Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter
Ändrar
Bemyndigande
I dessa föreskrifter förstås med utsäde: frö för sådd av de i bilaga 1 nämnda arterna, bruksutsäde: utsäde som inte skall användas för vidare uppförökning, förädlarmaterial (F-material): utsäde av en förädlad sort, som används av förädlaren eller dennes representant för upprätthållande av sorten eller för framställning av stamutsäde eller basutsäde, stamutsäde (utsädesklass A): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes representant är framställt från F-material eller stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning av stamutsäde, basutsäde eller certifikatutsäde, ------------------------- 1Jfr rådets direktiv 70/458/EEG (EGT nr L 225, 12.10.1970, s. 7, Celex 370L0458) senast ändrat genom kommissionens direktiv 96/18/EG (EGT nr L 76, 26.3.1996, s. 21, Celex 396L0018), kommissionens beslut 81/675/EEG (EGT nr L 246, 29.8.1981, s. 26, Celex 381D0675) ändrat genom kommissionens beslut 86/563/EEG (EGT nr L 327, 22.11.1986, s. 50, Celex 386D0563) och kommissionens direktiv 89/14/EEG (EGT nr L 8, 11.1.1989, s. 9, Celex 389L0014).
SJVFS 1996:103
Saknr U 41:2 basutsäde (utsädesklass B): utsäde som under ansvar av förädlaren eller dennes representant är framställt från stamutsäde och som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven samt är avsett för framställning av certifikatutsäde, certifikatutsäde (utsädesklass C): utsäde som är framställt från basutsäde, eller på förädlarens begäran från stamutsäde, och som uppfyller de i bilaga 1 angivna kraven samt huvudsakligen är avsett för användning som bruksutsäde, standardutsäde: utsäde som är kontrollerat och som uppfyller de i bilaga 1 punkterna 2 och 3 angivna kraven samt är avsett för användning som bruksutsäde, småförpackningar: en förpackning av certifikatutsäde eller standardutsäde med en högsta nettovikt för: a) bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 5 kg, b) jättepumpa, körvel, lök, majrova, mangold, morot, pumpa, rädisa, rättika, rödbeta, sparris, spenat, squash, svartrot, vattenmelon och vintersallat: 500 g, c) andra arter av köksväxter: 100 g, d) sortblandning av rädisa, rättika eller sallat: 50 g; i de angivna nettovikterna inräknas inte eventuellt innehåll av pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser, provtagningssäsong: perioden från den 1 juli till och med den 30 juni, officiella åtgärder: åtgärder som vidtas av Utsädeskontrollen eller av ett organ som förklarats behörigt av Statens jordbruksverk, dokumenterad sort: officiellt godkänd sort som finns intagen i en sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i OECD:s sortlista, växtpass: officiell märkning som visar att föreskrivna sundhetskrav vid förflyttning av växter inom EU är uppfyllda, sundhetsintyg: sundhetscertifikat eller annat sundhetsintyg godkänt av Jordbruksverket, och växt: växt enligt den definition som anges i växtskyddslagen (1972:318).
Provtagning av utsäde för certifiering respektive för kontroll av standardutsäde skall ske enligt de regler som fastställts av International Seed Testing Association (ISTA). Alla utsädespartier för certifiering skall vara officiellt provtagna. Detsamma gäller för kontroll av standardutsäde. Alla delar av ett parti skall vara åtkomliga för provtagning. Utsäde som skall betas skall kunna provtas även före betning. Om det finns särskilda skäl får Utsädeskontrollen medge undantag från kravet på provtagning före betning.
Saknr U 41:2 Certifiering får endast ske vid utsädesanläggning vars anordningar för provtagning, märkning, försegling och, i tillämpliga fall, blandning godkänts av Utsädeskontrollen. Ett utsädesparti skall vara enhetligt. Partistorleken får vara högst 1. 25 ton för utsäde av bondböna, brun böna, böna och ärt, 2. 20 ton för utsäde av jättepumpa, mangold, pumpa, rosenböna, rödbeta, sparris och vattenmelon, samt 3. 10 ton för utsäde av övriga arter. I samtliga fall får dock de högsta tillåtna vikterna överskridas med högst 5 procent.
Anmälan av utsädesodling till fältbesiktning skall ske skriftligen till Utsädeskontrollen. För fleråriga utsädesodlingar skall anmälan ske varje år. Utsädeskontrollen skall under vegetationsperioden svara för besiktning och kontroll av anmäld areal enligt vad som anges i bilaga 2 samt fastställa fältavsnittens storlek, antal och fördelning på fält som skall besiktigas. Utsädeskontrollen skall kontrollodla partier som certifieras i klasserna A, B samt i klass C. Utsädeskontrollen skall i anslutning till kontrollodlingen bedöma om den skall kombineras med laboratorieanalys. Utsädeskontrollen äger utan föregående meddelande om besiktning tillträde till odling som anmälts och utför besiktning i för grödan lämpligt utvecklingsstadium. Utsädeskontrollen skall skriftligen underrätta uppdragsgivaren om resultatet av kontrollodling respektive fältbesiktning.
Frövarukvaliteten skall undersökas enligt ISTA:s regler, med de avvikande bestämmelser rörande minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av andra arter som framgår av bilaga 1 a.
Utsäde som är tillräckligt sortäkta och sortrent får, med undantag av industricikoria (Cichorium intybus L. [partim]), utan certifiering och utan föregående sortkontroll godkännas för utsläppande på marknaden som kontrollerat standardutsäde, om det uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1 punkterna 2 och 3. För sådant godkännande skall därutöver gälla att utsädet skall vara av en sort som är intagen i den svenska sortlistan, i Europeiska gemenskapens gemensamma sortlista för arter av köksväxter eller i en nationell sortlista från något annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Standardutsäde av olika sorter av rädisa, rättika eller sallat får godkännas för utsläppande på marknaden som sortblandning, om i blandningen ingående partier var för sig uppfyller kraven i bilaga 1.
SJVFS 1996:103
Saknr U 41:2 Utsädeskontrollen utför stickprovsvis efterkontroll av sortäkthet och sortrenhet.
Bestämmelser om emballage och märkning av betat utsäde finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:95) om emballage för betat utsäde.
Parti för certifiering och parti för kontroll som standardutsäde skall finnas tillgängligt på platsen för provtagningen till dess att undersökningen av kvaliteten visar att kraven, med undantag för efterkontrollen av sortäkthet och sortrenhet, i bilaga 1 är uppfyllda. Utan hinder av bestämmelsen i första stycket får det certifierande organet certifiera utsäde för utförsel till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet innan resultatet av grobarhetsanalysen är klart. Som villkor för sådan certifiering gäller att 1. utlämnandet endast skall avse första handelsledet och att köparens namn och adress anges, 2. en renhetsanalys som uppfyller kraven i bilaga 1 uppvisas, 3. den grobarhet som framgår av föranalysen anges, 4. utsädesproducenten skall informera köparen om resultatet av grobarhetsanalysen utvisar att kvalitetskraven i bilaga 1 inte är uppfyllda.
Vid utsläppande på marknaden skall varje förpackning, med undantag för småförpackning, vara försedd med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 3. Märkningen skall utföras under det certifierande organets kontroll och utgör ett bevis på att utsädet är certifierat. Ett officiellt märke skall vara av självhäftande material eller av rivbeständigt material, påsytt på förpackningen eller fäst under plomb.
Förpackningar med utsäde som certifierats enligt 11 § andra stycket och förpackningar med stamutsäde och basutsäde som godkänts enligt 12 § skall, utöver kraven i bilaga 3, genom säljarens eller leverantörens försorg vara försedda med ett leverantörsmärke på vilket grobarheten, leverantörens namn och adress samt utsädespartiets referensnummer anges. Dessutom skall, för utsäde som godkänts enligt 12 §, på det officiella märket anges att partiets grobarhet inte uppfyller kraven i bilaga 1. Leverantörsmärket skall inte kunna förväxlas med det officiella märket.
------------------------- 2Senaste lydelse SJVFS 1995:109.
Saknr U 41:2 14 a § Vid märkning av förpackningar med utsäde för vilket undantag medgetts enligt 29 § skall, i fråga om utsäde av en dokumenterad sort, det officiella märket ha samma färg som för motsvarande utsädesklass. För utsäde av ej dokumenterad sort skall det officiella märket ha sådan färg som anges i bilaga 4. Märket skall alltid ange att utsädet uppfyller mindre strikta krav.
16 §3 Vid certifiering skall varje förpackning förseglas under det certifierande organets kontroll i samband med provtagning och märkning. Försegling utgörs av förslutning och plombering och skall vara utförd på sådant sätt att den förstörs vid öppnandet. Följande förslutningssystem får användas utan plombering: 1. påsar av papper eller plast, förutsatt att de inte har någon annan öppning än påfyllningsanordningen och att denna är försedd med ett självhäftande system eller värmeförslutningssystem som försluter öppningen efter påfyllning på sådant sätt att den inte kan öppnas utan att skadas, eller 2. påsar av icke vävt material som sys ihop, förutsatt att en sifferserie som inleds med siffran 1 i påsens överkant eller liknande märkning (bokstäver, symbol) som visar att påsens ursprungliga mått inte ändrats, är tryckt med outplånlig skrift på minst ena sidan av påsens öppning.
Utsädeskontrollen skall kontrollera att kvalitetskrav på utsäde i småförpackningar samt krav om märkning och försegling av dessa upprätthålls. Om kontrollen visar att utsäde inte uppfyller kvalitetskraven i bilaga 1 eller märkningsbestämmelserna i bilaga 3, skall detta kungöras årligen av Utsädeskontrollen i myndighetens meddelandeserie. Förutom uppgift om analysresultatet skall även uppgift om referensnummer, art och sort samt förpackarens namn och adress anges.
Företag som yrkesmässigt förpackar eller leverantörsmärker utsäde i småförpackningar för vidare försäljning skall kontinuerligt föra journal om lager och förpackning av partier och blandningar. I journalen skall det finnas följande uppgifter: 1. art, 2. sort, 3. ursprungligt referensnummer, 4. förpackningens referensnummer, 5. certifikatutsäde eller standardutsäde, 6. partiets vikt, 7. datum för påbörjad packning, ------------------------- 3Senaste lydelse SJVFS 1995:109.
SJVFS 1996:103
Saknr U 41:2 8. antal förpackningar som märkts och förseglats, uppdelat på antal med vikt under 500 g respektive 500 g eller mer, 9. förpackningarnas vikt eller antal fröenheter per förpackning, utom för förpackningar under 500 g, 10. viktdelar som gått till blandningar (blandningens referensnummer anges), 11. saldo efter varje uppvägning tills saldot är noll (tills partiet är slut), och 12. datum för avslutad förpackning. En journal skall finnas tillgänglig för kontroll under minst tre år. Prov från varje parti kontrollerat standardutsäde som är avsett att släppas ut på marknaden skall tas ut av företaget och hållas tillgängligt under minst två år för kontroll av Utsädeskontrollen.
UTFÖRSEL AV UTSÄDE
Utsäde avsett för certifiering i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får säljas till det landet som icke slutligt certifierat utsäde under förutsättning att utsädet 1. kommer från en godkänd utsädesodling, 2. är förpackat och märkt med ett officiellt märke vars utformning och innehåll uppfyller kraven i bilaga 3, samt 3. åtföljs av ett officiellt dokument enligt bilaga 4.
Införsel av utsädesparti, inklusive småförpackningar, skall skriftligen anmälas till Utsädeskontrollen senast en månad efter införseln. Utsäde av de arter som anges i 2 § under småförpackningar och vars vikt inte överstiger de i bestämmelsen angivna vikterna behöver dock inte anmälas, om utsädet skall användas för egen sådd. Anmälan skall ske på av Utsädeskontrollen fastställd blankett och innehålla följande uppgifter: 1. ursprungsland, 2. art, 3. sort, 4. kvantitet, 5. referensnummer, 6. uppgift om utsädesklass eller standardutsäde, 7. typ av förpackning och märkning, 8. beträffande småförpackningar, det antal förpackningar som förts in, uppdelat på antal med vikt under 500 g respektive 500 g eller mer, och förpackningarnas vikt eller antal fröenheter per förpackning, utom för förpackningar under 500 g. Är standardutsäde inte märkt enligt EG:s regler, skall detta anges i stället för referensnummer.
Saknr U 41:2 27 § Utsäde får föras in som icke slutligt certifierat utsäde för att certifieras som certifikatutsäde om 1. sorten är intagen i en sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 2. utsädet härstammar från basutsäde, 3. moderpartiet är sortkontrollerat av en myndighet i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett annat land av en myndighet vars fältbesiktning godkänns av Utsädeskontrollen, och 4. utsädet är märkt enligt kraven för icke slutligt certifierat utsäde samt åtföljt av ett officiellt dokument enligt bilaga 4.
Införsel av ett utsädesparti av en sort som inte är intagen i en sortlista inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet får ske om partiet 1. förs in för uppförökning och hela skörden därefter förs ut ur landet, 2. förs in för rensning och färdigbearbetning och därefter förs ut ur landet, 3. är odlat som F-material under förädlarens kontroll och förs in för vidare uppförökning under förädlarrepresentants ansvar, eller 4. förs in för försöksmässig provning, vetenskapligt ändamål eller urvalsarbete i partier med en högsta nettovikt om: a) för bondböna, brun böna, böna, rosenböna och ärt: 50 kg, b) för lök, majrova, mangold, morot, pumpa, rädisa, rättika, rödbeta, spenat, squash, svartrot, vattenmelon och vintersallat: 5 kg, c) för andra arter: 1 kg.
Vid brist på utsäde eller om det annars finns särskilda skäl, kan Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i denna författning, såvida det inte strider mot EG:s bestämmelser.
Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar, lagrar, saluför eller inför växter, med krav på att vissa växter skall vara försedda med ett växtpass vid förflyttning inom EU samt med krav på att vissa växter skall åtföljas av ett sundhetsintyg vid införsel från länder som inte är medlemmar i EU finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:94) om skyddsåtgärder mot spridning av växtskadegörare.
SJVFS 1996:103
Saknr U 41:2 Denna författning träder i kraft den 1 mars 1994. För certifiering och märkning före den 1 juli 1994 av under 1993 eller tidigare producerat utsäde som är avsett för utsläppande på marknaden i Sverige gäller dock Lantbruksstyrelsens föreskrifter (LSFS 1989:26) om statsplombering av utsäde (utom potatis) i tillämpliga delar. Därjämte får utsäde av köksväxter fram till den 1 juli 1994 märkas med kvalitetsdeklaration enligt Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1991:100) om kvalitetsdeklaration vid överlämnande av vissa utsädesvaror och, om sådan märkning skett, utan certifiering eller kontroll som standardutsäde släppas ut på marknaden i Sverige fram till den 1 september 1995. Därutöver får följande tillämpas för utsläppande på marknaden i Sverige. Utsäde statsplomberat i klass C med högre generationstal än andra generationen efter basutsäde, i klass D, E eller U får fram till den 30 juni 1995 ommärkas till klass C utan generationstal, om kravet i 19 § andra stycket är uppfyllt. Tilläggsmärkning av utsäde som ommärkts till klass C utan generationstal får ske längst t.o.m. den 30 juni 1998, därefter skall utsädet kontrolleras som standardutsäde.
-------------------------
Denna författning träder i kraft den 1 juli 1996.
MATS PERSSON
Eva Dahlberg (Växtodlingsenheten)
Saknr U 41:2
4
Bilaga 1 KVALITETSKRAV FÖR KÖKSVÄXTUTSÄDE
Utsädet skall uppfylla följande krav:
1. Utsädet skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet.
2. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
3. Utsädet skall i övrigt uppfylla följande krav beträffande renhet, inblandning av andra arter och grobarhet, i samtliga utsädesklasser och standardutsäden:
Rent frö, Frön av andra Grobarhet Art vikt-%, arter, högsta %, lägst lägst vikt-%
Allium cepa L. Lök 97 0,5 70 Allium porrum L. Purjolök 97 0,5 65 Anthriscus cerefolium (L.) Hoffm. Körvel 96 1 70 Apium graveolens L. Selleri 97 1 70 Asparagus officinalis L. Sparris 96 0,5 70 Beta vulgaris L. var. vulgaris Mangold 97 0,5 50 a) Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. Rödbeta 97 0,5 70 a) Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Alef. var. gongylodes Kålrabbi 97 1 75 Brassica oleracea L. convar. acephala (DC.) Alef. var. sabellica L. Grönkål 97 1 75 Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.) Alef. var. botrytis L. Blomkål 97 1 70 Brassica oleracea L. convar. botrytis (L.) Alef. var. cymosa Duch. Broccoli 97 1 75 Brassica oleracea L. convar. capitata (L.) Alef. var. alba DC. Vitkål 97 1 75 Brassica oleracea L. convar. capitata (L.) Alef. var. conica DC. Spetskål 97 1 75 Brassica oleracea L. convar. capitata (L.) Alef. var. rubra DC. Rödkål 97 1 75 Brassica oleracea L. convar. capitata (L.) Alef. var. sabauda L. Savoykål 97 1 75 Brassica oleracea L. convar. oleracea var. gemmifera DC. Brysselkål 97 1 75 Brassica pekinensis (Lour.) Rupr. Kinesisk kål 97 1 75 Brassica rapa L. var. rapa Majrova 97 1 80 Capsicum annuum L. Paprika m.fl. 97 0,5 65 Cichorium endivia L. Endive 95 1 65 Cichorium intybus L. (partim) Cikoria 95 1,5 65 Cichorium intybus L. (partim) Industricikoria 97 1 80
-------------------------
4Ändringen innebär bl.a. att punkt 2 och sista kolumnen under punkt 3 utgår (kolumnen under punkt 3 ersätts av bilaga 1 a).
SJVFS 1996:103
Saknr U 41:2
Rent frö, Frön av andra Grobarhet Art vikt-%, arter, högsta %, lägst lägst vikt-%
Citrullus lanatus (Thunb.) Matsum. et Nakai Vattenmelon 98 0,1 75 Cucumis melo L. Melon 98 0,1 75 Cucumis sativus L. Gurka 98 0,1 80 Cucurbita maxima Duchesne Jättepumpa 98 0,1 80 Cucurbita pepo L. Pumpa, squash 98 0,1 75 Cynara cardunculus L. Kardon 98 0,5 65 Daucus carota L. Morot 95 1 65 Foeniculum vulgare Miller Fänkål 96 1 70 Lactuca sativa L. Sallat 95 0,5 75 Lycopersicon lycopersicum (L.) Karsten ex Farw. Tomat 97 0,5 75 Petroselinum crispum (Miller) Nyman ex A.W. Hill Persilja 97 1 65 Phaseolus coccineus L. Rosenböna 98 0,1 80 Phaseolus vulgaris L. Böna, Brun böna 98 0,1 75 Pisum sativum L. (partim) Ärt 98 0,1 80 Raphanus sativus L. Rädisa, rättika 97 1 70 Scorzonera hispanica L. Svartrot 95 1 70 Solanum melongena L. Äggplanta 96 0,5 65 Spinacia oleracea L. Spenat 97 1 75 Valerianella locusta (L.) Laterr. Vintersallat 95 1 65 Vicia faba L. (partim) Bondböna 98 0,1 80
Anmärkningar:
a) Gäller frögyttringar i tillämpliga fall.
4. Utsäde av ärtväxter får inte innehålla levande insekter av följande arter: Bönbagge (Acanthoscelides obtectus Sag.) Fröbagge av arten Bruchus affinis Froel. (saknar svenskt namn) Vialsmyg (Bruchus atomarius L.) Ärtsmyg (Bruchus pisorum L.) Bönsmyg (Bruchus rufimanus Boh.)
5. Utsäde får inte innehålla levande kvalster (Acarina).
Följande tilläggskrav skall uppfyllas för certifiering för utsläppande på marknaden i Sverige:
1. Vattenhalten för brun böna får vara högst 18,0 %.
2. Utsäde av brun böna och ärt får inte innehålla frön av flyghavre eller snärja.
Saknr U 41:2
Bilaga 1 a Minsta provvikt för undersökning av inblandning av antal frön av andra arter
Minsta provvikt (gram) för bestämning av antal frön av Art andra arter a)
Bondböna 1000 Broccoli 25 Böna, Brun böna 700 Cikoria 15 Cikoria, industri- 50 Endive 15 Fänkål 25 Gurka 25 Jättepumpa 250 Kardon 50 Kål, blom- 25 Kål, bryssel- 25 Kål, grön- 25 Kål, kinesisk 20 Kål, röd- 25 Kål, savoy- 25 Kål, spets- 25 Kål, vit- 25 Kålrabbi 25 Körvel 20 Lök 25 Majrova 20 Mangold 100 Melon 100 Morot 10 Paprika m.fl. 40 Persilja 10 Pumpa, squash 150 Purjolök 20 Rosenböna 1000 Rädisa, rättika 50 Rödbeta 100 Sallat 10 Selleri 5 Sparris 100 Spenat 75 Svartrot 30 Tomat 20 Vattenmelon 250 Vintersallat 20 Äggplanta 20 Ärt 500
Anmärkningar:
a) För F-1 hybridsorter av ovan nämnda arter får lägsta provvikt minskas till en fjärdedel av den angivna vikten. Provet måste dock ha en vikt av minst 5 gram och bestå av minst 400 frön.
SJVFS 1996:103
Saknr U 41:2
Bilaga 2 KRAV PÅ UTSÄDESODLING FÖR CERTIFIERING AV SKÖRDEN OCH PÅ FÄLTBESIKTNING
Utsädesodling:
1. Grödan skall ha godtagbar sortäkthet och sortrenhet. 2. Fältet skall vara i sådant skick och grödan i ett sådant utvecklingsstadium att fullgod kontroll av sortäkthet, sortrenhet och sundhet är möjlig. 3. Minsta avstånd från angränsande grödor som kan leda till oönskad pollinering skall vara följande: A. Beta vulgaris 1. Från pollenkällor av familjen Beta som inte tas upp nedan: 1 000 m. 2. Från pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör en annan sortgrupp: a) för basutsäde 1 000 m b) för certifikatutsäde 600 m 3. För pollenkällor av sorter av samma underart som tillhör samma sortgrupp: a) för basutsäde 600 m b) för certifikatutsäde 300 m
De sortgrupper som avses i 2 och 3 skall bestämmas enligt följande: I) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold) och Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. (rödbeta): om grödan är av en sort som är genetiskt monogerm skall multigerma sorter anses tillhöra en annan grupp.
II) Beta vulgaris L. var. vulgaris (mangold): med beaktande av punkt I skall sorterna delas in i fem grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande:
Grupp Egenskaper
1 Vitt bladskaft och ljusgrön bladskiva utan antocyanfärgning 2 Vitt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan antocyanfärgning 3 Grönt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva utan antocyanfärgning 4 Skärt bladskaft och mellan- eller mörkgrön bladskiva 5 Rött bladskaft och antocyanfärgad bladskiva
Saknr U 41:2 III) Beta vulgaris L. var. conditiva Alef. (rödbeta): med beaktande av punkt I skall sorterna delas in i sex grupper med avseende på yttre egenskaper enligt följande: Grupp Egenskaper
1 Rotknölens tvärsnitt smalt ellipsformat eller ellipsformat och rotköttet rött eller mörklila 2 Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad och rotköttet vitt 3 Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad och rotköttet gult 4 Rotknölen cirkelformad eller brett ellipsformad och rotköttet rött eller mörklila 5 Rotknölens form smal och avlång och rotköttet rött eller mörklila 6 Rotknölens form smal och triangulär med spetsen nedåt och rotköttet rött eller mörklila B. Brassica-arter 1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande försämring hos sorter av Brassica-arter: a) för basutsäde 1 000 m b) för certifikatutsäde 600 m 2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till korsningar i sorter av Brassica-arter: a) för basutsäde 500 m b) för certifikatutsäde 300 m C. Industricikoria (Cichorium intybus L. [partim]) 1. Från andra arter av samma familj eller underarter: 1 000 m 2. Från en annan sort av industricikoria: a) för basutsäde 600 m b) för certifikatutsäde 300 m D. Andra arter 1. Från främmande pollenkällor som lätt kan förorsaka betydande försämring hos sorter av andra arter: a) för basutsäde 500 m b) för certifikatutsäde 300 m 2. Från andra främmande pollenkällor som lätt kan ge upphov till korsningar i sorter av andra arter: a) för basutsäde 300 m b) för certifikatutsäde 100 m
Ovanstående avstånd kan reduceras om det vid fältbesiktning bedöms finnas tillräckligt skydd i form av naturliga korsningsbarriärer.
SJVFS 1996:103
Saknr U 41:2
4. Sjukdomar och skadliga organismer som försämrar utsädets användbarhet skall hållas på lägsta möjliga nivå.
Fältbesiktning och kontroll:
För basutsäde och certifikatutsäde skall minst en fältbesiktning utföras.
Saknr U 41:2
Bilaga 3 MÄRKNINGSKRAV
1. Märkning av partier och förpackningar, utom småförpackningar
Obligatorisk information på officiellt märke, avseende stam-, bas- och certifikatutsäde av samtliga arter: 1. Texten "EG:s regler". 2. Certifieringsorgan och land. 3. Månad och år för officiell försegling. 4. Partiets referensnummer. 5. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form. 6. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. 7. Utsädesklass. För stamutsäde skall även anges antal generationer som föregår certifikatutsäde. 8. Produktionsland. 9. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, skall även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges. 10. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges. 11. För sorter som är hybrider eller inavelslinjer: a) För basutsäde, om hybriden eller inavelslinjen som utsädet tillhör har godkänts officiellt: Namnet på den komponent, under vilket den har godkänts officiellt, och texten "komponent" i fråga om hybrider eller inavelslinjer som uteslutande är avsedda som komponenter för slutliga sorter. b) För basutsäde i övriga fall: Namnet på den komponent som basutsädet tillhör (kan anges med kodbeteckning), åtföljt av ett omnämnande av den slutliga sorten och texten "komponent". c) För certifikatutsäde: Namnet på den sort som utsädet tillhör, åtföljt av texten "hybrid".
2. Märkning av småförpackningar med certifikatutsäde (leverantörsmärke eller tryckt text på förpackningen)
1. Texten "EG:s regler". 2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen.
SJVFS 1996:103
Saknr U 41:2 3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år). 4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form. 5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. 6. Texten "Certifikatutsäde", får anges med "C" eller "Z". 7. Partiets referensnummer. 8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar (gäller ej förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, skall även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges. 9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
3. Märkning av partier med standardutsäde (leverantörsmärke eller tryckt text på förpackningen)
1. Texten "EG:s regler". 2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen. 3. Senaste undersökning av grobarhet (månad och år). 4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form. 5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. För sortblandningar av rädisa, rättika eller sallat skall även texten "Sortblandning" anges. 6. Texten "Standardutsäde". 7. Firmans referensnummer. 8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, skall även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges. 9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
4. Märkning av småförpackningar med standardutsäde (tryckt eller stämplad text på förpackning)
1. Texten "EG:s regler". 2. Namn och adress eller firmamärke för den som är ansvarig för märkningen. 3. Månad och år för sista försäljning.
Saknr U 41:2 4. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form. 5. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. För sortblandningar av rädisa, rättika eller sallat skall även texten "Sortblandning" anges. 6. Texten "Standardutsäde" eller "st". 7. Firmans referensnummer. 8. Netto- eller bruttovikt alternativt antal frön eller frögyttringar (gäller ej förpackningar med vikt under 500 g). Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, skall även typ av tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten anges. 9. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
5. Särskild märkning
Märkning av F-material, som skall användas för produktion av stamutsäde eller basutsäde. Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar: 1. Artnamn på svenska och latin, det senare får anges i förkortad form. 2. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. 3. Texten "F-material". 4. Referensnummer. 5. Produktionsland. 6. Om utsädet varit föremål för betning, pelletering eller annan specialbehandling skall detta anges.
Märkning av icke slutgiltigt certifierat utsäde. Det officiella märket skall omfatta följande upplysningar: 1. Certifieringsorgan och land. 2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form. 3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. 4. Utsädesklass. 5. Partiets eller odlingens referensnummer. 6. Netto- eller bruttovikt. 7. Texten "Ej slutgiltigt certifierat utsäde". 8. Om utsädet varit föremål för betning skall detta anges.
SJVFS 1996:103
Saknr U 41:2
6. Utformning av officiellt märke respektive leverantörsmärke
a. Färg: Officiellt märke: F-material Vit Stamutsäde (klass A) Vit med violett diagonal rand Basutsäde (klass B) Vit Certifikatutsäde (klass C) Blå Standardutsäde Mörkt gul Ej dokumenterad sort Brun Icke slutligt certifierat utsäde Grå
Leverantörsmärke för småförpackningar och standardutsäde: Certifikatutsäde Blå Standardutsäde Mörkt gul Ej dokumenterad sort Brun
b. Storlek: Minsta storlek 110 x 67 mm. Undantag för småförpackningar där anpassning av storlek får ske.
Saknr U 41:2
Bilaga 4 OFFICIELLT DOKUMENT SOM KRÄVS VID UTFÖRSEL OCH INFÖRSEL AV ICKE SLUTLIGT CERTIFIERAT UTSÄDE (ENLIGT 24 b OCH 27 §§)
Dokumentet skall innehålla följande upplysningar:
1. Utställande myndighet. 2. Art, får anges med latinskt namn i förkortad form. 3. Sort, anges med åtminstone det officiella namn under vilket sorten godkänts. 4. Utsädesklass. 5. Referensnummer för moderparti samt i vilket land certifiering av sådant parti har skett. 6. Partiets eller odlingens referensnummer. 7. Areal för produktion av aktuellt parti. 8. Skördad mängd och antal förpackningar. 9. Godkänd fältbesiktning. 10. Resultat av ev. föranalyser.