkning av kapitalkravet i enlighet med del tre ska

instituten tillämpa en riskvikt på 1 250 % på det större av

följande:

2. Aktier och andelar som inte utgör finansiella anläggnings­

tillgångar som avse i artikel 35.2 i direktiv 86/635/EEG ska inte

i) Den summa av kvalificerande innehav som avses i punkt ingå i den beräkning som beskrivs i artikel 89.

1 som överstiger 15 % av det godtagbara kapitalet.

ii) Den totala summan av kvalificerande innehav som avses i DEL TRE

punkt 2 och överstiger 60 % av institutets godtagbara

KAPITALKRAV

kapital.

AVDELNING I

b) De behöriga myndigheterna ska förbjuda instituten att ha ALLMÄNNA KRAV, VÄRDERING OCH RAPPORTERING

sådana kvalificerande innehav som avses i punkterna 1 och

KAPITEL 1

2 om summorna överstiger den procentandel för godtagbart kapital som fastställts i dessa punkter. Krav på kapitalbasens storlek

A v s n i t t 1

De behöriga myndigheterna ska offentliggöra om de väljer a eller b. K a p i t a l b a s k r a v f ö r I n s t i t u t

Artikel 92

4. För tillämpningen av punkt 1 b ska EBA utfärda riktlinjer Kapitalbaskrav där följande begrepp specificeras:

1. Om inte annat följer av artiklarna 93 och 94 ska institu­

ten vid varje tidpunkt uppfylla följande kapitalbaskrav: a) Verksamheter som har direkt samband med bankverksamhet.

b) Verksamheter knutna till bankverksamhet. a) En kärnprimärkapitalrelation på 4,5 %.

c) Liknande verksamheter.

b) En primärkapitalrelation på 6 %.

Dessa riktlinjer ska antas i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010. c) En total kapitalrelation på 8 %.

Artikel 90

2. Instituten ska beräkna sina kapitalrelationer på följande

Alternativ till 1 250 % riskvikt

sätt: Som alternativ till att tillämpa 1 250 % riskvikt på de summor som överstiger gränsvärdena i artikel 89.1 och 89.2, får insti­ tuten dra av dessa summor från kärnprimärkapitalposterna i

a) Kärnprimärkapitalrelationen är institutets kärnprimärkapital enlighet med artikel 36.1 k.

uttryckt som en procentandel av det totala riskvägda expo­

neringsbeloppet.

Artikel 91

Undantag

b) Primärkapitalrelationen är institutets primärkapital uttryckt 1. Aktier i andra företag än de som avses i artikel 89.1 a och som en procentandel av det totala riskvägda exponerings­ b ska inte medräknas vid beräkningen av gränsvärden för beloppet.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/65

c) den totala kapitalrelationen är institutets kapitalbas uttryckt i) kontrakt som förtecknas i bilaga II och kreditderivat. som en procentandel av det totala riskvägda exponerings­ beloppet.

ii) Repor, värdepappers- och råvarulån eller lånetransaktio­

ner baserade på värdepapper eller råvaror. 3. Totalt riskvägt exponeringsbelopp ska beräknas som sum­ man av led a–f i denna punkt med hänsyn tagen till bestäm­ melserna i punkt 4: iii) Marginalutlåning baserad på värdepapper eller råvaror.

a) Den riskvägda exponeringen för kreditrisker och utspäd­ iv) Transaktioner med långfristig avveckling. ningsrisker, beräknad enligt avdelning II och artikel 379, när det gäller all affärsverksamhet i ett institut, undantaget beloppen för riskviktad exponering från institutets handels­ lager. 4. Följande bestämmelser ska gälla vid beräkning av det to­

tala exponeringsbelopp som avses i punkt 3:

b) Kapitalbaskraven, fastställda i enlighet med avdelning IV i

a) Kapitalbaskraven som avses i punkt 3 c, d och e ska inklu­ denna del eller del fyra, beroende på vad som är tillämpligt,

dera samtliga krav som uppkommer genom institutets affärs­ för ett instituts handelslager, för verksamhet.

i) positionsrisker, b) Institutet ska multiplicera kapitalbaskraven i punkt 3 b–e

med 12,5.

ii) stora exponeringar som överskrider gränsvärdena i artik­

larna 384–390, i den utsträckning institutet får överskrida Artikel 93 dessa gränsvärden.

Krav på startkapital för en pågående verksamhet

1. Ett instituts kapitalbas får inte understiga beloppet för det

startkapital som krävdes då institutet auktoriserades. c) Kapitalbaskraven fastställda i enlighet med avdelning IV eller V med undantag av artikel 379, beroende på vad som är tillämpligt, för

2. Kreditinstitut som redan bedrev verksamhet den 1 januari

1993 vilkas totala kapitalbas inte når upp till det startkapital

som krävdes kan tillåtas att fortsätta att driva sin verksamhet. I i) valutarisker, detta fall får institutens totala kapitalbas inte tillåtas understiga

den högsta nivå som uppnåtts efter den 22 december 1989.

ii) avvecklingsrisker,

3. Auktoriserade värdepappersföretag och företag som om­

fattades av artikel 6 i rådets direktiv 93/6/EEG av den 15 mars

1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinsti­ iii) råvarurisker.

tut ( 1 ) vilka grundades före den 31 december 1995 och vilkas

totala kapitalbas inte uppnår det startkapital som krävs får fort­

sätta med sin verksamhet. Sådana företags eller värdepappers­ d) Kapitalbaskraven beräknade i enlighet med avdelning VI för företags kapitalbas får inte sjunka under den högsta referensnivå risker i samband med kreditvärdighetsjustering av OTC-deri­ som beräknas efter dagen för anmälan enligt direktiv 93/6/EEG. vat som inte är kreditderivat som minskar de riskvägda ex­ Denna referensnivå utgörs av det dagliga genomsnittet av nivån poneringsbeloppen för kreditrisker. på kapitalbasen beräknad under den sexmånadersperiod som

föregår beräkningsdagen. Den ska beräknas var sjätte månad

för närmast föregående period.

e) Kapitalbaskraven fastställda i enlighet med avdelning III för operativa risker.

4. Om ägarkontrollen över ett sådant institut som avses i

punkt 2 eller 3 övertas av en annan fysisk eller juridisk person

än den som tidigare hade ägarkontroll över institutet, ska in­ f) De riskvägda exponeringsbeloppen fastställda i enlighet med stitutets totala kapitalbas uppgå till lägst den nivå som krävs för avdelning II avseende motpartsrisker som uppkommer från startkapital. institutets verksamhet i handelslagret för följande slag av transaktioner och avtal: ( 1 ) EGT L 141, 11.6.1993, s. 1.

Bilaga 1

L 176/66 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

5. Om det sker en fusion mellan två eller flera institut som och 6 i bilaga I till direktiv 2004/39/EG använda den beräkning avses i punkt 2 eller 3, ska institutets totala kapitalbas efter av totalt riskvägt exponeringsbelopp som anges i punkt 2. fusionen inte understiga den totala kapitalbasen för de fusione­ rade instituten vid tiden för fusionen, så länge kravet på start­ kapital inte har uppnåtts.

2. De värdepappersföretag som anges i punkt 1 i denna

artikel och de företag som anges i artikel 4.1 led 2 c och 6. Om de behöriga myndigheterna anser det nödvändigt att som tillhandahåller de investeringstjänster eller utför den inve­

steringsverksamhet som avses i avsnitt A punkterna 2 och 4 i säkra ett instituts solvens så att kraven under punkt 1 uppfylls

bilaga I till direktiv 2004/39/EG ska beräkna totalt riskvägt ska bestämmelserna i punkterna 2–5 inte gälla.

exponeringsbelopp till det högre av följande belopp:

Artikel 94

a) Summan av de poster som anges i artikel 92.3 a–d och f

Undantag för mindre verksamhet i handelslagret

efter tillämpning av artikel 92.4. 1. Instituten får ersätta kapitalkravet i artikel 92.3 b med ett kapitalkrav som beräknas i enlighet med led a i den punkten när det gäller verksamhet i handelslagret, under förutsättning att storleken på denna verksamhet i handelslagret inom eller utan­ b) 12,5 multiplicerat med det belopp som anges i artikel 97. för balansräkningen uppfyller båda följande villkor:

De företag som avses i artikel 4.1 led 2 c och som tillhanda­ a) Verksamheten understiger i normala fall 5 % av de totala håller de investeringstjänster eller utför den investeringsverksam­

tillgångarna och 15 miljoner EUR. het som avses i avsnitt A punkterna 2 och 4 i bilaga I till

direktiv 2004/39/EG ska uppfylla kraven i artikel 92.1 och

92.2 baserat på det totala riskvägda exponeringsbelopp som b) Verksamheten överskrider aldrig 6 % av de totala tillgångarna avses i första stycket.

och 20 miljoner EUR.

2. När verksamhetens storlek inom och utom balansräk­ De behöriga myndigheterna får fastställa kapitalbaskraven för de ningen beräknas ska institut tillämpa följande: företag som avses i artikel 4.1 led 2 c och som tillhandahåller

de investeringstjänster eller utför den investeringsverksamhet

som avses i avsnitt A punkterna 2 och 4 i bilaga I till direktiv

2004/39/EG som de kapitalbaskrav som skulle vara bindande a) Skuldinstrument värderas till marknadspris eller nominellt

för dessa företag enligt de nationella införlivandeåtgärder som

värde, aktier till marknadspris och derivatinstrument till no­

den 31 december 2013 är i kraft för direktiven 2006/49/EG

minellt värde eller marknadsvärde för underliggande instru­

och 2006/48/EG. ment.

b) Det absoluta värdet av långa positioner ska summeras med 3. De värdepappersföretag som avses i punkt 1 omfattas av

det absoluta värdet av korta posisioner. alla övriga bestämmelser avseende operativ risk som anges i

avdelning VII kapitel 3 avsnitt II underavsnitt 1 i direktiv

2013/36/EU. 3. Om ett institut inte uppfyller villkoren i punkt 1 b ska det omedelbart meddela den behöriga myndigheten. Om den behö­ riga myndigheten efter bedömning fastställer och meddelar in­ stitutet att kravet i punkt 1 a inte har uppfyllts, ska institutet Artikel 96 inte längre använda punkt 1 från och med nästföljande rappor­ Kapitalbaskrav för värdepappersföretag som innehar ett teringsdatum. startkapital i enlighet med bestämmelserna i artikel 28.2 i

direktiv 2013/36/EU

A v s n i t t 2 1. Vid tillämpning av artikel 92.3 ska följande kategorier av

värdepappersföretag som har ett startkapital i enlighet med ar­ K a p i t a l b a s k r a v f ö r v ä r d e p a p p e r s f ö r e t a g tikel 28.2 i direktiv 2013/36/EU använda den beräkning av m e d b e g r ä n s a d a u k t o r i s a t i o n a t t t i l l h a n ­ totalt riskvägt exponeringsbelopp som anges i punkt 2 i den

d a h å l l a v ä r d e p a p p e r s t j ä n s t e r här artikeln:

Artikel 95

Kapitalbaskrav för värdepappersföretag med begränsad

a) Värdepappersföretag som handlar för egen räkning endast i

auktorisation att tillhandahålla värdepapperstjänster

syfte att utföra en order för en kunds räkning eller att få 1. Vid tillämpning av artikel 92.3 ska värdepappersföretag tillträde till system för clearing och avveckling eller en er­ som inte är auktoriserade att tillhandahålla de värdepappers­ känd börs när de uppträder som agent eller utför en kun­ tjänster och verksamheter som anges i avsnitt A punkterna 3 dorder.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/67

b) Värdepappersföretag som uppfyller samtliga följande villkor, a) beräkningen av kravet på godtagbart kapital motsvarande

nämligen sådana minst en fjärdedel av de fasta omkostnaderna under det

föregående året,

i) som inte innehar klienters pengar eller värdepapper,

b) villkoren för att den behöriga myndigheten ska justera kravet

att inneha godtagbart kapital motsvarande minst en fjärdedel

ii) som enbart handlar för egen räkning, av de fasta omkostnaderna från det föregående året,

iii) som inte har några externa kunder, c) beräkningen av förväntade fasta omkostnader om ett vär­

depappersföretag inte har avslutat verksamheten för ett år.

iv) för vilkas transaktioner ansvaret för genomförandet och

avräkningen ligger hos ett clearinginstitut och garanteras

av samma clearinginstitut. EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn för kommissionen senast den 1 mars 2014.

2. För de värdepappersföretag som avses i punkt 1 ska det totala riskvägda exponeringsbeloppet beräknas som summan av Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska

standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10–-14 i förordning (EU) nr 1093/2010. a) artikel 92.3 a–d och f efter tillämpning av artikel 92.4,

Artikel 98

b) det belopp som anges i artikel 97 multiplicerat med 12,5.

Kapitalbas för värdepappersföretag på gruppnivå

1. Om ett värdepappersföretag som avses i artikel 95.1 ingår 3. Värdepappersföretag som avses i punkt 1 omfattas av alla i en grupp och denna grupp inte innefattar några kreditinstitut, övriga bestämmelser avseende operativa risker som anges i av­ ska ett modervärdepappersföretag i en medlemsstat tillämpa delning VII kapitel 3 avsnitt II underavsnitt 1 i direktiv artikel 92 på gruppnivå enligt följande: 2013/36/EU.

a) Totalt riskvägt exponeringsbelopp ska beräknas i enlighet

Artikel 97 med artikel 95.2.

Kapitalbas baserad på fasta omkostnader

1. I enlighet med artiklarna 95 och 96 ska ett värdepappers­ företag och de företag som anges i artikel 4.1 led 2 c och som b) Kapitalbas ska beräknas på grundval av den konsoliderade tillhandahåller de investeringstjänster eller utför den investe­ situationen för modervärdepappersföretaget eller för det fi­ ringsverksamhet som avses i avsnitt A punkterna 2 och 4 i nansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella hol­ bilaga I till direktiv 2004/39/EG inneha ett godtagbart kapital dingföretaget, beroende på vad som är tillämpligt. som motsvarar minst en fjärdedel av de fasta omkostnaderna under det föregående året.

2. Om ett värdepappersföretag som avses i artikel 96.1 ingår

i en grupp och denna grupp inte innefattar några kreditinstitut, 2. Om värdepappersföretagets verksamhet ändrats sedan det ska ett modervärdepappersföretag i en medlemsstat och ett vär­ föregående året på ett sätt som den behöriga myndigheten be­ depappersföretag som kontrolleras av ett finansiellt holdingföre­ dömer vara omfattande, får den behöriga myndigheten justera tag eller ett blandat finansiellt holdingföretag tillämpa artikel 92 kravet i punkt 1. på gruppnivå enligt följande:

3. Om ett värdepappersföretag inte har avslutat verksamhe­ ten för ett år, räknat från den dag då verksamheten inleddes, ska a) Totalt riskvägt exponeringsbelopp ska beräknas i enlighet värdepappersföretagets godtagbara kapital motsvara minst en med artikel 96.2. fjärdedel av de fasta omkostnader som anges i verksamhetspla­ nen, utom då den behöriga myndigheten kräver att verksam­ hetsplanen justeras. b) Dess kapitalbas beräknas på grundval av den konsoliderade

situationen för modervärdepappersföretaget eller för det fi­

nansiella holdingföretaget eller det blandade finansiella hol­ 4. EBA ska i samråd med Esma utarbeta förslag till tekniska dingföretaget, beroende på vad som är tillämpligt, och i standarder för tillsyn för att mer i detalj specificera överensstämmelse med del ett kapitel 2.

Bilaga 1

L 176/68 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

KAPITEL 2 av de systemrisker som instituten innebär för finanssektorn eller

den reella ekonomin för andra institut än de som avses i punk­

Beräknings- och rapporteringskrav terna 2 och 3, och som omfattas av redovisningsregler som

Artikel 99 bygger på direktiv 86/635/EEG, ska de behöriga myndigheterna

samråda med EBA om en utvidgning av kraven på rapportering Rapportering av kapitalbaskrav och finansiell information av finansiell information på gruppnivå till dessa institut, under 1. Instituten ska minst en gång per halvår lämna in rapporter förutsättning att de inte redan lämnar en sådan rapportering. till de behöriga myndigheterna om de uppgifter som krävs i artikel 92.

EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för genom­

förande för att specificera de format som instituten ska använda,

och genom vilka de behöriga myndigheterna får utvidga kraven 2. De institut som omfattas av artikel 4 i förordning (EG)

på rapportering i enlighet med första stycket. nr 1606/2002 och andra kreditinstitut än de som avses i arti­ kel 4 i den förordningen som utarbetar sin sammanställda re­ dovisning i överensstämmelse med internationella redovisnings­ standarder som antagits i enlighet med förfarandet i artikel 6.2 i den förordningen ska också rapportera finansiell information. EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för

genomförande för kommissionen senast den 1 februari 2015

inom.

3. De behöriga myndigheterna får kräva att de kreditinstitut som tillämpar internationella redovisningsstandarder i enlighet med förordning (EG) nr 1606/2002 för att rapportera kapital­ Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska

standarder genomförande som avses i andra stycket i enlighet basen på gruppnivå enligt artikel 24.2 i den här förordningen också ska rapportera den finansiella information som avses i med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010. punkt 2 i den här artikeln.

7. Om den behöriga myndigheten anser att information som 4. Den finansiella information som avses i punkt 2 och i inte omfattas av den tekniska standard för genomförande som punkt 3 första stycket ska rapporteras i den mån det behövs avses i punkt 5 är nödvändig för de syften som anges i punkt 4,

ska den underrätta EBA och ESRB om den ytterligare infor­ för att det ska gå att få en övergripande bild av riskprofilen för institutets verksamhet och av de systemrisker som instituten mation som den anser behöva ingå i den tekniska standarden innebär för finanssektorn eller den reella ekonomin i enlighet för genomförande i punkt 5. med förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel 100

5. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för ge­ Ytterligare rapporteringskrav nomförande för att specificera enhetliga format, intervall och datum för rapporteringen, definitioner och vilka it-lösningar Instituten ska till de behöriga myndigheterna rapportera nivån, som ska tillämpas inom unionen för den rapportering som åtminstone på aggregerad nivå, på repor, värdepapperslån och avses i punkterna 1-4. alla former av inteckning av tillgångar.

Rapporteringskraven ska stå i proportion till arten, omfatt­ EBA ska ta med denna information i de tekniska standarder för ningen och komplexiteten av institutens verksamhet. genomförande om rapportering som avses i artikel 99.5.

EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för Artikel 101 genomförande för kommissionen senast den 1 februari 2015.

Specifika rapporteringsskyldigheter

1. Instituten ska varje halvår rapportera följande uppgifter till

de behöriga myndigheterna för varje nationell fastighetsmarknad Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska mot vilken de är exponerade: standarder för genomförande som avses i första stycket i enlig­ het med artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

a) Förluster från exponeringar för vilka ett institut har godtagit

säkerhet i form av bostadsfastigheter, upp till det lägre av det 6. Om en behörig myndighet anser att den finansiella infor­ intecknade beloppet och 80 % av marknadsvärdet eller 80 % mation som avses i punkt 2 krävs för att det ska gå att få en av pantlånevärdet om inte annat beslutats i enlighet med övergripande bild av riskprofilen för institutens verksamhet och artikel 124.2.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/69

b) Totala förluster från exponeringar för vilka ett institut har b) enhetliga format, definitioner, intervaller och datum för rap­

godtagit säkerhet i form av bostadsfastigheter upp till den del portering samt it-lösningar för de aggregerade uppgifter som

av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad genom avses i punkt 2. bostadsfastigheter i enlighet med artikel 124.1.

EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för

genomförande för kommissionen senast den 1 februari 2015. c) Exponeringsvärdet av alla utestående exponeringar för vilka

ett institut har godtagit säkerhet i form av bostadsfastigheter

begränsat till den del som behandlas som fullt ut säkrad

genom bostadsfastigheter i enlighet med artikel 124.1. Till kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för genomförande som avses i första stycket i enlighet med

artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010.

d) Förluster från exponeringar för vilka ett institut har godtagit

säkerhet i form av kommersiella fastigheter upp till det lägre KAPITEL 3 av det intecknade beloppet och 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av pantlånevärdet om inte annat beslutats i enlig­ Handelslager het med artikel 124.2.

Artikel 102

Krav som gäller handelslagret

1. Positioner i handelslagret ska antingen vara utan inskränk­ e) Totala förluster från exponeringar för vilka ett institut har

godtagit säkerhet i form av kommersiella fastigheter upp till ningar av möjligheten att handla i dem eller ska kunna säkras.

den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad

genom kommersiella fastigheter i enlighet med artikel 124.1.

2. Avsikt att bedriva handel ska styrkas på grundval av de

strategier, riktlinjer och processer som institutet satt upp för att

hantera positionen eller portföljen i enlighet med artikel 103. f) Exponeringsvärdet av alla utestående exponeringar för vilka

ett institut har godtagit säkerhet i form av kommersiella

fastigheter begränsat till den del som behandlas som fullt

ut säkrad genom kommersiella fastigheter i enlighet med 3. Instituten ska bygga upp och upprätthålla system och

artikel 124.1. kontroller för att hantera handelslagret i enlighet med artiklarna

104 och 105.

2. De uppgifter som avses i punkt 1 ska rapporteras till den 4. Instituten får inkludera interna säkringar i beräkningen av behöriga myndigheten i det relevanta institutets hemmedlems­ kapitalkraven för positionsrisker under förutsättning de innehas stat. Om ett institut har en filial i en annan medlemsstat, ska de i syfte att bedriva handel och att kraven i artiklarna 103–106 är uppgifter som rör denna filial även rapporteras till de behöriga uppfyllda. myndigheterna i värdmedlemsstaten. Uppgifterna ska rappor­ teras separat för varje fastighetsmarknad inom unionen mot vilken det relevanta institutet är exponerat.

Artikel 103

Förvaltning av handelslagret

När institutet förvaltar sina positioner eller grupper av positio­ 3. De behöriga myndigheterna ska årligen på aggregerad nivå offentliggöra de uppgifter som anges i punkt 1 a-f, tillsammans ner i handelslagret ska det uppfylla samtliga följande krav: med historiska uppgifter om sådana finns. En behörig myndig­ het ska på begäran från en annan behörig myndighet i en annan medlemsstat eller på begäran från EBA till denna behöriga myn­ a) Institutet ska ha en tydligt dokumenterad handelsstrategi för dighet eller till EBA översända mer detaljerade uppgifter om positionen/instrumentet eller portföljerna, som godkänts av bostadsmarknaden eller den kommersiella fastighetsmarknaden personer i ledande befattning och som anger förväntad in­ i den medlemsstaten. nehavsperiod.

b) Institutet ska ha klart definierade riktlinjer och processer för 4. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för ge­

den aktiva förvaltningen av de positioner som ingåtts genom nomförande i syfte att specificera följande:

ett handlarbord. Dessa riktlinjer och processer ska innefatta

följande:

a) enhetliga format, definitioner, intervaller och datum för rap­

portering samt it-lösningar enligt punkt 1, i) Vilka positioner som får ingås genom vilket handlarbord.

Bilaga 1

L 176/70 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

ii) Fastställande av positionslimiter och övervakning av de­ ii) säkra positionens alla väsentliga risker med instrument

ras lämplighet. för vilka en aktiv, likvid tvåvägsmarknad existerar, och

iii) Handlare är fria att ingå och förvalta positioner inom iii) erhålla pålitliga uppskattningar av de viktigaste antagan­

överenskomna ramar och enligt den godkända strategin. dena och nyckelparametrarna som använts i modellen,

iv) Positionsrapportering till personer i ledande befattning

ingår som en integrerad del i institutets riskhanterings­ d) i vilken omfattning institutet kan, och är skyldigt att, göra

process. värderingar för positionen som kan valideras externt på ett

konsekvent sätt,

v) Positioner övervakas aktivt med avseende på marknads­

informationskällor och en bedömning görs av möjlighe­ e) i vilken omfattning rättsliga restriktioner eller andra drifts­

ten att sälja eller säkra positionen eller dess komponent­ krav skulle hindra institutets möjligheter att genomföra en

risker, inklusive en kvalitets- och tillgänglighetsbedöm­ avveckling eller säkring av positionen på kort sikt, ning av marknadsdata som utnyttjas i värderingsproces­ sen, marknadsomsättningen och storleken på de positio­ ner som det handlas med på marknaden.

f) i vilken omfattning institutet kan, och är skyldigt att, aktivt

hantera riskerna med positionen inom sin handelsverksam­

het,

vi) Aktiva åtgärder och kontroller på bedrägeribekämpnings­

området.

g) i vilken omfattning institutet kan överföra risker eller posi­ c) Institutet ska ha klart definierade riktlinjer och processer för tioner genom att registrera dem utanför eller i handelslagret

övervakning av positionerna gentemot institutets handels­ och kriterierna för sådana överföringar.

strategi, däribland övervakning av omsättning och positioner

för vilka den ursprungligen tilltänkta innehavsperioden har

överskridits.

Artikel 105

Krav på försiktig värdering

Artikel 104

1. Alla positioner i handelslagret ska omfattas av de standar­

Införande i handelslagret der för försiktig värdering som anges i denna artikel. Instituten

ska i synnerhet se till att en försiktig värdering av positionerna i 1. Instituten ska ha klart fastställda riktlinjer och processer handelslagret har en skälig nivå av tillförlitlighet med hänsyn till för att avgöra vilka positioner som ska ingå i handelslagret för positionernas dynamiska karaktär, kraven på god tillsyn och beräkning av kapitalkraven, i enlighet med kraven i artikel 102 kapitalkravens funktion och syfte avseende positioner i handels­ och definitionen av handelslager i artikel 4.1 led 86, med be­ lagret. aktande av institutets förmåga och praxis när det gäller risk­ hantering. Institutet ska ha en fullständig dokumentation över hur dessa riktlinjer och processer efterlevs och ska regelbundet genomföra internrevision i detta avseende. 2. Instituten ska bygga upp och upprätthålla system och

kontroller som är tillräckliga för att ge försiktiga och tillförlitliga

värderingsbedömningar. Dessa system och kontroller ska minst 2. Instituten ska ha klart definierade riktlinjer och processer omfatta följande delar: för den övergripande förvaltningen av handelslagret. Dessa riktlinjer och processer ska minst innefatta

a) Skriftliga riktlinjer och processer för värderingsprocessen,

inklusive klart definierat ansvar för de olika områden som a) vilka verksamheter som av institutet anses vara handel och ingår i värderingen, marknadsinformationskällor och översyn

utgöra en del av handelslagret för kapitalbaskravsändamål, av deras lämplighet, riktlinjer för användning av icke-obser­

verbara indata som ger uttryck för institutets antaganden om

vilka faktorer marknadsaktörerna skulle beakta vid prissätt­ b) i vilken omfattning en position kan marknadsvärderas dag­ ning av positionen, hur ofta den oberoende värderingen ska

ligen med hänvisning till en aktiv, likvid tvåvägsmarknad, ske, tidpunkt för slutkurser, processer för värderingsjuste­

ringar, verifikationsprocesser vid månadsslut och vid enskilda

tillfällen. c) för positioner som är modellvärderade, i vilken omfattning

institutet kan

b) Rapporteringsvägarna för den avdelning som är ansvarig för

värderingsprocessen ska vara tydliga och oberoende av af­

i) identifiera alla väsentliga risker som positionen medför, färsavdelningen.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/71

Rapporteringsvägen ska sluta hos ledningsorganet. jämförelse mellan faktiska slutavräkningsvärden och modell­

resultat.

3. Instituten ska omvärdera positionerna i handelslagret minst en gång dagligen.

I fråga om led d ska modellen utvecklas eller godkännas obe­

roende av handlarbordet och den ska prövas genom oberoende 4. Instituten ska alltid när så är möjligt marknadsvärdera sina tester, inbegripet validering av de matematiska grunderna, de positioner, även när man tillämpar kapitalkravsreglerna på han­ gjorda antagandena och dataprogrammeringen. delslagret.

5. Vid marknadsvärdering ska institutet använda den mer 8. Instituten ska genomföra oberoende priskontroller utöver försiktiga sidan av köp- och sälj-kurserna såvida institutet inte den dagliga marknadsvärderingen eller modellvärderingen. Veri­ kan slutavräkna till mittkurs. Om instituten tillämpar detta un­ fiering av marknadspriser och indata för modellen ska göras av dantag ska de var sjätte månad informera sina behöriga myn­ en person eller enhet som är fristående från personer eller digheter om de berörda positionerna och lägga fram bevis för enheter som drar fördel av handelslagret, minst en gång per att de kan slutavräkna till mittkurs. månad eller oftare, beroende på marknadens eller handelsverk­

samhetens art. Om inga oberoende prissättningskällor finns eller

om källorna är mer subjektiva kan det vara lämpligt med för­ 6. När marknadsvärdering inte är möjlig ska instituten ge­ siktighetsåtgärder som t.ex. prisjusteringar. nomföra en försiktig modellvärdering av sina positioner och portföljer, även vid beräkning av kapitalbaskraven för positio­ nerna i handelslagret.

9. Instituten ska fastställa och upprätthålla metoder för att

bedöma behovet av prisjusteringar. 7. Instituten ska uppfylla följande krav vid modellvärdering:

10. Instituten ska göra en formell bedömning av följande a) Den högsta ledningen ska känna till för vilka delar av han­

prisjusteringar: ej intjänade räntemarginaler, slutavräkningskost­

delslagret eller andra positioner som redovisas till verkligt

nader för öppna positioner, operativa risker, marknadsprisosä­

värde en modellvärdering görs, och förstå betydelsen av

kerhet, kostnader vid förtida avslut, investerings- och finansie­

den påtagliga osäkerhet som detta leder till för verksamhe­

ringskostnader, framtida administrativa kostnader och – där

tens risk/resultatrapportering.

detta är relevant - modellrisk.

b) Marknadsinformation ska i möjligaste mån inhämtas från

samma källa som marknadspriserna, och frekventa bedöm­ 11. Instituten ska fastställa och upprätthålla metoder för att

ningar ska göras av marknadsvärdets lämplighet för den sär­ beräkna justeringar av den löpande värderingen av mindre lik­ skilda position som värderas och av modellens parametrar. vida positioner, vilka särskilt kan uppkomma på grund av mark­

nadsstörningar eller institutsbetingade förhållanden som t.ex.

koncentrerade positioner och/eller positioner för vilka den ur­ c) I möjligaste mån ska sådana värderingsmetoder användas

sprungligen tilltänkta innehavsperioden har överskridits. Institu­

som är allmänt vedertagna på marknaden för olika finansi­ ten ska, när så är nödvändigt, göra sådana justeringar utöver

ella instrument eller råvaror. eventuella ändringar av positionens värde som gjorts för den

finansiella rapporteringen och utforma dessa så att de avspeglar

positionens bristande likviditet. Vid dessa processer ska institu­ d) Om modellen utvecklas av institutet ska den baseras på

ten beakta flera olika faktorer för att avgöra om en prisjustering

lämpliga antaganden som har bedömts och kritiskt granskats

är nödvändig för mindre likvida positioner. Dessa faktorer in­ av parter som har lämpliga kvalifikationer och som står

nefattar oberoende från utvecklingsprocessen.

e) Det ska finnas formella processer för ändringskontroller. En a) hur lång tid det skulle ta att säkra positionen eller riskerna

säkerhetskopia av modellen ska bevaras och med jämna inom positionen, mellanrum användas för att kontrollera värderingarna.

f) De riskhanteringsansvariga ska vara medvetna om modeller­ b) köp- och säljmarginalernas volatilitet och genomsnittliga

nas svagheter och om hur dessa bäst återspeglas i värderings­ spread, resultaten.

g) Institutens modeller ska regelbundet granskas i syfte att c) tillgången till marknadsnoteringar (marknadsgaranternas an­

kontrollera resultatets pålitlighet, vilket ska innefatta en be­ tal och identitet) och handelsvolymernas volatilitet och ge­ dömning av om gjorda antaganden fortfarande är lämpliga, nomsnitt, inklusive handelsvolymer då marknaderna är ut­ analys av resultaträkningseffekter kontra riskfaktorer och satta för stress,

Bilaga 1

L 176/72 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

d) marknadskoncentrationer, e) Den ska noga övervakas.

e) hur lång tid man har innehaft positionen,

Övervakningen ska garanteras genom ändamålsenliga processer.

f) i vilken omfattning modellvärdering använts vid värderingen,

2. Kraven i punkt 1 gäller utan att det påverkar tillämp­

ningen av kraven som gäller säkrade positioner utanför handels­ g) effekten av andra modellrisker.

lagret.

12. Om instituten använder värderingar av tredje part eller modellvärderingar, ska de överväga om en prisjustering ska 3. Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 gäller att om ett göras eller ej. Instituten ska dessutom överväga behovet av att institut säkrar en kreditriskexponering utanför handelslagret el­ göra justeringar för mindre likvida positioner och regelbundet ler en motpartsriskexponering med ett kreditderivat som bok­ undersöka om de fortsatt är ändamålsenliga. Instituten ska förts i dess handelslager, genom intern säkring, ska expone­ också uttryckligen bedöma behovet av prisjusteringar som avser ringen utanför handelslagret eller motpartsriskexponeringen ovissheten hos de parametrar som används för modellerna. inte anses vara säkrad när det gäller beräkning av de riskvägda

exponeringsbeloppen, såvida inte institutet från en godtagbar

tredje part som tillhandahåller kreditriskskydd förvärvar ett mot­ 13. När det gäller komplexa produkter, inbegripet värdepap­ svarande kreditderivat som uppfyller kraven på ofinansierat kre­ periseringsexponeringar och kreditderivat på n:te förfall ska in­ ditriskskydd i handelslagret. Utan att det påverkar tillämpningen stituten uttryckligen bedöma behovet av prisjusteringar för att av artikel 299.2 h i ska varken den interna eller den externa avspegla dels den modellrisk som är förenad med användning kreditderivatsäkringen tas upp i handelslagret vid beräkning av av eventuellt oriktiga värderingsmetoder och dels den modellrisk kapitalkrav, om ett sådant kreditriskskydd förvärvats av tredje som är förenad med användning av icke-observerbara (och man och godkänns som säkring av en exponering utanför han­ eventuellt oriktiga) kalibreringsparametrar i värderingsmodellen. delslagret när det gäller beräkning av kapitalkravet.

14. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för till­ syn för att fastställa de villkor enligt vilka kraven i artikel 105 AVDELNING II ska tillämpas enligt punkt 1 i den här artikeln.

KAPITALKRAV FÖR KREDITRISKER

KAPITEL 1

EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för

Allmänna principer

tillsyn för kommissionen senast den 1 februari 2015.

Artikel 107

Kreditriskmetoder

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med 1. Instituten ska antingen använda den schablonmetod som artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. föreskrivs i kapitel 2 eller, om de behöriga myndigheterna ger

sitt godkännande i enlighet med artikel 143, den metod baserad

på intern riskklassificering ("internmetoden") som föreskrivs i

Artikel 106 kapitel 3 vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp enligt

artikel 92.3 a och f.

Interna säkringar

1. En intern säkring ska särskilt uppfylla följande krav:

2. För handelsexponeringar och för bidrag till obeståndsfon­

den för en central motpart ska instituten tillämpa den behand­ a) Den ska inte i första hand vara avsedd att undgå eller minska

ling som anges i kapitel 6 avsnitt 9 för att beräkna de riskvägda

kapitalbaskraven.

exponeringsbeloppen enligt artikel 92.3 a och f. För alla andra

typer av exponeringar mot en central motpart ska instituten

behandla exponeringarna på följande sätt: b) Den ska dokumenteras korrekt och underkastas särskilda

interna processer för godkännande och revision.

a) För andra typer av exponeringar mot en kvalificerad central c) Den ska behandlas enligt marknadsmässiga villkor. motpart, som exponeringar mot ett institut.

d) Den marknadsrisk som uppkommer genom den interna säk­

ringen ska hanteras dynamiskt i handelslagret inom de till­ b) För andra typer av exponeringar mot en icke kvalificerad

låtna limiterna. central motpart som exponeringar mot ett företag.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/73

3. Vid tillämpning av denna förordning ska exponeringar Med undantag av internmetoden, i de fall den endast används mot värdepappersföretag i tredjeland och exponeringar mot för en del av de värdepapperiserade exponeringar som ligger kreditinstitut i tredjeland och exponeringar mot clearingorgani­ bakom en värdepapperisering, ska institutet använda den metod sationer och börser i tredjeland behandlas som exponeringar som gäller för den övervägande delen av de värdepapperiserade mot ett institut endast om tredjelandet tillämpar tillsyns- och exponeringar som ligger bakom denna värdepapperisering. regleringskrav på den enheten som minst motsvarar de krav som tillämpas i unionen.

Artikel 110

4. Vid tillämpning av punkt 3 får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det granskningsförfarande som Behandling av kreditriskjusteringar avses i artikel 464.2, anta ett beslut om huruvida ett tredjeland tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de 1. Institut som tillämpar schablonmetoden ska behandla all­ system som tillämpas i unionen. Utan ett sådant beslut får männa kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 62 c. instituten till den 1 januari 2014 fortsätta att behandla expo­ neringar mot de enheter som avses i punkt 3 som exponeringar mot institut, under förutsättning de relevanta behöriga myndig­ heterna före den 1 januari 2013 har bedömt att det berörda tredjelandet är lämpligt för denna metod.

2. Institut som tillämpar internmetoden ska behandla all­

männa kreditriskjusteringar i enlighet med artikel 159, artikel 62

d samt artikel 36.1 d.

Artikel 108

Användning av kreditriskreduceringsteknik enligt schablonmetoden och internmetoden

1. När det gäller en exponering för vilken ett institut till­ Vid tillämpning av denna artikel och kapitlen 2 och 3 ska all­ lämpar schablonmetoden enligt kapitel 2 eller internmetoden männa och specifika kreditriskjusteringar inte omfatta reserve­ enligt kapitel 3 men utan att använda sina egna estimat av ringar för allmänna risker i bankrörelse. LGD-värden (loss given default) och konverteringsfaktorer enligt artikel 151, får institutet använda kreditriskreducering i enlighet med kapitel 4 för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp vid tillämpning av artikel 92.3 a och f eller, om relevant, förväntade förlustbelopp vid den beräkning som avses i artikel 36.1 d och

3. Institut som använder internmetoden och tillämpar scha­ artikel 62 c.

blonmetoden för en del av sina exponeringar på gruppnivå eller

individuell nivå, i enlighet med artiklarna 148 och 150, ska

fastställa hur stor del av den allmänna kreditriskjusteringen

som ska ske enligt schablonmetoden för behandling av all­ 2. När det gäller en exponering för vilken institutet tillämpar

männa kreditriskjusteringar respektive internmetoden för be­ internmetoden genom att använda sina egna estimat av LGD- handling av allmänna kreditriskjusteringar, enligt följande: värden och konverteringsfaktorer i enlighet med artikel 151, får institutet använda kreditriskreducering i enlighet med kapitel 3.

Artikel 109 a) När ett institut som ingår i konsolideringen enbart tillämpar

internmetoden ska, i tillämpliga fall, detta instituts allmänna Behandling av värdepapperiserade exponeringar enligt kreditriskjusteringar följa den behandling som anges i

schablonmetoden och internmetoden punkt 2.

1. Om ett institut använder schablonmetoden enligt kapitel 2 för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp för den expone­ ringsklass som de värdepapperiserade exponeringarna tillhör enligt artikel 112, ska institutet beräkna riskvägda exponerings­ belopp för en värdepapperiseringsposition i enlighet med artik­

b) När ett institut som ingår i konsolideringen enbart tillämpar larna 245, 246 och 251–258. Institut som använder schablon­ schablonmetoden ska, i tillämpliga fall, detta instituts all­ metoden får också använda internmetoden om detta tillåts en­ männa kreditriskjusteringar följa den behandling som anges ligt artikel 259.3.

i punkt 1.

2. Om ett institut använder internmetoden enligt kapitel 3 för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp för den expone­ ringsklass som de värdepapperiserade exponeringarna tillhör c) Resterande kreditriskjusteringar ska fördelas proportionellt enligt artikel 147, ska institutet beräkna riskvägt exponerings­ efter den andel riskvägda exponeringsbelopp som ska be­ belopp i enlighet med artiklarna 245, 246 och 259–266. handlas enligt schablonmetoden respektive internmetoden.

Bilaga 1

L 176/74 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

4. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn De poster utanför balansräkningen som avses i första stycket, som specificerar beräkningen av specifika och allmänna kredit­ andra meningen, ska indelas i riskkategorier enligt bilaga I. riskjusteringar i enlighet med tillämpliga redovisningsregler, för följande:

Om ett institut använder den fullständiga metod för finansiella

säkerheter som anges i artikel 223 ska exponeringsvärdet för a) Exponeringsvärde enligt den schablonmetod som avses i ar­ värdepapper eller råvaror som sålts, ställts som säkerhet eller

tikel 111; lånats ut inom ramen för en repa eller värdepappers- eller rå­

varulån, samt marginallån, ökas med lämplig volatilitetsjustering

för sådana värdepapper eller råvaror i enlighet med artiklarna b) Exponeringsvärde enligt den internmetod som avses i artik­ 223–225.

larna 166–168.

2. Det exponeringsvärde för ett derivatinstrument som ingår c) Behandling av förväntade förlustbelopp enligt artikel 159. i förteckningen i bilaga II ska fastställas i enlighet med kapitel 6,

varvid effekterna av avtal om novation och andra nettningsöver­

enskommelser ska beaktas vid tillämpningen av dessa metoder i

enlighet med kapitel 6. Exponeringsvärdet för repor, värdepap­ d) Exponeringsvärde för beräkning av de riskvägda expone­

pers- eller råvarulån, långfristiga transaktioner och marginallån

ringsbelopp för värdepapperiseringspositioner som avses i

kan fastställas antingen i enlighet med kapitel 6 eller kapitel 4.

artiklarna 246 och 266.

3. Om en exponering är föremål för förfinansierat kreditrisk­ e) Fastställande av fallissemang enligt artikel 178.

skydd får det tillämpliga exponeringsvärdet för denna post änd­

ras i enlighet med kapitel 4.

EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn för kommissionen senast den 1 februari 2015.

Artikel 112

Exponeringsklasser

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska

Varje exponering ska hänföras till någon av följande expone­ standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

ringsklasser: artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

a) Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker.

KAPITEL 2

Schablonmetoden

b) Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan

A v s n i t t 1

och myndigheter.

A l l m ä n n a p r i n c i p e r

Artikel 111

c) Exponeringar mot offentliga organ.

Exponeringsvärde

1. Exponeringsvärdet för en tillgångspost ska vara dess redo­

d) Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker. visade värde efter tillämpning av specifika kreditriskjusteringar, ytterligare värdejusteringar i enlighet med artiklarna 34 och 110 samt andra reduceringar av kapitalbasen som är hänförliga till tillgångsposten. Exponeringsvärdet för en post utanför balans­ e) Exponeringar mot internationella organisationer. räkningen som ingår i förteckningen i bilaga I ska utgöra föl­ jande procentandel av dess nominella värde efter reducering av specifika kreditriskjusteringar: f) Exponeringar mot institut.

a) 100 % om det är en högriskpost. g) Exponeringar mot företag.

b) 50 % om det är en medelriskpost. h) Exponeringar mot hushåll.

c) 20 % om det är en medel-/lågriskpost. i) Exponeringar säkrade genom panträtt i fastigheter.

d) 0 % om det är en lågriskpost. j) Fallerande exponeringar.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/75

k) Exponeringar som är förenade med särskilt hög risk. riga myndigheterna får bevilja godkännande om följande villkor

är uppfyllda:

l) Exponeringar i form av säkerställda obligationer.

a) Motparten är ett institut, ett finansiellt holdingföretag eller

ett blandat finansiellt holdingföretag, ett finansiellt institut, m) Poster som avser positioner i värdepapperisering. ett kapitalförvaltningsbolag eller ett företag som tillhandahål­

ler anknutna tjänster och omfattas av tillfredsställande till­

synskrav. n) Exponeringar mot institut och företag med ett kortfristigt

kreditbetyg.

b) Motparten ingår utan förbehåll i samma konsolidering som

institutet. o) Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för

kollektiva investeringar (fond).

c) Samma processer för riskbedömning, riskmätning och kont­ p) Aktieexponeringar. roll gäller för motparten som för institutet.

q) Övriga poster. d) Motparten är etablerad i samma medlemsstat som institutet.

Artikel 113

e) Det finns inga rådande eller förutsedda väsentliga praktiska

Beräkning av riskvägda exponeringsbelopp eller rättsliga hinder för att motparten snabbt ska kunna 1. För att beräkna riskvägda exponeringsbelopp ska riskvikter överföra medel ur kapitalbasen eller återbetala skulder till tillämpas på alla exponeringar, undantaget de som räknats av institutet. från kapitalbasen, i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 2. Tillämpning av riskvikter ska bygga på den exponeringsklass som exponeringen hänförs till och, i den omfattning som anges Om institutet i enlighet med denna punkt får tillstånd att inte i avsnitt 2, dess kreditkvalitet. Kreditkvaliteten får fastställas

tillämpa kraven i punkt 1, får det åsätta en riskvikt på 0 %. genom hänvisning till kreditbedömningar gjorda av externa kre­ ditvärderingsinstitut, eller kreditbedömningar gjorda av export­ kreditorgan i enlighet med avsnitt 3.

7. Med undantag för exponeringar som ger upphov till

kärnprimärkapital, övrigt primärkapital för kapitaltäcknings­ 2. Vid riskvägning enligt punkt 1 ska exponeringsvärdet mul­ ändamål eller supplementärkapital, får ett institut, efter för­ tipliceras med den riskvikt som anges i, eller som fastställts handstillstånd från de behöriga myndigheterna, besluta att inte enligt, avsnitt 2. tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på motparter med

vilka institutet har ingått ett avtalsgrundat eller lagstadgat insti­

tutionellt skyddssystem som skyddar dessa institut och särskilt

säkerställer deras likviditet och solvens för att vid behov und­ 3. Om en exponering är föremål för kreditriskskydd får den tillämpliga riskvikten för denna post ändras i enlighet med vika konkurs. De behöriga myndigheterna får bevilja godkän­

nande om följande villkor är uppfyllda: kapitel 4.

4. Riskvägda exponeringsbelopp för positioner i värdepappe­ a) De krav som anges i punkt 6 a, d och e är uppfyllda. riseringar ska beräknas i enlighet med kapitel 5.

b) Ordningen är sådan att det institutionella skyddssystemet 5. Exponeringar för vilka det inte finns någon beräkning i

från lätt tillgängliga medel kan ge det stöd som krävs enligt avsnitt 2 ska åsättas en riskvikt på 100 %.

dess åtagande.

6. Med undantag för exponeringar som ger upphov till kärnprimärkapital, övrigt primärkapital för kapitaltäcknings­ c) Det institutionella skyddssystemet förfogar över lämpliga och ändamål eller supplementärkapital, får ett institut, efter för­ enhetligt fastställda system för övervakning och klassificering handsgodkännande från de behöriga myndigheterna, besluta av risker, som ger en fullständig översikt över risksituationen att inte tillämpa kraven i punkt 1 i denna artikel på institutets för samtliga enskilda medlemmar och för det institutionella exponeringar mot en motpart som är dess moderföretag, dot­ skyddssystemet som helhet, och motsvarande möjligheter till terföretag, syskonföretag eller företag som står i ett sådant sam­ inflytande. Dessa system ska på lämpligt sätt följa expone­ band som avses i artikel 12.1 i direktiv 83/349/EEG. De behö­ ringar som fallerat i enlighet med artikel 178.1.

Bilaga 1

L 176/76 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

d) I det institutionella skyddssystemet genomförs egna risk­ Tabell 1

bedömningar vars resultat vidarebefordras till de enskilda medlemmarna. Kreditkvalitetssteg 1 2 3 4 5 6

Riskvikt 0 % 20 % 50 % 100 % 100 % 150 %

e) Det institutionella skyddssystemet ska en gång per år upp­

rätta och offentliggöra en konsoliderad rapport som omfattar 3. Exponeringar mot ECB ska åsättas riskvikten 0 %. en balansräkning, en vinst- och förlustredovisning, en läges­ rapport och en riskrapport för det institutionella skydds­ systemet som helhet, eller en rapport som omfattar en ag­

gregerad balansräkning, en aggregerad vinst- och förlustre­ 4. Exponeringar mot medlemsstaters nationella regeringar

dovisning, en lägesrapport och en riskrapport för det insti­ och centralbanker som är uttryckta och finansierade i den na­

tutionella skyddssystemet som helhet. tionella regeringens och centralbankens nationella valuta ska

åsättas riskvikten 0 %.

f) Medlemmarna i det institutionella skyddssystemet är skyldiga 5. Till och med den 31 december 2017 ska samma riskvikt

att minst 24 månader i förväg anmäla om de önskar lämna åsättas sådana exponeringar mot medlemsstaters nationella re­

det institutionella skyddssystemet. geringar eller centralbanker vilka uttrycks och finansieras i en

medlemsstats nationella valuta som skulle tillämpas på sådana

exponeringar som uttrycks och finansieras i den egna nationella

valutan. g) Flerfaldig användning av sådana delar som är godtagbara för

beräkning av kapitalbasen (nedan kallat dubbel användning) liksom varje otillbörligt skapande av kapitalbas mellan med­ lemmarna av det institutionella skyddssystemet ska elimine­ 6. För exponeringar som anges i punkt 5 gäller följande: ras.

a) År 2018 ska de beräknade riskvägda exponeringsbeloppen

vara 20 % av den riskvikt som åsatts dessa exponeringar i h) Det institutionella skyddssystemet ska grundas på medlem­ enlighet med artikel 114.2.

skap av många kreditinstitut med en i huvudsak homogen

affärsprofil.

b) År 2019 ska de beräknade riskvägda exponeringsbeloppen

vara 50 % av den riskvikt som åsatts dessa exponeringar i i) De relevanta behöriga myndigheterna ska med jämna mel­ enlighet med artikel 114.2.

lanrum godkänna och övervaka att de system som avses i leden c och d är tillräckliga.

c) Från och med 2020 ska de beräknade riskvägda expone­

ringsbeloppen vara 100 % av den riskvikt som åsatts dessa

exponeringar i enlighet med artikel 114.2. Om institutet i enlighet med denna punkt beslutar att inte till­ lämpa kraven i punkt 1, får det åsätta en riskvikt på 0 %.

7. Om de behöriga myndigheterna i ett tredjeland, som till­

lämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de

A v s n i t t 2 system som tillämpas i unionen, åsätter en riskvikt som är lägre

än den som anges i punkterna 1–2 för exponeringar mot den

R i s k v i k t e r egna nationella regeringen eller centralbanken som är uttryckta

Artikel 114 och finansierade i den nationella valutan får instituten ge sådana

exponeringar samma riskvikt.

Exponeringar mot nationella regeringar eller centralbanker

1. Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker ska åsättas en riskvikt på 100 % om inte punkterna 2–7 till­ Vid tillämpning av denna punkt får kommissionen, genom ge­ lämpas. nomförandeakter och efter det granskningsförfarande som avses

i artikel 464.2, anta ett beslut om huruvida ett tredjeland till­

lämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de

system som tillämpas i unionen. Utan ett sådant beslut får 2. Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker instituten, till den 1 januari 2015, fortsätta att tillämpa den för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvär­ metod som anges i denna punkt för exponeringar mot den deringsinstitut ska åsättas en riskvikt enligt tabell 1 som mot­ nationella regeringen eller centralbanken i tredjelandet, om de svarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitu­ relevanta behöriga myndigheterna före den 1 januari 2014 har tet i enlighet med artikel 136. bedömt att detta tredjeland är lämpligt för denna metod.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/77

Artikel 115 metod för tredjelandet som anges i denna punkt om de rele­

vanta behöriga myndigheterna före den 1 januari 2014 har Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan bedömt att detta tredjeland är lämpligt för denna metod.

och myndigheter

1. Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan och myndigheter ska riskviktas som exponeringar mot institut 5. Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan om de inte behandlas som exponeringar mot nationella rege­ eller myndigheter i medlemsstaterna som inte avses i punkterna ringar enligt punkterna 2 eller 4 eller åsätts en riskvikt i enlighet 2–4 och som är uttryckta och finansierade i den nationella med punkt 5. Den förmånsbehandling för kortfristiga expone­ valutan ska åsättas en riskvikt på 20 %. ringar som anges i artiklarna 119.2 och 120.2 ska inte till­ lämpas.

Artikel 116

Exponeringar mot offentliga organ

2. Exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelseorgan 1. Exponeringar mot offentliga organ för vilka det inte finns och myndigheter ska behandlas på samma sätt som expone­ en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska ringar mot den nationella regering inom vars territorium de åsättas en riskvikt i enlighet med det kreditkvalitetssteg som är belägna om det inte föreligger någon skillnad i risk mellan exponeringar mot den nationella regeringen i den jurisdiktion dessa exponeringar på grund av de delstatliga eller lokala själv­ som det offentliga organet tillhör åsätts enligt tabell 2 nedan: styrelseorganens eller myndigheternas särskilda beskattningsrätt, och förekomsten av särskilda institutionella ordningar som minskar risken för fallissemang.

Tabell 2

Kreditkvalitetssteg

för nationell 1 2 3 4 5 6 EBA ska upprätthålla en offentligt tillgänglig databas över alla regering delstatliga och lokala myndigheter självstyrelseorgan inom unio­ nen som de berörda behöriga myndigheterna behandlar som Riskvikt 20 % 50 % 100 % 100 % 100 % 150 % exponeringar mot de nationella regeringarna.

För exponeringar mot offentliga organ som är etablerade i stater

utan kreditvärdering för den nationella regeringen ska riskvikten

vara 100 %. 3. Exponeringar mot kyrkor eller religiösa samfund som har inrättats som juridiska personer enligt offentlig lagstiftning och som har laglig rätt att uppbära skatt ska behandlas som expo­ neringar mot delstatliga och lokala självstyrelseorgan och myn­ 2. Exponeringar mot offentliga organ för vilka det finns en digheter. I detta fall ska punkt 2 ska inte tillämpas, och vid kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska be­ tillämpning av artikel 150.1 a ska tillåtelse att tillämpa scha­ handlas i enlighet med artikel 120. Den förmånsbehandling blonmetoden inte uteslutas. för kortfristiga exponeringar som anges i artiklarna 119.2 och

120.2 ska inte tillämpas på dessa organ.

4. Om behöriga myndigheter i tredjeland, som enligt sin 3. Exponeringar mot offentliga organ med en ursprunglig nationella rättsordning tillämpar tillsyns- och regleringssystem löptid på högst tre månader ska åsättas riskvikten 20 %. som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen, be­ handlar exponeringar mot delstatliga eller lokala självstyrelse­ organ eller myndigheter på samma sätt som exponeringar 4. Under exceptionella omständigheter får exponeringar mot mot den egna nationella regeringen, och det inte föreligger offentliga organ behandlas på samma sätt som exponeringar någon skillnad i risk mellan dessa exponeringar på grund av mot den nationella regeringen, delstatliga eller lokala självstyrel­ de delstatliga eller lokala självstyrelseorganens eller myndighe­ seorgan eller myndigheter inom vars jurisdiktion de är belägna, ternas särskilda beskattningsrätt och förekomsten av särskilda om det enligt de behöriga myndigheterna i den berörda juris­ institutionella ordningar som minskar risken för fallissemang, diktionen inte föreligger någon skillnad i risk mellan dessa ex­ får instituten åsätta samma riskvikt för exponeringar mot så­ poneringar på grund av att det finns en lämplig garanti från den dana delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter. nationella regeringen eller det delstatliga eller lokala självstyrel­

seorganet eller myndigheten.

Vid tillämpning av denna punkt får kommissionen, genom ge­ 5. Om de behöriga myndigheterna inom ett tredjelands juris­ nomförandeakter och efter det granskningsförfarande som avses diktion, som tillämpar tillsyns- och regleringssystem som minst i artikel 464.2, anta ett beslut om huruvida ett tredjeland till­ motsvarar de system som tillämpas i unionen, behandlar expo­ lämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de neringar mot offentliga organ i enlighet med punkt 1 eller 2, får system som tillämpas i unionen. Utan ett sådant beslut får instituten ge exponeringar mot sådana offentliga organ samma instituten, till den 1 januari 2015, fortsätta att tillämpa den riskvikt. I annat fall ska instituten tillämpa en riskvikt på 100 %.

Bilaga 1

L 176/78 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

Vid tillämpning av denna punkt får kommissionen, genom ge­ m) Internationella finansieringsfaciliteten för immunisering. nomförandeakter och efter det granskningsförfarande som avses i artikel 464.2, anta ett beslut om huruvida ett tredjeland till­ lämpar tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de

n) Muslimska utvecklingsbanken. system som tillämpas i unionen. Utan ett sådant beslut får instituten, till den 1 januari 2015, fortsätta att tillämpa den metod för tredjelandet som anges i denna punkt om de rele­ vanta behöriga myndigheterna före den 1 januari 2014 har 3. Den andel av kapitalet i Europeiska investeringsfonden bedömt att detta tredjeland är lämpligt för denna metod. som tecknats men inte betalts ska åsättas riskvikten 20 %.

Artikel 117 Artikel 118

Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker Exponeringar mot internationella organisationer

1. Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som

Exponeringar mot följande internationella organisationer ska inte ingår i punkt 2 ska behandlas som exponeringar mot in­

åsättas riskvikten 0 %: stitut. Den förmånsbehandling för kortfristiga exponeringar som anges i artiklarna 119.2, 120.2 och 121.3 ska inte tillämpas.

a) Unionen. Inter-American Investment Corporation, Svartahavsområdets handels- och utvecklingsbank, Centralamerikanska banken för ekonomisk integration och den latinamerikanska utvecklings­ b) Internationella valutafonden. banken CAF ska betraktas som multilaterala utvecklingsbanker.

2. Exponeringar mot följande multilaterala utvecklingsbanker c) Banken för internationell betalningsutjämning (BIS). ska åsättas riskvikten 0 %.

d) Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten. a) Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling

(Världsbanken).

e) Europeiska stabilitetsmekanismen. b) Internationella finansieringsbolaget (IFC).

f) Ett internationellt finansiellt institut som etablerats av två c) Interamerikanska utvecklingsbanken. eller fler medlemsstater, med syfte att få fram finansiering

och tillhandahålla finansiellt stöd till medlemmar som drab­

bas eller hotas av allvarliga finansiella problem. d) Asiatiska utvecklingsbanken.

Artikel 119

e) Afrikanska utvecklingsbanken.

Exponeringar mot institut

1. Exponeringar mot institut för vilka det finns en kreditvär­ f) Europarådets utvecklingsbank.

dering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en risk­

vikt i enlighet med artikel 120. Exponeringar mot institut för

vilka det inte finns någon kreditvärdering från ett utsett kredit­ g) Nordiska investeringsbanken. värderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med arti­

kel 121.

h) Karibiska utvecklingsbanken.

2. Exponeringar mot institut med en återstående löptid på i) Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling. högst tre månader som är uttryckta och finansierade i låntaga­

rens nationella valuta ska åsättas en riskvikt som är ett steg

mindre förmånlig än den förmånliga riskvikt som enligt arti­ j) Europeiska investeringsbanken. kel 114.4–114.7 ges till exponeringar mot den nationella rege­

ringen i den jurisdiktion institutet tillhör.

k) Europeiska investeringsfonden.

3. Inga exponeringar med en återstående löptid på högst tre

månader som är uttryckta och finansierade i låntagarens natio­ l) Organisationen för multilaterala investeringsgarantier. nella valuta ska ges en lägre riskvikt än 20 %.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/79

4. Exponering mot ett institut i form av minimireserver som a) Om det inte finns någon kortfristig värdering av expone­ institutet måste inneha enligt ECB eller en medlemsstats central­ ringen ska den allmänna förmånsbehandlingen för kortfris­ bank, får åsättas samma riskvikt som exponeringar mot veder­ tiga exponeringar som anges i punkt 2 tillämpas på alla börande medlemsstats centralbank förutsatt att exponeringar mot institut med upp till tre månaders åter­

stående löptid.

a) reserverna innehas i enlighet med Europeiska centralbankens

förordning (EG) nr 1745/2003 av den 12 september 2003

om tillämpningen av minimireserver (kassakrav) ( 1 ) eller i

enlighet med nationella krav som i alla viktigare hänseenden b) Om det finns en kortfristig värdering och den värderingen

är likvärdiga med den förordningen, leder till tillämpning av en mer förmånlig eller identisk risk­

vikt än den allmänna förmånsbehandlingen för kortfristiga

exponeringar, som anges i punkt 2, ska den kortfristiga vär­ b) vid konkurs eller insolvens för det institut där reserverna deringen endast användas för den specifika exponeringen.

förvaras, reserverna till fullo återbetalas i tid till institutet Övriga kortfristiga exponeringar ska följa den allmänna för­

och inte disponeras för att reglera andra av institutets åta­ månsbehandling för kortfristiga exponeringar som anges i

ganden. punkt 2.

5. Exponeringar mot finansiella institut som auktoriserats och övervakas av behöriga myndigheter och omfattas av till­ synskrav som i fråga om soliditet är jämförbara med dem som c) Om det finns en kortfristig värdering och den värderingen tillämpas för institut ska behandlas som exponeringar mot in­ leder till en mindre förmånlig riskvikt än den allmänna för­ stitut. månsbehandlingen för kortfristiga exponeringar som anges i

punkt 2, ska inte den allmänna förmånsbehandlingen för

kortfristiga exponeringar tillämpas och alla kortfristiga ford­

ringar som inte är kreditvärderade ska åsättas samma riskvikt

Artikel 120

som den som tillämpas genom den specifika kortfristiga

Exponeringar mot kreditvärderade institut värderingen.

1. Exponeringar mot institut med en återstående löptid på mer än tre månader, för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut, ska åsättas en riskvikt i enlig­ het med tabell 3 som motsvarar kreditvärderingen från det Artikel 121 externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136.

Exponeringar mot institut utan kreditvärdering

1. Exponeringar mot institut för vilka det inte finns en kre­

Tabell 3

ditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en

riskvikt i enlighet med de kreditkvalitetssteg som exponeringar Kreditkvalitetssteg 1 2 3 4 5 6 mot den nationella regeringen i den jurisdiktion institutet tillhör

åsätts i enlighet med tabell 5: Riskvikt 20 % 50 % 50 % 100 % 100 % 150 %

2. Exponeringar mot ett institut med en återstående löptid på Tabell 5 upp till tre månader, för vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut, ska åsättas en riskvikt i enlig­ Kreditkvalitetssteg het med tabell 4 som motsvarar kreditvärderingen från det för nationell 1 2 3 4 5 6 externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136. regering

Riskvikt för expo­ 20 % 50 % 100 % 100 % 100 % 150 %

Tabell 4 nering

Kreditkvalitetssteg 1 2 3 4 5 6

Riskvikt 20 % 20 % 20 % 50 % 50 % 150 %

2. För exponeringar mot institut utan kreditvärdering som är

etablerade i stater där den nationella regeringen inte är kredit­

värderad ska riskvikten vara 100 %.

3. Sambandet mellan behandlingen av kortfristiga kreditvär­ deringar enligt artikel 131 och den allmänna förmånsbehand­ ling för kortfristiga exponeringar som anges i punkt 2 ska vara som följer: 3. För exponeringar mot institut utan kreditvärdering med en

ursprunglig effektiv löptid på högst tre månader ska riskvikten ( 1 ) EUT L 250, 2.10.2003, s. 10. vara 20 %.

Bilaga 1

L 176/80 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

4. Trots vad som sägs i punkterna 2 och 3 om handelsfinan­ Nuvärdet av minimileasingbetalningar från hushåll får hänföras sieringsexponeringar – som avses i artikel 162.3 andra stycket till klassen hushållsexponeringar. led b – mot institut utan kreditvärdering, ska riskvikten vara 50 % och när den återstående löptiden för dessa handelsfinan­ sieringsexponeringar mot institut utan kreditvärdering är tre månader eller mindre ska riskvikten vara 20 %.

Artikel 124

Exponeringar säkrade genom panträtt i fast egendom

Artikel 122 1. En exponering eller någon del av en exponering som är

fullt ut säkrad genom panträtt i fast egendom ska åsättas risk­

Exponeringar mot företag

vikten 100 % om villkoren i artiklarna 125 och 126 inte är 1. Exponeringar för vilka det finns en kreditvärdering från ett uppfyllda, förutom för den del av exponeringen som hänförs till utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet en annan exponeringsklass. Den del av exponeringen som över­ med tabell 6 som motsvarar kreditvärderingen från det externa skrider fastighetens pantvärde ska åsättas den riskvikt som är kreditvärderingsinstitutet i enlighet med artikel 136. tillämplig på den berörda motpartens exponeringar utan säker­

het.

Tabell 6

Kreditkvalitetssteg 1 2 3 4 5 6 Den del av exponeringen som behandlas som fullt ut säkrad av

fast egendom ska inte vara högre än det intecknade beloppet av Riskvikt 20 % 50 % 100 % 100 % 150 % 150 % marknadsvärdet eller, i de medlemsstater som har infört strikta

kriterier för beräkning av pantlånevärdet genom lagar eller an­

dra föreskrifter, pantlånevärdet för den aktuella fastigheten.

2. Exponeringar för vilka ingen sådan kreditvärdering finns tillgänglig ska åsättas riskvikten 100 % eller riskvikten för ex­ poneringar mot den egna nationella regeringen i den jurisdik­ 2. På grundval av de uppgifter som samlas in enligt arti­ tion företaget tillhör, varvid det högsta värdet ska ges. kel 101 och eventuella andra relevanta indikatorer, ska de be­

höriga myndigheterna regelbundet, dock minst en gång per år,

göra en bedömning av om riskvikten på 35 % för exponeringar

som är säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter enligt arti­

Artikel 123

kel 125 och riskvikten på 50 % för exponeringar säkrade ge­

Hushållsexponeringar nom kommersiella fastigheter enligt artikel 126 inom deras

territorium är korrekt baserade på Exponeringar som uppfyller följande kriterier ska åsättas risk­ vikten 75 %.

a) erfarenheterna av förluster avseende exponeringar som är a) Exponeringen ska gälla antingen fysisk person/fysiska perso­ säkrade genom fast egendom,

ner eller ett litet eller medelstort företag.

b) Exponeringen ska omfatta ett betydande antal exponeringar b) den framtida utvecklingen på marknaden för fast egendom.

med liknande egenskaper, så att riskerna i samband med

sådan utlåning minskas väsentligt.

De behöriga myndigheterna kan i lämpliga fall åsätta en högre c) Det totala skuldbeloppet till institutet och moder- och sys­ riskvikt eller striktare kriterier än de som fastställs i artiklarna

konföretag, inklusive eventuella fallerande exponeringar, för 125.2 och 126.2, grundat på bedömningar av den finansiella

den kund eller grupp av kunder med inbördes anknytning stabiliteten. som är gäldenärer, men exklusive exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastigheter som har hän­ förts till den exponeringsklass som avses i artikel 112 i, får inte enligt institutets kännedom överstiga 1 miljon EUR.

För exponeringar som är säkrade genom panträtt i bostadsfas­

Institutet ska vidta rimliga åtgärder för att fastställa detta.

tigheter ska den behöriga myndigheten åsätta en riskvikt med

en procentsats från 35 % till och med 150 %.

Värdepapper får inte hänföras till klassen hushållsexponeringar.

För exponeringar som är säkrade genom kommersiella fastighe­ Exponeringar som inte uppfyller de kriterier som avses i första ter ska den behöriga myndigheten åsätta en riskvikt med en stycket a-c ska inte hänföras till klassen hushållsexponeringar. procentsats från 50 % till och med 150 %.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/81

Inom dessa intervall ska den högre riskvikten åsättas på grund­ Artikel 125 val av erfarenheter av förluster och med hänsyn till förväntad marknadsutveckling och överväganden om finansiell stabilitet. Exponeringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i När det av bedömningen framgår att riskvikterna enligt artik­ bostadsfastighet larna 125.2 och 126.2 inte återspeglar de faktiska riskerna i 1. Om de behöriga myndigheterna inte beslutat annat i en­ förhållande till ett eller flera fastighetssegment för sådana expo­ lighet med artikel 124.2 ska exponeringar som är fullt ut säk­ neringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfas­ rade genom panträtt i bostadsfastighet behandlas på följande tigheter eller i kommersiella fastigheter som är belägna i en eller sätt: flera delar av territoriet ska de behöriga myndigheterna för dessa fastighetssegment av exponeringar åsätta en högre riskvikt som motsvarar de faktiska riskerna.

a) Exponeringar eller någon del av en exponering som är fullt

ut säkrad genom panträtt i bostadsfastighet, som är eller ska

bli bebodd eller uthyrd av ägaren eller den verklige ägaren De behöriga myndigheterna ska samråda med EBA om juste­ när det gäller privata investeringsföretag, ska åsättas riskvik­ ringar av de tillämpade riskvikterna och kriterierna, som kom­ ten 35 %. mer att beräknas i enlighet med kriterierna i denna punkt i överensstämmelse med vad som specificeras i de tekniska stan­ darder för tillsyn som avses i punkt 4 i denna artikel. EBA ska offentliggöra de riskvikter och kriterier som de behöriga myn­ b) Exponeringar mot en hyresgäst som avser transaktioner med digheterna fastställer för de exponeringar som avses i artiklarna fastighetsleasing i fråga om bostadsfastighet där institutet är 125, 126 och 199. uthyraren och hyresgästen har rätt att köpa, ska åsättas risk­

vikten 35 % förutsatt att institutets exponering är fullt ut

säkrad genom ägande av fastigheten.

3. När de behöriga myndigheterna åsätter en högre riskvikt eller striktare kriterier, ska instituten få en övergångsperiod på 6 månader för att tillämpa de nya riskvikterna. 2. Instituten ska betrakta en exponering eller en del av en

exponering som fullt ut säkrad i den mening som avses i punkt

1 endast om följande villkor är uppfyllda:

4. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn för att specificera

a) Egendomens värde ska inte i väsentlig grad påverkas av

låntagarens kreditkvalitet. Instituten får underlåta att fast­

ställa hur väsentlig påverkan är i situationer där rent makro­ a) de strikta kriterier för beräkning av pantlånevärdet som avses ekonomiska faktorer påverkar både egendomens värde och

i punkt 1, låntagarens utförande av sina förpliktelser.

b) Låntagarens risk ska inte i väsentlig grad påverkas av den b) de villkor som avses i punkt 2 och som de behöriga myn­

underliggande fastighetens eller det underliggande projektets

digheterna ska ta hänsyn till när de åsätter högre riskvikter, i

resultat, utan av låntagarens underliggande förmåga att åter­

synnerhet begreppet "bedömningar av den finansiella stabili­

betala skulden från andra källor och återbetalningen av kre­

teten".

diten ska därför inte i väsentlig grad vara beroende av betal­

ningsflöden som härrör från den underliggande fastighet

som ställts som säkerhet. För dessa andra källor ska institu­

ten fastställa maximala lån/inkomstkvoter som en del av sin EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för utlåningspolicy och införskaffa lämpliga intyg om tillräcklig tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014. inkomst vid beviljande av lån.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska c) Kraven i artikel 208 och värderingsreglerna i artikel 229.1 är standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med uppfyllda. artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

d) Om inte annat fastställs i artikel 124.2, den del av lånet som 5. Instituten i en medlemsstat ska tillämpa de riskvikter och åsatts riskvikten 35 % överstiger inte 80 % av fastighetens kriterier som har fastställts av de behöriga myndigheterna i en marknadsvärde, eller 80 % av pantlånevärdet för fastigheten annan medlemsstat avseende exponeringar som säkrats genom i de medlemsstater som har infört strikta kriterier för be­ panträtt i kommersiella fastigheter och bostadsfastigheter som dömning av pantlånevärdet genom lagar eller andra före­ är belägna i den medlemsstaten. skrifter.

Bilaga 1

L 176/82 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

3. Instituten får göra undantag från punkt 2 b för expone­ a) Egendomens värde ska inte i väsentlig grad påverkas av ringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i bostadsfastighe­ låntagarens kreditkvalitet. Instituten får underlåta att fast­ ter som är belägna inom en medlemsstats territorium, om den ställa hur väsentlig påverkan är i situationer där rent makro­ behöriga myndigheten i den medlemsstaten har visat belägg för ekonomiska faktorer påverkar både egendomens värde och att en välutvecklad och sedan länge etablerad marknad för bo­ låntagarens utförande av sina förpliktelser. stadsfastigheter finns inom detta territorium med förlustnivåer som inte överstiger följande gränsvärden:

b) Låntagarens risk ska inte i väsentlig grad påverkas av den

underliggande fastighetens eller det underliggande projektets a) Förluster från utlåning med säkerhet i form av bostadsfas­ resultat, utan av låntagarens underliggande förmåga att åter­

tigheter upp till 80 % av marknadsvärdet eller 80 % av pant­ betala skulden från andra källor och återbetalningen av kre­

lånevärdet om inte annat beslutats enligt artikel 124.2, över­ diten beror därför inte i väsentlig grad av betalningsflöden

stiger inte 0,3 % av utestående lån där säkerhet ställts genom som härrör från den underliggande fastighet som ställts som

bostadsfastigheter under ett givet år. säkerhet.

b) De totala förlusterna från utlåning där säkerhet ställts genom c) Kraven i artikel 208 och värderingsreglerna i artikel 229.1 är

bostadsfastigheter överstiger inte 0,5 % av de utestående lå­ uppfyllda. nen där säkerhet ställts genom bostadsfastigheter under ett givet år.

d) Om inte annat fastställts i artikel 124.2 ska 50 % riskvikt

åsättas den del av lånet som inte överstiger 50 % av fas­ 4. Om något av gränsvärdena i punkt 3 inte uppfylls ett visst tighetens marknadsvärde eller 60 % av pantlånevärdet, om år ska rätten att använda punkt 3 upphöra och villkoret i punkt inte annat fastställts i artikel 124.2 i de medlemsstater 2 b ska tillämpas till dess villkoren i punkt 3 åter är uppfyllda som har infört strikta kriterier för bedömning av pantlåne­ ett påföljande år. värdet genom lagar eller andra föreskrifter.

Artikel 126 3. Instituten får göra undantag från punkt 2 b för expone­

ringar som är fullt ut säkrade genom panträtt i kommersiella

Exponeringar som fullt ut är säkrade genom panträtt i

fastigheter som är belägna inom en medlemsstats territorium,

kommersiella fastigheter

om den behöriga myndigheten i den medlemsstaten har kunnat 1. Om de behöriga myndigheterna inte beslutat annat i en­ visa att en välutvecklad och sedan länge etablerad marknad för lighet med artikel 124.2 ska exponeringar som är fullt ut säk­ kommersiella fastigheter finns inom detta territorium med för­ rade genom panträtt i kommersiella fastigheter behandlas som lustnivåer som inte överstiger följande gränsvärden: följer:

a) Förluster från utlåning där säkerhet ställts genom kommersi­ a) Exponeringar eller någon del av en exponering som är fullt ella fastigheter upp till 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av

ut säkrad genom panträtter i kontorsfastigheter eller andra pantlånevärdet, om inte annat beslutats enligt artikel 124.2

kommersiella fastigheter får åsättas riskvikten 50 %. överstiger inte 0,3 % av utestående lån där säkerhet ställts

genom kommersiella fastigheter.

b) Exponeringar som avser transaktioner med fastighetsleasing

av kontorsfastigheter eller andra kommersiella fastigheter där b) De totala förlusterna från utlåning där säkerhet ställts genom

institutet är uthyraren och hyresgästen har rätt att köpa får kommersiella fastigheter överskrider inte 0,5 % av utestående

ges riskvikten 50 % förutsatt att institutets exponering är lån där säkerhet ställts genom kommersiella fastigheter. fullt ut säkrad genom ägande av fastigheten.

4. Om något av gränsvärdena i punkt 3 inte uppfylls ett visst 2. Instituten ska betrakta en exponering eller en del av en år ska rätten att använda punkt 3 upphöra och villkoret i punkt exponering som fullt ut säkrad i den mening som avses i punkt 2 b ska tillämpas till dess villkoren i punkt 3 åter är uppfyllda 1 endast om följande villkor är uppfyllda: ett påföljande år.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/83

Artikel 127 3. Vid bedömning av om andra exponeringar än de som tas

upp i punkt 2 är förknippade med särskilt höga risker ska

Fallerande exponeringar instituten ta hänsyn till följande egenskaper:

1. Den osäkrade andelen av en post där gäldenären har fal­ lerat i enlighet med artikel 178 eller, vid hushållsexponeringar, den osäkrade delen av en kreditfacilitet som har fallerat i enlig­ a) Det finns en hög risk för förlust på grund av fallissemang het med artikel 178, ska åsättas riskvikten från gäldenärens sida.

a) 150 %, om specifika kreditriskjusteringar understiger 20 % av

b) Det är omöjligt att göra en adekvat bedömning av om ex­ den del av exponeringen som är utan säkerhet om dessa specifika kreditriskjusteringar inte tillämpades, poneringen omfattas av led a.

b) 100 %, om specifika kreditriskjusteringar inte understiger EBA ska utfärda riktlinjer som specificerar vilka typer av expo­

20 % av den del av exponeringen som är utan säkerhet neringar som är förknippade med särskilt hög risk och under

om dessa specifika kreditriskjusteringar inte tillämpades. vilka omständigheter.

2. För fastställande av den säkrade andelen av den förfallna Dessa riktlinjer ska antas i enlighet med artikel 16 i förordning posten ska sådana säkerheter och garantier beaktas som är (EU) nr 1093/2010. godkända för kreditriskreducerande ändamål enligt kapitel 4.

Artikel 129

3. Det exponeringsvärde som återstår efter specifika kredit­ riskjusteringar av exponeringar som fullt ut är säkrade genom Exponeringar i form av säkerställda obligationer panträtt i bostadsfastigheter i enlighet med artikel 125 ska åsät­

1. För att vara kvalificerade för förmånsbehandling enligt tas riskvikten 100 % om fallissemang i enlighet med artikel 178

punkterna 4 och 5 ska obligationer avse sådana obligationer har inträffat.

som avses i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG (säkerställda

obligationer) som uppfyller kraven i punkt 7 och är säkrade

genom någon av följande tillgångar: 4. Det exponeringsvärde som återstår efter specifika kredit­ riskjusteringar av exponeringar som fullt ut är säkrade genom panträtt i kommersiella fastigheter i enlighet med artikel 126 ska åsättas riskvikten 100 % om fallissemang i enlighet med a) Exponeringar mot eller garanterade av nationella regeringar, artikel 178 har inträffat. ECBS-centralbanker, offentliga organ, regionala regeringar el­

ler lokala myndigheter i unionen.

Artikel 128

b) Exponeringar mot eller garanterade av nationella regeringar i

Poster förknippade med särskilt hög risk

tredjeländer, centralbanker i tredjeländer, multilaterala ut­ 1. Instituten ska åsätta 150 % riskvikt för exponeringar med vecklingsbanker, internationella organisationer som uppfyller särskilt hög risk, även exponeringar i form av aktier eller an­ kraven för kreditkvalitetssteg 1 enligt detta kapitel, samt delar i fonder, när så är lämpligt. exponeringar mot eller garanterade av offentliga organ i

tredjeländer, delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller

myndigheter i tredjeländer som getts riskvikt som expone­

ringar mot institut eller nationella regeringar och centralban­ 2. Exponeringar med särskilt hög risk ska omfatta följande

ker i enlighet med artikel 115.1, 115.2, 116.1, 116.2 eller exponeringar:

116.4 och som uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1

enligt detta kapitel, samt exponeringar enligt detta led som

minst uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 2 i enlighet a) Investeringar i riskkapitalföretag. med detta kapitel, förutsatt att de inte överstiger 20 % av

det nominella beloppet för de emitterande institutens utes­

tående säkerställda obligationer. b) Investeringar i alternativa investeringsfonder enligt artikel 4.1

a i direktiv 2011/61/EU, utom sådana där fondens mandat inte ger utrymme för en lägre bruttosoliditet än den som

c) Exponeringar mot institut som uppfyller kraven för kredit­ krävs enligt artikel 51.3 i direktiv 2009/65/EG.

kvalitetssteg 1 enligt detta kapitel. Den totala exponeringen

av detta slag får inte överstiga 15 % av det nominella belop­

pet för det emitterande institutets utestående säkerställda c) Investeringar i riskkapital. obligationer. Exponeringar mot institut i EU med en löptid

av högst 100 dagar ska inte omfattas av kraven för steg 1,

men dessa institut ska minst uppfylla kraven för kreditkva­ d) Spekulativ finansiering av fast egendom. litetssteg 2 i detta kapitel.

Bilaga 1

L 176/84 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

d) Lån mot säkerhet i ii) bättre rangordnade andelar utfärdade av franska Fonds

Communs de Titrisation eller av likvärdiga organ för vär­

depapperisering som omfattas av lagstiftningen i en med­

lemsstat om värdepapperisering av exponeringar i kom­ i) bostadsfastighet upp till det lägsta nominella beloppet av

mersiella fastigheter. Om sådana bättre rangordnade an­

panträtterna kombinerade med eventuella panträtter med

delar används som säkerhet ska den särskilda offentliga

bättre rätt och 80 % av värdet av de intecknade fastighe­

tillsyn för att skydda obligationsinnehavare, som fastställs

terna, eller

i artikel 52.4 i direktiv 2009/65/EG, garantera att de

underliggande tillgångarna för sådana andelar, ständigt

under den tid som de ingår i de tillgångar som fungerar ii) bättre rangordnade andelar utfärdade av franska Fonds som säkerhetsmassa, till åtminstone 90 % består av pan­

Communs de Titrisation eller av likvärdiga organ för vär­ trätt i kommersiella fastigheter tillsammans med eventu­ depapperisering som omfattas av lagstiftningen i en med­ ella panträtter med bättre rätt upp till det lägsta nomi­

lemsstat om värdepapperisering av exponeringar i bostad­ nella belopp som förfaller enligt andelarna, det nominella

sfastigheter. Om sådana bättre rangordnade andelar an­ beloppet av panträtterna och 60 % av värdet av de inteck­ vänds som säkerhet ska den särskilda offentliga tillsyn för nade fastigheterna, att andelarna uppfyller kraven för kre­ att skydda obligationsinnehavare, som fastställs i arti­ ditkvalitetssteg 1 enligt detta kapitel och att sådana an­

kel 52.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv delar inte överskrider 10 % av det nominella beloppet av

2009/65/EG garantera att de underliggande tillgångarna de utestående värdepappren. för sådana andelar, ständigt under den tid som de ingår i de tillgångar som fungerar som säkerhetsmassa, till åt­ minstone 90 % består av panträtt i bostadsfastigheter till­ sammans med eventuella panträtter med bättre rätt upp

till det lägsta nominella belopp som förfaller enligt ande­ Lån mot säkerhet i kommersiella fastigheter är godtagbara

larna, det nominella beloppet av panträtterna och 80 % om belåningsgraden på 60 % överskrids upp till maximalt

av värdet av de intecknade fastigheterna, att andelarna 70 %, om värdet av de totala tillgångar som ställts som

uppfyller kraven för kreditkvalitetssteg 1 enligt detta ka­ säkerhet för de säkerställda obligationerna överstiger det no­

pitel och att sådana andelar inte överskrider 10 % av det minella utestående beloppet på den säkerställda obligationen

nominella beloppet av de utestående värdepappren. med minst 10 % och obligationsinnehavarnas fordran upp­

fyller de krav på rättslig förutsebarhet som anges i kapitel 4.

Obligationsinnehavarnas fordran ska prioriteras före alla an­

dra fordringar på den ställda säkerheten. e) Bostadslån som fullt ut garanteras av en godtagbar tillhan­ dahållare av kreditriskskydd enligt artikel 201 och som upp­ fyller kraven för minst kreditkvalitetssteg 2 enligt detta ka­ pitel, då den andel av varje lån som används för att uppfylla kravet i denna punkt för att säkra den säkerställda obligatio­ g) Lån mot säkerhet i fartyg (panträtt i fartyg) upp till högst nen inte utgör mer än 80 % av värdet på den motsvarande skillnaden mellan 60 % av värdet av det intecknade fartyget bostadsfastigheten i Frankrike, och då en lån/inkomstkvot och värdet på eventuella tidigare panträtter i fartyg. motsvarar högst 33 % när lånet har beviljats. Det ska inte finnas någon panträtt i bostadsfastigheten när lånet beviljas, och för lån som beviljas från och med den 1 januari 2014 ska låntagaren genom avtal förbinda sig att inte ge sådana

Vid tillämpningen av första stycket leden c, d ii och f ii ska panträtter utan samtycke från det kreditinstitut som beviljade lånet. Lån/inkomstkvoten motsvarar den del av låntagarens exponeringar som uppstår på grund av överföring och förvalt­ bruttoinkomst som täcker återbetalningen av lånet, inklusive ning av gäldenärernas betalningar av, eller behållning efter lik­ ränta. Tillhandahållaren av kreditriskskydd ska vara antingen vidation för, lån mot säkerhet i bättre rangordnade andelar av

intecknade fastigheter eller skuldebrev inte tas med i beräk­ ett finansiellt institut som auktoriserats och övervakas av

ningen av de gränser som avses i dessa led. behöriga myndigheter och omfattas av tillsynskrav som i fråga om soliditet är jämförbara med dem som tillämpas för institut, eller ett institut eller ett försäkringsföretag. Till­ handahållaren av kreditriskskydd ska inrätta en ömsesidig garantifond eller ett liknande skydd för försäkringsföretag De behöriga myndigheterna får, efter samråd med EBA, delvis för att absorbera kreditriskförluster, vars kalibrering ska ses avstå från att tillämpa första stycket led c och tillåta kreditkva­ över regelbundet av de behöriga myndigheterna. Såväl kredit­ litetssteg 2 för upp till 10 % av den totala exponeringen för det institutet som tillhandahållaren av kreditriskskydd ska göra nominella beloppet av det emitterande institutets utestående en bedömning av låntagarens kreditvärdighet. täckta obligationer, under förutsättning att man kan påvisa be­

tydande potentiella koncentrationsproblem i de berörda med­

lemsstaterna på grund av att kravet för kreditkvalitetssteg 1 som f) Lån mot säkerhet i avses i det ledet tillämpas.

i) kommersiella fastigheter upp till det lägsta nominella be­

loppet av panträtterna kombinerade med eventuella tidi­ 2. De situationer som avses i punkt 1 a–f ska även innefatta

gare panträtter med bättre rätt och 60 % av värdet av de säkerheter som av lagstiftningen begränsas till att uteslutande

intecknade fastigheterna, eller skydda obligationsinnehavare mot förluster.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/85

3. När det gäller fast egendom som ställs som säkerhet för Artikel 130 säkerställda obligationer ska instituten uppfylla kraven i arti­ kel 208 och värderingsreglerna i artikel 229.1. Poster som utgör positioner i värdepapperisering

Riskvägda exponeringsbelopp för positioner i värdepapperise­ 4. Säkerställda obligationer för vilka det finns en kreditvär­ ring ska fastställas enligt kapitel 5. dering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en risk­ vikt i enlighet med tabell 6a som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i enlighet med arti­ kel 136. Artikel 131

Exponeringar mot institut och företag med kortfristig

Tabell 6a

kreditvärdering

Kreditkvalitetssteg 1 2 3 4 5 6 Exponeringar mot institut och mot företag för vilka det finns en

kortfristig kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut Riskvikt 10 % 20 % 20 % 50 % 50 % 100 % ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 7, som motsvarar

kreditvärderingen från det externa kreditvärderingsinstitutet i

enlighet med artikel 136. 5. Säkerställda obligationer för vilka det inte finns någon kreditvärdering från ett utsett kreditvärderingsinstitut ska åsättas en riskvikt på grundval av den riskvikt som åsatts icke efter­ ställda exponeringar utan säkerhet mot det institut som givit ut Tabell 7 dem. Följande samband mellan riskvikterna ska gälla:

Kreditkvalitetssteg 1 2 3 4 5 6 a) Om exponeringen mot institutet åsätts riskvikten 20 % ska

den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 10 %. Riskvikt 20 % 50 % 100 % 150 % 150 % 150 %

b) Om exponeringen mot institutet åsätts riskvikten 50 % ska

den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 20 %. Artikel 132

c) Om exponeringen mot institutet åsätts riskvikten 100 % ska Exponeringar i form av andelar eller aktier i fonder

den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 50 %. 1. Exponeringar i form av andelar eller aktier i företag för

kollektiva investeringar (nedan kallade fonder) ska åsättas risk­ d) Om exponeringen mot institutet åsätts riskvikten 150 % ska vikten 100 % om inte institutet använder kreditvärderingsmeto­

den säkerställda obligationen åsättas riskvikten 100 %. den i punkt 2, eller gör en genomgång enligt punkt 4, eller

använder metoden för genomsnittlig riskvikt i punkt 5 om vill­

koren i punkt 3 är uppfyllda. 6. Säkerställda obligationer som givits ut före den 31 decem­ ber 2007 omfattas inte av kraven i punkterna 1 och 3. Den förmånsbehandling som anges i punkterna 4 och 5 kan till­ lämpas på dessa tills de löper ut.

2. Exponeringar i form av andelar eller aktier i fonder för

vilka det finns en kreditvärdering från ett utsett kreditvär­ 7. Exponeringar i form av säkerställda obligationer är kvali­

deringsinstitut ska åsättas en riskvikt i enlighet med tabell 8 ficerade för förmånsbehandling, förutsatt att det institut som

som motsvarar kreditvärderingen från det externa kreditvär­ investerar i den säkerställda obligationen kan styrka för de be­

deringsinstitutet i enlighet med artikel 136. höriga myndigheterna att

a) det får portföljinformation om åtminstone

Tabell 8

i) värdet på de tillgångar som fungerar som säkerhetsmassa

och utestående säkerställda obligationer, Kreditkvalitetssteg 1 2 3 4 5 6

ii) den geografiska fördelningen och typen av säkerställda Riskvikt 20 % 50 % 100 % 100 % 150 % 150 %

tillgångar, lånets storlek, ränta och valutarisker,

iii) de säkerställda tillgångarnas och säkerställda obligationer­ 3. Instituten får fastställa riskvikten för en fond i enlighet

nas löptidsstruktur, och med punkterna 4 och 5, om följande kriterier är uppfyllda:

iv) procentandelen lån som är obetalda mer än 90 dagar efter förfallodagen,

a) Fonden förvaltas av ett företag som står under tillsyn i en b) emittenten åtminstone varje halvår gör den information som medlemsstat eller, om det avser en fond i tredjeland, om

avses i led a tillgänglig för institutet. följande villkor är uppfyllda:

Bilaga 1

L 176/86 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

i) Fonden förvaltas av ett företag som omfattas av tillsyn Instituten får förlita sig på följande tredje parter vid beräkning

som anses motsvara de krav som anges i unionsrätten. och rapportering av riskvikt för fonden, i enlighet med meto­

derna i punkterna 4 och 5:

ii) Samarbetet mellan de behöriga myndigheterna är tillräck­

ligt säkerställt. a) Fondens inlåningsinstitut eller fondens finansiella inlånings­

institut förutsatt att fonden enbart investerar i värdepapper

och deponerar alla värdepapper i detta inlåningsinstitut eller

finansiella institut. b) Fondens prospekt eller motsvarande dokument innefattar

b) Fondens förvaltningsbolag, om fondföretaget inte omfattas

av led a och förutsatt att fondens förvaltningsbolag uppfyller

i) de tillgångskategorier som fonden har tillstånd att inve­

kriterierna i punkt 3 a.

stera i

En extern revisor ska bekräfta att den beräkning som anges i

ii) om investeringsbegränsningar tillämpas, gränsvärdena i

första stycket är korrekt.

fråga och metoderna för att beräkna dem.

Artikel 133

c) Fondens verksamhet ska rapporteras minst en gång per år

för att möjliggöra bedömning av tillgångar och skulder, in­ Aktieexponeringar komster och verksamhet under rapporteringsperioden.

1. Följande exponeringar ska klassificeras som aktieexpone­

ringar:

Vid tillämpning av led a får kommissionen, genom genomföran­ deakter och efter det granskningsförfarande som avses i arti­

a) Icke-räntebärande exponeringar som medför en efterställd kel 464.2, anta ett beslut om huruvida ett tredjeland tillämpar

residualfordran på emittentens tillgångar eller intäkter. tillsyns- och regleringssystem som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen. Utan ett sådant beslut får instituten, till den 1 januari 2015, fortsätta att tillämpa den metod som anges i denna punkt med avseende på exponeringar i form av andelar eller aktier i fonder från ett tredjeland, om de relevanta b) Räntebärande exponeringar och andra värdepapper, partner­ behöriga myndigheterna före den 1 januari 2014 har bedömt skap, derivat eller andra instrument som till sin ekonomiska att detta tredjeland är lämpligt för denna metod. substans är likartade med de exponeringar som avses i led a.

4. Om institutet känner till fondens underliggande expone­ 2. Aktieexponeringar ska åsättas riskvikten 100 % om de inte ringar kan det gå igenom dessa underliggande exponeringar för måste dras av i enlighet med del två, åsättas riskvikten 250 % i att beräkna en genomsnittlig riskvikt för exponeringarna i form enlighet med artikel 48.4, åsättas riskvikten 1 250 % i enlighet av andelar eller aktier i fonder med hjälp av de metoder som med artikel 89.3 eller behandlas som högriskposter i enlighet anges i detta kapitel. Om en underliggande exponering för fon­ med artikel 128. den i sig själv är en exponering i form av andelar i en annan fond som uppfyller kriterierna i punkt 3, får institutet göra en genomgång av den andra fondens underliggande exponeringar.

3. Investeringar i aktier eller andra instrument som kan räk­

nas in i kapitalbasen utgivna av institut ska klassificeras som

aktiefordringar, om de inte dras av från kapitalbasen eller åsätts

riskvikten 250 % i enlighet med artikel 48.4 eller behandlas om 5. Om institutet inte känner till fondens underliggande ex­

högriskposter i enlighet med artikel 128. poneringar, får det beräkna en genomsnittlig riskvikt för dess exponeringar i form av en andel eller aktie i fonden i enlighet med de metoder som beskrivs i detta kapitel, under antagandet att fonden först investerar i exponeringsklasserna med de högsta kapitalkraven till dess att den maximala gräns som företagets Artikel 134 regler medger för denna kategori är uppnådd, och att det där­

Övriga poster

efter fortsätter att i fallande ordning investera i de efterföljande exponeringsklasserna till dess att den maximala totala investe­ 1. Materiella anläggningstillgångar i den mening som avses i ringsgränsen är nådd. artikel 4.10 i direktiv 86/635/EEG ska åsättas riskvikten 100 %.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/87

2. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter för vilka ett A v s n i t t 3 institut inte kan fastställa någon motpart enligt direktiv 86/635/EEG ska åsättas riskvikten 100 %. G o d k ä n n a n d e o c h i n d e l n i n g a v k r e d i t r i s k ­

v ä r d e r i n g

U n d e r a v s n i t t 1

G o d k ä n n a n d e a v e x t e r n a k r e d i t v ä r d e r i n g s i n s t i t u t

3. Kontanta poster som håller på att uppbäras ska åsättas riskvikten 20 %. Kassabehållning och likvärdiga poster ska åsät­ Artikel 135 tas 0 % riskvikt. Användning av kreditvärderingar från externa

kreditvärderingsinstitut

1. En extern kreditvärdering får endast användas för att fast­

ställa riskvikten för en exponering enligt detta kapitel om den

har utförts av ett externt kreditvärderingsinstitut eller stöds av 4. Omyntat guld som förvaras i egna valv eller på tilldelad ett externt kreditvärderingsinstitut i enlighet med förordning plats ska åsättas riskvikten 0 % i den utsträckning som institutet (EG) nr 1060/2009. har förpliktelser i motsvarande form.

2. EBA ska offentliggöra förteckningen över externa kredit­

värderingsinstitut i enlighet med artiklarna 2.4 och 18.3 i för­

ordning (EG) nr 1060/2009 på sin webbplats.

5. I fråga om avtal om försäljning och återköp och om rena terminsköp ska den riskvikt åsättas som hänför sig till tillgång­ U n d e r a v s n i t t 2 arna i fråga och inte de som gäller för motparten.

I n d e l n i n g a v e x t e r n a k r e d i t v ä r d e r i n g s i n s t i t u t s k r e d i t v ä r d e r i n g a r

Artikel 136

Indelning av externa kreditvärderingsinstituts kreditvär­

6. Om ett institut ger kreditriskskydd för ett antal expone­

deringar

ringar på villkor att det n:te fallissemanget bland exponering­ arna ska utlösa betalning och att denna kredithändelse ska av­ 1. EBA, Eiopa och Esma ska, genom den gemensamma kom­ sluta kontraktet ska den riskvikt åsättas som föreskrivs i kapitel mitté, utarbeta förslag till tekniska standarder för genomförande 5, förutsatt att produkten har en extern kreditvärdering från ett som för alla externa kreditvärderingsinstitut specificerar vilket av externt kreditvärderingsinstitut. Om produkten inte har någon kreditkvalitetsstegen i avsnitt 2 som kreditvärderingarna från ett kreditvärdering från ett externt kreditvärderingsinstitut ska risk­ externt kreditvärderingsinstitut tillhör (indelning, eller "mapp­ vikten för exponeringarna i korgen summeras, exklusive n-1- ning"). Dessa bestämningar ska vara objektiva och konsekventa. exponeringar, upp till maximalt 1 250 % och multipliceras med det nominella skyddsbeloppet som ges genom kreditderivatet för att bestämma det riskvägda tillgångsbeloppet. De n-1-expo­ EBA, Eiopa och Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska neringar som ska undantas från summeringen ska fastställas på standarder för genomförande till kommissionen senast den basis av att de ska innefatta de exponeringar som ger upphov 1 juli 2014 och ska även när så krävs överlämna omarbetade till ett lägre riskvägt exponeringsbelopp än det som gäller för förslag till tekniska standarder för genomförande. någon av de exponeringar som räknats in i summeringen.

Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder

för genomförande som avses i första stycket i enlighet med

artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU)

nr 1094/2010 respektive förordning (EU) nr 1095. 7. Vid leasingavtal ska exponeringsvärdet motsvara nuvärdet av minimileasingbetalningarna. Med minimihyresbetalningar av­ ses de betalningar under hyrestiden som hyrestagaren förpliktas, 2. Vid indelningen av kreditvärderingarna ska EBA, Eiopa eller kan förpliktas, att göra samt alla förmånliga köpoptioner och Esma uppfylla följande krav: som man skäligen kan anta kommer att utnyttjas. Annan part än hyrestagaren kan avkrävas betalning av restvärdet av uthyrda fastigheter och om den betalningsförpliktelsen uppfyller vill­ a) För att skilja mellan de relativa risknivåer som uttrycks ge­ koren i artikel 201 när det gäller skyddstillhandahållarnas lämp­ nom varje kreditvärdering ska EBA, Eiopa och Esma beakta lighet och även kraven för godkännande av andra slags garantier kvantitativa faktorer såsom den långfristiga andelen fallis­ enligt artiklarna 213–215, kan den betalningsförpliktelsen tas i semang när det gäller alla poster som getts samma kredit­ beaktande som ofinansierat kreditriskskydd enligt kapitel 4. värdering. När det gäller nyligen etablerade externa kredit­ Dessa exponeringar ska hänföras till relevant exponeringsklass värderingsinstitut och sådana som endast hunnit registrera i enlighet med artikel 112. Om exponeringen är ett restvärde av ett fåtal uppgifter om fallissemang ska EBA, Eiopa och uthyrda tillgångar ska de riskvägda exponeringsbeloppen beräk­ Esma begära att det externa kreditvärderingsinstitutet upp­ nas enligt följande: 1/t × 100 % × restvärdet, där t är det största skattar den långfristiga andelen fallissemang för alla poster av 1 och närmast antalet hela år som återstår av hyrestiden. som fått samma kreditvärdering.

Bilaga 1

L 176/88 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

b) För att skilja mellan de relativa risknivåer som uttrycks ge­ motivera återkallelsen, om det finns konkreta indicier för att

nom varje kreditvärdering ska EBA, Eiopa och Esma beakta det underliggande syftet med återkallelsen är att sänka ka­ kvalitativa faktorer såsom den emittentgrupp som det ex­ pitalkraven. terna kreditvärderingsinstitutet täcker, den kreditbetygsskala som kreditvärderingsinstitutet tillämpar, varje kreditvär­ derings innebörd och kreditvärderingsinstitutets definition

2. Exponeringar för vilka en kreditvärdering från ett export­ av fallissemang.

kreditorgans har godkänts för användning vid riskviktning ska

åsättas en riskvikt enligt tabell 9. c) EBA, Eiopa och Esma ska jämföra andelen fallissemang för

varje kreditvärdering från ett enskilt externt kreditvärderings­ institut och ställa den i förhållande till ett referensvärde som bygger på den andel fallissemang som andra externa kredit­ Tabell 9 värderingsinstitut registrerat för en emittentpopulation som anses ligga på en likvärdig kreditrisknivå. Mini­

mi-

premie

d) Om andelen fallissemang när det gäller ett enskilt kreditvär­ för ex­ 0 1 2 3 4 5 6 7

deringsinstituts kreditvärdering är väsentligt och systematiskt porthögre än referensvärdet ska EBA, Eiopa och Esma placera försäk­ kreditvärderingsinstitutets kreditbetyg på ett steg i kreditkva­ ring litetsskalan som innebär högre risk.

Risk­ 0 % 0 % 20 % 50 % 100 % 100 % 100 % 150 %

vikt

e) När EBA, Eiopa och Esma har höjt den tilldelade riskvikten

för en viss kreditvärdering från ett enskilt externt kreditvär­ deringsinstitut och andelen fallissemang när det gäller det aktuella kreditbetyget från detta kreditvärderingsinstitut inte längre är väsentligt och systematiskt högre än referensvärdet,

A v s n i t t 4 får EBA, Eiopa och Esma åter placera kreditvärderingsinstitu­

tets kreditbetyg på det ursprungliga steget i kreditkvalitets­ A n v ä n d n i n g a v k r e d i t v ä r d e r i n g a r f r å n

skalan. e x t e r n t k r e d i t v ä r d e r i n g s i n s t i t u t f ö r

f a s t s t ä l l a n d e a v r i s k v i k t e r

3. EBA, Eiopa och Esma ska utarbeta förslag till tekniska Artikel 138 standarder för genomförande som specificerar de kvantitativa faktorerna i punkt 2 a, de kvalitativa faktorerna i punkt 2 b Allmänna krav och referensvärdet i punkt 2 c.

Ett institut får utse ett eller flera externa kreditvärderingsinstitut

för att fastställa den riskvikt som ska åsättas tillgångsposter och EBA, Eiopa och Esma ska överlämna sina förslag till tekniska poster utanför balansräkningen. Ett institut får återkalla sin ut­ standarder för genomförande till kommissionen senast den nämning av ett externt kreditvärderingsinstitut. Ett institut ska 1 juli 2014. motivera återkallelsen, om det finns konkreta indicier för att det

underliggande syftet med återkallelsen är att sänka kapitalkra­ Kommissionen ges befogenhet att anta de tekniska standarder ven. Kreditvärderingar får inte användas selektivt. Ett institut ska för genomförande som avses i första stycket i enlighet med använda sig av kreditvärderingar som kreditvärderingsinstitut artikel 15 i förordning (EU) nr 1093/2010, förordning (EU) har utfärdat på begäran. Det får dock använda sig av kredit­ nr 1094/2010 respektive förordning (EU) nr 1095/2010. värderingar som kreditvärderingsinstitut har utfärdat på eget

initiativ, om EBA har bekräftat att kreditvärderingar som ett

U n d e r a v s n i t t 3 externt kreditvärderingsinstitut har utfärdat på eget initiativ kva­

litetsmässigt inte skiljer sig från kreditvärderingar som detta

A n v ä n d n i n g a v k r e d i t v ä r d e r i n g a r f r å n

externa kreditvärderingsinstitut har utfärdat på begäran. EBA

e x p o r t k r e d i t o r g a n ska vägra eller återkalla denna bekräftelse i synnerhet då det

Artikel 137 externa kreditvärderingsinstitutet har använt sig av en kreditvär­

dering utfärdad på eget initiativ för att utöva påtryckningar på Användning av kreditvärderingar från exportkreditorgan den kreditvärderade enheten att lägga en order om en kredit­

värdering eller andra tjänster. Vid användning av kreditvär­ 1. Vid tillämpning av artikel 114 får institut använda kredit­

deringar ska instituten uppfylla följande krav: värderingar som utförts av ett exportkreditorgan som detta in­ stitut har utsett, om något av följande villkor är uppfyllt:

a) Värderingen uttrycker en konsensusklassificering från export­ a) Ett institut som beslutar att använda kreditvärderingar från

kreditorgan som godkänt OECD:s överenskommelse om ett externt kreditvärderingsinstitut för en viss kategori av

"

riktlinjer för statsstödda exportkrediter . poster ska konsekvent använda dessa kreditvärderingar för

"

alla exponeringar som tillhör denna kategori. b) Exportkreditorganet offentliggör sina kreditvärderingar, an­

vänder OECD:s överenskomna metod och kreditvärderingen

är bunden till en av de åtta minimipremierna för exportför­ b) Ett institut som beslutar att använda kreditvärderingar från

säkring som fastställts i OECD:s metod. Ett institut får åter­ ett externt kreditvärderingsinstitut ska använda dem fortlö­ kalla sin utnämning av ett exportkreditorgan. Ett institut ska pande och konsekvent.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/89

c) Ett institut ska endast använda kreditvärderingar från externa Artikel 140

kreditvärderingsinstitut där alla belopp som utgör skuld till institutet beaktas, dvs. både kapital- och räntebelopp. Långfristiga och kortfristiga kreditvärderingar

1. Kortfristiga kreditvärderingar får endast användas för kort­

fristiga tillgångar och poster utanför balansräkningen som utgör d) Om det bara finns en kreditvärdering tillgänglig från ett exponeringar mot institut och företag.

utsett externt kreditvärderingsinstitut för en post ska den

kreditvärderingen användas för att fastställa riskvikten för

den posten.

2. En kortfristig kreditvärdering ska bara tillämpas på den

post som den avser och ska inte användas för att härleda risk­ e) Om det finns två kreditvärderingar tillgängliga från utsedda vikt för andra poster, utom i följande fall:

externa kreditvärderingsinstitut och de ger två olika riskvikter för en post ska den högre riskvikten tillämpas.

a) Om en facilitet med kortfristig kreditvärdering åsätts risk­

f) Om det finns fler än två kreditvärderingar tillgängliga från vikten 150 % ska alla exponeringar utan kreditvärdering

utsedda externa kreditvärderingsinstitut för en post ska de och utan säkerhet mot den gäldenären, oberoende av om

två värderingar som ger lägst riskvikt beaktas. Om de två de är kortfristiga eller långfristiga, också åsättas 150 % risk­ lägsta riskvikterna skiljer sig åt ska den högre av dessa åsät­ vikt. tas. Om de två lägsta riskvikterna är desamma ska den risk­ vikten åsättas.

b) Om en kortfristig kreditvärderad facilitet åsätts 50 % riskvikt

Artikel 139 ska ingen kortfristig exponering utan kreditvärdering åsättas

en riskvikt som är lägre än 100 %.

Kreditvärderingar av emittenter och emissioner

1. Om det finns en kreditvärdering för ett särskilt emissions­ program eller en särskild facilitet som posten som utgör expo­

Artikel 141

neringen tillhör, ska denna kreditvärdering användas för att fastställa den riskvikt som ska åsättas denna post. Poster i nationell och utländsk valuta

En kreditvärdering som avser en post som är tecknad i gälde­ 2. Om det inte finns någon direkt tillämplig kreditvärdering närens nationella valuta får inte användas för att härleda riskvikt för en viss post, men däremot en kreditvärdering för ett särskilt för en annan exponering mot samma gäldenär som är tecknad i emissionsprogram eller en särskild facilitet som posten som utländsk valuta. utgör exponeringen inte tillhör, eller om det finns en allmän kreditvärdering för emittenten, ska den kreditvärderingen använ­ das i endera av följande fall:

Om en exponering uppstår genom ett kreditinstituts deltagande

i ett lån som har getts av en multilateral utvecklingsbank vars a) Kreditvärderingen medför en högre riskvikt än vad som an­ status som prioriterad borgenär är erkänd på marknaden får

nars hade varit fallet och den berörda exponeringen i alla kreditvärderingen av posten i gäldenärens nationella valuta an­ avseenden likställs med eller är efterställd detta särskilda vändas för att fastställa riskvikten. emissionsprogram eller denna särskilda facilitet eller till ic­ ke-efterställda exponeringar av emittenten, i tillämpliga fall.

KAPITEL 3

b) Kreditvärderingen medför en lägre riskvikt och den berörda Internmetoden

exponeringen i alla avseenden likställs med eller är icke-efter­ ställd detta särskilda emissionsprogram eller denna särskilda A v s n i t t 1

facilitet eller till icke-efterställda exponeringar av emittenten, T i l l s t å n d f r å n b e h ö r i g a m y n d i g h e t e r a t t

i tillämpliga fall.

a n v ä n d a i n t e r n m e t o d e n

Artikel 142

I alla övriga fall ska exponeringen betraktas som ej kreditvär­ derad. Definitioner

1. I detta kapitel gäller följande definitioner:

3. Punkterna 1 och 2 ska inte hindra tillämpningen av ar­ tikel 129.

1. riskklassificeringssystem: alla metoder, processer, kontroller

samt datainsamlings- och it-system som ligger till grund för 4. Kreditvärderingar för emittenter inom en företagsgrupp får värdering av kreditrisk, tilldelning av riskklasser och kvan­ inte användas som kreditvärdering för en annan emittent inom tifiering av fallissemangs- och förlustsestimat för en viss typ samma företagsgrupp. av exponering.

Bilaga 1

L 176/90 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

2. typ av exponering: en grupp av exponeringar som förvaltas Artikel 143

på likartat sätt och som innehåller en viss typ av faciliteter och begränsas till en enda enhet eller en enda undergrupp av Tillstånd att använda internmetoden

enheter inom en grupp förutsatt att samma typ av expone­ 1. Om de villkor som anges i detta kapitel är uppfyllda ska

ringar förvaltas på annat sätt i andra enheter i gruppen. den behöriga myndigheten tillåta institut att beräkna sina risk­

vägda exponeringsbelopp genom att använda den metod som

bygger på intern riskklassificering (nedan kallad internmetoden). 3. affärsenhet: alla olika organisatoriska eller juridiska enheter,

affärsområden eller geografiska lokaliseringar.

2. Förhandstillstånd att använda internmetoden, inklusive 4. stor enhet i den finansiella sektorn: varje enhet i den finan­ egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer,

siella sektorn, utöver de som avses i artikel 4.1 led 27 j, som ska krävas för alla exponeringsklasser och alla riskklassificerings­ uppfyller följande villkor: system och interna modeller för aktieexponeringar och alla me­

toder för skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer

som används.

a) dess totala tillgångar, beräknade på individuell nivå eller

på gruppnivå, är större eller lika med tröskelvärdet på 70

miljarder EUR, där den senaste reviderade årsredovis­

ningen eller sammanställda redovisningen ska användas 3. Instituten ska erhålla förhandstillstånd av de behöriga

för att bestämma storleken på tillgångarna, och myndigheterna för

b) den eller ett av dess dotterföretag omfattas av tillsyns­ reglering inom unionen eller lagstiftningen i ett tredjeland a) väsentliga förändringar av tillämpningsområdet för ett risk­ som tillämpar reglerings- och tillsynskrav som är åtmin­ klassificeringssystem eller en intern modell för aktieexpone­ stone likvärdiga med de som tillämpas i unionen. ringar som institutet har fått tillstånd att använda,

5. oreglerad finansiell enhet: varje annan enhet som inte är en

b) väsentliga förändringar av ett riskklassificeringssystem eller

reglerad enhet i den finansiella sektorn men som såsom sin

en intern modell för aktieexponeringar som institutet har

huvudsakliga verksamhet utför en eller flera av de verksam­

fått tillstånd att använda. heter som anges i bilaga I till direktiv 2013/36/EU eller i bilaga I till direktiv 2004/39/EG.

Tillämpningsområdet för ett riskklassificeringssystem ska om­

6. motpartsriskklass: riskkategori i ett riskklassificeringssystem, fatta varje relevant typ av exponering som detta riskklassifice­

i skalan för riskklassning av motparter, till vilken motparten ringssystem har utvecklats för. hänförs på grundval av specificerade och klara ratingkriterier och från vilken PD-skattningar (sannolikhet för fallissemang) härleds.

4. Instituten ska meddela de behöriga myndigheterna om alla

förändringar av riskklassificeringssystem och interna modeller 7. produktriskklass: riskkategori i ett riskklassificeringssystem för aktieexponeringar.

för produktrisker till vilken exponeringar hänförs på grund­

val av specificerade och klara ratingkriterier och från vilken

egna estimat av LGD-värden (förlust vid fallissemang) här­

leds. 5. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

som specificerar villkoren för bedömning av väsentligheten hos

användningen av det befintliga riskklassificeringssystemet för 8. serviceföretag: en enhet som dagligen förvaltar en grupp av andra ytterligare exponeringar som inte redan omfattas av risk­

förvärvade fordringar eller de underliggande kreditexpone­ klassificeringssystemet och förändringar i riskklassificeringssyste­

ringarna. men eller de interna modellerna för aktieexponeringar enligt

internmetoden.

2. Vid tillämpning av punkt 1 led 4 b i denna artikel får kommissionen, genom genomförandeakter och efter det gransk­ ningsförfarande som avses i artikel 464.2, anta ett beslut om EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för huruvida ett tredjeland tillämpar tillsyns- och regleringssystem tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2013. som minst motsvarar de system som tillämpas i unionen. Utan ett sådant beslut får instituten, till den 1 januari 2015, fortsätta att tillämpa den metod för tredjeland som anges i denna punkt om de relevanta behöriga myndigheterna före den 1 januari Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska 2014 har bedömt att detta tredjeland är lämpligt för denna standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med metod. artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/91

Artikel 144 h) Institutet har hänfört och fortsätter att hänföra varje expo­

nering inom tillämpningsområdet för ett riskklassificerings­ Behöriga myndigheters bedömning av ansökan om system till en riskklass inom detta riskklassificeringssystem;

användande av internmetoden institutet har hänfört och fortsätter att hänföra varje expo­ 1. Den behöriga myndigheten ska i enlighet med artikel 143 nering inom tillämpningsområdet för en modell för aktie­ bevilja tillstånd för ett institut att använda internmetoden och exponeringar till denna interna modell. egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer en­ dast om den behöriga myndigheten är övertygad om att kraven i detta kapitel är uppfyllda, i synnerhet kraven i avsnitt 6, och att institutets system för hantering och klassificering av kredit­ Kravet att använda internmetoden, inklusive egna skattningar av riskexponeringar är sunda och genomförda med integritet, och LGD-värden och konverteringsfaktorer, gäller även när ett insti­ särskilt att institutet på ett för den behöriga myndigheten till­ tut har infört ett riskklassificeringssystem, eller en modell som fredsställande sätt visat att följande standarder är uppfyllda: används i ett riskklassificeringssystem, som de köpt från tredje

part.

a) Institutets riskklassificeringssystem ger förutsättningar för en

ändamålsenlig bedömning av gäldenärens och transaktionens

egenskaper, en ändamålsenlig riskdifferentiering samt kor­ 2. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

rekta och konsekventa kvantitativa riskskattningar. för att specificera bedömningsmetodiken som de behöriga myn­

digheterna ska använda när de bedömer huruvida ett institut

uppfyller kraven när det gäller att använda internmetoden.

b) De interna riskklassificeringar och skattningar av sannolikhe­

ten för fallissemang och förluster som används vid beräkning

av kapitalbaskraven och därmed sammanhängande system EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för

och processer spelar en central roll för institutets riskhante­ tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014. ring och beslutsfattande samt för dess funktioner för god­ kännande av krediter, intern kapitalallokering och företags­ styrning.

Befogenhet delegeras till kommissionen att anta de tekniska

standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med c) Institutet har en enhet för kontroll av kreditrisker som an­ artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

svarar för dess riskklassificeringssystem och som har en till­ fredsställande grad av oberoende och frihet från otillbörlig påverkan.

Artikel 145

Tidigare erfarenheter av användning av internmetoden

d) Institutet samlar in och lagrar alla relevanta uppgifter som

ger effektivt stöd för dess processer för mätning och hante­ 1. Ett institut som ansöker om att få använda internmetoden

ring av kreditrisker. ska, för exponeringsklasserna i fråga, ha använt riskklassifice­

ringssystem som i stort uppfyller kraven i avsnitt 6 för sin

interna riskmätning och riskhantering under minst tre år innan

det kan förklaras kvalificerat att tillämpa internmetoden. e) Institutet dokumenterar sina riskklassificeringssystem och

motiven för deras utformning samt validerar dessa system.

2. Ett institut som ansöker om att få använda egna skatt­

ningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer ska på ett för f) Institutet har validerat varje riskklassificeringssystem och

den behöriga myndigheten tillfredsställande sätt styrka att det

varje intern modell för aktieexponeringar under en lämplig

har genomfört och tillämpat egna skattningar av LGD-värden

tidsperiod innan tillstånd ges att använda riskklassificerings­ och konverteringsfaktorer på ett sätt som i stort överensstäm­

systemet eller den interna modellen för aktieexponeringar.

mer med de krav för användning av egna skattningar av dessa

Institutet har under denna tid utvärderat om riskklassifice­

parametrar som anges i avsnitt 6 under minst tre år, innan det

ringssystemet eller den interna modellen för aktieexpone­

kan förklaras kvalificerat att använda egna skattningar av LGD-

ringar lämpar sig för tillämpningsområdena för riskklassifi­

värden och konverteringsfaktorer. ceringssystemet eller för den interna modellen för aktieexpo­ neringar och gjort nödvändiga förändringar av dessa riskklas­ sificeringssystem eller interna modeller för aktieexponering till följd av utvärderingen.

3. Om institutet utökar användningen av internmetoden efter

det första tillståndet ska det finnas tillräcklig erfarenhet i insti­

tutet för att kraven i punkterna 1 och 2 avseende de tillkom­ g) Institutet har med hjälp av internmetoden beräknat kapital­ mande exponeringarna ska uppfyllas. Om användningen av risk­

baskraven utifrån sina skattningar av riskparametrar och kan klassificeringssystemen utökas till exponeringar som på ett be­

överlämna den rapport som krävs i artikel 99. tydande sätt skiljer sig från dem som redan omfattas, så att de

Bilaga 1

L 176/92 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

befintliga erfarenheterna inte rimligen kan antas vara tillräckliga b) Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker enligt ar­ för att uppfylla kraven i dessa bestämmelser för de tillkom­ tikel 117.2. mande exponeringarna, ska punkterna 1 och 2 tillämpas separat för de tillkommande exponeringarna.

c) Exponeringar mot internationella organisationer som får 0 %

riskvikt enligt artikel 118.

Artikel 146

Åtgärder som ska vidtas då kraven i detta kapitel inte 4. Följande exponeringar ska hänföras till den exponerings­

längre är uppfyllda klass som anges i punkt 2 b:

Om ett institut inte längre uppfyller kraven i detta kapitel ska det underrätta den behöriga myndigheten och göra endera av

a) Exponeringar mot delstatliga och lokala självstyrelseorgan följande:

och myndigheter som inte ska behandlas som exponeringar

mot nationella regeringar i enlighet med artikel 115.2 och a) Redovisa en plan som den behöriga myndigheten finner till­ 115.4.

fredsställande för hur det inom skälig tid åter ska kunna

uppfylla kraven och genomföra denna plan inom en tid

som det kommer överens om med den behöriga myndighe­ b) Exponeringar mot offentliga organ som inte ska behandlas

ten. som exponeringar mot nationella regeringar i enlighet med

artikel 116.4.

b) På ett tillfredsställande sätt kunna visa för den behöriga

myndigheten att effekten av den bristande efterlevnaden är c) Exponeringar mot multilaterala utvecklingsbanker som inte

oväsentlig. får 0 % riskvikt enligt artikel 117.

Artikel 147 d) Exponeringar mot finansiella institut som behandlas som

exponeringar mot institut i enlighet med artikel 119.5.

Metod för att hänföra exponeringar till exponeringsklasser

1. De metoder som institutet använder vid fördelningen av 5. För att kunna hänföras till klassen för hushållsexpone­ exponeringar på de olika exponeringsklasserna ska vara lämp­ ringar enligt punkt 2 d ska exponeringarna uppfylla följande liga för ändamålet och tillämpas konsekvent. kriterier:

2. Varje exponering ska hänföras till någon av följande ex­

a) De ska gälla en av följande: poneringsklasser:

i) Exponeringar mot en eller flera fysiska personer. a) Exponeringar mot nationella regeringar och centralbanker.

ii) Exponeringar mot små eller medelstora företag, i det fallet b) Exponeringar mot institut.

under förutsättning att det totala beloppet för skulden till

institutet samt moderföretag och syskonföretag, inklusive c) Exponeringar mot företag. eventuellt förfallna exponeringar, för den kund eller den

grupp av kunder med inbördes anknytning som är gäl­

denär men exklusive exponeringar mot säkerhet i bostad­ d) Exponeringar mot hushåll. sfastighet, enligt institutets kännedom, inte överstiger 1

miljon EUR, vilket institutet ska ha vidtagit rimliga åtgär­

der för att förvissa sig om. e) Aktieexponeringar.

b) Institutet ska i sin riskhantering behandla dem på ett kon­ f) Poster som representerar positioner i värdepapperisering. sekvent och likartat sätt.

g) Övriga motpartslösa tillgångar. c) De ska inte förvaltas individuellt på ett sätt som är likadant

som behandlingen av klassen för företagsexponeringar.

3. Följande exponeringar ska hänföras till den exponerings­ klass som anges i punkt 2 a: d) De ska i samtliga fall ingå i en betydande grupp av expone­

ringar som förvaltas på likartat sätt.

a) Exponeringar mot delstatliga och lokala självstyrelseorgan

och myndigheter eller offentliga organ som ska behandlas Förutom de exponeringar som anges i första stycket ska nu­

som exponeringar mot nationella regeringar enligt artiklarna värdet av minimihyresbetalningar från hushåll ingå i klassen för

115 och 116. hushållsexponeringar.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/93

6. Följande exponeringar ska hänföras till den exponerings­ Förutsatt att de behöriga myndigheterna på förhand godkänner klass som anges i punkt 2 e: detta, får genomförandet ske stegvis per exponeringsklass enligt

artikel 147 inom samma affärsenhet, inom olika affärsenheter i

samma företagsgrupp eller för användning av egna skattningar

av LGD-värden eller konverteringsfaktorer för beräkning av risk­ a) Icke-räntebärande exponeringar som medför en efterställd

vikter för exponeringar mot företag, institut, nationella rege­ residualfordran på emittentens tillgångar eller intäkter. ringar och centralbanker.

b) Räntebärande exponeringar och andra värdepapper, partner­

skap, derivat eller andra instrument som till sin ekonomiska

substans är likartade med de exponeringar som avses i led a.

När det gäller den klass för hushållsexponeringar som avses i

artikel 147.5, får genomförandet ske stegvis per undergrupp av

exponeringar som motsvarar de olika korrelationerna i arti­ 7. Varje fordran som inte hänförs till någon av de expone­ kel 154. ringsklasser som anges i punkt 2 a, b, d, e och f ska hänföras till klassen för företagsexponeringar enligt punkt 2 c.

8. Inom klassen för företagsexponeringar enligt punkt 2 c ska instituten separat som specialutlåning särskilja exponeringar 2. De behöriga myndigheterna ska fastställa den tidsperiod med följande egenskaper: under vilken ett institut och varje moderföretag och dess dot­

terföretag ska tillämpa internmetoden på alla exponeringar.

Tidsperioden ska vara den som de behöriga myndigheterna an­

ser vara lämplig med tanke på arten och omfattningen av in­ a) Exponeringen är mot en enhet som bildats särskilt för att stitutens eller moderföretagens och dotterföretagens verksamhet

finansiera eller förvalta materiella tillgångar eller utgörs av en samt antalet riskklassificeringssystem som ska tillämpas och

ekonomiskt jämförbar exponering. deras art.

b) Avtalsbestämmelserna ger utlånaren en väsentlig grad av

kontroll över tillgångarna och den inkomst dessa ger upphov

till.

3. Instituten ska tillämpa internmetoden enligt de villkor

som fastställs av de behöriga myndigheterna. Dessa villkor ska

utformas så att de säkerställer att den flexibilitet som erbjuds c) Den huvudsakliga finansieringskällan för återbetalningen av genom punkt 1 inte utnyttjas selektivt i syfte att uppnå minsk­

lånet är den inkomst som de finansierade tillgångarna ger ningar av kapitalbaskraven för de exponeringsklasser eller affärs­

upphov till och inte den generella betalningskapaciteten i ett enheter som ännu inte omfattas av internmetoden eller vid

kommersiellt företag med mer omfattande verksamhet. användningen av egna skattningar av LGD och konverterings­

faktorer.

9. Restvärdet av leasade tillgångar ska hänföras till den ex­ poneringsklass som anges i punkt 2 g om restvärdet inte redan ingår i den hyresexponering som fastställs i artikel 166.4.

4. Institut som har börjat tillämpa internmetoden först efter

den 1 januari 2013 eller som fram till denna tidpunkt av de 10. Den exponering som följer av utfärdande av skydd enligt behöriga myndigheterna ålades att vara i stånd att beräkna sina ett till en korg knutet kreditderivat som förfaller på det n:te kapitalbaskrav enligt schablonmetoden får under genomföran­ fallissemanget ska hänföras till den exponeringsklass enligt deperioden fortsätta att beräkna kapitalbaskraven för alla expo­ punkt 2 till vilken exponeringarna i korgen skulle hänföras, neringar enligt schablonmetoden till dess att de behöriga myn­ utom om de enskilda exponeringarna i korgen skulle hänföras digheterna har meddelat dem att de är tillfreds med att genom­ till olika exponeringsklasser; i det fallet ska exponeringen hän­ förandet av internmetoden med rimlig säkerhet kommer att föras till klassen för företagsexponeringar enligt punkt 2 c. slutföras.

Artikel 148

Villkor för tillämpning av internmetoden per

5. Varje institut som får tillämpa internmetoden på någon

exponeringsklass och inom olika affärsenheter

exponeringsklass ska också tillämpa internmetoden på aktie­ 1. Institut samt eventuella moderföretag och dotterföretag exponeringsklassen enligt artikel 147.2 e, förutom i de fall då ska tillämpa internmetoden på alla exponeringar, om de inte institutet får tillämpa schablonmetoden på aktieexponeringar har fått godkännande från sina behöriga myndigheter att per­ enligt artikel 150 och på exponeringsklassen övriga motparts­ manent använda schablonmetoden i enlighet med artikel 150. lösa tillgångar enligt artikel 147.2 g.

Bilaga 1

L 176/94 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

6. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn 3. Tillämpningen av punkterna 1 och 2 är beroende av de som anger hur de behöriga myndigheterna ska fastställa hur och villkor som har fastställts av de behöriga myndigheterna för när det stegvisa införandet av internmetoden per exponerings­ införandet av internmetoden i enlighet med artikel 148 och klass enligt punkt 3 är lämpligt. det tillstånd för permanent partiell användning som avses i

artikel 150.

EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014. Artikel 150

Villkor för permanent partiell användning

1. Om de behöriga myndigheterna ger sitt godkännande får Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska institut som har tillstånd att använda internmetoden för beräk­ standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med ning av riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbe­ artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. lopp för en eller flera exponeringsklasser tillämpa schablonme­

toden på följande exponeringar:

Artikel 149

a) Den exponeringsklass som anges i artikel 147.2 a, om an­

Villkor för att återgå till användning av mindre avancerade talet väsentliga motparter är litet och det skulle vara oskäligt

metoder betungande att kräva att institutet skulle införa ett riskklas­ 1. Ett institut som tillämpar internmetoden på en viss expo­ sificeringssystem för dessa motparter. neringsklass eller exponeringstyp får inte sluta att tillämpa den metoden och i stället använda schablonmetoden för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp, om inte följande villkor är uppfyllda: b) Den exponeringsklass som anges i artikel 147.2 b, om an­

talet väsentliga motparter är litet och det skulle vara oskäligt

betungande att kräva att institutet skulle införa ett riskklas­

sificeringssystem för dessa motparter. a) Institutet har visat de behöriga myndigheterna att använd­

ningen av schablonmetoden inte syftar till att sänka institu­ tets kapitalbaskrav, att detta är nödvändigt med tanke på

c) Exponeringar i icke väsentliga affärsenheter samt expone­ arten och komplexiteten hos institutets sammanlagda expo­

ringsklasser eller exponeringstyper som med hänsyn till sin

neringar av denna typ och att det inte kommer att ha en

storlek och den riskprofil de företer är av mindre betydelse.

väsentlig negativ inverkan på institutets solvens eller förmåga

till effektiv riskhantering.

d) Exponeringar mot medlemsstaternas nationella regeringar,

centralbanker och delstatliga och lokala självstyrelseorgan, b) Institutet har fått förhandsgodkännande från de behöriga myndigheter samt administrativa organ och offentliga organ,

myndigheterna. förutsatt att

2. Institut som enligt artikel 151.9 har fått tillstånd att an­ i) det inte finns någon skillnad mellan riskerna vid expone­ vända egna skattningar av LGD och konverteringsfaktorer får ringar mot den nationella regeringen och centralbanken inte återgå till att använda de LGD-värden och konverterings­ och vid de övriga nämnda exponeringarna på grund av faktorer som avses i artikel 151.8, om inte följande villkor är riktade offentliga åtgärder, och att uppfyllda:

ii) exponeringarna mot den nationella regeringen och cen­ a) Institutet har visat de behöriga myndigheterna att använd­ tralbanken åsätts 0 % riskvikt enligt artikel 114.2, 114.4

ningen av LGD och konverteringsfaktorer enligt artikel 151.8 eller 114.5. på en viss exponeringsklass eller exponeringstyp inte syftar till att sänka institutets kapitalbaskrav, att detta är nödvän­ digt med tanke på arten och komplexiteten hos institutets sammanlagda exponeringar av denna typ och att det inte e) Ett instituts exponeringar mot en motpart som är dess mo­ kommer att ha en väsentlig negativ inverkan på institutets derföretag, dotterföretag eller dotterföretag till dess moder­ solvens eller förmåga till effektiv riskhantering. företag, förutsatt att motparten är ett institut eller ett finan­

siellt holdingföretag, blandat finansiellt holdingföretag, finan­

siellt institut, kapitalförvaltningsbolag eller ett företag som

tillhandahåller anknutna tjänster som omfattas av tillfreds­ b) Institutet har fått förhandsgodkännande från den behöriga ställande tillsynskrav eller ett företag med en anknytning

myndigheten. som omfattas av artikel 12.1 i rådets direktiv 83/349/EEG.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/95

f) Exponeringar mellan institut vilka uppfyller de krav som Dessa riktlinjer ska antas i enlighet med artikel 16 i förordning

anges i artikel 113.7. (EU) nr 1093/2012.

g) Aktieexponeringar mot juridiska personer vilkas kreditåta­

ganden åsätts 0 % riskvikt enligt kapitel 2, inbegripet offent­ A v s n i t t 2

ligt stödda enheter på vilka riskvikten 0 kan tillämpas. B e r ä k n i n g a v r i s k v ä g d a e x p o n e r i n g s ­

b e l o p p

U n d e r a v s n i t t 1 h) Aktieexponeringar som uppstår inom ramen för lagstift­

ningsprogram för främjande av särskilda sektorer av närings­ B e h a n d l i n g p e r e x p o n e r i n g s k l a s s livet som i betydande grad subventionerar institutets investe­ ring och som är förenade med någon form av offentlig till­ Artikel 151 syn och begränsningar av investeringarna i värdepapper, var­ Behandling per exponeringsklass vid detta undantag från internmetoden endast får tillämpas

på exponeringar på högst totalt 10 % av kapitalbasen. 1. De riskvägda exponeringsbeloppen för kreditrisker som

ingår i någon av de exponeringsklasser som anges i artikel 147.2

a–e och g ska, såvida de inte dras från kapitalbasen, beräknas i

enlighet med underavsnitt 2, förutom när exponeringarna dras i) De exponeringar som anges i artikel 119.4 och uppfyller av från kärnprimärkapital, övrigt primärkapital eller supplemen­

villkoren i den artikeln. tärkapital.

j) De statliga och statligt återförsäkrade garantier som avses i

artikel 215.2. 2. De riskvägda exponeringsbeloppen för utspädningsrisk av­

seende förvärvade fordringar ska beräknas i enlighet med arti­

kel 157. När ett institut har full regressrätt avseende förvärvade De behöriga myndigheterna ska tillåta tillämpning av schablon­ fordringar gentemot säljaren för fallissemangsrisken och utspäd­ metoden för de aktieexponeringar enligt leden g och h i första ningsrisken ska bestämmelserna i artikel 152 och i arti­ stycket som har godkänts för denna behandling i andra med­ kel 158.1–158.4 inte tillämpas på de förvärvade fordringarna. lemsstater. EBA ska på sin webbplats offentliggöra och regel­ Exponeringen får i stället behandlas som en exponering med bundet uppdatera en förteckning över de exponeringar som säkerhet. avses i dessa punkter som ska behandlas enligt schablonmeto­ den.

3. Beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk

och utspädningsrisk ska bygga på de relevanta parametrar som 2. Vid tillämpningen av punkt 1 ska ett instituts expone­ gäller för exponeringen i fråga. Dessa ska omfatta PD (sanno­ ringsklass avseende aktier inte betraktas som mindre betydande likhet för fallissemang), LGD, löptid (nedan kallad M) och ex­ om det sammanlagda värdet av exponeringarna, med undantag poneringsvärde för exponeringen. PD och LGD kan tas upp av sådana exponeringar i värdepapper som gjorts inom ramen separat eller tillsammans i enlighet med avsnitt 4. för lagstiftningsprogram enligt punkt 1 g, genomsnittligt under det föregående året överstiger 10 % av institutets kapital. Om dessa exponeringar till antalet uppgår till mindre än 10 enskilda innehav, ska tröskelvärdet i stället vara 5 % av institutets kapital.

4. Instituten ska utföra beräkningen av de riskvägda expone­

ringsbeloppen för alla exponeringar som tillhör exponerings­

klassen "aktieexponeringar" enligt artikel 147.2 e i enlighet 3. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn med artikel 155. Instituten får tillämpa de metoder som fast­ i syfte att fastställa tillämpningsvillkor för punkt 1 a, b och c. ställs i artikel 155.3 och 155.4, om de har fått förhandsgod­

kännande av de behöriga myndigheterna. De behöriga myndig­

heterna ska tillåta ett institut att tillämpa internmetoden enligt EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för artikel 150.4, förutsatt att institutet uppfyller de krav som anges tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014. i avsnitt 6 underavsnitt 4.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska 5. Beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp för kreditrisk standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med i samband med exponeringar för specialutlåning får göras enligt artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. artikel 153.5.

4. EBA ska 2018 utfärda riktlinjer för tillämpningen av punkt 1 d med rekommendationer om gränsvärden uttryckta 6. För exponeringar som tillhör de exponeringsklasser som i procent av den totala balansräkningen och eller riskvägda avses i artikel 147.2 a–d ska instituten tillhandahålla egna PDtillgångar som ska beräknas enligt schablonmetoden. skattningar i enlighet med artikel 143 och avsnitt 6.

Bilaga 1

L 176/96 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

7. För exponeringar som tillhör den exponeringsklass som i) För exponeringar som omfattas av en specifik riskvikt för avses i artikel 147.2 d ska instituten tillhandahålla egna skatt­ exponeringar utan kreditbetyg eller som placerats i det ningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer i enlighet med kreditkvalitetssteg som har den högsta riskvikten för en artikel 143 och avsnitt 6. viss exponeringsklass, ska riskvikten multipliceras med två

men får inte vara högre än 1 250 %.

8. För exponeringar som tillhör de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 a–c ska instituten tillämpa de LGD-värden ii) För alla övriga exponeringar ska riskvikten multipliceras som anges i artikel 161.1 och de konverteringsfaktorer som med 1,1 och vara minst 5 %. anges i artikel 166.8 a–d, om de inte fått tillstånd att använda sina egna skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer för dessa exponeringsklasser i enlighet med punkt 9.

Om institutet vid tillämpning av led a inte kan skilja mellan

exponeringar i riskkapitalföretag, börsnoterade aktier och andra

aktieliknande exponeringar, ska det behandla exponeringarna i 9. De behöriga myndigheterna får för alla exponeringar som fråga som andra aktieliknande exponeringar. Om dessa expone­ tillhör de exponeringsklasser som avses i artikel 147.2 a–c tillåta ringar, tillsammans med institutets direkta exponeringar i denna att instituten använder egna skattningar av LGD-värden och exponeringsklass, inte är betydande i den mening som avses i konverteringsfaktorer i enlighet med artikel 143 och avsnitt 6. artikel 150.1 och 150.2 får de tillämpas, förutsatt att de behö­

riga myndigheterna ger sitt godkännande.

10. De riskvägda exponeringsbeloppen för värdepapperise­ rade exponeringar och för exponeringar som tillhör den expo­

3. Om exponeringar i form av andelar eller aktier i en fond neringsklass som avses i artikel 147.2 f ska beräknas i enlighet

inte uppfyller de kriterier som anges i artikel 132.3 eller om med kapitel 5.

institutet inte har kännedom om fondens samtliga underlig­

gande exponeringar eller om de underliggande exponeringar

som i sig utgör en exponering i form av andelar eller aktier i

Artikel 152 en fond, ska institutet göra genomlysning av dessa underlig­

gande exponeringar och beräkna riskvägda exponeringsbelopp Behandling av exponeringar i form av andelar eller aktier i och belopp för förväntade förluster i enlighet med den förenk­

fonder lade riskviktmetoden i artikel 155.2.

1. Om exponeringar i form av andelar eller aktier i fonder uppfyller de kriterier som anges i artikel 132.3 och institutet har kännedom om samtliga eller en del av fondens underlig­

Om institutet därvid inte kan skilja mellan investeringar i risk­ gande exponeringar, ska institutet tillämpa genomlysning av kapitalföretag eller liknande, börsnoterade aktier och övriga ak­ dessa underliggande exponeringar i syfte att beräkna riskvägda tier, ska det behandla exponeringarna i fråga som exponeringar i exponeringsbelopp och belopp för förväntade förluster i enlig­

övriga aktier. Exponeringar i andra värdepapper än aktier ska het med de metoder som anges i detta kapitel.

hänföras till klassen övriga aktier.

När en underliggande exponering i sig utgör en annan expone­

4. Som alternativ till den metod som beskrivs i punkt 3 får ring i form av andelar eller aktier i en annan fond, ska det första

instituten själva utföra beräkningen eller utnyttja en tredje part institutet också tillämpa genomlysning av den andra fondens

för beräkningen och rapporteringen av de genomsnittliga risk­ underliggande exponeringar.

vägda exponeringsbeloppen utifrån fondens underliggande ex­

poneringar i enlighet med de metoder som anges i punkt 2 a

och b för följande: 2. Om institutet inte uppfyller villkoren för att använda de metoder som anges i detta kapitel för samtliga eller en del av fondens underliggande exponeringar, ska de riskvägda expone­ ringsbeloppen och beloppen för förväntade förluster beräknas i a) Fondens förvaringsinstitut eller finansiella institut, förutsatt enlighet med följande metoder: att fonden endast investerar i värdepapper och deponerar

alla värdepapper hos detta förvaringsinstitut eller finansiella

institut.

a) För exponeringar som tillhör klassen "aktieexponeringar" en­

ligt artikel 147.2 e ska instituten tillämpa den förenklade

riskviktmetoden enligt artikel 155.2. b) För andra fonder, fondens förvaltningsföretag, under för­

utsättning att fondens förvaltningsföretag uppfyller kriteri­

erna i artikel 132.3 a.

b) För alla andra underliggande exponeringar enligt punkt 1 ska

instituten tillämpa schablonmetoden enligt kapitel 2, om följande villkor är uppfyllda: En extern revisor ska styrka att beräkningen är korrekt.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/97

5. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn institut, nationella regeringar och centralbanker beräknas enligt som anger hur de behöriga myndigheterna ska fastställa vill­ följande formler: koren för att instituten ska få tillämpa schablonmetoden i ar­

Riskvägt exponeringsvärde ¼ RW · exponeringsvärde tikel 150.1 inom ramen för punkt 2 b i den här artikeln.

där riskvikten (RW) fastställs som EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den 30 juni 2014.

i) För PD = 0, ska RW vara: 0 Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med ii) För PD = 1, dvs. i fråga om fallissemang: artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

— där instituten tillämpar LGD-värdena enligt artikel 161.1

U n d e r a v s n i t t 2 ska RW vara: 0

B e r ä k n i n g a v r i s k v ä g d a e x p o n e r i n g s b e l o p p f ö r

k r e d i t r i s k — där instituten tillämpar egna skattningar av LGD-värden

ska RW vara RW ¼ max f0,12:5 · ðLGD – EL BEÞg;

Artikel 153

Riskvägda exponeringsbelopp för exponeringar mot

Bästa skattning av förväntad förlust ("best estimate of ex­

företag, institut, nationella regeringar och centralbanker

pected loss", nedan kallad EL BE ) ska vara institutets bästa 1. Om inte annat följer av punkterna 2, 3 och 4, ska de skattning av den förväntade förlusten för den fallerade ex­ riskvägda exponeringsbeloppen för exponeringar mot företag, poneringen i enlighet med led h i artikel 181.1.

iii) För 0 < PD < 1:

8 8 rffiffiffiffiffiffiffiffiffiffiffi 9 9

> > 1 R > > 1 þ ðM – 2,5Þ · b

RW ¼ > :LGD · N> :pffiffiffiffiffiffiffiffiffiffiffi · GðPDÞ þ · Gð0:999Þ> ; – LGD · PD> ; · · 12,5 · 1,06

1 – R 1 – R 1 – 1,5 · b

där

N(x) = den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel (dvs.

sannolikheten för att en normalfördelad slumpvariabel med medelvärdet noll och variansen ett

är mindre än eller lika med x),

G(Z) = den inversa kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpva­

riabel (dvs. variabeln har ett värde x som är sådant att N(x)= z),

R = korrelationskoefficienten, som fastställs som

· PD 8 · PD9

1 – e – 50 > 1 – e – 50 >

R ¼ 0:12 · 0:24 ·> > 1 – > >

1 – e – 50 þ : 1 – e – 50 ;

b = löptidsfaktorn, som fastställs som

b ¼ ð0:11852 – 0:05478 · lnðPDÞÞ .

2. För alla exponeringar mot stora finanssektorsenheter ska korrelationskoefficienten i punkt 1 iii multi­

pliceras med 1,25. För alla exponeringar mot icke reglerade finansiella enheter ska korrelationskoefficien­

terna i punkterna 1 iii och 4 vid behov multipliceras med 1,25.

3. Det riskvägda exponeringsbeloppet för varje exponering som uppfyller de krav som anges i artiklarna

202 och 217 får anpassas enligt följande formel.

Bilaga 1

L 176/98 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

Riskvägt exponeringsbelopp¼ RW · exponeringsvärde· ð0:15 þ 160 · PD ppÞ

där

PD pp = PD-värdet för utfärdaren av kreditriskskyddet.

RW ska beräknas med den tillämpliga riskviktsformeln i punkt 1 för den skyddade exponeringen, gälde­ närens PD-värde och LGD-värdet för en jämförbar direkt exponering mot utfärdaren av kreditriskskyddet. Löptidsfaktorn b ska beräknas med det PD-värde som är lägst av skyddsutfärdarens och gäldenärens.

4. När det gäller exponeringar mot företag där den totala årliga försäljningen för den koncern som företaget tillhör inte överstiger 50 miljoner EUR, får instituten använda följande korrelationsformel i led iii) i punkt 1 för beräkning av riskvikt för exponeringar mot företag. I denna formel uttrycks S som total omsättning per år i miljoner EUR ≤ S ≤ = 50 miljoner EUR. Rapporterad omsättning som understiger 5 miljoner EUR ska behandlas som om den motsvarade 5 miljoner EUR. När det gäller en grupp av förvärvade fordringar, ska den totala årliga omsättningen vara ett vägt genomsnitt av gruppens enskilda exponeringar.

– 50 · PD 8 – 50 · PD9 8 9

1 – e > 1 – e > > minfmaxf5,Sg,50g – 5 >

R ¼ 0:12 · 0:24 · > :1 – > ; – 0:04 · > :1 – > ;

1 – e – 50 þ 1 – e – 50 45

Instituten ska ersätta total omsättning per år med koncernens 7. I fråga om förvärvade företagsfordringar gäller att sådana totala tillgångar om den totala omsättningen per år inte är ett åtgärder i form av återbetalningsbara prisavdrag, säkerheter eller lämpligt mått på företagets storlek och totala tillgångar är ett partiella garantier som ger ett förstaförlustskydd med avseende lämpligare mått än total omsättning per år. på fallissemang, utspädning eller bådadera, får behandlas som

förstaförlustpositioner vid tillämpning av internmetoden på vär­

depapperisering.

5. För exponeringar som utgör specialutlåning där institutet inte kan göra PD-skattningar eller dess PD-skattningar inte upp­ fyller de krav som anges i avsnitt 6 ska det åsätta dessa expo­

8. Om ett institut ger kreditriskskydd för ett antal expone­ neringar riskvikt enligt tabell 1:

ringar på villkor att det n:te fallissemanget bland exponering­

arna ska utlösa betalning och att denna kredithändelse ska av­

sluta kontraktet, ska den riskvikt användas som föreskrivs i

Tabell 1 kapitel 5, förutsatt att produkten har en extern kreditvärdering

från ett externt kreditvärderingsinstitut. Om någon sådan kredit­

Kategori Kategori Kategori Kategori Kategori värdering inte föreligger, ska riskvikten för exponeringarna i

Resterande löptid

1 2 3 4 5 korgen summeras, exklusive n-1-exponeringar, där summan av

det förväntade förlustbeloppet multiplicerat med 12,5 och det Mindre än 2,5 år 50 % 70 % 115 % 250 % 0 % riskvägda exponeringsbeloppet inte ska överstiga det nominella

beloppet på det skydd som ges av kreditderivatet multiplicerat Lika med eller mer än 70 % 90 % 115 % 250 % 0 % med 12,5. De n-1-exponeringar som ska undantas från summe­ 2,5 år

ringen ska fastställas på basis av att de ska innefatta de expo­

neringar som ger upphov till ett lägre riskvägt exponerings­

belopp än det som gäller för någon av de exponeringar som När instituten åsätter exponeringar som utgör specialutlåning räknats in i summeringen. En riskvikt på 1 250 % ska gälla för riskvikt, ska de beakta följande faktorer: finansiell styrka, poli­ positioner i en korg, om ett institut inte kan fastställa riskvikten tiskt och rättsligt klimat, transaktionernas och/eller tillgångarnas enligt internmetoden. särdrag, de medverkande och utvecklande parternas styrka, dä­ ribland eventuella inkomster från offentliga och privata partner­ skap och förekomsten av säkerheter.

9. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

som anger hur instituten ska beakta de faktorer som anges i

punkt 5 andra stycket, när de åsätter exponeringar som utgör 6. För sina förvärvade företagsfordringar ska institut uppfylla

specialutlåning riskvikt. kraven i artikel 184. I fråga om förvärvade företagsfordringar som dessutom uppfyller villkoren i artikel 154.5, där det skulle vara onödigt betungande för ett institut att tillämpa standarder för riskbedömning för exponeringar mot företag enligt avsnitt 6, får standarder för riskbedömning för hushållsexponeringar EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för enligt avsnitt 6 användas. tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/99

Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska stan­ i) för PD = 1, dvs. i fråga om fallissemang, ska RW vara darder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

RW ¼ max f0,12:5 · ðLGD – EL BEÞg;

Artikel 154

Riskvägda exponeringsbelopp för hushållsexponeringar där EL BE ska vara institutets bästa skattning av den förvän­

tade förlusten för den fallerade exponeringen enlighet med 1. De riskvägda exponeringsbeloppen för hushållsexpone­ artikel 181.1 h. ringar ska beräknas enligt följande formler:

Riskvägt exponeringsbelopp ¼ RW · exponeringsvärde

ii) om 0 < PD < 1, dvs. för varje annat möjligt värde för PD än där riskvikten (RW) fastställs på följande sätt: de värden som anges i led i

8 8 rffiffiffiffiffiffiffiffiffiffiffi 9 9

> > 1 R > >

RW ¼> :LGD · N> :pffiffiffiffiffiffiffiffiffiffiffi · GðPDÞ þ · Gð0:999Þ> ; – LGD · PD> ; · 12,5 · 1,06

1 – R 1 – R

där

N(x) = den kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpvariabel (dvs.

sannolikheten för att en normalfördelad slumpvariabel med medelvärdet noll och variansen ett

är mindre än eller lika med x).

G(Z) = den inversa kumulativa fördelningsfunktionen för en standardiserad normalfördelad slumpva­

riabel (dvs. variabeln har ett värde x som är sådant att N(x) = z).

R = korrelationskoefficienten som fastställs som

· PD 8 · PD9

1 – e – 35 > 1 – e – 35 >

R ¼ 0:03 · 0:16 · > > 1 – > >

1 – e – 35 þ : 1 – e – 35 ;

2. De riskvägda exponeringsbeloppen för varje exponering fluktuera på grundval av deras beslut att låna och betala mot små och medelstora företag enligt artikel 147.5 som upp­ tillbaka upp till en gräns som fastställts av institutet. Out­ fyller de krav som anges i artiklarna 202 och 217 får beräknas i nyttjade kreditmöjligheter kan betraktas som villkorslöst enlighet med artikel 153.3. återkalleliga, om villkoren tillåter institutet att annullera

dem i den utsträckning som lagstiftningen om konsuments­

kydd och anknutna områden medger. 3. För hushållsexponeringar där säkerhet har ställts i form av fastighet ska en koefficient av korrelation (R) på 0,15 ersätta det värde som erhålls enligt korrelationsformeln i punkt 1.

c) Exponeringen i underportföljen mot en enskild person får

uppgå till maximalt 100 000 EUR. 4. För kvalificerade rullande hushållsexponeringar i enlighet med definitionen i leden a–e ska en koefficient av korrelation (R) på 0,04 ersätta det värde som erhålls enligt korrelations­ d) Korrelationen i denna punkt får bara användas för portföljer formeln i punkt 1. där förlustnivån visat låg volatilitet i förhållande till genom­

snittsnivån, särskilt inom de låga PD-intervallen.

Exponeringar ska betecknas som kvalificerade rullande hushålls­ exponeringar om de uppfyller samtliga följande villkor: e) Behandlingen som en kvalificerad rullande hushållsexpone­

ring ska överensstämma med underportföljens underliggande a) Exponeringarna ska vara mot en eller flera fysiska personer. riskegenskaper.

b) Exponeringarna ska vara rullande, utan säkerhet och, så Med avvikelse från led b gäller inte kravet att exponeringen ska

länge de inte tas i anspråk, villkorslöst återkalleliga av insti­ vara utan säkerhet för kreditfaciliteter med säkerhet kopplade till

tutet. I detta sammanhang definieras rullande exponeringar ett lönekonto. I detta fall ska de belopp som återvinns från

som exponeringar där kundernas utestående belopp tillåts säkerheten inte beaktas i LGD-skattningen.

Bilaga 1

L 176/100 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

De behöriga myndigheterna ska kontrollera hur volatiliteten i Instituten får behandla aktieexponeringar mot anknutna företag förlustnivån förhåller sig till den genomsnittliga förlustnivån i enlighet med behandlingen av övriga motpartslösa tillgångar. både för den totala portföljen av kvalificerade rullande hushålls­ exponeringar och för de enskilda underportföljerna, och vara beredda att utbyta information över gränserna om särdragen hos de kvalificerade rullande hushållskrediternas förlustnivåer. 2. Enligt den förenklade riskviktmetoden ska den riskvägda

exponeringen behandlas enligt formeln

5. För att vara berättigade till hushållsbehandling ska de för­ värvade fordringarna uppfylla minimikraven i artikel 184 och Riskvägt exponeringsbelopp¼ RW ä exponeringsvärde: samtliga följande villkor:

a) Institutet har förvärvat fordringarna från en eller flera obe­ där

roende säljande tredje parter och dess exponering mot ford­

ringarnas gäldenärer innefattar inte någon exponering som

direkt eller indirekt har sitt ursprung hos institutet. Riskvikt (RW) = 190 % för icke noterade aktieexponeringar i

tillräckligt diversifierade portföljer

b) De förvärvade fordringarna ska ha uppstått på rent mark­

nadsmässiga grunder mellan säljaren och gäldenären. Före­ tagsinterna fordringar och fordringar som balanseras mot Riskvikt (RW) = 290 % för exponeringar i börsnoterade aktier. motkonton mellan företag som köper och säljer till varandra kan därför inte komma ifråga.

Riskvikt (RW) = 370 % för övriga aktieexponeringar.

c) Det förvärvande institutet har en fordran på all avkastning

från de köpta fordringarna eller proportionell ränta på av­

kastningen. Korta avistapositioner och derivatinstrument som hålls utanför

handelslagret får balansera långa positioner i samma enskilda

värdepapper förutsatt att dessa instrument uttryckligen har ut­ d) Portföljen med köpta fordringar är tillräckligt diversifierad. pekats som säkringar av bestämda aktieexponeringar och att de

tillhandahåller skydd för ytterligare minst ett år. Övriga korta

positioner ska behandlas som om de vore långa positioner var­ 6. I fråga om förvärvade företagsfordringar gäller att sådana vid den relevanta riskvikten åsätts varje positions absoluta värde. åtgärder i form av återbetalningsbara prisavdrag, säkerheter eller I fråga om positioner, där det finns en löptidsobalans ska me­ partiella garantier som ger ett förstaförlustskydd med avseende toden för företagsexponeringar tillämpas enligt artikel 162.5. på fallissemang, utspädning eller bådadera, får behandlas som förstaförlustpositioner vid tillämpning av internmetoden på vär­ depapperisering.

Instituten får ta hänsyn till obetalt kreditriskskydd som erhållits

för en aktieexponering enligt de metoder som anges i kapitel 4.

7. I fråga om hybridgrupper med köpta hushållsfordringar, där de förvärvande instituten inte kan separera exponeringar mot säkerhet i fastigheter och kvalificerade rullande hushålls­ 3. Enligt PD/LGD-metoden ska de riskvägda exponerings­ exponeringar från andra hushållsexponeringar, ska den hushålls­ beloppen beräknas enligt formlerna i artikel 153.1. Om institu­ riskviktfunktion som ger det högsta kapitalkravet för dessa ex­ tet inte har tillräckligt med information för att kunna använda poneringar gälla. definitionen på fallissemang i artikel 178 ska riskvikterna räknas

upp med faktorn 1,5.

Artikel 155

Riskvägda exponeringsbelopp för aktieexponeringar För varje enskild exponering får summan av den förväntade

förlusten multiplicerad med 12,5 och det riskvägda expone­ 1. Instituten ska fastställa sina riskvägda exponeringsbelopp ringsbeloppet inte överstiga exponeringsvärdet multiplicerat för aktieexponeringar, exklusive aktieexponeringar som dras av i med 12,5. enlighet med del två eller omfattas av en riskvikt på 250 % enligt artikel 48, i enlighet med de metoder som anges i punk­ terna 2, 3 och 4 i den här artikeln. Ett institut får tillämpa olika metoder på olika aktieportföljer, när institutet självt använder Instituten får ta hänsyn till obetalt kreditriskskydd som erhållits olika metoder för intern riskhantering. Om ett institut tillämpar för en aktieexponering enligt de metoder som anges i kapitel 4. olika metoder, ska valet av PD/LGD-metoden eller internmeto­ Därvid ska ett LGD-värde på 90 % av exponeringen mot utfär­ den vara konsekvent, även i ett längre tidsperspektiv och i daren av säkringen tillämpas. För icke noterade aktieexpone­ förhållande till den metod som används för intern riskhantering ringar i tillräckligt diversifierade portföljer får ett LGD-värde av den relevanta aktieexponeringen, och ska inte styras av till­ på 65 % användas. För detta ändamål ska löptiden M vara synsarbitrage. fem år.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/101

4. Enligt metoden med interna modeller ska det riskvägda U n d e r a v s n i t t 3 exponeringsbeloppet motsvara den potentiella förlust på institu­

B e r ä k n i n g a v r i s k v ä g d a e x p o n e r i n g s b e l o p p f ö r

tets aktieexponeringar som motsvarar ett 99-procentigt ensidigt

f ö r v ä r v a d e f o r d r i n g a r s u t s p ä d n i n g s r i s k

konfidensintervall i en intern value at risk-modell avseende skill­ naden mellan den kvartalsvisa avkastningen och en relevant Artikel 157 riskfri räntenivå under en lång jämförelseperiod, multiplicerad med faktorn 12,5. I fråga om aktieportföljer får de riskvägda Riskvägda exponeringsbelopp för förvärvade fordringars exponeringsbeloppen inte vara mindre än den sammanlagda utspädningsrisk summan av följande:

1. Instituten ska beräkna de riskvägda exponeringsbeloppen

för förvärvade företags- och hushållsfordringars utspädningsrisk

enligt formeln i artikel 153.1. a) De riskvägda exponeringsbelopp som krävs enligt PD/LGD-

metoden.

2. Instituten ska fastställa parametrarna PD och LGD i enlig­ het med avsnitt 4.

b) De motsvarande förväntade förlustbeloppen multiplicerade

med 12,5.

3. Instituten ska fastställa exponeringsvärdet i enlighet med De belopp som avses i leden a och b ska beräknas på grundval avsnitt 5. av de PD-värden som anges i artikel 165.1 och de tillhörande LGD-värden som anges i artikel 165.2.

4. I denna artikel ska värdet på M vara 1 år.

Instituten får godkänna obetalt kreditriskskydd som erhållits för en aktieposition.

5. De behöriga myndigheterna ska undanta ett institut från

att beräkna och erkänna riskvägda exponeringsbelopp för ut­

Artikel 156 spädningsrisken för en typ av exponering som förorsakas av

förvärvade företags- eller hushållsfordringar, om institutet kan Riskvägda exponeringsbelopp för övriga motpartslösa styrka för de behöriga myndigheterna att utspädningsrisken för

tillgångar det institutet är försumbar för denna typ av exponering.

De riskvägda exponeringsbeloppen för övriga motpartslösa till­ gångar ska beräknas enligt följande formel:

A v s n i t t 3

Riskvägt exponeringsbelopp ¼ 100 % · exponeringsbelopp, F ö r v ä n t a d e f ö r l u s t e r

Artikel 158

Behandling per exponeringsslag

med undantag av följande:

1. Beräkningen av förväntade förlustbelopp ska baseras på

samma ingångsvärden för PD och LGD och samma expone­

ringsvärden för varje exponering som de som används för be­ a) Kassabehållning och likvärdiga poster samt omyntat guld räkningen av riskvägda exponeringsbelopp enligt artikel 151.

som förvaras i egna valv eller på tilldelad plats ska åsättas riskvikt 0 % i den utsträckning som institutet har förpliktel­ ser i motsvarande form.

2. Förväntade förlustbelopp för värdepapperiserade expone­

ringar ska beräknas i enlighet med kapitel 5.

b) Exponeringen är ett restvärde av leasade tillgångar. I det fallet

ska det riskvägda exponeringsbeloppet beräknas enligt föl­

jande:

3. Förväntat förlustbelopp för exponeringar inom expone­

ringsklassen "övriga motpartslösa tillgångar" enligt arti­

kel 147.2 g ska vara noll.

· 100 % · Exponeringsvärde

t

4. Förväntade förlustbelopp för exponeringar i form av aktier

där t är det som är störst av 1 och det närmaste antalet hela eller andelar i fonder enligt artikel 152 ska beräknas i enlighet

år som återstår av hyrestiden. med de metoder som anges i den här artikeln.

Bilaga 1

L 176/102 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

5. Förväntade förluster (EL) och förlustbelopp för expone­ 9. Det förväntade förlustbeloppet ska vara noll för aktieexpo­ ringar mot företag, institut, nationella regeringar och central­ neringar där det riskvägda exponeringsbeloppet beräknas enligt banker samt hushållsexponeringar ska beräknas enligt följande metoden med interna modeller. formler:

Förväntade förluster ðELÞ ¼ PD ä LGD 10. Det förväntade förlustbeloppet för förvärvade fordringars

utspädningsrisk ska beräknas enligt följande formel:

Förväntat förlustbelopp = EL [multiplicerat med] exponerings­ Förväntade förluster ðELÞ ¼ PD · LGD värde.

Förväntat förlustbelopp¼ EL · exponeringsvärde

För fallerade exponeringar (PD = 100 %), om institut använder egna skattningar av LGD, ska EL vara EL BE , institutets bästa skattning av den förväntade förlusten av den fallerade expone­ ringen i enlighet med artikel 181.1 h. Artikel 159

Behandling av förväntade förlustbelopp

För exponeringar som behandlas i enlighet med artikel 153.3 Instituten ska dra av de förväntade förlustbelopp som beräknats ska EL vara 0 %. i enlighet med artikel 158.5, 158.6 och 158.10 från allmänna

och specifika kreditriskjusteringar och ytterligare värdejuste­

ringar i enlighet med artiklarna 34 och 110 och andra avdrag 6. EL-värden för exponeringar som utgör specialutlåning, där från kapitalbasen som avser dessa exponeringar. Underkurs­ instituten bestämmer riskvikter enligt metoderna i artikel 153.5, belopp på exponeringar i balansräkningen som förvärvats i sam­ ska fastställas enligt tabell 2. band med fallissemang i enlighet med artikel166.1 ska behand­

las på samma sätt som specifika kreditriskjusteringar. Specifika

kreditriskjusteringar av exponeringar som har fallerat får inte

Tabell 2 användas för att täcka förväntade förlustbelopp i samband

med andra exponeringar. Förväntade förlustbelopp för vär­

Kategori Kategori Kategori Kategori Kategori depapperiserade exponeringar samt allmänna och specifika kre­

Resterande löptid 1 2 3 4 5

ditriskjusteringar som avser dessa exponeringar ska inte tas med

i denna beräkning. Mindre än 2,5 år 0 % 0,4 % 2,8 % 8 % 50 %

Minst 2,5 år 0,4 % 0,8 % 2,8 % 8 % 50 %

A v s n i t t 4

7. Det förväntade förlustbeloppet för aktieexponeringar där P D , L G D o c h l ö p t i d det riskvägda exponeringsbeloppet beräknas enligt den förenk­

U n d e r a v s n i t t 1 lade riskviktmetoden ska beräknas enligt följande formel:

E x p o n e r i n g a r m o t f ö r e t a g , i n s t i t u t , n a t i o n e l l a

Förväntat förlustbelopp¼ EL · exponeringsvärde

r e g e r i n g a r o c h C e n t r a l b a n k e r

Följande EL-värden ska användas:

Artikel 160

Sannolikhet för fallissemang (PD)

Förväntad förlust (EL) = 0,8 % för icke noterade aktieexpone­ ringar i tillräckligt diversifierade portföljer. 1. PD-värdet för en exponering mot ett företag eller ett in­

stitut ska vara minst 0,03 %.

Förväntad förlust (EL) = 0,8 % för exponeringar i börsnoterade aktier.

2. För förvärvade företagsfordringar ska PD-värdet, om insti­

tutet inte kan göra PD-skattningar eller om institutets PD-skatt­ Förväntad förlust (EL) = 2,4 % för alla övriga aktieexponeringar. ningar inte uppfyller kraven i avsnitt 6, fastställas enligt följande

metoder:

8. Den förväntade förlusten och det förväntade förlustbelop­ pet för aktieexponeringar där det riskvägda exponeringsbeloppet

a) PD för icke efterställda fordringar på förvärvade företagsford­ beräknas enligt PD/LGD-metoden ska beräknas enligt följande

ringar ska motsvara institutets skattning av EL dividerat med formler:

LGD för dessa fordringar.

Förväntade förlusterðELÞ ¼ PD · LGD

b) PD för efterställda fordringar på förvärvade företagsford­

Förväntat förlustbelopp¼ EL · exponeringsvärde ringar ska motsvara institutets skattning av EL.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/103

c) Om ett institut har fått den behöriga myndighetens tillstånd Ett institut som har fått den behöriga myndighetens tillstånd att

att använda egna LGD-skattningar för företagsexponeringar i använda egna LGD-skattningar av utspädningsrisken för förvär­

enlighet med artikel 143 och det kan bryta ned sina EL- vade företagsfordringar i enlighet med artikel 143 får godta

skattningar för förvärvade företagsfordringar till PD- och obetalt kreditriskskydd genom att anpassa PD-värdena i enlighet

LGD-värden på ett sätt som bedöms som tillförlitligt av med artikel 161.3. den behöriga myndigheten, får institutet använda den PDskattning som detta tillvägagångssätt resulterar i.

Artikel 161

Förlust vid fallissemang (LGD)

3. PD för fallerade motparter ska vara 100 %.

1. Institut ska använda följande LGD-värden:

4. Instituten får ta hänsyn till obetalt kreditriskskydd i PD a) Icke efterställda exponeringar utan godtagbar säkerhet: 45 %; enligt bestämmelserna i kapitel 4. Vid utspädningsrisk godtas, utöver de utfärdare av kreditriskskydd som avses i artikel 201.1 g, även säljaren av de förvärvade fordringarna, om följande vill­ kor är uppfyllda: b) Efterställda exponeringar utan godtagbar säkerhet: 75 %;

c) Institut får ta hänsyn till betalt och obetalt kreditriskskydd a) Företaget har en kreditvärdering, tilldelat av ett kreditvär­ vid beräkningen av LGD i enlighet med kapitel 4.

deringsinstitut, som enligt de behöriga myndigheterna mot­

svarar steg 3 eller högre på kreditkvalitetsskalan enligt de

regler för riskvägning av exponeringar mot företag som

d) Säkerställda obligationer som är berättigade till behandlingen

anges i kapitel 2.

i artikel 129.4 eller 129.5 får ges ett LGD-värde på 11,25 %.

b) Företaget har inte tilldelats en kreditvärdering av ett erkänt e) Exponeringar i icke efterställda förvärvade företagsfordringar

externt ratinginstitut, i fråga om institut som beräknar risk­ i de fall där ett institut inte kan göra PD-skattningar eller för

vägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp enligt vilka institutets PD-skattningar inte uppfyller kraven i avsnitt

internmetoden, men är internt klassificerad med ett PD-värde 6: 45 %; som motsvarar den kreditklassificering av externa kreditvär­ deringsinstitut som de behöriga myndigheterna har beslutat att tilldela steg 3 eller högre på kreditkvalitetsskalan enligt de

f) Exponeringar i efterställda förvärvade företagsfordringar i de

regler för riskvägning av exponeringar mot företag som

fall där institutet inte kan göra PD-skattningar eller för vilka

anges i kapitel 2.

institutets PD-skattningar inte uppfyller kraven i avsnitt 6:

100 %;

5. Institut som använder egna LGD-skattningar får ta hänsyn till obetalt kreditriskskydd genom att anpassa PD-värden i en­ g) Utspädningsrisk för förvärvade företagsfordringar: 75 %. lighet med artikel 161.3.

2. Om ett institut har fått den behöriga myndighetens till­

stånd att använda egna LGD-skattningar för företagsexpone­ 6. För utspädningsrisk för förvärvade företagsfordringar ska

ringar i enlighet med artikel 143 och institutet kan bryta ned PD anges till samma värde som institutets EL-skattning för

sina EL-skattningar för förvärvade företagsfordringar till PD- och utspädningsrisk. Om ett institut har fått den behöriga myndig­

LGD-värden på ett sätt som bedöms som tillförlitligt av den hetens tillstånd att använda egna LGD-skattningar för företags­

behöriga myndigheten, får institutet för utspädningsrisk och exponeringar i enlighet med artikel 143 och institutet kan bryta

risk för fallissemang använda LGD-skattningen för förvärvade ned sina EL-skattningar av utspädningsrisken för förvärvade fö­

företagsfordringar. retagsfordringar till PD- och LGD-värden på ett sätt som be­ döms som tillförlitligt av den behöriga myndigheten, får insti­ tutet använda den PD-skattning som detta tillvägagångssätt re­ sulterar i. Instituten får ta hänsyn till obetalt kreditriskskydd i 3. Om ett institut har fått den behöriga myndighetens till­ PD enligt bestämmelserna i kapitel 4. Vid utspädningsrisk god­ stånd att använda egna LGD-skattningar för exponeringar mot tas, utöver de som tillhandahåller kreditriskskydd som anges i företag, institut, nationella regeringar och centralbanker i enlig­ artikel 201.1 g, även säljaren av de förvärvade fordringarna, het med artikel 143, får obetalt kreditriskskydd godtas genom under förutsättning att villkoren i punkt 4 är uppfyllda. anpassning av PD eller LGD, under förutsättning att kraven i

avsnitt 6 är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna har

gett sitt tillstånd till detta. Ett institut ska inte justera PD- eller

LGD-värdet på garanterade exponeringar på så sätt att den ju­ 7. Med avvikelse från artikel 201.1 g godtas de företagsenhe­ sterade riskvikten blir lägre än vad motsvarande riskvikt för en ter som uppfyller villkoren i punkt 4. jämförbar direkt exponering mot garantigivaren skulle vara.

Bilaga 1

L 176/104 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

4. När det gäller de företag som avses i artikel 153.3, ska b) För derivat som omfattas av ett ramavtal om nettning ska LGD-värdet för en jämförbar direkt exponering mot utfärdaren värdet på M anges till exponeringens vägda genomsnittliga av kreditriskskyddet motsvara LGD-värdet för antingen en osäk­ återstående löptid, där M dock ska vara minst 1 år. Det rad facilitet i förhållande till garantigivaren eller en osäkrad teoretiska beloppet för varje exponering ska användas för facilitet i förhållande till gäldenären, beroende på om tillgängliga att väga löptiden. uppgifter och garantins struktur tyder på att det belopp som kan återvinnas i händelse av att både garantigivaren och gälde­ nären fallerar under tiden för den säkrade transaktionen är c) För exponeringar vid transaktioner med derivatinstrument beroende av den finansiella situationen för garantigivaren eller

som tas upp i bilaga II med fullständiga eller nära fullstän­ gäldenären.

diga säkerheter och marginallånetransaktioner med fullstän­

diga eller nära fullständiga säkerheter som omfattas av ett

ramavtal om nettning ska värdet på M anges till transaktio­

Artikel 162

nens vägda genomsnittliga återstående löptid, där M dock

Löptid ska vara minst 10 dagar.

1. Institut som inte har fått tillstånd att använda egna LGDvärden och konverteringsfaktorer för exponeringar mot företag,

d) För repor eller värdepappers- eller råvarulån som omfattas av institut eller nationella regeringar och centralbanker ska ange en

ett ramavtal om nettning ska värdet på M anges till trans­ löptid (M) på 0,5 år för exponeringar till följd av repor eller värdepappers- eller råvarulån och en löptid (M) på 2,5 år för alla aktionens vägda genomsnittliga återstående löptid, där M andra exponeringar. dock ska vara minst 5 dagar. Det teoretiska beloppet för

varje transaktion ska användas för att väga löptiden.

Alternativt ska de behöriga myndigheterna inom ramen för det tillstånd som avses i artikel 143 besluta om institutet ska till­ e) Om ett institut har fått den behöriga myndighetens tillstånd lämpa en löptid (M) enligt punkt 2 för alla exponeringar. att använda egna PD-skattningar för förvärvade företagsford­

ringar i enlighet med artikel 143 ska M för belopp som

tagits i anspråk motsvara de förvärvade fordringarnas vägda 2. Institut som har fått den behöriga myndighetens tillstånd genomsnittliga löptid, där M dock ska vara minst 90 dagar. att använda egna LGD-värden och konverteringsfaktorer för Samma värde på M ska även användas för outnyttjade be­ exponeringar mot företag, institut eller nationella regeringar lopp inom ramen för ett bindande köpåtagande, förutsatt att och centralbanker i enlighet med artikel 143 ska beräkna M faciliteten innehåller effektiva sidovillkor, mekanismer som för varje sådan exponering enligt vad som anges i leden a–e i utlöser förtida amortering eller andra inslag som skyddar denna punkt med förbehåll för punkterna 3–5 i den här arti­ det köpande institutet från en betydande försämring av de keln. Värdet på M får inte vara högre än fem år, utom i de fall framtida fordringar som det måste förvärva under facilitetens som anges i artikel 384.1 när M, såsom där anges, ska använ­ löptid. Om sådant skydd saknas, ska M för outnyttjade be­ das. lopp beräknas som summan av den mest långfristiga poten­

tiella fordringen enligt köpavtalet och den återstående löp­

tiden för köpfaciliteten, där M dock ska vara minst 90 dagar. a) För ett instrument med ett fastställt betalningsflödesschema

ska M beräknas enligt följande formel:

f) För andra instrument än dem som nämns i denna punkt

eller om ett institut inte kan beräkna M enligt led a, ska

M sättas till den maximala återstående tid (i antal år) som

( (X )) gäldenären får ta i anspråk för att uppfylla kontraktsförplik­

t · CF t

telserna fullt ut, där M dock ska vara minst 1 år.

t

M ¼ max 1,min X ,5 CF t

t

g) Institut som använder den metod baserad på interna model­

ler som redovisas i avsnitt 6 i kapitel 6 för beräkningen av

exponeringsvärden ska för de exponeringar på vilka de till­

där CFt betecknar kassaflöden (kapitalbelopp, räntebetal­ lämpar metoden, om löptiden för det mest långfristiga kont­

ningar och avgifter) som enligt kontraktet ska betalas av raktet i nettningsmängden är längre än ett år, beräkna M

gäldenären under perioden t. enligt följande formel:

8 X X 9

< Effective EE t k · Δt k · df t k · s t k þ EE t k · Δt k · df t k · ð1 – s t kÞ =

k k

M ¼ min X ,5

Effective EE t k · Δt k · df t k · s t k

: ;

k

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/105

där För kvalificerade kortfristiga exponeringar som inte är en del av

institutens löpande finansiering av gäldenären, ska M vara minst

en dag. Kvalificerade kortfristiga exponeringar omfattar följande: S t k = en dummyvariabel vars värde under den

framtida perioden t k är lika med 0 om

t k > 1år och lika med 1 om t k ≤ 1,

a) Exponeringar mot institut till följd av avräkning av skulder i

utländsk valuta. EE t k = förväntad exponering under den framtida pe­

rioden t k ,

b) Självavvecklande finansiella transaktioner vid kortfristig han­

del, med anknytning till utbyte av varor eller tjänster och EffectiveEE t k = effektiv förväntad exponering under den med upp till ett års återstående löptid i enlighet med arti­

framtida perioden t k , kel 4.1 led 80.

df t k = den riskfria diskonteringsfaktorn för den

framtida tidsperioden t k , och c) Exponeringar till följd av avveckling av köp och försäljning

av värdepapper inom ramen för ordinarie leveransperiod

eller två bankdagar. Δt k ¼ t k – t k–1 ;

d) Exponeringar till följd av kontantbetalning via elektronisk h) Ett institut som använder en intern modell för att beräkna en

överföring och betalningar via elektroniska betalningstrans­ ensidig kreditvärdighetsjustering får, om de behöriga myn­

aktioner och förbetalda kostnader, inklusive övertrasseringar digheterna godkänner detta, som M använda den effektiva

på grund av misslyckade transaktioner som inte överskrider kreditdurationen enligt skattningen med den egna modellen.

ett litet antal överenskomna bankdagar.

Om inte annat följer av punkt 2, ska formeln i led a till­ lämpas för nettningsmängder där samtliga kontrakt har en 4. Vad gäller exponeringar mot företag som har sitt säte ursprunglig löptid som understiger ett år. inom unionen och som har en konsoliderad omsättning och

konsoliderade tillgångar som uppgår till mindre än

500 000 000 EUR kan institut välja att konsekvent fastställa i) Ett institut som beräknar exponeringsvärdena med hjälp av M i enlighet med punkt 1 i stället för att tillämpa punkt 2. den metod baserad på interna modeller som redovisas i Instituten får ersätta beloppet 500 000 000 EUR för de totala avsnitt 6 i kapitel 6 och som har tillstånd att använda en tillgångarna med 1 000 000 000 EUR för företag som i första intern modell för den specifika risk som finns i innehav av hand äger och hyr ut i icke-kommersiella bostadsfastigheter. omsatta skuldinstrument i enlighet med del 3 avdelning IV kapitel 5, ska ange M som 1 i den formel som anges i artikel 153.1, under förutsättning att institutet kan visa de behöriga myndigheterna att effekterna av riskklassmigration 5. Löptidsobalanser ska behandlas i enlighet med kapitel 4. innefattas i dess interna modell för beräkning av specifik risk i innehav av omsatta skuldinstrument enligt artikel 383.

U n d e r a v s n i t t 2

j) Vid tillämpning av artikel 153.3 ska M vara lika med kredit­ H u s h å l l s e x p o n e r i n g a r riskskyddets effektiva löptid, dock minst 1 år.

Artikel 163

Sannolikhet för fallissemang (PD)

3. Om dokumentationen ställer krav på omprövning av mar­ ginalsäkerhet och förnyad värdering varje dag och den innehål­ 1. En exponerings PD-värde ska vara minst 0,03 %. ler bestämmelser som tillåter snabb avveckling eller avräkning av säkerheter i händelse av fallissemang eller oförmåga att för­ nya marginalsäkerhet, ska M vara minst 1 dag för

2. PD-värdet för gäldenärer som har fallerat och – om en

exponeringsansats används – för exponeringar där fallissemang

föreligger ska vara 100 %. a) derivatinstrument som tas upp i bilaga II med fullständiga eller nära fullständiga säkerheter,

3. När det gäller utspädningsrisk för förvärvade fordringar, b) marginallånetransaktioner med fullständiga eller nära full­ ska PD-värdet anges till samma värde som skattningen av EL för ständiga säkerheter, och utspädningsrisk. Om ett institut kan bryta ned sina EL-skatt­

ningar för utspädningsrisk för förvärvade fordringar till PD-

och LGD-värden på ett sätt som de behöriga myndigheterna c) transaktioner med repor eller värdepappers- eller råvarulån. bedömer som tillförlitligt får PD-skattningen användas.

Bilaga 1

L 176/106 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

4. Obetalt kreditriskskydd får beaktas genom justering av 4 i den här artikeln är lämpliga för exponeringar mot säkerhet i PD-värden, om inte annat följer av artikel 164.2. Utöver de bostadsfastigheter eller kommersiella fastigheter belägna inom som tillhandahåller kreditriskskydd enligt artikel 201.1 g godtas deras territorium. De behöriga myndigheterna får i lämpliga vid utspädningsrisk även säljaren av de förvärvade fordringarna, fall på grundval av bedömningar av den finansiella stabiliteten om villkoren i artikel 160.4 är uppfyllda. fastställa högre minimivärden för det genomsnittliga expone­

ringsvägda LGD-värdet för exponeringar som är säkrade genom

fastigheter belägna inom deras territorium.

Artikel 164

De behöriga myndigheterna ska underrätta EBA om alla änd­

Förlust vid fallissemang (LGD) ringar av LGD-minimivärdena som de gör i enlighet med det 1. Instituten ska ta fram egna skattningar av LGD-värden första stycket och EBA ska offentliggöra dessa LGD-värden. med iakttagande av kraven i avsnitt 6 och under förutsättning att det beviljas av de behöriga myndigheterna i enlighet med artikel 143. För utspädningsrisk för förvärvade fordringar ska ett 6. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn LGD-värde på 75 % användas. Om ett institut kan bryta ned för att specificera de villkor som de behöriga myndigheterna ska sina skattningar av EL för utspädningsrisk för förvärvade ford­ beakta vid fastställandet av högre LGD-minimivärden. ringar till PD- och LGD-värden på ett tillförlitligt sätt, får insti­ tutet använda sin egen LGD-skattning.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014.

2. Obetalt kreditriskskydd får erkännas som godtagbart för en enskild exponering eller grupp av exponeringar genom ju­ Kommissionen ska delegeras befogenhet att anta de tekniska stering av PD- och LGD-skattningarna, under förutsättning att standarder för tillsyn som avses i artiklarna 10–14 i förordning kraven i artikel 183.1–183.3 är uppfyllda och de behöriga (EU) nr 1093/2010. myndigheterna har gett sitt tillstånd. Ett institut ska inte justera PD- eller LGD-värdet på garanterade exponeringar på så sätt att den justerade riskvikten blir lägre än vad motsvarande riskvikt

7. Instituten i en medlemsstat ska tillämpa de högre LGDför en jämförbar direkt exponering mot garantigivaren skulle

minimivärden som har fastställts av behöriga myndigheter i en vara.

annan medlemsstat avseende exponeringar som är säkrade ge­

nom fastigheter belägna i denna medlemsstat.

3. Vid tillämpning av artikel 154.2 ska LGD-värdet för en U n d e r a v s n i t t 3 jämförbar direkt exponering mot den utfärdare av kreditrisk­ skyddet som avses i artikel 153.3 vara LGD-värdet för antingen A k t i e e x p o n e r i n g a r e n l i g t P D / L G D - M e t o d e n en osäkrad facilitet i förhållande till garantigivaren eller en osäk­

Artikel 165

rad facilitet i förhållande till gäldenären, beroende på om till­ gängliga uppgifter och garantins struktur tyder på att det belopp Aktieexponeringar enligt PD/LGD-metoden som kan återvinnas, i händelse av att både garantigivaren och gäldenären fallerar under tiden för den säkrade transaktionen, är 1. PD-värdena ska fastställas enligt metoderna för företags­ beroende av den finansiella situationen för garantigivaren eller exponeringar. gäldenären.

Följande minimivärden för PD ska tillämpas:

4. Det genomsnittliga exponeringsvägda LGD-värdet för alla hushållsexponeringar mot säkerhet i bostadsfastigheter utan a) 0,09 % för exponeringar i börsnoterade aktier, om place­ statliga garantier får inte understiga 10 %. ringen är en del av en långfristig kundrelation.

b) 0,09 % för exponeringar i ej börsnoterade aktier, om avkast­ Det genomsnittliga exponeringsvägda LGD-värdet för alla hus­ ningen på placeringen är baserad på regelbundna och åter­ hållsexponeringar mot säkerhet i kommersiella fastigheter utan kommande kassaflöden som inte härrör från realisationsvins­ statliga garantier får inte understiga 15 %. ter.

c) 0,40 % för exponeringar i börsnoterade aktier, inbegripet 5. På grundval av de uppgifter som samlas in i enlighet med övriga korta positioner enligt artikel 155.2. artikel 101 och med beaktande av den framtida utvecklingen på fastighetsmarknaden och andra relevanta indikatorer, ska de behöriga myndigheterna regelbundet, dock minst en gång per d) 1,25 % för alla övriga aktieexponeringar, inbegripet övriga år, göra en bedömning av huruvida LGD-minimivärdena i punkt korta positioner enligt artikel 155.2.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/107

2. Exponeringar i icke noterade aktier i tillräckligt diversifie­ 6. Exponeringsbeloppet för beräkning av riskvägda expone­ rade portföljer får ges ett LGD-värde på 65 %. Alla övriga så­ ringsbelopp för förvärvade fordringar ska motsvara det värde dana exponeringar ska ges ett LGD-värde på 90 %. som fastställs i enlighet med punkt 1 minus kapitalbaskrav

för utspädningsrisk före kreditriskreducerande åtgärder.

3. Alla exponeringar ska ges ett M-värde på fem år.

7. Om en exponering har formen av värdepapper eller råva­

ror som sålts, ställts som säkerhet eller lånats ut inom ramen

A v s n i t t 5 för repor eller värdepappers- eller råvarulån, transaktioner med

E x p o n e r i n g s b e l o p p långfristig avveckling och marginallån, ska exponeringsbeloppet

motsvara värdepapperens eller råvarornas värde enligt artikel 24.

Artikel 166 Om den fullständiga metod för finansiella säkerheter som anges

i artikel 223 används, ska exponeringsbeloppet ökas med den Exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar volatilitetsjustering som är tillämplig för dessa värdepapper eller

och centralbanker samt hushållsexponeringar

råvaror enligt den artikeln. Exponeringsbeloppet för repor, vär­ 1. Om inget annat anges, ska exponeringsbeloppet för expo­ depappers- eller råvarulån, transaktioner med långfristig avveck­ neringar i balansräkningen vara det redovisade värdet mätt utan ling och marginallån kan fastställas i enlighet med antingen hänsyn till eventuella kreditriskjusteringar. kapitel 6 eller artikel 220.2.

Denna regel gäller även för tillgångar som köpts till ett pris som skiljer sig från skuldbeloppet. 8. Exponeringsvärdet för följande poster ska beräknas som

det belopp som inte utnyttjats av åtagandet multiplicerat med

en konverteringsfaktor. Instituten ska använda följande konver­

teringsfaktorer i enlighet med artikel 151.8 för exponeringar För köpta tillgångar betecknas skillnaden mellan skuldbelopp mot företag, institut, nationella regeringar och centralbanker: och det redovisade värdet som efter särskilda kreditriskjuste­ ringar registrerades i institutens balansräkningar vid köp av till­ gången som underkurs om skuldbeloppet är större och som överkurs om det är mindre.

a) För låneramar som när som helst är villkorslöst återkalleliga

av institutet utan förhandsanmälan eller som automatiskt

kan annulleras om låntagarens kreditvärdighet försämras 2. Om instituten använder ramavtal om nettning i fråga om

ska en konverteringsfaktor på 0 % tillämpas. För att kunna repor eller värdepappers- eller råvarulån ska exponeringsbelop­

tillämpa en konverteringsfaktor på 0 % ska instituten aktivt pet beräknas enligt kapitlen 4 eller 6.

övervaka gäldenärens finansiella ställning och de interna

kontrollsystemen ska göra det möjligt att omedelbart upp­

täcka en försämring av gäldenärens kreditkvalitet. Outnytt­

jade låneramar kan betraktas som villkorslöst återkalleliga, 3. För beräkning av exponeringsbeloppetvid nettning i ba­ om villkoren tillåter institutet att annullera dem i den ut­ lansräkningen av lån och insättningar ska instituten använda sträckning som lagstiftningen om konsumentskydd och an­ de metoder som anges i kapitel 4. knutna områden medger.

4. Vid leasingavtal ska exponeringsbeloppet motsvara nuvär­ det av minimileasingbetalningarna. Med "minimileasingbetal­ ningar avses de betalningar under leasingtiden som leasingtaga­ b) För kortfristiga remburser där levererade varor utgör säkerhet

" ren förpliktas eller kan förpliktas att göra samt alla förmånliga ska en konverteringsfaktor på 20 % tillämpas för både det köpoptioner (som skäligen kan antas komma att utnyttjas). Om öppnande och bekräftande institutet. en annan part än leasingtagaren kan förpliktas att betala rest­ värdet för ett leasingobjekt och denna betalningsskyldighet upp­ fyller kraven i artikel 201 för godtagbart tillhandahållande av kreditriskskydd samt kraven för godkännande av andra slag av garantier i artikel 213, kan betalningsskyldigheten betraktas som c) För outnyttjade köpåtaganden för rullande förvärvade ford­ ett obetalt kreditriskskydd i enlighet med kapitel 4. ringar, vilka kan återkallas villkorslöst eller annulleras när

som helst av institutet utan förhandsanmälan, ska en kon­

verteringsfaktor på 0 % tillämpas. För att kunna tillämpa en

konverteringsfaktor på 0 % ska instituten aktivt övervaka 5. När det gäller kontrakt i bilaga II, ska exponeringsbeloppet gäldenärens finansiella ställning och de interna kontrollsyste­ fastställas genom de metoder som anges i kapitel 6 och inte ta men ska göra det möjligt att omedelbart upptäcka en för­ hänsyn till någon kreditriskjustering. sämring av gäldenärens kreditkvalitet.

Bilaga 1

L 176/108 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

d) För övriga låneramar, note issuance facilities (NIF) och revol­ A v s n i t t 6

ving underwriting facilities (RUF) ska en konverteringsfaktor

på 75 % tillämpas. K r a v p å i n t e r n m e t o d e n

U n d e r a v s n i t t 1

R i s k k l a s s i f i c e r i n g s s y s t e m

e) Institut som uppfyller kraven för användning av egna skatt­

Artikel 169

ningar av konverteringsfaktorer enligt avsnitt 6 får använda sina egna skattningar av konverteringsfaktorer för olika pro­ Allmänna principer dukttyper enligt leden a–d, under förutsättning att de behö­

riga myndigheterna tillåter det. 1. Om ett institut använder flera riskklassificeringssystem,

ska motiven för valet av system för en viss gäldenär eller en

viss transaktion dokumenteras och tillämpas på ett sådant sätt

att det avspeglar risknivån på ett tillfredsställande sätt. 9. Om ett åtagande avser en förpliktelse att ingå ett annat åtagande ska den lägre av de två konverteringsfaktorerna för de enskilda åtagandena användas.

2. Kriterier och metoder för riskklassificering ska periodiskt

ses över för att fastställa om de fortfarande är lämpliga med

hänsyn till den aktuella portföljen och de yttre förutsättning­

arna. 10. För alla övriga poster utanför balansräkningen utom de som nämns i punkterna 1–8, ska exponeringsbeloppet vara lika med följande procentandelar av postens värde:

3. Om ett institut använder direkta skattningar av riskpara­

metrar för enskilda gäldenärer eller exponeringar får dessa be­

traktas som estimat hänförliga till en tillämpning av en kon­ a) 100 % om det är en högriskpost. tinuerlig riskklasskala.

b) 50 % om det är en medelriskpost. Artikel 170

Riskklassificeringssystems struktur

1. Strukturen i riskklassificeringssystem för exponeringar mot c) 20 % om det är en medel-/lågriskpost. företag, institut och nationella regeringar samt centralbanker ska

uppfylla följande krav:

d) 0 % om det är en lågriskpost.

a) Ett riskklassificeringssystem ska beakta gäldenärens och

transaktionens särskilda riskegenskaper.

Vid tillämpning av denna punkt ska poster utanför balansräk­ ningen indelas i riskkategorier enligt bilaga I.

b) Ett riskklassificeringssystem ska ha en riskklasskala för gäl­

denärer som uteslutande är uttryck för en kvantifiering av

risken för gäldenärens fallissemang. Riskklasskalan för gälde­

Artikel 167 närer ska ha minst sju klasser för ej fallerande gäldenärer och

en klass för fallerande gäldenärer.

Aktieexponeringar

1. Exponeringsbeloppet för aktieexponeringar ska vara det redovisade värdet efter särskilda kreditriskjusteringar. c) Ett institut ska dokumentera sambandet mellan riskklasserna

i form av den nivå för fallissemangsrisken som varje klass

innebär och de kriterier som används för att särskilja den

nivån för fallissemangsrisken. 2. Exponeringsbeloppet för aktieexponeringar utanför balans­ räkningen ska vara det nominella värdet efter nedsättning av det nominella värdet genom kreditriskjusteringar specifika för denna exponering. d) Institut vilkas portföljer är inriktade på ett särskilt marknads­

segment och ett visst intervall vad gäller risk för fallissemang

ska ha tillräckligt många riskklasser inom detta intervall för

att undvika en alltför stor koncentration av gäldenärer inom

Artikel 168 en viss klass. Betydande koncentrationer inom en enskild

klass ska motiveras genom övertygande empiriska belägg

Övriga motpartslösa tillgångar

för att riskklassen täcker ett tillräckligt smalt PD-spann och Exponeringsbeloppet för övriga motpartslösa tillgångar ska vara att alla gäldenärers fallissemangsrisk inom denna klass ligger det redovisade värdet efter särskild kreditriskjustering. inom detta spann.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/109

e) För att de behöriga myndigheterna ska tillåta användning av c) Misskötsel, såvida inte ett institut kan styrka för den behö­

egna skattningar av LGD för beräkning av kapitalbaskrav ska riga myndigheten att misskötsel inte är en väsentlig riskdri­ ett riskklassificeringssystem omfatta en särskild klassificering vare för exponeringen. av exponeringarna som enbart tar fasta på LGD-relaterade transaktionssärdrag. Definitionen av varje riskklass ska inne­ fatta både en beskrivning av hur exponeringar hänförs till

Artikel 171

klassen i fråga och en beskrivning av de kriterier som an­ vänds för att fastställa klassernas olika risknivåer. Åsättande av riskklasser

1. Ett institut ska ha särskilda definitioner, processer och

kriterier för att hänföra exponeringar till riskklasser inom ett f) Betydande koncentrationer inom en enskild riskklass ska riskklassificeringssystem som uppfyller följande krav:

motiveras genom övertygande empiriska bevis om att klas­

sen täcker ett tillräckligt smalt LGD-spann och att risken i

fråga om alla exponeringar inom denna klass ligger inom

a) Definitionerna och kriterierna för riskklasser ska vara till­

detta spann.

räckligt detaljerade för att de som ansvarar för klassifice­

ringar konsekvent ska kunna åsätta gäldenärer eller expone­

ringar som representerar liknande risk samma riskklass. Kon­ 2. Institut som använder metoderna i artikel 153.5 för att sekvens ska uppnås mellan verksamhetsgrenar, avdelningar fastställa riskvikt för exponeringar som utgör specialutlåning är och geografiska lokaliseringar. undantagna från kravet på att ha en riskklasskala för gäldenärer som uteslutande är uttryck för en kvantifiering av risken för gäldenärens fallissemang avseende dessa exponeringar. Dessa

b) Dokumentationen om riskklassificeringsprocessen ska göra institut ska för sådana exponeringar ha minst fyra klasser för ej fallerande gäldenärer och minst en klass för fallerande gälde­ det möjligt för tredje man att förstå varför exponeringar

har hänförts till vissa riskklasser, reproducera tilldelningen närer.

av riskklass och utvärdera riktigheten av en tilldelning till

en riskklass.

3. Strukturen i riskklassificeringssystemen för hushållsexpo­ neringar ska uppfylla följande krav:

c) Kriterierna ska även överensstämma med institutets interna

utlåningsnormer och dess policy för behandling av problem­

tyngda gäldenärer och exponeringar. a) Riskklassificeringssystem ska avspegla både gäldenärs- och

transaktionsrisk, och de ska beakta alla relevanta gäldenärs-

och transaktionsspecifika egenskaper.

2. Ett institut ska beakta all relevant information när de

hänför gäldenärer och exponeringar till riskklasser. Informatio­

nen ska vara aktuell och göra det möjligt för institutet att för­ b) Riskdifferentieringen mellan riskklasserna ska säkerställa att utse exponeringens framtida utveckling. Ju mindre information

antalet exponeringar i en viss riskklass räcker för att göra en ett institut har, desto försiktigare ska det vara vid åsättande av

ändamålsenlig kvantifiering och validering av förlustens riskklasser för exponeringar mot gäldenärer och faciliteter. Om

egenskaper inom respektive klass. Exponeringarnas och gäl­ ett institut använder en extern rating som primär faktor för att

denärernas fördelning över riskklasserna ska vara sådan att fastställa en intern riskklassificering, ska institutet säkerställa att

alltför stora koncentrationer undviks. det också beaktar övrig relevant information.

c) Processen att hänföra exponeringar till riskklasser ska skapa Artikel 172

en lämplig riskdifferentiering, gruppera tillräckligt homogena exponeringar och tillåta en exakt och konsekvent uppskatt­ Klassificering av exponeringar

ning av förlustens egenskaper inom respektive klass. För 1. När det gäller exponeringar för företag, institut, nationella

förvärvade fordringar ska grupperingen avspegla säljarens regeringar och centralbanker samt för aktieexponeringar i de fall

kravnivå för att ta på sig risk och sammansättningen av ett institut tillämpar PD/LGD-metoden i artikel 155.3, ska klas­ dennes kundkrets.

sificeringen av exponeringar ske enligt följande krav:

4. Instituten ska beakta följande riskfaktorer när de hänför

a) Alla gäldenärer ska hänföras till en riskklass inom ramen för exponeringar till riskklasser: processen för godkännande av krediter.

a) Motparternas riskegenskaper. b) Vad gäller de exponeringar för vilka ett institut av den be­

höriga myndigheten har erhållit tillåtelse att använda egna

skattningar av LGD-värden och konverteringsfaktorer i enlig­ b) Transaktionernas riskegenskaper, även beträffande slag av het med artikel 143 ska alla exponeringar även åsättas en

produkt eller säkerhet eller av båda. Instituten ska särskilt produktriskklass inom ramen för processen för godkännande

beakta fall där samma säkerhet ställs för flera exponeringar. av krediter.

Bilaga 1

L 176/110 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

c) Institut som använder metoderna i artikel 153.5 för att fast­ b) Instituten ska se över riskklassificeringarna minst en gång

ställa riskvikt för exponeringar som utgör specialutlåning ska per år och anpassa klassificeringen, om resultatet av över­ hänföra dessa exponeringar till riskklasser enligt arti­ synen inte motiverar den gällande klassificeringen. Högrisk­ kel 170.2. gäldenärer och problemexponeringar ska ses över oftare. In­

stituten ska göra en ny riskklassificering, om väsentlig infor­

mation om gäldenären eller exponeringen blir tillgänglig.

d) Alla enskilda juridiska personer mot vilka institutet är expo­

nerat ska bedömas individuellt. Ett institut ska ha en lämplig policy för behandling av enskilda gäldenärer och grupper av kunder med inbördes anknytning. c) Instituten ska ha en effektiv process för att skaffa och upp­

datera relevant information om riskprofiler för gäldenärer

som påverkar PD-värden och om riskprofiler för transaktio­

ner som påverkar LGD-värden eller konverteringsfaktorer. e) Alla exponeringar mot samma gäldenär ska hänföras till

samma riskklass, oavsett om det finns skillnader mellan de

särskilda transaktionernas natur. I de fall förekomsten av

flera olika exponeringar får leda till att samma gäldenär hän­

förs till flera klasser ska dock följande beaktas: 2. När det gäller hushållsexponeringar ska ett institut minst

en gång per år se över gäldenärs- och produktriskklassificeringar

och anpassa klassificeringen, om resultatet av översynen inte

motiverar fortsatt användning av den gällande klassificeringen,

i) Transfereringsrisk, som är avhängig av om exponeringen

eller se över förlustegenskaper och grad av misskötsel när det

avser belopp i inhemsk eller främmande valuta.

gäller alla identifierade riskklasser, beroende på vad som är till­

lämpligt. Ett institut ska även minst en gång per år se över

tillståndet för ett representativt urval av enskilda exponeringar

ii) Garantier som ställs för en exponering får beaktas genom inom varje riskklass för att säkerställa att de fortfarande ligger i

anpassning av tilldelningen av riskklass. rätt riskklass och anpassa klassificeringen, om resultatet av över­

synen inte motiverar fortsatt användning den gällande klassifi­

ceringen.

iii) Lagstiftning om konsumentskydd, banksekretess eller an­

nan lagstiftning förbjuder utbyte av uppgifter om kun­

derna.

3. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

för de behöriga myndigheternas metoder för att utvärdera in­

tegriteten i riskklassificeringen och riskbedömningens regelmäs­ 2. För hushållsexponeringar ska alla exponeringar hänföras sighet och oberoende. till en riskklass inom ramen för processen för godkännande av krediter.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för 3. Instituten ska skriftligt redovisa de situationer då medarbe­ tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014. tare efter eget omdöme får göra avvikelser från in- eller utdata i klassificeringsprocessen och ange vilka medarbetare som ansva­ rar för att sådana avvikelser godkänns. Instituten ska dokumen­ tera sådana avvikelser och ange vilka som ansvarar för dem. Instituten ska också analysera utvecklingen av de exponeringar Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska som hänförs till en annan riskklass till följd av sådana avvikel­ standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med ser. Analysen ska även innehålla en bedömning, person för artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010. person, av utvecklingen av exponeringar vilkas riskklass har ändrats av en viss individ.

Artikel 174 Artikel 173

Användning av modeller Integritet i riskklassificeringen

Om ett institut använder statistiska modeller och andra meka­ 1. För exponeringar mot företag, institut, nationella rege­ niska metoder för att hänföra exponeringar till gäldenärs- och ringar och centralbanker samt för aktieexponeringar i de fall riskklasser ska följande villkor uppfyllas: ett institut tillämpar PD/LGD-metoden i artikel 155.3 ska risk­ klassificeringen uppfylla följande integritetskrav:

a) Modellen ska ha god prognosförmåga och kapitalkraven får a) Riskklassificeringar och återkommande översyner av dem ska inte förvrängas genom modellen. De ingående variablerna

utföras eller godkännas av en oberoende part som inte har ska utgöra en rimlig och ändamålsenlig grund för progno­ någon direkt vinning av besluten att lämna krediten. serna. Modellen får inte ha några väsentliga systematiska fel.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/111

b) Institutet ska ha inrättat en process för prövning av data som a) tillhandahålla en detaljerad beskrivning av teori, antaganden

matas in i modellen innefattande en bedömning av uppgif­ samt matematisk och empirisk grund för fördelningen av

ternas riktighet, fullständighet och lämplighet. estimat till riskklasser, enskilda gäldenärer eller exponeringar

och de datakällor som har använts för estimat av modellen,

c) De data som ligger till grund för utveckling av modellen ska b) fastställa en strikt statistisk process för validering av model­

vara representativa för populationen av institutets faktiska len, vilken inkluderar utfallstest utanför den datamängd och

gäldenärer eller exponeringar. den period som har använts vid kalibreringen,

c) ange alla omständigheter under vilka modellen inte fungerar

ändamålsenligt. d) Institutet ska regelbundet validera modellen och därvid även

övervaka hur modellen fungerar och hur stabil den är, se över modellspecifikationen och testa hur väl modellens re­ 5. Ett institut ska nöjaktigt kunna visa den behöriga myndig­

sultat överensstämmer med de faktiska utfallen. heten att kraven i denna artikel uppfylls, om ett institut har

köpt ett riskklassificeringssystem eller en modell som används

inom ett riskklassificeringssystem från tredje part och säljaren

vägrar institutet tillgång eller begränsar institutets tillgång till e) Institutet ska komplettera den statistiska modellen med be­ information om metoden i riskklassificeringssystemet eller mo­

dömningar och övervakning från egna medarbetare för att se dellen eller bakomliggande data som har använts för utarbetan­

över modellbaserade riskklassificeringar och för att säker­ det av denna metod eller modell, på grundval av att sådan

ställa att modellerna används på lämpligt sätt. Översynspro­ information utgör företagshemligheter. cesserna ska syfta till att hitta och begränsa fel som hänger samman med svagheter i modellen. Personlig bedömning ska beakta all relevant information som inte beaktas i modellen. Artikel 176 Institutet ska dokumentera hur personlig bedömning och modellresultat ska kombineras. Bevarande av data

1. Instituten ska samla in och lagra data om sina interna

riskklassificeringar enligt vad som krävs i del åtta.

Artikel 175

2. För exponeringar mot företag, institut, nationella rege­

Dokumentation av riskklassificeringssystem ringar och centralbanker och för aktieexponeringar när ett in­ 1. Instituten ska dokumentera riskklassificeringssystemens ut­ stitut använder PD/LGD-metoden enligt artikel 155.3 ska insti­ formning och operativa detaljer. Dokumentationen ska styrka tuten samla in och lagra data om följande: riskklassificeringssystemens överensstämmelse med kraven i detta avsnitt och ta upp områden som portföljdifferentiering, riskklassificeringskriterier, ansvar avseende de parter som risk­ a) Gäldenärernas och de godtagna garantigivarnas fullständiga

riskklassificeringshistorik. klassificerar gäldenärer och exponeringar, frekvensen av över­ syner av riskklassificeringar och ledningens övervakning av risk­ klassificeringsprocessen. b) Datum när riskklassificeringen gjordes.

c) Viktiga data och metoder som har använts för att härleda 2. Institutet ska dokumentera motiven till och den analys riskklassificeringen. som ligger till grund för dess val av riskklassificeringskriterier. Ett institut ska dokumentera alla betydande förändringar av riskklassificeringsprocessen och dokumentationen ska möjlig­ d) Namnet på den ansvariga för riskklassificeringen. göra identifiering av de förändringar av riskklassificeringsproces­ sen som har gjorts sedan de behöriga myndigheternas senaste översyn. Riskklassificeringens struktur, inklusive riskklassifice­ e) Data om fallerade gäldenärer och exponeringars identitet. ringsprocessen och den interna kontrollstrukturen, ska också dokumenteras.

f) Datum för och omständigheterna kring dessa fallissemang.

g) Data om PD-värden och den faktiska inträffade andelen fal­ 3. Instituten ska dokumentera de särskilda definitioner av lissemang inom olika riskklasser och data om migration fallissemang och förlust som används internt och säkerställa mellan riskklasser. att de överensstämmer med definitionerna i denna förordning.

3. Institut som inte använder egna estimat av LGD-värden

och konverteringsfaktorer ska samla in och bevara data om 4. Om institutet använder statistiska modeller vid riskklas­ jämförelser av faktiska LGD-värden med de värden som anges sificeringsprocessen, ska institutet dokumentera dessa metoder. i artikel 161.1 och av faktiska konverteringsfaktorer med de Detta material ska värden som anges i artikel 166.8.

Bilaga 1

L 176/112 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

4. Institut som använder egna estimat av LGD-värden och 2. Ett institut ska regelbundet utföra kreditriskstresstest för konverteringsfaktorer ska samla in och bevara följande: att bedöma effekten av vissa bestämda förhållanden på det to­

tala kapitalkravet för kreditrisk. Institutet får välja vilket test

som ska användas, förutsatt att det godkänns av tillsynsmyn­ a) Fullständig datahistorik avseende produktriskklassificering av digheten. Testet ska vara meningsfullt och beakta effekterna av

exponeringar samt estimat av LGD-värden och konverte­ allvarliga, men rimliga, recessionsscenarier. Ett institut ska inom

ringsfaktorer som hänger samman med varje riskklasskala. ramen för stresstestscenarierna bedöma migration mellan risk­

klasser i sin riskklassificering. Portföljer som utsätts för stresstest

ska innehålla den övervägande majoriteten av ett instituts totala b) De datum då riskklassificeringarna gjordes och estimaten

exponering.

utfördes.

c) Viktiga data och metod för beräkningen av exponeringarnas

3. Institut som tillämpar den behandling som anges i arti­

riskklassificering och estimat av LGD-värden och konverte­

kel 153.3 ska som en del av sitt stresstestprogram undersöka

ringsfaktorer.

effekterna av en försämring av kreditkvaliteten hos utfärdarna

av kreditriskskydd, särskilt effekten om dessa inte längre upp­ d) Namn på de personer som riskklassificerade exponeringarna fyller godtagbarhetskriterierna.

och utförde estimaten av LGD-värden och konverteringsfak­ torer.

U n d e r a v s n i t t 2

e) Data om estimerade och faktiska LGD-värden och konverte­ R i s k k v a n t i f i e r i n g

ringsfaktorer för varje fallerad exponering.

Artikel 178

f) Data om exponeringens LGD-värde före och efter hänsyn­ En gäldenärs fallissemang

stagande till en garanti eller ett kreditderivat för de institut

1. Fallissemang med avseende på en viss gäldenär ska anses

som beaktar garantiers och kreditderivats kreditriskreduce­

föreligga när någon eller båda av följande situationer har upp­

rande effekter vid beräkning av LGD-värden.

stått:

g) Data om förlustkomponenter för varje fallerad exponering.

a) Institutet anser att det är osannolikt att gäldenären kommer 5. För hushållsexponeringar ska instituten samla in och lagra att betala sina kreditförpliktelser helt och hållet till institutet, data om följande: moderföretaget eller något av dess dotterföretag, utan att

institutet tillgriper åtgärder som att realisera säkerheter.

a) Data som användes under processen för att hänföra expone­

ringar till riskklasser.

b) Någon av gäldenärens väsentliga kreditförpliktelser gentemot

institutet, moderföretaget eller något av dess dotterföretag är b) Data om estimerade PD- och LGD-värden och om konver­ förfallen till betalning sedan mer än 90 dagar. De behöriga

teringsfaktorer i samband med exponeringars riskklasser. myndigheterna får ersätta de 90 dagarna med 180 dagar för

exponeringar som är säkrade genom bostadsfastigheter eller

små och medelstora företags kommersiella fastigheter i klas­ c) Data om fallerade gäldenärer och exponeringars identitet. sen hushållsexponeringar och exponeringar mot offentliga

organ. De 180 dagarna gäller inte vid tillämpning av arti­

kel 127. d) I fråga om fallerade exponeringar: data om de riskklasser

som exponeringen var hänförd till under året före fallis­

semanget och om faktiska utfall avseende LGD-värden och

konverteringsfaktorer. Vid hushållsexponeringar får instituten tillämpa den definition

av fallissemang som anges i första stycket leden a och b med

avseende på en enskild kreditfacilitet snarare än i förhållande till e) Data om förlustnivåer vad gäller kvalificerade rullande hus­

en låntagares samtliga förpliktelser.

hållsexponeringar.

Artikel 177

2. Följande ska gälla vid tillämpning av punkt 1 b:

Stresstester för bedömning av kapitalkrav

1. Ett institut ska inrätta lämpliga stresstestprocesser för be­ dömning av sitt kapitalkrav. Stresstester ska bl.a. syfta till att a) För övertrasseringar börjar överskjutande dagar räknas när identifiera eventuella händelser eller framtida förändringar av gäldenären har överskridit en aviserad kreditlimit, har avise­ ekonomiska förhållanden som skulle kunna ha ofördelaktiga rats en lägre kreditlimit än det aktuella utestående beloppet effekter på ett instituts kreditexponeringar och på bedömningen eller har utnyttjat kredit utan tillstånd och det underliggande av institutets förmåga att hantera sådana förändringar. beloppet är väsentligt.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/113

b) Vid tillämpning av led a avses med en "aviserad limit" en 4. Institut som använder externa data som inte överensstäm­

kreditlimit som institutet har fastställt och informerat gälde­ mer med definitionen av fallissemang i punkt 1 ska göra lämp­

nären om. liga anpassningar för att uppnå grundläggande jämförbarhet

med definitionen av fallissemang.

c) För kreditkort börjar överskjutande dagar räknas från den

dag då minimibeloppet ska betalas.

5. Om institutet anser att en tidigare fallerad exponering inte

längre uppfyller kriterierna för fallissemang, ska institutet

omklassificera gäldenären eller exponeringen som om de inte d) Hur väsentlig en förfallen kreditförpliktelse är ska bedömas i hade fallerat. Om definitionen av fallissemang på nytt skulle

förhållande till en tröskel, vilken ska fastställas av de behö­ uppfyllas, ska det anses att ett nytt fallissemang har inträffat.

riga myndigheterna. Denna tröskel ska avspegla en risknivå

som den behöriga myndigheten anser rimlig.

6. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn e) Instituten ska ha dokumenterade riktlinjer för hur antalet för att ange villkoren enligt vilka en behörig myndighet ska

överskjutande dagar ska beräknas, särskilt med avseende på fastställa den tröskel som avses i punkt 2 d. ny indelning av exponeringar efter antal kreditdagar och beviljandet av förlängningar, ändringar eller uppskov, för­ nyelser och nettning av befintliga konton. Dessa riktlinjer

ska tillämpas konsekvent över tiden och ligga i linje med EBA ska lägga fram dessa förslag till tekniska standarder för

institutets interna riskhantering och beslutsprocess. tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014.

3. Vid tillämpning av punkt 1 a ska bl.a. följande faktorer uppfattas som tecken på osannolikhet för betalning: Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska

standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

a) Institutet intäktsför inte längre upplupen ränta för kreditför­

pliktelsen.

7. EBA ska utfärda riktlinjer för tillämpningen av denna ar­ tikel. Dessa riktlinjer ska antas i enlighet med artikel 16 i för­

b) Institutet gör en specifik kreditriskjustering till följd av att en ordning (EU) nr 1093/2010.

betydande försämring av kreditkvaliteten har kunnat konsta­ teras efter att institutet godkände exponeringen.

Artikel 179

c) Institutet säljer kreditförpliktelsen med en betydande kredit­

Övergripande krav för estimering

relaterad ekonomisk förlust.

1. Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger sam­

man med olika riskklasser ska instituten iaktta följande krav: d) Institutet går med på en framtvingad omförhandling av kre­

ditförpliktelsen, där det är sannolikt att detta kommer att leda till en minskning av skulden genom en betydande efter­ gift av krediten eller uppskjuten betalning av räntor och a) Ett instituts egna estimat av riskparametrarna PD, LGD, kon­

amorteringar eller i förekommande fall avgifter. När det gäl­ verteringsfaktorn och EL ska inbegripa alla relevanta data,

ler aktieexponeringar som bedöms enligt PD/LGD-metoden, upplysningar och metoder. Estimaten ska härledas från his­

innefattar detta också framtvingad omstrukturering av själva toriska erfarenheter och empiriska belägg och inte enbart

aktiekapitalet. baseras på subjektiva bedömningar. Estimaten ska vara rim­

liga och möjliggöra intuitiv förståelse och ska baseras på de

förklaringsfaktorer som är avgörande för respektive riskpara­

meter. Ju mindre data ett institut har desto mer konservativt e) Institutet har lämnat in konkursansökan mot gäldenären el­ ska det vara vid sin estimering.

ler en liknande ansökan avseende gäldenärens kreditförplik­

telse gentemot institutet, moderföretaget eller något av dess

dotterföretag.

b) Ett institut ska kunna tillhandahålla en specifikation av sin

förlusthistorik med avseende på fallissemangsfrekvens, LGD, f) Gäldenären har begärt att försättas eller har försatts i kon­ konverteringsfaktor eller förlust, om EL-estimat används, för­

kurs eller liknande, om detta förhindrar eller försenar betal­ delad på de förklaringsfaktorer som det betraktar som avgö­

ning av en kreditförpliktelse till institutet, moderföretaget rande för respektive riskparameter. Institutets estimat ska

eller något av dess dotterföretag. återspegla lång erfarenhet.

Bilaga 1

L 176/114 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

c) Alla förändringar när det gäller utlåningspraxis eller indriv­ c) Sammanställd data används konsekvent över tiden av insti­

ningsmetoder under de observationsperioder som avses i tutet för sina estimat. artiklarna 180.1 h, 180.2 e, 181.1 j, 181.2, 182.2 och 182.3 ska beaktas. Ett instituts estimat ska avspegla effek­ terna av tekniska framsteg, nya data och övrig information

d) Institutet ska förbli ansvarigt för de egna riskklassificerings­

efter hand som de blir tillgängliga. Instituten ska se över sina

systemens integritet.

estimat när ny information framkommer, dock minst en

gång om året.

e) Institutet ska upprätthålla tillräcklig intern kunskap om risk­

klassificeringssystemet, inbegripet förmåga att effektivt över­ d) Den population av exponeringar som var representerad i det vaka och granska riskklassificeringsprocessen.

data som användes för estimatet, de riktlinjer för utlåning som tillämpades när data togs fram och andra relevanta kriterier ska vara jämförbara med kriterierna för institutets exponeringar och standarder. De ekonomiska förutsättningar Artikel 180 och de marknadsvillkor som ligger till grund för uppgifterna Särskilda krav för PD-estimering ska vara relevanta för de aktuella och överskådliga förhål­ landena. Antalet exponeringar i urvalet och den period som 1. Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger sam­

har använts för kvantifieringen ska vara av tillräcklig omfatt­ man med olika riskklasser ska instituten iaktta följande särskilda

ning för att institutet ska kunna utföra exakta och solida krav för PD-estimering av exponeringar mot företag, institut,

estimat. nationella regeringar och centralbanker samt för aktieexpone­ ringar, när ett institut använder PD/LGD-metoden enligt arti­ kel 155.3:

e) För förvärvade fordringar ska estimaten avspegla all relevant

information som finns tillgänglig för det köpande institutet

a) Instituten ska estimera PD-värden per riskklass utifrån lång­ om de underliggande fordringarnas kvalitet, däribland data

fristiga medelvärden av andelen fallissemang på ett års sikt.

om liknande grupper som tillhandahållits av säljaren, det

PD-estimat för gäldenärer med låg bruttosoliditet eller för

köpande institutet eller av externa källor. Det köpande insti­

gäldenärer vilkas tillgångar främst utgörs av handelstillgångar

tutet ska utvärdera alla data från säljaren som det har tagit

ska återspegla utvecklingen av de underliggande tillgångarna

hänsyn till.

utifrån perioder av ökad volatilitet.

f) Ett institut ska till estimaten lägga en försiktighetsmarginal b) När det gäller förvärvade företagsfordringar, får instituten

som avser olika typer av förväntade estimeringsfel. Då me­ estimera EL-värden per riskklass utifrån långfristiga medel­ toderna och informationen anses vara mindre tillfredsstäl­ värden på de årliga faktiska andelarna fallissemang. lande är de förväntade feltyperna fler, och försiktighetsmar­ ginalen ska vara större.

c) Om ett institut härleder långfristiga genomsnittliga PD- och

LGD- estimat för köpta företagsfordringar från ett estimat av Om instituten använder olika estimat för beräkning av riskvikter EL och ett rimligt estimat av PD eller LGD, ska processen för och interna syften, ska detta dokumenteras och vara rimligt. estimering av totala förluster uppfylla de övergripande krav Om instituten för de behöriga myndigheterna kan styrka att för estimat av PD och LGD som anges i denna del och det, när det gäller data som har samlats in före den 1 januari resultatet ska överensstämma med det LGD-begrepp som 2007, har gjorts lämpliga anpassningar för att uppnå grund­ anges i artikel 181.1 a. läggande överensstämmelse med definitionen av fallissemang i artikel 178 eller med förlust, får de behöriga myndigheterna tillåta instituten viss flexibilitet i tillämpningen av de erforderliga d) Instituten ska bara använda metoder för PD-estimering som datakraven. kompletteras av stödjande analyser. Instituten ska beakta att

subjektiva bedömningar har stor betydelse när det gäller att

kombinera resultat från olika metoder och att göra anpass­

ningar på grund av metodernas och informationens begräns­ 2. Om ett institut använder sammanställda data från flera ningar. institut ska följande krav uppfyllas:

e) Om ett institut använder data om interna erfarenheter av a) De övriga instituten i gruppen har liknande riskklassifice­ fallissemang för estimering av PD-värden, ska estimaten av­

ringssystem och kriterier. spegla kreditgivningsprinciper och alla eventuella skillnader

mellan det riskklassificeringssystem som genererade data och

det befintliga riskklassificeringssystemet. Om kreditgivnings­

principerna eller riskklassificeringssystemen har ändrats, ska b) Data är representativ för den portfölj för vilken de samman­ institutet tillämpa en större försiktighetsmarginal i estimering

ställda uppgifterna används. av PD.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/115

f) Om ett institut tilldelar eller översätter sina interna riskklas­ externa data (däribland sammanställd data) eller statistiska ser enligt en skala som används av ett kreditvärderingsinsti­ modeller för kvantifiering förutsatt att det finns ett starkt tut eller av liknande organisationer och sedan överför den samband både fallissemangsfrekvens som noterats för den externa organisa­ tionens klasser till institutets klasser, ska översättningen grundas på en jämförelse mellan interna riskklassificerings­ i) mellan institutets process för att hänföra exponeringar till kriterier och de kriterier som används av den externa orga­ riskklasser och den process som används av den externa nisationen och på en jämförelse av interna och externa kre­ datakällan, och ditvärderingar för alla gemensamma gäldenärer. Systematiska fel eller inkonsekvenser vad gäller översättningen eller un­ derliggande data ska undvikas. De av den externa organisa­ tionens kriterier som ligger till grund för den data som ii) mellan institutets interna riskprofil och det externa datats används för kvantifieringen ska enbart vara inriktade på sammansättning. risk för fallissemang och inte avspegla transaktioners egen­ skaper. Den analys som institutet gör ska innefatta en jäm­ förelse av de tillämpade definitionerna av fallissemang, i en­ d) Om ett institut härleder långfristiga genomsnittliga PD- och lighet med kraven i artikel 178. Institutet ska dokumentera LGD- estimat för hushåll från ett estimat av totala förluster grunden för översättningen. och ett rimligt estimat av PD eller LGD, ska processen för

estimering av totala förluster uppfylla de övergripande krav

för estimering av PD och LGD som anges i denna del och

resultatet ska överensstämma med det LGD-begrepp som g) Om ett institut använder statistiska modeller för att förutsäga anges i artikel 181.1 a. fallissemang, får det estimera PD-värden som det enkla me­ delvärdet av estimat av sannolikheten för fallissemang när det gäller enskilda gäldenärer i en given klass. Institutets till­ e) Oavsett om institutet använder externa, interna eller sam­ lämpning av modeller för sannolikheten för fallissemang i manställda datakällor eller en kombination av dessa för detta syfte ska uppfylla kraven i artikel 174. sina estimat av förlusters egenskaper, ska den underliggande

observationsperiodens längd vara minst fem år för åtmin­

stone en källa. Om den tillgängliga observationsperioden

omfattar en längre period för någon källa och dessa data h) Oavsett om institutet använder externa, interna eller sam­ är relevanta, ska denna längre period användas. Ett institut manställda datakällor eller en kombination av dessa för behöver inte fästa lika stor vikt vid historisk data, om senare sina PD-estimat, ska den underliggande observationsperio­ data bättre förutsäger förlustnivåer. Förutsatt att instituten får dens längd vara minst fem år för åtminstone en källa. Om tillstånd från de behöriga myndigheterna, får de använda den tillgängliga observationsperioden omfattar en längre pe­ relevant data för en period på två år, när de tillämpar in­ riod för någon källa och dessa data är relevanta, ska denna ternmetoden. Denna period ska varje år förlängas med ett år längre period användas. Detta led ska även tillämpas på PD/ tills det finns relevant data för en period på fem år. LGD-metoden för aktier. Förutsatt att de får tillåtelse från behöriga myndigheter får de institut som inte har fått till­ stånd av behörig myndighet i enlighet med artikel 143 att f) Instituten ska identifiera och analysera riskparametrarnas för­ använda egna estimat av LGD eller konverteringsfaktorer väntade förändringar under exponeringarnas löptid (säsongs­ använda relevanta data för en period på två år, när de till­ effekter). lämpar internmetoden. Denna period ska varje år förlängas med ett år tills det finns relevant data för en period på fem år.

För förvärvade hushållsfordringar får instituten använda extern

och intern referensdata. Instituten ska använda alla relevanta

datakällor för jämförelser.

2. För hushållsexponeringar ska följande krav gälla:

3. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

för att ange följande:

a) Instituten ska estimera PD-värden per riskklass utifrån lång­ fristiga medelvärden av andelen fallissemang på ett års sikt.

a) De villkor enligt vilka behöriga myndigheter får bevilja de

tillstånd som avses i punkterna 1 h och 2 e.

b) PD-estimat får även härledas från ett estimat av totala för­ luster och rimliga estimat av LGD-värden b) De metoder enligt vilka behöriga myndigheter ska bedöma

ett instituts metod för PD-estimering i enlighet med arti­

kel 143.

c) När det gäller att hänföra exponeringar till riskklasser ska instituten beakta interna data som primär informationskälla EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för för estimering av förlustegenskaper. Institut får använda tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014.

Bilaga 1

L 176/116 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska förlust för varje exponering med hänsyn till de aktuella eko­ standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med nomiska omständigheterna och exponeringens status och sitt artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. estimat av den ökning av förlustnivån som förorsakas av

eventuella ytterligare oväntade förluster under återvinnings­ perioden, dvs. mellan datumet för fallissemang och expone­ ringens slutliga realisering.

Artikel 181

Särskilda krav för egna LGD-estimat

1. Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger sam­ i) Om obetalda förseningsavgifter har kapitaliserats i institutets man med olika riskklasser ska instituten iaktta följande särskilda resultaträkning, ska de läggas till institutets redovisning av krav för egna LGD- estimat: exponeringar och förluster.

j) För exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar a) Instituten ska estimera LGD-värden per riskklass på grundval

och centralbanker ska LGD-estimaten baseras på minst fem

av de genomsnittliga faktiska LGD-värdena per riskklass ge­

års data, som därefter ska öka med ett år för varje år som

nom att använda alla observerade fallissemang inom datakäl­

genomförande sker tills en minimiperiod på sju år har nåtts,

lorna (fallissemangsviktat medelvärde).

från minst en informationskälla. Om den tillgängliga obser­

vationsperioden omfattar en längre period för någon källa

och dessa data är relevanta ska denna längre period använ­ b) Instituten ska använda LGD-estimat som är rimliga för en das.

ekonomisk nedgång, om de är mer konservativa än det lång­ fristiga genomsnittet. Om ett riskklassificeringssystem för­ väntas tillhandahålla faktiska LGD-värden på en konstant 2. För hushållsexponeringar kan instituten göra följande: nivå per riskklass över tiden, ska instituten anpassa sina estimat av riskparametrar per riskklass för att begränsa ka­ pitaleffekter av en ekonomisk nedgång.

a) Härleda LGD-estimat från realiserade förluster och rimliga

estimat av PD-värden.

c) Ett institut ska beakta omfattningen av eventuella samband

mellan gäldenärens risk och den risk som är förenad med

b) Beakta ytterligare utnyttjanden av kreditmöjligheter antingen

säkerheten eller den som tillhandahåller säkerheten. Om det

i sina konverteringsfaktorer eller i sina LGD-estimat. föreligger en betydande grad av samband ska sådana ärenden behandlas konservativt.

c) Använda extern och intern referensdata för att estimera

LGD-värden när det gäller förvärvade hushållsfordringar. d) Valutaobalanser mellan den underliggande förpliktelsen och

säkerheten ska behandlas konservativt vid institutets bedöm­

ning av LGD.

För hushållsexponeringar ska LGD-estimat baseras på minst fem

års data. Ett institut behöver inte fästa lika stor vikt vid historisk

information, om senare data bättre förutsäger förlustnivåer. För­ e) Om LGD-estimaten tar hänsyn till förekomsten av säkerhet, utsatt att instituten får tillstånd från de behöriga myndigheterna,

ska dessa estimat inte enbart baseras på säkerhetens estime­ får de använda relevanta data för en period på två år, när de

rade marknadsvärde. LGD- estimaten ska beakta effekten av tillämpar internmetoden. Denna period ska varje år förlängas

att institutet kanske inte omgående kan förfoga över säker­ med ett år tills det finns relevant data för en period på fem år.

heten och realisera den.

3. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn f) Om LGD-estimaten tar hänsyn till förekomsten av säkerhe­ för att ange följande:

ter, ska instituten upprätta interna krav på förvaltning av

säkerheter, rättslig förutsebarhet och riskhantering som all­

mänt stämmer överens med kapitel 4 avsnitt 3. a) Typen, allvarligheten och varaktigheten av en ekonomisk

nedgång i enlighet med punkt 1.

g) Om ett institut godtar en säkerhet i samband med faststäl­

landet av exponeringsbeloppet för en motpartsrisk i enlighet b) De villkor enligt vilka en behörig myndighet får tillåta ett

med avsnitt 5 eller 6 i kapitel 6, ska de belopp som säker­ institut i enlighet med punkt 3 att använda relevanta data för

heten förväntas inbringa inte beaktas vid LGD-estimaten. en period på två år, när institutet tillämpar internmetoden.

h) När det särskilt gäller redan fallerade exponeringar, ska in­ EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

stitutet använda summan av sitt bästa estimat av förväntad tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/117

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska 2. För exponeringar mot företag, institut, nationella rege­ standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med ringar och centralbanker ska estimaten av konverteringsfaktorer artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. baseras på minst fem års data, som därefter ska öka med ett år

för varje år som genomförande sker tills en minimiperiod på sju

år har nåtts, från minst en informationskälla. Om den tillgäng­

liga observationsperioden omfattar en längre period för någon

Artikel 182 källa och dessa data är relevanta ska denna längre period an­

vändas.

Särskilda krav för egna estimat av konverteringsfaktorer

1. Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger sam­ man med olika riskklasser ska instituten iaktta följande särskilda krav för egna estimat av konverteringsfaktorer: 3. För hushållsexponeringar får institut beakta ytterligare ut­

nyttjanden av kreditmöjligheter antingen i sina konverterings­

faktorer eller i sina LGD- estimat.

a) Instituten ska estimera konverteringsfaktorer per expone­ ringsriskklass på grundval av de genomsnittliga faktiska kon­

För hushållsexponeringar ska estimat av konverteringsfaktorer verteringsfaktorerna per exponeringsriskklass genom att an­

baseras på minst fem års data. Genom undantag från punkt 1 vända det fallissemangsviktade medelvärdet av alla observe­

a behöver ett institut inte fästa lika stor vikt vid historiska data, rade fallissemang i datakällorna. om nyare data bättre förutsäger utnyttjande av krediter. För­

utsatt att instituten får tillstånd från behöriga myndigheter får

de använda relevant data för en period på två år, när de till­

lämpar internmetoden. Denna period ska varje år förlängas med b) Instituten ska använda estimat av konverteringsfaktorer som

ett år tills det finns relevant data för en period på fem år. är anpassade till en ekonomisk nedgång, om de är mer konservativt än det långfristiga genomsnittet. Om ett risk­ klassificeringssystem förväntas tillhandahålla faktiska konver­ teringsfaktorer på konstant nivå per riskklass över tiden ska 4. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn instituten anpassa sina estimat av riskparametrar per risk­ för att ange följande: klass för att begränsa kapitaleffekter av en ekonomisk ned­ gång.

a) Egenskaperna, allvarligheten och varaktigheten av en ekono­

misk nedgång i enlighet med punkt 1. c) Vid sin estimering av konverteringsfaktorer ska instituten både före och efter det att den händelse som utlöste fallis­ semanget inträffade beakta gäldenärens möjligheter att ytter­ ligare utnyttja sina kreditmöjligheter. Estimat av konverte­ b) De villkor enligt vilka en behörig myndighet får tillåta ett ringsfaktorer ska innefatta en större konservativ marginal, institut att använda relevanta data för en period på två år, om en större positiv korrelation rimligtvis kan förväntas när institutet initialt tillämpar internmetoden. mellan förekomsten av fallissemang och konverteringsfak­ torns storlek.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014. d) Vid estimat av konverteringsfaktorer ska instituten beakta de särskilda riktlinjer och strategier som har antagits med av­ seende på kontoövervakning och betalningshantering. Insti­ Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska tuten ska även beakta om de har kapacitet och är beredda att standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förhindra ytterligare utnyttjanden av kreditmöjligheter under artiklarna 10–-14 i förordning (EU) nr 1093/2010. omständigheter som inte utgör betalningsinställelse, till ex­ empel överträdelser av lånevillkor eller andra tekniskt beting­ ade fallissemang.

Artikel 183

Krav för bedömning av garantiers och kreditderivats effekt

e) Instituten ska ha inrättat lämpliga system och processer för för exponeringar mot företag, institut, nationella regeringar att övervaka exponeringsbelopp, aktuella utestående expone­ och centralbanker när egna LGD-estimat används samt för ringsbelopp för kreditmöjligheter och förändringar av utes­ hushållsexponeringar

tående belopp per gäldenär och per klass. Institutet ska dag­ 1. Följande krav ska gälla när det gäller godtagbara garanti­ ligen kunna övervaka utestående belopp. givare och garantier:

f) Om instituten använder olika estimat av konverteringsfakto­ a) Instituten ska ha klart specificerade kriterier för de slags gar­ rer för beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och för antigivare som de beaktar vid beräkningen av riskvägda ex­ interna syften, ska detta dokumenteras och vara rimligt. poneringsbelopp.

Bilaga 1

L 176/118 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

b) Samma regler ska gälla för godtagna garantigivare som för 5. När det gäller garantier inom hushållsexponeringar ska de

motparter enligt artiklarna 171, 172 och 173. krav som anges i punkterna 1, 2 och 3 även gälla vid hän­

förande av exponeringar till riskklasser och för estimering av

PD-värden.

c) Garantin ska dokumenteras skriftligt, vara oåterkallelig från

garantigivarens sida, gälla till dess att förpliktelsen är full­ 6. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

ständigt återbetald (upp till beloppet för garantin och inom för att ange de villkor enligt vilka behöriga myndigheter får till­ dess giltighetstid) och vara rättsligt bindande i förhållande till låta att villkorade garantier godtas. garantigivaren i en jurisdiktion där garantigivaren förfogar över tillgångar som kan pantsättas genom en verkställd dom. Villkorade garantier som är förenade med ej bindande

villkor för garantigivaren kan godtas med de behöriga myn­ EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för

digheternas tillstånd. Kriterierna för riskklassificering ska på tillsyn till kommissionen senast den 31 december 2014. lämpligt sätt beakta alla eventuella minskningar av kreditre­ ducerande effekter.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska

standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med

artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010. 2. Ett institut ska förfoga över klart definierade kriterier för justering av riskklasser eller LGD- estimat och, när det gäller hushållsfordringar och godtagbara förvärvade fordringar, krite­ rier för processen för att hänföra exponeringar till riskklasser för

Artikel 184

att visa garantiernas effekter på beräkningen av riskvägda expo­ neringsbelopp. Dessa kriterier ska uppfylla kraven i artiklarna Krav för förvärvade fordringar 171, 172 och 173.

1. Vid kvantifiering av de riskparametrar som hänger sam­

man med olika riskklasser för förvärvade fordringar ska institu­

ten se till att villkoren i punkterna 2–6 uppfylls.

Kriterierna ska vara rimliga och möjliggöra intuitiv förståelse. De ska beakta garantigivarens förmåga och vilja att utföra sina förpliktelser enligt garantin, vid vilken tidpunkt garantigivaren 2. Exponeringens struktur ska säkerställa att institutet under förväntas betala, i vilken grad garantigivarens förmåga att upp­ alla förutsebara omständigheter är faktisk ägare och kontrollerar fylla sina förpliktelser korrelerar med motpartens förmåga att alla kontanta överföringar inom ramen för fordringarna. Om återbetala och i vilken utsträckning det finns en kvarstående risk gäldenären gör direkta betalningar till en säljare eller ett service­ gentemot motparten. företag, ska institutet regelbundet verifiera att betalningarna vi­

darebefordras fullständigt och enligt avtalsvillkoren. Instituten

ska genom lämpliga processer säkerställa att ägandet av ford­

ringar och inbetalningar är skyddat mot konkursförfaranden

eller andra rättsliga anspråk som skulle kunna medföra bety­ 3. Kraven för garantier i denna artikel ska även gälla för dande förseningar när det gäller långivarens förmåga att av­ kreditderivat som refererar till ett namn. Vid bristande överens­

veckla eller överlåta fordringarna eller behålla kontrollen över stämmelse mellan den underliggande förpliktelsen och kreditde­

inbetalningarna. rivatets referensförpliktelse eller den förpliktelse som används för att fastställa om en kredithändelse har ägt rum ska kraven i artikel 216.2 tillämpas. När det gäller hushållsexponeringar och godtagbara förvärvade fordringar gäller denna punkt vid 3. Institutet ska övervaka både de förvärvade fordringarnas processen för att hänföra exponeringar till riskklasser. kvalitet och säljarens och serviceföretagets finansiella ställning.

Följande ska gälla:

Kriterierna ska ta hänsyn till kreditderivatets utbetalningsstruk­ tur och konservativt bedöma dess effekt på storleken på och a) Institutet ska bedöma korrelationen mellan kvaliteten på de tidpunkterna för återvinning. Institutet ska beakta i vilken ut­ förvärvade fordringarna och säljarens och serviceföretagets sträckning andra former av kvarstående risk återstår. finansiella ställning och ha inrättat interna riktlinjer och pro­

cesser som tillhandahåller lämpliga säkerhetsåtgärder för att

ge skydd mot oförutsedda händelser, däribland åsättande av

intern riskklassificering för varje säljare och serviceföretag.

4. De krav som anges i punkterna 1–3 ska inte gälla för garantier som tillhandahålls av institut, nationella regeringar och centralbanker samt företag som uppfyller kraven i arti­ b) Institutet ska ha klara och effektiva riktlinjer och processer kel 201.1 g om institutet har fått tillstånd att tillämpa schablon­ för att fastställa säljares och serviceföretags godtagbarhet. metoden för exponeringar mot sådana enheter i enlighet med Institutet eller dess ombud ska genomföra återkommande artiklarna 148 och 150. I detta fall ska kraven i kapitel 4 gälla. översyner av säljare och serviceföretag för att verifiera om

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/119

deras rapporter är riktiga, upptäcka bedrägerier eller opera­ U n d e r a v s n i t t 3 tiva brister och kontrollera kvaliteten på säljarens kreditpo­

V a l i d e r i n g a v i n t e r n a e s t i m e r i n g a r

licy och serviceföretagets urvalspolicy och urvalsförfarande. Resultaten av dessa översyner ska dokumenteras. Artikel 185

Validering av interna estimat

c) Institutet ska bedöma de förvärvade fordringsgruppernas Instituten ska validera sina interna estimat i enlighet med föl­

egenskaper, däribland överutlåning, historik över säljarens jande krav: förfallna skulder, osäkra fordringar och reserver för osäkra fordringar, betalningsvillkor och eventuella motkonton.

a) Instituten ska ha inrättat stabila system för att validera att d) Institutet ska ha effektiva riktlinjer och processer för samlad riskklassificeringssystemen, processerna och estimeringen av

övervakning av gäldenärskoncentrationer både inom grupper alla relevanta riskparametrar är korrekta och förenliga inbör­

och på gruppöverskridande nivå vad gäller förvärvade ford­ des. Den interna valideringsprocessen ska göra det möjligt

ringar. för institutet att göra en konsekvent och meningsfull bedöm­

ning av hur de interna systemen för riskklassificering och

riskestimering fungerar.

e) Institutet ska se till att serviceföretaget tillhandahåller till­

räckligt detaljerade rapporter i rätt tid om fordringarnas ål­ dersstruktur och utspädning för att säkerställa överensstäm­ melse med institutets godtagbarhetskriterier och utbetal­ b) Instituten ska regelbundet jämföra faktiska andelar fallis­ ningspolicy för förvärvade fordringar och tillhandahålla en semang med estimerade PD-värden för varje klass och sär­ effektiv metod för att övervaka och bekräfta säljarens försälj­ skilt analysera orsakerna till avvikelsen, om de faktiska an­ ningsvillkor och utspädning. delarna fallissemang ligger utanför klassens förväntade räck­

vidd. Institut som använder egna estimat av LGD-värden och

konverteringsfaktorer ska även göra en liknande analys av

dessa estimat. Vid dessa jämförelser ska historiska data som 4. Institutet ska ha system och processer för att i ett tidigt omfattar en så lång period som möjligt användas. Institutet skede upptäcka försämringar av säljarens finansiella ställning ska dokumentera de metoder och data som används vid och de förvärvade fordringarnas kvalitet och för att aktivt kunna dessa jämförelser. Analyser och dokumentation ska uppdate­ ta itu med uppdykande problem. Institutet ska i synnerhet ha ras minst en gång per år. klara och effektiva riktlinjer, processer och informationssystem för att övervaka överträdelser av lånevillkor och klara och ef­ fektiva riktlinjer och processer för att vidta rättsliga åtgärder och hantera problem i samband med förvärvade fordringar.

c) Instituten ska även använda andra kvantitativa validerings­

instrument och jämförelser med relevanta externa datakällor.

Analysen ska baseras på data som är lämpliga för portföljen, 5. Institutet ska ha klara och effektiva riktlinjer och processer uppdateras regelbundet och omfatta en relevant observa­ för kontroll av förvärvade fordringar, krediter och kontanter. I tionsperiod. Institutens interna bedömningar av hur deras de skriftliga interna riktlinjerna ska särskilt alla betydande delar i riskklassificeringssystem fungerar ska baseras på en så lång programmet för förvärvade fordringar specificeras, däribland ut­ period som möjligt. betalningstakten, godtagna säkerheter, nödvändig dokumenta­ tion, koncentrationsbegränsningar och hantering av inbetalning­ ar. Dessa delar ska ta lämplig hänsyn till alla relevanta och betydande faktorer, däribland säljarens och serviceföretagets fi­ nansiella ställning, riskkoncentrationer och tendenser vad gäller d) De metoder och data som används för kvantitativ validering kvaliteten hos de förvärvade fordringarna och säljarens kundbas, ska vara konsekventa över tiden. Förändringar av metoder och interna system ska säkerställa att medel endast utbetalas och data för estimering och validering (både datakällor och mot noga specificerade säkerheter och dokumentation. berörda perioder) ska dokumenteras.

6. Institutet ska ha en effektiv intern process för att bedöma om alla interna riktlinjer och processer iakttas. Processen ska e) Instituten ska ha sunda interna standarder för sådana fall när inbegripa regelbunden revision av alla kritiska moment i institu­ de faktiska PD-värdena, LGD-värdena, konverteringsfakto­ tets program för förvärvade fordringar, verifiering av ansvars­ rerna och de totala förlusterna – om EL används - avviker fördelningen mellan för det första bedömningen av säljaren och från förväntningarna i tillräckligt hög grad för att estimatens serviceföretaget och bedömningen av gäldenären och för det validitet ska ifrågasättas. Dessa standarder ska beakta kon­ andra mellan bedömningen av säljaren och serviceföretaget junkturvariationer och liknande systematiska variationer vad och revisionen av säljaren och serviceföretaget i deras lokaler gäller fall av fallissemang. Om de faktiska värdena fortsätter samt utvärdering av backoffice-transaktioner, med särskild in­ att vara högre än de förväntade värdena, ska instituten ju­ riktning på kvalifikationer, erfarenhet, bemanning och stödjande stera estimaten uppåt, så att de avspeglar deras erfarenheter automatiska system. av fallissemang och förluster.

Bilaga 1

L 176/120 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

U n d e r a v s n i t t 4 e) Instituten ska genom empiriska analyser visa riskfaktorernas

lämplighet och kapacitet att omfatta både generell och spe­

K r a v f ö r a k t i e e x p o n e r i n g a r e n l i g t m e t o d e n m e d

cifik risk.

i n t e r n a m o d e l l e r

Artikel 186

Kapitalbaskrav och riskkvantifiering f) Estimaten av volatiliteten hos aktieexponeringarnas avkast­ Vid beräkning av kapitalbaskrav ska instituten uppfylla följande ning ska beakta relevanta och tillgängliga data, data och krav: metoder. Interna data och data från externa källor, inbegripet

sammanställda data, vilka granskats oberoende av varandra,

ska användas.

a) Estimatet av eventuell förlust ska vara stabilt gentemot så­ dana ogynnsamma förändringar av marknadsvillkoren som är relevanta för den långfristiga riskprofilen för institutets g) Ett rigoröst och heltäckande program för stresstest ska ha specifika innehav. De data som används för att visa avkast­ inrättats. ningens fördelning ska representera den längsta urvalsperiod för vilken det finns tillgängliga och meningsfulla data för att avspegla institutets specifika aktieexponeringars riskprofil. Uppgifterna ska vara tillräckliga för att tillhandahålla försik­ Artikel 187 tiga, statistiskt tillförlitliga och stabila förlustestimat som inte

Process för och kontroller av riskhanteringen

enbart baseras på subjektiva eller skönsmässiga antaganden. Den använda datamängden ska ge ett försiktigt estimat av För utvecklingen och användningen av interna modeller för eventuella förluster under en relevant långfristig konjunktur­ kapitalbaskrav ska instituten upprätta riktlinjer, processer och cykel. Institutet ska kombinera empirisk analys av tillgängliga kontroller för att säkerställa modellens och modellprocessens data med justeringar på grundval av en mängd faktorer för integritet. Dessa riktlinjer, processer och kontroller ska innefatta att uppnå realistiska och försiktiga modellresultat. När value följande: at risk-modeller konstrueras för estimering av potentiella kvartalsförluster får instituten använda kvartalsuppgifter eller omvandla data med kortare tidshorisont till motsvarande kvartalsuppgifter med hjälp av en analytiskt och empiriskt a) Fullständig integrering av den interna modellen i institutets styrkt metod och genom välutvecklade och dokumenterade övergripande informationssystem för riskhantering och i överläggningar och analyser. Denna metod ska tillämpas för­ hanteringen av aktieportföljen utanför handelslagret. Interna siktigt och konsekvent över tiden. Om det bara finns begrän­ modeller ska integreras fullt ut i institutets infrastruktur för sade relevanta data tillgängliga, ska institutet tillämpa lämp­ riskhantering, särskilt om de används för att mäta och be­ liga försiktighetsmarginaler. döma aktieportföljens resultat (däribland det riskjusterade

resultatet), allokera kapital till aktieexponeringar och utvär­

dera övergripande kapitalkrav och processen för investerings­

förvaltning. b) De tillämpade modellerna ska på lämpligt sätt beakta alla betydande risker i samband med aktieavkastning, inbegripet både institutets aktieportföljs generella marknadsrisk och dess specifika riskexponering. De interna modellerna ska på b) Fastställda förvaltningssystem, processer och kontrollfunktio­ lämpligt sätt förklara historiska prisvariationer, omfatta både ner för att säkerställa återkommande och oberoende översyn storleken på och förändringen av sammansättningen av po­ av alla element i den interna modellprocessen, däribland tentiella koncentrationer och vara stabil i förhållande till godkännande av modellöversyner, prövning av indata till ogynnsamma omständigheter på marknaden. Den popula­ modellen och översyn av modellresultat, till exempel direkt tion riskexponeringar som förekommer i de data som an­ verifiering av riskberäkning. Dessa översyner ska avse en vänts för estimering ska svara mot eller åtminstone vara bedömning av om indata till modellen och modellresultaten jämförbar med institutets aktieexponeringar. är riktiga, fullständiga och lämpliga samt vara inriktade på

att finna och begränsa potentiella fel i samband med kända

svagheter och att identifiera okända svagheter i modellen.

Dessa översyner får genomföras av en intern oberoende en­ c) Den interna modellen ska vara anpassad för riskprofilen och het eller av en oberoende extern tredje part. komplexiteten hos institutets aktieportfölj. Om ett institut har betydande innehav av värdepapper som är kraftigt ic­ ke-linjära till sin natur, ska de interna modellerna utformas med lämplig hänsyn till de risker som hänger samman med c) Lämpliga system och processer för övervakning av investe­ dessa instrument. ringsgränser och riskexponeringar avseende aktier.

d) Rangordningen av enskilda positioner när det gäller fullmak­ d) De enheter som ansvarar för utformning och tillämpning av ter, marknadsindex och riskfaktorer ska vara rimlig, möjlig­ modellen ska vara funktionellt oberoende av de enheter som göra intuitiv förståelse och vara principiellt sund. ansvarar för förvaltningen av enskilda investeringar.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/121

e) De parter som ansvarar för någon del i modellprocessen ska U n d e r a v s n i t t 5

ha lämpliga kvalifikationer. Ledningen ska tilldela modell­

I n t e r n s t y r n i n g o c h K o n t r o l l

funktionen personal med tillräckliga kvalifikationer och till­

räcklig behörighet. Artikel 189

Företagsstyrning

Artikel 188 1. Alla betydande delar i riskklassificerings- och estimerings­

processerna ska godkännas av institutets ledningsorgan eller en

Validering och dokumentation kommitté som har utsetts av denna och den verkställande led­ Instituten ska ha inrättat stabila system för att validera att de ningen. Dessa parter ska ha allmänna insikter om institutets interna modellerna och modellprocessen är precisa och kon­ riskklassificeringssystem och detaljerade kunskaper om de för­ sekventa. Alla viktiga delar i de interna modellerna, modellpro­ valtningsrapporter som hänger samman med dessa. cessen och valideringen ska dokumenteras.

2. Den verkställande ledningen ska uppfylla följande krav: Validering och dokumentation av institutens interna modeller och modellprocesser ska ske på följande villkor:

a) Den ska underrätta ledningsorgan eller den kommitté som

har utsetts av denna om betydande förändringar av eller a) Instituten ska tillämpa det interna valideringsprocessen för

undantag från fastställda riktlinjer som kan få betydande

att bedöma de interna modellernas och processernas resultat

effekter på hur institutets riskklassificeringssystem fungerar.

på ett konsekvent och meningsfullt sätt.

b) De metoder och data som används för kvantitativ validering b) Den ska ha goda insikter i riskklassificeringssystemens ut­

ska vara konsekventa över tiden. Förändringar av metoder formning och sätt att fungera. och data för estimering och validering, både i fråga om datakällor och berörda perioder, ska dokumenteras.

c) Den ska löpande säkerställa att riskklassificeringssystemen

fungerar korrekt. c) Instituten ska regelbundet jämföra verklig aktieavkastning

(som beräknats med hjälp av realiserade och orealiserade vinster och förluster) med modellernas estimat. Vid dessa jämförelser ska historiska data som omfattar en så lång pe­

Kreditriskkontrollenheterna ska regelbundet informera den verk­ riod som möjligt användas. Institutet ska dokumentera de

ställande ledningen om riskklassificeringsprocessens resultat och

metoder och data som används vid dessa jämförelser. Ana­

områden som måste förbättras samt ge lägesrapporter om in­ lyser och dokumentation ska uppdateras minst en gång per

satser för att förbättra tidigare identifierade svagheter. år.

d) Instituten ska använda andra kvantitativa valideringsinstru­ 3. En analys enligt internmetoden av institutets kreditriskpro­

ment och jämförelser med externa datakällor. Analysen ska fil ska vara en viktig del av förvaltningsrapporteringen till dessa

baseras på data som är lämpliga för portföljen, uppdateras parter. Rapporterna ska minst innefatta riskprofil fördelad på

regelbundet och omfatta en relevant observationsperiod. In­ klasser, migration mellan klasser, estimering av de relevanta

stitutens interna bedömningar av modellresultaten ska base­ parametrarna per klass och jämförelser av faktisk andel fallis­ ras på en så lång period som möjligt. semang och, i den utsträckning egna estimat används, av fak­

tiska LGD-värden och konverteringsfaktorer med förväntningar

och resultat av stresstest. Hur ofta rapportering ska äga rum

beror på hur viktig informationen är och vilken slags infor­ e) Instituten ska ha sunda interna standarder för att hantera fall mation det gäller samt mottagarens nivå.

där en jämförelse av den faktiska avkastningen med model­ lernas estimat leder till ifrågasättande av estimatens giltighet eller modellen som sådan. Dessa standarder ska beakta kon­ junkturvariationer och liknande systematiska variationer vad Artikel 190 gäller aktieavkastningar. Alla justeringar av interna modeller som görs till följd av översyner ska dokumenteras och över­ Kreditriskkontroll ensstämma med institutets standarder för modellöversyn.

1. Kreditriskkontrollenheten ska vara oberoende av de perso­

nal- och ledningsfunktioner som ger upphov till eller förnyar

exponeringar och som ska rapportera direkt till den verkstäl­ f) Den interna modellen och det interna modellprocessen ska lande ledningen. Enheten ska ansvara för riskklassificeringssyste­

dokumenteras, däribland de berörda parternas ansvar för mets utformning eller urval, genomförande, kontroll och resul­

modellprocessen, godkännandet av modellen och modell­ tat. Den ska regelbundet utarbeta och analysera rapporter om

översynen. riskklassificeringssystemets resultat.

Bilaga 1

L 176/122 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

2. Kreditriskkontrollenhetens eller kreditriskkontrollenheter­ Artikel 191 nas ansvarsområden ska innefatta följande:

Internrevision

Enheten för internrevision eller en annan likvärdig och obero­ a) Testning och övervakning av riskklasser.

ende revisionsenhet ska minst en gång per år göra en översyn

av institutets riskklassificeringssystem och dess transaktioner, b) Utarbetande och analys av sammanfattande rapporter om inbegripet kreditavdelningens verksamhet och estimeringen av

institutets riskklassificeringssystem. PD-, LGD- och EL-värden och konverteringsfaktorer. Vid över­ synen av de olika områdena ska alla tillämpliga krav vara upp­ fyllda.

c) Genomförandeförfaranden för att verifiera att definitionerna

av riskklasser tillämpas konsekvent inom olika avdelningar och geografiska områden.

KAPITEL 4

d) Översyn och dokumentation av alla ändringar av riskklas­ Kreditriskreducering

sificeringsprocessen, däribland skälen till dessa ändringar.

A v s n i t t 1

e) Översyn av riskklassificeringskriterierna för att utvärdera om D e f i n i t i o n e r o c h A l l m ä n n a k r a v

de fortfarande uppfyller kraven för att förutsäga risk. Änd­

Artikel 192

ringar av riskklassificeringsprocessen, riskklassificeringskrite­ rier eller enskilda riskklassificeringsparametrar ska dokumen­ Definitioner teras och bevaras.

I detta kapitel gäller följande definitioner:

f) Aktivt deltagande i utformning eller urval, genomförande

och validering av de modeller som används i riskklassifice­

ringsprocessen. 1. utlånande institut: det institut som har exponeringen i fråga.

g) Kontroll och övervakning av de modeller som används i

riskklassificeringsprocessen.

2. utlåning mot säkerhet: alla transaktioner som ger upphov

till en exponering med pantsäkerhet, men utan att institutet h) Löpande översyn och ändringar av de modeller som används ges någon rätt att erhålla marginalsäkerhet minst en gång

i riskklassificeringsprocessen. om dagen.

3. Institut som använder sammanställda data i enlighet med artikel 179.2 får lägga ut följande uppgifter på entreprenad: 3. kapitalmarknadsrelaterad transaktion: alla transaktioner som

ger upphov till en exponering med pantsäkerhet, varvid a) Utarbetande av information som är relevant för testning och institutet ges rätt att erhålla marginalsäkerhet minst en

övervakning av riskklasser. gång om dagen.

b) Utarbetande av sammanfattande rapporter om institutets

riskklassificeringssystem. 4. underliggande fonder: en fond i vars aktier eller andelar en

annan fond har investerat. c) Utarbetande av information som är relevant för översyn av

riskklassificeringskriterier för att utvärdera om de fortfarande uppfyller kraven för att förutsäga risk.

Artikel 193

d) Dokumentation av ändringar av riskklassificeringsprocessen, Principer för erkännande av effekten av metoder för

riskklassificeringskriterier eller enskilda riskklassificerings­ kreditriskreducering

parametrar. 1. Ingen exponering, för vilken ett institut erhåller kreditrisk­

reducering, får ge ett högre riskvägt exponeringsbelopp eller

förväntat förlustbelopp än en i övrigt identisk exponering, för e) Utarbetande av information som är relevant för löpande

vilken ett institut inte har vidtagit några kreditriskreducerande

översyn och ändringar av modeller som används i riskklas­

åtgärder. sificeringsprocessen.

4. Institut som tillämpar punkt 3 ska se till att de behöriga myndigheterna har tillgång till all relevant information från den 2. Om kreditriskskydd redan har beaktats i det riskvägda tredje part som är nödvändig för att undersöka om kraven exponeringsbeloppet i enlighet med kapitel 2 eller kapitel 3, efterlevs och att de behöriga myndigheterna får göra undersök­ beroende på vad som är tillämpligt, ska instituten inte ta hänsyn ningar på plats i samma utsträckning som inom institutet. till detta kreditriskskydd i beräkningarna enligt detta kapitel.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/123

3. Om bestämmelserna i avsnitten 2 och 3 iakttas, får insti­ 2. Det utlånande institutet ska vidta alla nödvändiga åtgärder tuten ändra beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp enligt för att säkerställa att systemet för kreditriskskydd är effektivt schablonmetoden och beräkningen av riskvägda exponering­ och för att hantera risker i samband med systemet. belopp samt belopp för förväntade förluster enligt internmeto­ den i enlighet med bestämmelserna i avsnitten 4, 5 och 6.

3. Instituten får ta hänsyn till förbetalt kreditriskskydd vid

beräkningen av effekterna av en kreditriskreducering endast 4. Instituten ska behandla kontanter, värdepapper eller råva­ om de tillgångar som ligger till grund för skyddet uppfyller ror som har köpts, lånats eller mottagits inom ramen för en följande två krav: repa eller ett värdepappers- eller råvarulån som säkerhet.

a) De finns med i förteckningen över godtagbara tillgångar i 5. Om ett institut som beräknar riskvägda exponerings­ artiklarna 197–200, beroende på vad som är tillämpligt. belopp enligt schablonmetoden har mer än en form av kredit­ riskreducering som täcker en enskild exponering, ska det göra följande två saker:

b) De är tillräckligt likvida och har över tiden ett tillräckligt

stabilt värde för att skapa tillfredsställande säkerhet i fråga

om det uppnådda kreditriskskyddet, med beaktande av den a) Fördela exponeringen på de olika typerna av kreditriskredu­ metod som används för att beräkna riskvägda exponerings­

cerande instrument. belopp och av i vilken utsträckning hänsyn får tas till skyd­

det

b) Beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet separat för varje

del som erhållits enligt led a i enlighet med bestämmelserna i 4. Instituten får ta hänsyn till förbetalt kreditriskskydd vid

kapitel 2 och i detta kapitel. beräkningen av effekterna av en kreditriskreducering endast

om det utlånande institutet har rätt att vid fallissemang, insol­

vens eller konkurs för gäldenären och i tillämpliga fall för den

som innehar säkerheten – eller någon annan kredithändelse som 6. Om ett institut som beräknar de riskvägda exponerings­ anges i de handlingar som rör transaktionen – utan dröjsmål beloppen enligt schablonmetoden täcker en enskild exponering likvidera eller behålla de tillgångar som ligger till grund för med kreditriskskydd från en enskild utfärdare av kreditriskskydd säkerheten. Korrelationsgraden mellan värdet av de tillgångar och detta skydd har olika löptider, ska institutet göra följande som ligger till grund för skyddet och gäldenärens kreditkvalitet två saker: ska inte vara för hög.

a) Fördela exponeringen på de olika typerna av kreditriskredu­ 5. När det gäller obetalt kreditriskskydd, ska en utfärdare av

cerande instrument. kreditriskskydd anses vara godtagbar först när utfärdaren av

kreditriskskydd finns med på förteckningen över godtagbara

utfärdare av kreditskydd i artikel 201 eller 202, beroende på

vilket som är tillämpligt. b) Beräkna det riskvägda exponeringsbeloppet separat för varje

del som erhållits enligt led a i enlighet med bestämmelserna i kapitel 2 och i detta kapitel.

6. När det gäller obetalt kreditriskskydd ska en skyddsöver­

enskommelse anses vara godtagbar först när följande två villkor

uppfylls:

Artikel 194

Principer för godtagbarheten hos metoder för

kreditriskreducering a) Den finns med i förteckningen över godtagbara skyddsöver­

enskommelser i artiklarna 203 och 204.1. 1. Den teknik som används för att skapa kreditriskskydd ska, tillsammans med de åtgärder det utlånande institutet vidtar och de processer och de riktlinjer som det tillämpar, resultera i ett system för kreditriskskydd som har rättsverkan och vars efter­ b) Den har rättsverkan och är verkställbar i de relevanta juris­ levnad kan kontrolleras i alla relevanta jurisdiktioner. diktionerna så att tillfredsställande säkerhet skapas i fråga om

det uppnådda kreditriskskyddet, med beaktande av den me­

tod som används för att beräkna riskvägda exponerings­

belopp och av i vilken utsträckning hänsyn får tas till skyd­ Det utlånande institutet ska på begäran av den behöriga myn­ det. digheten tillhandahålla den senaste versionen av det/de opartis­ ka, skriftliga och motiverade juridiska utlåtande/utlåtanden som används för att fastställa om dess system för kreditriskskydd uppfyller villkoret i första stycket. c) Utfärdaren av kreditriskskydd uppfyller kriterierna i punkt 5.

Bilaga 1

L 176/124 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

7. Kreditriskskyddet ska uppfylla kraven i avsnitt 3, beroende Artikel 196 på vad som är tillämpligt.

Ramavtal om nettning som täcker repor eller värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner

8. Ett institut ska kunna visa för de behöriga myndigheterna Institut som tillämpar den fullständiga metoden för finansiella att det har riskhanteringsprocesser som är lämpliga för att kont­ säkerheter enligt artikel 223 får beakta effekterna av bilaterala rollera de risker som det kan exponeras för vid genomförande avtal om nettning som täcker repor och värdepappers- och av kreditriskreducerande åtgärder. råvarulån eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner

med en motpart. Utan att det påverkar tillämpningen av arti­

kel 299 ska antagna säkerheter och värdepapper eller råvaror

som har lånats inom ramen för sådana avtal eller transaktioner 9. Trots den omständigheten att kreditriskreducering har be­ uppfylla de krav på godtagbarhet för säkerheter som anges i aktats vid beräkningen av riskvägda exponeringsbelopp och i artiklarna 197 och 198. tillämpliga fall förväntade förlustbelopp, ska instituten fortsätta att göra fullständiga kreditriskbedömningar av den underlig­ gande exponeringen och kunna visa de behöriga myndigheterna att detta krav är uppfyllt. När det gäller repor och värdepappers- Artikel 197 eller råvarulån ska den underliggande exponeringen, dock en­

Godtagbara säkerheter enligt alla metoder

dast vid tillämpningen av denna punkt, anses vara exponering­ ens nettobelopp. 1. Institut får använda följande poster som godtagbara säker­

heter vid alla metoder:

10. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för till­ syn i syfte att specificera vad som utgör tillräckligt likvida till­ a) Kontanta medel insatta hos det utlånande institutet eller gångar och när tillgångsvärden kan anses vara tillräckligt stabila kontantliknande instrument som innehas av detta. vid tillämpning av punkt 3.

b) Räntebärande värdepapper som har givits ut av nationella Senast den 30 september 2014 ska EBA överlämna dessa för­ regeringar eller centralbanker, om dessa värdepapper av ett slag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen. kreditvärderingsinstitut eller exportkreditorgan som erkänts i

enlighet med kapitel 2 har tilldelats en kreditvärdering som

enligt EBA:s bedömning motsvarar kreditkvalitetssteg 4 eller

högre enligt reglerna för riskvägning av exponeringar mot Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska nationella regeringar och centralbanker enligt kapitel 2. standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

c) Räntebärande värdepapper som har givits ut av institut, om

dessa värdepapper av ett kreditvärderingsinstitut har tilldelats

A v s n i t t 2 en kreditvärdering som enligt EBA:s bedömning motsvarar

kreditkvalitetssteg 3 eller högre enligt reglerna för riskväg­ G o d t a g b a r a f o r m e r a v K r e d i t r i s k r e d u c e ­ ning av exponeringar mot institut enligt kapitel 2.

r i n g

U n d e r a v s n i t t 1

F ö r b e t a l t K r e d i t r i s k s k y d d d) Räntebärande värdepapper som har givits ut av andra enhe­

ter, om dessa värdepapper av ett kreditvärderingsinstitut har

Artikel 195 tilldelats en kreditvärdering som enligt EBA:s bedömning

Nettning inom balansräkningen motsvarar kreditkvalitetssteg 3 eller högre enligt reglerna

för riskvägning av exponeringar mot företag enligt kapitel 2. Ett institut får tillämpa nettning inom balansräkningen av öm­ sesidiga fordringar mellan institutet självt och dess motpart som en godtagbar form av kreditriskreducerande åtgärder.

e) Räntebärande värdepapper som av ett kreditvärderingsinsti­

tut har tilldelats en kortfristig kreditvärdering som enligt

EBA:s bedömning motsvarar kreditkvalitetssteg 3 eller högre Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 196 är godtag­ enligt reglerna för riskvägning av kortfristiga exponeringar barheten begränsad till det ömsesidiga likviditetssaldot mellan enligt kapitel 2. institutet och motparten. Institut får endast ändra riskvägda exponeringsbelopp och i tillämpliga fall förväntade förlustbe­ lopp för lån och insättningar som de själva har tagit emot och som omfattas av ett avtal om nettning inom balansräkning­ f) Aktier eller konvertibla obligationer som ingår i ett centralt en. index.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/125

g) Guld. a) De är noterade på en erkänd börs.

h) Värdepapperiseringspositioner som inte är återvärdepapperi­ b) De är betecknade som prioriterade fordringar.

seringspositioner, vilka har en extern kreditvärdering från ett

kreditvärderingsinstitut som enligt EBA:s bedömning mot­

svarar kreditkvalitetssteg 3 eller högre enligt reglerna för c) Alla andra kreditvärderade utgivningar med samma förmåns­

riskvägning av värdepapperiseringsexponeringar enligt meto­ rätt av det emitterande institutet har en kreditvärdering från

den i kapitel 5 avsnitt 3 underavsnitt 3. ett kreditvärderingsinstitut som av EBA har fastställts mot­

svara kreditkvalitetssteg 3 eller högre enligt reglerna för risk­

vägning av institutsexponeringar eller kortfristiga expone­ 2. Vid tillämpning av punkt 1 b ska räntebärande värdepap­ ringar enligt kapitel 2. per som har givits ut av nationella regeringar eller centralbanker innefatta följande:

d) Det utlånande institutet har inga uppgifter som tyder på att

kreditvärderingen bör vara sämre än det som avses i led c. a) Räntebärande värdepapper som har givits ut av delstatliga

eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter, när expone­

ringar mot dessa behandlas som exponeringar mot den na­ e) Instrumentets likviditet på marknaden är tillräcklig för dessa

tionella regering inom vars jurisdiktion de är etablerade en­ syften. ligt artikel 115.2.

5. Institut får använda andelar eller aktier i företag för kol­ b) Räntebärande värdepapper som har givits ut av offentliga lektiva investeringar (fond) som godtagbara säkerheter när alla

organ, vilka behandlas som exponeringar mot nationella re­ följande villkor uppfylls: geringar i enlighet med artikel 116.4.

a) Andelarna eller aktierna har en daglig offentlig prisnotering. c) Räntebärande värdepapper som har givits ut av multilaterala

utvecklingsbanker som åsätts 0 % riskvikt enligt arti­

kel 117.2. b) Fonderna investerar bara i instrument som är godtagbara för

godkännande enligt punkterna 1 och 2.

d) Räntebärande värdepapper som har givits ut av internatio­

nella organisationer som åsätts 0 % riskvikt enligt arti­ c) Fonderna uppfyller villkoren i artikel 132.3. kel 118.

Om en fondinvesterar i aktier eller andelar i en annan fond ska 3. Vid tillämpning av punkt 1 c ska räntebärande värdepap­ villkoren i första stycket a-c även gälla för en sådan underlig­ per som har givits ut av institut innefatta följande: gande fond.

a) Andra räntebärande värdepapper som har givits ut av del­ Om en fond använder derivatinstrument för att säkra tillåtna

statliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter än de placeringar, ska detta inte hindra andelar eller aktier i detta

räntebärande värdepapper som avses i punkt 2 a. företag från att vara godtagbara som säkerhet.

b) Räntebärande värdepapper som har givits ut av offentliga 6. Vid tillämpning av punkt 5 får instituten, om en fond

organ, mot vilka exponeringar hanteras i enlighet med arti­ (nedan kallad den ursprungliga fonden) eller något av dess un­

kel 116.1 och 116.2. derliggande fonder inte enbart investerar i instrument som är

godtagbara enligt punkterna 1 och 4, använda andelar eller

aktier i denna fond som säkerhet till ett belopp som motsvarar

värdet av de godtagbara tillgångar som fonden innehar, förutsatt c) Räntebärande värdepapper som har givits ut av multilaterala att fonden eller något av dess underliggande fonder har inve­

utvecklingsbanker som inte åsatts 0 % riskvikt enligt arti­ sterat i icke-godtagbara tillgångar i högsta tillåtna omfattning

kel 117.2. enligt respektive regler.

4. Ett institut får använda räntebärande värdepapper som har Om en underliggande fond har egna underliggande fonder får givits ut av andra institut och som saknar en kreditvärdering instituten använda andelar eller aktier i den ursprungliga fonden från ett kreditvärderingsinstitut som godtagbar säkerhet, om som godtagbar säkerhet under förutsättning att de tillämpar den dessa räntebärande papper uppfyller följande krav: metod som anges i första stycket.

Bilaga 1

L 176/126 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

När icke-godtagbara tillgångar kan ha ett negativt värde på i) Andelarna eller aktierna har en daglig offentlig prisnote­ grund av skulder eller ansvarsförbindelser som följer av ägande, ring. ska instituten göra följande två saker:

ii) Fonden begränsar sig till att investera i instrument som är a) Beräkna de icke-godtagbara tillgångarnas totala värde. godtagbara för godkännande enligt artikel 197.1 och

197.4 och i sådana poster som avses i led a.

b) När beloppet i led a är negativt, dra av det absoluta värdet av

detta belopp från det totala värdet av de godtagbara tillgång­ Om en fond investerar i andelar eller aktier i en annan fond ska

arna. villkoren i leden a och b även gälla för en sådan underliggande

fond.

7. Med avseende på punkt 1 b–e ska instituten tillämpa den minst fördelaktiga kreditvärderingen, när en säkerhet har två Om en fond använder derivatinstrument för att säkra tillåtna kreditvärderingar från kreditvärderingsinstitut. Om en säkerhet placeringar, ska detta inte hindra andelar eller aktier i detta har mer än två kreditvärderingar från kreditvärderingsinstitut, företag från att vara godtagbara som säkerhet. ska instituten tillämpa de två mest fördelaktiga kreditvärdering­ arna. Om de två mest fördelaktiga kreditvärderingarna skiljer sig åt, ska instituten tillämpa den minst fördelaktiga av de två. 2. Om en fond eller någon underliggande fond inte enbart

investerar i instrument som är godtagbara för godkännande

enligt artikel 197.1 och 197.4 och de poster som anges i punkt 8. Esma ska utarbeta förslag till tekniska standarder för ge­ 1 a får, institut använda andelar eller aktier i denna fond som nomförande för att ange följande: säkerhet till ett belopp som motsvarar värdet av de godtagbara

tillgångar som fonden innehar, förutsatt att fonden eller något

av dess underliggande fonder har investerat i icke-godtagbara

tillgångar i högsta tillåtna omfattning i respektive regler. a) De centrala index som avses i punkt 1 f i den här artikeln,

artikel 198.1 a, artikel 224.1 och 4 samt i artikel 299.2 e.

När icke-godtagbara tillgångar kan ha ett negativt värde på

grund av skulder eller ansvarsförbindelser som följer av ägande, b) De erkända börser som avses i punkt 4 a i den här artikeln

ska instituten göra följande två saker: samt i artiklarna 198.1 a, 224.1 och 224.4, 299.2 e, 400.2 k, 416.3 e och 428.1 c samt i bilaga III, del 3, punkt 12, i enlighet med de villkor som föreskrivs i artikel 4.1 led 72.

a) Beräkna de icke-godtagbara tillgångarnas totala värde.

Esma ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för genomförande till kommissionen senast den 31 december b) När beloppet i led a är negativt, dra av det absoluta värdet av 2014. detta belopp från det totala värdet av de godtagbara tillgång­

arna.

Kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska stan­ darder för genomförande som avses i första stycket i enlighet Artikel 199 med artikel 15 i förordning (EU) nr 1095/2010.

Ytterligare godtagbara säkerheter enligt internmetoden

1. Utöver de säkerheter som avses i artiklarna 197–198 får

Artikel 198 institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp och förvän­

tade förlustbelopp enligt internmetoden även använda följande Ytterligare godtagbara säkerheter enligt den fullständiga slag av säkerhet:

metoden för finansiella säkerheter

1. Utöver den säkerhet som fastställs i artikel 197, får ett institut som tillämpar den fullständiga metod för finansiella a) Säkerhet i form av fastigheter i enlighet med punkterna 2, 3 säkerheter som anges i artikel 223 använda följande poster och 4. som godtagbara säkerheter:

b) Fordringar i enlighet med punkt 5. a) Aktier eller konvertibla obligationer som inte ingår i ett

centralt index, men som handlas på en erkänd börs.

c) Övriga fysiska säkerheter i enlighet med punkterna 6 och 8.

b) Andelar eller aktier i fonder, förutsatt att följande två villkor

uppfylls: d) Leasing i enlighet med punkt 7.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/127

2. Bostadsfastigheter som är eller kommer att bli bebodda a) Förlusterna på lån mot säkerhet i form av kommersiella eller uthyrda av ägaren eller, när det gäller privata investerings­ fastigheter upp till 50 % av marknadsvärdet eller 60 % av bolag, av den faktiska förmånstagaren, och kommersiella fas­ pantlånevärdet överstiger inte 0,3 % av de utestående lånen tigheter, inbegripet kontor och andra kommersiella lokaler, får mot säkerhet i form av kommersiella fastigheter under ett användas som godtagbar säkerhet av instituten, såvida inte an­ visst år. nat anges i artikel 124.2 och under förutsättning att följande båda villkor är uppfyllda:

b) De totala förlusterna på lån mot säkerhet i form av kom­

mersiella fastigheter överstiger inte 0,5 % av de utestående a) Egendomens värde påverkas inte i väsentlig mån av gäldenä­

lånen mot säkerhet i form av kommersiella fastigheter under

rens kreditkvalitet. Instituten får underlåta att fastställa hur

ett visst år. väsentlig påverkan är i situationer där rent makroekono­ miska faktorer påverkar både egendomens värde och lånta­ garens utförande av sina förpliktelser.

Om något av villkoren i första stycket a och b inte är uppfyllt

under ett visst år, får instituten inte tillämpa den behandling b) Låntagarens risk påverkas inte i väsentlig mån av den un­ som anges i första stycket förrän båda villkoren har uppfyllts

derliggande egendomens eller det underliggande projektets under ett senare år. resultat, utan av låntagarens underliggande kapacitet att åter­ betala skulden från andra källor. Återbetalningen av krediten påverkas således inte i väsentlig mån av kassaflöden som genereras av den underliggande egendom som ställts som

5. Instituten får använda fordringar som är anknutna till en

säkerhet.

kommersiell transaktion eller kommersiella transaktioner med

en ursprunglig löptid på högst ett år som godtagbara säkerheter.

Godtagbara fordringar innefattar inte fordringar i samband med

värdepapperiseringar, sekundärt deltagande och kreditderivat el­ 3. Instituten får göra undantag från punkt 2 b för expone­ ler belopp som närstående parter är skyldiga. ringar där säkerhet ställts i form av bostadsfastighet som är belägen inom en medlemsstats territorium, om de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat har belägg för att den relevanta marknaden är välutvecklad och sedan länge etablerad inom detta territorium med förlustnivåer som inte överstiger 6. De behöriga myndigheterna ska tillåta institut att som någon av följande gränser: godtagbar säkerhet använda fysiska säkerheter av annat slag

än vad som anges i punkterna 2, 3 och 4, under förutsättning

att samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Förlusterna på lån mot säkerhet i form av bostadsfastigheter

upp till 80 % av marknadsvärdet eller 80 % av pantlånevär­

det överstiger inte 0,3 % av de utestående lånen mot säkerhet a) Det finns belägg i form av ofta förekommande transaktioner

i form av bostadsfastigheter under ett visst år, såvida inte

med beaktande av tillgångstyp för att det finns likvida mark­

annat föreskrivs enligt artikel 124.2. nader för en snabb och ekonomiskt effektiv avveckling av

säkerheten. Instituten ska regelbundet göra en bedömning av

huruvida detta villkor är uppfyllt och om det finns uppgifter

som tyder på betydande förändringar på marknaden. b) De totala förlusterna på lån mot säkerhet i form av bostad­

sfastigheter överstiger inte 0,5 % av de utestående lånen mot säkerhet i form av bostadsfastigheter under ett visst år.

b) Säkerheten har väl etablerade offentligt tillgängliga mark­

nadspriser. Instituten får betrakta marknadspriserna som

väl etablerade om de hämtas från tillförlitliga informations­ Om något av villkoren i första stycket a och b inte är uppfyllt

källor, såsom offentliga index, och återspeglar priset på under ett visst år, får instituten inte tillämpa den behandling som anges i första stycket förrän båda villkoren har uppfyllts transaktionerna under normala förhållanden. Instituten får

betrakta marknadspriserna som offentligt tillgängliga, om under ett senare år.

dessa priser är offentliggjorda, lättillgängliga och det går att

regelbundet få tillgång till dem utan några otillbörliga ad­

ministrativa eller finansiella kostnader.

4. Instituten får göra undantag från punkt 2 b för kommersi­ ella fastigheter som är belägna inom en medlemsstats territori­ um, om de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat har belägg för att den relevanta marknaden är välutvecklad och c) Institutet analyserar marknadspriserna samt den tid och de sedan länge etablerad inom detta territorium med förlustnivåer kostnader som krävs för att realisera säkerheten och den som inte överstiger någon av följande gränser: realiserade avkastningen från säkerheten.

Bilaga 1

L 176/128 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

d) Institutet kan visa att den realiserade avkastningen från sä­ e) Offentliga organ, om fordringar på dem ska behandlas i

kerheten inte understiger 70 % av säkerhetens värde i mer än enlighet med artikel 116. 10 % av alla avvecklingar av säkerheter av ett visst slag. Om det finns en betydande volatilitet i marknadspriserna, ska

institutet på ett för de behöriga myndigheterna tillfredsstäl­ f) Institut och finansiella institut, om exponeringar mot det

lande sätt visa att dess värdering av säkerheten har varit finansiella institutet behandlas som exponeringar mot institut

tillräckligt försiktig. i enlighet med artikel 119.5.

Instituten ska dokumentera att de uppfyller villkoren i första stycket a–d samt de villkor som anges i artikel 210. g) Övriga företagsenheter, däribland moderföretag, dotterföretag

och närstående företag till institutet, som uppfyller något av

följande villkor: 7. Om inte annat följer av bestämmelserna i artikel 230.2 och om kraven i artikel 211 är uppfyllda, får exponeringar till följd av sådana transaktioner där ett institut hyr ut egendom till i) Dessa övriga företagsenheter har en kreditutvärdering, till­ en tredje part behandlas på samma sätt som lån där säkerhet delad av ett kreditvärderingsinstitut. har ställts i form av fastighet av samma slag som den uthyrda fastigheten.

ii) I fråga om institut som beräknar riskvägda exponerings­ 8. EBA ska offentliggöra en förteckning över kategorier av belopp och förväntade förlustbelopp enligt internmetoden fysiska säkerheter som instituten kan förutsätta uppfyller de har dessa övriga företagsenheter inte tilldelats en kredit­ villkor som avses i punkt 6 a och b. utvärdering av ett valbart kreditvärderingsinstitut utan är

internt klassificerade av institutet.

Artikel 200

h) Centrala motparter.

Övrigt förbetalt kreditriskskydd

Instituten får använda följande övrigt förbetalt kreditriskskydd som godtagbar säkerhet: 2. Om ett institut beräknar riskvägda exponeringsbelopp och

förväntade förlustbelopp enligt internmetoden, ska garantigiva­

ren, för att vara godtagbar tillhandahållare av obetalt kreditrisk­ a) Kontanta medel som är insatta hos eller kontantliknande

skydd, vara internt klassificerad av institutet i enlighet med

instrument som innehas av ett institut som är tredje part

bestämmelserna i kapitel 3 avsnitt 6. på annan grund än ett depåförvaringsavtal och är pantsatta till förmån för det utlånande institutet.

De behöriga myndigheterna ska offentliggöra och uppdatera b) Livförsäkringar som har pantsatts hos det utlånande institu­ förteckningen över de finansiella institut som är godtagbara

tet. tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd enligt punkt 1 f, eller

de vägledande kriterierna för fastställande av sådana godtagbara

tillhandahållare av obetalt kreditriskskydd, tillsammans med en c) Instrument som har givits ut av ett tredjepartsinstitut och beskrivning av de tillämpliga tillsynskraven, och överlämna för­

kommer att återköpas av detta institut på begäran. teckningen till de övriga behöriga myndigheterna i enlighet med

artikel 117 i direktiv 2013/36/EU.

U n d e r a v s n i t t 2

O b e t a l t K r e d i t r i s k s k y d d Artikel 202

Artikel 201 Godtagbara utfärdare av kreditriskskydd enligt

internmetoden som är berättigade till behandling enligt Utfärdare av kreditriskskydd som är godtagbara enligt alla artikel 153.3 metoder

Ett institut får använda institut, försäkrings- och återförsäkrings­ 1. Institut får använda följande parter som godtagbara till­

företag samt exportkreditorgan som godtagbara tillhandahållare handahållare av obetalt kreditriskskydd:

av obetalt kreditriskskydd som är berättigade till behandling

enligt artikel 153.3, om de uppfyller samtliga följande villkor: a) Nationella regeringar och centralbanker.

a) De har tillräcklig sakkunskap om tillhandahållande av obetalt b) Delstatliga eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter. kreditriskskydd.

c) Multilaterala utvecklingsbanker.

b) De omfattas av bestämmelser som motsvarar bestämmel­

serna i denna förordning eller hade, vid den tidpunkt då d) Internationella organisationer, om exponeringar mot dem kreditriskskyddet tillhandahölls, av ett valbart kreditvär­

ska åsättas 0 % riskvikt enligt artikel 117. deringsinstitut tilldelats en kreditvärdering som enligt EBA

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/129

motsvarar kreditkvalitetssteg 3 eller högre i enlighet med som godtagbart enligt detta kapitel, den kreditrisk som har

bestämmelserna om riskvägning av exponeringar mot före­ överförts till handelslagret föras över till en tredje part eller

tag i kapitel 2. tredje parter.

c) De hade, vid den tidpunkt då kreditriskskyddet tillhandahölls Om en intern säkring har genomförts i enlighet med första

eller när som helst därefter, en intern kreditvärdering som stycket och kraven i detta kapitel är uppfyllda, ska institutet

motsvarar ett PD-värde som inte överstiger det som gäller tillämpa de regler som anges i avsnitt 4–6 för beräkning av

för kreditkvalitetssteg 2 eller högre i enlighet med bestäm­ riskvägda exponeringsbelopp och förväntade förlustbelopp, då

melserna om riskvägning av exponeringar mot företag i ka­ dessa täcks av obetalt kreditriskskydd. pitel 2.

A v s n i t t 3

d) De har en intern riskklassificering som motsvarar ett PD-

värde som inte överstiger det som gäller för kreditkvalitets­ K r a v

steg 3 eller högre i enlighet med bestämmelserna om risk­

U n d e r a v s n i t t 1

vägning av exponeringar mot företag i kapitel 2.

F ö r b e t a l t K r e d i t r i s k s k y d d

Artikel 205

Vid tillämpning av denna artikel ska det kreditriskskydd som tillhandahålls av exportkreditorgan inte omfattas av någon ut­ Krav för avtal om nettning inom balansräkningen, som inte trycklig motgaranti från den nationella regeringen. är ramavtal om nettning i den mening som avses i

artikel 206

Avtal om nettning inom balansräkningen, som inte är ramavtal

Artikel 203 om nettning i den mening som avses i artikel 206, ska beteck­

Garantier godtagbara som obetalt kreditriskskydd nas som en godtagbar form av kreditriskreducering, om följande

villkor är uppfyllda: Instituten får använda garantier som godtagbart obetalt kredit­ riskskydd.

a) Dessa avtal har rättsverkan och är verkställbara i alla rele­

vanta jurisdiktioner, inbegripet om motparten skulle bli in­

U n d e r a v s n i t t 3 solvent eller gå i konkurs.

T y p e r a v d e r i v a t

Artikel 204

b) Instituten kan när som helst fastställa vilka tillgångar och

Godtagbara slag av kreditderivat skulder som omfattas av dessa avtal.

1. Som godtagbart kreditriskskydd får instituten använda föl­ jande slag av kreditderivat och instrument som kan bestå av sådana kreditderivat eller som har liknande ekonomisk effekt: c) Instituten genomför löpande övervakning och kontroll av

riskerna i samband med avslutandet av kreditriskskyddet.

a) Kreditswappar.

d) Instituten genomför löpande övervakning och kontroll av de

relevanta exponeringarna på nettobasis. b) Totalavkastningsswappar.

Artikel 206

c) Kreditlänkade obligationer, i den utsträckning som de har

betalats med kontanter. Ramavtal om nettning som täcker repor eller värdepap­

pers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner

Om ett institut köper kreditriskskydd genom en totalavkast­ Ramavtal om nettning som täcker repor, värdepappers- eller ningsswapp och redovisar nettobetalningarna för swappen råvarulån eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner som nettoinkomst, men inte redovisar motsvarande vär­ ska betecknas som en godtagbar form av kreditriskreducering, deminskning på den tillgång som är skyddad (antingen genom om den säkerhet som tillhandahålls enligt dessa avtal uppfyller reducering av det verkliga värdet eller genom ett tillägg till samtliga krav som fastställs i artikel 207.2–207.4 och om samt­ reserverna), betecknas detta kreditriskskydd inte som godtagbart liga följande villkor är uppfyllda: kreditriskskydd.

a) De har rättsverkan och är verkställbara i alla relevanta juris­ 2. Om ett institut genomför en intern säkring med ett eller diktioner, inbegripet om motparten skulle bli insolvent eller flera kreditderivat, ska, för att kreditriskskyddet ska betecknas gå i konkurs.

Bilaga 1

L 176/130 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

b) De ger den icke-fallerande parten rätt att i god tid avbryta eller reduceras, värderingsrisker, risker i samband med avslu­

och slutavräkna alla transaktioner inom ramen för avtalet i tande av kreditriskskyddet, koncentrationsrisker till följd av

händelse av ett fallissemang, exempelvis om motparten användning av säkerheter och förenligheten med institutets

skulle gå i konkurs eller bli insolvent. övergripande riskprofil.

c) De säkerställer nettning av vinster och förluster från trans­ c) De ska ha dokumenterade riktlinjer och dokumenterad

aktioner som har slutavräknats enligt ett avtal, så att den ena praxis för vilka slags säkerheter och vilka belopp som accep­ parten är skyldig den andra ett enda nettobelopp. teras.

d) De ska beräkna marknadsvärdet för säkerheten och omvär­

Artikel 207 dera den minst en gång i halvåret samt när de har anledning

Krav för finansiella säkerheter att tro att säkerhetens marknadsvärde har minskat betydligt.

1. Enligt alla metoder ska finansiella säkerheter och guld erkännas som godtagbar säkerhet, om samtliga villkor som fast­ ställs i punkterna 2–4 är uppfyllda. e) Om säkerheten innehas av tredje part, måste instituten vidta

rimliga åtgärder för att säkerställa att den tredje parten skiljer

säkerheten från sina egna tillgångar.

2. Det får inte finnas väsentlig positiv korrelation mellan gäldenärens kreditkvalitet och säkerhetens värde. Om säkerhe­ f) De ska se till att avsätta tillräckliga resurser för att marginal­ tens värde minskar i väsentlig mån ska detta inte i sig innebära avtalen med motparter för OTC-derivat och värdepappers­ en betydande försämring av gäldenärens kreditkvalitet. Om gäl­ finansiering ska fungera korrekt, mätt i om utgående margi­ denärens kreditkvalitet blir kritisk ska detta inte i sig innebära nalsäkerhetskrav sker i tid och är korrekta och i svarstiden en betydande minskning av säkerhetens värde. för inkommande marginalsäkerhetskrav.

Värdepapper som givits ut av gäldenären eller någon anknuten g) De ska ha riktlinjer för förvaltning av säkerheterna för kont­ koncernenhet får inte betecknas som godtagbar säkerhet. Gäl­ roll, övervakning och rapportering av följande: denärens egna utgivningar av sådana säkerställda obligationer som uppfyller villkoren i artikel 129 betecknas emellertid som godtagbar säkerhet, när de ställs som säkerhet för en repa, för­

i) Vilka risker marginalavtal medför för instituten. utsatt att de uppfyller villkoret i första stycket.

ii) Koncentrationsrisken för vissa slags säkerheter i form av 3. Instituten ska uppfylla alla kontraktsmässiga och lagstad­ tillgångar. gade krav och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att säkerhetsordningarna kan verkställas enligt den lagstiftning som är tillämplig på deras intresse i säkerheten.

iii) Återanvändningen av säkerheter, däribland potentiella

likviditetsbortfall till följd av återanvändning av säkerhe­

ter erhållna från motparter. Instituten ska ha genomfört tillräckliga rättsliga utredningar för att bekräfta att säkerhetsordningarna kan verkställas i alla rele­ vanta jurisdiktioner. Vid behov ska de göra förnyade utred­ iv) Överlämnandet av rättigheter till säkerheter som har ningar för att säkerställa att verkställbarheten består.

ställts till motparter.

4. Instituten ska uppfylla följande operativa krav: 5. Förutom att kraven i punkterna 2–4 ska vara uppfyllda,

ska skyddets resterande löptid vara åtminstone lika lång som

exponeringens återstående löptid, om finansiella säkerheter ska

betecknas som godtagbara säkerheter enligt den förenklade me­ a) De ska dokumentera säkerhetsordningarna väl och ha tydliga toden för finansiella säkerheter.

och stabila processer för avveckling av säkerheten vid läglig

tidpunkt.

Artikel 208

Krav för säkerheter i form av fastigheter

b) De ska tillämpa stabila förfaranden och processer för att

kontrollera risker som uppstår till följd av användning av 1. Fastigheter ska betecknas som godtagbar säkerhet om

säkerheter, inklusive risker för att kreditriskskyddet slår fel samtliga krav som fastställs i punkterna 2–5 vara uppfyllda.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/131

2. Följande krav ska vara uppfyllda när det gäller rättslig säkerställa att detta institut har obestridlig rätt till säkerheten, förutsebarhet: inklusive rätten till intäkterna från en försäljning av säkerhe­

ten.

a) En panträtt eller säkerhetsupplåtelse ska vara bindande i alla

jurisdiktioner som är relevanta vid den tidpunkt då låneavta­

let ingås och panträtten eller säkerhetsupplåtelsen ska regi­ b) Instituten ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att uppfylla

streras på föreskrivet sätt vid läglig tidpunkt. alla lokala krav för att en panthavare ska ha möjlighet att

tillgodogöra sig värdet av panten. De utlånande institutens

fordran på den ställda säkerheten ska prioriteras, med för­ b) Alla rättsliga krav för att fullborda panten ska vara uppfyllda. behåll för att sådana fordringar fortfarande kan omfattas av

de bestämmelser för prioriterade fordringsägares krav som

föreskrivs i lagstiftning. c) Skyddsöverenskommelsen och det bakomliggande rättsliga

förfarandet ska göra det möjligt för institutet att realisera

skyddets värde inom en rimlig tidsram.

c) Instituten ska ha genomfört tillräckliga rättsliga utredningar

för att bekräfta att säkerhetsordningarna är verkställbara i 3. När det gäller kontroll av fastighetens värde och fastighe­ alla relevanta jurisdiktioner. tens värdering ska följande krav vara uppfyllda:

a) Instituten ska kontrollera fastighetens värde minst en gång d) Instituten ska dokumentera sina säkerhetsordningar väl och

per år för kommersiella fastigheter och en gång vart tredje år ha tydliga och stabila processer för indrivning av säkerheten

för bostadsfastigheter. Instituten ska genomföra kontrollerna vid läglig tidpunkt. oftare, om marknadsvillkoren förändras avsevärt.

e) Instituten ska ha processer som säkerställer uppfyllandet av b) Om instituten har tillgång till uppgifter som visar att fas­

tighetens värde kan ha sjunkit avsevärt i förhållande till de alla rättsliga villkor som krävs för att förklara att ett fallis­ allmänna marknadspriserna, ska fastighetens värdering ses semang har inträffat och driva in säkerheten vid läglig tid­

punkt. över av en värderingsman som har nödvändiga kvalifikatio­ ner, kunskaper och erfarenheter för att utföra en värdering och som är oberoende i förhållande till kreditbeslutsproces­ sen. För lån som överstiger 3 000 000 EUR eller 5 % av

f) Om en låntagare skulle befinna sig i betalningssvårigheter

institutets kapitalbas ska fastighetens värdering ses över av eller fallera, ska instituten ha laglig rätt att sälja eller överlåta

en sådan värderingsman minst vart tredje år. fordringarna till andra parter utan samtycke från fordring­

arnas gäldenärer.

Instituten får använda statistiska metoder för att kontrollera fastighetens värde och identifiera fastigheter som behöver om­ värderas. 3. Följande krav ska vara uppfyllda när det gäller riskhante­

ring:

4. Instituten ska klart och tydligt dokumentera vilka slags bostadsfastigheter och kommersiella fastigheter de godtar och vilken utlåningspolicy de har i detta avseende. a) Ett institut ska ha en sund process för att fastställa kredit­

risken i samband med fordringar. En sådan process ska in­

nefatta analyser av en låntagares verksamhet och bransch 5. Instituten ska ha inrättat processer för att övervaka att den samt av de olika slags kunder med vilka denna låntagare fastighet som har tagits som säkerhet har lämplig skadeförsäk­ gör affärer. Om institutet förlitar sig på sina låntagare för ring. att fastställa kundernas kreditrisk, ska institutet se över lån­

tagarnas kreditförfaranden för att förvissa sig om att de är

sunda och trovärdiga.

Artikel 209

Krav för fordringar

1. Fordringar ska betecknas som godtagbar säkerhet om b) Skillnaden mellan exponeringsbeloppet och fordringarnas samtliga krav som fastställs i punkterna 2 och 3 är uppfyllda. värde ska avspegla alla lämpliga faktorer, däribland indriv­

ningskostnaden, koncentrationen inom den fordringsgrupp

som har pantsatts av en enskild låntagare och eventuella 2. Följande krav ska vara uppfyllda när det gäller rättslig koncentrationsrisker inom institutets totala exponeringar, ut­ förutsebarhet: över dem som kontrolleras genom institutets allmänna me­

toder. Instituten måste upprätthålla en fortlöpande övervak­

ningsprocess som är anpassad till fordringarna. Dessutom a) Den rättsliga mekanism genom vilken säkerheten ställs till ska de regelbundet se över överensstämmelsen med lånevill­

ett utlånande institut ska vara stabil och effektiv och kor, miljöbegränsningar och övriga rättsliga krav.

Bilaga 1

L 176/132 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

c) De fordringar som pantsatts av en låntagare ska vara diver­ i) lämpliga krav på säkerheten i förhållande till expone­

sifierade och inte vara otillbörligt korrelerade med låntaga­ ringsbeloppet, ren. Om det föreligger en väsentlig positiv korrelation, ska instituten beakta riskerna i samband med fastställandet av marginaler för säkerhetsgruppen som helhet. ii) förutsättningarna för snabb avveckling av säkerheten,

iii) förutsättningarna för att objektivt fastställa ett pris eller d) Instituten får inte använda fordringar från företag närstående

marknadsvärde, låntagaren, däribland dotterföretag och anställda, som god­ tagbart kreditriskskydd.

iv) hur ofta detta värde snabbt kan erhållas, inbegripet en

fackmässig bedömning eller värdering, e) Instituten ska ha en dokumenterad process för indrivning av

fordringar i kritiska situationer. Instituten ska ha erforderliga

instrument för indrivning, även om de normalt sett förlitar v) volatiliteten eller en proxyvariabel för volatiliteten när det

sig på låntagaren när det gäller indrivningar. gäller värdet på säkerheten.

g) Vid den inledande och den förnyade värderingen ska insti­

Artikel 210

tuten fullt ut beakta all försämring eller föråldring av säker­

Krav för övriga fysiska säkerheter heten och särskilt beakta tidsaspekten i fråga om säkerheter

som är utsatta för modeväxlingar eller som lätt föråldras. Fysiska säkerheter som inte utgörs av fastigheter ska betecknas som godtagbara säkerheter i enlighet med internmetoden om samtliga följande villkor är uppfyllda: h) Instituten ska ha rätt att fysiskt inspektera den erhållna sä­

kerheten. Instituten ska dessutom ha riktlinjer och processer

som beskriver hur de ska utöva sin rätt till fysisk inspektion. a) De säkerhetsordningar enligt vilka den fysiska säkerheten

tillhandahålls ett institut ska ha rättsverkan och vara verk­ ställbara i alla relevanta jurisdiktioner och ska göra det möj­ i) Den säkerhet som tas som skydd ska ha lämplig skadeför­ ligt för institutet att realisera säkerhetens värde inom en säkring och instituten ska ha processer för att övervaka det­ rimlig tidsram. ta.

Artikel 211

b) Med undantag endast för sådana prioriterade fordringar med

bättre rätt som avses i artikel 209.2 b får endast panter med Krav för att behandla exponeringar genom leasing som

förmånsrätt eller säkerhetsupplåtelse betecknas som godtag­ utlåning mot pantsäkerhet bara säkerheter och ett institut ska ha förmånsrätt framför Instituten ska behandla exponeringar till följd av leasingtrans­

alla övriga långivare till den realiserade avkastningen från aktioner som utlåning mot säkerhet i form av den uthyrda

säkerheten. egendomen, när följande villkor är uppfyllda:

c) Instituten ska kontrollera säkerhetens värde minst en gång a) Den aktuella egendomen uppfyller de villkor som anges i

per år. Instituten ska genomföra kontrollerna oftare om artikel 208 eller 210, beroende på vad som är tillämpligt,

marknadsvillkoren förändras avsevärt. för att detta slags egendom ska betecknas som godtagbar

säkerhet.

d) Låneavtalet ska innehålla detaljerade beskrivningar av säker­ b) Uthyraren har ett stabilt riskhanteringssystem med avseende

heten samt detaljerade specifikationer av hur förnyad vär­ på den hyrda tillgångens användning, läge, ålder och plane­ dering ska gå till och hur ofta den ska genomföras. rade användningstid, inbegripet lämplig övervakning av sä­

kerhetens värde.

e) Instituten ska i interna riktlinjer och processer som ska fin­

c) Uthyraren har äganderätt till tillgången och kan i läglig tid

nas tillgängliga för granskning tydligt dokumentera vilka slag

utöva sina rättigheter som ägare. av fysisk säkerhet de accepterar och vilka riktlinjer och pro­ cesser de tillämpar i fråga om lämpligt belopp för varje slags säkerhet i förhållande till exponeringsbeloppet.

d) Skillnaden mellan storleken på det utestående beloppet och

säkerhetens marknadsvärde, om detta inte redan har konsta­

terats vid beräkningen av LGD-värdet, är inte så stor att den f) Institutets kreditriktlinjer för transaktionsstrukturen ska ta kreditriskreducering som tillskrivs de uthyrda tillgångarna

upp överdrivs.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/133

Artikel 212 h) Det företag som tillhandahåller livförsäkringen ska på begä­

ran erlägga återköpsvärdet inom skälig tid.

Krav för övrigt förbetalt kreditriskskydd

1. Kontanta medel som är insatta hos ett institut som är tredje part eller kontantliknande instrument som innehas av i) Betalning av återköpsvärdet får inte begäras utan att institu­ detta institut ska uppfylla samtliga följande villkor för att vara tet på förhand ger sitt samtycke. berättigade till den behandling som anges i artikel 232.1:

j) Det företag som tillhandahåller livförsäkringen ska omfattas a) Låntagarens fordran mot tredjepartsinstitut ska vara pantsatt av direktiv 2009/138/EG eller stå under tillsyn av en behörig

till förmån för eller överlåten på det utlånande institutet och myndighet i ett tredjeland vars former för tillsyn och regel­

pantsättningen eller överlåtelsen ska ha rättsverkan och vara givning är minst likvärdiga med dem som tillämpas inom

verkställbar i alla relevanta jurisdiktioner och vara ovillkorlig unionen. och oåterkallelig.

U n d e r a v s n i t t 2

b) Pantsättningen eller överlåtelsen ska ha anmälts till tredje­

partsinstitutet. O b e t a l t K r e d i t r i s k s k y d d o c h K r e d i t l ä n k a d e

O b l i g a t i o n e r

Artikel 213

c) Som en följd av denna anmälan får tredjepartsinstitutet en­

bart göra betalningar till det utlånande institutet och får Gemensamma krav för garantier och kreditderivat endast göra betalningar till andra parter om det utlånande

institutet på förhand gett sitt samtycke. 1. Om inte annat följer av artikel 214.1, ska följande villkor

vara uppfyllda för att kreditriskskydd som härrör från en garanti

eller ett kreditderivat ska betecknas som godtagbart obetalt kre­

ditriskskydd: 2. Livförsäkringar som har pantsatts hos det utlånande insti­ tutet ska betecknas som godtagbara säkerheter om samtliga följande villkor är uppfyllda:

a) Kreditriskskyddet ska vara direkt.

a) Livförsäkringen ska vara pantsatt till förmån för eller över­

låten på det långivande institutet. b) Kreditriskskyddets omfattning ska vara klart och tydligt de­

finierad och obestridlig.

b) Det företag som tillhandahåller livförsäkringen ska ha under­

rättats om pantsättningen eller överlåtelsen och får som ett c) Avtalet om kreditriskskydd ska inte innehålla någon klausul

resultat av detta inte betala förfallna belopp enligt kontraktet vars uppfyllande ligger utanför långivarens direkta kontroll,

utan att det utlånande institutet på förhand ger sitt samtycke. och som

c) Det utlånande institutet ska ha rätt att annullera försäkringen i) skulle göra det möjligt för utfärdaren av skyddet att

och erhålla återköpsvärdet om låntagaren skulle fallera. ensidigt upphäva detta,

d) Det utlånande institutet ska underrättas om alla eventuella

ii) skulle öka skyddets faktiska kostnader till följd av den

uteblivna betalningar på försäkringen från försäkringstaga­

skyddade exponeringens försämrade kreditkvalitet, rens sida.

e) Kreditriskskyddet ska tillhandahållas för lånets hela löptid. iii) skulle kunna befria utfärdaren av skyddet från skyldighe­

Om detta inte är möjligt på grund av att försäkringsförhål­ ten att betala vid läglig tidpunkt, om den ursprunglige

landet upphör redan innan kreditförhållandet avslutas, ska gäldenären inte fullgör förfallna betalningar eller om lea­

institutet se till att beloppet från försäkringen fungerar singkontraktet har löpt ut i samband med erkännande av

som säkerhet för institutet tills kreditavtalets löptid upphör. garanterat restvärde enligt artiklarna 134.7 och 166.4,

f) Panträtten eller överlåtelsen ska ha rättsverkan och vara verk­ iv) skulle kunna göra det möjligt för utfärdaren av skyddet

ställbar i alla jurisdiktioner som är relevanta vid den tidpunkt att minska kreditriskskyddets löptid. då kreditavtalet ingås.

d) Kontraktet om kreditriskskydd ska ha rättsverkan och vara g) Det företag som tillhandahåller livförsäkringen ska uppge verkställbart i alla jurisdiktioner som är relevanta vid den

dess återköpsvärde, vilket inte går att reducera. tidpunkt då kreditavtalet ingås.

Bilaga 1

L 176/134 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

2. Institutet ska visa de behöriga myndigheterna att det har 3. Instituten ska också tillämpa den behandling som anges i inrättat system för att hantera potentiella riskkoncentrationer till punkt 1 för en exponering som inte är skyddad genom en följd av institutets användning av garantier och kreditderivat. motgaranti från någon av enheterna i punkt 2, om denna ex­ Institutet ska kunna visa de behöriga myndigheterna hur dess ponerings motgaranti i sin tur är direkt skyddad genom en strategi för användning av kreditderivat och garantier samverkar garanti från en av de nämnda enheterna och de villkor som med dess hantering av den övergripande riskprofilen. nämns i punkt 1 är uppfyllda.

3. Institutet ska uppfylla alla kontraktsmässiga och lagstad­

Artikel 215

gade krav och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att det obetalda kreditriskskyddet är verkställbart enligt den lags­ Ytterligare krav på garantier tiftning som är tillämplig på dess intresse i kreditriskskyddet.

1. Garantier ska betecknas som godtagbart obetalt kreditrisk­

skydd om samtliga villkor i artikel 213 och samtliga följande

villkor är uppfyllda: Ett institut ska ha genomfört tillräckliga rättsliga utredningar för att bekräfta att det obetalda kreditskyddet är verkställbart i alla relevanta jurisdiktioner. Vid behov ska det göra förnyade utred­ ningar för att säkerställa att verkställbarheten består. a) Om motparten fallerar eller underlåter att betala så att ga­

rantin utlöses, har det utlånande institutet rätt att vid läglig

tidpunkt kräva garantigivaren på förfallna belopp enligt den

Artikel 214 fordran avseende vilken skyddet är tillhandahållet, varvid gar­

antigivarens betalning inte ska vara underordnad det faktum

Motgarantier från stater och andra offentliga organ att det utlånande institutet först måste kräva gäldenären.

1. Instituten får behandla de exponeringar som avses i punkt 2 som om de vore skyddade genom en garanti som tillhanda­ hållits av de enheter som anges i nämnda punkt, förutsatt att När det gäller ett obetalt kreditriskskydd som innefattar hy­ samtliga följande villkor är uppfyllda: potekslån, behöver kraven i artikel 213.1 c iii och i första

stycket i denna punkt uppfyllas först inom 24 månader.

a) Motgarantin täcker fordringens alla kreditriskelement.

b) Garantin är en tydligt dokumenterad förpliktelse som gar­

antigivaren har åtagit sig. b) Både den ursprungliga garantin och motgarantin uppfyller de

krav på garantier som anges i artiklarna 213 och 215.1, förutom att motgarantin inte behöver vara direkt.

c) Det ena av följande villkor ska vara uppfyllt:

c) Skyddet är stabilt och det finns inga tidigare belägg för att

motgarantins täckning skulle vara mindre än den täckning

i) Garantin täcker alla slags betalningar som gäldenären för­

som ges genom en direkt garanti från enheten i fråga.

väntas göra avseende den berörda fordran.

2. Den behandling som fastställs i punkt 1 ska tillämpas för exponeringar som skyddas genom en garanti som i sin tur ii) Om vissa betalningstyper är undantagna från garantin, skyddas genom en motgaranti från någon av följande enheter: har det utlånande institutet anpassat garantins värde för

att avspegla den begränsade täckningen.

a) Nationell regering eller centralbank.

2. När det gäller garantier som tillhandahålls i samband med

ömsesidiga garantisystem eller tillhandahålls av eller skyddas av b) Delstatligt självstyrande organ eller lokal myndighet. en motgaranti från sådana enheter som förtecknas i arti­

kel 214.2, ska kraven i punkt 1 a i denna artikel anses vara

uppfyllda om ett av följande villkor är uppfyllt: c) Offentliga organ för vilka fordringar behandlas som ford­

ringar på den nationella regeringen i enlighet med arti­

kel 116.4.

a) Det utlånande institutet har rätt att från garantigivaren vid

läglig tidpunkt erhålla en preliminär betalning, som uppfyller d) Multilateral utvecklingsbank eller internationell organisation de båda följande villkoren:

som åsatts 0 % riskvikt enligt eller i kraft av artiklarna 117.2

respektive 118.

i) Den utgör ett solitt estimat av den ekonomiska förlust

som sannolikt åsamkas det utlånande institutet, däribland e) Offentliga organ för vilka fordringar behandlas i enlighet förluster till följd av uteblivna räntebetalningar och andra

med artikel 116.1 och 116.2. slags betalningar som låntagaren är skyldig att göra.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/135

ii) Den står i proportion till garantins täckning. f) Köparen av skyddet ska ha rätt eller möjlighet att underrätta

utfärdaren av kreditriskskyddet om att en kredithändelse har

ägt rum. b) Det utlånande institutet ska kunna visa de behöriga myndig­ heterna att en sådan behandling rättfärdigas av garantins effekter, som även ska täcka förluster till följd av uteblivna

Om kredithändelserna inte innefattar omstrukturering av den räntebetalningar och andra slags betalningar som låntagaren är skyldig att göra. underliggande förpliktelsen enligt led a iii får kreditriskskyddet

ändå betecknas som godtagbart, med förbehåll för att värdet

minskas i enlighet med artikel 233.2.

Artikel 216

Ytterligare krav på kreditderivat

2. Obalans mellan den underliggande förpliktelsen och kre­ 1. Kreditderivat ska betecknas som godtagbart obetalt kredit­ ditderivatets referensförpliktelse eller mellan den underliggande riskskydd om samtliga villkor i artikel 213 och samtliga föl­ förpliktelsen och den förpliktelse som används för att fastställa jande villkor är uppfyllda: om en kredithändelse har ägt rum är endast tillåten om följande

båda villkor är uppfyllda:

a) De kredithändelser som anges i kreditderivatavtalet ska inne­ fatta följande:

a) Referensförpliktelsen eller i tillämpliga fall den förpliktelse

som används för att fastställa huruvida en kredithändelse

har ägt rum likställs med eller efterställs den underliggande i) Uteblivna betalningar av förfallna belopp enligt villkoren

förpliktelsen. för den underliggande förpliktelse som gäller vid tid­ punkten för den uteblivna betalningen, med ett betal­ ningsanstånd som är lika med eller kortare än betalnings­

anståndet för den underliggande förpliktelsen. b) Den underliggande förpliktelsen och referensförpliktelsen el­

ler i tillämpliga fall den förpliktelse som används för att

fastställa huruvida en kredithändelse har ägt rum har samma ii) Gäldenärens konkurs, insolvens eller oförmåga att betala gäldenär och det finns rättsligt verkställbara korsvisa klausu­

sina skulder eller dennes underlåtenhet eller skriftliga ler om fallissemang eller påskyndad betalning. medgivande om sin allmänna oförmåga att betala sina skulder när de förfaller samt liknande händelser.

Artikel 217

iii) Omstrukturering av den underliggande förpliktelsen, som

Kvalifikationskrav för behandling enligt artikel 153.3

innebär eftergift eller uppskjuten betalning av amorte­

ring, ränta eller avgifter som leder till en kreditförlust. 1. För att vara berättigat till behandling enligt artikel 153.3

ska kreditriskskydd genom en garanti eller ett kreditderivat upp­

fylla följande villkor: b) Om kontantavräkning medges i kreditderivaten

a) Den underliggande förpliktelsen ska vara något av följande: i) ska instituten ha en stabil värderingsprocess för att es­

timera förlust på ett tillförlitligt sätt,

i) En exponering mot sådana företag som avses i arti­ ii) ska det finnas en klart specificerad period för att erhålla kel 147, dock inte försäkrings- eller återförsäkringsföre­

värderingar av den underliggande förpliktelsen efter en tag. kredithändelse.

c) Om skyddsköparens rättighet och kapacitet att överföra den ii) En exponering mot en regional regering, en lokal myn­ underliggande förpliktelsen till utfärdaren av kreditriskskyd­ dighet eller ett offentligt organ vilken inte behandlas som det krävs för avveckling, ska villkoren för den underliggande en exponering mot en nationell regering eller en central­ förpliktelsen innebära att det eventuella samtycke som krävs bank i enlighet med artikel 147. för en sådan överföring inte får undanhållas utan skälig anledning.

iii) En exponering mot ett litet eller medelstort företag vil­

ken klassificeras som hushållsexponering i enlighet med d) Vilka parter som är ansvariga för att fastställa om en kredit­ artikel 147.5. händelse har ägt rum ska vara klart fastställt.

e) Fastställandet av kredithändelsen är inte bara kreditrisk­ b) De underliggande gäldenärerna får inte ingå i samma före­ skyddsutfärdarens ansvar. tagsgrupp som utfärdaren av kreditriskskyddet.

Bilaga 1

L 176/136 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

c) Exponeringen är säkrad genom något av följande instrument: 2. Vid tillämpning av punkt 1 c ii ska instituten tillämpa den

behandling som anges i artikel 153.3 på den tillgång i korgen

som har det lägsta riskvägda exponeringsbeloppet. i) Obetalda kreditderivat eller garantier som refererar till ett

namn. 3. Vid tillämpning av punkt 1 c iii får det erhållna skyddet

endast beaktas inom denna ram, om ett godtagbart skydd mot

(n-1):te fallissemang också har erhållits eller om (n-1) av till­ ii) Kreditderivat på första förfall. gångarna i korgen redan har fallerat. Om så är fallet, ska in­

stituten tillämpa den behandling som anges i artikel 153.3 på

den tillgång i korgen som har det lägsta riskvägda exponerings­

beloppet. iii) Kreditderivat som förfaller på det n:te fallissemanget.

A v s n i t t 4 d) Kreditriskskyddet ska uppfylla de tillämpliga kraven i artik­

B e r ä k n i n g a v K r e d i t r i s k r e d u c e r i n g e n s e f ­

larna 213, 215 och 216.

f e k t e r

U n d e r a v s n i t t 1 e) I den riskvikt som gäller för exponeringen före tillämpningen F ö r b e t a l t K r e d i t r i s k s k y d d av behandlingen enligt artikel 153.3 har man ännu inte tagit hänsyn till någon del av kreditriskskyddet. Artikel 218

Kreditlänkade obligationer

f) Institutet har rätt och kan förvänta sig att få betalning från Investeringar i kreditlänkade obligationer som givits ut av det utfärdaren av kreditriskskyddet utan att vara tvunget att vidta utlånande institutet får behandlas som kontant säkerhet vid rättsliga åtgärder för att erhålla betalning från motparten. beräkning av effekten av det förbetalda kreditriskskyddet i en­ Institutet ska i största möjliga utsträckning vidta åtgärder lighet med detta underavsnitt, under förutsättning att den kre­ för att förvissa sig om att utfärdaren av kreditriskskyddet ditswapp som är inbäddad i den kreditlänkade obligationen är villig att betala skyndsamt, om en kredithändelse inträffar. betecknas som godtagbart obetalt kreditriskskydd. För faststäl­

lande av huruvida den kreditswapp som är inbäddad i den

kreditlänkade obligationen betecknas som godtagbart obetalt

kreditriskskydd får institutet anse att villkoret i artikel 194.6 c g) Det förvärvade kreditriskskyddet ska täcka alla kreditförluster är uppfyllt. som uppstår för den säkrade delen av en exponering till följd av att någon av de i avtalet angivna kredithändelserna in­ träffar. Artikel 219

Nettning inom balansräkningen

h) Om betalningsstrukturen medger fysisk avveckling ska det Ut- och inlåning hos det utlånande institutet som är föremål för finnas rättslig förutsebarhet avseende möjligheten att leverera nettning inom balansräkningen ska av detta institut behandlas ett lån, en obligation eller en ansvarsförbindelse. som kontant säkerhet vid beräkning av effekten av förbetalt

kreditriskskydd för den ut- och inlåning hos det utlånande in­

stitutet som är föremål för nettning inom balansräkningen och

som är noterad i samma valuta. i) Om ett institut avser att leverera en annan skuldförbindelse än den underliggande exponeringen, ska det säkerställa att den levererbara förbindelsen är tillräckligt likvid, så att insti­ Artikel 220 tutet kan förvärva den för leverans i enlighet med avtalet.

Användning av metoden för schabloniserade volatilitets­ justeringar eller metoden för egna estimat av volatilitets­ justeringar vid ramavtal om nettning

j) Bestämmelserna och villkoren för kreditriskskyddet ska skriftligen bekräftas rättsligt av såväl utfärdaren av kreditrisk­ 1. När instituten beräknar det fullständigt justerade expone­ skyddet som institutet. ringsbeloppet (E*) för de exponeringar som omfattas av ett

godtagbart ramavtal om nettning som täcker repor eller vär­

depappers- eller råvarulån eller övriga kapitalmarknadsrelaterade k) Instituten har processer för att kunna upptäcka en för hög transaktioner, ska de beräkna de volatilitetsjusteringar som be­ korrelationsgrad mellan kreditvärdigheten hos en utfärdaren hövs antingen genom metoden för schabloniserade volatilitets­ av kreditriskskydd och gäldenären till den underliggande ex­ justeringar eller genom metoden för egna estimat av volatilitets­ poneringen till följd av att deras resultat är beroende av justeringar (nedan kallad metoden för egna estimat) i enlighet gemensamma faktorer utöver systemrisken. med artiklarna 223–226 avseende den fullständiga metoden för

finansiella säkerheter.

l) När det gäller skydd mot utspädningsrisk, får den som säljer Vid tillämpning av metoden för egna estimat ska samma villkor förvärvade fordringar inte vara medlem i samma företags­ och krav gälla som för den fullständiga metoden för finansiella grupp som utfärdaren av kreditriskskyddet. säkerheter.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/137

2. Vid beräkning av E* ska instituten ramavtalet om nettning, och det belopp i kontanter i

samma valuta som lånats ut eller överförts enligt avtalet,

a) beräkna nettopositionen för varje grupp av värdepapper eller varje slag av råvara genom att dra av beloppet i led ii från

ii) det totala värdet av de värdepapper som är noterade i den beloppet i led i, nämligen

aktuella valutan, vilka lånats, köpts eller tagits emot enligt

ramavtalet om nettning, och det belopp i kontanter i

samma valuta som lånats eller tagits emot enligt det av­ i) det totala värdet av en grupp av värdepapper eller råvaror talet, av samma slag, vilka lånats ut, sålts eller tillhandahållits enligt ramavtalet om nettning,

c) tillämpa den volatilitetsjustering som är lämplig för en viss ii) det totala värdet av en grupp av värdepapper eller råvaror grupp av värdepapper eller för en kontantposition på det av samma slag, vilka lånats, köpts eller tagits emot enligt absoluta värdet av den positiva eller negativa nettopositionen ramavtalet om nettning, i värdepapperen i denna grupp,

b) beräkna nettopositionen i varje annan valuta än avvecklings­ d) tillämpa valutakursriskens (fx) volatilitetsjustering på den po­ valutan för ramavtalet om nettning genom att dra av belop­ sitiva eller negativa nettopositionen i varje annan valuta än pet i led ii från beloppet i led i, nämligen

avvecklingsvalutan för ramavtalet om nettning.

i) det totala värdet av de värdepapper som är noterade i valutan, vilka lånats ut, sålts eller tillhandahållits enligt 3. Instituten ska beräkna E* enligt följande formel:

Õ 8 9 Ø

ä > X X > X X fx fx

E ¼ max 0,> : E i – C i> ;þ jE sec j · H sec j jEkj· Hk

j þ

i i j k

där H sec j = den volatilitetsjustering som är lämplig för en viss grupp

av värdepapper j,

E i = exponeringsbeloppet för varje enskild exponering i en­ ligt det avtal som skulle gälla i avsaknad av kreditrisk­ fx

Hk = volatilitetsjustering för valutakursen avseende skydd, om institutet beräknar riskvägda exponerings­

valutan k. belopp enligt schablonmetoden eller beräknar de risk­ vägda exponeringsbeloppen och de förväntade förlust­ beloppen enligt internmetoden,

4. Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och för­

väntade förlustbelopp för repor eller värdepappers- eller råvaru­ C i = värdet av de värdepapper i varje grupp eller de råvaror lån eller andra kapitalmarknadstransaktioner som täcks av ram­ av samma slag som lånats, köpts eller tagits emot eller avtal om nettning ska instituten använda E*, såsom det beräknas de kontanter som lånats eller tagits emot avseende varje enligt punkt 3, som exponeringsvärde för den exponering mot exponering i, motparten som härrör från de transaktioner som omfattas av

ramavtalet om nettning, vid tillämpning av artikel 113 enligt

schablonmetoden eller kapitel 3 enligt internmetoden. E sec j = nettopositionen (positiv eller negativ) i en viss grupp av värdepapper j,

5. Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 avses med grupp av

värdepapper sådana värdepapper som har givits ut av samma

fx

Ek = nettopositionen (positiv eller negativ) i en viss valuta k, enhet, har samma utgivningsdatum, löptid, villkor och bestäm­ annan än avtalets avvecklingsvaluta, vilken beräknats melser och samma avvecklingsperioder som de som anges i enligt punkt 2 b, artiklarna 224 och 225, beroende på vad som är tillämpligt.

Bilaga 1

L 176/138 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

Artikel 221 ii) Den ska vara ansvarig för att utforma och genomföra

institutets riskhanteringssystem.

Användning av metoden med interna modeller för ramavtal om nettning

1. Med de behöriga myndigheternas tillstånd får instituten, som ett alternativ till metoden för schabloniserad volatilitets­ iii) Den ska utarbeta och analysera dagliga rapporter om justering eller metoden för egna estimat för beräkning av full­ resultaten av riskberäkningsmodellen och om lämpliga ständigt justerat exponeringsvärde (E*) till följd av ett godtagbart åtgärder som ska vidtas avseende positionslimiter. ramavtal om nettning som täcker repor, värdepappers- eller råvarulån eller andra kapitalmarknadsrelaterade transaktioner än derivattransaktioner, använda en metod baserad på interna modeller, som beaktar korrelationseffekterna mellan värdepap­ c) De dagliga rapporter som utarbetas av riskkontrollenheten perspositioner som omfattas av ramavtalet om nettning och de ska ses över på en ledningsnivå som har tillräckliga befogen­ berörda instrumentens likviditet. heter för att kunna genomdriva minskningar såväl i de po­

sitioner som tas som i institutets totala riskexponering.

2. Med de behöriga myndigheternas tillstånd får instituten också använda interna modeller för marginallånetransaktioner, om dessa transaktioner omfattas av ett bilateralt ramavtal om d) Institutet ska i riskkontrollenheten ha tillräckligt många an­ nettning som uppfyller kraven i kapitel 6 avsnitt 7. ställda med erfarenhet av användning av avancerade model­

ler.

3. Ett institut får välja att använda en metod som är baserad på interna modeller oberoende av vilket val det har gjort mellan schablonmetoden och internmetoden för beräkningen av risk­ e) Institutet ska ha fastställt processer för övervakning och sä­ vägda exponeringsbelopp. Om ett institut väljer att använda en kerställande av efterlevnaden av skriftligt fastlagda interna metod som är baserad på interna modeller, måste denna dock riktlinjer för och kontroller av riskberäkningssystemets sätt användas för alla motparter och värdepapper, med undantag av att fungera i sin helhet. mindre väsentliga portföljer, där det får använda metoden för schabloniserade volatilitetsjusteringar eller metoden för egna es­ timat i enlighet med artikel 220.

f) Institutets modeller ska genom kontrolltester av resultaten ha

visat sig ge en rimlig grad av noggrannhet i riskberäkningen, Institut som har fått tillstånd att använda en intern riskhante­ med användning av data omfattande minst ett år. ringsmodell i enlighet med avdelning IV kapitel 5 får använda metoden med interna modeller. Om ett institut inte har fått ett sådant tillstånd, kan det ändå ansöka hos de behöriga myndig­ heterna om tillstånd att använda en metod med interna model­ g) Institutet ska återkommande genomföra rigorösa stresstester ler vid tillämpning av denna artikel. och resultaten därav ska ses över av högsta ledningen och

återspeglas i de riktlinjer och limiter som den fastställer.

4. De behöriga myndigheterna ska endast ge ett institut till­ stånd att använda en metod med interna modeller, om myn­ digheten är övertygad om att institutets system för hantering av h) Institutet ska, som ett led i sin regelbundna internrevisions­ risker till följd av transaktioner som täcks av ramavtalet om process, genomföra en oberoende översyn av riskberäknings­ nettning är principiellt sunt och genomförs med integritet och systemet. Denna översyn ska inbegripa både de enheter som att följande kvalitativa normer är uppfyllda: bedriver handel och den oberoende riskkontrollenhetens

verksamhet.

a) Den interna riskberäkningsmodell som används för beräk­

ning av transaktionernas potentiella prisvolatilitet ska vara

i) Institutet ska minst en gång om året se över sitt riskhante­ väl integrerad i institutets dagliga riskhanteringsprocess och

ringssystem. utgöra grunden för rapportering om institutets riskexpone­ ring till institutets högsta ledning.

j) Den interna modellen ska uppfylla kraven i artikel 292.8 och b) Institutet ska ha en riskkontrollenhet som uppfyller samtliga 292.9 samt i artikel 294.

följande krav:

i) Den ska vara oberoende av de enheter som bedriver 5. Ett instituts interna riskberäkningsmodell ska beakta ett

handel och rapportera direkt till institutets högsta led­ tillräckligt antal riskfaktorer för att fånga upp alla väsentliga

ning. prisrisker.

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/139

Ett institut får använda empiriska korrelationer inom riskkate­ Om ett institut har en repa, ett värdepappers- eller råvarulån, en gorier och mellan olika riskkategorier, om institutets system för marginallånetransaktion eller liknande transaktion eller nett­ att mäta korrelationer är sunt och genomförs med integritet. ningsmängd som uppfyller kriterierna i artikel 285.2, 285.3

och 285.4, ska kortaste innehavsperiod anpassas till den mar­

ginalriskperiod som skulle vara tillämplig enligt nämnda punk­

ter i kombination med artikel 285.5. 6. Institut som använder metoden med interna modeller ska beräkna E* enligt följande formel:

( 8 9 )

> X X > 8. Vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp och för­ Eä max 0,> E C> potentiell värdeförändring

¼ > : i – i> ;þ väntade förlustbelopp för repor eller värdepappers- eller råvaru­

i i lån eller andra kapitalmarknadstransaktioner som täcks av ram­

avtal om nettning ska instituten använda E*, såsom det beräknas där

enligt punkt 6, som exponeringsvärde för den exponering mot

motparten som härrör från de transaktioner som omfattas av

ramavtalet om nettning, vid tillämpning av artikel 113 enligt E schablonmetoden eller kapitel 3 enligt internmetoden. i = exponeringsbeloppet för varje enskild exponering enligt

det avtal som skulle gälla i avsaknad av kreditriskskydd,

om institutet beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt

schablonmetoden eller om institutet beräknar de riskvägda

exponeringsbeloppen och de förväntade förlustbeloppen 9. EBA ska utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn

enligt internmetoden, och i syfte att specificera

C i = värdet av lånade, köpta eller mottagna värdepapper eller

a) vad som utgör en mindre väsentlig portfölj enligt punkt 3,

värdet av lånade eller mottagna kontanter avseende varje

sådan exponering.

b) vilka kriterier som ska avgöra huruvida en intern modell är När instituten beräknar riskvägda exponeringsbelopp med hjälp sund ur begreppsmässig synvinkel och genomförs enligt av interna modeller ska de använda modellens resultat från punkterna 4 och 5 och ramavtal om nettning., föregående bankdag.

EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för 7. Beräkningen av potentiell värdeförändring enligt punkt 6 tillsyn till kommissionen senast 31 december 2015. ska uppfylla följande krav:

a) Den ska utföras minst en gång per dag. Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standar­

der för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artik­

larna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

b) Den ska grunda sig på ett 99-procentigt ensidigt konfidens­

intervall.

Artikel 222

Förenklad metod för finansiella säkerheter

c) Den ska grunda sig på en avvecklingsperiod motsvarande

1. Instituten får endast använda den förenklade metoden för

fem dagar, utom när det gäller andra transaktioner än vär­

finansiella säkerheter om de beräknar riskvägda exponerings­ depappersrepor eller värdepapperslån, där en avvecklings­

belopp enligt schablonmetoden. Ett institut får inte använda

period motsvarande tio dagar ska tillämpas.

både den förenklade och den fullständiga metoden för finansi­

ella säkerheter i andra fall än de som avses i artiklarna 148.1

och 150.1. Instituten får inte tillämpa detta undantag selektivt i

syfte att åstadkomma sänkta kapitalbaskrav eller använda sig av d) Den ska grunda sig på en faktisk historisk observations­

tillsynsarbitrage. period på minst ett år, utom då en kortare observations­ period är motiverad på grund av en betydande ökning av prisvolatiliteten.

2. Enligt den förenklade metoden för finansiella säkerheter

ska instituten åsätta godtagbara finansiella säkerheter ett värde e) Dataunderlaget för beräkningen ska uppdateras var tredje som motsvarar marknadsvärdet, vilket fastställs i enlighet med

månad. artikel 207.4 d.

Bilaga 1

L 176/140 SV Europeiska unionens officiella tidning 27.6.2013

3. För den andel exponeringsvärden där säkerhet ställts ge­ mot dessa behandlas som exponeringar mot den nationella nom marknadsvärdet på en godtagbar säkerhet ska instituten regering inom vars jurisdiktion de är etablerade enligt arti­ ange den riskvikt som de skulle ange enligt kapitel 2, om det kel 115. utlånande institutet vore direkt exponerat mot säkerhetsinstru­ mentet. Därvid ska exponeringsbeloppet för en post utanför balansräkningen som ingår i förteckningen i bilaga I vara 100 % av postens värde i stället för det exponeringsvärde som b) Räntebärande värdepapper som givits ut av multilaterala ut­ anges i artikel 111.1. vecklingsbanker och som åsätts 0 % riskvikt enligt eller i

kraft av artikel 117.2.

Riskvikten för den andel där säkerhet ställts ska vara minst 20 %, förutom i de fall som anges i punkterna 4–6. För resten c) Räntebärande värdepapper som har givits ut av internatio­ av exponeringsbeloppet ska instituten ange den riskvikt som de nella organisationer som åsätts 0 % riskvikt enligt arti­ skulle ange för en exponering mot motparten utan säkerhet kel 118. enligt kapitel 2.

d) Räntebärande värdepapper som givits ut av offentliga organ 4. Instituten ska ange 0 % riskvikt för den säkrade andel av och som behandlas som exponeringar mot nationella rege­ exponeringen vilken uppstår till följd av sådana repor och vär­ ringar i enlighet med artikel 116.4. depapperslån som uppfyller kriterierna i artikel 227. Om mot­ parten i transaktionen inte är en central marknadsaktör, ska instituten ange 10 % riskvikt.

Artikel 223

Fullständig metod för finansiella säkerheter

5. Instituten ska, i den utsträckning som säkerhet ställts, ange

1. När det gäller värdering av finansiell säkerhet vid tillämp­ 0 % riskvikt för de exponeringsvärden som fastställts enligt ka­

ning av den fullständiga metoden för finansiella säkerheter, ska pitel 6 för de derivatinstrument i bilaga II för vilka det sker en

instituten för att beakta prisvolatiliteten tillämpa volatilitetsjuste­ daglig marknadsvärdering och för vilka säkerhet ställts i form av

ringar på säkerhetens marknadsvärde i enlighet med artiklarna kontanter eller kontantliknande instrument, såvida det inte före­

224–227. kommer någon valutaobalans.

Instituten ska, i den utsträckning som säkerhet ställts, ange Om säkerheten är noterad i en annan valuta än den valuta i 10 % riskvikt för exponeringsvärden för sådana transaktioner vilken den underliggande exponeringen är noterad, ska institu­ där säkerhet ställts genom räntebärande värdepapper som givits ten lägga till en justering för valutavolatiliteten till den volatili­ ut av nationella regeringar eller centralbanker, vilka åsätts 0 % tetsjustering som är tillämplig för säkerheten enligt artiklarna riskvikt enligt kapitel 2. 224–227.

6. För andra transaktioner än sådana som avses i punkterna När det gäller transaktioner med OTC-derivat där säkerhet ställts 4 och 5 får instituten ange 0 % riskvikt, om exponeringen och genom nettningsavtal som erkänts av de behöriga myndighe­ säkerheten är noterade i samma valuta och ett av följande vill­ terna enligt kapitel 6, ska instituten tillämpa en volatilitetsjuste­ kor är uppfyllt: ring som avspeglar valutavolatiliteten, om den valuta som sä­

kerheten är noterad i är en annan än avvecklingsvalutan. Insti­

tuten ska endast tillämpa en volatilitetsjustering, även i de fall

där flera valutor berörs av de transaktioner som täcks genom a) Säkerheten är banktillgodohavanden eller ett kontantlik­ nettningsavtalet.

nande instrument.

2. Instituten ska beräkna det volatilitetsjusterade värdet på b) Säkerheten är i form av räntebärande värdepapper som givits

säkerheten (C VA ) enligt följande: ut av nationella regeringar eller centralbanker som är berät­ tigade till 0 % riskvikt enligt artikel 114 och dess marknads­ Ä Ö värde har diskonterats med 20 %. C VA ¼ C · 1 – H C – H fx

där

7. Vid tillämpning av punkterna 5 och 6 ska räntebärande värdepapper som givits ut av nationella regeringar eller central­ banker innefatta följande: C = säkerhetens värde,

a) Räntebärande värdepapper som givits ut av delstatliga eller H C = den lämpliga volatilitetsjusteringen för säkerheten, beräk­

lokala självstyrelseorgan eller myndigheter, när exponeringar nad enligt artiklarna 224 och 227, och

Bilaga 1

27.6.2013 SV Europeiska unionens officiella tidning L 176/141

H fx = den lämpliga volatilitetsjusteringen för valutaobalans, be­ där

räknad enligt artiklarna 224 och 227.

E VA = det volatilitetsjusterade värdet på exponeringen enligt Vid beräkningen av det volatilitetsjusterade värdet på säkerheten

beräkningen i punkt 3, och ska instituten använda formeln i denna punkt för alla trans­ aktioner utom de transaktioner som omfattas av erkända ram­ avtal om nettning, på vilka bestämmelserna i artiklarna 220 och 221 är tillämpliga.

C VAM = C VA som justerats ytterligare med hänsyn till eventuell

löptidsobalans enligt bestämmelserna i avsnitt 5.

3. Instituten ska beräkna det volatilitetsjusterade värdet på exponeringen (E VA ) enligt följande:

Ä Ö 6. Instituten får beräkna volatilitetsjusteringar genom att an­

E VA ¼ E· 1þ H E

vända antingen den metod för schabloniserade volatilitetsjuste­ där ringar som beskrivs i artikel 224 eller den metod för egna

estimat som beskrivs i artikel 225.

E = exponeringsbeloppet fastställt enligt kapitel 2 eller 3, be­

roende på vad som är tillämpligt, om exponeringen inte Ett institut får välja mellan metoden för schabloniserade volati­ är täckt av någon säkerhet, litetsjusteringar och metoden för egna estimat, oberoende av om institutet har valt schablonmetoden eller internmetoden för be­ räkningen av riskvägda exponeringsbelopp.

H E = den lämpliga volatilitetsjusteringen för exponeringen, be­

räknad enligt artiklarna 224 och 227.

Om institutet väljer metoden för egna estimat, ska det emeller­ tid tillämpa denna metod på alla slags instrument, med undan­

Vid transaktioner med OTC-derivat ska instituten beräkna E VA tag av mindre väsentliga portföljer, där det får använda metoden enligt följande: för schabloniserade volatilitetsjusteringar.

E VA ¼ E.

7. Om säkerheten består av ett antal godtagbara poster ska

instituten beräkna volatilitetsjusteringar (H) enligt följande:

X 4. Vid beräkning av E i punkt 3 ska följande gälla: H ¼ a i H i

i

där a) För institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt

schablonmetoden ska exponeringsbeloppet för en post utan­ för balansräkningen som tas upp i bilaga I vara lika med 100 % av värdet på denna post i stället för det exponerings­ a i = värdet av en godtagbar post i förhållande till säkerhetens värde som anges i artikel 111.1. totala värde, och

b) Institut som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt

H i = den volatilitetsjustering som är tillämplig för den godtag­ internmetoden ska beräkna exponeringsbeloppet för de pos­

bara posten i. ter som tas upp i artikel 166.8–166.10 med konverterings­ faktorn 100 % i stället för de konverteringsfaktorer eller procentandelar som anges i nämnda punkter.