lagen.nu
SJVFS 1994:24

Statens jordbruksverks föreskrifter om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter1

Titel
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter1
Utgivare
N 1102-0970
Beslutad
1994-02-10
Ikraftträdande
1994-03-01
Ändrad genom
SJVFS 1995:109, SJVFS 1996:103, SJVFS 2001:30, SJVFS 2005:26, SJVFS 2005:57, SJVFS 2005:91, SJVFS 2006:33, SJVFS 2007:37, SJVFS 2008:27, SJVFS 2010:42, SJVFS 2011:37, SJVFS 2012:30, SJVFS 2013:36, SJVFS 2017:5, SJVFS 2020:13
Källa
jvdoc.sharepoint.com

Bemyndigande

1 §

Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns dels i utsädeslagen (1976:298), dels i utsädesförordningen (1993:1375).

DEFINITIONER

2 §

I dessa föreskrifter förstås med 1. Utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 nämnda arterna. 2. Bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare uppförökning. 3. Förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde. 4. Stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde. 5. Basutsäde (utsädesklass B): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes representant är framställt från stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning av certifikatutsäde. ------------------------ 1Senaste författningar i ämnet: Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1987:5) för utsädesodling av lantbruksväxter (utom potatis) och Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis). 2Jfr EES-avtalet bilaga I avsnitt III och rådets direktiv 70/458/EEG (EGT nr L 225, 12.10.1970, s. 7) m.fl.

Saknr U 41 6. Certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven samt huvudsakligen är avsett för användning som bruksutsäde. 7. Standardutsäde: utsäde som är kontrollerat och som uppfyller de i bilaga 1, punkterna 2-4, angivna kraven samt är avsett för användning som bruksutsäde. 8. Småförpackningar: en förpackning av certifikatutsäde eller standardutsäde med en högsta nettovikt för: a) rosenböna, böna, brun böna, ärt och bondböna: 5 kg, b) lök, körvel, sparris, mangold, rödbeta, majrova, vattenmelon, jättepumpa, pumpa, squash, morot, rädisa, svartrot, spenat och vintersallat: 500 g, c) andra arter av köksväxter: 100 g. I de angivna nettovikterna inräknas inte eventuellt innehåll av pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser. 9. Provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni. 10. Officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av ett organ som förklarats behörigt av Jordbruksverket.

GRUNDLÄGGANDE KRAV FÖR CERTIFIERING OCH FÖR KONTROLL AV STANDARDUTSÄDE

Provtagning och partistorlek

3 §

Provtagning av utsäde för certifiering respektive för kontroll av standardutsäde skall ske enligt de regler som fastställts av International Seed Testing Association (ISTA). Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna. Detsamma gäller för kontroll av standardutsäde. Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som skall betas skall kunna provtas även före betning. Ett utsädesparti skall vara enhetligt. Partistorleken för utsäde av ärt, brun böna och bondböna får vara högst 25 ton, för utsäde av vattenmelon, jättepumpa, pumpa, rosenböna och sparris högst 20 ton och för utsäde av övriga arter högst 10 ton. Partiets vikt får dock överstiga angiven viktgräns med högst 5 procent.

Saknr U 41

Fältbesiktning och sortkontroll

4 §

Utsäde för certifiering skall komma från fältbesiktigad och godkänd utsädesodling. För att godkännas skall utsädesodlingen uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt bilaga 2, och i bilaga 1 angivna krav på sortkvalitet. Utöver vad som anges i bilaga 2 krävs för godkännande att odlingen vid slutlig fältbesiktning befunnits vara fri från flyghavre.

5 §

Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar skall anmälan ske varje år. Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besiktning och kontroll av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 2 samt fastställa fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall besiktigas. Besiktning av odling avsedd för produktion av bruksutsäde får utföras av person som av Utsädeskontrollen auktoriserats för detta ändamål. Areal som besiktigats av sådan besiktningsman skall genom stickprov efterkontrolleras av Utsädeskontrollen, enligt vad som anges i bilaga 2. Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna A, B samt i klass C. Utsädeskontrollen skall i anslutning till kontrollodlingen bedöma om den skall kombineras med laboratorieanalys. Utsädeskontrollen eller auktoriserad besiktningsman äger tillträde till odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium. Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning.

Frövarukvalitet

6 §

Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av andra arter som framgår av dessa föreskrifter.

7 §

Utsäde får godkännas om det vid undersökning av officiellt uttagna prov uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1. För utsläppande på marknaden i Sverige skall utsäde som producerats i Sverige dock uppfylla de tilläggskrav som anges i bilaga 1 för sådant utsäde. Parti får inte godkännas om utsädet enligt Utsädeskontrollens bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att grobarheten försämras.

Saknr U 41

Kontrollerat standardutsäde

8 §

Utsäde som är tillräckligt sortäkta och sortrent får, med undantag av industricikoria (Cichorium intybus L. [partim]), utan certifiering och utan föregående sortkontroll godkännas för utsläppande på marknaden som kontrollerat standardutsäde, om det uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1, punkterna 2-4. Utsädeskontrollen utför stickprovsvis efterkontroll av sortäkthet och sortrenhet.

Kemiskt behandlat utsäde

9 §

Kemiskt behandlat (betat) utsäde får endast certifieras om medlet är jämnt fördelat på frövaran.

10 §

Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i Statens jordbruksverks författningssamling. För transport av farligt gods finns särskilda bestämmelser.

Utlämnande av utsäde

11 §

Certifierat parti och parti av standardutsäde skall finnas tillgängligt på platsen för provtagningen till dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, enligt bilaga 1 är uppfyllda. Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får Utsädeskontrollen medge att utsäde för utförsel till land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet lämnas ut innan resultatet av kvalitetsundersökning föreligger, under förutsättning att utlämnandet endast gäller första handelsledet.

Undantag från krav på grobarhet

12 §

Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Utsädeskontrollen godkänna för certifiering partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid utsläppandet på marknaden och att utsädet skall användas för fortsatt uppförökning.

Saknr U 41

MÄRKNING OCH FÖRSEGLING

13 §

Vid utsläppande på marknaden skall varje förpackning, med undantag för småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke med utformning och innehåll som uppfyller kraven i bilaga 3. Märkningen skall utföras under Utsädeskontrollens kontroll och utgör ett bevis på att utsädet är certifierat. Officiellt märke skall vara av självhäftande material, påsytt på förpackning och av rivbeständigt material eller fäst under plomb.

14 §

Förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § skall, utöver kraven i bilaga 3, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten anges. Dessutom skall på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven enligt bilaga 1.

15 §

På förpackningar med utsäde som skall föras ut till ett land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, skall uppgifter enligt bilaga 3 även vara angivna på ett officiellt EG-språk, kompletterat med uppgift om betning då utsädet är betat.

16 §

Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under Utsädeskontrollens kontroll i samband med provtagning och märkning. Förseglingen skall vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.

Särskilda bestämmelser för standardutsäde

17 §

Standardutsäde får släppas ut på marknaden i förpackningar som är märkta enligt märkningskraven i bilaga 3, punkterna 3 respektive 4 (småförpackningar). Märkning och försegling får utföras av den som anmält sin verksamhet enligt 15 § utsädesförordningen. Försegling skall vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet.

Annullering

18 §

Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte uppfyller kraven enligt bilaga 1, skall märkena under Utsädeskontrollens kontroll makuleras.

Saknr U 41

Certifieringens varaktighet

19 §

Ett utsädesparti får släppas ut på marknaden under en period av ett år efter den månad då förseglingen ägt rum. Förlängt godkännande av certifierat utsäde eller standardutsäde kan medges, om partiet efter provtagning och kontroll av Utsädeskontrollen visar sig fortfarande uppfylla grobarhetskravet. Om förlängning medges, skall Utsädeskontrollen utföra nödvändig tilläggsmärkning.

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR

20 §

Partier som godkänts för certifiering som certifikatutsäde eller godkänts som kontrollerat standardutsäde får släppas ut på marknaden i småförpackningar utan att dessa behöver vara officiellt märkta och förseglade om de uppfyller märknings- och förseglingskraven i 21 §.

21 §

Småförpackningar skall vara märkta med ett leverantörsmärke eller med en tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som uppfyller märkningskraven i bilaga 3, punkterna 2 (certifikatutsäde) respektive 4 (standardutsäde). Om förpackningen är genomskinlig kan märket anbringas inuti förpackningen. Småförpackningar skall vara förseglade av den som förpackar partiet på ett sådant sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av småförpackningar av certifikatutsäde får endast äga rum under det certifierande organets kontroll.

22 §

Småförpackningar får släppas ut på marknaden till och med september månad andra säsongen efter den provtagningssäsong då partiet godkänts.

23 §

Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småförpackningar efter den i 22 § nämnda perioden kan medges av Utsädeskontrollen om ett antal officiellt uttagna prov, ur förpackningar som är representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet. Om förlängning medges skall utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning som anger det nya sista datumet för utsläppande på marknaden. Sista datumet för utsläppande på marknaden kan förlängas högst ett år.

24 §

Utsädeskontrollen skall kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upprätthålls.

Saknr U 41 Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven enligt bilaga 1 eller märkningsbestämmelserna enligt bilaga 3, skall detta kungöras i Utsädeskontrollens årliga meddelande. Meddelandet skall förutom analysresultatet även innehålla uppgift om referensnummer, art och sort samt förpackarens namn och adress.

INFÖRSEL AV UTSÄDE

25 §

Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, skall skriftligen anmälas till Utsädeskontrollen. Utsäde vars vikt inte överstiger den vikt som anges i 2 § 8 behöver dock inte anmälas, om utsädet skall användas för egen sådd. Anmälan skall innehålla uppgift om 1. exportland, 2. art, 3. sort, 4. kvantitet, 5. referensnummer, och 6. certifieringsklass eller för det fall det är fråga om standardutsäde, uppgift härom. Är standardutsäde inte märkt enligt EG:s regler, skall detta anges i stället för referensnummer.

26 §

Utsäde får föras in för att kontrolleras som standardutsäde, om sorten är intagen i den svenska sortlistan, i Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller i en nationell sortlista från något annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

27 §

Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras som certifikatutsäde om 1. sorten är intagen i en sortlista inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 2. partiet åtföljs av ett officiellt dokument vari intygas att det är odlat på ett fält som vid fältbesiktning har befunnits fritt från flyghavre, 3. utsädet härstammar från basutsäde eller certifikatutsäde av första generationen, och 4. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller av en myndighet i ett land som med avseende på certifieringen har godkänts av den Europeiska gemenskapen som tredje land. Utsädet skall åtföljas av ett officiellt dokument enligt bilaga 4.

28 §

Införsel av ett certifierat utsädesparti av en sort som inte är intagen i en sortlista inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får ske om partiet

Saknr U 41 1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet, 2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet, 3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller 4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om: a) för rosenböna, böna, brun böna, ärt och bondböna: 50 kg, b) för lök, mangold, rödbeta, majrova, vattenmelon, pumpa, squash, morot, rädisa, svartrot, spenat och vintersallat: 5 kg, c) för andra arter: 1 kg.

UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA

29 §

Om det föreligger särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från föreskrifterna i denna författning.

-----------------------

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Denna författning träder i kraft den 1 mars 1994. För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar . Därjämte får utsäde av köksväxter fram till den 1 juli 1994 märkas med kvalitetsdeklaration enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror4 och, om sådan märkning skett, utan certifiering eller kontroll som standardutsäde släppas ut på marknaden i Sverige fram till den 1 september 1995. ------------------------ 3Föreskrifterna upphör att gälla vid ikraftträdandet av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd. 4Genom verkets föreskrifter (SJVFS 1994:21) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror, upphör 3-5 §§ samt rubriken närmast före 3 § i föreskrifterna att gälla den 1 mars 1994. Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige.

Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni

Saknr U 41 1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra stycket är uppfyllt.

SVANTE ENGLUND

Eva Dahlberg (Växtodlingsenheten)

Saknr U 41

Bilaga 1 KVALITETSKRAV FÖR KÖKSVÄXTUTSÄDE

Utsädet skall uppfylla följande krav:

1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.

2. Utsädet får ej innehålla frön av flyghavre eller snärja.

3. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.

4. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra arter och grobarhet, i samtliga klasser:

Rent Frön av Gro- Minsta prov- Art frö, andra barhet mängd (gram) vikt-%, arter, %, lägst för bestämning lägst högsta av frön av andra vikt-% arter a) Allium cepa L. Lök 97 0,5 70 25 Allium porrum L. Purjolök 97 0,5 65 20 Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm. Körvel 96 1 70 20 Apium graveolens L. Selleri 97 1 70 5 Asparagus officinalis L. Sparris 96 0,5 70 100 Beta vulgaris L. var. vulgaris Mangold 97 0,5 50 b) 100 Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. Rödbeta 97 0,5 70 b) 100 Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Alef. var. gongylodes Kålrabbi 97 1 75 25 Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Alef. var. sabellica L. Grönkål 97 1 75 25 Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.) Alef. var. botrytis L. Blomkål 97 1 70 25 Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.) Alef. var. cymosa Duch. Broccoli 97 1 75 25 Brassica oleracea L. convar. capitata (L.) Alef. var. alba DC. Vitkål 97 1 75 25 Brassica oleracea L. convar. capitata (L.) Alef. var. conica DC. Spetskål 97 1 75 25 Brassica oleracea L. convar. capitata (L.) Alef. var. rubra DC. Rödkål 97 1 75 25 Brassica oleracea L. convar. capitata (L.) Alef. var. sabauda L. Savoykål 97 1 75 25 Brassica oleracea L. convar. oleracea var. gemmifera DC. Brysselkål 97 1 75 25 Brassica pekinensis (Lour.) Rupr. Kinesisk kål 97 1 75 20 Brassica rapa L. var. rapa Majrova 97 1 80 20 Capsicum annuum L. Paprika m.fl. 97 0,5 65 40 Cichorium endivia L. Endive 95 1 65 15 Cichorium intybus L. (partim) Cikoria 95 1,5 65 15 Cichorium intybus L. (partim) Industricikoria 97 1 80 50

Saknr U 41

Rent Frön av Gro- Minsta prov- Art frö, andra barhet mängd (gram) vikt-%, arter, %, för bestämning lägst högsta lägst av frön av andra vikt-% arter a) Citrullus lanatus (Thunb.) Matsum. et Nakai Vattenmelon 98 0,1 75 250 Cucumis melo L. Melon 98 0,1 75 100 Cucumis sativus L. Gurka 98 0,1 80 25 Cucurbita maxima Duchesne Jättepumpa 98 0,1 80 250 Cucurbita pepo L. Pumpa, squash 98 0,1 75 150 Cynara cardunculus L. Kardon 98 0,5 65 50 Daucus carota L. Morot 95 1 65 10 Foeniculum vulgare Miller Fänkål 96 1 70 25 Lactuca sativa L. Sallat 95 0,5 75 10 Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw. Tomat 97 0,5 75 20 Petroselinum crispum (Miller) Nyman ex A.W. Hill Persilja 97 1 65 10 Phaseolus coccineus L. Rosenböna 98 0,1 80 1000 Phaseolus vulgaris L. Böna, Brun böna 98 0,1 75 700 Pisum sativum L. (partim) Ärt 98 0,1 80 500 Raphanus sativus L. Rädisa 97 1 70 50 Scorzonera hispanica L. Svartrot 95 1 70 30 Solanum melongena L. Äggplanta 96 0,5 65 20 Spinacia oleracea L. Spenat 97 1 75 75 Valerianella locusta (L.) Laterr. Vintersallat 95 1 65 20 Vicia faba L. (partim) Bondböna 98 0,1 80 1000

Anmärkningar:

a) För F-1 hybridsorter av ovan nämnda arter får lägsta provvikt minskas till en fjärdedel av den angivna vikten. Provet måste dock ha en vikt av minst 5 gram och bestå av minst 400 frön. b) Gäller frögyttringar i tillämpliga fall.

Saknr U 41 5. Utsäde av ärtväxter får inte innehålla levande insekter av följande arter: Bönbagge (Acanthoscelides obtectus Sag.) Fröbagge av arten Bruchus affinis Froel. (som saknar svenskt namn) Vialsmyg (Bruchus atomarius L.) Ärtsmyg (Bruchus pisorum L.) Bönsmyg (Bruchus rufimanus Boh.)

6. Utsäde får inte innehålla levande kvalster (Acarina).

Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande på marknaden i Sverige:

1. Vattenhalten för brun böna får vara högst 18,0%.

Saknr U 41

Bilaga 2 KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTBESIKTNING

Utsädesodling:

1. Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. 2. Fältet skall vara i sådant skick och grödan i ett sådant utvecklingsstadium att fullgod kontroll av sortäkthet, sortrenhet och sundhet är möjlig. 3. Minsta avstånd från angränsande grödor som kan leda till oönskad pollinering skall vara följande: A. Beta vulgaris 1. Från pollenkällor av familjen Beta som inte tas upp nedan: 1 000 m. 2. Från pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör en annan sortgrupp: a) för basutsäde 1 000 m b) för certifikatutsäde 600 m 3. För pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör samma sortgrupp: a) för basutsäde 600 m b) för certifikatutsäde 300 m

De sortgrupper som avses i 2 och 3 skall bestämmas enligt följande: I) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold eller bladbeta) och Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. (rödbeta): om grödan är av en sort som är genetiskt monogerm skall multigerma sorter anses tillhöra en annan grupp.

II) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold eller bladbeta): med beaktande av punkt I skall sorterna delas in i fem grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande:

Grupp Egenskaper

1 Vitt bladskaft och ljusgrön bladskiva utan antocyanfärgning 2 Vitt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan antocyanfärgning 3 Grönt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan antocyanfärgning 4 Skärt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva 5 Rött bladskaft och antocyanfärgad bladskiva

Saknr U 41 III) Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. (rödbeta): med beaktande av punkt I skall sorterna delas in i sex grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande:

Grupp Egenskaper

1 Rotknölens tvärsnitt smalt ellipsformat eller ellipsformat och rotköttet rött eller mörklila 2 Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad och rotköttet vitt 3 Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad och rotköttet gult 4 Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad och rotköttet rött eller mörklila 5 Rotknölens form smal och avlång och rotköttet rött eller mörklila 6 Rotknölens form smal och triangulär med spetsen nedåt och rotköttet rött eller mörklila B. Brassica-arter 1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande försämring hos sorter av Brassica-arter: a) för basutsäde 1 000 m b) för certifikatutsäde 600 m 2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till korsningar i sorter av Brassica-arter: a) för basutsäde 500 m b) för certifikatutsäde 300 m C. Industricikoria (Cichorium intybus L. [partim]) 1. Från andra arter av samma familj eller underarter: 1 000 m 2. Från en annan sort av industricikoria: a) för basutsäde 600 m b) för certifikatutsäde 300 m D. Andra arter 1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande försämring hos sorter av andra arter: a) för basutsäde 500 m b) för certifikatutsäde 300 m 2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till korsningar i sorter av andra arter: a) för basutsäde 300 m b) för certifikatutsäde 100 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

Saknr U 41 5. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.

Fältbesiktning och kontroll:

För basutsäde och certifikatutsäde skall minst en fältbesiktning utföras. Om fältbesiktning av certifikatutsäde utförts av besiktningsman som avses i 5 §, skall besiktningen kontrolleras av Utsädeskontrollen genom stickprovskontroller som omfattar minst 20% av grödan av varje art.

Saknr U 41

Bilaga 3 MÄRKNINGSKRAV

1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar

a. Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, basoch certifikatutsäde av samtliga arter: 1. Texten "EG:s regler". 2. Certifieringsorgan och land. 3. Månad och år för officiell försegling. 4. Partiets referensnummer. 5. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form. 6. Sort. 7. Utsädesklass. 8. Produktionsland. 9. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. 10. Om utsädet varit föremål för pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges. 11. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer: a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter. b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och texten "komponent". c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten "hybrid".

2. Märkning av småförpackningar med certifikatutsäde (Leverantörsmärke eller tryckt text på förpackningen)

1. Texten "EG:s regler". 2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen. 3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år). 4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form. 5. Sort. 6. Texten "Certifikatutsäde". 7. Partiets referensnummer.

Saknr U 41 8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar (gäller ej förpackningar med vikt under 500 g). 9. Om utsädet varit föremål för pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.

3. Märkning av partier med standardutsäde (Leverantörsmärke eller tryckt text på förpackningen)

1. Texten "EG:s regler". 2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen. 3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år). 4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form. 5. Sort. 6. Texten "Standardutsäde". 7. Firmans referensnummer. 8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. 9. Om utsädet varit föremål för pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.

4. Märkning av småförpackningar med standardutsäde (Tryckt eller stämplad text på förpackning)

1. Texten "EG:s regler". 2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen. 3. Månad och år för sista försäljning. 4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form. 5. Sort. 6. Texten "Standardutsäde" eller "st". 7. Firmans referensnummer. 8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar (gäller ej förpackningar med vikt under 500 g). 9. Om utsädet varit föremål för pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.

Saknr U 41

5. Särskild märkning

Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamutsäde eller basutsäde. Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar: 1. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form. 2. Sort. 3. Texten "F-material". 4. Referensnummer. 5. Produktionsland. 6. Om utsädet varit föremål för pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.

6. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke

a. Färg: Officiellt märke: F-material Vit Stamutsäde (klass A) Vit med violett diagonal rand Basutsäde (klass B) Vit Certifikatutsäde (klass C) Blå Standardutsäde Mörkt gul

Leverantörsmärke för småförpackningar och standardutsäde: Certifikatutsäde Blå Standardutsäde Mörkt gul

b. Storlek: Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av storlek får ske.

Saknr U 41

Bilaga 4 OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 27§)

Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:

1. Utställande myndighet. 2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form. 3. Sort. 4. Utsädesklass. 5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti har skett. 6. Partiets eller odlingens referensnummer. 7. Areal för produktion av aktuellt parti. 8. Skördad mängd och antal förpackningar. 9. Godkänd fältbesiktning. 10. Resultat av ev. föranalyser.