Migrationsöverdomstolens avgörande i MIG 2026:4

Fakta om rättsliga kommentarer

Rättsliga kommentarer utgör Migrationsverkets uttalanden om hur ett domstolsavgörande bör tolkas. De är styrande för myndighetens medarbetare och beslutas av chefen för rättsavdelningen.

Rättsliga kommentarer förs in i en särskild dokumentserie, RK-serie. Dokumentserien är gemensam för hela myndigheten. Beslut om fastställande, ändringar och upphävande av en rättslig kommentar förs in i beslutsdokumentserien för chefen för rättsavdelningen.

1 Syfte

Denna rättsliga kommentar förklarar hur Migrationsöverdomstolens avgörande MIG 2026:4 bör tolkas och vilka konsekvenser avgörandet får för handläggningen av ärenden om ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

2 Migrationsöverdomstolens avgörande i MIG 2026:4

Den 18 mars 2026 meddelade Migrationsöverdomstolen dom i mål MIG 2026:4 med följande sammanfattning.

Det gäller inte något villkor om styrkt identitet för att kunna beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige för en utlänning som beviljats flyktingstatusförklaring och resedokument samt permanent uppehållstillstånd.

Frågan gällde om en utlänning måste kunna styrka sin identitet för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

Av Migrationsöverdomstolens avgörande kan bland annat följande utläsas.

Det har inte i svensk rätt införts något krav på styrkt identitet för att beviljas ställning som varaktigt bosatt. Inte heller i direktivet om varaktigt bosatta uppställs villkor om att en utlänning ska ha styrkt sin identitet för att kunna beviljas status som varaktigt bosatt.

För utlänningar som ska resa in eller vistas i Sverige krävs dock pass (2 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716)). Från kravet på pass finns vissa undantag. Personer som har beviljats permanent uppehållstillstånd behöver till exempel inte ha pass vid vistelse i Sverige (2 kap. 1 § utlänningsförordningen (2006:97). Vidare har en utlänning som beviljats flyktingstatusförklaring som huvudregel rätt att få en särskild passhandling, ett resedokument, för resor utanför Sverige (4 kap. 4 § utlänningslagen). Ett sådant resedokument gäller som pass vid inresa och vistelse i Sverige (2 kap. 9 § utlänningsförordningen).

MA har beviljats flyktingstatusförklaring och resedokument, som är en giltig resehandling. Han har även beviljats permanent uppehållstillstånd i Sverige och är därför undantagen från kravet att inneha pass vid vistelse i Sverige. Vid

sådant förhållande och eftersom det inte har uppställts ett villkor om styrkt identitet för att beviljas ställning som varaktigt bosatt vare sig i svensk rätt eller i direktivet om varaktigt bosatta saknas lagligt stöd för att avslå MA:s ansökan på den grunden.

3 Migrationsverkets tolkning

3.1 Det gäller inte något krav om styrkt identitet för att kunna beviljas ställning som varaktigt bosatt

Rådets direktiv 2003/109/EG om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning (direktivet om varaktigt bosatta) genomfördes i svensk rätt genom lagändringar som trädde i kraft den 30 april 2006. Förutsättningarna för att beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige framgår av 5 a kap. i utlänningslagen. Bestämmelserna i utlänningslagen genomför de villkor som uppställs i direktivet om varaktigt bosatta för att förvärva ställning som varaktigt bosatt i en medlemsstat och innehåller också villkor som får ställas enligt direktivet.

Migrationsöverdomstolen konstaterade i MIG 2026:4 att det i den nationella rätten inte har införts något krav på styrkt identitet för att beviljas ställning som varaktigt bosatt. Inte heller i direktivet om varaktigt bosatta uppställs villkor om att en utlänning ska ha styrkt sin identitet för att kunna beviljas status som varaktigt bosatt. Detta innebär att Migrationsverket inte kan ställa krav på styrkt identitet för att bevilja ställning som varaktigt bosatt oavsett vilken grund den tidigare femåriga vistelsen har beviljats på. Avsaknad av styrkt identitet får därmed inte läggas till grund för ett avslag på ansökan om ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Detsamma gäller ärenden om uppehållstillstånd för personer med ställning som varaktigt bosatt i annan EU-stat.

3.2 Passkrav för att kunna beviljas ställning som varaktigt bosatt

Migrationsöverdomstolen har i MIG 2026:4 lyft att det finns, med vissa undantag, ett krav på pass för utländska medborgare som ska resa in och vistas i Sverige.

Ställning som varaktigt bosatt är en rättslig status för tredjelandsmedborgare som följer av EU-rätt, direktivet om varaktigt bosatta. Villkoren för att bevilja ställning som varaktigt bosatt har fastställts i direktivet och några ytterligare krav än de som framgår av direktivet kan inte införas genom nationell rätt eller praxis. Migrationsöverdomstolen kan därför inte anses ha ställt upp ett krav på innehav av pass för att beviljas ställning som varaktigt bosatt.

De specifika villkor och administrativa krav som en tredjelandsmedborgare måste uppfylla för att kunna beviljas ställning som varaktigt bosatt regleras i art. 7 i direktivet om varaktigt bosatta. I art. 7.1 anges följande: För att förvärva ställning som varaktigt bosatt ska tredjelandsmedborgaren lämna in en ansökan till de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där han/hon är bosatt. Ansökan ska åtföljas av dokumentation i enlighet med nationell lagstiftning som styrker att han/hon uppfyller villkoren i artiklarna 4 och 5 samt, i förekommande fall, av en giltig resehandling eller en bestyrkt kopia av denna. (I den engelska versionen av direktivet om varaktigt bosatta motsvaras ”i förekommande fall” av ”if required” och i den franska versionen av ”si nécessaire” vilket ger en bättre förståelse av vad som avses.)

Av direktivet om varaktigt bosatta framgår alltså att ett krav på pass kan ställas om det behövs/är nödvändigt. Det som Migrationsöverdomstolen har uttalat gällande kravet på pass i MIG 2026:4 får tolkas som ett förtydligande om när det kan bli nödvändigt att ställa krav på att tredjelandsmedborgaren som ansöker om ställningen visar upp ett pass eller bestyrkt kopia av denna handling.

Kravet på pass för de utländska medborgare som ska resa in eller vistas i Sverige finns i 2 kap. 1 § utlänningslagen. Från passkravet finns vissa undantag. Vilka dessa undantag är regleras i 2 kap. 1 § utlänningsförordningen. Personer som har beviljats permanent uppehållstillstånd behöver till exempel inte ha pass vid vistelse i Sverige.

För närvarande får den som beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige samtidigt ett permanent uppehållstillstånd. Det permanenta uppehållstillståndet är en följd av att tredjelandsmedborgaren beviljas ställningen. Eftersom personer som har permanent uppehållstillstånd är undantagna kravet på pass för vistelse i Sverige är det i nuläget inte nödvändigt att kräva att de visar upp pass. När följden av att ha beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige blir att tredjelandsmedborgaren får ett tidsbegränsat, femårigt, uppehållstillstånd kommer det däremot att behövas/bli nödvändigt att ställa upp ett krav på giltigt pass i samband med ansökan om ställningen för de tredjelandsmedborgare som inte är undantagna passkravet enligt 2 kap. 1 § utlänningsförordningen. Enligt direktivet om varaktigt bosatta ska en person med ställning som varaktigt bosatt få ett EU-uppehållstillstånd med en giltighetstid om minst fem år. Eftersom uppehållstillstånd med kortare giltighetstid än fem år inte kan ges föreligger andra särskilda skäl för att, i förekommande fall, ge uppehållstillstånd med längre tid än vad passet gäller (4 kap. 23 § 5 UtlF).