Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter

Dessa föreskrifter innehåller regler om godkännande av bevarandesorter av de lantbruksväxter som anges i bilaga 1 samt för produktion och saluföring av utsäde av sådana sorter. Regler för 1. ansökan om intagning av en bevarandesort i den svenska officiella sortlistan, 2. borttagande av en bevarandesort ur den svenska officiella sortlistan, 3. administration av svenska officiella sortlistan, och 4. upprätthållande av växtsorter publicerade i den officiella svenska sortlistan finns i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan. (SJVFS 2016:18).

Grundläggande bestämmelser om utsäde av bevarandesorter av lantbruksväxter finns i utsädeslagen (1976:298) och utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2016:18).

Jfr kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2019/1985 av den 28 november 2019 om ändring av direktiven 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter, (EUT L 308, 29.11.2019, s. 86, Celex 32019L1985), och Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2020/177 av den 11 februari 2020 om ändring av rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EEG, 2002/55/EG, 2002/56/EG och 2002/57/EG, kommissionens direktiv 93/49/EEG och 93/61/EEG och genomförandedirektiven 2014/21/EU och 2014/98/EU vad gäller växtskadegörare på utsäde och annat växtförökningsmaterial EUT L 41, 13.2.2020, s. 1, (Celex 32020L0177). 2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2018:15.

De termer som används i utsädeslagen (1976:298) och växtskyddslagen (1972:318) har samma betydelse i dessa föreskrifter. I dessa föreskrifter förstås med Bevarandesort En lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad, som är naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som hotas av genetisk utarmning. Lantsort En uppsättning populationer eller kloner av en växtart som är naturligt anpassade till betingelserna i sin region. Genetisk utarmning Gradvis förlust av genetisk mångfald mellan och inom populationer eller sorter av samma art, eller reducering av den genetiska basen för en art till följd av mänskligt agerande eller miljöförändringar. Praktiskt taget fria Omfattningen av förekomsten av andra skadegörare än EUfrån skadegörare karantänskadegörare eller karantänskadegörare för skyddad zon på växterna för plantering är tillräckligt låg för att säkerställa en acceptabel kvalitet och användbarhet för dessa växter enligt artikel 2 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 . Ursprungsregion den region som bevarandesorten traditionellt har odlats i och som den är naturligt anpassad till. Om inte annat specifikt anges för en bevarandesort anses Sverige utgöra ursprungsregionen. Växtpass En officiell märkning för förflyttning av växter, växtprodukter och andra föremål inom unionens territorium och, i förekommande fall, till och inom skyddade zoner, som intygar att utsädet uppfyller kraven på sundhet i artikel 85 i förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG och, när det gäller förflyttning till och inom skyddade zoner, artikel 86, och har det innehåll och format som fastställs i artikel 83 i samma förordning.

För att en lantsort eller en annan sort ska kunna godkännas som bevarandesort ska följande villkor vara uppfyllda. 1. En ansökan enligt 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan, ska ha lämnats in till Jordbruksverket. 2. Sorten ska ha ett godkänt resultat som särskiljbar, enhetlig och stabil från en officiell provning, eller uppfylla de krav på särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet som framgår av bilaga 2. 3. Sorten ska vara av intresse för bevarandet av de växtgenetiska resurserna, genom att den är bedömd som bevarandevärd i första hand enligt de kriterier för bevarande som har ställts upp inom Programmet för odlad mångfald (POM). 4. Sorten får inte vara intagen i EU:s gemensamma sortlista som annat än bevarandesort. Om sorten tidigare har varit intagen i den gemensamma sortlistan får den inte godkännas som bevarandesort förrän minst två år har passerat sedan den togs ut ur den gemensamma sortlistan. 5. Sorten får inte vara skyddad av svensk växtförädlarrätt eller gemenskapens växtförädlarrätt och inte heller vara föremål för en ansökan om växtförädlarrätt. 6. Sorten ska upprätthållas i sin ursprungsregion. Om Jordbruksverket beslutar att godkänna sorten tas den in i den svenska sortlistan och markeras som bevarandesort. (SJVFS 2016:18).

har upphävts genom (SJVFS 2016:18).

Om sortbenämningen är skapad efter den 25 maj 2000 ska den uppfylla kraven i kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli 2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för arter av lantbruks- och köksväxter .

Utsäde av en bevarandesort får endast produceras i ursprungsregionen.

Utsäde som används för vidare uppförökning ska härstamma från utsäde som produceras på så sätt att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk.

När den som saluför utsäde av en bevarandesort också producerar utsädet, ska storlek och plats för utsädesodlingen anmälas till Jordbruksverket. Anmälan ska göras före början av varje produktionssäsong så att tillsyn av utsädesodlingen kan genomföras i den utsträckning Jordbruksverket anser nödvändig. Om det på grundval av anmälningarna är sannolikt att de högsta tillåtna arealerna enligt bilaga 1 av en

Utsäde av en bevarandesort behöver inte certifieras enligt de krav som framgår av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd, Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter respektive Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis. Även om utsädet inte ska certifieras ska det uppfylla de krav på kvalitet, sundhet och ogräsförekomst som framgår av Jordbruksverkets föreskrifter för certifikatutsäde av den aktuella arten, bortsett från kravet på minsta sortrenhet. Utsädet ska dock ha godtagbar sortrenhet. Utsädet ska vara praktiskt taget fritt från skadegörare som anges i förordningen (EU) 2019/2072. ( ).

Om utsädet inte certifieras ska det kontrolleras av den som saluför utsädet, eller genom dennes försorg, för att säkerställa att utsädet uppfyller de fastställda kraven. Jordbruksverket kontrollerar att kvaliteten på utsäde på marknaden uppfylls genom stickprovskontroller.

Analyser av fröburet utsäde ska göras på prov från homogena partier och utföras i enlighet med de metoder som föreskrivs av International Seed Testing Association (ISTA). Reglerna om högsta partivikt för utsäde som framgår av Jordbruksverkets föreskrifter för respektive art gäller.

Utsädet får endast saluföras i förslutna eller förseglade förpackningar. Förpackningarna ska förslutas eller förseglas på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att förseglingssystemet skadas eller utan synlig åverkan på etiketten eller på själva förpackningen. Förpackningarna ska märkas med en leverantörsetikett enligt vad som framgår av bilaga 3.

För utsädespotatis och utsäde av sojaböna och lin gäller, utöver vad som anges i 13 §, att förpackningen ska vara försedd med växtpass. Växtpasset ska ingå i det officiella märket enligt bilaga 3, på det sätt som krävs enligt artikel 79 i kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2313 av den 13 december 2017 om fastställande av formatspecifikationer för växtpasset för förflyttning inom unionens territorium och växtpasset för införsel till och förflyttning inom en skyddad zon . Den som utfärdar växtpass ska vara registrerad hos Jordbruksverket och uppfylla de krav som framgår av kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/827 av den 13 mars 2019 om de kriterier som ska uppfyllas av yrkesmässiga aktörer för att uppfylla villkoren i artikel 89.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 och förfaranden för att säkerställa att dessa kriterier uppfylls . Bestämmelser med krav på registrering av den som yrkesmässigt producerar, lagrar, saluför eller för in växter samt med krav på att vissa växter ska åtföljas av ett sundhetscertifikat vid införsel från länder som inte är medlemmar i EU finns i artik-

Utsäde av en bevarandesort får endast saluföras i sin ursprungsregion.

Den högsta kvantitet utsäde som får saluföras i Sverige per år av en bevarandesort framgår av bilaga 1.

Den som saluför utsäde av en bevarandesort ska rapportera sin sålda kvantitet till Jordbruksverket.

Bestämmelser om produktion, certifiering av utsäde, märkning och krav på växtpass finns i 1. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av utsäde av stråsäd, 2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter, och 3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis. (SJVFS 2020:18).

Denna författning träder i kraft den 31 maj 2020.

CHRISTINA NORDIN

Anna Pettersson (Växtregelenheten)