Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje - och fiberväxter
Ändrar
Bemyndigande
- 8 § Förordning (1996:146) med instruktion för Statens utsädeskontroll
- 11 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 13 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 15 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 2 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 20 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 22 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 24 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 25 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 6 § Utsädesförordning (2000:1330)
- 8 § Utsädesförordning (2000:1330)
Genomför EU-direktiv
Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2001:26).
DEFINITIONER
De termer och begrepp som används i utsädeslagen (1976:298), växtskyddslagen (1972:318) och i 13 kap. miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa föreskrifter. I dessa föreskrifter avses med utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 punkt 1 nämnda arterna av beta, foderväxter samt olje- och fiberväxter, grundutsäde: utsäde certifierat i en klass som medger reproduktion för certifiering av skörden, bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare uppförökning, förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde, stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för stamutsäde samt är avsett för framställning av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde, basutsäde (utsädesklass B): a) förädlade sorter: utsäde som är framställt från stamutsäde som levererats från förädlaren eller dennes representant, eller på förädlarens begäran är framställt från F-material som uppfyller kraven för stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde; för hybridsorter inkluderas utsäde för framställning av såväl hanliga som honliga föräldraplantor, b) lokala sorter: utsäde som har framställts under officiell kontroll från en eller flera gårdar inom ett klart avgränsat ursprungsområde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för basutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde, certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 2 som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde,
3 Senaste lydelse SJVFS 1996:102.
Saknr U 40 certifikatutsäde av första generationen (utsädesklass C1): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 3 som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för framställning av certifikatutsäde av andra generationen eller för användning som bruksutsäde, certifikatutsäde av andra generationen (utsädesklass C2): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 4 som är framställt från certifikatutsäde av första generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde eller, i tillämpliga fall, för framställning av certifikatutsäde av tredje generationen, certifikatutsäde av tredje generationen (utsädesklass C3): utsäde av arter enligt bilaga 1 punkt 5 som är framställt från certifikatutsäde av första eller andra generationen, eller på förädlarens begäran från stamutsäde eller basutsäde, och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för certifikatutsäde samt är avsett för användning som bruksutsäde, handelsutsäde: utsäde av foder-, olje- och fiberväxter enligt bilaga 1 punkt 6 som är artäkta och som uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven för handelsutsäde samt är avsett för användning som bruks utsäde, småförpackningar: a) utsäde av beta: EG-småförpackning: en förpackning med utsäde av monogermt frö eller precisionsfrö innehållande upp till 100.000 frögytt-ringar eller med en högsta nettovikt om 2,5 kg; för annat utsäde än monogermt frö eller precisionsfrö tillåts dock en nettovikt om högst 10 kg, b) utsäde av foderväxter: I) EG-småförpackning av typ A: en förpackning med blandning av utsäde som endast är avsett för grönyteändamål, med en nettovikt om högst 2 kg, II) EG-småförpackning av t y p B: en förpackning med basutsäde, certifikatutsäde, handelsutsäde eller art ellersortblandning av foderväxter, med en nettovikt om högst 10 kg, c) utsäde av foder-, olje- och fiberväxter: S-småförpackning: en förpackning med certifikat- eller handelsutsäde av olje - och fiberväxter eller en art- eller sortblandning av foderväxter, med en nettovikt om högst 25 kg, "Specialblandning": en förpackning med en art- eller sortblandning av foderväxter som har en sammansättning som skiljer sig från utsädesföretagets ordinarie sortiment, med en nettovikt om högst 25 kg;
Saknr U 40 i de angivna nettovikterna under a - c inräknas inte eventuellt innehåll av pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser, provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni, officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av ett organ som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk, OECD-systemet: de regler som är fastställda av OECD den 28 september 2000 för certifiering av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter, dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i OECD:s sortlista, växtpass: officiell märkning som visar att föreskrivna sundhets krav vid förflyttning av växter inom Europeiska unionen (EU) är uppfyllda och sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av Jordbruksverket. ( ).
GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING
Provtagning och partistorlek
Provtagning av utsäde för certifiering skall ske enligt de regler som fastställts av International Seed Testing Association (ISTA). Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna. Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som skall betas skall kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på provtagning före betning. Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av Utsädeskontrollen. Ett utsädesparti som certifieras skall vara enhetligt. Partistorleken får vara högst 1. 25 ton för utsäde av bomull, jordnöt, fodervicker, lupinarter, safflor, sojaböna, solros, åkerböna och ärt, 2. 20 ton för utsäde av beta, luddvicker och ungersk vicker, samt 3. 10 ton för utsäde av övriga arter. I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5 procent. ( ).
Senaste lydelse SJVFS 1996:102.
Saknr U 40
Fältbesiktning och sortkontroll
Utsäde för certifiering skall komma från fältbesiktigad och godkänd utsädesodling. För att godkännas skall utsädesodlingen uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt bilaga 3, och i bilaga 2 angivna krav på sortkvalitet. Innan en utsädesodling slutligt godkänns av Utsädeskontrollen skall godkända resultat från både fältbesiktningen och från kontrollodling av grundutsädet föreligga. Detta gäller oavsett om den fältbesiktigats av Utsädeskontrollen eller av en godkänd besiktningsman enligt 5 a §. Utöver vad som anges i bilaga 3 krävs för godkännande att odlingen vid slutlig fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre. (SJVFS 2001:26).
Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till Utsädeskontrollen. För vårsådda utsädesodlingar skall anmälan vara Utsädeskontrollen tillhanda senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda skall anmälan vara inkommen senast den 25 april, såvida inte annan tidpunkt medges av Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar skall anmälan ske varje år och vara Utsädeskontrollen tillhanda senast den 15 maj skördeåret, såvida inte annan tidpunkt medges av Utsädeskontrollen. Utsädeskontrollen kan endast medge anmälningar efter den 15 juli om Utsädeskontrollen har möjlighet till besiktning alternativt stickprovskontroll. Utsädeskontrollen har rätt att avvisa odlingar som anmäls för sent. Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besikt ning av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 3 samt fastställa fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall besiktigas. Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna A, B och C1, samt i klasserna C, C2 och C3 i den omfattning Utsädeskontrollen anser erforderligt. Utsädeskontrollen skall i anslutning till kontrollodlingen bedöma om den skall kombineras med laboratorieanalys. Utsädeskontrollen, eller en godkänd besiktningsman enligt 5 a §, äger utan föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium. Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning.( ).
Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av bruks utsäde av andra arter än beta får utföras av person som av Utsädes -
Senaste lydelse SJVFS 1996:102. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket flyttats till den nya 5a §.
Saknr U 40 kontrollen godkänts för detta ändamål. Villkoren för sådant godkännande framgår av bilaga 3a. Utsädeskontrollen skall genom stickprov efterkontrollera minst 10 % av utsädesodlingarna av självpollinerande arter och minst 20 % av utsädesodlingarna av korspollinerande arter som fältbesiktigats av besikt ningsmän godkända enligt första stycket. Utsädeskontrollen skall även ta ut prov för att kontrollodla partier från dessa utsädesodlingar i den omfattning Utsädeskontrollen anser erforderligt. (SJVFS 2001:26).
Frövarukvalitet
Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 2 a. (SJVFS 1996:102).
Utsäde får godkännas för certifiering om det vid undersökning av officiellt uttagna prov uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2. För saluföring i Sverige skall utsäde som producerats i Sverige även uppfylla de högre kvalitetskrav eller tilläggskrav som anges i bilaga 2 för sådant utsäde. Utsäde av de i bilaga 1 punkt 6 nämnda arterna, som är tillräckligt artäkta, kan utan föregående sortkontroll godkännas för certifiering och saluföras som handelsutsäde, om utsädet uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2. Parti får inte godkännas för certifiering om utsädet enligt det certifierande organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att grobarheten försämras. ( ).
Certifiering av art- och sortblandningar
Blandning av utsäde av sorter och arter av foderväxter får certifieras för användning som bruksutsäde, om samtliga av blandningens beståndsdelar var för sig uppfyller certifieringskraven för respektive art. I en blandning får också ingå utsäde av andra än de i bilaga 1 punkt 1 angivna arterna. (SJVFS 1996:102).
Senaste lydelse SJVFS 1996:102.
Saknr U 40
Betat utsäde
Utsäde som behandlats med bekämpningsmedel (betats) får endast certifieras om medlet är jämnt fördelat på frövaran. ( ).
Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:13) om emballage för betat utsäde. ( ).
Utlämnande av certifierat utsäde
Parti för certifiering skall finnas tillgängligt på platsen för certifieringen intill dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 2 är uppfyllda. Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera utsäde av höstraps och höstrybs för utlämning till förbrukare inom landet innan resultatet av kvalitetsundersökningen är klart. Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom EES innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart. Vid fall som avses i andra stycket skall Utsädeskontrollen vid begäran bistå andra myndigheter inom EES med uppgifter om det aktuella partiet. Som villkor för sådan certifiering gäller att 1. utlämnandet endast skall avse första handelsledet och att köparens namn och adress anges, 2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 2 uppvisas, 3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges, 4. utsädesproducenten skall informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 2 inte är uppfyllda. Meddelande om utsädesparti, som certifierats och lämnats ut till förbrukare innan kvaliteten undersökts och som inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2, skall av Utsädeskontrollen kungöras i Statens jordbruksverks författningssamling före den 1 februari. Meddelandet skall innehålla analysresultatet, uppgift om referensnummer, art och sort samt förpackarens namn och adress. ( ).
Senaste lydelse SJVFS 1996:102. 8 Senaste lydelse SJVFS 1996:102.
Saknr U 40
Undantag från krav på grobarhet
Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen för certifiering godkänna partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilaga 2 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet skall användas för fortsatt uppförökning. ( ).
Utsäde av genetiskt modifierade sorter
Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är genetiskt modifierad, endast saluföras om tillstånd finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller enligt 6 § förordningen (1994:901) om genetiskt modifierade organismer. Att sorten är genetiskt modifierad skall framgå av märkningen på förpackningen enligt märkningskraven i bilaga 4, samt av alla dokument, officiella eller andra, som fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad skall även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns. (SJVFS 2001:26).
MÄRKNING OCH FÖRSEGLING
Vid saluföring skall varje förpackning, med undantag för småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 4. Märkningen skall utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett bevis på att utsädet är certifierat. Ett officiellt märke skall vara av självhäftande material eller av rivbeständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb. Som officiellt märke får på förpackningar av foderväxter respektive oljeoch fiberväxter enligt bilaga 1 punkt 1, också användas outplånlig och påtryckt eller påstämplad text som godkänts av Utsädeskontrollen och som uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Då påtryckt eller påstämplad text används skall varje förpackning vara försedd med ett individuellt löpnummer. Företaget som utför tryckningen på förpackningarna skall underrätta det certifierande organet om antalet förpackningar som märkts, med uppgift om deras löpnummer. Det certifierande organet skall föra journal över de utsädeskvantiteter som märkts enligt detta system, med uppgifter om antalet förpackningar i varje parti, förpackningarnas innehåll
9 Senaste lydelse SJVFS 1998:135.
Saknr U 40 och löpnummer. Det certifierande organet skall också granska producenternas journaler. ( ).
Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § tredje stycket och förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § skall, utöver kraven i bilaga 4, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer anges. Dessutom skall, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilaga 2. Leverantörsmärket skall inte kunna förväxlas med det officiella märket. (SJVFS 1996:102).
Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts enligt 31 § skall, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort skall det officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4. Märket skall alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. (SJVFS 1996:102).
Förpackningar med sådant utsäde som avses i 26 b § skall utöver kraven i bilaga 4 vara försedda med ett leverantörsmärke med texten "Utsäde för utförsel". (SJVFS 1996:102).
har upphävts genom (SJVFS 1996:102).
Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under det certifierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling utgörs av förslutning och plombering och skall vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet. Följande förslutningssystem får användas utan plombering: 1. Påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att skadas, eller 2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds med siffran 1 i påsens överkant, eller liknande märkning (bokstäver, symbol), som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning. För förpackningar med utsäde av fodervicker, luddvicker, lupinarter, sojaböna, solros, ungersk vicker, åkerböna och ärt får även som förslut-
Saknr U 40 ningssystem användas påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än påfyllningsanordningen, att de försluts genom trycket av det påfyllda utsädets vikt på påfyllningsanordningen samt att anordningens längd inte understiger 22 % av påsens bredd. (SJVFS 1996:102).
Annullering
Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte uppfyller kraven i bilaga 2, skall märkena makuleras under det certifierande organets kontroll. Har förpackning med påtryckt eller påstämplad text använts, skall förpackningen tömmas eller den påtryckta eller påstämplade texten makuleras under det certifierande organets kontroll. (SJVFS 1996:102).
Certifieringens varaktighet
Ett utsädesparti får saluföras under en period av ett år efter den månad då förseglingen ägt rum. Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla grobarhetskravet. Om förlängning medges, skall det certifierande organet utföra nödvändig tilläggsmärkning. ( ).
SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR
Partier av stam-, bas-, certifikat- och handelsutsäde som godkänts för certifiering, samt utsädesblandning enligt 8 §, får saluföras i småförpackningar utan att dessa behöver vara officiellt märkta och förseglade om de uppfyller märknings- och förseglingskraven i 21 §. ( ).
Småförpackningar skall vara märkta med ett leverantörsmärke eller med en tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som uppfyller märkningskraven i bilaga 4. Om förpackningen är genomskinlig kan märket anbringas inuti förpackningen. Småförpackningar skall vara förseglade av utsädesföretaget på ett sådant sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av småförpackningar får endast äga rum under det certifierande organets kontroll.
har upphävts genom (SJVFS 2001:26).
Saknr U 40 23 § Småförpackning av "specialblandning" av sorter eller arter, som var för sig godkänts för certifiering, får efter beställning från den slutlige förbrukaren säljas till denne utan krav om särskild märkning.
EG-småförpackningar med betutsäde, EG-småförpackningar av typ A och typ B och S-småförpackningar med foderväxtutsäde får saluföras fram till utgången av säsongen efter den provtagningssäsong då partiet godkänts. S-småförpackningar med utsäde av olje- och fiberväxter får endast saluföras under en period av ett år efter den månad då partiet godkänts. ( ).
Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småförpackningar efter den i 24 § nämnda perioden kan medges av det certifierande organet om ett antal officiellt uttagna prov, ur förpackningar som är representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet. Om förlängning medges skall utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning som anger det nya sista datumet för saluföring. Sista datumet för saluföring kan förlängas ett år. ( ).
Utsädeskontrollen skall kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upprätthålls. Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 2 eller märkningsbestämmelserna i bilaga 4, skall detta kungöras årligen av Utsädeskontrollen i myndighetens meddelandeserie. Förutom uppgift om analysresultatet skall även uppgift om referensnummer, art och sort samt förpackarens namn och adress anges. (SJVFS 1996:102).
Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde i småförpackningar för vidare försäljning skall kontinuerligt föra journal om lager och förpackning av partier och blandningar. I journal över småförpackningar med utsäde av rena arter skall det finnas följande uppgifter: 1. art, 2. sort, utom för handelsutsäde, 3. referensnummer, 4. utsädesklass, 5. partiets vikt, 6. datum för påb örjad förpackning, 7. typ av småförpackning, 8. antal förpackningar som märkts och förseglats,
10 Senaste lydelse SJVFS 1996:102.
Saknr U 40 9. förpackningarnas vikt, alternativt för beta antal frö/frögyttringar per förpackning, 10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer eller specialblandning anges), 11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och 12. datum för avslutad förpackning. I journal över småförpackningar med art-, sort- eller utsädesblandning skall det finnas följande uppgifter: 1. blandningens referensnummer, 2. blandningens vikt, 3. datum för blandning respektive påbörjad förpackning, 4. typ av småförpackning, 5. antal förpackningar som märkts och förseglats, 6. förpackningarnas vikt, 7. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och 8. datum för avslutad förpackning. En journal skall finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år. (SJVFS 1996:102).
UTFÖRSEL AV UTSÄDE
Utsäde av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i Europeiska gemenskapens (EG) gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter men som är intagen i en nationell sortlista i ett land inom EES får certifieras för utförsel till det landet om utsädet uppfyller kraven i bilaga 2. (SJVFS 1996:102).
Utsäde för utförsel kan på begäran certifieras av Utsädeskontrollen enligt OECD:s system, om sorten i fråga är intagen i OECD:s sortlista eller i den officiella sortlistan i ett land som är anslutet till detta system och utsädespartiet uppfyller de av OECD fastställda kraven. Vid certifiering enligt OECD-systemet skall Utsädeskontrollen utfärda certifieringsbevis och märka partiet enligt OECD:s regler. (SJVFS 1996:102).
Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det landet som icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet 1. kommer från en godkänd utsädesodling, 2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 4, samt 3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:102).
Saknr U 40
INFÖRSEL AV UTSÄDE
Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, som skall användas för uppförökning eller som skall saluföras, skall av importören skriftligen anmälas till Utsädeskontrollen senast två veckor efter införseln. Vid införsel från ett land utanför EES är lägsta mängd för anmälan 2 kg. Anmälan skall ske på av Utsädeskontrollen fastställd blankett och innehålla följande uppgifter: 1. ursprungsland o ch officiell kontrollmyndighet, 2. avsändarland, 3. art, 4. sort, 5. kvantitet, 6. referensnummer, 7. utsädesklass, 8. typ av förpackning och märkning, och 9. beträffande småförpackningar, det antal förpackningar som förts in och förpackningarnas vikt, eller för beta antal frö/frögyttringar per förpackning. Om utsädet är certifierat enligt OECD:s system skall anmälan åtföljas av ISTA:s "orange certifikat" eller annat certifikat som är godkänt av Utsädeskontrollen. ( ).
Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras som certifikatutsäde om 1. sorten är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter, 2. utsädet härstammar från basutsäde eller, i tillämpliga fall, certifikatutsäde av första eller andra generationen, 3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom EES, eller av en myndighet i ett land som med avseende på fältbesiktningen och certifieringen har godkänts av EG som tredje land , och 4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av ett officiellt dokument enligt bilaga 5. (SJVFS 1996:102).
11 Senaste lydelse SJVFS 1996:102. 12 Se rådets beslut 95/514/EG om likvärdighet av fältbesiktningar av utsädesodlingar i tredje land och om likvärdighet av utsäde producerat i tredje land (EGT L 296, 9.12.1995, s. 34, Celex 31995D0514), senast ändrat genom rådets beslut 2000/326/EG (EGT L 114, 13.5.2000, s. 30, Celex 32000D326).
Saknr U 40 30 § Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i den svenska sortlistan eller i EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter får ske om partiet 1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet, 2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet, 3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller 4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om 50 kg. (SJVFS 1996:102).
UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA
Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna författning, såvida det inte strider mot EG:s bestämmelser. (SJVFS 1996:102).
Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar, lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter skall vara försedda med ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med krav på att vissa växter skall åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från länder som inte är medlemmar i EU finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare. (SJVFS 1996:102).
-------------------------
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Denna författning träder i kraft den 1 mars 1994. För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar . Därjämte får utsäde av lin, sockerbeta, sojaböna, solros, svartsenap och vallmo fram till den 1 juli 1994 märkas med kvalitetsdeklaration enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om
13 SJVFS 1994:23. Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd.
Saknr U 40 kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror och, om sådan märkning har skett, utan certifiering släppas ut på marknaden i Sverige. Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige. Utsädesodling som hösten 1993 grundats på utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än första generationen efter basutsäde får fram till den 1 november 1994 certifieras i klass C utan generationstal. Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen efter basutsäde, D, E eller U får fram till den 30 juni 1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra stycket är uppfyllt. Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan generationstal får ske längst t.o.m. den 30 juni 1998. Utsäde av följande arter är tillåtet att certifiera i klass C1 och klass C2 t.o.m. den 30 juni 1997, därefter kan certifikatutsäde av de aktuella arterna endast certifieras i klass C: Alsikeklöver (Trifolium hybridum L.), hundäxing (Dactylis glomerata L.), rödklöver (Trifolium pratense L.), rödsvingel (Festuca rubra L.), timotej (Phleum pratense L.), vitklöver (Trifolium repens L.), ängsgröe (Poa pratensis L.) och ängssvingel (Festuca pratensis Hudson). (SJVFS 1996:102).
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 1 juli 1996.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 1 januari 1999.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 5 april 2001. Utsäde som förpackats i S-småförpackning och märkts med leverantörsmärkning enligt de bestämmelser i 22 § som upphör att gälla den 5 april 2001, får saluföras t.o.m. den 30 juni 2002 med nödvändig tilläggsmärkning, under förutsättning att utsädet fortfa rande uppfyller
Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att gälla den 1 mars 1994. 16 SJVFS 1996:102. 17 SJVFS 1998:135.
Saknr U 40 kravet på grobarhet. Ingen tilläggsmärkning får därefter göras av sådana förpackningar.
MATS PERSSON
Eva Dahlberg (Växtodlingsenheten)
18 SJVFS 2001:26.
Saknr U 40
Bilaga 1 ARTER (PUNKT 1) OCH UTSÄDESKLASSER (PUNKTERNA 2 - 6)
1 9
1. Arter
Beta
Beta vulgaris L. var. altissima Döll Sockerbeta Beta vulgaris L. var. crassa Mansf. Foderbeta
Foderväxter - gräs
Agrostis canina L. Brunven Agrostis capillaris L. Rödven Agrostis gigantea Roth Storven Agrostis stolonifera L. Krypven Alopecurus pratensis L. Ängskavle Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. et Knylhavre K.B. Presl. Bromus catharticus Vahl Plattlosta Bromus sitchensis Trin. Alaskagräs Cynodon dactylon (L.) Pers. Bermudagräs Dactylis glomerata L. Hundäxing Festuca arundinacea Schreber Rörsvingel Festuca ovina L. Fårsvingel Festuca ovina L. var. duriuscula Koch Hårdsvingel Festuca pratensis Hudson Ängssvingel Festuca rubra L. Rödsvingel Festuca pratensis x Lolium multiflorum (x Festulolium, rajsvingel
Festulolium)
Lolium multiflorum Lam. Italienskt rajgräs, inklusive westerwoldiskt rajgräs Lolium perenne L. Engelskt rajgräs Lolium x boucheanum Kunth Hybridrajgräs Phalaris aquatica L. - (svenskt namn saknas) Phleum bertolonii DC. Turftimotej Phleum pratense L. Timotej Poa annua L. Vitgröe
19 Senaste lydelse SJVFS 1996:102, ändringen innebär bl.a. att arten Poa compressa (berggröe) tagits ur förteckningen.
Saknr U 40
Poa nemoralis L. Lundgröe Poa palustris L. Sengröe Poa pratensis L. Ängsgröe Poa trivialis L. Kärrgröe Trisetum flavescens (L.) P. Beauv. Gullhavre
- baljväxter
Hedysarum coronarium L. Tuppklöver (sulla) Lotus corniculatus L. Käringgigel, käringtand Lupinus albus L. Vitlupin Lupinus angustifolius L. Blålupin Lupinus luteus L. Gullupin Medicago lupulina L. Humlelusern Medicago sativa L. Blålusern Medicago x varia T. Martyn Lusern Onobrychis viciifolia Scop. Esparsett Pisum sativum L. convar. speciosum (Dierb) Foderärt, kokärt Alef. Trifolium alexandrinum L. Alexandrinerklöver Trifolium hybridum L. Alsikeklöver Trifolium incarnatum L. Blodklöver Trifolium pratense L. Rödklöver Trifolium repens L. Vitklöver Trifolium resupinatum L. Persisk klöver Trigonella foenum-graecum L. Bockhornsklöver Vicia faba L. (partim) Åkerböna Vicia pannonica Crantz Ungersk vicker Vicia sativa L. Fodervicker Vicia villosa Roth Luddvicker
- övriga arter
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Fodermärgkål Alef. var. medullosa + var. viridis L. Phacelia tanacetifolia Benth. Honungsört Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers. Oljerättika
Olje- och fiberväxter
Arachis hypogaea L. Jordnöt Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson Sareptasenap Brassica napus L. (partim) Raps
Saknr U 40
Brassica nigra (L.) Koch Svartsenap Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs Rybs Carthamus tinctorius L. Safflor Carum carvi L. Kummin Glycine max (L.) Merr. Sojaböna Gossypium spp. Bomull Helianthus annuus L. Solros Linum usitatissimum L. Oljelin, spånadslin Papaver somniferum L. Vallmo Sinapis alba L. Vitsenap
2. Certifikatutsäde (C) :
Beta
Beta vulgaris L. var. altissima Döll Sockerbeta Beta vulgaris L. var. crassa Mansf. Foderbeta
Foderväxter - gräs
Agrostis canina L. Brunven Agrostis capillaris L. Rödven Agrostis gigantea Roth Storven Agrostis stolonifera L. Krypven Alopecurus pratensis L. Ängskavle Arrhenatherum elatius (L.) P. Beauv. ex J.S. et Knylhavre K.B. Presl. Bromus catharticus Vahl Plattlosta Bromus sitchensis Trin. Alaskagräs Dactylis glomerata L. Hundäxing Festuca arundinacea Schreber Rörsvingel Festuca ovina L. Fårsvingel Festuca ovina L. var. duriuscula Koch Hårdsvingel Festuca pratensis Hudson Ängssvingel Festuca pratensis x Lolium multiflorum (x Festulolium, rajsvingel
Festulolium)
Festuca rubra L. Rödsvingel
20 Senaste lydelse SJVFS 1996:102, ändringen innebär bl.a. att arten Poa compressa (berggröe) tagits ur förteckningen och att arten Medicago sativa (blålusern) får certifieras som C1 respektive C2.
Saknr U 40
Lolium multiflorum Lam. Italienskt rajgräs, inklusive westerwoldiskt rajgräs Lolium perenne L. Engelskt rajgräs Lolium x boucheanum Kunth Hybridrajgräs Phalaris aquatica L. - Phleum bertolonii DC. Turftimotej Phleum pratense L. Timotej Poa annua L. Vitgröe Poa nemoralis L. Lundgröe Poa palustris L. Sengröe Poa pratensis L. Ängsgröe Poa trivialis L. Kärrgröe Trisetum flavescens (L.) P. Beauv. Gullhavre
- baljväxter
Hedysarum coronarium L. Tuppklöver (sulla) Lotus corniculatus L. Käringgigel, käringtand Medicago lupulina L. Humlelusern Medicago x varia T. Martyn Lusern Onobrychis viciifolia Scop. Esparsett Trifolium alexandrinum L. Alexandrinerklöver Trifolium incarnatum L. Blodklöver Trifolium hybridum L. Alsikeklöver Trifolium pratense L. Rödklöver Trifolium repens L. Vitklöver Trifolium resupinatum L. Persisk klöver Trigonella foenum-graecum L. Bockhornsklöver
- övriga arter
Brassica napus L. var. napobrassica (L.) Rchb. Kålrot Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Fodermärgkål Alef. var. medullosa + var. viridis L. Phacelia tanacetifolia Benth. Honungsört Raphanus sativus L. var. oleiformis Pers. Oljerättika
Olje- och fiberväxter
Brassica juncea (L.) Czernj. et Cosson Sareptasenap Brassica napus L. (partim) Raps Brassica nigra (L.) Koch Svartsenap Brassica rapa L. var. silvestris (Lam.) Briggs Rybs Carthamus tinctorius L. Safflor
Saknr U 40
Carum carvi L. Kummin Helianthus annuus L. Solros Papaver somniferum L. Vallmo Sinapis alba L. Vitsenap
3. Certifikatutsäde av första generationen (C1):
Foderväxter - baljväxter
Lupinus albus L. Vitlupin Lupinus angustifolius L. Blålupin Lupinus luteus L. Gullupin Medicago sativa L. Blålusern Pisum sativum L. convar. speciosum (Dierb) Alef. Foderärt, kokärt Vicia faba L. (partim) Åkerböna Vicia pannonica Crantz Ungersk vicker Vicia sativa L. Fodervicker Vicia villosa Roth Luddvicker
Olje- och fiberväxter
Arachis hypogaea L. Jordnöt Glycine max (L.) Merr. Sojaböna Gossypium spp. Bomull Linum usitatissimum L. Oljelin, spånadslin
4. Certifikatutsäde av andra generationen (C2):
Foderväxter - baljväxter
Lupinus albus L. Vitlupin Lupinus angustifolius L. Blålupin Lupinus luteus L. Gullupin Medicago sativa L. Blålusern Pisum sativum L. convar. speciosum (Dierb) Alef. Foderärt, kokärt Vicia faba L. (partim) Åkerböna Vicia pannonica Crantz Ungersk vicker Vicia sativa L. Fodervicker Vicia villosa Roth Luddvicker
Olje- och fiberväxter
Arachis hypogaea L. Jordnöt
Saknr U 40
Glycine max (L.) Merr. Sojaböna Gossypium spp. Bomull Linum usitatissimum L. Oljelin, spånadslin
5. Certifikatutsäde av tredje generationen (C3):
Olje- och fiberväxter
Linum usitatissimum L. Oljelin, spånadslin
6. Handelsutsäde:
Foderväxter - gräs
Poa annua L. Vitgröe Cynodon dactylon Bermudagräs
- baljväxter
Hedysarum coronarium L. Tuppklöver (sulla) Onobrychis viciifolia Scop. Esparsett Trigonella foenum-graecum L. Bockhornsklöver Vicia pannonica Crantz Ungersk vicker
Olje- och fiberväxter
Brassica nigra (L.) Koch Svartsenap ( ).
Saknr U 40
2 1
Bilaga 2 KVALITETSKRAV FÖR UTSÄDE AV BETA, FODER-, OLJE- OCH FIBERVÄXTER
Utsädet skall uppfylla följande krav:
A. Betutsäde (Beta vulgaris)
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet. Minsta provvikt skall vara 500 g.
Grobarhet, Rent frö* lägst (% av (vikt-%) frögyttringar eller rent frö) Sockerbeta: - monogermt frö 97 80 - tekniskt monogermt frö (precisionsfrö) 97 75 - multigermt frö av sorter med mer än 85 % diploider 97 73 - annat frö 97 68
Foderbeta: - multigermt frö av sorter med mer än 85 % diploider, monogermt frö, tekniskt monogermt frö (precisionsfrö) 97 73 - annat frö 97 68 * Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.
4. Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent.
5. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 1,0 viktprocent för basutsäde respektive 0,5 viktprocent för certifikatutsäde av monogermt frö och tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde skall analysen utföras på officiellt tagna prov ur det färdigställda partiet, dvs. efter eventuell mekanisk behandling men före pelletering.
6. Vattenhalten får vara högst 15,0 %.
21 Senaste lydelse SJVFS 1996:102.
Saknr U 40 7. Därutöver krävs för: a) Monogermt frö: Minst 90 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar. b) Tekniskt monogermt frö (precisionsfrö): aa) av sockerbeta: Minst 70 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar. bb) av foderbeta: Minst 58 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta vad avser sorter med mer än 85 % diploider. För allt annat frö gäller att minst 63 % av de grodda frögyttringarna får ge endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 5 %, beräknat på antalet grodda frögyttringar.
Följande högre svenska krav skall uppfyllas för certifiering av utsäde av sockerbeta för saluföring i Sverige:
1. Utsädet skall uppfylla följande krav beträffande renhet och grobarhet. Minsta provvikt skall vara 500 g.
Grobarhet, lägst Rent frö* (% av frögytt- (vikt-%) ringar eller rent frö) Sockerbeta: - monogermt frö 97 90 - tekniskt monogermt frö (precisionsfrö) 97 90 - multigermt frö av sorter med mer än 85 % diploider 97 73 - annat frö 97 68 * Exklusive, i förekommande fall, bekämpningsmedel i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser.
2. Monogermt frö: Minst 95 % av grodda frögyttringar får ge endast en groddplanta. Andelen frögyttringar som ger tre eller flera groddplantor får inte överstiga 3 %, beräknat på andelen grodda frögyttringar.
Saknr U 40 3. Andelen avfall i utsädet får inte överstiga 0,5 viktprocent för monogermt frö och tekniskt monogermt frö (precisionsfrö). I fråga om pelleterat utsäde skall analysen utföras på officiellt tagna prov ur det färdigställda partiet, dvs. efter eventuell mekanisk behandling men före pelletering.
B. Utsäde av foderväxter
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven tabell:
Sortrenhet i respektive klass, lägst (%) Art A, B C C1 C2 Fodermärgkål, kålrot 99,7 98,0 - - Ängsgröe, enklonssorter 99,7 98,0 - - Åkerböna, ärt 99,7 - 99,0 98,0
Övriga arter skall vara sortäkta med hänsyn till art och certifieringsklass.
2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra arter samt grobarhet.
I) Certifikatutsäde
a) Gräsarter Högsta inblandning av frön av andra arter (vikt-%) Art Grobar- Rent Totalt, Enskild Kvick- Antal Rume het, % frö, e) art d) rot x lägst a) vikt-% spp., utöver lägst R. acetosella och R. maritimus
Alaskagräs 75 97 1,5 1,0 0,5 10 Bermudagräs 70 90 2,0 1,0 0,3 2 Festulolium, se rajsvingel Gröe, kärr- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 2 Gröe, lund- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 2 Gröe, sen- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 2 Gröe, vit - 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 5 Gröe, ängs- 75 85 2,0 b) 1,0 b) 0,3 2 Gullhavre 70 75 3,0 1,0 c) 0,3 2
Saknr U 40
Högsta inblandning av frön av andra arter (vikt-%) Art Grobar- Rent Totalt , Enskild Kvick- Antal Rume het, % frö, e) art d) rot x lägst a) vikt-% spp., utöver lägst R. acetosella och R. maritimus Hundäxing 80 90 1,5 1,0 0,3 5 Knylhavre 75 90 3,0 1,0 c) 0,5 5 Phalaris aquatica 75 96 1,5 1,0 0,3 5 Plattlosta 75 97 1,5 1,0 0,5 10 Rajgräs, engelskt 80 96 1,5 1,0 0,5 5 Rajgräs, hybrid- 75 96 1,5 1,0 0,5 5 Rajgräs, italienskt inkl. westerwoldiskt rajgräs 75 96 1,5 1,0 0,5 5 Rajsvingel, Festulolium 75 96 1,5 1,0 0,5 5 Svingel, får - 75 85 2,0 1,0 0,5 5 Svingel, hård- 75 85 2,0 1,0 0,5 5 Svingel, röd- 75 90 1,5 1,0 0,5 5 Svingel, rör- 80 95 1,5 1,0 0,5 5 Svingel, ängs- 80 95 1,5 1,0 0,5 5 Timotej 80 96 1,5 1,0 0,3 5 Turftimotej 80 96 1,5 1,0 0,3 5 Ven, brun- 75 90 2,0 1,0 0,3 2 Ven, kryp- 75 90 2,0 1,0 0,3 2 Ven, röd- 75 90 2,0 1,0 0,3 2 Ven, stor- 80 90 2,0 1,0 0,3 2 Ängskavle 70 75 2,5 1,0 c) 0,3 5
b) Baljväxtarter och övriga arter
Högsta inblandning av frön av andra arter (vikt-%) Art Grobarhet, Högsta Rent Totalt, Enskild Antal Rume % halt hårda frö, e) art h) x lägst a) frön vikt-% spp., utöver % lägst R. acetosella och R. maritimus Esparsett 75 20 95 2,5 1,0 5 Klöver, alexandriner- 80 20 97 1,5 1,0 10 Klöver, alsike- 80 20 97 1,5 1,0 10 Klöver, blod- 75 20 97 1,5 1,0 10 Klöver, bockhorns- 80 - 95 1,0 0,5 5 Klöver, persisk 80 20 97 1,5 1,0 10 Klöver, röd- 80 20 97 1,5 1,0 10 Klöver, tupp- 75 30 95 2,5 1,0 5 Klöver, vit - 80 40 97 1,5 1,0 10
Saknr U 40
Käringtand 75 40 95 1,8 f) 1,0 f) 10 Lupin, blå- 75 20 98 j) 0,5 g) 0,3 g) 5 Lupin, gul- 80 20 98 j) 0,5 g) 0,3 g) 5 Lupin, vit - 80 20 98 j) 0,5 g) 0,3 g) 5 Lusern 80 40 97 1,5 1,0 10 Lusern, blå- 80 40 97 k) 1,5 1,0 10 Lusern, humle- 80 20 97 1,5 1,0 10
Saknr U 40
Högsta inblandning av frön av andra arter (vikt-%) Art Grobarhet, Högsta Rent Totalt, Enskild Antal Rume % halt hårda frö, e) art h) x lägst a) frön vikt-% spp., utöver % lägst R. acetosella och R. maritimus Vicker, foder- 85 20 98 1,0 g) 0,5 g) 5 Vicker, ludd- 85 20 98 1,0 g) 0,5 g) 5 Vicker, ungersk 85 20 98 1,0 g) 0,5 g) 5 Åkerböna 85 5 98 0,5 g) 0,3 g) 5 Ärt, foder-, kok- 80 - 98 0,5 g) 0,3 g) 5
Fodermärgkål 75 - 98 1,0 0,5 i) 10 Honungsört 80 - 96 1,0 0,5 - Kålrot 80 - 98 1,0 0,5 i) 5 Oljerättika 80 - 97 1,0 0,5 i) 5
Anmärkningar: a) Samtliga friska ej grodda frön medräknas i grobarheten. För de arter där det är aktuellt medräknas hårda frön i grobarheten upp till den för arten angivna högsta tillåtna halten hårda frön. b) Inblandning med högst 0,8 viktprocent totalt av andra gröearter (Poa spp.) skall inte betraktas som förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter. c) Inblandning av gröearter (Poa spp.) skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter. d) Förekomst av frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) får inte överstiga 0,3 viktprocent. e) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. Förekomst av ett frö av snärja i den uttagna provmängden av gräsarter respektive klöverarter, käringtand och lusernarter skall inte betraktas som en förorening om ett andra prov med samma resp. dubbel vikt är fritt från snärja. f) Inblandning med högst 1,0 viktprocent av rödklöver skall inte betraktas som en förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta inblandning av andra arter. g) Inblandning med högst 0,5 viktprocent av andra arter av lupin i lupin, annan ärt i foderärt och kokärt, småfröig vickerart i storfröig och storfröig vickerart i småfröig betraktas inte so m en förorening och skall inte ingå vid beräkning av högsta halten inblandning av frön av andra arter. h) Förekomst av väppling (Melilotus spp.) i utsäde av baljväxter får inte överstiga 0,3 viktprocent. i) Förekomst av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) respektive åkersenap (Sinapis arvensis) i utsäde av fodermärgkål, kålrot och oljerättika får inte överstiga 0,3 viktprocent. j) Antalet lupinfrön av avvikande färg får inte överstiga 2 % i bitter lupin och 1 % i andra lupiner och antalet frön av bitter lupin i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 2,5 %.
Saknr U 40
k) Andelen avfall, fastställt enligt gällande analysregler, får inte överstiga 0,1 viktprocent.
Saknr U 40
II) Stam- och basutsäde
Utsädet skall uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag: 1) Vad som anges under anmärkningarna b, c, d, f och g gäller inte för stam- och basutsäde, samt anmärkning e vad beträffar möjligheten för ett andra prov för undersökning av förekomst av snärja. 2) Inblandning av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent. För Alaskagräs och plattlosta gäller dock 0,4 viktprocent. Dessutom får högst 20 frön i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a utgöras av en enskild art utom vad som gäller enligt punkt 3 och 4 nedan. 3) Högsta inblandning totalt av frön av andra arter av gröearter (Poa spp.) än den som skall undersökas får inte överstiga 1 i ett prov om 500 frön. 4) I hundäxing, knylhavre, rajgräsarter, rajsvingel, svingelarter samt ängskavle skall inblandning av högst 80 frön av gröearter (Poa spp.) inte betraktas som en förorening. I gullhavre skall inblandning av högst 20 frön av gröearter (Poa spp.) inte betraktas som en förorening. 5) Utsäde av baljväxter skall vara fritt från väppling (Melilotus sp p.). Förekomst av ett frö av väppling i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av klöverarter, käringtand, lusernarter samt tuppklöver skall inte betraktas som en förorening om ett andra prov om två gånger den uttagna provmängden är fritt från frön av väppling. Antalet frön av väppling behöver inte fastställas i utsäde av bockhornsklöver, esparsett, lupinarter, vickerarter och åkerböna samt ärt. 6) Antalet bittra lupinfrön i andra sorter än bitter lupin får inte överstiga 1 %. 7) Högsta tillåtna halt av kvickrot (Elymus repens), renkavle (Alopecurus myosuroides) och skräppa eller syra (Rumex spp.), får uppgå till:
Art Antal Rumex spp., utöver Kvickrot Renkavle R. acetosella och (Elymus (Alopecurus R. maritimus repens) myosuroides) Gröearter 1 1 1 Gullhavre 1 1 1 Hundäxing 2 5 5 Knylhavre 2 5 5 Lostearter 5 5 5 Rajgräsarter 2 5 5 Rajsvingel 2 5 5 Svingelarter 2 5 5 Timotejarter 2 1 1 Venarter 1 1 1 Ängskavle 2 5 5
Saknr U 40
Bockhornsklöver 2 Art Antal Rumex spp., utöver Kvickrot Renkavle R. acetosella och (Elymus (Alopecurus R. maritimus repens) myosuroides) Esparsett 2 Klöverarter 3 Käringtand 3 Lupinarter 2 Lusernarter 3 Tuppklöver 2 Vickerarter 2 Åkerböna 2 Ärt 2
Fodermärgkål 3 Honungsört - Kålrot 2 Oljerättika 2
III) Handelsutsäde Utsädet skall uppfylla samma krav för renhet, inblandning av andra arter och grobarhet som certifikatutsäde med följande undantag: 1) Viktprocenten angående högsta inblandning av frön av andra arter, både totalt resp. av enskild art, får ökas med 1 procentenhet. 2) En högsta inblandning med 10 viktprocent av frön av andra gröearter (Poa spp.) i vitgröe skall inte betraktas som en förorening. 3) En högsta inblandning med 1 viktprocent av frön av väppling (Melilotus spp.) i tuppklöver skall inte betraktas som en förorening. 4) En högsta inblandning med 6 viktprocent av frön av fodervicker och luddvicker eller besläktade odlade arter i ungersk vicker skall inte betraktas som en förorening. 5) Lägsta renhetsgrad för ungersk vicker skall vara 97 viktprocent.
Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:
1. Vattenhalten för utsäde av foderväxter får vara högst 13,0 % utom för vickerarter, åkerböna och ärt för vilka vattenhalten får vara högst 17,0 %.
Saknr U 40
C. Utsäde av olje- och fiberväxter
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. Särskilda krav på sortrenhet, konstaterad vid kontrollodling eller laboratorieanalys, framgår av nedan angiven tabell:
Sortrenhet i respektive kl ass, lägst (%) Art A, B C C1 C2 C3 Jordnöt 99,7 - 99,5 99,5 - Raps och rybs, förutom sorter som endast är avsedda till foder 99,9 99,7 - - - Raps och rybs, sorter som endast är avsedda till foder, vitsenap 99,7 99,0 - - - Sojaböna 97,0 - 95,0 95,0 - Solros, utom hybridsorter 99,7 99,0 - - - Vallmo 99,0 98,0 - - - Olje- och spånadslin 99,7 - 98,0 97,5 97,5
2. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra arter samt grobarhet. Handelsutsäde skall, i förekommande fall, uppfylla samma krav som certifikatutsäde.
Högsta innehåll av frön av andra arter (antal eller vikt-%) Art Grobarhet, Rent frö, Totalt, Antal Rumex spp. % vikt-% a) utöver R. lägst lägst acetosella Klass Klass A, B C Bomull 80 98 15 - - Jordnöt 70 99 5 - - Kummin 70 97 25 c) d) - - Lin, olje- 85 99 15 d) e) - - Lin, spånads- 92 99 15 d) e) - - Raps 85 98 b) c) 2 5 Rybs 85 98 b) c) 2 5 Safflor 75 98 5 f) Senap, sarepta- 85 98 b) c) 2 5 Senap, svart - 85 98 b) c) 2 5 Senap, vit - 85 98 b) c) 2 5 Sojaböna 80 98 5 - - Solros 85 98 5 - - Vallmo 80 98 25 - - Anmärkningar: a) Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre (Avena fatua, A. sterilis, A. ludoviciana) eller snärja (Cuscuta spp.) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a. För alla arter i tabellen, utom kummin, sojaböna och solros, betraktas inte ett frö av snärja i
Saknr U 40 den uttagna provmängden som en förorening om ett andra prov av samma vikt är fritt från sn ärja. b) Inblandning av frön av andra arter får inte överstiga 0,3 viktprocent. c) Antalet frön av åkerrättika (Raphanus raphanistrum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a får vara högst 10. d) Antalet frön av renkavle (Alopecurus myosuroides) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av kummin respektive lin får vara högst 3 resp. 4. e) Antalet frön av linrepe (Lolium remotum) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a får vara högst 2. f) Utsädet får ej innehålla frön av snyltrot (Orobanche spp.), ett frö av snyltrot i en uttagen provmängd om 100g räknas dock inte som en förorening om ett andra prov om 200g är fritt från snyltrot.
3. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå. Som särskilda krav skall dock följande gälla: a) För lin får antalet frön som är infekterade med Botrytis inte överstiga 5 %. Antalet frön som är infekterade med andra sjukdomar än Botrytis, särskilt Ascochyta linicola, Colletotrichum lini, Fusarium spp. och Alternaria spp., får inte överstiga totalt 5 %. I spånadslin får antalet frön som är infekterade med Ascochyta linicola inte överstiga 1 %. b) I uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av rybs och vit senap respektive raps och solros får antalet sklerotier eller fragment av sklerotier av Sclerotinia sclerotiorum inte överstiga 5 respektive 10. c) För sojaböna gäller särskilt följande: aa) Vad beträffar Pseudomonas syringae pv glycinea får högst fyra delprov i ett prov om minst 5 000 frön per parti, uppdelat i fem delprov, vara smittade med nämnda organism. Om misstänkta kolonier identifieras i samtliga fem delprov får ovannämnda krav bekräftas genom lämpliga biokemiska undersökningar av isolat på lämpligt medium av misstänkta kolonier från varje delprov. bb) Vad beträffar Diaporthe phaseolorum får andelen smittade frön inte överstiga 15 %. cc) Andelen avfall får inte överstiga 0,3 viktprocent. Undersökning härom behöver inte göras såvida det inte råder något tvivel om att kraven är uppfyllda. d) För bomull får antalet frön som är infekterade med Platyedria gossypium inte överstiga 1 %.
Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:
1. Vattenhalten för samtliga oljeväxtarter får vara högst 10,0 %.
Saknr U 40 2. Totalhalten glukosinolater i utsäde av raps- och rybssorter med låg glukosinolathalt får inte överstiga 20 mikromol/gram vid 9 % vattenhalt i klass A och B respektive 25 mikromol/gram vid 9 % vattenhalt i klass C. Bestämningen av glukosinolathalt skall ske med HPLC-metoden enligt EN ISO 9167-1:1995.
3. Antalet frön av åkersenap (Sinapis arvensis) i uttagen provmängd enligt kraven i bilaga 2 a av raps och rybs får vara högst 10. (SJVFS 2001:26).
Saknr U 40
Bilaga 2 a
Minsta provvikt för undersökning i utsäde av foder-, olje- och fiberväxter av inblandning av antal frön av andra arter
A. Utsäde av foderväxter
a) Gräsarter Art Minsta provvikt (gram) för bestämning av antal frön av andra arter Alaskagräs 200 Bermudagräs 5 Festulolium, se rajsvingel Gröe, kärr- 5 Gröe, lund- 5 Gröe, sen- 5 Gröe, vit- 10 Gröe, ängs- 5 Gullhavre 5 Hundäxing 30 Knylhavre 80 Phalaris aquatica 50 Plattlosta 200 Rajgräs, engelskt 60 Rajgräs, hybrid- 60 Rajgräs, italienskt inkl. westerwoldiskt rajgräs 60 Rajsvingel, Festulolium 50 Svingel, får- 30 Svingel, hård- 30 Svingel, röd- 30 Svingel, rör- 50 Svingel, ängs- 50 Timotej 10 Turftimotej 10 Ven, brun- 5 Ven, kryp- 5 Ven, röd- 5 Ven, stor- 5 Ängskavle 30
22 Senaste lydelse SJVFS 1996:102
Saknr U 40
b) Baljväxtarter och övriga arter
Art Minsta provvikt (gram) för bestämning av antal frön av andra arter Esparsett 400* Klöver, alexandriner- 60 Klöver, alsike- 20 Klöver, blod- 80 Klöver, bockhorns- 450 Klöver, persisk 20 Klöver, röd- 50 Klöver, tupp- 120** Klöver, vit- 20 Käringtand 30 Lupin, blå- 1 000 Lupin, gul- 1 000 Lupin, vit- 1 000 Lusern 50 Lusern, blå- 50 Lusern, humle- 50 Vicker, foder- 1 000 Vicker, ludd- 1 000 Vicker, ungersk 1 000 Åkerböna 1 000 Ärt, foder-, kok- 1 000
Fodermärgkål 100 Honungsört 40 Kålrot 100 Oljerättika 300
*Frukt 600 gram **Frukt 300 gram
Saknr U 40
B. Utsäde av olje- och fiberväxter
Art Minsta provvikt (gram) för bestämning av antal frön av andra arter Bomull 1 000 Jordnöt 1 000 Kummin 80 Lin, olje- 150 Lin, spånads- 150 Raps 100 Rybs 70 Safflor 900 Senap, sarepta- 40 Senap, svart- 40 Senap, vit- 200 Sojaböna 1 000 Solros 1 000 Vallmo 10 ( ).
Saknr U 40
2 3
Bilaga 3 KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Förfrukten på fältet får inte vara oförenlig med produktionen av utsäde av den aktuella grödans art och sort, och fältet skall vara tillräckligt fritt från plantor som härrör från den tidigare grödan. För utsädesodling av blålusern gäller att det inte får ha förekommit blålusern på fältet de tre föregående åren. 2. Grödan skall uppfylla följande krav. a) Beta: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda Minsta avstånd 1. Vid produktion av stam- och basutsäde: — från varje pollenkälla av familjen Beta 1000 m
2. Vid produktion av certifikatutsäde:
a) av sockerbeta: — från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan 1000 m — från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid 600 m — från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid 600 m — från sockerbetspollenkällor av okänd ploiditet 600 m — från diploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid 300 m — från tetraploida sockerbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid 300 m — mellan två odlingsfält för utsäde av sockerbeta där hansterilitet inte används 300 m
b) av foderbeta: — från alla pollenkällor av familjen Beta som inte upptas nedan 1000 m
23 Senaste lydelse SJVFS 1996:102.
Saknr U 40
Gröda Minsta avstånd — från tetraploida foderbetspollenkällor, om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda 600 m pollenkällorna är diploid — från diploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid 600 m — från foderbetspollenkällor av okänd ploiditet 600 m — om den avsedda pollenkällan eller en av de avsedda pollenkällorna är diploid, från diploida 300 m foderbetspollenkällor — från tetraploida foderbetspollenkällor om den avsedda pollenkällan är helt tetraploid 300 m — mellan två odlingsfält för utsäde av foderbeta där hansterilitet inte används 300 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer. Isolering är inte nödvändig mellan två grödor där samma pollenkälla används. Ploiditeten hos såväl de fröbärande som de pollenspridande komponenterna i utsädesproducerande gröda måste fastställas med hänvisning till EG:s gemensamma sortlista för arter av lantbruksväxter. Om denna uppgift inte lämnas för en sort skall ploiditeten betraktas som okänd och ett minsta isoleringsavstånd på 600 meter följaktligen krävas. b) Foderväxter: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda Minsta avstånd Fodermärgkål, honungsört och kålrot — för produktion av stam- och basutsäde 400 m — för produktion av certifikatutsäde 200 m
Andra arter eller sorter än fodermärgkål, honungsört, kålrot, enklonssorter av ängsgröe, ärt — för produktion av utsäde avsett för uppförökning, fält upp till två hektar 200 m — för produktion av utsäde avsett för uppförökning, fält över två hektar 100 m — för produktion av bruksutsäde, fält upp till två hektar 100 m — för produktion av bruksutsäde, fält över två hektar 50 m
Saknr U 40 Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
Följande särskilda krav skall därutöver gälla: I) Plantor av andra arter, vars frön är svåra att skilja från frön från den aktuella grödan i laboratorieprov, skall hållas på låg nivå. I synnerhet gäller detta grödor av rajgräsarter eller rajsvingel som skall uppfylla följande krav: Antalet plantor av en annan rajgräsart eller rajsvingel än den aktuella grödans art får inte överstiga: — en per 50 m² vid produktion av basutsäde, — en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde. II) Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. I synnerhet grödor av andra arter än fodermärgkål, kålrot, åkerböna, ängsgröe eller ärt skall uppfylla följande krav: Antalet plantor av den aktuella grödans art som inte är sortäkta får inte överstiga: — en per 30 m² vid produktion av basutsäde, — en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde. För ängsgröe får antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort inte överstiga: — en per 20 m² vid produktion av basutsäde, — fyra per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde. För sorter som klassificerats officiellt som "apomiktiska enklonssorter" får dock ett högsta antal plantor av främmande sort om sex per 10 m² anses uppfylla ovanstående krav vid produktion av certifikatutsäde. c) Olje- och fiberväxter: Grödan skall uppfylla följande krav med avseende på avstånd från angränsande pollenkällor som kan ge upphov till oönskad pollinering:
Gröda Minsta avstånd Bomull, kummin, rybs, safflor, sareptasenap, svartsenap och vitsenap: — för produktion av stam- och basutsäde 400 m — för produktion av certifikatutsäde 200 m Raps: — för produktion av stam- och basutsäde 200 m — för produktion av certifikatutsäde 100 m Raps, rybs, sareptasenap och svartsenap för produktion av hybrider:
Saknr U 40 — för produktion av basutsäde 500 m — för produktion av certifikatutsäde 300 m Solros: — för produktion av basutsäde av hybrider 1 500 m — för produktion av stam- och basutsäde av andra sorter 750 m än hybrider — för produktion av certifikatutsäde 500 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
Följande särskilda krav skall därutöver gälla:
I) Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet eller, i fråga om grödor av en inavelslinje av solros, godtagbar äkthet och renhet med avseende på dess egenskaper. Vid produktion av utsäde av hybridsorter av solros skall detsamma även gälla för de ingående komponenternas egenskaper, inklusive hansterilitet eller återställande av fertilitet.
II) I synnerhet grödor av bomull, kummin, safflor, sareptasenap och svartsenap skall uppfylla följande krav: Antalet plantor av arten som utgörs av främmande sort får inte överstiga: — en per 30 m² vid produktion av basutsäde, — en per 10 m² vid produktion av certifikatutsäde.
III) I synnerhet grödor av solroshybrider skall uppfylla följande krav: a) Andelen plantor som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till inavelslinjen eller komponenten får inte överstiga: aa) vid produktion av basutsäde: i) för inavlade linjer: 0,2% ii) enkla hybrider: — hanlig förälder: plantor som har spridit pollen medan 2% eller mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,2% — honlig förälder: 0,5% bb) vid produktion av certifikatutsäde: — hankomponent: plantor som har spridit pollen medan 5% eller mer av honplantorna har receptiva blommor: 0,5% — honkomponent: 1,0 b) Följande övriga krav skall uppfyllas vid produktion av utsäde av hybridsorter: aa) Hankomponentplantorna skall sprida tillräckligt med pollen under honkomponentplantornas blomning.
Saknr U 40 bb) Då honkomponentplantorna har receptiva pistillmärken skall andelen honkomponentplantor som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5%. cc) Vid produktion av basutsäde får andelen honkomponentplantor som utgörs av främmande sort eller avvikande typ i förhållande till komponenten och som har spridit eller sprider pollen inte överstiga 0,5%. dd) En hansteril komponent skall användas för att producera certifikatutsäde med användning av en hankomponent som innehåller en särskild fertilitetsåterställande linje (eller linjer) så att åtminstone en tredjedel av de plantor som odlas av den uppkomna hybriden producerar pollen som i alla avseenden kan bedömas som normalt.
3. Skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå. Vad beträffar sojaböna gäller detta särskilt för organismerna Pseudomonas syringae pv glycinea, Diaporthe phaseolorum var. caulivora och var. sojae, Phialophora gregata och Phytophthora megasperma f. sp. glycinea.
Fältbesiktning:
Uppfyllande av de krav som anges ovan skall kontrolleras genom fältbesiktning. Dessa fältbesiktningar skall utföras enligt följande:
A. Fältbesiktning skall utföras då grödan är i sådant skick och i ett sådant utvecklingsstadium att fullgod kontroll är möjlig.
B. Antalet fältbesiktningar skall utgöra — för beta: minst en fältbesiktning. För basutsäde skall två sådana besiktningar utföras, en av sticklingarna och en av de fröproducerande plantorna. — för foderväxter: minst en fältbesiktning. — för olje- och fiberväxter: för andra grödor än hybridsorter minst en fältbesiktning. I fråga om hybridsorter minst tre fältbesiktningar, förutom för hybridsorter av solros där det skall utföras minst två. (SJVFS 2001:26).
Saknr U 40
Bilaga 3a GODKÄNNANDE AV PERSON SOM SKALL UTFÖRA FÄLTBESIKTNING AV UTSÄDESODLINGAR
1. Ansökan skall sändas in till Statens utsädeskontroll på ett särskilt ansökningsformulär som Utsädeskontrollen tillhandahåller. 2. Den sökande skall ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper som innebär att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett tillfredsställande sätt. 3. Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av fältbesiktningen. 4. Som en förutsättning för godkännande skall sökanden underteckna en åtagandeförklaring beträffande reglerna för officiella fältbesiktningar. 5. Beslut om godkännande meddelas av Utsädeskontrollen när sökanden med godkänt resultat har genomgått Utsädeskontrollens kurs för nya besiktningsmän. Beslutet skall vara tidsbegränsat till tre år. 6. Besiktningsmannen tilldelas av Utsädeskontrollen ett kontrollnummer som alltid skall anges tillsammans med dennes underskrift på besiktningsprotokoll och besiktningsrapporter. 7. Beslutet innebär behörighet att utföra fältbesiktning av utsädesodlingar av foder-, olje- och fiberväxter som anmälts till Utsädeskontrollen för fältbesiktning. En person som är anställd i ett utsädesföretag får endast utföra fältbesiktning av utsädesodlingar som är anmälda av detta företag. Utsädeskontrollen får dock efter skriftlig ansökan från både arbetsgivaren och ett annat utsädesföretag, medge att en besiktningsman utför fältbesiktning även för ett annat utsädesföretag än det besiktningsmannen är anställd av. 8. Besiktningsmannen skall genomföra fältbesiktningen enligt Utsädeskontrollens anvisningar för fältbesiktning av foder-, olje- och fiberväxter, vilka uppdateras årligen. Aktuella fältbesiktningsprotokoll skall användas. Besiktningsprotokollen skall skickas in till Utsädeskontrollen så snart som möjligt efter genomförd besiktning, så att Utsädeskontrollen har möjlighet att genomföra en stickprovskontroll. 9. Förnyat godkännande förutsätter att besiktningsmannen regelbundet utför fältbesiktningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i Utsädeskontrollens repetitionskurs för fältbesiktning av foder-, oljeoch fiberväxter. 10. Utsädeskontrollen får återkalla godkännandet om något av de ovannämnda villkoren inte efterlevs. Återkallande får göras även om besiktningsmannen inte bryter mot reglerna med avsikt. Utsädeskontrollen skall meddela ett sådant återkallande till besiktningsmannens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige.
Saknr U 40 11. Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en besiktningsman som senare avstängts får underkännas vid certifieringen. (SJVFS 2001:26).
Saknr U 40
2 4
Bilaga 4 MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och certifikatutsäde av samtliga arter (med undantag för blandningar): 1. Texten "EG:s regler".* 2. Certifieringsorgan och land. 3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar. 4. Månad och år för officiell försegling. 5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form). ** 6. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.*** 7. Utsädesklass. För certifikatutsäde av andra generationen även med generationsbeteckning efter basutsäde. För stamutsäde skall även anges antal generationer som föregår certifikatutsäde eller certifikatutsäde av första generationen. 8. Produktionsland. 9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten. 10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts anges texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges. 12. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer: a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter. b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och texten "komponent". c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten "hybrid".
*För svenskproducerat utsäde godkänt enligt bilaga 2 avsnitt A anges "EG:s regler, svenska kvalitetskrav". **För betutsäde anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. Angivande av latinskt namn är frivilligt.
24 Senaste lydelse SJVFS 1996:102.
Saknr U 40 ***För betutsäde anges texten "mo nogermt" om det är fråga om monogermt frö eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).
b. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende handelsutsäde av samtliga arter som anges i bilaga 1 punkt 6: 1. Text en "EG:s regler". 2. Certifieringsorgan och land. 3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säckar. 4. Månad och år för officiell försegling. 5. Art (anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form). 6. Texten "Handelsutsäde". 7. Produktionsland. 8. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten. 9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
c. Obligatorisk information på officiellt märke för art- eller sortblandningar: 1. Texten "EG:s regler". 2. Certifieringsorgan och land. 3. Partiets referensnummer samt ev. löpnummer på säcken. 4. Månad och år för officiell försegling. 5. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)". 6. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 7. Netto- och bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten. 8. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte unders ökts anges texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
2. Märkning av småförpackningar (leverantörsmärke eller tryckt text på förpackningen)
a. Obligatorisk information för EG-småförpackning av betutsäde: 1. Texten "EG-småförpackning". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Partiets referensnummer. 4. Kontrollmyndighet och land. 5. Månad och år för sista försäljning.
Saknr U 40 6. Art. * 7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”.** 8. Texten "Certifikatutsäde". 9. Netto- eller bruttovikt eller antalet frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, skall även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten. 10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
*Dessutom anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. **Dessutom anges texten "monogermt" om det är fråga om monogermt frö eller texten "precision" om det är fråga om tekniskt monogermt frö (precisionsfrö).
b. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ A: 1. Texten "EG-småförpackning, typ A". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Kontrollmyndighet och land. 4. Partiets referensnummer. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)". 7. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten. 8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
c. Obligatorisk information för EG-småförpackning av typ B:
I) Bas- och certifikatutsäde
1. Texten "EG-småförpackning, typ B". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Partiets referensnummer. 4. Kontrollmyndighet och land. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Art. 7. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 8. Utsädesklass.
Saknr U 40 9. Netto- eller bruttovikt. Har pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser använts, skall även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frönas vikt och totalvikten. 10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
II) Handelsutsäde
Samma information som för certifikatutsäde med följande undantag: punkt 7. Sort anges inte. punkt 8. "Handelsutsäde" anges i stället. punkt 10. Behöver inte anges eftersom det inte är relevant.
III) Utsädesblandningar
1. Texten "EG-småförpackning, typ B". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Partiets referensnummer. 4. Kontrollmyndighet och land. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)". 7. Netto- eller bruttovikt. 8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 9. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
d. Obligatorisk information för S-småförpackning: I) Certifikatutsäde och handelsutsäde av olje - och fiberväxter 1. Texten "S-småförpackning". 2. Texten "Certifikatutsäde" eller "Handelsutsäde". 3. Firmans namn eller firmamärke. 4. Referensnummer. 5. Kontrollmyndighet. 6. Månad och år för sista försäljning. 7. Art. 8. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 9. Netto- eller bruttovikt. 10. upphävts 11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
Saknr U 40
II) Utsädesblandningar
1. Texten "S-småförpackning". 2. Firmans namn eller firmamärke. 3. Referensnummer. 4. Kontrollmyndighet. 5. Månad och år för sista försäljning. 6. Texten "Utsädesblandning för ... (avsett ändamål)". 7. Netto- eller bruttovikt. 8. Blandningens arter/sorter och deras viktförhållanden. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 9. upphävts 10. För utsäde av grässorter vars odlingsvärde inte undersökts, texten "Ej avsett för produktion av foderväxter". 11. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
3. Särskild märkning
Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamutsäde. Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar: 1. Art. 2. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 3. Texten "F-material". 4. Referensnummer. 5. Produktionsland. 6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde. Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar: 1. Certifieringsorgan och land. 2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. 3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. I fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter skall texten "komponent" läggas till. 4. Utsädesklass. 5. För hybridsorter texten "hybrid". 6. Partiets eller odlingens referensnummer. 7. Netto- eller bruttovikt. 8. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde".
Saknr U 40 9. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.
4. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke
a. Färg: Officiellt märke: F-material Vit Stamutsäde (klass A) Vit med violett diagonal rand Basutsäde (klass B) Vit Certifikatutsäde (klass C) Blå Certifikatutsäde 1:a generation (klass C1) Blå Certifikatutsäde 2:a generation (klass C2) Röd Certifikatutsäde 3:e generation (klass C3) Röd Handelsutsäde Brun Art- eller sortblandningar Grön Ej dokumenterad sort Brun Icke slutligt certifierat utsäde Grå
Leverantörsmärke: EG-småförpackning Blå EG-småförpackning av typ A Grön EG-småförpackning av typ B 1a) basutsäde Vit 1) certifikatutsäde (klass C) Blå 2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1) Blå 3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2) Röd 4) handelsutsäde Brun 5) blandningar Grön Ej dokumenterad sort Brun
S-småförpackning 1) certifikatutsäde Blå 2) certifikatutsäde 1:a generation (klass C1) Blå 3) certifikatutsäde 2:a generation (klass C2) Röd 4) certifikatutsäde 3:e generation (klass C3) Röd 5) handelsutsäde Brun 6) blandningar Grön
b. Storlek:
Saknr U 40 Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av storlek får ske. ( ).
Saknr U 40
2 5
Bilaga 5 OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 27 a OCH 29 §§)
Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet. 2. Art, anges med åtminstone latinskt namn i förkortad form. För beta anges om det är fråga om sockerbeta eller foderbeta. 3. Sort. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 4. Utsädesklass. 5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti har skett. 6. Partiets eller odlingens referensnummer. 7. Areal för produktion av aktuellt parti. 8. Skördad mängd och antal förpackningar. 9. Godkänd fältbesiktning. 10. Resultat av ev. föranalyser. ( ).