Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999

Regeringens skrivelse 1999/2000:125

Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 4 maj 2000

Lena Hjelm-Wallén

Lars Engqvist

(Socialdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en beskrivning av förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en översiktlig beskrivning av fördelningen av medel ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999. Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör uppmärksammas vid kommande fördelning ur Allmänna arvsfonden.

1¶Inledning

Allmänna arvsfonden tillkom enligt ett beslut av 1928 års riksdag i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar genom ändringar i ärvdabalken uteslöts från arvsrätt. Kvarlåtenskap efter personer utan nära släktingar, och som inte har skrivit testamente, skall i stället tillfalla Allmänna arvsfonden. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Närmare bestämmelser om Allmänna arvsfonden finns i lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden.

I denna skrivelse lämnas en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden samt en översiktlig beskrivning av fördelningen av stöd ur fonden. Vidare redovisas hur regeringen och Arvsfondsdelegationen fördelat medlen ur Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999.

Slutligen anges några områden som enligt regeringens mening särskilt bör uppmärksammas vid kommande fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden.

2¶Allmänna arvsfondens förvaltning m.m.

Allmänna arvsfonden förvaltas av Kammarkollegiet som en särskild fond. Kollegiet betalar ut beviljat stöd efter rekvisition. Kollegiets kapitalförvaltning sker i syfte att tillgodose såväl behovet av en god direktavkastning som önskemålet om värdebeständighet. En tiondel av de medel som tillfallit fonden under ett år läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med direktavkastningen delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 31 december 1999 till ca 1 064 miljoner kronor och marknadsvärdet till ca 3 755 miljoner kronor. Fondens tillgångar är placerade i andelar i Kammarkollegiets aktie- och räntekonsortier. Under budgetåret 1999 har totalavkastningen varit 66 procent (direktavkastningen 2,6 procent) i aktiekonsortiet och 2,8 procent (direktavkastningen 6,7 procent) i räntekonsortiet. Med totalavkastning avses direktavkastning samt såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i respektive värdepappersportfölj.

För budgetåret 2000 finns det ca 284 miljoner kronor att dela ut. Bokslut för budgetåret 1999 för Allmänna arvsfonden bifogas som bilaga 1.

2.1¶När arvsfonden får egendom

Om någon avlider utan att efterlämna make eller närmare släktingar än kusiner får arvsfonden egendomen i arv om egendomen inte testamenterats till någon annan och detta testamente godkänns av Kammarkollegiet för fondens räkning. Om den avlidne var änka eller änkling tillfaller arvet arvsfonden endast om det därutöver inte finns några arvsberättigade släktingar efter den först avlidne maken. En förutsättning är att dessa t.ex. inte uteslutits från arv på grund av testamente eller att de inte tidigare fått ut vad de är berättigade till. Förutom genom arv kan fonden också få egendom genom bl.a. gåva eller testamente.

När det inte finns någon annan arvinge än Allmänna arvsfonden, när dödsfall inträffar, och fonden inte uteslutits från arv genom testamente skall Kammarkollegiet förordna en god man. Den gode mannen företräder fonden vid boutredningen och sköter det praktiska arbetet med boet. Vidare står den gode mannen under kollegiets tillsyn. När boutredningen är klar redovisar den gode mannen sin förvaltning till Kammarkollegiet och betalar in de medel som finns kvar till fonden. Medlen tas upp i fondens redovisning vid den tidpunkt de betalas in till fonden.

Kammarkollegiet företräder arvsfondens intressen och ser till att boet avvecklas på ett riktigt sätt. Under budgetåret 1999 kom det in 1 790 arvsfondsärenden till kollegiet. Av dessa var 1 241 testamentsärenden, dvs. en begäran att kollegiet skulle godkänna ett testamente till förmån för någon annan än fonden. De flesta testamentena godkändes av kollegiet. Antalet ärenden där dödsboets egendom skulle avvecklas för arvsfondens räkning uppgick till 531. Under budgetåret 1999 kom det in drygt 239 miljoner kronor netto till arvsfonden.

En strävan är att dödsbona skall avvecklas så snabbt som möjligt så att likvida medel kommer arvsfonden tillgodo och kan delas ut för dess ändamål.

2.2¶När arvsfonden avstår från egendom

I vissa fall får arv, som arvsfonden fått, avstås till någon annan. Det får ske om det med hänsyn till uttalanden av arvlåtaren eller till andra särskilda omständigheter kan anses stämma överens med arvlåtarens yttersta vilja. Arv får också avstås till arvlåtarens släkting eller någon annan person som har stått arvlåtaren nära, om det kan anses skäligt.

Vidare får arv som utgörs av egendom, vilken är av väsentlig betydelse från kulturhistorisk synpunkt eller från natur- eller kulturvårdssynpunkt, avstås till juridisk person som har särskilda förutsättningar att ta hand om egendomen på lämpligt sätt. Om det finns särskilda skäl får samtidigt till den som tar emot egendomen ett belopp av det arv, som tillfallit fonden, avstås för sådana omedelbara åtgärder som är nödvändiga för att bevara egendomen.

Under budgetåret 1999 kom det in 62 ansökningar om avstående till Kammarkollegiet. En sådan ansökan skall ges in till kollegiet senast tre år efter dödsfallet eller efter det att arvet genom preskription tillfallit fonden. Kollegiet beslutar om avstående när värdet av den egendom som ansökan avser inte överstiger två miljoner kronor enligt bouppteckningen. I övrigt beslutar regeringen om avstående. Under budgetåret 1999 har beslut fattats om avstående från arv till ett bouppteckningsvärde av drygt 9 miljoner kronor.

Ur fonden har under budgetåret 1999 betalats följande kostnader:

Regeringskansliet/Arvsfondsdelegationen − Handläggning av ärenden om stöd

ur Allmänna arvsfonden m.m. 3,4

De sammanlagda förvaltnings- och administrationskostnaderna för fonden avseende budgetåret 1999 uppgick till 13,2 miljoner kronor, vilket motsvarade ca 0,4 procent av fondens marknadsvärde vid slutet av budgetåret.

3¶Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Arvsfondsdelegationen eller annan myndighet beslutar om fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden 8 § lagen (1994:243) om Allmänna arvsfonden (arvsfondslagen).

I förordningen (1994:952) om Allmänna arvsfonden regleras Arvsfondsdelegationens arbetsuppgifter. Delegationen skall fördela stöd ur fonden, följa upp projekt som beviljats stöd samt informera allmänheten om fondens ändamål och användningsområde. Delegationen skall överlämna till regeringen att avgöra ärenden som är av principiell betydelse eller annars är av större vikt eller när delegationen anser att stöd bör lämnas med mer än 300 000 kronor. Regeringen kan i fråga om fördelning av stöd för ett särskilt ändamål bestämma att Arvsfondsdelegationen får besluta om stöd överstigande 300 000 kronor.

Arvsfondsdelegationen består av sju ledamöter som utses av regeringen. Ordföranden är statssekreterare i Socialdepartementet och vice ordförande är statssekreterare i Kulturdepartementet. Övriga ledamöter är tjänstemän inom Socialdepartementet och Kulturdepartementet. Arvsfondsdelegationens sekretariat består av dels ett kansli knutet till Socialdepartementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för barn under 12 år och personer med funktionshinder, dels ett kansli knutet till Kulturdepartementet för beredning av ärenden som rör verksamhet till förmån för ungdomar i åldern 12–25 år. För beredningen av ärenden har tjänstemän inom berörda departement förordnats att biträda delegationen.

Alla ärenden som rör Allmänna arvsfonden registreras i Arvsfondsdelegationens diarium som också fungerar som en projektdatabas. Diariet är placerat inom Arvsfondsdelegationens kansli i Socialdepartementet.

Stöd ur Allmänna arvsfonden skall enligt 5–7 §§ arvsfondslagen främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Verksamhet som beviljas stöd skall vara nyskapande och utvecklande och kunna särskiljas från en organisations reguljära verksamhet. Stöd kan beviljas organisationer som bedriver ideell verksamhet. Offentlig huvudman kan beviljas stöd för utvecklingsverksamhet om det finns särskilda skäl. Så kan t.ex. en kommun tillsammans med en förening beviljas stöd för att genomföra ett projekt. I sådana fall ställs särskilt höga krav på att projektet är nyskapande och av ideell karaktär. Utvecklingsverksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på annan ort beviljas inte stöd. Ett projekt kan enligt praxis beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden under högst tre år. Stöd ges inte till reguljär föreningsverksamhet. Stöd får ej heller ges till enskilda personer.

Bedömningen av ansökningar om stöd ur fonden görs utifrån såväl juridiska som samhällspolitiska aspekter. Projekt som beviljas stöd skall kunna bidra till att berörda målgruppers villkor och förutsättningar förbättras och utvecklas. Analysen och bilden av målgruppens aktuella situation blir styrande för vad som bedöms vara nyskapande. Syftet är att ge stöd till projekt som kan verka framåtsyftande och inspirera andra organisationer att starta liknande verksamhet.

Stöd kan även lämnas till del av kostnader för om-, till- och nybyggnad av ideella organisationers lokaler för barn- och ungdomsverksamhet och för handikapporganisationernas rekreationsanläggningar om sådana åtgärder krävs för att en verksamhet skall kunna utvecklas. Detta stöd är villkorat på så sätt att det avskrivs med tio procent per år och måste återbetalas om anläggningen/lokalen används till annat ändamål under avskrivningstiden. Lokalerna skall ägas av den sökande organisationen eller vara förhyrda med långtidskontrakt. Den som beviljas stöd skall också bidra till finansieringen av projektet med en inte oväsentlig del. Under beredningen av sådana ansökningar inhämtas uppgifter om tillgängligheten för personer med funktionshinder.

3.1.1¶Redovisning och utvärdering av beviljat stöd

Varje mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden skall senast det datum som anges i beslutet om stöd ur fonden (vanligen ca 15 månader efter tidpunkten för beslutet) lämna en skriftlig redogörelse för eller utvärdering av utvecklingsarbetet till Arvsfondsdelegationen. Dessutom skall en av revisor bestyrkt ekonomisk redovisning för hur det beviljade beloppet har använts lämnas. Dessa redovisningar granskas och måste godkännas innan nya beslut om stöd kan fattas. Särskilda satsningar blir vanligen föremål för mer omfattande utvärderingar (se vidare under avsnitt 6).

3.1.2¶Fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden – översiktlig beskrivning

Under år 1999 har det funnits ca 353 miljoner kronor att fördela ur Allmänna arvsfonden. Av dessa medel var ca 150 miljoner kronor överförda från föregående år och ca 203 miljoner kronor tillförda från 1998 års resultat. Totalt har ca 243 miljoner fördelats till olika projekt samt avsatts för särskilda satsningar under året, se bilaga 2.

Medel som återförts eller återbetalats till fonden samt de medel som inte disponerats under året, totalt ca 110 miljoner kronor varav ca 30 miljoner kronor är intecknade inom ramen för särskilda satsningar, har överförts till utdelningsbara medel för år 2000.

3.1.2.1¶Den löpande fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden

Under år 1999 har det fördelats ca 155 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. Ca 26,3 miljoner kronor för målgruppen barn under 12 år, 26,7 miljoner kronor för målgruppen ungdomar 12–25 år och ca 102 miljoner kronor till målgruppen personer med funktionshinder.

3.1.2.2¶Fördelning av stöd ur Allmänna arvsfonden inom ramen för särskilda satsningar

Under år 1999 har det funnits ca 126,3 miljoner kronor att fördela för nya eller pågående satsningar. Dessa medel består av ca 38,6 miljoner kronor från föregående år och 87,7 miljoner kronor som avsatts under år 1999. Av de medel som avsatts under år 1999 har regeringen delegerat 60 miljoner kronor till annan myndighet att fördela och 27,7 miljoner kronor delegerades till de pågående satsningar som Arvsfondsdelegationen själv svarar för. Totalt har ca 33,1 miljoner kronor fördelats under året. Den exakta fördelningen på respektive satsning framgår av bilaga 2.

Vidare har 2,9 miljoner kronor återförts till utdelningsbara medel från satsningar som avslutats under året. Medel som återförts eller återbetalats till pågående satsningar samt de medel som ej disponerats under året, totalt ca 30,3 miljoner kronor har överförts till år 2000. De särskilda satsningarna redovisas under kapitel 4.

3.1.3¶Registrering och handläggning m.m.

Under år 1999 har till Arvsfondsdelegationen inkommit 2 263 ärenden. Av dessa var 1 795 ansökningar om stöd ur fonden, 453 redovisningar av beviljat stöd samt 15 s.k. övriga ärenden (förfrågningar m.m.).

Fördelade på:

3.1.4¶Beslutade ärenden

Sammanlagt har 1 734 beslut fattats under budgetåret enligt följande:

1999 1998 1997 Bifall regering 163 216 160 Bifall delegation 331 246 288

1) Ett av besluten avser ej beslut om medel.

Arvsfondsdelegationen har beslutat avslå 1 198 ansökningar. Orsakerna till avslag har bl.a. varit att projekten inte bedömts vara tillräckligt nyskapande, att ansökan kommit från offentlig huvudman utan samarbete med ideell organisation, eller avsett verksamhet som redan finns som reguljär verksamhet på andra orter. Andra ansökningar har avslagits på grund av att de avsett kostnader för vanlig föreningsverksamhet, att de gällt enstaka arrangemang som tidigare finansierats med andra medel, att de gällt internationell verksamhet eller att ansökan kommit från enskilda personer eller nystartade föreningar.

Av ansökningarna har 28 lagts ad acta (återkallats eller ersatts av annan ansökan) och 3 har överlämnats till annan enhet/myndighet m.m. Vidare har 12 övriga ärenden behandlats (förfrågningar m.m.)

Dessutom har 456 redovisningar (från såväl år 1999 som tidigare år) granskats och godkänts.

Bifall-regering

I genomsnitt har ca 33 procent av ansökningarna (exkl. ansökningar från enskilda personer) beviljats stöd.

Nedan redovisas hur arvsfondsmedlen fördelats till projekt för att utveckla verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Många projekt har sammansatta syften och omfattar ibland också flera olika målgrupper. De har placerats under den ändamåls- och målgruppskategori som bäst motsvarar projektets huvudinriktning. En mer detaljerad redovisning för varje projekt lämnas i förteckning som bifogas som bilaga 3. En förteckning över mottagare av stöd redovisas i bilaga 4.

3.2¶Verksamhet till förmån för barn under 12 år

(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)

Under år 1999 har sammanlagt 62 849 000 kronor fördelats genom 99 beslut med syfte att utveckla och förnya verksamhet till förmån för barn under 12 år. 93 olika projekt har beviljats stöd. Två av projekten har fått medel genom två beslut. Av besluten rör 22 projekt barn med funktionshinder.

Regeringen har i två beslut ställt sammanlagt 15 miljoner kronor av dessa medel till Folkhälsoinstitutets förfogande, att fördela till organisationer som bedriver ideell verksamhet, för alkohol- och drogförebyggande arbete samt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Regeringen har i två beslut avsatt sammanlagt 10 miljoner kronor till regeringens särskilda satsningar Barn i vissa storstadsområden samt FN:s

konvention om barnets rättigheter. Satsningarna redovisas närmare under kapitel 4.2

3.2.1¶Datateknik

Under år 1999 har stöd beviljats med sammanlagt 1 230 000 kronor till två projekt. Det ena projektet är en utvärdering av s.k. Datatek som efter försöksverksamhet med arvsfondsmedel finns som reguljär verksamhet vid nästan alla barnhabiliteringar. Det andra projektet har som målgrupp barn med inkontinens. Barn med inkontinens löper stor risk att utveckla psykosociala problem. Studier visar också att när barnet blir torrt ökar självförtroendet. I skolåldern har de flesta barn lärt sig att tömma blåsan med hjälp av kateter. För detta behövs, förutom rent medicinsk behandling, träning och stöd under lång tid där barnets medverkan krävs. Syftet med projektet är att med hjälp av ett dataspel stödja och motivera barnen att träna så de får kontroll över sin urinering.

3.2.2¶Drogförebyggande

IOGT-NTO-rörelsen har beviljats 4 000 000 kronor för projektet ATTITYD (Alkoholfri uppväxt). Projektet är planerat att pågå i tre år och bedrivs i samarbete med Sveriges Riksidrottsförbund. Organisationerna vill tillsammans ta initiativ till ett brett förankrat arbete för en alkoholfri uppväxt. Målgrupperna är barn och ungdomar i idrotts- och IOGT-rörelserna, föräldrar samt barnens och ungdomarnas ledare.

3.2.3¶Familjestöd

I den kommande inriktningen för stöd ur Allmänna arvsfonden år 1999 angavs att olika former av utvecklingsarbete som rör föräldrastöd är angeläget. Under verksamhetsåret har 22 projekt med inriktning på familjestöd beviljats medel ur arvsfonden med sammanlagt 6 322 000 kronor. Sju av projekten rör verksamhet med syfte att utveckla stöd till barn med funktionshinder och deras familjer. I flera av de projekt som rör föräldrautbildning nämns att många föräldrar idag saknar det sociala skyddsnät och det självklara stöd från den äldre generationen som man tidigare har haft. Det finns ett behov av att ge föräldrar kunskap om barns utveckling och inlärning för att förebygga kommunikationssvårigheter, känslomässiga och sociala problem. Genom att öka kontakten och samhörigheten mellan föräldrar kan man skapa nätverk som stärker familjerna.

3.2.4¶Fritid/Idrott

Stöd har lämnats till 10 projekt med anknytning till fritid/idrott med sammanlagt 2 789 000 kronor. Här kan nämnas Bunkeflo Idrottsförening som fått stöd för ett hälsoprojekt gemensamt för idrottsrörelse och skola

3.2.5¶Information/Utbildning

15 projekt har beviljats stöd med sammanlagt 16 177 000 kronor. Några av projekten som fått stöd är Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB) som arbetar för att förbättra sjuka och funktionshindrade barns villkor på sjukhus. Målet med projektet är att utveckla ett kvalitetssystem som i sin tur ger möjlighet att öka kvalitetsmedvetandet hos personal och beslutsfattare. Sveriges Pensionärsförbund (SPF) har fått medel till ett projekt om läsning av böcker med bl.a. målet att närma äldre och yngre generationer samt att skapa utbyte av sagor, sägner och berättelser från olika kulturkretsar genom kontakt, inte bara med barn utan även med äldre personer som har sina rötter i andra länder.

3.2.6¶Kultur

Till utveckling av kulturverksamhet för barn har 8 projekt lämnats stöd med sammanlagt 1 540 000 kronor. Ett av projekten som har fått stöd är Föreningen Berättarnätet i Kronoberg som genom sitt projekt vill utarbeta en metod där berättandet stimulerar läslusten hos barn och ungdomar som har läs- och skrivsvårigheter och som i dag aldrig får möjligheten att upptäcka läsandets glädje.

3.2.7¶Lokaler

Stöd ur fonden kan lämnas till del av kostnaderna för ideella organisationers ny-, om- och tillbyggnad av lokaler om sådana åtgärder krävs för att verksamheten med och för barn skall kunna utvecklas och förnyas. Under år 1999 har 10 föreningar fått denna typ av stöd med sammanlagt 2 085 000 kronor.

3.2.8¶Utrustning och inventarier

Stockholms Scoutdistrikt har lämnats stöd med 165 000 kronor för att utveckla verksamhet för handikappade barn och ungdomar på sin lägeranläggning Vässarö.

3.2.9¶Utsatta barn och ungdomar

Fem projekt har fått stöd med sammanlagt 1 980 000 kronor under året. Här kan t.ex. nämnas Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg som har fått 750 000 kronor för ett projekt där föreningen skall arbeta med barn till psykiskt sjuka och funktionshindrade föräldrar. Målet är att genom gruppverksamhet stödja och hjälpa barnen som under professionell ledning skall få hjälp att upptäcka sina egna behov, känslor och förutsättningar.

(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)

Under budgetåret 1999 har ca 68,2 miljoner kronor fördelats ur Allmänna arvsfonden genom sammanlagt 125 beslut till verksamhet för ungdom. Av dessa medel har Ungdomsstyrelsen genom fem regeringsbeslut fått sammanlagt 36 miljoner kronor att fördela till särskilt angivna satsningar inom ungdomsområdet. Dessa satsningar samt pågående och under året avslutade, återfinns under kapitel 4.3.

Vidare har ca 6,2 miljoner kronor fördelats genom sammanlagt 49 beslut ur den gemensamma satsningen Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå. Se kapitel 4.1.

I de särskilda områden som regeringen lyfte fram under kommande inriktning för år 1999 aviserades att avsätta särskilda medel för att stödja organisations- och verksamhetsutveckling inom såväl befintliga som nya ungdomsorganisationer, paraplyorganisationer och nätverk samt att ta initiativ till en särskild satsning på utveckling av nya mötesplatser och träffpunkter för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemensamt.

Vidare aviserades att inleda en särskild satsning på att stödja och stimulera utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik, teater och dans i syfte att öka det lokala utrymmet för detta och att stödja projekt som på olika sätt lyfter fram ungas tankar om framtiden och samhället under det nya millenniets första tid.

Regeringen aviserade även att nätverk som byggs upp för att stärka erfarenhetsutbytet och stimulera att liknande verksamheter etableras på nya orter och i fler bostadsområden skulle stödjas.

Dessa inriktningar har under året fått stöd genom beslut eller särskilda satsningar.

3.3.1¶Arbete/Sysselsättning

Tre projekt har fått stöd med sammanlagt 1 100 000 kronor under året. Bland annat har

Föreningen Cirkör fått stöd för det andra året för projektet "Cirkuspiloterna" som är en ny form av arbetsinriktad utbildning och Teaterkooperativet Teater X har fått stöd för det tredje och sista året av projektet "Igångsättningen" som bl.a. syftar till att göra Rosengård till en ekologisk stadsdel samt innehåller den individuella gymnasiesatsningen "Utmaningen" med internationell kockutbildning som bas.

3.3.2¶Brottsförebyggande

Fyra projekt med syfte att förebygga brott har fått stöd med sammanlagt 974 000 kronor under året. Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS) har arbetat fram ett program som visar unga våldsförbrytare de konsekvenser som deras handlande kan leda till och Bosniakiska Ungdomsföreningen (BUF) har tillsammans med tre andra invandrarföreningar i Göteborg startat projektet T.U.F.F. Denna nybildade multikulturella organisation

bl.a. för att vara en länk mellan ungdomar och myndigheter, mot främlingsfientlighet och rasism och för att höja ungdomars kompetens och arbetsmoral samt värdet av moral, etik och respekt för alla människor.

3.3.3¶Datateknik

Tre föreningar har fått stöd med tillsammans 173 000 kronor för att stimulera ungdomar att arbeta med IT på lokal nivå. Bl.a. har Mandeiska kulturföreningen som undervisar arabiska ungdomar i datakunskap och om EU fått stöd samt Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn som för tredje och sista året bedriver ett projekt om datakunskap i bostadsområdet Backlura. Regeringen har redan i tidigare skrivelse till riksdagen betonat vikten av att stödja projekt som vänder sig till ungdomsgrupper som i liten omfattning har tillgång till IT i sin hemmiljö.

3.3.4¶Drogförebyggande

Under året har åtta olika projekt fått stöd i drogförebyggande syfte. Totalt har 1 681 000 kronor fördelats till bl.a. Motorförarnas Helnykterhetsförbunds Ungdomsförbund (MHF) i Västmanland som informerar ungdomar mellan 16 och 24 år om trafik och alkohol och Föreningen Hidde Ioy Dhaqan i Malmö som vill sprida information och kunskap om Khat och andra droger till invandrarungdom med afrikansk bakgrund samt göra riktade insatser för att hjälpa unga missbrukare.

3.3.5¶Fritid/Idrott

Sammanlagt 962 000 kronor har fördelats till åtta projekt med inriktning på fritid/idrott. Några av de projekt som fått stöd är Stiftelsen Stockholm Summer Games och Invandrare Ungdomsföreningen i Umeå som genomför olika integrations- och utvecklingsprojekt samt Förbundet Skog och Ungdom (FSU) som bedriver ett fritidsprojekt vars syfte är att dels ge ungdomar mer inflytande och medbestämmande, dels integrera pojkars och flickors olika intressen för fritidsaktiviteter.

3.3.6¶Främlingsfientlighet

Stöd till projekt mot främlingsfientlighet och rasism har beviljats med totalt 1 405 000 kronor till bl.a. Röda Korsets Ungdomsförbund för ett projekt där de vill sammanföra ungdomar från olika kommuner eller kommundelar som representerar skilda sociala miljöer och inte bara begränsa sig till ungdomar med olika etnisk bakgrund. Sveriges Unglottor har fått stöd för att genom utbildning och information engagera ungdomar att öppet verka för ett demokratiskt samhälle och motverka okunskap, rädsla och främlingsfientlighet. Vidare har Mariestads Ekumeniska Råd, Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Örebro och Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete (PU) fått stöd för att genom olika metoder genomföra interaktiva upplevelseföreställningar om flyktingars situation 15

från t.ex. krig i hemlandet till att sitta i en skolbänk i Sverige. Totalt har sju projekt fått stöd under året.

3.3.7¶Idrottens sociala ansvar

För att på olika sätt stärka idrottens roll i integrations- och folkhälsoarbetet samt ge ungdomar verktyg för att mer aktivt kunna verka i det lokala utvecklingsarbetet har Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU), Luleå Basketbollklubb och IFK Linköping Basket fått stöd med sammanlagt 4 090 000 kronor.

3.3.8¶Information/Utbildning

Sammanlagt har 1 832 000 kronor fördelats till åtta projekt. Svenska Kyrkans Unga i Uppsala har utformat en "bibelwebbsida" på internet för att ungdomar lättare skall kunna ta del av innehållet i den nyreviderade bibel som utkom i december 1999. Vidare har Sunnanå Sportklubb (SSK) i Skellefteå, Internationell Klubb Vorta Drom i Helsingborg samt Alazharskolan i Bromma fått stöd för att arbeta med ungdomar i skolan och på så sätt stärka elevernas självtillit och förmåga att utvecklas. Kooperativa Institutet, Ek. förening har fått stöd för att med informations- och utbildningsinsatser genom bl.a. webbsidor på internet, ge ungdomar arbetsredskap i samband med TV-serien Starta eget tillsammans.

3.3.9¶Jämställdhet

I fördelningen av stöd ur Allmänna arvsfonden prioriteras stöd som stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten mellan pojkar och flickor. Tre projekt har fått stöd under året med sammanlagt 635 000 kronor. Bl.a. har Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) fått stöd för att genomföra en kampanj för att öka studenters kunskap om könsdiskriminering och sexuella trakasserier och Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar har fått stöd för att utveckla metoder för pojkverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv.

3.3.10¶Konsument/Ekonomi

Stiftelsen Fair Trade Center har fått stöd med 210 000 kronor för att uppmuntra ungdomar att påverka företag till ett större socialt och ekologiskt ansvar.

3.3.11¶Kultur

Sammanlagt har 2 185 000 kronor fördelats till elva projekt som lyfter fram ungdomars olika kulturverksamheter. Bl.a. har Frikyrkliga Studieförbundet i Hälsingland, Unga Örnar i Valbo, Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) i Kalmar och Folkets Hus i Piteå fått stöd för

olika projekt där unga ickeprofessionella utövare av musik får möjlighet att finna nya vägar till ökad kunskap och utveckling av entreprenörsskap.

3.3.12¶Kultur för integration

Med kulturen som redskap för att främja relationer mellan ungdomar med olika etnisk och kulturell bakgrund, har fyra olika projekt fått stöd med sammanlagt 894 000 kronor. Ett av dessa projekt genomförs av Rinkeby Folkets Husförening som tillsammans med Teater X i Malmö, Pannhuset i Göteborg och Boo Folkets Hus i Nacka fått stöd till en förstudie och projektering av Nätverket Kulturförökarna. Projektets syfte är att ge alla ungdomar i varje förort möjlighet att pröva på de kulturella uttrycken, att bidra till ökad samverkan mellan de lokala kulturkrafterna och stimulera till ökad kulturverksamhet i förorterna.

3.3.13¶Kvinnofrid

Fem projekt har fått stöd med sammanlagt 660 000 kronor för att motverka våld mot unga kvinnor och för att stimulera ungdomar att arbeta med de grundläggande värderingarna i samhället och hur dessa påverkar relationer mellan unga kvinnor och män. Gottsunda Film har fått stöd för att göra en dokumentärfilm om ungdomars attityder till sex och sexuella övergrepp mellan unga människor i samband med pjäsen "Fair Game". Vidare har Afrosvenskarnas Ungdomsförbund (ASU) fått stöd för att ge unga män insyn i vad manliga nätverk och kvinnojourer står för samt för att ta fram konkreta förslag på hur unga mäns roll och identitetsutveckling i förhållande till unga kvinnor skall behandlas.

3.3.14¶Kvinnor/Flickor

Projekt som särskilt vänder sig till flickor och unga kvinnor har fått stöd med 785 000 kronor. Bland de sex projekt som fått stöd kan nämnas Teater Tre Stockholm, Ek. förening och Föreningen Scenario – Rum för Unga som genom olika metoder, med teater som grund, skapar en positiv motbild till den ökade kroppsfixering som främst drabbar unga tjejer. Vidare har Svensk – Kurdisk Kultur- och Idrottsförening fått stöd för att bl.a. bilda en särskild tjejkommitté med bland annat en tjejjour dit tjejer kan vända sig med eventuella problem och frågor.

3.3.15¶Lokaler

Stöd med sammanlagt 3 009 000 kronor har fördelats till ny-, om- och tillbyggnad av lokaler för ungdomsverksamhet. Totalt har 17 föreningar och organisationer erhållit denna typ av stöd, bl.a. Betaniaförsamlingen i Hillerstorp som byggt om en f.d. postlokal till ungdomsgård och Mjölby Södra Idrottsförening som byggt en alternativ fritidsgård för eftermiddagsverksamhet i anslutning till sin klubbstuga.

3.3.16¶Media

Föreningen Samling för Alby har fått stöd med 85 000 kronor för en lokalt förankrad ungdomstidning. Ungdomarna gör layout, reportage och intervjuer själva vilket leder till en ökad självkänsla och en positivare inställning för att aktivt söka sig till utbildning och arbete.

3.3.17¶Mobbning

Växjö Norra Idrottsförening har beviljats stöd med 94 000 kronor för det tredje och sista året i utbildning av Fair play, etik och moralfrågor inom föreningen och ute på skolorna i kommunen.

3.3.18¶Organisationsutveckling

Stiftelsen Fryshuset i Stockholm har fått stöd med 1 350 000 kronor för att tillsammans med 18 andra organisationer skapa ett aktivt nätverk av sociala entreprenörer som byggt upp breda ungdomsverksamheter i form av träffpunkter och ungdomshus på olika håll i landet. Genom nätverket skall olika verksamheter ge varandra stöd och erfarenhetsutbyte, bygga upp en kunskapsbank och skapa en form av ny folkrörelse för ett brett samhällsarbete i nya former där ungdomar står i fokus som en resurs. Nätverket planerar att i första hand kommunicera internt och utåt via internet.

3.3.19¶Ungdomars politiska delaktighet

Totalt har sex projekt fått stöd med sammanlagt 3 283 000. Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) har fått stöd för att genomföra en ungdomens egen demokratiutredning, Ungdomens Demokratikommission. Det övergripande syftet är att komplettera Demokratiutredningens arbete med ett konsekvent ungdomsperspektiv. LSU planerar en kartläggning av ungdomars möjlighet att påverka skolmiljön, sin närmiljö, kommunpolitiken, landstingspolitiken, den nationella politiken och Europapolitiken. Särskilt kommer man att granska vilken funktion som ungdomars egna organisationer har i det demokratiska systemet och för demokratifostran och hur den resurs som dessa utgör tas tillvara i det demokratiska systemet. Elevorganisationen i Sverige har fått fortsatt stöd till projektet "Elevinflytande på riktigt" och Föreningen PeaceQuest har fått stöd för att genom internet engagera ungdomar i FN-frågor och skapa en kanal för unga människor att tycka till om svensk FN-politik. Vidare har Riksförbundet för sexuellt likaberättigade (RFSL) har fått stöd för att genomföra ett projekt för bi- och homosexuella gymnasieungdomar med syfte att synliggöra denna grupp och ge dem möjlighet att vara med och påverka den samlevnadsundervisning som ges i skolorna.

3.3.20¶Utsatta barn och ungdomar

Stöd har beviljats med sammanlagt 1 138 000 kronor till sju olika projekt för utsatta barn och ungdomar. Projekt som fått stöd under året är bl.a. Svensk-Arabiska Vänskapsföreningen i Helsingborg och Kulturföreningen Tjerhaj i Stockholm vars projekt i första hand syftar till att stärka ungdomar i riskzon till att bygga upp egna identiteter för att enklare integreras i det svenska samhället samt Stiftelsen Fryshuset i Stockholm som bedriver projektet Modern Soul Academy, en musikverksamhet för socialt utsatta ungdomar där målsättningen i första hand är social – att vända destruktiv energi till något konstruktivt och kreativt.

3.3.21¶Våldsförebyggande

Syrisk Ortodoxa Kyrkan i Södertälje har fått stöd med 187 000 kronor för att genom förebyggande arbete öka kunskapen om det svenska samhället för syrianska ungdomar och på så sätt underlätta känslan av gemenskap med det svenska samhällssystemet.

3.4¶Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

(Förteckning med projektbeskrivningar redovisas i bilaga 3)

Under året har sammanlagt ca 128 miljoner kronor fördelats/avsatts för utveckling av verksamhet till förmån för personer med funktionshinder. Sammanlagt har 219 projekt beviljats 121 miljoner kronor genom beslut av Arvsfondsdelegationen eller regeringen. Genom tre regeringsbeslut har 26, 7 miljoner kronor avsatts för särskilda satsningar. Dessa redovisas under kapitel 4.4.

3.4.1¶Arbete/sysselsättning

Under året har fem projekt beviljats stöd med sammanlagt ca 2,6 miljoner kronor för att på olika sätt öka möjligheterna för personer med funktionshinder att få tillträde till arbetsmarknaden. Flera av projekten innehåller metoder som gör det möjligt för personer med funktionshinder att etappvis – från sysselsättning över kooperativ eller andra organisationsformer – pröva sina möjligheter med det yttersta målet att få ett reguljärt arbete. Riksföreningen Autism skall, genom ökad kunskap om funktionshindret och genom ett pedagogiskt arbetssätt, ge fler personer med autism bättre möjlighet att få och behålla ett arbete. Erfarenheterna skall dokumenteras och vidarebefordras till personalgrupper, föräldrar m.fl. Föreningen skall också samarbeta med lokala arbetsmarknadsmyndigheter, försäkringskassa, delar av socialtjänsten och den traditionella omsorgsverksamheten i Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. Övriga samarbetsparter är vuxenpsykiatrin och habiliteringsverksamheten samt Högskolan inom Fyrstad samt Hälsohögskolan Väst i Vänersborg.

3.4.2¶Bemötande

I föregående skrivelse angavs behov av utvecklingsverksamhet som kan förbättra bemötandet av personer med funktionshinder. Inom detta ändamål återfinns 13 projekt som syftar till att genom olika aktiviteter som t.ex. information och utbildning ge personalgrupper och allmänhet större insikt i funktionshindrades villkor. Sammanlagt har ca 9,3 miljoner kronor fördelats till dessa projekt. Bl.a. genomför Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne ett s.k. bemötandeprojekt. I samarbete med HAREC (Handikapp- och RehabiliteringsforskningsCentrum, knutet till Högskolan i Lund och Malmö) skall man utarbeta en kvalitetssäkringsmodell som sedan skall tillämpas vid tre av försäkringskassans kontor i Skåne.

3.4.3¶Datateknik

Förutom den särskilda IT-satsningen som redovisas under avsnitt 4.4.1 har tre projekt beviljats stöd med sammanlagt ca 1,6 miljoner kronor för att utveckla datateknik för personer med funktionshinder.

3.4.4¶Familjestöd

Stöd med sammanlagt ca 11,8 miljoner kronor har beviljats till 23 projekt. Flera av projekten syftar till att utveckla olika former av stöd som ger möjligheter till avlastning av anhöriga och möten för utbyte av erfarenheter och kunskap. Här kan nämnas Kamratföreningen Convictus som är en förening som arbetar med hivpositiva missbrukare. Föreningen vill under en tvåårsperiod arbeta särskilt med dem som är hemlösa och missbrukare.

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Österåker/Danderyd/ Vaxholm utvecklar tillsammans med kommunens Personliga ombud en modell för optimal rehabilitering med den sjuke, dennes anhöriga samt berörd personal involverade.

3.4.5¶FN:s Standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet

Tre projekt har beviljats sammanlagt ca 1,5 miljoner kronor för projekt med syfte att dels informera om Standardreglernas intentioner, dels utveckla metoder för hur kommuner och landsting kan använda standardreglerna som verktyg för att förbättra situationen för personer med funktionshinder.

3.4.6¶Fritid/Idrott

Totalt har 15 projekt som rör fritid/idrott för personer med funktionshinder beviljats medel med sammanlagt 6 miljoner kronor. Så har t.ex. Umeå Handikappidrottsförening kunnat arbeta med projektet Möjlig-

heternas Hus som vänder sig till ungdomar i åldrarna 12–24 år och som med idrottsaktiviteter som medel ger möjligheter till gemenskap m.m. Samma förening genomför även projektet Wheel & Walk Aerobic där ungdomar med och utan funktionshinder tillsammans deltar i aerobicverksamhet. Svenska Handikappidrottsförbundet har beviljats medel för att på fem orter i landet tillsammans med kommunerna etablera s.k. Motions- och idrottsskolor för personer med funktionshinder.

3.4.7¶Hjälpmedel

Tre projekt som rör utveckling av hjälpmedel har beviljats stöd med sammanlagt ca 2,2 miljoner kronor. Bl.a. har Neurologiskt Handikappades Riksförbund beviljats stöd för att personer som vistas på rehabiliteringsanläggningen Humlegården skall kunna få hjälp att i sin hemkommun få tillgång till samma hjälpmedel och annan anpassning som utprovats på Humlegården.

3.4.8¶Information/Utbildning

Inom detta ändamål har drygt 33 miljoner kronor fördelats till 62 projekt. Gemensamt för projekten är att organisationerna antingen vill informera och utbilda allmänhet, personalgrupper och beslutsfattare om funktionshindrades situation och effekter av olika funktionshinder eller ge medlemmarna ökad kunskap om samhällets olika och inte alltid så lättillgängliga stödformer. Ändamålet angavs som angeläget i förra årets skrivelse.

3.4.9¶Invandrare och handikapp

Åtta projekt har beviljats stöd med sammanlagt ca 3,7 miljoner kronor. Projekten syftar till att ge kunskap till invandrare om svensk handikappolitik för att förändra attityder till funktionshinder och till att öka samarbetet mellan handikapporganisationer och invandrarorganisationer. Detta har tidigare varit en s.k. särskild satsning som är avslutad men behov av utvecklingsarbete finns fortfarande.

3.4.10¶IT Handikapp

Hjälpmedelsinstitutet har beviljats 3,3 miljoner kronor för riksomfattande informationsinsatser i samband med satsningen IT Handikapp som beskrivs i kapitel 4.4.1.

3.4.11¶Kost och motion

Fyra projekt med denna inriktning har beviljats sammanlagt ca 2,4 miljoner kronor. Bl.a. har Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka beviljats medel för att sammanställa en kokbok med recept som är närings-

anpassade, spännande och smakriktiga. Ändamålet angavs som angeläget i förra årets skrivelse.

3.4.12¶Kultur

Stöd har fördelats till 10 projekt med sammanlagt ca 2,6 miljoner kronor. Bl.a. har Studieförbundet Vuxenskolan i Malmö tillsammans med MOOMSteatern beviljats medel för en teateruppsättning där utvecklingsstörda och icke utvecklingsstörda skådespelare spelar mot varandra på samma villkor.

3.4.13¶Kvinnor och handikapp samt Kvinnofrid

Åtta projekt har beviljats sammanlagt drygt 3,1 miljoner kronor. Ändamålet startade för några år sedan som en s.k. särskild satsning.

Bl.a. har Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) fått stöd till ett projekt med syfte att utveckla verksamhet för psykiskt funktionshindrade kvinnor med erfarenhet av våld och övergrepp. Svenska Parkinsonförbundet har beviljats medel till ett projekt för kvinnor med Parkinsons sjukdom. Målet för kvinnofridsprojektet som genomförs av Sveriges Dövas Ungdomsförbund är att göra döva tjejer och killar medvetna om sina attityder mot varandra för att kunna prata med varandra på ett naturligt sätt utan att behöva blanda in kränkande ord m.m.

3.4.14¶Lokaler

Två beslut som rör s.k. lokalstöd har fattats med totalt 130 000 kronor. Föreningarna som har erhållit stöd är Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Ljungby och De Blindas Fritidsklubb (DBFK).

3.4.15¶Media och Miljö

Tre projekt har erhållit stöd med ett belopp av sammanlagt ca 1,6 miljoner kronor.

3.4.16¶Organisationsutveckling

Omvärldsförändringar som att t.ex. stödet till flera målgrupper flyttats från landstinget till primärkommunen samt att landsting slås samman, har medfört att handikapporganisationer behöver ändra såväl organisation som arbetsformer. Fyra projekt med denna inriktning har beviljats stöd med sammanlagt ca 3 miljoner kronor.

3.4.17¶Rehabiliteringsmetoder

Stöd har beviljats med sammanlagt ca 8,7 miljoner kronor till 13 projekt med syfte att komplettera eller utveckla offentlig verksamhet. Statens Institutionsstyrelse (SiS) har tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) fått stöd till DAMP-projektet. Projektet omfattar både en utbildningssatsning samt alternativa behandlingsformer för ungdomarna och deras föräldrar.

3.4.18¶Tillgänglighet

Nio projekt som rör detta prioriterade område har beviljats stöd med sammanlagt ca 4,3 miljoner kronor. Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS) har fått stöd till ett projekt kallat Språka loss – ett projekt med syfte att hos textproducenter i samhället öka insikterna om vikten att göra texten tillgänglig för alla. Synskadades Riksförbund (SRF) har fått stöd till projektet Oberoende resande. Förbundet undersöker bl.a. vilka åtgärder som behövs för att ge synskadade bästa resesituation.

3.4.19¶Utrustning

Stöd till viss utrustning kan, om utrustningen har stor betydelse för målgruppen, utgå till handikapporganisationer. Två projekt har erhållit stöd med drygt 500 000 kronor.

4¶Särskilda satsningar för de olika målgrupperna

Här redovisas s.k. särskilda satsningar dvs. att regeringen avsätter medel ur Allmänna arvsfonden för särskilda ändamål under en viss tidsperiod. Besluten kan dels vara en uppföljning av ändamål som aviserats i skrivelsens avsnitt Kommande inriktning, dels beslut om satsningar för ändamål som aktualiseras under löpande budgetår. Besluten kan innebära att medel ställs till t.ex. annan myndighets förfogande för fördelning till projekt eller s.k. rambeslut där regeringen beslutat avsätta en bestämd mängd medel för ett bestämt ändamål under en viss tidperiod för beslut av Arvsfondsdelegationen.

Medel som avsätts under ett år kan fördelas till projekt under detta år men även under kommande år. Beslut om ytterligare medel tas i regel när de första medlen förbrukats. Det innebär att de olika projekt som får bifallsbeslut inom ramen för en särskild satsning under ett visst år kan erhålla stöd ur såväl de medel som avsatts för ändamålet tidigare år som medel som avsatts för ändamålet samma år.

4.1.1¶Utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå (1998 – )

I september 1998 beslutade regeringen att under tre år avsätta medel ur Allmänna arvsfonden för utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för fondens alla målgrupper främst på lokal nivå. Satsningens övergripande syfte är att stödja initiativ från främst lokala organisationer att inom några utpekade områden utveckla nya former för idrottsverksamhet i föreningslivet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. För budgetåret 1999 avsattes 20 miljoner kronor i denna satsning.

Under året har 49 projekt med detta syfte fått stöd med sammanlagt 6 236 000 kronor. Av de projekt som fått stöd handlar tio projekt om utveckling av verksamhet för barn, 22 projekt rör ungdomar, sju projekt berör barn och ungdomar med funktionshinder och slutligen tio projekt som berör både barn och ungdomar. Några exempel på projekt som fått stöd när det rör barn, är utveckling av nya former för att låta barn på ett lekfullt sätt prova på olika idrotter utan krav på prestation, t.ex. genom olika former av idrottsskolor. När det rör ungdomar har flera projekt fått stöd för att utveckla idrottsverksamheten i föreningslivet så att ungdomars egna initiativ och intressen tillvaratas. Projekt för funktionshindrade som fått stöd under året handlar mycket om att utveckla och öka möjligheterna till idrott för funktionshindrade, såväl för barn och ungdomar som vuxna. En arbetsgrupp med representanter från bl.a. idrottsrörelsen bistår Arvsfondsdelegationen i genomförandet av satsningen. Idrottsarbetsgruppen har förutom att delta i beredningen av de ansökningar som inkommit också arbetat med olika informationsinsatser som hittills varit inriktade på att få ut grundläggande information. En särskild hemsida (www.idrottsutveckling.nu) har producerats. Som ett ytterligare led i informationen har ett antal informationsträffar med identifierade nyckelpersoner och organisationer genomförts. Syftet har främst varit att sprida information, men också att inspirera dessa nyckelpersoner och organisationer att i sin tur arbeta som inspiratörer för det lokala föreningslivet.

4.2¶Satsningar till förmån för barn under 12 år

4.2.1¶Stöd till projekt som motverkar användningen av tobak (1998 – )

Regeringen beslutade år 1998 att ställa sammanlagt 10 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutets förfogande att fördelas till ideella organisationers projekt för att motverka rökning bland barn och ungdomar. Beloppet avsåg det första året av tre med avsikt att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor.

Bakgrunden till beslutet är bl.a. att rökning är den viktigaste enskilda orsaken till ohälsa och att tobaksdöden varje år drabbar cirka 8 000 personer i Sverige. Nästan ingen börjar röka i vuxen ålder, det gör man i ungdomen, när grupptillhörighet och sökandet efter en egen identitet

spelar en stor roll. Projektstödet skall särskilt användas för riktade utbildnings- och informationsinsatser mot tobaksanvändning hos barn och ungdomar. Särskild uppmärksamhet skall ges till att uppmuntra barn och ungdomar att värna om rökfria miljöer och en ungdomskultur utan tobak. Projekt där barn och ungdomar själva har ett aktivt inflytande prioriteras. Under det första projektåret har 19 projekt beviljats stöd med ca 9 500 000 kronor. Regeringen har i september 1999 beslutat avsätta ytterligare 10 miljoner kronor för detta ändamål. Av dessa medel har ca 9,5 miljoner kronor fördelats under december 1999. F.n. pågår 35 olika projekt över hela landet.

4.2.2¶Drogförebyggande (1997 – )

Regeringen ställde i april 1997 och i juni 1998 sammanlagt 25 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Folkhälsoinstitutets förfogande för fördelning av stöd till ideella organisationers barn- och ungdomsprojekt som ligger i linje med den nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande arbete.

I november 1999 har regeringen ställt ytterligare 5 miljoner till Folkhälsoinstitutets förfogande för samma syfte.

Under det de två första projektåren har drygt 160 projekt tilldelats stöd varav 47 är fortsättningsprojekt. De flesta projekten inriktar sig på skolan, fritiden eller trafiken.

4.2.3¶FN:s konvention om barnets rättigheter (1996 – )

För att underlätta att FN:s konvention om barnets rättigheter införlivas på alla nivåer i samhället fattade regeringen i december 1996 beslut om en satsning för bättre kunskaper om barnkonventionen. I december 1996, april 1998 och mars 1999 har regeringen beslutat att avsätta sammanlagt 25 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden för att ytterligare sprida kunskap om barnkonventionen i kommuner och landsting. Avsikten med regeringens beslut var att ge möjlighet för frivilligorganisationerna att genomföra olika projekt som ökar kunskaperna om barnkonventionen bland förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting.

Hittills har 57 lokala projekt tilldelats medel med ca 23 miljoner kronor.

Under år 1999 har 5 031 000 kronor fördelats till 16 projekt samt till vissa gemensamma kostnader för samordningsgruppen inom informationsprojektet som benämns Dags för barnkonventionen.

Satsningen utvärderas genom Barnombudsmannen som också bl.a. har haft uppgiften att vara samordnande för frivilligorganisationerna.

4.2.4¶Barn i vissa storstadsområden (1995 – )

Kommunen har skyldighet att tillhandahålla barnomsorg till barn vars föräldrar arbetar eller studerar eller om barnet har ett eget behov av barnomsorg. Som en konsekvens av detta får många barn som har föräldrar

som är arbetslösa eller av andra skäl är hemma inte del av barnomsorg. I vissa storstadsområden är andelen barn som står utanför barnomsorgen betydligt högre än riksgenomsnittet. Detta gäller inte minst barn med invandrarbakgrund. Många barn som bor i segregerade bostadsområden och har en hemmavarande förälder får svårigheter att integreras i samhället. De får i allmänhet inte tillgång till pedagogisk gruppverksamhet och heller inte stöd i sin språkutveckling.

Regeringen har under åren 1995 – 1999 avsatt sammanlagt 50 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att socialtjänsten i samarbete med ideella organisationer skall kunna utveckla och pröva olika typer av verksamheter för barn som av olika skäl står utanför den reguljära barnomsorgen och som syftar till att öka deras integrationsmöjligheter i samhället. Medlen har fördelats i samråd med Storstadskommittén (1995:1).

Under hela perioden har sammanlagt ett tjugotal projekt i Stockholm, Botkyrka, Huddinge, Haninge, Göteborg och Malmö tilldelats medel. Några av projekten innefattar ett stort antal delprojekt vilket sammanlagt ger över hundra projekt.

1999 har sex projekt med detta syfte beviljats stöd med sammanlagt 6 530 000 kronor.

Det åligger de olika delprojekten att lämna såväl del- som slutrapporter till Arvsfondsdelegationen. I samband med att medel beviljades till projekten lämnades anvisningar om hur rapporteringen skulle göras. Här betonades att Arvsfondsdelegationen och Storstadskommittén särskilt ville följa de processer och verksamhetsformer som startade med stöd av arvsfondsmedlen. En särskild utvärderare arbetar nu med en utvärderingsrapport som kommer att presenteras i antologiform. Antologin bygger i huvudsak på bidrag från externa utvärderare som varit engagerade i de större projekten med uppdrag att göra processutvärderingar.

4.3¶Satsningar till förmån för ungdomar 12–25 år

4.3.1¶Ungdomars egna kulturverksamheter (1999 – )

Regeringen har ställt 5 miljoner kronor för det första året av tre till Ungdomsstyrelsens förfogande för att stimulera och lokalt stödja utvecklingen av ungdomars egna kulturverksamheter inom främst musik, teater, dans och eget skapande. Idag är kultur ett stort ungdomsintresse och i den unga kulturen finns en förnyelse och växtkraft som kulturlivet måste ta till vara. Syftet med satsningen är att skapa ett ökat utrymme lokalt för ungdomars eget skapande och för ung kultur.

4.3.2¶Lokal utveckling av ungdomars fritidsverksamhet (1999 – )

Syftet med denna satsning är att stimulera förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemensamt. Totalt har 10 miljoner kronor ställts till Ungdomsstyrelsens förfogande för åren 1999 och 2000. Bakgrunden till satsningen är att ungdomars fritidsintressen ständigt förändras och

idag har dessa helt andra förutsättningar än för 10 år sedan. De stora tonårskullarna i början av 2000-talet kommer att ställa nya krav på den lokala kultur- och fritidsverksamheten. Regeringen har för avsikt att under fyra projektår avsätta sammanlagt 20 miljoner kronor för detta ändamål.

4.3.3¶Utveckling av ungdomars egen organisering (1998 – )

I september 1998 avsatte regeringen 10 miljoner kronor, att fördelas av Ungdomsstyrelsen, för stöd som syftar till att utveckla ungdomars egen organisering. Totalt 37 projekt har fått stöd fram till och med år 1999. Under november 1999 beslutade regeringen att ytterligare 10 miljoner kronor skall fördelas för att stödja fortsatt uppbyggnad och utveckling av verksamhet där ungdomar tillsammans definierar och arbetar med frågor som är mest angelägna för dem själva. Det övergripande syftet med denna satsning är att skapa förutsättningar för utvecklingsarbete i ungdomsorganisationerna, såväl inom det traditionella föreningslivet som i nya former. Av de anvisade medlen kan upp till 2 miljoner kronor användas för projekt som innebär att de politiska ungdomsförbunden utvecklar nya former för att i skolorna föra ut information och debatt om politiken och den politiska demokratins arbetssätt. Ytterligare ett år av denna satsning är planerad.

4.3.4¶Talangsatsning inom handikappidrotten (1998 – )

I september 1998 avsatte regeringen 3 miljoner kronor för en talangsatsning inom handikappidrotten. Svenska Handikappidrottsförbundet har fått stöd under året med 2 500 000 kronor för aktiviteter omfattande individuellt anpassad rådgivning samt tränings- och tävlingsprogram liksom tränarstöd, tester och uppföljning. Vidare har Sveriges Dövas Idrottsförbund (SDI) fått stöd med 500 000 kronor för att informera ungdomar om SDI:s verksamhet, informera om teckenspråkets möjligheter, uppmuntra till aktivt deltagande i dövidrottens utbud samt att skapa förutsättningar för att ungdomar, som är talangfulla nog att nå dövidrottseliten, skall utveckla sina idrottsliga färdigheter.

4.3.5¶Utveckling av ungdomssamarbete inom Östersjöregionen (1998 – )

I juni 1998 avsatte regeringen 5 miljoner kronor för stöd till ungdomars utbytes- och samarbetsprojekt i Östersjöregionen. Det övergripande syftet med denna satsning som fördelas av Ungdomsstyrelsen är att stödja svenska ungdomars internationella engagemang i Östersjöregionen genom att ge förutsättningar för att utveckla ett ömsesidigt samarbete i regionen. De projekt som får stöd skall bygga på gemensamma intressen från samarbetande ungdomsgrupper från olika länder. Genom denna satsning ges ungdomar i Sverige ökad kunskap och förståelse för historiska,

kulturella och sociala villkor och möjligheter i länderna runt Östersjön. Totalt har 43 projekt fått stöd fram till och med år 1999.

4.3.6¶Utveckling av samordnade insatser för utsatta ungdomar (1997 – )

Under år 1997 avsatte regeringen 12 miljoner kronor till lokala utvecklingsinsatser med bred samverkan mellan ideella och offentliga organisationer. Av dessa medel belastade 8 miljoner år 1997 och 4 miljoner år 1998. Under år 1999 har regeringen avsatt ytterligare 6 miljoner kronor. Satsningen som fördelas av Ungdomsstyrelsen syftar till att utveckla metoder när det gäller individuella insatser, att utveckla metoder för allmänt förebyggande insatser samt att stimulera en ökad lokal samverkan. Satsningen bedrivs under fyra år i samverkan med 15 pilotkommuner som tidigare utsetts av regeringen. Totalt har 59 projekt fått stöd fram till och med år 1999.

4.3.7¶Ungdomars egna visioner inför 2000-talet (1999 – 2000)

I maj 1999 tog regeringen beslut om att Ungdomsstyrelsen skall fördela 5 miljoner kronor till projekt som lyfter fram ungdomars egna visioner inför 2000-talet. Det övergripande syftet med denna satsning är att stödja ungdomars egna visioner om samhället under det nya millenniets första tid och att öppna vägar för att ungas tankar och visioner får tydliga mottagare och når ut i samhället.

4.3.8¶Ung Kultur (1998 – 1999)

Under året avslutades denna satsning där regeringen under ett år avsatte en miljon kronor till lokala projekt för genomförande av Ungdomens kulturdagar. Målsättningen var att få till stånd en debatt i kommunen om ungdomars kulturverksamhet. En särskild utvärdering av de projekt som fått stöd, Lust for life – Tolv nedslag i den unga kulturen, har kommit ut under år 1999 och under hösten har de filmer som producerats i samband med Ungkulturdagarna visats på Hela Sveriges Filmfestival i Västmanland. I samband med denna festival fick Bygdegårdarnas Riksförbund stöd med 200 000 kronor.

4.3.9¶Skolkooperativ (1997 – 1999)

Under år 1999 avslutades denna satsning med syfte att utveckla kooperativ verksamhet på gymnasieskolor. Då flera av projekten är planerade att pågå ytterligare ett år kommer ett flertal ansökningar att inkomma under nuvarande år. Utvärderingen Att starta eget tillsammans på gymnasiet, som gjorts bland de sex första projekten i storstadsregionerna blev klar under året.

Rapporten beskriver och analyserar bl. a. de svårigheter och möjligheter som uppstod när lärare och elever i projekten skapade en organisa-

tion inom skolans ram där elever skulle ha majoriteten och makten. Under året har nio projekt fått stöd med sammanlagt 2 230 000 kronor. Några av de projekt som fått stöd är Skolkooperativet Coops Ek.förening i Värnamo som utvecklar skolans tidning genom att sälja annonsplatser, ge färska nyheter och utveckla marknadsföringsidéer och Gymnasiesärskolan i Kalmar som startat ett kooperativ för att i första hand producera datorskurna texter. Vidare har Föreningen Café på G, Ek. förening i Lerum, startat ett kooperativt kafé på skolan.

4.3.10¶Synliggöra och stärka flickors fritidsverksamhet (1996 – 1999)

Under år 1999 avslutades den särskilda satsning ur Allmänna arvsfonden med syfte att synliggöra och stärka flickors fritidsverksamhet. Totalt har 74 projekt fått stöd för att utveckla metoder och verksamheter som engagerar flickor samt stärker deras inflytande i verksamhet som riktar sig till ungdomar. Utvärderingen Flickorna och frigörelsen – Forskning om flickor och arbete med tjejprojekt kom under år 1998. Denna utredning syftade till att belysa forskning om flickor samt att analysera hur teoribildningen kan överföras till arbetet med flickor i praktiken. Frågor som lyfts fram i utredningen är hur vuxenvärlden kan synliggöra och stärka unga kvinnor och samtidigt undvika att bidra till att stereotypa könsskillnader bevaras. En slutsats som förs fram i utredningen är att det är viktigt att i projektverksamheten ha jämställdheten som mål för att undvika att schablonbilder av unga kvinnor skapas och återskapas. Det är enligt utredningen också viktigt att problematisera den innebörd som läggs i kvinnligt och manligt och hur den manifesteras i vår vardag. Ungdomsstyrelsens sammanfattande bedömning är att det är motiverat att tala om pojkar och flickor som grupp i ett jämställdhetsperspektiv för att beskriva de olika förhållanden som dessa två grupper lever under i dagens samhälle. Men det är viktigt att grupperna inte betraktas som homogena vad gäller egenskaper, problem och intressen. Detta kan leda till en konservering av traditionella könsmönster istället för att medvetenheten och behovet av jämställdsarbetet ökar.

4.3.11¶Ungdomars möjligheter till inflytande (1995 – 1999)

Under tre år har medel avsatts ur Allmänna arvsfonden med syfte att stärka ungdomars möjligheter att påverka lokalsamhället. Utöver stöd till lokala projekt har stöd även givits för att bygga upp lokala nätverk eller stärka kunskaperna hos existerande lokala ungdomsforum t.ex. lokala ungdomsråd. Totalt har 132 projekt fått stöd från denna satsning. I den slutrapport som Ungdomsstyrelsen redovisat påpekas att ungdomars rätt att påverka på sina egna villkor, är en förutsättning för reellt ungdomsinflytande i samhället. Den kartläggning av lokala inflytandeforum som Ungdomsstyrelsen genomfört visar att antalet ungdomsråd och andra inflytandeforum i kommunerna har ökat i Sverige. Ungdomsråden initieras av politiker och tjänstemän som fått upp ögonen för ungdomars betydelse i samhällsplaneringen. De vanligaste frågorna som initieras av såväl po-

litiker och tjänstemän som ungdomar är fritids- och utbildningsfrågor. I dessa frågor finns en tydlig koppling till ungdomars liv och områden de själva är förtrogna med. För att detta inte skall begränsa ungdomars möjligheter att aktivt delta i frågor som rör andra kommunpolitiska frågor är det enligt rapporten viktigt att politiker och tjänstemän tar ett ansvar att vidga perspektiven och bryta traditionen. Ungdomsråd som ligger direkt under Kommunstyrelsen får ofta en större tyngd.

4.4¶Satsningar till förmån för personer med funktionshinder

4.4.1¶IT och handikapp (1998 – )

Hjälpmedelsinstitutet har på regeringens uppdrag utarbetat förslag till ITprogram för funktionshindrade och äldre. För tre av de punkter i förslaget som rör personer med funktionshinder har regeringen tidigare beslutat att under en beräknad treårsperiod avsätta sammanlagt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden. Hittills har 7,7 miljoner kronor (varav 3,3 miljoner kronor under år 1999) beviljats Hjälpmedelsinstitutet för att tillsammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund genomföra informationsprojektet Fritt fram. Syftet är att genom olika aktiviteter på lokal, regional och central nivå öka medvetenheten om IT:s betydelse för människor med funktionsnedsättningar bland funktionshindrade, beslutsfattare och allmänhet.

Vidare har 20,6 miljoner kronor (varav 9 miljoner kronor under år 1999) ställts till Hjälpmedelsinstitutets förfogande för satsningen IT i praktiken, ett samlingsnamn för att projekt med syfte att utveckla, anpassa och utvärdera IT-baserade produkter och tjänster, försöks- och demonstrationsverksamhet och metodutveckling. Hittills har 13,6 miljoner kronor fördelats till 40 projekt som bedrivs av brukarorganisationer, föreningar och i vissa fall av landsting tillsammans med brukare m.fl.

För Brukarutbildning, dvs. att öka personers med funktionshinder ITkompetens har sammanlagt 11,7 miljoner kronor (varav 7,7 miljoner kronor beslutades år 1999) avsatts för projekt som skall genomföras av bl.a. handikapporganisationer. Syftet med dessa projekt är – förutom att öka kompetensen hos personer med funktionshinder när det gäller att använda IT- att utveckla metoder för kontinuerlig utbildning och support. Under år 1999 beviljades 11 projekt stöd med sammanlagt drygt 3 miljoner kronor. Handikappförbundens Samarbetsorgan och Föreningen h@ndikapp.se har beviljats 650 000 kronor för att bereda, samordna och följa upp dess projekt.

4.4.2¶Alternativa stöd och boendeformer (1997 – )

Regeringen beslutade i mars 1997 att under en treårsperiod skulle sammanlagt 30 miljoner kronor avsättas ur Allmänna arvsfonden för ideella organisationers kostnader för att tillsammans med berörda kommuner

utveckla och pröva verksamhet som kan förbättra situationen för personer med psykiska funktionshinder. Bakgrunden till denna satsning är indikationer på att man bland personer som saknar bostad i allt högre utsträckning återfinner personer med psykiska problem. Regeringen har hittills beslutat avsätta 20 miljoner kronor. 23 olika projekt har beviljats stöd med sammanlagt drygt 14 miljoner kronor (av detta belopp har 6 070 000 kronor fördelats till 14 projekt under år 1999). Stödet varierar från 310 000 kronor till nära 1,2 miljoner kronor/år. Projekten är två- eller treåriga. För att projekten skall kunna leva vidare efter projekttidens utgång krävs en stark förankring i och ett ekonomiskt åtagande från kommunen redan från det första projektåret.

5¶Kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden

Under Allmänna arvsfondens mer än 70-åriga historia har föreningar och andra organisationer, med stöd av fondens medel, kunnat pröva och förverkliga idéer och visioner som förbättrat situationen för barn, ungdomar och personer med funktionshinder. Det har gällt verksamheter som bedrivits av ideella organisationer och som i vissa fall även kompletterat offentliga verksamhetsformer. Genom utvecklingsarbete i de ideella organisationerna har inflytande från såväl brukarorganisationer och enskilda brukare ökat i verksamhetsformer som det allmänna skall svara för.

Det stöd som ges ur Allmänna arvsfonden bör generellt sett medverka till att stärka och utveckla välfärd, livskvalitet, jämlikhet och jämställdhet samt såväl social som etnisk och kulturell integration för fondens målgrupper för att därmed stärka deras ställning i samhället. Detta bl.a. genom gemensamma träffar och erfarenhetsutbyte mellan lokala föreningsdrivna projekt.

I det följande redovisar regeringen den framtida inriktningen av stödet för respektive målgrupp. Inom vissa områden finns det dock anledning att göra insatser som är gemensamma för fondens målgrupper. Ett sådant område är den pågående satsningen för förnyelse och utveckling av idrottsverksamhet, främst på lokal nivå. Idrottsverksamhet bl.a. genom lek och tävling och som en mötesplats för att utöva demokrati, bidrar till att utveckla den sociala välfärden för fondens målgrupper. De två områden som särskilt betonas i satsningen är jämställdhet och integration.

Under året lägger regeringen fram en nationell handlingsplan för att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskriminering.

Utöver de områden som nedan anges för respektive målgrupp kommer medel liksom tidigare att ges till ideella organisationers egna initiativ för utvecklingsverksamhet.

FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) är grundpelaren i regeringens arbete med barnfrågor. Barnets bästa skall sättas i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn och barnperspektivet skall genomsyra allt beslutsfattande som rör barn.

Målet är att garantera alla barns rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Samhällets uppgift är att vara ett stöd och komplement till föräldrarna som har huvudansvaret, så att goda och trygga uppväxtvillkor så långt som möjligt kan garanteras för alla barn. Samhällets särskilda ansvar för att barn växer upp under goda och trygga förhållanden kommer bl.a. till uttryck i socialtjänstlagen (1980:620) där kommunen åläggs att i nära samarbete med hemmen främja en allsidig personlighetsutveckling och en gynnsam fysisk och social utveckling hos alla barn. För att förhindra att barn far illa är det viktigt att det finns ett utvecklat utbud av insatser med syfte att stödja barn och föräldrar. Som ett komplement till vad det allmänna erbjuder är det arbete som utförs av ideella organisationer och andra frivilliga sammanslutningar mycket viktigt, inte minst för de människor som av olika skäl inte vill vända sig till myndigheter.

Under året lägger regeringen fram en nationell handlingsplan för att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskriminering.

I vissa bostadsområden i och omkring storstäderna, har segregationen ökat. Där är antalet långtidsarbetslösa föräldrar stort liksom andelen familjer där någon har invandrarbakgrund eller är ensamstående förälder samt även gruppen föräldrar med sociala problem. Nya verksamhetsformer och metodutveckling för att bidra till integrationsmöjligheter, språk- och psykosocial utveckling bör prioriteras för barn i dessa områden. Utvecklingsarbetet behövs också för att öka den ömsesidiga förståelsen och kommunikation mellan invandrarfamiljer och andra familjer.

Det är viktigt att både pojkar och flickor har goda förebilder. Projekt som syftar till att stimulera till arbete med de grundläggande värderingarna i samhället och hur de påverkar relationer mellan unga människor bör särskilt uppmärksammas.

Genom FN:s konvention om barnets rättigheter har barnets behov och frågan om barnets rättigheter fått hög aktualitet. Under en tvåårsperiod har ca 25 miljoner kronor från Allmänna arvsfonden avsatts att användas av olika frivilligorganisationer för projekt med mål att öka kunskaperna om barnkonventionen bland förtroendevalda och tjänstemän i kommuner och landsting. Bevakningen av samhällsfrågorna ur ett barnperspektiv liksom barns och ungdomars inflytande och delaktighet i kultur- och samhällslivet samt inom den fysiska planeringen är ett utvecklingsarbete som behöver fortsätta.

Utredningen om föräldrautbildning föreslog i sitt betänkande Stöd i föräldraskapet (SOU 1997:161) olika sätt på vilka föräldrar under olika perioder av barnens uppväxttid kan få stöd i sitt föräldraskap. Det stöd som erbjuds bör ta sin utgångspunkt i föräldrarnas egna behov och

önskemål och främja det friska och positiva i att växa tillsammans med barn. Det är betydelsefullt att de nätverk som finns kring föräldrar stöds och utvecklas.

Det finns grupper av föräldrar som periodvis eller under barnets hela uppväxt har särskilda behov av stöd i sitt föräldraskap och bör få tillgång till sådant stöd. Utvecklingsarbete för samverkan mellan handikapporganisationer och personal vid barnavårdscentraler och barnkliniker för tidigt stöd till föräldrarna, projekt som involverar föräldrar med egna funktionshinder och projekt för familjer med invandrarbakgrund och barn med funktionshinder bör uppmärksammas. Projekt med inriktning mot en kombination av information om barnets funktionshinder och samhällets stöd där också möjlighet kan ges till att träffa andra föräldrar i samma situation är angelägna. Organisationer och föreningar har sedan länge varit engagerade i att på olika sätt erbjuda föräldrar utbildning och stöd under barnens uppväxt. Det är viktigt att aktörer inom den frivilliga sektorn också i en framtid finns med i utvecklingsarbete av olika slag av stöd i föräldraskapet.

Många barn bor idag helt eller delvis tillsammans med enbart en förälder. Barn som har förlorat kontakten eller har bristfällig kontakt med en av sina föräldrar är överrepresenterade bland barn som far illa. Det är angeläget att uppmärksamma utvecklingsarbete inom detta område samt även när det gäller barn i familjer som varit långtidsberoende av socialbidrag. Arbetslösheten har drabbat ensamföräldrar i högre utsträckning än andra, vilket kan medföra en risk för isolering, i synnerhet om barnet mister sin plats i barnomsorgen.

Socialtjänstens ansvar för att tillgodose barns och ungdomars behov av stöd, hjälp och i vissa fall skydd kan ske genom olika insatser i närmiljön, men också genom att barn och ungdomar placeras utanför hemmet. Några grupper av barn anses ha mer uttalade behov av stöd exempelvis barn till missbrukare, barn till psykiskt sjuka, barn som misshandlats, barn som varit vittne till våld inom familjen eller varit utsatta för sexuella övergrepp, barn till frihetsberövade föräldrar samt barn som växer upp i familjehem. Det är angeläget, såväl ur ett individuellt perspektiv som ur en samhällsperspektiv att metoder utvecklas för att på olika sätt stötta dessa barn så att de kan växa upp till trygga och ansvarstagande vuxna.

Barnpsykiatrikommittén föreslog i sitt betänkande Det gäller livet – stöd och vård till barn och ungdomar med psykiska problem (SOU 1998:31) ett utökat ansvar för vuxenvården när det gäller barn till psykiskt eller fysiskt allvarligt sjuka föräldrar och föräldrar som missbrukar alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Vuxenvården behöver därför nya arbetssätt och kompetenshöjande åtgärder. För att få till stånd ett sådant samarbete bör projekt som främjar samarbetet mellan myndigheterna och ideella organisationer prioriteras.

Bland de grupper som dessutom behöver uppmärksammas finns barn med neuropsykiatriska problem som tal- och skrivsvårigheter, ADHD/ DAMP m.fl. och det finns ett stort behov av utvecklingsarbete där ideella organisationer tillsammans med offentliga myndigheter kan samverka. Funktionshindrade ungdomars möjlighet till självständighet, inflytande och delaktighet bör uppmärksammas. För barn med funktionshinder finns, förutom de prioriterade områden som beskrivits som ovan, behov

av att utveckla och pröva verksamhet som gör det möjligt att få delta i gemenskap med andra barn i barnomsorg, skola och fritid. Barn med funktionshinder behöver få tillgång till det stöd som behövs för att få vara just barn och inte barn med funktionshinder.

5.2¶Verksamhet till förmån för ungdomar

Ungdomars möjligheter till självständighet och inflytande samt synen på ungdomar som en resurs är centralt för ungdomspolitiken och därmed en naturlig utgångspunkt vid fördelning av stöd till ungdomsprojekt ur Allmänna arvsfonden.

I fördelningen av stöd ur arvsfonden kommer, liksom tidigare, projekt som stärker jämlikheten mellan olika ungdomsgrupper och jämställdheten mellan pojkar och flickor att prioriteras.

De särskilda områden som regeringen avser att lyfta fram är följande:

Regeringen avser att lägga fram en nationell handlingsplan för att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskriminering.

Färre ungdomar deltar idag aktivt i friluftslivet. Det är en negativ utveckling. Regeringen kommer därför att ägna särskild uppmärksamhet åt projekt som skapar nya former för aktiviteter som når och engagerar de ungdomar som normalt inte deltar i frilufts- och främjandeverksamheter.

Varje dag utsätts unga kvinnor för sexuella trakasserier och kränkningar genom både fysiska och psykiska övergrepp. En allvarlig utveckling är den ökade förekomsten av bl.a. sexistiska uttryck mellan unga människor. Regeringen vill bryta den utvecklingen och anser det därför angeläget att stödja projekt som lyfter fram frågor om bl.a. könsroller och samlevnad i syfte att aktivt motverka sexism och våld mot unga kvinnor.

För ungdomar är informationsteknik en naturlig del av livet. Det framväxande informations- och kunskapssamhället riskerar att befästa och skapa nya klasskillnader. För att motverka en ojämlik utveckling mellan ungdomsgrupper kommer regeringen att prioritera projekt som syftar till att uppmuntra och stödja IT-användning bland ungdomar inom ungdomsgrupper som har liten tillgång till IT i sin hemmiljö.

Under åren har mycket stöd fördelats till projekt som syftar till att stärka ungdomars inflytande på lokal, regional och nationell nivå. Därför är det viktigt att uppmuntra ungdomars engagemang och inflytande även då det gäller den europeiska nivån. Inför Sveriges ordförandeskap i EU 2001 utarbetas en vitbok om ungdomars situation i Europa. Det är angeläget att ungdomarna själva ges möjlighet att påverka dessa frågor. Därför avser regeringen att särskilt uppmärksamma projekt som uppmuntrar ungdomars engagemang i europeiska ungdomsfrågor.

funktionshinder

Regeringen har i den nationella handlingsplanen för handikappolitiken (prop.1999/2000:79) slagit fast att det handikappolitiska arbetet särskilt skall inriktas på att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för personer med funktionshinder, att förebygga och bekämpa diskriminering samt att ge barn och vuxna med funktionshinder förutsättningar för självständighet och självbestämmande.

Genom stöd ur Allmänna arvsfonden kan handikapporganisationer och andra organisationer som bedriver ideell verksamhet, i enlighet med brukarnas egna behov och önskemål, utveckla och pröva olika verksamheter och insatser som kan komplettera och utveckla samhällets stöd.

Det finns stora brister i bemötandet av personer med funktionshinder och det behövs insatser för att stärka den enskildes ställning i olika avseenden. Det finns också behov av att öka kunskapen och medvetandet om funktionshindrades situation och de handikappolitiska målen bland yrkesverksamma som möter funktionshindrade i sitt dagliga arbete.

Den enskildes ställning i kontakter med myndigheter och andra offentliga organ kan stärkas bl.a. genom att det skapas möjligheter för handikapporganisationerna att tillhandahålla ett personligt brukarstöd. Försöksverksamhet med syfte att pröva hur ett sådant stöd kan utformas, organiseras, administreras och finansieras bör mot denna bakgrund prioriteras.

Kulturella uttrycksformer som teater, litteratur, film, musik och konst kan minska fördomar, påverka attityder och tydliggöra hur personer med funktionshinder bemöts varför sådan försöksverksamhet bör stödjas.

Projekt som syftar till att utveckla metoder för att genom handikapprörelsen ge beslutsfattare och olika personalgrupper ökad kunskap om hur olika funktionshinder påverkar livssituationen för funktionshindrade och deras familjer bör uppmärksammas. Sådana projekt kan komplettera och samordnas med insatser inom det statliga kompetensutbildningsprogram som kommer att startas i regi av Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus). Stöd bör också, liksom för närvarande, ges till utbildnings- och informationsprojekt med målet att öka kunskapen bland personer med funktionshinder om de handikappolitiska grunderna och om olika stödsystem. Detta rör inte minst personer med funktionshinder och invandrarbakgrund.

Regeringen avser att lägga fram en nationell handlingsplan för att motverka rasism, främlingsfientlighet och diskriminering. Regeringen avser att avsätta särskilda medel för projekt som långsiktigt förebygger och motverkar rasism, främlingsfientlighet, intolerans och diskriminering.

Att vidmakthålla och utveckla det friska är särskilt viktigt för personer med funktionshinder, men har tidigare inte tillräckligt uppmärksammats. Viktiga insatser på folkhälsoområdet gäller bl.a. rätt kost, motion, minskat bruk av tobak, alkohol och andra droger och att bryta social isolering. Det finns ett stort behov av utvecklingsarbete på detta område.

Det är också viktigt att nå personer med funktionshinder i utvecklingsverksamhet som syftar till medvetenhet, diskussion och påverkan av värderingar i samhället som rör förhållandet mellan kvinnor och män,

rasism, främlingsfientlighet, antisemitism m.m.. Här kan initiativ från handikapporganisationer – gärna i samarbete med andra organisationer eller myndigheter – vara värdefulla.

Tillgänglighet i vid bemärkelse, dvs. i bostäder, publika lokaler, miljö, kommunikationer, utbildning, fritids- och kulturaktiviteter och olika kommunala verksamheter är en förutsättning för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett självständigt och oberoende liv. Design för alla är ett viktigt koncept i sammanhanget. Handikapporganisationerna kan påverka utvecklingen genom information till olika aktörer om hur tillgängligheten kan ökas genom samarbetsprojekt med t.ex. branschorganisationer och berörda myndigheter. Ett exempel är att landets handikapporganisationer har inbjudits att delta med verksamheter inom ramen för Arkitekturåret 2001.

Regeringen har tidigare beslutat att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 30 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att möjliggöra för ideella organisationer att tillsammans med kommunerna utveckla och pröva alternativa stöd- och boendeformer för personer med psykiska funktionshinder. Det finns fortfarande behov av projekt, initierade av brukarorganisationerna.

Regeringen beslutade år 1998 att 20 miljoner kronor per år under en treårsperiod skulle avsättas för att genomföra informations-, försöks- och utbildningssatsningar med syfte att göra informationstekniken mer tillgänglig för personer med funktionshinder i alla åldrar. Det är viktigt att uppmärksamma att även funktionshindrade ungdomar ges likvärdiga möjligheter i detta avseende. Handikapporganisationerna och andra ideella organisationer bör själva eller tillsammans med andra aktörer ges fortsatt möjlighet att medverka i dessa aktiviteter.

6¶Information, uppföljning, utvärdering och erfarenhetsspridning

I förordningen om Allmänna arvsfonden (SFS 1994:952) anges att Arvsfondsdelegationens uppgift, förutom att fördela stöd ur fonden, också är att följa upp projekt samt att informera allmänheten om arvsfondens ändamål och fondmedlens användningsområde. Arvsfondsdelegationen arbetar efter en medveten informationsstrategi som ligger till grund för en långsiktig plan för arbetet med information och erfarenhetsspridning.

6.1¶Information

Delegationen har sedan år 1995 fastställt årliga aktivitets- och informationsplaner som varit vägledande för informationsarbetet. Den informationsplan som i dagsläget är vägledande för Arvsfondsdelegationen fastslogs i juni 1999. För att säkerställa en långsiktig informationsstrategi sträcker sig den nuvarande planen över den kommande treårsperioden, åren 1999–2001. Informationsplanen är ett viktigt arbetsverktyg för

delegationen och dess kontakter med allmänheten, organisationer och myndigheter. I informationsplanen definieras de olika övergripande målen med informationsarbetet och de aktiviteter som kan bidra till att uppfylla dessa.

I huvudsak finns tre mål med det informationsarbete Arvsfondsdelegationen bedriver: − att nå ut med information om fondens ansökningskriterier till poten-

tiella projektanordnare så att man får in relevanta ansökningar och

minimerar andelen obehöriga sökande samt orealistiska ansökningar, − att genom information om projektens resultat bidra till erfarenhets-

spridning till organisationer, myndigheter och politiker, − att informera allmänheten om fondens ändamål för att skapa positiva

attityder till medlens användningsområde.

För att uppnå de mål som nämnts ovan krävs olika former av informationsinsatser. Det informationsarbete som riktar sig till allmänheten och potentiella sökande organisationer består i huvudsak av informationsmaterial som broschyrer och dylikt.

I enlighet med gällande informationsplan har Arvsfondsdelegationen under år 1999 reviderat och uppdaterat den broschyr som riktar sig till allmänheten. Broschyren Allmänna arvsfonden – gör det möjligt att förnya och utveckla verksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder delas ut till personer som tar kontakt med något av kanslierna. Den distribueras också på förfrågan till organisationer som inte tidigare kommit i kontakt med Allmänna arvsfonden och därför behöver grundläggande information om fondens målgrupper och villkor för stöd. Information om Allmänna arvsfonden finns även på engelska och på kassett och punktskrift.

Vidare har Arvsfondsdelegationen utvecklat hemsidan Allmänna arvsfonden (www.arvsfonden.nu). Hemsidan ger information om villkoren för stöd ur fonden, aktuella satsningar samt en förteckning över de projekt som beviljats stöd ur fonden föregående år. Från och med år 2000 kommer projekt som fått stöd och aktuella redovisningar att läggas ut löpande och därmed öka aktualiteten i informationen.

I syfte att öka allmänhetens och ideella organisationers kunskap om Allmänna arvsfonden och vad fondens medel används till producerar Arvsfondsdelegationen även en årsbok. Årsbokens innehåll är ett redigerat utdrag ur regeringens skrivelse till riksdagen med redovisning av fördelningen av medel ur Allmänna arvsfonden under föregående budgetår samt kommande inriktning för stöd ur Allmänna arvsfonden. Arbetet med att förbättra årsboken pågår kontinuerligt och inför den kommande årsboken för år 2000 är målet att göra den mer lättillgänglig för läsarna.

Ett informationsverktyg som Arvsfondsdelegationen använder kontinuerligt under verksamhetsåret är pressmeddelanden om beviljade projekt. Genom dessa uppfylls målet om att informera journalister och i förlängningen allmänheten om de projekt som beviljas stöd.

Arvsfondsdelegationens ansträngningar för att förbättra informationen till allmänheten och potentiella sökande organisationer förefaller ha haft vissa positiva effekter. Ett tecken på detta är att andelen obehöriga sökande har minskat väsentligt under den senaste femårsperioden. Under år 1996 var andelen enskilda personer (obehöriga sökande) som sökte

medel ur fonden 38 procent av det totala antalet sökande. Motsvarande procentsiffra för år 1999 var endast 19 procent.

Vidare tyder den senaste SIFO-undersökningen från år 1999 på att allmänhetens kunskaper om Allmänna arvsfonden har ökat sedan 1997 års undersökning. I den senaste undersökningen visade resultatet på att en klar majoritet har hört talas om Allmänna arvsfonden. Fortfarande är det emellertid få som har kunskap om vad fondens medel används till. Det var fler av de tillfrågade som var positivt inställda till fonden än vid förra undersökningen och kunskaperna om vilka målgrupper som får stöd ur Allmänna arvsfonden var bättre bland de yngre än de äldre och bäst bland de yngsta i åldern 15–29 år.

6.2¶Uppföljning och utvärdering

I Arvsfondsdelegationens uppdrag ingår att genomföra uppföljning och utvärdering av de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden. Uppföljning och utvärdering av projektens resultat är viktigt av flera skäl. Uppföljningen fyller en funktion internt för Arvsfondsdelegationen genom att utgöra en "kontrollstation" för projektets löpande process. Utvärderingar av projekten är viktiga för att kunna dra varaktiga slutsatser från projekten vad gäller projektmetoder och projektresultat. Dessa slutsatser skall ju senare utgöra grunden för erfarenhetsspridningen utåt till organisationslivet och allmänheten.

Flera av de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden är fleråriga – upp till tre år. Uppföljningen av projekten sker på ettårsbasis och är viktig dels för att kunna kontrollera att medlen använts på rätt sätt och dels för att bedöma projektets bärkraftighet inför en eventuell fortsättning. I den skriftliga uppföljningen skall projektledaren eller projektansvarig person lämna rapport över hur projektet fortlöper och vilka eventuella problem som uppkommit på vägen. På så sätt kan Arvsfondsdelegationen bli uppdaterad i projektet och även få ett underlag för dialog med projektledningen.

De utvärderingar som gjorts av separata arvsfondsprojekt har oftast genomförts inom ramen för respektive projekt. Organisationer som får stöd ur Allmänna arvsfonden skall inom ca 15 månader från beslutsdatum redovisa hur stödet använts. Under året har totalt 456 redovisningar granskats och godkänts av Arvsfondsdelegationen. Redovisningarna skall innehålla dels en ekonomisk redovisning för hur medlen använts, dels en redogörelse för genomförda aktiviteter. Redovisningarna jämförs mot den ansökan som ligger till grund för projektstödet och den ekonomiska redovisningen skall vara undertecknad av föreningens revisor. Utformning och kvalitet på beskrivningen av genomförd verksamhet varierar naturligtvis på grund av skillnader i organisationernas förutsättningar, men först när överensstämmelsen mellan planerad och genomförd verksamhet är god, kan redovisningen godkännas. I de fall redovisningen inte fullt ut godkänns blir organisationen återbetalningsskyldig för del av eller hela stödet. Detta är ytterst sällsynt och berör endast ett fåtal projektredovisningar.

Till skillnad från uppföljningen är utvärderingen av projektet en mer omfattande slutredogörelse för projektets resultat. I denna förväntas projektledaren sammanfatta i vilken mån man uppnått de mål man ställt upp i ansökan och vilka slutsatser man kan dra från projektet.

De utvärderingar som görs av de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden har oftast karaktären av s.k. processutvärderingar. Detta innebär att utvärderingarna upptar projektets process och är en beskrivning av de aktiviteter som ägt rum inom ramen för projektet. Processutvärderingarna görs oftast av projektanordnaren själv och har ett värde genom att de utgör en kunskapskälla kring projektets aktiviteter, deltagarantal på aktiviteterna, om projektet har hållit tidsplanen, etc.

Ofta saknar emellertid processutvärderingen någon form av mätbart resultat av projektets insats. För att bedöma ett projekts resultat krävs därför s.k. effektutvärderingar. Dessa kräver betydligt större resurser och vetenskaplig kompetens hos utvärderaren. För att undvika jävsituation är ofta utvärderaren i detta fall personer som anlitas externt utanför den egna projektorganisationen. För att en effektutvärdering skall vara tillförlitlig krävs att man gör en noggrann kartläggning av nuläget dvs. innan projektets insats äger rum. En mätpunkt innan projektet äger rum och en efter att projektet har ägt rum måste identifieras.

Eftersom alla samhällsprojekt "konkurrerar" med många andra omvärldsfaktorers inflytande över verkligheten är det alltid svårt att isolera just vad i resultaten som kan tillföras det studerade projektet. Många av de projekt som beviljas stöd ur Allmänna arvsfonden syftar till att påverka och förändra attityder hos en specifik målgrupp. Effekterna av denna typ av insatser kan komma långt efter att projektets insats har avslutats, vilket gör det till en svår uppgift att veta när man i tiden skall genomföra mätningen av projektets resultat.

Svårigheten och den höga kostnaden som är förknippad med att göra tillförlitliga effektutvärderingar har medfört att Arvsfondsdelegationen har inskränkt sig till att genomföra dessa på avgränsade större satsningar.

Ett viktigt syfte med dessa utvärderingar är att ge kunskap och underlag till berörda politikområden. Mer genomgripande utvärderingar kommer även fortsättningsvis att genomföras huvudsakligen utifrån avgränsade ämnesområden och frågeställningar, exempelvis de satsningar på särskilda ändamål som regeringen beslutar om.

Regeringens tidigare arvsfondssatsningar på idrottsområdet kommer att utvärderas genom Handikappidrottsförbundet och Riksidrottsförbundet. Båda dessa utvärderingar beräknas vara klara under år 2000. Vidare skall satsningarna på information kring Barnkonventionen respektive Barn i storstadsområden utvärderas och dessa förväntas vara klara under år 2001.

I syfte att utvärdera de långsiktiga effekterna av stöd ur Allmänna arvsfonden har delegationen gjort en uppföljning under år 1999 av stöd som beviljats till anläggningar, lokaler och utrustning under år 1991. Ett 10-tal föreningar fick en förfrågan om hur stödet från Allmänna arvsfonden påverkat föreningens möjligheter att bedriva verksamhet och hur verksamheten fungerar idag. Samtliga organisationer var eniga om att stödet varit positivt och att verksamheten utvecklats både i innehåll, omfattning och i antal deltagare.

Delegationen har också gjort en enkätundersökning bland de projekt som beviljats stöd inom ramen för satsningen Kvinnor och handikapp. Av 12 kontaktade projekt besvarade 11 enkäten. Resultatet från enkäten visade att samtliga var överens om att projekten påverkat den ordinarie verksamheten positivt och att projektresultaten haft bestående effekter för organisationernas framtida arbete.

Riksdagens revisorer har under året genomfört en granskning av Allmänna arvsfondens och Arvsfondsdelegationens organisation, styrning och verksamhet. I granskningsrapporten som publicerades den 15 december 1999 framgår det att av de projekt som fått stöd ur Allmänna arvsfonden, lever hela 85 procent av projekten vidare efter det att arvsfondens finansiering upphört. Detta resultat är glädjande för Arvsfondsdelegationen mot bakgrund av att projektansökningarna bl.a. bedöms utifrån möjligheterna att permanenta verksamheten efter att projekten avslutats.

6.3¶Erfarenhetsspridning

Stöd ur Allmänna arvsfonden lämnas till projekt som är nyskapande och utvecklande. Det innebär att många av de erfarenheter som projekten ger är av intresse för andra organisationer eller verksamheter. Även de projekt som inte lyckas uppnå sina mål kan ge viktig kunskap om varför metoderna inte fungerade. Att sprida denna kunskap är i första hand en uppgift som skall genomföras inom ramen för varje projekt. I anvisningarna för ansökan understryks därför att projektet bör innehålla en plan för dokumentation och erfarenhetsspridning.

Kunskapen som samlas hos Arvsfondsdelegationen genom rapporter och annan dokumentation används för att sprida mer generell information om utvecklingsarbetets inriktning på olika områden. Ett nytt initiativ för att öka erfarenhetsspridningen är att Arvsfondsdelegationen sedan slutet av år 1999 ger ut ett nyhetsblad där särskilt intressanta projekt valts ut och där sammanfattningar av projekten presenteras i lättläst form. Nyhetsbladet sprids bland myndigheter och organisationer och internt inom Regeringskansliet.

Arvsfondsdelegationens diarium och projektdatabas används även som källa till information och erfarenhetsspridning. Projektdatabasen gör det bl.a. möjligt att ta fram förteckningar över aktuella projekt inom ett visst område på förfrågan från t.ex. organisationer och myndigheter.

Arvsfondsdelegationen anordnar kontinuerliga projektledarutbildningar till de projekt som beviljats stöd ur Allmänna arvsfonden. Syftet med dessa är att höja kunskapen om projektarbete och ge tillfällen till erfarenhetsutbyte. Två projektledarutbildningar planeras genomföras under år 2000, en på våren och en på hösten.

För att ge möjligheter till spridning och utbyte av erfarenheter från försöksverksamhet samt stimulera till möten mellan organisationer som bedriver ideell verksamhet och offentliga myndigheter genomförs sedan fyra år tillbaka s.k. Arvsfondsdagar. Till Arvsfondsdagen inbjuds projektledare, representanter från ideella organisationer och myndigheter för att utbyta erfarenheter och idéer samt knyta kontakter med varandra. Ett

urval av de projekt som beviljats stöd ur fonden presenterar sina projekt och deltagarna har möjligheter att ställa frågor kring Allmänna arvsfondens syfte och ändamål. Under år 1999 genomfördes Arvsfondsdagen i Göteborg.

Fördelning av medel ur Allmänna arvsfonden under

Bilaga 2

år 1999

Under året har ca 155 miljoner kronor fördelats till olika projekt inom ramen för den löpande fördelningen av stöd. Vidare har 87,7 miljoner kronor avsatts för särskilda satsningar. Av dessa medel har beslutsrätten avseende 60 miljoner kronor delegerats till annan myndighet än Arvsfondsdelegationen. Inom ramen för de särskilda satsningar som Arvsfondsdelegationen har regeringens uppdrag att svara för har 33,1 miljoner kronor fördelats.

Den löpande fördelningen av stöd

Verksamhet till förmån för barn

26 288 000

Verksamhet till förmån för ungdomar

Utsatta barn och ungdomar 1 138 000 Våldsförebyggande 187 000 Bilaga 2

26 732 000

Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och

Avsatta medel under året till särskilda satsningar

Verksamhet till förmån för barn

Barn i vissa storstadsområden 5 000 000 FN:s konvention om barns rättigheter 5 000 000

Till annan myndighet; Folkhälsoinstitutet

Drogförebyggande 5 000 000 Tobak 10 000 000

25 000 000

Verksamhet till förmån för ungdomar

Bilaga 2

Till annan myndighet; Ungdomsstyrelsen

Föreningsutveckling inom ungdoms-

36 000 000

Verksamhet till förmån för personer med funktionshinder

Alternativa stöd- och boendeformer 10 000 000 IT Brukarutbildning 7 700 000

Till annan myndighet; Hjälpmedelsinstitutet

IT Handikapp 9 000 000

26 700 000

Totalt avsatt under året, satsningar 87 700 000

Fördelade medel av Arvsfondsdelegationen under året ur pågående satsningar

med funktionshinder IT Brukarutbildning för personer med 3 821 000 funktionshinder

9 891 000

Totalt fördelat ur pågående satsningar 33 118 000

Totalt fördelat under året, löpande 155 091 850 Totalt avsatt under året till satsningar (varav fördelat under året av Arvsfondsdelegationen, 33 118 000) 87 700 000

Summa 242 791 850

Alternativa stöd- och boendeformer

Bilaga 3

De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (DKSN-RIA) i Gislaved

Kompisprojektet 350 000 kr för år 2 av 2

DKSN (De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse)-RIA skall tillsammans med berörda brukarorganisationer, kommun och landsting arbeta för att finna stödformer som gör att psykiskt långtidssjuka och psykiskt utvecklingsstörda i eget boende får ett tryggare, bättre liv på kvällar och helger. Det vanliga utbudet av fritidsverksamhet är inte anpassat till dessa grupper och många blir mobbade och utsatta för olika former av övergrepp. Man vill nu nå ut till berörda personer och utifrån deras intressen och önskemål finna lämpliga aktiviteter. Kontaktperson: Eivor Lilja, tel. 0371–166 41

Frälsningsarmén i Uppsala

Aktivt uppsökande verksamhet med boendestöd i krissituation 450 000 kr för år 2 av 3

Frälsningsarméns socialtjänst bedriver verksamhet för bostadslösa i Uppsala- stödboende och natthärbärge. 40% av platserna upptas av personer med psykiska funktionshinder, 60% har drogmissbruk som största problem. Frälsningsarmén vill nu pröva om man genom kontakter med bostadsföretagen, socialtjänsten och kronofogden kan förhindra hemlöshet på grund av vräkningar. Man vill försöka få till stånd avbetalningsplaner, hjälpa till med medicinering genom psykvården när vräkning på grund av störning aviseras och kanske hjälp med städning när man riskerar vräkning på grund av sanitära problem. Kontaktperson: Karin Eriksson, tel. 018–12 81 57

Föreningen Club Lindormen

Projektet Vidga Världen 400 000 kr för år 2 av 3

En försöksverksamhet för att fånga upp ungdomar 18–30 år med psykiska funktionshinder och anpassa rehabiliteringen till varje individ i samarbete RSMH, IFS och med berörda myndigheter. Erfarenheterna från det första året är mycket goda, ju mer projektet blir känt desto fler deltagare. Deltagarna rekryteras från ungdomsteamet, sociatjänsten, allmänpsyk m.m. Kontaktperson: Ingemar Wernegren, tel. 018–50 46 86

Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS) i Karlstad med omnejd

Projektet Hjälp till självhjälp 410 000 kr för år 2 av 3

Föreningen driver ett allaktivitetshus för personer med psykiska handikapp. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan föreningen Karlstads kommun och kranskommunerna, Värmlands läns landsting, försäkrings-

kassan och länsarbetsnämnden. Med fastigheten Sandbacken som bas utformas successivt tillsammans med besökarna olika former av verk- Bilaga 3 samhet (social träning, kafé-lunchverksamhet, bageri, möbelrenovering m.m.m.m.) med syfte att ge bättre livskvalitet till personer med psykiska handikapp. I en lägenhet i huset, som besökarna under det första året renoverat, kommer man att pröva korttidsboende. Kontaktperson: Inger Nilsson, tel. 054–18 86 95

Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS) i Örebro län

Boendet Stubinen 500 000 kr för år 1 av 2

Boendeprojektet i Lindesbergs kommun vänder sig till psykiskt funktionshindrade med tilläggsdiagnoser som autism, mental retardation och missbruk och som ofta behöver vård på psykiatrisk akutvårdsavdelning. Målgruppen kräver mycket stora insatser och far ofta illa. Kommunen och föreningen vill nu under en treårsperiod utveckla en boendeform med mycket individuell service som skall minska slutenvårdsbehoven och genom olika aktiviteter slussa ut personerna i det vanliga livet igen. Kontaktperson: Leif Mellqvist, tel. 0591–136 62

Föreningen Ny Gemenskap

Projektet, Ny Gemenskap 450 000 kr för år 2 av 2

Föreningen som är etablerad sedan 30 år vänder sig till hemlösa. I detta detta projekt vill man driva en återvinningsverkstad i föreningens lokaler. Idén har i mindre skala prövats med goda erfarenheter. Föreningen prövar denna mer strukturerade verksamhet i större skala. Man vill ha en fast inskriven grupp på 10 personer som skall arbeta och som också skall ges möjlighet till stödjande samtal för att därifrån kunna pröva boende med successivt minskat stöd. Vid inskrivningen träffas ett avtal om att deltagandet förutsätter drogfrihet, att man deltar i aktiviteterna och håller fastställda tider. Handledning ges genom Stadsmissionen. Verksamheten drivs i samarbete med berörda myndigheter. Man räknar med att verksamheten efter projekttiden skall kunna sälja sina tjänster till stadsdelsnämnderna. Kontaktperson: Sven Erik Wånell, tel. 08–690 58 09

Föreningen Räddningsmissionen

Projektet Livsrum 1 190 000 kr för år 1 av 2

I Göteborg har Räddningsmissionen, Stadsmissionen, Frälsningsarmén, LP-Väst, Hela Människan-RIA och Linnéahuset (kristen förening) bildat en gemensam organisation Kyrknätet. Kyrknätet skall i samarbete med kommunen kartlägga uteliggarna i Göteborg genom uppsökande verksamhet och försöka få en bild av varför man kommit i en hemlösesituation, vilken hjälp vill man ha, vilka kontakter har man etc. Utifrån denna

kartläggning skall man tillsammans med kommunen arbeta fram former av boende med olika grad och art av stöd. Bilaga 3 Kontaktperson: Bo Eriksson, tel. 031–701 41 82,

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Östra Östergötland

Projektet Gamla Tullhuset – Allaktivitetshus 480 000 kr för år 2 av 3

Ett projekt med syfte att driva ett allaktivitetshus med Caféverksamhet/matlagning, akvarell/oljemålning, skrivarverkstad, utbildningar, stadsvandringar, teater m.m. skall bryta isoleringen, öva upp förlorad social kompetens och ge besökarna möjligheter att växa i sin egen takt. Verksamheten skall skapa förutsättningar för effektiv rehabilitering så att man, genom övergångsarbeten i enlighet med Fontänhusmodellen, ska kunna arbeta i öppna marknaden. IFS arbetar tillsammans med kommunen, landstinget, försäkringskassan och länsarbetsnämnden. Kontaktperson: Birgitta Andersson, tel. 011–10 00 22

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Gällivare

Projektet Stödboende i RSMH Norrskenets regi 350 000 kr för år 2 av 3

RSMH i Gällivare arbetar i samarbete med kommunen med stödboende för personer med psykiska funktionshinder. Kommunen har ställt lägenheter till föreningens förfogande och man hjälper till med inflyttning, uppbyggnad av dagverksamhet och andra aktiviteter som t.ex. att lära de boende att laga mat och sköta hushållet m.m. Under det andra året skall man i samarbete med friskvården i Gällivare ha kurser om kost och hälsa, stötta för sociala kontakter, med försäkringskassa, arbetsförmedling m.m. Kontaktperson: Doris Björkman, tel. 0970–172 33

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Hudiksvall

Projektet Utveckling av alternativa stöd- och boendeformer för yngre psykiskt funktionshindrade personer 340 000 kr för år 2 av 3

RSMH utformar tillsammans med Psykiatriprojektet i Hudiksvall under en treårsperiod en verksamhet som innebär att stödja yngre psykiskt funktionshindrade personer att själva utforma sin tillvaro med avseende på boende, sysselsättning och fritid. Man vill på olika sätt nå dessa personer och tillsammans med anställd personal göra studiebesök för att fånga upp goda exempel, diskutera fram olika lösningar som passar individen men också gruppen och arbeta för att dessa lösningar går att realisera tillsammans med socialtjänsten, boföretagen, fritidsverksamheten m.m. Kontaktperson: Jan Åke Magnusson, tel. 0650–961 72

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Roslagen

Bilaga 3 Projektet Bagarstugan 340 000 kr för år 1 av 2

Projektet vänder sig till personer som är psykiskt sjuka och står utanför arbetsmarknaden och som riskerar utslagning. Bagarstugan som ligger mycket centralt i Norrtälje. Projektet går ut på att deltagarna skall rusta stugan, baka, anlägga kryddgård, krukmakeri m.m. Projektet är ett samarbetsprojekt med Kooperativ Utveckling i Roslagen samt kommun och landsting. Kontaktperson: Inger Gotto, tel. 0176–523 93

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Södermanlands distrikt

Projekt om alternativa stöd- och boendeformer 500 000 kr för år 2 av 2

Föreningen vill utveckla verksamheten vid Kuggen som idag innehåller Akut- och korttidsboende, rehabiliteringsboende och kamratjourverksamhet. Man sköter mark och trädgård, driver möbelrenovering, videooch dataverksamhet. I detta projekt ingår även gruppen psykiskt sjuka med missbruksproblem. Kontaktperson: Börje Jönsson, tel. 0152–139 40

Stiftelsen Malmö Kyrkliga Stadsmission

Uppbyggnad av ett aktivitetscenter 310 000 kr för år 2 av 2

Stadsmissionen bedriver en öppen dagjour dit människor med olika problem kan komma för att tvätta sina kläder, läsa tidningen, ringa myndigheter, samtala och bara vara. Genom detta projekt skall denna verksamhet utvecklas till ett aktivitetscenter som ska ge besökarna möjligheter till olika aktiviteter, studiebesök, utbildning m.m. för att få självförtroendet tillbaka och tillsammans med berörda myndigheter få stöd att finna sysselsättning/arbete, utbildning, vård m.m. Kontaktperson: Birthe Wallin-Rudolw, tel. 040–664 22 40

Arbete/sysselsättning

Ungdom

Föreningen Cirkör

Cirkör – Cirkuspiloterna 300 000 kr för år 2 av 3

Föreningen Cirkus Cirkör har byggt upp ett forum för nycirkuskultur i Stockholm med ett rikstäckande kontaktnät. Ett sextiotal lokala grupper har via Cirkör etablerats, fått stöd, utbildning och handledning. Projektet

Cirkuspiloterna är en ny form av arbetsinriktad utbildning på ett år. Den vänder sig till unga arbetslösa (artister, ekonomer, tekniker etc) som vill Bilaga 3 vidareutbilda sig inom cirkusområdet. Deltagarna skall "lära sig flyga, arbeta i projektform, samarbeta och navigera in framtidens arbeten". Utbildningen fick stöd från bl.a. EU, socialfond mål 3 under det första året och meningen var att föreningen skulle hitta nationell finansiering för följande år. Föreningen arbetar med att skapa treåriga gymnasiala och eftergymnasiala cirkusutbildningar med olika eventuella samarbetspartners. Då efterfrågan efter cirkuspilotutbildningen är stor dels från de som vill gå utbildningen, dels på grund av efterfrågan av artister från arbetsgivare så har föreningen bestämt sig för att genomföra en lågbudgetvariant av utbildningen under det andra året i väntan på att den nationella finansieringen skall lösas. Under detta år har eleverna själva hand om vissa göromål och bidrar på olika sätt till att utbildningen kan genomföras. Kontaktperson: Jenny Almlöf, tel. 08–714 90 87

Föreningen Urkraft

Igångsättning av regionalt utvecklingscenter i Västerbotten 300 000 kr

Föreningen Urkraft vill tillsammans med Skellefteå kommun starta ett regionalt utvecklingscenter för ungdomar. Syftet är att skapa regional tillväxt ur ett ungdomsperspektiv. Nya växande näringar skall genom unga människors kreativitet utvecklas och ge grund för affärsidéer t.ex. musik, IT, nöjen, turism och service men även i formen av "samhällsentreprenörer" – dvs. gå in och förfina samhällsservicen på olika sätt. På så sätt kommer nya verksamheter att skapas inom den s.k. "tredje sektorn". Vidare skall utvecklingscentret förmedla sina erfarenheter och inspirera till utveckling av liknande center på andra platser i landet. Föreningen söker nu stöd för en första utredningsfas. Kontaktperson: Roland Hedensjö, tel. 0910–579 00

Teaterkooperativet Teater X

Projektet Igångsättning 500 000 kr för år 3 av 3

Tillsammans med andra arbetar Teater X tillsammans med ungdomar för att skapa ett ekologiskt Rosengård där det finns möjlighet att skapa nya arbeten, att kunna påverka sitt liv, att vara behövd, att ge sina barn drömmar om en framtid och bli förebilder för hela Malmö. Rosengårds Herrgård, som också kallas Drömmarnas Hus är bas för verksamheten. Projektet beräknas pågå i tre år och omfattar att planera, förbereda och starta dels ett folkrörelsearbete kring Rosengård som ekologisk stadsdel, dels gymnasieprogrammet "Utmaningen" för 50 ungdomar i åldern 16–19 år med internationell kockutbildning som bas samt dels under det första året den ekologiska tillbyggnaden av Herrgården för att skapa miljöcentrum Rosengård. Hela projektidéen handlar om att vända bilden av Rosengård till något positivt för alla utifrån en ungdomssatsning. Under det första året har kommunen i samarbete med Teater X genomfört den

ekologiska tillbyggnaden av Herrgården. Det första året av gymnasieprogrammet "Utmaningen" genomfördes 1997/98 och kommer efter ett ut- Bilaga 3 värderings- och utvecklingsår att gå vidare fr.o.m. höstterminen 1999 i samarbete med bl.a. Malmö Högskola/Lärarutbildningen, Malmö Stad och Skolverket. Malmö kommun har beviljats stöd till en återuppbyggnad av ytterligare en flygel till Herrgården från regeringens medel för investeringsstöd till lokala projekt för omställning till ett ekologiskt samhälle. Detta kommer ytterligare att stärka den roll Teater X har för att tillsammans med områdets unga och vuxna arbeta för en omställning av Rosengård till en ekologisk stadsdel. Förutom kommunen är ABF Malmö och Stadsfastigheter i Malmö med i projektet. Kontaktperson: Lotta Lundgren, tel. 040–21 74 76

Handikapp

Föreningen Medvind

Projektet Medvind 400 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att utveckla arbetsuppgifter för personer med måttlig och lindrig utvecklingsstörning. Föreningen Medvind och Östra Göinge och Osby FUB lokalförening arbetar tillsammans med kommunerna Östra Göinge, Kristianstad, Osby och Bromölla, försäkringskassor och arbetsförmedlingar för att under en treårsperiod finna och pröva arbetsuppgifter lämpliga för målgruppen i samarbete med lokala arbetsgivare. Kontaktperson: Mats Fahlén, tel. 044–436 90

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Ljungby

Koloniprojektet Pari-Daeza 75 000 kr för år 1 av 2

Föreningen har en kolonistuga som fungerar både som föreningslokal och som aktivitets/utvecklings/trädgårdsarbetescentrum för personer med psykisk funktionsnedsättning. Stödet avser utveckling av aktivitetsverksamheten. Kontaktperson: Rita Graaf, tel. 0372–220 06

Riksföreningen Autism (RFA)

Projektet Arbete för personer med autism och autismliknande tillstånd 1 210 000 kr för år 1 av 3

Det är mycket svårt för personer med autism och autismliknande tillstånd att få och framför allt att behålla ett arbete. Föreningen vill i detta projekt arbeta tillsammans med funktionshindrade och med dem som arbetar nära på arbetsplatsen genom att ge kunskap om funktionshindret och genom ett pedagogiskt arbetssätt, dokumentera metodik och erfarenheter och sedan föra ut detta till andra som arbetar med denna grupp. Man vill arbeta med några som arbetar i dagcenter, med en utflyttad grupp med

handledare, med några som arbetar längre från handledare och med några som med initial arbetsträning arbetar ute i samhället. Föreningen skall Bilaga 3 också samarbeta med lokala arbetsmarknadsmyndigheter, försäkringskassa, delar av socialtjänsten och den traditionella omsorgsverksamheten i Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla och Lysekil. Övriga samarbetsparter är vuxenpsykiatrin och habiliteringsverksamheten samt Högskolan inom Fyrstad samt Hälsohögskolan Väst i Vänersborg. Kontaktperson: Håkan Sanden, tel. 0521–28 21 00

Stiftelsen INUTI

Projektet INUTI-atelje/galleri 300 000 kr för år 1 av 2

Stiftelsen vill skapa arbetsplatser för personer med intellektuellt funktionshinder inom det konstnärliga området. Målgruppen är personer med lindrigt intellektuellt funktionshinder och man vill utvidga gruppen till även måttligt funktionshinder. Stiftelsen har just fått tillstånd att bedriva verkamheten som daglig verksamhet (kommunen skall köpa tjänster) men behöver i utvecklingsskedet projektstöd. Kontaktperson: Helena Petersson, tel. 08–729 00 29

Stiftelsen RIFS

Projektet Konsolidering, samordning och utveckling av de sociala arbetskooperativen 653 000 kr för år 1 av 2

Stiftelsen RIFS (RSMH och IFS) samarbetar med KFU – Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige som organiserar ett 20-tal olika LKU – Lokala Kooperativa Utvecklingscentra i frågor som rör arbets- och sysselsättningsåtgärder. Organisationerna har under en tvåårsperiod tillsammans genomfört regional seminarieverksamhet för kommuner, försäkringskassor, arbetsförmedlingar, lokala RSMH- och IFS-föreningar, folkhögskolor. Stiftelsen RIFS, Föreningen Kooperativ Utveckling i Sverige och Handikappförbundens Samarbetsorgan skall nu under en treårsperiod utvidga projektet till att omfatta även andra funktionshinder. Projektets syfte är också att utveckla samordningen mellan en del av kooperativen och därmed stärka nätverket mellan dem, utveckla “nya produkter“ inte minst inom tjänstesektorn m.m. I projektet ingår aktiviteter som information/utbildning om sociala arbetskooperativs möjligheter och hinder till olika myndighetsaktörer, marknadsföringsinsatser, samordning gentemot marknaden för att intressera grossister och säljare m.fl. för de produkter och tjänster som kooperativen producerar m.m. Kontaktperson: Per Blideman, tel. 0176–129 49

Barnomsorg i storstad

Bilaga 3

Botkyrka kommun, Vård- och Omsorgsförvaltningen

Projektet Utsatta barn i Alby i norra Botkyrka 2 550 000 kr för år 3 av 3

Botkyrka kommun har fått medel för att i samarbete med ABF starta tre delprojekt som syftar till att öka barns integrationsmöjligheter i samhället, Lättdagis i Alby för invandrarbarn, Förskolan Lysmasken i Fittja med uppsökande verksamhet för barn till arbetslösa föräldrar samt Förskolan Humlan med öppen förskola med inriktning på svenska språket för barn utanför barnomsorgen.

Verksamhetens syfte och mål är att lära barnen förstå och tala svenska och att genom pedagogisk verksamhet ge barnen stöd i deras fysiska, sociala, intellektuella och emotionella utveckling. Man vill ge mammorna “Sverigekunskap“ med betoning på föräldraskapet men också motivera dem till att delta i svenskundervisning. Det övergripande målet är att både mammor och barn ska ges svensk språkkunskap och svensk kulturkompetens som redskap för integration i samhället. Projektet som pågått i två år visar hittills att de barn och föräldrar som deltagit har ökat sina kunskaper i svenska språket, fått ökat självförtroende och brutit isoleringen. De har fått en bättre beredskap att klara sig i framtiden och ökade möjligheter till integration i samhället. Kontaktperson: Gun Larsson, tel. 08–530 617 82

Göteborgs kommun, Lärjedalens stadsdelsförvaltning

Långsiktigt processarbete i primärområdena Hjällbo, Hammarkullen och Eriksbo 1 600 000 kr för år 3 av 3

Projektet, som är framme vid sitt tredje och sista projektår, syftar till att i samråd med fackliga företrädare och lokala föreningar göra ett långsiktigt processarbete där medarbetare inom det lokala föreningslivet, kommunala och icke kommunala verksamheter ges fördjupade kunskaper och en samsyn kring meningsfullt integrationsarbete. Inom områdena skall alla barn 0 – 12 år erbjudas någon form av verksamhet, språkförskola, öppen förskola, musikverksamhet för skolbarn etc. Under projekttiden har stadsdelen utvecklat olika verksamheter för barn utan traditionell barnomsorgsplats. Exempel på detta är språkförskolor, familjeverksamheter, öppna förskolor m.m. Under år tre försöker man nå de barn som ännu inte deltar i någon verksamhet. Kontaktperson: Lisbeth Söderlund, tel. 031–332 82 66

Haninge kommun, Socialförvaltningen

Familjecentral i Jordbro 450 000 kr för år 2 av 2

Modell för samverkan (familjecentral) för att möta de problem som finns i området och utveckla ett förebyggande arbete som förhindrar att barn och familjer utvecklas ogynnsamt. På familjecentralen med en öppen för-

skola som bas skall socialsekreterare, sjuksköterskor från BVC, barnmorskor samt förskolelärare arbeta tillsammans för att på detta sätt tidigt Bilaga 3 upptäcka barn och familjer i riskzonen. Kontaktperson: Karin Flygare, tel. 08–606 14 87

Huddinge kommun, Flemingsbergs kommundelsnämnd

Språkförskola m.m. 1 405 000 kr för år 3 av 3

Man önskar satsa på ytterligare sommarlovsverksamhet och lägervistelse för de mest utsatta och isolerade barnen – i linje med Storstadskommitténs betänkande samt på förstärkt stöd till områdets föreningar samt på föräldrastödsgrupper. Medlen handläggs av Centrum för Samverkan, vilket är en psykosocial, förebyggande verksamhet för barn, ungdomar och familj i samverkan mellan landsting och kommun – i nära samarbete med föreningsliv och ideella organisationer. Inom CfS ingår som en självklar del “brobyggande“ insatser där man med alla till buds stående medel söker vägar för att minska segregationens negativa konsekvenser för barnfamiljer och ungdomar i Flemingsberg. Många av de negativa konsekvenserna man ser på barnen går att härröra till bristande förankring i samhället, speglad i nyansfattigt språk, osäker identitetsupplevelse, rädsla för det omgivande samhället samt ökade risker för kriminalitet och drogmissbruk. För små barn med dubbelsegregerade föräldrar – isolerade i samhället och invandrare – ges normalt ingen möjlighet till språkinlärning och kontakt utanför familjens närmaste krets. För de äldre barnen är en meningsfull fritid ett viktigt sätt att definiera sig själv till andra och till omvärlden. Kontaktperson: Agneta Samuelsson, tel. 08–535 300 00

Unga Örnar, Malmö

Projektet El-Emel (Förhoppning) 525 000 kr för år 3 av 3

Föreningen samarbetar med Stadsdelsförvaltningen Fosie. Detta är det tredje året av ett projekt som är verksamhet som liknar den öppna förskolan/fritidshem med en speciell satsning på föräldrautbildning i vid mening. Verksamheten bedrivs i samarbete med människor med kunskaper i det arabiska språket och kulturen men som dessutom har en förankring i det svenska samhället och en vilja till nära samarbete med svensk personal. Kontaktperson: Rafah Al Radi, tel. 040–21 90 56

Bemötande

Bilaga 3

Ungdom

Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (RFSL) i Stockholm

Gaygymnasistkonferens 60 000 kr

Riksförbundet för sexuellt likberättigande (RFSL) vill i samarbete med Landstinget förebygger aids (LAFA) genomföra ett projekt för bi- och homosexuella ungdomar som går i gymnasiet. Syftet är att synliggöra dessa ungdomar och ge dem möjligheten att vara med och påverka den samlevnadsundervisning som ges i skolorna genom en konferens hösten 1999. Under konferensen kommer det att bildas en referensgrupp bland ungdomarna som kan medverka vid utbildningar riktad till skolpersonal och som kan öka kunskapen om gymnasieungdomarnas situation hos RFSL-rådgivningen och LAFA som arbetar med information och utbildning i dessa frågor. Under konferensen kommer det även att insamlas förslag till hur sex- och samlevnadsundervisningen skulle kunna utformas vilket skulle ligga till grund för ett dokument som skall skickas till ansvariga för "värdegrundsprojektet" som komplement till deras arbete. Under våren 2000 kommer konferensen att följas upp med två seminarier om bi- och homosexuella ungdomars villkor, där ungdomarna informerar skolpersonal och fritidsledare. Kontaktperson: Maria Öhgren, tel. 08–429 30 20

Handikapp

De Handikappades Riksförbund (DHR) Informationsprojektet Inför Rörelsefrihet! 900 000 kr för år 1 av 2

Förbundet vill genomföra en informationskampanj med fokus på den fysiska tillgängligheten för rörelsehindrade. Man vill genom affischer, annonser och andra aktiviteter och med ironins hjälp visa på det absurda i att offentliga miljöer inte är tillgängliga för personer med rörelsehinder. Förbundet vill genom aktiviteterna påverka journalister, politiker, näringsliv och allmänhet. Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08–685 80 00

Dövas förening i Malmö

Informationsprojekt i Malmö och Skåne län 280 000 kr för år 2 av 2

Ett projekt där föreningen med anledning av tillskapandet av Skånes län (nya konstellationer av politiker och tjänstemän) genomför ett projekt för att föra ut information om dövhet och vad detta funktionshinder kan innebära och om teckenspråket till hörande allmänhet, politiker och tjänstemän. Föreningen skall i samband med Malmöfestivalen tillsammans

med specialföreningar för döva, Tolkcentralen i Malmö och AMU-gruppen Hadar sätta upp ett Teckenspråkstält med minikurser i teckenspråk Bilaga 3 för vuxna och barn och kulturuppträdanden på teckenspråk m.m. Föreningen skall också framställa informationsmaterial och genomföra informationsseminarier för beslutsfattare och föreläsningar vid sjukhus, skolor och barna- och mödravårdscentraler m.m. Kontaktperson: Lars Larsson, tel. 040–611 12 49

Föreningen Regnbågen

Projektet Döva homo- och bisexuellas livssituation i Sverige 500 000 kr för år 2 av 2

Den andra etappen av ett projekt som beräknas pågå under 18 månader. Många döva som är homo- och bisexuella lever ett dubbelliv med ständig rädsla att bli avslöjad. Föreningen vill göra en undersökning för att utifrån en beskrivning av livssituationen kunna finna metoder, bl.a. framställning av informationsmaterial för en mer humanitär och accepterande omgivning. Föreningen vill också kartlägga attityderna till homosexualitet hos döva heterosexuella. Föreningen kommer att samarbeta med RFSL för att kunna se likheter och skillnader mellan hörande och icke hörande döva och bisexuella personer. Kontaktperson: Åsa Gustavsson, tel. 90 165–08–31 47 01

Försäkringskassan i Kristianstad

Bemötandeprojekt 815 000 kr för år 1 av 1,5

HSO Skåne skall tillsammans med Försäkringskassan Skåne genomföra ett s.k. bemötandeprojekt. Projektets syfte är förändra det upplevda negativa bemötandet till ett upplevt positivt sådant. I samarbete med Harec (Handikapp- och RehabiliteringsforskningsCentrum, knutet till Högskolan i Lund och Malmö) skall man utarbeta en kvalitetssäkringsmodell som sedan skall tillämpas vid tre av försäkringskassans kontor i Skåne. Man skall mäta hur försäkringstagarna upplever sig ha blivit bemötta, och att sedan i gruppträffar diskutera och analysera resultaten, genomföra nya möten etc. I intervjuer med försäkringstagarna vill man lägga fast vilka kvalitetskriterier som gör att försäkringstagarna upplever positivt respektive negativt bemötande. Kontaktperson: Lars Gustavsson@skane.hso.se, tel. 042–12 97 46

Handikappombudsmannen

Upplysningskampanj om psykiska funktionshinder (PSYKE kampanjen) 3 807 000 kr för år 3 av 3

Den sista etappen av en kampanj som drivs tillsammans med Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för Schizofreni för att medverka till en attitydförändring till människor med psykiska funktionshinder. Det handlar bl.a. om att avdramatisera det dramatiska. Kampanjen har startat i alla län och kontakter har tagits med olika samarbetspartners. Kultur i olika former är ett viktigt medel att nå ut: böcker,

föredrag, utställningar, film, teater, musik. Kampanjen vänder sig till psykiskt funktionshindrade, deras anhöriga, allmänhet, olika personal- Bilaga 3 grupper och kampanjen har ett mycket starkt brukarperspektiv. Kontaktperson: Elisabet Reslegård, tel. 08–462 95 42

Hörselskadades Riksförbund (HRF)

Utbildning av ledare till självhjälpsgrupper 525 000 kr

Förbundet har under 90-talet fått många signaler om att personer med tinnitus (bestående starkt besvärande öronsus) ej får det bemötande och omhändertagande som krävs för att lindra besvären. Förbundet har därför utsett 1999 till tinnitusåret och har med hjälp av EU-medel kunnat starta en telefonjour dit man kan ringa för att få råd och stöd. För att kunna möta behovet av råd och stöd vill förbundet starta s.k. självhjälpsgrupper över hela landet för att kunna erbjuda tinnitusdrabbade möjligheter att genom samtal i grupp kunna lära sig behärska sin situation som tinnitusdrabbad. Målet är att under en tvåårsperiod starta 100 självhjälpsgrupper över hela landet. Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08–457 55 36

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Dialogprojekt med ansvariga politiker och chefer om psykiska funktionshinder samt om vård, stöd och service till människor med sådana funktionshinder 550 000 kr för år 1 av 2

Ett projekt med undervisnings- och informationsseminarier riktat till ledande landstings- och kommunpolitiker. Projektet beräknas pågå under två år och går ut på att RSMH (Riksförbundet för Social och Mental Hälsa) och Riks-IFS (Intresseförbundet för Schizofreni) tillsammans med de professionella yrkesorganisationerna (Svenska Psykiatriska föreningen, Svenska Kommunalarbetarförbundet, Sveriges Psykologförbund, Sveriges Socionomers Riksförbund, Psykiatriska Riksföreningen inom Vårdförbundet och Svenska Kommunaltjänstemannaförbundet) vid regionala seminarier skall informera om och föra en dialog med ansvariga politiker och chefer i kommuner och landsting om hur vården, stödet och servicen till personer med psykiskt funktionshinder kan utformas i framtiden. Projektet är tänkt att fungera som en uppföljning av de diskussioner som satts igång genom psykiatrireformen. Projektet skall också knytas an till PSYKEKAMPANJEN, som brukarorganisationerna driver tillsammans med Handikappombudsmannen och som vänder sig till allmänheten och syftar till att bekämpa fördomar och negativa attityder. Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet har ställt sig positiva till att medverka i projektet. Under det första året skall man framställa informationsmaterial och genomföra två regionala dialogkonferenser. Under det andra året genomförs ytterligare fyra seminarier. Efter det att seminarierna genomförts förs uppföljande diskussioner mellan de organisationer och samverkanspartners som varit involverade i projektet om vilka effekter som uppnåtts och hur dialogen och samarbetet skall kunna gå

vidare. Arbetet bör leda till ett program för långsiktigt samarbete och förbättrad dialog mellan organisationerna och beslutsfattare inom lands- Bilaga 3 ting och kommuner. Kontaktperson: Kjell Broström, tel. 08–772 33 60

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB)

Projektet Utvecklingsstörda vär(l)den – en film som tar upp bl.a. bemötandefrågor 87 000 kr

Förbundet skall göra en videofilm om rockbandet Det vänligaste bandet, vars medlemmar är utvecklingsstörda och om händelser vid ett sommarläger för utvecklingsstörda samt intervjua några eldsjälar som länge arbetat tillsammans med utvecklingsstörda. Det skall bli en film som tar upp bemötandefrågor där eftersmaken skall vara glädje med utgångspunkten i vad utvecklingsstörda kan lära andra. Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08–508 866 00

Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa (RUS)

Informationskampanj 265 000 kr för år 2 av 2

Syftet med kampanjen är att förbättra attityder och öka kunskaperna om psykiska funktionshinder framför allt hos beslutsfattare men också hos allmänheten. Syftet är också att utveckla den lokala verksamheten för ungdomar genom att sprida information om föreningen och den kamratstödjande verksamheten. Kontaktperson: Helena Jacobsson, tel. 08–772 33 75

Riksförbundet Ungdom för Social Hälsa (RUS)

Projekt att ändra fördomar och attityder 30 000 kr

Förbundet är ett ungdomshandikappförbund som arbetar för att förbättra den psykiska och sociala hälsan för unga i Sverige. RUS har ett nära samarbete med RSMH. RUS vill ändra på samhällets syn på funktionshindrade och främst för människor som har ett psykiskt funktionshinder. Detta genom att visa det kreativa som finns där oavsett livssituation i övrigt. RUS arrangerar en manifestation i form av en festivalkväll med anledning av Världsmentalhälsodagen den 10 oktober. Kontaktperson: Johanna Sandberg, tel. 08–772 33 75

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Projektet Dövrörelsen inför 2000-talet 1 050 000 kr för år 1 av 2

Det är svårt för döva att kunna ta del av samhällets kulturella utbud och den information om möjligheter och skyldigheter som varje svenska medborgare har rätt till. Förbundet skall därför genomföra ett projekt

med syfte att skapa positiva attityder till döva och dövas kultur. Man vill genom kartläggning i olika kommuner ( storstad, medelstor stad, gles- Bilaga 3 bygd och storlän) undersöka vilken beredskap som finns hos myndigheter på landstings- och primärkommunsnivå att samarbeta med döva och ge möjligheter att delta i samhället som andra. Med kartläggningen som grund skall man dels genomföra utbildningar för döva i hur lagar och samhälle fungerar, dels utbilda olika personalgrupper om dövas kultur och om effekter av att teckenspråket är dövas första språk. Slutligen skall en handbok/katalog framställas och översättas till teckenspråk. En särskild handbok med inriktning mot barn och ungdom skall produceras. Kontaktperson: Christa Ekholm, tel. 08–442 14 61

Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR)

Projektet Stamning, inte bara mitt problem 525 000 kr för år 1 av 2

Förbundet vill ge information om stamningens effekter till olika personalgrupper; skolor, barnavårdscentraler, arbetsgivare m.fl. och skall utarbeta målgruppsinriktat informationsmaterial och mobilisera sina föreningar för att nå ut med dessa material. Kontaktperson: Marianne Österlind, tel. 08–720 61 12

Vuxendöva i Sverige (VIS) i Nora

Informations- och utvecklingsarbete 45 000 kr

Föreningen skall genomföra en förstudie till ett projekt med syfte att öka kunskapen hos anhöriga, arbetsgivare och olika personalgrupper om vuxendövas situation. Kontaktperson: Bjarne Sundström, tel. 0587–143 95

Brottsförebyggande

Ungdom

Baronbackarna Ek. förening

Projektet Baronbackarnas fritidsförmedling 300 000 kr

Föreningen driver fritidsanläggningen Skådespelet i bostadsområdet Baronbackarna i Örebro. De planerar ett projekt för områdets ungdomar. Syftet med projektet är att Skådespelet tillsammans med områdets skolor, fritidsgård och föreningsliv skall utveckla en fritidsförmedling med ett brett utbud av verksamheter för och med ungdomarna i området. Syftet är också att utveckla nya ungdomsledare. För att starta fritidsförmedlingen kommer föreningen att anlita ungdomar som gått en särskild ungdomsledarutbildning i Örebro läns idrottsförbunds regi. Ungdomsledarna skall starta fritidsverksamhet tillsammans med ungdomarna i bostadsområdet.

Målsättningen är att fritidsförmedlingen efter projektets slut skall drivas vidare av de föreningar som blivit inkopplade i de olika verksamheterna. Bilaga 3 Kontaktperson: Kjell Sundqvist, tel. 019–36 24 90

Bosniakiska UngdomsFöreningen (BUF)

Projektet T.U.F.F. (Trovärdiga Unga Framtids Förebilder) 270 000 kr för år 1 av 2

Bosniakiska Ungdomsföreningen (BUF) vill tillsammans med tre andra invandrarföreningar i Göteborg starta upp projektet T.U.F.F, som skall pågå under två år, för att bl.a. motverka främlingsfientlighet och rasism. Den nybildade multikulturella organisationen T.U.F.F som består av ca 40 ungdomar i åldern 17–25 år med olika bakgrunder kommer att samarbeta med andra antivåldsorganisationer, polisen och Cityenheten i Göteborg. T.U.F.F vill bl.a. verka för att vara en länk mellan ungdomar och myndigheter, engagera ungdomar i olika positiva projekt, vara synliga nattetid i centrala Göteborg och höja ungdomars kompetens och arbetsmoral samt värdet av moral, etik och respekt för alla människor. Kontaktperson: Armin Arnautalic, tel. 070–446 01 71

Kriminellas Revansch i Samhället (KRIS)

Projektet Konsekvensbeskrivningsprogram 350 000 kr

Föreningen KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) har arbetat fram ett program som visar unga våldsförbrytare de konsekvenser som deras handlande kan leda till. Syftet är att de skall ta avstånd från våld och kriminalitet. Metoden innehåller kontakt med tidigare dömda och samtal om känslor kopplade till konsekvenser av våldsbrott, träff med våldsoffer, besök på neurokirurgisk avdelning, besök på fängelse och information om den typiska utvecklingen in i ungdomskriminalitet. Samtliga träffar, besök och informationer kombineras och följs av samtal med en tidigare straffad kontaktperson som kopplar samman känslorna med konsekvenserna av våldsbrott. Projektet planeras att genomföras i samarbete med socialtjänst och frivårdsmyndighet samt utvärderas av en extern utvärderare. Föreningens förhoppning är att resultatet blir så positivt att en fortsättning skall kunna finansieras genom ersättning från socialtjänst och frivården. Om så sker planerar man att också utveckla ett motsvarande program för flickor. Kontaktperson: Börje Hellström, tel. 08–615 19 20

Malmö Tigers Wrestling Team

Projektet Hellre brottning än brottsling 54 000 kr för år 2 av 3

Brottningsföreningen "Malmö Tigers Wrestling Team" gör en samlad brottsförebyggande insats inom sitt upptagningsområde; Rosengård, Höja, Lindängen och Augustenborg. Tillsammans med klubbens galjonsfigurer – två framgångsrika brottare på landslagsnivå – engageras unga medlemmar i åldern 11–17 år att genomföra skolbesök med samtal om

det meningslösa i skadegörelse, snatterier och slagsmål och för att övertala fler att i stället söka sig till föreningens träningslokal. Ungdomarna i Bilaga 3 målgruppen är delaktiga i utformningen av den information som skall lämnas vid skolbesöken. Klubben har bildat ett ungdomsråd, en ministyrelse där unga medlemmar ventilerar problem och finner lösningar, fattar beslut och tar ansvar för dessa. Vuxna resurspersoner deltar endast som adjungerade. I projektet ingår också lägerverksamhet med speciella temadagar samt att fler skall få tillfälle att komma ut på tävlingar. Klubben har genomfört ett mycket lyckosamt första år. De söker nu stöd för ett andra år för att vidareutveckla verksamheten. Kontaktperson: Christer Bjelk, tel. 040–34 28 78, 0706–33 30 23

Datateknik

Barn

Hjälpmedelsinstitutet

Utveckling av pedagogiskt dataspel för barn med funktionsstörningar i urinblåsan 730 000 kr för år 1 av 2

Barn med inkontinens löper stor risk att utveckla psykosociala problem. Studier visar också att när barnet blir torrt ökar självförtroendet vilket bl.a. resulterar i förbättrat skolresultat och fler sociala kontakter.

Uppskattningsvis har 1000 barn i Sverige en neurogen blåsstörning. Det föds ca 50 – 70 barn per år med ryggmärgsbråck varav 90 – 95% har en neurogen blåsstörning, andra orsaker kan vara trauma eller tumör. Dessa barns blåsa måste tömmas var 3–4 timma med hjälp av kateter. I skolåldern har de flesta barn lärt sig att själv tömma blåsan med kateter. För att nå till detta behövs, förutom rent medicinsk behandling, träning och stöd under lång tid där barnets medverkan krävs. Syftet med detta projekt är att stödja och motivera barn med hjälp av ett dataspel. Målet är att med hjälp av dataspel få barnen att träna så de får kontroll över sin urinering. Kontaktperson: Agneta Zaar, tel. 08–620 18 69

WRP International

Datatek – ett sätt att stödja och stimulera lek och kommunikation hos barn med funktionshinder 500 000 kr för år 2 av 3

Det andra året av en utvärdering av s.k. Datatek som efter försöksverksamhet med arvsfondsmedel finns som reguljär verksamhet vid nästan alla barnhabiliteringar. Verksamheten dokumenterades men någon egentlig utvärdering av datorns betydelse för möjligheten för barn med svåra funktionshinder att leka (för att kunna utvecklas och bli vuxen) har inte gjorts. Föreningen WRP International (Woman Researchers in Play

and Disability) gör en utvärdering med intervjuer och studier av barn och föräldrar som kommit i kontakt med Datatek. Bilaga 3 Kontaktperson: Jane Brodin, tel. 08–560 441 10

Ungdom

Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn

Projektet Datakunskap i Backluraområdet 58 000 kr för år 3 av 3

Filadelfiaförsamlingen i Nynäshamn har fått stöd under två år för att utbilda ungdomar i datakunskap, Internet m. m. Ungdomarna som deltagit i utbildningen har tillsammans med ledare tagit initiativ till att erbjuda grunddatakunskaper till barn i Backluraområdet. Backlura är ett av Nynäshamns miljonprogramområden. AB Nynäshamnsbostäder lånar ut lokal för utbildningen. Intresset har varit stort och man vill nu utöka grundkursen så att de äldre ungdomarna kan få möjlighet att vidareutveckla sin egen IT – kunskap. Drygt 40 barn och ungdomar får varje vecka undervisning av de äldre ungdomarna. Församlingen söker nu stöd för det tredje och sista året då de vill vidareutveckla verksamheten genom att lära ut kunskapen om hur man bygger upp nätverk och vad man använder detta till. Kontaktperson: Benny Söderström, tel. 08–524 205 01

Mandeiska kulturföreningen

Utveckla barn och ungdomar inom datakunskap m.m. 85 000 kr

Mandeiska Kulturföreningen vill tillsammans med Almandei Algadid tidning, Alshimds Folkdansgrupp och Rafiden Teatergrupp starta upp ett projekt där arabiska barn och ungdomar skall få utbildning i datakunskap samt öka deras kunskap om EU. Projektet skall drivas på eftermiddagar och kvällar av två lärare som arbetar helt ideellt. Ett pass skall bestå av tre timmar undervisning varvat med två timmar fritidssysselsättning t.ex. idrott, dans och teaterverksamhet. All undervisning kommer att ske på svenska, engelska och arabiska. Målgruppen består av ca 100 barn och ungdomar, dels medlemmar i föreningarna, dels barn och ungdomar som idag är "utanför". Utbildningsgrupperna kommer att bestå av högst 14 deltagare per grupp och datakurserna kommer att ha olika svårighetsgrad beroende på ålder i grupperna. Man kommer även att ha föreläsningar om EU:s betydelse och vad EU står för. Kontaktperson: Sarem Sager, tel. 046–30 53 01

Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) i Ockelbo

Datorklubb/IT-café 30 000 kr för år 1 av 3

Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF) i Ockelbo vill starta ett IT-café och på så sätt engagera ungdomar i föreningslivet samt öka kunskapen

kring datorer och internet. Föreningen vill genom studiecirklar av bl.a. olika datorprogram, programmering och databaskunskaper få igång en Bilaga 3 mer allmän diskussion om IT:s inflytande i framtiden. De ungdomar som startar upp kommer sedan att utbilda nya ungdomar. Kontaktperson: Jan Söderström, tel. 0297–414 27

Handikapp

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Projektet Kunskapsuppbyggnad hos dövblinda i datoranvändning 800 000 kr för år 2 av 3

Datorn i kombination med punktskriftsläsraden eller storstilssystemet ökar dövblinda personers möjligheter att vara delaktiga i informationssamhället. Särskilda utbildnings- och informationsinsatser krävs dock. Ett problem är att de grafiska gränssnitten håller på att ta över dataprogrammarknaden vilket ger problem att “läsa på skärmen“ genom punktskriftsläsraden. Föreningen har utbildat en grupp dövblinda och gett gruppen djupgående kunskaper i datorer och deras användning. De utbildade har arbetsnamnet Exkomp (expertkompetens). Med hjälp av denna grupp undersöker föreningen tillsammans med Hjälpmedelsinstitutet vilka datorprogram som är bäst för gruppens behov. I projektet ingår att utveckla handledning och utbildningsinsatser. Dessutom skall man bilda grupper av dövblinda med samma behov och intressen för ömsesidigt stöd och utveckla samarbetet med landstingen för att ge ordinatörer mer kunskap om området. Kontaktperson: Stig Olsson, tel. 08–39 90 00

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

ID-dagar för föräldrar 335 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att utveckla särskilda föräldradagar i anslutning till Hjälpmedelsinstitutets årliga ID-dagar (Informations- och Demonstrationsdagar) som vänder sig till beslutsfattare och personal inom hjälpmedelsorganisationer. Syftet är att informera om ny teknik och nya användningsområden. Kontaktperson: Birgitta Göthberg, tel. 08–620 17 00

Synskadades Riksförbund (SRF)

Övergång till grafiskt gränssnitt och tillgång till internet för synskadade 500 000 kr för år 2 av 2

Det andra året av ett tvåårigt projekt. Förbundet försöker synskadeanpassa Internet för att utveckla intern och extern kommunikation genom att bl.a. installera tekniska WEButrustningar m.m. Kontaktperson: Jan Söderholm, tel. 08–39 90 00

Drogförebyggande

Bilaga 3

Barn

Folkhälsoinstitutet

Ideella organisationers utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser för barn och ungdomar 5 000 000 kr för år 3 av 3

Regeringen ställde i april 1997 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden till Folkhälsoinstitutets förfogande för stöd till ideella organisationers barn- och ungdomsprojekt, som ligger i linje med den nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser. Stöd har lämnats till att få igång förebyggande arbete i utsatta förortsområden liksom meningsfull aktivitet på landsbygden. Projekten har god spridning över landet. Folkhälsoinstitutet får ytterligare medel för att man under ett tredje och sista år ska kunna fördela medel för alkohol- och drogförebyggande insatser bland barn och ungdom till ideella organisationers barn- och ungdomsprojekt i linje med den nationella handlingsplanen. Kontaktperson: Gert Johansson, tel. 08–566 136 13

IOGT-NTO

Projektet Attityd (Alkoholfri uppväxt) 4 000 000 kr för år 1 av 3

Organisationerna vill tillsammans ta initativ till ett brett förankrat arbete för en alkoholfri uppväxt. Målgrupperna är barn och ungdomar i idrottsoch IOGT-rörelserna, föräldrar samt barnens och ungdomarnas ledare och tränare. Man vill utveckla en “verktygslåda” med mål att alla barn och ungdomar i idrottsrörelsen minst en gång under de närmaste tre åren ska ha fått möjlighet att arbeta med sina värderingar i alkoholfrågor, man vill arrangera nöjesupplevelser för ungdomar, sprida metoden med olika former av kontrakt (där man lovar att inte använda alkohol eller droger) till de som arbetar lokalt med barn i mellanstadiet, använda sig av vuxna förebilder – alltidredo-telefoner, föräldrautbildningar samt ledarutbildningar. Kontaktperson: Torsten Friberg, tel. 08–672 60 11

Ungdom

Berga Scoutkår/Mekaravdelningen V12

Mekarprojektet 46 000 kr

Mekaravdelningen V12 är en underavdelning till Berga scoutkår med inriktning på att hjälpa föreningslösa ungdomar i åldern 13–19 år med något mekarintresse, att komma ut i en social och drogfri miljö som erbjuder sysselsättning, vuxenkontakt och stöd. Förutom att meka med cyklar, mopeder, bilar och båtar arbetar man miljöinriktat med att

återvinna och sortera skrotade fordon. För att ha samlingslokaler som passar in i miljön har avdelningen blivit sponsrade med två stycken Bilaga 3 bussar som ungdomarna själva inreder, den ena till cafébuss och den andra till mysbuss/uppehållsbuss. Ungdomarna har även fått en folkracebil som de vill göra i ordning. Scoutkåren vill genom detta projekt hjälpa ungdomar i riskzon att hitta en egen identitet och att denna verksamhet skall integreras i den ordinarie verksamheten. Kontaktperson: Peter Forsberg, tel. 013–31 18 01

Filadelfiaförsamlingen i Ödeshög

Projektet Lifestyle –98 73 000 kr för år 2 av 3

Församlingen bedriver sedan ett år en verksamhet för utsatta ungdomar i Ödeshög. Ungdomarna väljs ut i samråd med socialtjänsten och inbjuds att delta i planering och genomförande av en lägervecka. Det första året genomfördes med gott resultat och en mycket god kontakt skapades med många av ungdomarna som följdes upp under hösten. Dessa ungdomar deltar nu i planering av det andra årets läger. För år två planeras ett läger med de äldre ungdomarna och ett läger med en ny grupp samt en gemensam Lägerhajk till hösten. Vid den gemensamma hajken deltar de äldre ungdomarna som ledare. Efter tre års projekt är det församlingens förhoppning att aktiviteterna skall ingå i ordinarie verksamhet. Kontaktperson: Kent Pantzar, tel. 0144–102 72

Föreningen Hidde Iyo Dhaqan

KHAT-projekt 275 000 kr för år 1 av 2

Föreningen Hidde Iyo Dhagan arbetar bl.a. med att underlätta integrationen av den somaliska invandrargruppen i det svenska samhället. Nu planerar föreningen att genomföra ett tvåårigt projekt i syfte att sprida information och kunskap om Khat och övriga droger till somalier och andra invandrare samt göra riktade insatser för att hjälpa Khat-missbrukande ungdomar i Malmö. Målgruppen är invandrarungdomar med afrikansk bakgrund. Projektets idé är att stärka det sociala nätverkets förmåga att upptäcka ett missbruk, samt skapa en effektiv handlingsplan kring varje individ. Projektet präglas av stor samverkan med andra föreningar och myndigheter där Stadsdelsförvaltningens Södra Innerstadens Ungdomsenhet utgör ett viktigt inslag. Efter projektet slut hoppas föreningen att projektet kommer att drivas vidare i den ordinarie verksamheten. Kontaktperson: Warsame Osman, tel. 040–96 78 45

Internationell Musikförening

Översättning av Alkohol från danska till Romanes (zigenska språket) 37 000 kr

Föreningen planerar ett projekt tillsammans med ungdomar från andra romska föreningar i Malmö som alla deltog i en droginformatörskurs i Folkhälsoinstitutets regi hösten 1998. Ansökan gäller kostnaderna för

översättning och tryckning av kortleken "Alkohol" från danska till tre romska dialekter. Kortleken har tagits fram av den danska Sundheds- Bilaga 3 styrelsen, som ställer sig positiv till en översättning om medel beviljas från annat håll. Efter översättningen kommer kortleken att användas av föreningarna i deras drogförebyggande arbete bland romska barn och ungdomar. Kontaktperson: Erland Kaldaras Nikolizsson, tel. 040–21 73 62

Mentor

Mentors skolprojekt 100 000 kr

Stiftelsen Mentor står som huvudman för ett skolprojekt som syftar till att främja en hälsosam livsstil bland unga. Projektet bygger på att utveckla elevernas egna kunskaper samt att uppmuntra dem att föra sin egen talan och själva förebygga missbruk. Projektets målsättning är att inspirera lärare att arbeta med kreativ, ämnesintegrerad ANT-undervisning, att samla och sprida kunskap om ett sådant arbetssätt samt att engagera föräldrar och få dem medvetna om sin viktiga roll i att förebygga missbruk. Projektet vänder sig till elever i årskurs 8. Den sammanhållande tråden i skolans arbete är att eleverna skall skapa reklamfilmer för en hälsosam livsstil och mot missbruk. För att höja intresset kommer filmerna att ingå i en tävling. För att kvalificera sig för en tävling måste ett föräldraengagemang ha arrangerats. De vinnande klasserna kommer att få möjlighet att göra om sina bidrag till en professionellt producerad reklamfilm. Förhoppningen är att TV-kanalernas barn- och ungdomsprogram kommer att vilja visa den producerade filmen. Alla skolor som deltar i tävlingen måste också dokumentera sitt arbete. På så sätt tänker sig Mentor att ett brett erfarenhetsmaterial om att arbeta kreativt och ämnesövergripande med ANT-undervisningen kommer att samlas in och spridas. Kontaktperson: Annette Johansson, tel. 08–678 42 08

Motorförarnas Helnykterhetsförbunds Ungdomsförbund (MHF Ungdom) i Västmanlands distrikt

Information om trafik och alkohol till unga blivande förare 250 000 kr för år 2 av 3

Föreningen som är en ungdomsförening genomför för andra året ett projekt i samarbete med trafikskolor och gymnasier. Föreningen går ut med information angående trafik och alkohol till unga blivande förare. De vänder sig till ungdomar mellan 16 och 24 år, främst de som håller på att ta körkort. Projektet bygger på tanken om information till unga från unga. Målsättningen är att det efter varje information skall finnas underlag att bilda en grupp av fem personer. Dessa grupper skall i sin tur ha kontakt med övriga "femgrupper" så att ett nätverk bildas inom länet. Nätverket kommer att stödjas med utbildningar och träffar av olika slag för att de skall bibehålla intresset. Målsättningen är att nätverket skall bestå av grupper från alla kommuner i länet och att föreningen med hjälp av dessa grupper också kunna nå privatisterna som blir allt fler. Under det första projektåret har föreningen bildat nätverksgrupper i 4 av 12 kommuner,

informerat på gymnasieskolor och trafikskolor, utbildat medlemmar och icke medlemmar samt genomfört en enkätundersökning i Västerås. Under Bilaga 3 projektets andra år planerar föreningen att utveckla projektet med hjälp av de erfarenheter som nåtts under det första året. Kontaktperson: Per Boström, tel. 021–41 90 90

Phantasia Kultur och Media (f.d. Phantasia Teater- och Kulturförening)

Projektet Saturnus 150 000 kr

Phantasia Kultur & Media är en förening som arbetar i vissa förorter till Göteborg sedan drygt 10 år. Föreningen har tidigare fått stöd för att utveckla en ungdomsverksamhet bland ungdomar som spontant inte söker sig till teater och kulturaktiviteter. Föreningen har också arbetat med IT och multimedia tillsammans med ungdomarna. Allt arbete har varit kopplat till föreningens huvuduppgift – att spela teater. Föreningen går nu – med ett uttalat drogförebyggande syfte – vidare i sitt ungdomsarbete i ett projekt som engagerar ungdomar från fritidsgårdar och skolor i några förorter till Göteborg. Genom att ungdomarna fritt och förutsättningslöst skapar drama, teater och video skapas en plattform för samtal om livsstil och droger. Mot bakgrund av bl.a. den långdragna diskussionen om ett Ungdomens hus i centrala Göteborg arbetar föreningen också tillsammans med andra organisationer för att skapa ett virituellt Ungdomens hus på nätet. De diskussioner och kulturaktiviteter som ungdomarna i projektet skapar skall kanaliseras vidare till detta Ungdomens hus. Syftet är att skapa en plattform och mötesplats för ung kultur och ungas egna idéer, men föreningen har dessutom målsättningen att på så sätt stimulera en bredare IT-användning bland ungdomar som annars bara använder mediet som passiva konsumenter. Kontaktperson: Christer Rosenlind, tel. 031–19 51 54

Riks-ALNA

Drogförebyggande insatser på ungdomstäta arbetsplatser 750 000 kr för år 2 av 3

ALNA-rådet är en partsammansatt (Arbetsmarknadens parter) förening. Riks-ALNA är föreningens riksorgan. Föreningen bedriver ett drogförebyggande arbete på arbetsplatser i hela Sverige. Medlemmar är företag inom olika branscher. Riks-ALNA har genomfört det första året av ett treårigt projekt som skall vara en kraftsamling för att nå ut på ungdomstäta arbetsplatser med förebyggande insatser. Alla medlemsföretag där medelåldern på de anställda är under 30 år uppmärksammas (särskilt fokus på IT-branschen, Radio- och Telekommunikation, Hamburgerkedjor). Ungdomar inom datorteken utbildas för att vara aktörer i projektet och engageras tillsammans med ungdomar från arbetsplatserna i regionala ungdomsgrupper, som ger råd, stöd och annan kompetens till de regionala projektledarna. Företagsledare kontaktas när det gäller företagets syn på den interna drogkulturen etc. Insatserna förstärks med utåtriktat opinionsarbete där en ungdomspanel deltar i och följer de planerade

aktiviteterna. För år två planerar Riks-ALNA fortsätta utvecklingen av det regionala arbetet under ledning av de regionala projektledarna. Det Bilaga 3 utåtriktade opinionsarbetet fullföljs genom visning av den TV-spot som producerats under 1998 efter idéer från en central ungdomsgrupp. Kontaktperson: Gunborg Brännström, tel. 08–754 00 10

Familjestöd

Barn

Afasiförbundet i Sverige (AFASI)

Projektet Vi finns, visste ni det? (Talknuten) 450 000 kr för år 2 av 3

Ett projekt med målet att verka för att behoven hos barn med grav språkstörning eller afasi uppmärksammas och får tillräckliga resurser, dels att bygga upp ett stöd i form av nätverk för barnens föräldrar. Föräldrar till barn med grav språkstörning eller afasi behöver information, kunskap och träffa andra föräldrar i samma situation. Förbundet vill därför bygga upp nätverk med logopeder och föräldrar som förutom att dela erfarenheter skall kunna påverka förskola-skola genom information om funktionshindret. I projektet ligger också att undersöka interaktionen i samtal mellan barnen och deras föräldrar. Kontaktperson: Marianne Åkerblom, tel. 08–660 44 04

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Stockholm/Västerort

Föräldrautbildningar i invandrarföreningar 80 000 kr

ABF Stockholm/Västerort vill genomföra tre förädrautbildningar inom de somaliska/eritreanska grupperna i Järva-området. Syftet är att hitta en modell för föräldrautbildning där invandrarföräldrar blir uppsökta i en bekant och trygg miljö. Man vill ge ökad kunskap om det svenska samhället, öka förståelsen för pappa- resp. mammaroll, se skillnader i föräldrarollen i Sverige kontra sitt hemland, öka kunskapen om barnets rättigheter i Sverige, få kunskap om ungdomsbrottslighet/missbruk och på ett tidigt stadium lära sig att uppmärksamma signaler och att genom dessa ökade kunskaper skapa möjlighet till integration och stärka familjerelationerna. Kontaktperson: Kurt Stern, tel. 08–621 00 10

Barnplantorna – Riksförbundet för Barn med Cochlea Implantat

Familjekurs 80 000 kr

Cochlea Implantat är ett medicinskt/teckniskt hjälpmedel – en hörapparat som i vissa fall kan hjälpa gravt hörselskadade och döva att höra. Hjälpmedlet skapar en typ av artificiell hörsel som barnet successivt kan lära

sig att tolka. Förbundet Barnplantorna är nu rikstäckande, metoden är nu mindre kontroversiell. Förbundet skall genomföra en familjehelg där barn Bilaga 3 och föräldrar får träffas och utbyta erfarenheter. Kontaktperson: Ann-Charlotte Wrennstad Gyllenram, tel. 031–29 34 72

De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (DKSN) i Uppsala

Föräldrautbildning i Linus-klubben 110 000 kr

DKSN, De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse i Uppsala län har ett projekt, Linus-klubben, där man vill ge särskilt stöd till barn mellan 7 – 13 år, med föräldrar som är arbetslösa och därför inte har tillgång till samhällets skolbarnomsorg i form av fritidsklubbar. Barnen har drabbats av ett utanförskap p g a. föräldrarnas sociala och ekonomiska situation. Med projektet vill man bl.a. stärka barnens självkänsla. Det man nu vill utveckla i projektet är att stärka och stödja föräldrarna i sin föräldraroll. Kontaktperson: Rode Nyman, tel. 018–24 80 80

Frälsningsarmén i Stockholm, 7:de kåren

Sommarkoloni 1999 300 000 kr för år 2 av 3

Frälsningsarmén har startat ett arbete på Lundaskolan i Jordbro, Haninge kommun. Verksamheten har utvecklats och fungerar mycket bra i samarbete med personal, Frälsningsarmén, andra föreningar och föräldrar. Man har som mål för verksamheten att stärka barnens självkänsla, stärka kontakten mellan barnen, föräldrarna och skolan bl.a. genom att verka för föräldrarnas aktiva medverkan i mellanstadieverksamheten och att samordna mellanstadieverksamheten med andra föreningar. Man vill göra en sommarkoloniverksamhet för barn från området. Många av barnen har ett annat språk än svenska som sitt första språk. Kontaktperson: Anders Färjsjö, tel. 070–642 52 43

Föreningen Anhöriga till sexuellt utnyttjade barn (ATSUB)

Försöksverksamhet 200 000 kr för år 2 av 3

Föreningen anser att det är viktigt att det finns en organisation som stöttar och hjälper familjer i den svåra krisen när ett sexuellt brott mot barn uppdagas. Projektet bedrivs i egna lokaler där man kan ta emot anhöriga även med tillgänglighet kvällstid. Telefonjour bemannad under kontorstid samt en kväll i veckan. Under det första året har man tagit emot över 500 samtal på jourtelefonen. En undersökning i 150 Stockholmsskolor är påbörjad angående skolpersonalens kunskap om barns utsatthet. Två föräldragrupper är planerade. Kontaktperson: Helena Råman, tel. 08–644 21 12

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Jämtlands län

Bilaga 3 Projektet Ibland hjälper det att prata – Mötesplats 110 000 kr för år 3 av 3

Rörelsehindrade barn i Jämtlands län går i sina hemkommuners förskolor/skolor och barnen är nästan alltid ensamma om sitt funktionshinder i sin grupp/klass. Målet med projektet är att utveckla nätverk mellan familjer med barn med funktionshinder och att stärka samarbetet mellan föräldraorganisationen RBU och Barn- och ungdomshabiliteringen. Kontaktperson: Annmarie Lindh, tel. 0640–612 10

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Jämtlands län

Projektet Kommahemifrån 25 000 kr för år 2 av 2

Föreningen skall inom ramen för projektet Ibland hjälper det att prata, genomföra ett läger för barn tillsammans med habiliteringsboendet Lyan och Ungdomshabiliteringen i Jämtlands län samt elever från Fritidsledarutbildningen vid Birka Folkhögskola. Kontaktperson: Annmarie Lindh, tel. 0640–612 10

Föreningen Räddningsmissionen

Projektet Solrosen 1 540 000 kr för år 1 av 3

Under våren 1999 har ett projekt startats inom Kriminalvården i Göteborgs-regionen där föräldrautbildning erbjuds till de intagna i Göteborgsregionen samt till intagna på landets sex kvinnoanstalter. Samtidigt har ett projekt startats där fyra frivilligorganisationer ger stöd åt barnen. Räddningsmissionen vill nu gå vidare för att befästa projektidén och utöka projektet framförallt i västra Sverige. Projektets mål är att uppmärksamma och stödja barn vars föräldrar avtjänar straff inom kriminalvården. Man vill ha en barngruppsaktivitet, en anhöriggruppsaktivitet, annan stödverksamhet (t.ex. hjälp vid barnbesök på anstalt, stöd vid permissioner och att nå de som har den dagliga omvårdnaden om barnet). Man vill också sprida kunskap genom endagskonferenser lokalt och centralt. Samarbete sker med Rädda Barnen lokalt och centralt. Kontaktperson: Carl-Erik Ängerheim, tel. 031–701 41 81

Hem och Skoladistriktet i Jönköpings län

Tid för föräldraskap 30 000 kr för år 1 av 3

Hem & Skola vill tillsammans med Studiefrämjandet i Småland/Gotland ta fram studiematerial för föräldrar för att öka sina kunskaper om droger och deras fysiska, psykiska och sociala verkningar på barn och ungdomar. Man vill utbilda ett stort antal handledare som sedan ska verka

som studieledare inom sin lokala förening. Man vill inte nå bara de organiserade föräldrarna utan även föräldrar som inte är organiserade på lokal Bilaga 3 nivå. Under tre år vill man försöka nå ca 100 föräldrar genom ledarutbildning vilka sedan ska kunna nå 5 – 15 föräldrar per år på lokal nivå. Kampanjen har sin grund i enlighet med statliga myndigheters målsättning att föräldrar skall få uppmuntran och aktivt stöd i föräldrarollen vilket innebär att man också arbetar aktivt med frågor rörande mobbning, våld och främlingsfientlighet. Kontaktperson: Lennart Blomberg, tel. 036–603 46

Hem och Skolaföreningen i Duved

Vägledarprojektet 100 000 kr

Kommunförbundet i Jämtlands län, tillsammans med landstinget i Jämtlands län och Rädda Barnen har satsat på ett projekt som utbildat personal inom förskola, fritidshem, grundskola, socialtjänst och landstingets olika verksamheter för att kunna ge stöd till barn, föräldrar och personal. Man vill nu utveckla projektet för att kunna verka som vägledare för föräldrar och personal i hemkommunerna. Hem- och skolaföreningen i Duved har stora förväntningar på projektet och vill gå in som lokal samarbetspartner och bidraga till ledning och förankring. Målet är bl.a att medverka till att skapa ett humanare samhälle för barn och vuxna och att i olika sammanhang föra ut kunskap om barns utveckling och behov, relaterat till barnens situation i dagens samhälle. Kontaktperson: Bo Salén, tel. 0647–66 50 40

Rapunzel Ek. förening

Projektet Att vara förälder 300 000 kr för år 1 av 3

Föreningen har sett och reagerat på utvecklingen de senaste 20 åren inom skola, barnomsorg och social välfärd. Andelen barn som uppvisar skador på grund av sin uppväxt ökar vilket är oroande. Familjemönster upprepar sig generation efter generation med bristfälligt tillgodoseende av barns behov. Föreningen vill med sin modell försöka skapa ett förebyggande synsätt inom kommunerna som på sikt ger både en bättre ekonomi och ett större människovärde. Urvalet av mammor sker tillsammans med BVC, AF och socialtjänsten i kommunen (fem kommuner i Värmland: Hagfors, Munkfors, Torsby, Sunne och Arvika). Grunden för projektet är tanken att inom varje mamma finns en önskan att kunna ge kärlek och kunskap till sitt barn. Man vill bl.a. visa på svårigheter och möjligheter i föräldrarollen, hjälpa mammorna att sätta gränser och hålla dem, plocka fram mammornas egna resurser och skapa förtroende för myndighetspersoner. Kontaktperson: Ewa Forsberg, tel. 0552–304 01

Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället

Bilaga 3 Utbildning och stöd i föräldraskapet 375 000 kr för år 2 av 2

Moderna institutioners påverkan på barn och ungdomar har ökat men familjen är den viktigaste miljön för barns/ungdomars uppfostran. Uppfostringsnormer har alltid varit en svår och komplicerad fråga. Än mer komplicerat blir det för muslimska invandrarfamiljer som är bosatta i nordiska länder. Målet med det här projektet är att medverka och presentera ett familjepedagogiskt program baserat på barns/ungdomars röster och rättigheter. Genom utvecklandet av nya medel ska invandrarföräldrar utbildas och stödjas i föräldrarollen. Målgruppen är iranska familjer bosatta i Sverige. Metoden är att utveckla ett läromedelspaket med närradio och persiska tidsskrifter, bemanna en rådgivningstelefon bland iranier i Sverige samt att bearbeta och presentera ett fortbildningsprogram för socialsekreterare, kuratorer, lärare m.fl. Kontaktperson: Yvonne Jonsson, tel. 08–664 64 00

Rädda Barnen

Projektet Gruppverksamhet för barn och ungdomar vars föräldrar begått självmord 332 000 kr för år 2 av 2

När barn drabbas av dödsfall, svår olycka eller annan traumatisk upplevelse inom familjen, i skolan eller i omgivningen, undervärderar de vuxna ofta djupet och varaktigheten av barnens reaktioner. Alla dödsfall är svåra för de efterlevande, men som efterlevande till en förälder som begått självmord ställs barnen inför extra stora påfrestningar – ofta förknippat med skuldproblematik.

Rädda Barnen har startat en gruppverksamhet för barn och ungdomar vars föräldrar har begått självmord. Verksamheten är ett pilotprojekt då ett riktat stöd till denna grupp ännu inte finns. Erfarenheterna skall spridas vidare både nationellt och internationellt. Kontaktperson: Lisa Hellström, tel. 08–698 90 00

Stiftelsen Stora Sköndal

Föräldradialogen i skolan, Vuxendialog 795 000 kr för år 2 av 2

Stiftelsen vill genomföra ett tvåårigt pilotprojekt tillsammans med föräldragrupper och skolor i två kommuner för att utveckla metoder och strukturer av Vuxendialogmodellen som passar föräldrar till barn i lågoch mellanstadieåldern. Vuxendialog är en pedagogisk modell för livsnära samtal. Järfälla och Eskilstuna är kommuner där det finns intresse och förutsättningar. I båda kommunerna finns en lokal arbetsgrupp med anställda och frivilligarbetare inom skola, socialförvaltning och Svenska kyrkan som vill se en anpassad form av Vuxendialog utvecklas och prövas på resp. ort. Målgruppen är föräldrar till barn i åldern 6 – 13 år.

Projektet skall ses som pilotprojekt som skall fungera som modell för andra skolor och kommuner i landet. Bilaga 3 Kontaktperson: Rolf Gustafsson, tel. 08–605 09 22

Studiefrämjandet i Nordvästra Småland

Aktivt ledar- och föräldraskap i utveckling 250 000 kr för år 1 av 3

Det finns ett allt större behov av att arbeta brett runt barnfrågor och ha en samsyn runt barnen. Man vill starta ett nätverksprojekt mellan hem, mvc, bvc, skola, utbildning m.fl. som kommer att drivas av Studiefrämjandet NV Småland i samarbete med Högskolan för lärarutbildning & kommunikation, landstinget i Jönköpings län och kommunförbundet i Jönköpings län. Målet är att stödja, stimulera och förstärka föräldrarollen och skapa förutsättningar för ökat ansvarstagande och inflytande i samhället. Man ska ha nätverksträffar för föräldrar, kvällsföreläsningar och barn- och ungdomsforum med storföreläsningar. Kontaktperson: Thomas Forsberg, tel. 036–14 48 24

Studiefrämjandet i Norra Halland

Projektet Barn är ett folk 110 000 kr för år 1 av 2

Studiefrämjandet vill med sitt projekt höja kunskaperna hos föräldrar så att de bättre orkar stödja sina barn. Målgruppen är invandrarföräldrar och svenska föräldrar till barn från fyraårsåldern och uppåt. Man har som mål att stärka föräldrarna i sin roll så att de orkar vara goda förebilder för sina barn, att integrera invandrarföräldrar och svenska föräldrar samt att stärka samarbetet mellan primärvård, förskola, skola, socialtjänst samt föräldraföreningar. Föräldrarna inbjuds att delta i studiecirkel varvat med föreläsningar. Projektledaren som rekryteras från Rädda Barnen kommer att fungera som inspiratör och stöd i föräldragrupperna. Verksamheten är tänkt att efter projektets slut drivas vidare som studiecirklar i samarbete med Rädda Barnen, primärvård, socialförvaltning m.fl. Kontaktperson: Vibeke Sönnby, tel. 0340–830 55

Studieförbundet Vuxenskolan, Karlskoga/Degerfors

Projektet Vem bryr sig – Vi bryr oss 150 000 kr

I Karlskoga/Degerfors har tre undersökningar gjorts under 90-talet med åttondeklasser. Resultaten visar att brottslighet och drickande har ökat kraftigt. Undersökningen visar också hur viktig familjen är för att ungdomarna inte ska hamna i problembeteenden. Man har tidigare genomfört studiecirkelledarutbildningar och arbetat med uppsökande verksamhet. Man vill nu genom ett nytt arbetssätt sprida “Vem bryr sig – Vi bryr oss“ till föräldrarna i Karlskoga/Degerfors. Man tänker sammanställa temapaket med fem ämnen och en föreläsning till varje stadie. Olika teman

om ungdomars omvärld ska uppmuntra det positiva i föräldraskapet, stärka föräldrarna enskilt och i grupp m.m. Bilaga 3 Kontaktperson: Majvor Bergh, tel. 0586–500 80

Studieförbundet Vuxenskolan, Malung

Projekt om föräldrastöd 25 000 kr

Studieförbundet Vuxenskolan i Malung har i samarbete med AF i Malung startat en ny verksamhet. Verksamheten riktar sig till ensamstående mammor och sker i samarbete med EMRIS. Man har att starta en lokalförening och vill bygga nätverk för såväl mammor som barn. Man har tagit kontakt med pensionärsföreningrna PRO och SPF i Malung för att få ta del av äldregenerationens erfarenheter och upplevelser vilket är särskilt viktigt för barn som växer upp och många gånger har liten eller ingen kontakt med mor- och farföräldrar.

Olika former av studiecirklar ska erbjudas för att på så sätt bryta den isolering som kan uppstå när man ensam tar hand om barn.Tanken är att verksamheten ska kunna leda till att föräldrar stärks i sin roll som förälder. Kontaktperson: IngaLill Karlsson, tel. 0280–100 14

Studieförbundet Vuxenskolan, Vansbro

Föräldrautbildning i samverkan 215 000 kr för år 1 av 2

Många föräldrar saknar idag det sociala skyddsnät och självklara stöd från den äldre generationen man tidigare haft. Det finns ett behov av att ge föräldrar kunskap om barns utveckling och inlärning för att förebygga kommunikationssvårigheter, känslomässiga och sociala problem. Genom att öka kontakten och samhörigheten mellan föräldrar kan man skapa nätverk som stärker familjerna. Projektet riktar sig till alla föräldrar i kommunen med barn i åldern 0 – 12 år. Samarbete kommer att ske med barnavårdscentralen och utbildningen blir i studiecirkelform. Dessutom erbjuds föreläsningar och tematräffar. Projektet är nyskapande på flera sätt. Samarbete mellan ett studieförbund, BVC och socialtjänsten är något nytt i Vansbro. Om verksamheten blir framgångsrik kommer den att ingå i barnavårdscentralens verksamhet. Kontaktperson: Christina Jolhammar, tel. 0281–715 55

Sveriges Stamningsföreningars Riksförbund (SSR)

Projekt Föräldragrupper 300 000 kr för år 2 av 2

Andra året av ett tvåårigt projekt. Förbundet har tillsammans med Stockholms Stamningsförening startat föräldragrupper i Stockholms län. Genom dessa grupper kan föräldrar till stammande barn få kunskap om vart man vänder sig för att få hjälp, hur stamning kan yttra sig, vad man kan göra för att hjälpa sina barn m.m. I projektet ingår också att infor-

mera om funktionshindret genom att arrangera föreläsningar, kontakta barnavårdscentraler, skolsköterskor m.m. Bilaga 3 Kontaktperson: Marianne Österlind, tel. 08–720 61 12

WRP International

Projektet Familjer med barn med muskelsjukdomar samt benskörhet (OI) – Inflytande och medverkan i beslutsprocessen 445 000 kr för år 2 av 2

Föreningen WRP International (Women Researchers in Play and Disability) skall tillsammans med Lärarhögskolan i Stockholm söka kunskap om livssituationen för familjer med barn och ungdomar med muskelsjukdomar och benskörhet genom att undersöka och utveckla möjligheterna till inflytande och medverkan i beslutsprocessen. Man vill gå ut med enkäter och intervjuer. Arbetet sker i mycket nära samarbete med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar.Man söker även kunskap om barnets/ungdomens möjligheter att påverka sin egen situation och utvecklas självständigt. Kontaktperson: Jane Brodin, tel. 08–560 441 10

Handikapp

Alzheimerföreningen i Sverige

Projektet Ung-Anhörig till demenssjuka 400 000 kr för år 2 av 3

Föreningen har uppmärksammat att unga anhöriga till demenssjuka (barn och även make/maka i åldrarna 18–30 år) inte får de stöd de behöver genom vanliga anhöriggrupper eftersom man som ung anhörig har andra erfarenheter och behov än äldre anhöriga. Föreningen vill därför utveckla nätverk för yngre anhöriga, bl.a. genom datateknik, för att ge möjligheter till erfarenhetsutbyte, råd och stöd och få kunskap om sjukdomen och om vilken forskning som pågår. Kontaktperson: Krister Westerlund, tel. 046–14 73 18

Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO)

Projektet Stöd till bröstcancerbehandlade kvinnor och deras närstående 30 000 kr för år 3 av 3

Ett tredje år av ett projekt där BRO skall ge ökad kunskap till bröstcancerbehandlade kvinnor och deras närstående för att komplettera sjukvårdens insatser. I samarbete med sjukvården i Uppsala/Örebroregionen har man startat samtalsgrupper för bröstcanceropererade kvinnor och informationskvällar för deras män och söner där män får tala med andra män som dels har erfarenhet av sin hustrus bröstcancer, dels fått en viss utbildning för att genomföra dessa samtal. Tel. 08–677 16 00

De Handikappades Riksförbund (DHR)

Bilaga 3 Projektet Föräldrar med rörelsehinder 317 000 kr för år 2 av 3

Ett projekt där förbundet tillsammans med DHR Ung skall utveckla regionala rikstäckande nätverk för att stärka personer med rörelsehinder i föräldrarollen. Under denna projekttid skall man också finna vägar för en fortsatt finansiering av ett sådant nätverk. Nätverken ska utvecklas genom uppsökande verksamhet (press, radio och TV, hemsida på Internet m.m.), läger och seminarieverksamhet. Man ska ägna särskilda ansträngningar åt att få rörelsehindrade pappor intresserade att delta. Under det första året har förbunden genom träffar med föräldrar med rörelsehinder identifierat problem och lösningar och startat nätverksuppbyggnaden. Samarbete har också skett med andra handikapporganisationer för ömsesidigt erfarenhetsutbyte. Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08–685 80 00

Demensföreningen i Kungshult

Projektet Nätverksbygge för anhöriga till dementa personer 115 000 kr för år 2 av 2

Föreningen har bildats av anhöriga till demenssjuka vid Kungshults sjukhem, Helsingborg. Föreningens äldre medlemmar orkar ej delta i föreningsarbete men har stort behov av information och stöttning. När deras dementa anhöriga dör lämnar de föreningen vilket innebär dålig kontinuitet. Föreningen vill nu pröva bygga stabila nätverk av anhöriga med lokal förankring och höja kunskapsnivån hos anhöriga genom information och utbildning. Försöksverksamheten skall pågå under två år i 4 kommuner. Under det första året har anhöriga intervjuats för att bl.a. kunna förbättra stödet till anhöriga. Det har varit mycket svårt att intervjua äldra anhöriga, man är så rädda för att det man säger skall användas mot deras anhöriga dementa. Man prövar nu om inte samtal i grupp kan ge mer. Föreningen har informerat om demenssjukdomar, om vårdens organisation och om anhörigas skyldigheter och rättigheter. Under det andra året vill man förutom intervjuer och samtal genomföra utbildningar och bygga upp nätverk mellan anhöriga. Kontaktperson: Tommy Kjeller, tel. 0418–201 24

FUB:s Stiftelse ala

Projektet Hur skapas en funktionell kommunikation för barn med funktionshinder? 430 000 kr för år 2 av 2

Barn med funktionshinder får vanligen kommunikationshjälpmedel i form av bilder eller tekniska hjälpmedel men det är inte säkert att hjälpmedlen fungerar i alla sammanhang. Dels kan hjälpmedlet vara för klumpigt för visssa situationer, dels saknar omgivningen utbildning och handledning i hur man samspelar med barnet. Föräldrar och personal efterlyser mer kunskap. ala och FUB Malmö skall därför utveckla samverkansformer för föräldrar till barn med utvecklingsstörning och

särskolans personal, utforma studiematerial som är anpassat till föräldrar och personal och genomföra studiecirklar samt följa upp (genom skatt- Bilaga 3 ningar och dokumentation av upplevelser) ett förväntat bättre samspel mellan barn och personal/föräldrar. Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel. 08–660 82 84

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Utveckling av verksamhet för dövblinda föräldrar, dövblinda kvinnor och vissa sociala insatser 540 000 kr för år 3 av 3

Projektets syfte är att sprida information om den nya handikapplagstiftningen då många dövblinda inte själva kan bevaka sina rättigheter och flertalet kommunala tjänstemän saknar kunskap om målgruppens behov. I projektet ingår också att utveckla stödformer för dövblinda föräldrar som t.ex. möjligheter att träffa varandra och utbyta erfarenheter. Relationsproblem i familjer där en person är dövblind och den andra inte, diskuteras också liksom kvinnoroll och mansroll. Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08–39 90 00

HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade

Utvecklingsarbete 895 000 kr för år 3 av 3

Även om de flesta rehabiliteringskliniker idag har organiserat särskilda hjärnskadeteam finns stora problem för hjärnskadade och deras anhöriga; ansvaret för rehabiliteringens alla led är oklart, samverkan mellan försäkringskassa, landsting och kommun är ofta bristfällig, det förekommer sällan skriftliga beslut. Råd och stöd till anhöriga ges i för liten omfattning – vårdorganisationen är ej anpassad för samverkan mellan skadade, anhöriga, vårdpersonal, forskare m.fl. Föreningen prövar därför om ett regionombud skulle kunna stödja skadade, anhöriga och medlemmar i arbetet. Man utbildar dessutom informatörer och studieansvariga för att sprida erfarenheter samt lokala kontaktpersoner i frågor som rör policy, sekretess och hur man kan stödja skadade och anhöriga. Kontaktperson: Kim Nordlander, tel. 08–447 45 30

Intresseföreningen för schizofreni och andra psykotiska störningar (ISPS) i Skellefteå

Uppföljnings- och utvecklingsprojekt 657 000 kr för år 2 och 3

Ett projekt med syfte att utveckla bl.a. anhörigstödjande joursamtal för att försöka häva den isolering som man lätt hamnar i som anhörig till psykiskt sjuka och för att underlätta kontakterna med expertis inom psykiatri, socialtjänst, försäkringskassa etc. Vidare vill man öka kunskapen om funktionshindret schizofreni hos elever och lärare i grundskolor och gymnasieskolor för att nå så många som möjligt och därmed stimulera till samtal kring attityder, värderingar och förhållningssätt. Kontaktperson: Rolf Lundqvist, tel. 0910–262 08

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Österåker/Danderyd/Vaxholm

Bilaga 3 Projektet Social rehabilitering, utveckling av nätverksarbete 460 000 kr för år 1 av 2

Föreningen skall tillsammans med kommunens Personliga ombud utveckla en modell för optimal rehabilitering med den sjuke, dennes anhöriga samt berörd personal involverade. I projektet ingår också att lyfta fram anhörigas betydelse i rehabiliteringsprocessen och att visa hur socialt nätverksarbete kan minska anhörigas vårdbörda. Bakgrunden till projektet är brister i kunskap om hur man rehabiliterar psykiskt funktionshindrade, dålig samordning av rehabiliteringsinsatser och oklarheter vad gäller olika huvudmäns ansvarsområde och avsaknad av gemensamt synsätt och gemensamma målsättningar. Målet är att 60 brukare (psykiskt funktionshindrade och deras anhöriga) skall ingå i nätverket. Nedskriven, tillsammans med den funktionshindrade utformad individuell plan, kontinuerlig uppföljning av planen och utvärdering av planen i nätverksmöten är en av metoderna i projektet. Studiecirklar och annan utbildning för hjälp till självhjälp är andra metoder liksom handledning till anhöriga. Projektet beräknas pågå under två år. Kontaktperson: Ove S Ohlsson, tel. 08–540 212 11

Kamratföreningen Convictus

Projektet Fokus på hivpositiva missbrukare 244 000 kr för år 1 av 2

Föreningen som arbetar med hivpositiva missbrukare, vill under en tvåårsperiod arbeta särskilt med dem som är hemlösa och är aktiva missbrukare samt med dem som ligger i marginalen mellan missbruk och drogfrihet. Man vill kartlägga och synliggöra dessa grupper och erbjuda daglig kontakt med föreningens värmestuga Bryggan och motivera dem att besöka rekreationshuset Tomtebo. Den andra gruppen har ofta någon form av bostad eller säng på ett inackorderingshem men behöver mycket stöd för att inte falla igenom. Föreningen vill samla, samordna och knyta ihop alla olika resurser som finns kring dessa personer. Kontaktperson: Claes Heijbel, tel. 08–641 01 05

Malmö allmänna sjukhus (MAS), Pedagogiska Hörselvården

Projekt kring skolgång för hörande barn till döva föräldrar 435 000 kr för år 1 av 2

Skolsituationen kring barn med hörselnedsättning uppmärksammas bl.a. genom att skolpersonalen utbildas och hjälpmedel utprovas. Situationen för barn till döva föräldrar uppmärksammas nästan inte alls. Hörselpedagogiska avdelningen har därför i ett tidigare genomfört föräldrautbildningprojekt tagit upp olika aspekter på sociala, biologiska, juridiska och barnutvecklingsfrågor kring föräldrar med barn 0–7 år. Projektet har gett mycket goda erfarenheter som spritts över landet. Deltagande föräldrar har i några fall även haft barn i skolåldern och man har konstaterat att skolgång, skola-hemkontakt och möjligheter att hjälpa barnen med läx-

läsning kan bli problemfyllt då man som förälder har teckenspråket som modersmål. Problemen blir särskilt stora för döva invandrarföräldrar. Bilaga 3 Hörselpedagogiska avdelningen skall tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund nu genomföra ett projekt som går ut på att i varje rektorsområde i Skåne inventera antalet barn med döva föräldrar, samla barn och föräldrar för att dels inventera vilka svårigheter barnen kan möta i skolsituationen och utanför skolan, dels diskutera fram förslag till lösningar. Förslagen skall sedan föras fram till respektive huvudman. Kontaktperson: Evert Henriksson, tel. 040–33 28 11

Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare (RFS)

Stödpersonprojektet 978 000 kr för år 1 av 3

Förbundet Frivilliga Samhällsarbetare bildades 1968 och organiserade då främst övervakare inom kriminalvården. Förbundet kom att breddas i och med att kontaktpersoner/-familjer infördes inom socialtjänsten. Förbundet organiserar även stödpersoner inom psykiatrin och kontaktpersoner/stödfamiljer enligt LSS samt gode män. Förbundet skall tillsammans med Riksförbundet för Social och Mental Hälsa organisera och samla stödpersonernas erfarenheter och kunskaper samt utbilda gamla och nya stödpersoner och andra frivilliga samhällsarbetare som skall ge stöd till psykiskt funktionshindrade. Projektet skall också utveckla modeller för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Kontaktperson: Bo Ardström, tel. 08–462 99 40

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Projektet Livsvillkoren för familjer med barn och ungdomar med funktionshinder 595 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att undersöka i vilken grad de handikappolitiska och familjepolitiska målen varit möjliga att uppnå, hur familjernas vardag faktiskt upplevs och fungerar, samt utveckla modeller för stödformer som sätter barnets bästa i centrum och ger familjerna en möjlighet att leva som andra. Förbundet har gått ut med en enkät till ett representativt urval på 1 000 familjer med rörelsehindrade barn under 16 år, och följt upp med djupintervjuer med 30 familjer. Dessutom ska några familjers liv skildras genom ett antal tidningsreportage och kortfilmer. Projektets resultat ska presenteras genom två rapporter, en förkortad version, en avslutande konferens och ett antal mindre seminarier där handikappforskare, ekonomer och analytiker medverkar. Under det tredje året skall enkäterna kompletteras med djupintervjuer med föräldrar, barn/ungdomar med funktionshinder och deras syskon. Man skall också undersöka hur 10–11 åringar med rörelsehinder trivs i skolan och på fritiden. Jfr. BOs liknande undersökning med barn utan funktionshinder. Resultaten från enkäter och intervjuer sammanställs, trycks och sprids genom lokala och centrala seminarier m.m. Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08–736 26 00

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

Bilaga 3 Utveckling och utbildning av förbundets diagnosombud 452 000 kr för år 2 av 3

En nybliven förälder till ett funktionshindrat barn upplever ofta att de inte kan få svar på olika frågor av personal inom vård, omsorg och social sektor. Först när frågorna ställs till och besvaras av en förälder som upplevt samma sak kan förståelse och kommunikation i en djupare mening uppstå och därmed en process av positiv bearbetning. För att tillgodose behovet av kontakt med föräldrar med samma erfarenhet har RBU över hela landet en organisation med kontaktombud. Projektets syfte är att ge förbundets 300 s.k. kontaktombud ökad kunskap om samhällets stöd och service, kunskap i krishantering och om organisationens roll. I projektet ingår dels framställning av utbildnings- och informationsmaterial dels utbildning genom seminarier m.m. Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08–736 26 00

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Brukar- och anhörigbaserad försöksverksamhet med personligt ombud 2 100 000 kr för år 2 av 2

En brukar- och anhörigbaserad försöksverksamhet med personligt ombud som genomförs av Riksförbundet för Social och Mental Hälsa och Intresseförbundet för Schizofreni i Sollentuna och Helsingborg/Lund/ Landskrona. Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08–772 33 60

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Projektet Telefonrådgivning och stöd till psykiskt funktionshindrade och deras närstående 420 000 kr

Förbundet har konstaterat att närstående och funktionshindrade har ett mycket stort behov av att få prata med andra med liknande erfarenheter. Olika försök – t.ex Varma linjen i Umeå med Norsk Hjälptelefon som förebild – har visat att detta komplement till hälso- och sjukvård betyder mycket. Förbundet vill därför tillsammans med Intresseförbundet för Schizofreni undersöka intresset och möjligheterna för andra brukar- och anhörigorganisationer att delta i sådan stöd- och rådgivningsverksamhet för att få nationell täckning. Under projektåret skall man tillsammans med berörda samhällsorgan utreda möjligheterna till långsiktig finansiering av sådan verksamhet. Kontaktperson: Hans Bergström, tel. 08–772 33 60

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Örnsköldsvik

Självhjälpsprojekt 150 000 kr för år 2 av 3

Riksförbundet driver sedan ett par år ett självhjälpsprojekt. RSMH Örnsköldsvik var först i landet med att starta en sådan grupp som agerat

förebild för andra. Gruppmedlemmarna mår bättre än tidigare och man tror att deltagandet minskar behovet av traditionella samhällsinsatser. Bilaga 3 Man vill nu utvidga projektet genom att dels vända sig till människor som inte tidigare kommit i kontakt med RSMH, dels utveckla ett samarbete med kommunen. Avsikten är även att utreda hur RSMH i framtiden kan bistå vid igångsättandet av självhjälpsgrupper för människor som är i behov av stöd, inte minst närstående. Projektidén är förankrad i kommunen, landstinget, Samhall, Ami, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. Kontaktperson: Pertti Koivuaho, tel. 0660–882 54

Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)

Ett Anhörigprojekt 895 000 kr för år 2 av 3

Det andra året av ett treårigt projekt. Förbundet har genom en s.k. erfarenhetskonferens gjort en behovsinventering av vilka insatser RTP bör utveckla för att kunna ge bättre stöd till anhöriga till trafikolycksfallsoch polioskadade. Man skall nu arbeta för att underlätta situationen för anhöriga och naturligtvis därmed för skadade och sjuka genom att utveckla ett anhörigråd samt utbilda kontaktpersoner och anhörigstödjare. Detta skall ske genom framställning av utbildningsmaterial och en “Guide för anhörigomhändertagande i vården“ samt utbildning. Tel. 08–629 27 80

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB)

Projekt för att utveckla ett heltäckande stöd för personer med utvecklingsstörning som har sociala och psykosociala problem 620 000 kr för år 2 av 3

Flera undersökningar visar att utvecklingsstörda löper större risk än andra att hamna i situationer som de inte klarar av psykiskt eller fysiskt. Funktionsnedsättningen i sig medför att det är lätt att försättas i svårbegripliga situationer eftersom man ofta har vaga begrepp om tid, orsak och verkan. Det kan innebära risker för ensamhet, missbruk och kriminalitet. Kunskapen om utvecklingsstörningens effekter är tyvärr ofta bristfällig bland samhällets stödorganisationer som t.ex. familjerådgivning, frivård, psykiatri m.fl. FUB vill därför utveckla en samverkansmodell som kan ge ett mer heltäckande stöd till utvecklingsstörda som begått brott, får sociala och psykosociala problem m.m. Modellen skall utprovas i Halmstad och FUB och deras föräldrarådgivare skall där samarbeta med familjerådgivningsbyrå, Frivilliga samhällsarbetare, Statens institutionsstyrelse, frivården och psykiatriska öppenvården. Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08–508 866 00

Stiftelsen Noaks Ark – Röda Korset

Bilaga 3 Projektet Familjer med hiv 900 000 kr för år 1 av 2

Projektet består av två delar. Ett projekt är riktat till hivpositiva föräldrar med friska barn samt en dokumentation av arbetet för föräldrar och barn med hivinfektion. Att lida av en kronisk sjukdom är svårt för en förälder – att leva med hiv med alla fördomar och det utanförskap det för med sig är en oerhört svår situation. Barnen upplever att de inte får tala med någon. Vården har deras förälder som centrum och ger inte utrymme åt barnen. Det har hittills inte gjorts mycket för att uppmärksamma friska barn i familjer med hiv. Detta blir dock allt viktigare – eftersom hiv alltmer utvecklas mot en kronisk sjukdomsbild med mycket tuff medicinering. Metoden att integrera barn från olika familjekonstellationer och med olika sociokulturell bakgrund men med gemensam hivproblematik tror stiftelsen kan bidra till att alltfler vågar leva med större öppenhet. Att stötta föräldrar med en allvarlig sjukdom att våga och orka vara förälder är också en viktig uppgift i projektet. Målet för en ny verksamhet inom Noaks Ark är att ge familjerna och främst barnen utrymme och trygghet utanför vården. Ge dem möjlighet att möta andra barn i samma situation och skapa pedagogiska metoder att göra hiv begripligt. Syftet är också att ge barnen och föräldrarna rekreationsmöjligheter i t.ex. en sommar- eller sportkolloaktivitet. Stiftelsen har redan idag kontakt med familjer i den beskrivna situationen och räknar med att ha stadig kontakt med ca 50 barn. Det andra delprojektet är en dokumentation av arbetet för att ge stöd åt de drabbade: föräldrar och barn med hivinfektion – för att bevara för framtiden metoder, erfarenheter och kunskap från ett i Sverige unikt hivarbete. Kontaktperson: Ann-Margret Pettersson, tel. 08–700 46 15

Svenska Parkinsonstiftelsen

Projekt rörande anhöriga till personer med Parkinsons sjukdom 30 000 kr

Stiftelsen skall starta anhöriggrupper och utbilda anhöriga i Norrbotten. Kontaktperson: Anders Borgman, tel. 0911–918 00

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet Utveckling av kontaktverksamhet för synskadade föräldrar 175 000 kr för år 3 av 3

Att vara synskadad och få barn kan innebära svårigheter och problem som i viss mån kan tänkas lösas genom kontakter med andra föräldrar i samma situation. Förbundet utvecklar därför nätverk mellan familjer med synskadade föräldrar för att kunna stärka självkänslan i familjerna, möjliggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyte (från praktiska vardagstips till information om olika kommuners och landstings stöd- och serviceformer)

samt stimulera regelbunden verksamhet för familjerna regionvis. Nätverksbyggandet sker genom regelbundna kurser och sammanställning och Bilaga 3 distribution av informationsmaterial och nyhetsbrev. Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08–39 90 00

FN:s barnkonvention

European Network för School-Age Childcare (ENSAC-Sweden)

Projektet Ett nytt steg för barnets bästa 500 000 kr för år 2 av 2

Organisationen European Network for School-Age Children, en organisation för skolbarnomsorg i internationellt perspektiv kartlägger, utvärderar och dokumenterar hur några kommuner arbetar med barn- och ungdomsprojekt i barnkonventionens anda. Syftet är att visa på goda exempel och presentera en teoretisk kunskapsbas.Regionala seminarier planeras, intern pilotutbildning om barnkonventionen genomförs. Projektet genomförs under två år i fyra kommuner, Växjö, Vimmerby, Härnösand och Gällivare. Kontaktperson: Inga-Lill Wener, tel. 08–555 531 67

FN-föreningen i Skövde

Dags för Barnkonventionen i Skövde 200 000 kr för år 2 av 2

Syftet är att forma ett nätverk och ställa krav på kommunens alla myndigheter, organisationer och föreningar för en positiv helhetssyn på arbetet för alla som har med barn och ungdom i Skövde att göra. Man har bildat ett nätverk med kommun, landsting och frivilligorganisationer. Under år två fortsätter man verksamheten och försöker nå nya grupper med yngre barrn, förskolelärare och föräldrar. Kontaktperson: Stig Gustavsson, tel. 0500–43 55 58

Internationella organisationen för barns rätt till lek (IPA)

Projektet Barnens Stad 440 000 kr för år 2 av 2

Stadsplanering är ett prioriterat område inom IPA:s område eftersom den fysiska miljön har stor betydelse för barns möjligheter till utveckling. Den fysiska miljön är oftast den del av tillvaron som barnen har minst möjlighet att påverka. Bostadsområden, parker och kommunikationsstråk är barnens revir. Barn leker överallt. Organisationen vill möta politiker, tjänstemän och planerare på kommun och landstingsnivå samt företrädare för de allmännyttiga bostadsföretagen, HSB och Riksbyggen. Man vill hålla seminarier för att belysa och exemplifiera hur barn och ungdomar kan delta i beslutsprocessen. Under år två ska en lokal konferensgrupp startas samt maximalt antal konferenser genomföras. Kontaktperson: Lilian Larsell, tel. 08–751 36 60

Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället, Region Syd

Bilaga 3 Barnkonventionen i Malmö – från avtal till handling 400 000 kr för år 2 av 2

Det övergripande målet för det andra året i projektet är att fortsätta arbetet med möjliggörandet av barnkonventionens införlivande i kommunens beslutsprocess. Man kommer under det andra projektåret att anordna seminarier för förtroendevalda och tjänstemän, elevråd samt yrkesinriktade seminarier. Projektet är ett samarbete med fyra frivilligorganisationer i Malmö.(BRIS, Malmö Hem och skola, Rädda Barnens Malmöförbund och Röda Korsets Malmöhusförbund.) Kontaktperson: Solweig Schmidt, tel. 040–54 99 76

Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället, Region Öst

Barnkonventionen – ett levande lokalt dokument 390 000 kr för år 2 av 2

Målet är att med hjälp av barn och ungdomar informera alla berörda politiska och förvaltande organ om barnkonventionen och att samverka integrerat med Agenda 21. Idéer att arbeta kring: Intervjuer, informationspaket, seminarium, hearing, barndagar i Östergötland, informationspunkt på stadsbiblioteket, utbildning m.m. Kontaktperson: Ingvar Almrot, tel. 011–15 79 40

Rädda Barnen

Utveckling av metoder för genomförande av kommunala barnkonsekvensanalyser och handlingsplaner för förverkligandet av barnkonventionen 260 000 kr för år 2 av 2

Rädda Barnen samarbetar med sex kommuner. De lokala Rädda Barnenföreningarna på orten kartlägger, vidareutvecklar och prövar metoder och preliminära modeller för s.k. barnkonsekvensanalyser och utveckling av kommunala handlingsplaner för förverkligande av barnkonventionen. En projektgrupp inom RB är etablerad kring projektet med projektledare och en projektanställd. Under hösten planeras ett seminarium för Rädda Barnens lokalföreningar och kommunerna för att ge möjlighet till kunskaps- och erfarenhetsspridning. Kontaktperson: Elisabeth Englundh, tel. 08–698 92 08

Rädda Barnen i Eskilstuna

Dags för barnkonventionen i Eskilstuna 250 000 kr för år 2 av 2

Rädda Barnen i Eskilstuna fortsätter under det andra projektåret verksamheten med att utbilda politiker och tjänstemän. Man samarbetar med skolor och förskolor, anordnar en barnrättsvecka under hösten 1999 samt genomför utbildningar. Kontaktperson: Gunnel Bergstrand, tel. 016–35 76 69

Rädda Barnen i Kronobergs Länsförbund

Bilaga 3 Dags för barnkonventionen 298 000 kr för år 2 av 2

Förbundet vill bidra till att barnkonventionen beaktas i alla kommunala beslut som rör barn. Ge politiker och anställda i Växjö kunskaper om barnkonventionen och dess syfte, att nämnder och kommunala bolag ska anta handlingsplaner för genomförande av konventionen inom resp. ansvarsområde, ge barn och föräldrar kunskap och att en tidplan för genomförandet fastställs. Projektsamordnaren ansvarar för genomförandet i samverkan med FLYSAM:s organisationer Amnesty, Röda Korset, Svenska Kyrkan i Växjö, Frikyrkliga studieförbundet, Diakonia, Studiefrämjandet, Katolska kyrkan, Caritas, Islamiska förbundet, Svenska Afganistankommittén, Växjö Stift, Kommunförbundet Kronoberg samt Växjö kommun. Processutvärdering sker i samverkan med högskolan i Växjö. Kontaktperson: Gun Alexandersson, tel. 0474–203 30

Rädda Barnen i Stockholms Södra Länsförbund

Samordning av kunskapsspridning om FN:s barnkonvention 280 000 kr för år 2 av 2

Under en period av två år skall man samordna och genomföra utbildningsinsatser och därigenom öka kunskapen om barnkonventionen bland politiker och tjänstemän samt inom landstinget och personal inom skola och barnomsorg i kommunerna i Stockholms läns södra delar. Kontaktperson: Maja Salsbäck, tel. 08–698 91 32

Rädda Barnen i Södertälje

Trygga Hovsjö – Barnkonventionen i praktiken 150 000 kr för år 2 av 2

Det finns ett samarbete mellan polis, landsting, kommun och frivilligorganisationer om att gynna barns vardagstrygghet. Genom projektet vill man öka kunskapen om barnkonventionen genom studiedagar m.m. Kontaktperson: Caisa Ekstrand, tel. 08–550 194 30

Rädda Barnen i Österhaninge

Dags för barnkonventionen i framtidskommunen Haninge 330 000 kr för år 2 av 2

Man samarbetar med Haninge kommun och arbetar med att utbilda politiker och tjänstemän i barnkonventionen för att stärka barns och ungas möjligheter till delaktighet i närmiljöarbetet och öka samverkan mellan olika myndigheter och organisationer. Under det andra projektåret fortsätter detta arbete bl.a. genom kontakter med kommunens tekniska förvaltningar, bibliotek, närpolis m.fl. Kontaktperson: Ulla Iggsjö-Löfgren, tel. 08–745 45 04

Stiftelsen Abrahams Barn

Bilaga 3 Projektet Från Alfons till Dostojevskij – Barnkonventionen genom berättelser 698 000 kr för år 2 av 2

Detta är ett samarbetsprojekt mellan Rinkeby stadsdelsförvaltning, Järfälla vård och omsorg, Järfälla skolor och stiftelsen Abrahams barn. I Järfälla kommun finns dels områden där en majoritet av befolkningen är av svenskt ursprung dels områden där 90% har annat ursprung än svenskt. Stiftelsen Abrahams barn har sedan 1991 bedrivit integrationsarbete i Rinkeby. Målgruppen för detta projekt är politiker, tjänstemän och ungdomar i Järfälla och Rinkeby. De direkt medverkande är barn och ungdom 3 – 16 år, deras föräldrar och personal i skola/förskola. Aktiviterna är bl.a. att via information och föreläsningar om barnkonventionen utbilda politiker och tjänstemän inom projektets ram. Kontaktperson: Dorothea Rosenblad, tel. 070–746 71 12

Svenska UNICEF-kommittén

UNICEF, Skåne Syds projekt Hur mår barnen i Skåne ? 685 000 kr för år 1 och 2 av 2

Syftet med projektet är att med utgångspunkt från barnen själva och deras föräldrar beskriva hur de upplever sin vardag. Genom att barnen, deras hälsa och levnadsvillkor kommer på politikernas dagordning behöver de en grundläggande och konkret utbildning i hur barnkonventionen kan tillämpas i praktiken. Målsättningen är att regionfullmäktige och dess tjänstemän ska få ökad kännedom om hur barnen har det i Skåne för att kunna använda barnkonventionen som ett naturligt redskap i alla beslut som berör barnen.

Ett delmål är att Svenska UNICEF-kommittén vill stärka samarbetet med kommuner, skolhälsovård och handikapporganisationer. Aktiviteter planeras i Skånes samtliga kommuner utom i Malmö. Malmö har ett större barnkonventionsprojekt som beviljats medel. Kontaktperson: Ulrika Sundler Lykke, tel. 08–692 25 17

FN:s standardregler

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Agenda 22 – framställning och distribution av bruksanvisningar, tilläggsanslag 283 000 kr för år 3 av 3

Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund, Synskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund har tillsammans sammanställt ett material; Bruksanvisning för hur kommuner kan ta fram handikappolitiska planer som bygger på FN:s standardregler i nära

samarbete med den lokala handikapprörelsen. Man vill nu göra Bruksanvisningar även för landsting, företag och individer. Bilaga 3 Kontaktperson: Christina Jernström, tel. 08–546 404 00

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projektet Agenda 22 i Norden 500 000 kr

Samarbetsorganet, Synskadades Riksförbund, De Handikappades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund driver ett delvis gemensamt projekt för att implementera FN:s standardregler. Projektet är mycket konkret och ger praktiska modeller för kommuner m.fl. Under projekttiden har handikapprörelsen i de nordiska länderna börjat visa intresse för projektet. Förbunden kommer att beviljas EU-stöd för spridning av erfarenheterna till andra länder och söker de 30 % som måste finansieras för att man skall få EU-medel. Kontaktperson: Maryanne Rönnersten, tel. 08–613 51 80

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Västerbottens län

Projektet FN:s standardregler för personer med funktionshinder i praktisk tillämpning 750 000 kr för år 2 av 3

Länsförbundet skall tillsammans med 7 kommuner i länet (och berörda sjukvårdsdistrikt) genomföra gemensamma utbildningar för medlemmar, kommun- och landstingstjänstemän och politiker. Bakgrunden är en uttalad vilja från offentliga sektorns sida att samarbeta med handikapprörelsen men en brist på metod och kunskap att förverkliga ett sådant samarbete. Genom ett kunskaps- och informationsprojekt med utveckling av länsförbundets konsultativa roll kan man också kanske minimera revirgränser (mellan olika föreningar) och lösa upp låsningar/motsättningar mellan personer som företräder olika intressen och slutligen lägga grunden för ett reellt samarbete som gör det möjligt för offentliga sektorn att använda sig av handikapprörelsens kompetens. För utvärdering av projektet anlitas Handelshögskolan och Umeå universitet. Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090–13 53 50

Fritid/idrott

Barn

Bunkeflo Idrottsförening

Bunkefloprojektet 260 000 kr

Flera folksjukdomar – benskörhet, hjärt- och kärlåkommor – är påverkbara av fysisk aktivitet. Aktiv idrott och motion har dessutom en social effekt. Målet med projektet är ett hälsoprojekt gemensamt för idrotts-

rörelse och skola. Att påverka barns och ungdomars livsstil och studera den effekt en sådan påverkan har på socialt beteende, attityd till miss- Bilaga 3 bruk, studieresultat och benstommens tillväxt. Att befrämja hälsan i en vidare krets – barn, föräldrar och invånare i hela stadsdelen. Bunkeflo Idrottsförening har en stor ungdomsaktivitet. Alla barn som ht 99 börjar i åk 1 och 2 i Ängsslättsskolan ingår i studien och rekryteras med föräldrarnas samtycke. Barnen kommer att ingå i projektet t.o.m. åk 9 och kommer att bli föremål för särskilda omsorger vad gäller hälsa och livsstil inkl. fysisk aktivitet. Klasserna kommer att beredas tillfälle till minst 1 timmes fysisk aktivitet varje skoldag. Stor variation kommer att erbjudas för att stimulera till rekrytering och deltagande i de fysiska aktiviteterna och ett stort deltagande kommer att ges företräde framför elitambitioner. Föreningen tillhandahåller en idrottsledare med uppgift att stimulera, leda, uppmuntra och rekrytera till idrotts- och motionsaktivitet i samarbete med skolan. Projektet kommer att studeras av flera institutioner vid universitetet vilka själva finansierar sin verksamhet. Projektet kan ge en modell för denna sorts hälsoarbete i Sverige och internationellt. Kontaktperson: Per Gärdsell, tel. 040–33 19 21

Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH)

SMUL – Social och Motorisk Utveckling genom Lek 900 000 kr

Föreningen vill tillsammans med Barn- och Ungdomshabiliteringen MAS och Korrebäckens specialförskola MAS driva ett projekt som syftar till att hitta, pröva och utveckla en metod och ett arbetssätt som främjar den allsidiga utvecklingen optimalt hos det funktionshindrade barnet. Man vill samtidigt tillgodose föräldrarnas önskemål om mer allsidig inlärning för sina barn och därigenom uppnå en bättre livskvalitet. Syftet är också att få mer delaktiga och aktiva föräldrar och att öka samverkan och förståelsen mellan olika yrkesgrupper. Målgrupper är barn, föräldrar och personal. Projektet vänder sig främst till CP-skadade barn på Korrebäckens förskola men även till föräldrar och barn och personal som arbetar i ett team för att uppnå gemensamma mål. Pedagogiken är tänkt att spridas till andra diagnosgrupper och till barn på andra förskolor inom Malmö kommun. Det nyskapande i projektet är samordningen av kompetens i föreningen, förskolan, habiliteringen och hemmet och den konduktiva synen och arbetssättet. Kontaktperson: Gertrud Hansson, tel. 040–96 09 03

Föreningen Roten

Projektet Sommarläger med uppföljning 300 000 kr för år 2 av 3

I ansökan skriver föreningen att det finns ett fundamentalt problem i stödet till unga idag. Alla vill nå utsatta riskzonsbarn, men hur? Sommarkollo kan var ett sätt att få uppleva saker man annars inte upplever. Ett sätt att samla minnen och upplevelser när den dagliga lunken känns tröstlös. Föreningen Roten vill genom rekryteringsarbeten försöka nå barn med särskilt stort behov av sommarläger. Man har sökt samarbete

med föreningen Frizonen. Föreningen Frizonen arbetar med tjejer i riskzon. Målet är att nå rätt barn med en kvalitativt väl utvecklad verk- Bilaga 3 samhet som inte stannar vid sommarlägret. Barnen skall rekryteras i Biskopsgården, ett miljonprogramsområde på Hisingen. Ett delmål är att visa tjänstemän och politiker hur man kan jobba förebyggande. Under år två planeras både pojkläger och tjejläger, uppföljningshelger samt personlig uppföljning. Kontaktperson: Robert Hulander, tel. 031–702 06 91

Hyresgästföreningen Vattenkannan

Sommarläger för barn boende på Holma/Kroksbäck i Malmö 100 000 kr för år 2 av 3

Holma och Kroksbäck är två bostadsområden i Malmö med ca 60 % hyresgäster med utländsk bakgrund varav ca 30 % är socialbidragsberoende. Ungefär 25 % av de boende är barn i åldern 0 – 15 år. Många av barnen har en svår hemsituation. MKB Fastighets AB har uppmärksammat barnens situation. Man vill i samarbete med Unga Örnar erbjuda 100 av hyresgästernas barn i åldern 6 – 12 år att under en vecka få vistas på Rönneholms slott norr om Eslöv. Barnen kommer där att tas omhand av personal som bl.a. i samråd med skolan har lagt upp ett program. Kontaktperson: Ing-Britt Lundh, tel. 040–13 89 61

Nacka Handikappidrott

Projekt skapa förutsättningar för simskola för handikappade barn 129 000 kr

Det svenska samhället är svårtillgängligt för barn och ungdomar med handikapp. Detta gäller både i administrationen och i den fysiska miljön. Svenska Handikappidrottsförbundet pekar på att funktionshindrade barnoch ungdomar minskar sina motions- och idrottsaktiviteter under dåliga tider. Nacka Handikappidrott söker projektmedel för att ha en simskola för handikappade barn under dagtid. Elever och instruktörer ska kunna komma direkt efter skolan för att göra det möjligt att delta på vettiga tider. Kontaktperson: Bengt Olofsson, tel. 08–500 222 45

Rädda Barnen i Värmland

Projektet Barns bästa 120 000 kr

Det finns många barn i behov av särskilt stöd i Sverige. Rädda Barnen i Värmland vill återuppväcka kollo-tanken i Värmland och på det viset ge ett antal barn en vecka där man kan bygga upp deras självförtroende, deras tro på framtid och “ladda batterierna“. Det är ett 100-tal mellanstadiebarn som blir uttagna med hjälp av kommunens socialtjänst, skola och fritidsförvaltningar. Koloniverksamheten innefattar kvalificerade ledare, samtal, aktiviteter, lägerliv och studiebesök. Det nyskapande är att en gammal god idé tas upp, men som inte funnits i Värmland i denna form där såväl Rädda Barnen som idrottsrörelse och Nykterhetsrörelse m fl är

involverade. Från år 2001 tror man att projektet i huvudsak ska vara självgående. Bilaga 3 Kontaktperson: Lars Österdahl, tel. 054–86 81 24

Sportklubben Lundia

Sommarläger för döva barn 60 000 kr

Föreningen genomför sommarläger för döva och hörselskadade barn vid Östervångsskolan i Lund. Skolan har ca 100 elever från Skåne- Blekinge-, södra Halland samt Kronobergs län. Under sommarmånaderna är skolan stängd vilket medför isolering för ungdomarna som bor långt ifrån varandra, främst är isoleringen stor i mellan- och högstadiet där grupptillhörigheten är betydelsefull. Det som är särskilt för detta sommarläger är att man ska vända sig till barn och ungdomar med ytterligare ett handikapp samt även till invandrarungdomar. Skolan har under de senaste åren fått allt fler döva och hörselskadade barn med flyktingbakgrund. Att få med dessa ungdomar underlättar för dem att komma in i det svenska samhället men ger också möjlighet till de svenska döva barnen att få en ökad förståelse för invandrarbarns situation. Som ett led i detta planeras informationskvällar riktade till föräldrar och elever på skolan. Kontaktperson: Bo Tufvesson, tel. 046–19 62 01

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU)

Projektet Se och möt varje barn 700 000 kr för år 1 av 2

SISU vill tillsammans med BRIS utbilda föräldraledare för barnidrott att se och möta varje barn efter deras förutättningar. Man vill göra föräldraledare medvetna om barns olika förutsättningar och genom utbildning ge ett antal metoder och verktyg för att stärka barns självbild positivt. Målgruppen är föräldraledare- och tränare på lokal nivå. Man tänker producera ett utbildningsmaterial, erbjuda distrikten utbildningstillfällen av föräldraledare på lokal nivå samt erbjuda utbildare inom specialförbund och regionnivå utbildning. För att få barn delaktiga kommer intervjuer att göras med barn om hur de upplever idrotten och idrottsledaren. Underlaget kommer sedan att ligga till grund för utbildningsmaterialen. Projektet kommer att följas upp och utvärderas. Man kommer att ha avsnitt som belyser invandrarbarns förutsättningar liksom frågan om killar och tjejers villkor. Kontaktperson: Karin Karlsson, tel. 08–605 61 75

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Hälsingland

Pojkprojektet 120 000 kr för år 1 av 3

För några år sedan kontaktades förskola/skola av ovanligt många ensamstående mammor med pojkar. Mammorna var bekymrade över sina söner som visade tecken på att de inte mådde bra. Några av pojkarna var utage-

rande, några var nedstämda. Pojkarna var i åldrarna 5 – 10 år. Man gjorde en liten försöksverksamhet i Söderhamn med stöd av rektorer och Bilaga 3 elevvårdsgrupper och SISU för att pröva idén där mindre grupper pojkar skulle få tillgång till “pojkaktiviteter“ tillsammans med vuxna män. Aktiviteterna planerades i samråd med pojkarnas mammor. Man vill nu utveckla formerna för organiserad pojkgruppsverksamhet. Man vill försöka etablera ett bestående samarbete mellan barnomsorg, skola , SISU och idrottsföreningar. Kontaktperson: Christina Wall, tel. 070–343 74 72

Unga Örnar, Malmö

Projektet Sommarglädje 100 000 kr för år 2 av 2

Föreningen vill bryta isoleringen i bostadsområdena och skapa nya kontakter mellan svenskar och invandrare. Målgruppen är barn med föräldrar i områden som är tungt belastade såväl socialt som ekonomiskt. Lägerverksamhet ger erfarenhetsmässigt positiva upplevelser och erfarenheter samt skapar nya kontakter som man kan behålla och utveckla i sitt bostadsområde. Projektledaren arbetar med ett projekt delvis finansierat med arvsfondsmedel i den särskilda satsningen på “Barn i vissa storstadsområden“ proj. El-Emel (förhoppning) och det är barn och ungdomar från detta område i Fosie, Malmö som kommer ifråga. Man vill nu förlänga projektet med ytterligare ett år eftersom man försöker bryta isoleringen i bostadsområdena och skapa nya kontakter mellan svenskar och invandrare. Tre stadsdelar samverkar. Kontaktperson: Rafah Al-Radi, tel. 040–21 26 54

Ungdom

4H i Glumslöv

Ungdomscafé och mopedverkstad 20 000 kr

4H i Glumslöv planerar att utveckla verksamhet med att iordningställa ett ungdomscafé och en mopedverkstad. Föreningen vill att alla ungdomar oavsett intressen, skall ha en gemensam samlingspunkt. Under sommarmånaderna besöks Glumslöv av många ungdomar från hela regionen som brukar "festa" på stranden. Man vill försöka fånga även dessa ungdomar med drogfria discon under sommarlovet samt att låta lokala musikgrupper få uppträda. Totalt räknar föreningen med att det är ca 200 ungdomar som finns i området sommartid. Kontaktperson: Jenny Lindkvist, tel. 0418–707 09

Bergnäsets AIK

Bilaga 3 Projektet Multi activity i Bergnäsets AIK 60 000 kr

Idrottsföreningen Bergnäsets AIK planerar att starta ett projekt där man erbjuder ungdomar i åldern 13–18 år att prova på olika sommar- och vinteridrotter samt olika kulturaktiviteter. Med detta vill föreningen inspirera och motivera inaktiva ungdomar som inte är med i någon förening eller har några fritidssysselsättningar till att vara med på egna villkor och själva bestämma utifrån sina önskemål och behov. Projektet skall pågå i 1,5 år och kommer att bygga på samarbete och inte konkurrens mellan olika idrotter, ingen resultatpress utan betoning på fysisk och psykisk utveckling av individen. Utvärdering sker i samverkan med pedagogiska institutionen på högskolan i Örebro. Kontaktperson: Krister Hertting, tel. 0920–178 50

Förbundet Skog och Ungdom (FSU)

Projektet Fritid eller dötid 225 000 kr

Förbundet Skog och Ungdom (FSU) planerar att tillsammans med Hästa 4H-gård på Järvafältet starta ett fritidsprojekt som syftar till att dels ge ungdomar runt om på Järvafältet mer inflytande och medbestämmande, dels att integrera pojkars intresse för fritidsaktiviteter i skog och natur med flickors fritidsaktiviteter på 4H-gårdarna runt hela Järvafältet. Under försommaren kommer en Skog och Ungdomsförening att bildas bestående av ungdomar i åldern 12–14 år som med stöd av vuxna resurspersoner kommer att forma ett program för hela projektet som beräknas pågå i 1,5 år. Några av de aktiviteter som kommer att erbjudas är klättervägg, bågskytte samt skogsdagar med teman som överlevnad, fiske och friluftsliv kombinerat med de aktiviteter som pågår på Hästa 4H-gård. Kontaktperson: Jukka Väyrynen, tel. 0150–503 95

Invandrare Ungdomsföreningen i Umeå

Projektet Ung Framtid 2000 200 000 kr för år 1 av 2

Invandrare Ungdomsföreningen är en multikulturell förening som i samverkan med Umeå kommun vill genomföra ett integrationsprojekt under två år för ca 400 ungdomar i de mest invandrartäta bostadsområdena i kommunen. Syftet med projektet är att invandrarungdomarna skall erbjudas hjälp med skolarbetet samt vara delaktiga i utflykter och läger. Föreningen kommer även att erbjuda samtal och rådgivning för ungdomarnas föräldrar. Under projektets första år kommer föreningen att arbeta inom bostadsområdet Ersboda, med fritidsgården Athena som bas. Genom att ge vägledning, individuellt stöd och erbjuda konkreta åtgärder hoppas föreningen på att väcka ungdomarnas engagemang både för skolarbete och fritidssysselsättningar samt öka förståelsen för olika kulturer. Kontaktperson: Abdi Hanad, tel. 070–605 50 60

Kolbäcks Missionsförsamling

Bilaga 3 Projektet Ten Sing 110 000 kr för år 2 av 2

Kolbäcks Missionsförsamling driver ett projekt för en bestående fritidsverksamhet för ungdomarna i samhället. Genom ungdomsprojektet Ten Sing, där man använder sig av dans, drama, kör och musikverksamhet vill man stärka ungdomars förmåga till samarbete och ansvarstagande, att fatta egna beslut och ta på sig ledarroller. Projektet första år blev större och mer omfattande än beräknat. Förutom den ungdomsledare som varit projektansvarig har både barn, ungdomar, föräldrar och församlingsmedlemmar engagerat sig. Verksamheten är uppbyggd så att ungdomarna själva, med hjälp av vuxna, driver sin egen verksamhet. Kontaktperson: Mats Källstig, tel. 0220–123 84

Korpen i Eskilstuna

Korpens Drop-In 62 000 kr för år 1 av 2

Föreningen Korpen Eskilstuna planerar att genomföra ett ungdomsprojekt under två år för fysisk aktivitet i närmiljö som stimulerar till ökat engagemang, positivare levnadsvanor och en meningsfylld fritid. Genom att successivt starta upp "drop-in"-verksamheter på 5 olika arenor (sportoch gymnastikhallar) i Eskilstuna tätort vill man erbjuda ungdomar olika idrottsaktiviteter där deltagarens egna förutsättningar, önskningar och behov står i centrum. Ungdomarna skall själva vara delaktiga i planering och genomförande av aktiviteterna. Syftet med projektet är att medverka som ett led i arbete mot droger, våld och mobbning genom att skapa en plattform för social gemenskap och aktivitet i en sund och givande miljö samt att få inaktiva ungdomar att inse vikten av rörelse, motion och gemenskap. Kontaktperson: Tommy Andersson, tel. 016–51 30 32

Köpings Modelljärnvägsförening

Projektet Att bygga modell landskap 10 000 kr för år 2 av 2

Köpings Modelljärnvägsförening har en bred barn- och ungdomsverksamhet. De senaste åren har föreningen även ställt upp för barn och ungdomar vid skolor i kommunen genom att där erbjuda sin verksamhet som en aktivitet inom ämnet "fritt valt arbete". Föreningen fick stöd för det första året i juli 1998 för att starta ett projekt i egen regi där barn och ungdomar får bygga upp olika landskapsmiljöer. Genom att konstruera egna ritningar, byggnad och målning av byggsatser, arbete i trä och papper skapas en meningsfull fritid. För att utveckla verksamheten ytterligare söker föreningen stöd för det andra och sista året. Kontaktperson: Ilgonis Lipartas, tel. 0221–284 84

Stiftelsen Stockholm Summer Games

Bilaga 3 Stockholm Street Sports and Art 275 000 kr

Stiftelsen Stockholm Summer Games planerar att genomföra ett integrations- och utvecklingsprojekt i form av lokala gemensamma idrotts- och kulturaktiviteter av spontan karaktär för ungdomar i 13 av Stockholms ytterstadsområden. Under maj månad kommer det att ordnas tävlingar i 4 av ytterstadsområdena i olika aktiviteter som musik, streetbasket, streetfootball, aerobics, estradpoesi och dans. Efter sommarlovet kommer alla stadsdelar och deltagare att få visa upp sin lokala profil i innerstan, troligtvis på Sergels torg. Ungdomarna kommer att på eget initiativ få presentera sina förslag om olika aktiviteter till en professionell rådgivare som sedan kan stödja deltagarna med hjälp och råd. Detta innebär att det kommer att ske en del självinitierade aktiviteter före och efter de samordnade aktiviteterna. Projektets långsiktiga syfte är att låta killar och tjejer i åldern 13–19 år själva ta initiativ och mötas i ett positivt sammanhang och skapa nya aktiviteter tillsammans med ungdomar från andra stadsdelar. Projektet syftar även till att öka ungdomarnas kunskap och kompetens inom områden som är intressanta ur ett brett samhällsekonomiskt perspektiv. Efter aktiviteterna kommer det att produceras en CD-skiva, video och diktsamling med ungdomarnas bidrag. Projektet kommer att utvärderas och på sikt hoppas stiftelsen att verksamheten skall utökas med ytterligare stadsdelar och ingå i Stockholms stads ordinarie fritidsverksamhet. Kontaktperson: Mats Johansson, tel. 08–22 21 61

Handikapp

Föreningen FUB-Gården

Björklingeprojektet 300 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att utveckla en sommargård till ett kurs- och rekreationscentrum för åretruntbruk. Under det första året har huset upprustats och gruppboendeenheter och dagcenterverksamheter kan nu använda gården som gör det möjligt att genomföra många olika aktiviteter. Handikapporganisationer och Barn- och Ungdomshabiliteringen har börjat utnyttja gården även för kursverksamhet. Praktikanter från särskolan arbetar på gården och ytterligare dagcenterverksamhet (bl.a. arbete i köket) skall förläggas dit. Kontaktperson: Leif Bolander, tel. 018–71 10 20

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Norrbotten

Bilaga 3 Projektet Ju-Jutsu för barn med DAMP 366 000 kr för år 2 av 3

Ett projekt som syftar till att med Ju-Jutsu som medel hjälpa barn med DAMP att förbättra motorik och självförtroende och finna vägar till kontakter med andra barn. Arbetet har under det första året startat i fem skolor i Luleå tillsammans med barnens föräldrar, skola och socialtjänst. Under år två kommer man att starta liknande verksamhet, både i skolor och i fritidsgrupper i Kiruna samt utbilda instruktörer. Kontaktperson: Greta Lillbro, tel. 0970–18 827

Föreningen GLAD

Projektet Vid biljardbordet träffas vi alla 150 000 kr för år 1 av 2

Biljard är en sport som är mycket populär bland latinamerikaner boende i Sverige. Spelet passar också för personer med olika former av funktionshinder. Organisationen vill nu starta biljardskola och arrangera tävlingar gemensamma för funktionshindrade och icke funktionshindrade av latinamerikanskt ursprung för att öka kontaktytorna grupperna emellan. Biljardspelet kan minska isoleringen och ge ökade möjligheter till information om det svenska samhället och ge möjligheter till kontakter med andra grupper. Kontaktperson: Julio Fuentes, tel. 08–643 90 60

Hjälpmedelsinstitutet

Information om försöksverksamhet – Aktiviteter och hjälpmedel för funktionshindrades fritid 300 000 kr

Hjälpmedelsinstitutet har med stöd ur fonden genomfört en treårig försöksverksamhet med syfte att öka möjligheterna för personer med funktionshinder att få tillgång till hjälpmedel för fritidsaktiviteter. Man har bl.a. prövat system för korttidsuthyrning av dyrare fritidshjälpmedel, förbättrat information och rådgivning och prövat nya aktiviteter. Institutet skall nu tillsammans med Svenska Handikappidrottsförbundet förbereda och genomföra information om försöksverksamheten i de län som inte omfattats av försöksverksamheten samt följa upp åtgärder och beslut i de län som deltagit i försöksverksamheten. Kontaktperson: Susann Forsberg, tel. 08–620 18 30

LaSSe-kooperativet

Råd & Stöd för Mobilisering av personer med varaktiga fysiska funktionshinder 449 000 kr för år 1 av 2

LaSSe-kooperativet i Göteborg (ett personalkooperativ som ger råd och stöd i samband med personlig assistans) konstaterar att många av dem

som har personlig assistans på grund av sitt funktionshinder inte kunnat utveckla vanliga umgängesformer och delta i olika aktiviteter. Man har Bilaga 3 tidigare kanske alltid varit beroende av andras tolkningar och välvilja och vet därför inte vilka aktiviteter som finns eller vilka aktiviteter man kan klara av och/eller är intresserade av. Kooperativet vill därför under en tvåårsperiod tillsammans med De Handikappades Riksförbunds Göteborgsavdelning, genomföra ett projekt som skall omfatta ca 40 personer. Genom grupprådgivning och personligt stöd varvat med deltagande i olika aktiviteter vill man vidga brukarnas nätverk och utveckla deras sociala kompetens. Med hjälp av temaveckor vid DHR:s anläggningar Sommarsol i Skåne och Västerhav på Grötö i Göteborgs skärgård räknar man med att kunna ge möjlighet för deltagarna att pröva på orientering, fiske, fågelskådande, segling och kanoting liksom studiecirklar (litteratur, livsåskådning, intressepolitik, tillgänglighet m.m). Kontaktperson: Denise Cresso, tel. 031–841850

Nacka Handikappidrott

Projekt boccia för cp-skadade 135 000 kr

Det svenska samhället är svårtillgängligt för barn och ungdomar med handikapp. Nacka Handikappidrott vill försöka få många fler att bli aktiva. Detta projekt har som mål att nå gravt CP-skadade för att få dem att träna, vara med på idrottsläger och tävla. Kontaktperson: Bengt Olofsson, tel. 08–500 222 45

Nacka Handikappidrott

Projekt innebandy för ungdom 13 –18 år 130 000 kr

Svenska Handikappidrottsförbundet pekar på att funktionshindrade barnoch ungdomar minskar sina motions- och idrottsaktiviteter under dåliga tider. Nacka Handikappidrott vill samla ungdomar 13 – 18 år för att starta upp innebandy i rullstol. Behovet och intresset är stort. I projektet ingår också ett läger. Kontaktperson: Bengt Olofsson, tel. 08–500 222 45

Norrbacka Handikapp Idrottsförening

Uppsökande verksamhet 225 000 kr för år 2 av 3

Föreningen har både lag- och individuell idrott för rörelsehindrade och har många meriter i OS, VM, EM och SM. Föreningen vill öka antalet idrottande personer med funktionshinder. Rekryteringen är inte enkel eftersom barn och ungdomar med funktionshinder som är integrerade i vanliga skolor inte har någon naturlig kontakt med handikappidrotten (oftast inte heller med vanlig idrott eftersom man ofta är "befriad" från idrotten som inte är anpassad till barn och ungdomar med funktionshinder). Föreningen vill därför gå ut och söka upp eleverna i skolor och ungdomsgårdar, ta kontakter med idrottsskolor m.fl. och entusiasmera

och informera idrottslärare om hur de på ett aktivt sätt kan öka handikappade barn/ungdomars deltagande i skolidrotten och den naturliga Bilaga 3 övergången till föreningsidrott. Man vill också bygga upp ett kontaktnät med sjukgymnaster m.fl. på rehab/hab. Extra resurser skall sättas in på att få fler flickor att idrotta. Kontaktperson: Per Bohman, tel. 08–614 81 73

Rekryteringsgruppen För aktiv rehabilitering

Projektet Friluftsgruppen – för dig med funktionshinder 1 050 000 kr för år 1 av 2

Föreningen har deltagit i Hjälpmedelsinstitutets försöksverksamhet Bättre tillgänglighet till aktiviteter och hjälpmedel för fritiden (Arvsfondsprojekt) och då arbetat med utveckling av hjälpmedel och metoder för kajakpaddling, långfärdsåkning på skridskokälke och lägerliv. Man valde dessa aktiviteter bl.a. för att komplettera den etablerade idrottsträningen med utomhusaktiviteter, inte minst för kvinnor. Under projekttiden har man utvecklat hjälpmedel och metoder och gett möjligheter att prova på helt nya aktiviteter eller aktiviteter som man gjort tidigare men inte kunnat på grund av funktionshinder efter en skada. Många har vittnat om känslan av frihet när man kan lämna rullstolen och glida fram i kajak eller över att ha hittat en möjlig vinteraktivitet. Försöksverksamheterna har genomförts i Stockholmsområdet. Rekryteringsgruppen (som samarbetar mycket aktivt med Bosön) och Friluftsfrämjandet vill nu sprida kunskapen om metoder och hjälpmedel för friluftsliv till föreningar och organisationer i hela landet. Kontaktperson: Magnus Andersson, tel. 08–30 80 75

Stiftelsen Skota Hem

Seglingssport för funktionshindrade barn och ungdomar 284 000 kr

Ett stort antal personer med olika handikapp provar varje år på segling i projektets båtar. De flesta som prövar på att segla är vuxna. Man vill nu satsa på att försöka få med fler barn och ungdomar med rörelsehandikapp. Målet är att göra seglingssporten möjlig för en stor grupp rörelsehandikappade. Stiftelsen står för lokaler, båtar, löpande kostnader samt övriga resurser. Man gör en instruktionsvideo. Kontaktperson: Thomas Ehrner, tel. 08–614 31 21

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)

Försök med Motions- och Idrottsskolor samt förstudie för etablerande av ett Utvecklingscentrum för svensk handikappidrott 1 527 000 kr för år 1 av 3

Det är ofta svårt för personer med funktionshinder att delta i olika motions- och idrottsaktiviteter; särskilt gäller detta barn och ungdomar samt kvinnor och invandrare med funktionshinder. Förbundet vill därför under en treårig försöksperiod utveckla s.k. motions- och idrottsskolor som sedan skall kunna vara förebild för andra kommuner. Man vill pröva

olika driftformer såväl i offentlig som i föreningsregi och utveckla nätverk för depåer för utlåning av idrottsredskap och hjälpmedel. Förbundet Bilaga 3 vill också undersöka förutsättningarna för att bygga upp ett handikappidrottens utvecklingscenter med bl.a en riksdatabas för handikappidrott, utveckling av träningsmetoder, utveckling av redskap och hjälpmedel, ledarutveckling m.m. Skolorna skall vara mycket starkt förankrade i den kommunala verksamheten. Kontaktperson: Lars Hjeltman, tel. 08–605 60 00

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)

Projekt Synskadeidrott 430 000 kr för år 3 av 3

Ett tredje år av projektet som bedrivs av Svenska Handikappidrottsförbundet och Synskadades Riksförbund. Genom intervjuer med Unga Synskadade, Ami Syn, Tomteboda Resurscenter, instruktörer och tränare, distrikt och föreningar, gymnastiklärare, idrottskommittéer samt aktiva och före detta aktiva idrottsutövare vill man belysa behov och möjligheter till aktiviteter. Utifrån kartläggningen skall lämpliga åtgärder tas fram och prövas. Ett informationspaket på tal och punkt framställs. Vidare skall man bilda kontaktgrupp/er av synskadade och seende. Ledsagarrekrytering skall förbättras och man vill också göra en översyn av utbildningshjälpmedel för idrottslärare. Kontaktperson: Lars Hjeltman, tel. 08–605 60 00

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF)

Utvärdering av försöksverksamhet rörande handikapppidrott 295 000 kr för år 1

Regeringen beslutade i oktober 1992 att under en treårsperiod avsätta sammanlagt 15 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för försöksverksamhet med syfte att stimulera och underlätta för personer med funktionshinder att delta i idrottslig verksamhet. Under åren har ca 50 olika projekt genomförts. Handikappidrottsförbundet skall genomföra en sammanfattande dokumentation och uppföljning av försöksverksamheten. Avsikten är också att kunna använda erfarenheterna i den nyligen startade satsningen för att utveckla den lokala idrotten för och med barn, ungdomar och funktionshindrade. Kontaktperson: Lars Hjeltman, tel. 08–605 60 00

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF), Sportskyttekommittén

Projektet Framtagande av utbildningsmaterial för handikappskytte och nyrekrytering av tränare, ledare och aktiva 85 000 kr

Sportskyttet, f.n. Handikappidrottsförbundets mest framgångsrika idrott, vill förvalta och utveckla den standard som finns idag genom att ta fram en instruktörshandbok för att bygga upp kompetens hos instruktörer,

ledare och aktiva, arrangera kurser och läger och utveckla bra informations/utbildningsmaterial. Bilaga 3 Kontaktperson: Anders Sundell, tel. 08–782 68 87

Umeå Handikappidrottsförening (UHIF)

Projektet Wheel & Walk Aerobic 340 000 kr för år 2 av 3

Umeå Handikappidrottsförening har under flera år tillsammans med Folkuniversitetet i Umeå bedrivit försöksverksamhet för att möjliggöra för funktionshindrade ungdomar att tillsammans med icke funktionshindrade ungdomar delta i motionsformen aerobics. Föreningen vill nu göra denna typ av verksamhet nationell och skall tillsammans med Umeå universitet (Institutionerna för Specialpedagogik och Idrottsmedicin) utveckla motionsformen, upprätta en s.k. rörelsebank och pedagogiska verktyg, utveckla en struktur för instruktörsutbildning och göra motionsformen nationell. Man frågar funktionshindrade resp. icke funktionshindrade varför man valt att träna i gemensam grupp, gör medicinska mätningar av muskel-ben- och fettmassa för att kartlägga träningsformens fysiska effekter före och efter 14 veckors regelbunden Wheel & Walk Aerobic för att kunna utveckla rörelserna. Målsättningen är också att gående och rullstolsburen aerobicsutövare skall kunna utbilda sig till instruktörer och därför krävs viss experimentell verksamhet. Ett informationsmaterial sammanställs steg för steg. Kontaktperson: Katarina Nimrodsson, tel. 090–77 56 52, 010–202 14 48

Främlingsfientlighet

Mariestads Ekumeniska Råd

Dramautställning Det kunde varit Du 50 000 kr

Mariestads Ekumeniska Råd (MER) planerar att genomföra en dramautställning vars syfte är att besökaren själv får ikläda sig rollen som flykting och genom den identifikation som är möjlig med flyktingskapets villkor få en förståelse för flyktingars situation i dagens Sverige. Utställningen kommer att kunna ses under en dryg månad med speciellt fokus på skolelever på mellan-, högstadium samt gymnasiet, och ingå som en av de upplevelseaktiviteter som finns med i den stora ungdomskonferensen Ung Nu 99, med ca 10 000 ungdomar, som pågår under oktober månad i Mariestad. MER:s planeringsgrupp kommer under våren att informera skolornas studieledare/lärare om utställningen och under hösten kommer det att hållas studiedagar för lärarpersonal, temakvällar och föredrag m.m. som på olika sätt fokuserar på projektets målsättning som är att öka empatin med världens drabbade flyktingar, påverka viljan till bistånd, solidaritet och globalt tänkande och motverka främlingsfientlighet, rasism och våld. I anslutning till utställningslokalen planeras ett torg där invandrarföreningar har utställning om sin verksamhet och där ger

kyrkor och organisationer faktainformation kring sina bistånds- och hjälpprogram. Bilaga 3 Kontaktperson: Jan Holmberg, tel. 0501–188 29

Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete (PU)

Rollspelet/utställningen Xenos 250 000 kr för år 1 av 2

Pingstförsamlingarnas Ungdomsarbete (PU) ansöker tillsammans med Pingstförsamlingarnas Invandrarråd (PIR) om bidrag för det första året till upplevelseutställningen Xenos som beräknas pågå under två år. Xenos bygger på att ungdomarna går in i flyktingens roll t.ex. under krig eller vid en naturkatastrof. De får uppleva en ordinär dag i det gamla hemlandet fram tills de sitter i en skollokal i Sverige och lyssnar på en lärare som försöker ge dem kunskap på ett främmande språk om sitt nya hemland. Den primära målgruppen är barn och ungdomar mellan 6 och 19 år. Projektets mål är att starta en mängd samtal i skolor och föreningar så under uppbyggnadsskedet kommer informationen om projektet att riktas mot lärare/förskollärare samt ungdomsledare. Efter besöket kommer en uppföljning att ske i skolorna. För att nå ut till skolorna i de deltagande kommunerna i södra Storstockholm kommer en kort videofilm att distribueras tillsammans med inbjudan. Församlingen räknar med att ca 25 000 barn och ungdomar kommer att besöka utställningen varje läsår. Kontaktperson: Anna Kempe, tel. 0708–82 88 50

Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism

Romerprojektet 440 000 kr

Ungdom Mot Rasism (UMR) ansöker om stöd för att arrangera en konferens för romska och icke-romska ungdomar från Tjeckien och Sverige. UMR planerar att genomföra konferensen tillsammans med romska ungdomar i Sverige. Till konferensen inbjuds 10 romska och 5 icke-romska ungdomar från respektive land. I Tjeckien har de romska ungdomarna utsetts från tre olika gymnasieskolor efter en uppsatstävling i våras. De svenska ungdomarna skall tas ut bland romska organisationer i Sverige och bland UMR:s medlemmar. Syftet med konferensen är bl.a. att skapa en plattform för romska och icke-romska ungdomar i Sverige respektive Tjeckien, att dokumentera unga romers situation i Sverige respektive Tjeckien, att hitta de bakomliggande orsakerna till rasism och diskriminering av romer i Europa, att öka kunskapen om romernas historia fram till i dag, att göra en handlingsplan för respektive land och att skapa nätverk, att lyfta den romska frågan och romernas situation i Sverige respektive Tjeckien samt att organisera unga romer i Sverige. Unga romer som UMR har träffat vill att de unga romer som deltar i projektet skall bilda en lokal grupp inom UMR. Målsättningen är att någon av de romska ungdomarna efter konferensen skall driva projektet vidare under ytterligare tre månader för att organisera fortsättningen. Kontaktperson: Soledad Pinero, tel. 08–642 69 90

Röda Korsets Ungdomsförbund

Bilaga 3 Projektet Våga mötas 200 000 kr för år 2 av 3

Röda Korsets ungdomsförbund har en lång erfarenhet av arbete mot rasism och främlingsfientlighet. Projektets syfte är att vidarutveckla och sprida en projektmetod som prövats i förbundets Stockholmsdistrikt. Metoden handlar om att på ett spännande och målmedvetet sätt sammanföra ungdomar från olika kommuner eller kommundelar som representerar skilda sociala miljöer och begränsar sig inte enbart till ungdomar med olika etnisk bakgrund. Ungdomarna skall genomföra flera gemensamma aktiviteter och arrangemang. Målsättningen är att några av ungdomarna skall utvecklas till att ta på sig ansvar för att utbytet mellan stadsdelarna fortsätter efter projekttidens slut. Projektet planeras att pågå under tre år och innehåller förutom metodutveckling också erfarenhetsspridning till övriga distrikt inom Röda Korsets Ungdomsförbund. Förbundet söker nu stöd för år två där de avser att sprida metoden till flera distrikt och hjälpa dem att utveckla och implementera det på plats. Detta kommer att ske i samarbete med den centrala enheten av förbundet. Kontaktperson: Hidayet Tercan, tel. 08–665 58 05

Röda Korsets Ungdomsförbund, Jämtlandsdistriktet

Projektet Edutainment 2000 90 000 kr

Syftet med detta projekt är att inom ramen för en paraplyorganisation med namnet Edutainment 2000 utbilda ungdomar i Östersund med målsättning att genom ökad kunskap motverka fördomar, intolerans och rasism. Målgruppen är ungdomar i åldern 13–25 år med tyngdpunkt på elever i högstadie- och gymnasieskolan i Östersunds kommun. Projektets idé är att utbilda ett 50-tal ungdomar under januari t.o.m. april år 2000, vilka sedan i sin tur delar med sig av sina erfarenheter och kunskaper i kommunens skolor. Varje deltagare beräknas genomföra minst 5 föreläsningar var. Projektet präglas av stor samverkan med andra ungdomsorganisationer inom ett brett politiskt och organisatoriskt fält. En framtida målsättning med projektet är att det skall sprida sig inom länet. Kontaktperson: Camilla Qvenild, tel. 063–51 55 17

Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Örebro

Projektet Det kunde varit du 300 000 kr

Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) planerar att genomföra en interaktiv dramautställning under hösten år 1999 och våren år 2000 i Örebro. Syftet med projektet är att aktualisera och tydliggöra den verklighet som miljontals flyktingar i världen lever i samt motverka främlingsfientlighet och rasism och öka människors empati. Med utställningen vill SKS även erbjuda en mötesplats för samtal om flyktingars situation. Utställningen vänder sig i första hand till de 16 000 barn- och ungdomar som går i Örebro kommuns mellan- och högstadie samt gymnasiet. Skolorna kom-

mer även att erbjudas ett förberedande lektionspass samt material inför besöket. Projektet kommer att utvärderas dels internt med underlag från Bilaga 3 de personer som arbetat med projektet, dels externt med underlag från besökarna. Dessa får fylla i en enkät dels direkt efter besöket, dels terminen efter, där man undersöker påverkan under en längre tid samt hur ämnet har följts upp i klasserna. Kontaktperson: Annika Söderman, tel. 019–13 04 50

Sveriges Unglottor

Projektet Sotlugg – Linlugg – Allas lika värde 75 000 kr för år 1 av 2

Sveriges Unglottor vill med detta projekt ge utbildning, information och ett engagemang för att öppet verka för ett demokratiskt samhälle och motverka okunskap, rädsla och främlingsfientlighet. Målet är att få ungdomar att arbeta och engagera sig för ett samhälle i trygghet och tolerans där man möts med respekt och förståelse samt att kunna föra en dialog om förintelsen. Projektet är uppbyggt i etapper. Etapp 1 består av 3 st regionala seminarier med föredrag om förintelsen och utbildningen MOD (mångfald och dialog), del 1. Etapp 2 är att parallellt med de regionala seminarierna genomföra ett pilotprojekt för att arbeta fram ett underlag till studiecirkelhandledning i en av Unglottornas lokalavdelningar. Etapp 3 är en femdagars utbildning i MOD, del 2, för de som deltog i den första utbildningen. Under utbildningstiden kommer deltagarna att utvärdera och pröva studiecirkelmaterialet, för att under hösten kunna fungera som ledare i studiecirklar runt om i landet. I etapp 4 framställs en kurspärm för alla som deltar i de lokala studiecirklarna. Utbildningen kommer att ske i nära samarbete med riksorganisationen Ungdom mot Rasism och Sveriges Kyrkliga Studieförbund, och Unglottorna räknar med att ca 200–300 ungdomar kommer att delta. Kontaktperson: Ritva Lundqvist, tel. 08–660 04 78

Hjälpmedel

Handikapp

Hjälpmedelsinstitutet

Projektet Bättre hjälpmedel för ökad frihet och ökat oberoende – ett projekt om egen vård 646 000 kr för år 1 av 3

Hjälpmedelsinstitutet, Förbundet Blödarsjuka i Sverige, Riksförbundet Cystisk Fibros, Riksförbundet för Njursjuka, Svenska Diabetesförbundet och Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka skall tillsammans genomföra ett treårigt projekt. Det blir allt vanligare att människor med olika långvariga/kroniska medicinska tillstånd sköter sin egen vård och behandling. Bakom detta ligger dels individernas egna önskemål om att kunna påverka sin behandling och minska beroendet av andra, dels framsteg inom

det medicintekniska området som lett till att flera behandlingar, som tidigare krävde slutenvård, idag kan ges i hemmen. Denna utveckling ställer Bilaga 3 bl.a. krav på mer brukaranpassade hjälpmedel och medicinteknisk utrustning samt förändringar av vårdens organisation och inriktning. Dessutom nya krav på brukare, anhöriga, olika yrkesgrupper, beslutsfattare och företag. I projektet ingår en kartläggning som skall omfatta hur berörda grupper försörjs med hjälpmedel, vilka hjälpmedel som används, om det finns problem vid användandet, önskemål om förändringar och vilka önskemål om utveckling som finns. Tanken är att både beskriva dagsläget samt den sannolika utvecklingen och därvid föreslå vidareutveckling och försöksverksamhet. I styrgrupp/arbetsgrupp kommer förutom institutet och berörda brukarförbund, representanter för Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet och Socialstyrelsen att ingå. Kontaktperson: Lars Wärnberg, tel. 08–620 18 60

Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)

Rehab-Plusprojektet 1 050 000 kr för år 1 av 3

Förbundet konstaterar en brist på samordning mellan olika stöd- och serviceformer som bostadsanpassning, hjälpmedelsverksamhet och personlig service, personlig assistans och hemtjänst. Denna samordningsbrist kan även gälla arbetsplatsanpassning och bilanpassning. Alla dessa stödåtgärder handläggs av olika myndigheter eller avdelningar hos myndigheter och det är i allmänhet bara den enskilde brukaren som är kontaktlänken mellan myndigheterna och som förutsätts besitta de nödvändiga kunskaperna om existerande möjligheter för att bästa möjliga lösningar skall kunna uppnås. Det kan också finnas en bakvänd konkurrens mellan myndigheter som går ut på att slippa göra vissa insatser, t.ex. att personer nekas automatisk dörröppnare som bostadsanpassning med hänvisning till att de har personlig assistans vilket då kraftigt kan öka behovet av assistans eller ledsagarservice. Vid förbundets rehabiliteringsanläggning Humlegården i Sigtuna vill man utveckla ett arbetssätt/metod som gör det möjligt för brukaren att finna en balans mellan tekniska lösningar och personlig service och att detta skall ingå som en naturlig del av rehabiliteringen. Projektet skall rikta sig till personer som remitteras till Humlegården för rehabilitering och som har omfattande funktionshinder. De skall genom information, praktiska försök och träning på Humlegården, i bostaden och på arbetsplatsen välja vilka problem i det dagliga livet de vill lösa med hjälp av hjälpmedel, med anpassning av bostad och arbetsplats och med personlig service som hemtjänst, personlig assistans, ledsagarservice och eventuellt arbetsbiträde. Särskild uppmärksamhet skall ägnas personer med ALS som är en snabbt progedierande sjukdom som kräver stort kunnande och erfarenhet av berörda behovsbedömare. Projektet skall utvärderas ur såväl ekonomiskt som socialt perspektiv. Kontaktperson: Per-Olof Bengtsson, tel. 08–677 70 10

Svenska Diabetesförbundet (SD)

Bilaga 3 Projektet Utveckling och förbättring av metoder för information om hjälpmedel vid diabetes 550 000 kr för år 2 av 3

Vården av diabetes bygger till stor del på egenvård där patientens egna åtgärder har stor betydelse för behandlingsresultatet. Patienten skall själv testa sitt blodsocker, ge flerdosbehandling med insulin m.m. Trots detta uppnås inte alltid förväntade medicinska behandlingsresultat. Förbundet och Hjälpmedelsinstitutet vill därför kartlägga om och hur bemötande och kommunikation i mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med diabetes påverkar valet av hjälpmedel och om det finns skillnader mellan män och kvinnor och om valet är åldersrelaterat. Utifrån kartläggningars resultat skall man utarbeta modeller för att förbättra bemötande och kommunikation i mötet mellan sjukvårdspersonal och personer med diabetes i samband med information/instruktion av hjälpmedel samt utarbeta metoder för att ta fram en icke företagsbunden produktinformation om hjälpmedel som även visar graden av användarvänlighet för olika behovsgrupper.Träffar och möten med andra diabetiker verkar vara mycket viktiga för erfarenhetsutbyte och stöttning, inte minst föräldrar till barn med diabetes pekar på detta behov. Under det andra året skall man bl.a. särskilt undersöka skillnaderna i behov vid hjälpmedelsinformation beroende på kön, ålder, typ av diabetes och om man har flera funktionshinder liksom om informationsbehovet och valet av hjälpmedel förändras ju längre man lever med sin diabetes. Eftersom man i den första kartläggningen kunde konstatera att den anhöriga spelar en viktig roll vid egenvården skall man försöka utveckla metoder för stöd och information till anhörig. Kontaktperson: Marie-Jeanette Bergvall, tel. 08–564 821 00

Idrottens sociala ansvar

IFK Linköping Basket

Basket 2000 – Ett ungdomsprojekt om integration och livsstil 180 000 kr för år 2 av 2

Föreningen vill stärka basketidrottens roll i integrations- och folkhälsoarbetet och vill att föreningen skall vara en inkörsport till gemenskap och socialt sammanhang för utsatta barn och unga. Föreningen genomför därför bl.a. en särskild satsning på ungdomar med invandrarbakgrund genom att bedriva sommarläger med särskild rekrytering av dessa ungdomar. Vidare genomför föreningen basketskola sommartid i områden med hög andel familjer med invandrarbakgrund, en basketturnering sommartid med tremannalag öppen för alla ungdomar och en satsning på spelar- och funktionärsutbildning med målsättning att engagera ungdomar med invandrarbakgrund i föreningsverksamheten. Dessutom vill föreningen skapa nybörjarlag för tonåringar, etablera samarbete med fritidsgårdarna samt sprida en tidning med information till alla hushåll i

Linköping. Projektet vill utöver de rent idrottsliga målsättningarna också bland såväl ledare som spelare skapa en "Linköpingsanda" med med- Bilaga 3 vetenhet om betydelsen av livsstil och attityder för folkhälso- och integrationsarbetet. Programmet är strategiskt och brett. Kontaktperson: Per Carlsson, tel. 013–22 49 92

Luleå Basketbollklubb

Luleå Steelers (projektledarskap) 210 000 kr för år 2 av 3

Föreningen driver ett planerat treårigt projekt med syfte att ge 10–15 arbetslösa ungdomar under 25 år ett 8-månaders utvecklingsår inom föreningen. Verksamheten är en kombination av teoretiskt och praktiskt arbete. Praktiskt sker arbetet dels internt i Luleå Basket Centrum (LBC) med att utveckla och upprätthålla centrets service till spelare, kanslier och andra hyresgäster dels externt genom att arbeta med större och mindre tävlingsarrangemang, skolbasket, stöd till elevråd och andra former av elevinflytande i skolorna samt uppgifter med och för basketföreningens sponsorkontakter inom företag och övrig arbetsmarknad i Luleå. Det praktiska arbetet kombineras med en teoretisk del med utbildning som knyter an till de praktiska arbetsuppgifterna. Varje deltagare skall efter 8 månader ha en personlig handlingsplan för sin vidare utveckling och skall också ha skaffat sig ett nätverk av kontaktpersoner, fadderföretag m.m. Projektet drivs i samarbete med arbetsförmedlingen, Luleå kommun och SISU. Föreningen söker stöd för år två. Efter de första tre åren räknar föreningen med att ledningen av projektet skall kunna ske inom föreningens ordinarie arbete genom att ungdomarnas praktiska arbete också tillför föreningen fördelar. Projektet är ett intressant komplement till de många projekt för arbetslösa unga som vill utveckla ungdomarnas kreativitet och självkänsla med hjälp av kulturaktiviteter. Kontaktperson: Bertil Huuva, tel. 010–225 53 33

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU)

Projektet Idrott – delaktighet – utbildning – integration 3 700 000 kr för år 2 av 3

SISU planerar för det andra året av en stor satsning att stärka och utveckla idrotts- och invandrarföreningar som är aktiva i invandrartäta bostadsområden med det uttalade syftet att dessa mycket aktivt skall kunna medverka i det lokala utvecklingsarbetet. SISU vill också genom projektet fånga upp nya aktiviteter och idrotter, stimulera till bildande av föreningar och allianser, inventera och sprida goda idéer, stimulera till utbyte av idéer och erfarenheter samt bildande av nätverk. Projektet planeras att pågå under 3 år och årligen arbeta med 8–10 lokala projektledare från invandrartäta bostadsområden. Sammanlagt planeras verksamhet i 27 områden under dessa tre år. En central projektledare anordnar regionala träffar för informations- och erfarenhetsutbyte, ordnar informations- och marknadsföringsmaterial samt tar fram kompletterande studiematerial. Projektet bygger på de mycket breda erfarenheter som den samlade

idrottsrörelsen skaffat sig genom såväl lokala projekt som tidigare stora satsningar från bl.a. arvsfonden. SISU/RF beräknar att idrottsrörelsen Bilaga 3 själva satsar ungefär lika mycket som det sökta beloppet genom SISU:s folkbildningsmedel samt de personella och ekonomiska insatser som görs av berörda lokala föreningar. Det första året har nu genomförts med goda erfarenheter på 10 platser i 13 bostadsområden. Enligt de ursprungliga planerna skulle efter ett år det lokala projektet fortgå av egen kraft och projektledaren koncentrera sig på nya lokala projekt. SISU ser nu att flera av projekten bör fortsätta ytterligare ett år och att mellan 5–10 nya projekt bör sättas igång. Kontaktperson: Karl Christian Overgaard, tel. 08–605 62 13

Idrottens utveckling

Barn, ungdom och personer med funktionshinder

Assyriska föreningen i Södertälje

Integration av invandrarbarn och ungdomar med särskild insats för invandrarflickor 300 000 kr för år 1 av 2

Assyriska föreningen vill med detta projekt arbeta för att öka möjligheterna till påverkan från ungdomar i föreningslivet, öka integrationen och samarbetet mellan människor. Föreningen vill även engagera och utbilda föräldrar med utländsk bakgrund för att de skall förstå vikten av att deras barn kan idrotta i en förening. Tillsammans med två andra föreningar kommer Assyriska att bilda en ungdomskommitté eller ett ungdomsråd där ungdomar skall få möjlighet att komma till tals och påverka utbudet kring sin egen idrott och utbudet av aktiviteter i projektet. De aktiviteter som planeras inom projektet är mycket inriktade på kontaktskapande och på möten där barn, ungdomar och vuxna med olika etniska bakgrunder möts. Tillsammans med de föreningar Assyriska samarbetar med skall intresse skapas för projektets aktiviteter, både bland barn och vuxna. Även diskussioner och debatter kring olika ämnen planeras t. ex. integration med hjälp av idrottsverksamhet m.m. Kontaktperson: Nabil Barkino, tel. 08–550 134 07

Bergnäsets AIK

Elevens val – fotboll 59 000 kr för år 1 av 3

Föreningen vill tillsammans med skolan starta ett "elevens val" med fotboll, som skall inrymmas skolans ordinarie verksamhet. I projektet ingår det idag 14 tjejer och 13 killar med ett stort fotbollsintresse. Under elevens val-fotboll- skall eleverna inte bara lära sig att spela bättre fotboll det skall dessutom ingå tränarutbildning, ledarskapsutbildning, föreningskunskap m.m. Projektets verksamhet skall bedrivas både under skoltid när eleverna har fritt val, men också i direkt anslutning till skol-

tiden ca 15.30–17.00. Föreningen kommer att gå in i projektet med ledare och tränare för att kvalitén skall vara hög när det gäller fotbollsträningen. Bilaga 3 Kontaktperson: Krister Hertting, tel. 0920–178 50

Bunkeflo Idrottsförening

Fotboll för alla 152 000 kr för år 1 av 2

Bunkeflo Idrottsförening vill genomföra ett projekt vars huvudsyfte är att göra en satsning på att utveckla fotbollsverksamheten för funktionshindrade. Föreningen vill hitta metoder för att jobba både med funktionshindrade framförallt utvecklingsstörda men också barn med DAMP och andra fotbollsspelare under samma tak. Ett mål med projektet är att genom att få med alla intresserade barn och ungdomar i fotbollsträning kan både funktionshindrade och friska mötas på ett naturligare sätt samtidigt som de funktionshindrade får en roligare habilitering. Rekryteringen av de aktiva skall ske i samarbete med sjukhuset, handikappomsorgen m.m. Kontaktperson: Stefan Rask, tel. 040–51 00 02

Dalarnas Idrottsförbund

IDA-projektet 180 000 kr för år 1 av 2

Ungdomars inflytande och möjligheter att själva bestämma och påverka sin föreningsverksamhet är idag mycket begränsade. IDA-projektet är ett initiativ för att ge ungdomar mellan 13 och 20 år i Dalarna större möjlighet att påverka sin egen föreningsverksamhet och därigenom även öka ungdomarnas delaktighet och ansvar. Inom projektet skall Dalarnas Idrottsförbund i nära samarbete med sex lokala och olika typer av idrottsföreningar, som också är initiativtagare till projektet, engagera en grupp intresserade ungdomar i varje förening. Det är däremot den lokala idrottsföreningen som kontaktar och etablerar denna grupp. Ungdomsgruppen skall dels genomföra aktiviteter i den lokala föreningen utifrån sin egna och andra ungdomars önskemål, dels vara en referensgrupp till föreningens styrelse. De ungdomar som blir verksamma i ungdomsgrupperna skall i samarbete med SISU utbildas i demokratifrågor och erfarenheter av att driva projekt samt få stöttning från Dalarnas Idrottsförbund. De sex ungdomsgrupperna bildar också ett gemensamt nätverk med regelbundna träffar där de kan utbyta erfarenheter och synpunkter. Kontaktperson: Stefan Jonsson, tel. 023–454 63

Eskilstuna Basket

Invandrare i Årby 80 000 kr

Projektet syftar till att få ungdomar som inte har någon eller väldigt liten kontakt med föreningslivet, framförallt ungdomar med utländsk bakgrund, delaktiga i ett aktivt föreningsliv. Föreningen ger möjlighet för ungdomar till ett aktivt föreningsliv utan krav på att de måste vara eller bli aktiva i någon idrottsgren. Eskilstuna Basket vill i detta projekt inte

bara skapa möjligheter för ungdomar att börja idrotta aktivt utan även möjlighet att genom andra funktioner inom föreningen bli aktiv i före- Bilaga 3 ningen och delaktig i det totala föreningslivet. Föreningen har i samarbete med skola och fritidsgård i Årby informerat och bjudit in ungdomar att delta. Projektet skall bedriva verksamhet under den tid som ungdomarna varken finns i skolan eller på fritidsgården, i huvudsak mellan 15–17 vardagar och under helger. Därefter skall den ordinarie föreningsverksamheten ta vid. Ungdomarna skall få prova på idrott framförallt basket, men även andra idrotter om deltagarna själva väljer det. När fritidsgården är stängd skall intresserade ungdomar erbjudas utbildningskvällar för att utbildas till funktionärer, domare m.m. Dagbok skall föras varje vecka för att dokumentera och enkätfrågor skall ställas till deltagare och ledare för utvärdering. Kontaktperson: Bengt Gustafsson, tel. 016–12 41 00

Fruängsskolans Idrottsförening

Projektet Global Sports 50 000 kr för år 1 av 2

Projektet Global sports skall ge ungdomar möjligheter till aktiviteter och att utöva sin idrott utan krav på resultat. Ett mål är dessutom att öka och behålla idrottsintresset bland ungdomar i åldern 13–15 år. Detta skall genomföras genom olika "pröva på"-möjligheter i olika idrotter utifrån individens eget intresse och ambition. Skolidrottsföreningen skall samarbeta med lokala idrottsföreningar när det gäller att erbjuda olika idrottsalternativ för ungdomarna. Ungdomarna skall själva vara med och forma verksamheten utifrån egna idéer. De ungdomar som blir intresserade att tävla eller gå vidare inom någon idrott skall med hjälp av de olika idrottsföreningarna kunna göra det. Projektet skall också ge en bredare koppling till socialt ansvarstagande för varje enskild genom en utbildning i etik, moral och antivåld. Dokumentation och utvärdering sker i samarbete med projektet Öppen Idrott som i utvärderingsdelen arbetar tillsammans med Institutionen för pedagogik vid Högskolan Örebro. Kontaktperson: Rickard Karlsson, tel. 070–472 35 46

Föreningen Idrott För Handikappade (FIFH)

Elhockey – en sport för gravt handikappade 650 000 kr

Föreningen Idrott för Handikappade (FIFH) vill med detta projekt göra det möjligt för flera gravt rörelsehindrade att idrotta genom att starta en i Sverige helt ny verksamhet – elhockey. Elhockey går ut på att spela hockey med speciella elstolar och målgruppen är gravt handikappade barn och ungdomar i åldern 3–20 år. Projektet skall pågå ett år för att sedan införlivas i föreningens ordinarie utbud. Målgruppen är gravt rörelsehindrade barn som idag inte har någon möjlighet till idrottsverksamhet i lag utan i princip endast har idrotten boccia att utöva. Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) kommer att i samarbete med FIFH knyta sitt idrottsskolprojekt som etableras på flera orter i Sverige och som också innehåller idrott för denna målgrupp till verksamheten för att

därigenom kunna prova denna nya sport på fler orter än i Malmö. FIFH skall också tillsammans med SHIF dokumentera, utvärdera och sprida Bilaga 3 erfarenheterna från projektet. Kontaktperson: Helene Linde, tel. 040–92 89 30

Föreningen Örebro Ju-Jutsu Kai

Projektet Kaian 240 000 kr

Föreningen Örebro Ju-jutsu Kai vill med detta projekt både göra sin klubblokal till en mötes- och samlingsplats för ungdomar samt utveckla föreningen i att ta ett större samhällsansvar med sin idrott som metod. Genom projektet skall föreningen jobba fram en modell för att samtidigt som man tränar kampsport också skall få en bredare kunskap kring frågor som etik, moral, kunskaper om självförsvar m.m. I samarbete med polis och andra samhällsfunktioner t. ex ett kvinnohus i Örebro skall föreningen ge deltagarna kunskaper om detta. I tjejprojektet vill man också diskutera kroppshållning och kroppsspråk och vad det kan betyda. Intresserade tjejer skall nås genom samarbete med skolan. Örebro läns Budoförbund kommer att följa projektet mycket nära och sprida de erfarenheter som projektet ger vidare in i olika former av kampsportsföreningar. Kontaktperson: Stefan Lahall, tel. 0709–64 15 56

Gymnastikföreningen Trim

Projektet Gympan är till för alla 13 000 kr

Projektet riktar sig till framför allt barn med koncentrationssvårigheter, såsom DAMP eller ADHD. Idag bedriver föreningen barn- och ungdomsverksamhet i tio grupper där man i varje grupp har två till tre barn med mer eller mindre grava koncentrationsvårigheter, varav en del är diagnosticerade med DAMP eller ADHD. För att förbättra möjligheterna för alla föreningens barn i allmänhet och dessa barn i synnerhet, utan att skilja dessa barn ur de andra grupperna, vill föreningen öka antalet grupper från 10 till 14 stycken. Alla grupper skall dessutom innehålla två ledare som genomgått en utbildning inom ämnet barn med koncentrationssvårigheter. Ledarna till dessa barngrupper skall få utbildning av en specialpedagog med kunskap inom detta område. Projektet är inledningen på en satsning för dessa barn som därefter kommer att ingå i föreningens reguljära verksamhet. Dokumentation sker med hjälp av dagbok och en kvalitativ utvärdering görs tillsammans med ledarna och projektansvarig. Kontaktperson: Rosemari Hultebring, tel. 0533–181 38

Gävle Konståkningsklubb

Integrerad skridskoåkning 150 000 kr för år 1 av 3

Gävle Konståkningsklubb vill med detta projekt få igång fler funktionshindrade ungdomar i ett aktivt föreningsliv i en relativt ny och ovanlig

sport för funktionshindrade. Målgruppen funktionshindrade barn och ungdomar har idag en mycket liten möjlighet till att utöva en vinteridrott Bilaga 3 som skridskoåkning. Gävle Konståkning har tagit initiativ till att starta verksamhet som bygger på konståkning i kälke med träning tillsammans med andra konståkare. Projektets innehåll är mycket inriktat på att skapa kontakter så att barn och ungdomar blir intresserade av denna verksamhet. Genom att besöka skolor med redan aktiva barn och ungdomar som får visa hur det går till skall fler få upp ögonen för denna verksamhet. De som blir intresserade skall sedan få möjligheter att prova på konståkning med kälke i flera föreningar i distriktet. Kontaktperson: Berit Welander, tel. 026–61 16 15

Göteborg Majorna Orienteringsklubb

Projektet Vättlefjäll 220 000 kr för år 1 av 3

Med detta projekt vill Göteborg Majornas Orienteringsklubb öka intresset för friluftslivet i allmänhet och orientering i synnerhet. Målet är att hitta metoder och utveckla former för att ge framförallt ungdomar med utländsk bakgrund kunskap om orientering och att man kan vara ute i skog och mark. Majorna skall ordna aktiviteter utomhus med inslag av orientering och friluftsverksamhet tillsammans med andra föreningar i området. Till exempel olika invandrarföreningar. Ytterligare samarbete med andra föreningar skall etableras, dessutom planerar föreningen också ett samarbete med bostadsbolaget i området för att erbjuda friluftsaktiviteter till de som bor i området. Föreningen skall också arbeta mycket för att synas i området och vara en förening som alla kan känna sig välkomna till. Kontaktperson: Elsi-Brith Jodal, tel. 0302–304 54

Harbo Idrottsförening

Harbo idrottsskola 26 000 kr för år 1 av 3

Harbo Idrottsförening vill tillsammans med Harbo skola, starta en idrottsskola för mindre barn som går ut på att de skall få möjlighet att efter sin förmåga pröva olika idrotter. Betoningen på verksamheten är lek och enkla balans- och koordinationsövningar. I samband med idrottsskolan skall också ledare, föräldrar m.fl. få möjlighet till utbildning så att de kan stödja verksamheten i idrottsskolan. I Harbo, som är en liten ort, är utbudet för de mindre barnen när det gäller någon form av verksamhet mycket begränsad. Att starta en idrottsskola skulle därför innebära ökade chanser för barn i Harbo att hitta någonting som de skulle vilja syssla med senare. Kontaktperson: Christer Hellström, tel. 018–27 37 11

Herrestads Allmänna Idrottsförening

Bilaga 3 Tjejer och självförsvar 25 000 kr för år 1 av 3

Orientering är en individuell sport som ställer krav på att man som aktiv både vågar och kan ta sig ut i skogen, ofta ensam, för att träna. Genom projektet skall tjejers självförtroende och intresse för detta öka genom att föreningen i samarbete med andra föreningar och skolan anpassar och skapar aktiviteter enbart för dem. Målgruppen är flickor från årskurs 4–9. Inom projektet skall tjejernas självkänsla och självförtroende ökas för att inte bara kunna vara ute i skogen, utan också stå emot negativa påtryckningar och tvång att göra någonting som man själv inte vill. I projektet skall flickorna både träna självförsvar med en kvinnlig ledare och diskutera hur man kan agera när olika situationer uppstår, men även hur flickor kan undvika obehagliga situationer. Att delta i projektet kräver inga förkunskaper och innehållet i träningen och diskussionerna anpassas efter ålder och förmåga. Kontaktperson: Gunilla Edithsdotter, tel. 031–50 75 66

Höörs Handbollsklubb H 65

Tjejerna växer med handbollen i Höör 180 000 kr

I Höörs kommun finns det idag en stor grupp flyktingar från det forna Jugoslavien som deltar väldigt lite i det föreningsliv som finns i kommunen. Särskilt märks detta bland flickor och kvinnor. Detta projekt vill skapa möjligheter för framförallt yngre flickor och deras mammor att delta i föreningslivets aktiviteter och möjligheter för att därigenom både bryta deras isolering och öka deras chanser att komma in i det svenska samhället. Projektets upplägg är att engagera 30–50 flickor och mammor från det forna Jugoslavien tillsammans med lika många svenska flickor och mammor. Aktiviteterna är allt från bollskola för barnen till mötesplatser, promenader, studiecirklar och samtal mellan de vuxna. De infödda svenska kvinnorna i projektet är tänkta att fungera som ambassadörer i andra delar av samhället med de kunskaper de får från de nya svenskarna. Det är också viktigt att föräldrarna till de nya som kommer till föreningen deltar i den verksamhet som alla andra föräldrar gör i en förening. Det kan vara att stå i kaféet, stänga och låsa hallen m.m. Projektet skall också vända sig till papporna genom informationsträffar för att öka förståelsen för jämställdhet och vikten av att tjejer och kvinnor också får delta i aktiviteter utanför hemmet. Kontaktperson: Karl-Gustav Holmgren, tel. 0413–227 45

Idrottsföreningen GUIF

Skolhandboll 30 000 kr för år 1 av 3

Handbollsföreningen GUIF vill med detta projekt popularisera handbollen och öka barns och ungdomars intresse för spontan idrott, i synnerhet handboll. Projektet skall tillsammans med skolan öka intresset för

handbollen. Med spontan idrott behöver inte ungdomarna eller barnen ta sig kors och tvärs för att spela och det blir lättare att spela närmare hem- Bilaga 3 met. Skolan kommer även att göra det möjligt för föreningen att i skolans hallar bedriva verksamhet framförallt på lov och under helger. Strategin i projektet är att skapa intresse och förutsättningar för spontan idrott, i det här fallet handboll. Ett av projektets mål är att starta "gängserier" eller kvartersmatcher i bostadsområdena, vilket är någonting som idag nästan helt försvunnit. Kontaktperson: Claes Nyman, tel. 016–51 15 20

Idrottsklubben Sätra

Fotboll – att spränga gränser 185 000 kr för år 1 av 2

IK Sätra i Gävle vill med detta projekt göra det möjligt för funktionshindrade att spela fotboll i föreningens fotbollsverksamhet, främst utvecklingsstörda, barn med DAMP m.fl. Utbudet av idrottsverksamhet för denna målgrupp när det gäller lagidrotter är mycket begränsat och social träning, träffa kompisar, känna en klubbkänsla, ha kul är bara några positiva effekter alla känner med idrott. IK Sätra skall i samarbete med habiliteringen i Gävle komma i kontakt med de aktiva samt med kunskaper från habiliteringen ge ledare, föräldrar och övriga föreningen kunskap samt rätt utbildning och förståelse i att jobba med de här ungdomarna. Kontaktperson: Susanne Sandberg, tel. 026–12 05 12

IFK Hult

Tjejaktiviteter 50 000 kr för år 1 av 3

Detta projekt syftar framförallt till att öka möjligheterna för tjejers idrottsverksamhet. Genom en genomförd enkätundersökning bland tjejer i Hult har föreningen tagit reda på vilka intressen det finns för idrott och motion bland Hults tjejer. Efter de önskemål som framkom genom enkätundersökningen skall föreningen utveckla sin idrottsverksamhet så att fler tjejer skall kunna vara med i aktiviteter som främjar fysisk och social samvaro utifrån deras egna önskemål och intressen. Kontaktperson: Cecilia Eriksson, tel. 0381–304 11

Karlskoga Bats Basebollklubb

IP-samverkan 220 000 kr för år 1 av 3

Två klubbar, en baseboll- och en bandyklubb, skall i samarbete med varandra och skolan erbjuda, främst gymnasieelever som går det individuella programmet möjlighet till idrott och motion. Tanken är att erbjuda flera alternativ för ungdomarna än de som finns idag. De som deltar i projektet skall få både praktik och teori varvat i "programmet", från drift och underhåll av Karlskoga IP till ren föreningsbaserad utbildning i form av träning och ledarskapsutbildning m.m. Eleverna skall även agera in-

formatörer för de två föreningarna gentemot skolan och själva arbeta fram ett informationsmaterial som skall spridas till olika skolor genom Bilaga 3 uppsökande verksamhet. Kontaktperson: Anders Nilsson, tel. 0550–880 69

KFUM Basket, Örebro

Projektet Spelaren – Människan 75 000 kr

Projektet syftar till att ge alla aktiva ungdomar i föreningen en vidare syn på sin idrottsverksamhet och därigenom få de aktiva att ta ett större ansvar för sig själva och för föreningen. Föreningen vill bryta den isolerade tillvaro många aktiva kan uppleva i sina respektive lag eller grupper och ge dem en vidare syn på sin idrottsverksamhet. Projektet skall genomföras genom att bl.a. utbilda föreningens ungdomar i föreningskunskap och målsättningsarbete så att de själva kan sätta upp mål för sitt eget idrottande och för sitt lag. Genom "pröva på"-möjligheter inom föreningens övriga idrotter och deltagande i olika aktiviteter utanför den vanliga träningen, t.ex. att delta vid minst ett årsmöte eller medlemsmöte skall delaktigheten och förståelsen för det totala föreningslivet öka. Föreningen vill också ge ungdomarna en större helhet i sitt idrottande genom ett ökat samarbete med andra föreningar, såväl idrottsföreningar som andra typer av föreningar. För att genomföra detta vill föreningen bl.a. etablera samarbetsavtal med andra idrottsföreningar och andra föreningar inom andra sektorer än idrott för att få ett bredare perspektiv på föreningslivet. Genom samarbetsavtalen skall barnen och ungdomarna kunna besöka och delta i andra aktiviteter, till exempel seniormatcher i andra idrotter och teaterföreställningar. Dokumentation och utvärdering sker genom en utsedd grupp ur KFUM Basket Ungdom. Erfarenheterna skall spridas till Örebro Läns Idrottsförbund och KFUMs Idrottsförbund. Kontaktperson: Thomas Rasmusson, tel. 019–611 02 28

Korpen i Dalarna

Friska krafter på gymnasieskolan Borlänge/Säters individuella program 110 000 kr

Korpen Dalarna vill med detta projekt vända sig till ungdomar som idag inte motionerar eller idrottar, framförallt vill föreningen nå ut till de ungdomar som har problem med övervikt och få dem intresserade av motion och hälsa. I samarbete med Korpen Borlänge och ett gymnasieprogram på Borlänge /Säters gymnasium skall elever vid gymnasieskolans individuella program göras intresserade samt erbjudas att delta. Att motionera tillsammans med andra i samma situation, efter sina egna behov och önskemål är viktigt för att ungdomarna utan press utifrån skall bli intresserade av att motionera. Aktiviteterna i projektet skall läggas upp efter de behov och önskemål som framkommer bland både tjejer och killar. Spinning, aerobics, motionsövningar m.m. planeras. För att ytterligare öka intresset bland ungdomarna skall de även planera, genomföra och leda minst en motionsaktivitet under projekttiden. Dessutom planeras teoridiskussioner där ungdomarna själva ges stort inflytande om vad som skall

tas upp i allt från kost till motion för att därigenom öka kunskaperna om vikten av motion och hälsa. Bilaga 3 Kontaktperson: Marit Pettersson, tel. 023–454 87

Korpen Skånes Motionsidrottsförbund

Projektet Friska krafter 300 000 kr för år 1 av 3

Korpen Skåne vill med detta projekt hitta former för att ge ungdomar som idag inte motionerar eller är med i en idrottsförening möjligheter till idrott och motion. Detta projekts upplägg är att i fyra delprojekt med olika metoder och former hitta några gemensamma nämnare som kan användas för att nå, aktivera och göra ungdomarna mer delaktiga i föreningslivet och frågor om motion. Genom samarbete med skolan och övrigt föreningsliv i andra projekt skall kontakter och intresse skapas bland ungdomarna. Metoderna till verksamheten skiftar mellan projekten från att vara helt bestämda av ungdomarna själva till utbildning av ungdomar till ledare. Korpen Skåne kommer att tillsammans med företrädare från de olika delprojekten sammanställa, utvärdera erfarenheterna av projektet och sprida informationen vidare. Även ungdomarna själva kommer att ingå i de projektgrupper som tillsammans med Korpen Skåne skall utvärdera projektet. Kontaktperson: Fredrik Olsson, tel. 040–21 90 30

Luleå Sportklubb (LSK)

Integrationsprojekt 250 000 kr för år 1

Syftet med Luleå SK:s Integrationsprojekt är att öka delaktigheten för barn och ungdomar med utländsk bakgrund i föreningslivet. Luleå SK som är etablerad i en stadsdel i Luleå där det finns många människor med utländsk bakgrund vill både skapa nya aktiviteter för ungdomar, i synnerhet flickor och samtidigt bryta den isolering många föräldrar kan känna genom att få dem engagerade i föreningen. Tillsammans med flera olika samarbetspartners skall kontakter skapas och t.ex. göra informationen tillgänglig för flera. Inom ramen för den områdesgrupp där Luleå SK och flera andra föreningar finns skall kontakter och intresse skapas för att kunna erbjuda fler aktiviteter än bara fotboll, som är LSK:s huvudsakliga inriktning. I Luleå har skolorna en så kallad Kulturvecka där elever i alla årskurser arbetar med ett ämne eller en fråga under en vecka. I samarbete med skolan skall föreningen under en sådan vecka samverka kring temadagar om rasism och främlingsfientlighet. Kontaktperson: Harri Kylmänen, tel. 0920–618 50

Malbas Basket

Spontanbasket 235 000 kr för år 1 av 3

Det finns ett stort behov bland unga att kunna idrotta utan krav på organiserad träning, bland annat har erfarenheter med så kallad StreetBasket

visat detta. Malbas Basket ser därför det som en möjlig väg för den organiserade idrotten att utveckla idrottsverksamheten genom att även erbjuda Bilaga 3 spontan idrott. Syftet med detta projekt är att försöka hitta former för att kombinera möjligheter till spontan idrott och organiserad idrott i förening. Malbas i Malmö vill starta en verksamhet med spontanbasket i skolor i Malmö under den tid då skolans lokaler inte utnyttjas. Själva verksamheten i projektet liknar mycket en form av öppet hus, där hallen görs tillgänglig för spontan idrott, i detta fall basket. Föreningen kommer även att i sin reguljära basketträning kombinera möjligheterna för unga att vara med både i spontanbasket och den organiserade träningen/ idrotten. Genom spontanbasket skall de som inte, av olika orsaker, vill fortsätta att träna basket kunna fortsätta med idrotten men utifrån egna behov och önskemål. Kontaktperson: Arne Börjesson, tel. 040–611 35 30

Malmö Squash Rackets Club

Idrottsskolan 130 000 kr för år 1 av 2

Detta projekt syftar till att erbjuda barn främst i åldern 7–10 år möjlighet att få pröva på olika idrotter genom att starta en idrottsskola. Fyra föreningar ser att nya möjligheter öppnar sig att göra den hall där de är verksamma till ett aktivitetscentrum där idrottsskolan skall vara en del, dvs. den del som vänder sig till mindre barn. Föreningarna ser även möjligheter att jobba på nya sätt tillsammans och istället för att konkurrera om barnen och ungdomarna hjälpa varandra att behålla dem inom idrotten. Detta skall göras genom att erbjuda ett brett utbud i idrottsskolan. Verksamheten skall framförallt bedrivas eftermiddagstid. Erfarenheterna från projektet skall göra att verksamheten med att driva idrottsskolan fortsätter inom de olika föreningarnas verksamhet efter projekttidens slut. Kontaktperson: Jan Sjöberg, tel. 040–13 73 74

Motala Ryttarförening

Funktionshinder inget hinder 10 000 kr

Syftet med detta projekt är att pröva en verksamhet som går ut på att ge funktionshindrade barn en större helhetsbild av hästsporten samt att komplettera den vanliga habiliteringen och träningen för dessa barn. Det blir helt enkelt en roligare träning för dem. Idag rider visserligen många funtionshindrade i många klubbar, men de saknar ofta den fortsatta kontakten med hästarna som personen kan få genom att sköta om sin häst. Projektet går ut på att försöka hitta former för hur det skall gå till att få en helhetsbild av ridning/häst även för funktionshindrade barn. Metoden är att i anslutning till den vanliga ridlektionen gå igenom olika delar som handlar om hästen, stallet osv. i syfte att få en hel bild av ridverksamheten. Kontaktperson: Anette Larsson, tel. 0141–22 03 98

Norrköpings Idrottsförbund (NIF)

Bilaga 3 Idrottsaktiviteter 180 000 kr

Syftet med detta projekt är att göra det möjligt för fler ungdomar att idrotta, i synnerhet flickor med utländsk bakgrund. Det förbundet, som egentligen är en allians mellan idrottsföreningar i Norrköping, vill göra är en trestegsraket av åtgärder där det första steget är att starta en föreningsdriven idrottsskola. Idrottsskolan skall starta och drivas i ett mycket nära samarbete med ett antal föreningar i ett särskilt bostadsområde och kännetecknas av pröva-på-karaktär. Den andra delen av projektet går ut på att stärka Skol-IF så att det finns fler fungerande sådana på skolorna i Norrköping än idag och för att de på lite längre sikt skall kunna erbjuda ungdomar bredare idrottsverksamhet. NIF vill tillsammans med skolan och Skol-IF-förbundet i Östergötland utbilda befintliga Skol-IF:s styrelser i föreningskunskap, sammanträdesteknik m.m. I dessa styrelser finns det ett stort antal unga som på detta sätt också får chans att bli delaktiga i föreningens alla delar. Som tredje och sista länk i kedjan vill NIF utveckla tävlingen Norcopiaden. Kontaktperson: Bengt Samuelsson, tel. 011–16 66 16

Norsborgs Flickfotboll

Integrering av invandrarföräldrar i svenskt föreningsliv samt skapa förståelse för flickors idrottande 64 000 kr

Norsborgs Flickfotboll vill med detta projekt utöka framförallt flickors med utländsk bakgrund delaktighet och möjlighet till idrott i förening. Projektet gäller både att rekrytera nya aktiva, men också att göra det möjligt för fler att fortsätta med fotboll längre tid. Detta skall nås genom att också involvera föräldrarna i projektet, dvs föräldrarna till de barn som idag spelar fotboll och de som vill. Det är viktigt att föräldrarna får veta hur viktigt det är med idrott för flickor och att de genom att vara aktiva i föreningslivet vinner så mycket mer. I samband med att tjejerna börjar i NFF:s fotbollsskola skall föräldrarna engageras i föreningen genom olika former av träffar, diskussionsträffar m.m. Målet är att föräldrarna sedan skall göra vad alla andra föräldrar gör i en idrottsförening, stå i kaféet, hjälpa till vid matcher etc. Föreningen har också målet att engagera fler föräldrar med invandrarbakgrund som ledare i föreningen. Allt detta gör det enklare för tjejer att börja och fortsätta med fotboll. Kontaktperson: Jane Johansson, tel. 08–531 948 18

Nässjö Idrottsskola

Projektet Multi Activity 75 000 kr för år 1 av 3

Detta projekt vill utveckla idrottsverksamheten för ungdomar mellan 13 och 16 år som inte är med i föreningslivet, med syfte att få dem delaktiga i någon form av verksamhet och ge ett livslångt intresse för motion utan droger. Idén är att utforma den idrottsliga verksamheten så att den skall

ge alla möjligheter att vara med och själv bestämma vad man vill göra, därför är upplägget av verksamheten i projektet att "prova på"möjligheter Bilaga 3 skall skapas. Deltagarna skall också få ett bredare perspektiv på verksamheten genom utbildning och information om droger m.m. I samarbete med ett antal föreningar skall olika typer av idrotter och verksamheter introduceras och presenteras. Metoden att komma i kontakt med och intressera ungdomar för verksamheten skall ske genom samarbete med skolans elevråd, de lokala föreningarna inklusive en aktiv invandrarförening, kontakter med vuxna som jobbar med särskilt utsatta ungdomar, kommun och landsting. Ett annat mål med projektet är att genom arbetet i projektet även etablera ett bestående samarbete mellan ungdomar, skola, kommun och lokalt föreningsliv – att bryta ned vad föreningen anser vara vattentäta skott mellan olika delar av samhället. Kontaktperson: Jan Erik Karlsson, tel. 070–374 56 73

Sala Orienteringsklubb

Framtidens idrottsledare 40 000 kr

Sala Orienteringsklubb har tagit initativ till att bilda ett nätverk av unga ledare i Sala från flera olika föreningar och idrotter. Utgångspunkten för projektet är ungdomarnas egna idéer för utveckling som ungdomsledare. Inom projektet skall pröva-på verksamhet av varandras olika idrotter genomföras, utbildning m.m. Syftet med det nätverk som bildas av unga ledare är bl.a. att få dem att träffas regelbundet och utifrån deras önskemål öka deras kompetens och erfarenheter i ämnen som t ex. idrottspsykologi m.m. Effekten blir bättre ledare i de lokala föreningarna och idén är att de lokala föreningarna själva skall stå för kostnaderna för ungdomarna. Sala kommun och SISU har visat stort intresse och kommer att delta i projektet. Kontaktperson: Lena Larsson, tel. 0224–152 13

Sankt Helena Basket

Projektet Team 86/87 50 000 kr

Många ungdomar slutar av olika skäl att idrotta och att vara verksamma i föreningslivet under de första tonåren. Föreningen St Helena Basket vill med detta projekt få ungdomar i åldern 12–13 år att vara kvar i föreningen. Föreningen har identifierat några orsaker till avhoppen bland sina aktiva ungdomar och det har visat sig att det främsta skälet till avhoppen troligen har varit att föreningen varit tvungen att slå samman flera lag till ett, vilket resulterat i att det bara funnits ett lag i staden. Detta har gjort att resor till och från träning/match blivit längre för de som bor en bit bort från idrottshallen. Det föreningen vill göra genom detta projekt är att behålla/starta flick- och pojklag i två olika stadsdelar. Lagen kommer att få träna var för sig en gång/vecka samt två gånger i veckan tillsammans. På det sättet skall spelarna kunna träna närmare sitt hem, men samtidigt utveckla kamratskapet och klubbkänslan mer genom att träna tillsam-

mans med det andra laget. Att träna tillsammans gör även att de kan träna bättre då hallarna utnyttjas på ett effektivare sätt. Bilaga 3 Kontaktperson: Malin Börjesson, tel. 0500–48 66 81

Skånes Volleybollförbund

Projektet Holyoke – Skånsk Ungdomsvolley 105 000 kr för år 1 av 3

Skånes Volleybollförbund vill utveckla och förstärka barn- och ungdomsverksamheten när det gäller volleyboll i Skåne. Tanken är att introducera och sprida en ny form av anpassad barnvolley – Volley 2000 – vilken är mer anpassad till barn med lägre nät m.m. I projektet vill förbundet driva en verksamhet man kallar Skolsamverkan. Det innebär att förbundet skall utarbeta ett startpaket med video, utrustning och information om det nya Volley 2000 som skall distribueras direkt till berörda lärare och skolan. Dessutom skall förbundet genom ett antal så kallade volleyambassadörer sprida mer direkt information om projektet till framförallt skolan. Volleyambassadörerna skall också vara resurspersoner till föreningarna. Inom Skolsamverkan skall även ett skolmästerskap anordnas vilket planeras till att koncentreras till en dag och spelas i Volley 2000-form. Förbundet vill inom ramen för skolsamverkan även etablera och bygga ut en form av fadderverksamhet mellan föreningarna i Skåne, för att föreningarna därigenom skall få lära av varandra hur man bedriver ungdomsverksamhet. Fadderverksamheten mellan föreningarna skall öka beredskapen att ta emot fler intresserade barn och ungdomar och samtidigt höja kvalitén i den lokala föreningen. Kontaktperson: Ivar Scotte, tel. 040–21 68 90

Smålands Idrottsförbund

Projektet Satsa friskt 100 000 kr

Smålands IF vill med detta projekt hitta modeller för att ge barn- och ungdomsidrotten en helhetssyn på idrotten framförallt när det gäller folkhälsa. Ett annat syfte med projektet är att öka samarbetet mellan idrotten och landstingen i Småland när det gäller folkhälsofrågor och idrott. I samarbete med ett landsting i Småland skall förbundet ta fram ett arbetsmaterial för barn och ungdomar som de skall kunna arbeta utifrån angående folkhälsofrågor i sitt lag och sin förening. Tanken med detta material är att väcka tankar och idéer kring idrotten och hälsan som livsstil. Det material som tas fram är inte ett faktabaserat material utan ett kunskapsinhämtande, dvs. barnen och ungdomarna skall själva i stor utsträckning leta fram svaren på frågorna via internet, tillgängligt material, skolan eller föräldrar i syfte att utveckla sina kunskaper om hälsofrågor utifrån sina egna förutsättningar och intresse. Modellen och erfarenheterna skall spridas i hela Småland. Kontaktperson: Christina Ericsson, tel. 036–34 54 05

Sportklubben Höjden

Bilaga 3 Skridskoskola med föräldrautbildning 27 000 kr

Sportklubben Höjden i Göteborg vill med detta projekt fler människor med utländsk bakgrund intresserade av skridskoåkning, idrotten bandy och det svenska föreningslivet. I kontakter med skolor och fritids skall föreningen göra barn intresserade av att vara med i Höjdens skridskoskola och i samband med den skall föräldrarna också engageras i aktiviteter t. ex. föreningskunskap och hur det är att vara med i en förening m.m. Syftet med att involvera föräldrarna i projektet är att det skapar en möteplats mellan olika människor och det är viktigt att engagera föräldrarna i deras barns fritidsverksamhet. Kontaktperson: Nils Thorman, tel. 031–47 81 15

Stockholms Fotbollförbund

Ungdomar stimulerar ungdomar 40 000 kr

Med projektet Ungdomar stimulerar ungdomar vill Stockholms FF göra ungdomar mer delaktiga i fotbollens föreningar. I projektet skall ett antal lokala föreningars ungdomar göras intresserade av den verksamhet som bedrivs i förbundets ungdomsråd. I ungdomsrådet finns ungdomar mellan 16 och 20 år som skall genomgå en kort utbildning i föreningskunskap, rättigheter och skyldigheter i förening m.m. Därefter är tanken att de skall arbeta som informatörer ute i de lokala föreningarna för att sprida tankar, inspirera andra ungdomar att delta och att få föreningarna att se ungdomar som resurs. Kontaktperson: Jan Ramstedt, tel. 08–444 75 18

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Blekinge

Projektet Alla platsar 142 000 kr

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Blekinge vill tillsammans med fyra föreningar göra en särskild satsning på idrott för barn och ungdomar med så kallade osynliga funktionshinder, DAMP, ADHD och Aspbergers syndrom. Genom projektet skall metoder och former för att dessa barn och ungdomar skall kunna vara med i en förening utvecklas. Det krävs nya metoder inom idrotten och i föreningarna för att kunna göra idrotten tillgänglig och rolig för de barn och ungdomar som har dessa osynliga funktionshinder. Inom projektet skall barnen och ungdomarna få möjlighet att pröva på idrott på sina villkor och föreningarnas ledare skall utbildas och få vetskap i vilka möjligheter och eventuella svårigheter som finns. Även föräldrar skall få möjlighet att lära sig mer och få möjlighet att delta i projektet genom diskussionsträffar med föräldrar i samma situation både inom den egna föreningen och med föräldrar från andra föreningar. SISU kommer att med de erfarenheter projektet ger ta fram ett måldokument med metoder som andra kan följa. Kontaktperson: Magnus Olsson, tel. 0455–194 00

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Dalarna

Bilaga 3 Starkare idrottstjejer 20 000 kr

Detta är ett projekt som handlar om att stärka tjejer och tjejers idrott. Tanken är att Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Dalarna skall engagera en kvinnlig elitskidåkare som en form av "informatör" för lokala föreningar kring jämställdhet, tjejers villkor för idrott m.m. Dessa tankar skall etableras i föreningarna, för att tjejerna själva skall bli medvetna om problemen som finns och stimulera tjejer till att fortsätta med idrotten m.m. Metoden är att informatören skall åka ut till de lokala föreningarna och i deras egen miljö möta och träffa tjejer för att starta diskussioner med de aktiva tjejerna kring frågor om jämställdhet och tjejers villkor för idrott. Informatören skall dessutom träffa ledare, tränare och styrelse för att sprida dessa tankar samt starta diskussioner och funderingar kring dessa frågor. Kontaktperson: Catharina Nilsson, tel. 023–454 55

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Värmland

Att stärka flickor inom tjejfotbollen i Värmland 75 000 kr

Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i Värmland vill med detta projekt hitta metoder och former för att utveckla damfotbollen. Projektets upplägg är att SISU tillsammans med 5–6 lokala föreningar skall engagera ett helt tjejlag från de olika föreningarna i projektet. Föreningarna är spridda geografiskt men också mellan tätort/landsort, elit/motion m.m. Ett helt lag från varje förening plus två kvinnliga ledare skall genomföra fem kurser kring "Tjejer på arenan" och en särskild utbildning för ledarna. Därefter skall deltagarna få chansen att återvända till föreningen och jobba med dessa frågor i praktiken. Tjejerna skall genom projektet få chansen att själva påverka sin roll inom idrotten utifrån sina egna resurser och intressen. Denna projektgrupp skall användas som referensgrupp i Värmland för planeringen av det stora utvecklingsarbete inom damfotbollen som planeras inom svensk fotboll. Projektet avslutas med ett forum där alla deltagare samlas och utvärderar arbetet och lyfter fram de metoder flickorna själva tror på när det gäller tjejers villkor för idrott. Kontaktperson: Gert Classon, tel. 054–14 62 17

Svenska Innebandyförbundet

Projektet Knatteligan 210 000 kr för år 1 av 2

Inom barnidrotten har det visat sig att själva verksamhetsformen för de yngsta inte är anpassad efter de förutsättningar barn har med sin idrott. Detta projekt syftar till att förändra förutsättningarna för innebandyns yngsta och anpassa verksamheten och tävlingsformen efter barnen. Målet är att ta fram en ny och utvecklad verksamhetsform för de yngsta utövarna för att de skall få en mer anpassad tävlingsform. Färre spelare på planen, mindre planer och ingen fast målvakt är några nya varianter av

spelet i praktiken. SIBF vill också genom detta projekt förändra själva tävlingsstrukturen för de yngsta. Därför krävs det inom projektet ett nära Bilaga 3 samarbete med respektive distrikt, vilka är de som anordnar dessa tävlingar. Inga seriesystem för de yngsta, inga tabeller m.m. är en del av inriktningen. Projektet Knatteligan är också tänkt att främja initiativen ute i de lokala föreningarna genom att de lättare kan anordna t.ex. sammandrag med flera matcher under en dag. Kontaktperson: Jan Ögren, tel. 08–27 32 50

Tingsryds Allmänna Idrottsförening (TAIF)

Projektet Ungdomsallians i Tingsryd 80 000 kr

Tingsryds allmänna Idrottsförening (TAIF) vill med detta projekt tillsammans med fler idrottsföreningar skapa ett ungdomsnätverk där ungdomar själva skall få möjlighet att påverka sitt föreningsutbud i större utsträckning. I projektet skall ungdomarna själva organisera och planera mycket av aktiviteterna t. ex. ordna ett ungdomsforum och arrangera ett fullmäktigemöte i kommunen m.m. Ungdomarna ingår i både planeringsgrupper och utvärderingsgrupper och projektets aktiviteter styrs helt av vad ungdomarna själva anser vara viktigast. I samarbete med SISU skall ungdomarna i projektet också få utbildning i bl.a. föreningskunskap och möjlighet att följa upp den utbildning och de erfarenheter de får i projektet i den egen föreningen. Kontaktperson: Catarina Sammelin, tel. 0477–311 35

Västerås Friidrottsklubb

Projektet Ung 2000 99 000 kr för år 1 av 3

Västerås Friidrottsklubb vill stimulera barn och ungdomar till en meningsfylld och fysisk aktivitet, idrott. I samarbete med skolor i Västerås skall klubben framförallt på skoltid ha verksamhet i sin nya hall. Verksamheten skall vara träning och tävling i friidrott. Tanken är att dels genomföra en traditionell tävling där den bästa gruppen från varje skola tävlar för att kora den bäste, dels en aktivitetstävling. Det vill säga en tävling där den skola som har haft flest aktiviteter, träningar och tävlingar vinner. Syftet med detta är dels att aktivera ungdomar dels göra dem intresserade av idrott. Att ha en tävling mellan skolor där aktiveringen är det viktiga och inte resultatet är intressant utifrån målet att få barn att bli intresserade av idrott. Skolan är också mycket intresserad och kommer genom den idrottskonsulent som kommunen har vara mycket delaktig i projektet, framförallt när det gäller att informera och få skolorna att delta. Kontaktperson: Göran Kihl, tel. 021–10 85 02

Västsvenska Idrottsförbundet (VSIF)

Bilaga 3 Projekt lokal idrottsutveckling – Stora Höga 200 000 kr för år 1 av 3

Detta projekt syftar till att både skapa en bättre samverkan mellan, kommun, skola och fritidsliv i Stenungsund och ge ett brett aktivitetsutbud till boende i ett område i Stenungsund. Den verksamhet som planeras är att starta en aktivitetsskola som skall erbjuda barnen och ungdomarna fysisk aktivitet och kännetecknas av “prova på"-möjligheter. Inom projektet skall även utbildning stå på programmet, utbildning av främst ledare, styrelse m.fl. Utbildningen skall vara inriktad på kunskap i att arbeta med ungdomar, ledarskap osv. För att genomföra detta vill VSIF skapa ett föreningsråd som skall starta aktivitetsskolan samt planera och genomföra all verksamhet i området. Föreningsrådet skall bli permanent efter projekttidens slut. De föreningar som finns i området, både idrottsföreningar och föreningar från andra verksamheter, är stommen i föreningsrådet. En ungdomsstyrelse skall också bildas i föreningsrådet där ungdomar från deltagande föreningar, fritidsgård och skolan kommer att ingå. Denna styrelse skall tillvarata ungdomarnas intressen i området, genomföra aktiviteter och påverka utbud m.m. för “prova på“ verksamheterna. Kontaktperson: Tommy Hallén, tel. 0303–683 71

Växjö Simsällskap

Simfritids 68 000 kr för år 1 av 2

Detta projekt syftar till att ge ungdomar och barn en så bred uppfattning av idrott som möjligt och att göra dem intresserade av idrott. Projektet skall skapa ett intresse för idrotten i allmänhet och simning i synnerhet samt skapa ett samarbete med kommunen där kommunen ser idrottsföreningen som en resurs. Kommunen går också in med stöd till projektet. Projektets upplägg är att starta ett "simfritids" där föreningen i samarbete med andra föreningar kommer att erbjuda fler idrotter än simning. Barnen skall få baskunskaper och en bred insikt om olika vattenidrotter och praktiska och teoretiska kunskaper om livräddning m.m. I samarbete med t. ex. Livräddningssällskapet, skolor och Röda korset skall barnen få lära sig, inte bara att simma utan även grundläggande livräddningskunskaper och första hjälpen. Kontaktperson: Mattias Tuneskog, tel. 0470–466 50

Ångermanlands Fotbollförbund

Ungdomsråd i föreningen 27 000 kr för år 1 av 3

Syftet med detta projekt är att öka delaktigheten och möjligheterna till påverkan för ungdomar i sitt föreningsliv. Idag har Ångermanlands FF ett sk. ungdomsråd där ungdomar mellan 16–20 år är med för att ge synpunkter på verksamheten ur ett ungdomsperspektiv. Med detta projekt vill förbundet också etablera ungdomsråd i de lokala föreningarna. Dist-

riktets ungdomsråd driver projektet i praktiken och man kommer att jobba mycket med uppsökande verksamhet i föreningarna, till en början Bilaga 3 ett mindre antal för att testa metoden och för att etablera tanken om ungdomsråd. Samtidigt så kommer förbundet att med uppsökande verksamhet i de lokala föreningarna förankra tankarna och idéerna i föreningarnas styrelser för att ungdomarna skall ges möjlighet att bli en resurs i föreningen. För att sprida idéerna om ungdomsråd skall ungdomarna i de nybildade ungdomsråden bli en aktiv del av den uppsökande verksamheten i andra föreningar och därigenom fungera som inspiratörer till fler samt ge goda råd m.m. På sätt vill ÅFF skapa ett nätverk mellan ungdomar i de olika föreningarna. Kontaktperson: Berndt Lindström, tel. 0620–132 36

Ångermanlands Ishockeyförbund (ÅIF)

Utveckling av damishockey i Region Norr 106 000 kr för år 1 av 3

Med detta projekt vill de norrländska hockeydistrikten göra en satsning på damishockeyn. Idag får alla tjejer spela hockey på killarnas villkor såväl vad gäller metoder för träning som utbildning m.m. Genom projektet vill distrikten hitta former för att anpassa hockeyn efter de intressen, villkor och förutsättningar som tjejer har för ishockey och därigenom få fler tjejer att börja spela och stanna kvar inom sporten. I projektet skall särskilda tränarutbildningar för tränare av tjejlag med särskild inriktning på tjejers fysiologi, psykologi och intresse testas. Även pojklagstränare skall få mer utbildning kring samma frågor. Inom projektet skall själva formen för ishockey, dvs. tränings- och tävlingsformer, omarbetas så att anpassas mer efter tjejers önskemål och intressen. Inom projektet skall dessutom en nätverksgrupp bildas som skall jobba just med de frågor som rör tjejishockey. Kontaktperson: Charlie Wedin, tel. 070–636 86 38

Örebro läns Idrottsförbund

Enjoying life – Motion och mat för ett friskare liv 114 000 kr

Detta projekt har två huvudsyften, för det första att skapa möjligheter och utveckla metoder för idrottsföreningar att nå och kunna erbjuda kraftigt överviktiga ungdomar i åldern 15–18 år möjlighet att idrotta. För det andra har projektet ett tydligt individperspektiv inriktat på att skapa ett intresse för fysisk aktivitet hos dessa ungdomar. Inom projektet skall ungdomarna informeras och utbildas om vikten av fysisk aktivitet och rätt kost. Ungdomarna skall också få arbeta mycket med självförtroendeoch beteendeförändringsövningar. Idrottsförbundet skall genom samarbete med lokala idrottsföreningar låta ungdomarna prova på idrott utifrån deras egna önskemål. Ungdomarna får själva välja idrott och därefter tas kontakt med föreningar som har den idrotten i sina aktiviteter. Inom projektet skall föreningarna utbildas och informeras om de förutsättningar som just de här ungdomarna har för att idrotta och utifrån det få hjälp att utveckla verksamheten och metoderna för idrotten så att den

också passar denna nya målgrupp. Projektets målgrupp, ungdomar i åldern 15–18 år med övervikt skall nås genom samarbete med Barnklini- Bilaga 3 ken vid regionsjukhuset i Örebro. Kontaktperson: Margareta Johansson, tel. 0586–615 53

Örebro Sportklubb Ungdom

Öppen idrott i samverkan 34 000 kr för år 1 av 2

Det tvååriga projektet Öppen Idrott i samverkan syftar till att erbjuda ej föreningsanslutna ungdomar mellan 12–16 år i ett bostadsområde i Örebro, möjlighet att bli mer rörelseaktiva och intresserade av föreningslivet. I samarbete med kommundelsnämnden i Almby Norrbyås, skolan Navet och KFUM Volleyboll skall föreningen göra det möjlighet för dessa ungdomar att på deras egna villkor och efter deras egna önskemål delta och forma sin idrottsverksamhet. Genom att erbjuda bl a "öppen idrottshall" skall olika idrotter presenteras och kunna prövas på, dessutom skall nya idrotter och verksamheter som t ex bergsklättring eller andra aktiviteter också vara möjliga att pröva på. Ungdomarna som vill vara med skall själva få forma verksamheten utifrån sina egna önskemål. Projektet skall särskilt uppmärksamma flickors samt ungdomars med utländsk bakgrund villkor och önskemål för verksamheten. Intresset för att delta i projektet skall skapas genom direktkontakter med ungdomarna i samarbete med ungdomsteamet Navet. Teamet som verkar på skolan har redan en upparbetad och nära kontakt med de ungdomar som finns i området. Kontaktperson: Jerker Lindgren, tel. 019–16 73 14

Örgryte Idrottssällskap

Projektet Rikskampen 240 000 kr för år 1 av 3

Projektet Rikskampens syfte är att öka utbudet av idrottslig verksamhet för rörelsehindrade ungdomar. Inom projektet skall det bedrivas kontinuerlig träning i och kring Göteborg med inriktning på en återkommande tävlingsverksamhet, Rikskampen. Tävlingen skall ske i form av en lagtävling där lagen består av personer med olika nivå på sitt rörelsehinder. Detta skall öka de aktivas delaktighet och intresse för hela verksamheten och olika idrotter. Rekryteringen av aktiva ungdomar skall ske på Sveriges olika riksgymnasier för rörelsehindrade, vilket är ett nytt sätt att rekrytera till handikappidrotten. Örgryte IS Rullstol skall tillsammans med andra lokala idrottsföreningar i Göteborg dessutom erbjuda träning i de idrotter som representeras under tävlingen Rikskampen. Deltagarna skall få träna på samma platser och tider som icke handikappade idrottsmän. Erfarenheter som föreningen får av rekryteringen, tävlings- och träningsverksamheten skall genom informationsinsatser spridas till övriga orter med ett Riksgymnasium. Ett mål är att både träningsverksamheten och tävlingsverksamheten skall permanentas på de olika orterna. Kontaktperson: Madelene Nordlund, tel. 070–340 97 80

Östergötlands Fotbollförbund

Bilaga 3 Rekrytering och utbildning av fotbollsungdomar, invandrarungdomar och tjejer för styrelsearbete i sina föreningar 100 000 kr

Östergötlands Fotbollsförbund vill genom detta projekt utveckla möjligheterna för ungdomars delaktighet i föreningslivet och få fler att se ungdomar som resurser i föreningslivet. Ett av målen är att öka antalet ungdomar i de lokala föreningarnas styrelser. Ett antal utvalda föreningar med skiftande bakgrund och sammansättning får möjlighet att skicka tre ungdomar och en vuxen ledare på en särskild utbildning kring dessa frågor. Med metoder och erfarenheter från SISUs utbildning Unga ledare skall ÖFF utbilda deltagarna efter de förutsättningar som finns inom fotbollen i Östergötland. Den vuxne skall fungera som en mentor på hemmaplan, gentemot både ungdomar och vuxna i föreningen så att möjligheter ges till ungdomarna. Ungdomarna skall också inom projektet arrangera ett ungdomsforum som i praktiken blir ett ungdomsting. Ett nätverk mellan ungdomar från olika idrotter skall också bildas för att bl. a. ge inspiration och stöd till varandra. Kontaktperson: Thomas Kölnäs, tel. 013–20 33 17

Österåkers Idrotts Sällskap (ÖIS)

Nyskapande verksamhet inom ÖIS 120 000 kr för år 1 av 3

Syftet med detta projekt är att utveckla idrottsföreningens arbete, en idrottsförening i glesbygden måste ta ett större helhetsgrepp kring sin verksamhet för att både attrahera och behålla sina ungdomar. Det föreningen vill göra är att starta en Fritidssektion som skall tillgodose fler behov än bara idrott bland traktens ungdomar. Idag har föreningen t.ex. börjat med ett lokalt ÖIS-blad, en tidning som går till hushållen på orten där ungdomar arbetar med tidningen. Inlines och skateboardaktiviteter är någonting som ungdomarna själva har startat i föreningen, vilket har ökat intresset för föreningen. Föreningen vill också inom ramen för projektet tillsammans med kommunen starta och driva en sommaraktivitet – Sommar Hagby med många aktiviteter som skall göra ungdomarna delaktiga och intresserade av att var kvar i Österåker även på sommaren. Kontaktperson: Lars Knapasjö, tel. 0151–303-10

Handikapp

Svenska Handikappidrottsförbundet (SHIF) Talangutveckling inom Svensk Handikappidrott 2 500 000 kr för år 1 av 3

Svenska Handikappidrottsförbundet ansökan omfattar verksamhet för tre olika kategorier talanger – utvecklingskandidater, kvalificeringskandidater och medaljkandidater beroende på hur långt dessa har kommit i sin utveckling. De planerade aktiviteterna omfattar individuellt anpassad rådgivning samt tränings- och tävlingsprogram liksom tränarstöd, tester och uppföljning. Tyngdpunkten ligger på utvecklingen av respektive

idrottskommittés möjligheter att anordna träningsläger samt möjligheter för tränare att besöka kandidaternas lokala idrottsföreningar för att ge råd Bilaga 3 och stöd kring uppläggning av träningen. Kostnader för deltagande i tävlingar, utrikes resor och kostnadsersättningar till de individuella kandidaterna kommer att finansieras med övriga intäkter, främst sponsorsintäkter. Kontaktperson: Håkan Ryholt, tel. 08–605 62 70

Sveriges Dövas Idrottsförbund

Projektet Operation dammsugning 500 000 kr för år 1 av 3

Sveriges Dövas idrottsförbund (SDI) planerar en bred upplagd verksamhet för att fånga upp och utveckla döva och hörselskadade idrottsintresserade ungdomar. Den planerade verksamheten består dels av "Operation dammsugning" dels av projektet "Talangutveckling". "Operation dammsugning" skall fånga upp döva och hörselskadade idrottsintresserade ungdomar på landets "normalhörande" skolor. Syftet är att informera individualintegrerade ungdomar om SDI:s verksamhet, informera om teckenspråkets möjligheter, uppmuntra till aktivt deltagande i dövidrottens utbud samt att skapa förutsättningar för att ungdomar, som är talangfulla nog att nå dövidrottseliten, skall utveckla sina idrottsliga färdigheter. Projekt "Talangsatsning" syftar till att utveckla de talanger som redan är aktiva inom dövidrotten. SDI söker stöd till den mera förberedande delen – "Operation dammsugning". Kontaktperson: Kjell Gunnå, tel. 08–605 62 54

Information/utbildning

Barn

Adoptionscentrum (AC)

Skriftserie om adoption 590 000 kr

Adoptionscentrum tillsammans med Barnen Framför allt – Adoptioner, Barnens Vänner och Familjeföreningen för Internationell Adoption har tidigare framställt sex skrifter inom ämnet adoption med stöd av arvsfondsmedel. Mottagandet av skrifterna har varit mycket positivt och man vill nu komplettera med ytterligare skrifter i samarbete med samma organisationer. Skrifterna är bl.a Adoptivbarns hälsa, Adoptivbarns språkutveckling, Att ta emot äldre barn och Adoptivbarn i tonåren. Kontaktperson: Gunilla Andersson, tel. 08–587 499 25

Amningshjälpen (AH) i Boden

Bilaga 3 Utökad amningsinformation till invandrarkvinnor och unga mammor 1 080 000 kr för år 1 av 3

Amningshjälpen har under 25 år arbetat med att främja och stärka amningens position i samhället. Genom sjukvårdspersonal och andra studier vet man att det finns två grupper i samhället som ännu inte ammar i lika hög utsträckning som övriga mammor i Sverige: invandrarmammor och lågutbildade kvinnor. Man vill nu starta ett treårigt projekt där samarbete görs med Nätverket för Unga föräldrar och med invandrarorganisationer för kvinnor. På lokal nivå kan kommunernas integrationsenheter och primärvården kontaktas. Två informationsbroschyrer kommer att översättas på flera invandrarspråk, en journalist kommer att skriva specialartiklar som publiceras i Amningsnytt men också erbjudas invandrarorganisationernas tidningar. Kontaktperson: Monica Kolm-Sandström, tel. 0921–154 26

Barn- och Mediaföreningen NIMECO

Projektet Barn och Media – Integration eller mångfald ? 330 000 kr för år 1 av 2

Inom föreningen finns ett stort intresse för och en samlad kunskap om barn och media. I det här projektet är målet att inspirera deltagarna till kritisk analys av mediebudskap. Man ställer bl.a frågorna : Vilket utrymme ges de etniska och kulturella minoriteterna i massmedierna? Vilka värderingar eller sedvanor presenteras? Vad händer med barn, ungdomar eller vuxna när de får se hur olika etniska och kulturella möten avbildas i massmedierna? Uppmuntrar medierna till integration/mångfald? Föreningen vill söka vägar för samarbete mellan hemmen, projektets pedagoger och skolan. Föräldrarna skall vara delaktiga i verksamheten och kunna fungera som resurs. Om barn med olika utgångspunkter tillsamman får skapa bilder, texter, teater, videofilmer m.m. om sig själva och frågor som berör dem lär de sig på ett naturligt sätt att förmedla sina upplevelser. Den huvudsakliga målgruppen är mellanstadiebarn men även lärare och föräldrar ska hjälpa till. Kontaktperson: Jorge Pozo, tel. 08–85 26 02

Folkhälsoinstitutet

Utveckling av tobaksförebyggande insatser för barn och ungdomar 10 000 000 kr för år 2 av 3

Tobaksdöden drabbar varje år ca 8000 personer i Sverige. Nästan ingen börjar röka i vuxen ålder. Det gör man i ungdomen när grupptillhörighet och sökande efter en egen identitet spelar stor roll. Regeringen har hittills ställt 10 miljoner kronor till Folkhälsoinstitutets förfogande för det första året av en treårig projekttid. Medlen skall fördelas till ideella organisationer. Projektstödet skall särskilt användas för riktade utbildnings- och informationsinsatser mot tobaksanvändningen hos barn och ungdomar. Särskild uppmärksamhet skall ges till att uppmuntra ungdomar att värna om rökfria miljöer och en ungdomskultur utan tobak. Det kom under det

första projektåret in 42 projektidéer varav 9 bifölls samt 4 återremitterades för komplettering och vidareutveckling. 29 bidragsansökningar av- Bilaga 3 slogs. Under året har några delprojekt utmärkt sig på ett särskilt positivt sätt: Ridsportens satsning på rökfria ridanläggningar, Västernorrlands och Örebro läns idrottsförbunds satsningar på tobaksfria idrottsföreningar liksom Kvinnoforums arbete att minska nyrekryteringen av tobaksrökare bland unga flickor med invandrarbakgrund. Kontaktperson: Jan Larsson, tel. 08–566 135 00

Frälsningsarmén i Stockholm

Arbete med riktlinjer för skydd av barn, ungdom och ledare/anställda då det gäller pedofilfrågan 160 000 kr

Samfundet Frälsningsarmén vill arbete med skydd och riktlinjer för alla som deltar i barn- och ungdomsarbete. I Konventionen för barnets rättigheter sägs bl.a. att “skyddsåtgärder bör innefatta förfaranden för såväl upprättandet av sociala program som syftar till att ge barnet och dem som har hand om barnet nödvändigt stöd...“. Frälsningsarmén är en internationell organisation. Pedofilfrågan är ett internationellt problem. I England har man tagit fram ett material till stöd och hjälp i ungdomsarbete. I Sverige håller man på att ta fram ett material anpassat till svenska förhållanden. Nästa steg är ett bakgrundsmaterial som kan användas vid all ledarutbildning och ledarutveckling. Kontaktperson: Rut Baronowsky, tel. 08–747 12 15

Föreningen Sveriges Lekterapeuter

Kvalitetssäkring och metodutveckling av lekterapiarbete på dagsjukvård på sjukhus 335 000 kr

Stora förändringar sker idag inom barnsjukvården. Många barn/tonåringar som tidigare vårdats inom slutenvården behandlas idag på dagsjukvårdsavdelningar. Detta kräver insatser från lekterapeutens sida att med kort varsel hjälpa barnen att hantera de nya situationerna, att pedagogiskt förbereda barnen inför undersökningar och behandlingar och att ge dem möjlighet att bearbeta sina upplevelser på sjukhuset. Inom lekterapiverksamhet på dagsjukvården saknas en kvalitetssäkringsmodell och pedagogiska riktlinjer för lekterapeuterna. Med en sådan modell kan bättre förutsättningar för det enskilda barnet och dess familj nås. En enkätundersökning kommer att göras till samtliga sjukhus med dagsjukvård. Man ska bl.a. inventera innehållet i befintlig lekterapiverksamhet inom dagsjukvården. Denna del av projektarbetet förläggs till dagsjukvårdsavdelningar. Kontaktperson: Kristina Ek, tel. 016–10 45 37

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Västerbottens län

Bilaga 3 Projektet Barn och ungdomar med medicinska handikapp i skolan, omfördelning och tilläggsanslag 54 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att analysera samt pröva olika åtgärder för att förbättra skolsituationen för grundskoleelever med medicinska handikapp (exempelvis astma, epilepsi, hjärtfel, psoriasis, allergier eller diabetes) i kommunerna Umeå och Vindeln. Projektet ska analysera vad skolorganisation och kommunernas ekonomiska förutsättningar innebär för eleverna, samt undersöka vilken kunskap som behövs hos olika yrkesgrupper i skolpersonalen för att barnen ska få det stöd som behövs. Man ska utarbeta dels en utbildningsmodell för skolpersonal och dels en samverkansmodell mellan handikapprörelse, skola och föräldrar. Deltagande kommuner står för skolornas extrakostnader samt konferenslokaler. Man skall utforma och förankra en nationell standard ur ett brukarperspektiv, och utveckla en utvärderingsmodell i samarbete med en föräldragrupp m.m. Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090–13 53 50

Hjärtebarnsföreningen

Projektet Nätverksbyggande för kompetenshöjning hos personer som kommer i kontakt med barn med hjärtfel. En modell också för andra sjukvårds- och handikappgrupper? 450 000 kr för år 2 av 2

Barnhjärtkirurgin är sedan några år tillbaka koncentrerad till Lund och Göteborg vilket medfört en positiv utveckling för barns överlevnad och en betydande kompetensförstärkning generellt hos personalen vid dessa centra. Samarbetet mellan Hjärtebarnsföreningen och de två opererande enheterna har utvecklats mycket positivt. Samtidigt finns behov av kompetensutveckling också vid regionsjukhusen eftersom barnen efter operation återvänder till hemsjukhuset för uppföljning. Föreningen utvecklar därför nätverk mellan olika sjukvårdsintressenter och familjer och ungdomar i Hjärtebarnsföreningen så att vårdkedjan skall kunna fungera optimalt såväl medicinskt som socialt och psykologiskt. Man vill också öka informationsutbytet mellan samtliga aktörer och öka kompetensen hos både personal och ungdomar och föräldrar. Arbetet skall ske genom utbildningsdagar med föreläsningar och seminarier för personal och föräldrar var för sig men också gemensamt, dessutom vill man ordna regionala möten samt utveckla tidigare påbörjat samarbete mellan olika föräldraorganisationer med ett barn som dött av hjärtfel. Kontaktperson: Peter Nordqvist, tel. 08–442 46 50

IOGT-NTO

Projektet Generationer och kulturer i samverkan 460 000 kr för år 1 av 2½

På många orter i Sverige pågår ett omfattande utvecklingsarbete inom IOGT-NTO. Barn och ungdomar behöver vuxenkontakter/ledargestalter

som förebilder. Ökade kontakter mellan olika invandrargrupper och “gammelsvenskar“ ökar förståelsen för våra olikheter. Vid osämja och Bilaga 3 slagsmål är ofta både utövare och offer påverkade av alkohol och/eller annan drog. Detta projekt syftar till bl.a. att utbilda ledare för lokal integrerad verksamhet, att öka kunskaperna och förståelsen för olikheter i kulturer och traditioner, genomföra demokratiskolor, skapa miljöer för ökad integration och utveckling m.m. Målet är att genomföra regionala utbildningar för minst 25 ledare/funktionärer som vill arbeta med mångkulturell verksamhet på lokalplanet, att starta integrerad gruppverksamhet för främst ungdomar på minst 15 för IOGT-NTO nya orter samt genomföra demokratiskolor. Kontaktperson: Sigrid Söderholm, tel. 0921–109 14

Nordisk förening för sjuka barns behov (NOBAB)

Projektet kvalitet i vården av sjuka barn 440 000 kr för år 1 av 2

Föreningen är en tvärfacklig förening som arbetar för att förbättra sjuka och funktionshindrade barns villkor på sjukhus. Sedan 10 år tillbaka har Nordisk Standard (utarbetad av föreningen) använts som ett redskap för att värna om sjuka och funktionshindrade barns rättigheter. Standarden behöver nu revideras och moderniseras. Målgruppen är sjuka och funktionshindrade barn och ungdomar som vårdas på sjukhus, i dagsjukvård, i hemsjukvård och i öppen vård. Målet är att utveckla ett kvalitetssystem som i sin tur ger möjlighet att öka kvalitetsmedvetandet hos personal och beslutsfattare. Man planerar att presentera projektet och resultatet vid en nordisk konferens i Sverige 1999. Vidare planeras ett nätverksmöte samt seminariedagar. Samarbets-partners är Handikappombudsmannen, Högskolan i Jönköping samt utbildningsinstitutioner för lärare och vårdpersonal. Kontaktperson: Karl Martin Lundmark, tel. 016–14 82 10, 08–94 40 96

Riksförbundet Cystisk Fibros (RfCF)

Informations- och utvecklingsprojekt 1 245 000 kr för år 3 av 3

Riksförbundet Cystisk Fibros, Hjärtebarnsföreningens Mistgrupp, Föräldraföreningen Plötslig Spädbarnsdöd och Barncancerfondens Visommistgrupp har bildat Paraplyet, en samarbetsorganisation för bra omhändertagande vid barns död. Paraplyet utvecklar det regionala samarbetet mellan föreningarna för att familjer, där ett barn har dött, skall kunna dela erfarenheter och stödja varandra. Paraplyet skall också ta fram informationsmaterial och utbilda vårdpersonal, politiker och tjänstemän och arbeta för att förbättra familjers villkor när ett barn har dött. I projektet ingår att tillsammans med Rädda Barnen och Skolverket genomföra en satellitkonferens för drygt 12000 skolors lärare. Konferensens tema är När bänken är tom. Kontaktperson: Maj-Lis Olsson, tel. 046–13 33 62

Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB)

Bilaga 3 En föräldrakonferens 100 000 kr

Under de senaste åren har man allt mer uppmärksammat behovet av att skapa ett forum för erfarenhets- och idéutbyte mellan olika länder kring döv- och hörselfrågor i allmänhet och tvåspråkighet i synnerhet. Förbundet vill arrangera en internationell föräldrakonferens med flera syften, bl.a. för att etablera ett samarbete mellan intresseorganisationerna i Norden, Baltikum och Polen, att genom konferensen kunna utöka utbytet med förbund från deltagande länder samt bidra till en positiv kvalitetsutveckling av tvåspråkighet inom familjerna. Kontaktperson: Sune H. Nilsson, tel. 019–17 08 30

Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn (DHB)

Projekt för att sprida kunskap om språkstörda barn 348 000 kr för år 3 av 3

Språkstörning hos barn innebär en försening i förmågan att göra sig förstådd och att kunna uppfatta och tolka språk. Barnen kan ha svårt med ordföljd, menings-byggnad, ordförråd eller att tillämpa språket rätt. Det kan också vara frågan om läs- och skrivsvårigheter, dyslexi. Funktionshindret är relativt vanligt, enligt vissa uppskattningar mellan 5 000 och 20 000 barn i varje årskull. Det finns ett resurscenter i landet och ett antal språkförskolor, men de är få och slumpmässigt spridda. På många orter är handikappet helt okänt för personal inom barnomsorg och skola och familjerna och barnen får inget eller lite stöd. DHB skall i detta projekt arbeta för att få handikappet känt och erkänt bland beslutsfattare och allmänheten. Målsättningen är att en genomtänkt anpassad skolgång för språkstörda barn alltid planeras och genomförs, att familjerna erbjuds tidigt stöd, att språkkonsulenter inrättas i landstingen och att lärarutbildningen ska innehålla information om språkstörningar. DHB skall också bygga upp kontaktnät mellan logopeder och mellan lokala föräldraföreningar i landet. Kontaktperson: Sara Håkansson, tel. 019–17 08 30

Rädda Barnen

Projektet Mina Rättigheter – skolmaterial om Barnkonventionen 250 000 kr

Enligt Barnkonventionens artikel 42 har konventionsstaten ett ansvar att informera om Barnkonventionen till vuxna och barn. Det finns idag beställningar från ca 600 skolor i landet som inför höstens skolstart vill ha Mina Rättigheter. Rädda Barnen söker om 250 000 kronor för tryckning av Mina Rättigheter. På sikt behövs även översättning av Mina Rättigheter till flera invandrarspråk, liksom på kassett och punktskrift som idag saknas och efterfrågas. Målsättningen är att alla barn i Sverige skall känna till Barnkonventionen. Kontaktperson: Simone Ek, tel. 08–698 91 44

Svenska UNICEF-kommittén

Bilaga 3 Utveckling av projektet Myntet – ett aktivitetshus för Barnets Rättigheter, tilläggsanslag 45 000 kr

En förstudie med syfte att ge en bild av verksamhetsinnehåll och finansieringsbild av ett planerat Aktivitetshus om Barnets Rättigheter tänkt att utgöra bas för organisationers och myndigheters arbete med att sprida kunskap om barnkonventionen. Kontaktperson: Ulrika Sundler Lycke, tel. 08–692 25 17

Sveriges Pensionärsförbund (SPF)

Projektet Allas barnbarn 290 000 kr för år 1 av 3

En stor del av en människas ordförråd skapas före sju års ålder. Målet är att hos barnen skapa intresse för läsning av böcker för att påverka deras språkliga kommunikation. Målet är också att genom projektet närma äldre och yngre generationer till varandra och att skapa möjligheter till utbyte av sagor, sägner och berättelser från olika kulturkretsar genom kontakt, inte bara med barn utan även med äldre personer som har sina rötter i andra länder. Projektet ska ge utbildning åt far- och morföräldrar och andra intresserade för att ge kunskap om barnböcker, språkutveckling, dyslexi etc. En central projektgrupp utgörs av representanter för SPF, PRO, Barnbarnens Kulturfond och En bok för alla. Lokala projektgrupper bildas av bibliotekspersonal. Ett begränsat antal orter kommer att ingå i projektet (Göteborg/Mölndal, Södertälje/Nyköping, Sundsvall/ Härnösand, Växjö, Umeå). Kontaktperson: Signe Idehaag, tel. 08–692 32 50

Ungdom

Aktionsgruppen Kvinnligt Kulturcentrum (AKK)

Ödesmärkt – vanliga människor ett projekt på temat tolerans – ödmjukhet 150 000 kr

Föreningen planerar att tillsammans med Riksförbundet för sexuellt likaberättigade (RSFL) visa pjäsen Ödesmärkt, där frågor om sexualitet, jämställdhet och förståelse för andra kulturer berörs. Målgruppen är samtliga ungdomar från årskurs nio, gymnasiet och folkhögskolor i Stockholm med kranskommuner. Efter pjäsen kommer klasserna att få besök av RFSL:s informatörer för diskussion om föreställningen som levande exempel. Föreningen kommer även att tillsammans med RFSL bjuda in fritidsledare och skolvärdar till en fortbildningsdag där föreställningen ingår. Kontaktperson: Marika Nasiell, tel. 08–570 285 14

Al-Azharskolan

Bilaga 3 Projektet RIFF 150 000 kr för år 1 av 3

Al-Azhar Stiftelsen i Stockholm driver en friskola i Stockholm för företrädesvis somaliska barn och ungdomar. Stiftelsen planerar ett projekt för att bl.a. stärka somaliska föräldrar i deras föräldraroll och ge kunskap om den svenska skolformen, tydliggöra föräldrarnas roll som integrationsförmedlare mellan samhälle och barn samt ge föräldrarna möjlighet att diskutera viktiga trosfrågor och värdekonflikter som upplevs i det svenska samhället med en imam som har kunskap om de båda samhällena. Målsättningen skall uppnås genom gemensamma aktiviteter för barn, ungdomar och föräldrar utanför skoltid och i elevernas närmiljö (Tensta och Rinkeby). Aktiviteterna skall bestå av dels rena fritidsaktiviteter såsom idrott, utflykter och studieresor, dels av föreläsningar, datakunskap och läxläsning. Verksamheten skall detaljplaneras tillsammans med föräldrar och elever. Som ungdomsledare deltar äldre somaliska ungdomar som lyckats väl med skola och utbildning och som kan vara goda förebilder. Syftet är att ge stöd till eleverna genom att stödja föräldrarna och ge dem kunskap om hur det svenska samhällets och läroplanens individorienterade synsätt och utgångspunkter kan kombineras med familjernas ofta starka grupporienterade kultur. Kontaktperson: Göran Rosell, tel. 08–26 03 39

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF)

Projekt för ungdomar som av olika skäl ej skaffat sig tilltäckliga läs- och skrivfärdigheter och för korttidsutbildade ungdomar inom LO-kollektivet 140 000 kr för år 1 av 2

ABF:s riksförbund planerar tillsammans med LO och Veckans Bok ett projekt med syfte att alla skall ges chansen till att avancerat lära sig läsa och skriva dagens svenska. Projektet vänder sig till ungdomar som av olika skäl inte skaffat sig tillräckliga läs- och skrivfärdigheter och till korttidsutbildade ungdomar inom LO-kollektivet. ABF och LO kommer att engagera ungdomar för uppsökande verksamhet hos ungdomar på arbetsplatser och/eller hos arbetssökande och arbetslösa. Genom att starta studiecirklar med boken som underlag och föra diskussioner om dess innehåll vill man få deltagarna att själva läsa och återge vad boken handlar om. Studiematerialet är Veckans Bok, som är nyskriven svensk litteratur av dels etablerade svenska författare dels några debuterande författare per år. Målet är att varje deltagare skall läsa 120 sidor varje månad eller två böcker om 60 sidor vardera. Inledningsvis planeras en undersökning för att utröna aktuell status på deltagarnas läs- och skrivsvårigheter och efter två år planeras en utvärdering genom en ny undersökning för att se vilka effekter projektet har gett. Kontaktperson: Elsie Bäcklund, tel. 08–613 50 00

Internationell Klubb Vorta Drom

Bilaga 3 Romska ungdomar i Helsingborg 115 000 kr för år 1 av 2

Föreningen vill genomföra ett tvåårigt projekt som vänder sig till romska ungdomar mellan 12 och 25 år. Språksvårigheter och bristfällig skolutbildning medför att romska ungdomar har mycket svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Genom att bygga upp ett nätverk tillsammans med skolorna i Helsingborg, romska ungdomar och deras föräldrar vill föreningen med speciella pedagogiska insatser och riktade aktiviteter förmå föräldrarna att låta sina ungdomar utveckla sina förmågor i det svenska samhället. Syftet är att undvika den ömsesidiga utstötning som finns för målgruppen idag. Ett 100-tal ungdomar kommer att delta i projektet genom datautbildning, kultur och läxläsning samt i kunskapssökandet om sin romska bakgrund. Kontaktperson: Stefano Kuzhicov, tel. 042–10 78 98

Kooperativa Institutet, Ek. förening

Starta eget tillsammans 50 0000 kr

Kooperativa Institutet (KOOPI), Förbundet Vi Unga och Unga Örnars Riksförbund planerar informations- och utbildningsinsatser i samband med TV-serien Starta eget tillsammans. De sökande planerar bl.a. särskilda hemsidor på Internet med information som ansluter till TV-serien, en särskild studiehandledning och ett seminarium för gymnasielärare. Vi Unga och Unga Örnar kommer att välja ut ungdomar till en referensgrupp som kommer att delta i utformningen av såväl hemsidorna som studiehandledningen. Referensgruppen kommer att presenteras på hemsidorna och delta aktivt i det fortsatta informationsarbetet. Kontaktperson: Ulla Loord-Gynne, tel. 08–772 89 91

Studieförbundet Vuxenskolan, Söder

Projektet Debatt och studie i skolor och fritidsgårdar inför 2000-talet, det nya milleniumet 450 000 kr

Inom projektet Ungdomarna inför 2000-talet engagerade sig ett stort antal ungdomar i att engagera andra ungdomar och vuxna kring livsfrågor inom sju olika områden: Meningen med livet; Krig och Fred; Främlingsfientlighet och Rasism; Miljö; Hälsa och sjukdom, Aids; Demokrati samt Kultur och Fritid. Ett antal ungdomar mellan 14 och 20 år reste ut i världen till 35 länder för att samla drömmar, verklighet och förhoppningar inför det nya millenniet. Resorna resulterade så småningom i sju böcker, ett antal temadagar i skolor, utställningar, teaterföreställningar, bildspel, dagen Hyllning till framtiden, föredrag, debatter m.m. Studieförbundet Vuxenskolan och Stiftelsen Future Now Foundation (en stiftelse som bildats av deltagare i de tidigare projekten) planerar nu inför millennieskiftet ett projekt som bygger på att med hjälp av böckerna stimulera ungdomar på skolor och fritidsgårdar att diskutera framtiden

och det nya årtusendet. Ett eller flera bokpaket om sju böcker kommer att erbjudas ett stort antal skolor och fritidsgårdar, som uppmanas att arbeta Bilaga 3 med en eller flera av böckerna i en klass eller grupp av elever. Resultatet av arbetet redovisas till Future Now Foundation i t.ex. uppsatsform, som dikter, individuellt eller gemensamt av hela klassen/gruppen. Bokpaketet tillfaller skolbiblioteket eller fritidsgården. Skolan/fritidsgården får stöd av Future Now Foundation med tips på diskussionsfrågor och viss pedagogisk ledning. Ungdomarnas redovisningar kommer att samlas in och de bästa materialen samlas som en dokumentation av ungdomarnas diskussioner kring de sju ämnesområdena som böckerna tar upp. Projektet genomförs som ett kraftfullt stöd från unga till unga inför den breda debatt om framtiden som pågår inför det nya årtusendet. Kontaktperson: Wences Rivas, tel. 08–590 301 72

Sunnanå Sportklubb (SSK)

Sörböleskolan – Den medskapande skolan 177 000 kr för år 1 av 3

Sunnanå Sportklubb vill starta ett treårigt samverkansprojekt med Sörböleskolan i Skellefteå i syfte att utveckla elevernas självtillit, dialogförmåga, medskapandeförmåga och tro på sin egen förmåga att åstadkomma positiva förändringar. Målgruppen består av ca 400 elever i årskurs 7 till 9 som i början av hösten genomför ett "medskapandedygn" tillsammans där projektets mål, syfte och tillvägagångsätt presenteras. Under detta dygn kommer alla klasser att formas som lag och man försöker tillsammans att hitta faktorer som bidrar till en bra laganda. Dessutom introduceras begreppet medskapande och alla elever gör en självvärdering utifrån sina egna och klassens dvs. lagets förmåga kring begreppet medskapande. Varje vecka tränar eleverna på att vara medskapande utifrån vad laget och individen tycker är viktigt. Under våren kommer processen att fortsätta fram till i maj då man har ett nytt medskapandedygn där eleverna drar upp riktlinjer för den fortsatta utvecklingen. Kontaktperson: Janne Hallberg, tel. 0910–146 86

Svenska Kyrkans Unga i Uppsala

Bibelsajtprojektet 150 000 kr

Svenska Kyrkans Unga i Uppsala vill tillsammans med Evangeliska Fosterlandsstiftelsen (EFS) utforma en "bibelwebbsida" på internet för att ungdomar lättare skall ta del av innehållet i den nyreviderade bibeln som kommer ut i december 1999. Syftet med projektet är att ge ungdomar möjlighet att på ungdomars eget språk lära känna bibeln, dess budskap och på så sätt ta del av vårt kulturarv. Webbsidan kommer att produceras av en webbdesigner tillsammans med en ledningsgrupp, författare/skribenter och en referensgrupp bestående av ca 60 ungdomar spridda över hela landet. Projektet vänder sig till ungdomar i åldern 14–19 år som med webbsidan som redskap kommer att hitta sökvägar till olika personer och händelser i bibeln. Webbsidan kommer att marknadsföras mot skolor,

kyrkor och den kommer att presenteras på bokmässan i Göteborg. Webbsidan uppdateras löpande av en webbmaster som även kommer att Bilaga 3 svara på alla de frågor som kommer in från ungdomar samt ansvara för den fortsatta marknadsföringen. Kontaktperson: Johan Robertson, tel. 018–16 97 64

Handikapp

Apertföreningen

Utbildning och upprättande av munvårdsprogram 85 000 kr

Aperts syndrom är ett mångfacetterat missbildningssyndrom som för samtliga diagnosbärare innebär missbildning av skalle och ansiktets skelett samt händer och fötter. Trots kirurgiska korrigeringar betyder Aperts syndrom att man ser annorlunda ut hela livet, inte minst ungdomsåren kan därför bli svåra. Föreningen skall dels genomföra en utbildningsträff för ungdomar och vuxna för att stärka och utveckla personer med syndromet för att möta vuxenlivet, dels upprätta ett munvårdsprogram. Ansikts- och skallbildningarna medför att tänder och tandanslag oftast är felplacerade och har otillräckligt utrymme. Tandregleringar, irritation i tandköttet och svårigheter att borsta tänderna på grund av missbildade händer ger mycket dålig tandstatus. I samarbete med Kompetenscenter för sällsynta odontologiska tillstånd i Jönköping skall föreningen utveckla ett munvårdsprogram. Kontaktperson: Elisabeth Wallenius, tel. 0155–21 34 68

Dalarö Folkhögskola

Projektet Punktintensiven 608 000 kr för år 1 av 3

Talboken har inneburit en revolution för synskadades tillgång till litteratur och information men har också betytt att punktskriftkunskapen minskat. Ett skriftspråk ökar synskadades språkliga identitet, och ger därmed ökade studiemöjligheter och bättre tillträde till arbetsmarknaden. Dalarö Folkhögskola och Synskadades Riksförbund skall i detta projekt utveckla en metodik för intensivträning i punktskrift, att visa på nyttan och nödvändigheten av punktskrift för gravt synskadade och ge punktskriftsundervisning en plats som kunskapsämne inom vuxenundervisningen. Målgrupperna är gravt synskadade vuxna med behov av fördjupade färdigheter i punktskrift, dövblinda och lärare, handläggare och synpedagoger som arbetar med gravt synskadade. Man räknar som ett första steg med utbildning av 30 brukare och 10 lärare. Kontaktperson: Kenneth Drougge, tel. 08–501 507 10

De Handikappades Riksförbund (DHR)

Bilaga 3 Projektet DHR:s rättighetsbyrå 707 000 kr för år 3 av 3

Ett projekt med syfte att bygga upp och pröva ett Servicekontor/rättighetsbyrå i Värmland. Byrån bemannas med personer som själva har erfarenhet av att leva med funktionshinder och som genom särskild utbildning får kunskap om lagar och regler som styr berörda samhällsorgan och känner till hur samhällets insatser för rörelsehindrade är organiserade. Byråns uppgifter är att ge individuell information och rådgivning, hjälpa till vid överklagningar, vara moraliskt stöd i samband med myndighetskontakter, ge service, utbildning och information till de s.k. socialombud som finns i DHR:s avdelningar m.m. Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08–685 80 00

De Handikappades Riksförbund (DHR) i Kronobergs län

Handikapprörelsens Idé & Kunskapscentrum 795 000 kr för år 1 av 2

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO) i Kronoberg har efter en treårig projekttid tillsammans med länsföreningarna för Synskadades Riksförbund (SRF), Sveriges Dövas Riksförbund (SDR) och De Handikappades Riksförbund (DHR), avvecklat HSO Kronoberg och i oktober 1998 bildat Handikapprörelsens Idé & Kunskapscentrum som består av alla handikappföreningar i Kronoberg. Intressepolitiken bedrivs av föreningarna för sig medan Centrum hjälper till att bilda nätverk för olika sakfrågor som tillgänglighet i kommunerna, effekter av organisationsförändringar i kommun och landsting, rehabiliteringsplanering m.m. Föreningarna De Handikappades Riksförbund Kronoberg och Synskadades Riksförbund Kronoberg skall under en tvåårsperiod utveckla samarbetet med berörda myndigheter för att kunna sälja kunskap, platser för arbetsprövning m.m. Kontaktperson: Elizabeth Peltola, tel. 0470–71 10 50

Dövas förening i Stockholm

DU-projektet 295 000 kr för år 1 av 3

Många döva utvecklingsstörda bor och arbetar tillsammans med hörande utvecklingsstörda och kan inte kommunicera med dem. Ofta saknas dessutom teckenspråkskunnig personal och kunskapen om dövas behov är dålig. Föreningen skall tillsammans med kommunen arbeta för ett boende och dagcenterverksamhet för döva utvecklingsstörda där personalen dels skall vara teckenspråkkunnig, dels skall ha kunskap om döva utvecklingsstördas särskilda behov. Föreningen vill bygga upp ett nätverk bland omsorgspersonalen och informera stadsdelsnämnderna om gruppens behov, anordna kurser och träffar för att “vanliga“ döva skall få kunskap om döva utvecklingsstörda, utarbeta informationsmaterial, rekrytera döva som kontaktmän och gode män för döva utvecklingsstörda m.m. Kontaktperson: Birgitta Martinell, tel. text 08–24 91 90

Emma Resurscentrum

Bilaga 3 Projektet DAMP– information 164 000 kr

Föreningen Emma Resurscentrum (en förening med ändamål att ta tillvara kvinnors kraft m.m. i Vilhelmina) och föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar i Västerbotten skall genom olika aktiviteter ge information om effekterna av funktionshindret DAMP till föräldrar, förskolepersonal, lärare och vårdutbildningar. Informationsaktiviteterna syftar till att belysa funktionshindret och ge möjlighet till samtal om hur man på bästa sätt skall kunna ge barnen stöd. Projektet skall genomföras i Vilhelmina, Lycksele och Storuman. Kontaktperson: Karin Ringlöv, tel. 0940–202 34

FUB:s Stiftelse ALA

Projektet En skola för alla, integrationsprocessen särskola-grundskola 500 000 kr för år 2 av 2

Trots att tankarna om en integrerad skola funnits mer än 30 år är endast ca 10% av eleverna integrerade i grundskola eller gymnasium. Forskningen kring detta område har varit bristfällig. FUB och stiftelsen ALA vill nu tillsammans med Skolverket och SIH utveckla former för anpassning av grund- och särskolans utbildningssystem för att underlätta elevers möjligheter till full delaktighet genom att stimulera integreringsprocessen i skolan. Projektet beräknas pågå under två och ett halvt år och skall förläggas till fyra skolor i mellansverige. Integreringsprocessen skall följas, dokumenteras och analyseras, handledning skall ges från central nivå. Medel från SIH, Skolverket och FUB ges också till projektet. Kontaktperson: Kerstin Göransson, tel. 08–660 82 84

Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS)

Kunskapsspridning om mild blödarsjuka och mindre kända former av blödningsrubbningar 395 000 kr för år 1 av 2

Det finns ca 400 personer i Sverige som har en mild form av blödarsjuka. Eftersom dessa inte har så stora besvär underskattas allvaret i sjukdomen. Många av dem känner inte ens till att de har detta funktionshinder och kan därför råka mycket illa ut vid olyckor, operationer, tandläkarbesök m.m. Många kvinnor med blödningsrubbningar kan hänföras till detta funktionshinder. Förbundet skall därför utforma informationsmaterial som skall föras ut till personerna själva och till sjukvårdens och tandvårdens personal. Kontaktperson:Birgitta Rehnby , tel. 08–661 94 55

Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS)

Bilaga 3 Projekt för att öka patientinflytandet och stärka patientrollen 850 000 kr för år 2 av 3

Det finns ungefär 750 personer i Sverige med blödarsjuka. Sjukdomen kräver livslång behandling och ställer stora krav på de sjuka och deras anhöriga. Kunskap om sjukdomen och behandlingsformer är viktig såväl hos de sjuka själva och deras anhöriga liksom hos personal även utanför specialistvården. Förbundet utvecklar i detta projekt nära samarbete med olika hemofilicentra (KS, Sahlgrenska i Göteborg och MAS i Malmö) en bred informations- och utbildningssatsning. Man arbetar med årliga konferenser för äldre blödarsjuka och deras anhöriga, föräldrar till blödarsjuka barn, personer med komplikationer av sjukdomen (hiv, antikoagulans och hepatit) och deras anhöriga och skall genomföra en utbildningsdag för remitterande personal och annan vårdpersonal på de sjukas hemorter. Kontaktperson: Birgitta Rehnby, tel. 08–661 94 55

Föreningen för de Neurosedynskadade (FfdN)

Tips- och idédatabas på Internet 185 000 kr

Föreningen skall överföra en projektdatabas till Internet. Basen innehåller tips om hjälpmedel, anpassningar och råd som underlättar vardagen för neurosedynskadade, dysmeliskadade, dubbelamputerade, personer med Aperts syndrom, hand- och brandskadade samt muskelskadade. Kontaktperson: Björn Håkansson, tel. 08–21 88 68

Föreningen för döva. hörselskadade och språkstörda barn (DHB) i Mellersta Sverige

Projektet Samverkan och ökad förståelse mellan familjer med kommunikationshandikappade barn 170 000 kr

Inom föreningen finns kommunikationshandikapp av olika slag t.ex. barn med Cochlea-Implantat, språkstörningar och hörselskadador. Intressekonflikter och samarbetsproblem finns mellan de olika grupperna då man inte har kunskap om varandras behov. Föreningen vill genomföra gemensam föräldrautbildning med samtidiga aktiviteter för barnen med olika kommunikationshandikapp. Kontaktperson: Gerd Skarstedt, tel. 019–611 13 23

Föreningen Gunnareds Gårds Gemenskap

En bok om Växtkraft 45 000 kr

Den ideella föreningen Gunnareds Gårds Gemenskap, som vänder sig till personer med funktionshinder, har hand om bl.a. studiebesök och berättar om sig själva och vad verksamheten står för. Intresset för verksamheten är mycket stort, många vill besöka Växtkraft och man har varit tvungen

att begränsa studiebesöken. Föreningen vill göra en bok med intervjuer med deltagare och personal och med “kringpersoner“ som företrädare för Bilaga 3 AMI, försäkringskassa och KOMVUX. Kontaktperson: Bo Bryngelsson, tel. 031–332 74 69

Föreningen h@ndikapp.se

Medlemsregister för handikapporganisationer 1 100 000 kr

Handikapporganisationerna lägger idag ner stora resurser på att upphandla, egenutveckla, anpassa och underhålla sina medlemsregister. Förbunden har olika lösningar i bruk och de flesta har problem och en del mycket stora problem med registren. Förbunden blir alltför beroende av olika konsulter och får betala betydande summor för uppgraderingar m.m. Det finns på marknaden i princip endast en leverantör av standardsystem. Övriga leverantörer utvecklar skräddarsydda lösningar. Oavsett leverantör finns tidigare nämnda problem som beroende och höga kostnader. Det finns heller ingen samordning mellan lokala, regionala och centrala register vilket medför risk för dubbelregistreringar m.m. Föreningen h@ndikapp.se skall därför utveckla ett gemensamt register. Kontaktperson: Stefan Johansson, tel. 08–556 090 56

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Utarbeta modell för undervisning för dövblindfödda barn 280 000 kr

Det föds i genomsnitt fem dövblinda barn i Sverige varje år. Eftersom antalet barn är så lågt och i så stort behov av omfattande stöd finns risker för att barnen och deras föräldrar inte får tillräckligt stöd. Å ena sidan krävs uppbyggnad av central specialistkompetens, å andra sidan decentraliserad undervisning för att möjliggöra för barnen att få gå i skola med tillgång till specialistkompetens på hemmaplan. Ett barn som föds dövblind och barnets föräldrar möts av ett stort antal konsulenter som var och en är specialist på sitt område (synskador, hörselskador, rörelsehinder etc.), men det saknas lärare och specialister som har just dövblindkunskap. I dag finns endast 2 lärare med denna kunskap och det är mycket svårt att tillägna sig denna kunskap om man inte får möta tillräckligt många barn som är dövblindfödda. För att kunna bygga upp en ny stödverksamhet för dövblindfödda barn skall föreningen samla de erfarenheter och den kompetens som finns hos föräldrar och experter i Norden. Föreningen skall genomföra föräldraträffar och ett tvådagarsseminarium där föräldrar och experter kan mötas (och där föräldraperspektivet kan göra sig gällande) och arbeta fram ett antal viktiga punkter/principer för hur en verksamhet för dövblindfödda barn och ungdomar skall se ut. Eftersom hela Norden har samma behov av att lösa situationen kommer man att bjuda in representanter från de övriga nordiska länderna. Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08–39 90 00

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Bilaga 3 Projekt om att lära handikapprörelsen att söka och utnyttja medel från EU 1 050 000 kr för år 2 av 2

Handikapporganisationerna har stora svårigheter att orientera sig i EU organisationen och att veta var, när och hur man kan söka medel ur EU:s fonder och program. Samarbetsorganet skall därför under en tvåårsperiod kartlägga alla program, projekt och fonder som kan vara av intresse för handikapprörelsen och därifrån utarbeta en handbok om att söka medel från EU, utveckla mallar och manualer för hur man söker, framställa ett kalendarium vad gäller ansökningstillfällen och modeller för hur man skaffar sig samarbetspartners i andra länder. Därefter vill samarbetsorganet bygga upp ett nätverk av kontaktpersoner i förbund, samarbetsorgan i län och kommuner och ge dessa en grundutbildning och en kunskap om hur man söker medel ur EU. Vidare skall man anordna erfarenhetsutbyte och seminarier kring ansökningsförfarande och resultaten av beviljade ansökningar. Kontaktperson: Barbro Lindgren, tel. 090–13 53 50

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projektet Handikapp och Sexualitet – Samlevnad 1 210 000 kr för år 1 av 3

Trots olika former av försöksverksamhet, bl.a. HSO Stockholm, Hjälpmedelsinstitutet m.fl. söker funktionshindrade, deras föräldrar och olika personalgrupper ofta förgäves efter kunskap om området handikapp och sexualitet. Det behövs därför någon form av forum för kunskap, vägledning, råd och kompetens inom handikapp-sexualitet-samlevnadsområdet som skall vara tillgängligt för alla som söker information och kunskap såväl när det gäller en personlig situation som när det gäller ett arbetseller studieförhållande. HSO och RFSU skall tillsammans utarbeta en fast organiserad och återkommande samverkan kring frågor och utveckling av kompetensområdet. Utvecklingsarbetet skall innehålla informations- och utlåningsverksamhet, rådgivning och handledning, utbildning, utveckling av hjälpmedel/material. Samarbete med Folkhälsoinstitutet m.fl. Kontaktperson: Annika Hildebrand, tel. 08–546 404 00

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Utvecklings-, informations- och utbildningsverksamhet inom samarbetsorganisationen för små och mindre kända handikappgrupper/sällsynta diagnoser 1 225 000 kr för år 1 av 2

Handikappförbundens Samarbetsorgan har sedan juni 1995 arbetat med ett projekt för “små och mindre kända handikappgrupper“ finansierat med medel från Socialstyrelsen. Ett av syftena med projektet har varit att undersöka möjligheterna för smågrupperna att gå in i de etablerade handikappförbunden. På grund av visst ointresse från de etablerade förbunden och problem för smågrupperna att veta vilket förbund man skall ingå i eftersom funktionshindren hos en och samma person är så många att de

skulle kunna ingå i flera föreningar, har man i november 1998 bildat Riksförbundet för små och mindre kända handikappgrupper. HSO och Bilaga 3 det nybildade riksförbundet skall nu utbilda och informera om handikappgrupperna. Kontaktperson: Elisabeth Wallenius, tel. 08–546 404 00

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Göteborg

Projektet Rekrytering och utbildning av frivilliga kontaktpersoner 250 000 kr för år 1 av 2

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Göteborg och Göteborgs Frivillig Center, som tillsammans representerar mer än 80 olika patient- och frivilligorganisationer i Göteborg, vill i samarbete med Individ- och familjeomsorgsenheterna i stadsdelsförvaltningarna Centrum, Linnéstaden och Majorna rekrytera och utbilda frivilliga kontaktpersoner till psykiskt funktionshindrade. Projektet beräknas pågå under två år och går ut på att två halvtidsanställda projektarbetare skall rekrytera frivilliga kontaktpersoner bl.a. genom föreningarnas egna nätverk. Huvudansvaret för introduktionsutbildningen ligger inom projektet. För dem som sedan får uppdrag som kontaktpersoner ges sedan handledning och arvodering genom Individ- och familjeomsorgen. Kontaktperson: Åke Martinsson, tel. 0705–91 19 70

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Stockholms kommun

Projektet Utvärdering av handikappråden 200 000 kr

Handikapporganisationernas samarbetsorgan i Stockholms kommun skall utvärdera hur de kommunala handikappråd i kommunens stadsdels- och facknämnder har påverkat möjligheterna för handikapporganisationerna att verkligen påverka och följa upp beslut som kan beröra personer med funktionshinder. Kontaktperson: Elisabet Kjellvinger, tel. 08–88 89 50

Härnösands Folkhögskola

Material- och metodprojekt inom ämnet teckenspråk vid folkhögskola – Digitala teckenspråksböcker 700 000 kr för år 1 av 2,5

Härnösands folkhögskola, Strömbäcks folkhögskola och Stiftelsen TeckenspråksCentrum vill tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund, Föreningen Sveriges Dövblinda och Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn arbeta fram och producera ett grundmaterial som skall användas i teckenspråksundervisningen – Digitala teckenspråksböcker. Arbetet beräknas pågå under 2,5 år. Det finns ett mycket stort behov av sådant material; teckenspråket är ett gestuellt och visuellt språk som saknar skriftspråk och är därför tidskrävande. Ny teknik kan förändra detta förhållande. Kontaktperson: Kjell Forsvall, tel. 0611–220 80

Hörselskadades Riksförbund (HRF)

Bilaga 3 Nätverk och tvärvetenskaplig forskning 634 000 kr för år 1 av 2

Hörselskadades Riksförbund konstaterar att det trots att det finns ett väl fungerande samarbete mellan brukarorganisationerna och olika fackgrupper inom hörselsektorn (Svenska Audiologiska sällskapet), saknas tvärvetenskaplig forskning på området. Förbundet skall därför tillsammans med föreningen Centrum för Kommunikationsvetenskap, SVK arbeta för att bygga upp ett nätverk av forskare inom området med syfte att enskilda hörselskadade skall få såväl individuella som generella insatser tillgodosedda. Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08–457 55 00

Hörselskadades Riksförbund (HRF)

Projektet Kartläggning av tecken som stöd, TSS 700 000 kr för år 1 av 2,5

Tecken som stöd, TSS är ett kommunikationssätt för dem som på grund av hörselnedsättning eller dövhet behöver stödja det svenska språket med tecken. Det saknas dock beskrivningar av TSS som sådant och i vilka situationer man använder TSS. Det innebär bl.a. att man har olika tecken i olika delar av landet. Det finns därför heller ingen bra utbildning av TSS-lärare. Hörselskadades Riksförbund skall därför tillsammans med Förbundet Vuxendöva i Sverige (VIS) och tillsammans med hörselvården göra en kartläggning av TSS, filma TSS-användare (både hörselskadade och deras anhöriga) och sedan analysera inspelningarna (semantiskt och grammatiskt) av såväl den talande som den tecknade delen. Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 08–457 55 00

Intresseförbundet för Schizofreni (Riks-IFS)

Kunskapsprojektet 293 000 kr

Förbundet skall arbeta fram ett utbildningsmaterial om Hälso- och sjukvårdslagen, Lagen om psykiatrisk tvångsvård, Sekretesslag, Socialtjänstlag och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade m.m. Materialet skall vända sig till såväl psykiskt sjuka och deras anhöriga som till olika personalgrupper. Syftet är bl.a att ge brukarna och deras anhöriga kunskap för att kunna hitta rätt instans, framföra sakliga argument och minska rädslan och osäkerheten inför socialtjänst och psykiatri. Kontaktperson: Daniel Sjölund, tel. 08–626 55 64

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU)

Projektet På Gemensam Väg – ett samverkansprojekt mellan ungdomshandikappförbunden 665 000 kr för år 2 av 3

Det andra året av ett projekt där Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer tillsammans med 15 handikappungdomsförbund samarbetar för

att ungdomar med funktionshinder skall kunna delta i samhällsutvecklingen på sina egna villkor. I projektet ingår information och kontakter Bilaga 3 mellan förbunden för att därigenom öka kunskapen om varandras funktionshinder och hitta gemensamma beröringspunkter. I projektet ingår också en gemensam kampanj med syfte att påverka attityder till funktionshinder. Under det första året har man genomfört inventeringar, tematräffar, och utbildningar. Under år två fortsätter detta arbete, en databas upprättas för att alla, oavsett om man är synskadad, hörselskadad, rörelsehindrad eller har andra funktionshinder, skall kunna kommunicera med varandra. Man skall också genomföra regionala konferenser. Kontaktperson: Charlotta Axelsson, tel. 08–440 86 70

Livet som Gåva – samverkan för donation av organ och vävnader

Donation och transplantation av organ och vävnader – Information och utbildning av Sveriges befolkning med speciell inriktning på ungdomar 580 000 kr för år 1 av 2

Föreningen Livet som Gåva består av organisationerna Riksförbundet för Njursjuka, Svenska Diabetesförbundet, Riksförbundet Cystisk Fibros, Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, Viking Riksföreningen för Hjärt- Lungstransplanterade, Transplanterades förening, Riksföreningen för familjer med hepatit-B smittade barn, Riksförbundet för Leversjuka, Synfrämjandet, Svensk Transplantationsförening, Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård och Svensk Njurmedicins förening. Målet för föreningen Livet som Gåva är att få fler människor i Sverige att ta ställning för donation av organ och vävnader. Livet som Gåva skall göra en förstudie för ett informationsprojekt som vänder sig till ungdomar. Kontaktperson: Håkan Hedman, tel. 031–69 63 33

Primär Immunbrist Organisation (PIO)

Utbildning och information 233 000 kr för år 1 av 2

I Sverige finns ca 40–50 000 personer med någon form av immunbristsjukdom som om den inte upptäcks i tid bl.a. kan utveckla autoimmuna sjukdomar och tumörer. Kunskapen om PID, dvs. medfödd oförmåga att försvara sig tillräckligt mot infektioner, är liten hos såväl allmänhet som hos vårdpersonal. PIO skall därför genomföra utbildningsdagar för vuxna och ungdomar med denna immunbrist och utbilda informatörer som bl.a. skall kunna hjälpa till med riktad information till distriktsläkare, öronläkare och försäkringskassor. Kontaktperson: Kerstin Torstensson, tel. 0303–641 74

Reumatikerförbundet

Projektet Vägen till – att stärka patientens ställning i vården 2 968 000 kr för år 3 av 3

Om patienter ska ha möjlighet att agera och bemötas som en aktiv part i vården krävs stora utbildningssatsningar till både patienter och vårdpersonal. Reumatikerförbundet, Svenska Diabetesförbundet (SD) och Riks-

förbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) som tillsammans representerar närmare 100 000 medlemmar med kroniska sjukdomar genomför infor- Bilaga 3 mations- och utbildningsinsatser som går ut på att öka patienternas medvetenhet om vikten av kunskap och att agera som aktiv part och att bidra till ett effektivare vårdutnyttjande i hela vårdkedjan. I projektet ingår framställning av utbildningsmaterial, studiehandledning m.m., marknadsföring av utbildningarna och etablerandet av fungerande studie/ arbetsformer. Man prövar utbildningen i några län. Därefter skall utbildningen föras ut och genomföras i hela landet. Kontaktperson: Marie-Jeanette Bergvall, tel. 08–629 85 87

Riksförbundet för Hivpositiva (RFHP)

Projektet NordPol – Nord All 1999 40 000 kr

Nord All är ett samarbetsprojekt mellan olika hivorganisationer i de nordiska länderna. Verksamheten innehåller konferenser och andra former av träffar som ger möjligheter för hivpositiva att utbyta erfarenheter. Förbundet söker medel för en utbildningshelg för att utveckla psykosociala stödformer. Kontaktperson: Hans Nilsson, tel. 08–714 54 10

Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare (RFHL)

Kartläggning av patienters och behandlares erfarenheter av behandling med antidepressiva läkemedel 720 000 kr för år 1 av 3

Förskrivningen av antidepressiva läkemedel spelar en allt viktigare roll vid behandling av psykiska kriser och sjukdomstillstånd. Förbunden (RFHL och Riksförbundet för Social och Menta Hälsa) har uppmärksammat problem och skillnader i brukares och behandlares uppfattningar. Patienten upplever att han utvecklar ett beroende av läkemedlet, att hans problem medikaliseras och att man därför inte får annan hjälp, medan den behandlande läkaren ser bara fördelar. Man vill därför kartlägga, sammanställa och systematisera brukarnas och närståendes erfarenhet och jämföra dessa med professionens (läkarna, forskarna och läkemedelsföretagen) erfarenhet. Man vill analysera skillnaderna mellan dessa erfarenheter och om möjligt hur de påverkas av olika bakgrunds- och omgivningsfaktorer. Därefter vill man framställa en informationsfolder om antidepressiv behandling och dess positiva och negativa effekter och göra en projektrapport som skall kunna användas som studiecirkel- och diskussionsmaterial. Man vill slutligen arrangera en konferens. Kontaktperson: Sonja Wallbom, tel. 08–34 15 65

Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU)

RBU:s informationsprojekt 277 000 kr för år 2 av 2

Andra året av ett tvåårigt informationsprojekt. Inom RBU finns sju diagnosgrupper: Cerebral Pares (CP), ryggmärgsbrock, DAMP/MBD,

muskelsjukdomar, medfödd benskörhet (OI), kortväxta och Prader-Willi Syndromet (PWS). RBU har också en arbetsgrupp för flerhandikapp- Bilaga 3 frågor. Under senare år har antalet undergrupper, bestående av små och mindre kända handikapp inom diagnosgrupperna ständigt ökat. För att kunna tillgodose även dessa gruppers informationsbehov behövs nytt diagnosrelaterat material. Kontaktperson: Örjan Sjögren, tel. 08–736 26 00

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Utbildning av anställda och förtroendevalda med arbetsgivaransvar 350 000 kr för år 3 av 3

Det sista året av ett treårigt utbildningsprojekt. Erfarenheterna från det första året visar att den planerade och delvis genomförda tvåveckorsutbildningen var för lång, man fick för få anmälningar. Under det andra året har man därför genomfört kortare utbildningar och också prövat olika typer av utbildningar, förtroendevalda och anställda tillsammans resp. var för sig. Under det tredje året genomförs utbildningar vid nio tillfällen. Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08–772 33 60

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Tyresö, Gläntan

Projektet Vardagsmakt för medlemmar i Gläntan 87 000 kr för år 2 av 3

Föreningen skall genom uppsökande verksamhet, samtalsgrupper, studiecirkelutbildning (bl.a. om hur omvärlden påverkar vardagen), utökade öppettider och systematiskt stöd ge medlemmarna instrument att tillsammans med kommunen arbeta för en förbättrad situation för personer med psykiska funktionshinder. Kontaktperson: Kjell Ivarson, tel. 08–712 65 59

Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)

Informations- och utbildningsaktiviteter kring polio 215 000 kr för år 1 av 2

Det finns ca 20 000 polioskadade i landet, de flesta av dem har eller kommer att få postpoliosyndrom (PPS) där de vanligaste symtomen är ökad eller förvärrad muskelvärk, uttröttbarhet i muskulaturen, förslitningar i leder, problem med andningen m.m. När man på 80-talet började uppmärksamma PPS trodde man först att syndromet endast drabbade äldre som haft polio. PPS drabbar dock även medelålders och sjukvården uppsöks också av en stor grupp invandrare med sådana besvär. Förbundet skall nu göra en Poliohandbok som dels skall ge polioskadade möjlighet att lära mer om sina nytillkommande besvär, dels skall ge vårdpersonal brukaranpassad kunskap om polio samt om postpolio vilket inte ingår i den medicinska utbildningen. Förbundet skall också utveckla en modell för utbildning av team av sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Kontaktperson: Anna Wessgren, tel. 08–629 27 80

Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)

Bilaga 3 Informationsaktiviteter under Hjärnåret 1999 235 000 kr

Förbundet vill under Hjärnåret komplettera medicinsk upplysning med erfarenhetsbaserad kunskap av RTP-medlemmar med egen skadeerfarenhet. Denna information vill man föra ut i första hand till andra hjärnskadade för att dessa skall kunna känna igen sig i andra och förstå att de inte är ensamma i sin situation. Tjänstemän och andra beslutsfattare är andra målgrupper som man vill ge mer kunskap om hjärnskadades livssituation. Dessa aktiviteter skall ske både centralt och lokalt genom arrangemang av föreläsningsserier, erfarenhetsutbyten och andra informationsaktiviteter. Kontaktperson: Ingrid Brorsson, tel. 08–629 27 80

Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP)

Projekt rörande kvalitetssäkring av vård och rehabilitering ur brukarperspektiv 1 200 000 kr för år 2 av 3

Förbundet företräder huvudsakligen trafik-, olycksfalls- och polioskadade. Mot bakgrund av strukturförändringar, effektiviseringar och besparingar som sker inom vård och rehabilitering, skall förbundet under tre år genomföra ett projekt som rör kvalitetssäkring av vård och rehabilitering ur brukarperspektiv. Projektet syftar till att definiera och dokumentera viktiga kvalitetskrav för vård och rehabilitering för RTPs skadegrupper, nämligen människor med whiplashskador, spinalskador, traumatiska hjärnskador samt amputerade och polioskadade. I detta arbete vill förbundet lyfta fram de delar inom vården och rehabiliteringen som är särskilt viktiga att bevaka och som kan riskera att försvinna eller komma ikläm i den pågående förändringsprocessen. Förbundet vill också genom kompetensutveckling i föreningarna öka förutsättningarna för medlemmarna att bli aktiva samarbetspartners när det gäller sjukvårds- och rehabiliteringsfrågor inom landsting och kommun och därmed arbeta för att göra brukarna och omgivningen medveten om att patienten är centralfiguren i vården. Kontaktperson: Agneta Carlsson, tel. 08–629 27 80

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB)

Genomförande av FoU-dagar för personer med utvecklingsstörning 550 000 kr för år 2 av 2

Det andra året av ett tvåårigt projekt. Förbundet arrangerar sedan tio år tillbaka forskningsdagar där man presenterar aktuell forskning och utvecklingsarbeten om utvecklingsstörning. Syftet är att nå ut såväl till forskare, personalgrupper och politiker som till föräldrar och inte minst till personer med utvecklingsstörning. Hittills har man inte riktigt kunnat anpassa informationen till utvecklingsstörda och skall därför genomföra egna FoUdagar för utvecklingsstörda för att presentera forsknings- och

utvecklingsarbete inom områdena medicin, pedagogik, psykologi, sociologi, social forskning och teknik. I mindre seminariegrupper Bilaga 3 samtalar forskare och utvecklingsstörda om olika forskningsresultat. Resultatet har varit över förväntan och man skall under det andra året arbeta vidare med möten mellan forskare och brukare för fortsatt utbyte. Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08–508 866 00

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB)

Utveckla en modell för det demokratiska inflytandet för personer med utvecklingsstörning 930 000 kr för år 1 av 2

Normaliserings- och integreringsideologierna tillsammans med de samhälleliga insatserna har skapat en generation av utvecklingsstörda, som själva har möjlighet att formulera och föra fram sina krav och som därför kräver ett reellt inflytande; -över sin personliga situation, -inom FUB och -med FUB som plattform i samhället bl.a. genom att kunna delta i samverkan (enligt LSS) mellan intresseorganisationen och kommunen/landstinget. En huvudfråga är hur inflytande kan stärkas genom olika insatser som kan kompensera och överbrygga följderna av utvecklingsstörning dvs möjligheten att förstå och ta till sig information, att samspela med andra och att utveckla en medvetenhet om de egna möjligheterna/begränsningarna så att man kan begära hjälp utan att förlora sitt självförtroende. Tekniska hjälpmedel (IT), lättläst text och/eller information genom bilder och symbolspråk samt personligt stöd genom handledare är viktiga inslag för att kunna kompensera utvecklingsstörningen. För att finna metoder för att stärka inflytandet vill förbundet under en tvåårsperiod : -inventera de s.k. Klippangrupperna som har en styrelse med enbart personer med utvecklingsstörning och, -tillsammans med rikssektionen Klippan beskriva och utveckla det demokratiska sambandet mellan lokal och central nivå i några län och det lokala stöd som behövs för att sambandet skall kunna bli långsiktigt fungerande och en förebild för andra sektioner, -tillsammans med lokalföreningarna i dessa län initiera och uppmuntra nybildning av lokala Klippangrupper, utveckla modeller för lokala samverkansprojekt med de kommunala myndigheterna där personer med utvecklingsstörning deltar aktivt och i detta utvecklingsarbete använda sig av och utveckla lokala FUB-resurser som finns t.ex. föräldrarådgivare, rättsombud och studieansvariga. Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08–508 866 00

Riksföreningen Autism (RFA)

Projektet Samverkan mellan kommunerna Ale, Bengtsfors, Dals Ed, Färgelanda, Lilla Edet, Mellerud, Vänersborg, Trollhättan, Åmål samt landstinget i Norra Älvsborg och Riksföreningen Autism 1 265 000 kr för år 2 av 3

Funktionshindret Autism, som är livslångt, är oftast mycket handikappande och de personer som har detta funktionshinder behöver extra resurser i dagis, skola, arbetsliv m.m., dvs. hela livet. Funktionshindret är

relativt sällan förekommande och därför ganska okänt bland de beslutsfattare, tjänstemän och den allmänhet som inte kommit i kontakt med Bilaga 3 någon med funktionshindret. Det innebär oro för föräldrar, risk för feldiagnostik och felaktiga eller otillräckliga stödinsatser. Riksföreningen vill därför under en treårsperiod utveckla och pröva en modell för att genom delvis gemensam utbildning höja den allmänna kompetensen om autism och autismliknande tillstånd hos både föräldrar och olika personalgrupper. Modellen går ut på att bilda kommunöverskridande grupper med olika yrkesgrupper. Grupperna får gemensam återkommande utbildning med “hemläxor“ dvs. översätta teoretisk kunskap till praktiskt arbete i den egna kommunen. Grupperna kopplas till varandra i nätverk. Målet är att det i slutet av 1999 skall finnas en kring funktionshindret gemensam kunskapsgrund från diagnos till vuxenliv som bygger på modern forskning och erfarenhet och som garanterar den samverkan mellan kommunerna och landstinget som krävs för att kunna bygga upp verksamhetsformer med god kvalitet och i tillräcklig omfattning och som kan ta emot personer från olika kommuner. Projektet skall utvärderas genom Hälsohögskolan i Vänersborg. Tel. 08–702 05 80

Storstockholms Sköldkörtelförening (SSSF)

Information om sköldkörtelsjukdomar 585 000 kr för år 1 av 2

Bristen på kunskap och information om sköldkörtelsjukdomar hos såväl enskilda som hos olika personalgrupper innebär lidande för många. Det finns i Sverige ca 100 000 människor med defekt sköldkörtelfunktion (över- eller underfunktion). De flesta är beroende av behandling med ersättningshormon resten av livet. Inställningen av hormonbalansen är många gånger komplicerad och många känner sig sjuka utan att kunna få rätt diagnos. Storstockholms Sköldkörtelförening vill tillsammans med Västsvenska Patientföreningen för Sköldkörtelsjuka och Patientföreningen Thyra-Dea genomföra ett informtions- och utbildningsprojekt som vänder sig till människor som drabbats och deras anhöriga samt till vårdgivare, politiker och allmänhet. Syftet med projektet är att göra det möjligt för människor med sjukdomen att hitta information om sin sjukdom, att bilda studiecirklar “Att leva med..“ och att medverka till att vården och forskningen blir bättre. Kontaktperson: Gun Dahlin, tel. 08-531 838 28

STROKE – Riksförbundet mot hjärnans kärlsjukdomar

Kartläggning av resurser m.m. 630 000 kr för år 2 av 2

Ett projekt med syfte att genom enkäter och personliga intervjuer undersöka strokevårdens organisation och resurser inom kommunerna och landstingen. Förbundet vill också skaffa sig en bild av livsvillkoren för strokedrabbade i arbetsför ålder samt undersöka om det finns skillnader i livsvillkoren för kvinnor och män bland förbundets medlemmar. Kontaktperson: Liselotte Salovaara, tel. 08–97 06 30

Svenska Celiakiförbundet (SCF)

Bilaga 3 Projektet Nya tider – nya arbetsformer 775 000 kr för år 3 av 3

Det tredje året av ett treårigt projekt som Svenska Celiakiförbundet (för gluten-, laktos-, mjölk- och soyaintolerans) driver med syfte att öka kunskapen om effekterna av dess former av intolerans. Under de första åren har konferenser genomförts för att fånga upp medlemmarnas önskemål och behov och man har sammanställt ett samtals- och idéhäfte. Man har vidare genomfört försöksverksamhet med Celiaki-, Mjölk- och Soyaskolor, dvs. utbildningar där medlemmarna fått lära sig att leva med sina funktionshinder både medicinskt, socialt och ekonomiskt och utbildat kontaktpersoner m.m. Under det tredje året skall man sammanställa och trycka utbildningsmaterial samt genomföra utbildningar och seminarier. Kontaktperson: Anders Lindström, tel. 08–730 05 01

Svenska Paniksyndromsällskapet (Ps)

Informationsverksamhet 320 000 kr för år 2 av 2

En riksförening för dem som drabbas av paniksyndrom och fobier som kan ge långa sjukskrivningar och social isolering. Projektets syfte är att genomföra utbildnings- och informationsinsatser för att öka kunskapen om funktionshindret hos allmänhet och olika personalgrupper. Kontaktperson: Ragnar Åkerström, tel. 08–653 33 66

Svenska Sällskapet för Hörsel och Dövundervisning (SHD)

Dövundervisningsdagar 213 000 kr

Sällskapet som består av döva/hörselskadade, pedagoger och forskare skall tillsammans med Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Hörselskadades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund genomföra en europeisk konferens med syfte att bl.a. skapa ett forum som präglas av mötet brukare-professionella och fokuserar tvåspråkig undervisning för döva och hörselskadade ur ett tvärfackligt perspektiv. Kontaktperson: Greger Bååth, tel. 019–30 16 01

Sveriges Dövas Idrottsförbund

CD-projekt för svensk dövidrott (förstudie) 130 000 kr

År 2003 kommer Vinter-OS för döva att arrangeras i Sundsvall. Sveriges Dövas Idrottsförbund (SDI) gör, bl.a med målet att skapa nya kommunikationsvägar mellan SDI, klubbar och allmänheten, en förstudie för att kunna åstadkomma ett beräkningsunderlag till ett informationspaket om svensk dövidrott med cd-skiva till ungdomar, hemsida samt videokasset för dem som saknar dator. Kontaktperson: Urban Mesch, tel. 08–605 60 00

Sveriges Dövas Idrottsförbund

Bilaga 3 Projektet Rädda dövidrottens arkiv och historia 565 000 kr för år 2 av 3

Det andra året av ett treårigt projekt. Dövidrottsrörelsen växte fram i början av 1900-talet. I förbundets arkiv och i föreningarnas gömmor finns en mängd foton, böcker, skrifter, protokoll, statistik m.m. som inte finns registrerat. Förbundet skall under en treårsperiod samla in gammalt dövidrottsmaterial, videointervjua äldre aktiva dövidrottare, dokumentera fotografier och bygga upp en databas som skall göra det möjligt för döva, dövidrottsföreningar och forskare att kunna följa dövidrotten som går som en röd tråd genom dövrörelsens sociala historia. Kontaktperson: Kjell Gunnå, tel. 08–605 60 00

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Framställning av ett informationsmaterial om teckenspråk på CD-ROM 300 000 kr

Idag är den största delen av det pedagogiska teckenspråksmaterialet avsett för hörande målgrupper som av olika skäl vill lära sig teckenspråk. Det finns inget informationsmaterial om teckenspråket på teckenspråk Förbundet vill därför framställa ett sådant material för i första hand döva som vill ha mer kunskap om teckenspråket, materialet skall beskriva teckenspråkets struktur och grammatik och kompletteras med praktiska exempel. Kontaktperson: Gunnel Sträng, tel. 08–442 14 69

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Förstudie till projektet IT-stöd till dövrörelsens arkiv 150 000 kr

Dövföreningarna och förbundet har ett stort historiskt material som ofta efterfrågas men dock inte är systematiserat och aktiverat så att det är tillgängligt för medlemmar, elever vid olika utbildningar och forskare. Förbundet skall därför göra en förstudie för att göra en modell för arkivering via IT-stöd. Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08–442 14 61

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Informationsprojektet Språkriktig förbundsinformation inom och utom dövsamhället 290 000 kr för år 1 av 1,5

Förbunden skall arbeta med förbundstidningarna så att språket blir mer lättbegripligt och utbildande samtidigt som det skall vara attraktivt för hörande. Förbunden vill samordna journalistarbetet och modernisera tidningarna, utnyttja allmänna layouter och tekniska framställningsmetoder och integrera “amatörmässiga“ medarbetare med en gemensam journalistgrupp m.m. Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08–442 14 61

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Bilaga 3 Multimediaprojektet Början till ett nytt språk 587 000 kr

Förbundet skall utveckla och producera interaktivt teckenspråksmaterial som skall användas för undervisning eller för självstudier.

Målgrupperna är föräldrar och anhöriga till döva barn, döva barn med språksvårigheter, döva barn på förskola/lågstadiet och döva invandrare. Genom detta material kan användaren själv styra inlärningsprocessen både vad gäller avsnitt och inlärningshastighet, få en omedelbar feedback på eget arbete och obegränsade möjligheter till repetition. Kontaktperson: Gunnel Sträng, tel. 08–442 14 69

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Projektet Utveckling av dövt ledarskap i föreningslivet med psykologisk inriktning 1 090 000 kr för år 3 av 3

Det tredje året av ett treårigt projekt med syfte att utveckla dövas ledarskap. För många döva är dövföreningen en mycket viktig livsmiljö, psykologiskt, språkligt, socialt och kulturellt sett. Många är dock, på grund av sitt handikapp, osäkra och förbundet vill därför genom detta projekt utveckla en modell som kan ge döva ledare kunskaper och praktiska, psykologiska "verktyg" som de kan utveckla i arbetet för att utveckla självkänslan hos sig själva och bland sina föreningsmedlemmar. Arbetet bedrivs tillsammans med psykologiska institutionen, Stockholms universitet och innebär att utbildning sker på tre olika platser; Göteborg, Luleå och Malmö. Ett 70-tal personer har utbildats. Under det tredje året utbildas cirkelledare så att utbildningen kan ges till flera och leva vidare. Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08–442 14 61

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Utbildning av projektledare och medarbetare 400 000 kr

Döva som har teckenspråket som första språk har lättare att uttrycka sig på teckenspråket och förstå information som ges genom teckenspråket. Teckenspråket har ingen skrift, språket existerar när teckenspråkiga personer samtalar med varandra och då kan det återges på videoband. Förbundet och dövföreningarna har konstaterat att det krävs utbildning för att få fram kunniga projektledare och medarbetare. Befintliga sådana utbildningar bygger på material med det vanliga svenska språket. Förbundet söker därför medel för att utbilda 25 projektledare och medarbetare från hela landet genom två teckenspråkiga veckokurser med hemuppgifter mellan kurserna. Kontaktperson: Gunnel Sträng, tel. 08–442 14 69

Sveriges Teckenspråkstolkars förening (STTF)

Bilaga 3 Samverkans- och utvecklingsprojekt 150 000 kr för år 2 av 2

I Sverige finns två ideella rikstäckande intresseföreningar för tolkar för barndomsdöva, hörselskadade, vuxendöva och dövblinda. STTF (Sveriges Teckenspråktolkars förening) ansluter teckenspråkstolkar och dvtf (Dövblind- och vuxendövtolkföreningen) ansluter dövblind- och vuxendövtolkar. Föreningarna vill i detta projekt ta del av varandras erfarenheter och kunskap med målet att slå samman de två föreningarna till en. Kontaktperson: Monica Hermansson, tel. 08–654 93 62

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet Brukarinflytande i landstingen 257 000 kr

Förbundet vill förbättra synskadades möjligheter att få inflytande inom området habilitering/rehabilitering. Projektets syfte är att finna former och metoder för mötet brukare/organisation – myndigheter/vårdgivare i kommunförbundet Västra Götaland för att underlätta synskadades delaktighet. Etablerade kanaler har brutits upp genom tillskapandet av det nya länet. Olika former av organisationsförändringar genomförs kontinuerligt även i övriga delar av landet. Förbundet vill därför dels kartlägga hur brukarinflytandet är organiserat och hur det utövas i praktiken, dels utarbeta förslag till förändringar. Kontaktperson: Gunnar Sandström, tel. 08–39 90 00

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet En ny politisk arena 270 000 kr för år 2 av 2

Förbundet har bett ett tiotal samhällsdebattörer formulera sina ståndpunkter kring aktuella och framtida samhällsfrågor för att kunna sammanställa en essäsamling som sedan skall ligga till grund för en bred diskussion kring synskadades roll och behov av förändrade strategier inför millennieskiftet – “det nya samhället“. Materialet har diskuterats i konferenser, studiecirklar, genom förbundets hemsida m.m. Förbundet vill under ett andra år fördjupa diskussionen, bl.a. etiska problem kring medicin-teknisk förskning, informationssamhällets utveckling, demokratiska processer m.m. i de lokala föreningarna. Kontaktperson: Urban Fernquist, tel. 08–39 91 53

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet Funktionshindrade och demokratin 1 130 000 kr

Synskadades Riksförbund, De Handikappades Riksförbund och Sveriges Dövas Riksförbund vill genomföra ett projekt med syfte att kartlägga funktionshindrades möjligheter att utöva sina medborgerliga politiska

rättigheter främst i de allmänna valen. Man vill analysera och bearbeta svårigheterna för personer med funktionshinder inom det politiska livet Bilaga 3 och pröva möjligheterna att skapa nätverk till stöd för personer med funktionshinder som har politiska uppdrag. Man vill också stimulera fler personer med funktionshinder att bli politiskt aktiva. Kartläggningsdelen genomförs som en studie av representativa urval av medlemmar från de tre organisationerna. Frågorna fokuseras på valdeltagande och om det finns konkreta svårigheter som t.ex. hur det gick att hantera personvalsröstande, om och hur man kommer till vallokalerna och hur man kan få tillgång till valinformation genom teckenspråk m.m. Nätverksbygget skall ske genom aktivt uppsökande arbete inom organisationerna men också i partier och politiska församlingar. För att få igång nätverksarbetet skall man genomföra regionala träffar. Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08–39 91 46

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet Uppföljning/implementering av informatörsverksamhet 575 000 kr

Tidigare fanns inom länsskolnämnderna s.k. synskadeinformatörer som gav information om synskadekunskap dvs. vad det innebär att leva som synskadad, till skolor och olika personalgrupper. Antalet synskadeinformatörer har minskat och förbundet har därför utbildat sådana för att åtminstone medelstora och större kommuner kan få tillgång till en synskadeinformatör. Förbundet skall nu under ett år genomföra länsvisa konferenser med förtroendevalda, ombudsmän och informatörer för att kunna marknadsföra verksamheten till utbildningsväsendet, till service- och transportsektorn, till kommunal hemtjänst och till beslutsfattare. Kontaktperson: Johanna Sevonen, tel. 08–39 90 00

Synskadades Riksförbund (SRF)

Utveckla studiematerial om makuladegeneration 244 000 kr

Många är synskadade till följd av makuladegeneration (degeneration av gula fläcken som bl.a. reglerar skarp- och färgseende). De vet ofta mycket litet om orsakerna till synskadan trots information från ögonläkaren. Man har ett stort behov av att prata med andra som har samma skada. Förbundet vill nu ta fram ett studiematerial till en nyutkommen bok Att finna nya vägar – information för äldre personer med makuladegeneration och dessutom utbilda cirkelledare. Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08–39 91 46

Tandvårdsskadeförbundet (TF)

Bilaga 3 Tandvårdsreformens genomförande: utbildning av distriktsfunktionärer. Information om aktuella kunskaper 300 000 kr

Förbundet skall genom regionala internatkonferenser utbilda distriktsfunktionärer om tandvårdsreformens innehåll och intentioner. Kontaktperson: Margaretha Molius, tel. 0520–42 31 07

Tinnitus Riksförbund

Tinnitusprojekt 210 000 kr för år 1 av 2

I Tinnitus Riksförbund ingår både tinnitusdrabbade och yrkesgrupper som arbetar med tinnitusdrabbade. Förbundet vill förhindra utslagning i arbetsliv och familjesituation genom att utbilda personer som kan stötta tinnitusdrabbade. Förbundet skall också utveckla informationsmaterial om funktionshindret och informera olika yrkesgrupper och utbildningar. Kontaktperson: Steinar Walsö-Kanstad, tel. 031–12 20 07

Umeå Filmfestivalförening

Projektet Hjärnåret i skolorna 230 000 kr

Umeå Filmfestivalförening skall genom en kombination av populärkultur och medicinsk kunskap försöka öka kunskapen om neurologiska sjukdomar bland tonåringar. Projektet skall genomföras tillsammans med Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Umeå och Neurologiska Institutionen, Norrlands Universitetssjukhus. Föreningen vill visa filmer med anknytning till någon neurologisk sjukdom för elever i högstadiet och gymnasiet i Umeå- och Skellefteåområdet. Efter föreställningen skall eleverna få möjlighet att träffa såväl funktionshindrade som neurologer för att få möjlighet – med filmen som bakgrund – att prata om funktionshindrets orsaker och effekter och om hur det är att leva med funktionshindret. Föreningen skall genom enkäter och intervjuer undersöka vilken kunskap eleverna fått genom projektet. Kontaktperson: Lars Böhlin, tel. 090–13 33 56

Unga RBU-are

Projektet Livssituationen för ungdomar med funktionshinder 495 000 kr för år 2 av 2

Personer med funktionshinder behandlas ofta som om de vore en enhetlig grupp, utan hänsyn till att behov skiljer sig mellan olika åldersgrupper och mellan art och grad av funktionshinder. Unga glöms lätt bort eftersom det finns fler äldre med funktionshinder. Unga RBU:are gör under en tvåårsperiod enkäter (1000 RBU:are 16–25 år) och intervjuer för att belysa situationen för ungdomar avseende boende, utbildning, arbete och fritid och drömmar och önskemål idag och i framtiden. Utifrån utredningens resultat skall man ta fram konkreta förslag till hur ungdomarna

skall uppnå villkor likvärdiga dem som andra ungdomar har. Resultaten skall spridas till beslutsfattare och andra som kommer i kontakt med Bilaga 3 dessa ungdomar. Kontaktperson: Charlotta Tåqvist, tel. 08–736 26 00

Väg och transportforskningsinstitutet (VTI)

Projektet Körkortsutbildning för bilförare med perceptuella och kognitiva funktionshinder 475 000 kr för år 3 av 3

Den tredje etappen av ett projekt som bedrivs tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar och som innehåller olika delprojekt/moment (tester, jämförelser, utveckling av hjälpmedel, mätning av livskvalitet m.m.) som hör samman och delvis löper parallellt i tid. Målgruppen är bilförare och blivande bilförare med CP-skador. Projektets syfte är att utveckla bättre metoder för att bedöma hur olika funktionsnedsättningar inverkar på målgruppens möjlighet att få körkort och kunna köra säkert. Dessutom ska projekten belysa hur IT-teknik kan tillämpas i ett fordon och hur livskvalitén påverkas genom möjligheten att själv kunna köra bil. Ett urval körkortselever kommer att följas före, under och efter körkortsutbildningen. I projektet ingår även AmuGruppen Körkort Handikapp i Kävlinge, Hjälpmedelsinstitutet och Neurologiskt Handikappades Riksförbund. Kontaktperson: Björn Peters, tel. 013–20 40 70

Invandrare och handikapp

Dövas förening i Stockholm

Projektet Döva invandrare 350 000 kr för år 3 av 3

Det tredje året av ett treårigt projekt med syfte att underlätta för döva invandrare att få gemenskap med andra döva i Sverige. Bland föreningens medlemmar finns döva personer som invandrat till Sverige på 60-talet, men döva som kom under 80-talet har inte i samma omfattning hittat till föreningen. Föreningen har nu kartlagt gruppen döva flyktingar och invandrare för att se vilka behov och önskemål om stöd och gemenskap med andra döva som finns och vad föreningen kan göra för att underlätta integrationen i Sverige. Inom projektet har man under de två första åren byggt upp regelbundna träffar för döva invandrarkvinnor (först separat) och män för träning i teckenspråk (teckenspråket är inte internationellt), kulturaftnar med olika länders mat, teater, dans, information om Sverige m.m. för att underlätta integrationen i Sverige. Kontaktperson: Birgitta Martinell, tel. 08–667 53 15

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Bilaga 3 Projektet Knutpunkten – en funktion för rättsligt stöd till invandrare med funktionshinder 1 055 000 kr för år 1 av 3

Invandrarföreningarna rapporterar att de som arbetar med funktionshindrade i kommuner, landsting och andra myndigheter inte är särskilt väl insatta i invandrares situation och problem, medan de som arbetar med invandrare inte är förtrogna med förhållandena för personer med funktionshinder. Detta kan leda till stora rättsförluster för invandrare med funktionshinder. Språksvårigheter försvårar också möjligheterna att få kunskap om möjligheter och skyldigheter samt att överklaga beslut m.m. HSO Handikappförbundens Samarbetsorgan har redan tidigare kunnat konstatera att det råder en mycket begränsad tillgång på jurister med kunskap om olika handikapp. Ännu svårare är det att finna jurister som dessutom har kunskap och insikt om hur det är att leva som funktionshindrad invandrare i ett främmande land i en annan kultur. HSO skall i samarbete med SIOS – Samarbetsorgan för invandrarorganisationer i Sverige genomföra projekt Knutpunkten – en rådgivningsbyrå på HSO där funktionshindrade invandrare skall få råd och stöd kring ett ärendes gång och överklaganden, att bygga upp en hemsida på Internet, utforma en handbok i konsten att överklaga samt framställa foldrar kring olika rättsområden med förklaringar kring olika begrepp och slutligen översätta materialet till 10 olika språk. Integrationsverket skall medverka med kostnaderna för informationsinsatser och -material m.m. Kontaktperson: Christina Jernström, tel. 08–546 404 00

Reumatikerförbundet

Förstudie till projektet Reumatiker med invandrarbakgrund i storstad 120 000 kr

Förbundet och SIOS vill i en förstudie undersöka förutsättningarna för ett projekt som skall ge reumatiker med invandrarbakgrund bättre livssituation. I förstudien vill man kartlägga målgruppens storlek (i Stockholm, Göteborg och Malmö) och undersöka vilket intresse myndigheter som kommunala förvaltningar, hälso- och sjukvård samt försäkringskassa har att tillsammans med reumatiker- och invandrarföreningar genomföra ett sådant utvecklingsarbete. Kontaktperson: Leif Hansson, tel. 08–692 58 00

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Utvecklingsverksamhet för funktionshindrade personer med invandrarbakgrund 260 000 kr

Förbundet konstaterar att det finns ett behov av att nå invandrargrupper med psykiska problem för att kunna informera om vilka möjligheter till stöd och hjälp man kan få genom RSMH och/eller kommun och landsting. Man skall ta kontakt med iranska och latinamerikanska förbund och föreningar, genomföra studiecirklar “Invandring – psykisk hälsa/ohälsa

och RSMHs roll“, utbilda informatörer och faddrar, genomföra workshops och ett seminarium. Bilaga 3 Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08–772 33 60

Salvadoranska Riksförbundet (AMOAR)

Projektet Salvadoraner med funktionshinder 127 000 kr för år 2 av 3

Förbundet beräknar att 15% av de ca 2000 salvadoraner som vistas i Sverige har psykiska och fysiska funktionshinder orsakade av krigsskador, troligen är dock antalet personer med psykiska funktionshinder ännu större. En handikappkommitté har nu bildats och man har börjat kartlägga funktionshindrade medlemmars behov och situation, ordna seminarier och informationsmöten och söka samarbete med handikapporganisationerna. Under det andra året vill man fortsätta uppsökande verksamhet och ge information till krigsskadade salvadoraner om trauma och anpassningsproblem och vilken hjälp som finns för s.k. PTSD (Posttraumatic stress disorder). Information ges dels vid uppsökande verksamhet, dels genom seminarier. Kontaktperson: Victor Mejia, tel. 08–590 734 58

Samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige (SIOS)

Projektet FNs standardregler i ett mångkulturellt område 675 000 kr för år 1 av 3

Ett projekt i Rinkeby med syfte att med FN:s standardregler som instrument utveckla metoder för att nå människor som har funktionshinder och som har invandrarbakgrund för att kunna informera om den svenska handikappolitiken och handikapprörelsen, för att försöka förändra invandrarnas attityder till människor med funktionsnedsättning och för att försöka få fler personer med funktionsnedsättning att delta i förenings- och kulturliv. I projektet ingår besök i invandrarföreningarna där man skall visa en film om/med FN:s standardregler och lämna information om handikapprådets arbete och handikapprörelsen. De politiska föreningarna i Rinkeby skall besökas och hearings skall arrangeras. Informationsmaterial skall utarbetas och skolorna skall besökas och informeras liksom kulturföreningar, bibliotek m.m. Kontaktperson: Julio Fuentes, tel. 08–643 90 60

Samarbetsorgan för Invandrarorganisationer i Sverige (SIOS)

Projektet Polioskadade med utländsk bakgrund 700 000 kr för år 1 av 3

Vid postpoliomottagningen vid Huddinge sjukhus har man kontakt med en grupp unga polioskadade med invandrarbakgrund (ca 100 personer). Dessa unga har ofta en komplex livssituation. Många har vuxit upp i ett samhälle med nedvärderande syn på handikappade och där rehabiliteringsåtgärder är otillräckliga. Språksvårigheter och problem att komma in på arbetsmarknaden ger denna grupp ett extra stort hjälpbehov. Vid postpoliomottagningen ges hjälp vid kontakter med försäkringskassa, social-

förvaltning, färdtjänst AMI och bostadsförmedling. Dessa patienter har också ofta behov av kontakter med andra kliniker inom sjukvårdsorgani- Bilaga 3 sationen. Mottagningen har konstaterat att dessa unga behöver mer än mottagningen kan ge för att kunna leva bra och har därför kontaktat Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade, Stockholms läns distrikt. Distriktet är mycket intresserade av att kunna ge denna grupp stöd och hjälp men behöver under en övergångsperiod särskilda resurser för att klara av detta tillsammans med SIOS och Postpoliomottagningen. Kontakter tas med Integrationsverket m.fl. Projektet kan tjäna som en modell för andra handikappgrupper med invandrarbakgrund som behöver både sjukvård och sociala kontakter. Kontaktperson: Julio Fuentes, tel. 08–643 90 60

Unga Allergiker

Projektet samarbete med invandrarorganisationer 460 000 kr för år 2 av 2

Unga Allergiker har gjort en förstudie hur man ska kunna utveckla samarbetet mellan ungdomsorganisationer med olika etnisk bakgrund. Det finns ett stort behov av information och ökad förståelse mellan grupperna. Målgruppen är ungdomsorganisationer med olika etnisk bakgrund samt Unga Allergikers medlemmar. Även andra handikapporganisationer kan finnas med i samarbetet. Syftet är att organisationerna och deras medlemmar genom samarbete och gemensamma aktiviteter, lokalt och centralt ska ge möjligheter till ökad kommunikation och kontakt mellan medlemmarna, vilket kan leda till ökad förståelse för varandra. Projektet ska tydliggöra att man tar avstånd från rasism och främlingsfientlighet och att man inte är rädd för utmaningar. Man kommer bl.a. att anordna konferenser och samordna organisationernas informationskanaler för att ge projektet så stor spridning som möjligt. Kontaktperson: Lena Marjonemi-Svensson, tel. 08–32 80 75

IT handikapp

Fellingsbro Folkhögskola

Projektet Att öka sin kommunikationsförmåga – använd teknik till vardags 395 000 kr

Deltagare från fem olika rörelsehandikappförbund skall få utbildning för att kunna använda datorn och internet för att t.ex. handla varor, sköta bankärenden, få kontakt med myndigheter och vårdinstitutioner. Dessutom skall utbildningen visa på möjligheterna att få undervisning på distans. Utbildningen innebär fem kurstillfällen om två dagar och självstudier med distansundervisning i hemmet med lärarstöd. Kontaktperson: Bo Nilsson, tel. 0581–62 00 52

Förbundet Blödarsjuka i Sverige (FBIS) Bilaga 3

Projektet IT för blödarsjuka 250 000 kr

Förbundet skall utveckla en modell för att utbilda medlemmarna i ITfrågor. Kontaktperson: Birgitta Rehnby, tel. 08–661 94 55

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Projektet Kompetensutveckling – IT för funktionshindrade 405 000 kr

FSDB och Fruktträdet (förening för basägare i databasnätet Fruktträdet) vill utbilda 15 nyckelpersoner för övergång från MS Dos till Windows, samt utbilda för att kunna tillämpa Synskadades Riksförbunds läromedel samt Internet. Kontaktperson: Stig Olsson, tel. 08–39 90 00

Gammelängsskolan

Projektet BURN IT – Brukarutbildning för Rörelsehindrade om IT 200 000 kr för år 1 av 2

Skolan skall tillsammans med föreningen Rörelsehindrade Barn och Ungdomar utbilda Bliss-användare, förtroendevalda och resurspersoner. Kurser varvas med praktik. Kontaktperson: Ulf Pettersson, tel. 0921–500 00

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Samordning av utvecklingsverksamhet inom området funktionshinder och IT 650 000 kr för år 2 av 3

Regeringen har beslutat avsätta 7,7 miljoner kronor för s.k. brukarutbildning inom området IT. Handikapprörelsens förening h@ndikapp.se (där såväl DHR, SDR, SRF som HSO ingår) skall ge Arvsfondsdelegationen underlag för beslut beträffande ansökningar om stöd ur fonden.Föreningen skall också följa upp projekten och sprida erfarenheterna. Kontaktperson: Lena Rundfelt, tel. 08–556 090 53

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Malmö

Webmasterutbildning för lokala handikapporganisationer 190 000 kr

Projektets syfte är att ge de lokala handikapporganisationerna kunskap för att framställa och uppdatera hemsidor samt utveckla elektroniska anslagstavlor. Kontaktperson: Sven Kruuse, tel. 040–35 24 26

Hjälpmedelsinstitutet

Bilaga 3 Tillämpningsprogram avseende utvecklingsarbete och försöksverksamhet inom området IT och funktionshindrade 9 000 000 kr för år 2 av 3

Det andra året av ett treårigt program där Hjälpmedelsinstitutet efter ansökningar fördelar arvsfondsmedel för att utveckla, anpassa och utvärdera IT-baserade produkter och tjänster. Medlen kan ges för utvecklingen av metoder för utprovning, inträning och användning av IT-hjälpmedel i olika situationer och för olika ändamål, för uppföljning och utvärdering av hur dessa hjälpmedel används, och för att undersöka tillgänglighet och användbarhet samt metoder för informationsspridning. Programmet skall bedrivas i mycket nära samarbete med berörda brukargrupper. En viktig del av arbetet är resultatspridningen liksom utvärdering och uppföljning. Under hela projektet sker kartläggningar och undersökningar av sociala och ekonomiska konsekvenser. Kontaktperson: Margita Lundman, tel. 08–620 17 00

Hjälpmedelsinstitutet

Informationskampanj om IT för funktionshindrade 3 300 000 kr för år 2 av 3

Det andra året av ett treårigt projekt. Hjälpmedelsinstitutet genomför tillsammans med Handikappförbundens Samarbetsorgan, De Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund ett informationsprojekt på centraloch lokal nivå med syfte att öka medvetenheten om IT:s betydelse för människor med funktionsnedsättningar bland funktionshindrade, beslutsfattare och allmänhet. Man vill nå skolungdomar, bankpersonal, serviceinrättningar m.fl. Informationsaktiviteterna utarbetas i samarbete med olika intressenter på orten, t.ex. dataresurscenter, arbetsförmedlingar, skolor och bibliotek och naturligtvis alla handikappföreningar. Projektet skall avslutas med en gränsöverskridande totalutställning kring framtidens teknik “Visionärt leverne" i samarbete med Tekniska Museet med hearing, pressvisningar och konstnärliga aktiviteter. Kontaktperson: Elisabet Blomberg, tel. 08–620 17 00

HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering av skallskadade

Projektet IT för utökat socialt nätverk och större delaktighet 500 000 kr

Hjärnskadade har specifika behov av utbildning för att kunna utnyttja och använda IT. Hjärnkraft vill kartlägga behoven och utbilda resurspersoner. Kontaktperson: Kim Nordlander, tel. 08–447 45 34

ILCO Svenskt förbund för stomiopererade

Bilaga 3 Kompetensutveckling inom IT av förtroendevalda och anställda inom ILCO-förbundet 300 000 kr

ILCO (Svenskt förbund för stomiopererade) skall tillsammans med föreningen h@ndikapp.se ubilda medlemmarna genom kurser och följa upp genom distansundervisning i cirkelform. Kontaktperson: Börje Olsson, tel. 0921–735 57

Intresseföreningen för schizofreni och andra psykotiska sjukdomar (IFSAP) i Kungälv-Stenungsund-Tjörn

Projektet IT-kompetens för psykiskt funktionshindrade 169 000 kr

IFSAP Kungälv driver en aktivitetsgård för personer med psykiska funktionshinder. Personal och brukare skall genom Vuxenskolan få IT-utbildning som bl.a. skall användas vid startandet av ett kooperativ. De som fått utbildning skall sedan i sin tur ge andra utbildning. Kontaktperson: Krister johansson, tel. 0303–22 27 82

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT)

Projektet Livskvalitet för Mag- och Tarmsjuka 250 000 kr

Många Mag- och Tarmsjuka har på grund av sin sjukdom stora begränsningar när det gäller att kunna delta i samhällslivet. Förbundet vill tillsammans med bl.a. ABF analysera utbildningsbehovet och erbjuda och genomföra utbildning. Kontaktperson: Solveig Johansson, tel. 08–642 42 00

Svenska Diabetesförbundet (SD)

IT i vardagen 227 000 kr

Förbundet har påbörjat uppbyggnad av egen datapark. Projektet går ut på att ge en grundutbildning till en grupp medlemmar, utbildningen skall sedan föras ut på lokal nivå. Kontaktperson: Tomas Paulsson, tel. 08–564 821 14

Synskadades Riksförbund (SRF)

Utbildningsmaterial i datoranvändning för synskadade 285 000 kr

Teckenbaserad DOS-miljö har ersatts av program i Windows och MAC. För att få en tillförlitlig grafik med skärmläsare krävs övergång från musanvändning till tangentbordskommandon. Läromedel för den nya tillämpningen saknas och förbundet skall ta fram sådant (cirkelledarhandledning

och självinstruerande material för nybörjare). Dessutom skall man genomföra cirkelledarutbildning. Bilaga 3 Kontaktperson: Eva Björk, tel. 08–39 91 46

Jämställdhet

Fritidsforum, Riksförbundet Sveriges Fritids- och Hemgårdar

Projektet Pojkar – pojkverksamhet på fritidsgård 245 000 kr för år 1 av 2

Fritidsforum har sedan 10 år arbetat med jämställdhetsfrågor bl.a. genom olika utvecklingsprojekt med flickors fritidssituation i fokus. Samtidigt som "typisk" tjejverksamhet har synliggjorts så har flickorna fått träna sig i att bryta gamla invanda traditionella könsmönster. Nu vill föreningen utveckla metoder för pojkverksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Både flickor och pojkar behöver tränas i att bryta gamla stereotypa könsrollsmönster tillsammans med inspirerande vuxna. Pojkar har omedvetet fått mycket uppmärksamhet när det gäller aktiviteter och pedagogisk handledning men samtal om exstensiella frågor och relationer m.m. har haft mindre betydelse. Genom att definiera och utveckla verksamhet för pojkar på fritidsgården som har betydelse för jämställdheten vill föreningen uppmärksamma de traditionella kvinno- och mansrollernas betydelse. Projektet kommer att startas upp under hösten 1999 med seminarier och projektledningen kommer att ha en referensgrupp med representanter från olika lokala fritidsgårdar knuten till projektet. Under år 2000– 2001 kommer lokal försöksverksamhet att utföras på fem olika fritidsgårdar för att utveckla metoder för pojkverksamhet ur jämställdhetsperspektivet. Kontaktperson: Mia Eriksson, tel. 013–851 36

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS)

Projektet "No means no" 140 000 kr

Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) vill genomföra en kampanj för att öka studenters kunskap om könsdiskriminering och sexuella trakasserier. Den centrala delen, SFS kansli kommer att ta fram en rapport om högskolornas åtgärdsprogram för jämställdhet, arrangera en konferens samt hålla ett antal föreläsningar. Kampanjen och information om sexuella trakasserier kommer även att presenteras på SFS hemsida. SFS medlemskårar kommer lokalt att ha diskussionskvällar, informationsbord och affischering. Det kommer även att arrangeras utbildningar för anställda på och kring högskolorna för att gå igenom hur man undviker att sexuella trakasserier uppkommer och hur man handskas med de som finns. Kontaktperson: Åsa Karlsson, tel. 08–545 701 14

Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Gotland

Bilaga 3 Projektet Utmaningen 250 000 kr

Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) på Gotland vill starta ett utbildningsprojekt i informationsteknik och jämställdhetsarbete för 12 arbetslösa ungdomar i åldern 20–25 år, hälften killar och hälften tjejer. Projektets syfte är att deltagarna skall få ökade kunskaper om jämställdhet, genussystemet och aktuell kvinno- och mansforskning. Vidare skall de få kunskap och praktisk erfarenhet av olika pedagogiska metoder samt kunna planera, leda och utvärdera gruppverksamhet med olika grupper, ex. tonårsgrupper. De skall aktivt sprida vikten av, och skapa nytänkande i jämställdsarbetet på Gotland. Deltagarna skall även få kunskaper om arbetsmarknad och utbildningar samt göra en personlig handlingsplan. Under projektet kommer deltagarna att få teoretisk utbildning, göra studiebesök, leda barn- och ungdomsgrupper, delta i aktuella seminarier m.m. Kontaktperson: Anna Olofsdotter Engström, tel. 0498–21 70 75

Konsument/ekonomi

Stiftelsen Fair Trade Center

Aktionsmaterial 210 000 kr för år 2 av 2

Stiftelsen Fair Trade Center startades i oktober 1996 av en grupp ungdomar som tidigare varit aktiva i ett projekt kallat Action 21, som i sin tur startades i samband med FN:s konferens om miljö och utveckling år 1992. Stiftelsens syfte är att förändra vår handel med utvecklingsländer, så att handeln bättre tar hänsyn till människors sociala välfärd och naturens bärkraft. Stiftelsen har fått startstöd från Konsumentverket och Ungdomsstyrelsen. Inom projektets ram planerar Fair Trade Center under en tvåårsperiod ett antal aktioner med syfte att ungdomar skall upptäcka och utöva makten de har som konsumenter, att uppmuntra dem till att påverka företag till ett större socialt och ekologiskt ansvar samt att inspirera ungdomar till att fördjupa sin kunskap om internationell handel i sina gymnasie- eller högskolestudier. Stiftelsen söker stöd för produktion och spridning av ett aktionsmaterial riktat till ungdomar som uppmuntrar till att konsumera rättvist och att påverka företag. Aktionsmaterialet kommer i första hand att spridas via internet men också via föreläsningar och andra kontakter med skol- och högskolevärlden. Fair Trade Center kommer också att samverka med andra ungdomsorganisationer i spridandet av kampanjerna. Via stiftelsen hemsida kan elever och studenter nå Fair Trade Student Center för uppslag och material till specialarbeten eller uppsatser. Stiftelsen har genomfört det första projektåret enligt planeringen och söker nu stöd för år 2. Det andra året kommer att inriktas mot

att färdigställa ett material kring resande och turism samt stödja ungdomars utställningar om Agenda 21, rättvis handel och konsumentmakt. Bilaga 3 Kontaktperson: Kristina Bjurling, tel. 08–643 43 64

Kost och motion

Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT)

Näring och njutning, ett projekt om mat och näring på mag- och tarmsjukas villkor 560 000 kr för år 1 av 2

När mage och tarm inte fungerar normalt, blir frågor gällande kost och näring aktuella på ett mer uttalat sätt än vad de är för människor i allmänhet. För vissa mag-tarmsjuka är maten, i form av särskild diet, en del av eller utgör behandlingen. För andra kan kosten utan att vara en del av behandlingen ändå ha stor inverkan på livskvalitén. Många vänder sig till förbundet och efterfrågar nyttig mat för “dåliga magar“ och man verkar ha begränsad kunskap om vilken näring kroppen behöver, vad olika livsmedel innehåller, vad som händer vid tillagningen av maten m.m. Kokböcker/receptsamlingar för detta område saknas. Dietister delar ibland ut receptblad till sina patienter men det finns ett stor behov av samlad, tilltalande kunskap på detta område. Förbundet vill därför ta fram kokböcker med näringsriktiga och läckra recept för de olika behovsgrupper som omfattas av förbundets verksamhet. Man vill också utarbeta material som kan användas vid kurser och studiecirklar om kost och näring samt hjälpmedel för den enskilde att planera sina måltider och få bättre kunskap om sitt näringsintag. Arbetet skall genomföras tillsammans med studieförbund, provkök, kockskolor och liknande. Kontaktperson: Solveig Johansson, tel. 08–642 42 00

Stiftelsen Spinalis

Information om Kokbok för lama m.m. 1 200 000 kr

Stiftelsen Spinalis, som på olika sätt arbetar för personer med grava rörelsehandikapp, framför allt ryggmärgsskadade, har konstaterat att kosten har en mycket stor betydelse för livskvaliteten för dessa människor. Stiftelsen skall, utifrån en framställd kokbok, göra en serie videofilmer som skall kunna användas dels av ideella organisationer, dels av personalgrupper. Filmerna skall bl.a. behandla områdena Näringsfysiologi, Kökets design och konstruktion för att kunna arbeta från rullstol och med svaga händer, redskap i köket och recept anpassade för personer med rörelsehandikapp och med förändrad fettmetabolism och annorlunda insulinutsöndring. Kontaktperson: Claes Hultling, tel. 08–517 700 50

Stiftelsen Spinalis

Bilaga 3 Program för förändring av livsstil hos ryggmärgsskadade 260 000 kr

En ryggmärgsskada leder till bestående sårbarhet och komplikationer i många organsystem. God kosthållning och regelbunden fysisk aktivitet kan minska hälsoriskerna och positivt inverka på t.ex. andningsfunktion och upplevelser av fantomsmärtor. Stiftelsen Spinalis skall utveckla en modell för beteendeförändring, inriktat på fysisk och psykisk hälsa samt livsstil. Programmet skall resultera i en beskrivning av de aktuella stödoch åtgärdsbehov som ryggmärgsskadade har för att kunna förändra sin livsstil. Projektet är förankrat i Folkhälsoinstitutet. Kontaktperson: Claes Hultling, tel. 08–517 700 50

Örebro läns Handikappidrottsförbund

Projektet Folkhälsoarbete för funktionshindrade 400 000 kr för år 1 av 3

Föreningen skriver att man idag vet att funktionshindrade och då främst gruppen utvecklingsstörda har en dålig och i vissa fall mycket dålig hälsoprofil. Projektets målsättning är att skapa grupper i länets kommuner som arbetar med folkhälsofrågor. Grupperna kommer i första hand att bestå av utvecklingsstörda och personal som är verksamma kring denna målgrupp. I projektet ska man ta fram ett studiematerial som är tillgängligt i och anpassat för den målgrupp som det riktar sig till. Man ska också försöka göra det ordinarie fritidsutbudet i kommunen tillgängligt för de funktionshindrade invånarna. Kontaktperson: Lennart Jansson, tel. 019–17 55 76

Kultur

Barn

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Botkyrka/Salem

Musikteater barn 0 – 3 år 85 000 kr för år 1 av 2

Målet med detta projekt är att göra musik/teaterföreställningar för barn 8 månader till 3 år. Föreställningen ska vara anpassad för åldersgruppen utifrån deras utvecklingsnivå och barnen ska kunna vara aktiva deltagare i föreställningen och inte bara vara åskådare. Man ska ta fram fakta om barns språkutveckling och utveckling i allmänhet genom samtal med personal på ett referens-dagis och genom kontakter med Södertörns högskola samt Musikhögskolan. Man ska göra provföreställningar på referensdagiset och turnera med färdiga föreställningar i södra storstockholm för att provas på en bredare barnpublik. Kontaktperson: Malena Hofverberg, tel. 08–530 363 00

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Malmö

Bilaga 3 Projektet Rätt att leva 100 000 kr

Malmö är en stad där olika kulturer möts och konfronteras med varandra. Det innebär möjligheter och utveckling men också svårigheter. De svårigheter som barnen upplever i sin skolsituation är ofta jämförbara med vuxnas. ABF Malmö vill genomföra en föreställning “Rätt att leva“ riktad till barn i åldern 9–12 år. Föreställningen grundar sig på samtal med lärare och elever på mellanstadiet där frågan om respekt ständigt återkom. För att kunna arbeta med föreställningen på ett fördjupat sätt kommer en uppföljning, som sker i mindre grupper, att göras. Man samarbetar också med arbetsgruppen för Barnkonventionen i Malmö. Kontaktperson: Lotta Holmberg, tel. 040–35 24 29

Föreningen Berättarnätet Kronoberg

Projektet Berättarlust – läslust 240 000 kr för år 1 av 3

Många barn och ungdomar i skolan har idag läs- och skrivsvårigheter och får aldrig möjligheten att upptäcka läsandets glädje. Det muntliga berättandet fängslar barn och väcker läslust även hos barn som annars inte tycker om att läsa eller har svårt att läsa. Många gånger är just de barnen som sällan läser och inte tycker skolan är rolig de bästa lyssnarna. Syftet med detta projekt är att utarbeta en metod där berättandet stimulerar läslusten samt redovisa denna metodik. En grundinställning är att inte fokusera på de som är lässvaga utan att alla i klassen ska arbeta tillsammans. Sju skolor i Alvesta, Ljungby och Älmhults kommuner är tillfrågade och intresserade. Det är klasser i grundskolans samtliga stadier samt även en gymnasieklass – en klass där eleverna tappat lusten att läsa eller aldrig har läst. Tanken är att ha olika typer av skolor: storstadskolor med många invandrarbarn, byskolor och en särskola. Kontaktperson: Per Gustavsson, tel. 0372–143 39

Handikappidrottens Samarbetsorgan i Malmö (HISO)

Projektet Ba(r)nbrytarna 295 000 kr för år 2 av 2

Det andra året av ett tvåårigt projekt. HISO arbetar tillsammans med Barn- och Ungdomshabiliteringen, Fritid Malmö/Malmös stadsdelsförvaltningar, Studieförbund och föreningar, lokala kulturgrupper, Malmö Musikhögskola, Moomsteatern m.fl. för att ge möjlighet för barn med funktionshinder att pröva på olika kulturaktiviteter. Barnen kan sedan välja ut den aktivitet man är mest intresserad av. Om inte denna aktivitet finns i den stadsdel som barnet bor i, kan/skall berörd organisation (offentlig eller ideell) starta sådan verksamhet som då också skall vara öppen för barn och ungdomar som inte har funktionshinder. På så sätt räknar man med ett s.k. integrerat utbyte där man möts i aktiviteten, i intresset. Kontaktperson: Jan Bengtsson, tel. 040–23 10 90

Kvartersteatern i Sundsvall

Bilaga 3 Projektet Ivanhoe 70 000 kr

Kvartersteatern har sedan 1995 haft ett samarbete med Sundsvalls Ridklubb där idrotten och kulturen förenats. Nu är tiden inne för att med gemensamma ansträngningar utveckla samarbetet i social riktning. Man vill göra fyra ridläger där deltagarna med teatern som redskap får lära sig att arbeta tillsammans. Fyra teaterläger genomförs riktade till barn i 8 – 16 års ålder som inte har möjlighet till andra sommarlovsaktiviteter. Lägerverksamheten knyts ihop med föreställningen som sker på kvällstid. Båda lägergrupperna kommer att övernatta tillsammans och får möjlighet att pröva på varandras verksamheter korsvis. Syftet är bl.a att ge barn en möjlighet att pröva på en verksamhet som inger ansvar och utvecklar självkänslan. Kontaktperson: Per Arne Söderberg, tel. 060–12 11 00

Somaliska Framtidsföreningen

Barnprojekt 150 000 kr för år 1 av 2

Målet med projektet är att aktivera somaliska barn. Den utveckling och mognad de missar under barnaåren kan de inte återfå senare under livet. Under de tidiga åren grundläggs den personliga identiteten genom kunskap om människan, samhället och världen samt förmågan att samarbeta och fungera i harmoni med andra människor och med samhället i stort. Föreningen vill framställa en lästtläst somalisk sagobok innehållande bilder, ramsor, dikter, folksagor. Man vill finna en positiv roll för barnen och ge bl.a. ämnesstöd och läxhjälp. Kontaktperson: Mahamud Dayib, tel. 031–48 35 25

Studieförbundet Vuxenskolan, Hallands distrikt

Projektet Hela Halland läser 300 000 kr

Genom en gemensam satsning vill Vuxenskolan, bibliotek, barnomsorg och skola nå ut till olika åldersgrupper i hela Halland med läsfrämjande åtgärder. Man vill tillsammans med föräldrar och personal återupptäcka sagan och dess betydelse för vår utveckling och framtid. Man vill också med hjälp av ordet och eget skapande påverka närmiljö och motverka segregation, rasism och våld samt utveckla barns förmåga till empati. Man använder studiecirkelns pedagogiska form. Varje verksamhetsledare har en handlingsplan för projektet i resp. hemkommun. Planen är framtagen i samarbete med ansvariga för bibliotek, förskola, skola och medlemsorganiationer. Kontaktperson: Berit Bengtsson, tel. 0346–143 30

Teater Skata

Bilaga 3 Fröken Ängel och Råttfällan – teaterprojekt för och med barn 300 000 kr

Föreningen har som mål att genom samtal, enkäter, improvisationer och värderingsövningar kartlägga lärare och elevers syn på sin arbetssituation. Man vill göra en dramatisering av detta för att sedan turnera med föreställningen i mellanstadieskolor m.m. Målgruppen är 10 –13 åringar samt personal i mellanstadieskolor. Elever och lärare ska finnas med både i manusarbete och kunna ge synpunkter på föreställningen. Utvärdering görs tillsammans med elever och lärare på två samarbetsskolor. I alla skolor där föreställningen visas erbjuds uppföljningsmaterial. Kontaktperson: Karin Fichtelius, tel. 0155–983 94

Ungdom

Amatörteaterföreningen Västmanland

Projektet FRAMtid Med Ung Teater – FRAMMUT 150 000 kr

ATR Västmanland kommer att genomföra ett ungdomsteaterprojekt i samarbete med Västmanlands Länsmuseum och Teater Västmanland. Ett 60-tal ungdomar från ett flertal amatörteaterföreningar i länet skall tillsammans sätta upp en nyskriven pjäs på temat framtidstro. Under hösten kommer de olika amatörteatrarnas ungdomar att träffas för att lära känna varandra och arbeta med gemensamma scener i pjäsen. Sedan kommer grupperna att arbeta ute i sina egna föreningar med enskilda scener, för att senvåren år 2000 sätta ihop föreställningen tillsammans. En huvudregissör som har ansvar för helheten kommer att åka runt och ge stöd till grupperna. Under maj – juni 2000 kommer det att ges sex föreställningar vid länsmuseet och på Teater Västmanlands stora scen i Västerås. En speciell grupp av ungdomar kommer att sköta dokumentationen under projektet med hjälp av bl.a. foto och video. De deltagande ungdomarna kommer dessutom att lära sig olika teatertekniker under projektets gång som sedan kommer lokalföreningarna till godo. Med detta projekt hoppas ATR att "dörrarna öppnas" för fortsatt samverkan mellan olika föreningar i länet samt att ungdomarna får en positivare syn på sin egen förmåga att påverka framtiden. Kontaktperson: Maria Berggren, tel. 0221–148 40

Folkets Hus i Piteå

Projektet Face Front 2000 200 000 kr

Face front festivalen i Piteå är Sveriges största festival för unga amatörmusiker. Av de ca 200 band som ansöker om att få spela så kan det endast ges plats åt ett 70-tal. För att ge alla en chans att synas kommer det att byggas upp en hemsida där hela arrangemanget kommer att presenteras live med förproducerade intervjuer och jinglar. Alla band kommer att

ges möjlighet att skicka in en ljuddemo via e-post eller en demotape, tillsammans med en bild och en dokumentation om gruppen. Detta publice- Bilaga 3 ras sedan på hemsidan och gör att alla får sin musik framförd, även de som inte kan beredas plats på själva festivalen. Face front kommer att fortsätta verksamheten på hemsidan efter festivalen genom att försöka vara en av Sveriges få "internet demoscener" och anslagstavla för den subkultur som rockmusiken medger. Avsikten är att fler ungdomar stimuleras till att skriva och skapa musik som ett kulturellt värde och att skapandet ger dem större självförtroende och självtillit. Kontaktperson: Åsa Granström, tel. 0911–21 17 67

Frikyrkliga Studieförbundet i Hälsingland

Projektet F-Stage 250 000 kr för år 1 av 3

Frikyrkliga Studieförbundet (FS) i Hälsingland vill med projektet F- Stage skapa ett nätverk av rockscener, tillgängliga för regionens rockband oavsett scenvana, ålder, kön eller musikstil. Genom att starta upp 5 fasta scener runt om i länet erbjuds ungdomarna att själva skapa sig arenor som synliggör arbetet runt omkring och i musiken förutom att scenerna även bidrar till ett ökat och breddat musikutbud i regionen. De olika scenerna kommer att finnas hos fritidsgårdar, musikföreningar samt allaktivitetshus i Sandviken, Ockelbo, Söderhamn, Bollnäs och Edsbyn. Efter etableringsperioden kommer fler scener att ges möjlighet till att ingå i nätverket. Dessa scener skall representeras i ett produktionsråd där en projektledare från FS kommer att vara sammankallande. Produktionsrådet som består av ungdomar från de lokala scenerna i nätverket kommer att ha det övergripande ansvaret för den gemensamma marknadsföringen och resurser gällande t. ex. teknikutrustning och översikt av bokningar. De lokala arbetsgrupperna ansvarar själva för bokning, PR, dörr/säkerhet, ljud/ljus/scen etc. Produktionsrådet kommer även att vara en länk till FS som erbjuder kurser inom ljud- och ljusteknik, scen/ scenografi och ekonomi/organisation till de lokala arbetsgrupperna. Efterhand kommer de utbildade och rutinerade ungdomarna att skola in nya yngre förmågor. Kontaktperson: Mats Bjerde, tel. 0270–187 19

Föreningen Cirkör

Cirkusringarna 570 000 kr för år 3 av 3

Föreningen Cirkus Cirkör är en förening startad av unga för främjandet av ung kultur och ungdomars inflytande i samhället. Föreningen bildades december 1994 och har sedan starten byggt upp ett forum för nycirkuskultur i Stockholm med ett rikstäckande kontaktnät. Seminarier, workshops, cirkusskola m.m. har också genomförts. Det första projektåret utvärderades i särskild ordning av extern utvärderare. Utvärderingen visade att föreningen mycket väl uppnått sina mål. Ett sextiotal lokala grupper har via Cirkör etablerats, fått stöd, utbildning och handledning. Under det andra projektåret har föreningen ytterligare stärkt det lokala nätverket,

etablerat en teknikbank samt utökat det nordiska samarbetet tillsammans med företrädare för de lokala nycirkusgrupperna. Inför det tredje och Bilaga 3 sista projektåret planerar föreningen ett omfattande utvecklingsarbete för att säkra utvecklingen på lång sikt för den omfattande ungdomsverksamhet över hela landet som föreningen bedriver. Kontaktperson: Tilde Björfors, tel. 08–34 56 69

Föreningen Kronomagasinets Vänner (KV)

Kulturprojekt 19 000 kr

Föreningen planerar att arrangera en skulpturutställning under Skördefesten på Öland. Tanken är att skulpturerna skall göras av kommunens högstadieelever. Dessutom skall det finnas en videoverkstad där ungdomarna skall kunna göra sina egna filmer om kultur. Ungdomarna kommer även att göra en resa till södra Öland under Konstnatten. Ett hundratal ungdomar kommer att medverka under projektet. Kontaktperson: Åsa Jonason, tel. 0485–733 73

Kristna Fredsrörelsen

Projektet Vintergatan 295 000 kr

Kristna Fredsrörelsen vill tillsammans med Svenska kyrkans kulturråd, Svenska Kyrkans Unga och Sveriges Kyrkliga Studieförbund genomföra en utbildningssatsning med temat ung, media och våld. Genom olika kulturella språk och utbildning i konflikthantering skall unga människor i olika sammanhang uppmuntras till att uttrycka sina tankar, mötas i varandras världar genom kulturen och därigenom öka brobygget mellan olika grupper. Projektets ambition är att ge stöd till ungdomar runt om i landet så att de kan starta lokala kulturprojekt i samarbete med exempelvis kultur-, invandrar- eller andra intresseföreningar. Genom att utbilda tio ungdomar från olika delar av landet i konflikthantering och kulturella språk skall dessa ungdomar genomföra lokala kulturprojekt tillsammans med andra ungdomar. Till varje projekt skall även en konstnärlig mentor vara knuten. Syftet är att projektet skall få så stor geografisk spridning som möjligt och att bl.a. främja integrationsprocessen mellan olika grupper i samhället. Utvärdering kommer att ske genom en samlande fredsoch kulturfestival där alla ungdomar från samtliga projekt ges möjlighet att se varandras projekt och dela med sig av sina erfarenheter. Utbildningen kommer även att utvärderas och dokumenteras genom ett rapportseminarium. Kontaktperson: Ann-Sofie Roberntz, tel. 08–764 56 01

Stiftelsen Fryshuset

Nätverk för eldsjälar 1 350 000 kr för år 1 av 3

Stiftelsen Fryshuset i Stockholm och Föreningen Urkraft i Skellefteå planerar gemensamt att tillsammans med 17 andra organisationer skapa ett

aktivt nätverk av sociala entreprenörer som byggt upp breda ungdomsverksamheter i form av träffpunkter och ungdomshus på olika håll i Bilaga 3 landet. De organisationer som ingår representerar alla verksamheter som gjort sig kända för nyskapande utveckling av verksamheter med och för ungdomar. De bygger alla på lokala förutsättningar och omfattar olika aktiviteter såsom kultur, sysselsättning och sociala frågor inom ett och samma projekt. Verksamheten drivs av en ideell förening, stiftelse eller kooperativ. Målsättningen med nätverket är att ge varandra stöd och erfarenhetsutbyte, att tillsammans bygga upp en kunskapsbank av mera teoretiska studier som stöder verksamheternas utveckling och att inom ett år ha kartlagt och kontaktat ytterligare ca 100 organisationer som representerar ca 1000 projekt. Syftet är att inom ramen för ett löst sammansatt nätverk tillsammans skapa en form av ny folkrörelse för ett brett samhällsarbete i nya former där ungdomar står i fokus som en resurs. Nätverket planerar att i första hand kommunicera internt och utåt via internet. Varje verksamhet som deltar kommer att erbjudas ett virtuellt fönster. Från detta fönster skall IT-användare kunna koppla sig direkt till respektive hemsida samt välja mellan information om olika verksamhetsstyper för att sen kunna ta kontakt för ytterligare information och studiebesök. Kontaktperson: Cecilia Palmgren, tel. 08–462 22 24

Stiftelsen Roslagsmuseet

Projektet Spökhöst 99 42 000 kr

Stiftelsen Roslagsmuseet startade en historieklubb för ungdomar hösten 1998. Syftet med projektet är att ungdomarna vill fokusera på intresset för spökerier och folktro genom att sammankoppla lokala historiska händelser med det övernaturliga. Projektet består av olika delprojekt som ungdomarna kommer att arbeta med för att utveckla och genomföra. De kommer att skriva och trycka en tidning, "Spök-Extra" och bidra med idéer och skisser inför en utställning i museet, "Mylingar och oknytt" samt ge en teaterföreställning, "Vita frun och de svarta makterna" där de själva skrivit manus. Målgruppen är främst andra ungdomar, skolklasser och förskolebarn. Projektet kommer att dokumenteras och det kommer även att göras löpande enkätundersökningar, dels bland ungdomarna och deras familjer, dels bland de som besöker de publika aktiviteterna. Detta skall sedan sammanställas och spridas till andra museer i landet och andra institutioner t.ex. bildningsförbund. Kontaktperson: Christina Karman-Ohlberger, tel. 0176–576 32

Studiefrämjandet i Gävle

Projektet Ditt rike bär du inom dig 50 000 kr för år 1

Studiefrämjandet i Gävle planerar att göra en film i dagboksform om en ung romer, hans liv, kultur och hans möte med den svenska kulturen. Projektets mål är att få oss att reflektera om vilka vi är och få insikt om vad som behövs för att vi skall ha möjlighet att delta i förändringen och

utvecklingen av vårt eget och vårt lands situation. Filmen kommer att visas på skolor, lanseras via läromedelscentraler och olika ungdomspro- Bilaga 3 gram i TV. I anslutning till att filmen kommer att visas i skolorna skall diskussioner om kulturell identitet hållas. Kontaktperson: Israel Benavides, tel. 026–14 14 62

Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Kalmar

Projektet Musik som sökmotor 145 000 kr för år 1 av 2

Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) i Kalmar län har tre etablerade musikhus i Kalmar, Färjestaden och Oskarshamn där ca 150 ungdomar spelar i ett 50-tal band. Ungdomar får idag i studiecirkelform utvecklingsmöjligheter i instrumentundervisning, musikarrangemang, sångteknik och handledning i att hantera tekniken. För att ta tillvara ungdomarnas musikintresse som "sökmotor" för att skaffa sig kunskaper som leder till kreativt entreprenörsskap kommer nu ett ungdomsråd att bildas. Rådets uppgift blir att säkerställa att projektet är på rätt väg, en väg som initieras av deltagarna. Man kommer att arbeta parallellt på två plan; dels med hjälp av problembaserat lärande med hjälp av gymnasieungdomar från Mönsterås som mentorer, dels genom olika aktiviteter som skall leda till ökat självförtroende och jämlikhet. Syftet är att under resans gång, förutom att få ämneskunskaper som leder till entreprenörsskap, öka ungdomars självkänsla och toleransen mellan etniska och sociala grupper samt att ge tjejerna det stöd som de behöver för att uppfattas som likvärdiga i den mansdominerade musikvärlden. Målet är att starta ett nätverk där ungdomar från skilda sociala miljöer skall lära känna varandra och uppskatta varandras olikheter. Kontaktperson: Bo Nickolausson, tel. 0491–842 00

Ulricehamns Liveförening (ULF)

Projektet Knappnålshuvudet 250 000 kr för år 1

Ulricehamns Liveförening (ULF) planerar ett projekt för att utveckla livespelet. Genom att förlägga handlingen till modern tid vill föreningen bidra med utvecklingen av innehållet till ett alternativ till de mer stereotypa medeltidsspelens könsroller, konfliktlösning genom strid och avsaknad av roller för olika etniska grupper. Dessutom sker en formmässig utveckling av hantverket genom samarbete med andra konstriktningar inom ljud, ljus och bild. Föreningen planerar också en dokumentation av uppsättningen i en bok. Kontaktperson: Susanne Gräslund, tel. 08–429 97 97

Unga Örnar, Valbo

Projektet Musikverkstan 214 000 kr

Unga Örnar i Valbo driver fritidsgården "Kåken" i stadsdelen Valbo utanför Gävle. Orten är en av de snabbast expanderande i regionen med

ett ständigt ökande antal ungdomar. Fritidsgården har sedan många år varit den naturliga knutpunkten för ortens ungdomar och ett stort intresse Bilaga 3 är musik. För att kunna erbjuda ungdomarna bättre möjlighet att utöva sitt stora intresse så vill fritidsgården uppföra en musikverkstad, en modern utrustad studio med CD-brännare, datorer, instrument m.m. Musikverksta´n kommer att vända sig till alla ungdomar som har något slags musikintresse, vare sig det gäller utövare, tekniker eller lyssnare. Projektet skall fungera som "från ax till limpa", dvs. gitarrklinkaren hemma i tonårsrummet skall kunna komma till musikverksta´n och gå ut därifrån med klinket inspelat på skiva där tonåringen själv repat, spelat in, mixat, kontaktat STIM samt gjort omslaget till fodralet. Ungdomarna kommer under projektets gång att dokumentera med hjälp av bl.a. videoinspelningar som de redigerar själva. Kontaktperson: Sofia Edvall-Janhans, tel. 026–13 43 97

Handikapp

Föreningen Etnokollokult

Cirkus K – för barn och ungdomar med funktionshandikapp 210 000 kr för år 2 av 2

Projektet är en barn- och ungdomscirkus för och med funktionshindrade. Syftet är att utifrån cirkusens unika möjligheter träna med barnen och efter deras egen förmåga nå fram till en cirkuspremiär. Cirkuspedagoger i samarbete med fysioterapeuter, psykologer och föräldrar arbetar fram en föreställning med de medverkande. Tanken är att lära sig av varandra att samarbeta, kommunicera och att öka förståelsen inför varandras olikheter med ömsesidig respekt. Under år två kommer verksamheten att spridas till ytterligare tre skolor. Kontaktperson: Inger Sjönvall, tel. 08–25 48 92

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Borås

Musik som kommunikationshjälpmedel för multihandikappade utvecklingsstörda 90 000 kr

Föreningen skall pröva om och hur man kan använda musikterapi för gruppen flerhandikappade utvecklingsstörda. Kontaktperson: Erik Håkansson, tel. 033–15 04 28

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Uppsala

Bokprojektet Min dröm 50 000 kr

Boken Min dröm skall bestå av konstbilder och dikter gjorda av personer med utvecklingsstörning. Centrum för lättläst går in med 25 000 kronor. Riksförbundet ser bokutgivningen som en viktig del i arbetet för att

främja utvecklingsstördas deltagande i det allmänna konst- och kulturutbudet. Bilaga 3 Kontaktperson: Hans Annersten, tel. 018– 471 25 50

Föreningen Sveriges Dövblinda (FSDB)

Kulturverksamhet 195 000 kr för år 3 av 3

Det tredje året av en treårig projektverksamhet. Kulturutbudet för dövblinda är mycket litet. Nordisk föräldrakommitté för dövblinda och Folkuniversitetet Gotland bygger upp kulturverksamhet för denna målgrupp. Man har startat med en kulturvecka i Visby där arbete med bl.a. skulpturverksamhet, dans, trummor m.m. ingår. Dövblinda från Sverige deltar tillsammans med dövblinda från övriga Norden i projektet. Under projekttiden har man dels genomfört gemensamma utbildningsveckor (bl.a. lära sig “se“ och göra konst, t.ex. skulpturer), dels genomfört uppsökande verksamhet för att informera om möjligheterna för dövblinda att få tillgång till kulturupplevelser. Föräldraföreningarna för dövblinda i Danmark, Norge och Sverige har bildat en gemensam nordisk förening; Nordiskt Kulturförbund för Dövblindfödda. Kontaktperson: Sven Sjöberg, tel. 08–39 90 00

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB)

Projektet Läsning och Livskvalitet 680 000 kr för år 3 av 3

Det tredje året av ett treårigt projekt med syfte att öka möjligheterna för personer med utvecklingsstörning att få tillgång till information och läsupplevelser. Förbundet och LL-stiftelsen genomför försöksverksamhet i fem län. I delprojektet Personer med utvecklingsstörning som inspiratörer i Göteborgs stad utser biblioteken handledare bland bibliotekspersonalen som skall stötta grupper av utvecklingsstörda som skall medverka med högläsning vid särskolor, omsorgsverksamhet, Samhall m.m. Projektet Förbättrad biblioteksservice för personer med utvecklingsstörning i Kalmar län går ut på att utbilda bibliotekspersonal om utvecklingsstörning, anordna regelbundna läsestunder för vuxna utvecklingsstörda, utbilda utvecklingsstörda "värdar" för biblioteken, informera omsorgerna om bibliotekens möjligheter m.m. Försöksverksamhet inom vårdutbildningar går ut på att utvärdera studiematerial, undersöka attityder till utvecklingsstörda och läsning hos elever och lärare och ta fram en förändrad studieplan. Delprojektet Insatser genom särskolan vill utbilda särskolans personal och föräldrar, kartlägga särskolans lästräning och läsvanor m.m. och utarbeta modeller för ökad högläsning i hemmen. Det femte delprojektet Folkbildning som väg till information och läsglädje för personer med utvecklingsstörning i Stockholms län går ut på att inbjuda studieförbunden till att utveckla verksamheter som kan ge och stimulera läsupplevelser och information och som vänder sig till personer med utvecklingsstörning. Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08–508 866 00

Stiftelsen Gyllenkroken

Bilaga 3 Teaterprojektet En annan verklighet 295 000 kr för år 1 av 2

Psykiskt sjuka kommer sällan själva till tals i offentlig debatt. Deras erfarenheter från hur det är att leva med psykisk sjukdom och hur det känns att vara beroende av andras bedömningar och inte bli hörda, beaktas sällan. Att ständigt bli utsatt för att inte bli trodd, utan bli bedömd som sjuk och en person med sjuka fantasier som måste behandlas för att bli normal, tär på självförtroendet. För att pröva om teater kan vara ett medel för att få komma till tals och beskriva sjukdomen för andra skall Stiftelsen Gyllenkroken och Intresseföreningen för Schizofreni, Göteborg genomföra ett teaterprojekt som skall utgå från berättelser från deltagare på Gyllenkroken, ett aktivitetscenter för personer med schizofreni. Man skall samla in berättelser med beskrivningar t.ex. om hur skrämmande och ångestfylld psykosen kan vara, men också att man som sjuk kan leva ett någorlunda bra liv med rätt stöd och förståelse från omgivningen. Berättelserna skall dramatiseras och spelas upp för aktivitetshusets deltagare som också skall bedöma trovärdigheten i föreställningen. Kontaktperson: Lotta Ahlén, tel. 031–80 89 90

Studieförbundet Vuxenskolan, Ansgariegården

Produktion av teaterföreställning för personer med utvecklingsstörning 154 000 kr

Det finns idag ett mycket litet teaterutbud som är anpassat för personer med utvecklingsstörning. De produktioner som finns är antingen anpassade för barn eller för komplicerade. Man vill därför göra en föreställning som bygger på vuxna utvecklingsstördas behov och förutsättningar. Genom att intervjua utvecklingsstörda vuxna skall man få fram vad som är viktigt för gruppen och vilka ämnen som skall behandlas. Pjäsen skall vara möjlig att spela i små lokaler utan vanlig teaterutrustning. Kontaktperson: Anna Cedervall, tel. 08–84 14 05

Studieförbundet Vuxenskolan, Ansgariegården

Projektet Cirkus för och med personer med utvecklingsstörning 140 000 kr för år 1 av 2

Vuxenskolan skall tillsammans med en grupp utvecklingsstörda och föreningen Cirkus Cirkör arbeta fram en cirkusföreställning med akrobatik, musik och annat. Föreställningen skall visas för andra utvecklingsstörda m.fl. Verksamheten som skall utmynna i fyra provföreställningar beräknas pågå under två år. Kontaktperson: Eva Ekengren, tel. 08–84 12 14

Studieförbundet Vuxenskolan, Malmö

Bilaga 3 Moomsteaterns projekt 1 mot 1 450 000 kr för år 1 av 3

Moomsteatern startade för 11 år sedan inom ramen för Malmö kommuns omsorger för förståndshandikappade personer. De förståndshandikappade skådespelarna har sedan 6 år tillbaka teatern som ett heltidsarbete. Teatern vill nu gå vidare med en serie uppsättningar där man undersöker mötet mellan en av de förståndshandikappade skådespelarna och en skådespelare med “korrekt antal kromosomer“. Genom projektet kan utvecklingsstörda och icke utvecklingsstörda vara konstnärliga utövare med samma villkor. Kontaktperson: Kjell Stjernholm, tel. 070–513 27 00

Synskadades förening (SRF) i Gävleborg

Projektet Mycket återstår att göra 400 000 kr för år 3 av 3

Sista året av ett treårigt projekt där Synskadades förening, Föreningen för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna och Hörselskadades förening i Gävleborgs län tillsammans med Kultur Gävleborg arbetar med att göra kulturen tillgänglig för funktionshindrade i länet. Man bygger nätverk med kontaktpersoner på kulturinstitutioner, skolor, studieförbund, i föreningar m.fl., utbildar personer med funktionshinder till kulturinformatörer, skapar en dialog mellan handikapporganisationer och kulturansvariga och ser till att kulturarrangemangen anpassas till funktionshindrades behov och att även informationen om arrangemangen görs tillgänglig. Kontaktperson: Åsa Wirén, tel. 026–15 59 86

Kultur för integration

Centro Español De Malmö

Projektet Norrland 44 000 kr

Föreningen Centro Espanõl De Malmö planerar ett kulturutbyte för ungdomar med glesbygden Moudoslompolo vid finska gränsen. Under en vecka kommer 22 ungdomar från invandrartäta Holma-Krockbäck i Malmö att genomföra ett läger med svenska, samiska och finska ungdomar från Centralsskolan i Moudoslompolo. Genom projektet med ungdomar från skilda sociala miljöer hoppas man på att skapa kunskap om och förståelse för varandras villkor. Kontaktperson: José Ocana, tel. 040–14 94 50

Föreningen Shakespeare kommer kommer du

Bilaga 3 Från kulturen i skolorna Till skolorna i kulturen – Ett möte med Shakespeare över 400 år 100 000 kr för år 3 av 3

Ideella föreningen Shakespeare kommer kommer du har i sitt kulturarbete i samarbete med skolor inom Stockholms län och Lärarhögskolan etablerat ensemblen Will's Company. Will's Company är en ensemble som består av unga människor i åldrarna 18–25 år som arbetar med Shakespeares texter inom den ideella föreningen Shakespeare kommer. Medlemmarna i ungdomsensemblen har mötts genom det arbete med språket och dess möjligheter som de lärt känna då de inom skolan samarbetat i skolprojektet som leds av Donya Feuer. Föreningen söker nu tillsammans med ungdomarna stöd för det sista året av ett treårigt projekt som syftar till att fler ungdomar utbildas till att inspirera andra unga människor. Fyra ungdomar skall arvoderas för att utanför skolan utbilda ytterligare ett antal ungdomar om språket som verktyg. Kontaktperson: Donya Feuer, tel. 08–21 62 78

Rinkeby Folkets Husförening

Projektet Nätverket Kulturförökarna 300 000 kr för år 1

Rinkeby Folketshusförening söker tillsammans med Boo Folkets Hus i Nacka, Pannhuset i Biskopsgården i Göteborg samt Teater X i Rosengård i Malmö stöd till förstudie och projektering av projektet Nätverket Kulturförökarna. Projektets syfte är att ge alla ungdomar i varje förort möjlighet att pröva på de kulturella uttrycken, att bidra till ökad samverkan mellan de lokala kulturkrafterna i förorterna och att stimulera till ökad kulturverksamhet i förorterna. Nätverket har för avsikt att arbeta med utbildning av lokala aktörer och pedagoger inom skola och barnomsorg, med produktion och distribution av utbildningsmaterial, med kulturellt entreprenörskap, med PR om goda exempel samt med utbildning av beslutsfattare kring kultur som utvecklingsfaktor. Kontaktperson: Björn Gardarsson, tel. 08–761 79 08

Studieförbundet Vuxenskolan

Projektet Zisel 450 000 kr

I anslutning till regeringens informationsprojekt Levande historia planerar Studieförbundet Vuxenskolan och Förbundet Vi Unga ett projekt för att synliggöra det judiska och vad det betytt för vårt samhälle. Genom projektet vill de sökande starta diskussioner om människans värderingar, acceptans och respekt för andra. Målgruppen är unga människor mellan 15 och 25 år i de tre universitetsstäderna Lund/Malmö, Uppsala och Umeå. Projektet inleds med ett kursläger och fortsätter med föreläsningar i skolorna i de tre städerna. Parallellt med föreläsningarna erbjuds studiecirklar för dem som vill fördjupa sig i ämnet. Projektet avslutas med en festival med judisk kultur där deltagarna från de tidigare aktiviteterna

kommer att vara med och utforma program och aktiviteter. Med projektet vill de sökande skapa ett positivt intresse för judisk kultur i Sverige som Bilaga 3 balans till den bild av utsatthet och förföljelse som informationen om förintelsen ger. Det positiva intresset och helhetsbilden skall skapa förståelse för att de invandrare som på senare år sökt sig till Sverige också kommer att få samma stora betydelse för vårt lands utveckling som de judisk-svenska invånarna har haft. Kontaktperson: Ulla Holtman, tel. 08–787 58 54

Kvinnofrid

Ungdom

Afrosvenskarnas Ungdomsförbund (ASU)

"På killars villkor – metoder att förhindra sexism och mansvåld mot kvinnor 110 000 kr för år 2 av 2

Afrosvenskarnas Ungdomsförbund vill genomföra ett läger för unga män där syftet är att lära sig vad demokrati innebär i en organisation, att bättre förstå andras (i synnerhet tjejernas) upplevelser, åsikter och inställningar i organisationen, få insyn i vad manliga nätverk och kvinnojourer står för samt ta fram konkreta förslag på hur man i organisationen kan få slut på sexism och manligt kvinnovåld. Bakgrunden till detta projekt är den rapport som gavs efter det tjejläger som ungdomsförbundet genomförde våren 1998 med stöd ur arvsfonden. Där framgick det tydligt hur de unga kvinnorna utsattes för psykologisk kvinnomisshandel i form av verbala förnedringsuttryck om kvinnor, hån, förlöjligande etc. Målgruppen är unga män, mestadels barn till flyktingar som har obearbetade upplevelser från respektive hemland, vars föräldrar ofta har egna trauman att hantera och inte orkar eller kan ge sina ungdomar ett fullgott stöd. De huvudsakliga metoderna förbundet kommer att använda sig av är samtal, föreläsningar, video samt perspektivövningar. Uppföljning av projektet kommer att ske genom caféverksamhet en dag i veckan där teman som demokrati, köns- och jämställdhetsfrågor kommer att diskuteras. Kontaktperson: Wasesa Sabuni, tel. 08–581 753 27

Gottsunda Film

Fair Game – filmen 250 000 kr

Ungdomsföreningen Gottsunda Film planerar att göra en 50 minuter lång dokumentärfilm om ungdomars attityder till sex och sexuella övergrepp mellan unga människor i samband med att Upsala Stadsteater spelar den nyskrivna pjäsen "Fair Game" som handlar om några ungdomar mellan 14 och 18 år, timmen innan en gruppvåldtäkt äger rum. I filmen intervjuas förutom "vanliga" ungdomar även förövare, offer, polis och jurister. Under de 60 föreställningar som ges av pjäsen kommer filmen att

användas som referensmaterial och efter det hoppas föreningen att den kommer att visas i skolor, fritidsgårdar, ungdomsmottagningar, biografer Bilaga 3 etc. Kontaktperson: Katja Sliwinski, tel. 018–40 37 19

Kvinnojouren i Kalmar

Projektet Möt livet utan kvinnomisshandel 60 000 kr

Kvinnojouren i Kalmar planerar att genomföra ett projekt som vänder sig till alla gymnasieungdomar i Kalmar, Nybro, Mörbylånga, Borgholm, Emmaboda och Torsås kommuner. Målet med projektet är att alla avgående gymnasielever skall veta något om kvinnomisshandel innan de tar klivet ut i livet. Författaren Margreth Eklund-Moroney som har erfarenhet av ett mångårigt eget arbete med misshandlade kvinnor kommer att föreläsa under vårterminen 1999 och alla elever kommer att få skriften "Sista slaget". Kontaktperson: Gerd Eklund, tel. 0480–191 55

Studiefrämjandet i Stockholm

Projektet MEN MAN – Workshops 40 000 kr

Studiefrämjandet i Stockholm vill tillsammans med föreningen Turbulens genomföra ett projekt om myten kring mansrollen – om glappet mellan hur en man skall vara och hur en man är. Projektet riktar sig till högstadie- och gymnasieungdomar för att få igång en levande diskussion om manlighet ute i skolorna. Skådespelare från Turbulens kommer att genomföra workshops tillsammans med 10 skolklasser, ca 300 ungdomar, vid två tillfällen under hösten. Målet är att skapa en pjäs om manlighet samt material till "En liten skrift om manlighet". Skriften skall distribueras till alla högstadie- och gymnasieskolor i Stockholm och till de klasser runt om i landet som kommer att se den färdiga föreställningen. Den kommer även att publiceras via internet. Kontaktperson: Pelle Wistén, tel. 08–441 52 00

Teaterföreningen Cirkus Tigerbrand

Projektet Trynfäste 200 000 kr

Teaterföreningen Cirkus Tigerbrand kommer att spela en teaterföreställning för högstadie- och gymnasieskolor om övergrepp utan våld eller hot, men ändå mot en ung kvinnas vilja. Föreningen kommer att samarbeta med en högstadieklass från Hagsätraskolan, en gymnasieklass från Enskede Gårds gymnasium, en killgrupp i åldern 18–25 år på Västerhaninge Folkhögskola och en tjejgrupp i Vantör. Ungdomarna kommer att arbeta med scenisk gestaltning, skrivande och samtal. Föreställningen kommer att följas upp med samtal i mindre grupper om

sexualitet, kärlek, könsroller, våld och övergrepp. Manus skrivs i nära samarbete med målgruppen. Bilaga 3 Kontaktperson: Iréne Eriksson Hededal, tel. 08–665 80 18

Handikapp

Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU)

Projekt för att stärka unga döva tjejer och killar 300 000 kr

I dag finns många pratprogram på TV där man tar upp livsfrågor och annat som berör ungdomar. Dessa program är sällan textade vilket gör att döva ungdomar inte kan ta del av informationen på samma sätt som jämnåriga hörande kan. Ca 95% av döva barn växer upp i hörande familjer. Hur kan då föräldrar föra diskussion om allvarligare saker med sina barn? Vart kan ungdomar själva vända sig med sina funderingar och tankar kring sexualiteten och sig själv. Dövgruppen är en liten grupp där alla känner alla. Vad händer med dem som inte passar in? Målet med projektet är att göra döva tjejer och killars medvetna om sina attityder mot varandra, att få bort de allt mer hårda relationerna mellan döva tjejer och killar, att få döva killar och tjejer att kunna prata med varandra på ett naturligt sätt utan att behöva blanda in våldstendenser, kränkande ord m.m. Målgruppen är tjejer och killar 14 – 20 år som går i den regionala specialskolan i Örebro och riksgymnasiet för döva i Örebro. Projektet ska vara lokalt förankrat men syftet är att hitta en form som man sedan kan använda i de 5 regionala dövskolorna samt på riksgymnasiet. Tel. 08–442 14 95

Kvinnor och handikapp

Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO)

Projektet Funktionshindrade kvinnor i påverkan och samverkan 356 000 kr

Trots förbättrade operationsmetoder och en ökad individualisering av stråldoser drabbar lymfödem ca 20% av bröstcancerbehandlade kvinnor. Lymfödem innebär svullnad, värk och nedsatt rörelse- och funktionsförmåga i axel, arm och hand på den opererade kroppssidan och medför, om det inte behandlas, livslångt handikapp. BRO vill genomföra s.k. instruktionsseminarier för kvinnor med lymfödem. Genom seminarierna kan man ge kvinnorna teoretiska kunskaper om lymfsystemet samt praktisk handledning och träning i uppehållande egenbehandling. Tel. 08–677 16 00

IKTYOS Föreningen

Bilaga 3 Kurs för kvinnor med Iktyos 55 000 kr

Iktyos är en grupp av ärftliga, kroniska hudsjukdomar med varierande svårighetsgrad och utbredning. Huden är torr fjällig och förtjockad och man kan ha blåsor eller sår. Utseendet kan vara påverkat av hudförändringarna, lite eller avsaknad av hår, utåtvända ögonlock, stelhet och förändringar i leder m.m. Iktyos kräver tidsödande daglig behandling av hela kroppen, smörjning en eller flera ggr/dag, bad 2–3 timmar per gång 1–2 ggr per vecka m.m. Smörjning och fjäll gör att städning och tvätt av kläder överstiger det “normala“. Livet för dessa kvinnor kan vara mycket svårt och föreningen vill under en veckoslutskurs försöka få fram vad som behövs för att underlätta tillvaron. Kontaktperson: Agneta Gånemo, tel. 0431–283 80

Internationell Förening för Invandrade Kvinnor (IFFI) Stockholm

Projektet Integrering av handikappade invandrade kvinnor 135 000 kr

Föreningen skall genomföra ett projekt för att kunna integrera invandrarkvinnor med handikapp i sina aktiviteter. Syftet är att genom kursverksamhet m.m. stärka kvinnorna så att de skall våga ta kontakter med olika myndigheter m.m. Kontaktperson: Kaisa Pellinen-Hernandez, tel. 08–751 74 33

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH)

Projekt för att utveckla verksamhet för psykiskt funktionshindrade kvinnor med erfarenhet av våld och övergrepp 382 000 kr för år 1 av 3

Många av kvinnorna inom RSMH har personlig erfarenhet av våld och övergrepp, såväl i tidiga år som i vuxen ålder. Det finns behov av att utbilda och stärka RSMHs kvinnor men också att skapa mötesplatser för dem för att träffa andra med liknande upplevelser. Projektet, som beräknas pågå under tre år, syftar till att utbilda kvinnor och starta grupper för kvinnor som utsatts för övergrepp. Man vill utveckla verktyg för att stödja kvinnorna. Projektet skall bedrivas tillsammans med andra organisationer som arbetar med dessa frågor som t. ex. andra handikapporganisationer, RFSU, Stödcentrum mot incest och landets kvinnojourer. I projektet ingår att organisera och samordna kvinnogrupper, att framställa utbildningsmaterial (bl.a. konfliktlösning, självförtroendeträning, självförsvar, härskartekniker), att samla och sammanställa kvinnors berättelser av upplevelser av övergrepp och att i samarbete med t.ex. ABF och folkhögskolor planera utbildning inom området. Kontaktperson: Lennart Håvestam, tel. 08–772 33 60

Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige (ROKS)

Bilaga 3 Sommarläger för kvinnor och tjejer med funktionshinder i aktiv gemenskap med jourkvinnor 290 000 kr

När kvinnor med funktionshinder utsätts för övergrepp i sina relationer med män finns det sällan någon i kvinnans omgivning som har kunskap om sexuellt våld. ROKS vill nu genomföra ett sommarläger där dessa kvinnor får träffa andra kvinnor som utsatts för våld från män och därmed öka förståelsen för varandra och se vad som förenar i stället för vad som skiljer. Lägret skall innehålla föreläsningar, gruppdiskussioner, rekreation och självförsvar för 30–40 deltagare (både med och utan funktionshinder) från hela landet. Kontaktperson: Berit Söderström, tel. 08–641 46 48

Svenska Parkinsonförbundet

Projektet Kvinnor med Parkinsons sjukdom 448 000 kr för år 1 av 2

Ca 20 000 personer i Sverige har diagnosen Parkinsons sjukdom (PS). Det tillkommer ca 2 000 nya fall per år varav 30% är under 50 år. Ca hälften av personerna med denna diagnos är kvinnor, i de högre åldersgrupperna blir andelen kvinnor högre. I sjukdomsbilden (skakningar, muskelspänning och stelhet) uppstår också tidigt starka inslag av isolation, apati och initiativlöshet, ofta i kombination med depression. Utvecklingen av symptomen är mycket individuell och eftersom det saknas kunskap om parkinsonkvinnors specifika biologiska, psykologiska och sociala behov vill Parkinsonförbundet tillsammans med Neurologiskt Handikappades Riksförbund genomföra ett treårigt projekt med mål att ta fram en vårdplan med riktlinjer för behandling av kvinnor med PS och att bygga upp ett fungerande nätverk av kontaktpersoner för stöd och information till dessa kvinnor och deras anhöriga. Kontaktperson: Susanna Lindvall, tel. 08–583 583 87

Synskadades Riksförbund (SRF)

Jämställdhetsarbete 1 200 000 kr för år 3 av 3

Det tredje året av ett treårigt jämställdhetsarbete som har sin tyngdpunkt i Sverige men som också rör synskadade kvinnors liv i andra länder. Planen för det kommande året är att arbeta vidare med att skapa medvetenhet om synskadade kvinnors fulla rätt till delaktighet i samhällslivet och jämlika levnadsförhållanden, tillgång till demokrati, ekonomi, teknik, social välfärd, hälsoprogram, familjepolitik, kultur- och organisationsliv, utbildning, rehabilitering och arbete m.m. och att upprätta och besluta om en jämställdhetsplan. Kontaktperson: Kicki Nordström, tel. 08–39 90 00

Kvinnor/flickor

Bilaga 3

Föreningen Europas zigenska kvinnor (FEZK)

Center för utbildning och social träning av den zigenska folkgruppen, särskilt kvinnor i södra Storstockholm 65 000 kr för år 2 av 3

Verksamhetens syfte är att ge kvinnor och flickor träning och färdigheter som hjälper dem att bryta den traditionella isoleringen i hemmet och att klara kontakterna med samhället. Föreningen ger undervisning i grundskoleämnen och viss yrkesförberedande träning till ungdomar och vuxna. Föreningslokalen används också till fritids- och ungdomsgård. Verksamheten för kvinnor och flickor drivs integrerat. Under projektets första år har föreningen genomfört en rad aktiviteter såsom matlagning, sång och dans och friskvård samt kurser i enkel databehandling. Kurserna skall ge deltagarna träning i svenska språket och matematik, träning i att hantera datorer och grundläggande arbetslivsanpassad träning i att arbeta med dator. Instruktörer har till största delen varit unga flickor inom föreningen och kurserna vänder sig både till flickor och vuxna kvinnor. För projektets andra år planerar föreningen att fortsätta med samma aktiviteter men med en större satsning på datakurserna. Föreningen planerar även en rad aktiviteter för att utveckla verksamheten till ett centrum för den zigenska gruppen med det dubbla syftet att både stärka den egna kulturen och att stödja och vidga kontakterna utanför den zigenska gruppen. Kontaktperson: Angelina Dimiter-Taikon, tel. 08–659 23 46

Föreningen Frizonen i Stockholm

Frizonen, Träffpunkt, Telefonjour 200 000 kr för år 1 av 3

Föreningen Frizonen riktar sin verksamhet till tjejer i åldern 12–20 år och försöker utveckla metoder för att skapa en träffpunkt och en telefonjour. Tanken bakom föreningen är att tjejerna själva skapar sin plats och sina aktiviteter för att stärka sin självkänsla, sitt självförtroende och tilliten till sig själva. Föreningen håller på att bygga upp ett kontaktnät, en telefonjour samt olika temamöten på tjejers villkor för andra tjejer, föräldrar eller andra vuxna. Genom att informera om verksamheten i skolor, på seminarier, i media m.m. försöker föreningen att nå ut till alla tjejer i Stockholm med omnejd. Kontaktperson: Thintin Strandman, tel. 070–481 38 73

Föreningen Kraftverket i Uppsala

Projektet Kraftverket 300 000 kr för år 1 av 3

Kraftverket är en relativt nystartad ideell förening som inryms i mycket stora lokaler i centrala Uppsala. Där håller föreningen på att bygga upp en bred ungdomsverksamhet som omfattar såväl fritidsverksamheter, kultur, arbete och sociala verksamheter. Föreningen söker stöd för utveckling av dels "Projekt Praktikpaket" dels "Projekt Tjejkraft". Praktik-

paketet är ett utbildnings- och praktikprojekt med anknytning till den kommunala utvecklingsgarantin. Tjejkraft syftar till att Kraftverket redan Bilaga 3 från början av sin uppbyggnad skall ha en verksamhet som sätter flickorna i centrum och verkar för att skapa resurser för flickornas intressen och behov. Målgrupp är tonårsflickor. Målsättningen är att alla skall känna sig välkomna oberoende av etnisk och kulturell bakgrund och vare sig man är "vanlig" tonåring eller befinner sig i riszon att utveckla olika typer av problem. Projektet har tillgång till egna lokaler inom Kraftverket med utrymme för både små samtalsgrupper, läxläsning och studier, information, föreläsningar samt mer passivt umgänge. Aktiviteterna skall utformas tillsammans med flickorna och utgå från deras intressen och behov såsom teater, dans, diskussionsgrupper samt utåtriktade aktiviteter som exempelvis att arrangera diskotek eller teaterföreställningar. Målsättningen är också att vid behov skapa särskilda förebyggande grupper för flickor med mer uttalade problem. Kontaktperson: Per-Arne Wahlstedt, tel. 018–13 03 00

Föreningen Scenario – Rum för unga

Teaterprojektet Den där flickvännen 20 000 kr

Föreningen Scenario är en ungdomsförening vars syfte är att ungdomars röst skall höras i samhället och att detta skall ske genom den skaparkraft, idéer och de tankar ungdomar bär med sig och att de kan uttrycka detta i olika former av kulturell verksamhet. Nu vill föreningen spela upp en teaterföreställning för tjejer i gymnasieskolorna i Stockholmsområdet samt till organisationer, arbetsplatser, utbildningar m.m. där kvinnodominansen är stor. Målet med pjäsen är att få tjejer att ifrågasätta det informationsflöde de matas med, att få dem att inse att kritiskt tänkande är ett måste. Pjäsen visar upp en kvinnlig förebild, med bra självförtroende som tar för sig av livets goda. Syftet med pjäsen är att visa att självförtroende kommer genom handling och utveckling inuti våra kroppar och inte genom kroppens utseende. Kontaktperson: Lotti Törnros, tel. 08–981 65 65

Svensk – Kurdisk Kultur- och Idrottsförening

Demokrati, Jämställdhet, Integration och utveckling av idrottsverksamhet och ungdomsfrågor 100 000 kr för år 1 av 3

Föreningen Svensk-Kurdisk Kultur- och Idrottsförening vill starta ett projekt som syftar till att belysa och arbeta för att lösa de problem som lätt uppstår genom generationskonflikter. Projektet fokuserar särskilt på tjejers ofta utsatta miljö som kan upplevas både i och utanför hemmet. Föreningen kommer bl.a. att bedriva en uppsökande verksamhet bland kurdiska ungdomar, upprätta en jourverksamhet för unga tjejer och informera och diskutera om ömsesidig respekt för varandra. Föräldrarna skall omfattas av projektet genom att engagera sig i diskussioner, möten m.m. där de kan ventilera de eventuella svårigheter som upplevs när man kommer till Sverige samt kring de konflikter som kan uppstå mellan

generationer av kurder. Det är också viktigt att träffa andra personer med samma kulturella och etniska bakgrund men som har olika erfarenheter, Bilaga 3 både positiva och negativa. Det är viktigt att möjliggöra ungdomarnas delaktighet i föreningen på sin fritid och att informera samt öka förståelsen för detta bland föräldrar. Föreningen planerar att bilda en särskild tjejkommitté med bland annat en tjejjour dit tjejer kan vända sig med eventuella problem och frågor. I tjejkommittén skall unga kvinnor med kurdisk bakgrund finnas. Föreningen vill också inom projektet skapa mötesplatser mellan generationer, dvs. möjligheter att mötas både unga och äldre för att diskutera hur situationer kan uppfattas av människor med olika åldrar. Kontaktperson: Alan Skönebro, tel. 070–555 81 41

Teater Tre Stockholm, Ek. förening

Teaterprojektet En påse fett 100 000 kr

Föreningen kommer att sätta upp ett pedagogiskt teaterprojekt med en föreställningsdel och en pedagogisk del i form av klassrumsföreställningar. Pjäsen En påse fett, som handlar om kropp, identitet och ätstörningar riktar sig till tjejer på högstadiet och gymnasiet. Den pedagogiska delen består av skrivar- och rörelseverkstäder där åskådarna efter att ha sett föreställningen dels kan prova på att uttrycka sig kroppsligt – via mimen och dansen – dels skriva och berätta om egna upplevelser utifrån teaterföreställningens frågeställningar. Lärarna kommer att informeras genom studiedagar och studiematerial. Målet är att lärare och elever skall kunna arrangera gemensamma erfarenhets- och tankeseminarium som fortsätter och behandlar pjäsens tema. En referensgrupp med ungdomar från Österholmsskolan bestående av tjejer med olika etnisk bakgrund har varit med och planerat den pedagogiska delen och föreningen har även blivit kontaktade av en gymnasieklass från Fredrika Bremer gymnasiet som vill vara med under den slutliga planeringen inför pjäsen. Kontaktperson: Jenny Hagström, tel. 08–669 00 60

Lokaler

Barn

Botkyrka Ridsällskap (BRS)

Inredning och utrustning av barn- och ungdomslokaler i ridhus på fastigheten Lindhov 15:24 i Botkyrka kommun 700 000 kr

Botkyrka Ridsällskap är en idéell förening som driver ridskola, fritidsgårdsverksamhet, viss ungdomsverksamhet, handikappridning och hästuppstallning. Ridhuset liksom övrig anläggning arrenderar föreningen på 25 år. I det ridhus med varmdel som nu är under uppförande, avser föreningen att färdigställa och utrusta lokalen för barn-, ungdoms- och

föreningsverksamhet, liksom utrymmen för dusch och omklädning. Varmdelen kommer att innehålla 2 lektionsrum, våtutrymmen med om- Bilaga 3 klädningsrum, kök, café samt entréer och datarum. BRS avsikt är att utöver ridning och hästskötsel kunna erbjuda barn och ungdomar, (främst flickor med invandrarbakgrund i åldern 7–18 år) eftermiddagsverksamhet såsom stöd vid läxläsning, möjlighet till mellanmål, tillgång till dator för eget arbete och med kvalificerad handledning. Föreningen avser också att erbjuda lokalerna till övrigt föreningsliv i området. Kontaktperson: Christer Lindberg, tel. 08–757 52 23

Finspångs Scoutkår

Inköp av Ängsstugan på fastigheten Blixtorp 2:7 i Finspångs kommun 60 000 kr

Finspångs Scoutkår har av MoDo Skog AB hyrt torpet Ängsstugan. MoDo Skog AB vill sälja fastigheten. För att inte bli utan lokal för sin verksamhet vill scoutkåren köpa fastigheten. Kontaktperson: Thomas Carlsson, tel. 0122–835 29

Knivsta Scoutkår

Tillbyggnad av scoutstuga på fastigheten Tagsta 6:6 i Uppsala kommun 50 000 kr

Knivsta Scoutkår vill göra en tillbyggnad på sin scoutstuga för att kunna utöka verksamheten med “scoutis“ Scoutis är en pröva-på-verksamhet med typiska scoutaktiviteter men som är öppen för alla barn och ungdomar. Kontaktperson: Göran Stridbeck, tel. 08–566 232 78

Kvistofta Scoutkår

Nybyggnad av scoutlokaler på fastigheten Rörsoppen 3 i Helsingborgs kommun 150 000 kr

Scoutkåren har sedan starten hyrt lokaler för verksamheten i församlingshemmet Carlsro. Under sommaren 1998 har Carlsro sålts till en privatperson därför har kåren tvingats lämna lokalerna där verksamheten har bedrivits i nästan 40 år. I dagsläget lånar kåren två skolsalar på kvällstid av Garntofta skola. Material och lägerutrustning har kåren hyrt in i olika förråd i trakten. Scoutkåren skall nu uppföra en egen scoutstuga på kv Rörsoppen 3. Fastigheten ligger i anslutning till en låg- och mellanstadieskola. Syftet med en egen scoutstuga skapar förutsättningar för kårens verksamhet. Verksamheten är angelägen med hänsyn till det begränsade utbud av organiserade fritidsaktiviteter som finns på orten för barn och ungdomar. Handikapptoalett/dusch finns. Kontaktperson: Mats Norén, tel. 042–19 90 00

Lidingö-Breviks Sjöscoutkår

Bilaga 3 Nybyggnad av klubbhus på fastigheten Breviks Småbåtshamn 2, Lidingö kommun 300 000 kr

Idag har föreningen sina lokaler i Skärsätra skola. Lokalerna är även skyddsrum för skolan och ligger under jord och är ingen bra miljö för verksamheten. Dessutom enormt tungarbetande med tanke på förvaring av material m.m.

För att verksamheten skall utvecklas måste föreningen lösa lokalfrågan. Eftersom föreningen driver sjöscoutverksamhet är det viktigt att finnas i en maritim miljö. Ca 100 barn i åldern 7–10 år står på väntelista. Nybyggnationen är ett måste för kåren om man skall åstadkomma förnyelse av verksamheten och kunna möta framtidens krav på bra sjöscouting. Kontaktperson: Anders Birkeland, tel. 08–470 48 00

Lindsdals Scoutkår

Ombyggnad av scoutstuga på fastigheten Gösbäck 2:57 i Kalmar kommun 50 000 kr

Lindsdals Scoutkår har av Kalmar kommun 1998 köpt en byggnad som tidigare delvis använts som bostad delvis för skoländamål. För att anpassas till scoutkårens verksamhet måste en invändig ombyggnad göras samtidigt som elsystemet av säkerhetsskäl måste bytas ut. Kontaktperson: Lennart Weiman, tel. 0480–822 15

Mariebergs Scoutkår

Tillbyggnad av scoutstuga på fastigheten Huli 2:25 i Sundsvalls kommun 100 000 kr

Uvbergsstugan som är belägen på kårens fastighet Huli 2:25 i Sundsvall, har varit i kårens ägo sedan 1964. Stugan totalförstördes av brand 1991, byggdes upp igen och invigdes 1993. Stugan kan idag bara användas för utflykter. Efter tillbyggnad kommer man att flytta hela verksamheten från Sundsvalls stadskärna vilket gör att många aktiviteter kan ske utomhus året runt. En utbyggnad ger också möjlighet att utöka verksamheten med Bäverscouting för åldrarna 5–7 år. I närliggande område finns ett antal byar med fast boende barnfamiljer som saknar aktiviteter för barn och ungdomar. Kontaktperson: Anders Arvidsson, tel. 060–17 15 82

Söndrums Scoutkår

Om- och tillbyggnad av scoutgård på fastigheten Strömma 2:7 i Halmstads kommun 75 000 kr

Scoutgården ligger ca 2 mil utanför Halmstad vilket innebär att alla scoutkårer i Halmstad med omnejd kan utnyttja scoutgården. Genom när-

heten till samhälle och samtidigt nära till skog och ett sammanhängande sjösystem kommer verksamheten att utökas med kanoting. Till stor del är Bilaga 3 ombyggnaden samtidigt en upprustning av stugan. Åtgärderna är nödvändiga för att verksamheten skall leva kvar och utvecklas. Kontaktperson: Anders Antonsson, tel. 010–242 83 76

Älta Frikyrkoförsamling

Nybyggnad av barn- och ungdomslokaler på fastigheten Älta 14:97 i Nacka kommun 300 000 kr

Älta frikyrkoförsamling bedriver verksamhet bland barn och ungdomar med handikappade som prioriterad grupp. Nuvarande lokaler som används ligger spridda runt om i kommunen och gör situationen svår för gruppen ungdomar med funktionshinder. Dessa grupper har församlingen hittills tvingats köra till andra kommuner för att bedriva verksamhet. De nya lokalerna byggs handikappanpassade och ger då nya möjligheter till aktiviteter för ungdomarna. Nya lokaler ger också möjlighet att utveckla samarbetet med Stavborgsskolan som ligger granne med församlingen. Kontaktperson: Jan-Eric Jansson, tel. 08–773 30 81

Öckerö Missionsförsamling

Barn- och ungdomslokaler på fastigheten Öckerö 2:59, Öckerö kommun 300 000 kr

Nuvarande lokaler är gamla, för små och ligger i tre plan och är framförallt inte handikappanpassade. I dom nya lokalerna kommer församlingen starta med verksamheter som innebandy, inomhusfotboll, biljard, dartspel och musikverksamhet. Utomhus finns en beachvolleyplan som redan används flitigt. Till dom nya aktiviteterna kommer också att finnas dusch och omklädningsrum. En utomhuslekplats för “Mamma-barngrupper kommer också att finnas. Kontaktperson: Nanny Högvall, tel. 031–96 82 96

Ungdom

Betaniaförsamlingen i Hillerstorp

Ombyggnad av f.d. postlokal till ungdomsgård på fastigheten Hagegård 4:124 i Gnosjö kommun 150 000 kr

Betaniaförsamlingen i Hillerstorp har sedan 1997 arbetat med ett utvecklingsprojekt, för att bl.a. utveckla barn- och ungdomsverksamheten i Hillerstorp. En av hörnstenarna i detta projekt är att bygga om en f.d. postlokal till ungdomsgård. Av ortens barn och ungdomar är ca 50 procent invandrare, främst bosnier. Den enda fritidsgård som finns idag har öppet två kvällar i veckan, där kommunen hyr in sig i en föreningslokal. Kontaktperson: Bengt-Olof Gunnarsson, tel. 0370–229 01

Boo Fotbollsförening

Bilaga 3 Nybyggnad av klubbhus på fastigheten Bo 1:608 i Nacka kommun 300 000 kr

Boo Fotbollsförening planerar att bygga ett klubbhus i anslutning till en av de idrottsplatser som föreningen nyttjar dagligen, då de blivit uppsagda från den lokal de hyrt i Boo Gårds skola. Föreningen satsar på en breddverksamhet för barn och ungdomar och arbetar både idrottsligt och socialt för att ge dem en positiv utveckling även utanför idrotten. Idag finns det över 1000 medlemmar i åldern 7–25 år. Föreningen hoppas på att byggnationen skall utveckla och ytterligare bredda den barn- och ungdomsverksamhet som idag bedrivs. Kontaktperson: Christer Gyllner, tel. 08–659 03 60

Filadelfiaförsamlingen i Värnamo

Nybyggnad av kyrka på fastigheten Ryd Norra 2:12 i Värnamo kommun 150 000 kr

Församlingen vill genom nybyggnationen utveckla sin barn- och ungdomsverksamhet samt skapa en mötesplats för bygdens barn och ungdomar där de kan få en meningsfull fritid med aktiviteter, trygghet och social utveckling. De nuvarande lokalerna klarar inte det behov av utrymme och standard för det barn- och ungdomsarbete som församlingen redan idag bedriver. Kontaktperson: William Nilsson, tel. 0370–481 21

Föreningen Byahusets Vänner

Ombyggnad av f.d. kontor- och industri till Allaktivitetshus på fastigheten Versalen 6 i Lunds kommun 300 000 kr

Föreningen Byahusets vänner vill sammanföra olika generationer och intresseföreningar under samma tak i förhoppning om att de skall berika varandra och stimulera till ett ökat deltagande i föreningsburna aktiviteter av olika slag, särskilt inom kultur och idrottsområdet. Med denna ombyggnation skapas bl.a. ett musik- och IT-kafé för ungdomar. Föreningen vill även få till stånd replokaler och en studio för ungdomarna. På allaktivitetshusets sammanlagda yta av 2 700 kvm kommer även att finnas plats för olika föreningar såsom en Sandby RC-klubb som sysslar med modellbygge, olika schackklubbar och en skateboardklubb. Idén med huset är att olika föreningar och sammanslutningar själva skall driva sin verksamhet genom mångsidigt användbara lokaler som görs tillgängliga för alla. Kontaktperson: Viola Nyström, tel. 046–513 10

Hemlings Missionsförsamling

Bilaga 3 Ombyggnad av församlingslokal på fastigheten Björna Hemling 1:15 i Örnsköldsviks kommun 39 000 kr

Sedan ett antal år bedriver församlingen barn- och ungdomsarbete genom ett program som varje kväll innehåller en speciell aktivitet. Detta är den enda verksamhet för ungdomar som erbjuds i området vilket har fått till följd att ungdomar från andra byar i trakten gärna deltar. Nu vill församlingen dela upp gruppen eftersom åldersskillnaderna är för stora. För att kunna möta tonåringarna på ett lite annorlunda sätt vill församlingen bygga om en lägenhet som ligger ovanpå kyrkan till en mötesplats för dessa. På så sätt vill församlingen dels nå ut till fler ungdomar, dels bemöta alla ungdomar efter deras egna önskemål och behov. Kontaktperson: Sven-Olof Hellholm, tel. 0662–303 55

Hjobygdens Orienteringsklubb

Nybyggnad av klubbstuga på fastigheten Högaliden 1:1 i Hjo kommun 150 000 kr för år 1

Hjobygdens Orienteringsklubb har en mycket aktiv ungdomsverksamhet. Genom en bred fritidsverksamhet erbjuds alla barn och ungdomar en möjlighet att efter egen förmåga utöva olika idrottsaktiviteter. Delar av motionsspår i anslutning till den nya klubbstugan som föreningen bygger är sedan tidigare utformade så att även funktionshindrade enkelt kan delta. Kontaktperson: Anders Pettersson, tel. 070–511 84 44

Hyssna Idrottsförening (HIF)

Ombyggnad av klubbhus på fastigheten Klateberg 1:15 i Marks kommun 200 000 kr

Hyssna Idrottsförening köpte en fastighet år 1997 och byggde om den för att använda som klubbstuga. Under att antal år har det förekommit vissa ungdomsgäng utanför idrottsföreningen, som drivit omkring i samhället utan någon planerad verksamhet. Detta har orsakat skadegörelse m.m. Nu vill föreningen i samband med att de bygger om kansli och samlingsrum även bygga om en lägenhet högst upp i fastigheten som idag hyrs ut, för att försöka få till stånd en ungdomsgård. På så sätt hoppas föreningen på att utöka sin egen barn- och ungdomsverksamhet samt att även nå de ungdomar som idag driver runt i samhället. Kontaktperson: Jan-Åke Börjesson, tel. 031–60 59 97

Hössna Idrottsförening

Om- och tillbyggnad av klubbstuga på fastigheten Stora Torpet 9:5 m.fl. i Ulricehamns kommun 200 000 kr

Hössna Idrottsförening bygger om och till sin klubbstuga för att kunna bereda plats för den ökning av unga medlemmar som klubben fått. Före-

ningen ser även möjligheter till att kunna utveckla barn- och ungdomsverksamheten ytterligare med denna byggnation. Bilaga 3 Kontaktperson: Georg Rohdén, tel. 0321–420 00

IFK Värsås

Nybyggnad av klubblokal på fastigheten Värsås 1:38 i Skövde kommun 30 000 kr

IFK Värsås bygger nya barn- och ungdomslokaler i anslutning till sin klubbstuga för att bereda plats för den utveckling av ungdomsverksamhet som klubben fått. Ungdomarna kommer att ha tillgång till lokalerna även under annan tid än tränings- och matchtillfällen. Kontaktperson: Kenth Meyer, tel. 0500–42 05 50

Järsnäs Motions- och gymnastikklubb

Projektet Ungdomens Hus 250 000 kr

Järsnäs Motions- och gymnastikklubb har fått överta en gammal skola från Jönköpings kommun, som ligger i anslutning till den idrottshall som klubben tidigare byggt. Nu vill klubben renovera och bygga om skolan till ett "Ungdomens Hus" och på så sätt ge alla barn och ungdomar oavsett fritidsintressen en naturlig samlingspunkt. Kontaktperson: Jonas Bentving, tel. 036–15 52 44

Kulturföreningen Youthquake

Köp av barack till teaterverksamhet 200 000 kr

Kulturföreningen Youthquake bedriver teaterverksamhet för ungdomar vid Hovåsskolan i Göteborg. Föreningen har funnits sedan år 1992 och inriktar sin verksamhet på teater, musik och dans. Under årens lopp har ca en tredjedel av högstadiets elever engagerats i verksamheten och ambitionen är att påvisa och erbjuda alternativ till en allt mer ytlig och kommersialiserad ungdomskultur. I takt med att verksamheten vuxit har behovet av en egen träffpunkt för ungdomarna där de kan bedriva en mindre syateljé, färdigställa rekvisita samt förvara sin proffsutrusting m.m. uppkommit. Alla elever som vill får vara med och målsättningen är att alla skall finna en "roll" hos teatern som skådespelare, tekniker, sminkös, inspicient etc. Fram tills nu har föreningen lånat lokaler av skolan men nu behöver skolan lokalerna själva. Kontaktperson: Claes Sjölin, tel. 031–80 34 30

Mjölby Södra Idrottsförening

Uppförande av lokal för ungdomar på fastigheten Lundavallen 40:05 i Mjölby kommun 50 000 kr

Mjölby Södra Idrottsförening har fått erbjudande om att köpa en telestation på 60 kvadratmeter, som skall uppföras i anslutning till den klubb-

lokal – Södragården – där föreningen idag bedriver sin verksamhet. Genom uppförande av lokalen kommer ungdomsverksamheten att expan- Bilaga 3 dera och användas i föreningens nya verksamhet. Den nya verksamheten innebär att föreningen breddar sitt sociala arbete genom att starta en eftermiddagsverksamhet för 300 barn och ungdomar i åldern 9–15 år. Med detta vill föreningen erbjuda en gårdsverksamhet som möjliggör ett varierat utbud för skolungdom på eftermiddagstid. Föreningen har även anställt en fritidsledare som skall arbeta på fritidsgården. Kontaktperson: Sven-Inge Arnell, tel. 0142–850 79

Norabygdens Idrottsklubb (NIK)

Om- och tillbyggnad på fastigheten Prästbordet 1:6 i Kramfors kommun 200 000 kr

Norabygdens Idrottsklubb vill genom en om- och tillbyggnad av en lokal, i anslutning till Torromskolan, skapa en naturlig samlingsplats för alla barn och ungdomar. Tanken är att lokalen skall fungera som både fritidsgård, för kursverksamhet och som uppfinnarverkstad. Syftet med byggnationen är att ge barn och ungdomar möjlighet att umgås på det lokala planet och skapa en social mötesplats för ungdomskultur. Syftet med byggnationen är att ge barn och ungdomar möjlighet att umgås på det lokala planet och skapa en social mötesplats för ungdomskultur. Kontaktperson: Lennart Ramström, tel. 0613–340 59

Segelsällskapet Vikingarna

Nybyggnad av klubbhus på fastigheten Stensö 2:107 i Kalmar kommun 250 000 kr

Segelsällskapet Vikingarna bygger ett nytt klubbhus då det gamla är otjänligt och mögelskadat. Föreningen har ett samarbete med skolorna i Kalmar där ungdomar erbjuds att segla under skollov och idrottsdagar. De försöker även aktivt att integrera alla ungdomar i Kalmar kommun som kan medverka oavsett kön och förmåga genom att bedriva handikappsegling. Ett handikapp som i vanliga fall innebär att man inte kan utöva idrotter som fotboll, ishockey m.m. behöver inte innebära att man inte kan segla. Föreningen har nyligen startat ett samarbete med en dampförening för att erbjuda lokalen som läger för dagverksamhet. Klubbstugan byggs intill en kommunal badplats varför varierande dagverksamhet kan erbjudas exempelvis dampföreningens och andra handikapporganisationers medlemmar. Kontaktperson: Martin Lesén, tel. 0480–47 39 15

Södra Dals Pistolskytteförening (PSF)

Byggnation av klubbstuga på fastigheten Lindeskogen 1:2 i Vänersborgs kommun 40 000 kr

Södra Dals Pistolskytteförening bedriver barn- och ungdomsverksamhet vid den av föreningen drivna skyttebanan. Föreningen bygger en ny

klubblokal som ger ökade möjligheter till tävlings- och utbildningsverksamhet för ungdomarna i anslutning till bananläggningen. Bilaga 3 Kontaktperson: K-A Alfredsson, tel. 0521–141 72

Tornedalens Motorsällskap

Nybyggnad av motorgård/hangar på fastigheten Haapakylä 28:14 i Övertorneå kommun 300 000 kr

Tornedalens Motorsällskap är en drygt ett år gammal förening bildad av fem olika föreningar, en motorcykel-, bil-, flyg- och en skoterklubb samt den lokala föreningen av motorförarnas helnykterhetsförbund. Syftet är att skapa ett utvecklingsprojekt för ungdomar i Tornedalen. Drivkraften och målet är att få tillstånd en samlingsplats för ungdomar. Målsättningen med den nya lokalen är att samla alla motorintresserade ungdomar under ett tak där de kan utveckla sin hobby, träffas och få kontakt med andra föreningar med liknande intressen i en trygg och drogfri miljö. Ungdomarna skall själva planera, bestämma och utforma byggnaden invändigt. Stor vikt läggs vid att utforma verksamheten i ett ekologiskt system och det kommer även att startas upp en dataklubb. Förhoppningen är att få in mer verksamheter för tjejer eftersom det idag är övervägande killar som ingår i projektet. Kontaktperson: Sören Mukkavaara, tel. 0927–101 02

Vänersborgs Gymnastikförening

Ombyggnad av simhall till gymnastikhall på fastigheten Vidar 1 i Vänersborgs kommun 200 000 kr

Vänersborgs Gymnastikförening har en bred barn- och ungdomsverksamhet. Idag är verksamheten förlagd till olika skolor inom kommunen och föreningen saknar egen lokal. Nu vill föreningen bygga om en gammal simhall till dels en gymnastikhall, dels en samlingsplats före och efter träningar samt ordna verksamheter för barn och ungdomar under kvällar, helger och skollov. Föreningen vill erbjuda alla ungdomar oavsett förutsättningar såsom funktionshindrade och ej idrottsintresserade m.fl. en naturlig samlingsplats. Kontaktperson: Eva Eriksson, tel. 0521–160 60

Handikapp

De Blindas Fritidsklubb (DBFK)

Om- och tillbyggnad av Orhemsstugan inom område Flaten Orhem i Stockholms kommun 75 000 kr

Orehemsstugan är en tillgång för föreningens medlemmar som vill röra på sig och andas frisk luft. Syftet med om- och tillbyggnaden är att skapa

fler möjligheter att utveckla fritidsaktiviteter för personer med funktionshinder. Bilaga 3 Kontaktperson: Sture Djupenström, tel. 0708–88 72 62

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i Ljungby

Nybyggnad av kolonistuga på kolonilott nr 65, Strömgatan i Ljungby kommun 55 000 kr

Föreningen vill riva en kolonistuga som är i dåligt skick och uppföra en ny på kolonilotten nr 65 i Ljungby kommun. Stugan skall användas både som föreningslokal och gemensam träffpunkt med social gemenskap genom odling/trädgårdsskötsel för föreningens medlemmar. Tanken är också att även personer med rörelsehinder skall kunna pröva på trädgårdsarbetet. Kontaktperson: Rita Graaf, tel. 0372–220 06

Media

Ungdom

Föreningen Samling för Alby

Lokal ungdomstidning 85 000 kr för år 2 av 3

Föreningen Samling för Alby håller på att skapa en lokalförankrad ungdomstidning gjord av ungdomar på träffpunkten Wayside i Alby. Genom att ungdomarna själva gör layout, reportage och intervjuer hoppas föreningen att detta skall leda till en ökad självkänsla och en positivare inställning för att aktivt söka sig till utbildning och arbete. Ungdomarna ansvarar själva för datakunskap, distribution och sökning av sponsorer för fortsatt etablering av tidningen. Det första numret av tidningen har kommit och responsen har varit positiv bland både ungdomar och vuxna. Tidningen har en stor potential att vara generationsöverskridande och bidrar till att människorna i Alby kan få ett forum för att diskutera olika problem som finns i bostadsområdet. Föreningen söker nu stöd för att fortsätta utveckla tidningen och väcka intresset för fler flickor att delta i projektet. Kontaktperson: Douglas Foley, tel. 08–664 37 49

Bilaga 3

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Göteborg, Sektion Grunden

Projektet Grunden Radio-Video-Tidning 640 000 kr för år 3 av 3

Det sista året av ett treårigt projekt. Grunden är en fristående sektion inom FUB Göteborg. Sektionen har egen styrelse med personer med funktionshinder, egen verksamhetsplan och budget. Grunden har tidigare prövat en mediaverksamhet som bedrivs i studieförbundet Vuxenskolans regi. Man skapar nu i större skala en mediaverksamhet där personer med intellektuella funktionshinder skall producera och sprida lättförståelig information som i första hand riktar sig till de människor med intellektuella funktionshinder som inte kan ta till sig den dagliga samhällsinformationen. Syftet med projektet blir alltså tvåfaldigt – skapa arbetstillfällen för personer med intellektuella funktionshinder samt ge information skapad av och för denna målgrupp. Under det tredje året skall man bl.a. starta en demokratiredaktion, utbildning i information och mediateknik för att få fler kunniga medarbetare samt kontinuerligt och aktivt informera om verksamheten vid gruppboenden och dagcenter för att göra personer med dessa funktionshinder uppmärksamma på deras rätt till förståelig information och att den finns. Kontaktperson: Peter Mattson, tel. 031–85 72 85

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projektet Nyhetsbyrån ikapp 955 000 kr för år 3 av 3

Det tredje året av ett treårigt projekt. Nationella och internationella nyhetsbyråer bevakar inte samhället ur funktionshindrades perspektiv och därför vill HSO pröva en egen nyhetsbyrå.Trots att den samlade upplagan bör vara ca 400 000 exemplar finns inget organiserat gemensamt informationsflöde för frågor som rör människor med funktionshinder. Det leder till dubbelarbete och det finns vissa komplexa frågor som den ensamme redaktören aldrig hinner studera på djupet. Utomstående tidningar och organisationer skall kunna abonnera på nyhetsbyråns material. Kontaktperson: Elin Gardeström, tel. 08–546 404 00

Miljö

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Falun

Projektet Handikappanpassad trädgård på Britsarvets skola 60 000 kr för år 2 av 3

Andra året av ett treårigt projekt. I anslutning till skolan som också inrymmer en särskola har anlagts ett 100 kvm stort blomster- och grönsaksland. Skolans elever och kringboende arbetar tillsammans i olika ar- 204

betsgrupper. FUB Falun vill nu utveckla detta arbete genom att bearbeta en 1000 kvm stor gräsyta som ligger nära särskolan och som också an- Bilaga 3 vänds av lågstadiets elever genom att göra upphöjda odlingar och gångar som passar för rullstolsburna, göra grönskande portar, upphöjda såbord, för att möjliggöra att funktionshindrade själva skall kunna delta i odling och utomhuspedagogik. Projektet ingår i ett större projekt som Natur- ResursCentrum i Dalarna bedriver tillsammans med kommunen, hyresgästföreningen, Studiefrämjandet m.fl. och som handlar om att se skolgården som en pedagogisk resurs för den ekologiska förståelsen och som en bas för samverkan mellan föräldrar och andra boende och skolan. Kontaktperson: Lillemor Enberg, tel. 023–250 31

Mobbning

Växjö Norra Idrottsförening

Växjö Norra IF – Mot Mobbning 94 000 kr för år 3 av 3

Växjö Norra Idrottsförening har fått stöd under två år av ett treårigt projekt där man genom ledare och aktiva i föreningen, försöker nå olika ungdomsgrupper i de norra stadsdelarna av Växjö. Föreningen vill utveckla ungdomars kunskaper vad gäller lagkänsla, etik och moral. Det övergripande målet är att eliminera all form av mobbning bland ungdomsgrupperna och inom föreningen. Föreningen engagerar bl.a. ungdomar mellan 13 och 16 år för att utbilda dem till "fair play-ambassadörer". Projektet skall genomföras i fyra "vågor": information/etableringsvåg, kompetensvåg, etableringsvåg och utvärderingsvåg. Föreningen har under de första åren genomfört många lyckade aktiviteter för att "få frivilliga att ställa upp". Bl.a. har samarbetet med gymnasieskolans elever blivit lyckade då eleverna på Katedralsskolans idrottsprogram har engagerat sig i projektet på ett mycket bra sätt. Fr.o.m. hösten 1997 har ca 130 Fair Playambassadörer, tillsammans med ledare och ungdomar i Växjö Norra arbetat på bred front med Fair Play och etik och moralfrågor. Föreningen har breddat verksamheten ytterligare till tre närliggande kommuner och man har nu nått ut med informationen om Fair Play till ca 7 000 elever samt de barn och ungdomar som är verksamma i föreningen. Under det sista och tredje året kommer ambassadörerna att följa upp och utvärdera en enkät som 3000 mellanstadieelever har svarat på. Föreningen söker nu stöd för att under projektets år tre fortsätta med en bred verksamhet mot mobbning Kontaktperson: Thomas Klüft, tel. 0470–208 83

Organisationsutveckling

Bilaga 3

Ungdomsstyrelsen

Stöd till föreningsutveckling inom ungdomsorganisationerna

10 000 000 kr för år år 2 av 3

Det andra året av en treårig satsning som syftar till att stödja ungdomars egen organisering inom såväl hobbyorgansiationer och kulturföreningar som politiksa ungdomsförbund och andra samhällspolitiskt engagerade organisationer och projekt. Av de anvisade medlen kan 2 000 000 kronor användas för projekt som innebär att de politiska ungdomsförbunden utvecklar nya former för att i skolorna föra ut information och debatt om politiken och den politiska demokratins arbetssätt. Kontaktperson: Marina Pettersson , tel. 08–462 53 50

Handikapp

De Handikappades Riksförbund (DHR)

Utbildningar i samband med länssammanslagningar 495 000 kr för år 2 av 3

Det andra året av ett treårigt projekt. I samband med tillskapandet av Västra Götalands län och Skånes län prövar DHR nya modeller för organisations- och arbetsformer som är bättre anpassade till omvärldsförändringarna. Bland annat för man ner utbildningar av lokala funktionärer från central nivå till distriktsnivå, bygger upp en organisation av lokala rådgivare till enskilda och bygger nätverk vid sidan av den traditionella föreningsverksamheten m.m. De utbildningar man vill genomföra handlar dels om att utbilda informatörer som skall företräda DHR, dels utbildningar av personer som skall ge råd och hjälp till enskilda i deras kontakter med myndigheter. Kontaktperson: Wenche Willumsen, tel. 08–685 80 00

Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) Göteborg

Projektet – FUB:s Framtid i Västra Götaland 450 000 kr för år 2 av 3

Det andra året av en treårig projekttid. Det nya Västra Götalands län består av ca 1,6 miljoner invånare, ungefär 16 000 av dessa är utvecklingsstörda. FUB har i storlänet tre länsförbund samt Göteborgs stad som räknas som ett länsförbund. Man skall se över utvecklingsstördas villkor i de olika kommunerna och vad som kommer att vara kommunalt åtagande, vad som blir landstingsstyrt, hur färdtjänsten skall fungera, ansvaret för habilitering och rehabilitering, hjälpmedel, råd och stöd m.m. Hur blir det med boende, skola och arbete? Projektledaren företräder under projekttiden FUB i olika samrådsorgan inom den förberedande organisationen och sedan inom de permanenta förvaltningarna i storlänet, samlar FUB-

föreningarna och håller kontakt med HSO och andra handikapporganisationer för stöd och information. Bilaga 3 Kontaktperson: Gunilla Mildemar-Lundqvist, tel. 031–773 46 23

Handikappförbundens Samarbetsorgan (HSO)

Projektet Handikapprörelsens Hus 850 000 kr för år 2 av 2

Det finns ett behov av gemensamma lokaler för handikappförbunden, dels för att minska lokalkostnaderna , dels för att kunna samutnyttja vissa funktioner som vaktmästeri, växel m.m. Intresset från förbunden var mycket stort. Förhandlingar har påbörjats med en hyresvärd i Sundbyberg (Kronan) som kan rymma alla intresserade förbund och föreningar (DHR, Reumatikerförbundet, ILCO, FMLS m.fl. HSO och DHR) Kontaktperson: Christina Jernström, tel. 08–546 404 00

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Skåne län

Projektet Handikappförening år 2000 1 140 000 kr för år 3 av 3

Det tredje året av ett treårigt projekt. Handikapporganisationerna i Malmöhus län (numera Handikapporganisationerna i Skåne), Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund, Reumatikerförbundet, Riksförbundet för Magoch Tarmsjuka och Hjärnkraft bedriver ett utvecklingsarbete med målet att skapa föreningar som skall kunna arbeta i ett alltmer decentraliserat samhälle och en ny Skåneregion med 33 kommuner och 5 eller 6 sjukvårdsdistrikt. I projektet ingår att hitta och utveckla arbetsformer och aktiviteter som intresserar och får stöd även av yngre medlemmar och att bygga ut och upp samarbetet med vården och samhället. Dessutom ingår i projektet att försöka intressera fler kvinnor till mansdominerade föreningar och vice versa samt försöka nå invandrare med funktionshinder. I projektet ingår också att finna former för att tillvarata den stora kompetens som finns hos medlemmarna som konsumenter av vård och omvårdnad. Målen skall nås genom bl.a. utbildningsinsatser och lokala handikappolitiska program/marknadsplaner. Under de två första åren har man bl.a. genomfört grundutbildningar i samhällskunskap och omvärldsanalysseminarier. Från varje organisation har tre s.k. teamledare utbildats för att lära sig ta fram handikappolitiska program och göra verksamhets- och organisationsutvecklingsplaner. Kontaktperson: Lars Gustavsson, tel. 042–12 97 46

Rehabiliteringsmetoder

Bilaga 3

Afasiföreningen i Gävleborgs län (AFASI)

Projektet Uppsökande verksamhet och aktivering av unga afatiker 150 000 kr för år 2 av 2

Det andra året av ett tvåårigt projekt. Man har i Sandviken tillsammans med kommunen och en särskild handledare utvecklat fritidsaktiviteter för unga afatiker för att undvika att man isolerar sig. Efter ett halvår har gruppen tredubblats, man har fått nya vänner i gruppen och ökat självförtroende som gör det möjligt att våga delta i andra grupper i kommunens och studieförbundens regi. Afasiföreningen prövar nu denna modell i en större skala och sprida erfarenheterna till andra kommuner genom besök och kursverksamhet. Kontaktperson: Rune Jans, tel. 026–27 04 90

Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Göteborgs universitet

Projektet Läxlust 320 000 kr för år 1 av 2

Projektet vänder sig till personer som är dömda till sluten rättspsykiatrisk vård. Folkuniversitetet, Intresseföreningen för Schizofreni, Sahlgrenska sjukhuset, Göteborgs utbildningsförvaltning och Centrum för psykiatrifrågor vill under två och ett halvt år driva projektet Läxlust som är en speciellt anpassad pedagogisk undervisningsmetod för personer med kognitiva störningar som orsakats av allvarlig psykisk sjukdom, främst schizofreni. Metoden inrymmer rutiner och förutsägbarhet (samma schema, samma lärare, inga okända vikarier, undvikande av obehagliga överraskningar) tydlighet och struktur (en tydlig början och ett tydligt slut), noggranna förklaringar om syftet med övningar och uppgifter genom att relatera till den verklighet individen känner till. Klassrummet skall rensas från störande moment m.m. Utbildningen skall sträcka sig över två terminer men med möjlighet att gå om, högst åtta elever per termin. Utbildningen (svenska, engelska och matematik) skall ske i särskilda lokaler inom Sahlgrenska. Kontaktperson: Karin Fransson, tel. 031–10 65 07

Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Lunds Universitet

Projektet Koncensus 550 000 kr för år 1 av 2

Projektet vänder sig till personer i åldrarna 18–65 år som på grund av fysiska funktionshinder och/eller kognitiv svikt har stora svårigheter att få fotfäste på arbetsmarknaden. Det gäller personer med medfödd eller tidig skada, t.ex. cerebral pares eller DAMP och personer med stroke, traumatisk hjärnskada eller multipel skleros. I projektet ingår att bilda ett nätverk för samarbete mellan olika samhällsinstanser och brukarorganisationer för att förhindra att personerna skickas runt mellan olika myndigheter. Kursverksamheten skall tillsammans med bl.a. Omsorgsförvaltningen i Kristianstads kommun, Landstingets Vuxenhabilitering, AMI

Kristianstad, NHR-Skåne, DHR Kristianstad och Epilepsiförbundet utveckla och pröva nya metoder för att bekämpa inaktivitet, isolering och Bilaga 3 långtidssjukskrivning. Man vill kunna erbjuda daglig, strukturerad och kontinuerlig verksamhet som utifrån en individuell handlingsplan skall kunna vara en plattform till vidare rehabilitering eller studier. Kontaktperson: Anne Westh, tel. 044–21 57 65

Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar (RBU) Stockholms län

Projektet Unga vuxna med MBD/DAMP 700 000 kr för år 2 av 2

Det andra året av ett tvåårigt projekt. Många av dem som gick på dagis och i skola innan funktionshindret MBD/DAMP uppmärksammades på samma sätt som idag, har problem i kontakterna med familj, vänner och arbetskamrater och känner sig annorlunda och utanför. RBU i Stockholms län genomför tillsammans med personalkooperativet Bosse en försöksverksamhet för ca 20 personer i åldrarna 16–30 år, med syfte att utforma och pröva individuellt anpassade olika stödprogram (Individuell plan med t.ex. samtalsgrupper, nätverk, kontaktperson/case coordinator, personlig rådgivning, hjälpmedel m.m.) som skall underlätta vardagen för unga vuxna med MBD/DAMP. Projektet utvärderas med hjälp av FoU-enheten vid Resursförvaltningen för skola och socialtjänst i Stockholms stad. Under det andra året skall man upprätta nätverk som en stödform runt projektdeltagarna, bygga upp ett förtroende mellan projektledarna och deltagarna bl.a. genom internatvistelser och bilda samtalscirklar med anhöriga samt informera berörda om metoder och erfarenheter. Kontaktperson: Arne Prembäck, tel. 08–15 16 80

Göteborgs Universitet, Barn- och ungdomspsykiatri

Projektet Flickor med neuropsykiatriska problem 1 647 000 kr för år 2 av 2

Det andra året av ett tvåårigt projekt. Flickor med autism, DAMP och dyslexi uppmärksammas inte i lika hög grad som pojkar. Man skall därför under en tvåårsperiod tillsammans med RBU och Riksföreningen för autism arbeta särskilt med flickor och vänder sig till ett urval av Göteborgs barnavårdscentraler och skolor med syfte att “screena“ en sammanlagd flickpopulation av ca 5000 i åldrarna 4–16 år. Flickorna som identifieras och deras föräldrar erbjuds utredning, diagnos, information och uppföljning och följs tillsamman med sina föräldrar och lärare genom enkäter och intervjuer. Under år två skall man även bygga upp grupper för gemensamt stöd. Kontaktperson: Christopher Gillberg, tel. 031–41 67 49

Hjälpmedelsinstitutet

Bilaga 3 Smartbo – en IT- och datorbaserad demonstrationsbostad för funktionshindrade 1 415 000 kr för år 3 av 3

Den sista perioden av en treårig projekttid där Hjälpmedelsinstitutet i samråd med personer med olika former av funktionshinder bygger upp en demonstrationsbostad som i trovärdig hemmiljö skall visa hur IT och annan modern teknik kan användas för att öka den funktionshindrades möjligheter till ett självständigt liv med meningsfull sysselsättning och fritid, ökat oberoende och ökad trygghet. Målgrupperna är personer med funktionshinder, hjälpmedelsordinatörer och andra personalgrupper, företag, arbetsmarknad, vård- och lärarutbildningar, beslutsfattare. Lägenheten har möblerats och utrustats med en så hemanpassad möblering som möjligt och med olika tekniska hjälpmedel bl.a. så att man med datorhjälp kan övervaka och styra olika funktioner i hemmet. Man kan öppna och stänga fönster och ytterdörr, manövrera persienner och draperier, övervaka spis, vattenkran och strykjärn m.m. Bildtelefoner och varseblivningssystem gör det möjligt även för dövblinda att från sin dator kommunicera med den som ringer på ytterdörren. Lägenheten har besökts av ett stort antal personalgrupper, brukargrupper m.fl. Särskilt intressant blir tekniken när den ställs i förhållande till hemtjänst och assistans. Kontaktperson: Gerhard Elger, tel. 08–620 17 00

Paniksyndromsällskapet (Ps) i Göteborg

Projektet Fobiträning och stödgruppsverksamhet 275 000 kr för år 1 av 2

Föreningen arbetar för att hjälpa människor med paniksyndrom (ca 2–5% av befolkningen), sociala fobier (ca 10% av befolkningen) och därtill hörande tillstånd som t.ex. agorafobi. Sällskapet skall bygga upp stödgruppsnät och undersöka behovet av fobiträning i grupp och enskilt. Kontaktperson: Hillevi Sjögren, tel. 031–701 05 90

Region Skåne, Nämnden för Habilitering och Hjälpmedel

Projektet Pedagogisk hörselvård för vuxna barndomsdöva (teckenspråkiga) 458 000 kr för år 1 av 3

Den hörselrehabilitering/habilitering som hittills har utvecklats i Sverige, har framför allt riktat sig till personer som drabbats av hörselskada eller dövhet i vuxen ålder och som har svenska som sitt första språk. Det betyder problem för den som är barndomsdöv och har teckenspråket som sitt första språk, döva invandrare och döva med andra funktionshinder har särskilt stora behov av stöd. Region Skåne, Nämnden för Habilitering och hjälpmedel skall nu tillsammans med Sveriges Dövas Riksförbund genomföra ett treårigt projekt. Under år ett vill man fördjupa analysen av

barndomsdövas behov, utveckla metoder för att åtgärda behov, ta fram förslag till fortbildning och kompetensutveckling för personalen och Bilaga 3 skapa förutsättningar för nya samverkansformer. Kontaktperson: Lena Göransson, tel. 046–17 48 46

Resurs- och Utvecklingscentrum för Svensk Handikappidrott (RUSH)

Projektet CP-skadade och andning 449 000 kr för år 2 av 3

Andra året av ett treårigt projekt. Vid Riksidrottsgymnasiet för handikappidrott i Bollnäs ligger Resurs- och Utvecklingscentrum för Svensk Handikappidrott (RUSH). Ett antal specialister (stressforskare, neuropsykiatriker m.fl.) har knutits till RUSH. Centret har genom sina erfarenheter från arbete med CP-skadade friidrottare konstaterat att dessa efter olika former av träning av andningen kan minska sin spasticitet och därmed få bättre muskelkontroll vilket medför bättre tävlingsresultat och också bättre tal och livskvalitet. Man har testat ca 300 CP-skadade i olika åldrar och har parallellt börjat prova ut enskilda andningsövningar och andra träningsåtgärder. Intresset för projektet är – efter vissa inkörningsproblem, bl.a. svårigheter att nå testpersoner på grund av sekretessbestämmelser – mycket stort. Under år två skall träningsmodellerna utvecklas och prövas vid träningsläger. Testgrupperna gör sedan själva dagliga träningar på hemmaplan under 6 veckor. Man har under hemmaträningsperioderna support via telefon och e-post. Kontaktperson: Kennet Fröjd, tel. 0278–258 41

Reumatikerförbundet

Samverkansprojekt Västmanland-Värmland 1 023 000 kr för år 1 av 2

Reumatikerförbundet vill under en tvåårsperiod tillsammans med reumatikerdistrikten i Västmanland och Värmland, berörda myndigheter och Högskolan i Karlstad genomföra ett tvåårigt projekt. Projektet syftar till att etablera modeller för samverkan mellan myndigheter, människor med funktionshinder och deras organisationer, visa att rehabilitering i samverkan är effektiv, ger en minskad samhällskostnad och individuell nytta samt visa på vikten av att mobilisera människans egen kraft. I projektet ingår kostnader för projektledare, utbildningar av 100 reumatiker och anhöriga, utbildning av handledare, m.m. Kontaktperson: Leif Hansson, tel. 08–692 58 10

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB)

Träffpunktsverksamhet 450 000 kr för år 2 av 3

Andra året av ett treårigt projekt. Personer med intellektuella funktionshinder som bor i egen bostad kan bli isolerade och utnyttjade på olika sätt. S.k. träffpunkter, dvs lokaler i bostadsområdet med personal som ger

stöd och service, kan minska bl.a. psykiska problem. Förbundet skall belysa hur ett bra stöd kan se ut ur brukarens perspektiv och utveckla Bilaga 3 träffpunktsverksamheten så att den svarar mot brukarnas behov. Arbetet skall resultera i en rapport som kan användas vid planeringen av boende och stöd för personer med utvecklingsstörning. Kontaktperson: Grethe Holmgaard, tel. 08–508 866 00

Riksföreningen Autism (RFA)

Projektet Att lära av misstag – fallet Elisabeth 490 000 kr för år 2 av 2

Andra året av ett tvåårigt samarbetsprojekt mellan Riksföreningen Autism och Rättssociologiska avdelningen vid Lunds universitet. Projektet har sin utgångspunkt i en enskild individ som fått olika diagnoser och utsatts för flera psykoterapeutiska metoder. I samverkan med riksföreningen och med utgångspunkt i det material som finns att tillgå, finns det möjlighet att studera hur man förhållit sig till individen och funktionshindret och identifiera kritiska punkter i relationen mellan individ och myndighetsvärld. Genom projektet hoppas man kunna producera ny kunskap genom att visa på problem som delvis är dolda och som på olika sätt genererar rättsosäkerhet. Ambitionen är dessutom att producera ett antal förslag till hur systemet kan förbättras. Kontaktperson: Håkan Hydén, tel. 046–222 88 11

Statens Institutionsstyrelse (SiS)

DAMP-projektet 850 000 kr för år 1 av 3

Vid Statens institutionsstyrelses (SiS) ungdomshem utreder och behandlar man ungdomar med tung social problematik, ofta med inslag av kriminalitet, missbruk och psykiska samt psykiatriska problem. Vid utredningarna konstateras flera fall av DAMP och liknande neurologiskt betingade funktionshinder. Det är enligt SiS sannolikt att dessa funktionshinder är överrepresenterade hos ungdomarna inom SiS verksamhetsområde. Dessa ungdomar behöver speciella resurser och stor kompetens hos behandlingspersonalen och ungdomarnas föräldrar behöver stöd och förståelse om de skall orka vara en resurs i behandlingen. SiS skall därför tillsammans med Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar genomföra en utbildningssatsning och pröva alternativa behandlingsformer för ungdomarna och deras föräldrar. Man vill tillsammans genomföra utbildningar, konferenser och seminarier för att sprida kunskap till föräldrar, ungdomar och behandlingspersonal men även andra personalgrupper inom det sociala området. Dessutom skall man erbjuda föräldrarna/familjerna olika kurser, läger och andra aktiviteter som syftar till att skapa stödgrupper och nätverk. Projektet är treårigt. Kontaktperson: Stefan Adelborg, tel. 0156–140 20

Skolkooperativ

Bilaga 3

Angeredsgymnasiet

Projektet Handelskooperativet 380 000 kr för år 3 av 3

Angeredsgymnasiet har ca 1 500 elever och ligger i en av Göteborgs förorter, Angered. Handels- och Administrationsprogrammet vid Angereds gymnasium arbetar med probleminriktad och verklighetsanknuten undervisning och har i linje med detta utvecklat ett kooperativ. Handelskooperativet ses som ett pilotprojekt som skall ge upphov till nya liknande projekt inom fler av skolans områden såsom ekonomi, teknik och media etc. Under kooperativets två första år har en butik öppnats som säljer skolmaterial till låga priser. Kooperativet drivs av eleverna under sakkunnig ledning i nära samarbete med elevrådet. Kooperativet har nu 170 medlemmar och har beslutat att elever från samtliga program inom gymnasiet skall kunna bli medlemmar. Eleverna har tillsammans med en representant för elevrådet majoritet i styrelsen. I butiken arbetar dels elever från den kooperativa kursen "Att skapa kooperativ" dels övriga medlemmar. Kooperativet har fått ett mycket stort gensvar bland eleverna och flera program önskar sälja sina produkter eller tjänster med hjälp av kooperativet. Kontaktperson: Leif-Göran Klittermark, tel. 031–32 71 57

Föreningen Café på G, Ek. förening

HP-projektet 215 000 kr för år 1 av 2

Lärare och elever på Lerums gymnasieskolas Handels- och administrationsprogram har bildat en ekonomisk förening med uppgift att driva ett kooperativt kafé. Kaféet skall drivas av eleverna som ett led i deras utbildning. I projektets målsättning ingår också att eleverna skall få erfarenhet av att driva ett kooperativt företag och fatta beslut i demokratiska former i en medlemsstyrd organisation, att kaféet skall bli en träffpunkt för andra föreningar i kommunen där eleverna administrerar och arrangerar föredrag och filmvisningar i bredvidliggande föreläsningssal. Kontaktperson: Lars Thorelli, tel. 0302–52 10 16

Gymnasiesärskolan i Kalmar

Projektet Logoprint – en arbetsplats med utvecklingsmöjligheter och framtidsutsikter för funktionshindrade 430 000 kr för år 1 av 2

Jenny Nyströmsskolan i Kalmar är en gymnasiesärskola. I en klass i Individuella programmet med f.n. 6 elever undervisas elever med bl.a. rörelsehandikapp, synhandikapp och Downs syndrom i Dator-Medie. Som ett led i skolans pedagogik och elevernas möjlighet både till arbetsplatsbaserad praktik (API) och fortsatt anställning planerar skolan att tillsammans med elever, lärare och föräldrar skapa ett kooperativ. Detta skall i första

hand producera datorskurna texter. Målsättningen är att producera för försäljning men en minst lika viktig målsättning är att skapa en miljö för Bilaga 3 elevernas inlärning och träning. Elever, lärare och föräldrar skall alla få utbildning i kooperation, styrelsearbete och företagsekonomi. Kooperativet kommer att hänga intimt samman med Gymnasiesärskolan och dess pedagogik och utbildningstankar. Projektet har en stark uppbackning av skolan, föräldrar och ortens näringsliv. Kontaktperson: Britt Maslak, tel. 0480–45 73 24

Katrinelundsgymnasiet

Projektet Ungdomsradio Göteborg 250 000 kr för år 3 av 3

Katrinelundsgymnasiet ligger i centrala Göteborg med hela Göteborg som upptagningsområde. Skolan har ca 1000 elever och ett välutvecklat program för media och journalistik. Sedan två år tillbaka bedriver lärare och elever ett kooperativ för att producera och sända radioprogram. Kooperativet har etablerats som en fristående ekonomisk förening, som nu söker stöd för projektets fortsatta utveckling under ett tredje och sista projektår. Inom skolans ram bedrivs kurser i Närradio och en nyetablerad kurs inom handelsprogrammet "Att skapa kooperativ". Kontaktperson: Claes Alexandersson, tel. 031–708 25 64

Kooperativet Handelsboden Ek. förening

Kooperativet Handelsboden Ek. förening 315 000 kr för år 1 av 2

Lärare och elever på Handels- och administrationsprogrammet på Hulebäcksgymnasiet i Härryda kommun planerar tillsammans en kooperativ butik för försäljning av i första hand skriv- och kontorsmaterial till elever och personal på gymnasiet. Verksamheten kommer att drivas som ett led i utbildningen på Handels- och administrationsprogrammet samtidigt som driften av själva butiken kommer att ske helt i regi av Kooperativet Handelsboden ekonomisk föreningen. Syftet med verksamheten är bl.a. att ge eleverna kunskaper om kooperativ verksamhet och inflytande över studierna genom att på detta sätt blanda teori och praktik samt naturligtvis att kunna erbjuda skolans elever och personal skriv- och kontorsmaterial till bra priser. Kontaktperson: Mikael Nodlycke, tel. 031–82 84 73

Kullagymnasiet

Projektet Books R Us 145 000 kr för år 2 av 2

Under läsåret 1997/98 bildade elever och lärare i årskurs 1 på handelsprogrammet en ekonomisk förening för att driva bokhandel, kvällskafé och cateringverksamhet. Den ekonomiska föreningen har under läsåret 1998/99 vidareutvecklat kooperativet med stöd ur den särskilda

skolkooperativsatsningen. Under ytterligare ett projektår planeras utbildning av nya elever i kooperativt företagande. Bilaga 3 Kontaktperson: Malin Ferrand-Drake, tel. 042–23 66 83

Munkebäcksgymnasiet

Mediabyrån 145 000 kr för år 2 av 2

Munkebäcksgymnasiet är Sveriges största mediagymnasium med förstklassig teknik och övrig utrustning. Elever och lärare har under det första projektåret startat en kooperativ mediabyrå tillsammans. Målsättningen är att finna former för eleverna att få tillgång till skolans lokaler och utrustning utöver skoltid, att finna möjligheter till produktion av externa arbeten, att möjliggöra att elever kan fullgöra kvalitativ bra APU inom skolan och att eleverna efter avslutade studier skall ha erhållit kunskap om och beredskap till ett fortsatt entreprenörskap. Under det andra projektåret skall kooperativet på allvar börja verka och åta sig olika projekt. Kontaktperson: Bo Giss, tel. 031–707 49 00

Skolkooperativet Coops Ek. förening

Skolkooperativet Coops 250 000 kr för år 1 av 2

Eleverna på skolans medieprogram är sedan flera år ansvariga för skoltidningen. De planerar nu att utveckla tidningen genom att börja sälja annonsplatser, ge färskare nyheter och utveckla marknadsföringsidéerna. De planerar därför att bilda en ekonomisk förening för att driva tidningen och viss annan produktion. Efter ett noggrant planerings- och förankringsarbete kommer de hösten 1999 ansöka om registrering av föreningen och planerar också en gedigen kooperativ utbildning. En lärare på medieprogrammet fungerar som mentor och är tillsammans med biträdande rektor också medlemmar i styrelsen. Kontaktperson: Ing-Mari Karlsson, tel. 0370–407 07

Värnhemsskolan

Kooperativt utvecklingsprojekt – Konst och formgivning 100 000 kr för år 3 av 3

Inom Estetiska programmet på Värnhemsskolan i Malmö planeras för en fortsatt utveckling år tre av ett kooperativt projekt Konst och formgivning. Projektet organiseras och genomförs av elever och lärare med handledning från Kooperativ utveckling i Skåne. Eleverna formger och producerar egna alster. Eleverna skall lära sig att se helheten från idé till produkt, marknadsföring, försäljning och eventuellt återvinning. Äldre elever kommer att vara handledare till de yngre eleverna. Kooperativet har en tydlig koppling till den ordinarie undervisningen avseende både konst- och formämnena samt till undervisning i ekonomi, svenska och samhällskunskap. Under år två bildade aktiva lärare och elever inom projektet en ekonomisk förening för att stärka den kooperativa målsätt-

ningen med projektet. Under år tre planeras att utveckla försäljning och överlämnande till nya elever. Bilaga 3 Kontaktperson: Jan Jönsson, tel. 040–34 35 81

Tillgänglighet

Förbundet Funktionshindrade Med Läs- och Skrivsvårigheter (FMLS)

Projektet Språka loss (förstudie) 200 000 kr

Förbundet skall undersöka möjligheterna att tillsammans med pedagoger, forskare, andra handikapporganisationer och andra organisationer skapa ett webbaserat forum – en kunskapsbank för att samla och sprida kunskap som finns om textens/litteraturens tillgänglighet för den som har läs- och skrivsvårigheter samt ta reda på vilka mekanismer som gör att personer med detta funktionshinder inte tillgodogör sig den text som produceras. Webbsidan skall också fungera som ett forum för erfarenhetsutbyte mellan funktionshindrade, lärare och forskare. Kontaktperson: Torbjörn Lundgren, tel. 08–545 433 83, 070/517 78 40

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i Södermanlands län

Projektet Inventering av Strängnäs stifts kyrkor och församlingshem 155 000 kr

HSO och läns- DHR och SRF skall göra en fysisk inventering av stiftets kyrkor och församlingshem för att ta fram underlag till en guide avseende den fysiska tillgängligheten och ge förslag till förbättringar och ombyggnader. Kontaktperson: Gunilla Backlund, tel. 016–13 87 90

Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR)

Bygg klokt – ett projekt om fysisk tillgänglighet 1 100 000 kr för år 3 av 3

Det tredje året av ett treårigt projekt som genomförs av Neurologiskt Handikappades Riksförbund, De Handikappades Riksförbund, Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, Riksförbundet mot Reumatism, Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade och Synskadades Riksförbund. För samtliga dessa förbund är tillgängligheten i den fysiska miljön av centralt intresse för att medlemmarna efter fritt val, med bevarad integritet och under värdiga former skall kunna delta i samhällslivet. Plan- och Bygglagen har förändrats, byggarna skall anlita kvalitetsansvariga som skall se till att lagens krav på kvalitet och funktion fylls. Förbunden vill nu höja kunskapen hos sina lokala föreningar för att dessa skall kunna bevaka att samhällsplanering och byggande motsvarar funktionshindrades behov. Förbunden bygger upp en gemensam enhet med

tillgång till en teknisk expert i byggnadsfrågor, en handläggare och viss sekreterarresurs. Enheten skall under projekttiden kartlägga pågående Bilaga 3 utredningsarbete och tänkbara förändringar inom samhällsplanering och byggande i Sverige men också bevakning av arbete inom EU som kan påverka den fysiska tillgängligheten i Sverige. Resultatet av kartläggningsarbetet skall fungera som en informationsbas för det fortsatta arbetet. Den andra huvuduppgiften för enheten blir att utforma studiematerial för studiecirklar och kurser. Materialet skall ge medlemmarna information och kunskap om aktuell lagstiftning och tillämpningsföreskrifter liksom om olika slag av praktiska lösningar av tillgänglighetsproblemen. Den tredje uppgiften blir att forma en strategi för tillgänglighet nationellt och i ett EU-perspektiv. I arbetet ingår seminarier med arkitekter, sakkunniga kvalitetsbedömare och andra verksamma inom byggande och planering. Under projekttiden har även Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna knutits till projektarbetet. Kontaktperson: Per-Olof Bengtsson, tel. 08–677 70 10

Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i Kristianstad

Projektet Tillgänglighet, Ett trappsteg kan vara skillnaden mellan oberoende och beroende 255 000 kr för år 2 av 2

I Kristianstad har en samverkansgrupp bildats för att arbeta med tillgänglighetsfrågor. Gruppens medlemmar kommer från DHR och NHR, kommunens handikappkonsulent och bostadsanpassningsbidragshandläggare samt landstingets arbetsterapeuter m.fl. Gruppen har i samarbete med Lunds universitet och elever med funktionshinder vid Riksgymnasium Syd identifierat de miljöer i stadens centrum som inte är tillgängliga. I projektet har man förutom kartläggningen utvecklat en metod för intervju/enkät för kartläggning av tillgänglighet i offentlig miljö. Kartläggningsresultaten bearbetas och analyseras och skall användas för förbättringar. Under ytterligare ett år skall gruppen arbeta för att belysa sambandet mellan miljö och individ för funktionshindrade ungdomar på väg in i vuxenlivet. Resultaten skall användas för utveckling av pedagogiska metoder för hur man, på kommunal nivå, med aktiv brukarmedverkan, kan samverka för att öka tillgängligheten. Kontaktperson: Roland Svensson, tel. 044–35 02 26

Riksförbundet för dementas rättigheter (Demensförbundet)

Projektet Utevistelse för demenshandikappade 290 000 kr

Förbundet skall göra en praktisk beskrivning av de möjligheter som kan finnas att öka förutsättningarna för demenshandikappade att vistas ute i anslutning till demensboende. I projektet skall ingå tre olika geografiskt belägna äldreboenden. Man skall då tillsammans med boende, personal, anhöriga och kommunansvariga studera och dokumentera befintlig utemiljö och utifrån detta material och diskussioner med berörda ge förslag till utvecklad utemiljö. Kontaktperson: Stina-Clara Hjulström, tel. 08–658 52 22

Sveriges Dövas Riksförbund (SDR)

Bilaga 3 Projektet Utveckling av teckenspråkig social service- och äldreomsorgscenter för döva 815 000 kr för år 3 av 3

Det tredje året av ett projekt där förbundet och Sveriges Dövas Pensionärsråd tillsammans med kommunerna Stockholm, Härnösand/Sundsvall, Malmö/Lund och Göteborg samt berörda dövföreningar skall bygga upp modeller för teckenspråkig social omsorg och service i vilket äldreomsorgscenter för döva ingår. I denna omsorg skall ingå rådgivning och allmän social service, hemtjänst, kurativa insatser och även boende för äldre döva. I berörda kommuner finns dövskolor vilket i sin tur medfört stora dövföreningar. De lokala föreningarna skall medverka och delta som konsulter i uppbyggnaden av sådana center. Kontaktperson: Hans Smedberg, tel. 08–442 14 61

Sveriges Kristna Handikappförbund (DHM)

Projektet Retreat – utan hinder 67 000 kr

Förbundet skall planera, genomföra och utvärdera ett retreat för människor med funktionshinder. I förlängningen räknar man med att projektets erfarenheter skall medföra att ordinarie retreater blir tillgängliga för alla, såväl praktiskt som attitydmässigt. Försöksverksamheten skall omfatta 12 personer och deras assistenter. Särskilt informationsmaterial skall tas fram kring retreats grundidé när det gäller tystnad, avskildhet och meditation. Kontaktperson: Birgitta Mattsson, tel. 036–16 87 89

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet Att kunna fungera som konsument trots att man inte ser eller ser dåligt 832 000 kr för år 2 av 2

Det andra året av ett tvåårigt projekt. Sättet att marknadsföra och saluföra varor och tjänster förändras snabbt. En utveckling på gott och ont för synskadade konsumenter. Eftersom det saknas lagstiftning är det företaget/butiken och/eller personalen som avgör om en synskadad person kan få extra service i livemedelsbutiken, på posten, apoteket eller i varuhuset. Samma sak gäller informationen om varuutbud, extrapriser. Den elektroniska handeln utvecklas också lavinartat, en form av utbud som om den utvecklas så att den tar hänsyn också till synskadades behov, kan bli positiv för synskadade. Medlemsskapet i EU innebär också att utvecklingen och påverkan på den europeiska marknaden är viktig för synskadade. Projektet bedrivs i samråd med Hjälpmedelsinstitutet, Sveriges konsumentråd och Konsumentverket med syfte att öka kunskaperna bland såväl synskadade som företagare om vad som krävs för att synskadade självständigt skall kunna fungera som konsumenter och stimulera företagarna att utveckla sin verksamhet för att tillgodose synskadades behov. Det andra syftet med projektet är att tillsammans med de euro-

peiska systerorganisationerna arbeta för ett tillgängligt utbud av elektronisk handel. I projektet ingår att göra inventeringar av tillgängligt utbud, Bilaga 3 fastställa en kravspecifikation byggd på medlemmarnas synpunkter, träffa synskadade inom EU-området, ta kontakter med berörda företag lokalt, nationellt och inom EU för att diskutera hur de kan förbättra och utveckla sin verksamhet och sprida kunskaperna bland företagare och synskadade. Vidare ingår att bjuda in till konferenser, stimulera lokalföreningarna att ta initiativ till lokala konsumentträffar med företrädare för köpmannaföreningen m.fl. för att hitta lokala lösningar på hur tillgängligheten till det publika utbudet skall lösas. Projektets första år har genomförts enligt planerna, ett kärnproblem är att varken förbundet eller företagen har någon tradition att samarbeta med varandra, bankerna lättast att samarbeta med. Kontaktperson: Dagny Mörk, tel. 08–39 91 61

Synskadades Riksförbund (SRF)

Projektet Oberoende resande 585 000 kr för år 1 av 2

För synskadade är möjligheten att resa självständigt begränsad. Flera av de förändringar som sker som t.ex. införande av biljettautomater, rondeller i stället för ljus- och ljudreglerade gatukorsningar, obemannade stationer och terminaler m.m. påverkar – ibland negativt – möjligheterna att resa självständigt för denna målgrupp. Förbundet vill därför undersöka vilka åtgärder som behövs för att ge synskadade bästa resesituation samt sprida information till berörda parter om vilka åtgärder som är betydelsefulla för synskadade i hela reskedjan (från dörr till dörr). Projektet beräknas pågå under två år, under år ett skall man samla in information från brukare, trafikbolag, kommuner, landsting och statliga verk om dagsläget och vilka framtidplaner som finns, en test- och referensgrupp skall testa och utvärdera de anpassningar som gjorts eller planeras. Uppgiften för denna grupp är att utvärdera när, var och hur anpassningarna skall användas och ge förslag till utveckling. Arbetet skall dokumenteras och ligga till grund för projektets del två som går ut på att med hjälp av en informationsvideo och -folder samt seminarier sprida information om synskadades behov och positiva lösningar. Kontaktperson: Jonas Serneholt, tel. 08–39 90 00

Träffpunkter

Ungdomsstyrelsen

Utveckling av nya lokala lösningar för ungdomars fritidsverksamhet 10 000 000 kr för år 1 av 2

Det första året av en satsning som syftar till att stimulera förnyelse av mötesplatser, träffpunkter och annan fritidsverksamhet för ungdomar där föreningar och kommuner arbetar gemensamt. Kontaktperson: Marie Ericsson , tel.08 462 53 50

Ung kultur

Bilaga 3

Bygdegårdarnas Riksförbund

Projektet Hela Sveriges Filmfestival 200 000 kr

Bygdegårdarnas Riksförbund söker stöd för att under Hela Sveriges Filmfestival den 2–5 september 1999 lyfta fram de filmer som producerats i samband med Ungkulturdagarna. Regeringen beslutade i maj 1998 att stödja lokala ungkulturdagar med medel ur Allmänna arvsfonden. Målsättningen med Ungkulturdagarna är att få till stånd en debatt på ungdomars villkor om utrymmet i kommunen för ungdomars kulturverksamhet. 14 stycken lokala projekt som har beviljats stöd av Arvsfondsdelegationen planerar att genomföra dels en Film om den unga kulturen, dels en Dag för den unga kulturen. Hela Sveriges Filmfestival är en manifestation för film om, från och för landsbygden och genomförs för fjärde året av Bygdegårdarnas Riksförbund tillsammans med Folkrörelserådet, Folkets Hus Riksorganisation, Våra Gårdar och Film i Västmanland. Årets festival kommer att ha en klar och tydlig ungdomsprägel med film om, av och för ungdomar. Festivalen har under hösten diskuterat med referensgruppen UNG KULTUR i hela landet om att visa de filmer som producerats i samband med Ungkulturdagarna. Ett särskilt seminarium om ungdomars möjligheter att producera, arrangera och konsumera kultur i den egna hemkommunen kommer att genomföras i anslutning till att festivalen visar filmerna på minst fyra orter; Sala, Heby, Hallstahammar och Surahammar. Kontaktperson: Catrin Wolgner, tel. 08–611 73 80

Ungas kultur

Ungdomsstyrelsen

Ungdomars egna kulturverksamheter 5 000 000 kr för år 1 av 3

Det första året av en satsning som syftar till att stödja och stimulera utvecklingen av ungdomars egna kulturverksaheter inom främst musik, teater, dans och eget skapande. Kontaktperson: Edna Eriksson, tel. 08– 462 53 50

Ungas visioner

Bilaga 3

Ungdomsstyrelsen

Ungdomars egna visioner inför 2000–talet 5 000 000 kr för år 1 av 3

Det första året av en satsning som syftar till att lyfta fram ungdomars egna visioner om samhället under det nya millenniets första tid och att öppna vägar för att ungas tankar och visioner får tydliga mottagare och når ut i samhället. Kontaktperson: Edna Eriksson, tel. 08 –462 53 50

Ungdomars politiska delaktighet

Elevorganisationen i Sverige

Projektet Inflytande på riktigt 525 000 kr för år 3 av 4

Projektets huvudsyfte är att hjälpa och stödja de skolor som deltar i försöksverksamheten med lokala styrelser med elevmajoritet i gymnasieskolor. Projektet omfattar information till elevkårer och skolor samt mobilisering bland eleverna för att få skolor att gå med i försöksverksamhet. För deltagande skolor ingår Elevorganisationen utbildning av såväl elevrepresentanter och övriga elever som övrig personal på skolorna, stöd och hjälp till de elever som sitter med i styrelser samt ett nätverk mellan elever från de skolor som deltar för utbyte av erfarenheter och information. Försöksverksamheten med gymnasiestyrelser med elevmajoritet skall enligt förordningen pågå fr.o.m. höstterminen 1997 t.o.m. vårterminen 2001. Elevorganisationen planerar att bedriva sitt projekt under hela försöksperioden. Kontaktperson: Jan H Ekbrand, tel. 08–23 33 90

Föreningen PeaceQuest

FN-projekt 1999–2000 278 000 kr

Syftet med detta projekt är att utveckla PeaceQuests FN-verksamhet för att bättre kunna möta behovet från ett stort antal ungdomar i Sverige och ge förutsättningar till arbete på lokal nivå samt utveckla föreningens ITbaserade aktiviteter. Föreningen vill bli den första IT-baserade fredsorganisationen genom att över Internet engagera ungdomar i FN-frågor och skapa en kanal för unga människor att tycka till om svensk FN-politik. Projektet bygger på deltagarnas eget, aktiva sökande efter kunskap, kontakter och idéer. Mycket av materialet kommer att produceras av deltagarna själva då de olika skolorna/grupperna kommer att ansvara för

olika aktiviteter. Projektet vänder sig till gymnasieungdomar om 12 grupper spridda över landet. Utöver arbetet över Internet kommer det att Bilaga 3 hållas två nationella och tre regionala konferenser. Kontaktperson: Louise Norrlin, tel. 08–669 75 20

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU)

Ungdomens Demokratikommission 1 660 000 kr

Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) planerar en ungdomens egen demokratiutredning, Ungdomens Demokratikommission. Det övergripande syftet är att komplettera Demokratiutredningens arbete med ett konsekvent ungdomsperspektiv. LSU planerar en kartläggning av ungdomars möjlighet att påverka skolmiljön, sin närmiljö, kommunpolitiken, landstingspolitiken, den nationella politiken och Europapolitiken. Särskilt kommer man att granska vilken funktion som ungdomars egna organisationer har i det demokratiska systemet och för demokratifostran och hur den resurs som dessa utgör tas tillvara i det demokratiska systemet. Målet med kommissionens arbete är framför allt att analysera konsekvenserna av bakgrundsmaterial till och information från de utredningar och undersökningar som redan är gjorda på demokratiområdet. LSU planerar endast i begränsad omfattning att ta fram eget nytt bakgrundsmaterial. Enligt LSU handlar det om att identifiera var makten i samhället ligger och hur unga kan få del av denna för att på sitt sätt verkligen kunna bli en tillgång för framtidens Sverige. Kontaktperson: Malin Berggren, tel. 08–440 86 70

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU)

Integrationsprojekt 410 000 kr för år 2 av 2

SSU och Unga Örnar har sedan år 1997 bedrivit ett gemensamt integrationsprojekt. Ursprungligen planerades projektet att genomföras på fyra orter – Fittja i Botkyrka kommun, Husby i Stockholms stad, Örebro och Malmö. Av olika skäl fullföljdes aldrig projektet i Örebro. Förbunden har skaffat sig värdefulla erfarenheter av gemensamt integrationsarbete och planerar nu en fortsättning i Malmö, Järfälla, Södertälje samt Husby. De planerade aktiviteterna är inriktade mycket på mötesplatser och språk. I Malmö planeras två utvecklingsstudiecirklar i storstadsfrågor och EU/EMU. Arrangörerna hoppas få forskarstöd till cirklarna. I Husby planeras en fortsättning av en mycket uppskattad tjejverksamhet. Centralt planeras dokumentation och utvärdering, erfarenhetsutbyte och gemensamt stöd. Kontaktperson: Marika Lehtu, tel. 08–7144829

Sveriges Vänortsförening

Bilaga 3 Utveckling av demokrati, delaktighet och integration för ungdomar 350 000 kr

Sveriges Vänortsförening planerar sex rådslagskonfernser med ungdomar på olika platser i landet – Kortedala i Göteborg, Rosengård i Malmö, Tensta i Stockholm, Mariannelund i Vimmerby, Borlänge och Östersund. Platserna är valda utifrån det kontaktnät som Vänortsföreningen arbetat fram sen starten 1994. På varje ort bildar ungdomar en arbetsgrupp för att genomföra rådslaget. Dessa mindre rådslag kommer att ligga till grund för en större uppsamlingskonferens dit samtliga lokala deltagare bjuds. Vid denna konferens skall en samlad rapport utarbetas över hur man kan lyfta fram demokrati, inflytande och integration för ungdomar. Föreningen planerar att använda den ungdomspolitiska propositionen som en del av underlaget för arbetet i rådslagen för att diskutera hur propositonens innehåll skulle kunna tillämpas i praktiken. Kontaktperson: Ulf Ohlsson, tel. 063–10 33 11

Utrustning och inventarier

Barn

Stockholms Scoutdistrikt

Inköp av segelbåtar m.m. till anläggningen Vässarö 165 000 kr

Stockholms Scoutdistrikt skall utveckla verksamhet för handikappade barn och ungdomar på sin lägeranläggning Vässarö. Man vill därför anskaffa nya öppna segelbåtar av en särskild typ. En rejäl båt, med plats för 5–6 deltagare samt en instruktör och där alla ombord kan deltaga i seglingen allt efter förmåga. Kontaktperson: Eric Knochenhauer, tel. 08–652 05 10

Handikapp

Göteborg Grötö Segelsällskap (GGSS)

Inköp av besättningsbåt av typ Sonar m.m. 486 850 kr

Föreningen Göteborg Grötö Segelsällskap (GGSS) saknar möjligheter till kappsegling för handikappade i besättningsbåt. Besättningssegling gör att man stimuleras av de andras engagemang och gruppkänsla. I internationell handikappsegling är Sonar nu utvald att vara den båttyp som man tänker använda för besättningssegling i Paralympics (handikapp-OS), VM och EM. Föreningen har alltid haft ambitionen att blanda människor med olika typer av handikapp för att de ska komplettera varandra när

man seglar. Den regel som tillämpas vid fördelning av besättningar i Sonar stämmer väl överens med föreningens idé om att man kan komp- Bilaga 3 lettera varandra och hjälps åt för att åstadkomma fantastiska seglingsupplevelser. Kontaktperson: Björn Mattsson, tel. 031–59 65 17

Sveriges Dövas Ungdomsförbund (SDU)

Inköp av brandlarm till lägerverksamhet m.m. 30 000 kr

Förbundet arrangerar varje år läger för döva barn och ungdomar där brandsäkerheten har varit ett problem som skapat oro.

Stödet avser brandlarmspaket med vibratorer anpassade för döva samt blinkers till dörrar och texttelefoner som skall användas på hyrda lägerplatser där det saknas brandlarm anpassade för döva. Kontaktperson: Ingela Hansson, tel. 90165–08–442 14 95

Utsatta barn och ungdomar

Barn

Arbetarnas Bildningsförbund (ABF) Uppvidinge

Integrering av flyktingbarn 75 000 kr för år 1 av 2

Uppvidinge kommun är en glesbygdskommun i Småland som under flera år tagit emot många flyktingar från olika länder och i synnerhet familjer från Bosnien. För många av barnen är det besvärligt i skolan. De har problem med socialisering, de förekommer inte i någon form av ungdomsverksamhet, varken inom idrottsrörelsen eller andra ideella rörelser. ABF Uppvidinge har beslutat att med detta projekt försöka hjälpa till med integration av flyktingbarn i det svenska samhället och därmed bidra till utveckling av vår landsbygd. En grupp av ungdomar ska med hjälp av en projektledare stimuleras till skapande verksamhet. På så sätt kan de sedan vara förebilder för andra ungdomar och barn. Målet är att barnen ska på ett naturligt sätt finnas med i olika sammanslutningar och organisationer med andra svenska barn och ungdomar. Kontaktperson: Gun Ahlgren, tel. 0474–408 47

Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Göteborg

Projektet De osynliga barnen 750 000 kr för år 1 av 3

Föreningen skall under en treårsperiod arbeta med barn (7– 17 år) till psykiskt sjuka och funktionshindrade föräldrar. Målet är att genom gruppverksamhet stödja och hjälpa barnen som under professionell ledning skall få hjälp att upptäcka sina egna behov, känslor och förutsättningar så att de inte sugs in i den sjuke förälderns föreställningsvärd på

ett destruktivt sätt. Kommunen bekostar lokalhyra och inredning av kontor. Bilaga 3 Kontaktperson: Barbro Benjaminsson, tel. 031–15 51 14

Röda Korset, Malmöhusdistriktet

Projektet Växthuset 395 000 kr för år 3 av 3

Projektets mål är att hjälpa barn in i sammanhang präglade av respekt för mänskliga värden, att integrera barn med olika kulturell och etnisk bakgrund, att erbjuda barnen andra konfliktlösningsmetoder än våld, att utarbeta ett handlingsprogram med metoder och exempel för arbete med utsatta barn inom såväl som utanför Röda Korset. Kontaktperson: Lotta Johansson, tel. 040–32 65 00

Svenska Missionsförbundet (SMF)

Projektet Alternativet 500 000 kr för år 2 av 3

Förbundet vill i ett projektarbete under tre år i Stockholm, Göteborg och Malmö arbeta fram modeller för barn- och ungdomsarbetet så att även barn och ungdomar som av olika anledningar lever i otrygghet, fattigdom eller utanförskap ska kunna känna en hemmahörighet. Ett sammanhang där man får vuxna förebilder – helt enkelt ett alternativ till gängbildningar och att dra runt på gatorna. Tanken är att projektmodellerna ska kunna spridas vidare till andra orter i landet eftersom situationen med familjer, barn och ungdomar som lever på den sk skuggsidan inte enbart är ett storstadsfenomen. Kontaktperson: Margareta Björn, tel. 08–674 07 45

Syrianska Kulturföreningen

Projektet Ungdom 260 000 kr för år 1 av 2

Föreningen ska bedriva en verksamhet bland bl.a. syrianska barn och ungdomar men även bland andra barn och ungdomar bosatta i Angered. Det har under de senaste åren förekommit bråk mellan personer från olika kulturer och religioner, främst när man har invandrarbakgrund. Många ungdomar mår också dåligt efter att ha förlorat kamrater i brandkatastrofen i Göteborg. Man ska försöka öka förståelsen bland barn och ungdomarna för varandras kultur, religion och bakgrund. Samarbete kommer att ske med bl.a. Syrisk-Ortodoxa församlingen och många andra lokala föreningar. En person ska arbeta aktivt med att försöka bygga broar mellan etniska grupper i Hammarkullen. Kontaktperson: Saliba Marawgeh, tel. 031–330 013 10

Bilaga 3

Göteborgs Arbetareteater (GAT)

Teaterprojekt 74 000 kr för år 2 av 2

Föreningen Göteborgs Arbetareteater (GAT) vill tillsammans med Gamlestads särskolas eftermiddagshem genomföra ett teaterprojekt som syftar till att med hjälp av drama som arbetsform stärka ungdomarnas självkänsla och få dem att bättre acceptera varandras särdrag. Många av de ungdomar som skall ingå i teaterprojektet har dels svårt att uttrycka sina känslor och tankar, dels svårt att kanalisera sin aggressivitet. Föreningen tänker arbeta med en dramapedagog i två grupper i åldern 12–14 år, en helklass på 12 elever samt en "tjejgrupp" på 6 elever. Finalen blir en teaterföreställning men det viktigaste med projektet är "resan" dit. Förhoppningen är att man efter projektets slut kan integrera dramaundervisningen i den vanliga verksamheten. Föreningen söker nu stöd för det andra och sista året av projektet. Kontaktperson: Lena Sundbäck, tel. 031–84 72 58

Kulturföreningen Kafé Lättings

Projektet Vi som ska ta vid 275 000 kr för år 3 av 3

Föreningen driver kulturkafé och galleri, men också sen flera år ett arbetsmarknadsprojekt med inriktning på kultur/sysselsättning där ca 140 vuxna studerar och arbetar med kulturverksamhet för ca 10 000 Gävlebarn per år. Föreningen har under två år drivit en kvälls- och helgverksamhet för främst högstadie- och gymnasieungdomar med dålig studiemotivation och dåliga skolresultat. Verksamheten är uppbyggd kring en praktisk och en teoretisk del. Ungdomarna skall arbeta praktiskt med teater, film och foto. De skall själva planera och genomföra denna verksamhet med stöd av projektledare. Ett villkor för att få delta i den praktiska verksamheten är att de deltar i en teoretisk studieverksamhet i data, företagsekonomi, starta eget, svenska och engelska. Syftet är att fånga upp och ge ett alternativ till ungdomar som helt eller delvis misslyckats i den ordinarie skolan. Föreningen har ett väl fungerande samarbete med omkringliggande skolor och ser sin verksamhet som ett behövligt komplement. Under år två utvecklades möjligheterna att dels kvällstid fånga upp ungdomar som fortfarande går i skolan och på så sätt stärka och stimulera deras lust till lärande och dels genomföra kurser dagtid för ungdomar som går individuella programmet eller förlängd PRAO. Föreningen söker nu stöd för det tredje och sista året av projektet. Kontaktperson: Ninni Berggren Magnusson, tel. 026–12 32 57

Kulturföreningen Tjerhaj

Bilaga 3 Projektet Stjärnan på zigenska Tjerhaj 80 000 kr för år 3 av 3

Kulturföreningen Tjerhaj är en förening på Skarpnäcksfältet i Stockholm för romska barn och unga i åldern 7–20 år, men föreningen välkomnar alla ungdomar som söker sig till dem. Syftet med verksamheten är både att stärka de romska ungdomarnas identitet och att bygga broar mellan ungdomar från de många olika kulturella bakgrunder som finns i bostadsområdet. Föreningen vill förebygga sociala problem, men man vänder sig också till ungdomar i riskzon för kriminalitet och drogmissbruk. Pågående och planerad verksamhet består av idrott, matlagning, hjälp med skolarbetet särskilt svenska och matematik, hantverk, dans, sång och musik samt diskussioner kring olika teman såsom rasism, mobbning, droger m.m. En viktig förutsättning för verksamheten är att tonårsgruppen (15–20 år) hjälper till med verksamheten för de yngre, bl.a. i särskilda tjej- och killgrupper. Föreningen söker nu stöd för det tredje och sista året. Kontaktperson: Soraya Dimetri, tel. 08–649 88 21

Somaliska Ungdoms- och Fritidscenter i Stockholm

Särskilda insatser för krigsstörda somaliska barn och ungdomar 100 000 kr för år 1 av 2

Somaliska Ungdoms- och Fritidscenter bedriver sedan fem år tillbaka verksamhet för somaliska barn och ungdomar i Stockholm, huvudsakligen på Järvafältet. Även föräldrar, vårdnadshavare och andra vuxna deltar i och stödjer aktiviteterna. Föreningen planerar nu särskilda insatser under två år för att hjälpa de krigsdrabbade barnen och ungdomarna och vänder sig i första hand till föräldralösa barn och ungdomar. Målgruppen skall fortsätta att delta i föreningens ordinarie ungdomsverksamhet men dessutom få extra stöd och uppmärksamhet genom bl.a. fadderverksamhet, gruppsamtal, speciella gruppresor och en caféverksamhet. Projektet har fått ett mindre stöd för planering och uppbyggnad av kontakter med näraliggande myndigheter och organisationer. Efter vissa kontakter med dessa har föreningen kommit in med en reviderad ansökan och bifogat en plan hur kontakterna med bl.a. skola, PBU och andra organisationer skall bedrivas. Kontaktperson: Gibril Mohamed, tel. 070–766 74 61

Stiftelsen Fryshuset

Projektet Modern Soul Academy 420 000 kr för år 2 av 3

Fryshuset bedriver sedan ett år tillbaka projektet Modern Soul Academy som en musikverksamhet för socialt utsatta ungdomar i åldern 13–18 år. Verksamheten beräknas pågå i projektform i tre år och har mycket höga musikaliska ambitioner, men målsättningen är i första hand social – att vända destruktiv energi till något konstruktivt och kreativt. Ungdomarna rekryteras genom det stora nätverk Fryshuset har genom sitt sociala ar-

bete med bl.a. Lugna Gatan, Brobyggare och United Sisters. Under det första året har drygt 30 ungdomar kunnat beredas plats i verksamheten. Bilaga 3 Under det andra året är målsättningen 50 ungdomar. Verksamheten leds av en ung amerikansk musikproducent och som handledare fungerar andra mer erfarna ungdomar som fungerar som förebilder för deltagarna. Utbildningen är inriktad på såväl låtskrivande som teknisk kunskap och kunskap om marknadsföring och viss branschjuridik samt studiebesök och kontakter med musiker och musikbranschen. Modern Soul Academy kan ses som ett typiskt exempel på hur musik- och kulturintresse utvecklas i en gråzon mellan fritidsverksamhet och en professionell utveckling. Kontaktperson: Anita Kringberg, tel. 08–462 22 07

Stockholms Zigenarförening (SZF)

Stockholms Zigenarförenings ungdomsverksamhet 130 000 kr för år 2 av 3

Stockholms Zigenarförening (SZF) bedriver en verksamhet för både vuxna och ungdomar i en lokal i Enskededalen. Föreningen arbetar aktivt mot droger, missbruk och kriminalitet, som ses som ett stort hot mot zigenska ungdomar. SZF har under 1998 genomfört ett antal ungdomsprojekt med syfte att stödja zigenska ungdomar i att bygga broar till majoritetssamhället och underlätta för dem att integreras i samhället. Verksamheten har omfattat make-upskola för flickor, dansgrupp, simundervisning, språkträning, teoriundervisning inför körkortsprovet och en öppen eftermiddagsverksamhet för elever i grundskolan. Föreningen framhåller teoriundervisning inför körkortsprovet som ett viktigt brottsförebyggande delprojekt. För projektets andra år planerar föreningen att fortsätta med samma aktiviteter, eftersom de visat sig fungera väl och möts av ett stort behov. Kontaktperson: Lars Demetri, tel. 08–39 06 07

Svensk – Arabiska Vänskapsföreningen i Helsingborg

Bojen – ungdomsprojekt i förebyggande syfte 59 000 kr för år 1 av 2

Svensk-Arabiska Vänskapsföreningen vill driva ett projekt för ca 20 arabiska tonårspojkar i riskzon, innan de hamnar snett. Pojkarnas föräldrar är arbetslösa och mår dåligt av olika skäl. Detta gör att de isolerar sig, bygger upp murar och egna kulturer vilket försvårar integrationen i det svenska samhället. Barnen blir kluvna i sin inställning och har svårt att bygga upp en egen identitet. Tillsammans med en ALU-anställd projektledare kommer pojkarna att erbjudas olika aktiviteter så som datautbildning, idrott, folkdans och videokvällar. Föreläsare kommer att hålla föredrag om sex och samlevnad, drogmissbruk samt etik och moral. Föreningen har även planerat in studiebesök hos polisen och Noaks Ark. Projektet kommer att följas upp med kontinuerliga månadsträffar med föräldrar och ungdomar. Kontaktperson: Jihad Dirawi, tel. 070–499 11 79

Ungdomsstyrelsen

Bilaga 3 Samordnade insatser för ungdomar i utsatta miljöer 6 000 000 kr för år 3 av 4

Det tredje året av en satsning rörande utveckling av samordnade insatser för utsatta ungdomar. Projektet syftar till att utveckla metoder för ökad lokal samverkan vid individuella och allmänt förebyggande insatser i arbete med utsatta ungdomar i medelstora kommuner. Regeringen har utsett 15 pilotkommuner till projektet efter förslag från Ungdomsstyrelsen. Under år 2000 kommer Ungdomsstyrelsens insatser i projektet inriktas särskilt på utvärdering av verksamheten. Kontaktperson: Rolf Josefsson, tel. 08– 462 53 50

Våldsförebyggande

Syrianska Ungdomsförbundet (SUF)

Verksamhetsstöd 187 000 kr

Nätverket för syrianska studenter och ungdomar är ett nätverk inom Syrianska Ungdomsförbundet med syfte att uppmuntra och främja utbildning bland syrianska ungdomar och på olika sätt arbeta för att stärka syrianska ungdomar i Sverige samt arbeta för att utveckla deras inflytande i det svenska samhället. Nätverket söker stöd för ett projekt som syftar till att öka kunskapen inom Syrianska Ungdomsförbundet om hur ungdomars bakgrund påverkar deras framtida val. Målet är att minska kriminalitet, drogmissbruk och rasism bland ungdomarna och att fler skall utbilda sig eller ägna sig åt vettigare saker. Nätverket vänder sig till 23 syrianska ungdomsföreningar runt om i landet med 11 000 medlemmar. Minst 3 ungdomar från varje förening erbjuds en central utbildning och seminarieverksamhet. Varje förening skall representeras av en väletablerad ungdom och en som har eller har haft kriminell bakgrund. Gemensamt skall dessa ungdomar formulera kunskaper kring syrianska ungdomars situation i Sverige i dag och varför olika individer gör olika val. Den gemensamma kunskapen skall de försöka tillämpa på lokal nivå för att förmå fler syrianska ungdomar välja utbildning och studier. Kontaktperson: Bilan Danho, tel. 08–550 161 71

Mottagare av stöd ur Allmänna arvsfonden

Bilaga 4

Antal Kronor beslut Handikapporganisationer

län

Skrivsvårigheter (FMLS)

barn (DHB) i Mellersta Sverige Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 2 135 000 (RBU) Jämtlands län Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 1 366 000 (RBU) Norrbotten Föreningen för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar 1 700 000 (RBU) Stockholms län Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar 1 90 000 och Vuxna (FUB) Borås Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar 1 60 000 och Vuxna (FUB) Falun Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar 1 450 000 och Vuxna (FUB) Göteborg Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar 1 640 000 och Vuxna (FUB) Göteborg, Sektion Grunden Föreningen för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar 1 50 000 och Vuxna (FUB) Uppsala

Göteborg Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 1 190 000 Malmö Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 1 1 140 000 Skåne län Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 1 200 000

Stockholms kommun Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 1 155 000 Bilaga 4 Södermanlands län Handikappföreningarnas Samarbetsorgan (HSO) i 2 804 000 Västerbottens län HJÄRNKRAFT – Riksföreningen för rehabilitering 2 1 395 000 av skallskadade

Österåker/Danderyd/Vaxholm Intresseföreningen för schizofreni (IFS) i Östra 1 480 000 Östergötland Intresseföreningen för schizofreni och andra psy- 1 169 000 kotiska sjukdomar (IFSAP) i Kungälv-Stenungsund- Tjörn Intresseföreningen för schizofreni och andra psy- 2 657 000 kotiska störningar (ISPS) i Skellefteå Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) 2 2 150 000 Neurologiskt Handikappades Riksförbund (NHR) i 1 255 000 Kristianstad

(Demensförbundet) Riksförbundet för döva, hörselskadade och språk- 2 448 000 störda barn (DHB) Riksförbundet för Hivpositiva (RFHP) 1 40 000 Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare 1 720 000 (RFHL) Riksförbundet för Mag- och Tarmsjuka (RMT) 2 810 000 Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och 3 1 324 000 Ungdomar (RBU) Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) 6 4 062 000 Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 350 000 Gällivare Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 340 000 Hudiksvall Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 2 130 000 Ljungby Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 340 000 Roslagen Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 500 000 Södermanlands distrikt

Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 87 000 Bilaga 4 Tyresö, Gläntan Riksförbundet för Social och Mental Hälsa (RSMH) i 1 150 000 Örnsköldsvik Riksförbundet för Trafik- och Polioskadade (RTP) 4 2 545 000 Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ung- 6 3 317 000 domar och Vuxna (FUB)

domar

76 131 000

Ungdomsorganisationer

Hemgårdar

(LSU) Motorförarnas Helnykterhetsförbunds Ungdoms- 1 250 000 förbund (MHF Ungdom) I Västmanlands distrikt

(SSU)

5 901 000

Stockholm/Västerort

universitet Folkuniversitetet, Kursverksamheten vid Lunds 1 550 000 universitet

Blekinge Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i 1 20 000 Dalarna Svenska Idrotttsrörelsens Studieförbund (SISU) i 1 120 000 Hälsingland Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (SISU) i 1 75 000 Värmland Svenska Parkinsonstiftelsen 1 30 000 Sveriges Kyrkliga Studieförbund (SKS) i Örebro 1 300 000

Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) 1 250 000

Gotland Bilaga 4

Tjänstemännens Bildningsverksamhet (TBV) Kalmar 1 145 000

20 048 000

Offentlig huvudman

nämnd

Hörselvården Munkebäcksgymnasiet 1 145 000 Region Skåne, Nämnden för Habilitering och 1 458 000 Hjälpmedel Resurs- och Utvecklingscentrum för Svensk 1 449 000 Handikappidrott (RUSH)

16 741 000

Övriga organisationer

Implantat

RIA) i Gislaved De Kristna Samfundens Nykterhetsrörelse (DKSN) i 1 110 000 Uppsala

(ENSAC-Sweden)

(ATSUB)

Karlstad med omnejd Föreningen för Psykiatriskt Samarbete (FPS) i Örebro 1 500 000 län

Stockholm

(IPA)

Lindsdals Scoutkår 1 50 000 Livet som Gåva – samverkan för donation av organ 1 580 000 Bilaga 4 och vävnader

Region Syd Riksförbundet BRIS – Barnens Rätt i Samhället, 1 390 000 Region Öst

Stockholm

(SIOS)

Sportskyttekommittén

(SHD)

69 388 850

Till pågående eller nya satsningar

Arvsfondsdelegationen (under året har en del av 4 27 700 000 dessa medel fördelats)

Socialdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 maj 2000 Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm Föredragande: statsrådet Engqvist

Regeringen beslutar skrivelse 1999/2000:125 Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 1999