Årsredovisning för staten 2004

Regeringens skrivelse

2004/05:101 Årsredovisning för staten 2004

Regeringens skrivelse 2004/05:101

Årsredovisning för staten 2004

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 7 april 2005

Göran Persson

Pär Nuder

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten budgetåret 2004. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, redogörelse för statliga garantier, avgifter till och bidrag från EU, tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande samt utvecklingen av statlig produktion. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas. Slutligen ges en redogörelse för utvecklingen av den ekonomiska styrningen i staten.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 01

Sammanfattning

Det ekonomiska utfallet för 2004 Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Miljarder kronor

Utfall Procent Utfall Procent Det samlade ekonomiska utfallet för 2004 ger en 2004 av BNP1 2003 av BNP2 delvis blandad bild när det gäller utvecklingen av Den offentliga statens finansiella resultat och ekonomiska sektorns

finansiella ställning. Efter mindre underskott 2002 och

sparande 28 1,1 -2 -0,1 2003 uppnåddes åter ett överskott i de offentliga

Statsbudgetens finanserna. Utfallet, motsvarande 1,1 procent av

saldo -53 -2,1 -46 -1,9 bruttonationalprodukten (BNP), överstiger

Utgiftstak 858 33,7 822 33,7 målet för 2004 med 0,6 procentenheter.

Takbegränsade

Utgiftstaket för 2004 klarades med en

utgifter 856 33,6 819 33,6 marginal på 2,4 miljarder kronor samtidigt som

Statens nettounderskottet i statsbudgeten ökade med

förmögenhet -805 -31,6 -790 -32,4 7 miljarder kronor jämfört med 2003. Utgifterna

Statsskuld 1 213 47,7 1 186 48,6 under utgiftstaket var oförändrade som andel av

Årets över-/under- BNP och uppgick till 33,6 procent.

skott i resultat-

Jämfört med 2003 har resultatet enligt räkningen -17 -0,6 -19 -0,8 resultaträkningen för staten förbättrats med Garantiför-

bindelser3 703 27,6 705 28,9 2 miljarder kronor, men uppvisar ett underskott för andra året i rad (-17 miljarder kronor). EU-avgiften 23 0,9 24 1,0 Statsskulden har ökat med 27 miljarder kronor, Nettoflöde till EU 11 0,4 12 0,5 men har som andel av BNP minskat med en 1) Prel. BNP för 2004 uppgår till 2 543 miljarder kronor (löpande priser).

2) Rev. BNP för 2003 uppgår till 2 438 miljarder kronor (löpande priser). procentenhet. 3

Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

I följande tabell redovisas några nyckeltal avseende det ekonomiska utfallet 2004 jämfört med 2003.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 01

Överskott i de offentliga finanserna Statens resultat- och balansräkningar

Den offentliga sektorns finansiella sparande skall Resultaträkningen enligt riksdagens beslut uppgå till 2 procent av Årets underskott, dvs. skillnaden mellan intäkter BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. I och kostnader i resultaträkningen, uppgår till budgetpropositionen för 2003 angav regeringen 17 miljarder kronor, vilket är en förbättring med att ett preciserat mål för överskottet för ett 2 miljarder kronor jämfört med 2003. enskilt år bör anpassas till konjunkturläget. Det Intäkter och kostnader för statens kan finnas skäl att låta det finansiella sparandet verksamhet, dvs. transfereringar och egen understiga 2 procent av BNP i ett svagt verksamhet, är i princip i balans och uppvisar ett konjunkturläge så att de automatiska stabili- mindre överskott på 0,5 miljarder kronor. satorerna kan verka fullt ut. Preliminärskatter för fysiska personer ökade

Riksdagen fastställde hösten 2003 målet för med 16 miljarder kronor, vilket främst förklaras överskottet i de offentliga finanserna för 2004 till av en ökad lönesumma, medan utbetalda minst 0,5 procent av BNP. Överskottet för 2004 kommunalskatter ökade med 16 miljarder beräknas uppgå till 1,1 procent av BNP. Lägre kronor 2004. Resultaträkningens intäkter av utgifter för bland annat statsskuldsräntor skatter m.m. (brutto) påverkas bl.a. av nettot förklarar delvis det högre utfallet. Därutöver mellan ovanstående poster. Denna är positiv i förklaras en del av förbättringen av ökade huvudsak beroende på att utbetalda skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört hela kommunalskatter var för höga 2003 och att eller delar av sin fondavsättning till beskattning. slutreglering gjorts för detta 2004. Den högre I budgetpropositionen för 2004 bedömdes BNP lönesumman påverkar även statens intäkter växa med 2 procent. Enligt national- avseende arbetsgivaravgifter med 7 miljarder räkenskapernas preliminära utfall ökade BNP kronor. med 3,5 procent. Skillnaden i tillväxt beror Fysiska personers inkomstskatt har vidare emellertid uteslutande av högre export och påverkats av en större slutreglering avseende investeringar, vilket har små effekter på de 2003, dvs. skatter och skattereduktioner som offentliga inkomsterna. Justerat för skillnaden inte är en del av preliminärskatteuttaget, vilken mellan utfallet och den BNP-tillväxt som antogs främst beror på ökade kapitalvinster och större när målet beslutades, bedöms därför målet för förmögenheter. 2004 ha klarats. Utöver de ökade arbetsgivaravgifterna har

Under perioden 2000–2004 har den offentliga statens skatteintäkter påverkats främst av högre sektorns finansiella sparande uppgått till i gen- förväntade vinster för företag under 2004, som omsnitt 1,6 procent av BNP. ökat inkomstskatten avseende juridiska personer

med 7 miljarder kronor, samt ökade intäkter av Marginal till utgiftstaket mervärdesskatt med 8 miljarder kronor.

Sammantaget ökade statens intäkter av skatter Utgiftstaket för staten har sedan införandet m.m. med 42 miljarder kronor (netto). budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket Resultat från andelar i dotter- och intresseomfattar statsbudgetens utgiftsområden 1–25 företag har påverkat utfallet positivt med och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av 26 miljarder kronor, vilket innebär en ökning statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskulds- med närmare 9 miljarder kronor jämfört med räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade 2003. De större förändringarna rör Vattenfall utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i AB och TeliaSonera AB som förbättrade sina mycket begränsad omfattning kan påverka dessa resultat med 2,7 respektive 1,7 miljarder kronor. utgifter på kort sikt. Posten AB förbättrade sitt resultat med

Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 1,5 miljarder kronor. 2004 uppgick till 858 miljarder kronor. Enligt En av orsakerna till underskottet i statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som resultaträkningen hänför sig till nettokostnaden omfattas av utgiftstaket till 855,6 miljarder för förvaltningen av statsskulden som uppgick kronor. Marginalen till det fastställda taket för till 49 miljarder kronor. Det motsvarar en 2004 blev därmed 2,4 miljarder kronor. kostnadsökning med drygt 14 miljarder kronor

jämfört med 2003 Detta beror framför allt på

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 01

ökade realiserade kursförluster och minskade kronor). Det föreligger dock osäkerhet i orealiserade valutavinster. Ökningen av redovisningen av förvarsmaktens tillgångar, nettokostnaden har dock delvis dämpats av vilket bör beaktas också vid bedömningen av den ökade intäkter till följd av överkurser vid statliga sektorns tillgångar och skulder vars utfall emission av Riksgäldskontorets obligationer. beskrivs nedan.

En annan faktor som påverkar 2004 års utfall Statsskuldens ökning med 27 miljarder kronor är tillämpningen av en mer utvecklad hänför sig huvudsakligen till statsbudgetens beräkningsmodell för värdering av studielån som saldo (-53 miljarder kronor), dvs. statens medför en ökad kostnad för av- och ned- lånebehov. Som framgår av tabellen ovan uppgår skrivningar av osäkra fordringar motsvarande statsskulden 2004 till ca 48 procent av BNP. 9 miljarder kronor. Jämförelsetalen har inte Ökningen av statsskulden till följd av ändrats eftersom kostnaden inte kan fördelas på budgetunderskottet har dock begränsats bl.a. på de närmast föregående åren på ett rättvisande grund av att en starkare krona medförde att sätt. Om den nuvarande beräkningsmodellen valutaskulden omräknat i kronor minskade. hade tillämpats redan före 2004 kan dock Lånen i svenska kronor har ökat med konstateras att den faktiska kostnaden för av- 57 miljarder kronor samtidigt som lånen i och nedskrivningar skulle ha minskat jämfört utländsk valuta har minskat med 30 miljarder med 2003. kronor. Andelen lån i utländsk valuta har

Väsentliga förändringar på kostnadssidan, därmed minskat med 3 procentenheter till utöver de ovan nämnda, är ökade kostnader för 25 procent i enlighet med regeringens riktlinjer transfereringar på 29 miljarder kronor. Av dessa om att långsiktigt minska valutaskulden. avser 23 miljarder kronor transfereringar till

hushåll. Statsbudgetens utfall

Kostnaderna för socialförsäkringsområdet har ökat netto med 9 miljarder kronor. Kostnaderna Inkomster har ökat för dels ålderspensioner (ca 8 miljarder Statsbudgetens inkomster uppgick till kronor), dels arbetslöshetsersättning (ca 694 miljarder kronor 2004, vilket är 18 miljarder 4 miljarder kronor). Lägre kostnader kan lägre än beräkningen i den ursprungliga konstateras för sjukpenningen som minskade statsbudgeten som antogs av riksdagen i med 11 procent (ca 5 miljarder kronor), medan december 2003. Den främsta orsaken är att däremot aktivitets- och sjukersättningarna ökade utfallet för inkomster av försåld egendom blivit med 8 procent (ca 4 miljarder kronor). Se vidare lägre än beräknat. angående uppföljningen av ohälsomålen nedan. Det periodiserade utfallet för skatter på

Transfereringar till utlandet har ökat med statsbudgeten beräknas uppgå till 696 miljarder 3 miljarder kronor och till kommunsektorn med kronor, vilket är 2 miljarder kronor lägre än 4 miljarder kronor. beräkningen i statsbudgeten. Intäkterna av skatt

Kostnaderna för statens egen verksamhet har på kapital blev högre, medan skatt på ökat med 7 miljarder kronor, varav 2 miljarder konsumtion och arbete blev lägre. De främsta kronor avser personalkostnader och 3 miljarder orsakerna till avvikelsen är en lägre lönesumma kronor avser kostnader för drift. Avskrivningar än vad som antogs i statsbudgeten samt lägre och lokalkostnader ökade med 2 miljarder utdelningar och lägre realisationsvinster än kronor. beräknat. Räntebeläggningen av företagens

periodiseringsfonder fr.o.m. den 1 januari 2005 Balansräkningen har bidragit till ökade intäkter av bolagsskatt Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden avseende 2004. mellan tillgångars och skulders bokförda värde (motsvarande eget kapital i ett företag), är negativ och uppgår liksom föregående år till ca 32 procent av BNP (se tabellen ovan). Nettoförmögenhetens bokförda värde försämrades dock med 15 miljarder kronor jämfört med 2003, främst till följd av årets underskott i resultaträkningen (-17 miljarder

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 01

Utgifter 8 miljarder kronor. Ökningen av avgiften för Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till 2004 beror på regeringens beslut om att tidigare- 748 miljarder kronor 2004, vilket är drygt och senarelägga delar av avgiften för 2003. 6 miljarder kronor lägre än beräkningen som Ökningen av nettoflödet till EU beror huvudredovisades i statsbudgeten för 2004. På sakligen på regeringens beslut, men även på att tilläggsbudget anvisades 11 miljarder kronor, bidragen från EU minskat kassamässigt med ca varav drygt 7 miljarder kronor avsåg arbets- 460 miljoner kronor under 2004. marknadsområdet. Avvikelsen mellan utfall och totalt anvisade medel för budgetåret 2004 samt Statliga sektorns tillgångar och skulder beräknade medel för Riksgäldskontorets nettoutlåning, uppgick till -17 miljarder kronor. Utöver de myndigheter som konsolideras i

De största skillnaderna mellan utfall och statens resultat- och balansräkningar innefattar ursprunglig statsbudget beror på ökade utgifter sammanställningen över den s.k. statliga sektorn inom arbetsmarknadsområdet (5,5 miljarder även Premiepensionsmyndigheten, AP-fonderna kronor) och för statsskuldsräntor (5 miljarder och Riksbanken. Vidare ingår statliga bolag, kronor). Utgifterna blev däremot lägre för bl.a. banker och finansinstitut där statens ägarandel allmänna bidrag till kommuner (-3,9 miljarder uppgår till minst 20 procent. kronor) samt jord- och skogsbruk (-2,1miljarder Vid utgången av 2004 var den statliga sektorns kronor). Vidare blev Riksgäldskontorets samlade nettoförmögenhet, dvs. skillnaden nettoutlåning 9,9 miljarder kronor lägre än mellan tillgångar och skulder (motsvarande eget budgeterat. kapital), 77 miljarder kronor. Det innebär en ök-

ning med 78 miljarder kronor jämfört med 2003 Statliga garantier och krediter då nettoförmögenheten var negativ (-1 miljard

kronor). Förbättringen beror främst på att AP- Statliga garantiåtaganden minskade med fonderna ökat det egna kapitalet till följd av en 2 miljarder kronor jämfört med 2003 och gynnsam utveckling på aktiemarknaden. uppgick till 703 miljarder kronor. I förhållande Statens ägande avseende andelar i de statliga till BNP har de statliga garantiåtagandena bolagens tillgångar ökade med 11 miljarder därmed minskat från 29 procent till 28 procent kronor. Det beror bl.a. på att det egna kapitalet i jämfört med 2003 (se tabell ovan). De statliga Vattenfall AB och TeliaSonera AB har ökat. I subventionerna av garantiverksamheten via bilaga 3 redovisas vissa nyckeltal avseende 2004 statsbudgeten uppgick till 157 miljoner kronor, för bolag med statligt ägande. varav 140 miljoner kronor avsåg Öresundsbron.

Statens externa utlåning med kreditrisk

Uppföljning av målen för ohälsa,

uppgick till drygt 181 miljarder kronor, varav

sysselsättning och socialbidrag

168 miljarder kronor avser studielån.

Riksdagen har ställt sig bakom de mål för

Avgifter till och bidrag från EU

minskad ohälsa som regeringen föreslog i

budgetpropositionen för 2003. Frånvaron från Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick

arbetslivet på grund av sjukskrivning skall enligt resultaträkningen till 23 miljarder kronor

halveras under perioden 2002–2008, vilket (0,9 procent av BNP), vilket är en minskning

motsvarar en nivå 2008 på 56,5 miljoner med ca 1 miljard kronor jämfört med 2003.

sjukskrivningsdagar. Mellan 2003 och 2004 har Minskningen beror främst på att BNI-avgiften

antalet sjukskrivningsdagar minskat från för 2003 blev större än normalt på grund av en

106,5 miljoner dagar till ca 94 miljoner dagar. korrigering av tidigare års avgiftsbaser. Nettoflödet till EU minskade med ca 2 miljarder kronor. Det beror främst på minskade kostnader, men även på att bidrag från EU ökat med ca 560 miljoner kronor. Sveriges avgift respektive nettoflöde till EU ökade kassamässigt (statsbudgetens utfall) mellan 2003 och 2004 med ca 7 respektive

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 01

Nybeviljandet av aktivitets- och sjukersättningar Revision av EU-medel ökade från 59 000 till 75 000 personer under 2004. Målet innebär att genomsnittet under Den sammantagna bedömningen utifrån reviperioden 2002–2008 inte skall överstiga 64 000 sionsrättens årsrapport avseende 2003 är att det nybeviljanden per år. finns brister inom de områden där Europeiska

Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i kommissionen och medlemsstaterna har ett åldern 20–64 år uppgick 2004 till 77 procent gemensamt förvaltningsansvar. Det avser bl.a. jämfört med målsättningen 80 procent. jordbruksstöd och strukturfonder.

Målet för socialbidragen är att antalet När det gäller rekommendation om helårsbidrag skall halveras mellan 1999 och 2004 ansvarsfrihet för budget 2003 är förslaget från till 57 600. Under 2004 ökade socialförsäkrings- Ekofinrådet att rekommendera Europaparlakostnaderna med 5 procent jämfört med 2003. mentet att bevilja Europeiska kommissionen Det är därför sannolikt att även antalet ansvarsfrihet för 2003. helårsbidrag ökade under 2004.

Revision

Riksrevisionens iakttagelser

Riksrevisionens årliga revision har resulterat i att 12 myndigheter fått revisionsberättelser med invändning för räkenskapsåret 2004. Motsvarande antal 2003 var 19 myndigheter.

Invändningarna har inte föranlett några ändringar i Årsredovisningen för staten 2004.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 01

10.8 Produktion av tjänster vid Regeringskansliet, Skatteverket och

10.9 Produktion av samhällsskydd och rättskipningstjänster 1993-2004,

Bilagor: Bilaga 1 Ordlista Bilaga 2 Statliga myndigheter Bilaga 3 Statliga bolag Bilaga 4 Specifikation av statsbudgetens inkomster 2004 Bilaga 5 Specifikation av statsbudgetens utgifter 2004 Bilaga 6 Månadsfördelade inkomster Bilaga 7 Månadsfördelade utgifter

1¶Årsredovisning för staten

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 01

1¶Årsredovisning för staten 2004

Årsredovisning utifrån budgetlagens krav statsredovisningen och information som

presenteras i myndigheternas årsredovisningar. Enligt lagen (1996:1059) om statsbudgeten Redovisningen utgår från vedertagna redo- (budgetlagen) skall regeringen så snart som visnings- och värderingsprinciper som i så stor möjligt, senast nio månader efter budgetårets utsträckning som möjligt hålls oförändrade över utgång, lämna en årsredovisning för staten till tiden. En utveckling av den statliga riksdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas redovisningen sker dock fortlöpande. Under de årsredovisningen i anslutning till den ekono- drygt tio år som en årsredovisning för staten miska vårpropositionen. tagits fram har redovisningsprinciperna i ökad

Årsredovisningen skall enligt 38 § budget- grad tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i lagen innehålla resultaträkning, balansräkning större utsträckning invärderats och redovisats och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet samt att redovisning enligt bokföringsmässiga på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. I 44 grunder vidareutvecklats. Gällande principer och § budgetlagen anges vidare att regeringen är förutsättningar under det senaste året beskrivs i redovisningsskyldig inför riksdagen för statens avsnitt 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggsmedel och övriga tillgångar som står till upplysningar. regeringens disposition. Resultaträkningen ger underlag för bedöm-

Redovisningsskyldigheten omfattar även den ning av statens samlade resursförbrukning. verksamhet som bedrivs av staten samt statens Värdet av statens samlade tillgångar och skulder skulder och övriga ekonomiska förpliktelser. per den 31 december 2004 redovisas i balans-

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen räkningen. Finansieringsanalysen visar statens av staten och former för uppställning av resultat- betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för och balansräkningarna samt finansieringsanalys. 2004 i resultat- och balansräkningarna samt Detta skedde senast den 9 december 2004 (dnr finansieringsanalysen med utfallet för 2003. Fi2004/6478). Statsbudgeten omfattar inkomster och

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- utgifter som påverkar statens lånebehov. I visningen omfattar myndigheterna, inklusive skrivelsen jämförs och kommenteras statsbudaffärsverken, under riksdagen och regeringen getens utfall för 2004 dels med de budgeterade med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och inkomsterna och utgifterna i budgetpro- Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår positionen för 2004, dels med utfallet för 2003. de allmänna försäkringskassorna, som fram till Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret, och med den 31 december 2004 inte var statliga Statskontoret och Försäkringskassan har lämnat myndigheter, samt de fonder som redovisas av underlag till denna skrivelse (dnr Fi2005/1695). myndigheter inklusive Riksbankens grundfond.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 01

En samlad bild av statens ekonomi redovisningen för staten 2003 var att redo-

visningen i allt väsentligt var rättvisande Den årliga skrivelsen Årsredovisningen för (redogörelse 2003/04:RRS12). I med enlighet staten syftar till att ge en samlad bild av hur rekommendationerna i Riksrevisionens revistatens finansiella resultat och ekonomiska ställ- sionspromemoria (dnr Fi2004/2237) innehåller ning har utvecklats. Utöver den redovisning som årets årsredovisning en samlad beskrivning av följer av budgetlagens krav redovisar regeringen avvikelser från etablerade regler och/eller praxis därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet avseende redovisningsprinciper. för 2004. Skrivelsens innehåll har även vidareutvecklats

De budgetpolitiska målen följs upp och en utifrån Finansutskottets önskemål i betänkandet översiktlig redovisning av utvecklingen av över Årsredovisningen för staten 2003 (bet. statens ekonomi lämnas för den senaste femårs- 2003/04:FiU28, rskr. 2003/04:275). I årets skriperioden tillsammans med en uppföljning av velse lämnas därför en samlad redovisning av utnågra viktiga mål för statens verksamhet. Här giftsbegränsande åtgärder och effekter av enåterfinns även viss könsuppdelad statistik. Vidare gångshändelser på årets resultat samt en redolämnas en redovisning av samlade tillgångar och visning av utfallet på de anslag som under skulder i verksamheter där staten har ett räkenskapsåret omfattat garantiverksamhet. väsentligt inflytande, statliga garantier, utveck- Ytterligare än förändring är att skrivelsen för lingen av statlig produktion samt en fördjupad första gången innehåller en samlad redovisning redovisning av EU-medel. av statlig utlåning med kreditrisk.

Skrivelsen innehåller även Riksrevisionens iakttagelser i revisionsberättelser över myndigheternas årsredovisningar avseende 2004 samt en Kvalitetsgranskning redogörelse för revisionen av EU-medel.

Avslutningsvis lämnas en redovisning En granskning av kvaliteten i årsredovisningen avseende utvecklingen av den ekonomiska för staten sker främst genom Riksrevisionens styrningen i staten där bl.a. frågor om förbättrad årliga revision av myndigheterna och deras årsresultatredovisning till riksdagen och vissa redovisningar som ligger till grund för bl.a. de bestämmelsers placering i budgetlagen eller delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, riksdagsordningen kommenteras. dvs. resultat- och balansräkningarna, finansie-

Finansdepartementet ger även ut en ringsanalysen samt statsbudgetens utfall. publikation med ett sammandrag av skrivelsens En kvalitetskontroll sker även genom etableinnehåll. rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med

Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete

och genom Finansdepartementets arbete med att Förändringar i årets skrivelse producera skrivelsen. Granskningen innefattar

bl.a. att kontrollera att myndigheternas rappor- Enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig terade finansiella information överensstämmer verksamhet m.m. granskas årsredovisningen för med deras respektive årsredovisningar, formella staten av Riksrevisionen. Granskningen omfattar kontroller, rimlighetskontroller samt analys av den del av årsredovisningen som regleras i 38 § poster. budgetlagen, dvs. resultat- och balansräkningarna, finansieringsanalysen och statsbudgetens utfall. Riksrevisionens bedömning avseende års-

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 01

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande i

2.1¶Den offentliga sektorns

procent av BNP

finansiella sparande

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Det finansiella sparandet för den offentliga

Mål –3,0 0,0 0,5 2,0 2,5 2,0 2,0 0,5 sektorn är resultatet av samtliga transaktioner som påverkar den offentliga sektorns finansiella Utfall –1,0 1,9 2,3 5,0 2,6 –0,5 –0,1 1,1 nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner som köp och försäljning av aktier och andra I 2003 års ekonomiska vårproposition angav finansiella tillgångar påverkar således inte det regeringen att ett preciserat mål för överskottet finansiella sparandet. Detsamma gäller värde- bör föreslås för nästkommande budgetår. förändringar på tillgångar och skulder. Regeringen anförde också att det preciserade

Målet för det finansiella sparandet omfattar målet skall bestämmas med hänsyn till såväl hela den offentliga sektorn som den definieras i konjunkturläget som läget i förhållande till det nationalräkenskaperna, dvs. förutom staten även övergripande överskottsmålet. I ett svagt ålderspensionssystemet och den kommunala konjunkturläge kan det finansiella sparandet sektorn. Till ålderspensionssystemet räknas AP- tillåtas understiga 2 procent av BNP så att de fonderna och premiepensionssystemet. Den automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut. kommunala sektorn omfattar kommuner och Vid utvärderingen av måluppfyllelsen skall evenlandsting. Affärsverken ingår enligt national- tuella revideringar av konjunkturprognosen jämräkenskapernas definition inte i den statliga fört med beslutstillfället beaktas. sektorn utan räknas till företagssektorn. Riksdagen fastställde hösten 2003 målet för

År 1997 infördes ett mål för den offentliga överskottet i de offentliga finanserna 2004 till sektorns finansiella sparande. Från och med år minst 0,5 procent av BNP. Överskottet 2000 fastlades målet till ett överskott bedömdes i budgetpropositionen för 2004 bli motsvarande 2 procent av bruttonational- 0,6 procent av BNP och BNP bedömdes växa produkten (BNP) i genomsnitt över en kon- med 2,0 procent. Enligt preliminära nationaljunkturcykel. Under perioden 1997–2001 över- räkenskaper blev överskottet 1,1 procent av träffades målen med god marginal. I den därpå BNP, d.v.s. målet överskreds med 0,6 procentföljande svaga ekonomiska utvecklingen kunde enheter. Lägre utgifter för bland annat statsdärför finanspolitiken ges en expansiv inriktning. skuldsräntor förklarar delvis det högre utfallet. Åren 2002 och 2003 uppstod mindre underskott i det finansiella sparandet men 2004 uppnåddes åter ett överskott. Under perioden 2000–2004 har överskottet i de offentliga finanserna varit i genomsnitt 1,6 procent av BNP.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 2.3 Utgiftstak för staten Därutöver förklaras en del av förbättringen av

Miljarder kronor ökade skatteintäkter p.g.a. att vissa bolag återfört

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 hela eller delar av sin fondavsättning till beskattning. BNP ökade med 3,5 procent. Takbe-

gränsade Skillnaden i tillväxt beror emellertid uteslutande

utgifter 698,9 718,0 751,5 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 av högre export och investeringar, vilket har små

Budgeeffekter på de offentliga inkomsterna. Hus-

teringshållens konsumtionsutgifter, som utgör en viktig marginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 skattebas, utvecklades snarare något sämre än Utgiftsvad som antogs när målet för 2004 beslutades. tak för

staten 723,0 720,0 753,0 765,0 791,0 812,0 822,0 858,0 Högre produktivitet än väntat medför att sysselsättningen och lönesumman utvecklas sämre. Den höga produktiviteten innebär också att De takbegränsade utgifterna omfattar 26 arbetslösheten blev väsentligt högre än vad som utgiftsområden (1-25 samt 27) samt utgifterna antogs i budgetpropositionen för 2004. Mot för ålderspensionssystemet vid sidan av statsdenna bakgrund bedöms överskottsmålet för budgeten. Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor 2004 klaras. m.m. omfattas inte av de takbegränsade ut-

gifterna eftersom riksdagen och regeringen i Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

mycket begränsad omfattning kan påverka dessa Miljarder kronor

utgifter på kort sikt. De takbegränsade ut- Utfall Utfall– Utfall gifterna utgörs av faktiskt förbrukade anslags-

BP 2004 2004 BP2004 2003

medel, vilket innebär att även myndigheternas Inkomster 1 426 1 414 -9 1 361 utnyttjande av ingående reservationer, anslagsvarav skatter och sparande och anslagskredit ingår i de takbeg-

Anm. Siffrorna för BP 2004 anges med periodiserade skatter enligt de principer en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet som nationalräkenskaperna numera använder i sin redovisning. Periodiseringseffekten beaktades när målet för 2004 beslutades. som den osäkerhet som finns kring de finansiella

konsekvenserna av fattade beslut. Om budge-

teringsmarginalen tas i anspråk innebär det i

regel att överskottet i de offentliga finanserna

2.2¶Utgiftstak för staten försämras.

Riksdagen fastställde våren 2001 utgiftstaket Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997 för staten för budgetåret 2004 till 877 miljarder och har därefter klarats samtliga år (se tabell 2.3). kronor. Därefter har taket, i enlighet med riks- Syftet med utgiftstaket är framför allt att ge dagsbeslut om tekniska justeringar av utgiftsriksdagen och regeringen förbättrad kontroll taket, reviderats vid ett antal tillfällen (se tabell över anvisade medel och utgiftsutvecklingen, 2.4). Utgiftstaket fastställdes slutligt av något som möjliggör en bättre finansiell riksdagen hösten 2004 till 858 miljarder kronor. styrning. Genom att riksdagen beslutar om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet av prioriteringar mellan olika utgiftsområden. Vidare ger utgiftstaket budgetpolitiken en långsiktig inriktning med hög förutsägbarhet, vilket främjar trovärdigheten i den ekonomiska politiken. Utgiftstaket för staten underlättar därmed möjligheterna att uppnå målet för det finansiella sparandet för den offentliga sektorn.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 01

Tekniska justeringar av utgiftstaket motiveras av Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter förändringar som inte har någon effekt på som omfattas av utgiftstaket till 855,6 miljarder utgifterna för den offentliga sektorn som helhet, kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med eller som inte påverkar den offentliga sektorns 2,4 miljarder kronor. finansiella sparande, men som ändå påverkar Utgifterna exklusive statsskuldsräntorna blev storleken på de takbegränsade utgifterna. 2,2 miljarder lägre än den av riksdagen antagna

Flertalet tekniska justeringar av utgiftstaket statsbudgeten för 2004. Avvikelsen förklaras för 2004 har motiverats av inkomstskatteförslag främst av lägre utgifter inom följande utgiftssom, för att vara neutrala för kommunsektorn, områden: inneburit förändringar av statsbidragen för

motiverats av att högre utjämningsbidrag mot-

15 Studiestöd -1,1

svarats av en lika stor ökning av utjämnings-

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande

avgiften på statsbudgetens inkomstsida. näringar -2,1 I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket, 25 Allmänna bidrag till kommuner -3,9 efter respektive justering, avrundats till hela miljarder kronor. Avvikelsen förklaras bl.a. av högre utgifter för

Tabell 2.4 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten främst följande utgiftsområden: 2004

Miljarder kronor

Utgiftsområde Mdkr

13 Arbetsmarknad 5,5 Ursprungligt utgiftstak enligt riksdagens beslut med

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 1,1 anledning av förslag i VP 2001 (bet. 2000/01: FiU20) 877

Ålderspensionsavgifter -1,6

Tabell 2.5 Takbegränsade utgifter Förändrat statsbidrag 0,8

Miljarder kronor Utjämningsbidrag 1,7

Utfall SB Utfall Utfall-SB

sidan av statsbudgeten 157,8 165,6 167,6 2,0 Utjämningsbidrag 2,9

Takbegränsade utgifter 819,1 855,8 855,6 -0,2 Utgiftstak enligt förslag i BP2003 852

1 Budgeteringsmarginal 2,9 0,2 2,4 2,2 Höjt statsbidrag till kommuner p.g.a. höjt grundavdrag 1

Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan

Retroaktiv justering av ålderspensionssystemet2 1,6

av statsbudgeten uppgick till 167,6 miljarder Slutligt utgiftstak enligt riksdagens beslut kronor, vilket är 2,0 miljarder högre än den be-

(bet 2004/05:FiU11) 858

räkning som redovisades i budgetpropositionen

Anm. VP= Ekonomisk vårproposition, BP= Budgetpropositionen

1 för 2004. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redo-

I motion 2002/03:Fi230 (s, v, mp) föreslogs en ytterligare höjning av grundavdraget jämfört med BP2003, vilket föranledde finansutskottet visas skillnader mellan utfall och budgeterade (2002/03:FiU1) att föreslå motsvarande uppräkning av det generella statsbidraget och en teknisk justering av utgiftstaket. belopp för utgiftsområden och vissa anslag. 2 Teknisk justering av utgiftstaket på initiativ av finansutskottet (2004/05:FiU11).

3¶Utveckling av statens

ekonomi

S k r 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

3¶Utveckling av statens ekonomi

I föreliggande kapitel redovisas inledningsvis en pensionärer med 65 000 personer till nära uppföljning av några viktiga mål som stödjer den 500 000 personer. ekonomiska politiken och som även har stor Ökningen skall ses i ljuset av att sjukskrivbetydelse för utvecklingen av statens ekonomi. ningarna nådde en mycket låg nivå 1997 och att Därefter redovisas en femårsöversikt över stats- den totala sjukskrivningsvolymen 2002 var budgetens utveckling respektive utvecklingen av rekordhög. Inte ens i slutet av 1980-talet, då vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens framför allt den korta sjukfrånvaron var hög, var resultat- och balansräkningar. sjukskrivningarna lika omfattande.

Målet om en halvering av sjukskrivningarna är

ambitiöst. En så låg nivå som en halvering

innebär har bara uppnåtts under enstaka år de

3.1¶Uppföljning av några viktiga mål senaste decennierna.

för den ekonomiska utvecklingen Kvinnor är överrepresenterade bland de sjuk-

skrivna och svarar för ca två tredjedelar av alla 3.1.1 Mål för att minska ohälsan sjukskrivningsdagar, vilket är en betydande

ökning jämfört med åren kring 1990. Kvinnor är Regeringen föreslog i budgetpropositionen för mer sjukskrivna än män oavsett ålder, utbildning, 2003 mål för minskad ohälsa. De föreslagna familjetyp eller bransch. Dagens sjukskrivningsmålen innebär att: nivå för män är däremot inte särskilt hög i ett – frånvaron från arbetslivet på grund av längre tidsperspektiv.

sjukskrivning skall i förhållande till 2002 Vidare varierar sjukskrivningarna med ålder halveras fram till 2008, och utbildningsnivå. De skillnader som finns

– antalet nybeviljade aktivitets- och sjuk- mellan sektorer, branscher och yrken avspeglar

ersättningar (f.d. förtidspensioner) skall till största delen köns- och ålderssammanminska jämfört med 2002 års nivå. Hänsyn sättningen inom respektive delgrupp. skall tas till den demografiska utvecklingen Det finns även stora regionala skillnader i under perioden. sjukskrivning och andelen förtidspensionärer.

Regioner med svag arbetsmarknad har ofta även

Riksdagen har ställt sig bakom målen (bet. höga ohälsotal. 2002/03:SfU1, rskr. 2002/03:72). Bakgrunden Ökningen under perioden 1997–2002 var till målen var den snabba ökningen av sjuk- tämligen jämnt fördelad mellan olika grupper skrivningarna mellan 1997 och 2002. Sjuk- och regioner. Den stora förändringen var skrivningsvolymen mer än fördubblades mellan ökningen av de långa sjukskrivningarna. Antalet 1997 och 2002, och utgifterna på statsbudgeten långtidssjukskrivna (längre än ett år) treför sjukpenning ökade under samma period från dubblades mellan 1997 och 2003 men har senare 16 till 48 miljarder kronor i löpande priser. sjunkit något. Under samma period ökade antalet förtids-

S k r 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Diagram 3.1 Sjukskrivningsvolym i relation till Diagram 3.2 Antal nybeviljade sjuk- och arbetskraftens storlek 1965–2004 aktivitetsersättningar 1971–2004 35 50000

45000 30 Män

40000

Kvinnor 25 35000

30000 20

25000 15 20000

Män 15000 10 Kvinnor

10000

Båda kön

5 5000

0

0 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004

1965 1968 1971 1974 1977 1980 1983 1986 1989 1992 1995 1998 2001 2004

Andelen deltidssjukskrivningar fortsatte att öka Utfall 2004 under större delen av året, för att så småningom Antalet sjukskrivna minskade under året med stagnera på en nivå kring 35 procent. Det 34 000 personer till 245 000 personer i december minskade antalet nya sjukfall är sannolikt också 2004. Antalet av försäkringskassan ersatta sjuk- till en del en effekt av en försvagad konjunktur. skrivningsdagar minskade med ca 14 procent. Utgifterna för ohälsan på statsbudgeten upp- Tillsammans med den tidigare minskningen gick sammanlagt till 123 miljarder kronor 2004, under 2003 på ca 4 procent, har de ersatta sjuk- vilket motsvarar ca 14 procent av utgifterna penningdagarna således minskat med 18 procent under utgiftstaket. Nedgången i sjukskrivsedan 2002. Införandet av en tredje sjuklöne- ningsvolymen 2004 motsvaras nästan helt av en vecka den 1 juli 2003 bidrog med ca 2 procent av ökning av antalet personer med aktivitets- och denna minskning. sjukersättning. Det s.k. ohälsotalet, dvs. summan

Antalet av arbetsgivaren ersatta sjuklönedagar, av antalet sjukpenningdagar och dagar med som också ingår i målet om sjukskrivningsdagar, aktivitets- eller sjukersättning, sjönk dock med minskade marginellt under 2003 trots att den ca 3 procent. Samtidigt ökade den genomtredje sjuklöneveckan infördes. Uppgifter för snittliga dagersättningen med ungefär lika 2004 föreligger inte, vilket innebär att en mycket, vilket sammantaget innebar att de totala fullständig avstämning av målet om halverad utgifterna för ohälsa förblev oförändrad jämfört sjukfrånvaro inte kan göras än. Det samman- med 2003. lagda antalet sjukskrivningsdagar minskade från 106,5 miljoner dagar till ca 94 miljoner dagar Regeringens åtgärder 2004 mellan 2003 och 2004. Målet för 2008 är Hösten 2004 antog riksdagen regeringens 56,5 miljoner dagar. proposition Drivkrafter för minskad sjuk-

Under 2004 minskade såväl de korta som frånvaro (prop. 2004/05:21, bet. 2004:SfU5, rskr. långa sjukskrivningarna. 2004/05:111).

Nybeviljandet av aktivitets- och sjukersätt- Från och med den 1 januari 2005 har arbetsningar ökade från 59 000 under 2003 till 75 000 givare ett medfinansieringsansvar för sjukunder 2004. Målet som angavs 2002 innebär att penningkostnaderna. genomsnittet av nybeviljade aktivitets- och sjukersättningar under perioden 2002–2008 inte skall överstiga 64 000. Det sammanlagda antalet personer med aktivitets- och sjukersättning ökade under året med 32 000 personer till ca 540 000 personer.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Arbetsgivarna skall enligt lagen (2004:1237) om 3.1.2 Mål för att öka sysselsättningen och särskild sjukförsäkringsavgift betala en särskild minska socialbidragsberoendet sjukförsäkringsavgift för arbetstagare hos denne som får hel sjukpenning enligt 3 kap. 7 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Avgiften uppgår till 15 procent av sjukpenningkostnaden Sysselsättningsmålet för heltidssjukskrivna anställda.

Syftet med reformen är att öka arbetsgivarens I budgetpropositionen för 1999 föreslog regerinintresse att arbeta förebyggande för bättre gen ett sysselsättningsmål. Andelen reguljärt arbetsmiljö och medverka till rehabilitering av sysselsatta av befolkningen i åldern 20–64 år sjukskrivna anställda genom att arbetsgivaren skulle öka från 73,9 procent 1997 till 80 procent kan påverka sina kostnader. 2004. Målet har fastställts av riksdagen (bet.

Den 1 januari 2004 infördes en finansiell sam- 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38). Huvudmotivet ordning inom rehabiliteringsområdet (prop. för målet är att sysselsättning har en grund- 2002/03:132, bet. 2003/04:SfU04, rskr. läggande betydelse för finansieringen av offentlig 2003/04:101). Finansiell samordning kan ske fri- verksamhet, inte minst mot bakgrund av villigt mellan Försäkringskassan, en länsarbets- förestående demografiska utveckling. nämnd, ett landsting samt en eller flera kommuner. Målgruppen för den finansiella samord- Bättre utveckling än väntat åren 1998–2001 ningen utgörs av människor som är i behov av Åren 1998–2001 var såväl BNP- som sysselsättsamordnade rehabiliteringsinsatser från flera av ningstillväxten starkare än vad som förväntades de samverkande parterna för att uppnå eller då målet lades fast. BNP-tillväxten under perioförbättra sin förmåga till förvärvsarbete. Försäk- den var i genomsnitt 3,4 procent. Antalet ringskassan får disponera högst 5 procent av de reguljärt sysselsatta i åldersgruppen 20–64 år budgeterade kostnaderna för sjukpenning till ökade med i genomsnitt 1,8 procent eller 71 000 finansiell samordning. personer årligen. Befolkningstillväxten i ålders-

Fram till och med 2004 bestod social- gruppen var också starkare än beräknat, då den försäkringens administration av Riksförsäkrings- förväntade sammantagna ökningen på 44 000 verket som central myndighet och 21 allmänna personer under perioden i stället blev 79 000. försäkringskassor som var fristående från staten. Det beror på en högre nettoinvandring än väntat, Från och med 2005 bildar dessa en samman- dvs. invandringen blev högre än beräknat och hållen statlig myndighet, Försäkringskassan. utvandringen lägre. Den reguljära syssel- Den nya socialförsäkringsadministrationen har sättningsgraden uppgick 2001 till 78,2 procent, utformats så att förutsättningarna för att komma vilket kan jämföras med förväntade 77,4 procent. tillrätta med de administrativa brister som Om befolkningstillväxten i stället hade blivit den uppmärksammats i olika sammanhang blir förväntade skulle den reguljära sysselsättbättre, t.ex. att det finns stora skillnader mellan ningsgraden ha uppgått till 78,8 procent. hur reglerna tillämpas och hur människor blir Sannolikt förklarar dock den högre befolkbemötta i olika delar av landet. Dessutom skapas ningstillväxten delvis den högre sysselsättbättre förutsättningar för att genom gemen- ningstillväxten. samma förhållningssätt bryta ohälsoutveck- Till viss del förklaras också sysselsättningslingen. uppgången av en ökad sjukfrånvaro under

Regeringen kommer att göra en mer perioden. omfattande avstämning av regeringens mål för minskad ohälsa i samband med budgetpropositionen för 2006.

S k r 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Personer som har en anställning eller är egna Statens totala utgifter för politikområdet arbetsföretagare, men är tillfälligt frånvarande från sitt marknadspolitik uppgick 2004 till 67,5 miljarder arbete till exempel till följd av sjukdom, klassi- kronor. Anställningsstödet och sysselsättficeras i Statistiska centralbyråns arbetskrafts- ningsstödet till kommuner och landsting på undersökning (AKU) som sysselsatta. Om en statsbudgetens inkomstsida uppgick till vikarie anställs räknas även denna som sysselsatt. 6,5 miljarder kronor. Det medför att det är fler personer som i AKU räknas som sysselsatta än vad det är som faktiskt arbetar. Socialbidragsmålet

I samband med stigande sysselsättning sjönk den öppna arbetslösheten, från 6,5 procent av År 2001 kompletterade regeringen sysselarbetskraften 1998 till 4,0 procent 2001. Den sättningsmålet med ett socialbidragsmål. Detta goda utvecklingen medförde att statens utgifter mål innebär att antalet socialbidragstagare skall för stöd till arbetsmarknaden minskade. Mellan halveras mellan 1999 och 2004 genom att antalet 1998 och 2001 minskade stödet till arbetsmark- helårsbidrag minskar från 115 200 år 1999 till naden från statsbudgeten med sammantaget ca 57 600 år 2004. Människor som lever på 15 miljarder kronor. Utgiftsminskningen hän- socialbidrag skall i stället få möjlighet till arbete. förde sig i huvudsak till minskade volymer för Socialbidragstagandet ökade kraftigt under arbetsmarknadspolitiska program. 1990-talets första hälft i spåren av den ekono-

miska krisen och arbetslösheten. Under- Sämre utveckling än väntat åren 2002–2004 sökningar har visat ett starkt samband mellan Till skillnad från perioden 1998–2001 präglades sysselsättning och behovet av socialbidrag. perioden 2002–2004 av en lägre BNP- och Bättre sysselsättningsmöjligheter under senare år sysselsättningstillväxt än vad som väntades då har resulterat i ett minskat behov av socialbidrag. sysselsättningsmålet lades fast. BNP-tillväxten Mellan 1999 och 2003 minskade antalet helårsvar i genomsnitt 2,3 procent under perioden. bidrag med 30 000 eller 26 procent till ca 85 000. Antalet reguljärt sysselsatta ökade 2002 med Utfall för kommunernas kostnader för socialendast knappt 11 000 personer och minskade bidrag visar att minskningen har stannat av som 2003 och 2004 med sammanlagt 25 000 personer. följd av att sysselsättningen är lägre än tidigare. Samtidigt fortsatte befolkningstillväxten att Under 2004 ökade socialbidragskostnaderna överträffa den förväntade. Sammantaget växte med 5 procent jämfört med 2003. Det är därför befolkningen i åldern 20–64 år med 66 000 sannolikt att även antalet helårsbidrag ökade personer mot väntade 33 000 personer. Den under 2004, men utfall för detta kommer att bli reguljära sysselsättningsgraden 2004 uppgick till tillgängliga först i juli 2005. 77,0 procent jämfört med målsättningen på Förändringar av antalet socialbidragstagare 80,0 procent. påverkar inte statsbudgetens utgifter eftersom

socialbidragen finansieras av kommunerna. Diagram 3.3 Reguljär sysselsättningsgrad1 1993–2004

Regeringen avser att göra en avstämning av 80 målet om en halvering av socialbidragsberoendet 79 även i samband med budgetpropositionen för

2006. 78 77 76 75 74 73 72

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04

1 Andelen reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20–64 år Källa: Statistiska centralbyrån

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Diagram 3.4 Socialbidragsmålet 1990-2004 Diagram 3.5 Andelen invånare (helårsekvivalenter) i åldern

20–64 år som är i arbetslöshet, sjukskrivning, aktivitets- 160 000

och sjukersättning respektive uppbär ekonomiskt bistånd 140 000 1990–2004

120 000 25%

100 000 Totalt

20%

80 000

60 000 15%

40 000

10% Arbetslöshet och aktivitetsstöd

20 000 Aktivitets-/sjukersättning

0

5% Sjukskrivning och rehabilitering

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04

Ekonomiskt bistånd

Källa:SCB, Finansdepartementet 0%

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004

Källa:SCB, Finansdepartementets beräkningar 3.1.3 Samlad bild av sjukskrivning,

arbetslöshet m.m.

Andelen personer med ekonomiskt bistånd

ökade under lågkonjunkturen, från 1,5 procent I diagram 3.5 visas andelen av befolkningen i

1990 till 2,7 procent 1997, och minskade under åldern 20–64 år som är arbetslösa, sjukskrivna,

högkonjunkturen till 1,6 procent 2002. uppbär aktivitets- och sjukersättning (f.d.

Något utfall för ekonomiskt bistånd för 2004 förtidspension) respektive uppbär ekonomiskt

finns ännu inte, men nuvarande prognos innebär bistånd (f.d. socialbidrag). Med arbetslösa avses

att andelen med ekonomiskt bistånd ökade här både personer som erhåller arbetslös-

mellan 2003 och 2004, från 1,6 till 1,7 procent. hetsersättning eller aktivitetsstöd. Med sjuk-

Summan av antalet helårsekvivalenter kom skrivna avses personer som erhåller sjuklön,

1993 att överstiga 20 procent av befolkningen i sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Även

åldern 20–64 år. Under lågkonjunkturen 1993– sjukskrivning under karensdagar omfattas. För

1997 var andelen ca 22 procent. Därefter sjönk att uppnå jämförbarhet räknas antalet personer

andelen till en nivå på ca 20 procent (1999– om till helårsekvivalenter. Det innebär t.ex. att

2002). År 2004 var andelen enligt preliminära två personer som var arbetslösa på heltid under

utfall 21,2 procent, vilket är en ökning med sex månader vardera, tillsammans motsvarar en

0,5 procentenheter från 2003. helårsekvivalent i arbetslöshet. En person som är

Om även personer med skyddad anställning sjukskriven på halvtid under hela året motsvarar

hos en offentlig arbetsgivare (OSA), anställ- 0,5 helårsekvivalenter.

ningsstöd, lönebidrag m.m. inkluderas, blir

Arbetslöshetstalen uppvisar under perioden

summan av antalet helårsekvivalenter som andel 1990–2004 en markant negativ samvariation med

av befolkningen i åldern 20–64 år ca två procentsjukskrivningstalen. Antalet personer i arbets-

enheter högre samtliga år 1990–2004. löshet ökade kraftigt under första delen av 1990-

talet, dock från en låg nivå. Åren 1997–2001

minskade arbetslösheten. Antalet personer i

sjukskrivning uppvisar under samma period ett

omvänt mönster. År 2003 minskade sjuktalen

för första gången sedan 1997, medan arbets-

löshetstalen i stället ökade för första gången

sedan 1997. Mellan 1990 och 2004 ökade

gruppen med aktivitets- och sjukersättning från

6,5 procent till 8,6 procent av antalet personer i

åldern 20–64 år.

S k r 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

3.2 Statsbudgetens utveckling 3.2.2 Statsbudgetens inkomster

3.2.1 Statsbudgetens saldo

Statens totala inkomster Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan 1997 per definition med statens lånebehov. Ett I tabell 3.2 redovisas statens totala inkomster budgetöverskott innebär följaktligen ett lika 1999–2004. Sett över hela sexårsperioden har de stort negativt lånebehov. Staten har då möjlighet minskat med ca 4 procent. De stora variaatt amortera på statsskulden. tionerna över åren är endast till en liten del en

återspegling av makroekonomiska förändringar. Tabell 3.1 Statsbudgetens utfall 2000–2004 Framför allt beror de på regelförändringar, Miljarder kronor

händelser av engångskaraktär samt periodiserin-

2000 2001 2002 2003 2004 gar. Inkomster 800,0 755,1 730,5 661,7 694,4 I tabell 3.2 specificeras även skillnaden mellan Skatter m.m. 672,8 684,6 659,4 608,5 637,0 statens skatteintäkter och statens skattein- Övriga inkomster 127,2 70,5 71,1 53,3 57,4 komster. Skillnaden beror delvis på att statens

skatteintäkter redovisas periodiserat, dvs. har en Utgifter 698,1 716,4 729,3 708,1 747,8

direkt koppling till det aktuella årets skatteregler UO 1–25 och 27 619,4 640,8 658,0 661,3 688,0

och makroekonomiska förutsättningar, medan Statsskuldsräntor

statens skatteinkomster redovisas kassamässigt UO 26 90,2 81,3 67,3 42,2 52,7

och i stället avser de skatter som debiteras eller Kassamässig

betalas ett visst inkomstår. I statens skattekorrigering –35,4 –34,4 –46,3 –7,5 –3,3

intäkter ingår även vissa avgifter som i national- Riksgäldskontorets nettoutlåning 23,9 28,8 50,3 12,1 10,3 räkenskaperna (NR) definieras som skatter men

som i statsbudgeten redovisas på andra inkomst- Budgetsaldo 101,9 38,7 1,2 –46,4 –53,3

titlar än inkomsttitel 1000 Skatter (i huvudsak på

inkomsttitel 2000 Inkomster av statens verk- År 2000 uppgick budgetöverskottet till

samhet). Resterande skillnad beror på att prin- 102 miljarder kronor, en förbättring med

ciperna för vad som skall ingå i de olika 20 miljarder kronor jämfört med 1999. Det höga

redovisningarna är något olika. Det gäller statlig utfallet förklaras främst av överföringen av me-

mervärdesskatt, kommunala utjämningsavgifter, del från AP-fonden samt av försäljning av aktie-

EU-skatter, samt vissa nedsättningar som enligt innehav. År 2001 minskade överskottet till

NR:s definition i stället skall betraktas som 39 miljarder kronor, vilket bl.a. var en följd av

transfereringar. lägre positiva engångseffekter än föregående år. År 2002 minskade överskottet ytterligare till ca 1 miljard kronor, för att 2003 vändas till ett underskott på 46 miljarder kronor. Ett något större underskott blev det 2004, drygt 53 miljarder kronor.

Försämringarna 2002 och 2003 förklaras i huvudsak av minskade skatteinkomster. Utgifterna ökade dock under denna period, främst inom ohälsorelaterade utgiftsområden. Att utgifterna ändå minskar mellan 2002 och 2003 förklaras av att kompensationssystemet för kommunernas och landstingens mervärdesskatt från och med 2003 enbart hanteras på statsbudgetens inkomstsida. Ökningen av lånebehovet mellan 2003 och 2004 förklaras till stor del av ökningen av utgifterna för statsskuldsräntor.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 3.2 Statens totala inkomster 1999–2004

Miljarder kronor

utvecklingstakt om 0,77 procent vilken är betyd- Statens övriga inkomster, dvs. statens totala in- ligt lägre än den genomsnittliga inflationen komster exklusive statens skatteinkomster, under perioden. Den svaga utvecklingen beror skiftar kraftigt under perioden. Det höga be- främst på regeländringar. Regeländringarna loppet 2000 förklaras främst av försäljningen av 2000–2004 har minskat de statliga skatteaktier i Telia AB, vilken inbringade 61 miljarder intäkterna 2004 med ca 62 miljarder kronor. Juskronor. Samma år gjorde förvaltningsaktiebo- terat för dessa skulle skatteintäkterna ha ökat laget Stattum en förhöjd utdelning till följd av med ca 13 procent under perioden, motsvarande försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn en årlig utvecklingstakt om ca 2,5 procent. AB, vilket gav en aktieutdelning till staten om Den offentliga sektorns skatteintäkter 11 miljarder kronor. Den resterande variationen påverkas även av regeländringar avseende över åren förklaras av Riksbankens extrautdel- kommunal skatt och avseende avgifter till penningar 2001 och 2002, vilka ökade inkomsterna sionssystemet. Beroende på att regeländringar av statens verksamhet med 20 miljarder kronor avseende kommunal skatt ökat skatteintäkterna respektive år. med ca 34 miljarder kronor har regeländringarna

2000–2004 sammantaget minskat den offentliga

sektorns skatteintäkter med 28 miljarder kronor. Den offentliga sektorns skatteintäkter Justerat för dessa skulle skatteintäkterna ha ökat

med ca 18 procent under perioden, motsvarande I tabell 3.3 redovisas den offentliga sektorns en årlig utvecklingstakt om ca 3,4 procent. skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är Förändringar under skatt på arbete statliga intäkter och vilka det görs avdrag för i Under skatt på arbete redovisas skatteslutet av tabellen. reduktioner. Dessa ökar i tre jämna steg 2000,

Statens skatteintäkter 2004 är 26 miljarder 2001 samt 2002 motsvarande sammanlagt ca kronor eller ca 4 procent högre än vad de var 50 miljarder kronor till följd av kompensationen

S k r 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

för den allmänna pensionsavgiften. År 2002 omräkning av taxeringsvärden – beroende på ökade skattereduktionerna med ytterligare ca sänkt skattesats. Utvecklingen av förmögenhets- 5 miljarder kronor beroende på att underlaget skatten förklaras av att fribeloppen höjdes 2001 för skattereduktion för låg- och medelinkomst- och 2002. tagare ändrades från pensionsgrundande inkomst till taxerad inkomst samt på införandet av skatte- Förändringar under skatt på konsumtion och reduktion för fackföreningsavgifter och avgifter insatsvaror till A-kassa. Samtidigt minskade avdragen för Utvecklingen av intäkterna av koldioxidskatt den allmänna pensionsavgiften vilka påverkade under perioden beror på skattesatshöjningar den kommunala skatten positivt med samman- motsvarande ca 9 miljarder kronor inom ramen lagt ca 15 miljarder kronor. År 2003 medförde för den s.k. gröna skatteväxlingen. Skattesatsskattesatshöjningar, pensionsomläggningen (det höjningarna syftar till att finansiera sänkt skatt särskilda grundavdraget slopades samtidigt som på arbete. Utvecklingen för mervärdesskatten är garantipensionen infördes och förtidspensionen relativt jämn under perioden. Sänkta skattesatser anpassades) och det höjda grundavdraget en för olika varor och tjänster har emellertid nettoökning av den kommunala skatten med 14 påverkat intäkterna negativt med sammanlagt ca miljarder kronor. Skattesatshöjningar gjordes 2 miljarder kronor. även 2001, 2002 samt 2004, vilka sammantaget ökat den kommunala skatten med ca 5 miljarder kronor. Tillsammans förklarar dessa regel- Skattekvoten ändringar den relativt höga utvecklingstakten för den kommunala skatten. I tabell 3.3 redovisas skattekvoten i Sverige för

perioden 2000–2004. Skattekvoten minskade Förändringar under skatt på kapital 2001 och 2002 med 2,1 respektive

Hushållens skatt på kapital skiftar betydligt 1,6 procentenheter i huvudsak beroende på lägre under perioden med en topp under hög- intäkter från skatt på kapital. Detta har sitt urkonjunkturen 2000, för att sedan markant falla sprung i konjunkturläget som både påverkar tillbaka och vara som lägst 2002, men återhämta kapitalvinster och bolagsvinster. Skatteffekten av sig något under 2003 och 2004. Förklaringen till återföringar från försäkringsgivaren Alecta år variationen är att kapitalvinster har sin grund i 2000 gör att förändringen 2001 förstärks. Även marknadspriser för finansiella tillgångar, de tre första stegen i reformen med ökad fastigheter och bostadsrätter, vilka varierat reduktion och minskade avdrag för den allmänna kraftigt under perioden. Även bolagsvinsterna pensionsavgiften 2000, 2001 samt 2002 påverkar. uppvisade en hög nivå 2000, delvis till följd av År 2002 ökade skattereduktionerna relativt engångseffekter då ca 10 miljarder kronor av mycket beroende på att underlaget för ökningen förklaras av återbetalningar av skattereduktion för låg- och medelinkomsttagare pensionsmedel från försäkringsgivaren Alecta. ändrades från pensionsgrundande inkomst till

Nedgången 2001 förstärks av att återföringar taxerad inkomst samt på införandet av från skatteutjämningsreserver upphörde, den skattereduktion för fackföreningsavgift. År 2003 maximala avsättningstiden till periodiserings- steg skattekvoten med 0,5 procentenheter, vilket fonder förlängdes till sex år samt att taket för förklaras av att det särskilda grundavdraget den årliga avsättningen till periodiseringsfonder slopades samtidigt som garantipensionen höjdes. infördes och förtidspensionen anpassades.

Ökningen av bolagsskatten 2004 beror till Omläggningen var i stort sett neutral för den stor del på att periodiseringsfonderna ränte- enskilde pensionären, men beräknas ha ökat beläggs fr.o.m. 2005 men även på bolagens starka skatteintäkterna med över 14 miljarder kronor. resultat 2004. Den beslutade räntebeläggningen har medfört att somliga bolag har valt att återföra hela eller delar av sina periodiseringsfonder till beskattning. Framförallt är det bolag med tillgång till krediter till låg kostnad som återfört medel, t.ex. banker. Intäkterna av fastighetsskatt minskar något 2001 – trots återinförd

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 3.3 Skattekvot 2000–2004

I tabell 3.3 redovisas även skattekvoten exklusive Procent av BNP

skatt på offentliga transfereringar. En övergång

2000 2001 2002 2003 2004

från brutto- till nettoredovisning, dvs. där pen- Skattekvot 53,9 51,8 50,2 50,7 50,7 sioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersättvarav

ningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte Staten 31,4 28,8 27,0 27,2 27,4

påverka de offentliga finanserna, men skatte- Kommunsektorn 15,3 15,9 16,1 16,5 16,5 ÅP-systemet 6,6 6,7 6,7 6,6 6,5 kvoten skulle sjunka med cirka 4 procent- EU 1,0 0,9 0,7 0,7 0,6 enheter. varav

Exkl. skatt på transfereringar 50,0 47,9 46,4 46,4 46,4 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

S k r 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 3.4 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2004 Miljarder kronor Inkomstår 1999 2000 2001 2002 2003 2004 Skatt på arbete 702,3 729,1 757,2 765,1 800,8 824,1 Direkta skatter 408,8 414,0 423,4 420,4 449,5 464,8 Kommunal skatt 323,2 336,3 359,4 378,5 403,1 419,5 Statlig skatt 29,6 33,5 34,6 33,1 32,7 33,4 Allmän pensionsavgift 60,0 63,1 65,7 68,1 70,3 72,1 Skattereduktioner m.m. -4,0 -18,9 -36,4 -59,4 -56,6 -60,3 Artiskskatt m.m. 0,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 293,5 315,1 333,8 344,7 351,3 359,2 Arbetsgivaravgifter 272,8 288,4 304,6 314,8 321,9 328,9 Egenavgifter 7,4 8,2 8,5 8,9 9,0 9,1 Särskild löneskatt 17,0 22,4 25,3 27,6 27,2 27,9 Nedsättningar -6,0 -5,9 -6,3 -8,1 -8,4 -8,1 Tjänstegruppliv 2,4 2,1 1,7 1,4 1,6 1,5 Skatt på kapital 130,0 161,3 119,5 101,8 107,6 126,7 Skatt på avkastning 114,7 145,6 105,0 89,1 94,2 111,5 Skatt på kapital, hushåll 25,5 34,4 14,2 6,3 6,8 7,8 Skatt på bolagsvinster 53,5 72,5 52,1 43,9 48,9 65,9 Avkastningsskatt 10,9 13,3 14,9 13,4 12,7 12,1 Fastighetsskatt 23,3 23,3 21,2 23,5 24,0 24,4 Kupongskatt m.m. 1,5 2,3 2,6 2,0 1,9 1,4 Skatt på egendom 15,2 15,6 14,4 12,7 13,3 15,1

Avgifter till pensionssystemet 110,2 145,2 152,3 158,2 160,4 165,0 Statens skatteintäkter 670,1 690,2 652,4 632,8 662,8 696,4

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

3.2.3 Statsbudgetens utgifter perioden minskade utgiftsandelen markant för

utgiftsområdena 6 Försvar samt beredskap mot För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens sårbarhet, 13 Arbetsmarknad och 18 Samhällsutgifter över tiden redovisas i detta avsnitt planering, bostadsförsörjning och byggande, utgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor medan utgiftsandelen ökade för utgiftsområdena och som andel av de totala utgifterna under 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för handikapp, 12 Ekonomisk trygghet för familjer perioden 2000–2004. Tidsserierna är angivna i och barn och 16 Utbildning och universitets- 2004 års anslagsstruktur. Genom att utgifts- forskning. områdena redovisas i en och samma struktur för Under perioden 2000–2004 varierade de åren 2000–2004 elimineras de skillnader som makroekonomiska förutsättningarna. Exempelberor på att anslag innan 2004 kan ha tillhört ett vis har en stigande arbetslöshet inneburit ökade annat utgiftsområde. utgifter inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad.

Av tabell 3.5 framgår utgifternas utfall per Utgifterna kan också förändras mellan åren utgiftsområde åren 2000–2004. Skillnader i till följd av förändrade volymer inom regelstyrda fördelningen mellan åren kan bero på utgifts- system. De största volymförändringarna under reformer och besparingar, förändrade makro- perioden 2000–2004 återfinns inom utgiftsekonomiska förutsättningar, förändrade volymer område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom inom regelstyrda transfereringssystem, engångs- och handikapp. händelser och tekniska förändringar. Exempel på engångshändelser som påverkar

Ett exempel på en teknisk justering är de takbegränsade utgifterna återfinns under förändringen i systemet för ersättning av utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske ingående mervärdesskatt till kommuner och med anslutande näringar där utbetalningar av landsting, som genomfördes den 1 januari 2003. vissa jordbruksstöd vid några tillfällen har Förändringen innebar att de avgifter till systemet senarelagts. som kommuner och landsting tidigare betalat in Nedan kommenteras de utgiftsområden som till statsbudgeten upphörde, samtidigt som uppvisar de största förändringarna som andel av statsbidragen till kommunerna minskade med takbegränsade utgifter mellan 2000 och 2004. motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot innebar dock att statsbudgetens utgifter sårbarhet minskade med ca 31 miljarder kronor 2003 i för- Under perioden 2000–2004 minskade utgifterna hållande till 2002. Sådana förändringar ger för utgiftsområdet som andel av de takupphov till brott i tidsserien. För att underlätta begränsade utgifterna med 1,1 procentenheter, jämförelser över tiden redovisas därför även ett vilket främst beror på försvarsomställningen. utfall som rensats för större tekniska förändringar. De är kursiverade i tabellen. Förklaringar Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social till större tekniska förändringar finns redovisade omsorg i fotnoter till tabellen. Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade

Då en teknisk förändring skett har tidsserien utgifterna med 0,5 procentenheter under justerats för åren före ändringens ikraftträdande. perioden. Ungefär hälften av ökningen förklaras Justeringen har gjorts med en lika stor relativ av ökade kostnader för statlig assistansandel av de takbegränsade utgifterna som den ersättning. Resterande ökning förklaras av ökade som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa utgifter för dels bidrag till läkemedelsav de justerade beloppen är ungefärliga. förmånerna, dels utgifter för tandvårdsförmåner.

Utgifternas fördelning mellan olika utgiftsområden kan ses som ett uttryck för politiska prioriteringar perioden 2000–2004. Över hälften av utgiftsområdena uppvisar endast en begränsad eller ingen förändring alls under perioden, såvitt avser utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna. De största förändringarna berör transfereringsintensiva utgiftsområden. Under

S k r 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 3.5 Statsbudgetens utgifter 2000–2004

Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2004. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.

Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor Utgiftsområden 2000 2001 2002 2003 2004 2000 2001 2002 2003 2004

1 Rikets styrelse 0,6 0,7 0,9 0,9 0,9 4,8 5,4 7,3 7,5 7,5

1 Justerat för teknisk förändring 0,9 0,9 0,9 0,9 0,9 6,5 7,2 7,3 7,5 7,5

2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 1,2 1,2 1,1 1,1 1,1 8,9 9,6 8,8 9,0 9,2

6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 6,1 5,7 5,5 5,5 5,0 46,2 44,9 44,6 45,1 42,8 7 Internationellt bistånd 2,0 2,2 1,9 1,9 2,3 15,3 17,0 15,7 15,9 19,9 8 Invandrare och flyktingar 0,6 0,7 0,8 0,9 0,9 4,5 5,3 6,7 7,7 7,5 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 3,8 3,8 3,8 4,2 4,3 28,6 29,5 31,0 34,1 36,8

2

16 Utbildning och universitetsforskning 4,1 4,2 5,0 5,1 5,1 31,4 33,3 40,9 42,0 44,0 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 7,6 7,8 8,1 8,4 8,7 18 Samhällsplan., bostadsförsörj., byggande 1,5 1,3 1,1 1,1 1,0 11,7 10,4 8,7 8,8 8,7

23 Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring 1,3 2,1 1,7 1,2 1,4 9,7 16,6 13,9 9,6 12,2

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 2,9 3,0 2,5 2,2 3,0 22,3 23,3 20,6 18,3 25,6 Summa utgiftsområden 709,6 722,0 725,3 703,5 740,7

Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 18,5 18,5 18,9 19,3 19,6 140,7 145,5 153,6 157,8 167,5

Justerat för teknisk förändring 6 17,7 17,7 18,1 19,3 19,6 134,2 138,8 146,7 157,8 167,5 Takbegränsade utgifter 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 760,0 786,3 811,6 819,1 855,5 Budgeteringsmarginal 0,7 0,6 0,0 0,4 0,3 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4

Utgiftstak för staten 765,0 791,0 812,0 822,0 858,0 Till följd av att förvaltningsanslagen för Utrikesdepartementet och Regeringskansliet slogs ihop 2002, ökade utgifterna under UO 1 med 1,8 mdkr samtidigt som utgifterna under UO 5 minskade med samma belopp. 2 År 2003 ökade utgifterna när det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades och ersattes med högre förtidspensioner, vilket beräknades till 2,9 mdkr. 3 År 2003 ökar utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna förs över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersätts med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr).

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

4 Sammantaget sker tekniska förändringar inom UO 25 med –4,8 mdkr 2000, –3,0 mdkr 2001, –3,5 mdkr 2002, –36,7 mdkr 2003 och +0,1 mdkr 2004. Inkomstskattereformerna 2000–2002 innebar att statsbidragen till kommunerna sänktes med 4,8 mdkr 2000, 5 mdkr 2001 och 5,2 mdkr 2002. År 2001 höjdes statsbidragen med 2 mdkr p.g.a. höjt särskilt grundavdrag till pensionärer. År 2002 höjdes statsbidragen med 1,8 mdkr p.g.a. höjt grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt sänktes statsbidragen 2002 med 0,1 mdkr för att avdragsrätten för fackföreningsavgifter ersattes med en skattereduktion. År 2003 sänktes statsbidragen i och med att kommunernas skatteinkomster ökade när den beskattade garantipensionen infördes, vilket beräknades till 9,5 mdkr. Sänkningen 2003 förklaras också av att inkomsterna för kommunerna ökade i och med att det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades, vilket beräknades till 2,9 mdkr (se UO 10). Vidare höjdes statsbidragen 2003 med 4,3 mdkr p.g.a. att skattereduktion för låginkomsttagare ersattes med avdrag. Under 2003 överfördes kommunkontosystemet till statsbudgetens inkomstsida, varvid statsbidragen reducerades med samma belopp (31,4 mdkr), vilket förklarar minskningen i statsbidragen 2003 i förhållande till tidigare år. Statsbidragen har också justerats upp till följd av grundavdragshöjningen med 2,5 mdkr till följd av den skatteväxlingen som förslogs i budgetpropositionen för 2003. Justeringen är också gjord med anledning av den utökade skatteväxlingen (+0,5 mdkr) som riksdagen beslutat om. Statsbidraget minskas 2004 med 0,22 mdkr p.g.a. en justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Egentlig nedjustering 2004 p.g.a. detta är 1,367 mdkr, men av dessa avser 0,22 mdkr en permanent neddragning medan 1,147 mdkr är en engångsvis neddragning, vilket i tabell 3.4 inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS om ca 1 mdkr infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida vilket ökade utgifterna med motsvarande belopp. En lika stor förändring görs på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 mdkr 2004. Denna nivåjustering skall gälla fr.o.m. 2003 men justeras först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffar 2004, vilket resulterar i att neddragningen 2004 blir 2,6 mdkr i stället för 1,3 mdkr. Dock har teknisk justering endast gjorts för 1,3 mdkr då detta är nivån på den permanenta neddragningen. 5 Ingår ej i takbegränsade utgifter. 6 År 2003 ökade utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr).

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom kronor, samtidigt som anslaget 22:3 Köp av och handikapp arbetsmarknadsutbildning och övriga kostnader Justerat för tekniska förändringar ökade utgifts- minskade med nära 12 miljarder kronor till områdets utgifter som andel av de totala utgif- 4 miljarder kronor. Efter några år av minskning terna med 1,2 procentenheter under perioden ökade antalet öppet arbetslösa åter 2003, och 2000–2004. Utgifterna under anslaget 19:2 fortsatte att öka under 2004 till drygt 246 000 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. (f.d. personer. Antalet deltagare i konjunkturbeförtidspension) står för den största ökningen roende arbetsmarknadspolitiska program minsunder perioden, ca 16,5 miljarder kronor. kade mellan 2002 och 2003 men ökade mellan Antalet personer med aktivitets- och sjukersätt- 2003 och 2004, till en nivå på 106 000 deltagare ning ökade kraftigt under perioden, från ca 2004. 438 000 i december 2000 till 540 000 i december 2004. Utgifterna under anslaget 19:1 Sjukpenning Utgiftsområde 16 Utbildning och och rehabilitering m.m. har ökat med nära universitetsforskning 8 miljarder kronor 2000–2004. Utgifterna ökade från 31 miljarder kronor 2000

till 44 miljarder kronor 2004, varmed utgifts- Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer områdets andel av de samlade utgifterna ökade och barn med 1 procentenhet. Flera stora reformer har Under perioden 2000–2004 ökade utgifterna för genomförts under perioden. Bland annat inutgiftsområdet som andel av de takbegränsade fördes 2002 maxtaxa inom barnomsorgen. En utgifterna med 0,4 procentenheter. Utgifterna satsning gjordes på fler lärare, specialister och under anslaget 21:1 Allmänna barnbidrag ökade annan personal i skolan, genom ett bidrag till från ca 19 miljarder kronor 2000 till ca personalförstärkning i skola och fritidshem. 21 miljarder kronor 2004. Utgiftsökningen för- Ökningen förklaras vidare av en utbyggnad av klaras dels av att barnbidraget successivt har universitets- och högskoleutbildning samt höjts, dels av att antalet födda barn har ökat forskning. under perioden. Utgifterna under anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade från 16,8 miljarder Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, kronor 2000 till 23,5 miljarder kronor 2004. bostadsförsörjning och byggande Utgiftsökningen förklaras av högre medel- Utgifterna under anslaget 31:2 Räntebidrag m.m. ersättning och fler ersatta nettodagar i föräldra- minskade från ca 4 miljarder kronor 2000 till penningen. 1,6 miljarder kronor 2004, till följd av tidigare

beslutade förändringar av systemet och lägre Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad räntor. Utgifterna under anslaget 21:1 Bostads- Som andel av de totala utgifterna minskade bidrag minskade under samma period med drygt utgifterna med 0,7 procentenheter under 1 miljard kronor till 3,6 miljarder kronor 2004. perioden 2000–2004. Utgifterna under anslaget Som andel av de takbegränsade utgifterna 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivi- minskade utgiftsområdet med 0,5 procenttetsstöd m.m. ökade under perioden med enheter mellan 2000 och 2004. 13 miljarder kronor till drygt 45 miljarder

S k r 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 3.2.5 Statens nettoförmögenhet Justerat för tekniska förändringar ökade utgiftsområdets andel av de takbegränsade utgifterna

Diagram 3.6 Nettoförmögenhet och statsskulden med 0,6 procentenheter mellan 2000 och 2004.

2000–2004 De högre utgifterna beror främst på de för-

Miljoner kronor stärkningar av statsbidragen som syftar till att

0 värna kvaliteten i skolan, vården och omsorgen.

-200 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

-400 Utgifterna för räntor på statsskulden minskade

-600 från ca 90 miljarder kronor 2000 till ca 42 miljarder kronor 2003. Den kraftiga utgifts- -800 minskningen beror i huvudsak på minskad stats-

-1 000 skuld och lägre räntenivåer. På grund av den från och med 2003 ökade statsskulden, ökade också -1 200 utgifterna för statsskuldsräntor 2004 till nära

-1 400 53 miljarder kronor. 2000 2001 2002 2003 2004

Nettoförmögenhet statsskulden

I diagram 3.6 visas utvecklingen av statens totala 3.2.4 Nyckeluppgifter i balans- och

nettoförmögenhet och statsskulden under den

resultaträkningarna senaste femårsperioden. Både nettoförmögenheten och statsskulden visade en stadig för-

I nedanstående tabell visas utvecklingen av ett

bättring under periodens inledning, men har antal nyckeluppgifter i statens resultat- och

försämrats något under de två sista åren. Den balansräkningar.

totala förbättringen uppgår till 204 miljarder

kronor respektive 65 miljarder kronor. Tabell 3.6 Nyckeluppgifter i balans- och resultaträkningarna

Den viktigaste faktorn för nettoförmögen- Miljarder kronor

hetens förändring är resultaträkningens över-

2000 2001 2002 2003 2004

eller underskott. Det ackumulerade överskottet

Statens

uppgår till ca 63 miljarder kronor under femårsnettoförmögenhet -1 009 -814 -773 -790 -805

perioden. Den överföring av medel från AP- Statsskulden 1 341 1 208 1 163 1 186 1 213

fonden som gjordes under 1999–2001 med ca

Statsskulden i

245 miljarder kronor som ett led i den finansiella procent av BNP 61 53 49 49 48

infasningen av det nya ålderspensionssystemet, Transfereringar exkl.

har dock under denna femårsperiod haft ännu

avsättningar 615 634 652 693 722

större påverkan på nettoförmögenheten. Ytter- Kostnader för

statens egen ligare en förklaringsfaktor till utvecklingen av

verksamhet 162 162 178 170 176 nettoförmögenhetens förändring under femårs- Årets över- perioden är förändringar av eget kapital vid sidan

/underskott enligt av resultatet, och därmed statens ägarandelar, i

resultaträkningen 25 53 21 -19 -17 statligt ägda bolag. Detta kan i sin tur exempelvis bero på omstruktureringar av verksamheten. Till

Redovisningen för 2003 har i allt väsentligt detta kommer även olika korrigeringsposter. justerats i enlighet med ändrade redovis- Statsskulden samvarierar i huvudsak med nettoningsprinciper 2004. Däremot har redovisningen förmögenheten, men överensstämmer inte alltid endast justerats i begränsad omfattning för åren i tiden. Exempelvis har överföringar av bostads- 2000–2002. obligationer från AP-fonden påverkat stats-

Statens resultaträkning visar för andra året skulden först när de sålts eller förfallit till underskott efter att ha visat överskott i början av betalning. 2000-talet. Det sämre resultatet förklaras främst av att skatter m.m. minskade 2003 och kostnaden för statsskulden ökade 2004 medan transfereringarna har ökat successivt.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

3.2.6 Statsskulden Tabell 3.7 Statliga myndigheters innehav av statspapper

Miljarder kronor

Övriga Elimineras i Den konsoliderade statsskulden ökade med

myndig balans- 27 miljarder kronor och uppgick vid 2004 års IGN KAF RGK heter räkningen

utgång till 1 213 miljarder kronor. Det Statsskuldväxlar 3,2 3,2

motsvarade 48 procent av BNP, en minskning

Premiemed 1 procentenhet jämfört med 2003. obligationer 0,8 0,8

Nominella stats- Lånebehovet och statsskuldens utveckling obligationer 9,6 7,2 0,1 16,9

Statens lånebehov – definitionsmässigt lika med Reala stats-

statsbudgetens saldo, men med omvänt tecken – obligationer 23,3 23,3

har varierat kraftigt under det senaste årtiondet. Totalt 12,8 30,5 0,8 0,1 44,2

Lånebehovet var 53,3 miljarder kronor 2004 och

det var andra året i rad som statsbudgeten visade

Elimineringen av statliga myndigheters innehav ett underskott. Utgifterna för statsskuldsräntor

av statspapper i Årsredovisningen för staten var stod för knappt 53 miljarder kronor av

44 miljarder kronor 2004. Därav avser lånebehovet 2004. Orsaken till att statsskulden

43 miljarder kronor Kärnavfallsfondens (KAF) inte ökade mer än med 27 miljarder kronor 2004,

och Insättningsgarantinämndens (IGN) innehav fastän budgetunderskottet var 53,3 miljarder

av statsobligationer. Övriga myndigheters innekronor, var bl.a. att en starkare krona minskade

hav har varit mellan en och två miljarder kronor valutaskulden omräknat i kronor (se också

de senaste åren (Premiepensionsmyndighetens kapitel 6 Skillnader mellan resultaträkningen och

innehav av statspapper elimineras inte, eftersom statsbudgeten).

PPM ligger utanför avgränsningen av staten i Vid ingången av 1990-talet var lånebehovet årsredovisningen för staten). Sammantaget

relativt litet, för att sedan snabbt öka till

medför detta att den okonsoliderade stats- 234 miljarder kronor (motsvarande ca

skulden som RGK redovisar är 44 miljarder 15 procent av BNP) budgetåret 1993/94.

kronor högre än vad som redovisas i års- Utvecklingen orsakades främst av den djupa låg-

redovisningen för staten. konjunktur som drabbade den svenska ekono-

min i början av 1990-talet, med kraftigt stigande

statliga utgifter och vikande skatteintäkter.

Statsskuldens definition Lånebehovet minskade därefter successivt,

främst till följd av en snabbare ekonomisk till-

Till och med 2002 värderades nominella obliväxt, besparingar och olika positiva engångs-

gationer och reala kupongobligationer till effekter. Statsbudgeten visade överskott 1998 till

nominellt slutvärde, medan statsskuldväxlar och 2002 och under denna period minskade

reala nollkupongobligationer värderades till statsskulden.

anskaffningsvärde.

Den statsskuld som redovisas i

Från och med den 1 januari 2003 definieras årsredovisningen för staten skiljer sig från den

statsskulden så att samtliga låneinstrument som Riksgäldskontoret (RGK) redovisar på

värderas till nominellt slutvärde. Det betyder att grund av elimineringar för myndigheters innehav

instrumenten tas upp till det belopp som betalas av statsobligationer och statsskuldväxlar. Sedan

på förfallodagen. Även derivatinstrument inklu- 2002 har myndigheter som bedriver en

deras, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som omfattande tillgångshantering av medel avsatta

RGK ingår för att påverka sammansättningen för ändamål vid sidan av statsbudgeten rätt att

och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument placera på den svenska statspappersmarknaden.

värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. Tidigare var medlen insatta på konto i RGK och

påverkade därmed inte statsskulden.

S k r 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

För reala instrument inkluderas upplupen Nominella lån i svenska kronor utgör den inflationskompensation som med tidigare defini- viktigaste källan för finansiering av statsskulden. tion skuldfördes först vid förfall. Det nya måttet Merparten av upplåningen sker på den inhemska innebär en anpassning till hur skulden mäts i värdepappersmarknaden genom statsobliga- EU-sammanhang, bl.a. inom ramen för proce- tioner (kuponglån med en löptid över ett år vid duren mot för stora underskott. emissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollku-

Jämförelsesiffrorna i tabellerna i detta avsnitt ponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett är ändrade i enlighet med det nya statsskulds- år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även måttet. upplåning på privatmarknaden via speciella

instrument som erbjuder RGK billigare upp-

låning än konventionella statspapper i kombi- Statsskuldens sammansättning nation med möjligheter att sprida upplåningen

till fler långivare, företrädesvis privatpersoner. Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att Under femårsperioden har upplåningen från statens skuld ska förvaltas så att den långsiktiga privatmarknaden (Premieobligationer, Rikskostnaden minimeras, samtidigt som risken i gäldskonto och Riksgäldsspar) minskat margiförvaltningen beaktas. Den övergripande mål- nellt, från 59 miljarder kronor 2000 till sättningen konkretiseras genom att regeringen 58 miljarder kronor 2004 (5 procent av statsårligen fastställer riktlinjer för statsskuldens skulden). Stocken premieobligationer har minsförvaltning avseende statsskuldens sammansätt- kat, medan Riksgäldssparandet har ökat succesning och löptid (mätt i s.k. duration). Inom sivt från 7 miljarder kronor 2000 till 20 miljarder ramen för riktlinjerna fastställer sedan RGK del- kronor 2004. mål och riktmärken, bland annat för amor-

1

Tabell 3.9 Nominella lån i svenska kronor efter avdrag för teringstakten i valutaskulden och för löptiden i

elimineringar av statliga myndigheters innehav den nominella kronskulden respektive valuta-

Miljarder kronor skulden. RGK svarar även för den operativa för-

2000 2001 2002 2003 2004 valtningen av statsskulden.

Statsobligationer, Upplåningen och förvaltningen av statsnominella 465 355 345 389 420

skulden sker i tre skuldslag:

Statsskuldväxlar 284 259 249 266 264 – nominella lån i svenska kronor,

Kontokrediter/ – reala lån i svenska kronor, samt

dagslån 0 13 5 0 3 – nominella lån i utländsk valuta.

Premieobligationer 50 44 41 38 37

Riksgäldskonto 2 2 2 1 1 Skuldens egenskaper bestäms främst av fördelningen mellan de tre skuldslagen samt val av Riksgäldsspar 7 11 16 18 20 löptid i respektive skuldslag. Dessa storheter är, Valutaterminer

m.m.2 8 0 0 0 0 tillsammans med storleken på statsskulden, styrande för vilken total kostnad och samlad risk Nominella lån i som statsskulden är förknippad med. svenska kronor 808 684 658 712 745

1 RGK redovisar fr.o.m. 2004 likviditetshanteringsinstrument på en egen rad. För

att göra jämförelser mellan åren möjliga har den tidigare uppställningen

behållits här (jmf not 4 till resultaträkningen där den nya uppställningen Tabell 3.8 Statsskuldens utveckling och sammansättning

används). Miljarder kronor 2 Några smärre justeringar har gjorts av jämförelsetalen p.g.a. att RGK har

övergått till att bruttoredovisa terminer.

2000 2001 2002 2003 2004 Nominella lån i svenska

Reala lån i svenska kronor fyller en viktig funkkronor 816 684 658 712 745

tion i statens låneportfölj då de bidrar till att Reala lån i svenska

diversifiera upplåningen, och därmed minskar kronor 138 117 130 144 167

risken, genom att staten får tillgång till en finan- Nominella lån i utländsk valuta 387 407 375 330 301 sieringskälla med andra kostnads- och risk-

egenskaper än nominell kron- och valutaupp- Summa konsoliderad statsskuld 1 341 1 208 1 163 1 186 1 213 låning.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Låneformen ger även fördelar för inve-steraren utgifter i upplåningsverksamheten. Den utgiftseftersom hon/han erbjuds en möjlighet att mässiga redovisningen innehåller dock svagheter försäkra sig mot inflation genom att staten när det gäller att beskriva statsskuldräntornas övertar inflationsrisken. I skuldslaget ingår även utveckling över tiden. Exempelvis har valet av den del av Riksgäldsspar som består av reala upplåningsteknik stor påverkan på anslagsupplåningsinstrument, vilka 2004 uppgick till belastningen ett visst år. En kostnadsmässig knappt 1 miljard kronor. Andelen reala lån har redovisning ger därför en bättre beskrivning av successivt ökat under femårsperioden. År 2004 hur räntekostnaderna under en viss period uppgick stocken till 167 miljarder kronor, påverkas av underliggande skuld-, ränte- och motsvarande 14 procent av den totala valutautveckling. statsskulden. Den ökade efterfrågan på reala lån I resultaträkningen för staten redovisas räntor under femårsperioden beror främst på ökad enligt kostnadsmässiga principer efter elimiförsiktighet hos tillgångsförvaltare rörande nering av räntor till/från statliga myndigheter. riskerna med aktier, något som fått dem att leta Från och med 2004 nettoredovisas intäkter och efter säkrare placeringar. Under 2004 var kostnader för förvaltning av statsskulden. I kostefterfrågan på realobligationer som helhet god, naderna ingår även en omvärdering av skulden i men den mattades mot slutet av året. utländsk valuta. Tabellen nedan redovisar stats-

Regeringens riktlinjer lade 2001 fast den skuldens kostnader och utgör en sammanlångsiktiga inriktningen att valutaskuldens andel fattning och specificering av uppgifterna i not 11 av statsskulden skall reduceras. Motiven är att till resultaträkningen (se kapitel 4). valutaskuld, via växelkurserna, är förknippad

Tabell 3.11 Statsskuldens kostnader med relativt större risk samtidigt som det inte

Miljarder kronor finns skäl att anta långsiktigt systematiska

2000 2001 2002 2003 2004 kostnadsskillnader mellan upplåning i utländsk valuta och upplåning i kronor. Sedan 2002 anges Räntekostnader på lån i

svenska kronor 73 51 71 51 52 den långsiktiga inriktningen av valutaamorteringarna till 25 miljarder kronor per år. Räntekostnader på lån i

utländsk valuta 49 52 39 29 23 Tabell 3.10 Valutaskulden Realiserade valuta- och Miljarder kronor kursdifferenser 9 17 11 8 19

2000 2001 2002 2003 2004 Orealiserade

valutadifferenser 9 6 -18 -15 -5 Skuld utländsk valuta 387 407 375 330 301 Över- /underkurs vid

emission m.m. 1 2 -7 -3 -8 Andel valutaskuld av total skuld Summa kostnader 141 128 96 70 81 (procent) 29 34 32 28 25 Ränteintäkter i

upplåningsverksamheten -40 -41 -39 -32 -27

RGK amorterade motsvarande 25 miljarder Nettokostnader efter

intäkter, exklusive kronor av valutaskulden 2004. Som andel av

skuldskötselåtgärder 101 87 57 38 54 statsskulden minskade valutaskulden med

Orealiserade valutavinster 3 procentenheter under 2004. Utöver amorterin-

(-) / förluster (+) garna beror minskningen på att kronans värde i hänförbara till förhållande till dollarn ökade under 2004, vilket skuldskötselinstrument 15 7 -14 -3 -5 reducerade valutaskulden mätt i kronor. Nettokostnader inklusive

skuldskötselåtgärder 116 94 43 35 49

Statsskuldens kostnader Enligt resultaträkningen för 2004 uppgick netto-

kostnaden för statsskulden (räntor, över- och De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, underkurser, valutaförändringar m.m.) till som redovisas i kapitel 5 Statsbudgetens utfall, 49 miljarder kronor, vilket är en ökning med uppgick till knappt 53 miljarder kronor 2004, 14 miljarder kronor jämfört med 2003. 11 miljarder kronor mer än 2003. Beloppen i Räntekostnaderna på lån i svenska kronor har statsbudgeten redovisas enligt utgiftsmässiga ökat med 1 miljard kronor jämfört med 2003. principer och utgör ett netto av inkomster och Visserligen föll räntorna i Sverige 2004 men å

S k r 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 3.12 Transfereringar andra sidan ökade kronskulden, till följd av

Miljarder kronor budgetunderskottet och den fortsatta avbetal-

2000 2001 2002 2003 2004 ningen på valutaskulden. Det senare avspeglas i att räntekostnaderna på lån i utländsk valuta Socialförsäkring 324 341 361 392 402 minskade med 6 miljarder kronor. De oreali- Allmänna bidrag serade valutadifferenserna, exklusive skuldsköt- till kommuner 97 99 100 99 101 selåtgärder, minskade skuldkostnaderna med Arbetsmarknad 58 52 57 62 66 5 miljarder kronor 2004. Över- och underkurser Nettoöverföring vid emission av statspapper m.m. reducerade till

ålderspensionskostnaderna med 8 miljarder kronor. Till-

systemet 27 32 29 30 28 sammans med ränteintäkter i upplåningsverk-

EU-avgiften 22 22 20 24 23 samheten på 27 miljarder kronor uppgick

Bistånd, nettokostnaden för statsskulden till 54 miljarder

internationella kronor 2004. bidrag,

Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga migration och

integration 17 19 19 19 23 räntekostnader på 53 miljarder kronor och nettokostnaden på 54 miljarder kronor förklaras Utbildning och

studiestöd 30 27 29 26 36 av att kursdifferenser vid emission, nollkupong-

Övrigt 39 41 38 40 43 räntor och orealiserade valutakursförändringar redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i Summa 615 634 652 693 722 resultaträkningen (se även kapitel 6 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten).

I tabell 3.12 visas utvecklingen av olika trans-

fereringar under den senaste femårsperioden.

Nedan lämnas en närmare redovisning av delom- 3.2.7 Transfereringar

rådena socialförsäkring, arbetsmarknad, bistånd

m.m. samt utbildning och studiestöd.

Diagram 3.7 Transfereringar per sektor 2000–2004

Socialförsäkring 800 000 700 000 Diagram 3.8 Socialförsäkringar 2000–2004

Miljoner kronor 600 000

450 000 500 000

400 000 400 000 300 000 350 000 200 000 300 000 100 000 250 000

0 200 000

2000 2001 2002 2003 2004

Transfereringar till hushåll Transfereringar till företag 150 000

Transfereringar till kommuner Transfereringar till utlandet

100 000

Nettoöverföring till ålderspensionssystemet

50 000 I diagram 3.7 visas transfereringarna per sektor,

2000 2001 2002 2003 2004 mottagarkategori, 2000–2004. De totala kost-

Ersättning vid ålderdom - Pensioner m.m. Stöd till barnfamiljer naderna för transfereringar har ökat med

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. Läkemedelsförmånen 107 miljarder kronor eller 17 procent under perioden. Den största delen, 65 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med 85 miljarder kronor eller 22 procent mellan 2000 och 2004.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Kostnaderna för socialförsäkring ökade varje år procent kvinnor och 44 procent män. Antalet under femårsperioden. År 2004 ökade kostna- pensionstagare har ökat med 2,8 procent sedan derna med drygt 9 miljarder kronor eller 2000. 2,4 procent. Under hela femårsperioden var

Tabell 3.15 Utbetald ålderspension 2000–2004

ökningen totalt 78 miljarder kronor eller

Kvinnor, 24 procent. medel- Män, medel-

ersättning ersättning

Kvinnor Män per månad, per månad, Tabell 3.13 Socialförsäkringar 2000–2004

År Summa, mnkr Procent Procent kronor kronor Miljarder kronor

2000 158 220 46 54 6 603 10 338

2000 2001 2002 2003 2004

2001 161 106 46 54 6 811 10 561 Ålderspensioner

2002 168 064 46 54 7 132 11 003 m.m. 172 177 185 207 214

2003 181 235 46 54 7 628 11 427 Stöd till barnfamiljer 46 49 50 52 53 2004 187 981 46 54 7 822 11 631

Ersättning vid Källa: Försäkringskassan arbetsoförmåga

per månad var 7 822 kronor och männens var

11 631 kronor. Kvinnornas medelersättning per Av ökningen mellan 2000 och 2004 är månad var således 33 procent lägre än männens 42 miljarder kronor hänförliga till ökade pen- medelersättning under 2004. Skillnaden mellan sionskostnader och 27 miljarder kronor till kvinnors och mäns medelersättning har minskat ersättning vid arbetsoförmåga. Ökningen av med 3 procentenheter sedan 2000. pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt När det gäller stödet till barnfamiljer har både fördelad under åren, men 2003 års ökning var föräldrapenningen och de båda barnbidragshöjbetydligt högre, 22 miljarder kronor. De ningarna, som genomfördes 2000 och 2001, pensioner som finansieras via AP-fonderna ingår bidragit till en kostnadsökning. Barnbidraget i ovan angivna kostnader, däremot finns inte höjdes först från 750 till 850 kronor per månad AP-fondernas administration och finansiella och sedan från 850 till 950 kronor per månad. De poster med i resultat- och balansräkningarna (se båda förändringarna av barnbidraget ökade de kapitel 4). De ökade pensionskostnaderna beror årliga kostnaderna med ca 2 miljarder kronor på ett ökat antal pensionärer, att en allt större vardera. Antalet ersatta nettodagar med föräldraandel av dessa omfattas av ATP-systemet och att penning har under perioden ökat med den genomsnittliga pensionspoängen ökat, men 19 procent, vilket visas i tabellen nedan. Den även på indexomräkning av pensionsbelopp (se främsta orsaken till det ökade uttaget av dagar även kapitel 4, not 4 till resultaträkningen). med föräldrapenning är fler födda barn. Det

I tabell 3.14 och 3.15 visas antalet pensions- föddes 10 487 fler barn 2004 jämfört med 2000. tagare med ålderspension och utbetald ålders-

Tabell 3.16 Ersatta nettodagar med föräldrapenning pension under perioden.

Kvinnor Män

Summa Procent Procent Tabell 3.14 Pensionstagare med ålderspension

var 42 miljoner 2004, varav 81 procent togs ut av År 2004 var 1,6 miljoner personer pensions- kvinnor och 19 procent togs ut av män. Andelen tagare med ålderspension. Av dessa var 56

S k r 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 3.17 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad dagar uttagna av män har ökat med

2000–2004 7 procentenheter sedan 2000.

Kostnaderna för ersättning vid arbetsoför-

Kvinnor Män måga m.m. ökade varje år under perioden, med Summa Procent Procent sammanlagt 26 miljarder kronor eller 30 procent.

2000 203 100 44 56 Dock var ökningen betydligt lägre under 2004 än

2001 175 200 43 57 tidigare år, 1 miljard kronor. Sjukpenningen

2002 176 400 43 57 minskade med 4,5 miljarder kronor eller

2003 216 800 43 57 11 procent 2004, vilket förklaras av att antalet sjukpenningdagar minskat med 13 procent jäm- 2004 246 200 44 56

Källa: Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning fört med 2003. Sjuk- och aktivitetsersättningen ökade däremot med 4 miljarder kronor eller

Antalet arbetslösa var i genomsnitt 246 200 8 procent. Sjuk- och aktivitetsersättning ersatte

under 2004, vilket var en ökning med igenomförtidspension inom pensionssystemet under

snitt 29 400 personer jämfört med 2003. Av 2003.

dessa var 44 procent kvinnor och 56 procent Arbetsmarknad män. Fördelningen av arbetslösa mellan kvinnor

och män har varit relativt konstant under perio- Diagram 3.9 Arbetsmarknad 2000–2004 den.

Miljoner kronor 70 000 Bistånd m.m.

60 000

Diagram 3.10 Bistånd, internationella bidrag, migration och 50 000 integration 2000–2004

Miljoner kronor 40 000

25000 30 000

20 000

20000 10 000

0 15000

2000 2001 2002 2003 2004

Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadspolitiska program Övrigt 10000

5000 Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken ökade under perioden med 8 miljarder kronor. Ökningen förklaras till stor del av ökad arbetslös- 0 het. Under 2004 var den öppna arbetslösheten 2000 2001 2002 2003 2004 5,5 procent av arbetskraften, vilket är en ökning

Bidrag via Sida Bidrag via UD Bidrag till migration, integration med 0,5 procentenheter jämfört med 2003.

I tabell 3.17 framgår att antalet arbetslösa

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, ökade under 2004. Dock har antalet deltids-

migration och integration ökade med arbetslösa minskat stadigt sedan 2000.

5,8 miljarder kronor eller 34 procent under

perioden 2000–2004. Under 2004 ökade kost-

naderna med 3,8 miljarder bland annat till följd

av att biståndsramen ökat.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Utbildning och studiestöd Under 2003 minskade antalet studerande med

studiemedel för första gången sedan 1999 men Diagram 3.11 Utbildning och studiestöd 2000–2004

under 2004 ökade åter antalet vilket framgår av Miljoner kronor

tabell 3.18 och 3.19.

40 000

35 000 Tabell 3.18 Studerande med studiemedel 2000–2004

Studiebidrag

30 000

25 000 Kvinnor Män

Summa Procent Procent

20 000

2000 404 664 58 42

15 000

2001 418 410 59 41

10 000

2002 434 376 60 40

5 000

2003 431 126 60 40

0

2004 434 323 60 40

2000 2001 2002 2003 2004

Källa: Centrala studiestödsnämnden

Utbildningspolitik, Kammarkollegiet: bidrag till enskilda utbildningssamordnare

Utbildningspolitik, Kammarkollegiet: bidrag till folkbildningsorganisationer

Utbildningspolitik, Skolverket: maxtaxa, personalförstärkningar m.m

Tabell 3.19 Studerande med studiemedel 2000–2004

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN Studielån

Kostnaden för utbildning och studiestöd har

Kvinnor Män ökat med 6 miljarder kronor under perioden. Summa Procent Procent Den största förändringen är att bidragen till

2000 333 716 59 41 skolväsendet ökade med ca 4 miljarder kronor

2001 340 024 59 41 2002 till följd av införandet av maxtaxan i

2002 340 805 60 40 barnomsorgen.

2003 335 218 60 40

De studiestöd som når flest personer är studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är 2004 330 212 60 40

Källa: Centrala studiestödsnämnden generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel och denna

Totalt fick 434 323 studerande studiemedel del av studiemedlet är inte rättighetsstyrd.

under 2004, vilket är en ökning med 3 197 Studiemedel består av studiebidrag och studiestuderande jämfört med 2003. Av dessa hade

lån och utgår till studerande i studiestödsbe-

330 212 studielån medan 104 111 studerande rättigande utbildning.

endast utnyttjade studiebidrag. År 2004 fick Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor- 60 procent kvinnor och 40 procent män studie-

deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är

medel. Andelen kvinnor har ökat med generellt och lämnas med 950 kronor per månad

2 procentenheter sedan 2000. i 10 månader om året för den som är mellan 16 och 20 år och studerar i en gymnasial utbildning inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

Under 2004 har kostnaderna för studiestöd inklusive av- och nedskrivningar ökat med nästan 9 miljarder kronor. Ökningen avser reservation av lånefordringar som beräknats enligt en ny modell. De största förändringarna är borttagandet av nuvärdesberäkningen och ändrad beräkning av den framtida inkomstutvecklingen samt åtgärder för att stabilisera modellen.

S k r 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

3.2.8 Statens egen verksamhet Driftkostnaderna vid Vägverket och Banverket

har ökat väsentligt under perioden.

Diagram 3.12 Statens egen verksamhet Statens personal Miljoner kronor

I det följande redovisas hur statens personal 180 000

utvecklats avseende antal anställda fördelat på 160 000

kön, åldersgrupper och sektorer. Uppgifterna 140 000 120 000 baserar sig på statistik från Arbetsgivarverket. 100 000 Avgränsningen av staten är densamma som för

80 000 resultaträkningen, vilket betyder att de allmänna

60 000 försäkringskassornas personal inkluderas i redo-

40 000

visningen trots att de inte var statsanställda före

20 000

2005.

0

2000 2001 2002 2003 2004 I bilaga 2 redovisas vilka myndigheter m.fl.

Kostnader för personal Kostnader för lokaler som omfattas av redovisningen nedan samt vilka

Övriga driftkostnader Avskrivningar och nedskrivningar

myndigheter som hör till respektive sektor. Till

riksdagen lämnas varje år, senast i budget- Statens egen verksamhet avser främst kost- propositionen för 2005, i bilaga till utgiftsnaderna för de statliga myndigheternas drift, dvs. område 2, en utförlig redovisning av statspersonalkostnader, lokalkostnader, avskrivningar förvaltningens utveckling, bl.a. vad avser och nedskrivningar samt övriga driftkostnader. personalkonsekvenser. I det sammanhanget Kostnaderna för statens egen verksamhet den inkluderas inte de allmänna försäkringskassornas senaste femårsperioden framgår av diagram 3.12. personal. Kostnaderna har ökat med totalt 16 miljarder

Tabell 3.20 Antal statligt anställda 2000–2004 fördelade kronor eller 10 procent under perioden.

på kvinnor respektive män

För att öka jämförbarheten mellan åren i diagrammet har personalkostnaderna rensats för

Antal1 2000 2001 2002 2003 2004 förändring av statens tjänstepensionsskuld (för-

Kvinnor 101 256 101 151 103 435 106 186 106 888 säkringsteknisk avsättning hos Statens pensions-

Män 118 042 110 919 112 236 114 146 113 846 verk). Övriga driftkostnader har rensats för förändringar av avsättningar för förluster i Summa 219 298 212 070 215 671 220 332 220 734

1Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År garanti- och utlåningsverksamhet hos Riksgälds-

2004 utgjorde de drygt 4 600 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl. kontoret och Exportkreditnämnden. ingår inte heller. De utgjorde ca 15 000 personer 2004.

De största personalkostnaderna (se kapitel 4, not 6 till resultaträkningen) finns hos Försvars- Statens anställda utgör drygt 6 procent av alla makten, Rikspolisstyrelsen, Riksförsäkrings- anställda i landet. Antalet anställda minskade i verket med de allmänna försäkringskassorna början av perioden, för att nu vara tillbaka på den samt Skatteverket. Under femårsperioden har ursprungliga nivån. Ökningen från och med lönekostnaderna ökat med 25 procent vid Riks- 2002 beror främst på fortsatt utbyggnad av försäkringsverket och med 15 procent vid Riks- universitets- och högskolesektorn. Antalet polisstyrelsen och Skatteverket. statsanställda har under perioden september

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga 2003 till september 2004 ökat med 400 personer. myndigheternas lokaler. De största kostnaderna Förändringen är den minsta sedan Arbetsfinns hos Försvarsmakten, Rikspolisstyrelsen givarverket övertog ansvaret för statistikoch Regeringskansliet (se kapitel 4, not 7 till produktionen 1994. Alla tidigare år har präglats resultaträkningen). av antingen minskningar eller ökningar på flera

Övriga driftkostnader (se kapitel 4, not 8 till tusen anställda. resultaträkningen) avser omkostnader för de Staten är den sektor på arbetsmarknaden som statliga myndigheternas verksamhet. Köpta har den jämnaste könsfördelningen. År 2004 var tjänster och varor har stor omfattning hos bl.a. 51,6 procent av de anställda män, vilket innebär Vägverket och Banverket, som har omfattande att andelen män minskat marginellt från 2003. köp av entreprenader, och hos Försvarsmakten.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 3.21 Antal statligt anställda 2000–2004 fördelade

vilket motsvarar en fjärdedel av de statligt på åldersgrupper

anställda. Därefter kommer rättsväsendet med

nära 39 000 anställda, 18 procent, och arbetsliv, Ålder/ Antal omsorg och utbildning med knappt 37 000 Kön/

anställda, nästan 17 procent. Procent 2000 2001 2002 2003 2004

Sektor/Kön

35–54 126 130 117 328 116 243 116 113 114 619

Beträffande åldersstrukturen är förändringarna

Univer-

genomsnitt äldsta personalstyrkan på arbets-

Kultur 3 024 3 111 3 202 3 118 3 097 marknaden. Det bör dock observeras att detta är

Kvinnor 57 57 57 57 57 ett genomsnitt för hela staten. I verkligheten

Män 43 43 43 43 43 skiljer sig snittålder, och än mer ålders-

Miljö3 5 832 5 463 5 695 5 716 5 863 strukturen, avsevärt mellan olika myndigheter.

Kvinnor 45 45 45 46 47 År 2004 var knappt 21 procent av personalen

Män 55 55 55 54 53 34 år eller yngre. Denna andel är i princip oförändrad över femårsperioden. Knappt 52 procent Arbetsliv 33 708 34 363 34 926 36 872 36 876 av personalen var mellan 35–54 år 2004, vilket är Kvinnor 70 70 70 69 69 en minskning från 58 procent 2000. Personal Män 30 30 30 31 31 som är 55 år eller äldre har ökat sin andel från Rätts- 22 procent 2000 till 27 procent 2004. väsendet 36 190 36 769 37 622 38 204 38 958

I sju av statens tio delsektorer har genom- Kvinnor 41 42 42 42 42 snittsåldern ökat 2004. Störst ökningar har skett Män 59 58 58 58 58 i sektorerna ekonomi respektive kultur.

Länssty- Försvaret är den enda sektor där genomsnitts- relser

5

9 000 personer, vilket motsvarar 32 procent. Uppdrags- Denna minskning beror i huvudsak på bolagi- verk-

6

samhet 12 229 12 237 12 000 12 088 12 031 seringen av Statens järnvägar (SJ) 2001. Den

Kvinnor 41 42 42 41 41 sektor som har ökat mest under perioden är

Män 59 58 58 59 59 universitetssektorn. Ökningen uppgår till ca

Försvaret7 20 960 20 188 20 045 20 610 20 122 4 500 personer, motsvarande 9 procent. Sektorn arbetsliv, omsorg och utbildning ökade med Kvinnor 19 19 20 20 20 drygt 3 000 personer, vilket även det motsvarar Män 81 81 80 80 80 9 procent. Försvarssektorn, som i det här 1 Affärsverk och infrastruktur

2 Universitet, högskolor och forskning sammanhanget endast består av Försvarsmakten, 3

Miljö, teknik och jordbruk

4 Arbetsliv, omsorg och utbildning, inklusive försäkringskassorna minskade med drygt 800 personer, eller med

5 Länsstyrelser, Regeringskansliet och stabsmyndigheter 4 procent. 6 Uppdragsbaserad verksamhet

7 Här ingår endast Försvarsmakten

Universitet, högskolor och forskning är störst av sektorerna med närmare 54 000 anställda,

4 2004 års resultaträkning,

balansräkning och

finansieringsanalys

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

4 2004 års resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

4.1 Omfattning och avgränsning avsnitt 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggs-

upplysningar. Resultat- och balansräkningarna, finansierings- En konsolidering av myndigheternas redoanalysen och noter omfattar myndigheterna, visning innebär att transaktioner mellan myndiginklusive affärsverken, under riksdagen och heter, t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt regeringen och de fonder som redovisas av anställda och bidrag mellan myndigheter tas myndigheter. Dessutom ingår de allmänna bort, dvs. elimineras, i resultaträkningen och att försäkringskassorna som under 2004 inte var fordringar och skulder mellan myndigheter statliga myndigheter, men omfattas eftersom de elimineras i balansräkningen. På så vis erhålls en finansieras med anslag. Riksbankens grundfond samlad redovisning för staten i sin helhet. ingår eftersom den utgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits av staten, men däremot ingår inte Riksbanken.

AP-fonderna och Premiepensionsmyndig- 4.2 Resultaträkning heten ingår inte eftersom deras tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt. De I resultaträkningen redovisas redovisningsingår däremot i sammanställningen över statliga periodens intäkter och kostnader. Statens sektorns tillgångar och skulder i kapitel 9. De kostnader innefattar driften av statens egen verkerkända arbetslöshetskassorna ingår inte i den samhet och transfereringar. De största koststatliga redovisningsorganisationen och därmed naderna uppkommer i de stora bidrags- och inte heller i de konsoliderade resultat- och försäkringssystem som staten hanterar, t.ex. balansräkningarna. En fullständig förteckning socialförsäkringssystemet. För transfereringar över samtliga ingående organisationer framgår av sammanfaller kostnader till största delen med bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. betalningar.

Resultaträkningen omfattar myndigheternas Den statliga verksamheten finansieras i viss alla verksamheter oavsett finansiering. Redo- utsträckning med avgifter från försäljning av visningen utgår från vedertagna redovisnings- varor och tjänster men bedrivs, med undantag och värderingsprinciper som i så stor utsträck- för affärsverkens verksamhet, utan vinstkrav. En ning som möjligt hålls konstanta över tiden. begränsad del av intäkterna kommer även i form

Till skillnad från vad som är fallet i av bidrag. statsbudgeten redovisas i resultaträkningen i huvudsak intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att utgifterna för en investering, i form av avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 4.1 Resultaträkning Resultaträkningen för 2004 redovisar ett

Miljoner kronor underskott på 17 miljarder kronor, vilket är en

Not 2004 2003 förbättring med 2 miljarder kronor jämfört med föregående år. Intäkter

Intäkter och kostnader för statens Skatter m.m. 1 838 623 796 587 verksamhet, dvs. transfereringar och egen Intäkter av avgifter och andra 2 verksamhet, är i princip i balans och uppvisar ett ersättningar 39 158 35 975 mindre överskott på 0,5 miljarder kronor. Intäkter av bidrag 3 24 591 24 727 Resultat från andelar i dotter- och intresse- Summa intäkter 902 372 857 289 företag har därutöver påverkat utfallet positivt med 26 miljarder kronor, vilket motsvarar en Kostnader ökning med närmare 9 miljarder kronor jämfört Transfereringar m.m. med 2003. Av ökningen hänför sig de

Transfereringar till hushåll 4 -470 020 -447 471 förbättrade resultatena främst till Vattenfall AB

Transfereringar till företag 4 -32 410 -30 807 (2,7 miljarder kronor), TeliaSonera (1,7 miljarder

Transfereringar till kommuner 4 -150 692 -146 387 kronor) och Posten AB (1,5 miljarder kronor).

Transfereringar till utlandet 4 -40 919 -37 831

En av orsakerna till underskottet i

Nettoöverföring till resultaträkningen hänför sig till nettokostnaden

ålderspensionssystemet 4 -27 641 -30 112 för förvaltningen av statsskulden som uppgick

Avsättningar till/upplösning av till 49 miljarder kronor, en ökning med drygt 14 fonder 5 -3 743 -4 679 miljarder kronor jämfört med 2003.

Summa transfereringar m.m. -725 425 -697 287 Förändringen beror främst på ökade realiserade kursförluster och minskade orealiserade

Statens egen verksamhet valutavinster. Ökningen av nettokostnaden har

Kostnader för personal 6 -85 173 -83 152 dock delvis dämpats av ökade intäkter till följd

Kostnader för lokaler 7 -14 581 -14 160 av överkurser vid emission av

Övriga driftkostnader 8 -55 303 -52 636 Riksgäldskontorets obligationer.

Avskrivningar och

En annan faktor som påverkar 2004 års utfall

nedskrivningar 9 -21 344 -19 890 är vidareutvecklingen av Centrala studiestöds-

Summa statens egen nämndens (CSN) beräkningsmodell för värde-

verksamhet -176 401 -169 838 ring av studielån, som medför en kostnad för av-

Summa kostnader -901 826 -867 125 och nedskrivningar av osäkra fordringar

Saldo före resultat från andelar motsvarande ca 9 miljarder kronor. Jämförelse-

och finansiella poster 546 -9 836 talen har inte ändrats eftersom kostnaden inte

Resultat från andelar i dotterkan fördelas på de närmast föregående åren på och intresseföretag 10 26 319 17 520 rättvisande sätt. Om den nuvarande modellen hade tillämpats redan innan 2004 kan dock

Finansiella intäkter och konstateras att kostnaderna för av- och kostnader nedskrivningar skulle ha minskat jämfört med Nettokostnad för statsskulden 11 -48 785 -34 558 2003. Den faktiska förändringen mellan 2003 Övriga finansiella intäkter 12 8 233 8 979 och 2004 avser huvudsakligen studielån tagna

Övriga finansiella kostnader 13 -3 131 -1 056 efter 1988 och beror på att låntagarna har högre

Summa finansiella poster -43 683 -26 635 inkomster än föregående år, räntesänkning och

ÅRETS ÖVER-/UNDERSKOTT -16 818 -18 951 färre låntagare inom lånetypen.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

4.2.1 Intäkter Slutregleringen, som i huvudsak består av skatter

och skattereduktioner som inte ingår i den

preliminära skatten, ökade mellan 2003 och 2004 Diagram 4.1 Statens intäkter

med 7 miljarder kronor. Den större slut-

Intäkter av

bidrag Finansiella regleringen beror bl.a. på ökade kapitalvinster

3% intäkter

och större förmögenheter. Ökningen av

1%

Intäkter av juridiska personers inkomstskatt, 8 miljarder

avgifter och

andra kronor, förklaras huvudsakligen av stora

ersättningar preliminärskattebetalningar från företag till följd

4%

av stora förväntade bolagsvinster 2004. I avsnitt

6.4 redogörs för skillnaderna mellan skatter

enligt resultaträkningen och statsbudgetens

skatteinkomster.

Skatter m.m. Statens intäkter av arbetsgivaravgifter ökade

92%

med 7 miljarder kronor, främst på grund av en

högre lönesumma. Avgifterna utgörs i princip av

lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen.

Preliminärt ökade lönesumman 2004 med Skatter m.m., som är det största intäktsslaget,

2,7 procent samtidigt som avgiftssatsen uppgick uppgick till 839 miljarder kronor (netto) för

till 32,7 procent, vilket är 0,12 procentenheter staten, och utgör 92 procent av statens totala

lägre än 2003. Myndigheternas arbetsgivarintäkter. Statens intäkter exklusive resultat från

avgifter, på totalt 22 miljarder kronor, är andelar i dotter- och intresseföretag uppgick till

inomstatliga och har eliminerats i årsredo- 911 miljarder kronor under 2004, vilket är en

visningen för staten. ökning med 44 miljarder kronor jämfört med

Statens intäkter av mervärdesskatt ökade med 2003. Det är statens intäkter av skatter m.m. som

8 miljarder kronor till följd av ökad privat och ökat mest.

offentlig konsumtion. Av statens intäkter av

Den offentliga sektorns samtliga skatter

mervärdesskatt på totalt 208 miljarder kronor, uppbärs av staten genom Skatteverket och

avser närmare 23 miljarder statliga myndigheter. redovisas såväl i statens resultaträkning som i

De har avräknats från inkomsttitel i statsstatsbudgeten. De skatter och avgifter som avser

budgeten, vilket innebär att de eliminerats i kommunsektorn och ålderspensionssystemet

årsredovisningen för staten. utbetalas och överförs löpande för att regleras

Intäkter av avgifter och andra ersättningar när slutlig taxering fastställs.

ökade med 3 miljarder kronor. Mest ökade

De samlade skatteintäkterna (brutto) har

intäkter av andra ersättningar med 2,5 miljarder förändrats framför allt genom ökade

kronor, vilka främst är intäkter där ingen direkt inkomstskatter för fysiska och juridiska personer

motprestation erhålls. De största ökningarna med 23 miljarder kronor. I inkomstskatter för

avser finansieringsavgifter från arbetslöshetsfysiska personer innefattas egenavgifter och

kassor och ersättning för offentlig lagring av allmän pensionsavgift.

jordbruksprodukter.

De bokförda skatterna för fysiska och

De totala intäkterna av bidrag minskade juridiska personer utgörs dels av preliminär-

marginellt. Inom posten har EU-bidragen ökat skatter avseende inkomståret men även till en

genom en ökning av miljöstöd och djurbidrag mindre del avseende föregående inkomstår, dels

samtidigt som bidrag från socialfonden och vissa av slutregleringar (skillnaden mellan slutlig och

övriga stöd minskat i omfattning. preliminär skatt) avseende det föregående inkomståret. Det innebär att för 2004 redovisas

preliminärskatter avseende 2004 och slutregleringar av inkomstskatt avseende 2003. Av

ökningen med 23 miljarder kronor avseende fysiska personers inkomstskatt utgör 16

miljarder kronor preliminärskatter. Förändringen förklaras främst av en högre lönesumma

och högre kommunal utdebitering.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

4.2.2 Kostnader Diagram 4.3 Transfereringar per mottagande sektor

Diagram 4.2 Statens kostnader Nettoöverföring

Transfereringar

till ålderspen-

till utlandet

sionssystemet

6%

Finansiella 4%

Kostnader för kostnader

statens egen 6%

verksamhet Transfereringar

18% till kommuner

21%

Transfereringar

Transfereringar till hushåll

till företag 65%

4%

Trans-

fereringar

76%

Av diagrammet framgår att hushållssektorn är

den dominerande mottagaren av statliga transfe- Av statens kostnader under 2004 utgjorde

reringar med 65 procent. Den innefattar bl.a. 76 procent transfereringar, varav transfereringar

ålderspensioner, sjukpenning, föräldrapenning, till hushåll var den största delen. Kostnaderna

barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men för statens egen verksamhet utgjorde 18 procent

även bidrag till organisationer inom t.ex. utbildoch nettokostnaden för statsskulden och övriga

ningsområdet eller biståndsområdet. Kommufinansiella kostnader 6 procent.

nerna tar emot 21 procent av transfereringarna i

Statens kostnader uppgick till 954 miljarder

olika former av statsbidrag, medan företagskronor, vilket är en ökning med 51 miljarder

sektorn och utlandet, i form av bistånd och EUkronor jämfört med 2003. Ökningen beror på

avgifter, tar emot 4 respektive 6 procent av de att transfereringarna ökat med 29 miljarder

statliga transfereringarna. Cirka 4 procent avser kronor, nettokostnaden för statsskulden ökat

nettoöverföring till ålderspensionssystemet för med 14 miljarder kronor och att kostnaderna för

fondering hos Premiepensionsmyndigheten och statens egen verksamhet ökat med närmare 7

AP-fonderna (se vidare avsnitt 4.5.13 Övermiljarder kronor.

föringar till och från pensionssystemet).

Kostnaderna för lämnade bidrag m.m. under

rubriken Transfereringar uppgick till 4.2.3 Transfereringar per sektor

722 miljarder kronor 2004, en ökning med

29 miljarder kronor jämfört med 2003. Den Följande diagram visar 2004 års transfereringar i

största ökningen avser transfereringar till form av lämnade bidrag och andra överföringar

hushåll, som ökade med närmare 23 miljarder fördelade på mottagarsektorer enligt

kronor. nationalräkenskaperna (NR). Den s.k. realekonomiska indelningen redovisas även ur ett statsbudgetperspektiv i avsnitt 5.3.7.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Bland transfereringarna till hushåll ökade verksamheten är bland annat en följd av att kostnaderna för socialförsäkringen med drygt 9 biståndsramen har höjts med 2,8 miljarder miljarder kronor netto. kronor. Sveriges avgift till EU redovisas här

Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av periodiserat till skillnad mot redovisningen på statsbudgeten ökade med 7,7 miljarder kronor statsbudgeten som görs när avgiften betalas. Den netto. För ersättning vid arbetsoförmåga mervärdesskattebaserade andelen av avgiften har minskade sjukpenningen med 4,6 miljarder fortsatt att minska, med 1,3 miljarder kronor, kronor eller 11 procent 2004, vilket förklaras av medan BNI-avgiftens andel istället har ökat. att antalet sjukpenningdagar minskat med Avgifter till och bidrag från EU redovisas i 13 procent jämfört med 2003. Sjuk- och kapitel 8. aktivitetsersättningen (tidigare benämnt förtids- Kostnaderna för statens egen verksamhet pension) ökade däremot med 4,1 miljarder uppgick till 176 miljarder kronor 2004, vilket är kronor eller 8 procent. I december 2004 fick ca en ökning med närmare 7 miljarder kronor 540 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning, jämfört med 2003. Statens personalkostnader vilket är en ökning med drygt 32 000 personer. exklusive arbetsgivaravgifter ökade med

Kostnaden för arbetsmarknadspolitik ökade 2 miljarder kronor. Myndigheternas inbetalda med 4,1 miljarder kronor på grund av ökade arbetsgivaravgifter, löneskatter m.m. är statskostnader för arbetslöshetsersättning. interna transaktioner och har därför eliminerats i

Studiestöd inklusive kostnad för av- och årsredovisningen för staten. nedskrivningar av fordringar avseende studielån Övriga driftkostnader ökade med ökade med 8,7 miljarder kronor till följd av 2,7 miljarder kronor. Förändringen innefattar ökade reservationer. Modellen för värdering av ökade kostnader för köp av tjänster med reservation för framtida förluster har vidare- 7,4 miljarder kronor, minskade kostnader för utvecklats. Från och med 2004 tillämpas tre köp av varor med 3,8 miljarder kronor samt kriterier (tidigare två) för värdering av reser- minskad aktivering av anläggningstillgångar i vation för framtida förluster. Dessa är betal- egen regi med 0,8 miljarder kronor. Vägverkets ningsbenägenhet, de trygghetsregler som finns och Banverkets köp av tjänster ökade mest till vid återbetalning och framtida förluster på grund följd av ökade investeringar i vägar och järnvägar. av dödsfall. Dessutom har Centrala studies- Exportkreditnämndens förändring i avsätttödsnämnden (CSN) för första gången gjort ningar för beräknad risk i engagemang och reservationer för förluster avseende de nya Riksgäldskontorets avsättning för framtida annuitetslån som infördes den 1 juli 2001. garantiförluster ingår i kostnader för köp av Sammantaget har förändringarna lett till ökade tjänster. Avsättningarna avseende dessa minskakostnader för nedskrivning av lånefordringar de mindre än föregående år, vilket medförde under 2004. Jämförelsetalen för 2003 har inte högre driftkostnader med 1,7 respektive 1,0 justerats vilket påverkar resultaträkningens utfall miljarder kronor. för 2004 (se vidare avsnitt 4.2, avsnitt 4.5.8 och Övriga driftkostnader avseende köp av varor 4.5.10 samt not 28). minskade vid Försvarets materielverk och

Kostnaderna för handikappolitik och ekono- Försvarsmakten till följd av neddragningar inom misk familjepolitik ökade, med 1,6 respektive 1,3 försvaret. miljarder kronor. Resultat från andelar i dotter- och

Transfereringarna till kommuner ökade med intresseföretag ökade netto med närmare 9 4,3 miljarder kronor, varav de allmänna bidragen miljarder kronor. Det resultat som redovisas till kommunerna ökade mest, med 2,4 miljarder baseras på bolagens redovisade nettoresultat kronor. Transfereringar till kommuner avseende enligt respektive årsbokslut, utom i några fall då utbildningspolitik ökade med 1,2 miljarder ett tidigare delårsbokslut använts (se bilaga 3 kronor och bidrag för läkemedelsförmånerna Statliga bolag). ökade med knappt 1 miljard kronor.

Transfereringar till utlandet ökade totalt med 3 miljarder kronor. Biståndsverksamhet och internationella bidrag ökade med 4 miljarder kronor, medan Sveriges avgift till EU minskade med 1 miljard kronor. Den ökade bistånds-

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Stora resultatförbättringar redovisas av Vatten- skulderna och därmed den negativa nettoförfall AB med 2,7 miljarder kronor, TeliaSonera mögenheten. AB med 1,7 miljarder kronor, Posten AB med Vid utgången av 2004 var nettoförmögen- 1,5 miljarder kronor och Luossavaara- heten -805 miljarder kronor, dvs. staten hade en Kiirunavaara AB (LKAB) med 0,9 miljarder nettoskuld på detta belopp. Det är en försämring kronor. med 15 miljarder kronor jämfört med 2003 då

Nettokostnaden för statsskulden ökade med nettoförmögenheten var knappt -790 miljarder 14 miljarder kronor. De finansiella kostnaderna kronor. för förvaltningen av statsskulden ökade med Nettoförmögenhetens förändring fördelad på 6,7 miljarder kronor främst till följd av ökade balansräkningens olika delar kan sammanfattas realiserade kursförluster. De finansiella intäk- enligt nedan: terna för förvaltningen av statsskulden minskade

Mdkr med 7,6 miljarder kronor bland annat på grund

Ökning av tillgångar +17 av minskade orealiserade valutavinster. Öknin-

Ökning av skulder -25 gen av övriga finansiella kostnader med

Ökning av avsättningar -3 2 miljarder kronor hänförs till en omvärdering av

Ökning av fonder -4 lån med kreditrisk till Svensk-Danska broförbindelsen AB. Summa - 15

Förändringen av nettoförmögenheten kan även

beskrivas på följande sätt:

4.3¶Balansräkning

Mdkr

Årets underskott enligt resultaträkning -17 I balansräkningen redovisas värdet av statens

Saldo inomstatlig betalningsavräkning +3 samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är

Utjämningspost avseende statspapper -1 beräknat per den 31 december 2004 (se även avsnitt 4.5 Redovisningsprinciper och tilläggs- Summa -15 upplysningar). I de fall marknadsvärden finns att tillgå för aktier och andelar i statliga bolag Förändringen av nettoförmögenheten är i första presenteras dessa i bilaga 3 Statliga bolag. hand hänförbar till årets underskott i resultat-

Statens totala nettoförmögenhet, dvs. skill- räkningen på -17 miljarder kronor. naden mellan tillgångarnas och skuldernas Betalningar som är relaterade till statsbudbokförda värden, uppgick till -805 miljarder getens anslag och inkomsttitlar rapporteras på kronor per den 31 december 2004. Det innebär avräkningskonton både av respektive myndighet en minskad nettoförmögenhet med 15 miljarder och av Riksgäldskontoret. Det saldo som uppkronor jämfört med 2003 (se vidare avsnitt 4.3.1 stod vid årsskiftet redovisas som ökning av Nettoförmögenheten). nettoförmögenheten med 3 miljarder kronor.

Den huvudsakliga orsaken till minskningen är Vid eliminering av innehav av inomstatliga resultaträkningens underskott på 17 miljarder värdepapper uppstår, på grund av olika kronor. Statsskulden ökade med 27 miljarder värderingsprinciper, en utjämningspost som kronor. Den inhemska skulden ökade med 57 redovisas som en minskning av nettoförmögenmiljarder kronor och lån i utländsk valuta heten. Utjämningsposten uppgår till 1 miljard minskade med 30 miljarder kronor (se vidare kronor. avsnitt 3.2.6 Statsskulden). Därutöver påverkas nettoförmögenheten av

enstaka transaktioner som förändrar tillgångars

eller skulders värde utan att redovisas över 4.3.1 Nettoförmögenheten resultaträkningen. Exempel är förändringar av

aktier och andelar som redovisas direkt i balans- Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden räkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda bolags egna kapital som inte är hänförbara till värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar periodens resultat. Under 2004 uppgick dessa statsbudgetens ackumulerade underskott under effekter dock till väsentligt mindre än 1 miljard åren, svarar för den övervägande delen av kronor och syns därför inte i tabellen. Det egna

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

kapitalet i TeliaSonera AB minskade dock med Fordringar

Tabell 4.2 Balansräkning

Upplupna bidragsintäkter 36 1 057 1 126 Miljoner kronor

Övriga upplupna intäkter 37 17 336 16 471 TILLGÅNGAR Summa periodavgräns-

Not 2004 2003

ningsposter 33 632 35 018

Anläggningstillgångar

Kortfristiga placeringar

Immateriella

Värdepapper och andelar 38 8 791 16 291 anläggningstillgångar

Summa kortfristiga Balanserade utgifter för

placeringar 8 791 16 291 utveckling 14 3 478 3 148

Kassa och bank Rättigheter och andra immateriella Kassa, postgiro och bank 39 2 085 1 844 anläggningstillgångar 15 612 458

Summa kassa och bank 2 085 1 844 Förskott avseende immateriella

SUMMA TILLGÅNGAR 834 627 817 332 anläggningstillgångar 16 8 4

Summa immateriella anläggningstillgångar 4 098 3 610 KAPITAL OCH SKULDER

Not 2004 2003 Materiella anläggningstillgångar Nettoförmögenhet 40 -804 676 -789 958

Statliga väganläggningar 17 84 065 72 065 Fonder 41 56 619 52 876

Statliga järnvägsanläggningar 18 63 119 62 127 Avsättningar

Byggnader, mark och

Avsättningar för pensioner annan fast egendom 19 38 939 37 160

och liknande förpliktelser 42 153 067 148 787 Förbättringsutgifter på

Övriga avsättningar 43 13 537 14 928 annans fastighet 20 3 023 2 767

Summa avsättningar 166 604 163 715 Maskiner, inventarier,

Finansiella

pappersinnehav 26 11 181 14 605

Periodavgränsningsposter Långfristiga fordringar 27 10 544 14 923

Upplupna kostnader 49 42 984 44 389 Summa finansiella

Summa periodavgräns- Utlåning 28 147 292 150 428

ningsposter 73 354 76 151 Varulager m.m.

SUMMA KAPITAL

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

4.3.2 Övriga förändringar i Övriga avsättningar för garantiverksamhet

balansräkningen minskade med 1,4 miljarder kronor. Balans-

posten Övriga avsättningar består huvudsakligen Under räkenskapsåret 2004 ökade de totala av Exportkreditnämndens avsättning för risker i tillgångarna med 17 miljarder kronor till garantiengagemang och RGK:s avsättning för 835 miljarder kronor. framtida garantiförluster. RGK:s avsättning för

De materiella anläggningstillgångarna ökade förluster avseende kreditgarantier har minskat med 15 miljarder kronor. Statliga väganlägg- med 1 miljard kronor som följd av ändrade ningar ökade med 12 miljarder kronor. Under riskbedömningar. 2004 har bland annat Södra länken i Stockholm Statsskulden ökade med 27 miljarder kronor öppnats för trafik, en investering som uppgick och uppgick vid 2004 års utgång till till 7,6 miljarder kronor. Statliga järnvägs- 1 213 miljarder kronor. Lån i svenska kronor anläggningar ökade med 1 miljard kronor. ökade med 57 miljarder kronor samtidigt som Byggnader, mark och annan fast egendom ökade lån i utländsk valuta minskade med 30 miljarder med 1,8 miljarder kronor. Ökningen avser dels kronor. Den andel av statsskulden som upptas i köp av det före detta Centralposthuset i utländsk valuta minskade därmed från 28 Stockholm, dels färdigställda projekt, bl.a. procent till 25 procent. För en närmare beskriv- Världskulturmuseet i Göteborg. Pågående nyan- ning av statsskuldens utveckling, se avsnitt 3.2.6 läggningar avseende projekt vid Vägverket Statsskulden. minskade med 5,1 miljarder kronor och på- Periodavgränsningsposterna minskade med gående nyanläggningar vid Banverket ökade med 2,8 miljarder kronor. Minskningen avser främst 3,2 miljarder kronor. Försvarets militära upplupna kostnader och övriga förutbetalda beredskapstillgångar ökade med 1,4 miljarder intäkter vid RGK. kronor.

De finansiella anläggningstillgångarna ökade med totalt 13 miljarder kronor. Andelar i dotteroch intresseföretag ökade med 20,5 miljarder 4.4 Finansieringsanalys kronor. Värdet på Vattenfall AB ökade med 9,8 miljarder kronor främst genom ett positivt 4.4.1 Allmänt resultat. Posten AB ökade med 1,6 miljarder kronor, också genom ett positivt resultat. Bland Finansieringsanalysen visar statens betalningar intresseföretagen ökade värdet på TeliaSonera fördelade på avsnitten statens verksamhet, AB med 2,6 miljarder kronor. Statens lång- investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter. fristiga fordringar minskade med 4,4 miljarder Finansieringsanalysen visar även förändringen av kronor vilket främst förklaras av att affärsverket och respektive avsnitts påverkan på statens Statens järnvägars fordringar minskat. nettoupplåning under redovisningsperioden.

Kortfristiga placeringar minskade med Statens nettoupplåning definieras som för- 7,5 miljarder kronor. Riksgäldskontoret (RGK) ändringen av statsskulden justerad för oreaplacerar eventuell kortfristig överskottslikviditet liserade valutakursförändringar. på dagslånemarknaden för att hantera kort- Uppgifterna avseende finansieringsanalysen fristiga förändringar i lånebehovet. Den 31 har hämtats från de konsoliderade resultat- och december 2004 har RGK i stället lånat medel på balansräkningarna, från den information som dagslånemarknaden. Denna kortfristiga skuld myndigheterna inrapporterat i statsredovisningsingår i statsskulden. systemet samt från myndigheternas årsredovis-

På balansräkningens skuldsida ökade Avsätt- ningar. ningar för pensioner med 4,3 miljarder kronor. Förändringen avser främst Statens pensionsverks avsättning för den samlade pensionsskulden. Riktlinjerna för avsättning är desamma som föregående år och skuldökningen förklaras främst av nyintjänad pension, ränta och indexering.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

4.4.2 Statens verksamhet avser främst IT-system hos olika myndigheter,

bl.a. Riksförsäkringsverket och Skatteverket. Kassaflödet avseende statens verksamhet I not 59 ges mer information om investeringar uppgick 2004 till 67,4 miljarder kronor, vilket är i anläggningstillgångar. en ökning från föregående år med 23 miljarder kronor. Nettoförändringen beror till stor del på ökade skatteinbetalningar. Kassaflödet avseende 4.4.4 Utlåning skatter ökade med 35,3 miljarder kronor medan transfereringarna ökade med 20,3 miljarder Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning kronor. och amorteringar, var 6,9 miljarder kronor vilket

Utdelningarna från dotter- och intresse- är en ökning med 1,9 miljarder kronor. företag som redovisas under posten intäkter av Nyutlåningen ökade med 0,3 miljarder kronor avgifter och andra ersättningar uppgick till jämfört med föregående år och amorteringarna 8,8 miljarder kronor, vilket var 1,1 miljarder minskade med 1,6 miljarder kronor. kronor mer än föregående år (se även not 55). I not 60 ges mer information om nyutlåning

Förändringar av skulder och fordringar har och amorteringar. påverkat statens kassaflöde positivt med 26,7 miljarder kronor, till viss del beroende på att bostadsobligationer till ett bokfört värde av 4.4.5 Finansiella aktiviteter 3,6 miljarder kronor har sålts under året.

Nettobetalningar från finansiella aktiviteter

under 2004 uppgick till -58,9 miljarder kronor, 4.4.3 Investeringar vilket innebär att nettobetalningarna ökade med

18,6 miljarder kronor. Den viktigaste Statens investeringar under 2004 uppgick till förklaringen är att ränteutbetalningarna för 38,8 miljarder kronor. Investeringar i finansiella statsskulden har ökat sedan föregående år. anläggningstillgångar var 0,8 miljarder kronor, vilket är en minskning från föregående år med 1,5 miljarder kronor. Minskningen beror på 4.4.6 Statens upplåning kapitaltillskott 2003 till SJ AB och Teracom AB.

De materiella investeringarna uppgick under Statens nettoupplåning visar förändringen av 2004 till 36,5 miljarder kronor, vilket är en statens upplåning justerad för valutakursminskning med 0,7 miljarder kronor jämfört förändringar i utländsk valuta. med föregående år. Investeringar i beredskaps- Statens nettoupplåning under 2004 var tillgångar har minskat med 3,6 miljarder kronor 36,9 miljarder kronor, en ökning från föregående medan investeringar i väganläggningar ökade år med 4,6 miljarder kronor. Under året ökade med 0,8 miljarder kronor. statsskulden med 27,3 miljarder kronor. De

orealiserade valutakursvinsterna, som har ökat Tabell 4.3 Materiella investeringar statens nettoupplåning, uppgick till 9,6 miljarder Miljarder kronor kronor.

2004 2003 I kapitel 6 ges förklaring till skillnader mellan Beredskapstillgångar 10,1 13,7 resultaträkning, finansieringsanalys och

Väganläggningar 9,6 8,8 statsbudgetens utfall.

Fastigheter och markanläggningar 3,4 3,3 Maskiner och inventarier 4,2 4,8 Järnvägsanläggningar 7,3 5,6 Övriga investeringar 1,9 1,1 Totalt 36,5 37,3

Investeringar i immateriella tillgångar uppgick till 1,5 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder kronor mer än föregående år. Investeringarna

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 4.4 Finansieringsanalys 4.5 Redovisningsprinciper och

Miljoner kronor tilläggsupplysningar

Not 2004 2003 Statens verksamhet 4.5.1 Allmänt Skatter m.m. 54 829 696 794 437 Avgifter och andra ersättningar 55 47 948 43 645 Årsredovisningen för staten grundas på de

statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka

avgränsning och uppställningsformer som grund

för Ekonomistyrningsverkets underlag till Investeringar 59 Årsredovisningen för staten 2004. De uppställ- Finansiella investeringar -820 -2 319 ningsformer som föreskrivs där, bygger på de Materiella investeringar -36 536 -37 264 uppställningsformer som föreskrivits för Immateriella investeringar -1 479 -1 344 myndigheterna med vissa anpassningar för års- Summa investeringsutgifter -38 835 -40 927 redovisningen för staten.

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Försäljning av anläggningstillgångar 295 364 Redovisning av kostnader och intäkter sker Summa investeringar -38 540 -40 563 enligt bokföringsmässiga grunder.

Utlåning 60

4.5.2¶Transfereringar och skatter Nyutlåning -15 004 -14 727 Amorteringar 8 073 9 663

För redovisningen av transfereringar och skatter Summa nettoutlåning -6 931 -5 064

innebär bokföringsmässiga grunder att skatter

skall redovisas det år till vilket intäkten hänför Finansiella aktiviteter

sig och att transfereringar redovisas det år till Finansiellt netto för

vilket kostnaden hänför sig. Innebörden av

arbete i syfte att klargöra principerna.

Totalt -36 888 -41 532

Statens nettoupplåning Förändring av statsskulden 27 271 23 069 Orealiserade valutakursförändringar 9 617 18 463 Totalt 36 888 41 532

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Metoderna för att bedöma transfereringar och som ingår i de konsoliderade resultat- och skatter hänförliga till en viss period är därmed balansräkningarna och finansieringsanalysen, inte fullt utvecklade ännu. Det innebär att återfinns i bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. transfereringar periodiseras endast när kost- Fram till och med Årsredovisning för staten naden tydligt är hänförlig till ett visst år. 2002 omfattades Allmänna arvsfonden av Exempel på detta är Sveriges avgift till avgränsningen. Under 2003 lämnade regeringen Europeiska unionen. I övriga fall bedöms proposition (2003/03:136) om fondens organikostnaden sammanfalla med betalningen. När sation m.m. till riksdagen, där man bl.a. det gäller skatter är metoderna sådana att konstaterar att Allmänna arvsfonden är en egen debiterade skatter tas upp som intäkt/fordran, juridisk person med egen och självägande medan inbetalade, ej debiterade, skatter tas upp förmögenhetsmassa och därför inte bör som skulder. För restförda skatter sker redovisas bland statens tillgångar i årsredonedskrivning för befarad uppbördsförlust. De visningen. Någon annan uppfattning framfördes tillämpade principerna innebär dock inte att alla inte av riksdagen (bet. 2003/04:SoU3, rskr. skatter redovisas det inkomstår till vilket 2003/04:68). Regeringen har därför fr.o.m. intäkten hänför sig. beslutet om Årsredovisningen för staten för

Sedan en tid har diskuterats förslag till 2003 beslutat att Allmänna arvsfonden inte skall övergång till s.k. fullt periodiserade skatter, omfattas. vilket innebär att för ett visst år skall intäkten tas upp till det belopp den vid räkenskapsårets slut kan beräknas till, med tillägg för justering för det 4.5.4 Gemensam brytdag slutliga taxeringsutfallets avvikelse från motsvarande beräkning för föregående år. De En gemensam s.k. brytdag gäller för samtliga närmare metoderna för att beräkna sådana myndigheters räkenskaper. Denna dag är periodiserade skatter är ännu under utveckling fastställd till den 10 januari. Med begreppet och ett eventuellt införande kräver ytterligare brytdag avses den dag då den löpande boköverväganden. föringen av händelser som berör den avslutade

räkenskapsperioden avslutas. Fram till och med

brytdagen bokförs leverantörsskulder och 4.5.3 Avgränsning av redovisningsenheten kundfordringar, efter brytdagen redovisas

händelser som härrör från den avslutade Balans- och resultaträkningarna samt finan- perioden som upplupna kostnader respektive sieringsanalysen omfattar staten, avgränsad i intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). enlighet med ovan nämnda regeringsbeslut. Den gemensamma brytdagen är en förutsättning Detta innebär att dessa dokument omfattar för att fordringar och skulder mellan myndigheter under riksdagen och regeringen, myndigheterna skall kunna stämma överens. med undantag för Riksbanken, som p.g.a. dess speciella ställning, inte ingår. AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte heller på 4.5.5 Principer för konsolidering grund av att fondernas tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt och att Konsolidering sker genom en sammanläggning ålderspensionssystemet bör hanteras och redo- av myndigheternas balansräkningar och resultatvisas för riksdagen på ett enhetligt sätt (se räkningar efter det att interna mellanhavanden i avsnitt 9.5 Pensionssystemets årsredovisning). form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kostnader mellan myndigheterna eliminerats. kapital ursprungligen tillskjutits av staten och Informationen från myndigheterna har hämtats därför kan ses som statens ägarandel i både från statsredovisningen och ur myn- Riksbanken. De allmänna försäkringskassorna, digheternas årsredovisningar. Utöver eliminesom fram till 31december 2004 var fristående ringar av transaktioner mellan myndigheter har offentligrättsliga organ, omfattas eftersom deras även transaktioner som varken är intäkter eller verksamhet finansierades med anslag. En kostnader respektive fordringar eller skulder för förteckning över vilka organisationer som staten som helhet eliminerats. Exempel är omfattas av staten med denna avgränsning, och statens arbetsgivaravgifter för egen personal som

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

före eliminering redovisas som personalkostnad Uppställningsformer hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Skatteverket. Två förändringar av resultaträkningens uppställ-

ningsform har gjorts i Årsredovisningen för

staten 2004. 4.5.6 Omklassificering av poster Den tidigare posten Lämnade bidrag m.m.

under rubriken Transfereringar har under- Vissa typer av transaktioner omklassificeras i indelats i sektorer enligt nationalräkenskaperna årsredovisningen för staten i förhållande till (realekonomiska kategorier), så att transfemyndigheternas redovisning. Anledningen till reringar till hushåll, företag, kommuner och detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. utlandet samt nettoöverföring till ålderspenkostnader för verksamheten och inte transfere- sionssystemet särredovisas i resultaträkningen ringar. Ett exempel är statens tjänstepensioner och specificeras i not 4 till resultaträkningen. som redovisas som personalkostnad i statens Jämförelsetal för föregående år redovisas för årsredovisning men skilt från verksamhetens varje rad enligt den nya uppställningsformen. kostnader i den berörda myndigheten Statens Innehållsmässigt innebär denna förändring pensionsverks årsredovisning. endast att posten Lämnade bidrag m.m. redo-

I några fall följer inte myndigheterna de visas underindelad. I not 4 Transfereringar m.m. resultat- och balansräkningsscheman som är redovisas förutom specifikationer av dessa generellt föreskrivna. För affärsverken gäller mottagarkategorier även en sammanfattande dessutom särskilda uppställningsformer. Detta tabell med indelning i delområden som ger en medför att vissa resultat- och/eller balansposter översiktlig bild av de huvudsakliga ändamålen måste omklassificeras innan konsolideringen med transfereringarna, socialförsäkring, bidrag görs. till kommuner, arbetsmarknad m.fl. områden.

Under rubriken Finansiella intäkter och

kostnader har Nettokostnad för statsskulden 4.5.7 Motpartsavstämning brutits ut ur de tidigare raderna för finansiella

intäkter och kostnader och bildar nu en egen rad. För att det skall vara möjligt att eliminera s.k. De båda andra raderna under denna rubrik, inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, benämns därför Övriga finansiella intäkter fordringar och skulder mellan myndigheter, respektive Övriga finansiella kostnader. Nettoanvänds rutiner för s.k. motpartsavstämning kostnaden för statsskulden definieras här i mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartsav- enlighet med Riksgäldskontorets (RGK) stämningen, som infördes 2000, har successivt definition och redovisning av Kostnad för förbättrats. I samband med upprättandet av förvaltning av statsskulden i RGK:s årsredovisårsredovisningen för staten 2004 kan nu ning. Det innebär bl.a. att utöver de direkta konstateras att denna utveckling fortsatt. kostnaderna för statsskulden ingår räntor i Motpartsdifferenserna är färre än tidigare år och RGK:s in- och utlåningsverksamhet, som har har kunnat utredas i större utsträckning. koppling till statsskulden men som inte direkt är Säkerheten i de belopp som presenteras i de en kostnad för själva statsskulden. Det kan även konsoliderade balans- och resultaträkningarna förekomma andra mindre poster som inte direkt har därmed ökat. är en kostnad för statsskulden.

Däremot ligger RGK:s garantiverksamhet

utanför denna definition, liksom de interna 4.5.8 Ändrade redovisningsprinciper räntor till och från statliga myndigheter som

hanteras i statens internbank, eftersom Under 2004 har endast små förändringar av inomstatliga räntor elimineras. redovisningsprinciperna i årsredovisningen för staten gjorts. Förändringarna redovisas nedan.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

I årsredovisningen för staten elimineras även Avgifter hos affärsverk räntor på statliga myndigheters innehav av statspapper (se avsnitt 3.2.6 Statsskulden), vilket Huvuddelen av Luftfartsverkets infrastrukturinnebär att nettokostnaden för statsskulden blir intäkter, innefattande bl.a. startavgifter, s.k. lägre än i RGK:s årsredovisning. undervägsavgifter och passageraravgifter, klassi-

Den nya raden Nettokostnad för statsskulden ficerades föregående år som uppdragsinkomster. är en utbrytning ur de tidigare raderna, varför Beloppet (cirka 3,8 miljarder kronor) ingår i saldot under rubriken Finansiella intäkter och resultaträkningens rad Avgifter och andra ersättkostnader inte påverkas. Jämförelsetalen har ningar. I not 2 till resultaträkningen skiljs justerats enligt den nya uppställningsformen. däremot offentligrättsliga avgifter, avgifter i

uppdragsverksamhet och s.k. andra ersättningar

åt. För 2004 har intäkterna i enlighet med Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos rekommendation från Riksrevisionen hänförts Riksgäldskontoret till offentligrättsliga avgifter. Även affärsverket

Svenska kraftnäts avgifter för elcertifikat har De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om flyttats från uppdragsverksamhet till offentlig- (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på rättsliga avgifter (13 miljoner kronor), i enlighet ett konto i Riksgäldskontoret (RGK) varifrån de med rekommendation från Riksrevisionen. betalas till de tre public service-företagen Jämförelsetalen för föregående år har ändrats i Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och noten. Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för statens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB). Övergångsvis tillförs extrapengar till Premieintäkter vid Statens pensionsverk RIKAB genom ett särskilt lån i RGK, det s.k. distributionskontot. Härigenom finansieras de I samband med upprättandet av Årsredotillfälligt ökade kostnaderna för samtidig visningen för staten 2003, uppmärksammades att distribution av TV-utsändningar i analog och en mindre del av den statliga tjänstepensionsdigital form som krävs för att det skall vara rörelsen avser statliga bolag, stiftelser m.m. samt möjligt att gradvis övergå till digitala TV- Riksbanken och Premiepensionsmyndigheten, utsändningar. Avsikten är att distributions- som inte ingår i avgränsningen av staten i medlen skall återbetalas genom att distributions- årsredovisningen för staten. Andelen hade ökat kostnaderna efter omläggningen kommer att kraftigt 2003 jämfört med tidigare. Premierna vara lägre än kostnaderna skulle vara för analoga från dessa enheter är inte inomstatliga med den utsändningar. avgränsning som tillämpas i årsredovisningen för

RGK redovisar i sin årsredovisning en fordran staten och redovisas därför som bidragsintäkter i på 1 018 miljoner kronor och en skuld på årsredovisningen. Dessutom bör inte kost- 452 miljoner kronor, dvs. netto 566 miljoner naderna i denna del hänföras till personalkronor, avseende Rundradiorörelsen. RIKAB kostnader utan till transfereringar. För 2003 har inte tagit upp tillgången och skulden i sina justerades kostnaderna endast med cirka hälften räkenskaper, eftersom det är fråga om förvaltade med hänsyn till osäkerhet i underlagen. För medel, inte tillgång och skuld för egen räkning. 2004, när två års erfarenhet av fördelningen Medlen kommer att tas i anspråk respektive föreligger, har det bedömts att en mer fullständig återbetalas i den ordning som riksdagen beslutar fördelning kan göras. En justering har därför om. RGK:s fordran och skuld har tagits bort i gjorts så att samma andel av kostnaderna för årsredovisningen för staten eftersom de är pensionsrörelsen har hänförts till transfereringar interna i staten samtidigt som Rundradio- som andelen av premieintäkterna. rörelsens redovisning inte ingår i någon statlig redovisningsenhet som redovisas som motpart till RGK.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Garantiförbindelser inom linjen ökade kostnader för nedskrivning av

lånefordringar under 2004. Jämförelsetalen för Enligt Redovisningsrådets rekommendation 2003 har inte justerats varför resultaträkningens RR16 Avsättningar, ansvarsförbindelser och utfall för 2004 påverkas (se vidare avsnitt 4.2 eventualtillgångar, punkt 19, skall ett företag inte samt not 28 och avsnitt 4.5.10 under rubriken redovisa en ansvarsförbindelse som avsättning i Engångseffekter). balansräkningen. Med hänvisning till denna Härutöver förekommer att ändrade principer rekommendation och i enlighet med det förslag hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen som Riksgäldskontoret (RGK) lämnat i en för staten i mindre omfattning. I de fall berörd rapport till regeringen den 9 mars 2005, myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jäm- Gemensam kostnads- och riskredovisning för förelsetalen även i årsredovisningen för staten statens garantimyndigheter, tas från och med såvida inte beloppet är oväsentligt. Har Årsredovisningen för staten 2004 garanti- myndigheten inte ansett detta möjligt har inte förbindelser för vilka avsättning görs inte heller heller jämförelsetalen i årsredovisningen för upp som garantiförbindelser inom linjen. Detta staten ändrats. överensstämmer med den metod som RGK, vid sidan av Insättningsgarantinämnden (som är den största garantigivande myndigheten), tillämpar i 4.5.9 Ändrade jämförelsetal för 2003 som sin årsredovisning. Det är dock en förändring i ej beror på ändrad princip årsredovisningen för staten jämfört med föregående år då samtliga garantiåtaganden De statliga bolagen togs för första gången upp i redovisades inom linjen. Insättningsgaranti- Årsredovisningen för staten 2003 med fyra nämnden gör inga avsättningar och därför tas kvartal avseende aktuellt kalenderår. Vissa hela deras åtagande upp inom linjen. I not 52 till uppgifter var dock ofullständiga. Förändringar balansräkningen framgår både garantier för vilka av värdet på resultatandelar i dotter- och avsättning görs och garantier för vilka avsättning intressebolag som gjorts med anledning av inte görs. En utförlig beskrivning av statens bolagens slutliga årsredovisningar för 2003 har garantiverksamhet ges i kapitel 7 Statliga påverkat resultaträkningens saldo med garantier och krediter. 60 miljoner kronor.

I övrigt förekommer inga ändrade

jämförelsetal som påverkar saldot för 2003. Ändrade redovisningsprinciper hos vissa myndigheter Tabell 4.5 Resultaträkningens saldo enligt Årsredovisning

för staten 2003 Riksgäldskontoret har övergått till att bruttoredovisa valutaterminer, vilket påverkar

Resultaträkningens saldo enligt fördelningen mellan svensk och utländsk del av

Årsredovisning för staten 2003 - 19 011 statsskulden. Jämförelsetalet för föregående år i

Justering för resultat från andelar årsredovisningen för staten påverkas så att den

i dotter- och intressebolag 60 utländska delen ökar och den svenska minskar

Resultaträkningens saldo 2003 i med knappt 500 miljoner kronor.

jämförelsekolumnen enligt

Centrala Studiestödsnämnden (CSN) har Årsredovisningen för staten 2004 - 18 951 vidareutvecklat principerna för reservering för förluster i utlåningsverksamheten. Nu tillämpas tre kriterier för reservering för framtida förluster I balansräkningen avseende 2003 har (tidigare två). Dessa är 1) personer som tillkommande uppgifter från bolagen efter det missköter sina betalningsåtaganden, 2) de att Årsredovisningen för staten 2003 upprättades trygghetsregler som finns vid återbetalning påverkat andelsvärdet positivt och därmed även (tidigare benämnt betalningsförmåga) och 3) statens nettoförmögenhet per 31 december 2003 framtida förluster p.g.a. dödsfall. Dessutom har med 5,8 miljarder kronor. CSN för första gången gjort reservationer för förluster avseende lån beviljade fr.o.m. 1 juli 2001. Sammantaget har förändringarna lett till

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

4.5.10 Undantag från generella principer Dröjsmålsavgifter till Europeiska kommissionen

m.m.

Riksdagen har med anledning av två gransk- För att på ett mer fullständigt sätt belysa ningsärenden i konstitutionsutskottet efterfrågat tillämpade principer i årsredovisningen för information om senareläggningar av betalningar staten, beskrivs här undantag som förekommer till Europeiska kommissionen (bet. från de generella ekonomiadministrativa reglerna 2003/04:KU16 samt bet. 2003/04:KU20). och principerna eller från den praxis som Senareläggningen av betalningen av EUvanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om avgiften i samband med årsskiftet 2003/2004 undantag både för en enskild myndighet och för ledde till att Europeiska kommissionen begärde statens redovisning eller statsbudgeten som en dröjsmålsränta på 12,8 miljoner kronor. helhet. Räntan betalades av Kammarkollegiet och

Skatteverket i mars 2004.

Även senareläggningen av bidraget till Tidigareläggning och senareläggning av Europeiska utvecklingsfonden i samband med betalningar av vissa transfereringar årsskiftet 2003/2004 medförde en dröjsmålsränta

på totalt 0,5 miljoner kronor. Räntan betalades Regeringen har vid två tillfällen tidigarelagt och av Regeringskansliet i februari och maj 2004. en gång senarelagt utbetalningar av Sveriges avgift till Europeiska unionen (EU). Dessutom har regeringen valt att senarelägga vissa Senareläggning av verksamhet betalningar i enlighet med vad regelverket medger. Syftet har varit att undvika över- Det förekommer även att verksamhet som skridande av utgiftstaket, och eftersom anslag statliga myndigheter bedriver senareläggs eller för transfereringar enligt budgetlagen avräknas ställs in som följd av att regeringen beslutat om det budgetår då betalning sker, påverkas utfallet utgiftsbegränsningar på visst anslag eller på anslag och därmed de poster som ingår under senareläggning av verksamhet. Det har under utgiftstaket. 2004 förekommit bl.a. inom försvarsområdet.

En del av EU-avgiften som enligt normala Inte heller sådana begränsningar eller senarerutiner skulle ha betalats före årsskiftet läggningar är att betrakta som undantag från 2003/2004 har betalats i januari 2004 med regler eller principer, utan som anpassningar av 2 546 miljoner kronor, vilket påverkat anslags- verksamheten till det finansiella och ekonomiska utfallet. Däremot har beloppet periodiserats till utrymmet. 2003 och påverkar således inte utfallet i resultaträkningen för 2004. Avgifterna för 2004 har betalats vid ordinarie tidpunkter. Engångseffekter

Arealersättning inom jordbruket har både avseende 2003 och 2004 betalats efter det Engångseffekterna på statsbudgeten påverkar följande årsskiftet. Kostnaden och motsvarande oftast inte resultaträkningen i årsredovisningen intäkt som erhålls från EU har periodiserats av för staten, eftersom redovisningen där görs på Jordbruksverket och i statens resultaträkning. bokföringsmässiga grunder med periodisering av Djurbidrag och bidrag till miljö- och intäkter och kostnader. Balansräkningen landsbygdsutveckling har tidigare år betalats ut i påverkas för belopp som redovisas som periodslutet av bidragsåret. Regeringen valde att betala avgränsningsposter och när likviditeten/ut delar av 2004 års bidrag i början av 2005 i statsskulden påverkas. enlighet med vad EU-regelverket medger. Detta Resultaträkningen för 2004 har påverkats av ger en engångseffekt på statsbudgetens utfall en retroaktiv justering som minskat som uppgår till ca 1,9 miljarder kronor. nettoöverföringen till ålderspensionssystemet

Regeringen har även på andra områden med 1,6 miljarder kronor (se avsnitt 4.5.12 beslutat om senare- eller tidigareläggningar av Överföringar till och från pensionssystemet). vissa utbetalningar av bidrag där regelverket så En förändring från och med 2004 som delvis medger. kan betecknas som engångseffekt avser den

vidareutvecklade beräkningsmodellen för

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

värdering av fordringar avseende studielån. Den området en anslagsavräkningsmodell som förändrade modellen medför en kostnad för av- innebär att den slutliga anslagsavräkningen är och nedskrivningar av osäkra fordringar för 2004 beroende av volymen studieprestationer upp till motsvarande ca 9 miljarder kronor. Jämförelse- ett visst maxbelopp, medan löpande under året talen har inte ändrats eftersom kostnaden inte avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett kan fördelas på de närmast föregående åren på verklig förbrukning. För Sveriges lantbruksett rättvisande sätt. Om den nuvarande modellen universitet gäller särskilt att den löpande hade tillämpats redan innan 2004 kan dock avräkningen gäller som slutlig. konstateras att kostnaderna för av- och Rätt att ta ut avgifter, att ta ut avgifter i högre nedskrivningar skulle ha minskat jämfört med grad än enligt generella regler, sätta andra 2003. Den faktiska förändringen mellan 2003 avgifter eller ha andra ekonomiska mål än vad och 2004 avser huvudsakligen studielån tagna som vanligen gäller har inte förtecknats här. Inte efter 1988 och beror på att låntagarna har bättre heller former för hur anslag får utnyttjas i vissa inkomster än föregående år, räntesänkning och fall, till viss verksamhet osv. som avviker från färre låntagare inom lånetypen (se vidare avsnitt generella regler. Någon förteckning har inte 4.2 och 4.5.8 samt not 28). upprättats över myndigheters rätt att ta emot

bidrag, donationer osv. som avviker från

generella regler. Inte heller specialbestämmelser Undantag hos vissa myndigheter kring eller undantag från reglerna om räntekonto

i Riksgäldskontoret (RGK). Undantag från krav Försvarsmakten har i sitt regleringsbrev för 2004 på finansiering av anläggningstillgångar med lån i undantag från värderingsprinciper för lager- RGK har inte förtecknats. Det förekommer även redovisning av beredskapsvaror. Beredskaps- undantag eller specialbestämmelser för myndigvarulagret värderas till senaste inköpspris. hetens rätt till kompensation för ingående Undantaget har gällt under förutsättning att mervärdesskatt och andra kapitalförsörjningsmyndigheten under 2004 färdigställer ett frågor, liksom för rätt att placera överskottsersättningssystem för nuvarande lagersystem. medel eller förvaltade medel.

Skatteverket har dispens från kravet på att De här olika typerna av beslut är inte i första redovisa fordringar och skulder avseende hand att se som undantag, utan de är att uppbörd som redovisas på annat sätt än via beteckna som finansiella villkor för den enskilda skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej myndigheten. Regeringen fattar inom detta restförda uppbördsfordringar redovisade genom område årligen ett mycket stort antal beslut de gamla uppbördssystemen för arvs- och inom ramen för sina beslutsbefogenheter för sin gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m. styrning av de statliga myndigheterna.

Statens fastighetsverk har för bidrags- Härutöver finns mer omfattande undantag som fastigheter undantag från regler som innebär att har direkt koppling till en myndighets uppgift Statens fastighetsverks kapitalutgifter för och som därför följer av myndighetens bidragsfastigheter inte skall betraktas som instruktion eller regleringsbrev, i vissa fall av lag. anläggningstillgång.

Insättningsgarantinämnden har undantag från kravet på en fullständig periodisering av intäkter Undantag i fråga om utformning av myndighetens och kostnader för inbetalade och ev. återbetalade årsredovisning eller finansiella rapportering avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet. Det förekommer att viss verksamhet eller vissa

Vägverket och Banverket har undantag från balansposter hos myndigheter med koppling till reglerna för anslagsavräkning som innebär att de det försvars- och säkerhetspolitiska området är får avräkna kostnader mot anslag det budgetår hemliga och därför redovisas på ett förenklat sätt verksamheten utförs. Det påverkar stats- i årsredovisningen för staten. Så långt det är budgeten i den meningen att tidpunkten för möjligt görs dock redovisningen i dessa fall på anslagsavräkning i många fall avviker från den ett sätt som är jämförbart med redovisningen i som annars skulle ha gällt. övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de

Universitet och högskolor tillämpar för en inte bedöms påverka årsredovisningen för staten stor mängd anslag inom grundutbildnings- i någon väsentlig grad.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Undantag från uppställningsformerna för Försvarets Materielverk och samt affärsverken myndigheter med hänsyn till verksamhetens art Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens järnvägar eller behov av kompletterande information eller och Svenska kraftnät. Ytterligare fall av tillfällig särskild jämförbarhet med viss bransch före- natur kan förekomma. kommer hos Riksgäldskontoret, Statens Fastighetsverk och Exportkreditnämnden och när det gäller finansieringsanalysen Riks- 4.5.11 Kommentarer till särskilda poster försäkringsverket. De fyra affärsverken tillämpar enligt de särskilda regler som gäller för dem andra uppställningsformer än övriga myndigheter. Därutöver har ett större antal myndig- Försvarsmaktens beredskapstillgångar heter inom ramen för det utrymme som finns i regelverket underindelat eller ändrat namn på Riksrevisionen har lämnat invändning i poster för att ge bättre information. Detta revisionsberättelsen för Försvarsmakten och påverkar inte årsredovisningen för staten utvecklat detta i en revisionsrapport avseende eftersom inrapporteringen till statsredovisningen Försvarsmaktens interna styrning och kontroll i eller särskilt lämnad information används för att fråga om beredskapstillgångar. Bristerna medför omforma den finansiella informationen till de enligt Riksrevisionen att Försvarsmakten inte uppställningsformer som används i årsredo- kunnat visa att beredskapstillgångarnas existens visningen för staten. och värde på 89 919 miljoner kronor ger en

Regeringskansliet har undantag från kravet på rättvisande bild. att lämna resultatredovisning i sin årsredo- Bristerna berör både beredskapsinventarier visning. som flygplan, stridsfordon etc. och beredskaps-

Många mindre myndigheter behöver inte varor i lager som reservmateriel, ammunition lämna delårsrapport enligt reglerna i och drivmedel. Bristerna finns i möjligheten att förordningen (2000:605) om årsredovisning och spåra materielens faktiska existens från register budgetunderlag. Det förekommer därutöver att till var tillgången finns, i fråga om att olika myndigheter som skulle ha krav på att lämna register överensstämmer sinsemellan och att delårsrapport enligt förordningen har särskilt inventeringar genomförts i enlighet med fastundantag. Detta påverkar inte årsredovisningen ställda riktlinjer. Redovisningen ger sammanför staten och dessa myndigheter har inte fattningsvis inte en rättvisande bild och det förtecknats här. bokförda värdet kan inte styrkas.

Ett antal myndigheter bruttoredovisar transaktioner som kan betecknas som myndighetsinterna eller klassificerar eller Nedskrivna beredskapstillgångar hos rapporterar vissa transaktioner på ett sätt som Försvarsmakten avviker från generella regler eller generell praxis. Syftet är att ge bättre information i Enligt en rekommendation från Riksrevisionen myndighetens egen årsredovisning eller att i gjordes en nedskrivning i Årsredovisningen för övrigt styra verksamheten eller stödja staten 2002 av krigsmateriel med 2,1 miljarder uppföljningen på myndighetsnivån och mellan kronor, utöver den nedskrivning som Försvarsden enskilda myndigheten och regeringen på ett makten hade gjort. Under 2003 och 2004 har bra sätt. I dessa fall lämnar myndigheterna efter Försvarsmakten gjort motsvarande nedskrivöverenskommelser med Ekonomistyrnings- ningar och under 2004 dessutom nedskrivningar verket kompletterande information i samband på de aktuella tillgångarna därutöver. I med upprättande av årsredovisningen för staten, Årsredovisningen för staten 2004 har de så att informationen för staten som helhet kan nedskrivningar som gjorts tidigare, och de som behandlas på ett enhetligt sätt. De myndigheter nu gjorts hos Försvarsmakten, inte tagits med, som berörs av detta är Riksgäldskontoret, medan de som gjorts därutöver finns med. Statens pensionsverk, Riksförsäkringsverket, Värdet i balansräkningen är således detsamma i Skatteverket, Exportkreditnämnden, Styrelsen årsredovisningen för staten som hos Försvarsför internationellt utvecklingssamarbete, Arbets- makten vid utgången av 2004. Det belopp som marknadsverket, Vägverket, Försvarsmakten, av denna anledning finns med bland

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Försvarsmaktens kostnader 2004, men inte i undantag för nedsättning för sjöfart och nedårsredovisningen för staten, uppgår till sättning för skattelättnader för vissa byggtjänster 1,7 miljarder kronor. (kompensation för mervärdesskatt). Avgräns-

ningen har gjorts utifrån kopplingen till skatte-

lagstiftningen, så att nedsättningar/subventioner Statsskulden som saknar koppling till skattelagstiftningen

redovisas som transfereringar. Nedsättningar Statsskulden definieras, enligt regeringsbeslut, med koppling till skattelagstiftningen men där från och med 2003 så att samtliga låneinstrument det av administrativa skäl är enklare med värderas till nominellt slutvärde. Det betyder att nedsättning jämfört med ändrad skattelaginstrumenten tas upp till det belopp som betalas stiftning, räknas av mot skatterna och redovisas på förfallodagen. Även derivatinstrument inte som transfereringar. Denna avgränsning av inkluderas, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) transfereringar överensstämmer med nationalsom Riksgäldskontoret (RGK) ingår för att räkenskaperna. Enligt ESA-95, European System påverka sammansättningen och löptiden i of Accounts, skall endast skatterabatter som är statsskulden. I årsredovisningen för staten ett led i den ekonomiska politiken tillämpas detta nya sätt att mäta. I nettoredovisas. årsredovisningen för staten redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. efter avdrag för statliga myndigheters innehav av statspapper, till Transfereringar till kommuner och landsting i skillnad från RGK:s redovisning av den form av kompensation för mervärdesskatt okonsoliderade statsskulden (se även avsnitt 3.2.6 Statsskulden). Den konsoliderade Från och med 2003 nettoredovisas statsskulden uppgick den 31 december 2004 till kommunernas mervärdesskatt på statsbudgeten 1 213 miljarder kronor, medan den okonso- samtidigt som det generella statsbidraget till liderade statsskulden uppgick till 1 257 miljarder kommuner som tidigare redovisades över anslag kronor. justerats ned med motsvarande belopp.

Kommunernas kompensation för ingående mer-

värdesskatt i icke skattepliktig verksamhet Transfereringar via skattekonto redovisas på inkomsttitel vilket minskar skatte-

intäkterna i statsbudgeten. För årsredovisningen I ett antal fall görs transfereringar genom för staten har det dock bedömts mest rättvisande kreditering av en skattskyldigs (t.ex. ett företag) att, trots den förändrade redovisningen på skattekonto hos Skatteverket så att den statsbudgeten, bruttoredovisa detta som skattskyldige inte behöver betala hela den lämnade bidrag och skatteintäkter i den debiterade skatten/socialavgiften. Det är dock av konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att intresse att redovisa denna subvention bland både skatteintäkter och lämnade bidrag är transfereringarna, för att på ett transparent sätt 33 miljarder kronor högre än nettobeloppen på visa statens stöd till olika verksamheter i inkomsttitlar respektive anslag i statsbudgeten. samhället. I årsredovisningen för staten redovisas dessa transfereringar brutto i den konsoliderade resultaträkningen. Samtidigt redovisas även Resultatandelar i dotter- och intresseföretag skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av subventionen. Det bakomliggande synsättet är Liksom föregående år redovisas Regeringsatt om tekniken med skattekonto inte använts, kansliets resultatandelar i dotter- och intresseskulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in företag avseende alla de fyra kvartalen 2004, med med motsvarande belopp. Den generella undantag för några få fall där delårsbokslut för redovisningsprincipen ”Innehåll före form” leder tidigare kvartal används. Det innebär att därmed till slutsatsen att transfereringen och årsredovisningen för staten på denna punkt skatten skall redovisas brutto. avviker från Regeringskansliets årsredovisning,

De transfereringar som omfattas är de som som av tidsskäl inte kan beakta fjärde kvartalets redovisas under statsbudgetens inkomst- resultat hos bolagen. Fram till redovisning för huvudgrupp 1700 Nedsättning av skatter, med 2002 skedde redovisningen av bolagens resultat i

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

årsredovisningen för staten med ett kvartals pensionerna, rekvirerar dessutom medel löpande eftersläpning i de flesta fall. från AP-fonderna för de månatliga utbetal-

ningarna av pension. Efter utgången av ett

taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som Senarelagd leverans till Försvarsmakten löpande överförts till AP-fonderna och PPM, i

samband med att pensionsrätter fastställs. Beroende på utgiftsbegränsningar hos Försvars- Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. makten har vissa leveranser från Försvarets som inbetalas och överförs till AP-fonderna och materielverk (FMV) till Försvarsmakten PPM, de pensionsmedel som rekvireras från APomförhandlats och därmed inte gjorts under fonderna för utbetalning av pension. I resultat- 2004 utan senarelagts. Det får till följd att posten räkningen i årsredovisningen för staten redovisas Pågående nyanläggningar (grundad på FMV:s pensionsutbetalningarna som transfereringsredovisning) är högre och posten Beredskaps- kostnader under rubriken socialförsäkring. De tillgångar (hos Försvarsmakten) lägre än de löpande överföringarna till och från APannars skulle ha varit. Beloppet uppgår enligt fonderna elimineras i årsredovisningen för FMV:s årsredovisning till 1,4 miljarder kronor. I staten. Endast årets nettoöverföring till APden konsoliderade resultaträkningen elimineras fonderna och PPM redovisas, bland transkostnad och intäkt hos de båda myndigheterna fereringar under posten Nettoöverföring till och därmed påverkas den konsoliderade ålderspensionssystemet. resultaträkningen i princip inte.

Oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk

Statens jordbruksverk tog upp erhållna bidrag från EU kassamässigt under 2000 och 2001. Medlen har ännu inte förbrukats. Enligt nu gällande principer borde beloppet tas upp som Oförbrukade bidrag, och i motsvarande grad reducera Nettoförmögenheten, vilket dock inte gjorts. I årsredovisningen för staten har myndighetens redovisning följts. Beloppet uppgår till 247,6 miljoner kronor enligt Statens jordbruksverks beräkning. Redovisningsprincipen i denna del kommer att ändras 2005.

4.5.12 Överföringar till och från

pensionssystemet

Eftersom AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten (PPM) inte konsolideras i årsredovisningen för staten, kommer de överföringar som görs mellan dessa organ och staten i övrigt att behandlas som externa transaktioner.

Under året inbetalas socialavgifter och allmänna pensionsavgifter från arbetsgivare, egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas brutto som intäkter under posten Skatter m.m. Därefter görs löpande överföringar av den andel som är hänförlig till ålderspensionssystemet till AP-fonderna och PPM. Riksförsäkringsverket (fr.o.m. 2005 Försäkringskassan), som betalar ut

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Under 2004 har ett belopp på 1,6 miljarder 4.5.15 Anläggningstillgångar kronor särskilt återförts från AP-fonderna till staten och inlevererats till inkomsttitel på stats- Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsbudgeten. Beloppet avser justering av överföring värde med avdrag för ackumulerade avskrivtill/från fonderna under perioden 1999–2002, då ningar. Avskrivningstider anpassas till respektive en alltför stor andel av utbetalda pensioner tillgångs förväntade ekonomiska livslängd. belastade anslag på statsbudgeten i stället för AP-fonderna. I resultaträkningen har detta belopp redovisats som en minskning av 4.5.16 Aktier och andelar nettoöverföringen till ålderspensionssystemet.

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag

har värderats enligt kapitalandelsmetoden. 4.5.13 Värderingsprinciper Metoden innebär att statens andel av företagens

egna kapital tas upp som en tillgång i balans- Myndigheter följer normalt generella värderings- räkningen. Årets andel av företagens resultat principer för statlig redovisning i enlighet med redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens förordningen (2000:605) om årsredovisning och dotter- och intresseföretag redovisas enligt budgetunderlag. Det finns dock myndigheter kapitalandelsmetoden. I bilaga 3 Statliga bolag som p.g.a. verksamhetens särart, genom dispens, redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de särskilt regeringsbeslut eller av annat särskilt skäl fall staten innehar aktier i börsnoterade företag avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser före- presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier kommer dock i relativt liten omfattning (se i bilagan. avsnitt 4.5.10 Undantag från generella principer m.m.).

4.5.14 Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta värdets princip. Detta innebär att de tas upp till anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försäljningsvärde med avdrag för beräknad försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaffenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda omständigheter och det samtidigt är förenligt med god redovisningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Fordringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

4.6 Noter Statens intäkter av Skatter m.m. ökade med

42 miljarder kronor (netto) jämfört med 2003.

Den offentliga sektorns samtliga skatter

uppbärs av staten genom Skatteverket och Noter till resultaträkningen redovisas såväl i statens resultaträkning som i

statsbudgeten. De skatter och avgifter som avser Not 1 kommunsektorn och ålderspensionssystemet Skatter m.m. utbetalas löpande för att regleras när slutlig

taxering fastställs. Miljoner kronor

Skatteverket redovisar skatteintäkter enligt en 2004 2003 modifierad bokföringsmässig princip. Det Intäkter av skatter m.m. innebär att underskott på skattekonto Inkomstskatter, fysiska personer 517 274 493 832 (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som Inkomstskatter, juridiska personer 100 826 92 345 fordringar och att överskott (inbetalda, ej Arbetsgivaravgifter 325 806 318 447 debiterade skatter) tas upp som skulder.

Nettoeffekten av periodiseringen redovisas ovan Mervärdesskatt 207 586 199 390

som periodiserad uppbörd. Energiskatter 61 665 60 386

Den redovisning av skatteintäkter som görs i Alkohol- och tobaksskatt 18 429 19 199

resultaträkningen avviker på flera punkter från Fordonsskatt 8 062 7 686

den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I Riksbankens inlevererade överskott 6 100 7 500

statsbudgeten görs omföringar och en finare Ofördelbara skatter m.m. 5 397 6 147

indelning av vissa poster för att tydligare Stämpelskatt 7 118 5 953

redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Övriga skatter på varor och tjänster vid Den största skillnaden är att ålderspensions- Skatteverket 4 251 4 280

avgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, Svenska spel AB, inlevererat överskott 3 677 3 300

bruttoredovisas i resultaträkningen medan Tullmedel 3 504 3 209

avgiften nettoredovisas, dvs. efter överföring till Skatt på egendom 2 551 2 490 pensionssystemet, på statsbudgeten. Andra Övrigt 1 215 1 075 väsentliga skillnader mot statsbudgeten är att Skattetillägg, dröjsmålsavgift m.m. 1 179 967 arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda har Eliminering av statens eliminerats och att hänsyn tagits till värdering av arbetsgivaravgifter -22 154 -21 692 skattefordringar (se även avsnitt 4.5.2 Transfere- Summa intäkter av skatter m.m. 1 252 486 1 204 514 ringar och skatter).

Från och med 2003 nettoredovisas Tillkommer/avgår kommunernas mervärdesskatt på statsbudgeten Utjämningsavgifter 25 754 26 168 samtidigt som det generella statsbidraget till Utjämningsavgift, lagen om stöd och kommuner justerats ned med motsvarande service för vissa funktionshindrade 982 0 belopp. Kommunernas kompensation för Kommunalskatter, utbetalda -442 331 -431 233 ingående mervärdesskatt i icke skattepliktig Nedsättningar sjöfartsstöd, verksamhet redovisas på inkomsttitel, vilket byggstimulans -1 791 -1 550 minskar skatteintäkterna på statsbudgeten. I Summa tillkommer/avgår -417 386 -406 615 årsredovisningen för staten har den s.k.

kommunmomsen bruttoredovisats, vilket Periodiseringar innebär att både skatteintäkter och lämnade Upplupna kostnader slutregl. av bidrag är 33 miljarder kronor högre än i

även till en mindre del avseende föregående

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

inkomstår, dels av slutregleringar (skillnaden årets överskott avsätts till ett resultatutjämmellan slutlig och preliminär skatt) avseende det ningskonto. föregående inkomståret. Detta innebär att 2004 redovisas preliminärskatter avseende 2003 och 2004 och slutregleringar avseende 2003. Not 2

Av ökningen på 23 miljarder kronor för Intäkter av avgifter och andra ersättningar fysiska personers inkomstskatt utgör 16

Miljoner kronor miljarder kronor ökade preliminärskatter. Förändringen förklaras främst av en högre 2004 2003 lönesumma och högre kommunal utdebitering. Offentligrättslig verksamhet Slutregleringen, som i huvudsak består av skatter Skatteverket 926 698 och skattereduktioner som inte är en del av Vägverket 741 674 preliminärskatteuttaget, ökade mellan 2003 och Lantmäteriverket 655 621 2004 med 7 miljarder kronor. Den större slut-

Patent- och registreringsverket regleringen beror bl.a. på ökade kapitalvinster och Bolagsverket 624 591 och större förmögenheter. Banverket 483 483

Ökningen av juridiska personers inkomst- Insättningsgarantinämnden 391 456 skatt förklaras huvudsakligen av högre

Centrala studiestödsnämnden 379 363 preliminärskattebetalningar av företag till följd

Läkemedelsverket 328 275 av förväntade högre bolagsvinster 2004.

Elsäkerhetsverket 307 307

Arbetsgivaravgifterna ökade med 7,4 miljarder kronor. Avgifterna utgörs i princip av löne-

Affärsverk summan multiplicerad med avgiftssatsen.

Luftfartsverket 3 779 3 548 Preliminärt ökade lönesumman 2004 med 2,7

Sjöfartsverket 1 292 1 240 procent samtidigt som avgiftssatsen uppgick till 32,70 procent, vilket är 0,12 procentenheter lägre Svenska kraftnät 13 2 än 2003. Myndigheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats. Elimineringen Övriga 1 990 2 097 bruttoredovisas i tabellen. Summa offentligrättslig verksamhet 11 908 11 355

Intäkter av mervärdesskatt ökade med 8,2 miljarder kronor till följd av ökad privat och Uppdragsverksamhet offentlig konsumtion. Mervärdesskatt redovisas

Vägverket 2 450 2 143 av Skatteverket och Tullverket. I beloppet

Banverket 1 922 1 745 mervärdesskatt, 208 miljarder kronor, ingår

Statens institutionsstyrelse 1 001 995 återbetald mervärdesskatt till statliga myndig-

Riksförsäkringsverket med de heter med närmare 23 miljarder kronor.

allmänna försäkringskassorna 978 848 Riksbankens inlevererade överskott, Statens fastighetsverk 442 426

6,1 miljarder kronor, redovisas av Kammar-

Karolinska institutet 394 395 kollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde

Exportkreditnämnden 358 237 under 1998 riktlinjer för Riksbankens boksluts-

Skatteverket 348 340 dispositioner och inleverans till statsverket.

Försvarsmakten 343 355 Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs

Statens jordbruksverk 311 300 till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- eller nedskrivning av kronans värde eller av växelkurseffekter som Affärsverk

resultatet före bokslutsdispositioner under den Sjöfartsverket 62 72 senaste femårsperioden ligga till grund för beräkning av inleveransen till statsverket. Till

Övriga 4 451 5 272 dispositionsfonden skall årligen avsättas

Summa uppdragsverksamhet 18 316 18 219 10 procent av samma underlag. Återstoden av

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Andra ersättningar Offentligrättsliga avgifter Inspektionen för De avgiftsintäkter som hänförts till offentligarbetslöshetsförsäkringen (föreg. år rättslig verksamhet ökade med cirka 5 procent Arbetsmarknadsverket) 3 403 3 092

mellan 2003 och 2004. Totalt redovisar omkring Exportkreditnämnden 756 861

120 myndigheter offentligrättsliga avgifter och

Vägverket 444 526 gifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som Lantmäteriverket 374 271 kronofogdemyndigheterna tar ut. Skatteverket 294 223 Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar

bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstill- Affärsverk verkare, yrkesförare och andra förare. Vägverket

tar ut avgifter för tillstånd till typbesiktning av Statens järnvägar 149 70

fordon och för linjetrafik, prov för

Luftfartsverket 8 4 taxiförarlegitimation och för yrkes-kompetens Sjöfartsverket 4 1 för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov och körkort. Avgift tas även ut för Övriga 2 146 284 finansiering av bilregistret, vilken debiteras i Summa andra ersättningar 8 934 6 401 samband med uppbörd av fordonsskatt. Total summa 39 158 35 975 Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet

Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas och expeditionsavgifter som skall finansiera till staten för en motprestation. Avgifterna utgör inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om ersättning för kostnader som staten via lagfart vid köp av fastighet. myndigheterna har för att tillhandahålla varor Patent- och registreringsverket tar ut och tjänster. Andra ersättningar som redovisas i avgiftsintäkter för patent-, bolags- och varunoten utgör ersättningar som främst är intäkter märkesregistreringar. Från den 1 juli 2004 har där ingen direkt motprestation erhålls. arbetet med bolagsregistreringar övergått till det

I noten indelas intäkterna beroende på om de nybildade Bolagsverket, och därför redovisas genererats i offentligrättslig verksamhet, upp- dessa båda myndigheter tillsammans i tabellen dragsverksamhet eller är att betrakta som annan ovan. ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar och andra ersättningar med cirka 9 procent från banavgifter för trafik på statens järnvägs- 2003 till 2004. anläggningar.

Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. Insättningsgarantinämnden hanterar frågor tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att om insättningsgaranti och investerarskydd. Inverksamheten skall bedrivas och att den skall sättningsgarantin, som finansieras genom vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som avgifter från kreditinstitut, skall skydda offentligrättslig om den innebär ett ingrepp i spararnas insättningar hos banker och vissa enskildas ekonomiska förhållanden. Verksam- värdepappersföretag. heten styrs av bestämmelser i lag och Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel avgift för att bevilja studiestöd och för att ut för en verksamhet som en myndighet bedriver administrera återbetalningen av studielånen. med ensamrätt inom landet. Till uppdrags- Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll verksamhet har hänförts samtliga avgifter som och tillsyn av läkemedel, medicintekniska inte klassificerats som offentligrättsliga. Med produkter och vissa andra produkter som med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av hänsyn till egenskaper eller användning står sådana varor och tjänster som är frivilligt läkemedel nära. efterfrågade. Andra ersättningar är oftast intäkter där ingen direkt motprestation erhålls.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Elsäkerhetsverkets offentligrättsliga intäkter Exportkreditnämnden har till uppgift att stödja omfattar elsäkerhetsavgift, behörighetsavgift, svensk export och utveckla svenskt näringsliv nätövervakningsavgift, elberedskapsavgift och genom att erbjuda konkurrenskraftiga exportersättning för provade produkter. kreditgarantier och investeringsgarantier.

Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som Premie-intäkterna (avgifterna) skall täcka innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägs- garantitagarnas eventuella framtida kundföravgifter och passageraravgifter, redovisas som luster. Garantin är frivillig för företagen och offentligrättsliga avgifter. premiens storlek sätts på marknadsmässiga

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst grunder. farleds- och lotsavgifter. Skatteverket ersätts från AP-fonden för admi-

nistration av uppbörd av avgifter till ålders- Uppdragsverksamhet pensionssystemet. De avgiftsintäkter som hänförts till uppdrags- Försvarsmakten har bland annat avgiftsverksamhet ökade marginellt mellan 2003 och intäkter från extern transport- och verkstads- 2004. Cirka 200 myndigheter bedriver avgifts- verksamhet samt intäkter från försäljning av belagd uppdragsverksamhet. reservmateriel.

Den största delen av Vägverkets uppdrags- Statens jordbruksverks uppdragsverksamhet verksamhet består av produktion som omfattar omfattar bl.a. råd och hjälp i vattenhushållningsprojektering, byggande, drift och underhåll av frågor samt veterinära tjänster inom distriktsvägar. Vidare ingår exempelvis försäljning av veterinärorganisationen. information ur bilregistret. Ökning av avgifts- Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet intäkter mellan 2003 och 2004 återfinns huvud- för transport av elektricitet via stamnätet och sakligen inom Vägverket Produktion. utlandsförbindelserna.

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamdrift och underhåll samt om- och nybyggnader het består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på av järnvägsanläggningar. Dessutom bedrivs affärsverkets flygplatser, uthyrning av lokaler konsultverksamhet inom bland annat projek- och avgifter från s.k. ground handling, vilket tering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, inkluderar ramp- och expeditjonstjänster, biljetttekniska tjänster för underhåll och investeringar, kontor, flygplansstädning och flygplanstankrådgivning m.m. De ökade avgiftsintäkterna ning. mellan 2003 och 2004 kan framförallt hänföras Affärsverket Statens järnvägars intäkter består till elförsäljningen och återspeglar de pris- i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg ökningar som varit på el under året. och fartyg.

Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsoch behandling på landets LVM-hem enligt verksamhet härrör bl.a. från försäljning av lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag fall, och särskilda ungdomshem. Den del av inom affärsverkets kompetensområde. verksamhetens kostnader som inte täcks av Övriga myndigheter som har stora intäkter myndighetens anslag skall finansieras med från uppdragsverksamhet är t.ex. universitet och avgifter från kommuner. högskolor som får extern finansiering genom att

Riksförsäkringsverkets och de allmänna bedriva uppdragsutbildning och uppdragsforskförsäkringskassornas avgiftsbelagda verksamhet ning. består till största delen av ersättning från APfonden för administration av inkomstgrundad Andra ersättningar ålderspension. Intäkter avseende andra ersättningar ökade

Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut relativt kraftigt mellan 2003 och 2004. De största hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster ökningarna avser Inspektionen för arbetslöshetsmen bedriver även annan uppdragsverksamhet, försäkringen och Statens Jordbruksverk. Knappt såsom konsultverksamhet inom byggenheten. 200 myndigheter redovisar intäkter av andra

Karolinska institutet bedriver huvudsakligen ersättningar. uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning och medicinsk akademisk forskning.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

De andra ersättningar som här redovisas av Riksförsäkringsverket med de

allmänna försäkringskassorna Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen och tidigare Arbetsmarknadsverket omfattar huvud- -underhållsstöd 1 941 2 161 sakligen finansieringsavgifter från arbetslöshets- -assistansersättning 2 726 2 477 kassor. Dessa skall enligt lag (1997:239) om arbetslöshetskassor, för varje medlem till staten Erhållna bidrag vid universitet och

högskolor (exklusive EU-bidrag) 4 585 4 742 betala en avgift för finansiering av statens kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar.

Exportkreditnämndens (EKN) andra ersätt- Erhållna bidrag vid övriga

myndigheter 3 045 3 610 ningar avser återvunna skadebelopp i form av kapital och räntor. Total summa 24 591 24 727

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar intäkter från kärnkraftsindustrin. De betalas för att Intäkter av bidrag är intäkter som inte är finansiera omhändertagandet av använt kärn- relaterade till utförda prestationer. Bidragsbränsle och annat radioaktivt avfall. Intäkterna intäkterna har minskat med 136 miljoner kronor beräknas i förhållande till den energi som jämfört med föregående år. levereras. Minskningen mellan åren beror främst Statens jordbruksverk redovisar bidragen från på att Ringhals AB har levererat mindre energi. EU under det år intäkten är hänförlig till, vilket

Radio- och TV-verkets ersättningar avser avviker från redovisningen på inkomsttitlar. De koncessionsavgifter enlig radio- och TV-lagen. redovisade EU-bidragen till Statens jordbruks- Ett företag som har tillstånd att i hela landet verk har under året ökat med drygt 800 miljoner sända TV-program med analog sändningsteknik kronor. Framför allt har jordbruksverkets skall betala koncessionsavgift till staten om utbetalningar av djurbidrag och miljöstöd ökat, företaget har rätt att sända reklam i sådan vilket även ökar de periodiserade intäkterna från sändning och är ensamt om denna rätt i Sverige. EU.

Statens jordbruksverk redovisar ersättning vid Riksförsäkringsverket redovisar intäkter försäljning av jordbruksprodukter i offentlig avseende underhållsstöd från bidragsskyldiga lagring. samt intäkter från kommuner för kommunernas

andel av statlig assistansersättning.

Bidragen till universitet och högskolor avser Not 3

huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. Intäkter av bidrag

företag inom och utom Sverige samt Stiftelsen

strategisk forskning. Statliga bidrag från t.ex. Miljoner kronor

forskningsråd är eliminerade. Utöver det angivna 2004 2003 beloppet för universitet och högskolor utgör EU-bidrag cirka 500 miljoner kronor av övriga EU-bidrag i

Länsstyrelserna -bidrag från regionalfonden 1 331 1 417 -bidrag från socialfonden 231 389

Arbetsmarknadsverket

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Not 4 Utbildningspolitik Transfereringar Studiestöd inkl. av- och

nedskrivningar, Centrala Miljoner kronor studiestödsnämnden 22 645 13 926 2004 2003 Bidrag till folkbildningsorganisationer,

Nedan specificeras transfereringarna utifrån

Transfereringar till företag

mottagarkategori, syfte och utbetalande

Arbetsmarknadspolitik

myndighet.

Bidrag till Samhall, Kammarkollegiet 4 235 4 137

Miljoner kronor Särskilda insatser för

arbetshandikappade m.m.,

2004 2003 Arbetsmarknadsverket 3 632 3 941

Transfereringar till hushåll inkl. Anställningsstöd, Skatteverket 1 441 993 hushållens övriga organisationer

Summa arbetsmarknadspolitik Socialförsäkring, till företag 9 308 9 071 Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna

Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda Ålderspensioner vid

utbildningssamordnare,

Arbetsmarknadspolitik

Mediepolitik, Presstödsnämnden 640 644

Arbetslöshetsersättning och

Forskningspolitik, Verket

varav Riksförsäkringsverket och de

Summa transfereringar till företag 32 410 30 807 allmänna försäkringskassorna 9 744 9 237

Köp av arbetsmarknadsutb. och övriga

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Skatteverket

Bistånd, internationella bidrag, Utjämningsbidrag till landsting, Regeringskansliet 7 517 4 964 Skatteverket 6 774 7 019

Övrigt 1 356 1 186 Utjämningsbidrag LSS, kommuner,

Summa transfereringar till utlandet 40 919 37 831 Skatteverket 1 007 0 Allmänna bidrag till kommuner, Regeringskansliet 441 1 565 Nettoöverföring till

ålderspensionssystemet Summa Allmänna bidrag till kommuner 101 238 98 839 Överföring till premiepensionssystemet 20 021 20 267

Överföring till AP-fonderna 7 620 9 845 Socialförsäkring (Hälso- och Summa nettoöverföring till sjukvårdspolitik), Bidrag för ålderspensionssystemet 27 641 30 112 läkemedelsförmånerna, Socialstyrelsen 19 620 18 702

Total summa 721 682 692 608

Arbetsmarknadspolitik

Transfereringar utgörs av medel som staten via

Nyanställningsstöd,

myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I

sysselsättningsstöd m.m. till

kommuner, Skatteverket 6 113 5 937 huvudsak sker transfereringar från anslag på Arbetsmarknadspolitik, statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av Arbetsmarknadsverket 2 275 2 804 att staten inte erhåller någon motprestation. varav: Särskilda insatser för Många transfereringar är dock förknippade arbetshandikappade 977 1 513 med någon form av villkor. Ett exempel är Summa arbetsmarknadspolitik aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där

till kommuner 8 388 8 741

kravet är att mottagaren deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Utbildningspolitik, Skolverket Noten inleds med en sammanfattande tabell

systemet. Hushåll innefattar enskilda personer och ideella organisationer och föreningar

Integrationspolitik, Integrationsverket 2 119 2 534 tillhörande hushållssektorn. Migrationspolitik, Migrationsverket 1 111 1 011 Med socialförsäkring avses i princip transfere-

Övrigt 9 165 8 667 ringar som hanteras av Riksförsäkringsverket

Summa transfereringar till kommuner 150 692 146 387 och de allmänna försäkringskassorna (fr.o.m.

den 1 januari 2005 Försäkringskassan). Utöver ålderspensioner ingår bl.a. ekonomisk familje-

Transfereringar till utlandet

politik, ersättning vid arbetsoförmåga som

Avgiften till Europeiska gemenskapen

sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning,

BNI-baserad avgift, Kammarkollegiet 16 451 15 733

arbetsskadeersättning och vissa stöd till funk-

Mervärdesskattebaserad avgift,

tionshindrade. Dessutom ingår bidrag till lands-

Skatteverket 3 420 5 431

ting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av

Storbritanniens budgetreduktion, Skatteverket 274 390 Socialstyrelsen.

De totala kostnaderna för transfereringar i

Tullavgift, Tullverket 2 662 2 382

form av lämnade bidrag m.m. ökade med

Jordbrukstull, Tullverket 140 116

närmare 29 miljarder kronor mellan 2003 och

Jordbruksavgifter, Statens Jordbruksverk 70 59 2004.

Summa avgiften till Europeiska gemenskapen 23 017 24 111 Transfereringar till hushåll

Bistånd och andra internationella Den största ökningen avser transfereringar till bidrag, Styrelsen för internationellt hushåll som ökade med närmare 23 miljarder

utvecklingssamarbete 9 029 7 570

kronor eller 5 procent. Därav har kostnaderna

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

för socialförsäkringen ökat med drygt arbetsmarknadspolitiska program minskade till 9 miljarder kronor netto och kostnaden för följd av att mindre medel anvisades på statsarbetsmarknadspolitik med drygt 4 miljarder budgeten för dessa ändamål. kronor. Transfereringarna som redovisas här Bland transfereringar till hushåll har avser utbetalningar exklusive statlig ålderspen- studiestöd inkl. av- och nedskrivningar ökat med sionsavgift. Statlig ålderspensionsavgift finns närmare 9 miljarder kronor. Ökningen beror med i statsbudgetens utgifter för t.ex. sjuk- främst på att beräkningsmodellen för värdering penning och är en betalning från anslag till av fordringar avseende studielån har vidarepensionssystemet för att finansiera pensions- utvecklats (se vidare avsnitten 4.2, avsnitt 4.5.8 rätterna för bl.a. dem som uppbär sjukpenning och 4.5.10 samt not 28 Utlåning). och andra sociala förmåner. Överföringarna till och från pensionssystemet nettoredovisas dock Transfereringar till företag under rubriken Nettoöverföring till ålders- Bland transfereringar till företag ökade kostnapensionssystemet och de tas därför bort från derna mest för livsmedelspolitik och landsbygdstransfereringar till hushåll här. politik med 1,2 miljarder kronor eller 12 procent.

Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av Det var främst Jordbruksverkets utbetalningar statsbudgeten ökade med närmare 8 miljarder av EU-bidrag för arealersättning och djurbidrag kronor eller 5 procent. Ökningen beror främst som ökade. på den positiva inkomstutvecklingen. Inkomstutvecklingen i samhället ligger till grund för ett Transfereringar till kommuner index som används i ålderspensionssystemet och Transfereringar till kommuner ökade med som styr uppräkningen av förmånerna inkomst- 4,3 miljarder kronor eller 3 procent. Här ingår pension och tilläggspension. kommun- och landstingsmoms som ökade med

Bland ersättningarna vid arbetsoförmåga 4,5 miljarder kronor. Från och med 2003 nettominskade sjukpenningen med 4,5 miljarder redovisas kommunernas mervärdesskatt på statskronor eller 11 procent 2004, vilket förklaras av budgeten samtidigt som det generella statsatt antalet sjukpenningdagar minskat med bidraget till kommuner justerats ned med 13 procent jämfört med 2003. Aktivitets- och motsvarande belopp. Kommunernas kompensasjukersättningen ökade däremot med 4 miljarder tion för ingående mervärdesskatt i icke skattekronor eller 8 procent. I december 2004 fick ca pliktig verksamhet redovisas på inkomsttitel, 540 000 personer sjuk- eller aktivitetsersättning, vilket minskar kommunbidragen och skattevilket är en ökning med drygt 32 000 personer. intäkterna på statsbudgeten. I årsredovisningen Sjuk- och aktivitetsersättning ersatte förtids- för staten har kommunmomsen bruttoredopension inom pensionssystemet under 2003. visats, vilket innebär att både transfereringar till

Kostnaderna för handikappolitik avser främst kommuner och skatteintäkter är 33 miljarder den statliga assistansersättningen som ökade kronor högre än i statsbudgeten för 2004. med 1,6 miljarder kronor eller 14 procent. Ett statligt utjämningsbidrag enligt lagen Ökningen beror på att nivån för det ersatta (1993:387) om stöd och service för vissa timbeloppet höjts, antalet ersättningsberättigade funktionshindrade, infördes under 2004 och har fortsatt öka och antalet beviljade timmar per kostnaderna uppgick till 1 miljard kronor. person har ökat. Bidrag till läkemedelsförmånen ökade med

Inom området ekonomisk familjepolitik närmare 1 miljard kronor eller 5 procent i enligökade föräldraförsäkringens kostnader med cirka het med avtal mellan staten och Landstings- 1,3 miljarder kronor. Antalet föräldrapenning- förbudet. dagar har ökat eftersom antalet födda barn ökat Transfereringar till kommuner avseende under de senaste åren. utbildningspolitik ökade med drygt 1 miljard

För området arbetsmarknadspolitik ökade kronor. Den största ökningen avser bidrag till kostnaderna för bidrag till hushåll med personalförstärkning i skola och fritidshem. 4,1 miljarder kronor. Huvudförklaringen är att kostnaderna för arbetslöshetsersättningen ökade med 4,8 miljarder kronor, eller 13 procent, till följd av att arbetslösheten steg från 5,0 procent 2003 till 5,5 procent 2004. Antalet deltagare i

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Transfereringar till utlandet Fonder hos Riksförsäkringsverket med

de allmänna försäkringskassorna 53 70 Bland transfereringar till utlandet har avgiften till

Europeiska unionen minskat med ca 1 miljard Batterifonden 25 69 kronor. Avgiften redovisas här periodiserat till Kammarkollegiets

försäkringsverksamhet m.m. 57 81 skillnad mot redovisningen på statsbudgeten. Den mervärdesskattebaserade andelen av

Övriga fonder 15 7 avgiften har fortsatt att minska, 1,3 miljarder kronor, medan BNI-avgiftens andel ökar i Summa 3 743 4 679

enlighet med rådets beslut av den 29 september 2000 om systemet för gemenskapernas egna

Avsättning till fonder avser främst tre fonder/ medel 2000/597/EC.

myndigheter, där avvikelsen i alla tre fallen också Kostnaden för biståndsverksamhet och interär relativt stor jämfört med föregående år.

nationella bidrag genom Styrelsen för inter-

Avsättning av medel för kompetenssparande nationellt utvecklingssamarbete och Regerings-

från inkomsten av energiskatt redovisas av kansliet ökade med 1,5 respektive 2,5 miljarder

Skatteverket. Under 2004 har 1,2 miljarder kronor. Ökningen är bland annat en följd av att

kronor avsatts enligt regeringens beslut. Det är biståndsramen höjts med 2,8 miljarder kronor.

endast hälften av 2003 års avsättning, men där Dessutom var utfallet 2003 betydligt lägre än

bör noteras att ingen avsättning gjordes under beräknat beroende på utgiftsbegränsningar och

2002. Enligt budgetpropositionen för 2005 lägre utbetalningar för ekonomiska reformer och

kommer fonden att avvecklas under de närmaste u-krediter än väntat. I posten ingår även

åren och användas dels till kompetenssamarbete med Central- och Östeuropa och

utvecklingssatsningar för bl.a. personal som bidrag till utlandet utöver bistånd.

arbetar med vård och omsorg av äldre, dels till

den gröna skatteväxlingen och som delfinan- Nettoöverföring till ålderspensionssystemet

siering av den slopade arvs- och gåvoskatten. Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till

Avsättningen till Insättningsgarantinämndens Premiepensionsmyndigheten för placering i

fond är direkt kopplad till det ekonomiska ålderspensionssystemets premiepensionsdel är i

resultatet i garantiverksamheten. Minskningen stort sett oförändrad.

jämfört med föregående år beror på att lägre Överföringen till AP-fonderna avser garantiavgifter tas ut då fonden når en viss nivå

skillnaden mellan inbetalda socialavgifter och

och på lägre finansiellt netto av räntor, allmänna pensionsavgifter samt de statliga

kursvinster och kursförluster. ålderspensionsavgifter som förs till AP-fonderna

Avsättningen till Kärnavfallsfonden ökade till å ena sidan och de medel som rekvirerats från

följd av att realisationsvinster vid försäljning och fonder för utbetalda pensioner å den andra.

inlösen av värdepapper var drygt 400 miljoner Detta netto till AP-fonderna har minskat på

kronor högre än 2003. grund av en intäkt från AP-fonderna på

Fondernas ändamål och vilka myndigheter 1,6 miljarder kronor. Intäkten avser en engångs-

som redovisar olika fonder, framgår av not 41. justering av pensionsmedel för åren 1999–2002

som gjorts mellan statsbudgeten och APfonderna.

Not 6

Kostnader för personal

Not 5 Miljoner kronor

Avsättning till /upplösning av fonder

2004 2003

Miljoner kronor Lönekostnader inklusive

arbetsgivaravgifter 2004 2003

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Försvarsmakten 480 450

Regeringskansliet 335 363 Affärsverk

Vägverket 268 243 Luftfartsverket 1 711 1 640

Arbetsmarknadsverket 240 223 Sjöfartsverket 588 582

Affärsverk Summa lönekostnader efter

Luftfartsverket 146 112 eliminering av arbetsgivaravgifter 66 690 65 230

Sjöfartsverket 27 23

Svenska kraftnät 29 23 Pensionskostnader inklusive

Vägverket 449 447 Domstolsverket 402 362

Statens kostnader för personal ökade med Regeringskansliet 399 460 2 miljarder kronor. Lunds universitet 395 367 Lönekostnader inklusive lagstadgade arbets- Banverket 370 351 givaravgifter ökade 2 miljarder kronor eller Uppsala universitet 331 272 2,34 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter Kriminalvårdsstyrelsen 296 347 uppgick under 2004 till 32,70 procent av löne-

förmåner ökat med drygt 200 miljoner kronor

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

och förändringen av försäkringstekniska avsätt- Migrationsverket 505 495 ningar ökat med 1 miljard kronor. En mer Domstolsverket 504 497

detaljerad beskrivning av de faktorer som ingår i Arbetsmarknadsverket 494 487 förändringen finns i not 42. Karolinska institutet 492 479

Myndigheternas pensionskostnader utgörs Stockholm universitet 475 467 främst av premier för statens avtalsenliga tjänste-

Linköpings universitet 348 344 pensioner, inklusive avgifter till Kåpan (komp-

Sveriges lantbruksuniversitet 286 275 letterande ålderspension inom staten) och den

Umeå universitet 282 286 individuella ålderspensionen. Pensionspremierna

Statens institutionsstyrelse 218 213 påverkas av åldersfördelningen och löneläget hos

Vägverket 205 205 personalen vid respektive myndighet. Premier

Totalförsvarets forskningsinstitut 186 118 för avtalsförsäkringar betalas till Statens pen-

sionsverk och har därför eliminerats. Några myndigheter gör egna pensionsavsättningar. Affärsverk

Dessa ingår också i angivna kostnader och Luftfartsverket 34 31 elimineras inte. Sjöfartsverket 33 28

Försvarsmaktens lönekostnader har minskat Svenska kraftnät 18 17 med drygt 3 procent vilket förklaras av upp- Statens järnvägar 6 6

sägningar av både yrkesofficerare och civilanställda som en följd av den av riksdagen

Övriga myndigheter 4 966 4 905 beslutade försvarsomställningen.

Eliminering av inomstatliga

Rikspolisstyrelsens lönekostnader ökade med lokalkostnader -4 318 -4 387

närmare 4,5 procent beroende på att antalet

Summa 14 581 14 160 anställda poliser ökat med 3,7 procent under

året.

Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokal- Lönekostnaderna vid Arbetsmarknadsverket kostnader som betalas till Fortifikationsverket

ökade med över 6 procent. Ökningen beror på

och Statens fastighetsverk. att medelantalet anställda ökade med drygt

Rikspolisstyrelsens kostnadsökning för 3 procent under året samt att personalkostnaden

lokaler var 78 miljoner kronor. I den ökningen per anställd ökat.

ingår både indexhöjningar och andra hyres- Övriga personalkostnader utgörs av kostnader höjningar och ökade kostnader för el och städ-

för personalutbildning, traktamenten m.m.

ning, men också kostnader för inkvartering av Dessa kostnader ökade med 4,7 procent jämfört

personal under folkmordskonferensen januari med föregående år.

2004 med 13 miljoner kronor.

Kriminalvårdsverkets lokalkostnader ökade

med 39 miljoner kronor eller drygt 5 procent Not 7

vilket i huvudsak beror på tillkommande hyror Kostnader för lokaler

för nyöppnade anstalter och avdelningar/-

Miljoner kronor paviljonger.

Lokalkostnader vid Kungl. tekniska hög- 2004 2003

skolan ökade med 27 miljoner kronor eller drygt

Försvarsmakten 3 025 3 066

5 procent. Ökningen avser i huvudsak index-

Rikspolisstyrelsen 1 417 1 339 reglering av hyror och bostäder avsedda för Regeringskansliet 1 071 1 089 utbytesstudenter.

Kriminalvårdsverket 787 748 Totalförsvarets forskningsinstituts (FOI) Lunds universitet 663 660 lokalkostnader ökade med 68 miljoner kronor

Skatteverket 621 601 eller 58 procent jämfört med föregående år.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Not 8 Affärsverk, övrig drift –

varor och tjänster

Övriga driftkostnader

Svenska kraftnät 2 334 2 474 Miljoner kronor Luftfartsverket 1 620 1 470

Sjöfartsverket 771 765 2004 2003

Statens järnvägar 357 277

Övriga driftkostnader – tjänster

Summa affärsverk, övrig drift – Vägverket 12 819 11 993

varor och tjänster 5 082 4 986 Försvarsmakten 10 161 8 797

Rikspolisstyrelsen 236 231 Fortifikationsverket 848 818

Naturvårdsverket 608 585 Skatteverket 94 87

Övriga driftkostnader – varor

Kriminalvårdsverket 324 305 Summa övriga driftkostnader –

Försvarsmakten -9 224 -12 218 Skatteverket 153 131

Arbetsmarknadsverket 136 97

Riksförsäkringsverket med de Riksförsäkringsverket med de

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

ningar och bananläggningar inte redovisas i

resultaträkningen utan tas upp som investering i Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas balansräkningen. köp av tjänster, varor, reparationer och andra diverse driftkostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna. Not 9

Vägverket och Banverkets ökning av övriga Avskrivningar och nedskrivningar driftkostnader avseende tjänster beror främst på

Miljoner kronor att investeringarna i vägar och järnvägar ökat under 2004. 2004 2003

Försvarsmaktens ökade driftskostnader

Försvarsmakten 7 238 6 600 avseende tjänster beror främst på att en s.k. mil-

Vägverket 3 031 2 881 stolpsfakturering, rörande beställning till För-

Banverket 2 668 2 464 svarets materielverk (FMV), omförhandlades

Fortifikationsverket 748 686 2003 och flyttades till 2004. Dessa transaktioner

Rikspolisstyrelsen 697 693 är inomstatliga och ingår i elimineringsposten

Riksförsäkringsverket med de sist i noten.

allmänna försäkringskassorna 556 547 Som övriga driftkostnader avseende tjänster Skatteverket 346 272

redovisas nettot av Exportkreditnämndens

Lunds universitet 257 254 förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang och värdet av skadefordringar. Under 2003 minskade avsättningarna Affärsverk med över 2 miljarder kronor, vilket redovisades Luftfartsverket 1 110 1 065 som en kostnadsreduktion, dvs. kostnaden blev Svenska kraftnät 394 390 negativ. Avsättningarna har fortsatt att minska Sjöfartsverket 99 91 under 2004 men inte i samma omfattning som Statens järnvägar 66 22 2003, vilket medfört att driftkostnaderna i denna del har ökat med 1,7 miljarder kronor.

Övriga myndigheter 4 134 3 925 Som övriga driftkostnader avseende tjänster Summa 21 344 19 890

redovisas även Riksgäldskontorets (RGK) avsättning för framtida garantiförluster. Under 2004 har RGK minskat avsättningarna med Försvarsmaktens avskrivningar avser främst 931 miljoner kronor, vilket medfört att årets beredskapsinventarier som stridsfordon, självkostnad blev negativ. Bland annat har den gående pjäser, fartyg och båtar. I årets väntade garantiförlusten för Öresundsbro- avskrivning ingår nedskrivningar av beredskapsprojektet minskat, eftersom trafikvolym och inventarier med 1,2 miljarder kronor. År 2003 vägtrafikintäkter ökat mer än beräknat. uppgick nedskrivningarna till 0,4 miljarder Minskningen är dock mindre än 2003 då kronor. Bortsett från dessa nedskrivningar har avsättningen för förluster avseende kredit- avskrivningarna mellan åren ökat med garantier till Venantius AB minskade med 0,6 miljarder kronor. 2 miljarder kronor. Vägverkets och Banverkets avskrivningar

Liksom föregående år har varuinköpen vid avser väganläggningar och järnvägsanläggningar. FMV minskat beroende på neddragningar inom försvaret. Av samma anledning har också aktivering vid utveckling av anläggningstillgångar i egen regi vid Försvarsmakten, via FMV, minskat. Minskningen av varuinköpen vid Försvarsmakten beror huvudsakligen på lagerförändringar avseende beredskapsvaror.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Not 10 Svensk-Danska Broförbindelsen AB

(SVEDAB) -316 -330

Resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag

Affärsverk Miljoner kronor Svenska kraftnät 36 9 2004 2003 Luftfartsverket - LFV Holding AB -7 -20 Resultat från andelar i dotterföretag

Civitas Holding AB (inklusive

redovisade nettoresultatet hos bolagen enligt

Sveriges Provnings- och

Posten AB har förbättrat sitt resultat med

1,5 miljarder kronor. Detta förklaras främst av Övriga dotterföretag inom

ökade volymer av direktreklam och logistik- Regeringskansliet 0 1

tjänster samtidigt som kostnaderna minskats Summa Regeringskansliet 20 716 13 415

genom personalrationaliseringar.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Resultatet från TeliaSonera AB har förbättrats Ränteintäkterna i upplåningsverksamheten har med 1,7 miljarder kronor och utgör en vinst- minskat med 4 miljarder kronor jämfört med andel på 5,9 miljarder kronor, att jämföra med 2003. Posten Överkurs vid emission (netto) har 4,2 miljarder kronor föregående år. Förklaringen minskat nettokostnaden för statsskulden med till förbättringen utgörs av operativa effektivi- 8,7 miljarder kronor. seringar samt att avskrivningar av goodwill Räntekostnaderna på lån i svenska kronor upphört (se även bilaga 3 Statliga bolag, med ökade med 1 miljard kronor jämfört med 2003, nyckeltal för bolag med statligt ägande). trots att räntorna i Sverige var något lägre 2004 än 2003, men å andra sidan ökade kronskulden, till följd av budgetunderskottet och den fortsatta Not 11 avbetalningen på valutaskulden. Det senare Nettokostnad för statsskulden avspeglas i att räntekostnaderna på lån i utländsk valuta har minskat med 5 miljarder kronor.

Miljoner kronor

2004 2003 Finansiella intäkter för Not 12

förvaltning av statsskulden Övriga finansiella intäkter

Ränteintäkter avseende upplåning i Miljoner kronor

utländsk valuta 12 752 15 591 2004 2003

Ränteintäkter avseende upplåning i

Centrala studiestödsnämnden 4 681 4 705 svenska kronor 14 842 15 928

Regeringskansliet 1 273 1 202 Intäktsförda, preskriberade

obligationer m.m. 7 13 Skatteverket 661 1 466 Överkurs vid emission (netto) 8 654 3 432 Kärnavfallsfondens styrelse 472 123 Orealiserade valutavinster (netto) 9 617 18 463 Kammarkollegiet 253 98 Summa finansiella intäkter för Insättningsgarantinämnden 164 122 förvaltning av statsskulden 45 872 53 427 Karolinska institutet 67 50

Exportkreditnämnden 55 74 Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden

Affärsverk

Statens järnvägar 473 734 Räntekostnader avseende

Luftfartsverket 14 33

upplåning i svenska kronor 52 368 51 085

Svenska kraftnät 9 13 Räntekostnader avseende

Summa finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden 94 657 87 985 De finansiella intäkterna och kostnaderna för

förvaltning av statsskulden redovisas under not Total summa 48 785 34 558

11 Nettokostnad för statsskulden.

Övriga finansiella intäkter omfattar bl.a. Finansiella intäkter och kostnader för förvalt-

räntor på studielån hos Centrala studiestödsning av statsskulden innefattar även intäkter nämnden och utdelning av aktier i Nordea AB respektive kostnader för skuldskötselåtgärder.

hos Regeringskansliet. Skatteverket redovisar

Under 2004 uppgick nettokostnaden för bl.a. räntor i skattekontosystemet. statsskulden (räntor, över- och underkurser och

Kärnavfallsfondens styrelse ökade sina valutaförändringar m.m.) till 49 miljarder finansiella intäkter p.g.a. realisationsvinster vid kronor, en ökning med 14 miljarder kronor. Som

försäljning och inlösen av värdepapper. framgår av tabellen är de viktigaste förändrings- Övriga finansiella intäkter hos Statens Järnvägar faktorerna ökade realiserade kursförluster och

utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga värdeminskade orealiserade valutavinster.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

pappersinnehav samt på leasingtillgångar (lok riskvärdering av lånet leder till en nedskrivning och vagnar). på 1,9 miljarder kronor. RGK:s riskvärdering av

ett lån till fastighetsbolaget Jernhusen (f.d.

fastighetsdivisionen inom affärsverket Statens Not 13 Järnvägar) har lett till en nedskrivning på Övriga finansiella kostnader 10 miljoner kronor. Vidare har en nedskrivning

av lånet som A-train AB har för byggnation och Miljoner kronor

trafikering av Arlandabanan gjorts med 2004 2003 100 miljoner kronor Finansiella kostnader Vägverkets finansiella kostnader avser främst exklusive aktiveringar

räntekostnader för väganläggningar som akti-

verats. Riksgäldskontoret Av det belopp som Exportkreditnämnden Finansiella kostnader i verksamheten redovisar utgörs orealiserade kursförluster av Omvärdering av lån med kreditrisk 2 010 - 168 miljoner kronor. Övrigt 49 -62 Affärsverket Statens järnvägars finansiella Summa Riksgäldskontorets finansiella kostnader består bl.a. av skulduppräkning leasing kostnader i verksamheten 2 059 -62 och räntor på leasingskulder på lok och vagnar.

I noten redovisas finansiella kostnader brutto. Vägverket 351 333 Några myndigheter har aktiverat räntekostnader Exportkreditnämnden 171 390 i samband med anläggningsprojekt, eftersom

räntan är en del av de utgifter för att bygga Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 66 36 anläggningen som tas upp som tillgång. Insättningsgarantinämnden 34 55 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 22 20 Noter till balansräkningen Regeringskansliet 19 -346 Försvarets materielverk 15 34 Karolinska institutet 13 3

Not 14 Lantmäteriverket 8 3

Balanserade utgifter för utveckling

Affärsverk

Miljoner kronor Statens järnvägar 468 751

2004 2003 Luftfartsverket 90 86

Riksförsäkringsverket med de

Arbetsmarknadsverket 71 57

Vägverket 68 37 Riksgäldskontoret (RGK) redovisar en finansiell Totalförsvarets pliktverk 60 56 kostnad för omvärdering av lån med kreditrisk Försvarsmakten 55 8 på 2 miljarder kronor. Beloppet utgörs av ett lån

Statens energimyndighet 51 39 som Svensk-Danska broförbindelsen AB (Svedab) har i RGK för bygget av de svenska anslutningarna till Öresundsbron. Svedab är beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. RGK:s

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Affärsverk Affärsverk Svenska kraftnät 43 26 Svenska kraftnät 128 106 Sjöfartsverket 17 6 Luftfartsverket 11 16

Sjöfartsverket 3 0 Övriga myndigheter 604 590 Summa 3 478 3 148 Övriga myndigheter 170 118

Summa 612 458

Under posten Balanserade utgifter för utveckling redovisas främst egenutvecklade IT-system Under posten Rättigheter och andra immaoch program. teriella anläggningstillgångar redovisas i första

Riksförsäkringsverkets balanserade utgifter hand köpta IT-system och program. avser utveckling av IT-system, varav IT-stöd för Ekonomistyrningsverkets stora ökning beror det nya pensionssystemet samt följdreformer till på att man övertagit immateriella tillgångar från detta utgör den största delen. Finansdepartementet avseende informationssys-

Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade temet Hermes. utgifterna beror på ett antal nystartade utveck- Skatteverkets post avser programvaror till lingsprojekt. Unisys stordator.

Skatteverkets balanserade utgifter avser Riksförsäkringsverket med de allmänna utveckling av IT-stöd för indrivning samt försäkringskassornas post avser köpta programbehörighetsadministration. varulicenser och har skrivits ner med 26 miljoner

Centrala studiestödsnämndens balanserade kronor efter genomgång av immateriella tillutgifter har sjunkit under 2004 då systemstödet gångar vid halv- och helårsbokslut. för studiestöd 2001 i stort sett är färdigutvecklat Affärsverket Svenska kraftnäts post består av och årets utgifter för utveckling därmed har markrättigheter i form av servitut och ledningsblivit lägre än föregående år. rätter samt nyttjanderättigheter för opto-

Domstolsverket har fortsatt aktivera kost- förbindelser. nader för det nya verksamhetsstödet VERA, som nu tagits i drift vid merparten av dom-

Not 16 stolarna.

Förskott avseende immateriella Verket för högskoleservice balanserade anläggningstillgångar

utgifter utgörs av antagningsverksamhetens produktionssystem som utvecklats och tagits i

Miljoner kronor drift samt balanserade utgifter för pågående

2004 2003 utveckling av ett nytt antagningssystem.

Statens jordbruksverk 7 4

Statens ljud- och bildarkiv 1 - Not 15 Summa 8 4 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Not 17 Miljoner kronor

Statliga väganläggningar 2004 2003 Ekonomistyrningsverket 79 12 Miljoner kronor

Skatteverket 72 65 2004 2003

Rikspolisstyrelsen 62 37 Vägverket 84 065 72 065 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 39 56

Vägverket redovisar investeringar i statliga väg- Lunds universitet 19 15

anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden Styrelsen för internationellt

efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år. utvecklingssamarbete 18 18

Under 2004 har bland annat Södra länken i Skogsstyrelsen 11 15

Stockholm öppnats för trafik. Investeringen

uppgick till 7,6 miljarder kronor. I Skåne har E4

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

förbifart Örkelljunga och Skånes Fagerhult, med redovisas av Statens fastighetsverk består till total investering på 1,1 miljarder kronor, öppnats stora delar av markområden väster om odlingsför trafik. gränsen i Västerbottens och Norrbottens län

samt renbetesfjällen i Jämtland och Härjedalen. I

mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal Not 18 kungsgårdar som av kulturella skäl ägs av staten. Statliga järnvägsanläggningar Ökningen av Byggnader, mark och annan egen-

dom på 1,4 miljarder kronor avser dels köp av Miljoner kronor

det f.d. Centralposthuset i Stockholm, Blå- 2004 2003 mannen 21, som har förvärvats under året för Banverket 63 119 62 127 984 miljoner kronor och dels färdigställda

projekt, bl.a. Världskulturmuseet i Göteborg.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter Banverket redovisar investeringar i järnvägs-

avsedda för försvarsändamål. anläggningar.

Naturvårdsverket redovisar främst national-

Anskaffningskostnad för mark för järnvägs-

parker och naturreservat. Dessa är dock i många ändamål ingår också i redovisat värde för järn-

fall upptagna till ett lågt värde. Ökningen med vägsanläggningen. Avskrivningstiden för järn-

198 miljoner kronor under 2004 avser främst vägsanläggningar är 40 år.

investeringar i markinköp för bildande av natur- Exempel på större investeringsprojekt som reservat.

har färdigställts under 2004 är dubbelspår på

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdagsbyggsträckan Uppsala-Svartbäcken, utbyggnad av

naderna. fjärrblockering på sträckan Alvesta-Emmaboda

Sjöfartsverkets ökning kan i huvudsak samt ombyggnation av rangerbangården i

förklaras av en investeringsavgift på 421 miljoner Hallsberg.

kronor för investeringar i Torshamnsleden intill

Skandiahamnen och farledsåtgärder i Böttöleden Not 19 utanför Göteborg.

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor Not 20 2004 2003 Förbättringsutgifter på annans fastighet

Rikspolisstyrelsen 778 661 Riksdagsförvaltningen 978 1 004

Kungl. Tekniska högskolan 274 284

Lunds universitet 147 161 Affärsverk

Regeringskansliet 135 76 Luftfartsverket 10 711 10 970

Kriminalvårdsverket 135 127 Sjöfartsverket 941 522

Försvarsmakten 126 88

Större delen av fastigheterna tillhör det natio- Arbetsmarknadsverket 48 40 nella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de Sveriges lantbruksuniversitet 47 50 kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, nationalteatrarna, museerna, regeringens byggnader,

Övriga myndigheter 831 774 landshövdingarnas residens och ambassad-

Summa 3 023 2 767 byggnader i utlandet. De markegendomar som

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser Sjöfartsverket 591 609 sådana utgifter som myndigheten har haft för att Statens järnvägar 347 129

anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabel- Övriga myndigheter 5 001 5 113

dragningar för nätverk, larmanordningar samt

Summa 22 368 22 796 reparationer och underhåll om utgifterna

uppgått till väsentliga belopp.

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser installationer, bilar, fartyg, flyg och andra

diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler

transportmedel är exempel på tillgångar som runt om i landet. De större posterna 2004 åter-

redovisas under denna post. Även tillgångar som finns hos Rikspolisstyrelsen och polismyndig-

innehas genom finansiell leasing ingår. heterna i Stockholm, Skåne och Västra

Svenska kraftnäts tillgångar består till största Götaland. Förändringen från föregående år

delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, består till största delen av ombyggnation av

sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverkkvarteret Kronoberg i Stockholm.

samhet och tele- och informationssystem.

Kungl. Tekniska högskolans förbättrings-

Luftfartsverket redovisar huvudsakligen utgifter avser bland annat ombyggnationer av

fordon och maskiner under denna post. fastigheter som hyrs av Akademiska hus.

Regeringskansliets förbättringsutgifter på annan fastighet hänför sig i första hand till om-

Not 22 byggnad av utlandsmyndigheternas lokaler,

Pågående nyanläggningar pressrum samt beredskaps- och reservkrafts-

investeringar.

Miljoner kronor

2004 2003

Banverket, järnvägsanläggningar 15 952 12 689 Not 21

Kustbevakningen 656 640

Banverkets pågående större investeringsprojekt

Skatteverket 428 445

avser Hallandsåsprojektet och utbyggnad av Riksförsäkringsverket med de dubbelspår på Västkustbanan. Andra stora

allmänna försäkringskassorna 379 430

projekt är citytunneln i Malmö samt bro-

Regeringskansliet 378 386

konstruktion och utökning av spårkapaciteten

Domstolsverket 346 311

Stockholm Södra–Årstaberg.

Arbetsmarknadsverket 308 310

Affärsverk Svenska kraftnät 6 137 6 254 Luftfartsverket 1 025 1 116

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Vägverkets pågående större investeringsprojekt uppgår till 9,0 miljarder kronor och avskrivavser Norrortsleden, Rotebro–Upplands Väsby ningar uppgår till 8,1 miljarder kronor under och Tranebergsbron i region Stockholm. 2004. Under året har försäljningar och Götatunneln och Torp–Håby i region väst och utrangeringar genomförts för 1,1 miljarder Uppsala–Mehedeby i region Mälardalen. För- kronor. Beredskapslagret ökade med ändringen beror främst på att Södra länken satts 0,5 miljarder kronor. i trafik under 2004. Riksrevisionen har i sin revisionsberättelse

Försvarets materielverks pågående nyanlägg- och i revisionsrapport konstaterat att den interna ningar avser anskaffning av delkomponenter till styrningen och kontrollen hos Försvarsmakten provsystem, vilka används vid verifiering och har sådana brister i fråga om denna post att validering av krigsmateriel till försvarsmakten. Försvarsmaktens redovisning inte ger en

Största delen av Luftfartsverkets pågående rättvisande bild och att det bokförda värdet inte investeringar avser ett nytt flygledningssystem kan styrkas (se mer utförligt under avsnitt 4.5.11 för de nya kontrollcentralerna i Stockholm och Kommentarer till särskilda poster). Malmö. Systemet beräknas tas i bruk i mars Statens räddningsverks beredskapstillgångar 2005. har minskat något under året och består bl.a. av

materiel för räddningstjänst, andningsskydd och

anläggningar för varningssignaler. Not 23 Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser Beredskapstillgångar läkemedel och sjukvårdsförnödenheter.

Miljoner kronor

2004 2003 Not 24 Försvarsmakten 89 919 88 407 Förskott avseende materiella Statens räddningsverk, anläggningstillgångar räddningstjänst och varningsmateriel m.m. 872 945 Miljoner kronor

Krisberedskapsmyndigheten 167 182 2004 2003 Socialstyrelsen, läkemedel och

Banverket 639 59 sjukvårdsförnödenheter 134 121

Vägverket 309 504

Statens strålskyddsinstitut 15 6

Totalförsvarets forskningsinstitut 8 - Rikspolisstyrelsen 12 17

Kungl. Tekniska högskolan 3 - Banverket 2 3 Summa 91 121 89 681

Affärsverk

Luftfartsverket 18 21 Beredskapstillgångar avser tillgångar både för civil och militär beredskap.

Övriga myndigheter 1 19

Posten Beredskapstillgångar omfattar främst

Summa 978 603 Försvarsmaktens (FM) tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon samt medicinsk

Under denna post redovisas de förskott som utrustning.

myndigheten lämnat för anskaffning av FM delar in sina beredskapstillgångar i dels materiella anläggningstillgångar.

beredskapsinventarier, dels beredskapsvaror,

Banverkets post avser förskott för järnvägsvilka redovisas som anläggningstillgångar.

anläggningar. Beredskapsinventarierna uppgår till 75,4 miljarder kronor och utgörs av t.ex. flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsvaror, som t.ex. ammunition och drivmedel, uppgår till 14,5 miljarder kronor.

Årets ökning med 1,4 miljarder kronor förklaras i stort sett av Försvarsmakten. Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Andelar i dotterföretag

Övriga andelar 209 155 Miljoner kronor

Summa 153 365 135 250 2004 2003

Andelsvärdet ovan är baserat på det justerade

Civitas Holding AB (inklusive

Andelar i dotterföretag ökade med

Sveriges Bostadsfinansierings-

1,0 miljarder kronor till följd av periodens

Statens Bostadsomvandlings AB

positiva resultat.

Sveriges Provnings- och

AB Svenska Spel bokförs till värdet av SweRoad (Swedish National Road

aktiekapital och reservfond. Resultatet tillförs

Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) 15 15

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1 Andelar i intresseföretag

Regeringskansliet, Europeiska

Andra långfristiga värdepappersinnehav har Med intresseföretag avses företag där statens minskat med 3,4 miljarder kronor, främst p.g.a. ägarandel uppgår till högst 50 och lägst Riksgäldskontorets minskade innehav av 20 procent. bostadsobligationer. Obligationerna ingick i

Andelar i intresseföretag ökade med tidigare överföring från AP-fonderna. Det ur- 2,4 miljarder kronor främst p.g.a. att andelen i sprungliga nominella värdet var 67,5 miljarder TeliaSonera AB har ökat i värde. Andelen ökade kronor och således har 65,7 miljarder kronor med 2,6 miljarder kronor, vilket till stor del hittills lösts in, varav 3,6 miljarder kronor under beror på periodens resultatandel på 5,9 miljarder året. Statens Järnvägars innehav avser till största kronor. Andelsvärdet har påverkats negativt av delen nollkupongobligationer i syfte att möta valutakursförluster vid omräkning av verksamhet betalningsströmmar vid förfall av leasing- och i utlandet på 1,0 miljarder kronor och utdelning leaseholdkontrakt för anläggningstillgångar uttill staten på 2,1 miljarder kronor. Marknads- hyrda till SJ AB och Green Cargo AB. värdet på Regeringskansliets aktier i TeliaSonera Marknadsvärdet för Regeringskansliets aktier AB uppgick den 31 december 2004 till i OMX AB uppgick den 31 december 2004 till 84,3 miljarder kronor. 0,7 miljarder kronor.

Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt

Not 27 Miljoner kronor Andra långfristiga fordringar 2004 2003

Miljoner kronor

Not 26 Andra långfristiga värdepappersinnehav

Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete 275 281 Miljoner kronor

Göteborgs universitet 154 159 2004 2003

Statens bostadskreditnämnd 113 150 Riksgäldskontoret,

Verket för näringslivsutveckling 77 110 Bostadsobligationer 1 818 5 458

Riksförsäkringsverket med de Regeringskansliet, Europeiska

allmänna försäkringskassorna 17 19 investeringsbanken EIB 1 677 1 677

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Affärsverk Not 28 Statens järnvägar 4 255 8 286 Utlåning Sjöfartsverket 129 140

Miljoner kronor Luftfartsverket 12 9

2004 2003

Svenska kraftnät 239 239 Centrala studiestödsnämnden Studielån beviljade efter 1988 Övriga myndigheter 168 156 samt hemutrustningslån 81 794 93 964 Total summa 10 544 14 923 Äldre studielån beviljade t.o.m. 1988 14 525 15 548 Studiemedel beviljade fr.o.m. 1 juli 2001 39 269 29 144

Exportkreditnämnden (EKN) redovisar försäk-

Återkrav på lån och bidrag 405 333 ringstekniskt beräknat nettovärde på skade-

Skuldsaneringslån och övrigt -3 126 fordringar. Fordringarna utgår från de skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för Summa Centrala studiestödsnämnden 135 990 139 115 återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och Riksgäldskontoret (RGK) upplupna, ej förfallna avtalsräntor. Värderingen RGK, löpande krediter och av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. rörelsekapital med fast löptid till En utgångspunkt vid bedömning av fordringar Jernhusen AB - 1 000 på andra länder är det aktuella landets Botniabanan AB 1 455 1 325 skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet Övriga 307 402 skött sina skuldbetalningar. Detta kompletteras med det allmänna riskläget i landet vad gäller RGK, investeringslån till krediter och på den återstående löptiden på

Svensk-Danska broförbindelsen AB 1 630 3 360 EKN:s utestående fordran. Värdet före

A-train AB 900 1 000 avsättning av förlustrisker m.m. på EKN:s

Jernhusen AB 990 fordringar uppgår till 12,3 miljarder kronor.

Botniabanan AB 3 425 1 540 Avsättningen uppgår till 7,4 miljarder kronor.

RGK, utlåning till Styrelsen för internationellt utvecklings- Premiepensionsmyndigheten 1 865 1 858

samarbete (Sida) garanterar och subventionerar

RGK, utlåning till AP-fonden 127 113 u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan

Summa Riksgäldskontoret 10 699 10 598 få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten utgörs till största delen av Säkerhetsreserven

Styrelsen för internationellt som förvaltas av EKN vilken är knuten till det

utvecklingssamarbete 411 406 s.k. U-kreditsystemet. Säkerhetsreservens redo-

Nutek 42 88 visade värde efter gjorda avsättningar bedöms

Övriga 150 221 täcka kostnader för framtida eventuella förluster.

Göteborgs universitets fordringar avser Total summa 147 292 150 428 utlåning av donationsmedel till Akademiska Hus för fastigheterna Handelshögskolan, Wallen- Centrala studiestödsnämnden (CSN) administbergsalen och Hasselbladslaboratoriet, som vid rerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två uppförandet finansierades med bl.a. donations- huvudkategorier. Den ena typen är lån finansiemedel. rade med lån i Riksgäldskontoret. Det avser

Statens bostadskreditnämnd redovisar främst studielån beviljade fr.o.m. 1989. Den regressfodringar till följd av utbetalda ersätt- andra kategorin är lån som ursprungligen ningar för infriade garantier. finansierades via anslag på statsbudgeten, främst

Affärsverket Statens järnvägar redovisar studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar fordringar, leasing- och leaseholdavtal på SJ AB uppgår till totalt 136 miljarder kronor, efter att och Green Cargo AB. Dessa uppgick till hänsyn tagits till reservationer för osäkra 2,8 miljarder kronor 2004. Dessutom redovisar fordringar. affärsverket en fordran på Storstockholms lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersättning på 1,2 miljarder kronor.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tre huvudprinciper ligger till grund för CSN:s inkomster än föregående år, räntesänkning och beräkning av osäkra fordringar och de färre låntagare inom lånetypen. nedskrivningar som görs på grundval av Av reserverat belopp avser 28,4 miljarder beräkningarna. Dessa principer är betalnings- kronor lån beviljade t.o.m. 1988 och benägenhet, reservation enligt de trygghetsregler 3,2 miljarder kronor lån tagna fr.o.m. 1989. Inför som finns vid återbetalning och framtida 2004 års årsredovisning räknade CSN för första förluster på grund av dödsfall. Med bristande gången fram en reservation för de nya annuitetsbetalningsbenägenhet menas att inga eller få lån som infördes den 1 juli 2001 vilket blev 1,4 inbetalningar gjorts under de senaste åren trots miljarder kronor av en bruttofodran på 40,7 påminnelser och kravåtgärder. Under 2004 har miljarder kronor. Därutöver tillkommer återkrav CSN omarbetat beräkningssättet av reserva- m.m. på cirka 1 miljard kronor. Effekterna av tioner enligt de trygghetsregler som finns vid den vidareutvecklade beräkningsmodellen komåterbetalning. Bland annat räknas fiktiva betal- menteras i avsnitt 4.2, 4.5.8 och 4.5.10. ningsplaner fram där man reserverar hela Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet beloppet inklusive påförda och framtida räntor utöver CSN som har omfattande utlåning. När för att få en stabilare bedömning av osäkerheten. det gäller Svensk-Danska Broförbindelsen AB är Man har också arbetat fram ett nytt sätt att bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets beräkna låntagarnas framtida inkomstutveckling. framtida resultat för att kunna återbetala lånet. Detta görs med en statistisk regressionsmodell RGK:s riskvärdering av lånet har lett till en av genomsnittsinkomsternas utveckling i olika nedskrivning av lånet med 1,9 miljarder kronor. åldersgrupper med hänsyn tagen till kön, RGK:s utlåning till Premiepensionsmyndigheten arbetslivserfarenhet och utbildningsnivå. Fram- (PPM) och AP-fonderna ingår också i denna tida förluster på grund av dödsfall skattas post, eftersom dessa myndigheter inte slumpmässigt fram utifrån SCB-nycklar över konsolideras i årsredovisningen för staten. sannolikheten att dö i en viss ålder. Den sista Styrelsens för internationellt utvecklingsprincipen är ny från 2004. samarbete (Sida) utlåning avser biståndskrediter

Inför 2000 tog CSN ett nytt administrativt och villkorslån. system för återbetalning i bruk och tog fram nya rutiner för beräkning av osäkra fordringar. Under åren 1999–2003 gjorde CSN Not 29 reservationer för osäkra fordringar på samman- Varulager och förråd lagt cirka 24,2 miljarder kronor, efter införande

Miljoner kronor och vidareutveckling av modellen för värdering av fordringarna. Vid utgången av 2004 är den 2004 2003 totala reserveringen 34 miljarder kronor på en Banverket 375 386 total lånefordran uppgående till 170 miljarder Vägverket 135 113 kronor. Det innebär att reservationen ökat med Försvarsmakten 133 151 cirka 10 miljarder kronor jämfört med 2003. Den Försvarets materielverk 104 84 största delen av förändringen beror på att

Statens räddningsverk 88 96 reservationen, med anledning av de trygghets-

Rikspolisstyrelsen 79 81 regler som finns vid återbetalning, blir betydligt

Kriminalvårdsverket 66 72 högre med de förändringar som gjorts i CSN:s

Fortifikationsverket 35 31 värderingsmodell under 2004.

Jämförelsetalen har inte ändrats eftersom

Affärsverk kostnaden inte kan fördelas på de närmast

Luftfartsverket 36 41 föregående åren på ett rättvisande sätt. Gör man däremot en jämförelse mellan årets reservering Sjöfartsverket 36 34 och den värdering som skulle ha gällt vid utgången av 2003 om de nya kriterierna Övriga myndigheter 167 198 tillämpats redan då, minskade den faktiska Summa 1 254 1 287 reservationen för 2004. Förändringen rör sig nästan uteslutande om studielån beviljade efter 1988 och beror på att låntagarna har bättre

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Med varulager och förråd avses råmaterial, rå- Not 32 varor, halvfabrikat och färdiga produkter samt Förskott till leverantörer förnödenheter som förbruknings- och till-

Miljoner kronor satsmaterial.

2004 2003

Försvarets materielverk 10 096 11 152 Not 30 Pågående arbeten Övriga myndigheter 106 144

Summa 10 202 11 296 Miljoner kronor 2004 2003

Försvarets materielverk lämnar förskott till i Lantmäteriverket 138 120

huvudsak Industrigruppen JAS, SAAB, Försvarsmakten 35 64

Kockums och Ericsson. Förskotten avser främst Banverket 25 16

materiel och tjänster. Det är främst förskotten Fortifikationsverket 11 13

till industrigruppen JAS som minskat, vilket

beror på att leveranser skett under 2004. Övriga myndigheter 32 23

Förskott till utländska leverantörer ingår med Summa 241 236 0,8 miljarder kronor, vilket är 0,1 miljarder

kronor mindre jämfört med föregående år. Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär

Not 33 avstyckning och reglering av gränsdragning

Kundfordringar mellan fastigheter.

Miljoner kronor

2004 2003 Not 31 Fastigheter Vägverket 723 730

Exportkreditnämnden 642 815 Miljoner kronor Banverket 578 495 2004 2003 Lantmäteriverket 154 159

antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, lokaliserade till omarronderingsområden, där bytes- Övriga myndigheter 1 634 1 587 projekt pågår eller är planerade. Summa 4 839 4 918

Vägverkets post består av fordringar för externa

uppdrag i huvudsak åt kommuner.

Exportkreditnämndens kundfordringar utgörs

av fordringar på garantitagare avseende debi-

terade premier samt premier för bundna utfäs-

telser.

Luftfartsverkets post utgörs av fordringar på

flygbolag där SAS AB står för merparten.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Not 34 innebär att staten hade en fordran som Övriga fordringar reglerades i januari 2005.

Skatteverket har skattefordringar under Miljoner kronor

indrivning på nominellt 51,4 miljarder kronor. 2004 2003 Av dessa beräknas 4,6 miljarder kronor eller Skatteverket 9 procent betalas in. Värdet av fordringarna har i Fordringar på skattekonto 16 433 16 005 likhet med tidigare år beräknats med ledning av Fordringar lämnade till bland annat åldersanalys av de restförda ford- Kronofogdemyndigheten ringarna. för indrivning m.m. 4 648 5 036

År 2004 har Skatteverket fordringar på Fordringar avseende kommunalskatt,

kommuner och landsting på ett belopp om kommuner och landsting 5 972 -

sammanlagt 5,5 miljarder kronor avseende Fordringar på kommuner

utnyttjad kredit hos Riksgäldskontoret (RGK) avseende mervärdesskatt 3 721 3 627

för utbetalningar i systemet för kompensation av Fordringar på landsting avseende mervärdesskatt 1 759 1 721 viss ingående mervärdesskatt avseende 2002 och

tidigare. Hur regleringen av fordran på Fordringar avseende utlägg i exekutiva förrättningar m.m. 25 27 kommuner och landsting skall ske har ännu inte Summa Skatteverket 32 558 26 416 beslutats av regeringen.

RGK:s minskade fordringar utgörs till största

delen av depositioner för handel med s.k. futures Riksgäldskontoret

som minskat med 1 miljard kronor jämfört med

största delen av fordringar på bidragsskyldiga

avseende underhållsstöd, 1,6 miljarder kronor, Riksförsäkringsverket med de

samt återkravsfordringar avseende övriga

underhållsstöd bedöms som osäkra och har

skrivits ned till noll. Nedskrivningsbeloppet Affärsverk uppgår till 1,9 miljarder kronor. Luftfartsverket 166 220 Tullverkets övriga fordringar består till största

konjunkturväxlingar.

Jordbruksverkets övriga fordringar avser Övriga fordringar ökade med 2 miljarder kronor bland annat fordringar på EU för gjorda jämfört med föregående år. Ökningen beror utbetalningar av bidrag inom garantisektionen, främst på Skatteverkets fordringar avseende rekvirerade medel inom utvecklingssektionen kommunalskatt, kommuner och landsting, som samt bundet kapital i offentliga lager till följd av ökade med 6 miljarder kronor. Kommunal- inköp- och försäljningsverksamhet för EU:s skattemedel till kommuner och landsting är räkning av bland annat spannmål. Fordran har preliminära och framräknade av Statistiska minskat kraftigt från föregående år. I totalcentralbyrån. De beräknas och utbetalas år ett, år beloppet ligger även en fordran avseende två fastställs inkomsterna i taxeringen för år ett. salmonellautbrottet i Norrköping. Skulden eller fordran slutregleras i januari år tre. Det innebär att preliminärt utbetalda kommunalskattemedel under 2003 överskred det slutliga skatteuttagen 2003 (taxering 2004). Det

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Miljoner kronor

Uppsala universitet 58 47

2004 2003

Sveriges lantbruksuniversitet 47 39 Riksgäldskontoret

Mitthögskolan 33 42 Premielån 122 99

Umeå universitet 31 25 Underkurser, upplåning i svenska kronor 4 266 6 615

Övriga myndigheter 348 298 Underkurser, upplåning i utländsk valuta 430 502 Summa 1 057 1 126

Underkurser, just. nytt

verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Rikspolisstyrelsen 353 356 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna 200 201

Not 37

Kriminalvårdsstyrelsen 194 194

Periodavgränsningsposter – Övriga upplupna

Lunds universitet 192 173

intäkter

Banverket 152 266 Uppsala universitet 141 132 Miljoner kronor Göteborgs universitet 138 134 2004 2003 Skatteverket 134 181 Riksgäldskontoret

Affärsverk Luftfartsverket 73 62 Statens jordbruksverk 5 618 4 012 Sjöfartsverket 39 32 Inspektionen för

arbetslöshetsförsäkringen 257 - Svenska kraftnät 9 28

Banverket 213 273

Exportkreditnämnden 149 179

Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader Insättningsgarantinämnden 100 som är hänförliga till kommande år, men har betalats ut under året. Affärsverk

Svenska kraftnät 294 220

Luftfartsverket 178 146

Not 36

Statens järnvägar 72 185

Periodavgränsningsposter – Upplupna

Sjöfartsverket 38 33

bidragsintäkter

Miljoner kronor Övriga myndigheter 411 1 161

2004 2003 Total summa 17 336 16 471 Lunds universitet 147 298

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Som upplupna intäkter redovisas räntor och Riksgäldskontoret (RGK) placerar eventuell andra intäkter som upparbetats, men där kortfristig överskottslikviditet på dagslånefakturering eller betalning inte skett till och med marknaden för att hantera kortfristiga förändbrytdagen. ringar i lånebehovet. Den 31 december 2004 har

Statens jordbruksverks upplupna intäkter RGK istället lånat medel på dagslånemarknaden. avser främst betalning från EU avseende Denna kortfristiga skuld ingår i statsskulden. arealersättning till jordbrukare för 2004. Utbetalningen har gjorts först i början av 2005, men periodiseras till 2004. Not 39

Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen Kassa, bank m.m. (IAF) bildades under 2004. IAF:s uppdrag är att

Miljoner kronor svara för en samlad tillsyn över arbetslöshetsförsäkringen. En del av denna verksamhet 2004 2003 fanns tidigare inom Arbetsmarknadsstyrelsen. Skatteverket 351 355

intäkt motsvarande beräknad kostnad för Insättningsgarantinämnden 117 pågående fall inom investerarskyddet (se not 43 Styrelsen för internationellt

Övriga avsättningar,). utvecklingssamarbete 81 32

Regeringskansliet 79 87

Exportkreditnämnden 72 42

Internationella programkontoret 58 38

Not 38

Göteborgs universitet 48 24

Värdepapper och andelar

Kungl.Tekniska högskolan 45 25

Miljoner kronor

Affärsverk

2004 2003

Statens järnvägar 145 119 Regeringskansliet, aktier i Nordea AB 4 646 4 646

Svenska kraftnät 72 12 Exportkreditnämnden, valuta-

depositioner i svenska banker och Sjöfartsverket 22 37 företagscertifikat 2 353 2 303 Luftfartsverket 18 1

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna,

Riksgäldskontoret - 7 469

Skatteverkets kassa, bank m.m. avser till största

delen klienters bankmedel. Affärsverk Försvarets materielverks (FMV) kassa, bank

nyanskaffning har tagits i anspråk.

Insättningsgarantinämndens ökning av kassa, Marknadsvärdet på Regeringskansliets aktier i

bank m.m. avser medel som inte har tömts från Nordea AB uppgick vid årsskiftet till

avkastningskonto i depåbanken till konto i 36,3 miljarder kronor. Efter årsskiftet har en del

Riksgäldskontoret. av aktierna sålts.

Riksförsäkringsverket har medel från fonder

m.m. placerade i olika värdepapper (se not 41

Fonder).

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Not 40 mottagna aktieägartillskott (0,3 miljarder Nettoförmögenheten kronor) samt övriga förändringar av eget kapital

i dotterbolagen (-0,4 miljarder kronor). En åter- Miljoner kronor

föring av tidigare omförda negativa resultat- 2004 2003 andelar från balanserad kapitalförändring har Uppskrivningskapital 118 959 medfört en minskning av resultatandelar med Donationskapital 232 102 0,4 miljarder kronor. Resultatandelar i dotterföretag 118 471 107 757 TeliaSonera AB redovisar betydande minsk-

utlandet.

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till-

Balanserad kapitalförändring gångar och skulder. Eftersom statens skulder är

Förändringen utgör en minskning med större än tillgångarna är statens nettoförmögen-

26,9 miljarder kronor varav den del av het negativ. Förändringen av nettoförmögen-

föregående års överskott som ej är hänförlig till heten mellan två år samvarierar i huvudsak med

resultatandelar utgör 36,4 miljarder kronor. statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten

Utdelningar från dotterbolag enligt påverkas i första hand av resultaträkningens

föregående stycke ökar denna delpost med över- eller underskott. Därutöver påverkas

motsvarande belopp. Aktieägartillskott minskar nettoförmögenheten av andra transaktioner som

balanserad kapitalförändring med 0,3 miljarder förändrar tillgångarnas eller skuldernas värde

kronor och ökar resultatandelar ovan. Återföring utan att de redovisas i resultaträkningen. Under

av tidigare omföring av negativa resultatandelar i 2004 minskade nettoförmögenheten med

dotter- och intressebolag från resultatandelar 14,7 miljarder kronor. Nedan redogörs för för-

ökade balanserad kapitalförändring med ändringar av poster som ingår i nettoförmögen-

0,4 miljarder kronor. heten. Vissa händelser som i sig inte innebär att

Kupongränta på de bostadsobligationer som nettoförmögenheten påverkas utgör ändå

tidigare överförts från AP-fonderna uppgår till förklaringar till förändringar av ingående

0,3 miljarder kronor och redovisas som en delposter.

balanserad kapitalökning. Skilda principer vid

värdering av inomstatliga värdepapper har med- Uppskrivningskapital

fört en utjämningspost på 0,8 miljarder kronor Uppskrivningskapitalet har minskat med

som redovisas som balanserad kapitalminskning. 0,8 miljarder kronor under året. I samband med

Riksgäldskontorets konton för hantering av att Södra länken öppnats för trafik har Vägverket

TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras överfört 839 miljoner kronor i uppskrivnings-

som del av statsverket, vilket har inneburit en kapital till balanserad kapitalförändring avseende

ökning av nettoförmögenheten med den finansiering som Vägverket erhållit i form av

0,2 miljarder kronor. bidrag från Stockholms stad.

Saldot vid avräkning av inomstatliga

betalningar avseende anslag och inkomsttitlar Donationskapital

uppgick vid årsskiftet till 3,5 miljarder kronor Donationskapitalet ökade med 0,1 miljarder

och redovisas som en ökning av nettokronor under året. Moderna museet har mottagit

förmögenheten. donationer i form av konstverk till ett värde av

Vägverket har överfört 0,8 miljarder kronor 110 miljoner kronor.

från uppskrivningskapital till balanserad kapital-

förändring i samband med färdigställandet av Resultatandelar i dotterbolag

Södra länken (se avsnitt 4.3.1 Nettoförmögen- Regeringskansliet svarar för merparten av

heten). posten. Ökningen med 10,7 miljarder kronor

under året består av föregående års resultat-

andelar (17,5 miljarder kronor), utdelningar

betalda under 2004 (-6,4 miljarder kronor),

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Förändring av statens nettoförmögenhet

Miljoner kronor Uppskrivnings- Donations- Resultatandelar Balanserad Årets över–

kapital kapital i dotterföretag kapitalförändring /underskott Summa Ingående balans 959 102 107 757 -879 825 -18 951 -789 958 Föregående års kapitalförändring 17 520 -36 471 18 951 0 Utdelning från dotter- och intresseföretag -6 357 6 357 0 Förändring av eget kapital hos dotteroch intresseföretag -358 56 -302 Aktieägartillskott 310 -310 0 Återföring av negativa resultatandelar -401 401 0 Ränta på bostadsobligationer 338 338 Rundradiokonto m.m.,

Överföring av uppskrivningskapital -839 839 0

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Not 41 privatpersoner som företag och andra juridiska Fonder personer.

Skatteverket redovisar medel som enligt Miljoner kronor

regeringens beslut är avsatta från inkomsterna av 2004 2003 energiskatt för individuellt kompetenssparande. Kärnavfallsfonden 31 681 30 279 Bostadskreditnämnden redovisar medel i en Insättningsgarantinämndens fond 14 282 13 192 garantireserv för främst s.k. Äldre garantier. Medel för kompetenssparande 5 950 4 800 Garantireserven byggdes till sin huvddel upp Bilskrotningsfonden 485 593 under 2001, genom överföring av anslagsmedel.

Riksförsäkringsverket redovisar ett antal fon- Bostadskreditnämndens garantireserv 1 468 1 409

der som förvaltas av Kammarkollegiet och från Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 331 327

vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestäm- Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 217 161 melser betalas ut. De största är Trafiklivränte-

fonden, Frivilliga yrkesskadefonden och Affärs-

verksfonden. De allmänna försäkringskassornas Riksförsäkringsverket med de

Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket Summa Riksförsäkringsverket med de

och används till bilskrotningspremier. allmänna försäkringskassorna 1 311 1 258

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel

(vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det Batterifonden, Naturvårdsverket 666 641

största beloppet (170 miljoner kronor) redovisas Medel från vattendomar m.m.,

av Länsstyrelsen i Norrbottens län. Fiskeriverket 142 133

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket

och används för bl.a. omhändertagande av miljö- Övriga 86 83

farliga batterier. Total summa 56 619 52 876

Under posten Fonder redovisas medel som Not 42 reserverats för särskilda ändamål, men där det Avsättningar för pensioner och liknande reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd förpliktelser skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk. De viktigaste förändringarna i fondkapitalet Miljoner kronor beskrivs i not 5, Avsättning till/upplösning av 2004 2003 fonder. Statens pensionsverk 138 002 132 961

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnav-

Riksförsäkringsverket med de fallsfonden som består av avgifter från kärn- allmänna försäkringskassorna 7 849 8 661 kraftsföretagen, baserade på produktionen av Försvarsmakten 1 954 2 368 elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kost- Rikspolisstyrelsen 235 191 nader nu och i framtiden för hantering och slut-

Försvarets materielverk 130 99 förvaring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Insättningsgarantinämndens fond förvaltas

Affärsverk enligt riktlinjer som beslutas av Insättnings-

Luftfartsverket 2 830 2 660 garantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från

Sjöfartsverket 1 125 1 030 institut som omfattas av garantin. Avgiftens

Svenska kraftnät 174 154 storlek, som baseras på institutens kapitaltäckningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till institut som Övriga myndigheter 768 663 försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Summa 153 067 148 787 Insättningsgarantin gäller för såväl

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Det stora flertalet myndigheter betalar Not 43

pensionspremier till Statens pensionsverk (SPV). Övriga avsättningar

SPV administrerar och gör avsättningar för

Miljoner kronor merparten av statens pensionsåtagande. Den

tidigare Nämnden för statens avtalsförsäkringar, 2004 2003

NSA, upphörde den 1 juli 2004 och ansvaret för Exportkreditnämnden 8 405 8 854

den statliga försäkringsrörelsen övertogs av SPV. Riksgäldskontoret 2 471 3 402

Undantag från denna försäkringslösning är de Riksförsäkringsverket med de

myndigheter som gör egna avsättningar för allmänna försäkringskassorna 834 676

pensioner, bl.a. affärsverken utom Statens Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete 333 651 järnvägar och de allmänna försäkringskassorna.

Den av SPV redovisade pensionsskulden Banverket 288 314

ökade med 5 miljarder kronor beroende på ett Sveriges geologiska undersökningar 127 136

flertal faktorer. Nyintjänad pension uppgår Insättningsgarantinämnden 100

brutto till 3,8 miljarder kronor, uppräkning av

skulden med ränta i enlighet med de Affärsverk

försäkringstekniska riktlinjerna har gjorts med Statens järnvägar 687 655

2,9 miljarder kronor och indexering av förmåner

Luftfartsverket 100 59 med 1,9 miljarder kronor. Utbetalade förmåner

Sjöfartsverket 56 32 som minskar skulden har varit 5,9 miljarder

kronor. Justering av ingående reserver har gjorts

Övriga myndigheter 136 149 med 1,6 miljarder kronor vilket dels avser en stor

Summa 13 537 14 928 mängd förmåner som borde ha tagits upp 2003,

dels saldot av korrigeringar för befintliga

förmåner som förändrats retroaktivt, m.fl.

Balansposten Övriga avsättningar består huvudorsaker. Övriga faktorer inklusive engångs-

sakligen av Exportkreditnämndens avsättningar händelser har gett en nettoökning med cirka

för risker i garantiengagemang. Avsättningar har 0,7 miljarder kronor.

gjorts för förväntad förlustrisk i affärerna och Riksförsäkringsverket med de allmänna för riskkoncentration i portföljen. Avsätt-

försäkringskassorna har minskat avsättningen

ningarna har minskat med drygt 400 miljoner med drygt 0,8 miljarder kronor. I och med att de

kronor under året. Avsättning för förväntad anställda vid de allmänna försäkringskassorna går

förlust har minskat med nära 800 miljoner över till statlig anställning har övergångs-

kronor vilket beror bl.a. på att affärer med hög bestämmelser avtalats. Dessa innebär att de

riskvärdering har skadereglerats. Avsättning för allmänna försäkringskassorna i många fall gjort

oförväntade förluster p.g.a. riskkoncentration en annan framtidsbedömning gällande den

har däremot ökat med nära 400 miljoner kronor antastbara delen av pensionsskulden som

som följd av att koncentrationsrisken i resulterat i en minskning av Riksförsäkrings-

portföljen ökat. verket med de allmänna försäkringskassornas

Riksgäldskontoret (RGK) avsätter medel för totala skuld. Med antastbar del avses den del av

framtida förväntade garantiförluster. Avsättpensionen där rätten till pension gjorts beroende

ningen för förluster avseende kreditgarantier har av att arbetstagaren kvarstår i arbetsgivarens

minskat med 931 miljoner kronor som följd av tjänst vid inträdet i pensionsåldern.

ändrade riskbedömningar. Förändringen avser Hos Försvarsmakten har avsättningen liksom minskning av avsättning för förluster avseende

under 2003 minskat med cirka 0,4 miljarder

Venantius AB med 250 miljoner kronor till kronor beroende på att nyintjänade pensioner

endast 50 miljoner kronor och övriga garantier varit lägre än årets utbetalningar.

681 miljoner kronor. Totalt garantiåtagande i Hos Luftfartsverket har årets kostnad för den del avsättning gjorts är 70,6 miljarder

avsättningar minskat något jämfört med

kronor, varav 6,5 miljarder kronor avser föregående år men är fortfarande högre än

Venantius AB. pensionsutbetalningarna vilket gör att den totala

avsättningen ökar.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Riksförsäkringsverkets (RFV) avsättning avser som kontoret använder, och har använt sig av, i främst verkets frivilliga pensionsförsäkring enligt sin finansiering av statens lånebehov (se avsnitt äldre lagstiftning (649 miljoner kronor). 4.5.11 Kommentarer till särskilda poster). Lån i Nyteckning till försäkringen upphörde i början Sverige redovisas till nominellt slutvärde, dvs. de av 1980-talet och avsättningen minskar numera marknadsvärderas inte med avseende på successivt eftersom inga premier inbetalas, med förändringar i marknadsräntorna. skillnaden mellan kapitalavkastning och pen- I årsredovisningen för staten används RGK:s sionsutbetalningar. Under året har RFV även definition av statsskulden minskat med elimigjort avsättningar med 185 miljoner kronor för neringar av de statliga myndigheternas innehav eventuell återbetalning av ränta på de allmänna av statliga obligationer och statsskuldväxlar. försäkringskassornas återkravsfordringar som Det är endast ett fåtal myndigheter som följd av en dom i Regeringsrätten. innehar statsobligationer och/eller statsskuld-

Styrelsens för internationellt utvecklings- växlar. Kärnavfallsfondens innehav var vid samarbete (Sida) avsättningar för risker i engage- årsskiftet 30,5 miljarder kronor och Insättningsmang avser exportkrediter där Sida garanterar garantinämndens innehav var 12,8 miljarder och subventionerar krediten (U-krediter). U- kronor. Övriga myndigheters innehav avser krediterna ges till f.n. 26 länder för export som främst RGK:s eget innehav av premieobligaav Sida bedöms få betydande utvecklingseffekter tioner. i länder som inte själva kan bära kostnaden för normal finansiering på kommersiella villkor. Lån i utländsk valuta Garantiåtagandet har minskat kraftigt under de

Miljoner kronor senaste åren, en utveckling som fortsatt från 3,3

2004 2003 miljarder kronor till 1,8 miljarder kronor 2004 p.g.a. den lägre dollarkursen och färre nya ut- Lån i utländsk valuta 300 813 330 426 fästelser. Avsättningen för förluster kom att nära Valutaterminer 183 494 halveras till 333 miljoner kronor. Avsättningen Summa 300 996 330 920 uppgick vid utgången av 2004 till 14 procent av totalt engagemang.

Insättningsgarantinämnden har avsatt Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen 100 miljoner kronor för förväntade utbetalningar till sitt aktuella värde, dvs. den räknas om till de i ett pågående fall inom investerarskyddet. valutakurser som gällde på bokslutsdagen (till

skillnad från lån i Sverige, se ovan). De redo-

visade lånen i utländsk valuta minskade med 30 Not 44 miljarder kronor. De utländska lånens Statsskulden marknadsvärde den 31 december 2004 uppgick

till 311 miljarder kronor.

Lån i svenska kronor Statsskulden totalt

Miljoner kronor Miljoner kronor 2004 2003 2004 2003

Riksgäldsspar 917 1 073

I Riksgäldskontorets (RGK) definition av den svenska statsskulden ingår de låneinstrument

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Not 45 Obligationer som förfallit,

vinster, räntor 1 132 1 575

Leverantörsskulder

Fortifikationsverket 294 347 Styrelsen för internationellt Vägverket 13 787 12 179 utvecklingssamarbete 257 239

Riksförsäkringsverket med de

Regeringskansliet 159 204 Försvarsmakten 295 279 Kriminalvårdsverket 156 146 Rikspolisstyrelsen 220 256

Migrationsverket 106 155 Affärsverk Uppsala universitet 104 82 Statens järnvägar 10 773 14 076 Naturvårdsverket 102 53 Luftfartsverket 460 138

Sjöfartsverket 14 87 Affärsverk Svenska kraftnät 6 6 Luftfartsverket 378 337

talda ålderspensionsavgifter som placeras på

konto i RGK för finansiering av framtida pen- Leverantörsskulder avser skulder som upp-

sioner. kommer vid köp av varor och tjänster. Posten

Medel för EU-avgiften uppgår till 2,8miljarder kan visa stora variationer på grund av skuldernas

kronor och har skuldförts på EU-kommissiokortfristiga karaktär.

nens konto i Riksbanken, men ännu inte betalats

från statsverkets checkräkning.

RGK tar upp lån i svenska kronor och genom Not 46

skuldbytesavtal (kron/valutaswappar) omvandlas Övriga skulder

lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa

swapptransaktioner uppstår en kreditrisk och för Miljoner kronor

att hantera denna risk ingår man s.k. CSA-avtal.

2004 2003

Dessa uppgår till 17,4 miljarder kronor. Riksgäldskontoret

Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott

Skuld till Premiepensionsmyndigheten 27 273 27 980

på skattekonto utgörs huvudsakligen av

EU-avgifter 2 840 2 018 skattskyldigas kompletteringsinbetalningar för

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

att täcka den slutliga skatten vilken avräknas Not 47 först under 2005. Till viss del utgörs överskotten Depositioner också av oreglerade skulder avseende över-

Miljoner kronor skjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras per 2004 2003 balansdagen. Skatteverket

Skatteverket redovisar en skuld till kommuner - Klientmedel 316 325 och landsting avseende kommunalskatt. - Medel enligt förlikningsavtal och Kommunalskatten betalas ut i förskott under skuldsanering 5 3 inkomståret. Den slutliga kommunalskatten Summa Skatteverket 321 328 fastställs under året efter taxeringen och slutreglering sker sedan i januari året efter taxerings- Länsstyrelsen i Stockholms län 312 181 året.

Vägverkets övriga skulder består till största

Övriga myndigheter 121 123 delen av lån som tas upp av Stockholmsleder AB

Total summa 754 632 och Göteborgs trafikleder AB. En ökning på 1,5 miljarder kronor har skett för finansiering av väganläggningar huvudsakligen i Stockholm och Depositioner kan utgöras av indrivna medel hos

kronofogdemyndigheterna (redovisas av Skatte- Göteborg. I övriga skulder ingår vidare betalningsutfästelser till SVEDAB AB och innehållna verket) och av hyror som deponerats av

privatpersoner hos länsstyrelserna i samband garantibelopp till externa entreprenörer där också en mindre ökning skett. med tvist med fastighetsägare.

Ökningen av Riksförsäkringsverkets övriga skulder med 1,1 miljarder kronor förklaras till

Not 48 största delen av en ökning av skuld till AP-

Förskott från uppdragsgivare och kunder fonderna.

Banverkets ökning av övriga skulder kan till

Miljoner kronor stor del hänföras till en ökad skuld till SVEDAB

2004 2003 AB avseende betalningsutfästelser om villkorat

Försvarets materielverk 243 245 aktieägartillskott.

Statens pensionsverks övriga skulder hänförs Banverket 27 21 huvudsakligen till innehållen preliminär skatt Kungl. Tekniska högskolan 18 17 avseende tjänstepensioner. Patent- och registreringsverket 17 18

Minskningen av Lantmäteriverkets övriga Lantmäteriverket 15 13 skulder med 178 miljoner kronor beror främst Växjö universitet 13 13 på att uppbördsfordringars stämpelskatt har Statens veterinärmedicinska anstalt 8 4 minskat.

Vägverket 8 17 Arbetsmarknadsverkets övriga skulder består Mälardalens högskola 6 6

till stor del av personalens skatt. Ökningen på

Totalförsvarets forskningsinstitut 19 56 miljoner kronor hänförs till finansiell leasing, då ett nytt kontrakt på personalens datorer har

Affärsverk tecknats.

Svenska kraftnät 110 113

Minskningen av övriga skulder hos affärsverket Statens järnvägar utgörs till största delen av en skuld på 1,5 miljarder kronor till SJ AB Övriga myndigheter 18 29 som slutreglerades 2004. Kapitaltillskottet sattes Summa 483 515 in på Statens järnvägars konto 2003 och fördes över till SJ AB i januari 2004.

Luftfartsverkets ökning av övriga skulder beror till största delen på att långfristiga skulder ökade med 145 miljoner kronor och att kredit i bank har utnyttjats med ytterligare 138 miljoner kronor.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Förskott från uppdragsgivare och kunder består kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas av medel som erhålls för finansiering av större skuld till personalen för sparad och outtagen projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och semester. utvecklingsprojekt, som pågår under en längre tid och där arbetet ej har avslutats eller slutavräknats. Not 50

Försvarets materielverk erhåller förskott från Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag utrikes samarbetspartners i samband med

Miljoner kronor pågående projekt.

Svenska kraftnäts förskott består av avtal med 2004 2003 kunder inom optoverksamheten, dvs. infra-

Karolinska institutet 1 021 1 052 struktur för tele- och datakommunikation.

Göteborgs universitet 726 745 Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och för-

Lunds universitet 665 667 skotten intäktsförs under denna tid.

Miljoner kronor 2004 2003

Försvarsmakten 925 880 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel Riksförsäkringsverket med de som erhållits, men ännu inte förbrukats för sitt

allmänna försäkringskassorna 859 829 ändamål.

Polisväsendet 747 727 Banverket 649 424 Migrationsverket 517 460 Not 51

Periodavgränsningsposter – övriga förutbetalda

Statens skolverk 496 427

intäkter

Arbetsmarknadsverket 495 417 Skatteverket 329 341

Miljoner kronor Försvarets materielverk 316 183

2004 2003 Kriminalvårdsstyrelsen 244 220

Riksgäldskontoret Regeringskansliet 235 190

Förutbetalda avgifter för utfärdande

av garantier m.m. 24 29 Affärsverk Förutbetalda överkurser vid upplåning Luftfartsverket 408 365 i svenska kronor 61 76 Svenska kraftnät 215 160 Förutbetalda överkurser vid upplåning

i utländsk valuta 23 227 24 095 Sjöfartsverket 109 100

Förutbetalda överkurser vid Statens järnvägar 55 165

kreditgivning 386 447 Förutbetalda underkurser, uppköp

Övriga myndigheter 3 290 3 061 premier 8 10 Summa 42 984 44 389 Summa Riksgäldskontoret 23 706 24 657

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser Banverket 428 445 räntekostnader för upplåning i svenska kronor, Karolinska institutet 321 353 utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder. Lunds universitet 134 119 Statens jordbruksverks upplupna kostnader

Statens fastighetsverk 76 78

avser arealersättning m.fl. bidrag för 2004 som

Göteborgs universitet 58 81

betalades ut i januari 2005. Som upplupna

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Lantmäteriverket 51 32 De statliga garantiåtagandena hanteras av fem myndigheter, Insättningsgarantinämnden, Riks- Affärsverk gäldskontoret, Exportkreditnämnden, Sida och Luftfartsverket 175 86 Bostadskreditnämnden. Garantiverksamheten Svenska kraftnät 53 21 beskrivs närmare i kapitel 7 Statliga garantier och krediter.

Sjöfartsverket 4 16

I noten har garantiåtagandena delats upp i garantier för vilka ingen avsättning för förluster

Övriga myndigheter 622 794

görs och garantier för vilka avsättning görs.

Total summa 25 628 26 682

Inom linjen tas de åtaganden för vilka ingen avsättning görs upp (se även avsnitt 4.5 Som övriga förutbetalda intäkter redovisas Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, samt kap. 7 Statliga garantier och krediter). men som är hänförliga till kommande år.

Not 53 Not 52 Övriga ansvarsförbindelser Garantiförbindelser

Miljoner kronor Miljoner kronor

2004 2003 2004 2003

Riksgäldskontoret 5 857 7 383 Garantier för vilka avsättning ej görs

Statens pensionsverk 1 535 1 329 Insättningsgarantin och

Riksförsäkringsverket med de investerarskyddet 475 000 455 295

allmänna försäkringskassorna 1 518 60 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital, Riksgäldskontoret 75 214 83 455

Affärsverk Kreditgarantier

Sjöfartsverket 87 75 Bostadskrediter, Statens

Statens järnvägar 50 50 bostadskreditnämnd 9 183 10 775

Svenska kraftnät 20 20 Övriga garantier

Luftfartsverket 8 9

Garantier för vilka avsättning görs Garantier om tillförsel av kapital Grundfondsförbindelser 1 030 1 030 Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte Övrigt 8 000 9 000 redovisas som skuld eller avsättning i

balansräkningen på grund av att det inte är Exportgarantier m.m

troligt att de kommer att regleras eller på grund

möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det Kreditgarantier

förekommer en förpliktelse eller ej. Som övriga Infrastruktur, RGK 39 276 40 467

ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsför- Bostadsfinansieringsinstitutet, RGK 6 515 9 952

bindelser som ej är garantiförbindelser. Internationella åtaganden, RGK 5 558 6 632 Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gente- Övrigt, RGK 594 612 mot internationella utvecklingsbanker och Övriga garantier utvecklingsfonder. Statens pensionsverk och Pensionsgarantier, RGK 9 880 10 927 Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk- Summa 141 750 153 431 ringskassorna redovisar antastbara pensions-

förmåner. Med antastbar pensionsförmån avses Total summa 702 817 704 736

pension där rätten till pension gjorts beroende av

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

att arbetstagaren kvarstår i arbetsgivarens tjänst Sweroad AB på 2 433 miljoner kronor. De vid inträdet i pensionsåldern. utdelningar som redovisas mot statsbudgeten

Sjöfartsverkets post utgörs till största delen av uppgår till 7 597 miljoner kronor (se tabell 5.21 antastbara pensionsförpliktelser. Statens aktieutdelning). Dessa består av utdelningar järnvägar redovisar borgen för pensions- hänförliga till Regeringskansliet på försäkring. Svenska kraftnät har tecknat borgen 6 537 miljoner kronor och en utdelning från för lån avseende förvärv av fastighet och Nordea AB på 1 240 miljoner kronor. Luftfartsverket har pensionsåtaganden till Utdelningen från Sweroad AB tas med i dotter- och intresseföretag. finansieringsanalysen efter som det är ett helägt

statligt bolag. Statens ägarandel uppgår i Nordea

AB uppgår endast till 19,8 % (se även bilaga 3 Noter till finansieringsanalysen Statliga bolag).

Not 56 Not 54 Transfereringar Skatter

Miljoner kronor Miljoner kronor 2004 2003

2004 2003 Enligt resultaträkningen 725 425 697 287 Enligt resultaträkningen 838 623 796 587 Avgår: Avgår: Avsättningar till fonder -3 743 -4 679 Förändring av skulder och fordringar -8 927 -2 150 Nedskrivning av lån, CSN m.fl. -10 338 -1 812 Summa 829 696 794 437 Förändring av fordringar,

socialförsäkring 27 270

Tillkommer:

Skatteverket tar upp skattefordringar och

Kapitaltillskott för förlusttäckning i skatteskulder i redovisningen. Dessa fordringar

SVEDAB 316 330 och skulder påverkar redovisade skatter i

Summa 711 687 691 396 resultaträkningen men har inte medfört några betalningar.

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av

lån medför inte några betalningar och dessa Not 55 kostnader tas därför bort. Ökningen av Avgifter och andra ersättningar nedskrivningar mellan åren med 8,5 miljarder

kronor förklaras av att CSN har ändrat modell Miljoner kronor för beräkning av osäkra fordringar. Till 2004 2003 transfereringar hänförs även förändringar i

som redovisas under årets resultatandelar i

resultaträkningen, har tillförts raden transfere- Dotter- och intresseföretag värderas enligt den ringar. s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. Det innebär att utdelningar från dotter- och intresseföretag måste läggas till för att komma fram till statens nettoupplåning.

Utdelningarna som redovisas i finansieringsanalysen uppgår till 8 790 miljoner kronor och består av utdelningar hänförliga till Regeringskansliet på 6 357 miljoner kronor och från

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Not 57 Not 59 Statens egen verksamhet Investeringar

Miljoner kronor Miljoner kronor

2004 2003 2004 2003

Enligt resultaträkningen 176 401 169 838 Finansiella investeringar

Aktier och andra värdepapper 820 2 319

Avgår:

betalningar och tas därför bort. Under 2004 har Riksgäldskontoret skrivit ned lån till SVEDAB, Immateriella investeringar Jernhusen AB och A-train AB med totalt Datasystem, rättigheter m.m. 1 479 1 344 2,0 miljarder kronor.

Total summa 38 835 40 927

Kostnaderna för statens verksamhet justeras även för realisationsförluster vid försäljning av egendom som redovisats som kostnad utan att Finansiella investeringar uppgick till medföra någon betalning. 0,8 miljarder kronor, vilket är en minskning

med 1,5 miljarder kronor.

Regeringskansliet har under året lämnat ett Not 58 ovillkorat aktieägartillskott till SJ AB om Justeringar till betalningar 0,3 miljarder kronor. Motsvarande belopp 2003

var 1,6 miljarder kronor till SJ AB och Miljoner kronor 0,5 miljarder kronor till Teracom AB. 2004 2003 Materiella investeringar uppgick till

investeringarna i beredskapstillgångar var

10,0 miljarder kronor hänförbara till det militära Förändringar av långfristiga fordringar har försvaret. medfört att statens nettoupplåning har minskat Investeringar i väganläggningar uppgick till med 7,6 miljarder kronor. Till en del beror det på 9,6 miljarder kronor, vilket är en ökning med att bostadsobligationer till ett bokfört värde av 0,8 miljarder kronor från föregående år. Bland 3,6 miljarder kronor har sålts under året. större pågående väginvesteringar kan nämnas E4

Förändringar av omsättningstillgångar har förbi Markaryd, E6 i Bohuslän samt E4 mellan medfört att statens nettoupplåning har minskat Uppsala och Mehedeby. med 11,5 miljarder kronor. Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick

Behållningen på kassa, bank ökade med till 7,3 miljarder kronor, vilket är en ökning med 0,2 miljarder kronor vilket medför att statens 1,7 miljarder kronor från föregående år. nettoupplåning ökar.

Förändringar av skulder har medfört att statens nettoupplåning har minskat med 7,8 miljarder kronor.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Banverket har gjort investeringar enligt den nya Amorteringar banhållningsplanen med 6,1 miljarder kronor. I

Miljoner kronor banhållningsplanen ingår bl.a. investeringar i Västra stambanan, Södra stambanan samt Väst- 2004 2003

en liten ökning från föregående år. Den största

Summa 8 073 9 663 posten avser Luftfartsverket med 1,3 miljarder

kronor vilket är en liten minskning jämfört med

Centrala studiestödsnämndens (CSN) nyut- 2003. Fortifikationsverkets investeringar i

låning, som till största delen består av studielån, fastigheter och markanläggningar till Försvars-

uppgick till 11,6 miljarder kronor, vilket är en makten uppgick till 0,8 miljarder kronor, vilket

minskning från föregående år med 0,1 miljarder är en marginell förändring från föregående år.

kronor. Affärsverket Svenska kraftnät har gjort

Amorteringarna hos CSN uppgick till investeringar i markanläggningar på 0,4 miljarder

6,7 miljarder kronor, en ökning från föregående kronor, vilket var en liten ökning i förhållande

år med 0,9 miljarder kronor. till föregående år.

Riksgäldskontorets (RGK) nyutlåning var

Investeringar i maskiner och inventarier

3,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med uppgick till 4,2 miljarder kronor, vilket är en

0,6 miljarder kronor. Botniabanan AB ökade sina minskning med 0,6 miljarder kronor från

lån i RGK med 1,9 miljarder kronor. Se även föregående år. Rikspolisstyrelsen har gjort inve-

not 28. steringar i maskiner och inventarier med

Amorteringarna av lån i RGK uppgick till 0,4 miljarder kronor vilket är en minskning med

1,2 miljarder kronor, en minskning med 0,2 miljarder kronor. Försvarsmakten har inve-

2,5 miljarder kronor. Minskningen hänför sig till sterat 0,3 miljarder kronor medan Banverket,

stor del till Jernhusen AB. Arbetsmarknadsverket, Riksförsäkringsverket

och Lunds universitet investerat 0,2 miljarder

kronor vardera.

Not 61 Investeringar i immateriella tillgångar uppgick Finansiellt netto för statens upplåning

till 1,5 miljarder kronor, vilket är en ökning med

0,1 miljarder kronor från föregående år. De

Miljoner kronor största investeringarna i immateriella tillgångar

2004 2003 finns hos Riksförsäkringsverket som investerat

Finansiella intäkter enligt not 11 0,4 miljarder kronor under året. Därutöver kan

Nettokostnad för statsskulden 45 872 53 427 nämnas Skatteverket och Rikspolisstyrelsen som

Finansiella kostnader enligt not 11 har investerat 0,1 miljarder kronor vardera. Nettokostnad för statsskulden -94 657 -87 985

Avgår: Not 60

Orealiserade valutadifferenser -9 617 -18 463 Utlåning

Summa -58 402 -53 021

Nyutlåning Det finansiella nettot som är hänförbart till

statens upplåning har försämrats med

Miljoner kronor

5,4 miljarder kronor.

2004 2003 Intäkter som är hänförbara till orealiserade

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Not 62 Not 63 Övrigt finansiellt netto Justeringar till betalningar

Miljoner kronor Miljoner kronor 2004 2003 2004 2003

Finansiella intäkter enligt Förändringar av tillgångar resultaträkningen 8 233 8 979 hänförbara till statens upplåning 2 613 -2 744 Finansiella kostnader enligt Förändringar av skulder resultaträkningen -3 131 -1 056 hänförbara till statens upplåning -5 864 10 145

Summa -3 251 7 401 Avgår: Kapitaliserade räntor på utlåning -2 301 -2 603

Upplupna och förutbetalda räntor som är Summa 2 801 5 320 hänförbara till statens upplåning redovisas i

balansräkningen under periodavgränsningsposter

och påverkar således inte statsskulden. Under Övrigt finansiellt netto redovisas realisationsvinster/förluster som inte kommer Förändringar av tillgångar och skulder som är

hänförbara till statens upplåning har påverkat att medföra några betalningar och nedskrivningar av finansiella tillgångar. statens nettoupplåning med 2,6 miljarder kronor

respektive 5,9 miljarder kronor under året.

Centrala studiestödsnämnden tar upp ränteintäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till staten utan bokförs i balansräkningen som en ökning av fordran. Det innebär att s.k. kapitaliserad ränta inte har betalats in till staten och den påverkar således inte statens nettoupplåning.

5 Statsbudgetens utfall

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

5 Statsbudgetens utfall

Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2004 I 2005 års ekonomiska vårproposition redovisar

Miljoner kronor regeringen en kort sammanfattning av statsbud-

Skillnad getens utfall 2004. I detta kapitel lämnar rege-

Stats- Tilläggs- Utfall mot stats-

budget1 budget 2004 budget ringen en utförligare redovisning av statsbudgetens slutliga utfall 2004, som också jämförs Inkomster 712 439 694 418 -18 021 med de beräknade inkomsterna och budgeterade

Skatter m.m. 646 747 637 001 -9 746 utgifterna på statsbudgeten. Med statsbudgeten

Övriga avses i det följande den ursprungliga statsbud- inkomster 65 692 57 416 -8 276 geten antagen av riksdagen i december 2003,

Utgifter m.m. 754 093 10 912 747 761 -6 332 exklusive tilläggsbudget. I bilagorna 4 och 5

Utgiftsområde redovisas det slutliga utfallet för samtliga 2

1–25 och 27 690 184 10 912 688 010 -2 174 inkomsttitlar och anslag på statsbudgeten.

Statsskulds- Månadsfördelade inkomster och utgifter räntor m.m. redovisas i bilagorna 6 och 7. (UO 26) 47 684 0 52 718 5 034

Kassamässig

korrigering -3 931 -3 273 658

Riksgälds-

kontorets

5.1¶Statsbudgetens saldo 2004

nettoutlåning 20 156 10 305 -9 851

Budgetsaldo -41 654 -53 343 -11 689 Statsbudgeten skall omfatta alla inkomster och

1 Ursprunglig statsbudget antagen av riksdagen i december 2003, exklusive utgifter, med vissa specificerade undantag, samt

tilläggsbudget.

2 Statsbudget inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. andra betalningar som påverkar statens lånebehov enligt 16 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten. Statsbudgetens saldo motsvarar där- Inkomsterna beräknades i statsbudgeten för med statens lånebehov (med omvänt tecken). 2004 uppgå till 712,4 miljarder kronor. Det Ett positivt saldo innebär att staten har möjlighet slutliga utfallet blev 694,4 miljarder kronor, att amortera på statsskulden. Ett negativt saldo vilket är 18,0 miljarder kronor lägre än beräknat innebär att staten behöver låna (se vidare avsnitt (se vidare avsnitt 5.2). Utfallet för Skatter m.m. 3.2.6 Statsskulden). blev 9,7 miljarder kronor lägre än beräknat, varav

Budgetsaldot uppgick 2004 till -53,3 miljarder 7,5 miljarder kronor avser Fysiska personers inkronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades komstskatt och 2,5 miljarder kronor avser budgetsaldot till -41,7 miljarder kronor. Under- Energiskatt. skottet blev därmed 11,7 miljarder kronor större än vad som budgeterats i statsbudgeten.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Inkomster av försåld egendom togs i statsbud- tidigare gjorda överföringen av bostads-

geten schablonmässigt upp med 15,0 miljarder obligationer från AP-fonden till RGK. Denna

kronor. Inga större försäljningar gjordes dock påverkade utfallet för posten Kassamässig korri-

under 2004. gering med -4,0 miljarder kronor, eftersom dessa

Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter inkomster inte redovisades på statsbudgetens

m.m. blev 747,8 miljarder kronor. Det är 6,3 inkomstsida. Under 2004 gjordes en retroaktiv

miljarder kronor lägre än i den ursprungligen justering mellan ålderspensionssystemet och

fastställda statsbudgeten. Jämfört med stats- statsbudgeten. De anslag på statsbudgeten, som

budgeten inklusive tilläggsbudget blev utfallet ingår i ålderspensionssystemet, hade under åren

17,2 miljarder kronor lägre. 1999–2002 belastats för mycket. Till följd därav

Utgifterna för utgiftsområden exklusive Stats- överfördes 1,6 miljarder kronor under 2004 från

skuldsräntor m.m. blev 2,2 miljarder kronor AP-fonden till statsbudgetens inkomstsida.

lägre än beräkningen i statsbudgeten. Det beror Justerat för dessa engångseffekter uppgick

bl.a. på att utfallet för utgiftsområde 25 budgetsaldot för 2004 till -58,9 miljarder kronor.

Allmänna bidrag till kommuner blev Statsbudgetens saldo 2004 samt justering för

3,9 miljarder kronor lägre än beräknat i stats- dessa engångseffekter framgår av tabell 5.2.

budgeten. På tilläggsbudget minskades anvisade

Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo 2004 samt justering för medel med 2,6 miljarder kronor till följd av

större engångseffekter slutreglering av det generella statsbidraget till

Miljarder kronor kommuner och landsting för 2003 och 2004.

2004 Regleringen gjordes för att neutralisera effek-

Statsbudgetens saldo -53,3 terna på det kommunala skatteunderlaget av

Större engångseffekter -5,6 införandet av skattepliktig garantipension och

ändrade skatteregler. Utgifterna inom utgifts- Varav

område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med Överföring från AP-fonden -4,0

anslutande näringar blev 2,1 miljarder kronor Ålderspensionssystemet, retroaktiv justering -1,6

lägre än vad som beräknades i statsbudgeten,

Statsbudgetens saldo justerat för större vilket till stor del beror på senareläggning av engångseffekter -58,9

utbetalningar.

Utgifterna ökade däremot med 5,5 miljarder

kronor för utgiftsområde 13 Arbetsmarknad

jämfört med statsbudgeten. På tilläggsbudget

5.1.1 Statsbudgeten 2003 och 2004 ökades anslagen inom detta utgiftsområde med

7,4 miljarder kronor till följd av ökad

I tabell 5.3 redovisas statsbudgetens utfall för arbetslöshet och beslut om fler arbetsmarknads-

2003 och 2004. Statsbudgetens underskott för program.

2004 uppgick till 53,3 miljarder kronor, vilket är Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsen ökning av underskottet med 7,0 miljarder

räntor m.m. blev 5,0 miljarder kronor högre än

kronor jämfört med 2003. beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten.

Statsbudgetens inkomster ökade med Enligt bemyndigande från riksdagen har

32,7 miljarder kronor (4,9 procent) mellan 2003 regeringen medgivit att anslaget 92:1 Räntor på

och 2004. Skatter m.m. ökade med 28,5 miljarder statsskulden får överskridas med 5,1 miljarder

kronor. Av detta belopp avser 11,2 miljarder kronor. De högre utgifterna beror främst på

kronor Fysiska personer inkomstskatt och kursförluster i samband med att Riksgälds-

5,5 miljarder kronor Juridiska personers kontoret (RGK) introducerade nya obligationer

inkomstskatt. Socialavgifter och löneskatter under 2004. RGK:s nettoutlåning uppgick till

ökade med 7,0 miljarder kronor och Mervärdes- 10,3 miljarder kronor, vilket är 9,9 miljarder

skatten med 8,2 miljarder kronor. kronor lägre än vad som beräknades i

Statsbudgetens utgifter ökade med statsbudgeten. Den största skillnaden avser

39,7 miljarder kronor (5,6 procent) mellan 2003 behållningar på myndigheternas räntekonton

och 2004. Utgifterna för utgiftsområden m.m. (3,3 miljarder kronor).

exklusive Statsskuldsräntor m.m. ökade med Statsbudgetens utfall för 2004 påverkades av 26,7 miljarder kronor. Avgiften till Europeiska

engångseffekter. Störst är effekten av den

gemenskapen ökade med 7,2 miljarder kronor.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Diagram 5.1 Faktiskt och underliggande saldo Utgifterna för utgiftsområdena 7 Internationellt bistånd, 22 Kommunikationer och 13

150 000 Arbetsmarknad ökade med över 3,0 miljarder

100 000 kronor vardera. Räntor på statsskulden m.m.

50 000 ökade med 10,5 miljarder kronor.

0

-50 000 Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2003 och 2004

-100 000 Miljoner kronor

-150 000

Utfall

Utfall 2004 Utfall 2003 2004-2003 -200 000

-250 000 Inkomster 694 418 661 731 32 686

-300 000 Skatter m.m. 637 001 608 462 28 539

1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 Övriga inkomster 57 416 53 269 4 147 Faktiskt saldo Underliggande saldo

Utgifter m.m. 747 761 708 081 39 680

Utgiftsområde 1–25 och 27 688 005 661 297 26 708

Statsskulds- 5.1.2 Reformer och finansiering

räntor m.m. (UO 26) 52 718 42 173 10 545

Under 2004 genomfördes särskilda satsningar Riksgälds-

inom några utvalda politikområden. Dessa kontorets nettoutlåning 10 305 12 094 -1 789 tilldelades sammanlagt 10 miljarder kronor mer

än 2003. På skatteområdet genomfördes regel- Kassamässig korrigering -3 268 -7 484 4 216 ändringar som netto minskade statens inkomster

med 4 miljarder kronor. För att finansiera Budgetsaldo -53 343 -46 350 -6 993

reformerna på totalt 14 miljarder kronor genom-

fördes besparingar på 6,5 miljarder kronor, bl.a. Som tidigare nämnts påverkas statsbudgetens

inom utgiftsområdena 6 Försvar samt beredskap saldo av engångseffekter. Om dessa exkluderas

mot sårbarhet (1 miljard kronor), 10 Ekonomisk erhålls ett mått på den underliggande utveckling-

trygghet vid sjukdom och handikapp en (statsbudgetens underliggande saldo). I dia-

(1,2 miljarder kronor) samt 15 Studiestöd gram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo och

(0,8 miljarder kronor). underliggande saldo för åren 1990–2004. Under

Några av de viktigaste reformerna framgår av 1990-talets första år var staten tvungen att låna

tabell 5.4. stora belopp. Störst var lånebehovet 1993. Där-

efter har det skett en kraftig minskning av lånebehovet och 1998 övergick lånebehovet till ett

faktiskt budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor. Statsbudgetens saldo ökade sedan successivt till

82 miljarder kronor 1999 och till 102 miljarder kronor 2000. År 2001 minskade budgetsaldot till

38,7 miljarder kronor och 2002 minskade det ytterligare till 1,2 miljarder kronor. År 2003

uppvisade budgetsaldot ett underskott på 46,3 miljarder kronor och 2004 ökade under-

skottet till 53,3 miljarder kronor.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 5.4 Reformer 2004 jämfört med 2003

Utgiftsreformer Miljarder kronor1 Skattereformer Miljarder kronor1 Ökade satsningar på kommunikationer 2,1 ROT-avdrag bostadshus 1,4 Ökning av biståndsramen 1,5 Skattereduktion 200-kronan 1,4 Ökning av allmänna bidrag till Lägre socialavgifter (1,2

kommunsektorn 1,2 procentenheter) 1,2

Ökade resurser till rättsväsendet 1,1 Höjd koldioxidskatt med 15 öre -0,8 Ökade resurser till personalförstärkning i Höjd energiskatt på el, hushåll skolan 1,0 och service med 1 öre per kWh -0,8

Partiell frysning av skiktgränser Ökade resurser till läkemedelsförmånerna 0,9 för 2004 -0,7 Införande av ytterligare en månad i Särskilt anställningsstöd inom föräldraförsäkringen 0,5 aktivitetsgarantin 0,4 Ökade resurser till miljö- och kulturvård 0,5 Övriga 1,9 Övriga 1,6

Summa 10,4 4,0 1 Förändringar av utgifter och inkomster på statsbudgeten jämfört med 2003.

5.2 Statsbudgetens inkomster 2004 statsbudgetens inkomster har utvecklats mellan

2003 och 2004 jämfört med den fastställda Utfallet för statsbudgetens inkomster uppgick statsbudgeten bör beakta dels utvecklingen av 2004 till 694,4 miljarder kronor, vilket är 18,1 makroekonomin, dels förändringar i regelverken. miljarder kronor eller 2,5 procent lägre än vad En sådan analys är dock inte möjlig att göra för som fastställdes i statsbudgeten för 2004. de inkomsttitlar på statsbudgeten som baseras på Inkomster från skatter m.m. blev 637,0 miljarder skatter som fastställs vid den årliga inkomstkronor. Det är 9,8 miljarder kronor eller 1,5 taxeringen. Därför görs den huvudsakliga procent lägre än beräknat. Utfallet för övriga analysen av skatteinkomsterna med utgångsinkomster blev 57,4 miljarder kronor, vilket är punkt från utvecklingen av de periodiserade 8,3 miljarder kronor eller 12,6 procent lägre än skatterna. I tabell 5.13 i avsnitt 5.2.6 redovisas beräknat. utfallet för inkomsthuvudgrupperna 1100–1400

för 2002–2004. I samma tabell redovisas även de Tabell 5.5 Statsbudgetens inkomster 2003–2004

periodiserade beloppen för motsvarande Miljarder kronor

inkomsthuvudgrupper. Av tabellen framgår

Utfall Utfall Utfall-SB

exempelvis att skatteinkomsterna på inkomst- Budgetår 2004 2003 2004

titeln Fysiska personers inkomstskatt ökade mellan Statsbudgetens skatteinkomster 637,0 608,5 -9,8

2003 och 2004 med 11,2 miljarder kronor medan Statsbudgetens övriga inkomster 57,4 53,3 -8,3

de i periodiserade termer minskade med

Statsbudgetens totala inkomster 694,4 661,7 -18,1 1,9 miljarder kronor. I avsnittet redovisas även Statens periodiserade skatter 696,4 662,8 -1,0 inkomsthuvudgrupperna 1500–1700, vilka avser

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. kommunala utjämningsavgifter, betalnings-

differenser och nedsättningar. Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal skatter på löpande debiteringar av skatt hänförliga till olika inkomstår. En analys av hur

1 För benämning av inkomsterna som de redovisas i statsbudgeten (kassamässigt) används just ordet inkomster. Avses periodiserade belopp, dvs. belopp hänförda till det år de avser, används i stället ordet intäkter.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

I avsnitt 6.4 redogörs för skillnaden mellan stats- direkt mätbara, utan hur de påverkar lönebudgetens skatteinkomster och skatterna enligt summeutvecklingen kan endast uppskattas. I resultaträkningen. lönesummeberäkningen skall löneutbetal-

ningarna också periodiseras annorlunda än de

gör i beräkningen av timlönen. Statistiken över 5.2.1 Makroekonomiska förutsättningar timlönen är, till skillnad från lönesumman, kost-

nadsbaserad vilket innebär att löneutbetal- Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband ningarna redovisas för den period de avser. med den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 5.6 redovisas några centrala förutsättningar för beräkningarna av skatterna åren 2003 och 5.2.2 Statens periodiserade skatter 2004 och som låg till grund för beräkningarna till budgetpropositionen för 2005, 2004 års Statens periodiserade skatter ökade med 5,1 ekonomiska vårproposition och till budget- procent till 696,4 miljarder kronor 2004. propositionen för 2004. Ökningen förklaras framförallt av högre intäkter

från skatt på kapital. Det är i huvudsak skatt på Tabell 5.6 Makroekonomiska förutsättningar vid olika

bolagsvinster som utvecklats starkt under året. prognostillfällen

Dessa ökade med 17,0 miljarder kronor eller 34,8 Procentuell förändring

procent till 65,9 miljarder kronor.

VP2005 BP2005 VP2004 BP2004

Enligt statsbudgetens utfall ökade skatte- Timlön, kostnad

inkomsterna med 4,7 procent, och enligt resul- 2003 3,5 3,5 4,1 4,1 taträkningen ökade skatterna med 5,3 procent. 2004 3,3 3,4 3,4 3,5 Skillnaden mellan förändringstakterna förklaras Antal arbetade timmar av att bokföringsprinciper och avgränsningar är 2003 -0,8 -0,9 -1,2 -1,2 olika för de berörda redovisningarna.

För statsbudgetens utfall och i resultat- 2004 -0,4 -0,1 -1,3 -0,9

räkningen redovisas skatterna kassamässigt eller Utbetald lönesumma

utifrån debiterade skatter. Redovisningen inne- 2003 2,4 2,4 3,2 3,9

bär att resultatet påverkas av skatter avseende 2004 2,7 3,0 2,5 2,4

flera inkomstår. Både statsbudgeten och resultat- Hushållens konsumtionsutgifter räkningen är därför beroende av när i tiden 2003 3,8 4,5 1,4 1,3 skatterna debiteras. Ett år då en stor andel av den 2004 3,1 4,0 2,0 1,9 slutliga skatten tas ut som preliminärskatt med- Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Finansdepartementet. för således höga inkomster. Ett annat år då

preliminärskatteandelen är liten blir på mot- Prognoserna över utbetald lönesumma grundar svarande sätt inkomsterna lägre. Att skattesig på utvecklingen av antalet arbetade timmar inkomsterna enligt resultaträkningen ökade mer enligt nationalräkenskaperna (NR) och över än statsbudgetens skatteinkomster 2004 beror i timlönen enligt Medlingsinstitutets konjunktur- huvudsak på att kompensation för mervärdesstatistik. För att få en korrekt bild av lönesum- skatt till kommuner och landsting återläggs, meutvecklingen görs emellertid ett flertal samt att slutregleringar av kommunalskattekorrigeringar av utvecklingen av dessa makro- medel ingår i resultaträkningen. ekonomiska variabler. I den periodiserade redovisningen hänförs

Utvecklingen av antalet timmar kan bl.a. skatterna till det år de avser, vilket innebär att justeras för att lönesumman är dagkorrigerad, redovisningen inte påverkas av när i tiden skatten dvs. den skall inte påverkas av variationer i debiteras. Principen medför dock att uppgifterna antalet arbetsdagar mellan åren. Även timlöne- för 2004 är preliminära. För de skatter som utvecklingen kan behöva justeras om det sker en fastställs i den årliga inkomsttaxeringen används kraftig förändring av exempelvis sjukfrånvaron. I i redovisningen prognoser i stället för utfall. lönesumman inkluderas sjuklön, dvs. företagens Jämfört med budgetpropositionen för 2004 ersättningar till de anställda vid de första fjorton beräknas de periodiserade skatterna under 2004 dagarnas sjukfrånvaro, vilket inte görs i bli 1,0 miljarder kronor lägre. Utfallet för skattkostnadstimlönen. Sådana justeringar är inte

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 5.8 Skatt på arbete

erna i statsbudgeten blev 9,8 miljarder kronor

Miljarder kronor

lägre än beräknat.

Prognos Utfall Skillnad mot BP2004

I tabell 5.7 redovisas statens skatteintäkter

Inkomstår 2004 2003 2004 2003 2002

respektive skatteinkomster samt vad som defini-

Direkta skatter 464,8 449,5 -6,0 -4,1 -0,2

tionsmässigt skiljer redovisningsmetoderna åt.

Statlig inkomstskatt 33,4 32,7 -1,9 -0,9 0,2

För statsbudgetens inkomster samt statens och offentliga sektorns periodiserade skatter finns Kommunskatter 419,5 403,1 -2,9 -2,9 -0,2 även redovisat avvikelserna mot beräkningen till Allmän pensionsavgift 72,1 70,3 -0,4 -0,1 -0,1

budgetpropositionen för 2004. Skattereduktioner -60,3 -56,6 -0,9 -0,2 0,0

Övriga skatter 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 Tabell 5.7 Offentliga sektorns och statens periodiserade skatter samt statsbudgetens inkomster Indirekta skatter 359,2 351,3 -3,2 -0,5 -1,2 Miljarder kronor Arbetsgivaravgifter 328,9 321,9 -3,7 -0,4 -0,1

Prognos Egenavgifter 9,1 9,0 -1,2 -0,9 -1,1

/utfall Utfall Utfall-SB

+ Övrigt 4,4 3,5 2,8 4,1 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. = Periodiserad skatt, off. sektor 1288,2 1235,2 -3,7 -11,4

Gemensamt för merparten av de skatter som - Kommunalskatt 419,5 403,1 -2,9 -2,9

ingår i skatt på arbete är att de (i frånvaro av - Avgifter till pensionssystemet 165,0 160,4 0,2 0,9

regeländringar) följer utvecklingen av utbetalda - EU-skatter 7,3 8,9 -0,1 0,6

löner och transfereringar m.m. Skattskyldig- = Periodiserad skatt, staten 696,4 662,8 -0,7 -9,7 heten skiljer sig åt mellan olika skatter, varför + Utjämningsavgifter 26,7 26,2 -1,2 -0,1 skatt på arbete brukar delas in i direkta och in- + Momskompensationer -53,6 -48,7 2,1 1,1 direkta skatter. Löner och andra ersättningar för + EU-skatter 7,2 8,9 -0,2 0,6 arbete är underlag både för direkta och indirekta

skatter, medan transfereringsinkomster, såsom + Skatter som ej redovisas på 1000 -3,8 -3,6 0,3 0,6

sjuk- och föräldrapenning, arbetslöshetsersätt- + Avsättning IKS -1,2 -2,3 0,0 0,0

ning och pensioner, endast är underlag för direkt + Kreditering skattekonto -7,7 -7,0 -0,2 0,3

beskattning. + Periodiseringar -27,1 -27,8 -9,9 -3,9

I tabell 5.9 redovisas utvecklingstakten mellan = Statsbudgetens skatter 637,0 608,5 -9,8 -11,1 2003 och 2004 samt förändringen jämfört med + Återläggning av skatter och 206,3 197,5 budgetpropositionen för 2004 avseende några av

transfereringar

de beloppsmässigt största underlagen för skatt + Skatter som inte ingår i -24,6 -24,0 på arbete.

resultaträkningen + Avgifter som redovisas som 11,4 12,2 Tabell 5.9 Utveckling av underlag för skatt på arbete 2004

skatter Procent, procentenheter + Betalningsdifferenser och 8,4 2,5 Aktuell Skillnad mot

periodiseringar beräkning BP2004 BP2004 = Skatter m.m. i resultaträkningen 838,6 796,7 Lönesumma 2,7 3,6 -0,9 Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Sjukpenning m.m. -4,3 -1,9 -2,4

Arbetslöshetsersättning 11,1 -7,5 18,6

Pensioner 4,5 4,4 0,1

Anm.: Lönesummans utvecklingstakt avser skatteunderlagets lönesumma, vilken 5.2.3 Skatt på arbete ej nödvändigtvis överensstämmer med lönesumman definierad enligt NR.

Inkomståret 2004 beräknas skatt på arbete ut- Det preliminära utfallet för lönesumman 2004 göra 64 procent av de totala skatteintäkterna. blev 0,9 procentenheter lägre än vad som antogs Mellan 2003 och 2004 beräknas skatteintäkterna i beräkningen till budgetpropositionen för 2004. öka med 23,3 miljarder kronor, eller med 2,9 procent, till 824,1 miljarder kronor.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

I huvudsak förklaras det av ett lägre antal Skattereduktioner arbetade timmar. Jämfört med 2003 ökar storleken på reduk-

Utfallen på skatt på arbete för inkomståren tionerna för 2004 med 3,7 miljarder kronor. 2002 och 2003 blev 1,4 respektive 4,5 miljarder Merparten av skillnaden förklaras av reduktionen kronor lägre jämfört med prognosen i budget- för det fasta beloppet om 200 kronor samt propositionen för 2004. Inkomståret 2004 reduktionen för ombyggnad och tillbyggnad beräknas skatt på arbete bli 9,2 miljarder kronor (ROT). lägre. För 2003 och 2004 har lönesumman utvecklats betydligt svagare än beräknat, vilket i huvudsak förklarar lägre kommunal- och statlig Indirekta skatter inkomstskatt samt lägre arbetsgivaravgifter än tidigare beräknat. De indirekta skatterna utgör 44 procent av skatt

på arbete och beräknas 2004 uppgå till

359,2 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning Direkta skatter med 7,9 miljarder kronor eller med 2,3 procent

jämfört med föregående inkomstår. De direkta skatterna beräknas uppgå till 464,8 Till skillnad från de direkta skatterna, där mermiljarder kronor inkomståret 2004, vilket är en parten av intäkterna överförs till kommunerna, ökning med 15,3 miljarder kronor eller med 3,4 tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen procent jämfört med 2003. De består till 90 staten och ålderspensionssystemet. Av de inprocent av kommunskatter och utgör drygt direkta skatterna svarar arbetsgivaravgifter för 92 hälften av skatt på arbete. procent.

År 2003 blev utfallet för de direkta skatterna 4,1 miljarder kronor lägre jämfört med prog- Arbetsgivaravgifter nosen i budgetpropositionen för 2004 och 2004 Mellan 2003 och 2004 beräknas arbetsgivarberäknas de vara 6,0 miljarder kronor lägre. avgifterna öka med 7,0 miljarder kronor, eller

med 2,2 procent. Den svaga utvecklingen Statlig inkomstskatt jämfört med de direkta skatterna förklaras dels Inkomståret 2004 beräknas intäkterna uppgå till av regeländringar, dels av att arbets- 33,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med givaravgifterna följer utvecklingen av utbetalda 0,7 miljarder kronor jämfört med 2003. löner. De påverkas således inte av hur

Jämfört med beräkningen till budgetpropo- utbetalningar av transfereringar utvecklas. sitionen för 2004 var utfallet 0,9 miljarder Jämfört med budgetpropositionen för 2004 kronor lägre för 2003. Inkomståret 2004 blev utfallet 0,4 miljarder kronor lägre inkomstberäknas skatten vara 1,9 miljarder kronor lägre. året 2003. För 2004 har prognosen justerats ned Revideringen är en följd av att lönesumman har med 3,7 miljarder kronor, vilket i huvudsak förjusterats ned. klaras av den svagare utvecklingen av löne-

summan. Kommunal inkomstskatt För inkomståret 2004 beräknas kommunskatt- Särskild löneskatt erna uppgå till 419,5 miljarder kronor, en ökning Mellan 2003 och 2004 beräknas den särskilda med 4,1 procent eller med 16,4 miljarder kronor. löneskatten öka med 0,7 miljarder kronor. Ökningen förklaras till viss del av högre Jämfört med budgetpropositionen för 2004 blev kommunala utdebiteringar. utfallet 0,7 miljarder kronor lägre inkomståret

Utfallet för 2003 blev 2,9 miljarder kronor 2003. För 2004 har prognosen höjts med lägre jämfört med beräkningen till budget- 1,0 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras propositionen för 2004. Även för 2004 beräknas av det svagare utfallet för lönesummans de kommunala skatterna bli 2,9 miljarder kronor utveckling. Justeringen uppåt förklaras bl.a. av lägre än vad som prognoserades till budgetpro- att effekten av nya tjänstepensionsavtal med en positionen för 2004. För båda åren förklaras högre andel avgiftsbestämd pension än för skillnaden i huvudsak av en nedreviderad löne- tidigare avtal varit större än vad som tidigare summa. antogs.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

5.2.4 Skatt på kapital svarar mot en ökningstakt på 14,5 procent. Den

höga takten förklaras delvis av höga aviserade Skatt på kapital delas in i skatt på avkastning och utdelningar under 2004. vinster respektive skatt på egendom. Över tiden Prognosen på bolagens inkomstskatt för 2004 utvecklas skatt på avkastning och vinster mycket är 65,9 miljarder kronor, vilket är en uppgång ojämnt, varför stora avvikelser kan förekomma med 17,0 miljarder kronor jämfört med utfallet mellan två på varandra följande år. Ett undantag för 2003, och 9,6 miljarder kronor högre än är avkastningsskatten som beräknas på en prognosen till budgetpropositionen för 2004. schablonmässigt fastställd avkastning. Skatt på Orsaken till den kraftiga prognosjusteringen är egendom, där skattebasen baseras på värdet av att somliga bolag har valt att återföra hela eller tillgången, utvecklas i likhet med avkastnings- delar av sina periodiseringsfonder trots att det skatten förhållandevis jämnt över tiden. medför en tidigarelagd skattebetalning. Under

I tabell 5.10 redovisas de periodiserade skatt- tidigare år har bolagen i huvudsak återfört medel erna för åren 2003 och 2004, samt skillnader i samband med förluster eller då den lagstadgade jämfört med prognosen till budgetpropositionen avsättningstiden om sex år löpt ut. Det för 2004. Skatt på kapital beräknas öka med förändrade beteendet 2004 kan förklaras av 19,1 miljarder kronor till 2004. Jämfört med räntebeläggning av periodiseringsfonder fr.o.m. prognosen till budgetpropositionen förväntas den 1 januari 2005 (prop. 2004/05:38). Lagutfallet bli 5,5 miljarder kronor högre. Orsaken ändringen innebär att en schablonintäkt om 72 är i huvudsak tillfälligt förhöjda bolagsskatte- procent av statslåneräntan vid novembers utgång intäkter 2004 beroende på att periodiserings- två år före taxeringsåret, multiplicerad med fonder räntebeläggs fr.o.m. 2005. summan av periodiseringsfonder, skall tas upp

till beskattning. Effekten på bolagsskatten för Tabell 5.10 Skatt på kapital

2004 av de tidigarelagda återföringarna beräknas Miljarder kronor

till 10,8 miljarder kronor.

Prognos Utfall Skillnad mot BP2004

Utfallen på avkastningsskatten för åren 2002 Inkomstår 2004 2003 2004 2003 2002

och 2003 låg i linje med den prognos som redo- Skatt på avkastning 111,5 94,2 4,0 -7,7 -7,9

visades i budgetpropositionen för 2004. Progoch vinster

nosen för 2002 har reviderats ned med

Skatt på kapital, 7,8 6,8 -4,6 -3,1 -1,3

0,3 miljarder kronor jämfört med prognosen till hushåll

budgetpropositionen. Skatt på bolags- 65,9 48,9 9,6 -4,3 -6,4 vinster

Skatt på egendom Avkastningsskatt 12,1 12,7 0,0 0,0 -0,3

År 2002 minskade förmögenhetsskatteintäkter- Fastighetsskatt 24,4 24,0 -0,4 -0,3 0,1

na med 2,6 miljarder kronor dels till följd av att Kupongskatt m.m. 1,4 1,9 -0,6 0,0 0,0

fribeloppen höjdes till 1,5 miljoner kronor för Skatt på egendom 15,1 13,3 1,5 0,3 -0,1 ensamstående och till 2 miljoner kronor för sam- Förmögenhets- 5,5 4,9 0,7 0,3 -0,1 beskattade par, dels till följd av lägre värdering av skatt

tillgångar på aktiemarknaderna. Inkomståret

Arvs- och gåvo- 2,6 2,5 -0,2 -0,2 0,0 2003 och 2004 förväntas förmögenhetsskatten skatt

öka med 1,0 respektive 0,6 miljarder kronor, Stämpelskatt 7,1 5,9 1,0 0,2 0,0

vilket till stor del förklaras av stigande tillgångs- Skatt på kapital 126,7 107,6 5,5 -7,4 -8,0 priser på aktier. Jämfört med beräkningen till

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Redovisningen av budgetpropositionen för 2004 förväntas intäkavkastningsskatten beaktar även utländska tillgångar som fysiska personer tar upp i inkomstdeklarationen. terna för 2004 bli 0,7 miljarder kronor högre.

Skatt på avkastning och vinster 5.2.5 Skatt på konsumtion och insatsvaror Hushållens skatt på kapital utgörs av nettot av skatt på inkomsträntor, utdelningar och kapital- Intäkterna från skatt på konsumtion och vinster samt skattereduktion för utgiftsräntor insatsvaror uppgick inkomståret 2004 till m.m. Skatteintäkterna för 2004 beräknas öka 333 miljarder kronor, av vilka 70 procent med 1,0 miljard kronor jämfört med 2003, vilket utgjordes av mervärdesskatt och 30 procent av

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Diagram 5.2 Mervärdesskatt uppdelad efter användning punktskatter, tullmedel, m.m. Konsumtionen

2004 följde i stort den utveckling som antogs i

Andel av totala mervärdesskatteintäkter beräkningen till budgetpropositionen för 2004. Skillnaden mot vad som antogs i budget- Staten

9% propositionen förklaras i huvudsak av ett lägre skatteunderlag för koldioxidskatten. Kommuner

13% Tabell 5.11 Skatt på konsumtion och insatsvaror Miljarder kronor

Utfall Utfall Skillnad mot BP2004 Inkomstår 2004 2003 2004 2003

belastar de tre användningsområdena. Andelarna energi och miljö

mellan statens och kommunernas mervärdes- Skatt på import 3,9 3,5 0,0 -0,1

skatt i icke skattepliktig verksamhet respektive Övriga skatter 2,2 2,0 -0,1 -0,2

hushållens mervärdesskatt på privat konsumtion Summa 333,1 323,4 -2,8 -3,5 har i det närmaste varit oförändrade de senaste Anm.: I övriga skatter på energi och miljö inkluderas svavelskatt, skatt på el från fem åren. Staten och kommunerna bedriver även kärnkraft, avfallsskatt, skatt på gödsel- och bekämpningsmedel, m. fl. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. skattepliktig verksamhet, men denna beläggs

liksom privat näringsverksamhet med utgående

moms, vilken i slutändan påverkar hushållens

konsumtion. Mervärdesskatt Utfallet för 2004 blev 1,3 miljarder kronor

högre jämfört med beräkningen till budget- Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 235 propositionen för 2004, vilket huvudsakligen miljarder kronor 2004, vilket är en ökning med förklaras av att investeringarna under året blev 8,4 miljarder eller med 3,7 procent jämfört med större än beräknat. 2003.

Mervärdesskatten påverkas främst av hushållens konsumtionsutgifter, men även av statens och kommunsektorns förbrukning och investeringar. I diagram 5.2 åskådliggörs mervärdesskatten uppdelad efter användning 2004.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Punktskatter Diagram 5.3 Privatinförsel av sprit 2000–2004

Tusen liter ren sprit

3 000 De totala intäkterna från punktskatter uppgick till 98 miljarder kronor 2004, vilket är en ökning

2 500 med 1,2 miljarder kronor jämfört med 2003. Ökningen förklaras främst av att intäkterna från

2 000 miljö- och fordonsrelaterade skatter ökade.

Jämfört med beräkningen till budgetpropo-

1 500 sitionen för 2004 blev utfallet 4,1 miljarder kronor lägre. Detta förklaras främst av att in-

1 000 täkterna från koldioxidskatten blev 2,3 lägre än prognoserat. Men även för tobaksskatten, 500

alkoholskatten, energiskatten samt övriga skatter jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep jan maj sep

2000 2001 2002 2003 2004 på energi och miljö blev utfallet väsentligt lägre

Källa: SoRAD, Stockholms universitet. än beräknat.

Diagram 5.3 åskådliggör privatinförseln av sprit Alkoholskatt

under 2000–2004. I april 2003 inträffade ett Under 2004 minskade intäkterna från alkohol-

trendbrott och införseln har sedan dess etablerat skatt med 0,8 miljarder kronor eller 7 procent till

sig på en nivå cirka 60 procent högre än 10,1 miljarder kronor. Det är främst de lägre

genomsnittet för de tre föregående åren. Totalt intäkterna från skatt på sprit som förklarar

uppgick införseln till 24 miljoner liter 2004, minskningen.

vilket är en ökning med 27 procent jämfört med

De totala intäkterna blev 0,6 miljard kronor

2003. lägre än prognoserat i budgetpropositionen för

Trots att Systembolagets försäljning av öl och 2004. Anledningen är att privatinförseln blev

vin ökade något under året så minskade instörre än förväntat. Den resandeinförda spriten

täkterna från samtliga produktslag bortsett från ökade under året med 27 procent och den

mellanklassprodukter, vilket beror på att intäkresandeinförda ölen med 21 procent. Trots att

terna från restaurangförsäljning minskade. Av de införseln totalt ökade kraftigt under 2004 så

totala intäkterna från alkoholskatt minskade minskade inte den inhemska försäljningen i

intäkter från sprit i störst omfattning, med 13 motsvarande mån. Systembolagets försäljning av

procent jämfört med 2003. sprit minskade med 13 procent, medan försäljningen av vin och öl minskade med 2

Energi- och koldioxidskatt respektive 4 procent. Det medförde att den

2 År 2004 uppgick energiskatteintäkterna till totala registrerade alkoholkonsumtionen ökade

35,1 miljarder kronor, vilket är en minskning med omkring 1,4 procent 2004. Den totala

med 1,3 miljarder kronor jämfört med 2003. alkoholkonsumtionen uppgick till 10,5 liter per

3 Intäkterna från koldioxidskatt ökade däremot invånare . Systembolagets andel av den regis-

med 2,6 miljarder kronor till 26,4 miljarder trerade konsumtionen av sprit minskade dock

kronor 2004, bl.a. beroende på höjd skattesats. från 51 till 41 procent mellan 2003 och 2004. Privatinförselns andel ökade från 37 till 44

procent. Övergången från svenskt till utländskt beskattad alkohol fortsatte således.

2 Med registrerad alkoholkonsumtion avses här Systembolagets

försäljning, restaurangförsäljning samt privatinförsel. 3 Per invånare 15 år och äldre mätt i liter ren alkohol. Källa: SoRAD, 2005. 4 De införda kvantiteterna avser motsvarande 38,5-procentig sprit.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Intäkterna från energiskatt blev 0,6 miljarder Socialavgifter och löneskatter ökade mellan 2003 kronor lägre 2004 än beräkningen till budget- och 2004 med 7,0 miljarder kronor medan de i propositionen för 2004. Detta var främst energi- periodiserade termer ökade med 5,4 miljarder skatt på olja och bensin som blev lägre än kronor. Skillnaden förklaras av att den särskilda prognoserat. Koldioxidskatten blev 2,3 miljarder löneskatten omförs med två års eftersläpning. kronor lägre än vad som antogs i budget- Jämfört med statsbudgeten blev utfallet 0,7 propositionen. Skatt på olja stod för merparten miljarder kronor lägre. av skillnaden. I tabell 5.12 redovisas intäkterna Skatt på egendom ökade mellan 2003 och 2004 per energislag. med 1,0 miljarder kronor medan de i perio-

diserade termer ökade med 2,2 miljarder kronor. Tabell 5.12 Fördelning av energi- och koldioxidskatt

Skillnaden förklaras av att både fastighetsskatt Miljarder kronor

och förmögenhetsskatt redovisas med två års

Utfall Utfall Skillnad mot BP2004

eftersläpning på statsbudgeten. Jämfört med Inkomstår 2004 2003 2004 2003

statsbudgeten blev utfallet 0,7 miljarder kronor

Energiskatt 35,1 36,4 -0,6 -0,4

högre. varav

lägre. varav bensin 11,2 9,6 -0,7 0,0 Inkomsthuvudgruppen 1500 Utjämningsavgift

olja 14,2 12,9 -1,4 -0,4 och kompensation för mervärdesskatt minskade

övrigt 1,1 1,3 -0,3 0,2

mellan 2003 och 2004 med 4,0 miljarder kronor.

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Jämfört med beräkningen till budgetpropo-

sitionen blev utfallet 0,5 miljarder kronor högre. Utvecklingen mot större andel koldioxidskatt på

Skillnaden mellan inbetalda och debiterade bekostnad av energiskatt inom gruppen energi-

skatter redovisas på inkomsthuvudgruppen 1600 och koldioxidskatt fortsatte under 2004.

Betalningsdifferenser. Mellan 2003 och 2004

minskade betalningsdifferensen med 1,1

miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten 5.2.6 Statsbudgetens skatter 2004

blev utfallet 1,8 miljarder kronor högre.

Inkomsthuvudgruppen 1700 Nedsättningar av I tabell 5.13 redovisas utfallet för statsbudgetens

skatter innehåller nedsättningar avseende anställinkomster för åren 2002–2004, samt skillnaden

ningsstöd, bredbandsinstallation och sysselsättmellan utfallet för 2004 och den beräkning som

ningsstöd till kommuner och landsting, stöd till gjordes till statsbudgeten för 2004. Därutöver

sjöfart, stöd till skyddad anställning hos offentlig ges en periodiserad redovisning av enskilda

arbetsgivare samt skattelättnad för vissa inkomsttitlar från och med inkomsthuvud-

byggtjänster. Mellan 2003 och 2004 ökade gruppen 1100 Skatt på inkomst till och med 1400

storleken på nedsättningarna med 0,9 miljarder Skatt på varor och tjänster.

kronor till -9,5 miljarder kronor. Anställnings-

Fysiska personers inkomstskatt ökade mellan

stödet och sjöfartsstödet uppgick tillsammans 2003 och 2004 med 11,2 miljarder kronor medan

till 3,8 miljarder kronor under 2004, och de i periodiserade termer minskade med 1,9

sysselsättningsstödet uppgick till 4,4 miljarder miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten

kronor. Jämfört med statsbudgeten blev utfallet blev utfallet 7,5 miljarder kronor lägre medan

0,7 miljarder kronor högre. utfallet för de periodiserade skatterna på in-

komsttiteln blev 7,4 miljarder kronor lägre.

Juridiska personers inkomstskatt ökade mellan

2003 och 2004 med 5,5 miljarder kronor medan

de i periodiserade termer ökade med 14,8

miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten

blev utfallet 1,1 miljarder kronor lägre medan

utfallet för de periodiserade skatterna på in-

komsttiteln blev 7,6 miljarder kronor högre.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 5.13 Statens periodiserade skatter och statsbudgetens inkomster

Miljarder kronor

Periodiserade skatter, inkomstår Statsbudgetens inkomster, budgetår

Prognos Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall Utfall-SB

2004 2003 2002 2004 2003 2002 2004

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

5.2.7¶Förklaring till redovisningen av avser debiterade skatter som är hänförliga till ett

fysiska och juridiska personers specifikt inkomstår. Avvikelsen i redovisningen inkomstskatt mellan de två metoderna är störst för de skatter

som fastställs vid den årliga inkomsttaxeringen,

Skatteinkomsterna som de redovisas i stats- dvs. för de skatter som redovisas inom direkta budgeten skiljer sig från statens periodiserade skatter på arbete och inom skatt på avkastning skatter. Skillnaden består i att de totala skatte- och vinster. I statsbudgeten redovisas dessa till inkomsterna på statsbudgeten avser betalningar stor del på titlarna fysiska personers inkomstför skatter som är hänförliga till flera olika in- skatt samt juridiska personers inkomstskatt, komstår medan den periodiserade redovisningen

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

men även på socialavgifter och allmänna egen- taxeringsår som gjordes under tiden februari– avgifter samt skatt på egendom. juni. Motsvarande omprövningar under

De årligt fastställda skatterna utgör hälften av december har hänförts till inkomståret 2003. de totala skatterna och 30 procent av statsbud- Omprövningar som fastställts under perioden getens skatter. Betalningarna under ett visst år februari–december som avser äldre taxeringsår kan omfatta skatter avseende tre olika inkomst- har hänförts till innevarande inkomstår. Anstånd år, vilket i princip omöjliggör en fullständig som fastställs under januari och februari har i analys av statsbudgetens utfall för dessa skatter. enlighet med nationalräkenskapernas principer Den huvudsakliga analysen av dessa skatter görs hänförts till inkomståret 2001, medan de som därför utifrån utvecklingen av de periodiserade fastställs under mars till och med december har skatterna. hänförts till innevarande inkomstår.

Kommunskatterna som betalades ut under Fysiska personers inkomstskatt 2004 består dels av ett preliminärt belopp (som Utfallet på inkomsttiteln Fysiska personers in- skall slutregleras 2006), dels av en slutreglering komstskatt för budgetåret 2004 blev -26,9 mil- som avser inkomståret 2002. Till följd av att den jarder kronor, vilket är 7,5 miljarder kronor lägre preliminära utbetalningen av kommunskattejämfört med beräkningen till statsbudgeten för medel som gjordes under 2002 var för låg slut- 2004. Tabell 5.14 visar hur nettot på inkomst- reglerades 5,0 miljarder kronor under 2004. titeln kan beräknas med information om skatter Analogt med kommunskatteutbetalningarna avseende tre inkomstår. fördes den allmänna pensionsavgiften över till

AP-fonderna med ett preliminärt belopp under Tabell 5.14 Inkomsttiteln Fysiska personers inkomstskatt

budgetåret. Överföringen under budgetåret Miljarder kronor

innehöll även ett slutregleringsbelopp avseende Inkomstår Budgetår

inkomståret 2002.

2002 2003 2004 2004

Utöver den allmänna pensionsavgiften om- Deb. prel. A-skatt 42,5 440,6 483,1

fördes även fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, Deb. prel. F-skatt och SA-skatt 2,0 21,1 23,1

fysiska personers mervärdesskatt samt egen- Underuttag 12,2 12,2

avgifter. Dessa skatter omförs dock med två års

Fysiska personers inkomstskatt -35,4 56,4 -47,9 -26,9 Juridiska personers inkomstskatt

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. SINK betecknar Utfallet på inkomsttiteln Juridiska personers insärskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

komstskatt för budgetåret 2004 blev 67,2

miljarder kronor, vilket är 1,1 miljarder kronor De preliminärskatter som debiterades under

lägre jämfört med beräkningen till statsbudgeten budgetåret 2004 avser huvudsakligen inkomst-

för 2004. året 2004, med undantag för debiteringarna i

Tabell 5.15 redovisar hur nettot på inkomstjanuari som avser inkomster intjänade under

titeln beräknas genom att först summera prelidecember 2003.

minärskatter, underuttag, omprövningar och an-

Preliminära skatter regleras mot den slutligt

stånd. Därefter avräknas omföringar till andra debiterade skatten via tre skilda flöden som var

inkomsttitlar. Tabellen visar även hur inkomster och en avser ett inkomstår. Underuttaget

och omföringar på statsbudgeten är hänförliga (debiterad slutlig skatt minus preliminär skatt)

till i princip tre olika inkomstår. är den största posten och avser inkomståret

2003, men bokfördes först året efter i samband med att taxeringen var klar. Omprövningar

under januari har hänförts till inkomståret 2002, vilket även har gjorts för omprövningar aktuellt

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 5.15 Inkomsttiteln Juridiska personers inkomstskatt 5.2.8 Övriga inkomster Miljarder kronor

Inkomstår Budgetår

Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna 2002 2003 2004 2004

Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av Deb. prel. F-skatt 9,6 87,6 97,3

försåld egendom, Återbetalning av lån, Återbetalad F-skatt -4,0 -4,0

Kalkylmässiga inkomster och Bidrag m.m. från Underuttag 8,0 8,0 EU. Utfallet uppgick till totalt 57 416 miljoner Omprövningar, pågående taxering 0,0 kronor och var därmed 8 276 miljoner kronor Omprövningar 4,6 -0,3 -2,2 2,0 (12,6 procent) lägre än vad som beräknats i

statsbudgeten. Skillnaden förklaras främst av att Anstånd -4,7 2,1 -2,6

Inkomster av försåld egendom blev 14 864 Övrigt, slutreglering 0,0 0,0

miljoner kronor lägre än beräknat. Inkomsterna Avkastningsskatt, IPS 0,2 0,2

av statens verksamhet blev däremot 5 698 Summa inkomster -0,1 13,5 87,5 100,8

miljoner kronor högre än beräknat i Omföringar till andra titlar 32,0 1,7 0,0 33,7 statsbudgeten.

Juridiska personers inkomstskatt -32,1 11,8 87,5 67,2

Tabell 5.16 Övriga inkomster, sammanfattning Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall Under budgetåret 2004 debiterades preliminär

2004 2004 2004 2003 F-skatt avseende i huvudsak inkomståret 2004,

Inkomster av statens men även avseende 2003. Debiteringar avseende verksamhet 29 384 35 082 5 698 29 242 inkomståret 2003 skedde till största delen under

Inkomster av försåld januari 2004. egendom 15 000 136 -14 864 3

Perioden januari till augusti under budgetåret Återbetalning av lån 2 269 2 391 122 2 524 2004 återbetalades redan inbetalda debiteringar

Kalkylmässiga av preliminärskatt avseende inkomståret 2003. inkomster 8 222 8 252 30 9 484 Storleken på återbetalningarna varierar mycket Bidrag m.m. från EU 10 818 11 555 737 12 016 mellan åren, men har historiskt sett uppgått till

Summa övriga inkomster 65 692 57 416 -8 276 53 269 mellan 2 och 9 procent av den debiterade skatten under föregående inkomstår.

Slutregleringen av skatterna för inkomståret 2003 skedde under perioden juli 2004 till och

5.2.9 Inkomster av statens verksamhet med februari 2005. Det medför bl.a. att underuttaget som debiterades i november 2004

Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. är hänförligt till inkomståret 2003. Ompröv-

rörelseöverskott från statliga affärsverk, Riksningar under januari har hänförts till inkomståret

banken, AB Svenska Spel och Statens fastighets- 2002, vilket även har gjorts för omprövningar

verk. Vidare redovisas ränteinkomster, aktieaktuellt taxeringsår som gjordes under perioden

utdelningar från bolag med statligt ägande, februari–juni. Motsvarande omprövningar under

offentligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, december har hänförts till inkomståret 2003.

böter samt övriga inkomster av statens Omprövningar som fastställts under perioden

verksamhet. februari–december som avser äldre taxeringsår

Inkomsterna under denna inkomsttyp har hänförts till innevarande inkomstår. Anstånd

uppgick till 35 082 miljoner kronor och var som fastställs under januari och februari har i

därmed 5 698 miljoner kronor (19,4 procent) enlighet med NR:s principer hänförts till

högre än beräknat i statsbudgeten. Ökningen inkomståret 2001, medan de som fastställs under

hänför sig dels till Inkomster av statens aktier mars till och med december har hänförts till

(2 697 miljoner kronor), dels till Övriga innevarande inkomstår.

inkomster av statens verksamhet (2 769 miljoner

Särskild löneskatt, fastighetsskatt och för-

kronor). mögenhetsskatt som omfördes i juni 2004 till respektive inkomsttitel är hänförliga till inkomståret 2002. Den mervärdesskatt som omfördes i december 2004 avser inkomståret 2003.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 5.18 Rörelseöverskott

För 2004 blev Inkomster av statens verksamhet

Miljoner kronor

5 840 miljoner kronor (20,0 procent) högre än

Utfall

2003. Det är Inkomster av statens aktier och

SB Utfall -SB

Övriga inkomster i statens verksamhet som 2004 2004 2004 Utfall 2003 svarar för ökningen. Luftfartsverkets

inlevererade överskott 0 0 0 40 Tabell 5.17 Inkomster av statens verksamhet, översikt

Affärsverket svenska Miljoner kronor kraftnäts inlevererade

SB Utfall Utfall- Utfall utdelning och inleverans

2004 2004 SB 2004 2003 av motsvarighet till

statlig skatt 234 309 75 356 Rörelseöverskott 9 449 10 269 820 11 351

Sjöfartsverkets Överskott av statens

inlevererade överskott 20 20 0 13 fastighetsförvaltning 479 447 -32 388

Inlevererat överskott av Ränteinkomster 5 217 4 578 -639 4 775

Riksgäldskontorets Aktieutdelning 4 900 7 597 2 697 4 516 garantiverksamhet 20 6 -14 69 Offentligrättsliga avgifter 6 496 6 677 181 6 221 Inlevererat överskott av

statsstödd exportkredit 75 157 82 73 Försäljningsinkomster 246 393 147 116

Riksbankens inlevererade Böter m.m. 2 153 1 908 -244 1 609

överskott 5 900 6 100 200 7 500 Övriga inkomster av

Inlevererat överskott från statens verksamhet 444 3 213 2 769 266

AB Svenska Spel 3 200 3 677 477 3 300 Inkomster av statens

Rörelseöverskott 9 449 10 269 820 11 351 verksamhet 29 384 35 082 5 698 29 242

Rörelseöverskott Överskott av statens fastighetsförvaltning

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Inkomsterna av Överskott av statens Rörelseöverskott uppgick till 10 269 miljoner fastighetsförvaltning blev 447 miljoner kronor och kronor och var därmed 820 miljoner kronor (8,7 var därmed 32 miljoner kronor (6,7 procent) procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Den lägre än beräknat i statsbudgeten. Av utfallet enskilt största ökningen (477 miljoner kronor) avser 94 miljoner kronor Statens fastighetsverk avser Inlevererat överskott från AB Svenska spel. och 353 miljoner kronor Fortifikationsverket. Riksbankens inlevererade överskott uppgick till Under 2004 blev Inkomster av statens

6 100 miljoner kronor, vilket är 200 miljoner fastighetsförvaltning 58 miljoner kronor (15,1 kronor högre än beräknat i statsbudgeten. procent) högre än 2003. Under 2004 blev inkomsterna av Rörelseöverskott 1 082 miljoner kronor (9,5 procent) lägre än 2003. Den största minskningen avser Riksbankens inlevererade överskott. Överskottet minskade med 1 400 miljoner kronor (18,7 procent).

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Ränteinkomster Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till

2 400 miljoner kronor för verksamhetsåret 2003. Utfallet för inkomsthuvudgruppen Räntein- Av utdelningen för verksamhetsåret 2002 (1 485 komster uppgick till 4 578 miljoner kronor och miljoner kronor) användes en del för ersättning var därmed 639 miljoner kronor (12,2 procent) till Vattenfall för stängningen av Barsebäck. lägre än beräknat i statsbudgeten. Skillnaden Ökningen mellan åren beror dels på att ersättförklaras främst av att Räntor på skattekonton ningen för stängningen av Barsebäck upphörde, m.m., netto, blev 710 miljoner kronor lägre än dels på det förbättrade resultatet för verksamberäknat. Det beror på ändrade redovisnings- hetsåret 2003. principer gällande tidpunkten för redovisningen

Tabell 5.20 Aktieutdelning av kostnads- eller intäktsränta på skattekonto.

Miljoner kronor Redovisningen av räntorna sker fr. o. m. 2004 vid betalning i stället för vid debitering. Detta Utfall Utfall Skillnad

2004 2003 2004-2003 medför att räntor som tidigare redovisades i

Akademiska Hus AB 250 245 5 slutet av året i stället redovisas i början av året

Apoteket AB 117 100 17 därpå.

miljoner kronor bl.a. till följd av de ändrade LKAB 281 231 50 redovisningsprinciperna, medan Ränteinkomster

Nordea Bank AB 1 240 1134 106

på studielån upptagna efter 1988 ökade med 601

Nordiska investeringsbanken 149 145 4

miljoner kronor (18,0 procent).

OM Gruppen AB 8 -8 Tabell 5.19 Ränteinkomster SBAB 143 137 6 Miljoner kronor

SKD-företagen AB 2 2

SB Utfall Utfall-SB Utfall

SOS Alarm Sverige AB 2 2 0

2004 2004 2004 2003

Specialfastigheter AB 56 40 16 Ränteinkomster på studielån upptagna Sveaskog Holding AB 355 355 efter 1988 3 861 3 937 76 3 336

Svensk Bilprovning AB 2 2 Räntor på

Systembolaget AB 80 80 0 skattekonton m.m.,

Aktieutdelning

Inkomster av statens aktier uppgick till 7 597

Offentligrättsliga avgifter miljoner kronor (exkl. Svenska Spel) under 2004 och var därmed 2 697 miljoner kronor (55,0

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen procent) högre än beräknat i statsbudgeten.

Offentligrättsliga avgifter uppgick till 6 677 Utdelningar, som bolagen betalade ut under

miljoner kronor och var därmed 181 miljoner 2004, hänför sig till räkenskapsåret 2003. I tabell

kronor (2,8 procent) högre än beräknat i stats- 5.20 redovisas aktieutdelningarna från statligt

budgeten. Den största skillnaden återfinns under ägda aktier för 2003 och 2004.

Övriga offentligrättsliga avgifter (154 miljoner

Aktieutdelningarna ökade med 3 081 miljoner

kronor). Utfallet för Avgifter vid kronofogdekronor (68,2 procent) mellan 2003 och 2004.

myndigheterna blev 97 miljoner kronor högre än Utdelningen från TeliaSonera AB uppgick till

beräknat i statsbudgeten. 2 118 miljoner kronor budgetåret 2004, vilket är en ökning med 1 271 miljoner kronor i förhållande till 2003.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Det förklaras av att antalet enskilda mål och detta belopp från AP-fonderna för justering av ansökningar om betalningsförelägganden har bokföringen av retroaktiva utbetalningar av ökat under året hos kronofogdemyndigheterna. pensioner under åren 1999–2002. Export-

Under 2004 blev Offentligrättsliga avgifter 456 kreditnämnden (EKN) återbetalade 1 434 miljoner kronor (7,3 procent) högre än 2003. miljoner kronor för av staten erhållen Övriga offentligrättsliga avgifter ökade med 182 räntekompensation. miljoner kronor. År 2004 tillkom Avgifter för Under 2004 blev Övriga inkomster av statens årlig revision med 120 miljoner kronor. verksamhet 2 947 miljoner kronor högre än 2003.

Det beror på inbetalningarna från RFV och Försäljningsinkomster EKN under 2004.

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen Försäljningsinkomster uppgick till 393 miljoner 5.2.10 Inkomster av försåld egendom kronor, vilket är 147 miljoner kronor (59,9 procent) högre än vad som beräknades i stats- Under inkomsttypen Inkomster av försåld budgeten. För inkomsttiteln Offentlig lagring, egendom redovisas inkomster från försäljning av försäljningsintäkter blev utfallet 138 miljoner aktier, byggnader, maskiner och mark. kronor högre än beräknat i statsbudgeten. Inkomster av försåld egendom uppgick till 136 Statens jordbruksverk köper, lagrar och säljer miljoner kronor under 2004. Utfallet blev spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och därmed 14 864 miljoner kronor lägre än beräknat smör åt EU om vissa förutsättningar är i statsbudgeten. I denna togs försäljningar uppfyllda (offentlig lagring). Skillnaden mellan schablonmässigt upp med 15 000 miljoner utfall och statsbudget beror på ökad försäljning kronor. Kammarkollegiet redovisade 76 miljoner av varor som lagrats. kronor som avser skifteslikvid från likvidationen

Under 2004 blev försäljningsinkomsterna 278 av Konungariket Sveriges Stadshypotekskassa. miljoner kronor högre än 2003. Ökningen Lantmäteriverket betalade in 55,3 miljoner hänför sig i huvudsak till Offentlig lagring, kronor av det balanserade överskottet i den försäljningsintäkter. avgiftsfinansierade verksamheten.

Under 2004 blev Inkomster av försåld egendom Böter m.m. 133 miljoner kronor högre än 2003.

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Böter m.m. Tabell 5.21 Inkomster av försåld egendom uppgick till 1 908 miljoner kronor och var Miljoner kronor därmed 244 miljoner kronor (11,4 procent) lägre SB Utfall Utfall-SB Utfall

2004 2004 2004 2003 än beräknat i statsbudgeten. Utfallet för

Inkomster av försåld inkomsttiteln Skattetillägg blev 1 051 miljoner

egendom 15 000 136 -14 864 3 kronor, vilket är 299 miljoner kronor lägre än beräknat.

Under 2004 blev inkomsterna av Böter m. m. 299 miljoner kronor (18,6 procent) högre än

5.2.11 Återbetalning av lån 2003, varav 257 miljoner kronor avser Skattetillägg.

Under inkomsttypen Återbetalning av lån

redovisas återbetalningar av lån. Dessa uppgick Övriga inkomster av statens verksamhet

till 2 391 miljoner kronor och var därmed 122

miljoner kronor (5,4 procent) högre än beräknat Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen

i statsbudgeten. Skillnaden beror främst på att Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick

Återbetalning av studiemedel och Återbetalning av till 3 213 miljoner kronor och blev därmed 2 769

lån för svenska FN-styrkor blev 87 miljoner miljoner kronor högre än vad som beräknades i

kronor respektive 17 miljoner kronor högre än statsbudgeten. Här redovisas bl.a. tillfälliga

beräknat. inkomster, vilket förklarar avvikelsen mot

Under 2004 blev Återbetalning av lån 133 statsbudgeten. Riksförsäkringsverket (RFV)

miljoner kronor (5,3 procent) lägre än 2003. redovisade 1 600 miljoner kronor i december

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor 2004 på denna inkomsttitel. RFV rekvirerade

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 5.23 Kalkylmässiga inkomster

minskade med 74 miljoner kronor och Återbetal-

Miljoner kronor

ning av studiemedel minskade med 46 miljoner

SB Utfall Utfall- Utfall

kronor.

2004 2004 SB 2004 2003 Tabell 5.22 Återbetalning av lån Avskrivningar och

amorteringar 542 585 43 524 Miljoner kronor

Avskrivningar på

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2004 2004 2004 2003 fastigheter 530 576 46 515 Återbetalning Uppdragsmyndigheters av näringslån 95 111 16 113 komplementkostnader 12 9 -3 9

Återbetalning av lån 2 269 2 391 122 2 524 Statliga pensionsavgifter

Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen

uppgick till 6 225 miljoner kronor under 2004. 5.2.12 Kalkylmässiga inkomster Den särskilda löneskatten på pensionskostnader

uppgick till 1 403 miljoner kronor. Administra- Inkomsthuvudgruppen Kalkylmässiga inkomster tionskostnaderna för det statliga tjänstebestår av vissa amorteringar och statliga pensionssystemet blev 159 miljoner kronor pensionsavgifter. Inkomsterna uppgick till 8 252 under 2004. miljoner kronor, vilket är 30 miljoner kronor

Tabell 5.24 Statliga pensionsavgifter (0,4 procent) högre än beräknat i statsbudgeten.

Miljoner kronor Utfallet för inkomsttiteln Statliga pensions-

Utfallavgifter blev 7 667 miljoner kronor, vilket är SB Utfall SB Utfall 13 miljoner kronor lägre än beräknat i statsbud- 2004 2004 2004 2003 geten. Utfallet för inkomsttitel Amortering på Administration,

personskadeförsäkring -7 -8 statskapital blev 576 miljoner kronor, vilket är 46 miljoner kronor högre än beräknat i Avdrag för

administrationskostnader -159 -158 statsbudgeten.

Under 2004 blev Kalkylmässiga inkomster Premieskatt, gruppliv 52 43 1 232 miljoner kronor (13,0 procent) lägre än Statlig grupplivförsäkring 77 96 2003. Statliga pensionsavgifter minskade med Statlig 1 293 miljoner kronor mellan 2003 och 2004. personskadeförsäkring 76 86 Det beror till stor del på avstämningen av slutliga Statlig tjänstepensionering 6 225 7 244 premier för 2003 och på att ett nytt statligt Särskild löneskatt på tjänstepensionsavtal, PA 03, tecknats. Det nya pensionskostnader 1 403 1 656 avtalet innebär bl.a. att pensionen övergår till att Statliga pensionsavgifter 7 680 7 667 -13 8 960 vara avgiftsbestämd från att tidigare ha varit förmånsbestämd. Vidare sänktes riskpremien och värdesäkringspremien mellan 2003 och 2004.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

5.2.13 Bidrag m.m. från EU Utfallet för inkomsttiteln Offentlig lagring blev

2 miljoner kronor, vilket är 168 miljoner kronor Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. lägre än beräknat i statsbudgeten. Inkomsterna från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruks- avser ersättning från EU:s jordbruksfond för fond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag kostnader i samband med offentlig lagring till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag (interventionslager). från EG. Jämfört med 2003 blev bidragen från EU 461

Inkomsterna uppgick till 11 555 miljoner miljoner kronor (3,8 procent) lägre. Inkomskronor och var därmed 737 miljoner kronor (6,8 terna på inkomsttiteln Bidrag från EG:s socialprocent) högre än beräknat i statsbudgeten. fond perioden 2000–2006 minskade med 549

Inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag från miljoner kronor. Det beror främst på att utbetal- EG:s socialfond perioden 1995–1999 blev 621 ningarna av bidrag under 2003 var högre än miljoner kronor högre än beräknat i stats- normalt, eftersom bidrag avseende 2002 budgeten. Beloppet avser en icke budgeterad betalades ut under 2003. slutredovisning från EU för perioden 1995– 1999. Utfallet för inkomsttiteln Bidrag från EG:s socialfond perioden 2000–2006 blev 213 miljoner kronor högre än beräknat i statsbudgeten. 5.3 Statsbudgetens utgifter m.m.

Tabell 5.25 Bidrag m.m. från EU

Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 Miljoner kronor

utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna

SB Utfall Utfall-SB Utfall

Minskning av anslagsbehållningar (endast vid

2004 2004 2004 2003

budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning Bidrag från EG:s

och Kassamässig korrigering på statsbudgetens jordbruksfond 8 100 8 035 -65 8 163

utgiftssida. varav

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande Arealbidrag 4 000 4 025 25 4 029

till anvisade medel redovisas i tabell 5.28. En Kompletterande

större förbrukning än totalt anvisade medel kan åtgärder perioden 1995-1999 5 21 16 89 finansieras genom att myndigheterna utnyttjar

ingående reservationer/anslagssparande eller Övriga interventioner 265 248 -17 312

anslagskredit eller genom att regeringen beslutar

regionala åtgärder

och beslut perioden 2000-2006 1 540 1 466 -74 1 425

Övriga bidrag från

I tabell 5.26 redovisas skillnaden mellan utfallet EG:s jordbruksfonds garantisektion 9 70 61 55 och de beräknade utgifterna i den ursprungliga

statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen i Bidrag från EG:s jordbruksfonds december 2003. Skillnaden delas upp i skillnad utvecklingssektion 171 223 52 199 till följd av beslut, förändringar av makro-

Bidrag från EG:s socialfond 1 080 1 915 835 2 072 Bidrag till transeuropeiska nätverk 196 91 -105 69 Övriga bidrag från EG 7 31 24 39 Bidrag m.m. från EU 10 818 11 555 737 12 016

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 5.26 Skillnaden mellan utfall och beräknade utgifter

Till följd av andra orsaker minskade utgifterna

i statsbudgeten 2004

med 6,3 miljarder kronor jämfört med ursprung-

Miljarder kronor

lig statsbudget, varav 6,4 miljarder kronor

Makroför-

utsättn. Beslut Övrigt Totalt hänförde sig till förändringar i RGK:s nettoutlåning inklusive Kassamässig korrigering.

Utgiftsområden, exkl.Statsskuldsräntor m.m. 3,6 -5,7 -0,1 -2,2 Tabell 5.27 Makroekonomiska förutsättningar för utgifterna

Diff.

1) Inklusive Kassamässig korrigering

Antal sysselsatta 0,1 -0,5 -0,6 -0,3

Nivåer:

Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev

Öppen arbetslöshet, procent 4,7 5,5 0,8 4,9

6,3 miljarder kronor lägre än beräknade belopp i

8,1 miljarder kronor högre än i statsbudgeten. Den öppna arbetslösheten blev 0,8 procentenheter högre än vad som beräknats i statsbudgeten, vilket medförde att utgifterna för arbetslöshetsersättning blev 3,8 miljarder kronor högre än beräknat i statsbudgeten (se vidare avsnitt 5.4.13). Statsskuldsräntor m.m. blev 4,8 miljarder kronor högre än beräknat. Det beror främst på kursförluster vid Riksgäldskontorets (RGK:s) återköp av obligationer i samband med introduktion av nya obligationslån under 2004 (se vidare avsnitt 5.4.26).

Statsbudgetens utgifter m.m. minskade med 8,1 miljarder kronor till följd av beslut. Utgifterna inom utgiftsområden exklusive Statsskuldsräntor m.m. blev 5,7 miljarder kronor lägre till följd av beslut. Utgifterna inom utgiftsområde 26 Försvar samt beredskap mot sårbarhet blev 2,7 miljarder kronor lägre än beräknat i statsbudgeten främst till följd av beslut om utgiftsbegränsningar. Utgifterna inom utgiftsområdet 25 Allmänna bidrag till kommuner minskade med 2,6 miljarder kronor enligt beslut om slutreglering av pensionsreformen (övergången till skattepliktig garantipension). RGK:s nettoutlåning inklusive Kassamässig korrigering blev till följd av beslut 2,4 miljarder kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Den kassamässiga korrigeringen blev 2,0 miljarder kronor lägre och RGK:s nettoutlåning blev 0,4 miljarder kronor lägre till följd av beslut (se vidare avsnitt 5.4.29 och 5.4.30).

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

5.3.2¶Statsbudgetens utgifter m.m. 2004

Tabell 5.28 Statsbudgetens utgifter m.m. 2004

Miljoner kronor

Tilläggs- Skillnad mot Skillnad mot

Stadsbudget1 budget Totalt anvisat Utfall statsbudget totalt anvisat

UO 01 Rikets styrelse 7 896 39 7 936 7 539 -357 -396

UO 02 Samhällsekonomi och

UO 06 Försvar samt beredskap mot

UO 09 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg 37 665 1 629 39 294 36 809 -856 -2 485 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp 123 981 2 883 126 864 122 916 -1 065 -3 948 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 50 656 0 50 656 51 229 573 573 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid 8 664 -2 8 662 8 739 75 76 UO 18 Samhällsplanering, bostads-

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

1 Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2003, exkl. tilläggsbudget. 2 Endast vid budgetering. Ufallet ingår i utfallet för respektive utgiftsområde.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 5.29 Indragningar 2004 Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till

Miljoner kronor 747 761 miljoner kronor och blev därmed 6 332

Utgiftsmiljoner kronor (0,8 procent) lägre än beräk-

område / Anslag ningen i statsbudgeten. I förhållande till totalt

UO 1 90:5 Regeringskansliet m.m. 105 anvisat (statsbudget och tilläggsbudget) blev

UO 2 01:11 Statliga tjänstepensioner m.m. 131 utgifter m.m. 17 245 miljoner kronor lägre.

Materiel, anläggningar samt

Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev

UO 6 06:2 forskning och teknikutveckling 350 2 855 miljoner kronor högre än i beräkningen i

UO 6 06:5 Civilt försvar 122 statsbudgeten. Det beror bl.a. på att utfallet för

beräkningen i statsbudgeten.

UO 15 25:2 Studiemedel m.m. 959

Utfallet för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag

UO 15 25:3 Studiemedelsräntor m.m. 409

till kommuner minskade med 3 872 miljoner

UO 15 25:4 Rekryteringsbidrag 587

kronor. På tilläggsbudget minskades anslagen

UO 15 25:5 Vuxenstudiestöd m.m. 275

inom detta utgiftsområde med 2 600 miljoner kronor. Utgifterna inom utgiftsområde 23 Jord- Bidrag till kvalificerad

UO 16 25:18 yrkesutbildning 102

och skogsbruk, fiske med anslutande näringar

UO 18 21:1 Bostadsbidrag 234

blev 2 060 miljoner kronor lägre än beräkningen i statsbudgeten. Stöd till lokala

investeringsprogram för

I statsbudgeten beräknades Riksgäldskon-

UO 18 34:1 ekologisk hållbarhet 546

torets nettoutlåning uppgå till 20 156 miljoner

UO 19 A:11 Regionalpolitiska insatser 160

kronor. Utfallet blev 10 305 miljoner kronor,

Från EG-budgeten finansierade

vilket är en minskning med 9 851 miljoner

UO 22 36:5 stöd till Transeuropeiska nätverk 277

kronor.

Intervention och exportbidrag för

UO 23 43:6 jordbruksprodukter 513

Generellt statsbidrag till

5.3.3 Indragningar

UO 25 48:1 kommuner och landsting 131

Statligt utjämningsbidrag till

Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten UO 25 48:3 kommuner och landsting 462

anslagssparande.

Summa 11 027

Under 2004 har indragningar av anslagsmedel uppgående till totalt 11 027 miljoner kronor gjorts. Det är en minskning med 3 267 miljoner kronor jämfört med 2003. De tjugotre största indragningarna svarar för 88 procent av totalbeloppet. I tabell 5.29 nedan redovisas samtliga indragningar som är större än 100 miljoner kronor.

Den största indragningen uppgår netto till 2 144 miljoner kronor och avser utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 5.30 Utgiftsbegränsande åtgärder 2004

Miljoner kronor

åtgärder och utfallet för berörda utgiftsområden Med begränsningsbelopp avses en minskning av eller anslag redovisas i tabell 5.30. I totalt tillgängliga medel som får disponeras regleringsbrev har regeringen angivit att under året utan att anvisade anslagsmedel myndigheten får använda eller disponera högst minskas eller dras in. I 2004 års ekonomiska ett angivet belopp. För utgiftsområde 23 Jordvårproposition (avsnitt 4.3) uppgavs att och skogsbruk, fiske med anslutande näringar regeringen hade för avsikt att fatta beslut om har regeringen i stället angivit att utbetalningar utgiftsbegränsande åtgärder i syfte att undvika som normalt sker sent under 2004 i stället skall ett överskridande av utgiftstaket för 2004. Dessa göras så tidigt som möjligt 2005. Utgifterna åtgärder beräknades minska utgifterna med under anslaget 25:16 Statligt stöd för utbildning av sammanlagt cirka 4,3 miljarder kronor för 2004. vuxna inom utgiftsområde 16 Utbildning och I budgetpropositionen för 2005 uppgav universitetsforskning begränsades under 2004 regeringen att den avsåg att föreslå ytterligare genom ändring i förordningen om statligt stöd utgiftsbegränsande åtgärder för 2004, vilket för utbildning av vuxna (2004:1228). beräknades minska utgifterna med sammanlagt Delutbetalningen i december 2004 senarelades cirka 2,5 miljarder kronor. Under året har till januari 2005. I avsnitt 5.4.1–5.4.27 beskrivs regeringen beslutat om begränsningsbelopp på hur utgiftsbegränsningarna påverkat utgifterna ett antal områden. De områden som inom respektive utgiftsområde. Där hänvisas huvudsakligen berörs är utgiftsområde 6 Försvar också till respektive regeringsbeslut. samt beredskap mot sårbarhet, utgiftsområde 7 Regeringen fattade även beslut om ett antal Internationellt bistånd och utgiftsområde 23 utgiftsbegränsande åtgärder under 2002 och Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande 2003. De mest betydande av dessa redovisas i näringar. tabell 5.31.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 5.31 Utgiftsbegränsningar 2002–2003

Miljoner kronor

Anslag/ Disponibla medel enligt Utgiftsområde anslagspost begränsningsbeslut Utfall

Utgiftsbegränsningar 2002

Utgiftsbegränsningar 2003

miljoner kronor högre än vad som anvisades i Med riksdagens bemyndigande får regeringen statsbudgeten. Det direkt till anslaget kopplade besluta att ett ramanslag får överskridas, om bemyndigande, som riksdagen givit regeringen, detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka har därmed utnyttjats (regeringsbeslut 2005-03särskilda utgifter som inte var kända då anslaget 03). Bemyndigandet innebär att regeringen har anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat rätt att besluta att anslaget får överskridas om ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas (6 § det är nödvändigt för att fullgöra statens andra stycket lagen (1996:1059) om stats- betalningsåtaganden (bet. 2003/04:FiU4, rskr. budgeten). En förutsättning är att 130). Regeringen har även medgivit att anslaget överskridandet ryms inom det fastställda 12:2 Mottagande av asylsökande under utgiftstaket. I enlighet med riksdagens utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar får bemyndigande för 2004 (bet. 2003/04:FiU1, överskridas med 309 miljoner kronor, varav 233 rskr. 2003/04:42) har regeringen beslutat om miljoner kronor utnyttjades. Det medgivna medgivna överskridanden för de anslag som överskridandet för anslaget 12:5 Offenligt biträde framgår av tabell 5.32. i utlänningsärenden behövde inte utnyttjas.

Tabell 5.32 Medgivna överskridanden 2004 Miljoner kronor

5.3.6 Politikområden Utgiftsområde/ anslag

Från och med 2001 delas statsbudgetens utgifter UO 8 12:2 Mottagande av asylsökande 309,0

in i politikområden. Syftet med indelningen är UO 8 12:5 Offentligt biträde i

att möjliggöra en bättre koppling mellan mål,

utlänningsärenden 6,0

kostnader och resultat. Erfarenheterna har visat UO 10 19:5 2003 Kostnader för sysselsättning av

vissa personer med aktivitets- att det många gånger har varit svårt att koppla

och sjukersättning 0,2 samman mål, kostnader och resultat på UO 26 92:1 Räntor på statsskulden 5062,4 utgiftsområdesnivån. Vissa politikområden

omfattar verksamheter som i sin helhet ryms Summa Medgivna överskridanden 5377,6 inom ett utgiftsområde. Ett politikområde kan även omfatta en begränsad del av verksamheten

I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde

som bedrivs inom ett annat utgiftsområde. Det 26 Statsskuldsräntor m.m. anslaget 92:1 Räntor

finns även politikområden som berör flera på statsskulden 47 534 miljoner kronor. Utfallet

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

utgiftsområden, s.k. sektorövergripande politik- Anslagen med de största utgifterna inom detta områden. politikområde 2004 var 19:1 Sjukpenning och

Inom utgiftsområdena 1 Rikets styrelse och 2 rehabilitering m.m. (44 141 miljoner kronor) och Samhällsekonomi och finansförvaltning åter- 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar (64 202 finns anslag och verksamheter för vilka miljoner kronor). regeringen inte fastställer mål såsom riksdagens Det minsta politikområdet är 47 Minoritetsledamöter och ombudsmän samt Regerings- politik. Utgifterna för 2004 uppgick till kansliet. Dessa omfattas inte av politik- 8 miljoner kronor. Det består av ett enda anslag områdesindelningen. Utgiftsområdena 26 Stats- 47:1 Åtgärder för nationella minoriteter inom skuldsräntor m.m. respektive 27 Avgiften till utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar. Europeiska gemenskapen utgörs inte direkt av I tabell 5.33 jämförs utfallet med anvisat i statlig verksamhet, utan kan ses som medel för statsbudgeten och totalt anvisat (statsbudget att uppnå verksamhet inom övriga utgifts- inkl. tillläggsbudget). Skillnaderna kommenteras områden. Dessa omfattas inte av indelningen i under respektive utgiftsområde. I tabellerna politikområden. I tabellen redovisas dessa under redovisas utfallet per politikområde inom rubriken Icke politikområdestillhörig verk- respektive utgiftsområde (se även bilaga 5). samhet. Allmänna bidrag till kommuner (utgiftsområde 25) blev politikområde 48 fr.o.m. 2003.

Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoförmåga har de största utgifterna (122 916 miljoner kronor). Detta politikområde omfattar samma anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Tabell 5.33 Statsbudgetens utgifter 2004 fördelade på politikområden

Miljoner kronor

Tilläggs- Skillnad mot Skillnad mot

Statsbudget budget Totalt anvisat Utfall statsbudget totalt anvisat

PO 39 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 392 0 392 567 175 175

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Fortsättning på Tabell 5.33 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden

Miljoner kronor

Tilläggs- Skillnad mot Skillnad mot

Statsbudget budget Totalt anvisat Utfall statsbudget totalt anvisat

1

Minskning av anslagsbehållningar 0

1 Endast vid budgetering. Utfallet redovisas under respektive politikområde.

5.3.7¶Realekonomisk fördelning av

Tabell 5.34 Realekonomisk fördelning av statsbudgeten

statsbudgeten Miljarder kronor

Procentuell Vid analys av och information om statsbud- förändring

Realekonomisk art Utfall 2004 Utfall 2003 2004-2003 getens storlek och påverkan på samhällseko-

Transfereringar 507,1 485,4 4,5 nomin fördelas utgifterna även på ett annat sätt

varav än efter utgiftsområden, politikområden eller anslag. En sådan fördelning, efter typ av utgift, är Hushållssektorn 295,2 288,4 2,3 den realekonomiska fördelningen som baseras på Kommunala sektorn 111,5 112,1 -0,6 nationalräkenskapernas definitioner. För att Företagssektorn 26,0 23,7 9,6 skapa jämförbarhet med andra länder upprättas Ålderspensionsnationalräkenskaperna enligt internationella systemet 27,5 25,4 8,2 principer och riktlinjer. Dessa har utarbetats av Statliga ideella bl.a. EU. organisationer 2,8 2,9 -3,6

Den realekonomiska fördelning av utgifterna Internationell som redovisas är: Transfereringar, konsumtion, verksamhet 44,1 32,8 34,7 investeringar samt räntor och finansiella tran- varav saktioner. De olika realekonomiska kategorierna EU-institutioner 25,5 18,5 37,8 presenteras övergripande och de viktigaste Konsumtionsutgifter 156,6 155,8 0,5 delarna i statsbudgeten under respektive kategori

varav kommenteras. I tabell 5.34 visas den real-

Löner inkl. sociala ekonomiska fördelningen av utgifterna inom

avgifter 84,1 82,2 2,3 statsbudgetens utgiftsområden. Vidare framgår

Omkostnader för den procentuella förändringen mellan 2003 och konsumtion 42,3 40,6 4,4 2004. I tabell 5.35 visas realekonomisk fördelning för respektive utgiftsområde 2004.

S k r . 2 0 0 4 / 0 5 : 1 0 1

Fortsättning på Tabell 5.34 Realekonomisk fördelning av Diagram 5.5 Statsbudgetens transfereringar fördelade efter statsbudgeten mottagarkategorier 2004

Miljarder kronor