Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter

Dessa föreskrifter innehåller regler för godkännande av bevarandesorter respektive amatörsorter av de köksväxtarter som anges i bilaga 1, samt för produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter. I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan finns det regler för 1. ansökan om intagning av en bevarandesort i den svenska officiella sortlistan, 2. borttagande av en bevarandesort ur den svenska officiella sortlistan, 3. administration av svenska officiella sortlistan, och 4. upprätthållande av växtsorter publicerade i den officiella svenska sortlistan. (SJVFS 2017:12).

Grundläggande bestämmelser om utsäde av bevarande- och amatörsorter av köksväxter finns i utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2016:17).

De termer som används i utsädeslagen (1976:298) har samma betydelse i dessa föreskrifter.

Jfr kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2019/114 av den 24 januari 2019 om ändring av direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter, (EUT L 23, 25.1.2019, s. 35, Celex 32019L0114). 2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2018:14.

I dessa föreskrifter förstås med bevarandesort: en lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad, som är naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som hotas av genetisk utarmning, lantsort: en uppsättning populationer eller kloner av en växtart som är naturligt anpassade till betingelserna i sin region, amatörsort: köksväxtsorter som saknar reellt värde för kommersiell odling men som har utvecklats för att odlas under särskilda omständigheter. En sort ska anses vara utvecklad för att odlas under särskilda omständigheter om den har utvecklats för att odlas under särskilda jordbrukstekniska eller klimatiska förhållanden eller särskilda markförhållanden, genetisk utarmning: gradvis förlust av genetisk mångfald mellan och inom populationer eller sorter av samma art, eller reducering av den genetiska basen för en art till följd av mänskligt agerande eller miljöförändringar, samt ursprungsregion: den region som bevarandesorten traditionellt har odlats i och som den är naturligt anpassad till. Om inte annat specifikt anges för en bevarandesort anses Sverige utgöra ursprungsregionen.

För att en lantsort eller en annan sort ska kunna godkännas som bevarandesort ska följande villkor vara uppfyllda. 1. En ansökan enligt 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, ska ha lämnats in till Jordbruksverket. 2. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som framgår av bilaga 2. 3. Sorten ska vara av intresse för bevarandet av de växtgenetiska resurserna, genom att den är bedömd som bevarandevärd i första hand enligt de kriterier för bevarande som har ställts upp inom Programmet för odlad mångfald (POM). 4. Sorten får inte vara intagen i EU:s gemensamma sortlista som annat än bevarandesort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma sortlistan får den inte godkännas som bevarandesort förrän minst två år har passerat sedan den togs ut ur den gemensamma sortlistan eller inte längre fick saluföras. 5. Sorten får inte vara skyddad av nationell växtförädlarrätt eller gemenskapens växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt. 6. Sorten ska upprätthållas i sin ursprungsregion.

Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska sortlistan och markeras som en sort vars utsäde antingen har certifierats som ”certifikatutsäde av en bevarandesort” eller kontrollerats som ”standardutsäde av en bevarandesort”. En sådan sort ska införas i EU:s gemensamma sortlista över arter av köksväxter som en ”bevarandesort vars utsäde ska certifieras i enlighet med artikel 10 i kommissionens direktiv 2009/145/EG eller kontrolleras i enlighet med artikel 11 i det direktivet”. Sorter som endast kan kontrolleras som standardutsäde av en bevarandesort införs i EU:s gemensamma sortlista över arter av köksväxter som en ”bevarandesort vars utsäde ska kontrolleras i enlighet med artikel 11 i kommissionens direktiv 2009/145/EG”. (SJVFS 2016:17).

har upphävts genom (SJVFS 2016:17).

Om en sortbenämning inte varit känd före den 25 maj 2000 ska den uppfylla kraven i kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter . Detsamma gäller om sortbenämningen varit känd före 25 maj 2000, men kränker tredje parts äldre rätt som är skyddad enligt artikel 2 i den förordningen.

För att en amatörsort ska kunna godkännas som sådan ska följande villkor vara uppfyllda. 1. En ansökan enligt 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, ska ha lämnats in till Jordbruksverket. 2. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som framgår av bilaga 2. 3. Sorten får inte vara intagen i EU:s gemensamma sortlista som annat än amatörsort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma sortlistan får den inte godkännas som amatörsort förrän minst två år har passerat sedan den togs ut ur den gemensamma sortlistan eller inte längre fick saluföras. 4. Sorten får inte vara skyddad av nationell växtförädlarrätt eller gemenskapens växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt. Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska sortlistan och markeras som en amatörsort vars utsäde endast har kontrollerats som ”standardutsäde av en amatörsort”. En sådan sort ska införas i EU:s gemensamma sortlista över arter av köksväxter som en ”amatörsort vars utsäde ska kontrolleras i enlighet med artikel 26 i kommissionens direktiv 2009/145/EG”. (SJVFS 2016:17).

har upphävts genom (SJVFS 2016:17).

EUT L 191, 23.7.2009, s.10, Celex 32009R0637.

Om en sortbenämning inte varit känd före den 25 maj 2000 ska den uppfylla kraven i kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter. Detsamma gäller om sortbenämningen varit känd före 25 maj 2000, men kränker tredje parts äldre rätt som är skyddad enligt artikel 2 i den förordningen.

Utsäde av en bevarandesort får endast produceras i ursprungsregionen.

Utsäde som används för vidare uppförökning ska härstamma från utsäde som producerats på så sätt att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk.

När den som saluför utsäde av en bevarandesort också producerar utsädet, ska storlek och plats för utsädesodlingen anmälas till Jordbruksverket. Anmälan ska göras senast 14 dagar före produktionssäsongens start så att tillsyn av utsädesodlingen kan genomföras i den utsträckning Jordbruksverket anser nödvändig. Om det på grundval av anmälningarna är sannolikt att de högsta tillåtna arealerna enligt bilaga 1 av en bevarandesort kommer att överskridas, får varje berörd producent endast saluföra den kvantitet som Jordbruksverket tilldelar under respektive produktionssäsong. (SJVFS 2015:28).

En bevarandesort måste vara godkänd och intagen på den svenska sortlistan innan utsäde av sorten får saluföras.

Genom undantag från Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter kan utsäde av en bevarandesort saluföras som ”certifikatutsäde av en bevarandesort” eller ”kontrollerat standardutsäde av en bevarandesort” utan att ha varit föremål för officiell undersökning. Detta förutsätter att utsädet ändå uppfyller de krav på kvalitet, sundhet och ogräsförekomst som framgår av dessa föreskrifter, bortsett från kravet på minsta sortrenhet. Utsädet ska dock ha godtagbar sortrenhet.

Analyser ska göras av att utsädet uppfyller kraven i 14 §. Analyserna ska göras på prov från homogena partier. Analyserna ska utföras i enlighet med de metoder som föreskrivs av International Seed Testing Association (ISTA) förutom i fråga om vad som där rekommenderas i fråga om minsta provvikt. ISTAs rekommendationer i fråga om minsta provvikt framgår av bilaga 1a i SJVFS 1994:24. Reglerna om högsta partivikt för utsäde framgår av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter.

Utsädet får endast saluföras i förseglade förpackningar. Förpackningarna ska förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att förseglingen skadas eller synlig åverkan uppkommer på etiketten eller själva förpackningen. Förpackningarna ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som framgår av bilaga 3 eller med en påtryckt eller påstämplad text med samma information.

Utsäde av en bevarandesort får endast saluföras i sin ursprungsregion.

Den högsta kvantitet utsäde som får saluföras i Sverige per år av en bevarandesort får inte överstiga den mängd som behövs för att producera köksväxter på det antal hektar som framgår av bilaga 1.

En amatörsort behöver inte vara godkänd i Sverige men måste vara godkänd och intagen på EU:s gemensamma sortlista som en amatörsort.

Genom undantag från Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter kan utsäde av amatörsorter saluföras som ”kontrollerat standardutsäde av en amatörsort” utan officiell undersökning. Detta förutsätter att utsädet ändå uppfyller de krav på kvalitet, sundhet och ogräsförekomst som framgår av dessa föreskrifter, bortsett från kravet på minsta sortrenhet. Utsädet ska dock ha godtagbar sortrenhet.

Analyser ska göras av att utsädet uppfyller kraven i 20 §. Analyserna ska utföras i enlighet med de metoder som föreskrivs av International Seed Testing Association (ISTA) förutom i fråga om vad som där rekommenderas i fråga om minsta provvikt. ISTAs rekommendationer i fråga om minsta provvikt framgår av bilaga 1a i SJVFS 1994:24. Reglerna om högsta partivikt för utsäde framgår av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter.

Utsädet får endast saluföras i förseglade förpackningar. Förpackningarna ska förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att förseglingen skadas eller synlig åverkan uppkommer på etiketten eller själva förpackningen. Förpackningarna ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som framgår av bilaga 3 eller med en påtryckt eller påstämplad text med samma information.

Den högsta nettovikt per förpackning utsäde som får saluföras i Sverige per år av en amatörsort framgår av bilaga 4.

Den som saluför utsäde av en bevarandesort eller en amatörsort ska för varje produktsäsong rapportera sin sålda kvantitet till Jordbruksverket.

Jordbruksverket kontrollerar genom stickprovskontroller att kvaliteten på utsäde på marknaden uppfylls.

Vid tillsyn över att villkoren för produktion och saluföring följs uppmärksammas särskilt sorten och kvantiteterna samt, i fråga om utsäde av bevarandesorter, platsen för utsädesproduktionen.

Bestämmelser om produktion och certifiering av utsäde finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av utsäde av köksväxter. (SJVFS 2016:17).

Denna författning träder i kraft den 1 september 2019.

JAN CEDERVÄRN Anna Pettersson (Växtregelenheten)