Statens jordbruksverks föreskrifter om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter1
Bemyndigande
Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (1993:1375).
DEFINITIONER
I dessa föreskrifter förstås med 1. Utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 punkt 1 nämnda arterna av beta, foderväxter samt olje- och fiberväxter. 2. Bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare uppförökning. 3. Förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde. 4. Stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett för framställning av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde. 5. Basutsäde (utsädesklass B):
------------------------ 1Senaste författningar i ämnet: Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1987:5) för utsädesodling av lantbruksväxter (utom potatis) och Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis). 2Jfr EES-avtalet bilaga I avsnitt III och rådets direktiv 66/400/EEG (EGT nr 125, 11.7.1966, s. 2290/66) m.fl.
Saknr U 40 a) Förädlade sorter: utsäde som är framställt från stamutsäde som levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde. För hybridsorter inkluderas utsäde för framställning av såväl hanliga som honliga föräldraplantor. b) Lokala sorter: utsäde som har framställts under officiell kontroll från en eller flera gårdar inom ett klart avgränsat ursprungsområde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde. 6. Certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 1, som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde av andra generationen eller för användning som bruksutsäde. 7. Certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 2, som är framställt från certifikatutsäde av första generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde. 8. Handelsutsäde: utsäde av foder-, olje- och fiberväxter enligt bilaga 1 punkt 3 som är artäkta och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för handelsutsäde och är avsett för användning som bruksutsäde. 9. Småförpackningar: a) Utsäde av beta: EG-småförpackning: en förpackning med utsäde av monogermt naket frö, med en högsta nettovikt om 2,5 kg, eller precisionsfrö upp till 100.000 frögyttringar med en nettovikt om högst 10 kg. b) Utsäde av foderväxter: I) EG-småförpackning av typ A: en förpackning med blandning av frö som endast är avsett för grönyteändamål, med en nettovikt om högst 2 kg. II) EG-småförpackning av typ B: en förpackning med certifikatutsäde, handelsutsäde eller blandning av frö av foderväxter, med en nettovikt om högst 10 kg. c) Utsäde av alla arter: S-småförpackning (för utsläppande på marknaden för användning i Sverige): I) en förpackning med stamutsäde eller basutsäde, med en nettovikt om högst 50 kg. II) en förpackning med certifikat- eller handelsutsäde av olje- och fiberväxter eller en blandning av frö av foderväxter, med en nettovikt om högst 25 kg.
Saknr U 40 "Specialblandning": en förpackning med en blandning av frö av foderväxter som har en sammansättning som skiljer sig från utsädesföretagets ordinarie sortiment, med en nettovikt om högst 25 kg. I de angivna nettovikterna inräknas inte eventuellt innehåll av pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser. 10. Provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni. 11. Officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av ett organ som förklarats behörigt av Jordbruksverket. 12. OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 9 och 10 oktober 1988 för certifiering av utsäde av foder-, olje- och fiberväxter respektive av utsäde av beta.
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING
Provtagning och partistorlek
Provtagning av utsäde för certifiering skall ske enligt de regler som fastställts av International Seed Testing Association (ISTA). Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna. Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som skall betas skall kunna provtas även före betning. Ett utsädesparti som certifieras skall vara enhetligt. Partistorleken för lupin, åkerböna och ärt får vara högst 25 ton, för beta högst 20 ton och för övriga arter högst 10 ton. Partiets vikt får dock överstiga angiven viktgräns med högst 5 procent.
Fältbesiktning och sortkontroll
Utsäde för certifiering skall komma från fältbesiktigad och godkänd utsädesodling. För att godkännas skall utsädesodlingen uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt bilaga 3, och i bilaga 2 angivna krav på sortkvalitet. Utöver vad som anges i bilaga 3 krävs för godkännande att odlingen vid slutlig fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre.
Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar skall anmälan ske varje år. Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besiktning av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 3 samt fastställa fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall besiktigas.
Saknr U 40 Besiktning av odling avsedd för produktion av bruksutsäde får utföras av person som av Utsädeskontrollen auktoriserats för detta ändamål. Areal som besiktigats av sådan besiktningsman skall genom stickprov efterkontrolleras av Utsädeskontrollen. Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna A, B och C1, samt i klass C2 i den omfattning Utsädeskontrollen anser erforderligt. Utsädeskontrollen skall i anslutning till kontrollodlingen bedöma om den skall kombineras med laboratorieanalys. Utsädeskontrollen eller auktoriserad besiktningsman äger tillträde till odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium. Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning.
Frövarukvalitet
Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av andra arter som framgår av dessa föreskrifter.
Utsäde får godkännas för certifiering som stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde enligt bilaga 1 punkt 1 och 2, om det vid undersökning av officiellt uttagna prov uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2. För utsläppande på marknaden i Sverige skall utsäde som producerats i Sverige dock uppfylla de högre kvalitetskrav eller tilläggskrav som anges i bilaga 2 för sådant utsäde. Utsäde av de i bilaga 1 punkt 3 nämnda arterna, som är tillräckligt artäkta, kan utan föregående sortkontroll godkännas för certifiering och släppas ut på marknaden som handelsutsäde, om utsädet uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2. Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifierande organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att grobarheten försämras.
Certifiering av art- och sortblandningar
Blandning av utsäde av sorter och arter av foderväxter får certifieras för användning som bruksutsäde, om samtliga av blandningens beståndsdelar var för sig uppfyller certifieringskraven för respektive art.
Kemiskt behandlat utsäde
Kemiskt behandlat (betat) utsäde får endast certifieras om medlet är jämnt fördelat på frövaran.
Saknr U 40 10 § Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i Statens jordbruksverks författningssamling. För transport av farligt gods finns särskilda bestämmelser.
Utlämnande av certifierat utsäde
Certifierat parti skall finnas tillgängligt på platsen för certifieringen intill dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, enligt bilaga 2 är uppfyllda. Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får Utsädeskontrollen medge att 1. utsäde för utförsel till land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet lämnas ut innan resultatet av kvalitetsundersökning föreligger, under förutsättning att utlämnandet endast gäller första handelsledet, 2. utsäde av höstraps och höstrybs lämnas ut till förbrukare inom landet innan resultatet av kvalitetsundersökning föreligger. Meddelande om utsädesparti, som lämnats ut till förbrukare innan kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven enligt bilaga 2, skall av Utsädeskontrollen kungöras i Statens jordbruksverks författningssamling. Meddelandet skall innehålla analysresultatet, uppgift om referensnummer, art och sort samt förpackarens namn och adress.
Undantag från krav på grobarhet
Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen för certifiering godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid utsläppandet på marknaden och att utsädet skall användas för fortsatt uppförökning.
MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
Vid utsläppande på marknaden skall varje förpackning, med undantag för småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke med utformning och innehåll som uppfyller kraven i bilaga 4. Märkningen skall utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett bevis på att utsädet är certifierat. Officiellt märke skall vara av självhäftande material, påsytt på förpackning och av rivbeständigt material eller fäst under plomb.
Saknr U 40 Certifierat utsäde får även släppas ut på marknaden i ventilsäck med förtryckt text, om denna är godkänd av Utsädeskontrollen och uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Märkning för nationellt bruk får dock ske genom påstämpling eller med bläckstråleskrift godkänd av Utsädeskontrollen, varvid varje säck skall vara försedd med individuellt löpnummer.
Förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § skall, utöver kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten anges. Dessutom skall på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven enligt bilaga 2.
Förpackningar med utsäde av sort som inte är intagen i svensk sortlista, men som är intagen i Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för lantbruksväxter eller i nationell sortlista i ett land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och som skall föras ut till ett land där den är godkänd, skall utöver kraven i bilaga 4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten "Utsäde för utförsel".
På förpackningar med utsäde som skall föras ut till ett land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, skall uppgifter enligt bilaga 4 även vara angivna på ett officiellt EG-språk, kompletterat med latinskt namn för arten samt uppgift om betning då utsädet är betat.
Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under det certifierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning. Förseglingen skall vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.
Annullering
Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte uppfyller kraven enligt bilaga 2, skall märkena under det certifierande organets kontroll makuleras. Har ventilsäck med förtryckt text använts, skall säckarna tömmas eller den förtryckta texten avlägsnas under det certifierande organets kontroll.
Saknr U 40
Certifieringens varaktighet
Ett utsädesparti får släppas ut på marknaden under en period av ett år efter den månad då förseglingen ägt rum. Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla grobarhetskravet. Om förlängning medges, skall det certifierande organet utföra nödvändig tilläggsmärkning.
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR
Partier av stam-, bas-, certifikat- och handelsutsäde som godkänts för certifiering, samt utsädesblandning enligt 8 §, får släppas ut på marknaden i småförpackningar utan att dessa behöver vara officiellt märkta och förseglade om de uppfyller märknings- och förseglingskraven i 21 §.
Småförpackningar skall vara märkta med ett leverantörsmärke eller med en tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Om förpackningen är genomskinlig kan märket anbringas inuti förpackningen. Småförpackningar skall vara förseglade av utsädesföretaget på ett sådant sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av småförpackningar får endast äga rum under det certifierande organets kontroll.
S-småförpackningar får endast släppas ut på marknaden för användning i Sverige. Sådana småförpackningar med stam- och basutsäde får endast släppas ut på marknaden för vidare uppförökning.
Småförpackning av "specialblandning" av sorter eller arter, som var för sig godkänts för certifiering, får efter beställning från den slutlige förbrukaren säljas till denne utan krav om särskild märkning.
EG-småförpackning med betutsäde, EG-småförpackningar av typ A och typ B med foderväxtutsäde och S-småförpackningar får släppas ut på marknaden fram till utgången av säsongen efter den provtagningssäsong då partiet godkänts.
Saknr U 40 25 § Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småförpackningar efter den i 24 § nämnda perioden kan medges av det certifierande organet om ett antal officiellt uttagna prov, ur förpackningar som är representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet. Om förlängning medges skall utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning som anger det nya sista datumet för utsläppande på marknaden. Sista datumet för utsläppande på marknaden kan förlängas högst ett år.
Utsädeskontrollen skall kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upprätthålls. Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven enligt bilaga 2 eller märkningsbestämmelserna enligt bilaga 4, skall detta kungöras i Utsädeskontrollens årliga meddelande. Meddelandet skall förutom analysresultatet även innehålla uppgift om referensnummer, art och sort samt förpackarens namn och adress.
OECD-SYSTEMET
Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras enligt OECD:s system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i den officiella sortlistan i ett land som är anslutet till detta system, och utsädespartiet uppfyller de av OECD fastställda kraven. Vid certifiering enligt OECD-systemet skall Utsädeskontrollen utfärda certifieringsbevis och märka partiet enligt OECD:s regler.
INFÖRSEL AV UTSÄDE
Införsel av utsädesparti, inklusive EG-småförpackningar, med en sammanlagd vikt om mer än 25 kg skall skriftligen anmälas till Utsädeskontrollen. Anmälan skall innehålla uppgift om 1. exportland, 2. art, 3. sort, 4. kvantitet, 5. referensnummer, och 6. certifieringsklass. Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system skall anmälan åtfölj-as av ISTA:s "orange certifikat" eller annat certifikat som är godkänt av EG.
Saknr U 40 29 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras som certifikatutsäde om 1. sorten är intagen i den svenska sortlistan, 2. partiet åtföljs av ett officiellt dokument vari intygas att det är odlat på ett fält som vid fältbesiktning har befunnits fritt från flyghavre, 3. utsädet härstammar från basutsäde eller certifikatutsäde av första generationen, och 4. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller av en myndighet i ett land som med avseende på certifieringen har godkänts av den Europeiska gemenskapen som tredje land. Utsädet skall åtföljas av ett officiellt dokument enligt bilaga 5.
Införsel av ett certifierat utsädesparti av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan får ske om partiet 1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet, 2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet, 3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller 4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om 50 kg.
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
Om det föreligger särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från föreskrifterna i denna författning.
------------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning träder i kraft den 1 mars 1994. För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar.3
------------------------ 3Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd. Därjämte får utsäde av lin, sockerbeta, sojaböna, solros, svartsenap och vallmo fram till den 1 juli 1994 märkas med kvalitetsdeklaration
Saknr U 40 enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror och, om sådan märkning har skett, utan certifiering släppas ut på marknaden i Sverige.
Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige.
Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än första generationen efter basutsäde får fram till den 1 november 1994 certifieras i klass C utan generationstal.
Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen efter basutsäde, D, E eller U får fram till den 30 juni 1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra stycket är uppfyllt.
SVANTE ENGLUND
Eva Dahlberg (Växtodlingsenheten)
------------------------ 4Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbrukverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att gälla den 1 mars 1994.
Saknr U 40
Bilaga 1 ARTER OCH CERTIFIERINGSKLASSER
1. Certifiering i klass A, B och certifikatutsäde första generationen (C1):
Betor
Beta vulgaris L. var. altimissa Döll Sockerbeta Beta vulgaris L. var. crassa Mansf. Foderbeta
Foderväxter - gräs
Agrostis canina L. Brunven Agrostis capillaris L. Rödven Agrostis gigantea Roth Storven Agrostis stolonifera L. Krypven Alopecurus pratensis L. Ängskavle Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. et K.B. Knylhavre Presl. Bromus catharticus Vahl Plattlosta Bromus sitchensis Trin. Alaskagräs Cynodon dactylon (L.) Pers. Bermudagräs Dactylis glomerata L. Hundäxing Festuca arundinacea Schreber Rörsvingel Festuca ovina L. Fårsvingel Festuca ovina L. var. duriuscula Koch Hårdsvingel Festuca pratensis Hudson Ängssvingel Festuca rubra L. Rödsvingel Festuca pratensis x Lolium multiflorum (x Festulolium) Festulolium, rajsvingel Lolium multiflorum Lam. Italienskt rajgräs, inklusive westerwoldiskt rajgräs Lolium perenne L. Engelskt rajgräs Lolium x boucheanum Kunth Hybridrajgräs Phalaris aquatica L. - Phleum bertolonii DC. Turftimotej Phleum pratense L. Timotej Poa annua L. Vitgröe Poa compressa L. Berggröe Poa nemoralis L. Lundgröe Poa palustris L. Sengröe Poa pratensis L. Ängsgröe Poa trivialis L. Kärrgröe Trisetum flavescens (L.) P. Beauv. Gullhavre
Saknr U 40
- baljväxter
Hedysarum coronarium L. Tuppklöver (sulla) Lotus corniculatus L. Käringgigel Lupinus albus L. Vitlupin Lupinus angustifolius L. Blålupin Lupinus luteus L. Gullupin Medicago lupulina L. Humlelusern Medicago sativa L. Blålusern Medicago x varia T. Martyn Lusern Onobrychis viciifolia Scop. Esparsett Pisum sativum L. (partim) Ärt Trifolium alexandrinum L. Alexandrinerklöver Trifolium hybridum L. Alsikeklöver Trifolium incarnatum L. Blodklöver Trifolium pratense L. Rödklöver Trifolium repens L. Vitklöver Trifolium resupinatum L. Persisk klöver Trigonella foenum-graecum L. Bockhornsklöver Vicia faba L. (partim) Åkerböna Vicia pannonica Crantz Ungersk vicker Vicia sativa L. Fodervicker Vicia villosa Roth Luddvicker
- övriga arter
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Alef. var. Fodermärgkål medullosa + var. viridis L. Phacelia tanacetifolia Benth. Honungsört Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers. Oljerättika
Olje- och fiberväxter
Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson Sareptasenap Brassica napus L. (partim) Raps Brassica nigra (L.) Koch Svartsenap Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs Rybs Carum carvi L. Kummin Glycine max (L.) Merr. Sojaböna Helianthus annuus L. Solros Linum usitatissimum L. Fiberlin, oljelin Papaver somniferum L. Vallmo Sinapis alba L. Vitsenap
2. Certifiering som certifikatutsäde i andra generationen (C2):
Saknr U 40
Art Tidsbegränsning för certifiering i klass C2
Dactylis glomerata Hundäxing t.o.m. 1/7 1996 Festuca pratensis Ängssvingel t.o.m. 1/7 1996 Festuca rubra Rödsvingel t.o.m. 1/7 1996 Linum usitatissimum Lin - Phleum pratense Timotej t.o.m. 1/7 1996 Pisum sativum Ärt t.o.m. 1/7 1995 Poa pratensis Ängsgröe t.o.m. 1/7 1996 Trifolium hybridum Alsikeklöver t.o.m. 1/7 1996 Trifolium pratense Rödklöver t.o.m. 1/7 1996 Trifolium repens Vitklöver t.o.m. 1/7 1996 Vicia faba Åkerböna t.o.m. 1/7 1995
3. Certifiering som handelsutsäde:
Art
Brassica nigra Svartsenap Hedysarum coronarium Tuppklöver (sulla) Onobrychis viciifolia Esparsett Poa annua Vitgröe Trigonella foenum-graecum Bockhornsklöver Vicia pannonica Ungersk vicker
Saknr U 40
Bilaga 2 KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE AV BETA, FODER-, OLJE- OCH FIBERVÄXTER
Utsädet skall uppfylla följande krav:
A. Betutsäde (Beta vulgaris)
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Sjukdomar som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet. Undersökt mängd skall vara 500 g.
EG:s krav Grobarhet, Rent frö* lägst (% av (vikt-%) frögyttringar eller rent frö) Sockerbeta: - monogermt frö 97 80 - tekniskt monogermt frö (precisionsfrö) 97 75 - multigermt frö av sorter med mer än 85% diploider 97 73 - annat frö 97 68
Foderbeta: - multigermt frö av sorter med mer än 85% diploider, monogermt frö, tekniskt monogermt frö (precisionsfrö) 97 73 - annat frö 97 68
* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.
4. Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.
5. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 0,5 viktprocent för monogermt frö och tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde skall analysen utföras på officiellt tagna prov ur det färdigställda partiet, d.v.s. efter eventuell mekanisk behandling men före pelletering.
6. Vattenhalten får vara högst 15,0%.
Saknr U 40 7. Därutöver krävs för: a) Monogermt frö: Minst 90% av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5%, beräknat på andelen grodda frögyttringar. b) Tekniskt monogermt frö (precisionsfrö): aa) av sockerbeta: Minst 70% av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5%, beräknat på andelen grodda frögyttringar. bb) av foderbeta: Minst 58% av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta vad avser sorter med mer än 85% diploider. För allt annat frö gäller att minst 63% av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5%, beräknat på antalet grodda frögyttringar.
Följande högre svenska krav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande på marknaden i Sverige:
1. Utsädet skall uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet. Undersökt mängd skall vara 500 g.
Svenska krav Grobarhet, lägst Rent frö* (% av fröytt- (vikt-%) ringar eller rent frö) Sockerbeta: - monogermt frö 97 90 - tekniskt monogermt frö (precisionsfrö) 97 90 - multigermt frö av sorter med mer än 85% diploider 97 73 - annat frö 97 68
Foderbeta: - multigermt frö av sorter med mer än 85% diploider, monogermt frö, tekniskt monogermt frö (precisionsfrö) 97 73 - annat frö 97 68
* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.
2. Monogermt frö:
Saknr U 40 Minst 95% av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 3%, beräknat på andelen grodda frögyttringar.
B. Utsäde av foderväxter
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven tabell:
Sortrenhet i respektive klass, lägst (%) Art A, B C1 C2 Kålrot, fodermärgkål 99,7 99,0 - Ängsgröe, enklonssorter 99,7 98,0 - Ärt, åkerböna 99,7 99,0 98,0
Övriga arter skall vara sortäkta med hänsyn till art och certifieringsklass.
2. Sjukdomar som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra arter samt grobarhet.
Saknr U 40 I) Certifikatutsäde a) Gräsarter
Högsta inblandning av frön av andra arter (vikt-%) Art Grobar- Rent frö, Totalt Enskild Kvick- Antal Rumex Minsta provhet, % vikt-% art d) rot spp., utöver mängd (gram) lägst a) lägst R. acetosella för bestämning och R. mari- av frön av timus andra arter e)
Alaskagräs 75 97 1,5 1,0 0,5 10 200 Bermudagräs 70 90 2,0 1,0 0,3 2 5 Festulolium, rajsvingel 75 96 1,5 1,0 0,5 5 50 Gröe, kärr- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 2 5 Gröe, lund- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 2 5 Gröe, sen- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 2 5 Gröe, vit- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 5 10 Gröe, ängs- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 2 5 Gullhavre 70 75 3,0 1,0 c) 0,3 2 5 Hundäxing 80 90 1,5 1,0 0,3 5 30 Knylhavre 75 90 3,0 1,0 c) 0,5 5 80 Phalaris aquatica 75 96 1,5 1,0 0,3 5 60 Plattlosta 75 97 1,5 1,0 0,5 10 200 Rajgräs, engelskt 80 96 1,5 1,0 0,5 5 60 Rajgräs, italienskt inkl. westerwoldiskt rajgräs 75 96 1,5 1,0 0,5 5 60 Rajgräs, hybrid- 75 96 1,5 1,0 0,5 5 60 Rajsvingel, se Festulolium Svingel, får- 75 85 2,0 1,0 0,5 5 30 Svingel, hård- 75 85 2,0 1,0 0,5 5 30 Svingel, röd- 75 90 1,5 1,0 0,5 5 30 Svingel, rör- 80 95 1,5 1,0 0,5 5 50 Svingel, ängs- 80 95 1,5 1,0 0,5 5 50 Timotej 80 96 1,5 1,0 0,3 5 10 Turftimotej 80 96 1,5 1,0 0,3 5 10 Ven, brun- 75 90 2,0 1,0 0,3 2 5 Ven, kryp- 75 90 2,0 1,0 0,3 2 5 Ven, röd- 75 90 2,0 1,0 0,3 2 5 Ven, stor- 80 90 2,0 1,0 0,3 2 5 Ängskavle 70 75 2,5 1,0 c) 0,3 5 30
Saknr U 40
b) Baljväxtarter och övriga arter
Högsta inblandning av frön av andra arter (vikt-%) Art Grobarhet, Högsta Rent Totalt Enskild Antal Rumex Minsta prov- % halt hårda frö, art h) spp., utöver mängd (gram) lägst a) frön vikt-% R. acetosella för bestämning % lägst och R. mari- av frön av timus andra arter e)
Esparsett 75 20 95 2,5 1,0 5 400* Klöver, alexandriner- 80 20 97 1,5 1,0 10 60 Klöver, alsike- 80 20 97 1,5 1,0 10 20 Klöver, blod- 75 20 97 1,5 1,0 10 80 Klöver, bockhorns- 80 - 95 1,0 0,5 5 450 Klöver, persisk 80 20 97 1,5 1,0 10 20 Klöver, röd- 80 20 97 1,5 1,0 10 50 Klöver, tupp- (sulla) 75 30 95 2,5 1,0 5 120** Klöver, vit- 80 40 97 1,5 1,0 10 20 Käringgigel 75 40 95 1,8 f) 1,0 f) 10 30 Lupin, blå- 75 20 98 0,5 g) 0,3 g) 5 1 000 Lupin, gul- 80 20 98 0,5 g) 0,3 g) 5 1 000 Lupin, vit- 80 20 98 0,5 g) 0,3 g) 5 1 000 Lusern 80 40 97 1,5 1,0 10 50 Lusern, blå- 80 40 97 1,5 1,0 10 50 Lusern, humle- 80 20 97 1,5 1,0 10 50 Vicker, foder- 85 20 98 1,0 g) 0,5 g) 5 1 000 Vicker, ludd- 85 20 98 1,0 g) 0,5 g) 5 1 000 Vicker, ungersk 85 20 98 1,0 g) 0,5 g) 5 1 000 Åkerböna 85 5 98 0,5 g) 0,3 g) 5 1 000 Ärt 80 - 98 0,5 g) 0,3 g) 5 1 000
Fodermärgkål 75 - 98 1,0 0,5 10 100 Honungsört 80 - 96 1,0 0,5 - 40 Kålrot 80 - 98 1,0 0,5 5 100 Oljerättika 80 - 97 1,0 0,5 5 300
*Frukt 600 gram **Frukt 300 gram
Saknr U 40
Anmärkningar: a) Samtliga friska ej grodda frön medräknas i grobarheten. För de arter där det är aktuellt medräknas hårda frön i grobarheten upp till den för arten angivna högsta tillåtna halten hårda frön. b) För en Poa-art skall inblandning med högst 0,8 viktprocent av frön av andra arter av Poa inte betraktas som en förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av frön av andra arter (totalt resp. av enskild art). c) För ängskavle, knylhavre och gullhavre skall den föreskrivna högsta tillåtna inblandningen av frön av en enskild art inte omfatta frön av Poa-arter. d) Förekomst av frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) får inte överstiga 0,3 viktprocent. e) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller snärja (Cuscuta spp.) i den angivna provmängden. Förekomst av ett frö av snärja i det föreskrivna provet av gräsarter respektive käringgigel, Medicago- och Trifolium-arter skall inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma resp. dubbel vikt är fritt från snärja. f) För käringgigel skall inblandning av högst en viktprocent av frön av rödklöver inte betraktas som en förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av frön av andra arter (totalt resp. av enskild art). g) Inblandning i lupin med högst 0,5 viktprocent av frön av andra arter av lupin, i ärt av annan ärt, av storfröiga Vicia-arter i andra storfröiga Vicia-arter eller av småfröiga Viciaarter i andra småfröiga Vicia-arter skall inte betraktas som en förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av frön av andra arter (totalt resp. av enskild art). h) Förekomst av frön av väppling (Melilotus spp.) i utsäde av baljväxter får inte överstiga 0,3 viktprocent. Förekomsten av frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) och åkersenap (Sinapis arvensis) i utsäde av Brassica- och Raphanus-arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.
Ytterligare krav för utsäde av lupin: a) Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 2% i bitter lupin och 1% i andra lupiner. b) Antalet frön av bitter lupin i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 2,5%.
II) Stam- och basutsäde Utsädet skall uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag: 1) Vad som anges under anmärkningarna b, c, d, f och g gäller inte för stam- och basutsäde, samt anmärkning e vad beträffar möjligheten för ett andra prov för undersökning av förekomst av snärja. 2) Viktprocenten för inblandning av andra arter får inte överstiga 0,3. För plattlosta och Alaskagräs gäller dock 0,4. Dessutom får högst 20 frön i undersökt mängd utgöras av en enskild art (utom vad som gäller enligt punkt 3 och 4 nedan). 3) Högsta inblandning av frön av andra arter av Poa-arter än den som skall undersökas får inte överstiga 1 i ett prov om 500 frön.
Saknr U 40
4) I ängskavle, knylhavre, hundäxing, Festuca- och Lolium-arter samt Festulolium skall inblandning av högst 80 frön av Poa-arter inte betraktas som en förorening. I gullhavre skall inblandning av högst 20 frön av Poaarter inte betraktas som en förorening. 5) Utsäde av baljväxter skall vara fritt från väppling (Melilotus spp.). Förekomst av ett frö av väppling i undersökt mängd av tuppklöver (sulla), käringgigel samt Medicago- och Trifolium-arter skall inte betraktas som en förorening om ett andra prov om två gånger den undersökta mängden är fritt från frön av väppling. Antalet frön av väppling behöver inte fastställas i utsäde av lupin-arter, esparsett, ärt, bockhorns-klöver samt Vicia-arter. 6) Antalet bittra lupin-frön i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 1%. 7) Högsta tillåtna halt av Rumex spp., kvickrot och renkavle får uppgå till:
Art Antal Rumex spp., utöver Kvickrot Renkavle R. acetosella och (Alopecurus R. maritimus myosuroides) Agrostis-arter 1 1 1 Ängskavle 2 5 5 Knylhavre 2 5 5 Bromus-arter 5 5 5 Hundäxing 2 5 5 Festuca-arter 2 5 5 Festulolium 2 5 5 Lolium-arter 2 5 5 Phleum-arter 2 1 1 Poa-arter 1 1 1 Gullhavre 1 1 1
Tuppklöver (sulla) 2 Käringgigel 3 Lupin-arter 2 Medicago-arter 3 Esparsett 2 Ärt 2 Trifolium-arter 3 Bockhornsklöver 2 Vicia-arter 2
Kålrot 2 Fodermärgkål 3 Honungsört - Oljerättika 2
III) Handelsutsäde
Saknr U 40 Utsädet skall uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag: 1) Viktprocenten angående högsta inblandning av frön av andra arter, både totalt resp. av enskild art, får ökas med 1 procentenhet. 2) En högsta inblandning med 10 viktprocent av frön av andra Poa-arter i vitgröe skall inte betraktas som en förorening. 3) En högsta inblandning med 1 viktprocent av frön av väppling (Melilotus spp.) i tuppklöver (sulla) skall inte betraktas som en förorening. 4) En högsta inblandning med 6 viktprocent av frön av fodervicker och luddvicker eller besläktade odlade arter i ungersk vicker skall inte betraktas som en förorening. 5) Lägsta renhetsgrad för ungersk vicker skall vara 97 viktprocent.
Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande på marknaden i Sverige:
1. Vattenhalten för utsäde av foderväxter får vara högst 13,0% utom för ärt, vicker-arter och åkerböna för vilka vattenhalten får vara högst 17,0%.
Saknr U 40
C. Utsäde av olje- och fiberväxter
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven tabell:
Sortrenhet i respektive klass, lägst (%) Art A, B C1 C2 Raps och rybs, förutom sorter som endast är avsedda till foder 99,9 99,7 - Raps och rybs, sorter som endast är avsedda till foder, vitsenap 99,7 99,0 - Sojaböna 97,0 95,0 - Solros, utom hybridsorter 99,7 99,0 - Vallmo 99,0 98,0 - Fiber- och oljelin 99,7 98,0 97,5
2. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra arter samt grobarhet. Handelsutsäde skall, i förekommande fall, uppfylla samma krav som certifikatutsäde.
Högsta innehåll av frön av andra arter (antal) Art Grobarhet, Rent frö, Totalt Antal Rumex spp. Minsta provmängd % vikt-% utöver R. acetosella (gram) för bestämlägst lägst ning av frön av andra arter, a) Klass Klass A, B C Kummin 70 97 25 c) d) - - 80 Lin, fiber- 92 99 15 d) e) - - 150 Lin, olje- 85 99 15 d) e) - - 150 Raps 85 98 b) c) 2 5 100 Rybs 85 98 b) c) 2 5 70 Senap, sarepta- 85 98 b) c) 2 5 40 Senap, svart- 85 98 b) c) 2 5 40 Senap, vit- 85 98 b) c) 2 5 200 Sojaböna 80 98 5 - - 1 000 Solros 85 98 5 - - 1 000 Vallmo 80 98 25 - - 10
Anmärkningar: a) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller snärja (Cuscuta spp.) i den angivna provmängden. För alla arter i tabellen, utom kummin, sojaböna och solros, betraktas inte ett frö av snärja i det föreskrivna provet som en förorening om ett andra prov av samma vikt är fritt från snärja. b) Inblandning av frön av andra arter i utsäde av Brassica-arter och vitsenap får inte överstiga 0,3 viktprocent. c) I utsäde av Brassica-arter, kummin och vitsenap får i undersökt mängd förekomma högst 10 frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum). d) I utsäde av kummin respektive lin får i undersökt mängd förekomma högst 3 resp. 4 frön av renkavle (Alopecurus myosuroides). e) I utsäde av lin får i undersökt mängd förekomma högst 2 frön av linrepe (Lolium remotum).
Saknr U 40 3. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå. Som särskilda krav skall dock följande gälla: a) För lin får antalet frön som är infekterade med Botrytis inte överstiga 5%. Antalet frön som är infekterade med andra sjukdomar än Botrytis, särskilt Ascochyta linicola, Colletotrichum lini, Fusarium spp. och Alternaria spp., får inte överstiga totalt 5%. I fiberlin får antalet frön som är infekterade med Ascochyta linicola inte överstiga 1%. b) I undersökt mängd av rybs och vitsenap respektive raps och solros får antalet sklerotier eller fragment av sklerotier av Sclerotinia sclerotiorum inte överstiga 5 respektive 10. Undersökning härom behöver inte göras såvida det inte råder något tvivel om att kraven är uppfyllda. c) För sojaböna gäller särskilt följande: aa) Vad beträffar Pseudomonas syringae pv glycinea får högst fyra delprov i ett prov om minst 5 000 frön per parti, uppdelat i fem delprov, vara smittade med nämnda organism. Om misstänkta kolonier identifieras i samtliga fem delprov får ovannämnda krav bekräftas genom lämpliga biokemiska undersökningar av isolat på lämpligt medium av misstänkta kolonier från varje delprov. bb) Vad beträffar Diaporthe phaseolorum får andelen smittade frön inte överstiga 15%. cc) Andelen avfall får inte överstiga 0,3 viktprocent. Undersökning härom behöver inte göras såvida det inte råder något tvivel om att kraven är uppfyllda.
Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande på marknaden i Sverige:
1. Vattenhalten för samtliga oljeväxtarter får vara högst 10,0%.
2. Svenskproducerat utsäde av raps och rybs skall undersökas för innehåll av glukosinolater. Glukosinolathalter i svenskproducerat utsäde av raps- och rybssorter med låg glukosinolathalt får inte överstiga 20 mikromol/gram fettfri torrsubstans i klass A och B respektive 25 mikromol/gram fettfri torrsubstans i klass C.
Saknr U 40
Bilaga 3 KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde av den aktuella grödans art och sort, och fältet skall vara tillräckligt fritt från plantor som härrör från den tidigare grödan.
2. Grödan skall uppfylla följande krav.
a) Beta: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda Minsta avstånd 1. Vid produktion av stam- och basutsäde: — från varje pollenkälla av familjen Beta 1000 m
2. Vid produktion av certifikatutsäde:
a) av sockerbeta: — från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan 1000 m — från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid 600 m — från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid 600 m — från sockerbetspollenkällor av okänd ploiditet 600 m — från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid 300 m — från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid 300 m — mellan två odlingsfält för utsäde av sockerbeta där hansterilitet inte används 300 m
b) av foderbeta: — från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan 1000 m
Saknr U 40
— från tetraploida foderbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid 600 m — från diploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid 600 m — från foderbetspollenkällor av okänd ploiditet 600 m — om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid, från diploida foderbetspollenkällor 300 m — från tetraploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid 300 m — mellan två odlingsfält för utsäde av foderbeta där hansterilitet inte används 300 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer. Isolering är inte nödvändig mellan två grödor där samma pollenkälla används. Ploiditeten hos såväl de fröbärande som de pollenspridande komponenterna i utsädesproducerande gröda måste fastställas med hänvisning till den gällande sortlistan. Om denna uppgift inte lämnas för en sort skall ploiditeten betraktas som okänd och ett minsta isoleringsavstånd på 600 meter följaktligen krävas.
b) Foderväxter: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda Minsta avstånd Brassica-arter och honungsört — för produktion av stam- och basutsäde 400 m — för produktion av certifikatutsäde 200 m
Andra arter eller sorter än Brassica-arter, honungsört, ärt, enklonssorter av ängsgröe — för produktion av utsäde avsett för uppförökning, fält upp till två hektar 200 m — för produktion av utsäde avsett för uppförökning, fält över två hektar 100 m — för produktion av bruksutsäde, fält upp till två hektar 100 m — för produktion av bruksutsäde, fält över två hektar 50 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
Saknr U 40 Följande särskilda krav skall därutöver gälla:
I) Växter av andra arter, vars frön är svåra att skilja från frön från den aktuella grödan i laboratorieprov, skall hållas på låg nivå. I synnerhet gäller detta skördar av Lolium-arter eller Festulolium som skall uppfylla följande krav: Antalet plantor av en annan Lolium-art eller Festulolium än den aktuella skördens art får inte överstiga: — en per 50 m² vid produktion av basutsäde, — en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
II) Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. I synnerhet grödor av andra arter än ärt, åkerböna, kålrot, fodermärgkål eller ängsgröe skall uppfylla följande krav: Antalet plantor av den aktuella grödans art som inte är sortäkta får inte överstiga: — en per 30 m² vid produktion av basutsäde, — en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde. För ängsgröe får antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort inte överstiga: — en per 20 m² vid produktion av basutsäde, — fyra per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde. För sorter som klassificerats officiellt som "apomiktiska enklonssorter" får dock ett högsta antal plantor av främmande sort om sex per 10 m² anses uppfylla ovanstående krav vid produktion av certifikatutsäde.
c) Olje- och fiberväxter: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda Minsta avstånd Brassica-arter, utom raps, kummin samt vitsenap: — för produktion av stam- och basutsäde 500 m — för produktion av certifikatutsäde 200 m
Raps: — för produktion av stam- och basutsäde 200 m — för produktion av certifikatutsäde 100 m
Brassica-arter för produktion av hybrider: — för produktion av basutsäde 500 m — för produktion av certifikatutsäde 300 m
Saknr U 40 Gröda Minsta avstånd Solros: -- för produktion av basutsäde av hybrider 1 500 m -- för produktion av stam- och basutsäde av andra sorter än hybrider 750 m -- för produktion av certifikatutsäde 500 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
Följande särskilda krav skall därutöver gälla:
I) Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, i fråga om grödor av en inavelslinje av solros, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. Vid produktion av utsäde av hybridsorter av solros skall detsamma även gälla för de ingående komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.
II) I synnerhet grödor av sareptasenap, svartsenap och kummin skall uppfylla följande krav: Antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort får inte överstiga: — en per 30 m² vid produktion av basutsäde, — en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
III) I synnerhet grödor av solroshybrider skall uppfylla följande krav: a) Andelen plantor som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga: aa) vid produktion av basutsäde: i) för inavlade linjer: 0,2% ii) enkla hybrider: — hanlig förälder: plantor som har spridit pollen medan 2% eller mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,2% — honlig förälder: 0,5% bb) vid produktion av certifikatutsäde: — hankomponent: plantor som har spridit pollen medan 5% eller mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,5% — honkomponent: 1,0% b) Följande övriga krav skall uppfyllas vid produktion av utsäde av hybridsorter: aa) Hankomponentplantorna skall sprida tillräckligt med pollen under honkomponentplantornas blomning. bb) Då honkomponentplantorna har receptiva pistillmärken skall andelen honkomponentplantor som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5%.
Saknr U 40 cc) Vid produktion av basutsäde får andelen honkomponentplantor som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till komponenten och som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5%. dd) En hansteril komponent skall användas för att producera certifikatutsäde med användning av en hankomponent som innehåller en särskild fertilitetsåterställande linje (eller linjer) så att åtminstone en tredjedel av de plantor som odlas av den uppkomna hybriden producerar pollen som i alla avseenden kan bedömas som normalt.
3. Skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå. Vad beträffar sojaböna gäller detta särskilt för organismerna Pseudomonas syringae pv glycinea, Diaporthe phaseolorum var. caulivora och var. sojae, Phialophora gregata och Phytophthora megasperma f. sp. glycinea.
Fältbesiktning:
Uppfyllande av de krav som anges ovan skall kontrolleras genom fältbesiktning. Dessa fältbesiktningar skall utföras enligt följande:
A. Fältbesiktning skall utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.
B. Antalet fältbesiktningar skall utgöra — för beta: minst en fältbesiktning. För basutsäde skall två sådana besiktningar utföras, en av sticklingarna och en av de fröproducerande plantorna. — för foderväxter: minst en fältbesiktning. — för olje- och fiberväxter: för andra grödor än hybridsorter minst en fältbesiktning. I fråga om hybridsorter minst tre fältbesiktningar.
Saknr U 40
Bilaga 4 MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och certifikatutsäde av samtliga arter (med undantag för blandningar): 1. Texten "EG:s regler".* 2. Certifieringsorgan och land. 3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar. 4. Månad och år för officiell försegling. 5. Art. ** 6. Sort. *** 7. Utsädesklass, med generationsbeteckning efter basutsäde. 8. Produktionsland. 9. Netto- eller bruttovikt. 10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 11. Om utsädet varit föremål för pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges. 12. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer: a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter. b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och texten "komponent". c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten "hybrid".
* För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 2.A anges "EG:s regler, svenska kvalitetskrav". ** För betutsäde anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. *** För betutsäde anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).
b. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende handelsutsäde av samtliga arter som anges i bilaga 1 punkt 3: 1. Texten "EG:s regler". 2. Certifieringsorgan och land. 3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar.
Saknr U 40 4. Månad och år för officiell försegling. 5. Art. 6. Texten "Handelsutsäde". 7. Produktionsland. 8. Netto- eller bruttovikt.
c. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortblandningar: 1. Texten "EG:s regler". 2. Certifieringsorgan och land. 3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säcken. 4. Månad och år för officiell försegling. 5. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)". 6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. 7. Netto- och bruttovikt. 8. Texten "Endast för Sverige". 9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".
2. Märkning av småförpackningar (Leverantörsmärke eller tryckt text på förpackningen)
a. Obligatorisk information för EG-småförpackning av betutsäde: 1. Texten "EG-småförpackning". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Partiets serienummer eller referensnummer. 4. Kontrollmyndighet och land. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Art. * 7. Sort. ** 8. Texten "Certifikatutsäde". 9. Netto- eller bruttovikt eller antalet frögyttringar. 10. Om utsädet varit föremål för pelletering eller annan specialbe handling skall detta anges.
* Dessutom anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. ** Dessutom anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).
Saknr U 40 b. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ A: 1. Texten "EG-småförpackning, typ A". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Kontrollmyndighet och land. 4. Partiets referensnummer. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)". 7. Netto- eller bruttovikt. 8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. 9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".
c. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ B:
I) Certifikatutsäde
1. Texten "EG-småförpackning, typ B". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Partiets serienummer eller referensnummer. 4. Kontrollmyndighet och land. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Art. 7. Sort. 8. Texten "Certifikatutsäde". 9. Netto- eller bruttovikt. 10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".
II) Handelsutsäde
Samma information som för certifikatutsäde med följande undantag: punkt 7. Sort anges inte. punkt 8. "Handelsutsäde" anges i stället.
III) Utsädesblandningar
1. Texten "EG-småförpackning, typ B". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Partiets serienummer eller referensnummer. 4. Kontrollmyndighet och land. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)". 7. Netto- eller bruttovikt. 8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden.
Saknr U 40 9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".
d. Obligatorisk information för S-småförpackning:
I) Stamutsäde och basutsäde
1. Texten "S-småförpackning". 2. Texten "Stamutsäde" eller "Basutsäde". 3. Firmans namn eller firmamärke. 4. Referensnummer. 5. Kontrollmyndighet. 6. Månad och år för sista försäljning. 7. Art. 8. Sort. 9. Netto- eller bruttovikt. 10. Texten "Endast för uppförökning". 11. Texten "Endast för Sverige".
II) Certifikatutsäde och handelsutsäde av olje- och fiberväxter 1. Texten "S-småförpackning". 2. Texten "Certifikatutsäde" eller "Handelsutsäde". 3. Firmans namn eller firmamärke. 4. Referensnummer. 5. Kontrollmyndighet. 6. Månad och år för sista försäljning. 7. Art. 8. Sort. 9. Netto- eller bruttovikt. 10. Texten "Endast för Sverige".
III) Foderväxter i blandningar
1. Texten "S-småförpackning". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Referensnummer. 4. Kontrollmyndighet. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)". 7. Netto- eller bruttovikt. 8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. 9. Texten "Endast för Sverige". 10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för produktion av foderväxter".
3. Särskild märkning
Saknr U 40
Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamutsäde. Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar: 1. Art. 2. Sort. 3. Texten "F-material". 4. Referensnummer. 5. Produktionsland.
4. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke
a. Färg: Officiellt märke: F-material Vit Stamutsäde (klass A) Vit med violett diagonal rand Basutsäde (klass B) Vit Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1) Blå Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2) Röd Handelsutsäde Brun Art- eller sortblandningar Grön
Leverantörsmärke: EG-småförpackning Blå EG-småförpackning av typ A Grön EG-småförpackning av typ B 1) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1) Blå 2) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2) Röd 3) handelsutsäde Brun 4) blandningar Grön
Saknr U 40
S-småförpackning 1) stamutsäde Vit med violett diagonal rand 2) basutsäde Vit 3) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1) Blå 4) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2) Röd 5) handelsutsäde Brun 6) blandningar Grön
b. Storlek: Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av storlek får ske.
Saknr U 40
Bilaga 5 OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 29§)
Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet. 2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form. 3. Sort. 4. Utsädesklass. 5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti har skett. 6. Partiets eller odlingens referensnummer. 7. Areal för produktion av aktuellt parti. 8. Skördad mängd och antal förpackningar. 9. Godkänd fältbesiktning. 10. Resultat av ev. föranalyser.