Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd

Denna författning kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 , 2. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och 3 tvärvillkor , 3. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations- och 4 kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor , 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 , 5. kommissionens delegerade förordning (EU) nr 639/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om ändring av bilaga X till den förordningen , 6. kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 641/2014 av den 16 juni 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europarlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och 7. förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare.

Denna författning innehåller bestämmelser om 1. gårdsstödet, 2. stödrätter, 3. förgröningen och

EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306). 3 EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640). 4 EUT L 227, 31.7.2014, s. 69 (Celex 32014R0809). 5 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 6 EUT L 181, 20.6.2014, s. 1 (Celex 32014R0639). 7 EUT L 181, 20.6.2014, s. 74 (Celex 32014R0641). 8 Ändringen innebär att stödet till unga jordbrukare har tagits bort.

4. nötkreatursstödet. Bestämmelser om hur ansökningar ska göras finns i separata föreskrifter. (SJVFS 2015:4).

I denna författning finns vissa termer med följande definitioner.

Aktiv jordbruksverksamhet: Som aktiv jordbruksverksamhet klassas mekanisk jordbearbetning, odling med etablerade metoder, skörd eller bete samt putsning, avslagning eller motsvarande. Grön träda, betesuppehåll eller liknande utan putsning eller avslagning räknas inte som aktiv jordbruksverksamhet.

Betesmark och slåtteräng: Betesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Generellt för betesmark och slåtteräng

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Blockdatabasen: Jordbruksverkets register över jordbruksmarken i Sverige. Gröda: Samma definitioner gäller som anges i artikel 44.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 . Gårdsstöd: Grundstöd i enlighet med förordning (EU) nr 10 1307/2013 . Sista ansökningsdag: Datum för sista ansökan om stöd som fastställs i Jordbruksverkets föreskrifter om ansökningar om jordbrukarstöd.

Om det finns särskilda skäl, får Jordbruksverket besluta om undantag från bestämmelserna i denna författning.

Den 15 juni det aktuella stödåret ska jordbrukaren förfoga över de skiften som ingår i stödansökan.

I betesmarker och slåtterängar ska tillämpning av pro rata bedömning göras för följande element: 1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter eller hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment. Med naturliga impediment menas naturligt förekommande sandområden, stenar, berg i dagen och naturliga vattensamlingar. 3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter och hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som kan ingå är fornlämning, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 1. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 50 procent av arealen ska avdrag på arealen göras. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller

11 Begrepp i förordning (EU) 640/2014 (EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640)) för proportionell bedömning av vissa marker.

mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket. (SJVFS 2015:4).

För att stödrätter ska tilldelas eller stöd lämnas för de arealbaserade stöden ska ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar. Undantag från första stycket gäller för skiften som ligger i direkt anslutning till ett annat skifte med gårdsstödsberättigande gröda på samma block. Den totala arealen för blocket får dock inte understiga 0,10 hektar.

Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för en permanent förändring till annat än jordbruksmark påbörjas på skiftet. På skiften som används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där markarbetet utförs. På skiften som inte används för produktion, upphör stödberättigandet på den del av skiftet där markanvändningen ska förändras permanent.

På all jordbruksmark ska det årligen utföras aktiv jordbruksverksamhet. Vid behov ska åtgärder vidtas för att hindra försumpning av åkermark. Alla delar av skiftet ska vara synbart påverkade av den aktiva jordbruksverksamheten senast den 31 oktober, det år verksamheten ska utföras. Undantag från första stycket: 1. Betesmark, slåtteräng och fäbodbete som ingår i ett miljöersättningsåtagande, får skötas genom aktiv jordbruksverksamhet vartannat år. Dock ska aktiv jordbruksverksamhet utföras på alla betesmarker, inklusive den del av fäbodbetet som även är vanlig betesmark, och slåtterängar år 2015. 2. Åkermark som läggs i träda och sådan obrukad fältkant som avses i 28 §, behöver inte skötas genom aktiv jordbruksverksamhet under det första året som träda eller fältkant. Dock ska aktiv jordbruksverksamhet utföras på all åkermark utom skyddszoner år 2015. 12 3. Mark som är skyddszon får istället hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av bekämpnings- och växtnäringsmedel.

Redovisning av minst 36 hektar åkermark, betesmark eller slåtteräng visar att jordbruksverksamheten inte är obetydlig, enligt artikel 9.2 tredje stycket (b) i 13 förordning (EU) nr 1307/2013 . Jordbruksmarken ska användas på ett sådant sätt att den person som redovisar marken skulle kunna få gårdsstöd för marken, under det aktuella stödåret.

Jordbrukare som bevattnar jordbruksmark ska följa det tillståndsförfarande som finns om begränsningar som gäller uttag och användning av vatten för bevattningsändamål enligt 11 kap. miljöbalken (1998:808). Dessa jordbrukare ska även följa de eventuella villkor i befintliga tillstånd som redan har lämnats.

Gödsel får inte spridas på jordbruksmark närmare än två meter från jordbruksmarkens kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Första stycket gäller inte den gödsel som djuren själva tillför marken när de går på bete.

Jordbrukare ska vidta åtgärder för att förebygga att grundvatten förorenas av farliga ämnen som förtecknas i bilagan till rådets direktiv av den 17 december 1979 15 om skydd för grundvatten mot förorening genom vissa farliga ämnen (80/68/EEG) . Att vidta åtgärder innebär att inte släppa ut de farliga ämnena direkt i grundvatten. Det innebär också att förhindra indirekt förorening genom att förvara och hantera ämnena på ett sätt så att de inte riskerar att läcka till mark.

Jordbrukare som omfattas av 11 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket ska hålla åkermark bevuxen i enlighet med den bestämmelsen. Dessutom gäller 29-34 §§ i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

Åkermark med mer än 20 procent lutning i direkt anslutning till hav, sjö eller vattendrag ska vara bevuxen under perioden 15 september–15 februari varje år. Detta gäller åkermark inom känsliga områden enligt 5 § förordningen (1998:915) om miljöhänsyn i jordbruket och 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark som lämnats obearbetad efter skörd räknas som bevuxen.

Det är förbjudet att bränna stubbåker. Undantag gäller om bränningen är av växtskyddsskäl eller i de fall det sker som förberedelse inför sådd av höstoljeväxter med metoder som inte innefattar plöjning. Bränning av växtskyddsskäl får endast ske efter att länsstyrelsen lämnat dispens.

De tvärvillkorselement som finns på åkermark i stödområde 9 och som räknas upp i bilaga 2 ingår i den stödberättigande arealen. Dessa tvärvillkorselement får inte aktivt skadas eller tas bort. Solitärträd ska omges av en minst två meter bred zon där jorden inte får bearbetas. Småvatten får inte användas för tippning.

14 EUT L 181, 20.6.2014, s. 48 (Celex 32014R0640). 15 Direktivet är upphävt men bilagan enligt den sista versionen ska användas för den här bestämmelsen.

Undantag från första stycket gäller om ett tvärvillkorselement får tas bort genom dispens lämnad i enlighet med miljöbalken (1998:808) eller kulturmiljölagen (1988:950). För dessa fall gäller eventuella villkor i dispensen. Jordbrukare ska följa bestämmelserna i 4 § artskyddsförordningen (2007:845) gällande fåglar under fåglars häcknings- och uppfödningsperiod. (SJVFS 2015:14).

Varningssystemet i enlighet med artikel 99.2 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska tillämpas.

Landskapselement i åkermark som traditionellt är en del av goda jordbruksmetoder och gott markutnyttjande får ingå i den stödberättigande arealen, förutsatt att deras bredd inte överstiger två meter.

De stödrätter som en jordbrukare innehar sista ansökningsdag ska ses som deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som jordbrukaren får ur nationella reserven det aktuella året ska ses som deklarerade i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. De stödrätter som överförs till en jordbrukare efter sista ansökningsdag ska ses som tillagda i ansökan om utbetalning av gårdsstöd. Stödrätter som en jordbrukare för över till någon annan efter sista ansökningsdag ses som borttagna från överlåtarens ansökan om gårdsstöd. Efter sista ändringsdag påverkar inte stödrättsöverföringar ansökningar om utbetalning av gårdsstöd det aktuella året. Om den ansökta arealen som ger rätt till stöd är mindre än antalet stödrätter ska de stödrätter med högst värde användas först. Om stödrätter är värda lika mycket ska de stödrätter med lägst ordningsnummer användas först. En jordbrukare får anmäla att stödrätterna ska användas i en annan ordning.

Datumet för avstämning av arealinnehav, i samband med att överskott av stödrätter upphör att gälla, är sista ansökningsdag år 2015.

Om stödrätter i jordbrukarens innehav är värda lika mycket tas i första hand stödrätter som har den minsta arealen bort. I andra hand tas stödrätter med högst ordningsnummer bort.

16 EUT L 347, 20.12.2013, s. 549 (Celex 32013R1306). 17 Artikel 21.4 i förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307)).

Det antal stödrätter som jordbrukaren inte använt i sin gårdsstödsutbetalning under två år i rad dras in till nationella reserven i enlighet med artikel 31.1 (b) i förordning (EU) nr 1307/2013 .

En ansökan om tilldelning av stödrätter ur den nationella reserven ska omfatta minst 0,1 hektar stödberättigande jordbruksmark.

Tilldelning från den nationella reserven kan ske till jordbrukare som söker gårdsstöd. Dessa ska sakna stödrätter för mark som berättigar till tilldelning enligt nedan. De ska inte sakna stödrätter på grund av att de har fört över stödrätter till en annan jordbrukare under det aktuella stödåret utan att mark har följt med. Utöver den tilldelning som måste beviljas i enlighet med artikel 30 i förordning 20 (EU) nr 1307/2013 , ska, i mån av medel, tilldelning ske för 1. betesmarker och slåtterängar som har blivit godkänd för gårdsstöd och registrerats i Jordbruksverkets blockdatabas från och med år 2014 och 2. jordbruksmark som återställts efter markarbeten för infrastruktur av offentlig karaktär. Vid tilldelning för betesmark och slåtteräng tilldelas högst det antal stödrätter som motsvarar ytan på den mark som tillkommit i blockdatabasen från och med 2014. För att ett block ska ingå i ansökan ska den registrerade ökningen av blockets godkända areal vara minst 0,10 hektar. Marken kan tilldelas stödrätter en gång. Vid tilldelning för jordbruksmark som återställts efter markarbeten för anläggning av infrastruktur av offentlig karaktär tilldelas högst det antal stödrätter som motsvarar den yta som med anledning av anläggningsarbetet inte var stödberättigande under två år i rad eller mer. Med offentlig karaktär menas främst anläggningsarbeten där annan än dåvarande stödsökande var initiativtagare och beställare av infrastrukturen. (SJVFS 2015:4).

I första hand ska full tilldelning ske för betesmarker och slåtterängar som tillkommit i Jordbruksverkets blockdatabas efter 2013. Vid brist på medel får Jordbruksverket reservera ett belopp som säkerställer att sådan tilldelning som måste ske enligt artikel 30 i förordning (EU) nr 1307/2013 kan genomföras. Därefter görs en proportionell tilldelning för så mycket mark som medlen räcker till det aktuella året. Om värdet i den nationella reserven inte räcker till det aktuella året kan mark som inte får stödrätter användas i en ny ansökan året efter.

18 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 19 Ändringen innebär att fjärde stycket är borttaget. 20 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 21 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307).

De regler om gröddiversifiering som anges i artikel 44.3 (d) i förordning (EU) 22 23 nr 1307/2013 ska gälla i stödområde 1-3 och stödområde f. Dessa regler ska gälla jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark i dessa områden.

Vid beräkningen av andelarna olika grödor enligt artikel 44.1 i förordning (EU) 24 nr 1307/2013 ska den tidsperiod som beaktas vara från och med den 1 juni till och med den 31 juli.

Arealer med ekologiskt fokus

Jordbruksföretag som har mer än 15 hektar åkermark ska ha minst 5 procent av den åkermarken som arealer med ett ekologiskt fokus. Jordbruksföretag som har huvuddelen av sin jordbruksmark i områden som omfattas av ett undantag för 25 områden med stor andel skog behöver inte ha arealer med ekologiskt fokus. Enligt 23 § förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare ska som arealer med ekologiskt fokus räknas: arealer som ligger i träda, landskapselement i form av obrukade fältkanter på åkermark, jordbruksmark med odling av salix, arealer med växttäcke etablerat genom insådd av vallfrö i huvudgröda och arealer med kvävefixerande grödor. 1. Arealer som ligger i träda ska hållas i träda minst från och med den 1 januari till och med den 15 juli. 2. Med fältkant avses den ytterst liggande odlingsbara arealen längs skiftesgränserna. De obrukade fältkanterna ska hållas obrukade minst fram till årets sista skörd av den gröda som finns på skiftet den större delen av perioden för gröddiversifieringen, enligt 27 §. De obrukade fältkanterna får inte ligga på eller angränsa till arealer med träda vilka man själv förfogar över. De får inte heller ligga på eller intill arealer där det finns ett åtagande för skyddszoner. 3. På jordbruksmark med odling av salix får inga mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel användas utom det första året grödan odlas. 4. Arealer med växttäcke ska etableras genom insådd av vallfrö i spannmål eller oljeväxter och finnas med växttäcke minst till och med den 31 oktober. Vallinsådd som gjorts på vår eller försommar räknas som arealer med ekologiskt fokus endast under insåningsåret. Vallinsådd som gjorts i en höstgröda räknas som areal med ekologiskt fokus under det år höstgrödan skördas. Vallinsådden får inte göras på arealer som jordbrukare söker utbetalning för minskat kväveläckage för. En förteckning över de arter eller blandningar av arter av grödor som ska användas finns i bilaga 3. 5. De godkända kvävefixerande grödorna ska vara ärter, konservärter, bönor, sötlupin, vicker, kikärter, lusern och klöver. Dessa grödor ska odlas i

22 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 23 Områden enligt bilaga 2 förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. 24 EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307). 25 Artikel 46.7 i förordning (EU) nr 1307/2013 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608 (Celex 32013R1307)).

renbestånd. Samtliga grödor utom konservärter ska bibehållas på arealen minst till och med den 31 juli. Behovet att uppnå målen med rådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket och Europaparlamentets och Rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, tas i beaktande genom reglerna i 1-28 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. (SJVFS 2015:4).

Nötkreatursstödet baseras på det djurinnehav under beräkningsperioden som har rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Stödets storlek bestäms av det antal dagar ett djur har hållits på den produktionsplats eller de produktionsplatser som företaget har anmält. Antalet dagar räknas från och med dagen efter djuret har passerat 12 månaders ålder. Det djur som avses i första stycket ska uppfylla stödvillkoren i 29 § tredje stycket förordningen (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare från och med första dagen på beräkningsperioden. För den första stödperioden är beräkningsperioden för djurinnehavet den 1 januari 2015 till och med den 31 juli 2015. Därefter är beräkningsperioden återkommande den 1 augusti till och med den 31 juli med start den 1 augusti 2015. Referensåret för Nötkreatursstödet är den 1 augusti 2010 till och med den 31 juli 2011. I den mån stödformen blir översökt i relation till antalet djur referensåret, reduceras stödet per djur i relation till hur stor översökningen är. (SJVFS 2015:14)

Om djuret anländer till en produktionsplats samma dag som den lämnat en annan produktionsplats, ska djuret tillgodoräknas den produktionsplats som den lämnar. Den som har anmält produktionsplatsen som djuret anländer till ska räkna efterföljande dag till sin beräkningsperiod. (SJVFS 2015:14).

har upphävts genom (SJVFS 2015:4).

---------------------------