Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd

Denna författning gäller följande former av ersättningar: 1. Miljö- och klimatvänligt jordbruk (miljöersättningar): a. betesmarker och slåtterängar b. restaurering av betesmarker och slåtterängar c. fäbodar d. vallodling e. skötsel av våtmarker och dammar 2. Ekologisk produktion: a. ekologisk produktion b. omställning till ekologisk produktion 3. Kompensationsstöd

I denna författning förstås med:

Besättning: Samtliga djur som hålls av en lantbrukare på ett sådant sätt att de smittskyddsmässigt räknas som en enhet.

Betesmarker och

slåtterängar: Med samlingsnamnet betesmarker och slåtterängar i denna föreskrift avses ägoslaget betesmark. Det innebär för miljöersättningar följande typer av marker: betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark, gräsfattig mark samt fäbodbete. Det innebär för ersättningarna för ekologisk produktion och kompensationsstöd följande typer av betesmarker och slåtterängar: betesmark, slåtteräng samt fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd.

Betesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd

Ett jordbruksskifte som uppfyller definitionen för fäbodbete samtidigt som marken uppfyller definition för betesmark.

Generellt för betesmark, slåtteräng och fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Ytor tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement eller som saknar tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet med 1 kap. 3 §. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung ingår alltid i skiftesarealen.

Skogsbete

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som skogsbete. Som skogsbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som skogsbete. Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst. Skogsbetet ska huvudsakligen bestå av skog med ett till övervägande del spontant uppkommet trädbestånd. Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på att en lång kontinuitet råder i trädskiktet. Området ska sakna påtagliga indikationer på storskaliga kontinuitetsbrott till exempel trakthygge eller på att marken använts som inäga annat än i liten omfattning före jordbrukets mekanisering. Områdets markvegetation ska vara betespräglad och det ska finnas gräs, örter och ris som är dugligt som foder. Vegetationen ska innehålla växtarter eller ha en vegetationsstruktur som visar på en långvarig beteshävd. Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- eller buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal,

odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs, örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, alvarbete eller mosaikbetesmark ska räknas som skogsbete om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är skogsbete.

Alvarbete

Ett jordbruksskifte på Öland eller Gotland som inte är åkermark och som används till bete. Marken ska vara alvarmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som alvarbete. Som alvarbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som alvarbete. Områdets markvegetation ska bestå av gräs, örter och ris som är dugligt som foder men de gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att marken klarar kraven i betesmarksdefinitionen för betesmark. Ytor med ett trädeller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt trädoch buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete ska räknas som alvarbete under förutsättning att skiftet huvudsakligen är alvarbete.

Mosaikbetesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som mosaikbetesmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som mosaikbetesmark. Mark på Öland och Gotland räknas inte som mosaikbetesmark. Som mosaikbetesmark räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som mosaikbetesmark.

Marken ska vara bevuxen med gräs, örter eller ris som är duglig som foder. Mosaikbetesmarken ska ha ett så stort inslag av element enligt pro rata bedömningen för betesmarker och slåtterängar i 1 kap. 3 § att dessa tillsammans täcker mer än 50 procent men mindre än 90 procent av skiftet som helhet. Mark som kan klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete får inte räknas som mosaikbetesmark. Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs, är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och det är lämpligt för markens natur- och kulturvärden får inte räknas som mosaikbetesmark. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete ska räknas som mosaikbetesmark om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är mosaikbetesmark.

Gräsfattig mark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som gräsfattig mark. Områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som gräsfattig mark. Som gräsfattig mark kan räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som gräsfattig mark. Alvarmark på Öland och Gotland räknas inte som gräsfattig mark. Som gräsfattig mark räknas marker som inte uppfyller definitionerna för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete eller mosaikbete. Områdets markvegetation ska bestå av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder men de gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att marken klarar kraven i definitionen för betesmark.

Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs, är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och detta är lämpligt för markens natur och kulturvärden, får inte räknas som gräsfattig mark. Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och detta är lämpligt får inte räknas. Gräsfattiga marker ska ha höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter för att bevaras eller utvecklas. De höga naturvärdena ska vara beroende av att det finns ett tätare träd- och buskskikt eller bero på att marken har en permanent vattenspegel. Marker med permanent vatten ska vara tydligt betespåverkade och avgränsade till exempel genom att ej avbetad vegetation utgör yttergräns. Med höga naturvärden för gräsfattiga marker avses förekomst av hotade arter, arter och biotoper som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter eller arter i art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt fågeldirektivet (2009/147/EG). Höga naturvärden avser också naturtyperna löväng och trädbärande betesmark enligt artoch habitatdirektivet (92/43/EEG). Höga naturvärden kan också avse hävdberoende nyckelbiotoper. Nyckelbiotop är ett begrepp definierat av Skogsstyrelsen. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, skogsbete eller mosaikbetesmark ska räknas som gräsfattig mark om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är gräsfattig mark.

Fäbodbete

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till fritt bete eller bete i storhägn vid en fäbod som länsstyrelsen har godkänt. Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst, häst i kombination med övriga djurslag. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som fäbodbete. Som fäbodbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som fäbodbete.

Brukningscentrum: Det block eller det närmast belägna blocket där de för jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggander är belägna.

Blockdatabas: Jordbruksverkets digitala register över jordbruksmarken i Sverige.

Djurenhet: Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 1 (EJFLU) .

Ekologisk djurhållning: Djurhållning som har certifierats av ett godkänt kontrollorgan, enligt reglerna i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 .

Ekologisk odling: Ekologisk odling som har certifierats enligt reglerna i förordning (EG) nr 834/2007.

Ekologisk produktion: Fodertillverkning, växtodling eller djurhållning, som kontrolleras enligt reglerna i rådets förordning (EG) nr 834/2007.

Flerfäbodsystem: System där djur flyttas mellan en huvudfäbod och en eller flera kompletterande fäbodar under fäbodsäsongen.

Fäbod i bruk: Fäbod som är godkänd av länsstyrelsen och som används till fritt bete eller bete i storhägn med minst 1,2 djurenheter av djurslagen nötkreatur, får och get. Därutöver får bete ske med häst. Under fäbodsäsongen ska dessa djur vid fäboden ha tillgång till minst 6 hektar fritt bete eller bete i storhägn. Fäboden ska ha kvar inslag av traditionell bebyggelse och den del som används för fäbodbruket får inte användas som permanentbostad. Två eller flera besättningar som sköts gemensamt inom ett fäbodområde berättigar till en ersättning för fäbod i bruk.

Fäbodsäsong: Fäbodsäsongen är 1 juni till och med 15 september.

Förna: Dött växtmaterial på marken som fortfarande har kvar sin struktur och ännu inte brutits ner.

I betesmarker, slåtterängar och fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd ska tillämpning av pro rata bedömning göras för följande element: 1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter, hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment. 3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt 50 procent ska arealen minskas med 40 procent. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.

I 7-17 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd finns bestämmelser om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ska iakttas för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd.

Utöver tvärvillkor gäller även viss annan nationell lagstiftning, dessa utgör tillsammans basvillkor för respektive mark, enligt bilaga 2.

Villkoren för kompensationsstödet gäller under det år som ansökan avser.

6 Begrepp i förordningen (EU) 640/2014 för proportionell bedömning av vissa marker EUT L 181, 20.6.2014, s 48 (Celex32014R0640). 7 EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305). 8 EUT L 227, 31.7.2014, s 18 (Celex 32014R0808).

Åtagandeperioden börjar den 1 januari det år ansökan om åtagande för miljöersättning eller ersättningar för ekologisk produktion avser.

Senast den 31 december året innan ett åtagande för betesmarker och slåtterängar samt fäbodar startar ska lantbrukaren ha utfört åtgärderna i länsstyrelsens beslut om miljöinvestering eller restaurering inom miljöersättning och meddelat länsstyrelsen att de kan slutbesiktiga miljöinvesteringen. Länsstyrelsen ska slutbesiktiga restaureringen senast den 15 juni det år ansökan om åtagande görs. För att få ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar gäller att miljöinvesteringen ska vara godkänd vid slutbesiktning senast den 15 juni det år åtagandet startar.

För att få ett åtagande för miljöersättningar eller ersättningarna för ekologisk produktion godkänt, ska sökanden ansöka om utbetalning samma år som sökanden ansöker om åtagande. För att ett åtagande om miljöersättningar ska godkännas ska dessutom det beräknade värdet av utbetalningen innan avdrag vara minst 1 000 kr.

För de lantbrukare som söker kompensationsstödet, ersättning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion gäller kravet på aktiv jordbrukare enligt artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 , artikel 29 punkt 1 förordningen (EU) 1305/2013, artikel 31 punkt 2 i 10 11 förordningen (EU) 1305/2013 17 § förordningen (2014:1101) och 9 a § (SJVFS 2014:41) .

Vilka åtaganden från programperiod 2007-2013 som är möjliga att kombinera med åtaganden i programperiod 2014-2020 framgår av bilaga 1 och 7. Möjliga kombinationer inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar framgår av bilaga 4 och 5. Skötsel av våtmarker och dammar kan kombineras med ersättningsformen betesmarker och slåtterängar i programperiod 2014-2020 om länsstyrelsen bedömer det lämpligt.

9 Europaparlamentets och rådets (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för lantbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009. 10 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 11 Förordningen (2014:1101) om EU´s direktstöd till jordbrukare. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd.

Ett åtagande för miljöersättning skötsel av våtmarker från programperiod 2007- 2013 får inte avslutas om lantbrukaren får ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar i programperiod 2014-2020.

Ett åtagande för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion får avslutas om åtagandet i programperiod 2014-2020 omfattar minst 0.1 hektar mer mark sammanlagt inom omställning ekologisk produktion och ekologisk produktion. Ett åtagande i programperiod 2014-2020 där ekologisk djurhållning lagts till räknas också som en utökning. Ett åtagande för omställning till ekologisk produktion och åtagande för ekologisk produktion i programperiod 2014-2020 ska dessutom sammanlagt innehålla samma mark och eventuellt åtagande för djurhållning som befintligt åtagande i programperiod 2007-2013.

Ett åtagande för betesmarker och slåtterängar i programperiod 2007-2013 får avslutas för den del av åtagandet som berörs om åtagandet för betesmarker och slåtterängar eller fäbodar i programperiod 2014-2020 omfattar minst 0.1 hektar mer mark. Åtagandet ska dessutom omfatta samma mark med minst motsvarande skötselnivå och komplement som berörd del av det befintliga åtagandet. Ett åtagande för markklassen restaurering av betesmarker och slåtterängar inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar i programperiod 2007-2013 får inte avslutas när lantbrukaren får ett åtagande för restaurering i programperiod 2014- 2020.

Ett åtagande för vallodling i programperiod 2007-2013 kan inte avslutas genom att söka ett åtagande i programperiod 2014-2020.

För betesmarker och slåtterängar, fäbodar och ersättning för ekologisk produktion är det möjligt att utöka ett åtagande med högst 10 procent mer areal inom befintligt åtagandeperiod. Detta gäller år två och tre i åtagandeperioden men från och med år fyra i åtagandeperioden ger en utökning av arealen ett nytt femårigt åtagande.

För restaurering av betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmarker och dammar samt omställning till ekologisk produktion ger en utökning med ny mark en ny åtagandeperiod. Utökning med mer mark innebär att åtagandets slutår skjuts fram men varje enskild mark i åtagandet behåller sitt ursprungliga slutår.

För ekologisk produktion ger en utökning med åtagande för djurhållning en ny åtagandeperiod. För omställning till ekologisk produktion ger en utökning med djurhållning eller ett nytt djurslag en ny åtagandeperiod.

För vallodling är det en utökning om lantbrukaren söker för mer än 120 procent av sitt ursprungliga åtagande. Det blir då ett nytt femårigt åtagande.

Ett åtagande för miljöersättningar eller någon av ersättningarna för ekologisk produktion kan i syfte att uppnå högre miljönytta enbart omvandlas till ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar. Villkoren i 8 kap. 4§ första och andra stycket SFS 2015:406 ska vara uppfyllda.

Om övertagaren har sökt ett åtagande i programperiod 2014-2020 och tar över ett åtagande från programperiod 2007-2013, får övertagaren ett åtagande med åtagandeperiod, omfattning och villkor enligt programperiod 2014-2020.

Om övertagaren har sökt ett åtagande för ersättningar för ekologisk produktion i programperiod 2014-2020 är det inte möjligt att ta över ett åtagande med kretsloppsinriktad produktion från programperiod 2007-2013. Om övertagaren har sökt någon av ersättningarna för ekologisk produktion i programperiod 2014-2020 och tar över mark eller djurhållning som ingår i ett åtagande för certifierad ekologisk produktion från programperiod 2007-2013 kan åtagandet 2014-2020 bli antingen omställning till ekologisk produktion eller ekologisk produktion eller en kombination av dessa. Det som avgör vilka eller vilket åtagande som övertagaren får 2014-2020 är om marken eller djurhållningen i åtagande från 2007-2013 är under omställning eller ekologisk produktion.

Om övertagaren har sökt ett åtagande för vallodling i programperiod 2014-2020 och tar över ett åtagande vallodling från programperiod 2007-2013 gäller följande undantag från 18 §: 1. Om övertagandet sker senast sista ändringsdag överförs de skiften som ingår i ansökan om vallodling 2007-2013, till ansökan om utbetalning för vallodling 2014- 2020 och ingår i åtagandet 2014-2020. 2. Om övertagandet sker efter sista ändringsdag kan inte ansökan om åtagande 2014-2020 godkännas. De skiften som ingår i ansökan om vallodling 2014-2020 överförs då till ansökan om vallodling 2007-2013 och får då samma slutår och ska skötas enligt de villkor som gäller för det befintliga åtagandet.

Om länsstyrelsen eller Jordbruksverket vid en kontroll eller på annat sätt fastställer att ett åtagandes omfattning skiljer sig från den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande, ska stödmyndigheten anpassa åtagandets omfattning till de fastställda uppgifterna.

Ett åtagande som minskas eller avslutas i förtid kan leda till återkrav för aktuella delar.

Ett åtagande får minskas eller avslutas i förtid utan återkrav i vissa fall. 1. Enligt 8 kap 6 § och 9 kap. 11 § i förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. 2. Åtagandet kan inte överföras till annan lantbrukare enligt artikel 47.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om något av följande gäller för marken, eller den ersättningsgrundande enheten: a. ett arrende eller ett avtal om nyttjanderätt inte kan förlängas, b. marken, eller den ersättningsgrundande enheten inte längre finns kvar i sökandens ägo på grund av försäljning, c. om marken som berörs av åtagandet överlåts. 3. Om sökanden upphör helt med jordbruksverksamhet. 4. Vid force majeure och exceptionella händelser enligt art. 2 i 14 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 och enligt art. 4 i Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 3.

För att lantbrukaren ska beviljas full utbetalning för miljöersättningar eller ersättningar för ekologisk produktion måste lantbrukaren följa tvärvillkoren och basvillkoren i bilaga 2. För att lantbrukaren ska beviljas full utbetalning för kompensationsstöd måste lantbrukaren följa tvärvillkoren.

För att vara berättigad till utbetalning av ersättning enligt 6, 8 och 9 kap. ska lantbrukaren ha sått eller planterat grödan senast den 30 juni ansökansåret.

Om potatis, grönsaker, frövall, kryddväxter odlas på ett skifte kan ersättning lämnas även för vändtegar som hör till skiftet och som behövs för odlingen.

Utbetalning av ersättning enligt denna författning för våtmarker och dammar får kombineras med utbetalning av andra motsvarande enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd, förordningen (1997:1336) om miljöstöd, förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder, samt förordningen

13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305). 14 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations-och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor EUT L 347, 20.12.2013, s 549 (Celex32013R1306). EUT L 181, 20.6.2014, s 48 (Celex32014R0640).

(2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder inom samma företag men inte för samma mark.

Lantbrukare som får ersättning för mark i ekologisk produktion eller ersättning för omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014-2020 kan inte samtidigt få ersättning på samma mark för traditionell odling av bruna bönor enligt åtagande i programperiod 2007-2013

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i detta kapitel.

Grundläggande bestämmelser om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd finns i: 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 , 2. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt om införande av övergångsbestämmelser 3. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) , 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 , 5. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations-och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor , 6. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations-och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för 21 direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor ,

EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305). 17 EUT L 227, 31.7.2014, s 1 (Celex 32014R0807). 18 EUT L 227, 31.7.2014, s 18 (Celex 32014R0808). 19 EUT L 347, 20.12.2013, s 549 (Celex32013R1306). 20 EUT L 227, 31.7.2014, s 69 (Celex32014R0809). 21 EUT L 181, 20.6.2014, s 48 (Celex32014R0640).

7. Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordningen (EEG) nr 2092/91 , 8. Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll , 9. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för lantbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets 24 förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 , samt 10. Förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan för vissa jordbruksstöd, finns bland annat bestämmelser om: 1. ansökan om åtagande, 2. ansökan om utbetalning, 3. sista ändringsdag, och 4. anmälan om övertagande.

Reglerna i detta kapitel gäller avdrag på grund av villkorsfel och hel eller delvis hävning av åtaganden för samtliga ersättningar i denna föreskrift.

Om stödmyndigheten konstaterar att en lantbrukare inte följt ett villkor ska myndigheten göra ett avdrag från utbetalningen eller häva åtagandet helt eller delvis. Det framgår av 3-10 §§ i detta kapitel och i bilaga 3 hur stora avdragen ska vara samt när hel eller delvis hävning ska ske.

Om det finns särskilda skäl kan stödmyndigheten medge undantag från bestämmelserna i det här kapitlet.

Stödmyndigheten ska bedöma om lantbrukaren har upprepat ett fel när följande förutsättningar är uppfyllda. 1. Felet konstaterades det år som villkoret senast kontrollerades. 2. Stödmyndigheten meddelade lantbrukaren om det felet då. 3. Det är samma villkor som inte är uppfyllt. 4. Felet återkommer eller har inte åtgärdats under programperiod 2014-2020.

Om lantbrukaren upprepat ett villkorsfel enligt 4 § i detta kapitel inom en ersättningsform ska stödmyndigheten göra ett dubbelt villkorsavdrag, under förutsättning att inget annat framgår enligt bilaga 3, för det konstaterade upprepade felet.

För miljöersättningen vallodling och ersättningarna för ekologisk produktion ska stödmyndigheten häva åtagandet om de konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av den areal som ingår i ansökan om utbetalning. För kompensationsstödet ska stödmyndigheten avslå ansökan om utbetalning om de konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av den areal som ingår i ansökan om utbetalning. För miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar ska stödmyndigheten häva åtagandet om de konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av den areal som ingår i åtagandet. Det gäller inte om de konstaterar fel enligt villkor i 3 kap. 14 eller 16 §§ eller om marken är betad men inte tillräckligt väl avbetad för att uppfylla villkoren i 3 kap. 11, 13 eller 15 §§ punkt 2. Utöver första stycket ska stödmyndigheten häva åtagandet för ersättningarna för ekologisk produktion om de konstaterar ett eller flera villkorsfel som är av stor betydelse för certifieringen.

För miljöersättningen betesmarker och slåtterängar ska stödmyndigheten häva åtagandet för all mark inom en markklass på ett skifte om den konstaterar igenväxning på mer än 30 procent av markklassarealen på skiftet.

Om lantbrukaren har upprepat ett fel på mer än 20 procent av all konstaterad areal eller antal djur inom ersättningsformen, vid första tillfället felet konstateras samt det år upprepningen sker, ska stödmyndigheten häva åtagandet.

För miljöersättningen betesmarker och slåtterängar ska stödmyndigheten, utöver vad som står i 8 §, häva åtagandet för all mark inom en markklass på ett skifte om den konstaterar upprepad igenväxning på mer än 20 procent på samma skifte.

Vid villkorsfel på en viss areal ska stödmyndigheten räkna ut storleken på avdraget på följande sätt: 1. Om en större areal konstateras på ett skifte än vad lantbrukaren har sökt utbetalning för ska mellanskillnaden kompensera för areal med villkorsfel på det skiftet. 2. Det procentuella avdraget av arealen på blocket på grund av pro rataneddragning ska användas också vid beräkning av areal med villkorsfel på skiftet. Villkorsavdrag får inte vara större än årets utbetalning av ersättning, 1. för skiftet eller 2. för det aktuella djurslaget.

Första året i åtagandeperioden ska all åtagandeareal också omfattas av lantbrukarens ansökan om utbetalning. De övriga åren räcker det med att skiften motsvarande 75 procent av befintlig åtagandearal finns med i ansökan om utbetalning. Varje enskilt skifte måste dock finnas med i ansökan om utbetalning minst vartannat år.

Lantbrukaren kan få ersättning för skötsel som bevarar och förstärker hävdberoende natur- och kulturmiljövärden i följande fastställda markklasser: 1. betesmarker och slåtterängar med allmänna värden, 2. betesmarker med särskilda värden, 3. slåtterängar med särskilda värden, 4. mosaikbetesmarker, 5. alvarbete, 6. skogsbete, 7. gräsfattiga marker. Markklasserna kan inte överlappa varandra. Utöver dessa markklasser kan lantbrukare få ersättning för mark som saknar fastställd markklass men som uppfyller definitionen för betesmark eller definitionen för slåtteräng i 1 kap. 2 §. Skötseln ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

Lantbrukaren kan inte få ersättning för mark som samtidigt får miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar, fäbodar eller miljöinvestering för engångsröjning enligt förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Det är inte heller möjligt att få ersättning för skötsel på mark där länsstyrelsen bedömer att skötseln motverkar att syftet med stödet uppnås.

Stödmyndigheten fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning samt fastställer markklassen. Följande ska framgå: 1. En motivering med beskrivning till vilken markklass skiftet ska ha. 2. En bestämd markklass med en yta och areal.

För att marken ska uppfylla kriterierna för de fastställda markklasserna betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden eller mosaikbetesmarker krävs att: 1. Den aktuella definitionen i 1 kap. 2 § är uppfylld. 2. Marken har höga kulturvärden kopplade till odlingslandskapet eller höga naturvärden som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd. Dessa värden ska gynnas av särskild skötsel enligt minst ett av de särskilda skötselvillkoren i 14 eller 16 §§, detta kapitel. Dessa särskilda skötselvillkor ska vara fastställda. 3. Om marken har värden som är kopplade till fältskiktet får den endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Om marken däremot har värden som är kopplade till annat än fältskiktet får den inte vara starkt påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Stödmyndigheten fastställer de särskilda skötselvillkoren enligt 14 eller 16 §§ i detta kapitel för marken.

För att marken ska uppfylla kriterierna för de fastställda markklasserna alvarbete, skogsbete eller gräsfattiga marker krävs att den aktuella definitionen 1 kap. 2 § är uppfylld. Om stödmyndigheten bedömer att marken är i behov av särskilda skötselvillkor enligt 16 § i detta kapitel ska dessa vara fastställda.

För att marken ska uppfylla kriterierna för den fastställda markklassen betesmarker och slåtterängar med allmänna värden krävs att marken uppfyller definition för betesmark eller definitionen för slåtteräng enligt 1 kap. 2 § samt inte uppfyller kriterierna för betesmark med särskilda värden eller slåtteräng med särskilda värden enligt 5 § i detta kapitel.

På skifte som ingår i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar är det inte tillåtet att: 1. använda växtskyddsmedel, 2. gödsla, 3. jordbearbeta, 4. göra insådd, 5. bedriva täkt av sten eller jord, 6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 och 7. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Det finns två nivåer av åtagande. Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån allmän skötsel eller om ett åtagande på åtagandenivån särskild skötsel.

Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån för allmän skötsel om lantbrukaren har ansökt om ett åtagande för betesmarker och slåtterängar och om marken har en fastställd markklass som är betesmarker och slåtterängar med allmänna värden, betesmarker med särskilda värden eller slåtteräng med särskilda värden. Detta är även möjligt om marken uppfyller definitionen för betesmark eller definitionen för slåtteräng enligt 1 kap. 2 §, men saknar fastställd markklass.

För att lantbrukaren ska få ersättning för allmän skötsel ska marken skötas på följande sätt: 1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela åtagandeperioden. 2. Marken ska varje år skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker. 3. Betesmarker ska varje år betas av. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Från och med år två i åtagandet får bete vartannat år ersättas med slåtter om det utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska då ske under perioden 1 juli till och med 31 oktober och skörden ska tas bort. 4. Slåtterängar ska varje år slås på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska ske under perioden 1 juli till och med 31 oktober och skörden ska tas bort. Det är möjligt att göra undantag från punkt 2, 3 och 4 om den enskilda marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren 1 § i detta kapitel är uppfyllda.

Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån för särskild skötsel om lantbrukaren har ansökt om det och om marken har en fastställd markklass som är betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden, skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmarker eller gräsfattiga marker.

Vad krävs för att få ersättning för särskild skötsel för betesmarker med särskilda värden och slåtterängar med särskilda värden?

För att lantbrukaren ska få ersättning för särskild skötsel för betesmarker med särskilda värden och slåtterängar med särskilda värden ska marken skötas på följande sätt: 1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela åtagandeperioden. 2. Marken ska varje år skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker.

3. Betesmarken ska varje år betas av. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Från och med år två i åtagandet får bete vartannat år ersättas med slåtter om det utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska ske under perioden 1 juli till och med 31 oktober och skörden ska tas bort. 4. Slåtterängen ska varje år slås med klippande eller skärande redskap på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska ske under perioden 1 juli till 31 oktober och skörden ska tas bort. Ängen ska varje år vara fagad. Det är möjligt att göra undantag från punkt 2, 3 och 4 om den enskilda marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren i 1 §, detta kapitel, är uppfyllda.

Utöver skötselvillkoren i 13 §, detta kapitel, ska lantbrukaren även sköta marken enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt i 5 §, detta kapitel: 1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur, 2. när på året bete eller slåtter ska ske, 3. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut, 4. skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement. Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av dessa särskilda skötselvillkor för den enskilda marken.

Vilken skötsel krävs för att få ersättning för särskild skötsel för skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker?

För att lantbrukaren ska få ersättning för särskild skötsel för skogsbete, alvarbete, mosaikbete och gräsfattiga marker krävs att marken sköts på följande sätt: 1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela åtagandeperioden. 2. Marken ska varje år betas av så att det finns en tydlig betespåverkan över hela skiftet och så att ingen skadlig ansamling av förna sker. Detta ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Länsstyrelsen får besluta att bete kan ersättas med slåtter om den utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska då ske under perioden 1 juli till 31 oktober och skörden ska tas bort. Det är möjligt att göra undantag från punkt 2 om marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren i 1 §, detta kapitel,är uppfyllda.

Utöver skötselvillkoren i 15 §, detta kapitel, ska lantbrukaren även sköta marken enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt i 5 eller 6 §§, detta kapitel: 1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur, 2. när på året bete ska ske, 3. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut, 4. skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement. Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den enskilda marken.

För samtliga marker som ger rätt till ersättning för betesmarker och slåtterängar får länsstyrelsen besluta om: 1. Undantag från förbudet mot att använda växtskyddsmedel, enligt 8 § i detta kapitel, om detta krävs för att bekämpa växtsjukdomar och invasiva främmande arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden. 2. Undantag från förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada landskapselement samt natur- och kulturvärden på marken, enligt 8 §, om föreskrifter har beslutats eller beslut har fattats om förebyggande åtgärder enligt epizootilagen (1999:657). Av samma anledning får länsstyrelsen även ett enskilt år besluta om undantag från att marken varje år ska betas av så att ingen skadlig ansamling av förna sker enligt 11,13 och 15 §§ i detta kapitel. 3. Undantag från att marken måste skötas varje år så att ingen skadlig ansamling av förna sker, genom bete eller slåtter, enligt 11, 13 och 15 §§ i detta kapitel, om exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det omöjligt att sköta marken enligt regelverket. Ersättningen får i detta fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra. 4. Att tillåta markstörning, gödsling, täkt av sten eller jord, enligt 8 § i detta kapitel, eller andra åtgärder om det sker med syfte att bevara eller utveckla natur- och kulturvärden i området. 5. Undantag från kravet att igenväxning ska hållas borta, enligt 11, 13 och 15 §§ i detta kapitel, om det görs för att stärka artbeståndet av en hotad art, under förutsättning att syftet med stödet ändå uppnås. Till hotade arter räknas arter på Artdatabankens rödlista i någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad samt arter och biotoper som omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter eller nämns i Artskyddsförordningen (2007:845). För blötare slåtterängar som ingår i ett åtagande kan länsstyrelsen besluta om undantag, när det gäller i vilken omfattning skörden ska tas bort, om det ökar miljönyttan eller om det är mycket svårt att föra bort skörden. Det samma gäller för slåtterängar som även ingår i ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementen lieslåtter, lövtäkt, efterbete, höhantering, bränning och svårtillgängliga platser. Komplementen ska syfta till att bevara och förstärka natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen fastställer omfattning och villkor.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet lieslåtter om marken har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska minst ett av följande kriterier vara uppfyllt: 1. Slåtterängen har natur- eller kulturvärden som gynnas av lieslåtter, eller

2. Det är inte möjligt att sköta slåtterängen rationellt på grund av att marken är stenbunden, trädrik, blöt eller sluttande.

Slåttern ska ske med lie eller motormanuell minislåtterbalk. Högst 25 procent av marken får slås med traktor och slåtterbalk. Länsstyrelsen får besluta att slåtter bara får ske med lie eller andra redskap, särskilda metoder för slåtter och när åtgärderna ska ske.

Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 §, detta kapitel, är uppfyllda behöver inte slåttern utföras.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet lövtäkt om marken har markklassen betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden, mosaikbetesmarker eller gräsfattiga marker och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska följande kriterier vara uppfyllda: 1. Marken har natur- eller kulturvärden som gynnas av lövtäkt. 2. Åtagandet måste omfatta minst tre fastställda lövtäktsträd. 3. Åtagandet får som mest omfatta tjugo fastställda lövtäktsträd per hektar och block. Träden ska finnas kvar under hela åtagandeperioden.

Den skötsel som krävs för lövtäkt är följande: 1. Om ett träd ska nyhamlas ska detta göras det första året i åtagandet. 2. Lövtäkt ska utföras på varje enskilt lövtäktsträd minst en gång under åtagandeperioden och senast den 30 september det sista året i åtagandet. 3. Länsstyrelsen ska besluta om när lövtäkten ska ske, hur lövtäkten ska utföras och övrig löpande skötsel av lövtäktsträden. Om det gynnar naturvärdena får länsstyrelsen besluta att enstaka år får undantas från löpande skötsel.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet efterbete om marken har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska slåtterängen ha natur- eller kulturvärden som gynnas av efterbete.

Senast den 31 oktober ska återväxten vara avbetad så att ingen skadlig ansamling av förna sker. Länsstyrelsen får även besluta när efterbetet ska ske, med vilka djurslag efterbete ska ske och hur efterbetet ska genomföras.

Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 §, detta kapitel, är uppfyllda behöver inte efterbetet utföras.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet höhantering om marken har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska slåtterängen ha natur- eller kulturvärden som gynnas av höhantering.

Efter slåttern ska höet torka på slåtterängen innan det förs bort. Torkningen av höet ska ske antingen genom hässjning eller genom vändning.

Länsstyrelsen får förutom skötselvillkoret i 28 §, detta kapitel, även besluta om följande skötselvillkor: 1. Vilka metoder och redskap som ska användas vid torkning av höet. 2. Vilken typ av hässja, volm eller liknande som ska användas vid hässjning. 3. När bortförsel av höet ska ske. 4. Att lantbrukaren ska meddela länsstyrelsen när åtgärden genomförts.

Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 §, detta kapitel, är uppfyllda behöver inte höhanteringen utföras.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet bränning om marken har markklassen betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden eller mosaikbetesmarker och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska marken ha natur- eller kulturvärden som gynnas av bränning. Om det gynnar naturvärdena får länsstyrelsen besluta att enstaka år får undantas från löpande skötsel.

Bränning eller andra åtgärder kopplade till bränning ska utföras löpande under åtagandeperioden.

Länsstyrelsen ska förutom skötselvillkoret i 31 §, detta kapitel, även besluta om följande skötselvillkor: 1. Vilket år olika delar av marken ska brännas. 2. Med vilka metoder bränningen ska ske. 3. När på året bränningen ska ske.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet svårtillgängliga platser om marken är belägen på en ö utan fast landförbindelse eller på svåråtkomliga platser i väglöst land samt har ett åtagande för särskild skötsel på mark med någon av följande markklasser: 1. betesmarker med särskilda värden, 2. mosaikbetesmarker, 3. alvarbete, 4. skogsbete 5. gräsfattiga marker. Ersättning får även lämnas för skötsel av svåråtkomliga slåtterängar med särskilda värden i väglöst land.

För att få ersättning ska de villkor som anges för aktuell markklass i detta kapitel vara uppfyllda.

Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning kan lantbrukaren inte få någon utbetalning för komplementet. Detta gäller även om villkoren i 1 § är uppfyllda.

Lantbrukaren kan få ersättning för mark som har varit brukad som betesmark eller slåtteräng. Marken ska ha eller kunna återfå höga natur- eller kulturvärden enligt något av följande: 1. Marken har vegetationstyper eller rester av sådana som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd. 2. Marken har växtarter som visar på långvarig hävd. 3. Marken har andra biologiska värden som gynnas av slåtter- eller beteshävd. 4. Marken har djurarter som är beroende av långvarig betes- eller slåtterhävd eller har goda förutsättningar att återfå sådana. 5. Marken har eller kan återfå höga kulturhistoriska värden.

Lantbrukaren kan få ersättning för mark som är igenvuxen, ohävdad eller kan uppgraderas till annan markanvändning med högre miljönytta. Marken ska under åtagandeperioden, ha förutsättningar att kunna restaureras till någon av följande markklasser: 1. betesmarker med särskilda värden, 2. slåtterängar med särskilda värden, 3. mosaikbetesmarker, 4. alvarbete, 5. skogsbete, 6. gräsfattiga marker, eller 7. fäbodbete med komplementet särskild skötsel.

Lantbrukaren kan inte få ersättning för mark som samtidigt ingår i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar eller ett åtagande för fäbodar i programperiod 2014- 2020 eller i programperiod 2007-2013. Marken får inte heller samtidigt ingå i miljöinvestering för engångsröjning i programperiod 2014-2020 eller miljöinvestering för restaurering av betesmarker och slåtterängar i programperiod 2007-2013.

Mark som ingår i ersättningen för restaurering av betesmarker och slåtterängar, får samtidigt inte uppfylla förutsättningarna för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar eller miljöersättningen för fäbodar i programperiod 2014-2020. Marken får inte heller tidigare ha ingått i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar eller ha fått miljöinvestering för restaurering av betesmarker och slåtterängar i programperiod 2007-2013. Länsstyrelsen får besluta om undantag från detta om: 1. målet för restaureringen är att uppfylla kraven för särskild skötsel av fäbodbete, 2. målet för restaureringen är att uppfylla kraven för annan markanvändning, 3. marken inte längre berättigar till ersättning på grund av ändrade regler för miljöersättning, eller 4. marken tidigare har brukats av annan lantbrukare.

Lantbrukaren får påbörja restaureringsåtgärderna först när en ansökan om restaurering har kommit in till länsstyrelsen och de har lämnat ett skriftligt besked om att åtgärderna får påbörjas.

Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning samt fastställer markklassen för restaurering.

Länsstyrelsen ska fastställa en restaureringsplan som innehåller följande: 1. En motivering till markklassen restaurering. 2. En markklass med en yta och areal som är lika stort som skiftet. 3. En beskrivning av befintliga natur- och kulturvärden samt målet med restaureringen. 4. Vilka åtgärder som ska göras för att restaurera området. 5. Tidpunkt, metoder och omfattning för dessa åtgärder.

Lantbrukaren ska följa planen för restaurering som länsstyrelsen har fastställt. Följande åtgärder är förbjudna och får inte göras på skiftet om det inte särskilt tillåts i restaureringsplanen: 1. använda växtskyddsmedel, 2. gödsla, 3. jordbearbeta, 4. göra insådd, 5. bedriva täkt av sten eller jord 6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla landskapselement enligt bilaga 6, och 7. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Slututbetalning av restaureringen det sista året i åtagandeperioden kan göras först efter att länsstyrelsen har genomfört slutbesiktningen. Vid slutbesiktningen ska länsstyrelsen fastställa markklass för marken enligt 3 kap. 4-6 §§ eller 5 kap. 4 §. Den fastställda markklassen börjar gälla kalenderåret efter att restaureringen har avslutats.

Marken som länsstyrelsen fastställer vid slutbesiktning ska uppfylla kriterierna för aktuell markklass och skötas enligt villkoren för aktivitetskravet 9 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. i fem år från och med kalenderåret efter att restaureringen har avslutats. Under dessa fem år får inte någon av de förbjudna åtgärderna enligt 4 kap. 8 § utföras på marken. Länsstyrelsen kan medge undantag enligt 3 kap. 17 §.

Lantbrukaren kan få ersättning för att bevara miljön runt fäboden. Minsta tillåtna åtagande för fäbodar är en godkänd fäbod i bruk och sex hektar sammanhängande fäbodbete per fäbod. För att berättiga till ett åtagande måste marken vid varje fäbod betas med minst 1,2 djurenheter per år av djurslagen nötkreatur, får eller get.

För att länsstyrelsen ska kunna fastställa en godkänd fäbod i bruk ska följande krav vara uppfyllda: 1. Fäboden innehåller minst en byggnad i traditionell stil med fungerande permanent tak. Byggnaden ska vara ursprunglig, restaurerad eller återuppbyggd. 2. Fäboden har historiskt brukats som fäbod. 3. Byggnader på fäboden används inte som permanentbostad och fäboden är tydligt avgränsad från hemgården både geografiskt och funktionsmässigt. 4. Fäboden uppfyller de särskilda kriterierna för fäbod som länsstyrelsen har beslutat om i länets handlingsplan. 5. Djuren vistas inte på fäboden eller fäbodbetet tidigare än 1 maj eller senare än 31 oktober.

När ett flerfäbodsystem som är godkänt av länsstyrelsen tillämpas är kriterierna de samma både för huvudfäboden och kompletterande fäbodar.

Länsstyrelsen fastställer arealen för samtliga skiften med fäbodbete. Åtagandearealen måste vara minst sex hektar sammanhängande fritt bete eller bete i storhägn per fäbod. Dessutom får den inte vara större än: 1. antal djurenheter på fäboden, eller i flerfäbodsystemet, det första året i åtagandet multiplicerat med fem hektar, 2. den tillgängliga fäbodbetesarealen per fäbod, 3. det antal djurenheter länsstyrelsen eventuellt beslutat att det maximal får vara per fäbod, eller flerfäbodsystem, multiplicerat med fem hektar. Dessutom ska länsstyrelsen ta hänsyn till fäbodens traditionella användande samt andra uppgifter som har betydelse för åtagandet och som framgår av länets handlingsplan. Vidare ska länsstyrelsen ta hänsyn till vilket område som används till bete av djuren vid fäboden.

Länsstyrelsen ska även fastställa om marken har markklassen fäbodbete som ger rätt till gårdsstöd eller fäbodbete som inte ger rätt till gårdsstöd. Följande ska även framgå: 1. En motivering med beskrivning till vilken markklass skiftet ska ha. 2. En bestämd markklass med en yta och areal.

På skifte som omfattas av åtagande för fäbodar är det inte tillåtet att: 1. använda växtskyddsmedel, 2. gödsla, 3. jordbearbeta, 4. göra insådd, 5. bedriva täkt av sten eller jord, 6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 och 7. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Åtagandearealen ska varje år betas med ett betestryck på minst 0,2 djurenheter per hektar. De tillåtna djurslagen är nötkreatur, får, get och häst. Djuren ska vistas vid fäboden minst två månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställer. Vid flerfäbodsystem ska djur vistas vid alla ingående fäbodar minst två månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställer. Vid flerfäbodsystem kan länsstyrelsen även bestämma under vilken period djuren ska vistas vid vilken fäbod. Ett djur kan endast tillgodoräknas en fäbod per säsong.

Länsstyrelsen kan besluta om undantag från hur länge djuren ska vistas vid fäboden: 1. I de fall djuren under en period efterbetar slåtterängar som ligger vid fäboden. 2. I de fall djuren på grund av särskilda skäl inte bör vistas på fäboden under delar av säsongen.

Ersättningen får i dessa fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra.

Utöver skötselvillkoret i 6 §, detta kapitel, ska lantbrukaren även sköta fäbodbetet enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt: 1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur, 2. när på året bete ska ske, 3. hur många djurenheter samt djur av respektive djurslag som är tillåtna att finnas vid fäboden, 4. reglering av bete med vissa djurslag. Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den enskilda marken.

För samtliga marker som ger rätt till ersättning för fäbodbete får länsstyrelsen besluta om: 1. Undantag från förbudet mot att använda växtskyddsmedel, enligt 5 § i detta kapitel, om det krävs för att bekämpa växtsjukdomar och invasiva främmande arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden, 2. Undantag från förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada biotopskyddade landskapselement samt natur- och kulturvärden på marken enligt 5 § i detta kapitel, om föreskrifter har beslutats eller beslut har fattats om förebyggande åtgärder enligt epizootilagen (1999:657). Av samma anledning får länsstyrelsen även ett enskilt år besluta om undantag från kravet på betestryck enligt 6 § i detta kapitel. 3. Undantag från kravet på betestryck i 6 §, detta kapitel, om exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det omöjligt att sköta marken enligt regelverket. Ersättningen får i detta fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra. 4. Att tillåta markstörning, gödsling, täkt av sten eller jord enligt 5 § i detta kapitel eller andra åtgärder om det sker med syfte att bevara natur- och kulturvärden i området.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet särskild skötsel av fäbodbete om det finns ett åtagande för fäbodbete på marken och följande förutsättningar är uppfyllda: 1. Marken ska ha natur- och eller kulturvärden knutna till långvarig fäboddrift som gynnas av den särskilda skötseln. Dessa värden kräver särskild skötsel enligt minst ett av villkoren enligt 11 § i detta kapitel. 2. Marken ska vara öppen fäbodvall eller bestå av fäbodskog. I fäbodskogen ska trädbeståndet till övervägande del vara spontant uppkommet och ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på lång kontinuitet i trädskiktet. Beståndet ska även sakna påtagliga indikationer på trakthyggesbruk, 3. Marken uppfyller de särskilda kriterierna för komplementet som länsstyrelsen fastställt i handlingsplanen.

4. Ett eller flera av skötselvillkoren i 11 §, detta kapitel, ska vara fastställda. Länsstyrelsen fastställer omfattning och villkor för komplementet.

Lantbrukaren ska sköta fäbodbetet enligt de av följande skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt i 10 §, detta kapitel: 1. villkor för vegetationens utseende, 2. villkor för skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement, 3. villkor för användande och synliggörande av fäbodstigar, 4. villkor för att träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort senast 31 oktober första stödåret och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden.

Lantbrukare som odlar flerårig slåtter- och betesvall eller frövall som är korrekt anlagd och sköts enligt villkoren i 3-7 §§, detta kapitel, kan söka ersättningen.

Den som söker ska varje år odla vall enligt villkoren och söka utbetalning på en areal som motsvarar minst 80 procent av åtagandet och högst 120 procent av åtagandet.

Vallen ska vara huvudgröda minst tre år i följd. De tre åren räknas från första året vallen finns med i ansökan om utbetalning. Vallen får brytas tidigast 31 juli det tredje året. För stödåret 2015 är det möjligt att räkna de tre åren från och med 2014 om vallen ingick i ett åtagande för vallodling i programperiod 2007-2013 och om lantbrukaren sökte utbetalning för det 2014.

Vallen är korrekt anlagd om följande är uppfyllt: 1. Vallen är sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa. 2. Högst 50 procent insektsfrämjande fröblandning eller andra smakliga örter får blandas i vid sådden.

Vallen ska bestå av godkänd vallgröda. Vallen är godkänd om grödan som täcker marken består av vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa och har ett fodervärde. Dessutom får smakliga smalbladiga gräs och örter också ingå men får inte vara dominerande. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall.

På vallen får inga växtskyddsmedel spridas utom vid brytning av vallen.

Vallen ska skötas varje år genom att någon av följande åtgärder är utförd senast den 31 oktober: 1. Vallen är slagen minst en gång och skörden är bortförd. 2. Vallen är betad motsvarande en vallskörd.

För att lantbrukaren ska få ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar ska länsstyrelsen: 1. godkänna våtmarken och dammen och 2. fastställa den areal som kräver skötsel och underhåll. Detta ska ske senast sista ändringsdag det år ansökan om åtagande för skötsel av våtmark eller damm avser.

Länsstyrelsen ska godkänna våtmarken eller dammen för miljöersättningen om den är en godkänd miljöinvestering. Länsstyrelsen kan också godkänna en våtmark eller damm som inte är anlagd eller restaurerad med miljöinvestering, men som motsvarar de krav som ställs på en miljöinvestering när det gäller: 1. omfattning och placering, 2. målet för åtgärderna, 3. vilka metoder eller material som ska användas samt 4. eventuella övriga villkor för projektet.

När länsstyrelsen beslutar om åtagande för skötsel av våtmarker eller dammar ska följande framgå: 1. vilken areal som åtagandet omfattar, 2. om våtmarken eller dammen är anlagd eller restaurerad med syftet näringsrening, biologisk mångfald eller en kombination av dessa, 3. vilken del av våtmarken eller dammen som tillhör ägoslaget våtmark och vilken del av våtmarken som tillhör ägoslaget betesmark, om det är aktuellt 4. vilka förbud som gäller och om länsstyrelsen beviljat något undantag, samt 5. vilka skötselvillkor som gäller.

På mark som omfattas av åtagande för skötsel av våtmarker och dammar är det inte tillåtet att: 1. sprida gödselmedel, 2. använda växtskyddsmedel,

3. utfodra fisk, kräftor eller andra djur, 4. sätta ut fisk, kräftor eller andra djur, 5. sprida kalk och 6. förstöra eller ta bort våtmarker eller dammar, som ingår i åtagandet. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt punkterna 3, 4 och 5 om det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt punkterna 2-5 vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets naturoch kulturmiljövärden.

För att få ersättning ska lantbrukaren sköta våtmarken eller dammen på följande sätt: 1. Dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så att deras funktion består under hela åtagandeperioden. 2. Vegetation som riskerar att försämra våtmarkens eller dammens funktion ska tas bort.

Utöver skötselvillkoren i 5 §, detta kapitel, ska lantbrukaren även sköta våtmarken eller dammen enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt: 1. förbud mot att tömma våtmarken helt, 2. hur vattennivån får variera, 3. villkor för vegetationens utseende, 4. villkor för bete och slåtter, 5. hur omgivande anläggningar och bebyggelse får uppföras. Länsstyrelsen får precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den enskilda våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får även besluta att villkor som kommer från slutbesiktningen av miljöinvestering ska gälla för åtagandet för skötseln.

För att få ett åtagande för ekologisk djurhållning krävs att den som söker har ett åtagande för ekologisk växtodling. För att få ett åtagande för omställning till ekologisk djurhållning krävs att den som söker antingen har ett åtagande för omställning till ekologisk växtodling eller ett åtagande för ekologisk växtodling.

För att få ersättning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion ska den som söker ansluta produktionen till ett godkänt kontrollorgan senast sista ansökningsdag det första året i åtagandeperioden.

Den som söker ansluter produktionen genom att skriva under och lämna in ett anslutningsavtal till ett godkänt kontrollorgan.

Senast den 15 juni ska den som söker: 1. Ansluta all växtproduktion som ingår i åtagandet eller ansökan om åtagande och 2. Ansluta all djurhållning som ingår i ansökan om utbetalning.

Lantbrukare som har ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion ska följa rådets förordning (EG) nr 834/2007 och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 för att få ersättning. Nötkreatur över 20 månaders ålder och som hålls på jordbruksföretag med högst 45 platser för uppbundna djur, får hållas uppbundna under stallperioden utan besättningsspecifikt tillstånd. Detta framgår av artikel 39 i förordning (EG) nr 889/2008 . Nötkreatur i åldern 6-20 månader får vara uppbundna under sammanlagt 28 tre månader för att vänjas vid uppbindning .

För att få rätt till ett åtagande och utbetalning ska lantbrukaren godkänna att stödmyndigheten får kontrollera följande: 1. anslutningen till ett godkänt kontrollorgan, 2. anslutningens omfattning, samt 3. de resultat av kontrollorganets kontroller som har betydelse för bedömning av om lantbrukaren har uppfyllt villkoren för ersättningen. Lantbrukaren ska se till att information och handlingar från det godkända kontrollorganet lämnas till stödmyndigheten inom begärd tid.

Lantbrukaren ska göra det möjligt för länsstyrelsen att kontrollera de uppgifter som denne har lämnat och som rådets förordning (EG) nr 834/2007 och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 ställer krav på. Kontrollerna ska ske mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande. Uppgifter behöver inte vara dokumenterade om de inte är relevanta för den typ av produktion lantbrukaren bedriver. Lantbrukaren ska spara all dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättning under det år som utbetalningen avser.

För att ge rätt till ersättning ska grödan odlas med sikte på god skörd och för det syfte som grödan har redovisats för i SAM-ansökan.

25 EUT L 189, 20.7.2007, s. 1–23. (Celex 32007R0834). 26 EUT L 250, 18.9.2008, s. 1–84. (Celex 32008R0889). 27 EUT L 250, 18.9.2008, s. 1–84. (Celex 32008R0889). 28 Jordbruksverket, beslut med dnr 4.7.16-5576/13.

Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras. Oljeväxter, oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för att tröskas. Odling av stärkelsepotatis och hampa ger rätt till ersättning. Grönfoder ska bestå av ettåriga lantbruksgrödor och vara dugligt som foder för att ge rätt till ersättning. Vallgräs och vallbaljväxter får endast ingå som insådd i grönfoder. Grödor som ger rätt till utbetalning inklusive vall får inte användas till energiproduktion.

Den som söker kan få ersättning för hampa endast om villkoren i artikel 32 och 35 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 är uppfyllda. Länsstyrelsen ska senast den 30 juni stödåret få in etikett från utsädesförpackningen samt uppgift om sort och utsädesmängd för de skiften där hampa odlas.

En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Den som söker ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta avtal ska finnas tillgängligt vid kontroll på plats.

För att en fruktodling ska ge rätt till ersättning, ska den ha minst 400 träd per hektar äpple (Malus spp.), päron (Pyrus spp.), plommon eller körsbär (Prunus spp.). Odling av surkörsbär (Prunus cerasus) ska ha minst 300 träd per hektar.

För att en bärodling ska ge rätt till ersättning ska den ha minst 1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca) eller lingon (Vaccinium vitis-idaea), 2. 16 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa), tranbär (Vaccinium spp.) eller åkerbär (Rubus arcticus, R x stellarcticus), 3. 3 000 plantor per hektar hjortron (Rubus chamaemorus), 4. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar (Rubus spp.), 5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.), krusbär (Ribes uva-crispa), blåbär (Vaccinium spp.), nypon (Rosa spp.), aronia (Aronia spp.), rosenkvitten (Chaenomeles spp.) eller vindruvor (Vitis ssp.), 6. 1 200 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides) eller bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia), eller 7. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

Fruktträd ger rätt till ersättning även de år odlingen etableras eller föryngras. Den som söker ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll.

Bärodlingar ger rätt till ersättning även de år den som söker etablerar eller föryngrar odlingen.

Djurhållningen måste varje kalenderår under hela åtagandeperioden minst omfatta något av följande djurantal: 1. en tacka, en get eller en sugga under hållandeperioden, 2. ett nötkreatur i genomsnitt, 3. två djurenheter av värphöns i genomsnitt, 4. två djurenheter av slaktkycklingar i genomsnitt, eller 5. ett slaktsvin som levererats till slakteri.

För utbetalning av ersättning för djurhållning i ekologisk produktion får endast åkermark med åtagande för ekologisk produktion användas vid beräkningen. För utbetalning av ersättning för djurhållning i omställning till ekologisk produktion får både åkermark i omställning till ekologisk produktion och åkermark i ekologisk produktion användas vid beräkningen. Åkermarken berättigar till ytterligare ersättning för ekologisk djurhållning i de fall den odlas med betes- och slåttervall och grödor som ger rätt till ersättning.

Lantbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor, getter och suggor som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Lantbrukaren ska hålla minst det antal djur som anges i ansökan om utbetalning enligt reglerna för ersättningarna för ekologisk produktion under en hållandeperiod av minst två månader. Hållandeperioden börjar dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen.

Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än ett år. Villkoret ska uppfyllas senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Tackor, getter och suggor som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra ersättningsberättigande tackor, getter eller suggor under hållandeperioden. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning hämtas ur centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för nötkreatur för

åtagandet under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som har haft ett åtagande för omställning till ekologisk produktion och året efter går över till ett åtagande för ekologisk produktion räknas nötkreaturen från 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om lantbrukaren inte har sökt utbetalning för nötkreatur i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som har haft ett åtagande för miljöersättning för kretsloppsinriktad produktion eller certifierad ekologisk produktion i programperiod 2007-2013 och sökt utbetalning för certifierad ekologisk produktion av nötkreatur i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion.

Lantbrukaren får bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på produktionsplatsen och som är anmälda till CDB i tid. Ett djur får endast tillgodoräknas en lantbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen. Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Lantbrukare kan få ersättning för det antal slaktsvin som slakterier rapporterar för lantbrukarens produktionsplats till Jordbruksverkets slaktregister i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:43) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur. Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för nötkreatur för åtagandet under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som har haft ett åtagande för omställning till ekologisk produktion och året efter går över till ett åtagande för ekologisk produktion räknas slaktsvinen från 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som inte har sökt utbetalning för slaktsvin i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som har haft ett åtagande för miljöersättning för kretsloppsinriktad produktion eller certifierad ekologisk produktion i programperiod 2007-2013 och sökt utbetalning för certifierad ekologisk produktion av slaktsvin i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen medge att ett djur som inte är anmält till Jordbruksverkets slaktregister får räknas, om det finns särskilda skäl.

Lantbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar som hålls under räkningsperioden. Det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar beräknas genom att antalet djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden, eller inte, multipliceras med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden samt delas med antalet dagar i räkningsperioden. Värphöns ger rätt till ersättning först efter 16 veckors ålder. Vid omgångsuppfödning behöver man inte räkna bort slaktkycklingar och värphöns som dör eller behöver avlivas innan hela omgången tas ur produktion. Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för djurslaget under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som har haft ett åtagande för omställning till ekologisk produktion och året efter går över till ett åtagande för ekologisk produktion räknas djurslaget från 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om lantbrukaren inte har ansökt om utbetalning för djurslaget i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som har haft ett åtagande för miljöersättning för kretsloppsinriktad produktion eller certifierad ekologisk produktion i programperiod 2007-2013 och sökt utbetalning för certifierad ekologisk produktion av värphöns och slaktkycklingar i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion.

Lantbrukaren ska sköta sina grödor enligt aktivitetskraven i 9 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41).om direktstöd.

Den som söker kompensationsstöd för vall, grönfoder eller andra grovfodergrödor på åkermark ska sköta grödan varje år genom att någon av följande åtgärder är utförd senast den 31 oktober: 1. Grödan är slagen minst en gång och skörden är bortförd. 2. Grödan är betad motsvarande en vallskörd.

Skötselvillkoren för betesmark och slåtteräng är följande: Marken ska betas eller slås. Om marken slås ska skörden föras bort. Alla delar av skiftet ska vara synligt påverkade av bete eller slåtter. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Om länsstyrelsen har beviljat undantag från villkor för betesmarker och slåtterängar enligt reglerna i 3 och 5 kap. i denna föreskrift, ska lantbrukaren få samma undantag i kompensationsstödet.

För att ge rätt till ersättning ska växtodlingsgrödor odlas med sikte på god skörd och för det syfte som grödan har redovisats för i SAM-ansökan.

Den som söker ersättning för spannmål måste minst odla den till full axgång innan odlingen skördas eller avbryts.

För lantbrukare med areal över gränsen för nedtrappning och areal i mer än ett område trappas stödet i första hand ned i områden med lägst hektarbelopp. Återstående nedtrappning görs i övriga områden efter stigande hektarbelopp.

För lantbrukare med grovfodergrödor inom flera stödområden, för vilka olika arealfaktorer tillämpas, får lantbrukaren ersättning enligt den arealfaktor som används för det stödområde där företagets brukningscentrum ligger. Om brukningscentrum ligger utanför stödområdet, tillämpas den arealfaktor som gäller för stödområdet med högst krav på antal djurenheter per hektar.

Lantbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Minst det antal djur som anges i ansökan om utbetalning ska lantbrukaren hålla under en hållandeperiod av minst två månader räknat från dagen efter det att ansökan om utbetalning kommit in till länsstyrelsen.

Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än ett år. Villkoret ska vara uppfyllt senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Tackor och getter som lantbrukaren angivit i sin ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra ersättningsberättigande tackor eller getter under hållandeperioden. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning hämtas ur Centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret.

Lantbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på produktionsplatsen och som är anmälda till CDB i tid. Ett djur får endast tillgodoräknas en lantbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen.

Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas.

Reglerna i detta kapitel gäller också för övergångsstöd i område 10a. Om lantbrukaren söker övergångsstöd och har vall, grönfoder eller betesmark inom mer än ett av de stödområden som gällde 2014 tillgodoräknas djurinnehavet i första hand i området med högst ersättningsnivå. Återstående djurinnehav tillgodoräknas mark i övriga stödområden efter fallande ersättningsnivå.

-----------

Denna författning träder i kraft den 20 september 2015 men ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.

HÅKAN HENRIKSSON

Elisabeth Fyhr (Miljöersättningsenheten)

utbetalning för mindre än 75 % lantbrukaren har sökt av åtagandearealen ska utbetalning för mindre än 75 % avdraget vara 100 % av av åtagandearealen ska ersättningen. I de fall den åtagandet hävas. Om godkända arealen är mindre än upprepningen beror på fel 75 % av åtagandearealen på gröda eller att marken inte är grund av fel gröda eller på godkänd jordbruksmark ska grund av att marken inte är denna regel inte användas. godkänd jordbruksmark ska denna regel inte användas. Basvillkor/Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 1 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Basvillkor/Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 2 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Basvillkor/Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 3 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Basvillkor/Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 4 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Basvillkor/Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 5 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Basvillkor/Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 6 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 7 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Skötselvillkor 50 % av ersättningen för

punkt 1 arealen där villkorsfelet finns

punkt 1

punkt 1

Skötselvillkor 100 % av ersättningen för

punkt 2, 3 och 4 arealen där villkorsfelet finns Basvillkor 100 % av ersättningen för Om varken slåtter eller bete är

Statens Jordbruksverks arealen där villkorsfelet finns utfört på marken två år i rad ska föreskrifter (SJVFS 2014:41) detta leda till hävning av om direktstöd. åtagandet för det aktuella skiftet. Detta gäller även om varken slåtter eller bete är utfört på marken endast under 2015. Om det endast rör en mindre tydligt avgränsad del av skiftet ska endast denna del hävas. Skötselvillkor 100 % av ersättningen för Om bete har skett på marken

punkt 2 och 4 arealen där villkorsfelet finns istället för slåtter två år i rad ska detta leda till hävning av åtagandet för det aktuella skiftet. Om det endast rör en mindre tydligt avgränsad del av skiftet ska endast denna del hävas. Basvillkor 100 % av ersättningen för Om slåtter och bortförsel inte är 9 § Statens Jordbruksverks arealen där villkorsfelet finns utfört på marken två år i rad ska föreskrifter (SJVFS 2014:41) detta leda till hävning av om direktstöd.. åtagandet för det aktuella skiftet. Detta gäller även om slåtter inte är utfört på marken under år 2015. Om det endast rör en mindre tydligt avgränsad del av skiftet ska endast denna del hävas Särskilda skötselvillkor Alla särskilda skötselvillkor I de fall en avvikelse mot alla 14 och 16 §§ som finns på skiftet ska de aktuella särskilda bedömas som en helhet. Om skötselvillkoren upprepas ska inga av de aktuella särskilda detta leda till hävning av skötselvillkoren på skiftet är skiftet. uppfyllda ska det leda till ett avdrag på 50 % av ersättningen för skiftet. I de fall vissa av de särskilda skötselvillkoren är uppfyllda helt eller delvis ska länsstyrelsen anpassa avdraget efter villkorsfelet betydelse och omfattning. Skötselvillkor 100 % av ersättningen för Om varken slåtter eller bete är

punkt 2 arealen där villkorsfelet finns utfört på marken två år i rad ska detta leda till hävning av åtagandet för det aktuella skiftet. Detta gäller även om varken slåtter eller bete är utfört på marken endast under 2015. Om det endast rör en mindre tydligt avgränsad del av skiftet ska endast denna del hävas Skötselvillkor Komplementet och I de fall en avvikelse mot alla 20, 23, 25, 28-29, 32 och 33 §§ markklassen ska bedömas var de skötselvillkor som finns i för sig. I de fall inga av de komplementet upprepas ska skötselvillkor som finns i detta leda till hävning av komplementet är uppfyllda ska komplementet på skiftet. detta leda till ett avdrag på 100 % av ersättningen för komplementet. I de fall vissa av skötselvillkoren är uppfyllda

helt eller delvis ska länsstyrelsen anpassa avdraget efter villkorsfelet betydelse och omfattning. Skötselvillkor Samma % som för de villkor som inte uppfyllts

Fäbodar

djurenheter eller under 6 hektar godkänd fäbodbetesareal vid fäboden ska hela åtagandet för den aktuella fäboden hävas. Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 1 Mindre omfattning: 100 % avdrag av skiftet Större omfattning: 100 % avdrag för fäboden Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 2 Mindre omfattning: 100 % avdrag av skiftet Större omfattning: 100 % avdrag för fäboden. Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 3 Mindre omfattning: 100 % avdrag av skiftet Större omfattning: 100 % avdrag för fäboden. Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 4 Mindre omfattning: 100 % avdrag av skiftet Större omfattning: 100 % avdrag för fäboden. Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 5 Mindre omfattning: 100 % avdrag för hela fäboden Större omfattning: Hävning av åtagandet för fäboden Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 6 Mindre omfattning: 100 % avdrag för hela fäboden Större omfattning: Hävning av åtagandet för fäboden Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 7 Mindre omfattning: 100 % avdrag av skiftet Större omfattning: 100 % avdrag för fäboden. Skötselvillkor Om djuren har varit två Om djuren har varit mindre än

månader på fäboden och två månader på fäboden och undantagen i 7 § inte är undantagen i 7 § inte är uppfyllda ska avdraget vara uppfyllda ska det leda till 100 % för hela fäboden. hävning av åtagandet för fäboden.

som finns på skiftet ska de aktuella särskilda bedömas som en helhet. Om skötselvillkoren upprepas ska inga av de aktuella särskilda detta leda till hävning av skötselvillkoren på skiftet är åtagandet för fäboden. uppfyllda ska det leda till ett avdrag på 50 % av ersättningen för skiftet. I de fall vissa av de särskilda skötselvillkoren är uppfyllda helt eller delvis ska länsstyrelsen anpassa avdraget efter villkorsfelet betydelse och omfattning.

Skötselvillkor Komplementet och I de fall en avvikelse mot alla

markklassen ska bedömas var de skötselvillkor som finns i för sig. I de fall inga av de komplementet upprepas ska skötselvillkor som finns i detta leda till hävning av komplementet är uppfyllda ska komplementet på skiftet. detta leda till ett avdrag på 100 % av ersättningen för komplementet. I de fall vissa av skötselvillkoren är uppfyllda helt eller delvis ska länsstyrelsen anpassa avdraget efter villkorsfelet betydelse och omfattning.

Vallodling

utbetalning för mindre än 80 % lantbrukaren har sökt av åtagandearealen ska utbetalning för mindre än 80 % avdraget vara 100 %. I de fall på åtagandearealen ska den godkända arealen är mindre åtagandet hävas. Om än 80 % av åtagandearealen på upprepningen beror på fel grund av fel gröda eller att gröda eller att marken inte är marken inte är godkänd godkänd jordbruksmark ska jordbruksmark ska denna regel denna regel inte användas inte användas. Skötselvillkor 100 % avdrag för den arealen

där felet finns för de aktuella åren. Annan gröda 100 % avdrag för arealen där

felet finns. Det ska däremot inte bli någon arealsanktion under förutsättning att marken är godkänd jordbruksmark. Annan gröda 100 % avdrag för arealen där 5 §. felet finns. Det ska däremot inte bli någon arealsanktion under förutsättning att marken är godkänd jordbruksmark. Skötselvillkor/Basvillkor 1 000 kr om endast i obetydlig Hävning av åtagandet vid

omfattning i annat fall upprepning i annat fall än i 100 procent av ersättningen för obetydlig omfattning. skiftet. Skötselvillkor 50 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns Basvillkor 100 % av ersättningen för Om inte aktivitetskravet är 9 § Statens jordbruksverks arealen där villkorsfelet finns. uppfyllt två år i rad är den föreskrifter (SJVFS 2014:41) aktuella marken inte godkänd om direktstöd. för vallersättning.

Skötsel av våtmarker och dammar

punkt 1 vara flera block) berörs. Basvillkor och 1 000 kr 100 % av ersättningen Hävning av åtagandet Hävning av hela åtagandet. skötselvillkor: för våtmarken. (kan på våtmarken som

punkt 2 vara flera block) berörs. Skötselvillkor: 1 000 kr 100 % av ersättningen Hävning av åtagandet Hävning av hela åtagandet.

punkt 3 för våtmarken. (kan på våtmarken som vara flera block) berörs. Basvillkor och 1 000 kr 100 % av ersättningen Hävning av åtagandet Hävning av hela åtagandet. skötselvillkor: för våtmarken. (kan på våtmarken som

punkt 4 vara flera block) berörs. Basvillkor och 1 000 kr 100 % av ersättningen Hävning av åtagandet Hävning av hela åtagandet.. skötselvillkor: för våtmarken. (kan på våtmarken som

punkt 5 vara flera block) berörs. Basvillkor och - - - Hävning av hela åtagandet. skötselvillkor:

punkt 6

a. om felet upprepas. Skötselvillkor: 100 % av ersättningen ska dras av från den yta villkorsfelet finns på Hävning av hela åtagandet

b om felet upprepas

betydelse och omfattning. särskilda skötselvillkoren bör länsstyrelsen ta hänsyn till hur många villkor som har brutits av de villkor som har ställts samt betydelsen av dessa för syftet med ersättningen. Om alla villkor har brutits och/eller de har stor betydelse för syftet med ersättningen ska hävning av åtagandet för våtmarken vara ett alternativ.

Ersättning för omställning till ekologisk produktion och ersättning till ekologisk produktion

Skötselvillkor 100 % avdrag på stödet på den areal där felet finns.

Skötselvillkor 100 % avdrag på stödet på den areal där felet finns.

Skötselvillkor 100 % avdrag på stödet på den areal där felet finns.

Skötselvillkor 100 % avdrag på stödet på den areal där felet finns.