EU-domstolens dom C-19/21
Fakta om rättsliga kommentarer
Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte
1.1 EU-domstolens dom den 1 augusti 2022 i C-19/21
2. Frågeställningar med anledning av domen
2.1 När är ett avslag på en framställan om övertagande överklagbart?
I art. 39 AMMR finns bestämmelser om framställningar om övertagande. I art. 39.3 andra stycket anges att EU-kommissionen ska fastställa tillämpningsföreskrifter om förfarandet, vilket kommissionen har gjort genom EU-kommissionens förordning 2025/2055 (nedan kallad tillämpningsföreskrifterna). I artikel 9.2 i tillämpningsföreskrifterna redogörs för ett omprövningsförfarande för framställan om övertagande. Om den MS som mottagit en framställan om övertagande avslår denna framställan, kan den MS som skickat framställan om övertagande begära omprövning inom vissa tidsfrister. Den MS som mottagit en begäran om omprövning ska sträva efter att besvara denna begäran inom två veckor från mottagandet av begäran om omprövning.
Generaladvokaten har i sitt förslag till avgörande i C-19/21 anfört att det enbart är det avslag på en framställan som sätter ett definitivt avslut på förfarandet för fastställandet av ansvarig medlemsstat som är att anse vara det slutliga beslutet som kan överklagas. Detta är antingen när möjligheten att begära omprövning av ett avslag på en framställan om övertagande har löpt ut eller när fristen för att besvara en begäran om omprövning har löpt ut.
Med hänsyn till denna argumentation anser Migrationsverket att det är först när ett avslag som en annan MS har gett på en framställan blir slutgiltigt som det kan överklagas, vilket kan ske vid olika tidpunkter beroende på om det sker ett omprövningsförfarande i ärendet eller inte. Frågan är när en ett sådant avslag är slutligt och därmed överklagbart.
Om en MS i enlighet med art. 39.1 AMMR begär att en annan MS ska överta ansvaret för prövningen av ansökan om internationellt skydd har anmodad MS att inom en månad besvara framställan om övertagande alternativt två veckor om framställan grundar sig på en träff i VIS eller 8 9 Eurodac . Om anmodad MS inom denna frist avslår framställan kan den MS som skickat framställan begära att denna prövas på nytt, dvs. inleda ett omprövningsförfarande enligt art. 9.2 tillämpningsföreskrifterna. Begäran om omprövning måste ske senast inom tre veckor från mottagandet av avslaget. Detta innebär således att om den MS som skickat framställan om övertagande inte begär omprövning inom tre veckor från att avslaget mottogs kommer anmodad MS:s avslag bli slutligt och därmed överklagbart vid tidpunkten när möjligheten att begära omprövning har löpt ut.
För det fall att den MS som skickat en framställan däremot inom treveckorsfristen begär omprövning av anmodad MS:s avslag kommer denna MS:s avslag bli slutligt först när omprövningsförfarandet är definitivt avslutat, vilket är senast när tvåveckorstidsfristen för att besvara en begäran om omprövning i artikel 9.2 i tillämpningsföreskrifterna löpt ut, om inte anmodad MS lämnar svar på begäran om omprövning innan dess. Med denna tolkning om att ett avslag på en framställan kan överklagas först när det är att anse som slutligt minskar också risken för att det uppstår litispendens – dvs. att en MS avslag överklagas av den enskilde samtidigt som det pågår ett omprövningsförfarande mellan de två medlemsstaterna.
Även om avslaget av framställan enligt ovanstående riktar sig till den MS som skickat framställan om övertagande får det till följd av EU-domstolens dom anses utgöra ett överklagbart beslut i förhållande till den enskilde, och en överklagandehänvisning som riktar sig till den enskilde ska därför lämnas i beslutet om att avslå framställan om övertagande.
Migrationsverkets uppfattning är att ett icke slutligt avslag på en framställan från en annan MS inte är överklagbart, men det är domstolen som har att avgöra frågan, varför ett överklagande i denna situation får anses vara ett överklagande.
Skulle det komma in ett överklagande i ett tidigare skede än efter att förfarandet för att fastställa ansvarig MS är slutligt enligt ovanstående resonemang, ska det rättidsprövas och sedan skickas till migrationsdomstolen. För det fall att den MS som skickat framställan om övertagande återkommer med en begäran om omprövning måste Migrationsverket underrätta domstolen om det för att minska risken för att det uppstår litispendens.
2.2 Processuella frågor om behörighet, delgivning m.m.
Det är migrationsdomstolen som i enskilda ärenden kommer att få ta ställning till olika processuella frågor. Enligt 14 kap. 1 a § utlänningslagen får Migrationsverkets beslut om överföring överklagas till en migrationsdomstol. Eftersom EU-domstolen har uttolkat att art. 43.3 AMMR även omfattar överklagande i det nu aktuella fallet och då detta är direkt tillämpligt, bör ett överklagande av en annan MS avslag på en framställan omfattas av ovan nämnda bestämmelser i utlänningslagen och migrationsdomstolen är alltså behörig domstol.
AMMR reglerar inte ett barns rättshandlingsförmåga eller processbehörighet och nationella regler blir därmed tillämpliga. Barn har inte rättshandlingsförmåga i Sverige och kan inte vara part i domstol. Ett ensamkommande barn måste företrädas av en vuxen person. Enligt art. 23.2 har ett ensamkommande barn rätt till en företrädare i alla förfaranden som anges i AMMR. Det är alltså företrädaren i den medlemsstat där det ensamkommande barnet befinner sig som kan vara behörig att överklaga den andra medlemsstatens avslag på framställan till migrationsdomstolen.
Fristen för att överklaga är en vecka från underrättelse av att Sverige inte godtar framställan om övertagande. Med hänsyn till att den MS som sänt framställan bör underrätta om Sveriges slutliga icke-godtagande, och att överklagandefristen börjar löpa först då, kan det dröja en tid tills ett eventuellt överklagande inkommer. När ett överklagande inkommer efter en vecka bör Migrationsverket genom kommunikation med den andra MS ta reda på när barnets företrädare i den staten har underrättats. Detta för att kunna göra en rättidsprövning vid ett överklagande.
Om Migrationsverket däremot kan fastställa att ett överklagande har inkommit inom överklagandefristen, dvs. mindre än en vecka efter det överklagbara avslaget på framställan, finns det inget behov att utreda när underrättelse har skett.
Vid överklagande måste Migrationsverket underrätta den MS som sänt framställan om övertagande om att ett överklagande har skett, och likaså i ett senare skede underrätta om när domstolen har avgjort målet och när domen vunnit laga kraft.
Fotnoter
- RÄTTSLIG KOMMENTAR
- Datum för Version Avsnitt som reviderats Beslutsbeteckning revidering
- ange datum nummer innehåll XX/XXX/XXXX
- ange datum nummer innehåll XX/XXX/XXXX
- Rättsliga kommentarer utgör Migrationsverkets uttalanden om hur ett domstolsavgörande bör tolkas. De är styrande för myndighetens medarbetare och beslutas av chefen för rättsavdelningen.
- Rättsliga kommentarer förs in i en särskild dokumentserie, RK-serie. Dokumentserien är gemensam för hela myndigheten. Beslut om fastställande, ändringar och upphävande av en rättslig kommentar förs in i beslutsdokumentserien för chefen för rättsavdelningen.
- 3 -0 7 -0 24 20 4 D yr St
- I rättsligt ställningstagande om överklagandeproceduren i asyl- och migrationshanteringsförordningen och i svensk rätt , redogörs för ordningen när en sökande överklagar ett beslut som fattats med stöd av asyl- och migrationshanteringsförordningen (fortsättningsvis benämnd AMMR).
- I EU-domstolens dom i mål C-19/21, som gällde Dublinförordningen men som bedöms ha relevans även för tillämpningen av AMMR, anges att en sökande har rätt till ett effektivt rättsmedel i ytterligare en situation i förordningen än enbart överklagan av överföringsbeslut, vilket går utöver vad som följer av AMMR:s ordalydelse. Det rör bestämmande av ansvarig medlemsstat och situationen då en medlemsstat inte har godtagit en framställan om övertagande av ansvaret för prövningen av en ansökan om internationellt skydd. Den situation det gäller är när en medlemsstat med stöd av art. 25.3 AMMR till en annan medlemsstat gör en framställan om övertagande av ett ensamkommande barn som har en släkting i denna medlemsstat. EUdomstolen uttalar att när en medlemsstat avslår en framställan om övertagande på denna grund ska barnet ha rätt att få ansvarsfrågan prövad i domstol i denna medlemsstat. Det innebär att om medlemsstat (MS) X begär att Sverige ska överta ansvaret för prövningen av ett ensamkommande barns ansökan om internationellt skydd på den grunden att barnet som befinner sig i MS X har en släkting i Sverige, och Sverige inte godtar denna framställan om övertagande, ska barnet kunna överklaga Sveriges avslag till svensk domstol.
- Domen ger upphov till flera processuella frågor. Denna rättsliga kommentar tar i huvudsak sikte på situationen när en annan MS begär att Sverige ska överta ansvaret för prövningen av ansökan om internationellt skydd, för ett ensamkommande barn vilket Sverige som MS invänder mot.
- 1 RS/006/2026 2 . Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1351 av den 14 maj 2024 om asyl- och migrationshantering, om ändring av förordningarna (EU) 2021/1147 och (EU) 2021/1060 och om upphävande av förordning (EU) nr 604/2013. Enligt art. 43.1 AMMR ska den som ansöker om internationellt skydd ha rätt till ett effektivt rättsmedel, ki form av överklagande eller omprövning i domstol av de faktiska och rättsliga omständigheterna när det gäller beslutet om överföring. 4 I artikeln anges att om ett ensamkommande barn har en släkting som vistas lagligt i en annan medlemsstat och som kan ta hand om barnet, är denna medlemsstat ansvarig, förutsatt att det inte påvisas att det inte är för barnets bästa.
- Som redogörs för i rättsligt ställningstagande om överklagandeproceduren i AMMR och i svensk rätt har EU-domstolens dom direkt effekt. För tillämpningsområdet för EU-domstolens dom, se avsnitt 3.2 i nämnt rättsligt ställningstagande.
- 5 . Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2055 av den 2 oktober 2025 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1351 vad gäller asyloch migrationshantering och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 1560/2003. 6 Förslag till avgörande av generaladvokat Emiliou den 7 april 2022, mål C-19/21, p.97.
- 7 Med anmodad MS avses den medlemsstat som tar emot en framställan om övertagande från en annan MS. 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1358 av den 14 maj 2024 om inrättande av Eurodac för jämförelse av biometriska uppgifter för att effektivt tillämpa Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2024/1351 och (EU) 2024/1350 och rådets direktiv 2001/55/EG, och identifiera tredjelandsmedborgare och statslösa personer som vistas olagligt och om framställningar från medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol om jämförelse med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande ändamål, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2018/1240 och (EU) 2019/818 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 603/2013. 9 Se art. 40 AMMR för svarstider på en framställan om övertagande.
- 10 Se avsnitt 2.2 för mer info om behörig överprövningsinstans. 11 I EU-domstolens dom C-19/21 tolkade domstolen Dublinförordningens art. 27 som motsvaras av art. 43 AMMR. Rättschefen har i RS/00672026 bedömt att EU-domstolens uttalande i aktuell dom även gäller i förhållande till AMMR. 12 ”Företrädare” kan enligt art. 2.12 AMMR vara en person eller en organisation, men då ska en fysisk person utses. 13 Jmf. 14 kap. 1 a § utlänningslagen och rättsligt ställningstagande om överklagandeproceduren i asyl- och migrationshanteringsförordningen och i svensk rätt, RS/006/2026