Årsredovisning för staten 2005

Regeringens skrivelse

2005/06:101 Årsredovisning för staten 2005

Regeringens skrivelse 2005/06:101

Årsredovisning för staten 2005

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 6 april 2006

Göran Persson

Pär Nuder

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för det ekonomiska utfallet i staten 2005. Skrivelsen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Vidare lämnas en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om utvecklingen av statens ekonomi de senaste fem åren, en redogörelse för statliga garantier och krediter, avgifter till och bidrag från EU, samt tillgångar och skulder i verksamheter där staten har ett väsentligt inflytande. Myndigheter som fått revisionsberättelse med invändning omnämns och skälen för invändningarna anges. En redogörelse för den Europeiska revisionsrättens granskning av EU-medel lämnas. Slutligen informerar regeringen riksdagen om regeringens ställningstagande till vilka myndigheter och verksamheter som får finansieras med sponsring.

Sammanfattning

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Sammanfattning

Nyckeltal för det ekonomiska utfallet

Det ekonomiska utfallet för 2005

Miljarder kronor

Utfall Procent Utfall Procent Det samlade ekonomiska utfallet för 2005 ger en 1 2

2005 av BNP 2004 av BNP positiv bild när det gäller utvecklingen av statens

Den offentliga finansiella resultat och ekonomiska ställning.

sektorns Överskottet i de offentliga finanserna ökade från finansiella 1,6 procent av bruttonationalprodukten (BNP) sparande 71 2,7 41 1,6 2004 till 2,7 procent 2005, vilket överstiger målet Statsbudgetens

3

saldo 14 0,5 -51 -2,0 för 2005 med 2,2 procentenheter.

Utgiftstaket för 2005 klarades med en Utgiftstak 870 32,5 858 33,3 marginal på 5,7 miljarder kronor samtidigt som Takbegränsade

utgifter 864 32,3 856 33,2 underskottet i statsbudgeten på 51 miljarder kronor 2004 vändes till ett överskott 2005 på Statens netto-

4

förmögenhet -762 -28,5 -775 -30,1 14 miljarder kronor. Utgifterna under utgifts-

Statsskuld 1 262 47,2 1 213 47,1 taket som andel av BNP uppgick till 32 procent, en minskning med knappt 1 procentenhet jäm- Årets över-/under-

skott i resultatfört med 2004. 4

räkningen 20 0,8 -18 -0,7

Jämfört med 2004 har resultatet enligt

Garantiför-

visade 2005 ett överskott på 20 miljarder kronor.

Nettoflöde till EU 13 0,5 11 0,4

Statsskulden har ökat med 49 miljarder kronor.

1 Prel. BNP för 2005 uppgår till 2 673 miljarder kronor (löpande priser). Som andel av BNP ligger dock statsskulden kvar 2 Rev. BNP för 2004 uppgår till 2 573 miljarder kronor (löpande priser).

Utfallet för statsbudgetens saldo har korrigerats för 2004 i jämförelse med vad

på cirka 47 procent.

som tidigare redovisats. För en närmare beskrivning, se avsnitt 5.1.1.

4 Redovisningen för 2004 har justerats i enlighet med ändrade

I följande tabell redovisas några nyckeltal

redovisningsprinciper m.m. För en närmare beskrivning, se avsnitt 4.4.5. avseende det ekonomiska utfallet 2005 jämfört 5 Exkl. kapitaltäckningsgarantier och investerarskydd.

6 Periodiserade uppgifter.

med 2004.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Överskott i de offentliga finanserna utgiftstaket för 2005 blev därmed 5,7 miljarder

kronor. Den offentliga sektorns finansiella sparande skall enligt riksdagens beslut uppgå till 2 procent av BNP i årsgenomsnitt över en konjunkturcykel. I budgetpropositionen för 2003 angav regeringen Statens resultat- och balansräkningar att ett preciserat mål för överskottet för ett enskilt år bör anpassas till konjunkturläget. Osäkerheten i konjunkturutvecklingen är ett av Resultaträkningen skälen till att det bör finnas en avvägning mellan Årets överskott, dvs. skillnaden mellan intäkter kortsiktig flexibilitet och långsiktig hållbarhet. och kostnader i resultaträkningen, uppgår till Det kan finnas skäl att låta det finansiella 20 miljarder kronor, vilket är en ökning med sparandet understiga 2 procent av BNP i ett 39 miljarder kronor jämfört med 2004. svagt konjunkturläge så att de automatiska stabi- Ökningen hänförs i huvudsak till att skatter lisatorerna kan verka fullt ut. På motsvarande m.m. har ökat med 51 miljarder kronor. Skatter sätt kan det överstiga 2 procent i ett starkt m.m. uppgår därmed till 890 miljarder kronor konjunkturläge. för staten och utgör 91 procent av statens totala

Riksdagen fastställde hösten 2004 målet för intäkter. överskottet i de offentliga finanserna för 2005 till Fysiska personers inkomstskatt ökade med minst 0,5 procent av BNP. Överskottet för 2005 18 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst beräknas enligt preliminära nationalräkenskaper av en högre lönesumma och högre kommunal uppgå till 2,7 procent av BNP, vilket betyder att utdebitering. Av ökningen på 18 miljarder målet överskreds med 2,2 procentenheter. kronor utgör 12 miljarder kronor preliminär-

Det förbättrade utfallet beror främst på ökade skatter. intäkter från bolagsskatter på grund av att vissa Den högre lönesumman påverkar även statens större bolag återförde hela eller delar av sin intäkter avseende arbetsgivaravgifter som ökade fondavsättning till beskattning. Även intäkterna med 11 miljarder kronor. Intäkter av mervärdesfrån skatt på kapitalvinster och konsumtion har skatt ökade med 15 miljarder kronor. blivit större än prognostiserat. Juridiska personers inkomstskatt ökade med

Under perioden 2000–2005 har den offentliga 28 miljarder kronor. Preliminärskatterna ökade sektorns finansiella sparande uppgått till i med 21 miljarder kronor och slutregleringen genomsnitt 1,9 procent av BNP och är därmed i med 7 miljarder kronor. Den stora ökningen linje med målet om 2 procents sparande över en förklaras till ca 13 miljarder kronor av att konjunkturcykel. framför allt finansiella företag löst upp och

beskattat hela eller delar av sina periodi-

seringsfonder till följd av att dessa räntebelades

per den 1 januari 2005. Marginal till utgiftstaket Kostnaderna för transfereringar (exklusive

avsättningar till/upplösning av fonder) har ökat Utgiftstaket för staten har sedan införandet med 20 miljarder kronor jämfört med 2004. budgetåret 1997 klarats samtliga år. Utgiftstaket Transfereringar till kommunsektorn har ökat omfattar statsbudgetens utgiftsområden 1–25 med 14 miljarder kronor, till företag med och 27 samt ålderspensionssystemet vid sidan av 6,1 miljarder kronor och till utlandet med statsbudgeten. Utgiftsområde 26 Statsskulds- 4,2 miljarder kronor. Transfereringar till hushåll räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade har däremot minskat med 10 miljarder kronor. utgifterna eftersom riksdagen och regeringen i Den främsta orsaken är att kostnaden för mycket begränsad utsträckning kan påverka studiestöd, inklusive av- och nedskrivningar på dessa utgifter på kort sikt. studielån, på grund av återföring av reservation

Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för för lånefordringar har minskat med närmare 2005 uppgick till 870 miljarder kronor. Enligt 16 miljarder kronor jämfört med föregående år. statsbudgetens utfall uppgick de utgifter som Återföringen under 2005 beror bl.a. på ett lägre omfattas av utgiftstaket till 864,3 miljarder ränteläge, som leder till att fler bedöms kunna kronor. Marginalen till det fastställda betala sina skulder, samt att några mindre

justeringar gjorts av beräkningarna av

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

reservationen för osäkra fordringar. Bland svenska kronor har ökat med 47 miljarder transfereringar till hushåll har kostnaderna även kronor och lånen i utländsk valuta har ökat med minskat för sjukpenning med 3,5 miljarder ca 2 miljarder kronor. Andelen lån i utländsk kronor, men ökat för aktivitets- och sjuk- valuta har därmed minskat, från 25 procent till ersättningen med 2,7 miljarder kronor och för 24 procent, i enlighet med regeringens riktlinjer ålderspensioner vid sidan av statsbudgeten med om att långsiktigt minska valutaskulden. 5,9 miljarder kronor.

Kostnaderna för statens egen verksamhet har ökat med 17 miljarder kronor. Av dessa avser 8,7 miljarder kronor s.k. övriga driftkostnader, Statsbudgetens utfall dvs. köp av varor och tjänster, 6,4 miljarder kronor avskrivningar och nedskrivningar och 1,2 miljarder kronor personalkostnader, exklu- Inkomster sive arbetsgivaravgifter. I ökningen av avskriv- Statsbudgetens inkomster uppgick till ningarna ingår nedskrivning av beredskapsvaror 746 miljarder kronor 2005, varav skatter utgjorde för Försvarsmakten med 3,6 miljarder kronor. 682 miljarder kronor och övriga inkomster

Resultat från andelar i dotter- och 64 miljarder kronor. Jämfört med statsbudgeten intresseföretag har påverkat utfallet positivt med som antogs i december 2004 blev inkomsterna 46 miljarder kronor, vilket motsvarar en ökning 34 miljarder kronor högre. Skatterna blev med 21 miljarder kronor jämfört med 2004. De 42 miljarder kronor högre än beräknat och större förändringarna avser förbättrade resultat övriga inkomster 9 miljarder kronor lägre än främst för Vattenfall AB med 10,3 miljarder beräknat. kronor, Akademiska hus AB med 5,7 miljarder Statens skatteintäkter beräknas uppgå till kronor och LKAB med 3,0 miljarder kronor. 746 miljarder kronor, vilket är 32 miljarder

Nettokostnaden för förvaltningen av kronor högre än beräknat till statsbudgeten. Den statsskulden uppgick till 67 miljarder kronor. främsta orsaken till differensen är att skatt på Det motsvarar en kostnadsökning med knappt bolagsvinster beräknas bli 25 miljarder kronor 18 miljarder kronor jämfört med 2004. Detta högre. Av denna ökning bedöms engångsberor framför allt på en ökning av orealiserade effekten av bolagens återföringar från periodivalutaförluster med 39 miljarder kronor. Övriga seringsfonder uppgå till 9 miljarder kronor. finansiella intäkter ökade med 7,6 miljarder kronor och avser främst reavinst vid försäljning Utgifter av aktier i samband med TeliaSonera AB:s och Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till Nordea AB:s återköp av aktier samt utdelning 732 miljarder kronor 2005, vilket är 19 miljarder från aktier i Nordea AB. kronor lägre än den beräkning som redovisades i

statsbudgeten för 2005. På tilläggsbudget Balansräkningen anvisades 2 miljarder kronor, varav 0,8 miljarder Statens nettoförmögenhet, dvs. skillnaden kronor avsåg allmänna barnbidrag. Avvikelsen mellan tillgångars och skulders bokförda värde mellan utfall och totalt anvisade medel för (motsvarande eget kapital i ett företag), är budgetåret 2005 uppgick därmed till 21 miljarder negativ och uppgår till 28,5 procent av BNP (se kronor. tabellen ovan). Nettoförmögenheten förbättra- Skillnaden mellan utfall och ursprunglig des med 12,5 miljarder kronor jämfört med statsbudget beror främst på minskade utgifter 2004, främst till följd av årets överskott i för statsskuldsräntor (-6,1 miljarder kronor) resultaträkningen på 20 miljarder kronor. samt att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev

Den konsoliderade statsskulden ökade med 4,5 miljarder kronor lägre än budgeterat. 49 miljarder kronor till 1 262 miljarder kronor. Statsskulden minskade som följd av statsbudgetens positiva saldo, men detta motverkades av att valutaskulden skrivits upp med anledning Statliga garantier och krediter av kronans försvagning och av Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar. Statliga garantiåtaganden ökade med 20 miljarder

Som framgår av tabellen ovan uppgår stats- kronor jämfört med 2004 och uppgick vid skulden 2005 till 47,2 procent av BNP. Lånen i utgången av 2005 till 723 miljarder kronor. I

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

förhållande till BNP har de statliga garanti- värde (motsvarande eget kapital), efter elimiåtagandena minskat med 0,2 procentenheter neringar till 306 miljarder kronor, en ökning jämfört med föregående år. med 170 miljarder kronor jämfört med 2004.

De statliga subventionerna av garantiverksam- Till följd av en gynnsam utveckling på heten via statsbudgeten uppgick till 298 miljoner aktiemarknaden ökade AP-fondernas tillgångar kronor, varav 157 miljoner kronor avsåg äldre med 125 miljarder kronor till 780 miljarder bostadskreditgarantier och 140 miljoner kronor kronor. PPM:s tillgångar ökade med 70 miljarder avsåg Öresundsbron. kronor och det egna kapitalet uppgick därmed

Statens externa utlåning med kreditrisk till 238 miljarder kronor. uppgick vid utgången av 2005 till drygt Statens ägande avseende andelar i de statliga 188 miljarder kronor, varav 173 miljarder kronor bolagens tillgångar uppgick till 1 159 miljarder avser studielån. Drygt 30 miljarder kronor av kronor, en ökning med 138 miljarder kronor utlåningen bedöms som osäkra fordringar. jämfört med 2004. Statens andel av bolagens

skulder ökade med 116 miljarder kronor till

sammanlagt 886 miljarder kronor. Det egna

kapitalet uppgår därmed till 273 miljarder

Avgifter till och bidrag från EU kronor.

Sveriges kostnader för EU-avgiften uppgick till 26 miljarder kronor (1 procent av BNP), vilket är en ökning med 2,6 miljarder kronor jämfört Uppföljning av målen för ohälsa, med 2004. Ökningen är främst hänförlig till sysselsättning och socialbidrag. BNI-avgiften som ökat med 2,4 miljarder kronor. Bidragen från EU ökade med Riksdagen har ställt sig bakom de mål för 0,8 miljarder kronor, vilket innebär att netto- minskad ohälsa som regeringen föreslog i flödet till EU ökade med 1,8 miljarder kronor. budgetpropositionen för 2003. Frånvaron från

Kassamässigt (enligt statsbudgeten) har arbetslivet på grund av sjukskrivning skall Sveriges avgift till EU varit oförändrad mellan halveras under perioden 2002–2008, vilket 2004 och 2005. Bidragen från EU ökade med motsvarar en nivå för 2008 på 56,5 miljoner sjukdrygt 1 miljard kronor, vilket innebär att skrivningsdagar. nettoflödet från statsbudgeten till EU minskade Mellan 2004 och 2005 minskade det sammanmed samma belopp. lagda antalet sjukskrivningsdagar från

94 miljoner dagar till ca 83 miljoner dagar.

Nybeviljandet av aktivitets- och sjukersättningar

minskade från 75 000 till 60 000 personer under Statliga sektorns tillgångar och skulder 2005, vilket innebär att målet från 2002 om

högst 64 000 nybeviljanden per år uppnåddes Utöver de myndigheter som konsolideras i med god marginal. statens resultat- och balansräkningar, innefattar I budgetpropositionen för 1999 föreslog sammanställningen över den s.k. statliga sektorn regeringen ett sysselsättningsmål. Andelen även Premiepensionsmyndigheten (PPM), AP- reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20– fonderna och Riksbanken. Vidare ingår statliga 64 år skulle öka till 80 procent 2004. Andelen bolag, banker och finansinstitut där statens andel reguljärt sysselsatta av befolkningen i åldern 20– uppgår till minst 20 procent. 64 år uppgick 2005 till 77,4 procent.

Vid utgången av 2005 var den statliga sektorns samlade tillgångar 2 934 miljarder kronor. Sammantaget innebär det en ökning av tillgångarna med 363 miljarder kronor jämfört med 2004.

De samlade skulderna uppgick till 2 628 miljarder kronor 2005, vilket motsvarar en ökning med 193 miljarder kronor. Sammantaget uppgick statens eget kapital, dvs. skillnaden mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

År 2001 kompletterade regeringen sysselsättningsmålet med ett socialbidragsmål. Regeringens mål har varit att halvera socialbidragsberoendet mellan 1999 och 2004 från 115 200 till 57 600 helårsbidrag. Räknat i fasta priser minskade socialbidragskostnaderna med två procent mellan 2004 och 2005. Det är därför troligt att även antalet helårsbidrag minskade under 2005 från 2004 års nivå på cirka 88 000 helårsbidrag.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Bilagor:

Bilaga 1 Ordlista

Bilaga 2 Statliga myndigheter

Bilaga 3 Statliga bolag

Bilaga 4 Skillnader mellan resultaträkningen och statsbudgeten

Bilaga 5 Specifikation av statsbudgetens inkomster

Bilaga 6 Specifikation av statsbudgetens utgifter

1¶Årsredovisning för staten

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

1¶Årsredovisning för staten 2005

Enligt 38 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten utsträckning som möjligt hålls oförändrade över (budgetlagen) skall regeringen så snart som tiden. En utveckling av den statliga redomöjligt, senast nio månader efter budgetårets visningen sker dock fortlöpande. Under de drygt utgång, lämna en årsredovisning för staten till tio år som en årsredovisning för staten tagits riksdagen. Efter önskemål från riksdagen lämnas fram har redovisningsprinciperna i ökad grad årsredovisningen i anslutning till den ekono- tydliggjorts, bl.a. genom att tillgångar i större miska vårpropositionen. utsträckning invärderats och redovisats samt att

Årsredovisningen skall enligt 38 § budget- redovisning enligt bokföringsmässiga grunder lagen innehålla resultaträkning, balansräkning vidareutvecklats. Gällande principer och och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet förutsättningar under det senaste året beskrivs i på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag. avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs-

I 44 § budgetlagen anges vidare att regeringen upplysningar. är redovisningsskyldig inför riksdagen för Resultaträkningen ger underlag för bedömstatens medel och övriga tillgångar som står till ning av statens samlade resursförbrukning. regeringens disposition. Redovisningsskyldig- Värdet av statens samlade tillgångar och skulder heten omfattar även den verksamhet som bedrivs per den 31 december 2005 redovisas i balansav staten samt statens skulder och övriga räkningen. Finansieringsanalysen visar statens ekonomiska förpliktelser. betalningsflöden. I skrivelsen jämförs utfallet för

Regeringen beslutar årligen om avgränsningen 2005 i resultat- och balansräkningarna samt av staten och former för uppställning av resultat- finansieringsanalysen med utfallet för 2004. och balansräkning samt finansieringsanalys. Statsbudgeten omfattar inkomster och Detta skedde senast den 15 december 2005 (dnr utgifter som påverkar statens lånebehov. I Fi2005/6394). skrivelsen jämförs och kommenteras statsbud-

Den konsoliderade redovisningen i årsredo- getens utfall för 2005 dels med de budgeterade visningen omfattar myndigheterna, inklusive inkomsterna och utgifterna i budgetproaffärsverken, under riksdagen och regeringen positionen för 2005, dels med utfallet för 2004. med undantag för Riksbanken, AP-fonderna och Ekonomistyrningsverket, Riksgäldskontoret, Premiepensionsmyndigheten. Dessutom ingår och Försäkringskassan har lämnat underlag till de fonder som redovisas av myndigheter denna skrivelse (dnr Fi2006/1537). inklusive Riksbankens grundfond.

Redovisningen omfattar all verksamhet i de ingående organisationerna oavsett finansiering En samlad bild av statens ekonomi och baseras på information som de statliga myndigheterna och affärsverken lämnar till Den årliga skrivelsen Årsredovisningen för statsredovisningen och information som staten syftar till att ge en samlad bild av hur presenteras i myndigheternas årsredovisningar. statens finansiella resultat och ekonomiska ställ-

Redovisningen utgår från vedertagna redo- ning har utvecklats. Utöver den redovisning som visnings- och värderingsprinciper som i så stor krävs enligt budgetlagen redovisar regeringen

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

därför fler aspekter av det ekonomiska utfallet väsentliga punkter resultat- och balansräkningen för 2005. skulle ha påverkats om skatteintäkterna redo-

De budgetpolitiska målen följs upp och en visats fullt periodiserade för 2005. Regeringens översiktlig redovisning av utvecklingen av avsikt är att i Årsredovisningen för staten 2006 statens ekonomi lämnas för den senaste femårs- ha en fullt periodiserad redovisning av skatter perioden tillsammans med en uppföljning av m.m. i resultat- och balansräkningen. några viktiga mål för statens verksamhet. Vidare I jämförelse med förra årets skrivelse avseende lämnas en redovisning av statliga garantier och 2004 utgår kapitlet om utvecklingen av statlig krediter, en fördjupad redovisning av EU-medel produktion, liksom kapitlet om utvecklingen av samt en redovisning av samlade tillgångar och den ekonomiska styrningen i staten. Kapitlet skulder i verksamheter där staten har ett Skillnader mellan resultaträkningen och statsväsentligt inflytande. budgeten har lagts som bilaga.

Riksrevisionens iakttagelser i revisions- Som svar på riksdagens tillkännagivande (bet. berättelser över myndigheternas årsredovisnin- 2001/02:KU19, rskr. 2001/02:176) om att gar avseende 2005 samt en redogörelse för regeringen bör ta ställning till vilka revisionen av EU-medel återfinns i kapitel 8. myndigheter/verksamheter som får finansieras

Finansdepartementet ger även ut en publika- med sponsring informerar regeringen riksdagen tion med ett sammandrag av skrivelsens innehåll. om sitt ställningstagande i denna fråga i kapitel

10.

Förändringar i årets skrivelse

Kvalitetsgranskning Enligt 3 § lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. granskas årsredo- En granskning av kvaliteten i årsredovisningen visningen för staten av Riksrevisionen. för staten sker främst genom Riksrevisionens Granskningen omfattar den del av årsredovis- årliga revision av myndigheterna och deras årsningen som regleras i 38 § budgetlagen, dvs. redovisningar vilka ligger till grund för bl.a. de resultat- och balansräkningarna, finansierings- delar av skrivelsen som regleras i budgetlagen, analysen och statsbudgetens utfall. Riks- dvs. resultat- och balansräkningarna, finansierevisionens bedömning avseende Års- ringsanalysen samt statsbudgetens utfall. redovisningen för staten 2004 var att redo- En kvalitetskontroll sker även genom etablevisningen i allt väsentligt var rättvisande rade kvalitetssäkringsrutiner i samband med (redogörelse 2004/05:RRS20). Ekonomistyrningsverkets konsolideringsarbete

Skrivelsens innehåll har vidareutvecklats och genom Finansdepartementets arbete med att utifrån finansutskottets önskemål i betänkandet producera skrivelsen. Kvalitetssäkringen inne- Årsredovisning för staten 2004 (bet. fattar bl.a. att kontrollera att myndigheternas 2004/05:FiU28, rskr. 2004/05:304). I årets skri- rapporterade finansiella information överensvelse lämnas, som tilläggsinformation i anslut- stämmer med deras respektive årsredovisningar, ning till den konsoliderade resultat- och formella kontroller, rimlighetskontroller samt balansräkningen, en beskrivning av på vilka analys av poster.

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

2 Uppföljning av de budgetpolitiska målen

2.1¶Den offentliga sektorns finansiella sparande

Tabell 2.1 Den offentliga sektorns finansiella sparande i procent av BNP

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Mål –3,0 0,0 0,5 2,0 2,5 2,0 2,0 0,5 0,5 Utfall –1,0 1,9 2,3 5,0 2,6 –0,5 –0,2 1,6 2,7

Det finansiella sparandet för den offentliga finansiella sparandet, men 2004 och 2005 sektorn är resultatet av samtliga transaktioner uppnåddes åter överskott, se tabell 2.1. Under som påverkar den offentliga sektorns finansiella perioden 2000–2005 var överskotten i de nettoförmögenhet. Finansiella transaktioner offentliga finanserna i genomsnitt 1,9 procent av som köp och försäljning av aktier och andra BNP. finansiella tillgångar påverkar således inte det I 2003 års ekonomiska vårproposition angav finansiella sparandet. Detsamma gäller värde- regeringen att ett preciserat mål för överskottet förändringar på tillgångar och skulder. bör föreslås för nästkommande budgetår.

Målet för det finansiella sparandet omfattar Regeringen anförde också att det preciserade hela den offentliga sektorn som den definieras i målet skall bestämmas med hänsyn till såväl nationalräkenskaperna, dvs. förutom staten även konjunkturläget som läget i förhållande till det ålderspensionssystemet och den kommunala övergripande överskottsmålet. I ett svagt konsektorn. Till ålderspensionssystemet räknas AP- junkturläge kan det finansiella sparandet tillåtas fonderna och premiepensionssystemet. Den understiga 2 procent av BNP så att de kommunala sektorn omfattar kommuner och automatiska stabilisatorerna kan verka fullt ut. landsting. Affärsverken ingår enligt national- Vid utvärderingen av måluppfyllelsen skall räkenskapernas definition inte i den statliga eventuella revideringar av konjunkturprognosen sektorn utan räknas till företagssektorn. jämfört med beslutstillfället beaktas.

År 1997 infördes ett mål för den offentliga Riksdagen fastställde hösten 2004 i budgetsektorns finansiella sparande. Från och med år propositionen för 2005 målet för överskottet i 2000 fastlades målet till ett överskott mot- de offentliga finanserna 2005 till minst svarande 2 procent av BNP i genomsnitt över en 0,5 procent av BNP. Överskottet bedömdes bli konjunkturcykel. Under perioden 1997–2001 0,6 procent av BNP och BNP bedömdes växa överträffades målet med god marginal. I den med 3,0 procent. Enligt preliminära nationaldärpå följande svaga ekonomiska utvecklingen räkenskaper för 2005 blev överskottet gavs finanspolitiken en expansiv inriktning. Åren 2,7 procent av BNP, dvs. målet överträffades 2002 och 2003 uppstod mindre underskott i det med 2,2 procentenheter.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Målet överträffades trots att BNP växte något Vidare ger utgiftstaket budgetpolitiken en långsvagare än prognosen i budgetpropositionen för siktig inriktning med hög förutsägbarhet, vilket 2005. Även hushållens konsumtionsutgifter, främjar trovärdigheten i den ekonomiska som är en viktig skattebas, utvecklades något politiken. Utgiftstaket för staten underlättar svagare. De förbättrade offentliga finanserna därmed möjligheterna att uppnå målet för det beror på starkt ökade intäkter från bolagsskatter finansiella sparandet för den offentliga sektorn. på grund av att vissa bolag återförde hela eller De takbegränsade utgifterna omfattar 26 delar av sin fondavsättning till beskattning. Även utgiftsområden (1–25 samt 27) samt utgifterna större intäkter än vad som prognostiserades för ålderspensionssystemet vid sidan av statshösten 2004 har utfallit för skatt på kapital- budgeten. vinster och på konsumtion. I viss mån gäller Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. detta även inkomstskatter. Även lägre utgifter omfattas inte av de takbegränsade utgifterna för offentlig konsumtion än vad som beräknades eftersom riksdagen och regeringen i mycket hösten 2004 bidrog till det högre än prognos- begränsad omfattning kan påverka dessa utgifter tiserade finansiella sparandet. Kommunsektorn på kort sikt. De takbegränsade utgifterna utgörs bidrog till en del till detta. av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vilket

innebär att även myndigheternas utnyttjande av Tabell 2.2 Den offentliga sektorns finansiella sparande

ingående reservationer, anslagssparande och Miljarder kronor

anslagskredit ingår i de takbegränsade utgifterna.

Utfall Utfall Utfall-

Skillnaden mellan det fastställda utgiftstaket

2004 BP2005 2005 BP2005

och de takbegränsade utgifterna utgörs av Inkomster 1 426 1 469 1 505 36

budgeteringsmarginalen. Dess syfte är att utgöra

varav skatter och

en buffert mot såväl makroekonomisk osäkerhet

avgifter 1 292 1 323 1 357 34

som den osäkerhet som finns kring de finansiella Utgifter 1 385 1 452 1 434 -18

konsekvenserna av de beslut som fattats. Om Finansiellt sparande 41 17 71 54 budgeteringsmarginalen tas i anspråk innebär det Procent av BNP 1,6 0,6 2,7 2,1 i regel att överskottet i de offentliga finanserna Anm.: Siffrorna för BP 2005 anges med periodiserade skatter enligt de principer försämras. som nationalräkenskaperna numera använder i sin redovisning. Periodiseringseffekten beaktades när målet för 2004 beslutades. Riksdagen fastställde hösten 2003 utgiftstaket

för staten för budgetåret 2005 till 894 miljarder

kronor. Därefter har taket, i enlighet med riks- Tabell 2.3 Det finansiella sparandet i delsektorerna dagsbeslut om tekniska justeringar av utgifts- Miljarder kronor taket, reviderats vid ett antal tillfällen (se tabell

Utfall Utfall Utfall- 2.5). Utgiftstaket för 2005 fastställdes slutligt av

2004 BP2005 2005 BP2005

riksdagen hösten 2004 till 870 miljarder kronor. Staten -12 -47 7 54 Ålderspensionssystemet 49 55 50 -5 Kommunala sektorn 5 9 14 5 Anm.: Se anm. till Tabell 2.2

2.2¶Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten infördes budgetåret 1997 och har därefter klarats samtliga år (se tabell 2.4). Syftet med utgiftstaket är framför allt att ge riksdagen och regeringen förbättrad kontroll över anvisade medel och utgiftsutvecklingen, något som möjliggör en bättre finansiell styrning. Genom att riksdagen beslutar om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet av prioriteringar mellan olika utgiftsområden.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Tabell 2.4 Utgiftstak för staten

Miljarder kronor

1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Takbegränsade utgifter 698,9 718,0 751,5 760,0 786,3 811,6 819,1 855,6 864,3 Budgeteringsmarginal 24,1 2,0 1,5 5,0 4,7 0,4 2,9 2,4 5,7 Utgiftstak för staten 723,0 720,0 753,0 765,0 791,0 812,0 822,0 858,0 870,0

Tekniska justeringar av utgiftstaket motiveras av förändringar som inte har någon effekt på

Den huvudsakliga tekniska justeringen av

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -0,9 utgiftstaket 2005 motiveras av nettoredovis-

15 Studiestöd -1,2 ningen av utjämningssystemet, som minskade de

27 Avgiften till Europeiska gemenskapen -1,2 takbegränsade utgifterna med drygt 26 miljarder

kronor. Övriga justeringar motiveras av de

Inom några områden blev utgifterna högre än justeringar av statsbidragen till kommunerna

beräknat i statsbudgeten för 2005: som gjorts för att kompensera förändringar i

grundavdraget.

Utgiftsområde Mdkr

I enlighet med tidigare praxis har utgiftstaket,

23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande efter respektive justering, avrundats till hela

näringar 2,8 miljarder kronor.

Ålderspensionssystemet vid sidan av

statsbudgeten 1,5 Tabell 2.5 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 2005

Miljarder kronor Tabell 2.6 Takbegränsade utgifter

2005 Miljarder kronor

Ålderspensionssystemet vid Grundavdragshöjning 3,72 sidan av statsbudgeten 167,5 170,6 172,0 1,5 Slutreglering av grundavdragshöjning 0,67 Takbegränsade utgifter 855,5 869,8 864,3 -5,4 Försäkringskassans pensionsavgifter 0,39 Budgeteringsmarginal 2,5 0,2 5,7 5,4

Slutligt utgiftstak enligt riksdagens beslut Utgiftstak för staten 858 870 (bet. 2004/05:FiU1) 870 Anm.: SB 2005= Statsbudget för 2005 1 Den av riksdagen fastställda statsbudgeten för 2005, dvs. exkl. riksdagens beslut med anledning av tilläggsbudget i samband med 2005 års ekonomiska

Enligt statsbudgetens utfall uppgick de utgifter vårproposition och budgetpropositionen för 2006. som omfattas av utgiftstaket till 864,3 miljarder kronor. Därmed underskreds utgiftstaket med Utgifterna för ålderspensionssystemet vid sidan 5,7 miljarder kronor.

av statsbudgeten uppgick till 172,0 miljarder

De takbegränsade utgifterna blev 5,4 miljarder kronor, vilket är 1,5 miljarder kronor högre än kronor lägre än den av riksdagen antagna stats-

den beräkning som redovisades i statsbudgeten budgeten för 2005. Detta förklaras främst av för 2005. I kapitel 5 Statsbudgetens utfall redolägre utgifter inom följande utgiftsområden:

visas skillnader mellan utfall och budgeterade be-

lopp för utgiftsområden och vissa anslag.

3¶Utveckling av statens

ekonomi

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

3¶Utveckling av statens ekonomi

I detta kapitel redovisas inledningsvis en upp- samma period ökade antalet förtidspensionärer följning av några viktiga mål som stödjer den med 65 000 personer till nära 500 000 personer. ekonomiska politiken och som även har stor Ökningen skall ses i ljuset av att betydelse för utvecklingen av statens ekonomi. sjukskrivningarna nådde en mycket låg nivå Därefter redovisas en femårsöversikt över stats- kring 1997 och att den totala sjukskrivningsbudgetens utveckling respektive utvecklingen av volymen 2002 var rekordhög. Inte ens i slutet av vissa nyckeluppgifter hämtade ur statens 1980-talet, då framför allt den korta resultat- och balansräkningar. sjukfrånvaron var hög, var sjukskrivningarna lika

omfattande.

Ökningen under perioden 1997–2002 var

tämligen jämnt fördelad mellan olika grupper 3.1 Uppföljning av några viktiga mål och regioner. Den stora förändringen var

för den ekonomiska utvecklingen ökningen av de långa sjukskrivningarna. Antalet långtidssjukskrivna tredubblades mellan 1997 och 2003, men har under senare år minskat relativt kraftigt.

3.1.1 Mål för att minska ohälsan Kvinnor är överrepresenterade bland de

sjukskrivna och svarar för ca två tredjedelar av Regeringen föreslog i budgetpropositionen för alla sjukskrivningsdagar, vilket är en betydande 2003 mål för minskad ohälsa. De föreslagna ökning jämfört med åren kring 1990. Kvinnor är målen innebär att: mer sjukskrivna än män oavsett ålder, utbildning, − frånvaron från arbetslivet på grund av typ av familj och bransch.

sjukskrivning skall i förhållande till 2002 Vidare varierar sjukskrivningarna med ålder halveras fram till 2008, och utbildningsnivå. De övriga skillnader som

− antalet nybeviljade aktivitets- och finns mellan sektorer, branscher och yrken

sjukersättningar (f.d. förtidspensioner) skall avspeglar till största delen köns- och åldersminska jämfört med 2002 års nivå. Hänsyn sammansättningen inom respektive delgrupp. skall tas till den demografiska utvecklingen Det finns även stora regionala skillnader i

under perioden. sjukskrivning och andelen personer med

aktivitets- eller sjukersättning. Regioner med Riksdagen har ställt sig bakom målen (bet. svag arbetsmarknad har ofta såväl hög ohälsa 2002/03:SfU1, rskr. 2002/03:72). Bakgrunden som hög andel arbetslösa. till målen var den snabba ökningen av sjukskrivningarna mellan 1997 och 2002. Sjukskrivningsvolymen mer än fördubblades mellan 1997 och 2002, och utgifterna på statsbudgeten för sjukpenning ökade under samma period från 16 till 48 miljarder kronor i löpande priser. Under

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Diagram 3.1 Antal sjukskrivningsdagar i relation till

ningsdagar minskade från 94 miljoner dagar till arbetskraftens storlek 1965–2005

ca 83 miljoner dagar mellan 2004 och 2005. Målet för 2008 är 56,5 miljoner dagar. 30 Andelen deltidssjukskrivningar fortsatte att öka under början av året, för att stabiliseras på en nivå på ca 35 procent av sjukvolymen. Inflödet 20 av nya sjukfall fortsatte att minska och var ca 15 procent lägre än under 2004.

Utgifterna för ohälsan på statsbudgeten

uppgick sammanlagt till 127 miljarder kronor 10

2005, vilket motsvarar ca 15 procent av

5 utgifterna under utgiftstaket. Nedgången i sjuk-

Män Kvinnor Totalt

skrivningsvolymen 2005 motsvarades nästan helt

0

1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 upp av en ökning av antalet personer med sjuk-

och aktivitetsersättning. Det s.k. ohälsotalet,

dvs. summan av antalet sjukpenningdagar och

dagar med sjuk- eller aktivitetsersättning, Utfall 2005 minskade emellertid med ca 3 procent. Samtidigt Under 2005 minskade antalet sjukskrivna med ökade den genomsnittliga dagersättningen. 34 000 personer till 211 000. Sjukvolymen, mätt Sammantaget innebar detta att utgifterna för med antalet av Försäkringskassan ersatta sjuk- sjukpenning samt aktivitets- och sjukersättning skrivningsdagar, minskade under 2005 med ca 2005 minskade med ca 0,8 miljarder kronor i 14 procent. Sjukvolymen har minskat med jämförelse med 2004. 29 procent sedan 2002. Under 2005 minskade såväl de korta som långa sjukskrivningarna. Regeringens åtgärder 2005

Nybeviljandet av aktivitets- och sjukersätt- Från och med den 1 januari 2005 infördes ett ningar (f.d. förtidspension) minskade kraftigt medfinansieringsansvar för arbetsgivare som under 2005 och uppgick till ca 60 000 personer. omfattar 15 procent av sjukpenningkostnaderna Målet som angavs 2002 innebär att genomsnittet för anställda som är sjukskrivna på heltid. av nybeviljade aktivitets- och sjukersättningar Systemets utformning syftar till att stimulera under perioden 2002–2008 inte skall överstiga förebyggande insatser, rehabilitering och andra 64 000 per år. Det sammanlagda antalet personer åtgärder för att underlätta för den sjukskrivne att med aktivitets- och sjukersättning ökade under komma tillbaka i arbete på hel- eller deltid. året med 32 000 personer till 557 000. Arbetsgivare skall betala en särskild sjukför-

säkringsavgift (medfinansiering) för arbetstagare Diagram 3.2 Antal nybeviljade sjuk- och

som får hel sjukpenning. Reglerna om medaktivitetsersättningar 1971–2005

finansiering regleras i lagen (2004:1237) om sär- 80000

skild sjukförsäkringsavgift. 70000

Regeringen beslutade i december 2005 (dnr 60000 S2005/10219/SF) att Försäkringskassan och 50000 Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) skall vidta

ökade insatser för alla försäkrade som är lång- 40000

tidssjukskrivna, har aktivitetsersättning eller 30000 tidsbegränsad sjukersättning i syfte att hjälpa 20000 människor tillbaka till arbetslivet. Pilotverk-

samheten inleds i Västra Götaland och 10000 Män Kvinnor Totalt

Västmanland för att därefter utökas till att om- 0 fatta övriga landet. Intentionen är att samtliga i 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 målgruppen skall omfattas av insatserna senast vid utgången av 2007.

Antalet av arbetsgivaren ersatta sjuklönedagar,

I december 2005 presenterade regeringen och som också ingår i målet om sjukskrivningsdagar,

Sveriges Kommuner och Landsting en överenshar i princip varit oförändrade under perioden

kommelse om åtgärder för att minska 2003–2005. Det sammanlagda antalet sjukskriv-

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

sjukfrånvaron. Denna innebär att regeringen läggande betydelse för finansiering av offentlig avsätter 3 miljarder kronor under tre år för att verksamhet, inte minst mot bakgrund av landstingen skall ge insatser rörande sjuk- förestående demografiska utveckling. skrivningsprocessen ökad prioritet inom hälsooch sjukvården. Bättre utveckling än väntat åren 1998–2001

Sedan 2003 har regeringen uppdragit åt AMS Åren 1998–2001 var såväl BNP- som sysselsättoch Försäkringskassan att upprätta en ningstillväxten starkare än vad som förväntades gemensam verksamhets- och handlingsplan för då målet lades fast. BNP-tillväxten under perioarbetslivsinriktad rehabilitering av arbetslösa den var i genomsnitt 3,4 procent. Antalet sjukskrivna och personer med tidsbegränsad reguljärt sysselsatta i åldersgruppen 20–64 år sjuk- eller aktivitetsersättning. Sedan starten har ökade med i genomsnitt 1,8 procent eller 71 000 8 800 av de totalt 26 000 personer som berörts av personer årligen. Befolkningstillväxten i ålderssamverkansinsatserna börjat arbeta eller påbörjat gruppen var också starkare än beräknat, då den en utbildning. Under 2006 kommer samarbetet förväntade sammantagna ökningen på 44 000 att omfatta ca 12 000 personer. Från och med personer under perioden i stället blev 79 000. 2006 omfattas även anställda som är sjukskrivna, Det beror på att nettoinvandringen blev högre men som inte kan återgå till sin arbetsgivare, av än förväntat, dvs. invandringen blev högre än samarbetet. beräknat och utvandringen lägre. Den reguljära

Sedan 2004 finns det en möjlighet för sysselsättningsgraden uppgick 2001 till Försäkringskassan, länsarbetsnämnd, landsting 78,5 procent, vilket kan jämföras med förväntade och kommun att bedriva finansiell samordning 77,7 procent. Om befolkningstillväxten i stället genom att på lokal och regional nivå bilda hade blivit den förväntade skulle den reguljära samordningsförbund. Genom att samordna sysselsättningsgraden ha uppgått till resurser och inrätta en gemensam lednings- och 79,1 procent. En partiell förklaring till den högre beslutsfunktion ges nya möjligheter att främja sysselsättningstillväxten är dock en högre ett effektivt samarbete mellan berörda befolkningstillväxt. Ytterligare en annan förmyndigheter. För närvarande finns det 35 sam- klaring till sysselsättningsuppgången under ordningsförbund i totalt 57 av Sveriges perioden är en ökad sjukfrånvaro. Det beror på 290 kommuner. Flera samordningsförbund avses att personer som har en anställning eller är egna bildas under 2006. företagare, men är tillfälligt frånvarande från sitt

arbete t.ex. till följd av sjukdom, klassificeras i

Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersök- 3.1.2 Mål för att öka sysselsättningen och ning (AKU) som sysselsatta. Om en vikarie

minska socialbidragsberoendet anställs räknas även denna som sysselsatt. Det

medför att det är fler personer som i AKU Såväl sysselsättningsmålet som socialbidrags- räknas som sysselsatta än vad det är som faktiskt målet var tidsatta t.o.m. 2004. Målen är dock arbetar. fortfarande gällande för regeringen och ger I samband med en ökande sysselsättning uttryck för regeringens fortsatta strävanden minskade den öppna arbetslösheten, från inom dessa verksamhetsområden. Mot denna 6,5 procent av arbetskraften 1998 till 4,3 procent bakgrund har regeringen valt att även för 2005 2001. Den goda utvecklingen medförde att kommentera hur väl dessa mål uppfyllts. statens utgifter för stöd till arbetsmarknaden

minskade. Mellan 1998 och 2001 minskade

stödet till arbetsmarknadsområdet från stats- Sysselsättningsmålet budgeten med sammantaget ca 15 miljarder

kronor. De lägre utgifterna hänförde sig i huvud- I budgetpropositionen för 1999 föreslog regerin- sak till minskade volymer för arbetsmarknadsgen ett sysselsättningsmål. Andelen reguljärt politiska program. sysselsatta av befolkningen i åldern 20–64 år skulle öka från 73,9 procent 1997 till 80 procent Sämre utveckling än väntat åren 2002–2004 2004. Målet fastställdes av riksdagen (bet. Till skillnad från perioden 1998–2001 präglades 1998/99:FiU1, rskr. 1998/99:38). Motivet för åren 2002–2004 av en lägre BNP- och detta mål är att sysselsättningen har en grund- sysselsättningstillväxt än vad som förväntades då

sysselsättningsmålet lades fast. BNP-tillväxten

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

var i genomsnitt 2,3 procent under perioden. till 12,7 miljarder kronor. Sammantaget uppgick Antalet reguljärt sysselsatta ökade 2002 med de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska knappt 11 000 personer, men minskade 2003 och insatserna till 20,1 miljarder kronor 2005 och de 2004 med sammanlagt 25 000 personer. särskilda insatserna för funktionshindrade med Samtidigt fortsatte befolkningstillväxten att vara nedsatt arbetsförmåga till 11,6 miljarder kronor högre än vad som hade beräknats. Sammantaget 2005. ökade befolkningen i åldern 20–64 år med 66 000 personer mot beräknade 33 000. Den reguljära sysselsättningsgraden 2004 uppgick till Socialbidragsmålet 77,2 procent, att jämföra med målsättningen 80,0 procent.

Diagram 3.4 Antal socialbidragstagare 1990–2005

Helårsekvivalenter Sysselsättningen ökade 2005 Under hösten 2005 ökade sysselsättningen

160 000 återigen. Sysselsättningsökningen blev något

140 000 större än befolkningstillväxten. De syssel-

120 000 sättningsskapande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ökade med 13 000 personer från 2004 100 000 till 2005. Sammantaget medförde detta att den

80 000 reguljära sysselsättningsgraden i åldern 20–64 år i

60 000 princip var oförändrad mellan åren. År 2005

40 000 uppgick den reguljära sysselsättningsgraden till 77,4 procent. 20 000

AKU-omläggningen i april 2005 har inneburit 0 att en ny definition på sysselsättning införts. I 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 den nya definitionen inkluderas även personer som är folkbokförda i Sverige, men som arbetar År 2001 kompletterade regeringen sysselutomlands. Statistiska centralbyrån bedömer att sättningsmålet med ett socialbidragsmål. Målet den ändrade definitionen motsvarar ca 14 000 innebar att antalet socialbidragstagare skulle personer eller ca 0,3 procentenheter. halveras mellan 1999 och 2004 genom att antalet

helårsbidrag minskade från 115 200 år 1999 till Diagram 3.3 Reguljär sysselsättningsgrad 1993–2005 57 600 år 2004. Procent

Människor som lever på socialbidrag skall i

stället få möjlighet till arbete. Socialbidrags- 80

tagandet ökade kraftigt under 1990-talets första 79 Reguljär sysselsättningsgrad

hälft i spåren av den ekonomiska krisen och 78 arbetslösheten. Undersökningar har visat ett 77 starkt samband mellan sysselsättning och

behovet av socialbidrag. Förändringar av antalet 76

socialbidragstagare påverkar inte statsbudgetens 75

utgifter direkt eftersom socialbidragen

finansieras av kommunerna. 73 Bättre sysselsättningsmöjligheter under senare

år har resulterat i ett minskat behov av social- 72

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 bidrag. Mellan 1999 och 2004 minskade antalet Anm.: Diagrammet beskriver utvecklingen över tid i enlighet med den nya helårsbidrag med 30 000 eller 24 procent till ca definitionen på sysselsättning. 88 000. Till följd av den svaga utvecklingen på

arbetsmarknaden ökade socialbidragskost- Statens totala utgifter för politikområdet arbets- naderna under 2004 jämfört med 2003, men marknadspolitik uppgick 2005 till 69,6 miljarder under 2005 började kostnaderna åter att minska. kronor. Sysselsättningsstödet till kommuner och Mellan 2004 och 2005 minskade socialbidragslandsting, anställningsstödet och stöd till kostnaderna med två procent räknat i fast pris. skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare Det är därför troligt att även antalet helårsbidrag (OSA) på statsbudgetens inkomstsida uppgick

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Diagram 3.5 Andelen invånare (helårsekvivalenter) i åldern minskade under 2005 (uppgifter om utfallet för

20–64 år som är i arbetslöshet, sjukskrivna, uppbär 2005 blir tillgängliga i juli 2006).

aktivitets- och sjukersättning respektive ekonomiskt bistånd

1990–2005

25% 3.1.3 Samlad bild av sjukskrivning,

Summa

arbetslöshet m.m. 20%

I diagram 3.5 visas andelen av befolkningen i 15% åldern 20–64 år som är arbetslösa, sjukskrivna,

10% Arbetslöshet och akivitetsstöd uppbär aktivitets-/sjukersättning (f.d. förtids- Aktivitets-/sjukersättning pension) eller ekonomiskt bistånd (f.d. social-

5%

Sjukskrivning och rehabilitering bidrag). Med arbetslösa avses i det följande både

Ekonomiskt bistånd personer som erhåller arbetslöshetsersättning 0% eller aktivitetsstöd. Med sjukskrivna avses 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 personer som erhåller sjukpenning eller Källa: SCB och Finansdepartementet rehabiliteringspenning, men också sjukskrivning under sjuklöneperioden och karensdagar Andelen personer med ekonomiskt bistånd inkluderas (de sistnämnda utgör endast en ökade under lågkonjunkturen från 1,5 procent mindre del av de sammantagna sjuktalen). 1990 till 2,7 procent 1997, och minskade sedan

För att uppnå jämförbarhet räknas antalet under den följande högkonjunkturen till personer om till helårsekvivalenter. Det innebär 1,6 procent 2002. Något utfall vad avser exempelvis att två personer som under 2005 var personer med ekonomiskt bistånd för 2005 finns arbetslösa på heltid under sex månader vardera ännu inte att tillgå, men nuvarande prognos tillsammans utgör en helårsekvivalent i arbets- innebär att andelen i princip varit oförändrad, löshet. På samma sätt motsvarar en person som 1,6 procent, under perioden 2002–2005. varit sjukskriven på halvtid hela året 0,5 helårs- Summan av antalet helårsekvivalenter kom ekvivalenter. 1993 att överstiga 20 procent av befolkningen i

Under perioden 1990–2004 uppvisar arbets- åldern 20–64 år. Under lågkonjunkturen 1993– löshetstalen en markant negativ samvariation 1997 var andelen ca 22 procent. Därefter minmed sjuktalen. Antalet arbetslösa ökade kraftigt skade andelen till en nivå på ca 20 procent under första delen av 1990-talet, dock från en låg (1999–2002). För 2004 ökade andelen till nivå. Åren 1997–2001 minskade arbetslösheten 21,1 procent. Enligt preliminära uppgifter minkontinuerligt. Antalet sjukskrivna uppvisar skade andelen återigen 2005, till 20,4 procent. under samma period ett omvänt mönster, dvs. en Om även personer med skyddad anställning minskning mellan 1990 och 1997, och därefter hos en offentlig arbetsgivare, anställningsstöd, en ökning. År 2003 minskade sjuktalen för första lönebidrag m.m. inkluderas blir summan av gången sedan 1997, medan arbetslöshetstalen då antalet helårsekvivalenter som andel av befolki stället ökade för första gången sedan 1997. År ningen i åldern 20–64 år i genomsnitt ca 2005 minskade dock arbetslösheten något 2 procentenheter högre under perioden 1990– samtidigt som sjuktalen minskade. De närmaste 2005. åren får visa om detta var startpunkten på en försvagning av den historiskt sett starka negativa samvariationen dem emellan.

Mellan 1990 och 2005 ökade gruppen med aktivitets- och sjukersättning från 6,5 procent till 9,0 procent av det totala antalet personer i åldern 20–64 år.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

3.2 Statsbudgetens utveckling förklaras av höga skatteinkomster. År 2002

minskade överskottet till drygt 3 miljarder

kronor, för att 2003 vändas till ett underskott på

47 miljarder kronor. Underskottet ökade under 3.2.1 Statsbudgetens saldo 2004 till 51 miljarder kronor.

Försämringarna 2002 och 2003 förklaras i Statsbudgetens saldo överensstämmer sedan huvudsak av minskade skatteinkomster. Utgif- 1997 med statens lånebehov. Ett budget- terna ökade dock under denna period, främst överskott innebär följaktligen ett lika stort inom ohälsorelaterade utgiftsområden. Att utnegativt lånebehov, vilket medför att staten har gifterna ändå minskar mellan 2002 och 2003 möjlighet att amortera på statsskulden. förklaras av att kompensationssystemet för

kommunernas och landstingens mervärdesskatt Tabell 3.1 Korrigerig av statsbudgetens saldo 2002–2004

från och med 2003 enbart hanteras på stats- Miljarder kronor

budgetens inkomstsida. Ökningen av lånebe-

2002 2003 2004

hovet mellan 2003 och 2004 förklaras till stor del

Tidigare redovisat utfall av

statsbudgetens saldo 1,2 -46,4 -53,3 av ökningen av utgifterna för statsskuldsräntor.

År 2005 uppvisade statsbudgeten åter ett

Korrigering 2,3 -0,2 2,8

överskott, vilket uppgick till drygt 14 miljarder Statbudgetens saldo 3,5 -46,6 -50,5

kronor. Det förklaras i huvudsak av ökade

skatteinkomster och minskade utgifter för stats- För åren 2002−2004 har utfallet för stats-

skuldsräntor. budgetens saldo korrigerats jämfört med vad som redovisades i Årsredovisningen för staten 2004 (tabell 3.1, s. 36). Korrigeringen beror på

3.2.2 Statsbudgetens inkomster att Riksgäldskontoret (RGK) vid beräkningen av statsbudgetens saldo har gjort en felaktig redovisning av vissa statliga betalningar under perioden november 2002 till april 2005. Orsaken

Statens totala inkomster till detta är att RGK i november 2002 lade om betalningsrutinerna för vissa statliga betalningar.

I tabell 3.3 redovisas statens totala inkomster Betalningar som inte skulle inkluderas i stats-

1999–2005. Sett över hela sjuårsperioden har de budgetens saldo kom dock efter omläggningen

stigit med 2,9 procent. De stora variationerna felaktigt att ingå.

över åren är endast till en liten del en åter-

spegling av makroekonomiska förändringar. Tabell 3.2 Statsbudgetens utfall 2001–2005

Framför allt beror de på regelförändringar, hän- Miljarder kronor

delser av engångskaraktär, samt periodiseringar.

2001 2002 2003 2004 2005

I tabell 3.3 specificeras även skillnaden mellan Inkomster 755,1 730,5 661,7 694,4 745,8

statens skatteintäkter och statens skatte- Skatter m.m. 690,8 665,2 614,0 642,8 688,3

inkomster. Skillnaden beror delvis på att statens Övriga inkomster 64,3 65,3 47,7 51,6 57,5 skatteintäkter redovisas periodiserat och har en Utgifter m.m. 716,4 727,0 708,3 745,0 731,8 direkt koppling till det aktuella årets skatteregler UO 1–25 och 27 640,8 658,0 661,3 688,0 692,3 och makroekonomiska förutsättningar, medan Statsskuldsräntor statens skatteinkomster redovisas kassamässigt

UO 26 81,3 67,3 42,2 52,7 32,7 och i stället avser de skatter som debiteras eller Kassamässig betalas ett visst inkomstår. Resterande skillnad korrigering -34,4 -48,6 -7,3 -6,1 -3,3 beror på att principerna för vad som skall ingå i

Riksgäldskontorets de olika redovisningarna är något olika. Det nettoutlåning 28,8 50,3 12,1 10,3 10,1 gäller bl.a. EU-skatter, kommunala utjämnings- Budgetsaldo 38,7 3,5 -46,6 -50,5 14,1 avgifter, statlig och kommunal mervärdesskatt Anm.: I tabellen redovisas inkomsterna enligt den nya struktur som gäller för samt vissa nedsättningar som enligt nationalstatsbudgeten fr.o.m. 2006.

räkenskapernas definition i stället ska betraktas

som transfereringar. År 2001 uppgick budgetöverskottet till 39 miljarder kronor, vilket framför allt kan

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Tabell 3.3 Statens totala inkomster 1999–2005

Miljarder kronor

Anm.: I tabellen redovisas inkomsterna enligt den nya struktur som gäller för statsbudgeten fr.o.m. 2006.

Statens övriga inkomster har påverkats mycket av regeländringar. Dessa

har fr.o.m. år 2000 och framåt påverkat de Statens övriga inkomster, dvs. statens totala statliga skatteintäkterna 2005 negativt med ca inkomster exklusive statens skatteinkomster, 50 miljarder kronor. Justerat för regeländringar varierar kraftigt under perioden. Det höga be- skulle skatteintäkterna ha ökat med ca loppet 2000 förklaras främst av försäljningen av 19 procent under perioden, motsvarande en årlig aktier i Telia AB, vilken inbringade 61 miljarder utvecklingstakt om ca 2,9 procent. kronor. Samma år gjorde förvaltningsaktiebolaget Stattum en förhöjd utdelning till följd av Förändringar under Skatt på arbete försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn, Under Skatt på arbete redovisas bl.a. skattevilket gav en aktieutdelning till staten om reduktioner. Till följd av den s.k. reduktionen 11 miljarder kronor. Statliga bolags återköp av för den allmänna pensionsavgiften ökar dessa i aktier inbringade 7 miljarder kronor 2005. Den tre jämna steg 2000, 2001 och 2002 samt ett resterande variationen över åren förklaras av halvt steg 2005 motsvarande sammanlagt ca Riksbankens extrautdelningar 2001 och 2002, 59 miljarder kronor. Samtidigt minskade vilka ökade inkomsterna av statens verksamhet avdragen för den allmänna pensionsavgiften, med 20 miljarder kronor respektive år. vilka påverkar den kommunala skatten positivt

med sammanlagt ca 18 miljarder kronor. År 2002

ökade skattereduktionerna med ytterligare ca Den offentliga sektorns skatteintäkter 5 miljarder kronor beroende på att underlaget

för skattereduktion för låg- och medel- I tabell 3.4 redovisas den offentliga sektorns inkomsttagare ändrades från pensionsgrundande skatteintäkter. Här ingår även kommunalskatter inkomst till taxerad inkomst samt på införandet samt avgifter till pensionssystemet, vilka inte är av skattereduktion för fackföreningsavgift. År statliga intäkter och vilka det görs avdrag för i 2003 medförde skattesatshöjningar, pensionsslutet av tabellen. Statens skatteintäkter 2005 är omläggningen då pensioner gjordes beskatt- 76 miljarder kronor eller 11 procent högre än ningsbara och det höjda grundavdraget en vad de var 1999. Detta ger en genomsnittlig årlig nettoökning av den kommunala skatten med utvecklingstakt om 1,8 procent. Utvecklingen 15 miljarder kronor. Skattesatshöjningar gjordes

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

även 2001, 2002, 2004 samt 2005, vilka skattesatser för olika varor och tjänster har sammantaget ökade den kommunala skatten emellertid påverkat intäkterna negativt med med ca 5 miljarder kronor. Tillsammans sammanlagt ca 2 miljarder kronor. förklarar dessa regeländringar den relativt höga utvecklingstakten för den kommunala skatten och den relativt låga utvecklingstakten för statliga intäkter från skatt på arbete.

Förändringar under Skatt på kapital Hushållens skatt på kapital skiftar betydligt under perioden med en topp under högkonjunkturen 2000, för att sedan markant falla tillbaka och vara som lägst 2002, men återhämta sig under 2004 och 2005. Förklaringen till variationen är att kapitalvinster har sin grund i marknadspriser för finansiella tillgångar såsom fastigheter och bostadsrätter, vilka varierat kraftigt under perioden. Även skatt på bolagsvinster uppvisade en hög nivå 2000, delvis till följd av engångseffekter på grund av återbetalningar av pensionsmedel från försäkringsgivaren Alecta. Ungefär 10 miljarder kronor förklaras av dessa återbetalningar. Nedgången 2001 förstärks av att återföringar från skatteutjämningsreserver upphörde, den maximala avsättningstiden till periodiseringsfonder förlängdes till sex år samt att taket för den årliga avsättningen till periodiseringsfonder höjdes. Ökningen av bolagsskatten 2004 och 2005 beror på bolagens starka resultat, men även på att periodiseringsfonderna räntebelagts från och med 2005 och att många bolag därmed valt att lösa upp samtliga periodiseringsfonder. Fastighetsskatten minskar något 2001 – trots återinförd omräkning av taxeringsvärden – beroende på lägre skattesats. Utvecklingen av förmögenhetsskatten förklaras av att fribeloppen höjdes 2001, 2002 och 2005. Arvs- och gåvoskatten slopades 2005, vilket förklarar det låga utfallet detta år.

Förändringar under Skatt på konsumtion och insatsvaror Utvecklingen av koldioxidskatten under perioden beror på skattesatshöjningar motsvarande ca 13 miljarder kronor (utöver KPI-justering) inom ramen för den s.k. gröna skatteväxlingen. Ungefär 8 miljarder kronor av dessa bemöts av skattesatssänkningar under energiskatten. Att nivån för energiskatten ändå är jämn under perioden beror på skattesatshöjningar för elektrisk kraft om ca 7 miljarder kronor. Skattesatsjusteringarna syftar till att finansiera lägre skatt på arbete. Utvecklingen för mervärdesskatten är relativt jämn under perioden. Lägre

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Tabell 3.4 Den offentliga sektorns skatteintäkter 1999–2005

Miljarder kronor

Avgifter till ålderspensionssystemet 110,2 145,2 152,3 158,2 160,4 165,0 171,7 Statens skatteintäkter 670,1 690,2 652,4 632,8 660,9 704,7 745,7

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Konjunkturens effekt på statens ekonomi Skatt på kapital reagerar snabbt och kraftigt på det ekonomiska klimatet. De korrigerade intäk- Om den direkta effekten av de regeländringar ternas låga utvecklingstakt 2001 och 2002 som skett fr.o.m. 2000 dras bort från de totala sammanfaller med konjunkturnedgången samma skatteintäkterna respektive år kan sambandet år. mellan den ekonomiska utvecklingen i samhället

Diagram 3.8 Skattebaser för skatt på kapital

och skatteintäkterna tydligare illustreras.

Indexerad nivå, 2005=100

Skatteintäkterna under perioden jämförs då som om 1999 års regler gällde samtliga år.

Diagram 3.6 Skatteintäkterna 2000–2005, korrigerade för regeländringar 100

Procentuell utveckling

Skatt på arbete 80

16%

Skatt på kapital

12% Skatt på konsumtion 60

Totala skatteintäkter

8%

Driftsöverskott

4%

Fastighetspriser

0% Generalindex

2000 2001 2002 2003 2004 2005

-4%

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

-8%

De viktigaste skattebaserna för skatt på kapital är

-12%

bolagens vinster samt det samlade värdet av -16% fastigheter och värdepapper. Utvecklingen för dessa baser är relativt fluktuerande, vilket åskådliggörs i diagram 3.8. I diagram 3.6, 3.7, 3.9 samt 3.11 redovisas utvecklingen för skatteintäkterna 2000–2005 korri- Skatt på arbete gerade för de regeländringar som skett under

perioden. Det har dock inte skett någon Diagram 3.9 Skatt på arbete samt totala skatteintäkter 2000–2005, korrigerade för regeländringar

korrigering för den indirekta effekten av regel-

Procentuell utveckling

ändringarna, dvs. deras påverkan på skatte-

10%

baserna.

Skatt på arbete

Skatt på kapital 8% Totala skatteintäkter

Diagram 3.7 Skatt på kapital samt totala skatteintäkter

6%

2000–2005, korrigerade för regeländringar

Procentuell utveckling

4%

16%

Skatt på kapital

12%

2%

Totala skatteintäkter

8%

4% 0%

2000 2001 2002 2003 2004 2005

0%

2000 2001 2002 2003 2004 2005

-4% De korrigerade intäkterna från skatt på arbete reagerar svagare på konjunkturen än skatt på

-8%

kapital. Skatt på arbete reagerar också, i likhet

-12%

med arbetsmarknaden, med viss eftersläpning.

-16%

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Diagram 3.10 Skattebaser för skatt på arbete Diagram 3.12 Skattebas för skatt på konsumtion och Procentuell utveckling insatsvaror

Procentuell utveckling 12%

Förvärvsinkomster

20%

Transfereringar 10%

Hushållens konsumtion

Taxerade inkomster

8% 15%

6%

10%

4%

5%

2%

0%

0%

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

-2%

-5% Transfereringar är skattepliktiga och ingår i

Diagram 3.12 illustrerar utvecklingen av skattebasen för skatt på arbete. Det gör att

hushållens konsumtionsutgifter, vilka utgör den variationen mellan skattebasen och konjunk-

viktigaste basen för intäkterna från skatt på turen är relativt svag. Vid ökad sjukfrånvaro eller

konsumtion och insatsvaror. Konsumtionsarbetslöshet ersätts förvärvsinkomster med

utgifternas utveckling har varit relativt jämn transfereringar. Detta minskar basen för social-

under senare år. Detta beror delvis på att konavgifter, men basen för inkomstskatt påverkas

junkturnedgången motverkats av den stegvisa endast marginellt. Konjunkturens påverkan

skattereduktionen för den allmänna penframgår tydligare om en uppdelning av skatte-

sionsavgiften. En annan viktig förklaring är att basen görs i förvärvsinkomster respektive

konsumtionen gynnats av låga räntor. transfereringar. Detta illustreras i diagram 3.10

där taxerad inkomst utgör summan av förvärvs-

Skattekvoten inkomster och transfereringar.

I tabell 3.5 redovisas skattekvoten i Sverige för Skatt på konsumtion och insatsvaror

perioden 2000–2005. Skattekvoten minskade

Diagram 3.11 Skatt på konsumtion och insatsvaror samt 2001 och 2002 med 2,1 respektive

totala skatteintäkter 2000–2005, korrigerade för 1,7 procentenheter i huvudsak beroende på lägre

regeländringar

intäkter från skatt på kapital. Detta har sitt

Procentuell utveckling

ursprung i konjunkturläget som både påverkar

10% kapitalvinster och bolagsvinster. Skatteffekten av Skatt på konsumtion återföringar från försäkringsgivaren Alecta år

8% Totala skatteintäkter 2000 gör att förändringen 2001 förstärks. Även

de tre första stegen i reformen med ökad

6% reduktion och minskade avdrag för den allmänna

pensionsavgiften 2000, 2001 samt 2002 påverkar.

År 2002 ökade skattereduktionerna relativt 4% mycket beroende på att underlaget för låg- och

medelinkomsttagare ändrades från pensions- 2% grundande inkomst till taxerad inkomst samt på

införandet av skattereduktion för fackförenings- 0% avgift. År 2003 ökade skattekvoten med 2000 2001 2002 2003 2004 2005 0,5 procentenheter, vilket förklaras av att det sär-

Intäkterna från skatt på konsumtion har varit skilda grundavdraget slopades samtidigt som

relativt opåverkade av konjunkturen. Medan garantipensionen infördes och förtidspensionen

utvecklingstakten för totala skatteintäkter var anpassades. Omläggningen var i stort sett

relativt låg under 2002 ökade utvecklingstakten neutral för den enskilde pensionären, men beräk-

för skatt på konsumtion. nas ha ökat skatteintäkterna med över

14 miljarder kronor. År 2004 minskade åter

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

skattekvoten. Räntebeläggningen av periodi- fördelningen mellan åren kan bero på utgiftsseringsfonderna 2005 resulterade i att vissa reformer och besparingar, förändrade makroföretag beslöt att återföra hela eller delar av sina ekonomiska förutsättningar, förändrade volymer periodiseringsfonder till beskattning. Det be- inom regelstyrda transfereringssystem, engångsräknas ha ökat skatteintäkterna med 13 miljarder händelser och tekniska förändringar. kronor 2004. Utan dessa återföringar hade Ett exempel på en teknisk justering är skattekvoten minskat 2004 med ytterligare förändringen i systemet för ersättning av 0,5 procentenheter, framför allt beroende på den ingående mervärdesskatt till kommuner och svaga arbetsmarknaden. landsting, som genomfördes den 1 januari 2003.

År 2005 ökade skattekvoten trots genomförda Förändringen innebar att de avgifter till systemet skattesänkningar. Den högre skatteandelen som kommuner och landsting tidigare betalat in förklaras främst av högre skatteintäkter från till statsbudgeten upphörde, samtidigt som kapital. statsbidragen till kommunerna minskade med

motsvarande belopp. Effekten på statsbudgeten Tabell 3.5 Skattekvot 2000–2005

är därför saldoneutral på kort sikt. Förändringen Procent av BNP

innebar dock att statsbudgetens utgifter min-

2000 2001 2002 2003 2004 2005 skade med drygt 30 miljarder kronor 2003 i för- Skattekvot 53,9 51,8 50,1 50,6 50,4 50,8 hållande till 2002. Sådana förändringar ger uppvarav

hov till brott i tidsserien. För att underlätta

Staten 31,4 28,8 27,0 27,1 27,4 27,9

jämförelser över tiden redovisas därför även ett

Kommunsektorn 15,3 15,9 16,1 16,5 16,3 16,2

ÅP-systemet 6,6 6,7 6,7 6,6 6,4 6,4 utfall som rensats för större tekniska föränd-

EU 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,6 ringar. De är kursiverade i tabell 3.6. Förvarav

klaringar till större tekniska förändringar finns

Arbete 33,2 33,4 32,6 32,8 32,0 31,7

redovisade i fotnoter till tabell 3.6.

Kapital 7,3 5,3 4,3 4,4 5,3 5,9

Konsumtion m.m. 13,0 13,1 13,2 13,4 13,1 13,4 Då en teknisk förändring skett har tidsserien Restfört m.m. 0,4 0,1 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 justerats för åren före ändringens ikraftträdande. Exkl. skatt på Justeringen har gjorts med en lika stor relativ transfereringar 50,0 47,9 46,4 46,3 46,2 46,7 andel av de takbegränsade utgifterna som den

som gällde året då ändringen trädde ikraft. Vissa I tabell 3.5 redovisas även skattekvoten exklusive av de justerade beloppen är ungefärliga. skatt på offentliga transfereringar. En övergång Utgifternas fördelning mellan olika utgiftsfrån brutto- till nettoredovisning, dvs. där pen- områden kan ses som ett uttryck för politiska sioner, sjuk- och föräldrapenning samt ersätt- prioriteringar perioden 2001–2005. Över hälften ningar vid arbetslöshet är skattefria, skulle inte av utgiftsområdena uppvisar endast en bepåverka de offentliga finanserna, men skatte- gränsad, eller ingen, förändring under perioden, kvoten skulle minska med ca 4 procentenheter. såvitt avser utgiftsområdets andel av de tak-

begränsade utgifterna. Under perioden minskade

utgiftsandelen för utgiftsområden 6 Försvar 3.2.3 Statsbudgetens utgifter samt beredskap mot sårbarhet respektive

utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid För att möjliggöra jämförelser av statsbudgetens ålderdom. Utgiftsandelen ökade för utgiftsutgifter över tiden redovisas i detta avsnitt områden 9 Hälsovård, sjukvård och social omutgifterna per utgiftsområde i miljarder kronor sorg, utgiftsområde 16 Utbildning och universioch som andel av de totala utgifterna under tetsforskning respektive utgiftsområde utgiftstaket (de takbegränsade utgifterna) för 25 Allmänna bidrag till kommuner. perioden 2001–2005. Tidsserierna är angivna i Under perioden 2001–2005 varierade de 2005 års anslagsstruktur. Genom att utgifts- makroekonomiska förutsättningarna. Exempelområdena redovisas i en och samma struktur för vis har en stigande arbetslöshet inneburit ökade åren 2001–2005 elimineras de skillnader som utgifter inom utgiftsområde 13 Arbetsmarknad. beror på att anslag före 2005 kan ha tillhört ett Utgifterna kan också förändras mellan åren annat utgiftsområde. till följd av förändrade volymer inom regelstyrda

Av tabell 3.6 framgår utgifternas utfall per system. De största volymförändringarna under utgiftsområde åren 2001–2005. Skillnader i perioden 2001–2005 återfinns inom utgifts-

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom Utgiftsområde 16 Utbildning och och handikapp. universitetsforskning

Exempel på engångshändelser som påverkar Utgifterna ökade från drygt 33 miljarder kronor de takbegränsade utgifterna återfinns under 2001 till ca 44 miljarder kronor 2005, varmed utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske utgiftsområdets andel av de samlade utgifterna med anslutande näringar där utbetalningar av ökade med 0,9 procentenheter. Flera stora vissa jordbruksstöd vid några tillfällen har reformer har genomförts under perioden. Ett senarelagts. högkostnadsskydd (maxtaxa) infördes 2002

Nedan kommenteras de utgiftsområden som inom barnomsorgen. Genom ett bidrag till uppvisar de största förändringarna som andel av personalförstärkning i skola och fritidshem takbegränsade utgifter mellan 2001 och 2005. gjordes en särskild satsning i syfte att öka antalet

lärare, specialister och annan personal i skolan. Utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot Ökningen förklaras vidare av en utbyggnad av sårbarhet universitets- och högskoleutbildning samt Under perioden 2001–2005 minskade utgifterna forskning. för utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna med 0,7 procentenheter, Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner vilket främst beror på försvarsomställningen. Justerat för tekniska förändringar ökade utgifts-

områdets andel av de takbegränsade utgifterna Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social med 1,1 procentenheter mellan 2001 och 2005. omsorg De högre utgifterna beror främst på de för- Som andel av de takbegränsade utgifterna ökade stärkningar av statsbidragen som syftar till att utgifterna med 0,7 procentenheter under värna kvaliteten i skolan, vården och omsorgen. perioden. Ungefär hälften av ökningen förklaras av ökade kostnader för statlig assistans- Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. ersättning. Resterande ökning förklaras av ökade Utgifterna för räntor på statsskulden minskade utgifter för dels bidrag till läkemedels- från drygt 81 miljarder kronor 2001 till ca förmånerna, dels utgifter för tandvårdsförmåner. 33 miljarder kronor 2005. Den kraftiga utgifts-

minskningen beror i huvudsak på valutavinster Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer då lån förfaller och lägre räntenivåer. och barn Under perioden 2001–2005 ökade utgifterna för utgiftsområdet som andel av de takbegränsade utgifterna med 0,3 procentenheter. Utgifterna under anslaget 21:2 Föräldraförsäkring ökade från 18 miljarder kronor 2001 till 24 miljarder kronor 2005. Utgiftsökningen förklaras av högre medelersättning och fler ersatta nettodagar i föräldrapenningen.

Utgiftsområde 13 Arbetsmarknad Som andel av de totala utgifterna ökade utgifterna med 0,5 procentenheter under perioden 2001–2005. Utgifterna under anslaget 22:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd m.m. ökade under perioden med 11 miljarder kronor från 36 miljarder kronor 2001 till 47 miljarder kronor 2005. Efter några år av minskning ökade antalet öppet arbetslösa åter från 2003, och fortsatte att öka till ca 270 000 personer 2005.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Tabell 3.6 Statsbudgetens utgifter 2001–2005 Anslagen har fördelats till de utgiftsområden de tillhörde i statsbudgeten för 2005. Utfall som justerats för tekniska förändringar anges i kursiv stil.

Andel i procent av de takbegränsade utgifterna Miljarder kronor Utgiftsområden 2001 2002 2003 2004 2005 2001 2002 2003 2004 2005 1 Rikets styrelse 1

0,7 0,9 0,9 0,9 0,9 5,4 7,3 7,5 7,5 7,7 1 Justerat för teknisk förändring 1

0,9 1,1 0,9 0,9 0,9 7,2 7,3 7,5 7,5 7,7

1

5 Internationell samverkan 0,4 0,1 0,1 0,1 0,2 3,0 1,1 1,1 1,3 1,4

1

10 Ek. trygghet vid sjukdom och handikapp 2

13,6 13,9 14,8 14,4 14,7 107,3 112,9 121,5 122,9 127,0 10 Justerat för teknisk förändring 14,5 14,8 15,3 14,9 14,7 113,9 119,7 125,5 127,1 127,0 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 4,3 4,2 6,3 6,0 5,3 33,8 33,8 52,0 51,2 46,1

3

18 Samhällsplan., bostadsförsörj., byggande 1,3 1,1 1,1 1,0 1,0 10,4 8,7 8,8 8,7 8,7

23 Jord- och skogsbruk, fiske m. ansl. näring 2,1 1,7 1,2 1,4 2,0 16,6 13,9 9,6 12,2 17,4 24 Näringsliv 0,4 0,4 0,4 0,4 0,4 3,3 3,5 3,3 3,7 3,8 25 Allmänna bidrag till kommuner 12,8 12,6 8,8 8,2 6,6 100,6 102,3 72,4 69,8 57,3 25 Justerat för teknisk förändring 5,5 5,8 6,5 5,9 6,6 43,4 46,8 53,1 49,5 57,3 26 Statsskuldsräntor m.m. 81,3 67,3 42,2 52,7 32,7 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 3,0 2,5 2,2 3,0 3,0 23,3 20,6 18,3 25,6 25,6

Summa utgiftsområden 722,0 725,3 703,5 740,7 725,0

Ålderspensionssystemet vid sidan av SB 6

18,5 18,9 19,3 19,6 19,9 145,5 153,6 157,8 167,5 172,0

6

1 Till följd av att förvaltningsanslagen för UD och Regeringskansliet slogs ihop 2002, ökade utgifterna under UO 1 med 1,8 mdkr samtidigt som utgifterna för UO 5 minskade med samma belopp. 2 År 2003 ökade utgifterna när det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades och ersattes med högre förtidspensioner, vilket beräknades till 2,9 mdkr. 2 År 2003 ökar utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna förs över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersätts med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr). 4 Sammantaget sker tekniska förändringar inom UO 25 med -3,0 mdkr 2001, -3,5 mdkr 2002, -36,7 mdkr 2003 och +0,1 mdkr 2004. Inkomstskattereformerna 2001–2002 innebar att statsbidragen till kommunerna minskades med 5 mdkr 2001 och 5,2 mdkr 2002. År 2001 höjdes statsbidragen med 2 mdkr p.g.a. höjt särskilt grundavdrag till pensionärer. År 2002 höjdes statsbidragen med 1,8 mdkr p.g.a. höjt grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare. Samtidigt minskades statsbidragen 2002 med 0,1

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

mdkr för att avdragsrätten för fackföreningsavgifter ersattes med en skattereduktion. År 2003 minskades statsbidragen i och med att kommunernas skatteinkomster ökade när den beskattade garantipensionen infördes, vilket beräknades till 9,5 mdkr. Minskningen 2003 förklaras också av att inkomsterna för kommunerna ökade i och med att det särskilda grundavdraget för förtidspensionärer slopades, vilket beräknades till 2,9 mdkr (se UO 10). Vidare höjdes statsbidragen 2003 med 4,3 mdkr p.g.a. att skattereduktion för låginkomsttagare ersattes med avdrag. Under 2003 överfördes kommunkontosystemet till statsbudgetens inkomstsida, varvid statsbidragen reducerades med samma belopp (31,4 mdkr), vilket förklarar minskningen i statsbidragen 2003 i förhållande till tidigare år. Statsbidragen har också justerats upp till följd av grundavdragshöjningen med 2,5 mdkr till följd av den skatteväxlingen som förslogs i budgetpropositionen för 2003. Justeringen är också gjord med anledning av den utökade skatteväxlingen (+0,5 mdkr) som riksdagen beslutat om. Statsbidraget minskas 2004 med 0,22 mdkr p.g.a. en justering av beräkningen för kommunkontosystemet. Egentlig nedjustering 2004 p.g.a. detta är 1,367 mdkr, men av dessa avser 0,22 mdkr en permanent neddragning medan 1,147 mdkr är en engångsvis neddragning, vilket i tabell 3.6 inte har räknats som en teknisk förändring, men som däremot kan förklara en del av utgiftsutvecklingen. Ett kostnadsutjämningssystem för LSS om ca 1 mdkr infördes 2004 på statsbudgetens utgiftssida, vilket ökade utgifterna med motsvarande belopp. En lika stor förändring görs på statsbudgetens inkomstsida, varför förändringen är neutral för statsbudgetens saldo. På grund av en slutreglering av ålderspensionsreformen m.m. beräknas statsbidragen minska med 1,3 mdkr 2004. Denna nivåjustering skall gälla fr.o.m. 2003, men justeras först 2004, varför nedjusteringen avseende 2003 inträffar 2004, vilket resulterar i att neddragningen 2004 blir 2,6 mdkr i stället för 1,3 mdkr. Dock har en teknisk justering endast gjorts för 1,3 mdkr då detta är nivån på den permanenta neddragningen. 5 Ingår ej i takbegränsade utgifter. År 2003 ökade utgifterna med 16,5 mdkr när den bosättningsbaserade delen av utgifterna av folkpensionerna fördes över till statsbudgeten från ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten (7,0 mdkr) och folkpension och pensionstillskott ersattes med en beskattad garantipension (vilket beräknades till 9,5 mdkr).

3.2.4 Nyckeluppgifter i balans- och kronan försvagats under 2005. Den totala förresultaträkningarna sämringen uppgår till 54 miljarder kronor.

Diagram 3.13 Statens nettoförmögenhet och statsskulden

I tabell 3.7 visas utvecklingen av ett antal nyckel-

2001–2005

uppgifter hämtade ur statens resultat- och

Miljoner kronor

balansräkningar.

0

Tabell 3.7 Nyckeluppgifter ur balans- och

-200

resultaträkningarna 2001–2005

Miljarder kronor -400

2001 2002 2003 2004 2005 -600

Statens

-800

ningens överskott, vilket dock inte är fallet

under denna period. Det ackumulerade över- Redovisningen för 2004 har i allt väsentligt jus- skottet enligt resultaträkningen uppgår till terats i enlighet med de ändrade redovisnings- 4 miljarder kronor under de senaste fyra åren. principer m.m. som gäller fr.o.m. 2005 (se Den främsta förklaringen till den ökade nettoavsnitt 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt förmögenheten är i stället det förändrade värdet andra ändringar av jämförelsetal). Däremot har av resultatandelar i dotter- och intresseföretag redovisningen endast justerats i begränsad om- vid sidan av resultaträkningen. Ökningen uppgår fattning för åren 2001–2003. under perioden till 43 miljarder kronor och avser

främst bolagens övergång till redovisnings-

principer enligt IFRS (se avsnitt 4.4.5 Ändrade Statens nettoförmögenhet redovisningsprinciper samt andra ändringar av

jämförelsetal). I diagram 3.13 visas utvecklingen av statens Statsskulden samvarierar i huvudsak med totala nettoförmögenhet och statsskulden under nettoförmögenheten, men samvariationen öveden senaste femårsperioden. Nettoförmögen- rensstämmer inte alltid tidsmässigt. Exempelvis heten har förbättrats något under perioden. För- påverkas inte statsskulden av ett ökat värde på bättringen uppgår till 52 miljarder kronor. Stats- andelar i statliga bolag orsakat av ökat eget skulden har däremot ökat under motsvarande kapital i bolagen som härrör från den egna period, vilket främst beror på orealiserade verksamheten. valutaförluster till följd av att den svenska

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Tabell 3.8 Statliga myndigheters innehav av statspapper Statsskulden påverkas däremot när staten mottar

2005 utdelningar, köper och säljer andelar eller

Miljarder kronor liknande. Lån som inte ingår i statsskulden har

Övriga Elimineras i under perioden amorterats med 39 miljarder myndig- balans-

IGN KAF RGK heter räkningen kronor, vilket ökar statsskulden utan att påverka

nettoförmögenheten. Materiella anläggnings- Statsskuldväxlar 4,2 4,2

tillgångar har ökat med 52 miljarder kronor Premie-

under perioden, vilket successivt minskar netto- obligationer 0,8 0,8

förmögenheten när tillgångarna skrivs av. Nominella stats-

obligationer 10,3 12,5 0,0 22,8

Reala stats-

obligationer 19,2 19,2 Statsskulden

Totalt 14,5 31,7 0,8 0,0 47,0

Anm.: Med IGN avses Insättningsgarantinämnden, med KAF avses

Kärnavfallsfondens styrelse och med RGK avses Riksgäldskontoret. Lånebehovet och statsskuldens utveckling

Statsbudgetens saldo, som var negativt 2003–

Elimineringen av statliga myndigheters innehav 2004, visade ett överskott på 14,1 miljarder

av statspapper var 47 miljarder kronor 2005. kronor för 2005. Detta innebar att statens låne-

Därav avser 46 miljarder kronor Kärnavfallsbehov – definitionsmässigt lika med stats-

fondens styrelse (KAF) och Insättningsgarantibudgetens saldo, men med omvänt tecken – var

nämndens (IGN) innehav av statsobligationer. negativt och bidrog till att minska statsskulden

Övriga myndigheters innehav har varit mindre med drygt 14 miljarder kronor 2005.

än 1 miljard de senaste åren (Premiepensions- Trots budgetöverskottet ökade den konsolimyndighetens innehav av statspapper elimineras

derade statsskulden 2005 med 49 miljarder

inte eftersom myndigheten inte ingår i den kronor till 1 262 miljarder kronor. Det beror på

konsoliderade årsredovisningen för staten). att hänsyn måste tas till faktorer som påverkar

Sammantaget medför detta att den okonsolistatsbudgeten utan att de påverkar lånebehovet

derade statsskulden som RGK redovisar är (och tvärtom). Sådana faktorer, främst skuld-

47 miljarder kronor högre än vad som redovisas i dispositioner och kortfristiga placeringar, ökade

balansräkningen i Årsredovisningen för staten. statsskulden med 65 miljarder kronor 2005. Den

viktigaste skulddispositionen är omvärderingen

Definition av statsskulden av valutaskulden till aktuella valutakurser. Under

Till och med 2002 värderades nominella obliga- 2005 försvagades kronan, vilket medförde att

tioner och reala kupongobligationer till nomivalutaskulden ökade med 29 miljarder kronor.

nellt slutvärde, medan statsskuldväxlar och reala En annan skulddisposition är Riksgäldskontorets

nollkupongobligationer värderades till anskaff- (RGK) övertagande av lån för infrastruktur i

ningsvärde. Lån i utländsk valuta värderades till Stockholm och Göteborg under 2005, vilken

aktuell växelkurs. medförde att statsskulden ökade med 5 miljarder

Från och med den 1 januari 2003 definieras kronor utan att lånebehovet påverkades.

statsskulden så att samtliga låneinstrument Den statsskuld som redovisas i Årsvärderas till nominellt slutvärde. Det betyder att

redovisningen för staten (konsoliderad) skiljer

instrumenten tas upp till det belopp som betalas sig från den som RGK redovisar (okonsoliderad)

på förfallodagen. Även derivatinstrument inklupå grund av elimineringar för myndigheters

deras, t.ex. de skuldbytesavtal (swappar) som innehav av statsobligationer och statsskuldväxlar.

RGK ingår för att påverka sammansättningen Sedan 2002 har myndigheter som bedriver en

och löptiden i statsskulden. Derivatinstrument, omfattande tillgångshantering av medel avsatta

liksom övriga åtaganden i utländsk valuta, för ändamål vid sidan av statsbudgeten rätt att

värderas med hänsyn till aktuell valutakurs. placera på den svenska statspappersmarknaden.

För reala instrument inkluderas upplupen Tidigare var medlen insatta på konto i RGK och

inflationskompensation som med tidigare påverkade därmed inte statsskulden.

definition skuldfördes först vid förfall. Det nya

måttet innebär en anpassning till hur skulden

mäts i EU-sammanhang, bl.a. inom ramen för

proceduren mot för stora underskott.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Jämförelsesiffrorna i tabellerna i detta avsnitt är Även omfattningen av Riksgäldsspar har ökat ändrade i enlighet med det nya statsskulds- trots låga räntor. måttet. Värdet på statsskuldväxlarna har ökat med

28 miljarder kronor 2005. Statsskuldväxlar emit- Statsskuldens sammansättning teras varannan vecka och utgör huvuddelen av Det lagfästa målet för statsskuldspolitiken är att Riksgäldskontorets korta upplåning. Volymen av statens skuld skall förvaltas så att den långsiktiga emitterade statsskuldväxlar kan variera kraftigt kostnaden minimeras, samtidigt som risken i mellan auktionstillfällena, vilket beror på svängförvaltningen beaktas. Den övergripande mål- ningar i statens lånebehov. sättningen konkretiseras genom att regeringen årligen fastställer riktlinjer för statsskuldens Tabell 3.10 Nominella lån i svenska kronor efter eliminering

Miljarder kronor förvaltning avseende statsskuldens sammansättning och löptid (mätt i s.k. duration). Inom 2001 2002 2003 2004 2005 ramen för riktlinjerna fastställer sedan RGK Statsobligationer,

nominella 351 340 384 408 400 delmål och riktmärken, bl.a. för löptiden i den nominella kronskulden respektive valutaskulden. Statsskuldväxlar 227 217 241 256 284 RGK svarar även för den operativa förvaltningen Nominella

privatmarknadslån 58 58 58 59 63 av statsskulden. Upplåningen och förvaltningen av statsskulden sker i tre skuldslag: Likviditets-

instrument 48 43 29 22 23 − nominella lån i svenska kronor, − reala lån i svenska kronor, samt Valutaterminer m.m. 0 0 0 0 0 − nominella lån i utländsk valuta. Nominella lån i

svenska kronor 684 658 712 745 770 Tabell 3.9 Statsskuldens utveckling och sammansättning 1 2004 omgrupperades instrumenten i statsskulden. Uppgifterna i tabellen är Miljarder kronor redovisade i enlighet med de nya grupperingarna.

2001 2002 2003 2004 2005

Andelen reala lån har successivt ökat under Nominella lån i svenska kronor 684 658 712 745 770 femårsperioden. I slutet av 2005 uppgick stocken

till 189 miljarder kronor, vilket motsvarar en Reala lån i svenska kronor 117 130 144 167 189 andel på 15 procent av den totala statsskulden.

Enligt regeringens riktlinjebeslut för 2006 Nominella lån i utländsk valuta 407 375 330 301 303 (Fi2005/4589) skall andelen på sikt öka till Summa konsoliderad 20 procent av den totala skulden. Ökningen skall statsskuld 1 208 1 163 1 186 1 213 1 262 ske i en takt som är avpassad till efterfråge-

tillväxten och med beaktande av kostnader och

risker i övriga skuldslag.

Nominella lån i svenska kronor utgör den

Reala lån i svenska kronor fyller en viktig viktigaste källan för finansiering av statsskulden.

funktion i statens låneportfölj då de bidrar till en Merparten av upplåningen sker på den inhemska

mer diversifierad upplåning med ytterligare ett värdepappersmarknaden genom statsobliga-

skuldslag utöver nominell kron- och valutaskuld. tioner (kuponglån med en löptid över ett år vid

Staten får därmed tillgång till en finansieringsemissionstillfället) och statsskuldväxlar (nollku-

källa med andra kostnads- och riskegenskaper än ponglån, i huvudsak med en löptid på högst ett

nominell upplåning, och risken kan reduceras. år vid emissionstillfället). I skuldslaget ingår även

Låneformen ger även fördelar för investeraren nominella privatmarknadslån som erbjuder RGK

eftersom investeraren erbjuds en möjlighet att billigare upplåning än konventionella statspapper

försäkra sig mot inflation genom att staten i kombination med möjligheter att sprida

övertar inflationsrisken. upplåningen till fler långivare, företrädesvis

Den nuvarande valutaskulden byggdes upp privatpersoner. Under 2005 har upplåningen från

under en period när lånebehovet var mycket privatmarknaden ökat med 4 miljarder kronor,

stort. Lån i utländsk valuta bidrog då till att täcka från 59 miljarder kronor 2004 till 63 miljarder

en del av lånebehovet. Det minskade pressen kronor 2005 (5 procent av statsskulden). Det är

uppåt på den svenska räntenivån och bidrog framför allt intresset för premieobligationer som

därmed till att hålla nere räntekostnaderna. har ökat och stocken ökade med 10 procent.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Sedan flera år amorterar staten på valutaskulden under en viss period påverkas av underliggande för att minska den totala risknivån i statsskulden. skuld-, ränte- och valutautveckling. Eftersom statsskulden löpande mäts och I resultaträkningen för staten redovisas räntor värderas i kronor slår ändringar i växelkursen enligt kostnadsmässiga principer efter elidirekt igenom på skuldens storlek. Målet är dock minering av räntor till/från statliga myndigheter. inte att avveckla valutaskulden, även om den Från och med 2004 nettoredovisas intäkter och medför en växelkursrisk. Valutaskulden bidrar på kostnader för förvaltning av statsskulden. I samma sätt som realobligationer till att kostnaderna ingår även en omvärdering av diversifiera statsskulden, eftersom den minskar skulden i utländsk valuta. Av tabell 3.12 framgår exponeringen mot den svenska räntan. Enligt statsskuldens kostnader och den utgör en regeringens riktlinjer skall skulden i utländsk sammanfattning och specificering av uppgifterna valuta minska så att den på sikt utgör 15 procent i not 11 till resultaträkningen (se kapitel 4 Resulav statsskulden. taträkning, balansräkning och finansierings-

analys). Tabell 3.11 Valutaskulden Miljarder kronor Tabell 3.12 Statsskuldens kostnader

2001 2002 2003 2004 2005 Miljarder kronor Skuld utländsk 2001 2002 2003 2004 2005 valuta 407 375 330 301 303 Räntekostnader på lån i Andel valutaskuld svenska kronor 51 71 51 52 49 av total skuld

Räntekostnader på lån i (procent) 34 32 28 25 24 52 39 29 23 24

utländsk valuta

Realiserade

Valutaskulden är i kronor räknat i princip valutadifferenser 12 7 4 5 -10 oförändrad mellan 2004 och 2005. Andelen Realiserade kursdifferenser 5 4 4 14 8 valutaskuld av total statsskuld minskade dock till Orealiserade 24 procent 2005. RGK amorterade motsvarande valutadifferenser 6 -18 -15 -5 22 20 miljarder kronor av valutaskulden 2005. Trots Över- /underkurs vid amorteringarna ökade valutaskulden med emission m.m. 2 -7 -3 -8 -7 2 miljarder kronor på grund av att kronans värde Summa kostnader 128 96 70 81 86 i förhållande till utländsk valuta försvagades Ränteintäkter i under 2005. Orealiserade valutaförluster ingår i upplåningsverksamheten -41 -39 -32 -27 -27 valutaskulden och uppgick 2005 till 14 miljarder Nettokostnader efter

intäkter, exklusive kronor. År 2004 ingick i stället orealiserade

skuldskötselåtgärder 87 57 38 54 59 valutavinster med 15 miljarder kronor. Orealise-

Orealiserade valutavinster rade valutakursdifferenser ökade således valuta-

(-) / förluster (+) skulden med ca 29 miljarder kronor. hänförbara till

skuldskötselinstrument 7 -14 -3 -5 8 Statsskuldens kostnader Nettokostnader inklusive De anslagsavräknade utgifterna för statsskulden, skuldskötselåtgärder 94 43 35 49 67 som redovisas i kapitel 5 Statsbudgetens utfall, uppgick till ca 33 miljarder kronor 2005. Det är

Enligt resultaträkningen för 2005 uppgick nettoen minskning med 20 miljarder kronor jämfört

kostnaden för statsskulden (räntor, över- och med 2004. Beloppen i statsbudgeten redovisas

underkurser, valutakursförändringar m.m.) till enligt utgiftsmässiga principer och utgör ett

67 miljarder kronor, vilket är en ökning med netto av inkomster och utgifter i upplånings-

18 miljarder kronor jämfört med 2004. verksamheten. Den utgiftsmässiga redovisningen

Räntekostnaderna på lån i svenska kronor innehåller dock svagheter när det gäller att

uppgick till 49 miljarder kronor, vilket innebar beskriva statsskuldsräntornas utveckling över

en minskning med 3 miljarder kronor jämfört tiden. Exempelvis har valet av upplåningsteknik

med 2004. Räntekostnaderna för lån i utländsk stor påverkan på anslagsbelastningen ett visst år.

valuta ökade med 1 miljard kronor till En kostnadsmässig redovisning ger därför en

24 miljarder kronor. bättre beskrivning av hur räntekostnaderna

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Diagram 3.14 Transfereringar per sektor 2001–2005 Realiserade valutakursdifferenser minskade

Miljoner kronor statsskuldens kostnader med 15 miljarder kronor 2005. Staten gjorde valutavinster på 10 miljarder 800 000 kronor, jämfört med valutaförluster på 700 000 5 miljarder kronor 2004. Valutavinster/-förluster 600 000 påverkas framför allt av kronans växelkurs mot

500 000 andra valutor när ett lån förfaller, men också av

400 000 inbördes förändringar mellan andra valutors

300 000 växelkurser genom olika derivatinstrument.

200 000 Årets valutavinster beror på bl.a. förfall av ett par

100 000 stora lån i dollar, vilka togs upp till betydligt högre dollarkurser än då de återbetalades. 0

2001 2002 2003 2004 2005

Under 2005 minskade även realiserade kurs- Nettoöverföring till ålderspensionssystemet

Transfereringar till utlandet förluster med 6 miljarder kronor, från 14 till Transfereringar till kommuner

Transfereringar till företag 8 miljarder kronor. Det beror på att RGK har Transfereringar till hushåll gjort färre återköp av obligationer i samband med byten mellan obligationer.

De orealiserade valutadifferenserna, exklusive Tabell 3.13 Transfereringar exklusive avsättningar 2001– skuldskötselåtgärder, ökade skuldkostnaderna 2005 med 27 miljarder kronor jämfört med 2004. Miljarder kronor

Över- och underkurser vid emission av stats- 2001 2002 2003 2004 2005 papper m.m. medförde att kostnaderna Socialförsäkring 341 361 392 402 409 minskade med 7 miljarder kronor, vilket var ca Allmänna bidrag 1 miljard kronor lägre än 2004. till kommuner 99 100 99 101 106

Tillsammans med ränteintäkter i upplånings- Arbetsmarknad 52 57 62 66 72 verksamheten på 27 miljarder kronor uppgick Nettoöverföring nettokostnaden för statsskulden exklusive skuld- till

ålderspensionsskötselåtgärder till 59 miljarder kronor 2005.

systemet 32 29 30 28 33 Skillnaden mellan statsskuldens utgiftsmässiga

EU-avgiften 22 19 24 23 26 räntekostnader på 33 miljarder kronor och

Bistånd, nettokostnaden på 59 miljarder kronor förklaras

internationella av att kursdifferenser vid emission, nollkupong-

bidrag, räntor och orealiserade valutakursförändringar migration och redovisas på olika sätt i statsbudgeten och i integration 19 19 19 23 25 resultaträkningen (se även bilaga 4 Skillnader Utbildning och

studiestöd 27 29 26 36 20 mellan resultaträkningen och statsbudgeten).

Övrigt 42 38 40 43 51

Summa 634 652 693 722 742 Transfereringar exklusive avsättningar

I tabell 3.13 visas utvecklingen av olika trans- I diagram 3.14 visas transfereringarna per sektor

fereringar under den senaste femårsperioden. 2001–2005. De totala kostnaderna för trans-

Nedan lämnas en närmare redovisning av fereringar har ökat med 108 miljarder kronor

delområdena socialförsäkring, arbetsmarknad, eller 17 procent under perioden. Den största

bistånd m.m. samt utbildning och studiestöd. delen, 62 procent, av de statliga transfereringarna går till hushållen inklusive hushållens övriga organisationer. Transfereringarna till hushållssektorn har ökat med 64 miljarder kronor eller 16 procent mellan 2001 och 2005.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Socialförsäkring I tabellerna 3.15 och 3.16 visas antalet pensions-

tagare med ålderspension och utbetald ålders- Diagram 3.15 Socialförsäkringar 2001–2005

pension under perioden. Miljoner kronor

Tabell 3.15 Pensionstagare med ålderspension 2001–2005

450 000

50 000

År 2005 var nästan 1,7 miljoner personer pen-

0

2001 2002 2003 2004 2005 sionstagare med ålderspension, av dessa var

Ersättning vid ålderdom - Pensioner m.m. Stöd till barnfamiljer 56 procent kvinnor och 44 procent män. Antalet

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. Läkemedelsförmånerna pensionstagare har ökat med nästan 6 procent

sedan 2001. Kostnaderna för socialförsäkringar ökade varje

år under femårsperioden. År 2005 ökade kostna- Tabell 3.16 Utbetald ålderspension 2001–2005

derna med nästan 7 miljarder kronor eller Kvinnor,

medel- Män, medel- 1,6 procent. Under hela femårsperioden var ök- ersättning ersättning

ningen totalt 68 miljarder kronor eller Summa, Kvinnor Män per månad, per månad,

År mnkr Procent Procent kronor kronor 20 procent.

2001 161 106 46 54 6 811 10 561

Tabell 3.14 Socialförsäkringar 2001–2005 2002 168 064 46 54 7 132 11 003

Miljarder kronor 2003 181 235 46 54 7 628 11 427

2001 2002 2003 2004 2005 2004 187 981 46 54 7 822 11 631

Ålderspensioner 2005 193 093 46 54 7 875 11 627

m.m. 177 185 207 211 215

Källa: Försäkringskassan Stöd till barnfamiljer 49 50 52 53 54

År 2005 utbetalades drygt 193 miljarder kronor,

Ersättning vid

varav 46 procent eller 89,1 miljarder kronor till arbetsoförmåga m.m. 98 107 114 115 119 kvinnor och 54 procent eller 104 miljarder

kronor till män. Kvinnornas medelersättning per Läkemedelsförmånerna 17 18 19 20 20 månad var 7 875 kronor och männens var 11 627

kronor. Kvinnornas medelersättning per månad Summa 341 361 392 402 409

var således 32 procent lägre än männens medel-

ersättning 2005. Skillnaden mellan kvinnors och

Av ökningen mellan 2001 och 2005 är

mäns medelersättning har minskat med ca 38 miljarder kronor hänförliga till ökade

3,5 procentenheter sedan 2001. pensionskostnader och 21 miljarder kronor till

Barnbidraget har varit oförändrat efter ersättning vid arbetsoförmåga. Ökningen av

bidragshöjningen till 950 kronor 2001 till pensionskostnaderna har varit tämligen jämnt

oktober 2005 då det höjdes till 1 050 kronor per fördelad under åren, men 2003 års ökning var

barn och månad. Samtidigt ändrades flerbarnsbetydligt högre, 22 miljarder kronor. De ökade

tillägget som nu utges från andra barnet. pensionskostnaderna beror på ett ökat antal

pensionärer, att en allt större andel av dessa inte

omfattas av ATP-systemet och att den genom-

snittliga pensionspoängen ökat, men även på

indexomräkning av pensionsbelopp (se även not

4 till resultaträkningen i kapitel 4 Resultat-

räkning, balansräkning och finansieringsanalys).

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Tabell 3.17 Ersatta nettodagar med föräldrapenning 2001– Tabell 3.18 Arbetslösa personer i genomsnitt per månad

2005 2001–2005

Kvinnor Män

Summa Procent Procent

Källa: Försäkringskassan

2005 269 100 46 54

Källa: Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning Antal ersatta nettodagar med föräldrapenning var ca 43 miljoner 2005, varav 80 procent uttagna Av tabell 3.18 framgår antalet personer som var av kvinnor och 20 procent uttagna av män.

arbetslösa i genomsnitt per månad perioden Andelen dagar uttagna av män har ökat med 2001–2005. I april 2005 förändrade SCB sin 6 procentenheter sedan 2001.

statistik i enlighet med EU:s normer varför upp-

Kostnaderna för ersättning vid arbetsoför- gifterna inte är direkt jämförbara med tidigare år. måga m.m., ohälsoområdet, ökade med samman-

Statistiken för 2005 grundar sig dessutom endast lagt 21 miljarder kronor eller 22 procent under på månaderna april–december. perioden. Inom ohälsoområdet har ett trend-

Antalet arbetslösa personer i genomsnitt per brott inträffat så till vida att de sammanlagda månad var 269 100 under 2005. Av dessa var kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och

46 procent kvinnor och 54 procent män. Det sjukersättning har börjat minska. Kostnaden för motsvarar 124 000 kvinnor och 145 100 män. sjukpenning minskade med 3,5 miljarder kronor

Fördelningen av arbetslösa mellan kvinnor och eller 10 procent 2005, vilket förklaras av att män har varit konstant mellan 2001 och 2003. antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska.

Mellan 2003 och 2004 ökade andelen arbetslösa Aktivitets- och sjukersättningarna (tidigare kvinnor med 1 procentenhet. Mellan 2004 och benämnt förtidspension) ökade däremot med

2005 har andelen arbetslösa kvinnor ökat med 2,7 miljarder kronor eller 5 procent. Aktivitets- ytterligare 2 procentenheter. och sjukersättningar ersatte förtidspension inom pensionssystemet under 2003. Bistånd m.m.

Arbetsmarknad Diagram 3.17 Bistånd, internationella bidrag, migration och

integration 2001–2005 Diagram 3.16 Arbetsmarknad 2001–2005 Miljoner kronor Miljoner kronor

30000

80 000

25000

70 000

60 000 20000

50 000

15000

40 000

10000

30 000

20 000 5000

10 000

0

0 2001 2002 2003 2004 2005

2001 2002 2003 2004 2005

Bidrag via Sida Bidrag via UD Bidrag till migration och integration

Arbetslöshetsersättning Arbetsmarknadsutbildning m.m. Övrigt

Kostnaderna för bistånd, internationella bidrag, Kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken ökade migration och integration ökade med under perioden med 20 miljarder kronor. 5,9 miljarder kronor eller 31 procent under Ökningen förklaras till stor del av ökad arbets- perioden 2001–2005. Under 2005 ökade kostlöshet.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

naderna med 1,6 miljarder kronor till följd av Studiemedel består av studiebidrag och studielån bl.a. en ökad biståndsram. och utgår till studerande i studiestöds-

berättigande utbildning. Utbildning och studiestöd Studiehjälpen består av studiebidrag, inackor-

deringstillägg och extra tillägg. Studiebidraget är Diagram 3.18 Utbildning och studiestöd 2001–2005

generellt och lämnas normalt med 950 kronor Miljoner kronor

per studiemånad för den som är mellan 16 och

40 000 20 år och studerar i en gymnasial utbildning

35 000 inom gymnasieskola, folkhögskola, kommunal

vuxenutbildning eller vissa andra utbildningar.

30 000

Under 2003 minskade antalet studerande med

25 000

studiemedel för första gången sedan 1999.

20 000 Under 2004 ökade däremot antalet studerande

15 000 med studiemedel, för att 2005 åter minska, vilket

framgår av tabellerna 3.19 och 3.20.

10 000

5 000 Tabell 3.19 Studerande med studiemedel 2001–2005:

Studiebidrag

0

2001 2002 2003 2004 2005

Utbildningspolitik, Kammarkollegiet: bidrag till enskilda utbildningssamordnare,

Utbildningspolitik, Kammarkollegiet: bidrag till folkbildningsorganisationer Kvinnor Män

Utbildningspolitik, Skolverket: maxtaxa, personalförstäkningar m.m. Summa Procent Procent

Studiestöd inkl. av- och nedskrivningar, CSN

2001 418 410 59 41

2002 434 376 60 40 Kostnaden för utbildning och studiestöd har

2003 431 126 60 40 minskat med 8 miljarder kronor under perioden. Kostnaden för studiestöd, inklusive av- och ned- 2004 434 323 60 40

skrivningar, har minskat med närmare 2005 428 527 60 40 16 miljarder kronor 2005 jämfört med 2004. Källa: Centrala studiestödsnämnden

Kostnaden för utbetalda studiestöd har ökat marginellt, men en återföring av reservation för

Tabell 3.20 Studerande med studiemedel 2001–2005: lånefordringar har gjort att nettokostnaden för

Studielån studiestöd minskat med 16 miljarder kronor.

Återföringen under 2005 beror bl.a. på ett lägre

Kvinnor Män ränteläge som medförde att fler bedöms kunna Summa Procent Procent

betala sina skulder. Under 2004 ökade 2001 340 024 59 41 kostnaderna för studiestöd inklusive av- och

2002 340 805 60 40 nedskrivningar med ca 10 miljarder kronor.

2003 335 218 60 40 Ökningen avsåg reservation av lånefordringar

2004 330 212 60 40 som beräknats enligt en ny modell. De största

2005 316 381 60 40 förändringarna var borttagandet av nuvärde-

Källa: Centrala studiestödsnämnden beräkningen och ändrad beräkning av den framtida inkomstutvecklingen samt åtgärder för att

Studiemedel lämnas främst till studerande vid stabilisera modellen (se även kapitel 4, not 28

universitet och högskolor, vid godkända Utlåning).

utbildningar utomlands och till studerande äldre En annan väsentlig förändring under perioden än 20 år i gymnasiala utbildningar. Totalt fick

är att bidragen till skolväsendet ökade med ca

428 527 studerande studiemedel under 2005, 4 miljarder kronor 2002 till följd av införandet av

vilket är en minskning med 5 796 studerande maxtaxan i barnomsorgen.

jämfört med 2004. Av dessa hade 316 381 De studiestöd som når flest personer är studielån, medan 112 146 studerande endast

studiehjälp och studiemedel. Dessa stöd är

utnyttjade studiebidrag. generella och rättighetsstyrda. Studiemedel kan dock lämnas med en högre bidragsdel, men i

detta avseende är studiemedlet inte rättighetsstyrt.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Statens egen verksamhet Övriga driftkostnader avser omkostnader för de

statliga myndigheternas verksamhet. Köpta

Diagram 3.19 Statens egen verksamhet 2001–2005

varor och tjänster är av stor omfattning vid bl.a.

Miljoner kronor

Vägverket och Banverket, som har omfattande

250 000 köp av entreprenader, men också vid Försvars-

makten. Driftkostnaderna vid Vägverket och

200 000 Banverket har ökat väsentligt under perioden (se

även kapitel 4, not 8 Övriga driftskostnader).

150 000

Statens personal

100 000

I det följande redovisas en beskrivning av statens

personal avseende antal anställda fördelat på kön,

50 000

åldersgrupp och sektor. Uppgifterna baserar sig

på statistik från Arbetsgivarverket. Avgräns-

0

2001 2002 2003 2004 2005 ningen av staten är densamma som för resul-

Kostnader för personal Kostnader för lokaler taträkningen. Det innebär bl.a. att anställda vid

Övriga driftkostnader Avskrivningar och nedskrivningar de allmänna försäkringskassorna inkluderas i

uppgifterna för 2001 till 2004 även om de blev Statens egen verksamhet avser främst

statligt anställda först 2005 genom bildandet av kostnaderna för de statliga myndigheternas drift,

den statliga myndigheten Försäkringskassan. I dvs. personalkostnader, lokalkostnader, avskriv-

bilaga 2 redovisas vilka myndigheter som omningar och nedskrivningar samt övriga driftkost-

fattas av redovisningen nedan samt vilka nader. Kostnaderna för statens egen verksamhet

myndigheter som hör till respektive sektor. den senaste femårsperioden framgår av diagram

Till riksdagen lämnas varje år, senast i budget- 3.19. Kostnaderna har ökat med totalt

propositionen för 2006 (prop. 2005/06:1, 37 miljarder kronor eller 24 procent under perio-

utgiftsområde 2, bilaga 1), en utförlig redoden. Den största ökningen med 17 miljarder

visning av statsförvaltningens utveckling. kronor inträffade 2005 då framför allt Försvars-

maktens driftkostnader ökade på grund av av- Tabell 3.21 Antal statligt anställda 2001–2005 fördelade

sättningar för omstruktureringskostnader. på kvinnor respektive män

Försvarsmakten gjorde också stora nedskriv-

Antal1 2001 2002 2003 2004 2005 ningar av beredskapsvaror 2005.

För att öka jämförbarheten mellan åren har Kvinnor 100 751 103 026 105 764 106 359 105 223

personalkostnaderna rensats för förändring av Män 110 639 111 949 113 864 113 445 110 614

statens tjänstepensionsskuld (försäkringsteknisk

Summa 211 390 214 975 219 628 219 804 215 837 avsättning hos Statens pensionsverk). Övriga 1

Anställda med en omfattning av tjänst understigande 40 procent ingår inte. År driftkostnader har rensats för förändringar av 2005 utgjorde de drygt 4 700 personer. Betings-, dag- eller timanställda m.fl.

ingår inte heller. De utgjorde ca 15 400 personer 2005. avsättningar för förluster i garanti- och ut-

Anm.: Vissa förändringar i populationen har gjorts i förhållande till tidigare års låningsverksamhet hos Riksgäldskontoret och redovisade uppgifter.

Källa: Arbetsgivarverket Exportkreditnämnden.

De högsta personalkostnaderna (se även

Statligt anställda utgör knappt 6 procent av det kapitel 4, not 6 Kostnader för personal) finns

totala antalet sysselsatta på arbetsmarknaden. De hos Rikspolisstyrelsen, Försvarsmakten och

senaste tio åren har antalet anställda inom staten Försäkringskassan samt Skatteverket. Under

varit närmast oförändrat. I början av 2000-talet femårsperioden har lönekostnaderna ökat med

skedde en svag ökning som till stor del kan 24 procent vid Försäkringskassan, med

förklaras med en fortsatt expansion inom 17 procent vid Rikspolisstyrelsen och med

högskoleväsendet. Sedan 2004 har dock antalet 14 procent vid Skatteverket.

statsanställda minskat med nära 4 000 personer

Lokalkostnaderna avser hyror för de statliga

(se tabell 3.21). Exempelvis har antalet anställda myndigheternas lokaler. De högsta lokal-

inom Försvarsmakten minskat med nära 1 600. kostnaderna finns hos Försvarsmakten,

Den nya statliga myndigheten Försäkrings- Rikspolisstyrelsen och Regeringskansliet (se

kassan har drygt 400 färre anställda än vad Riksäven kapitel 4, not 7 Kostnader för lokaler).

försäkringsverket och de allmänna

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

försäkringskassorna hade tillsammans. Dess- Genomsnittsåldern för de statsanställda har ökat utom har affärsverken och högskolesektorn något de senaste åren och uppgick till ca 46 år minskat med vardera 1 000 anställda mellan 2004 2005. Skillnaden mellan kvinnor och män är och 2005. I förhållande till 2001 har dock försumbar. Genomsnittsåldern har ökat inom högskolesektorn totalt ökat med ca 2 700 samtliga sektorer med undantag av sektorn anställda (se tabell 3.23). Rättsmyndigheter. Mellan olika myndigheter

Staten är den sektor som har jämnast finns det dock i vissa fall avsevärda skillnader i könsfördelning på arbetsmarknaden. Andelen genomsnittsålder och åldersstruktur. statsanställda kvinnor har ökat stadigt de senaste Universitet, högskolor och forskning är den åren. År 2005 var närmare 49 procent av de största av sektorerna inom staten med ca 52 400 anställda i staten kvinnor. Skillnaden mellan anställda. Det motsvarar ungefär en fjärdedel av olika åldersgrupper är marginell (se tabell 3.22). de statligt anställda. Därefter kommer sektorn Mellan olika sektorer finns det dock skillnader. Rättsmyndigheter, exklusive Försvarsmakten, Som exempel kan nämnas att andelen kvinnor med ca 39 200 anställda och sektorn Arbetsliv, endast uppgår till 24 procent inom sektorn omsorg och utbildning med ca 35 800 anställda. Affärsverk och infrastruktur. Motsatt för- Flertalet av de statsanställda arbetar vid en stor hållande råder inom sektorn Arbetsliv, omsorg myndighet. Som exempel kan nämnas att drygt och utbildning där enbart 31 procent av de 80 procent av de statsanställda arbetar vid en anställda är män. myndighet som har minst 1 000 anställda. Totalt

rör det sig om 40 myndigheter. Mindre än Tabell 3.22 Antal statligt anställda 2001–2005 fördelade

1 procent av de statsanställda arbetar vid en på åldersgrupper

myndighet med färre än 50 anställda (totalt Antal och procentuell fördelning

75 myndigheter). Ålder och kön 2001 2002 2003 2004 2005 –34 43 510 45 151 46 684 45 748 43 407 Kvinnor 47 48 48 48 49 Män 53 52 52 52 51 35–44 51 203 52 405 53 948 54 259 53 708 Kvinnor 47 47 47 48 48 Män 53 53 53 52 52 45–54 65 762 63 463 61 788 59 884 57 866 Kvinnor 49 49 49 49 48 Män 51 51 51 51 52 55– 50 915 53 956 57 208 59 913 60 856 Kvinnor 47 48 48 49 49 Män 53 52 52 51 51

Anm.: Vissa förändringar i populationen har gjorts i förhållande till tidigare års redovisade uppgifter. Källa: Arbetsgivarverket

Staten har tillsammans med landstingen den i genomsnitt äldsta personalstyrkan. Utmärkande för staten är att andelen äldre medarbetare är högre samtidigt som andelen anställda i de yngsta åldersgrupperna är lägre i jämförelse med arbetsmarknaden i sin helhet. Drygt 28 procent av de statsanställda var 55 år eller äldre, medan drygt 20 procent var 34 år eller yngre. I förhållande till 2001 har andelen anställda i åldersgruppen 55 år och äldre ökat något, från 24 procent 2001. Andelen anställda i åldersgruppen 34 år och yngre har under samma tid minskat marginellt, från 21 procent 2001.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Tabell 3.23 Antal statligt anställda 2001–2005 fördelade på sektorer

Sektor Kön 2001 2002 2003 2004 2005 Affärsverk 19 439 19 106 19 377 19 317 18 553 Kvinnor 23 23 23 24 24 Män 77 77 77 76 76 Ekonomi 18 680 18 827 18 398 18 101 17 937 Kvinnor 63 63 63 63 63 Män 37 37 37 37 37 Universitet 49 745 51 947 53 582 53 429 52 435 Kvinnor 51 51 51 52 52 Män 49 49 49 48 48 Kultur 3 118 3 209 3 125 3 097 3 039 Kvinnor 57 57 57 57 57 Män 43 43 43 43 43 Miljö3

5 463 5 695 5 716 5 863 5 969 Kvinnor 45 45 46 47 48 Män 55 55 54 53 52 Arbetsliv4 34 363 34 926 36 872 36 876 35 789 Kvinnor 70 70 69 69 69 Män 30 30 31 31 31 Rättsmyndigheter 36 769 37 622 38 204 38 958 39 175 Kvinnor 42 42 42 42 43 Män 58 58 58 58 57 Länsstyrelser m.m.5 11 458 11 598 11 717 12 010 12 232 Kvinnor 57 58 58 58 58 Män 43 42 42 42 42 Uppdragsverksamhet6 12 237 12 000 12 088 12 031 12 157 Kvinnor 42 42 41 41 41 Män 58 58 59 59 59 Försvaret 20 118 20 045 20 549 20 122 18 551 Kvinnor 19 20 20 20 21 Män 81 80 80 80 79 1 Affärsverk och infrastruktur 2 Universitet, högskolor och forskning 3 Miljö, teknik och jordbruk 4 Arbetsliv, omsorg och utbildning 5 Länsstyrelser, regeringskansli och stabsmyndigheter 6 Uppdragsbaserad verksamhet 7 Avser Försvarsmakten som tillhör sektorn Rättsmyndigheter, men som särredovisas här. Anm.: Vissa förändringar i populationen har gjorts i förhållande till tidigare års redovisade uppgifter. Källa: Arbetsgivarverket

4¶Resultaträkning,

balansräkning och finansieringsanalys

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

4¶Resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys

Resultat- och balansräkningarna samt Myndigheternas redovisning konsolideras, vilket finansieringsanalysen omfattar myndigheterna, innebär att transaktioner mellan myndigheter, inklusive affärsverken, under riksdagen och t.ex. arbetsgivaravgifter för statligt anställda och regeringen med undantag för Riksbanken, AP- bidrag mellan myndigheter tas bort (elimineras) i fonderna och Premiepensionsmyndigheten. resultaträkningen och att fordringar och skulder Riksbankens grundfond ingår eftersom den mellan myndigheter elimineras i balansutgörs av kapital som ursprungligen tillskjutits räkningen. På så vis erhålls en konsoliderad av staten, men däremot ingår inte Riksbanken. redovisning för staten.

AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten ingår inte eftersom deras tillgångar har en annan karaktär än statens tillgångar i övrigt. De ingår däremot i sammanställningen över den 4.1 Resultaträkning statliga sektorns tillgångar och skulder i kapitel 9 Sammanställning av verksamheter som staten I resultaträkningen redovisas räkenskapshar ett väsentligt inflytande över. De erkända periodens intäkter och kostnader. Statens arbetslöshetskassorna ingår inte i den statliga kostnader innefattar driften av statens egen redovisningsorganisationen och därmed inte verksamhet och transfereringar. De största heller i de konsoliderade resultat- och balans- kostnaderna uppkommer i de stora bidrags- och räkningarna. En fullständig förteckning över försäkringssystem som staten hanterar, t.ex. samtliga ingående organisationer framgår av socialförsäkringssystemet. För transfereringar bilaga 2 Statliga myndigheter m.m. sammanfaller kostnader till största delen med

Resultaträkningen omfattar de ingående betalningar. myndigheternas alla verksamheter oavsett Den statliga verksamheten finansieras i viss finansiering. Redovisningen utgår från veder- utsträckning med avgifter från försäljning av tagna redovisnings- och värderingsprinciper som varor och tjänster som, med undantag för i så stor utsträckning som möjligt hålls affärsverkens verksamhet, bedrivs utan konstanta över tiden för att ge jämförbarhet vinstkrav. En begränsad del av intäkterna utgörs mellan åren. av bidrag.

Till skillnad från vad som är fallet i Resultaträkningen för 2005 redovisar ett statsbudgeten redovisas i resultaträkningen överskott på 20 miljarder kronor, vilket innebär intäkter och kostnader, vilket bl.a. innebär att en förbättring med 39 miljarder kronor jämfört utgifterna för en investering, i form av med föregående år. avskrivningar, fördelas över investeringens hela livslängd. Gällande principer och förutsättningar under det senaste året beskrivs i avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Tabell 4.1 Resultaträkning

21 miljarder kronor jämfört med 2004. Miljoner kronor

Ökningen hänför sig till förbättrat resultat Not 2005 2004

främst hos Vattenfall AB (10,3 miljarder Intäkter kronor), Akademiska Hus AB (5,7 miljarder Skatter m.m. 1 889 577 838 623 kronor) och LKAB (3 miljarder kronor). Intäkter av avgifter och andra Nettokostnaden för förvaltningen av statsersättningar 2 45 481 40 503 skulden uppgick till 67 miljarder kronor, en Intäkter av bidrag 3 25 651 24 591 ökning med 18 miljarder kronor jämfört med Summa intäkter 960 709 903 717 2004. Förändringen beror främst på orealiserade

valutaförluster som jämfört med 2004 ökade Kostnader nettokostnaden med 39 miljarder kronor sam-

är att kostnaden för studiestöd inklusive av- och Transfereringar till kommuner 4 -164 812 -150 692

nedskrivningar har minskat med närmare Transfereringar till utlandet 4 -45 132 -40 919

16 miljarder kronor jämfört med föregående år. Nettoöverföring till

Förändringen beror på att en återföring har skett ålderspensionssystemet 4 -33 382 -27 641

av reservation för lånefordringar på 6 miljarder Avsättningar till/upplösning av fonder 5 1 524 -3 743 kronor, medan en ökning av reservationen gjor-

des föregående år på ca 10 miljarder kronor. Summa transfereringar m.m. -740 468 -725 425

Återföringen under 2005 beror främst på lägre

ränteläge som leder till att fler bedöms kunna Statens egen verksamhet

betala sina skulder. Utöver detta finns ett antal

Avskrivningar och nedskrivningar 9 -27 715 -21 344

4.1.1 Intäkter

Summa statens egen

Resultat från andelar i dotteroch intresseföretag 10 45 986 24 723

Intäkter av avgifter

och andra Finansiella intäkter och ersättningar kostnader 5% Nettokostnad för statsskulden 11 -66 906 -48 785 Övriga finansiella intäkter 12 15 883 8 233

Skatter m.m. uppgick till 890 miljarder kronor

och utgör 91 procent av statens totala intäkter. Ökningen hänförs i huvudsak till att Skatter

Den offentliga sektorns samtliga skatter uppm.m. har ökat med 51 miljarder kronor, medan

bärs av staten genom Skatteverket och redovisas kostnaderna för transfereringar och statens egen

såväl i statens resultaträkning som i statsverksamhet har ökat med 15 respektive

budgeten. De skatter och avgifter som avser 17 miljarder kronor. Resultat från andelar i

kommunsektorn och ålderspensionssystemet utdotter- och intresseföretag har därutöver

betalas och överförs löpande för att regleras när påverkat utfallet positivt med 46 miljarder

slutlig taxering fastställs. kronor, vilket innebär en ökning med

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Av ökningen med 18 miljarder kronor avseende Intäkterna av bidrag ökade med 1 miljard fysiska personers inkomstskatt utgör kronor. Inom posten Intäkter av bidrag har EU- 12 miljarder kronor preliminärskatter. För- bidragen ökat med 0,8 miljarder kronor genom ändringen förklaras främst av en högre löne- en ökning av djurbidrag och bidrag från socialsumma och högre kommunal utdebitering. fonden samtidigt som vissa övriga stöd minskat i Slutregleringen, som i huvudsak består av skatter omfattning. och skattereduktioner som inte ingår i den preliminära skatten, ökade mellan 2004 och 2005 med 6 miljarder kronor. Den större slutregle- 4.1.2 Kostnader ringen beror bl.a. på högre kapitalvinster.

Diagram 4.2 Statens kostnader

Juridiska personers inkomstskatt ökade med 28 miljarder kronor. Preliminärskatterna ökade med 21 miljarder kronor och slutregleringen Finansiella

kostnader med 7 miljarder kronor. Den stora ökningen

7% förklaras till ca 13 miljarder kronor av att företag

Kostnader för löst upp och beskattat hela eller delar av sina

statens egen periodiseringsfonder till följd av att dessa verksamhet räntebelades per den 1 januari 2005. De extra 19% skattebetalningarna gjordes dels som slutregleringar, dels som höjningar av preliminärskatter under våren 2005.

Statens intäkter av arbetsgivaravgifter ökade med 11 miljarder kronor. Avgifterna utgörs i Transfereringar

74% princip av lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2005 med 3,9 procent samtidigt som avgifts- Av statens kostnader under 2005 utgjorde 74 satsen uppgick till 32,46 procent, vilket är procent transfereringar, varav transfereringar till 0,24 procentenheter lägre än 2004. Myndig- hushåll var den största delen. Kostnaderna för heternas arbetsgivaravgifter på totalt 23 miljarder statens egen verksamhet utgjorde 19 procent och kronor är inomstatliga transaktioner och har nettokostnaden för statsskulden och övriga eliminerats i årsredovisningen för staten. finansiella kostnader 7 procent.

Statens intäkter av mervärdesskatt ökade med 15 miljarder kronor jämfört med 2004 till följd av ökad privat och offentlig konsumtion. Av 4.1.3 Transfereringar statens intäkter av mervärdesskatt på totalt 223 miljarder kronor, avser 23 miljarder kronor Diagram 4.3 visar 2005 års transfereringar i form statliga myndigheter. De har eliminerats i av lämnade bidrag och andra överföringar förresultaträkningen för staten. delade på mottagarsektorer enligt nationalräken-

Intäkter av avgifter och andra ersättningar skaperna. Den s.k. realekonomiska indelningen ökade med 5 miljarder kronor. Mest ökade redovisas även ur ett statsbudgetperspektiv i intäkter av uppdragsverksamhet, dvs. intäkter kapitel 5 Statsbudgetens utfall. från försäljning av sådana varor och tjänster som är frivilligt efterfrågade. Av ökningen på 3,3 miljarder kronor hänförs 0,6 miljarder kronor till Svenska kraftnäts försäljning av överföringskapacitet för transport av elektricitet via stamnätet och utlandsförbindelserna. Uppdragsintäkterna vid Banverket ökade med 0,5 miljarder kronor till följd av stora entreprenaduppdrag åt kommuner avseende järnvägsstationer i anslutning till järnvägstunnlar i Malmö och Stockholm.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Diagram 4.3 Transfereringar per mottagande sektor

sjukpenningdagar har fortsatt att sjunka. Den 1

januari 2005 infördes den så kallade

Nettoöver-

Transfereringar föring till medfinansieringsreformen som innebär att

till utlandet ålders-

arbetsgivarna står för 15 procent av sjuk-

6% pensions-

systemet penningen under hela sjukfallet. Aktivitets- och

5%

sjukersättningen (tidigare benämnt förtids-

Transfereringar

pension) ökade däremot med 2,7 miljarder

till kommuner

22% kronor eller 5 procent. Kostnaderna för ålders-

pensioner vid sidan av statsbudgeten ökade med

Trans- 5,9 miljarder kronor netto.

fereringar

Kostnaderna för handikappolitik och

Transfereringar till hushåll

till företag 62% ekonomisk familjepolitik ökade med 1,6

5%

respektive 1,1 miljarder kronor.

Inom området arbetsmarknadspolitik ligger

bidragen till hushåll totalt på samma nivå som Av diagrammet framgår att hushållssektorn är föregående år. Kostnaden för arbetsmarknadsden dominerande mottagaren av statliga utbildning ökade till följd av en ökad volym av transfereringar. Den innefattar bl.a. ålders- deltagare i arbetsmarknadsutbildning. pensioner, sjukpenning, föräldrapenning, Transfereringarna till företag ökade med barnbidrag och arbetslöshetsersättning, men 6,1 miljarder kronor. I detta belopp ingår statens även bidrag till organisationer inom t.ex. utbild- ersättning till Vattenfall AB för stängningen av ningsområdet eller biståndsområdet. Barsebäck 2 med 4,1 miljarder kronor (se även Kommunerna tar emot 22 procent av transfe- avsnitt 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster). reringarna i olika former av statsbidrag, medan Transfereringarna till kommuner ökade med företagssektorn och utlandet, i form av bistånd 14 miljarder kronor, varav de allmänna bidragen och EU-avgifter, tar emot 5 respektive 6 procent till kommunerna ökade med 3,5 miljarder av de statliga transfereringarna. Cirka 5 procent kronor. Transfereringar till kommuner avseende avser nettoöverföring till ålderspensionssystemet sysselsättningsstöd inom arbetsmarknadspoliför fondering hos Premiepensionsmyndigheten tiken ökade med 5 miljarder kronor. En och AP-fonderna (se vidare Överföringar till reglering motsvarande kommunernas skuld på och från pensionssystemet i avsnittet 4.4 mervärdesskattekonto i det avskaffade kommun- Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). kontosystemet har gjorts med 5,6 miljarder

Kostnaderna för transfereringar (exklusive kronor. avsättningar till/upplösning av fonder) uppgick Transfereringar till utlandet ökade totalt med till 742 miljarder kronor 2005, en ökning med 4,2 miljarder kronor. Sveriges sammanlagda 20 miljarder kronor jämfört med 2004. Den avgift till EU ökade med 2,6 miljarder kronor största ökningen avser transfereringar till och biståndsverksamhet och internationella kommuner, som ökade med 14 miljarder kronor. bidrag ökade med 1,4 miljarder kronor. Sveriges

Transfereringar till hushåll har minskat med avgift till EU redovisas här periodiserat till närmare 10 miljarder kronor eller 2 procent. En skillnad mot redovisningen på statsbudgeten orsak är att kostnaden för studiestöd inklusive som görs när avgiften betalas. BNI-avgiftens av- och nedskrivningar har minskat med närmare andel har ökat medan den mervärdes- 16 miljarder kronor jämfört med föregående år skattebaserade andelen av avgiften har fortsatt (se även not 4, Transfereringar). att minska. Avgifter till och bidrag från EU

Bland transfereringarna till hushåll ökade redovisas närmare i kapitel 7. kostnaderna för socialförsäkringen med 5,9 miljarder kronor. Inom ohälsoområdet, ersättning vid arbetsoförmåga m.m., har de 4.1.4 Kostnader för statens egen sammanlagda kostnaderna för sjukpenning och verksamhet aktivitets- och sjukersättning minskat. Kostnaden för sjukpenning minskade med Kostnaderna för statens egen verksamhet 3,5 miljarder kronor jämfört med 2004, eller uppgick till 194 miljarder kronor 2005, vilket är 10 procent, som en följd av att antalet en ökning med 17 miljarder kronor jämfört med

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

2004. Statens personalkostnader exklusive kompensation för stängningen av Barsebäck 2 arbetsgivaravgifter ökade med 1,2 miljarder innebär en nettointäkt för Vattenfall AB på kronor. Myndigheternas inbetalda arbetsgivar- 3,1 miljarder kronor som ingår i årets resultat avgifter och löneskatter utgör statsinterna och påverkar resultatandelens värde. Förbätttransaktioner och har eliminerats i årsredo- ringen av resultatet för Akademiska Hus AB visningen för staten. uppgår till 5,7 miljarder kronor, vilket till största

Övriga driftkostnader ökade med delen kan hänföras till omvärderingar av fastig- 8,7 miljarder kronor. Förändringen innefattar hetsinnehavet. Resultatet för LKAB har ökat ökade kostnader för köp av tjänster med med 3,0 miljarder kronor. 6,2 miljarder kronor och ökade kostnader för köp av varor med 3,6 miljarder kronor. Cirka 1 miljard kronor av den ökade handeln avser 4.1.6 Nettokostnad för statsskulden inomstatlig handel, varför motsvarande belopp har eliminerats. Försvarsmaktens driftskostnader Nettokostnaden för statsskulden ökade med avseende tjänster har ökat med 2,8 miljarder 18 miljarder kronor. De finansiella kostnaderna kronor, vilket främst beror på avsättningar för för förvaltningen av statsskulden ökade med omstruktureringskostnader som avser avveck- 16 miljarder kronor främst till följd av ökade ling av materiel, sanering och rivning. orealiserade valutaförluster med 39 miljarder

Exportkreditnämndens förändring i avsätt- kronor. De finansiella intäkterna för förvaltningar för beräknad risk i engagemang samt ningen av statsskulden minskade med 2 miljarder minskat värde av fordringar medförde högre kronor till följd av att orealiserade valutavinster driftkostnader med 2,3 miljarder kronor. och överkurs vid emission tillsammans minskat Riksgäldskontorets kostnader för garantiverk- med 12 miljarder kronor medan realiserade samheten blev 0,9 miljarder kronor högre än valutavinster ökat med 10 miljarder kronor. föregående år, beroende på att en återföring av Ökningen av övriga finansiella intäkter med reservation för förluster gjordes föregående år. 7,6 miljarder kronor hänförs i huvudsak till

Varuinköpen vid Försvarets materielverk har Regeringskansliets försäljning av aktier, både i ökat beroende på en ökad omfattning av köp och samband med TeliaSonera AB:s respektive försäljning av materiel. Av samma anledning har Nordea AB:s återköp av aktier samt till också aktivering vid utveckling av anläggnings- utdelning från aktier i Nordea AB. tillgångar i egen regi vid Försvarsmakten, via Försvarets materielverk, ökat.

Avskrivningar och nedskrivningar har ökat med 6,4 miljarder kronor. I ökningen av avskriv- 4.2 Balansräkning ningarna ingår nedskrivning av beredskapsvaror för Försvarsmakten med 3,6 miljarder kronor. I balansräkningen redovisas värdet av statens

samtliga tillgångar, skulder och kapital. Värdet är

beräknat per den 31 december 2005 (se även 4.1.5 Resultat från andelar i dotter- och avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggs-

intresseföretag upplysningar). I de fall marknadsvärden finns att

tillgå för aktier och andelar i statliga bolag Resultat från andelar i dotter- och presenteras dessa i bilaga 3, Statliga bolag. intresseföretag ökade med 21 miljarder kronor. Det resultat som redovisas baseras på bolagens redovisade nettoresultat enligt respektive års- 4.2.1 Nettoförmögenheten bokslut, utom i några fall då ett tidigare delårsbokslut använts (se bilaga 3, Statliga Statens nettoförmögenhet är lika med skillnaden bolag). mellan tillgångarnas och skuldernas bokförda

Vattenfall AB har förbättrat sitt resultat med värde. Statsskulden, som i huvudsak motsvarar 10,3 miljarder kronor främst på grund av högre statsbudgetens ackumulerade underskott under elmarknadspriser, ökad vattenkraftproduktion åren, svarar för den övervägande delen av skuloch ett förbättrat utfall från terminsaffärer derna och därmed den negativa nettoförmögenavseende elproduktion. Överenskommelsen om heten. Vid utgången av 2005 var nettoför-

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

mögenheten -762 miljarder kronor, dvs. staten säkring av registerdata medfört en uppvärdering hade en nettoskuld på motsvarande belopp. Det av lagret med 2 miljarder kronor. är en förbättring med 12,5 miljarder kronor Vid övertagande av fastigheter från jämfört med 2004 då nettoförmögenheten var Försäkringskassan har Statens Fastighetsverk knappt -775 miljarder kronor. värderat dessa till marknadsvärde. Detta har

Nettoförmögenhetens förändring fördelad på resulterat i en uppskrivning som ökat nettobalansräkningens olika delar kan sammanfattas förmögenheten med närmare 1 miljard kronor. enligt nedan: Vid eliminering av innehav av inomstatliga

värdepapper uppstår, på grund av olika Mdkr värderingsprinciper, en utjämningspost som

Summa 12 Tabell 4.2 Balansräkning

Miljoner kronor

Förändringen av nettoförmögenheten kan även

TILLGÅNGAR

beskrivas på följande sätt: Not 2005 2004

Anläggningstillgångar

Mdkr

Immateriella

Summa 12

Förskott avseende immateriella 45 8

anläggningstillgångar 16 Förändringen av nettoförmögenheten är i första Summa immateriella 4 533 4 097

anläggningstillgångar hand hänförbar till årets överskott i resultaträkningen på 20 miljarder kronor. Därutöver Materiella

anläggningstillgångar påverkas nettoförmögenheten av enstaka

Statliga väganläggningar 17 88 895 84 065 transaktioner som förändrar tillgångars eller

Statliga järnvägsanläggningar 18 63 922 63 119 skulders värde utan att redovisas över resultaträkningen. Exempel är förändringar av aktier Byggnader, mark och

annan fast egendom 19 39 591 38 939 och andelar som redovisas direkt i balans-

Förbättringsutgifter på räkningen, t.ex. förändringar av statligt ägda

annans fastighet 20 2 948 3 023 bolags egna kapital som inte är hänförbara till

Maskiner, inventarier, periodens resultat. Under 2005 uppgick dessa

installationer m.m. 21 21 808 22 368 effekter till -10 miljarder kronor. Vattenfall AB

Pågående nyanläggningar 22 39 799 37 819 redovisar betydande förändringar av eget kapital

Beredskapstillgångar 23 91 834 90 776 i form av kassaflödessäkringar, valutasäkringar

Förskott avseende materiella och omräkningsdifferenser m.m. vid sidan av

anläggningstillgångar 24 1 562 978 resultaträkningen och sammantaget medför

Summa materiella detta en minskning av aktier och andelar med anläggningstillgångar 350 359 341 087 8,4 miljarder kronor. Kapitalandelen i Finansiella TeliaSonera AB har ökat i värde med anläggningstillgångar 4,3 miljarder kronor främst beroende på valuta- Andelar i dotter- och kursdifferenser. Sveaskog AB har minskat med intresseföretag 25 272 083 248 559 4,2 miljarder kronor i samband med förändrad Andra långfristiga värde-

pappersinnehav 26 10 911 11 181 koncernstruktur.

Långfristiga fordringar 27 8 012 10 544

I samband med införande av nytt lagerredovisningssystem för Försvarsmakten har kvalitets- Summa finansiella

anläggningstillgångar 291 006 270 284

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Summa anläggningstillgångar 645 898 615 468 Summa periodavgräns-

ningsposter 74 274 73 600 Utlåning 28 160 055 147 292

tillgångarna med nära 61 miljarder kronor till Periodavgränsningsposter

925 miljarder kronor.

Väsby utökats med ett körfält i vardera Kortfristiga placeringar

riktningen och på E6:n har Svinesunds- Värdepapper och andelar 38 31 230 9 042

förbindelsen öppnats för trafik. Statliga Summa kortfristiga järnvägsanläggningar ökade med 0,8 miljarder placeringar 31 230 9 042

kronor. Pågående nyanläggningar avseende Kassa och bank 39 1 908 2 085

projekt vid Vägverket minskade med SUMMA TILLGÅNGAR 925 490 864 883 1,8 miljarder kronor och pågående nyanlägg-

ningar vid Banverket ökade med 4,4 miljarder KAPITAL OCH SKULDER kronor. Försvarets militära beredskapstillgångar

Not 2005 2004

ökade med 1 miljard kronor. Nettoförmögenhet 40 -762 186 -774 666 De finansiella anläggningstillgångarna ökade Fonder 41 55 095 56 619 med 21 miljarder kronor. Andelar i dotter- och Avsättningar intresseföretag ökade med 23,5 miljarder kronor.

Förändringen förklaras av positiva rörelseresultat Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 42 154 735 153 067 som påverkat andelarnas storlek hos främst

Vattenfall AB med 5,1 miljarder kronor, Övriga avsättningar 43 16 104 13 537

Akademiska hus AB med 5,8 miljarder kronor Summa avsättningar 170 839 166 604

och Luossavaara-Kiirunavaara AB med Statsskulden

5 miljarder kronor. Statens långfristiga Lån i Sverige 44 959 014 912 124

fordringar minskade med 2,5 miljarder kronor, Lån utomlands 44 302 597 300 996

vilket främst förklaras av att Exportkreditnämn- Summa statsskulden 1 261 611 1 213 120

dens skadefordringar minskat. Skulder m.m.

Kortfristiga placeringar ökade med Leverantörsskulder 45 14 669 14 289 22 miljarder kronor, vilket avser Riksgälds- Övriga skulder 46 109 868 114 080 kontorets (RGK) placeringar på dagslåne- Depositioner 47 753 754 marknaden där RGK placerar kortfristig över-

skottslikviditet. Den 31 december 2004 hade Förskott från uppdragsgivare och kunder 48 567 483 RGK i stället lånat medel på dagslånemarknaden Summa skulder m.m. 125 857 129 606 och den kortfristiga skulden ingick i stats-

skulden. Periodavgränsningsposter

På balansräkningens skuldsida ökade avsätt-

(SPV) ökade avsättningar för pensioner avseende den samlade pensionsskulden på 1,7 miljarder

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

kronor. Riktlinjerna för avsättning är desamma 4.3.1 Statens verksamhet som föregående år och skuldökningen förklaras främst av nyintjänad pension, ränta och Kassaflödet avseende statens verksamhet indexering. Under året har SPV tagit över uppgick 2005 till 46,7 miljarder kronor, vilket är avsättningar för de tidigare försäkringskassornas en minskning från föregående år med personal och från Luftfartsverket i samband med 21 miljarder kronor. Skillnaden beror till största bildandet av Luftfartsstyrelsen. Det har dock delen på att förändringarna av fordringar och endast påverkat den totala avsättningen skulder har under året minskat kassaflödet. marginellt. Övriga avsättningar för garanti- Skatterna har ökat med 68 miljarder kronor verksamhet ökade med 2,6 miljarder kronor. medan transfereringarna har ökat med Balansposten Övriga avsättningar består huvud- 26 miljarder kronor, vilket sammantaget har sakligen av Exportkreditnämndens avsättning minskat statens nettoupplåning. Utdelningarna för risker i garantiengagemang och RGK:s från dotter- och intresseföretag som redovisas avsättning för framtida garantiförluster. under posten intäkter av avgifter och andra

Statsskulden ökade med 49 miljarder kronor ersättningar uppgick till 11,5 miljarder kronor, och uppgick vid 2005 års utgång till vilket var 2,7 miljarder kronor mer än föregående 1 262 miljarder kronor. Lån i svenska kronor år. ökade med 47 miljarder kronor och lån i Förändringar av skulder och fordringar har utländsk valuta ökade med ca 2 miljarder kronor. minskat statens kassaflöde med 34,5 miljarder Den andel av statsskulden som upptas i utländsk kronor, till stor del beroende på att Riksgäldsvaluta minskade därmed från 25 procent till kontoret ökat sina kortfristiga placeringar 24 procent. För en närmare beskrivning av kraftigt. statsskuldens utveckling, se kapitel 3 Utveckling av statens ekonomi, avsnitt Statsskulden.

Övriga skulder minskade med 4,2 miljarder 4.3.2 Investeringar kronor. Bland annat minskade Vägverkets övriga skulder som till största delen består av för- Statens investeringar under 2005 uppgick till skotteringar från kommuner och en betalnings- 40,3 miljarder kronor. Investeringar i finansiella utfästelse till SVEDAB. Minskningen på anläggningstillgångar var 2 miljarder kronor, 11 miljarder kronor avser främst överföring av vilket är en ökning från föregående år med drygt lån från Stockholmsleder AB och Göteborgs 1 miljard kronor framför allt beroende på Trafikleder AB till Riksgäldskontoret under placeringar hos Exportkreditnämnden. hösten 2005. De materiella investeringarna uppgick under

2005 till 36,9 miljarder kronor, vilket är en

ökning med 0,4 miljarder kronor jämfört med

föregående år. Investeringar i väganläggningar 4.3 Finansieringsanalys har minskat med 2,3 miljarder kronor, medan

bl.a. investeringar i järnvägsanläggningar ökat. Finansieringsanalysen visar statens betalningar

Tabell 4.3 Materiella investeringar fördelade på avsnitten statens verksamhet,

Miljarder kronor investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter.

2005 2004 Finansieringsanalysen visar även förändringen av och respektive avsnitts påverkan på statens Beredskapstillgångar 10,4 10,1 nettoupplåning under redovisningsperioden. Väganläggningar 7,3 9,6 Statens nettoupplåning definieras som för- Järnvägsanläggningar 8,2 7,3 ändringen av statsskulden justerad för oreali-

Fastigheter och markanläggningar 4,0 3,4 serade valutakursförändringar.

Maskiner och inventarier 4,2 4,2 Uppgifterna avseende finansieringsanalysen Övriga investeringar 2,8 1,9

har hämtats från de konsoliderade resultat- och

Totalt 36,9 36,5 balansräkningarna samt från den information som myndigheterna inrapporterat i statsredovisningssystemet eller myndigheternas årsredovisningar med eventuella kompletteringar.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Tabell 4.4 Finansieringsanalys Investeringar i immateriella tillgångar uppgick

Miljoner kronor till 1,4 miljarder kronor, vilket är i samma nivå

Not 2005 2004 som föregående år. Investeringarna avser främst IT-system hos olika myndigheter, bl.a. Försäk- Statens verksamhet ringskassan och Rikspolisstyrelsen. Skatter m.m. 54 897 620 829 696

Avgifter och andra ersättningar 55 56 954 49 293

Intäkter av bidrag 25 651 24 591 4.3.3 Utlåning

Summa justerade intäkter 980 225 903 580

Transfereringar 56 -738 004 -711 687 Nettoutlåningen, dvs. saldot mellan nyutlåning

Statens egen verksamhet 57 -161 064 -151 129 och amorteringar, gav ett negativt kassaflöde på

Summa justerade kostnader -899 068 -862 816 5,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med

Justeringar till betalningar 58 -34 488 26 671 1,4 miljarder kronor. Nyutlåningen är relativt

Saldo statens verksamhet 46 669 67 435 konstant jämfört med föregående år, men amorteringarna hos Centrala studiestöds-

Investeringar nämnden är drygt 1 miljard kronor högre än

vilket innebär att nettobetalningarna har minskat med 33,4 miljarder kronor. Den viktigaste Utlåning förklaringen till detta är att de realiserade Nyutlåning 60 -14 684 -15 004 valutavinsterna ökat och valutaförlusterna

Amorteringar 60 9 197 8 073 kopplade till statsskulden har minskat sedan

Summa nettoutlåning -5 487 -6 931 föregående år.

Finansiella aktiviteter

Finansiellt netto för 4.3.5 Statens upplåning

statens upplåning 61 -37 328 -58 402

Övrigt finansiellt netto 62 10 438 2 801 Statens nettoupplåning visar förändringen av

Justeringar till betalningar 63 1 448 -3 251 statens upplåning justerad för valutakurs-

Summa finansiella aktiviteter -25 442 -58 852 förändringar i utländsk valuta.

Statens nettoupplåning under 2005 var Totalt -18 913 -36 888 18,9 miljarder kronor, en minskning från föregående år med 18 miljarder kronor. Statens Statens nettoupplåning lån har således ökat under 2005, men betydligt

Förändring av statsskulden 48 491 27 271 mindre än 2004. Under året ökade statsskulden

Orealiserade valutakursmed 48,5 miljarder kronor. De orealiserade förändringar -29 578 9 617 valutakursförlusterna som har begränsat statens

Totalt 18 913 36 888 nettoupplåning uppgick till 29,5 miljarder kronor.

I bilaga 4 ges en förklaring till skillnader mellan resultaträkning, finansieringsanalys och statsbudgetens utfall.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

4.4 Redovisningsprinciper och 4.4.2 Nya principer för redovisning av

tilläggsupplysningar skatter

Årsredovisningen för staten grundas på de stat- Under 2005 har regeringen i den ekonomiska liga myndigheternas årsredovisningar, vilka vårpropositionen och i budgetpropositionen för upprättas enligt förordningen (2000:605) om 2006 lämnat förslag till en ny struktur för årsredovisning och budgetunderlag (FÅB). redovisning av skatteinkomster i statsbudgeten,

De konsoliderade resultat- och balansräk- som godkänts av riksdagen (bet. 2005/06:FiU10, ningarna och finansieringsanalysen är uppställda rskr. 2005/06:135). Förändringen innebär främst enligt regeringens beslut den 15 december 2005 att skatteinkomsterna redovisas enligt fullt (dnr Fi 2005/6394) om normering av periodiserade principer, dvs. hänförda till det år avgränsning och uppställningsformer som grund de avser. Eftersom många skatter taxeras per för Ekonomistyrningsverkets underlag till kalenderår, är det slutliga utfallet för taxering Årsredovisningen för staten 2005. De uppställ- och betalningsgrad inte känt förrän drygt ett år ningsformer som föreskrivs bygger på de efter det aktuella årets utgång. uppställningsformer som föreskrivits för Riksdagens beslut innebär att redovisningen myndigheterna med vissa anpassningar för års- av skatter i årsredovisningen för staten i vissa redovisningen för staten. delar kommer att grundas på prognoser.

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Förändringen i strukturen för statsbudgeten Redovisning av kostnader och intäkter sker påverkar inte i sig resultat- och balansräkningen i

enligt bokföringsmässiga grunder. årsredovisningen för staten. Regeringen har

dock för avsikt att införa en periodiserad

redovisning av skatteinkomster även i års- 4.4.1 Transfereringar och skatter redovisningens resultaträkning. Avsikten är att

den skall införas fr.o.m. räkenskapsåret 2006. Principen för redovisning av transfereringar och Redan i denna årsredovisning, för 2005, har dock skatter är att de redovisas enligt bokförings- gjorts en översiktlig beräkning av vilka effekter mässiga grunder. Det innebär att skatter skall en tillämpning av de nya principerna skulle ha redovisas det år till vilket intäkten hänför sig och fått om de tillämpats i den egentliga redotransfereringar redovisas det år till vilket visningen redan för detta år. kostnaden hänför sig. Innebörden av dessa Av tabell 4.5 framgår översiktligt det principer är inte klarlagd i alla detaljer och beräknade utfallet så som det skulle ha sett ut Sverige deltar i ett internationellt utvecklings- om de förändrade principerna tillämpats för arbete i syfte att klargöra principerna. respektive grupp av skatteslag och som

Metoderna för att bedöma transfereringar och jämförelse det faktiskt redovisade utfallet 2005. skatter hänförliga till en viss period är därmed Eftersom de nya principerna innebär att inte heller fullt utvecklade ännu. Det innebär att skatterna per skatteslag redovisas för 2005 transfereringar periodiseras endast när endast om de är hänförliga till inkomståret, kostnaden tydligt är hänförlig till ett visst år. redovisas de övriga skatter som influtit under Exempel på detta är Sveriges avgift till året för ett tidigare eller eventuellt senare Europeiska unionen. I övriga fall bedöms inkomstår. De skatter som är hänförliga till ett kostnaden sammanfalla med betalningen. När tidigare inkomstår, ställs emot den redovisning det gäller skatter är metoderna sådana att av periodiserade skatter som gjordes föregående debiterade skatter tas upp som intäkt/fordran, år – i detta fall den redovisning av periodiserade medan inbetalade, ej debiterade, skatter tas upp skatter för i första hand 2004 som fanns i 2005 som skulder. För restförda skatter sker års ekonomiska vårproposition. Skillnaden nedskrivning för befarad uppbördsförlust. De redovisas här på en särskild rad för tidigare års tillämpade principerna innebär dock inte att alla prognosavvikelse. skatter redovisas det år till vilket intäkten hänför sig.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Tabell 4.5 Periodiserade skatter Tabell 4.6 Påverkan på balansräkningen

Miljoner kronor Miljoner kronor Skatteslag Utfall 2005 med fullt Saldo 2005-12-31 Saldo 2005-12-31 med

principerna ha varit ca 31,6 miljarder kronor Totala skatteintäkter enligt ny

högre och statens negativa nettoförmögenhet statsbudgetstruktur 1 358 836

skulle ha förbättrats med motsvarande belopp.

Utvecklingsarbetet för denna redovisnings-

enlighet med regeringens normeringsbeslut för

Årsredovisningen för staten 2005 (dnr Justeringar för avgränsningsskillnader Fi2005/6394). Detta innebär att dessa dokument och elimineringar -10 366

omfattar myndigheter under riksdag och

regering, med undantag för Riksbanken som på

hanteras och redovisas för riksdagen på ett

enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår

Summa skatteintäkter 921 196

dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits Utfall 2005 enligt tillämpade principer 889 557 av staten och därför kan ses som statens

Skillnad 31 639 ägarandel i Riksbanken. En förteckning över

vilka organisationer som omfattas av staten med

denna avgränsning, och som ingår i de Skillnaden mellan de nya principerna och de

konsoliderade resultat- och balansräkningarna faktiskt tillämpade principerna är således

och finansieringsanalysen, återfinns i bilaga 2, 31,6 miljarder kronor, och med de nya princi-

Statliga myndigheter m.m. perna skulle resultaträkningens överskott för 2005 ha blivit 31,6 miljarder kronor högre.

Tidigare års prognosavvikelse avser skillnaden

4.4.4 Metoder för konsolidering m.m. mellan de skatter som beräknades på

motsvarande sätt för 2003 och 2004 i 2005 års ekonomiska vårproposition och de utfall som nu

är kända. För 2004 är intäkterna 8,2 miljarder

Gemensam brytdag kronor högre medan de för 2003 är 1,9 miljarder

kronor lägre.

En gemensam s.k. brytdag gäller för samtliga

Balansräkningen och statens nettoför-

myndigheters räkenskaper. Denna dag har detta mögenhet skulle påverkas i motsvarande grad

år fastställts till den 10 januari. Med begreppet om de nya principerna tillämpats. Följande

brytdag avses den dag då den löpande bokposter skulle ha berörts.

föringen av händelser som berör räken-

skapsperioden avslutas. Fram till och med bryt-

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

dagen redovisas händelser som leverantörs- Motpartsavstämning skulder och kundfordringar, efter brytdagen redovisas de som upplupna kostnader respektive För att det skall vara möjligt att eliminera s.k. intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). inomstatliga poster, dvs. kostnader, intäkter, Den gemensamma brytdagen är en förutsättning fordringar och skulder mellan myndigheter, för att fordringar och skulder mellan myndig- används rutiner för s.k. motpartsavstämning heterna skall kunna stämma överens och mellan myndigheter. Kvaliteten i motpartskonsolideras. avstämningen som infördes 2000 har successivt

förbättrats. Antalet differenser över de gällande

beloppsgränserna har minskat ytterligare under Principer för konsolidering 2005. Liksom i 2004 års redovisning är de

outredda differenserna även beloppsmässigt så Konsolidering sker genom en sammanläggning begränsade i relation till helheten att de inte kan av myndigheternas balansräkningar och resultat- anses påverka resultat- eller balansräkningen i räkningar efter det att interna mellanhavanden i någon utsträckning som har materiell betydelse. form av t.ex. fordringar, skulder, intäkter och kostnader mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats 4.4.5 Ändrade redovisningsprinciper samt både från statsredovisningen och ur myndig- andra ändringar av jämförelsetal heternas årsredovisningar. Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även Inga egentliga förändringar av redovisningstransaktioner som varken är intäkter eller principerna av generell karaktär har gjorts i kostnader respektive fordringar eller skulder för denna skrivelse (se dock särskilda upplysningar staten som helhet eliminerats. Exempel på detta rörande hanteringen av vissa specifika poster är statens arbetsgivaravgifter för egen personal nedan). som före eliminering redovisas som Även om de generella principerna inte ändrats, personalkostnad hos myndigheterna och som förekommer att ändrade principer hos vissa intäkt av uppbörd hos Skatteverket. myndigheter påverkar årsredovisningen för

staten i mer eller mindre omfattning. I de fall

berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras Omklassificeringar av poster jämförelsetalen även i årsredovisningen för

staten såvida inte beloppet är oväsentligt. Har Vissa typer av transaktioner omklassificeras i myndigheten inte ansett detta möjligt har årsredovisningen för staten i förhållande till vanligen inte heller jämförelsetalen i myndigheternas redovisning. Anledningen till årsredovisningen för staten ändrats. detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostnader för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av Införande av IFRS statens tjänstepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men Några myndigheter med verksamhet eller skilt från verksamhetens kostnader i den berörda tillgångar som liknar de som gäller i stora bolag myndigheten Statens pensionsverks årsredo- och där detta dessutom är av väsentlig betydelse visning. I några fall följer inte myndigheterna de har infört de nya redovisningsprinciperna enligt resultat- och balansräkningsscheman som är International Financial Reporting Standards generellt föreskrivna. För affärsverken gäller (IFRS) som fastställts av International dessutom särskilda uppställningsformer. Detta Accounting Standards Committee (IASC). De medför att vissa resultat- och/eller balansposter nya principerna påverkar i vissa fall på ett måste omklassificeras innan konsolidering görs. väsentligt sätt tillgångars eller skulders värde och

i vissa fall redovisningen av kostnader och

intäkter. Den myndighet som berörs på ett sätt

som för 2005 påverkat årsredovisningen för

staten är Affärsverket Svenska kraftnät.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Intäkter och kostnader hos Svenska kraftnät och andelar. Jämförelsetalen har ändrats med Hos Svenska kraftnät innebär IFRS att både 251 miljoner kronor. intäkter och kostnader redovisas till högre belopp. Det beror bl.a. på att tillämpningen av de nya principerna i vissa fall inneburit ökad grad av Andelar i dotter- och intresseföretag hos bruttoredovisning av kostnader och intäkter. Regeringskansliet Det har inneburit att även jämförelsetalen för 2004 justerats. I årsredovisningen för staten Regeringskansliet redovisar huvuddelen av påverkas redovisningen av övriga driftkostnader statens aktier under balansposten Andelar i och intäkter av avgifter och andra ersättningar dotter- och intresseföretag. Många av bolagen är som redovisas med 1 345 miljoner kronor mer stora och har gått över till att redovisa enligt än i föregående års redovisning. IFRS. Som följd av de nya principerna hos

bolagen höjs de redovisade värdena av kapital-

andelarna kraftigt för 2005 (nettoeffekten i Oförbrukade bidrag hos Statens jordbruksverk balansräkningen kan beräknas till cirka

18 miljarder kronor vid utgången av 2005). Statens jordbruksverk redovisade erhållna bidrag Statens nettoförmögenhet påverkas med samma från EU kassamässigt under 2000 och 2001. belopp som värdet har ökat. Förändringarna Medlen har ännu inte förbrukats i sin helhet. påverkar även resultatandelarna för 2005, men Enligt de principer som numera gäller bör effekten är komplicerad att beräkna och därför beloppet redovisas som Oförbrukade bidrag och anges här inte något belopp. därmed reducera nettoförmögenheten. Fram till I årsredovisningen för staten har jämförelse- 2004 gjordes inte detta, men i 2005 års talen räknats om i syfte att öka jämförbarheten redovisning har Statens jordbruksverk ändrat mellan de två åren. Förändringen under 2005 denna princip. Jämförelsetalet för Oförbrukade omfattar bl.a. de fyra största dotterföretagen för bidrag och nettoförmögenheten i årsredovis- vilka kapitalandelen för 2004 enligt bolagens ningen för staten har därför ändrats med årsredovisningar ändras med omkring 245 miljoner kronor. 30 miljarder kronor. För att få mer jämförbara

värden i främst balansräkningen, men även i

mindre utsträckning i resultaträkningen, moti- Drivmedelslager hos Försvarsmakten verar denna stora effekt att engångsvis något

anpassa redovisningsmetoden och ändra jäm- Försvarsmakten har ändrat klassificeringen av förelsetalen för 2004 även i årsredovisningen för sitt lager av drivmedel från Beredskapstillgångar staten, trots att det inte är fråga om någon i till Varulager och förråd. Jämförelsetalet har egentlig mening ändrad redovisningsprincip i ändrats med 345 miljoner kronor. årsredovisningen för staten. Jämförelsetalen

avseende balansräkningen för 2004 har därför för

posten Andelar i dotter- och intresseföretag, Immateriella tillgångar hos Statens liksom Nettoförmögenheten, höjts med energimyndighet 30,3 miljarder kronor. I resultaträkningen har

jämförelsetalen också ändrats, genom att posten Statens energimyndighet har klassificerat om Resultat från andelar i dotter och intresseföretag tillgångar från Balanserade utgifter för utveckling för 2004 minskats med 1,6 miljarder kronor. till Rättigheter och andra immateriella tillgångar. Jämförelsetalet har ändrats med 51 miljoner kronor.

Köp- och säljoptioner hos Riksgäldskontoret

Köp- och säljoptioner hos Riksgäldskontoret redovisades tidigare under Övriga fordringar men klassificeringen har ändrats till Värdepapper

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Sammanfattande effekt av ändrade jämförelsetal något mindre utsträckning än för 2004.

för 2004 Eftersom detta sker inom ramen för den

flexibilitet som regelverket medger är det inte ett

Tabell 4.7 Resultaträkningens saldo 2004

egentligt undantag från någon regel eller princip.

Miljoner kronor

Resultaträkningens underskott enligt Senareläggning av verksamhet m.m. Årsredovisning för staten 2004 -16 818

Justering för värdet av resultatandelar med Det förekommer även att verksamhet som anledning av IFRS -1 596

statliga myndigheter bedriver senareläggs, ställs

Resultaträkningens underskott 2004 i in eller tidigareläggs som en följd av att

jämförelsekolumnen enligt regeringen beslutat om utgiftsbegränsningar på Årsredovisning för staten 2005 -18 414 ett visst anslag eller uttryckligen om senare-

läggning av verksamhet och motsatt, upphäver

I övrigt förekommer inga ändrade jämförelsetal

tidigare begränsning eller beslut om senaresom påverkar resultaträkningen för 2004.

läggning m.m. Inte heller sådana begränsningar,

I balansräkningen har nettoförmögenheten

senareläggningar m.m. är att betrakta som för 2004 påverkats positivt av omräkningen av

undantag från regler eller principer, utan som andelar i dotter- och intresseföretag med

anpassningar av verksamheten till det finansiella 30 256 miljoner kronor och negativt av

utrymmet. omklassificeringen av EU-bidrag till Jordbruks-

verket med 245 miljoner kronor för 2004.

Nettoeffekten på 2004 års nettoförmögenhet är

Engångseffekter således positiv med 30 011 miljoner kronor.

Engångseffekterna på statsbudgeten påverkar

oftast inte resultaträkningen i årsredovisningen 4.4.6 Undantag från generella principer

för staten, eftersom redovisningen görs på

m.m.

bokföringsmässiga grunder med periodisering av

intäkter och kostnader. Balansräkningen För att på ett mer fullständigt sätt belysa

påverkas dock för belopp som redovisas som tillämpade principer i årsredovisningen för

periodavgränsningsposter och när likviditeten staten, beskrivs här undantag som förekommer

påverkas. från de generella ekonomiadministrativa reglerna

och principerna eller från den praxis som

vanligen gäller i staten. Det kan vara fråga om

Undantag hos vissa myndigheter undantag både för en enskild myndighet och för

statens redovisning eller för statsbudgeten som

Försvarsmakten har i sitt regleringsbrev för 2005 helhet.

undantag från värderingsprinciper för lager-

redovisning av beredskapsvaror. Beredskaps-

varulagret värderas till senaste inköpspris. Tidigareläggning och senareläggning av

Undantaget har gällt under förutsättning att betalningar av vissa transfereringar

myndigheten under 2005 färdigställer ett

ersättningssystem för nuvarande lagersystem. Delar av arealersättning och djurbidrag m.fl.

Skatteverket har enligt regeringsbeslut den 10 bidrag inom jordbruket avseende ett visst år har

december 1998 dispens från kravet på att under de senaste åren i viss utsträckning betalats

redovisa fordringar och skulder avseende efter det följande årsskiftet. Kostnaden och

uppbörd som redovisas på annat sätt än via motsvarande intäkt som erhålls från EU har i

skattekontot. Den utnyttjas för närvarande för ej förekommande fall periodiserats av Statens

restförda uppbördsfordringar redovisade genom jordbruksverk och därmed även i års-

de gamla uppbördssystemen, för arvs- och redovisningen för staten. På statsbudgeten

gåvoskatt samt systemet för punktskatter m.m. redovisas ut- och inbetalningar kassamässigt,

Statens fastighetsverk har för bidragsvilket innebär att budgetutfallet påverkas. För

fastigheter undantag från regler vilka innebär att 2005 har denna typ av förskjutningar gjorts i

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

kapitalutgifter för bidragsfastigheterna inte ett sätt som är jämförbart med redovisningen i betraktas som anläggningstillgång. övrigt, och på samma sätt mellan åren, varför de

Insättningsgarantinämnden har undantag från inte bedöms påverka årsredovisningen för staten kravet på riktig periodisering av intäkter och i någon väsentlig grad. kostnader för inbetalade och ev. återbetalade avgifter för insättningsgarantin respektive investerarskyddet. 4.4.7 Kommentarer till särskilda poster

Vägverket och Banverket har undantag från anslagsavräkningsreglerna som innebär att de får Kostnader för stängningen av Barsebäck 2 avräkna kostnader mot anslag det budgetår verksamheten utförs. Det påverkar stats- Under 2005 har staten ingått överenskommelse budgeten i den meningen att tidpunkten för med Vattenfall AB och E.ON Sverige AB om anslagsavräkning i många fall avviker från den stängningen av kärnkraftreaktorn Barsebäck 2. som annars skulle ha gällt. Barsebäck 2 stängdes i maj 2005. För förlorad

Universitet och högskolor tillämpar en produktionskapacitet betalar staten en kontant anslagsavräkningsmodell som för anslag till ersättning till Vattenfall AB på 4,1 miljarder grundutbildningen innebär att den slutliga kronor som regleras under en fyraårsperiod. anslagsavräkningen är beroende av faktiskt under E.ON Sverige AB erhåller via Vattenfall AB en budgetåret genomförda studieprestationer upp ökad ägarandel i Ringhals. till ett visst maxbelopp. Löpande under året Regelverket för redovisning i staten innebär avräknas en tolftedel av årsbeloppet oavsett bl.a. att fordringar och skulder hänförliga till verklig förbrukning eller genomförda presta- perioden skall tas upp när årsredovisning tioner. Sveriges lantbruksuniversitet är undan- upprättas. Om vissa förutsättningar är uppfyllda taget från denna modell och i stället är den gäller detta även transfereringar. I de fall det löpande avräkningen densamma som den finns ett beslut som är direkt kopplat till en slutliga. prestation (viss åtgärd) bör en skuld tas upp när

Undantag från regler på finansieringsområdet, prestationen är utförd, om staten inte har annat exempelvis rätten eller formerna för att ta ut alternativ än att reglera skulden via framtida avgifter, förekommer, men eftersom dessa inte betalning. Betalningsskyldigheten uppstår påverkar årsredovisningen för staten annat än emellertid först efter att en domstol fastställt möjligen indirekt, anges de inte här. ersättningen enligt lagen (1997:1320) om

De här olika typerna av beslut är inte i första kärnkraftens avveckling. I fråga om resultathand att se som undantag, utan de är att räkningen kan det när staten betalar ut beteckna som finansiella villkor för den enskilda ersättningar och skadestånd, i vissa fall vara svårt myndigheten. Regeringen fattar inom detta att dra en tydlig gräns mellan vad som är område årligen ett mycket stort antal beslut verksamhetskostnad och transferering. Ersättinom ramen för sin styrning av de statliga ningen från staten kan i detta fall inte anses ge en myndigheterna. Härutöver finns mer om- direkt motprestation som motsvarar ersättfattande undantag som har direkt koppling till en ningen, samtidigt som ersättningen dock är myndighets uppgift och som därför följer av marknadsmässigt värderad. Staten har inte myndighetens instruktion eller regleringsbrev, i anskaffat en produktionskapacitet som kan säljas vissa fall av lag. på en marknad. Det är inte heller fråga om ett

skadestånd i en verksamhet som staten bedrivit.

Därför bör ersättningen till Vattenfall AB redo- Undantag i fråga om utformning av myndighetens visas som en transferering. I årsredovisningen årsredovisning eller finansiella rapportering för staten har åtagandet således redovisats som

en kostnad för transfereringar till företag och Viss verksamhet eller vissa balansposter hos som en skuld bland Övriga skulder. Det är en myndigheter med koppling till det försvars- och skillnad och en utveckling av redovisningssäkerhetspolitiska området är hemlig och metoderna jämfört med vad som tillämpades vid redovisas därför på ett förenklat sätt i stängningen av Barsebäck 1, då motsvarande årsredovisningen för staten. Så långt det är åtagande (2 639 miljoner kronor) inte redomöjligt görs dock redovisningen i dessa fall på visades i årsredovisningen för staten. Överens-

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

kommelsen om Barsebäck 1 gjordes 1999 och är Riksgäldskontoret redovisar i sin årsredovisning i denna del slutreglerad. en fordran för TV-licensmedel uppgående till

Utöver denna kontanta ersättning kommer 1 207 miljoner kronor och en skuld avseende s.k. staten även att ersätta bolagen för merkostnader distributionsmedel på 573 miljoner kronor, för avställnings- och servicedrift under tiden netto 634 miljoner kronor, på den s.k. Rundfram till 2017. Denna ersättning beräknas till radiorörelsen. RIKAB har inte tagit upp till- 1 533 miljoner kronor. En motsvarande lösning gången och skulden i sina räkenskaper, eftersom gjordes i samband med stängningen av det är fråga om förvaltade medel, inte tillgång Barsebäck 1 då merkostnaderna för s.k. och skuld för egen räkning. Medlen kommer att singeldrift var ytterligare en faktor. Merkost- tas i anspråk respektive återbetalas i den ordning naderna för singeldrift bortfaller nu vilket som riksdagen beslutar särskilt. RGK:s fordran beräknats ge en besparing, jämfört med avtalet och skuld har tagits bort i årsredovisningen för som upprättades då Barsebäck 1 stängdes, på staten eftersom de är interna i staten samtidigt 2,4 miljarder kronor. Däremot kvarstår åter- som Rundradiorörelsens redovisning inte ingår i stående del av merkostnaderna för avställnings- någon statlig redovisningsenhet som redovisas och servicedrift även för Barsebäck 1 med drygt som motpart till RGK. 700 miljoner kronor fram till 2015. Sammanlagt har staten därmed ett åtagande på drygt 2,2 miljarder kronor för merkostnader. Detta är Kostnader m.m. med anledning av den avsett att finansieras via anslag på statsbudgeten. försvarspolitiska inriktningen 2004 Till skillnad mot ersättningen för produktionsbortfall har bolagen vissa skyldigheter kopplade Försvarsmakten har för 2005 gjort avsättning för till den framtida driften som innebär att denna omstruktureringskostnader med anledning av ersättning kan anses vara villkorad. I andra den försvarspolitiska inriktningen 2004 som i sammanhang har skulder i motsvarande fall inte denna årsredovisning uppgår till 2,5 miljarder tagits upp förrän mottagaren har utfört sina kronor (dessa redovisas något högre hos åtaganden. Kostnaderna bör därför i denna del myndigheten beroende på att vissa av de redovisas i takt med att ersättningarna skall framtida kostnaderna är interna inom staten). utbetalas (se även not 4 Transfereringar och not Avsättningen avser avveckling av materiel, 46 Övriga skulder). sanering, rivning samt kostnader för uppsagd

personal som ej deltar i verksamheten. Tidigare

har denna typ av avsättningar inte gjorts hos Fordran/skuld på Rundradiorörelsen hos Försvarsmakten. Riksgäldskontoret Försvarsmakten har därutöver, även detta som

följd av den försvarspolitiska inriktningen 2004, De TV-licensmedel som riksdagen beslutar om skrivit ned värdet av sina ammunitionslager med (bet. 1988/89:KrU9, rskr. 1988/89:97) sätts in på 3,6 miljarder kronor, vilket påverkat balansett konto i Riksgäldskontoret (RGK) varifrån de posten Beredskapstillgångar. Samtidigt har andra betalas till de tre public service-företagen tillgångar invärderats under året med ca Sveriges Television AB, Sveriges Radio AB och 2,4 miljarder kronor, bl.a. i samband med Utbildningsradion AB. Medlen förvaltas för införande av nytt system för lager. Nettostatens räkning av Radiotjänst i Kiruna AB effekten i balansräkningen blir därför omkring (RIKAB). Övergångsvis tillförs extrapengar till 1,2 miljarder kronor, medan kostnader för RIKAB genom ett särskilt lån i RGK, det s.k. avsättning och lagernedskrivning redovisas med distributionskontot. Härigenom finansieras de sammanlagt drygt 6 miljarder kronor i resultattillfälligt ökade kostnaderna för samtidig räkningen. distribution av TV-utsändningar i analog och digital form som krävs för att det skall vara möjligt att gradvis övergå till digitala TV- Statsskulden utsändningar. Avsikten är att distributionskostnaderna efter omläggningen skall vara lägre Statsskulden skall från och med 2003 konseän kostnaderna skulle vara för analoga utsänd- kvent mätas inklusive derivatinstrument, som ningar. skuldbytesavtal och valutaterminer. Dessutom

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

skall skuldinstrumenten i den statliga redo- redovisas inte som transfereringar. Denna visningen värderas till nominellt slutvärde. I avgränsning av transfereringar överensstämmer årsredovisningen för staten tillämpas detta nya med nationalräkenskaperna. Enligt ESA-95, sätt att mäta. I årsredovisningen för staten European System of Accounts, skall endast redovisas den konsoliderade statsskulden, dvs. skatterabatter som är ett led i den ekonomiska efter avdrag för statliga myndigheters innehav av politiken nettoredovisas. statspapper, till skillnad från Riksgäldskontorets redovisning av den okonsoliderade statsskulden (se även kapitel 3, avsnittet Statsskulden). Den Transfereringar till kommuner och landsting i konsoliderade statsskulden uppgick den 31 form av momskompensation december 2005 till 1 262 miljarder kronor, medan den okonsoliderade statsskulden uppgick Från och med 2003 nettoredovisas kommuntill 1 309 miljarder kronor. ernas mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt

som det generella statsbidraget till kommuner

justerats ned med motsvarande belopp. Transfereringar via skattekonto Kommunernas kompensation för ingående

mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet I ett antal fall görs transfereringar via redovisas på inkomsttitel, vilket minskar skatteskattekonton i stället för utbetalning av bidrag. intäkterna på statsbudgeten. I årsredovisningen Detta sker genom kreditering av en skattskyldigs för staten har det dock bedömts mest rättvisande (t.ex. ett företag) skattekonto hos Skatteverket att, trots den metod som tillämpas för redoså att den skattskyldige inte behöver betala hela visningen på statsbudgeten, bruttoredovisa den den debiterade skatten/socialavgifterna. Det är s.k. kommunmomsen som lämnade bidrag och dock av intresse att redovisa denna subvention skatteintäkter i den konsoliderade resultatbland transfereringarna, för att på ett transparent räkningen. Det innebär att både skatteintäkter sätt visa statens stöd till olika verksamheter i och lämnade bidrag är 34 miljarder kronor högre samhället. I årsredovisningen för staten redovisas än i statsbudgeten för 2005. dessa transfereringar brutto i den konsoliderade resultaträkningen och samtidigt redovisas även skatteintäkterna brutto, dvs. opåverkade av Transfereringar i det kommunala subventionen. Det bakomliggande synsättet är utjämningssystemet att om tekniken med skattekonto inte använts, skulle bidrag ha betalats ut och skatter betalats in Från och med 2005 nettoredovisas den med motsvarande belopp. Metoden är endast en kommunalekonomiska utjämningen på statsteknisk lösning. Den generella redovisnings- budgeten varvid det generella statsbidraget principen ”Innehåll före form” (Substance over sammanförts med utjämningssystemet. Inform) leder därmed till slutsatsen att komstutjämningsavgift, kostnadsutjämningstransfereringen och skatten skall redovisas avgift och regleringsavgift från kommuner och brutto. landsting på sammanlagt 15 miljarder kronor tas

De transfereringar som omfattas är de som in under anslaget för kommunalekonomisk redovisas under statsbudgetens inkomst- utjämning i stället för som tidigare på huvudgrupp 1700 Nedsättning av skatter, med inkomsttitel. Föregående år var de kommunala undantag för nedsättning för sjöfart och ned- utjämningsavgifterna 26 miljarder kronor. I sättning för skattelättnader för vissa byggtjänster resultaträkningen i årsredovisningen för staten (momskompensation). Avgränsningen har har det bedömts mest rättvisande att på motgjorts utifrån kopplingen till skattelag- svarande sätt som tidigare bruttoredovisa den stiftningen, så att nedsättningar/subventioner kommunalekonomiska utjämningen i den som saknar koppling till skattelagstiftningen konsoliderade resultaträkningen. Det innebär att redovisas som transfereringar. Nedsättningar både transfereringar till kommuner och med koppling till skattelagstiftningen men där skatteintäkter är 15 miljarder kronor högre än i det av administrativa skäl är enklare med statsbudgeten för 2005. nedsättning jämfört med ändrad skattelagstiftning, räknas av mot skatterna och

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Resultatandelar i dotter- och intresseföretag fonderna och PPM, i samband med att

pensionsrätter fastställs. Liksom föregående år redovisas Regerings- Sedan flera år överstiger de socialavgifter m.m. kansliets resultatandelar i dotter- och som inbetalas och överförs till AP-fonderna och intresseföretag avseende de fyra kvartalen 2005, PPM, de pensionsmedel som rekvireras från APmed undantag för några få fall där delårsbokslut fonderna för utbetalning av pension. I resultatför tidigare kvartal används. Det innebär att räkningen i årsredovisningen för staten redovisas årsredovisningen för staten på denna punkt pensionsutbetalningarna som transfereringsavviker från Regeringskansliets årsredovisning, kostnader under rubriken socialförsäkring. De som av tidsskäl i vissa fall inte kan beakta fjärde löpande överföringarna till och från APkvartalets resultat hos bolagen. fonderna elimineras i årsredovisningen för

staten. Endast årets nettoöverföring till AP-

fonderna och PPM redovisas, bland trans- Senarelagd leverans till Försvarsmakten fereringar under posten Nettoöverföring till

ålderspensionssystemet. Beroende på anslagsbegränsningar hos Försvarsmakten har vissa leveranser från Försvarets materielverk (FMV) till 4.4.8 Värderingsprinciper Försvarsmakten omförhandlats och därmed inte gjorts under 2005 utan senarelagts. Det får till Myndigheter följer normalt generella värderingsföljd att posten Pågående nyanläggningar principer för statlig redovisning i enlighet med (grundat på FMV:s redovisning) är högre och förordningen (2000:605) om årsredovisning och posten Beredskapstillgångar (hos Försvars- budgetunderlag. Det finns dock myndigheter makten) lägre än de annars skulle ha varit. som på grund av verksamhetens särart, genom Effekten är lägre än föregående år. Beloppet dispens, särskilt regeringsbeslut eller av annat uppgår enligt FMV:s årsredovisning till särskilt skäl avviker ifrån dessa. Sådana avvikelser 0,5 miljarder kronor. Den konsoliderade förekommer dock i mycket liten omfattning (se resultaträkningen påverkas inte eftersom avsnitt 4.4.6 Undantag från generella principer kostnad och intäkt hos de båda myndigheterna m.m.). elimineras.

Omsättningstillgångar Överföringar till och från pensionssystemet

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta Eftersom AP-fonderna och Premie- värdets princip. Detta innebär att de tas upp till pensionsmyndigheten (PPM) inte konsolideras i anskaffningsvärdet eller till det verkliga värdet årsredovisningen för staten, kommer de om detta är lägre. Med verkligt värde avses överföringar som görs mellan dessa organ och försäljningsvärde med avdrag för beräknad staten i övrigt att behandlas som externa försäljningskostnad. Om tillgångens särskilda transaktioner. beskaffenhet eller andra omständigheter ger

Under året inbetalas socialavgifter och anledning till detta får det verkliga värdet allmänna pensionsavgifter från arbetsgivare, bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat egenföretagare och hushåll. Dessa redovisas värde som är förenligt med god redovisningssed. brutto som intäkter under posten Skatter m.m. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över Därefter görs löpande överföringar av den andel anskaffningsvärdet om det föreligger särskilda som är hänförlig till ålderspensionssystemet till omständigheter och det samtidigt är förenligt AP-fonderna och PPM. Löpande rekvirerar med god redovisningssed. Osäkra fordringar Försäkringskassan, som betalar ut pensionerna, redovisas med det belopp varmed de beräknas dessutom medel från AP-fonderna för de inflyta. Fordringar och skulder i främmande månatliga utbetalningarna av pension. Efter valuta värderas till balansdagens kurs. utgången av ett taxeringsår görs slutjusteringar av de medel som löpande överförts till AP-

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar. Avskrivningstider anpassas till respektive tillgångs förväntade ekonomiska livslängd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Metoden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräkningen. Årets andel av företagens resultat redovisas i resultaträkningen. Även affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas enligt kapitalandelsmetoden. I bilaga 3, Statliga bolag redovisas kapitalandelsvärdet för varje bolag. I de fall staten innehar aktier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för dessa aktier i bilagan.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

4.5 Noter Statens intäkter av Skatter m.m. ökade med

51 miljarder kronor jämfört med 2004. 4.5.1 Noter till resultaträkningen Den offentliga sektorns samtliga skatter

uppbärs av staten genom främst Skatteverket Not 1 och redovisas såväl i statens resultaträkning som Skatter m.m. i statsbudgeten. De skatter och avgifter som

avser kommunsektorn och ålderspensions- Miljoner kronor

systemet utbetalas löpande för att regleras när 2005 2004 slutlig taxering fastställs.

resultaträkningen avviker på flera punkter från Fordonsskatt 10 297 8 062

den som görs på statsbudgetens inkomstsida. I Stämpelskatt 7 828 7 118

statsbudgeten görs omföringar och en finare Riksbankens inlevererade överskott 6 700 6 100 indelning av vissa poster för att tydligare Ofördelbara skatter m.m. 6 550 5 397 redovisa fördelningen mellan olika skatteslag etc. Tullmedel 4 307 3 504 Den största skillnaden är att ålderspensions- Övriga skatter på varor och tjänster vid avgiften, som är en del av arbetsgivaravgifterna, Skatteverket 4 235 4 251 bruttoredovisas i resultaträkningen medan Svenska spel AB, inlevererat överskott 3 634 3 677 avgiften nettoredovisas, dvs. efter överföring till Skattetillägg, dröjsmålsavgift m.m. 1 193 1 179 pensionssystemet, på statsbudgeten. Andra Skatt på egendom 1 092 2 551 väsentliga skillnader mot statsbudgeten är att Övrigt 1 293 1 216 arbetsgivaravgifter avseende statligt anställda har Eliminering av statens eliminerats och att hänsyn tagits till värdering av arbetsgivaravgifter -22 555 -22 154 skattefordringar (se även avsnitt 4.4.1 Trans- Summa intäkter av skatter m.m. 1 329 266 1 252 487 fereringar och skatter).

Sedan 2003 nettoredovisas kommunernas Tillkommer/avgår mervärdesskatt på statsbudgeten samtidigt som

det generella statsbidraget till kommuner Utjämningsavgifter 14 909 25 754

justerats ned med motsvarande belopp. Utjämningsavgift, lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade 1 533 982 Kommunernas kompensation för ingående Kommunalskatter, utbetalda -445 745 -442 331 mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet

redovisas på inkomsttitel, vilket minskar Nedsättningar sjöfartsstöd, byggstimulans -2 047 -1 791 skatteintäkterna på statsbudgeten. I årsredo- Summa tillkommer/avgår -431 350 -417 386 visningen för staten har den s.k. kommun-

momsen bruttoredovisats, vilket innebär att både

skatteintäkter och lämnade bidrag är 34 miljarder Periodiseringar

kronor högre än i statsbudgeten för 2005. Upplupna kostnader slutregl. av kommunalskatt -1 283 9 785 Från och med 2005 nettoredovisas den

fereringar till kommuner och skatteintäkter är

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

15 miljarder kronor högre än i statsbudgeten för kollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde 2005. under 1998 riktlinjer för Riksbankens boksluts-

De bokförda skatterna för fysiska och dispositioner och inleverans till statsverket. juridiska personer utgörs dels av preliminär- Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs skatter avseende inkomståret men även till en till grund för inleveransen till staten inte mindre del avseende föregående inkomstår, dels påverkas av en eventuell upp- eller nedskrivning av slutregleringar (skillnaden mellan slutlig och av kronans värde eller av växelkurseffekter som preliminär skatt) avseende det föregående en följd av en växelkursregim med flytande inkomståret. Detta innebär att 2005 redovisas krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till preliminärskatter avseende 2004 och 2005 och staten skall 80 procent av det genomsnittliga slutregleringar avseende 2004. resultatet före bokslutsdispositioner under den

Fysiska personers inkomstskatt ökade med senaste femårsperioden ligga till grund för 18 miljarder kronor jämfört med 2004. Av beräkning av inleveransen till statsverket. Till ökningen utgör 12 miljarder kronor preliminär- dispositionsfonden skall årligen avsättas skatter. Förändringen förklaras främst av en 10 procent av samma underlag. Återstoden av högre lönesumma och högre kommunal årets överskott avsätts till ett resultatutjämningsutdebitering. Slutregleringen, som i huvudsak konto. består av skatter och skattereduktioner som inte är en del av preliminärskatteuttaget, ökade mellan 2004 och 2005 med 6 miljarder kronor. Not 2 Den större slutregleringen beror bl.a. på större Intäkter av avgifter och andra ersättningar kapitalvinster.

Miljoner kronor

Jämfört med 2004 ökade juridiska personers inkomstskatt med 28 miljarder kronor. 2005 2004 Preliminärskatterna ökade med 21 miljarder Offentligrättslig verksamhet kronor och slutregleringen med knappt Skatteverket 1 041 926 7 miljarder kronor. Den stora ökningen förklaras Luftfartsstyrelsen 860 till ca 13 miljarder kronor av att framför allt Vägverket 739 741 finansiella företag löst upp och beskattat hela

Lantmäteriverket 713 655 eller delar av sina periodiseringsfonder till följd

Patent- och registreringsverket och av att dessa räntebelades per den 1 januari 2005. Bolagsverket 641 624 De extra skattebetalningarna gjordes dels som Insättningsgarantinämnden 546 391 slutregleringar, dels som höjningar av

Banverket 479 483 preliminärskatter under våren 2005.

Centrala studiestödsnämnden 387 379 Arbetsgivaravgifterna ökade med 11 miljarder Rikspolisstyrelsen 371 288

kronor. Avgifterna utgörs i princip av

Läkemedelsverket 330 328 lönesumman multiplicerad med avgiftssatsen. Preliminärt ökade lönesumman 2005 med

Affärsverk 3,9 procent samtidigt som avgiftssatsen uppgick

Luftfartsverket 3 006 3 779 till 32,46 procent, vilket är 0,24 procentenheter lägre än 2004. Myndigheternas arbetsgivar- Sjöfartsverket 1 323 1 293 avgifter är inomstatliga och har eliminerats. Svenska kraftnät 18 13 Elimineringen bruttoredovisas i tabellen.

Intäkter av mervärdesskatt ökade med Övriga 2 186 2 008 15,1 miljarder kronor. Mervärdesskatt redovisas Summa offentligrättslig verksamhet 12 640 11 908 av Skatteverket och Tullverket. I beloppet mervärdesskatt, 223 miljarder kronor, ingår åter-

Uppdragsverksamhet betald mervärdesskatt till statliga myndigheter

Vägverket 2 549 2 450 med 23 miljarder kronor. Beloppet utgör en

Banverket 2 413 1 922 inomstatlig transaktion vilket eliminerats för att

Statens institutionsstyrelse 1 005 1 001 inte påverka det konsoliderade utfallet.

Försäkringskassan 974 978 Riksbankens inlevererade överskott, Exportkreditnämnden 759 358

6,7 miljarder kronor, redovisas av Kammar-

Lantmäteriverket 535 531

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Försvarsmakten 489 343 bestämmelser i lag och förordning. En Statens fastighetsverk 420 442 offentligrättslig avgift tas i regel ut för en Karolinska institutet 417 394 verksamhet som en myndighet bedriver med Skatteverket 327 348 ensamrätt inom landet. Till uppdragsverksamhet

har hänförts samtliga avgifter som inte klassi-

ficerats som offentligrättsliga. Med uppdrags- Affärsverk

verksamhet avses i regel försäljning av sådana

direkt motprestation erhålls.

Sjöfartsverket 76 62

Offentligrättsliga avgifter

Övriga 5 846 4 581 De avgiftsintäkter som hänförts till offentlig-

Summa uppdragsverksamhet 23 360 20 011 rättslig verksamhet ökade med ca 6 procent

mellan 2004 och 2005. Totalt redovisar omkring

Andra ersättningar 120 myndigheter offentligrättsliga avgifter och

Inspektionen för arbetslöshets- avgifterna tas ut i en mängd verksamheter.

försäkringen 3 182 3 403 Skatteverkets offentligrättsliga avgifter om-

Exportkreditnämnden 3 096 756 fattar huvudsakligen de utsökningsavgifter,

Vägverket 701 444 avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m.

Kärnavfallsfondens styrelse 689 509 som kronofogdemyndigheterna tar ut.

Luftfartsstyrelsens offentligrättsliga avgifter Radio- och TV-verket 455 496

omfattar bl.a. registrering och övervakning av Skatteverket 282 294

luftfartyg. Avgifter tas också ut för utfärdande Post- och telestyrelsen 180 46

av elevtillstånd, certifikat, behörighetsbevis, Centrala studiestödsnämnden 165 173

tillstånd, auktorisering, övervakning och inspek-

tion. Flygbolag som transporterar passagerare Affärsverk

från en svensk flygplats betalar en avgift för

Statens järnvägar 59 149

Luftfartsstyrelsens verksamhet. Dessutom han-

Luftfartsverket 4 8

terar Luftfartsstyrelsen en gemensam avgift för

Sjöfartsverket 0 4 säkerhetskontroll av passagerare och bagage.

Luftfartsstyrelsen startade sin verksamhet den 1

Övriga 668 2 302 januari 2005 efter att två avdelningar,

Summa andra ersättningar 9 481 8 584 Luftfartsinspektionen och Luftfart och Samhälle

flyttats från Luftfartsverket. Total summa 45 481 40 503

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar

bl.a. avgifter för auktorisation av fordons- Intäkter av avgifter utgör ersättning som betalas

tillverkare, yrkesförare och andra förare. till staten för en motprestation. Avgifterna utgör

Vägverket tar ut avgifter för tillstånd till ersättning för kostnader som staten via

typbesiktning av fordon och för linjetrafik, prov myndigheterna har för att tillhandahålla varor

för taxiförarlegitimation och för yrkesoch tjänster. Andra ersättningar som redovisas i

kompetens för förare av buss eller lastbil samt noten utgör ersättningar som inte här betraktats

avgifter för förarprov, körkort och vid trafiksom avgifter.

skolor. Avgift tas även ut för finansiering av

I noten indelas intäkterna beroende på om de

bilregistret, vilken debiteras i samband med genererats i offentligrättslig verksamhet, upp-

uppbörd av fordonsskatt. dragsverksamhet eller är att betrakta som annan

Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter

avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och andra ersättningar med drygt 12 procent

och expeditionsavgifter som skall finansiera från 2004 till 2005.

inskrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om

Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k.

lagfart vid köp av fastighet. Patent- och tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att

registreringsverket tar ut avgifter för patent- och verksamheten skall bedrivas och att den skall

varumärkesregistreringar, tidigare även vara avgiftsbelagd. Verksamheten styrs av

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

bolagsregistreringar. Från den 1 juli 2004 har investeringar, rådgivning m.m. De ökade arbetet med bolagsregistreringar övergått till det avgiftsintäkterna mellan 2004 och 2005 på nybildade Bolagsverket, och därför redovisas i år 491 miljoner kronor kan främst hänföras till dessa båda myndigheter tillsammans i tabellen stora entreprenaduppdrag åt kommuner avovan. seende järnvägsstationer i anslutning till

Insättningsgarantinämnden hanterar frågor byggandet av järnvägstunnlar i Malmö och om insättningsgaranti och investerarskydd. Stockholm. Insättningsgarantin, som finansieras genom Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård avgifter från kreditinstitut, skall skydda och behandling på landets LVM-hem (lagen om spararnas insättningar hos banker och vissa vård av missbrukare) och särskilda ungdomsvärdepappersföretag. hem. Den del av verksamhetens kostnader som

Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar inte täcks av myndighetens anslag skall banavgifter för trafik på statens järnvägs- finansieras med avgifter från kommuner. anläggningar. Försäkringskassans avgiftsbelagda verksamhet

Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut består till största delen av ersättning från APavgift för att bevilja studiestöd och för att fonden för administration av inkomstgrundad administrera återbetalningen av studielånen. ålderspension.

Rikspolisstyrelsen tar ut offentligrättsliga Exportkreditnämnden har till uppgift att avgifter för stämningsmannadelgivning, pass- stödja svensk export och utveckla svenskt hantering, nationella ID-kort, tillståndsgivning näringsliv genom att erbjuda konkurrenskraftiga och bevakning av Riksbankens penning- exportkreditgarantier och investeringsgarantier. transporter. Premieintäkterna (avgifterna) skall täcka garanti-

Läkemedelsverket tar ut avgifter för kontroll tagarnas eventuella framtida kundförluster. och tillsyn av läkemedel, medicintekniska Garantin är frivillig för företagen och premiens produkter och vissa andra produkter som med storlek sätts på marknadsmässiga grunder. hänsyn till egenskaper eller användning står Ökningen på 401 miljoner kronor avser främst läkemedel nära. ökade premieintäkter.

Luftfartsverkets infrastrukturintäkter, som Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet innefattar bl.a. startavgifter, s.k. undervägs- omfattar bl.a. grundläggande geografisk avgifter och passageraravgifter, redovisas som information och fastighetsinformation. offentligrättsliga avgifter. Försvarsmakten har bland annat avgifts-

Sjöfartsverkets intäkter omfattar främst intäkter från extern transport- och verkstadsfarleds- och lotsavgifter. verksamhet samt intäkter från försäljning av

Svenska kraftnät redovisar avgift för reservmateriel. elcertifikat som offentligrättslig avgift. Statens fastighetsverk tar huvudsakligen ut

hyror och arrenden (avgifter) från hyresgäster Uppdragsverksamhet men bedriver även annan uppdragsverksamhet, De avgiftsintäkter som hänförts till såsom konsultverksamhet inom byggenheten. uppdragsverksamhet ökade med ca 17 procent Karolinska institutet bedriver huvudsakligen mellan 2004 och 2005. Cirka 200 myndigheter uppdragsverksamhet inom medicinsk utbildning bedriver avgiftsbelagd uppdragsverksamhet. och forskning.

Den största delen av Vägverkets uppdrags- Skatteverket ersätts från AP-fonden för verksamhet består av produktion som omfattar administration av uppbörd av avgifter till projektering, byggande, drift och underhåll av ålderspensionssystemet. det statliga vägnätet samt färjeverksamhet. Svenska kraftnät säljer överföringskapacitet Vidare ingår exempelvis försäljning av för transport av elektricitet via stamnätet och information ur bilregistret. utlandsförbindelserna. Överföringsintäkterna på

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar stamnätet ökade med 182 miljoner kronor. drift och underhåll samt om- och nybyggnader Flaskhalsintäkter, som beror på prisskillnader i av statens järnvägsanläggningar. Dessutom be- olika prisområden, ökade med 288 miljoner drivs konsultverksamhet inom bland annat kronor. Flaskhalsintäkterna fördelas efter hur projektering, byggstyrning av järnvägsanlägg- mycket varje stamnätsföretag investerar för att ningar, tekniska tjänster för underhåll och öka kapaciteten i det nordiska överföringsnätet.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Intäkter i Luftfartsverkets uppdragsverksamhet sända TV-program med analog sändningsteknik består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på skall betala koncessionsavgift till staten om affärsverkets flygplatser och uthyrning av företaget har rätt att sända reklam i sådan lokaler. sändning och är ensamt om denna rätt i Sverige.

Affärsverket Statens järnvägars intäkter består Andra ersättningar hos Skatteverket avser i i huvudsak av leasingavgifter för uthyrning av tåg huvudsak förseningsavgifter. och fartyg. Post- och telestyrelsernas andra ersättningar

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- avser tillstånd för mobiltelefonnät och ersättning samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, för att skydda elektroniska kommunikationer. sjömätning och från konsultuppdrag inom Ökningen på 134 miljoner kronor avser främst affärsverkets kompetensområde. ökad ersättning med 86 miljoner kronor för

Övriga myndigheter som har stora intäkter tillstånd att bedriva mobiltelefoni i NMT-450 från uppdragsverksamhet är t.ex. universitet och bandet. Vidare har en ökning skett av avgifter för högskolor som får avgiftsintäkter genom bl.a. beredskapsåtgärder med 48 miljoner kronor. uppdragsutbildning och uppdragsforskning. Centrala studiestödsnämnden redovisar in-

täkter för administration av återkrav. Bland Andra ersättningar annat uppstår återkrav om en studerande av- Intäkter avseende andra ersättningar ökade med brutit studierna utan att meddela CSN eller har 900 miljoner kronor eller 10 procent mellan 2004 en högre inkomst än vad som meddelats i och 2005. Den största ökningen avser ansökan. Exportkreditnämnden (EKN).

De andra ersättningar som här redovisas av Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen om- Not 3 fattar huvudsakligen finansieringsavgifter från Intäkter av bidrag arbetslöshetskassor. Dessa skall enligt lagen om arbetslöshetskassor för varje medlem till staten Miljoner kronor betala en avgift för finansiering av statens 2005 2004 kostnad för utbetalda arbetslöshetsersättningar. EU-bidrag

EKN:s andra ersättningar avser återvunna Statens jordbruksverk skadebelopp i form av kapital och räntor. EKN:s - arealersättning 4 081 4 053 ökning av andra ersättningar med 2 340 miljoner

- djurbidrag 2 402 1 859 kronor var under året större än normalt

- miljöstöd m.m. 2 233 2 169 beroende på att årets återvinningar var de största

- övriga stöd 119 498 i myndighetens sjuttioåriga historia. De största

Summa Statens jordbruksverk 8 835 8 579 enskilda återvinningarna avsåg förtidsbetalningar under parisklubbsavtalen och att Polen

Länsstyrelserna återbetalade hela sin utestående skuld på

-bidrag från regionalfonden 1 331 1 331 1 641 miljoner kronor. Även Ryssland och Peru amorterade ner sina skulder kraftigt. -bidrag från socialfonden 318 231

Vägverkets andra ersättningar avser ersättningar från framför allt kommunsektorn för Arbetsmarknadsverket utförda arbeten på icke statliga vägar. -bidrag från socialfonden 1 289 1 015

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar intäkter från kärnkraftsindustrin. De betalas för att Övriga EU-bidrag 1 364 1 138 finansiera omhändertagandet av använt kärn-

Summa EU-bidrag 13 137 12 294 bränsle och annat radioaktivt avfall. Intäkterna beräknas i förhållande till den energi som

Försäkringskassan levereras. Ökningen beror främst på att Ringhals

-underhållsstöd 1 876 1 941 AB, men även Forsmarks Kraftgrupp AB,

-assistansersättning 2 987 2 726 levererat mer energi än året innan.

Radio- och TV-verkets ersättningar avser

Erhållna bidrag vid universitet och koncessionsavgifter enlig radio- och TV-lagen.

högskolor (exklusive EU-bidrag) 4 451 4 585 Ett företag som har tillstånd att i hela landet

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Miljoner kronor

2005 2004 Intäkter av bidrag är intäkter som inte är

Transfereringar till hushåll inklusive relaterade till utförda prestationer. Bidrags-

hushållens övriga organisationer intäkterna har ökat med 1 060 miljoner kronor

Socialförsäkring, Försäkringskassan jämfört med föregående år. Det är främst

Ålderspensioner vid bidragen från EU som ökat med 843 miljoner

sidan av statsbudgeten 169 149 163 238 kronor.

Ekonomisk äldrepolitik 46 078 47 845

Statens jordbruksverk redovisar en stor del av

Ersättning vid arbetsoförmåga m.m. 104 344 105 357 bidragen från EU som ökat med 256 miljoner

varav sjukpenning m.m. 32 479 35 944 kronor under året. Det är framför allt djur-

varav aktivitets- och sjukersättning 56 791 54 136 bidragen som ökat med 543 miljoner kronor

från EU är periodiserade dvs. intäkten redovisas under det år som den är hänförlig till, vilket Arbetsmarknadspolitik

huvudsakligen forskning och lämnas från t.ex. Övrig arbetsmarknadspolitik, företag inom och utom Sverige samt från olika Arbetsmarknadsverket 1 821 2 237 forskningsstiftelser. Statliga bidrag från t.ex. Lönegarantiersättning,

Kammarkollegiet 875 1 376

forskningsråd är eliminerade. Utöver angivna

Summa arbetsmarknadspolitik

belopp för universitet och högskolor utgör

till hushåll 48 175 48 083

närmare 600 miljoner kronor av övriga EUbidrag i sammanställningen, bidrag till uni-

Utbildningspolitik

versitet och högskolor.

Studiestöd, Centrala

studiestödsnämnden 12 881 12 841

Kostnad resp. återföring av reservation

Not 4

för förluster i utlåningsverksamheten, Transfereringar Centrala studiestödsnämnden -5 877 9 804

Bidrag till folkbildningsorganisationer, Miljoner kronor

Kammarkollegiet 2 753 2 720

2005 2004 Socialförsäkring 408 704 402 149 Bistånd m.m., migration och Allmänna bidrag till kommuner 106 472 101 238 integration Arbetsmarknad 71 577 65 663 Bistånd och andra internationella

bidrag (bidrag till organisationer), Nettoöverföring till

Styrelsen för internationellt

Bistånd, internationella bidrag,

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Transfereringar till företag Bidrag motsvarande skuld på

mervärdesskattekonto kommuner och Arbetsmarknadspolitik

Arbetsmarknadspolitik Summa arbetsmarknadspolitik till

Sysselsättningsstöd m.m. till

AB 4 100 -

Summa arbetsmarknadspolitik Utbildningspolitik, Bidrag till enskilda till kommuner 13 269 8 272 utbildningssamordnare, Kammarkollegiet 1 747 1 700

Utbildningspolitik, Skolverket Bostadpolitik, Räntebidrag m.m., Boverket 1 606 1 470 Maxtaxa i barnomsorgen 3 660 3 658

Transportpolitik, Trafikupphandling, Bidrag till personalförstärkningar i Rikstrafiken 840 877 skola och fritidshem 1 437 3 387

innovationssystem 716 652

Summa utbildningspolitik

Summa transfereringar till kommuner 164 812 150 692 Transfereringar till kommuner

Utjämningsbidrag LSS, kommuner,

Jordbrukstull, Tullverket 158 140 Skatteverket 1 767 1 007

Jordbruksavgifter, Statens Allmänna bidrag till kommuner,

Jordbruksverk 100 70 Regeringskansliet 348 441

Summa avgiften till Kommualekonomisk utjämning till

Europeiska gemenskapen 25 793 23 156 kommuner, Skatteverket 52 703 -

Bistånd och andra internationella Kommualekonomisk utjämning till

bidrag, Styrelsen för internationellt landsting, Skatteverket 17 408 -

utvecklingssamarbete 9 623 9 029

Summa Allmänna bidrag

Bistånd, internationella bidrag, till kommuner 72 226 68 726

Regeringskansliet 8 304 7 517

Övrigt 1 412 1 217

Kommun- och landstingsmoms,

Summa transfereringar till utlandet 45 132 40 919 Skatteverket 34 246 32 512

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Nettoöverföring till som uppbär sjukpenning och andra sociala ålderspensionssystemet

förmåner. Överföringarna till och från pensions- Överföring till premiepensionssystemet 23 805 20 021 systemet nettoredovisas dock under rubriken Överföring till AP-fonderna 9 577 7 620 Nettoöverföring till ålderspensionssystemet och Summa nettoöverföring till de tas därför bort från transfereringar till hushåll. ålderspensionssystemet 33 382 27 641

Bland transfereringar till hushåll har netto- Total summa 741 992 721 682 kostnaden för studiestöd inklusive av- och ned-

skrivningar minskat med närmare 16 miljarder

Transfereringar utgörs av medel som staten via kronor jämfört med föregående år. För-

ändringen beror på att återföring gjordes av myndigheterna förmedlar till olika mottagare. I huvudsak sker transfereringar från anslag på reservation för lånefordringar på ca 6 miljarder

kronor medan en ökning av reservationen gjorts statsbudgeten. Transfereringar kännetecknas av att staten inte erhåller någon motprestation. föregående år på ca 10 miljarder kronor. Åter-

föringen under 2005 beror främst på lägre

Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är ränteläge som leder till att fler bedöms kunna

betala sina skulder. Utöver detta finns ett antal aktivitetsstöd inom arbetsmarknadspolitiken där kravet är att mottagaren deltar i ett arbets- mindre justeringar i beräkningarna som påverkat

reservationens storlek. marknadspolitiskt program.

Noten inleds med en sammanfattande tabell Kostnaderna för ålderspensioner vid sidan av

statsbudgeten ökade med 5,9 miljarder kronor med transfereringar uppdelade i delområden. Därefter specificeras transfereringarna utifrån eller 4 procent. Ökningen beror främst på den

positiva inkomstutvecklingen. Inkomstutveckmottagarkategori, syfte och utbetalande myndighet. Mottagarkategorierna visar de sektorer som lingen i samhället ligger till grund för ett index

som används i ålderspensionssystemet och som erhållit transfereringen och är hushåll, företag, kommuner, utlandet samt ålderspensions- styr uppräkningen av förmånerna inkomst-

pension och tilläggspension. Ekonomisk äldresystemet. Hushåll innefattar fysiska personer, ideella organisationer och föreningar tillhörande politik har minskat med 1,8 miljarder kronor

främst till följd av att ett lägre antal personer hushållssektorn.

Med socialförsäkring avses i princip uppbär garantipension.

Inom ohälsoområdet har de sammanlagda transfereringar som hanteras av Försäkringskassan. Utöver ålderspensioner ingår bl.a. kostnaderna för sjukpenning och aktivitets- och

sjukersättningar minskat. Kostnaden för sjukekonomisk familjepolitik, ersättning vid arbetsoförmåga som sjukpenning, sjuk- och penning minskade med 3,5 miljarder kronor eller

10 procent 2005, som en följd av att antalet aktivitetsersättning, arbetsskadeersättning och vissa stöd till funktionshindrade. Dessutom sjukpenningdagar fortsatt sjunka. Den 1 januari

2005 infördes den så kallade medfinansieringsingår bidrag till landsting för läkemedelsförmånerna som utbetalas av Socialstyrelsen. reformen som innebär att arbetsgivarna står för

15 procent av sjukpenningen under hela sjuk-

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. ökade med fallet. Aktivitets- och sjukersättningen ökade

däremot med 2,7 miljarder kronor eller 20 miljarder kronor mellan 2004 och 2005 men i förändringen ingår både stora ökningar och 5 procent. Aktivitets- och sjukersättningar

ersatte förtidspension inom pensionssystemet minskningar.

under 2003. Transfereringar till hushåll Kostnaderna för handikappolitik avser främst Transfereringar till hushåll har under 2005 den statliga assistansersättningen som ökade minskat med närmare 10 miljarder kronor eller med 1,6 miljarder kronor eller 12 procent. 2 procent. Ökningen beror på att nivån för det ersatta tim-

Transfereringarna som redovisas här avser beloppet höjts och antalet ersättningsberättigade utbetalningar exklusive statlig ålderspensions- och antalet beviljade timmar per person har avgift. Statlig ålderspensionsavgift finns med i fortsatt att öka. statsbudgetens utgifter för t.ex. sjukpenning och Inom området ekonomisk familjepolitik är en betalning från anslag till pensionssystemet ökade kostnaderna för föräldraförsäkringen och för att finansiera pensionsrätterna för bl.a. dem

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

barnbidragen med ca 0,6 miljarder kronor kommunmomsen bruttoredovisats, vilket vardera. innebär att både transfereringar till kommuner

Inom området arbetsmarknadspolitik ligger och skatteintäkter är 49 miljarder kronor högre bidragen till hushåll totalt på samma nivå som än i statsbudgetens utfall för 2005. föregående år. Kostnaden för arbetsmarknads- En reglering motsvarande kommunernas utbildning ökade till följd av fler personer i skuld på mervärdesskattekonto i det avskaffade arbetsmarknadsutbildning, medan lönegaranti- kommunkontosystemet har gjorts med ersättning minskat något. 5,6 miljarder kronor som redovisas som bidrag

till kommunerna. Transfereringar till företag Sysselsättningsstöd m.m. till kommuner och Bland transfereringar till företag ökade landsting har ökat med ca 5 miljarder kronor. kostnaderna främst till följd av ersättning på 4,1 miljarder kronor till Vattenfall AB för ute- Transfereringar till utlandet bliven produktion vid stängningen av Bland transfereringar till utlandet har avgiften till Barsebäck 2 (se avsnitt 4.4 Redovisnings- Europeiska unionen ökat med 2,6 miljarder principer och tilläggsupplysningar). kronor jämfört med 2004. Avgiften redovisas här

Även kostnaderna för arbetsmarknadspolitik periodiserat till skillnad mot redovisningen på ökade, särskilda insatser för arbetshandikappade statsbudgeten. BNI-avgiftens andel ökar med och anställningsstöd ökade båda med ca 2,4 miljarder kronor medan den mervärdes- 0,4 miljarder kronor. Även Banverkets kostnader skattebaserade andelen av avgiften har fortsatt för transportpolitik ökade med 0,7 miljarder att minska i enlighet med rådets beslut av den kronor till följd av större transfereringar till 29 september 2000 om systemet för gemen- Stockholms lokaltrafik och Skånetrafik för skapernas egna medel 2000/597/EC. banhållning. Kostnaden för biståndsverksamhet och inter-

nationella bidrag genom Styrelsen för inter- Transfereringar till kommuner nationellt utvecklingssamarbete och Regerings- Transfereringarna till kommuner ökade totalt kansliet ökade med 0,6 respektive 0,8 miljarder med 14 miljarder kronor eller 9 procent. kronor. Ökningen är bland annat en följd av att

De allmänna bidragen till kommuner ökade biståndsramen höjts. I posten ingår även sammed 3,5 miljarder kronor. Här ingår den arbete med Central- och Östeuropa och bidrag kommunalekonomiska utjämningen som fr.o.m. till utlandet utöver bistånd. 2005 nettoredovisas på statsbudgeten varvid det generella statsbidraget sammanförts med Nettoöverföring till ålderspensionssystemet utjämningssystemet. Inkomstutjämningsavgift, Överföringen av inbetalda pensionsavgifter till kostnadsutjämningsavgift och regleringsavgift Premiepensionsmyndigheten för placering i från kommuner och landsting på sammanlagt 15 ålderspensionssystemets premiepensionsdel har miljarder kronor redovisas under anslaget för ökat med 3,8 miljarder kronor. Ökningen förkommunalekonomisk utjämning varför stats- klaras till stor del av extra stora regleringar efter bidragen till kommunerna minskat med slutligt taxeringsutfall föregående år. motsvarande belopp på statsbudgeten. Före- Överföringen till AP-fonderna avser gående år var de kommunala utjämnings- skillnaden mellan inbetalda socialavgifter och avgifterna 26 miljarder kronor. I de allmänna allmänna pensionsavgifter samt de statliga bidragen till kommuner ingår också mervärdes- ålderspensionsavgifter som förs till AP-fonderna skatt för kommuner och landsting som fr.o.m. å ena sidan och de medel som rekvirerats från 2003 nettoredovisas på statsbudgetens inkomst- fonderna för utbetalda pensioner å den andra. sida. Samtidigt justeras statsbidragen till Detta netto till AP-fonderna har ökat med ca kommuner ned med motsvarande belopp. 2 miljarder kronor på grund av en intäkt från Kommunernas kompensation för ingående AP-fonderna föregående år på 1,6 miljarder mervärdesskatt i icke skattepliktig verksamhet kronor. Intäkten avsåg en engångsjustering av redovisas på inkomsttitel, vilket minskar pensionsmedel för åren 1999–2002 som gjorts kommunbidragen och skatteintäkterna på mellan statsbudgeten och AP-fonderna. statsbudgeten med 34 miljarder kronor 2005. I resultaträkningen i årsredovisningen för staten har den kommunalekonomiska utjämningen och

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Not 5 Not 6 Avsättning till /upplösning av fonder Kostnader för personal

Miljoner kronor Miljoner kronor

2005 2004 2005 2004

Bilskrotningsfonden -151 -108

Skatteverket 4 844 4 643 Försäkringskassans fonder -300 53

Arbetsmarknadsverket 3 555 3 500 Batterifonden 65 25

Kriminalvårdsverket 3 045 2 911 Kammarkollegiets

Avsättning till fonder avser främst tre fonder,

från inkomsten av energiskatt redovisades av

Statens institutionsstyrelse 1 162 1 140 Skatteverket fram till 2005 och redovisades som

Skogsstyrelsen 1 156 672 en fond. Under året har fonden upplösts i sin

Sveriges lantbruksuniversitet 1 146 1 135 helhet och det tidigare avsatta beloppet återförts

Migrationsverket 1 089 1 130 till inkomsttitel på statsbudgeten enligt beslut av

Försvarets materielverk 970 1 018 regeringen den 7 april 2005 (dnr Fi 2005/2073).

Avsättningen till Kärnavfallsfonden har ökat

Affärsverk till följd av ökade intäkter, vilket avser både realisationsvinster vid försäljning och inlösen av Luftfartsverket, affärsverk 1 686 1 711 värdepapper och högre ränteintäkter än 2004. De Sjöfartsverket 601 588 ökade ränteintäkterna avser främst inflations- Svenska kraftnät 144 134 kompensation på reala placeringar. Statens järnvägar, affärsverk 4 10

Avsättningen till Insättningsgarantinämndens Övriga myndigheter 23 673 22 650 fond är direkt kopplad till det ekonomiska Summa lönekostnader inklusive resultatet i garantiverksamheten. Ökningen arbetsgivaravgifter 92 346 88 924 jämfört med föregående år beror både på högre garantiavgifter och högre ränteintäkter än Eliminering av arbetsgivaravgifter -22 817 -22 234 föregående år. Summa lönekostnader efter

För Försäkringskassan har de tidigare all- eliminering av arbetsgivaravgifter 69 529 66 690 männa försäkringskassornas fonder för den frivilliga sjukförsäkringen upplösts och medlen Pensionskostnader inklusive överförts till inkomsttitel i samband med att den premier för tjänstepensioner nya Försäkringskassan bildades, vilket förklarar Försvarsmakten 2 282 1 568 den negativa posten. Rikspolisstyrelsen 1 369 1 262

Fondernas ändamål och vilka myndigheter Försäkringskassan 590 -485 som redovisar olika fonder, framgår i övrigt av Skatteverket 543 597 not 40.

Regeringskansliet 429 399

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Arbetsmarknadsverket 422 481

Domstolsverket 301 402

Statens kostnader för personal ökade med Kriminalvårdsstyrelsen 294 296 1,2 miljarder kronor, exklusive arbetsgivar- Uppsala universitet 256 331 avgifter. Karolinska institutet 205 227 Lönekostnader, inklusive lagstadgade arbets- Stockholms universitet 203 205 givaravgifter, ökade med 3,4 miljarder kronor Umeå universitet 178 236 eller 3,8 procent. Lagstadgade arbetsgivaravgifter Tullverket 173 148 uppgick under 2005 till 32,5 procent av

lönesumman. Myndigheternas inbetalda arbets-

staten och har därför eliminerats.

Kostnaderna för statens tjänstepensioner har Affärsverk

minskat med 3,2 miljarder kronor, varav Luftfartsverket 193 249

utbetalda förmåner ökat med drygt 300 miljoner Sjöfartsverket 102 77

kronor och förändringen av försäkringstekniska Svenska kraftnät 28 13 avsättningar minskat med 3,5 miljarder kronor.

(kompletterande ålderspension inom staten) och Förändring av försäkringstekniska avsättningar 1 530 5 042 den individuella ålderspensionen. Pensions- Eliminering av premieintäkt för premierna påverkas av åldersfördelningen och statliga ålderspensioner m.m. -8 033 -8 725 löneläget hos personalen vid respektive myndig- Summa pensionskostnader 12 819 14 452 het. Premier för avtalsförsäkringar betalas till

Statens pensionsverk och har därför eliminerats. Övriga personalkostnader Några myndigheter gör egna pensions-

avsättningar. Dessa ingår också i angivna Försvarsmakten 335 480

kostnader och elimineras inte. Regeringskansliet 330 335

Rikspolisstyrelsens lönekostnad ökade med

2,6 procent trots att Försvarsmaktens löner har Arbetsmarknadsverket 217 240

minskat ca 2 procent. Ökningen av lönekost- Försäkringskassan 145 193

naderna förklaras av att en avsättning gjorts för Skatteverket 128 103 omstrukturering enligt den försvarspolitiska Banverket 124 128 inriktningen 2004. Kriminalvårdsstyrelsen 108 95 Vid Försäkringskassan ökade lönekostnaden Stockholms universitet 107 65 med 4 procent medan pensionskostnaden ökade

med 1 miljard kronor eftersom en negativ Affärsverk justering av pensionsavsättningen gjordes före-

gående år inför övergången till statlig anställning. Luftfartsverket 75 146

Skatteverkets lönekostnad ökade med Sjöfartsverket 30 27

4,3 procent bl.a. till följd av något fler rekry- Svenska kraftnät 12 29

teringar än avgångar. Statens järnvägar - -13

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Ökningen av lönekostnaden med 8 procent vid Övriga myndigheter 5 076 4 990 Vägverket förklaras av att aktiverad andel av Eliminering av inomstatliga personalkostnad avseende väganläggningar var lokalkostnader -4 117 -4 318 154 miljoner kronor större föregående år. Summa 14 877 14 581

Skogsstyrelsens lönekostnader ökade med 72 procent delvis på grund av ökad uppdrags-

Som kostnader för lokaler redovisas verksamhet till följd av stormen Gudrun. En

myndigheters kostnader för hyrda lokaler. Redoannan viktig faktor är att Skogsstyrelsen betalar

visning per myndighet görs brutto och inklulönekostnader inom ramen för ett

derar hyra till andra statliga myndigheter. samarbetsprojekt med AMS, "Gröna jobb",

Elimineringarna utgörs av myndigheternas lokalvilket dock inte avser personer som är anställda

kostnader som betalas till Fortifikationsverket vid Skogsstyrelsen.

och Statens fastighetsverk.

Övriga personalkostnader som utgörs av

Försvarsmaktens minskade lokalkostnader kostnader för personalutbildning, traktamenten

med 259 miljoner kronor kan främst hänföras till m.m. var oförändrade jämfört med föregående

hyresreduceringar och försäljningar av kasernår.

områden.

Rikspolisstyrelsen kostnadsökning för lokaler

var 83 miljoner kronor. Av dessa är 80 miljoner Not 7

kronor hänförliga till ökad lokalhyra varav ca Kostnader för lokaler

10 miljoner kronor är indexreglering av hyror

medan övrig ökning av lokalhyra i huvudsak Miljoner kronor

beror på nya förhyrda lokaler. 2005 2004 Försäkringskassans lokalkostnader har ökat

ägde och därmed hyr Försäkringskassan i stället Kriminalvårdsverket 785 787

samma lokaler. Försäkringskassan 724 595

Minskningen av Karolinska institutets Lunds universitet 670 663

lokalkostnader med 28 miljoner kronor beror Skatteverket 612 621

dels på en minskad lokalyta jämfört med 2004,

Domstolsverket 512 504 49 miljoner kronor vilket till största delen kan Migrationsverket 497 505 hänföras till ökade kostnader för lokalhyra, Arbetsmarknadsverket 493 494 uppvärmning och renhållning och städning.

Miljoner kronor Vägverket 254 205

2005 2004 Statens institutionsstyrelse 223 218 Banverket 174 162 Övriga driftkostnader – tjänster

Försvarsmakten 12 938 10 161

Vägverket 12 226 12 819 Affärsverk Luftfartsverket 40 34 Banverket 7 788 7 293

Försvarets materielverk 3 629 3 883 Sjöfartsverket 34 33

Exportkreditnämnden 2 608 280

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Skatteverket 1 066 1 109 Banverket 353 358 Kärnavfallsfondens styrelse 1 007 1 103 Kriminalvårdsverket 274 262 Statens fastighetsverk 939 980 Rikspolisstyrelsen 257 236 Regeringskansliet 908 785 Regeringskansliet 229 246

Naturvårdsverket 656 608 Skatteverket 91 94 Säkerhetspolisen 653 607 Försäkringskassan 87 139

Övriga driftkostnader – varor

Kriminalvårdsverket 325 324 Summa övriga driftkostnader –

Skatteverket 138 153

Sjöfartsverket 645 771

Övriga driftkostnader utgörs av myndigheternas

Statens järnvägar 248 357

köp av tjänster, varor, reparationer och diverse

Summa affärsverk, övrig drift –

andra driftkostnader. Elimineringarna avser köp

varor och tjänster 6 360 6 427

av varor och tjänster mellan myndigheterna. Försvarsmaktens ökade driftskostnader avse-

Övriga driftkostnader –

ende tjänster beror främst på avsättningar för

reparationer, diverse m.m.

omstruktureringskostnader, vilket omfattar

Vägverket 2 576 2 386

kostnader för avveckling av materiel, sanerings-

Försvarsmakten 2 210 2 405

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

och rivningskostnader motsvarande ca Banverket 2 657 2 668

2,7 miljarder kronor. Rikspolisstyrelsen 660 697

Som övriga driftkostnader avseende tjänster Fortifikationsverket 646 748

redovisas nettot av Exportkreditnämndens Försäkringskassan 542 556

förändring i avsättningar för försäkringstekniskt Skatteverket 288 346

beräknad risk i engagemang och värdet av

Statens fastighetsverk 265 238 skadefordringar. Under 2005 ökade avsätt-

Lunds universitet 247 257 ningarna för försäkringstekniskt beräknad risk i

engagemang med 0,5 miljarder kronor medan

Affärsverk värdet av skadefordringar minskade med

Luftfartsverket 1 151 1 110 1,8 miljarder kronor. Sammanlagt har detta

Svenska kraftnät 417 394 medfört att driftkostnaderna i denna del ökat

Sjöfartsverket 117 99 med 2,3 miljarder kronor.

Som övriga driftkostnader avseende tjänster Statens järnvägar 63 66

redovisas även Riksgäldskontorets reservering

för framtida garantiförluster. Det negativa Övriga myndigheter 3 850 3 896

beloppet föregående år berodde på en återföring Summa 27 715 21 344

av reservationen för förluster.

Varuinköpen vid Försvarets materielverk har

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst ökat med 3,2 miljarder kronor beroende på en

beredskapsinventarier som stridsfordon, självökad aktivitet i materielförsörjningen. Av samma

gående pjäser, fartyg och båtar. I ökningen anledning har också aktivering vid utveckling av

mellan åren av avskrivningarna ingår nedanläggningstillgångar i egen regi vid Försvars-

skrivning av beredskapsvaror med 3,6 miljarder makten, via Försvarets materielverk, ökat med

kronor. År 2004 uppgick nedskrivningarna till 1,8 miljarder kronor. Minskningen av kostnaden

1,2 miljarder kronor. för varuinköp vid Försvarsmakten beror huvud-

Vägverket och Banverkets avskrivningar avser sakligen på att reaförluster vid avyttring av

väganläggningar och järnvägsansläggningar. I avanläggningstillgångar minskat med 0,7 miljarder

skrivningar hos Vägverket ingår en nedskrivning kronor jämfört med 2004.

som består av nedlagda kostnader för Fortifikationsverkets ökade kostnader för projektering avseende Norra Länken med

varor med 0,9 miljarder kronor beror främst på

1,1 miljard kronor. reaförluster vid försäljning av fastigheter.

Försäljningen är en följd av beslutet om den

försvarspolitiska inriktningen 2004.

Not 10 Vägverkets aktiveringar för investering i Resultat från andelar i dotterföretag och

anläggningstillgångar i egen regi har minskat

intresseföretag med 2 miljarder kronor jämfört med föregående

år. Orsaken är främst stora aktiveringar under

Miljoner kronor 2004 då bland annat Södra länken öppnades för

2005 2004 trafik. Aktiveringen innebär att kostnaden för

Resultat från andelar i dotterföretag investeringar i främst väganläggningar och

Vattenfall AB 19 235 8 944 bananläggningar inte redovisas i resultaträk-

Akademiska Hus AB 6 654 950 ningen utan tas upp som investering i

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) 4 546 1 568 balansräkningen.

Civitas Holding AB (inklusive

Vasakronan AB) 1 681 868

Vin & Sprit AB 1 557 1 097 Not 9

Posten AB 1 475 1 293 Avskrivningar och nedskrivningar

2005 2004

Sveriges Bostadsfinansierings- Försvarsmakten 12 384 7 238

aktiebolag SBAB 471 485 Vägverket 4 428 3 031

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

uppgår till högst 50 och lägst 20 procent. Sveriges Provnings- och

Det resultat som redovisas ovan baseras på det

Vattenfall AB har förbättrat sitt resultat med

10,3 miljarder kronor främst på grund av högre Svensk-Danska Broförbindelsen AB (SVEDAB) -236 -316 elmarknadspriser, ökad vattenkraftproduktion

och ett förbättrat utfall från terminsaffärer

avseende elproduktion. Överenskommelsen om Affärsverk

kompensation för stängningen av Barsebäck 2 Svenska kraftnät - SwePol Link AB m.fl. 12 36 innebär en nettointäkt på 3,1 miljarder kronor

som ingår i årets resultat. Luftfartsverket - LFV Holding AB 8 -7

Förbättringen av resultatet för Akademiska

Hus AB uppgår till 5,7 miljarder kronor, vilket Övriga myndigheter 12 6

till största delen kan hänföras till omvärderingar Summa resultat från andelar i dotterföretag av fastighetsinnehavet.

40 184 18 814

Resultatet har ökat med 3,0 miljarder kronor

för LKAB. Huvudorsak till den förbättrade Resultat från andelar i

1,0 miljarder kronor. En positiv engångseffekt på

0,6 miljarder kronor har redovisats avseende Affärsverk

minskad skattekostnad till följd av utnyttjande Svenska kraftnät – Nord Pool ASA m.fl. 30 23 av tidigare ackumulerade förlustavdrag.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Resultatet från TeliaSonera AB har försämrats vinster beror bland annat på ett par stora förfall med 0,6 miljarder kronor. Det är resultatet för av lån i dollar, vilka togs upp till betydligt högre mobilverksamheten i Finland och fast telefoni i dollarkurser än då de återbetalades. Sverige som har försämrats. Realiserade kursförluster minskade med

6 miljarder kronor från ca 14 till ca 8 miljarder kronor. Det beror på att Riksgäldskontoret har Not 11 gjort färre återköp av obligationer i samband Nettokostnad för statsskulden med byten mellan obligationer. De orealiserade valutakursförändringarna

Miljoner kronor

medförde i stället högre nettokostnad för

2005 2004 statsskulden. År 2005 uppgick de orealiserade Finansiella intäkter för valutaförlusterna till 30 miljarder kronor som

förvaltning av statsskulden

innebär en förändring med 39 miljarder kronor då staten redovisade 9 miljarder kronor i

Ränteintäkter avseende upplåning i orealiserade valutavinster 2004. utländsk valuta 12 765 12 752 Ränteintäkter avseende upplåning i svenska kronor 14 089 14 842

Not 12

Intäktsförda, preskriberade

Övriga finansiella intäkter

obligationer m.m. -7 7 Överkurs vid emission (netto) 6 655 8 654

Miljoner kronor Realiserade valutavinster (netto) 10 203 -

2005 2004 Orealiserade valutavinster (netto) - 9 617

Regeringskansliet 5 412 1 273 Summa finansiella intäkter för

Centrala studiestödsnämnden 4 523 4 681 förvaltning av statsskulden 43 705 45 872

Kärnavfallsfondens styrelse 2 041 472

Skatteverket 1 329 661 Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden Exportkreditnämnden 666 55

Försäkringskassan 470 -89 Räntekostnader avseende Insättningsgarantinämnden 260 164 upplåning i svenska kronor 49 517 52 368

Kammarkollegiet 134 253 Räntekostnader avseende

Styrelsen för internationell

Luftfartsverket 11 14 Summa finansiella kostnader för

Sjöfartsverket 1 2

förvaltning av statsskulden 110 611 94 657 Nettokostnad för förvaltning av

Övriga myndigheter 296 215 statsskulden 66 906 48 785

Summa 15 883 8 233 Finansiella intäkter och kostnader för förvaltning av statsskulden innefattar även Regeringskansliets finansiella intäkter har ökat intäkter respektive kostnader för skuld- med 4,1 miljarder kronor och avser reavinst vid skötselåtgärder. försäljning av aktier, båda i samband med

Under 2005 uppgick nettokostnaden för TeliaSonera AB:s respektive Nordea AB:s återstatsskulden (räntor, över- och underkurser och köp av aktier samt utdelning från aktier i Nordea valutaförändringar m.m.) till 67 miljarder AB. kronor, en ökning med 18 miljarder kronor. Centrala studiestödsnämnden finansiella in- Under året realiserade staten valutavinster på täkter omfattar bl.a räntor på studielån. 10 miljarder kronor, jämfört med förluster 2004 Kärnavfallsfondens styrelse har ökat sina på 5 miljarder kronor. Årets realiserade valuta- finansiella intäkter främst på grund av reali-

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

sationsvinster vid försäljning och inlösen av värdepapper. Riksgäldskontoret redovisar sammantaget en

Skatteverket redovisar räntor i skattekonto- kostnadsreduktion eftersom tidigare gjorda systemet. avsättningar för garantiförluster återförts.

Exportkreditnämndens ökning på Vägverkets finansiella kostnader avser främst 611 miljoner kronor beror i huvudsak på kurs- räntekostnader för lån till infastrukturella invevinster på 565 miljoner kronor. steringar. Under året har lånen i huvudsak

De finansiella intäkterna hos Statens Järnvägar överförts till Riksgäldskontoret. utgörs bl.a. av ränteintäkter på långfristiga Exportkreditnämndens minskning beror på värdepappersinnehav samt på leasingtillgångar att den föregående år redovisade orealiserade avseende lok och vagnar. kursförluster om 168 miljoner kronor, medan

den 2005 redovisar kursvinster (se även not 12

Övriga finansiella intäkter). Not 13 Regeringskansliets finansiella kostnader består Övriga finansiella kostnader i huvudsak av kostnadsreduktion vid återföring

av tidigare nedskrivning av aktier i OMX AB. Miljoner kronor

Regeringskansliet skrev 2002 ned det bokförda 2005 2004 värdet med 771 miljoner kronor till marknads- Finansiella kostnader värdet på aktierna. Värdet på aktierna har sedan exklusive aktiveringar

stigit och Regeringskansliet återförde

385 miljoner kronor under 2003 och Riksgäldskontoret 168 miljoner kronor under 2005. Finansiella kostnader i verksamheten Affärsverket Statens järnvägars finansiella Omvärdering av lån med kreditrisk -10 2 010 kostnader består bl.a. av skulduppräkning och

Avsättning för förväntade räntor på leasingskulder på lok och vagnar. garantiförluster -217 -931 I noten redovisas finansiella kostnader brutto,

Övrigt -6 49 exklusive avdrag för aktivering av finansiella Summa Riksgäldskontorets finansiella kostnader. Några myndigheter har aktiverat kostnader i verksamheten -233 1 128 räntekostnader i samband med anläggnings-

projekt, eftersom räntan är en del av de utgifter Vägverket 303 351 för att bygga anläggningen som tas upp som

Försvarets materielverk 64 15 tillgång. Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete 23 34 Riksförsäkringsverket med de 4.5.2 Noter till balansräkningen allmänna försäkringskassorna 15 22 Lantmäteriverket 12 8 Exportkreditnämnden 6 171 Regeringskansliet -151 19 Not 14

Balanserade utgifter för utveckling Affärsverk

Miljoner kronor Statens järnvägar 643 468

2005 2004

Luftfartsverket 60 90

Försäkringskassan 1 505 1 526 Sjöfartsverket 32 50

Rikspolisstyrelsen 257 203

Summa finansiella kostnader

Lantmäteriverket 76 89

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Försvarets radioanstalt 70 43 Styrelsen för internationellt

utvecklingssamarbete 16 18 Totalförsvarets pliktverk 70 60 Arbetsmarknadsverket 61 71

Affärsverk

Svenska kraftnät 124 128 Affärsverk

Luftfartsverket 7 11 Svenska kraftnät 83 43

Sjöfartsverket 6 3 Sjöfartsverket 32 17

Övriga myndigheter 207 176 Övriga myndigheter 678 584

Summa 768 663 Summa 3 720 3 426

Under posten Rättigheter och andra imma- Under posten Balanserade utgifter för

teriella anläggningstillgångar redovisas i första utveckling redovisas främst egenutvecklade IT-

hand köpta IT-system och program. system och program.

Vägverkets ökning på 86 miljoner kronor

Försäkringskassans balanserade utgifter avser

beror på inköp av licenser inom IT-verkutveckling av IT-system, varav IT-stöd för det

samheten. nya pensionssystemet och följdreformer till

Affärsverket Svenska kraftnäts post består av detta utgör den största delen. Förändringen

markrättigheter i form av servitut och ledningsjämfört med 2004 är nettot av avskrivningar och

rätter samt nyttjanderättigheter för optoförnedskrivningar på drygt 300 miljoner kronor där

bindelser. pensionssystemet är den största delen, och nyutveckling av ett antal IT-system på nära 300 miljoner kronor där ärendehanteringssystem

Not 16 för Försäkringskassan varit den största posten

Förskott avseende immateriella under 2005.

anläggningstillgångar

Rikspolisstyrelsens ökning av de balanserade utgifterna på 54 miljoner kronor beror på ett Miljoner kronor antal nystartade IT-utvecklingsprojekt. 2005 2004

Skatteverkets post avser utveckling av IT-stöd

Bolagsverket 27 för folkbokföring, indrivning samt behörighets-

Statens jordbruksverk 15 7 administration.

Länsstyrelsen i Gotlands län 2 -

Verket för högskoleservices post utgörs av antagningsverksamhetens produktionssystem

Övriga myndigheter 1 1 som utvecklats och tagits i drift samt balanserade utgifter för pågående utveckling av ett nytt Summa 45 8 antagningssystem.

Bolagsverkets ökning beror på ett förskotts-

betalt avtal om utnyttjande av Unisys stordator- Not 15 kapacitet. Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Not 17 Miljoner kronor

Statliga väganläggningar 2005 2004 Vägverket 87 1 Miljoner kronor

Rikspolisstyrelsen 69 62 2005 2004

Ekonomistyrningsverket 67 79 Vägverket 88 895 84 065 Skatteverket 52 72 Summa 88 895 84 065

Försäkringskassan 47 39 Statens energimyndighet 43 51

Vägverket redovisar investeringar i statliga väg- Försvarsmakten 26 4 anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden

Lunds universitet 17 19

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

efter avskrivning. Avskrivningstiden är normalt nella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de 40 år. kungliga slotten, ett trettiotal fästningar,

Det finns 15 objekt med vardera en kostnad nationalteatrarna, museerna, regeringens på över 50 miljoner kronor och som öppnats för byggnader, landshövdingarnas residens och trafik under 2005. Investeringsvolymen för dessa ambassadbyggnader i utlandet. De markegenuppgår till 3,9 miljarder kronor och en total domar som redovisas av Statens fastighetsverk väglängd av 140 km. Bland annat har E4:an består till stora delar av markområden väster om mellan Rotebro och Upplands Väsby utökats odlingsgränsen i Västerbottens och Norrbottens med ett körfält i vardera riktningen. På E6:an har län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I Svinesundsförbindelsen öppnats för trafik. mellersta och södra Sverige förvaltas ett antal

kungsgårdar som av kulturhistoriska skäl ägs av

staten. I ökningen på Byggnader, mark och Not 18 annan fast egendom med 878 miljoner kronor Statliga järnvägsanläggningar ingår byggnader övertagna från de allmänna

försäkringskassorna med 543 miljoner kronor Miljoner kronor

och mark övertagen från de allmänna för- 2005 2004 säkringskassorna med 271 miljoner kronor. I Banverket 63 922 63 119 samband med övertagandet skrevs värdet upp i

Summa 63 922 63 119 enlighet med regeringens beslut den

16 december 2004 (dnr Fi 2004/5514 (delvis))

till ett värde som bättre motsvarade marknads- Banverket redovisar investeringar i järnvägs-

värdet på fastigheterna. Föregående år fanns de anläggningar. Anskaffningskostnad för mark för

övertagna fastigheterna hos de allmänna järnvägsändamål ingår i redovisat värde för

försäkringskassorna men då bokförda till ett järnvägsanläggningen. Avskrivningstiden för

betydligt lägre värde, eftersom det bokförda järnvägsanläggningar är 40 år.

värdet vanligen motsvarar anskaffningsvärdet Större investeringsprojekt som har färdigoch de var anskaffade långt tillbaka i tiden.

ställts under 2005 är utbyggnaden av Stockholm

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter södra och Årsta (inklusive ny Årstabro) samt

avsedda för försvarsändamål. Minskningen på dubbelspårsutbyggnad Kävlinge-Lund.

1 225 miljoner kronor hänförs i huvudsak till

försäljningen av bl.a. kasernområdena P 18 i

Visby, P 10 i Strängnäs, A 9 i Kristinehamn samt Not 19

I 5 och F 4 i Österund med anledning av Byggnader, mark och annan fast egendom

riksdagens beslut (bet. 2004/05:FöU4, Miljoner kronor rskr. 2004/05:143) om försvarets verksamhet.

Naturvårdsverket redovisar främst national- 2005 2004

parker och naturreservat. Dessa är dock i många

investeringar i markinköp för bildande av Riksdagsförvaltningen 953 978

naturreservat och nationalpark.

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- Affärsverk byggnaderna. Luftfartsverket 11 292 10 711 Luftfartsverkets ökning på Byggnader, mark Sjöfartsverket 919 941 och annan fast egendom med 581 miljoner Svenska kraftnät 172 184 kronor avser investering i projekt för flyg-

ledning.

Övriga myndigheter 934 1 194 Summa 39 591 38 939

Statens fastighetsverk förvaltar den del av statens fasta egendom som regeringen bestämmer över. Större delen av fastigheterna tillhör det natio-

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Not 20 Vägverket 887 863

Förbättringsutgifter på annans fastighet Uppsala universitet 704 672

Banverket 703 717 Miljoner kronor

Kustbevakningen 647 656

2005 2004

Karolinska institutet 542 536 Rikspolisstyrelsen 748 778

Göteborgs universitet 493 547 Kungl. Tekniska högskolan 261 274

Lunds universitet 458 499 Regeringskansliet 138 135

Skatteverket 406 428 Lunds universitet 130 147

Regeringskansliet 358 378 Försvarsmakten 128 126

Domstolsverket 357 346 Kriminalvårdsverket 127 135

Försäkringskassan 346 379 Stockholms universitet 113 125

Kriminalvårdsstyrelsen 309 207 Göteborgs universitet 104 99

Skatteverket 81 92

Affärsverk

Arbetsmarknadsverket 46 48

Datorer och kringutrustning, möbler, maskiner, Förbättringsutgifter på annans fastighet avser

installationer, bilar, fartyg, flyg och andra sådana utgifter som myndigheten har haft för att

transportmedel är exempel på tillgångar som anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten,

redovisas under denna post. Även tillgångar som exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag-

innehas genom finansiell leasing ingår. ningar för nätverk, larmanordningar samt

Svenska kraftsnäts tillgångar består till största reparationer och underhåll om utgifterna upp-

delen av ställverksutrustningar, kraftledningar, gått till väsentliga belopp.

sjökablar, kontrollanläggningsdelar, optoverk-

Rikspolisstyrelsens förbättringsutgifter avser

samhet och tele- och informationssystem. diverse om- och tillbyggnationer av polislokaler

Luftfartsverket redovisar huvudsakligen runt om i landet. De större posterna 2005

fordon och maskiner under denna post. återfinns hos Rikspolisstyrelsen och polismyndigheterna i Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Not 22

Kungliga tekniska högskolans förbättrings-

Pågående nyanläggningar utgifter avser bland annat ombyggnationer av fastigheter som hyrs av Akademiska Hus AB. Miljoner kronor

Regeringskansliets förbättringsutgifter på 2005 2004 annans fastighet hänför sig i första hand till

Banverket, järnvägsanläggningar 20 347 15 952 ombyggnation av utlandsmyndigheternas lokaler

Vägverket, väganläggningar 13 039 14 806 och Regeringskansliets lokaler i Klarakvarteren.

Försvarets materielverk 3 314 3 832

Fortifikationsverket 731 404

Statens fastighetsverk 339 348 Not 21 Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Affärsverk Miljoner kronor Svenska kraftnät 466 386 2005 2004 Luftfartsverket 404 1 404 Rikspolisstyrelsen 1 229 1 196 Sjöfartsverket 119 49 Försvarsmakten 1 144 1 268

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Övriga myndigheter 1 040 638 varor som t.ex. ammunition, reservmateriel och

Summa 39 799 37 819 livsmedel uppgår till 12,8 miljarder kronor.

Årets ökning av beredskapstillgångarna med

1,1 miljarder kronor förklaras i huvudsak av Banverkets pågående större investeringsprojekt

Försvarsmaktens ökning på 1 miljard kronor. avser Hallandsåsprojektet och citytunneln i

Nyanskaffning av militära beredskapsinventarier Malmö. Andra större projekt är utbyggnad till

uppgår till 10,8 miljarder kronor och avskrivdubbelspår mellan Trollhättan och Öxnared.

ningar uppgår till 8,4 miljarder kronor under Förändringen beror främst på att riksdagen

2005. Bland annat har elva JAS 39 Gripen beslutat om ökade investeringar i järnvägar.

anskaffats. Under året har försäljningar och Vägverkets pågående större investeringsutrangeringar genomförts för 1,1 miljarder

projekt avser Götaleden i Göteborg på väg 45,

kronor. Beredskapslagret har minskat med E4:n förbi Markaryd samt Uppsala-Mehedeby i

1,7 miljarder kronor. Nedskrivning har skett region Mälardalen.

med 3,6 miljarder kronor avseende överskotts- Försvarets materielverks pågående nyanläggvaror. I samband med byte av lagerredovisnings-

ningar avser anskaffning av delkomponenter till

system har invärdering skett av varor till ett provsystem, vilka används vid verifiering och

värde av 2,4 miljarder kronor. validering av krigsmateriel till försvarsmakten.

Statens räddningsverks beredskapstillgångar

Förändringen på Luftfartsverkets pågående

har minskat något under året och består av bl.a. investeringar beror på att ett nytt flygled-

materiel för räddningstjänst, andningsskydd och ningssystem för kontrollcentralerna i Stockholm

anläggningar för varningssignaler. och Malmö tagits i bruk.

Socialstyrelsens beredskapstillgångar avser

läkemedel och sjukvårdsförnödenheter. Bered-

skapslagringen av antivirala läkemedel mot Not 23

pandemi har utökats. Beredskapstillgångar

Miljoner kronor

Not 24 2005 2004

Förskott avseende materiella Försvarsmakten 90 619 89 574

anläggningstillgångar Statens räddningsverk, räddningstjänst och

Miljoner kronor varningsmateriel m.m. 809 872

2005 2004

Socialstyrelsen, läkemedel och sjukvårdsförnödenheter 224 134 Banverket 1 205 639

Krisberedskapsmyndigheten 151 167 Vägverket 330 310

Statens strålskyddsinstitut 21 15 Totalförsvarets forskningsinstitut 10 8

Rikspolisstyrelsen 9 12 Styrelsen för internationella

Banverket 1 2 utvecklingssamarbete 1 -

Summa 91 834 90 776

Affärsverk

Luftfartsverket 14 18

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för

civil- och militär beredskap.

Posten omfattar främst Försvarsmaktens Övriga myndigheter 2 3

tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för Summa 1 562 978

civil beredskap omfattar t.ex. läkemedel, fordon

samt medicinsk utrustning.

Försvarsmakten delar in sina beredskapstill- Under denna post redovisas de förskott som

gångar i dels beredskapsinventarier, dels bered- myndigheten lämnat för anskaffning av

skapsvaror, vilka redovisas som anläggnings- materiella anläggningstillgångar.

tillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till Banverkets post avser förskott vid byggandet

77,8 miljarder kronor och utgörs av t.ex. av järnvägsanläggningar.

flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskaps-

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Not 25 Andelar i dotter- och intresseföretag Affärsverk

Luftfartsverket – LFV Holding AB 149 145 Andelar i dotterföretag

Svenska kraftnät – SwePol link AB

m.fl. 87 76 Miljoner kronor 2005 2004 Övriga andelar 281 206 Vattenfall AB 78 122 72 994

Summa 203 822 183 592

Akademiska Hus AB 22 455 16 618 Civitas Holding AB (inklusive

Med dotterföretag avses företag där statens

delårsbokslut använts. Sveriges Bostadsfinansierings-

Andelar i dotterföretag har ökat med

(SVEDAB) 15 15 LKAB:s resultat för året uppgår till

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Andelsvärdet i Vin & Sprit AB har ökat med 45,3 procent. Marknadsvärdet på statens aktier i 1,3 miljarder kronor, vilket i huvudsak förklaras TeliaSonera AB uppgick vid årsskiftet till av årets resultat. 86,8 miljarder kronor.

Andelsvärdet i Posten AB har ökat med Nordiska Investeringsbanken har ökat i värde 1,4 miljarder kronor. I ökningen ingår årets med 0,8 miljarder kronor, vilket till stor del resultat med 1,5 miljarder kronor. beror på periodens resultatandel som uppgår till

Andelsvärdet i SJ AB har ökat med 0,4 miljarder kronor. 1,2 miljarder kronor, vilket väsentligen avser årets resultat. Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt

Svenska Spel AB bokförs till värdet av aktie-

Miljoner kronor kapital och reservfond (värdet uppgår till 260 000 kronor som i tabellen har avrundats till 2005 2004

Andelar i intresseföretag

Summa 272 083 248 559 Miljoner kronor 2005 2004 De flesta dotter- och intressebolag införde 2005

nya redovisningsprinciper i enlighet med IFRS.

Med intresseföretag avses företag där statens

Not 26 ägarandel uppgår till högst 50 och lägst

Andra långfristiga värdepappersinnehav 20 procent.

Andelar i intresseföretag har ökat med

Miljoner kronor 3,3 miljarder kronor främst på grund av att

2005 2004 andelen i TeliaSonera AB ökat i värde med

Regeringskansliet, Europeiska 2,4 miljarder kronor. Andelsvärdet har påverkats

investeringsbanken EIB 1 677 1 677 positivt med 5,3 miljarder kronor av andelen i

Exportkreditnämnden, årets resultat och med 4,0 miljarder kronor i valutadepositioner 1 214 132 valutakursdifferenser. Utdelning av 2,5 miljarder Regeringskansliet, Europeiska kronor till staten och minskning av det egna utvecklingsbanken EBRD 1 040 983 kapitalet vid återköp av aktier för 4,7 miljarder Regeringskansliet, OMX AB (OMHex kronor har påverkat andelsvärdet negativt. AB) 883 715 Försäljningsintäkten från under året sålda aktier i Regeringskansliet, Världsbanken IBRD 593 593 TeliaSonera AB uppgår till 4,7 miljarder kronor. Karolinska institutet, aktier, andelar

och obligationer 435 487 Statens direkta ägarandel har tillfälligt minskat, men kommer efter annullering av de av Regeringskansliet, Europarådets

utvecklingsbank CEB 34 34 TeliaSonera AB återköpta aktierna att återgå till

Riksgäldskontoret, 0 1818

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

bostadsobligationer

Regeringskansliet 19 18

Försäkringskassan 12 17 Affärsverk Statens järnvägar 4 794 4 506

Affärsverk

Statens järnvägar 3 674 4 255 Övriga myndigheter 241 236 Sjöfartsverket 116 129 Summa 10 911 11 181 Luftfartsverket 14 12

Svenska kraftnät 218 239 Andra långfristiga värdepappersinnehav har minskat med 0,3 miljarder kronor, främst på

Övriga myndigheter 14 17 grund av Riksgäldskontorets minskade innehav

Total summa 8 012 10 544 av bostadsobligationer. Obligationerna ingick i tidigare överföring från AP-fonderna. Det ursprungliga nominella värdet var 67,5 miljarder Exportkreditnämnden (EKN) redovisar kronor och i och med årets inlösen på försäkringstekniskt beräknat nettovärde på 1,8 miljarder kronor är samtliga obligationer skadefordringar. Fordringarna utgår från de inlösta. skadebelopp som betalats ut. Avdrag görs för

Exportkreditnämnden placerar premier från återvunna eller avskrivna belopp. Till detta läggs sin garantiverksamhet i olika finansiella tillgångar kapitaliserade räntor samt förfallna, obetalda och och har ökat sitt innehav av valutadepositioner upplupna, ej förfallna avtalsräntor. under året med 1,1 miljarder kronor. Innehavet Värderingen av EKN:s fordringar görs utifrån utgör del av likvid buffert för riskexponering och olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning balanserande innehav för åtaganden i respektive av fordringar på andra länder är det aktuella valuta. landets skuldsättning och inkomstnivå samt hur

Marknadsvärdet för Regeringskansliets aktier landet skött sina skuldbetalningar. Detta kompi OMX AB uppgår till 0,9 miljarder kronor. Med letteras med det allmänna riskläget i landet vad anledning av ökat marknadsvärde har en tidigare gäller krediter och på den återstående löptiden av nedskrivning återförts. EKN:s utestående fordran. Värdet före reser-

Statens järnvägars innehav på 4,8 miljarder vering av förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar kronor avser till största delen nollkupong- uppgår till 10 573 miljoner kronor. Reserobligationer i syfte att möta betalningsströmmar veringen uppgår till 7 459 miljoner kronor. vid förfall av leasing- och leaseholdkontrakt för Minskningen av skadefordringarna under året anläggningstillgångar uthyrda till SJ AB och beror på betydande förtida inbetalningar från Green Cargo AB. Polen, Ryssland och Peru.

Styrelsen för internationellt utvecklings-

samarbete (Sida) garanterar och subventionerar Not 27 u-landskrediter i projekt som Sida bedömer kan Andra långfristiga fordringar få betydande utvecklingseffekter i landet. Posten

utgörs till största delen av nettovärdet på Miljoner kronor

skadefordringar knutna till U-kreditsystemet. 2005 2004 Göteborgs universitets fordringar avser utlå- Exportkreditnämnden ning av donationsmedel till Akademiska Hus AB - Skadefordringar 3 114 4 958 för fastigheterna Handelshögskolan, Wallen- - Återförsäkrares andel av bergsalen och Hasselbladslaboratoriet, som vid försäkringstekniska avsättningar 94 147 uppförandet finansierades med bl.a. donations- Summa Exportkreditnämnden 3 208 5 105 medel.

Fiskeriverket har tillgångar som förvaltas av Styrelsen för internationellt Kammarkollegiet. Dessa tillgångar avser fiskeutvecklingssamarbete 315 275 avgifter beslutade enligt vattenlagen. Medlen Göteborgs universitet 149 154 består av 25 fonder. Fiskeriverket 131 133 Affärsverket Statens järnvägar redovisar Statens bostadskreditnämnd 99 113 fordringar avseende leasing- och leaseholdavtal

på SJ AB och Green Cargo AB. Dessa uppgick Verket för näringslivsutveckling 43 77

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

till 2 694 miljoner kronor 2005. Dessutom Centrala studiestödsnämnden (CSN) adminiredovisar affärsverket en fordran på Stor- strerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två stockholms lokaltrafik (SL) avseende kapital- huvudkategorier. Den ena typen är lån kostnadsersättning på 980 miljoner kronor. finansierade med lån i Riksgäldskontoret. Det

Sjöfartsverket redovisar fordringar avseende avser främst studielån beviljade fr.o.m. 1989, förskottshyra för tre isbrytande offshorefartyg vilket även inkluderar annuitetslånen från 2001 som man tecknat avtal om med Trans Viking och framåt. Den andra kategorin är lån som ur- A/S motsvarande ett värde på 104 miljoner sprungligen finansierades via anslag på statskronor. En kapitalförsäkring hos SEB Trygg Liv budgeten, främst studiemedel beviljade t.o.m. avseende lotsar som verket övertagit från 1988. CSN:s fordringar totalt uppgår till Vänerns seglationsstyrelse 2003 uppgår till närmare 147 miljarder kronor, efter att hänsyn 13 miljoner kronor. tagits till reservationer för osäkra fordringar.

Tre huvudprinciper ligger till grund för CSN:s

beräkning av osäkra fordringar och de nedskriv- Not 28 ningar som görs på grundval av beräkningarna. Utlåning Dessa principer är betalningsbenägenhet, reser-

vation enligt trygghetsregler som finns vid Miljoner kronor

återbetalning och framtida förluster på grund av 2005 2004 dödsfall. Med bristande betalningsbenägenhet Centrala studiestödsnämnden menas att inga eller få inbetalningar gjorts under Studielån (beviljade mellan den 1 de senaste åren trots påminnelser och kravjanuari 1989 och den 39 juni 2001) 84 800 81 794 åtgärder. Annuitetslån (beviljade efter den 30 Under 2004–2005 har CSN omarbetat beräkjuni 2001) 49 150 39 269

ningssättet för reservationer enligt de trygghets- Studiemedel (beviljade före 1989 och

regler som finns vid återbetalning. Under 2005

reservationer gjordes mera schablonmässigt. Summa Centrala studiestödsnämnden 146 554 135 990

Hänsyn har också tagits till att många låntagare

har mer än ett lån. De tidigare åren har Riksgäldskontoret (RGK) reservationen beräknats för respektive lån men RGK, löpande krediter och från och med i år beaktas betalningsbördan för rörelsekapital med fast löptid till

båda lånen. Inkomstsimuleringen som sker med SAAB AB 190 - en statistik regressionsmodell visar genom- Botniabanan AB 2 245 1 455 snittsinkomsternas utveckling i olika ålders- Övriga 235 307 grupper med hänsyn tagen till kön, arbetslivs-

erfarenhet och utbildningsnivå. Denna har också

tioner för osäkra fordringar med sammanlagt ca RGK, utlåning till

34 miljarder kronor, efter att modellen för

28 miljarder kronor på en total lånefordran

uppgående till 175 miljarder kronor (motsvarar Styrelsen för internationellt

16 procent). De osäkra fordringarna har därmed utvecklingssamarbete 421 411

under året minskat med ca 5,9 miljarder kronor Övriga 140 192

jämfört med 2004. Total summa 160 055 147 292

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Av dessa härrör sig 6,8 miljarder kronor till Not 30 studielån beviljade mellan den 1 januari 1989 och Pågående arbeten den 30 juni 2001, medan reservationerna för

Miljoner kronor andra lånetyper har ökat något. Den viktigaste anledningen till minskningen av de osäkra 2005 2004 fordringarna är att räntan sänkts kraftigt, vilket Försvarsmakten 205 35 leder till att fler bedöms kunna betala sina Lantmäteriverket 151 138 skulder. Utöver detta finns ett antal mindre Banverket 37 25 justeringar i beräkningarna som påverkat Fortifikationsverket 16 11 reservationens storlek.

Riksgäldskontoret (RGK) är den myndighet

Övriga myndigheter 30 33 utöver CSN som har omfattande utlåning. När

Summa 439 242 det gälller Svensk-Danska Broförbindelsen AB är bolaget beroende av Öresundsbro Konsortiets framtida resultat för att kunna återbetala lånet. Försvarsmaktens pågående arbeten avser RGK:s utlåning till Premiepensionsmyndigheten huvudsakligen beställningar från Försvarets (PPM) och AP-fonderna ingår också i denna materielverk. post, eftersom dessa myndigheter inte konsoli- Lantmäteriverkets pågående arbeten avser i deras i årsredovisningen för staten. huvudsak fastighetsbildning, vilket t.ex. innebär

Sida:s utlåning avser biståndskrediter och avstyckning och reglering av gränsdragning villkorslån. mellan fastigheter.

Not 29 Not 31 Varulager och förråd Fastigheter

Miljoner kronor Miljoner kronor 2005 2004 2005 2004

Rikspolisstyrelsen 96 79 Statens räddningsverk 88 88 Övriga länsstyrelser 6 9 Försvarets materielverk 79 104 Summa 112 135 Kriminalvårdsverket 59 66 Fortifikationsverket 28 35 Länsstyrelsen i Dalarnas län innehar ett stort

antal fastigheter i den s.k. Jordfonden, där Affärsverk bytesprojekt pågår eller är planerade. Sjöfartsverket 42 36 Luftfartsverket 41 36

Övriga myndigheter 183 167 Summa 1 690 1 599

Med varulager och förråd avses råmaterial, råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter samt förnödenheter som förbruknings- och tillsatsmaterial.

Försvarsmaktens varulager och förråd avser i huvudsak Försvarsmaktens drivmedelslager.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Not 32 debiterade premier samt premier för bundna Förskott till leverantörer utfästelser. Luftfartsverkets post utgörs av

fordringar på flygbolag där SAS AB står för Miljoner kronor

merparten. 2005 1004 Försvarets materielverk 8 226 10 096

Not 34 Övriga myndigheter 158 106 Övriga fordringar

Summa 8 384 10 202

Miljoner kronor

2005 2004 Försvarets materielverk lämnar förskott till i

Skatteverket huvudsak Industrigruppen JAS, SAAB,

Fordringar på skattekonto 19 302 16 433 Kockums AB, Bofors Missiles AB och Augusta-

Fordringar lämnade till Westland AB. Förskotten avser främst materiel

Kronofogdemyndigheten och tjänster. Det är främst förskotten till för indrivning m.m. 4 143 4 648 industrigruppen JAS som minskat, vilket beror Fordringar avseende kommunalskatt, på att leveranser skett under 2005. kommuner och landsting 4 688 5 972

Förskott till utländska leverantörer ingår med Fordringar på kommuner

avseende mervärdesskatt - 3 721 900 miljoner kronor, vilket är 100 miljoner kronor högre jämfört med 2004. Fordringar på landsting

avseende mervärdesskatt - 1 759

Fordringar avseende utlägg i

exekutiva förrättningar m.m. 22 25 Not 33

Summa Skatteverket 28 155 32 558 Kundfordringar

Lantmäteriverket 168 154

Luftfartsverket 446 447 Luftfartsverket 106 166

Övriga fordringar har minskat med Som kundfordringar redovisas fakturerade 1 908 miljoner kronor jämfört med föregående belopp avseende myndighetens försäljning av år. Minskningen beror bland annat på Skattefrämst tjänster. verkets fordringar avseende mervärdesskatt hos

Vägverkets post består av fordringar för kommuner och landsting som minskat med externa uppdrag i huvudsak åt kommuner. 5 574 miljoner kronor (se även Transfereringar Exportkreditnämndens kundfordringar utgörs till kommuner i not 4, Transfereringar). Denna av fordringar på garantitagare avseende fordran har enligt regeringsbeslut från den

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

8 december 2005 skrivits av mot inkomsttitel Not 35 2811, Övriga inkomster av statens verksamhet. Periodavgränsningsposter – Förutbetalda

Fordringar på skattekonto har ökat med kostnader 2 869 miljoner kronor.

Miljoner kronor

Skatteverket har skattefordringar under indrivning på nominellt 47 806 miljoner kronor. 2005 2004 Dessa fordringar är nedskrivna med hänsyn till Riksgäldskontoret förväntade förluster varav 4 100 miljoner kronor Förutbetalda kostnader 5 6 eller knappt 9 procent, beräknas komma att Premielån 137 122 betalas in. Värdet av fordringarna har i likhet Underkurser, upplåning med tidigare år beräknats med ledning av bland i svenska kronor 3 377 4 266 annat åldersanalys av de restförda fordringarna. Underkurser, upplåning

Riksgäldskontorets fordringar utgörs till i utländsk valuta 347 430 största delen av depositioner för handel med Underkurser, just. nytt

skuldmått i svenska kronor 5 184 6 339 futures. Minskningen från föregående år beror

Underkurser, just. nytt på en kraftig minskning av fordran på CSA-avtal

skuldmått i utländsk valuta 28 med 572 miljoner kronor jämfört med före-

Summa Riksgäldskontoret 9 078 11 163 gående år (se även bilaga 1 Ordlista).

Försäkringskassans fordringar utgörs till

Rikspolisstyrelsen 379 353 största delen av fordringar på bidragsskyldiga avseende underhållsstöd som uppgår till Kriminalvårdsstyrelsen 203 194 1 943 miljoner kronor, en ökning med ca Försäkringskassan 194 200 300 miljoner kronor sedan föregående år, samt Lunds universitet 190 192 återkravsfordringar avseende övriga socialför- Skatteverket 173 134 säkringsförmåner på 599 miljoner kronor. Samt- Banverket 171 152 liga fordringar äldre än fyra år avseende under- Göteborgs universitet 139 138 hållsstöd bedöms som osäkra och har skrivits

Domstolsverket 129 123 ned till noll. Nedskrivningsbeloppet uppgår till

Uppsala universitet 127 141 1 554 miljoner kronor.

Arbetsmarknadsverket 117 129 Tullverkets övriga fordringar består till största Karolinska institutet 112 114

delen av obetalda tullräkningar avseende upp-

Kungl. Tekniska högskolan 112 108 börd. Att fordringarna per bokslutsdatum fluk-

Stockholms universitet 103 106 tuerar från år till år beror till stor del på Tullverkets faktureringsrutiner och endast till mindre del på andra faktorer som t.ex. Affärsverk konjunkturväxlingar. Luftfartsverket 41 73

Jordbruksverkets övriga fordringar avser Sjöfartsverket 48 39 bland annat fordringar på EU för gjorda Svenska kraftnät 8 9 utbetalningar av bidrag inom garantisektionen, Statens järnvägar 2 rekvirerade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager till följd av

Övriga myndigheter 1 751 1 871 inköp- och försäljningsverksamhet för EU:s

Total summa 13 077 15 239 räkning av bland annat spannmål. Orsaken till ökningen är i huvudsak att värdet av den

Som förutbetalda kostnader redovisas kostnader offentliga lagringen ökat från 455 miljoner kronor 2004 till 1 739 miljoner kronor 2005. I som är hänförliga till kommande år, men har

betalats ut under året. Jordbrukverkets fordran finns även en post avseende salmonellautbrottet i Norrköping.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Not 36 Luftfartsverket 184 178

Periodavgränsningsposter – Upplupna Statens järnvägar 47 72

bidragsintäkter Sjöfartsverket 11 38

Miljoner kronor

Övriga myndigheter 961 411

2005 2004

avseende de stöd som betalats ut redovisas i stället bland Övriga fordringar (se not 34,

Övriga myndigheter 282 331

Övriga fordringar).

Summa 920 1 057

Som upplupna bidragsintäkter redovisas Not 38 överenskommen ersättning för genomförd verk- Värdepapper och andelar samhet som ännu inte utbetalats till myndig-

heten. Miljoner kronor

2005 2004

Riksgäldskontoret 22 187 251 Not 37 Regeringskansliet 4 420 4 646

Periodavgränsningsposter – Övriga upplupna

Exportkreditnämnden 2 931 2 353

intäkter

Försäkringskassan

hypoteksobligationer m.m. 1 519 1 472 Miljoner kronor

Styrelsen för internationellt 2005 2004 utvecklingssamarbete 74 220

Riksgäldskontoret Ränteintäkter, skuldskötselinstrument 10 482 9 518 Affärsverk

Ränteintäkter, kreditgivning 72 201 Statens järnvägar 99 99 Ränteintäkter, uppköpta obligationer i svenska kronor 3 3

Övriga myndigheter 0 1

dagslån på 21 942 miljoner kronor och köpta Inspektionen för

köpoptioner på 245 miljoner kronor. År 2004 arbetslöshetsförsäkringen 259 257

redovisade Riksgäldskontoret köpta köpop- Banverket 228 213

tioner på 251 miljoner kronor. Riksgälds- Exportkreditnämnden 213 149

kontoret placerar kortfristig överskottslikviditet Försäkringskassan 198 139

på dagslånemarknaden. Den 31 december 2004 Kärnavfallsfondens styrelse 190 143

hade Riksgäldskontoret i stället lånat medel på Insättningsgarantinämnden 100 100

dagslånemarknaden. Denna kortfristiga skuld

ingick då i statsskulden.

Affärsverk Regeringskansliet redovisar innehav av aktier i Svenska kraftnät 392 294 Nordea AB på 4 419 miljoner kronor.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Marknadsvärdet på statens innehav i Nordea AB Not 40 uppgick vid årsskiftet till 42 537 miljoner Nettoförmögenheten kronor. Under året har aktier sålts för samman-

Miljoner kronor lagt 1 840 miljoner kronor.

Exportkreditnämnden har ökat fastränte- 2005 2004 placeringarna i utländsk valuta i form av valuta- Uppskrivningskapital 116 118 depositoner i svenska banker med 115 miljoner Donationskapital 280 232 kronor och i form av bank- och företagscerti- Resultatandelar i dotterföretag 153 502 150 322 fikat med 463 miljoner kronor. Balanserad kapitalförändring -936 246 -906 924

Försäkringskassan redovisar hypoteksobliga-

Årets över-/underskott enligt tioner i fonder för socialförsäkringsändamål. resultaträkningen 20 162 -18 414

Summa -762 186 -774 666

Not 39

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan Kassa, bank m.m.

statens tillgångar och skulder. Eftersom statens Miljoner kronor skulder är större än tillgångarna är statens

nettoförmögenhet negativ. Förändringen av

2005 2004

nettoförmögenheten mellan två år samvarierar i Skatteverket 358 352

huvudsak med statsskuldens förändring. Netto- Försvarets materielverk 304 301

förmögenheten påverkas i första hand av Riksgäldskontoret 188 41

resultaträkningens överskott. Därutöver påver- Länsstyrelsen i Norrbottens län 149 165

kas nettoförmögenheten av andra transaktioner Regeringskansliet 94 79

som förändrar tillgångarnas eller skuldernas Kungl.Tekniska högskolan 71 45 värde utan att de redovisas i resultaträkningen. Internationella programkontoret 67 58 Under 2005 ökade nettoförmögenheten med Karolinska institutet 64 31 12,5 miljarder kronor. Nedan redogörs för för- Lunds universitet 46 31 ändringar av poster som ingår i nettoförmögen- Länsstyrelsen i Västerbottens län 45 41 heten. Vissa händelser som i sig inte innebär att Göteborgs universitet 31 48 nettoförmögenheten påverkas utgör ändå för-

klaringar till förändringar av ingående delposter.

Affärsverk

Uppskrivningskapital Statens järnvägar 76 145

Uppskrivningskapitalet har varit i stort sett Svenska kraftnät 29 72

oförändrat under året. Luftfartsverket 29 18 Sjöfartsverket 24 22 Donationskapital

Donationskapitalet har ökat med 48 miljoner Övriga myndigheter 333 636 kronor under året. Moderna museet har erhållit Summa 1 908 2 085 donationer i form av konstverk till ett redovisat

värde av 77 miljoner kronor.

Skatteverkets kassa, bank avser till största delen

Resultatandelar i dotterbolag klienters bankmedel, dvs. deponerade medel

Regeringskansliet svarar för merparten av samt ansökningsavgifter som inbetalats men

posten. ännu ej redovisats mot inkomsttitel.

Försvarets materielverks (FMV) kassa, bank avser i huvudsak de medel som FMV har för olika samarbetspartners räkning.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Andelsvärdet är till största delen baserat på Försvarsmakten har invärderat varor till beredbolagens egna kapital enligt årsbokslut. skapsvarulagret och därmed ökat balanserad

Förändringen på 3,2 miljarder kronor under kapitalförändring med 2,4 miljarder kronor. året består av föregående års resultatandelar Skilda principer vid värdering av inomstatliga (24,7 miljarder kronor), utdelningar betalda värdepapper har medfört en utjämningspost på under 2005 (-11,5 miljarder kronor), mottagna 1,3 miljarder kronor som redovisas som balanaktieägartillskott (0,6 miljarder kronor), sålda serad kapitalminskning. Kupongränta på de andelar (-1,5 miljarder kronor) samt övriga bostadsobligationer som tidigare överförts från förändringar av eget kapital i dotterbolagen (-9,6 AP-fonderna uppgår till 0,1 miljarder kronor miljarder kronor). Nedskrivning avseende och redovisas som en balanserad kapitalökning. negativa resultatandelar, har medfört en ökning I samband med överföring av fastigheter från av resultatandelar och en balanserad Försäkringskassan till Statens fastighetsverk har kapitalminskning med 0,5 miljarder kronor. uppskrivning skett till marknadsvärde, vilket

Vattenfall AB redovisar betydande medfört en balanserad kapitalökning med minskningar av det egna kapitalet vid sidan av 0,7 miljarder kronor (se även not 19 Byggnader, resultatet. Förändringen uppgår till -8,4 mark och annan fast egendom). miljarder kronor och består till största delen av Riksgäldskontorets konton för hantering av kassaflödessäkring (-10,1 miljarder kronor), TV-avgiften, rundradiokontot m.fl., rapporteras valutasäkring av eget kapital i bolagsinnehav i som en del av statsverket, vilket har inneburit en utlandet (-1,6 miljarder kronor) och minskning av nettoförmögenheten med omräkningsdifferenser vid konsolidering av 0,1 miljarder kronor. verksamhet i utlandet (3,8 miljarder kronor). Saldot vid avräkning av inomstatliga betal- Även TeliaSonera AB har väsentliga förändringar ningar avseende anslag och inkomsttitlar uppav egna kapitalet vid sidan av årets resultat. Åter- gick vid årsskiftet till 0,3 miljarder kronor och köpet av egna aktier har minskat statens kapital- redovisas som en ökning av nettoförmögenandel med 4,0 miljarder kronor och heten. valutakursdifferenser har medfört en ökning med 4,0 miljarder kronor. Resultatandelen för Sveaskog AB har minskat med 4,1 miljarder kronor i samband med förändrad koncernstruktur. LKAB har ökat kapitalet med 1,2 miljarder kronor som ett resultat av förändrade redovisningsprinciper.

Balanserad kapitalförändring Förändringen uppgår till -29,3 miljarder kronor, varav den del av föregående års underskott som ej är hänförlig till resultatandelar utgör -43,1 miljarder kronor.

Utdelningar från dotterbolag enligt föregående stycke ökar denna delpost med motsvarande belopp. Aktieägartillskott minskar balanserad kapitalförändring med 0,6 miljarder kronor och ökar resultatandelar ovan. Nedskrivning avseende negativa resultatandelar i dotter- och intressebolag har minskat den balanserade kapitalförändringen med 0,5 miljarder kronor och givit motsvarande ökning av resultatandelar. Försäljning av andelar i TeliaSonera AB har ökat den balanserade kapitalförändringen med 1,5 miljarder kronor och minskat andelar ovan.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Förändring av statens nettoförmögenhet

Miljoner kronor Uppskrivnings- Donations- Resultatandelar Balanserad Årets över–

kapital kapital i dotterföretag kapitalförändring /underskott Summa Utgående balans 2004 118 232 118 471 -906 679 -16 818 -804 676 Justering för ny princip vid redovisning av förskott från EU -245 -245 Justering för nya redovisningsprinciper enligt IFRS hos dotter- och intresseföretag 31 851 -1 596 30 255 Ingående balans 2005 118 232 150 322 -906 924 -18 414 -774 666 Föregående års kapitalförändring 24 723 -43 137 18 414 0 Utdelning från dotter- och intresseföretag -11 468 11 468 0 Förändring av eget kapital hos dotteroch intresseföretag -9 551 -9 551 Sålda andelar -1 548 1 548 0 Aktieägartillskott 600 -600 0

Rundradiokonto m.m., Riksgäldskontoret -69 -69 Utjämningspost avs. elim. statspapper -1 270 -1 270 Omvärdering pensionsskuld Försäkringskassan 544 544 Justering fondförändring

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Not 41 försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Fonder Insättningsgarantin gäller för såväl privat-

personer som företag och andra juridiska Miljoner kronor

personer. 2005 2004 Skatteverket redovisade fram till 2005 medel Kärnavfallsfonden 34 816 31 681 som enligt regeringens beslut avsattes från Insättningsgarantinämndens fond 15 719 14 282 inkomsterna av energiskatt för individuellt Medel för kompetenssparande - 5 950 kompetenssparande. Under 2005 har denna fond Bilskrotningsfonden 334 485 upplösts och medlen återförts till statsbudgeten.

Bostadskreditnämnden redovisar medel i en Bostadskreditnämndens garantireserv 1 675 1 468

garantireserv för främst s.k. Äldre garantier. Bygdemedel m.m. (länsstyrelser) 306 331

Garantireserven byggdes till sin huvuddel upp Kammarkollegiets försäkringsverksamhet m.m. 277 217 under 2001, genom överföring av anslagsmedel.

Försäkringskassan redovisar ett antal fonder

som förvaltas av Kammarkollegiet och från vilka Försäkringskassan

bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser

Fiskeriverket 134 142 avvecklats och medlen har överförts till

statsbudgeten. Utbetalningarna för den frivilliga Övriga 92 86 sjukförsäkringen finansieras från och med 2005 Total summa 55 095 56 619 med anslag.

Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket

och används till bilskrotningspremier. Som fonder i staten redovisas medel som

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel reserverats för särskilda ändamål, men där det

(vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket skuld eller en försäkringstekniskt beräknad risk.

och används för bl.a. omhändertagande av De viktigaste förändringarna i fondkapitalet

miljöfarliga batterier. beskrivs i not 5 Avsättning till/upplösning av fonder.

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärn-

Not 42 avfallsfonden som består av avgifter från kärn-

Avsättningar för pensioner och liknande kraftsföretagen, baserade på produktionen av

förpliktelser elektrisk kraft. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och

Miljoner kronor slutförvaring av använt kärnbränsle och annat

2005 2004 avfall. Kärnavfallsfonden står numera för mer än

Statens pensionsverk 147 317 138 002 hälften av det kapital som redovisas som Fonder i staten. Försvarsmakten 1 676 1 954

Insättningsgarantinämndens fond förvaltas Rikspolisstyrelsen 405 235 enligt riktlinjer som beslutas av Insättnings- Försäkringskassan 114 7 849 garantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från Försvarets materielverk 109 130 institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäck- Affärsverk ningsgrad, används till att bygga upp en fond

Luftfartsverket 2 774 2 830 varifrån ersättning betalas ut till institut som

Sjöfartsverket 1 149 1 125

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Det stora flertalet myndigheter betalar pensions-

Försvarsmakten 2 699 premier till Statens pensionsverk (SPV). SPV

Riksgäldskontoret 2 254 2 471 ansvarar och gör avsättningar för merparten av

Försäkringskassan 813 834 statens pensionsåtagande i den statliga för-

Styrelsen för internationellt säkringsrörelsen. Undantag från denna för-

utvecklingssamarbete 287 333 säkringslösning är de myndigheter som gör egna

Banverket 322 288 avsättningar för pensioner, främst affärsverken

Sveriges geologiska undersökningar 115 127 utom Statens järnvägar.

Insättningsgarantinämnden 100 100

Den av SPV redovisade pensionsskulden har ökat med drygt 9 miljarder kronor att jämföra med 5 miljarder kronor föregående år, beroende Affärsverk på ett flertal faktorer. Den viktigaste enskilda Statens järnvägar 386 687 händelsen detta år, var att SPV övertog ansvaret Luftfartsverket 75 100 för den pensionsavsättning som tidigare fanns Sjöfartsverket 47 56 hos de allmänna försäkringskassorna i samband med att dessa överfördes till den nya statliga Övriga myndigheter 168 136 myndigheten Försäkringskassan den 1 januari

Summa 16 104 13 537 2005. Detta påverkade pensionsskulden hos SPV med dels en post på ca 6,5 miljarder kronor för nyanslutningen till försäkringsrörelsen, dels en Balansposten Övriga avsättningar består post på ytterligare 1,4 miljarder kronor som huvudsakligen av Exportkreditnämndens avsättavser ansvaret för förmåner som härrör sig till ningar för risker i garantiengagemang. Reseranställning som upphörde före 1998 och som veringar har gjorts för förväntad förlustrisk i försäkringskassorna tidigare svarade för. Ny- affärerna och för riskkoncentration i portföljen. intjänad pension uppgår brutto till 4,2 miljarder Den totala reserveringen vid utgången av 2005 kronor, uppräkning av skulden med ränta i uppgår till 8 838 miljoner kronor, vilket enlighet med de försäkringstekniska riktlinjerna motsvarar drygt 10 procent av den samlade har gjorts med 3,1 miljarder kronor och garantiportföljen. Avsättningarna har ökat med indexering av förmåner med 0,3 miljarder drygt 400 miljoner kronor under året. Reserkronor. Utbetalade förmåner som minskar vering för förväntad förlust har ökat med skulden har varit 6,2 miljarder kronor. 636 miljoner kronor vilket hänger ihop med att

Den avsättning på 7,7 miljarder kronor som andelen lågpresterande fordringar, dvs. sådana fanns hos de tidigare allmänna försäkrings- med låg återbetalningsgrad, ökat i verksamheten. kassorna har avvecklats i samband med att SPV Reservering för s.k. oförväntade förluster p.g.a övertog ansvaret. Endast ett mindre belopp riskkoncentration har däremot minskat med kvarstår hos Försäkringskassan. 204 miljoner kronor, som följd av att garanti-

Hos Försvarsmakten har avsättningen liksom portföljen blivit mer balanserad än tidigare. under 2004 minskat med ca 0,3 miljarder kronor Under 2005 har Försvarsmakten avsatt beroende på att nyintjänade pensioner varit lägre 2 699 miljoner kronor för framtida utgifter för än årets utbetalningar. Hos Luftfartsverket är omstrukturering enligt beslutet om den årets kostnad för intjänade pensioner något försvarspolitiska inriktningen 2004. Därav avser högre än pensionsutbetalningarna, men i sam- huvuddelen 1 939 miljoner kronor avveckling av band med bildandet av den nya myndigheten materiel. Andra delar är bl.a. kostnader för Luftfartsstyrelsen, som inte är ett affärsverk, har uppsagd personal, 442 miljoner kronor och ansvaret för en del av åtagandet överförts till sanering, 258 miljoner kronor. SPV vilket gör att Luftfartsverkets totala avsättning uppvisar endast en liten förändring.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Riksgäldskontoret (RGK) reserverar medel för Not 44 framtida garantiförluster i garantiverksamhet Statsskulden enligt den s.k. nya garantimodellen. Reserveringen för förluster avseende kreditgarantier har minskat med 217 miljoner kronor under året Lån i Sverige som följd av ändrade riskbedömningar. Totalt

Miljoner kronor garantiåtagande i den del reservering gjorts är

2005 2004 58 022 miljoner kronor. Därav avser

lagstiftning på 626 miljoner kronor. Nyteckning Riksgäldsspar 875 917

till försäkringen upphörde i början av 1980-talet

Valutaterminer -455 -183 och avsättningen minskar numera successivt

eftersom inga premier inbetalas, med skillnaden

Eliminering, myndigheters innehav -46 961 -44 215 mellan kapitalavkastning och pensionsutbetal-

Summa 959 014 912 124 ningar. Försäkringskassan redovisar dessutom en

avsättning med 187 miljoner kronor för åter-

I Riksgäldskontorets definition av den svenska betalning av ränta på återkravsfordringar som

statsskulden ingår de låneinstrument som följd av en dom i Regeringsrätten.

kontoret använder, och har använt sig av i sin Sida:s avsättningar för risker i engagemang finansiering av statens lånebehov (se avsnitt 4.4

avser exportkrediter där Sida garanterar och sub-

Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar). ventionerar krediten (U-krediter). U-krediterna

Lån i Sverige redovisas till nominellt slutvärde, ges f.n. till 26 länder för export som av Sida

dvs. de marknadsvärderas inte med avseende på bedöms få betydande utvecklingseffekter i

förändringar i marknadsräntorna. länder som inte själva kan bära kostnaden för

I årsredovisningen för staten används Riksnormal finansiering på kommersiella villkor. Den

gäldskontorets definition av statsskulden kraftiga minskning av garantier och garanti-

minskat med elimineringar av de statliga utfästelser vid Sida som skett de senaste åren

myndigheternas innehav av statliga obligationer avtog under 2005 och minskningen var nu

och statsskuldväxlar. måttliga 151 miljoner kronor eller 6 procent av

Det är endast ett fåtal myndigheter som engagemanget. Reserveringen uppgick vid

innehar statsobligationer och/eller statsskuldutgången av 2005 till drygt 13 procent av totalt

växlar. Kärnavfallsfondens innehav var vid engagemang.

årsskiftet 31,7 miljarder kronor och Insätt- Insättningsgarantinämnden har en avsättning ningsgarantinämndens innehav uppgick till

på 100 miljoner kronor från 2004 för förväntade

14,5 miljarder kronor. Övriga myndigheters utbetalningar i ett pågående fall inom investerar-

innehav avser främst Riksgäldskontorets eget skyddet.

innehav av premieobligationer.

Affärsverket Statens järnvägars avsättningar

har minskat i samband med att tidigare

Lån utomlands avsättning för inlösen av operationell leasing

kunnat upplösas.

Miljoner kronor

2005 2004

Lån utomlands 302 142 300 813

Valutaterminer 455 183

Summa 302 597 300 996

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Lån utomlands upptas i balansräkningen till sitt Leverantörsskulder avser skulder som uppaktuella värde, dvs. den räknas om till de kommer vid köp av varor och tjänster. Leveranvalutakurser som gällde på bokslutsdagen. De törsskulderna kan visa stora variationer mellan redovisade lånen i utländsk valuta ökade med åren på grund av skuldernas kortfristiga karaktär. 1,6 miljarder kronor. De utländska lånens marknadsvärde den 31 december 2005 uppgick till 303 miljarder kronor. Not 46

Övriga skulder

Statsskulden totalt

Miljoner kronor Miljoner kronor 2005 2004

2005 2004 Riksgäldskontoret Lån i Sverige 959 014 912 124 Skuld till Premiepensionsmyndigheten 30 258 27 273 Lån utomlands 302 597 300 996 EU-avgifter 3 188 2 840 Summa 1 261 611 1 213 120 Obligationer som förfallit, vinster,

räntor 861 1 132

Avistamedel 1 222 1 576

Skuld CSA-avtal 7 635 17 430

Not 45

Leverantörsskulder Övrigt Riksgäldskontoret 392 339

Summa Riksgäldskontoret 43 556 50 590 Miljoner kronor 2005 2004 Skatteverket

Försvarsmakten 1 032 820 Försäkringskassan 587 784 Statens skuld till Vattenfall AB 4 100 - Rikspolisstyrelsen 522 611 Försäkringskassan 8 348 9 188 Fortifikationsverket 366 294 Vägverket 2 809 13 787 Skatteverket 349 362 Banverket 1 820 1 217 Arbetsmarknadsverket 318 191 Statens pensionsverk 311 332 Statens fastighetsverk 233 212 Försvarsmakten 301 295 Kriminalvårdsverket 179 156 Lantmäteriverket 292 173 Regeringskansliet 176 159 Rikspolisstyrelsen 269 220 Post- och Telestyrelsen 173 149 Exportkreditnämnden 191 141 Kungl. Tekniska högskolan 171 36 Styrelsen för internationellt Affärsverk utvecklingssamarbete 160 257

Statens järnvägar 11 004 10 773 Stockholms universitet 142 134

Luftfartsverket 507 460 Domstolsverket 111 80

Sjöfartsverket 15 14 Lantmäteriverket 103 75

Svenska kraftnät 6 6 Migrationsverket 101 106

Övriga myndigheter 2 309 1 983 Affärsverk

Total summa 109 868 114 080 Svenska kraftnät 282 237 Luftfartsverket 311 378

Sjöfartsverket 110 80 Riksgäldskontorets skuld till Premiepensions- Statens järnvägar 16 14 myndigheten avser huvudsakligen inbetalda ålderspensionsavgifter som övergångsvis placeras på konto i Riksgäldskontoret för finansiering av

Övriga myndigheter 3 223 2 976

framtida pensioner.

Summa 14 669 14 289

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Medel för EU-avgiften uppgår till 3 188 miljoner Rikspolisstyrelsens övriga skulder har ökat med kronor och avser medel som har skuldförts på 49 miljoner kronor. Ökningen är i huvudsak EU-kommissionens konto i Riksbanken, men hänförlig till ökad skuld för personalens källskatt ännu inte betalats från statens checkräkning. till följd av ökade löner samt utbetalning av

Riksgäldskontoret tar upp lån i svenska retroaktiva löner i december 2005. kronor och genom skuldbytesavtal omvandlas Exportkreditnämndens ökning med lånen till skuld i utländsk valuta. Genom dessa 50 miljoner kronor beror på att beslutade ännu ej transaktioner uppstår en kreditrisk och för att utbetalade garantiåtaganden har ökat sedan 2004. hantera denna risk ingår man s.k. CSA-avtal. Ökningen av övriga skulder hos affärsverket Dessa uppgår till 7 635 miljoner kronor. Statens järnvägar utgörs till största delen av en

Skatteverkets skuld avseende kontoöverskott ökad inlåning från SJ AB avseende förskottspå skattekonto utgörs huvudsakligen av skatt- betalning av leasing. skyldigas kompletteringsinbetalningar för att Luftfartsverkets ökning av övriga skulder med täcka den slutliga skatten, vilken avräknas först 47 miljoner kronor avser förskott från en under 2006. Till viss del utgörs överskotten hyresgäst för att iordningsställa lokaler på också av oreglerade skulder avseende över- Arlanda. skjutande ingående mervärdesskatt eller andra återbetalningar som inte hunnit effektueras på balansdagen. Not 47

Statens åtagande i samband med överens- Depositioner kommelsen om stängning av kärnkraftreaktorn

Miljoner kronor Barsebäck 2, redovisas som en skuld till Vattenfall AB (se avsnitt 4.4 Redovisnings- 2005 2004 principer och tilläggsupplysningar). Skatteverket

Minskningen av Försäkringskassans övriga - Klientmedel 323 316 skulder beror till största delen på en minskning - Medel enligt förlikningsavtal och av skuld till AP-fonderna. skuldsanering 5 5

Vägverkets övriga skulder består till största Summa Skatteverket 328 321 delen av förskotteringar från kommuner och en betalningsutfästelse till SVEDAB. Minskningen Länsstyrelsen i Stockholms län 288 312 på 10 978 miljoner kronor avser främst överföring av lån från Stockholmsleder AB och

Övriga myndigheter 137 121 Göteborgs Trafikleder AB till Riksgäldskontoret

Total summa 753 754 under hösten 2005.

Banverkets övriga skulder består till största delen av betalningsutfästelser till SVEDAB av- Depositioner kan t.ex. utgöras av indrivna medel

hos kronofogdemyndigheterna som redovisas av seende villkorat aktieägartillskott. Av den totala ökningen på 603 miljoner kronor avser Skatteverket och av hyror som deponerats av

privatpersoner hos länsstyrelserna i samband 276 miljoner kronor betalningsutfästelser till SVEDAB. Ökningen hänförs även till en ökad med tvist med fastighetsägare. nettoupplåning för järnvägsinvesteringar hos Riksgäldskontoret och en större nyupplåning för

Not 48 prioriterade järnvägsinvesteringar bl.a. City-

Förskott från uppdragsgivare och kunder banan i Stockholm.

Statens pensionsverks övriga skulder hänförs

Miljoner kronor huvudsakligen till innehållen preliminär skatt

2005 2004 avseende tjänstepensioner.

Försvarets materielverk 296 243

Ökningen av Lantmäteriverkets övriga skulder med 119 miljoner kronor beror dels på Banverket 41 26 att antalet beslut om inteckningar och lagfarter Vägverket 21 8 på fastigheter har ökat, med därtill hörande Kungl. Tekniska högskolan 21 18 beslut om stämpelskatt, dels på ökade fastighets- Patent- och registreringsverket 19 17 priser och inteckningsbelopp. Kemikalieinspektionen 12 -

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Växjö universitet 10 12 Övriga myndigheter 3 221 3 291

Lantmäteriverket 10 15 Summa 40 554 42 984

Affärsverk Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser

Svenska kraftnät 116 110 räntekostnader för upplåning i svenska kronor,

utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder.

Statens jordbruksverks upplupna kostnader Övriga myndigheter 21 33

avser i huvudsak periodisering av gårdsstöd Summa 567 483

(arealersättning) med flera ersättningar, dvs. stöd

som är hänförliga till 2005 men ännu ej betalts Förskott från uppdragsgivare och kunder består

ut. Minskningen från föregående år beror på att av medel som erhålls för finansiering av större

andelen stöd där utbetalning senarelagts, projekt, t.ex. byggnader och forsknings- och

minskat jämfört med 2004. utvecklingsprojekt, som pågår under en längre

Som upplupna kostnader redovisas i övrigt tid och där arbetet ej har avslutats eller

bl.a. myndigheternas skuld till personalen för slutavräknats.

sparad och outtagen semester.

Försvarets materielverk erhåller förskott från

utrikes samarbetspartners i samband med

pågående projekt.

Not 50

Svenska kraftnäts förskott består av avtal med

Periodavgränsningsposter – oförbrukade bidrag kunder inom optoverksamheten, dvs. infra-

struktur för tele- och datakommunikation.

Miljoner kronor Avtalstiden varierar mellan 15 och 25 år och

2005 2004 förskotten intäktsförs under denna tid.

Vägverket 1 618 12

Karolinska institutet 1 072 1 021

Lunds universitet 732 665 Not 49

Banverket 1 033 648 Försvarsmakten 872 925 Övriga myndigheter 966 1 012 Rikspolisstyrelsen 826 747 Summa 6 707 4 988 Arbetsmarknadsverket 542 495 Migrationsverket 481 517

Skatteverket 379 329 Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits, men som ännu inte förbrukats för

Statens skolverk 344 496

sitt ändamål.

Kriminalvårdsstyrelsen 271 244

De oförbrukade bidragen har ökat med

Försvarets materielverk 262 316

1,7 miljarder kronor och det kan i huvudsak

Regeringskansliet 233 235

förklaras med att Vägverket redovisar bidrag från Stockholms stad avseende förberedande arbete

Affärsverk

gällande Norra Länken.

Luftfartsverket 380 408 Svenska kraftnät 359 215 Sjöfartsverket 95 109 Statens järnvägar 63 55

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Not 51 Övriga garantier

Periodavgränsningsposter – övriga förutbetalda Affärsverk, m.fl., RGK, Sida 1 800 1 670

intäkter Summa 580 573 561 067

Miljoner kronor

Garantier för vilka avsättning görs 2005 2004

Garantier om tillförsel av kapital Riksgäldskontoret

Grundfondsförbindelser 1 006 1 030 Förutbetalda avgifter för utfärdande

Övrigt 7 000 8 000

av garantier m.m. 12 24

Exportgarantier m.m Förutbetalda överkurser vid upplåning

Förutbetalda subventionsavgifter,

Kreditgarantier garanti 47 60

Infrastruktur, RGK 28 687 39 276 Förutbetalda underkurser, uppköp

Luftfartsverket 155 175 Bostadskreditnämnden. Garantiverksamheten Svenska kraftnät 30 53 beskrivs närmare i kapitel 6, Statliga garantier och krediter.

Sjöfartsverket 4 4

I noten har garantiåtagandena delats upp i

Statens järnvägar 3 0

garantier för vilka ingen avsättning för förluster görs och garantier för vilka avsättning görs.

Övriga myndigheter 703 1 072

Inom linjen tas de åtaganden för vilka ingen

Total summa 27 013 25 628

avsättning görs upp (se även avsnitt 4.4 Redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar Som övriga förutbetalda intäkter redovisas samt kapitel 6, Statliga garantier och krediter). avgiftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet, men som är hänförliga till kommande år.

Not 53 Övriga ansvarsförbindelser Not 52 Garantiförbindelser Miljoner kronor

2005 2004 Miljoner kronor

Riksgäldskontoret 6 699 5 857 2005 2004

Statens pensionsverk 2 448 1 535 Garantier för vilka avsättning ej görs

Totalförsvarets forskningsinstitut 163 155 Insättningsgarantin och

Malmö högskola 50 49 investerarskyddet 490 000 475 000

Försäkringskassan 30 1 518 Garantier om tillförsel av kapital Garantikapital, Riksgäldskontoret 81 644 75 214

Affärsverk Kreditgarantier

Sjöfartsverket 86 87 Bostadskrediter, Statens bostadskreditnämnd 7 129 9 183 Svenska kraftnät 20 20

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Luftfartsverket 12 13 Skatteverket tar upp skattefordringar och

form av främst överskott på skattekonton ökat,

vilket innebär att medel som ännu inte tagits upp Ansvarsförbindelser är förpliktelser som inte i resultaträkningen betalats in till staten. redovisas som skuld eller avsättning i balansräkningen på grund av att det inte är troligt att de kommer att regleras eller på grund av att deras Not 55 storlek inte kan beräknas med tillräcklig Avgifter och andra ersättningar tillförlitlighet. Det kan också vara möjliga förpliktelser, dvs. det är osäkert om det före- Miljoner kronor kommer en förpliktelse eller ej. Som Övriga 2005 2004 ansvarsförbindelser redovisas de ansvarsför- Enligt resultaträkningen 45 481 40 503 bindelser som ej är garantiförbindelser.

Riksgäldskontoret redovisar åtaganden gente-

Tillkommer: mot internationella utvecklingsbanker och

Utdelningar 11 473 8 790 utvecklingsfonder. Statens pensionsverk och

Summa 56 954 49 293 Försäkringskassan redovisar antastbara förmåner. Försäkringskassans belopp har minskat från 1 518 miljoner kronor till 30 miljoner Dotter- och intresseföretag värderas enligt den kronor avseende det pensionsåtagande ifråga om s.k. kapitalandelsmetoden vilket innebär att antastbara förmåner som övertagits av Statens utdelningar inte redovisas i resultaträkningen. pensionsverk. Statens pensionsverk har värderat Det innebär att utdelningar från dotter- och åtagandet till ca 70 procent av det belopp som intresseföretag måste läggas till för att komma Försäkringskassan föregående år tog upp. Här fram till statens nettoupplåning. Statens utföreligger dock viss oklarhet om värdet av delningar redovisas i huvudsak av Regeringsåtagandet och SPV har därför regeringens kansliet. Under året har bl.a. Vattenfall AB uppdrag att senast den 15 maj 2006 redovisa en lämnat utdelning med 5,6 miljarder kronor och fördjupad bedömning av vilket värde för- TeliaSonera AB med 2,5 miljarder kronor. pliktelsen skall åsättas.

Sjöfartsverkets post utgörs av antastbara pensionsförpliktelser. Svenska kraftnät har Not 56 tecknat borgen för lån avseende förvärv av fastig- Transfereringar het och Luftfartsverkets belopp avser i huvudsak

Miljoner kronor pensionsåtaganden rörande dotter- och

2005 2004 intresseföretag.

Enligt resultaträkningen 740 468 725 425

Avgår: 4.5.3 Noter till finansieringsanalysen Avsättningar till fonder 1 524 -3 743

Nedskrivning av lån, CSN m.fl. 5 155 -10 338

Nedskrivning av fordran på kommuner -5 574 - Not 54

Ersättning till Vattenfall AB, Skatter Barsebäck 2 -4 100 -

Förändring av fordringar, Miljoner kronor socialförsäkring 270 27

2005 2004 Tillkommer: Enligt resultaträkningen 889 577 838 623 Kapitaltillskott för förlusttäckning i

SVEDAB 261 316 Tillkommer/avgår: Förändring av skulder och fordringar 8 043 -8 927 Summa 738 004 711 687 Summa 897 620 829 696

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Avsättningar till fonder och nedskrivningar av försvarsfastigheter på nära 1 miljard kronor lån medför inte några betalningar och dessa under 2005. kostnader tas därför bort. Återföringen av nedskrivningar av lån hos CSN förklaras med att föregående år gjordes en stor nedskrivning till Not 58 följd av metodförändringar, medan under 2005 Justeringar till betalningar reserveringen minskat bl.a. som följd av lägre

Miljoner kronor ränta som ger högre grad av återbetalning.

Nedskrivningen av fordran på kommuner för 2005 2004 moms i det s.k. kommunkontosystemet har Förändring av långfristiga fordringar 3 730 7 640 redovisats som transferering, men inte medfört Förändring av omsättningstillgångar -22 965 11 484 någon betalning. Statens ersättning till Vattenfall Förändring av kassa, bank 177 -241 AB i samband med överenskommelsen om Förändring av skulder -15 430 7 788 stängning av Barsebäck 2, har redovisats som

Summa -34 488 26 671 transfereringskostnad men inte medfört någon betalning. Dessa belopp dras därför av.

Förändringar av långfristiga fordringar har Till transfereringar hänförs även förändringar i medfört att statens nettoupplåning har minskat

återkravsfordringar m.m. inom social-

med 3,7 miljarder kronor. Till en del beror det på försäkringsområdet.

att bostadsobligationer till ett bokfört värde av Banverket och Vägverket har tillskjutit kapital 1,8 miljarder kronor har sålts under året.

för att täcka förluster i SVEDAB. Dessa medel,

Förändringar av omsättningstillgångar har som redovisas under årets resultatandelar i

medfört att statens nettoupplåning har ökat med resultaträkningen, har tillförts raden

23,0 miljarder kronor. Den viktigaste faktorn är transfereringar.

Riksgäldskontorets kortfristiga placeringar.

Behållningen på kassa, bank har ökat med

0,2 miljarder kronor vilket medför att statens Not 57

nettoupplåning ökar. Statens egen verksamhet

Förändringar av skulder har medfört att Miljoner kronor statens nettoupplåning har ökat med

2005 2004 15,4 miljarder kronor. Främst är det Riksgälds-

kontorets skulder avseende CSA-avtal som Enligt resultaträkningen 194 294 177 746

minskat (ca 10 miljarder kronor).

Avgår: Avskrivningar -27 715 -21 344

Not 59 Avsättningar (se not 42 och 43) -4 235 -2 889

Investeringar Nedskrivning av lån RGK 10 -2 011 Realisationsförluster -1 290 -373 Miljoner kronor

Summa 161 064 151 129 2005 2004

Finansiella investeringar Kostnader för avskrivningar, avsättningar och Aktier och andra värdepapper 1 964 820 nedskrivning av lån medför inte några betalningar och tas därför bort. Under 2004 Materiella investeringar skrev Riksgäldskontoret ned lån till Svensk-

Beredskapstillgångar 10 443 10 109 Danska Broförbindelsen AB, Jernhusen AB och

Väganläggningar 7 247 9 601 A-train AB med totalt 2,0 miljarder kronor.

Järnvägsanläggningar 8 231 7 308 Under 2005 har endast en mindre justering av

Maskiner och inventarier 4 194 4 199 nedskrivet belopp gjorts.

Fastigheter och markanläggningar 4 041 3 442 Kostnaderna för statens verksamhet justeras Övriga investeringar 2 746 1 877

även för realisationsförluster vid försäljning av

Summa materiella investeringar 36 902 36 536 egendom som redovisats som kostnad utan att medföra någon betalning. Fortifikationsverket har gjort en realisationsförlust vid försäljning av

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

ningar uppgick till 4,0 miljarder kronor, vilket är

en liten ökning på 0,6 miljarder kronor från Finansiella investeringar uppgick till knappt

föregående år. Den största posten avser 2 miljarder kronor, vilket är en ökning med

Luftfartsverket med 2,2 miljarder kronor vilket 1,1 miljarder kronor. Regeringskansliet har

är en ökning jämfört med 2004. Fortifiunder året lämnat ett ovillkorat aktieägartillskott

kationsverkets investeringar i fastigheter och till Green Cargo AB med 0,6 miljarder kronor.

markanläggningar till Försvarsmakten uppgick Exportkreditnämnden har investerat i lång-

till 0,9 miljarder kronor, vilket är samma nivå fristiga valutadepositioner på 1,1 miljarder

som föregående år. Naturvårdsverket har kronor.

investerat 0,8 miljarder kronor i ett stort antal Materiella investeringar uppgick till markområden. Affärsverket Svenska kraftnät har

36,9 miljarder kronor vilket är en ökning med

gjort investeringar i markanläggningar på 0,4 miljarder kronor från föregående år.

0,3 miljarder kronor, vilket var en liten Investeringar i beredskapstillgångar uppgick minskning i förhållande till föregående år.

till 10,4 miljarder kronor, vilket är en liten

Investeringar i immateriella tillgångar som i ökning med 0,3 miljarder kronor från föregående

huvudsak avser IT-system uppgick till år. Av investeringarna i beredskapstillgångar var

1,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 10,3 miljarder kronor hänförbara till det militära

0,1 miljarder kronor från föregående år. De försvaret.

största investeringarna i immateriella tillgångar Investeringar i väganläggningar uppgick till finns hos Försäkringskassan som investerat

7,2 miljarder kronor, vilket är en minskning med

0,3 miljarder kronor under året. Därutöver kan 2,4 miljarder kronor från föregående år. Bland

nämnas Rikspolisstyrelsen, Skatteverket och större väginvesteringar kan nämnas utökning av

Vägverket som investerat 0,1 miljarder kronor motorvägen mellan Rotebro och Upplands

vardera. Väsby med ett körfält i vardera riktningen, öpp-

nande av Svinesundsförbindelsen på E6 och en

delsträcka i objektet Torp-Håby samt ännu ej

Not 60 öppnade Götaleden i Göteborg, E4:n förbi

Utlåning Markaryd samt arbetet på E4:n mellan Uppsala

och Mehedeby.

Investeringar i järnvägsanläggningar uppgick

Nyutlåning till 8,2 miljarder kronor, vilket är en ökning med

0,9 miljarder kronor från föregående år. Miljoner kronor

Banverket har gjort investeringar enligt den nya 2005 2004

banhållningsplanen med 7,4 miljarder kronor. I

Centrala studiestödsnämnden, banhållningsplanen ingår bl.a. investeringar i studielån och hemutrustningslån 11 110 11 561

Södra stambanan där bangårdsombyggnaden i Riksgäldskontoret 3 466 3 362

Mjölby är färdig samt i Västkustbanan där

Övriga myndigheter 108 81 dubbelspårsutbyggnaden Kävlinge-Lund färdig-

Summa 14 684 15 004 ställts. I Stockholm har utbyggnaden mellan

Stockholm södra och Årsta färdigställts och i Malmö har byggandet av Citytunneln påbörjats Amorteringar

under året.

Miljoner kronor

Investeringar i maskiner och inventarier upp-

2005 2004 gick till 4,2 miljarder kronor, vilket är lika

kronor vilket är en ökning med 0,1 miljarder. Försvarsmakten, Försäkringskassan och Krimi-

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 0 1

Summa nettoutlåning Not 62

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor

2005 2004 Miljoner kronor

Nyutlåning -14 684 -15 004 2005 2004

Amorteringar 9 197 8 073 Finansiella intäkter enligt

resultaträkningen 15 883 8 233 Summa -5 487 -6 931

Finansiella kostnader enligt

resultaträkningen -748 -3 131 Centrala studiestödsnämndens nyutlåning, som

till största delen består av studielån, uppgick till Avgår:

11,1 miljarder kronor, vilket är en minskning

Kapitaliserade räntor på utlåning -2 070 -2 301 från föregående år med 0,5 miljarder kronor.

Avgår reavinst vid försäljning av aktier

Amorteringarna hos CSN uppgick till m.m. -2 627 -

7,9 miljarder kronor, en ökning från föregående

Summa 10 438 2 801 år med 1,2 miljarder kronor.

Riksgäldskontorets nyutlåning var

Under Övrigt finansiellt netto redovisas räntor 3,5 miljarder kronor, vilket är en marginell ök-

och andra finansiella transaktioner som inte är ning. Botniabanan har ökat sina lån i Riksgälds-

hänförliga till statsskuldförvaltningen. kontoret med 2,9 miljarder kronor och står där-

Centrala studiestödsnämnden tar upp räntemed för huvuddelen av nyutlåningen (se även

intäkter för sin utlåning i resultaträkningen. En not 28, Utlåning).

stor del av denna ränteintäkt betalas inte in till Amorteringarna av lån i Riksgäldskontoret staten utan bokförs i balansräkningen som en

uppgick till 1,2 miljarder kronor, vilket är samma

ökning av fordran. Denna s.k. kapitaliserade nivå som 2004. Amorteringen avser i huvudsak

ränta har inte betalats in till staten och påverkar lån till Jernhusen AB.

således inte statens nettoupplåning.

Under året har Regeringskansliet redovisat

realisationsvinster i samband med TeliaSonera Not 61

AB:s återköp av aktier med 2,5 miljarder kronor. Finansiellt netto för statens upplåning

Miljoner kronor

Not 63 2005 2004

Justeringar till betalningar Finansiella intäkter enligt resultaträkningen 43 705 45 872

Miljoner kronor Finansiella kostnader enligt

resultaträkningen -110 611 -94 657 2005 2004

Förändringar av tillgångar hänförbara till statens upplåning 1 250 2 613 Avgår: Förändringar av skulder hänförbara Orealiserade valutadifferenser 29 578 -9 617 till statens upplåning 198 -5 864 Summa -37 328 -58 402

Summa 1 448 -3 251

Det finansiella nettot som är hänförbart till

Upplupna och förutbetalda räntor som är statens upplåning har förbättrats med drygt

hänförbara till statens upplåning redovisas i 21 miljarder kronor.

balansräkningen under periodavgränsningsposter Kostnader som är hänförbara till orealiserade och påverkar således inte statsskulden. För-

valutakursdifferenser uppgick till 29,6 miljarder

ändringar av tillgångar och skulder som är kronor beroende på kronans försvagning. Orea-

hänförbara till statens upplåning har påverkat liserade poster påverkar inte statens netto-

statens nettoupplåning med 1,2 respektive upplåning.

0,2 miljarder kronor under året.

5 Statsbudgetens utfall

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

5 Statsbudgetens utfall

I 2006 års ekonomiska vårproposition redovisar 29,8 miljarder kronor avser Juridiska personers regeringen en kort sammanfattning av statsbud- inkomstskatt och 6,8 miljarder kronor avser getens utfall 2005. I detta kapitel lämnar rege- Betalningsdifferenser, skattekonto. Utfallet för ringen en utförligare redovisning av stats- Mervärdesskatt blev 5,5 miljarder kronor högre budgetens slutliga utfall 2005, som också jämförs än beräknat i statsbudgeten. med de beräknade inkomsterna och budgeterade Inkomster av försåld egendom beräknades i utgifterna på statsbudgeten. Med statsbudgeten statsbudgeten schablonmässigt uppgå till avses i det följande den ursprungliga statsbud- 15,0 miljarder kronor. Utfallet blev 6,7 miljarder geten antagen av riksdagen i december 2004, kronor. exklusive tilläggsbudget. I bilaga 5 och 6 redo-

Tabell 5.1 Statsbudgetens utfall 2005 visas det slutliga utfallet för samtliga inkomst-

Miljoner kronor titlar och anslag på statsbudgeten.

Skillnad

Stats- Tilläggs- Utfall mot stats-

budget1 budget 2005 budget

Inkomster 712 286 745 825 33 539

5.1¶Statsbudgetens saldo 2005

Skatter m.m. 640 143 682 268 42 125

Övriga Statsbudgeten skall omfatta alla inkomster och inkomster 72 144 63 557 -8 586 utgifter, med vissa specificerade undantag, samt

Utgifter m.m. 750 728 1 991 731 771 -18 957 andra betalningar som påverkar statens

Utgiftsområde lånebehov enligt 16 § lagen (1996:1059) om 2

1–25 och 27 699 228 1 991 692 299 -6 930 statsbudgeten. Statsbudgetens saldo är därmed

Statsskuldsdetsamma som statens lånebehov (med omvänt räntor m.m. tecken). Ett positivt saldo innebär att staten har (UO 26) 38 770 0 32 657 -6 113 möjlighet att amortera på statsskulden. Ett Riksgälds-

kontorets negativt saldo innebär att staten behöver låna.

nettoutlåning 14 621 0 10 084 -4 537 Budgetsaldot uppgick 2005 till 14,1 miljarder Kassamässig

kronor (tabell 5.1). I statsbudgeten beräknades

korrigering -1 891 0 -3 269 -1 378 budgetsaldot till -38,4 miljarder kronor.

Budgetsaldo -38 442 -1 991 14 054 52 496 Skillnaden mellan utfallet och statsbudgeten blev

1 Ursprunglig statsbudget antagen av riksdagen i december 2004, exklusive därmed 52,5 miljarder kronor.

tilläggsbudget. 2 Statsbudget inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar. Inkomsterna beräknades i statsbudgeten för

2005 uppgå till 712,3 miljarder kronor. Det slutliga utfallet blev 745,8 miljarder kronor, Det slutliga utfallet för statsbudgetens utgifter vilket är 33,5 miljarder kronor högre än beräknat m.m. blev 731,8 miljarder kronor. Det är (se vidare avsnitt 5.2 Statsbudgetens inkomster 19,0 miljarder kronor lägre än i den ur- 2005). Utfallet för Skatter m.m. blev sprungligen fastställda statsbudgeten. Jämfört 42,1 miljarder kronor högre än beräknat, varav

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

med statsbudgeten inklusive tilläggsbudget blev utfallet för posten Kassamässig korrigering med utfallet 20,9 miljarder kronor lägre. -2,0 miljarder kronor, eftersom dessa inkomster

Utgifterna för samtliga utgiftsområden, inte redovisades på statsbudgetens inkomstsida. exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor Omfinansiering av lån för infrastruktursatsm.m., blev 6,9 miljarder kronor lägre än ningar i Stockholm och Göteborg påverkade beräkningen i statsbudgeten. Det berodde bl.a. RGK:s nettoutlåning med 6,8 miljarder kronor på att utfallet för utgiftsområde 10 Ekonomisk 2005. trygghet vid sjukdom och handikapp blev Justerat för dessa engångseffekter uppgick 2,6 miljarder kronor lägre än beräknat i stats- budgetsaldot för 2005 till -0,6 miljarder kronor. budgeten främst beroende på lägre utgifter för Statsbudgetens saldo 2005 samt justering för sjukpenning. Utgifterna för utgiftsområde 9 större engångseffekter framgår av tabell 5.2. Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev

Tabell 5.2 Statsbudgetens saldo 2005 samt justering för 1,3 miljarder kronor lägre jämfört med beräk-

större engångseffekter ningen i statsbudgeten, vilket till stor del

Miljarder kronor förklaras av lägre utgifter för tandvårdsförmåner.

2005 Lägre antal studiemedelstagare medförde att

Statsbudgetens saldo 14,1 utgifterna för Studiestöd blev 1,2 miljarder kronor lägre jämfört med beräkningen i Större engångseffekter -14,7 statsbudgeten. Avgiften till Europeiska Varav gemenskapen blev 1,2 miljarder lägre än Upplösning av periodiseringsfonder -13,0 beräknat. TeliaSonera AB, återköp av aktier -4,7

Utgifterna inom utgiftsområde 23 Jord- och

Nordea AB, aktieförsäljning -1,8 skogsbruk, fiske med anslutande näringar blev

Överföring från AP-fonden -2,0 2,8 miljarder kronor högre än vad som

Omfinansiering av infrastrukturlån 6,8 beräknades i statsbudgeten främst till följd av regeringens beslut om en förskjutning av Statsbudgetens saldo justerat för större

engångseffekter -0,6 utbetalningar från december 2004 till januari 2005.

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. blev 6,1 miljarder kronor lägre än beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. 5.1.1 Statsbudgeten 2004 och 2005 Det förklaras bl.a. av att räntenivåerna blev lägre än vad som förutsattes i beräkningen till I tabell 5.3 nedan redovisas statsbudgetens utfall statsbudgeten. för 2004 och 2005. Enligt statsbudgetens utfall

Riksgäldskontorets (RGK:s) nettoutlåning 2004 uppvisade statsbudgetens saldo ett underblev 4,5 miljarder kronor lägre jämfört med vad skott på 53,3 miljarder kronor. I juni 2005 som beräknades i statsbudgeten. Till detta korrigerade RGK lånebehovet för 2004 från bidrog regleringen av underskottet i 53,3 miljarder kronor till 50,5 miljarder kronor kommunkontosystemet (se vidare avsnitt (prop. 2005/06:1, volym 1 s. 109). Jämfört med 5.4.29). det korrigerade utfallet för 2004 har stats-

Statsbudgetens utfall för 2005 påverkades av budgetens saldo för 2005 förbättrats med flera engångseffekter. Störst är effekten av ränte- 64,6 miljarder kronor. beläggning av företagens periodiseringsfonder Statsbudgetens kassamässiga inkomster ökade fr.o.m. den 1 januari 2005, som beräknas ha ökat med 51,4 miljarder kronor (7,4 procent) mellan inkomsterna av juridiska personers skatter 2004 och 2005. Skatter m.m. ökade med kassamässigt med 13 miljarder kronor under 45,3 miljarder kronor. Av detta belopp avser 2005 till följd av upplösning av periodi- 9,7 miljarder kronor Fysiska personer seringsfonder. TeliaSonera AB:s återköp av inkomstskatt och 28,7 miljarder kronor Juridiska aktier ökade inkomsterna för staten med personers inkomstskatt. Socialavgifter och 4,7 miljarder kronor. Vidare sålde staten aktier i löneskatter ökade med 5,4 miljarder kronor och Nordea AB för 1,8 miljarder kronor. Den Mervärdesskatt med 15,2 miljarder kronor. tidigare gjorda överföringen av bostadsobli- Inkomsttiteln Utjämningsavgift för kommuner gationer från AP-fonden till RGK påverkade och landsting upphörde vid utgången av 2004.

Utfallet för 2004 uppgick till 25,8 miljarder

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

kronor. Den tidigare inkomstutjämningen och underliggande saldo för åren 1990–2005. Under det generella statsbidraget avskaffades och ett 1990-talets inledande år var staten tvungen att nytt statligt utjämningsbidrag infördes (avsnitt låna stora belopp. Störst var lånebehovet 1993. 5.4.25 Allmänna bidrag till kommuner). Därefter har det skett en kraftig minskning av

Övriga inkomster ökade med 6,1 miljarder lånebehovet och 1998 övergick lånebehovet till kronor främst till följd av TeliaSonera AB:s ett budgetöverskott på 9,7 miljarder kronor. återköp av aktier och statens försäljning av aktier Statsbudgetens saldo ökade sedan successivt till i Nordea AB. 82 miljarder kronor 1999 och till 102 miljarder

Statsbudgetens utgifter m.m. minskade med kronor 2000. År 2001 minskade budgetsaldot till 13,2 miljarder kronor (1,8 procent) mellan 2004 38,7 miljarder kronor och 2002 minskade det och 2005. Utgifterna för utgiftsområden, ytterligare till 1,2 miljarder kronor. År 2003 exklusive utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor uppvisade budgetsaldot ett underskott på m.m., ökade dock med 4,3 miljarder kronor. 46,3 miljarder kronor och 2004 ökade under- Utgifterna för utgiftsområde 23 Jord- och skottet till 50,5 miljarder kronor. För 2005 blev skogsbruk, fiske och anslutande näringar ökade budgetsaldot ett överskott på 14,1 miljarder med 5,2 miljarder kronor. Utgifterna för kronor. utgiftsområdena 7 internationellt bistånd,

Diagram 5.1 Statsbudgetens faktiska och underliggande 13 Arbetsmarknad och 22 Kommunikationer

saldo 1990–2005 ökade med drygt 2 miljarder kronor vardera. För

150,000 utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till

100,000 kommuner minskade utgifterna med 12,5 miljarder kronor bl.a. till följd av den nämn- 50,000 da förändringen av inkomstutjämningen mellan 0,000 kommunerna. Utgiftsområde 26 Räntor på -50,000 statsskulden m.m. minskade med 20,1 miljarder -100,000 kronor. -150,000

-200,000 Tabell 5.3 Statsbudgetens utfall 2004 och 2005

-250,000 Miljoner kronor

-300,000

Utfall 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004

Utfall 2005 Utfall 2004 2004-2005

Faktiskt saldo Underliggande saldo Inkomster 745 825 694 418 51 407 Skatter m.m. 682 268 637 001 45 267 Övriga

5.1.2 Reformer inkomster 63 557 57 416 6 141 Utgifter m.m. 731 771 744 931 -13 160

Under 2005 genomfördes särskilda satsningar Utgiftsområde

inom några utvalda politikområden. Dessa till- 1–25 och 27 692 299 688 005 4 293

delades sammanlagt 22 miljarder kronor mer än Statsskulds-

2004. De allmänna bidragen till kommunerna räntor m.m. (UO 26) 32 657 52 718 -20 061 höjdes med 6,8 miljarder kronor. Särskilda

satsningar gjordes dessutom på skolan samt på Kassamässig

15,7 miljarder kronor jämfört med 2004. 1 För 2004 anges budgetsaldot efter RGK:s korrigering av lånebehovet i juni 2005. Kompensation för allmän pensionsavgift och

höjt grundavdrag minskade skatten på arbete Som tidigare nämnts påverkas statsbudgetens med 10,1 miljarder kronor. Slopad arvs- och saldo av engångseffekter. Om dessa exkluderas gåvoskatt samt högre fribelopp för förmögenerhålls ett mått på den underliggande utveckling- hetsskatt minskade skatten på kapital med en (statsbudgetens underliggande saldo). I dia- 3,7 miljarder kronor. Höjd skatt på el, bensin gram 5.1 redovisas statsbudgetens saldo och och diesel samt höjd fordonsskatt medförde

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

inkomstökningar för staten med 3,9 miljarder kronor.

Tabell 5.4 Reformer 2005 jämfört med 2004

Utgiftsreformer Miljarder kronor1 Inkomstreformer Miljarder kronor1 Försök med trängselskatt i Stockholm 1,3 Höjdt grundavdrag 3,7 Ökade resurser till rättsväsendet 0,9 Kompensation för allmän pensionsavgift 6,4 Höjt biständsmål till 0,88 procent av BNI 0,6 Skattereduktion för stormskadad skog 1,6 Ökade resurser till hälso- och sjukvård 0,9 Höjda fribelopp för förmögenhetsskatt 1,1 Återtagande av tredje sjuklöneveckan m.m. 1,7 Slopad arvs- och gåvoskatt 2,6 Höjt barnbidrag och flerbarnstillägg 0,8 Tillfälligt sysselsättningsstöd till kommuner 2,6 Personalförstärkning till skola och förskola 2,0 Höjd elskatt -0,9 Ökade investeringar i vägar och järnvägar 3,5 Höjd bensinskatt -0,8 Ökning av allmänna bidrag till kommuner 6,8 Höjd dieselskatt -1,0

Höjd fordonsskatt -1,2 Övriga utgiftsreformer 3,8 Övriga inkomstreformer 1,6 Summa 22,3 Summa 15,7 1 Förändringar av utgifter och inkomster på statsbudgeten jämfört med 2004.

5.2 Statsbudgetens inkomster 2005 ställs vid den årliga inkomsttaxeringen. Därför

görs den huvudsakliga analysen av skatte- Statsbudgetens inkomster uppgick 2005 till inkomsterna med utgångspunkt från den för 746 miljarder kronor, vilket är 4,7 procent högre budgetåret 2006 fastställda strukturen över statsän vad som fastställdes i statsbudgeten för 2005. budgetens inkomstsida, se avsnitt 5.2.2. Av de totala inkomsterna utgör inkomster från De för 2005 beslutade inkomst- och utgiftsskatt 688 miljarder kronor och övriga inkomster reformer som påverkat statens skattintäkter och 58 miljarder kronor. I tabell 5.5 redovisas stats- statsbudgetens inkomster redovisas i tabell 5.6. budgetens inkomster 2004–2005 samt skillnad

Tabell 5.6 Inkomstreformer 2005 jämfört med 2004 mot statsbudget.

Miljarder kronor Tabell 5.5 Statsbudgetens inkomster Budgetår 2005 Miljarder kronor

Beslut som påverkar statens skatteintäkter Utfall Utfall Utfall-SB

Skatt på arbete -8,8 Budgetår 2005 2004 2005

Skatt på kapital -2,5 Statsbudgetens skatteinkomster 688 643 42

Skatt på konsumtion 3,1 Statsbudgetens övriga inkomster 58 52 -9

Summa skattebeslut -8,2 Statsbudgetens totala inkomster 746 694 34

Utgifter via krediteringar på skattekonto -2,6 Statens skatteintäkter 746 705 32

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Anm.: I tabellen redovisas inkomsterna enligt den nya struktur som gäller för statsbudgeten fr.o.m. 2006. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

De sänkta skatterna på arbete utgörs till största

delen av halva det sista steget i den inkomst- Statsbudgetens utfall baseras för ett flertal

skattereform, vilken innebär kompensation för skatter på löpande debiteringar av skatter

den allmänna pensionsavgiften, som påbörjades hänförliga till flera inkomstår. En analys av hur

2000. Räntebeläggningen av företagens periodistatsbudgetens inkomster har utvecklats 2005

seringsfonder ökar intäkterna från skatt på jämfört med den fastställda statsbudgeten bör

kapital, men sammantaget med den slopade arvsbeakta utvecklingen av makroekonomin och

och gåvoskatten samt av de höjda fribeloppen förändringar i regelverken. En sådan analys är

för förmögenhetsskatten minskar intäkterna. dock inte möjlig att göra för de inkomsttitlar på

Höjda skattesatser för energi och för vägtrafik statsbudgeten som baseras på skatter som fast-

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

ökar intäkterna från konsumtionsskatterna. konsumtion har även justerats ned, vilket beror Utöver detta påverkas statsbudgetens inkomst- på den svagare utvecklingen på arbetssida även av en höjning av det tillfälliga syssel- marknaden. Mycket tyder på att hushållen kände sättningsstödet till kommunerna. en osäkerhet för framtiden och valde att spara i

stället för att konsumera.

5.2.1 Makroekonomiska förutsättningar

5.2.2 Totala skatteintäkter och Utvecklingen av skatterna har ett starkt samband statsbudgetens skatteinkomster med den makroekonomiska utvecklingen. I tabell 5.7 redovisas några centrala förutsättningar I budgetpropositionen för 2006 föreslog för beräkningarna av skatterna åren 2004 och regeringen en ny struktur och ändrade redovis- 2005 som redovisades i 2006 års ekonomiska ningsprinciper för statsbudgetens skatter. I vårproposition samt i budgetpropositionen för december 2005 beslutade riksdagen om den nya 2005 som låg till grund för statsbudgeten. strukturen i enlighet med regeringens förslag

Arbetade timmar, timlön och utbetald (bet. 2005/06:FiU10, rskr. 2005/06:135). lönesumma påverkar skatt på arbete. Skatt på Analysen av statsbudgetens utfall för 2005 görs i arbete påverkas även av skiktgränserna som enlighet med den nya strukturen. skrivs upp med utvecklingen i KPI . Inkomst Den nya strukturen för redovisningen av över skiktgränserna beskattas högre. Om skikt- skatterna innehåller två delar. Den första delen gränserna höjs, så att en större andel av redovisar skatteintäkter och den andra delen inkomsterna hamnar under skiktgränsen, leder redovisar justeringsposter. Skatteintäkter är det till lägre skatteintäkter. periodiserade skatter, dvs. skatterna har en direkt

Hushållens konsumtionsutgifter påverkar koppling till den ekonomiska utveckling och de intäkterna från såväl mervärdesskatt som punkt- skatteregler som gäller för det aktuella inkomstskatter. året. Redovisningen är uppdelad på inkomst-

huvudgrupperna Skatt på arbete, Skatt på kapital, Tabell 5.7 Makroekonomiska förutsättningar 2005

Skatt på konsumtion och insatsvaror samt Procentuell förändring om ej annat anges

Restförda och övriga skatter. Summan av dessa VÅP2006 BP2005

skatter utgör de totala skatteintäkterna, som Timlön1 3,2 3,5

satta i relation till BNP utgör skattekvoten. Från Antal arbetade timmar i de totala skatteintäkterna görs avdrag för de lönesumman 0,5 1,0 skatter som tillhör Europeiska Unionen (EU). Utbetald lönesumma 3,9 4,4 Det kvarstående beloppet är den offentliga

2 sektorns skatteintäkter som utgör större delen Hushållens konsumtionsutgifter 3,5 4,3

3 av intäkterna vid beräkning av den offentliga KPI juni–juni 0,6 1,4

Dagkorrigerad 2 Löpande priser

staten. 3 Förändringen av konsumentprisindex under perioden juni 2004–juni 2005 4 Den andra delen av redovisningen visar ett Kronor Källor: Medlingsinstitutet, SCB och Finansdepartementet antal justeringsposter som bl.a. behövs för att

redovisa skatterna kassamässigt. Skatteinkomst- Sedan beräkningen till statsbudgeten har erna, dvs. de kassamässiga skatterna, är arbetsmarknaden utvecklats svagare än betalningar av skatter oavsett vilket inkomstår prognostiserat. Till följd av det har timlönen och som skatten är hänförlig till. I regel avser antal arbetade timmar reviderats ned och därmed betalningarna skatter som är hänförliga till tre också lönesumman. Prognosen för hushållens olika inkomstår. Den kassamässiga redovis-

ningen är nödvändig för beräkningen av

lånebehovet. För detta ändamål är det tillräckligt

med en redovisning av de totala skatte- 1 inkomsterna. Justeringsposterna redovisas under För 2005 gäller förändringen av konsumentprisindex under perioden juni 2004–juni 2005.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

följande inkomsthuvudgrupper: Tillkommande Jämfört med statsbudget beräknas de totala skatter, Avräkningar och Periodiseringar. skatteintäkterna under 2005 bli 30 miljarder

I tabell 5.8 redovisas de totala skatte- kronor högre. Utfallet för statens skatteintäkter intäkterna, dvs. offentliga sektorns skatte- blev 32 miljarder kronor högre än beräknat. intäkter och skatter som definitionsmässigt tillhör EU, statsbudgetens kassamässiga skatter, skatter m.m. på statsbudgeten och övriga Skatt på arbete inkomster.

Statens skatteintäkter ökade med 5,8 procent Skatt på arbete utgör 62 procent av de totala eller med 41 miljarder kronor till 746 miljarder skatteintäkterna inkomståret 2005. Det motkronor 2005. Ökningen förklaras framför allt av svarar 847 miljarder kronor och ökningen jämhögre intäkter från skatt på kapital, främst skatt fört med 2004 beräknas bli 2,7 procent. I tabell på bolagsvinster. Skatteinkomsterna, dvs. de 5.9 visas skatt på arbete för 2004 och 2005. kassamässiga skatterna, ökade 11 procent eller Posterna under direkta skatter fastställs i med 71 miljarder kronor. taxeringen 2006 och uppgifterna är i dag en

prognos. För indirekta skatter är uppgifterna Tabell 5.8 Totala skatteintäkter och statsbudgetens

utfall. skatteinkomster enligt den nya strukturen Miljarder kronor

Tabell 5.9 Skatt på arbete

Prognos Miljarder kronor

/utfall Utfall Utfall-SB2005

+ Uppbörds- och betalnings-

förskjutningar -1,8 -32,1 Särskild löneskatt 30,0 28,3 0,2 -1,0

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. = Skatter m.m. på

statsbudgeten enligt nya 688,3 642,8

principer Gemensamt för merparten av de skatter som

mellan olika skatter, varför skatt på arbete Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. År 2005 är skatt på arbete och kapital prognoser. brukar delas in i direkta samt indirekta skatter.

Löner och andra ersättningar för arbete är Skatter m.m. på statsbudgeten enligt nya underlag för både direkta och indirekta skatter, redovisningsprinciper ökade med 7,1 procent medan transfereringsinkomster, såsom sjuk- och eller med 45 miljarder kronor till 688 miljarder föräldrapenning, arbetslöshetsersättning och kronor. Skillnaden mellan förändringstakterna pensioner, endast är underlag för direkt beskattförklaras av periodiseringar och ändrad ning. redovisning av de kommunala utjämningsavgifterna.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Tabell 5.10 Utveckling av underlag för skatt på arbete

reviderats ned med 2,2 respektive 3,3 miljarder 2005

kronor. Procent, procentenheter

Aktuell Skillnad mot

beräkning BP2005 BP2005 Skattereduktioner

Mellan år 2004 och 2005 ökade storleken på Lönesumma 3,9 4,4 -0,5

skattereduktionerna med 11 miljarder kronor till Sjukpenning m.m. -3,7 1,7 -5,4

72 miljarder kronor. Merparten av skillnaden Arbetslöshetsersättning -0,2 -1,7 1,5

förklaras av det näst sista steget i egenavgifts-

Pensioner 3,2 2,4 0,8

kompensationen samt skattereduktion för

Anm.: Lönesummans utvecklingstakt avser skatteunderlagets lönesumma, vilken

stormskadad skog. ej nödvändigtvis överensstämmer med lönesumman definierad enligt NR.

Utfallen för skatt på arbete 2004 blev 5 miljarder

Indirekta skatter kronor lägre än statsbudget.

Det preliminära utfallet för lönesumman 2005

De indirekta skatterna utgör 44 procent av skatt blev 0,5 procentenheter lägre än vad som antogs

på arbete och beräknas 2005 uppgå till i budgetpropositionen för 2005. Det förklaras av

374 miljarder kronor. Jämfört med föregående en något lägre timlön samt att antalet arbetade

inkomstår ökade intäkterna med 4,0 procent. timmar blev lägre. Minskningen av sjukskriv-

Till skillnad från de direkta skatterna där merningstalen har lett till en nedrevidering av sjuk-

parten av intäkterna överförs till kommunerna penningen. Till följd av detta beräknas intäkterna

tillfaller de indirekta skatterna huvudsakligen från skatt på arbete 2005 bli 7,7 miljarder kronor

staten och ålderspensionssystemet. lägre.

Arbetsgivaravgifter

Av de indirekta skatterna utgörs 91 procent av Direkta skatter

arbetsgivaravgifter, vilka ökade med 12 miljarder

kronor 2005. Direkta skatter består till drygt 90 procent av

Jämfört med statsbudgeten blev utfallet kommunskatter och utgör mer än hälften av

1,3 miljarder kronor lägre inkomståret 2004. Det skatt på arbete. De beräknas uppgå till

lägre utfallet för lönesumman påverkar även 473 miljarder kronor inkomståret 2005, vilket är

arbetsgivaravgifterna, vilket fått till följd att en ökning med 1,7 procent jämfört med 2004.

prognosen för 2005 har justerats ned med

År 2004 blev utfallet för de direkta skatterna

2,1 miljarder kronor. 2,8 miljarder kronor lägre än statsbudget och be-

räknas 2005 bli 5,3 miljarder kronor lägre än

Särskild löneskatt statsbudget.

Mellan 2004 och 2005 beräknas den särskilda

löneskatten öka med 1,7 miljarder kronor. Statlig inkomstskatt

Jämfört med den beräkning som låg till grund Intäkterna från statlig inkomstskatt beräknas

för statsbudgeten blev utfallet 1,0 miljarder uppgå till 37 miljarder kronor 2005. Det lägre

kronor lägre inkomståret 2004, medan utfallet utfallet för lönesumman har medfört att beräk-

2005 blev något högre än beräknat. ningarna för 2004 och 2005 reviderats ned något

jämfört med statsbudgeten.

Skatt på kapital Kommunal inkomstskatt

Inkomståret 2005 beräknas intäkterna från den

Skatt på kapital utgör drygt 10 procent av de kommunala inkomstskatten uppgå till

totala skatteintäkterna. Bland de skatter som 434 miljarder kronor, vilket är 3,3 procent högre

ingår i skatt på kapital finns skatt på hushållens än 2004 års utfall. Ökningen förklaras till viss del

kapitalinkomster och skatt på bolagens vinster. av högre kommunala utdebiteringar.

Detta är de skatter som uppvisar störst

Det lägre utfallet för lönesumman påverkar

variationer över tiden. Skatt på kapital inkluderar även den kommunala inkomstskatten. Jämfört

även fastighetsskatt, förmögenhetsskatt och med statsbudgeten har intäkterna för 2004–2005

avkastningsskatt.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Dessa skatter utvecklas relativt jämnt över tiden. bokföringsmässiga resultatet, korrigerat för I tabell 5.11 redovisas intäkter från skatt på skattemässiga justeringar. Utfallet för bolagens kapital för 2004 och 2005. I tabellen visas också inkomstskatt 2005 beräknas bli 82 miljarder skillnaderna mot statsbudgeten. För 2005 är kronor, vilket är en ökning med 11 miljarder intäkter från skatt på kapital en prognos av kronor jämfört med utfallet för 2004. utfallet eftersom flertalet skatter fastställs i den Skillnaden jämfört med statsbudget uppgår till årliga taxeringen. För 2005 beräknas utfallet av 25 miljarder kronor. Den stora upprevideringen skatteintäkterna från skatt på kapital uppgå till av skatten beror på två faktorer. Vinstutveck- 157 miljarder kronor, vilket är en ökning med lingen i bolagen var stark under 2005. En stor del 21 miljarder kronor jämfört med utfallet för av vinstutvecklingen skedde under andra hälften 2004. Skatt på hushållens kapitalinkomster och av året, vilket har lett till en prognosjustering bolagens inkomstskatt är de skatter som ökat efter beräkningen till statsbudgeten. Den andra mest mellan åren. Det är också här de största faktorn som påverkat prognosen är bedömdifferenserna jämfört med statsbudgeten finns. ningen av ändrade regler för bolagens avsätt-

ningar till periodiseringsfonder. Från och med Tabell 5.11 Skatt på kapital

januari 2005 räntebeläggs de medel som bolagen Miljarder kronor

väljer att placera i periodiseringsfonder och en Prognos Utfall Skillnad mot SB2005 schablonmässigt beräknad intäktsränta tas upp Inkomstår 2005 2004 2005 2004 till beskattning. Det har medfört att många bolag Skatt på kapital, under 2005 valt att återföra samtliga, eller stora hushåll 19,7 11,9 6,2 -0,7 delar av de medel de placerat i periodiserings- Skatt på bolagsfonder. Flera bolag återförde medel redan under

157,2 135,9 33,9 18,5 effekten av den tidigare återföringen uppgå till Skatt på kapital Anm.: Redovisningen av avkastningsskatten beaktar även utländska tillgångar 9 miljarder kronor.

som fysiska personer tar upp i inkomstdeklarationen. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.

Avkastningsskatt

Avkastningsskatt tas ut på pensionssparande och Skatt på kapital, hushåll

sparande i kapitalförsäkringar. Baserat på värdet Fysiska personer och dödsbon betalar skatt på

av tillgångarna i kapital- eller pensionskapitalinkomster. Underlaget för skatten är

försäkringen beräknas en schablonmässig avkastnettot av hushållens kapitalinkomster, såsom

ning, som beskattas. Det beräknade utfallet av inkomsträntor, utdelningar och kapitalvinster,

avkastningsskatten för 2005 är 13 miljarder och utgifter i form av utgiftsräntor och kapital-

kronor. Skatteintäkterna har ökat med 1 miljard förluster. För 2005 beräknas utfallet av skatten

kronor jämfört med 2004. Skillnaden i utfallet bli 20 miljarder kronor. De ökade skatte-

jämfört med statsbudget är mycket liten. intäkterna jämfört med 2004, som totalt uppgår

till 8 miljarder kronor, beror på högre realiserade

Fastighetsskatt kapitalvinster under 2005. Kapitalvinsternas

Skatt utgår på fastighet som taxerats som småstorlek för 2005 har också reviderats upp sedan

husenhet, hyreshusenhet, industrienhet inklusive beräkningen till statsbudgeten, vilket har lett till

elproduktionsenhet eller lantbruksenhet om det en revidering även för skatteintäkterna. Revi-

på lantbruksenheten finns vad som vid fastigderingen uppgår till 6 miljarder kronor.

hetstaxeringen betecknas som småhus eller mark

för småhus. Från skatteplikt undantas fastighet Skatt på bolagsvinster

som året före taxeringsåret inte varit skatte- Aktiebolag, ekonomiska föreningar, stiftelser,

pliktig enligt fastighetstaxeringslagen. m.fl. betalar inkomstskatt på sin beskattnings-

Skatten utgår på fastighetens taxeringsvärde, bara inkomst. Beskattningen utgår från det

vilket skall motsvara 75 procent av fastighetens

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

marknadsvärde. Med marknadsvärde avses det med 15 miljarder kronor eller 6,5 procent jämpris fastigheten sannolikt betingar vid en försälj- fört med 2004. ning. Mervärdesskatten påverkas främst av hus-

Intäkterna blev 0,4 miljarder kronor lägre än i hållens konsumtionsutgifter, men även av statsbudgeten, vilket förklaras av lägre taxerings- statens och kommunsektorns förbrukning och värden för hyreshus och industrienheter. investeringar. I diagram 5.2 åskådliggörs mer-

värdesskatten fördelad på sektorer 2005. Förmögenhetsskatt Mellan 2004 och 2005 beräknas förmögenhets- Diagram 5.2 Mervärdesskatt fördelad på sektorer 2005

Andel skatteintäkterna öka med 0,2 miljarder kronor

Staten till 5,5 miljarder kronor. Ökningen beror bl.a. på 8% högre värdering av tillgångar på aktiemark-

Kommuner naderna. Jämfört med statsbudgeten väntas

14% intäkterna för 2005 bli 1,3 miljarder kronor högre.

Skatt på konsumtion och insatsvaror

Mervärdesskatt och punktskatter bildar tillsammans undergruppen skatt på konsumtion Hushåll

78% och insatsvaror. Under 2005 uppgick intäkterna till 358 miljarder kronor. Skatt på konsumtion och insatsvaror utgör 26 procent av de totala

I diagram 5.2 ingår även mervärdesskatt på skatteintäkterna. Enbart mervärdesskatten står

investeringar och förbrukning i de företag som för 18 procent och punktskatter står för 8 pro-

har undantag från skatteplikt. Dessa företag har cent av de totala intäkterna.

ingen avdragsrätt för sin ingående mervärdes- Tabell 5.12 Skatt på konsumtion och insatsvaror skatt och till följd av det belastar den implicit de Miljarder kronor tre sektorerna ovan. Staten och kommunerna

Utfall Utfall Skillnad mot SB2005 bedriver även skattepliktig verksamhet och Inkomstår 2005 2004 2005 2004

denna beläggs, liksom privat näringsverksamhet, Mervärdesskatt 250,8 235,6 6,1 0,2 med utgående mervärdesskatt vilken slutligen Punktskatter 107,4 102,4 -0,8 -0,8 belastar hushållens konsumtion. Tobaksskatt 8,2 8,2 -0,2 -0,1 Utfallet för 2005 blev 6,1 miljarder kronor

10,3 10,1 -0,6 0,0 högre än i statsbudgeten. Intäkterna från Alkoholskatt

mervärdesskatt förväntades öka med 4,5 procent

Anm.: I övriga skatter på energi och miljö inkluderas svavelskatt, skatt på el från Punktskatter är s.k. särskilda konsumtionskärnkraft, avfallsskatt, skatt på gödsel- och bekämpningsmedel, m.fl. Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. skatter. En avsikt med punktskatter är att de ska

kompensera för de externa kostnader för sam-

hället som uppstår i samband med förbrukning Mervärdesskatt av vissa varor och tjänster. Punktskatter tas ut på

bl.a. tobak, alkohol och energi. Intäkterna från mervärdesskatt uppgick till 251 miljarder kronor 2005, vilket är en ökning

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Tabell 5.13 Fördelning av energi- och koldioxidskatt Utvecklingen av skatteintäkterna från punkt-

Miljarder kronor skatter beror till stor del på volymutvecklingen i

Utfall Utfall Skillnad mot SB2005 respektive varugrupp. Till följd av indexeringen

Inkomstår 2005 2004 2005 2004 av skattesatserna avseende skatt på energi

Energiskatt 37,8 35,1 -0,2 -1,4 påverkar även utvecklingen av KPI intäkterna.

Elektrisk kraft 18,2 17,2 0,7 -1,3

Under 2005 uppgick punktskatterna till sammanlagt 107 miljarder kronor. Det är knappt Bensin 14,8 14,2 -0,4 -0,1 1 miljard kronor lägre än statsbudget. Olja 4,7 3,6 -0,5 -0,1

Övrigt 0,1 0,1 -0,1 0,0 Tobaksskatt

Koldioxidskatt 25,5 26,4 -1,7 0,2 Tobaksskatten utgörs till största delen av skatt

Bensin 11,1 11,2 -0,3 0,0 på cigaretter. Totalt uppgick skatt på tobak 2005

Olja 13,4 14,2 -1,0 0,3 till 8,2 miljarder kronor, vilket är i linje med

Övrigt 1,0 1,1 -0,4 -0,1 statsbudgeten.

Anm.: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid. Alkoholskatt Alkoholskatterna uppgick 2005 till 10 miljarder

Restförda skatter och övriga skatter kronor. Utfallet blev 0,6 miljarder kronor lägre än beräknat, varav 0,4 miljarder kronor lägre

Restförda skatter är ett netto av restförda och av intäkter från skatt på vin m.m. samt 0,2 lägre

kronofogdemyndigheten indrivna skatter. Bland intäkter från skatt på öl.

övriga skatter redovisas omprövningar av

skattemyndigheten tidigare fattade taxerings- Skatt på energi

beslut samt diverse inkomster som förs till olika Under skatt på energi återfinns energiskatt och

fonder, exempelvis insättningsgarantiavgifter koldioxidskatt. År 2005 uppgick intäkterna från

bilskrotningsavgifter m.fl. energiskatt till 38 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder kronor lägre än statsbudget. Av

Tabell 5.14 Restförda och övriga skatter tabell 5.13 framgår att intäkterna från elektrisk Miljarder kronor kraft blev 0,7 miljarder kronor högre än beräknat

Utfall Utfall Skillnad mot SB2005 samt att intäkterna från bensin och olja blev Inkomstår 2005 2004 2005 2004 0,4 respektive 0,5 miljarder kronor lägre än Restförda skatter -7,6 -5,9 -1,2 0,2 beräknat.

Övriga skatter 4,4 4,2 0,7 0,9 Koldioxidskatten blev 1,7 miljarder kronor Summa -3,2 -1,7 -0,5 1,1

lägre än beräknat, varav 1 miljard kronor förklaras av att konsumtionen av olja inte blev så hög som prognostiserats. Restförda skatter blev 1,2 lägre än statsbudget

och övriga skatter 0,7 miljarder kronor högre än

statsbudget. Sammantaget blev restförda och

övriga skatter 0,5 miljarder kronor lägre än stats-

budget.

Periodiseringar, tillkommande inkomster och

avräkningar

Tabell 5.15 redovisar de justeringsposter som

krävs för att få skatterna kassamässigt redovisade

samt de tillkommande inkomster och

avräkningar som redovisas under inkomsttypen

1000 Skatter m.m.

Under tillkommande inkomster redovisas

EU-skatterna eftersom uppbörden av dessa 2 2005 höjdes skattesatserna motsvarande förändringen av konsument redovisas på budgetens inkomstsida medan prisindex under perioden juni 2003–juni 2004. betalningen till EU redovisas på budgetens

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

utgiftssida. Bland avräkningarna är det avräknad redovisas i statsbudgeten utgår jämförelsen i mervärdesskatt hos statliga myndigheter och tabell 5.16 från de totala skatteintäkterna. kompensationen för mervärdesskatt för

Tabell 5.16 Sambandet skatterna i statsbudgeten och

kommunsektorn som är de största posterna.

resultaträkningen (RR)

Under avräkningar redovisas även de skatte-

Miljarder kronor

krediteringar som enligt nationalräkenskaperna

Prognos

är att likställa med utgifter. Periodiseringar /utfall Utfall Utfall-SB2005 utgörs framför allt av uppbörds- och 2005 2004 2005 2004

betalningsförskjutningar. Såväl uppbörden av + Totala skatteintäkter 1 358,8 1 296,8 30,3 14,0

skatter som fastställs vid den årliga taxeringen - Kommunalskatt 433,6 419,8 -3,3 -2,2 som betalningen av skatter är svåra att = Statens skatteintäkter, ÅPprognostisera och orsakar i regel stora avvikelser systemet och EU 925,3 877,0 33,6 16,2 mot de i budgeten fastställda beloppen. + Uppbörds- och betalnings-

förskjutningar -1,8 -32,1 Tabell 5.15 Tillkommande skatter, avräkningar och

= Kassamässiga skatter, staten, periodiseringar

ÅP-systemet och EU 923,4 844,9 Miljarder kronor

- Skatter som inte redovisas i

Utfall Utfall Skillnad mot SB2005 RR -2,9 -2,6 Inkomstår 2005 2004 2005 2004

+ Riksbankens inlevererade Tillkommande inkomster 9,3 34,0 0,2 -0,6

överskott m.m. 7,3 6,7 EU-skatter 7,8 7,3 0,3 -0,5

- Eliminering Kommunala arbetsgivaravgifter m.m. utjämningsavgifter statligt anställda -25,2 -24,6

1,5 26,7 -0,1 -0,1 Avräkningar -64,9 -63,8 - Eliminering moms, statliga

myndigheter -20.8 -20,5 Skatter som redovisas utanför budgeten + Betalningsförskjutningar som

-2,2 -1,9

inte påverkar RR -7,0 -0,1 Avräknad mervärdesskatt statliga + Periodiseringar av myndigheter kommunalskatt i RR,

-20,8 -20,5

värderegleringar m.m. -0,5 9,4 Kompensation mervärdesskatt, + Bruttoredovisning kommunala kommuner utjämningsavgifter m.m. 14,9 25,8

-34,2 -32,5

De skatteintäkter som ingår i resultaträkningen Uppbördsförskjutningar -10,9 2,5

är totala skatteintäkter exklusive de skatter som Betalningsförskjutningar 9,2 -8,5

tillhör kommunsektorn, dvs. totalt 925 miljarder Anstånd -0,2 0,0 kronor avseende 2005. När uppbörds- och Övriga skatter 6,4 6,4 betalningsförskjutningar beaktats uppgår de

kassamässiga skatterna för staten, ålders-

pensionssystemet och EU till 923 miljarder

kronor. 5.2.3 Sambandet mellan statsbudgetens

skatter och resultaträkningen

Skatterna som de redovisas i resultaträkningen skiljer sig definitionsmässigt från vad som redovisas i statsbudgeten, främst för att resultaträkningen även omfattar skatter som definitionsmässigt tillhör ålderspensionssystemet och EU. För att analysera skillnaden mellan förändringen av skatterna i resultaträkningen och förändringen av skatterna som de

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Skatter som inte redovisas i resultaträkningen är Inkomster av statens verksamhet medel till olika fonder, exempelvis insättningsgarantinämnden, kärnavfallsfonden och batteri- Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. rörelsefonden. Riksbankens inlevererade överskott överskott från statliga affärsverk, Riksbanken, redovisas bland skatterna i resultaträkningen, AB Svenska Spel och Statens fastighetsverk. men bland övriga inkomster i statsbudgeten. I Vidare redovisas ränteinkomster, aktieutresultaträkningen görs vissa elimineringar bland delningar från bolag med statligt ägande, offentannat av ingående mervärdesskatt hos statliga ligrättsliga avgifter, försäljningsinkomster, böter myndigheter samt arbetsgivaravgifter m.m. för samt övriga inkomster av statens verksamhet. statligt anställda. Hushållens och företagens Inkomsterna under denna inkomsttyp över- och underbetalningar av skatter påverkar uppgick till 33 185 miljoner kronor för 2005 och inte årets resultat utan tas i stället upp som en var därmed 2 241 miljoner kronor (6,3 procent) skuld eller fordran. Periodiseringar av kom- lägre än beräknat i statsbudgeten. Övriga inmunalskatt avser slutregleringar av utbetalda komster av statens verksamhet blev kommunalskatter som regleras i januari året efter 5 193 miljoner kronor lägre än beräknat. budgetåret. I resultaträkningen bruttoredovisas Aktieutdelning blev 2 293 miljoner kronor högre även kommunala utjämningsavgifter. Eftersom än beräknat i statsbudgeten. dessa avgifter inte är skatter redovisades de inte För 2005 blev Inkomster av statens verkbland skatterna utan som tillkommande samhet 1 898 miljoner kronor (5,4 procent) lägre inkomster (se tabell 5.8). Från och med 2005 än 2004. Övriga inkomster av statens verknettoredovisas den kommunala utjämnings- samhet minskade med 7 991 miljoner kronor. avgiften på statsbudgetens utgiftssida. Aktieutdelningar ökade med 4 546 miljoner

kronor och Ränteinkomster ökade med

1 177 miljoner kronor. 5.2.4 Övriga inkomster

Tabell 5.18 Inkomster av statens verksamhet

Miljoner kronor Övriga inkomster omfattar inkomsttyperna

SB Utfall Utfall- Utfall Inkomster av statens verksamhet, Inkomster av

2005 2005 SB 2005 2004 försåld egendom, Återbetalning av lån, Kalkyl-

Rörelseöverskott 10 145 10 853 708 10 269 mässiga inkomster och Bidrag m.m. från EU.

Överskott av statens Utfallet för 2005 uppgick till totalt

fastighetsförvaltning 383 323 -60 447 63 557 miljoner kronor och var därmed

Ränteinkomster 5 557 5 755 198 4 578 8 586 miljoner kronor (11,9 procent) lägre än

Aktieutdelning 9 851 12 143 2 293 7 597 vad som beräknats i den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2004. Offentligrättsliga avgifter 6 552 6 659 107 6 677 Skillnaden förklaras främst av att Inkomster av Försäljningsinkomster 290 139 -151 393 försåld egendom blev 8 311 miljoner kronor Böter m.m. 2 234 2 091 -142 1 908 lägre än beräknat. Inkomster av statens Övriga inkomster av verksamhet blev 2 241 miljoner kronor lägre än statens verksamhet 415 -4 778 -5 193 3 213 beräknat i statsbudgeten. Inkomster av statens

verksamhet 35 426 33 185 -2 241 35 082 Tabell 5.17 Övriga inkomster, sammanfattning Miljoner kronor

SB Utfall Utfall- Utfall Rörelseöverskott

2005 2005 SB 2005 2004 Inkomster av statens

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen verksamhet 35 426 33 185 -2 241 35 082

Rörelseöverskott uppgick till 10 853 miljoner Inkomster av försåld

kronor och var därmed 708 miljoner kronor egendom 15 000 6 689 -8 311 136

(7,0 procent) högre än beräknat i statsbudgeten Återbetalning av lån 2 387 2 303 -84 2 391

för 2005. Den enskilt största ökningen Kalkylmässiga inkomster 7 559 8 788 1 229 8 252

(400 miljoner kronor) avser Riksbankens inleve- Bidrag m.m. från EU 11 771 12 592 821 11 555

rerade överskott. Inlevererat överskott från AB Summa övriga inkomster 72 144 63 557 -8 586 57 416 Svenska spel uppgick till 3 634 miljoner kronor,

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

vilket är 234 miljoner kronor högre än i Under 2005 blev Ränteinkomster 1 177 miljoner statsbudgeten. kronor (25,7 procent) högre än 2004. Räntor på

Under 2005 blev inkomsterna av Rörelse- skattekonton m.m. netto ökade med 785 miljoner överskott 584 miljoner kronor (5,7 procent) kronor och Ränteinkomster på studielån upptagna högre än 2004. Den största höjningen avser efter 1988 ökade med 388 miljoner kronor Riksbankens inlevererade överskott. Detta ökade (9,9 procent). med 600 miljoner kronor (9,8 procent).

Tabell 5.20 Ränteinkomster Tabell 5.19 Rörelseöverskott Miljoner kronor Miljoner kronor SB Utfall Utfall-SB Utfall

2005 2005 2005 2004

Utfall

SB Utfall -SB Ränteinkomster på

2005 2005 2005 Utfall 2004

studielån upptagna Luftfartsverkets efter 1988 4 135 4 326 191 3 937 inlevererade överskott 5 30 25 0

Räntor på Affärsverket svenska skattekonton m.m., kraftnäts inlevererade netto 1 313 1 342 29 556 utdelning och inleverans

Övriga ränteinkomster 109 88 -22 84

av motsvarighet till statlig skatt 325 337 12 309 Ränteinkomster 5 557 5 755 198 4 578 Sjöfartsverkets inlevererade överskott 20 29 8 20 Inlevererat överskott av Aktieutdelning Riksgäldskontorets garantiverksamhet 20 9 -11 6

Inkomster av statens aktier uppgick till

Inlevererat överskott av

12 143 miljoner kronor för 2005 och var därmed statsstödd exportkredit 75 114 39 157

2 293 miljoner kronor (23,3 procent) högre än Riksbankens inlevererade överskott 6 300 6 700 400 6 100 beräknat i statsbudgeten. Utdelningar, som

bolagen betalade ut under 2005, hänför sig till Inlevererat överskott från AB Svenska Spel 3 400 3 634 234 3 677 räkenskapsåret 2004. I tabell 5.21 redovisas

aktieutdelningarna från statligt ägda aktier för Rörelseöverskott 10 145 10 853 708 10 269

2004 och 2005.

Aktieutdelningarna ökade med 4 546 miljoner

kronor (59,8 procent) mellan 2004 och 2005. Överskott av statens fastighetsförvaltning

Utdelningen från Vattenfall AB uppgick till

5 600 miljoner kronor, vilket är en ökning med Inkomsterna av Överskott av statens fastighets-

3 200 miljoner kronor. Utdelningen från förvaltning blev 323 miljoner kronor och var

TeliaSonera AB uppgick till 2 542 miljoner därmed 60 miljoner kronor (15,7 procent) lägre

kronor. Det är en ökning med 424 miljoner än beräknat i statsbudgeten för 2005. Över-

kronor. skottet från Fortifikationsverket och Statens fastighetsverk uppgick till 273 miljoner kronor respektive 50 miljoner kronor.

Under 2005 blev Överskott statens fastighetsförvaltning 124 miljoner kronor (27,8 procent) lägre än 2004.

Ränteinkomster

Utfallet för inkomsthuvudgruppen Ränteinkomster uppgick till 5 755 miljoner kronor för 2005 och var därmed 198 miljoner kronor (3,6 procent) högre än beräknat i statsbudgeten. Det är Ränteinkomster på studielån upptagna efter 1988 som blev 191 miljoner kronor högre.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Tabell 5.21 Aktieutdelning

kronor, vilket är 151 miljoner kronor Miljoner kronor

(52 procent) lägre än vad som beräknades i stats-

Utfall Utfall Skillnad

budgeten för 2005. För inkomsttiteln Offentlig

2005 2004 2004-2005

lagring, försäljningsintäkter blev utfallet Akademiska Hus AB 394 250 144

159 miljoner kronor lägre än beräknat i stats- Apoteket AB 100 117 -17

budgeten. Om vissa förutsättningar är uppfyllda Civitas Holding AB

köper och lagrar Statens jordbruksverk bl.a. (Vasakronan) 165 9 156

spannmål, skummjölksprodukter, nötkött och Kasernen Fastighets AB 4 4 0

smör åt EU. Skillnaden mellan utfall och stats- LKAB 520 281 239 budget beror på en minskad försäljning av varor Nordea Bank AB 1 318 1 240 78 som lagrats. Nordiska investeringsbanken 201 149 52 Under 2005 blev Försäljningsinkomster Posten AB 150 150 254 miljoner kronor lägre än 2004. Utfallet för

Offentlig lagring, försäljningsintäkter blev SBAB 139 143 -4

257 miljoner kronor lägre.

avgifter m.m. Utfallet för undertiteln Konkur-

rensskadeavgift uppgick till 112 miljoner kronor

2005. Offentligrättsliga avgifter

Övriga inkomster av statens verksamhet Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen

Offentligrättsliga avgifter uppgick till

Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen 6 659 miljoner kronor och var därmed

Övriga inkomster av statens verksamhet uppgick 107 miljoner kronor (1,6 procent) högre än

till -4 778 miljoner kronor och blev därmed beräknat i statsbudgeten för 2005. De största av-

5 193 miljoner kronor lägre än vad som bevikelserna mot statsbudgeten återfinns under

räknades i statsbudgeten för 2005. Här redovisas Expeditions- och ansökningsavgifter (108 miljoner

bl.a. tillfälliga inkomster, vilket förklarar kronor) och Finansieringsavgift från arbetslös-

avvikelsen mot statsbudgeten. Enligt regeringshetskassor (-83 miljoner kronor).

beslut den 8 december 2005 reglerades den s.k.

Under 2005 blev Offentligrättsliga avgifter

kommunkontoskulden genom att en utgift på 18 miljoner kronor (0,3 procent) lägre än 2004.

5 574 miljoner kronor redovisades på denna Övriga offentligrättsliga avgifter minskade med

inkomsttitel. Motsvarande belopp redovisades 164 miljoner kronor. Det berodde på kvotplikts-

under Riksgäldskontorets nettoutlåning på statsoch förseningsavgifter vid Statens energimyndig-

budgetens utgiftssida. Statsbudgetens saldo påhet, som minskade från 181 miljoner kronor till

verkades således inte av beslutet (se även avsnitt 16 miljoner kronor.

5.4.25 Allmänna bidrag till kommuner).

I samband med att Försäkringskassan in- Försäljningsinkomster

rättades den 1 januari 2005 avvecklades fonderna

för den frivilliga och obligatoriska sjuk- Inkomsterna under inkomsthuvudgruppen

försäkringen. Av fondernas behållning redo- Försäljningsinkomster uppgick till 139 miljoner

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Tabell 5.23 Återbetalning av lån visade Försäkringskassan 307 miljoner kronor

Miljoner kronor mot denna inkomsttitel.

SB Utfall Utfall-SB Utfall

Under 2005 blev Övriga inkomster av statens

2005 2005 2005 2004 verksamhet 7 991 miljoner kronor lägre än 2004.

Återbetalning av Det beror främst på regleringen av kommun-

näringslån 92 87 -5 111 kontoskulden.

Återbetalning av

studielån 2 206 2 118 -89 2 199 Inkomster av försåld egendom

Återbetalning av

övriga lån 89 99 10 81 Under inkomsttypen Inkomster av försåld egen-

Återbetalning av dom redovisas inkomster från försäljning av lån 2 387 2 303 -84 2 391

aktier, byggnader, maskiner och mark. Inkomster av försåld egendom uppgick till

6 689 miljoner kronor under 2005. I stats-

Kalkylmässiga inkomster budgeten för 2005 togs försäljningar schablon-

mässigt upp med 15 000 miljoner kronor.

Inkomsttypen Kalkylmässiga inkomster består Utfallet består i huvudsak av inkomster till

av vissa amorteringar och statliga pensionsstaten till följd av TeliaSonera AB:s återköp av

avgifter. Inkomsterna uppgick till 8 788 miljoner aktier (4 660 miljoner kronor) och statens

kronor under 2005, vilket är 1 229 miljoner försäljning av aktier i Nordea Bank AB

kronor (16,3 procent) högre än beräknat i (1 840 miljoner kronor). Statens ägarandel i

statsbudgeten. Utfallet för inkomsttiteln Statliga dessa bolag blev därmed oförändrad.

pensionsavgifter blev 7 542 miljoner kronor,

Under 2005 blev Inkomster av försåld

vilket är 555 miljoner kronor högre än beräknat i egendom 6 553 miljoner kronor högre än 2004

statsbudgeten. Det beror på att dubbla premier då utfallet uppgick till 136 miljoner kronor.

betalades in i början av året till följd av för-

ändringar i den statliga försäkringsmodellen. Tabell 5.22 Inkomster av försåld egendom

Utfallet för inkomsttitel Amortering på stats- Miljoner kronor

kapital blev 1 242 miljoner kronor, vilket är

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2005 2005 2005 2004 679 miljoner kronor högre än beräknat i stats- Inkomster av försåld budgeten. Statens fastighetsverk övertog de all-

egendom 15 000 6 689 -8 311 136 männa försäkringskassornas fastigheter och

redovisade till följd därav 709 miljoner kronor på

denna inkomsttitel (regeringsbeslut den Återbetalning av lån 16 december 2004).

Under 2005 blev Kalkylmässiga inkomster Under inkomsttypen Återbetalning av lån 536 miljoner kronor (6,5 procent) högre än

redovisas återbetalningar av lån. Dessa uppgick 2004. Amortering på statskapital ökade med till 2 303 miljoner kronor och var därmed 666 miljoner kronor och Statliga pensionsavgifter

84 miljoner kronor (3,5 procent) lägre än minskade med 125 miljoner kronor mellan 2004 beräknat i statsbudgeten för 2005. Skillnaden och 2005.

beror främst på att Återbetalning av studiemedel blev 89 miljoner kronor lägre än beräknat.

Under 2005 blev Återbetalning av lån 88 miljoner kronor (3,7 procent) lägre än 2004.

Återbetalning av studiemedel minskade med 82 miljoner kronor.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Tabell 5.24 Kalkylmässiga inkomster

kronor (7,0 procent) högre än beräknat i stats- Miljoner kronor

budgeten.

SB Utfall Utfall- Utfall

Inkomsterna på inkomsttiteln Djurbidrag blev

2005 2005 SB 2005 2004

543 miljoner kronor högre än beräknat i stats- Avskrivningar och

budgeten. Orsaken är främst att ett nytt mjölkamorteringar 572 1 246 674 585

bidrag infördes under 2004, vilket betalades ut i Avskrivningar på fastigheter 563 1 242 679 576 förskott av Statens jordbruksverk för första

gången under 2005. Inkomsterna avser ersätt- Uppdragsmyndigheters komplementkostnader 9 4 -5 9 ning från EG:s jordbruksfond. Statliga Inkomsterna på inkomsttiteln Exportbidrag pensionsavgifter 6 987 7 542 555 7 667 blev 235 miljoner kronor högre än beräknat i Kalkylmässiga statsbudgeten. De avser ersättning från Jord-

inkomster 7 559 8 788 1 229 8 252 bruksfonden för exportbidrag, som Statens

jordbruksverk betalade ut i förskott i slutet av

2004 och under 2005. Förskottet i slutet av 2004 Statliga pensionsavgifter var högre än väntat, vilket är den främsta orsaken

till att exportbidragen 2005 blev högre än Avgifterna för den statliga tjänstepensioneringen beräknat i statsbudgeten. uppgick till 6 221 miljoner kronor under 2005. Inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag från Den särskilda löneskatten på pensionskostnader EG:s socialfond perioden 2000–2006 blev uppgick till 1 253 miljoner kronor. Admini- 452 miljoner kronor högre än beräknat i statsstrationskostnaderna för det statliga tjänstepen- budgeten. Orsaken till de högre inkomsterna är sionssystemet blev 164 miljoner kronor under att ersättningen från EG:s socialfond avser 2005. förskotterade bidrag för både 2004 och 2005.

Inkomsterna på inkomsttiteln Bidrag från Tabell 5.25 Statliga pensionsavgifter EG:s regionalfond perioden 2000–2006 blev 227 Miljoner kronor miljoner kronor lägre än beräknat i stats-

Utfall- budgeten.

SB Utfall SB Utfall

2005 2005 2005 2004 Jämfört med 2004 blev bidragen från EU

1 038 miljoner kronor (9,0 procent) högre. In- Statlig tjänstepensionering 6 221 6 225

komsterna under inkomsttiteln Djurbidrag Särskild löneskatt på pensionskostnader 1 253 1 403 ökade med 426 miljoner kronor. Orsaken är

främst det nya mjölkbidraget. Statlig grupplivförsäkring 84 77

Inkomsterna under inkomsttiteln Offentlig Premieskatt, gruppliv 65 52

lagring ökade med 252 miljoner kronor. De avser Statlig

ersättning för utgifter i samband med offentlig personskadeförsäkring 90 76

lagring (interventionslager). Dessa utgifter Avdrag för

ökade under 2005 (se även utgiftsområde 23 administrationskostnader -164 -159

Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande Administration, personskadeförsäkring -8 -7 näringar).

Statliga pensionsavgifter 6 987 7 542 555 7 667

Tabell 5.26 Bidrag m.m. från EU

Miljoner kronor

SB Utfall Utfall-SB Utfall

2005 2005 2005 2004 Bidrag m.m. från EU

Bidrag från EG:s

jordbruksfond 8 464 8 946 482 8 035 Inkomsterna under inkomsttypen Bidrag m.m. från EU omfattar bidrag från EG:s jordbruks- varav fond, fiskefond, regionalfond, socialfond, bidrag Arealbidrag 4 097 4 058 -39 4 025 till transeuropeiska nätverk samt övriga bidrag Kompletterande från EG. åtgärder perioden

1995–1999 3 3 0 21

Inkomsterna uppgick till 12 592 miljoner

Övriga interventioner 389 263 -125 248 kronor för 2005 och var därmed 821 miljoner

Exportbidrag 441 675 235 466

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

regionala åtgärder

Makroförperioden 2000–2006 1 821 1 580 -240 1 466

utsättn. Beslut Övrigt Totalt Övriga bidrag från

Utgiftsområden, EG:s jordbruksfonds

exkl.Statsskuldsgarantisektion 6 7 1 70

räntor m.m. 0,1 3,4 -10,4 -6,9 Bidrag från EG:s

Statsskuldsräntor jordbruksfonds

m.m. -5,0 0 -1,1 -6,1 utvecklingssektion 151 164 13 223

Riksgäldskontorets Bidrag från EG:s 1)

nettoutlåning 0,2 5,8 -12,0 -5,9 fiskefond 94 109 15 25

Summa statsbudge- Bidrag från EG:s

tens utgifter m.m. -4,7 9,2 -23,4 -19,0 regionalfond 1 583 1 381 -202 1 458

1) Inklusive Kassamässig korrigering Bidrag från EG:s socialfond 1 422 1 848 427 1 915

Utfallet för statsbudgetens utgifter m.m. blev

Bidrag till

19,0 miljarder kronor lägre än i den ursprung-

transeuropeiska

ligen fastställda statsbudgeten. Förändringar i de

nätverk 200 300 100 91

makroekonomiska förutsättningarna medförde

Övriga bidrag från EG 8 7 -1 31

att utgifterna blev 4,7 miljarder kronor lägre än i

Bidrag m.m. från EU 11 771 12 592 821 11 555

statsbudgeten. Utfallet för utgiftsområden exklusive räntor blev 0,1 miljarder kronor högre till följd av en annan makroekonomisk utveckling än vad som antogs i statsbudgeten. Högre arbetslöshet med-

5.3 Statsbudgetens utgifter m.m. förde att utgifterna för arbetslöshetsersättning blev 1,1 miljarder kronor högre än beräknat (se Utgifterna på statsbudgeten är indelade i 27 vidare avsnitt 5.4.13). En lägre lönesumma än utgiftsområden. Därutöver ingår även posterna väntat medförde att utgifterna för sjukpenning Minskning av anslagsbehållningar (endast vid blev 0,3 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten budgetering), Riksgäldskontorets nettoutlåning (se vidare avsnitt 5.4.10). och Kassamässig korrigering på statsbudgetens

utgiftssida. Tabell 5.28 Makroekonomiska förutsättningar för utgifterna

Diff.

Skillnaderna per utgiftsområde i förhållande

SB Utfall från SB Utfall

till anvisade medel redovisas i tabell 5.29. En 2005 2005 2005 2004 större förbrukning än totalt anvisade medel kan Procentuell förändring från

föregående år:

finansieras genom att myndigheterna utnyttjar

Nivåer:

1

Öppen arbetslöshet, procent 5,5 6,0 0,5 5,9 5.3.1 Makroekonomiska förutsättningar

6-mån ränta, procent 3,0 1,8 -1,2 2,2

och beslut

5-års ränta, procent 4,5 2,8 -1,7 3,8 I tabell 5.27 redovisas skillnaden mellan utfallet Prisbasbelopp, tkr 39,4 39,4 0,0 39,3

1) Statsbudgeten (SB) är omräknad från 5,1 till 5,5 procent enligt nya AKU (EUoch de beräknade utgifterna i den ursprungliga

harmoniserad fr.o.m. april 2005. statsbudgeten, som fastställdes av riksdagen i december 2004. Skillnaden delas upp i skillnad till följd av beslut, förändringar av makroekonomiska förutsättningar och övriga förklaringsfaktorer. De makroekonomiska förutsättningarna redovisas i tabell 5.28.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Utgifterna för statsskuldsräntor blev Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning ökade 5,0 miljarder kronor lägre än i statsbudgeten. De till följd av beslut med 6,9 miljarder kronor och genomsnittliga räntenivåerna blev betydligt lägre den kassamässiga korrigeringsposten minskade än beräknat i statsbudgten, medan en något med 1,1 miljarder kronor. Detta bidrog således svagare krona verkade åt motsatt håll (se vidare till att öka utgifterna på statsbudgeten med avsnitt 5.4.26). 5,8 miljarder kronor. När det gäller nettout-

Statsbudgetens utgifter m.m. ökade med låningen beror skillnaden främst på att RGK 9,2 miljarder kronor till följd av beslut. Utfallet övertagit finansieringen av de s.k. storstadsför utgiftsområden exklusive statsskuldsräntor paketen i Stockholm och Göteborg blev 3,4 miljarder kronor högre än beräknat. De (6,8 miljarder kronor). Se vidare avsnitt 5.4.29 högre utgifterna hänför sig främst till utgifts- Riksgäldskontorets nettoutlåning och 5.4.30 område 23 Jord- och skogsbruk, fiske med Kassamässig korrigering. anslutande näringar (2,6 miljarder kronor), vilket Till följd av andra orsaker minskade utgifterna i huvudsak beror på att vissa utbetalningar av med 23,4 miljarder kronor jämfört med djurbidrag och landsbygdsstöd senarelades från ursprunglig statsbudget för 2005, varav 2004 till januari 2005 (se vidare avsnitt 5.4.23). 12,0 miljarder kronor hänförde sig till RGK:s Under kategorin Beslut ryms såväl effekterna av nettoutlåning inklusive Kassamässig korrigering. 2005 års utgiftsbegränsningar som tidigareläggningar av utgifter från 2006. I stor utsträckning tog dessa beslut ut varandra.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

5.3.2¶Statsbudgetens utgifter m.m.

Tabell 5.29 Statsbudgetens utgifter m.m. 2005

Miljoner kronor

Tilläggs- Skillnad mot Skillnad mot

Statsbudget1 budget Totalt anvisat Utfall statsbudget totalt anvisat

UO 1 Rikets styrelse 7 840 -68 7 772 7 673 -167 -99

UO 2 Samhällsekonomi och

UO 6 Försvar samt beredskap mot

UO 9 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg 39 818 116 39 934 38 473 -1 344 -1 460 UO 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och

handikapp 126 691 121 129 812 127 049 -2 642 -2 763 UO 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 46 413 0 46 413 46 120 -293 -293 UO 12 Ekonomisk trygghet för familjer och

UO 17 Kultur, medier, trossamfund och

fritid 8 957 114 9 070 8 968 11 -103 UO 18 Samhällsplanering, bostads-

UO 23 Jord- och skogsbruk, fiske med

Minskning av anslagsbehållningar

1

Med statsbudgeten avses här den ursprungliga statsbudgeten antagen av riksdagen i december 2004, exkl. tilläggsbudget.

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Statsbudgetens utgifter m.m. uppgick till av särskilda omständigheter i en verksamhet eller 731 771 miljoner kronor och blev därmed av statsfinansiella eller andra samhällsekono- 18 957 miljoner kronor (2,5 procent) lägre än miska skäl. beräkningen i den ursprungliga statsbudgeten. I Under 2005 har indragningar av anslagsmedel förhållande till totalt anvisat (statsbudget och uppgående till totalt 9 097 miljoner kronor tilläggsbudget) blev utgifterna 20 948 miljoner gjorts. Det är en minskning med 1 930 miljoner kronor lägre. kronor jämfört med 2004. De 14 största indrag-

Utgifterna för de 27 utgiftsområdena blev ningarna svarar för 84 procent av totalbeloppet. I 13 042 miljoner kronor lägre än i beräkningen i tabell 5.30 redovisas samtliga indragningar som statsbudgeten. Summa utgifter för utgifts- är större än 100 miljoner kronor. områden exklusive Statsskuldsräntor m.m. blev Den största indragningen uppgick netto till 6 930 miljoner kronor lägre än beräkningen i 2 068 miljoner kronor och avsåg anslaget 93:1 statsbudgeten. Avgiften till Europeiska gemenskapen.

Utgifterna för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp uppgick till Tabell 5.30 Indragningar 2005 127 049 miljoner kronor, vilket är 2 642 miljoner Miljoner kronor kronor lägre än beräknat i statsbudgeten. Det är Utgiftsfrämst utgifterna för sjukpenning som blev lägre område Anslag än beräknat. Utgifterna för utgiftsområde 9 UO 6 6:1 Förbandsverksamhet, beredskap

och fredsfrämjande Hälsovård, sjukvård och social omsorg blev

truppinsatser m.m. 133 38 473 miljoner kronor. Det är 1 344 miljoner

UO 9 13:1 Tandvårdsförmåner m.m. 1 535 kronor lägre jämfört med statsbudgeten, vilket

UO 10 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar 354 till stor del beror på lägre utgifter för

Avgiften till Europeiska gemenskapen blev

UO 12 21:3 Underhållsstöd 102 25 635 miljoner kronor, vilket är 1 167 miljoner

UO 13 22:2 Bidrag till lägre än beräknat. Utgifterna för utgiftsområde arbetslöshetsersättning och 23 Jord- och skogsbruk med anslutande näringar aktivitetsstöd 744 blev 2 752 miljoner kronor högre än beräknat i UO 13 22:3 Köp av statsbudgeten på grund av regeringens beslut om arbetsmarknadsutbildning och

övriga kostnader 298 förskjutningar av betalningar mellan budgetåren.

Utfallet för utgiftsområde 26 Statsskulds- UO 13 22:4 Särskilda insatser för

arbetshandikappade 427 räntor m.m. blev 6 113 miljoner kronor lägre än

UO 15 25:2 Studiemedel m.m. 867 beräkningen i statsbudgeten, vilket bl.a. berodde på lägre räntenivåer än vad som förutsattes vid Bidrag till

personalförstärkningar i förskola beräkningen till statsbudgeten .

UO 16 25:11 och fritidshem 112

Riksgäldskontorets nettoutlåning blev

Intervention och exportbidrag för 4 537 miljoner kronor lägre än beräkningen i

UO 23 43:6 jordbruksprodukter 515 statsbudgeten. Det berodde främst på

Avgiften till Europeiska regleringen av underskottet i kommunkonto- UO 27 93:1 gemenskapen 2 068 systemet. Detta påverkade inte statsbudgetens

Övriga indragningar 1 500 saldo, eftersom statsbudgetens inkomstsida

Summa 9 097 påverkades med samma belopp (inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet).

5.3.3 Indragningar

Enligt 8 § lagen (1996:1059) om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat anslag inte skall användas, om detta är motiverat

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

5.3.4 Begränsningsbelopp

Tabell 5.31 Utgiftsbegränsande åtgärder 2005

Miljoner kronor

Disponibla medel enligt

Med begränsningsbelopp avses en minskning av anvisades eller för att ett av riksdagen beslutat

totalt tillgängliga medel som får disponeras ändamål med anslaget skall kunna uppfyllas

under året utan att anvisade anslagsmedel enligt 6 § andra stycket lagen (1996:1059) om

minskas eller dras in. I budgetpropositionen för statsbudgeten. Regeringen har beslutat om de

2005 aviserade regeringen åtgärder för att medgivna överskridanden som framgår av tabell

hantera risken för ett överskridande av utgifts- 5.32.

taket 2005. Dessa innebar en generell begräns-

Tabell 5.32 Medgivna överskridanden 2005 ning av tillgängliga medel på anslag för

Miljoner kronor förvaltnings- och investeringsändamål. Som

huvudregel fick varken sparade medel från Utgiftsområde/anslag

tidigare år eller anslagskredit utnyttjas av

UO 15 25:6 Bidrag till vissa studiesociala myndigheterna 2005 utan särskilt beslut från ändamål 1,1

regeringen. Regeringen beslutade även, för

Summa Medgivna överskridanden 1,1 flertalet anslag, att ställa 0,6 procent av 2005 års

anslagsmedel till regeringens disposition. Mot

I statsbudgeten anvisades under utgiftsområde slutet av 2005 hävdes den generella begräns-

15 Studiestöd anslaget 25:6 Bidrag till vissa ningen av tillgängliga medel för några anslag.

studiesociala ändamål 28,1 miljoner kronor.

Utöver detta har regeringen under året

Regeringen medgav att anslaget får överskridas beslutat om större begränsningsbelopp inom

med 1,113 miljoner kronor (regeringsbeslut den fyra utgiftsområden. De områden som berörs är

26 januari 2006). Utfallet blev 31,2 miljoner utgiftsområde 6 Försvar samt beredskap mot

kronor, vilket innebär att även hela den tillsårbarhet, utgiftsområde 7 Internationellt

gängliga anslagskrediten på 3 miljoner kronor bistånd, utgiftsområde 16 Utbildning och

utnyttjades. Utnyttjad del av medgivet överuniversitetsforskning samt utgiftsområde 18

skridande blev 1,099 miljoner kronor. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och

byggande.

Regeringens beslut om utgiftsbegränsande

5.3.6 Politikområden åtgärder och utfallet för berörda utgiftsområden

eller anslag redovisas i tabell 5.31. I reglerings-

Från och med 2001 indelas statsbudgetens brev har regeringen angivit att myndigheten får

utgifter i politikområden. Syftet med indelanvända eller disponera högst ett angivet belopp.

ningen är att möjliggöra en bättre koppling I avsnitt 5.4.1–5.4.27 beskrivs hur utgifts-

mellan mål, kostnader och resultat. begränsningarna påverkat utgifterna inom

Erfarenheterna har visat att det många gånger respektive utgiftsområde.

har varit svårt att koppla samman mål, kostnader

och resultat på utgiftsområdesnivån. Vissa

politikområden omfattar verksamheter som i sin 5.3.5 Medgivna överskridanden

helhet ryms inom ett utgiftsområde. Ett

politikområde kan även omfatta en begränsad del Med riksdagens bemyndigande får regeringen

av verksamheten som bedrivs inom ett annat besluta att ett ramanslag får överskridas, om

utgiftsområde. Det finns även politikområden detta är nödvändigt för att i en verksamhet täcka

särskilda utgifter som inte var kända då anslaget

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

som berör flera utgiftsområden, s.k. Det minsta politikområdet är 47 Minoritetssektorövergripande politikområden. politik. Utgifterna uppgick till 10 miljoner

Inom utgiftsområde 1 och 2 återfinns anslag kronor. Det består av ett enda anslag 47:1 och verksamheter för vilka regeringen inte Åtgärder för nationella minoriteter inom fastställer mål t.ex. för anslaget 90:2 Riksdagens utgiftsområdet 8 Invandrare och flyktingar. ledamöter och partier m.m. och anslaget 90:5 I tabell 5.33 jämförs utfallet med anvisat Regeringskansliet m.m. Dessa omfattas inte av belopp i statsbudgeten och totalt anvisat belopp politikområdesindelningen. Utgiftsområdena 26 (statsbudget inklusive tilläggsbudget). Skillna- Statsskuldsräntor m.m. och 27 Avgiften till derna kommenteras under respektive utgifts- Europeiska gemenskapen utgörs inte direkt av område. I tabellerna redovisas utfallet per statlig verksamhet, utan kan ses som medel för politikområde inom respektive utgiftsområde (se att uppnå verksamhet inom övriga utgifts- även bilaga 6). områden. Dessa omfattas inte av politikområdesindelningen. I tabell 5.33 redovisas dessa under rubriken Icke politikområdestillhörig verksamhet.

Politikområde 19 Ersättning vid arbetsoförmåga har de största utgifterna (127 049 miljoner kronor). Detta politikområde omfattar samma anslag som utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Anslagen med de största utgifterna inom detta politikområde var 19:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. (39 051 miljoner kronor) och 19:2 Aktivitets- och sjukersättningar (73 490 miljoner kronor).

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Tabell 5.33 Statsbudgetens utgifter 2005 fördelade på politikområden

Miljoner kronor

Tilläggs- Skillnad mot Skillnad mot

PO 39 Utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande 490 -2 488 499 9 11

S k r . 2 0 0 5 / 0 6 : 1 01

Fortsättning på Tabell 5.33 Statsbudgetens utgifter fördelade på politikområden

Miljoner kronor

Tilläggs- Skillnad mot Skillnad mot

Statsbudget budget Totalt anvisat Utfall statsbudget totalt anvisat

1

Minskning av anslagsbehållningar

1 Endast vid budgetering. Utfallet redovisas under respektive politikområde.

5.3.7¶Realekonomisk fördelning av visas realekonomisk fördelning för respektive

statsbudgeten utgiftsområde 2005.