Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2015:25) om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar

Denna författning gäller följande former av ersättningar: 1. Miljö- och klimatvänligt jordbruk (miljöersättningar): a) betesmarker och slåtterängar b) fäbodar c) restaurering av betesmarker och slåtterängar d) vallodling e) skötsel av våtmarker och dammar f) minskat kväveläckage g) skyddszoner h) hotade husdjursraser 2. Ekologisk produktion: a) ekologisk produktion b) omställning till ekologisk produktion 3. Kompensationsstöd 4. Djurvälfärdsersättningar a) extra djuromsorg för får b) extra djuromsorg för suggor c) utökad klövhälsovård för mjölkkor

I denna författning förstås med:

Begrepp Betydelse

Besättning: Samtliga djur som hålls på den eller de produktionsplatser som ingår i åtagandet.

Betesmarker och Med samlingsnamnet betesmarker och slåtterängar i dessa slåtterängar: föreskrifter avses ägoslaget betesmark. Det innebär för miljöersättningar följande typer av marker: betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark, gräsfattig mark samt fäbodbete.

Det innebär för ersättningarna för ekologisk produktion och kompensationsstöd följande typer av betesmarker och slåtterängar: betesmark, slåtteräng samt fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd.

Betesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd

Ett jordbruksskifte som uppfyller definitionen för fäbodbete samtidigt som marken uppfyller definition för betesmark.

Generellt för betesmark, slåtteräng och fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng.

För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd.

Ytor tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement eller som saknar tillräckligt med gräs eller örter, ska bedömas i enlighet med 1 kap. 3 §. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung ingår alltid i skiftesarealen.

Skogsbete

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som skogsbete.

Som skogsbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som skogsbete. Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst. Skogsbetet ska huvudsakligen bestå av skog med ett till övervägande del spontant uppkommet trädbestånd. Trädbeståndet ska ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på att en lång kontinuitet råder i trädskiktet. Området ska sakna påtagliga indikationer på storskaliga kontinuitetsbrott till exempel trakthygge eller på att marken använts som inäga annat än i liten omfattning före jordbrukets mekanisering. Områdets markvegetation ska vara betespräglad och det ska finnas gräs, örter och ris som är dugligt som foder. Vegetationen ska innehålla växtarter eller ha en vegetationsstruktur som visar på en långvarig beteshävd. Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- eller buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs, örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, alvarbete eller mosaikbetesmark ska räknas som skogsbete om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är skogsbete.

Alvarbete

Ett jordbruksskifte på Öland eller Gotland som inte är åkermark och som används till bete. Marken ska vara alvarmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som alvarbete.

Som alvarbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som alvarbete. Områdets markvegetation ska bestå av gräs, örter och ris som är dugligt som foder. Men de gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att marken klarar kraven i betesmarksdefinitionen för betesmark. Ytor med ett träd-eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs är

fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen.

Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete ska räknas som alvarbete under förutsättning att skiftet huvudsakligen är alvarbete.

Mosaikbetesmark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som mosaikbetesmark. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som mosaikbetesmark. Mark på Öland och Gotland räknas inte som mosaikbetesmark. Som mosaikbetesmark räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som mosaikbetesmark.

Marken ska vara bevuxen med gräs, örter eller ris som är duglig som foder.

Mosaikbetesmarken ska ha ett så stort inslag av element enligt pro rata bedömningen för betesmarker och slåtterängar i 1 kap. 3 § att dessa tillsammans täcker mer än 50 procent men mindre än 90 procent av skiftet som helhet.

Mark som kan klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete får inte räknas som mosaikbetesmark. Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar.

De värdefulla landskapselement som berörs, är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen.

Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och det är lämpligt för markens natur- och kulturvärden får inte räknas som

mosaikbetesmark. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark eller skogsbete ska räknas som mosaikbetesmark om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är mosaikbetesmark.

Gräsfattig mark

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till bete eller slåtter. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som gräsfattig mark. Områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som gräsfattig mark. Som gräsfattig mark kan räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som gräsfattig mark. Alvarmark på Öland och Gotland räknas inte som gräsfattig mark. Som gräsfattig mark räknas marker som inte uppfyller definitionerna för betesmark, slåtteräng, skogsbete, fäbodbete, alvarbete eller mosaikbete. Områdets markvegetation ska bestå av gräs, örter eller ris som är dugligt som foder men de gräs och örter som växer på marken ska som helhet inte växa så tätt att marken klarar kraven i definitionen för betesmark.

Ytor med ett träd- eller buskskikt som är svåråtkomliga för betesdjuren eller som saknar gräs, örter eller ris på grund av ett tätt träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement får ingå i arealen så länge dessa ytor inte utgör sammanhängande områden som var för sig överstiger 0,1 hektar. De värdefulla landskapselement som berörs, är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Naturliga impediment och värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 som är bevuxna med gräs örter eller ris ingår alltid i skiftesarealen.

Mark som skulle kunna klassas som betesmark, slåtteräng, alvarbete, skogsbete, mosaikbetesmark eller fäbodbete om igenväxning röjs bort eller om marken restaureras och detta är lämpligt får inte räknas.

Gräsfattiga marker ska ha höga naturvärden som är beroende av bete eller slåtter för att bevaras eller utvecklas. De höga naturvärdena ska vara beroende av att det finns ett tätare träd- och buskskikt eller bero på att marken har en permanent vattenspegel.

Marker med permanent vatten ska vara tydligt betespåverkade och avgränsade till exempel genom att ej avbetad vegetation utgör yttergräns. Med höga naturvärden

för gräsfattiga marker avses förekomst av hotade arter, arter och biotoper som omfattas av åtgärdsprogram för hotade arter eller arter i art- och habitatdirektivet (92/43/EEG) samt fågeldirektivet (2009/147/EG). Höga naturvärden avser också naturtyperna löväng och trädbärande betesmark enligt art- och habitatdirektivet (92/43/EEG). Höga naturvärden kan också avse hävdberoende nyckelbiotoper. Nyckelbiotop är ett begrepp definierat av Skogsstyrelsen. Mindre områden inuti skiftet som i sig skulle uppfylla definitionen för betesmark, skogsbete eller mosaikbetesmark ska räknas som gräsfattig mark om dessa områden uppgår till maximalt 0,5 hektar vardera. Detta under förutsättning att skiftet huvudsakligen är gräsfattig mark.

Fäbodbete

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används till fritt bete eller bete i storhägn vid en fäbod som länsstyrelsen har godkänt. Marken ska betas av djurslagen nötkreatur, får, get eller häst, häst i kombination med övriga djurslag. Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som fäbodbete. Som fäbodbete räknas endast mark som länsstyrelsen fastställt som fäbodbete.

Brukningscentrum: Det block eller det närmast belägna blocket där de för jordbruksföretagets drift viktigaste ekonomibyggnader är belägna.

Blockdatabas: Jordbruksverkets digitala register över jordbruksmarken i Sverige.

Certifierad En klövvårdare som är certifierad enligt de krav som tagits klövvårdare: fram av Svenska klövvårdsföreningen i samarbete med Biologiska Yrkeshögskolan Skara, Sveriges lantbruksuniversitet och Växa Sverige.

Djurenhet: Enligt kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) .

Djurhållare: En fysisk eller juridisk person som håller djur på redovisad produktionsplats och är registrerad som djurhållare i Jordbruksverkets produktionsplatsregister.

I betesmarker, slåtterängar och fäbodbete som berättigar till gårdsstöd och kompensationsstöd ska tillämpning av pro rata bedömning göras för följande element: 1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter, hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment.

6 EUT L 309, 24.11.2009, s. 1 (Celex 32009R1107). 7 Begrepp i förordning (EU) 640/2014 för proportionell bedömning av vissa marker. EUT L 181, 20.6.2014, s 48 Celex32014R0640).

3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 6. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt 50 procent ska arealen minskas med 40 procent. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.

Miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar enligt artikel 28, 29, 31 och 33 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 omfattas av tvärvillkor. Detta framgår av artikel 91 och 92 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 . För projektstöd till lantrasföreningar enligt artikel 28 punkt 9 förordning (EU) nr 1305/2013 framgår av artikel 92 i förordning (EU) nr 1306/2013 att undantag från tillämpning av tvärvillkor gäller. Miljöersättningar omfattas även av basvillkor vilket framgår av artikel 28 punkt 3 förordning (EU) nr 1305/2013 . (SJVFS 2016:6).

I 7-17 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd finns bestämmelser om god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden som ska iakttas för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion och kompensationsstöd.

Utöver tvärvillkor gäller även viss annan nationell lagstiftning. Dessa utgör tillsammans basvillkor för respektive ersättningsform, enligt bilaga 2.

Den som söker miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och ersättning för djurens välbefinnande är undantagen från informationskravet enligt bilaga III, del 1, punkten 2.2 b i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). (SJVFS 2016:33).

8 EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305). 9 EUT L 347, 20.12.2013, s 549 (Celex32013R1306). 10 EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305).

Villkoren för kompensationsstödet gäller under det år som ansökan avser.

Åtagandeperioden börjar den 1 januari det år ansökan om åtagande för miljöersättning, ersättningar för ekologisk produktion och djurvälfärdsersättningar avser. (SJVFS 2016:6).

När får miljöersättning beviljas efter miljöinvestering eller restaurering?

Senast den 31 december året innan ett åtagande för betesmarker och slåtterängar samt fäbodar startar ska lantbrukaren ha utfört åtgärderna i länsstyrelsens beslut om miljöinvestering eller restaurering inom miljöersättning och meddelat länsstyrelsen att de kan slutbesiktiga miljöinvesteringen. Länsstyrelsen ska slutbesiktiga restaureringen senast den 15 juni det år ansökan om åtagande görs. För att få ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar gäller att miljöinvesteringen ska vara godkänd vid slutbesiktning senast den 15 juni det år åtagandet startar.

Vilka krav finns för att få ett åtagande godkänt?

För att få ett åtagande för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion eller djurvälfärdsersättningar godkänt, ska lantbrukaren ansöka om utbetalning samma år som denne söker ett åtagande. För att få ett åtagande för ekologisk produktion godkänt direkt efter ett åtagande för omställning till ekologisk produktion räcker det att produktionen blir godkänd som ekologisk produktion av ett godkänt kontrollorgan senast sista ändringsdag. För att få ett åtagande godkänt för miljöersättningar och djurvälfärdersättningar ska det beräknade värdet vid utbetalning vara minst 1 000 kronor innan avdrag. (SJVFS 2016:33).

För de lantbrukare som söker kompensationsstöd, ersättning för ekologisk produktion, ersättning för omställning till ekologisk produktion, extra djuromsorg för får, extra djuromsorg för suggor eller utökad klövhälsovård för mjölkkor gäller kravet på aktiv jordbrukare enligt artikel 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 , 17 § förordning (2014:1101) om EU:s direktstöd för jordbrukare och 9 a § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. (SJVFS 2016:6).

Utöver vad som framgår av bilaga 3 i förordning (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder framgår det av bilaga 1 och 7, dessa föreskrifter, vilka åtaganden från programperiod 2007-2013 som är möjliga att kombinera med åtaganden i programperiod 2014-2020. Möjliga kombinationer inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar framgår av bilaga 4 och 5. (SJVFS 2016:33).

När får ett åtagande från programperiod 2007-2013 avslutas?

Ett åtagande för miljöersättning skötsel av våtmarker från programperiod 2007-2013 får inte avslutas om lantbrukaren får ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar i programperiod 2014-2020.

Ett åtagande för certifierad ekologisk produktion eller kretsloppsinriktad produktion får avslutas om åtagandet i programperiod 2014-2020 omfattar minst 0,1 hektar mer mark sammanlagt inom omställning till ekologisk produktion och ekologisk produktion eller om ekologisk djurhållning läggs till. Ett åtagande för omställning till ekologisk produktion och åtagande för ekologisk produktion i programperiod 2014-2020 ska dessutom sammanlagt innehålla samma mark och eventuellt åtagande för djurhållning som befintligt åtagande i programperiod 2007-2013. (SJVFS 2016:33).

Ett åtagande för betesmarker och slåtterängar i programperiod 2007-2013 får avslutas för den del av åtagandet som berörs om åtagandet för betesmarker och slåtterängar eller fäbodar i programperiod 2014-2020 omfattar minst 0.1 hektar mer mark. Åtagandet ska dessutom omfatta samma mark med minst motsvarande skötselnivå och komplement som berörd del av det befintliga åtagandet. Ett åtagande för markklassen restaurering av betesmarker och slåtterängar inom miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar i programperiod 2007-2013 får inte avslutas när lantbrukaren får ett åtagande för restaurering i programperiod 2014-2020.

Ett åtagande för minskat kväveläckage eller vallodling i programperiod 2007-2013 kan inte avslutas genom att söka ett åtagande i programperiod 2014-2020. (SJVFS 2016:6).

Ett åtagande för skyddszoner i programperiod 2007-2013 får avslutas om lantbrukaren söker åtagande i programperiod 2014-2020 och ansökan omfattar minst 0.1 hektar mer mark. Åtagandet i programperiod 2014-2020 ska dessutom omfatta samma mark som det tidigare åtagandet. Ett åtagande för anpassade skyddszoner, inom miljöersättningen för naturfrämjande insatser på åkermark eller för att minska växtnäringsläckage från åkermark i programperiod 2007-2013, får däremot inte avslutas när lantbrukaren får ett åtagande för miljöersättningen för skyddszoner i programperiod 2014-2020. (SJVFS 2016:6).

Ett åtagande för hotade husdjursraser i programperiod 2007-2013 får avslutas om lantbrukaren söker åtagande i programperiod 2014-2020 och ansökan omfattar minst 0,15 djurenheter mer är det befintliga åtagandet. (SJVFS 2016:6).

För betesmarker och slåtterängar, fäbodar, skyddszoner och ersättning för ekologisk produktion är det möjligt att utöka ett åtagande med högst 10 procent mer areal inom befintlig åtagandeperiod. Detta gäller år två och tre i åtagandeperioden men från och med år fyra i åtagandeperioden ger en utökning av arealen nytt femårigt åtagande.

För restaurering av betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmarker och dammar samt omställning till ekologisk produktion ger en utökning med ny mark en ny åtagandeperiod. Utökning med mer mark innebär att åtagandets slutår skjuts fram men att varje enskild mark i åtagandet behåller sitt ursprungliga slutår.

För ekologisk produktion ger en utökning med åtagande för djurhållning en ny åtagandeperiod. För omställning till ekologisk produktion ger en utökning med djurhållning eller ett nytt djurslag en ny åtagandeperiod.

För minskat kväveläckage och vallodling kan bara en utökning ske om lantbrukaren söker utbetalning för mer än 120 procent av sitt ursprungliga åtagande. Det blir då ett nytt femårigt åtagande. (SJVFS 2016:33).

För hotade husdjursraser kan bara en utökning ske om lantbrukaren söker utbetalning för mer än 150 procent av sitt ursprungliga åtagande. Det blir då ett nytt femårigt åtagande. (SJVFS 2016:33).

Hur kan ett befintligt åtagande omvandlas?

Ett åtagande för miljöersättningar eller någon av ersättningarna för ekologisk produktion kan i syfte att uppnå högre miljönytta enbart omvandlas till ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar. Villkoren i 8 kap. 4§ första och andra stycket förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska vara uppfyllda.

Vilket åtagande styr åtagandeperioden vid övertagande?

Om övertagaren har ett åtagande eller har sökt ett åtagande i programperiod 2014-2020 och tar över ett åtagande från programperiod 2007-2013, får övertagaren ett åtagande med åtagandeperiod, omfattning och villkor enligt programperiod 2014-2020. (SJVFS 2016:6).

Vid övertagande av ett åtagande, där övertagaren har ett befintligt åtagande för ersättningsformen, får övertagaren ett åtagande med åtagandeperiod och villkor enligt åtagandet med längst åtagandeperiod. (SJVFS 2016:6).

Om övertagaren har ett åtagande eller har sökt ett åtagande för ersättningar för ekologisk produktion i programperiod 2014-2020 är det inte möjligt att ta över ett åtagande med kretsloppsinriktad produktion från programperiod 2007-2013. Om övertagaren har ett åtagande eller har sökt någon av ersättningarna för ekologisk produktion i programperiod 2014-2020 och tar över mark eller djurhållning som ingår i ett åtagande för certifierad ekologisk produktion från programperiod

2007-2013 kan åtagandet 2014-2020 bli antingen omställning till ekologisk produktion, ekologisk produktion eller en kombination av dessa. Det som avgör vilka eller vilket åtagande övertagaren får 2014-2020 är om marken eller djurhållningen i åtagande från 2007-2013 är under omställning till ekologisk produktion eller i ekologisk produktion. (SJVFS 2016:6).

har upphävts genom (SJVFS 2016:6).

Hur får ett befintligt åtagande anpassas?

Om länsstyrelsen eller Jordbruksverket vid en kontroll eller på annat sätt fastställer att ett åtagandes omfattning skiljer sig från den omfattning sökanden angivit i sin ansökan om åtagande, ska stödmyndigheten anpassa åtagandets omfattning till de fastställda uppgifterna.

Hur får ett befintligt åtagande minskas eller avslutas?

Ett åtagande som minskas eller avslutas i förtid kan leda till återkrav för aktuella delar.

Ett åtagande får minskas eller avslutas i förtid utan återkrav i följande fall. 1. Enligt 8 kap. 6 § och 9 kap. 11 § förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. 2. Enligt artikel 47.2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om, a) ett arrende eller ett avtal om nyttjanderätt inte kan förlängas, b) marken, eller den ersättningsgrundande enheten, inte längre finns kvar i sökandens ägo på grund av försäljning, c) marken som berörs av åtagandet överlåts och övertagaren inte tar över åtagandet. 3. Om sökanden upphör helt med jordbruksverksamhet. 4. Vid force majeure och exceptionella händelser enligt artikel 47.4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och enligt artikel 4 Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations-och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor . (SJVFS 2016:6).

Om en revidering av nitratkänsligt område gör att marken som ingår i ett åtagande inte längre tillhör nitratkänsligt område gäller följande: 1. Ett åtagande för skyddszoner ska ligga kvar tills åtagandeperioden är fullföljd. Däremot är det inte möjligt att förlänga den del av åtagandet som då inte längre ligger inom nitratkänsligt område. 2. Ett åtagande för minskat kväveläckage får minskas proportionerligt. Det innebär att åtagandearealen efter minskningen ska utgöra minst samma andel

13 EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305). 14 EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305). 15 EUT L 181, 20.6.2014, s 48 (Celex32014R0640).

av lantbrukarens totala åkermarksareal inom nitratkänsligt område som det befintliga åtagandet. (SJVFS 2016:6).

För åtagande för miljöersättningarna för betesmarker och slåtterängar, fäbodar, restaurering av betesmarker och slåtterängar, skötsel av våtmarker och dammar, skyddszoner samt ersättningen för ekologisk produktion som avslutas i förtid och där 27 § inte kan tillämpas ska återkrav beräknas för den mark, i respektive ersättningsform, som tas bort enligt följande principer. 1. Om åtagandet avslutas efter att det första eller det andra året av åtagandeperioden fullgjorts ska återkrav göras för 100 procent av den utbetalda ersättningen. 2. Om åtagandet avslutas efter att det tredje året av åtagandeperioden fullgjorts ska återkrav göras för 50 procent av den utbetalda ersättningen. 3. Om åtagandet avslutas efter att det fjärde året av åtagandeperioden fullgjorts ska återkrav göras för 25 procent av den utbetalda ersättningen. Enligt 8 kap. 6 § och 9 kap. 11 § förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska åtagandet hävas för den areal som tagits bort om minskningen är så stor att den skulle äventyra syftet med åtagandet. I de fall hela åtagandet hävs ska återkrav beräknas på samma sätt som anges i punkterna 1-3 i denna paragraf. (SJVFS 2016:33).

För att lantbrukaren ska beviljas full utbetalning för miljöersättningar eller ersättningar för ekologisk produktion måste lantbrukaren följa tvärvillkoren och basvillkoren i bilaga 2. För att lantbrukaren ska beviljas full utbetalning för kompensationsstöd eller djurvälfärdsersättningar måste lantbrukaren följa tvärvillkoren.

För att vara berättigad till utbetalning av ersättning enligt 6, 9, 11 och 12 kap. ska lantbrukaren så eller plantera grödan senast den 30 juni ansökningsåret. (SJVFS 2016:33).

Ersättning lämnas för vändtegar som hör till skiftet och som behövs för odlingen. (SJVFS 2016:6).

Ersättning för skyddszoner mot vattendrag lämnas inte om produktvillkor för växtskyddsmedel som används på intilliggande åkermark kräver en skyddszon. Innan lantbrukaren använder växtskyddsmedlet ska denne meddela länsstyrelsen att ansökan om utbetalning för skyddszonen dras tillbaka. (SJVFS 2016:6).

Hur får utbetalningar kombineras?

Utbetalning av ersättning enligt denna författning för våtmarker och dammar får kombineras med utbetalning av andra motsvarande ersättningar enligt förordningen (SJVFS 1995:133) om miljöstöd, förordningen (1997:1336) om miljöstöd, förordningen (2000:577) om stöd för miljö- och landsbygdsutvecklingsåtgärder, samt förordningen (2007:481) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder inom samma företag men inte för samma mark. (SJVFS 2016:33).

Lantbrukare som får ersättning för mark i ekologisk produktion eller ersättning för omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014-2020 kan inte samtidigt få ersättning för samma mark för traditionell odling av bruna bönor enligt åtagande i programperiod 2007-2013.

Om det finns särskilda skäl kan Jordbruksverket medge undantag från bestämmelserna i detta kapitel.

Övriga regleringar för miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar

Grundläggande bestämmelser om miljöersättningar, ersättningar för ekologisk produktion, kompensationsstöd och djurvälfärdsersättningar finns i: 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 , 2. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 807/2014 av den11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) samt om införande av övergångsbestämmelser , 3. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 808/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) , 4. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 , 5. Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 809/2014 av den 17 juli 2014 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets

16 EUT L 347, 20.12.2013, s 487 (Celex 32013R1305). 17 EUT L 227, 31.7.2014, s 1 (Celex 32014R0807). EUT L 227, 31.7.2014, s 18 (Celex 32014R0808). 19 EUT L 347, 20.12.2013, s 549 (Celex32013R1306).

förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations-och kontrollsystemet, landsbygdsutvecklingsåtgärder och tvärvillkor , 6. Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 640/2014 av den 11 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 vad gäller det integrerade administrations-och kontrollsystemet och villkor för avslag på eller indragning av betalningar samt administrativa sanktioner som gäller för direktstöd, landsbygdsutvecklingsstöd och tvärvillkor , 7. Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordningen (EEG) nr 2092/91 , 8. Kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 av den 5 september 2008 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 834/2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter med avseende på ekologisk produktion, märkning och kontroll , 9. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för lantbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 , samt 10. Förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder.

I Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2015:2) om ansökan om jordbrukarstöd, finns bland annat bestämmelser om: 1. ansökan om åtagande, 2. ansökan om utbetalning, 3. sista ändringsdag, och 4. anmälan om övertagande.

Reglerna i detta kapitel gäller avdrag på grund av villkorsfel och hel eller delvis hävning av åtaganden för samtliga ersättningar i dessa föreskrifter samt avdrag på grund av villkorsfel i kompensationsstödet. (SJVFS 2016:6).

Om stödmyndigheten konstaterar att en lantbrukare inte följt ett villkor ska myndigheten göra ett avdrag från utbetalningen eller häva åtagandet helt eller delvis. Det framgår av 3-10 §§ och i bilaga 3 hur stora avdragen ska vara samt när hel eller delvis hävning ska ske.

Om det finns särskilda skäl kan stödmyndigheten medge undantag från bestämmelserna i det här kapitlet.

20 EUT L 227, 31.7.2014, s 69 (Celex32014R0809). 21 EUT L 181, 20.6.2014, s 48 (Celex32014R0640). 22 EUT L 189, 20.7.2007, s 1 (Celex32007R0834). 23 EUT L 250, 18.9.2008, s 1 (Celex32008R0889). 24 EUT L 347, 20.12.2013, s 608 (Celex3202013R1307).

Stödmyndigheten ska bedöma om lantbrukaren har upprepat ett fel när följande förutsättningar är uppfyllda. 1. Felet konstaterades det år som villkoret senast kontrollerades. 2. Stödmyndigheten meddelade lantbrukaren om det felet då. 3. Det är samma villkor som inte är uppfyllt. 4. Felet återkommer eller har inte åtgärdats under programperiod 2014-2020.

Om lantbrukaren upprepat ett villkorsfel enligt 4 § inom en ersättningsform eller kompensationsstödet ska stödmyndigheten göra ett dubbelt villkorsavdrag, under förutsättning att inget annat framgår av bilaga 3, för det konstaterade upprepade felet. (SJVFS 2016:6).

För miljöersättningarna vallodling och minskat kväveläckage samt för ersättningarna för ekologisk produktion ska stödmyndigheten häva åtagandet om den konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av den areal som ingår i ansökan om utbetalning för respektive ersättning. För kompensationsstödet ska stödmyndigheten avslå ansökan om utbetalning om den konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av den areal som ingår i ansökan om utbetalning. För miljöersättningarna för skyddszoner samt för betesmarker och slåtterängar ska stödmyndigheten häva åtagandet om den konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av den areal som ingår i åtagandet. Det gäller inte om den konstaterar fel enligt villkor i 3 kap. 14 eller 16 §§ eller om marken är betad men inte tillräckligt väl avbetad för att uppfylla villkoren i 3 kap. 11 § punkt 2, 13 § punkt 2 eller 15 § punkt 2.

Utöver första stycket ska stödmyndigheten häva åtagandet för ersättningarna för ekologisk produktion om den konstaterar ett eller flera villkorsfel som är av stor betydelse för certifieringen. (SJVFS 2016:6).

För miljöersättningen för hotade husdjursraser ska stödmyndigheten häva åtagandet om den konstaterar villkorsfel på 30 procent eller mer av djuren som ingår i ansökan om utbetalning. Antalet djur som berörs ska vara fler än tre. (SJVFS 2016:6).

För djurvälfärdsersättningarna för extra djuromsorg för får eller suggor ska stödmyndigheten häva åtagandet om en lantbrukare har villkorsfel på fyra eller fler punkter enligt bilaga 3. (SJVFS 2016:6).

För miljöersättningen betesmarker och slåtterängar ska stödmyndigheten häva åtagandet för all mark inom en markklass på ett skifte om den konstaterar igenväxning på 30 procent eller mer av markklassarealen på skiftet. (SJVFS 2016:33).

Om lantbrukaren något efterföljande år har upprepat ett fel på 20 procent eller mer av all konstaterad areal eller konstaterat antal djur inom ersättningsformen ska stödmyndigheten häva åtagandet. (SJVFS 2016:33).

har upphävts genom (SJVFS 2016:33).

För miljöersättningen betesmarker och slåtterängar ska stödmyndigheten, utöver vad som framgår av 8 §, häva åtagandet för all mark inom en markklass på ett skifte om den konstaterar upprepad igenväxning på 20 procent eller mer på samma skifte. (SJVFS 2016:33).

Vid villkorsfel på en viss areal ska stödmyndigheten räkna ut storleken på avdraget på följande sätt: 1. Om en större areal konstateras på ett skifte än vad lantbrukaren har sökt utbetalning för ska mellanskillnaden kompensera för areal med villkorsfel på det skiftet. 2. Det procentuella avdraget av arealen på blocket på grund av pro rataneddragning ska användas också vid beräkning av areal med villkorsfel på skiftet. Villkorsavdrag får inte vara större än årets utbetalning av ersättning, 1. för skiftet eller 2. för det aktuella djurslaget.

Första året marken ingår i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar i programperiod 2014-2020 ska den också omfattas av lantbrukarens ansökan om utbetalning. Följande år räcker det att skiften motsvarande 75 procent av befintlig åtagandeareal ingår i ansökan om utbetalning. Varje enskilt skifte måste dock ingå i ansökan om utbetalning minst vartannat år. (SJVFS 2016:33).

Lantbrukaren kan få ersättning för skötsel som bevarar och förstärker hävdberoende natur- och kulturmiljövärden i följande fastställda markklasser: 1. betesmarker och slåtterängar med allmänna värden, 2. betesmarker med särskilda värden, 3. slåtterängar med särskilda värden, 4. mosaikbetesmarker, 5. alvarbete, 6. skogsbete, 7. gräsfattiga marker. Markklasserna kan inte överlappa varandra. Utöver dessa markklasser kan lantbrukare få ersättning för mark som saknar fastställd markklass men som uppfyller definitionen för betesmark eller definitionen för slåtteräng i 1 kap. 2 §. Skötseln ska utföras på samma mark under hela åtagandeperioden.

Lantbrukaren kan inte få ersättning för mark som samtidigt får miljöersättning för restaurering av betesmarker och slåtterängar, fäbodar eller miljöinvestering för engångsröjning enligt förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Det är inte heller möjligt att få ersättning för skötsel på mark där länsstyrelsen bedömer att skötseln motverkar att syftet med stödet uppnås.

Vilka kriterier måste marken uppfylla för att kunna få en fastställd markklass?

Stödmyndigheten fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning samt fastställer markklassen. Följande ska framgå: 1. En motivering med beskrivning till vilken markklass skiftet ska ha. 2. En bestämd markklass med en yta och areal.

För att marken ska uppfylla kriterierna för de fastställda markklasserna betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden eller mosaikbetesmarker krävs att: 1. Den aktuella definitionen i 1 kap. 2 § är uppfylld. 2. Marken har höga kulturvärden kopplade till odlingslandskapet eller höga naturvärden som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd. Dessa värden ska gynnas av särskild skötsel enligt minst ett av de särskilda skötselvillkoren i 14 eller 16 §§. Dessa särskilda skötselvillkor ska vara fastställda. 3. Om marken har värden som är kopplade till fältskiktet får den endast i liten grad vara påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Om marken däremot har värden som är kopplade till annat än fältskiktet får den inte vara starkt påverkad av gödsling eller andra produktionshöjande åtgärder. Stödmyndigheten fastställer de särskilda skötselvillkoren enligt 14 eller 16 §§ för marken.

För att marken ska uppfylla kriterierna för de fastställda markklasserna alvarbete, skogsbete eller gräsfattiga marker krävs att den aktuella definitionen 1 kap. 2 § är uppfylld. Om stödmyndigheten bedömer att marken är i behov av särskilda skötselvillkor enligt 16 § ska dessa vara fastställda.

För att marken ska uppfylla kriterierna för den fastställda markklassen betesmarker och slåtterängar med allmänna värden krävs att marken uppfyller definition för betesmark eller definitionen för slåtteräng enligt 1 kap. 2 § samt inte uppfyller kriterierna för betesmark med särskilda värden eller slåtteräng med särskilda värden enligt 5 §.

Vilka åtgärder får inte utföras på marken?

På skifte som ingår i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar är det inte tillåtet att: 1. använda växtskyddsmedel, 2. gödsla, 3. jordbearbeta, 4. göra insådd, 5. bedriva täkt av sten eller jord, 6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 och 7. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Det finns två nivåer av åtagande. Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån allmän skötsel eller om ett åtagande på åtagandenivån särskild skötsel.

Allmän skötsel

Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån för allmän skötsel om lantbrukaren har ansökt om ett åtagande för betesmarker och slåtterängar och om marken har en fastställd markklass som är betesmarker och slåtterängar med allmänna värden, betesmarker med särskilda värden eller slåtteräng med särskilda värden. Detta är även möjligt om marken uppfyller definitionen för betesmark eller definitionen för slåtteräng enligt 1 kap. 2 §, men saknar fastställd markklass.

Vad krävs för att få ersättning för allmän skötsel?

För att lantbrukaren ska få ersättning för allmän skötsel ska marken skötas på följande sätt: 1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela åtagandeperioden. 2. Marken ska varje år skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker. 3. Betesmarker ska varje år betas av. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Från och med år två i åtagandet får bete vartannat år ersättas med slåtter om det utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska då ske under perioden 1 juli till och med 31 oktober och skörden ska tas bort. 4. Slåtterängar ska varje år slås på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska ske under perioden 1 juli till och med 31 oktober och skörden ska tas bort.

Det är möjligt att göra undantag från punkt 2, 3 och 4 om den enskilda marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren 1 § är uppfyllda.

Särskild skötsel

Länsstyrelsen kan besluta om ett åtagande på åtagandenivån för särskild skötsel om lantbrukaren har ansökt om det och om marken har en fastställd markklass som är betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden, skogsbete, alvarbete, mosaikbetesmarker eller gräsfattiga marker.

Vad krävs för att få ersättning för särskild skötsel för betesmarker med särskilda

värden och slåtterängar med särskilda värden?

För att lantbrukaren ska få ersättning för särskild skötsel för betesmarker med särskilda värden och slåtterängar med särskilda värden ska marken skötas på följande sätt: 1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela åtagandeperioden. 2. Marken ska varje år skötas så att ingen skadlig ansamling av förna sker. 3. Betesmarken ska varje år betas av. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Från och med år två i åtagandet får bete vartannat år ersättas med slåtter om det utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska ske under perioden 1 juli till och med 31 oktober och skörden ska tas bort. 4. Slåtterängen ska varje år slås med klippande eller skärande redskap på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska ske under perioden 1 juli till 31 oktober och skörden ska tas bort. Ängen ska varje år vara fagad. Det är möjligt att göra undantag från punkt 2, 3 och 4 om den enskilda marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren i 1 § är uppfyllda.

Utöver skötselvillkoren i 13 § ska lantbrukaren även sköta marken enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt i 5 §: 1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur, 2. när på året bete eller slåtter ska ske, 3. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut, 4. skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement. Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av dessa särskilda skötselvillkor för den enskilda marken.

Vilken skötsel krävs för att få ersättning för särskild skötsel för skogsbete, alvarbete,

mosaikbetesmarker och gräsfattiga marker?

För att lantbrukaren ska få ersättning för särskild skötsel för skogsbete, alvarbete, mosaikbete och gräsfattiga marker krävs att marken sköts på följande sätt: 1. Träd och buskar av igenväxningskaraktär ska hållas borta under hela åtagandeperioden. 2. Marken ska varje år betas av så att det finns en tydlig betespåverkan över hela skiftet och så att ingen skadlig ansamling av förna sker. Detta ska vara

genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Länsstyrelsen får besluta att bete kan ersättas med slåtter om den utförs på ett sådant sätt att växtmassan inte finfördelas. Slåttern ska då ske under perioden 1 juli till 31 oktober och skörden ska tas bort. Det är möjligt att göra undantag från punkt 2 om marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och om villkoren i 1 § är uppfyllda.

Utöver skötselvillkoren i 15 § ska lantbrukaren även sköta marken enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt i 5 eller 6 §§: 1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur, 2. när på året bete ska ske, 3. vilket utseende vegetationen, inklusive träd och buskar, ska ha vid vegetationsperiodens slut, 4. skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement. Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den enskilda marken.

För samtliga marker som ger rätt till ersättning för betesmarker och slåtterängar får länsstyrelsen besluta om: 1. Undantag från förbudet mot att använda växtskyddsmedel, enligt 8 § om detta krävs för att bekämpa växtsjukdomar och invasiva främmande arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden. 2. Undantag från förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada landskapselement samt natur- och kulturvärden på marken, enligt 8 §, om föreskrifter har beslutats eller beslut har fattats om förebyggande åtgärder enligt epizootilagen (1999:657). Av samma anledning får länsstyrelsen även ett enskilt år besluta om undantag från att marken varje år ska betas av så att ingen skadlig ansamling av förna sker enligt 11,13 och 15 §§. 3. Undantag från att marken måste skötas varje år så att ingen skadlig ansamling av förna sker, genom bete eller slåtter, enligt 11, 13 och 15 §§, om exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det omöjligt att sköta marken enligt regelverket. Ersättningen får i detta fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra. 4. Att tillåta markstörning, gödsling, täkt av sten eller jord, enligt 8 §, eller andra åtgärder om det sker med syfte att bevara eller utveckla natur- och kulturvärden i området. 5. Undantag från kravet att igenväxning ska hållas borta, enligt 11, 13 och 15 §§, om det görs för att stärka artbeståndet av en hotad art, under förutsättning att syftet med stödet ändå uppnås. Till hotade arter räknas arter på Artdatabankens rödlista i någon av kategorierna sårbar, starkt hotad eller akut hotad samt arter och biotoper som omfattas av ett åtgärdsprogram för hotade arter eller nämns i Artskyddsförordningen (2007:845). För blötare slåtterängar som ingår i ett åtagande kan länsstyrelsen besluta om undantag, när det gäller i vilken omfattning skörden ska tas bort, om det ökar

miljönyttan eller om det är mycket svårt att föra bort skörden. Det samma gäller för slåtterängar som även ingår i ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementen lieslåtter, lövtäkt, efterbete, höhantering, bränning och svårtillgängliga platser. Komplementen ska syfta till att bevara och förstärka natur- och kulturmiljövärden. Länsstyrelsen fastställer omfattning och villkor.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet lieslåtter om marken har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska minst ett av följande kriterier vara uppfyllt: 1. Slåtterängen har natur- eller kulturvärden som gynnas av lieslåtter, eller 2. Det är inte möjligt att sköta slåtterängen rationellt på grund av att marken är stenbunden, trädrik, blöt eller sluttande.

Vilken skötsel krävs?

Slåttern ska ske med lie eller motormanuell minislåtterbalk. Högst 25 procent av marken får slås med traktor och slåtterbalk. Länsstyrelsen får besluta att slåtter bara får ske med lie eller andra redskap, särskilda metoder för slåtter och när åtgärderna ska ske.

Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 § är uppfyllda behöver inte slåttern utföras.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet lövtäkt om marken har markklassen betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden, mosaikbetesmarker eller gräsfattiga marker och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska följande kriterier vara uppfyllda: 1. Marken har natur- eller kulturvärden som gynnas av lövtäkt. 2. Åtagandet måste omfatta minst tre fastställda lövtäktsträd. 3. Åtagandet får som mest omfatta tjugo fastställda lövtäktsträd per hektar och block. Träden ska finnas kvar under hela åtagandeperioden.

Vilken skötsel krävs?

Den skötsel som krävs för lövtäkt är följande: 1. Om ett träd ska nyhamlas ska detta göras det första året i åtagandet. 2. Lövtäkt ska utföras på varje enskilt lövtäktsträd minst en gång under åtagandeperioden och senast den 30 september det sista året i åtagandet.

3. Länsstyrelsen ska besluta om när lövtäkten ska ske, hur lövtäkten ska utföras och övrig löpande skötsel av lövtäktsträden. Om det gynnar naturvärdena får länsstyrelsen besluta att enstaka år får undantas från löpande skötsel.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet efterbete om marken har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska slåtterängen ha natur- eller kulturvärden som gynnas av efterbete.

Vilken skötsel krävs?

Senast den 31 oktober ska återväxten vara avbetad så att ingen skadlig ansamling av förna sker. Länsstyrelsen får även besluta när efterbetet ska ske, med vilka djurslag efterbete ska ske och hur efterbetet ska genomföras.

Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 § är uppfyllda behöver inte efterbetet utföras.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet höhantering om marken har markklassen slåtterängar med särskilda värden och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska slåtterängen ha natur- eller kulturvärden som gynnas av höhantering.

Vilken skötsel krävs?

Efter slåttern ska höet torka på slåtterängen innan det förs bort. Torkningen av höet ska ske antingen genom hässjning eller genom vändning.

Länsstyrelsen får förutom skötselvillkoret i 28 § även besluta om följande skötselvillkor: 1. Vilka metoder och redskap som ska användas vid torkning av höet. 2. Vilken typ av hässja, volm eller liknande som ska användas vid hässjning. 3. När bortförsel av höet ska ske. 4. Att lantbrukaren ska meddela länsstyrelsen när åtgärden genomförts.

Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning och villkoren i 1 § är uppfyllda behöver inte höhanteringen utföras.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet bränning om marken har markklassen betesmarker med särskilda värden, slåtterängar med särskilda värden eller mosaikbetesmarker och ett åtagande för särskild skötsel. Dessutom ska marken ha natur- eller kulturvärden som gynnas av bränning. Om det gynnar naturvärdena får länsstyrelsen besluta att enstaka år får undantas från löpande skötsel.

Vilken skötsel krävs?

Bränning eller andra åtgärder kopplade till bränning ska utföras löpande under åtagandeperioden.

Länsstyrelsen ska förutom skötselvillkoret i 31 § även besluta om följande skötselvillkor: 1. Vilket år olika delar av marken ska brännas. 2. Med vilka metoder bränningen ska ske. 3. När på året bränningen ska ske.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet svårtillgängliga platser om marken är belägen på en ö utan fast landförbindelse eller på svåråtkomliga platser i väglöst land samt har ett åtagande för särskild skötsel på mark med någon av följande markklasser: 1. betesmarker med särskilda värden, 2. mosaikbetesmarker, 3. alvarbete, 4. skogsbete 5. gräsfattiga marker. Ersättning får även lämnas för skötsel av svåråtkomliga slåtterängar med särskilda värden i väglöst land.

Vilken skötsel krävs?

För att få ersättning ska de villkor som anges för aktuell markklass i detta kapitel vara uppfyllda.

Det år marken inte finns med i en ansökan om utbetalning kan lantbrukaren inte få någon utbetalning för komplementet. Detta gäller även om villkoren i 1 § är uppfyllda.

Lantbrukaren kan få ersättning för att bevara miljön runt fäboden. Minsta tillåtna åtagande för fäbodar är en godkänd fäbod i bruk och sex hektar sammanhängande fäbodbete per fäbod. För att berättiga till ett åtagande måste marken vid varje fäbod betas med minst 1,2 djurenheter per år av djurslagen nötkreatur, får eller get.

För att länsstyrelsen ska kunna fastställa en godkänd fäbod i bruk ska följande krav vara uppfyllda: 1. Fäboden innehåller minst en byggnad i traditionell stil med fungerande permanent tak. Byggnaden ska vara ursprunglig, restaurerad eller återuppbyggd. 2. Fäboden har historiskt brukats som fäbod. 3. Byggnader på fäboden används inte som permanentbostad och fäboden är tydligt avgränsad från hemgården både geografiskt och funktionsmässigt. 4. Fäboden uppfyller de särskilda kriterierna för fäbod som länsstyrelsen har beslutat om i länets handlingsplan. 5. Djuren vistas inte på fäboden eller fäbodbetet tidigare än 1 maj eller senare än 31 oktober. När ett flerfäbodsystem som är godkänt av länsstyrelsen tillämpas är kriterierna de samma både för huvudfäboden och kompletterande fäbodar.

Länsstyrelsen fastställer arealen för samtliga skiften med fäbodbete. Åtagandearealen måste vara minst sex hektar sammanhängande fritt bete eller bete i storhägn per fäbod. Dessutom får den inte vara större än: 1. antal djurenheter på fäboden, eller i flerfäbodsystemet, det första året i åtagandet multiplicerat med fem hektar, 2. den tillgängliga fäbodbetesarealen per fäbod, 3. det antal djurenheter länsstyrelsen eventuellt beslutat att det maximalt får vara per fäbod, eller flerfäbodsystem, multiplicerat med fem hektar. Dessutom ska länsstyrelsen ta hänsyn till fäbodens traditionella användning samt andra uppgifter som har betydelse för åtagandet och som framgår av länets handlingsplan. Vidare ska länsstyrelsen ta hänsyn till vilket område som används till bete av djuren vid fäboden.

Länsstyrelsen ska även fastställa om marken har markklassen fäbodbete som ger rätt till gårdsstöd eller fäbodbete som inte ger rätt till gårdsstöd. Följande ska även framgå: 1. En motivering med beskrivning till vilken markklass skiftet ska ha. 2. En bestämd markklass med en yta och areal.

Vilka åtgärder får inte utföras på marken?

På skifte som omfattas av åtagande för fäbodar är det inte tillåtet att: 1. använda växtskyddsmedel, 2. gödsla, 3. jordbearbeta,

4. göra insådd, 5. bedriva täkt av sten eller jord, 6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla landskapselement enligt bilaga 6 och 7. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Vilka villkor ställs på fäbodens skötsel?

Åtagandearealen ska varje år betas med ett betestryck på minst 0,2 djurenheter per hektar. De tillåtna djurslagen är nötkreatur, får, get och häst. Djuren ska vistas vid fäboden minst två månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställer. Vid flerfäbodsystem ska djur vistas vid alla ingående fäbodar minst två månader under fäbodsäsongen eller den tid som länsstyrelsen fastställer. Vid flerfäbodsystem kan länsstyrelsen även bestämma under vilken period djuren ska vistas vid vilken fäbod. Ett djur kan endast tillgodoräknas en fäbod per säsong.

Länsstyrelsen kan besluta om undantag från hur länge djuren ska vistas vid fäboden: 1. I de fall djuren under en period efterbetar slåtterängar som ligger vid fäboden. 2. I de fall djuren på grund av särskilda skäl inte bör vistas på fäboden under delar av säsongen. Ersättningen får i dessa fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra.

Utöver skötselvillkoret i 6 § ska lantbrukaren även sköta fäbodbetet enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt: 1. reglering av tillskottsutfodring av betesdjur, 2. när på året bete ska ske, 3. hur många djurenheter samt djur av respektive djurslag som är tillåtna att finnas vid fäboden, 4. reglering av bete med vissa djurslag. Länsstyrelsen ska precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den enskilda marken.

Vilka undantag finns?

För samtliga marker som ger rätt till ersättning för fäbodbete får länsstyrelsen besluta om: 1. Undantag från förbudet mot att använda växtskyddsmedel, enligt 5 § om det krävs för att bekämpa växtsjukdomar och invasiva främmande arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden, 2. Undantag från förbudet mot att utföra åtgärder som riskerar att skada biotopskyddade landskapselement samt natur- och kulturvärden på marken enligt 5 § om föreskrifter har beslutats eller beslut har fattats om förebyggande åtgärder enligt epizootilagen (1999:657). Av samma anledning får länsstyrelsen även ett enskilt år besluta om undantag från kravet på betestryck enligt 6 §. 3. Undantag från kravet på betestryck i 6 § om exceptionella väderleksförhållanden eller högt vattenstånd gör det omöjligt att sköta marken

enligt regelverket. Ersättningen får i detta fall anpassas efter den skötsel som varit möjlig att genomföra. 4. Att tillåta markstörning, gödsling, täkt av sten eller jord enligt 5 § eller andra åtgärder om det sker med syfte att bevara natur- och kulturvärden i området.

Länsstyrelsen kan besluta om ersättning för komplementet särskild skötsel av fäbodbete om det finns ett åtagande för fäbodbete på marken och följande förutsättningar är uppfyllda: 1. Marken ska ha natur- och eller kulturvärden knutna till långvarig fäboddrift som gynnas av den särskilda skötseln. Dessa värden kräver särskild skötsel enligt minst ett av villkoren enligt 11 §. 2. Marken ska vara öppen fäbodvall eller bestå av fäbodskog. I fäbodskogen ska trädbeståndet till övervägande del vara spontant uppkommet och ha inslag av gamla träd eller på annat sätt visa på lång kontinuitet i trädskiktet. Beståndet ska även sakna påtagliga indikationer på trakthyggesbruk, 3. Marken uppfyller de särskilda kriterierna för komplementet som länsstyrelsen fastställt i handlingsplanen. 4. Ett eller flera av skötselvillkoren i 11 § ska vara fastställda. Länsstyrelsen fastställer omfattning och villkor för komplementet.

Vilken skötsel krävs?

Lantbrukaren ska sköta fäbodbetet enligt de av följande skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt i 10 §: 1. villkor för vegetationens utseende, 2. villkor för skötsel och underhåll av värdefulla landskapselement, 3. villkor för användande och synliggörande av fäbodstigar, 4. villkor för att träd och buskar av igenväxningskaraktär ska tas bort senast 31 oktober första stödåret och därefter hållas borta under hela åtagandeperioden.

Lantbrukaren kan få ersättning för mark som har varit brukad som betesmark eller slåtteräng. Marken ska ha eller kunna återfå höga natur- eller kulturvärden enligt något av följande: 1. Marken har vegetationstyper eller rester av sådana som visar på långvarig slåtter- eller beteshävd. 2. Marken har växtarter som visar på långvarig hävd. 3. Marken har andra biologiska värden som gynnas av slåtter- eller beteshävd. 4. Marken har djurarter som är beroende av långvarig betes- eller slåtterhävd eller har goda förutsättningar att återfå sådana.

5. Marken har eller kan återfå höga kulturhistoriska värden.

Lantbrukaren kan få ersättning för mark som är igenvuxen, ohävdad eller kan uppgraderas till annan markanvändning med högre miljönytta. Marken ska under åtagandeperioden, ha förutsättningar att kunna restaureras till någon av följande markklasser: 1. betesmarker med särskilda värden, 2. slåtterängar med särskilda värden, 3. mosaikbetesmarker, 4. alvarbete, 5. skogsbete, 6. gräsfattiga marker, eller 7. fäbodbete med komplementet särskild skötsel.

Lantbrukaren kan inte få ersättning för mark som samtidigt ingår i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar eller ett åtagande för fäbodar i programperiod 2014-2020 eller i programperiod 2007-2013. Marken får inte heller samtidigt ingå i miljöinvestering för engångsröjning i programperiod 2014-2020 eller miljöinvestering för restaurering av betesmarker och slåtterängar i programperiod 2007-2013.

Mark som ingår i ersättningen för restaurering av betesmarker och slåtterängar, får samtidigt inte uppfylla förutsättningarna för miljöersättning för betesmarker och slåtterängar eller miljöersättningen för fäbodar i programperiod 2014-2020.Marken får inte heller tidigare ha ingått i ett åtagande för betesmarker och slåtterängar eller ha fått miljöinvestering för restaurering av betesmarker och slåtterängar i programperiod 2007-2013. Länsstyrelsen får besluta om undantag från detta om: 1. målet för restaureringen är att uppfylla kraven för särskild skötsel av fäbodbete, 2. målet för restaureringen är att uppfylla kraven för annan markanvändning, 3. marken inte längre berättigar till ersättning på grund av ändrade regler för miljöersättning, eller 4. marken tidigare har brukats av annan lantbrukare.

Vad krävs för att ett åtagande ska godkännas?

Lantbrukaren får påbörja restaureringsåtgärderna först när en ansökan om restaurering har kommit in till länsstyrelsen och de har lämnat ett skriftligt besked om att åtgärderna får påbörjas.

Länsstyrelsen fattar beslut om vilka marker som berättigar till ersättning samt fastställer markklassen för restaurering.

Länsstyrelsen ska fastställa en restaureringsplan som innehåller följande: 1. En motivering till markklassen restaurering. 2. En markklass med en yta och areal som är lika stort som skiftet. 3. En beskrivning av befintliga natur- och kulturvärden samt målet med restaureringen. 4. Vilka åtgärder som ska göras för att restaurera området.

5. Tidpunkt, metoder och omfattning för dessa åtgärder.

Lantbrukaren ska följa planen för restaurering som länsstyrelsen har fastställt. Följande åtgärder är förbjudna och får inte göras på skiftet om det inte särskilt tillåts i restaureringsplanen: 1. använda växtskyddsmedel, 2. gödsla, 3. jordbearbeta, 4. göra insådd, 5. bedriva täkt av sten eller jord 6. genomföra åtgärder som riskerar att skada fornlämningar eller värdefulla landskapselement enligt bilaga 6, och 7. andra åtgärder som kan skada natur- och kulturvärden på skiftet.

Länsstyrelsens slutbesiktning av restaureringen

Slututbetalning av restaureringen det sista året i åtagandeperioden kan göras först efter att länsstyrelsen har genomfört slutbesiktningen. Vid slutbesiktningen ska länsstyrelsen fastställa markklass för marken enligt 3 kap. 4-6 §§ eller 5 kap. 4 §. Den fastställda markklassen börjar gälla kalenderåret efter att restaureringen har avslutats.

Marken ska bevaras som betesmark efter restaureringen

Marken som länsstyrelsen fastställer vid slutbesiktning ska uppfylla kriterierna för aktuell markklass och skötas enligt villkoren för aktivitetskravet 9 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd i fem år från och med kalenderåret efter att restaureringen har avslutats. Under dessa fem år får inte någon av de förbjudna åtgärderna enligt 5 kap. 8 § utföras på marken. Länsstyrelsen kan medge undantag enligt 3 kap. 17 §.

Lantbrukare som odlar flerårig slåtter- och betesvall eller frövall som är korrekt anlagd och sköts enligt villkoren i 3-7 §§ kan söka ersättningen.

Vilka regler finns för åtagandet?

Storleken på åtagandet är den areal lantbrukaren har sökt utbetalning för det första året i åtagandet. Den som söker ska varje år odla vall enligt villkoren och söka utbetalning på en areal som motsvarar minst 80 procent av åtagandet och högst 120 procent av åtagandet. (SJVFS 2016:6).

Vallen ska vara huvudgröda

Vallen ska vara huvudgröda under minst tre år i följd. De tre åren räknas från och med första året vallen ingår i ansökan om utbetalning. Vallen får brytas tidigast den 31 juli det tredje året. Från och med år fyra är vallen huvudgröda ett år i taget så länge den inte bryts tidigare än den 31 juli. Om vallen bryts och sås om börjar en ny period på tre år där vall måste vara huvudgröda om vallen tas med i ansökan om utbetalning. Den får då brytas tidigast 31 juli tredje året i den nya perioden, även om åtagandet då redan gått ut. För stödåret 2015 är det möjligt att räkna de tre åren från och med 2014 om vallen ingick i ett åtagande för vallodling i programperiod 2007-2013 och om lantbrukaren sökte utbetalning för det 2014. (SJVFS 2016:33).

Vilka villkor finns för vallen som huvudgröda?

Vallen är korrekt anlagd om följande är uppfyllt: 1. Vallen är sådd med vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa. 2. Högst 50 procent insektsfrämjande fröblandning eller andra smakliga örter får blandas i vid sådden.

Vallen ska varje år under den tid den är huvudgröda, bestå av godkänd vallgröda. Vallen är godkänd som gröda om växterna som täcker marken består av vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa och har ett fodervärde. Dessutom får smakliga smalbladiga gräs och örter ingå men får inte vara dominerande. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som vall. (SJVFS 2016:33).

Vilka skötselvillkor gäller under den tid som vallen är huvudgröda?

På vallen får inga växtskyddsmedel spridas utom vid brytning av vallen.

Vallen ska skötas varje år genom att någon av följande åtgärder är utförd senast den 31 oktober: 1. Vallen är slagen minst en gång och skörden är bortförd. 2. Vallen är betad motsvarande en vallskörd.

För att lantbrukaren ska få ett åtagande för skötsel av våtmarker och dammar ska länsstyrelsen: 1. godkänna våtmarken och dammen och 2. fastställa den areal som kräver skötsel och underhåll. Detta ska ske senast sista ändringsdag det år ansökan om åtagande för skötsel av våtmark eller damm avser. För åtaganden som följer direkt på ett åtagande inom någon av de tidigare miljöersättningarna för våtmarker och dammar räknas marken som godkänd genom det tidigare åtagandet och genom att villkoren enligt punkt 2 kan fastställas på nytt efter sista ändringsdag. (SJVFS 2016:33).

Vad gäller för att länsstyrelsen ska godkänna våtmarken eller dammen?

Länsstyrelsen ska godkänna våtmarken eller dammen för miljöersättningen om den är en godkänd miljöinvestering. Länsstyrelsen kan också godkänna en våtmark eller damm som inte är anlagd eller restaurerad med miljöinvestering, men som motsvarar de krav som ställs på en miljöinvestering när det gäller: 1. omfattning och placering, 2. målet för åtgärderna, 3. vilka metoder eller material som ska användas samt 4. eventuella övriga villkor för projektet.

Vad innehåller åtagandet?

När länsstyrelsen beslutar om åtagande för skötsel av våtmarker eller dammar ska följande framgå: 1. vilken areal som åtagandet omfattar, 2. om våtmarken eller dammen är anlagd eller restaurerad med syftet näringsrening, biologisk mångfald eller en kombination av dessa, 3. vilken del av våtmarken eller dammen som tillhör ägoslaget våtmark och vilken del av våtmarken som tillhör ägoslaget betesmark, om det är aktuellt 4. vilka förbud som gäller och om länsstyrelsen beviljat något undantag, samt 5. vilka skötselvillkor som gäller.

Vilka förbud gäller?

På mark som omfattas av åtagande för skötsel av våtmarker och dammar är det inte tillåtet att: 1. sprida gödselmedel, 2. använda växtskyddsmedel, 3. utfodra fisk, kräftor eller andra djur, 4. sätta ut fisk, kräftor eller andra djur, 5. sprida kalk och 6. förstöra eller ta bort våtmarker eller dammar, som ingår i åtagandet. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt punkterna 3, 4 och 5 om det sker för att ytterligare förstärka syftet med våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får besluta om undantag från förbud enligt punkterna 2-5 vid bekämpning av växtsjukdomar och invasiva arter som hotar att skada områdets natur- och kulturmiljövärden.

Vilka skötselvillkor gäller?

För att få ersättning ska lantbrukaren sköta våtmarken eller dammen på följande sätt: 1. Dammvallar, brunnar och övriga anläggningar ska underhållas så att deras funktion består under hela åtagandeperioden. 2. Vegetation som riskerar att försämra våtmarkens eller dammens funktion ska tas bort.

Utöver skötselvillkoren i 5 § ska lantbrukaren även sköta våtmarken eller dammen enligt de av följande särskilda skötselvillkor som länsstyrelsen fastställt: 1. förbud mot att tömma våtmarken helt, 2. hur vattennivån får variera, 3. villkor för vegetationens utseende, 4. villkor för bete och slåtter, 5. hur omgivande anläggningar och bebyggelse får uppföras. Länsstyrelsen får precisera tillämpningen av de särskilda skötselvillkoren för den enskilda våtmarken eller dammen. Länsstyrelsen får även besluta att villkor som kommer från slutbesiktningen av miljöinvestering ska gälla för åtagandet för skötseln.

Lantbrukare med åkermark inom nitratkänsligt område kan få ersättning för odling av fånggröda eller för vårbearbetning. Med fånggröda avses växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syftet att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd. Slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda får inte räknas som huvudgröda. Fånggröda får inte övergå till huvudgröda följande år. Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker efter skörd av en huvudgröda, efter en vall eller efter en bevuxen träda förrän efter årets slut. Med nitratkänsligt område avses de områden som anges som känsliga i 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. (SJVFS 2016:6).

Vilka regler gäller för åtagandet?

Storleken på åtagandet är den areal lantbrukaren har sökt utbetalning för det första året i åtagandet. Åtagandet för minskat kväveläckage är den sammanlagda arealen för fånggröda och vårbearbetning. Om lantbrukaren kombinerar fånggröda och vårbearbetning på samma skifte räknas dock denna areal endast en gång. (SJVFS 2016:6).

Lantbrukaren ska varje år odla fånggröda eller vårbearbeta marken enligt villkoren och söka utbetalning på en areal som motsvarar minst 80 procent av åtagandet och som mest 120 procent av åtagandet. Andelen fånggröda, vårbearbetning eller en kombination av de två delarna får variera från år till år. (SJVFS 2016:6).

Lantbrukaren ska så fånggrödan med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd. Fånggrödan ska sås vid en tidpunkt så att den kan utvecklas väl och ta upp kväve efter skörd av huvudgrödan. (SJVFS 2016:6).

Etableringen av fånggrödan ska vara tillräcklig med hänsyn tagen till lokala förhållanden och väderlek. (SJVFS 2016:6).

Följande utsäde är godkänt vid sådd av fånggröda. 1. Vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Fånggrödan ska sås in i en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. 2. Vitsenap, oljerättika eller rättika. Fånggrödan ska sås in i eller direkt efter skörd av en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. Den kan också sås direkt efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker. 3. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Fånggrödan ska sås direkt efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker. (SJVFS 2016:6).

När får fånggrödan brytas?

Om fånggrödan är vallgräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter, vitsenap, oljerättika eller rättika, får den brytas tidigast den 10 oktober. I Blekinge, Skåne och Hallands län får dessa fånggrödor brytas tidigast den 20 oktober. Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs får den brytas tidigast den 1 januari året efter stödåret. (SJVFS 2016:6).

Hur får fånggrödan användas?

Lantbrukaren får inte använda fånggrödan för slåtter, bete eller annan produktion före det datum då fånggrödan tidigast får brytas. (SJVFS 2016:6).

Hur får gödselmedel och växtskyddsmedel spridas?

Gödselmedel eller växtskyddsmedel får inte spridas på marken mellan skörd av huvudgrödan och det datum då fånggrödan tidigast får brytas. (SJVFS 2016:6).

Lantbrukare kan få ersättning för vårbearbetning om: 1. Markanvändningen det aktuella stödåret är huvudgröda, vall eller bevuxen träda. 2. Marken jordbearbetas tidigast den 1 januari året efter stödåret. Lantbrukaren får dock utföra en grund jordbearbetning inför sådd av vitsenap, oljerättika eller rättika. 3. Marken sås med huvudgröda eller vall senast det datum som framgår av 1 kap. 29 § året efter aktuellt stödår. (SJVFS 2016:6).

Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning. Därför kan huvudgrödan potatis, rotfrukter eller grönsaker inte kombineras med vårbearbetning. (SJVFS 2016:6).

Hur får gödselmedel och växtskyddsmedel spridas?

Efter skörd av en huvudgröda, efter den sista skörden av en vall eller efter en bevuxen träda får gödselmedel eller växtskyddsmedel spridas på marken tidigast den 1 januari året efter stödåret. (SJVFS 2016:6).

Det är möjligt att få ersättning för skyddszon mot vattendrag och anpassad skyddszon i enlighet med 8 kap. 24-27 §§ förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder. Lantbrukare kan få ersättning om de anlägger eller har skyddszoner i nitratkänsliga områden och sköter dessa enligt villkoren under åtagandeperioden. Med nitratkänsliga områden avses de områden som anges som känsliga i 2 § Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. (SJVFS 2016:6).

Första året i åtagandeperioden ska hela åtagandearealen omfattas av lantbrukarens ansökan om utbetalning. (SJVFS 2016:6).

Vad krävs för att få ett åtagande för skyddszoner?

Utöver vad som framgår av 8 kap. 8 § förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska varje enskild skyddszon vara minst 100 kvadratmeter. (SJVFS 2016:6).

Utöver vad som framgår av 8 kap. 26 § förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder, får det för skyddszoner mot vattendrag inte finnas skog mellan skyddszonen och vattenområdet. Däremot får det finnas spridda träd och buskar. Bredden på skyddszonen ska vara minst 6 meter och högst 20 meter. (SJVFS 2016:6).

Det är inte möjligt att få ett åtagande för anpassade skyddszoner om kriterierna för skyddszon mot vattendrag i 4 § är uppfyllda. Utöver vad som framgår av 8 kap. 27 § förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska länsstyrelsen fatta beslut om vilka marker som berättigar till ersättning för anpassade skyddszoner samt fastställa skyddszonens areal och placering. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav finns vid anläggning av skyddszoner?

Lantbrukaren ska anlägga skyddszonen senast det datum som framgår av 1 kap. 29 §, dessa föreskrifter, det första året i åtagandeperioden. Växtligheten på skyddszonen ska bestå av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. En insektsfrämjande fröblandning kan blandas in vid sådd. Högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Sådd ska ske med en för arten och syftet med odlingen normal utsädesmängd.

Skyddszoner som redan är etablerade vid åtagandeperiodens början omfattas inte av kravet på sådd. (SJVFS 2016:6).

Vilka villkor ställs på skyddszonens skötsel?

Växtligheten på skyddszonen är godkänd om den utgörs av vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Dessutom får smalbladiga gräs och örter också ingå. (SJVFS 2016:6).

På skyddszonen är det inte tillåtet att: 1.använda växtskyddsmedel och 2.gödsla. (SJVFS 2016:6).

Skyddszonen får betas under hela betessäsongen. Efter den 30 juni får växtligheten på skyddszonen slås av och skördas. Den avslagna växtligheten ska föras bort om det bedöms att den kan skada växtligheten på skyddszonen. Om växtligheten på skyddszonen riskerar att skada närbelägen utsädesodling genom oönskad pollinering får lantbrukaren slå av växtligheten på skyddszonen under hela året. (SJVFS 2016:6).

Växtligheten på skyddszonen ska hållas i fullgott skick samt fri från skador. Vid dikning eller underhåll av diken och dränering får dock jordmassor läggas på skyddszonen. Vid täckdikning av ett intilliggande skifte får skyddszonen brytas igenom. Jordmassorna ska vara bortförda och skyddszonens växtlighet reparerad senast det datum som framgår av 1 kap. 29 § dessa föreskrifter. (SJVFS 2016:6).

En skyddszon ska ligga obruten på samma mark under hela åtagandeperioden. Länsstyrelsen får dock i samband med en kontroll besluta att lantbrukaren ett enstaka år under åtagandeperioden får bryta och lägga om skyddszonen för att få en fullgod växtlighet. Om brytning och anläggning av ny växtlighet sker på skyddszonen ska detta ske under samma stödår och innan sista sådatum. (SJVFS 2016:6).

Det sista året i åtagandeperioden får skyddszonen brytas tidigast den 10 oktober, utom i Blekinge, Skåne och Hallands län, där skyddszonen får brytas tidigast den 20 oktober. (SJVFS 2016:6).

Vilket undantag finns?

Länsstyrelsen får besluta om undantag från villkoret att växtligheten inte får slås av tidigare än den 30 juni, enligt 9 § om det krävs för att bekämpa invasiva arter på skyddszonen. (SJVFS 2016:33).

Utöver vad som framgår av 8 kap. 28 och 29 §§ förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska den som söker ersättningen: 1. följa Jordbruksverkets fastställda avelsplan för rasen, samt

2. ha sin besättning ansluten till härstamningskontroll godkänd av Jordbruksverket och följa de regler som gäller för årlig rapportering till respektive härstamningskontroll. Besättningen ska vara ansluten senast sista ansökningsdag. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav finns för åtagandet?

Storleken på åtagandet är det antal djurenheter djurhållaren har sökt utbetalning för det första året i åtagandet. Den som söker ska varje år hålla hotade husdjur enligt villkoren för ersättningen och söka utbetalning på det antal djurenheter som motsvarar minst 50 procent av åtagandet och högst 150 procent av åtagandet. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav finns för besättningen?

Alla djur som ingår i ansökan om utbetalning ska vara individmärkta. (SJVFS 2016:6).

Hondjur som ingår i ansökan om utbetalning får endast ha avkomma av samma ras som hondjuret under det år som hondjuret ingår i ansökan. (SJVFS 2016:33).

Kastrerade djur berättigar inte till ersättning.(SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller under hållandeperioden?

Hållandeperioden för får, getter och svin är 60 dagar. (SJVFS 2016:6).

Under hållandeperioden är det möjligt att byta ut de får, getter och svin, som djurhållaren har angivit i ansökan om utbetalning, mot andra ersättningsberättigande får, getter eller svin. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Djurhållaren ska meddela Jordbruksverket inom 5 arbetsdagar att ett byte av djur har skett. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning. (SJVFS 2016:6).

Vilka villkor gäller för renrasigheten för varje djur?

De djur som tidigare har ingått i någon av ersättningarna för hotade husdjursraser berättigar även fortsättningsvis till ersättning. För de djur som tidigare inte har ingått i ersättningen ska djurhållaren styrka renrasighet med härstamningsuppgifter från godkänt härstamningsregister. (SJVFS 2016:6).

Med renrasiga djur menas djur vilka har känd härstamning av samma ras i minst fyra generationer eller tillbaka till founders. Founders är djur från ursprungsbesättningen eller besättningarna. (SJVFS 2016:6).

Vilka djur kan ingå i ansökan om utbetalning?

Det är enbart de djur som ingår i besättningens bevarande- eller avelsarbete som ger rätt till ersättning. Åldersvillkoren i 8 kap. 30 § förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska vara uppfyllda senast under hållandeperioden. (SJVFS 2016:6).

Hur beräknas antalet nötkreatur?

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning hämtas ur det Centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden löper från och med den 1 augusti året före det år ansökan avser till och med den 31 juli ansökningsåret. (SJVFS 2016:6).

Den som söker får bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på produktionsplatsen och som är anmälda till CDB. Ett djur får endast tillgodoräknas en djurhållare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen. Under förutsättning att det inte beror på djurhållaren kan stödmyndigheten medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl. (SJVFS 2016:6).

För att få ett åtagande för ekologisk djurhållning krävs att den som söker har ett åtagande för ekologisk växtodling. För att få ett åtagande för omställning till ekologisk djurhållning krävs att den som söker antingen har ett åtagande för omställning till ekologisk växtodling eller ett åtagande för ekologisk växtodling.

Vilka krav gäller när den som söker anmäler sin produktion till godkänt

kontrollorgan?

För att få ersättning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion ska den som söker anmäla produktionen till ett godkänt kontrollorgan senast sista ansökningsdag det första året i åtagandeperioden. Den som söker anmäler produktionen genom att skriva under och lämna in ett avtal till ett godkänt kontrollorgan. (SJVFS 2016:33).

Senast den 15 juni ska den som söker: 1. anmäla all växtproduktion som ingår i åtagandet eller ansökan om åtagande till godkänt kontrollorgan och 2. anmäla all djurhållning som ingår i ansökan om utbetalning till godkänt kontrollorgan. (SJVFS 2016:33).

Vilka är skötselvillkoren?

Lantbrukare som har ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion ska följa rådets förordning (EG) nr 834/2007 och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 för att få ersättning. (SJVFS 2016:6).

För att få rätt till ett åtagande och utbetalning ska lantbrukaren godkänna att stödmyndigheten får kontrollera följande: 1. anslutningen till ett godkänt kontrollorgan, 2. anslutningens omfattning, samt 3. de resultat av kontrollorganets kontroller som har betydelse för bedömning av om lantbrukaren har uppfyllt villkoren för ersättningen. Lantbrukaren ska se till att information och handlingar från det godkända kontrollorganet lämnas till stödmyndigheten inom begärd tid.

Lantbrukaren ska göra det möjligt för länsstyrelsen att kontrollera de uppgifter som denne har lämnat och som rådets förordning (EG) nr 834/2007 och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 ställer krav på. Kontrollerna ska ske mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande. Uppgifter behöver inte vara dokumenterade om de inte är relevanta för den typ av produktion lantbrukaren bedriver. Lantbrukaren ska spara all dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättningen. Dokumentationen ska sparas under det år som ansökan avser samt det efterföljande året. (SJVFS 2016:6).

För att ge rätt till ersättning ska grödan odlas med sikte på god skörd och för det syfte som grödan har redovisats för i SAM-ansökan.

Spannmål och proteingrödor ska odlas för att tröskas eller ensileras. Oljeväxter, oljelin, bruna bönor, konservärtor och frövall ska odlas för att tröskas. Odling av stärkelsepotatis och hampa ger rätt till ersättning. Grönfoder ska bestå av ettåriga lantbruksgrödor och vara dugligt som foder för att ge rätt till ersättning. Vallgräs och vallbaljväxter får endast ingå som insådd i grönfoder. Grödor som ger rätt till utbetalning inklusive vall får inte användas till energiproduktion.

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

Den som söker kan få ersättning för hampa endast om villkoren i artikel 32 och 35 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 är uppfyllda. Länsstyrelsen ska senast den 30 juni stödåret få in etikett från utsädesförpackningen samt uppgift om sort och utsädesmängd för de skiften där hampa odlas.

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Den som söker ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta avtal ska finnas tillgängligt vid kontroll på plats.

För att en fruktodling ska ge rätt till ersättning, ska den ha minst 400 träd per hektar äpple (Malus spp.), päron (Pyrus spp.), plommon eller körsbär (Prunus spp.). Odling av surkörsbär (Prunus cerasus) ska ha minst 300 träd per hektar.

För att en bärodling ska ge rätt till ersättning ska den ha minst 1. 30 000 plantor per hektar smultron (Fragaria vesca) eller lingon (Vaccinium vitis-idaea), 2. 16 000 plantor per hektar jordgubbar (Fragaria ananassa), tranbär (Vaccinium spp.) eller åkerbär (Rubus arcticus, R x stellarcticus), 3. 3 000 plantor per hektar hjortron (Rubus chamaemorus), 4. 2 000 plantor per hektar hallon, björnbär eller björnbärskorsningar (Rubus spp.), 5. 1 500 plantor per hektar vinbär (Ribes spp.), krusbär (Ribes uva-crispa), blåbär (Vaccinium spp.), nypon (Rosa spp.), aronia (Aronia spp.), rosenkvitten (Chaenomeles spp.) eller vindruvor (Vitis ssp.), 6. 1 200 plantor per hektar havtorn (Hippophae rhamnoides) eller bärhäggmispel (Amelanchier alnifolia), eller 7. 600 plantor per hektar fläder (Sambucus nigra).

Fruktträd ger rätt till ersättning även de år odlingen etableras eller föryngras. Den som söker ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll.

Bärodlingar ger rätt till ersättning även de år den som söker etablerar eller föryngrar odlingen.

Djurhållningen måste varje kalenderår under hela åtagandeperioden minst omfatta något av följande djurantal: 1. en tacka, en get eller en sugga under hållandeperioden, 2. ett nötkreatur i genomsnitt, 3. två djurenheter av värphöns i genomsnitt, 4. två djurenheter av slaktkycklingar i genomsnitt, eller 5. ett slaktsvin som levererats till slakteri.

Vilken åkermark kan ge ytterligare ersättning för djurhållning?

För utbetalning av ersättning för djurhållning i ekologisk produktion får endast åkermark med åtagande för ekologisk produktion användas vid beräkningen. För utbetalning av ersättning för djurhållning i omställning till ekologisk produktion får både åkermark i omställning till ekologisk produktion och åkermark i ekologisk produktion användas vid beräkningen.

Åkermarken berättigar endast till ersättning för djurhållning i ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion, i de fall den odlas med slåtter- och betesvall eller med grödor som ger rätt till ersättning för växtodling. (SJVFS 2016:6).

Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om utbetalning?

Lantbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor, getter och suggor som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Lantbrukaren ska hålla minst det antal djur som anges i ansökan om utbetalning enligt reglerna för ersättningarna för ekologisk produktion under en hållandeperiod av minst 60 dagar. (SJVFS 2016:6).

Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än ett år. Villkoret ska uppfyllas senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigande tackor, getter och suggor bytas ut?

Tackor, getter och suggor som angivits i ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra ersättningsberättigande tackor, getter eller suggor under hållandeperioden. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning hämtas ur centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för nötkreatur för åtagandet under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som har haft ett åtagande för omställning till ekologisk produktion och året efter går över till ett åtagande för ekologisk produktion räknas nötkreaturen från 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om lantbrukaren inte har sökt utbetalning för nötkreatur i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som har haft ett åtagande för miljöersättning för kretsloppsinriktad produktion eller certifierad ekologisk produktion i programperiod 2007-2013 och sökt utbetalning för certifierad ekologisk produktion av nötkreatur i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion.

Lantbrukaren får bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på produktionsplatsen och som är anmälda till CDB i tid. Ett djur får endast tillgodoräknas en lantbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen. Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl.

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

Lantbrukare kan få ersättning för det antal slaktsvin som slakterier rapporterar för lantbrukarens produktionsplats till Jordbruksverkets slaktregister i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:43) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur. Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för slaktsvin för åtagandet under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som har haft ett åtagande för omställning till ekologisk produktion och året efter går över till ett åtagande för ekologisk produktion räknas slaktsvinen från 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som inte har sökt utbetalning för slaktsvin i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som har haft ett åtagande för miljöersättning för kretsloppsinriktad produktion eller certifierad ekologisk produktion i programperiod 2007-2013 och sökt utbetalning för certifierad ekologisk produktion av slaktsvin i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen medge att ett djur som inte är anmält till Jordbruksverkets slaktregister får räknas, om det finns särskilda skäl.

Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar?

Lantbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar som hålls under räkningsperioden. Det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar beräknas genom att antalet djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden, eller inte, multipliceras med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden samt delas med antalet dagar i räkningsperioden. Värphöns ger rätt till ersättning först efter 16 veckors ålder. Vid omgångsuppfödning behöver man inte räkna bort slaktkycklingar och värphöns som dör eller behöver avlivas innan hela omgången tas ur produktion. Räkningsperioden är 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för djurslaget under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som har haft ett åtagande för omställning till ekologisk produktion och året efter går över till ett åtagande för ekologisk produktion räknas djurslaget från 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret. Om lantbrukaren inte har ansökt om utbetalning för djurslaget i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 januari till och med 31 juli ansökningsåret. För lantbrukaren som har haft ett åtagande för miljöersättning för kretsloppsinriktad produktion eller certifierad ekologisk produktion i programperiod 2007-2013 och sökt utbetalning för certifierad ekologisk produktion av värphöns och slaktkycklingar i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden 1 augusti året före ansökningsåret till och med 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion.

Vilka undantag finns för omställning till ekologisk produktion?

Lantbrukare som har ett åtagande för omställning till ekologisk växtodling och söker ett åtagande för omställning till ekologisk djurhållning eller lägger till ett djurslag till sitt åtagande undantas, under nedanstående förutsättning, från kraven på ekologiskt foder i rådets förordning (EG) nr 834/2007 och kommissionens förordning (EG) nr 889/2008 för det eller de djurslag som omställningen berör. Undantaget gäller under förutsättning att lantbrukaren inte tidigare fått ersättning för ekologisk djurhållning eller omställning till ekologisk djurhållning för det aktuella djurslaget eller djurslagen. Undantaget gäller från och med den 1 januari det år lantbrukaren lägger till djurslaget i sin ansökan till och med den dag lantbrukaren anmäler djurhållningen till ett godkänt kontrollorgan. Senast sista ansökningsdag det år lantbrukaren söker åtagande för omställning till ekologisk djurhållning för det aktuella djurslaget eller djurslagen ska lantbrukaren anmäla djurhållningen till ett godkänt kontrollorgan. (SJVFS 2016:33).

Lantbrukaren ska sköta sina grödor enligt aktivitetskraven i 9 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd.

Den som söker kompensationsstöd för vall, grönfoder eller andra grovfodergrödor på åkermark ska sköta grödan varje år genom att någon av följande åtgärder är utförd senast den 31 oktober: 1. Grödan är slagen minst en gång och skörden är bortförd. 2. Grödan är betad motsvarande en vallskörd. Grovfodergrödor får inte tröskas. (SJVFS 2016:6).

Vad gäller för betesmark och slåtteräng?

Skötselvillkoren för betesmark och slåtteräng är följande: Marken ska betas eller slås. Om marken slås ska skörden föras bort. Alla delar av skiftet ska vara synligt påverkade av bete eller slåtter. Det ska vara genomfört vid växtsäsongens slut, dock senast den 31 oktober. Om länsstyrelsen har beviljat undantag från villkor för betesmarker och slåtterängar enligt reglerna i 3 och 4 kap. i dessa föreskrifter, ska lantbrukaren få samma undantag i kompensationsstödet.

Det framgår av 10 kap. 5 § andra stycket i förordningen (2015:406) om stöd om landsbygdsutvecklingsåtgärder att all åkermark och betesmark på företaget där grödan odlas och skördas eller betas som grovfoder ska redovisas och räknas som grovfodergröda. Undantag gäller för träda som betas eller skördas först efter den 31 juli. Denna ska inte redovisas eller räknas som en grovfodergröda. (SJVFS 2016:6).

För att ge rätt till ersättning ska lantbrukaren odla växtodlingsgrödor med sikte på god skörd och för det syfte som grödan har redovisats för i SAM-ansökan. Vallgräs och vallbaljväxter får endast ingå som insådd, utom vid odling av frövall. (SJVFS 2016:6).

Vilka särskilda villkor finns för spannmål?

Den som söker ersättning för spannmål måste minst odla den till full axgång innan odlingen skördas eller avbryts.

Vilka särskilda villkor finns för hampa?

Den som söker kan få ersättning för hampa endast om villkoren i artikel 32 och 35 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 är uppfyllda. Lantbrukaren ska senast den 30 juni stödåret lämna in etikett från utsädesförpackningen samt uppgift om sort och utsädesmängd för de skiften där hampa odlas till Länsstyrelsen. (SJVFS 2016:6).

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Den som söker ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta avtal ska finnas tillgängligt vid kontroll. (SJVFS 2016:6).

Vilka särskilda villkor finns för energiskog?

Lantbrukare kan få ersättning för odling av energiskog, som består av snabbväxande skogsträd enligt definitionen i 3 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. (SJVFS 2016:6).

Extensiva grödor med undantag för skyddszoner och gröngödsling ska skördas minst en gång om året. (SJVFS 2016:6).

För att räknas som extensiv gröda ska skyddszoner ingå i ett miljöersättningsåtagande. Skyddszonen får skördas eller betas enligt villkoren för åtagandet. (SJVFS 2016:6).

Vilka villkor gäller särskilt om lantbrukaren söker utbetalning för jordbruk av typ 1,

Lantbrukare som även söker utbetalning för grovfodergrödor inom typ 1, 2 eller 3 omfattas av regeln i denna paragraf. Om lantbrukaren redovisar rörflen, gröngödsling där materialet förs bort, vallgröda som används för energiändamål eller levereras till vallfodertork ska lantbrukaren kunna visa att grödan inte har använts som grovfoder genom att redogöra för hur grödan har använts, visa upp dokumentation av alla skördetillfällen, kontraktet med vallfodertork samt verifikationer. (SJVFS 2016:6).

Hur ska ersättning beräknas för företag med marker inom flera stödområden?

För lantbrukare med areal över gränsen för nedtrappning och areal i mer än ett område trappas stödet i första hand ned i områden med lägst hektarbelopp. Återstående nedtrappning görs i övriga områden efter stigande hektarbelopp.

För lantbrukare med grovfodergrödor inom flera stödområden, för vilka olika arealfaktorer tillämpas, får lantbrukaren ersättning enligt den arealfaktor som används för det stödområde där företagets brukningscentrum ligger. Om brukningscentrum ligger utanför stödområdet, tillämpas den arealfaktor som gäller för stödområdet med högst krav på antal djurenheter per hektar.

Hur ska tackor och getter redovisas i ansökan om utbetalning?

Lantbrukaren ska i ansökan om utbetalning ange det antal tackor och getter som utgör underlag för utbetalning av ersättning. Hållandeperioden är minst 60 dagar.(SJVFS 2016:6).

Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än ett år. Villkoret ska vara uppfyllt senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får tackor och getter som ger rätt till ersättning bytas ut?

Tackor och getter som lantbrukaren angivit i sin ansökan om utbetalning kan bytas ut mot andra ersättningsberättigande tackor eller getter under hållandeperioden. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning.

Hur beräknas antalet nötkreatur?

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för utbetalning av ersättning hämtas ur Centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret.

Lantbrukaren kan bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på produktionsplatsen och som är anmälda till CDB i tid. Ett djur får endast tillgodoräknas en lantbrukare vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en produktionsplats anses djuret tillhöra den utrapporterande produktionsplatsen. Under förutsättning att det inte beror på lantbrukaren kan länsstyrelsen, om det finns särskilda skäl, medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas.

Övergångsstöd

Reglerna i detta kapitel gäller också för övergångsstöd enligt punkt 6 i övergångsbestämmelserna förordningen (2015:406) om stöd om landsbygdsutvecklingsåtgärder. Om lantbrukaren söker övergångsstöd och har vall, grönfoder eller betesmark inom mer än ett av de stödområden som gällde 2014 tillgodoräknas djurinnehavet i första hand i området med högst ersättningsnivå. Återstående djurinnehav tillgodoräknas mark i övriga stödområden efter fallande ersättningsnivå. (SJVFS 2016:6).

Utöver vad som framgår av 11 kap. 2-4 §§ förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska den som söker ersättningen 1. under hållandeperioden hålla det antal får som ingår i ansökan om utbetalning, 2. under hela året som ansökan om åtagandet gäller hålla minst ett får, och 3. sköta de får som ingår i åtagandet enligt villkoren i 4-14 §§. Om fåren, under hållandeperioden, hålls på andra produktionsplatser än djurhållarens, ska dessa produktionsplatser framgå av stalljournalen. (SJVFS 2016:33).

Vilka krav gäller under hållandeperioden?

Hållandeperioden för ersättningen är 60 dagar. (SJVFS 2016:6).

Under hållandeperioden är det möjligt att byta ut enskilda får mot andra ersättningsberättigande får. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får genom bytet inte bli mindre än det som angivits i ansökan om utbetalning. (SJVFS 2016:6).

För att ge rätt till ersättning ska de får som djurhållaren söker ersättning för, senast under hållandeperioden, vara satta i avel eller vara äldre än ett år.(SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller för en produktionsplan?

Djurhållaren ska ha en dokumenterad och uppdaterad produktionsplan som omfattar genomförda och planerade aktiviteter under det år ansökan gäller. Denna produktionsplan ska finnas senast vid sista ansökningsdag och ska kunna visas vid kontroll enligt 13-14 §§. (SJVFS 2016:6).

Produktionsplanen ska innehålla beskrivning av rutiner och tidpunkter då följande aktiviteter genomförts eller kommer att genomföras: 1. avelsplanering, 2. mottagningsrutiner för får som förs in i besättningen, 3. klippning och klövvård, 4. hullbedömning, 5. lamning, 6. betesplanering, 7. avvänjning och könsgruppering, och 8. slakt och försäljning. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid inventering och analys av foder?

Djurhållaren ska senast den 1 november, det år ansökan avser, göra en foderinventering som denne dokumenterar. Inventeringen ska omfatta både grov- och kraftfoder samt beräkning av foderbehovet fram till betesläpp. Mängden av varje foderslag ska framgå av dokumentationen. Djurhållaren ska kunna visa foderinventeringen vid kontroll enligt 13 och 14 §§. (SJVFS 2016:6).

Djurhållaren ska låta ett ackrediterat laboratorium analysera energi och protein i ett parti grovfoder. Det gäller för såväl eget producerat foder som inköpt foder. Analysen ska styrkas dels genom analysresultat med analysprotokoll från laboratorium, dels genom att djurhållaren haft faktiska kostnader för analysen. Denna analys ska vara gjord senast den 1 november, det år ansökan avser. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid foderstatsberäkningar?

Djurhållaren ska beräkna foderstater för de får som är över ett år och de får som är satta i avel. Foderstatsberäkningar ska omfatta beräkning av foderbehov vid tre stadier. Dessa stadier är lågdräktighet, högdräktighet samt vid digivning. För de besättningar där det inte finns några dräktiga får ska tre foderstater beräknas anpassade efter hullbedömningar och fodertillgång. Foderstaterna ska innehålla uppgifter om daglig giva av olika foder för att täcka djurens olika näringsbehov. Senast den 1 november, det år ansökan avser, ska dessa foderstatsberäkningar vara gjorda. Beräkningarna ska kunna visas vid kontroll enligt 13 och 14 §§. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid hullbedömning?

Djurhållaren ska vid minst tre tillfällen jämnt fördelade under det år som ansökan avser hullbedöma samtliga får som vid respektive bedömningstillfälle ingår i besättningen och som är över ett års ålder eller satta i avel. Bedömningen ska göras efter den mall som finns i bilaga 8. Djurhållaren ska dokumentera i produktionsplanen när hullbedömningen görs i besättningen samt resultatet av hullbedömningen på individnivå. Djurhållaren ska kunna visa dokumentationen vid kontroll enligt 13 och 14 §§. (SJVFS 2016:11).

Vilka krav gäller vid klippning?

Djurhållaren ska minst två gånger om året klippa eller låta klippa samtliga får över ett års ålder samt de får som är satta i avel. Hela fåret ska klippas vid båda tillfällena. I de fall djurhållaren, utifrån djurets välfärd, bedömer att det för enskilda får är olämpligt att klippa hela fåret kan den ena klippningen utföras som en hygienklippning. Djurhållaren ska dokumentera i produktionsplanen när klippningen är utförd samt motivera en eventuell hygienklippning. (SJVFS 2016:33).

Vilka krav gäller när nya får förs in i besättningen?

Djurhållaren ska ha särskilda mottagningsrutiner för de får som förs in i besättningen. De får som förs in i besättningen ska hållas avskilda från den övriga besättningen. Dessa mottagningsrutiner ska följas under minst tre veckor. Tillämpningen av mottagningsrutinerna ska dokumenteras på individnivå i produktionsplanen. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid kontroll?

Djurhållaren ska göra det möjligt för den myndighet som utför en kontroll att kontrollera de uppgifter som djurhållaren lämnar mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande. (SJVFS 2016:6).

Vid kontroll på plats ska djurhållaren kunna uppvisa den dokumentation som reglerna föreskriver för ersättningen. Djurhållaren ska spara all dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättningen. Dokumentationen ska sparas under det år som ansökan avser samt det efterföljande året. (SJVFS 2016:6).

Utöver vad som framgår av 11 kap. 2-4 §§ förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska den som söker ersättningen: 1. hålla minst en sugga eller betäckt gylta i planerad produktion under hela det år ansökan avser, 2. sköta de suggor och betäckta gyltor som ingår i åtagandet enligt villkoren i 4 - 8 §§ och 3. låta samtliga suggor och betäckta gyltor på redovisade produktionsplatsnummer ingå i åtagandet. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller för redovisning och dokumentation av djur?

Räkningsperioden är från och med den 1 januari till och med den 31 december året före det år ansökan avser. Det genomsnittliga antalet suggor och betäckta gyltor beräknas genom att antalet djur som finns i besättningen, oavsett om de satts in före räkningsperioden eller inte, multipliceras med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden och delas med antalet dagar i räkningsperioden. Djurhållaren ska spara underlaget som visar hur

beräkningen har gjorts och ska kunna visa det vid kontroll enligt 9 och 10 §§. (SJVFS 2016:6).

Djurhållaren ska dokumentera på individnivå när suggorna har grisat och när gyltorna är betäckta. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller för en produktionsplan?

Djurhållaren ska ha en dokumenterad och uppdaterad produktionsplan som omfattar genomförda och planerade aktiviteter under det år ansökan avser. Produktionsplanen ska minst innehålla ett djurflödesschema, en stallplan samt skötselrutiner för besättningen. Denna produktionsplan ska finnas senast sista ansökningsdag och ska kunna visas vid kontroll enligt 9 och 10 §§. Djurflödesschemat ska minst innehålla uppgifter om antalet suggor och betäckta gyltor, grupper och stallavdelningar samt uppgifter om grisningsintervall. Stallplanen ska visa alla byggnader och stallavdelningar som används i produktionen. Av produktionsplanen ska det framgå att det finns en tomtid på minst 5 dagar mellan varje djuromgång i stallavdelningar för smågrisar eller växande grisar. Växande grisar definieras i 1 kap. 4 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:15) om djurhållning inom lantbruket m.m. Undantag från att det ska finnas tomtid gäller för de avdelningar som endast används för att hålla egna rekryteringsdjur. Skötselrutinerna ska vara anpassade till den egna besättningen och produktionen. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller för analyser av foder, vatten eller strömaterial?

Djurhållaren ska under det år ansökan avser låta genomföra minst tre analyser vid ett ackrediterat laboratorium. Analyserna ska göras på antingen foder, vatten eller strömaterial. Varje analys ska minst omfatta en av parametrarna foderstruktur, råproteinhalt, mykotoxiner eller hygienisk kvalitet. Det ska finnas minst en analys gjord på mykotoxiner eller hygienisk kvalitet. Minst två analyser ska vara gjorda senast den 1 november. Djurhållaren ska kunna styrka dels analysresultat med analysprotokoll från laboratorium och dels att denne haft faktiska kostnader för analyser. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid hullbedömning?

Djurhållaren ska göra fyra hullbedömningar av suggorna i varje grisningscykel. Bedömningen ska göras enligt den 4-gradiga skala som framgår av bilaga 9. Bedömningen ska dokumenteras på individnivå. I en suggpool ska navet göra tre hullbedömningar i varje grisningscykel och satelliten ska göra en hullbedömning i varje grisningscykel. Dokumentation från hullbedömningarna ska finnas tillgänglig vid kontroll enligt 9 och 10 §§. I produktionsplanen ska det framgå när hullbedömningarna planeras och när de genomförts under året. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid uppföljning av utfodring?

Djurhållaren ska ha en rutin i sin produktionsplan för att dagligen följa upp den utfodrade mängden foder och konsumerade mängden foder per sugga eller betäckt

gylta och justera den utfodrade mängden vid behov. Uppföljningen kan göras på individnivå eller gruppnivå. Om djurhållaren väljer att göra uppföljningen på gruppnivå ska det framgå vilka individer som ingår i gruppen. Djurhållaren ska spara ett protokoll eller annat skriftligt underlag som visar att rutinen följs och vem som dagligen skött rutinen. (SJVFS 2016:33).

Vilka krav gäller vid produktionsuppföljning?

Djurhållaren ska göra en produktionsuppföljning fyra gånger under det år ansökan avser. Uppföljningarna ska göras jämnt fördelade över året och varje uppföljning ska omfatta minst fyra av sex nedanstående punkter. 1. antal producerade grisar per sugga och år eller antal producerade grisar per sugga och omgång, 2. grisningsprocent, 3. andel gyltkullar, 4. antal avvanda grisar per kull, 5. andel omlöp, eller 6. utgångsorsak och antal grisningar för utslagssuggor. Det ska framgå av produktionsplanen vilka punkter som kommer att användas eller som har använts vid varje produktionsuppföljning samt när uppföljningarna har genomförts. Vid kontroll ska djurhållaren kunna visa resultat och underlag från de produktionsuppföljningar som skett under året. (SJVFS 2016:33).

Vilka krav gäller vid kontroll?

Djurhållaren ska göra det möjligt för den myndighet som utför en kontroll att kontrollera de uppgifter som djurhållaren lämnar mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande. (SJVFS 2016:6).

Vid kontroll på plats ska djurhållaren kunna uppvisa den dokumentation som reglerna föreskriver för ersättningen. Djurhållaren ska spara all dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättningen. Dokumentationen ska sparas under det år som ansökan avser samt det efterföljande året. (SJVFS 2016:6).

Utöver vad som framgår av 11 kap. 2-4 §§ förordningen (2015:406) om stöd för landsbygdsutvecklingsåtgärder ska den som söker ersättningen: 1. hålla minst ett nötkreatur för mjölkproduktion från sista ansökningsdag till årets slut, och 2. ange samtliga nötkreatur för mjölkproduktion, som ger rätt till ersättning enligt 2 § i ansökan om åtagande. (SJVFS 2016:6).

Ett nötkreatur för mjölkproduktion ger rätt till ersättning om den: 1. är över 24 månaders ålder senast sista ansökningsdag, och 2. ingår i besättningen under tillräckligt lång tid för att lantbrukaren ska ha möjlighet att uppfylla villkoren i 3-6 §§ på individen.

Kor som tillfälligt hålls som amkor och uppfyller villkoren enligt ovan ska också ingå i ansökan om åtagande. (SJVFS 2016:6).

Vilka skötselvillkor finns?

För de nötkreatur som är avsedda för mjölkproduktion och som ingår i åtagandet och som ger rätt till ersättning, ska följande villkor vara uppfyllda under det år ansökan avser: 1. Samtliga klövar på nötkreaturet ska besiktigas och vid behov verkas minst två gånger under det aktuella året. 2. Verkningen och besiktningen av klövarna ska göras med minst fyra månaders mellanrum mellan den första och den sista verkningen och besiktningen. 3. Verkningen och besiktningen av klövarna ska göras av en certifierad klövvårdare. (SJVFS 2016:33).

Vid båda verkningstillfällena ska dokumentation och bedömning göras för varje djur i en klövhälsorapport. Klövhälsorapporten ska innehålla följande information: 1. djuridentitet, 2. produktionsplatsnummer, 3. vem som utfört besiktningen eller klövverkningen, 4. datum för besiktningen eller klövverkningen, 5. eventuella klövskador, 6. eventuell avvikelse i klövform, 7. eventuell behandling, och 8. eventuell avvikelse i kons rörelsemönster samt eventuell hälta. Klövhälsorapporten ska finnas tillgänglig vid kontroll enligt 7 och 8 §§. (SJVFS 2016:33).

Lantbrukaren ska upprätta en klövhälsoplan senast vid det första verkningstillfället under åtagandeperioden, för de nötkreatur som ingår i åtagandet. Klövhälsoplanen ska innehålla en planering av årets verkningar samt tidpunkter då verkningen genomförts eller kommer att genomföras. Det ska även framgå vem som genomfört verkningen. Dessutom ska klövhälsan jämföras med resultatet från senaste verkningstillfället och eventuella förändringar i klövhälsan ska dokumenteras. Klövhälsoplanen ska uppdateras vid varje verkningstillfälle och den ska finnas tillgänglig vid kontroll enligt 7 och 8 §§. (SJVFS 2016:6).

Klövhälsoplanen ska även innehålla en konkret åtgärdsplan i de fall klövhälsoproblemen, på de nötkreatur som ingår i åtagandet, överstiger följande procentsatser: 1. över 5 procent sammanlagt för klövsulesår eller böld vita linjen, 2. över 5 procent digital dermatit, och 3. över 3 procent limax. I denna åtgärdsplan ska det framgå vilka åtgärder som ska genomföras, när dessa åtgärder ska vara utförda samt vem som ska utföra åtgärderna. (SJVFS 2016:6).

Vilka krav gäller vid kontroll?

Lantbrukaren ska göra det möjligt för den myndighet som utför kontroll att kontrollera de uppgifter som lantbrukaren lämnar mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande. (SJVFS 2016:6).

Vid kontroll på plats ska lantbrukaren kunna uppvisa den dokumentation som reglerna föreskriver för ersättningen. Lantbrukaren ska spara all dokumentation som påverkar utbetalningen av ersättningen. Dokumentationen ska sparas under det år som ansökan avser samt det efterföljande året. (SJVFS 2016:6).

utbetalning för mindre än 75 % lantbrukaren har sökt av åtagandearealen ska utbetalning för mindre än 75 % avdraget vara 100 % av av åtagandearealen ska ersättningen. I de fall den åtagandet hävas. Om godkända arealen är mindre än upprepningen beror på fel 75 % av åtagandearealen på gröda eller att marken inte är grund av fel gröda eller på godkänd jordbruksmark ska grund av att marken inte är denna regel inte användas. godkänd jordbruksmark ska denna regel inte användas. Basvillkor/Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 1 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Basvillkor/Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 2 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Basvillkor/Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 3 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Basvillkor/Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 4 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Basvillkor/Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 5 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Basvillkor/Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 6 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 7 Mindre omfattning: 100 % av skiftet Större omfattning: Hävning av skiftet Skötselvillkor 50 % av ersättningen för

punkt 1 arealen där villkorsfelet finns

punkt 1

punkt 1

Skötselvillkor 100 % av ersättningen för

punkt 2, 3 och 4 arealen där villkorsfelet finns Basvillkor 100 % av ersättningen för Om varken slåtter eller bete är 9 § Statens Jordbruksverks arealen där villkorsfelet finns utfört på marken två år i rad föreskrifter (SJVFS 2014:41) ska detta leda till hävning av om direktstöd. åtagandet för det aktuella skiftet. Detta gäller även om varken slåtter eller bete är utfört på marken första året marken ingår i ett åtagande. Om det endast rör en mindre tydligt avgränsad del av skiftet ska endast denna del hävas. Skötselvillkor 100 % av ersättningen för

punkt 2 och 3 arealen där villkorsfelet finns Basvillkor 100 % av ersättningen för Om varken slåtter eller bete är 9 § Statens Jordbruksverks arealen där villkorsfelet finns utfört på marken två år i rad föreskrifter (SJVFS 2014:41) ska detta leda till hävning av om direktstöd. åtagandet för det aktuella skiftet. Detta gäller även om varken slåtter eller bete är utfört på marken första året marken ingår i ett åtagande. Om det endast rör en mindre tydligt avgränsad del av skiftet ska endast denna del hävas. Skötselvillkor 100 % av ersättningen för Om bete har skett på marken

punkt 2 och 4 arealen där villkorsfelet finns istället för slåtter två år i rad ska detta leda till hävning av åtagandet för det aktuella skiftet. Om det endast rör en mindre tydligt avgränsad del av skiftet ska endast denna del hävas. Basvillkor 100 % av ersättningen för Om slåtter och bortförsel inte 9 § Statens Jordbruksverks arealen där villkorsfelet finns är utfört på marken två år i rad föreskrifter (SJVFS 2014:41) ska detta leda till hävning av om direktstöd. åtagandet för det aktuella skiftet. Detta gäller även om slåtter och bortförsel inte är utfört på marken första året marken ingår i ett åtagande. Om det endast rör en mindre tydligt avgränsad del av skiftet ska endast denna del hävas.

punkt 2 arealen där villkorsfelet finns utfört på marken två år i rad ska detta leda till hävning av åtagandet för det aktuella skiftet. Detta gäller även om slåtter och bortförsel inte är utfört på marken första året marken ingår i ett åtagande. Om det endast rör en mindre tydligt avgränsad del av skiftet ska endast denna del hävas. Skötselvillkor Komplementet och I de fall en avvikelse mot alla 20, 23, 25, 28-29, 32 och 33 §§ markklassen ska bedömas var de skötselvillkor som finns i för sig. I de fall inga av de komplementet upprepas ska skötselvillkor som finns i detta leda till hävning av komplementet är uppfyllda ska komplementet på skiftet. detta leda till ett avdrag på 100 % av ersättningen för komplementet. I de fall vissa av skötselvillkoren är uppfyllda helt eller delvis ska länsstyrelsen anpassa avdraget efter villkorsfelet betydelse och omfattning. Skötselvillkor Samma % som för de villkor som inte uppfyllts

Fäbodar

djurenheter eller under 6 hektar godkänd fäbodbetesareal vid fäboden ska hela åtagandet för den aktuella fäboden hävas. Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 1 Mindre omfattning: 100 % avdrag av skiftet Större omfattning: 100 % avdrag för fäbodbetet på fäboden. Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 2 Mindre omfattning: 100 % avdrag av skiftet

Större omfattning: 100 % avdrag för fäbodbetet på fäboden. Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 3 Mindre omfattning: 100 % avdrag av skiftet Större omfattning: 100 % avdrag för fäbodbetet på fäboden. Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 4 Mindre omfattning: 100 % avdrag av skiftet Större omfattning: 100 % avdrag för fäbodbetet på fäboden. Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 5 Mindre omfattning: 100 % avdrag för hela fäboden Större omfattning: 100 % avdrag för fäbodbetet på fäboden. Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 6 Mindre omfattning: 100 % avdrag för hela fäboden Större omfattning: 100 % avdrag för fäbodbetet på fäboden. Skötselvillkor Obetydlig omfattning: 1000 kr Hävning av åtagandet

punkt 7 Mindre omfattning: 100 % avdrag av skiftet Större omfattning: 100 % avdrag för fäboden. Skötselvillkor Om djuren har varit mindre än Om djuren har varit mindre än

två månader på fäboden och två månader på fäboden och undantagen i 7 § inte är undantagen i 7 § inte är uppfyllda ska avdraget vara uppfyllda ska det leda till 100 % för hela fäboden eller hävning av åtagandet för flerfäbodsystemet. fäboden eller flerfäbodsystemet.

som finns på skiftet ska de aktuella särskilda bedömas som en helhet. Om skötselvillkoren upprepas ska inga av de aktuella särskilda detta leda till hävning av skötselvillkoren på skiftet är åtagandet för fäboden. uppfyllda ska det leda till ett avdrag på 50 % av ersättningen för skiftet. I de fall vissa av de särskilda skötselvillkoren är uppfyllda helt eller delvis ska länsstyrelsen anpassa avdraget efter villkorsfelet betydelse och omfattning. Skötselvillkor Komplementet och markklassen I de fall en avvikelse mot alla de

ska bedömas var för sig. I de fall skötselvillkor som finns i inga av de skötselvillkor som komplementet upprepas ska finns i komplementet är detta leda till hävning av uppfyllda ska detta leda till ett komplementet på skiftet. avdrag på 100 % av ersättningen för komplementet. I de fall vissa av skötselvillkoren är uppfyllda helt eller delvis ska länsstyrelsen anpassa avdraget efter villkorsfelet betydelse och omfattning.

Vallodling

utbetalning för mindre än 80 % lantbrukaren har sökt av åtagandearealen ska utbetalning för mindre än 80 % avdraget vara 100 %. I de fall på åtagandearealen ska den godkända arealen är åtagandet hävas. Om mindre än 80 % av upprepningen beror på fel åtagandearealen på grund av gröda eller att marken inte är fel gröda eller att marken inte godkänd jordbruksmark ska är godkänd jordbruksmark ska denna regel inte användas denna regel inte användas. Skötselvillkor 100 % avdrag för den arealen

där felet finns för de aktuella åren. Annan gröda 100 % avdrag för arealen där

felet finns. Det ska däremot inte bli någon arealsanktion under förutsättning att marken är godkänd jordbruksmark. Annan gröda 100 % avdrag för arealen där 5 §. felet finns. Det ska däremot inte bli någon arealsanktion under förutsättning att marken är godkänd jordbruksmark. Skötselvillkor/Basvillkor 1 000 kr om endast i obetydlig Hävning av åtagandet vid

omfattning i annat fall upprepning i annat fall än i 100 procent av ersättningen för obetydlig omfattning. skiftet. Skötselvillkor 50 % av ersättningen för

arealen där villkorsfelet finns Basvillkor 100 % av ersättningen för Om inte aktivitetskravet är 9 § Statens jordbruksverks arealen där villkorsfelet finns. uppfyllt två år i rad är den föreskrifter (SJVFS 2014:41) aktuella marken inte godkänd om direktstöd. för vallersättning.

Skötsel av våtmarker och dammar

punkt 1 block) Basvillkor och 1 000 kr 100 % av ersättningen för Hävning av åtagandet på Hävning av hela åtagandet. skötselvillkor: våtmarken. (kan vara flera våtmarken som berörs.

punkt 2 block) Skötselvillkor: 1 000 kr 100 % av ersättningen för Hävning av åtagandet på Hävning av hela åtagandet.

punkt 3 våtmarken. (kan vara flera våtmarken som berörs. block) Basvillkor och 1 000 kr 100 % av ersättningen för Hävning av åtagandet på Hävning av hela åtagandet. skötselvillkor: våtmarken. (kan vara flera våtmarken som berörs.

punkt 4 block) Basvillkor och 1 000 kr 100 % av ersättningen för Hävning av åtagandet på Hävning av hela åtagandet.. skötselvillkor: våtmarken. (kan vara flera våtmarken som berörs.

punkt 5 block) Basvillkor och - - - Hävning av hela åtagandet. skötselvillkor:

punkt 6 Procent av ersättningen som ska dras av per våtmark Upprepat fel

Skötselvillkor: 5 % 25 % 50 % Hävning av hela åtagandet om

1. felet upprepas. Skötselvillkor: 100 % av ersättningen ska dras av från den yta villkorsfelet finns på Hävning av hela åtagandet om

2. felet upprepas

helhet. Länsstyrelsen ska anpassa avdraget efter villkorsfelens betydelse och Vid bedömningen av de omfattning. särskilda skötselvillkoren bör länsstyrelsen ta hänsyn till hur många villkor som har brutits av de villkor som har ställts samt betydelsen av dessa för syftet med ersättningen. Om alla villkor har brutits och/eller de har stor betydelse för syftet med ersättningen ska hävning av åtagandet för våtmarken vara ett alternativ.

Minskat kväveläckage

utbetalning för mindre än 80 % lantbrukaren har sökt av åtagandearealen ska utbetalning för mindre än 80 % avdraget vara 100 %. I de fall på åtagandearealen ska den godkända arealen är åtagandet hävas. Om mindre än 80 % av upprepningen beror på fel åtagandearealen på grund av gröda eller att marken inte är fel gröda eller att marken inte godkänd jordbruksmark ska är godkänd jordbruksmark ska denna regel inte användas. denna regel inte användas.

där felet finns. Basvillkor 100 % av ersättningen för 30 § i Statens jordbruksverks skiftet där felet finns. föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

Basvillkor 100 % av ersättningen för 13 § Statens jordbruksverks skiftet där felet finns. föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd.

Inte fånggröda 100 % av ersättningen för

arealen där felet finns. Skötselvillkor/Basvillkor 75 % av ersättningen för

första stycket skiftet där felet finns. Skötselvillkor 75 % av ersättningen för

andra stycket skiftet där felet finns.

Skötselvillkor/basvillkor 75 % av ersättningen för

Sprid inte växtskyddsmedel skiftet där felet finns. mellan tidpunkt för skörd och första brytningsdatum Basvillkor 100 % av ersättningen för Sökanden använder skiftet där felet finns. växtskyddsmedel på ett korrekt sätt Basvillkor 100 % av ersättningen för Statens jordbruksverks skiftet där felet finns. föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd.

Sökanden följer villkoren om integrerat växtskydd Skötselvillkor/basvillkor 100 % av ersättningen för

Gödsla inte mellan tidpunkt skiftet där felet finns. för skörd och första brytningsdatum Basvillkor 100 % av ersättningen för 26, 28 a §§ Statens skiftet där felet finns. jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62)

om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

p.1 arealen där felet finns. Skötselvillkor/basvillkor 100 % av ersättningen för

p.2 skiftet där felet finns. Skötselvillkor 100 % av ersättningen för

p.3 skiftet där felet finns.

Skötselvillkor/basvillkor 75 % av ersättningen för skiftet

där felet finns. Sprid inte växtskyddsmedel mellan tidpunkt för skörd och 1 januari året efter stödåret Basvillkor 100 % av ersättningen för 33 § Statens jordbruksverks skiftet där felet finns. föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring.

Basvillkor 100 % av ersättningen för Sökanden använder skiftet där felet finns. växtskyddsmedel på ett korrekt sätt Basvillkor 100 % av ersättningen för Statens jordbruks-verks skiftet där felet finns. föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2014:42) om integrerat växtskydd.

Sökanden följer villkoren om integrerat växtskydd Skötselvillkor/basvillkor 100 % av ersättningen för

Otillåten gödsling skiftet där felet finns.

Skyddszoner

åtagande för den delen där finns. felet finns. Från och med år två i åtagandet: Hävning av arealen där felet finns eller 100 % avdrag om länsstyrelsen ger undantag för omläggning. Sista året i åtagandet: Hävning av arealen där felet finns eller 100 % avdrag. Skötselvillkor Första året i åtagande: Inget Hävning av arealen där felet

åtagande för den delen där finns. felet finns. Från och med år två i åtagandet: Hävning av arealen där felet finns eller 100 % avdrag om länsstyrelsen ger undantag för omläggning. Sista

året i åtagandet: Hävning av arealen där felet finns eller 100 % avdrag. Skötselvillkor/basvillkor 100 % av ersättningen för Hävning av åtagandet.

p.1 skiftet. Skötselvillkor/basvillkor 100 % av ersättningen för Hävning av åtagandet.

p.2 skiftet. Skötselvillkor 50 % av ersättningen för Hävning av skiftet där felet

arealen där felet finns. finns. Skötselvillkor 50 % av ersättningen för Hävning av skiftet där felet

arealen där felet finns. finns. Skötselvillkor/basvillkor 100 % av ersättningen för Hävning av åtagandet.

skiftet. Skötselvillkor/basvillkor 100 % av ersättningen för -

skiftet.

Skötselvillkor I de fall lantbrukaren har sökt Hävning av åtagandet.

utbetalning för mindre än 50 % av åtagandet ska avdraget vara 100 %. Skötselvillkor/basvillkor Ingen ersättning för djuret samt en

minskning som motsvarar ersättningen för djuret. Skötselvillkor Ingen ersättning för djuret samt en

minskning som motsvarar ersättningen för djuret. Skötselvillkor Ingen ersättning för djuret samt en

minskning som motsvarar ersättningen för djuret.

Ersättning för omställning till ekologisk produktion och ersättning till ekologisk produktion

Skötselvillkor 100 % av stödet för arealen där felet finns.

Skötselvillkor 100 % av stödet för arealen där felet finns.

Villkor för undantag Inget avdrag men grödan betraktas som annan gröda och

räknas som grovfodergröda vid beräkning av djurtäthet. Skötselvillkor 100 % av stödet för arealen där felet finns.

första stycket

Villkor för vallgräs och baljväxter Inget avdrag men grödan betraktas som annan gröda och

andra stycket räknas som grovfodergröda vid beräkning av djurtäthet. Skötselvillkor 100 % av stödet för arealen där felet finns.

Skötselvillkor 100 % av stödet för arealen där felet finns.

En sorts gröda samt avtal Inget avdrag men grödan betraktas som vall och räknas

som grovfodergröda vid beräkning av djurtäthet. Skötselvillkor 100 % av stödet för arealen där felet finns.

Skyddszon i åtagande Inget avdrag men grödan betraktas som vall och räknas

som grovfodergröda vid beräkning av djurtäthet. Dokumentation finns Inget avdrag, men grödan betraktas som annan gröda

och räknas som grovfodergröda vid beräkning av djurtäthet.