lagen.nu
SJVFS 2010:79

Statens jordbruksverks föreskrifter om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter

Titel
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter
Utgivare
Statens jordbruksverk
Beslutad
2010-12-09
Ikraftträdande
2010-12-31
Ändrad genom
SJVFS 2013:37, SJVFS 2015:28, SJVFS 2016:17, SJVFS 2017:12, SJVFS 2018:14, SJVFS 2019:49, SJVFS 2020:19
Källa
jvdoc.sharepoint.com

Bemyndigande

Genomför EU-direktiv

1 §

Dessa föreskrifter innehåller regler för godkännande av bevarandesorter respektive amatörsorter av de köksväxtarter som anges i bilaga 1, samt för produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter.

Grundläggande bestämmelser

2 §

Grundläggande bestämmelser om certifiering m.m. av utsäde finns i utsädeslagen (1976:298), i utsädesförordningen (2000:1330) samt i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter.

Definitioner

3 §

De termer som används i utsädeslagen (1976:298) har samma betydelse i dessa föreskrifter. I dessa föreskrifter förstås med bevarandesort: en lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad, som är naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som hotas av genetisk utarmning, lantsort: en uppsättning populationer eller kloner av en växtart som är naturligt anpassade till betingelserna i sin region, amatörsort: köksväxtsorter som saknar reellt värde för kommersiell odling men som har utvecklats för att odlas under särskilda omständigheter. En sort ska anses vara utvecklad för att odlas under särskilda omständigheter om den har utvecklats för att odlas under särskilda jordbrukstekniska eller klimatiska förhållanden eller särskilda markförhållanden, genetisk utarmning: gradvis förlust av genetisk mångfald mellan och inom populationer eller sorter av samma art, eller reducering av den genetiska basen för en art till följd av mänskligt agerande eller miljöförändringar, samt

Jfr Kommissionens direktiv 2009/145/EG av den 26 november 2009 om vissa undantag för godkännande av lantsorter och andra sorter av köksväxter som traditionellt har odlats på vissa platser och i vissa regioner och som hotas av genetisk utarmning och av köksväxtsorter som saknar reellt värde för kommersiell odling men som har utvecklats för att odlas under särskilda omständigheter och om saluföring av utsäde av dessa lantsorter och andra sorter (EUT L 312, 27.11.2009, s. 44, Celex 32009L0145).

ursprungsregion: den region som bevarandesorten traditionellt har odlats i och som den är naturligt anpassad till. Om inte annat specifikt anges för en bevarandesort anses Sverige utgöra ursprungsregionen.

GODKÄNNANDE AV SORTER

Godkännande av bevarandesorter

4 §

För att en lantsort eller en annan sort ska kunna godkännas som bevarandesort ska följande villkor vara uppfyllda. 1. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som framgår av bilaga 2. 2. Sorten ska vara av intresse för bevarandet av de växtgenetiska resurserna, genom att den är bedömd som bevarandevärd i första hand enligt de kriterier för bevarande som har ställts upp inom Programmet för odlad mångfald (POM). 3. Sorten får inte vara intagen i EU:s gemensamma sortlista som annat än bevarandesort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma sortlistan får den inte godkännas som bevarandesort förrän minst två år har passerat sedan den togs ut ur den gemensamma sortlistan eller inte längre fick saluföras. 4. Sorten får inte vara skyddad av nationell växtförädlarrätt eller gemenskapens växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt. 5. Sorten ska upprätthållas i sin ursprungsregion. Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska sortlistan och markeras som en sort vars utsäde antingen har certifierats som ”certifikatutsäde av en bevarandesort” eller kontrollerats som ”standardutsäde av en bevarandesort”. En sådan sort ska införas i EU:s gemensamma sortlista över arter av köksväxter som en ”bevarandesort vars utsäde ska certifieras i enlighet med artikel 10 i kommissionens direktiv 2009/145/EG eller kontrolleras i enlighet med artikel 11 i det direktivet”. Sorter som endast kan kontrolleras som standardutsäde av en bevarandesort införs i EU:s gemensamma sortlista över arter av köksväxter som en ”bevarandesort vars utsäde ska kontrolleras i enlighet med artikel 11 i kommissionens direktiv 2009/145/EG”.

5 §

Ansökan ska göras på blankett som Jordbruksverket fastställer. Ansökan ska omfatta en beskrivning av sorten och uppgift om sortbenämningen. Om det finns fler än en sortbenämning för sorten ska detta anges tillsammans med historiska belägg för dessa. Ansökan ska, om så begärs, åtföljas av ett utsädesprov för Jordbruksverkets kontroll av sortens identitet. Utsädesprovet ska tas ut och hanteras på sådant sätt som Jordbruksverket beslutar.

6 §

Om en sortbenämning inte varit känd före den 25 maj 2000 ska den uppfylla kraven i kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter . Detsamma gäller om sortbenämningen varit känd före 25

EUT L 191, 23.7.2009, s.10 (Celex 32009R0637).

maj 2000, men kränker tredje parts äldre rätt som är skyddad enligt artikel 2 i den förordningen.

Godkännande av amatörsorter

7 §

För att en amatörsort ska kunna godkännas som sådan ska följande villkor vara uppfyllda. 1. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som framgår av bilaga 2. 2. Sorten får inte vara intagen i EU:s gemensamma sortlista som annat än amatörsort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma sortlistan får den inte godkännas som amatörsort förrän minst två år har passerat sedan den togs ut ur den gemensamma sortlistan eller inte längre fick saluföras. 3. Sorten får inte vara skyddad av nationell växtförädlarrätt eller gemenskapens växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt. Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska sortlistan och markeras som en amatörsort vars utsäde endast har kontrollerats som ”standardutsäde av en amatörsort”. En sådan sort ska införas i EU:s gemensamma sortlista över arter av köksväxter som en ”amatörsort vars utsäde ska kontrolleras i enlighet med artikel 26 i kommissionens direktiv 2009/145/EG”.

8 §

Ansökan ska göras på blankett som Jordbruksverket fastställer. Ansökan ska omfatta en beskrivning av sorten och uppgift om sortbenämningen. Om det finns fler än en sortbenämning för sorten ska detta anges tillsammans med historiska belägg för dessa.

9 §

Om en sortbenämning inte varit känd före den 25 maj 2000 ska den uppfylla kraven i kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter . Detsamma gäller om sortbenämningen varit känd före 25 maj 2000, men kränker tredje parts äldre rätt som är skyddad enligt artikel 2 i den förordningen.

VILLKOR FÖR PRODUKTION OCH SALUFÖRING AV UTSÄDE

Produktion av utsäde av bevarandesorter

10 §

Utsäde av en bevarandesort får endast produceras i ursprungsregionen.

11 §

Utsäde som används för vidare uppförökning ska härstamma från utsäde som producerats på så sätt att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk.

12 §

När den som saluför utsäde av en bevarandesort också producerar utsädet, ska storlek och plats för utsädesodlingen anmälas till Jordbruksverket. Anmälan ska göras senast 14 dagar före sådd så att tillsyn av utsädesodlingen kan genomföras i den utsträckning Jordbruksverket anser nödvändig. Om det på grundval på anmälningarna är sannolikt att de högsta tillåtna arealerna enligt bilaga 1 av en bevarandesort kommer att överskridas, får varje berörd producent endast saluföra den kvantitet som Jordbruksverket tilldelar under respektive produktionssäsong.

Villkor för saluföring av utsäde av bevarandesorter

13 §

En bevarandesort måste vara godkänd och intagen på den svenska sortlistan innan utsäde av sorten får saluföras.

14 §

Genom undantag från Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter kan utsäde av en bevarandesort saluföras som ”certifikatutsäde av en bevarandesort” eller ”kontrollerat standardutsäde av en bevarandesort” utan att ha varit föremål för officiell undersökning. Detta förutsätter att utsädet ändå uppfyller de krav på kvalitet, sundhet och ogräsförekomst som framgår av dessa föreskrifter, bortsett från kravet på minsta sortrenhet. Utsädet ska dock ha godtagbar sortrenhet.

15 §

Analyser ska göras av att utsädet uppfyller kraven i 14 §. Analyserna ska göras på prov från homogena partier. Analyserna ska utföras i enlighet med de metoder som föreskrivs av International Seed Testing Association (ISTA) förutom i fråga om vad som där rekommenderas i fråga om minsta provvikt. ISTAs rekommedationer i fråga om minsta provvikt framgår av bilaga 1a i SJVFS 1994:24. Reglerna om högsta partivikt för utsäde framgår av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter.

16 §

Utsädet får endast saluföras i förseglade förpackningar. Förpackningarna ska förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att förseglingen skadas eller synlig åverkan uppkommer på etiketten eller själva förpackningen. Förpackningarna ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som framgår av bilaga 3 eller med en påtryckt eller påstämplad text med samma information.

17 §

Utsäde av en bevarandesort får endast saluföras i sin ursprungsregion.

18 §

Den högsta kvantitet utsäde som får saluföras i Sverige per år av en bevarandesort får inte överstiga den mängd som behövs för att producera köksväxter på det antal hektar som framgår av bilaga 1.

Villkor för saluföring av utsäde av amatörsorter

19 §

En amatörsort behöver inte vara godkänd i Sverige men måste vara godkänd och intagen på EU:s gemensamma sortlista som en amatörsort.

20 §

Genom undantag från Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter kan utsäde av amatörsorter saluföras som ”kontrollerat standardutsäde av en amatörsort” utan officiell undersökning. Detta förutsätter att utsädet ändå uppfyller de krav på kvalitet, sundhet och ogräsförekomst som framgår av dessa föreskrifter, bortsett från kravet på minsta sortrenhet. Utsädet ska dock ha godtagbar sortrenhet.

21 §

Analyser ska göras av att utsädet uppfyller kraven i 20 §. Analyserna ska utföras i enlighet med de metoder som föreskrivs av International Seed Testing

3 EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842.

Association (ISTA) förutom i fråga om vad som där rekommenderas i fråga om minsta provvikt. ISTAs rekommedationer i fråga om minsta provvikt framgår av bilaga 1a i SJVFS 1994:24. Reglerna om högsta partivikt för utsäde framgår av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter.

22 §

Utsädet får endast saluföras i förseglade förpackningar. Förpackningarna ska förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att förseglingen skadas eller synlig åverkan uppkommer på etiketten eller själva förpackningen. Förpackningarna ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som framgår av bilaga 3 eller med en påtryckt eller påstämplad text med samma information.

23 §

Den högsta nettovikt per förpackning utsäde som får saluföras i Sverige per år av en amatörsort framgår av bilaga 4.

Gemensamma bestämmelser om rapportering, efterkontroller och tillsyn

24 §

Den som saluför utsäde av en bevarandesort eller en amatörsort ska för varje produktsäsong rapportera sin sålda kvantitet till Jordbruksverket.

25 §

Jordbruksverket kontrollerar genom stickprovskontroller att kvaliteten på utsäde på marknaden uppfylls.

26 §

Vid tillsyn över att villkoren för produktion och saluföring följs uppmärksammas särskilt sorten och kvantiteterna samt, i fråga om utsäde av bevarandesorter, platsen för utsädesproduktionen.

-----------

Denna författning träder i kraft den 31 december 2010.

Mats Persson

Linda Qvarnemark (Växtodlingsenheten)

Bilaga 1

Förteckning över köksväxtarter, tekniska frågeformulär från Gemenskapens växtsortmyndighet i de fall sådana finns, samt den maximala arealen för odling av varje bevarandesort.

Gröda / Art Vetenskapligt Frågeformulär Högsta antal

(se www.cpvo.europa.eu

namn hektar för

respektive www.upov.int)

produktion av köksväxt per bevarandesort

Lök Allium cepa L. TP 46/2, 1.4.2009 Cepa-gruppen = Schalottenlök - Cepa-gruppen 40 - Aggregatum- Aggregatumgruppen gruppen = 20 Piplök Allium fistulosum L. TP 161/1, 11.3.2010 10 Purjolök Allium porrum L. TP 85/2, 1.4.2009 20 Vitlök Allium sativum L. TP 162/1, 25.3.2004 20 Gräslök Allium TP 198/1, 1.4.2009 10 schoenoprasum L. Dansk körvel Anthriscus cerefolium 10 (L.) Hoffm. Blekselleri Apium graveolens L. TP 82/1, 13.3.2008 10 Rotselleri (Blekselleri) TP 74/1, 13.3.2008 (Rotselleri) Sparris Asparagus officinalis TP 130/1, 27.3.2002 10 L. Rödbeta (inklusive Beta vulgaris L. TP 60/1, 1.4.2009 20 Cheltenhambeta) (Rödbeta, inklusive Mangold Cheltenhambeta) TG/106/4, 31.3.2004 (Mangold) Grönkål Brassica oleracea L. TG/90/6, 31.3.2004 40 Blomkål (Grönkål) Broccoli TP 45/2, 11.3.2010 Brysselkål (Blomkål) Savojkål TP 151/2, 21.3.2007 Vitkål (Broccoli) Rödkål TP 54/2, 1.12.2005 Kålrabbi (Brysselkål) TP 48/2, 1.12.2005 (Savojkål, Vitkål, Rödkål) TP 65/1, 25.3.2004 (Kålrabbi)

Rova (inklusive Brassica rapa L. TG/37/10, 4.4.2001 40 majrova och (majrova) salladskål) TP 105/1, 13.3.2008 (salladskål) Chilipeppar, paprika Capsicum annuum L. TP 76/2, 21.3.2007 40 Friséesallat Cichorium endivia L. TP 118/2, 1.12.2005 10 Escarolesallat Endiviasallat eller Cichorium intybus L. TP 173/1, 25.3.2004 40 witlof-cikoria (Endiviasallat eller Sallatscikoria witlof-cikoria) Rotcikoria TG/154/3, 18.10.1996 (Sallatscikoria) TP 172/2, 1.12.2005 (Rotcikoria) Vattenmelon Citrullus lanatus TP 142/1, 21.3.2007 20 (Thunb.) Matsum. et Nakai Melon Cucumis melo L. TP 104/2, 21.3.2007 40 Druvgurka Cucumis sativus L. TP 61/2, 13.3.2008 20 Slanggurka Jättepumpa Cucurbita maxima TG/155/4rev., 40 (inklusive Duchesne 28.3.2007 + 1.4.2009 vinterpumpa) Pumpa, squash Cucurbita pepo L. TP 119/1, 25.3.2004 20 Kardon Cynara cardunculus TP 184/1, 25.3.2004 40 Kronärtskocka L. Fodermorot Daucus carota L. TP 49/3, 13.3.2008 40 Morot Fänkål Foeniculum vulgare TP 183/1, 25.3.2004 20 Mill. Sallat Lactuca sativa L. TP 13/4, 1.4.2009 40

Tomat Lycopersicon TP 44/3, 21.3.2007 40 esculentum Mill. Persilja Petroselinum crispum TP 136/1, 21.3.2007 10 (Mill.) Nyman ex A. W. Hill Blomsterböna Phaseolus coccineus TP 9/1, 21.3.2007 10 L. Buskböna Phaseolus vulgaris L. TP 12/3, 1.4.2009 40 Störböna Märgärt Pisum sativum L. TP 7/2, 11.3.2010 40 Sockerärt (partim) Spritärt

Rädisa Raphanus sativus L. TP 64/1, 27.3.2002 10 Rättika (Rädisa) TG/63/6, 24.3.1999 (Rättika) Rabarber Rheum rhabarbarum TG/62/6, 24.3.1999 10 L. Svartrot Scorzonera hispanica TG/116/4, 24.3.2010 10 L. Aubergin, äggplanta Solanum melongena TP 117/1, 13.3.2008 20 L. Spenat Spinacia oleracea L. TP 55/3, 11.3.2010 20 Vintersallat Valerianella locusta TP 75/2, 21.3.2007 10 (L.) Laterr. Bondböna Vicia faba L. (partim) TP Broadbean/1, 40 25.3.2004 Popmajs Zea mays L. (partim) TP 2/3, 11.3.2010 10 Sockermajs

Bilaga 2

Krav för särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet

För sorter som saknar en officiell provning av särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet ska följande uppgifter lämnas för att säkerställa identifiering:

1. En beskrivning av sorten enligt de tekniska frågeformulär som anges i bilaga 1 till dessa föreskrifter, så att sortens särskiljbarhet och stabilitet kan bedömas. Saknas sådana formulär ska sorten beskrivas på sådant sätt som Jordbruksverket beslutar.

2. Sortens enhetlighet bedöms utifrån provningsriktlinjerna för respektive art som anges i bilaga 1 respektive bilaga 2 till Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan. Undantag från riktlinjerna är att, när enhetligheten bestäms, accepteras upp till 10 % plantor av klart avvikande typ i kontrollparceller med normal planttäthet.

3. All information från odlingar och observationer av sorten som har gjorts, även från egen förökning och användning.

Bilaga 3

Märkningskrav för utsäde av bevarandesorter

1. Texten "EG:s regler och standarder". 2. Namn och adress på den som ansvarar för märkningen eller personens identifieringsnummer. 3. Förseglingsåret uttryckt på följande sätt: ”förseglad …” (år), eller året för den sista provtagningen för den senaste grobarhetsanalysen, uttryckt på följande sätt: ”provtaget …” (år). 4. Art 5. Bevarandesortens benämning. 6. Texten ”certifikatutsäde av en bevarandesort” eller ”standardutsäde av en bevarandesort”. 7. Ursprungsregion. 8. Partiets referensnummer som tilldelats av den person som ansvarar för anbringandet av etiketterna. 9. Deklarerad netto- eller bruttovikt eller deklarerade frön. 10. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, anges typ av kemisk behandling eller tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten.

Märkningskrav för utsäde av amatörsorter

1. Texten "EG:s regler och standarder". 2. Namn och adress på den som ansvarar för märkningen eller personens identifieringsnummer. 3. Förseglingsåret uttryckt på följande sätt: ”förseglad …” (år), eller året för den sista provtagningen för den senaste grobarhetsanalysen, uttryckt på följande sätt: ”provtaget …” (år). 4. Art 5. Sortens benämning. 6. Texten ”amatörsort” 7. Partiets referensnummer som tilldelats av den person som ansvarar för anbringandet av etiketterna. 8. Deklarerad netto- eller bruttovikt eller deklarerade frön. 9. Om vikten anges och pesticider i pulverform, pelleteringsmedel eller andra fasta tillsatser används, anges typ av kemisk behandling eller tillsats samt det ungefärliga förhållandet mellan frögyttringarnas eller frönas vikt och totalvikten.

Bilaga 4

Förteckning över köksväxtarter och högsta nettovikt per förpackning som får saluföras.

Gröda / Art Vetenskapligt namn Högsta nettovikt per förpackning (g)

Lök Allium cepa L. 25 Schalottenlök - Cepa-gruppen - Aggregatum-gruppen Piplök Allium fistulosum L. 25 Purjolök Allium porrum L. 25 Vitlök Allium sativum L. 25 Gräslök Allium schoenoprasum 5 L. Dansk körvel Anthriscus cerefolium 25 (L.) Hoffm. Blekselleri Apium graveolens L. 5 Rotselleri Sparris Asparagus officinalis 5 L. Rödbeta (inklusive Beta vulgaris L. 25 Cheltenhambeta) Mangold Grönkål Brassica oleracea L. 5 Blomkål Broccoli Brysselkål Savojkål Vitkål Rödkål Kålrabbi Rova (inklusive Brassica rapa L. 25 majrova och salladskål) Chilipeppar, paprika Capsicum annuum L. 5 Friséesallat Cichorium endivia L. 5 Escarolesallat Endiviasallat eller Cichorium intybus L. 5 witlof-cikoria Sallatscikoria Rotcikoria Vattenmelon Citrullus lanatus 5 (Thunb.) Matsum. et Nakai Melon Cucumis melo L. 5 Druvgurka Cucumis sativus L. 25

Slanggurka Jättepumpa Cucurbita maxima 25 (inklusive Duchesne vinterpumpa) Pumpa, squash Cucurbita pepo L. 25 Kardon Cynara cardunculus L. 5 Kronärtskocka Fodermorot Daucus carota L. 25 Morot Fänkål Foeniculum vulgare 5 Mill. Sallat Lactuca sativa L. 25 Tomat Lycopersicon 5 esculentum Mill. Persilja Petroselinum crispum 25 (Mill.) Nyman ex A. W. Hill Blomsterböna Phaseolus coccineus 250 L. Buskböna Phaseolus vulgaris L. 250 Störböna Märgärt Pisum sativum L. 250 Sockerärt (partim) Spritärt Rädisa Raphanus sativus L. 25 Rättika Rabarber Rheum rhabarbarum 5 L. Svartrot Scorzonera hispanica 25 L. Aubergin, äggplanta Solanum melongena L. 5 Spenat Spinacia oleracea L. 250 Vintersallat Valerianella locusta 25 (L.) Laterr. Bondböna Vicia faba L. (partim) 250 Popmajs Zea mays L. (partim) 250 Sockermajs