Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter
Ändrar
Bemyndigande
- 8 § Förordning (1996:146) med instruktion för Statens utsädeskontroll
- 11 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 13 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 15 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 16 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 22 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 24 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 25 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 28 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 7 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 8 § Utsädesförordning (2000:1330)
Genomför EU-direktiv
Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2001:26).
Jfr rådets direktiv 66/401/EEG av den 14 juni 1966 om saluföring av utsäde av foderväxter (EGT 125, 11.7.1966, s. 2298/66, Celex 31966L0401), senast ändrat genom rådets direktiv 2004/117/EG (EUT L 14, 18.1.2005, s. 18, Celex 32004L0117), rådets direktiv 2002/54/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av betutsäde (EGT L 193, 20.7.2002, s. 12, Celex 32002L0054), senast ändrat genom rådets direktiv 2004/117/EG, rådets direktiv 2002/57/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av oljeoch spånadsväxter (EGT L 193, 20.7.2002, s. 74, Celex 32002L0057), senast ändrat genom rådets direktiv 2004/117/EG, kommissionens direktiv 75/502/EEG av den 25 juli 1975 om begränsning av saluföringen av utsäde av ängsgröe (Poa pratensis L.) till utsäde som blivit officiellt godkänt som ”basutsäde” eller ”certifikatutsäde” (EGT L 228, 29.8.1975, s. 23, Celex 31975L0502), kommissionens beslut 81/675/EEG av den 28 juli 1981 om fastställande av att vissa förslutningssystem är icke återanvändbara, i den mening som avses i rådets direktiv 66/400/EEG, 66/401/EEG, 66/402/EEG, 69/208/EEG och 70/458/EEG (EGT L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex 31981D0675), ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT L 327, 22.11.1986, s. 50, Celex 31986D0563), kommissionens direktiv 86/109/EEG av den 27 februari 1986 om begränsning av saluföring av utsäde av vissa arter av foderväxter samt olje- och spånadsväxter till sådant utsäde som officiellt godkänts som ”basutsäde” eller ”certifikatutsäde” (EGT L 93, 8.4.1986, s. 21, Celex 31986L0109), senast ändrat genom kommissionens direktiv 91/376/EEG (EGT L 203, 26.7.1991, s. 108, Celex 31991L0376), kommissionens beslut 2004/266/EG av den 17 mars 2004 om tillstånd att trycka föreskrivna uppgifter med outplånlig text på förpackningar av utsäde av foderväxter (EUT L 83, 20.3.2004, s. 23, Celex 32004D0266), kommissionens direktiv 92/105/EEG av den 3 december 1992 om en viss standardisering av växtpass för användning vid förflyttning av vissa växter, växtprodukter eller andra föremål inom gemenskapen och om närmare bestämmelser om utfärdande av sådana växtpass samt villkor och närmare bestämmelser om ersättande av växtpass (EGT L 4, 8.1.1993, s. 22, Celex 31992L0105), ändrat genom kommissionens direktiv 2005/17/EG (EUT L 57, s. 23, 3.3.2005, Celex 32005L0017), samt Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 69/98 av den 17 juli 1998 om ändring av bilaga I (Veterinära frågor och växtskyddsfrågor) till EES-avtalet (EGT L 158, 24.6.1999, s. 1, Celex 21999D0624(1)), senast ändrat genom Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 141/2004 (EUT L 102, 21.4.2005, s. 6). 2 Författningen omtryckt SJVFS 2005:56.
DEFINITIONER
De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298), växtskyddslagen (1972:318) och i 13 kap. miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa föreskrifter. I dessa föreskrifter avses med: Utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 punkt 1 nämnda arterna av beta, foderväxter samt olje- och fiberväxter. Grundutsäde: utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för certifiering av skörden. Bruksutsäde: utsäde som inte ska användas för vidare uppförökning. Förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde. Stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett för framställning av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde. Basutsäde (utsädesklass B): a) förädlade sorter utom hybridsorter: utsäde som är framställt från stamutsäde som levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde, b) hybridsorter: I) utsäde av inavelslinje som är framställt från stamutsäde som levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde eller, II) basutsäde av enkla hybrider som är avsett för produktion av trippelkorsningshybrider eller dubbelkorsningshybrider, som är framställt från stamutsäde som levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde, c) lokala sorter: utsäde som har framställts under officiell kontroll från en eller flera gårdar inom ett klart avgränsat ursprungsområde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde. Certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 2 som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde. Certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 3 som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde av andra generationen eller för användning som bruksutsäde.
Certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 4 som är framställt från certifikatutsäde av första generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde eller, i tillämpliga fall, för framställning av certifikatutsäde av tredje generationen. Certifikatutsäde av tredje generationen (utsädesklass C3): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 5 som är framställt från certifikatutsäde av första eller andra generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde. Handelsutsäde: utsäde av foder-, olje- och fiberväxter enligt bilaga 1 punkt 6 som är artäkta och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för handelsutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde. Sammansatt sort: får endast förekomma för olje- och fiberväxter och innebär en blandning av certifikatutsäde av en godkänd pollinatorberoende hybrid och en eller flera likaledes godkända pollinatorer som mekaniskt blandas i proportioner som gemensamt bestämts av de personer som är ansvariga för upprätthållandet av dessa komponenter, efter det att kombinationen har anmälts till den certifierande myndigheten. Med begreppet godkänd menas att komponenten är intagen i den svenska sortlistan eller i Europeiska gemenskapens (EG) gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter. Med pollinatorberoende hybrid menas den hansterila komponenten inom en sammansatt sort (honkomponent) och med pollinator(er) den komponent som sprider pollen inom en sammansatt sort (hankomponent). Småförpackningar: a) utsäde av beta: EG-småförpackning: en förpackning med utsäde av monogermt frö eller precisionsfrö innehållande upp till 100 000 frögyttringar eller med en högsta nettovikt om 2,5 kg; för annat utsäde än monogermt frö eller precisionsfrö tillåts dock en nettovikt om högst 10 kg, b) utsäde av foderväxter: I) EG-småförpackning av typ A: en förpackning med blandning av utsäde som endast är avsett för grönyteändamål, med en nettovikt om högst 2 kg, II) EG-småförpackning av typ B: en förpackning med basutsäde, certifikatutsäde, handelsutsäde eller art- eller sortblandning av foderväxter, med en nettovikt om högst 10 kg, c) utsäde av foder-, olje- och fiberväxter: S-småförpackning: en förpackning med certifikat- eller handelsutsäde av olje- och fiberväxter eller en art- eller sortblandning av foderväxter, med en nettovikt om högst 25 kg. "Specialblandning": en förpackning med en art- eller sortblandning av foderväxter som har en sammansättning som skiljer sig från utsädesföretagets ordinarie sortiment, med en nettovikt om högst 25 kg. I de angivna nettovikterna under a - c inräknas inte eventuellt innehåll av pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser. Provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni. Officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Statens jordbruksverk eller av ett organ som förklarats behörigt av Jordbruksverket. OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 28 september 2000 för certifiering av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter.
Dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i OECD:s sortlista. ännu icke godkänd sort: en sort som inte finns på EG:s gemensamma sortlista och för vilken det lämnats in en ansökan till Jordbruksverket om intagning i den svenska sortlistan, Växtpass: officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav vid förflyttning av växter inom Europeiska unionen (EU) är uppfyllda. Sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av Jordbruksverket. ( ).
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING
Provtagning och partistorlek
Provtagning av utsäde för certifiering ska ske enligt de regler som fastställts av International Seed Testing Association (ISTA). Alla utsädespartier för certifiering ska vara officiellt provtagna eller provtagna av en provtagare som auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att kunna bli en auktoriserad provtagare framgår av bilaga 3 b. I bilagan finns också bestämmelser som den auktoriserade provtagaren ska följa. Den auktoriserade provtagarens arbete kontrolleras av Jordbruksverket genom en stickprovskontroll på minst 5 %. Stickprovskontroll behöver dock inte utföras på prov som tas ut av en automatisk provtagare. Alla delar av ett parti ska vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som ska betas ska kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får Jordbruksverket medge undantag från kravet på provtagning före betning. Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av Jordbruksverket. För att ett utsädesföretag ska kunna använda sig av en auktoriserad provtagare måste företaget godkännas av Jordbruksverket enligt bilaga 3 b och lämna den information som krävs enligt bilagan. Ett utsädesparti som certifieras ska vara enhetligt. Partistorleken får vara högst 1. 25 ton för utsäde av bomull, jordnöt, fodervicker, lupinarter, safflor, sojaböna, solros, åkerböna och ärt, 2. 20 ton för utsäde av beta, luddvicker och ungersk vicker, samt 3. 10 ton för utsäde av övriga arter. I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5 procent. ( ).
Fältbesiktning och sortkontroll
Utsäde för certifiering ska komma från fältbesiktigad och godkänd utsädesodling. För att godkännas ska utsädesodlingen läggas ut på fält i god hävd och utan känd förekomst av flyghavre samt uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt bilaga 3 och krav på sortkvalitet enligt bilaga 2. Innan en utsädesodling slutligt kan godkännas av Jordbruksverket ska godkända resultat från både fältbesiktningen och från kontrollodling av grundutsädet föreligga. Detta gäller oavsett om den fältbesiktigats av Jordbruksverket eller av en
auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §. Vid slutlig fältbesiktning ska odlingen ha befunnits vara fri från flyghavre. ( ).
Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning ska ske skriftligen till Jordbruksverket. Av anmälan ska det framgå om officiell eller auktoriserad besiktningsman avses användas. För vårsådda utsädesodlingar ska anmälan ha kommit in till Jordbruksverket senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda ska anmälan ha kommit in senast den 25 april, om inte annan tidpunkt medges i det enskilda fallet. För fleråriga utsädesodlingar ska anmälan ske varje år och vara tillhanda senast den 15 maj skördeåret, om inte annan tidpunkt medges i det enskilda fallet. Anmälningar efter den 15 juli kan endast medges om Jordbruksverket har möjlighet till besiktning alternativt stickprovskontroll. Odlingar som anmäls för sent kan avvisas. Under vegetationsperioden svarar Jordbruksverket för besiktning av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 3 samt att fastställa fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som ska besiktigas. Jordbruksverket kontrollodlar partier som certifieras i klasserna A, B och C1, samt i klasserna C, C2 och C3 i den omfattning Jordbruksverket anser erforderligt. I anslutning till kontrollodlingen bedöms om den ska kombineras med laboratorieanalys. Jordbruksverket, eller en auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §, äger utan föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium. Jordbruksverket underrättar skriftligen uppdragsgivaren om resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning. ( ).
Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av certifikatutsäde får utföras av person som Jordbruksverket auktoriserat för detta ändamål. Villkoren för sådan auktorisation framgår av bilaga 3 a. I bilagan finns också bestämmelser som den auktoriserade besiktningsmannen ska följa. Jordbruksverket efterkontrollerar genom stickprov minst 5 % av utsädesodlingarna som fältbesiktigats av besiktningsmän som auktoriserats enligt första stycket. Utsädespartier från dessa utsädesodlingar ska kontrollodlas i den omfattning Jordbruksverket anser nödvändigt. ( ).
Frövarukvalitet
Frövarukvaliteten ska undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 2 a. De analyser som krävs för certifiering av utsäde, för att kontrollera om kvalitetskraven i bilaga 2 uppfylls, ska utföras av det certifierande organet eller av ett laboratorium som har auktoriserats av Jordbruksverket. Villkoren för att ett laboratorium ska kunna auktoriseras framgår av bilaga 3 c. I bilagan finns också bestämmelser som det auktoriserade laboratoriet ska följa. Jordbruksverket kontrollerar genom stickprov minst 5 % av analyserna som utförts vid det auktoriserade laboratoriet. ( ).
Utsäde får godkännas för certifiering om det vid undersökning av de uttagna proven uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2. Sundhetsanalyserna får göras på råvaruprov under förutsättning att detta tagits ut av en officiell eller auktoriserad provtagare. För saluföring i Sverige ska utsäde som producerats i Sverige även uppfylla de högre kvalitetskrav eller tilläggskrav som anges i bilaga 2 för sådant utsäde. Utsäde av de i bilaga 1 punkt 6 nämnda arterna, som är tillräckligt artäkta, kan utan föregående sortkontroll godkännas för certifiering och saluföras som handelsutsäde, om utsädet uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2. Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifierande organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att grobarheten försämras. (SJVFS 2005:56).
Certifiering av art- och sortblandningar
Blandning av utsäde av sorter och arter av foderväxter får certifieras för användning som bruksutsäde, om samtliga av blandningens beståndsdelar var för sig uppfyller certifieringskraven för respektive art. I en blandning får också ingå utsäde av andra än de i bilaga 1 punkt 1 angivna arterna. (SJVFS 1996:102).
För en sammansatt sort ska utsädet av han- respektive honkomponenten färgas med olikfärgade drageringar för att utsädet ska få saluföras. (SJVFS 2003:81).
Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter
Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med kommissionens beslut 2004/842/EG om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter . Ansökan om saluföring till försöksodling i fältmässig skala ska skickas till Jordbruksverket och kan göras av den som lämnat in ansökan om sortgodkännande eller en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter 1. planerade försöksodlingar, 2. uppgift om sorten ska försöksodlas enbart i Sverige. Om utsädet avses saluföras till andra medlemsstater ska dessa anges, 3. sortbeskrivning, samt 4. information om hur sorten upprätthålls. ( ).
Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för certifiering i lägsta certifieringsklass för arten. Märkning ska göras enligt bilaga 4.3. ( ).
Betat utsäde
Utsäde som behandlats med bekämpningsmedel (betats) får endast certifieras om medlet är jämnt fördelat på frövaran. (SJVFS 2001:26).
3 EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.
Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om emballage för betat utsäde. (SJVFS 2001:26).
Utlämnande av certifierat utsäde
Parti för certifiering ska finnas tillgängligt på platsen för certifieringen intill dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 2 är uppfyllda. Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera utsäde av höstraps och höstrybs för utlämning till förbrukare inom landet innan resultatet av kvalitetsundersökningen är klart. Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom EES innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart. Som villkor för sådan certifiering gäller att 1. utlämnandet endast ska avse första handelsledet och att köparens namn och adress anges, 2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 2 uppvisas, 3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges, 4. utsädesproducenten ska informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 2 inte är uppfyllda. Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till förbrukare innan kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2, kungörs i Statens jordbruksverks författningssamling före den 1 februari. ( ).
Undantag från krav på grobarhet
Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Jordbruksverket för certifiering godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet ska användas för fortsatt uppförökning. ( ).
Utsäde av genetiskt modifierade sorter
Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen enligt märkningskraven i bilaga 4, samt av alla dokument, officiella eller andra, som fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad ska även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns. (SJVFS 2004:17).
MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
Vid saluföring ska varje förpackning, med undantag för småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 4. Märkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett bevis på att utsädet är certifierat. Ett officiellt märke ska vara av självhäftande material eller av rivbeständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb. Som officiellt märke får på förpackningar av foderväxter respektive olje- och fiberväxter enligt bilaga 1 punkt 1, också användas outplånlig och påtryckt eller påstämplad text som Jordbruksverket godkänt och som uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Då påtryckt eller påstämplad text används ska varje förpackning vara försedd med ett individuellt löpnummer. Företaget som utför tryckningen på förpackningarna ska underrätta det certifierande organet om antalet förpackningar som märkts, med uppgift om deras löpnummer. Det certifierande organet ska föra journal över de utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system, med uppgifter om antalet förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll och löpnummer. Det certifierande organet ska också granska producenternas journaler. ( ).
Det officiella märket får för certifierat utsäde av blålusern (Medicago sativa) och solros (Helianthus annuus) kombineras med det växtpass som krävs enligt 7 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Den information som krävs utöver märkningen för certifieringen, för att det kombinerade märket ska gälla som växtpass, framgår av bilaga 4. (SJVFS 2005:25).
Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket och förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § ska, utöver kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer anges. Dessutom ska, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilaga 2. Leverantörsmärket ska inte kunna förväxlas med det officiella märket. (SJVFS 1996:102).
Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts enligt 31 § ska, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort ska det officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4. Märket ska alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. (SJVFS 1996:102).
Förpackningar med sådant utsäde som avses i 26 b § ska utöver kraven i bilaga 4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten "Utsäde för utförsel". (SJVFS 1996:102).
har upphävts genom (SJVFS 1996:102).
Vid certifiering ska varje förpackning förseglas under det certifierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling utgörs av förslutning och plombering och ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet. Följande förslutningssystem får användas utan plombering: 1. Påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att skadas, eller 2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds med siffran 1 i påsens överkant, eller liknande märkning (bokstäver, symbol), som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning. För förpackningar med utsäde av fodervicker, luddvicker, lupinarter, sojaböna, solros, ungersk vicker, åkerböna och ärt får även som förslutningssystem användas påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än påfyllningsanordningen, att de försluts genom trycket av det påfyllda utsädets vikt på påfyllningsanordningen samt att anordningens längd inte understiger 22 % av påsens bredd. (SJVFS 1996:102).
Annullering
Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte uppfyller kraven i bilaga 2, ska märkena makuleras under det certifierande organets kontroll. Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, ska förpackningen tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten makuleras under det certifierande organets kontroll. (SJVFS 1996:102).
Certifieringens varaktighet
Ett utsädesparti får saluföras under en period av ett år efter den månad då förseglingen ägt rum. Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla grobarhetskravet. Om förlängning medges, ska det certifierande organet utföra nödvändig tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:26).
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR
Partier av stam-, bas-, certifikat- och handelsutsäde som godkänts för certifiering, samt utsädesblandning enligt 8 §, får saluföras i småförpackningar utan att dessa behöver vara officiellt märkta och förseglade om de uppfyller märkningsoch förseglingskraven i 21 §. (SJVFS 2001:26).
Småförpackningar ska vara märkta med ett leverantörsmärke eller med en tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som uppfyller märknings-
kraven i bilaga 4. Om förpackningen är genomskinlig kan märket anbringas inuti förpackningen. Småförpackningar ska vara förseglade av utsädesföretaget på ett sådant sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av småförpackningar får endast äga rum under det certifierande organets kontroll.
har upphävts genom (SJVFS 2001:26).
Småförpackning av "specialblandning" av sorter eller arter, som var för sig godkänts för certifiering, får efter beställning från den slutlige förbrukaren säljas till denne utan krav om särskild märkning.
EG-småförpackningar med betutsäde, EG-småförpackningar av typ A och typ B och S-småförpackningar med foderväxtutsäde får saluföras fram till utgången av säsongen efter den provtagningssäsong då partiet godkänts. S-småförpackningar med utsäde av olje- och fiberväxter får endast saluföras under en period av ett år efter den månad då partiet godkänts. (SJVFS 2001:26).
Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småförpackningar efter den i 24 § nämnda perioden kan medges av det certifierande organet, om ett antal prov som är representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet. Om förlängning medges ska utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning som anger det nya sista datumet för saluföring. Sista datumet för saluföring kan förlängas ett år. (SJVFS 2005:56).
Jordbruksverket kontrollerar att kvalitetskrav på utsäde i småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upprätthålls. Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2 eller märkningsbestämmelserna i bilaga 4 kungörs detta av Jordbruksverket. (SJVFS 2005:89).
Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde i småförpackningar för vidare försäljning ska kontinuerligt föra journal om lager och förpackning av partier och blandningar. I journal över småförpackningar med utsäde av rena arter ska det finnas följande uppgifter: 1. art, 2. sort, utom för handelsutsäde, 3. referensnummer, 4. utsädesklass, 5. partiets vikt, 6. datum för påbörjad förpackning, 7. typ av småförpackning, 8. antal förpackningar som märkts och förseglats, 9. förpackningarnas vikt, alternativt för beta antal frö/frögyttringar per förpackning, 10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer eller specialblandning anges), 11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och
12. datum för avslutad förpackning. I journal över småförpackningar med art-, sort- eller utsädesblandning ska det finnas följande uppgifter: 1. blandningens referensnummer, 2. blandningens vikt, 3. datum för blandning respektive påbörjad förpackning, 4. typ av småförpackning, 5. antal förpackningar som märkts och förseglats, 6. förpackningarnas vikt, 7. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och 8. datum för avslutad förpackning. En journal ska finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år. (SJVFS 1996:102).
UTFÖRSEL AV UTSÄDE
Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter men som är intagen i en nationell sortlista i ett land inom EES får certifieras för utförsel till det landet om utsädet uppfyller kraven i bilaga 2. (SJVFS 2004:17).
Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Jordbruksverket enligt OECD:s system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i den officiella sortlistan i ett land som är anslutet till detta system och utsädespartiet uppfyller de av OECD fastställda kraven. Vid certifiering enligt OECD-systemet utfärdar Jordbruksverket certifieringsbevis och märker partiet enligt OECD:s regler. ( ).
Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det landet som icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet 1. kommer från en godkänd utsädesodling, 2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 4, samt 3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:102).
INFÖRSEL AV UTSÄDE
Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, som ska användas för uppförökning eller som ska saluföras, ska av importören skriftligen anmälas till Jordbruksverket senast två veckor efter införseln. Vid införsel från ett land utanför EES är lägsta mängd för anmälan 2 kg. Anmälan ska innehålla följande uppgifter: 1. ursprungsland och officiell kontrollmyndighet, 2. avsändarland, 3. art, 4. sort, 5. kvantitet, 6. referensnummer, 7. utsädesklass, 8. typ av förpackning och märkning, och
9. beträffande småförpackningar, det antal förpackningar som förts in och förpackningarnas vikt, eller för beta antal frö/frögyttringar per förpackning. Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system ska anmälan åtföljas av ISTA:s "orange certifikat" eller annat certifikat som Jordbruksverket godkänner. (SJVFS 2005:89).
Av 4 och 22 §§ utsädesförordningen framgår att införsel av certifierat utsäde får ske från andra länder inom EES samt från tredjeland som godkänts av EG. Av rådets beslut 2003/17/EG av den 16 december 2002 om likvärdighet av fältbesiktningar av utsädesodlingar i tredje land och om likvärdighet av utsäde producerat i tredje land framgår att endast utsäde av de i rådsbeslutet angivna arterna får föras in och endast från de för respektive art likställda tredjeländerna. Av rådets beslut 2003/17/EG framgår att endast utsäde certifierat som basutsäde, certifikatutsäde av samtliga kategorier samt handelsutsäde får föras in från tredjeland. Villkoren för att utsäde ska få föras in framgår av rådets beslut 2003/17/EG. Villkoren för ommärkning och återförslutning av sådana likvärdiga partier framgår av artikel 3 i rådets beslut 2003/17/EG. (SJVFS 2004:17).
Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde från ett annat EES-land samt från ett tredjeland i den omfattning som framgår av rådets beslut 2003/17/EG, för att certifieras som certifikatutsäde om 1. sorten är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter, 2. utsädet härstammar från basutsäde eller, i tillämpliga fall, certifikatutsäde av första eller andra generationen, 3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom EES, eller av en myndighet i ett land som med avseende på fältbesiktningen och certifieringen har godkänts av EG som tredjeland, och 4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 2004:17).
Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter får ske om partiet 1. har ett tillstånd för saluföring enligt kommissionens beslut 2004/842/EG om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter , 2. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet, 3. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet, 4. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller 5. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om 50 kg. ( ).
4 EGT L 8, 14.1.2003, s. 10, Celex 32003D0017. Rättelse publicerad i EUT L 75, 21.3.2003, s. 54. Ändrat genom rådets beslut 2003/403/EG (EUT L 141, 7.6.2003, s. 23) och rådets förordning (EG) nr 885/2004 (EUT L 168, 1.5.2004, s. 1). 5 EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna författning, såvida det inte strider mot EG:s bestämmelser. (SJVFS 1996:102).
Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar, lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter ska vara försedda med ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med krav på att vissa växter ska åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från länder som inte är medlemmar i EU finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. (SJVFS 1996:102).
-------------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning träder i kraft den 1 mars 1994. För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar . Därjämte får utsäde av lin, sockerbeta, sojaböna, solros, svartsenap och vallmo fram till den 1 juli 1994 märkas med kvalitetsdeklaration enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror och, om sådan märkning har skett, utan certifiering släppas ut på marknaden i Sverige. Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige. Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än första generationen efter basutsäde får fram till den 1 november 1994 certifieras i klass C utan generationstal. Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen efter basutsäde, D, E eller U får fram till den 30 juni 1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra stycket är uppfyllt. Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan generationstal får ske längst t.o.m. den 30 juni 1998. Utsäde av följande arter är tillåtet att certifiera i klass C1 och klass C2 t.o.m. den 30 juni 1997, därefter kan certifikatutsäde av de aktuella arterna endast certifieras i klass C: Alsikeklöver (Trifolium hybridum L.), hundäxing (Dactylis glomerata L.), rödklöver (Trifolium pratense L.), rödsvingel (Festuca rubra L.), timotej (Phleum pratense L.), vitklöver (Trifolium repens L.), ängsgröe (Poa pratensis L.) och ängssvingel (Festuca pratensis Hudson). (SJVFS 1996:102).
6 SJVFS 1994:23. 7 Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd. 8 Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att gälla den 1 mars 1994.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 1 juli 1996.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 1 januari 1999.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 5 april 2001. Utsäde som förpackats i S-småförpackning och märkts med leverantörsmärkning enligt de bestämmelser i 22 § som upphör att gälla den 5 april 2001, får saluföras t.o.m. den 30 juni 2002 med nödvändig tilläggsmärkning, under förutsättning att utsädet fortfarande uppfyller kravet på grobarhet. Ingen tilläggsmärkning får därefter göras av sådana förpackningar.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 1 januari 2004.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 25 april 2004.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 15 maj 2005.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 1 oktober 2005.
9 SJVFS 1996:102. 10 SJVFS 1998:135. 11 SJVFS 2001:26. 12 SJVFS 2003:81. 13 SJVFS 2004:17. SJVFS 2005:25. 15 SJVFS 2005:56.
------------------------- Denna författning träder i kraft den 1 januari 2006. CHRISTINA HUHTASAARI Eva Dahlberg (Växtodlingsenheten)
16
Bilaga 1
ARTER (PUNKT 1) OCH UTSÄDESKLASSER (PUNKTERNA 2 - 6)
1. Arter
Beta
Beta vulgaris L. var. altissima Döll Sockerbeta Beta vulgaris L. var. crassa Mansf. Foderbeta
Foderväxter
- gräs Agrostis canina L. Brunven Agrostis capillaris L. Rödven Agrostis gigantea Roth Storven Agrostis stolonifera L. Krypven Alopecurus pratensis L. Ängskavle Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. Knylhavre ex J.S. et K.B. Presl. Bromus catharticus Vahl Plattlosta Bromus sitchensis Trin. Alaskagräs Cynodon dactylon (L.) Pers. Bermudagräs Dactylis glomerata L. Hundäxing Festuca arundinacea Schreber Rörsvingel Festuca ovina L. Fårsvingel Festuca ovina L. var. duriuscula Koch Hårdsvingel Festuca pratensis Hudson Ängssvingel Festuca rubra L. Rödsvingel Festuca spp x Lolium spp Hybrider som uppkommit genom korsning av en art av släktet Festuca med en art av släktet Lolium (Festulolium, rajsvingel) Lolium multiflorum Lam. Italienskt rajgräs, inklusive westerwoldiskt rajgräs Lolium perenne L. Engelskt rajgräs Lolium x boucheanum Kunth Hybridrajgräs Phalaris aquatica L. - (svenskt namn saknas) Phleum bertolonii DC. Turftimotej Phleum pratense L. Timotej Poa annua L. Vitgröe
Poa nemoralis L. Lundgröe Poa palustris L. Sengröe Poa pratensis L. Ängsgröe Poa trivialis L. Kärrgröe Trisetum flavescens (L.) P. Beauv. Gullhavre
- baljväxter
Hedysarum coronarium L. Tuppklöver (sulla) Lotus corniculatus L. Käringgigel, käringtand Lupinus albus L. Vitlupin Lupinus angustifolius L. Blålupin Lupinus luteus L. Gullupin Medicago lupulina L. Humlelusern Medicago sativa L. Blålusern Medicago x varia T. Martyn Lusern Onobrychis viciifolia Scop. Esparsett Pisum sativum L. convar. speciosum Foderärt, kokärt (Dierb) Alef. Trifolium alexandrinum L. Alexandrinerklöver Trifolium hybridum L. Alsikeklöver Trifolium incarnatum L. Blodklöver Trifolium pratense L. Rödklöver Trifolium repens L. Vitklöver Trifolium resupinatum L. Persisk klöver Trigonella foenum-graecum L. Bockhornsklöver Vicia faba L. (partim) Åkerböna Vicia pannonica Crantz Ungersk vicker Vicia sativa L. Fodervicker Vicia villosa Roth Luddvicker
- övriga arter
Brassica napus L. var. napobrassica Kålrot (L.) Rchb. Brassica oleracea L. convar. acephala Fodermärgkål (DC.) Alef. var. medullosa + var. viridis L. Phacelia tanacetifolia Benth. Honungsört Raphanus sativus L. var. oleiformis Oljerättika Pers.
Olje- och fiberväxter
Arachis hypogaea L. Jordnöt Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson Sareptasenap Brassica napus L. (partim) Raps
Brassica nigra (L.) Koch Svartsenap Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Rybs Briggs Cannabis sativa L. Hampa Carthamus tinctorius L. Safflor Carum carvi L. Kummin Glycine max (L.) Merr. Sojaböna Gossypium spp. Bomull Helianthus annuus L. Solros Linum usitatissimum L. Oljelin, spånadslin Papaver somniferum L. Vallmo Sinapis alba L. Vitsenap
2. Certifikatutsäde (C)
Beta
Beta vulgaris L. var. altissima Döll Sockerbeta Beta vulgaris L. var. crassa Mansf. Foderbeta
Foderväxter - gräs
Agrostis canina L. Brunven Agrostis capillaris L. Rödven Agrostis gigantea Roth Storven Agrostis stolonifera L. Krypven Alopecurus pratensis L. Ängskavle Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. Knylhavre ex J.S. et K.B. Presl. Bromus catharticus Vahl Plattlosta Bromus sitchensis Trin. Alaskagräs Dactylis glomerata L. Hundäxing Festuca arundinacea Schreber Rörsvingel Festuca ovina L. Fårsvingel Festuca ovina L. var. duriuscula Koch Hårdsvingel Festuca pratensis Hudson Ängssvingel Festuca spp x Lolium spp Hybrider som uppkommit genom korsning av en art av släktet Festuca med en art av släktet Lolium (Festulolium, rajsvingel) Festuca rubra L. Rödsvingel
Lolium multiflorum Lam. Italienskt rajgräs, inklusive westerwoldiskt rajgräs Lolium perenne L. Engelskt rajgräs Lolium x boucheanum Kunth Hybridrajgräs Phalaris aquatica L. - Phleum bertolonii DC. Turftimotej Phleum pratense L. Timotej Poa annua L. Vitgröe Poa nemoralis L. Lundgröe Poa palustris L. Sengröe Poa pratensis L. Ängsgröe Poa trivialis L. Kärrgröe Trisetum flavescens (L.) P. Beauv. Gullhavre
- baljväxter
Hedysarum coronarium L. Tuppklöver (sulla) Lotus corniculatus L. Käringgigel, käringtand Medicago lupulina L. Humlelusern Medicago x varia T. Martyn Lusern Onobrychis viciifolia Scop. Esparsett Trifolium alexandrinum L. Alexandrinerklöver Trifolium incarnatum L. Blodklöver Trifolium hybridum L. Alsikeklöver Trifolium pratense L. Rödklöver Trifolium repens L. Vitklöver Trifolium resupinatum L. Persisk klöver Trigonella foenum-graecum L. Bockhornsklöver
- övriga arter
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Kålrot Rchb. Brassica oleracea L. convar. acephala Fodermärgkål (DC.) Alef. var. medullosa + var. viridis L. Phacelia tanacetifolia Benth. Honungsört Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers. Oljerättika
Olje- och fiberväxter
Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson Sareptasenap Brassica napus L. (partim) Raps Brassica nigra (L.) Koch Svartsenap Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Rybs Briggs Cannabis sativa L. Hampa, dioika sorter Carthamus tinctorius L. Safflor Carum carvi L. Kummin
Helianthus annuus L. Solros Papaver somniferum L. Vallmo Sinapis alba L. Vitsenap
3. Certifikatutsäde av första generationen (C1):
Foderväxter - baljväxter
Lupinus albus L. Vitlupin Lupinus angustifolius L. Blålupin Lupinus luteus L. Gullupin Medicago sativa L. Blålusern Pisum sativum L. convar. speciosum Foderärt, kokärt (Dierb) Alef. Vicia faba L. (partim) Åkerböna Vicia pannonica Crantz Ungersk vicker Vicia sativa L. Fodervicker Vicia villosa Roth Luddvicker
Olje- och fiberväxter
Arachis hypogaea L. Jordnöt Cannabis sativa L. Hampa, monoika sorter Glycine max (L.) Merr. Sojaböna Gossypium spp. Bomull Linum usitatissimum L. Oljelin, spånadslin
4. Certifikatutsäde av andra generationen (C2):
Foderväxter - baljväxter
Lupinus albus L. Vitlupin Lupinus angustifolius L. Blålupin Lupinus luteus L. Gullupin Medicago sativa L. Blålusern Pisum sativum L. convar. speciosum Foderärt, kokärt (Dierb) Alef. Vicia faba L. (partim) Åkerböna Vicia pannonica Crantz Ungersk vicker Vicia sativa L. Fodervicker Vicia villosa Roth Luddvicker
Olje- och fiberväxter
Arachis hypogaea L. Jordnöt Cannabis sativa L. Hampa, monoika sorter Glycine max (L.) Merr. Sojaböna Gossypium spp. Bomull Linum usitatissimum L. Oljelin, spånadslin
5. Certifikatutsäde av tredje generationen (C3):
Olje- och fiberväxter
Linum usitatissimum L. Oljelin, spånadslin
6. Handelsutsäde:
Foderväxter - gräs
Poa annua L. Vitgröe Cynodon dactylon L. (Pers) Bermudagräs
- baljväxter
Hedysarum coronarium L. Tuppklöver (sulla) Onobrychis viciifolia Scop. Esparsett Trigonella foenum-graecum L. Bockhornsklöver Vicia pannonica Crantz Ungersk vicker
Olje- och fiberväxter
Brassica nigra (L.) Koch Svartsenap (SJVFS 2004:77).
Bilaga 2
KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE AV BETA, FODER-, OLJE- OCH FIBER- VÄXTER
Utsädet ska uppfylla följande krav:
A. Betutsäde (Beta vulgaris)
1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet. Minsta provvikt ska vara 500 g.
Grobarhet, lägst (% av Rent frö* (vikt-%) frögyttringar eller rent frö) Sockerbeta: - monogermt frö 97 80 - tekniskt monogermt frö (precisionsfrö) 97 75 - multigermt frö av sorter med mer än 85 % diploider 97 73 - annat frö 97 68 Foderbeta: - multigermt frö av sorter med mer än 85 % diploider, monogermt frö, tekniskt monogermt frö (precisionsfrö) 97 73 - annat frö 97 68
* Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.
4. Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.
5. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 1,0 viktprocent för basutsäde respektive 0,5 viktprocent för certifikatutsäde av monogermt frö och tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde ska analysen utföras på prov ur det färdigställda partiet, dvs. efter eventuell mekanisk behandling men före pelletering. För utsäde avsett till en skyddad zon för Beet necrotic yellow vein furovirus (BNYVV) ska andelen avfall vara högst 0,5 viktprocent.
6. Vattenhalten får vara högst 15,0 %.
7. Därutöver krävs för: a) Monogermt frö: Minst 90 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar. b) Tekniskt monogermt frö (precisionsfrö): aa) av sockerbeta: Minst 70 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar. bb) av foderbeta: Minst 58 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta vad avser sorter med mer än 85 % diploider. För allt annat frö gäller att minst 63 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på antalet grodda frögyttringar.
Följande högre svenska krav ska uppfyllas för certifiering av utsäde av sockerbeta för saluföring i Sverige:
1. Utsädet ska uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet. Minsta provvikt ska vara 500 g.
Grobarhet, lägst Rent frö* (% av frögytt- (vikt-%) ringar eller rent frö) Sockerbeta: - monogermt frö 97 90 - tekniskt monogermt frö (precisionsfrö) 97 90 - multigermt frö av sorter med mer än 85 % diploider 97 73 - annat frö 97 68 * Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.
2. Monogermt frö: Minst 95 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 3 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar.
B. Utsäde av foderväxter
1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven tabell:
Sortrenhet i respektive klass, lägst (%) Art A, B C C1 C2 Fodermärgkål, kålrot 99,7 98,0 - - Ängsgröe, enklonssorter 99,7 98,0 - - Åkerböna, ärt 99,7 - 99,0 98,0
Övriga arter ska vara sortäkta med hänsyn till art och certifieringsklass.
2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra arter samt grobarhet.
I) Certifikatutsäde a) Gräsarter
Högsta inblandning av frön av andra arter (vikt-%) Art Grobar- Rent frö, Totalt, Enskild Kvick- Antal Rumex het, % vikt-% e) art d) rot spp., utöver lägst a) lägst R. acetosella och R. maritimus Alaskagräs 75 97 1,5 1,0 0,5 10 Bermudagräs 70 90 2,0 1,0 0,3 2 Festulolium, se rajsvingel Gröe, kärr- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 2 Gröe, lund- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 2 Gröe, sen- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 2 Gröe, vit- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 5 Gröe, ängs- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 2 Gullhavre 70 75 3,0 1,0 c) 0,3 2 Hundäxing 80 90 1,5 1,0 0,3 5 Knylhavre 75 90 3,0 1,0 c) 0,5 5 Phalaris aquatica 75 96 1,5 1,0 0,3 5 Plattlosta 75 97 1,5 1,0 0,5 10 Rajgräs, engelskt 80 96 1,5 1,0 0,5 5 Rajgräs, hybrid- 75 96 1,5 1,0 0,5 5 Rajgräs, italienskt inkl. westerwoldiskt rajgräs 75 96 1,5 1,0 0,5 5 Rajsvingel, Festulolium 75 96 1,5 1,0 0,5 5 Svingel, får- 75 85 2,0 1,0 0,5 5 Svingel, hård- 75 85 2,0 1,0 0,5 5 Svingel, röd- 75 90 1,5 1,0 0,5 5 Svingel, rör- 80 95 1,5 1,0 0,5 5 Svingel, ängs- 80 95 1,5 1,0 0,5 5 Timotej 80 96 1,5 1,0 0,3 5 Turftimotej 80 96 1,5 1,0 0,3 5 Ven, brun- 75 90 2,0 1,0 0,3 2 Ven, kryp- 75 90 2,0 1,0 0,3 2 Ven, röd- 75 90 2,0 1,0 0,3 2 Ven, stor- 80 90 2,0 1,0 0,3 2 Ängskavle 70 75 2,5 1,0 c) 0,3 5
b) Baljväxtarter och övriga arter
Högsta inblandning av frön av andra arter (vikt-%) Art Grobarhet, Högsta Rent frö, Totalt, e) Enskild Antal Rumex % halt hårda vikt-% art h) spp., utöver lägst a) frön lägst R. acetosella % och R. maritimus Esparsett 75 20 95 2,5 1,0 5 Klöver, alexandriner- 80 20 97 1,5 1,0 10 Klöver, alsike- 80 20 97 1,5 1,0 10 Klöver, blod- 75 20 97 1,5 1,0 10 Klöver, bockhorns- 80 - 95 1,0 0,5 5 Klöver, persisk 80 20 97 1,5 1,0 10 Klöver, röd- 80 20 97 1,5 1,0 10 Klöver, tupp- 75 30 95 2,5 1,0 5 Klöver, vit- 80 40 97 1,5 1,0 10 Käringtand 75 40 95 1,8 f) 1,0 f) 10 Lupin, blå- 75 20 98 j) 0,5 g) 0,3 g) 5 Lupin, gul- 80 20 98 j) 0,5 g) 0,3 g) 5 Lupin, vit- 80 20 98 j) 0,5 g) 0,3 g) 5 Lusern 80 40 97 1,5 1,0 10 Lusern, blå- 80 40 97 k) 1,5 1,0 10 Lusern, humle- 80 20 97 1,5 1,0 10 Vicker, foder- 85 20 98 1,0 g) 0,5 g) 5 Vicker, ludd- 85 20 98 1,0 g) 0,5 g) 5 Vicker, ungersk 85 20 98 1,0 g) 0,5 g) 5 Åkerböna 80 5 98 0,5 g) 0,3 g) 5 Ärt, foder-, kok- 80 - 98 0,5 g) 0,3 g) 5
Fodermärgkål 75 - 98 1,0 0,5 i) 10 Honungsört 80 - 96 1,0 0,5 - Kålrot 80 - 98 1,0 0,5 i) 5 Oljerättika 80 - 97 1,0 0,5 i) 5
Anmärkningar: a) Samtliga friska ej grodda frön medräknas i grobarheten. För de arter där det är aktuellt medräknas hårda frön i grobarheten upp till den för arten angivna högsta tillåtna halten hårda frön. b) Inblandning med högst 0,8 viktprocent totalt av andra gröearter (Poa spp.) ska inte betraktas som förorening och ska inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter. c) Inblandning av gröearter (Poa spp.) ska inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter. d) Förekomst av frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) får inte överstiga 0,3 viktprocent. e) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. Förekomst av ett frö av snärja i den uttagna provmängden av gräsarter respektive klöverarter, käringtand och lusernarter ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma resp. dubbel vikt är fritt från snärja. f) Inblandning med högst 1,0 viktprocent av rödklöver ska inte betraktas som en förorening och ska inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter. g) Inblandning med högst 0,5 viktprocent av andra arter av lupin i lupin, annan ärt i foderärt och kokärt, småfröig vickerart i storfröig och storfröig vickerart i småfröig betraktas inte som en förorening och ska inte ingå vid beräkning av högsta halten inblandning av frön av andra arter. h) Förekomst av väppling (Melilotus spp.) i utsäde av baljväxter får inte överstiga 0,3 viktprocent. i) Förekomst av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) respektive åkersenap (Sinapis arvensis) i utsäde av fodermärgkål, kålrot och oljerättika får inte överstiga 0,3 viktprocent. j) Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 2 % i bitter lupin och 1 % i andra lupiner och antalet frön av bitter lupin i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 2,5 %. k) Andelen avfall, fastställt enligt gällande analysregler, får inte överstiga 0,1 viktprocent.
II) Stam- och basutsäde Utsädet ska uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag: 1) Vad som anges under anmärkningarna b, c, d, f och g gäller inte för stam- och basutsäde, samt anmärkning e vad beträffar möjligheten för ett andra prov för undersökning av förekomst av snärja. 2) Inblandning av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent. För Alaskagräs och plattlosta gäller dock 0,4 viktprocent. Dessutom får högst 20 frön i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a utgöras av en enskild art utom vad som gäller enligt punkt 3 och 4 nedan. 3) Högsta inblandning totalt av frön av andra arter av gröearter (Poa spp.) än den som ska undersökas får inte överstiga 1 i ett prov om 500 frön. 4) I hundäxing, knylhavre, rajgräsarter, rajsvingel, svingelarter samt ängskavle ska inblandning av högst 80 frön av gröearter (Poa spp.) inte betraktas som en förorening. I gullhavre ska inblandning av högst 20 frön av gröearter (Poa spp.) inte betraktas som en förorening. 5) Utsäde av baljväxter ska vara fritt från väppling (Melilotus spp.). Förekomst av ett frö av väppling i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av klöverarter, käringtand, lusernarter samt tuppklöver ska inte betraktas som en förorening om ett andra prov om två gånger den uttagna provmängden är fritt från frön av väppling. Antalet frön av väppling behöver inte fastställas i utsäde av bockhornsklöver, esparsett, lupinarter, vickerarter och åkerböna samt ärt. 6) Antalet bittra lupinfrön i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 1 %. 7) Högsta tillåtna halt av kvickrot (Elymus repens), renkavle (Alopecurus myosuroides) och skräppa eller syra (Rumex spp.), får uppgå till:
Art Antal Rumex spp., utöver Kvickrot Renkavle R. acetosella och (Elymus (Alopecurus R. maritimus repens) myosuroides) Gröearter 1 1 1 Gullhavre 1 1 1 Hundäxing 2 5 5 Knylhavre 2 5 5 Lostearter 5 5 5 Rajgräsarter 2 5 5 Rajsvingel 2 5 5 Svingelarter 2 5 5 Timotejarter 2 1 1 Venarter 1 1 1 Ängskavle 2 5 5
Bockhornsklöver 2 Esparsett 2 Klöverarter 3 Käringtand 3 Lupinarter 2 Lusernarter 3 Tuppklöver 2 Vickerarter 2 Åkerböna 2 Ärt 2
Fodermärgkål 3 Honungsört - Kålrot 2 Oljerättika 2
III) Handelsutsäde
Utsädet ska uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag: 1) Viktprocenten angående högsta inblandning av frön av andra arter, både totalt resp. av enskild art, får ökas med 1 procentenhet. 2) En högsta inblandning med 10 viktprocent av frön av andra gröearter (Poa spp.) i vitgröe ska inte betraktas som en förorening. 3) En högsta inblandning med 1 viktprocent av frön av väppling (Melilotus spp.) i tuppklöver ska inte betraktas som en förorening. 4) En högsta inblandning med 6 viktprocent av frön av fodervicker och luddvicker eller besläktade odlade arter i ungersk vicker ska inte betraktas som en förorening. 5) Lägsta renhetsgrad för ungersk vicker ska vara 97 viktprocent.
Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:
1. Vattenhalten för utsäde av foderväxter får vara högst 13,0 % utom för vickerarter, åkerböna och ärt för vilka vattenhalten får vara högst 17,0 %.
C. Utsäde av olje- och fiberväxter
1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. För utsäde av hybridsorter av raps vilka producerats med hjälp av hansterilitet, ska detta också gälla för de ingående komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet. Särskilda krav på sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven tabell:
Sortrenhet i respektive klass, lägst (%) Art A, B C C1 C2 C3 Jordnöt 99,7 - 99,5 99,5 - Raps (utom hybridsorter) och rybs, förutom sorter som endast är avsedda 99,9 99,7 - - till foder Raps (utom hybridsorter) och rybs, sorter som endast är avsedda till foder 99,7 99,0 - - - Raps, hybridsorter som producerats med hjälp av hansterilitet honkomponenten 99,0 - - - hankomponenten 99,9 - - - - Raps, hybridsorter som producerats med hjälp av hansterilitet - 90,0 - - - Sojaböna 97,0 - 95,0 95,0 - Solros, utom hybridsorter och deras 99,7 99,0 - - komponenter Vitsenap 99,7 99,0 Vallmo 99,0 98,0 - - - Olje- och spånadslin 99,7 - 98,0 97,5 97,5
Utsäde av hybridsorter av raps som producerats med hjälp av hansterilitet får godkännas för certifiering som certifikatutsäde endast om resultat av officiell efterkontroll av officiellt uttagna prov av basutsäde visar att basutsädet uppfyller kraven för sortäkthet beträffande komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet, och de i tabellen angivna kraven för lägsta sortrenhet. För basutsäde av hybridsorter får sortrenheten bedömas genom lämpliga biokemiska metoder.
För certifikatutsäde av hybridsorter gäller att kravet för sortrenhet ska kontrolleras vid officiell efterkontroll, vilken utförs på ett lämpligt antal officiellt uttagna prov. Lämpliga biokemiska metoder får användas.
2. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra arter samt grobarhet. Handelsutsäde ska, i förekommande fall, uppfylla samma krav som certifikatutsäde.
Högsta innehåll av frön av andra arter (antal eller vikt-%) Art Grobarhet, Rent frö, Totalt, a) Antal Rumex spp. % vikt-% utöver R. acetosella lägst lägst Klass Klass A, B C Bomull 80 98 15 - - Hampa 75 98 30 Jordnöt 70 99 5 - - Kummin 70 97 25 c) d) - - Lin, olje- 85 99 15 d) e) - - Lin, spånads- 92 99 15 d) e) - - Raps 85 98 b) c) 2 5 Rybs 85 98 b) c) 2 5 Safflor 75 98 5 f) Senap, sarepta- 85 98 b) c) 2 5 Senap, svart- 85 98 b) c) 2 5 Senap, vit- 85 98 b) c) 2 5 Sojaböna 80 98 5 - - Solros 85 98 5 - - Vallmo 80 98 25 - - Anmärkningar: a) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. För alla arter i tabellen, utom kummin, sojaböna och solros, betraktas inte ett frö av snärja i den uttagna provmängden som en förorening om ett andra prov av samma vikt är fritt från snärja. b) Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent. c) Antalet frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a får vara högst 10. d) Antalet frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av kummin respektive lin får vara högst 3 resp. 4. e) Antalet frön av linrepe (Lolium remotum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a får vara högst 2. f) Utsädet får ej innehålla frön av snyltrot (Orobanche spp.), ett frö av snyltrot i en uttagen provmängd om 100g räknas dock inte som en förorening om ett andra prov om 200g är fritt från snyltrot.
3. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska hållas på lägsta möjliga nivå. Som särskilda krav ska dock följande gälla: a) För lin, solros respektive hampa får antalet frön som är infekterade med Botrytis spp. inte överstiga 5 %. För lin får dessutom antalet frön som är infekterade med andra sjukdomar än Botrytis spp., särskilt Ascochyta linicola, Colletotrichum lini, Fusarium spp. och Alternaria spp., inte överstiga totalt 5 %. I spånadslin får antalet frön som är infekterade med Ascochyta linicola inte överstiga 1 %. b) I uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av rybs och vitsenap respektive raps och solros får antalet sklerotier eller fragment av sklerotier av Sclerotinia sclerotiorum inte överstiga 5 respektive 10. c) För sojaböna gäller särskilt följande: aa) Vad beträffar Pseudomonas syringae pv glycinea får högst fyra delprov i ett prov om minst 5 000 frön per parti, uppdelat i fem delprov, vara smittade med nämnda organism. Om misstänkta kolonier identifieras i samtliga fem delprov får ovannämnda krav bekräftas genom lämpliga biokemiska undersökningar av isolat på lämpligt medium av misstänkta kolonier från varje delprov. bb) Vad beträffar Diaporthe phaseolorum får andelen smittade frön inte överstiga 15 %. cc) Andelen avfall får inte överstiga 0,3 viktprocent.
Undersökning härom behöver inte göras såvida det inte råder något tvivel om att kraven är uppfyllda. d) För bomull får antalet frön som är infekterade med Platyedria gossypium inte överstiga 1 %.
Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige :
1. Vattenhalten för samtliga oljeväxtarter får vara högst 10,0 %.
2. Antalet frön av åkersenap (Sinapis arvensis) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av raps och rybs får vara högst 10. ( ).
17 Ändringen innebär att den tidigare punkten 2 upphävs och att punkten 3 omnumreras till punkt 2.
Bilaga 2 a
Minsta provvikt för undersökning i utsäde av foder-, olje- och fiberväxter av inblandning av antal frön av andra arter
A. Utsäde av foderväxter
a) Gräsarter
Art Minsta provvikt (gram) för bestämning av antal frön av andra arter Alaskagräs 200 Bermudagräs 5 Festulolium, se rajsvingel Gröe, kärr- 5 Gröe, lund- 5 Gröe, sen- 5 Gröe, vit- 10 Gröe, ängs- 5 Gullhavre 5 Hundäxing 30 Knylhavre 80 Phalaris aquatica 50 Plattlosta 200 Rajgräs, engelskt 60 Rajgräs, hybrid- 60 Rajgräs, italienskt inkl. westerwoldiskt rajgräs 60 Rajsvingel, Festulolium 50 Svingel, får- 30 Svingel, hård- 30 Svingel, röd- 30 Svingel, rör- 50 Svingel, ängs- 50 Timotej 10 Turftimotej 10 Ven, brun- 5 Ven, kryp- 5 Ven, röd- 5 Ven, stor- 5 Ängskavle 30
b) Baljväxtarter och övriga arter
Art Minsta provvikt (gram) för bestämning av antal frön av andra arter Esparsett 400* Klöver, alexandriner- 60 Klöver, alsike- 20 Klöver, blod- 80 Klöver, bockhorns- 450 Klöver, persisk 20 Klöver, röd- 50 Klöver, tupp- 120** Klöver, vit- 20 Käringtand 30 Lupin, blå- 1 000 Lupin, gul- 1 000 Lupin, vit- 1 000 Lusern 50 Lusern, blå- 50 Lusern, humle- 50 Vicker, foder- 1 000 Vicker, ludd- 1 000 Vicker, ungersk 1 000 Åkerböna 1 000 Ärt, foder-, kok- 1 000
Fodermärgkål 100 Honungsört 40 Kålrot 100 Oljerättika 300
*Frukt 600 gram **Frukt 300 gram
B. Utsäde av olje- och fiberväxter
Art Minsta provvikt (gram) för bestämning av antal frön av andra arter Bomull 1 000 Hampa 600 Jordnöt 1 000 Kummin 80 Lin, olje- 150 Lin, spånads- 150 Raps 100 Rybs 70 Safflor 900 Senap, sarepta- 40 Senap, svart- 40 Senap, vit- 200 Sojaböna 1 000 Solros 1 000 Vallmo 10 (SJVFS 2004:17).
Bilaga 3
KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde av den aktuella grödans art och sort, och fältet ska vara tillräckligt fritt från plantor som härrör från den tidigare grödan. För utsädesodling av blålusern gäller att det inte får ha förekommit blålusern på fältet de tre föregående åren. För utsädesodling för produktion av hybridsorter av raps gäller att det inte får ha odlats korsblommiga växter (Cruciferae) på fältet de fem föregående åren.
2. Grödan ska uppfylla följande krav.
a) Beta: Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda Minsta avstånd 1. Vid produktion av stam- och basutsäde: — från varje pollenkälla av familjen Beta 1000 m
2. Vid produktion av certifikatutsäde:
a) av sockerbeta: — från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan 1000 m — från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid 600 m — från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid 600 m — från sockerbetspollenkällor av okänd ploiditet 600 m — från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid 300 m — från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid 300 m — mellan två odlingsfält för utsäde av sockerbeta där hansterilitet inte används 300 m
b) av foderbeta: — från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan 1000 m
Gröda Minsta avstånd — från tetraploida foderbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid 600 m — från diploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid 600 m — från foderbetspollenkällor av okänd ploiditet 600 m — om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid, från diploida foderbetspollenkällor 300 m — från tetraploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid 300 m — mellan två odlingsfält för utsäde av foderbeta där hansterilitet inte används 300 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer. Isolering är inte nödvändig mellan två grödor där samma pollenkälla används. Ploiditeten hos såväl de fröbärande som de pollenspridande komponenterna i utsädesproducerande gröda måste fastställas med hänvisning till EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter. Om denna uppgift inte lämnas för en sort ska ploiditeten betraktas som okänd och ett minsta isoleringsavstånd på 600 meter följaktligen krävas.
b) Foderväxter: Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda Minsta avstånd Fodermärgkål, honungsört och kålrot — för produktion av stam- och basutsäde 400 m — för produktion av certifikatutsäde 200 m
Andra arter eller sorter än fodermärgkål, honungsört, kålrot, enklonssorter av ängsgröe, ärt — för produktion av utsäde avsett för uppförökning, fält upp till två hektar 200 m — för produktion av utsäde avsett för uppförökning, fält över två hektar 100 m — för produktion av bruksutsäde, fält upp till två hektar 100 m — för produktion av bruksutsäde, fält över två hektar 50 m Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
Följande särskilda krav ska därutöver gälla:
I) Plantor av andra arter, vars frön är svåra att skilja från frön från den aktuella grödan i laboratorieprov, ska hållas på låg nivå. I synnerhet gäller detta grödor av rajgräsarter eller rajsvingel som ska uppfylla följande krav: Antalet plantor av en annan rajgräsart eller rajsvingel än den aktuella grödans art får inte överstiga: — en per 50 m² vid produktion av basutsäde, — en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde. II) Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. I synnerhet grödor av andra arter än fodermärgkål, kålrot, åkerböna, ängsgröe eller ärt ska uppfylla följande krav: Antalet plantor av den aktuella grödans art som inte är sortäkta får inte överstiga: — en per 30 m² vid produktion av basutsäde, — en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde. För ängsgröe får antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort inte överstiga: — en per 20 m² vid produktion av basutsäde, — fyra per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde. För sorter som klassificerats officiellt som "apomiktiska enklonssorter" får dock ett högsta antal plantor av främmande sort om sex per 10 m² anses uppfylla ovanstående krav vid produktion av certifikatutsäde.
c) Olje- och fiberväxter: Grödan ska uppfylla följande krav med avseende på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda Minsta avstånd Bomull utom hybrider av Gossypium hirsutum och/eller Gossypium barbadense, hampa (annat än monoika sorter), kummin, rybs, safflor, sareptasenap, svartsenap och vitsenap: — för produktion av stam- och basutsäde 400 m — för produktion av certifikatutsäde 200 m Hampa, monoika sorter: — för produktion av basutsäde 5 000 m — för produktion av certifikatutsäde 1 000 m Raps, utom hybridsorter: — för produktion av stam- och basutsäde 200 m — för produktion av certifikatutsäde 100 m Raps för produktion av hybrider: — för produktion av basutsäde 500 m — för produktion av certifikatutsäde 300 m Solros: — för produktion av basutsäde av hybrider 1 500 m — för produktion av stam- och basutsäde av andra sorter än hybrider 750 m — för produktion av certifikatutsäde 500 m
Bomull av arterna Gossypium hirsutum och Gossypium barbadense: — för produktion av basutsäde av föräldralinjer av G. barbadense 800 m — för produktion av basutsäde av föräldralinjer av G. hirsutum 600 m — för produktion av certifikatutsäde av intraspecifika hybrider av G. barbadense 600 m — för produktion av certifikatutsäde av intraspecifika hybrider av G. hirsutum 200 m — för produktion av certifikatutsäde av interspecifika hybrider av G. barbadense och G. hirsutum 600 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
Följande särskilda krav ska därutöver gälla:
I) Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, i fråga om grödor av en inavelslinje, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. Vid produktion av utsäde av hybridsorter ska detsamma även gälla för de ingående komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.
II) Grödor av bomull (utom hybrider), hampa, kummin, safflor, sareptasenap och svartsenap ska uppfylla följande krav: Antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort får inte överstiga: — en per 30 m² vid produktion av basutsäde, — en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
III) Grödor med hybridsorter av raps som producerats med hjälp av hansterilitet ska uppfylla följande krav: Andelen plantor som uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga: aa) vid produktion av basutsäde: i) för inavlade linjer: 0,1 % ii) enkla hybrider: — hankomponent: 0,1 % — honkomponent: 0,2 % bb) vid produktion av certifikatutsäde: — hankomponent: 0,3 % — honkomponent: 1,0 %.
Graden av hansterilitet ska vara åtminstone 99 % för produktion av basutsäde och 98 % för produktion av certifikatutsäde. Graden av hansterilitet ska bedömas genom undersökning av frånvaron av fertila ståndarknappar hos blommorna.
IV) Grödor av solroshybrider ska uppfylla följande krav: a) Andelen plantor som uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga: aa) vid produktion av basutsäde: i) för inavlade linjer: 0,2 % ii) enkla hybrider: — hanlig förälder: plantor som har spridit pollen medan 2 % eller mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,2 % — honlig förälder: 0,5 % bb) vid produktion av certifikatutsäde: — hankomponent: plantor som har spridit pollen medan 5 % eller mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,5 % — honkomponent: 1,0 % b) Följande övriga krav ska uppfyllas vid produktion av utsäde av hybridsorter: aa) Hankomponentplantorna ska sprida tillräckligt med pollen under honkomponentplantornas blomning. bb) Då honkomponentplantorna har receptiva pistillmärken ska andelen honkomponentplantor som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5 %. cc) Vid produktion av basutsäde får andelen honkomponentplantor som uppenbart utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till komponenten och som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5 %. dd) En hansteril komponent ska användas för att producera certifikatutsäde med användning av en hankomponent som innehåller en särskild fertilitetsåterställande linje (eller linjer) så att åtminstone en tredjedel av de plantor som odlas av den uppkomna hybriden producerar pollen som i alla avseenden kan bedömas som normalt. Om en hansteril honkomponent och en hankomponent som återställer fertiliteten har använts vid produktionen av certifikatutsäde, ska utsädet som produceras av den hansterila föräldern blandas med utsäde från den helt fertila föräldern. Förhållandet mellan utsädet från den hansterila föräldern och det från den hanfertila får inte överstiga två till ett.
V) Grödor av bomullshybrider ska uppfylla följande krav: a) I en gröda avsedd för produktion av basutsäde av föräldralinjer av Gossypium hirsutum och Gossypium barbadense ska den lägsta sortrenheten av både de hanliga och de honliga föräldralinjerna vara 99,8 %, när fem procent eller mera av de fröbärande plantorna har pollenreceptiva blommor. Graden av hansterilitet hos den fröbärande föräldralinjen ska fastställas genom undersökning av blommorna med avseende på frekvensen av sterila ståndarknappar och ska inte vara mindre än 99,9 %. b) I en gröda avsedd för produktion av certifikatutsäde av hybridsorter av Gossypium hirsutum och Gossypium barbadense ska den lägsta tillåtna sortrenheten hos både den fröbärande föräldralinjen och den pollinerande föräldralinjen vara 99,5 %, när minst 5 % av de fröbärande plantorna har pollenreceptiva blommor. Graden av hansterilitet hos den fröbärande föräldralinjen ska fastställas genom undersökning av blommorna med avseende på frekvensen av sterila ståndarknappar och ska inte vara mindre än 99,7 %.
3. Skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet ska hållas på lägsta möjliga nivå. Vad beträffar sojaböna gäller detta särskilt för organismerna Pseudomonas syringae pv glycinea, Diaporthe phaseolorum var. caulivora och var. sojae, Phialophora gregata och Phytophthora megasperma f. sp. glycinea.
Fältbesiktning:
Uppfyllande av de krav som anges ovan ska kontrolleras genom fältbesiktning. Dessa fältbesiktningar ska utföras enligt följande:
A. Fältbesiktning ska utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.
B. Antalet fältbesiktningar ska utgöra — för beta: minst en fältbesiktning. För basutsäde ska två sådana besiktningar utföras, en av sticklingarna och en av de fröproducerande plantorna. — för foderväxter: minst en fältbesiktning. — för olje- och fiberväxter: för andra grödor än hybridsorter minst en fältbesiktning. I fråga om hybridsorter av raps ska minst tre fältbesiktningar utföras, den första före blomstadiet, den andra i tidig blomning och den tredje vid avslutad blomning.
Även för hybridsorter av bomull ska det göras minst tre fältbesiktningar, den första i början av blomningen, den andra innan avslutad blomning och den tredje vid avslutad blomning sedan ev. pollinerande föräldraplantor tagits bort. För hybridsorter av solros ska det utföras minst två fältbesiktningar. (SJVFS 2004:17).
Bilaga 3a
AUKTORISATION AV PERSON SOM SKA UTFÖRA FÄLTBESIKTNING AV UTSÄDESODLINGAR
1. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: a. Sökandes namn och adress och övriga kontaktuppgifter. b. Uppgift om sökanden är egen företagare eller anställd. Om sökanden är anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag eller inte. c. Uppgift om för vilka arter auktorisation söks. 2. Den sökande ska ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper som innebär att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett tillfredsställande sätt. 3. Sökanden ska underteckna en åtagandeförklaring att han eller hon åtar sig att följa bestämmelserna för officiella fältbesiktningar. 4. Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av fältbesiktningen. 5. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när sökanden med godkänt resultat har genomgått Jordbruksverkets grundkurs för nya besiktningsmän. För att få behörighet att fältbesiktiga utsädesodlingar av beta krävs en särskild kurs. För att få behörighet att fältbesiktiga utsädesodlingar av gräs och småfröiga baljväxter respektive av raps och rybs krävs godkänt resultat från en särskild påbyggnadskurs för vallväxter respektive för raps och rybs. Beslutet tidsbegränsas till tre år. 6. Besiktningsmannen tilldelas av Jordbruksverket ett kontrollnummer som alltid ska anges tillsammans med dennes underskrift på besiktningsprotokoll och besiktningsrapporter. 7. Beslutet ger behörighet att utföra fältbesiktning av utsädesodlingar av beta, foder-, olje- och fiberväxter som anmälts till Jordbruksverket för fältbesiktning. Beslutet kan dock begränsas till att gälla vissa grödor, beroende på vilka kurser som besiktningsmannen genomgått med godkänt resultat. 8. Besiktningsmannen ska genomföra fältbesiktningen enligt Jordbruksverkets anvisningar för fältbesiktning av beta, foder-, olje- och fiberväxter, vilka uppdateras årligen. Aktuella fältbesiktningsprotokoll ska användas. Besiktningsprotokollen ska skickas in till Jordbruksverket så snart som möjligt efter genomförd besiktning, så att Jordbruksverket har möjlighet att genomföra en stickprovskontroll. 9. Besiktningsmannen ska årligen utföra fältbesiktningar av de relevanta grödorna. 10. Förnyad auktorisation förutsätter att besiktningsmannen årligen utfört fältbesiktningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i Jordbruksverkets repetitionskurs för fältbesiktning av beta, foder-, olje- och fiberväxter. 11. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av de ovannämnda villkoren inte efterlevs. Återkallande får göras även om besiktningsmannen inte bryter mot reglerna med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande till besiktningsmannens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige.
12. Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en besiktningsman vars behörighet senare återkallats, får underkännas vid certifieringen. (SJVFS 2005:89).
Bilaga 3b
AUKTORISATION SOM PROVTAGARE SAMT GODKÄNNANDE AV UTSÄDESFÖRETAG SOM ANVÄNDER AUKTORISERAD PROVTAGARE
A. Auktorisation som provtagare kan meddelas en fysisk person, enligt villkoren i punkterna B - G. Utsädesföretag som önskar använda auktoriserade provtagare ska godkännas av Jordbruksverket och ska lämna information enligt punkterna H - J.
B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 1. Provtagarens namn, adress och övriga kontaktuppgifter. 2. Uppgift om provtagaren är egen företagare eller anställd. Om provtagaren är anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag eller inte. 3. Uppgift om för vilka utsädesföretag och utsädesanläggningar provtagning kommer att utföras. 4. Uppgift om vilka arter som kommer att provtas.
C. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när provtagaren har genomgått officiell kurs för provtagare och godkänts vid officiell examination.
D. En provtagare som är anställd av ett utsädesföretag får endast ta ut och hantera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen och Jordbruksverket.
E. Provtagaren ska 1. ta ut prov enligt ISTA:s gällande metoder och följa anvisningarna från Jordbruksverket, 2. årligen ta ut och hantera prov, 3. delta i en officiell repetitionskurs minst vartannat år.
F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten av prov som provtagaren tagit ut och kontrollprov som en officiell provtagare tagit ut.
G. Jordbruksverket får återkalla auktorisationen om något av villkoren i punkterna C- F inte efterlevs. Återkallande får göras även om provtagaren inte bryter mot reglerna med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande till provtagarens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige. Utsäde som kommer från utsädespartier som provtagits av en provtagare vars auktorisation senare återkallats får underkännas vid certifieringen.
H. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 1. utsädesföretagets namn, adress och övriga kontaktuppgifter, uppgift om vid vilka utsädesanläggningar auktoriserad provtagare kommer att användas, 2. uppgift om manuell eller automatisk provtagning sker vid anläggningen, 3. uppgift om vilka arter som kommer att provtas av den auktoriserade provtagaren, samt
4. namn på de auktoriserade provtagare som kommer att provta utsäde för företagets räkning.
I. Innan provtagning påbörjas ska utsädesföretagets lokaler och utrustning godkännas av Jordbruksverket. Ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller internationell standard ska finnas. Systematisk kontroll av den automatiska provtagaren ska regelbundet utföras av en officiell eller auktoriserad provtagare.
J. Jordbruksverket ska informeras om alla förändringar som har betydelse för verksamheten, t.ex. personalförändringar. ( ).
Bilaga 3c
AUKTORISATION AV LABORATORIUM
A. Auktorisation för att utföra de laboratorieanalyser som ligger till grund för certifieringsorganets beslut om certifiering kan meddelas ett laboratorium om: 1. det är oberoende eller en del av ett utsädesföretag, 2. det har en person som är ansvarig för analysverksamheten med direkt ansvar för det tekniska arbetet och som har nödvändiga fackkunskaper för att leda analysverksamheten, 3. det finns ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller internationell standard, 4. de som utför analyser har nödvändiga kunskaper för de analyser som utförs och med godkänt resultat har genomgått examination för de analyser och arter som auktorisationen omfattar på ett sådant sätt att laboratoriet alltid har personal som kan genomföra de analyser som krävs, samt 5. det har nödvändiga lokaler och utrustning.
B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 1. Laboratoriets namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt laboratoriets ägarförhållanden. Om mer än en lokal avses användas som laboratorium inom ramen för auktorisationen ska detta framgå. 2. Namn på och adress och övriga kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för analysverksamheten och ställföreträdare för denna person. 3. Uppgift om vilka arter som laboratoriet söker auktorisation för. 4. Uppgift om laboratoriets lokaler och utrustning. 5. Uppgift om laboratoriepersonalens kunskaper, eventuella kurser och officiella examinationer inom utsädesanalysområdet. 6. Uppgift om för vilka utsädesföretag laboratoriet kommer att analysera utsäde.
Utformningen av analysbevisen som utfärdas ska godkännas av Jordbruksverket. Auktorisation meddelas när Jordbruksverket anser att kraven är uppfyllda.
C. Ett laboratorium som ägs eller ingår i samma koncern som ett utsädesföretag får endast analysera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen och Jordbruksverket.
D. Analysering ska göras enligt ISTA:s gällande metoder och de nationella metoder för sundhetsanalyser som fastställs av Jordbruksverket, samt följa eventuella anvisningar från Jordbruksverket.
E. Resultaten av analyserna ska sändas till det certifierande organet omedelbart efter avslutad analys. Dessutom ska uppgift om analyserna och dess resultat skickas till Jordbruksverket om annat certifierande organ används av utsädesföretaget vars analyser laboratoriet utför. Resultaten ska skickas till Jordbruksverket i elektronisk form och i det format som Jordbruksverket fastställer.
F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten från laboratoriet med de som stickprov som analyseras av Jordbruksverket. Laboratoriet ska dessutom 1. fylla i analysbevisen på ett tillfredsställande sätt, 2. vid Jordbruksverkets tillsyn bedömas ha genomfört uppgifterna på ett tillfredsställande sätt och följt upp eventuella anmärkningar, 3. delta i ringtester med tillfredsställande resultat, 4. skicka minst en person att delta i en officiell repetitionskurs varje år på ett sådant sätt att de personer som utför analyser deltar i en sådan kurs minst vartannat år, samt 6. informera Jordbruksverket om alla förändringar som har betydelse för verksamheten, t.ex. personalbyten inom utsädesanalysområdet.
G. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av villkoren i punkterna A och C-F inte efterlevs. Återkallande får göras även vid vårdslöshet. Utsäde som certifierats på grundval av analyser från ett laboratorium som förlorat sin auktorisation kan få certifieringen annullerad. ( ).
Bilaga 4
MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och certifikatutsäde av samtliga arter (med undantag för blandningar): 1. Texten "EG:s regler". * 2. Certifieringsorgan och land. 3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar. 4. Månad och år för officiell försegling. 5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form). ** 6. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För certifikatutsäde av en sammansatt sort ska i stället för sortbenämningen anges namnet på den sammansatta sorten (uttryckt som ”sammansatt sort” följt av namnet) och viktprocenten av de ingående komponenterna med sortbenämningen för dessa. Det är tillräckligt att ange namnet på den sammansatta sorten om dess sammansättning med viktprocent anmälts skriftligt till köparen, om denne så begärt, och registrerats officiellt. *** 7. Utsädesklass. För certifikatutsäde av andra generationen även med generationsbeteckning efter basutsäde. För stamutsäde ska även anges antal generationer som föregår certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första generationen. 8. Produktionsland. 9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten. 10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges. 12. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer: a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter. b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och texten "komponent". c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten "hybrid".
För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a § ska följande information läggas till: 13. EG-växtpass. 14. Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare.
Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande dokument: 15. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som utsädet är godkänt för. 16. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall, namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören. 17. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om utsäde från ett tredjeland.
*För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 2 avsnitt A anges "EG:s regler, svenska kvalitetskrav". **För betutsäde anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. Angivande av latinskt namn är frivilligt. För rajsvingel ska anges vilka arter inom släktena Festuca respektive Lolium korsningen består av. ***För betutsäde anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).
b. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende handelsutsäde av samtliga arter som anges i bilaga 1 punkt 6: 1. Texten "EG:s regler". 2. Certifieringsorgan och land. 3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar. 4. Månad och år för officiell försegling. 5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form). 6. Texten "Handelsutsäde". 7. Produktionsland. 8. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten. 9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges.
c. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortblandningar: 1. Texten "EG:s regler". 2. Certifieringsorgan och land. 3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säcken. 4. Månad och år för officiell försegling. 5. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)". 6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För rajsvingel ska anges vilka arter inom släktena Festuca respektive Lolium korsningen består av. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 7. Netto- och bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten. 8. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges.
För att märket ska gälla som växtpass enligt 13 a § ska följande information läggas till: 10. EG-växtpass. 11. Företagets registreringsnummer hos Jordbruksverket enligt 3 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. Följande uppgifter ska framgå antingen av märket eller av ett åtföljande dokument: 12. Om det finns en skyddad zon som är relevant. Kännetecknet ”ZP” för växtpassets geografiska giltighet och namnet på den eller de skyddade zoner som utsädet är godkänt för. 13. Kännetecknet ”RP” om växtpasset är ett ersättningspass och i tillämpliga fall, namnet på den ursprungligen registrerade producenten eller importören. 14. I tillämpliga fall, namnet på ursprungslandet eller avsändarlandet i fråga om utsäde från ett tredjeland.
2. Märkning av småförpackningar (leverantörsmärke eller tryckt text på förpackningen)
a. Obligatorisk information för EG-småförpackning av betutsäde: 1. Texten "EG-småförpackning". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Partiets referensnummer. 4. Kontrollmyndighet och land. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Art. * 7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. ** 8. Texten "Certifikatutsäde". 9. Netto- eller bruttovikt eller antalet frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten. 10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges.
*Dessutom anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. **Dessutom anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).
b. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ A: 1. Texten "EG-småförpackning, typ A". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Kontrollmyndighet och land. 4. Partiets referensnummer. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)".
7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten. 8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges.
c. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ B:
I) Bas- och certifikatutsäde
1. Texten "EG-småförpackning, typ B". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Partiets referensnummer. 4. Kontrollmyndighet och land. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Art. 7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 8. Utsädesklass. 9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten. 10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges.
II) Handelsutsäde
Samma information som för certifikatutsäde med följande undantag: punkt 7. Sort anges inte. punkt 8. "Handelsutsäde" anges i stället. punkt 10. Behöver inte anges eftersom det inte är relevant.
III) Utsädesblandningar
1. Texten "EG-småförpackning, typ B". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Partiets referensnummer. 4. Kontrollmyndighet och land. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)". 7. Netto- eller bruttovikt. 8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges.
d. Obligatorisk information för S-småförpackning: I) Certifikatutsäde och handelsutsäde av olje- och fiberväxter 1. Texten "S-småförpackning". 2. Texten "Certifikatutsäde" eller "Handelsutsäde". 3. Firmans namn eller firmamärke. 4. Referensnummer. 5. Kontrollmyndighet. 6. Månad och år för sista försäljning. 7. Art. 8. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. För certifikatutsäde av en sammansatt sort ska i stället för sortbenämningen anges namnet på den sammansatta sorten (uttryckt som ”sammansatt sort” följt av namnet) och viktprocenten av de ingående komponenterna med sortbenämningen för dessa. Det är tillräckligt att ange namnet på den sammansatta sorten om dess sammansättning med viktprocent anmälts skriftligt till köparen, om denne så begärt, och registrerats officiellt. 9. Netto- eller bruttovikt. 10. har upphävts genom (SJVFS 2001:26). 11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges.
II) Utsädesblandningar
1. Texten "S-småförpackning". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Referensnummer. 4. Kontrollmyndighet. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)". 7. Netto- eller bruttovikt. 8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 9. har upphävts genom (SJVFS 2001:26). 10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges.
3. Särskild märkning
Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde. Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar: 1. Art. 2. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 3. Texten "F-material". 4. Referensnummer. 5. Produktionsland. 6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges.
Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde. Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar: 1. Certifieringsorgan och land. 2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. 3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. I fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter ska texten "komponent" läggas till. 4. Utsädesklass. 5. För hybridsorter texten "hybrid". 6. Partiets eller odlingens referensnummer. 7. Netto- eller bruttovikt. 8. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde". 9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
Märkning av utsäde av en ännu icke godkänd sort
Det officiella märket ska omfatta följande upplysningar: 1. Certifieringsorgan och land. 2. Partiets referensnummer 3. Månad och år för officiell försegling 4. Art. 5. Sortens benämning (förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning eller den godkända officiella sortbenämningen). 6. Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan". 7. Texten ”Endast för försöksodling”. 8. Netto- eller bruttovikt eller deklarerat antal rent frö, eller i tillämpliga fall antalet frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten. 9. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges.
4. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke
a. Färg: Officiellt märke: F-material Vit Stamutsäde (klass A) Vit med violett diagonal rand Basutsäde (klass B) Vit Certifikatutsäde (klass C) Blå Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1) Blå Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2) Röd Certifikatutsäde 3:e generation (klass C3) Röd Certifikatutsäde av en sammansatt sort (klass C) Blå med grön diagonal rand Handelsutsäde Brun Art- eller sortblandningar Grön Ej dokumenterad sort Brun Icke slutligt certifierat utsäde Grå Ännu icke godkänd sort Orange
Leverantörsmärke: EG-småförpackning Blå EG-småförpackning av typ A Grön EG-småförpackning av typ B 1a) basutsäde Vit 1) certifikatutsäde (klass C) Blå 2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1) Blå 3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2) Röd 4) handelsutsäde Brun 5) blandningar Grön Ej dokumenterad sort Brun
S-småförpackning 1) certifikatutsäde Blå 2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1) Blå 3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2) Röd 4) certifikatutsäde 3:e generation (klass C3) Röd 5) Certifikatutsäde av en sammansatt sort (klass C) Blå med grön diagonal rand 6) handelsutsäde Brun 7) blandningar Grön
b. Storlek: Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av storlek får ske. ( ).
Bilaga 5
OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 27 a OCH 29 §§)
Dokumentet ska innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet. 2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. 3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 4. Utsädesklass. 5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti har skett. 6. Partiets eller odlingens referensnummer. 7. Areal för produktion av aktuellt parti. 8. Skördad mängd och antal förpackningar. 9. Godkänd fältbesiktning. 10. Resultat av ev. föranalyser. (SJVFS 2001:26).