Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av utsädespotatis

Grundläggande bestämmelser om certifiering av utsäde finns i 1. utsädeslagen (1976:298) och 2. utsädesförordningen (2000:1330). Grundläggande bestämmelser om frihet från allvarliga växtskadegörare m.m. finns i 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 av den 26 oktober 2016 om skyddsåtgärder mot växtskadegörare, ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 228/2013, (EU) nr 652/2014 och (EU) nr 1143/2014 samt om upphävande av rådets direktiv 69/464/EEG, 74/647/EEG, 93/85/EEG, 98/57/EG, 2000/29/EG, 2006/91/EG och 2007/33/EG , 2. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/2072 av den 28 november 2019 om fastställande av enhetliga villkor för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 vad gäller skyddsåtgärder mot växtskadegörare, och om upphävande av kommissionens förordning (EG) nr 690/2008 och om ändring av kommissionens genomförandeförordning (EU) 2018/2019 , 3. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2017/2313 av den 13 december 2017 om fastställande av formatspecifikationer för växtpasset för förflyttning

Se Kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2020/177 av den 11 februari 2020 om ändring av rådets direktiv 66/401/EEG, 66/402/EEG, 68/193/EG, 2002/55/EG, 2002/56/EG och 2002/57/EG, kommissionens direktiv 93/49/EEG och 93/61/EEG och genomförandedirektiven 2014/21/EU och 2014/98/EU vad gäller växtskadegörare på utsäde och annat växtförökningsmaterial. EUT L 41, 13.2.2020, s. 1. Celex 32020L0177. 2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2016:32. 3 EUT L 317, 23.11.2016, s. 4, Celex 32016R2031. 4 EUT L 319, 10.12.2019, s. 1, Celex 32019R2072.

inom unionens territorium och växtpasset för införsel till och förflyttning inom en skyddad zon , 4. kommissionens delegerade förordning (EU) 2019/827 av den 13 mars 2019 om de kriterier som ska uppfyllas av yrkesmässiga aktörer för att uppfylla villkoren i artikel 89.1 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2031 och förfaranden för att säkerställa att dessa kriterier uppfylls , 5. växtskyddslagen (1972:318), och 6. förordningen (2006:817) om växtskydd m.m. (SJVFS 2020:9).

De termer och begrepp som används i växtskyddslagen (1972:318), utsädeslagen (1976:298) och 13 kap. miljöbalken (1998:808) har samma betydelse i dessa föreskrifter. I dessa föreskrifter betyder:

Basutsäde Kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller basutsäde i klass S eller SE enligt 10 a §. Utsädet är i huvudsak avsett som utgångsmaterial för produktion av certifikatutsäde,

Bevarandesort En lantsort eller en annan sort, som även kan vara förädlad, som är naturligt anpassad till de lokala och regionala betingelserna i Sverige och som hotas av genetisk utarmning,

Brukningsenhet Företag bestående av en eller flera registerfastigheter eller delar av sådana med gemensam användning av maskiner och annan utrustning för produktion av potatis,

Certifieringsnummer Ett unikt och spårbart nummer som Jordbruksverket tilldelar varje enskilt utsädesparti,

Certifikatutsäde Kategori av utsädespotatis som är grundat på stamutsäde eller basutsäde. Utsädet är avsett för produktion av annan potatis än utsädespotatis, enligt 10 a §,

Eget utsäde Utsäde från vid fältbesiktning godkänd odling till vilken utsädet härstammar från certifierat utsäde eller från eget stamutsäde. Utsädet ska ha odlats, lagrats och sorterats på egen eller arrenderad brukningsenhet samt vara avsett för odling på samma brukningsenhet,

Bestämmelser om krav på registrering av vissa aktörer som yrkesmässigt odlar, packar eller lagrar potatis finns i 7 kap. 1 § Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2019:71) om skyddsåtgärder mot växtskadegörare. (SJVFS 2020:9).

Den som avser att påbörja produktion av nytt stamutsäde i fält ska skriftligen anmäla detta till Jordbruksverket senast den 1 juli det år första urval för stamutsädesproduktion ska ske. (SJVFS 2015:39 ).

Den som avser att odla utsädespotatis ska skriftligen anmäla sin planerade utsädesodling till Jordbruksverket. Anmälan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast den 20 maj det år odlingen sker. För verksamheter som bedrivs i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län ska anmälan dock ha kommit in senast den 1 juni det år odlingen sker. Anmälan ska innehålla sådana uppgifter att samtliga potatisodlingar som förekommer på brukningsenheten kan identifieras på en blockkarta. (SJVFS 2015:39).

Utsädespotatis ska uppfylla kraven för EU:s karantänskadegörare, karantänsskadegörare för skyddad zon och de RNQP som har föreskrivits i de genomförandeakter som har antagits enligt förordning (EU) 2016/2031, samt de åtgärder som antagits enligt artikel 30.1 i den förordningen. (SJVFS 2020:9).

Därutöver gäller att utsädespotatis inte får odlas på brukningsenhet som är förklarad smittad av potatiskräfta, eller som är belägen inom riskområde med avseende på potatiskräfta. Utsädesodling får påbörjas tidigast fem år efter det att smittförklaringen har upphävts. På brukningsenhet där någon av övriga växtskadegörare angivna i 6 § har konstaterats, får utsädespotatis odlas endast om sanering har genomförts enligt Jordbruksverkets anvisningar. (SJVFS 2015:39).

har upphävts genom (SJVFS 2007:55).

Fält där utsädesodling planeras ska före varje odlingssäsong undersökas för att utesluta förekomst av potatiscystnematoder. Anmälan för provtagning av fält ska skriftligen göras till Jordbruksverket. Provtagning ska göras av Jordbruksverket under perioden mellan den senaste skörden på fältet och sättning av utsädespotatis eller plantering av andra värdväxter för potatiscystnematoder. Provtagningen enligt första stycket behöver inte göras om det finns skriftlig dokumentation som visar att potatiscystnematoder inte har påträffats vid tidigare provtagning utförd av Jordbruksverket och att potatis eller plantor av andra värdväxter för potatiscystnematoder inte har förekommit vid provtagningen och inte har odlats därefter. (SJVFS 2015:39).

För att få återuppta produktion av stam- eller basutsäde då potatiscystnematoder påträffats måste alla fält som ingår i brukningsenhetens växtföljd för potatisproduktion vara konstaterat fria från potatiscystnematoder genom provtagning av Jordbruksverket. Vid produktion av certifikatutsäde gäller emellertid kraven bara för det fält som är avsett för utsädesproduktionen. (SJVFS 2015:39).

Utsädespotatis kan certifieras i någon av följande kategorier och klasser. 1. stamutsäde: a) PBTC, första knölgeneration producerad genom mikroförökning b) PB1, högst första fältgenerationen c) PB2, högst andra fältgenerationen d) PB3, högst tredje fältgenerationen e) PB4, högst fjärde fältgenerationen 2. basutsäde: a) S, högst femte fältgenerationen b) SE, högst sjätte fältgenerationen c) E, högst sjunde fältgenerationen 3. certifikatutsäde: a) A, högst åttonde fältgenerationen b) B, högst nionde fältgenerationen

Jordbruksverket kan dessutom medge certifiering i en klass med mindre strikta krav vid brist på basutsäde och certifikatutsäde inom EU. (SJVFS 2015:39).

Vid produktion av nytt stamutsäde i fält ska utgångsmaterialet tas från sorttypiska, friska plantor av högsta möjliga kvalitet. (SJVFS 2015:39).

Stamutsäde kan bestå av utsädesparti i unionsklasserna, eller utsädesparti som uppfyller motsvarande sundhets- och kvalitetskrav och som antingen är infört från annat land inom Europeiska unionen (EU) eller från Schweiz. Jordbruksverket kan godkänna sådana utsädespartier som stamutsäde efter ansökan för varje enskilt utsädesparti. Den som vill få ett sådant godkännande ska ansöka för varje enskilt utsädesparti och styrka att det aktuella utsädespartiet uppfyller de sundhets- och kvalitetskrav för stamutsäde som anges i dessa föreskrifter. Ansökan måste ha kommit in till Jordbruksverket senast den 20 maj det år odling av utsädespartiet sker. (SJVFS 2015:39).

Bas- och certifikatutsädesodling ska grundas på 1. certifierat utsäde av som lägst närmast högre klass, eller 2. eget utsäde som godkänts vid fältbesiktning, enligt 22-24 §§, i som lägst närmast högre klass. (SJVFS 2010:5).

Olika kloner av stamutsäde ska vara åtskilda så att de inte vidrör varandra.

För stamutsäde i klass PBTC gäller utöver de krav som i övrigt framgår av dessa föreskrifter följande. 1. Växterna, inklusive knölar, ska framställas genom mikroförökning. 2. Växterna, inklusive knölar, ska framställas i en skyddad anläggning och i ett odlingssubstrat som är fritt från skadegörare. 3. Knölar får endast uppförökas en generation. 4. Växter som inte är sortäkta eller växter av främmande sorter får inte förekomma i skörden. (SJVFS 2020:9)

Stamutsädesodling i klasserna PB1-PB3 ska ha ett avstånd av minst 50 meter i förhållande till 1. växthus, 2. lagerhus för annan potatis än stam- och basutsäde, eller 3. annan odling av potatis förutom utsädesodling planerad för klass PB1, PB2, PB3 och PB4. (SJVFS 2015:39).

Stamutsädesodling i klass PB4 ska ha ett avstånd av minst 25 meter till 1. växthus, 2. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller 3. annan odling av potatis förutom utsädesodling planerad för lägst klass PB1- PB4, S och SE. (SJVFS 2015:39).

Basutsädesodling ska ha ett avstånd av minst 25 meter till 1. växthus, 2. lagerhus för annan potatis än utsäde, eller 3. annan odling av potatis förutom utsädesodling grundad på stamutsäde eller basutsäde. (SJVFS 2014:23).

Certifikatutsädesodling ska ligga minst 10 meter från potatisodling som inte är utsädesodling.

Utöver vad som anges i 15 - 18 §§ gäller att utsädesodlingar ska läggas ut åtskilda med minst 1,5 meter mellan odlingar av olika partier. Utsäde av flera sorter får odlas på samma brukningsenhet. Utsädesodling för planerad certifiering får endast odlas på en och samma brukningsenhet i olika klasser om det sker i följande kombinationer 1. PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE, E, A och B eller, 2. A, B och annan potatisodling än utsädesodling. På brukningsenheter med planerad certifiering i klass PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE eller E får inga andra potatisodlingar, utöver utsädesodlingar, förekomma. På brukningsenheter med planerad certifiering i klass A eller B får den potatisodling på brukningsenheten som inte är utsädesodling, endast baseras på certifierat utsäde eller på eget utsäde som vid föregående års fältbesiktning godkänts i lägst klass A eller B. (SJVFS 2015:39).

Odling av stamutsäde i klass PB1, PB2 eller PB3 får inte förläggas till areal där potatis har odlats under något av de närmast föregående fyra åren. Odling av stamutsäde i klass PB4 samt bas- och certifikatutsäde får inte förläggas till areal där potatis har odlats under något av de närmast föregående tre åren. I Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län är det tillåtet med odling av bas- och certifikatutsäde under två år av sex. Om potatis har odlats på skiftet under de föregående två åren ska Jordbruksverket ha godkänt den tidigare odlingen i lägst samma klass vid fältbesiktning som den planerade odlingen och den tidigare odlingen ska ha varit av samma sort som den planerade odlingen. (SJVFS 2015:39).

Maskiner och redskap som används till sättning, plöjning eller annan jordbearbetning samt upptagning av utsädespotatis, ska noggrant rengöras och desinficeras före odlingssäsongens början. Odlaren ska skriftligen dokumentera att rengöring och desinficering av maskiner och redskap har gjorts. Dokumentationen ska sparas i minst två år. Maskiner och redskap som används till sättning, plöjning eller annan jordbearbetning samt upptagning av utsädespotatis på en brukningsenhet där klasserna PB1, PB2, PB3, PB4, S och SE odlas får användas i odling på annan brukningsenhet endast om odlingen är en utsädesodling med samma kombination av klasser. Dessutom ska maskiner samt redskap dessförinnan och därefter noggrant rengöras och desinficeras. Maskiner och redskap som används till sättning, plöjning eller annan jordbearbetning samt upptagning vid odling av utsädespotatis på en brukningsenhet där klasserna SE, E, A och B odlas får användas i odling på annan brukningsenhet endast om odlingen är en utsädesodling med samma kombination av klasser. Dessutom ska maskiner och redskap dessförinnan och därefter noggrant rengöras och desinficeras.

Maskiner och redskap som används vid odling av annan potatis än de som vid fältbesiktning har blivit godkänd som utsädesodling, får användas vid odling av certifikatutsäde endast om de dessförinnan och därefter noggrant har blivit rengjorda och desinficerade. (SJVFS 2015:39).

Innan en certifiering kan ske ska Jordbruksverket göra en besiktning av utsädesodlingen. Kraven för godkänd besiktning finns i bilaga 2. Besiktningen ska göras innan blastdödningen påbörjas. Odlingen får inte vara så ogräsbemängd eller skadad av andra orsaker att Jordbruksverket inte kan bedöma odlingens kvalitet. För att kunna säkerställa att kvalitetskraven i bilaga 2 uppfylls vid besiktningen får ytterligare besiktningar ske.

Vid fältbesiktning av stamutsädesodling krävs att den är sorttypisk och i övrigt uppfyller kraven i bilaga 2. Beståndet får inte utan godtagbar anledning vara luckigt eller har rensats på grund av stjälkbakterios. (SJVFS 2015:39).

I bas- och certifikatutsädesodling får plantor av främmande sort samt sjuka plantor rensas bort innan fältbesiktningen. Detta ska göras så tidigt som möjligt genom uppgrävning. Såväl blast som knölar ska uppsamlas och bortföras från odlingen. Orsaken och omfattningen av det som utrensas ska finnas dokumenterad vid fältbesiktningstillfället. (SJVFS 2015:39).

Fältbesiktning av sådant certifikatutsäde som ett företag tillhandahåller sina avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivs i 22 §§, utföras av person som Jordbruksverket har auktoriserat för detta ändamål. Fältbesiktning av stamutsädesodling från vilken hela skörden levereras till företagets avtalsbundna odlare får, utan hinder av vad som föreskrivits i 22 §, utföras av person som Jordbruksverket har auktoriserat för detta ändamål. Resultaten från fältbesiktningar enligt första och andra stycket ska omgående skickas till Jordbruksverket. Odlingen kontrolleras genom stickprov av Jordbruksverket i den omfattning Jordbruksverket beslutar. (SJVFS 2015:39).

För att bli auktoriserad enligt 24 a § första och andra stycket krävs genomgången och godkänd kurs i fältbesiktning som ges av Jordbruksverket. Jordbruksverket ger auktorisation för en period av tre år och under förutsättning att personen årligen utför fältbesiktning. För fortsatt auktorisation krävs därefter genomgången och godkänd repetitionskurs vart tredje år. (SJVFS 2015:39).

Innan certifiering får ske ska utsädet undersökas i ett eller flera särskilda virustest. Om produktionen har skett i Västerbottens eller Norrbottens län, krävs dock inte virustest för certifiering av 1. stamutsäde som har producerats och ska odlas vidare inom samma kontraktsbundna utsädesproduktion, 2. stamutsäde som är avsett för egen produktion, eller

Provtagningar för virustest görs av Jordbruksverket. Knölarna i provet ska väljas ut slumpmässigt från skörden enligt punkterna 1-3 nedan. Odlaren kan dock i vissa situationer ta ut en bulklåda inför provtagningen enligt 25 b §. Analysen ska genomföras i Jordbruksverkets regi. Undersökningen ska omfatta 1. för stamutsäde och basutsäde i klasserna S och SE minst 300 knölar per 5 hektar odling, 2. för basutsäde klass E minst 200 knölar per 5 hektar odling, och 3. för certifikatutsäde minst 100 knölar per 10 hektar odling. (SJVFS 2015:39).

Odlaren får ta ut en bulklåda med knölar inför undersökning av virus. Bulklådan ska hållas åtskild från annan utsädespotatis. Ansvarig provtagare väljer dock om provet ska tas från bulklåda eller från lagret. Övriga krav som gäller för bulklåda är följande 1. Odlaren ska ta kontakt med ansvarig provtagare för att samråda i god tid innan skörd och inlagring startar för planering av provtagning. 2. Provet ska tas ut kontinuerligt, antingen vid skördetillfället, ur lådorna på vagn inför intransport till det egna lagret, eller vid avlastarbordet. 3. Provet ska innehålla 2000 - 3000 knölar. 4. Provet ska lagras i en låda märkt med fältbesiktningsnummer och potatissort. (SJVFS 2015:39).

Om provresultatet för certifikatutsäde är högre än 6 % för klass A och högre än 7 % för klass B ska ett nytt prov tas ut och testas. Den högsta tillåtna andelen knölar med virus för godkännande i de olika utsädesklasserna anges av bilaga 2. (SJVFS 2015:39).

Lager- och sorteringslokaler samt därtill hörande lagrings- och sorteringsanordningar som används för utsädespotatis ska vara godkända av Jordbruksverket. Lager, sorteringslokaler och lådor ska inför varje säsong vara noggrant rengjorda och desinficerade senast till fältbesiktningen. Odlaren eller en ansvarig lagerhållare (om flera brukningsenheter använder samma lager- och sorteringslokaler) ska skriftligen dokumentera när lager- och sorteringslokaler samt lagrings- och sorteringsanordningar har rengjorts och desinficerats. Dokumentationen ska sparas i minst två år. (SJVFS 2015:39).

För lagring av skörd som är avsedd för certifiering gäller följande. Skörden ska lagras och sorteras i ett av Jordbruksverket godkänt lagerhus. Om lagerhuset används av flera brukningsenheter för lagring ska den ansvariga lagerhållaren ansvara för särhållningen av utsädespartier. Om olika utsädespartier lagras i samma lokal så ska de förvaras åtskilda. Varje parti ska vara märkt med årets fältbesiktningsnummer och i förekommande fall klonnummer. Lagerlokaler får endast

användas gemensamt för skörd från odling som vid fältbesiktning godkänts i olika klasser enligt följande: 1. klasserna PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE, E, A och B, eller 2. klasserna A och B och annan potatisodling än utsädesodling. Om sorteringsanordningar används av flera brukningsenheter ska ansvarig lagerhållare ansvara att sorteringsanordningar rengörs och desinficeras mellan sorteringen av utsädespartier från olika brukningsenheter. Lagring av klasserna A och B och annan potatisodling än utsädesodling får endast baseras på certifierat utsäde eller på eget utsäde som vid föregående års fältbesiktning godkänts i lägst klass A eller B. Skörd från utsädesodling som vid fältbesiktning underkänts för certifiering, av annan orsak än förekomst av stjälkbakterios eller potatiscystnematoder, får dock lagras och hanteras enligt andra stycket. Om lagring förekommer utanför brukningsenheten ska märkning enligt 35 § av partiet ske innan utsädet lämnar odlarens brukningsenhet. (2015:39).

Lådor och övrig utrustning får endast användas inom samma brukningsenhet och från odling som vid fältbesiktning godkänts i olika klasser enligt följande: 1. klasserna PB1, PB2, PB3, PB4, S, SE, E, A och B, eller 2. klasserna A och B och annan potatisodling än utsädesodling. (SJVFS 2015:39).

har upphävts genom (SJVFS 2015:39).

Utsädespotatis ska vid saluföringen ha en minsta storlek så att knölarna inte kan passera genom ett såll med kvadratiska maskor med sidan 25 mm. Skillnaden mellan övre och nedre gräns för storlek av potatisknölar i ett parti av utsädespotatis får inte överstiga 25 mm. För potatisknölar som är för stora för att passera ett såll med kvadratiska maskor med sidan 35 mm ska gränserna för största och minsta storlek av potatisknölar i ett parti av utsädespotatis anges i intervall av 5 mm. Kraven i första och andra stycket gäller inte klasserna PBTC och PB. (SJVFS 2015:39).

Utsädespartiet får inte vara frostskadat eller fuktigt. Om Jordbruksverket misstänker att ett utsädesparti kan vara frostskadat eller om det föreligger risk för kraftiga angrepp av Phoma- eller Fusariumröta i partiet, kan Jordbruksverket skjuta fram knölkvalitetskontrollen högst två veckor. (SJVFS 2015:39).

har upphävts genom (SJVFS 1997:5).

har upphävts genom (SJVFS 2015:39).

För att bli certifierat ska utsädespartiet uppfylla de kvalitetskrav i övrigt som anges i bilaga 4. Överensstämmelse med dessa krav ska kontrolleras av Jordbruksverket. Om Jordbruksverket vid sin besiktning misstänker att kraven inte uppfylls, ska kontrollanalys genomföras. Vid kontrollanalys undersöks för klass S, SE och E 200 knölar per 5 000 kg och för klass A/B 200 knölar per 10 000 kg. Jordbruksverket har

rätt att göra ombesiktning av ett tidigare besiktigat parti respektive att göra ytterligare kontrollanalyser. Partier som vid sådan kontrollanalys inte uppfyller de krav som anges i bilaga 4 får omsorteras och därefter återigen genomgå kontroll av Jordbruksverket. Partier som kasserats p.g.a. rötor eller partier som av andra orsaker inte är lämpliga som utsäde får inte certifieras.

För certifiering av stamutsäde i klass PBTC gäller följande villkor. 1. Växande plantor av stamutsäde av potatis i unionsklass PBTC ska vara fria från a) stjälkbakterios, b) Candidatus Liberibacter solanacearum, c) Candidatus Phytoplasma solani, d) växter med mosaiksymptom eller symptom orsakade av bladrullvirus, e) Potato spindle tuber viroid, och f) virus. 2. Utsädespartiet ska vara fritt från a) röta, b) lackskorv, c) vanlig skorv, d) pulverskorv, e) överdriven skrumpning på grund av uttorkning, f) yttre skador, inklusive missbildade eller skadade knölar, g) Candidatus Liberibacter solanacearum, och h) Ditylenchus destructor Thorne. ( ).

Säckar, storsäckar och kartonger som används för att förvara certifierad utsädespotatis i ska vara nya. Begagnade lådor och lastpallar samt transportmedel ska vara noggrant rengjorda och desinficerade inför varje odlingssäsong. Förpackningar av certifierad utsädespotatis ska vara förslutna och förseglas under Jordbruksverkets kontroll. Förpackningarna ska vara förslutna på ett sådant sätt att de inte kan öppnas utan att skada förslutningen. Trots kraven i andra stycket får certifierad utsädespotatis som är avsedd för odlare inom kontraktsbunden produktion förvaras i förpackningar som inte är förslutna. (SJVFS 2015:39).

Förpackningar med certifierad utsädespotatis får endast packas om, märkas om och återförseglas under Jordbruksverkets kontroll. Om en förpackning återförseglas ska datum för detta samt att det skett under Jordbruksverkets kontroll framgå av växtpasset. (SJVFS 2015:39).

På förpackningen ska anges storleksintervall enligt 29 §. För potatispartier där minsta storleken på potatisknölar är 35 mm ska storleksintervallet anges i intervall av 5 mm. (SJVFS 2015:39).

Av artikel 83.5 i förordning (EU) 2016/2031 följer att växtpasset, i tydlig form, ska ingå i den officiella etiketten. ( ).

Förpackningar av certifierad utsädespotatis ska vara märkta med växtpass, som uppfyller kraven i bilaga 6. Växtpass för förpackningar av certifierad utsädespotatis som medgetts undantag från EU:s regler enligt artikel 22 i rådets direktiv 2002/56/EG , ska innehålla en text som tydligt anger att utsädet uppfyller mindre strikta krav. Märkningen ska utföras under Jordbruksverkets kontroll och utgör ett bevis på att utsädet är certifierat. Texten på växtpasset ska vara tydligt läsbar, utan rättningar och med outplånlig skrift. Växtpasset ska vara av självhäftande eller rivbeständigt material, placerad på förpackningen eller fäst under plomb på sådant sätt att det inte kan avlägsnas utan åverkan på underlaget eller märkningen. (SJVFS 2007:55).

Utöver kraven i dessa föreskrifter får utsäde som är av en sort som är genetiskt modifierad endast saluföras om ett tillstånd till utsläppande på marknaden finns enligt 13 kap. 12 § miljöbalken (1998:808) eller om ett godkännande för utsläppande på marknaden finns som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förordningen (2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön. Av märkningen på förpackningen samt av alla dokument, officiella eller andra, som fästs på, eller åtföljer utsädespartiet ska det framgå att sorten är genetiskt modifierad enligt kraven i bilaga 6. (SJVFS 2015:39).

Saluföring av utsäde av en ännu icke godkänd sort får ske i enlighet med kommissionens beslut 2004/842/EG . Ansökan om att få sälja utsädespotatis från försöksodling i fältmässig skala ska skickas till Jordbruksverket av den som har lämnat in ansökan om sortgodkännande eller en representant för denne. Ansökan ska innehålla följande uppgifter 1. planerade försöksodlingar, 2. uppgift om sorten ska provas enbart i Sverige. Om utsädet avses saluföras även till andra medlemsstater ska dessa anges, 3. sortbeskrivning samt 4. information om hur sorten upprätthålls. (SJVFS 2005:81).

Utsädet ska uppfylla kraven i dessa föreskrifter för certifiering i lägst klass B. Kraven på märkning framgår av bilaga 6 punkterna C och D. (SJVFS 2010:5).

Saluföring av utsädespotatis av bevarandesorter får ske utan att partiet är certifierat. Det framgår av 10 och 14 §§ Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av sådana sorter. (SJVFS 2015:39).

8 Rådets direktiv 2002/56/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsädespotatis (EGT L 193, 20.7.2002, s. 60, Celex 32002L0056) senast ändrat genom kommissionens genomförandedirektiv 2013/63/EU av den 17 december 2013 om ändring av bilagorna I och II till rådets direktiv 2002/56/EG vad gäller de minimikrav som ska uppfyllas av utsädespotatis och partier av utsädespotatis (EGT L 341, 18.12.2013 s. 52, Celex 32013L0063). 9 Kommissionens beslut 2004/842/EG av den 1 december 2004 om genomförandebestämmelser enligt vilka medlemsstaterna får tillåta utsläppande på marknaden av utsäde som hör till sorter för vilka det har lämnats in en ansökan om införande på den nationella sortlistan för arter av lantbruks- eller köksväxter (EUT L 361, 9.12.2004, s. 21, Celex 32004D0842).

har upphävts genom (SJVFS 2015:39).

Den som avser att producera stamutsäde ska ha tillgång till växtpatologisk expertis samt produktions- och lagringslokal som uppfyller kraven i paragraferna 38- 41. (SJVFS 2014:23).

För att undvika infektion av växtmaterialet vid laboratoriearbete och vid odling av meristemplantor, rörsticklingar och moderplantor ska erforderlig försiktighet och största möjliga hygien iakttas. En kultur som visar sig vara förorenad av svamp eller bakterier ska kasseras. Meristem, meristemkloner och moderplantor ska lätt kunna identifieras. De ska därför numreras och hållas väl åtskilda under hela odlingen. (2015:39).

Den som producerar stamutsäde ska för varje uppdragning föra fortlöpande noteringar beträffande skärning av meristem, odling av meristemplantor och rörsticklingar, kylförvaring av rörsticklingar och odling av moderplantor. Uppgifter om tidpunkten för genomförande av respektive arbetsmoment, antalet meristem och plantor samt eventuell kassationsorsak och omfattning ska på begäran kunna redovisas till Jordbruksverket. (SJVFS 2005:81).

Moderplantor som ska användas för produktion av stamutsäde ska vara fria från 1. bladrullvirus, 2. Candidatus Liberibacter solanacearum, 3. Candidatus Phytoplasma solani, 4. Dickeya spp., 5. Pectobacterium spp., 6. potatisvirus A, 7. potatisvirus M, 8. potatisvirus S, 9. potatisvirus X, 10. potatisvirus Y, och 11. Potato spindle tuber viroid. Om metoder för mikroförökning används ska överensstämmelse med kraven i första stycket fastställas genom officiell testning, eller testning under officiell övervakning, av moderplantan. Om metoder för klonurval används ska överensstämmelse med kraven i första stycket fastställas genom officiell testning, eller testning under officiell övervakning, av moderklonen. (SJVFS 2020:9).

Meristemplantor ska lagras och hanteras på sätt som hindrar återinfektion av skadegörare. De får användas för upprepad produktion av stamutsäde. Meristemplantorna ska sticklingförökas klonvis. Rörsticklingar ska överföras till odlingssubstrat, som är fritt från sjukdomsalstrare, för produktion av moderplantor i växthus eller odlingsrum. Från moderplantorna får en knölgeneration, PBTC, produceras. Rörsticklingar får även planteras i fält för produktion av PB1. (SJVFS 2015:39).

Bestämmelser om särskilda krav vid förflyttning inom unionens territorium finns i bilaga 8 i förordning 2019/2072. ( ).

Företaget ska skriftligen anmäla importsändningar av utsädespotatis som överstiger 2 kg till Jordbruksverket. Anmälan ska ha kommit in till Jordbruksverket senast en vecka efter importen och ska innehålla uppgifter om 1. importör, 2. produktionsland och kontrollerande myndighet i produktionslandet, 3. avsändarland, 4. sort, 5. kvantitet, 6. referensnummer, och 7. kategori och eventuell certifieringsklass. En förteckning över länder från vilka import är förbjuden finns i bilaga 6 i förordning (EU) 2019/2072. ( ).

Bestämmelser om krav på att vissa växter ska åtföljas av ett sundhetscertifikat vid införsel från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen finns i artikel 72 i förordning (EU) 2016/2031. ( ).

har upphävts genom (SJVFS 2015:39).

har upphävts genom (SJVFS 2015:39).

Utsädespotatis får inte saluföras om den har behandlats med groningshämmande medel. (SJVFS 2015:39).

Av artikel 49.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG följer hur utsädespotatis som har behandlats med bekämpningsmedel ska märkas. (SJVFS 2020:9).

har upphävts genom (SJVFS 2007:55).

Vid brist på utsäde eller om särskilda skäl annars föreligger, kan Jordbruksverket medge undantag från de krav som angivits i dessa föreskrifter, såvida detta inte påverkar kvaliteten vid fortsatt uppförökning och det inte strider mot EU:s bestämmelser. (SJVFS 2015:39).

har upphävts genom (SJVFS 2020:9).

Denna författning träder i kraft den 31 maj 2020.

CHRISTINA NORDIN Anders Johansson (Växtregelenheten)