lagen.nu
SJVFS 2020:13

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter

Titel
Föreskrifter (SJVFS 2020:13) om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter
Källa
jvdoc.sharepoint.com

Ändrar

2a §

Utsädesodlingen och utsädet ska vara praktiskt taget fritt från alla skadegörare som minskar utsädets användbarhet och kvalitet. Utsädesodlingen och utsädet ska även uppfylla de krav avseende EUkarantänskadegörare, karantänskadegörare för skyddad zon och RNQP som föreskrivs i de genomförandeakter som antagits i enlighet med förordning (EU) 2016/2031, samt de åtgärder som antagits i enlighet med artikel 30.1 i den förordningen. (SJVFS 2020:13).

Provtagning och partistorlek

3 §

Provtagning av utsäde för certifiering respektive för kontroll av standardutsäde ska ske enligt de regler som fastställts av International Seed Testing Association (ISTA). Alla utsädespartier för certifiering ska vara officiellt provtagna eller provtagna av en provtagare som auktoriserats av Jordbruksverket. Detsamma gäller för kontroll av standardutsäde. Villkoren för att kunna bli en auktoriserad provtagare framgår av bilaga 2 b. I bilagan finns också bestämmelser som den auktoriserade provtagaren ska följa. Den auktoriserade provtagarens arbete kontrolleras av Jordbruksverket genom en stickprovskontroll på minst 5 procent. Stickprovskontroll behöver dock inte utföras på prov som tas ut av en automatisk provtagare.

EUT L 317, 23.11.2016, s. 4, Celex 32016R2031.

Alla delar av ett parti ska vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som ska betas ska kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får Jordbruksverket medge undantag från kravet på provtagning före betning. Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av Jordbruksverket. För att ett utsädesföretag ska kunna använda sig av en auktoriserad provtagare måste företaget godkännas av Jordbruksverket enligt bilaga 2 b och lämna den information som krävs enligt bilagan. Ett utsädesparti ska vara enhetligt. Partistorleken får vara högst 1. 30 ton för utsäde av blomsterböna, bondböna, brun böna, böna och ärt, 2. 20 ton för utsäde av jättepumpa, mangold, pumpa, rödbeta, sparris, squash och vattenmelon, samt 3. 10 ton för utsäde av övriga arter. I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5 procent. (SJVFS 2013:36).

Fältbesiktning och sortkontroll

4 §

Utsäde för certifiering ska komma från fältbesiktigad och godkänd utsädesodling. För att godkännas ska utsädesodlingen läggas ut på fält i god hävd och utan känd förekomst av flyghavre samt uppfylla angivna krav för utsädesodling enligt bilaga 2 och krav på sortkvalitet enligt bilaga 1. Innan en utsädesodling slutligt kan godkännas av Jordbruksverket ska godkända resultat från både fältbesiktningen och från kontrollodling av grundutsädet föreligga. Detta gäller oavsett om den fältbesiktigats av Jordbruksverket eller av en auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §. Vid slutlig fältbesiktning ska odlingen ha befunnits vara fri från flyghavre. (SJVFS 2005:91).

5 §

Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning ska ske skriftligen till Jordbruksverket. Av anmälan ska det framgå om officiell eller auktoriserad fältbesiktningsman avses användas. För vårsådda utsädesodlingar ska anmälan ha kommit in till Jordbruksverket senast den 15 maj skördeåret och för höstsådda ska anmälan ha kommit in senast den 1 april skördeåret, om inte annan tidpunkt medges av Jordbruksverket i det enskilda fallet. För fleråriga utsädesodlingar ska anmälan ske varje år och ha kommit in till Jordbruksverket senast den 1 april skördeåret, om inte annan tidpunkt medges av Jordbruksverket i det enskilda fallet. Jordbruksverket kan medge att en utsädesodling fältbesiktigas trots att den har anmälts för fältbesiktning för sent. Det förutsätter att Jordbruksverket bedömer att det är möjligt att utföra fältbesiktningen eller, om en auktoriserad fältbesiktare avses användas, en stickprovskontroll. Under vegetationsperioden svarar Jordbruksverket för besiktning och kontroll av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 2 samt att fastställa fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som ska besiktigas. Jordbruksverket kontrollodlar partier som certifieras i klasserna A, B samt i klass C. I anslutning till kontrollodlingen bedöms om den ska kombineras med laboratorieanalys. Jordbruksverket, eller en auktoriserad besiktningsman enligt 5 a §, äger utan föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium.

Jordbruksverket underrättar skriftligen uppdragsgivaren om resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning. (SJVFS 2017:5).

5a §

Fältbesiktning av en utsädesodling avsedd för produktion av certifikatutsäde får utföras av person som Jordbruksverket auktoriserat för detta ändamål. Villkoren för sådan auktorisation framgår av bilaga 2 a. I bilagan finns också bestämmelser som den auktoriserade besiktningsmannen ska följa. Jordbruksverket efterkontrollerar genom stickprov minst 5 procent av utsädesodlingarna som fältbesiktigats av besiktningsmän som auktoriserats enligt första stycket. Utsädespartier från dessa utsädesodlingar ska kontrollodlas i den omfattning Jordbruksverket anser nödvändigt. (SJVFS 2005:91).

Frövarukvalitet

6 §

Frövarukvaliteten ska undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 1. De analyser som krävs för certifiering av utsäde, för att kontrollera om kvalitetskraven i bilaga 1 uppfylls, ska utföras av det certifierande organet eller av ett laboratorium som har auktoriserats av Jordbruksverket. ( ).

7 §

Utsäde får godkännas om det vid undersökning av de uttagna proven uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1. Sundhetsanalyserna får göras på råvaruprov under förutsättning att detta tagits ut av en officiell eller auktoriserad provtagare. För saluföring i Sverige ska utsäde som producerats i Sverige även uppfylla de tilläggskrav som anges i bilaga 1 för sådant utsäde. Parti får inte godkännas om utsädet enligt det certifierande organets bedömning är otillfredsställande rensat eller inte antas tåla lagring utan att grobarheten försämras. (SJVFS 2005:57).

Kontrollerat standardutsäde

8 §

Utsäde som är tillräckligt sortäkta och sortrent får, med undantag av rotcikoria (Cichorium intybus), utan certifiering och utan föregående sortkontroll godkännas för saluföring som kontrollerat standardutsäde, om det uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1. För sådant godkännande ska därutöver gälla att utsädet ska vara av en sort som är intagen i den svenska sortlistan, i EU:s gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller i en nationell sortlista från något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Om ingående partier i en sortblandning var för sig uppfyller kraven i bilaga 1, får standardutsäde av olika sorter godkännas för saluföring som sortblandning av en viss art. Jordbruksverket utför stickprovsvis efterkontroll av sortäkthet och sortrenhet. ( ).

Särskilda krav för utsäde av ännu icke godkända sorter

8a §

Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med kommissionens beslut 2004/842/EG om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för

vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter . Ansökan om saluföring till försöksodling i fältmässig skala ska skickas till Jordbruksverket och kan göras av den som lämnat in ansökan om sortgodkännande eller en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter 1. sortbeskrivning, 2. information om hur sorten upprätthålls. (SJVFS 2005:91).

8b §

Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för kontrollerat standardutsäde. Märkning ska göras enligt bilaga 3 punkterna 5 - 6. (SJVFS 2013:36).

Betat utsäde

9 §

Utsäde som behandlats med växtskyddsmedel (betats) får endast certifieras om medlet är jämnt fördelat på frövaran. Regler för märkning av betat utsäde finns i artikel 49.4 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG . (SJVFS 2020:13).

10 §

har upphävts genom (SJVFS 2017:5).

Utlämnande av utsäde

11 §

Parti för certifiering och parti för kontroll som standardutsäde ska finnas tillgängligt på platsen för provtagningen till dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 1 är uppfyllda. Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart. Som villkor för sådan certifiering gäller att 1. utlämnandet endast ska avse första handelsledet och att köparens namn och adress anges, 2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 1 uppvisas, 3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges, 4. utsädesproducenten ska informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 1 inte är uppfyllda. (SJVFS 2005:91).

Undantag från krav på grobarhet

12 §

Utan hinder av bestämmelserna i 7 § kan Jordbruksverket godkänna för certifiering partier av stamutsäde och basutsäde, som inte uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven avseende grobarhet. Sådant godkännande kan meddelas under förutsättning att konstaterad grobarhet uppges vid saluföringen och att utsädet ska användas för fortsatt uppförökning. (SJVFS 2005:91).

5 EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842. 6 EUR L 309, 24.11.2009, s. 1, Celex 32009R1107.

Utsäde av genetiskt modifierade sorter

12a §

Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. Att sorten är genetiskt modifierad ska framgå av märkningen på förpackningen enligt märkningskraven i bilaga 3, samt av alla dokument, officiella eller andra, som fästs på eller åtföljer utsädespartiet. Uppgift om att en sort är genetiskt modifierad ska även framgå av försäljningskataloger och annan information där sorten omnämns. (SJVFS 2005:26).

Journalföring

12b §

Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde för vidare försäljning ska kontinuerligt föra journal om lager och förpackning av partier och blandningar. Journalen ska finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år. I journalen ska det finnas följande uppgifter: 1. art, 2. sort, 3. partiets referensnummer, 4. förpackningens referensnummer, om annorlunda än partiets referensnummer 5. certifikatutsäde eller standardutsäde, 6. partiets vikt, 7. datum för påbörjad packning, 8. antal förpackningar som märkts och förseglats, 9. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer anges), och 10. datum för avslutad förpackning. Prov från varje parti kontrollerat standardutsäde som är avsett att saluföras ska tas ut av företaget och hållas tillgängligt under minst två år för kontroll av Jordbruksverket. (SJVFS 2017:5).

MÄRKNING OCH FÖRSEGLING

13 §

Vid saluföring av certifierat utsäde ska varje förpackning, med undantag för småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 3. Märkningen ska utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett bevis på att utsädet är certifierat. Ett officiellt märke ska vara av självhäftande material eller av rivbeständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb. Vid saluföring av standardutsäde ska varje förpackning, med undantag för småförpackning, vara försedd med ett leverantörsmärke vars innehåll uppfyller kraven i bilaga 3. (SJVFS 2020:13).

13a §

För utsäde av grödor som kräver växtpass ska växtpasset ingå i det officiella märket enligt bilaga 3 på det sätt som krävs enligt artikel 79 i förordning (EU) 2016/2031.

Den information som ska finnas på ett växtpass kombinerat med ett officiellt märke för certifiering anges i Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2313 av den 13 december 2017 om fastställande av formatspecifikationer för växtpasset för förflyttning inom unionens territorium och växtpasset för införsel till och förflyttning inom en skyddad zon7. ( ).

14 §

Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § andra stycket och förpackningar med stam- eller basutsäde som godkänts enligt 12 § ska, utöver kraven i bilaga 3, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med en märkning på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer anges. Dessutom ska, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilaga 1. Märkningen enligt första stycket ska inte kunna förväxlas med det officiella märket. ( ).

14a §

Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts enligt 29 § ska, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort ska det officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 3. Märket ska alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav. ( ).

15 §

har upphävts genom (SJVFS 1996:103).

16 §

Vid certifiering ska varje förpackning förseglas under det certifierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling utgörs av förslutning och plombering och ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet. Följande förslutningssystem får användas utan plombering: 1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att skadas, eller 2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning (bokstäver, symbol) som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning. (SJVFS 1996:103).

Särskilda bestämmelser för standardutsäde

17 §

Standardutsäde får saluföras i förpackningar som är märkta enligt märkningskraven i bilaga 3, punkterna 3 respektive 4 (småförpackningar). Märkning och försegling får utföras av den som anmält sin verksamhet enligt 20 § utsädesförordningen. Försegling ska vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet. (SJVFS 2001:30).

7 EUT L 331, 14.12.2017, s. 44–52, Celex 32017R2313.

Makulering

18 §

Visar resultatet av undersökningen av frövarukvaliteten att utsädet inte uppfyller kraven enligt bilaga 1, ska märkena under det certifierande organets kontroll makuleras. (SJVFS 1995:109).

Saluföringsperiod (SJVFS 2012:30)

19 §

Certifierat utsäde får saluföras under en period av ett år efter den månad då förseglingen ägt rum. Förlängt godkännande av certifierat utsäde kan medges, om partiet efter provtagning och kontroll av det certifierande organet visar sig fortfarande uppfylla grobarhetskravet. Om förlängning medges, ska det certifierande organet utföra nödvändig tilläggsmärkning. (SJVFS 2001:30).

19a §

Standardutsäde får saluföras under den provtagningssäsong då försegling ägt rum och under nästföljande provtagningssäsong. Förlängt godkännande av standardutsäde kan medges, om partiet efter provtagning och kontroll av Jordbruksverket visar sig fortfarande uppfylla grobarhetskravet. Om förlängning medges, ska Jordbruksverket utföra nödvändig tilläggsmärkning. (SJVFS 2005:91).

SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR SMÅFÖRPACKNINGAR

20 §

Partier som godkänts för certifiering som certifikatutsäde eller godkänts som kontrollerat standardutsäde får saluföras i småförpackningar utan att dessa behöver vara officiellt märkta och förseglade om de uppfyller märknings- och förseglingskraven i 21 §. (SJVFS 2001:30).

21 §

Småförpackningar ska vara märkta med ett leverantörsmärke eller med en tryckt eller påstämplad text utvändigt på förpackningen, som uppfyller märkningskraven i bilaga 3, punkterna 2 (certifikatutsäde), 4 (standardutsäde) respektive 4a (sortblandning av standardutsäde). Om förpackningen är genomskinlig kan märket anbringas inuti förpackningen. Småförpackningar ska vara förseglade av den som förpackar partiet på ett sådant sätt att förseglingen förstörs vid öppnandet. Återförsegling av småförpackningar av certifikatutsäde får endast äga rum under det certifierande organets kontroll. (SJVFS 2011:37).

22 §

Småförpackningar får saluföras till och med september månad andra säsongen efter den provtagningssäsong då partiet godkänts. (SJVFS 2001:30).

23 §

Förlängt godkännande av certifierat utsäde i restpartier av småförpackningar efter den i 22 § nämnda perioden kan medges av det certifierande organet, om ett antal prov som är representativa för restpartiet, fortfarande uppfyller kravet på grobarhet. Om förlängning medges ska utsädesföretaget göra en tilläggsmärkning som anger det nya sista datumet för saluföring. Sista datumet för saluföring kan förlängas ett år. (SJVFS 2005:57).

24 §

Jordbruksverket kontrollerar att kvalitetskrav på utsäde i småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upprätthålls. (SJVFS 2012:30).

UTFÖRSEL AV UTSÄDE

24a §

Utsäde avsett för certifiering i ett land inom EES får säljas till det landet som icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet 1. kommer från en godkänd utsädesodling, 2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 3, samt 3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 4. (SJVFS 2020:13).

24b §

ändrad beteckning genom (SJVFS 2012:30).

INFÖRSEL AV UTSÄDE

25 §

Import av utsädesparti från ett land utanför EES, inklusive småförpackningar, ska av importören skriftligen anmälas till Jordbruksverket senast tre månader efter införseln. Import av mindre än 2 kg per sort och importtillfälle behöver inte anmälas. Anmälan ska innehålla följande uppgifter: 1. Art 2. Sort 3. Kategori 4. Produktionsland och officiell kontrollmyndighet 5. Avsändarland 6. Importör 7. Kvantitet. Om partiet består av ett antal obrutna förpackningar som alla har samma vikt kan uppgift om partiets vikt bestå av antalet förpackningar, om det också finns tydligt angett vad storleken på förpackningarna är. Är standardutsäde inte märkt enligt EU:s regler, ska detta anges i stället för referensnummer. (SJVFS 2020:13).

26 §

Utsäde får föras in för att kontrolleras som standardutsäde, om sorten är intagen i den svenska sortlistan, i EU:s gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller i en nationell sortlista från något annat land inom EES. ( ).

27 §

Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras som certifikatutsäde om 1. sorten är intagen i en sortlista inom EES, 2. utsädet härstammar från basutsäde, 3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett annat land av en myndighet vars fältbesiktning godkänns av Jordbruksverket, och 4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av ett officiellt dokument enligt bilaga 4. ( ).

28 §

Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i en sortlista inom EES får ske om partiet

1. har ett tillstånd för saluföring enligt kommissionens beslut 2004/842/EG om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter, 2. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet, 3. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet, 4. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller 5. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om: a) för blomsterböna, bondböna, brun böna, böna och ärt: 50 kg, b) för lök, majrova, mangold, morot, pumpa, rova, rädisa, rättika, rödbeta, salladskål, schalottenlök, spenat, squash, svartrot, vattenmelon och vintersallat: 5 kg, c) för andra arter: 1 kg. (SJVFS 2020:13).

UNDANTAG FRÅN BESTÄMMELSERNA

29 §

Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna författning. (SJVFS 2012:30).

ÖVRIGA BESTÄMMELSER

29a §

Bestämmelser med krav på registrering av den som utfärdar växtpass finns i artikel 65 i förordning (EU) 2016/2031. Vilka krav som ska vara uppfyllda för att få utfärda växtpass finns i Kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/827 av den 13 mars 2019 om de kriterier som ska uppfyllas av yrkesmässiga aktörer för att uppfylla villkoren i artikel 89.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 och förfaranden för att säkerställa att dessa kriterier uppfylls . (SJVFS 2020:13).

30 §

Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar, lagrar, saluför eller för in växter finns i artiklarna 65 och 66 i förordning (EU) 2016/2031. (SJVFS 2020:13).

30a §

Bestämmelser med krav på att vissa växter ska åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från länder som inte är medlemmar i EU finns i artikel 72 i förordning (EU) 2016/2031. (SJVFS 2020:13).

31 §

Bestämmelser om skydd mot flyghavre finns i 1. lagen (1970:299) om skydd mot flyghavre, 2. förordningen (1970:300) om skydd mot flyghavre, och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:101) om skydd mot flyghavre. (SJVFS 2017:5).

8 Kommissionens beslut av den 1 december 2004 om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter, EGT L 362, 9.12.2004, s 21, (Celex 3224D0842). 9 EUT L 137, 23.5.2019, s. 10, Celex 32016R2031.

32 §

Bestämmelser om produktion och saluföring av utsäde av bevarandesorter och amatörsorter av köksväxtarter finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. (SJVFS 2017:5).

33 §

Bestämmelser om yrkesmässig produktion och saluföring av växtmaterial för förökning och produktion av grönsaksplantor, matlök, blomsterlök och prydnadsväxter, samt utsäde från frökällor och frötäkter för produktion av vedartade prydnadsväxter finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om saluföring m.m. av förökningsmaterial av prydnadsväxter samt av annat förökningsoch plantmaterial av grönsaker än utsäde. (SJVFS 2017:5).

IKRAFTTRÄDANDE- OCH ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER

1. Denna författning träder i kraft, såvitt avser tabellen i bilaga 1 punkt 3 den 1 juli 2020, och i övrigt den 31 maj 2020. 2. För tiden den 31 maj − 30 juni 2020 ska tabellen i bilaga 1 punkt 3 samt bilaga 1 a i föreskriften i sin senaste lydelse fortsatt gälla.

CHRISTINA NORDIN

Ingrid Karlsson (Växtregelenheten)

10 SJVFS 2020:13.

11

Bilaga 1

KVALITETSKRAV FÖR KÖKSVÄXTUTSÄDE

Utsädet ska uppfylla följande krav:

1. Utsädet ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. 2. Förekomsten av RNQP på köksväxtutsäde ska, åtminstone vid en okulärbesiktning, inte överskrida tröskelvärdena i nedanstående tabell:

Art RNQP Tröskelvärde

Allium cepa L. Lök, Schalottenlök Ditylenchus dipsaci (Kuehn) 0 % Filipjev [DITYDI] Allium porrum L. Purjolök Ditylenchus dipsaci (Kuehn) 0 % Filipjev [DITYDI] Capsicum annuum L. Chilipeppar, Paprika Xanthomonas euvesicatoria Jones 0 % et al. [XANTEU] Xanthomonas gardneri (ex Šutič 0 % 1957) Jones et al [XANTGA] Xanthomonas perforans Jones et 0 % al. [XANTPF] Xanthomonas vesicatoria (ex 0 % Doidge) Vauterin et al. [XANTVE] Potato spindle tuber viroid 0 % [PSTVD0] Phaseolus coccineus L. Blomsterböna Acanthoscelides obtectus (Say) 0 % [ACANOB] Phaseolus vulgaris L. Böna (buskböna, störböna), Xanthomonas axonopodis pv. 0 % brun böna phaseoli (Smith) Vauterin et al. [XANTPH] Xanthomonas fuscans subsp. 0 % fuscans Schaad et al. [XANTFF] Acanthoscelides obtectus (Say) 0 % [ACANOB] Pisum sativum L. Ärt (märgärt, spritärt, sockerärt) Bruchus pisorum (Linnaeus) 0 % [BRCHPI] Solanum lycopersicum L. Tomat Clavibacter michiganensis ssp. 0 % michiganensis (Smith) Davis et al. [CORBMI] Xanthomonas euvesicatoria Jones 0 % et al. [XANTEU] Xanthomonas gardneri (ex Šutič 0 % 1957) Jones et al [XANTGA] Xanthomonas perforans Jones et 0 % al. [XANTPF] Xanthomonas vesicatoria (ex 0 % Doidge) Vauterin et al. [XANTVE] Pepino mosaic virus [PEPMV0] 0 % Potato spindle tuber viroid 0 % [PSTVD0] Vicia faba L. Bondböna Bruchus rufimanus Boheman 0 % [BRCHRU]

Ändringen innebär bland annat att de tidigare punkterna 2, 5 och 6 har tagits bort.

3. Utsädet ska i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra arter och grobarhet, i samtliga utsädesklasser och standardutsäden:

Minsta Rent frö, Frön av andra Grobarhet %, Art provvikt, vikt-%, arter, högsta lägst gram lägst vikt-%

Allium cepa L. Cepa-gruppen Lök 25 97 0,5 70 Aggregatum-gruppen Schalottenlök 25 97 0,5 70 Allium fistulosum L. Piplök 25 97 0,5 65 Allium porrum L. Purjolök 25 97 0,5 65 Allium sativum L. Vitlök 25 97 0,5 65 Allium schoenoprasum L. Gräslök 25 97 0,5 65 Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm. Dansk körvel 20 96 1 70 Apium graveolens L. Dulce-gruppen Blekselleri 5 97 1 70 Rapaceum-gruppen Rotselleri 5 97 1 70 Asparagus officinalis L. Sparris 100 96 0,5 70 Beta vulgaris L. Rödbeta-gruppen Rödbeta (inklusive Cheltenhambeta) 100 97 0,5 50 a) Mangold-gruppen Mangold 100 97 0,5 70 a) Brassica oleracea L. Sabellica-gruppen Grönkål 25 97 1 75 Botrytis-gruppen Blomkål 25 97 1 70 Capitata-gruppen Huvudkål (rödkål och vitkål) 25 97 1 75 Gemmifera-gruppen Brysselkål 25 97 1 75 Gongylodes-gruppen Kålrabbi 25 97 1 75 Sabauda-gruppen Savojkål 25 97 1 75 Italica-gruppen Broccoli 25 97 1 75 Palmifolia-gruppen Palmkål 25 97 1 75 Tronchuda-gruppen Portugisisk kål 25 97 1 75 Brassica rapa L Pekinensis-gruppen Salladskål 20 97 1 75 Rapifera-gruppen Rova, majrova 20 97 1 80 Capsicum annuum L. Chilipeppar, Paprika. 40 97 0,5 65 Cichorium endivia L. Friséesallat 15 95 1 65 Cichorium intybus L. Foliosum-gruppen Cikoriasallat 15 97 1 65 Sallatscikoria-gruppen Sallatscikoria 15 97 1 65 Sativum-gruppen Rotcikoria 50 97 1 80

Citrullus lanatus (Thunb.) Matsum. et Nakai Vattenmelon 250 98 0,1 75 Cucumis melo L. Melon 100 98 0,1 75 Cucumis sativus L. Slanggurka-gruppen Slanggurka 25 98 0,1 80 Druvgurka-gruppen Druvgurka 25 98 0,1 80 Cucurbita maxima Duchesne Jättepumpa (inklusive vinterpumpa) 250 98 0,1 80 Cucurbita pepo L. Pumpa, squash 150 98 0,1 75 Cynara cardunculus L. Scolymus-gruppen Kronärtskocka 50 98 0,5 65 Kardon-gruppen Kardon 50 98 0,5 65 Daucus carota L. Morot 10 95 1 65 Foeniculum vulgare Mill. Azoricum-gruppen Sötfänkål 25 96 1 70 Lactuca sativa L. Sallat 10 95 0,5 75 Petroselinum crispum (Mill.) Nyman ex A.W. Hill Foliosum-gruppen Bladpersilja 10 97 1 65 Tuberosum-gruppen Rotpersilja 10 97 1 65 Phaseolus coccineus L. Blomsterböna 1 000 98 0,1 80

Inklusive alla hybrider av angivna arter och grupper. För F1-hybridsorter av ovan nämnda arter får lägsta provvikt minskas till en fjärdedel av den angivna vikten. Provet måste dock ha en vikt av minst 5 gram och bestå av minst 400 frön.

Minsta Rent frö, Frön av andra Grobarhet %, Art provvikt, vikt-%, arter, högsta lägst gram lägst vikt-% Phaseolus vulgaris L. Buskböna-gruppen Buskböna 700 98 0,1 75 Störböna-gruppen Störböna 700 98 0,1 75 Pisum sativum L. Märgärt-gruppen Märgärt 500 98 0,1 80 Sockerärt-gruppen Sockerärt 500 98 0,1 80 Spritärt-gruppen Spritärt 500 98 0,1 80 Raphanus sativus L. Rädisa-gruppen Rädisa 50 97 1 70 Rättika-gruppen Rättika 50 97 1 70 Rheum rhabarbarum L. Rabarber 135 97 0,5 70 Scorzonera hispanica L. Svartrot 30 95 1 70 Solanum lycopersicum L. Tomat 20 97 0,5 75 Solanum melongena L. Aubergin, äggplanta 20 96 0,5 65 Spinacia oleracea L. Spenat 75 97 1 75 Valerianella locusta (L.) Laterr. Vintersallat 20 95 1 65 Vicia faba L. Bondböna 1 000 98 0,1 80 Zea mays L. Microsperma-gruppen Popmajs 1 000 98 0,1 85b) Saccharata-gruppen Sockermajs 1 000 98 0,1 85b)

Anmärkningar: a. Gäller frögyttringar i tillämpliga fall. b. För sorter av supersöt sockermajs gäller att grobarheten ska vara minst 80 %. Etiketten ska bära påskriften ”lägsta grobarhet 80 %”.

Följande tilläggskrav ska uppfyllas för certifiering för saluföring i Sverige:

1. Vattenhalten för brun böna får vara högst 18,0 % med en tillåten avvikelse upp till 18,5 %. 2. Utsäde av brun böna och ärt får inte innehålla frön av flyghavre eller snärja. (SJVFS 2020:13).

Inklusive alla hybrider av angivna arter och grupper. För F1-hybridsorter av ovan nämnda arter får lägsta provvikt minskas till en fjärdedel av den angivna vikten. Provet måste dock ha en vikt av minst 5 gram och bestå av minst 400 frön.

Bilaga 1 a - har upphävts genom (SJVFS 2020:13).

Bilaga 2

KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTBESIKTNING

Utsädesodling:

1) Grödan ska ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. 2) Fältet ska vara i sådant skick och grödan i ett sådant utvecklingsstadium att fullgod kontroll av sortäkthet, sortrenhet och sundhet är möjlig. 3) Minsta avstånd från angränsande grödor som kan leda till oönskad pollinering ska vara följande: A. Mangold och rödbeta (Beta vulgaris L.) 1. Från pollenkällor av familjen Beta som inte tas upp nedan: 1 000 m. 2. Från pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör en annan sortgrupp: a) för basutsäde 1 000 m b) för certifikatutsäde 600 m 3. För pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör samma sortgrupp: a) för basutsäde 600 m b) för certifikatutsäde 300 m

De sortgrupper som avses i 2 och 3 ska bestämmas enligt följande: I) Mangold och rödbeta: om grödan är av en sort som är genetiskt monogerm ska multigerma sorter anses tillhöra en annan grupp. II) Mangold: med beaktande av punkt I ska sorterna delas in i fem grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande: Grupp Egenskaper 1 Vitt bladskaft och ljusgrön bladskiva utan antocyanfärgning 2 Vitt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan antocyanfärgning 3 Grönt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan antocyanfärgning 4 Skärt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva 5 Rött bladskaft och antocyanfärgad bladskiva III) Rödbeta: med beaktande av punkt I ska sorterna delas in i sex grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande: Grupp Egenskaper

1 Rotknölens tvärsnitt smalt ellipsformat eller ellipsformat och rotköttet rött eller mörklila 2 Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad och rotköttet vitt 3 Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad och rotköttet gult 4 Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad och rotköttet rött eller mörklila 5 Rotknölens form smal och avlång och rotköttet rött eller mörklila

16 Ändringen innebär att punkten 4 under Utsädesodling har tagits bort.

6 Rotknölens form smal och triangulär med spetsen nedåt och rotköttet rött eller mörklila

B. Brassica-arter 1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande försämring hos sorter av Brassica-arter: a) för basutsäde 1 000 m b) för certifikatutsäde 600 m 2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till korsningar i sorter av Brassica-arter: a) för basutsäde 500 m b) för certifikatutsäde 300 m C. Rotcikoria (Cichorium intybus) 1. Från andra arter av samma familj eller underarter: 1 000 m 2. Från en annan sort av rotcikoria: a) för basutsäde 600 m b) för certifikatutsäde 300 m D. Andra arter 1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande försämring hos sorter av andra arter: a) för basutsäde 500 m b) för certifikatutsäde 300 m 2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till korsningar i sorter av andra arter: a) för basutsäde 300 m b) för certifikatutsäde 100 m

Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.

Fältbesiktning och kontroll:

För basutsäde och certifikatutsäde ska minst en fältbesiktning utföras. (SJVFS 2020:13).

Bilaga 2 a

AUKTORISATION AV PERSON SOM SKA UTFÖRA FÄLTBESIKT- NING AV UTSÄDESODLINGAR

1. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: a) Sökandes namn och adress och övriga kontaktuppgifter. b) Uppgift om sökanden är egen företagare eller anställd. Om sökanden är anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress, övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag eller inte. c) Uppgift om för vilka arter auktorisation söks. 2. Den sökande ska ha lantbruksutbildning eller motsvarande kunskaper som innebär att sökanden kan utföra fältbesiktning på ett tillfredsställande sätt. 3. Sökanden ska underteckna en åtagandeförklaring att han eller hon åtar sig att följa bestämmelserna för officiella fältbesiktningar. 4. Besiktningsmannen får inte dra någon egen fördel av resultatet av fältbesiktningen. 5. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när sökanden med godkänt resultat har genomgått Jordbruksverkets grundkurs för nya besiktningsmän. Beslutet tidsbegränsas till tre år. 6. Besiktningsmannen tilldelas av Jordbruksverket ett kontrollnummer som alltid ska anges tillsammans med dennes underskrift på besiktningsprotokoll och besiktningsrapporter. 7. Beslutet ger behörighet att utföra fältbesiktning av utsädesodlingar av köksväxter som anmälts till Jordbruksverket för fältbesiktning. Beslutet kan dock begränsas till att gälla vissa grödor, beroende på vilka kurser som besiktningsmannen genomgått med godkänt resultat. 8. Besiktningsmannen ska genomföra fältbesiktningen enligt Jordbruksverkets anvisningar för fältbesiktning av köksväxter, vilka uppdateras årligen. Aktuella fältbesiktningsprotokoll ska användas. Besiktningsprotokollen ska skickas in till Jordbruksverket så snart som möjligt efter genomförd besiktning, så att Jordbruksverket har möjlighet att genomföra en stickprovskontroll. 9. Besiktningsmannen ska årligen utföra fältbesiktningar av de relevanta grödorna. 10. Förnyad auktorisation förutsätter att besiktningsmannen årligen utfört fältbesiktningar och att vederbörande minst vart tredje år deltar i Jordbruksverkets repetitionskurs för fältbesiktning av köksväxter. 11. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av de ovannämnda villkoren inte efterlevs. Återkallande får göras även om besiktningsmannen inte bryter mot reglerna med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande till besiktningsmannens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige. 12. Utsäde som kommer från en utsädesodling som besiktigats av en besiktningsman vars behörighet senare återkallats, får underkännas vid certifieringen. (SJVFS 2005:91).

Bilaga 2 b

AUKTORISATION SOM PROVTAGARE SAMT GODKÄNNANDE AV UTSÄDESFÖRETAG SOM ANVÄNDER AUKTORISERAD PROV- TAGARE

A. Auktorisation som provtagare kan meddelas en fysisk person, enligt villkoren i punkterna B - G. Utsädesföretag som önskar använda auktoriserade provtagare ska godkännas av Jordbruksverket och ska lämna information enligt punkterna H - J.

B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 1. Provtagarens namn, adress och övriga kontaktuppgifter. 2. Uppgift om provtagaren är egen företagare eller anställd. Om provtagaren är anställd ska följande uppgifter om arbetsgivaren lämnas: namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt uppgift om arbetsgivaren är ett utsädesföretag eller inte. 3. Uppgift om för vilka utsädesföretag och utsädesanläggningar provtagning kommer att utföras. 4. Uppgift om vilka arter som kommer att provtas.

C. Auktorisation meddelas av Jordbruksverket när provtagaren har genomgått officiell kurs för provtagare och godkänts vid officiell examination.

D. En provtagare som är anställd av ett utsädesföretag får endast ta ut och hantera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen och Jordbruksverket.

E. Provtagaren ska 1. ta ut prov enligt ISTA:s gällande metoder och följa anvisningarna från Jordbruksverket, 2. årligen ta ut och hantera prov, 3. delta i en officiell repetitionskurs minst vartannat år.

F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten av prov som provtagaren tagit ut och kontrollprov som en officiell provtagare tagit ut.

G. Jordbruksverket får återkalla auktorisationen om något av villkoren i punkterna C - F inte efterlevs. Återkallande får göras även om provtagaren inte bryter mot reglerna med avsikt. Jordbruksverket meddelar ett sådant återkallande till provtagarens arbetsgivare liksom till andra certifierande organ i Sverige. Utsäde som kommer från utsädespartier som provtagits av en provtagare vars auktorisation senare återkallats får underkännas vid certifieringen.

H. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 1. utsädesföretagets namn, adress och övriga kontaktuppgifter, uppgift om vid vilka utsädesanläggningar auktoriserad provtagare kommer att användas,

2. uppgift om manuell eller automatisk provtagning sker vid anläggningen, 3. uppgift om vilka arter som kommer att provtas av den auktoriserade provtagaren, samt 4. namn på de auktoriserade provtagare som kommer att provta utsäde för företagets räkning.

I. Innan provtagning påbörjas ska utsädesföretagets lokaler och utrustning godkännas av Jordbruksverket. Ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller internationell standard ska finnas. Systematisk kontroll av den automatiska provtagaren ska regelbundet utföras av en officiell eller auktoriserad provtagare.

J. Jordbruksverket ska informeras om alla förändringar som har betydelse för verksamheten, t.ex. personalförändringar. (SJVFS 2005:91).

Bilaga 2 c

AUKTORISATION AV LABORATORIUM

A. Auktorisation för att utföra de laboratorieanalyser som ligger till grund för certifieringsorganets beslut om certifiering kan meddelas ett laboratorium om: 1. det är oberoende eller en del av ett utsädesföretag, 2. det har en person som är ansvarig för analysverksamheten med direkt ansvar för det tekniska arbetet och som har nödvändiga fackkunskaper för att leda analysverksamheten, 3. det finns ett godtagbart ledningssystem för kvalitet enligt nationell eller internationell standard, 4. de som utför analyser har nödvändiga kunskaper för de analyser som utförs och med godkänt resultat har genomgått examination för de analyser och arter som auktorisationen omfattar på ett sådant sätt att laboratoriet alltid har personal som kan genomföra de analyser som krävs, samt 5. det har nödvändiga lokaler och utrustning.

B. Ansökan ska göras till Jordbruksverket. Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 1. Laboratoriets namn, adress och övriga kontaktuppgifter samt laboratoriets ägarförhållanden. Om mer än en lokal avses användas som laboratorium inom ramen för auktorisationen ska detta framgå. 2. Namn på och adress och övriga kontaktuppgifter till den person som är ansvarig för analysverksamheten och ställföreträdare för denna person. 3. Uppgift om vilka arter som laboratoriet söker auktorisation för. 4. Uppgift om laboratoriets lokaler och utrustning. 5. Uppgift om laboratoriepersonalens kunskaper, eventuella kurser och officiella examinationer inom utsädesanalysområdet. 6. Uppgift om för vilka utsädesföretag laboratoriet kommer att analysera utsäde. Utformningen av analysbevisen som utfärdas ska godkännas av Jordbruksverket. Auktorisation meddelas när Jordbruksverket anser att kraven är uppfyllda.

C. Ett laboratorium som ägs eller ingår i samma koncern som ett utsädesföretag får endast analysera prov från detta företag, om inte en särskild överenskommelse finns mellan företagen och Jordbruksverket.

D. Analysering ska göras enligt ISTA:s gällande metoder och de nationella metoder för sundhetsanalyser som fastställs av Jordbruksverket, samt följa eventuella anvisningar från Jordbruksverket.

E. Resultaten av analyserna ska sändas till det certifierande organet omedelbart efter avslutad analys. Dessutom ska uppgift om analyserna och dess resultat skickas till Jordbruksverket om annat certifierande organ används av utsädesföretaget vars analyser laboratoriet utför. Resultaten ska skickas till Jordbruksverket i elektronisk form och i det format som Jordbruksverket fastställer.

F. Det ska vara en tillfredsställande överensstämmelse mellan analysresultaten från laboratoriet med de stickprov som analyseras av Jordbruksverket. Laboratoriet ska dessutom 1. fylla i analysbevisen på ett tillfredsställande sätt, 2. vid Jordbruksverkets tillsyn bedömas ha genomfört uppgifterna på ett tillfredsställande sätt och följt upp eventuella anmärkningar, 3. delta i ringtester med tillfredsställande resultat, 4. skicka minst en person att delta i en officiell repetitionskurs varje år på ett sådant sätt att de personer som utför analyser deltar i en sådan kurs minst vartannat år, samt 5. informera Jordbruksverket om alla förändringar som har betydelse för verksamheten, t.ex. personalbyten inom utsädesanalysområdet.

G. Jordbruksverket får återkalla en auktorisation om något av villkoren i punkterna A och C - F inte efterlevs. Återkallande får göras även vid vårdslöshet. Utsäde som certifierats på grundval av analyser från ett laboratorium som förlorat sin auktorisation kan få certifieringen annullerad. (SJVFS 2005:91).

Bilaga 3

MÄRKNINGSKRAV

1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar

Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och certifikatutsäde av samtliga arter: 1. Texten "EU:s regler". 2. Certifieringsorgan och land. 2.a. Officiellt tilldelat serienummer. 3. Månad och år för officiell försegling. 4. Partiets referensnummer. 5. Art (anges med latinskt namn åtminstone i förkortad form och/eller vedertaget namn). 6. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 7. Utsädesklass. För stamutsäde ska även anges antal generationer som föregår certifikatutsäde. 8. Produktionsland. 9. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges. 10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges. 11. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer: a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter. b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och texten "komponent". c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten "hybrid". Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken information som krävs utöver märkningen av bilagan del C eller D i förordning (EU) 2017/2313, för att det kombinerade märket ska gälla som växtpass.

2. Märkning av småförpackningar med certifikatutsäde (etikett eller tryckt text på förpackningen)

1. Texten "EU:s regler". 2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen. 3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år). 4. Art (anges åtminstone med latinska bokstäver).

5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 6. Texten "Certifikatutsäde", får anges med "C". 7. Partiets referensnummer. 8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar (gäller ej förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges. a) Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges. Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken information som krävs utöver märkningen av bilagan i förordning (EU) 2017/2313.

3. Märkning av partier med standardutsäde (leverantörsmärke eller tryckt text på förpackningen)

1. Texten "EU:s regler". 2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen. 3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år). 4. Art (anges åtminstone med latinska bokstäver). 5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 6. Texten "Standardutsäde". 7. Firmans referensnummer. 8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges. 9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges. Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning (EU) 2017/2313.

4. Märkning av småförpackningar med standardutsäde (tryckt eller stämplad text på förpackning)

1. Texten "EU:s regler". 2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen. 3. Månad och år för sista försäljning. 4. Art (anges åtminstone med latinska bokstäver). 5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 6. Texten "Standardutsäde" eller "ST". 7. Firmans referensnummer. 8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar (gäller ej förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats samt

det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges. 9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges. Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken information som krävs utöver märkningen av bilagan i förordning (EU) 2017/2313.

4a. Märkning av småförpackningar med sortblandningar av standardutsäde (tryckt eller stämplad text på förpackning)

1. Texten "EU:s regler och standarder". 2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen. 3. Provtagningsåret för senaste grobarhetsanalysen, uttryckt med texten ”provtaget … (år)”. 4. Sista förbrukningsdag, uttryckt med texten ”använd före … (datum)”. 5. Texten "Sortblandning av … (artens namn)". 6. Ingående sorter, anges med åtminstone det officiella namn under vilket respektive sort godkänts. Förhållandet mellan sorterna ska anges som nettovikt eller antal frön eller frögyttringar. För en genetiskt modifierad sort anges texten ”genetiskt modifierad”. 7. Partiets referensnummer. 8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges. 9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges. Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken information som krävs utöver märkningen av bilagan i förordning (EU) 2017/2313.

5. Särskild märkning som utförs av Jordbruksverket

Märkning av F-material, som ska användas för produktion av stamutsäde eller basutsäde. Märket ska omfatta följande upplysningar: 1. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form. 2. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 3. Texten "F-material". 4. Referensnummer. 5. Produktionsland. 6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling ska detta anges. Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning (EU) 2017/2313.

Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde. Märket ska omfatta följande upplysningar:

1. Certifieringsorgan och land. 2. Art (anges med latinskt namn åtminstone i förkortad form och/eller vedertaget namn). 2.a. Officiellt tilldelat serienummer. 3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 4. Utsädesklass. 5. Partiets eller odlingens referensnummer. 6. Netto- eller bruttovikt. 7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde". 8. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges. Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning (EU) 2017/2313.

Märkning av utsäde av en ännu icke godkänd sort

Märket ska omfatta följande upplysningar: 1. Partiets referensnummer 1.a Officiellt tilldelat serienummer. 2. Månad och år för officiell försegling 3. Art. 4. Sortens benämning (förädlarbeteckning, förslaget till officiell sortbenämning eller den godkända officiella sortbenämningen). För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 5. Texten "Sorten har ännu inte uppförts på den officiella sortlistan". 6. Netto- eller bruttovikt eller deklarerat antal rent frö, eller i tillämpliga fall antalet frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, ska även typ av tillsats anges samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten. 7. Om utsädet varit föremål för betning ska detta anges. Om det för utsädet krävs växtpass enligt förordning (EU) 2016/2031 framgår vilken information som krävs utöver märkningen av bilagan del A eller B i förordning (EU) 2017/2313.

6. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke

a. Färg:

Klass Färg Officiellt Småförpackning märke

F-material * Vit - - Stamutsäde (klass A) Vit med Alla arter violett diagonal rand Basutsäde (klass B) Vit Alla arter Certifikatutsäde Blå Alla arter Alla arter (klass C)

Standardutsäde Mörkt gul Alla arter Alla arter utom rotcikoria Ej dokumenterad sort Brun Alla arter Alla arter Ännu icke godkänd Orange - Alla arter sort * * märkningen får endast utföras av Jordbruksverket.

b. Storlek: Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av storlek får ske. (SJVFS 2020:13).

Bilaga 4

OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT

24 b OCH 27 §§)

Dokumentet ska innehålla följande upplysningar:

1. Utställande myndighet. 1.a. Officiellt tilldelat serienummer. 2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form. 3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. För en genetiskt modifierad sort anges ”(genetiskt modifierad)”. 4. Utsädesklass. 5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti har skett. 6. Partiets eller odlingens referensnummer. 7. Areal för produktion av aktuellt parti. 8. Skördad mängd och antal förpackningar. 9. Godkänd fältbesiktning. 10. Resultat av ev. föranalyser. (SJVFS 2017:5).