Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2023

Regeringens skrivelse 2023/24:130

Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2023

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 30 maj 2024

Ulf Kristersson

Niklas Wykman

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet t.o.m. 2023. I redovisningen ingår bl.a. en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2023 och en utvärdering av AP-fondernas verksamhet sedan 2001. Skrivelsen överlämnas årligen till riksdagen senast den 1 juni. Av skrivelsen framgår bl.a. följande. • Efter en mycket svag utveckling under 2022 inleddes 2023 med viss

optimism på de finansiella marknaderna. En fortsatt orolig värld resul-

terade dock i stora svängningar på världens aktiemarknader, ränte- och

valutamarknaderna. Det samlade resultatet för Första–Fjärde och Sjätte

AP-fonderna (buffertfonderna) uppgick till 144 miljarder kronor efter

kostnader, vilket motsvarar en avkastning på 8,1 procent. Resultatet

kan framför allt härledas till en god utveckling på aktiemarknaderna

under slutet av året. • Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har den genom-

snittliga avkastningen varit 6,2 procent per år. Vid utgången av 2023

uppgick det samlade kapitalet i buffertfonderna till 1 950,5 miljarder

kronor. Buffertfonderna har därmed bidragit positivt till den lång-

siktiga finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet. • Varje buffertfonds styrelse fastställer det övergripande avkastnings-

målet för fonden. Av regeringens utvärdering framgår att buffert-

fonderna har uppnått de långsiktiga avkastningsmål som styrelserna

fastställt. • Första–Fjärde AP-fonderna har även uppfyllt rollen som buffert genom

att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpen-

sionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap

som behövs för uppgiften. Under 2023 var nettoflödet mellan

Första–Fjärde AP-fonderna och inkomstpensionssystemet efter

administrationskostnader ca 20,5 miljarder kronor, vilket är en

knapp miljard mer än föregående år.

Buffertfondernas redovisade avkastning och totala fondkapital

Procent och miljarder kronor

2019 2020 2021 2022 2023 2001–2023

1

pensionssystemet

Totalt fondkapital 1 596 1 696 2 004 1 826 1 950

Not 1: Årsgenomsnitt, geometriskt medelvärde. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

• Förvaltningskostnaderna för buffertfonderna uppgick till 1 507 miljo-

ner kronor under 2023. Det var 95 miljoner kronor lägre än föregående år och motsvarar en minskning på 5,9 procent.

• Sjunde AP-fonden har i uppgift att förvalta förvalsalternativet

AP7 Såfa inom premiepensionssystemet. Under 2023 uppgick avkastningen för den genomsnittliga AP7-spararen till 18,4 procent (avser det samlade kapitalet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond), med majoriteten (95 procent) av spararna i AP7 Såfa. Detta kan jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premie-

pensionssystemet. Sjunde AP-fondens genomsnittliga årsavkastning

uppgår till 7,8 procent sedan 2001, medan motsvarande avkastning för de privata fonderna uppgår till 5,3 procent. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital 2023. Detta kan jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 450 privata fonderna i premiepensionssystemet som uppgick till 0,20 procent.

• Samtliga AP-fonder har uppfyllt det lagstadgade målet om att förvalta

fondmedlen på ett föredömligt sätt.

1¶Inledning och innehållsöversikt

Regeringen ska senast den 1 juni varje år överlämna en redovisning av AP-fondernas verksamhet till riksdagen. Som underlag ska AP-fonderna lämna årsredovisning och verksamhetsberättelse. I skrivelsen redovisas och analyseras fondkapitalet per fond och som helhet. Förvaltningen av fondkapitalet utvärderas både av regeringen och av extern expertis.

Den nuvarande ordningen för AP-fonderna har gällt sedan reformeringen av det allmänna pensionssystemet 1999. AP-fonderna regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), i det följande benämnd lagen om allmänna pensionsfonder, förutom Sjätte AP-fonden som regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Avsnitt 2 innehåller en översiktlig beskrivning av AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet. Här redovisas Första–Fjärde och Sjätte APfondernas (buffertfondernas) betydelse för inkomstpensionssystemets finansiella ställning och Sjunde AP-fondens roll inom premiepensionssystemet. I avsnitt 3 redovisas buffertfondernas samlade resultat. Här beskrivs hur buffertfonderna sammantaget uppfyllt rollen som buffert för hantering av över- och underskott och rollen som långsiktig finansiär. Avsnittet innehåller även en redovisning av Första–Fjärde AP-fondernas avkastning i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder samt de fyra fondernas samlade tillgångsallokering. Hur utvecklingen på finansmarknaderna påverkar AP-fondernas resultat beskrivs också. I avsnitt 4 redogörs för buffertfondernas samlade kostnader och i avsnitt 5 redogörs för Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete. Avsnitt 6 innehåller en redovisning och utvärdering av respektive AP-fond. Här finns uppgifter om respektive fonds resultat och kostnader samt beskrivningar av fondernas arbete med hållbarhet, risk och kontroll. Avsnitt 7 behandlar övriga förvaltningsfrågor som process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter, samarbete mellan AP-fonderna och en sammanfattning av revisionen. Den årliga revisionen har utförts av revisorer från Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB.

I bilaga 1 finns regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. Bilagan är oförändrad sedan föregående år. I bilaga 2 finns AP-fondernas placeringsregler i sammandrag. Utdrag ur AP-fondernas årsredovisningar finns i bilagorna 3–8. Årsredovisningarna finns i sin helhet på respektive fonds webbplats. Bilaga 9 innehåller en externt genomförd utvärdering av AP-fondernas verksamhet 2023. Den externa utvärderingen har genomförts av Arkwright AB och innehåller utöver en grundläggande granskning även en fördjupad analys av AP-fondernas investeringar i illikvida tillgångar.

2¶AP-fonderna och det allmänna pensionssystemet

Det svenska pensionssystemet består av tre delar: den statliga allmänna ålderspensionen, tjänstepensionssystemet och privat pensionssparande.

Den allmänna ålderspensionen består i sin tur av flera delar: garantipension, Skr. 2023/24:130 inkomstpension och premiepension. Därtill finns det sedan 2021 ett inkomstpensionstillägg. Det är ett tillägg till inkomstpensionen som finansieras via statens budget. Denna skrivelse redogör för AP-fondernas roll och utveckling i det allmänna pensionssystemet.

Utformningen av det allmänna pensionssystemet har sin bakgrund i den pensionsreform som trädde i kraft i januari 1999 efter en bred partiuppgörelse mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet (numera Liberalerna) och Kristdemokraterna. Reformen innebar att pensionssystemet gjordes självfinansierande (via avgifter) och att det infördes en funktion så att pensionerna automatiskt anpassas till den ekonomiska tillväxten, genom indexering och den s.k. automatiska balanseringen.

Figur 2.1 Det allmänna pensionssystemet

Garantipension Inkomstpension Premiepension

Inkomst- Första–Fjärde AP- Sjunde AP-fonden pensionstillägg fonderna (samt Privata fondbolag Sjätte AP-fonden)

16 % 2,5 %

Statens budget Ålderspensionsavgift (18,5 %)

Avgiften till det allmänna pensionssystemet uppgår till 18,5 procent av pensionsgrundande inkomster, varav 16 procentenheter sätts av till inkomstpensionen och resterande 2,5 procentenheter till premiepensionen. Utöver lön räknas ersättning från social- och arbetslöshetsförsäkringar som pensionsgrundande inkomster. Även sjuk- och aktivitetsersättning tillgodoräknas liksom år med små barn (barnår), studier och plikttjänst. De individuella belopp som sätts av kallas pensionsrätt och bokas på ett personligt konto hos Pensionsmyndigheten. På så sätt tillgodoräknas varje individs intjänade pensionsrätter över hela livet.

1 Dessa partier bildade Pensionsgruppen, en arbetsgrupp för vårdande av pensionsöverenskommelsen (sedan 2023 står samtliga partier i riksdagen bakom överenskommelsen och ingår i Pensionsgruppen). Reformen innebar att den tidigare förmånsbestämda allmän tilläggspension (ATP) och folkpension ersattes. För dem som tjänat in pension tidigare inrättades övergångsregler (s.k. tilläggspension) och för dem som haft låg eller ingen inkomst infördes garantipension, ett grundskydd som finansieras via statsbudgeten. 2 Det finns en gräns på 7,5 inkomstbasbelopp per år för hur stor del av inkomsten som tillgodoräknas som pensionsgrundande. 3 Fram till 2010 tillgodoräknades pensionsgrundande belopp även vid plikttjänst. Från 2018 är det åter möjligt att få det då värnplikten har återinförts. 5

Pensionsrätterna för inkomstpensionen räknas årligen upp med en avkastning som beräknas med utgångspunkt i inkomstindex. Inkomstindex speglar den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige, vilken även påverkas av hur stor del av den arbetsföra befolkningen som arbetar. Uppräkningen av pensionen kan även påverkas av buffertkapitalets värdeutveckling och av demografiska och ekonomiska faktorer genom det s.k. balanstalet.

I inkomstpensionssystemet används inbetalda pensionsavgifter för att finansiera samma års pensionsutbetalningar, detta brukar kallas för att systemet är ofonderat. För att hantera skillnaderna mellan de löpande pensionsavgifterna och pensionsutbetalningarna finns ett buffertkapital som förvaltas av Första‒Fjärde AP-fonderna. Sjätte AP-fonden förvaltar också en del av buffertkapitalet. Till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den saknar betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Sjunde AP-fonden har en särskild roll som förvaltare av det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa inom premiepensionen.

AP-fonderna är statliga myndigheter som styrs genom lag. I den löpande förvaltningen har respektive AP-fond en självständig ställning i förhållande till såväl regeringen som övriga fonder. Det är upp till varje AP-fond att inom ramen för gällande uppdrag och placeringsregler utforma förvaltningsmodell och styra val av placeringar. Regeringen varken kan eller får ha synpunkter på fondernas enskilda placerings- eller förvaltningsbeslut. AP-fonderna investerar i dag inom en rad olika sektorer som t.ex. energi, infrastruktur och ansvarstagande försvarsindustri.

2.1¶Inkomstpensionssystemet

Buffertfonderna och det allmänna pensionssystemet

Buffertkapitalet förvaltas av Första‒Fjärde och Sjätte AP-fonderna som är buffertfonder i inkomstpensionssystemet. När det nuvarande pensionssystemet infördes 2001, fördelades drygt 130 miljarder kronor till vardera av Första–Fjärde AP-fonderna. För dessa fyra fonder infördes samtidigt ett gemensamt regelverk, lagen om allmänna pensionsfonder, vilken även reglerar Sjunde AP-fonden.

Enligt lagen är Första–Fjärde AP-fondernas uppdrag att förvalta fondmedlen så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Förvaltningen ska ta sin utgångspunkt i pensionssystemets åtagande. Målet är att uppnå långsiktigt hög avkastning i förhållande till risken i placeringarna. Den totala risknivån i förvaltningen ska vara låg, vilket inte ska tolkas som ett mål att minimera risken. Av det följer däremot ett krav på god riskspridning. Risk och avkastning ska tolkas i termer av utgående pensioner. Sedan den 1 januari 2019 ska Första–Fjärde AP-fonderna även förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt ägande. Vid förvaltningen ska särskild vikt fästas

4 Balanstalet beräknas som kvoten mellan systemets tillgångar och pensionsskulden två år före det år balanstalet avser. Tillgångarna ska motsvara summan av avgiftstillgången och 6 buffertfondens värde.

vid hur en hållbar utveckling kan främjas utan att det görs avkall på det Skr. 2023/24:130 övergripande målet om avkastning och risk. Målet om föredömlig förvaltning innebär att Första–Fjärde AP-fonderna ska integrera miljöaspekter, sociala aspekter och bolagsstyrningsaspekter (ESG) i sin förvaltning. Det ankommer på fonderna att närmare precisera innebörden av målet. APfonderna ska samverka när det gäller målet om föredömlig förvaltning.

Sjätte AP-fonden är också en buffertfond men regleras i en egen lag, lagen om Sjätte AP-fonden. Till skillnad från de andra buffertfonderna är Sjätte AP-fonden sluten, vilket innebär att den inte har några betalningsflöden gentemot pensionssystemet. Fondens uppdrag skiljer sig också från de andra buffertfonderna. Sjätte AP-fonden ska, inom ramen för vad som är till nytta för försäkringen för inkomstgrundad ålderspension, förvalta medlen genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Sjätte AP-fonden har sitt ursprung i sjätte fondstyrelsen, som inrättades 1996. Namnbytet gjordes i samband med 1990-talets pensionsreform. Sjätte AP-fonden ingick dock inte i den pensionsöverenskommelse som slöts, utan de tidigare gällande reglerna avseende sjätte fondstyrelsen överfördes i princip oförändrade till den nu gällande lagen om Sjätte AP-fonden. År 2007 fick Sjätte AP-fonden möjlighet att göra investeringar utomlands. Fondens medel har i sin helhet genererats från de 10,4 miljarder kronor som tillsköts i samband med att den dåvarande Sjätte fondstyrelsen bildades 1996. Sedan den 1 juli 2022 omfattas Sjätte AP-fonden av motsvarande regler som Första–Fjärde AP-fonderna om att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt.

AP-fonderna ska, med förvaltade medel, svara för kostnaderna för sin verksamhet, för revision och för uppföljning av fondförvaltningen. Regeringen utser styrelserna i fonderna och ska årligen utvärdera förvaltningen. Fonderna ska inte ha näringspolitiska eller ekonomiskpolitiska mål. Rollen som förvaltare av allmänna pensionsmedel ställer krav på att fonderna uppbär allmänhetens förtroende.

Buffertfondernas två olika roller

Buffertfonderna har två olika roller inom inkomstpensionssystemet. Den ena rollen är att hantera de över- och underskott som uppstår när inbetalda pensionsavgifter skiljer sig från utbetalda pensioner. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna och när utbetalningarna är större än inbetalningarna tas medel från fonderna.

Buffertfondernas andra roll är att generera avkastning till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonderna ska generera en avkastning som minimerar risken för att den s.k. automatiska balanseringen aktiveras, vilket har samband med hur demografiska och ekonomiska faktorer påverkar utvecklingen av avgiftstillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet.

Inkomstpensionssystemets finansiella ställning

Inkomstpensionssystemets konstruktion gör att det finns en stark koppling mellan hur systemets tillgångar och skulder utvecklas. Om systemets tillgångar (avgiftstillgången, dvs. framtida avgiftsinkomster och buffert-

kapitalet) är större än skulderna, räknas värdet på pensionsrätterna och de utgående pensionerna (pensionsskulden) upp med utgångspunkt i inkomstindex. Pensionsrätterna följer då den genomsnittliga inkomstutvecklingen i Sverige. Om skulderna däremot är större än tillgångarna, aktiveras balanseringen i systemet. Balanseringen innebär att pensionerna och pensionsrätterna räknas upp i en långsammare takt, vilket gör att systemets finansiella ställning stärks. Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder sammanställs i slutet av varje år. I samband med detta beräknas det s.k. balanstalet genom att systemets tillgångar divideras med dess skulder. Om balanstalet understiger 1,0000 räknas pensionsrätter och utgående pensioner upp i en långsammare takt till dess att systemet är i balans. Vid slutet av 2023 uppgick tillgångarna i inkomstpensionssystemet till 12 193 miljarder kronor, varav avgiftstillgången stod för 10 242 miljarder kronor och buffertfonderna för 1 950 miljarder kronor. Pensionsskulden uppgick vid samma tillfälle till 10 880 miljarder kronor (se tabell 2.1 nedan).

Balanstalet för 2025, som baseras på 2023 års tillgångar och skulder, beräknas till 1,1206. Att balanstalet överstiger 1 beror på att systemets tillgångar var större än dess skulder per den 31 december 2023. Systemets balanstal för 2024 är sedan tidigare fastställt till 1,1295. I tabell 2.1 redovisas 2023 års och tidigare års resultat för inkomstpensionssystemet.

Tabell 2.1 Inkomstpensionssystemets tillgångar och skulder

Miljarder kronor

Beräkningsår 2023 2022 2021 2020 2019 2018 2017 2016 Balanseringsår 2025 2024 2023 2022 2021 2020 2019 2018

Buffertfonderna 1 950 1 826 2 004 1 696 1 596 1 383 1 412 1 321 Avgiftstillgång 10 242 9 907 9 188 8 893 8 616 8 244 7 984 7 737

Summa 12 193 11 733 11 192 10 589 10 213 9 627 9 396 9 058 tillgångar

Pensionsskuld 10 880 10 388 9 991 9 783 9 454 9 165 9 080 8 714

Över-/underskott 1 313 1 345 1 201 806 758 463 315 344

Balanstal 1,1206 1,1295 1,1202 1,0824 1,0802 1,0505 1,0347 1,0395

Källa: Pensionsmyndighetens årsredovisning för 2023, s. 104.

Som nämns ovan påverkas inkomstpensionssystemets resultat (balanstalet) av ett antal samhällsekonomiska och demografiska faktorer. På kort sikt har sysselsättningens utveckling störst betydelse. Buffertfondernas värdeutveckling har också betydelse, vilket i sin tur är kopplat till utvecklingen på kapitalmarknaderna. På lång sikt har även demografiska faktorer stor betydelse för utvecklingen i balanstalet.

2.2¶Premiepensionssystemet

Premiepensionssystemet är fonderat. Eftersom tillgångarna i systemet är fullt fonderade, påverkas behållningarna fullt ut av upp- och nedgångar i fondandelarnas värden. Inom systemet kan var och en själv välja hur de 8 intjänade premiepensionsrätterna ska placeras. Vid slutet av 2023, fanns

det omkring 450 fonder att välja mellan på premiepensionens fondtorg. Skr. 2023/24:130 Under 2022 infördes ett nytt regelverk för upphandling av fonder till fondtorget. Det inrättades en ny myndighet, Fondtorgsnämnden, som framöver ska upphandla, förvalta och granska de valbara fonderna på fondtorget. Den första upphandlingen av fonder påbörjades under 2023.

Premiepension kan tas ut som antingen traditionell försäkring eller fondförsäkring. Traditionell försäkring innebär att den försäkrades fondandelar säljs av och att Pensionsmyndigheten tar över investeringsansvaret. Pensionen beräknas som ett livsvarigt garanterat nominellt belopp och om förvaltningen går bra erhålls ett tilläggsbelopp. Fondförsäkring innebär att den försäkrade behåller sitt sparande i de valbara premiepensionsfonderna eller i förvalsalternativet. I fondförsäkringen räknas pensionsutbetalningarnas storlek årligen om med utgångspunkt från fondandelarnas värde i december. Följande år säljs det antal fondandelar som krävs för att finansiera den beräknade premiepensionen. Om fondandelarnas värde ökar säljs färre andelar och om fondandelarnas värde minskar säljs fler andelar.

Sjunde AP-fondens roll

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet inom premiepensionssystemet som förvaltar pensionsmedel åt de individer som inte själva aktivt har valt fonder på fondtorget för premiepensionen eller åt individer som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi. Sjunde AP-fonden har som främsta uppgift att förvalta premiepensionsmedel i det statliga förvalsalternativet, AP7 Såfa (Statens årskullsförvaltningsalternativ), där risken förändras med spararnas ålder. Sjunde AP-fonden utgår från två s.k. byggstensfonder, AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond, och erbjuder sex fondportföljer, varav AP7 Såfa är förvalsalternativet, för den som själv vill välja risknivå på sitt sparande.

Sjunde AP-fonden regleras, liksom Första‒Fjärde AP-fonderna, i lagen om allmänna pensionsfonder. Fonden omfattas även av vissa bestämmelser i lagen (2004:46) om värdepappersfonder.

I november 2022 beslutade riksdagen om lagändringar för Sjunde APfonden (prop. 2021/22:280, bet. 2022/23:SfU5, rskr. 2022/23:27). I samband med detta klargjordes också att målet för Sjunde AP-fondens förvaltning av fonder är detsamma som målet för premiepensionssystemet i stort. Målet är alltså att förvalsalternativet inom premiepensionen ska utgöra ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension. De fondmedel som Sjunde AP-fonden förvaltar ska placeras så att långsiktigt hög avkastning uppnås i förhållande till risken i placeringarna. Lagändringarna som trädde i kraft den 1 januari 2023 innebar också att Sjunde AP-fonden omfattas av motsvarande regler om föredömlig förvaltning av fondmedlen som övriga AP-fonder. Därutöver justerades fondens placeringsregler, bl.a. på så sätt att möjligheterna att placera medel i illikvida tillgångar utökades.

I avsnitt 6.6 beskrivs Sjunde AP-fondens verksamhet och resultat mer utförligt.

Premiepensionssystemets finansiella ställning

Vid utgången av 2023 omfattade premiepensionssystemet 8,3 miljoner individer, varav ca 6,4 miljoner pensionssparare och ca 1,8 miljoner pensionärer. Totalt förvaltat kapital under 2023 uppgick till 2 251,1 miljarder kronor (1 889,4 miljarder kronor 2022), varav 2 179,7 miljarder kronor (1 827,5 miljarder kronor 2022) i fondförsäkring och 71,96 miljarder kronor (61,9 miljarder kronor 2022) i traditionell försäkring. Den kraftiga ökningen av tillgångarnas värde beror i huvudsak på en positiv börsutveckling och en allmänt högre räntenivå under 2023 men även på tillförda medel avseende nya pensionsrätter. Värdeutvecklingen i fondförsäkringen för 2023 uppgick till 322,4 miljarder kronor (-256,2 miljarder kronor 2022), vilket motsvarar en genomsnittlig avkastning på 17,6 procent (-12,4 procent 2022) mätt som tidsviktad årsavkastning . En stor del av kapitalet i fondförsäkringen är placerat i aktier och ökningen av tillgångarna jämfört med 2022 var en följd av en positiv börsutveckling under 2023. Värdeutvecklingen i fondförsäkringen sedan start den 13 december 2000 har gett en genomsnittlig årlig avkastning på 6,1 procent (5,6 procent 2022) mätt som tidsviktad avkastning.

Sjunde AP-fonden är den enskilt största fondförvaltaren i premiepensionssystemet. AP7 Såfa fondkapital motsvarar 48,1 procent av det totala fondkapitalet i premiepensionssystemet fondförsäkringsrörelse. Vid 2023 års slut förvaltade Sjunde AP-fonden totalt 1 105,6 miljarder kronor (905,2 miljarder kronor 2022), varav 992,0 miljarder kronor i AP7 Aktiefond och 113,6 miljarder kronor i AP7 Räntefond. Under 2023 hade den genomsnittliga Såfa-spararen en avkastning på 18,4 procent, vilket kan jämföras med att de privata premiepensionsfonderna i genomsnitt gav en avkastning på 16,7 procent. Skillnaden förklaras bl.a. av att AP7 Såfa sammantaget har en högre aktiemarknadsexponering och en högre valutaexponering än de privata premiepensionsfonderna. Risken (mätt som standardavvikelse under den senaste 24-månadersperioden) har för AP7 Såfa varit 14,0 procent jämfört med 13,8 procent för de privata premiepensionsfonderna.

I slutet av 2023 förvaltade Sjunde AP-fonden 50,7 procent av det totala premiepensionskapitalet, se figur 2.2. Som framgår av figuren har Sjunde AP-fondens andel av det totala kapitalet ökat sedan 2014. Trenden med procentuell förskjutning av antal sparare och kapital till Sjunde AP-fonden och AP7 Såfa fortsatte under 2023. Ökningen beror dels på att flera yngre sparare inte gör egna fondval, samt dels på att kapitalet från avslutade fonder ofta går till förvalet.

5 Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på 10 perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden.

premiepensionssystemet

Procent

100%

31,1 31,1 32,8

80% 36,7 37,8

42,2 41,5 42,6 44,6 45,5

2,3 2,6

2,9

60% 3,1 3,7

3,9 4,3 4,3

5 5,2

40%

66,6 66,2 64,3

61,2 58,4

53,9 54,2 53,1 50,5

49,3

20%

0%

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

Övriga fonder AP7 Räntefond AP7 Aktiefond Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

En utförlig beskrivning av det allmänna pensionssystemet finns i Pensionsmyndighetens årsredovisning 2023.

3¶Buffertfondernas samlade resultat

Buffertfonderna har två olika roller: • att vara buffert för hantering av över- och underskott i inkomstpensionssystemet och • att bidra till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering.

I detta avsnitt utvärderas hur buffertfonderna har uppfyllt de båda rollerna.

3.1¶Rollen som buffert för hantering av över- och underskott

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har uppfyllt rollen som buffert genom att hantera löpande avgiftsmedel och utbetalningar för inkomstpensionssystemets räkning. Fonderna har haft den betalningsberedskap som behövts för uppgiften.

Skälen för regeringens bedömning: Rollen som buffert finns eftersom de löpande inbetalningarna av pensionsavgifter inte är lika stora som utbetalningarna av inkomstpension till dagens pensionärer. När inbetalningarna till systemet är större än utbetalningarna sparas

överskottet i Första–Fjärde AP-fonderna. På motsvarande sätt tas medel från fonderna när utbetalningarna är större än inbetalningarna. Sjätte APfonden är också en buffertfond men har inga betalningsflöden gentemot inkomstpensionssystemet.

I figur 3.1 redovisas de årliga nettoflödena mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna efter administrationskostnader.

Figur 3.1 Nettoflödet mellan inkomstpensionssystemet och Första–Fjärde AP-fonderna

Miljarder kronor, utfall 2001–2023, prognos 2024–2027

20

11

9

10

7 7 6 6

3 3

0

-10 -6 -6

-8

-10

-13

-20 -16

-16 -17

-21 -21 -20 -21

-30 -27

-28 -28 -27

-30

-33 -31

-40

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27

20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 Källa: Pensionsmyndigheten.

Under 2023 var nettoflödet mellan Första–Fjärde AP-fonderna och inkomstpensionssystemet efter administrationskostnader ca 20,5 miljarder kronor, vilket är en knapp miljard mer än föregående år. Av figur 3.1 framgår att inbetalningarna till pensionssystemet var större än utbetalningarna under de första åtta åren (2001‒2008) med det nya pensionssystemet. Under denna period tillfördes AP-fonderna sammanlagt 50,7 miljarder kronor. År 2009 vände betalningsströmmarna och under åren 2009‒2023 användes sammanlagt 342,8 miljarder kronor från APfonderna för att finansiera pensionsutbetalningar och administrationskostnader. För hela perioden 2001‒2023 har nettoutflödet från APfonderna till inkomstpensionssystemet uppgått till 292,1 miljarder kronor (inklusive administrationskostnader). En viktig förklaring till underskotten sedan 2009 är att den stora generationen födda på 1940-talet har börjat ta ut allmän pension. Enligt Pensionsmyndighetens prognoser kommer Första–Fjärde AP-fonderna att fortsätta att bidra till finansieringen av inkomstpensionerna under överskådlig framtid. Under 2024 beräknas överföringen uppgå till 10,3 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 0,5 procent av fondvärdet vid årets början. Under åren 2024–2027 beräknas överföringen sammanlagt uppgå till 38 miljarder kronor, vilket är lägre än förra årets prognos.

Regeringens bedömning: Buffertfonderna har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sedan nuvarande system inrättades 2001 har den genomsnittliga avkastningen efter kostnader uppgått till 6,2 procent per år. Detta har bidragit till att buffertkapitalets andel av tillgångarna i inkomstpensionssystemet har ökat från ca 10 procent 2001 till ca 16 procent 2023. Ökningen har bidragit till att tillgångarna överstigit skulderna under samtliga år förutom 2008, 2009 och 2012.

Skälen för regeringens bedömning

Resultatuppföljning

Första till Fjärde AP-fonderna började agera i sina roller som buffertfonder den 1 januari 2001, men det dröjde till senare under det året innan fonderna hade implementerat sina långsiktiga investeringsportföljer. Första–Fjärde AP-fonderna utvärderas därför över perioden den 1 juli 2001–31 december 2023. Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas gemensamma påverkan på inkomstpensionssystemet utvärderas över perioden den 1 januari 2001– 31 december 2023.

Under 2023 uppgick det samlade resultatet för buffertfonderna till 144 miljarder kronor efter kostnader. Fondernas aktieinnehav och räntebärande tillgångar har drivit den positiva utvecklingen, medan alternativa tillgångar och till viss del den svagare kronan har haft en dämpande effekt på buffertfondernas resultat under 2023. Avkastningsbidraget från aktier och räntebärande tillgångar har under året varit positivt för buffertfonderna, medan alternativa tillgångar minskat i värde. På lång sikt har framför allt en hög andel aktier bidragit till buffertfondernas positiva resultat. Vid utgången av 2023 uppgick det ackumulerade resultatet till 1 642 miljarder kronor sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001.

Åren efter finanskrisen 2008 står för ca 96 procent av det ackumulerade resultatet. Under 2008 föll världens börser med ca 40 procent. Åren därefter präglades av en expansiv penningpolitik med låga räntor. Tillsammans med en god global ekonomisk tillväxt bidrog detta till en långvarig börsuppgång. En stark ökning av inflationstakten som inleddes 2021 innebar under 2022 slutet på en period med låga eller negativa räntor och kvantitativa lättnader, som understött värderingar av riskfyllda finansiella tillgångar sedan den globala finanskrisen 2008. År 2023 med en fortsatt osäker geopolitisk omvärld resulterade i stora svängningar på världens aktiemarknader, och på ränte- och valutamarknaderna. Det var visserligen en nedgång i den höga inflationstakten men det svårbedömda världsläget gjorde att centralbankerna behövde balansera sina penningpolitiska beslut mellan att försöka undvika recession och behovet av att stävja och stabilisera inflationen. Utöver det tilltog de geopolitiska spänningarna. En stark avslutning på året gjorde dock att 2023 sammantaget innebar ett år med god avkastning för både aktier och räntor (se även avsnitt 3.5).

2021 har bidragit till buffertfondernas positiva resultat, fick de kraftiga börsnedgångarna 2001–2002, 2008 och 2022 resultatet att falla betydligt. Ett svagare resultat redovisades även för 2011 då bl.a. statsfinansiella problem i Europa bidrog till ökad osäkerhet på finansmarknaderna. Buffertfondernas resultat i miljarder kronor redovisas i figur 3.2.

Figur 3.2 Buffertfondernas samlade resultat efter kostnader

Miljarder kronor

135 147 144

128 132

113 118 121

80 82 83

100 63 65

-2

-27 -17

-100

-85

-200 -160

-194

-300

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.3 redovisas buffertfondernas samlade resultat (efter kostnader) uttryckt i procent. Avkastningen (resultatet) för 2023 uppgick till 8,1 procent, samtidigt som den genomsnittliga årliga avkastningen uppgick till 6,2 procent sedan start 2001. Det senast enskilda året med lägst avkastning var under finanskrisåret 2008 då buffertfonderna visade sitt historiskt sämsta resultat, vilket var -21,6 procent. Årets resultat är framför allt drivet av en stark aktiemarknad, där t.ex. globala aktier steg med ca

18 procent och svenska börsen med ca 16 procent samtidigt som svenska och amerikanska statsobligationer steg med ca 5 procent respektive 4 procent.

Procent

25,0% 19,4% 20,2% 20,0% 17,5% 17,4% 16,4% 13,5%14,1% 15,0% 11,0% 10,7% 11,6% 10,3% 9,7%9,2% 8,5% 10,0% 8,1% 5,5% 4,3% 5,0%

0,0% -0,2% -5,0% -2,0% -4,9% -10,0% -8,0%

-15,0% -15,0% -20,0% -25,0% -21,6% 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

Buffertkapitalets utveckling Vid 2023 års slut uppgick det förvaltade kapitalet i buffertfonderna till

1 950,5 miljarder kronor, vilket var 144,0 miljarder kronor mer än vid föregående års slut. Sedan det nuvarande pensionssystemet infördes 2001 har buffertkapitalet ökat med ca 1 383,5 miljarder kronor. Under samma period har nettoutflödet från buffertfonderna för att täcka underskottet i inkomstpensionssystemet varit ca 291 miljarder kronor.

Figur 3.4 Utveckling av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet

Miljarder kronor

16000 1,0370 1,0347 14000 1,1206 1,0820 12000 1,0000

0 0,5000 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Avgiftstillgångar Bufferfonderna Skulder Balanstal (höger axel)

Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna).

I figur 3.4 illustreras utvecklingen av tillgångar och skulder i inkomstpensionssystemet. Avgiftstillgången utgör merparten av tillgångarna i systemet (84,0 procent vid utgången av 2023). Som framgår av figuren har buffertfondernas andel av tillgångarna i systemet ökat sedan 2014.

Vid 2023 års slut utgjorde buffertfondernas kapital 16,0 procent av tillgångarna i inkomstpensionssystemet. Detta är en ökning med ca 6 procentenheter sedan slutet av 2001, då andelen var 10 procent. Den största (och resterande) delen av tillgångarna i inkomstpensionssystemet utgörs av framtida avgiftsinkomster. Dessa avgiftsinkomster har störst betydelse för nivån på framtida pensioner och grundas på den realekonomiska och befolkningsmässiga utvecklingen.

3.3¶Avkastning i jämförelse med utländska pensionsfonder

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas avkastning är god i jämförelse med ett urval av utländska pensionsfonder. Skillnader mellan de olika fonderna medför att jämförelser bör göras med viss försiktighet.

Skälen för regeringens bedömning: Buffertfonderna kan jämföras med ett antal utländska pensionsfonder som har liknande uppdrag i respektive lands pensionssystem. Skillnader i fondernas uppdrag, placeringsregler, risktolerans, investeringsinriktning, valutaeffekter och marknadsutvecklingen på respektive hemmamarknad gör att jämförelser bör göras med viss försiktighet. Det kan även vara skillnader i räkenskapsår och datatillgänglighet. Som framgår av figur 3.5 visar Arkwrights jämförelse att de svenska AP-fonderna under 2023 i genomsnitt överträffade de internationella jämförbara pensionsfonderna, med en genomsnittlig avkastning om 8,1 procent, en dryg procentenhet över det internationella snittet på 6,9 procent i sammanställningen. Samma mönster uppenbarar sig även för den fondgemensamma avkastningen hos Första–Fjärde APfonderna ur ett fem- och tioårigt perspektiv, där AP-fondernas genomsnittliga årliga avkastning på 8,5 procent och 8,0 procent kan jämföras med det internationella snittet på 6,4 procent och 7,3 procent.

utländska pensionsfonder 2023

Procent

18% 16,0%

16% 1år 5år 10år 14%

12% 10,0%

8,9% 9,3% 10% 8,1% 8,5% 8,0%

7,9% 7,9%

6,9% 7,1%

1,3%

2%

0% För SP AB AT st Cal CPP CDPQ

U ( P ( PER IB P ( a-Fj No Nede (Ka (K Dan

rge S ( an m ärd na ad e A ) - rlä USA da

1 nde a) ark

5 7 ) - 5 ) - P-f rn ) - 4 - 3 1 on 65 a) 03 81 309

m 5 m 423 den - 5 4 m m

dk 65 m - 1 r dk dk dk 8 2 m r r dkr r 80 m

dkr dkr

Anm.: De utländska pensionsfondernas kapital är redovisat i mdkr. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

I figur 3.6 nedan redovisas Första–Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering i jämförelse med utländska pensionsfonder. Generellt ses en trend att de utländska pensionsfonderna i likhet med buffertfonderna under de senaste åren ökat andelen alternativa investeringar. Den främsta anledningen för investerare att söka sig till alternativa marknader är möjligheten till högre avkastning och diversifiering genom att få exponering mot andra faktorer än aktie- och räntemarknaderna, samt att deras långa investeringshorisont innebär en konkurrensfördel. Fonderna har dock olika definition av alternativa investeringar, vilket leder till att allokeringen inte är helt jämförbar mellan fonderna. I övrigt har buffertfonderna tillsammans med Statens Pensjonsfond Utland (SPU) i Norge, även kallad ”Oljefonden”, sett över de senast fem åren, en ökad allokering av fondmedel till noterade aktier.

med utländska pensionsfonder 2023

Procent

100% 1% 2% 2% 2% 90%

27% 31%

27% 31% 80%

51% 43%

53% 70% 60% 26% 28% 50% 39% 40%

71% 25% 22% 38% 30%

46% 44% 20%

28% 24% 25% 10% 17%

0%

Aktier Räntor Alternativa tillgångar Övrigt

Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

De utländska pensionsfonderna har viss spridning sinsemellan när det gäller tillgångsslagens andelar av portföljerna. Av figur 3.6 ovan framgår att buffertfondernas andelar ligger inom denna spridning. I sammanhanget bör också nämnas att buffertfondernas andel alternativa investeringar först på senare år har närmat sig de utländska pensionsfondernas andelar.

3.4¶Tillgångsallokering

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fonderna har anpassat sin övergripande tillgångsförvaltning på ett rimligt sätt inom givna placeringsregler för att uppnå en god riskspridning i portföljen.

Illikvida tillgångar utgör en allt större andel av AP-fondernas totala portföljer. För att möjliggöra uppföljning av prestationsbaserade ersättningar hänförliga till fondsstrukturer som investerar i illikvida tillgångar är det viktigt med transparens. AP-fonderna bör uppmuntras att fortsätta ställa krav på fondförvaltares rapportering av sådan ersättning. Mot bakgrund av AP-fondernas relativt stora innehav i onoterade fastighetsbolag bör AP-fonderna även uppmuntras att genom ökad transparens förtydliga strategin och styrningen kring dessa innehav.

Skälen för regeringens bedömning

Buffertfondernas självständighet gör att varje fond har utvecklat sin egen förvaltningsmodell och att fonderna allokerar sina tillgångar olika (se figur 3.7). Tillgångsallokeringen skiljer sig inom bl.a. tillgångsslaget globala aktier, där Andra AP-fonden, jämfört med övriga fonder, har en relativt

låg exponering. Detta mönster visar sig också inom svenska aktier, där Skr. 2023/24:130 Första AP-fonden utmärker sig med störst exponering mot den svenska noterade aktiemarknaden. Inom alternativa tillgångar har Andra och Tredje AP-fonderna störst exponering, medan Första och Fjärde APfonderna har en något lägre nivå som uppgår till strax över 20 procent av totala portföljen. Samtliga fonder ligger på en relativt jämn nivå avseende ränteförvaltningen. Både Första och Tredje AP-fonderna avyttrade under 2022 helt sina aktieinnehav i tillväxtmarknader, och andelen aktier i tillväxtmarknader skiljer sig nu som mest 11 procentenheter mellan fonderna. Fonderna har olika definitioner av vad som ingår i alternativa investeringar, vilket innebär att allokeringen inte är helt jämförbar, men samtliga klassar dock aktier i onoterade bolag, infrastruktur och fastigheter som alternativa investeringar.

Första–Fjärde AP-fonderna har under 2023 framför allt minskat allokeringen till alternativa tillgångar (med 4,2 procentenheter), jämfört med 2022. Detta är framför allt en följd av den negativa värdeutvecklingen inom tillgångsslaget, snarare än strategiska avyttringar av tillgångar under året. Det kan dock konstateras att värdeförändringar i onoterade tillgångar, som inte marknadsvärderas löpande, sker med en viss eftersläpning jämfört med noterade tillgångar. Eventuella värdeminskningar i alternativa tillgångar reflekterades därmed inte fullt ut 2022, utan i stället i 2023 års portföljdata.

Figur 3.7 Jämförelse av Första–Fjärde AP-fondernas tillgångsallokering 2023

Procent av fondernas faktiska portföljer, 31 december 2023

100% 1,9% 1,9%

90% 23% 21%

34% 31%

80%

70%

25% 26%

60%

24%

50% 27% 6%

40%

31%

30% 11% 31%

30%

20%

18%

10% 21%

13% 16%

8%

0%

Första AP-fonden Andra AP-fonden Tredje AP-fonden Fjärde AP-fonden

Svenska aktier Globala aktier Tillväxtmarknader

Räntebärande tillgångar Alternativa tillgångar Övrigt Anm.: Ändring av vissa kategorier för ökad jämförbarhet. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

I figur 3.8 nedan redovisas hur den samlade tillgångallokeringen för Första–Fjärde AP-fonderna har utvecklats sedan start 2001. Andelarna var relativt stabila fram till 2007, då ett skifte påbörjades för att öka andelen alternativa investeringar samtidigt som andelen aktier och räntor

minskades. Ungefär vid samma tidpunkt påbörjades ett mindre skifte som innebar att andelen aktier i tillväxtmarknader ökade, delvis på bekostnad av en något lägre andel globala aktier. Med bakgrund av en målsättning att minska beroendet av extern förvaltning avslutade Första och Tredje APfonderna sina mandat för aktier i tillväxtmarknader föregående år, vilket lett till att andelen aktier i tillväxtmarknader minskade under 2023. Andelen svenska aktier, som uppgår till 14,5 procent, är större än dess vikt på den globala aktiemarknaden, där svenska aktier uppgår till strax under 1 procent (s.k. home bias).

Figur 3.8 Tillgångsallokering Första–Fjärde AP-fonderna

Procent av fondernas faktiska portfölj, årsgenomsnitt

100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0%

01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20

Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntor Alt. tillgångar Övrigt

Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första-Fjärde AP-fonderna).

Faktaruta Alternativa investeringar

Det finns ingen gemensam definition för alternativa investeringar utan det anses ofta vara tillgångar av mer illikvid karaktär där investerings-

horisonten oftast är lång och investeringsprocessen kan vara mer

komplex. Exempel på alternativa investeringar är fastigheter, jordbruk, skog, infrastruktur, riskkapitalföretag (private equity) och hedgefonder.

Syftet med att investera i alternativa investeringar är att diversifiera portföljen och att skapa en högre riskjusterad avkastning eftersom tillgångarna kan ha låg korrelation med tillgångar som aktier och räntor.

I skrivelsen används begreppet alternativa tillgångar synonymt med alternativa investeringar.

Fördjupning om illikvida tillgångar

Den 1 januari 2019 fick Första–Fjärde AP-fonderna nya placeringsregler för investeringar i illikvida tillgångar. Fondernas investeringar i illikvida tillgångar får numera uppgå till högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar. Med illikvida tillgångar avses tillgångar som inte är likvida. Enligt lagen får investeringar i illikvida tillgångar endast

ske genom fonder, fastighetsbolag eller riskkapitalföretag (företag som Skr. 2023/24:130 har till huvudsakligt ändamål att äga och förvalta onoterade aktier). Därutöver finns möjlighet till sidoinvesteringar i onoterade företag om en fond som AP-fonden är investerad i också innehar andelar i företaget. Illikvida tillgångar kan betraktas som en delmängd av alternativa tillgångar. Den största skillnaden mellan alternativa och illikvida tillgångar för AP-fondernas del är framför allt att både noterade och onoterade fastighetsbolag ingår i begreppet alternativa tillgångar medan endast onoterade fastighetsbolag ingår i det senare.

Vid utgången av 2023 motsvarade illikvida tillgångar 28 procent av det totala buffertfondkapitalet. Motsvarande siffra för Första–Fjärde APfonderna var ca 25 procent. Den aggregerade fördelningen av buffertkapitalets illikvida tillgångar var 42 procent onoterade fastighetsbolag, 36 procent onoterade aktier (eng: private equity), 12 procent infrastruktur, 7 procent skog och jordbruk och 3 procent onoterade krediter, där investeringar i det som inte är fastighetsbolag sker via fonder eller via riskkapitalföretag.

Under 2019–2023 ökade andelen illikvida tillgångar som en andel av Första–Fjärde AP-fondernas totala kapital från 14,2 procent till 25,9 procent motsvarande en ökning i absoluta termer om ca 320 miljarder kronor över perioden. Ökningen är framför allt hänförligt till tillgångsslaget onoterade fastighetsinnehav och onoterade aktier via fonder (eng: private equity funds). Onoterade aktier via fonder har haft den högsta relativa värdestegringen, medan de onoterade fastighetsinnehaven har bidragit mest till värdeökningen i absoluta tal.

En majoritet av de illikvida tillgångarna för Första-, Tredje- och Fjärde AP-fonderna sker genom ägande via bolagsstrukturer där ”närheten” till de underliggande innehaven generellt sett är större. Majoriteten av dessa tillgångar är baserade i Sverige. Andra AP-fonden skiljer sig något i detta hänseende med en större andel illikvida investeringar i fondstrukturer samt en väsentligt lägre exponering mot Sverige.

Vad gäller redovisning och extern rapportering av kostnader för illikvida tillgångar redogör Arkwright i den externa utvärderingens fördjupade analys att kostnader förekommer i olika lager. Kostnaderna kan delas in i olika kategorier utifrån hur synliga de är i AP-fondernas årsredovisningar: • Synliga: Primärt kostnader för AP-fondernas interna organisation. • Delvis synliga: Förvaltningsavgifter för fondinnehav eller fond-i-fond-

innehav. • Ej synliga: Förvaltningsavgifter hänförliga till direktägda innehav, och

underliggande fondförvaltare (som fond-i-fonder/Separately Managed Accounts [SMA] investerar i).

Omfattningen av prestationsbaserad ersättning, som är strukturerad som en vinstdelning, redovisas inte i AP-fondernas årsredovisningar. Det skiljer sig från prestationsbaserad ersättning till förvaltare av fonder som investerar i likvida tillgångar. Sjätte AP-fondens redovisning av fondförvaltningsavgifter skiljer sig jämfört med de andra AP-fonderna där fondförvaltningsavgiften periodiseras och rapporteras i relation till den totala exponeringen mot fondinvesteringar (NAV + kvarvarande utfästelser).

Arkwright redogör vidare för att redovisningspraxis, ägandeform och ersättningsmodell ger upphov till skillnader i redovisningen av kostnader och ersättningar som är primärt hänförliga till externt förvaltat kapital. Det ger upphov till svårigheter vid jämförelser mellan likvida och illikvida marknader. Kostnader och ersättningar kan övergripande delas in i tre kategorier. Kostnader och ersättningar 1. som dras av på ett nettoresultat (och därmed inte explicit

redovisas), 2. vars omfattning explicit tas upp i AP-fondernas resultaträkning,

eller 3. som dras av på nettoresultatet, men redovisas i brödtext eller not

i årsredovisningen.

Till den förstnämnda kategorin hör prestationsbaserad ersättning hänförligt till investeringar i onoterade tillgångar, ofta i form av s.k. vinstdelning. Till den andra kategorin hör förvaltningsavgifter för investeringar i fonder som investerar i underliggande likvida/noterade tillgångar. Till den tredje kategorin hör prestationsbaserad ersättning hänförligt till investeringar i noterade tillgångar samt förvaltningsavgifter för investeringar i onoterade innehav.

Arkwright anser att Andra–Fjärde och Sjätte AP-fonderna saknar heltäckande uppföljning av prestationsbaserad ersättning hänförlig till investeringar i fondsstrukturer som investerar i illikvida innehav. Enligt regeringen bör AP-fonderna uppmuntras att fortsätta ställa krav på transparens när det gäller fondförvaltares rapportering av sådan ersättning. AP-fonderna bör även överväga att redovisa information om omfattningen av sådan prestationsbaserad ersättning i takt med att heltäckande rapportering av vinstdelning åstadkoms.

Vidare noterar Arkwright att samtliga buffertfonderna har i stort sett samma övergripande process för värdering av illikvida tillgångar. Hur värderingarna ska genomföras specificeras typiskt sett i investeringsavtal. Eftersläpande rapportering av värderingar avser främst illikvida tillgångar i fondstrukturer vilka i huvudsak rapporteras med ca 45 dagars fördröjning och därmed kommer in i AP-fondernas sammanställda resultat med en fördröjning om 90 dagar. Då värderingsfrekvensen för infrastruktur, andra reala tillgångar och investeringar i onoterade krediter via fonder typiskt sett sker årligen (mindre frekvent) kan även dessa värderingar innebära ett betydande inslag av eftersläpning. Dock fluktuerar värderingarna och antagandena bakom dessa generellt sett i mindre utsträckning vilket föranleder ett mindre behov av frekvent värdering. Sammantaget är Arkwrights bedömning att det inte finns anledning att väsentligt förändra processen för marknadsvärdering av illikvida tillgångar, exempelvis genom utmaning av externa värderingar eller genom att internalisera processen för värdering av dessa. Kostnaderna förknippade med ett sådant förfarande skulle sannolikt överstiga fördelarna. AP-fonderna bedöms generellt inte ha en bättre uppfattning om värdet på de underliggande tillgångarna än tredje part eller förvaltare.

Mot bakgrund av AP-fondernas relativt stora innehav i onoterade fastighetsbolag bör fonderna uppmuntras att genom ökad transparens förtydliga strategin och styrningen kring dessa innehav.

Sammanfattning: AP-fondernas resultat och värdeutveckling är starkt beroende av utvecklingen på finansmarknaderna. Breda börsuppgångar efter finanskrisen 2008 och fallande räntor sedan början av 2000-talet har bidragit till AP-fondernas långsiktiga resultat. År 2023 präglades av stora svängningar på de underliggande finansmarknaderna. En stark avslutning på året gjorde dock att 2023 sammantaget innebar ett år med god utveckling på många finansiella tillgångar vilket har påverkat APfondernas resultat positivt.

Resultatet och värdeutvecklingen i AP-fonderna är starkt beroende av

utvecklingen på finansmarknaderna. Efter en mycket svag utveckling under 2022 var utvecklingen under 2023 sammantaget bra på de marknader där AP-fonderna är aktiva, vilket förklarar årets positiva avkastning. Fortsatt geopolitisk osäkerhet resulterade dock i stora svängningar på världens aktiemarknader, och på ränte- och valutamarknaderna, men trots stor volatilitet summerades det till plus för helåret.

Omkring 37–53 procent av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna utgörs av aktier, vilket innebär att utvecklingen på världens aktiemarknader har stor betydelse för fondernas resultat. Historiskt sett har den höga andelen aktier bidragit positivt till buffertfondernas höga avkastning sedan starten 2001. Under 2023 bidrog återigen framför allt en stark aktiemarknad till buffertfondernas positiva avkastning. Den amerikanska börsen, som väger tungt i globala aktieindex, drevs huvudsakligen av uppgången inom tekniksektorn som bl.a. gynnades av det stora intresset för artificiell intelligens (AI). En grupp av företag som under 2023 ökade materiellt i värde var de s.k. Magnificent Seven, vilket är en vedertagen benämning för de sju största amerikanska teknikföretagen. Avkastningen på globala aktier och aktier i tillväxtmarknaden var under 2023 ca 18 respektive 5,6 procent, uträknat i US-dollar. För svenska aktier var avkastningen under 2023 ca 16 procent, i svenska kronor. Under perioden 2001–2023 var den genomsnittliga årliga avkastningen mätt i svenska kronor för svenska aktier 8,6 procent, globala aktier 7,0 procent och aktier i tillväxtmarknader 8,2 procent (se figur 3.9).

Till följd av den höga svenska inflationen fortsatte Riksbanken att höja den svenska styrräntan, från 2,5 procent i början av 2023 till 4 procent i slutet av 2023. De mer direkta effekterna påverkar den fjärdedel av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna som utgörs av räntebärande tillgångar. När marknadsräntan stiger faller värdet av obligationsinnehaven samtidigt som framtida avkastning från nya räntebärande tillgångar stiger. Den svenska ekonomin är räntekänslig och fastighetsbranschen och byggindustrin är två sektorer som drabbats av det högre ränteläget. Det högre ränteläget öppnar samtidigt upp för mer attraktiva möjligheter för investeringar i räntebärande värdepapper.

Cirka en tredjedel av kapitalet i buffertfonderna utgörs av alternativa investeringar (fastigheter, infrastruktur och riskkapitalföretag m.m.). Alternativa investeringars andel av fondkapitalet har ökat på senare år, dels på grund av tillgångsslagets stigande värde, dels då vissa av fonderna har fokuserat på att öka innehavet av strategiska skäl. Alternativa 23

investeringar har genererat en god avkastning de senaste åren och har dessutom ofta en dämpande effekt när aktiemarknaden utvecklas negativt eftersom dessa tillgångar marknadsvärderas mer sällan än likvida tillgångar. Efter en mycket lång period av konstant hög positiv avkastning för alternativa investeringar blev 2023 däremot ett år där en ny omvärld med hög inflation, stigande räntor och lägre tillgång till kapital hade en markant påverkan på tillgångsslaget och värdeutvecklingen som resulterade i nedskrivningar. Detta var ogynnsamt för fonderna under 2023 då tillgångsslaget bidrog med negativ avkastning.

Trots ett andra utmanande år i följd uppvisade dock Sjätte AP-fonden, vars uppdrag är avgränsat till att investera i onoterade tillgångar, en positiv avkastning även 2023. I figur 3.8 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas allokering och i figur 3.9 utvecklingen på de underliggande marknaderna.

Figur 3.9 Utvecklingen på de underliggande marknaderna

Index 100=2001

800

Svenska US stats- 700 statsobligationer obligationer

Tillväxtmarknads- Svenska aktier

aktier 600

Globala aktier

500

400

300

200

100

-

2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020 2023

Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Datastream). Uträknat i SEK.

4¶Buffertfondernas samlade kostnader

Regeringens bedömning: Buffertfondernas kostnader i absoluta tal har fortsatt att minska under 2023. För AP-fonderna, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, är det viktigt att ständigt arbeta för en hög kostnadseffektivitet. Detta bidrar både till nettoavkastningen och till

allmänhetens förtroende för det allmänna pensionssystemet.

Nettoavkastningen bidrar till buffertfondernas långsiktiga finansiering av inkomstpensionssystemet, vilket kostnadsbesparingar ska vägas emot. Viktiga faktorer för kostnadsutvecklingen i absoluta tal är fondkapitalets utveckling och placeringarnas inriktning.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Buffertfondernas kostnader uppgick till 1 507 miljoner kronor under 2023. Jämfört med föregående år var detta en minskning med 95 miljoner kronor eller 5,9 procent. Det är framför allt de externa förvaltningskostnaderna som har minskat. För de interna förvaltningskostnaderna fortsätter dock ökningstrenden, i år från 1 115 till 1 195 miljoner kronor.

Den absoluta kostnadsutvecklingen styrs i hög grad av fondkapitalets storlek och placeringarnas inriktning. Tillgångsförvaltning med högre kostnader är motiverad när den förväntas bidra till högre nettoavkastning och ökad riskspridning. Den svenska kronans rörelse gentemot andra valutor påverkar fondernas kostnader för köp av tjänster som prissätts i t.ex. US-dollar och euro.

Under perioden 2012‒2015 ökade kostnaderna med i genomsnitt 10 procent per år, men 2016 bröts trenden och kostnaderna minskade med 103 miljoner kronor eller 5,6 procent under året. Under perioden 2016–2023 har kostnaderna minskat med 13,2 procent medan det sammanlagda buffertkapitalet har ökat med ca 48 procent totalt.

Det är viktigt att understryka att det är buffertfondernas nettoavkastning som påverkar deras bidrag till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Att få kapitalet att växa är buffertfondernas uppgift. AP-fonderna bör dock, liksom övrig verksamhet i offentlig regi, ständigt arbeta för hög kostnadseffektivitet. Detta är viktigt både för fondernas nettobidrag till inkomstpensionssystemet och för att upprätthålla ett högt förtroende hos allmänheten. Att det totala fondkapitalet är fördelat på fem fonder bidrar även till lägre kostnadseffektivitet.

Kostnadssammanställning

Buffertfondernas kostnader finansieras av de medel som fonderna förvaltar. Kostnaderna delas in i interna och externa kostnader, vilka redovisas på olika sätt i årsredovisningen. De interna förvaltningskostnaderna redovisas som rörelsens kostnader i resultaträkningen medan de externa förvaltningskostnaderna tas upp som en negativ post under rörelsens intäkter. I tabell 4.1 redovisas den sammantagna kostnadsutvecklingen för buffertfonderna de senaste fem åren.

Tabell 4.1 Buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Interna 1 017 1 018 1 055 1 115 1 195 förvaltningskostnader Externa 739 617 569 487 312 förvaltningskostnader

Summa 1 756 1 635 1 624 1 602 1 507

6 Kostnader för revision och den externa utvärderingen täcks också av fondmedlen (2 kap. 3 § lagen om allmänna pensionsfonder och 1 kap. 2 § lagen om Sjätte AP-fonden). 25

genomsnitt, mdkr Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Genomsnittligt fondkapital under året (ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Under 2023 uppgick buffertfondernas interna och externa förvaltningskostnader till sammanlagt 1 507 miljoner kronor. I förhållande till föregående år är detta en minskning med 95 miljoner kronor eller 5,9 procent. Av kapitalet i Första–Fjärde AP-fonderna förvaltades ca 83 procent internt vid 2023 års slut, jämfört med ca 70 procent vid 2014 års slut. I en internationell jämförelse är andelen internt förvaltat kapital hög hos Första–Fjärde AP-fonderna. En hög andel intern förvaltning kan öka kostnadseffektiviteten.

Interna förvaltningskostnader

De interna förvaltningskostnaderna avser främst personal, informationsoch datasystem, köpta tjänster och lokaler. I tabell 4.2 redovisas hur kostnaderna har fördelats på dessa poster. Personalkostnader och informations- och datatjänster är de två största kostnadsposterna.

Tabell 4.2 Buffertfondernas interna förvaltningskostnader

Miljoner kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Summa interna förvaltningskostnader 1 017 1 018 1 055 1 115 1 195

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Personalkostnaderna påverkas av antalet anställda och lönenivåerna. Antalet anställda påverkas i sin tur av fondernas strategival, bl.a. när det gäller hur mycket av kapitalet som förvaltas internt. Under en längre tid har andelen intern förvaltning ökat samtidigt som det förvaltade kapitalet vuxit.

Antal (vänster axel), andel (höger axel)

350 100%

Antal anställda Andelen kvinnor 313

293 295

300 279

75%

50%

40% 41% 41% 41% 41%

25%

0 0%

2019 2020 2021 2022 2023 Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Vid 2023 års slut var 313 personer anställda i buffertfonderna, vilket är en ökning med 10 personer jämfört med föregående årsskifte (figur 4.1). Andelen kvinnor är oförändrad på 41 procent. Tredje och Fjärde AP-fonderna har t.o.m. 2023 använt rörliga ersättningsprogram för medarbetare. Under 2023 betalades 6,1 miljoner kronor ut i rörlig ersättning, vilket är högre än 2022 men betydligt lägre jämfört med 2019–2021 års rörliga ersättningar (se tabell 4.3). Andra APfonden beslutade att upphöra med rörliga ersättningar från och med 2022. Tredje och Fjärde AP-fondernas styrelse har beslutat att inte tillämpa rörliga ersättningar från och med den 1 januari 2024.

Tabell 4.3 Rörliga ersättningar för medarbetare i buffertfonderna

Miljoner kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Enligt regeringens riktlinjer avseende anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna ska den totala ersättningen till ledande befattningshavare vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur (se bilaga 1). I samband med den årliga bok-

slutsrevisionen genomförs en granskning av att riktlinjer följs. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna. Samtliga AP-fonder har ett ersättningsutskott eller en kommitté som bereder löneramen för samtliga medarbetare, ersättningar till ledande befattningshavare samt förhandlar lön och övriga villkor med den verkställande direktören. Hela styrelsen fattar beslut i ersättningsfrågor efter beredning av ersättningsutskottet eller kommittén.

Externa förvaltningskostnader (exklusive prestationsbaserade arvoden) Externa förvaltningskostnader utgörs av ersättningar som betalas till parter som förvaltar kapital på uppdrag av fonderna. Vanligtvis ges ersättningen som en procentuell andel av det förvaltade kapitalet. De externa förvaltningskostnaderna bestäms därmed främst av storleken på det externt förvaltade kapitalet, men även av hur kapitalet förvaltas. Passiv förvaltning har i allmänhet en lägre kostnad än aktiv förvaltning och på motsvarande sätt påverkar förvaltningens inriktning kostnaderna. Onoterade tillgångar kostar i regel mer att förvalta än noterade aktier. En mindre andel av de externa förvaltningskostnaderna avser kostnader för depåbank och administration av ställda säkerheter, vilka är beroende av kapitalets volym och omfattningen av transaktioner.

Av tabell 4.4 framgår att de externa förvaltningskostnaderna har minskat varje år under perioden 2019–2023 trots att buffertkapitalet har ökat. De lägre kostnaderna beror på aktivt strategiskt arbete med att öka andelen internt förvaltat kapital och omstrukturering av mandat. Minskningen under 2023 är den högsta under perioden både i absoluta tal (175 miljoner kronor) som i relativa termer (-35,9 procent).

Tabell 4.4 Buffertfondernas externa förvaltningskostnader

2019 2020 2021 2022 2023

Externa förvaltningskostnader mnkr 739 617 569 487 312 Förändring jfr föregående år, procent -3,8 -16,5 -7,8 -14,4 -35,9 Buffertkapital i genomsnitt, mdkr 1 490 1 646 1 842 1 910 1 888 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Ingående fondkapital + utgående fondkapital)/2. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Posten externa förvaltningskostnader innefattar enligt AP-fondernas redovisningsprinciper inte prestationsbaserade arvoden eller förvaltararvoden för onoterade tillgångar.

Prestationsbaserade arvoden betalas ut till externa förvaltare när en överenskommen avkastning överträffas. Avkastning över detta mål ökar nettoavkastningen men genererar för denna typ av arvodesavtal samtidigt en kostnad i form av ett prestationsbaserat arvode. I AP-fondernas resultaträkningar redovisas erlagda prestationsbaserade arvoden som en avgående post under nettoresultatet för aktuellt tillgångsslag. I tabell 4.5 redovisas prestationsbaserade arvoden för noterade tillgångsslag de senaste fem åren. Även de prestationsbaserade arvodena har minskat i linje med ökad andel internt förvaltat kapital.

Tabell 4.5 Prestationsbaserade arvoden för extern förvaltning

Miljoner kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Första AP-fonden 48 103 66 40 0

2

Not 1: Utöver detta har återbetalning under året uppgått till 131 mkr Not 2: Under 2022 var de prestationsbaserade avgifterna en intäkt då det gjordes för höga reserveringar i samband med bokslutet 2021. Källa: Första–Fjärde och Sjätte AP-fondernas årsredovisningar.

För onoterade tillgångsslag är en annan avtalskonstruktion vanligare, vilken oftast innebär att erlagda förvaltararvoden återbetalas förutsatt att det skett vinstgivande försäljningar i den onoterade fonden. Därefter sker en vinstdelning, vilket innebär att en del av vinsten över en viss förutbestämd avkastningsränta delas med förvaltarbolaget och nettoredovisas vid realisering. Detta innebär att erlagda arvoden över exempelvis en onoterad riskkapitalfonds livstid återbetalas i sin helhet (förutsatt att det finns utrymme inom upparbetade vinster). I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2015 (skr. 2015/16:130) ändrades redovisningen för att ge en mer rättvisande bild av den senare kategorin av arvoden, och AP-fonderna ombads också att tydligare redogöra för såväl erlagda som återbetalda belopp för onoterade avtalsupplägg i sina årsredovisningar. Ändringen och förtydligandet i skrivelsen innebär att erlagda arvoden på årsbasis ska ställas mot, och redovisas tillsammans med, återbetalda arvoden som återbetalas i samband med att en onoterad tillgång säljs med vinst. I tabell 4.6 redovisas detta nettobelopp per fond. Under 2023 var de erlagda arvodena 1 193 miljoner kronor högre än de återbetalda.

Tabell 4.6 Netto erlagda och återbetalda arvoden för onoterade innehav

(positivt belopp då erlagda arvoden överstiger återbetalda) Miljoner kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Anm.: Sjätte AP-fonden har som princip att periodisera sina förvaltningskostnader och dessa ingår därmed inte i tabellen.

En prestationsbaserad ersättning (eng: performance fee/carried interest) som vanligen struktureras som en vinstdelning under förutsättning att ett visst tröskelvärde/minsta avkastningskrav har uppnåtts. 29

Källa: Första–Fjärde AP-fondernas årsredovisningar.

Vinstdelningen sker efter en viss vinstnivå, men denna nivå uppnås först efter det att AP-fonden har återfått investerat belopp och erlagda avgifter och därutöver även erhållit en ersättning motsvarande en viss procentuell årlig avkastning på hela det investerade beloppet. Vinstdelningen redovisas inte specifikt utan den har reducerat erhållet försäljningsbelopp och därmed reducerat nettoresultatet. Jämfört med 2022 har netto erlagda och återbetalda arvoden ökat från 761 till 1 193 miljoner kronor. Denna typ av avtalskonstruktioner har framför allt ökat i och med de ändringar av placeringsreglerna som trädde i kraft den 1 januari 2019. AP-fonderna utredde under 2019 frågan hur de på bästa sätt kan bidra till att öka transparensen kring vinstdelning och konstaterade då att genom att ansluta till pågående initiativ tillsammans med andra globala institutionella investerare skapas de bästa förutsättningarna för att påverka transparensen i branschen i rätt riktning samt bidra till utvecklandet av en gemensam rapporteringsstandard. Under 2020 anslöt sig Andra och Tredje APfonderna till den icke-vinstdrivande organisationen Private Capital Data Standards Alliance (PCDS), tidigare Adopting Data Standards Initiative (ADS), vars huvudsakliga syfte är att verka för just detta.

5¶Första–Fjärde AP-fondernas samlade hållbarhetsarbete

Regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas arbete med att implementera nya eller uppdaterade policyer och strategier inom hållbarhetsområdet har fortsatt under 2023. Regeringen ser positivt på att flera av fonderna har fastställt hållbarhetsmål inom områden där det tidigare inte funnits definierade målsättningar.

Under 2023 har Första–Fjärde AP-fondernas totala koldioxidutsläpp fortsatt att minska. Den portföljviktade koldioxidintensiteten har också minskat i fonderna. Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde APfondernas samlade koldioxidavtryck fortsätter att minska.

Regeringen ser även positivt på den samverkan som sker i hållbarhetsfrågor och välkomnar utvecklingen av Etikrådets verksamhet.

Även om Första–Fjärde AP-fonderna bedriver sitt hållbarhetsarbete oberoende av varandra finns ett antal gemensamma teman som präglar arbetet. Regeringen ser positivt på att samtliga fonder integrerar hållbarhetsarbetet i kapitalförvaltningen och att integrationen ökar. Vidare välkomnar regeringen utvecklingen mot ett mer aktivt ägarengagemang hos fonderna. Regeringen ser också positivt på ökad transparens och mer omfattande rapportering inom hållbarhetsområdet och uppmuntrar fonderna att fortsätta arbetet med att vidareutveckla resultatrapporteringen.

Skälen för regeringens bedömning: Första–Fjärde AP-fondernas

hållbarhetsarbete innefattar en rad aspekter så som miljö och klimat, 30 mänskliga rättigheter, bolagsstyrning samt mångfald, jämlikhet och

förvaltningen. Detta uttrycks bl.a. genom ett i regel nära samarbete mellan fondernas hållbarhetsfunktioner och kapitalförvaltare. Därtill samarbetar fonderna med andra kapitalförvaltare i Sverige och utomlands för att utveckla strategier för mer hållbara investeringar. Första–Fjärde AP-fonderna har identifierat olika fokusområden för arbetet med hållbarhetsfrågor. De senaste åren har fonderna arbetat med att implementera nya eller uppdaterade policyer och strategier inom området. Detta arbete har fortsatt under 2023. Fokusområdena har inte förändrats men flera av fonderna har fastställt mål inom områden där det tidigare inte funnits definierade målsättningar, vilket regeringen ser positivt på. I tabell 5.1 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden för hållbarhetsarbetet samt antal mål och förändringar under 2023.

Tabell 5.1 Första–Fjärde AP-fondernas fokusområden, antal mål och förändringar inom hållbarhetsområdet 2023

AP-fond Fokusområden Antal mål Förändringar

2023 (2022)

Första AP-fonden Klimat 1 (7) Oförändrat

fokusområde. Tidigare

målsättningar har

ändrats till nyckeltal

som följs upp årligen.

Kvarvarande mål

oförändrat. Andra AP-fonden Klimat, biologisk 9 (8) Oförändrade

mångfald, mänskliga fokusområden. rättigheter, mångfald, Färdigställt arbete med jämlikhet och inkludering målsättningar inom samt ägarstyrning samtliga områden. Ett

nytt mål inom området

mänskliga rättigheter.

Tredje AP-fonden Bolagsstyrning, klimat, 10 (6) Oförändrade

mänskliga rättigheter och fokusområden. biologisk mångfald Färdigställt arbete med att definiera mål inom samtliga områden. Nya mål inom områdena mänskliga rättigheter och biologisk mångfald.

Fjärde AP-fonden Klimat och miljö samt 11 (11) Oförändrade

ägarstyrning fokusområden. I allt väsentligt oförändrade mål.

Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Inom klimatområdet rapporterar samtliga AP-fonder koldioxidavtryck enligt gemensamt framtagna riktlinjer. Koldioxidutsläpp mäts vanligtvis i Scope 1, 2 och 3, vilket är vedertagna begrepp på marknaden. Scope 1

visar indirekta utsläpp från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla och Scope 3 visar övriga indirekta utsläpp som företaget orsakar både uppströms och nedströms i värdekedjan. Totalt koldioxidutsläpp redovisas av Första–Fjärde AP-fonderna som summan av ägd andel av de noterade portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp. Under 2023 har APfonderna anpassat de gemensamma riktlinjerna för rapportering i linje med uppdaterade internationella rekommendationer. AP-fondernas ägarandelar beräknas från och med detta år i förhållande till portföljbolagens totala bolagsvärde (EVIC), i stället för som tidigare i förhållande till bolagens marknadsvärde. Därutöver utökas redovisningen i samtliga fonder till att även omfatta portföljbolagens indirekta utsläpp (Scope 3). När det gäller utsläpp inom Scope 3 är dock tillgången till data fortfarande begränsad och beräkningarna grundas till viss del på antaganden vilket leder till osäkerhet i redovisningen. I figur 5.1 redovisas Första–Fjärde AP-fondernas totala koldioxidutsläpp inom Scope 1 och 2 under åren 2019–2023. Eftersom historiska data enligt den nya beräkningsmetoden EVIC varierar mellan fonderna redovisas utsläppen beräknat i förhållande till portföljbolagens marknadsvärde. De totala utsläppen från fondernas portföljer har nästintill halverats under perioden. Under 2023 minskade utsläppen i samtliga fonder utom Första AP-fonden. Fondernas totala utsläpp uppgick till 3,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter (CO2e), vilket är en minskning med 0,6 miljoner ton CO2e sedan föregående år. Beräknat utifrån EVIC uppgick utsläppen till 2,4 miljoner ton CO2e.

Figur 5.1 Totala koldioxidutsläpp 2019–2023, Scope 1 och 2

Miljoner ton CO2e

AP1 AP2 AP3 AP4

2,2

4 1,8

1,1

1,4

1,4

0,9 1,2

1,6 0,8

0,8

0,7

1,4

1,1

1,1 0,7

1,6

0,9 0,9 0,7 0,8

2019 2020 2021 2022 2023 Anm.: Avser summan av ägd andel av de noterade portföljbolagens respektive koldioxidutsläpp baserat utifrån bolagens marknadsvärde. AP-fonderna har olika stora noterade innehav, vilket i huvudsak förklarar skillnaden i absoluta tal mellan fonderna. Källa: Första–Fjärde AP-fonderna.

Att enbart fokusera på de totala koldioxidutsläppen från AP-fondernas Skr. 2023/24:130 portföljer kan vara missvisande av flera skäl. För det första kan en ökad portföljstorlek medföra en ökning av utsläppen även om underliggande bolag och verksamheter minskar sina utsläpp. För det andra kan avyttring av bolag med högre utsläpp och omallokering till bolag med relativt lägre utsläpp göra att de totala utsläppen från portföljen minskar utan att någon real utsläppsminskning skett. AP-fonderna redovisar även portföljviktad koldioxidintensitet. Det är ett mått på de underliggande portföljbolagens respektive koldioxidintensitet, dvs. ett bolags koldioxidutsläpp i förhållande till dess omsättning, viktat baserat på respektive bolags andel av portföljen. Måttet är väletablerat och reflekterar portföljens exponering mot bolag som genererar koldioxidutsläpp. Den portföljviktade koldioxidintensiteten sjönk för Första–Fjärde AP-fonderna under 2023 (figur 5.2). Det kan noteras att även Sjätte och Sjunde AP-fonderna redovisar en minskning av den portföljviktade koldioxidintensiteten.

Figur 5.2 Portföljviktad koldioxidintensitet, Scope 1 och 2

Ton CO2e/miljoner kronor

16,0

2022

Förändring p.g.a. portföljmix

14,0

Förändring p.g.a. bolag i portföljen

2023

12,0

10,0

8,2

8,0 7,1 7,0

6,3

5,9 5,7

6,0 5,3 5,3

4,0

2,0

0,0

0,0

-0,1 -0,4

-2,0 -0,6 -0,6 -0,6

-1,6

-2,5

-4,0

AP1 AP2 AP3 AP4 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första–Fjärde AP-fonderna).

Förändringar i den portföljviktade koldioxidintensiteten kan bero på förändrad portföljmix, t.ex. genom ökad eller minskad kapitalallokering till vissa bolag. Förändringar kan också ske på grund av ökad eller minskad utsläppsintensitet för portföljbolagen. Eftersom portföljbolagens koldioxidintensitet mäts i förhållande till deras omsättning kan förändrad intensitet härstamma från såväl faktiskt ökade eller minskade utsläpp från bolagens verksamhet som förändrad omsättning i bolagen. För samtliga fonder utom Andra AP-fonden beror minskningen av den portföljviktade koldioxidintensiteten på en kombination av förändrad portföljmix och utsläppsförändringar bland bolagen i portföljen.

Regeringen ser positivt på att Första–Fjärde AP-fondernas koldioxidavtryck fortsätter att minska över tid.

AP-fonderna samverkar kring flera aspekter av hållbarhet, bl.a. i fråga om redovisning och rapportering på området (se t.ex. ovan om redovisning av koldioxidavtryck). Fonderna deltar även gemensamt i ett stort antal nationella och internationella organisationer, projekt och initiativ.

Sedan 2007 samarbetar Första–Fjärde AP-fonderna också inom AP-fondernas etikråd (Etikrådet) vars syfte är att utifrån fondernas uppdrag och gemensamma värdegrund åstadkomma förbättringar på miljöoch etikområdet. Etikrådets arbete är indelat i tre områden: proaktivt arbete, reaktivt arbete och gemensamma ställningstaganden.

Det proaktiva arbetet syftar till att konstruktivt bidra till positiv förändring och möta komplexa hållbarhetsutmaningar. Arbetet är organiserat i projekt med utvalda teman och syftar till att genom dialog med bolag förebygga och hantera väsentliga hållbarhetsrisker i AP-fondernas portföljer. Under 2023 har Etikrådet och Första–Fjärde AP-fonderna prioriterat fem nya fokusområden: 1) antimikrobiell resistens (AMR), 2) barnarbete och tvångsarbete, 3) klimat, 4) techbolag och mänskliga rättigheter, och 5) vatten. Inom ramen för fokusområdena har Etikrådet nio pågående projekt, varav fem projekt inleddes under 2023.

Etikrådets reaktiva arbete syftar till att identifiera AP-fondsägda bolag som kränker internationella konventioner. Under 2023 utökades arbetet till att omfatta genomlysning av svenska och utländska börsnoterade bolag samt noterade krediter, såväl direktägda som indirekt ägda genom fondinvesteringar. Vid genomlysningarna identifierades 84 incidenter med bekräftad kränkning eller risk för kränkning (se tabell 5.2). Under 2023 påbörjade Etikrådet tre reaktiva bolagsdialoger och avslutade sju dialoger där målet med dialogen uppnåtts. Ytterligare 25 dialoger avslutades på grund av andra anledningar, t.ex. förändringar i AP-fondernas innehav eller att bolaget sålt den aktuella verksamheten. Etikrådet rekommenderade exkludering av tre bolag och återinkludering av ett bolag. Vid årets slut hade Etikrådet aktiv dialog med 54 bolag.

Tabell 5.2 Etikrådets genomlysning av Första–Fjärde AP-fondernas portföljer

2019 2020 2021 2022 2023

Antal genomlysta bolag 3 557 2 430 3 168 3 202 3 510 i AP-fondernas portföljer - varav bekräftad 29 22 23 28 18 kränkning - varav risk för 91 72 89 83 66 kränkning - varav utan 3 437 2 336 3 056 3 091 3 426 anmärkning Källa: Etikrådet.

Utöver det proaktiva och reaktiva arbetet stöttar och samordnar Etikrådet också AP-fondernas position i hållbarhetsfrågor genom gemensamma ställningstaganden.

Under 2023 har Etikrådet implementerat den nya strategi som beslutades 34 av Första–Fjärde AP-fonderna föregående år efter en gemensam översyn.

Strategin innebär bl.a. en utvidgad ambition för Etikrådets proaktiva och Skr. 2023/24:130 reaktiva arbete samt en ny styrmodell där organisationen förstärks på ett för fonderna resurseffektivt sätt. Regeringen ser positivt på den samverkan som sker i hållbarhetsfrågor och välkomnar utvecklingen av Etikrådets verksamhet.

Även om det sker samverkan mellan Första–Fjärde AP-fonderna bedriver de sitt hållbarhetsarbete oberoende av varandra, vilket är i linje med fondernas självständighet. Det har resulterat i att fonderna delvis har valt olika fokusområden, målsättningar och arbetssätt. Arkwright har dock i den externa utvärderingen observerat ett antal gemensamma teman som präglar fondernas arbete med hållbarhetsfrågor.

Till att börja med integrerar samtliga fonder hållbarhetsarbetet i kapitalförvaltningen sedan flera år tillbaka. Integrationen bedöms öka allt eftersom, vilket regeringen ser positivt på. Vidare finns det en uttrycklig vilja hos fonderna att utöva aktivt ägande i hållbarhetsfrågor. Fonderna tar också en aktiv roll i samarbeten med andra investerare och institutioner. Den generella hållningen bland fonderna inom det arbetet är att fokusera på samarbeten där det finns störst möjlighet till påverkan. Regeringen välkomnar i likhet med föregående år denna utveckling mot ett mer aktivt ägarengagemang. Slutligen har fondernas ambitionsnivå och interna kapacitet att följa upp hållbarhetsfrågor ökat under de senaste åren. Fondernas målsättningar uppdateras kontinuerligt för att säkerställa kvantifierbar mätbarhet i möjligaste mån. Som ett led i detta noteras en ökad transparens och mer omfattande rapportering inom hållbarhetsområdet. Regeringen ser positivt på utvecklingen och uppmuntrar fonderna att fortsätta arbetet med att vidareutveckla resultatrapporteringen.

I avsnitt 6 redovisas och utvärderas respektive fonds hållbarhetsarbete och måluppfyllelse.

6¶Redovisning och utvärdering av AP-fonderna

6.1¶Första AP-fonden

Regeringens bedömning: Första AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Första AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2023 överförde Första AP-fonden 4,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det under-

skott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Första AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning har sedan den 1 juli 2001 uppgått till 6,3 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,1 procent under samma period, och är i linje med fondens långsiktiga avkastningsmål (4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader 2023 var 9,1 procent, jämfört med -8,6 procent 2022.

Första AP-fonden har i likhet med föregående år haft klimat som ett särskilt fokusområde för sitt hållbarhetsarbete. Fonden har fastställt ett kvantitativt och långsiktigt hållbarhetsmål som är relaterat till fokusområdet. Därutöver har fonden ett antal nyckeltal som används för att årligen följa upp verksamheten.

Tabell 6.1 Första AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Procent Avkastning före kostnader 15,3 9,8 20,8 -8,5 9,1 Avkastning efter kostnader 15,1 9,7 20,8 -8,6 9,1 Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Första AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 38,0 miljarder kronor 2023, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,1 procent (se tabell 6.1). Under året överfördes 4,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fondkapitalet ökade med 33,2 miljarder kronor för att uppgå till 454,4 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2023 uppgick Första AP-fondens totala avkastning till 9,1 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen gav globala aktier i utvecklade marknader (7,2 procentenheter), svenska aktier (4,0 procentenheter) och räntebärande tillgångar (1,2 procentenheter) samtidigt som alternativa investeringar genererade en negativ avkastning (-2,8 procentenheter).

Första AP-fondens avkastningsmål

Första AP-fonden har två avkastningsmål, ett medelfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets tillgångssida, och ett långfristigt som definieras utifrån analys med fokus på pensionssystemets skuldsida. Fondens medelfristiga mål är 3,0 procent genomsnittlig real

avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Fondens långsiktiga mål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt (40 år).

Styrelsen har satt som grundläggande krav att Första AP-fondens långsiktiga avkastning ska överstiga förändringstakten i inkomstindex. Pensionssystemet har dock behov av högre avkastning som innebär att effekterna av framtida balanseringar minimeras (och bidrar till att säkerställa generationsneutralitet). Det långsiktiga avkastningsmålet är således uppbyggt av två komponenter baserade på inkomstpensionssystemets dynamik. Det ena är pensionssystemets avkastningskrav, dvs. den reala medelinkomsten (inkomstindex), vilken antas öka med 1,8 procent per år, enligt Pensionsmyndighetens antaganden. Det andra är ett utökat behov av avkastning på ca 2,2 procent för att minimera balanseringsrisken långsiktigt och generationsneutralt.

Det medelfristiga målet utgör i stället snarare en avkastningsförväntan utifrån analys av möjligheterna att generera avkastning på tillgångssidan. Målet omfattar också aktiv avkastning. Från och med 2020 gäller det medelfristiga avkastningsmålet som består av passiv real avkastning (förväntan) (2,1 procent) och premie för aktiv förvaltning (1 procent).

Första AP-fondens styrelse beslutade att fr.o.m. 2020 sänka avkastningsmålet från 4,0 till 3,0 procent genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, mätt över rullande tioårsperioder. Anledningen till beslutet var lägre avkastningsförväntningar i närtid på grund av rådande låga ränteläge. Det medelfristiga målet kompletterades samtidigt med ett långfristigt mål om 4,0 procent real avkastning över en rullande 40-årsperiod. På grund av det fortsatt 4-procentiga långsiktiga målet, kommer det medelfristiga avkastningsmålet framöver behöva höjas till över det långsiktiga.

Uppföljning av Första AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.2 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2023, för den senaste tioårsperioden 2014–2023 samt för den senaste femårsperioden 2019–2023. Avkastningsmålet är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning i reala termer, för att vara jämförbart med den långsiktiga målsättningen för avkastningen.

Tabell 6.2 Första AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001–2023 2014–2023 2019–2023

Genomsnittlig nominell 6,3 8,0 8,7 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,1 5,0 4,1 Långsiktigt avkastningsmål 4,0 (realt) (40 år) Medelfristig avkastnings- 3,0 3,0 förväntan (realt) (10 år) Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,7 procent under den senaste femårsperioden (2019–2023) och 8,0 procent under tioårsperioden (2014– 2023). För hela perioden 2001–2023 har Första AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,3 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 4,0 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år på lång sikt, medan avkastningsförväntan på medellång sikt är 3,0 procent. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 4,1 procent under den senaste femårsperioden (2019–2023), 5,0 procent under den senaste tioårsperioden (2014–2023) och 4,1 procent för hela perioden 2001–2023. Första AP-fonden har därmed uppnått styrelsens målsättning under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Utöver målet för den reala avkastningen fattar styrelsen även beslut om hur stor finansiell risk som fonden bör ta. Detta uttrycks i en övergripande tillgångsfördelning mellan aktier och räntebärande placeringar. Det finns också ett definierat mandat när det gäller tolerans för avvikelser och ett antal tillåtna tillgångsklasser. Den verkställande direktören definierar – med utgångspunkt från styrelsens riskpreferens, investeringsövertygelser och riktlinjer i övrigt – ett strategiskt jämförelseindex för fondens förvaltning på lång sikt (10 år). Investeringsövertygelserna bygger på en väldiversifierad portfölj, långsiktig förvaltning samt utnyttjande av stundtals ineffektiva marknader och riskpremier. Kostnadseffektiv förvaltning och hållbart värdeskapande är också viktigt i investeringsprocessen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för att utforma den strategiska förvaltningen på fem års sikt. Denna bryts sedan ned enligt olika beslutsmandat till operativ förvaltning och verkställs inom investeringsorganisationen.

Första AP-fondens portfölj bestod vid 2023 års slut av 51,7 procent aktier, 24,9 procent räntebärande tillgångar och 23,1 procent alternativa investeringar (se figur 6.1). Jämfört med föregående årsskifte ökade andelen aktier med ca 5 procentenheter, andelen räntor ökade med knappt 1 procentenhet och andelen alternativa investeringar minskade med ca 4,1 procentenheter.

Procent av totala tillgångar

0,2% 100% 2,9% 2,1% 3,0% 0,3% 0,9% 0,1% 0,4%

7,9% 90%

21,8% 27,2% 23,1%

30,4% 31,5% 80%

38,7% 39,9% 39,4%

34,0% 70%

30,4% 24,9% 60% 26,9%

5,6% 5,3% 6,2%

12,1% 12,0% 12,7% 15,7% 11,9% 12,3%

10,3%

0%

2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2023

Svenska aktier Globala aktier Tillväxtaktier Räntor + Kassa Alt. tillgångar Övrigt

exkl kassa Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.2 redovisas Första AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2014–2023. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse (volatilitet), som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,9.

Nominell avkastning efter kostnader, procent

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

-0,7%

-5% -1

-10% -8,6% -2

-15% -3

Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar

Första AP-fonden har tre uttalade mål med illikvida investeringar: hög riskjusterad avkastning, partiellt inflationsskydd (fastigheter och infrastruktur), och diversifierande effekt till den totala fondportföljen.

Första AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 19 procent av det totala fondkapitalet 2014 till 23 procent 2023. Från och med 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar som överlappar med, men inte exakt motsvarar, den äldre definitionen, vilket bör tas i beaktning vid jämförelser över tid.

De illikvida tillgångarna består framför allt av onoterade fastigheter samt riskkapitalföretag (64,2 respektive 31,4 miljarder kronor 2023). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

2014–2023

Miljarder kronor

Fastigheter Riskkapitalfonder Övriga illikvida Infrastruktur

Onoterade fastigheter Infrastruktur Riskkapitalföretag

11,0

9,3 8,2

100 33,4

11,3 12,0 28,9

8,4 30,7 31,4

22,4

45,0 26,9 11,5 9,6

31,6

8,9

35,1 19,8 19,2

0,0 17,8

15,3

16,7 14,6

40 14,5

70,4 71,8

12,5 64,2

54,1 55,4

42,6 46,3

20 39,1

33,4

25,0

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Kostnader Första AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2023 till 247 miljoner kronor. Första AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2019–2023 varierat mellan 239 miljoner kronor och 247 miljoner kronor. Under 2023 ökade rörelsekostnaderna med 9 miljoner kronor, primärt hänförligt till högre informations- och datakostnader. De externa förvaltningskostnaderna har minskat successivt och uppgick för 2023 till 10 miljoner kronor. Minskningen jämfört med 2022 uppgick till 17 miljoner kronor och är framför allt hänförlig till genomfört arbete med översyn av externa förvaltningskostnader. Årets minskning beror på fondens indragna externt förvaltade mandat på tillväxtmarknader.

Tabell 6.3 Första AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Interna kostnader 239 226 231 238 247

Personalkostnader 149 134 139 144 146

Lokalkostnader 13 14 17 17 15 Köpta tjänster 20 19 20 17 19

Informations- och datakostnader 53 55 50 55 64

Övrigt 4 4 5 5 4

1

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Not 3: Varav en projektanställd. Källa: Första AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Första AP-fondens hållbarhetsarbete vägleds av en ESG-strategi som är fastställd av styrelsen. Strategin omfattar hela investeringsprocessen och revideras årligen. Hållbarhetsarbetet integreras i samtliga delar av Första AP-fondens arbete och innefattar samtliga ESG-dimensioner. Inom kapitalförvaltningen anpassas hållbarhetsarbetet till respektive tillgångsslag och förvaltningsstrategi. Därutöver har Första AP-fondens styrelse identifierat klimat som ett speciellt fokusområde. Detta innebär ett ökat fokus på klimatrelaterade risker i förvaltningen samt att fonden genomför projekt och aktiviteter med syfte att verka för en långsiktig minskning av klimatutsläpp i den reala ekonomin. Utöver ESG-strategin utgör fondens ägarpolicy ett centralt styrmedel för Första AP-fondens hållbarhetsarbete. Ägarpolicyn uppdateras årligen och innefattar bl.a. åtta grundläggande principer för ägarstyrning. I praktiken har policyn lett till ett antal exkluderingar i de olika tillgångsslagen.

Under 2023 har Första AP-fonden arbetat aktivt med fortsatt implementering av den nya ESG-strategi som antogs 2021. Implementeringen har bl.a. lett till nya arbetssätt och processer för ett mer integrerat hållbarhetsarbete. Ett annat fokusområde under året har varit en fortsatt vidareutveckling av uppföljningen av bolag med särskilt hög hållbarhetsrisk.

Första AP-fonden har som målsättning att öka sina investeringar i tillgångar som främjar en hållbar utveckling. Under 2023 minskade värdet på de tematiska investeringarna inom hållbarhetsområdet från ca 86 miljarder kronor till 78 miljarder kronor. Minskningen berodde i stor utsträckning på nedgången på fastighetsmarknaden. Under året har Första AP-fonden samtidigt gjort ett ökat antal investeringar inom riskkapitalfonder som främjar en hållbar utveckling.

Första AP-fonden har arbetat aktivt för påverkan genom att rösta i olika frågor på bolagsstämmor. Under 2023 röstade fonden på 88 svenska och 1 154 utländska bolagsstämmor (2022: 82 respektive 1 288 stämmor). En av de mest återkommande frågorna i de svenska bolagen har varit att lägga till hållbarhetsparametrar med bäring på finansiella resultat i olika incitamentsprogram. Under 2023 var Första AP-fonden även aktiv i 21 valberedningar (2022: 14 valberedningar).

Första AP-fonden har fastställt ett kvantitativt och långsiktigt 42 hållbarhetsmål relaterat till fokusområdet klimat. Därutöver har fonden ett

antal nyckeltal som utgår från dess ESG-strategi och ägarpolicy och som Skr. 2023/24:130 följs upp årligen. Nyckeltalen motsvarar i viss utsträckning fondens tidigare målsättningar inom hållbarhetsområdet. De är dock inte längre formulerade som mål i sig, utan ska ses som verktyg för att följa upp fondens verksamhet. I tabell 6.4 redovisas Första AP-fondens hållbarhetsmål, nyckeltal och resultat för 2023. Som jämförelse redovisas även resultat för 2022.

Tabell 6.4 Första AP-fondens hållbarhetsmål och nyckeltal

Hållbarhetsmål och nyckeltal Resultat

Nr Beskrivning Mätetal 2022 2023

Hållbarhetsmål 1 Reducera portföljens koldioxidutsläpp till Koldioxid- 0,40 0,61

netto noll 2050. utsläpp Scope 1 och 2 EVIC (mn tCO2e) Delmål: Halvera portföljens Port- 7,1 5,9 koldioxidintensitet till 2030 (basår följviktad 2019). koldioxid- 1

64 procent intensitet jämfört med Scope 1 2019 och 2 (tCO2e/ mnkr) Nyckeltal

1 Bolag som har godkända vetenskapligt Andel av - 49

baserade klimatmål enligt SBTi. totala

utsläpp

(procent) 2 Tillgångar som motsvarar fondens Marknads- 86 548 78 117

kriterier för investeringar som främjar en värde

hållbar utveckling. (mnkr) 3 Rösta på bolagsstämmor. a) Sverige a) 82 a) 88

b) Utom- b) 1 289 b) 1 154

lands

(antal

stämmor) 4 Jämställda styrelser i de bolag där Andel 41 38

fonden arbetar i valberedningen. kvinnor

(procent) 5 Fondens innehav i fastighetsportföljen Andel av 98 98

redovisar enligt GRESB. portföljen

(procent)

GRESB-score över tid. GRESB- 88 88

score Not 1: Motsvarar 57 procent justerat för inflation. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Första AP-fonden).

Regeringen noterar att Första AP-fonden, till skillnad från övriga fonder, endast har satt upp ett hållbarhetsmål. Målet är dock tydligt och därutöver använder fonden olika nyckeltal för att följa upp sitt hållbarhetsarbete. Första AP-fonden bedöms arbeta aktivt för att uppnå det långsiktiga målet. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Första AP-fondens risk- och kontrollverksamhet följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Funktionen för övervakning och kontroll ansvarar för att följa upp att fondens riskramverk följs. Funktionen för oberoende granskning upphandlas externt.

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2023 bl.a. granskat Första AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.2¶Andra AP-fonden

Regeringens bedömning: Andra AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Andra AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2023 överförde Andra AP-fonden 4,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Andra AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning har sedan den 1 juli 2001 uppgått till 6,0 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsförväntan varit 3,9 procent under samma period. Det är lägre än fondens långsiktiga avkastningsförväntan (4,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Noteras kan att Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre satt än de övriga ”öppna” buffertfonderna.

Fondens avkastning efter kostnader 2023 var 5,9 procent, jämfört med - 6,7 procent 2022.

Andra AP-fonden har i likhet med föregående år haft fokus på områdena Skr. 2023/24:130 klimat, biologisk mångfald, ägarstyrning, mänskliga rättigheter samt mångfald, jämlikhet och inkludering i sitt hållbarhetsarbete. Fonden har fastställt nio övergripande hållbarhetsmål som är relaterade till fokusområdena, varav ett är nytt för året. Målsättningarna är medel- eller långfristiga och saknar gränsvärden för 2023.

Tabell 6.5 Andra AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Procent Avkastning före kostnader 16,1 3,7 16,4 -6,6 6,0 Avkastning efter kostnader 15,9 3,5 16,3 -6,7 5,9 Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Andra AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 23,7 miljarder kronor 2023, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 5,9 procent. Under året överfördes 4,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 18,9 miljarder kronor till 426,0 miljarder kronor vid årets slut.

Under 2023 uppgick Andra AP-fondens totala avkastning till 6,0 procent före kostnader. Till den totala avkastningen bidrog framför allt globala aktier exklusive tillväxtmarknader (2,4 procentenheter), svenska aktier (1,5 procentenheter), aktier i tillväxtmarknader (1,1 procentenheter) samt räntebärande tillgångar (1,9 procentenheter). Alternativa tillgångar bidrog negativt till den totala avkastningen med 1,4 procentenheter. Värt att notera är att Andra AP-fonden inkluderar valutaeffekter i respektive tillgångsslags avkastning, och resultatet från valutasäkringarna motsvarar resultatet för fondens valutasäkring (svagt positivt 2023 med 0,3 procentenheter). För övriga AP-fonder redovisas tillgångsslagens avkastning exklusive valutaeffekter.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan

Andra AP-fonden använder inget avkastningsmål, utan har i stället en långsiktig förväntad avkastning som fonden kommunicerar utåt. Fondens avkastningsförväntan är 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt (30 år). Fonden har inget medelfristigt mål (medelfristiga avkastningsförväntningar blir en del av långsiktiga antaganden, men kommuniceras inte externt).

Andra AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att härleda optimal strategisk portfölj som är till största nytta för pensionssystemet. Den långsiktiga avkastnings-

förväntan består av förväntad real avkastning om 4 procent på vald strategisk portfölj samt aktiv förvaltning om 0,5 procent.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan (och risknivå) är en egenskap hos den valda strategiska portföljen som identifieras genom tillgångs- och skuldanalys (s.k. ALM-analys), och inte ett mål i sig självt.

Fondens uttryckliga mål är att, genom valet av strategisk portfölj, minimera konsekvenserna av bromsen på 30 års sikt. Fonden kommunicerar därför en avkastningsförväntan på den strategiska portfölj som bedöms uppnå det målet och inte ett avkastningsmål.

Andra AP-fondens avkastningsförväntan är högre än de övriga buffertfondernas avkastningsmål.

Uppföljning av Andra AP-fondens avkastningsförväntan

I tabell 6.6 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2023, för den senaste tioårsperioden 2014–2023 samt för den senaste femårsperioden 2019–2023. Som jämförelse finns styrelsens avkastningsförväntan med i tabellen för motsvarande tidsperioder. Avkastningsförväntan är uttryckt i reala termer och därför redovisas även fondens avkastning i reala termer, för att vara jämförbart med den långsiktiga avkastningsförväntan.

Tabell 6.6 Andra AP-fondens avkastning och avkastningsförväntan

Procent

2001–2023 2014–2023 2019–2023

Genomsnittlig nominell 6,0 6,8 6,6 avkastning Genomsnittlig real avkastning 3,9 3,9 2,1 Långsiktig 4,5 4,5 4,5 avkastningsförväntan (realt) Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 6,6 procent under den senaste femårsperioden (2019–2023) och 6,8 procent under tioårsperioden (2014–2023). För hela perioden 2001–2023 har Andra AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,0 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsförväntan är 4,5 procent per år i reala termer på lång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 2,1 procent under den senaste femårsperioden (2019–2023), 3,9 procent under den senaste tioårsperioden (2014–2023) och 3,9 procent för hela perioden 2001–2023. Andra AP-fonden har därmed inte uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsförväntan för någon av ovan nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Andra AP-fondens strategi bygger på värdeskapande i flera steg: val av strategisk tillgångsfördelning, val av index och aktiv förvaltning. Till

beskriver fondens syn på hur kapitalmarknaden fungerar samt möjligheter och förutsättningar att skapa en god avkastning. Bland fondens investeringsövertygelser ingår först och främst att en gedigen analys av pensionssystemet är centralt för strategivalet, därutöver bl.a. att systematiskt risktagande krävs, att diversifiering minskar risken, att aktiv förvaltning skapar mervärde, att hållbarhet lönar sig, att klimatförändringar är en hållbarhetsrisk, och att det långsiktiga uppdraget ger speciella möjligheter. Andra AP-fondens portfölj bestod vid 2023 års slut av 37,5 procent aktier, 26,7 procent räntebärande tillgångar och 33,9 procent alternativa investeringar (se figur 6.4). Jämfört med föregående årsskifte har andelen aktier ökat med 1,5 procentenheter och andelen alternativa investeringar minskat med 2,1 procentenheter.

Figur 6.4 Tillgångsallokering Andra AP-fonden

Procent av totala tillgångar

Svenska aktier Globala aktier ex. tillväxtmarknader

Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar

Alt. tillgångar Övrigt (TAA etc.)

100% 3,5%

3,4% 5,4%

90% 11,4% 16,0%

24,0%

29,7%

80% 36,3% 33,9%

35,2% 36,0%

35,0%

70% 33,5%

31,4%

60% 0,0% 33,4%

2,9% 5,3%

30,6%

50% 5,1% 27,0% 26,7%

9,2%

40% 40,2%

36,0% 34,0% 10,5%

27,6% 10,9%

30% 9,5% 11,1%

30,3%

20% 22,1%

19,9% 19,2% 18,2%

10% 21,0% 20,7% 19,8% 20,0%

11,3% 10,0% 9,0% 8,1% 8,2%

0%

2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2023 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.5 redovisas Andra AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2014–2023. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse (volatilitet), som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,6.

Nominell avkastning efter kostnader, procent

20% 5

15,9% 16,3%

15%

13,1% 3,9

9,0%

10,3% 4 3

10%

2,5 2,9 5,9% 2

5% 4,0% 3,5%

1,7 Neg.

0,5 1

0,4 1,1

Neg.

0%

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 0

-1,3%

-5%

-1

-6,7%

-10% -2

Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Andra AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra ca 18,5 procent av det totala fondkapitalet 2014 till ca 31 procent 2023. De illikvida tillgångarna består framför allt av riskkapitalfonder (52,5 miljarder kronor 2023), därefter onoterade fastigheter (46,2 miljarder kronor 2023). Andra AP-fonden har också betydande investeringar i skog och jordbruk (22 miljarder kronor 2023). Fastighetsinnehaven ägs till 90 procent genom bolagsstrukturer tillsammans med andra investerare. Fastigheterna utgörs primärt av kontorsfastigheter och har en relativt hög koncentration utanför Sverige. Investeringar inom onoterade aktier utgörs av fondinvesteringar utan samarbetspartner. Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

2014–2023

Miljarder kronor

1,8 4,8 140

0,2

16,3 16,9 15,6

12,9

56,7 58,7 53,8

46,5 48,6 46,2

20 37,1 39,6 39,5

28,8

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

Fastigheter Övriga illikvida Riskkapitalfonder

Onoterade fastigheter Infrastruktur Riskkapitalföretag

Skog Onoterade krediter Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från andra AP-fonden).

Kostnader

Andra AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2023 till 278 miljoner kronor. Andra AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2019–2023 ökat med ca 38 miljoner kronor. Under 2023 ökade rörelsekostnaderna med 16 miljoner kronor, varav 7 miljoner kronor utgörs av ökade administrationskostnader.

Fonden arbetar aktivt med kvantitativ förvaltning och i dag förvaltas en betydande del av kapitalet av de interna avdelningarna för kvantitativ förvaltning och tillväxtmarknadsobligationer. Denna typ av förvaltning kräver en ansenlig informationsmängd och datakällor, vilket tillsammans med kostnaden för annan marknadsinformation är en väsentlig del av fondens interna kostnader.

De externa förvaltningskostnaderna för 2023 uppgick till 108 miljoner kronor, vilket var en betydande minskning med 93 miljoner kronor. Sedan 2019 har denna post minskat med 184 miljoner kronor till följd av ett kostnadsbesparingsprogram som inleddes 2020. De minskade kostnaderna beror framför allt av att fonden har stängt ned ett antal externa mandat. I slutet av 2023 förvaltades 83 procent av kapitalet internt. Detta är något mer än Tredje och Fjärde AP-fondernas andel (78 respektive 80 procent) men lägre än Första AP-fondens (92 procent).

Tabell 6.7 Andra AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2019 2020 2021 2022 2023

1

2

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Andra AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Andra AP-fondens hållbarhetsarbete vägleds av en hållbarhetspolicy som är antagen av fondens styrelse. Policyn ligger till grund för en hållbarhetsstrategi som består av sex delar – integrering, väsentlighet, analys, påverkansarbete, samarbete och transparens. Det praktiska arbetet utgår i sin tur från fem fokusområden: 1) klimat, 2) biologisk mångfald, 3) mänskliga rättigheter, 4) mångfald, jämlikhet och inkludering, och 5) ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år. Hållbarhetsarbetet är integrerat i samtliga delar av organisationen och förvaltningen och bedrivs utifrån principen om dubbel väsentlighet. Det innebär att hänsyn tas både till hur fondens investeringar påverkas av hållbarhetsrisker/möjligheter och till hur fonden genom sina innehav påverkar människa och miljö.

Under 2023 har Andra AP-fonden bl.a. vidareutvecklat och implementerat operationella processer i linje med den uppdaterade hållbarhetspolicy som antogs 2022. De fem fokusområdena har utgjort grunden för arbetet. Inom exempelvis området klimat har Andra AP-fonden utvecklat sin förmåga inom hållbarhetsrapportering genom att bredda redovisningen inom Scope 3 för fler tillgångsslag. Inom området biologisk mångfald har fonden fokuserat på avskogning och inom mänskliga rättigheter har fokus legat på påverkansdialoger.

Utöver integrering av hållbarhetsaspekter inom den ordinarie förvaltningsverksamheten genomför Andra AP-fonden riktade investeringar. Dessa ska uppfylla förutbestämda kriterier och utvärderas utifrån ett särskilt ramverk. Vid slutet av 2023 uppgick marknadsvärdet av fondens tillgångar i denna kategori till 38,9 miljarder kronor (35,4 miljarder kronor 2022).

Andra AP-fonden röstade under 2023 på 127 svenska och 1 401 utländska bolagsstämmor (2022: 121 respektive 1 261 stämmor). Det motsvarar 72 respektive 67 procent av antalet svenska och utländska bolag i den noterade portföljen. Vid de svenska bolagsstämmorna röstade fonden emot styrelsens förslag vid 22 tillfällen (av totalt 1 328 förslag). De frågor där fonden röstade emot styrelsens förslag rörde incitamentsprogram i samtliga fall. Vid de utländska bolagsstämmorna röstade Andra AP-fonden emot styrelsens förslag vid ca 23 procent av omröstningarna, framför allt i fråga om styrelseledamöter och ansvarsfrihet. Under 2023 var Andra APfonden även aktiv i tolv svenska valberedningar (2022: nio valberedningar).

Andra AP-fonden har fastställt nio långsiktiga hållbarhetsmål, varav ett mål är nytt för 2023. Av dessa mål är två relaterade till fokusområdet klimat, två till biologisk mångfald, två till mänskliga rättigheter, två till mångfald, jämlikhet och mångfald samt ett till ägarstyrning. Under året har arbetet med att uppdatera målsättningar inom samtliga fokusområden färdigställts. Målsättningarna är definierade mot kvantitativa mätetal och är en kombination av aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter inom en given tidsperiod) och resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst resultat). Eftersom samtliga mål är av medel- eller långfristig karaktär saknas gränsvärden för 2023.

I tabell 6.8 redovisas Andra AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2023. Som jämförelse redovisas även resultat för 2022.

Tabell 6.8 Andra AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2022 2023

Fokusområde: Klimat 1 Nettonollutsläpp av växthusgaser i Koldioxid- 7,2 5,4

portföljbolagen senast 2045. utsläpp,

scope 1–3

(mn

tCO2e) Minskade utsläpp av växthusgaser Föränd- -31 -48 (basår 2019) ring från 2025: -35 procent 2019 2030: -55 procent (procent)

2 Alla tillgångsslag i linje med Andel av 70 76

Parisavtalet. strategisk

portfölj

(procent)

Fokusområde: Biologisk mångfald 3 Bidra till en positiv nettoutveckling för Ännu ej - -

naturen 2030. definierat

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2022 2023

4 En portfölj som inte bidrar till illegal Andel av 4 21 avskogning 2025. strategisk

portfölj i

linje med

riktlinjer

från

Finance

Sector

Defore-

station

Action

(procent)

Fokusområde: Mänskliga rättigheter 5 Implementerat FN:s vägledande principer Andel av 59 71 för företag och mänskliga rättigheter strategisk 2025. portfölj

med due

diligence-

process i

linje med

principer

(procent) 6 Mänskliga rättighetsperspektiv ska Ännu ej - genomsyra alla delar av fondens definierat verksamhet 2030.

Fokusområde: Mångfald, jämlikhet och inkludering 7 Fondens noterade innehav ska i Genom- Ej uppföljt Sverige: 38 genomsnitt ha minst 40 procent av snittlig Utland: 29 vardera kön i styrelsen 2030. andel

kvinnor i

styrelsen

(procent) 8 Fonden ska aktivt ha påverkat portfölj- Antal Ej uppföljt Skrivit bolagen att ha en strategi för mångfald, dialoger under jämlikhet och inkludering. initiativ

som når

1200 bolag

Fokusområde: Ägarstyrning 9 Aktivt och ansvarsfullt ägarskap genom a) Röstat a) 1382 a) 1582 ett ökat antal dialoger och röstning i på antal b) - b) fondens samtliga noterade aktieinnehav stämmor Sverige: 87 senast 2027. b) Andel Utland: 76

av totala

stämmor

fonden

röstat på

(procent) Not 1: Målsättning och mätetal kommer att utvecklas.

Not 2: Nytt mål 2023. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Andra AP-fonden).

Regeringen bedömer att Andra AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2023. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Andra AP-fondens interna styrning och kontroll syftar till att processer och arbetssätt utformas på ett sätt som leder till en effektiv och ändamålsenlig verksamhet. Viktiga delar att uppnå är en tillförlitlig finansiell rapportering, att tillämpliga lagar och andra regler följs samt en god förmåga att identifiera, mäta och hantera fondens risker. En väl utformad intern styrning och kontroll hjälper fonden att uppnå sina mål genom att ta önskade risker, hantera oönskade risker samt förhindra resursförluster. Den kan bidra till att säkerställa tillförlitlig finansiell rapportering men också att lagar följs och därigenom undvika förtroendeskador. Arbetet samordnas genom fondledningens kommitté för intern styrning och kontroll. För att på ett strukturerat sätt säkerställa fondens riskhantering och kontrollmiljö arbetar Andra AP-fonden enligt principen om tre försvarslinjer. Principen syftar till att skapa en lämplig åtskillnad av ansvar mellan kapitalförvaltningen (första försvarslinjen), risk- och regelefterlevnad (andra försvarslinjen) samt internrevision (tredje försvarslinjen).

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2023 bl.a. granskat Andra AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.3¶Tredje AP-fonden

Regeringens bedömning: Tredje AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Tredje AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2023 överförde Tredje AP-fonden 4,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Tredje AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fondens genomsnittliga årliga avkastning har sedan den 1 juli 2001 uppgått till 6,7 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,6 procent under samma period. Avkastningen överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader 2023 var 7,8 procent, jämfört med -5,8 procent 2022.

Tredje AP-fonden har i likhet med föregående år haft fokus på områdena bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och biologisk mångfald i sitt hållbarhetsarbete. Fonden har fastställt tio övergripande hållbarhetsmål relaterade till fokusområdena, varav fyra är nya för året. Målen är medeleller långfristiga och saknar gränsvärden för 2023.

Tabell 6.9 Tredje AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Procent Avkastning före kostnader 17,7 9,8 20,8 -5,7 7,8 Avkastning efter kostnader 17,6 9,7 20,7 -5,8 7,8 Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Tredje AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 36,2 miljarder kronor 2023, vilket motsvarar en avkastning på 7,8 procent efter kostnader. Under året överfördes 4,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet med 31,4 miljarder kronor till 499,8 miljarder kronor.

Under 2023 uppgick Tredje AP-fondens totala avkastning till 7,8 procent före kostnader. Största positiva bidraget till avkastningen kom från globala aktier (6,4 procentenheter), svenska aktier (1,9 procentenheter) och räntebärande tillgångar (0,9 procentenheter). Alternativa investeringar, genom onoterade fastigheter, bidrog negativt till avkastningen (med -1,3 procentenheter).

Tredje AP-fondens avkastningsmål

Tredje AP-fonden arbetar med ett övergripande långfristigt avkastningsmål. Målet är 3,5 procent real avkastning per år över en långsiktig horisont (över 10 år). Tredje AP-fonden kombinerar analys av pensionssystemets skuld- och tillgångssida i större detalj för att definiera det långfristiga målet. Det långfristiga avkastningsmålet, som reviderades 2019, baserades på en bedömning att den teoretiskt möjliga avkastningen

från en optimal portfölj var 4,0 procent samt justering utifrån genomförbarhet om -0,5 procent.

Avkastningsmålet kan för Tredje AP-fonden ses som en funktion av fondens valda risknivå för portföljen. Avkastningsmålet härleds från den förväntade avkastningen för portföljen givet den önskvärda risknivån.

Genom ALM identifieras en teoretiskt möjlig avkastning, vid den önskvärda risknivån, för en optimal portfölj. Den optimala portföljen justeras sedan utifrån praktisk genomförbarhet och realiserbarhet, vilket mynnar ut i ett avkastningsmål.

Tredje AP-fondens långsiktiga mål utgår från en analys av pensionssystemet och acceptabel risknivå på en 40-årig horisont som sedan reduceras till en mer överskådlig framtid om 25 år. För att antaganden om avkastningar ska anses än mer tillförlitliga definierar sedan Tredje APfonden sitt avkastningsmål över en kortare horisont, ”mer än 10 år”.

Uppföljning av Tredje AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.10 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001– 2023, för den senaste tioårsperioden 2014–2023 samt för den senaste femårsperioden 2019–2023. Avkastningsmålet är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning, omräknat i reala termer, för att vara jämförbart med Tredje AP-fondens målsättning för avkastningen.

Tabell 6.10 Tredje AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001–2023 2014–2023 2019–2023

Genomsnittlig nominell 6,7 8,7 9,6 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,6 5,8 4,9 Långsiktigt avkastningsmål 3,5 3,5 3,5 (realt) Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Av tabellen framgår att fondens årliga nominella genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 9,6 procent under den senaste femårsperioden (2019–2023) och 8,7 procent under tioårsperioden (2014–2023). För hela perioden 2001–2023 har Tredje AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,7 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år, på lång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 4,9 procent under den senaste femårsperioden (2019–2023), 5,8 procent under den senaste tioårsperioden (2014–2023) och 4,6 procent för hela perioden 2001–2023. Tredje AP-fonden har därmed uppnått styrelsens långfristiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Tredje AP-fondens förvaltningsmodell är utformad för att möjliggöra att fonden över tid uppnår de av styrelsen fastställda avkastnings- och hållbarhetsmålen. För att göra detta ska fondens särdrag utnyttjas. En förutsättning för att kunna uppnå avkastningsmålet är att fondens kapital investeras i en hög andel risktillgångar.

Fonden införde en ny portföljstruktur 2020, organiserad utifrån tillgångsslag. Fondens styrelse fastställer allokeringsintervall för tillgångsslagen aktier, räntor, alternativa investeringar och valutor. Utifrån dessa intervall tar fondens kapitalförvaltning fram ett förslag på ett s.k. operativt benchmark, som beslutas av fondens riskkommitté. Det innehåller marknadsindex för samma investeringskategorier, och utgör ett jämförelseindex för kapitalförvaltningen. Aktiv förvaltning gentemot operativt benchmark bedrivs utifrån olika specialistområden och tidshorisonter.

Enligt förvaltningsmodellen ska kapitalförvaltningens organisation och ansvarsfördelning i huvudsak följa portföljstrukturen. Kapitalförvaltningschefen ansvarar för portföljens övergripande allokering, och förvaltningsbesluten ska fattas av de enheter som har störst möjlighet att bedriva förvaltningen så framgångsrikt och kostnadseffektivt som möjligt.

Tredje AP-fondens portfölj baserat på tillgångsslag bestod vid 2023 års slut av 43 procent aktier, 24,5 procent räntebärande tillgångar 31 procent alternativa investeringar och 2 procent övrigt (se figur 6.7). Allokeringen förändrades under 2023 framför allt genom att fonden ökade allokeringen mot aktier och räntebärande tillgångar, vars andel steg med 3 respektive 0,9 procentenheter. Aktieinnehavets positiva avkastning, samt andra tillgångsslags negativa utveckling bidrog också till ökningen i aktieexponeringen. Allokeringen till alternativa investeringar minskade samtidigt med 4 procentenheter. Tredje AP-fonden avvecklade under föregående år samtliga aktieinvesteringar i tillväxtmarknader.

8 56 Att det inte summerar till 100 procent beror på avrundning.

Procent av totala tillgångar

Svenska Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alt. investeringar Övrigt aktier

100% 3,0% 3%

6% 14,3%

90% 17,5% 20,2%

24,9%

35,0% 30,8%

80%

45,0% 42%

70% 41%

35,7%

33,6%

60% 37,0% 30,9%

24,4%

24,7%

50%

4% 5,8% 5,6%

40% 4,6% 6,3%

34,0% 38%

30% 36% 29,0% 30,2%

30,6% 28,5%

25,6% 25,3%

20%

10% 18,0% 17%

14,9% 12,4% 12,4% 12,4% 11,5% 12,8%

10%

0%

2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2023 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Riskjusterad avkastning I figur 6.8 redovisas Tredje AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2014–2023. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse (volatilitet), som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten negativ, då fondens avkastning understeg den riskfria räntan. Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,6.

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25% 5

4,3 20,7%

20% 17,6% 4

15% 13,7% 2,8 3

2,8 9,4% 9,7%

10% 8,8% 2

7,8%

6,8%

1,6 0,8

5% 1

1 0,6% 0,9

Neg.

0,3

0% 0 0

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

-5% -1

-5,8%

-10% -2

Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Utveckling av illikvida tillgångar Tredje AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra 14 procent av det totala fondkapitalet 2014 till 31 procent 2023. De illikvida tillgångarna består framför allt av onoterade fastigheter (81,3 miljarder kronor 2023), därefter riskkapitalföretag (36,3 miljarder kronor 2023). De onoterade fastighetsinnehaven ägs genom fem direktägda bolag varav fyra tillsammans med andra investerare. Fastighetsbolagen är i huvudsak koncentrerade till den svenska marknaden men diversifierade över olika segment (kontor, bostäder och samhällsfastigheter). Investeringar inom onoterade aktier utgörs av fondinvesteringar utan samarbetspartner. Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

2014–2023

Miljarder kronor

160 0

0,7

14,5 13,8

140 1,1 0,5

120 34,9 36,3

100 30

25,1 21,6

80 16

10 15

13 10

60 10 9 5

5 9 5

10 6 5

40 5 81,5 81,3

11 69

5 6 56 62

20 40 48

26 29

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

Fastigheter Skog Infrastruktur Riskkapitalfonder

Onoterade fastigheter Infrastruktur Riskkapitalföretag Onoterade krediter

Skog Försäkringsrisker Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte klassas som illikvida. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Kostnader Tredje AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2023 till 285 miljoner kronor. Tredje AP-fondens rörelsekostnader har under perioden 2019–2023 ökat med ca 73 miljoner kronor. Under 2023 ökade rörelsekostnaderna med

33 miljoner kronor, varav 17 miljoner kronor utgörs av ökade administrationskostnader. De externa förvaltningskostnaderna har varierat mellan som mest

142 och som lägst 76 miljoner kronor under perioden 2019–2023, delvis beroende på värdeutvecklingen under åren, eftersom avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym. År 2023 uppgick de externa förvaltningskostnaderna till 76 miljoner kronor, vilket var en minskning med 43 miljoner kronor från föregående år, trots en positiv värdeutveckling under året och förklaras i stället av minskade arvoden för noterade tillgångar.

Tabell 6.11 Tredje AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2019 2020 2021 2022 2023

2019 2020 2021 2022 2023

Övrigt 7 5 4 5 6

1

2

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Varav 1 anställd i AP-fondernas etikråd. Källa: Tredje AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete utgår från fondens policy för ansvarsfulla investeringar som årligen revideras och fastställs av styrelsen. Arbetet är integrerat i förvaltningen och utgör en del av de analyser som ligger till grund för investeringsbeslut. Tredje AP-fondens hållbarhetsarbete täcker alla ESG-aspekter, men fonden arbetar systematiskt med fyra fokusområden – bolagsstyrning, klimat, mänskliga rättigheter och biologisk mångfald. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år.

Under 2023 har Tredje AP-fonden fortsatt arbetet med att implementera fondens uppdaterade policy för ansvarsfulla investeringar (tidigare benämnd hållbarhetspolicy). Vidare har fonden bl.a. arbetat med att stärka sitt datadrivna tillvägagångssätt vid beslutsfattande inklusive en kartläggning av samtliga fokusområden. Därutöver har Tredje AP-fonden utvecklat ett ramverk för landutvärdering, vilket är en del av beredskapen för återinträde på tillväxtmarknader som lämnades i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022. Fonden har under året även upprätthållit en proaktiv dialog med bolag som har fortsatt verksamhet i Ryssland.

Utöver integrering av hållbarhetsaspekter inom den ordinarie förvaltningsverksamheten genomför Tredje AP-fonden riktade investeringar inom ramen för policyn för ansvarsfulla investeringar. Ett av målen är att investeringar i gröna och sociala obligationer ska utgöra 25 procent av den totala ränteportföljen 2025. Under 2023 utgjorde investeringarna 22,4 procent.

Tredje AP-fonden röstade under 2023 på 170 svenska och 1 050 utländska bolagsstämmor (2022: 158 respektive 980 stämmor). Det motsvarar 95 respektive 100 procent av antalet svenska och utländska bolag i den noterade portföljen. Under 2023 deltog Tredje AP-fonden även i fem svenska valberedningar, i likhet med föregående år.

Tredje AP-fonden har fastställt tio övergripande hållbarhetsmål. Under 2023 färdigställdes arbetet med att definiera målsättningar inom samtliga fokusområden och det infördes fyra nya mål för områdena biologisk mångfald och mänskliga rättigheter. Målsättningarna är definierade mot kvantitativa mätetal och är en kombination av aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter inom en given tidsperiod) och resultatmål

(t.ex. att uppnå ett visst resultat). Eftersom målen är av medel- eller Skr. 2023/24:130 långfristig karaktär saknas gränsvärden för 2023.

I tabell 6.12 redovisas Tredje AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2023. Som jämförelse redovisas även resultat för 2022.

Tabell 6.12 Tredje AP-fondens hållbarhetsmål

minst 40 procent av det underrepresen- det underterade könet i styrelsen 2026. represen-

terade

könet

(procent) 2 Andel svenska bolag i portföljen med Andel 20 20 hållbarhetskriterier i incitamentsprogram bolag i ska fördubblas från 20 till 40 procent portföljen senast 2025. (procent)

Fokusområde: Klimat 3 Halverat CO2-avtryck i den direktägda Koldioxid- 0,8 0,7 aktieportföljen 2019–2025. avtryck i (+ 7 procent (-32 procent

den note- jämfört med jämför med

rade port- föregående föregående

följen, år) år)

scope 1

och 2 (mn

tCO2e) 4 Samtliga portföljbolag ska vara i linje Andel 28 38 med 1,5-gradersmålet vid 2040. bolag

(procent) 5 Föra påverkansdialog med bolag som Andel - Dialoger står för 70 procent av utsläppen 2023 initierade initierades och 90 procent av utsläppen 2030. dialoger under första

kvartalet

2023 6 25 procent av ränteportföljen ska vara Andel av 21 22,4 investerad i hållbara obligationer senast ränte- 2025. portöljen

(procent)

Fokusområde: Biologisk mångfald 7 Samtliga bolag inom prioriterade sektorer Andel - 59 ska ha policy för biologisk mångfald bolag 2030 (505 bolag i aktieportföljen under (procent) 2023).

Nr Beskrivning Mätetal 2022 2023

8 Samtliga bolag inom prioriterade sektorer Andel - -

ska följa rekommendationer från The bolag Taskforce on Nature-related Financial (procent) Disclosures (TFND) 2030 (505 bolag i aktieportföljen under 2023).

Fokusområde: Mänskliga rättigheter

9 Samtliga bolag i sektorer med förhöjd Andel - 91

risk ska ha policy för mänskliga bolag rättigheter 2030. (procent)

10 Samtliga bolag i sektorer med exponering Andel - 60

mot utsatta grupper ska ha genomlys- bolag ningsprocess 2030. (procent)

Anm.: Mål 7–10 är nya för 2023. Not 1: TFND-ramverket publicerades hösten 2023. Målet mäts från 2024. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Tredje AP-fonden).

Regeringen bedömer att Tredje AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2023. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Tredje AP-fondens kontrollfunktioner består av riskkontrollfunktionen och funktionen för regelefterlevnad. Dessa funktioner är oberoende i förhållande till kapitalförvaltningen. Riskkontrollfunktionen utgörs av avdelningen riskkontroll och avkastningsanalys. Avdelningen ansvarar för analys, uppföljning och kontroll av fondens risker, avkastning och limitervärdering av portföljen samt fondens affärssystem och risksystem. Chefen för avdelningen rapporterar till fondens risk- och administrationschef. Risk- och administrationschefen rapporterar till den verkställande direktören samt till styrelsen vid behov och utgör informationskanal för riskrapportering till styrelsen.

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2023 bl.a. granskat Tredje AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.4¶Fjärde AP-fonden

Regeringens bedömning: Fjärde AP-fonden har hanterat nettoflödet mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet som avsett. Fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att

fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Fjärde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Under 2023 överförde Fjärde AP-fonden 4,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Fonden har därmed bidragit till att hantera det underskott som uppstår när summan av inbetalda pensionsavgifter är lägre än summan av utbetalda pensioner.

Fjärde AP-fonden har även bidragit till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fjärde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning har sedan den 1 juli 2001 uppgått till 6,7 procent, vilket omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål varit 4,6 procent under samma period. Det överstiger fondens långsiktiga avkastningsmål (3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år). Fondens avkastning efter kostnader uppgick till 9,6 procent 2023, jämfört med -11,9 procent för 2022.

Fjärde AP-fonden har i likhet med föregående år haft fokus på områdena klimat och miljö samt ägarstyrning i sitt hållbarhetsarbete. Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som följts upp under året. Målen är huvudsakligen av medel- eller långfristig karaktär. I den mån kortfristiga gränsvärden formulerats för 2023 bedöms målen vara uppfyllda.

Tabell 6.13 Fjärde AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Procent Avkastning före kostnader 21,8 9,7 19,3 -11,8 9,6 Avkastning efter kostnader 21,7 9,6 19,2 -11,9 9,6 Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Fondkapital och resultat

Fjärde AP-fondens resultat efter kostnader uppgick till 43,9 miljarder kronor 2023, vilket motsvarar en avkastning efter kostnader på 9,6 procent. Under året överfördes 4,8 miljarder kronor till inkomstpensionssystemet. Sammantaget ökade fondkapitalet under 2023 med 43,9 miljarder kronor till 499,6 miljarder kronor.

Under 2023 uppgick Fjärde AP-fondens totala avkastning till 9,6 procent före kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från utländska aktier i utvecklade marknader (5,8 procentenheter) och svenska aktier (2,9 procentenheter). Alternativa och illikvida tillgångar samt

valutasäkringar bidrog negativt till avkastningen (med -1,0 respektive -0,1 procentenheter).

Fjärde AP-fondens avkastningsmål

Fjärde AP-fonden har två avkastningsmål – ett långfristigt (på 40 års sikt) och ett medelfristigt (på 10 års sikt). Fjärde AP-fonden har som mål att totalavkastningen på lång sikt ska uppgå till 3,5 procent realt per år i genomsnitt. Målet är utformat utifrån en sammantagen avvägning mellan förväntad avkastning och risknivå på tillgångsmarknaderna för att på bästa möjliga sätt tillfredsställa pensionssystemets behov av avkastning för att på ett generationsneutralt sätt balansera pensionssystemets tillgångar och skulder på 40 års sikt. Det långsiktiga avkastningsmålet består av avkastningsförväntan på en tillgångsallokering med en risknivå bäst anpassad för pensionssystemet (2,8–2,9 procent) samt av aktiv förvaltning (0,5 procent). Förväntad avkastning från ALM-analysens bedömning av vad en vald passiv portfölj av aktier och räntor med en viktfördelning i det valda aktiespannet kan leverera (2,8–2,9 procent år 2020) understiger det långsiktiga avkastningsmålet. Den slutliga bedömningen om 3,5 procent omfattar också den förväntade meravkastningen från sammansättningen av referensportföljen på medellång sikt, samt avkastningen från Fjärde AP-fondens aktiva förvaltning.

Det långsiktiga målet kompletteras med ett medelfristigt mål på realt 3 procent per år i genomsnitt för den kommande tioårsperioden. Det medelfristiga avkastningsmålet består av förväntad avkastning på vald medelfristig tillgångsallokering (ca 2–2,5 procent) samt bidrag från aktiv förvaltning. Tillsammans ger det ett mål på 3 procent realt. Det medelsiktiga målet är lägre än det långsiktiga, då fonden anser det vara svårt att bibehålla en hög avkastning över den kommande tioårsperioden givet förväntad marknadsutveckling. Över tid förväntas det nuvarande lägre medelfristiga avkastningsmålet normaliseras så att det kommer att motsvara det långsiktiga avkastningsmålet.

Fjärde AP-fondens avkastningsmål har reviderats två gånger under de senaste åren. År 2017 reviderades målet från 4,5 procent till 4 procent med motiveringen att avkastning, i synnerhet på räntebärande tillgångar, förväntades bli lägre framgent samt att nackdelen för pensionssystemet av att öka risken i tillgångsportföljen för att kompensera för den lägre förväntade avkastningen översteg nyttan av det avkastningsbidrag som i så fall kunde förväntas. Samtidigt infördes även ett medelfristigt mål om 3 procent, vilket genomfördes 2018 och har varit oförändrat sedan dess. År 2021 reviderades det långsiktiga målet ytterligare, från 4 procent till 3,5 procent, med motiveringen att avkastning på samtliga tillgångar förväntades bli lägre i ljuset av låga räntor och en längre anpassningsperiod till ett normalläge. Givet pensionssystemets starka balansräkning, i kombination med allt kortare återstående tid av utflöden från systemet ansågs det bättre att sänka målet något än att öka risknivån i investeringsportföljen.

Som framgår ovan skedde två revideringar med 0,5 procentenheter under en relativt kort tidsperiod. Det var dock redan 2017 diskussion om att revidera ned målet med en hel procentenhet. Anledningen till att ingen större revidering genomfördes, utan i stället delades upp i två revideringar,

var att trösklarna för att revidera målet är höga och att Fjärde AP-fonden Skr. 2023/24:130 föredrar en stegvis justering av större förändringar.

Uppföljning av Fjärde AP-fondens avkastningsmål

I tabell 6.14 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 2001–2023, för den senaste tioårsperioden 2014–2023 samt för den senaste femårsperioden 2019–2023. Fjärde AP-fondens målsättning för avkastningen är uttryckt i reala termer och därför redovisas även för motsvarande tidsperioder fondens avkastning, omräknat i reala termer, för att vara jämförbart med målsättning för avkastningen.

Tabell 6.14 Fjärde AP-fondens avkastning och avkastningsmål

Procent

2001–2023 2014–2023 2019–2023

Genomsnittlig nominell 6,7 8,5 8,9 avkastning Genomsnittlig real avkastning 4,6 5,6 4,3 Långsiktigt avkastningsmål 3,5 (realt) (40 år) Medelfristig avkastningsmål 3,0 3,0 (realt) (10 år) Not 1: Tidsperioden gäller fr.o.m. den 1 juli 2001. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

I tabellen framgår att fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader uppgick till 8,9 procent under den senaste femårsperioden och 8,5 procent under den senaste tioårsperioden. För hela perioden 2001–2023 har Fjärde AP-fondens genomsnittliga avkastning uppgått till 6,7 procent per år, i nominella termer. Fondens avkastningsmål är 3,5 procents genomsnittlig real avkastning efter kostnader per år på lång sikt och 3,0 procent på medellång sikt. Detta kan jämföras med fondens årliga genomsnittliga avkastning efter kostnader, omräknat i reala termer för att vara jämförbart med fondens avkastningsmål, som uppgick till 4,3 procent under den senaste femårsperioden (2019–2023), 5,6 procent under den senaste tioårsperioden (2014–2023) och 4,6 procent för hela perioden 2001–2023. Fjärde AP-fonden har uppnått styrelsens långsiktiga avkastningsmål under samtliga nämnda perioder.

Finansiell risk och tillgångsallokering

Fjärde AP-fondens förvaltningsmodell utgår ifrån en långsiktig analys och ett långfristigt avkastningsmål på 40 års sikt som eftersträvar den bästa kombinationen av förväntad avkastning och risk så att pensionssystemet långsiktigt stärks, utan att en generation gynnas på bekostnad av en annan. Utifrån risk- och avkastningsantaganden fastställs sedan acceptabla allokeringsspann för andelen aktier, ränteduration respektive valutaexponering.

En medelsiktig analys och avkastningsmål tas fram med ett 10-årigt perspektiv för att i större detalj ta hänsyn till rådande ekonomiska situation och dynamik utifrån denna tidshorisont. Baserat på analysen fastställs det 65

medelfristiga avkastningsmålet samt Fjärde AP-fondens dynamiska normalportfölj, vilket är en referensportfölj bestående av olika marknadsindex och som beskriver lämplig medelsiktig tillgångsallokering.

Den löpande förvaltningen hanteras av Fjärde AP-fondens operativa förvaltningsorganisation baserat på fastställt avkastningsmål och riskutrymme.

Fjärde AP-fondens investeringsfilosofi baseras på fondens särdrag som långsiktig investerare med stora frihetsgrader och stort kapital.

Fjärde AP-fondens portfölj bestod vid 2023 års slut av 53 procent aktier, 26 procent räntebärande tillgångar, och 21 procent alternativa investeringar. Under 2023 skiftade fondens faktiska allokering främst till aktier (+3,6 procentenheter) inom segmentet globala aktier Denna utveckling är delvis en konsekvens av taktiska omallokeringar, Den ökade aktieexponeringen är delvis en konsekvens av taktiska omallokeringar, men också av den relativt svagare utvecklingen i marknadsvärde i övriga tillgångsslag under året.

Under 2022 införde Fjärde AP-fonden det nya tillgångsslaget defensiva aktier som utgör ca 5 procent av den dynamiska normalportföljen. Den nya tillgångsklassen syftar till att dels tillföra avkastningspotential, dels ha stabiliserande egenskaper i en mer problematisk ekonomisk miljö.

Figur 6.10 Tillgångsallokering Fjärde AP-fonden

Procent av totala tillgångar

Svenska aktier Globala aktier Aktier i tillväxtmarknader Räntebärande tillgångar Alt. tillgångar

100% 3,0% 2,3% 3,4%

5,9% 9,3% 9,6%

14,9%

90% 23,0% 21,2%

80% 33,9% 36,0% 36,8%

34,5%

32,0% 32,1%

70% 31,1%

26,1%

27,7%

60% 3,0%

5,8% 4,3% 4,2%

50% 6,7% 5,6%

5,9%

38,4%

40% 42,1%

38,1% 35,1% 35,5% 35,2%

30% 31,7% 27,6% 30,9%

20%

10% 24,1%

18,7% 18,6% 18,8% 18,9% 18,9% 15,6% 15,6% 16,2%

0%

2001 2004 2007 2010 2013 2016 2019 2022 2023 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Riskjusterad avkastning

I figur 6.11 redovisas Fjärde AP-fondens totala avkastning efter kostnader samt den riskjusterade avkastningen under den senaste tioårsperioden, 2014–2023. Den riskjusterade avkastningen är mätt med en s.k. sharpekvot, som anger hur mycket avkastning som fonden har genererat i förhållande till den risk, mätt som avkastningens standardavvikelse (volatilitet), som tagits under tidsperioden. Ju högre sharpekvot, desto 66 bättre avkastning givet risken i portföljen. Under 2022 var sharpekvoten

Genomsnittet av de årliga värdena under den senaste tioårsperioden var 1,4.

Figur 6.11 Fjärde AP-fondens totala avkastning

Nominell avkastning efter kostnader, procent

25% 5

21,7%

19,2%

20% 4

15,7%

15% 3

10,0% 9,6% 9,6%

10% 2

6,8%

9,1%

5% 1

-0,2%

0% 0

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

-5% -1

-10% -2

-11,9%

-15% -3

Avkastning Riskjusterad avkastning, sharpekvot (höger axel) Källa: Fjärde AP-fonden.

Utveckling av illikvida tillgångar Fjärde AP-fondens illikvida tillgångar har gått från att utgöra knappt

8 procent av det totala fondkapitalet 2014 till 18,5 procent 2023. De illikvida tillgångarna består framför allt av fastigheter och infrastruktur (45,4 miljarder kronor respektive 23,9 miljarder kronor 2023). Det bör noteras att värdeförändringar i illikvida tillgångar inte marknadsvärderas löpande utan med en viss eftersläpning. Värderingsfrekvensen bidrar till en viss osäkerhet i värderingen som blir mer påtaglig i takt med att illikvida tillgångars andel av det totala fondkapitalet ökar.

2014–2023

Miljarder kronor

3,4

9,7 12,1 80 5,3

12,4 11,1

7,1

5,5 10,5

33,3

24,5 27,5

16,4 20,7

2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023

Fastigheter Infrastruktur Riskkapitalföretag Onoterade krediter Övriga illikvida

Anm.: Fr.o.m. 2021 tillämpas en ny definition av illikvida tillgångar. Allokeringen som visas före 2021 kan dock innehålla tillgångar som enligt den nya definitionen inte längre klassas som illikvida. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Kostnader

Fjärde AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgår för 2023 till 281 miljoner kronor. Fondens rörelsekostnader har under perioden 2019–2023 ökat med ca 50 miljoner kronor. Under 2023 ökade rörelsekostnaderna med 22 miljoner kronor.

De externa förvaltningskostnaderna uppgick till 118 miljoner kronor för 2023, vilket var en minskning med 22 miljoner kronor från föregående år. Under perioden 2019–2023 ökade de externa förvaltningskostnaderna med 21 miljoner kronor. Avgifterna på externa mandat baseras på förvaltad volym, vilket innebär att de externa förvaltningskostnaderna minskar när värdet på förvaltat kapital minskar.

Tabell 6.15 Fjärde AP-fondens kostnader och antal anställda

Miljoner kronor

2019 2020 2021 2022 2023

2019 2020 2021 2022 2023

Övrigt 9 7 7 9 9

1

2

Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Antalet inkluderar även visstidsanställda studenter. Medeltal anställda omräknat till heltidstjänster under 2023 var 66 personer. Källa: Fjärde AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Fjärde AP-fondens hållbarhetsarbete styrs av fondens hållbarhetspolicy som anger övergripande riktlinjer och strategier för arbetet. Policyn revideras och fastställs årligen av styrelsen. Hållbarhetsarbetet är integrerat i alla delar av organisationen och det löpande förvaltningsarbetet. Fonden har fem olika implementeringsstrategier för sitt hållbarhetsarbete: 1) mäta och rapportera kring hållbarhet, 2) integrera hållbarhetsfaktorer i investeringsprocesser anpassat efter tillgångsslag, 3) påverka som ägare, investerare och samhällsaktör, 4) reducera hållbarhetsrisker i portföljen, och 5) investera i starka hållbarhetstrender genom riktade och tematiska investeringar. Fjärde AP-fonden har även fastställt två övergripande fokusområden – klimat och miljö samt ägarstyrning. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år.

Under 2023 har Fjärde AP-fonden utvidgat arbetet inom ramen för sina implementeringsstrategier. Fonden har uppdaterat sin tematiska hållbarhetsanalys i syfte att skapa en bättre förståelse för hållbarhetstrender. Inom ramen för fokusområdet klimat och miljö har fonden framför allt arbetat med frågor som rör biologisk mångfald, bl.a. genom att identifiera verktyg och analysmodeller för att kunna implementera sådana överväganden i investeringsbeslut. Fjärde AP-fonden har även genomfört tematiska investeringar till ett belopp av 7,6 miljarder kronor (7,4 miljarder kronor 2022). Dessa gjordes framför allt i den onoterade portföljen, t.ex. inom områdena hållbar infrastruktur och förnyelsebar energi.

Fjärde AP-fonden röstade under 2023 på 131 svenska och 1 216 utländska bolagsstämmor (2022: 125 respektive 1 267 stämmor). Det motsvarar 74 respektive 100 procent av antalet svenska och utländska bolag i den noterade portföljen. Under 2023 deltog Fjärde AP-fonden även i 56 svenska valberedningar (2022: 46 valberedningar).

Fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål. Av dessa är fem mål relaterade till fokusområdet klimat och miljö, medan övriga mål är relaterade till området ägarstyrning. Målen är i allt väsentligt oförändrade sedan föregående år. En majoritet av målen är definierade mot kvantitativa mätetal och samtliga målsättningar är en kombination av aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter) och resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst utfall). Målen är huvudsakligen av medel- eller långfristig karaktär. I den 69

mån kortfristiga gränsvärden formulerats för 2023 bedöms målen vara uppfyllda.

I tabell 6.16 redovisas Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2023. Som jämförelse redovisas även resultat för 2022.

Tabell 6.16 Fjärde AP-fondens hållbarhetsmål

utsläpp i enlighet med Parisavtalet. ring koldi- 2. -61 2. -65 Halvera portföljens CO2e-utsläpp 2030 oxidut- (jämfört med 2020 års nivå) och nå netto släpp nollutsläpp senast 2040. under året (procent) 2. Förändring koldioxidutsläpp sedan 2010 (procent) 2 Göra investeringar som minskar 1. 1. 45 1. 41 klimatrisken i portföljen. Koldioxid- 2. 40 2. 41 utsläpp som andel av globalt aktieindex (procent) 2. Koldioxidintensitet som andel av globalt aktieindex (procent) 3 Göra proaktiva investeringar som bidrar Genom- Målet Målet till och drar fördel av klimatomställning. förda uppnått. uppnått. investe- 7,4 mdkr i 7,6 mdkr i ringar nya hållbar- nya hållbar-

hetsinveste- hetsinveste-

ringar. ringar. 4 Utvärdera möjliga förvaltningsstrategier Kvalitativ Målet Målet baserat på kartlagda indikatorer. bedöm- uppnått uppnått ning 5 Påverka för klimatomställning. 1. Föränd- 1. - 1. -9 ring koldi- 2. - 2. -2 oxidutsläpp, portföljmix (procent)

Hållbarhetsmål Resultat

Nr Beskrivning Mätetal 2022 2023

2. Förändring koldioxidutsläpp, bolagens utsläpp (procent) Fokusområde: Ägarstyrning 6 Arbeta aktivt i valberedningar i kraft av 1. Antal 1. 47 1. 56 ägarandel. valbered- 2. 92 2. 93 ningar 2. Andel av valberedningar där fonden erbjudits delta (procent) 7 Intervjua hela eller delar styrelsen vid Genom- Målet Målet styrelseutvärderingar. förda uppnått uppnått intervjuer 8 Arbeta för ökad mångfald i styrelserna, Andel 39 54 särskilt med avseende på jämnare kvinnor av könsfördelning. nyvalda ledamöter (procent) 9 Utöva rösträtten vid svenska stämmor. 1. Antal 1. 125 1. 131 svenska 2. 88 2. 74 stämmor där fonden röstat 2. Andel stämmor där fonden röstat (procent av totalt innehav) 10 Utöva rösträtten vid utländska stämmor. Antal 1. 1 267 1. 1 216 utländska 2. 100 2. 100 stämmor där fonden röstat 2. Andel stämmor där fonden röstat

Nr Beskrivning Mätetal 2022 2023

(procent

av totalt

innehav) 11 Stötta initiativ som verkar för Kvalitativ Målet Målet

aktieägares rättigheter och bolagens bedöm- uppnått uppnått arbete med hållbarhet. ning

Not 1: Uppdaterat mål 2023. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Fjärde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Fjärde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2023. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

Fjärde AP-fonden delar in riskhanteringen i tre steg: riskstyrning, löpande riskhantering samt uppföljning och kontroll. Styrelsen fastställer årligen en placeringspolicy och en riskhanteringsplan för fondens verksamhet som utgör ett ramverk för fondens riskutrymme. I styrelsen finns ett riskutskott och ett revisionsutskott för att hantera olika aspekter av riskstyrning. Den löpande riskhanteringen är decentraliserad till de operativa delarna i fonden och följer principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att fonden skiljer mellan funktioner som ansvarar för risk (ledning och förvaltningsorganisationen), funktioner för övervakning, kontroll och regelefterlevnad och funktionen för oberoende granskning (internrevision). Uppföljning och kontroll av Fjärde AP-fondens finansiella och operativa risker ansvarar enheten Risk & verksamhetsstöd för.

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2023 bl.a. granskat Fjärde AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

6.5¶Sjätte AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjätte AP-fonden har genererat avkastning som bidrar till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Sjätte AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjätte AP-fonden är till skillnad från Första–Fjärde AP-fonderna en sluten fond. Det innebär att Sjätte AP-fonden inte ska hantera nettoflöden mellan in- och utbetalningarna i inkomstpensionssystemet. Fondens uppdrag regleras i lagen om Sjätte AP-fonden. Fondens mål är att skapa långsiktigt hög avkastning med tillfredsställande riskspridning genom investeringar på den onoterade riskkapitalmarknaden. Styrelsen beslutade under 2020 att från och med 2021 använda ett nytt avkastningsmål. Målet syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt, och kommer huvudsakligen utvärderas över rullande femårsperioder.

Avkastningen för 2023 uppgick till 3,0 procent. Den genomsnittliga avkastningen efter kostnader över fem år uppgick till 15,3 procent. Därmed uppfyllde Sjätte AP-fonden sitt långsiktiga avkastningsmål som uppgick till 11,4 procent under samma period.

Tabell 6.17 Sjätte AP-fondens resultat

Miljarder kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Procent Avkastning efter kostnader 8,2 20,4 49,1 1,9 3,0 Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sedan den 1 juli 2022 har Sjätte AP-fonden ett lagstadgat mål om föredömlig förvaltning som följs upp från och med årets utvärdering. Sjätte AP-fonden har i likhet med föregående år haft fokus på områdena klimat, jämställdhet och mångfald samt mänskliga rättigheter i sitt hållbarhetsarbete. Fonden har fastställt elva hållbarhetsmål som i huvudsak är oförändrade sedan föregående år. Målen är av kort-, medeleller långfristig karaktär. I den mån gränsvärden formulerats för 2023 bedöms målen vara uppfyllda.

Fondkapital och resultat

Sjätte AP-fondens resultat uppgick till 2,1 miljarder kronor 2023, jämfört med 1,3 miljarder kronor året innan. Detta motsvarar en nominell avkastning på 3,0 procent, jämfört med 1,9 procent året innan. Sedan fonden bildades 1996 har fondkapitalet ökat med 60,3 miljarder kronor, från 10,4 miljarder kronor till 70,7 miljarder kronor. Detta motsvarar en total värdetillväxt sedan starten på ca 580 procent och en årlig genomsnittlig tillväxt på 7,3 procent.

Under 2023 uppgick Sjätte AP-fondens totala avkastning till 3,0 procent, eller 2,1 miljarder kronor, efter kostnader. Största positiva bidragen till avkastningen kom från buyout co-investeringar (2,5 miljarder kronor)

och buyout fond-investeringar (0,7 miljarder kronor). Valutasäkringar bidrog 2023 positivt (0,2 miljarder kronor). Största negativa bidraget till avkastningen kom från venture/growth (-1,4 miljarder kronor).

Sjätte AP-fondens avkastningsmål

Sjätte AP-fondens målsättning är att över en femårsperiod överträffa avkastningen av ett sammanvägt index bestående av 90 procent Burgiss ALL, som representerar avkastning i private equity-marknaden, viktat med 10 procent OMRX T-Bill, motsvarande behov av likvida medel. Målet antogs under 2021 och ersätter tidigare målindex (SIX Nordic 200 CAP GI) även för historiska jämförelser. Målet som används sedan 2021 syftar till att utvärdera fondens prestation relativt en marknad av onoterade tillgångar globalt. Sjätte AP-fondens målsättning är att den genomsnittliga årliga avkastningen över en rullande femårsperiod ska överträffa målindex.

Sjätte AP-fondens mål är att fonden genom sin inriktning mot onoterade tillgångsslag ska hålla en hög långsiktig avkastning, med en balanserad totalrisk för portföljen. Sjätte AP-fondens ambitionsnivå är dock, enligt fonden, att skapa högre avkastning än median i marknaden. Sjätte APfondens mål är till sin natur långsiktigt, eftersom investeringar inom onoterade tillgångar behöver mätas över en längre period.

Uppföljning av Sjätte AP-fondens avkastningsmål

I figur 6.13 redovisas genomsnittlig avkastning för hela perioden 1997–2023, för den senaste tioårsperioden 2014–2023, för den senaste femårsperioden 2019–2023 samt för 2023. Som jämförelse redovisas även Sjätte AP-fondens målsättning för avkastningen för motsvarande tidsperioder, omräknad för att vara jämförbar med den genomsnittliga nominella avkastningen.

Figur 6.13 Sjätte AP-fondens totala avkastning

Genomsnittlig årlig avkastning efter totala kostnader, procent

25%

20,4%

20%

17,5%

15,3%

14,0%

15%

12,3%

11,4%

10,5%

10%

7,3%

5% 3,0% 2,8%

0%

-1,9%

-5%

2023 2019-2023 2014-2023 1997-2023

AP6 AP6 investeringsverksamhet Avkastningsmål

Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Avkastningen för 2023 uppgick till 3,0 procent. Fondens genomsnittliga avkastning efter kostnader var 15,3 procent under den senaste femårsperioden och 12,3 procent under den senaste tioårsperioden. Jämförelseindexet avkastade -1,9 procent 2023, 11,4 procent i genomsnitt per år under perioden 2019–2023 och 14,0 procent i genomsnitt per år under perioden 2014–2023. Fonden har därmed överträffat sitt avkastningsmål på fem års sikt. Jämförelseindexet sträcker sig inte till 1996, varför en jämförelse sedan periodens start inte är möjlig.

Sjätte AP-fonden har bidragit till den långsiktiga finansieringen av tillgångssidan i inkomstpensionssystemet, även om fonden är sluten och inte är en del av flödet inom inkomstpensionssystemet i övrigt.

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet

Investeringsverksamheten, som utesluter fondens likviditetsförvaltning, ökade under året och uppgick vid årsskiftet till 67,7 miljarder kronor, vilket motsvarar 96 procent av det totala kapitalet. Resultatet för investeringsverksamheten uppgick 2023 till 1,85 miljarder kronor.

År 2020 fastställde Sjätte AP-fondens styrelse en ny långsiktig strategisk inriktning mot 2030 som styr mot en allokering inom buyout, venture/growth och secondary . Redovisningen av segmenten venture/growth och secondary var ny 2021. Inom buyout är allokeringen en kombination av fondinvesteringar och co-investeringar. Den långsiktiga strategiska inriktningen som antogs 2020 innebar ingen kursändring från den strategiomläggning som skett från 2013. I den ändrade strategin från 2011 har tidigare direktinvesteringar successivt ersatts av co-investeringar i mer mogna onoterade bolag.

Marknadsvärdet av co-investeringarna 2023 uppgick till 25,7 miljarder kronor. Marknadsvärdet av fondinvesteringarna 2023 uppgick till 30,1 miljarder kronor. Marknadsvärdet av venture/growth och secondary uppgick 2023 till 9,1 miljarder respektive 2,8 miljarder kronor. Buyoutsegmentet omfattar 79 procent (varav co-investeringar 36 procentenheter och fondinvesteringar 43 procentenheter), venture/growth omfattar 13 procent och secondary omfattar 4 procent av investeringsverksamhetens förvaltade kapital som uppgår till totalt 96 procent av fondkapitalet.

9 Buyout avser investeringar i mogna bolag. Venture/growth avser investeringar i bolag i tidig utvecklings- och tillväxtfas, och har en relativt högre risknivå. Secondary avser andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal. 75

Totala tillgångar, miljarder kronor

80

Venture/Growth (fr.o.m. 2021)

70 Secondary (fr.o.m. 2021)

60 Buyout - Co-invest (fr.o.m. 2021)

Buyout - Fonder (fr.o.m. 2021)

50

Fondinvesteringar (2012-2020)

40 Co-investeringar (2012-2020)

Investeringsverksamheten (1996-

30

2012)

20

10

0

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23

19 19 19 19 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 20 Not 1: Fr.o.m. 2021 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning, buyout-fonder, buyout-co-invest, venture/growth och secondary. Fr.o.m. 2012 t.o.m. 2020 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning, fondinvesteringar och co-investeringar. Från start 1996 t.o.m. 2012 redovisas investeringskategorierna: likviditetsförvaltning och investeringsverksamhet. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Sjätte AP-fondens investeringsverksamhet drivs utifrån en portföljstrategi som kan skapa en hög riskjusterad avkastning på portföljnivå där de olika segmenten varierar i avkastningen mellan olika år. Investeringsinriktningen är främst mogna bolag och under 2023 drevs avkastningen i första hand av segmentet buyout som utgör en majoritet av det förvaltade kapitalet i fonden. Buyout-segmentet, som motsvarar mogna bolag, genererade 2023 en avkastning om 5,9 procent (avkastningen kom framför allt från co-investeringar som avkastade 10,2 procent medan fondinvesteringar avkastade 2,4 procent). Det mogna marknadssegmentet har generellt sett haft en bra avkastning under perioden 1997–2023, vilket var 16,0 procent för buyout-segmentet, (16,4 procent för co-investeringar och 15,5 procent för fondinvesteringar). För tioårsperioden (2014‒2023) uppgick avkastningen till 17,1 procent (16,8 procent för co-investeringar och 17,6 procent för fondinvesteringar). För femårsperioden (2019–2023) var motsvarande siffror 20,5 procent (22,2 respektive 18,8 procent för coinvesteringar och fondinvesteringar).

Venture/growth-segmentet, som motsvarar bolag i tidig fas, genererade en negativ avkastning om 13,9 procent. Det var betydligt lägre än samtliga övriga segment 2023 och betydligt lägre jämfört med föregående års 5,2 procent eller 2021 års 110,6 procent. Sedan fondens start har venture/growth-segmentet i jämförelse avkastat 1,6 procent årligen. För tioårsperioden (2014‒2023) avkastade venture/growth 20,1 procent årligen och för femårsperioden (2019–2023) 21,6 procent årligen. Trots en nedgång under 2023 har venture/growth-delen av Sjätte AP-fondens förvaltade kapital under senaste fem- och tioårsperioden haft högst

procentuell avkastning, mycket på grund av den starka venture-marknad Skr. 2023/24:130 som rådde 2020–2021. Secondary-segmentet, som motsvarar andrahandshandel med av andra investerare redan ingångna investeringsavtal, avkastade 1,4 procent och 16,6 procent för femårsperioden (2019–2023) samt 15,9 procent för tioårsperioden (2014–2023).

Figur 6.15 Sjätte AP-fondens resultat och fondkapital per affärsområde

Procent

50%

45%

40%

35%

30% % %

,2 % ,6 % %

% % ,5 ,1 ,4 %

25% 22 % % ,8 % 21 %

,8 ,6 % 20 ,1 % 20 % 20 ,5

,4 18 ,5 ,0 ,6 ,9 %

16 17 17 16 17 ,0

0%

2023 2019-2023 2014-2023 1997-2023

Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden).

Likviditet

Likviditetsförvaltningen utgörs av den del av Sjätte AP-fondens kapital som inte är placerad inom investeringsverksamheten. Syftet med likviditetsförvaltningen är att upprätthålla god betalningsberedskap, vilket bl.a. behövs för att kunna genomföra ny- och tilläggsinvesteringar och för att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten. Under 2023 har valutasäkringar liksom under 2022 tagit en betydande del av likviditetsbufferten i anspråk. Förvaltningen ska ske med tillfredsställande riskspridning.

En del av likviditetsförvaltningen utgörs av den korta betalningsberedskapen. Denna del utgörs främst av kapital på fondens bankkonton och uppgår till ca 1–3 månaders nettoutflöden inom investeringsverksamheten. Belopp överstigande den löpande betalningsberedskapen placeras i externa fonder. Eftersom fonden är sluten och ledtiderna för att investera i onoterade tillgångar är långa, kommer perioder med god avkastning att generera överlikviditet. Förvaltningen måste därför ha en längre placeringshorisont. I syfte att skapa möjlighet till en god riskjusterad avkastning placeras därmed likviditeten som överstiger den korta betalningsberedskapen med en högre risk. Detta uppnås genom att 30 procent placeras i fem geografiskt breda och passiva aktieindex. Resterande del placeras i externa räntefonder med balanserad ränte- och kreditrisk.

Utöver detta har likviditetsförvaltningen också till uppgift att hantera de finansiella risker som kan uppstå inom verksamheten och vid behov låna upp kapital.

Till följd av att valutasäkringar tagit en betydande del av likviditetsbufferten i anspråk fanns i stort sett inga medel placerade i likviditetsförvaltningen vid utgången av 2023. Likviditetsportföljen minskade under året och uppgick vid årsskiftet till 1,1 miljarder kronor. Posten inkluderar fr.o.m. 2022 värdet på valutaterminer och övriga poster. Resultatet för likviditetsförvaltningen uppgick till 134 miljoner kronor och hade en marginellt positiv inverkan på resultatet 2023.

Kostnader

Sjätte AP-fondens interna kostnader (rörelsekostnader) uppgick för 2023 till 104 miljoner kronor. Sett till hela perioden 2019–2023 så har rörelsekostnaderna ökat från 95 till 104 miljoner kronor.

Externa förvaltningskostnader för den onoterade verksamheten ingår inte i tabellen.

Tabell 6.18 Sjätte AP-fondens kostnader

Miljoner kronor

2019 2020 2021 2022 2023

Externa förvaltningskostnader

Summa 95 89 98 104 104

2 30 31 32 34 32 Antal anställda Antal kvinnor/män 17/13 18/13 15/17 16/18 16/16 Andel kvinnor % 57 58 47 47 50 Not 1: Exklusive prestationsbaserade arvoden. Not 2: Vid årets slut. Källa: Sjätte AP-fondens årsredovisningar.

Hållbarhet

Sjätte AP-fonden integrerar hållbarhet i förvaltningen och det är en av de dimensioner som utvärderas vid val av förvaltare. Fondens begränsning till onoterade tillgångar av illikvid natur och dess strategi med enbart indirekta investeringar gör att stor vikt läggs vid granskningsarbetet inför en investering. Arbetet berör samtliga områden inom ESG och utgår från två huvudområden, ESG-integrering och transparens. Därtill har Sjätte AP-fonden tre särskilda fokusområden – klimat, jämställdhet och mångfald samt mänskliga rättigheter. Fokusområdena är oförändrade sedan föregående år.

Under 2023 har Sjätte AP-fondens hållbarhetsarbete utvecklats vidare Skr. 2023/24:130 baserat på fondens övergripande hållbarhetstänk och målsättningar. Sjätte AP-fonden har bl.a. breddat sin väsentlighetsanalys i enlighet med principen om dubbel väsentlighet och utvecklat metodiken för att främja respekten för mänskliga rättigheter inom investeringsverksamheten. Därutöver har fonden också utvecklat och formaliserat sitt samarbete med övriga AP-fonder, exempelvis i frågor om hållbarhetsrapportering. Sjätte AP-fonden har fastställt elva hållbarhetsmål som i huvudsak är oförändrade sedan föregående år. Målen är relaterade till fondens huvudoch fokusområden och därmed kategoriserade i fem grupper. Samtliga mål utom ett är definierade mot kvantitativa mätetal och det är en kombination av aktivitets- (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter inom en given tidsperiod) och resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst resultat). Målen är av kort-, medel- eller långfristig karaktär. I den mån kortfristiga gränsvärden formulerats för 2023 bedöms målen vara uppfyllda. I tabell 6.19 redovisas Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2023. Som jämförelse redovisas även resultat för 2022.

Tabell 6.19 Sjätte AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2022 2023

Huvudområde: ESG-integrering 1 Positiv trend i årlig ESG-utvärdering i Föränd- +2 i hela +1 i hela

förändring av betygsättning bland ring av portföljen portföljen

förvaltare. betyg- och +1 i och +3 i

sättning befintliga befintliga

(procent) innehav innehav

(med ett

totalt

resultat om

85 procent) 2 Förvaltare motsvarande 100 procent av Andel av 100 100

investerat kapital ska ha en ESG-policy / investerat

policy för ansvarsfulla investeringar. kapital

(procent) 3 Resultat inom första decilgruppen i PRI:s Betyg i Inget betyg Policy: 5/5

årliga utvärdering PRI:s (rap-

utvärde- portering Indirekta

ring inställd) private

equity-

investe-

ringar: 4/5

Principen om dubbel väsentlighet innebär att hänsyn tas både till hur fondens investeringar påverkas av hållbarhetsrisker/möjligheter och till hur fonden genom sina innehav påverkar människa och miljö. 79

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2022 2023

Förtroende-

skapande

åtgärder:

4/5 4 Samtliga signifikanta minoritetsinveste- Andel av 100 100 ringar ska ha en handlingsplan för innehav hållbarhet. (procent)

Huvudområde: Transparens 5 Förvaltare motsvarande 100 procent av Andel av 78 84 investerat kapital ska hållbarhets- investerat rapportera (enligt relevant rapporterings- kapital standard, t.ex. PRI eller GRI) till 2025 (procent) 6 Förvaltare motsvarande 65 procent av Andel av 63 75 investerat kapital ska redovisa ESG- investerat KPI:er på portföljbolagsnivå enligt kapital relevant standard eller (procent) rapporteringsinitiativ till 2025.

Fokusområde: Klimat 7 Förvaltare motsvarande a) 65 procent Andel av 47 59 (2025) och b) 100 procent (2040) av investerat investerat kapital har satt eller har kapital förbundit sig att sätta klimatmål i linje (procent) med Parisavtalet. 8 Innehav motsvarande a) 65 procent Andel av 52 70 (2025) och b) 100 procent (2030) av investerat förvaltat kapital ska redovisa kapital växthusgasutsläpp. (procent)

Fokusområde: Jämställdhet och mångfald 9 Jämställd fördelning mellan kvinnor och Andel av a) 27 a) 29 män hos förvaltaren, a) i investerings- den b) 14 b) 17 team (2025) och b) på partnernivå under- (2030). Jämställdhet definieras som repreminst 40 procent representation av den senterade underrepresenterade gruppen. gruppen

(procent) 10 10 procent årlig ökning mot föregående Föränd- a) 0 a) 7 år av representationen av den ring i b) 17 b) 10 underrepresenterade gruppen (i syfte att procent nå mål nr 9). mot före-

gående år

a) inve-

sterings-

team

b) part-

nernivå

Fokusområde: Mänskliga rättigheter

Nr Beskrivning Mätetal 2022 2023

11 Processmål: Ökad förståelse av nuläge Aktiviteter Initial Kartlägg-

samt ökad kunskap och medvetenhet kartlägg- ning, utinom området till 2023. ning och bildning,

undersök- rundabords- Metod: Fortsatt kartläggning, förkovring ning av samtal och samt interna och externa dialoger. området bransch-

samarbete

Not 1: För 2024 och framåt har Sjätte AP-fonden utvecklat en kvantitativ målsättning. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjätte AP-fonden.

Regeringen bedömer att Sjätte AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2023. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2023 bl.a. granskat Sjätte AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

Sjätte AP-fondens egen utvärdering av förvaltningen

Enligt lagen om Sjätte AP-fonden ska fonden i samband med att årsredovisning och revisionsberättelse överlämnas till regeringen också överlämna en egen utvärdering av förvaltningen av fondmedlen (resultatuppföljning).

Av Sjätte AP-fondens resultatuppföljning framgår bl.a. följande. Styrelsen konstaterar att den strategiska inriktningen är fortsatt framgångsrik och väl avvägd. Portföljens sammansättning och riskprofil visar att under ytterligare ett utmanande år klarar fonden att skapa ett positivt resultat på totalnivå även om olika delportföljer varierar i avkastning. Styrelsen konstaterar vidare att även under 2023 har en omfattande likviditet använts för att uppfylla det lagstadgade valutasäkringskravet. Lagkravet resulterar i en likviditetsrisk vilket kraftigt reducerar möjligheten att genomföra nya coinvesteringar. Vidare noterar styrelsen att Sjätte AP-fonden har fortsatt att utveckla det långsiktiga arbetet med ansvarsfulla investeringar och integrering av hållbarhet i verksamhetens alla delar. Sammantaget kännetecknas fondens långsiktiga arbete med ansvarsfulla investeringar av tydliga processer för integrering av hållbarhet i investeringsfas och ägande.

Sammanfattningsvis är det styrelsens övergripande slutsats att fondens investeringsverksamhet och hållbarhetsarbete har utvecklats mycket väl under 2023 trots utmanande förutsättningar, vilka primärt relaterar till ej ändamålsenliga lagkrav.

6.6¶Sjunde AP-fonden

Regeringens bedömning: Sjunde AP-fonden har uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Den kapitalviktade avkastningen har sedan 2001 varit högre än inkomstpensionens utveckling och även överstigit den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet. Sjunde AP-fonden har även uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Sammantaget har Sjunde AP-fonden infriat regeringens förväntningar på fonden.

Skälen för regeringens bedömning

Sammanfattning

Sjunde AP-fonden är det statliga alternativet i premiepensionssystemet. Pensionsmedlen kommer från sparare som avstått från att välja fonder eller sparare som aktivt önskar ett långsiktigt pensionssparande i statlig regi.

Sjunde AP-fondens styrelse har beslutat att målet för premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är att ett kontinuerligt sparande i AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Sjunde AP-fonden har uppnått detta mål. Under

11 12 perioden 2000 –2023 uppgick den kapitalviktade avkastningen för Sjunde AP-fonden till 10,4 procent per år, vilket är 7,2 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,2 procent per år). Sjunde AP-fondens genomsnittliga årliga avkastning sedan 2001 har samtidigt uppgått till 7,8 procent per år, vilket överstiger avkastningen för de privata fonderna i premiepensionssystemet som ökat med i genomsnitt 5,3 procent per år under samma period, i tidsviktad avkastning .

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2022 och uppgick under 2023 till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital, oförändrat sedan 2022. Detta kan jämföras med den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 450 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2023 års slut uppgick fortsatt till 0,20 procent (0,20 procent 2022).

Sedan den 1 januari 2023 har Sjunde AP-fonden i likhet med övriga APfonder ett lagstadgat mål om föredömlig förvaltning. En stor del av fondens hållbarhetsarbete sker inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2023 har temaområdena varit avskogning och biologisk mångfald, universell ägarstyrning och styrelseansvar. Sjunde AP-fonden har fastställt elva övergripande hållbarhetsmål som uppdaterats under året. Samtliga mål som har gränsvärden för 2023 bedöms vara uppfyllda.

11

Sedan december 2000. 12

Kapitalviktad avkastning anger genomsnittlig årlig utveckling för en genomsnittlig sparares konto och kan jämföras med utvecklingen för inkomstpensionen. 13

Tidsviktad årsavkastning visar årlig avkastning på en krona som satts in i början på perioden. Hänsyn har inte tagits till om kapitalets storlek förändrats under perioden. 14 82 Den kapitalviktade avgiften (exklusive Sjunde AP-fonden).

Fondkapital och resultat

Under 2023 genererade Sjunde AP-fonden en avkastning på 18,4 procent . AP7 Aktiefonds avkastning 2023 var 19,9 procent efter kostnader, och AP7 Räntefonds avkastning var 5,3 procent efter kostnader.

Sjunde AP-fondens förvaltade kapital har växt från 65 miljarder kronor 2001 till 1 105,6 miljarder kronor vid utgången av 2023, vilket innebär att fondens portföljvärde motsvarar mer än hälften (ca 57 procent) av det samlade värdet i Första–Fjärde och Sjätte AP-fonderna. Av beloppet uppgick AP7 Aktiefond till 992,0 miljarder kronor och AP7 Räntefond till 113,6 miljarder kronor, vid utgången av 2023.

Sjunde AP-fondens högre tillväxt i termer av kapital jämfört med Första–Fjärde AP-fonderna är delvis ett resultat av stora inflöden. Under 2023 var det fortsatt stora inflöden, 45,9 miljarder kronor, genom köp av andelar bl.a. på grund av det årliga inflödet av pensionsrätter. Utflödet, genom inlösen av andelar, på grund av pensionsutbetalningar och att premiepensionssparare bytte till andra fonder, uppgick till sammanlagt ca 13,1 miljarder kronor under samma period. Ökningen av det totala förvaltade kapitalet förklaras, utöver nettoinflöde på 32,8 miljoner, av en positiv värdeutveckling under året till följd av uppgångar på de globala aktiemarknaderna, samt fallande räntor. Vid utgången av 2023 förvaltade Sjunde AP-fonden 50,7 procent av medlen i premiepensionssystemet för omkring 5,5 miljoner pensionssparare. Trenden med procentuell förskjutning av antalet sparare och kapital till AP7 Såfa fortsatte 2023. Detta är bl.a. en följd av att flera yngre sparare inte gör egna fondval, samt att kapitalet från avslutade fonder oftast går till förvalet. Sedan 2001 har Sjunde AP-fondens andel av det totala premiepensionssystemet ökat med totalt 20,4 procentenheter.

Sjunde AP-fondens avkastningsmål

Sjunde AP-fondens förvaltningsstrategi baseras på tre grundpelare: • att investera tillgångarna på ett sätt som bevarar och stärker pensions-

kapitalets köpkraft över tid, • att tillhandahålla pensionsspararen en helhetsprodukt som möjliggör

ett balanserat risktagande över tid, och • att förvalta fondmedlen på ett sätt som möter nuvarande och framtida

generationers behov genom ansvarsfulla investeringar och ansvarsfullt

ägande.

Premiepensionssystemets förvalsalternativ (AP7 Såfa) är en individualiserad långsiktig pensionslösning avsedd för ett livslångt sparande. Strategin i AP7 Såfa utgår ifrån att premiepensionen endast är en liten del av den totala allmänna pensionen och att den övriga delen (inkomstpensionen) följer inkomstutvecklingen i den svenska ekonomin. Det innebär att risken i AP7 Såfa är hög när man är ung och har långt kvar till pension och successivt trappas ner i takt med stigande ålder (från 55 år). Det är AP7 Aktiefond, som är en diversifierad globalfond med riskhöjande inslag och tydlig ESG-profil, som står för risktagandet i AP7 Såfa. De risk-

15

Avkastningen för den genomsnittliga AP7-spararen 2023 var 18,4 procent, med majoriteten (ca 95 procent) av spararna i AP7 Såfa. 83

höjande inslagen utgörs av flera delar och syftar till att jämna ut risktagandet över tid och som ett instrument att öka risk och förväntad avkastning till en nivå som tillgodoser pensionslösningens övergripande mål. De riskhöjande inslagen utgörs bl.a. av hävstång, en ökad allokering till tillväxtmarknadsaktier och mindre bolag, samt olika former av riskpremieexponeringar. Under senare år har användningen av hävstång minskats till förmån för övriga riskhöjande komponenter. AP7 Såfa är en åldersanpassad portfölj med en kombination av AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond. AP7 Aktiefond har en global inriktning.

För AP7 Såfa är avkastningsmålet att ett kontinuerligt sparande i förvalsalternativet AP7 Såfa under hela arbetslivet ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Målet för AP7 Aktiefond är att överträffa sitt jämförelseindex, medan det för AP7 Räntefond är att följa sitt jämförelseindex.

Uppföljning av Sjunde AP-fondens avkastningsmål

Målet för AP7 Såfa är att ett kontinuerligt sparande i fondportföljen ska ge en långsiktig överavkastning i förhållande till den statliga inkomstpensionen om minst 2 procentenheter per år. Under perioden 2000 –2023 uppgick den kapitalviktade avkastningen för Sjunde AP-fonden till 10,4 procent per år, vilket är 7,2 procentenheter högre än inkomstpensionens avkastning under samma period (3,2 procent per år), och översteg därmed målet om minst 2 procentenheters överavkastning jämfört med inkomstpensionen.

Sjunde AP-fondens avkastning kan även jämföras med den genomsnittliga avkastningen för de privata fonderna på Pensionsmyndighetens fondtorg. Under perioden 2001–2023 har Sjunde AP-fonden i genomsnitt avkastat 2,5 procent mer än de privata fonderna per år (7,8 procent för Sjunde AP-fonden jämfört med 5,3 procent per år för de privata fonderna, i tidsviktad avkastning). Sedan den nuvarande förvaltningsmodellen infördes i maj 2010 och t.o.m. 2023 uppgår avkastningen i Sjunde AP-fonden till 13,3 procent per år, jämfört med de privata fondernas avkastning om 8,9 procent per år (se tabell 6.20). Avkastningen i det statliga förvalsalternativet var därmed betydligt högre än de privata alternativen under denna period. Sjunde AP-fonden uppvisar därmed även en högre avkastning än index för fondrörelsen i premiepensionssystemet, exklusive Sjunde AP-fonden.

Under perioden 2019–2023 avkastade AP7 Aktiefond årligen 15,6 procent, vilket är något högre än fondens jämförelseindex som avkastade 15 procent årligen under samma period. Den genomsnittliga avkastningen under 2019–2023 för AP7 Räntefond uppgick till -0,2 procent, vilket är något lägre än fondens jämförelseindex (-0,1 procent) under samma period.

16

Sedan december 2000. 17 84 Avser det samlade kapitalet för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond.

och 2001–2023

Procent

2000–2023 2010–2023 2023

AP7 (PSF och Såfa) 7,8 13,3 18,4 Privata fonder i 5,3 8,9 16,7 premiepensionssystemet Avkastning för 3,2 inkomstpensionen Not 1: Utgörs av PSF (Premiesparfonden) januari 2001−maj 2010 och Såfa maj 2010−december2023. Not 2: I SEK men inte valutasäkrad. Genomsnittlig avkastning för fonderna i premiepensionssystemet (exklusive Sjunde AP-fondens produkter). Not 3: Geometriskt snitt av den årliga avkastningen den 24 maj 2010–31 dec 2023. Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning.

AP7 Aktiefond

AP7 Aktiefond har en global inriktning. I förvaltningen av AP7 Aktiefond används normalt hävstångsteknik för att öka risk och förväntad avkastning. Marknadsrisken i fonden tillåts vara inom intervallet 0,9–1,6 gånger marknadsrisken i fondens referensportfölj (MSCI All Country World Index [Gross]). AP7 Aktiefond har 99 procent av placeringarna utanför Sverige och valutasäkrar normalt inte utländska tillgångar. Det innebär att valutarörelser på kort sikt kan få stor påverkan på fondens utveckling. De diversifierande inslagen utgörs av flera olika delar och styrs genom av styrelsen beslutade riskintervall för respektive portföljkomponent. Dessa uttrycks som andel av totalportföljen: globala aktier 90–135 procent, tillväxtmarknader 2–10 procent, faktorpremier 3–10 procent, småbolag 1–10 procent, riskkapitalföretag (private equity) 1–6 procent och alternativa strategier 0–10 procent. AP7 Aktiefond har även aktiv förvaltning på utvalda marknader med fokus på kort till medellång sikt. Av fonden förvaltas 99 procent externt. Vid 2023 års slut uppgick det förvaltade kapitalet till 992,0 miljarder kronor (814,0 miljarder kronor 2022). Fondens totalavkastning uppgick under 2023 till 19,9 procent (-9,9 procent 2022).

Målet för AP7 Aktiefond är att vid den valda risknivån uppnå en långsiktigt hög avkastning som överträffar avkastningen för jämförelseindex. Fonden förvaltas aktivt med tydlig hållbarhetsprofil och har följande strategi: • Placering av tillgångar i globala aktier med bred geografisk och

branschmässig spridning, samt aktierelaterade derivatinstrument som

höjer förväntad avkastning och risk – globalportfölj. • Ökad riskspridning genom att vikta om och lägga till fler tillgångsslag

och investeringsstrategier – diversifiering. • Anpassning av fondens risknivå och riskinnehåll över tid med hjälp av

en systematisk riskhantering – riskramverk.

Tillämpning av hävstång i förvaltningen gör att placeringsutrymmet är större än fondkapitalet. AP7 Aktiefonds hävstångsnivå uppgick vid utgången av 2023 till 15,0 procent (15,2 procent vid utgången av 2022).

Tabell 6.21 Avkastning efter kostnader AP7 Aktiefond

Procent per år

2019 2020 2021 2022 2023

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning.

Totalavkastningen för AP7 Aktiefond var 19,9 procent under 2023, vilket var 1,1 procentenheter bättre än jämförelseindex (se tabell 6.21).

AP7 Räntefond

Det förvaltade kapitalet i AP7 Räntefond uppgick till 113,6 miljarder kronor vid 2023 års slut (91,2 miljarder kronor 2022). Under 2023 uppgick avkastningen till 5,3 procent, vilket är 0,1 procentenheter högre än vad jämförelseindex uppgick till (tabell 6.22).

För AP7 Räntefond har Sjunde AP-fondens styrelse fastställt målet att fondens avkastning minst ska motsvara avkastningen för jämförelseindex, Handelsbankens ränteindex HMT74 (indexet utgörs av svenska statsobligationer och säkerställda obligationer med en genomsnittlig duration av tre år), och får avvika från jämförelseindex genom investering i gröna obligationer som uppfyller Sjunde AP-fondens kriterier för hållbarhet och lönsamhet. Utifrån målet har Sjunde AP-fondens styrelse beslutat om räntefondens strategiska inriktning. Strategin är att placera fondens tillgångar i svenska ränterelaterade finansiella instrument med låg kreditrisk så att den genomsnittliga räntebindningstiden normalt är tre år. Placeringarna görs genom intern förvaltning. Detta innebär att placeringarna vid 2023 års slut i huvudsak utgjordes av svenska säkerställda obligationer och gröna obligationer. Den modifierade durationen i portföljen var ca 2,8 procent vid utgången av 2023.

Tabell 6.22 Avkastning efter kostnader AP7 Räntefond

Procent per år

2019 2020 2021 2022 2023

Källa: Sjunde AP-fondens årsredovisning

Illikvida tillgångar

Den 1 januari 2023 trädde en lagändring i kraft som utökade Sjunde APfondens möjligheter att investera i illikvida tillgångar till 20 procent av det förvaltade kapitalet.

Vid utgången av 2023 var 3,7 procent (motsvarande ca 41 miljarder kronor) av Sjunde AP-fondens kapital investerat i illikvida tillgångar. 82 procent av de illikvida tillgångarna är hänförliga till fondinvesteringar i onoterade aktier med geografisk tyngdpunkt utanför Sverige. Resterande

18 procent av de illikvida tillgångarna är hänförliga till en fastighetsinvestering i Stockholm som genomfördes under 2023 och som ägs genom bolagsstruktur.

Resultat för verksamheten

Under 2023 uppgick Sjunde AP-fondens intäkter av rörelsen till 501,4 miljoner kronor (443,5 miljoner kronor 2022). Intäkterna kommer från de avgifter som spararna betalar för att Sjunde AP-fonden förvaltar deras premiepension. Ökningen av intäkterna beror på att förvaltat kapital ökat med 200,4 miljarder kronor under 2023. Kostnaderna, inklusive räntenetto, uppgick till 373,0 miljoner kronor (457,2 miljoner kronor 2022). Resultatet för myndigheten Sjunde AP-fonden blev således 128,5 miljoner kronor (-13,7 miljoner kronor 2022). Det balanserade resultatet vid 2023 års slut var 1 381,8 miljoner kronor (1 395,5 miljoner kronor 2022).

Kostnader

Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond har sänkts i flera steg under perioden 2012–2022. Förvaltningsavgifterna för AP7 Aktiefond och AP7 Räntefond uppgick till 0,05 procent respektive 0,04 procent av förvaltat kapital (detsamma som året innan). Detta kan jämföras med att den genomsnittliga förvaltningsavgiften för de omkring 450 fonder som ingick i premiepensionssystemet vid 2023 års slut var 0,20 procent (detsamma som året innan).

I Sjunde AP-fonden förekommer ingen rörlig ersättning till anställda. Antalet tillsvidareanställda ökade under året med fyra personer och vid utgången av 2023 var de 46 personer, varav 20 kvinnor.

Hållbarhet

Sjunde AP-fonden arbetar med ett integrerat hållbarhetsperspektiv i förvaltningsverksamheten, både vid investeringsbeslut och i ägarstyrningen av förvaltade bolag. Arbetet vägleds av fondens klimathandlingsplan med intilliggande policyer, däribland en ägarpolicy. Utöver det integrerade arbetet organiseras en del av fondens hållbarhetsarbete inom ramen för tre parallella treåriga fördjupningsteman. Under 2023 har temaområdena varit avskogning och biologisk mångfald (2021–2023), universell ägarstyrning (2022–2024) och styrelseansvar (2023–2025).

Sjunde AP-fonden bedriver projekt inom ramen för temaområdena som syftar till att utveckla fondens och portföljbolagens hållbarhetsarbete samt sprida kunskap om metoder för hur investerare kan bidra till angelägna hållbarhetsfrågor. Under 2023 avslutades arbetet inom temaområdet avskogning och biologisk mångfald. Sjunde AP-fonden har beslutat att natur blir ett nytt temaområde för kommande år.

Under 2023 har Sjunde AP-fonden bl.a. utvecklat sin klimathandlingsplan och genomfört vissa organisationsförändringar i styrningsmodellen för hållbarhetsarbetet. Därutöver har fonden genomfört särskilda insatser inom ramen för ägarstyrning, bl.a. riktade mot bristande jämställdhet och diskriminering. Fonden har även bedrivit påverkansdialoger för att stötta arbete i linje med Parisavtalet. Under 2023 har Sjunde AP-fonden även

portföljen. Mot bakgrund av den nya klimathandlingsplanen och det lagstadgade målet om föredömlig förvaltning har Sjunde AP-fonden tydliggjort en ambition om riktade hållbarhetsinvesteringar inom alla tillgångsslag. Under 2023 har arbetet med att utveckla en omställningsportfölj färdigställts. Därutöver har Sjunde AP-fonden genomfört riktade investeringar inom ramen för sin räntefond. Fonden har även gröna mandat inom samtliga tillgångsslag. Sjunde AP-fonden har fastställt elva hållbarhetsmål som har uppdaterats under året i samband med utvecklingen av fondens klimathandlingsplan. Målsättningarna har sin grund i organisationen Global Impacts tio principer och FN:s agenda 2030. Majoriteten av målen är definierade mot kvantitativa mätetal och det är en kombination av aktivitetsmål (t.ex. att genomföra ett antal aktiviteter inom en given tidsperiod) och resultatmål (t.ex. att uppnå ett visst resultat). Samtliga mål som har gränsvärden definierade för 2023 bedöms vara uppfyllda. I tabell 6.23 redovisas Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål och resultat för 2023. Som jämförelse redovisas även måluppfyllelse för 2022.

Tabell 6.23 Sjunde AP-fondens hållbarhetsmål

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2022 2023

Aktivt ägande 1 Rösta på minst 95 procent av bolags- Andel 99 (4 523 99 (4 353

stämmorna i aktieportföljen. bolag av 4 578 av 4 409

(procent) stämmor) stämmor) 2 År 2025 ska alla prioriterade bolag i Andel 69 84

portföljen vara föremål för fördjupat bolag aktivt ägande för att nå netto nollutsläpp (procent) till 2050.

3 Andel av prioriterade bolag som ska Andel 26 36

bedriva ett trovärdigt omställningsarbete bolag ska vara a) minst 50 procent 2025, och (procent) b) 100 procent 2030.

Hållbarhetsinvesteringar

4 Gröna mandat i samtliga tillgångsslag Mdkr 9,2 i gröna 34,5 i gröna

fonden investerar i. År 2025 ska fonden obligation- obligation-

ha fördubblat andelen gröna er, er,

investeringar jämfört med 2020. 3,2 i grönt 3,2 i grönt

mandat mandat

(listade (listade

aktier), och aktier), och

1,5 i clean- 1,5 i clean-

tech tech

Målet

uppnått

Hållbarhetsmål Måluppfyllelse

Nr Beskrivning Mätetal 2022 2023

5 Omställningsmandat ska utgöra 10 Andel av Första Ingick

procent av aktiefonden 2025. Den första fonden investe- partnerskap

investeringen ska ske under 2022. ringen med LGIM

gjordes om gemen-

sam om-

ställnings-

strategi 6 Öka andelen gröna obligationer i Andel i 10 33

räntefonden till 50 procent 2025. portföljen

(procent)

Etablera hållbara normer 7 Vara med och driva hållbar Kvalitativ Målet Målet

normutveckling och ägarstyrning i bedöm- uppnått uppnått nationella och internationella forum ning

Bidra till ökad kunskap

8 Sprida kunskap om hållbara Kvalitativ Målet Målet

investeringar och ägarstyrning bedöm- uppnått uppnått, ning bl.a. genom publicering av rapport om temaarbetet med klimatomställning Bidra till trygg pension

9 Ett kontinuerligt sparande i förvals- Avkast- Målet Målet

alternativet ska ge en långsiktig över- ning uppnått uppnått avkastning om minst två procentenheter i förhållande till inkomstpensionen.

Not 1: Bolag vars utsläpp står för 70 procent av fondens koldioxidutsläpp (scope 1 och 2). Not 2: Nytt mål 2023. Källa: Arkwright bilaga 9 (grunddata från Sjunde AP-fonden).

Regeringen bedömer att Sjunde AP-fonden har satt upp tydliga hållbarhetsmål och arbetat aktivt för att uppnå dem under 2023. Sammantaget uppfyller fonden det lagstadgade målet om att förvalta fondmedlen på ett föredömligt sätt.

Risk- och kontrollverksamhet Sjunde AP-fonden arbetar utifrån principen om tre försvarslinjer, vilket innebär att verksamhetens risker ägs och kontrolleras av verksamheten själv, och att det riskarbete som utförs i verksamheten följs upp av fondens oberoende funktioner för risk och regelefterlevnad. Verksamheten ansvarar för de risker som är förknippade med den verksamhet som bedrivs, inklusive risker som uppstår i förhållande till externa samarbetspartner och utkontrakterad verksamhet. Identifierade risker

kontrolleras, följs upp och rapporteras i enlighet med fastställd rapporteringsstruktur.

Fondens internrevisorer rapporterar till styrelsen. Styrelsens revisionsutskott följer löpande upp att fonden vidtar åtgärder med anledning av iakttagelser från intern- och externrevisorer. Funktionerna för risk, regelefterlevnad och internrevision arbetar riskbaserat och tar årligen fram förslag till kontrollplan för verksamheten, baserat på riskanalys. Kontrollplanerna fastställs av fondens styrelse.

De av regeringen utsedda revisorerna har i revisionen för 2022 bl.a. granskat Sjunde AP-fondens interna styrning och kontroll samt efterlevnad av regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare (se avsnitt 7.3). Utöver denna granskning är det förenat med svårigheter för regeringen att närmare utvärdera fondens interna styrning (eng. governance).

7¶Övriga förvaltningsfrågor

7.1¶Process för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter

Regeringens bedömning: I syfte att värna om förtroendet för pensionssystemet och AP-fonderna bör alla styrelseledamöter i AP-fonderna på förhand informera sin styrelseordförande om nya uppdrag. Om ordföranden är tveksam när det gäller lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag bör Finansdepartementet informeras.

Skälen för regeringens bedömning: Som förvaltare av allmänna pensionsmedel är det viktigt att AP-fonderna har allmänhetens förtroende. Det får därmed inte finnas några som helst misstankar om att enskilda styrelseledamöter eller tjänstemän agerar utifrån annat än målet om att fondmedlen ska förvaltas så att de blir till största möjliga nytta för inkomstpensionssystemet. Det är också viktigt att styrelseledamöter i dessa fonder allmänt uppfattas som oberoende och oförhindrade att fatta beslut i enlighet med målet. Varje enskild styrelseledamot ansvarar för att detta förtroende upprätthålls. Den som har ett styrelseuppdrag i en AP-fond måste följaktligen agera på ett sådant sätt att förtroendet för fonderna värnas. Detta innebär dock inte att en ledamot inte kan ha styrelseuppgifter i närliggande verksamhet. Engagemang i närliggande verksamhet kan i många fall bidra till bredare kunskap och bättre förutsättningar för beslutsfattandet. Ledamöter förutsätts ha förmåga att identifiera när jäv eller risk för förtroendeskada uppstår och agera i enlighet därmed.

I regeringens skrivelse Redovisning av AP-fondernas verksamhet t.o.m. 2016 (skr. 2016/17:130) tydliggjordes processen för prövning av sidouppdrag för styrelseledamöter. Processen innebär att styrelseledamoten på förhand ska informera sin styrelseordförande innan han eller hon åtar sig 90 ett nytt uppdrag. Om en ordförande i något fall är tveksam kring

lämpligheten av ett uppdrag kan frågan lämnas vidare till Finansdepartementet. Innan en styrelseordförande åtar sig ett nytt uppdrag ska han eller hon informera Finansdepartementet om detta.

Ledamöter i AP-fonderna förordnas för ett år i taget. Förordnanden beslutas i slutet av maj efter det att regeringen fastställt fondernas resultatoch balansräkningar för föregående år. Under våren utvärderas samtliga styrelseledamöter (50 stycken) bl.a. efter dialog med styrelseordföranden i respektive AP-fond.

7.2¶Samarbete mellan AP-fonderna

Regeringens bedömning: Regeringen ser positivt på att fonderna har

stärkt samarbetet under en längre period. Inga specifika

samarbetsprojekt påbörjades under 2023. Fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samarbetsprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet och diversifiering av förvaltningsmodellerna. Ett ändamålsenligt utformat samarbete bidrar till ökad kostnadseffektivitet.

Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i tidigare års skrivelser om redovisning av AP-fondernas verksamhet betonat vikten av att AP-fonderna gemensamt fortsätter att utveckla samverkan för att ytterligare sänka kostnaderna och förbättra förvaltningen av buffertkapitalet. Regeringen har samtidigt betonat att ett samarbete endast bör ske om det inte har negativa konsekvenser för självständigheten i förvaltningen och därmed diversifieringen av förvaltningsmodellerna.

AP-fondernas gemensamma samverkansråd har en övergripande roll att se till att samverkan sker mellan fonderna. Samarbetet inleddes av Första– Fjärde AP-fonderna, men Sjätte och Sjunde AP-fonderna deltar på senare år i allt större utsträckning. AP-fonderna samarbetar i följande funktionsinriktade grupper där samverkansrådet har en samordnande roll: • Back Office/Affärsstöd • Regelefterlevnad • HR • It • Juridik • Kommunikation • Redovisning • Risk och performance • Systemförvaltning

Under 2023 har det löpande arbetet i samverkansgrupperna fortsatt. Utöver regelbundna gemensamma möten har samverkan skett genom direkt kontakt mellan medarbetare på de olika fonderna.

Några exempel på områden där fonderna har samverkat är upphandlingar, rättsliga frågor, interna utbildningsinsatser, utveckling av systemplattformar och andra operativa frågeställningar som inte är direkt kopplade till fondernas investeringsstrategier. Vissa av AP-fonderna har

även fortsatt samarbetet i gemensamma dotterbolag, som t.ex. investeringsbolaget 4 to 1 Investment.

Utöver samverkansrådet och de funktionsinriktade grupperna sker operativ samverkan genom Etikrådet (se även avsnitt 5).

Regeringen välkomnar den samverkan som AP-fonderna har haft under 2023 och anser att fonderna bör fortsätta arbetet med att identifiera konstruktiva samverkansmöjligheter och aktivt arbeta med att genomföra de samverkansprojekt som inte äventyrar fondernas självständighet.

7.3¶Sammanfattning från revision

Regeringens bedömning: Det är av stor vikt att AP-fonderna har god intern styrning och kontroll. Revisorernas arbete bidrar till att säkerställa förtroendet för AP-fonderna och pensionssystemet.

Revisionen för 2023 innehåller inte några väsentliga iakttagelser. Revisorerna noterar att flera fonder arbetar aktivt med att ytterligare stärka och formalisera den interna kontrollen avseende finansiell rapportering. Revisorerna konstaterar att AP-fonderna generellt har bra rutiner och processer kring it-miljön avseende finansiell rapportering.

Observationer på området är noteringar som inte påverkar

möjligheterna att i revisionen av redovisningen förlita sig på systemen.

Revisorerna noterar att de granskade kontroller och processer som

ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande och att

kontroller avseende den finansiella rapporteringen till övervägande del är formaliserade och systematiserade.

Sammanfattningsvis konstaterar revisorerna att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom ramen för de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Samarbetet med ledningar och styrelser har fungerat väl.

Skälen för regeringens bedömning: Revisionen av AP-fonderna om-

fattar årsredovisningar samt styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Granskningen har utförts och rapporterats med tillämpning av svensk lag, internationella revisionsstandarder (ISA) och FAR:s rekommendation RevR 100 om Revision av finansiella företag till respektive fonds styrelse. Under året har AP-fondernas redovisningsramverk varit oförändrat.

Revisionen har utgått från riskanalysen där väsentliga poster utvärderas utifrån risken för fel i den finansiella rapporteringen. Analysen har resulterat i fokus på följande områden: • Värdering och existens av onoterade innehav (ökat fokus under året). • Värdering och existens av noterade innehav.

Vid granskning har inga väsentliga avvikelser noterats. Revisorerna konstaterar att verksamheten inom AP-fonderna bedrivs inom de riktlinjer som beslutats av respektive styrelse. Revisorernas generella slutsats är att de granskade kontroller och processer som ledningarna har arbetat fram fungerar tillfredsställande.

Revisorernas granskning har visat att AP-fonderna har etablerade rutiner Skr. 2023/24:130 för kontroll och uppföljning inom finansiell rapportering som sammantaget anses vara av en formaliserad till systematiserad mognadsgrad. Revisorerna har en femgradig skala med olika nivåer för kontrollmiljö (se figur 7.2). AP-fonderna har under 2023 arbetat med att ytterligare utveckla interna rutiner och kontroller inom de olika processerna, i flera fall med fokus på mer systemstöd och elektronisk dokumentation. Ytterligare arbete planeras i flera fonder. Revisorerna anser att nästa steg för att utveckla den interna kontrollmiljön bör vara att ytterligare stärka dokumentationen av de mest väsentliga processerna relaterade till finansiell rapportering.

Figur 7.2 Den interna kontrollen mognadsgrad

Källa: PwC.

Revisorerna konstaterar att en modern finansiell institution bör sträva mot en övervakad nivå för väsentliga processer även om vissa enskilda kontroller eller i vissa fall hela processer kan vara systematiserade. Att förflytta sig till, och bibehålla, en fullt övervakad nivå kräver enligt revisorerna resurser som i vissa fall varken är nödvändiga eller försvarbara.

Revisorerna har genomfört en granskning av att AP-fondernas riktlinjer för ersättningar är i enlighet med de av regeringen fastställda riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna. Granskningen har inte visat några avvikelser från riktlinjerna.

Revisorerna har även genomfört en granskning av AP-fondernas hållbarhetsrapporter med utgångspunkt i kraven i årsredovisningslagen även om AP-fonderna inte omfattas av dessa krav. Revisorerna har inte identifierat några väsentliga avsteg. Några förslag på ytterligare förbättringsområden har lämnats.

Policy för styrning och utvärdering av

Bilaga 1

AP-fonderna

Bakgrund

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna motiveras av styrelsernas oberoende och behovet att tydliggöra grunderna för regeringens årliga utvärderingar som ska balansera detta oberoende.

AP-fonderna styrs av lag och är statliga myndigheter. Regeringen utövar inflytande genom att: • utse styrelser, inklusive ordförande och vice ordförande, • utse revisorer, • fastställa fondernas resultat- och balansräkningar, och • årligen utvärdera förvaltningen av fondmedlen i efterhand.

Enligt lag och förarbeten ska ledamöter i fondernas styrelser utses på grundval av sin kompetens att främja fondförvaltningen. Fyra ledamöter i var och en av Första–Fjärde AP-fondernas styrelser utses på förslag av arbetsmarknadens organisationer.

Av rätten att utse revisorer och fastställa fondernas resultat- och balansräkningar följer en uttrycklig möjlighet för regeringen att ta ställning till, och bedöma, fondernas räkenskaper. I detta sammanhang är revisorernas granskning särskilt viktig. Enligt rådande praxis lämnar AP-fondernas revisorer en skriftlig och muntlig rapport till Finansdepartementet efter varje bokslut. Detta bör gälla även fortsättningsvis.

Regeringens utvärdering av fondernas verksamhet motiveras av statens ansvar för det allmänna pensionssystemet och behovet att balansera fondernas oberoende. Fonderna har bl.a. stor frihet att välja inriktning och risknivå. Av det följer en rätt och ett åliggande för regeringen att avge en opartisk bedömning av fondernas förvaltningsresultat. Regeringen har även getts utrymme att förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och uppdraget i övrigt (prop. 1999/2000:46 s. 111 ff.).

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna kan uppfattas som ett sådant förtydligande. En omsorgsfullt formulerad och väl kommunicerad policy ökar tydligheten när det gäller utnyttjandet av de styrinstrument som regeringen har till sitt förfogande och främjar konsistens över tiden. Ökad tydlighet och konsistens över tiden bidrar till att förbättra styrningens effektivitet. En policy har även fördelen att vara oavbrutet aktuell, till skillnad från de årliga utvärderingarna som efter offentliggörandet riskerar att förlora aktualitet i viss mån och därmed relevans.

En policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna bör givetvis ta sin utgångspunkt i fondernas uppdrag som det har formulerats i lag och förarbeten och samtidigt beakta behovet av konsistens i regeringens samlade styrning av myndigheter, statligt ägda bolag och affärsverk. Det kan därför vara lämpligt att hämta inspiration och viss vägledning från gällande riktlinjer beträffande styrning av statliga bolag och i det sammanhanget även beakta principer och riktlinjer som antagits av OECD, 94 utan att dessa för den skull ska anses gälla AP-fonderna i sin helhet.

OECD:s riktlinjer för styrning av statsägda företag riktas till de statliga tjänstemän som är ansvariga för ägandet av företag och ger också Bilaga 1 användbar vägledning för statliga företags styrelser och ledning. Riktlinjerna ger rekommendationer kring styrning av såväl enskilda statliga företag som den lagstadgade och rättsliga miljö dessa företag verkar inom. Vidare är riktlinjerna tillämpbara oavsett om det statliga företaget är nationellt eller internationellt verksamt (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 14 f.). Mot bakgrund av att styrningen inte kan vara direkt rekommenderar riktlinjerna bl.a. att staten, som informerad och aktiv ägare, fastställer en tydlig ägarpolicy som tillförsäkrar att styrningen är transparent och säkerställer ansvarsskyldighet (accountable) (OECD Guidelines on corporate governance of state-owned enterprises, OECD 2015, s. 33 ff).

AP-fondernas styrelser åtnjuter operationell autonomi genom att ensamma bära ansvaret för fondernas förvaltning. Styrelserna företräder respektive fond också inför domstol. Styrelserna svarar själva för fondernas finansiering med de medel som fonderna förvaltar, vilket liknar den typ av avgiftsfinansiering som bedrivs av exempelvis försäkringsbolag. I dessa avseenden motsvarar AP-fonderna kriterier för statsägda ”företag”. De avgifter som finansierar fondernas verksamhet hämtas dock ur ett fondkapital som tillhör pensionssystemet och som tilldelas APfonderna genom lag. Fondkapitalet har därför inte anskaffats under konkurrens på en öppen marknad. Det innebär att avgiftsfinansieringen inte är en del av fondernas affärsverksamhet. Fonderna finansieras med offentliga medel, även om beslutanderätten har delegerats till fondernas styrelser. Däremot bedriver fonderna renodlad affärsverksamhet när det gäller placeringsverksamheten.

AP-fonderna har definierats som statliga myndigheter, vilket har implikationer bl.a. genom att regler om offentlig arbetsrätt och offentlig upphandling blir tillämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 133 ff.). Enligt regelverket styrs AP-fonderna inte genom instruktioner, regleringsbrev och regeringsuppdrag.

Styrelsernas roll

Styrelsernas primära ansvar avser det förvaltade kapitalet. Fördelningen av roller och ansvar mellan styrelse och verkställande ledning ska vara tydlig och ansluta till god praxis på området.

Enligt aktiebolagslagen och god styrelsesed ska en styrelse styra och kontrollera bolaget i alla aktieägares intresse. Uppdraget utgår från bolagets bästa. God praxis på området sammanfattas i bl.a. OECD:s principer och svensk kod för bolagsstyrning.

Eftersom fonderna är statliga myndigheter och inte aktiebolag, kan det behöva klargöras vad som mer precist är föremålet för styrelsernas uppdrag. Eftersom AP-fondernas uppdrag enligt lag och förarbeten utgår från pensionssystemets intresse, bör styrelsernas uppdrag definieras med samma utgångspunkt. Av det följer att verksamhetens ändamål är det kapital som styrelsen har fått i uppdrag att förvalta. Fondkapitalet ska

förvaltas till största möjliga nytta för pensionssystemet. Regelverket Bilaga 1 innehåller inga föreskrifter om hur förvaltningen ska organiseras.

OECD:s riktlinjer för styrning av pensionsfonder riktar sig till privata tjänstepensionsfonder och är därför inte tillämpliga för AP-fonderna i alla avseenden. Det finns dock skäl att uppmärksamma den övergripande principen beträffande ramverket för styrning av pensionsfonder (governance structure) som ska tillförsäkra en tydlig identifiering och fördelning av ansvar och roller när det gäller översyn och uppföljning å ena sidan och operativt ansvar å andra sidan (OECD Guidelines for pension fund governance, OECD 2009). Det är lämpligt att denna fördelning av roller och ansvar i AP-fondernas fall ansluter till svensk praxis, exempelvis som denna kommer till uttryck i svensk kod för bolagsstyrning. Det är därför styrelsernas ansvar att bl.a. besluta om mål och strategi samt att fortlöpande utvärdera fondens operativa ledning och vid behov tillsätta eller entlediga verkställande direktör, medan den verkställande direktören rapporterar till styrelsen och ansvarar för fondens löpande förvaltning. Det är av avgörande betydelse att styrelserna identifierar och upprätthåller en tydlig fördelning av styrande och operativa roller, eftersom de ensamma har ansvaret för fondernas löpande förvaltning.

Tillsättning av styrelser

Regeringen ska i sin utnämningspolitik tillse att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift. Nya ledamöter ska introduceras av företrädare för regeringen, utöver den introduktion som sker genom fondernas försorg. Härutöver ska kommunikationen mellan företrädare för regeringen och styrelsens ledamöter ha adekvat omfattning, exempelvis genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang. En begränsning vid cirka åtta år införs för uppdrag som ledamot i AP-fondernas styrelser.

Ledamöterna i AP-fondernas styrelser tillgodoser höga krav på kompetens, erfarenhet och integritet och måste göra detta mot bakgrund av styrelsernas ansvar och uppdragets betydelse i samhället. Ledamöterna ska enligt lag utses på grundval av sin förmåga att främja fondförvaltningen. Det är angeläget att styrelserna är kvalificerade för sin uppgift bl.a. avseende bakgrund och erfarenhet. Könsfördelningen ska vara så jämn som möjligt.

Det har blivit praxis att utse ledamöter för ett år i taget, vilket även överensstämmer med praxis i andra sammanhang. Det är t.ex. vanligt att ledamöter i bolagsstyrelser utses för ett år i taget. Skäl saknas att frångå denna ordning beträffande AP-fonderna, även om lagen innehåller en möjlighet att förordna ledamöter i AP-fondernas styrelser för perioder upp till tre år i taget. Däremot bör någon typ av begränsning definieras för uppdragets sammanlagda längd.

Svensk kod för bolagsstyrning har en allmän begräsning vid att hälften av stämmovalda styrelseledamöter ska vara oberoende i förhållande till bolaget och bolagsledningen och att frågan ska avgöras efter en samlad bedömning. För statliga myndigheter gäller i regel en gräns vid nio år, vilket är något längre än den praxis som utvecklats inom statligt ägda bolag. Styrelsernas roll som ensamma ansvariga för verksamheten, i

kombination med kravet att AP-fonderna ska uppbära allmänhetens förtroende, motiverar att höga krav ställs på ledamöternas oberoende i Bilaga 1 detta fall. Kravet på oberoende gäller hela styrelsen, inte endast en andel av styrelsen, och begränsningen bör vara någorlunda tydlig för att underlätta praktisk tillämpning. En begränsning vid cirka åtta år ligger väl inom ramarna för vad som i andra sammanhang har ansetts rimligt för att upprätthålla ledamöternas oberoende och bidrar dessutom till att skapa rimliga förväntningar angående uppdragets slutliga varaktighet.

För nytillträdda ledamöter i AP-fondernas styrelser ger företrädare för regeringen en introduktion till styrelseuppdraget. Introduktionsutbildningen är särskilt anpassad efter uppdraget som styrelseledamot i en APfond och innehåller bl.a. en redogörelse för tillämplig lagstiftning och det övriga regelverk som gäller för AP-fonderna. Mot bakgrund av den specifika och ofta komplexa verksamhet som bedrivs i AP-fonderna, är det angeläget att AP-fonderna själva ger nya ledamöter en introduktion till fondverksamheten.

Kommunikationen mellan företrädare för regeringen och styrelsernas ordförande och övriga ledamöter bör ha tillräcklig omfattning. Regeringens årliga utvärdering innehåller mycket information vid ett och samma tillfälle. Denna form för styrning kan troligen effektiviseras genom tillräckliga kontakter mellan företrädare för regeringen och fondernas styrelser. Återkommande möten med fondernas ordförande är en form för information och meningsutbyte. Därutöver ska kommunikation upprätthållas med styrelsernas ledamöter genom styrelseseminarier eller liknande arrangemang.

Ersättningen till styrelsens ledamöter ska avspegla behovet att attrahera och behålla kvalificerade ledamöter mot bakgrund av uppdragets natur och ledamöternas ansvar och med beaktande av den ersättning som staten betalar för motsvarande typ av insatser i andra sammanhang.

Regeringens utvärdering

AP-fondernas mål har uttryckts i allmänna termer, vilket erbjuder särskilda utmaningar. Risken att regeringens utvärdering ska baseras på skiftande utgångspunkter och av denna anledning brista i konsistens över tiden, är ett av motiven för en tydlig policy i dessa frågor. Det är lämpligt att fondernas resultat bedöms i ett långsiktigt perspektiv. Detta minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Det är även önskvärt att styrelsernas strategiska beslut uppmärksammas och utvärderas i tillräcklig omfattning, eftersom dessa beslut erfarenhetsmässigt har stor betydelse för fondernas långsiktiga avkastning.

Styrelsernas frihet att själva besluta om finansiering motiverar att fondernas medelsanvändning är en naturlig del av regeringens granskning. Fondernas förvaltningskostnader ska hållas under fortsatt uppsikt. Vid behov kommer ytterligare åtgärder för att förbättra AP-fondernas kostnadseffektivitet att föreslås.

Regeringens årliga utvärdering har motiverats av behovet att balansera styrelsernas långtgående frihet att själva utforma mål och riktlinjer. Av

lagens förarbeten framgår bl.a. att utvärderingen ska avse hur väl de Bilaga 1 övergripande målen operationaliserats i mer konkreta förvaltningsmål. Regeringen kan vid behov förtydliga sin syn på pensionssystemets åtagandesida och förvaltningsuppdraget i övrigt. Utvärderingen ska även ta fasta på i vilken grad de uppsatta målen har uppnåtts. Regeringens utvärdering kan dessutom omfatta fondernas ägarinflytande i portföljbolagen och en bedömning av fondernas oberoende sinsemellan, med särskilt avseende på placeringsstrategierna, samt fondernas gemensamma redovisningsprinciper (prop. 1999/2000:46 s. 113 f.).

AP-fondernas uppdrag har formulerats i allmänna termer. Av det följer med automatik en svårighet att bedöma vad som utmärker en god måluppfyllelse. Det faktum att fyra sinsemellan oberoende fonder har försetts med ett identiskt mål, som i sin tur innehåller ett utrymme för tolkning, medför en förhöjd risk för att fonderna (medvetet eller omedvetet) ska ta intryck av varandras beslut. Strategier som är avvikande i förhållande till andra AP-fonder kan upplevas som en risk på fondnivå men är knappast att betrakta som en risk ur pensionssystemets perspektiv. Därför bör regeringens utvärdering uppmärksamma frågor som har samband med fondernas inbördes oberoende. Enligt lagens förarbeten är det viktigt att stor försiktighet iakttas så att inte fördelarna med uppdelningen av organisationen på fyra parallella förvaltningsorganisationer försvinner genom en alltför stor likriktning av tillgångsförvaltningen (prop. 1999/2000:46 s. 123).

Avkastning och risk kan inte vägas mot varandra på objektiva grunder utan förutsätter ett subjekt som gör avvägningen för egen del. Eftersom regeringens utvärdering bl.a. ska granska hur väl styrelserna har operationaliserat de övergripande målen får i slutändan regeringens värdering av avkastning och risk stor betydelse. En god styrning av AP-fonderna förutsätter att regeringens utvärdering så långt som möjligt utmärks av konsistens över tiden. Värderingen av avkastning och risk bör inte variera alltför mycket mellan olika år. Av den anledningen bör utvärderingen primärt avse ett långsiktigt perspektiv. En sådan inriktning av utvärderingen minskar uppmärksamheten på fondernas kortsiktiga utveckling och kan förväntas bidra till att fonderna ska uppvisa ökad självständighet i förvaltningsfrågor. Ett långsiktigt perspektiv för utvärdering överensstämmer även med fondernas uppdrag.

Vid utvärdering av fondernas operativa förvaltning kan den utvärderingshorisont på fem år som tidigare använts bedömas vara en lämplig avvägning mellan önskvärdheten av långsiktighet och behovet av effektiv styrning. Vid utvärdering av styrelsernas strategiska beslut bör den granskade perioden vara längre.

Utvärderingen bör i tillräckligt stor utsträckning inriktas mot styrelsernas strategiska beslut som erfarenhetsmässigt har avgörande betydelse för den avkastning som därefter realiseras. Behovet av en lång horisont för utvärdering motiveras ytterst av fondernas långsiktiga uppdrag. Utvärderingen måste trots det avse en jämförelsevis begränsad period eftersom det annars kan vara alltför sent att dra slutsatser och att vidta sådana åtgärder som utvärderingen kan komma att motivera. Det faktum att styrelseledamöternas uppdrag är begränsat i tiden talar också för en jämförelsevis begränsad period för utvärdering. Utvärderingen av styrelsernas

strategiska beslut kan dock inte upphöra att ta hänsyn till AP-fondernas Skr. 2023/24:130 uppdrag, som det framgår av lag och förarbeten. Bilaga 1

Eftersom regeringens utvärdering ska balansera fondernas långtgående självständighet måste även finansieringen, och den resulterande medelsanvändningen, granskas. Styrelserna har inte endast stor frihet att välja inriktning och risknivå, utan även stor frihet att på egen hand besluta om verksamhetens finansiering. Det bör uppmärksammas att fonderna inte är konkurrensutsatta i denna del, vilket ställer särskilda krav på uppföljning och utvärdering. Normalt baseras regeringens utvärdering på de av styrelserna uppsatta målen. Regeringen har emellertid förbehållit sig rätten att göra en utvärdering mot riktmärken som regeringen själv valt om de riktmärken fonderna fastställt för sin portföljförvaltning bedöms vara uppenbart olämpliga (prop. 1999/2000:46 s. 114). I samband med utvärdering av kostnader är det angeläget att det även sker en prövning av fondernas val av förvaltningsmodeller. En sådan prövning innefattar såväl kostnader som förväntade resultat där förväntade resultat ska vara rimligt kvalitetssäkrade.

När det gäller AP-fondernas redovisningsprinciper bör dessa överensstämma med god praxis och möjliggöra rättvisande bedömningar. Det är angeläget att avkastningen redovisas på ett jämförbart sätt. I kommunikationen med allmänheten bör avkastningen redovisas efter kostnader, dvs. med korrigering för både interna kostnader och externa provisionskostnader. Naturligtvis bör fondernas interna och externa kostnader själva ingå i den externa rapporteringen, med bevarad jämförbarhet bakåt i tiden.

En utvärdering av fondernas verksamhet enligt ovan, i kombination med en fortgående dialog, har förutsättningar att bidra till fondernas utvecklingsarbete och till en god måluppfyllelse, vilket kan antas vara till långsiktig nytta för pensionssystemet. Även denna policy kan komma att utvecklas och förbättras i dialog med fondernas styrelser.

Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i AP-fonderna

Inledning

AP-fondernas tillgångar utgör statliga medel som i lag har avsatts till sådan särskild förvaltning som anges i 9 kap. 8 § regeringsformen. AP-fondernas styrelser, som utses av regeringen, ansvarar för AP-fondernas förvaltning. Rollen som förvaltare av statliga pensionsmedel medför krav på att APfonderna uppbär allmänhetens förtroende. Regeringen har sedan 2001 uttalat att regeringens riktlinjer för incitamentsprogram i statliga bolag även bör vara vägledande för AP-fonderna (skr. 2000/01:131 s. 48). Mot bakgrund av ersättningsvillkorens stora betydelse för allmänhetens förtroende anser regeringen att särskilda riktlinjer bör gälla för APfondernas styrelsearbete i frågor som rör anställnings- och ersättningsvillkor.

Det är viktigt att styrelserna behandlar frågor om ersättning till de ledande befattningshavarna på ett medvetet, ansvarsfullt och transparent sätt och att styrelserna försäkrar sig om att den totala ersättningen är rimlig, präglad av måttfullhet och väl avvägd, samt bidrar till en god etik och organisationskultur. 99

Regeringen kommer att följa upp och utvärdera efterlevnaden av dessa Bilaga 1 riktlinjer. Utvärderingen avser att behandla hur AP-fonderna har tillämpat riktlinjerna och levt upp till riktlinjernas ersättningsprinciper. Utvärderingen kommer att redovisas i regeringens årliga skrivelse till riksdagen med redogörelse för AP-fondernas verksamhet.

Tillämpningsområde

Dessa riktlinjer kompletterar regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Genom riktlinjer som riktar sig direkt till AP-fonderna bortfaller, för AP-fondernas del, behovet att hänvisa till regeringens riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande. Styrelsen ansvarar för att tidigare ingångna avtal med ledande befattningshavare innefattande villkor om rörlig lön omförhandlas så att de överensstämmer med dessa riktlinjer. Andra ingångna avtal som strider mot dessa riktlinjer bör omförhandlas.

Riktlinjerna utgör en del av regeringens policy för styrning och utvärdering av AP-fonderna. I företag där AP-fonderna direkt eller genom ett företag är delägare bör AP-fonderna respektive företaget i dialog med övriga ägare verka för att riktlinjerna tillämpas så långt som möjligt.

Styrelsens ansvarsområde

Styrelserna i AP-fonderna ska besluta om riktlinjer för ersättning till ledande befattningshavare. Riktlinjerna ska vara förenliga med regeringens riktlinjer.

Av styrelsens riktlinjer ska bl.a. framgå 1.1 hur styrelsen säkerställer att ersättningarna följer dessa

riktlinjer, 1.2 att det ska finnas skriftligt underlag som utvisar AP-fondens

kostnad innan beslut om enskild ersättning beslutas.

Det är hela styrelsens ansvar att fastställa ersättning till den verkställande direktören. Styrelsen ska även säkerställa att såväl den verkställande direktörens som övriga ledande befattningshavares ersättningar ryms inom styrelsens riktlinjer.

Styrelsen ska säkerställa att den verkställande direktören tillser att APfondens ersättningar till övriga anställda bygger på ersättningsprinciperna enligt nedan.

Ersättningsprinciper

Den totala ersättningen till ledande befattningshavare ska vara rimlig och väl avvägd. Den ska även vara konkurrenskraftig, takbestämd, och ändamålsenlig, samt bidra till en god etik och organisationskultur. Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara institut utan präglas av måttfullhet. Rörlig lön ska inte ges till ledande befattningshavare. Med beaktande av övriga principer i dessa riktlinjer är det möjligt att ge rörlig lön till övriga anställda. Det ställs dock särskilda krav i dessa fall med hänsyn till AP-fondernas roll som förvaltare av statliga pensionsmedel. Som ytterligare förutsättningar för rörlig lön gäller därför 100 att den är begränsad till ett belopp som maximalt motsvarar två månads-

löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom ramen för styrelsens Skr. 2023/24:130 riktlinjer samt att det finns en objektiv grund för utbetalning av rörlig lön Bilaga 1 som har kommunicerats tydligt.

Pensionsförmåner ska vara avgiftsbestämda, såvida de inte följer tillämplig kollektiv pensionsplan, och avgiften bör inte överstiga 30 procent av den fasta lönen. I de fall AP-fonden avtalar om en förmånsbestämd pensionsförmån, ska den således följa tillämplig kollektiv pensionsplan. Eventuella utökningar av den kollektiva pensionsplanen på lönedelar överstigande de inkomstnivåer som täcks av planen ska vara avgiftsbestämda. AP-fondens kostnad för pension ska bäras under den anställdes aktiva tid. Inga pensionspremier för ytterligare pensionskostnader ska betalas av AP-fonden efter att den anställde har gått i pension. Pensionsåldern ska inte understiga 62 år och bör vara lägst 65 år.

Vid uppsägning från AP-fondens sida ska uppsägningstiden inte överstiga sex månader. Vid uppsägning från AP-fondens sida kan även avgångsvederlag utgå motsvarande högst arton månadslöner. Avgångsvederlaget ska utbetalas månadsvis och utgöras av enbart den fasta månadslönen utan tillägg för förmåner. Vid ny anställning eller vid erhållande av inkomst från näringsverksamhet ska ersättningen från den uppsägande AP-fonden reduceras med ett belopp som motsvarar den nya inkomsten under den tid då uppsägningslön och avgångsvederlag utgår. Vid uppsägning från den anställdes sida ska inget avgångsvederlag utgå. Avgångsvederlag utbetalas aldrig längre än till 65 års ålder.

Redovisning

AP-fonderna ska redovisa ersättningar till de ledande befattningshavarna på motsvarande sätt som noterade företag. Det innebär att AP-fonderna ska iaktta de särskilda regler om redovisning av ersättningar till de ledande befattningshavarna som gäller för noterade företag och publika aktiebolag. Reglerna för detta återfinns huvudsakligen i aktiebolagslagen (2005:551) och i årsredovisningslagen (1995:1554). Dessutom ska ersättningen för varje enskild ledande befattningshavare särredovisas med avseende på fast lön, förmåner och avgångsvederlag.

Styrelsen ska i årsredovisningen redovisa om tidigare beslutade riktlinjer har följts eller inte och skälen för eventuell avvikelse. Vidare ska AP-fondernas revisorer till revisionsberättelsen foga ett skriftligt och undertecknat yttrande avseende om de anser att de riktlinjer som har gällt för räkenskapsåret har följts eller inte.

Definitioner

Med ledande befattningshavare avses verkställande direktör och andra personer i AP-fondens ledningsgrupp. Denna krets omfattar normalt chefer som är direkt underställda den verkställande direktören.

Med ersättning avses alla ersättningar och förmåner till den anställde, såsom lön, förmåner och avgångsvederlag.

Med förmåner avses olika former av ersättning för arbete som ges i annat än kontanter, exempelvis pension samt bil-, bostads- och andra skattepliktiga förmåner.

Med rörlig lön avses exempelvis incitamentsprogram, gratifikationer, Bilaga 1 ersättning från vinstandelsstiftelser, provisionslön och liknande ersättningar.

Med avgiftsbestämd pension (premiebestämd pension) avses att pensionspremien är bestämd som en viss procent av den nuvarande fasta lönen.

Med förmånsbestämd pension avses att pensionens storlek är bestämd som en viss procent av en viss definierad fast lön.

Placeringsbestämmelser för AP-fondernas

Bilaga 2

verksamhet i sammandrag

Placeringsbestämmelserna för Första–Fjärde och Sjunde AP-fondernas verksamhet regleras i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder) medan motsvarande bestämmelser för Sjätte AP-fonden regleras i lagen (2000:193) om Sjätte AP-fonden.

Bilagan ger en sammanfattning av dessa placeringsbestämmelser.

Första–Fjärde AP-fonderna

Enligt gällande regelverk ska Första–Fjärde AP-fonderna förvalta portföljer bestående av främst marknadsnoterade och omsättningsbara värdepapper och aktier. Minst 20 procent av det marknadsvärderade kapitalet ska placeras i räntebärande instrument med låg risk, se tabellen nedan.

I relation till den inhemska aktiemarknaden får var och en av Första–Fjärde AP-fonderna inneha aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige till ett marknadsvärde som uppgår till högst två procent av det totala marknadsvärdet av sådana aktier. I enskilda bolag får en fond äga aktier i bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad, intill ett belopp som motsvarar högst tio procent av röstetalet för aktierna i bolaget. Upp till 40 procent av det marknadsvärderade fondkapitalet får placeras i illikvida tillgångar (max 35 procent av röstetalet i onoterade riskkapitalbolag). Första–Fjärde AP-fondernas aktieplaceringar i fastighetsbolag är undantagna från begränsningen avseende röstetal. Dessa placeringar begränsas i stället av en generell princip om riskspridning. Högst 40 procent av Första–Fjärde AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar får vara utsatta för valutarisk.

Tabell Första–Fjärde AP-fondernas placeringsregler i sammandrag

Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar

Generellt Alla förekommande instrument på kapitalmarknaden. Aktier och fordringsrätter ska vara upptagna till handel på en handelsplats eller motsvarande marknadsplats utanför EES (aktier i fastighetsbolag och riskkapitalföretag undantagna).

Illikvida tillgångar Vid investeringstillfället får högst 40 procent av det verkliga värdet av fondens samtliga tillgångar vara investerade i illikvida tillgångar.

Räntebärande instrument Minst 20 procent av fondkapitalet ska vara placerat i räntebärande värdepapper med låg kredit- och likviditetsrisk.

Derivat Främst i syfte att effektivisera förvaltningen eller minska risker. Ej derivat med råvaror som underliggande tillgång.

Typ av instrument m.m. Tillåtna placeringar

Bilaga 2 Krediter Bankinlåning och utlåning på dagslånemarknaden.

Direktlån till egna fastighetsbolag. Repor och värdepapperslån främst i syfte att effektivisera förvaltningen.

Upplåning Kortfristig upplåning vid tillfälliga behov. Möjlighet till lån i Riksgäldskontoret vid fondtömning.

Utländsk valuta Högst 40 procent av fondkapitalet får vara exponerat för valutarisk.

Stora exponeringar Högst tio procent av fondkapitalet får vara exponerat mot en enskild emittent eller grupp av emittenter med inbördes anknytning.

Svenska aktier Marknadsvärdet av en fonds innehav av aktier i svenska bolag som är upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige får uppgå till högst två procent av värdet av sådana aktier.

Röstetal Högst tio procent i ett noterat enskilt företag (egna fastighetsbolag undantagna). Högst 35 procent i onoterade riskkapitalbolag.

Sjätte AP-fonden

Sjätte AP-fonden har i uppgift att förvalta medel i fonden genom placeringar på riskkapitalmarknaden, dvs. genom investeringar i onoterade företag. Fondmedlen ska placeras så att kraven på långsiktigt hög avkastning och tillfredställande riskspridning tillgodoses. Sjätte AP-fonden har bl.a. obegränsade möjligheter att investera i onoterade bolag och noterade riskkapitalbolag. Sjätte AP-fonden får äga maximalt 30 procent av röstetalet i svenska eller utländska bolag vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför EES. Det finns däremot ingen begränsning av Sjätte APfondens innehav när det gäller övriga svenska bolag eller riskkapitalbolag som i sin tur investerar i aktier som inte har tagits upp till handel på en reglerad marknad eller motsvarande (onoterade aktier). Sjätte AP-fondens tidigare ensidiga inriktning mot svenska bolag ersattes 2007 av en möjlighet att placera en mindre andel av fondkapitalet utomlands. Detta kommer till uttryck genom att Sjätte AP-fonden får utsätta högst tio procent av fondkapitalet för valutarisk (prop. 2006/07:100 s. 188 f.).

Bilaga 2 Sjunde AP-fonden lyder under samma regelverk som gäller för Första– Fjärde AP-fonderna, lagen om allmänna pensionsfonder (AP-fonder), som i vissa delar för Sjunde AP-fondens del även hänvisar till lagen (2004:46) om värdepappersfonder. En skillnad mot värdepappersfonder är emellertid att Sjunde AP-fonden är förhindrad att förvärva mer än fem procent av röstetalet i ett svenskt eller utländskt aktiebolag och är i normalfallet förhindrad att rösta för aktierna i svenska aktiebolag. Sjunde AP-fonden har ingen begränsning för hur mycket av fondkapitalet som får vara exponerat för valutarisk.

Bilaga 3

ng ni is ov

ed sr År

G 20

INN RY TS DN FO HC OR EK ISR

Bilaga 3

61 64 68 70 71 72 72

t 2023 ltningen

ering or t om

ng or ollfunktioner va

ni app ör

yr app

st ch riskhant yrningsr ering nde kontr

nd elsens r else oe

ndst yr yr dning er dning inom f

5 Fo Risker o Fo St riskhant St Le Ob Le

42 46 47 47 48 58 59

lse

n te an lse

ät te

ll io er ät

G ie at rsikt örsäkr er INN ve äkning äkning

RY ns rm atr r

T altningsb rsö te elsens f SD na fo rv oå sult yr visionsb N 4 Fi in Fö Ti Re Balansr No St Re

FO HC OR 27 28 29 33 38 41 EK ISR

NH ring IO te n AT or eringarst te RM t ve nde om or FO he app i ratt app IN eg åde klimat LL ar at ESI arhetsr rsfulla in arhetsr

llb va arsfullt ägande

G-str kusomr visorns y NANFI Hå Hållb ES Ans Ansv Fo Re hållb

3¶T 14 15 17 18 20 22 HE AR LB ÅL

r et ande

s-

g se skap RE in ektivit de LS er gel a marknader ff är

EG st ty t v

emier ektiv ar TYR ve er ersifiering ngsiktighet ff stnadse E ÖV 2 In öv Div Riskpr Lå Ine Ko Hållb

S NG RI 1 2 3 4 8 9 23 TE 11 12 23 20 ES INV emetst INGN

sy IS NI OVD TE g ag ensions E

ra dr SR MHE en onden ÅR SA / / RK et a AP-f atliga p NE EV sammand onderna e

mh örst or ta ondens upp cklingen 2023 ar ND

sa ve et FO

a är F d a AP-f yrs AP-f out P- L rk tt et i siffr -or rst st darb A HÅL De År 2023 i kor Vd Fö Grunden i det st Så Makr Me TA

1¶Ve RS

NNE Innehåll

FÖ

en ragd er g nd ragd 23 ls in fo n pp a 20 on a ig na n ge ti rn en P- m s u tl er ty en ta et ge er ma sty et a A m s nd in d en st a nd em fo kl öv or on s fo et st re F mh et ör or ta P- ec a gs t inf r F fr or P- n i d sy A tv et in he ll ch sa ll mh if A ns rs er ie o hå sa a ä i k rd de io ou rb ar ns rk i s ta ty kr da st llb er ne rk tt et 23 -o rs un ns s ve na sk Ve In Ve De År 20 Vd Fö Gr pe Så Ma Me In Hå Fi Ri

Bilaga 3

2#

s av let

skilda ta ent 15,3 0,12 15,1 48,6 –6,5 31,4

nd- genhet c 2023 är öljens ta oc 2019 365,8

454,4 Fo rmö de /s tf at

fö or pr

onder arisav

ckling r kastning d P 49 9,8 9,7

ve 381,4 Av cklingsf 2020 0,08 34,8 –7,9 392,6 22,6

ve

alut den en 2001–2008

–61,0 *Flö ån av

apit Andel av aktiep 20,8 0,07 20,8 80,7 –7,5 15,9

nd- genhet löden fr eringar år xidutsläpp som omf 2021 465,8

ndk Fo st

134,0 rmö jan 2001 ve in ldio

Fo 2001–2023, mdk fö * Inkl f klimatmål i linje me

0 ko

500 400 300 200 100 2022 –8,5 0,06 –8,6 –4,7 10,1

–39,9 421,2

c d 9,1 9,1 8,2

2023 0,06 38,0 –4,8 454,4

öljens ent G G gick till mdkr tf at me oc

ININN al, 31 de or RRN upp pr YTTY SDDS apit 64

N lt k et minsk mdkr, OONF dan 2019 har den FH ta Se de aktiep ensit , % , % CCH To ra , mdkr emetst , mdkr O ORR te EE sy KSK no xidint ets slut ltning, % ISRRI va

454,4 ldio l e kostnader er kostnader nsions ör

ko ta ör ft er kostnader pe

ft al vid år rn f N at el den te

IO ck altningskostnadsandel, % at e flö AT lim kastning f rv kastning e sult to ndkapit RM s ut FO emet K Ny Av Fö Av Re Net Fo Andel ex

st mdkr

IN sy alade LL E et SI NAN ensions 4,8 e

FI 2023 b de

ll p ent ra olag Ti gick till oc nden i

astning te

T pr -fo de b HE l avk ra AR ea en upp a AP 21 te

B od LL lig r 5,0 örst ningar i no ono

HÅ tt eri ed h

ämmosäsongen 2023 er oc

ent årsp ade F lb

tio ör st et RE gick till oc nomsni ostnader under den senast va LS pr Inf arb EG upp Ge r k TY te R ostnadsandel ef E ÖV a GS full INR ndens k

E Fo 0,06 ars 4 23

ST ämmor 20 VE st utländsk IN or l ING

er ent N

ft olags IS

fr oc å b OV

N l gick til pr DE TE t p

if ta SR

MHE gick til mdkr astning e nden har som ansv ös 115 ÅR

SA 9,1 //

RK -fo et r N EV i s stnader upp ar DE

at upp ng ets avk a

ult År ko sv a AP ON

ni rst ensk -F

L et es st an sv AP

Fö e under år TA HÅL ets r 38,0 ka ar

88 RS

INNE År Äg ägar FÖ

År Av

g

en g ra r

d ra d 23 se g

n d p a el n in

n fo n up an 20 o n

P a s igtl yg ti yr

te A m a et er en rt a st

m en d g rm d

ta d st m n lin ve n

he en rs r sa n et te fo re sö fo o

m et a fo d ys P ck a g in F

a h Fö ro rt P i A ve in et l ch

ll m r ff A ssn s ut et rh el o

å ä si koi en o o rb er a si r

ks sak ta it rdo ta dn si yr a st b n

eh 23 rs st kr ll a ke

er n er et re d ru en å a ed ve å in is

V In V D Å 20 V Fö G p S M M In H F R

Bilaga 3

i t m t- tt 3#

in ge so os . nd - a r

ch tt lä er la on - ve

e o rist te en r k ör b . k ie ar t om ed da ls K e- ait ls ä kt kr al ns i h le m e ö ch pp in re i m en a it na na V ch s o L d, v ar v rän re la 9 m ap er fi t. måe tt ra . U ch ty . on n, fö nd k nd t o se na o s s ot år v rs ar ne fo ed at ga ät n a ni er en pe h io äm P- onelti m lt fo ti eme s er er sk am ar us at sj er P- ik st adgad ge nd

nd h les ok a A na va v A gs sy st ligt in od fo re F fo ed a ta . F infl ad st er nad a ns er m rs P- y l nt lt t, tn ör nt st för lån io lag öm tt ns

l n om el ge F e i ko nt ng en ns et ed eg r a sio La a A til are t s on lä os tt a er ri d l. v r en . n st st p ig ti k a nd in int ill d pe för föt 24

ör vi ns it ro la es na de t t st layl tt må a v p ge lq fl na ak ik t s en är gi ts ag he a 20 in i F el ra ts er nel ad nk el tv kom pf å e en er er er a t å m io er d l nd ra in n p he dr am

öt a H yn int p at t sä a a u id t up le ar ng nd u

ill ar , s ch yn n. at st t me re b na at pp ks ni D reg am un v rd or rn ör å ka lig ar än d ed ållb i u er lt as åg tt na e o kt R te on er ö i h h v va is V led s G a rig ns s se r, k mf tt år v llm dm ta år ör ov CH ts ya er ve de ts GA in fö jä nd a ns tt t a t me on e f as 3 u åg an n B IN a v u om a tiv a f at rn a f red O ill n ts äv fon he lig om ti ar ge es de lt ps ar er SE 02 n t r u so e i S la ig ER en ek h en in v t ak up ed nde is ka s 2 tr s us åd st RD år ff en t g er ad a va å iv EL aj so be gn b ed fa se er en ta ör tr fo kt et

G G YR ns to år a, rm h VÄ en M g nd na eg at be t f pn u P- fe ag

ININ ST I m• Jo ok •I v Ma di fö oc UT •I d CE nad Fo an •I r st ring ar at up •En A ef dr

NRRN YTTY SDDS NOON F F - e- på or gt , r- t er H rb - n kt di k- or et ty ch CCH ur a fa ig ti er h nd a . d åd s r at nd o O ORR at tt one ka r s v oc la ar en re ny ga U et EE n xp er G- ta am ar de b mm för ls me krti n in n. KSK t e ke åv ES s h an de tä ållb nd re er E e ka åd ISRRI ra ja p n rik ch er en ss h ty äga at tn kr

se ör ris e rå nd ag ch ru s lla ar h er ät er ti es åb ns ch om g o log löp ol o ll g log fu bl ts åv E

je v o om sr in en om r fo er s av ia rs 23 ör dr i p öl s kl ia å b ls r ti it i d ta öru e p f f t.

N a v tf e a alit de ec . td s i d kus ha re ge va 20 rr he ie IO ar or tv av ra 3 t p ty ag r v ns er e, e re f tö c sl AT na h p end ap on u kr en re . fo 02 ta lig nt a nd nd s RM un ng ro rk lf ar ss er tt 2 ös a s a fö U ra ätt nå om an

ni ör tu ta gs re eg kt e er , r ld om ar åd om fö r b n s l k FO t k lt n f s be pi in si är äl , sy t s g. pp til IN ra va se s na r. ållb tn nt int in g nd ar st e h kr in rd ge t u so ts LL el en ie ka n h as r i re U ng ic et ti r at dr o m ät fs E re för tå ag ra eg sk vk lla in t. ni äm ol rb s E fö än om so s ta ra SI tu ol re at ri ill e a fö liga fu rn de ed rp ra s n vt us te

år rs b eg tr r t ss er de ty är m j na ag för io ti G ry NAN uk i v fö r i ra ch ce tt är rv er o ga ga er ol iv en at FI ag tr r a ller int a s o y rs lb ä ljb it nd is ekff ny rek

r s ke kl ex sk ga id ro tt e v G va gor d ä ta nd os fo en ar

ec gä ti in b risk p a g äga t i rå . ra at fö P- an se

me ris tv d . T er om ns ch ch l äga ie gi er fo rt n p rg ad e J r h

u va al ma st s de för o NIN ul kt å i f te ts P- po a A o tn dd ke T dr de tt e it te o ts YR sf l a ta t p het or a ill e st ch rä ti

HE än ra a åd ap ys ve ag on ur la en el vi m da s f sk a t os lt ly AR tt te rk in ol r f kt ck ST ar til d ri pp en m A rk ör ll o k na B r a ed , b a s a t b te het R sv ar at sa u no nd d F de tt til LL la m tu år ru ve m A dr h d rk nd lä ve e et å a HÅ an •Fö re te ring na i v •Ny mo mö St• ut sa ÄG •An bi ann oc ve •En fo •Ge ut på me mo på år tv

RE . - . LS nt r - a ia o- e re E ta k- ce ån ha na ar vi nd n- kl tt s v at on ar i ög et 4% ce G tt ar ro frti n pp h ti ru va ec a el ts ek ad h h 3. s h it 6 TY p u ö et ek n g a tv d or en av 02 er ed en RE å a ,1 ge ff er et t . F ro ag ad eh 2 nd de ns m ligt ci

amm p ila m na in en ag e . E t u ål . ka er ak sl er ra te ap t S

ÖV us at å 9 er d nt ar us v m at m er m gs kn nnsi rv u er sk ig GS ol ner ch h ok ts ed r ö ad ig ar nd vä de din t n nl IN s fok v g p on po o ma n g a ad ie kn ft ån et t u är xi åt en

RE ed en in ti ex ts am i fit in for m tn ar lg sm gh af för v io et t e

tn si ie öj ge kl så er os kt ra til et ti h en 9 g v le 23 ST h m t i d as h t s in ar v ec ti a e m sk gh as vi ya ld ar ta 20 VE vk kt ar er tv ck ak a k ot nd om ti n v n ad ko 201 h av IN ta oc åt t po r. A h ilke ar r o v nd r s as a f kn s en is ING

e st n a ra vs, . ok ng , u a insk m ga tå to år iljö i a ar an ar N

pp e ga ljen all ni i ha ng m en ti ts å f v sm eg ed pp P IS

nd u as nd in fö at ng ring V ni mo rän p sa at m t. ljen s lä N ta is t ä tn rt ni a äk te s. lt ch ng e s n g as ad tr är te fö ar ts ed OVD

or at insk ök sk er an ly o ri ar e tt in kn s r n T rt h m E

TE som ov iv ät po ti b va en k v ill a kl np ar ig ta v u je SR

sf er ed kt ts te r m de ch re h na ör ne ch a kt ul MA po ch a in e. MHE ut et t r öru ha är tak o t a a f ng po ac r o g t ec tt m si ringa LI ie a o 9% iv ÅR SA sl re r a än n s v en va sk nilt s t ro tv ya ör tt res K 4 l i l at //

ligh å ha sf i r ti am ti el ga id r. u å a n ör kt må ti N RKE i k t be öj er n ge en alab öd ek s va r ex d in å p en s f vy t f CH e a insk ör ni

V G nad nen in afl ff er ör ha n, jn g b er ts vi a iv m r f at s i DE

iv e m nd ge rk io ner ond lo e od ema a f t je hö in de st l d de ch it T O ad tt tå lim et ON

IN kt t u in at l f g at st öl te kl an dy lag til r o os E a s k -F

a å d ma ur po til en v d för et eris re tf ec n us llan å p HR er er rg L 23 LTN p af tn e d ex it a ts m s sy iv r å or än tv an ok ljen re it A ot tt om de Ta AP

A i h al ad s, ta d ag de en rr u tm r e fö hå ar g s ra d TA HÅL nom ara d v rv dr lu ag r l kt de ty te t f rt för ga r v n n sä la se

RV llv at dr ring ra nd fe p i p s isk t u or di LLB rt ase RS INNE FÖ Ge• ti na •Fö än ök va bi •Inom se ha ce fo ef •Un kö ta m et •Ef st po En ti ha HÅ •De fo Bo b Ba FÖ

g

en g ra r

d ra d 23 se g

n d p a el n in

n fo n up an 20 o n

P a s igtl yg ti yr

te A m a et er en rt a st

m en d g rm d

ta d st m n lin ve n

he en rs r sa n et te fo re sö fo o

m et a fo d ys P ck a g in F

a h Fö ro rt P i A ve in et l ch

ll m r ff A ssn s ut et rh el o

å ä si koi en o o rb er a si r

ks sak ta it rdo ta dn si yr a st b n

eh 23 rs st kr ll a ke

er n er et re d ru en å a ed ve å in is

V In V D Å 20 V Fö G p S M M In H F R

Bilaga 3

42 5 47

493 506 #

2 251 6 544 2 246 2 293 –4 689 36 846

197 893 114 678 101 117 423 482 465 784 –39 906 421 189 423 482

2022-12-31

9 958 3 716 894 763 655 2 259

2 919 –4 833 38 029 39 490

232 915 100 609 108 450 457 304 421 189 454 386 457 304

2023-12-31

t 8 9

No 10 11 12 13 11 14 15 16 17

er G äkt INN g

RY TS in emetst

D ande tillgångar sy N är FO de eb HC kn de ra änt ch upplupna int

O ra te ch upplupna kostnader ensions R te a r t p ch skulder EK rä er o al

IS , No , Ono del al al o R äkt

ns ch andr apit apit

ankme al ondkapit lningar mo at N ch andelar ch andelar ch b alda kostnader o alda int ta ult ondk ondk IO la at et at et apit be es

TA a o to er inom linjen M llgångar riv ss riga tillgångar rutb mma tillgångar riv riga skulder rutb mma skulder ndk ets r mma f mma f st R Mkr Ti Aktier o Aktier o Obligationer o De Ka Öv Fö Su Skulder De Öv Fö Su Fo Ingående f Net År Su Su Po

FO Ba

IN LLIE –27 –94 S 2 822 6 537 3 722 –144 –238 N –48 649 –16 080 –3 748 15 755 –39 668 –39 906 AN FI 2022-12-31

TE HR AB –10 –146 –101 –247 LL 2 753 5 868 39 139 2 302 1 949 –2 062 38 276 38 029 ÅH –11 664

2023-12-31

RE SL t 2 3 4 5 6 7 EG Y No TR EV ÖS G INR 3 ET 20 SE 2

V ng G

IN INN

ni ISV

ch andelar ch andelar O NE DE TE äk ändringar RS

H nde tillgångar ör R M de aktier o er Å AS tr de aktier o ra ra äkt //

KR ra te bä atinstrument akursf ostnader NE EV er te te D

ta än alut N

äkt , no , ono , deriv , v ltningskostnader O

delningar at at at r at at elsens int ostnader va elsens k -FP

to ult sult ult sult ult ör ör ör A LLÅ sul es re es re es at TA

EH lsens int enet or to or to or isionskostnader lsens k S N re nt tt tt tt ov mma r re rsonalkostnader riga f mma r sult R IN Re Mkr Rö Rä Erhållna ut Ne Net Ne Net Ne Pr Su Rö Pe Öv Su Re FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n yg ti el na yr fo rt a tt se ä g krä el std in ve rm er t g tt n ll en fo ik in rs ä o et sög in sbg kn in fö er F ie h et l n rs ä kn s ll m in el ni ve tr ä sbn ch ns å er rha si lt ö sr en or sa st b n a rs ta n r ls io na eh k ll a rv å ul la te re is ke n er ve å in io es a o ty ev is Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

t n- - et

d ch et äkt rä ta . dan 48#

är at å et - dan - akt -

as me nds vid erkligt e eint ringar as

vä ast nt at p det är det erings en. D änd , me isas under te er deller isas i atinstru alans det

der ms v ft rä är ör rd ov

är tä (o å en aktiv instrument m aser as under ch ingår i ef ov atkontr

So änt ed å no vä ed

es ring a p as . en b diser eriv ändringar me at deriv erminsle

ag v de som an dering som sker i te ar er va älle o at p deringsmo isas som tillgångar isas som skulder ör isas såld tillgång isas som skuld. D

et är rb rd od erio å en aktiv mark tillgå,t är a. D ov ov sult ov ov ch t a.

ör är ve vä deller som inneb , där diskont aser re ed

. Innehav som int å en aktiv marknad o emet öljd av r ande tillgångar at ed ed kursf to ed änt

t den v ör en p är ändringar r de b gna v ändringar r ta a, r ant inom linjen i b det o

ant tillgå, eringskur änt rd eringstillf eb ör är finns ta de r ör ep ale

er t rd alningar vä e er är alu

astighetsf ande tillgångar b marknadsno at deringsmo vä et ejust änt . e handlas p int älld p isas som r

är ektivr at r akursf ed akursf at v

de f agen. ande tillgångar är e handlas p ant ff änt ndringar till f a marknadsdat sult ov

ra skulder till det v et eb de priser obser finns et upplupna anskaffningsv an vid anskaffningstidpunkt ch under a r rä sult alut erkligt v en int ar alansdagen r erkligt v alut re isas som Net ed

te te ör ebär ra en int e gna v lev o fö re rb t v ov

änt officiella te int ta re e. D amtida b änt r- to ändringar ms v er b to ed ch erhållen likvid r ch r

änt a r alda indexlev er rd a r de ör tä ve isas som st

, vilket skiljer sig mo till ve är öljd av v es de p gativ öljd av v ov

a r ed as vä . V är ed

astighetsf as till no er äknad enligt e det av fr ektivff ade ö marknadspriser d ne ansaktion, så kallad r tiden o

ch andr er är äkt akursf all instrument et r

lansdagens ondens v der rv tid eller till näst d hjälp av allmänt v ndringar r äkningen o r löp

ba är all instrument a b vä eint alut erkligt v rä ve

ansaktioner marknadspriser diskont ör isas under Net . I de f örlitliga görs av obser t v akt me fö nsaktioner appr

ån änt t f änt ov at v et me de ra erköpstr alansr as ö

den ade nuv ändringar till f sult atinstrument b tillf a ut ändringar till f äkningen under Net är dep

ande av uppskjutna skat utifr et anskaffnings er görs av den e ående löp ed ör re h ositiv ör öpst a åt t i b är G visningen hos f e visas r är at visad r ef atinstrument ets slut oc ef atr . diser IN akt stighetstr do r obligationer o rd örlitliga d hjälp av allmänt v saflö do n ut erst do rd to riv r deriv d p dan kontr rd sult riga v rk d äkt satrt kningen. Skillnaden mellan likvid i avist rio NR Y handsmarknad. Innehav i ono be fa re Obligationer och andr Fö vä köpkurs) enligt f ingår i index v marknad. I de f tillf me kas re upplup diskont ta inneb åt re ringar r vä Net De Fö vid år nad instrument där indat me me Vä re öv ment Åte Vi fo sålda v rä pe TS DN - - - . - a

ll - äl a- r ör är ad å - - a- FO de elig fa a- s ult fö e ler o- H ra ör ör de ult de es alue ad index eg at p dering grun :s a de CO te är vid såv es r r ktiv dering älls f ler ån är en andr ra R aden as där pe air v är eg lda de aktier da örst te demet EK å r ar ve es å v astst va ra aser t. V entuella go är å en andr IS ör ono isning f isas i r al-instrument der - r tjas f te ar öljer IPEV R ov et p de v ov de ö är er yt av p de f de utifr de b ör ev på nsv

as f ed s hållas till f S 9. Hela v är är tt är är ndens e ingår i index v är rn p ering av erhållen aluation Guideli ch ska i f t, men äv ta

se ed slag ingår såle ch v fo at no te as f ar ende ono

er nden al V er o se N get kapit öljer alla sina tillgångar sult fo je p IO . erkligt v . E erkligt v onders kr erkligt v erkligt v enligt re erkligt v ll ed ansaktioner p T koncernr tion i IFR at ån till do to ch just fa de andelar f AM ta ndringar r ms v å en aktiv marknad. Erlagda gna till handel vid en r ms v de ra e Capit d tr ör tr R olag som av as till v rä er tillgångs ult r till v ör handel o ll, men här utn ring a p ta I te dering av FO der som tillämp ät fö es fö fa ensionsf onderna f s hur v gna till handel vid en r tä te ar tä . är

to seb alue op ch andelar der at p ör ta es es n eller annan ex elaktig sker en just entur dering enligt subs emål f IN es är de kriv rb te ället deringsprincip är ör LL t uppr air v är sult ade r as där äkningen. L es ve rs under Net e är upp är IES re atr orm, b tskurs. Innehav som int fö orm, b ar ende ono ndas. V N å at e intr ck som del av aktieinnehav to liser der yllas. AP f tf tf tp se y and V vä å en v arit f A ade v ea är ult dan b . marknadsno at dering erhållits o kslutstillf diga v ansaktioner me e v N av p ktiv de via f de aktier o es t hållas till f , som är upp ult är quit är as p FI pe är ra liser ch v r r es ån mo bo deringen är f e E å tr

. Kr es isas do te ea ve s at de. Ne y v till är at

- r ov se är at p er kan an aser

ed de ö de ska uppf officiella st genomsnit de priser obser am t v deringen av riv od T ms enligt samma me ertt erkligt v , ono aderna Net ade som or t lagen om allmänna p ta ra as då n fr är E at är är ch andelar te ch andelar som int er er eller likv aser HR tä liser ör handel o olag av erkligt v , of de aktier och andelar den a b A es ch andelar e. as till v sult ade som or ea ör at de aktier och andelar ör gekostnader r ra at ömer at ar B e b n till do er re ering av finansiella instrument seb ra ant ta ering erhållen fr pd ed ering. V rnational P eringsmet LLÅ ndringen r to rd äl r erkligt v es tion f erkligt v ån v te lansdagens er as till no te saflö te H rd Lå rd rä ndens samtliga placeringar v aliser äkningen. I r äkningen. Skuldinstrument innehas f ndens olika placeringar r aktier o r aktier o rd rd s) princip rd stighetsaktier b

vä aktier o ger int vä fö Net Vä Fo re tr såv innehas f tr till v intr op till v utifr fo No Fö marknad eller handelsplat ba lev der cour Ono Fö marknad eller handelsplat vä en up kas der b vä (In ne hand v vä fa den i den mån aktien int

- t - h RE id - re ch do h oc - - år h S o- rv S ta fö re den knas ba den oc LE ed va r vilka vilket oc ed rä änd GY d, pe örs as. vriga ende ch skulder ör raå T onderna isnings- stment ärsdag ö se äkningen ef rkligt RE se ov al. F enning- o går mellan ve tillgången onor till rd Ve V ed ernationella ve e skillnaden at tillämp p er a onor m vä t som uppst e. ÖS s. ning till IFR int e på öv kti ta de aktier i rd G isnings as till marknads de AP-f ss h kapit et örr amarknaden pe alansr ansaktioner ul bå IN ov pt är int es tr aliser alansdagen h en del som är es äkningen p s vä R onder ska årsr Fj deringsprinci pa oc 16 alut n mellan aff er likviddagen, re enska kr b enska kr å tillgångar o örlig till oc tr ta 3 ET red till är at soms S te isa På a ta 20 SE ta ondernas r t till den intiv ra ch v d riskerna ar ansaktioner av visas i b ov eller lut akursr ul rkligt 2 V od ch v ss sult IFRt tp do ed es ve G IN ensionsf örs ändig an re S är enda st tinstrument re or to om till sv va IN

ats i ska up dan. F finie ath va allt tr äkningen p to tt ta alut . ag onder upp g till N

deringsprinciper isat de ör xis. ne net t. äknas till sv lu ndringar p isas i r et IS

s ne ov t ocs ch därme ra t va rä ör ta V N är isnings- o ta sas succe En fullst at ch deri ärsdagen, det vill säga vid den tidpunkt vriga tillgångar r amf at fö ov re OD E ), där inget annat ange ov S. ed r ta , fr alansr likvid a a omr de ed sef fö E TE at as fö ät er o ansaktionsdagen. är ändringar es ensionsf se RS H dlen placer ed erka r en er aff erna o ighet alut alut . V ändringen. V ör es R M d tillämpning av g av nu gällande IFR uppr app isas i b ch skulder net tt å tr ör akurs r intr Å AS gångspunkt har F er anp den, IFR åv kr ot e eller skulden till mo ov d marknadsp rä erläggat delas i en del som är hänf g/ intr // KR onor (mkr s me ondme int dep tighet på isas under ö ed lut akursf ta g/ N E ta s isning ät ov ansaktioner , r gal at akurser akursf va re ta ED V isnings- och v ch sammanf yller ov är an ed le ör skulden samtidig a upp alut fö re N

r ov ät andar S 10. M äkningen p dr en sikt alut , v fö O

ats o st sentligt p uppf sanaly ed or av ch skulder i utländsk alut alut at er er -F

ed d denna ut vä vriga tr ämmer me visning en tt tt P

at gemensamma r deringsprincip e de alansr äsentliga r . Ö de aktier st do finns sult A LLÅ – R . Me et är ra re ändring av re TA EH ote t 1 et visnings onden saflö rsdagsr erna. F te ens to det finns äkning av utländsk v akurs som gäller p ör to S

N rd arb h v do g enligt IFR fä ansaktioner i v rt h likviddag r er nansiella tillgångar o ansaktioner i utländsk v lut R IN N Belopp i miljoner kr No Enligt lagen (2000:192) om allmänna p visningen uppr de tillgångar som f vä ut har tillämp oc re skulle int AP-f ta kas Af Tr obligationsmarknaden, aktiemarknaden o visas i b då de v pa oc skulder ono öv Net Fi när det erlägga likvid f Omr Tr va tillgångar o lansdagens v i utländsk v ringen av tillgången eller skulden i lokal orsakad av v vid f Net Aktier i do Enligt lagen om allmänna p lån till do FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n yg ti el na yr fo rt a tt se ä g krä el std in ve rm er t g tt n ll en fo ik in rs ä o et sög in sbg kn in fö er F ie h et l n rs ä kn s ll m in el ni ve tr ä sbn ch ns å er rha si lt ö sr en or sa st b n a rs ta n r ls io na eh k ll a rv å ul la te re is ke n er ve å in io es a o ty ev is Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

at - - –16 –11 –27 , 49

2022 3 869 –147 3 722 ee al - 2022 #

liser et to e

ea erb lise den ktiv

den av ea d net

d or vo den. vo pe

isas som en ar vo es

ov dger åt 0

ed ltar ch det or –10 –10 t till 0 (40) mkr e års ar ör r

2023 1 662 va 2023 ade ar gåt et f

–13 326 –11 664 ar därme ald management f t. ör at

et alts o aser

elast rb ositiv et et upp sult

te erb re

ch b at p tionsb ende tidigar to

de tillgångar r . Å ch andelar har därme . ta se

de aktier och andelar ra de o ult es

ra te är es av 114 (138) mkr me t av

te at r ar e pr erkar net

, v de aktier o , åv

, ono de tillgångar liser ra den har under år

at de aktier den till ono ra ea lt 133 (145) mkr erlagts i f en 55 (33) mkr åt te d 78 (112) mkr ostnader den, vo alning sket

ändringar ra vo te vo et dena p

sult at te ar ota t me ar vo

re de de tillgångar ör ono ade ar erb

ult är , ono ltar ör ono ra et har äv ltar . Ar

to es at et har t te et f gativ visionsk isionskostnader ostnader aser

va at f öljaktligen or at ro va ov ankskostnader

ade v sult ör ult ör åb r har åt slag.

– Net re sult es – P de tillgångar tionsb G liser to rna f re rkar f rkats ne rna f ra isionsk isionskostnader ingår int ta öve INN t 4 alisationsr ea h andelar te to ve Under år ende ono de r ve t 5 te te riga pr ov ov es

RY No Mkr Re Or Net oc Ex del av tillgångens anskaffningsv net på se ning. Under år ra på No Mkr Ex no Öv inkl dep Pr I pr Pr därut om 0 (131) mkr tillgångs TS DN FO 2022 407 –11 –11 2022 H 2 426 2 833 2 822 C –48 649 –48 649 OR EK

ISR –7 –7

244 –37

2023 2 515 2 760 2 753 2023 39 176 39 139

N IOT AM R

FO de aktier och andelar

IN ande

LL är ra

IES eb te

NA änt , no

NFI a r at de aktier

to er er ra

äkt to sult te

ch andr äkt ostnader re

T enet to ge , no

E er er eint eint ekostnader ek enet at ta at HR änt äkt änt änt änt änt A app ostnader änt sult sult

B – R – Net re re

LL t 2 eint ep ek t 3 to to ÅH nt rd vriga r mma r nt riga r mma r mma r går cour h andelar

No Mkr Rä Obligationer o vä Ö Su Rä Öv Su Su No Mkr Net Av Net oc

e r- . R rd - - isas - rd - ES äkt i isas a- ov lsens vä sa t fö LE vä er kan nden ov gs ör den till st re ör kts G eint fo ”. Under ra vo re ed slag i h andelar Rö h f tä skat YT app t under er samt ed vd . P oc oc in es R rkligt änt ep isas denna a ar as, r d ingå i det den till örs i vis ve rd ån utlandet ostnads EV ve rd a AP- ov app vo åf fr Ö vä ganden ep emet r ast onder cklad kti vä rv t. K . Belopp i miljo SG örst ed at i no ta rd st h f ärme pe vä IN ll F ande skuld. I de ar sy de f de aktier ge, ar visas under ve nde. vid placeringar i es ör skat ost R isas som r fa ar isas den erhållna ch å vä rna kostnader f oc ra e uppnår en avkast ra ta pa tt er som p r f es 3 ET tning ov sv ov s sep te te ltar te do tt rd 20 SE kningen till ed ot alet den r aktuellt tillgångs re genut ad till mer t fö 2 V rä . I de ed ensions vo va delning tillämp cour allet lö er vä G IN tsät ör utlånade er apit t p äkningen som en a ör no ör t fö r ono h kommer d ve den, istr skat s. IN

or er f ant antsäkerhet r en r atr örs av ex r f ta fö vo ongska es e kostnadsp N

, f alans ch en m an ange mo ult tg te oc eg rd IS

örbindelser o ondk tt anksar sul den ald mer ktiv V

det av utlånade t f es e u åb gif går när f å där vinst re , exklusi arier samt e ch kup äkningen under r vä et pe O NE isas i b arsf är . D to vo anksar nt ån all inkomstska atr b es DE TE ov ör utlåningen r eller kont r säkerhet er a av ar åb ve örs i normalf d 2012 r få RS H ed ve en v ekt mo isas i r ast ltar ult er R M ch/ r erhållen kont äkningen ut , ansv . ov äkt . riad fr es h me as i r Å AS er r ning f ve er ed en, som ut va et h dep ef t åt // K tt er o gar ö isas äv a. alet , såsom dep ör delningar o ocn t at N RE app fo alansr ant ss isas dir er e samt f od nskommen niv at oce visas i r skyldig till mer ät E V isningsprinciper app ga ö ör ov ov rv re ost under net ult ltningskostnader eringar i inst a kostnadsf å ut rå tt t inkluder ), där inget annat ange DN

ov dep fo e f e i b ed elsens int ltar es ltar ar t p do e r O

dep llda p ör de ed alningar som har ske ondkapit ostnader ör va ve ostnader va va ve onden är b re kat -F

ed är är förtt tä et t f ade a r ö ör . In mv to d ska ss P

äkningen. Erhållna säkerhet äkningen som en tillgång o en int ”S er f ör äkningen. F ade r ör ra A LLÅ – R atr t a aser öve gående p atr og r onden är f de onor (mkr TA

epapperslån å av v ät onden int er som r ch utb isionsk isionskostnader r altningstjänst rna f visas som anskaffningskostnad liser lsens k rna f te a AP-f är S EHN t 1 rd dan erhållen ersä sult st alansr ll f st ekt mo ov ov st under R rv te sult do ea re mtliga f te d pr at rst erige. Skat h därme nden har int rv R

IN No Vä Utlånade v me re be har r i b fa säkerhet rubriken denna rubrik r säkerhet Po In- o dir Pr Pr po fö ex tionsb ning ut som av re re or Rö Sa ex kostnader va Sk Fö Sv länder net slag. F oc Fo me ner kr FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n yg ti el na yr fo rt a tt se ä g krä el std in ve rm er t g tt n ll en fo ik in rs ä o et sög in sbg kn in fö er F ie h et l n rs ä kn s ll m in el ni ve tr ä sbn ch ns å er rha si lt ö sr en or sa st b n a rs ta n r ls io na eh k ll a rv å ul la te re is ke n er ve å in io es a o ty ev is Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

- . d - a 50 - yn - den. ör tr e #

- lsen ör V t den äll - let är onden äknas t gr går till

olic or re tnings l. tningar id ar erio ent md ta al f tnings dande ty ta l. V . oc onden tä t f md samt t löne- da 1967

ån p app ta y anst es tä skat onden till t en hö at t. S ensions är at es öd ch upp ef gå upp till a AP-f möjliggörs ge- a o

a av as av enb ån n alningsp emieb TP2 f en gör en ex ta

yrningsr damo ning i ersät ällningsav örliga ersät ss ör et ala 30 pr örst ensionsav alningen uppr a AP-f ar et ar tningar till le vikelser fr tg äl uppsägningslön et . F et inneb emieb et äxlas mo dande b ed ällda är den mellan 2 e de erlag ut åv tning fr t b t till pr r kostnadsneutr örst ch B . D

ondst elsele er ed . S ent ällts. P fö etsgiv ent ent v tningsb yr oc åt ick F ör ersät er b ts innan april 2009 innehåll rg nst rna. D mieinb rg TP1 o t arb oc oc kat er st ft t ersät e än till 65 års ålder ve ya te re ve es p d, e onden inga r vriga anst gångsv örmåner onden at ar ersonal har möjlighet at d 2 pr

tningar till le ällda. Inga av eringen. I f ro erlaget ska u TP1 som är pr ar skillnaden mellan löne är at

ör V ens sida är uppsägningstiden f ch ö örhandlas int ed ör f e inom B eg va a AP-f ar emie. P ar ar en f l som ingåt äknas mo erksamhet under utb tsv äxlingen är där et

ör ersät ch när örst ta ångsv emien till 11,5 pr ension, B md. All p ension me y f vriga anst 2023. älls av r ällda har individuella anst etsgiv skäl omf vg örmåner örbinder sig f ebruari 2013 ö ersonal som n ep tä miev darb örmåner är b

r al av . A an tillägg f alas aldrig längr l f es ensionspr re ension inneb ep olic eringens riktlinjer f ch ö fö de o åt et ta ör p d 1 januari 2023 ö eg örmåner astst vo dningsgrupp o t f ör den del av lönen som ger allmän p t p r. P ör me vriga f å r e o finns ån arb ondens sida kan av erlag ska avr ensionspr nskommet mellan p ent vilket mo te ärkt p

ar ällningsvillkor ör le . Et v kostnads ed d den 1 f TP1, f re ör tjänst gif ch me erlönetillägget om 1,45 pr .

dena f ör ar . A ån f erlag utb ve örmånsb lön mo oc örst st ondens p ger p vriga f vo amtliga anst . F emie. F as p to n o ension f emie. Ö yg örs f . S ed ällningsav ch me ch ö rå e. F elopp

ar og et gångsv ucer planer f t seme G a AP-f e b ningshavtt riktlinjerna äller anst tt vikelser ån o vå d 5,8 pr ciala av ärkt p tning till din tjänst e b IN ar else ed a månadslönen ut red P2 som är f N rst fa yr n r stst dan 1 januari 2010 har F d uppsägning fr h 6 månader gst 18 månadslöner st gångsv nsioner och liknande f d:s anst ensionspr tt nsionsplan, B cknat o xla, brut h so nden. F rst h senar sät nsionspr RY Fö hav be eller Löner och ö St te fa utsko Se Vi 12 månader oc er av uppsägning fr hö fa som av ning eller inkomst av näringsv Av Pe I V i p rä har fr pe te har t BT vä då me oc fo fö oc av nom at pe mindr TS DN

RE K ISR

31 2

innor 30,6 * 65 * 69 N Kv 275 1 816 589 948 733 ciala 257 1 718 1 338 547 907 705 IOT ciala 28 679 33 105 So 26 907 32 449 A 2 So stnader stnader MR 36 ko

2022 Män 35,9 ko FO IN LLIE lt 4 S ta 67 v v 2 NA 67,5 ra 635 127 ra 635 127 N To va xling 2 866 3 628 va xling 2 907 3 671 FI vä vä

2 löne löne T 31 E innor 30,9 HR AB Kv - r LL 2 491 491 452 933 450 ÅH 36 1 927 1 058 23 389 27 355 1 887 1 040 18 747 23 508

2023 Män 36,2 nsions stnade nsions- stnader

Pe Pe ko stnader

ko ko

RE lt 67 4 SL ta 67,1 EG To YT ch R den 207 876 4 273 1 446 2 174 1 931 den 220 817 3 997 3 450 1 356 2 140 1 880 t. EV vo 71 157 82 063 ner o vo 68 654 82 515 at ÖS ar Lö ar sk G Löner och INR äxling under pensions 3 ET gång ör löne 2 S 02 EV ts ut G IN re ostnad f en av lönev INN

en k ekt ISV

ckling ckling ff O NE en vid å ers) ve ers) ve DE T as äv as e R E gång er SR HM r (8 p ch ut r (8 p ch ut ent Å A ets ut te o te o es // SK öd öd N RE dningsgrupp , 2023, tkr st ostnader , 2022, tkr st ostnader E V ällda ande damö ande damö altning D

ör ör rv N

df ällda df fö ällda d 2023 pr O

ersonal ällda al anst ällda vid år ostnader elsele ations ostnader elsele al ations ostnader inkluder -FP

yr er ersonalkostnader ersonalk yr er ersonalkostnader ersonalk A LLÅ – P ersoner i le ommunikation erksamhets apit ommunikation erksamhets TA EH t 6 l anst delant l anst l p elsens or f K f Op f V elsens or f K f K f Op f V S N ta ta ta rsonalk yr riga st dningsgrupp exkl vd riga anst mma riga p mma p rsonalk yr riga st dningsgrupp exkl vd riga anst mma riga p mma p I sociala k ån och me R IN No An Me An An Pe St Öv Vd Le Che Che Che Öv Su Öv Su Pe St Öv Vd Le Che Che Che Che Öv Su Öv Su * Fr FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n yg ti el na yr fo rt a tt se ä g krä el std in ve rm er t g tt n ll en fo ik in rs ä o et sög in sbg kn in fö er F ie h et l n rs ä kn s ll m in el ni ve tr ä sbn ch ns å er rha si lt ö sr en or sa st b n a rs ta n r ls io na eh k ll a rv å ul la te re is ke n er ve å in io es a o ty ev is Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

t e 0 0 66 51

rd 353 632 602 117 392 #

rklig vä 2 424 24 426 26 799 1 456 56 091 1 814 1 185 4 177

Ve

bbplats we 0 2

et al

Eg pit 7 273 509* 5 822 670** 11** 13** 837**

de innehav vid ondens ka 1 002* 78 873 22 265 2 925** 2 061** ra te AP-f

a at 0 –1 39 rst 54* 64* Fö sult –1 061 –4 309 –16** –812** –161** –709** –278** –617**

–10 904

r samtliga no på Re ve - 38 35

finnsn ar 29,5 33,3 33,3 98,5 25,0 25,0 25,0 100 100 100 100 te Äg 100,0

ckning ö skif andel % te s 2022-12-31 ör al helårsh akur oc se Ant 14 747 20 000 93 575 6 250 ändig f p1. alut G .a 1 000 000 IN års- 770 381 717 NR Y En fullst halv www TS äknat till v DN t g.nr

EK

ISR te rg g g

tning al olag er 2022-12-31 omr

4 177 Sä olag kholm kholm kholm kholm kholm bo kholm kholm alien vs

Ant 56 091 40 340 te sseb str embur Finland embur annien

tsät aktier 597 300 100 609 oc oc oc oc oc Gö oc oc re Au ** A N or 3 820 300 1 724 900 1 439 900 2 236 200 sseb St St St St St St St Lux Lux IOT , f 2023-12-31 re derländerna orbrit A ch int Ne St MR ch int

en - o

FO - o er IN er tt LL tt , do td V. IE L III SN ch andelar , do ty es da per 2022-12-31

AN at FI a aktieinnehav olag olag Y

de aktier och andelar seb ebolag er AB ch andelar de aktier och andelar ra ade aktier och andelar: seb ss ch andelar armland P .r.l entliggjor ra ade aktier och andelar: es ter es de aktier o re or 3 Holdings B. .à

T te te ter ra .r.l inland O E a utländsk de, mkr te a AB a KB astighet .à or off HR t Corp com är ch intr a ono ch Intr ad IV AB stment AB stment KB a aktier o alian F st F armo AB – No örst et – Ono a ono - o - och int a aktier o a F onan Holding AB ve ve ustr ve S F candinavian Est

osof on. er er o er one S ed er siffr LLÅ t 8 m st t 9 rkligt v ensk tt tt riga ono mma tt ensk os Bost lhem Infr lhem Infr ane sakr o 1 In o 1 In as In vs H No Fe Namn Apple Micr Alphab Amaz Nvidia No Ve Sv Do Utländsk Do Öv Su Do Sv Ar Po Po Urb Va Willhem AB 4 t 4 t Utländsk rst AFi Chap Jut OMER ASE Holdings S Anglo S Limit * A

–5 – – R –17 –17 –55 –94 –50 e ES 2022 –678 –728 rd L 72 104 125 789 197 893 rkligt vä 8 827 7 311 5 928 3 604 3 297 EG 28 967 YT 2022–12–31 Ve

RE VÖ –4 – – SG –15 –19 –64 –101 –705 –292 –997 al IN 2023 90 060 R 142 855 232 915 Ant aktier 3 ET 20 SE 53 444 397 31 310 010 22 651 373 12 413 253 27 262 247 2 V 2023–12–31 G

IN INN

stnader en ISV

N ko at OD

ET er ER EH er ingår åer enligt lat SR M ltnings kostnader yr re Å AS va ta a kostnader ostnader te onder // KR tjänst onder a aktieinnehav N E ör ativ ta isionsb delning, tkr: g de aktier och andelar de ED V ch da öp ev ör ra g, skat ra är nsk N

er ltningsk ra te ve O

va ör k pd de, mkr enska f a s -FP

ör et f ående f pd är co y A LL – Övriga f tjänst – No erkligt v örst Å tning till r lt v orst o agon TAS EHN t 7 kalkostnader pta ormations- o riga administr riga f elopp danst C visionsup riga up t 8 rkligt v enska aktier ta m st las Cop ve lv sa Ablo R

IN No Mkr Lo Kö Inf Öv Öv I b ersät ne PW Re Öv No Ve Sv Utländska aktier Andelar i sv Andelar i utländska f To Fe Namn At In Vo As Hex FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n yg ti el na yr fo rt a tt se ä g krä el std in ve rm er t g tt n ll en fo ik in rs ä o et sög in sbg kn in fö er F ie h et l n rs ä kn s ll m in el ni ve tr ä sbn ch ns å er rha si lt ö sr en or sa st b n a rs ta n r ls io na eh k ll a rv å ul la te re is ke n er ve å in io es a o ty ev is Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

d: t de –1 är –26 –27 –16 –16 52# gativ –2 203 –2 203 –2 246

Ne 2022-12-31 rkligt v ve

atinstrument me

Deriv t 0 de 15 15 14 14 sitiv är 2 222 2 222 2 251

Po

rkligt v ve

d: t –1 de –14 –15 –78 –78 är –262 –300 –562 –655

gativ

Ne

2023-12-31 rkligt v tid än 12 mån. G ve INN e löp RY atinstrument me TS

HC O Po RE K rkligt v ISR ve

N IOT gående till –33 (–21) mkr har längr AM R FO de upp IN är t 19. LL t v IES NA gativ a se no NFI d ne ss

at s av de T ade instrument ade instrument ade instrument atinstrument E eriv de, mkr er er er HR är d d ositioner me A – D elat ar elat ar elat ar tidsanaly B älld er ar älld atp LLÅ t 11 rkligt v tioner app rminer mma nt app rminer mma lut app rminer tioner mma mma deriv riv r löp H No Ve Aktier Op Innehav Utst Sw Te Su Rä Sw Te Su Va Sw Te Op Innehav Utst Su Su De Fö

– – – R e 882 ES rd 987 21 110 1 897 2 816 48 389 26 022 26 036 73 756 1 324 LE vä 7 522 7 064 1 903 1 337 101 117 101 117 GY fnings- ch andelar TR af 2022-12-31 EV – – – – ÖS tning Ansk 830

G se ande tillgångar 24 319 2 708 1 165 62 721 16 707 29 915 78 535 INR tsät 5 50 de aktier o 108 450 108 450 3 ET or 100 100 100 ra 2 S , f te ap1. ebär 02 EV w. 2023-12-31 G IN Andel % ww änt IN

a r N

ISV N te A A A rna rsey bbplats OD E de aktier och andelar Sä US US US Cayman Öa Je r samtliga ono ER TE ra ve we er p S H te C p nt ty R M al ss , ty g te Å AS al nt ag: ta // KR de aktier och andelar ic . kning ö ondens te et re N E ., ., eg stment ec ör ag fö ED V ra ve rt AP-f et er N

te y L.P y L.P attr fö a å emit adsinstitut ör å instrument O

ane ane rst de, mkr en at bligationer äxlar -F

a innehav ono ckholm Glob atic AI Lp Cla är at ost enska f P

to quit ckholm Glob quit one S ändig Fö – Obligationer och andr eo A LLÅ – Ono örst e E on L to e E on L al Holdings L.P på änt skuldsv TA EH t 9 th S at h S at . t 10 elning p riga sv nansiella f riga utländska emit lt elning p riga obligationer tifikat riga instrument lt SR N m st ur iv ft iv rkligt v rd enska st enska kommuner enska b Fi Icke-finansiella ta rd alr ats ta IN No Fe Fo Pr Hamilt Fi Pr Hamilt Idiosyncr Blackst Capit HSEPP II Co-In L.P En fullst finns No Ve Fö Sv Sv Sv Öv Utländska st Öv To Fö Re Öv St Cer Öv To FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n yg ti el na yr fo rt a tt se ä g krä el std in ve rm er t g tt n ll en fo ik in rs ä o et sög in sbg kn in fö er F ie h et l n rs ä kn s ll m in el ni ve tr ä sbn ch ns å er rha si lt ö sr en or sa st b n a rs ta n r ls io na eh k ll a rv å ul la te re is ke n er ve å in io es a o ty ev is Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

- , r, a - . - s) de. 53

vis- de d - - vo - as #

arki do re dena e- s olik de å

ör de re isnings ch jäm- ra av nt en pa är olag ger ch der olaget dering, saflö gna ering

te de me tisk saflö a inslag tigt ökade vä . ansch yg ad är as p är

ms f ov tillgångars ra re etskur dering. . V amtida ekommen kas

tä ed ens o ar hänsyn till de tillgångar eo hjälp kas af örsäljning de placering ch br av al Guideline

es ar sningarna om te ra görs av aktier d er saknas är erkligt v ra onder olag v :s r aser diskont

eringshier ndernas te å t olatilit ällen an te astrukturb alf S o

rd de b Fo. ansp d priser som mes r, v de. V amtida

ch ut amtida app et vid v är tskostnader o ekommendationer e Capit fr öms mer mo

vä är av finansiella t upply äkningen t ta fr d hjälp av diskont vo eringar ch infr ering av fr av ed genom

sig de tillgångar de p en kan skilja markant st , drif astighetsb ör det enskilda b deringen b

ernationella r om älla tr ra ekommande marknad deringen p skat De ekur ra ve er t f entur är

är at alansr te ör är a. de me ik. te erkligt v ondens ono as enligt IFR ant f as enligt IPEV siga multipler vid v ering nligen

erkligt v nder . den är änt od örhållanden av kr a in astighetstillgångar b äkt as enligt r der va

, pris och vä or as v deringen har subjektiv , som äv å en aktiv marknad tilläm ällts vid en normal f der int siga avkastningskr t i et elev är y and V

ormation t säkerst inneb saflö t nuv är a AP-f astighets- o är es der as

an ta alut al av r astst nder samt riskkapit yr är . quit diskont er

öljer den int inf et eringen. elbundet f ondens marknadsno aser kas dellv ad av subjektivit ernativ as p örst fo en skat en rd

nder rd å en aktiv marknad me de marknadspriser o ch v der ällande av v olag v onder v e E tillgångar som b vä

fo er f ch skulder i b vä eg at b marknadsdat oleringsmet onder har vid sådana tillf är r. F a som är r at , marknadsmäs

sning om hur v lämna de samt at ra aka till et så som v ör marknadsno as vid sådana f . F te eringar i f onder v alf riv eller den

t olag. D vid ch r te amtida p, erp ch säljkurser er e v astst ar st amtida h änt . Enligt IPEV kan v e

som at är ondens tillgångar är marknadsno onder o -deriv fr tiska mo et f ör ve astruktur d marknadsmäs de, det vill säga en diskont er rd astruktur

dering – marknadsno , f TC re ty inth s en ökad gr äriser dering – alt är vä saflö

äre är at där eo at äv är er vid f nde p astighetsb d en r

ft aktiska o ocr akt deringsansats. oe ch infr astighetsf kas

deringsprincip erkliga v t de handlas p . Huvuddelen av f en t är od er ering av fr gan såsom INREV ansaktioner a

inansiella instrument Sy tillgängliga ar f , deriv underliggande å deriv vo er me ernational P

t lämnas upply instrument är alets v a delen av f er dering as slutligen tillb r. D alets v r det pris som skulle ha f ob ämst av in deringen av underliggande f deringen av uppskjut erkligt v kt diga princip da tr sitiv

– F den. den at är ativ er vo der då likvidit tiv v vå eringar i f är är fe eringar i riskkapit är ör eringar i infr po G ch v finns apit örst ör ent as dagligen till no va apit ra örs fr st ef eringar i f anschor st st

arhet mellan olika b eringen av tillgångar o es er ör så kallade O ent ende p erio eringsmet va tg astighets- o ve te st ve tillgångarnas ve har INN t 18 andar h skulders v rb rd ndk n st pr ansaktioner rd F dellv es ro I p marknaden kr ndk r de tillgångar som int rd ts h f In axis. V en diskont rsäljningspriser me ve ån br In to In h

RY No I denna no finansiella ning- o st oc fö vä om handel sker vid en aktiv eller inaktiv marknad samt om no priser Fo De inneb re str vä obligationer mo pr diskont ringskur be inflationskur på Marknaden kar skillnader mellan köp- o mellan marknadsakt konser Fo Fö vä mo mellan t ar u oc pr på fö gäller v denna till v skat In fr dationer (Int eller likv genomf net oc TS DN 0 0 – – – –

FO 2022 –252 7 359 974 8 333 676 H 465 784 81 822 –86 259 –4 689 –39 906 421 189 28 513 28 513 36 846 CO

RE 2022-12-31 K ISR –1 – 1 –

–15 –269

2023 85 004 –4 833 38 029 2 021 7 557 9 578 29 912 29 912 39 490 11 783

421 189 –89 552 454 386

N IOT 2023-12-31 AM R EG at FO emet: till IN r ans- LL yst te IES r ät r t t annan ade deriv N te te ar AN gif del ät tning till erköpstr ör ör utlånade ör FI al ensionss nsionsr en al er mo

al t p pe ör åt ör cle ör er er f er f er f apit lning mo er kostnader app erhet apit av ensionsr ta ft apit er inom linjen er f er f er f ant

T ensionsav ensionsme be emet dep aganden er inom linjen ansaktioner er: E ondk ondk lning mo ning ationsersät yndighet to at e ondk ost är HR ta tt yst ult ällda p örlig säk ost app ansaktioner A – F alda p alda p fly es – P ansaktioner** de innehav ep B be et et er ministr eringsåt ra erköpstr rd C-tr LLÅ t 16 to glering av p nsionsm t 17 C-tr riga st st te Erhållna säkerhet åt H Inb Utb Öv Re Ad Pe mma net nsionss ets r gående f ällda säkerhet ällda säkerhet ällda säkerhet h jämf ve aganden mma p vä OT

No Mkr Ingående f Net Su pe År Ut No Mkr St aktioner* Utlånade v säkerhet** St St OT Öv oc In ono Åt Su * ** Erhållna säkerhet ** Erhållna säkerhet

1 1 – 41 42 0 5 5 RE –192 496 190 493 396 108 506 SL r

EG te

YT 2022-12-31 äk 2022-12-31 2022-12-31 2022-12-31 RE

VÖ 14 0 _ ostnader 0 5 5

SG 700 181 894 634 129 763 202 IN 2 057 2 259

RE 32 TS 02 EV 2023-12-31 2023-12-31 2023-12-31 2023-12-31 G

IN INN

er r och upplupna k IS te V

N OD

ET ndighet ostnader och upplupna int ör äk ER

EH my SR M te den Å

AS alda k er er alda int vo //

KR äkt er ar er N E äkt äkt äkt ED V eint alda kostnader ostnader antsäkerhet f ltar ostnader N

delningar et va O

örutbet änt örutbet ör -FP – Övriga tillgångar vriga tillgångar – F örutb alda k – Övriga skulder ositioner – F alda int A

LLÅ n utländska skat et et TA EH t 12 ra t 13 t 14 agen konttt atp t 15 S N ndlikvider rd riga tillgångar mma ö riga f h upplupna int rutb h upplupna int ndlikvider rigt riga skulder riga upplupna kostnader rutb h upplupna k R IN No Mkr Fo Fo Öv Su No Mkr Upplupna r Upplupna ut Öv oc Fö oc No Mkr Fo Mo deriv Öv Öv No Mkr Upplupna f Öv Fö oc FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n yg ti el na yr fo rt a tt se ä g krä el std in ve rm er t g tt n ll en fo ik in rs ä o et sög in sbg kn in fö er F ie h et l n rs ä kn s ll m in el ni ve tr ä sbn ch ns å er rha si lt ö sr en or sa st b n a rs ta n r ls io na eh k ll a rv å ul la te re is ke n er ve å in io es a o ty ev is Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

t lt lt 0 54

al ta ta 17 #

ot 9 958 –655 –655 To 2 251 –2 246 –2 246 5 126 –8 263 2 615 T 232 915 100 609 108 450 451 932 451 277 197 893 114 678 101 117 415 939 413 693 To 120 292 –15 332 104 455

r.

ällo

2 0 – 0 at 3 1 0 å 3 å Niv 5 612 deringsk iv 3 845 114 678 120 292 120 292 Deriv är N 100 609 104 455 104 455

ade v

2 0 0 0 1 0 0 5 a 57 0 0

å 2 –12 å –655 –655 Niv 2 251 2 252 –2 246 –2 246 5 537 1 054 –2 791 3 845 enommer iv 9 958 9 958 9 303 N ch andr älr

ande tillgångar

0 0 – 0 är 1 0 0 å 1 eb oende och v

å Niv nt

197 890 95 505 293 395 293 395 Obligationer o rä Niv 232 914 104 605 337 519 337 519 ,

de 17 0 ån ober

G ra 4 072 –5 472 2 558 IN te 114 753 –15 319 100 609 ad fr NR Y ch andelar ono TS DN at per balansdagen.

FO Aktier o liser HC , ea O de 2 0 0 0 –1 1 deringen är hämt R ra ) or är EK te

ISR no

ch andelar å 1 där v

N alans 2023-12-31, Mkr alans 2022-12-31, Mkr

IOT Aktier o

AM R eringar i niv FO gående b gående b

IN , ut ande tillgångar , ut ande tillgångar ar 49 430 mkr (64 862 mkr LL är ade till är ade till IES de eb der ade till de eb der ade till 2 gång N de ra änt är der de ra änt är der 2 AN ch skulder ra te ch skulder ch skulder ra te ch skulder et eller ändring v FI te a r är te a r är ets ingång ndring ndring 1 eller ets ut de

rä rä å 1 är ägande andel plac

, no , ono , no , ono fö fö niv å rv

ch andr ch andr å 3 de de niv ve T de vid år alt under år är är ånfr till de vid år isad v EH är et är ov R ch andelar ch andelar ch andelar ch andelar at rb ad v ad v ed AB er te tning tning n r LL tning at l summa tillgångar v at l summa skulder v at l summa tillgångar v at l summa skulder v ndring niv visat v st liser yt yt visat v va ÅH nansiella tillgångar o nansiella tillgångar riv ta nansiella skulder riv ta nansiella tillgångar o nansiella tillgångar o nansiella tillgångar riv ta nansiella skulder riv ta nansiella tillgångar o rä do ve lt/å aliser ea rfl rfl do o nden har en ö

tsät Fi Fi Aktier o Aktier o Obligationer o De To Fi De To Fi Fi Fi Aktier o Aktier o Obligationer o De To Fi De To Fi Fö Re In Så Re Or Fö Fö Re Av Fo

or

- - n- t- - -

R . till å - å h dy siga å ES arki, f ån lopp de - h om . vä tt LE av s fr be as. ande nde av gel oc nds oc eller or samt llgäng erna. GY nligen tillgäng d en tidenr ra ar oe re vä a an d hänsyn e lut Ti ör T va te fö onden har te det ler ka deller as till niv thet ärsmäs va marknader RE or eg ec an ör t av uppskat lät anker eller d kan ingå i a ån priser p ch av a all finansiella V as rs. Ber som r v elbundet upp d g, ÖS er den d stigande av AP-f pp som fö eringen pe som eg handlar ta aktiv G deringshier rd å senas ta ra as nde av v rd gna mo me re das fr olym o IN är avkastningskr vä saflö örs oe vä priser å en marknad som ta ormation me en t enligt aff fö h därme ket arkin sk RE as p okslut i allmänhet p F e in er er: å en aktiv marknad. de marknaden. priser er e kan hänf ande måt oc yc 3 T iga öjer kas tt finier vid vå a som r ed a marknadsdat priser hos ade , kommun, b m 20 SE ss dr onder erhålls me r t läge me a de ni ra på de ar å inf yd de rs, er at e härle 2 V aser fö ta etr te lut ra rb et bö ot på G IN ån f ad as eller en skuld r i no vs te ve as p t b ra at å en aktiv marknad. deringshier IN

, pris och v den er rlåt in ens än en gång no ar indat te en ör n N

ondens årsb är det r som är ob tillgänglig a ör a rb aser a et no det måst är sning IS

saflö abilisering. onder b just ve te ansaktionen genom ss finns ekv ve d allmänt v å 3 om de int äv t på e än p V N ringen fr s f er ersa. instrument ar de at f finns e obser at givna av st aderiv är r tid eller mellan marknadsakt å i v OD E marknadsmä kas te ra t tr finns det e fr av ansaktionerna sket å aktiv marknad lut knas av låg handelsv E TE d or ase mb et än den som senar gr det va ec ve RS H me där te okslutsdagen. I et som om as å tr ket lägr R M am tills st eringar i f app a delas hö där dering me deringar b ch kan kr ersom vft yc tigt ö an genomly Å AS st sep okslut ch vice v se av at en aktiv ed , eller obser är en tillhör niv all kan int är tillgängliga af // K den ve å r e o tfinansiellt es finier er som är ut N RE 30 et as m men lut sa f de tning p handlas å 2 e . E V aflö ltar r er änds okorriger vs ekt v es erna o dningen. finns app en är m ar kr st inaktuella. DN

ss tillgångari ring. D ersläpning b den am till årsb va fö t intr döms nv sät elvis et ta dömas ut O

inansiella instrument ka te ft r dering i b ör de e inansiella instrument som handlas p be at inansiella instrument* som handlas p aktiv ör a ag som handlas p arier ering till lämplig niv -F

or per ch fr å aktiemarknader inneb är är rd marknadsdat instrument : F pd : F at f ör indir : Instrument å 2. I d deringen. V ondle t pris ande p et emp sific P

– F eringen av in sig e te r o alf vä 2 är ändighet marknad ör A LLÅ eringar rd te e v å 1 döms as f å 3 ån f . I princip är det endast aktier f är Ex äknas till niv TA EH t 18 amtida st app or ef a ska ske mellan kunniga p a priser a vå be er ör v ch at eb e f 1. a instrument d klas S N fr ve Vä pp rkligt v rkligt tt h som har et vilken Niv ss Ni e Niv aktiv gelbundenhet nt örr å iserna är of Vi instrument be R IN No av In anskaffningskostnad fr liga r tidsmäs ra där kastning p en lägr riskkapit Ve Ve till vilket en tillgång skulle kunna ö De oc på finansiella Marknaden bundet up de int okorriger dat 1 eller niv das f till omst ning fr Aktiv marknad En re likt o villkor rä st niv men r andr Inaktiv marknad En inaktiv marknad kännet handelsaktivit liga priser v Pr * FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n yg ti el na yr fo rt a tt se ä g krä el std in ve rm er t g tt n ll en fo ik in rs ä o et sög in sbg kn in fö er F ie h et l n rs ä kn s ll m in el ni ve tr ä sbn ch ns å er rha si lt ö sr en or sa st b n a rs ta n r ls io na eh k ll a rv å ul la te re is ke n er ve å in io es a o ty ev is Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

0 55

2022 –863 2022 2022 –21 –21 2022 #

ed –5 304 –4 566 –1 261 2 869 –5 169 –9 125 57 557 18 348 26 068 57 557 18 348 26 068

ct all en ans, mkr 101 973 101 973

pe tf 0

Ex dag, mkr –554 –33 –33 l balans, mkr

Shor 2023 –4 049 –2 801 –1 310 2 413 –3 526 –6 302 al bal 2023 57 713 17 539 29 962 al balans, mkr 2023 ta 2023 57 713 17 539 29 961

ot 105 213 ot To 105 213

0

2022 –652 –871 2 025 2022 2 250 4 745 2022 2022 4 008 4 008

–4 346 –3 567 –4 041 –7 410 T 11 506 18 501 T .

10

lue at Risk > > 10 0 <BBB 0 0

Va en dag, mkr 2023 –3 540 –437 –2 246 –1 029 1 949 –2 924 2023 2 739 4 467 2023 2023 1 860 1 860

–5 303 23 261 30 467

atinginstitut

–1 –1 936 ade r

2022 2022 6 803 8 801 2022 2022 2 301 4 198 7 435

ed all –85 524 –13 910 –73 629 –20 331 46 260 –83 340 22 445 38 049

ct tf , mkr –147 134 10 BB pe akt 5 < 5 < 10 B

c –18 –18 enommer

Ex Shor 2023 2023 4 287 8 282 2023 2023 4 273 4 630 1 170 älr

årst –65 289 –8 937 –45 169 –21 129 38 911 –56 859 17 318 29 887 10 073

–101 613

G –5 –5 INN 2022 4 537 3 829 7 741 2022 2022 5 962 5 768 2 155 givna av v R 2022 16 107 tid, per 31 de 13 885 ut YT –70 071 –10 511 –57 509 –14 040 32 650 –65 158 < 5 A S , mkr –119 482 3 3 < 5 yg DN

akt –15 –15 FO lue at Risk 2023 6 715 3 904 5 379 15 997 2023 2023 7 160 6 848 1 991 15 999 HC årst 2023 atingbet O Va –57 087 –7 040 –36 208 –16 592 31 423 –47 143 –85 504 RE –15 –15 ån r K 2022 9 292 4 817 4 505 2022 2022 2 397 IS 6,2 18 613 29 217 12 740 44 354 R 2022 21,0 29,2 10,3 –4,7 13,1 17,2 < 3 rstigande 12 mån löp

et 1 ve 1 < 3 0 AA itrisk utifr

akt % 2023 6 921 5 717 9 445 2023 2023 2 569 ed N latilit 22 083 de, ö 29 052 13 094 44 715 s kr IOT Vo årst 12,4 4,1 19,4 11,0 –4,2 8,4 11,4 är A 2023 MR 650 275

2022 9 778 10 703 2022 20 078 1 977 10 237 32 291 FO erkligt v depapper IN 1 t v är LL < AAA

IES 892 N c 2023 3 498 2 389 6 779 gativ 2023 17 228 1 632 13 706 ande v AN mber 32 566 FI d ne ce ebär

ering

eringarst , , änt

er er ersifi it it T ad Marknadsrisk ve alt t ed alt ade instrument ade instrument at ed E mb Div öljen ot ta ot ade instrument er er HR ce ande a In ån tf , mkr , mkr er AB är fr or ljen t etsrisk, per 31 de ljen t elat elat elat isning av r

nostiser eb a ag fö allostruktur id år fö atpositioner me allostruktur id år er ar lt itrisk, per 31 de lt ov LLÅ og r 31 de nt ernativ lut rt vidit rf pt alt rt riv rf pt nt lut ta ed ting, mkr * alt ta ed H nansiella risk

Fi Pr pe Aktier Rä Alt Va Bidr Likvidp Po Lik Fö Lö Nominellt s Nominellt kr Re Po De Fö Lö Aktier Rä Va To Kr Ra Nominellt st Nominellt kr Re To * R

- . - - - - r - a, - R ör en, et 7,4 9,3 13,5 . I . lise at dan - d ES an knats , % 2022 a av r 31 akt pe tning LE ed e år mark pe ör en ea ljens , Andr ermer sult , me ent i riga ersi t me G rä e tio år akt fö ta re oc illgångs öv ör YT d som F be som ån r tning rt rs s i t den är tillgångar R ljen, vilken öljen. simuler tning ra tt ondens risk . T dan EV ellen n akt ljen fö tf tt äknas f en i årst po Fö te er Ö andar ab fö rt or et årst 7,7 6,6 9,3 er as en et a en f olika SG rt s i känslighetsana er som i IN po alp 2023 ra isas äv d es cemb ellen visar div ar örlust jämf R kt i årst po ot latilit te ov r hur sammansät sent en giv gick till 11,4 pr arisk me ab r f 3 ET yc av Vo genom a ed öljsammansät fö re llet pr cents sannolikhet visar äv a de lut fö 20 SE tr sen rd öljsammansät ch risken b tf ade marknadsindex som andar ro rlust do va placer . 2 V ade under det senast del re fö tf or ativ ep er st fa fö G IN et ut ade under de senast cent av t or rik o ot alue at Risk visar det re arisk. T al risk IN

liser den ro riska marknadsavkastningar to sent d 95 p gna nden N

liser r enämnd Likvid to . : Vtt ade ellen , vilken upp er den sist ta alut fo tot IS

onden enats om. I t olatilit ea ea fö his ahis re ch dels r et nt et t re V

öljer en gemensam st en ndring, men r ondens p ep , o a me vä ab ölj p ör v at O NE e 77,0 p ondens p ed e r gemensam ff ör t. T tf DE T er ade v äv ellen b rd rä en rä te olatilit or ade f av R EH isning av marknadsrisk de AP-f ab äkningen är ut å f at m fö et (11.4%) skiljer sig i allmänhet fr olatilit rt ar en läg SR M ov ad risk f jär liser deringar r finns gjo t års dat de els kan f e v ån de riskmå ve Å A ed deringar r är ade marknadsrisk p är gr fr onden enats om. Ut ra -måt ad v ala p er // SK liser ch F ea är er nt ade p olatilit t som helhet te as ö ot ondens samman kommer N RE : R åt vä dan. Ber re går ela nt E V ys ea et , 10 år , 1 år aser änds et ut all visar den f D

dje o öljens r lsvisa v tt er ör ll b nv ad v de AP-f vä tf ellen är säkr som N

re tf ta s dagligen, i t mb alt alt ad risk fa a mer eller mindr jär ör gnostiser ondens t a visar f ab en O

inansiella risk , T or måe ra ot ot öljen, 1 år ellen ne et (6.6%) . D ar visar en hö alue at Risk ro -FP

– F ad risk ra ar ån dagliga v de ad Marknadsrisk, ce tf er 2023 kombiner de tillgångar i simuleringen av n ch F d Shor ör f A LL alp är ljen t ljen t or ab nostiser et v t ut under å te alut Å ot n kv senar gången av 2023 ut fö fö og olatilit ra je o å olika men r onden f e än V t som p TAS EH t 19 nslighetsanal aliser äkningen av r rå t aliser r 31 de rt rt ognostiser cemb Pr d v slut te Simuleringen tv ec akt f R N a, And llgångarnas f sen i t piskt upp ed örr IN No Kä Re Ber st har t utif samt utifr De nadsv vid ut Re pe Po Po Likvidp Pr Ti ly kastningsut de simuleringen a horisont om en dags v ra års en set ono ty Tr av som f Exp st mät årst slaget v tillgångar i t fieringsvinst som tillsammans gener summan av tillgångarnas individuella risker FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n yg ti el na yr fo rt a tt se ä g krä el std in ve rm er t g tt n ll en fo ik in rs ä o et sög in sbg kn in fö er F ie h et l n rs ä kn s ll m in el ni ve tr ä sbn ch ns å er rha si lt ö sr en or sa st b n a rs ta n r ls io na eh k ll a rv å ul la te re is ke n er ve å in io es a o ty ev is Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

56#

G INN RY TS DN -

a - - 0 t FO 655 en HC mm 9 958 9 958 2 019 2 674 mma lans 2 251 2 251 2 246 2 246 tsligt es äder ärs- O Su balans Su ba kningen ät R i kningen i rä e pr vis tr EK rä ISR 0 0 1 0 1 entionen at

0 0 0 0 0 rigt* l som int anligt

der under r ta

vrigt* Öv e har int N Ö

IOT - s - 0 0 0 0 0 e under normala aff A p 0 0 0 0 0 ta to MR to lopp onden int

e net Net be angemang som v FO Net belop IN p ch skulder som ly . LL s er 0 ens men int IES ta r- er 0 676 676 974 974 tning eller liknande av

N l

A ta ke het 2 021 2 021 rhet NFI e net Sä 11 783 11 783 elopp som int ke angemang där f

ade belop Sä l om kvit äkningen är arr er ade b 0 ta tningsav lat som int l 0 er alansr

TE Re ta om 655 655 655 655 lat l om tning 2 245 2 245 2 245 2 245 inansiella tillgångar o H vit tning ta it . F amav i b t i händelse av insolv ositionerna samtidigt RA mav it Re kv to af B kv mav ckla p LLÅ Ra Ra s net H ra rhållanden eller arr ve

- 0 samtidigt bindande r te i laga kr fö av

der under k 655 lopp 2 251 2 251 2 245 2 245 l.

9 958 9 958 2 019 2 674 be alans- ta R belopp to i b kningen as ES i balans kningen rä er d

LE s eller ly to rä Net ent

GY ta Net tningsav es l. örhål- erläggat TR pr ade me ta äkningen rsf at EV 0 0 0 0 0 fä ör skulden Ö - 0 0 0 0 0 som sikt SG de elopp kning alansr av IN ta kning rä örknipp R belopp er f en 3 ET Net i balans rä de b der under kvit skulder 2 S ta alans h visas i b finns 02 EV oc tighet do G IN Net i b re det IN

ät under normala af ch erlägga likvid f N

- 0 tning eller liknande av to ta om IS

- to h V

to 655 lopp 2 251 2 251 2 245 2 245 O NE 9 958 9 958 2 019 2 674 Brut be tillgångar t net oc DE TE Brut belopp äkningen som ej ly l om kvit t at ens RS

H ta ät a tillgången o RÅ MA ch skulder net S gal r insolv // KR finansiella amav av liser NE EV ea D

visar äkningen eller som har r N

O

inansiella tillgångar och skulder som net ansaktioner ansaktioner an eller r -FP

– F ov alansr händelsei to A LLÅ at at at at i b TA EH t 20 vriga instrument i balansr llen to sligt bindande r onden har en le S N llgångar riv mma tillgångar riv erköpstr mma skulder llgångar riv mma tillgångar riv erköpstr mma skulder be tt nansiella tillgångar o R IN No 2023-12-31, mkr Ti De Su Skulder De Åt Su 2022-12-31, mkr Ti De Su Skulder De Åt Su Ö* Ta net rä Fi när f landen, likvid net FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n yg ti el na yr fo rt a tt se ä g krä el std in ve rm er t g tt n ll en fo ik in rs ä o et sög in sbg kn in fö er F ie h et l n rs ä kn s ll m in el ni ve tr ä sbn ch ns å er rha si lt ö sr en or sa st b n a rs ta n r ls io na eh k ll a rv å ul la te re is ke n er ve å in io es a o ty ev is Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

0 0 66 0

121 598 57#

3 473

2022-12-31

0 0 49 17

0,3 0,1

3 473

2023-12-31

et et et et et

under år under år er AB under år under år under år

tt tt agande tt agande tt tt

tillsko tillsko astighet tillsko stment AB tillsko stment KB tillsko

t a F ve ve

G ar ägar ägar eringsåt ägar eringsåt ägar ägar IN tp lhem AB lhem KB st ane st o 1 In o 1 In NR ve ve Y Mo Po Aktie Po Aktie In Urb Aktie In 4 t Aktie 4 t Aktie TS DN 34 – 22 38 39 40 15 24 – 14 FO 258 294 578 540 588 HC OR E 2022-12-31 K ISR 16 0 6 8 43 44 35 – 14

303 398 472 151 541 608 280

N IOT 2023-12-31 AM R d FO te IN td LLIE III Limi L V. S et es et et ty et et NA N at Y FI

.r.l under årtt under årtt under årtt armland P under årtt under årtt

.à agande agande T inland O or 3 Holdings B. E er tillsko ndinavian Est er tillsko st F er tillsko alian F er tillsko tillsko HR äkt äkt äkt äkt armo A t ca ve ustr B ar eint ägar eint ägar eringsåt eint ägar eringsåt eint ägar ägar LLÅ tp E Holdings S nt arlån nt arlån st as In nt arlån st nt arlån arlån or H ve ve rst A

Mo AS Rä Äg Aktie Anglo S Rä Äg Aktie In Jut Rä Äg Aktie In Fi Rä Äg Aktie OMER F Äg Aktie

– 9 – – siga villk R as 36 43 194 392 12 28 ES d - 2 326 4 500 8 000 LE akt ed G ende tr YT be ch l 2022-12-31 R tå EV es år till minst r o – 9 Ö , ut onden pg ällning . te 36 13 16 28 SG 253 11,5 IN amö 2 477 4 500 1 001 8 000 R AP-f ed onan till marknadsmäs 3 ET ående i enlighet me a ande st 20 SE rst andel up ed elsel 2023-12-31 asakr 2 V ansaktioner Fö yr G IN d närst till et INN

år - ta an d IS

ersoner i l boi gs är me aler av V V N ondens tr ående ondens ägar eg OD ET kelp tningar till st under onans kat t slok ER E närst yc et alt et tifi ar tid hö re laget a samman- or S H a AP-f aganden me et boi nt RÅ MA m asakr gst ko S örst So olag där f rb gscer t vid v elopp om: yr // KR ende ch ersät te å V ta å Willhems b NE EV tå 24. seb t 6. under årtt /ått under årtt p re under ått p tifikat D

isas F es onden har n agande agande tt fö tt ar tid hö lopp om: N

ov IASi se no .r.l er er a er gscer be onden h O

ed anden samt åt p, ad IV AB tillsko .à tillsko tillsko tillsko ta -FP

– Närs ch intr äkt or* äkt köp d upp till et äkt t vid v A LL - o ende löner o t onan Holding AB yr an re AP-f Å ellen r er se ar ägar eringsåtst one S eint ägar eringsåtst eint ägar eint ägar fö ta TAS EH t 21 finitioner tt Av tp OS Bost nt arlån sakr kalh nt agande om a gär nt agande om a a rs R N ab ve ve Fö IN No I t mellanhav de do 20 % eller där f ningsgrup Mo AR Aktie In Chap Rä Äg Aktie In Va Lo Rä Aktie Åt be laget me sammanlagda likvidb Willhem AB Rä Aktie Åt köp upp till et lagda likvid * FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n yg ti el na yr fo rt a tt se ä g krä el std in ve rm er t g tt n ll en fo ik in rs ä o et sög in sbg kn in fö er F ie h et l n rs ä kn s ll m in el ni ve tr ä sbn ch ns å er rha si lt ö sr en or sa st b n a rs ta n r ls io na eh k ll a rv å ul la te re is ke n er ve å in io es a o ty ev is Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

58#

G INN RY TS DN

FO HC OR EK ISR

na N er se

ip IOT nc el AM ri yd R sp et on t t t t FO ed b ss is er IN ngri ig mo mo nd mo

e m tl er da llqv da la da LL ls de en n. nd le le le IES me är ge A He jö N v äs in se lla se a S se is n A äm v v ka el ni el el ol ge NFI ch sn ni yr yr ic yr 4 ar or in

st o a vi St Gu St Er St is ns s- ng do An 02 e C er re ng ti re ri 2 rev eg ve ni en rs r d ad v r

TE is se er a HR i ö ov ing v å brua ai is A ad ed tt a 4 fe K or nad B tt a ts 02 0 kt LLÅ rä e r ch pa m 2 na rd H ad ri 2 rö en le Au ro

pp n o ka s e t st t d He Fö r u et ts

rb de om brua on nd on mo jö mo

R n ä ta fe ra ss da S da na E ge u llan n s 0 ilss fö an le rg le SL hå de 2 N be läm EG in mt ör en rd r H se se Y sn sa on na o te el en el ar TR vi en a f v f m d An ce yr os yr h EV do sk Vi Pe St R St se n Ö an em ti ol ik el

S re g ild a kh tt or ge G rs fak b oc Er rä is in INR kr å na en on er 3

ET ill, er ed d St be rev eg 2 S r t m ns ilss 02 EV sä nd er ka io ad v r G

IN ne fo er z is r N er IN

än P- mm åv ev te is d a N

i k p wit r r or na IS

v v A tä se t t Pe kt rd V

tt s na ru on Vå O NE för e a er un B de er mo ss mo Au ro DE

TE åvi d ft an sk da da Fö RS H , s ch gi lle k on ör re le on le R M ns tt o pp ss F se a J se Å

AS a ed u ku s an df rs el el // KR as ss Or La yr nd yr NE E se kr de om n H St Li St D

V ng na s a N

sä ni at rb O

el is U -FP

för ov läm mn A LL ed tt lä Å yr ed a te TA

EH rm d r mt SR N u IN St Hä go sa är FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n

yg ti el na yr

fo rt a tt se

ä g krä el std

in ve rm er t g tt n

ll en fo ik in rs ä o

et sög in sbg kn in fö er F

ie h et l n rs ä kn s

ll m in el ni ve tr ä sbn ch

ns å er rha si lt ö sr en or

sa st b n a rs ta n r ls io

na eh k ll a rv å ul la te re is ke

n er ve å in io es a o ty ev is

Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

- en - ig å t- g- e - e 59

u- ig se tl en - g ti t- ig #

t tl el ng re å p as ed io in - r int he å nd kt

ur tt r i en st äs nt ss lln ak en ta för tt ig p ra la ågo ra en rä ä od äs a v r m fe el eg gs a tl or n m h åg eg g pp vä ta ro tä a f in äm liga ör en er ge , fe l.

. t o be en ch n v u ar v ör ns ig å o kn en b a ol ar r n å o ns m o n f fat i p k i tl p inh ls n f eg en tr h ta he le p io t, a e an es r v is ns ch ke v o om tta nd te et er ål or is he SA ck k ns ka re en or ra må is a s a on

eh t I tä er a n da de pt äs er g r o R et ef na n k r in v d äk er ev er ig et ge än ke v b ör da n. jd le v s nn b n r äk nl pp ch än ör sa tf ske öl gh inn äm er el t a e i sa e u ghti o nv nv llt s u ri än de l f ti an el nt n d a es v s s e tt ag imli a a a f es sa h an til ak ut v i te ågo ra nt na d a ör ak st s r ne rn d ch oc al et r k a a

t i d tf er a el is an om SA io ig o es a fel te ig he a n g g he ig läm n. ra u . F t I ss m: keis ar d ig tt gh ig tl de

ör el e s tt g m m t s ig fe to e s ån kl a u ti tl he ik an am g imli h a de ög om om nns lu nl ro su i r ar rm fr ak ig ks tt ar an ller amm es v v fo ti äc år en tl vs tt er n r om , v ch al n h n s d k fi r e lls n. n e n p es er n, u illr v fel äs en a sä

ill a e er , o tt iois an te r ti a b iois e D öm ge , ut r t för ig n v eg g, do d v nå n s et r e llti le sk ge ar n. in ag at ä tl e in si

v tti ge ag a u t ä ev a åd he el mi in ev h ed nn nd kn å me pp in ghti st år n r ge n s ig sn n r ne b sn stis a om ru en ör m o ls a na r u is v he e ri tl ilt no vi ch io vi s äs n f so fa ller ör er va tt sn ak er tt ve m e en ko v e e o is ch do m nd is n g ä er

lt ns vi å m ller äk nsk do a ev r o re la ev n v re ft ör n e ph r a do fel p s a i S t o eg e e e re el ra ller b a e e e , f

t a s a ä re hå ig ör he v o de rs döm a r rs e er sb ör ka ög g, pi tioa , up sk ål rs liga ller ne i f ed a d m d m el fie er rd on ko

G en ti orn m nt r e in iml nt ss ig d a m rk d i å r h ti r i å et si tg äc r h ta rm IN is is ra å R on kt o ve So en te gä vi t u pt r ä ss as fo N nd al ev da se te m ra si la un un llt o de he ligh åt re at up te mi i m in

RY fo re R Vå vi vä he so ga vi fe gr liga på gr ne un • id TS DN e . n r

nt - r e- n- la e - et e en - a en tt FO rk et n b io ål tt nd r. d ig ls s å ä m H r i ty va g ä is nd ma n- er de ör pp tl ller re en s n a m ra CO ta r d o in ng eh ee or a a ee a g u en ty är ga t o R at es as rev vs ig vs ar en on n f tt äs r e r s nd e o de EK b n ä kn gå er inn inf ld h d sf ve a v te fo r, n må de nt vi IS mf ed ge er äc ar a ra ky t a tt on he ra v an lik R in ifi tr om nd ts i s de om a si r ä för ra va a se k i tt

n o m nt ts en t u erk ör nd ar ra ig åg ig en ly för ag oc a ge de sn u g t v tf a r v a i sv n s ch en va tl ns pp ka nt d in . vi ide ig ta ig u , ä er re o p nd r n en n a ng er a as er

N an do tl na ar en rt tö as na ns vä le ni e u vs

sn al on re om en äm vr h d et s an tt ål eg ge D åv da mp IOT vi tt ti s en d nh tt gh po irek än n a öd eh å o in öm n. p än n a A do u rs äs id t i n i ö om ti ren d rä re r n sn an lä re MR re et ma v å onti ig ne n a rap tö pp allm tö ä inn p vi ed te k nv til tö

or i v V e s se ak tt de e or b he a ft FO rs n a ma en n. vr io et at fel irek n u m irek er er do ör om tt ri IN e å ing inf io ge i i ö at t a d llan o d int b re n f am a irek LL ör ra is or on in v rb ts igtl ge ge en öm sa rs ks n s ch t d e d IE nd i g ti rm a lu de tä in de ed om re de at SN ee v nd rev inf sn ap fo . et r s en in ks sn ag es v å tö er n o ts nd A a en ma vi sk in er ra äs ar llan er vi t l llan e b g s d v te or la N vs ch na år or do m et å d h tä v ig tä d in ig t a irek ta llan äl FI a o v a d nf re un o p , d n v ks ch do nl sn de d ät hå he m f st

de on en ed k ghti at on r e . Vi o re e ks om vi e s ts ör o

ti läs m i rs en er ti le ta er rs er l s ar an de am rk an e d m tt o å ak er et v en å ld ol do tt m f ks . et ve

T al ma nd nd ed n d döm as ma ål d ch ls tt bi h v tr re r, v rä llan for o er ft nd h E tt or r a äga ve fel or eh o re a e oc rs te tä tt t, ri oc HR u ee ba va rv i, b ra ns ty nd n on å he pp ig a v d ga n A rt nf vs ns lig m i ä t be liga v nf inn te för se a k ig g. ks a a tt tt ta B a i a am ve r v nt a i or se r s sa en ta d u er åg pl se LL Vå I s a en am Om en el t ä et vi el rn a kt Vi sä sa An el ÅH nn de rt h ö ör ta s se nn on pp yr ar tt yr te tt la ss h v rm lläm rt rt yr

de an vå oc of ak en vä de ti ra St De sv rä St in rä fe mi oc fö ti fo fo st

r - n- a R na s an 1 en e ns n rt ig mt ES P- or at de is 3 r n or nl LE id tt tv en ag ä s- o ar is de t vå i- n sa om G a A rä on d t l en an sv ev se 1 YT st å s sf er ig ls al ds ev on or e r ål ä –4 n s R ör pp on rät nl b ar t an R -f llgj d on 1 re EV e F r p si en g p te nd et AP am ti tö

Ö ör gå n u in t e ät ch år tt a t fu tt nd na SG ls in ge en nd re er . o ta . V ni st a ä ma or irek

IN n f g in p ee lln å en S vs ig er or id d . R na vs tä sb ar al geri ör vr ns ch 3 ET te ge in sn a för ng el ng i a l F i ö inf å s de on 2

S in sn vi än lla s at ni ni onti ve re til i a a o n p ti 02 EV sn vi do ie lt lt a d äk ar V ig ge an llan G IN vi do llm liga su ig tr na d i S ma de h h v. kl nn nns ma IN

ät re a nt ns va vr er ra in rfi tä or N

do re rs se na re ör ö ta se är llan oc lräc . sn n a ks IS

re rs å ) om fi lla ns sul nt ns s n e a k vi ve te er inf V

er g.nr 802005-7538 rs å ar vä ie r. F t I io iv hå ss til en do å v ra O

NE å ns h 92 lla ns de ge re lig is kr ör rig nd r ä na en DE T av :1 de ns in tt i f ve t de t är la sre le nd R E n de t. ng 00 na on sn en rev es ta ål en d a SR HM sb on en ni n i a on sf vi r a n r b de i S ig ta årn d ch Å

A iois F tt e -f s fi on fö s. n ne od en ed nl äm ut eh ch o na // SK 3. um fa (20 er AP es si do är lle de io g de ss r e a n ä nn o en R onden, or ev ag g re d tä is ch ar ro inh år io t i enls d NE EV on n r 02 ok pp L a v d en rs an o be or va ar v en ör D

r 2 d u ch st a er ts al ev nd is ns at en ng re N

t e å ta år ed ) o ör a p d å rk as tt t r A) ta r o i h för rm ty t f O

si a AP-f ör v er ch nn ty n f ör s i ä rev a a v um niis r s re -FP

st nden tf et t m v F er o me ls r u tf (IS sa od sk is nd fo ok va A LL vi u för ligt he nd 23 g til ge fö u ng . V g ti ev ru in ov t ä

Å ör la en 8 i d ig fo ild a mb llmä nli in d ti es ar se sb n a d ed 2. ns TA EH r F ta ar –5 En P- b ce 20 a Vi un ar di d sv ligt m g na tt sr –7 De r a SR N h nd nl re kn h ke on IN Re Fö Ut Vi fo 42 i e (A de de om fö rä Gr Vi Au ligt an en yr si so An De år 61 ha FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n

yg ti el na yr

fo rt a tt se

ä g krä el std

in ve rm er t g tt n

ll en fo ik in rs ä o

et sög in sbg kn in fö er F

ie h et l n rs ä kn s

ll m in el ni ve tr ä sbn ch

ns å er rha si lt ö sr en or

sa st b n a rs ta n r ls io

na eh k ll a rv å ul la te re is ke

n er ve å in io es a o ty ev is

Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 3

d - ge lt - n n 60

ch n se m ri el v a- ch n- de ge #

na s o de en sk s - fo in

ta un ns su ve on n a en ar llan g o P- t, or er ch en on ing io si ge ör gs er hå te lu llan n. is

äm t k ls -f is för d i S es in tf ån us vs a A es hå eg , o he re AP en se of räk u för a st b ge n rev R en inh er ty m rev ller pr kn av tg ok för in

tt s a t, r e ns n ns n om u i f ch är ör de tn so ad av ng äk ot st od io e ra r s ed v o d F ta ra al ls er d ni r a v s ör he t g de is ne tt en ch at nd rv is na lt ä F er ig är ar G io de m a för a r Ni or va en d a g m äk nl tg rev h n. is är ng är åd n o se r f fö rd

in för g. ch ne tg ni mr te el va ch m te kt ro ör ng ra kn v s s e a å in od io rev eb rö r o o Pe Au Fö v f ni g g är ng ör t g e o is så öm r, o he yd p

lt ni d a tf ck kn ig t på ng inn et de de n a va nm lt ra u tä är nl öm ev ni ed et de am ch är an 4 ne imli va g a r ms D är ks ild b tg al 02 io ör n r a ör om pp nm n e md el sk lla b t. tg er m o tt is m f e ög u a io h frä an v sk a å i 2 lis

s f n h n s tt is llt o er ig gr ne he å är no t u ar n rev o ed ågon en 3. io r a da s e io ig na ör s gn år ro ge

de m s n ör 02 r e is le ev ne nd ar ss tl a f ha ige ta v in de an tt kt t 2 t ä ev me an n r io nd fe en åda ig år id ebru er an a nn v e ss g u nd ro äs tl lle i g v för 0 f e Ca oris r ff al fi re re he n r om för fe in ru ma p v å s en ku g, 2 r d eg va tt för et di så er e a ro lln p . V la ta R rä t u is e tt d k an el n g om år ch äs r s on an en se rev ns et ev m d nd ap äk s a llti k n d i p tä ge illk å v en r v se ti er ev ai ad av s a b år o la sk ör a om v ins in k ois ng ä el nd el m d K er d ål v sb en ig i f s er a t s p ni ua ol is na

G orn ed on ma äl iml nt ge m e nd sk tn lk ra t i r sk om äd it s su r r na

is m si st äk R ri erls So ti al a. Vi tr ut kh le or rd INN rt rm vi dö rk r r ra ve vä ep rv rn se nk an n s er ns sl m ä oc kt ro R evR Vå dä re be ve fö ga i S me an sk fö pe ba pu gr de öv de be so St He Au Fö YT SD t N t - t i- a- r. - a å FO ka al lt- it år år kl sv v de ör st , ch - s p H rv g i iv v . V ns en v äc a on r. ör en a e de tt C ns fö in va e g or nd rt n. on ti te a F F sk r o a äm ta O ra n kn a ge is illr r an en sf sa tt ng nd an ga ör st kö RE för int en ri ev fo jo r t de ha ng on ni he öm ri mi ga in s K n g de är ns ve R P- lg an ni si en e a fö no löp a f ns ka ISR ve on re ar ngri n. ul t ä al m lt ga ed ls yg sn ig re s

i ä -f nm tö n h ge d i S et a A t f ta tt ar so en or äg b til ok ko tr en vi nd ve v a te in tt st ig n va p s de tt b s e d an en

AP ne en se ni ör vr äm a u sv re na en ngel tt t be ta h vä i ö ng ar a irek io tn ns vs för a an a a en et kö as ni

N r n h st ågon d is inv al io l F i ö inh år s an tö ör än nd öp ch så nd s r oc öd lt IO s n de ev rv is i a til ar v t f fo ns tl o d å je r n ör TA ge ör R de fö re h v. ar ren irek llm P- de fo s p ka in ä lg va M aga in F nn an e rev de i h för tö d am a for onti ma P- n s tl ör R t l sn om fi llan 3. ff ma ch ra s v nd de on tt ra ik om ful sf FO vi s et tä 02 nd od är llan o vi ru a s om a A -f a ua or a A le re r s ka el IN nlig ks 2 rä ee t g hå ge a k irek rn n st AP it tf st ol tö s r s

do ar er et vs s n ri ss be g d llan ge ör at u ör tr en de ng ed LLIE v e r re ng m d v för ig iv ör ns om de tä ga F a nn a s är F on irek ls är ri m S rs t o g b t a nl kr i f ve t de io s ks in t la st a sk n d re tt N ra ga llgå ch en in ig n e es i S ig is llan dl ig för ör mi io ch t k tg fö a AN k in v å ti ka s o nd kn vr b de nl er v nl ar nd ig de ty s e å ok FI ra tn e ns fo n ne en ed ev liga tä an e v F la no atis n o vr för tt.ä

n a ra en är i ö de io na ro ss r e e r en ks ch sh ar a ko ge llan ligt d s b s

nd at io v d ls P- is or va d ls er o ar sv en r b an in i ö tä ta en ch

a rf is n g re nm ller an ev en be is tt v en ap ng an ta s e rg er en id o de

fö n a ve ty a A l a e al t r t d ns a må ch ls sk n ng at en o tn et ks n v nd an TE n rev ge s st til na tt ig r o rev o re en llgå ni al er at fo lag H t om a år ä ot ör u ör nl i ä a a er nda ti se lt ef nd ns rv nh v ge P- gg R dr v in ar ng ar ör tf e . V od sk ns ä ns ty s el va nn fo de fö ge en in nn ed ry AB or nde er er i h m v F ng u g ti a se s räk yr P- ls lä tn A LL an la nt gt a dni d f ar ar ar se Vi ch el ör en St ör a i on . D al d a ta e m et Å pp h ta öv ve r. V ri ng le un h sv sv ligt ke o yr t är t f nd h f tt a A -f de ge tt rv an rs ls t b H Ut Ut in ta öv ni an llgåti Gr Vi an an en yr ga St De re fo oc De st AP me an sä fö bl Fö me et

Ra oc

i- tt m ll - - R ll de ti ig n pp do om k n en e de ES - ti tiv om sa så o a k- tl u oc de ur n LE na n ek an rt ck n, om er ge re s s g- nd e ns ör a- an G er or sy ff r s de ör ch fo se r s led v en ta in na rs vi D on kt in er ne n f tt YT tf pe lh o m r o vi to ta äs äs sn be n. t f ru sn g io te yd R int u än m e ci llan o ra an ät vi åda m å se at ly ligga is ak et . EV ns tt h o in tä til en be ak k n v n f o ns el , st er om nk Ö a ss ch ls et i d ns sf ts e se do m s et io tt a en pp rev pu lla i lla b at SG de ör ed pr ks o re nd V io et om el re is ör u nd tt s fu er IN on m a o gs er ty n. is rh n s for nns tt rs , o nd ev rä g onti nd ä at id se ue ifi R n f al in v en ga ge tt fi rä ller la e r be en la e u s nn t t el nt nt 3 ET v f io liga sn ch ng t s ta rev ke de a et e ta n. ta d tt a 2 S a is tt vi ni at in sä d be a i å å d ns nd te en ib er am yd ve 02 EV el mp u s o is sn de llan ga tt ns rn rn ut p io la är rg å e nd et e e ide G IN d rev tt do en ov n i r an vi ta må io ga to a is ål he es d te p la g s d vi IN

en år r lä a re ls te de do lig o hå n a is er as pr n, na in m b m N

v ä ör e ed he äm nt in ak ifi er rev örh am e å m b tn o nd so IS

v d n. re än re nh se för för se ev sn sf as ks nd ge en er o ik la n V

a för om e f le ty r i r ig nv rs ns at i i r ly et od för r f er in ls era ib le O NE se se s int n i d i s pl v å e i vä ller de ts rh m r b et le v pa sn ng de en inr är ol DE T el er ol te ga n a i d n e lu e v pp a, se r el ta ri vi ni ls ch m R E el en tr he en in läm re t a er s st å u ke ig um rg is än re or d tr SR HM tå yd rd on et tn tö nd ågo ls fon ar sä kl at at se ät do ov h h ty g o n, on Å A rs et gä , m k ig at om de ru n de n p ts ts ve re s in inf ne k // SK fö b na pl gh s an g l om i dr , må te a o äc lu ill d ndel ö rs ed oc . ra tn så io R n åt na sk at irek tt nns än or ig llr for en sr a ck is na NE EV e ar gs er er äm pp . ed fi h ve m v kt he tl ti a s m t hä t i å år rn ld me at er D

ss h in et i l v rimli ar ts e d rä m vi fa en r o år a an i d le m bi mf o rev N

kn gh int ch s u lu nd pp s, et na e t . O am V fra id e k v ål o ne e or te int O

i o om di en ar en ng n s la u d ts ks äs r ä n. ar io nd inf e o ås er en -FP

r v ll s ns er s o ni äl id at da åda nd en he v as mt gr er eh ch kt nd A LL ro ra än rd nd ör ys i e ts vi r s da et er är en ga ge mt ra rd nn , o sa te ad i m u r i d Å fa g st n i d kt v st t v lu d in in län sa vi ås er V er TA EH af nt te vä vä re pl ar rk if s ru se ty mh äk pm sn sn hä n f te vä h i na an tt n. ls teis SR N sk ko ma om te ut an di up dr ve dr en hu av be sa os up om ly vi in ka in ut oc ar tr rä m an IN • • • • Vi pl de ge br FÖ

n o ti r

a g

se n in

rm el o se n

yg ti el na yr

fo rt a tt se

ä g krä el std

in ve rm er t g tt n

ll en fo ik in rs ä o

et sög in sbg kn in fö er F

ie h et l n rs ä kn s

ll m in el ni ve tr ä sbn ch

ns å er rha si lt ö sr en or

sa st b n a rs ta n r ls io

na eh k ll a rv å ul la te re is ke

n er ve å in io es a o ty ev is

Fi In V In H F Fö T R B N S R R

Bilaga 4

- ll är er ns n r ti io ra sion de ns id en pe b -fon p å ch re AP p o a ga er et dr yg list em tr An ia st ec sy sp

3 02 2 ng

isni ov ed sr År

Bilaga 4

EN

tion r D 23 sa se te N 20 ni el FO G tt no IN ga rä h P- SN or A VI h r be r oc A O oc ga ng gs pe R ED k in et ni in D SR ic g er rh yr tn ka N ÅR

bl ra st al ns A st er pd ve llba nd rv ke Öv Up In Hå Fo Fö Rä

70 71 72 74 85 87

er

pp

r pa

deär

cipein v

pr de r gs anär te in eb no errd nt h vä rä

h lse h r oc g - oc te r oc pe in gin gs äter la ka kn kn in sb de ns rä rä sn , an ke ltat ns vi r sion su la do ote vi tier Rä Re Ba Re N Re Ak

48 49 51 52 54 58 60 65 66

g lin ck ve g uta in iv kl at ectv

se 23 rel urs ll el 20 nsje ga ro tt g in ngni tföl in nt rä kl st or erst koh be ec ka p ve oc g gs tv u s av de in g rin in ch ltat ra a iv in ne tn o su ljen te at rn sk po r al fö non rn sty ljri ex de rv ltat s re rt te rn fö ta na su et Po De Al te rt lu st Fö Re År In Po Va Ko

29 33 36 38 40 42 45 46

na

de

rå en

om nd

us laål

fok rh

om föa tion inn ma io cial or at soh de sinf rm et nfo r octe tran rt rh v i he yth po

a ta ap llba ng ttig da r oc ng sr et hå ttni rä ts ifte ni ng rh d fa a ig he kr yr niyr paju an kl ar rs st st se gin llba rd mm ns llb de nd nd el dn Hå Fö Sa Mä Hå Un Fo Fo yrSt Le

4 5 6 8 10 13 15 18 19 21 22 26

tle

ta en

kapi ef

nd ch

tion l fo gsin et g

sa til tnal em linck

ni n en rv stsy ve en g g d ga isio v ndru ns s ut gi nd ra ra na or ch g r italfö io et te fo nd pd rk h o et ap k ns em ra k P- A ma ma oc ål ital ga peå st st ic ra t upig h g m ap in ed p sy gs ar bl nd am oc ra g, nk er mju er ns iner er A i s sikt o rd pd ra st rv rt io st ng

23 ng kr -o pd ma ve te pe ns ve llgå Öv Om 20 Lå Ma VD Up Up Hu In In Ex Pe In Ti

3

Bilaga 4

EN

tion r D 23

sa se te N 20 en ni el FO G g g d tt no IN nd ra ra na ga rä h P- SN fo nd pd rk or r be A VI P- h r oc A O A ma t up ma oc ga ng gs pe R ED k ra ig h in et ni in D SR ic am kt oc g er rh yr tn ka N ÅR bl nd i s si o rd ra st al ns A A kr -o st er 23 ng pd ve llba nd rv ke Öv Om 20 Lå Ma VD Up In Hå Fo Fö Rä